Statsverkets tillstånd och behov under bugetåret 1974/75
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen Prop. 1974: 1
angående
STATSVERKETS
TILLSTÅND OCH BEHOV
UNDER BUDGETÅRET
1974/75
Jämlikt grundlagens bud avger Kungl. Maj:t härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1974/75.
Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående statsverkspropositionens justering vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att godkänna i protokollet berörda förslag och alltså uppta stalsverkets inkomster och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat. 1 Riksdagen 1974. I saml. Nr I.
Prop. 1974: 1 Statsverkets tillstånd och behov
Riksstat för budgetåret 1974/75
TOTALBUDGETEN Å Skatter, avgifter, m. m.:
| I Skatter | 63 390 200 000 |
| It Uppbörd i statens verksamhet | 1218 432 000 |
| I Diverse inkomster | 773 000 000 65 381 632 000 |
B Inkomster av statens kapitalfonder:
I Statens affärsverksfonder 847 100 000
Nn Riksbanksfonden 200 000 000
HI Statens allmänna fastighetsfond 432 505 000
IV Försvarets fastighetsfond 129 417 000
| Statens utlåningsfonder | 1979 857 000 |
| Fonden för låneunderstöd | 71 260 000 |
| Fonden för statens aktier | 111 115 000 |
| Fonden för beredskapslagring | 85 900 000 |
| Statens pensionsfonder | 95 570 000 |
| SECERER Diverse kapitalfonder | 69 182 000 4021 206 000 |
C Beräknad övrig finansiering:
I Avskrivningar och övriga kapitalmedel inom
kapitalfonderna:
| Statens affärsverksfonder Övriga kapitalfonder | 1 682 602 000 375 767 000 2058 369 000 | ||
| H Övrig kapitalåterbetalning | 26 724 000 2 085 093 000 Summa kr. 71 488 631 000 | ||
| Underskott | 6 595 287 000 |
Summa kr. 78 083 918 000
Prop. 1974: 1 Statsverkets tillstånd och behov TOTALBUDGETEN (FORTS.) Å Utgiftsanslag:
| I Kungl. hov- och slottsstaterna | 10 082 000 |
| II Justitiedepartementet | 2931 128 000 |
| HI Utrikesdepartementet | 2 378 402 000 - |
| IV Försvarsdepartementet | 8 374 872 000 |
| V 'Socialdepartementet | 23 420 300 000 |
| VI Kommunikationsdepartementet | 5 551 106 000 |
| VII Finansdepartementet | 5 279 631 000 |
| VIII Utbildningsdepartementet | 10 898 156 000 |
| IX Jordbruksdepartementet | 1910 079 000 |
| X Handelsdepartementet | 386 927 000 ' |
| XI Arbetsmarknadsdepartementet | 4 551 627 000 |
| XII Bostadsdepartementet | 4 739 179 000 |
| XIII Industridepartementet | 2 017 586 000 |
| XIV Kommundepartementet | 1 049 735 000 |
| XV Oförutsedda utgifter | 1 000 000 |
| XVI Riksdagen och dess verk m. m. | 109 108 000 |
| XVII Riksgäldsfonden | 3 175 000 090 76 783 918 000 |
B Beräknad övrig medelsförbrukning:
I Minskning av anslagsbehållningar 1100 000 000
H Ökad disposition av rörliga krediter 200 000 000 1300 000 000
Summa kr. 78 083 918 000
Prop. 1974: 1 Statsverkets tillstånd och behov
DRIFTBUDGETEN
ÅA Skatter, avgifter, m. m.:
| I Skatter | 63 390 200 000 |
| Il Uppbörd i statens verksamhet | 1218 432 000 |
| Im Diverse inkomster | | 773 000 000 65 381 632 000 |
B Inkomster av statens kapitalfonder:
Statens affärsverksfonder 847 100 000 Riksbanksfonden 200 000 000
Statens allmänna fastighetsfond 432 505 000 Försvarets fastighetsfond 129 417 000
Statens utlåningsfonder 1979 857 000 Fonden för låneunderstöd 71 260 000 Fonden för statens aktier 111 115 000 << Fonden för beredskapslagring 85 900 000 Statens pensionsfonder 95 570 000
StTERPCIE Diverse kapitalfonder 69 182 000 4021 906 000
Summa inkomster på driftbudgeten 69 403 538 000
Summa kr. 69 403 538 000
Prop. 1974: 1 Statsverkets tillstånd och behov
DRIFTBUDGETEN (FORTS.)
A Egentliga statsutgifter:
| I Kungl. hov- och slottsstaterna | 10 082 000 |
| II Justitiedepartementet | 2 751 377 000 |
| I Utrikesdepartementet | 2 366 101 000 |
| IV Försvarsdepartementet | 8 091 260 000 |
| Vv Socialdepartementet | 23 395 078 000 |
| VI Kommunikationsdepartementet | 3 898 806 000 |
| VI Finansdepartementet | 4 960 965 000 |
| VII Utbildningsdepartementet | 10 192 910 000 |
| Xx Jordbruksdepartementet | 1 854 178 000 |
| Xx Handelsdepartementet | 234 227 000 |
| XI Arbetsmarknadsdepartementet | 4256 627 000 |
| xU Bostadsdepartementet | 1449 137 000 |
| XII Industridepartementet | 496 420 000 |
| XIV Kommundepartementet | 1 027 035 000 |
| XV Oförutsedda utgifter | 1 000 000 |
| XVI Riksdagen och dess verk m, m. | 109 108 000 65 094 311 000 |
B Utgifter för statens kapitalfonder: I Riksgäldsfonden 3 175 000 000 II Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 1017 513 000 II Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster 1 000 000 4193 513 000
Summa utgifter på driftbudgeten 69 287 824 000
Beräknat underskott på statsregleringen: Överskott av inkomster 115 714 000 Avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel 1 850 000 000 Beräknat underskott på statsregleringen 1734 286 000
Summa kr. 69 403 538 000
Prop. 1974: I Statsverkets tillstånd och behov 6
KAPITALBUDGETEN
Lånemedel 5411 001 000
Summa kr. 5 411 001 000
Prop. 1974: 1 Statsverkets tillstånd och behov 7
KAPITALBUDGETEN (FORTS-.)
I Statens affärsverksfonder: Postverkets fond 52 098 000 Televerkets fond 39 700 000
Statens järnvägars fond 114 000 000
Luftfartsverkets fond 146 798 000 ' Fabriksverkens fond -—7 901 000
Statens vattenfallsverks fond 9269 999 000-
Domänverkets fond 8 501000 1323-195 000
II Statens allmänna fastighetsfond oo | 380 241 000
Ill Försvarets fastighetsfond SS | 48 530 000 IV Statens utlåningsfonder 3 319 475 000 V Fonden för låneunderstöd 214 364 000 VI Fonden för statens aktier 20 000 000 VII Fonden för förlag till statsverket | 25 040 000
VIII Fonden för beredskapslagring . | 46 000 000
IX Diverse kapitalfonder:
| Statens vägverks förrådsfond | —3 701 000 |
| Sjöfartsverkets fond | . 46 541 000 |
| Fonden för Södertälje kanalverk | 8 700 000 |
| Statens datamaskinfond | 11 401 000 |
| Jordfonden | 1 000 |
| Förrådsfonden för ekonomiskt försvar | —1 062 000 61 880 000 |
5 438 725 000 Avgår kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedels-
förluster 1 000 000
Övrig kapitalåterbetalning 26 724 000 27 724 000
Summa kr. 5 411 001 000
Stockholm den 4 januari 1974 :
CARL GUSTAF
G.E. STRÄNG
Inkomster på driftbudgeten
Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1974/75
A Skatter, avgifter, m. m.
I Skatter: 1 Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse samt socialförsäkringsavgifter: a Skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkrtingsavgifter m. m., bevillning 28 100 000 000 Kupongskatt, bevillning 24 000 000 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning 1 000 000 Skogsvårdsavgifter, bevillning 11 700 000 Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning 3 000 000 Arvsskatt och gåvoskatt, bevillning 300 000 000 Lotterivinstskatt, bevillning 145 000 000 Stämpelskatt och stämpelavgift, bevillning 406 500 000 28 991 200 000
2 Automobilskattemedel: a Bensin- och brännoljeskatt, bevillning 1900 000 000 b Vägtrafikskatt, bevillning 1768 000 000 3 668 000 000
3 Allmän arbetsgivaravgift, bevillning 5 190 000 000
4 Tullar och acciser: a Tullmedel, bevillning 995 000 000 b Morvärdeskatt, bevillning 15 550 000 000 c Särskilda varuskatter, bevillning 426 000 000 d Omsättningsskatt på motorfordon, bevillning | 651 000 000 Tobaksskatt, bevillning 1 847 000 000 Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag, bevillning 35 000 000 Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag, bevillning 51 000 000
h Skatt på sprit, bevillning 2 425 000 000 i Skatt på vin, bevillning 440 000 000
j Skatt på malt- och läske-
| drycker, bevillning | 665 000 000 |
| k Energiskatt, bevillning | 2 024 000 000 |
| 1 Särskild skatt på motor- | | |
| bränslen, bevillning | 1 000 000 |
| m Oljelagringsavgift, bevillning | 115 000 000 |
n Särskild vägtrafikskatt, bevillning 166 000 000 o Skatt på annonser och
reklam, bevillning 85 000 000 .
p Skatt på spel, bevillning 65 000 000 25 541 000 000 63 390 200 000
H Uppbörd i statens verksamhet: .
1¶Expeditionsavgifter 116 780 000
2 Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och
| uppbördsväsendet m. m. | 75 300 000 |
| 3 Vattendomstolsavgifter | 1 000 000 |
| 4 Inkomster vid kriminalvården | 2 600 000 |
5 Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkrings-
| rådet | | 16 200 000 |
| 6 Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen | 8975 000 |
| 7 Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium | 1713 000 |
| 8 Inkomster vid karolinska sjukhuset | 206 000 000 |
9 Inkomster vid statens vårdanstalter för alkohol-
missbrukare 250 000 10 Inkomster under anslaget kostnader för viss
utbildning av bandikappade 70 000 11 Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen 1 825 000
12 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskydds-
styrelsens och yrkesinspektionens verksamhet 29 700 000 13 Inkomster vid statens vägverk, att tillföras
automobilskattemedlen 2 000 000
14 Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, att
| tillföras automobilskattemedlen | 23 500 000 |
| 15 Körkortsavgifter | 44 350 000 |
| 16 Avgifter för registrering av motorfordon | 54 500 000 |
| 17 Försäljning av sjökort | 2430 000 |
| 18 Fyravgifter | 89 000 000 |
| 19 Lotsavgifter | 25 000 000 |
| 20 Skeppsmätningsavgifter | 1 800 000 |
| 21 Fartygsinspektionsavgifter m. m. | 3 770 000 |
22 Inkomster vid Sveriges meteorologiska och
| hydrologiska institut | 20 100 000 |
| 23 Inkomster vid statens geotekniska institut | 4 000 000 |
| 24 Ersättning för visst värderingsförfarande | 40 000 |
| 25 Pensionsmedel m. m. | 190 000 000 |
| 26 Inkomst av myntning m. m. | 50 000 000 |
| 27 Bidrag till bankinspektionen | 5 970 000 |
| 28 Bidrag för revision av sparbankerna | 920 000 |
| 29 Bidrag till försäkringsinspektionen | 3 575 000 |
| 30 Ersättning för kilometerräknarapparatur | 1 000 |
| 31 Avgifter för granskning av biograffilm | 275 000 |
| 32 Inkomster vid riksantikvarieämbetet | 4 890 000 |
| 33 Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning | . |
| inom skolväsendet | 510 000 |
| 34 Inkomster vid statens maskinprovningar | 800 000 |
| 35 Inkomster vid lantbruksnämnderna | 4 000 000 |
| 36 Inkomster vid statens jordbruksnämnd | 1 300 000 |
| 37 Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt | 6 400 000 |
| 38 Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. | 2 445 000 |
39 Inkomster vid statens lantbrukskemiska labora-
| torium | 1 500 000 |
| 40 Avgifter vid köttbesiktning | 8 300 000 |
| 41 Inkomster vid statens livsmedelsverk | 1150 000 |
| 42 Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt | 4 800 000 |
43 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkningen 196 000
44 Inkomster av statens gruvegendom 33 000 000 45 Inkomster vid patent- och registreringsväsendet 46 000 000 46 Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register 3 460 000
| 47 Exekutionsavgifter | 17 100 000 |
| 48 Restavgifter | 55 200 000 |
| 49 Inkomster vid statens planverk | 2 000 000 |
| 50 Inkomst av justering och ädelmetallkontroll | 7 900 000 |
51 Ersättning för vissa komplementkostnader vid
vissa myndigheter m, m, 35 837 000 1 218 432 000 III Diverse inkomster:
| 1 Bötesmedel | 95 000 000 |
| 2 Totalisatormedel ' | 90 000 000 : |
| 3 Tipsmedel | 317 000 000 |
| 4 Lotterimedel | 186 000 000 |
| 5 Övriga diverse inkomster | 85 000 000 773 000 000 |
"65 381 632 000
B Inkomster av statens kapitalfonder
I Statens affärsverksfonder:
| 1 Postverket | 31 500 000 |
| 2 Televerket | 170 000 000 |
| 3 Statens järnvägar | 25 000 000 |
| 4 Luftfartsverket | 27 100 000 |
| 5 Förenade fabriksverken | 500 000 |
| 6 Statens vattenfallsverk | 570 000 000 |
| 7 Domänverket | 23 000 000 847 100 000 |
| IH Riksbanksfonden | 200 000 000 |
II Siatens allmänna fastighetsfond:
| 1 Slottsbyggnadernas | delfond | 1 000 |
| 2 Kriminalvårdsstyrelsens ” | 8 893 000 | |
| 3 Beskickningsfastigheternas ” | 8 795 000 | |
| 4 Karolinska sjukhusets | ” | 40 359 000 |
| 5 Akademiska sjukhusets | ” | 9 379 000 |
| 6 Byggnadsstyrelsens | »” | 364 839 000 |
| 7 Generaltullstyrelsens | ” | 239 000 432 505 000 |
IV Försvarets fastighetsfond 129 417 000
V Statens utlåningsfonder:
| 1 Utrikesförvaltningens lånefond | 115 000 |
| 2 Biståndsförvaltningens lånefond | 45 000 |
| 3 Statens bosättningslånefond | 10 000 000 |
| 4 Vattenkraftslånefonden | 260 000 |
| 5 Luftfartslånefonden | 2 700 000 |
| 6 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten | 2 200 000 |
| 7 Statens lånefond för universitetsstudier | 500 000 |
| 8 Studiemedelsfonden | 35 000 000 |
| 9 Lånefonden för studentkårlokaler | 250 000 |
| 10 Jordbrukets lagerhusfond | 50 000 |
| 11 Jordbrukets maskinlånefond | 150 000 |
| 12 Fonden för supplementär jordbrukskredit | 1 000 |
| 13 Kraftledningsiånefonden | 55 000 |
| 14 Egnahemslånefonden | 800 000 |
| 15 Statens avdikningslånefond | 1 600 000 |
| 16 Fiskerilånefonden | . 1900 000 |
17 Lånefonden till främjande av beredning och
avsättning av fisk m. m. 75 000 18 Skogsväglånefonden 35 000 19 Statens hantverks- och industrilånefond 20 000 000 20 Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer 750 000 21 Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden 1 000 22 Lånefonden för bostadsbyggande 1 880 000 000 23 Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder 2 400 000 24 Lånefonden för maskinanskaffning inom bygg-
| nadsindustrin | 761 000 |
| 25 Lånefonden för kommunala markförvärv | 17 600 000 |
| 26 Lånefonden för allmänna samlingslokaler | 2 500 000 |
| 27 Övriga utlåningsfonder | 109 000 1979 857 000 |
VI Fonden för låneunderstöd:
1 Kammarkollegiets delfond 16 000 000
2¶Arbetsmarknadsstyrelsens = ” 54 000 000
,”
3 Bostadsstyrelsens 350 000
| 4 Riksbankens 5 Riksgäldskontorets | ” ” | 20 000 890 000 71 260 000 | ||
| VO Fonden för statens aktier | 111 115 000 | |||
| VIII Fonden för beredskapslagring | 85 200 000 |
IX Statens pensionsfonder:
| 1 Folkpensioneringsfonden | 71 000 000 |
| 2 Civila tjänstepensionsfonden | 2.150 000 |
| 3 Militära tjänstepensionsfonden | 275 000 |
4 Allmänna familjepensionsfonden 6 800 000 5 Statens pensionsanstalts pensionsfond 15 300 000 6 Pensionsfonden för vissa riksdagens verk 45 000 95 570 000 X Diverse kapitalfonder: 1 Fonden för kreditgivning till utlandet 2715 000
2 Övriga diverse kapitalfonder 66 467 000 69 182 000
4 021 906 000
Summa kr. 69 403 538 000
Bilaga 1
till Specifikation av
" inkomsterna på driftbudgeten
Förslag till
stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1974/75
Inkomster ÅA — Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
| HH Slottsbyggnadernas | delfond ” | 5 850 000 |
| Kriminalvårdsstyrelsens | 25 500 000 | |
| Beskickningsfastigheternas | ” | 44 341 000 |
| RWYWN Karolinska sjukhusets | 49 500 000 | |
| Akademiska sjukhusets | 16 654 000 | |
| Byggnadsstyrelsens | 845 000 000 | |
| NAV Generaltullstyrelsens | 10 807 000 997 652 000 |
B Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler
och markområden:
| mm Slottsbyggnadernas | delfond ” | 1 700 000 |
| Kriminalvårdsstyrelsens | ” | 1499 000 |
| DN Beskickningsfastigheternas | ” | 510 000 |
| Karolinska sjukhusets | 5 400 000 . | |
| Byggnadsstyrelsens | ” | 33 000 000 |
| SAR Generaltullstyrelsens | 147 000 42 256 000 |
C — Diverse inkomster:
Slottsbyggnadernas delfond 101 000
| Kriminalvårdsstyrelsens | ” | 1 000 | |
| Beskickningsfastigheternas | ” | 1000 | |
| RWNH Karolinska sjukhusets | ” | 1000 | |
| Akademiska sjukhusets | ” | 1239 000 | |
| Byggnadsstyrelsens | 10 000 000 | ||
| NAV Generaltullstyrelsens | 1 000 11 344 000 |
Summa kr. 1051 252 000
Utgifter A — Reparations- och underhållskostnader m. m.:
| Slottsbyggnadernas | delfond, förslagsvis ” | 7650 000 | |
| Kriminalvårdsstyrelsens | 14 191 000 | ||
| Beskickningsfastigheternas | , förslagsvis | 10 384 000 | |
| BOY | ” | ||
| Karolinska sjukhusets | 9 385 000 | ||
| Akademiska sjukhusets | ” | 3 845 000 | |
| Byggnadsstyrelsens | , förslagsvis | 181 500 000 | |
| NAV Generaltullstyrelsens | 245 000 227 200 000 |
B Avsättning till värdeminskningskonto:
Kriminalvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis 3 116 000
| ” | 2” | ||
| Beskickningsfastigheternas | ” | 973 000 | |
| RLNM Karolinska sjukhusets | ” | 3” | 2 857 000 |
| Akademiska sjukhusets | 4 668 000 | ||
| Byggnadsstyrelsens | ” | 46 661 000 | |
| NAV Generaltullstyrelsens | 71 000 58 346 000 |
[9] Hyres- och arrendeutgifter m. m.:
| Kriminalvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis | ”” | 800 000 |
| Beskickningsfastigheternas | 24 700 000 | |
| BYN | ” | |
| Karolinska sjukhusets | 2” | 2 300 000 |
| Akademiska sjukhusets | 1000 | |
| AV | ” | |
| Byggnadsstyrelsens | 295 000 000 | |
| MY Generaltullstyrelsens - | 10 400 000 333 201000 |
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
| AH Slottsbyggnadernas | delfond - 9” | 1 000 |
| Kriminalvårdsstyrelsens | 8 893 000 | |
| Beskickningsfastigheternas | ” | 8 795 000 |
| RUN Karolinska sjukhusets | 40 359 000 | |
| Akademiska sjukhusets | 9 379 000 | |
| Byggnadsstyrelsens | 364 839 000 | |
| NAV Generaltullstyrelsens | 239 000 432 505 000 |
Summa kr. 1 051 252 000
Bilaga 2
till Specifikation av
inkomsterna på driftbudgeten
Förslag till
stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1974/75
Inkomster ÅA Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
| 1 Befästningars delfond | 107 691 000 |
| 2 Kasernbyggnaders delfond | 302 587 000 |
| 3 Försvarets forskningsanstalts delfond | 9 853 000 420 131 000 |
B Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden: 1 Befästningars delfond 525 000 2 Kasernbyggnaders delfond 8 600 000 9 125 000 C Inkomster av övnings- och skjutfält: 1 Befästningars delfond 300 000 2 Kasernbyggnaders delfond 6 500 000 6 800 000
D Diverse inkomster:
| 1 Befästningars delfond | 1 269 000 |
| 2 Kasernbyggnaders delfond | 11 500 000 |
| 3 Försvarets forskningsanstalts delfond | 664 000 13 433 000 |
Summa kr. 449 489 000 Utgifter
Å Reparations- och underhållskostnader m. m.:
| 1 Befästningars delfond | 81 055 000 |
| 2 Kasernbyggnaders delfond | 168 590 000 |
| 3 Försvarets forskningsanstalts delfond | 1713 000 251 358 000 |
B Avsättning till värdeminskningskonto:
| 1 Befästningars delfond, förslagsvis | 6 778 000 |
| 2 Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis | 21 630 000 |
| 3 Försvarets forskningsanstalts delfond, förslagsvis | 1032 000 29 440 000 |
C Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade markområden:
| 1 Befästningars delfond, förslagsvis | 5 950 000 |
| 2 Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis | 33 000 000 |
| 3 Försvarets forskningsanstalts delfond, förslagsvis | 324 000 39 274 000 |
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
| 1 Befästningars delfond | 16 002 000 |
| 2 Kasernbyggnaders delfond | 105 967 000 |
| 3 Försvarets forskningsanstalts delfond | 7448 000 129 417 000 |
Summa kr. 449 489 000
Prop. 1974: I 17
Utgifter på driftbudgeten
Egentliga statsutgifter
I. Kungl. hov- och slottsstaterna
AA Kungl. kovstaten
1 Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hov-
hållning 4 500 000 2 Underhåll och vård av möbler samt andra staten
tillhöriga inventarier i de kungl. slotten 940 000
5 440 000 B Kungl. slottsstaten 1 De kungl. slotten: Administration 3 547 000 2 De kungl. slotten: Uppvärmning, förslaganslag 1095 000
4 642 000
Summa kr. 10 082 000
2 Riksdagen 1974. I saml. Nr I.
Justitiedepartementet Justitiedepartementet m. m.
| Statsrådsberedningen, förslagsanslag | 4033 000 |
| Justitiedepartementet, förslagsanslag | 14 666 000 |
| Kommittéer m. m., reservationsanslag | 9 500 000 |
| Extra utgifter, reservationsanslag | 700 000 |
| Information om lagstiftning m. m., reservationsanslag | 820 000 |
Efterutbildning inom justitiedepartementets verksam-
| hetsområde, reservationsanslag | 400 000 |
| Svensk författningssamling, förslagsanslag | 2 050 000 |
| Justitiekanslern, förslagsanslag | 1 268 0C0 |
| Fideikommissnämnden, förslagsanslag | 263 000 |
| Datainspektionen, förslagsanslag | 2 776 000 |
Brottsförebyggande rådet:
| Förvaltningskostnader, förslagsanslag | 1 550 000 | |
| Utvecklingskostnader, reservationsanslag | 2 150 000 | 3 700 000 |
| Framtidsstudier, reservationsanslag | 4 000 000 |
44176 000
Polisväsendet Rikspolisstyrelsen, förslagsanslag, varav 5 897 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen 99-960 000
Polisverket:
Inköp av motorfordon m. m., reservationsanslag, varav 16 521 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 23 772 000 Underhåll och drift av motorfordon m. m., förslagsanslag, varav 37 290 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 67 310 000 Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m., förslags-
anslag 46 970 000
Diverse utgifter, förslagsanslag 1 900 000 139 952 000
Lokala polisorganisationen:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag, varav
306 180 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 1331 220 000
Utrustning, reservationsanslag, varav 3 763 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen 19 200 000 1.350 420 000 Statens kriminaltekniska laboratorium, förslagsanslag 6 160 000 Polisenheter med särskild budget, förslagsanslag 1000 Inredning av nybyggnad i kvarteret Kronoberg, reservationsanslag 18 000 000
1 614 193 000
Åklagarväsendet
Riksåklagaren, förslagsanslag 3 770 000 Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna, förslags-
anslag 89 906 000
93 €76 000
U Domstolsväsendet m. m.
Högsta domstolen, förslagsanslag 12 126 000 Regeringsrätten, förslagsanslag 11 422 000
Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag 180 000 Kammarrätterna, förslagsanslag 26 668 000 Hovrätterna, förslagsanslag 45 768 000 Tingsrätterna, förslagsanslag 258 754 000 Hyresnämnderna m. m., förslagsanslag 12 569 000 Domstolsväsendets organisationsnämnd, förslagsanslag 7 909 000 Utrustning till domstolar m. m., reservationsanslag 3 510 000 S OVRNAUVNBYNH Blanketter m. m. för domstolsväsendet, förslagsanslag 2 800 000 Ersättning till nämndemän m. m., förslagsanslag 18 600 000 —= NA Centralnämnden för fastighetsdata, förslagsanslag +13 790 000
414 096 000
[S2 Rättsbjälp m. m. Rättshjälpskostnader, förslagsanslag 75 000 000 Rättshjälpsnämnderna, förslagsanslag 5 112 000 VN Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1000 Bidrag till allmänna advokatbyråer, förslagsanslag 350 000 Allmänna advokatbyråer m. m.: Utrustning, reservationsanslag - 200 000 Ersättning åt vittnen m. m., förslagsanslag 4 500 000
85 163 000 Kriminalvården
| R Kriminalvårdsstyrelsen, förslagsanslag | 27 375 000 |
| Fångvårdsanstalterna, förslagsanslag | 355 965 000 |
| Frivården, förslagsanslag | 63 810 000 |
BON Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservations-
anslag 3 300 000 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reserva-
tionsanslag 5 000 000
Utbildning av personal m. fl., reservationsanslag 3 420 000 Hoa
Frivillig kontaktverksamhet m. m., reservationsanslag 100 000 ES [9 Kriminalvårdsenheter med särskild budget, förslags-
anslag 1000
458 971 000
Diverse .
Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter, förslagsanslag 72 000
Ersättning för personskador på grund av brott, för-
slagsanslag 1 000 000
Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m.,
reservationsanslag 70 000
Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m.,, förslagsanslag 160 000
un Stöd till politiska partier, förslagsanslag 39 000 000 oe Vissa kostnader i anledning av allmänna val, förslags-
anslag 500 000
40 802 000
Summa kr. 2 751 377 000 + Beräknat belopp.
HI. Utrikesdepartementet
Utrikesdepartementet m. m.
Utrikesförvaltningen, förslagsanslag 180 418 000
Representationsbidrag till utlandstjänstemän, reserva-
tionsanslag 4 050 000
Inventarier för beskickningar, delegationer och konsu-
lat, reservationsanslag 5 593 000 B
Kursdifferenser, förslagsanslag 1 000
vi Ersättning åt olönade konsuler, förslagsanslag 2060 000 &Ä Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom
| internationell organisation, förslagsanslag | 7 800 000 |
| Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag | 255 000 |
| 0 Kommittéer m. m., reservationsanslag | 365 000 |
| VB Extra utgifter, reservationsanslag | 305 000 |
| -— Oo Tillfälliga representationskostnader, förslagsanslag | 1000 000 |
201 847 000
W Bidrag till vissa internationella organisationer - Förenta Nationerna, förslagsanslag 20 200 000 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), förslagsanslag 6 000 000 Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), förslagsanslag 2 750 000 Europarådet, förslagsanslag 4 700 000 Övriga internationella organisationer m. m., förslagsanslag 55 000
33 705 000
Internationellt utvecklingssamarbete Bidrag till internationella biståndsprogram, reservationsanslag 750 000 000 Bilateralt utvecklingssamarbete, reservationsanslag 1297 778 000 NN Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informationsverksambhet, reservationsanslag 17 250 000 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), förslagsanslag 28 772 000
2.093 800 000
Information om Sverige i utlandet Svenska institutet, reservationsanslag 11 233 000 Sveriges Radios programverksamhet för utlandet 12 177 000 WNH Övrig information om Sverige i utlandet, reservationsanslag 4 599 000
28 009 000
E Diverse 1 Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlan-
det m. m., förslagsanslag 400 000
2 Bestridande av resekostnader för inom Förenta Na-
tionerna utsedda svenska stipendiater, reservations-
anslag 22 000 3 Information om mellanfolkligt samarbete och utrikes-
politiska frågor 1 705 000
4 Bidrag till Stockholms internationella fredsforsknings-
institut, reservationsanslag 3 867 000 5 Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll,
förslagsanslag 2 746 000
8 740 000
Summa kr. 2 366 101 000
Prop. 1974: 1 22 IV. Försvarsdepartementet A Försvarsdepartementet m. m.
| HH Försvarsdepartementet, förslagsanslag | 11 925 000 |
| Vissa nämnder m. m., förslagsanslag | 7 302 000 |
| Kommittéer m. m., förslagsanslag | 3 250 000 |
| BN Extra utgifter, reservationsanslag | 1 200 000 |
Vv Reglering av prisstegringar för det militära försvaret, förslagsanslag 9270 000 000 [2] Reglering av prisstegringar för civilförsvaret, förslags-
anslag 18 200 000
1 011 877 000
Arméförband
Arméförband:
Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag 1 824 000 000 Materielanskaffning, förslagsanslag 598 800 000
NA Iståndsättning av befästningar och kaserner,
förslagsanslag 44 000 000 Forskning och utveckling, förslagsanslag 50 000 000 2 516 800 000
2 516 800 000
Marinförband Marinförband:
Ledning och förbandsverksambhet, förslagsanslag 593 460 000
Materielanskaffning, förslagsanslag 327 100 000
Iståndsättning av befästningar och kaserner,
förslagsanslag 18 000 000
Forskning och utveckling, förslagsanslag 30 000 000 968 560 000
968 560 000
Fiygvapenförband Flygvapenförband:
Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag 1 010 820 000
Materielanskaffning, förslagsanslag 985 122 000
Iståndsättning av befästningar och kaserner,
förslagsanslag 25 400 000
Forskning och utveckling, förslagsanslag +399 200 000 2 420 542 000
2 420 542 000
Central och högre regional ledning Försvarsstaben, förslagsanslag 39 535 000 Arméstaben, förslagsanslag 32 240 000 YNA Marinstaben, förslagsanslag
25 257 000
Flygstaben, förslagsanslag 32 400 000 vB Militärområdesstaber m. m., förslagsanslag 128 000 000 Krigsorganisation för vissa staber m. m.:
Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag 16 400 000 a Materielanskaffning, förslagsanslag 22 010 000 38 410 000 Central och högre regional ledning: Iståndsättning av befästningar och kaserner, förslagsanslag 8 280 000
304 122 000
+ Beräknat belopp.
Prop. 1974: 1 23 mg Gemensamma myndigheter och funktioner
| Försvarets civilförvaltning, förslagsanslag | 21 350 000 |
| Försvarets sjukvårdsstyrelse, förslagsanslag | 14 980 000 |
| Fortifikationsförvaltningen, förslagsanslag | 38 546 000 |
| Försvarets materielverk, förslagsanslag | 254 500 000 |
| VBIARMNmR Gemensam försvarsforskniog, förslagsanslag | +127 000 000 |
| Försvarets radioanstalt, förslagsanslag | 62 140 000 |
| Värnpliktsverket, förslagsanslag | 34 190 000 |
| Försvarets rationaliseringsinstitut, förslagsanslag | 13 200 000 |
| ONA Försvarshögskolan, förslagsanslag | 1395 000 |
| Militärhögskolan, förslagsanslag | 13 250 000 |
| Försvarets gymnasieskola, förslagsanslag | 3 310 000 |
| Intendenturförvaltningsskolan, förslagsanslag | 1 100 000 |
| Försvarets brevskola, förslagsanslag | 1 410 000 |
| Försvarets hundskola, förslagsanslag | 1 100 000 |
| Krigsarkivet, förslagsanslag | 2072 000 |
| Militärhistoriska museer, förslagsanslag | 2 690 000 |
Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m., förslags-
| anslag | 2 980 000 |
| Bidrag till regionmusiken, förslagsanslag | 15 737 000 |
| Frivilliga försvarsorganisationer m. m., förslagsanslag | 19 340 000 - |
| Insatsberedskap m. m., förslagsanslag | 32 000 000 |
| Viss gemensam verksamhet, förslagsanslag | 20 600 000 |
| Vissa ersättningar m. m., förslagsanslag | 27 706 000 |
Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning av
befästningar och kaserner, förslagsanslag 4 300 000
Försvarets datadriftorganisation, förslagsanslag +1 000
714 897 000 Civilförsvar
Civilförsvar, förslagsanslag +127 425 000
Övrig verksamhet
- Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, förslagsanslag 1266 000 Beredskapsstyrka för FN-tjänst, förslagsanslag 9 100 000 NM Viss anskaffning för militära anläggningar m. m., för-
| slagsanslag | 2 000 000 |
| Flygtekniska försöksanstalten, förslagsanslag | 2000 000 |
| Viss signalskyddsmateriel, förslagsanslag | 2 140 000 |
| Vissa teleanordningar, förslagsanslag | 1 420 000 |
NOUR Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar,
| förslagsanslag | 3 190 000 |
| 00 Identitetsbrickor, förslagsanslag | 406 000 |
| wo Bistånds- och katastrofutbildning, förslagsanslag | 5 515 000 |
27 037 000
Summa kr. 8 091 260 000 + Beräknat belopp.
V. Socialdepartementet
A - Socialdepartementet m. m.
Socialdepartementet, förslagsanslag 7 855 000
NHR Kommittéer m. m., reservationsanslag 8 700 000
Vv Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverk-
samhet, reservationsanslag 15 000 000 4 Extra utgifter, reservationsanslag 450 000
32 005 000 B Allmän försäkring m. m.
| Försäkringsdomstolen, förslagsanslag | 3 080 000 |
| Försäkringsrådet, förslagsanslag | 1630 000 |
| Riksförsäkringsverket, förslagsanslag | 73 490 000 |
| RON Folkpensioner, förslagsanslag | 12 470 000 000 |
vi Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,
förslagsanslag 23 600 000
Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag 3 290 000 000 MA "Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslagsanslag 1 600 000
15 863 400 000 C - Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.
-—-— Allmänna barnbidrag, förslagsanslag 2 720 000 000 2 Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna
barnbidrag, förslagsanslag 8 000 000 3 Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen,
förslagsanslag 355 000 000 4 Ersättning för bidragsförskott, förslagsanslag 250 000 000 5 Omkostnader för statens bosättningslån, förslagsanslag 455 000
3 333 455 000
D — Sociala serviceåtgärder 1 Bidrag till social hemhjälp, förslagsanslag 390 000 000 2 Bidrag till anordnande av förskolor och
fritidshem, reservationsanslag 120 000 000 3 Bidrag till driften av förskolor och fritidshem,
| förslagsanslag | 413 000 000 |
| 4 Bidrag till kommunala familjedaghem, förslagsanslag | 920-000 000 |
| 5 Bidrag till ferievistelse för barn, förslagsanslag | 4 000 000 |
| 6 Bidrag till semesterhem m. m., förslagsanslag | 1 300 000 |
1 018 800 000
E Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.
Centrala och regionala myndigheter m. m. 1 Socialstyrelsen, förslagsanslag 51 012 000
2 Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader,
förslagsanslag 362 000
3 Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings-
och rationaliseringsinstitut, förslagsanslag 6 500 000 Ah Länsläkarväsendet m. m., förslagsanslag 9 190 000 ur Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder,
förslagsanslag 9 638 000
Prop, 1974: 1 25
Vissa laboratorier m. m.
Statens strålskyddsinstitut, förslagsanslag 7.005 000
Statens bakteriologiska laboratorium:
| Uppdragsverksamhet, förslagsanslag | 1 000 | ||
| Driftbidrag, reservationsanslag | 1 000 | ||
| Centrallaboratorieuppgifter, förslagsanslag | 6 225 000 | ||
| Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsanslag | 1370 000 | ||
| Utrustning, reservationsanslag | 1 630 000 9 227 000 | ||
| Statlig läkemedelskontroll, förslagsanslag | 13 757 000 | ||
| Statens rättskemiska laboratorium, förslagsanslag | 8 327 000 |
Statens rättsläkarstationer: Förvaltningskostnader, förslagsanslag 7241 000
Statens rättsläkarstationer: Inredning och utrustning,
reservationsanslag 700 000
122 959 000
Öppen hälso- och sjukvård
ra Läkemedel åt vissa kvinnor och barn, förslagsanslag 4 650 000 Abortförebyggande åtgärder, förslagsanslag 1125 000
vb Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning,
förslagsanslag 500 000 + Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård, förslags-
| anslag | 2 060 000 |
| AV Bidrag till S:t Lukasstiftelsen | 100 000 |
| Allmän hälsokontroll, förslagsanslag | 1 630 000 |
| HA Skyddsympningar, förslagsanslag | 17 600 000 |
| RO Hälsovårdsupplysning, reservationsanslag | 5 500 000 |
MO Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård,
reservationsanslag 150 000 10 Bidrag till nordiskt institut för odontologisk materialprovning, reservationsanslag 500 000 11 Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag 4 655 000
38 470 000
Universitetssjukhus m. m. Karolinska sjukhuset:
Driftkostnader, förslagsanslag 396 791 000 NR Utrustning, reservationsanslag 6 500 000 403 291 000 Akademiska sjukhuset i Uppsala:
| Avlöningar till läkare, förslagsanslag | 47 106 000 |
| Driftkostnader, förslagsanslag | 40 155 000 |
| Utrustning, reservationsanslag | 140 000 87 401 000 |
NAR Bidrag till kommunala undervisningssjukhus,
förslagsanslag 190 000 000
Utbildnings- och forskningsverksamhet vid läkarstationen i Dalby läkardistrikt, reservationsanslag 2 428 000 Vidareutbildning av läkare, förslagsanslag 12 100 000 Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m.,
förslagsanslag : 2 104 000
10¶Nordiska hälsovårdshögskolan, förslagsanslag 2.032 090
699 356 000
Övrig sjukhusvård m. m.
[ Rättspsykiatriska stationer och kliniker, förslagsanslag 21 193 000 Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka m. m., reservationsanslag 1000
Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m., reservationsanslag 120 000 000
Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m.,
förslagsanslag 1.382 000 000
Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker,
förslagsanslag | 405 000 Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m., förslagsanslag 3 069 000
Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara, reservationsanslag 2755 000 Viss krigssjukvårdsutbildning m. m., förslagsanslag 2 355 000
Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare,
förslagsanslag 20 700 000
1552 478 000
Ungdomsvård m. m.
Ungdomsvårdsskolorna: AA Driftkostnader, förslagsanslag 102 619 000
Engångsanskaffning av inventarier m. m., reserva-
tionsanslag 700 000
Personalutbildning, reservationsanslag 848 000 104 167 000 Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar
m. fl. , förslagsanslag 650 000
Ersättningar till kommunerna enligt socialbjälps- och barnavårdslagarna m. m., förslagsanslag 40 000 000
144 817 000
Nykterhetsvård m. m. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
Driftkostnader, förslagsanslag 25 755 000
Utrustning m. m., reservationsanslag 30 000 25 785 000 Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m., reservationsanslag 800 000 Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m., förslagsanslag 115 100 000
Bidrag till kommunala nykterhetshämnder m. m., förslagsanslag 120 800 000
Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården,
reservationsanslag 300 000 Bidrag till Länkrörelsen m, m. . 4 000 000
266 785 000
Vissa åtgärder för handikappade Bidrag till handikappinstitutet 5 380 000 [NO Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade, förslagsanslag 135 000 000
ww Kostnader för viss utbildning av handikappade,
förslagsanslag 8 890 000
Bidrag till anordnande av vissa institutioner för
| psykiskt utvecklingsstörda, reservationsanslag | 13 000 000 |
| Bidrag till driften av särskolor m. m., förslagsanslag | 142 700 000 |
| Bidrag till handikapporganisationer, reservationsanslag | 3 500 000 |
NAR Kostnader för viss verksamhet för blinda, förslagsanslag 2 830 000 Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser, förslagsanslag 3 573 000
314 873 000
Internationell samverkan Socialattachéer, förslagsanslag 1025 000 Bidrag till världshälsovårdsorganisationen samt internationellt socialpolitiskt samarbete m. m., förslagsanslag 6 410 000 Vissa internationella resor, reservationsanslag 95 000 Vissa internationella kongresser i Sverige, reservations-
anslag 150 000
7 680 000
Summa kr. 23 395 078 000
VI. Kommunikationsdepartementet
Kommunikationsdepartementet m. m.
Kommunikationsdepartementet, förslagsanslag 6 601 000
Kommittéer m. m., reservationsanslag, därav hälften
att avräknas mot automobilskattemedlen 4 500 000
Extra utgifter, reservationsanslag 430 000
11 531 000
Vägväsendet Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 8 700 000 Drift av statliga vägar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 1155 000 000 Byggande av statliga vägar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 745 000 000 Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 200 000 000 Bidrag till drift av kommunala vägar och gator,
reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 184 550 000
Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskatte-
medlen 343 600 000
Bidrag till drift av enskilda vägar m. m., reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 83 000 000 Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 26 800 000 Tjänster till utomstående, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 16 800 000 10 Avsättning till statens automobilskattemedelsfond,
förslagsanslag 1000
2 763 451 000
Trafiksäkerhet
Statens trafiksäkerhetsverk:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 16 118 000 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen 20 990 000 37 108 000 Registrering av motorfordon, förslagsanslag 1000
Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid
järnvägskorsningar, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen 7000 000
sa Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande, att avräknas mot automobilskattemedlen 2 550 000 Kostnader för nytt bilregister m. m., reservations-
anslag 25 840 000
Kostnader för framställning av körkort m. m., förslagsanslag 26 217 000
98 716 000
Sjöfart Sjöfartsverket
| Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, förslagsanslag | 111 580 000 |
| Isbrytning, förslagsanslag | 46 680 000 |
| Fartygsverksamhet, förslagsanslag | 11 985 000 |
| BON Övrig verksamhet, förslagsanslag | 1 800 000 |
Övriga sjöfartsändamål
Handelsflottans pensionsanstalt 1 000
Au Bidrag till vissa resor av sjöfolk, förslagsanslag 100 000
— Avsättning till handelsflottans välfärdsfond, förslags-
anslag 600 000 Understöd åt skärgårdsrederier m. m., förslagsanslag 675 000
173 421 000
Institut m. m. Transportnämnden, förslagsanslag, därav tre
fjärdedelar att avräknas mot automobilskattemedlen 1354 000
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag 34 166 000
Underhåll av materiel m. m., förslagsanslag 1 382 000 Nvyanskaffning av instrument m. m., reservations-
| anslag | 600 000 |
| Uppdragsverksamhet, förslagsanslag | 7 803 000 |
| Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag | 12 073 000 56 024 000 |
Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m., förslagsanslag 1 600 000 Statens väg- och trafikinstitut, förslagsanslag 1 000 Bidrag till statens väg- och trafikinstitut, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 6 236 000 10 Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 2 070 000 Statens geotekniska institut:
| 11 Förvaltningskostnader, förslagsanslag | 3 914 000 | |
| 12 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag | 3 777 000 | |
| 13 Utrustning, reservationsanslag | 100 000 7791 000 | |
| 14 Fraktbidragsnämnden, förslagsanslag | 598 000 | |
| 15 Transportstöd för Norrland m. m., förslagsanslag | 87 000 000 | |
| 16 Transportstöd för Gotland, förslagsanslag | 3 300 000 |
17 Transportforskningsdelegationen, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen 8 065 000 18 Bussbidragsnämnden, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen 485 000
19 Statligt stöd till icke lönsam busstrafik, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 33 000 000
207 524 000
Diverse
Ersättning till statens järnvägar för drift av icke
lönsamma järnvägslinjer m. m. 435 000 000
[0] Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser, förslagsanslag, därav 3 200 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 203 000 000
Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m., förslagsanslag 2221 000 BB Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag
1 500 000
un Kostnader för visst värderingsförfarande, förslags-
anslag 40 000
Kostnader för riskgaranti till Scandinavian Airlines System, förslagsanslag 1000 Kostnader för omläggning av flygtrafikledarutbildningen, förslagsanslag 1000 Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland, reservationsanslag 2 400 000
644 163 009
Summa kr 3 898 806 000
VII. Finansdepartementet
Finansdepartementet m. m. -— Finansdepartementet, förslagsanslag 15 850 000
Gemensamma ändamål för statsdepartementen, för-
slagsanslag 34 290 000
Ekonomiska attachéer, förslagsanslag 1 000 000 BW
Kommittéer m. m., reservationsanslag 3 000 000 vi Extra utgifter, reservationsanslag 300 000
59 440 000
Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
Kammarkollegiet, förslagsanslag 8132 000
Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser, förslagsanslag 110 764 080 Statistisk uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1 000
BYN Teknisk uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1 000 110 766 000
Konjunkturinstitutet:
Verksamheten i allmänhet, förslagsanslag 3 719 000
AU Särskilda undersökningar, reservationsanslag 425 000 4 144 000
Statskontoret, förslagsanslag 31 350 000
NN Datamaskincentralen för administrativ databehand-
ling, förslagsanslag 1 000 Ne Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet,
förslagsanslag 4 000 000
Riksrevisionsverket, förslagsanslag 31 090 000
Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag 1 000
Utredningar rörande byggnadsföretag m. m., reserva-
tionsanslag 5 000 000 13 Inredning av byggnader för statlig förvaltning, reser-
| vationsanslag | 41 000 000 |
| 14 Statens förhandlingsnämnd, förslagsanslag | 1 589 000 |
| 15 Statens avtalsverk, förslagsanslag | 11 891 000 |
| 16 Statens personalpensionsverk, förslagsanslag | 17 322 000 |
| 17 Statens personalbostadsdelegation, förslagsanslag | 716 000 |
| 138 Statens personalutbildningsnämnd, förslagsanslag | 4 879 000 |
| 19 Statens personalnämnd, förslagsanslag | 17 309 000 |
289 190 000
Skatte- och kontrollväsen Tullverket:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag 275 350 000
Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag 3 500 000 278 850 000 Myntverket:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag 3 766 000
Nyanskaffning av vissa maskiner m. m., reserva-
tionsanslag 150 000 3 916 000
| UN Riksskatteverket, förslagsanslag | 82 460 000 |
| Avsättning till banktillsynens fond, förslagsanslag | 2 600 000 |
| NA Avsättning till fondtillsynens fond, förslagsanslag | 350 000 |
Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond, förslagsanslag 420 000 Avsättning till sparbankstillsynens fond, förslagsanslag 2 600 000
10 Revision av sparbankernas förvaltning, förslagsanslag 920 000 äl Avsättning till försäkringsinspektionens fond, för-
slagsanslag 4 075 000
12¶Stämpelomkostnader, förslagsanslag 1712 000
13 Kostnader för årlig taxering m. m., förslagsanslag 58 000 000 14 Kostnader för 1975 års allmänna fastighetstaxering,
förslagsanslag 35 000 000
15 Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatte-
uppbörd m. m., förslagsanslag 20 050 000 16 Kilometerbeskattning, förslagsanslag 290 000
491 243 000
Bidrag och ersättningar till kommunerna
Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag, förslagsanslag 1 665 000
Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m., för-
slagsanslag 2 650 000 000 Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl., förslagsanslag 1185 000 000
Särskilt bidrag till kommunerna 122 000 000
3 958 665 000
Diverse Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag 5 447 000
Bidrag till vissa internationella byråer och organisa-
tioner m. m., förslagsanslag 1 580 000
Statens krigsförsäkringsnämnd m. m., förslagsanslag 56 000
BU
Bidrag till Föreningen Fruktdrycker 35 000
tr Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon,
förslagsanslag 3 700 000
Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering 300 000
NA Produktionsbidrag för dagstidningar, förslagsanslag
67 000 000
oo Samdistributionsrabatt för dagstidningar, förslags-
anslag 24 000 000
Viss informationsverksamhet, reservationsanslag 11 200 000 10 Vinstutlottning i lönsparandet m. m., förslagsanslag 18 850 000 T1 Upplysning om alkohol- och narkotikaproblemen, re-
servationsanslag 2 500 000
Avlöningar till personal på indragningsstat m. m.,
fJörslagsanslag 100 000 13 Viss utbildningsverksamhet, reservationsanslag 4 845 000 14 Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering,
förslagsanslag 9 300 000
15 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag 300 000
16 Viss förslagsverksamhet m. m., förslagsanslag 113 000 17 Täckning av merkostnader för löner och pensioner
m. m., förslagsanslag +1 000 18 Förberedelser för omlokalisering av statlig
verksamhet, förslagsanslag 12 400 000
161 727 000
Summa kr. 4 960 965 000
+ Beräknat belopp.
VIII. Utbildningsdepartementet
A Utbildningsdepartementet m. m.
| 1 Utbildningsdepartementet, förslagsanslag | 12 176 000 |
| 2 Kommittéer m. m., reservationsanslag | 20 200 000 |
| 3 Extra utgifter, reservationsanslag | 500 000 |
32 876 000
Kulturändamål a) Konst, litteratur, musik, teater m. m.
| H Konstnärsstipendier, reservationsanslag | 9 560 000 |
| Konstnärsbelöningar, förslagsanslag | 2025 000 |
| Statens konstråd, förslagsanslag | 250 000 |
BUN Förvärv av konst för statens byggnader m. m.,
reservationsanslag 3 800 000 un Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras
| verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag | 14 228 000 |
| Statens biografbyrå, förslagsanslag | 759 000 |
| Vissa åtgärder inom kulturområdet, förslagsanslag | +232 611 000 |
| Musikaliska akademien, förslagsanslag | 1 842 000 |
| Filmstöd | 3 380 000 |
OM0MoeNA Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio,
reservationsanslag 9200 000
269 355 000 b) Arkiv, museer m. m.
Riksarkivet: 11 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 10165 000 12 Inköp av arkivalier och böcker m. m., reservations-
anslag 95 000 10 260 000
13 Landsarkiven, förslagsanslag 6 882 000
Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv:
| 14 Förvaltningskostnader, förslagsanslag | 3 558 000 | |
| 15 Insamlingsverksamhet m. m., reservationsanslag | 643 000 4 201 000 | |
| 16 Kulturminnesvård och museer m, m., förslagsanslag | +73 901 000 | |
| 17 Bidrag till Skansen, förslagsanslag | 2.365 000 | |
| 18 Svenskt biografiskt lexikon, förslagsanslag | 764 000 |
Stifts- och landsbiblioteken: 19 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 1264 000 20 Bokinköp och bokbindning m. m., reservations-
anslag 187 000 1451 000
21 Inköp av vissa kulturföremål, förslagsanslag 100 000
99 924 000
c) Ungdoms- och folkbildningsverksamhet Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet 8275 000
Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verk-
samhet, reservationsanslag 30 500 000
Bidrag till ungdomsledarutbildning, reservationsanslag 7780 000 > Beräknat belopp.
3 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1.
25 Statens ungdomsråd, reservationsanslag 1355 000 26 Bidrag till hemgårdsrörelsen 275 000 21 Vissa folkbildningsåtgärder m. m., förslagsanslag +17 083 000 28 Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narko-
tikaupplysning, reservationsanslag 1736 000 29 Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m., reserva-
tionsanslag 3 092 000
70 096 000
d) Utbildning inom kulturområdet
30 Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan,
| förslagsanslag | 5 666 000 | |
| 31 Konstfackskolan, förslagsanslag | 12 095 000 | |
| 32 Musikhögskolorna, förslagsanslag | Statens scenskolor, förslagsanslag | 18 006 000 7089 000 |
| 34 Statens dansskola, förslagsanslag | 2230 000 | |
| 35 Dramatiska institutet, förslagsanslag | 8 185 000 |
53 271 000
492 646 000
Kyrkliga ändamål
Domkapitlen och stiftshämnderna m. m.:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag 4 453 000 NH "Reparationsarbeten på domkapitelsbyggnader 3 000 4456 000
Ersättningar till kyrkor m. m., förslagsanslag 140 000 RO
Vissa ersättningar till kyrkofonden 5 051 000 vii Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m., förslags-
anslag 311 000
[AN Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor, reserva-
| tionsanslag | 4 060 000 |
| Bidrag till ekumenisk verksamhet | 120 000 |
| [0.0] Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna | 140 000 |
Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlands-
församlingarnas kyrkobyggnader, reservationsanslag 80 000 10 Bidrag till trossamfund, reservationsanslag 10 000 000
24 358 000
Skolväsendet a) Centrala och regionala myndigheter m. m.
Skolöverstyrelsen, förslagsanslag 63 965 000 NR Länsskolnämnderna, förslagsanslag 27 508 000 wW Statens institut för läromedelsinformation, förslagsan-
| slag | +322 000 |
| Stöd för produktion av läromedel, reservationsanslag | +1 850 000 |
| UVB Utveckling av studielämplighetsprov, reservationsanslag | 312 000 |
| Bidrag till vissa elevorganisationer | 580 000 |
| NA Bidrag till vissa föräldraorganisationer | 355 000 |
94 892 000
+ Beräknat belopp.
b) Pedagogiskt utvecklingsarbete Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet, reservationsanslag | 26 623 000
26 625 000
ce — Det obligatoriska skolväsendet m. m. Bidrag till driften av grundskolor m. m., förslagsanslag 4 260 000 000 10 Särskilda åtgärder på skolområdet, reservationsanslag 30 000 000 1 Mängfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet, förslagsanslag 1 200 000 Bidrag till svensk undervisning i utlandet m,. m., reservätionsanslag 6 524 000 "13 Nomadskolor, förslagsanslag 5 798 000 Specialskolan m. m.:
| 14 Utbildningskostnader, förslagsanslag | 49 825 000 |
| 15 Utrustning m. m., reservationsanslag | 2135 000 ” |
| 16 Resor för elever jämte ledsagare, förslagsanslag | 2 350 000 54 310 000 |
17 Bidrag till förskoleverksamhet m. m. för vissa handi-
kappade barn, förslagsanslag 1 300 000
4 359 132 000
d) Gymnasiala skolor m. m.
| 18 Bidrag till driften av gymnasieskolor, förslagsanslag | 1438 000 000 |
| 19 Bidrag till studie- och yrkesorientering, förslagsanslag | 43 308 000 |
| 20 Bidrag till viss vårdyrkesutbildning, förslagsanslag | 36 315 000 |
21 Kostnader för viss personal vid statliga realskolor, för-
Slagsanslag 1000
Bidrag till driften av riksinternatskolor, förslagsanslag 8 762 000
Sjöbefälsskolorna: 23 Utbildningskostnader, förslagsanslag 10 799 000 24 Utrustning m. m., reservationsanslag 552 000 11 351 000
Statens skogsinstitut: 25 Avlöningar till lärarpersonal m. m., förslagsanslag 1 500 000
26 Driftkostnader, reservationsanslag 601 000 2 101 000
Trädgårdsskolan i Norrköping:
| 27 Utbildningskostnader, förslagsanslag | 973 000 | |
| 28 Materiel m. m., reservationsanslag | 116 000 1 089 000 | |
| 29 Bidrag till Bergsskolan i Filipstad, förslagsanslag | 1 076 000 | |
| 30 Bidrag till driften av vissa privatskolor, förslagsanslag | 13 483 000 |
31 Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning, reserva-
tionsanslag 19 000 000 32 Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m. m., förslagsanslag 1935 000 33 Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesäll-
prov 45 000
34 Vissa kurser för ingenjörer m. m,, reservationsanslag 680 000
1577 146 000
e) — Investeringsbidrag Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.,
förslagsanslag 167 500 000 36 Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan
m. m., reservationsanslag 23 050 000
37 Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet, förslagsanslag 714 000 38 Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska skolväsendet, förslagsanslag 54 000
191 318 000
Summa kr. 6 249 113 000
Högre utbildning och forskning
a) Centrala myndigheter m. m.
Universitetskanslersämbetet: -— Förvaltningskostnader, förslagsanslag 11 836 000 Utredningar m. m., reservationsanslag 2075 000 13 911 000 Utrustningsnämnden för universitet och högskolor, förslagsanslag 3 150 000 Nämnden för socionomutbildning, förslagsanslag 1482 000
18 543 000
b) Universiteten m. m. Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag 62 447 000 Driftkostnader, reservationsanslag 18 367 000 80 814 000 Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag 4 614 000 Driftkostnader, reservationsanslag 1 113 000 5 727 000 Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag 11 299 000 Driftkostnader, reservationsanslag 2232 000 13 531 000 Sambhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: 11 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag 85 206 000 12 Driftkostnader, reservationsanslag 22213 000 107 419 0006 Medicinska fakulteterna m. m.: 13 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag 120 333 000 14 Driftkostnader, reservationsanslag 86 004 000 206 337 0C0 Odontologiska fakulteterna m. m.: 15 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag 30 817 000 Driftkostnader, reservationsanslag 14 714 000 17 Vissa tandsjukvårdskostnader, förslagsanslag 24 704 000 70 235 000 Farmaceutiska fakulteten m. m.: 18 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag 4 626 000 19 Driftkostnader, reservationsanslag 4 637 000 9 263 000 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: 20 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag 106 244 000 21 Driftkostnader, reservationsanslag 60 990 000 167 234 000 Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag, varav 790 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 94 833 000 ta VW Driftkostnader, reservationsanslag 58 730 000 153 563 000 bh BB Teknisk samt viss medicinsk och matematisk-naturvetenskaplig utbildning och forskning m. m. i Göteborg och Linköping, reservationsanslag, varav 635 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 117 326 000
25 Grundläggande humanistisk, samhällsvetenskaplig och
matematisk-naturvetenskaplig utbildning i Linköping,
förslagsanslag 8 511 000
Decentraliserad universitetsutbildning m. m., reserva-
tionsanslag 5 229 000
945 189 000
c) Vissa högskolor m. m.
Bibliotekshögskolan:
| 27 Utbildningskostnader, förslagsanslag | 4 386 000 | |
| 28 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag | 689 000 5 075 000 | |
| 29 Journalisthögskolorna, förslagsanslag | 6 195 000 | |
| 30 Socialhögskolorna, förslagsanslag | 28 831 000 |
31 Fortbildning av socionomer, journalister m. m., reser-
| vationsanslag | 850 000 |
| 32 Vissa kurser för utländska studerande, förslagsanslag | 1479 000 |
| 33 Bidrag till Ericastiftelsen, förslagsanslag | 956 000 |
| 34 Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm | 2983 000 |
35 Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbild-
ningsverksamhet 385 000
46 754 000
d) Gemensamt för universitet och högskolor Vetenskapliga bibliotek:
| 36 Avlöningar, förslagsanslag | 37 910 000 | |
| 37 Bokinköp m. m., reservationsanslag | 19 364 000 57 274 000 | |
| 38 Förvaltningarna vid universiteten m. m., förslagsanslag | 46 348 000 | |
| 39 Lokalkostnader vid universiteten m. m., förslagsanslag | 271 413 000 |
40 Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer,
förslagsanslag 1 400 000 41 Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden,
förslagsanslag | 3 650 000
42 Stipendier för forskarutbildning, reservationsanslag 13 985 000 43 Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten m. m.,
reservationsanslag 11 205 000 44 Universitetens datamaskincentraler, förslagsanslag 1 000 45 Kostnader för datamaskintid, förslagsanslag 24 650 000 46 Extra utgifter vid universiteten m. m., reservations-
anslag 1 440 000
431 366 000
e) Vissa forskningsändamål
| 47 Medicinsk forskning, reservationsanslag | 58 015 000 |
| 48 Humanistisk forskning, reservationsanslag | 11 915 000 |
| 49 Samhällsforskning, reservationsanslag | 13 600 000 |
| 50 Naturvetenskaplig forskning, reservationsanslag | 70 130 000 |
| 51 Atomforskning, reservationsanslag | 30 245 000 |
52 Europeiskt samarbete inom kärnforskningen, förslags-
anslag 30 320 000
53 Europeiskt samarbete inom rymdforskningen,
förslagsanslag 9 984 000
Forskningsinstitutet för atomfysik: 54 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 3 102 000 55 Materiel m. m., reservationsanslag 270 000 3 372 000
| Prop. 1974: 1 | 38 |
| 56 Kiruna geofysiska institut, reservationsanslag | 1775 000 |
| 57 Latinamerika-institutet i Stockholm, förslagsanslag | 313 000 |
| 58 Institutet för social forskning, förslagsanslag | 1 286 000 |
| 59 Bidrag till Institutet för internationell ekonomi | 875 000 |
| 60 Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut | 860 000 |
61 Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm 399 000 62 Bidrag till Vetenskapsakademien, reservationsanslag 5430 000 63 Bidrag till Riksföreningen mot cancer, reservations-
anslag 3 000 000
241 519 000
f) Inredning och utrustning 64 Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m., reservationsanslag +75 000 000
75 000 000
1758 371 000
Lärarutbildning Lärarhögskolorna: — Avlöningar till lärarpersonal m. m., förslagsanslag 171 338 000 bh Driftkostnader, reservationsanslag 32 441 000 203 779 000 Förskoleseminarierna:
Avlöningar till lärarpersonal m. m., förslagsanslag 34 267 000
Driftkostnader, reservationsanslag 2139 000 36 406 00C Gymnastik- och idrottshögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m, m., förslagsanslag 10 473 000 Driftkostnader, reservationsanslag 876 000 [1 349 000 Seminarierna för huslig utbildning: Avlöningar till lärarpersonal m. m., förslagsanslag 15 685 000 Driftkostnader, reservationsanslag 1140 000 16 825 000 Slöjdlärarseminariet: Avlöningar till lärarpersonal m, m., förslagsanslag 1 440 000 10 Driftkostnader, reservationsanslag 93 000 1.533 000 11 Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor, förslagsanslag 17 240 000 Särskilda lärarutbildningsåtgärder, reservationsanslag 1942 000 13 Lärares fortbildning m. m., reservationsanslag 39 853 000
Summa kr. 328 927 000
Vuxenutbildning
Viss utbildning via radio och television m. m., reservationsanslag 44 450 000 Statliga skolor för vuxna:
N Utbildningskostnader, förslagsanslag 5 011 000
Material för självstudier, reservationsanslag 700 000 BW Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag 198 000 5 909 000 vi Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna, förslagsanslag 165 000 000
+ Beräknat belopp.
| Bidrag till studiecirkelverksamhet, förslagsanslag | +259 000 000 |
| Bidrag till studieförbund | +14 400 000 |
| Bidrag till driften av folkhögskolor, förslagsanslag | 135 000 000 |
DRA Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor, reservationsanslag 6 000 000 Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m. till
folkhögskolor, reservationsanslag | 2 450 000
Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet, förslagsanslag 9 650 000 Undervisning för invandrare i svenska språket m. m., förslagsanslag 48 500 000 Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder, reservationsanslag 701 000
Summa kr. 691 060 000
Studiesociala åtgärder
Centrala studiestödspämnden m. m., förslagsanslag 11 853 000 Studiebidrag m. m., förslagsanslag +>579 000 000
Kostnader för avskrivning av vissa studielån med
statlig kreditgaranti, förslagsanslag 300 000 Ersättning till postverket och riksbanken för deras bestyr med studiesocialt stöd, förslagsanslag 2133 000
Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid
gymnasieskolor m. m., förslagsanslag 280 000 6 Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande, förslagsanslag | 1 560 000
Summa kr. 595 126 000
Internationellt-kulturellt samarbete a) Kulturellt utbyte med utlandet : Kulturellt utbyte med utlandet, reservationsanslag 831 000 NN Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m., förslagsanslag 3 600 000 Bidrag till vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag 390 000 Bidrag till svenska institut i utlandet 584 000
5 405 000
b) Nordiskt kulturellt samarbete Nordiska samarbetsprojekt m, m., förslagsanslag +11 778 000 Nordiska afrikainstitutet:
Avlöningar m. m., förslagsanslag 634 000 - Driftkostnader, reservationsanslag 354 000 988 000 Bidrag till vissa bilaterala nordiska projekt m. m., reservationsanslag 2 262 000
15 028 000
20 433 000
Summa kr. 10192 910 000
+ Beräknat belopp.
. Jordbruksdepartementet
>» Jordbruksdepartementet m. m.
| Jordbruksdepartementet, förslagsanslag | 7 200 000 |
| Lantbruksrepresentanter, förslagsanslag | 1104 000 |
| Kommittéer m. m., reservationsanslag | 4 900 000 |
| RNA Extra utgifter, reservationsanslag | 380 000 |
13 584 000 Jordbrukets rationalisering m. m.
Lantbruksstyrelsen, förslagsanslag 17 580 000 Lantbruksnämnderna, förslagsanslag 99 788 000 NA Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m., förslagsanslag 4 200 000 BA Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m., förslags-
anslag 25 000 000
Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m., reservationsanslag 150 000 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti, förslagsanslag 1 000 000 Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m., förslagsanslag 14 000 000 Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter m. m., förslagsanslag 1 400 000 Befrämjande av husdjursaveln m. m., reservations-
anslag 1000 000
10 Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet,
förslagsanslag 1 000 11 Bidrag till statens hingstdepå och stuteri, reservations-
anslag 550 000
12 Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling, reservations-
anslag +215 000
13 Bidrag till Svensk matpotatiskontroll, reservations-
anslag 170 000
14 Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen, att avräknas mot automobilskattemedlen 522 000 15 Främjande av rennäringen, reservationsanslag 630 000 16 Kompensation för bensinskatt till rennäringen, att avräknas mot automobilskattemedlen 210 000
166 416 009
Jordbruksprisreglering Statens jordbruksnämnd, förslagsanslag 10 772 000 Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden, förslags-
anslag 1136 000
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, för-
slagsanslag +700 000 000
Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m., förslagsanslag 38 298 000 > Beräknat belopp
Stöd till jordbruket i norra Sverige, förslagsanslag +74 000 000 Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m., förslagsanslag 4 800 000 Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket, reservationsanslag +1 218 000 Bidrag till permanent skördeskadeskydd 30 000 000 Administration av permanent skördeskadeskydd m. m., förslagsanslag 14 058 000
874 282 000
Skogsbruk
| Skogsstyrelsen, förslagsanslag | 10 149 000 |
| Bidrag till skogsvårdsstyrelserna, förslagsanslag | 43 180 000 |
| Bidrag till skogsförbättringar, förslagsanslag | 8 000 000 |
Vägbyggnader på skogar i enskild ägo, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 16 500 000
Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m.,
förslagsanslag +10 100 000 Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m., förslagsanslag 1719 000
89 648 000
Fiske
Fiskeristyrelsen, förslagsanslag 8 043 000
Fiskeriintendenter m. m., förslagsanslag 1225 000
wWN=— Främjande i allmänhet av fiskerinäringen, reserva-
| tionsanslag | 275 000 |
| Kursverksamhet på fiskets område, reservationsanslag | 305 000 |
| VBR Bidrag till fiskehamnar m. m., reservationsanslag | 3 600 000 |
| Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag | 20 000 |
NOA Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 1162 000 [0.0] Särskilt omställningsstöd till fiskare, m. m., förslags-
anslag 3 000 000
Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske, förslagsanslag 1 000 10 Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m., förslagsanslag 1 000 11 Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m., förslagsanslag 750 000 12 Fiskeriundersökningsfartyg, reservationsanslag 1 000 000 13 Bidrag till fiskare med anledning av avlysning
av fiskevatten, reservationsanslag 1 000
19 383 000
Service och kontroll
Statens livsmedelsverk, förslagsanslag 21 520 000
Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier, förslagsanslag | 9 160 000 Statens veterinärmedicinska anstalt, förslagsanslag 16 354 000 Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m., reservationsanslag 50 000 + Beräknat belopp
Veterinärstaten, förslagsanslag . 23 287 000
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,
| m. m., förslagsanslag | 4 000 000 |
| Bidrag till djursjukvård i vissa fall, förslagsanslag | 600 000 |
| om Veterinärinrättningen i Skara, förslagsanslag | 700 000 |
Statens centrala frökontrollanstalt:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag 10 084 000 10 Utrustning, reservationsanslag 60 000 10 144 000
11 Statens växtskyddsanstalt, förslagsanslag 38 290 000
12¶Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag 150 000
13 Statens lantbrukskemiska laboratorium, förslagsanslag 4233 000
14 Statens maskinprovningar, förslagsanslag 2928 000 15 Statens växtsortnämnd, förslagsanslag 142 0C0
101 558 000
Utbildning och forskning
Lantbrukshögskolan:
| Förvaltningskostnader, förslagsanslag | 54 512 000 |
| NA Driftkostnader, reservationsanslag | 11 557 000 |
| Bokinköp m. m., reservationsanslag | 806 000 |
| Försöksverksamheten, reservationsanslag | 26 665 000 |
BY Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m.,
förslagsanslag 1 000 93 541 000
Veterinärhögskolan:
| Förvaltningskostnader, förslagsanslag | 25 720 000 |
| Driftkostnader, reservationsanslag | 7 892 000 |
| Bokinköp m. m., reservationsanslag | 177 000 |
| Försöksverksamhet, reservationsanslag | 370 000 |
| Lantbruksdriften vid försöksgården, förslagsanslag | 1 000 34 160 000 |
Skogshögskolan:
| Förvaltningskostnader, förslagsanslag | 17 432 000 |
| Driftkostnader, reservationsanslag | 13 553 000 |
| Bokinköp m. m., reservationsanslag | 191 000 31 176 000 |
Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets
högskolor m. m., reservationsanslag 18 000 000 15 Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden,
m. m., förslagsanslag 300 000 16 Jordbruksforskning, reservationsanslag 10 120 000 17 Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning, reserva-
| tionsanslag | 1185 000 |
| 18 Bidrag till Sveriges utsädesförening, förslagsanslag | 6 882 000 |
| 19 Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling | 255 000 |
| 20 Skoglig forskning, reservationsanslag | 3 625 000 |
21 Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträds-
förädling och skogsgödsling m. m., reservationsanslag 1152 000
Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning, reservations-
anslag 3 600 000
23 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, förslags-
anslag 295 000
| Statens skogsmästarskola, förslagsanslag | 1571 000 |
| Reseunderstöd för studier m. m., reservationsanslag | 39 000 |
| Bidrag till viss ungdomsverksamhet | 500 000 |
206 401 000
= Miljövård m. m.
Statens naturvårdsverk, förslagsanslag +25 984 000 Koncessionsnämnden för miljöskydd, förslagsanslag . 1660 000
Miljövårdsinformation, reservationsanslag 2 000 000 BPYNH Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m., reservationsanslag 2 000 000 Vård av naturvårdsområden m. m., reservationsanslag 10 600 000 Stöd till idrotten: a Organisationsstöd m. m., reservationsanslag 65 600 000
Anläggningsstöd m. m., reservationsanslag, Varav 9 200 000 kr. att avräknas mot automobilskatte-
medlen 24 400 000 90 000 000
Miljövårdsforskning, reservationsanslag +20 560 000 Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet, reservationsanslag 2 500 000 10 Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m., reservationsanslag 4 000 000 11 Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m.,, förslagsanslag 155 000 000 12 Bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m. m., reservationsanslag 50 000 000 13 Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m., förslags-
anslag 1055 000
14 Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond,
förslagsanslag 5 000 000
377 359 000
Diverse - Servitutsnämnder, m. m., förslagsanslag 55 000 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m.,
reservationsanslag 1 000 000
Bidrag till vissa internationella organisationer m. m., förslagsanslag 4475 000 Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder, förslagsanslag 12 000 Ersättningar för vissa' besiktningar och syneförrättningar, förslagsanslag 5 000
5 547 000
Summa kr. 1 854 178 000
+ Beräknat belopp
Handelsdepartementet
> Handelsdepartementet m. m.
| Handelsdepartementet, förslagsanslag | 6 240 000 |
| Kommittéer m. m., reservationsanslag | 2 000 000 |
| Extra utgifter, reservationsanslag | 100 000 |
| Krigsmaterielinspektionen, förslagsanslag | 196 000 |
| Kostnader för nordiskt samarbete, förslagsanslag | 200 000 |
| AVBOWNH Nordiska ministerrådssekretariatet, förslagsanslag | +1 145 000 |
9 881 000
[e-] Främjande av utrikeshandeln m, m.
| Sveriges exportråd, reservationsanslag | 3 300 000 |
| Handelssekreterare, reservationsanslag | 15 467 000 |
| Exportfrämjande åtgärder, reservationsanslag | 5 350 000 |
BWIN Svenska handelskamrar i utlandet m. m., reserva-
tionsanslag 1209 000 Svenska turisttrafikförbundet, reservationsanslag 7449 000 An Exportfrämjande åtgärder för teko-industri samt manuellt arbetande glasindustri, reservationsanslag 7 200 000
Täckande av förluster på grund av garantier för lån till teko-industri samt manuellt arbetande
glasindustri, förslagsanslag 450 000 Exportfrämjande åtgärder för möbelindustri, snickeriindustri m. fl., reservationsanslag 800 000
Exportfrämjande åtgärder för sko- och garveriindustri,
reservationsanslag 700 000 10 Svenska slöjdföreningen 390 000
42 315 000
Kommerskollegium m. m.
Kommerskollegium, förslagsanslag 9157 000 Bidrag till vissa internationella byråer m. m., förslagsanslag 453 000
Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag 53 000
9 663 000
[ww] Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor
| Marknadsdomstolen, förslagsanslag | 769 000 |
| Näringsfrihetsombudsmannen, förslagsanslag | 1782 000 |
| Konsumentombudsmannen, förslagsanslag | 2331 000 |
BYN
Statens pris- och kartellnämnd, förslagsanslag 15 279 000
+ sw eräknat belopp
Konsumentverket:
| 5 Förvaltningskostnader, förslagsanslag | 14 774 000 |
| 6 Forskning m. m., reservationsanslag | 1 500 000 |
| 7 Allmänna reklamationsnämnden, förslagsanslag | 2 042 000 18 316 000 |
8 Bidrag till kommersiell service i glesbygd m. m., förslags-
anslag 2 500 000
40 977 000
E Patent- och registreringsverket m. m.
1¶Patent- och registreringsverket, förslagsanslag 41 318 000
2 Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register,
förslagsanslag 4 500 000
45 818 000
F Ekonomiskt försvar 1 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, förslagsanslag 8 688 000 2 Ersättning för beredskapslagring m. m., förslagsanslag 76 385 000 3 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier i
beredskapssyfte till teko-, sko- och garveriindustrierna, förslagsanslag 500 000
85 573 000
Summa kr. 234 227 000
Prop. 1974: 1 46 XL Arbetsmarknadsdepartementet
» Arbetsmarknadsdepartementet m. m.
| Arbetsmarknadsdepartementet, förslagsanslag | 9925 000 |
| Kommittéer m. m., reservationsanslag | 8 615 000 |
| Extra utgifter, reservationsanslag | 200 000 |
| bPYNR Internationellt samarbete, förslagsanslag | 3 630 000 |
22 370 000
Arbetsmarknad m. m. = Arbetsmarknadsservice, förslagsanslag 1467 794 000 NN Sysselsättningsskapande åtgärder, reservationsanslag,
varav förslagsvis 200 000 000 kr. att avräknas mot
| automobilskattemedlen | 739 431 000 |
| Stöd till lageruppbyggnad, förslagsanslag | 1.000 |
| BW Kontant stöd vid arbetslöshet, förslagsanslag | 975 000 000 |
| Totalförsvarsverksamhet, förslagsanslag | 23 606 000 |
AVN Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning, re-
servationsanslag 1 000 000
Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning, re-
| servationsanslag | 1000 |
| Arbetsdomstolen, förslagsanslag | 752 000 |
| Statens förlikningsmannaexpedition, förslagsanslag | 648 000 |
Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förslagsanslag 30 000
3 208 263 000
Arbetsmiljö m. m. Arbetarskyddsstyrelsen, förslagsanslag, varav 191 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 33 585 000 Yrkesinspektionen, förslagsanslag, varav 1393 000 kr. att avräknas mot automobilskatten 33 520 000 VW Statens arbetsklinik, förslagsanslag | 2 425 000 +B Särskilda åtgärder för arbetsanpassning, reservations-
anslag 676 000 000
745 530 000
Invandring m. m.
| Statens invandrarverk, förslagsanslag | 16 455 000 |
| Åtgärder för flyktingar, förslagsanslag | 18 210 0C0 |
| Anpassningsåtgärder för invandrare, reservationsanslag | 4 195 000 |
| RPVYN- Översättningsservice, förslagsanslag | 185 000 |
39 045 000
bb Regional utveckling
Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet, förslagsanslag 188 419 000
Särskilda stödåtgärder i glesbygder, reservationsanslag 25 000 000 wWNA Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administra-
tionskostnader, reservationsanslag 13 000 000 BR Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till
hantverks- och industriföretag m. fl., förslagsanslag 15 000 000
241 419 000
Summa kr. 4 256 627 000
XII. Bostadsdepartementet
ÅA Bostadsdepartementet m. m.
| 1 Bostadsdepartementct, förslagsanslag | 6 490 000 |
| 2 :Kommittéer m. m., reservationsanslag | 4 000 000 |
| 3 Extra utgifter, reservationsanslag | 150 000 |
4 Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.,
reservationsanslag 350 060
10 990 000
Bostadsbyggande m. m.
| Bostadsstyrelsen, förslagsanslag | 13 989 000 |
| Länsbostadsnämnderna, förslagsanslag | 27 460 000 |
| Statens hyresråd, förslagsanslag | 1787 000 |
| BWYNH Bostadstillägg m. m., förslagsanslag | 1095 000 000 |
| Räntebidrag m. m., förslagsanslag | 1 000 000 |
AV Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m., förslagsan-
slag 195 000 000
NN Byggnadsforskning 9 000 000 Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler,
reservationsanslag 5 000 000
Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler, reservationsanslag 5 000 000
1353 236 000
Planväsendet Statens planverk, förslagsanslag 14 270 000 Bidrag till översiktlig planering m. m., reservations-
anslag 3 2238 000
17 498 000
Lantmäteri- och kartväsendet Lantmäteriverket:
Vissa allmänna myndighetsuppgifter, förslagsanslag 24 852 000
Förrättnings- och uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1000
Mätning och kartläggning, reservationsanslag 31 892 000 RIV Försvarsberedskap, reservationsanslag 918 C00 Vi Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet,
förslagsanslag 7 000 000 Aa Utrustning, reservationsanslag 2750 000
67 413 000 Summa kr. 1449 137 000
XIII. Industridepartementet
Industridepartementet m. m
| HH Industridepartementet, förslagsanslag | 8476 000 |
| Tekniska attachéer m. m., förslagsånslag | 232 000 |
| Kommittéer m. m., reservationsanslag | 4450 000 |
| BLN Extra utgifter, reservationsanslag | 200 000 |
vi Bidrag till vissa internationella organisationer, förslags-
anslag 155 000
13 513 000
Industri m. m. Statens industriverk:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag +8 200 000
NM Utredningar m. m., reservationsanslag +2 200 000 10 400 000
Sprängämnesinspektionen, förslagsanslag 1 670 000 DV Företags- och branschfrämjande åtgärder, reservationsanslag 14 100 000
Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till
företag inom vissa industribranscher, reservationsanslag 1275 000
Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher, förslagsanslag 1 000 Främjande av hemslöjden, reservationsanslag 1110 000
Statens institut för företagsutveckling:
Uppdragsverksamhet, förslagsanslag +1 000 Främjande av företagsutveckling, reservationsanslag +8 900 000
10 Utrustning, reservationsanslag +500 000 9 401 000 1 Medelstillskott till Norrlandsfonden, reservations-
anslag 5 000 000
42 957 000
[0] Bergsbruk m. m. Sveriges g-ologiska undersökning: mm Förvaltningskostnader, förslagsanslag +9 975 000
Kartarbeten m. m., reservationsanslag +4 037 000
| Utrustning, reservationsanslag | +730 000 | |
| Prospektering, reservationsanslag | "21 900 000 | |
| RBVN Uppdragsverksamhet, förslagsanslag | +600 000 37 242 000 | |
| Bergsstaten, förslagsanslag | 846 000 | |
| NOA Statens gruvegendom, förslagsanslag | 24 100 000 |
62 188 000
D Energiförsörjning
I Statens elektriska inspektion, förslagsanslag 3 205 000
2 Kostnader för vissa nämnder, förslagsanslag 43 000 + Beräknat belopp. 4 Riksdagen 1974.1 saml. Nr 1.
3 Främjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag 92 000 000
4¶Statens kärnkraftinspektion, förslagsanslag 1000
12 249 000 Teknisk utveckling m. m.
Styrelsen för teknisk utveckling:
Teknisk forskning och utveckling, reservationsanslag 191 000 000 Drift av forskningsstationer, förslagsanslag
1000 ;
Nm Skeppsteknisk forskning och utveckling, reserva-
tionsanslag 14 000 000.
"Utrustning, reservationsanslag 6 000 000 |
211 001 000
Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1 000 Bidrag till statens provningsanstalt, reservationsanslag 7040 000
Statens provningsanstalt: Justering och ädelmetall-
kontroll, förslagsanslag "7936 000 Statens provningsanstalt: Utrustning, reservations- :
anslag 8 005 000
Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet,
förslagsanslag 1000. 10 Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt, reservationsanslag 2.360 000 11 Statens skeppsprovningsanstalt: :Utrustning, reservationsanslag 12350 000
12¶Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien 745 000
13 Bidrag till Sveriges standardiseringskommission . 3 250 000 14 Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi, reservationsanslag 47.900 000 15 Utvecklingsarbete rörande utvinning av uran, reservationsanslag 2 400 000 16 Särskilda säkerhetsarbeten inom kärnenergiområdet, reservationsanslag 9 200 000 17 Internationellt atomenergisamarbete, förslagsanslag - 4 930 000
18 Medetstillskott till Aktiebolaget Asea-Atom, reserva-
tionsanslag 15 000 000 19 Europeiskt rymdsamarbete m. m., förslagsanslag 28 759 000 20 Nordisk fond för teknologi och industriell utveckling,
reservationsanslag 4 500 000
365 378 000
Domänverket
Ersättning till domänverkets fond för utgifter för över-
talig personal, förslagsanslag 135 000
Summa kr. 496 420 000
XIV. Kommundepartementet
A Kommundepartementet m. m.
| 1 Kommundepartementet, förslagsanslag | 3 190 000 |
| 2 Kommittéer m, m., reservationsanslag | 2 200 000 |
| 3 Extra utgifter, reservationsanslag | 100 000 |
5 490 000
BN Länsstyrelserna m. m. |
| Länsstyrelserna, förslagsanslag | 658 994 000 |
| Lokala skattemyndigheterna, förslagsanslag | 193 524 000 |
| vwNR Kronofogdemyndigheterna, förslagsanslag | +154 007 000 |
1006 525 000
6 Räddningstjänst m. m.' - Statens brandnämnd, förslagsanslag 4770 000 vv Beredskap för oljebekämpning till havs m. m.,
förslagsanslag | 5450 000 ww Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m.,
förslagsanslag | | "3300 000
4 Bidrag till kostnader för kommunal beredskap, reservationsanslag 1 500 000
15 020 000
Summa kr. 1 027 035 000
XV. Oförutsedda utgifter
1 Oförutsedda utgifter, förslagsanslag 1000 000
x Beräknat belopp.
XVI, Riksdagen och dess verk m. m,.
A Riksdagen
Riksdagen: 1 Arvoden m., m. till riksdagens ledamöter, förslags-
anslag 22 628 000 2 Reseersättningar m. m. till riksdagens ledamöter,
förslagsanslag 5 744 000 3 Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets
verksamhet, förslagsanslag : 275 000 4 Riksdagsutskottens studieresor utom Sverige,
| förslagsanslag | 750 000 |
| 5 Parlamentariska delegationer, förslagsanslag | 200 000 |
| 6 Bidrag till studieresor, reservationsanslag | 120 000 |
| 7 Representation m. m., förslagsanslag | 125 000 |
8 Bidrag till riksdagens interparlamentariska
| grupp, förslagsanslag | 194 000 |
| 9 Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare | 55 000 |
| 10 Bidrag till utrikespolitisk informationsverksamhet | 30 000 |
| 11 Kontorshjälp till riksdagsledamöter, förslagsanslag | 1 000 000 |
12 Pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m. fl., förslags-
anslag 6 200 000 13 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reserva-
tionsanslag 175 000 38 196 000
B Den inre riksdagsförvaltningen
Den inre riksdagsförvaltningen: 1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 37 333 000 2 Kostnader för riksdagstrycket m. m., förslagsanslag 7 000 000 3 Utgivande av särskilda publikationer, reservations-
anslag 255 000 44 588 000
C Allmänt kyrkomöte 1 Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag 50 000
D Riksdagens verk
Riksgäldskontoret: 1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 7338 000 2 Kostnader vid emission av statslån m. m., förslags-
anslag 5 325 000 3 Administrationskostnader för lön-
sparandet, förslagsanslag 320 000 4 Administrationskostnader i samband
med premiering av frivilligt sparande
av överskjutande preliminär skatt,
förslagsanslag 1000 12 984 000
Riksdagsbiblioteket:
| 5 Förvaltningskostnader, förslagsanslag | 1723 000 | |
| 6 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag | 520 000 | 2243 000 |
| T Riksdagens ombudsmannaexpedition, förslagsanslag | 5 180 000 | |
| 8 Riksdagens revisorer och deras kansli, förslagsanslag | 1980 000 |
Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag 1343 000
Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag 1773 000 3 116 000
25 503 000
Diverse
mm Kommittéer m. m., förslagsanslag 770 000
NN Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m., förslagsanslag 1000
771 000 Summa kr. 109 108 000
Prop. 1974: 1 "> 54
Utgifter för statens kapitalfonder
I. Riksgäldsfonden!
1 Underskott på riksgäldsfonden 3 175 000 000 II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar. A Statens affärsverksfonder
Kommunikationsdepartementet:
| 1 Posthus m. m. (I: A: 1), förslagsanslag | 1 000 | |
| 2 Teleanläggningar m. m. (I: B: 1), förslagsanslag | 6 000 000 | |
| 3 Järnvägar m. m. (I: C: 1), förslagsanslag | 25 800 000 | |
| 4 Flygplatser m, m. (I: D: 1), förslagsanslag | 1000 31 802 000 |
Industridepartementet: 5 Byggnader och utrustning (I: E: 1), förslagsanslag 1 000 6 Kraftstationer m. m. (1: F: 1), förslagsanslag 1000 2 000
31 804 000
B Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet: 1 Polishus m. m. (II: 1), reservationsanslag 18 750 000 2 Byggnadsarbeten för domstolsväsendet (II: 2),
reservationsanslag 4250 000 3 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården (II: 3),
reservationsanslag 8 875 000 4 Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm (II: 4),
reservationsanslag 17 500 000 49 375 000
Utrikesdepartementet:
5¶Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen (II: 5), reservationsanslag 3 000 000
Försvarsdepartementet: 6 Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar (II: 6),
reservationsanslag +4 100 000
7¶Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar
(II: 7), reservationsanslag 2 700 000 6 800 000
1 Stat för riksgäldsfonden se Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder sid. 51.
+ Beräknat belopp.
Socialdepartementet: Utbyggande av karolinska sjukhuset (II: 8), reservationsanslag | 3 850 000 Utbyggande av akademiska sjukhuset i i Uppsala | (I: 9), reservationsanslag "1760 000 '
10 Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdeparte-
mentets verksamhetsområde (II: 10), reservations-
anslag 4 750 000 10360 000
Finansdepartementet: 11 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning (II: 11),
reservationsanslag 37 500 000 12 Vissa byggnadsarbeten vid tullverket (II: 13), |
reservationsanslag | | 150 000 37.650 000
Utbildningsdepartementet:
13 Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde (II: 15), reservationsanslag +105 000 000
Jordbruksdepärtementet:
14 Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m.
(II: 16), reservationsanslag 25000 000
Industridepartementet: 15 Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. (II: 17), '
reservationsanslag = 1633 000
Kommundepartementet: 16 -Byggnadsarbeten för länsstyrelserna (II: 18),
reservationsanslag 5 675 000
244 493 000
Försvarets fastighetsfond
-— Försvarets fastighetsfond (III: 1—7), reservationsanslag 177 741 000
Statens utlåningsfonder Utbildningsdepartementet:
Studiemedelsfonden (IV: 5), reservationsanslag +447 000 000
Jordbruksdepartementet: 2 Fiskerilånefonden (IV: 7), reservationsanslag 405 000
Lånefonden till främjande av beredning och avsätt-
ning av fisk m. m. (IV: 8), reservationsanslag 325 000 730 000
447 730 000
+ Beräknat belopp.
E Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:
he Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m. m. (V: 2), reservationsanslag 4 500 000
Finansdepartementet: 2 Lån för inrättande av alkoholfria restauranger
(V: 4), reservationsanslag 43 000
Handelsdepartementet:
3 Lån till utbyggnad av oljelagringen (V: 6), reserva-
tionsanslag 11 500 000
4 Lån till teko-, sko- och garveriindustrierna (V: 7),
reservationsanslag 25 000 000
5¶Lån till investeringar för kommersiell service i glesbygd (V: 8), reservationsanslag 500 000 37 000 000
Bostadsdepartementet:
[a] Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbe-
byggelse (V: 10), reservationsanslag 5 000 000
46 543 000
F Diverse kapitalfonder
Kommunikationsdepartementet:
- Vägmaskiner m. m. (IX: 2), förslagsanslag 1 000 ND Sjöfartsmateriel m. m. (IX: 3), förslagsanslag 1 000 2000
Handelsdepartementet: 3 Förrådsanläggningar m. m. (IX: 7), reservations-
anslag 69 200 000
69 202 000
Summa kr. 1017 513 000
HI. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
1 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster 1 000 000
Bilaga :
till Utgifter för
statens kapitalfonder
Förslag till
stat för riksgäldsfonden
för budgetåret 1974/75
Utgifter
A Räntor på statsskulden:
| Ränta på räntelöpande obligationslån, förslagsvis | 1 833 000 000 |
| NH Vinster på premieobligationslån, förslagsvis | 269 000 000 |
| Ränta på statsskuldförbindelser, förslagsvis | 132 000 000 |
BL
” ” sparobligationer, förslagsvis 150 000 000
vi upplåning i utlandet för statens vattenfalls-
verk, förslagsvis 5 162 000
” ”
AN av staten övertagna lån, förslagsvis 172 000
” ”
— lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.,
förslagsvis 60 000 000
Årlig ränta till Hans Maj:t Konungen (den s. k.
Guadeloupe-räntan) 300 000
Ränta på köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kv.
Lejonet i Stockholm 90 000 10 konung Carl XIII:s hemgiftskapital 7500 1 Göta kanals reparationsfond 7045
12 kortfristig upplåning hos banker m. fl.,
förslagsvis 20 000 000 13 skattkammarväxlar, förslagsvis 300 000 000
2” 9” 14 beräknad ny upplåning, förslagsvis 376 564 455
3 146 303 000
Provisioner m. m.:
| Kapitalrabatter, förslagsvis | 50 000 000 |
| Försäljningsprovisioner m. m., förslagsvis | 15 000 000 |
| Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis | 5 000 000 |
| RON Kursförluster, förslagsvis | 1000 70 001 000 |
Summa kr. 3 216 304 000
Inkomster A Räntor: AH Ränta på uppköpta obligationer 1000 >” > rörliga krediter 30 000 000 ” VON ” kortfristig utlåning till banker m. fl. 1 000 000 ” ,” BR övriga utlånade medel 2.000 000 33 001 000
Uppgäld och kursvinster: Uppgäld 1000 Kursvinster 1000 2000
5 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1.
C — Diverse inkomster:
Preskriberade obligationer och kuponger m. m. 8.000 000
| N- Dragningslistor på premielånen | 300 000 | |
| ww Övriga diverse inkomster | 1000 8 301 000 | 41 304 000 |
| Underskott att avföras på riksstatens driftbudget | 3 175 000 000 |
Summa kr. 3 216 304 000
Kapitalbudgeten
Inkomsterna på kapitalbudgeten
1¶Lånemedel 5 411 001 000
INVESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET 1974/75
I. Statens affärsverksfonder
A. Postverkets fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag 71 800 000
från riksstaten 1 000
inom fonden 19 700 000
Övriga kapitalmedel 1000
Investeringsbemyndigande 52 098 000
71 800 090 71 800 000
B. Televerkets fond Avskrivningsmedel: Telean- Investeringsanslag:
| läggningar m. m. | Teleanläggningar m. m. 833 800 000 | |
| från riksstaten | 6 000 000 | Televisions- och |
| inom fonden | 787 100 000 | ljudradioanläggningar 40 100 000 |
Avskrivningsmedel: Tele-
visions- och ljudradioanläggningar
inom fonden 40 100 000
Övriga kapitalmedel: Tele-
anläggningar m. m. 1000 000 Investeringsbemyndigande: Teleanläggningar m. m. 39 700 000
873 900 000 873 900 000
C. Statens järnvägars fond Avskrivningsmedel Investeringsanslag 422 800 000
| från riksstaten | 25 800 000 |
| inom fonden | 275 000 000 |
| Övriga kapitalmedel | 8 000 000 |
Investeringsbemyndigande 114 000 000
422 800 000 422 800 000
D. Luftfartsverkets fond Avskrivningsmedel Investeringsanslag 167 200 000
från riksstaten 1000
inom fonden 20 400 009
Övriga kapitalmedel 1 000
Investeringsbemyndigande 146 798 000
167 200 000 167 200 000
E. Fabriksverkens fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag 13 400 000
från riksstaten 1000
inom fonden 21 300 000 Investeringsbemyndigande —:-7 901 000
13 400 000 13 400 000
F. Statens vattenfallsverks fond Avskrivningsmedel Investeringsanslag 1 480 000 000
från riksstaten 1 000
inom fonden 500 000 000
Övriga kapitalmedel 10 000 000
Investeringsbemyndigande 9269 9299 000
1 480 000 000 1 480 000 000
G. Domänverkets fond Investeringsbemyndigande 8 501 000 Summa investeringsanslag 8 501 000
Summa investeringsbemyndi-
ganden för statens affärsverks-
fonder 1323 195 000
II. Statens allmänna fastighetsfond
| Avskrivningsmedel | Summa investeringsanslag 693 081 000 |
| från riksstaten | 244 493 000 |
| inom fonden | 58 346 000 |
| Övriga kapitalmedel | 10 001 000 |
Investeringsbemyndigande 380 241 000
693 081 000 693 081 000 II. Försvarets fastighetsfond
| Avskrivningsmedel | Summa investeringsanslag 272 711 000 |
| från riksstaten | 177 741 000 |
| inom fonden | 29 440 000 |
| Övriga kapitalmedel | 17 000 000 |
Investeringsbemyndigande 48 530 000
272 711 000 272 711 000
IV. Statens utlåningsfonder
Utrikesförvaltningens lånefond
Investeringsbemyndigande 300 000 Investeringsanslag 300 000
Biståndsförvaltningens lånefond
Investeringsbemyndigande 1 000 Investeringsanslag 1 000
Statens bosättningslånefond
Investeringsbemyndigande 1 000 Investeringsanslag 1000
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyntdigande 8 000 000 Investeringsanslag 8 000 000 Studiemedelsfonden Avskrivningsmedel
från riksstaten 447 000 000 Investeringsanslag 447 000 000
Lånefonden för studentkårlokaler Investeringsbemyndigande 1000 Investeringsanslag 1 000 Fiskerilånefonden
| Avskrivningsmedel | Investeringsanslag | 1 000 000 |
| från riksstaten | 405 000 | |
| Investeringsbemyndigande | 595 000 1 000 000 | 1 000 000 |
Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.
| Avskrivningsmedel | Investeringsanslag | 700 000 |
| från riksstaten | 325 000 | |
| Investeringsbemyndigande | 375 000 700 000 | 700 000 |
Statens fiskredskapslånefond
Investeringsbemyndigande 200 000 Investeringsanslag 200 000
Statens hantverks- och industrilånefond Investeringsbemyndigande 30 000 000 Investeringsanslag 30 000 000
Lånefonden för bostadsbyggande Investeringsbemyndigande 3 155 000 000 Investeringsanslag 3 155 000 000
Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder Investeringsbemyndigande 1 000 Investeringsanslag 1000
Lånefonden för kommunala markförvärv
Investeringsbemyndigande 125 000 000 Investeringsanslag 125 009 000
Lånefonden för allmänna samlingslokaler
Investeringsbemyndigande 1 000 Investeringsanslag 1000
Summa investeringsbemyndi-
ganden för statens
utlåningsfonder 3 319 475 000
V. Fonden för låneunderstöd
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 332 067 000
från riksstaten 46 543 000
Övriga kapitalmedel 71 160 000
Investeringsbemyndigande 214 364 000
332 067 000 332 067 000
VI. Fonden för statens aktier Investeringsbemyndigande 20 000 000 Investeringsanslag 20 000 000
VII Fonden för förlag till statsverket
Övriga kapitalmedel 55 000 000 Summa investeringsanslag 80 040 000
Investeringsbemyndigande 25 040 000
80 040 000 80 040 000
VIII. Fonden för beredskapslagring
Investeringsbemyndigande 46 000 000 Investeringsanslag 46 000 000
IX. Diverse kapitalfonder
A. Statens vägverks förrådsfond Avskrivningsmedel Investeringsanslag 55 800 000
från riksstaten 1 000
inom fonden 58 800 000
Övriga kapitalmedel 700 000
Investeringsbemyndigande —3 701 000
55 800 000 55 800 000
B. Sjöfartsverkets fond Avskrivningsmedel Investeringsanslag 69 200 000
från riksstaten 1 000
inom fonden 22 608 000
Övriga kapitalmedel 50 000
Investeringsbemyndigande 46 541 000
69 200 000 69 200 000
C. Fonden för Södertälje kanalverk Investeringsbemyndigande 8 700 000 Investeringsanslag 8 700 000 D. Statens datamaskinfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 63 001 000
inom fonden 51 600 000 Investeringsbemyndigande 11 401 000
63 001 000 63 001 000
E. Jordfonden Irvesteringsbemyndigande 1000 Investeringsanslag 1000
F. Förrådsfonden för ekonomiskt försvar Avskrivningsmedel Investeringsanslag 69 200 000
från riksstaten 69 200 000 inom fonden 1 062 000
Investeringsbemyndigande —1 062 000
69 200 000 69 200 000
Summa investeringsbe-
myndiganden för
diverse kapitalfonder 61 880 000
SUMMA INVESTERINGSSTATER
| Avskrivningsmedel | Summa investeringsanslag 38 514 607 000 |
| från riksstaten | 1017 513 000 |
| inom fonden | 1 885 456 000 |
| Övriga kapitalmedel | 172 913 000 |
Investeringsbemyndigande 5 438 725 000
8 514 607 000 8 514 607 000
Kapitalinvestering
I. Statens affärsverksfonder
A Postverket 1 Posthus m. m. 71 800 000
Televerket Kommunikationsdepartementet:
Teleanläggningar m. m. 833 800 000
Utbildningsdepartementet:
Televisions- och ljudradioanläggningar 40 100 000
873 900 000
Statens järnvägar Järnvägar m. m. 422 800 000
Luftfartsverket Flygplatser m. m. 167 200 000
Förenade fabriksverken Byggnader och utrustning 13 400 000
Statens vattenfallsverk Kraftstationer m. m. 1 480 000 000
Domänverket Justitiedepartementet:
Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården 1000
Jordbruksdepartementet:
Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. 4 000 000 Industridepartementet: 3 Förvaltningsbyggnad för domänverket 4 500 000
8 501 000
Summa kr. 3 037 601 000
II. Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet: Polishus m. m. 75 000 000 NA Byggnadsarbeten för domstolsväsendet 17 000 000
Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 17 750 000 AL Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm 70 000 000 = 179 750 000
Utrikesdepartementet:
5 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig-
heter för utrikesrepresentationen 12 000 000
Försvarsdepartementet:
Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar +8 200 000 NA Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar 2700000 10900 000
Socialdepartementet:
8¶Utbyggande av karolinska sjukhuset 7 700 000
9¶Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala 3 520 000
10 Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde 9 500 000 20 720 000
Finansdepartementet: 11 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning 150 000 000 12 Inköp av fastigheter m. m, 25 000 000 13 Vissa byggnadsarbeten vid tullverket 600 000 — 175 600 000
Utbildningsdepartementet: 14 Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio 8 145 000
15 Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde +210 000 000 = 218145 000
Jordbruksdepartementet: 16 Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. 50 000 000
Industridepartementet: .
17 Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. 3 266 000
Kommundepartementet: 18 Byggnadsarbeten för länsstyrelserna 22 700 000
Summa kr. 693 081 000
+ Beräknat belopp.
III. Försvarets fastighetsfond
| 1 Arméförband: Anskaffning av anläggningar | 102 000 000 |
| 2 Marinförband: Anskaffning av anläggningar | 67 800 000 |
| 3 Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar | 67 500 000 |
4¶Central och högre regional ledning: Anskaffning
av anläggningar 23 500 000
Gemensamma myndigheter m. m.: 5 Anskaffning av anläggningar 11 600 000
6¶Anskaffning av anläggningar för försvarets
forskningsanstalt : 1 000 11 601 000 7 Anskaffning av vissa militära anläggningar 310 000
Summa kr. 272 711 000
IV. Statens utlåningsfonder
Utrikesdepartementet:
Utrikesförvaltningens lånefond 300 000 NH Biståndsförvaltningens lånefond 1 000 301 000
Socialdepartementet: 3 Statens bosättningslånefond 1 000
Kommunikationsdepartementet: 4 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 8 000 000
Utbildningsdepartementet:
5 Studiemedelsfonden "447 000 000 6 Lånefonden för studentkårlokaler 1000 447 001 000
Jordbruksdepartementet:
7¶Fiskerilånefonden 1000 000
8 Lånefonden till främjande av beredning och avsätt-
ning av fisk m. m. 700 000
9 Statens fiskredskapslånefond 200 000 1900 000 + Beräknat belopp.
Arbetsmarknadsdepartementet: 10 Statens hantverks- och industrilånefond 30 000 000
Bostadsdepartementet:
| Lånefonden för bostadsbyggande | 3 155 000000: | | |
| Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder | 1 000 | |
| Lånefonden för kommunala markförvärv | 125 000 000 | |
| Lånefonden för allmänna samlingslokaler | 1000 3 280 002 000 |
Summa kr. 3 767 205 000
Vv. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:
1 Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m. m. 4 500 000 i 2 Lån till utländska läkare för viss efterutbildning ' 1000 4 501 000
Kommunikationsdepartementet:
Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1973/74 15 000 000
Finansdepartementet:
Lån för inrättande av alkoholfria restauranger 65 000
Pressens lånefond 1000 66 000 Handelsdepartementet:
Tån till utbyggnad av oljelagringen 11 500 000 NA Lån till teko-, sko- och garveriindustrierna 25 000 000 CO Lån till investeringar för kommersiell service i
glesbygd 1 000 000 37 500 000 Arbetsmarknadsdepartementet:
Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån 265 000 000 Bostadsdepartementet: 10 Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostads-
bebyggelse 10 000 000
Summa kr. 332 067 000
VI. Fonden för statens aktier Industridepartementet:
1¶Teckning av aktier i Aktiebolaget Asea-Atom 20 000 000
Summa kr. : 20 000 000
VIL Fonden för förlag till statsverket
Finansdepartementet: 1 Vissa projekteringskostnader 80 000 000
"Bostadsdepartementet:
2¶Förskott till vissa plankostnader m. m. 40 000
Summa kr. 80 040 000
FiU 1973: 33 69
VIII. Fonden för beredskapslagring
Handelsdepartementet:
Överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond:
1 Lagring för beredskapsändamål 46 000 000
Summa kr. 46 000 000
IX. Diverse kapitalfonder
Försvarsdepartementet:
Statens datamaskinfond: Försvarets delfond:
1 Anskaffning av datamaskiner 1 000
Kommunikationsdepartementet:
Statens vägverks förrådsfond:
2 Vägmaskiner m. m. 55 800 000
Sjöfartsverkets fond:
3 Sjöfartsmateriel m. m. 69 200 000
4¶Fonden för Södertälje kanalverk 8 700 000 133 700 000
Finansdepartementet:
Statens datamaskinfond: 5 Anskaffning av datamaskiner 63 000 000
Jordbruksdepartementet:
6¶Jordfonden 1000
Handelsdepartementet:
Förrådsfonden för ekonomiskt försvar: 7 Förrådsanläggningar m. m. 69 200 000.
Summa kr. 265 902 000
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj: t Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFS- SON, ZACHRISSON, LEIJON.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1974/75 och anför.
Kungl. Maj:t fattar denna dag på hemställan av vederbörande föredragande beslut om de förslag till riksdagen i frågor om statsverkets inkomster och utgifter för budgetåret 1974/75 som skall ingå i nämnda proposition. Utdrag av statsrådsprotokollet i dessa ärenden bör bifogas propositionen som bilagor 1—24. I fråga om bilagorna 4—16 har föredragandena upprättat översikter över sina förslag. Dessa översikter torde få tryckas först i resp. bilaga.
Förslag till nämnda proposition har den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar med därvid fogade specifikationer av inkomsterna och utgifterna på riksstaten. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna förslaget till riksstat för budgetåret 1974/75 och
uppta statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med detta.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga lIecdamöter hemställt förordnar Hans
Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Margit Edström
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 730500
Bilaga 1 till statsverkspropositionen 1974 Prop. 1974: 1 Bilaga 1
Finansplanen
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena AN- DERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖF- : BERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFS- SON, ZACHRISSON, LEIJON.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om finansplan och beräkning av inkomster för budgetåret 1974/75 m. m. samt anför.
Inledning
Den ckonomiska politiken måste alltid utformas under osäkerhet om utvecklingstendenserna inom ekonomin. I år är denna osäkerhet med hänsyn till oljekrisen och dess verkningar nationellt och internationellt vida större än vad som är normalt. Det framstår visserligen som ovedersägligt att oljebristen kommer att få märkbara återverkningar såväl på den svenska ekonomin som för flertalet övriga länders ckonomier under den första delen av året. Att göra en bedömning om den ekonomiska utvecklingen för återstoden av år 1974 framstår däremot f. n. inte som meningsfullt. En sådan bedömning måste nämligen grunda sig på politiska och ekonomiska antaganden som av förståeliga skäl nu inte låter sig göras. Sålunda skulle antaganden om oljekrisens varaktighet och 'oljebristens omfattning, med vilka reservationer de än omgärdades, framstå som tämligen godtyckliga. Detta är en bedömning som gjorts inte endast i vårt land. OECD har sålunda i sin sedvanliga decemberrapport om konjunkturutsikterna inom OECD-området avstått ifrån att redovisa några antaganden om oljekrisens förlopp. Följaktligen har OECD också fått avstå ifrån att ange några konjunkturutsikter vari man beaktat effekter av begränsningar i tillförseln av olja på medlemsländernas ekonomier under 1974. 1 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen.
Prop. 1974:1 Bilaga I Finansplanen 2
Mot denna bakgrund har det synts riktigt att i årets finansplan inte binda den närmare inriktningen av den ckonomiska politiken. Det framstår nämligen som ytterst angeläget att behålla handlingsfriheten så långt som möjligt i avvaktan på att det ekonomiska läget och utsikterna framöver säkrare kan bedömas. I ett läge som det nuvarande måste försörjningspolitiken spela en avgörande roll. Riktlinjerna för denna har också dragits upp på ett tidigt stadium av krisen, och dess närmare utformning kommer att successivt anpassas efter ändrade förhållanden och nya informationer. Huvudmålen för den ekonomiska politiken ligger fast — full sysselsättning, hög tillväxttakt, jämnare inkomstfördelning, regional balans, stabilisering av prisnivån och balans i våra utrikesbetalningar. För försörjningspolitiken är härvid av särskild betydelse de mål som avser sysselsättning, produktion och priser.
I bilaga till statsverkspropositionen redovisas normalt en preliminär nationalbudget. Nationalbudgeten utgör en konjunkturprognos för det framförliggande året. De analyser av det ekonomiska läget och de bedömningar av den ckonomiska utvecklingen som redovisas i nationalbudgeten, sammanfattas i en s.k. försörjningsbalans. Det är på grundval av den bild som kan tecknas i nationalbudgeten med dess försörjningsbalans, som inriktningen av stabiliseringspolitiken bestäms. Den oklarhet som försvårar de ekonomiska bedömningarna i finansplanen gäller i än högre grad för utarbetandet av en nationalbudget med detaljerade prognoser på skilda områden av ekonomin. Mot den bakgrunden har det inte förefallit meningsfullt att £. n. lägga fram en nationalbudget för år 1974. Jag vill emellertid i sammanhanget nämna att konjunkturinstitutet avser att inom kort publicera vissa alternativa kalkyler för den svenska ekonomin 1974, grundade på olika hypotetiska antaganden om oljekrisens varaktighet och omfattning.
Det är regeringens förhoppning att det senare i vår skall bli möjligt att göra rimliga förutsägelser om försörjningen av olja till vårt land under resten av 1974, liksom att motsvarande antaganden skall kunna göras om utvecklingen i våra viktigaste avnämar- och importländer. Som en följd härav bör säkrare bedömningar om produktion och sysselsättning i den svenska ekonomin 1974 kunna redovisas. Avsikten är därför att i kompletteringspropositionen redovisa en nationalbudget för 1974.
Det budgetförslag som nu läggs fram för riksdagen, avser perioden 1 juli 1974—30 juni 1975. Budgetförslaget har, såväl i vad avser utgifterna som inkomstberäkningarna, utarbetats på grundval av den konjunkturbedömning för det framförliggande året som kunde göras i oktober—november 1973. Denna konjunkturbedömning, som också låg till grund för riksdagens beslut i december 1973 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, innebar en fortsatt uppgång av den svenska konjunkturen. Budgetförslaget har utarbetats mot denna bakgrund.
Av vad jag tidigare anfört följer att det inte nu är möjligt att förutsäga
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 3
verkningarna av oljekrisen under kommande budgetår. Den stabiliscringspolitiska uppgift budgeten för 1974/75 bör fylla, om den skall påverka samhällsekonomin i efterfrågestimulerande eller begränsande riktning, kan inte bestämmas förrän vi har kommit närmare den aktuella tidsperioden och bättre överblickar de ckonomiska förutsättningarna. Man måste realistiskt räkna med att inte oväsentliga förändringar på såväl budgetens inkomst- som utgiftssida i detta läge kan aktualiseras. Regeringen återkommer med förslag i dessa avseenden i samband med kompletteringspropositionen. Regeringen avser också att fortlöpande informera riksdagen om inträffade förändringar i försörjningsläget och i samband därmed vid behov framlägga förslag till erforderliga ekonomisk-politiska åtgärder.»
Den ekonomiska utvecklingen 1973 och den tidigare bedömningen för 1974
Den ekonomiska utvecklingen inom OECD-länderna kännetecknades under 1973 av en betydande produktionstillväxt. För hela OECD-området uppgick totalproduktionens ökning till drygt 6,5 96 mot drygt 5,5 0 under 1972.
Att tillväxten under 1973 blev så kraftig får till inte oväsentlig del tillskrivas förhållandet att man under detta år fick en sammanfallande högkonjunktur i en rad länder. Den redan tidigare mycket kraftiga uppgången i Japan kombinerades under 1973 med en fortsatt hög expansionstakt i Förenta staterna och med betydande produktionsuppgångar i praktiskt taget hela Västeuropa. I såväl Förenta staterna som Storbritannien ökade bruttonationalprodukten med 6 å 7 96 detta år, vilket för dessa båda länder måste betecknas som höga tal.
Samtidigt ökade världshandelns volym under 1973 med ca 15 4, vilket är en av de snabbaste uppgångarna under hela efterkrigstiden. Den parallella konjunkturuppgången i industriländerna medförde först och främst en kraftig uppgång av handeln mellan OECD-länderna. Men man kunde även registrera en betydande ökning av råvaruländernas utrikeshandel och en tydlig uppgång i OECD-ländernas export till öststaterna.
Den internationella handelns utveckling under 1973 bidrog till att jämvikten i de internationella betalningarna förbättrades. En markant förstärkninog inträffade 1973 i Förenta staternas bytesbalans, som för första gången på åtskilliga år uppvisade ett överskott med närmare en miljard dollar. Parallellt med detta minskade överskottet i den japanska bytesbalansen genom bl. a. en mycket snabbt stigande import. Till inte oväsentlig del torde denna utveckling få tillskrivas de betydande förändringar, som under de senaste åren skett i dollar- resp. yenkursen, Det volymmässiga genomslaget av valutakursförändringar tar visserligen alltid en viss
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 4
tid, men man kan nu konstatera att de vidtagna förändringarna klart bidragit till den eftersträvade utjämningen av likviditetsöverskotten i de internationella betalningarna. Mot denna bild kontrasterar dock utvecklingen i Förbundsrepubliken Tyskland och Storbritannien. Trots en betydande effektiv uppvärdering av D-marken bestod överskottet i den västtyska utrikeshandeln 1973 och trots den avsevärda nedskrivningen av pundet svängde den brittiska bytesbalansen från ett mindre överskott 1972 till ett underskott på närmare två miljarder pund. För OECDområdet som helhet ökade det sammanlagda bytesbalansöverskottet gentemot övriga länder från fyra miljarder dollar 1972 till drygt fem miljarder 1973.
Ett negativt drag i OECD-ländernas ekonomiska utveckling under 1973 utgör de utomordentligt snabba prisstegringarna. Tolvmånaderstalet t. o. m. november 1973 visade på en prisstegring för hela länderområdet på drygt 9 26. För konsumentpriserna noterades ökningar med tvåsiffriga tal i länder som Danmark, Finland, Italien, Japan och Storbritannien. Prisuppgången i Sverige, ca 8 20, var en av de lägre i OECDområdet.
En rad faktorer bidrog till denna inflationistiska utveckling. Den parallella konjunkturuppgången och den därmed snabbt stigande efterfrågan förstärkte de prisstegringar som hade förekommit redan innan konjunkturuppsvinget inleddes. Råvarupriserna steg snabbare än på över 20 år. Under andra halvåret accelererade dessutom ökningen i oljepriserna, I synnerhet i Storbritannien och Italien förstärktes ytterligare dessa prisstegringstendenser av effekterna av de vidtagna devalveringarna.
I syfte att dämpa den inflatoriska utvecklingen lade ett flertal tänder successivt under 1973 om den ekonomiska politiken i en mera restriktiv riktning. Man skärpte på ett tidigt stadium penning- och kreditpolitiken samtidigt som de offentliga utgiftsstegringarna begränsades. Den strama penningpolitiken i Förenta staterna har etappvis fört upp diskontot till en för detta land rekordhög nivå på 7,5 20. Till följd av bl. a. kortsiktiga variationer i valutaströmmarna har man i Frankrike tvingats höja diskontot till 11 26 och Bank of Englands lägsta utlåningsränta nådde under 1973 hela 13 Co.
I den finansplan som redovisades i fjolårets statsverksproposition tog jag den redan då förutsedda kraftiga produktionstillväxten i Västcuropa, Japan och Förenta staterna till intäkt för att exporten från Sverige skulle komma att utgöra en klart expansiv faktor i den svenska utvecklingsbilden under 1973. Jämsides med detta förutsågs även betydande ökningar av såväl näringslivets fasta investeringar som i lagerinvesteringarna. Med hänsyn till att hushållens disponibla inkomster beräknades öka förhållandevis snabbt 1973 förutsågs även en betydande uppgång av den privata konsumtionen. Till grund för denna bedömning låg
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 5
bl. a. en förutsättning om en mellan 1972 och 1973 i stort sett oförändrad sparkvot. Den nedgång i den privata konsumtionen som man kunnat observera under 1971 sammanhängde till en betydande del med en kraftig ökning av hushållssparandet. Detta fördubblades praktiskt taget mellan åren 1970 och 1971. Hushållssparandet låg kvar på en hög nivå även under 1972. Mot bakgrund härav räknade man inte med att hushållssparandet under 1973 skulle återgå till den tidigare låga nivån. Uppgången i de disponibla inkomsterna var likväl så pass stark att man syntes ha mycket goda skäl för att räkna med en betydande ökning av den privata konsumtionen under 1973.
Sammantaget innebar bedömningarna i finansplanen för ett år sedan att såväl den inhemska efterfrågeutvecklingen som exportutvecklingen kunde förväntas medföra en expansiv konjunkturutveckling under 1973 med ett successivt förbättrat kapacitetsutnyttjande och en ökad efterfrågan på arbetskraft. Bruttonationalprodukten beräknades komma att öka med drygt 4 Z och såväl handels- som bytesbalansen förväntades komma att ytterligare förbättras under detta år. Den för utvecklingen under 1972 så avgörande ekonomiska stimulanspolitiken kunde successivt länkas av och ersättas med effekten av konjunkturutvecklingen.
När jag senare under våren i den reviderade finansplanen återkom till frågan om den ekonomiska utvecklingen under 1973 kunde jag konstatera att de utvecklingstendenser som förelegat vid årsskiftet snarast hade förstärkts. Utvecklingen under våren föranledde en betydande upprevidering av exportprognosen samtidigt som investeringsverksamheten föreföll att bli något kraftigare än som tidigare förutsetts. Samman- taget innebar de olika förändringarna att man då kunde förutse en ökning av bruttonationalprodukten på ca 5 76 mellan 1972 och 1973.
Den privata konsumtionens utveckling — såsom den kan följas genom i första hand statistiken över omsättningen i detaljhandeln — uppvisade cmellertid ett oregelbundet förlopp. Under höstmånaderna kom det att framstå såsom alltmera klart att hushållssektorns efterfrågan inte skulle komma att nå upp till den nivå som hade förutsatts i de tidigare bedömningarna under året. Samtidigt företedde även de kommunala investeringarna tecken på en mera vikande tendens än vad som förutsetts tidigare. Vissa indikationer pekade också på att inte heller lagerinvesteringarna skulle komma att öka i den takt som förutsetts. Det expansiva inslaget från exporten hade däremot ytterligare förstärkts.
Med hänsyn till att den svenska ekonomin — till skillnad från ett flertal andra OECD-länder — inte företedde några tecken på en överansträngning av de ekonomiska resurserna bedömde jag det möjligt att förstärka den inhemska efterfrågan på vissa angelägna områden. Regeringen lade under hösten fram förslag om cen rad ekonomisk-politiska åtgärder, vilka bl. a. innefattade en förstärkning av den offentliga konsumtionen, ett ökat stöd till hushållens privata konsumtion, ökade stat-
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 6
liga investeringar samt ett ökat stöd till kommunernas investeringsaktivitet. För att hålla igen prisstegringstendenserna på viktiga områden föreslog regeringen även fortsatt prisstopp på viktiga baslivsmedel och trävaror samt åtgärder för att begränsa effekten av hyreskostnadsstegringen för barnfamiljer med begränsade inkomster.
Läget på arbetsmarknaden hade fortsatt att successivt förbättras under hela 1973 — om än i långsam takt. Från våren 1973 ökade successivt antalet obesatta platser och nådde mot slutet av året sitt högsta läge på två och ett halvt år. Vidare fortsatte antalet sysselsatta att öka. Mcn eftersom samtidigt antalet personer i arbetskraften ökat ytterligare blev nedgången i antalet arbetslösa relativt måttlig. Bilden var dock mycket splittrad med kraftiga ökningar i efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft inom industrisektorn, en stagnation på tjänstemannaområdet och en klart vikande tendens i fråga om efterfrågan på byggarbetskraft.
Dcet framstod vidare som alltmera klart att särskilda samhällsinsatser krävdes för att en betydande del av de personer som sökte arbete vid arbetsförmedlingarna skulle kunna beredas sysselsättning. Det av regeringen under hösten framlagda förslaget om ekonomisk-politiska åtgärder innehöll därför även förslag om en förstärkning av arbetsförmedlingarnas verksamhet samt en ytterligare utbyggnad av den selektiva sysselsättningspolitiken. Sammanlagt beräknades utgifterna för regeringens förslag uppgå till ca 2,5 miljarder kr. varav ca 1,5 miljarder kr. begärdes som anslag på tilläggsstat I för budgetåret 1973/74.
Tabell 1. Produktionsutvecklingen 1972—1973
Volymförändringar i 2, från
föregående år
1972 1973
Bruttonationalprodukt från produktionssidan 2
därav varuproduktion 2
tjänster 3 Bruttonationalprodukt från användningssidan 2
I tabell I sammanfattas den produktionstillväxt som nu kan beräknas för 1972 och 1973. Enligt beräkningarna från produktionssidan, som baseras på uppgifter om den faktiska produktionen och sysselsättningen, skulle bruttonationalprodukten ha ökat med ca 4 70 mellan 1972 och 1973 mot icke fullt 3 36 mellan 1971 och 1972. Ökningen i tillväxttakten sammanhänger främst med accelerationen i varuproduktioncn, vilket i sin tur är hänförligt till den goda industrikonjunkturen under 1973.
Av tabellen framgår emellertid att produktionsberäkningarna för 1973 givit ett klart högre resultat än motsvarande beräkningar från användningssidan, vilka är de kalkyler som ingår i försörjningsbalansen. Regel-
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 7
mässigt brukar beräkningarna från produktionssidan resultera i något högre BNP-stegringar än motsvarande från användningssidan, men skillnaden är betydligt större än vanligt. Detta kan sammanhiinga med att användningssidans beräkningar under perioder med snabba prisförändringar är särskilt osäkra. Det gäller i synnerhet beräkningarna av lager-
finitiva beräkningarna för 1973 innan man med större bestämdhet uttalar sig om den ekonomiska utvecklingen under detta år, även om det förefaller sannolikt att den totala tillväxten under 1973 legat närmare 4 Fo än 3 Gc.
Tabell 2. Försörjningsbalans för år 1973
1973 Volymförändringar i 2,
Miljarder kr. från föregående år
1972 1973
Tillgång
| Bruttonationalprodukt | 219,7 | 2,5 | 2,9 |
| Import | 46,6 | 5,1 | 8,8 |
| Summa tillgång | 266,3 | 3,0 | 3,8 |
Användning
| Bruttoinvestering | 47,9 | 5,5 | —1,4 |
| näringsliv | 21,2 | 7,4 | 2,7 |
| därav: industrin | 9,6 | 3,7 | 6,5 |
statliga myndigheter och
| affärsverk | 6,1 | 10,2 | 0,3 |
| kommuner | 10,2 | 2,3 | —7,4 |
| bostäder | 10,4 | 2,7 | —4,5 |
| Lagerförändring | —1,5 | a | . |
| Privat konsumtion | 115,0 | 2,5 | 2,3 |
| Offentlig konsumtion | 52,4 | 1 | 2,7 |
| Tjänstenetto | —0,7 | . | . |
| Export | 53,2 | 6,4 | 16,7 |
| Summa användning | 266,3 | 3,0 | 3,8 |
Användningssidans beräkningar finns sammanfattade i form av cn försörjningsbalans i tabell 2. Den privata konsumtionens ökningstakt beräknas nu ha uppgått till inte fullt 2,5 26 och den offentliga konsumtionens till inte fullt 3 26. Den samlade investeringsverksamheten har varit något vikande främst till följd av utvecklingen av de kommunala investeringarna och på bostadsbyggandets område. De privata bruttoinvesteringarna och då i första hand industrins har däremot utgjort expansiva inslag. Exporten av varor skulle enligt nu tillgängliga beräkningar ha ökat med nära 17 96 i fasta priser, medan däremot importens ökning skulle ha stannat vid inte fullt 9 96. Enligt vad som nu kan bedömas skulle lagren under 1973 ha minskat med drygt 1 miljard kr. Detta resultat avviker mycket kraftigt ifrån vad som tidigare under året bedömdes som sannolikt, nämligen att en lageruppbyggnad om ca 2 miljarder kr, skulle komma att ske under 1973. Jag erinrar dock om vad jag
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen | 8
tidigare framhöll om osäkerheten i lagerberäkningarna. Detta gäller f. ö. en rad andra poster i försörjningsbalansen, där man inte kan utesluta att den preliminära statistiken inte lyckats fånga upp alla de förändringar som kan förmodas ha inträffat mot slutet av 1973.
Tabell 3. Betalningsbalans 1970—1973 (Milj. kr.)
1970 1971 1972 1973
Handelsbalans — 965 2050 3 080 6 490 Tjänstebalans inkl. trans-
| fereringar m.m. | -— 480 — 1060 — 1880 —2 015 | |||
| Bytesbalans | — 1445 | 9290 | 1200 | 4475 |
| Kapitalbalans | 1120 | 575 | 660 -—1 740 | |
| Restpost | 720 — 360 | 390 | 1465 | |
| Valutareservens förändring 395 | 1205 | 2250 | 4200 |
Den tidigare berörda utvecklingen på utrikeshandelns område har medfört en ytterligare, mycket kraftig förstärkning under 1973 av den svenska handelsbalansen. Samtidigt som exporten till följd av bl. a. den internationella konjunkturutvecklingen fortsatt att accelerera har importen till följd av det lägre efterfrågetrycket inom landet utvecklats i en relativt sett långsam takt. Överskottet i handelsbalansen kan för 1973 uppskattas till 6,5 miljarder kr. Samtidigt har tjänstebalansen inkl. transfereringarna undergått en fortsatt försvagning. Sammantaget har dock varu- och tjänsteområdena under 1973 utvecklats på ett sådant sätt att de väl kunnat kompensera för den främst genom ökat bistånd till utvecklingsländerna och ökade räntebetalningar fortsatt negativa transfereringsutvecklingen. Bytesbalansen har härigenom för tredje året i följd visat ett klart överskott. Det måste dock framhållas att detta huvudsakligen är resultatet av den speciella konjunktursituation som rått under dessa år.
Valutareserven steg i en omfattning som nästan motsvarade överskottet i bytesbalansen. Visserligen skedde en omsvängning i negativ riktning av kapitalbalansen framför allt till följd av minskad, långfristig upplåning i utlandet. Detta valutautflöde motvägdes dock i stort sett av en stor positiv restpost vari bl.a. de kortfristiga handelskrediterna ingår. Den statistiska bilden av betalningsströmmarna under 1973 är emellertid ännu så länge osäker och kan bli föremål för senare revideringar.
Redan innan omfattningen av oljekrisen blev känd framstod en viss dämpning av den höga tillväxttakten inom OECD-området som sannolik för 1974. Den snabba expansionen under de tidigare åren hade medfört att kapacitetsbegränsningar gjort sig gällande under loppet av 1973 och i ökande grad kunde förväntas begränsa produktionstillväxten under 1974. Men även på efterfrågesidan hade vissa avmattningstendenser gjort sig märkbara. En dämpning av bostadsbyggandet föreföll sannolik i
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 9
flera länder varjämte ökningstakten i den privata konsumtionen och den offentliga verksamheten på många håll föreföll komma att dämpas. Bilden var dock något splittrad; såväl företagens fasta investeringar ' som exporten stod för fortsatt kraftigt expansiva inslag i utvecklingen. '
Samtidigt kunde man förvänta att den restriktiva ekonomiska politiken som under 1973 inletts i ett flertal länder skulle komma att få effekt på utvecklingen under 1974. Inflationsutvecklingen och den i vissa fall besvärande bristen på balans i utrikeshandeln ställde krav på en efterfrågebegränsande politik. Kraften i expansionen under 1973 var emellertid så betydande att det framstod som sannolikt att expansionen inom OECD-området skulle komma att fortsätta under 1974, ehuru i Iångsammare takt än under 1973.
För Sveriges vidkommande betydde denna utvecklingsbild att den pådrivande kraften i utvecklingen inte längre i första hand skulle komma från exporten utan från den inhemska efterfrågan. Exporten kunde visserligen förutses bibehålla en avsevärd volymökning men med hänsyn till såväl de inhemska kapacitetsförhållandena som utvecklingen på avsättningsmarknaderna kunde man räkna med en betydande dämpning i förhållande till utvecklingen under 1973. Den inhemska efterfrågan beräknades kunna komma att öka i en snabbare takt än under 1973. Det punktvis mycket höga kapacitetsutnyttjandet inom industrisektorn i kombination med en gynnsam efterfrågesituation och hög likviditet talade för att det privata näringslivets investeringar skulle komma att öka kraftigt mellan 1973 och 1974. Med hänsyn till lagerutvecklingen under 1973 — med en betydande uttömning av i synnerhet färdigvarulagren — kunde man förvänta en avsevärd lageruppbyggnad under 1974. Det av regeringen framlagda förslaget om att folkpensionsavgiften skulle crsättas med en av arbetsgivarna betald socialförsäkringsavgift kunde — även vid relativt försiktiga antaganden om avtalsrörelsens resultat — förväntas leda till så pass betydande ökningar av hushållens disponibla inkomster att en snabbare ökning av den privata konsumtionen än 1973 framstod som sannolik. Härtill bidrog även de åtgärder som beslutats under hösten i syfte att stimulera de enskilda hushållens köpkraft. :
Till följd av i första hand utvecklingen av de kommunala investeringarna och bostadsbyggandet kunde däremot den samlade byggnadsverksamheten beräknas uppvisa en fortsatt svag utveckling. De under hösten beslutade ekonomisk-politiska åtgärderna, som bl. a. innefattade ett betydande stöd åt byggnadsinvesteringarna, kunde emellertid väntas begränsa nedgången i byggnadsverksamheten i förhållande till 1973 års minskning.
Sammantaget innebar de gjorda förutsättningarna och bedömningarna att man hade anledning räkna med att bruttonationalprodukten skulle kunna öka med ca 5 2 mellan 1973 och 1974. Detta skulle i sin tur kunna antas leda till en viss nedgång i arbetslösheten mellan dessa år.
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 10
Det framstod dock som sannolikt att arbetsmarknaden även under 1974 skulle komma att kännetecknas av obalanser och av svårigheter att anpassa efterfrågan och utbud till varandra.
Med hänsyn till den inhemska efterfrågans utveckling kunde man förvänta en acceleration av importvolymens ökningstakt. Sammantaget beräknades denna öka väsentligen snabbare än exporten. Trots detta och trots en viss förutsatt försvagning av tjänstebalansen och ett ytterligare ökat underskott i fråga om transfereringarna hade man dock till följd av exportens mycket höga nivå anledning räkna med cn fortsatt stark bytesbalans. Det framstod emellertid redan tidigt som klart att utvecklingen av bytesbalansen i betydande utsträckning skulle komma att bestämmas av den internationella prisutvecklingen. Innan prisutvecklingen på oljeprodukter blivit uppenbar framstod det som sannolikt att den svenska ekonomin skulle kunna förbättra sina bytesvillkor med omvärlden. De svenska exportvarorna kunde beräknas öka i pris med 2 å 3 procentenheter mera än importpriserna. De senaste månadernas utveck- Jing har fått denna prognos att framstå som inaktuell.
Genom den under senare år mycket framgångsrika exportutvecklingen har emellertid den svenska ekonomin fått ett jämförelsevis gott utgångsläge inför de påfrestningar som utvecklingen under 1974 kan medföra.
Försörjningsläge och ekonomiska utsikter våren 1974 Oljekrisens effekter på OECD-ländernas ekonomi
Den optimistiska bedömningen om fortsatt god tillväxttakt i västvärldens ekonomier under 1974 har successivt fått omprövas i pessimistisk riktning i takt med begränsningar i oljeleveranserna och kraftiga prisstegringar på oljeprodukter. I det läge som skapades genom Mellanösternkriget i oktober 1973 började arabstaterna att använda oljan som ett politiskt medel för att ge eftertryck åt sina krav. Deras instrument har därvid varit organisationen OAPEC (Organization of Arab Petroleum Exporting Countries) i vilken ingår Abu Dhabi, Algeriet, Bahrain, Dubai, Egypten, Irak, Kuwait, Libyen, Qatar, Saudiarabien och Syrien.
Medan kriget ännu pågick beslöt OAPEC vid ett möte i Kuwait den 17—18 oktober 1973 att införa månatliga femprocentiga nedskärningar i oljeproduktionen. Därjämte påbjöd man embargo (exportförbud) på oljeexporten till Förenta staterna och Nederländerna.
Den 4 november 1973 beslöt OAPEC genomföra en 25-procentig nedskärning av produktionen räknat på septembernivån samt en fortsatt månatlig minskning om 5 2 i avvaktan på en lösning av konflikten. Efter ett uttalande i Mellersta östernfrågan av EG:s ministerråd den 6 november inställdes dock den femprocentiga nedskärningen för december 1973.
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 11
Den 8-9 december 1973 beslöt organisationen om ytterligare en sänkning av oljeproduktionen med 5 6 fr.o.m. den 1 januari 1974 räknat på december månads reducerade produktion. Innan detta beslut trätt i kraft ändrade OAPEC vid ett möte i Kuwait den 24 december 1973 sitt ställningstagande. Organisationen beslöt då att i stället höja produktionen med 10 procentenheter. Härigenom skulle produktionsbegränsningen fr. o. m. januari 1974 bli 15 2 jämfört med produktionen i september 1973.
Alla oljeexporterande länder har haft ett starkt intresse av att höja sina intäkter av oljeproduktionen. De leveransbegränsningar, som motiveras av utrikespolitiska skäl, har kunnat utnyttjas i prispolitiskt syfte. Genom den oljebrist som uppstått har det blivit lättare att genomföra drastiska prishöjningar. Beslut om prishöjningarna har som regel fattats inom den organisation som omfattar praktiskt taget alla oljeexporterande länder, OPEC (Organization of Petrolcum Exporting Countries). Sålunda beslöt man vid ett möte i Kuwait den 16 oktober 1973 att höja producentländernas ersättning för råolja med ca 75 70. För importländerna innebar detta en höjning av råoljepriset med inemot 50 96 (cifpriset). Vid ett möte i Teheran den 23 december 1973 fattade ett antal OPEC-länder beslut om ytterligare en dryg fördubbling av producentländernas ersättning för råolja. Detta beslut väntas bli normerande för alla OPEC-länder. För importländerna innebär de båda besluten en sammanlagd höjning av importpriserna för råolja med mer än 150 Ge.
Vilka konsekvenser oljekrisen kan tänkas få på den ekonomiska utvecklingen i OECD-länderna hänger väsentligen samman med graden av oljeberoende i olika länder.
Industriländernas förbrukning av energi har sedan lång tid tillbaka ökat starkt. Oljan spelar en stor och växande roll för att tillgodose energibehoven. Det är därför uppenbart att begränsningar i tillförseln av olja får effekter för nästan alla sektorer i ett modernt industrisamhälle, även om dessa effekter kan vara svåra att isolera och kvantifiera. Självfallet får ett genomslag av de höjda oljepriserna betydande effekter på ländernas prisnivåer och betalningsbalanser samt, på sikt, på deras industriclla struktur.
Olja är numera den viktigaste energikällan i industriländerna. För OECD-området som helhet svarar olja för drygt hälften av det totala energibehovet (tabell 4). Härutöver är olja en viktig insatsvara i tillverkningsindustrin. Stora skillnader i beroendet av olja som encrgikälla föreligger dock mellan olika industriländer. Förenta staterna och Storbritannien uppvisar det minsta beroendet, eller ca 45 26, medan detta i Japan, Italien och Sverige uppgår till 75 å 80 26 och i Danmark till över 90 Z.
Prop. 1974:1 Bilaga I Finansplanen 12
Tabell 4. De olika energislagens andelar av den totalt tillförda energin i olika länder och länderområden 1971 (procent)
Olja Fasta Natur- = Kärn- = Vatten-
bränslen gas kraft kraft
| Förenta staterna | 45,4 19,1 33,2 0,6 | 1,7 | ||
| Canada | 53,4 11,6 22,6 0,7 | 11,7 | ||
| Japan | 75,2 19,9 | 1,0 0,7 | 3,2 | |
| Danmark | 91,5 | 8,5 — — | — | |
| Finland | 53,6 29,6 — — | 16,8 | ||
| Frankrike | 66,4 22,0 | 6,8 LS | 3,3 | |
| Förbundsrepubliken Tyskland 54,9 36,6 | 7,3 0,6 | 0,6 | ||
| Italien | 79,7 | 6,6 | 9,6 0,7 | 3,4 |
| Nederländerna | 60,4 | 5,6 "33,8 0,2 | 0,0 | |
| Norge (avser 1972) | 49,0 | 7,0 — — | 44,0 | |
| Storbritannien | 45,6 43,5 | 17,1 3,0 | 0,2 | |
| Sverige | 74,1 11,5 — | 0,I | 14,3 | |
| Västeuropa | 61,5 25,8 | 8,4 1,1 | 3,2 | |
| OECD | 53,9 21,1 21,4 0,8 | 2,8 |
Naturgas och kol svarar för vardera drygt 20 920 av primärenergin i OECD-området. Inhemsk naturgas är den näst viktigaste energikällan i Förenta staterna, Nederländerna och Canada. Kol är i Storbritannien en nästan lika viktig energikälla som olja, och täcker även i Förbundsrepubliken Tyskland, Belgien och Frankrike en väsentlig del av energibehovet. Användningen av kärnkraft är ännu totalt sett av liten betydelse. Vattenkraft ger nämnvärda bidrag till den totala energitillförseln enbart i ett fåtal länder, såsom Canada, Finland, Norge och Sverige.
Vad beträffar förbrukningen av energi inom olika användningsområden kan konstateras att oljeberoendet för alla industriländer är högt inom samfärdselsektorn. För andra användningsområden, särskilt industrin, skiljer sig däremot oljeberoendet avsevärt mellan olika länder. Vad gäller industrisektorn svarar i Förenta staterna olja för endast ca 20 90 av cenergitillförseln, medan motsvarande andelar för Japan och Italien är 65 å 70 26. Den huvudsakliga cnergikällan för industrin i Förenta staterna liksom i Canada är i stället inhemsk naturgas. Även i de västeuropeiska länder som har stora inhemska cnergitillgångar i form av främst kol och naturgas, dvs. Förbundsrepubliken Tyskland, Storbritannien och Nederländerna, är industrins oljeberoende relativt sett mindre än genomsnittet för övriga industriländer.
För övriga användningsområden för energi — i huvudsak uppvärmning och belysning — är oljeberoendet något mer enhetligt mellan olika länder än vad gäller industrin. Även här föreligger emellertid betydande skillnader. Förenta staterna och Storbritannien är relativt lite oljeberoende medan Japan och Italien är starkt beroende.
Eftersom de olika användningsområdena för olja har varierande tyngd i olika länders ekonomier blir också fördelningen av den totala
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 13
oljekonsumtionen på dessa områden olika. Sålunda förbrukar industrin i Förenta staterna och Canada ca 25 76 av den totala oljekonsumtionen i dessa länder. Motsvarande andelar är i Japan och Storbritannien däremot 50 å 55 Ze. Spegelbilden härav utgörs av samfärdselsektorn. Inom denna sker i Förenta staterna drygt hälften av oljeförbrukningen, medan dess andel av oljekonsumtionen i Japan och Västeuropa är drygt 20 20 resp. 30 So. Andelen av oljekonsumtionen som går till uppvärmning och belysning skiljer sig däremot inte fullt lika mycket mellan de större OECD-länderna.
Denna bakgrundsinformation ger en första utgångspunkt för att i stora drag bedöma vilka möjligheter som finns för olika länder att undvara olja utan att få vidkännas allvarligare störningar i produktion och sysselsättning. Man måste därvid främst ta hänsyn till dels andelen olja i den totala energiförbrukningen, dels andelen av totala energiförbrukningen som går till industriändamål. Även möjligheterna att begränsa förbrukningen av oljeprodukter för privat konsumtion är här av betydelse, Mot bakgrund av vad som nyss nämnts skulle bland de större OECD-länderna Japan och Italien ha de största svårigheterna att undvara olja, medan å andra sidan Förenta staterna och Canada skulle ha lättast att klara en begränsning i tillförseln av oljeprodukter.
Faktorer av stor betydelse för att bedöma konsekvenserna för olika länder av de aktuella nedskärningarna av oljeleveranserna är härutöver graden av självförsörjning med olja samt oljeimportens fördelning på leverantörsländer. Vad gäller Förenta staternas självförsörjningsgrad är den ca 75 0 medan däremot Västeuropas är endast 5 96. Japan är helt beroende av importerad olja. Av Västeuropas och Japans oljeimport kommer ungefär hälften från de oljeproducerande länder som beslutat om nedskärningar i leveranserna, medan Förenta staternas beroende av import av olja från dessa länder är ringa.
Sammantaget innebär vad som nu sagts att förutsättningarna för att vid en begränsning av oljeimporten uppehålla produktion och sysselsättning är mycket varierande mellan olika länder. Samtidigt är nedskärningarna i tillförseln från de oljeproducerande länderna delvis av selektiv karaktär. Konsekvenserna för olika länder förefaller därför bli högst olika. Japan och vissa västeuropeiska länder kan få påtagliga känningar redan vid en relativt begränsad nedskärning. I Förenta staterna skulle däremot den omedelbara effekten på produktion och sysselsättning sannolikt bli förhållandevis liten även vid ett fullständigt leveransstopp från de berörda OAPEC-länderna.
Vid en mer omfattande och varaktig nedskärning av oljeleveranserna skulle konsekvenserna för industriländerna givetvis bli avsevärt mera genomgripande. Efter hand skulle det bli nödvändigt att anpassa produktionsstruktur och konsumtionsmönster till de ändrade förutsättningarna. En faktor av betydelse i detta sammanhang är den spridning mel-
Prop. 1974: 1 Bilaga 1 Finansplanen 14
lan olika länder av effekter på produktionen som sker genom utrikeshandeln.
Många länder har redan försökt begränsa förbrukningen av oljeprodukter. Genomgående har syftet därvid varit att hålla produktion och sysselsättning uppe. I flertalet länder har oljebolagen kvoterat I1everanserna till alla kunder. I några fall har dock undantag gjorts för industrin. De statliga åtgärderna har hittills i allmänhet varit ganska begränsade och i huvudsak riktat sig mot privatbilismen. I flera västeuropeiska länder med början i Nederländerna har sålunda förbud införts mot bilkörning på helger. Även hastighetsbegränsningar har införts för att nedbringa bensinförbrukningen. Härutöver har en neddragning av inomhustemperaturen rekommenderats i många länder i syfte att spara olja till mer väsentliga ändamål. Begränsningar i användningen av elektrisk energi har införts i bl. a. Finland och Storbritannien.
De mest omfattande begränsningsåtgärderna på energiområdet i Västeuropa har vidtagits i Storbritannien. Sålunda har tredagarsvecka införts i industrin från början av 1974. Detta har emellertid inte bara samband med oljekrisen, utan har också motiverats av konflikter på arbetsmarknaden.
I Förenta staterna inriktas begränsningsåtgärderna på en kvotering av bensin- och oljeförbrukningen, Därvid märks särskilt inskränkningar av bränsleleveranserna till privatbilismen och trafikflyget. Bland åtgärderna ingår bestämmelser om produktionsinriktningen i raffinaderierna, varvid bensinproduktionen i viss utsträckning skärs ned till förmån för andra produkter. Som ett ytterligare led i energibesparingen har sommartid införts.
Tillgängliga prognoser för den internationella ckonomiska utvecklingen under 1974 utarbetades väsentligen innan. några nedskärningar i oljetillförseln beslutats. Dessa prognoser pekade, som jag tidigare nämnt, på att den ekonomiska expansionen kunde väntas fortgå i cn tillfredsställande takt, som dock beräknades bli något lägre än under 1973. Förutsättningarna för dessa bedömningar har nu väsentligt ändrats. Några nya detaljerade prognoser för den ekonomiska utvecklingen 1974 har av naturliga skäl ännu inte kunnat utarbetas i olika länder. På officiellt håll har man också genomgående varit påtagligt återhållsam med att offentliggöra några mera preciserade bedömningar av de ekonomiska utsikterna även på kort sikt. Vad som hittills i enstaka fall publicerats är relativt grova uppskattningar avseende i huvudsak utvecklingen av totalproduktionen, arbetslösheten och priserna. Dessa uppskattningar vilar på varierande förutsättningar beträffande oljekrisens omfattning och varaktighet.
En officiell prognos i Förenta staterna anger att totalproduktionen 1974 till följd av inskränkningarna i oljeleveranserna kan väntas växa ca 2 procentenheter långsammare än vad som annars skulle blivit fallet.
Prop. 1974:1 Bilaga I Finansplanen 15
Arbetslösheten väntas därvid öka från 4,5 90 1973 till ca 6 §6 1974. Det har vid prognosen antagits att oljeembargot kvarstår hela året samt att huvudbördan i nedskärningarna skall kunna bäras av bilismen och bostadsuppvärmningen. Från kanadensisk sida räknar man med tämligen begränsade verkningar av oljekrisen. Till följd av i första hand indirekta effekter genom utrikeshandeln förutses en produktionstillväxt som är drygt 1 procentenhet lägre än under normala betingelser. För Japans del räknar man på officiellt håll med att nedskärningen av oljecimporten kommer att avsevärt begränsa ökningen av totalproduktionen under 1974.
Från västeuropeiskt håll är prognoserna mer sparsamma. Den brittiska regeringens bedömning är att produktionen i Storbritannien 1974 kan komma att falla avsevärt under den nivå som man tidigare hoppats på. Med hänsyn till den rådande osäkerheten om tillförseln av olja under 1974, måste man nu vara beredd att acceptera en levnadsstandard, som i stort sett är oförändrad jämfört med 1973. I Nederländerna har med anledning av oljekrisen en ny cexpertprognos utarbetats för den ekonomiska utvecklingen 1974. Härvid har förutsatts att råoljetillförseln minskar med 35 9 i volym under hela 1974 samt att världshandeln stagnerar. Med dessa förutsättningar beräknas totalproduktionen bli i huvudsak oförändrad och antalet arbetslösa öka kraftigt. Med hänsyn till de begränsade produktionsmöjligheterna beräknas något utrymme inte finnas för ökning av den privata konsumtionen, bostadsbyggandet eller för offentliga utgifter. Bytesbalansen vintas svänga från ett överskott på nästan 7 miljarder gulden 1973 till ctt underskott 1974.
Oljekrisen får givetvis återverkningar även på den internationella handeln. Även vid en relativt begränsad bristsituation torde tillväxten i världshandeln bli påtagligt svagare än under år 1973. Under antagande om en mera omfattande och utdragen nedskärning av oljeleveranserna kommer direkt därav en neddragande cffekt på den internationella handelns volym. Effekter härutöver är att exportförmågan i industriländerna kan minska, samtidigt som vissa varukvantiteter som annars skulle ha exporterats i viss utsträckning kan komma att hållas kvar inom resp. land. Häremot står emellertid att importbehovet för en rad produkter kan öka till följd av brist på vissa oljebaserade insatsvaror. Dessa bristfenomen skulle dock sannolikt vara relativt likartade i många industriländer, varför det är tveksamt om detta totalt sett skulle få någon expansiv effekt på handelsutbytet.
En väsentlig fråga vid bedömningen av världshandeins utveckling 1974 är huruvida den kan komma att hämmas av brist på bunkerolja. Även vid en prioritering till förmån för sjöfartens behov kan det bl. a. till följd av geografiska obalanser i utbud och efterfrågan av bunkerolja uppstå störningar i sjöfrakterna. Sådana störningar har redan i vissa
Prop. 1974:1 Bilaga I Finansplanen 16 :
fall blivit märkbara. För den fortsatta utvecklingen blir det av stor betydelse i vilken utsträckning ett effektivt samarbete mellan de berörda jänderna kan komma igång. Det kan tilläggas att även luft- och landtransporter berörs av bristande tillgång på drivmedel. Det är dock mindre sannolikt att lastkapaciteten skulle komma att utgöra en begränsande faktor för den internationella handeln.
OECD-länderna hade under år 1973 ett överskott om drygt 5 miljarder dollar i sin sammanlagda bytesbalans gentemot omvärlden. Överskottet bedömdes tidigare kunna öka inte oväsentligt 1974. De kraftiga prishöjningarna på oljeprodukter har givetvis helt ändrat förutsättningarna för denna prognos. Vid en jämfört med 1973 oförändrad importvolym av olja skulle OECD-områdets utgifter för olja kalkylmässigt öka med ett belopp av storleksordningen 50 miljarder dollar år 1974. Detta skulle innebära nästan en fördubbling av värdet av OECD-ländernas import från övriga länder. En del av de valutaintäkter som därvid skulle tillfalla de oljeexporterande länderna skulle visserligen användas för löpande import från OECD-länderna, men denna del torde inte bli större än att OECD-områdets samlade överskott gentemot omvärlden skulle förbytas i ett betydande underskott.
Beräkningarna kompliceras om hänsyn även tas till begränsningarna i tillförseln och förbrukningen av oljeprodukter. De direkta effekterna härav innebär i och för sig givetvis en lägre importutgift än den som nyss nämnts för OECD-länderna och sannolikt lägre exportinkomster från försäljning till de oljeproducerande länderna. Om begränsningen i oljetillförseln blir så stor att produktion och sysselsättning i mera betydande grad påverkas uppkommer därutöver, som tidigare behandlats, indirekta effekter på den internationella handeln, vilkas betydelse för olika länders bytesbalanser liksom för OECD-områdets totala bytesbalans nu är svår att kvantifiera. Det finns dock anledning att räkna med att Förenta staternas och Canadas bytesbalanser skulle bli tämligen opåverkade. Försämringen skulle således drabba Västeuropa och Japan.
De oljeproducerande ländernas valutaintäkter har hittills i betydande utsträckning placerats i en eller annan form på de europeiska och amerikanska kapitalmarknaderna, och det finns anledning att räkna med ett fortsatt återflöde av kapital till OECD-området. Härigenom skulle en försvagning av områdets samlade bytesbalans i stor usträckning kunna finansieras. Återflödet kan emellertid väntas bli ojämnt fördelat mellan enskilda länder. Man kan inte utesluta möjligheten att denna fördelning även påverkas av en ökad rörlighet i de internationella kapitalströmmarna. Det är sålunda inte alls givet att länder med försvagad bytesbalans får en motsvarande ökning i kapitalinflödet. För sådana länder kan det följaktligen bli svårare att upprätthålla jämvikt i betalningsbalansen vilket kan leda till en oförenlig strävan länderna emellan att förstärka sina bytesbalanser.
Prop. 1974: 1 Bilaga 1 Finansplanen | 17
För de icke oljeproducerande råvaruländerna kan betalningsläget till följd av oljeprisstegringarna bli avsevärt försämrat, då utjämnande kapitalströmmar från oljeländerna inte torde kunna påräknas i samma utsträckning som för industriländerna totalt sett. Trots att råvaruländernas valutareserver till följd av den starka prisstegringen på råvaror kraftigt förbättrats under de senaste två åren kan för enskilda u-länder betydande betalningssvårigheter uppkomma.
Den allmänna ekonomiska politiken i' OECD-länderna har präglats av en avvaktande hållning inför oljekrisen. I vissa Tänder har dock ekonomisk-politiska åtgärder vidtagits, vilka mer eller mindre direkt aktualiserats av begränsningarna i oljetillförseln och prishöjningarna på oljeprodukter.
Den brittiska regeringen framlade i december 1973 ett program för att begränsa efterfrågan inom Jandet. Tyngdpunkten ligger på en nedskärning och omprioritering av de offentliga utgifterna, främst för investeringar. I Förbundsrepubliken Tyskland har genomförts vissa uppmjukningar i den restriktiva ekonomiska politiken. Sålunda har den tillfälliga investeringsskatten om 11 96 avskaffats från ingången av december 1973. Vidare har vissa ytterligare lättnader på investeringsområdet beslutats. I Nederländerna har: regeringen genom: fullmaktslagstiftning i december 1973 fått vidsträckta befogenheter att vidta åtgärder. främst av inkomstpolitiskt slag i syfte att begränsa verkningarna av oljekrisen. Regeringen kan sålunda bl. a. kontrollera löner och anställningsförhållanden för alla inkomsttagare. Vidare måste företagen ha tillstånd av re- geringen för att få avskeda anställda. I Danmark har regeringen beslutat föreslå folketinget ett allmänt pris- och vinststopp under januari och februari 1974.
Sveriges energiförsörjning
Innan jag går in på de tänkbara återverkningarna av oljekrisen på den svenska ekonomin vill jag i korthet erinra om hur vår energiförsörjning hittills tett sig och utvecklats. I bilaga 1 återges vissa tabeller över den svenska energiförsörjningen. Vår förbrukning av energi tar mindre än 1 av världskonsumtionen men är per capita räknat bland världens högsta. Den av de slutliga konsumenterna nyttiggjorda energin beräknas för 1971 ha uppgått till ca 235 TWh (1 TWh = 1 miljard kWh). Då betydande förluster uppstår i samband med omvandling, överföring och användning motsvarades denna konsumenternas förbrukning av leveranser om ca 360 TWh.
Huvudparten av den producerade energin kom ur importerade oljeprodukter. 1972 låg dessas andel över 70 96. Andra importbränslen, kol och koks, svarade för knappt 5 96 medan återstoden — omkring en fjärdedel — genererades ur inhemska energikältor, främst då vattenkraften. Utvecklingen under efterkrigstiden fram till denna fördelning 2 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen.
Prop. 1974: 1 Bilaga 1 Finansplanen 18
mellan bränsleslagen har karakteriserats av en fortgående stark ökning av oljeprodukternas andel. Denna har skett jämsides med en ökning om 5—7 ce av den totala årliga energiförbrukningen. Samtidigt har fasta bränslen såsom stenkol, koks, ved och torv inte kunnat försvara sin marknadsställning. Denna utveckiing belyses för perioden 1965—1972 i tabell 5.
Tabell 5. Totalt levererad cnergi 1965 och 1972 fördelad på energislag
Andel i procent Förändring i 24 per
1965 1972! är 1965-1972
| Oljeprodukter? | 64 | 72 | 6,1 |
| Kol och koks | S$ | 4 | — 4,4 |
| Vattenkraft | 18 | 16 | 2,6 |
| Kärnkraft | — | 0 | |
| Lutar, ved och avfall | 10 | 8 | 1,0 |
| Totalt levererad energi | 100 100 | 4,5 |
1 Normaläår, dvs. ett är med normala temperaturförhållanden och vattentillrinning.
2¶Därav för elproduktion: 1965 2 ",, 1972 12 0).
För vår oljeförsörjning är vi helt beroende av import. Dels importerar vi raffinerade oljeprodukter. Dessa svarar för 60 90 av den totala oljeförbrukningen. Denna införsel uppgick 1972 till ca 19 miljoner ton (ca 21 miljoner m3). Dels importerar vi råolja som vidareförädlas vid svenska raffinaderier och svarar för återstående 40 fc av konsumtionen. Importen av råolja var 1972 drygt 11 miljoner ton.
F.n. finns det tre petroleumraffinaderier i Sverige med en sammanlagd kapacitet på ca 12 miljoner ton råolja per år. Färdigvarornas sammansättning varierar med råoljans ursprung och anläggningarnas tekniska utrustning. Den ungefärliga fördelningen av produktionen i de svenska raffinaderierna framgår av följande uppställning. Jag vill erinra om att fördelningen mellan de olika produkterna kan förskjutas endast i relativt begränsad omfattning.
Procent
| Gasol | 3 |
| Bensin | 15 |
| Fotogen | 2 |
Tunna eldningsoljor 35 Tjocka eldningsoljor 45
När det raffinaderi vid Brofjorden, som nu uppförs, tas i drift hösten
1974 stiger den inhemska raffinaderikapaciteten till ca 60 6 av den
svenska oljekonsumtionen.
Drygt hälften av råoljeimporten till våra raffinaderier hämtades 1972
från Mellersta Östern och Nordafrika (48 6 från arabstaterna samt 4 Co
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 19
från Iran). Bland övriga ursprungsländer återfinns Nigeria med 26 §c, Venezuela med 13 <a och Sovjetunionen med 7 96 av råoljeimporten.
Större delen av de importerade färdigprodukterna kom från WVästeuropa. De största västeuropeiska exportörerna till Sverige var Storbritannien (24 ct), Danmark och Belgien (vardera 9 76), Norge (7 <t) och Nederländerna (6 42). De här nämnda länderna är för sin råoljeförsörjning i hög grad beroende av import från arabländerna. Detta indirekta beroende gäller inte med samma styrka införseln från Sovjetunionen och från det karibiska området, vilka 1972 svarade för 19 7 resp. 11 96 av vår import av raffinerade oljeprodukter.
De fasta bränslena har som jag förut nämnt kommit att spela en allt mindre roll i vår energiförsörjning. 1970 förbrukades ca 1,7 miljoner ton stenkol, varav 1,2 miljoner ton för produktion av gas och koks. Då sedermera även Stockholms gasverk övergått från kol till lättbensin för stadsgastillverkningen har kolförbrukningen ytterligare minskat. Under 1973 beräknas enligt energiprognosutredningen kolförbrukningen uppgå till ca 1,2 miljoner ton.
Den totala koksförbrukningen uppgår f.n. till drygt 2 miljoner ton. Drygt 80 46 används för processändamål inom järn- och stålverken. Ungefär 3/4 av den totala förbrukningen importeras men då koksverket i Luleå tas i bruk beräknas koksimporten minska med ca 0,5 miljoner ton men i gengäld ökar då importbehovet av kokskol med ca 1 miljon ton.
Skogsprodukter kommer endast i ringa omfattning till direkt använd- : ning som bränsle och då i stort sett endast inom skogsindustrierna, där man tar till vara energiinnehållet i avfallslutar samt i bark och annat avfall vid virkets förädling. Härvid produceras dels värme för den egna processen dels elkraft genom förbränning och. avfallslutar. Under 1970 producerades 2,5 TWh, motsvarande ca.4 §o av den totala elkraftproduktionen.
Produktionen av torv för bränsleändamål har sedan slutet av 1960talet praktiskt taget helt upphört. Energiutvinning ur sopor och avfall sker i dag i begränsad omfattning huvudsakligen för att få en kontrollerad avfallsdestruktion.
Elenergiförsörjningen i Sverige baserades fram till mitten av 1960talet praktiskt taget helt på vattenkraft. Vid normal vattentillgång tillgodosåg vattenkraften, med endast mindre tillskott av oljeeldad mottryckskraft, dvs. kombinerade värme- och kraftverk, helt elkraftbehovet under alla delar av året. Oljeeldade kondenskraftverk för enbart elproduktion sattes in som komplement under högbelastningstid och under perioder med dålig vattentillgång. Under senare år har oljekraft i allt större utsträckning även producerats som baskraft så att vattenkraftens andel av den totala elkraftproduktionen nu nedgått till ca 75 70. Från och med 1972 produceras även kärnkraft i nämnvärd omfattning men svarar ännu för endast ett par procent av elproduktionen. Redan
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen | 20
under 1974 kommer denna andel att stiga inte oväsentligt i samband med att tre kärnkraftaggregat tas i drift.
Vad beträffar användningsområdena för energin kan man särskilja tre större konsumentgrupper: industri med drygt 40 20, samfärdsel med ca 16 70 samt bostäder och övrigt med drygt 40 90 av förbrukningen. De industribranscher som 1970 förbrukade mest energi redovisas i tabell 6.
Tabell 6. Energiförbrukning i vissa industribranscher 1970
Total energiförbrukning Total energiförbrukning
l per arbetare (i 000
TWh 2, oo KWh/arb.)
| Massa och pappersindustri 62 | 41 | 1300 | ||
| Järn- och metallverk | 31 | 21 oc | 623 |
| Jord- och stenindustri | 13 | 9 | 429 |
| därav cement- och | | : | ||
| kalkindustri | 2 71 | ;.5 | 3795 |
| Verkstadsindustri | 13 | 9 | 47 |
| Kemisk industri | ll | 8 | 264 |
| Hela industrin | 150 :- . 100 | . 233 |
Av industrins energibehov tillfördes hälften direkt i form av olika oljeprodukter. Därtill kan läggas den indirekta tillförsel som: sker genom att elkraften till viss del baseras på olja. Elkraften svarade för 22 90 av industrins energiförsörjning . medan återstoden — 28 4 — kom från fasta bränslen. . .
I transportsektorns energiförbrukning -utgör oljornas andel hela 97 90, elkraft för järnvägar etc, svarar för återstoden. Detta betyder att denna sektor tar i anspråk ca 22 2 av oljekonsumtionen i landet. Bensin är den viktigaste posten i denna förbrukning. Energiprognosutredningen uppskattar för 1972 åtgången av bensin till 4 miljoner m”. Driften av personbilar tar huvudparten (ca 90 26) av detta. 'Konsumtionen av övriga motorbränslen såsom: dieselolja, motorfotogen men exkl. bunkeroljor och flygdrivmedel uppgick till ca 2 miljoner m?. För-. brukarna återfinns inom lastbilstrafiken, jord- och skogsbruk, fisket etc.
Energiförbrukningen 1972 för övriga konsumenter, dvs. bostäder, skolor, sjukhus, kontor, affärer m. m. uppgick till 159 TWh. Fördelningen på olika bränsleslag framgår av tabell 7.
Tabell 7. Encrgiförbrukningen inom huvudgruppen bostäder, handel m. m.
TWh ey
| Oljeprodukter | 126 : + 79. | |
| Kol och koks | | 1: I | |
| Inhemska bränslen | 4 | 2 |
| Stadsgas | 1 | 1 |
| El | 2027-0000 17 | |
| Totalt | 159 100 |
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen | 21
Olja och fasta bränslen används uteslutande för uppvärmning. Av elförbrukningen används ca 20 2 för belysning, ca 10 96 för uppvärmning inkl. vattenuppvärmning och återstoden, ca 70 Se, för andra hushållsändamål samt inom sjukvård, undervisning, förvaltning. handel etc. Sammantaget innebär detta att större delen av energikonsumtionen inom denna sektor avser uppvärmning inkl. produktion av varmvatten.
Ransoneringspolitiken
Ransoneringspolitiken ingår som en del av försörjningsberedskapen. I Sverige finns beredskapslagstiftning som i kristider skall ge rättslig
grund för åtgärder som är nödvändiga för att tillgodose behovet av
viktiga förnödenheter och för att åstadkomma en ändamålsenlig hushållning. Dessa lagregler, allmänna ransoneringslagen och allmänna förfogandelagen, är s.k. fullmaktslagar och anger endast en allmän ram beträffande arten och innehållet i de bestämmelser regeringen får meddela. Lagarna ger regeringen fullmakt att reglera samhällets produktion, tillgångar och förbrukning på ett från försörjningssynpunkt ändamålsenligt sätt.
Regeringens åtgärder till följd av oljekrisen har fortlöpande anpassats till den aktuella situationen, Redan när krigshandlingarna i Mellersta Östern pågick i oktober 1973 vidtogs vissa förberedande åtgärder inför möjligheten att vår oljeimport skulle komma att minska. Så snart den första uppskattningen förelåg om vilken omfattning nedskärningen av
oljetillförseln skulle få fattade regeringen i mitten av november beslut
om att påbörja en sparkampanj, som syftade till en minskning av olje-
förbrukningen med 15 26. Kampanjen riktade sig till alla kategorier av
oljeförbrukare. Olika sätt att spara energi anvisades, bl. a. sänkning av rumstemperaturen, avstängning av varmvatten under vissa tider, begränsat utnyttjande av bilar m. m. Samtidigt begärde regeringen i en proposition riksdagens samtycke till att allmänna ransoneringslagen och allmänna förfogandelagen skulle äga tillämpning t. o..m. den 30 november 1974. Eftersom betydande samband finns mellan förbrukningen av olja och elkraft beslöt regeringen att i särskild proposition föreslå riksdagen att anta en lag om reglering av förbrukningen av elektrisk kraft.
Oljeimporten fortgick i stort sett utan störningar t.o.m. november. Flertalet företag hann göra den sedvanliga upplagringen inför bränslesäsongen. Lagerläget vid månadsskiftet september/oktober var för samtliga oljeprodukter gott.
Under senare hälften av november kom rapporter från oljebolagen' om en förutsedd begränsning av oljetillförseln till Sverige fram t. o. m. januari 1974. Regeringen vidtog då ytterligare åtgärder, främst vissa överenskommelser med -oljebolagen om bl. a. frivillig nedskärning av leveranserna av eldningsolja för uppvärmningsändamål. ' |
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 22
En svårighet vid utformningen av de åtgärder som regeringen vidtagit har varit den brist på säker information om utvecklingen på oljemarknaden som förelegat. Detta har gällt såväl produktionsutvecklingen vid oljekällorna i arabländerna som tillförseln till Västeuropa och den där tillgängliga raffinaderikapaciteten. Till detta kommer svårigheten att bedöma cffekten av exportrestriktioner i andra länder ifråga om raffinerade produkter.
Riksdagen godkände den 11 december 1973 regeringens förslag i de tidigare nämnda propositionerna. Tre dagar senare beslöt regeringen att tillämpa de nämnda lagarna. Även lagen om kommunal kristidsförvaltning sattes i tillämpning. Kungörelse om ransonering av flytande bränsle, m. m. samt av clektrisk kraft utfärdades. I dessa anges också vilka myndigheter som skall svara för olika ransoneringsåtgärder.
Huvudansvaret för handhavandet av regleringen ligger på bränslenämnden som är ett nyinrättat självständigt organ knutet till överstvrelsen för ekonomiskt försvar. Bränslenämnden har det överordnade ansvaret för ransonceringen av olja, bensin och andra flytande bränslen. Bränslenämnden fördelar landets tillgångar av dessa bränslen till olika huvudändamål. Vad gäller fördelningen av flytande bränsle för motordrift bestäms fördelningen mellan olika förbrukningsändamål i samråd mellan bränslenämnden och transportnämnden.
Sjöfartsverket har hand om ransoneringen ifråga om sjöfart och luftfartsverket ifråga om luftfart. Statens jordbruksnämnd sköter i huvudsak ransoneringen ifråga om motordrift inom jordbruks-, trädgårds- och fiskerinäringarna. Ansvaret för ransoneringens genomförande i tekniskt hänseende vilar, såvitt gäller flytande bränsle för motordrift, på transportnämnden. Vissa andra myndigheter och organ tilldelas särskilda kvoter av flytande bränsle och handhar då regleringen inom sitt område. Länsstyrelserna och kristidsnämnderna prövar vissa frågor om tilldelningen av flytande bränsle till förbrukarna.
Allmänna bestämmelser för elransoneringen ges i kungörelsen om reglering av förbrukningen av celektrick kraft. Föreskrifter om elförbrukningen utfärdas av statens elransoneringsnämnd (SERN) som i likhet med bränslenämnden är ctt nyinrättat organ.
För att samordna de olika departementens och myndigheternas handläggning av frågor om encergiförsörjningen på kort sikt har en särskild försörjningsberedning under handelsministerns ordförandeskap tillsatts. Vidare har ett energiråd tillskapats för att biträda regeringen vid utformningen av cnergipolitiken på såväl lång som kort sikt. I rådet ingår representanter för bl. a. de politiska partierna, löntagarorganisationerna och olika näringsgrenar.
I mitten av december förelåg en prognos angående oljeimporten under perioden december 1973—fcebruari 1974. En ytterligare minskning av importen förutsågs. För perioden december—februari uppskat-
Prop. 1974:1 Bilaga I Finansplanen 23
tades importbortfallet till drygt 20 <a för bensin och över 30 <&t för motorbrännolja och eldningsolja i förhållande till förväntad import i ett normalläge. Bortfallet i importen av gasbensin för framställning av plaster, kemikalier m. m. uppskattades till drygt 20 Sc. Nedgången i importen. av råolja beräknades till ca 15 96. Genom att raffinaderierna också disponerar råolja från sina lager kan deras kapacitet i stort utnyttjas. Detta betyder att nedgången i tillförseln till marknaden, dvs. import och inhemsk produktion, inte är Jika markant som bortfallet av import. För bensin beräknades under december—februari tillförselbortfallet till 14 6, för motorbrännolja och eldningsolja till 22 Zz och för tjock eldningsolja till 24 2. De bedömningar om energibalansen som då kunde göras låg till grund för bränslenämndens och statens elransoneringsnämnds beslut om ransoncringen. En ny enkät för perioden december—februari som utförts vid årsskiftet visar på en i förhållande till nyss nämnda prognos oförändrad tillförsel av råolja och eldningsolja. För bensin förutses emellertid ett bortfall i tillförseln om 25 å 30 fc om hänsyn tages även till produktionsökningen av gasol och cen förutsedd ökning av framställningen av plastråvaror. Dessa produktionsökningar sker genom att raffinaderiprocesserna läggs om i syfte att trygga råvarutillförseln till ett flertal viktiga industribranscher, bl. a. verkstadsindustrin och den kemiska industrin. De nya siffrorna över tillförseln av bensin föranleder ingen ändring i den beslutade ransoneringen.
En utgångspunkt vid utformningen av ransoneringsbestämmelserna har varit dels att bibehålla produktion och sysselsättning på en hög nivå, dels att förbrukningen av energi under ransoneringstiden inte får vara större än att beredskapslagren av olja i stort sett hålls intakta. Inskränkningarna riktar sig på grund härav huvudsakligen mot hushållens energikonsumtion.
Ransonering av drivmedel införs den 8 januari 1974. Den första ransoneringsperioden gäller till den 28 februari. Alla registrerade personbilar får en standardranson av 100 liter. Till övriga registrerade fordon (främst lastbilar och bussar) är standardransonen avvägd för en körsträcka av ca. 80 mil. Fordon i yrkesmässig trafik tilldelas utöver standardransonen en förskottsranson.
Vissa mängder bensin, motorfotogen och motorbrännolja reserveras för tilldelning efter särskild prövning (behovsranson) till angelägna ändamål inom främst transportväsende, jordbruk och fiske. Transport- : nämnden, som tekniskt ansvarar för drivmedelsransoneringen, kvoterar behovsransonerna till de olika länsstyrelserna. Ansökan om extratilldelning görs hos länsstyrelsen i det län där fordonsägaren är bosatt. Från den behovsranson som beviljas görs avdrag för den förskottsranson som kan ha utgått.
Bränslenämnden räknar för transportsektorn med en ny ransone-
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen . 24.
ringsperiod med standardranson fr. o. m. mars 1974 om inte försörjningsläget väsentligt förändras. Längden av denna ransoneringsperiod och standardtilldelningens storiek får fastställas med hänsyn till då rådande försörjningsläge.
För eldningsoljor gäller från den 8 januari i år att tilldelningen till förbrukare inom industrin som använder mer än 350 m? per år sker genom särskilda tillstånd. Övriga industriförbrukare får sin tilldelning reglerad genom en kvotering i handelsledet. Riktpunkten är att åstadkomma en besparing med 10 <c i förhållande till av företagen planerad förbrukning. Bränslenämnden skall söka vägar att genomföra besparingar på ctt sådant sätt att produktion och sysselsättning störs på minsta möjliga sätt.
Den i november överenskomna begränsningen i oljeleveranserna bl. a. för uppvärmningsändamål ersätts den 8 januari av ransoneringsbestämmelser. För uppvärmning av bostäder m. m. och varmvattenberedning blir tilldelningen av eldningsolja ca 25 <6 lägre än behovet under ett år med normala temperaturer. Graden av påfrestningar för den enskilde blir således beroende av hur sträng vintern blir. Den starka åtstramningen av bränsletilldelningen till bostäder m. m. återspeglar strävan att vidmakthålla produktionen och sysselsättningen på en hög nivå. .
Flertalet tvångslagringspliktiga oljeföretag och storförbrukare har vid ingången av januari månad höjt sina tvångslager till den högre nivå som skall gälla för 1974. För eldningsolja gäller dock på scdvanligt sätt att lagren successivt får trappas ned till 70 2 under de tre första månaderna. Denna nedtrappning kommer helt att utnyttjas. . Ransoneringen av bensin och dieselolja har avvägts så att de kom-. mersiella lagren successivt kommer att minska ned till tvångslagernivå under de närmaste månaderna.
Besparingsåtgärderna rörande elenergi har inledningsvis inriktats på restriktioner eller förbud mot viss elanvändning. Kvotransonering förbereds för alla förbrukare. .
Restriktionerna, som trädde i kraft den 2 januari i år, är detaljerade: och omiattar regler för förbrukningen av elenergi för en rad olika ändamål. Någon uppräkning kan inte göras i detta sammanhang. Som exempel kan dock nämnas att extra elvärmeelement inte får användas i oljeeldade hus. Det är också förbjudet att använda elvärme i fritidshus när man inte vistas där. Vidare har reklam- och fasadbelysning m. m. förbjudits. Förutom totalförbud finns regler om hur mycket. belysning som får användas i olika lokaler samt regler om var elvärme får användas.
För storförbrukarna — .ca 5 000 — inriktas. förberedelsearbetet på att elransoneringen skall kunna starta i början av februari, innebärande en reduktion av planerad förbrukning med 5 å 10 <$c. Ransoneringsgra-
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen - "25
den kommer att bli olika för olika -branscher och för olika industrier. Utgångspunkten är att sysselsättningen såvitt möjligt inte skall påverkas.
För detaljförbrukarna, dvs. landets övriga ca fyra miljoner elkonsumenter, skall ransoncringen starta i februari. Den första ransoneringsperioden beräknas bli ca tre månader och reduktionen blir ca 20 Se. Tilldelningen av elkraft vid ransoneringen baseras på tidigare förbrukning, anpassad till sedvanlig förbrukningsökning under vintern. Elransoneringshnämnden kommer att meddela bestämmelser om vissa dispensmöjligheter för sjuka och handikappade samt för familjer med spädbarn.
Syftet med samtliga ransoneringar är att hushålla med energiresurserna på bästa sätt. Det viktigaste är att värna produktion och sysselsättning och att slå vakt om viktiga samhällsfunktioner som sjukvård, undervisning och kommunikationer. Ransoneringarna kommer att medföra ingrepp i de levnadsförhållanden och den standard som under normala förbållanden betraktas som självklara. Alla 'har ett ansvar att lojalt följa ransonceringsföreskrifterna och dirutöver så långt möjligt bidra med frivilliga besparingsåtgärder.
Den ekonomiska politiken
Den bild som hösten 1973 kunde tecknas av den ekonomiska utvecklingen tvdde på en gynnsam konjunkturutveckling i Sverige under 1974 med en god ekonomisk tillväxt, en förbättrad sysselsättningssituation och en tillfredsställande utrikesbalans. Bilden var emellertid inte entydig. Sålunda pekade jag i prop. 1973: 165 med förslag till vissa ekonomisk-politiska åtgärder på att det också fanns spänningar och osäkerhetsmoment i ekonomin. Jag angav att de centrala uppgifterna för den ekonomiska politiken måste vara att söka motverka de balansrubbande inslagen i utvecklingen. Ökade åtgärder måste därför vidtas i syfte att bekämpa inflationen. Vidare skulle anpassningen av utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden stödjas med en selektiv sysselsättningspolitik, liksom förbättrade sysselsättningsmöjligheter skapas på områden ' med svag efterfrågan. Bland andra centrala uppgifter för den ekonomiska politiken pekade jag på behovet att säkerställa en över tiden - - jämnare konsumtionsutveckling samt att stödja den industriella expansionen. : ee |
I sitt utlåtande över propositionen strök finansutskottet under att en bred enighet om behovet av expansiva åtgärder rådde i dåvarande läge. De ekonomisk-politiska åtgärder riksdagen fattade beslut om för en knapp månad sedan innebar sammanfattningsvis en' förstärkning av den offentliga och privata konsumtionen, en ytterligare utbyggnad av den selektiva sysselsättningspolitiken och en intensifiering av kampen mot inflationen. so
Oljekrisen gör att det inte nu är möjligt att göra en säker bedöm-
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 26
ning av konjunkturutvecklingen i vårt land, lika litet som i omvärlden, under 1974. Visserligen kan vi redan nu med relativt stor säkerhet göra bedömningar av de kraftigt höjda oljeprisernas effekt på vår ekonomi. Sålunda innebär de ställningstaganden de oljeproducerande länderna före årsskiftet gjort i prisfrågan, att vi har att räkna med en stegring av priset på råolja med mer än 150 46 jämfört med läget i september 1973. Enbart den direkta effekten av den stegrade oljeprisnivån kan beräknas till ett par procent på konsumentpriserna. Kostnaden för vår import av råolja uppgick 1973 till drygt 1,3 miljarder kr. och av petroleumprodukter till drygt 3,6 miljarder kr.. Den sammanlagda kostnaden för vår oljeimport kan 1974 beräknas stiga med mellan 4 och 6 miljarder kr., bl. a. beroende på tillförselns storlek. Denna ökade kostnad utgör naturligtvis en påfrestning på vår utrikesbalans. De höjda oljepriserna får vidare återhållande effekter på den ekonomiska utvecklingen säväl i Sverige som i andra industriländer.
Även om konsekvenserna på prissidan av oljekrisen låter sig i stort bedömas, är osäkerheten alltjämt mycket stor när det gäller störningarna i oljetillförseln. Detta gäller oljebristens såväl varaktighet som omfattning. Eftersom dessa faktorer på ett avgörande sätt bestämmer den ckonomiska utvecklingen är det som jag redan anfört inte nu möjligt att bilda sig någon säker uppfattning om vilka krav den ekonomiska politiken kommer att ställas inför. Härav följer att det inte heller nu kan anges i vilken mån och på vad sätt den tidigare inriktningen av den ekonomiska politiken för 1974 bör modifieras eller läggas om.
När det gäller begränsningarna i oljetillförseln kan olika antaganden göras. Om sålunda antas att leveransbegränsningarna stannar vid stor- Ieksordningen 15 4 torde ransoneringsåtgärderna i huvudsak kunna begränsas till en nedskärning av hushållens energikonsumtion och mindre angelägen energiförbrukning inom näringslivet. En utgångspunkt är att man i detta liksom i andra fall skall prioritera sysselsättningen och därför företagens produktionsförmåga. Även om man i ett sådant fall inte skulle behöva inskränka produktionen genom direkta ransoneringsåtgärder får man dock i praktiken räkna med att det kan uppstå enstaka punktstörningar på grund av brist på främst petrokemiska råvaror, plaster m. m. Om man går ett steg vidare och antar att inskränkningarna i oljetillförseln skärps härutöver kommer produktionsmöjligheterna att påverkas. Effekterna blir givetvis beroende av oljebortfallets omfattning och ransoneringspolitikens utformning. Skulle bortfallet i oljetillförseln bli mindre än 15 4, kan självfallet ransoneringsåtgärderna ges en mildare utformning.
Bortsett från de direkta återverkningar på ekonomin vid de olika nivåer för oljetillförseln som nu antytts måste man räkna med olika indirekta effekter i form av påverkan på privat konsumtion, investe-
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 27
ringar, lager, export etc. Riktningen och omfattningen av denna påverkan beror på flera svårbestämbara faktorer.
I fråga om den privata konsumtionen har vi att beakta å ena sidan den påtvingade nedskärningen i energiförbrukning och de indirekta effekterna på vissa tjänster och energikrävande konsumtionskapitalvaror såsom bilar, elektriska hushållsapparater m. m. Å andra sidan kommer de starka prisstegringarna på oljeprodukter att reducera hushållens köpkraft. Till detta kommer att konsumenternas sparbeteende i denna situation måste sägas vara väsentligt svårare att förutse än eljest. Av grundläggande betydelse för den totala privata konsumtionens utveckling är självfallet också sysselsättningsutvecklingen genom dess effekter på inkomstbildning och sparande. Även vad gäller näringslivets fasta investeringar och lagerinvesteringar leder oljekrisen till en betydande osäkerhet om utvecklingen.
Man måste utgå ifrån att effekterna av oljekrisen inte begränsas enbart till den inhemska efterfrågan. I stort sett motsvarande läge måste nämligen antas råda i övriga Västeuropa. Det innebär risk för ett bortfall av exportefterfrågan vid betydande begränsningar i oljetillförseln.
En viktig fråga för den ckonomiska politiken är vilka sysselsättningseffekter som skulle inträda vid en mer djupgående oljekris. Det finns skäl anta att därvid effekterna på sysselsättningen skulle bli mer begränsade än effekterna på produktionen på grund av förskjutningar i produktivitetsutvecklingen. Vidare torde man genom sådana lösningar som kortare arbetsvecka och minskad övertid kunna ytterligare begränsa antalet personer som helt friställs på grund av den minskade syssclsättningen.
På grund av här berörda omständigheter finns skäl att utgå från att inkomstbortfallet blir mindre än produktionsminskningen. Detta torde ytterligare förstärkas genom de möjligheter till arbetslöshetsunderstöd som finns och som även deltidsarbetslösa kan få. I detta sammanhang bör erinras om de betydande förbättringar av arbetslöshetsförmånerna som trätt i kraft från årsskiftet och som bl. a. innebär att oförsäkrade arbetslösa kan få en ersättning på 35 kr. per dag. Vidare bör erinras om att flertalet arbetslöshetskassor under hösten beslutat om betydande förbättringar av ersättningsbeloppen.
De problem som anmäler sig för den ekonomiska politiken blir vidare beroende av den bedömning man gör av oljekrisens varaktighet. Vid en pessimistisk bedömning av varaktigheten skulle uppmärksamheten behöva riktas mot att utveckla och stödja arbeten som avser alternativa vägar för energiförsörjningen, på att underlätta en omstrukturering av produktions- och transportmetoder samt mot omskolning och förmedling av arbetskraft till nya arbetsområden. En mer optimistisk bedömning ger emellertid en annan. avvägning mellan olika ekonomiskpolitiska insatser. Inom t. ex. sysselsättningspolitiken är då inte omskol-
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 28
ning till andra yrken lika aktuell utan tonvikten måste förskjutas mot andra, tillfälliga åtgärder såsom företagsutbildning eller beredskapsarbeten. S
Jag går nu Över till att redovisa regeringens bedömning av den aktuella situationen för Sveriges ckonomi. I det föregående har påvisats hur avgörande bedömningen av oljekrisens omfattning och varaktighet är för utformningen av den ekonomiska politiken. I dessa hänseenden befinner vi oss emellertid för dagen i en situation av genuin osäkerhet.
Under de sista månaderna 1973 offentliggjorde OAPEC-länderna beslut om successiva nedskärningar av oljeleveranserna. Sedermera har dessa beslut till en del tagits tillbaka. Produktionsbegränsningarna har kopplats till den politiska utvecklingen av Mellersta Östern-frågan. Det är därmed inte möjligt att avgöra på vilket sätt, i vilken omfattning och med vilken varaktighet arabländernas produktionsbegränsningar i framtiden kommer att genomföras och inte heller hur detta påverkar våra importmöjligheter.
Man kan vidare konstatera att tillförseln av oljeprodukter till Väst-' europa, inkl. Sverige, är beroende inte bara av arabländernas produktionsbegränsningar utan också av den fördelning mellan konsumentländerna som via de internationella oljebolagen sker av den totala tillförseln av oljeprodukter på världsmarknaden. De internationella öljebolagens agerande är i huvudsak undandraget konsumentländernas kon- : troll. Även informationsflödet har varit och är alltjämt knapphändigt. Den information som den svenska regeringen erhållit om framtida oljeleveranser har endast avsett en period av drygt två månader framåt och dessutom varit förenad med stor osäkerhet. Trots stora ansträngningar från bl. a. svensk sida har inte heller det planerade internationella informationsutbytet och samrådet mellan regeringarna, ' främst inom OECD:s ram, fungerat på avsett sätt.
Vidare råder det stor osäkerhet om möjligheterna att via direktköp i producentländerna till acceptabla priser anskaffa oljeprodukter utöver de leveranser som sker via ordinarie kanaler. För Sveriges del kompliceras bilden av att vi beböver raffinera direktinköpt råolja vid utländska raffinaderier. En ytterligare komplicerande faktor är vårt beroende av utländska raffinaderier även när det gäller de ordinarie leve- .. ranserna. .
Som framgått av vad jäg tidigare anfört har vi nu tillgång till prognoser — om än bräckliga — för oljetillförseln intill utgången av februari. Inom kort kommer vi att ha en prognos för tillförseln: även i vad avser mars månad. Någon bedömning på längre sikt är f. n. inte möjlig.
Med hänsyn till att vi endast kan överblicka utvecklingen för en kort tid framöver måste våra beredskapslager av olja och oljeprodukter hållas i huvudsak intakta. De kan nämligen behövas i ett läge där situationen allvarligt försämras. Därför har ransoneringspolitiken t.v. i.
Prop. 1974: 1 Bilaga 1 Finansplanen : . : 29
huvudsak inriktats på en anpassning mot den försörjningsnivå som nu råder. En viss nedgång av lagren har emellertid inplanerats. Åtstramningarna gäller i huvudsak hushållens och mindre väsentlig energikonsumtion. För industrins del bedöms PE EAT i energiförbrukningen t. v. kunna begränsas till 5 å . Vid en sådan utformning av ransoneringspolitiken bedöms de nogativa effekterna på sysselsättning och produktion kunna bli relativt obetydliga. Även om vissa effekter kan uppkomma, bl.a. inom verksamhet med anknytning till privatbilismen, och vissa punktstörningar bli märkbara, bl. a. till följdav problem för företag i vars -produktion olja ingår som råvara i produktionsprocessen, bör dessa störningar likväl bli begränsade. Stora ansträngningar kommer att göras av berörda myndigheter för att mildra. och om möjligt häva de negativa effekterna där de uppenbarar sig. Sådana ingripanden har t. ex. redan gjorts för att såvitt möjligt trygga en tillfredsställande försörjning med gasol. :
Besluten om ransonceringsåtgärder grundas som jag tidigare sagt bl. a. på en prognos för oljetillförseln under perioden december 1973— februari 1974. Underlaget för denna prognos har inte rubbats genom de beslut som de arabiska oljeministrarna tog vid sitt möte i Kuwait i slutet av december.
De under hösten genomförda produktionsbegränsningarna beräknas ha bringat oljeproduktionen i de oljeproducerande arabländerna ner till en nivå, som för december utgjorde 75 20 av nivån för september. Enligt besluten i Kuwait skall produktionen nu i januari på nytt ökas så att den uppgår till 85 46 av septembernivån. På grund av de långa transportvägarna och den tid som åtgår för förädling måste man dock utgå från att denna produktionsökning inte kommer att påverka oljetillförseln till Västeuropa förrän efter minst ett par månader.
Det är därför inte möjligt att för de närmaste månaderna räkna med någon märkbar förbättring av oljetillförseln för svensk del, hänförlig till Kuwait-beslutet. Den senaste tidens snabba svängningar i oljeländernas produktionspolitik har därtill skapat en betydande osäkerhet om den framtida utvecklingen på oljemarknaden, vilket gör det i hög grad riskfyllt att bygga vår egen försörjningspolitik på antaganden om en snar återgång till mera normala förhållanden.
Om den nu för januari aviserade produktionsnivån skulle bli bestående en längre tid kommer en väsentlig brist i världens oljetillförsel att kvarstå. Bortfallet i världsexporten kan i så fall uppskattas till ca 8 § i förhållande till läget i september. Eftersom världskonsumtionen av olja normalt ökar med ca 8 70 per år kan. gapet mellan utbud och efterfrågan på marknaden antas bli ännu större under våren. Denna situation torde bli ännu mera accentuerad på den västeuropeiska marknaden, beroende på dess relativt stora beroende av arabisk olja. .
Den svenska försörjningssituationen kompliceras av: att de hel-
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 30
svenska företag som svarat för en inte oväsentlig del av vår försörjning tidigare förlitat sig på en prismässigt förmånlig marknad för överskottskvantiteter av raffinerade produkter. Denna marknad har i rådande allmänna bristsituation till stor del upphört att fungera. Mot denna bakgrund har dessa svenska företag drabbats av ett väsentligt större leveransbortfall än de internationella oljebolagens svenska dotterföretag. På grund av otillräcklig raffinaderikapacitet i Sverige kan detta bortfall inte kompenseras genom direktimport av råolja.
Som ett led i vår försörjningspolitik under oljekrisen har regeringen tillskapat en särskild organisation, knuten till överstyrelsen för ckonomiskt försvar, för statliga inköp av olja. Regeringen har anvisat en kostnadsram på 2 miljarder kr. för denna verksamhet. Inköpen tar sikte på att öka tillförseln av såväl råolja som raffinerade produkter, i första hand eldningsolja. Med hänsyn till den tid som åtgår för transport och raffinering samt svårigheterna att under rådande förhållanden säkra raffineringskapacitet, är det emellertid endast direkta köp av redan raffinerade produkter, tillgängliga på marknaden, som kan bidra till en förbättring av de närmaste månadernas försörjningssituation. Hittills har ungefär en halv miljon ton tjock eldningsolja inköpts för leverans under första kvartalet 1974. Genom denna ökade tillförsel kan främst industrins och kraftverkssektorns försörjning kompenseras för det bortfall, som synes inträffa genom förseningar av leveranserna av sovjetisk olja under årets första månader.
Jag vill i sammanhanget peka på det problem som sammanhänger med att såväl ceventuclla statliga direktköp som andra inköp till den svenska marknaden kan komma att ske till priser som överstiger de priser som enligt gällande prisreglering får tas ut på den svenska marknaden. I syfte att tillförsäkra den svenska marknaden denna import utan att de högre priserna på denna blir normerande har regeringen med stöd av allmänna ransonceringslagen förordnat att en särskild clearingavgift skall tas ut på vissa oljeprodukter. Samtidigt har möjlighet öppnats att efter särskild prövning genom clearingbidrag finansiera överkostnaderna för inköpen.
Det kan, som jag redan nämnt, ännu inte bedömas i vilken utsträckning det faktiskt kommer att vara möjligt att till acceptabla priser direktinköpa olja och oljeprodukter. Regeringen har cmellertid ansett att alla möjligheter måste prövas att förbättra vårt försörjningsläge och därmed öka vår handlingsfrihet.
Osäkerheten om förutsättningarna för den ekonomiska politiken knyts inte endast till de direkta effekterna av försörjningssituationen utan är även betingad av andra faktorer.
Som jag redovisat i det föregående är OECD- länderna olika känsliga för störningar i oljetillförseln. I ett läge där tillförselsituationen är oklar, är det inte möjligt att bedöma hur och i vilken omfattning
Prop. 1974: 1 Bilaga 1 Finansplanen 31
störningar i oljetillförseln kommer att påverka ländernas ckonomicr. De uttalanden om den ekonomiska utvecklingen som gjorts från skilda håll har varit kringgärdade med sådana olikartade förutsättningar och reservationer att de inte kan bilda utgångspunkt för bedömningar av återverkningarna från utlandet på vår ekonomi.
Den osäkerhet som präglar bedömningarna av den ekonomiska utvecklingen i skilda länder återspeglas i berörda regeringars handlande. Som jag redogjort för i det föregående har ingripanden av skiftande omfattning skett för att begränsa konsumtionen av oljeprodukter. Däremot har omfattningen av mera renodlat ekonomiskpolitiska åtgärder hittills varit begränsad. Vi kan emellertid inte utcsluta att åtgärder kommer att vidtas i vissa länder som kan få en direkt eller indirekt effekt också på vår ekonomi.
När det gäller utvecklingen inom vårt eget land gäller osäkerheten 1 första hand dels konsumenternas reaktioner, dels näringslivets anpassningsförmåga. I ett läge där osäkerhet inför framtiden föreligger är det svårt att bedöma om konsumenterna kommer att öka sitt sparande eller i stället öka sin konsumtion på alternativa områden. För industrins del är det ännu oklart i vilken omfattning näringslivet kan begränsa sin cnergiförbrukning utan produktionsstörningar, i vilken utsträckning företagen kortsiktigt kan ändra processer och produktionsinriktning för att möta nya situationer osv. Ett omfattande och intensivt utredningsarbete pågår dock f. n. i samverkan mellan myndigheter och näringsliv för att skapa ökad klarhet i dessa förhållanden.
Mot denna bakgrund måste politiken t. v. utformas med så få låsningar som möjligt och med bibehållande av största möjliga handlingsfrihet. Som framgått av vad jag tidigare anfört måste vi vara beredda på att med olika åtgärder möta en splittrad konjunkturutveckling med inslag såväl av bristfenomen och inflation som av vikande efterfrågan. |
Vikten av att hålla olika handlingsvägar öppna gör att företagen t. v. bör söka behålla sin produktionsförmåga i huvudsak ograverad. Det är ytterst angeläget, såväl för samhället som för företagen och deras anställda, att förmågan att snabbt återgå till mera normala produktionsförhållanden bibehålls. Företagen bör därför enligt regeringens uppfattning i valet mellan permitteringar och förkortad arbetstid välja det senare alternativet. Den friställda tiden bör i största möjliga utsträckning användas för att ge de anställda utbildning. Jag utgår ifrån att denna inställning delas av de anställdas organisationer. I syfte att underlätta för företagen att föra en sådan politik föreslår regeringen att ett särskilt utbildningsbidrag på 10 kr. per timme skall utgå vid sådan utbildning.
Den här tecknade bilden utgår från den bedömning av försörjningsläget som nu har kunnat göras. Oljetillförseln kan emellertid komma
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen na . 32
att successivt eller plötsligt allvarligt försämras, varaktigheten av Ieycransstörningarna kan bli betydande. Skulle en eller bägge av dessa utvecklingar inträffa måste politiken anpassas till de ändrade förutsättningarna.
Mot denna bakgrund måste beredskapen ständigt vara hög för snabba ingripanden av försörjningspolitisk eller ekonomisk-politisk art. Det är regeringens avsikt att successivt informera riksdagen om inträffade förändringar i vårt försörjningsläge och framlägga därav betingade förslag.
Även om den oljekris vi i dag upplever skulle bli kortvarig har den fäst uppmärksamheten på energiförsörjningsfrågor av långsiktig natur. Vi har av flera skäl anledning att räkna med framtida oljepriser, som är väsentligt högre än vad vi hittills varit vana vid. Detta innebär att alternativa energikällor blir mer konkurrenskraftiga. För- . dyringen av oljeprodukterna kommer vidare såväl hos enskilda .kon-. sumenter som hos företag att medföra cen strängare Hushållning med energi och leda till en motsvarande anpassning av konsumtionsoch produktionsmönster.
Den aktuella energikrisen understryker behovet av en aktiv energipolitik, som syftar till att åstadkomma säkrast möjliga cnergiförsörjning till rimliga priser. Uppnåendet av denna målsättning är en avgörande förutsättning för en fortsatt välståndsutveckling i vårt land. Regeringen har därför beslutat att till vårriksdagen år 1975 utarbeta förslag om ett långsiktigt energipolitiskt program. Ett betydande utredningsarbete pågår, som syftar till att åstadkomma underlag för deta program. Förslag om energipolitiska åtgärder av omedelbar betydelse för vår cenergiförsörjning kan dock komma att läggas redan till innevarande års riksdag.
Strävanden att göra vårt land så nationellt oberoende : som möjligt på cnergiområdet måste ges hög prioritet. Våra stora resurser i fråga om forskning och utveckling är härvid en väsentlig tillgång. En fortsatt planmässig utbyggnad av vatten- och kärnkraft med beaktande av miljöpolitiska mål framstår som nödvändig. De högre framtida energipriser vi har att vänta, ökar omfattningen av utbyggnadsvärd vattenkraft. De högre encrgipriserna kan också komma att innebära att uranfyndigheterna -i Ranstad blir kommersiellt utbrytningsvärda. Detta skulle kunna innebära att vi blir självförsörjande i fråga om naturligt uran. Även möjligheterna att utnyttja andra inhemska energikällor kommer att utvärderas. Hit hör bl. a. torven. Förutsättningarna att utvinna energi ur avfall kommer att prövas i samband med den genomgång av omhändertagande och användning av avfall som pågår inom jordbruksdepartementet.
En kraftig satsning på andra energislag än olja och en ökad hushållning med energi kommer för lång tid inte att kunna undanröja vårt
Prop. 1974:1 Bilaga I Finansplanen 33
starka beroende av olja. Åtgärder för att öka tryggheten i oljeförsörjningen är därför utomordentligt angelägna. Den på kort sikt mest angelägna åtgärden är att bygga ut den inhemska raffinaderikapaciteten. På något längre sikt finns det anledning att överväga förändringar av strukturen i vår oljeförsörjning. Härvid intar samverkan med oljeproducerande länder samt ökad svensk oljeprospektering inom och utom landet en framträdande plats. |
I det aktionsprogram på energiförsörjningens område som här angetts intar även forskningen en central plats. Denna forskning avser bl. a. utveckling av nya energikällor, förbättrade verkningsgrader och ökad säkerhet. Insatser på dessa områden bar prioriterats i årets budgetförslag.
Jag vill även erinra om att regeringen tillsatt flera organ med uppgift att medverka vid genomförandet av en aktiv energipolitik. Hit hör bl. a. energirådet, vars breda förankring garanterar att de erfarenheter och kunskaper som finns i samhället tas till vara vid utformandet av den framtida energipolitiken. Mot bakgrund av framkomna forskningsresultat skall den energipolitiska delegationen initiera åtgärder för att förstärka försörjningen och förbättra hushållningen med energi.
Avslutningsvis vill jag framhålla att en konsekvens av oljekrisens hittillsvarande och nu bedömbara effekter är att de tidigare optimistiska utsikterna för utvecklingen av den svenska ekonomin under 1974 inte längre kan anses gälla. Vi kan således konstatera att de direkta konsekvenserna av producentländernas höjning av oljepriserna måste få slå igenom på den svenska prisnivån. Jag vill understryka att denna prisstegring på den för vårt folkhushåll så avgörande bränsle- och drivmedelsfronten solidariskt måste bäras av folkhushållet och dess medborgare. Som jag i annat sammanhang framhållit kan det som skett betraktas som ett bortfall i vår ekonorni, vilket vi saknar möjlighet att kompensera oss för. Mot denna bakgrund blir det särskilt angeläget att med all kraft bekämpa andra prisstegringstendenser och att motverka efiekterna av prisstegringar som inte kan undvikas. Bland de åtgärder som regeringen härvid kommer att överväga vill jag särskilt nämna alternativet att även fortsättningsvis stabilisera livsmedelspriserna genom direkta budgetanslag.
Vi kan vidare konstatera att den tidigare förutsedda höjningen av den totala produktionen med omkring 5 46 under 1974 nu ter sig osannolik. En försiktig tolkning av försörjningsutsikterna bör föranleda en neddragning av tillväxttakten. Likaledes måste den förutsedda minskningen i arbetslösheten framstå som mindre sannolik, i vart fall under de närmaste månaderna. Beredskapen är hög att med arbetsmarknadsåtgärder möta och dämpa effekterna av tänkbara sysselsättningssvårigheter. Jag vill också understryka att höstriksdagens beslut om stimulansåtgärder för den interna ckonomin tillsammans med en fortsatt lätt kreditpoliiik 3 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen.
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 34
utgör ett expansivt inslag i den svenska ekonomin. Det finns ingen anledning att nu ändra denna inriktning av politiken.
Vår egen ekonomi är i förhållande till flertalet andra länder väl ' rustad att möta oljeprisstegringens omedelbara effekt på bytesbalansen. Vi har en hygglig marginal i vårt löpande överskott och har därutöver en tillfredsställande valutareserv. Detta ger oss också utrymme för cen aktiv sysselsättningspolitik.
För utvecklingen i vår omvärld blir det av avgörande betydelse hur länderna kommer att möta påfrestningarna på sina bytesbalanser. En betydande del av de oljeproducerande ländernas inkomster kommer att investeras på den internationella kapitalmarknaden. Som jag tidigare framhöll föreligger det dock en risk för att detta kapitalinflöde inte är anpassat efter de olika ländernas löpande underskott varför rubbningar i de olika ländernas betalningsbalanser kan uppkomma. För att förebygga att de individuella ländernas politik får för den internationella hushållningen allvarliga återverkningar kommer den svenska regeringen att medverka till en önskvärd samordning av den ekonomiska politiken och de initiativ härtill som är påkallade.
I det av oljekrisen uppkomna läget är det också i hög grad angeläget att vår inhemska situation inte förvärras av vårt eget handlande. En lång och oviss avtalsförhandling skulle i påtaglig grad ytterligare försämra våra möjligheter att klara oss genom de uppståndna svårigheterna. Erfarenhetsmässigt vet vi att en sådan situation påverkar såväl förctagens investeringsplaner som konsumenternas efterfrågan i negativ riktning. Då vi behöver dessa inslag som positiva faktorer i vår ekonomi för att balansera den av oljekrisen reducerade efterfrågan framstår klart vikten av en snabb och med hänsyn till det ekonomiska läget rimlig uppgörelse på arbetsmarknaden. |
Det är ytterst ett gemensamt intresse att vi med förenade krafter möter den nya situation vi nu konfronteras med och i vårt handlande inriktar oss på att komma genom encergikrisens besvärligheter med bibehållen god sysselsättning, begränsade prisstegringar och fortsatt internationell konkurrenskraft. Vi har på ett tidigt stadium vidtagit åtgärder för att anpassa energikonsumtionen till det ändrade försörjningsläget. Vi håller en hög beredskap för att genom skilda åtgärder inom försörjningspolitiken och den ekonomiska politiken möta förändringar i utvecklingen. I de krisorgan som nyligen trätt i funktion ingår erfarna och ansvarsfulla företrädare för olika delar av vårt samhälle. Vi bör kunna utgå ifrån att medborgarna solidariskt kommer att samverka för att begränsa effekterna av de påfrestningar som oljekrisen utsätter vårt samhälle för.
Budgetförslaget 1974/75
Utgångspunkten för budgetarbetet har varit att den konjunkturuppgång som gjorde sig gällande under fjolåret även skulle komma att
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 35
känneteckna ekonomin under 1974. En fortsatt förbättring av sysselsättningsläget förutsågs liksom en i förhållande till 1973 markant ökning av den privata konsumtionen. Industriinvesteringarna beräknades fortsätta att öka snabbt. Även för exporten förutsågs en fortsatt god konjunktur. Mot denna samhällsekonomiska bakgrund inriktades budgetarbetet på restriktivitet vad gäller nya åtaganden. Händelseutvecklingen på oljeförsörjningens område har emellertid som jag tidigare utvecklat rubbat dessa konjunkturpolitiska bedömningar. Budgetförslaget för budgetåret 1974/735 får därför i viss mening betraktas som ett provisorium i avvaktan på att den samhällsekonomiska bilden klarnar.
Som jag framhållit i det föregående är det f. n, inte möjligt att göra någon samhällsekonomisk prognos för kalenderåret 1974 och än mindre för budgetåret 1974/75. Härav följer att överväganden om finanspolitikens inriktning måste anstå tills de allmänekonomiska utvecklingslinjerna för i första hand 1974 kan skönjas. Med största säkerhet kommer en anpassning av budgetförslaget för 1974/75 till ändrade samhällsekonomiska förutsättningar att bli nödvändig. En sådan anpassning kan komma att kräva såväl expansiva som dämpande åtgärder. Totaleffekten härav, liksom i vilken mån olika områden av samhällsekonomin kan komma att beröras, kan emellertid bedömas först senare. Som jag tidigare frambållit är regeringens avsikt därför att i kompletteringspropositionen framlägga en bedömning av konjunkturutsikterna och i samband därmed också behandla finanspolitikens inriktning under budgetåret 1974/75.
En annan osiäkerhetsfaktor vid bedömningen av årets budgetförslag är den pågående lönerörelsen. Avtal har ännu inte slutits för huvudparten av arbetstagarna varför det är svårt att f.n. bedöma förtjänstutvecklingen. Detta leder i sin tur till en motsvarande svårighet att bedöma statsinkomsternas utveckling.
Oljebristen får av naturliga skäl återverkningar på statsinkomsterna. Ett flertal inkomsttitlar berörs härav. Vissa inkomstposter är direkt knutna till oljeförbrukningen. Dit hör t. ex. bensinskatten, kilometerskatten och energiskatten. De särskilda skatter som t. ex. utgår vid inköp av motorfordon kommer likaledes att påverkas i den mån som efterfrågan på inköp av motorfordon minskar. Omfattningen av skattebortfallet kan emellertid f. n. inte beräknas, bl. a. på grund av osäkerheten om hur stor nedskärning av oljeförbrukningen vi har att räkna med. Att det kan komma att röra sig om aktningsvärda belopp torde dock stå klart.
Skulle oljebristen leda till märkbara effekter på sysselsättning och på privat konsumtion kommer uppbörden av såväl inkomstskatt som av mervärdeskatt att beröras. Effekterna på de samlade statsinkomsterna kan i sådant fall bli mycket stora.
Riksrevisionsverket har enligt gällande instruktion avgivit förslag till beräkning av statens inkomster (bilaga 2). Verket har av naturliga
Prop, 1974:1 Bilaga 1 Firansplanen 36
skäl inte kunnat beräkna effekterna av begränsningen av oljetillförseln.
Eftersom man i den förhandenvarande situationen inte kunnat precisera några andra utgångspunkter för beräkning av statens inkomster anser jag att man t. v. bör utnyttja riksrevisionsverkets inkomstantaganden. Dessa får uppfattas som rena schabloner i avvaktan på en kommande reviderad samhällsekonomisk bedömning. Som jag senare återkommer till har jag emellertid på sedvanligt sätt gjort vissa smärre korrigeringar av verkets inkomstberäkningar i rena beräkningstekniska frågor.
Jag övergår nu till att redovisa totalbudgeten för 1973/74 och 1974/ 75. Jag vill då än en gång erinra om att denna redovisning inte beaktar effekterna av oljekrisen. Budgeten för innevarande år innebär en kraftig expansion av utgifterna. Upplåningsbehovet kan nu beräknas till ca 5,4 miljarder kr., eller en ökning med ca 2,2 miljarder kr. från föregående budgetår. Såväl inkomster som utgifter för budgetåret 1973/74 har justerats upp jämfört med beräkningarna i den reviderade finansplanen.
Tabell 8. Totalbudgeten 1972/73--1974/75
(Milj. kr.)
| 1972/73 Utfall | 1973/74 Nu ber. utfall | 1974/75 Statsverksprop. | ||||
| Inkomster | 54 513 | 62 777 | 71 489 | |||
| Utgifter | 60 718 | 71 150 | 78 084 | |||
| Budgetsaldo — 6205 | — 8373 | — 6595 |
Utgifterna under budgetåret 1973/74 beräknas nu bli ca 4 miljarder kr. högre än enligt riksstaten. En tungt vägande orsak härtill är de samlade kostnaderna för de olika ekonomisk-politiska åtgärder som beslutades av 1973 års höstriksdag. De i prop. 1973: 165 föreslagna åtgärderna innebar en sammanlagd kostnadsökning för budgetåret 1973/74 på drygt 1,85 miljarder kr. Härutöver har för andra ändamål anvisats resp. begärts anslag på tilläggsstat med ca 900 milj. kr. Återstående utgiftsökningar för innevarande budgetår kan i första hand hänföras till av den allmänna prisutvecklingen beroende anslag såsom folkpensioner och försvarsutgifter.
Med de förutsättningar under vilka budgetförslaget för 1974/75 utarbetats innebär förslaget en reducering av upplåningsbehovet med 1,8 miljarder kr. Likväl kommer det beräknade budgetsaldot att ligga på en hög nivå eller drygt 6,5 miljarder kr.
Statsinkomsterna beräknas av riksrevisionsverket stiga med drygt 85 miljarder kr. under budgetåret 1974/75, eller med närmare 14 §o. Verket har därvid förutsatt en ökning av inkomst av tjänst för fysiska personer om 9 0 1974 och 7 90 1975. Som jag tidigare nämnt finner jag f. n. inget skäl att frångå dessa schablonantaganden.
Prop. 1974: 1 Bilaga 1 Finansplanen 37
Jämfört med det nu beräknade utfallet av budgeten för budgetåret 1973/74 beräknas de totala statsutgifterna stiga med ca 7 miljarder kr. eller med närmare 10 96. Det är en väsentligt lägre ökningstakt än den beräknade ökningen av utgifterna på 17 6 mellan budgetåret 1972/73 och innevarande budgetår. Merparten av utgiftsökningarna under budgetåret 1974/75 är av automatisk karaktär. I ökningstalet har inte inräknats det medelsbehov som följer av en höjning av de statsanställdas löner åren 1974 och 1975.
Jag övergår nu till att behandla utgiftsprogrammet i årets budgetförslag.
I förra årets budget, samt i det förslag till ekonomisk-politiska åtgärder som antogs av riksdagen i december, har ett betydande antal reformer beslutats vilka trädde i kraft vid ingången av 1974. Bland de större reformer som direkt påverkar medborgarnas: välfärd vill jag nämna — reformerad och förbättrad sjukpenning | — föräldraförsäkring — reformerat och förbättrat stöd vid arbetslöshet — tandvårdsförsäkring -— bostadstillägg för ensamstående och gifta utan barn och förbättrade
bostadstillägg för barnfamiljer — höjda barnbidrag — slopad folkpensionsavgift, dvs, sänkt källskatt — särskilda pensionstillägg till alla folkpensionärer i januari 1974 — särskilda åtgärder för daghem och social hemhjälp.
Dessa reformer utgör stora tillkommande utgifisposter i årets budgetförslag i och med att de först under budgetåret 1974/75 får full finansiell effekt.
Dec i myndigheternas anslagsframställningar och i annat sammanhang aktualiserade förslagen för budgetåret 1974/75 innebar utgiftsökningar i förhållande till innevarande års riksstat som översteg 9 miljarder kr. Till detta belopp måste emellertid läggas andra utgiftsökningar såsom kompensation för prisstegringar i fråga om folkpensionerna och försvaret samt av departementen i budgetarbetet framförda utgiftskrav och förslag till reformer. Härtill kommer de reformer och andra utgiftshöjningar som sammanhänger med de ckonomisk-politiska åtgärder som presenterades på tilläggsstat. Totalt uppgick de samlade kraven till ca 14,5 miljarder kr. I dessa krav ingick — liksom i årets budgetförslag — inga löneökningar 1974 till följd av pågående lönerörelse för de statsanställda.
I det nu föreliggande budgetförslaget har utgiftsökningen begränsats till 10 9 i förhållande till det utfall som nu beräknas för budgetåret 1973/74. Jämfört med riksstaten för samma budgetår uppgår utgiftsökningen emellertid till ca 16 0 eller ca 10,9 miljarder kr. Utgifts- 4 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga I. Finansplanen.
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 38
ökningar inom ramen för tidigare gjorda åtaganden bidragsbestämmelser, indexbestämmelser, prisökningar, redan igångsatta projekt och liknande i huvudsak bundna utgiftsökningar — svarar för den helt övervägande delen härav. Av utgiftsökningen beräknas sålunda mellan 600 och 700 milj. kr. direkt motsvara nya reformer eller kraftigt utbyggda åtaganden. Till detta belopp skall emellertid läggas kostnaderna för flera betydande förbättringar i form av ökad resurstilldelning till pågående verksamhet.
Jag vill, innan jag går över till att närmare kommentera utgiftsprogrammet, omnämna att utredningsförslag inom områden som kan påverka statsutgifterna väntas bli presenterade under våren 1974. Hit hör pensionsålderskommitténs betänkande liksom flera utredningar inom bostadsområdet. Den kommunalekonomiska utredningen kommer vidare under året att med förtur behandla frågorna om stor- Ick och utformning av statsbidragen till kommunernas kostnader för social hemhjälp och familjedaghem för tiden efter 1974. I samband därmed behandlas även frågan om statsbidrag till den kommunala färdtjänsten, Vidare kommer skatteutredningen att framlägga ett betänkande med anledning av de under hösten lämnade tilläggsdirektiven. Propositioner i anledning av dessa förslag kan förväntas till 1974 års riksdag. Härigenom kan budgetförslagets såväl inkomstsom utgiftssida komma att beröras.
Årets budgetförslag bygger vidare på de sociala och sysselsättningspolitiska åtgärder som tidigare initierats av regeringen. De områden som prioriteras är — tryggheten på arbetsmarknaden — arbetsmiljön — förbättringar för de handikappade — kulturområdet — energiförsörjningen.
Trygghet på arbetsmarknaden. Jag vill inledningsvis erinra om de lagar för ökad trygghet i anställningen som enligt riksdagsbeslut träder i kraft den 1 juli 1974. Genom denna lagstiftning fullföljs det lagstiftningsarbete på arbetsmarknadens område som inleddes 1971 genom tillkomsten av de s. k. äldrelagarna. Den grundläggande föreskriften i lagen om anställningsskydd är att uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad. Förlängda uppsägningstider kommer att gälla. Arbetstagare som blivit uppsagd på grund av arbets- . brist har inom ctt år företräde till ny anställning. Även i övrigt träder en rad förbättringar av den anställdes rättssäkerhet på arbetsmarknaden 1 kraft.
I statsverkspropositionen föreslås en kraftig utbyggnad av arbetsförmedlingens kapacitet. Hittills under 1970-talet har arbetsförmedlingarna förstärkts med sammanlagt 470 arbetsförmedlare. I årets budget-
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 39
förslag föreslås arbetsmarknadsverket förstärkas med 350 tjänster, varav 200 för arbetsförmedlare. En kraftig satsning sker på ADB i förmedlingsarbetet. Särskilda åtgärder föreslås för att motverka könsbunden personalrekrytering.
Sysselsättningen spelar en avgörande roll för att förverkliga målen om jämlikhet och välfärd. En utredning om sysselsättningen under 1970-talet kommer därför. att påbörjas. Denna kommer att behandla både behovet av sysselsättning och möjligheterna att tillgodose detta behov.
Inom statens cget verksamhetsområde föreslås en fortsatt utbyggnad av statens personalnämnd liksom av personalhälsovården. Styrclserepresentation införs för de anställda i statliga myndigheter med som regel minst 100 anställda.
Arbetsmiljön utgör en väsentlig del av det omfattande reformprogram som pågår för en social förnyelse av arbetslivet. Ett viktigt steg utgörs av de beslut som togs vid 1973 års riksdag om skärpt arbetarskyddslagstiftning och ökade resurser för forskning, tillsyn och utbildning inom arbetsmiljöområdet. Den kraftiga förstärkning av arbetarskyddsorganisationen som sker under innevarande budgetår. fortsätter även under 1974/75. Sålunda tillförs yrkesinspektionen och arbetarskyddsstyrelsen ytterligare 77 tjänster.
För statsbidrag till hjälpmedel åt handikappade beräknas för nästa budgetår en anslagsökning med 15 milj. kr. till 135 milj. kr. Insatserna för psykiskt utvecklingsstörda fortsätter att byggas ut i fråga om undervisning, bostäder, vård och övriga omsorger. Statsbidragen till landstingen för dessa ändamål beräknas stiga med ca 30 milj. kr. till ca 156 milj. kr.
De arbetsmarknadspolitiska insatserna för de handikappade ökar med 120 milj. kr. till ca 680 milj. kr. budgetåret 1974/75. Av anslagsökningen går 70 milj. kr. till arkivarbeten och 30 milj. kr. till skyddad sysselsättning, Nivån på de utgående statsbidragen till driften av de skyddade verkstäderna höjs med 40 96. Statsbidragen till den yrkesmässiga rehabiliteringen vid landstingens arbetsprövnings- och arbetsträningsavdelningar höjs med mellan 25 och 40 90. Möjligheterna att bistå med arbetsbiträde till den som är handikappad ökar genom att bidragen höjs från 3 000 kr. per halvår till 4 200 kr. Statsbidragen till här avsedda ändamål föreslås öka med sammanlagt 35 milj. kr.
Den sammanlagda kostnadsökningen i årets budgetförslag för olika åtgärder avseende handikappade uppgår till omkring 815 milj. kr. Statens kostnader för dessa ändamål kommer därmed att stiga till ca 4,5 miljarder kr. För tio år sedan var motsvarande kostnader ca 600 milj. kr. Vidare kommer under budgetåret 1974/75 förtidspensionen från ATP till handikappade att utgå med drygt 1,5 miljarder kr.
Kraftigt ökade insatser på kulturområdet aviseras. I en särskild pro-
Prop. 1974:1 Bilaga I Finansplanen 40
position kommer den statliga kulturpolitikens mål, organisation och finansiering att behandlas. En precisering kommer att ske av statens, kommunernas och folkbildningsorganisationernas ansvar på kulturområdet.
Inkl. ökningen i anledning av kulturpropositionen ökar anslagen till kultursektorn med ca 60 milj. kr. De statliga utgifterna för kulturändamål skulle därmed uppgå till sammanlagt drygt 490 milj. kr. budgetåret 1974/75.
I sammanhanget vill jag också nämna förslaget att öka det statliga stödet för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer vilket redovisas under bostadsdepartementet.
Inom området energiförsörjning föreslås betydande satsningar. Vattenfallsverket föreslås få investera nära 1,5 miljarder kr. varav nära 1 miljard kr. avser produktionsanläggningar för vatten- och kärnkraft. Häri ingår bl.a. förslag om nya vattenkraftprojekt i Lule älv (Harsprånget) och i Ångermanälven. I syfte att möta säkerhetskraven vid kärnkraftutbyggnad pågår forsknings- och utvecklingsarbete inom ett flertal organ. Utöver det särskilda forskningsprogram rörande lättvattenreaktorers säkerhet som inleddes förra året föreslås nu ytterligare resurser om drygt 9 milj. kr. via ett särskilt anslag för kärnsäkerhetsforskning för budgetåret 1974/75. Delegationen för atomenergifrågor och cnergibyrån vid statens industriverk förstärks kraftigt. I fråga om energiproduktion och energikonsumtion satsar styrelsen för teknisk utveckling och byggforskningsrådet på projekt som syftar till ett effektivare energiutnyttjande.
Vad gäller de långsiktiga energifrågorna inom atomforskningsområdet förutses bl.a. en omfattande satsning på olika reaktorsystem. Sveriges geologiska undersökning kommer senare att föreslås få ytterligare resurser för särskild uranprospektering. I Ranstad fortsätter försöken med utvinning av uran ur skiffer.
Även inom ramen för det ckonomiska försvaret föreslås ökade resurser till energiförsörjningen. Anslagsuppräkningen inom detta område uppgår till ca 80 milj. kr. eller närmare 50 96. Härav avser 60 milj. kr. uppförande av anläggningar för lagring av råolja. För lagring av koks, flygbensin, råvaror för plastindustrin och textilråvaror avsätts 46 milj. kr., vilket innebär en ökning om 20 milj. kr.
Det kan i sammanhanget crinras om att 1973 års höstriksdag antagit ett program för en kraftig ökning av våra beredskapslager av olja. Lagringsökningen skall omfatta 3 milj. m? råolja. Finansieringen sker genom en särskild beredskapsavgift för oljeprodukter vilken kommer att uttas fr. o. m. den 1 juli 1974.
Jag övergår nu till att kommentera vissa förändringar i övrigt i årets budgetförslag. I tabell 9 anges utgiftsförändringen mellan innevarande budgetårs riksstat och förslaget till riksstat för budgetåret 1974/75.
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 41
Tabell 9. Statsutgifterna budgetåret 197475 (avrundade belopp)
Riksstats- Förändring från riksstat förslag 1973/74
1974/75
Milj. kr Milj. kr. VÄ
| Allmän försäkring | 13 880 | + 3160 + 25 |
| Utbildning och forskning | 11 230 | + 730 + 7 |
| Totalförsvar | 8840 | + 220 + Nl |
Kommunikationer och energiförsörjning 6 740 + 910 + 16 Stöd till barnfamiljer 5 200 + 930 + 22 Arbetsmarknad och lokali-
| seringspolitik | 4 550 | + 630 + 16 |
| Skatteutjämningsbidrag m. m. | 3 960 | + 300 + 8 |
| Rätts- och polisväsende | 3 020 | + 240 + 9 |
| Räntor på statsskulden | 3 180 | + 600 + 22 |
| Internationellt utvecklingssamarbete 2090 | + 540 + 35 | |
| Övrigt | 13 390 Totalt 78 080 | + 1930 + 17 + 10890 + 16 |
Den största anslagsgruppen är allmän försäkring, som svarar för ca 30 <ö av utgiftsökningen och ca 20 ö av de totala utgifterna. Av utgiftsökningen hänför sig drygt 1 miljard kr. till återstående halvårseffekt av sjukpenninereformen och tandvårdsförsäkringen.
Kostnaderna för folkpensioneringen ökar med 1 910 milj. kr. i förhällande till riksstaten för innevarande budgetår. Ökningen blir 1560 milj. kr. om hänsyn tas till kostnaderna för det särskilda pensionstillägget i januari 1974. Av ökningen utgör 1 010 milj. kr. värdesäkringen av pensionerna. Folkpensionens årsbelopp, inkl. pensionstillskott men exkl. kommunala bostadstillägg, uppgår f.n. till 8505 kr. för ensamstående och 13 770 kr. för makar. Härtill kommer det särskilda pensionstilläigget i januari i år till alla folkpensionärer. Den 1 juli 1974 tillkommer för dem som saknar ATP celler har låg ATP ett nytt pensionstillskott på 243 kr. resp. 486 kr. räknat på nuvarande basbelopp.
Anslagsutvecklingen inom gruppen utbildning och forskning präglas liksom innevarande budgetår av att ungdomsskolan nu i huvudsak är utbyggd och att tillströmningen till högre utbildning minskat. Detta medför att den snabba utgiftsökningen som allt sedan 1960-talets början karakteriserat detta område nu har dämpats. Bidragen till driften av grundskolor och gymnasieskolor ökar med ca 300 milj. kr. men denna ökning är i huvudsak av automatisk karaktär. För särskilda åtgärder i ecgrundskolan satsas 30 milj. kr. Medlen avses främst användas i storstadskommuner och i kommuner med ett stort inslag av invandrare. Även i gymnasieskolan avsätts ökade medel för invandrarelever. För läsåret 1974/75 föreslås ett oförändrat antal intagningsplatser i gymnasieskolan. Inom denna ram beräknas en ökning av antalet clevplatser på de tvååriga yrkesinriktade linjerna.
Prop, 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen | 42
Anslagsökningen till universitet och högskolor, som i huvudsak sammanhänger med tidigare fattade beslut, uppgår till ca 120 milj. kr. medan anslagen till studiesociala ändamål stiger med inemot 30 milj. kr. Intagningen till förskollärarutbildning föreslås öka kraftigt medan intagningen till vissa andra lärarutbildningar minskar. Anslagen till forskningsråden räknas upp med ca 15 90. Vissa förbättringar på det studiesociala området samt inom vuxenutbildningen kommer att redovisas i särskilda propositioner.
Anslagen till totalförsvaret domineras av anslagen till det militära försvaret. Planeringsramen för de kommande fem budgetåren bygger helt på 1972 års försvarsbeslut. Den förutsedda utgiftsramen för 1974/75 innebär en oförändrad medelstilldelning i fasta priser. Prisregleringen kräver en anslagsuppräkning med ca 800 milj. kr.
Kommunikationer och energiförsörjning, Den största anslagsökningen avser vägväsendet som får ytterligare drygt 400 milj. kr. Härav utgör 200 milj. kr. särskilda medel avsedda att vid behov kunna användas för vägbyggnads- och vägförbättringsåtgärder avseende statliga vägar när detta är motiverat av konjunkturpolitiska skäl. Ramarna för affärsverkens investeringar ökar med drygt 320 milj. kr. jämfört med innevarande års riksstat. De största ökningarna avser vattenfallsverket, ca 160 milj. kr., och luftfartsverket, ca 80 milj. kr.
Stöd till barnfamiljer. Anslaget till bostadstillägg stiger med 130 milj. kr. Härav avser 60 milj. kr. höjningen med 100 kr. av övre hyresgränserna den 1 januari 1974 och 50 milj. kr. återstående helårseffekt av att låginkomsttagare utan barn kan få bostadstillägg fr.o.m. den 1 januari 1974.
Den nya föräldraförsäkringen som trädde i kraft den 1 januari 1974 ger ett erundläggande försörjningsskydd i form av en föräldrapenning under sex månader i anslutning till barns födelse. Ersättningstiden för föräldrapenningen föreslås nu fr o.m. den 1 januari 1975 bli förlängd från sex till sju månader. Denna reform beräknas kosta sjukförsäkringen 155 milj. kr. per helår.
Enligt riksdagsbeslut hösten 1973 höjdes barnbidragen den 1 januari 1974 från 1320 kr. per barn och år till 1500 kr. Helårskostnaden för denna reform uppgår till 325 milj. kr.
Av anslagsökningen inom anslagsgruppen avser ca 200 milj. kr. statsbidrag till barnomsorg. I det förslag till ekonomisk-politiska åtgärder som antogs av riksdagen i december höjdes statsbidraget till kommunernas sociala hemhjälp och familjedaghemsverksamheten från 35 till 50 90 för 1974. Jag vill erinra om att frågan om stödets omfattning och utformning för perioden efter 1974 under året skall utredas av kommunalekonomiska utredningen. Statsbidragen till anordnande av barnstugor fördubblades för barnstugor som påbörjas senast 31 december 1974 och färdigställes senast våren 1975. Vidare höjs statsbidraget till
Prop. 1974:1 Bilaga I Finansplanen 43
driften av barnstugor fr. o. m. den 1 juli 1974 med 1 500 kr. till 6 500 kr. per plats och år för daghem och med 750 kr. till 3 250 kr. per plats och år för fritidshem.
Arbetsmarknad och lokaliseringspolitik. Utöver den tidigare nämnd: kraftiga förstärkningen av arbetsmarknadsverkets personal, föreslås bl. a. särskilda åtgärder för att motverka könsbunden rekrytering och yrkesval. Arbetsgivare som anställer och utbildar män eller kvinnoi inom ett yrke som domineras av det motsatta könet föreslås således kunna få ett bidrag på fem kr. per utbildningstimme under högst sex månader. Verksamheten skall bedrivas som försöksverksamhet under tre år och avse ett begränsat antal yrkesområden. Vidare byggs arbetsmarknadsutbildningen ut till att omfatta 130 000 elever. Utbildningsbidragen höjs med 40 kr. till 705 kr. för gift och 655 kr. för ogift per månad. Medelsbehovet för allmänna beredskapsarbeten — vilket beräknats med utgångspunkt i ett normalår — upptas till ca 740 milj. kr. I den mån sysselsättningsläget så skulle motivera kommer regeringen att föreslå att ytterligare medel ställs till förfogande.
För det regionalpolitiska stödet har 1973 års riksdag fastställt en femårsram för perioden 1973/74--1977/78 om totalt 2500 milj. kr. Årets budgetförslag är anpassat härtill.
Utlåningen från statens hantverks- och industrilånefond — vilken avser mindre och medelstora företag — föreslås bli kraftigt utbyggd. Anslagsbeloppet föreslås öka med 10 milj. kr. till 30 milj. kr.
Skatteutjämningsbidrag m.m. Den kraftiga anslagsökningen, ca 300 milj. kr., beror i huvudsak på den reform av skatteutjämningssystemet som trädde i kraft den 1 januari 1974.
Inom anslagsgruppen rätts- och polisväsende stiger kostnaderna för polisväsendet med ca 145 milj. kr. Polisväsendet tillförs, i anslutning till brottskomrmissionens förslag, drygt 550 tjänster, varav ca 400 för polismän. Domstolarna tillförs drygt 100 tjänster. En självständig kammarrätt inrättas i Sundsvall med tre avdelningar. Genomförandet av den av statsmakterna år 1973 beslutade kriminalvårdsreformen fortsätter i planerad takt. Frivården tillförs ca 90 tjänster och för nya häkten i Jönköping, Kalmar, Uppsala och Stockholm beräknas ca 150 tjänster. Totalt tillförs kriminalvården ca 280 tjänster. Det brottsförebyggande rådet inrättas som självständig myndighet.
Räntan på statsskulden. Anslagsökningen sammanhänger med den ökade upplåning som följer av det för innevarande budgetår beräknade budgetunderskottet.
Internationellt utvecklingsbistånd m.m. Med hänsyn till svårigheterna att nu överblicka det ekonomiska läget tas inte ställning till frågan om hur epprocentsmålet skall uppnås. T. v. föreslås att anslagen till utvecklingsbistånd får öka med ca 540 milj. kr., eller med ca 35 46. Av denna ökning av utvecklingsbiståndet avser 200 milj. kr. det multila-
Prop. 1974: 1 Bilaga 1 Finansplanen 44
terala biståndet och ca 340 milj. kr. det bilaterala samarbetet. Inom ramen för det totala biståndet avsätts 150 milj. kr. till katastrofbistånd. När det ekonomiska läget bättre kan överblickas avser regeringen att återkomma till frågan om hur enprocentsmålet skall uppnås.
Övrigt. Under rubriken övrigt redovisas utgifter för ett antal olika ändamål, bl. a. bostäder, hälso-, sjuk- och socialvård, miljövård, idrott, näringars främjande och vissa allmänna förvaltningsmyndigheter.
Det av statsmakterna för perioden 1965—1974 fastställda programmet på 1 milj. färdigställda lägenheter kommer att förverkligas. Programmet för igångsättningen 1974 ger utrymme för 83 000 lägenheter. Anslaget till bostadslånefonden har räknats upp med 475 milj. kr. Härav är ca 135 milj. kr. att hänföra till en utebliven paritetstalshöjning för 1974. Vidare föreslås de möjligheter till statliga lån för att täcka hyresförluster som getts under perioden 1971-—1973 utsträckas till att gälla även förluster under 1974. Anslaget till lånefonden för kommunala markförvärv räknas upp med 25 milj. kr.
I avvaktan på särskild proposition angående reglering av priserna på jordbruksprodukter efter den 1 juli 1974 har för detta ändamål tagits upp ett beräknat belopp på 700 milj. kr.
Under de senaste åren har betydande statsbidrag utgått till kommunernas och industrins investeringar i reningsanläggningar och andra miljövårdande åtgärder. Under budgetåren 1971/72 och 1972/73 har sammanlagt 1 175 milj. kr. anvisats för bidrag till kommunala reningsverk och miljövårdande åtgärder inom industrin varav huvuddelen utgått som särskilda förhöjda bidrag. Även under innevarande vinter har särskilda medel anvisats till förböjda bidrag — utöver de ordinarie anslagsramarna — med sammanlagt 170 milj. kr. Budgetförslaget för budgetåret 1974/73 innebär fortsatta förstärkningar av insatserna på miljövårdsområdet. BI. a. avses en proposition att framläggas rörande ett informationssystem på miljövårdsområdet för att ge myndigheterna större möjligheter att följa och kontrollera utvecklingen inom miljövården. Avsikten är att i samband härmed lägga fram förslag om en omorganisation av naturvårdsverket.
Länsstyrelserna tillförs närmare 300 nya tjänster. I detta antal ingår inte de extra personaltillskott som kan krävas i samband med bensinransoneringen. Huvudparten av förstärkningen hänförs till utbyggd taxerings- och skattekontroll.
I övrigt har till denna rubrik förts bl. a. utgifter som följer av dels beräknad förbrukning av äldre reservations- och investeringsanslag, dels beräknad ökning av affärsverkens m. fl. disposition av rörliga krediter.
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen . "> 45
"Särskilda frågor
Totalbudgetens utgiftsanslag
Totalbudgetens utgifter, exkl. förändringar i anslagsbehållningar och disposition av rörliga krediter, är i riksstaten för budgetåret 1973/74 upptagna med 66 243 milj. kr., varav 58 576 milj. kr. på driftbudgeten och 7 667 milj. kr. på kapitalbudgeten. Riksdagen har därefter på tillläggsstat I anvisat sammanlagt 2391 milj. kr. Av dessa medel avser 1544 milj. kr. kostnader för vissa ekonomisk-politiska åtgärder enligt prop. 1973: 165 (FiU 1973: 40, rskr 1973: 344). Bland de större anslagsbeloppen kan nämnas 750 milj. kr. till beredskapsarbeten m, m., 160 milj. kr. till allmänna barnbidrag, 120 milj. kr. till bidrag till social hemhjälp samt 200 milj. kr. till byggande och drift av vägar. Vidare har på tilläggsstat I anvisats 350 milj. kr. för särskilt pensionstillägg till folkpensionärer, 280 milj. kr. för bildandet av Post- och Kreditbanken och 61 milj. kr. till statens vattenfalisverk. På tilläggsstat II föreslås denna dag anslag om sammanlagt 84 milj. kr., varav 24 milj. kr. till teckning av aktier i bolag för projektering, byggande samt drift av fast vägförbindelse mellan Köpenhamn och Malmö och 10 milj. kr. till betalning av vissa tidigare markförvärv för försvaret. Vidare föreslås 39 milj. kr. till statens vattenfallsverk för förvärv av aktier i Viskans kraft AB. |
Inkl. de nämnda av riksdagen beslutade medelsanvisningarna och de som föreslås på tilläggsstat II uppgår sålunda totalbudgetens utgiftsanslag för budgetåret 1973/74 till 68 718 milj. kr., varav 60 399 milj. kr. på driftbudgeten och 8 319 milj. kr. på kapitalbudgeten,
För budgetåret 1974/75 uppgår totalbudgetens utgiftsanslag till 76 784 milj. kr., varav 68 269 milj. kr. på driftbudgeten och 8 515 milj. kr. på kapitalbudgeten.
Totalbudgetens inkomster samt investeringsplan
Riksrevisionsverket har med skrivelse den 17 december 1973 lämnat beräkningar av totalbudgetens inkomster under budgetåren 1973/74 och 1974/75. För en närmare redogörelse härför hänvisar jag till verkets skrivelse (bilaga 2). .
Jag har tidigare i finansplanen angivit de skäl som i nuvarande läge talar för att inte frångå de grundantaganden rörande samhällsutvecklingen i stort som ligger bakom riksrevisionsverkets beräkningar. Ett sådant grundantagande är den förutsedda inkomstutvecklingen i samhället. Riksrevisionsverket har i sina beräkningar utgått från att inkomsten av tjänst för fysiska personer har ökat med 8,7 70 år 1973 och beräknas öka med 9 90 år 1974 och 7 2 år 1975. 5 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen.
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 46
I avvaktan på den konjunkturprognos som jag räknar med att kunna presentera i den reviderade finansplanen beräknar jag liksom riksrevisionsverket schablonmässigt inkomsterna under titeln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. till 22,6 miljarder kr. för budgetåret 1973/74 och 28,1 miljarder kr. för budgetåret 1974/75.
I detta sammanhang vill jag också ta upp frågan om skogsvårdsavgiftens storlek. Enligt förordningen (1946: 324) om skogsvårdsavgift skall sådan avgift utgå för jordbruksfastighet, som vid fastighetstaxering åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, med högst 1,5 promille av summan av dessa värden. För varje år bestäms med vilket promilletal skogsvårdsavgiften för året skall utgå. Jag förordar ' att promilletalet för år 1974 sätts till. 0,9, vilket är samma tal som för år 1973. Min beräkning av uppbörden överensstämmer med riksrevisionsverkets. : os
Innan jag övergår till att redovisa i vilka fall jag har funnit skäl att frångå riksrevisionsverkets beräkningar beträffande de inkomst-
titlar som tas upp under rubriken uppbörd i statens verksamhet vill -
jag ta upp frågan om beräkning av lönekostnadspålägg. Fr .o. m. budgetåret 1969/70 tas under anslag varifrån löner bestrids upp ett lönekostnadspålägg som skall motsvara statens indirekta personalkostnader av olika slag. Detta pålägg krediteras inkomsttiteln Pensionsmedel m. m. Lönekostnadspålägget uppgår f. n. till 26 2 av lönebeloppen.
Med hänsyn till den socialförsäkringsavgift för folkpensioneringen
som infördes den 1 januari 1974 om. 3,3 26 bör lönekostnadspålägget
höjas i motsvarande mån. Lönekostnadspålägget bör därför fr. o. m. budgetåret 1974/75 beräknas till 29-220 av de aktuella lönebeloppen. Denna höjning, som totalt uppgår till drygt 300 milj. kr., har beaktats vid beräkning av resp. utgiftsanslag samt i riksrevisionsverkets beräkning av inkomsttiteln Pensionsmedel m. m.
Beträffande inkomstposter under rubriken uppbörd i statens verksamhet förordar jag, efter samråd med berörda departementschefer, följande justeringar av riksrevisionsverkets beräkningar.
Inkomster under anslaget kostnader för viss utbildning av handikappade bör för budgetåret 1974/75 beräknas till 70 000 kr., eller 20 000 kr. mindre än riksrevisionsverket räknat med. Inkomster vid riksantikvarieämbetet beräknar jag till 4 890 000 kr. för budgetåret 1974/75, vilket är en uppjustering med 26 000 kr. i förhållande till riksrevisionsverkets beräkning.
Taxorna för registrering av varumärken höjdes den 1 januari 1974. För patent träder en avgiftshöjning i kraft vid halvårsskiftet 1974. Bland annat som en följd härav förordar jag att inkomster vid patent-. och registreringsväsendet tas upp med 44,4 milj. kr. för budgetåret
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen | 47
1973/74 och 46,0 milj. kr. för budgetåret 1974/75. Detta är 2 resp. 3,4 milj. kr. mer än vad riksrevisionsverket angett. |
Inkomster av statens gruvegendom bör som följd av höjda koppar-
priser tas upp med 33 milj. kr. för budgetåret 1974/75.
Det är 2,2 milj. kr. mer än enligt riksrevisionsverkets beräkningar. Chefen för industridepartementet kommer senare att anmäla frågan om bl. a. en övergång till nettoredovisning vid Sveriges geologiska undersökning. I avvaktan härpå förordar jag att inkomstposten inkomster vid Sveriges geologiska undersökning utgår. Till följd härav justerar jag ned riksrevisionsverkets beräkningar med 915 000 kr.
Inkomst av justering och ädelmetallkontroll bör tas upp med 7,9 milj. kr. för budgetåret 1974/75, vilket är 400 000 kr. mer än enligt riksrevisionsverkets beräkningar. Myndighetsuppgifterna på atomenergiområdet finansieras genom avgifter vilka upptas under inkomsttiteln tillsyn av atomenergianläggningar m. m. Chefen för industridepartementet kommer senare denna dag' att föreslå att denna verksamhet nettoredovisas. Till följd härav förordar jag att inkomsttiteln utgår. Riksrevisionsverket har beräknat ifrågavarande inkomster till 2 373 000 kr.
Jag övergår nu till att redovisa de ändringar i riksrevisionsverkets beräkningar som jag förordar under rubriken inkomster av statens kapitalfonder. Efter samråd med chefen för industridepartementet beräknar jag inkomsterna på fonden för statens aktier för budgetåret 1973/74 till 47 415 000 kr., vilket är 30 milj. kr. mindre än enligt riksrevisionsverkets beräkning. Nedjusteringen betingas av att chefen för industridepartementet senare denna dag ämnar föreslå att en del av vinsten för Sveriges Investeringsbank AB — 30 milj. kr. — avsätts till statens utvecklingsfond.
Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet beräknar jag inkomsterna på fonden för beredskapslagring ll 85,9 milj. kr. för budgetåret 1974/75. Detta är 1,3 milj. kr. mindre än vad som angetts av riksrevisionsverket och sammanhänger med en nedjustering av ränteinkomsterna på statens jordbruksnämnds delfond.
Beträffande inkomster på kapitalbudgeten beräknar jag för budgetåret 1974/75 efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet avskrivningsmedel inom televerkets fond till 827,2 milj. kr., vilket är 1,5 milj. kr. mindre än enligt riksrevisionsverkets beräkningar. Nedjusteringen avser televisions- och ljudradioanläggningar. Avskrivningsmedel inom statens allmänna fastighetsfond upptar jag till 58 346 000 kr. eller 8 145 000 kr. mer än riksrevisionsverket. Uppräkningen avser vissa byggnadsarbeten vid Sveriges Radio.
Riksrevisionsverkets beräkningar i övrigt föranleder inte någon erinran från min sida. Totalt innebär de av mig förordade avvikelserna en nedräkning av totalbudgetens inkomster i förhållande till riksrevi-
Prop. 1974: 1 Bilaga 1 Finansplanen 48
Tabell 109. Justering av riksrevisionsverkets beräkning av totalbudgetens inkomster (1 O000-tal kr.) |
1973/74 1974/75
Riksrevi- Föränd- Riksrevi- Föränd- SiOns- ring sions- ring verket enligt verket enligt (ny ber.) dep.chefen dep.chefen
Å. Skatter, avgifter, m.m. H. Uppbörd i statens verksamhet Inkomster under anslaget kostnader för viss utbildning av handikappade 920 — 20 Inkomster vid riksantikvaricämbetet 4 864
+
Inkomster vid patent- och registreringsväsendet 42400 + 2000 42 600 + Inkomster av statens . gruvegendom 30 800 -|- [Ng ba pe] S Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning 915 — 915 Inkomst av justering och ädelmetallkontroll 7500 + 400 Tillsyn av atomenergianläggningar m. m. 2373 — 2373
B. Inkomster av statens kapitalfonder VIL. Fonden för statens aktier Sveriges investeringsbank AB 35000 — 30 000 VIII. Fonden för beredskapslagring Statens jordbruksnämnds
| delfond | 20300 — 1300 | |
| C. Beräknad övrig finansiering | 2078448 + 6645 | |
| Summa förändring enligt | | | : | |
| departementschefen | — 28 000 | + 8063 |
sionsverkets beräkning med 28 milj. kr. för budgetåret 1973/74 och cen uppräkning med ca 8 milj. kr. för budgetåret 1974/75 (tabell 10). Jag beräknar således totalbudgetens inkomster för budgetåret 1973/74 till 62 777 milj. kr. och för budgetåret 1974/75 till 71 489 milj. kr.
Jag vill nu ta upp frågan om investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1974;75. För varje kapitalfond fastställs årligen en investeringsstat. På statens ena sida redovisas den sammanlagda bruttoinvesteringen, investeringsanslagen, och på andra sidan upptas de medel som står till förfogande för finansiering härav. Dessa medel utgörs dels av avskrivningsmedel inom fonderna samt övriga inom fonderna tillgängliga kapitalmedel, dels av avskrivningsmedel anvisade på driftbudgeten. De medel som härutöver behövs betecknas investeringsbemyndigande. Investeringsbemyndigandena sammanställs till en
Prop, 1974: 1 Bilaga 1 Finansplanen 49
investeringsplan, vars summa — sedan avdrag skett för medel som tillförs kapitalbudgeten över fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster samt för övrig kapitalåterbetalning avseende lån från icke revolverande fonder — utvisar det ytterligare medelstillskott som behövs för investeringarnas genomförande. Investeringsplanen utgör kapitalbudgetens utgiftssida enligt riksstaten. På motsatta sidan tas för kapitalbudgetens finansiering under beteckningen lånemedel upp en balanspost med samma belopp: som investeringsplanens slutsumma. Det bör emellertid understrykas, att det på detta sätt framräknade lånemedelsbeloppet inte är detsamma som statsverkets faktiska upplåningsbehov, eftersom här inte medräknats driftbudgetens över- eller underskott och hänsyn inte heller tagits till förändringar i anslagsbehållningar och i disposition av rörliga krediter.
För budgetåret 1974/75 beräknas investeringsanslagen fill totalt ca 8,5 miljarder kr. För finansieringen av dessa investeringar skall i första hand anlitas dels de avskrivningsanslag som i annat sammanhang denna dag begärs på driftbudgeten, dels kapitalbudgetens inkomster. Avskrivningsmedlen från riksstaten uppgår till 1018 milj. kr. och inom kapitalfonderna tillgängliga medel till 2058 milj. kr. Med utgångspunkt häri kan investeringsbemyndigandena preliminärt beräknas till 5439 milj. kr. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1974/75 framgår av sammanställning i tabell 11.
Tabell 11. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1974/75 Fond Investerings- = Finansiering
anslag | N
Avskrivning Övriga kapi- Avskrivning <Investerings-
inom fon- talmedel från drift- bemyndi-
derna inom budgeten gande
fonderna
I. Affärsverksfonderna 3 037 601 000 1 663 600 000 19 002 000 31 804000 1323 195 000
H. Statens allmänna fastig- .
hetsfond 693 081 000 58 346 000 = 10:001000 244493 000 350241 000 UI. Försvarets fastighets-
fond 272 711 000 29440 000 17000 000 = 177741 009 48 530 000 IV. Statens utlåningsfonder 3 767 205 000 — — 447 730 000 3319 475 000
V. Fonden för låneunder-
| stöd | 32 067 000 | — 71 160 000 46 543 000 214 364 000 | ||
| VI. Fonden för statens aktier 20 000 000 | — — | — 20 000 000 | ||
| VU. Fonden för förlag till | statsverket | 80 040 000 | " — 55 000 000 | — 25 040 000 |
VIII. Fonden för beredskapslagring 46 000 000 — — — 46 GGO 000 IX. Diverse kapitalfonder 265 902 000 = 134 070 000 750 000 69 202 000 61 580 000 Summa kr. 8514607 000 1 885456 000 172913 000 1 017513 000 5 438 725 000 Avgår kapitalåterbetalning: Oreglerade kapitalmedelsförluster | 1.000 000
Övrig kapitalåterbetalning 26 724 000
Lånemedel 5 411 001 000
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 50
Ett preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1974/75 med specifikation av de i planen angivna investeringsbemyndigandena har upprättats (bilaga 4). Det slutliga förslaget till investeringsplan bör anstå i avvaktan på definitiva förslag om investeringsanslag.
Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling
I prop. 1973: 125 beräknades anslagsbehållningarna komma att öka med 350 milj. kr. under budgetåret 1972/73. Det slutliga utfallet enligt riksrevisionsverkets budgetredovisning blev — sedan hänsyn tagits till effekten av indragna reservationer — en ökning av anslagsbehållningarna på totalbudgeten med 1317 milj. kr. Liksom under närmast föregående år var en bidragande orsak till den kraftiga uppbyggnaden av rescrvationsmedel förskjutningar i utbetalningarna av de stora medelsanvisningar på tilläggsstat som gjordes i konjunkturstimulerande syfte. Sålunda skedde vissa utbetalningar, avseende kostnader för verksamheter av detta slag som pågick under senare delen av budgetåret 1972/73, först under budgetåret 1973/74. Detta gällde t. ex. för de beredskapsarbeten för vilka medel beviljades under våren 1973. Jag vill betona att förskjutningen i huvudsak avsåg betalningarna. De verksamheter som betalningarna avsåg ägde i stort rum under budgetåret 1972/73. En annan väsentlig förklaring till den stora ökningen av anslagsbehållningarna är att förbrukningen av medel hänförliga till utvecklingsbiståndet, lånefonden för bostadsbyggande, studiemedelsfonden samt det regionalpolitiska stödet blev mindre än väntat (tabell 12 resp. 13).
De mera långsiktiga förändringarna av anslagsbehållningarna framgår av sammanställningen i tabell 14. Under 1960-talet steg anslagsbehållningarna kraftigt för att budgetåret 1968/69 uppgå till inemot 5. miljarder kr. Under budgetåret 1969/70 ägde en ovanligt stor förbrukning av reserverade medel rum, vilket i huvudsak kan hänföras till 1ånefonden för bostadsbyggande. Därefter har behållningarna åter 'ökat för att under budgetåret 1972/73 nå den under perioden hittills högst registrerade nivån, eller drygt 6 miljarder kr.
Behållningarna i procent av anvisade medel har som framgår av tabell 14 varit relativt konstanta fram t. o. m. budgetåret 1968/69. Därefter har svängningarna i procentandelarna varit relativt markanta. Nedgången av behållningarnas relativa storlek under budgetåret 1969/70 kan som tidigare framhållits i första hand hänföras till lånefonden för bostadsbyggande. Även under budgetåren 1970/71 och 1971/72 sjönk behållningarnas andel av anvisade medel. Vad gäller budgetåret 1971/ 72 förklaras detta bl. a. av övergången till ett nytt budgetsystem inom försvaret. Den kraftiga ökningen av medelsbehållningarna under budgetåret 1972/73 var tillräckligt stor för att ånyo höja procenttalet avse-
Prop. 1974:1 Bilaga I Finansplanen 51
Tabell 12, Sammanställning” över behållningar på Fiksstatsanslag: Driftbudgeten. Milj. kr.
Huvudtitel Reservation Reservation Ökning (4)
30.6.72 30.6.73 minskning (—)
under budget-
året 1972/73
| Justitiedepartementet | 45,6 | 39,3 — 6,3 |
| Utrikesdepartementet | 726,0 1 065,4 4+339,4 | |
| Försvarsdepartementet | 2,0 | 4,8 + 2,8 |
| Socialdepartementet | 105,4 | 93,4 -— 12,0 |
Kommunikationsdepartementet 1 125,2 1 199,4 + 74,2
| Finansdepartementet | 26,9 | 24,4 — 2,5 | |
| Utbildningsdepartementet | 117,5 | 143,2 + 25,7 | |
| Jordbruksdepartementet | 353,6 | 428,3 | + 74,7 |
| Handelsdepartementet | 10,5 | 12,0 + 1,5 | |
| Inrikesdepartementet | 553,6 | 693,7 + 140,1 | |
| Civildepartementet | 23,0 | 34,0 + 11,0 | |
| Industridepartementet | 70.2 | 120,2 + 50,0 | |
| Riksdagen och dess verk m. m. | 1,1 Summa 3 160,4 3 858,6 -+698,2 | 0,6 — 0,5 | |
| Tillkommer: indragna reservationer | + 1,0 |
Summa egentliga statsutgifter 3 160,4 3 858,6 +699,2 Avskrivning av nya kapitalinves- : |
teringar 420,1 546,4 +126,3
Summa driftbudgeten 3 580,5 - 4 405,0 -+825,5
Tabell 13. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Investeringsanslag. Milj. kr.
Anslagsgrupp Behållning — Behållning Ökning (+) -:
30.6.72 30.6.73 minskning (—)
under budget-
året 1972/73
Statens affärsverksfonder:
| Postverkets fond | 1,8 | 0,2 | — 16 |
| Televerkets fond | 3,6 | 43,2 | + 39,6 |
| Statens järnvägars fond | 28,9 | 1,0 | — 27,9 |
| Luftfartsverkets fond | 26,2 | 36,9 | + 10,7. |
| Fabriksverkens fond | 13,8 | 22,9 | + 9,1 |
| Statens vattenfallsverks fond | 58,3 128,6 | + 70,3 | |
| Domänverkets fond | 4,2 | 0,5. | — 3,7 |
Summa statens affärsverksfonder 136,8 233,3 + 96,5.
| Statens allmänna fastighetsfond 193,4 170,3 | — 23,1 | ||
| Försvarets fastighetsfond | 41,5 | 29,8 | — 11,7 |
| Statens utlåningsfonder | 972,8 1 206,8 | + 234,0 | |
| Fonden för låneunderstöd | 157,9 409,7 | 2-251,8 | |
| Fonden för statens aktier | 0,2 | 0,9 | + 0,7 |
| Fonden för förlag till statsverket 13,3 | 27,8 | -+ 14,5 | |
| Fonden för beredskapslagring | 87,0 | 80,6 | — 6,4 |
| Diverse kapitalfonder | 52,2 Summa = 1655,0 2 255,7 | 96,4 | + 44,2 + 600,7 |
Tillkommer: indragna anslags-
behållningar | 4 17,0
Summa investeringsanslag 1 655,0 2 255,7 4617,7
Prop. 1974:1 Bilega 1 Finansplanen 52
Tabell 14. Medelsbehållning vid utgången äv budgetåren 1963/64—1972/73. Miljarder kr.
63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73 Reservationer på driftbudgeten
(exkl. avskrivningar av nya
kapitalinvesteringar) 1,50 2,11 2,25 2,48 2,96 3,07 3,15 3,00 3,16 3,86 Outnyttjade belopp på investe-
ringsanslag 1,41 1,39 1,21 1,33 1,6f 1,85 0,99 1,43 1,66 2,26 Summa =—2,91 3,50 3,46 3,81 4,57 4,92 4,14 4,43 4,82 6,12
Ökning (+) resp. minskning (-)
under budgetåret -1-0,33 --0,59 —0,04 -+0,35 +0,76 +0,35 -—0,78 40,29 +0,39 +1,30 Behållning i procent av under
budgetåret anvisade:
reservationsanslag 32,3 38,1 39,8 40,9 43,4 45,2 43,1 38,7 30,1 47,2
investeringsanslag 46,2 44,8 32,6 30,1 33,2 34,6 17,2 18,1 21,0 26,9
reservations- och investerings-
anslag 37,8 40,5 36,9 36,3 39,2 40,5 31,7 28,3 26,2 37,0
värt eller från ca 26 26 till 37 Z£. Detta är den avgjort största ökningen under den redovisade perioden. Huvudparten av förändringen kan hänföras till reservationsanslagen. Även om utvecklingen av medelsbehållningarna i efterhand kan klarläggas är det svårt att ge de kortsiktiga förändringarna en entydig tolkning. Variationer i konjunkturläget tycks spela en viss roll liksom tillgången på lediga resurser för att tillfredsställa den statliga efterfrågan. I åtskilliga fall förefaller dock mera speciella faktorer ha inverkat. För budgetåret 1973/74 beräknades i riksstaten anslagsbehållningarna komma att minska med 800 milj. kr: Riksrevisionsverket har inhämtat
uppgifter rörande myndigheternas beräkning av anslagsbehållningarnas
utveckling. En sammanfattning härav liksom min egen bedömning
återges i tabell 15. För min egen del räknar jag med en förbrukning av
reservationsmedel med 750 milj. kr. vilket nära ansluter sig till myndigheternas beräkningar. För budgetåret 1974/75 räknar jag med en förbrukning av reservationsmedel på 1 100 milj. kr. Jag förutser därvid en förbrukning på ca
200 milj. kr. inom lånefonden för bostadsbyggande och ca 260 milj. kr. inom studiemedelsfonden. Även vad gäller anslagen till vägar, regionalpolitik och industrins miljövårdande åtgärder räknar jag med en re-
Tabell 15. Beräknade förändringar i anslagsbehållningar
under budgetåret 1973/74. Milj. kr. (Okning +, minskning —)
Anslags- — Beräknad förändring till 30.6.1974
behållningar Prop. Myndig- Dep.ch. 30.6.1973 1973: 125 heterna .
Driftbudgeten (exkl. avskriv-
ningar) 3 859 —450 —129 —135 Investeringsanslag 2256 -—350 -—592 —615
Summa 6 115 —800 -7A1 —750
Prop. 1974:1 Bilaga I Finansplanen | 53
servationsmedelsförbrukning. Jag vill dock understryka att beräkningar av anslagsbehållningarnas utveckling måste omges med betydande osäkerhetsmarginaler. |
Beräkning av dispositionen av rörliga krediter
Budgetutfallet och därmed statens upplåningsbehov påverkas av förändringar 1 dispositionen av rörliga krediter hos riksgäldskontoret, vilka enligt riksdagens beslut ställts till förfogande för vissa myndigheter och bolag. De beviljade krediterna samt de belopp som tagits i anspråk framgår av sammanställningen i tabell 16.
Under budgetåret 1972/73 minskade dispositionen av rörliga krediter med ca 475 milj. kr. Huvudparten härav eller 380 milj. kr. förklaras av ett minskat utnyttjande från televerkets sida. Exkl. televerket stannar sålunda nedgången vid ca 100 milj. kr. En nedgång av det ianspråktagna beloppet noterades vidare för bl. a. postverket och svensk kötthandel AB. För domänverkets del ökade däremot dispositionen med knappt 50 milj. kr. |
Det bör i detta sammanhang betonas att svängningarna i utnyttjandegraden uppvisar tydliga säsongmönster, inte minst vid budgcetårsskiften. Styrkan i dessa svängningar varierar även avsevärt. mellan budgetåren. Speciella faktorer, som t. ex. alternativa finansieringsmöj- Jigheter och kostnaderna för dessa, påverkar dispositionen av rörliga krediter på varierande sätt beroende på vilken tidpunkt det gäller.
I prop. 1973: 125 räknade jag med att det ianspråktagna beloppet av rörliga krediter under budgetåret 1973/74 skulle öka med 150 milj. kr. Enligt uppgifter som insamlats av riksrevisiorisverket förutser berörda myndigheter och bolag nu en nedgång i de disponerade beloppen med 13 milj. kr. En nedgång i ianspråktagna belopp förutses bl. a. för televerket och domiänverket, medan en ökning beräknas ske för statens vattenfallsverk. I dessa beräkningar har inte beaktats den rörliga kredit om 120 milj. kr. som ställts till statens jordbruksnämnds förfogande för ändamål utanför den s.k. fördelningsplanen för införselavgifter vad gäller prisreglerande åtgärder på jordbrukets område (prop. 1973: 170, FiU 1973: 43, rskr 1973: 401). Av den rörliga kredit om 350 milj. kr. som Kungl. Maj:t kan disponera bl. a. i situationer av synnerlig vikt för rikets försvarsberedskap har Kungl. Maj:t den 7 december 1973 beslutat att ställa 200 milj. kr. till överstyrelsens för ekonomiskt försvar disposition för köp av oljeprodukter. Inte heller detta beslut har kunnat beaktas i myndigheternas beräkningar. Vid en samlad bedömning finner jag det sannolikt att dispositionen av rörliga krediter kommer att öka med 300 milj. kr. under innevarande budgetår. Jag har därvid inte beaktat de eventuella effekterna av större oljeinköp inom den av Kungl. Maj:t den 28 december 1973 beslutade ramen om 2 miljarder kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 54
Tabell 16. Tanspråktagande av rörliga krediter. Milj. kr. Låntagare Avriks- = Ianspråk- Avriks- = Ianspråk-
dagen taget dagen taget
medgivet 30.6.72 medgivet 30.6.73
| 30.6.72 | 30.6.73 | |||
| Televerket | 625,0 490,0 625,0 110,0 | |||
| Statens järnvägar | 250,0 | 7,4 250,0 | — | |
| Statens vattenfallsverk | 170,0 165,0 250,0 167,0 | |||
| Domänverket | 130,0 | 59,1 175,0 107,1 | ||
| Postverket | 120,0 | 74,0 120,0 | — | |
| Luftfartsverket | 20,0 | 20,0 | 20,0 | 11,0 |
| Förenade fabriksverken | 170,0 | — | 170,0 | — |
| Statens jordbruksnämnd | 40,0 | 40,0 40,0 | 40,0 - | |
| Svenska Reproduktions AB | 0,7 | 0,7 "0,7 | — | |
| Karlskronavarvet AB | 8,0 | — | 8,0 oo | |
| Svensk Spannmålshandel | 35,0 | 15,0 | 35,0 | — |
| Svensk Kötthandel AB | 50,0 | 41,0 | 50,0 | 1,0 |
| Statliga myndigheter med upp- | : | | |||
| dragsverksamhet | 70,0 13,6 | 70,0 | 15,1 | |
| Norrbottens järnverk AB | 125,0 | — | "125,0 | — |
| Stiftsnämnderna | 15,0 | 1,9 | 15,0 | — |
| Diverse krediter | 373,0 | — - 373,0 | — |
Summa 2 201,7 927,7 2 326,7 451,2
För budgetåret 1974/75 kommer chefen för industridepartementet senare denna dag att föreslå att ramen för rörlig kredit till statens vattenfallsverk höjs med 50 milj. kr. till 300 milj. kr.
Jag vill erinra om att vissa myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet disponerar en rörlig kredit i riksgäldskontoret. Ramen för denna ' kredit har av riksdagen fastställts till 70 milj. kr. Jag uppskattar att behovet av rörlig kredit för detta ändamål ökar med 10 milj. kr. under nästa budgetår och förordar att ramen höjs med detta belopp. |
Totalt för budgetåret 1974/75 räknar jag med. att det ianspråktagna beloppet av rörliga krediter ökar långsammare än under budgetåret 1973/74. Vissa ianspråktaganden budgetåret 1973/74 torde nämligen vara att se som tillfälliga utnyttjanden. Jag uppskattar ökningen av de disponerade beloppen till 200 milj. kr. för budgetåret 1974/75. Jag vill dock erinra om den osäkerhet som gäller vid detta slag av beräkningar.
Beräkning av totalbudgeten
Utgifterna på totalbudgeten för budgetåret 1973/74 beräknas nu bli avsevärt större än de i riksstaten angivna. Detta sammanhänger, vilket jag tidigare redovisat, huvudsakligen med stora utgiftsökningar för konjunkturstimulerande åtgärder samt andra utgiftsökningar genom till-: läggsstatsbeslut. Dessutom förutses merbelastningar i förhållande till riksstaten för vissa förslagsanslag, främst avseende folkpensioner och. försvaret. Mot denna bakgrund kan totalbudgetens utgifter för budget- : året 1973/74 beräknas till 71 150 milj. kr. De samlade statsinkomsterna ::
un ns
Prop. 1974 1 Bilaga1 Fi inansp lanen
000 000 000
816 000 816
£8L 00£ £80
9L IT 8L
000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000
780 8ZTI TOP ZL8 00€ 901 1€9 951 6L0 £Z6 LT9I 6LT 985 SEL 000 801 000 000 000
OT 1€£6 8LE vLE OTP ISS 6LZ 868 016 98€ ISS 6EL LI0 670 I 601 SÅLT 001 007
Zz Zz 8 £Z $ S OI I +P c I € TI
—121UJWSIIEdapsuonNeTUNWWOF "UI "Iy BUIIJLISSHOJS 221 "UT :SuMYnsqQuofsjopaw B3IIOI UIWIedapspeuyrIewsiagIy . eMmUumS aruswsjIedapsäuruppgqln ISA -2QS3ejsue 227uwajredapsynsqplIof 223U2W)IPdapunwuwos 223UITTSJILÄSPSIGASIOH 29109wuedapsppureH 231uaWwdIIedapspersog 2910SW)]IedapIuysnpup 222uawsyuedapannsnaf 291UWSIEdapsaNIHN 193USWUS)IPdSpsueuLI 292USWJIILdap[er20g JAJBN SSåp AP.
430 uOnISodstP USpPUOJSPIPESYrA 450 AR AO EPPIsInIOJO JeZUTU USBEPSYNT BUIUYSUIAN JONPIIY SuAO :Sojsuvsifi3iN) "Bun Te PeyQ pouyvsog
'I "II "IN "AI 'A IA 'ITA "ITA XI X IX 'IIX 'ITIX "AIX "AX "TAX ”IIAX I "II
'V "I
000 000 000 000 000 000
"uJ0Bpnq[eI0L Z£9 906 £60 T€9 L£8Z 816
T8E IzO 580 883 565 £80
59 & Z' TL 9 84
000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000
ISL/PLGT 007 ZEb 000 00T 000 SOS Lip £58 097 STT 006 04.S T8T 69€ vzL
06€ BITIT ELL LFS 007 ZEp 6CT 616 TL TTT 58 S6 69 - 850 97
12391BPNRG £9 I Z = -[e]IdeY PUOJSISUGNSPJ : JQWBSYISA 000 000 TY I :42puofjondoy Buusejsdeyspalrsq :eupuojjendey ISIAP 209 L9L PUUNS BununS
poIsIspunaug| Zurupejaqrojerendey
I9PUOJSYIOASIPIE PUOJSJSyZNsSej PILIAQ 1NJ 19pUuojs3wugnn Japuojsuorsuad Z89 SLE JpuoJgjeNde :Sumorsuvuy JE)SSYII SVILIS Sur SUJPIS 13)StuOUr UIO I -JeIIdey USpUOJSFUeQSNNA EUUPLe -SIRJe twr Suajpis IPZUIUALDISAY JIPUOJSAISA [IN 10J IOJ IOJ wour faogfidav I SJÖIPASIOT pIogddfN Buao SURNPIS PINAQ BEISIN JSpu0J 19LAS SSISAI av SULIS SUNTIS SUSPIS USpUOd UTSpPUOd USPuUOd surjS sIaArd
[apa BNAQ
421swoyup pouyvsog .
"sa7vys : HOXYSIapuN "LI I "II "III 'I "II II "AI "A "IA "ITA "INA 'XI x. "I "I IPAEL . oo
'V 'g 'I
Prop. 1974: 1 Bilaga 1 Finansplanen 56
för budgetåret 1973/74 beräknas nu till 62 777 milj. kr. vilket är ca 1,3 miljarder kr. mer än som anges i riksstaten. Främsta orsaken till att statsinkomsterna nu beräknas bli större är högre schablonantaganden rörande inkomst av tjänst. Med dessa beräkningar av utgifter och inkomster skulle totalbudgeten visa ett underskott på ca 8,4 miljarder kr.
Med hänvisning till min redovisning i det föregående beräknar jag totalbudgeten för budgetåret 1974/75 på sätt som framgår av tabell 17. Kalkylen utvisar ett totalbudgetunderskott om ca 6,6 miljarder kr., vilket innebär en nedgång i förhållande till det nu beräknade underskottet för innevarande budgetår med ca 1,8 miljarder kr. En tabell över totalbudgetens utveckling under en längre tidsperiod ingår i bilaga 5.
Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde få fogas såsom Bilaga 1: Vissa uppgifter om cenergiförsörjningen Bilaga 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Bilaga 3: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1974/75
Bilaga 4: Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1974/75
Bilaga 5: Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen m.m.
Hemställan
Under åberopande av vad jag har anfört hemställer jag att Kungl. Meoaj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna den allmänna uppläggningen av den ekonomiska
politiken och statsregleringen som jag har förordat i det före-
gående,
2. medge att avsättning av kommunalskattemedel sker till bud-
getutjämningsfonden för budgetåret 1974/75 för att där sär-
redovisas,
3, besluta att skogsvårdsavgift enligt förordningen (1946: 324)
om skogsvårdsavgift skall utgå med 0,9 promille för år 1974,
4. bemyndiga Kungl. Maj:t att i riksgäldskontoret disponera en
från 70 000 000 kr. till 80 000 000 kr. ökad rörlig kredit att
på sätt som Kungl. Maj:t bestämmer ställas till förfogande
för myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet,
5.i avvaktan på särskild proposition i ämnet för budgetåret
1974/75
a) godkänna min preliminära beräkning av driftbudgetens in-
komster, |
b) godkänna min preliminära beräkning av förändringar i an-
slagsbehållningar,
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen | 57
c) godkänna min preliminära beräkning av förändringar i dis-
positionen av rörliga krediter, d) godkänna de preliminära förslagen till investeringsplan och
investeringsstater samt därvid på kapitalbudgeten beräkna
den mot investeringsplanen svarande inkomsttiteln Låne-
medel till 5 411 001 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 58
Tabellförteckning HKH Produktionsutvecklingen 1972—1973 . Försörjningsbalans för år 1973 1 WN . Betalningsbalans 1970—1973 - BR . De olika energislagens andelar av den totalt tillförda energin
i olika länder och länderområden 1971 12 un . Totalt levererad energi 1965—1972 fördelad på energislag
18 a Energiförbrukning i vissa industribranscher 1970
20 . Energiförbrukningen inom huvudgruppen bostäder, handel
20 - Totalbudgeten 1972/73—1974/75 36 . Statsutgifterna budgetåret 1974/75 41 . Justering av riksrevisionsverkets beräkning av totalbudgetens
inkomster 48 . Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1974/75 49 . Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Drift-
budgeten 51 13. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Inves-
teringsanslag 51 14. Medelsbehållning vid utgången av budgetåren 1963/64—
1972/73 15. Beräknade förändringar i anslagsbehållningar under budget-
året 1973/74 52 16. Ianspråktagande av rörliga krediter 54 17. Förslag till riksstat för budgetåret 1974/75: Totalbudgeten 55
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 730501
Bilaga 1 Vissa uppgifter om energiförsörjningen
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen : 1
Bil. 1 Vissa uppgifter om energiförsörjningen
Bilaga I
Vissa uppgifter om energiförsörjningen
Tabellerna 1—6 bygger på ”Sveriges energiförsörjning 1971”, Ång-
panneföreningens verksamhetsberättelse för 1972, där energibalansen för
Sverige presenteras i diagramform. Detta diagram återfinns. även i energiprognosutredningens lägesrapport.
Tabell 1 Sveriges encrgiförsörjning 1971
TWh! NU Totalt tillförd energi 462,3 100 Avgår: Omvandlingsförluster i raffinaderier, gasverk, vatten- och värmekraftverk samt överföringsför-
| luster för elkrafttransport | 66,7 | 14,4 |
| Avgår: Export | 33,3 | 1,2 |
| Till inhemska förbrukare tillförd energi | 362,3 | 78,4 |
| Avgår: Förluster vid energikonsumtionen | 126,8 | 27,4 |
| Nyttiggjord energi | 235,5 > 51,0 |
1 Energimängderna i energibalansen är omräknade till Kwh efter det termiska värmeinnehållet. I TWh = 1 miljard kWh. Tabell 2 De olika cnergislagens andelar av den totalt tillförda energin 1971
| TWh | ” | |
| Olja! | 342,5 | 74,1 |
| Kol och koks | 20,9 | 4,5 |
| Ved och avfall | 32,2 | 7,0 |
| Vattenkraft? | 66,4 | 14,3 |
| Kärnkraft | 0,3 | 0,1 |
| Totalt tillförd energi | 462,3 | 100,0 |
1 Råolja, omvandlingsförluster i raffinaderier samt oljeprodukter.
? Inkl, elimport.
Tabell 3 De olika energiformernas andelar av den till konsumenterna tillförda
energin 1971
| TWh | uu | |
| Oljeprodukter | 241,3 | 66,6 |
| Elkraft | 59,4 | 16,4 |
| Fasta bränslen | 48,5 | 13.4 |
| Hetvatten | 11,8 | 3,2 |
| Stadsgas ” | 1,3 | 0,4 |
| Totalt | - 362,3 | 100,0 |
1 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 1 Finansplanen. Bil. I
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 2
Tabell 4 Oljeprodukternas användning som insats och för slutlig konsumtion 1971
| TWh | ” | ||
| Som insats | 47,1 | 14,8 | |
| varav: gasverk | värmekraftverk | 1,3 45,8 | 0,4 14,4 |
| Slutlig användning | 271,0 | 85,2 | |
| varav: industri | transporter! bostäder, handel m. m. export | 76,1 57,7 107,5 - 29,7 | 23,9 18,2 33,8 9,3 |
| Totalt | 318,1 | 100,0 | |
| varav: i Sverige raffinerade produkter | 119,9 | 37,7 |
2 Inkl, privatbilism. Tabell 5 Energiförbrukningen i olika sektorer 1971
TWh no 94
| Industri | 153,1 | 42,3 |
| Transporter! | 59,5 | 16,4 |
| Bostäder, handel m. m. | 149,7 | 41,3 |
| Totalt | 362,3 | 100,0 |
2 Inkl. privatbilism.
Tabell,6 De olika energiformernas procentuella andelar av den totala energiförbrukningen i varje sektor 1971
Industri Transporter! = Bostäder,
handel m. m.
| Oljeprodukter | 49,7 | 97,0 | 71,8 |
| Elkraft &: | 22,2 | 3,0 | 15,8 |
| Fasta bränslen | 27,8 | — | 4,0 |
| Hetvaiten | — | — | 7,9 |
| Stadsgas | 0,3 | — | 0,5 |
| Totalt | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
1 Inkl. privatbilism,
Bil. 1. Vissa uppgifter om energiförsörjningen 3
Tabell 7 Energiförbrukningen inom industri 1970
Total energiför- Total encrgi-
brukning förbrukning
—— —— per arbetare
TWh ” " (MWh/arb)
2 Gruvor 4,918 3,3 451
därav:
| 2301 Järnmalmsgruvor | 4,037 2,7 | 603 |
| 31 — Livsmedel, drycker | 6,861 4,6 | 123 |
| 32 — Textil, läder | 2,618 L7 | 42 |
| 33 — Trävaruindustri | 4,697 3,1 | 7 |
| 341 Massa, papper | 61,543 40,9 1300 | |
| 342 Grafisk industri | 0,760 0,5 | 27 |
| 35 —- Kemisk industri | 11,391 7,6 | 264 |
därav:
| 3511 | Kemikalieindustri | 4,455 3,0 1095 | |
| 3512 | Gödselmedel | 0,973 0,6 | 913 |
| 3530 | Petr. raff. | 0,634 0,4 1130 | |
| 355 Gummiv.industri | 1,135 0,8 | 101 | |
| 36 = Jord- och stenindustri | 13,080 8,7 | 429 |
därav:
| 3692 Cement, kalk | 7,207 4,8 3 795 | |
| 371 Järn, stål, ferroleg.-verk | 28,292 18,8 | 665 |
| 372 Icke järnmetallverk | 2,989 2,0 | 395 |
| 38 = Verkstäder | 13,016 8,7 | 47 |
därav:
| 381 | Mctallvaruindustri | 3,150 2,1 | 48 |
| 382 | Maskinindustri | 4,461 3,0 | 51 |
| 383 | Elektroindustri | 1,531 1,0 | 34 |
| 384 | Transportmedel exkl. varv = 2,632 1,8 | 52 | |
| 3841 | Varv | 1,114 0,7 | 53 |
| 39 — Annan industri | 0,105 0,1 | 2 | |
| Summa | 150,270 100,0 | 223 |
Källa: Energiprognosutredningen. Tabell 8 Energiförbrukningen inom samfärdseln 1972
| Motor- Motor- Motor bensin 1000 25 1000 24 1000 m? | brännolja fotogen m? | m? | Elkraft GWh 3 | |
| Järnväg | — | 100 5 —- | 2000 100 | |
| Sjöfart, inrikes | 180 4 200 10 10 | 29 — | ||
| Jordbruk | 25 1 350 17 15 | 42 - | ||
| Fordon och liknande 3820 95 1390 68 10 | 29 — | |||
| Totalt! | 4025 100 2040 100 35 106 2000 100 |
1 Exkl. bunkeroljor 1,4 miljoner m? för utrikessjöfart samt drygt 0,6 miljoner m? flygdrivmedel.
Källa: Energiprognosutredningen.
Prop. 1974: 1 Bilaga I 'Finansplanen 4
Tabell 9 Energiförbrukningen inom huvudgruppen bostäder, handel m. m. 1972
TWh
Eidningsolja 1—2 7,6 milj. m? 74,6 Eldningsolja 3—5 4,6 milj. m? 49,3 Övr. oljeprodukter 0,1 milj. m? 1,6 Kol och koks 160 000 ton. 1,3 Inhemska bränslen : 550 000 ekv. stenkolston 4,2 'Stadsgas 240 milj. m? . 1,2 Elkraft 26,5 TWh 26,5 "Totalt : 158,7
Källa: Energiprognosutredningen.
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 730501
Bilaga 2
Riksrevisionsverkets
inkomstberäkning
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 1 Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Bilaga 2
Till KONUNGEN
Enligt den för riksrevisionsverket gällande instruktionen åligger det ämbetsverket att varje år till Kungl. Maj:t avlämna en beräkning av statsverkets inkomster för nästkommande budgetår, avsedd som underlag för inkomstberäkningen i statsverkspropositionen. 1 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bil. 2
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen [5
Innan riksrevisionsverket nu framlägger förslag till beräkning av statens inkomster för budgetåret 1974/75 vill ämbetsverket inledningsvis lämna en sammanfattning av totalbudgetens utfall för de sistförflutna budgetåren.
: Totalbudgetens utfall budgetåren 1968/69—1972/73
I tabellen nedan presenteras inkomster och utgifter på totalbudgeten de senaste 5 åren. Både inkomster och utgifter visar en fortgående uppgång. Samtliga 5 år visar underskott. Skattereformen 1970, som främst innebar höjd mervärdeskatt och sänkt direkt skatt för fysiska personer från 1 januari 1971, påverkar inkomststrukturen 1970/71 och 1971/72. Den 1 januari 1973 sänktes åter den direkta skatten för fysiska personer. Vidare höjdes allmän arbetsgivaravgift från 1 till 2 26 den 1 januari 1971 och från 2 Z till 4 36 den 1 januari 1973. En närmare redogörelse för utvecklingen av statsverkets inkomster och utgifter lämnas i riksrevisionsverkets publikation ”Statens finanser 1972/73”.
Totalbudgetens utfall budgetåren 1968/69—1972/73. Milj. kr.
1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73
Inkomster
Driftbudgeten:
Skatt på inkomst och förmö-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 3
Totalbudgetens utfall budgetåret 1972/73
Utfallet av totalbudgeten för budgetåret 1972/73 i förhållande till i riksstat och tilläggsstat upptagna belopp framgår av sammanstiällningen på s. 4—5. Totalbudgeten visar ett underskott av 6 205 milj. kr. Utgifterna uppgår till 60 718 milj. kr. och inkomsterna till 54 513 milj. kr. Inkomsterna består av driftbudgetens inkomster, 52 647 milj. kr., och övrig finansiering, 1 867 milj. kr. i form av dels avskrivningar och övriga kapitalmedel inom fonderna och dels övrig kapitalåterbetalning.
På utgiftssidan upptas alla utgiftsanslag för de olika huvudtitlarna (departementsområdena) oberoende av om de representerar utgifter för driftbudgeten eller investeringar. Riksgäldsfondens underskott redovisas härvid som en särskild huvudtitel. Utgifterna på driftbudgetens anslag för avskrivning av nya kapitalinvesteringar och oreglerade kapitalmedelsförluster upptas inte på totalbudgeten, eftersom dessa anslag endast representerar en Överföring av utgifter mellan driftbudgeten och kapitalbudgeten och sålunda ej påverkar totalbudgetens omslutning.
På utgiftssidan anges vidare den medelsförbrukning, som beräknats i övrigt, nämligen i förekommande fall i form av minskade anslagsbehållningar och ökad disposition av rörliga krediter. Utgifterna på reservationsanslag och investeringsanslag ingår i redovisade belopp. Förändringarna i anslagsbehållningarna kan därför inte härutöver upptas som en särskild post i redovisningen. Inom parentes anges emellertid det belopp som svarar mot den i riksstaten beräknade förändringen av anslagsbehållningarna.
Prop. 1974: 1 Bilaga 1 Finansplanen 4
Totalbudgeten 1972/73 Milj. kr.
Beräknat Redovisa- Merin-
enligt de belopp komst (+)
riksstat resp. brist
(>
Å. Skatter, avgifter, m. m. Skatt på inkomst och förmögenhet m, m. 20 600 18 266 —2 334
| Övriga skatter på ink., förm. och rörelse 1775 | 787 + 12 | |
| Automobilskattemedel: | 3 424 3 450 + 26 | |
| Fordonsskatt | 1320 1357 + 37 | |
| Bensin- och brännoljeskatt | 2104 2093 — 1 | |
| Allmän arbetsgivaravgift | 3 150 3 086 — 64 | |
| Tullar och acciser: | 21535 21 775 + 240 | |
| Tullmedel | 970 | 979 + 9 |
| Mervärdesskatt | 13 000 13 096 + 96 | |
| Särskilda varuskatter | 336 | 343 + 7 |
| Omsättningsskatt på motorfordon | 450 | 531 + 81 |
| Tobaksskatt | 1638 1692 + 54 | |
| Skatt på sprit | 2170 2178 + 8 | |
| Skatt på vin | 335 | 341 + 6 |
| Skatt på malt- och läskedrycker | 645 | 631 - 14 |
| Energiskatt | 1078 1067 — 11 | |
| Särskild skatt på motorbränslen | 763 | 716 + 13 |
| Övriga tullar och acciser | 150 | 140 — 10 |
| Uppbörd i statens verksamhet | 1141 1288 + 147 | |
| Diverse inkomster: | 750 | 745 - 5 |
| Bötesmedel | 85 | 94 + 9 |
| Totalisatormedel | 103 | 90 —- 13 |
| Tipsmedel | 272 | 285 + 13 |
| Lotterimedel | 190 | 195 + 5 |
| Övriga diverse inkomster | 100 | 81 — 19 |
Summa 51374 49 398 —1 976 B. Inkomster av statens kapitalfonder
| Statens affärsverksfonder: | 748 | 814 + 66 | |
| Postverket | 12 | 95 + 83 | |
| Televerket | 230 | 193 — 37 | |
| Statens vattenfallsverk | 460 | 480 + 20 | |
| Övriga affärsverk | 47 | 45 - 2 | |
| Riksbanksfonden | 200 | 200 | — |
| Statens allmänna fastighetsfond | 291 | 286 - 5 | |
| Försvarets fastighetsfond | 101 | 109 + 8 | |
| Statens utlåningsfonder: | 1532 1544 + 12 | ||
| Lånefonden för bostadsbyggande | 1450 1450 | — | |
| Övriga utlåningsfonder | 82 | 94 + 12 | |
| Fonden för låneunderstöd | 70 | 53 — 17 | |
| Fonden för statens aktier | 19 | 28 + 9 | |
| Fonden för beredskapslagring | 70 | 71 + 1 | |
| Statens pensionsfonder | 93 | 91 — 2 | |
| Diverse kapitalfonder | 58 | 52 — 6 |
Summa 3183 3 249 + 66 C. Kapitalbudgetens inkomster Avskrivningsmedel och övriga kapital-
| medel inom fonderna: | 1808 1855 + 47 | |
| Statens affärsverksfonder | 1 521 1516 — 5 | |
| Övriga kapitalfonder | 287 | 340 + 53 |
| Övrig kapitalåterbetalning | 32 Summa 1839 1867 + 28 | 11 — 21 |
| Totalbudgetens inkomster | 56 397 54 513 —1 884 | |
| Underskott | 5 662 6 205 + 543 |
Totalsumma 62059 60 718 —1 341
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 5
I riksstat = Redo- Merutgift (+) och till- visade resp. läggsstat belopp besparing
upptagna ÖV
belopp
ÅA. Utgiftsanslag:
| I. Kungl. hov- och slottsstaterna | 9 | 9 — |
| II. Justitiedepartementet | 2321 | 2442 + 121 |
| UI. Utrikesdepartementet | 1507 | 1166 — 341 |
| IV. Försvarsdepartementet | 7192 | 7512 + 320 |
| V. Socialdepartementet | 17 252 17 917 + 665 | |
| VI. Kommunikationsdepartementet 4 523 | 4419 — 104 | |
| VII. Finansdepartementet | 3 840 | 3 750 — 90 |
| VIII Utbildningsdepartementet | 9950 | 9741 — 209 |
| IX. Jordbruksdepartementet | 125! | 1468 + 217 |
| X. Handelsdepartementet | 277 | 249 -— 28 |
| XI. Inrikesdepartementet | 7590 | 7332 — 258 |
| XII Civildepartementet | 992 | 983 — 9 |
| XIII Industridepartementet | 2058 | 1 3864 — 194 |
| XIV. Oförutsedda utgifter | 1 | 2 + 1 |
| XV. Riksdagen och dess verk m. m. | 96 | 108 + 12 |
| XVI. Riksgäldsfonden | 2125 | 2235 + 110 |
Summa 60 984 61 195 + 21 B. Övrig medelsförbrukning :
I. Minskning av anslagsbehållningar 725 (—1317) — 725
TI. Ökad disposition av rörliga
krediter 350 — 476 — 826
Summa 1075 — 476 — 1551 Totalbudgetens utgifier 62 059 6€0 718 — 1341
Driftbudgetens inkomster budgetåret 1973/74
I närslutna bilaga B har riksrevisionsverket intagit en av ämbetsverket med ledning av från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter upprättad sammanställning över det beräknade utfallet av driftbudgetens inkomstsida för innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de på driftbudgeten uppförda inkomsttitlarna kunna väntas lämna en inkomst av 60 829 milj. kr. mot i riksstaten beräknat 59 448 milj. kr.
Inkomsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. beräknas nu överstiga det i riksstaten upptagna beloppet med 1 300 milj. kr. Anledningen härtill är främst en uppjustering av inkomstantagandena för 1973 och 1974. Bland övriga inkomsttitlar räknas med högre inkomster än i riksstaten för fordonsskatt med 69 milj. kr. och för spritskatt med 150 milj. kr. Högre inkomster än i riksstaten räknas även bl. a. för tipsmedel med 30 milj. kr. och för televerket med 111 milj. kr. Lägre inkomster än i riksstaten räknas för bl. a. bensin- och brännoljeskatt med 82 milj. kr., allmän arbetsgivaravgift med 115 milj. kr., mervärdeskatt med 100 milj. kr., vägtrafikskatt med 76 milj. kr. och särskild skatt på motorbränslen med 80 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen : 6
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1963—1972
Av väsentlig betydelse för bedömande av den framtida utvecklingen av statens inkomster är att analysera förändringarna av fysiska och juridiska personers inkomster. Riksrevisionsverket lämnar fördenskull här först en återblick på utvecklingen av dessa inkomster, sådana de kommer till uttryck i taxeringsstatistiken.
Utvecklingen av det vid taxeringen till statlig inkomstskatt uppnådda taxeringsresultatet redovisas i tabellen på s. 8-9. Av tabellen framgår inkomster av olika förvärvskällor jämte utnyttjade avdrag vid de scnaste sex taxcringarna.
Nämnda tabell visar att den sammanräknade nettoinkomsten för fysiska personer m.fl. till största delen, 95 26, består av inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet. Därnäst i betydelse kommer inkomst av rörelse med drygt 4 26 och inkomst av kapital med drygt 2 Go.
Inkomst av tjänst har ökat kraftigt under den i tabellen redovisade sexårsperioden. Betydande avtalsmässiga lönelyftningar i förening med löneglidning och ökat antal arbetstimmar har medfört en kraftig stegring av lönesumman under perioden. För inkomst av tjänst redovisas en genomsnittlig inkomstökning på 9,1 0 mellan 1967 och 1972. År 1968 var ökningstakten måttlig. Den uppgick till endast 6,7 26. Vid jämförelse mellan åren måste observeras att fr. o. m. 1968 års taxering till statlig inkomstskatt endast ingår personer, för vilka statligt taxerad inkomst överstiger ortsavdraget eller fr. o. m. 1971 grundavdraget. Vid jämförelse mellan 1967 och 1968 års taxeringar skall därför inkomst av tjänst vid 1968 års taxering uppjusteras med ca 1 000 milj. kr. Vid en uppjustering av inkomst av tjänst enligt 1968 års taxering med detta belopp erhålls en ökning av ca 8 90 från 1967 års taxering. Inkomståren 1969 och 1970 blev ökningstakten 8,9 resp. 12,1 70. Mellan 1970 och 1971 ökade inkomst av tjänst med 10,0 40.
Det bör dock observeras att deklarationspliktgränsen samtidigt höjts från 2 400 kr. till 4 500 kr. samt att folkpensionärernas kommunala bostadstillägg inte längre är deklarationspliktiga, vilket kan antas ha reducerat inkomst av tjänst 1971 med mellan en halv och en procent.
Fr.o.m, 1973 års taxering har deklarationsplikten reducerats ytterligare. Pensionärer som har enbart folkpension (inkl. pensionstillskott) och små sidoinkomster behöver inte längre deklarera. Sidoinkomsterna får uppgå till högst 1500 kr. för ensamstående och 2 000 kr. för övriga. Eftersom dessa pensionärer tidigare generellt beviljats extra avdrag motsvarande extra inkomsterna var deras beskattningsbara inkomst lika med noll både för 1971 och 1972. Den totala statliga eller kommunala skatten har således inte påverkats av förskjutningen i deklarationsplikten. Ser man däremot på inkomst av tjänst har den ökat
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 7
med endast 7,9 26 mellan 1971 och 1972. Inkluderas även de ovannämnda pensionärernas inkomster skulle inkomst av tjänst ha varit ca 1 200 milj. kr. eller 1 7; högre 1972 enligt en uppskattning av statistiska centralbyrån.
Inkomst av jordbruksfastighet minskade åren 1967—1969. För 1970 -—1972 ökade inkomsterna av jordbruksfastighet med 3,6, 1,8 resp. 2,0 Ze. Det kan påpekas att antalet inkomsttagare med inkomst av jordbruksfastighet utvisat en fortgående minskning.
Inkomst av kapital visar stora procentuella förändringar under åren 1968, 1969 och 1970. För nämnda år redovisas ökningar med 12,4, 23,9 resp. 19,5. Inkomstökningarna torde främst ha orsakats av höjda ränteinkomster. Verksamhetsåren 1971 och 1972 sjönk däremot inkomst av kapital till följd av den successivt sänkta räntenivån.
Avdragen för underskott i förvärvskälla har visat en fortgående ökning under hela den i tabellen redovisade perioden. Uppbromsningen av ökningstakten de senaste två åren torde väsentligen vara att tillskriva inverkan av den låga räntenivån 1971 och 1972.
De allmänna avdragen utgjordes fram t. o. m. 1970 till större delen av kommunalutskylder. Därnäst i betydelse kommer försäkringsavdrag av olika slag och de yrkesarbetande kvinnornas förvärvsavdrag. Som framgår av tabellen har det sammanlagda beloppet av allmänna avdrag m, m. för fysiska personer stegrats oavbrutet fram t. o. m. 1970.
I följande tabeller (1—2) meddelas vissa resultat av den statistik över inkomstfördelningen, som utarbetats av statistiska centralbyrån.
Ifrågavarande statistik omfattar fr. o. m. 1968 års taxering en registrering av alla som avlämnat självdeklaration. Registrering av inkomstbelopp fr. o. m. 1972 års taxering sker dock endast när den taxerade inkomsten uppgår till 4 500 kr. mot tidigare 2 350 kr. Som en följd av den skattereform som trädde i kraft den 1 januari 1971 har den årliga inkomststatistiken lagts om. I samband härmed har man valt den sammanräknade inkomsten (dvs. summan av de olika inkomstslagen vid den statliga taxeringen) till inkomstbegrepp. Skillnaden mot det tidigare använda inkomstbegreppet, sammanräknad nettoinkomst, är att underskott i förvärvskälla inte dras från inkomstsumman. Statistiken upptar dessutom uppgifter om ålder, kön och civilstånd.
Tabell 1 visar antalet inkomsttagare fördelade efter inkomst och civilstånd. Av tabellen framgår bl. a. att antalet fysiska personer som avlämnat självdeklaration uppgick till 5 402 293 (föregående år var motsvarande antal 5 572 614). Minskningen beror på att folkpensionärer med huvudsakligen folkpension som enda inkomst ej behöver deklarera fr.o.m. 1973 års taxering.
Tabell 2 omfattar den aktuella befolkningen vid årsskiftet 1972—73. Gifta samboende personer redovisas som en enhet. Det bör observeras
Prop, 1974 1 Bilaga1 Fi inansp lanen
oOT+tF O8+tT 904 6L+ 1I0f- VLT LLA IL+F LTT €L I'r—- fort 6LT- I6+ foctT I9 ger T6+F O6IF pot ofct 11.61 TL6T na I + ZL6TI
8I+ ort €0l- ÖMT bpE— pet VR ZZ8+ 69.-—- of6t €SSt o8'8ct o€66- OL+F Occ- 66 6IT— 8I ZTTo- GL 190- 420 OL61T TL6IT un + + - : TL6I
UpIJ 9E+ Ob+ LET SIF €IU+F €OIF STIFT 09 oTLOF T9o0- TIFF 96- €E TU 9YUF OI90F 8STUTF I0f- 61 TE 80- 'OLGI 6961 0L6I FULPURIOJ un + + +
"6961
ff0- 8E- IST 68+T 6ETF Lt OC€CET T8+ LBF IB vb O6+T OVöRt KL O8 T00FH €8+ EF T8+ OT OST 8961 6961 "BI6T up + + + [[9NIUSJOId (£L61—98961 = "LI96I SsS9—-— €L OCT LI PTT TO TTT BST OLE SS IE PIF 8EI- OB OLLI 9 BSI OP IT LI II L96IT 8961 nn —- +t + FH + + + + + IOJ
IIYLUESYISASAIRAIOJ WIVSBUILISXE)) O68IT TBI9 BL GTPOGEII IYSUST SSPIPZI ÖVESIE I1T6HOTI 9998 SSSBPHIL I901IT PKORrEG OFS LEvI 6'60Cr IE EIS 889 STUPv 9666 6TUE TL6T
GCSPIT 5609 SVERLV STALS S998T SEP6 BTOEE LISSZTIT TOGS 9190 OPTETT OLELPB L'SL £TET 1'€8BS€ TIE LTITBE 0'€9 LBSLE €"8r6 VOR8T
ZL6I—LIGT TL61 SOT SIT LOK BIJJEJN
$VBOTT g'T8S V96TS F'6L6 fM9967T STEG 9TI6T 6696 SNB VESTOB LGLEPT L'ELLS9 €'6vI [NTA GES $'8z L'S6BP 619 OSEESV €'6c0I SPOBE
OL6T USIGSJÖQUIESYIA S6r 90T £01 ET "IN
= TU L'YEOT 0095 LBOTS FÅI8rT ZTIG6LSG LBVET SIvb TIBKTT €TIBTL LTLSET 906T8S FLIT 6'9bI bMBESV $'TE OCR 588 OSLMSPLP 1606 S98E LA TI9
6961 S'F6t SB €6
'dsal6'HzTE JNJ EE SIrOT 0'z8S 8008 TTIPI 8TVOOTZT €'BTI YTIALT L'S9€98 KFIR €66p99 LÄLEGTI 9TOSES 978 9'8s 9'61 §öÖYVKMpopb V8L OBE 6'zTEL I€S9E COUR HEXSISWONUF 8961 I QNIS2Q Lt BG 6
— — = LIP Tj 6€'TLlT S'Lz9 L'OTLY BELI III $I86 TSI9ET — €'TTI9 9695 LTSO S909 TSpr 8'S6 6'9bI +$'8I PMESBE S'vL GEBLLE 6989 O'TG0€ SEUISPUWRUSJULIIXP]) EC TOSC
LIGT MIAN BIJL)S 'F'CED EL 78 18 81 €9 771 OS
"SATIBAIOJ ISOAUIOPNIU ASWOAUIOPNIU -)SNJI0J (12QSBUruPBYSaq LUNG -ATISN[10J ”W PUNG [IN "O'EPE
"UT ISTWIOAUI "1
CuIeSuroxe) T I Dp 1J03SISpuNn Zurwurefae BEIPALSIIO ”W OYSISpun Y3O "Ur 22480sejsynIgpIof 12uU8nsejsanIapIof PEPE BIIEJIID BEJIOQINYE PyINnsej "BEIPAC 1y8nNsej ISIOYUI BEIPAL AR IJUOSIOd "W JS4QUIESAIJA IEQSTUTUPYSIA "Wu BI[BASAIBAIOJ PEUYBIUPLULUES BIIEASAILAIOJ PEUYRIUELULIES [BAPUNIS IISAR AB ”UW AB "tU =) Ar "19 JOJ 490 SPPFNATIN J0oJ EUUPWIIYV EUUPLUNY IStUOJUI ISWOYUJ asjaIQ1 1exdexy SSfargkI fendey ZeIpAr JReNAN Ucuue ISueh PEIIXEL EYSTIAG ISWOYUJ uUPuUe PPISXEL EHSISÄT BEJIPAY Sep ZeJPAY ARIPH
EI) I
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
NIOP
T'SI- sSTIT 8'ET- €€f £'6 Sot 8'6 9 S'01—- 8'0 €'8 98t 6'L b'6 p'L LL KLT 67 9L I'r 9'01+ TL6T TL6T IBJUI un — — — — + + — ot T + + —
[[BJINSFUIIOXE)
€TT- 0o€- 8's€—- 70 8'sT—- €£€9o0- 8'SI— $'91 S'sT- 6T Lv T9o- 0'0I 0o€ OL Tr 89 8'€EL— L'O0c+ €'SS+T 9'st+t OL6T TL6T 2 — + + — + + + +
UPIJ v's 6: L6I+ 8'01+ 09 : Tp II0€E- S'6T- €'0 o99€t 50 v'Op+t 8'6 IT Te ITIL TpöT LOI 9'01+ 8'II+ 6961 OL6T 0 'STT SIV
BUIIPURIOJ un + — — + — + +
/96]
+$'0 LL 0:01 9'€g+t €'+ 60IF VUt OM g'€IT TT Lv LST 0'6 Tror L'8 €'Tet TT T'6 6'L vr L'8 896IT 696IT I "JEYEW
un + + — T + + + + + — - + [[9NIUSdo1d
BINP
£'0€+ OÖO9 0 STI 09 SS €'9 08 6S $'9 8E BET L'I9 pet 9'9 9'Lö+T €9 OL 19 E+ 89 LI6T 8961 un FF + —- + + + — —- + + + + + + IOJ
F — UIZUIIIKLIIRS
6'TE I'IOI TEPT €'IOr SEI 88 T'€OI L'F8Z L'89TT 8€ES GEIT6 8'6IOPII: 61587 188067] L'SEL VTSESTT €'6€L9 TEL98TT II90pIZ OLOZL6 INTA
cL6I El
967 9'8c L'ZTEI 9'TSz Str g'tI L'6Cv 9'TIT 1'81€ TISTT 8'69L 9T6EB 8'HF9 €'6PT L'LOZTOZTI 9'L9v TOVLITT 0055 1T'O6T IOFTETT SSO8L8 EIIIALJ TL61 i
SOIr € € 9 OTT
SPULLUWOYIIOJ
I'8E S'67 9'907 TIST $'STS €'ST T'01TS S'€€I 9'9L.€ 8 I TBIOOT 8'850 L'SPTE 9ESETIT 86f0 BEIEGOT €'6L6PZT ' S'bEE LGLEPT BBPS669
S56cT S€L OL6T 96r € P8
L'ST Tor 8957 €'66I O'rcS TT 8'TIS I'S6 INA B'LLI I'6pL BO€86 VPFEI 8'TILZ E'PSE verb 6'SOLBG v'68STT S'9ITI9L ÖLTLSET SPF
96]
696T T Gr TOT Zz TA
13ISFUTIIIXE) "Hop2QJ —
8'sT 8'cr VET zT'19T b'99p 1:01 1'9cR 6"88 T'LIE 6'6pI +v'98e SfL6TE TIPO 9'€81 9850 8058 BLOTIG TBB90T IYGISOL L'L66 GEITSLS
sWJOY4I0)S
zT BLI z €6 I TI
"Ul
"IY 8'61 zT'€P 9'eeT vErI 6'6€P 8'01 I'6Zb V'c8 L'ope S86T 9'LT8 9'9vs8 ELI €'Eb6 BGLTLS S"OSP €'678 V'LEE FOGP S'909 6'€88
'O
LIGT OA "JJ z ELt I I 58 6I 99 771 €S Uap SPUrYLII4 — ISWOJUIOPIU -)SNJ]10J ISUOJUIOPNIU euwuwns (IPQSBUrUllCysaq "SAIBAIOJ PUNG -JOJ "WU f[1
: -)ST[IOJ "WW SNSP) I BUIUWIRfAL ISTUOYUT I NOYSISpuN v3pjÄYsnHNeYS NOXSJSPUN BeIPALSIO
YI3O FUIuUAHIIQaEAS
V3IPIARSNEYS 2yY3NseJSynIqpIOf Py3nsejsynIqpIof BLIND fö y3nsej BeJIpAR 19Y3Nsej "BEIpAR Ie4 IStuUOYUr "Ur PI[EXSAIBAIOJ PeLUYPJUPIUWBS "Vr JJUYLUBSAISA PEUYRIUELULITES IPQSTUIU)JEYSOA
YO UKSURH
"UU =) "wu BI[EASAIEA AB I10J AB 19 JOJ ISWUOYUI SpefyAwWN fendey LUUPLY BeIPAr leNdey PUUPLWY SeIpAr 1ISWOYUJ UPuue aspalol BäTNuUES 3SWOYUJ UPUUP asjäIOI peIIXeEL BLIPAY PEISXeL ISuRh BEIPAY BÄLAN
"wup NIAP
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 10
Tab. 1. Inkomsttagarna fördelade efter inkomst och civilstånd år 1972 (taxeringsåret 1973)
| Sammanräknad Gifta män | Gifta kvinnor | Ogifta och för- = Samtliga in- | |
| inkomst, kr | ut gifta män komsttagare och kvinnor | ||
| Antal 94 | Antal 94 | Antal 2, | Antal 24 |
| Inkomst ej registrerad 30819 1,7 | 50541 3,4 | 183 146 9,1 278 980 5,2 | |
| 1— 4999 22849 1,2 | 302 299 20,6 | 33027 1,6 369 762 +$6,8 | |
| 5000— 9999 137 556 7,4 | 355 557 24,2 | 358 487 17,7 859 560 15,9 | |
| 10 000— 14999 125272 6,7 | 197 694 13,5 | 308 755 15,3 636 039 11,8 | |
| 15 000— 19 999 114 204 = 6,1 | 170 256 11,6 | 237 439 11,7 524527 9,7 | |
| 20 000— 24 999 143011 7,7 | 135472 9,2 | 245 384 12,1 525723 = 9,7 | |
| 25 000— 29 999 231 789 12,4 | 114365 7,8 | 249 241 12,3 596 746 11,1 | |
| 30 000— 34 999 300 239 16,i | 66182 45 | 185198 9,2 552 417 10,2 | |
| 35 000— 39 999 246 067 13,2 | 33334 2,3 | 100452 5,0 380318 =7,0 | |
| 40 000— 49 999 250 048 13,4 | 27215 1,8 | 75856 3,8 353 584 «6,6 | |
| 50 000— 59 999 108911 5,8 | 8239 0,6 | 23498 12 140893 2,6 | |
| 60 000— 779 999 90337 4,8 | 4211 0,3 | 13217 0,7 108008 2,0 | |
| 80 000— 99 9299 32 545 1,7 | 1173 0,1 | 3709 02 37533 0,7 | |
| 100 000—149 999 23471 1,3 | 999 0,1 | 2599 0,1 27153 = 0,5 | |
| 150 000—199 999 6250 0,3 | 185 0,0 | 600 0,0 | 7052 = 0,1 |
| 200 000-499 999 3132 0,2 | 92 0,0 | 391 0,0 | 3625 = 01 |
| 500 000— | 301 0,0 12 0,0 | 56 0,0 | 373 = 0,0 |
Summa inkomst-
tagare 1866 801 100 1467 826 100 2 021 055 100 5 402 293 100
a sn Re ER Summa in-
komster mkr 64 252,0 20 445,0 39 367,0 124 461,3 Medelinkomst
(tkr.) 35,0 14,4 21,4 24,3 Medianinkomst
(tkr.) 32,4 11,3 19,6 21,6
Anm, Icke mantalsskrivna -+ skattskyldiga som saknar hemortskommun i riket ingår i kolumnen ”Samtliga inkomsttagare”. Medel- och medianinkomst är beräknade exkl. ”Inkomst ej registrerad”.
att icke gifta personer som beskattas enligt regler för gifta inte ingår i kategorin gifta. Vidare redovisas gifta ej samboende bland övriga.
Vad angår aktiebolagens inkomster, lämnar tabellen på s. 8—9 vissa upplysningar. Av denna framgår bl.a, att inkomst av rörelse m. m. naturligt nog är den helt dominerande inkomstkällan. Tabellen visar också, att, till följd av under vissa år ganska betydande förändringar i de avdragsgilla kommunalskatternas belopp, utvecklingen av nettoinkomst och taxerad inkomst icke är helt parallell. Det kan i detta sammanhang påpekas, att bolagen i betydande utsträckning utnyttjat möjligheterna att göra avdragsgilla avsättningar till investeringsfonder för konjunkturutjämning. Vid 1972 och 1973 års taxering fanns dessutom möjligheten att utnyttja ett extra avdrag för investeringar.
Av tabellen framgår att vid 1973 års taxering visade bolagens samlade taxerade inkomst en ökning med 23,6 96. Under närmast föregående taxeringsår redovisades en minskning med 26,1 46.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 1
Tabell 2. Gifta samboende samt övriga fördelade på inkomstklasser år 1972 (taxeringsåret 1973)
Inkomstklasser, — Gifta, sambo- Gifta, sambo- Övriga män Övriga kvinnor - Samtliga
ende, båda har = ende, en har enheter inkomst! inkomst
Antal 4 Antal = 24, Antal VA Antal MÅ Antal og
Inkomst ej registrerad 8157 0,6 9238 2,3 90051 8,5 93365 9,3 200811 5,2
1— 4999 438 0,0 351 0,1 11998 LI 21121 21 33 908 0,9 5 000— 9 999 8976 0,6 11564 2,9 166219 15,7 201 319 20,0 388 078 10,0 10 000-—-14 999 80978 5,7 18522 4,6 142481 13,4 173 509 17,3 415 490 10,7 15 000—19 999 88806 6,3 24089 6,0 115887 10,9 125 753 12,5 354535 9,1 20 000—24 999 70138 5,0 33666 8,4 118020 11,1 130 779 13,0 352603 9,1
25 000—29 999 84866 6,0 54152 13,5 140291 13,2 111927 11,1 391 236 10,1
30 000—34 999 108189 7,6 68771 17,1 121380 11,4 67 850 6,8 366 190 9,4 35 000—39 999 128022 9,0 56897 14,2 70426 6,6 33 655 3,4 289 000 7,4 40 000—-49 999 268 706 19,0 59126 14,7 51876 4,9 28674 2,9 408 382 10.5
| 50 000—59 999 228758 16,2 25928 6,4 16331 1,5 | 9394 0,9 280411 7,2 |
| 60 000—-79 999 217690 15,4 22293 5,5 10328 1,0 | 4917 0,5 255 228 6,6 |
| 80 000—-99 999 67 441 4,8 8371 21 3238 032 | 1225 01 80275 2,1 |
| 100 000— 54411 3,8 8844 22 3154 0,3 | 1319 0,1 67 728 1,7 |
Summa inkomst-
tagare 1415576 100 401812 100 1061680 100 19004807 100 3883875 100 Summa in-
komster mkr 67 832,0 14 931,8 22 784,8 17 802,5 123 351,1 Medelinkomst
tkr? 48,2 38,0 23,5 19,5 33,5 Medianinkomst
tkr? 45,0 33,9 22,1 17,4 28,8
1 Paret utgör enhet. 2 Beräknat exkl. ”Inkomst cj registrerad”.
Taxeringsstatistik avseende 1973 års taxering
Riksrevisionsverket utför årligen sedan 1968 en urvalsundersökning avseende fysiska personers självdeklarationer i syfte att skapa säkrare underlag för en prognoscring av statens inkomster av skatt på inkomst och förmögenhet m. m. Undersökningarna används även för att beräkna cffekterna av ändringar i skattesystemet. Materialet omfattar i år nära 20 000 personer av de ca 5,4 miljoner inkomsttagare som avlämnat allmän självdeklaration vid 1973 års taxering. Urvalet är ett s.k. stratifierat urval där stratifieringen gjorts efter variabeln ”till statlig skatt beskattningsbar inkomst”.
För var och en av de utvalda personerna finns fyra slags uppgifter, nämligen överförda, excerperade, genererade och prognoserade uppgifter. Överförda uppgifter kommer från statistiska centralbyråns taxeringsband. Dessa uppgifter förekommer i den officiella taxeringsstatistiken. Excerperade uppgifter är kompletterande uppgifter som riksrevisionsverket via de lokala skattemyndigheterna insamlar från de ut-
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 12
Taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt för fysiska personer vid 1973 års taxering (milj. kr.)
RRVs esti- Konfidens- Taxerings- = Diffe- Signifikant
mat intervall utfall rens skillnad
Taxering till statlig inkomstskatt Inkomst av jordbruksfastighet 2255 2141 —+l1li4 nej Inkomst av annan fastighet 566 1: 56 632 — 66 ja Inkomst av rörelse 4 611 4766 —155 nej Inkomst av tjänst (överförd) 113 507 113 543 — 36 nej Inkomst av tjänst (excerperad) 113 919 -£ 397 intäkt under 1 102 720 I 589 intäkt under 2 3 942 == 202 intäkt under 3 12 443 - 530 intäkt under 4 301 2 55 intäkt under 5 15 = 14 intäkt under 6 233 + 53 summa intäkter under E 119 654 summa avdrag under E 5735 +I 197 Inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet 395 1: 126 382 + 13 nej Inkomst av kapital 2527 = 115 2513 + 14 nej Sammanräknad inkomst, statlig (excerp.) 124 330 =: 358 123 976 +354 nej Underskott i förvärvskälla, statligt 3 490 + 150 3 626 —136 nej Underskott på jordbruksfastighet 196 + 61 Underskott på annan fastighet 2633 :!- 121 Underskott på kapital 572 i 37 Underskott på övrigt 148 = 63 Underskott på tillfällig förvärvsverksamhet 4 = 3 Sammanräknad nettoinkomst, statligt 120 370 + 323 120 331 -- 39 nej Allmänna avdrag, statligt (överförd) 5 466 3: 163 5 550 — 84 nej Allmänna avdrag, statligt (excerp.) 5 576 Tilläggspensionsavgift 405 = 24 Obligatorisk sjukförsäkringsavgift 1 626 a 17 Allmän arbetsgivaravgift 131 + 7 Avgifter för pensionsförsäkringar 936 2 139 Premicr för vissa andra | försäkringar 649 :r 10 Periodiskt understöd 495 + 46 Förvärvsavdrag, stalligt 1279 = 56 Andre makens cj utnyttjade avdrag 55 r 18 Förlustavdrag, statligt 65 + 36 Till statlig skatt taxerad inkomst = 114 816 + 281 114 702 -:-114 nej Grundavdrag, statligt 19 651 == 163 Extra avdrag, statligt I 817 + 138 Avrundning 146 Till statlig skatt beskattningsbar
| inkomst | 93 202 r 95 93 300 — 98 ja |
| Beskattningsbar A-inkomst | 90 017 1: 160 |
| Beskattningsbar B-inkomst | 3 185 1 132 |
Taxering till kommunal inkomstskatt Sammanräknad inkomst,
kommunalt 123 318 :: 370 Allmänna avdrag, kommunalt 8 876 + 240
Underskott i förvärvskälla,
kommunalt 3 284 1 155
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 13
RRVs esti- Konfidens- Taxerings- = Diffe- Signifikant
mat intervall utfall rens skillnad
Andre makens ej utnyttjade
avdrag, kommunalt 68 + 24 Förlustavdrag, kommunalt 152 + 47 Garantibelopp för fastighet i
hemortskommunen 1949 + 71 Till kommunal skatt taxerad
inkomst (inkl. utboinkomst) 116 709 => 310 116 882 —173 nej Grundavdrag, kommunalt 19 651 -£ 163 Extra avdrag, kommunalt 1877 -E 145 Avrundning Till kommunal skatt beskatt-
ningsbar inkomst (inkl. utboinkomst) 95 045! I 147 95 362 —317 ja
Taxcring till statlig förmögenhetsskatt Skattepliktig förmögenhet 63 134 +3 369 Beskattningsbar förmögenhet 67 995 Påförda skatter och avgifter Statlig inkomstskatt 15 267 :F 26 15 254 -F nej Folkpensionsavgift 3 512 + 18 3 500 + 12 nej Kommunal skatt i hemorts-
kommunen 22 407 + 41 Kommunal skatt i utbokommun 178 + 19 Totalkommunal inkomstskatt 22 585 22 694 —109 Sjukförsäkringsavgift 2 049 + 14 2 004 + 45 ja Arbetsgivaravgift 141 2: 8 141 nej Tilläggspensionsavgift 418 + 25 424 — 6 nej Förmögenhetsskatt 536? 2 40 482 + 54 ja Skattereduktion 1344 37 1349 — 5 nej Slutligt påförd skatt efter
skattereduktion 43 165 + 92
1 Utboinkomstdelen är lägre än den i taxeringsutfallet angivna på grund av annorlunda beräkningsunderlag.
2 Vid gencrering av sjukförsäkrtingsavgift för företagare har RRV tvingats göra schabloniserade antaganden om karenstidens längd.
3 Hänsyn har ej tagits till 80—85 ?4-regeln.
valda personernas deklarationer. På basis av överförda och cxcerperade uppgifter är det möjligt att beräkna genererade uppgifter. Dessa omfattar slutligt påförda skatter och avgifter. Prognoserade uppgifter, slutligen, erhålls genom att överförda och excerperade uppgifter framskrivs erforderligt antal år. Framskrivningen sker som regel genom procentuella påslag på föregående års värden. I tabellen ovan har sammanställts resultaten av 1973 års undersökning gällande inkomståret 1972. I tabellen anges först riksrevisions-
verkets estimat för de olika variablerna inklusive noll-taxerade, dvs. in-
klusive sådana personer som ej påförts skatter eller avgifter. Därefter anges osäkerhetsmarginalerna för urvalet i form av ett 95 46 konfidensintervall. Taxeringsutfallet enligt statistiska centralbyrån i följande kolumn har korrigerats och innehåller inte dödsbon och familjestiftelser. I de två sista kolumnerna visas dels differensen mellan riksrevisionsver- » kets estimat och taxeringsutfallet, dels anges om denna skillnad är signifikant, dvs. större än vad som kan förklaras av slumpfel.
Prop. 1974:1 Bilaga I Finansplanen ' 14
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1973, 1974 och 1975
Den allmänna inkomstutvecklingen är avgörande för de direkta statsskatternas avkastning och är även i väsentlig mån bestimmande för de indirekta skatternas avkastning liksom för de statliga affärsverkens inkoraster.
Beträffande beräkningen av skatteunderlagets utveckling under åren
1973 till 1974 samt de första månaderna av år 1975 är det lämpligt att verkställa särskilda kalkyler för å ena sidan fysiska personer och å andra sidan aktiebolag.
Fysiska personer
Vad först angår skatteunderlaget för fysiska personer bestäms utvecklingen, som närmare framgår av sammanställningen på s. 8—9, väsentligen av förändringarna i inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet.
Den totala lönesumman härrörande från inkomst av tjänst påverkas dels av de avtalsmässiga uppgörelserna mellan arbetsmarknadens parter, dels av ändringar av den totala sysselsättningen i landet och dels av den s. k. löneglidningen. För åren 1973 och 1974 har konjunkturinstitutet bedömt, att ökningen av den totala lönesumman blir drygt 8 2 mellan 1972 och 1973 och drygt 9 76 1973-—1974.
Riksrevisionsverket har valt att grunda sina beräkningar på konjunkturinstitutets bedömning och således i sina beräkningar utgått från att förvärvskällan inkomst av tjänst exklusive pensioner för verksamhetsåret 1973 kommer att visa en ökning med drygt 8 96 i förhållande till 1972. Pensionerna antas öka med 14 26. Folkpensionerna har under 1973 förutom av priskompensationen, som beräknas svara för ungefär hälften av ökningen, också uppräknats med extra pensionstillskott. Summa inkomst av tjänst beräknas sammanlagt öka med 8,7 46 under 1973. För verksamhetsåret 1974 har riksrevisionsverket räknat med en ökning. på drygt 9 % av inkomst av tjänst vilket således överensstämmer med den av konjunkturinstitutet antagna lönesummcökningen. Med hänsyn till att avtal för 1974 inte föreligger och att inkomstantagandet därmed är mycket osäkert har konjunkturinstitutet i sin höstrapport 1973 redovisat två alternativa ökningstal. Skillnaden mellan de båda alternativen uppgår till en procentenhet. RRVs antagande om 9 2 för inkomstutvecklingen 1974 ansluter sig i stort sett till konjunkturinstitutets lägre alternativ. För 1975 har verket valt att schablonmässigt skriva fram inkomsterna med 7 2.
Fysiska personers inkomst av jordbruksfastighet för verksamhetsåret 1972 utgjorde nära 2 Zo av deras sammanlagda inkomst. De har antagits sjunka med 5 96 mellan 1972 och 1973 till följd av att inkomster av jordbruksfastigheter fr. o. m. 1974 års taxering skall beräk-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning | 15
nas enligt bokföringsmässig redovisning i stället för som hittills enligt kassaredovisning. Under det efterföljande verksamhetsåret förväntas inkomsterna ligga kvar på oförändrad nivå.
Inkomst av annan fastighet än jordbruksfastighet har hittills svarat för mindre än 1 Z av fysiska personers sammanlagda inkomst. Riksrevistonsverket har räknat med den ökning av 5 Z0, för såväl 1973 och 1974 som 1975.
Inkomst av rörelse svarade 1972 för ca 4 96 av fysiska personers inkomster. Riksrevisionsverket har med hänsyn till konjunkturutvecklingen antagit en ökning av inkomster av rörelse mellan 1973 och 1974 med 5 Jo. Ökningstakten har antagits bli oförändrad (5 96) de efterföljande åren. -
1972 var de fysiska personernas inkomst av kapital 2,5 976 av deras sammanlagda inkomst. Kapitalinkomsterna har för 1973, 1974 och 1975 antagits öka med 5, 10 resp. 10 90. Svenska aktiebolag m.fl.
Vid bedömningen av utvecklingen av aktiebolagens, sparbankernas | och försäkringsinstitutens taxerade inkomster har riksrevisionsverket haft tillgång till statistiska centralbyråns taxeringsstatistik och verkets egen enkät om förväntade taxcringsutfall.
Av stalistiska centralbyråns statistik framgår utvecklingen av samtliga akticbolags m. fl. taxerade inkomster år för år. Redovisningen kommer riksrevisionsverket tillhanda i oktober året efter verksamhetsåret.
Under hösten 1973 gjorde ämbetsverket en enkät, där bolagen tillfrågades om sina taxerade inkomster under innevarande och föregående verksamhetsår. Enkäten tillsändes ett urval av ca 1750 bolag. Förutom den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten tillfrågades företagen om storleken av den till kommunal inkomstskatt taxerade inkomsten, garantibelopp för fastighet samt utnyttjat särskilt investeringsavdrag och forsknings- och utvecklingsavdrag. Enligt enkäten uppgick det utnyttjade särskilda investeringsavdraget till ungefär 1600 milj. kr. verksamhetsåret 1972. För verksamhetsåret 1973 uppskattar bolagen storleken av det särskilda investeringsavdraget till drygt 2000 milj. kr. Bolagen beräknar att för verksamhetsåret 1973 yrka avdrag för forsknings- och utvecklingskostnader (FoU-avdrag) med 180 milj. kr.
Resultaten av de senaste årens taxeringsutfall ävensom enkäten med bolagen i november 1973 framgår av nedanstående sammanställning: Verksamhetsår = Taxerad inkomst, Förändring från före-
| mkr | gående år, 4, | |
| 1968 | 3 653 | + 18 |
| 1969 | 3 836 | + 5 |
| 1970 | 3 805 | — 1 |
| 1971 | 2810 | — 26 |
| 1972 | 3474 | + 24 |
| 1973 (enkät) | sr | + 10 |
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 16
Riksrevisionsverket bedömer att bolagens taxerade inkomster för verksamhetsåret 1973 kommer att ligga 10 46 över 1972 års. För de två följande verksamhetsåren har antagits att bolagens taxerade inkomster ökar med 25 respektive 10 70. Hänsyn har tagits till att de extra investeringsavdragen upphör fr. o. m. 1 juli 1973. De avdrag som ej kunnat utnyttjas under 1973 kan komma att utnyttjas under 1974 i form av förlustavdrag.
Oljekonsumtion
Flera av riksstatens inkomsttitlar påverkas direkt eller indirekt av utvecklingen av oljekonsumtionen i landet. Inkomsterna av bensin- och brännoljeskatt, särskild skatt på motorbränslen samt energiskatt påverkas direkt. Andra inkomsttitlar — t. ex. vägtrafikskatt, särskild vägtrafikskatt, omsättningsskatt på motorfordon samt mervärdeskatt — påverkas indirekt av konsumtionen av olja och oljeprodukter.
Riksrevisionsverket har i sin inkomstberäkning för budgetåret 1974/75 inte tagit hänsyn till den pågående oljekrisen. Inkomsterna av ovannämnda titlar har beräknats utifrån antaganden om fortsatta ökningar i oljekonsumtionen. Svårigheterna att i detalj ange oljekrisens verkningar för statsverkets inkomster är betydande. Om emellertid nedskärningarna i oljeproduktionen fortsätter, kommer detta sannolikt att leda till en minskning av oljekonsumtionen i landet och därmed även av statsverkets inkomster.
För varje minskning av konsumtionen med 5 96 kommer inkomsterna av bensinskatten och energiskatten att minska med ca 200 milj. kr.
Resultatet av riksrevisionsverkets inkomstberäkning återges i den härvid fogade tabellen (bilaga C) med specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1974/75.
Beträffande de för budgetåret 1974/73 beräknade beloppen för de särskilda inkomsttitlarna får riksrevisionsverket anföra följande.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 17
DRIFTBUDGETENS INKOMSTER
A. Skatter, avgifter, m. m.
I. Skatter
1. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse samt socialför-
säkringsavgifter
Skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. Allmänt Riksstatstiteln uppförs i riksstaten med det belopp som kan beräknas utgöra statens behållna inkomst av under budgetåret inflytande inkomst- och förmögenhetsskatt samt avgifter för folkpensioneringen. Riksrevisionsverket föreslår att den socialförsäkringsavgift till folkpensioncringen som skall erläggas av arbetsgivarna fr. o. m. 1974 förs upp som inkomst på förevarande titel. Med anledning härav föreslås även att titeln i fortsättningen benämns Skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. Denna beräkning intar en särställning i förhållande till beräkningen av Övriga riksstatstitlar på grund av att titeln är ett samlingskonto för redovisningen av den allmänna skatteuppbörden. Skatter och avgifter debiteras på de slutliga skattsedlarna var för sig men uppbärs gemensamt.
Som bruttoinkomst på titeln redovisas i första hand vad som i enlighet med gällande uppbördsförfarande inflyter i form av preliminär skatt, fyllnadsbetalningar, kvarstående skatt, tillkommande skatt och indrivna restantier. Uppbördsförfarandet förutsätter även uppkomsten av s. k. överskjutande preliminär skatt, och utbetalningen av denna redovisas som utgift på titeln.
Som utgifter på titeln redovisas vidare de restitutioner av skatt som föranleds av taxeringsändringar m. m.
De största utgifterna på titeln är de utbetalningar av kommunalskattemedel som Jänsstyrelserna enligt särskilt givna regler har att göra till kommunerna på grund av att kommunalskatterna ingår i den samfällda statligt administrerade skatteuppbörden. Av samma skäl utbetalas från titeln medel motsvarande avgifter av olika slag som ingår i skatteuppbörden.
Den större delen av socialförsäkringsavgifterna uppbärs av praktiska skäl enligt alternativa metoder på så sätt att avgifterna för större arbetsgivare direkt debiteras av riksförsäkringsverket, medan avgifterna för mindre arbetsgivare debiteras på skattsedeln. Oberoende av om 2 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bil. 2
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen i 18
socialförsäkringsavgifter sålunda debiteras direkt av riksförsäkringsverket eller ingår i skatteuppbörden har man ansett redovisningen böra passera Över förevarande skattetitel. Till följd härav ingår även uppbörden av socialförsäkringsavgifter från ”direktdebiterade” arbetsgivare på titelns inkomstsida och utbetalningarna till de allmänna försäkringskassorna m. m. bland titelns utgifter. Ett undantag från denna princip är direktdebiterade tilläggspensionsavgifter som inte redovisas över titeln.
Till de särskilda inkomsterna på titeln hör sjömansskatten och bland utgifterna ingår de omföringar till andra riksstatstitlar som enligt särskilda regler skall göras ifråga om vissa till beloppet relativt obetydliga skatter, som ingår i den allmänna uppbörden.
De in- och utbetalningar resp. omföringar som redovisas på titeln har sammanfattats i följande uppställning:
Inbetalningar Utbetalningar och omföringar Preliminär A-skatt Överskjutande skatt (jämte ränta) Preliminär B-skatt Övriga restitutioner Fyllnadsbetalningar av preliminär- Utbetalda kommunalskattemedel
skatt (inklusive förskotterade skatte- Kvarstående skatt (jämte ränta) bortfallsbidrag) Tillkommande skatt Utbetalningar till de allmänna för- Sjömansskatt säkringskassorna Sjömansskattens andel i sjukför- Utbetalning till allmänna pen-
säkringsmedel sionsfonden (skattedebiterade Restantier avgifter och egenavgifter) Medel från skattereklamations- Yrkesskadeförsäkringsavgifter
kontot Byggnadsforskningsavgifter Skattetillägg och förseningsavgifter Löncegarantiavgifter Avgifter från direktdebiterade ar- Arbetarskyddsavgifter
betsgivare till sjukförsäkring, Utbetalningar till erkända arbets-
folkpensionering, yrkesskadeför- löshetskassor
säkring, byggnadsflorskning, ar- Allmän arbetsgivaravgitt (skatte-
betslöshetsförsäkring och kon- debiterade avgifter och cgen-
tant arbetsmarknadsstöd = (ar- avgifter)
betsgivaravgifter) Utskiftningsskatt och ersättnings- Statens avgifter till sjukförsäkring- skatt
en, folkpensioneringen, arbets- Skogsvårdsavgifter
löshetsförsäkriogen och det Annuiteter på avdikningslån
kontanta arbetsmarknadsstödet Annuitceter på förskott för avlös- Viss ersättning från allmänna ning av frälseräntor
pensionsfonden Eventuell avsättning av medel till Eventuell återföring av medel från allmänna sjukförsäkringsfonden
allmänna sjukförsäkringsfonden
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning | 19
Skillnaden mellan titelns sammanlagda inkomster och utgifter utgör den nettoinkomst för statsverket, som motsvarar den i budgetredovisningen upptagna inkomsten på titeln.
Nedan följer en genomgång av de skatter och avgifter som ingår i slutlig skatt, Därefter behandlas uppbördssystemet och de poster som finns redovisade på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m.
Slutlig debitering av skatter och avgifter som berör inkomstskattetiteln
Debiteringen av de olika skatterna och avgifterna framgår av debetsedeln för slutlig skatt. De skatter och avgifter som finns specificerade på debetsedeln är:
Statlig inkomstskatt Kommunal inkomstskatt Statlig förmögenhetsskatt Folkpensionsavgift (t. o. m. taxeringsåret 1974) Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen (fr. o. m. taxeringsåret 1975) Tilläggspensionsavgift Sjukförsäkringsavgift Arbetsgivaravgifter Allmän arbetsgivaravgift Skogsvårdsavgift Annuiteter på avdikningslån Annuiteter på frälseräntor Utskiftningsskatt och ersättningsskatt Skattctillägg och förseningsavgifter Skattereduktion
Statlig inkomstskatt för fysiska personer
Statlig inkomstskatt utgår enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 576).
Enligt förordning den 27 maj 1970 (nr 163) om ändring i förordningen om statlig inkomstskatt bestäms inkomstskattens grundbelopp fr.o.m. 1972 års taxering enligt en enda skatteskala, avsedd för alla kategorier fysiska personer. Grundbeloppet utgör 1096 av den beskattningsbara inkomsten, om denna inte överstiger 15 000 kr. Vid högre beskattningsbara inkomster än 15 000 kr. utgår skatten enligt en progressiv skattesats, vilken är maximerad till 54 20 för den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger 150 000 kr. Enligt förordning den 2 juni 1972 (nr 375) om ändring i förordningen om statlig inkomstskatt utgör fr. o. m. 1974 års taxering grundbeloppet 7 90 av den
Prop. 1974:1 Bilaga I Finansplanen 20
beskattningsbara inkomsten om denna inte överstiger 15 000 kr. Den progressiva skatteskalan för inkomster mellan 15 000 och 150 000 kr. har även justerats jämfört med tidigare. För den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger 150 000 kr. är skatten alltjämt maximerad till 54 2.
Enligt lag den 27 maj 1970 (nr 162) om ändring i kommunalskattelagen med motsvarande tillämpning vid taxering till statlig skatt enligt förordning den 27 maj 1970 (nr 163) utgår grundavdrag fr. o. m, 1972 års taxering med 4 500 kr. för varje individ. Grundavdrag medgives med 4 500 kr. under förutsättning att den skattskyldiges till statlig inkomstskatt taxerade inkomst uppgår till högst 30 000 kr. Om den taxerade inkomsten överstiger detta belopp reduceras grundavdraget med 20 96 av inkomst överstigande 30 000 kr. Enligt denna avtrappningsregel utgår således inget grundavdrag när den taxerade inkomsten överstiger 52 500 kr.
Tillämpningen av en enda skatteskala och individuella grundavdrag innebär individuell beskattning. Principen om sambeskattning tillämpas dock i ett avseende, nämligen vad avser beskattningen av kapitalinkomster överstigande 2 000 kr., dvs. i huvudsak inkomst av fastighet, tillfällig förvärvsverksamhet och kapital. Härvid gäller att för gifta som båda haft taxerad inkomst skall beskattningsbar A-inkomst och beskattningsbar B-inkomst beräknas. Med A-inkomst avses inkomst av tjänst, utom periodiskt understöd, inkomst av jordbruksfastighet och inkomst av rörelse. Med B-inkomst, eller kapitalinkomst, förstås övriga inkomster. Vid skatteberäkningen av B-inkomsten påförs dessa inkomster den av makarna, som har den högsta A-inkomsten.
Enligt förordning den 9 april 1965 (nr 71) gäller att vissa kategorier skattskyldiga med hemmavarande barn under 16 år medgives förvärvsavdrag. Enligt lag den 27 maj 1970 (nr 162) om ändring i kommunalskattelagen förutsätter rätten till förvärvsavdrag dels förekomsten av hemmavarande barn under 16 år och dels att inkomsten utgörs av Ainkomst, dvs. inkomst av tjänst, utom periodiskt understöd, inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet. För gifta gäller härvid att båda makarna skall ha A-inkomst. Förvärvsavdrag medgives fr.o.m. 1972 års taxering med 25 2 av inkomst av tjänst eller rörelse, dock högst 2 000 kr., och med 1 000 kr. i fråga om inkomst av jordbruksfastighet. Avdraget medgives den av makarna som har den lägsta A-inkomsten. Om gift skattskyldig med minderårigt barn haft A-inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse och maken utfört arbete i förvärvskällan, får den skattskyldige åtnjuta förvärvsavdrag med värdet av makens arbetsinsats, dock med högst 1 000 kr. För ensamstående med hemmavarande barn under 16 år och A-inkomst medgives förvärvsavdrag med 25 2 av inkomst av tjänst, jordbruksfastighet eller rörelse, dock med högst 2 000 kr.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 21
Enligt lag den 27 maj 1970 (nr 162) om ändring i kommunalskattelagen medgives avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn under 18 år med högst 1500 kr. för varje barn fr. o. m. 1972 års taxering. Enligt Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1973 angående ändrade regler för beskattning av periodiska understöd föreslås avdraget höjt till 2 500 kr. fr. o. m. 1975 års taxering.
Genom författningar den 31 mars 1955 (nr 122-—125) infördes vissa schablonmässigt beräknade minimiavdrag bl.a. för utgifter för fullgörande av tjänsten för skattskyldiga, som haft inkomst av tjänst. Vidare infördes vissa extra avdrag för fysiska personer, som haft inkomst av kapital. Dessa bestämmelser tillämpades första gången vid 1957 års taxering. Dessutom medges avdrag för faktiskt påförd sjuklörsäkringsavgift vid föregående års taxering.
Enligt riksdagsskrivelse den 5 december 1973 (nr 339) om ändring i förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt åtnjuter fysiska personer, som har att erlägga socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen, tilläggspensionsavgift samt allmän arbetsgivaravgift för inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet, avdrag för sådana avgifter, som påförts året näst före taxeringsåret.
Enligt lag den 27 maj 1970 (nr 162) om ändring i kommunalskattelagen är det kommunala bostadstillägget för folkpensionärer skattefritt fr. o. m. 1972 års taxering.
Enligt lag den 24 april 1970 (nr 93) om ändring i kommunalskattelagen genomfördes vissa ändringar av den schablonmetod som gäller vid beskattningen av vissa fastigheter (egna hem eller fritidsfastigheter). Som intäkt skall tas upp 2 70 av den del av taxeringsvärdet som inte överstiger 150 000 kr., 4 50 av den del som ligger mellan 150 009 kr. och 225 000 kr. samt 8 26 av den del av taxeringsvärdet som överstiger 225 000 kr. Det extra avdraget för villaägare höjdes till 500 kr. Bestämmelserna tillämpades första gången vid 1971 års taxering.
Enligt förordning den 15 december 1967 (nr 748) gäller att fr. o. m. 1969 års taxering beskattas vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet såsom realisationsvinst till 100 26 om fastigheten innehafts mindre än 2 år och till 75 26 om fastigheten innehafts 2 år celler längre. Vid försäljning av aktier m. m. beskattas vinsten om aktierna innehafts mindre än 2 år till 100 26, mindre än 3 år till 75 26, mindre än 4 år till 50 20 och mindre än 5 år till 25 90. Om aktierna innehafts 5 år elter mera räknas som skattepliktig realisationsvinst ett belopp motsvarande 10 22 av nettoinkomsten. Vid långtidsinnehav medges ett avdrag med 500 kr. Förordningen gäller avyttringar som äger rum fr. o. m. den 1 januari 1968.
Under budgetåret 1973/74 tillämpas i likhet med föregående budgetår en uttagningsprocent av 100.
Prop. 1974:1 Bilaga I Finansplanen 2
Statlig inkomstskatt för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser redovisas på den s. k. A-längden. De för taxceringsåren 1969— 1973 uträknade skattebeloppen framgår av följande sammanställning (milj. kr.):
Taxeringsår
1969 1970 1971 1972 1973 Statlig inkomstskatt, A-längden 10443 11691 13862 13394 15254
Statlig inkomstskatt för bolag, ekonomiska föreningar m. m.
Andra skattskyldiga än fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser indelas i beskattningshänseende i följande fyra grupper:
a) svenska aktiebolag, sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, ekonomiska föreningar som ingår i jordbrukskasserörelsen, svenska försäkringsanstalter som icke är aktiebolag samt andra utländska juridiska personer än oskifta dödsbon och familjestiftelser, varvid dock försäkringsanstalter som driver livförsäkringsrörelse hänförs till grupp c,
b) andra svenska ckonomiska föreningar än sådana som ingår i jordbrukskasserörelsen, sambruksföreningar, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar, svenska bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar,
c) försäkringsanstalter i den mån de driver livförsäkringsrörelse samt
d) övriga skattskyldiga.
Enligt förordning den 5 juni 1959 (nr 295) med därefter genom förordning den 28 november 1969 (nr 742) företagna ändringar utgör den statliga inkomstskatten räknad i procent av den beskattningsbara inkomsten för grupp a) 40 26, för grupp b) 32 96, för grupp c) 10 40 samt för grupp d) 15 96.
Genom förordning den 12 mars 1971 (nr 50) medgavs särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig skatt för investeringar i maskiner och andra inventarier för stadigvarande bruk som anskaffats under år 1971. Avdraget utgjorde 10 46 av anskaffningskostnaden och medgives fysisk eller juridisk person som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk. I förordning den 8 december 1971 (nr 923) höjdes investeringsavdraget retroaktivt för verksamhetsåret 1971 till 20 2 och utsträcktes till att gälla för maskinanskaffningar även under 1972. I förordning den 15 december 1972 (nr 717) meddelades en ytterligare höining av avdraget till 30 40 från I november 1972 samt att det utsträcktes till att gälla maskiner och andra inventarier beställda före 1 juli 1973. Samtidigt infördes ett tillfälligt 10 procentigt skatteavdrag för industrins byggnadsinvesteringar avseende kostnader som läggs ned fr. o. m, den 1 november 1972 fram till utgången av år 1973 enligt förordning den 15 december 1972 (nr 718).
Statlig inkomstskatt för juridiska personer redovisas på de s.k. B-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 23
och C-längderna. Den uträknade skatten uppgick taxeringsåren 1969— 1973 till följande belopp (milj. kr.):
Taxeringsår
1969 1970 1971 1972 1973 Statlig inkomstskatt, B- och C-längderna 1496 1582 1534 1128 1383
Kommunal inkomstskatt
Be kommunala skatterna utgörs av allmän kommunalskatt med däri ingående församlingsskatt och landstingsmedel i form av inkomstskatt beräknad på grundval av inkomst och garantibelopp för fastighet. För den allmänna kommunalskatten gäller bestämmelserna i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370). Landstingsmedel utgår enligt landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319).
Enligt lag den 27 maj 1970 (nr 162) om ändring i kommunalskattelagen utgår grundavdrag fr. o. m, 1972 års taxering med 4 500 kr. för varje individ.
Fr. o. m. 1961 års taxering gäller på familjebeskattningens område samma bestämmelser i fråga om den kommunala beskattningen som beträffande den statliga. De fr. o. m. 1972 års taxering gällande avdragsreglerna vad avser förvärvsavdrag, underhållsavdrag och schablonavdrag för sjukförsäkringsavgift vid taxering till statlig skatt äger således motsvarande tillämpning vid taxering till kommunal beskattning.
Debiterad kommunal inkomstskatt uppgick taxeringsåren 1969— 1973 till följande belopp (milj. kr.):
Taxeringsår
1969 1970 1971 1972 1973 Kommunal inkomstskatt: A-längd 13 431 15 249 17 842 19467 22 694 B- och C-längd 1297 1427 1522 1653 2058
Statlig förmögenhetsskatt
Statlig förmögenhetsskatt uttas enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 577) av fysiska personer m. fl.
Enligt förordning den 27 maj 1970 (nr 170) om ändring i förordningen om statlig förmögenhetsskatt har det skattefria beloppet för fysiska personer höjts till 150 000 kr. Den lägsta skattesatsen är fr. o. m. 1972 års taxering 12 för förmögenheter mellan 150000 kr. och 250 000 kr. och den högsta 2,5 46 för förmögenheter överstigande 1000 000 kr. Spärreglerna ersattes samtidigt med en ny begränsningsregel, som tillämpas utan särskild ansökan av den skattskyldige.
Enligt förordning den 29 maj 1969 (nr 236) skall förmögenhetsskatt fr. o. m. 1970 års taxering beräknas på den sammanlagda förmögenheter tillhörande föräldrar och barn under 20 år, som bor hos föräldrarna.
Prop. 1974:1 Bilaga I Finansplanen 24
Debiterad förmögenhetsskatt uppgick taxeringsåren 1969—1973 till följande belopp (milj. kr.):
Taxeringsår
1969 1970 1971 1972 1973 Förmögenhetsskatt 435 447 492 459 482
Det bör observeras att förmögenhetsskatten t. o. m. 1971 års taxering debiterades utan att hänsyn tagits till spärreglerna.
Folkpensionsavgift
Enligt lag om finansiering av folkpensioneringen den 23 maj 1962 (nr 398) och med ändring enligt lag den 9 april 1965 (nr 74) skall folkpensionsavgift fr. o.m. den 1 januari 1966 utgå med viss procent av den avgiftspliktiges till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst. Enligt lag den 24 februari 1967 (nr 39) skall folkpensionsavgiften fr. o. m. den 1 juli 1967 utgå med 5 7 av den till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten dock med högst 1 500 kr. Enligt lag den 30 oktober 1970 (nr 574) om ändring i lagen om finansiering av folkpensioneringen skall folkpensionsavgift fr. o. m. 1972 års taxering beräknas individuellt på vardera makens till statlig skatt beskattningsbara inkomst.
De debiterade folkpensionsavgifterna uppgick taxeringsåren 1969— 1973 till följande belepp (milj. kr.):
Taxeringsår
1969 1970 1971 1972 1973 Folkpensionsavgift 2214 2386 2669 3 246 3 500
Folkpensionsavgiften skall enligt riksdagsskrivelse den 4 december 1973 (nr 339) angående Kungl. Maj:ts proposition (nr 144) om slopande av folkpensionsavgift ersättas fr. o. m. verksamhetsåret 1974 (taxcringsåret 1975) av en socialförsäkringsavgift till folkpensioncringen som erläggs av arbetsgivaren.
Tilläggspensionsavgift och allmän arbetsgivaravgift
Endast de försäkrades egna avgifter och avgifter från mindre s.k. skattedebiterade arbetsgivare debiteras på skattsedeln. Övriga avgifter för tilläggspensioneringen och den allmänna arbetsgivaravgiften debitcras och uppbärs direkt av riksförsäkringsverket.
Sjukförsäkringsavgift
Sjukförsäkringen finansieras förutom genom statsbidrag av avgifter från de försäkrade och arbetsgivarna. Avgifterna från de försäkrade uppbärs i samband med den allmänna skatteuppbörden och avgifterna
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 25
från direktdebiterade arbetsgivare uppbärs direkt av riksförsäkringsverket, som överför de under budgetåret inflytande avgifterna till titeln. Fr. o.m. 1974 införs tandvårdsförsäkringen och föräldraförsäkringen samtidigt som sjukpenningförmånerna höjs. I samband härmed höjs cgenavgifterna till sjukförsäkringen och ges en ändrad utformning. Avgiften består av dels en fast del på 300 kr. för varje försäkrad med minst 4 500 kr. i årsinkomst och dels en rörlig del som skall utgöra en viss procentandel av den sjukpenninggrundande inkomsten. Den totala sjukförsäkringsavgiften får inte överstiga 10 46 av den till statlig skatt beskattningsbara inkomsten. För egna företagare gäller andra förmåner och avgiftsregler än för anställda.
Avgifterna till den obligatoriska sjukförsäkringen varierar mellan olika orters försäkringskassor.
ÅArbetsgivarav gifter
Arbetsgivare skall för varje år erlägga socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen, folkpensionceringen (fr. o. m. 1974) och till tilläggspension. Härutöver uttas av arbetsgivaren yrkesskadeförsäkringsavgift, lönegarantiavgift och arbetarskyddsavgift, avgift till arbetslöshetsförsäkring och det kontanta arbetsmarknadsstödet samt för vissa arbetsgivare byggnadsforskningsavgift. Dessa avgifter, vilka tillsammans kallas arbetsgivaravgifter, debiteras på debetsedeln å slutlig skatt endast i sådana fall då summan av dem uppgår till högst 1000 kr. Arbetsgivaravgifter som överstiger nämnda belopp uppbärs som regel direkt av riksförsäkringsverket.
Skattereduktion
Enligt lag den 27 maj 1970 (nr 167) om ändring i uppbördsförordningen skall vissa kategorier skattskyldiga fr. o. m. 1972 års taxering medgivas reduktion av skatten. För gifta skattskyldiga medgives skattereduktion med högst 1800 kr. av den ena makens skatt så länge den andre makens grundavdrag inte är fullt utnyttjat, dvs. så länge andre maken har en statlig taxerad inkomst understigande 4 500 kr. Så snart även andre maken får taxerade inkomster minskar reduktionsbeloppet med 40 945 av dessa inkomster, vilket innebär att rätten till skattereduktion upphör då andre makens taxerade inkomst nått 4 500 kr. För cnsamstående med barn under 18 år utgör skattereduktionen 1 800 kr. utan reducering. Skattereduktion sker vid debitering av den slutliga skatten genom reducering av statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, landstingsmedel, skogsvårdsavgift, folkpensionsavgift (t. o. m. 1974 års taxering) eller sjukförsäkringsavgift. Skattereduktion medgives således inte i fråga om statlig förmögenhetsskatt, socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen (fr.o.m. 1975 års taxering) tilläggspensionsavgift, arbetsgivaravgift, allmän arbetsgivaravgift, förseningsavgift, annuitet
Prop. 1974:1 Bilaga I Finansplanen 26
på avdikningslån eller på förskott för avlösning av f[rälseränta. Vad som ger skattereduktion bortfaller vid debiteringen skall helt bäras av staten, vilket innebär att staten gottgör kommuner och andra för ceventucllt reducerade belopp.
Skattetillägg och förseningsavgift
Genom förordningar den 2 april 1971 (nr 70—74) har särskilda avgifter, s. k. skattetillägg och förseningsavgift, införts vid överträdelser mot skatte- och avgiftsförfattningar. Skattetillägg påförs skattskyldig som lämnat oriktig uppgift vilken skulle kunna leda till för lågt beskattningsresultat. Förseningsavgift tas ut vid försummelse att i rätt tid avge deklaration.
Skattetilläggets storlek är i fråga om inkomst- och förmögenhetsskatterna 50 26 av undandragen skatt eller avgift.
Förseningsavgiften är vad avser inkomst- och förmögenhetsskatterna 1<c av den högsta beskattningsbara inkomsten och 0,3 46 av den beskattningsbara förmögenheten till den del den överstiger skattefritt belopp. Förseningsavgiften är maximerad till 300 kr. eller i de fall då deklaration inte inkommit trots anmaning 600 kr.
Den nya lagstiftningen omfattar flertalet skatter och allmänna avgifter samt arbetsgivaravgifterna till socialförsäkringens finansiering. Bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 1972,
Övriga skatter och avgifter på debetsedeln för slutlig skatt
Skogsvårdsavgifter, annuiteter på avdikningslån, annuiteter på frälseräntor, utskiftningsskatt och ersättningsskatt och allmän arbetsgivaravgift för mindre arbetsgivare debiteras i samband med slutlig skatt men omförs till andra inkomsttitlar.
Uppbördsförfarandet för skatter och avgifter som berör inkomstskattetitcelIn Preliminär A- och B-skatt
Enligt den fr.o.m. 1954 gällande uppbördsförordningen, utfärdad den 5 juni 1953 (nr 272), omtryckt 1972: 75 skall skattskyldig erlägga preliminär skatt med det belopp, vilket så nära som möjligt kan antas motsvara i den slutliga skatten ingående skatter och avgifter.
Den preliminära skatten utgår dels i form av preliminär A-skatt, dels i form av preliminär B-skatt. A-skatten utgår enligt skattetabeller eller efter viss procent av uppburen löneinkomst. B-skatten debiteras normalt med det belopp som enligt senaste taxering påförts som slutlig skatt.
Preliminärskattetabellerna skall enligt riksdagsskrivelse den 4 december 1973 (nr 339) om bl. a. om ändring i uppbördsförordningen (1953: 272, omtryckt 1972: 75) grundas på följande förutsättningar, nämligen
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 27
att inkomsten samt grundavdraget är oförändrade under inkomståret
att den skattskyldige inte kommer att taxeras för annan inkomst än som i tabellen angives, ej heller för garantibelopp för fastighet eller för förmögenhet
att den skattskyldige inte har att erlägga socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen eller tilläggspensionsavgift
att skattskyldig, som avses i 2 mom. första stycket 2) och 4) erhåller skattereduktion samt
att vid taxeringen för inkomsten inte andra avdrag medges än dels grundavdrag och såvitt gäller kolumnerna 3 och 4 s. k. förvärvsavdrag.
Fr. o.m. år 1973 skall vidare skatteavdragen beräknas med hänsyn till skatten på beloppet i mitten av varje inkomstskikt emot tidigare på det högsta beloppet i varje inkomstskikt.
För inkomst av tjänst, som inte avser bestämd tidsperiod eller som inte uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen, skall fr. o. m. 1968 preliminär A-skatt utgå med 30 96 av inkomsten mot tidigare 25 0. I vissa fall som t. ex. vid utbetalning av retroaktiva lönebelopp, ackordsersättningar o. dyl. skall preliminär A-skatt utgå enligt grunder som fastställs av riksskatteverket.
Överlämnar arbetstagare inte debetsedel på preliminär A-skatt till arbetsgivaren skall avdrag för preliminär A-skatt göras enligt förhöjda skatteskalor. Uppvisar vidare arbetstagare inte debetsedel på slutlig skatt för arbetsgivaren skall under tid, då avdrag för kvarstående skatt skall verkställas, avdrag för sådan skatt göras vid varje avlöningstillfälle med lika stort belopp som avdraget för preliminär A-skatt.
Preliminär A-skatt skall utgå även för annan inkomst än sådan som utgör den skattskyldiges huvudsakliga inkomst av tjänst, om det är särskilt påkallat ur uppbördssynpunkt. Preliminär A-skatt skall utgå för artistersättning som uppgår till minst 200 kr., sedan avdragen för särskild reseersättning gjorts, även om ersättningen cj utgör huvudsaklig inkomst av tjänst. Bestämmelserna gäller även för ersättning till professionell idrottsman. Preliminärskatteavdrag skall för dessa skattskyldiga göras med 40 26 av belopp som utbetalas efter 31 mars 1969.
Arbetsgivares skyldighet att verkställa löneavdrag för skatt avser såväl preliminär skatt som kvarstående skatt, varvid gäller, att preliminär skatt utgår i första hand.
De lokala skattemyndigheterna kan på framställning av den skattskyldige celler på eget initiativ under uppbördsåret vidtaga jämkning av den preliminärskatt som skall utgå, om jämkningen kan förväntas medföra bättre anpassning mellan preliminär och slutlig skatt.
Preliminärskatten förfaller till betalning under mars, maj, juli, september, november och januari under uppbördsåret, vilket omfattar tiden fr. o. m. mars det ena året t. o. m. februari påföljande år. På titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. ingår under ett budgetår uppbörden
Prop. 1974: 1 Bilaga I Finansplanen 28
under juli, september och november det ena året och uppbörden januari, mars och maj påföljande år. Titeln redovisar sålunda inte uppbördsårets preliminärskatt. Preliminär A-skatt företer vissa skillnader mellan olika skatteterminer på grund av att inkomstunderlaget varierar under året. Preliminär B-skatt erläggs däremot som regel med en sjättedel av det debiterade årsbeloppet varje termin och är därför i stort sett stabil under uppbördsårets terminer.
Fyllnadsbetalningar av preliminärskatt
Den skattskyldige kan frivilligt inbetala högre preliminärskatt än som följer av skattetabeller eller debetsedel å preliminär B-skatt. I regel görs detta genom fyllnadsbetalningar efter uppbördsårets utgång, dvs. under våren. Syftet är att undvika eller minska Kvarstående skatt, som i vissa fall är räntebelagd (se nedan).
Kvarstående och överskjutande skatt
Sedan taxering verkställts och den slutliga skatten uträknats, sker en avräkning, varvid den skattskyldige gottskrivs i fråga om A-skatt det under uppbördsåret influtna beloppet jämte i förekommande fall s. k. särskilt uppdebiterat belopp samt i fråga om B-skatt det debiterade beloppet. Dessutom gottskrivs den skattskyldige fyllnadsbetalning av preliminärskatt. Understiger vid avräkningen den gottskrivna preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, förfaller skillnaden, om denna är 10 kr. eller större, till betalning såsom kvarstående skatt under uppbördsterminerna i mars och maj året efter taxeringsåret. Om den kvarstående skatten uppgår till minst cn tiondel av den slutliga skatten eller minst 5 000 kr., skall den skattskyldige erlägga ränta för den kvarstående skatten cfter avdrag för 1000 kr. Överstiger däremot den preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, återbetalas det överskjutande beloppet, om detta är 10 kr. eller större, till den skattskyldige, Dessutom utgår ränta på den del av det överskjutande beloppet, som överstiger 1 000 kr., dock ej om räntebeloppet understiger 5 kr. Räntesatsen utgör för kvarstående skatt 12 6 och för överskjutande skatt 7 96. På preliminär skatt som erlagts efter den 18 januari året näst efter inkomståret men senast den 30 april samma år, uppgår räntan till endast 3,5 76. Räntebeloppet på överskjutande skatt maximerades till 100 000 kr. fr. o. m. 1960 års taxering. Kvarstående och överskjutande skatt på titeln avser inkomståret som avslutas ett halvt år före budgetårets ingång.
Tillkommande skatt
Tillkommande skatt är skatt som skall erläggas i huvudsak på grund av beslut om ändrad taxering sedan slutlig skatt påförts eller till följd av eftertaxering.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 29
Sjömansskatt och sjömansskattens andel i sjukförsäkringsmedel
Sjömansskatt utgår enligt förordning den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt, vilken trädde i kraft den 1 januari 1959. Den är en definitiv källskatt, som tillfaller staten, men kommunerna skall, liksom de allmänna försäkringskassorna, för varje år beredas ersättning av statsmedel för minskade skatteintäkter resp. sjukförsäkringsavgifter. I riksdagsskrivelse den 4 december 1973 (nr 339) anges i förordning om ändrad sjömansskatteförordning finns regler om skattens fördelning i detta avseende. Sjömansskattens andel i sjukförsäkringsmedel inbetalas av sjömansskattekontoret till riksförsäkringsverket, som överför medlen till inkomstskattetiteln. |
Restantier och medel från skattereklamationskontot
Restantier är de restförda belopp, som drivs in via kronofogdemyndigheterna och avser skatter från olika år tillbaka. Medel från skattereklamationskontot är skatt som influtit men som till följd av identifietingssvårigheter ej har kunnat krediteras vederbörande skattskyldig.
Avgifter från direktdebiterade arbersgivare till sjukförsäkring, folkpensionering, yrkesskadeförsäkring, byggnadsforskning, arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd
Dessa avgifter uppbärs av riksförsäkringsverket som gottskriver inkomstskattetiteln. Avgifterna som inflyter under året är dels preliminära avgifter, dels slutlig reglering av avgifter. De preliminära avgifterna fastställs genom uppräkning av avgiftsunderlaget två år tillbaka. Avgiften för 1972 beräknas, enligt förordning den 1 oktober 1971 (nr 750), som om avgiftsunderlaget för 1970 höjts med 14 96 och för 1973 enligt förordning den 13 oktober 1972 (nr 528), som om avgiftsunderlaget för 1971 höjts med 14 46. På samma sätt har uppräkningsfaktorn 1974 av 1972 års avgiftsunderlag enligt förordning den 12 oktober 1973 (nr 738) fastställts till 15 96.
I samband med höjning av sjukpenningen och utökning av antalet sjukpenningklasser fr.o.m. den 1 januari 1967 höjdes avgifterna till sjukförsäkringen. Arbetsgivaravgifterna till sjukförsäkringen ändrades därvid till 2,6 fo av lön cller ersättning som ej överstiger 7,5 gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet enligt Jag om allmän försäkring. Avgiften har därefter höjts i flera etapper. Under 1973 uppgår den till 3,2 20 enligt förordning den 1 december 1972 (nr 671). Fr. o. m. 1974 höjs uttaget till 3,8 76 enligt förordning den 35 juni 1973 (nr 465) i samband med införandet av beskattad sjukpenning, allmän tandvårdsförsäkring samt föräldrapenning. Av avgiften användas 12/32 till bestridande av de allmänna försäkringskassornas utgifter för sjukvårdsersättning och återstoden till bestridande av kassornas utgifter för tillläggssjukpenning i vad de svarar mot inkomst av anställning.
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 30
För att finansiera slopandet av folkpensionsavgilten införs fr. o.m. 1974 en socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen. Avgiften skall debiteras arbetsgivare och egenföretagare. Den nya avgiften skall utgå med 3,3 AZ av avgiftsunderlaget till sjukförsäkringen. Riksrevisionsverket förutsätter i sin beräkning av statsinkomsterna att avgiften skall redovisas över inkomstskattetiteln. Avgiften skall uppbäras av riksförsäkringsverket på samma sätt som avgifterna till sjukförsäkringen.
Fr. o.m, den 1 januvari 1955 ersattes den dittillsvarande olycksfallsförsäkringen, vars uppgifter delvis övertagits av sjukförsäkringen, av en ny yrkesskadeförsäkring (lag den 14 maj 1954, nr 243). Yrkesskadeförsäkringen finansieras genom avgifter från arbetsgivarna. Ändrade bestämmelser gäller för yrkesskadeförsäkring enligt lag den 27 maj 1971 (nr 280). Under budgetåret inflytande avgifter gottskrivs titeln.
Fr.o.m. 1974 införs en lag om arbetslöshetsförsäkring (1973: 370) och lag om kontant stöd vid arbetslöshet (1973: 371). För finansieringen av arbetslöshetsersättningen enligt dessa lagar skall arbetsgivare erlägga en avgift som motsvarar 0,4 96 av avgiftsunderlaget till sjukförsäkringen. Arbetslöshetsersättning utbetalas av erkända arbetslöshetskassorna eller av de allmänna försäkringskassorna.
För vissa arbetsgivare utgår sedan 1955 särskild byggnadsforskningsavgift. Ändrade bestämmelser gäller för byggnadsforskningsavgift enligt förordningar den 4 maj 1962 (nr 134), den 6 mars 1964 (nr 32), den 16 juni 1966 (nr 355), den 9 juni 1967 (nr 308) och den 28 maj 1968 (nr 173).
Statens avgifter till sjukförsäkringen
Statliga myndigheter och affärsverk betalar avgifter till sjukförsäkringen och fr.o.m. 1975 till folkpensioneringen, vilka gottskrivs inkomstskattcetiteln. De statliga myndigheternas sjukförsäkringsavgifter har tidigare anvisats på civildepartementets huvudtitel men redovisas fr. o. m. budgetåret 1969/70 som utgift på riksstatstiteln pensionsmedel m.m.
Enligt kungörelse den 13 juni 1969 (nr 412) bestämmer riksförsäkringsverket avgiftsunderlaget för avgifter, som staten med undantag av affärsverken skall erlägga enligt lagen om allmän försäkring och förordningen om allmän arbetsgivaravgift. Avgifterna fastställs av riksförsäkringsverket före viss bestämd tidpunkt. Kungörelsen skall tillämpas beträffande preliminär avgift till ATP för tiden efter 30 juni 1969 och i Övrigt fr. o. m. utgiltsåret 1969.
Viss ersättning från allmänna pensionsfonden
Allmänna pensionsfonden ersätter de allmänna försäkringskassorna för deras kostnader för administration av den allmänna tilläggspensione-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 31
ringen. Ersättningen görs till riksförsäkringsverket som gottskriver inkomstskattetiteln.
Återföring av medel från eller avsättning av medel till allmänna sjukförsäkringsfonden
Allmänna sjukförsäkringsfonden har till syfte att utgöra en reserv vid tillfälliga påfrestningar på försäkringens finanser. Riksförsäkringsverket beräknar, enligt särskilda regler, om återföring eller avsättning bör komma ifråga, och riksdagen beslutar för varje särskilt år om fondmedlen skall tas i anspråk eller avsättning skall göras till fonden.
Överskjutande skatt och övriga restitutioner
Från titeln utbetalas överskjutande skatt och övriga restitutioner. Beträffande överskjutande skatt se ovan. Övriga restitutioner är återbetalningar som i allmänhet beror på nedsättning i taxering.
Utbetalda kommunalskattemedel
Den mest betydande posten på utgiftssidan utgörs av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Staten emottar primärt hela källskatteuppbörden. Kommunerna erhåller för varje kalenderår förskott grundat på senast kända taxering och den aktuella utdebiteringen, Enligt lag den 27 maj 1971 (nr 189) om ändring i kommunallagen skall förskottsutbetalningarna fr. o. m. den 1 januari 1972 baseras på ett skatteunderlag som räknas upp i förhållande till en konstaterad ökning i kommunernas invånarantal. Uppräkning av förskott skall därvid ske endast om befolkningsökningen i kommunen mellan vissa angivna tidpunkter överstiger vad avser förskott för 1972 och 1973 4 26, för 1974 och 1975 2 samt för 1976 och 1977 1 20. När taxcringsresultatet för ett kalenderår föreligger sker slutavräkning, varvid saldot mellan slutligt uträknade belopp och uppburna förskott tillgodoräknas kommunerna eller statsverket allteftersom förskotten understiger eller överstiger de slutligt uträknade beloppen. I kommunernas fordran på statsverket, som framräknats per den 1 januari varje kalenderår, ingår sålunda vid stigande skatteunderlag såväl förskott som slutavräkningsmedel. Kommunernas fordran utbetalas varannan månad med i princip en sjättedel av årsbeloppet vid varje tillfälle. Fr. o. m. 1973 utökas utbetalningarna av kommunalskattemedel med förskott av skattebortfallsbidrag i anledning av 1970 års skattereform enligt kungörelse den 5 maj 1972 (nr 140) om skattebortfallsbidrag och med ändringar 1972: 702. Förskottet avräknas under andra året efter bidragsåret mot det slutligt fastställda bidraget grundat på bidragsunderlaget enligt beräkningsårets taxering.
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 32
Förskott och slutavräkningsbelopp till de allmänna försäkringskassorna
Från titeln utbetalas förskott och slutavräkningsbelopp på sjukförsäkringsavgifter och till apotekare utgående ersättningar, som avses i gällande förordning angående kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel. Förskottet är beräknat med hänsyn till att viss del av sjukförsäkringen finansieras med statsbidrag och avgifter för frivillig försäkring och tilläggsförsäkring.
Utbetalning till allmänna pensionsfonden
Skattedebiterade arbetsgivares tilläggspensionsavgifter och skattedebiterade egenavgifter utbetalas från titeln till allmänna pensionsfonden.
Yrkesskadeförsäkringsavgifter och byggnadsforskningsavgifter
Från titeln utbetalas de yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter som influtit från direktdebiterade arbetsgivare. Skattedebiterade arbetsgivares avgifter förskotteras av statsverket och utbetalas över titeln.
Årbetsgivaravgift
Den arbetsgivaravgift som debiteras skattedebiterad arbetsgivare och fysisk person som haft inkomst av annat förvärvsarbete (inkomst av i riket bedriven rörelse eller inkomst av här belägen jordbruksfastighet, som brukas av honom) omförs fr. o. m. budgetåret 1970/71 från inkomstskattetiteln till riksstatstiteln allmän arbetsgivaravgift.
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter, annuiteter på avdikningslån och annuiteter på förskott för avlösning av frälseräntor
De debiterade beloppen av ovanstående skatter och avgifter omförs till andra inkomsttitlar.
Inkomstskattetitelns utveckling budgetåren 1968/69-—1972/73
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgcetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.). Budgetår 1968/69 = 1969/70 = 1970/71 — 1971/72 = 1972/73 —1973/74 Riksstat 14 200,0 — 17100,0 18400,0 19500,0 = 20600,0 21 300,0 Redovisat — 14078,3 —17047,6 :18441,0 19772,2 18 265,8 .
Efterföljande uppställning är avsedd att belysa utvecklingen av de inkomster och utgifter på inkomstskattetiteln som tillsammans resulterat i de behållna inkomsterna på titeln, Vissa av beloppen är approximativa.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 33
1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 Inkomster: Prel, A-skatt under terminerna = 25187 29134 32657 37367 41122 Prel. B-skatt under terminerna 4963 5402 5662 5719 5953 Fyllnadsbetalningar av prelimi-
närskatt 1670 2022 2034 1923 2408 Kvarstående skatt 1872 2069 2203 2389 1568 Socialförsäkringsavgifter från di-
rektdebiterade arbetsgivare m.m. 2032 2289 2661 3 448 3 543
Tillkommande skatt, sjömans-
skatt, restantier m. m. 935 745 881 1182 705
Summa inkomster 36659 41661 46098 52030 55299
Utgifter:
| Kommunalskattemedel! | 15889 17332 19474 23177 26063 |
| Överskjutande skatt | 2499 2549 2808 3148 4616 |
| Övriga restitutioner : | 151 235 314 436 393 |
Utbetalningar till allmänna
försäkringskassorna, m. m, 3 643 4106 4598 4983 5415 Utbetalningar till allmänna pen-
sionsfonden 360 358 381 425 396 Omföringar 39 32 81 88 150
Summa utgifter 22581 24612 27656 32258 37033 Inkomster utöver utgifter 14078 17048 18441 19772 18266
1 Inkl. förskotterat skattebortfallsbidrag fr. o. m. budgetåret 1972/73.
Beräkning av titelns inkomster
Beräkningarna av utfallet på titeln görs i princip i tre etapper med sinsemellan olika utgångspunkter. Dessa utgångspunkter bestäms av institutionella faktorer som t.ex. beskattningsregler och uppbördssystemets utformning. Vidare påverkas de av konjunkturutvecklingen och därmed sammanhängande faktorer som löner, sysselsättnings- och prisutveckling. Dessutom ingår i beräkningarna erfarenhetsmässiga bedömningar av vissa företeelser som t. ex. av inflytande andel av debiterad kvarskatt. Resultaten av beräkningarna jämförs och analyseras. I den mån resultaten inte överensstämmer med varandra visar. detta med den beräkningsmodell som används att de ursprungliga antagandena är inkonsistenta. Dessa omprövas successivt och ger upphov till nya beräkningar som upprepas till dess resultaten överensstämmer.
I den första etappen beräknas preliminära skatterna med hjälp av antaganden om inkomstutveckling och förändringar i den totala makrockonomiska marginalskattekvoten. Dessa antaganden är avhängiga av löne- och sysselsättningsutvecklingen samt av den allmänna konjunkturutvecklingen. För bedömningen av preliminärskatteuppbörden under innevarande budgetår lämnar uppbördsstatistiken . vägledning. Denna statistik omfattar uppgifter om influtna belopp av preliminär A- och Bskatt. Med hjälp av denna statistik har uppbörden kunnat följas t. o. m. uppbördsterminen i september 1973. | 3 Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bil, 2
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen : 34
I den andra etappen beräknas den slutligt påförda skatten med utgångspunkt från antaganden om inkomstutveckling och förändringen av avdrag och underskott. Som hjälpmedel för dessa beräkningar används de tidigare nämnda taxeringsstatistiska uppgifterna avseende taxeringsåret 1973 som RRV insamlat. På dessa uppgifter tillämpas en prognosmodell som innebär att för varje enskild individ i urvalet beräknas inkomsten, underskott och avdrag enligt gjorda antaganden för prognosperioden. Påförda skatter och avgifter beräknas därefter enligt gällande beskattningsregler. Dessa skatter och avgifter summeras och uppräknas till totalnivå. Under förutsättning att inkomstfördelningen varit oförändrad mellan basåret och prognosåret dvs. att inkomstförändringarna fördelat sig likformigt mellan inkomstgrupperna ger beräkningsmodellen förhållandevis goda estimat för prognosåren. Sett över en längre tidsperiod förändras inkomstfördelningen och därmed följer naturligtvis även att estimaten blir osäkrare.
I den tredje etappen av beräkningarna görs vissa överväganden om förändringar i skatteuttaget dvs. förändringar av skillnaden mellan pre- Jiminär och slutlig skatt. De senaste årens omläggningar av skattesystemet har tillsammans med drastiska förändringar av inkomsterna för främst egna företagare och företag bidragit till kraftiga omslag i skatteuttaget. Beräkningarna av storleken på dessa förändringar är mycket svåra att göra och har därför närmast karaktär av allmänna överväganden i anslutning till kalkylerna. .
Preliminärskatteinkomsterna utgör de dominerande posterna bland inkomsttitelns bruttoinkomster. De har utvisat en snabb och oavbruten stegring under budgetåren 1968/69—1972/73.
Vad beträffar den preliminära A-skatten låg uppbörden under uppbördsåret 1973—274 t. o. m. uppbördsterminen i september endast 4,8 2 över samma 4 uppbördsterminer året innan. Denna förhållandevis låga ökningstakt sammanhänger med sänkningen av den statliga skatten mellan 1972 och 1973 med 2 400 milj. kr. För uppbördsterminerna i november 1973 och januari 1974 visar riksrevisionsverkets kalkyl på en stegring av 7,2 6 jämfört med samma terminer året före.
Vid beräkningen av uppbörden av preliminär A-skatt under nästkommande uppbördsår har riksrovisionsveket utgått från den förutsedda stegringen av lönesumman under 1974 (jfr s. 12). I höjande riktning påverkas uppbörden i någon mån även av en höjning av den kommunala utdebiteringen — enligt preliminära uppgifter med 6 öre per inkomstskattekrona från den under 1973 gällande medelutdebiteringen av 23: 94. Dessutom ökar uppbörden på grund av att ersättningar vid sjukdom och arbetslöshet m. m. blir beskattade fr. o. m. 1974. I sänkande riktning påverkas uppbörden 1974 av att folkpensionsavgiften slopas fr. o. m. 1974. Detta beräknas medföra ett totalt skattebortfall på 3 840 milj. kr.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 35
Inkomsterna av preliminär B-skatt under de fyra första uppbördsterminerna av innevarande uppbördsår är 0,7 20 lägre än under motsvarande terminer uppbördsåret 1972—73. Preliminär B-skatt debiteras normalt med det belopp som senast påförts som total slutlig skatt. Detta betyder, att de kända resultaten av 1972 års taxering legat till grund för den debiterade B-skatten för innevarande uppbördsår. På samma sätt kommer det nu kända resultatet av 1973 års taxering att ligga till grund för den debiterade B-skatten för nästkommande uppbördsår och taxeringsresultatet vid 1974 års taxering för den debiterade B-skatten för uppbördsåret 1975—76. De skattskyldiga, som erlägger preliminär B-skatt, har emellertid möjlighet att begära jämkningar i den preliminära B-skatten. Av denna anledning har den debiterade B-skatten brukat avvika från senast kända slutliga skatt.
Jämsides med beräkningarna av preliminärskatteuppbörden har riksrevisionsverket uppskattat vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1974 och 1975 års taxeringar. Vid beräkningen har, förutom med påförda inkomst- och förmögenhetsskatter, räknats med påförda folkpensionsavgifter (endast 1974) och debiterade sjukförsäkrings- och tilläggspensionsavgifter till följande belopp. Som jämförelse har även de påförda avgifterna enligt 1972 års taxering medtagits.
Taxeringsår
1973 1974 1975
Milj. kr. Folkpensionsavgifter 3 500 3 700 — Sjukförsäkringsavgifter 2 004 2150 2890 Tilläggspensionsavgifter 424 432 440
Med utgångspunkt från ovan nämnda beräkningar av vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1974 och 1975 års taxeringar kan man räkna med cen betydande ökning av fyllnadsbetalningar av preliminärskatt våren 1974, främst till följd av en sänkning av preliminärskatteuttaget. Under våren 1973 inflöt fyllnadsbetalningar av preliminärskatt med 2 408 milj. kr., varav bolagen svarade för 1 040 milj. kr. (43 96).
Bolagens inkomster förutses öka med 10 46 1973, som framgått av verkets enkät, vilket sannolikt kommer att driva upp fyllnadsinbetalningarna våren 1974. En antagen kraftig inkomstökning 1974 väntas bidra till ungefär lika stora fyllnadsinbetalningar även 1975. Med hänsyn till detta beräknar riksrevisionsverket de totala fyllnadsinbetalningarna till 3 000 milj. kr. våren 1974 och 3 100 milj. kr. våren 1975.
Riksrevisionsverket har ansctt sig böra uppskatta under budgetåren 1973/74 och 1974/75 totalt inflytande preliminär A- och B-skatt inklusive fyllnadsbetalningar av preliminärskatt, till 53 520 resp. 60 300 milj. kr. Det bör understrykas, att de angivna beloppen är osäkra inom vida marginaler.
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 36
Såsom förut nämnts blir i samband med att ett visst års preliminärskatt avräknas från den slutliga skatten för samma år det belopp, som återstår att erlägga, påfört de skattskyldiga såsom kvarstående skatt, under det att vad som betalats för mycket i preliminär skatt skall återbetalas som överskjutande skatt. Den inflytande kvarstående skatten kommer sedan att ingå bland inkomstskattetitelns inkomster, medan utbetalningarna av överskjutande skatt upptas bland titelns utgifter.
Omfattningen av den kvarstående och den överskjutande skatten, som belyser preliminärskattebetalningarnas bristande anpassning till de slutligt debiterade skatterna, framgår av följande uppgifter. Tablån omfattar även den slutliga skatten med fördelning på A-längd och B- och C-längd. Taxe- = Slutlig skatt Kvarstående skatt - Överskjutande skatt Tings- = A-längd B-, C- Sum- A-längd B-, C- Sum- A-längd B-,C- Sumår och ma och ma och ma
D- D- Dlängd längd längd
1968 25702 2327 28029 2148 226 2374 2129 370 2499 1969 28406 2811 31217 2357 246 2603 2279 269 2548 1970 = 31945 3029 34974 2520 269 2790 2539 263 2802 1971 = 37187 3078 40265 3007 290 3297 2776. 352 3127 1972 37461 «2824 40285 1890 332 2222 4170 387 4556 1973 43257 3481 46737 2065 316 2381 4314 326 4641
Som framgår av tablån har den kvarstående skatten överstigit den överskjutande under taxeringsåren 1969 och 1971 medan förhållandet varit omvänt under taxcringsåren 1958, 1970, 1972 och 1973.
Enligt uppgifter avseende 1973 års taxcring fördelar sig den kvarstående skatten med 2 065 milj. kr. på fysiska personer och 316 milj. kr. på aktiebolag m., fl. Räntan på den kvarstående skatten uppgår till 154 milj. kr. Återbetalningarna av överskjutande skatt fördelar sig med 4 314 milj. kr. på fysiska personer och 326 milj. kr. på övriga skattskyldiga. Räntan på överskjutande skatt uppgår till 144 milj. kr. Det faktum att de preliminärt erlagda skatterna, inklusive fyllnadsinbetalningar, kraftigt översteg de slutligt påförda skatterna både vid 1972 och 1973 års taxering sätts i samband med följande faktorer. Slopandet av kommunalskatteavdraget enligt 1970 års skattereform medförde att preliminärskatteuttaget höjdes eftersom avdraget i de äldre källskattetabellerna överskattades under år då medelutdebiteringen steg och inkomsterna ökade. Sidoinkomsterna, som i allmänhet är preliminärt obeskattade, sjönk och bidrog därmed till att reducera den slutligt påförda skatten liksom även de snabbt ökande avdragen och underskotten i olika förvärvskällor. De fysiska personer som har att erlägga preliminär B-skatt debiterades för 1971 resp. för 1972 B-skatt grundad på den högre skattenivån enligt det skattesystem som gällde före år 1971, vilket gjorde att den preliminärt erlagda B-skatten för inkomståren 1971 och 1972, till skillnad
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 37
från de närmast föregående åren, i det närmaste överensstämde med den slutligt påförda skatten samma år.
Riksrevisionsverket har räknat med att den överskjutande skatten kommer att överstiga den kvarstående skatten även vid 1974 års taxering trots att principerna för preliminärskattetabellerna ändrades något 1973. Skatteuttaget reducerades med drygt en halv miljard. Beträffande beloppen för den överskjutande och kvarstående skatten räknar riksrevisionsverket med att de blir av storleksordningen 4 100 milj. kr. resp. 2 500 milj. kr. exkl. ränta.
Nettot mellan överskjutande skatt och kvarskatt beräknas för fysiska personer vid 1974 års taxering bli betydligt lägre än vid 1973 års taxering. För aktiebolagen väntas kvarskatten bli i det närmaste lika stor som överskjutande skatten.
Den kvarstående skatt, som påförs enligt taxeringarna 1973 och 1974, skall erläggas under budgetåren 1973/74 resp. 1974/75. Under dessa budgetår utbetalas även den överskjutande skatten enligt nämnda taxeringar. Vid beräkningen av de belopp, varmed kvarstående skatt kommer att inflyta, får hänsyn tas till att cn del av de påförda beloppen icke erläggs i rätt tid utan blir restförda. Den inflytande kvarstående skatten uppskattas för budgetåret 1973/74 till 1 790 milj. kr. och för budgetåret 1974/75
till 1 860 milj. kr.
Såsom framgått av det föregående redovisas även vissa socialförsäkringsavgifter från direktdebiterade arbetsgivare över inkomstskattetiteln. Med ledning av de uppgifter, som lämnats av riksförsäkringsverket i skrivelse till riksrevisionsverket den 1 november 1973, kan dessa bidrag och avgifter beräknas komma att uppgå till 5 650 milj. kr. för innevarande och till 8 740 milj. kr. för nästföljande budgetår. I dessa belopp har medräknats statliga arbetsgivaravgifter. Den kraftiga ökningen av direktdebiterade arbetsgivaravgifter beror på de från 1974 införda nya avgifterna till folkpensioneringen och arbetslöshetsförsäkringen.
Slutligen beräknar riksrevisionsverket inflytande restantier, sjömansskatt, tillkommande skatt m. m. till I 250 milj. kr. för budgetåret 1973/ 74 och till 1 350 milj. kr. för budgetåret 1974/75.
Under hänvisning till det anförda beräknar riksrevisionsverket, på sätt framgår av på s. 40 intagen sammanfattning, samtliga inflytande inkomster på titeln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. under budgetåret 1973/74 till 62 210 milj. kr. och under budgetåret 1974/75 till 72 250 milj. kr.
Beräkning av titelns utgifter
Inkomstskattetiteln har under första delen av budgetåret 1973/74 belastats med utbetalningar till kommunerna med ca 13320 milj. kr. I detta belopp ingår även ett förskott för 1973 av det skattebortfallsbidrag som utgår till kommuner, landstingskommuner och församlingar med
Prop. 1974:1 Bilaga I Finansplanen 38
anledning av att skatteunderlaget minskade tll följd av 1970 års skattereform. Till grund för bidragsgivningen ligger ett beräknat skattebortfall för kommunerna på 1250 milj. kr. för år 1971. Bidragen utbetalades första gången 1973 och avses utgå i form av tillskjutet skatteunderlag. Förskottet för inkomståret 1973 regleras över inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet medan det slutliga bidraget för inkomståret 1971 betalas över utgiftsanslag. Härtill kommer kommunernas andel av sjömansskatten på omkring 90 milj. kr. För kalenderåret 1974 skall utbetalningarna av förskott grundas på skatteunderlaget enligt 1973 års taxcring. Enligt uppgifter från statistiska centralbyrån om den beskattningsbara inkomstens storlek och om den kommunala utdebiteringen har riksrevisionsverket beräknat utbetalningarna av förskott på kommunal inkomstskatt under kalenderåret 1973 till ca 25 230 milj. kr. Slutavräkningen på det under kalenderåret 1972 utbetalade förskottet på kommunal inkomstskatt har beräknats till omkring 2 700 milj. kr. Dessutom beräknas det förskotterade skattebortfallsbidraget uppgå till 1210 milj. kr. Sammanlagt skulle sålunda utbetalningarna under kalenderåret 1974 kunna beräknas till omkring 29 140 milj. kr. (exkl. sjömansskatt på ca 95 milj. kr.). Hälften av detta belopp skall utbetalas under senare hälften av budgetåret 1973/74. Utbetalningarna av kommunalskattemedel under budgetåret 1973/74 kan sålunda beräknas till ca 27 980 milj. kr.
Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1974/75 skulle enligt det föregående för budgetårets första hälft uppgå till omkring 14 670 milj. kr. (inkl. sjömansskatt 95 milj. kr.). För senare hälften av samma budgetår kan utbetalningarna med utgångspunkt från den antagna inkomstutvecklingen under år 1973 samt under förutsättning av en kommunal medelutdebitering på 24:25 kr. per inkomstskattekrona beräknas till omkring 16 420 milj. kr. Statens utbetalningar av kommunalskattemedel under budgetåret 1974/75 skulle enligt dessa beräkningar komma att uppgå till ca 31 090 milj. kr. De beräknade utbetalningarna av kommunalskattemedel under kalenderåren 1973, 1974 och 1975 samt budgetåren 1973/74 och 1974/75 har sammanställts i följande tablå (milj. kr.).
| Kalenderår 1973 1974 | Budgetår 1975 1973/74 1974/75 | ||
| 1:a halvåret 13 320 14 570 16 420 | 13 410 | 14 670 | |
| 2:a halvåret 13 410 14 670 16 520 | 14 570 | 16 420 | |
| Summa 26 730 29 240 32 940 | 27 980 | 31 090 |
Från riksstatstiteln skall vidare återbetalas överskjutande preliminärskatt. Såsom framgått av det föregående uppgår denna för budgetåret 1973/74 till ca 4 640 milj. kr. För budgetåret 1974/75 har den beräknats till 4 100 milj. kr. Härtill kommer restitutioner på grund av nedsättning i taxering m. m., vilka uppskattas till 300 milj. kr. för vartdera budgetåret.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 39
Till de allmänna försäkringskassorna skall utbetalas förskott och slutavräkningsbelopp avseende avgifter från direktdebiterade och skattedebiterade arbetsgivare samt skattedebiterade egenavgifter. Med ledning av uppgifter från riksförsäkringsverket beräknar riksrevisionsverket ifrågavarande utbetalningar till 6 110 milj. kr. för budgetåret 1973/74 och till 8 040 milj. kr. för budgetåret 1974/75. Riksrevisionsverket har vidare förutsatt, att förskott på avgifter till försäkringskassorna under nästkommande budgetår endast kommer att utgå med det belopp som utöver avräkningsmedlen erfordras för att täcka kassornas medelsbehov.
Under budgetåren 1973/74 och 1974/75 kommer vid 1973 och 1974 års laxeringar skattedebiterade avgifter till tilläggspensioneringen att utbetalas till allmänna pensionsfonden. Med ledning av uppgifter från riksförsäkringsverket beräknar riksrevisionsverket ifrågavarande utbetalningar till 420 milj. kr. för budgetåret 1973/74 och till 430 milj. kr. för budgetåret 1974/75.
Titeln skall slutligen belastas med omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och vissa annuiteter samt arbetsgivaravgift. Sammanlagt kan de ifrågavarande omföringarna beräknas uppgå till omkring 160 milj. kr. för budgetåret 1973/74 och till 170 milj. kr. för budgetåret 1974/75.
Enligt det föregående har riksrevisionsverket på sätt framgår av nedan intagen sammanfattning beräknat titelns utgifter för budgetåret 1973/74 till 39 610 milj. kr. samt för budgetåret 1974/75 till 44 130 milj. kr.
Avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel
Genom beslut av 1952 års riksdag inrättades en fond för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Fonden ingår som en del av budgetutjämningsfonden och avsättningar och återföringar berör sålunda icke de redovisade inkomsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m.
I riksstaten för budgetåret 1973/74 har räknats med en nettoavsättning till budgetutjämningsfonden på 200 milj. kr. De avsättningar och återföringar, som enligt nu föreliggande beräkningar bör verkställas under budgetåren 1973/74 och 1974/75 framgår av följande sammanställning:
1973/74 1974/75
Milj. kr. Avsättning 4750 5850 Återföring 3 100 4000 Nettoavsättning 1 650 1850
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 40
Sammanfattning av beräkningarna
De beräkningar av inkomsterna och utgifterna på inkomstskattetiteln, för vilka redogjorts i det föregående, kan sammanfattas på följande sätt. Som jämförelse har även medtagits motsvarande belopp för det avslutade budgetåret 1972/73. Beloppen anges i milj. kr.
1972/73 — 1973/74 — 1974/75
Inkomster:
| Prel. A-skatt under terminerna | 41 122 44 250 50 020 |
| Prel. B-skatt under terminerna | 5953 6 270 7180 |
| Fyllnadsbetalningar av preliminärskatt | 2408 3 000 3 100 |
| Kvarstående skatt | 1568 1790 1 860 |
Socialförsäkringsavgifter från direktdebiterade
arbetsgivare m. m, 3 543 5 650 8 740 Tillkommande skatt, sjömansskatt, restantier
m. m. 705 1250 1350
Summa inkomster 55 299 62 210 72250
Utgifter: Kommunalskattemedel! 26 063 27 980 31 090
Överskjutande skatt 4616 4 640 4100
Övriga restitutioner 393 300 300 Utbetalningar till allmänna försäkringskassorna,
| m.m. | 5415 6 110 7 900 | ||
| Utbetalningar till allmänna pensionsfonden | 396 | 420 | 430 |
| Omföringar | 150 Summa utgifter — 37 033 39 610 44 130 | 160 | 310 |
| Inkomster utöver utgifter | 18 266 22 600 28 120 |
1 Inklusive förskotterade skattebortfallsbidrag.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. till 22 600 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 28 100 000 000 kr. för 1974/75.
Kupongskatt
Ny kupongskatteförordning den 20 november 1970 (nr 624) tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1971. Bestämmelserna är avpassade till lagen den 20 november 1970 (nr 596) om förenklad aktichantering. Kupongskatt skall erläggas för utdelning på aktie i svenskt akticbolag av i utlandet bosatta och vissa med dem likställda aktieägare. Kupongskatt utgår med trettio procent av utdelningen, då särskilt avtal med berört land inte föreligger. Skatten innehålls när utdelningen lyfts och inbetalas av bolagen till riksskatteverket. I kupongskattekungörelse den 26 februari 1971 (nr 49) meddelas vissa föreskrifter om utländsk förvaltare av aktier.
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning | 41 | ||||
| Budgetår | 1969/70 1970/71 1971 /72 1972/73 1973/74 | ||||
| Riksstat | 13,5 | 23,0 | 22,0 | 24,0 | 20,0 |
| Redovisat | 21,4 | 20,5 | 17,3 | 29,0 | . |
I skrivelse till riksrevisionsverket den 7 november 1973 har riksskatteverket beräknat inkomsten av kupongskatt till 23 milj. kr. för budgetåret 1973/74 och till 24 milj. kr. för budgetåret 1974/75.
Riksrevisionsverket ansluter sig till riksskatteverkets beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln kupongskatt till 23 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 24000 000 kr. för 1974/75.
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 | ||||
| Riksstat | 1.0 | 1,0 | 1,0 | 2,0 | 2,0 |
| Redovisat | 1,3 | 1,5 | 2,1 | 0,8 | . |
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln utskiftningsskatt och ersättningsskatt till 1 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 1 000 000 kr. för 1974/75.
Skogsvårdsavgifter
Enligt förordning den 28 juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift skall sådan avgift erläggas för jordbruksfastighet, vilken vid fastighetstaxering åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, dock med vissa undantag. Avgiften utgår i förhållande till nämnda taxeringsvärden, dock med högst en och en halv promille. För varje år bestäms med vilket promilletal avgiften för det året skall utgå.
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgcetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1969/70 — 1970/71 = 1971/72 = 1972/73 = 1973/74 | |||
| Riksstat | 10,2 | 10,2 | 11,7 | 11,7 11,7 |
| Redovisat | 9,7 | 9,6 | 11,2 | 11)! |
I skrivelse till riksrevisionsveket den 15 oktober 1973 har skogsstyrelsen anfört följande:
”Genom kungörelsen (1973: 72) om uttagande av skogsvårdsavgift för är 1973 har Kungl, Maj:t med stöd av riksdagens beslut funnit gott förordna att det promilletal, med vilket skogsvårdsavgift enligt förordningen (1946: 324) om skogsvårdsavgift skall utgå för år 1973 skall vara 0,9 promille.
Enligt inhämtad uppgift från Er uppgår underlaget för beräkning av skogsvårdsavgift år 1973 till 12 600 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 42
Den i riksstaten för budgetåret 1973/74 upptagna inkomsten av skogsvårdsavgifter är 11,7 milj. kr. Vid tillämpning av promilletalet 0,9 på underlagssumman 12 600 milj. kr. skulle inkomsten för detta budgetår bli 11 340 milj. kr. Det verkliga inkomstutfallet avviker emellertid alltid något från det utifrån teoretiska utgångspunkter beräknade beloppet. Skogsstyrelsen finner därför inte skäl beräkna inkomsten av skogsvårdsavgifter för budgetåret 1973/74 till annat belopp än det i riksstaten upptagna, 11.7 milj. kr.
För att inkomsten av skogsvårdsavgifter budgetåret 1974/75 skall uppgå till 11.7 milj. kr. — vilket skogsstyrelsen i sin anslagsframställning för det budgetåret räknat med att den skall göra — skulle vid samma underlagssumma 1974 som 1973 avgiften för år 1974 rent matematiskt behöva tas ut med 0,928 promille. Med hänvisning till ovanstående erfarenhetstal vill skogsstyrelsen emellertid föreslå oförändrat promilletal — 0,9 promille — för år 1974 och beräkna inkomsterna för budgetåret 1974/75 till 11,7 milj. kr.”
Riksrevisionsverket ansluter sig till skogsstyrelsens beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln skogsvårdsavgifter till 11 700 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 11 700 000 kr. för 1974/75.
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 | ||||
| Riksstat | 3,0 | 3,0 | 3,0 | 3,0 | 3,0 |
| Redovisat | 2,0 | 2,4 | 2,4 | 2,2 | . |
Bevillningsavgift för särskilda förmåner och rättigheter utgår för i utlandet bosatt person, som anordnar eller medverkar vid offentlig föreställning i Sverige.
Enligt förordning den 17 december 1969 (nr 791) har avgiften för anordnare höjts från 10 till 15 96 av bruttoinkomsten. Bestämmelsen gäller fr. o. m. den 1 mars 1970. För medverkande höjdes avgiften från 20 till 30 20 den 1 januari 1971.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter till 3 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 3 000 000 kr. för 1974/75.
Arvsskatt och gåvoskatt
Arvs- och gåvoskatt utgår enligt förordning den 6 juni 1941 (nr 416) med därefter senast genom förordning den 26 maj 1972 (nr 255) företagna ändringar, vilka trädde i kraft den 14 juni 1972. Skattskyldig är den som genom arv eller testamente eller genom gåva förvärvar egendom. Befriade från skyldighet att erlägga arvs- och gåvoskatt är staten
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 43
och vissa stiftelser samt från att erlägga gåvoskatt dessutom bl. a. kyrka, landsting, kommuner och hushållningssällskap. Uppbörden av arvsskatt och gåvoskatt ombesörjs av länsstyrelserna.
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.). Budpgetår 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 Riksstat 210,0 270,0 300,0 270,0 280,0 Redovisat 236,6 235,1 262,1 269,5 .
Därav influten
gåvoskatt ca 44,5 42,3 28,9 27,1
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln arvsskatt och gåvoskatt till 280 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 300 000 000 kr. för 1974/75.
Lotterivinstskatt
Enligt förordning den 28 september 1928 (nr 376) utgår skatt på vinst i svenskt lotteri och på vinst vid dragning på premieobligationer om vinstens värde överstiger 100 kr. i fråga om varu- eller tombolalotteri och 25 kr. i fråga om penninglotteri. Fr. o. m. den 1 juli 1966 höjdes genom förordning den 27 maj 1966 (nr 219) värdet för skattepliktig varu- eller penningvinst till 200 resp. 50 kr. Skatten utgår för närvarande med 2070 på premieobligationsvinst och med 30 96 av vinstens värde på annan vinst. På annan vinst än sådan i varu- eller tombolalotteri skall skatt dock ej erläggas med högre belopp än att därefter återstår femtio kronor. Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde inräknas den på vinsten belöpande skatten. Lotteriets anordnare eller premieobligationens utfärdare skall innehålla så stor del av vinsten, som motsvarar den stadgade skatten på densamma. Det åligger lotteriarrangör att erlägga den på vinsterna belöpande skatten genom insättning på postgirokonto hos riksskatteverket som är beskattningsmyndighet.
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 | |||
| Riksstat | 100,0 | 100,0 | 105,0 | 135,0 135,0 |
| Redovisat | 97,5 | 107,7 | 126,5 1137,2 | . |
1 Därav 9,0 milj. kr. på skatt på spel.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatteverket beräknat inkomsterna av lotterivinstskatt till 140 milj. kr. för innevarande budgetår och till 145 milj. kr. för budgetåret 1973/74.
Riksrevisionsverket ansluter sig till riksskatteverkets beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln lotterivinstskatt till 140 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 145 000 000 kr. för 1974/75.
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 44
Stämpelskatt och stämpelavgift
Stämpelskatt utgår enligt stämpelskatteförordningen den 21 maj 1964 (nr 308) med därefter senast genom förordning den 28 december 1972 (nr 824) företagna ändringar, och omfattar förvärv av fast egendom och tomträtt, inteckning för fordran, förvärv av registreringspliktigt fartyg, emission av aktier, obligationer och vissa andra svenska värdepapper, insatser i svenska kommanditbolag, vissa transaktioner med utländska värdepapper samt lotterier. Inom det skattepliktiga området utgår stämpelskatt med vissa undantag (bl. a. för stat och kommun) enligt följande beräkningsgrunder.
Vid förvärv av fast egendom och tomträtt skall stämpelskatt erläggas med en krona för varje fullt hundratal kronor av egendomens värde dock lägst tio kronor. Förvärvas egendom av juridisk person utgår skatten i regel med dubbelt belopp. Då inteckning för fordran beviljas eller då ansökan om sådan inteckning förklaras vilande skall stämpelskatt utgå med fyra kronor för varje fullt tusental kronor av det kapitalbelopp, för vilket inteckning beviljas eller ansökan om inteckning förklaras vilande. Vid förvärv av registreringspliktigt fartyg med ett värde av minst 25 000 kr. skall stämpelskatt erläggas med en krona för varje fullt hundratal kronor av fartygets värde vid tiden för förvärvet. Vid emission av aktier, obligationer och vissa andra svenska värdepapper utgår stämpelskatt vad avser aktier med tio öre för varje fullt tiotal kronor av aktiens nominella belopp eller, om högre belopp skall betalas för aktierna, av det högre beloppet och vad avser obligationer och andra skuldebrev med 60 öre för varje påbörjat hundratal kronor av skuldebrevets nominella belopp. För lotteri skall under vissa förutsättningar stämpelskatt utgå med fem kronor för varjo fullt hundratal kronor av insatsbeloppet i den mån detta överstiger 15 000 kr.
Stämpelavgift utgår enligt förordning den 21 maj 1964 (nr 309) om ändring i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) vid köp och byte av fondpapper.
Enligt stämpelkungörelsen skall influtna stämpelmedel inlevereras till riksskatteverket resp. sjöfartsstyrelsen, som är uppbördsmyndigheter.
De beräknande och redovisade inkomsterna på titeln stimpelskatt och stämpelavgift framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1969/70 1970/71 = 1971/72 — 197273 — 1973/74 | ||
| Riksstat | 250,0 | 260,0 | 254,0 329,0” 344,0 |
| Redovisat | 12551 | 252,1 | 326,0 336,8 . |
1 Därav ca 15 milj. kr. från emission av aktier i det fr.o.m. den 1 januari 1970 bildade statliga förvaltningsbolaget.
Riksskatteverket hari sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket beräknat inkomsterna av stämpelskatt och stämpelavgift till 380 milj. kr. för innevarande budgetår och till 400 milj. kr. för budgetåret 1974/75.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 45
Sjöfartsstyrelsen uppskattar inkomsterna av stämpelskatt vid förvärv av registreringspliktiga fartyg till 6,5 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1973/74 och 1974/75.
Riksrevisionsverket ansluter sig till riksskatteverkets och sjöfartssty- -relsens beräkningar och beräknar således inkomsterna på titeln stämpelskatt och stämpelavgift till 386 500 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 406 500 000 kr. för 1974/75.
2. Automobilskattemedel
Fordonsskatt
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 |
| Riksstat | 1 140,0 1210,0 1305,0 1 320,0 140,0 |
| Redovisat | 1129,6 1232,0 1278,4 1356,8 . |
Enhet förordning den 2 juli 1922 (nr 260) om automobilskatt skall för automobil eller släpvagn, som efter vad särskilt är stadgat, blivit här i riket registrerad, årligen erläggas skatt enligt i förordningen meddelade bestämmelser. Skattesatserna har justerats vid flera tillfällen, senast enligt förordning den 24 november 1972 (590). Fr.o.m. den 1 januari 1970 utgår skatt på traktorer enligt förordning den 23 maj 1969 (nr 297) med därefter senast genom förordning den 17 december 1971 (nr 1221) företagna ändringar.
I samband med omläggningen av vägtrafikbeskattningen upphör förordningarna om automobilskatt och traktorskatt att gälla med utgången av år 1973, varför inkomsttiteln fordonsskatt borttas fr. o. m. budgetåret 1974/75. För innevarande budgetår avser titeln de fordonsskatter som inflyter under andra halvåret 1973.
Enligt uppgift i förenämnda skrivelse från riksskatteverket uppgick nettouppbörden av fordonsskatter under tiden juli—oktober 1973 till 137,8 milj. kr.
Med hänsyn tagen till uppbördskungörelsen den 17 november 1972 (nr 644) och till förväntade nettoökningar i fordonsbeståndet under andra halvåret 1973 beräknar riksrevisionsverket inkomsterna på titeln fordonsskatt för budgetåret 1973/74 till 209 000 000 kr.
Bensin- och brännoljeskatt
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 46
| Budgetår | 1969/70 — 1970/71 = 1971/72 1972/73 1973/74 |
| Riksstat | 1 900,0 2 005,0 2 038,0 2 104,0 2 052,0 |
| Redovisat | 1914,3 1 990,5 2 050,5 2093,5 . |
Därav
bensinskatt 1 578,1 1 625,6 1 690,1 1 728,3
brännoljeskatt 349,9 378,7 374,0 > 378,3
restitutioner 13,7 13,8 13,6 13,6
Gällande bestämmelser för bensinskatt återfinns i förordning den 7 april 1961 (nr 372), vilken ändrades senast genom förordning den 4 juni 1971 (nr 252). Enligt bestämmelserna i denna förordning skall bensinskatt erläggas för bensin och andra motorbränslen, som innehåller minst 70 viktprocent bensin, samt för alkohol och alkoholblandningar avsedda för användning till motordrift. Den som inom riket tillverkar bensin är skyldig att vara registrerad hos riksskatteverket. Den som i större omfattning återförsäljer eller förbrukar bensin eller håller bensin i lager må efter ansökan registreras hos riksskatteverket. Skattskyldighet inträder för bensin, som av den som är registrerad levereras till köpare som icke är registrerad, eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning samt för bensin, som av annan än registrerad införs till riket, när införseln sker. Skattskyldig är den registrerade eller eljest den för vars räkning införseln äger rum. När skatt skall utgå vid införsel är generaltullstyrelsen beskattningsmyndighet. I fråga om skatt som skall utgå i andra fall är riksskatteverket beskattningsmyndighet. Enligt förordning den 9 april 1965 (nr 78) utgår bensinskatt med 43 öre för liter fr. o. m. den 1 juli 1965.
Enligt förordning den 29 maj 1964 (nr 352), vilken trädde i kraft den 1 juli 1964, skall särskild skatt (gasolskatt) erläggas för gasol och annan vara, som helt eller till huvudsaklig del består av gasformiga kolväten och som används till drift av motor i motorfordon. Skattskyldig är ägare av motorfordon som är inrättat för att drivas med gasol. Den som är skattskyldig enligt denna förordning skall vara registrerad hos riksskatteverket, vilket även är beskattningsmyndighet. Skatten utgår med 29 öre för liter utom i fråga om buss, vars tjänstevikt överstiger 3 000 kilogram, då skatten utgör 22 öre för liter. Enligt förordning den 23 maj 1969 (nr 303) utgår fr. o. m. den 1 januari skatt även för gasol som förbrukas för drift av traktor och motorredskap tillhörande klass I.
Brännoljeskatt utgår enligt förordning den 15 december 1961 (nr 653), vilken ändrades senast genom förordning den 17 december 1971 (nr 1222), för brännolja, som är ägnad att användas till drift av motor i motorfordon. Förordningen om brännoljeskatt upphör att gälla den 1 januari 1974, då vägtrafikskatteförordningen (1973: 601) träder i kraft.
Skatt utgår icke för mineraloljeprodukt, som införs till riket för att vid oljeraffinaderi användas uteslutande såsom råvara vid tillverkning av bensin. Dessutom är från beskattning undantagen bensin och motorsprit,
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 47
som används för järnvägsdrift, civil och militär luftfart, avprovning av motorer och annat tekniskt ändamål än motordrift. Vidare är efter särskild prövning av riksskatteverket bensin, som förbrukats eller försålts för förbrukning vid produktion av skattepliktig elkraft, undantagen från beskattning.
Beskattningsmyndighet är vid införsel generaltullstyrelsen och i övriga fall riksskatteverket.
Riksskatteverket har i skrivelse till riksrevisionsverket den 7 november 1973 anfört följande:
”Bensinskatt
Bensinskatt inflöt under budgetåret 1972/73 med 1 728,3 milj. kr. Under tiden juli+-oktober 1973 har influtit 658,1 milj. kr. (juli—oktober 1972 623,2 milj. kr.). Enligt inhämtade uppgifter från oljeföretagen torde under november och december 1973 inkomsten av bensinskatt bli ungefärligen (170+145 =) 315 milj. kr. (motsvarande månader 1972 inflöt 163,4+138,4 eller tillhopa 301,8 milj. kr.). Under tiden juli— december 1973 beräknas därför inkomsten av bensinskatt bli 973 milj. kr. eller ca 5 20 högre än under motsvarande tid föregående år. Inkomsten av bensinskatt under tiden januari-—juni 1973 uppgick till 803,3 milj. kr. Om man räknar med en fortsatt inkomstökning av 5 6, blir inkomsten under motsvarande tid 1974 ca 843 milj. kr.
RSVs uppbörd under budgetåret 1973/74 skulle sålunda kunna beräknas bli (973 + 843 =) 1 816 eller avrundat 1 815 milj. kr. Under antagande av en fortsatt årlig ökning av bensinkonsumtionen med ca 5 46 beräknar verket skatteinkomsten under budgetåret 1974/75 till 1900 milj. kr. och under budgetåret 1975/76 till 2 000 milj. kr.
Brännoljeskatt (inkl. gasolskatt)
Brännoljeskatten upphör med 1973 års utgång. Inkomsten av denna skatt under innevarande budgetår kommer därför att hänföra sig till förbrukningen av brännolja under andra, tredje och fjärde kvartalen 1973. Skatten för denna förbrukning inflyter i princip under tiden juli 1973—-4februari 1974.
Under tiden juli--november 1972 inflöt brännoljeskatt med 181,6 milj. kr. Under juli-november 1973 beräknas inkomsten av brännoljeskatt bli ca 193 milj. kr. eller 6,3 96 högre än under motsvarande tid 1972. (Under tiden juli—oktober 1973 har inte någon gasolskatt influtit.) |
Under tiden december 1972—februari 1973 inflöt brännoljeskatt med 100 milj. kr. Om man för motsvarande tid innevarande budgetår räknar med en konsumtionsökning av 6 7, blir inkomsten under tiden juli 1973—februari 1974 (193+106 =) 299 milj. kr. Från detta belopp skall dras återbetalning av brännoljeskatt enligt 9 § brännoljeskatteförordningen och 2 8 brännoljeskattekungörelsen. Denna kan under tiden mars—juni 1974 beräknas uppgå till ca 3 milj. kr. Inkomsten skall vidare minskas med den återbetalning av brännoljeskatt, som skall ske på vissa lager av beskattad brännolja vid utgången av år 1973. Detta belopp är svårt att beräkna men kan uppskattas till 25 milj. kr.
RSVs uppbörd under budgetåret 1973/74 kan således beräknas till
(299 — 3 — 25 =) avrundat 270 milj. kronor.
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 48
RSVs uppbörd under budgetåren 1974/75 och 1975/76 kan beräknas bli 3 milj. kr. respektive 1 milj. kr. Den sammanlagda inkomsten av bensin- och brännoljeskatt kan följaktligen anges till (1 815+270 =) 2 085 milj. kr. för budgetåret 1973/74 och (1 900-+3 =) 1903 milj. kr. för budgetåret 1974/75 samt (2 000-+-1 =) avrundat 2 000 milj. kr. för budgetåret 1975/76.”
Statens jordbruksnämnd har i skrivelse till riksrevisionsverket den 15 oktober 1973 uppskattat utbetalningarna på titeln till 11,0 milj.kr. för budgetåret 1973/74 och till 2,5 milj.kr. för budgetåret 1974/75.
Den pågående oljekrisen kommer sannolikt att minska inkomsterna av bensin- och brännoljeskatt. I prop. 1973: 203 föreslås att allmänna ransoneringslagen skall äga tillämpning till utgången av november 1974. Med ledning av preliminära uppgifter från statliga myndigheter och Svenska Petroleum Institutet antar riksrevisionsverket att ökningen av drivmedelskonsumtionen kommer att utebli under november—december och att konsumtionen därefter kommer att minska med 20 46. För budgetåret 1973/74 medför detta antagande en minskning av inkomsterna med 105 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln bensin- och brännoljeskatt till 1 970 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 1 900 000 000 kr. för 1974/75.
Vägtrafikskatt
Fr.o.m. den 1 januari 1974 utgår vägtrafikskatt enligt förordning den 5 juni 1973 (nr 601) i form av fordonsskatt och kilometerskatt. Fordonsskatt utgår för motorfordon, traktor, motorredskap eller släpvagn, om fordonet är celler bör vara registrerat och ej avställt (skattepliktigt fordon). Kilometerskatt utgår för skattepliktig personbil, lastbil eller buss, om fordonet är inrättat för att drivas med annat drivmedel än bensin eller gasol (Kilometerskattepliktigt fordon).
Omläggningen av vägtrafikbeskattningen medför cn justering av skattesatserna i de tidigare gällande förordningarna om automobilskatt och traktorskatt. Skattesatserna för trafiktraktorer och släpvagnar som dras av kilometerskattepliktigt fordon celler trafiktraktor har höjts för att kompensera bortfallet av brännoljeskatten. För lastbilar och bussar med totalvikter av högst tre ton har justeringar skett i skattesatserna på grund av att övergången år 1971 till beskattning efter totalvikt lett till något för hög skatt.
Fordonsskatt beräknas för personbilar, traktorer och motorcyklar efter tjänstevikt och för lastbilar, släpvagnar och bussar efter totalvikt.
Fordonsskatten utgår med ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp för varje påbörjat 100-tal kilogram av skattevikten över en mot grundbeloppet svarande skattevikt. Storleken på grundbeloppet är för last-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 49
bilar och bussar beroende på drivmedelsslag och totalviktsintervall samt för lastbilar dessutom antal hjulaxlar och förekomsten av anordning för påhängsvagn. För släpvagnar bestäms tilläggsbeloppet av antal hjulaxlar, totalviktsintervall, huruvida släpvagnen är påhängsvagn eller annan släpvagn samt huruvida den dras av kilometerskattepliktigt fordon eller trafiktraktor. .
Kilometerskatten beräknas efter antal körda kilometrar och utgår med ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp för varje påbörjat 100-tal kilogram över en mot grundbeloppet svarande skattevikt.
Den ordinarie uppbörden av fordonsskatt, som tidigare ägde rum under tiden 10 februari —4 mars, sker fr. o. m. 1974 enligt ett rullande system. Rullande skatteuppbörd innebär att slutsiffran i fordonets registreringsnummer anger i vilken månad fordonsägaren skall betala skatten. Skatten omfattar ett år fr. o. m. den följande månaden. Varje månad utom juli blir uppbördsmånad för någon del av fordonsbeståndet. Enligt vägtrafikskattekungörelsen den 19 oktober 1973 (nr 776), som ersätter uppbördskungörelsen den 17 november 1972 (nr 644) och tidigare förordningar om betalningsanstånd, uppdelas skatten för fordon med en årsskatt överstigande 1 500 kr. i fyra lika delbetalningar. För sådana fordon finns fyra uppbördsmånader, vilka i likhet med fordon med odelad uppbörd är beroende av slutsiffran i registreringsnumret. Uppbörden av kilometerskatt sker i anslutning till uppbörden av fordonsskatt.
Beräkningen av vägtrafikskatten för budgetåret 1973/74 påverkas av de särskilda bestämmelser som gäller för övergången till rullande skattcuppbörd. Alla fordonsägare betalar skatt under tiden 21 januari—11 februari. Den skatt som skall betalas vid detta tillfälle är beroende av slutsiffran i fordonets registreringshummer. För de fordon som har -: odelad uppbörd kommer uppbörden under januari—februari att i genomsnitt omfatta 7 månader. Ett fordon med t. cx. slutsiffra 3 erlägger skatt för månaderna januari-juni. I juni månad infaller dess ordinarie uppbördsmånad då det erlägger skatt för ett helt år. Under första halvåret 1974 kommer sålunda 110 96 av den normala årsskatten att inflyta för fordon med odelad uppbörd. På motsvarande sätt kan beräknas att fordonsskatten för fordon med delad uppbörd i genomsnitt kommer att utgöra ca 68 26 av årsskatten.
Kilometerskatten under första halvåret 1974 kommer i genomsnitt att uppbäras för ca fyra månaders körning.
Utvecklingen av beståndet (netto) av olika fordonsslag under de senaste åren enligt centrala bilregistret belyses av följande uppställning.
4 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bil. 2
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 50
Antal fordon vid utgången av resp. år samt nettoförändringen av fordonsbeståndet under året
1968 1969 1970 1971 1972 Personbilar — 2071 303 2193 634 2287 709 2356 581 2456 940
95055 + 122331 + 94075 + 68872 + 100359 Lastbilar 138 769 142 603 144 514 142 319 145 403
+ 973 + 3834 + 1911 — 2195 + 3 084 Släpfordon 107 380 123 083 136 321 144 312 152 415
+ 10185 + 15703 + 13238 + 7991 + 15103
| Bussar | + 514 + 983 + 673 -— 71 + 1448 | 12.597 | 13 580 | 14 253 | 14182 | 15 630 |
| Traktorer | + 6855 — 9749 — 4733 + 366 + 4161 | 257 933 248 184 243 451 243 817 247 978 | ||||
| Motorcyklar 44255 | 42 938 | 41 305 | 40132 | 37 198 |
— 3457 — 1317 — 1633 — 1173 — 2934
Under de nio första månaderna 1973 nyregistrerades 164 060 personbilar. Under samma tid 1972 var antalet 150 637.
Vid beräkningen av vägtrafikskatterna för budgetåren 1973/74 och 1974/75 har prognos gjorts för varje fordonsslag. Antalet nyregistrerade personbilar har antagits bli 235 000 st. år 1973. Nettoökningen har antagits bli 98 000 st. år 1974 och 99 000 st. år 1975. För övriga fordonsslag har beräkningarna gjorts utifrån följande antaganden om nettoförändringar i beståndet. Antalet lastbilar beräknas öka med 4 500 st. under 1973. Under de två efterföljande åren beräknas lastbilsbeståndet öka med 3 000 st. per år. Antalet bussar väntas öka med 1 400 st. under 1973. Därefter väntas den årliga ökningen uppgå till 500 st. Släpvagnarna antas öka med 20 000 st. under 1973 och 12 000 st. under 1974 resp. 1975. Fraktorsbeståndet antas öka med 3 000 st. under 1973 och därefter bli oförändrat. Antalet motorcyklar antas bli oförändrat.
I riksstaten för budgetåret 1973/74 har titeln uppförts med 1 500 milj. kr.
I nedanstående tablåer har antalet fordon vid början av åren 1974 och 1975 samt vägtrafikskatten för budgetåren 1973/74 och 1974/75 framräknats.
Fordonsskatt
Antal Total- Beräknad Antal = Total- Beräknad
fordon i skatt medel- fordon i skatt medel-
tusental milj. kr. — skatt per tusental milj. kr. skatt per
1.1.1974 1973/74 fordon 1.1.1975 1974/75 = fordon
| kr. | kr. | |||
| Personbilar 2563 750 | 293 2671 718 | 269 | ||
| Lastbilar | 150 341 2273 | 153 446 2915 | ||
| Släpvagnar | 180 150 | 833 | 192 199 1037 | |
| Bussar | 16 34 2125 | 18 47 2611 | ||
| Traktorer | 251 45 | 179 | 251 41 | 163 |
| Motorcyklar | 37 | 2 54 | 37 2 | 54 |
| Summa | 1322 | 1453 |
1 Den ovan beräknade medelskatten påverkas av förskjutningar mellan viktklasserna, av förändringar i uppbördsförfarandet samt av antaganden om ökningar resp. minskningar av antalet inom de olika fordonsslagen.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 51.
Kilometerskatt
Skatt i milj. kr.
1973 /74 1974/75
| Personbilar | 1 | 46 |
| Lastbilar | 82 | 243 |
| Bussar | 9 | 26 |
| Summa | 102 | 315 |
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln vägtrafikskatt till 1424 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 1768 000 000 kr. för 1974/75.
3. Allmän arbetsgivaravgift
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår — 1969/70 = 1970/71 = 1971/72 = 1972/73 = 1973/74
Riksstat 750,0 880,0 1 905,0 3 150,0 4 715,0 Redovisat — 698,1 1 202,4 1944,1 3 08 6,5 .
Enligt förordning den 6 juni 1968 (nr 419) med därefter senast genom förordning den 2 juni 1972 (nr 376) företagna ändringar skall allmän arbetsgivaravgift erläggas till staten fr. o. m. den 1 januari 1969. Avgiften skall erläggas av arbetsgivare och av fysisk person vilken haft inkomst av här i riket bedriven rörelse eller av här belägen jordbruksfastighet som han själv brukar. Även staten och kommunerna är skyldiga att erlägga avgift.
För arbetsgivare utgår avgiften t.o.m. år 1972 med 2 70 och därefter med 4 20 av summan av vad han under året utgivit som lön till arbetstagare i pengar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad. För vissa redare beräknas dock allmän arbetsgivaravgift efter en lägre procentsats. Vid beräkning av arbetsgivaravgiften skall hänsyn ej tas till arbetstagare vars lön under året ej uppgått till 300 kr. eller till arbetstagare som ej är obligatoriskt försäkrad enligt lagen om yrkeskadeförsäkring.
För fysisk person som haft inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet som brukas av honom utgår allmän arbetsgivaravgift (s. k. egenavgift) t.o.m. år 1972 med 2 2 och därefter med 4 26 av sådan inkomst i den mån arbetsgivare ej skall erlägga allmän arbetsgivaravgift för inkomsten. Inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet som ej uppgår till 500 kr. per år och förvärvskälla skall ej tas med vid beräkning av cgenavgift.
Beträffande debitering och uppbörd av allmän arbetsgivaravgift gäller i stort sett vad som föreskrivits för avgifter till sjukförsäkring och till försäkring för tilläggspension.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 1 november 1973 har riksförsäkringsverket beräknat inkomsterna på riksstatstiteln allmän arbetsgi-
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 52
varavgift till 4 600 milj. kr. för budgetåret 1973/74 och till 5 190 milj. kr. för budgetåret 1974/753.
Riksrevisionsverket ansluter sig till riksförsäkringsverkets beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln allmän arbetsgivaravgift till 4 600 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 5 190 000 000 kr. för 1974/75.
4. Tullar och acciser
Tullmedel
Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av tullmedel under de senast förflutna fyra budgetåren framgår av nedanstående sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1969/70 — 1970/71 = 1971/72 — 1972/73 = 1973/74 | |
| Riksstat | 970,0 1 070,0 1 060,0 970,0 880,0 | |
| Debiterad uppbörd 1138,9 1133,0 1 062,5 1080,7 | . | |
| Influten bruttoinkomst 1 123,4 1127,5 1051,7 1 086,5 | . | |
| Utbetalade restitutioner 714 | 911 | 96,1 107,0 |
Redovisad nettoinkomst 1 046,0 1 036,4 955,6 979,5
Införselns värde (milj. kr.) och debiterad tull i 26 av införselns värde
de senaste fyra budgetåren var:
Budgetår 1969/70 = 1970/71 1971/72 — 1972/73 Införselns värde 33 886 36 101 37175 140854 Debiterad tull i 2, av införselns värde 3,4 3,1 2,9 2,6
1 Prel. uppgift.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 8 november 1973 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av inkomsterna av tullmedel samt vissa andra av tullverkets redovisade statsinkomster framhållit bl. a. föl-
jande: |
”Värdet av importen under de tre första kvartalen år 1973 uppgick till 32 434 milj. kr. mot 27 835 milj. kr. under motsvarande period år
1972, vilket innebär en ökning med 16,5 70. Exporten har under de tre
första kvartalen i år ökat värdemässigt med 27,2 70 jämfört med år 1972. Vissa uppgifter om import och export samt tullverkets influtna bruttouppbörd av tullmedel, — — — lämnas här nedan. Årsbelopp Kvartalsbelopp
I I HI IV Importvärde (milj. kr.) 1971 36 192 8 946 8975 8438 9 833
1972 38 618 92492 9 460 8883 10783
Prel. 1973 11279 10126 11029 Exportvärde (milj. kr.) 1971 38 224 92 309 9815 8782 10318
1972 41 749 9618 10326 9742 12063
Prel. 1973 12670 13050 12036 Tullverkets influtna brutto-
uppbörd (milj. kr.) 1971 1102 297 258 268 279
1972 1046 261 244 278 263
Prel. 1973 312 233 246
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 53
I det följande lämnas en närmare redogörelse för inkomstberäkningen. Därvid har beaktats konjunkturinstitutets bedömning av konjunkturläget hösten 1973. Enligt denna bedömning väntas importvärdet, som år 1972 utgjorde 38 618 milj. kr., under åren 1973 och 1974 öka med respektive 19,4 90 (48,2 Jo i volym och +10,4 96 i pris) till 46 120 milj. kr. och med 21,7 70 (+11,4 Jo i volym och 9,3 I i pris) till 56 135 milj. kr.
Den slutliga avvecklingen av tull för varor, som är berättigade till områdesbehandling enligt EFTA-konventionen genomfördes den 31 december 1966. Vid denna tidpunkt var Danmark och Storbritannien anslutna till EFTA-konventionen, Dessa länder är numera medlemmar av de" europeiska gemenskaperna.
I begränsad omfattning utgår alltjämt tull för varor från EFTA-Jänder, bl. a. i fall då varorna ej uppfyller konventionens villkor.
Med de europeiska gemenskaperna undertecknade Sverige den 22 juli 1972 avtal om bildande av ett frihandelsområde för i första hand industrivaror, dvs. i huvudsak alla varor i tulltaxans kapitel 25—99 samt vissa livsmedelsindustriprodukter inom kapitlen 1—24. Avtalen trädde i kraft den 1 januari 1973. För huvuddelen av varorna skall den tullfria handeln vara genomförd den 1 juli 1977.
Enligt huvudregeln skall de importtullar, som gällde den 1 januari 1972 mellan Sverige å ena sidan och EG-länderna (de sex och Irland) å den andra sidan avvecklas i fem steg om vardera 20 70 vid följande tidpunkter, nämligen den 1 april 1973, den 1 januari 1974, den 1 januari 1975, den 1 januari 1976 och den 1 juli 1977.
För vissa produkter, bl. a. specialstål, metaller m. m., avvecklas tullarna i åtta steg. Vid de tre första tillfällena, den 1 april 1973, den 1 januari 1974 och den 1 januari 1975, avtrappas tullarna med 5 40 och vid nästkommande tillfälle, den 1 januari 1976, med 10 2.
Jordbruksvaror enligt den definition som tillämpas inom EG omfattas ej av frihandelsavtalet. För dessa varor utgår således tull i den mån de är tullbelagda enligt tulltaxan.
Beträffande vin och vissa trädgårdsprodukter utfäste Sverige sig att ensidigt bevilja EG vissa tullförmåner. Sålunda avskaffades tullen helt för vin och blomsterlök. För vissa frukter, blommor och köksväxter sänktes tullarna med 50 26. Dessa ändringar trädde i kraft den 1 februari 1973.
För att genomföra de svenska åtagandena i fråga om vissa varor på livsmedelsindustriområdet vidtogs vissa ändringar i tulltaxan från och med den 1 april 1973 innebärande smärre sänkningar av nu utgående tullar.
Frihandeln mellan de ursprungliga EFTA-länderna inklusive Finland består i princip. Mellan de nuvarande EFTA-länderna är frihandeln säkerställd av EFTA-konventionen. Mellan Danmark och Storbritannien och de kvarstående EFTA-länderna är frihandeln reglerad i frihandelsavtal. För varor, som är upptagna under B i bil. 3 till frihandelskungörelsen (1972: 795), bl. a. spritdrycker och tobaksvaror, och som har ursprung i Danmark eller Storbritannien kommer emellertid tull att utgå från och med den 1 januari 1974 med 40 Z, från och med den 1 jr nuari 1975 med 60 46 och från och med den 1 januari 1976 med 80 9 av tullen enligt tulltaxan. Det stegvisa införandet av dessa tullar beräknas ge en uppbörd av ca 2,5 och 7 milj. kr. för respektive budgetåren 1973/74, 1974/75 och 1975/76.
För att de varor, som omfattas av avtalen mellan Sverige och de ut-
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen . 54
vidgade gemenskaperna, skall komma i åtnjutande av tullförmånerna krävs, att de har ursprung i gemenskaperna eller i vissa fall i något EFTA-land.
Tullpreferenser i form av tullfrihet infördes den 1 januari 1972 för import av halvfabrikat och färdigvaror från vissa utvecklingständer. De varor för vilka preferens då erbjöds omfattade år 1969 en import om totalt 147 milj. kr. inklusive importen från Hongkong. Tulluppbörden för denna import uppgick samma iår till omkring 17 milj. kr. En utvidgning av varuomriådet till förmån för utvecklingsländerna genomfördes från och med den 1 januari 1973. Tullbortfallet är beroende av i vilken utsträckning utvecklingsländerna kan utnyttja preferenserna för sin export. En undersökning visar att tullbortfallet under år 1972 uppgick till ca 9 milj. kr. Styrelsen räknar med att tullbortfallet ökar med 6 milj. kr. för budgetåret 1973/74 och med 8 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1974/75 och 1975/76 jämfört med budgetåret 1972/73.
Uppbörden av tull för varor som ej redovisas i utrikeshandelsstatistiken (t. ex. resgods och gåvoförsändelser) samt av vissa avgifter och ersättningar som redovisas som tullmedel kan beräknas till 15 milj. kr. för budgetår.
Värdet av importen var under budgetåren 1971/72 och 1972/73 respektive 37 175 och 40 854 milj. kr. Enligt utrikeshandelsstatistiken uppgick den debiterade tullen för denna import till respektive 1043 och 1056 milj. kr. Med hänsyn tagen till konjunkturinstitutets bedömning av konjunkturläget och till bl. a. frihandelsavtalen med EG och de erbjudna tullpreferenserna i form av tullfrihet för import från utvecklingsländerna, har bruttouppbörden av tull beräknats till I 065 milj. kr. för budgetåret 1973/74 samt till 1 095 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1974/75 och 1975/76. |
En ny tullag (1973: 670) och tullstadga (1973: 671) är avsedda att träda i kraft den 1 januari 1974. Enligt dessa kommer importör, som medgivits hemtagningstillstånd, att erhålla förlängd tullkredit. De nya kreditreglerna för hemtagare väntas medföra, att uppbörden av tull från dessa inflyter ca 30 dagar senare än enligt nu gällande regler. Omkring hälften av tulluppbörden kan antagas bli berörd av de nya kreditreglerna. Under budgetåret 1973/74 medför förskjutningen, att tulluppbörden minskar med ca 50 milj. kr.
Från uppbördsbeloppen avgår restitutioner av tullmedel. Under budgetåren 1971/72 och 1972/73 uppgick dessa restitutioner till respektive 96 och 107 milj. kr. Den successiva avtrappningen av tullarna mot EG medför efter hand en begränsning av möjligheterna att erhålla tullrestitution för varor och material, som importerats från EG. För budgetåren 1973/74, 1974/75 och 1975/76 uppskattar styrelsen restitutionerna av tullmedel till respektive 110, 100 och 80 milj. kr.
Styrelsen beräknar nettouppbörden av tullmedel för budgetåret 1973/ 74 till (1 065—50—110 =) 905 milj. kr. och för budgetåren 1974/75 och 1975/76 till respektive (1 095—100=) 995 och (1 095—80=) 1015 milj. kr.”
Riksrevisionsverket ansluter sig till generaltullstyrelsens beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln tullmedel till '905 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 995 000 000 kr. för 1974/75.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 55
Mervärdesskatt
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de scnaste
budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr).
Budgetår 1969/70 1970/71 1971/72 1972/72 1973/74 Riksstat 6 200,0 8 900,0 12 200,0 13 000,0 14 150,0 Redovisat 16 741,1 9 088,3 11 625,8 13 096,0 .
1 Tullverkets övergång till centraliserat uppbördsförfarande medförde att upp: börden genom förskjutning minskade med ca 200 milj. kr.
De redovisade inkomsternas fördelning på månader och ingående komponenter för budgetåret 1972/73 och de fyra första månaderna 1973/74 framgår av nedanstående tablå:
Influten mervärdeskatt, månadsvis, milj. kr.
Tullverkets Länsstyrelsernas uppbörd Summa
uppbörd
Inkomster Åter-
(postgiro- betalning
konto 444)
| Juli | 572 | 92 | 395 | 269 |
| Aug. | 588 | 1862 | 430 | 2 020 |
| Sept. | 496 | 65 | 433 | 128 |
| Okt. | 546 | 1674 | 503 | 1717 |
| Nov. | 618 | 103 | 419 | 302 |
| Dec. | 452 | 1716 | 477 | 1691 |
| Jan. - | 677 | 131 | 396 | 412 |
| Febr. | 578 | 2534 | 628 | 2484 |
| Mars | 665 | 92 | 430 | 327 |
| April | 470 | 1623 | 573 | 1520 |
| Maj | 657 | 86 | 415 | 328 |
| Juni | 476 | 1855 | 547 | 1784 |
Summa budgcet-
| året 1972/73 | 6 795 | 11833 | 5 646 | 212 982 |
| Juli | 653 | 106 | 394 | 365 |
| Aug. | 625 | 1994 | 528 | 2091 |
| Sept. | 394 | 65 | 419 | 40 |
| Okt. | 837 | 1819 | 612 | 2044 |
1 Tillkommer restantier med 119 milj. kr., vilket gör summa 13 101 milj. kr. Differensen jämfört med ovan redovisat beror på att vissa överföringar mellan länsstyrelserna här redovisats brutto.
Enligt förordning den 6 juni 1968 (nr 430) med därefter genom förordning den 29 november 1968 (nr 580) företagna ändringar skall allmän omsättningsskatt enligt mervärdeskatteprincipen erläggas till staten fr. o. m. den 1 januari 1969. Förordningen om mervärdeskatt ändrades
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen . 56
i vissa delar och nytrycktes i förordning den 23 maj 1969 (nr 237). Mervärdeskatten utgår på värdet (beskattningsvärdet) av de omsatta skattepliktiga varorna och tjänsterna i varje produktions- eller distributionsled samt, i fråga om importen, på importvärdet. Enligt förordning den 6 februari 1970 (nr 4), som trädde i kraft den '9 februari 1970 höjdes skattesatsen från 10 till 14 96 av beskattningsvärdet för bl. a. personbil, motorcykel, campingvagn, fartyg och fartygsmotor som ej används i yrkesmässig trafik samt televisionsmottagare. Dän sistnämnda förordningen ändrades genom förordning den 30 oktober 1970 (nr 569), som trädde i kraft den 1 november 1970. Ändringen innebar att de ovan nämnda varorna utökades med diskmaskin, frysskåp och frysbox, kylskåp och svalskåp, elektrisk tvättmaskin och torkcentrifug, elektrisk spis samt rusdryck, med undantag av starköl, vid annan omsättning än i samband med förtäring. Dessutom innebar ändringen att skattesatsen höjdes från 14 till 15 2.
Enligt förordning den 27 maj 1970 (nr 166) utgår fr. o. m. 1 januari 1971 mervärdeskatten med 15 90 av beskattningsvärdet för samtliga skattepliktiga varor och tjänster med undantag för monteringsfärdigt hus, för vilket skattesatsen är 9 20. Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter skattepliktig vara, byggnad eller tjänst eller till landet importerar skattepliktig vara. Mervärdeskatt utgår ej vid export, men skattskyldighet föreligger likväl för exportörer i syfte att undanröja en skattebelastning på exporterade varor och tjänster.
Länsstyrelsen är beskattningsmyndighet vid försäljning eller annan omsättning inom landet. Vid import är tullverket beskattningsmyndighet. Den som är skattskyldig skall vara registrerad hos länsstyrelsen i resp. län.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 8 november 1973 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av bl. a. mervärdeskatten framfört följande: |
”Mervärdeskatt erläggs vid all import av skattepliktiga varor. Den 1 januari 1971 höjdes skatten från 10 till 15 96 av beskattningsvärdet. För monteringsfärdiga hus utgår dock skatten med 9 76 av beskattningsvärdet. Importen av sådana hus är emellertid ej så omfattande att den nämnvärt påverkar uppbördskalkylen.
Beskattningsvärdet utgörs vid införsel av varans tullvärde (cif-värde) med tillägg av tull och annan skatt eller avgift, som tas ut vid importtillället, inklusive mervärdeskatt. Skattesatsen 15 26 motsvarar 17,65 96 när skatten beräknas på en varas pris före pålägget av mervärdeskatt.
Under budgetåret 1972/73 uppgick importvärdet (cif-värdet) till 41 071 milj. kr. (reviderat värde). Av detta belopp avsåg ca 10 46 icke skattepliktiga varor. Den debiterade uppbörden av mervärdeskatt uppgick under samma budgetår till 6 808,6 milj. kr. och den influtna till 6 795,0 milj. kr., vilket motsvarar respektive 16,58 och 16,54 90 av importvärdet.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 57
Om förhållandet mellan värdet av skattepliktiga och icke skattepliktiga varor förutsättes bli detsamma under prognosperioden som under nämnda budgetår kan mervärdeskatten antas komma att motsvara 16,55 0 av värdet av den totala importen.
Såsom förut nämnts har konjunkturinstitutet beräknat importvärdet för åren 1973 och 1974 till respektive 46 120 och 56 135 milj. kr. Med stöd härav har importvärdet för budgetåret 1973/74 beräknats till 51 000 milj. kr. Med ledning av konjunkturinstitutets prognos för utrikeshandeln har styrelsen uppskattat importvärdena för budgetåren 1974/75 och 1975/76 till respektive 60 400 och 67 400 milj. kr.
Med utgångspunkt från dessa importvärden kan uppbörden av mervärdeskatt under budgetåren 1973/74, 1974/75 och 1975/76 beräknas till respektive 8 400, 10 000 och 11 200 milj. kr.
Ny tullag m. m. från och med den 1 januari 1974 medför att ungefär hälften av tullverkets uppbörd av mervärdeskatt under budgetåret 1973/74 beräknas inflyta .ca 30 dagar senare än för närvarande, vilket innebär en minskning av uppbörden under detta budgetår med ca 350 milj. kr. Eftersom huvuddelen av den till tullverket erlagda mervärdeskatten torde vara avdragsgill är det sannolikt att denna minskning i viss mån kompenseras av att den tull- och skattskyldiges avdrag försenas i hans redovisning av mervärdeskatt till länsstyrelsen.
Styrelsen beräknar således uppbörden av mervärdeskatt under budgetåren 1973/74, 1974/75 och 1975/76 till respektive (8400 — 350 =) 8 050, 10 000 och 11 200 milj. kr.
Med hänsyn till att de restituerade beloppen av mervärdeskatt är synnerligen små i förhållande till uppbörden har styrelsen ansett sig kunna bortse därifrån vid beräkningen av uppbördens storlek.”
Riksrevisionsverket har vid beräkningen av mervärdeskatt för budgetåren 1973/74 och 1974/75 använt följande metod:
Grundmaterialet har varit nettoinflödet per 2-månadersperiod för budgetåret 1972/73. Ökningen i konsumtion av mervärdeskattepliktiga varor och tjänster har antagits bli 8,7 26 för 1973 och 11,4 40 för 1974. För 1975 har schablonmässigt antagits en ökning av 7 20. Prognosen från och med januari 1974 har korrigerats för beräknade effekter av en ny tullag (1973: 670). I prognosen har antagits ett successivt övergående till längre kredittid.
I nedanstående tabell redovisas resultaten av beräkningarna i milj. kr.
| Månad för skatte- Utfall | Beräknat Beräknat | ||
| inflöde | 1972/73 1973/74 | 1974/75 | |
| Juli — aug. | 2289 12456 | 2 651 | |
| Sept. — okt. | 1845 12 084 | 2246 | |
| Nov, — dec. | 1993 | 2194 | 2365 |
| Jan, — febr. | 2896 | 2887 | 3445 |
| Mars — april | 1847 | 1993 | 2189 |
| Maj — juni | 2112 | 2284 | 2 507 |
| Restantier | 119 | 130 | 140 |
| Summa | 13 101 14 028 | 15 543 |
1 Utfallssiffror
Siffrorna från och med januari 1974 är korrigerade med hänsyn till beräknade effekter av den nya tullagen.
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 58
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln mervärdeskatt för 1973/74 till 14 050 000 000 kr. och föreslår att titeln uppförs med 15 550 000 000 kr. för 1974/75.
Särskilda varuskatter
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1969/70 = 1970/71 1971/72 = 1972/73 — 1973/74 |
| Riksstat | 410,0 415,0 385,0 336,0 436,0 |
| Redovisat | 393,1 388,9 373,5 342,7 . |
Därav Skatt på choklad och
konfektyrvaror 216,6 214,9 206,4 205,3 Skatt på tekniska
preparat 95,6 95,9 102,5 105,0 Avgift på vissa dryckes-
| förpackningar — | — | — | 6,2 |
| Försäljningsskatt 48,0 | 45,6 | 41,0 | 5,0 |
| Pälsvaruskatt? | 10,0 9,3 | 3,7 | 0,0 |
Särskild varuskatt på
importerade varor? 22,8 23,3 20,3 21,2
1 Omfattar även importerade pälsvaror,
2 Exkl. pälsvaror.
Särskild varuskatt utgår enligt förordning den 25 maj 1941 (nr 251), som omtrycktes i förordning den 25 november 1960 (nr 612) med därefter företagna ändringar, senast genom förordning den 17 december 1971 (1230).
Enligt förordning den 9 april 1965 (nr 76) utgår särskild varuskatt fr.o.m. den 1 juli 1965 med 50 76 på choklad- och konfektyrvaror, puder, nagellack och likartade skönhetsmedel samt på parfymer, hårvatten etc.
I samband med den provisoriska lösningen av vissa problem för livs- medelsindustrin till följd av Sveriges anslutning till EFTA infördes genom förordning den 3 juni 1960 (nr 258) utjämningsskatt på vissa choklad- och konfektyrvaror samt på wafers och biscuits. Fr. o. m. den 1 juli 1966 höjdes utjämningsskatten enligt förordning den 27 maj 1966 (nr 224) från 50 öre till 60 öre för kilogram av de skattepliktiga varorna.
Enligt förordning den 15 december 1972 (nr 800) sänktes skatten till 50 öre för kilogram fr. o. m. den 1 april 1973. I prop. 1973: 191 föreslås att utjämningsskatten sänks till 40 öre för kilogram fr. o. m. den 1 januari 1974.
Genom förordning den 16 december 1966 (nr 656) med därefter företagna ändringar, scnast genom förordning den 15 december 1972 (nr 800), infördes fr. o. m. den 1 januari 1967 utjämningsskatt på öl av typ B och starköl. För öl av typ B utgår skatten med 4 öre per liter och för starköl med 5 öre per liter. I prop. 1973: 191 föreslås att utjämningsskatten på öl suspenderas under 1974.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 59
Enligt förordning den 23 februari 1973 (nr 37), som trädde i kraft den 1 mars 1973, skall avgift utgå på vissa dryckesförpackningar. Avgift skall erläggas till staten vid omsättning inom landet av förpackning för konsumtionsfärdig dryck och vid införsel av sådan förpackning om förpackningens volym överstiger 0,2 men ej 3 liter. Avgiften utgår med 10 öre för varje förpackning.
Varuskatterna uppbärs av riksskatteverket vid tillverkning resp. försäljning inom riket samt vid import av hos riksskatteverket registrerad importör och av geneceraltullstyrelsen vid import av annan än hos riksskatteverket registrerad importör.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatteverket beräknat de inkomster, som uppbärs av verket, för budgetåren 1973/74 och 1974/75 till 383 resp. 395 milj. kr. Beträffande beräkningarna anförs:
”a) Särskild varuskatt och utjämningsskatt på choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers m m inflöt under budgetåret 1972/73 med 205,3 milj. kr. Häri ingår utjämningsskatt på vissa fondant- och liknande massor med omkring 1,2 milj. kr. Utjiämningsskatten för sistnämnda varugrupp slopades den 1 april 1973 men inflöt till budgetårets utgång. Den 1 april 1973 sänktes dessutom utjämningsskatten på övriga varor från 60 till 50 öre/kg men inflöt efter den högre skattesatsen till budgetårets slut. Fr. o. m. den 1 januari 1974 torde utjämningsskatten genom proposition till riksdagen föreslås bli sänkt ytterligare från 50 till 40 öre/kg, vilket skulle komma att slå igenom i fråga om influten skatt fr. o. m. mars 1974.
Under tiden juli—oktober 1973 har influtit 57,6 milj. kr. mot 60,0 milj. kr. under motsvarande tid föregående år, vilket innebär en minskning med 2,5 procent. En minskning av skatteinkomsten med omkring 3 procent för hela budgetåret 1973/74 får anses sannolik. Härvid har hänsyn tagits till den förebådade sänkningen av utjämningsskatten fill 40 öre/kg.
RSV beräknar skatteinkomsten för budgetåret 1973/74 till 200 milj. kr. vilket belopp synes böra anges även för budgetåren 1974/75 och 1975/76.
b) Särskild varuskatt på tekniska preparat inflöt under budgetåret 1972/73 med 105,0 milj. kr. Under tiden juli—oktober 1973 inflöt 30,5 milj. kr. mot 32,2 milj. kr. under motsvarande tid föregående år, vilket innebär en minskning med ca 5 procent, Denna inkomstminskning torde emellertid vara av tillfällig natur, delvis beroende på vissa betalningsinställelser, och påverkar inkomsten endast för innevarande budgetår.
RSV beräknar skatteinkomsten för budgetåret 1973/74 till 103 milj. kr. För budgetåren 1974/75 och 1975/76 synes inkomsterna inte böra beräknas till högre belopp än 105 milj. kr. för vartdera budgetåret.
c) Avgift på vissa dryckesförpackningar.
Denna avgift infördes fr. o. m. den 1 mars 1973 och har i förarbetena beräknats ge omkring 100 milj. kr. per budgetår. Under tiden juli>—oktober 1973 inflöt 24,9 milj. kr. RSV har uppmärksammat att avgiftsintäkterna under de första månaderna starkt påverkats av hamstring före avgiftens införande. Verkan av denna hamstring torde successivt göra sig mindre starkt gällande.
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 60
RSV beräknar inkomsten av avgiften för budgetåret 1973/74 till 80 milj. kr. samt för budgetåren 1974/75 och 1975/76 till 90 respektive 100 milj. kr. |
Utgående från ovanstående (a—c) beräknar RSV den totala uppbörden under titeln särskilda varuskatter till (200 + 103 + 80 =) 383 milj. kr. för budgetåret 1973/74, till (200 + 105 ++ 90 =) 395 milj. kr. för budgetåret 1974/75 och till (200 + 105 + 100 =) 405 milj. kr. för budgetäret 1975/76.”
Generaltullstyrelen har i skrivelse till riksrevisionsverket den 8 november 1973 anfört följande:
”För de till särskilda varuskatter hörande avgiftsslagen särskild varuskatt, utjämningsskatt, chokladutjämningsavgift, dryckesförpackningsavgift, pälsvaruskatt och försäljningsskatt redovisade tullverket under budgetåret 1972/73 en nettouppbörd av sammanlagt (12,1 + 7,5 + 0,5 +
1,7 — 0,3+0,0 =) 21,5 milj. kr. —— —— |
Förordningarna om skatt på vissa pälsvaror (1973: 477) och försäljningsskatt (1948: 85) upphörde att gälla vid utgången av år 1971 respektive juni månad 1972.
Från och med den 1 mars 1973 uppbär tullverket avgift på vissa förpackningar för konsumtionsfärdig dryck (1973: 37). Avgiften erlägges vid införsel av sådan förpackning med eller utan dryck. Under tiden den 1 april —30 september 1973 inflöt av denna avgift 5,2 milj. kr. Med ledning av uppbördssiffrorna beräknar styrelsen avgiften till 11 milj. kr. för budgetåret 1973/74.
Den 1 april 1973 sänktes utjämningsskatten på varuslagen öl av typ B och starköl samt på bisquits, wafers m. m. med respektive 1 öre/l och 10 öre/kg. För tullverkets del medför skattesänkningen en inkomstminskning med ca 1 milj. kr. för år. Uppbörden av utjämningsskatt för budgetåret 1973/74 beräknas till 6,5 milj. kr.
Styrelsen beräknar uppbörden av de särskilda varuskatterna till 30 milj. kr. för budgetåret 1973/74 och för vart och ett av budgetåren 1974/75 och 1975/76 till 32 milj. kr.”
De av riksskatteverket och generaltullstyrelsen gjorda beräkningarna innebär en sammanlagd inkomst på titeln särskilda varuskatter under budgcetåren 1973/74 och 1974/75 på 413 resp. 427 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln särskilda varuskatter till 412 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 426 000 000 kr. för 1974/75.
Omsättningsskatt på motorfordon
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1969/70 — 1970/71 = 1971/72 = 1972/73 — 1973/74 |
| Riksstat | 480,0 525,0 461,0 450,0 610,0 |
| Redovisat | 469,2 407,0 465,1 531,2 s |
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 61
Omsättningsskatt på motorfordon utgår enligt förordning den 22 november 1956 (nr 545), som trädde i kraft den 1 december 1956, i vissa fall när fordonet av tillverkare eller registrerad importör levereras till köpare eller uttas från rörelse utan samband med försäljning. För skattepliktigt fordon som införts till riket av annan än registrerad importör utgår omsättningsskatt, när fordonet införs i riket. Skattepliktiga fordon är personbilar, sådana med skåp-, stationsvagns- eller personbilskarosseri utrustade lastbilar, vilkas tjänstevikt ej överstiger 1 800 kg, samt motorcyklar, allt i den mån fordonen icke tidigare är eller varit upptagna i bilregister.
För personbilar och lastbilar skall omsättningsskatten utgå med det antal kronor som motsvarar viss procent av det tal, vilket anger fordonets tjänstevikt uttryckt i kilogram. Detta procenttal höjdes genom förordning den 2 februari 1973 (nr 14) till 230 2 fr.o.m. den 6 februari 1973. För bilar med högre tjänstevikt än 1600 kg skall därjämte tillägg göras med visst belopp för varje fullt femtiotal kilogram, varmed tjänstevikten överstiger 1600 kg. Detta belopp höjdes genom nyssnämnda förordning från 240 kr. till 290 kr. Skatten avrundas i förekommande fall till närmast lägre helt tiotal kronor. Genom förordning den 18 april 1969 (nr 71) höjdes skatten för motorcyklar fr. o. m. den 1 maj 1969 från 225 till 350 kr. om tjänstevikten ej överstiger 75 kg, från 335 till 460 kr. för tjänstevikt mellan 75 och 160 kg samt eljest från 505 till 700 kr.
Inkomsterna på titeln redovisas av riksskatteverket och generaltullstyrelsen. | :
I sin förenämnda skrivelse beräknar riksskatteverket inkomsterna på titeln till 610 milj. kr. för innevarande budgetår och till 635 milj. kr. för budgetåret 1974/75. Gceneraltullstyrelsen beräknar inkomsterna till 6 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1973/74 och 1974/75.
Riksrevisionsverket uppskattar nyregistreringen av personbilar till 235 000 st. 1973. Medelskatten per personbil uppgår till f.n. 2 640 kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln omsättningsskatt på motorfordon till 626 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 651 000 000 kr. för 1974/75.
Tobaksskatt
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.). Budgetår 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 Riksstat 1 570,0 1 760,0 1 673,0 1 638,0 1 817,0 Redovisat 1 606,7 1 650,9 1 638,2 1 692,4 :
Enligt förordning den 16 juni 1961 (nr 394) med därefter senast genom förordning den 2 juni 1972 (nr 377) företagna ändringar utgår
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 62
tobaksskatt med vissa efter varans myckenhet bestämda belopp. För cigarrer och cigariller samt cigarretter utgår skatt enligt följande sammanställning.
Vikt för 1 st. Belopp för
gram Est.
öre
Cigarrer och cigariller
| Budgetår | Cigarretter av skatte- klass I Antal (milj. st.) andel av totala — (milj. st.) andel av totala | Procentuell Antal konsumtionen | Cigarretter av skatte- klass II och bögre | Procentuell konsumtionen |
| 1967/68 | 1400 | 15,6 | 7 600 | 84,4 |
| 1968/69 | 2400 | 24,5 | 7 400 | 75,5 |
| 1969/70 | 3 300 | 31,7 | 7100 | 68,3 |
| 1970/71 | 4 100 | 40,9 | 5 900 | 59,1 |
| 1971/72 | 4 800 | 47,1 | 5 400 | 52,9 |
| 1972/73 | 5 200 | 50,5 | 5 100 | 49,5 |
Skatten på cigarretter höjdes med 2 öre per st. från den 1 januari 1973.
RSV har från Svenska Tobaks AB inhämtat uppgifter om den skatt som beräknas komma att inlevereras till statsverket under innevarande och följande två budgetår. Med ledning av uppgifterna beräknar verket inkomsten av tobaksskatt under budgetåret 1973/74 till 1 830
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 63
milj. kr. och under budgetåret 1974/75 till 1845 milj. kr. samt under budgetåret 1975/76 till 1 865 milj. kr.”
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket beräknat de av styrelsen redovisade inkomsterna av tobaksskatt till 2 milj. kr. för vartdera budgetåret 1973/74 och 1974/75.
Riksrevisionsverket ansluter sig till riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräkningar och beräknar således inkomsterna på titeln tobaksskatt till 1 832 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 1 847 000 000 kr. för 1974/75.
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1969/70 — 1970/71 — 1971/72 = 1972/73 = 1973/74 | |||
| Riksstat | 25,0 | 30,0 | 30,0 | 30,0 40,0 |
| Redovisat | 36,2 | 40,1 | 40,6 | 41,2 |
Inkomsterna från partihandelsbolag hänför sig i första hand till akticbolaget Vin- & Spritcentralen jämte vissa agentbolag.
I sin förenämnda skrivelse har riksskatteverket meddelat, att inleveranserna av vinstmedel enligt uppgift från aktiebolaget Vin- & Spritcentralen beräknas till 30 milj. kr. för budgetåret 1973/74 och till 35 milj. kr. för budgetåret 1974/75.
Riksrevisionsverket ansluter sig till riksskatteverkets beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag till 30 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 35 000 000 kr. för 1974/75.
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1969/70 — 1970/71 = 1971/72 1972/73 = 1973/74 | ||||
| Riksstat | 50,0 | 50,0 | 53,0 | 50,0 | 51,0 | |
| Redovisat | 53,1 | 52,6 | 50,4 | 50,7 | . |
Detaljhandeln med rusdrycker handhas av ett för hela riket gemensamt företag, Systembolaget AB.
Beträffande rusdrycksförsäljningsmedlen av detaljhandelsbolag har riksskatteverket i sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket meddelat, att vinstinleveransen till statsverket under vart och ett av budgetåren 1973/74 och 1974/75 beräknas uppgå till 51 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 64
Riksrevisionsverket ansluter sig till riksskatteverkets beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag till 51 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 51 000 000 kr. för 1974/75.
Skatt på sprit
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1969/70 — 1970/71 = 1971/72 1972/73 = 1973/74 |
| Riksstat | 1825,0 1935,0 2 000,0 2 170,0 2 200,0 |
| Redovisat | 1 900,2 1971,8 2 100,0 2 178,2 . |
Skatt på sprit utgår enligt förordning den 24 maj 1957 (nr 209) med däri senast genom förordning den 2 juni 1972 (nr 379) företagna ändringar.
För spritdrycker utgår omsättningsskatt dels med en grundavgift för liter dels ock med en procentavgift. Grundavgiften utgör 45 öre för varje hel volymprocent alkohol. Procentavgiften motsvarar 50 946 av utminuteringspriset, vilket utgörs av det belopp, som, skatten inräknad, betingas vid varornas utminutering. |
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatteverket anfört följande:
”Skatt på sprit inflöt under budgetåret 1972/73 med 2 178,2 milj. kr. och under tiden juli—oktober 1973 med 761,5 milj. kr.
Efterfrågan på spritdrycker är tämligen stabil och påverkades inte nämnvärt av skattehöjningen den 1 januari 1973, vilken medförde en prisstegring med ca 7 20. Vid oförändrade priser synes konsumtionen öka med ca 3 90 årligen.
Skatten på sprit inbringar för närvarande ca 42,50 kr per liter. Den beskattade kvantiteten spritdrycker (= spritcentralens försäljning till systembolaget) kan för budgetåret 1973/74 beräknas uppgå till 55,4 milj. liter, vilket skulle ge en skatteinkomst av (55,4 X 42,50 =) 2355 milj. kronor.
Utgår man i stället från att inkomsten av skatt på sprit under månaderna juli+oktober under år vid uppåtgående konjunktur motsvarar 32,5 0 av inkomsten för hela budgetåret, erhålles en beräknad inkomst under hela budgetåret 1973/74 av (761,6 : 0,325=) 2 343 milj. kr.
Inkomsten av skatt på sprit beräknas under budgetåret 1973/74 till 2350 milj. kr., under budgetåret 1974/75 till 2425 milj. kr. och under budgetåret 1975/76 till 2 500 milj. kr.”
. Riksrevisionsverket ansluter sig till riksskatteverkets beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln skatt på sprit till 2 350 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 2 425 000 000 kr. för
1974/75.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning . 65
Skatt på vin
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under:de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 | ||||
| Riksstat | 225,0 | 235,0 | 265,0 | 335,0 | 390,0 |
| Redovisat | 225,2 | 256,7 | 297,7 | 340,6 | . |
Enligt förordning den 24 maj 1957 (nr 209) utgår omsättningsskatt för vin dels med en grundavgift för liter dels ock med en procentavgift. Grundavgiften utgår senast genom förordning den 2 juni 1972 (nr 379) med 5 kr. 20 öre för vin med en alkobolhalt överstigande 14 volymprocent (starkvin) samt med 1 kr. 60 öre för annat vin (lättvin). Procentavgiften motsvarar 36 Z av utminuteringspriset, vilket utgörs av det belopp, som, skatten inberäknad, betingas vid varornas utminutering. För inom landet tillverkat vin utgår omsättningsskatt dessutom med en särskild tillverkningsavgift av 50 öre för liter, om vinets alkoholhalt överstiger 14 volymprocent eller vinet är mousserande eller därmed jämförligt, men eljest av 20 öre för liter. I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatteverket i fråga om beräkning av skatt på vin anfört följande: ”Skatt på vin inflöt under budgetåret 1972/73 med 340,6 milj kr och under tiden juli—oktober 1973 med 114,2 milj. kr. Sistnämnda belopp innebär en ökning från motsvarande tid 1972 med 20 96 Denna kraftiga uppgång är delvis föranledd av skattehöjningen på vin den 1 janvari 1973, som i förening med importprishöjningar på framförallt franska viner medförde en prisstegring på lättvin med i genomsnitt ca 25 9 och på starkvin med ca 12 96. Konsumenterna accepterade tydligen i stor utsträckning de högre priserna, ty den försålda volymen vin låg under de tre första kvartalen 1973 endast 5 Fo under motsvarande volym 1972. Detta förhållande får ses mot bakgrund av den sedan många år tillbaka uppåtgående tendensen i fråga om vin, särskilt lättvin, som numera svarar för 82 90 av hela vinförsäljningen. Skatten på starkvin inbringar för närvarande ca 12,10 kr per liter och skatten på lättvin 5,10 kr per liter. Den totala vinförsäljningen under 1973 har beräknats till 60 milj liter, varav 49 milj liter lättvin och 11 milj liter starkvin. Motsvarande skattcinkomst uppgår till 383 milj kr. Med hänsyn till den på längre sikt uppåtgående tendensen i vinförsäljningen bör under budgetåret 1973/74 ett ännu något större belopp inflyta. En rimlig utgångspunkt för beräkning av detta belopp är att inkomsten av skatt på vin under månaderna juli-—-oktober normalt motsvarar 28-29 70 av inkomsten under hela budgetåret. Denna skulle i så fall kunna anges till lägst 394 och högst 408 milj kr. För fortsättningen synes man i onlighet med långtidstrenden kunna räkna med en årlig ökning med ca 10 § I enlighet härmed beräknar RSV inkomsten av skatt på vin under budgetåret 1973/74 till 400 milj kr, under budgetåret 1974/75 till 440 milj kr och under budgetåret 1975/76 till 475 milj kr.” 5 Riksdagen 1974.1 saml. Nr 1. Bil. 2
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 66
Riksrevisionsverket ansluter sig till riksskatteverkets beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln skatt på vin till 400 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 440 000 000 kr. för
1974/75.
Skatt på malt- och läskedrycker
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1969 /70 1970/71 1971 [72 1972/73 — 1973/74 | ||||
| Riksstat | 450,0 | 625,0 | 640,0 | 645,0 | 649,0 |
| Redovisat | 474,8 | 580,2 | 607,8 | 6311 | . |
| Därav | . | ||||
| Maltdrycker 373,0 | 482,0 | 508,3 | 533,3 | ||
| Läskedrycker 101,8 | 98,2 : 99,5 | 978 |
Skatt på malt- och läskedrycker utgår jämlikt förordning den 27 maj 1960 (nr 253) med ändring den 2 juni 1972 (nr 378) om tillverkning och ' beskattning av malt- och läskedrycker. Enligt förordning den 4 juni 1971 (nr 249) omfattar skatten på malt- och läskedrycker från den 1 juli 1971 även importerade drycker, varvid tullen på maltdrycker sänks med skattens belopp och tullen på läskedrycker, som är lika med skatten, slopas. Allt efter alkoholstyrkan indelas maltdryckerna i fyra grupper enligt följande sammanställning.
| Maltdryck | Viktprocent Skatt per alkohol Över Högst Kr. | liter |
| Lättöl | 1,8 0:12 | |
| Öl typ A | 1,8 2,8 0: 75 | |
| Öl typB ' | 2,8 3,6 1: 50 | |
| Starköl | 3,6 2 | 2: 50 |
Skatt på läskedrycker utgår med 33 öre för liter.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatteverket i fråga om beräkningen av skatt på malt- och läskedrycker anfört följande:
”Skatt på malt- och läskedrycker inklusive utjämningsskatt inflöt under budgetåret 1972/73 med 589,2 milj. kr. Under tiden juli-—oktober 1973 inflöt 248,6 milj. kr mot 219,4 milj. kr. under samma tid 1972, vilket innebär en ökning med 13 90.'
Den skattepliktiga utlämningen av malt- och läskedrycker under de tre senaste tolvmånadersperioderna har uppgått till följande kvantiteter 1 milj. liter. | Tid Stark= Öl Öl Lagrat S:a malt- Läske-
öl typB typ A lättöl . drycker = drycker 4 kv 1970—3 kv 1971 25,6 288,9 68,8 30,0 413,3 293,7 4 kv 1971-—3 kv 1972 24,3 282,7 63,5 45,1 415,6 295,5 4 kv 1972—3 kv 1973 22,9 279,8 55,1 67,3 425,1 305,0 |
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 67
Efterfrågan på starkare maltdrycker är sedan några år tillbaka vi- . kande, särskilt gäller detta starköl och öl typ A.
Denna tendens förstärktes något av skattehöjningen på dessa drycker den 1 januari 1973. I gengäld ökar kvantiteten lagrat lättöl mycket starkt. Den totala volymen lagrade maltdrycker ökar härigenom något från år till år. Även för beskattade läskedrycker synes man kunna räkna med en mindre årlig uppgång.
Av viss betydelse för skatteutfallet är vidare, att utjämningsskatten på starköl och öl typ B, som för närvarande inbringar omkring 1 milj. kr. i månaden, kan väntas bli suspenderad under år 1974.
De kvantiteter malt- och läskedrycker som ovan redovisats för tiden 4 kv 1972—3 kv 1973 motsvarar med nuvarande skattesatser en sammanlagd skatteinkomst av 648 milj. kr. Då man fortsättningsvis måste räkna med ytterligare någon förskjutning från starköl och öl typ A till lagrat lättöl och på sin höjd oförändrad efterfrågan på öl typ B, kan inkomsten för budgetåret 1973/74 inte väntas komma att uppgå till mer än 635 milj. kr. Hur länge denna förskjutning i efterfrågan kan komma att fortsätta, är omöjligt att bedöma.
RSV beräknar inkomsten av skatt på malt- och läskedrycker under budgetåret 1973/74 till 635 milj. kr. och under vart och ett av budgetåren 1974/75 och 1975/76 till 625 milj. kr.”
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beräknat inkomsterna på titeln för budgetåren 1973/74 och 1974/75 till 44 milj. kr. resp. 45 milj. kr.
I prop. 1973: 191 föreslås att utjämningsskatten för öl av typ B och starköl inte skall utgå under år 1974. |
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln skatt på malt- och
läskedrycker till 674 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln
uppförs med 665 000 000 kr. för 1974/75.
Energiskatt
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1969/70 : 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 | |||
| Riksstat | 935,0 | 1 010,0 1 116,0 1 078,0 1255,0 | ||
| Redovisat | 971,0 101173 1 073,1 1 066,5 | . | ||
| Därav på | . | |||
| Elektrisk kraft 230,6 | 255,7 | 326,7 | 369,3 | |
| Bensin och gasol! 331,2 | 340,9 | 354,7 : 363,5 | ||
| Andra bränslen = 408,3 | 413,9 | 390,9 | 333,7 |
1 Exklusive tullverkets uppbörd.
Allmän energiskatt utgår enligt förordning den 31 maj 1957 (nr 262),
som i sin helhet med vissa ändringar omtrycktes i förordningen den
29 maj 1964 (nr 350); "Förordningen ändrades dels genom förordning
den 30 oktober 1970 (nr 573) och dels senast genom förordning den 5
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 68
juni 1973 (nr 603). Allmän energiskatt skall erläggas för bensin och gasol, vissa bränslen såsom kol, koks, motorbrännolja och eldningsolja samt elektrisk kraft. Med bensin avses härvid samtliga i förordningen om bensinskatt angivna skattepliktiga varuslag och med gasol vara, för vilken skatt skall erläggas enligt förordningen om gasolskatt. Energiskatt för bensin utgår med 27 öre för liter och för gasol med 19 öre för liter. Skatten utgår för elektrisk kraft för gatu- eller vägbelysning med 0,5 öre för kilowattimme och för annan kraft med 10 260 av kraftens beskattningsvärde. Beskattningsvärdet är lika med summan av de avgifter, som förbrukaren har att erlägga för den elektriska kraften.
För andra bränslen gällande skattesatser framgår av nedanstående sammanställning. | Bränsle Skattesats Stenkol | 12 kr. för ton Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter m. m. 6» » » Brunkolsbriketter 6» » » Koks och koksbriketter 14» » » Koksstybb 6» » » Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor, skatteklass I,
samt fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabb-
gående dieselmotor 25 » » m? Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor, skatteklass II 16» » »
Beträffande encrgiskatt på bensin och gasol gäller i fråga om skattskyldighet och beskattningsmyndighet samma bestämmelser som för bensinskatt och gasolskatt. Övrig energiskatt redovisas av riksskatteverket samt av generaltullstyrelsen beträffande skatt på bränslen som införts till riket av annan än den som är registrerad hos riksskattcverket. Enligt förordning den 10 december 1971 (nr 928) kan konungen i konjunkturstimulerande syfte förordna om nedsättning eller befrielse från allmän energiskatt. I prop. 1973: 163 föreslås att förordningen om tillfällig nedsättning även skall gälla under år 1974.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatteverket anfört följande: |
”a) Energiskatt på elektrisk kraft
Under budgetåret 1972/73 utgjorde uppbörden 369,3 milj. kr. Under juni månad 1973 inflöt ca 14 milj. kr. mer än i juni 1972, vilket i huvudsak berodde på att vissa skattskyldiga på grund av infallande veckoslut vid senaste budgetårsskiftet tidigarelade sin skatteinbetalning. Till den del budgetåret 1972/73 utnyttjas som basår för beräkning av skatteutfallet för kommande budgetår bör med hänsyn härtill ett ca 10 milj. kr. lägre belopp eller 360 milj. kr. tillämpas.
Under kalenderåret 1973 gäller liksom under år 1972 bestämmelser om s.k. tillfällig nedsättning av energiskatten. Den tillfälliga nedsättningen föreslås i prop. 1973: 163 förlängd t o m 1974."
Energiprognosutredningen förutser i sin lägesrapport att förbrukningen av elkraft kommer att öka med 8,1 6 per år under perioden 1972—1977. Prisböjningar och indextillägg beräknas medföra en inkomstökning med någon eller några procent om året de närmaste budgetåren. För inne-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning . 69
varande budgetår förutses en sammanlagd ökning med ca 10 46 -på det enligt ovan justerade utfallet för budgetåret 1972/73. För de två följande budgetåren förutses en ökning med 11 resp. 8 20, vartill kommer. 5 resp. 15 milj. kr. om den tillfälliga nedsättningen upphör:
RSV beräknar i enlighet med det anförda uppbörden till 395 milj. kr. under budgetåret 1973/74, 445 milj. kr. under budgetåret 1974/75 och 490 milj. kr. under budgetåret 1975/76.
b) Energiskatt på bensin och gasol Energiskatt på bensin inflöt under budgetåret 1972/73 med 363,3 milj.
kr.
Fr. o. m. den 1 januari 1974 höjs energiskatten på bensin från 9 till 27 öre per liter i samband med att den särskilda skatten på motorbränslen upphör. I detta sammanhang kan bortses från energiskatten på gasol. Eftersom skatten på bensin för januari månad 1974 inbetalas i april, påverkar den höjda energiskatten uppbörden först under sista kvartalet av innevarande budgetår.
Inkomsten av energiskatten på bensin utgör under tiden 1 juli 1973— 31 mars 1974 i princip 20,93 Z0 (= 9/43) av inkomsten av bensinskatt och därefter 62,79 96 (= 27/43) av inkomsten av bensinskatt.
Bensinskatt beräknas inflyta med 1 815 milj. kr. under innevarande budgetår, varav 1411 milj. kr. under tiden 1 juli 1973—31 mars 1974 och 404 milj. kr. under tiden 1 april —30 juni 1974. Med utgångspunkt härifrån och med tillägg av 1,0 milj. kr. för den energiskatt på Jättbensin, som inlevereras av gasverk och för vilken bensinskatt inte utgår, kan inkomsten under budgetåret 1973/74 beräknas till (0,2093 X 1411 + 0,6279 X 404 + 1 =) 550 milj. kr. och under budgetåret 1974/75 till - (0.6279 X 1900 + 1 =) 1 194 milj. kr. samt under budgetåret 1975/76 till (0,6279 X 2 000 + 1 =) 1257 milj. kr. |
co) Energiskatt på andra bränslen än bensin och gasol
Nettoinkomsten i milj. kr. under de sex senaste budgetåren framgår av nedanstående sammanställning.
Budgetår Fasta Motor- = Eldnings- Eldnings- Summa :
bräns- bränn- olja 1—2 = olia 3 och
len olja (skatte- högre
klass D) (skatteklass
II
| 1967/68 | 10,5 38,5 165,2 128,9 343,1 |
| 1968/69 | 10,0 40,7 181,8 142,8 375,3 |
| 1969/70 | 9,2 44,1 199,6 155,4 408,3 |
| 1970/71 | 7,1 46,9 203,7 155,6 413,9 |
| 1971 /72 | 5,2 46,3 209,3 130,1 390,9 |
| 1972/73 | 1,4 46,8 200,5 : 85,0 333,7 Procentuell förändring från föregående budgetår |
| 1968/69 | — 4,8 + .5,7 -+10,0 +10,8. + 9,4 |
| 1969/70 | — 8,0 + 8,4 + 9,8 + 8,8 + 8,8 |
| 1970/71 | —16,3 + 6,3 + 2,1 + 0,1 + 1,4 |
| 1971 /72 | —32,5 — 1,3 + 2,7 —16,4 — 5,6 |
| 1972/73 | —73,1 + 1,1 -— 4,2 =—-34,7 —14,6 |
Inkomsten av energiskatt på andra bränslen än bensin och gasol ökade i genomsnitt med 5 26 per år under de senaste fem åren före budgetåret 1971/72. Under budgetåren 1971/72 och 1972/73 inträdde en nedgång med 5,6 respektive 14,6 Z huvudsakligen beroende på minsk-
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen = - - 10
ningen i skatteinkomsten på eldningsolja 3 och högre. Denna minskning torde huvudsakligen bero på det tidigare nämnda beslutet om tillfällig nedsättning av den allmänna energiskatten. -
Under tiden 1 juli—30 november 1972 inflöt 122,1 milj. kr. Under motsvarande tid 1973 beräknas skatteinkomsten bli ca 125 milj. kr. För tiden 1 december 1972—30 juni 1973 inflöt 211,6 milj. kr. Om man för motsvarande tid innevarande budgetår räknar med en konsumtionsökning av 5 0 blir RSVs uppbörd under budgetåret 1973/74 (125 +
222 =) 347 milj. kr.
Under antagande att konsumtionsökningen blir ca 5 26 och att den tillfälliga nedsättningen bibehålles t. o. m. 1974 beräknar verket skatteinkomsten under budgetåret 1974/75 till 385 milj. kr. och under budgetåret 1975/76 till 460 milj. kr.
Den sammanlagda energiskatten skulle i enlighet med det anförda uppgå till (395 -- 550 + 347 =) 1292 milj. kr. för budgetåret 1973/74 och (445 + 1194 + 385 =) 2 024 milj. kr. för budgetåret 1974/75 och (490 + 1257 + 460 =) 2 207 milj. kr. för budgetåret 1975/76.”
I prop. 1973: 203 föreslås att allmänna ransoneringslagen skall äga tillämpning till utgången av november 1974. I prop. 1973: 205 föreslås lag om reglering av förbrukningen av elektrisk kraft. Riksrevisionsverket antar med ledning av preliminära uppgifter från statliga myndigheter och Svenska Petroleum Institutet att konsumtionen av eldningsolja och tjockolja kommer att minska med 15 26 under november—januari och därefter med 20 6. För drivmedelskonsumtionen gäller samma antaganden som vid beräkningen av bensin- och brännoljeskatten. För inne- ' varande budgetår medför dessa antaganden en minskning av inkomsterna av energiskatten med ca 90 milj. kr. I denna beräkning har den del av energiskatten som utgår på elektrisk kraft och fasta bränslen antagits vara oförändrad.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln energiskatt till 1 200 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med
2 024 000 000 kr. för 1974/75.
Särskild skatt på motorbränslen
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår — 1969/70 = 1970/71 = 1971/72 = 1972/73 — 1973/74
Riksstat 237,0 250,0 741,0 763,0 770,0 os Redovisat — 239,0 422,5 744,3 116,5
Enligt förordning den 4 februari 1966 (nr 21), som trädde i kraft den 7 februari 1966, skall till staten erläggas särskild skatt på bensin, motorbrännolja och gasol. Enligt förordning den 2 februari 1973 (nr 13), som trädde i kraft den 6 februari 1973, utgår skatten med 18 öre för liter för bensin, med 13 öre för liter för brännolja och med 12 öre för liter för gasol. :
Bilaga 2 : Riksrevisionsverkets inkomstberäkning | 71
Skatten, som motiverades av det samhällsekonomiska och statsfinan- ' siella "läget, skall till skillnad från de s.k. automobilskattemedlen inte vara föremål för specialdestination. Skatten redovisas under tullar och acciser.
Enligt förordning den 5 juni 1973 (nr 604) upphör förordningen om särskild skatt på motorbränslen att gälla vid utgången av år 1973. Vid samma tidpunkt träder istället förordning den 5 juni 1973 (nr 602) om särskild vägtrafikskatt i kraft.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatteverket i fråga om beräkningen av särskild skatt på motorbränslen anfört följande:
”Särskild skatt på motorbränslen inflöt under budgetåret 1972/73
med 776,2 milj. kr. .
Fr. o.m. den 1 januari 1974 upphör den särskilda skatten på motorbränslen i samband med att energiskatten på bensin höjs med motsvarande belopp och kilometerskatt införs för brännoljedrivna fordon.
Inkomsten av särskild skatt på motorbränslen förhåller sig till inkomsten av bensinskatt som 18 till 43 (= 41,86 20) och till inkomsten av brännoljeskatt som 13 till 31,5 (= 41,27 26). Härvid har den genomsnittliga brännoljeskatten beräknats vara 31,5 öre per liter. Under tiden 1 juli 1973—31 mars 1974 beräknas bensinskatt inflyta med 1 411 milj. kr.
Med utgångspunkt från ovan angivna förhållanden beräknar RSV inkomsten under budgetåret 1973/74 till (590,6 -F 111,4 =) 702 milj. kr. och under budgetåret 1974/75 till 1 milj. kr. samt under budgetåret 1975/76 till 0,5 milj. kr.”
Med anledning av den pågående oljekrisen antar riksrevisionsverket att konsumtionsökningen under november—december kommer att utebli, vilket medför en minskning av inkomsterna för budgetåret 1973/74 med ca 10 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln särskild skatt på motorbränslen till 690 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 1 000 000 kr. för 1974/75.
Oljelagringsavgift
I prop 1973: 194 angående beredskapslagring av råolja m. m. föreslås en beredskapslagring av råolja på 3 milj m? i syfte att år 1977 uppnå det av OECD rekommenderade målet om ett 90-dagarslager. Kostnaden för lagringen, som beräknas till ca 485 milj. kr., föreslås täckt genom uttag av en särskild beredskapsavgift för oljeprodukter under tre år med början den 1 juli 1974. Avgiften utgår för bensin med två öre ' för liter och för motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja med tre kronor för kubikmeter. Inbetalning av avgiften föreslås ske enligt samma uppbördssystem som gäller för energiskatten.
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen nm
Riksrevisionsverket föreslår, under förutsättning av bifall till ovanstående proposition, att inkomsterna på titeln oljelagringsavgift för
budgetåret 1974/75 uppförs med 115 000 000 kr. |
Särskild vägtrafikskatt Fr, o. m, den 1 januari 1974 utgår enligt förordning den 5 juni 1973 (nr 602) särskild vägtrafikskatt i form av särskild fordonsskatt och särskild kilometerskatt. Skatten har införts som ersättning för den särskilda skatten på motorbränslen. Särskild fordonsskatt utgår för trafiktraktor och motorredskap, som inrättats för brännoljedrift, samt för släpvagn över tre tons skattevikt, som drages av fordon som är kilometerskattepliktigt enligt vägtrafikskatteförordningen (1973: 601) eller enbart av traktor eller motorredskap, om fordonet är fordonsskattepliktigt enligt nämnda förordning. Särskild kilometerskatt utgår för motorfordon, som är inrättat för brännoljedrift och som är kilometerskattepliktigt enligt vägtrafikskatteförordningen (1973: 601). : Särskild fordonsskatt utgår med ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet bestäms av fordonsslag, totalviktsintervall samt för släpvagn huruvida den är påhängsvagn som drages av kilometcrskattepliktigt fordon eller annan släpvagn. Särskild kilometerskatt beräknas efter antal körda kilometrar och utgår med ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Särskild vägtrafikskatt uppbärs enligt vägtrafikskattekungörelsen den 19 oktober 1973 (nr 776) på samma sätt som vägtrafikskatt. I riksstaten för budgetåret 1973/74 har titeln uppförts med 23 milj. kr. Med samma antaganden om nettoförändringar i fordonsbeståndet som vid beräkningen av vägtrafikskatten har den särskilda vägtrafikskatten för budgetåren 1973/74 och 1974/75 framräknats enligt nedanstående tablå (milj. kr.). 1973/74 — 1974/75
| Särskild fordonsskatt 22 | 22 | |
| Därav släpvagnar | 21 | 21 |
| Särskild kilometerskatt 47 | 144 | |
| Därav lastbilar | 38 | "113 |
| Summa | 69 | 166 |
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln särskild vägtrafikskatt till 69 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 166 000 000 kr. för 1974/75.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 73
Skatt på annonser och reklam
Enligt förordning den 2 juni 1972 (nr 266) utgår skatt på annonser och reklam. Skatten utgår på vederlaget exklusive skatt, och utgör 6 20 för annons i allmän nyhetstidning, annars 10 90. Skattskyldig är den som i yrkesmässig verksamhet inom landet offentliggör skattepliktig annons eller skattepliktig reklam i annan form än annons eller framställer skattepliktig reklamtrycksak. Den som är skattskyldig skall anmäla sig för registrering hos riksskatteverket. Skatten redovisas vanligen för perioder om 2 månader, och den skattskyldige skall utan anmaning inge deklaration för varje redovisningsperiod. Till skattskyldig som redovisat reklamskatt för annonser i självständig periodisk publikation återbetalar riksskatteverket så stor del av den erlagda skatten för ett kalenderår som svarar mot en skattepliktig omsättning om högst 3 miljoner kronor för helt år.
Beskattningsmyndighet för reklamskatt är riksskatteverket eller, i fråga om reklamskatt vid införsel, generaltullstyrelsen.: |
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatteverket i fråga om beräkningen av skatt på annonser och reklam anfört följande:
”Den 1 november 1972 avlöstes annonsskatten av skatten på annonser och reklam (reklamskatt). Nettouppbörden för dessa båda skatter uppgick under budgetåret. 1972/73 till 46,2 milj. kr.
Under tiden juli—oktober 1973 har nettouppbörden av reklamskatt uppgått till 19 milj. kr. Skatten på annonser, som i stort sett motsvarar den tidigare annonsskatten, utgör ungefär hälften av detta belopp.
Inkomstberäkningen för återstående del av budgetåret 1973/74 blir relativt osäker. Det rådande konjunkturläget kan i och för sig antas medföra viss ökning i skatteintäkten för reklamskattens annonsskattedel. F.n. ökar denna med omkring 5 26. Denna ökningstakt kan antas föreligga budgetåret ut, vilket innebär en skatteintäkt av omkring 40 milj. kr. Skatteintäkten för annan reklam än annonser kan med ledning av nu tillgängliga uppgifter om skatteinkomster m. m. beräknas till omkring 35 milj. kr. för budgetåret 1973/74. I förarbetena till reklamskatteförordningen antogs denna del av beskattningen kunna ge omkring 50 milj. kr. årligen. Den nu beräknade minskningen i inkomsten beror bl. a. på riksdagens beslut att befria klichéer från skatteplikt samt förhållanden av engångsnatur i samband med ikraftträdandet.
RSV beräknar skatteinkomsten för budgetåret 1973/74 till 75 milj. kr.
Det finns anledning förorda att skatteinkomsten för budgetåren 1974/75 och 1975/76 anges till 80 milj. kr. för vartdera året”
Generaltullstyrelsen harisin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket beräknat de inkomster som uppbärs av tullverket under budgetåren 1973/74 och 1974/75 till 4 milj. kr. resp. 5 milj. kr.
Prop, 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen = - . . 74
Riksrevisionsverket ansluter sig till riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräkningar och beräknar således inkomsterna på titeln skatt på annonser och reklam till 79 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 85 000 000 kr. för 1974/75.
Skatt på spel
Enligt förordning den 28 december 1972 (nr 820) utgår fr. o. m. den 1 april 1973 spelskatt på sådant automat-, roulett- eller bingospel, som kräver tillstånd enligt lotteriförordningen (1939: 207). Beskattningsmyndighet är riksskatteverket.
Skatten på automat- och roulettspel har formen av en fast avgift för: varje kalendermånad då skattskyldighet råder. För automatspel utgår avgiften med 100 kr. per automat om automaten är konstruerad uteslutande för spel med tjugofemöresmynt och med 500 kr. per automat i annat fall. I fråga om roulettspel utgår avgiften med 3 500 kr. per tillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka och med 1500 kr. för annat tillstånd. Skatt på bingospel utgår med '5 76 av värdet av erlagda spelinsatser och entréavgifter.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatteverket beträffande skatt på spel anfört följande:
”Innevarande budgetår har uppbörden t.o.m. oktober uppgått till 17,8 milj. kr., vilket överensstämmer med vid förordningens tillkomst gjorda prognoser, där inkomsten beräknades till ca 50 milj. kr. för år räknat. Med hänsyn till den ökning av tillståndsgivning som förmärkts i fråga om bingospel kan emellertid antas att inkomsterna kommer att överstiga vad som uppgetts i tidigare beräkningar.
RSV beräknar inkomsterna för budgetåret 1973/74 till 60 milj. kr, för budgetåret 1974/75 till 65 milj. kr och för budgetåret 1975/76 till 70 milj. kr.”
Riksrevisionsverket ansluter sig till riksskatteverkets beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln skatt på spel till 60 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 65 000 000 kr. för 1974/75.
II. Uppbörd i statens verksamhet
Riksrevisionsverket har erhållit uppgifter om nettoinkomster på samtliga inkomsttitlar under uppbörd i statens verksamhet utom bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet m, m., vattendomstolsavgifter, ersättning för visst värderingsförfarande och pensionsmedel m. m. från de myndigheter som redovisar uppbörd i statens verksamhet. Med stöd av dessa uppgifter beräknar riksrevisionsverket inkomsterna
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning = :- 15
av uppbörd i statens verksamhet till 1 247 075 000 kr. för 1973/74 och föreslår att dessa inkomster uppförs med 1 220 714 000 kr. för 1974/75. Utfall, beräkning i riksstat och riksrevisionsverkets beräkning framgår nedan (milj. kr.).
1971/72 1972/73 1973 /74 1974/75 Riksstat 1055,8 1 140,8 1 266,4 —
Utfall 1107,3 — 12882 = —
Riksrevisionsverkets oe . .
beräkning — UT 1 247,1 1 220,7
Redovisade nettoinkomster under 1972/73 på resp. uppbördstitel framgår av bilaga A. I' bilaga B redovisas riksrevisionsverkets beräkning för 1973/74 och i bilaga C riksrevisionsverkets förslag till beräkning av
uppbörd i statens verksamhet för 1974/75. |
Riksrevisionsverket har vid beräkningen funnit anledning göra särskilda uttalanden beträffande följande inkomsttitlar.
Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m. På inkomsttiteln redovisas bidrag från kommuner till staten för kostnader för pensionering av personal inom det förstatligade polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m. (SFS 1966: 681). För 1973/74 beräknas bidragen för pensionering uppgå till 67,8 milj. kr. och för 1974/75 till 67,5 milj. kr.
Fr.o.m. 1970/71 redovisas även kostnadsbidrag till Iokalhållningen för de allmänna underrätterna på titeln. Kommun som vid utgången av 1970 fullgör lokalhållningsskyldighet för rådhusrätt skall betala kostnadsbidrag till staten (SFS 1970: 390). Kostnadsbidraget fastställs av byggnadsstyrelsen. 1973/74 och 1974/75 beräknas de uppgå till 7,8 milj. kr. under resp. budgetår. Riksrevisionsverket ansluter sig till byggnadsstyrelsens beräkning.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m. till 75 600 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 75 300 000 kr. för - 1974/75.
Inkomster vid kriminalvården. Utfallet för 1972/73 samt kriminalvårdsstyrelsens beräkning av inkomsterna under 1973/74 och 1974/75 framgår nedan (tusental kr.). Utfall Kriminalvårdsstyrelsens
beräkning 1972173 1973/74 | 1974/75 15 586 3 600 . 2 600
Budgetåret 1972/73 har inkomster under programmet arbete och utbildning vid kriminalvårdsenheter med särskild budget redovisats under
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen : 76
titeln inkomster vid kriminalvården. Under 1973/74 och 1974/75 kommer i stället överskottet under programmet. att redovisas under titeln inkomster vid kriminalvården. Nedgången i inkomsterna under 1974/75 beror på att jordbruks- och verkstadsdriften minskar till förmån för arbetsmarknadsutbildning (AMU), arbetsträning m. m. |
Riksrevisionsverket ansluter sig till kriminalvårdsstyrelsens beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln inkomster vid kriminalvården till 3 600 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 2 600 000 kr. för 1974/75.
Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen. Kostnader för den statliga läkemedelskontrollen skall täckas genom avgifter enligt läkemedelsförordningen (SFS 1962: 701). När ett läkemedel anmäls till registrering uttas en anmälningsavgift. Därefter erläggs årsavgift kalenderårsvis. Sedan den 1 januari 1973 är anmälningsavgiften 6 000 kr. och årsavgiften 3 300 kr. Socialstyrelsens beräkning av inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen bygger på antagandet att antalet nyanmälningar blir ca 150 per år och att antalet avregistreringar ökar. I slutet av 1973 avser socialstyrelsen att göra en utredning om eventuell höjning av avgifterna. I förslaget till organisation, finansicring m. m. av socialstyrelsens läkemedelsavdelning förutsattes att läkemedelsproducenterna skulle svara för 80 46 av kontrollkostnaderna (prop. 1970: 74).
Riksrevisionsverket ansluter sig till socialstyrelsens beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen till 9 223 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln
uppförs med 8 975 000 kr. för 1974/75.
Inkomster vid karolinska sjukhuset. 1972/73 uppgick inkomsterna till 208 milj. kr., vilket är 34 milj. kr. mer än direktionen för karolinska sjukhuset beräknat. Skillnaden beror på att vissa utestående fordringar på Stockholms läns landsting reglerats. Direktionen beräknar inkomsterna under 1973/74 till 216 milj. kr. Hänsyn har här tagits till att Stockholms läns landsting skall erlägga ca 15 milj. kr. i bidrag för vissa investeringar samt till att landstingets avgifter till sjukhuset beräknas öka. För 1974/75 beräknar direktionen inkomsterna till 206 milj. kr. I förhållande till tidigare inkomstberäkning för 1974/75 är detta en ökning med 12 milj. kr. Denna ökning beror huvudsakligen på ökade inkomster från de avgifter för sluten vård, som landstinget erlägger till sjukhuset.
Riksrevisionsverket ansluter sig till karolinska sjukhusets beräkning : och beräknar således inkomsterna på titeln inkomster vid karolinska sjukhuset till 216 225 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 206 000 000 kr. för 1974/75.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 77
Inkomster under anslaget kostnader för viss utbildning av handikappade. Inkomsterna under 1972/73 uppgick till 2 737 280 kr. Nedläggningen av Lidingöhemmet fr. o.m. 1 juli 1973 gör att inkomsterna i framtiden blir väsentligt lägre.
Riksrevisionsverket ansluter sig till styrelsen för vårdartjänsts beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln inkomster under anslaget kostnader för viss utbildning av handikappade till 70 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 90 000 kr. för 1974/75.
Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet. Enligt lag (SFS 1971: 282) om arbetarskyddsavgift skall fr. o. m. den 1 januari 1972 arbetsgivaravgift erläggas som bidrag till arbetarskydd. Den årliga avgiften höjs fr.o.m. den 1 januari 1974 från 0,05 till 0,1 70 av under året utgiven avlöningssumma (prop. 1973: 130). Även de statliga arbetsgivarna skall betala arbetarskyddsavgift. En del av arbetarskyddsavgiften används som bidrag till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet och redovisas som inkomster på denna inkomsttitel. Fr. o. m. den 1 januari 1974 sänks detta bidrag från 40 till 25 90 av arbetarskyddsavgiften (SES 1973: 835).
Riksförsäkringsverket har beräknat inkomsterna på titeln till nedan angivna belopp i milj. kr. | Budgetår Skattedebitera- Direktdebitera- Statliga avgifter Summa
de arbetsgivare 'de arbetsgivare
1973/74 0,07 20,8 > 20,9
1974/75 0,06 25,9 3,7 29,7
Riksrevisionsverket ansluter sig till riksförsäkringsverkets beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet till 20900 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 29 700 000 kr. för 1974/75.
Körkortsavgifter. I början av 1973 inrättades ett nytt centralt körkortsregister (SFS 1972: 592). Statens trafiksäkerhetsverk är central körkortsmyndighet. Gamla körkort skall utbytas mot nya före utgången av 1976 (SFS 1972: 605). Gamla trafikkort skall bytas' före utgången av 1974. Vid utfärdande av körkort och trafikkort på grund av körkortseller trafikkortstillstånd samt förnyelse eller utbyte av körkort och trafikkort uttas avgift enligt taxa för statens trafiksäkerhetsverk (SFS 1972: 648). Avgifterna är av två slag, kortavgift och registerhållningsavgift.
Utfallet för 1972/73 samt statens trafiksäkerhetsverks beräkning av inkomsterna av körkortsavgifter för 1973/74 och 1974/75 framgår nedan (tusental kr.). Utfall Statens trafiksäkerhetsverks beräkning
1972/73 — 1973/74 — -1974/75
5 044 36 716 44 350
Prop. 1974: 1 Bilaga 1 Finansplanen - SS 78
Riksrevisionsverket ansluter sig till statens trafiksäkerhetsverks beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln körkortsavgifter till 36 716 000 kr. för 1973/74 och förslår att titeln uppförs med 44 350 000 kr. för 1974/75.
Avgifter för registrering av motorfordon. Bilregisternämnden är central registreringsmyndighet. Enligt bilregisterkungörelsen (SFS 1973: 765) skall för fordon som är skattepliktigt enligt vägtrafikförordningen (SFS 1973: 601) erläggas skyltavgift med 40 kr. för bil och med 20 kr. för motorcykel, traktor, motorredskap och släpvagn. Avgiften tas ut då fordonsskatt första gången uppbärs för avgiftspliktigt fordon. Dessutom erläggs årlig registerhållningsavgift med 16 kr. |
Utfallet för 1972/73 samt bilregisternämndens beräkning av inkomsterna för 1973/74 och 1974/75 framgår nedan (milj. kr.). Utfall Bilregisternämndens beräkning
1972/73 1973/74 1974/75 47,9 53,0 — 54,5
Riksrevisionsverket ansluter sig till bilregisternämndens beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln avgifter för registrering av motorfordon till 53 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 54 500 000 kr. för 1974/75.
Fyravgifter. Fyravgifterna är av tre slag: allmän, lokal och inrikes fyravgift. Den 1 januari 1972 höjdes avgiftsnivån generellt med 20 4. I fråga om allmän och inrikes fyravgift höjdes antalet avgiftspliktiga resor från 7 till 9 per år.
Utfall Generaltullstyrelsens
beräkning
1972/73 1973/74 1974/75
milj. kr.
| Allmän fyravgift | 61,8 | 67,0 | 70,0 |
| Lokal fyravgift | 15,4 | 16,0 | 16,0 . |
| Inrikes fyravgift | 2,8 | 3,0 | 3,0 |
| Fyravgifter, totalt | 79,0 | 86,0 | 89,0 |
Riksrevisionsverket ansluter sig till generaltullstyrelsens beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln fyravgifter till 86 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med .89 000 000 kr. för 1974/75.
Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Ersättning för uppdrag, som Sveriges metcorologiska och hydrologiska institut verkställer enligt instruktionen (SFS 1965: 690) för institutet eller annan författning, skall utgå enligt Kungl. Maj:ts taxa (SFS 1973:172).
Inkomsterna under 1972/73 uppgick till 17,7 milj. kr. Sveriges me-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 79
teorologiska och hydrologiska institut beräknar att inkomsterna under 1973/74 och 1974/75 kommer att uppgå till 19,3 resp. 20,1 milj. kr. Beräkningen förutsätter bifall till institutets förslag i petitaskrivelsen (1973-08-27) om medelsbehovet på anslagen väderlekstjänst för luftfarten samt bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m. Den förutsätter också att nuvarande grunder för debitering å luftfartsverket av belastningen under anslagen väderlekstjänst för luftfarten samt bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland bibehålles.
Riksrevisionsverket ansluter sig till institutets beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut till 19 300 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 20 100 000 kr. för 1974/75.
Pensionsmedel m. m. Överskottet på denna titel uppgick till 316 milj. kr. för budgetåret 1972/73. Fr. o. m. budgetåret 1973/74 tillförs titeln de försäkringstekniskt beräknade pensionskostnaderna för statens järnvägar. De totala utgifterna för statens järnvägars kompletteringspensioner skall samtidigt bestridas från titeln. Överskottet på titeln pensionsmedel m. m, reduceras genom detta åtagande med ca 120 milj. kr. Vid beräkning av titelns olika poster har uppgifter inhämtats från riksförsäkringsverket och statens personalpensionsverk.
Kungl. Maj:t har i skrivelse 1973-06-29 meddelat föreskrifter om ändrad redovisning för inkomsttiteln pensionsmedel m. m. under budgetåret 1973/74. Inkomster och utgifter under inkomsttiteln skall redovisas fördelade på tre program.
Pensionsmedel (milj. kr.)
1972/73
Riksstat Utfall Inkomster
| Lönekostnadspålägg | 2547 | 2636 |
| Personalsjukpenningar m. m. | 115 | 126 |
| Vissa pensionsavgifter | 14 . Summa 2676 | 14 2776 |
Utgifter! Personalpensionsförmåner m. m. : 1429 1390 Arbetsgivaravgifter till den allmänna
tilläggspensioneringen 625 690 Arbetsgivaravgifter till den allmänna
| sjukförsäkringen | 200 | 221 | |
| Allmän arbetsgivaravgift | 137 ' | 149 | |
| Lönegarantiavgift | 1 | 1 | |
| Vissa yrkesskadeersättningar m. m. | | Summa 2339 | 8 | 9 2460 |
| Överskott | | | 277 | 316 |
1 Utöver angivna belopp redovisas över denna titel vissa personalpensionsförmåner med samma belopp på både inkomst- och utgiftssidan.
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen | 80
Programindelning -
Program 1 avser lönekostnadspålägg och de sociala utgifter lönekost-
nadspåläggen är avsedda att täcka i de fall oreducerat lönekostnadspålägg utgår. Program 2 avser lönekostnadspålägg och de sociala utgifter lönekostnadspåläggen är avsedda att täcka i de fall reducerat lönekostnadspålägg utgår. Program 3 avser avsättningar till framtida pensioner och utbetalning av utgående personalpensionsförmåner. Flertalet statliga myndigheter redovisar lönekostnadspålägg i program 1. De myndigheter m. fl. och de anslag för vilka reducerat lönekostnadspålägg utgår och som således redovisas i program 2 framgår av nedanstående förteckning.
Anslag med reducerat lönckostnadspållägg (LKP) budgetåret 1973/74 Anslag Myndighet LKP IH A 1 Utrikesförvaltningen Utrikesdepartementet 21
lokalanställd personal HL D 1 Svenska institutet Utrikesdepartementet 11,6 HI E 4 Bidrag till Stockholms
internationella freds-
forskningsinstitut Utrikesdepartementet 11,6 Vv K 6 Bidrag ull driften av .
särskolor m m Skolöverstyrelsen 10,3
oo Socialstyrelsen
VIL B 4 Statistiska centralbyrån:
Teknisk uppdragsverk-
samhet Kammarkollegiet 1 VII C 10 Revision av sparbankernas
förvaltning Kammarkollegiet 1 VIII B 38 Bidrag till Operan och
Dramatiska teatern Kammarkollegiet 11,6 VUILB 9 Bidrag till Svenska
riksteatern Kammarkollegiet 11,6 VIII B 11 Rikskonsertverksamhet Kammarkollegiet 11,6 VIII B 42 Bidrag till vissa muséer "
och arkiv:
Hallwylska muséet = Kammarkollegiet 9 000 kr
Stiftelsen Drottning-
holms teatermuscum Kammarkollegiet 19 000 kr
Stiftelsen Thielska
galleriet Kammarkollegiet 5 000 kr VIII B 58 Bidrag till Central för-
bundet för alkohol- och narkotikaupplysning Skolöverstyrelsen 11,6
VIII D 8 Bidrag till driften av
grundskolor m m Skolöverstyrelsen 10,3
Samtliga länsstyrelser? VIII D 15 Bidrag till driften av
gymnasieskolor Skolöverstyrelsen 210,7
Samtliga länsstyrelser! VIII D 18 Bidrag till driften av
högre kommunala skolor — Samtliga länsstyrelser? 10,7 VHI D 19 Bidrag till driften av
riksinternatskolor Skolöverstyrelsen 10,7 VII D 26 Bidrag till Bergsskolan i
Filipstad Länsstyrelsen i Värmlands
län 10,7
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning | 81
Anslag med reducerat lönekostnadspålägg (LKP) budgetåret 1973/74 forts, Anslag | Myndighet LKP VIII D 27 Bidrag till driften av
vissa privatskolor Skolöverstyrelsen 10,7 VIILE 57 Bidrag till Konung
Gustaf V:s forskningsinstitut Kammarkollegiet 11,6
VIII G 5 Bidrag till driften av
kommunala skolor för vuxna Skolöverstyrelsen 7
Samtliga länsstyrelser?
VIII G 8 Bidrag till driften av
folkhögskolor Skolöverstyrelsen 10,7 IX D 2 Bidrag till Skogsvårds-
styrelserna Skogsstyrelsen = ' oo IX G18 Bidrag till Sveriges
utsädesförening Lantbrukshögskolan 11,6 IX H 7 Stöd till idrotten:
Organisationsstöd m m Kammarkollegiet 11,6 Dessutom skall Statens Järnvägar tillföra titeln Pensionsmedel m m ett belopp motsvarande 16 4 av verkets lönesumma
1 Lönekostnadspålägg beräknas i enlighet med tillämpliga bestämmelser om arbetsgivaravgift i lagen (1962: 381) om allmän försäkring.
2? Medlen utbetalas av dels samtliga länsstyrelser utom länsstyrelserna i Östergötlands och Västerbottens län dels högskolan i Linköping och universitetet i Umeå efter utbetalningsbesked från länsstyrelserna i Östergötlands resp Västerbottens län.
3 För personal vid skola med skogsvårdsstyrelse som huvudman beräknas ej lönekostnadspålägg.
De största redovisningsbeloppen i program 2 kommer från bidragsanslagen till driften av grundskolor och gymnasieskolor samt från statens järnvägar. . | Gemensamt för program 1 och 2 gäller att under inkomstposterna personalsjukpenningar redovisas ersättningar från de allmänna försäk-
ringskassorna på grund av statens arbetsgivarinträde enligt lagen om
allmän försäkring. Ersättningarna från försäkringskassorna kommer fr.o.m, 1974 att beskattas och har därför räknats upp med ett belopp motsvarande skatten. Inkomstposterna personalsjukpenningar på titeln beräknas därför öka kraftigt mellan 1973 och 1974. De olika arbetsgivaravgifterna på utgiftssidan fastställs för staten med undantag för de affärsdrivande verken samt för riksbanken och dess industrier och för riksdagens ledamöter av riksförsäkringsverket. Avgifterna för de affärsdrivande verken fastställs av Kungl. Maj:t. En del arbetsgivaravgifter omförs vidare till andra inkomsttitlar. Som exempel kan nämnas avgifterna till den allmänna sjukförsäkringen som förs över till inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. och den allmänna arbetsgivaravgiften som förs över till titeln allmän arbetsgivaravgift. Utgiftsposterna avsättningar till framtida kompletteringspensioner utgör saldoposter. Motsvarande medel redovisas som inkomst i program 3. Under utgiftsposten personalpensionsförmåner m. m. redovisas pen-
6 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bil. 2
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen | "82
sioner åt f.d. statstjänstemän m. fl. som utbetalas av försvarets civilförvaltning, riksförsäkringsverket, sjöfartsverket och statens personalpensionsverk. .
Överskottet i program 3 är en saldopost och utgör det totala överskottet på inkomsttiteln.
Vid beräkning av titelns inkomster budgetåret 1974/75 har antagits i de fall oreducerat lönekostnadspålägg utgår att detta kommer att uppgå till 29 20, Detta innebär en höjning jämfört med innevarande budgetår med tre procentenheter. Höjningen orsakas av införandet av de nya socialförsäkringsavgifterna till folkpensioneringen och arbetslöshetsförsäkringen. Trots denna höjning av lönekostnadspålägget beräknas titelns överskott sjunka mellan 1973/74 och 1974/75.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln pensionsmedel m. m. till 234 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 190 000 000 kr för 1974/75.
Pensionsmedel (milj kr)
1973/74 1974/75
Riksstat — Ny be- Beräk-
räkning — ning Program I Inkomster! 1 Lönekostnadspålägg 2100 2180 2 610 2 Personalsjukpenningar m m 160 159 243
. Summa kr 2 260 2339 2853 Utgifter |
1 Arbetsgivaravgifter till den allmänna
| tilläggspensioneringen | 720 | 765 | 833 |
| 2 Arbetsgivaravgifter till den allmänna | . | ||
| sjukförsäkringen | 240 | 248 | 317 |
| 3 Allmän arbetsgivaravgift | 320 | 322 | 347 |
| 4 Lönegarantiavgift | 1 | 1 | 1 |
| 5 Vissa yrkesskadeersättningar m m | 8 | 8 | 8 |
| 6 Ersättning från grupplivförsäkring | — | — | 5 |
| 7 Arbetarskyddsavgift | — | = | 8 |
| 8 Arbetslöshetsförsäkring | — | — | 33 |
9 Socialförsäkringsavgift till folkpensione-
tingen — — 275 10 Avsättningar till framtida kompletterings-
pensioner 971 995 1026
Summa ki 2 260 2339 2853 Program 2 Inkomster! 1 Lönekostnadspålägg 1127 1075 1161 2 Peisonalsjukpenningar m m 3 1 2
Summa ki 1130 1076 1163
Utgifter!
1 Arbetsgivaravgifter till den allmänna
tilläggspensioneringen 5. 5 7 2 Arbetsgivaravgifter till den allmänna
sjukförsäkringen 1 2 3
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 83.
Pensionsmedel (milj. kr) forts.
1973/74 1974/75
Riksstat — Ny beräk- Beräk-
ning ning
| 3 Allmän arbetsgivaravgift | 1 | 3 | 3 |
| 4 Lönegarantiavgift | 0,5 | 0,5 | 0,5 |
| 5 Vissa yrkesskadeersättningar m m | 0,5 | 0,5 | 0,5 |
| 6 Etsättning från grupplivförsäkring | — | = | 0,5 |
| 7 Arbetarskyddsavgift | — | — | 0,5 |
| 8 Arbetslöshetsförsäkring | : — | — | 0,5 |
9 Socialförsäkringsavgift till folk-
pensioneringen - — 3 10 Avsättningar till framtida kompletterings-
pensioner 1122 1065 1145
Summa kr 1130 1076 1163
Program 3 Inkomster!
| 1 Avsättningar till framtida kompletterings- | | | ||
| pensioner | oa 2093 - 2 060 2171 | ||
| 2 Vissa pensionsavgifter | 13 Summa kr 2 106 2074 2186 | 14 | 15 |
| Utgifter | . | ||
| 1 Personalpensionsförmåner | 1867 1840 1996 | ||
| 2 Överskott | . 239 | 234 | 190 |
Summa kr 2 106 2074 2186
1 Utöver angivna belopp redovisas över denna titel vissa personalpensionsförmåner med samma belopp på både inkomst- och utgiftstitlar.
Inkomst av myntning m. m. Utfallet för 1972/73 och myntverkets beräkning av inkomsterna under 1973/74 och 1974/75 framgår nedan (milj. kr.).
| Utfall | Myntverkets beräkning | |
| 1972/73 | 1973/74 | 1974/75 |
| 76,9 | 23,0 | 50,0 |
5-kronemyntet har hittills inte rönt någon större efterfrågan även om statistiken över utväxlingen till allmänheten visar på ökad efterfrågan under de senaste månaderna. Den låga efterfrågan på 5-kronemyntet medför att inkomsterna under 1973/74 blir ca 23 milj. kr. Jägre än beräknat.
Riksrevisionsverket ansluter sig till myntverkets beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln inkomst av myntning m. m. till 23 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med. 50 000 000 kr. för 1974/75. |
Avgifter för växtskyddsinspektion m, m. Inkomsterna på titeln uppbärs av generaltullstyrelsen, statens växtskyddsanstalt och statens na-: turvårdsverk. Utfallet för 1972/73 och myndigheternas beräkning för 1973/74 och 1974/75 framgår av nedanstående tablå (tusental kr.).
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen . > 84
| Utfall | Myndigheternas beräkning | |
| -A972/73 | 1973/74 | 1974/75 |
| Generaltullstyrelsen 1635 | 1850 | 2 000 |
Statens växtskydds-
| anstalt | 203 260 | 280 |
| Statens naturvårdsverk 162 | 163 | 165 |
| Totalt 2000 | 2273 | 2 445 |
För växtskyddsanstaltens granskning av växter som förs in i landet erläggs s.k. växtskyddsavgifter. Dessa redovisas av generaltullstyrelsen. Statens växtskyddsanstalt har beräknat inkomsterna från växtskyddsavgifter för 1973/74 och 1974/75. Hänsyn har därvid tagits till taxeändringen fr. o. m. den 1 januari 1974 (SFS 1973: 757).
De inkomster som redovisas av statens växtskyddsanstalt avser bl. a. exportcertifikat, analyser av jordprov, utgivande av varningsbrev, bekämpningsmedelsprövningar och publikationstryck.
Den 1 juli 1973 trädde lagen om hälso- och miljöfarliga varor i kraft (SFS 1973: 329). Samtidigt upphävdes giftförordningen (SFS 1962: 702), bekämpningsmedelsförordningen (SFS 1962: 703) och PCBlagen (SFS 1971: 385). Giftnämnden, knuten till socialstyrelsen, ersätts av produktkontrollnämnden, knuten till statens naturvårdsverk (SFS 1973: 341, 1973: 336). Ansökan om registrering av bekämpningsmedel görs hos produktkontrollnämnden av tillverkaren (SFS 1973: 334). För registrering av bekämpningsmedel uppbär produktkontrollnämnden avgifter, som redovisas av statens naturvårdsverk (SFS 1970: 42, 1973: 335).
Riksrevisionsverket ansluter sig till statens växtskyddsanstalts och produktkontrollnämndens beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln avgifter för växtskyddsinspektion m. m. till 2 273 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 2 445 000 kr. för 1974/75.
Ersättning för kilometerräknarapparatur. Under 1972/73 och 1973/74 har kilometerräknarapparatur distribuerats till ägare av dieseldrivna motorfordon från Svenska utvecklingsaktiebolaget. Enligt statsmakternas beslut skall uppbörd av ersättning för apparaturen ske i samband med den ordinarie uppbörden av fordonsskatt för 1974, dvs. i början av 1974 (SFS 1973: 785). Inkomsterna faller på 1973/74 och dess storlek beräknas av kilometerskattenämnden till 36 milj. kr.
Vissa släpvagnar kommer att utrustas med kilometerräknare senast den 1 januari 1976. Med denna tidsplan beräknas inga inkomster för kilomterräknarapparatur för 1974/75. Inkomsterna kommer under 1975/ 76. | : | |
Riksrevisionsverket ansluter sig till kilometerskattenämndens beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln ersättning för kilometerräknarapparatur till 36 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 1 000 kr. för 1974/75.
85 Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Inkomster vid patent- och registreringsväsendet. Utfallet för 1972/73 samt patent- och registreringsverkets beräkning av inkomsterna under 1973/74 och 1974/75 framgår nedan (milj. kr.) Utfall Patent- och registrerings-
verkets beräkning 1972/73 1973/74 1974/75 44,1 42,4 | 42,6
Beloppen är lägre än de som redovisades i verkets anslagsframställning för 1974/75. Reduceringen faller på programmet bolagsärenden där effekterna av det höjda minimiaktiekapitalet, 50 000 kr., nu har kunnat utvärderas bättre. Vidare har senaste tidpunkt för höjning av aktiekapitalet till 50 000 kr. satts till den 1 januari 1979.
Riksrevisionsverket ansluter sig till patent- och registreringsverkets beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln inkomster vid patent- och registreringsväsendet till 42 400 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 42 600 000 kr. för 1974/75. |
Inkomst av justering och ädelmetallkontroll. Riksdagen antog hösten 1971 nya lagar om volym och vikt (SFS 1971: 1081) och handel med ädelmetaller (SFS 1971: 1082). Lagen om volym och vikt trädde i kraft den 1 januari 1973. Lagen om ädelmetaller träder i kraft först den 1 juli 1974 (SFS 1973: 276). Nya taxor för kontroll av ädelmetallarbeten och probering m. m. gäller fr. o. m. den 1 januari 1973 (SFS 1972: 651, 652). Statens provningsanstalt har jämlikt SFS 1973: 85 fastställt ny taxa för justering fr. o. m. den 1 juli 1973. |
När justerings- och ädelmetallkontrollverksamheten skall ingå i statens provningsanstalts programbudget är fortfarande oklart. När detta sker försvinner titeln inkomst av justering och ädelmetallkontroll och motsvarande reduktion sker av utgifterna.
Utfallet för 1972/73 samt statens provningsanstalts beräkning av inkomsterna under 1973/74 och 1974/75 med hänsyn till de inträffade förändringarna framgår nedan (milj. kr.). Utfall Statens provningsanstalts beräkning 1972/73 1973/74 1974/75 5,8 7,0 7,5
Riksrevisionsverket ansluter sig till statens provningsanstalts beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln inkomst av justering och ädelmetallkontroll till 7 000 000 kr. och föreslår att titeln uppförs med 7 500 000 kr. för 1974/75.
Ersättning för komplementkostnader vid vissa myndigheter m.m. Vissa myndigheter, som deltar i försöksverksamheten med programbudgetering, får medel anvisade i programtermer. Kostnader för verk-
Prop. 1974: 1 Bilaga I Finansplanen =. . 86
samheten skall i princip täckas av intäkter. Kostnader för utrustning får emellertid periodiseras. Särskilda utrustningsanslag har införts vid dessa myndigheter. Avskrivning och förräntning på utrustning inlevereras till statsverket på denna inkomsttitel. .
Försöksverksamheten började 1970/71 vid statens bakteriologiska laboratorium, lantmäteristyrelsen, rikets allmänna kartverk, statens provningsanstalt och statens skeppsprovningsanstalt. 1971/72 tillkom styrelsen för teknisk utveckling och 1972/73 arbetsmarknadsstyrelsen och . . statens väg- och trafikinstitut. Fr. o. m. 1973/74 ingår även allmänna advokatbyråer och statens institut för företagsutveckling bland dessa myndigheter. Den 1 juli 1974 sammanslås lantmäteristyrelsen och rikets allmänna kartverk till statens lantmäteriverk. Statens institut för företagsutveckling integreras fr. o. m. den 1 juli 1974 med statens industriverk. .
Utfallet för 1972/73 och myndigheternas beräkning för 1973/74 och 1974/75 framgår av nedanstående tablå (tusental kr.).
Utfall Myndigheternas beräkning
1972/73 1973 /74 1974/75:
| Allmänna advokatbyråer | — | 265 | 371 |
| Statens bakteriologiska laboratorium «1 920 | 1315 | 2395 | |
| Statens väg- och trafikinstitut | oo | 12 | 32 | |
| Arbetsmarknadsstyrelsen | 26 583 | 25 000 | 28 000 |
| Lantmäteristyrelsen | 3 813 | 3993 | 4373 |
| Rikets allmänna kartverk | 535 | 1063 | 2182 |
| Statens institut för företagsutveckling — | 320 | 358 | |
| Styrelsen för teknisk utveckling | — 1717 | 2220 | |
| Statens provningsanstalt : | 567 | 778 | 201 |
| Statens skeppsprovningsanstalt | 1175 Totalt 34593 | 980 35 443 | 1005 41 837 |
Riksrevisionsverket beräknar att arbetsmarknadsstyrelsens komplementkostnader för 1974/75 uppgår till 22 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln ersättning för komplementkostnader vid vissa myndigheter m.m. till 35 443 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 35 837 000 kr. för:
1974/75. ee
III. Diverse inkomster
Bötesmedel. De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (rhilj.
| kr.) | . | oe. . | |||
| Budgetår | 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 | ||||
| Riksstat | 95,0 | 95,0 | 90,0 —- 85,0 | 87,0. | |
| Redovisat | 80,7 | 80,2 | 82,8 | 93,5 | ee |
| Därav | : | | | |||
| Parkeringsbot | 18,7 | 19,1 | 19,5 | 21,7 | |
| Bötesmedel i övrigt 62,0 | 61,1 | 63,3 | 71,8 - |
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning : 87
Enligt av riksrevisionsverket från länsstyrelserna och rikspolisstyrelsen infordrade uppgifter beräknas inkomsterna av bötesmedel för budgetåren 1973/74 och 1974/75 till.92,3 resp. 94,3 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln bötesmedel till 93 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 95 000 000 kr. för 1974/75.
Totalisatormedel. De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 | ||||
| Riksstat | 105,0 | 108,0 | 103,0 | 103,0 | 90,0 |
| Redovisat | 102,2 | 100,6 | 102,5 | 89,7 | , |
I skrivelse till riksrevisionsverket den 22 oktober 1973 har lantbruksstyrelsen under hänvisning till en inom styrelsens husdjursbyrå upprättad promemoria uppskattat inkomsten av totalisatormedel till 85 milj. kr. för innevarande budgetår och till 90 milj. kr. för budgetåret 1974/75. I promemorian anförs följande:
”För beräkning av statens inkomst av totalisatormedel under budgetåren 1973/74, 1974/75 och 1975/76 har en jämförelse verkställts mellan omsättning och statens andel för andra och tredje kvartalen 1972 och samma kvartal 1973. Omsättningssumman har under sagda perioder uppgått till 392 136 021 kr. respektive 409 066 713 kr., varjämte statens andel belöpte sig till 51 088 628 kr. respektive 47 598 129 kr.
Omsättningen har alltså ökat med 16 930 692 kr. (4,32 20) och statens andel har minskat med 3 490 499 kr. (6,83 40).
Statens inkomst under titeln ”Totalisatormedel” beräknas, under förutsättning av oförändrade vinstavdrag och vadformer, för budgetåren 1973/74, 1974/75 och 1975/76 till respektive 85 milj. kr., 90 milj. kr. och 94 milj. kr. Prognosen är gjord med förutsättningen att den planerade förändringen av fördelningen av totalisatormedel mellan staten och tävlingsanordnarna genomförs och tillämpas fr. o. m. årsskiftet 1973/74.”
Riksrevisionsverket ansluter sig till lantbruksstyrelsens beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln totalisatormedel till 85 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 90 000 00 kr. för 1974/75.
Tipsmedel. De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår -av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973 [74 | |
| Riksstat | 136,0 . 152,0 | 182,0 : 272,0 " 287,0 |
| Redovisat | 152,5 204,8 | 265,3 285,5 |
Aktiebolaget Tipstjänst har i skrivelse till riksrevisionsverket den 7 november 1973 anfört följande:
Prop. 1974:1 Bilaga.1l Finansplanen > 000 Co > 88:
”För budgetåret 1973/74 Antalet tävlingsveckor beräknas uppgå till 52 st eller samma antal som under budgetåret 1972/73 under förutsättning att s.k. Intertotomatcher kunna arangeras även nästa sommar. Veckoomsättningen varierar betydligt, varför inget bestämt kan sägas om den slutgiltiga årsomsättningen. De första 12 ordinarie tävlingsveckorna — veckorna 32-43 — under budgetåret 1973/74 uppvisar i influtna tipsinsatser ett belopp av Kr. 131 548 940: 95. Tipsinsatserna för motsvarande tävlingsveckor föregående år uppgick till Kr. 119 210 995: 05. Insatsbeloppets ökning utgör Kr. 12 337 945: 90 eller 10,4 2. Tillämpas denna ökningsprocent på föregående års tipsomsättning Kr. 551 167 321:60 för de ordinarie tävlingsveckorna 6—51, innebär detta ett till Kr. 608 488 723:05 uppgående belopp. Till detta belopp kommer sedan tipsomsättningen på de extra tävlingsomgångarna med Intertotofotboll under 5 veckor i juli 1973 med Kr. 40 952 842:70 och beräknad omsättning för en vecka i juni 1974 med Kr. 8 000 000: —, varför totalomsättningen skulle komma att uppgå till Kr. 657 441 565: 75. Med samma nettovinstprocent som föregående år — 33,85 96 — skulle nettovinsten approximativt komma att utgöra Kr. 222 544 000:—. Härtill kommer den av riksdagen beslutade extra skatten om 35 öre för varje 35-öresrad eller — uttryckt i procent — ca 14,3 2 på tipsinsatsbeloppet. Radskatten på den ovan beräknade högre omsättningen skulle därför komma att uppgå till approximativt Kr. 94 000 000:—. Tillsammans skulle inleveransen för detta budgetår således belöpa sig till Kr. 316 544 000:—. :
För budgetåren 1974/75 och 1975/76 För dessa år torde tävlingsveckornas antal komma att uppgå till 52 st
eller samma antal som under innevarande budgetår. Att redan nu be-
räkna omsättningen är emellertid svårt, varför det torde vara lämpligast att tills vidare räkna med samma inleverans för 1974/75 och 1975/76 som för 1973/74 eller i vinst ca Kr. 222 544 000:— och i radskatt ca Kr. 94 000 000:— eller tillsammans Kr. 316 544 000:—. För samtliga budgetår måste bolaget reservera sig för oförutsedda händelser, som helt kunna förändra det ekonomiska resultatet.”
Riksrevisionsverket ansluter sig till Aktiebolaget Tipstjänsts beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln tipsmedel till 317 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 317 000 000 kr. för 1974/75.
Lotterimedel. De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1969/70 = 1970/71 = 1971/72 = 1972/73 — 1973/74 Riksstat 157,0 ' 152,0 171,0 190,0 189,0 Redovisat 148,1 167,5 - 181,1 195,3 :
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 89
I skrivelse till riksrevisionsverket den 2 november 1973 har Svenska Penninglotteriet AB för budgetåret 1973/74 beräknat kunna inleverera ett belopp av 185,9 milj. kr. att tillgodoföras titeln Lotterimedel. Inleveransen består av medel från tolv månadslotterier, tio nummerlotterier och ett nytt Bellmanslotteri och beräknas till resp. 151,5, 25,3 och 7,1 milj. kr. Vinsten på bolagets verksamhet beräknas till 2 milj. kr.
Även under budgetåret 1974/75 beräknar penninglotteriet kunna inleverera 185,9 milj. kr. under förutsättning att tillstånd lämnas för minst elva nummerlotterier och ett Bellmanslotteri under år 1974 och samma antal under 1975 och 1976.
Riksrevisionsverket ansluter sig till Svenska Penninglotteriet AB:s beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln lotterimedel till 186 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 186 000 000 kr. för 1974/75.
Övriga diverse inkomster. De på denna titel redovisade inkomsterna "uppgick för budgetåret 1970/71 till netto 76,7 milj. kr., för budgetåret 1971/72 till 55,5 milj. kr. och för budgetåret 1972/73 till 81,2 milj. kr.
De största inkomstposterna redovisas i följande tabell (milj. kr.):
Övriga diverse inkomster
Redovisade belopp
1970/71 — 1971/72 = 1972/73
| Försäljningsmedel för lös egendom m. m. | 7,6 | 5,3 | 4,1 |
| 'Trafikomläggningsskatt | 0,4 | ||
| Expeditionsavgifter | 12 2 | 1,5 | 1,7 |
| Intressemedel | 7,5 | 6,9 | 5,7 |
Återbetalning av lån från anslag på driftbud-
geten 6,2 7,6 10,4 Ersättning för täckande av socialförsäkrings-
kostnader och pensionskostnader! 0,2 0,2 0,2 Återbetalning av kostnader för svenska FN-
| styrkor | 7,0 | 1,8 21,0 | |
| Ersättning för datamaskindrift m. m. | 1,2 | 3,3 | |
| Polisbevakning på enskilds bekostnad | Li | 0,8 | 0,7 |
| Allmän varuskatt | 33,4 14,4 | 9,0 | |
| Förlusttäckningsavgifter | 1,1 | 1,1 | 1,4 |
Överskott vid avyttring av äldre jord-
förmedlingsföretag 2,9 — -—
Återbetalning, U-landsunderstöd — 5,0 4,3
Uppsala läns landsting: Inbetalt enligt avtal
| om Akademiska sjukhuset | — | — | 4,0 |
| Överlastavgift | — | — | — |
| Diverse i övrigt | 8,5 | 9,7 15,0 |
Summa = 76,7 55,5 81,2
1 Redovisas fr.o.m. budgetåret 1969/70 på inkomsttiteln pensionsmedel.
Titeln har i riksstaten för budgetåret 1973/74 uppförts med 69 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen | 90
Sveriges fordran på. FN för kostnader för svenska FN-trupper uppgår f.n. till 38 milj. kr. :
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln övriga diverse inkomster till 85 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 85 000 000 kr. för 1974/75.-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 91
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder
De statliga affärsverken redovisar i skrivelse till riksrevisionsverket de beräknade inkomsterna för Statens affärsverksfonder. Enligt en av RRY upprättad PM som utgått till samtliga affärsverk anmodas dessa att följa en enhetlig linje i sina prognoser. Konjunkturinstitutets senaste rapport bör tjäna som vägledning vad beträffar den allmänna utvecklingen för löner, produktion, import, export, konsumtion och priser. Sambandet mellan den allmänna konjunkturutvecklingen och verkets utgifts- och intäktssituation bör redovisas i resp. affärsverks inkomstberäkning.
Affärsverken anmodas att presentera sina beräkningar på följande sätt. I en huvudtabell, som följer samma uppställning för samtliga affärsverk, redovisas det förväntade resultatet av rörelsen, speciella bokslutsdispositioner samt beräkning av överskott och inleveranser. Uppdelning av intäkter på rörelsegrenar och av kostnader på huvudgrupper redovisas i specialtabeller. Övriga faktorer av väsentlig betydelse för bedömning av det förväntade ekonomiska resultatet skall anges i noter. |
Nedan följer en sammanställning av affärsverkens skrivelser samt riksrevisionsverkets beräkningar och förslag till inkomster på affärsverksfonderna för budgetåren 1973/74 och 1974/75. Dessutom redovisas överskott och inleveranser på inkomsttitlarna för den senaste femårsperioden.
Postverket
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för postverket för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.).. Budgetår — Drift- Drift- Ränta = Över- Inleve- = Beräk-
inkomster! = kostnader! på skott rerat till nati - postban- stats- rikskens verket = staten statsverkslån
1968/69 1314,7 1294,7 : 20,0 10,0 5,0 1969/70 1437,7 1 428,0 0,7 10,4 12,9 19,0 1970/71 1592,3 1 582,8 2,1 11,6 5,8 12,0 1971/72 1754,8 '1815,6 3,2 -—57,6 12,7 13,1 1972/73 2 060,0 1938,4 4,8 126,4 =. 95,0 11,5
1 Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter och av postverket redovisade belopp förklaras av att vissa salderingar vidtagits vid d upprättandet av statens bokslut. .
Prop. 1974:1 Bilaga1 Finansplanen. «= co cons 92
Överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr.).
Budgetår Överskott Därav inlevererat till statsverket under budgetåret 1968/69 69/70 70/71 TT J72 — T2/T73 1968/69 20,0 10,0 6,2 : : 1969/70 10,4 : 6,7 3,7 . 1970/71 11,6 : : 2,1 9,5 1971/72 — 57,6 : 3,2 ot 1972 73 126,4 : +: =" 0 95,0
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av postverket upptagits ett belopp av 68,8 milj. kr. Poststyrelsen har i skrivelse till riksrevisionsverket den 8 november 1973 beräknat överskotten inkl. ränta på postbankens statsverkslån för budgetåren 1973/74 och 1974/75 till 49,5 milj. kr. resp. 21,8 milj. kr. Beträffande de genomförda beräkningarna har poststyrelsen anfört följande: ”Poststyrelsens beräkningar av inkomsterna m. m. på riksstatstiteln Postverket för budgetåren 1973/74 och 1974/75 redovisas i bifogade sammanställning. — — — Av sammanställningen framgår också dels det faktiska utfallet budgetåret 1972/73, satt i relation till fastställd driftstat för budgetåret; dels den fastställda driftstaten för budgetåret 1973/74. Resultatförbättringen för budgetåret 1972/73 i jämförelse med driftstaten sammanhänger bl. a. med att efterfrågebortfallet efter den allmänna portohöjningen den 1 juli 1972 kom att bli något mindre än beräknat, samt att kostnadsökningen kunde reduceras inte minst genom en kraftig budgetåtstramning. För budgetåret 1973/74 tyder utfallet hittills å ena sidan på en något gynnsammare trafikutveckling än vad som beräknades när driftstaten upprättades. Å andra sidan har en uppräkning av beräknad personalkostnadsökning år 1974 nu måst ske, bl. a. till följd av den nya arbetsgivaravgift på drygt 3 procent som föreslagits för nästa år. Budgetåret 1973/74 förutses därför alltjämt ge ett överskott på ca 30 milj. kr. utöver normal avkastning, dvs. sammanlagt 49,5 milj. kr. inkl. ränta på Postbankens statsverkslån (5,9 milj. kr.). För budgetåret 1974/75 har avkastningen anpassats till normalt förräntningskrav, dvs. 21,8 milj. kr. inkl. räntan på statsverkslånet (6,4 milj. kr.). Av sammanställningen i bilaga 1 framgår i vad mån inleveranserna beräknas ansluta sig till de bokförda överskotten m. m.
De nu gjorda beräkningarna grundas på ett antagande om en trafikökning i allmänna poströrelsen på i genomsnitt 4 Z per budgetår, mätt i fasta portointäkter. Därutöver har hänsyn tagits till intäkter av engångskaraktär, bl. a. i samband med valet 1973. Vidare har på intäktssidan räknats med självkostnadstäckning beräffande Postbanken, centralupphandlingen och ersättningen för statliga uppdrag. Intäkterna i diligensrörelsen har beräknats efter hittillsvarande grunder. Liksom tidigare ingår av Postbankens ränteintäkter endast så stor del som tas i anspråk för att saldot av bankens driftkostnader och driftintäkter skall täckas. . På kostnadssidan har hänsyn tagits till beslutade höjningar av arbetsgivaravgifter under perioden samt till föreslagen ny socialavgift på
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning - 93
3,3 7 år 1974. Effekten för Postverkets del av beslutade och kommande löneavtal beräknas uppgå till 7 90 år 1973 och till 9 96 vartdera åren 1974 och 1975. Volymmässigt beräknas lönerna öka med ca 1 9 per budgetår. Sakkostnaderna har prismässigt anpassats till beräknad löneutveckling men företer volymmässigt en oregelbunden utveckling på grund av engångsutgifter och betalningsförskjutningar i samband med större investeringsprojekt.
Vid redovisningen av resultaträkningen för budgetåret 1974/75 i sammanställningen har i nuläget hänsyn ej kunnat tas till intäkts- och kostnadseffekter av ett eventuellt samgående mellan Postbanken och Kreditbanken i enlighet med nyligen presenterat regeringsförslag. Effekten för Postverket av ett sådant samgående när det gäller överskott, inleverans och avskrivningsmedel inom fonden redovisas nedan. Det har därvid förutsatts att samgåendet ej skall leda till en resultatförsämring för Postverkets vidkommande.
Postverket har som bekant hos Kungl. Maj:t hemställt om inrättande av en portoutjämningsfond. Förslaget innebär att saldot mellan överavkastningen för budgetåret 1972/73 (110 milj. kr.) och det underskott för budgetåret 1971/72 (—60,8 milj. kr.), som täckts av anslag över statens driftbudget budgetåret 1972/73, samt den beräknade överavkastningen för budgetåret 1973/74 på 30 milj. kr., dvs. sammanlagt 79,2 milj. kr., skall få ianspråktas budgetåret 1974/75 i syfte att möjliggöra en senareläggning av nästa allmänna portohöjning. I avvaktan på statsmakternas beslut i ärendet har i beräkningarna förutsatts att överavkastningen för budgetåret 1973/74 i sin helhet kommer att inlevercras till statsverket. Nästa allmänna portohöjning skulle i så fall behöva ske under våren 1975. Skulle Postverkets förslag om en portoutjämningsfond vinna bifall kan portohöjningen senareläggas ett halvår.
En allmän beskrivning av Postverkets utveckling, målsättning m. m. lämnas bl.a. i Postverkets verksamhetsberättelse för budgetåret 1972/ 73 samt i verkets anslagsframställning för budgetåret 1974/75.
PK-banken
Ett samgående mellan Postbanken och Kreditbanken i enlighet med framlagt regeringsförslag innebär för budgetåret 1974/75 att bokfört överskott beräknas till 25,8 milj, kr., inkl. normal avkastning på de fastighetsvärden som föreslås överförda från Postbankens delfond. Detta innebär en ökning av avkastningen med 4,0 milj. kr. från redovisade
21,8 milj. kr. inkl. ränta på Postbankens statsverkslån. Överskottet i
procent av i medeltal disponerat statskapital ökar därmed för budgetåret från angivna 5,9 till 7,0. Inleveransen under året blir 31,5 milj. kr., varav 19,4 milj. kr. utgör del av årets överskott. Avskrivningsmedel inom fonden 1973/74 ökar samtidigt med 1,0 milj. kr. avseende avskrivning på bankfastigheter för första halvåret 1974.”.
Riksrevisionsverket ansluter sig till postverkets beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln postverkets fond till 68 800 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 31 500 000 kr. för 1974/75.
Prop, 1974:1 Bilaga I Finansplanen ' . 94
Resultaträkningar budgetåren 1972/73—1974/75 (milj. kr.)
Postverket 1972/73 — 1972/73 — 1973/74 — 1973/74 - 1974/75
Drift- Utfali Drift- Ny be- Beräkstat! stat? räkning — ning
Rörelscintäkter? 2 266,1 2307,3 — 2469,8 2 506,7 2 703,3 Rörelsekostnader? —2 228,3 —2 160,3 —2394,0 —2433,1 —2654,6 Driftbidrag' 1,8 2,4 2,5 2,5 2,6 Rörelseresultat
före avskrivningar 39,6 149,4 78,3 76,1 51,3 Kalkylmässiga
| avskrivningar! | —29,0 —28,0 -— 34,7 —32,7 —36,1 | ||||
| Rörelseresultat | 10,6 121,4 | 43,6 | 43,4 | 15,2 | |
| Finansiellt netto | — | — | — | — | = |
| Extraordinära poster? | 0,4 | 0,2 | 0,3 | 0,2 | 0,2 |
Resultat före bok-
slutsdispositioner 11,0 121,6 43,9 43,6 15,4 Skillnad mellan kal-
kylmässiga och
bokförda avskriv-
ningar? — - = = — Skillnad mellan
faktisk pensions-
kostnad och bok-
förd pensionsutgift?
Övriga boksluts-
| dispositioner | — | — | = | — | = |
| Kommunala skatter | — | — | — | — | — |
| Årets överskott | 11,0 121,6 | 43,9 | 43,6 | 15,4 |
(Därav normal avkastning) (11,0) (1146) (13,1) (13,6) (15,4)
Inleverans 95,0 68,8 31,5 Därav: Från föregående år? — 31,4 12,1 Av årets överskott 920,2 31,5 11,0 Ränta på statsverkslån, Postbanken 4,8 5,9 6,4
Överskott i procent
av i medeltal dispo- : nerat statskapital? 46,5 15,2 7,0
Notförklaringar 1 Fastställd driftstat har omdisponerats för att anpassas till redovisad uppställning. 2 Rörelsceintäkter specificeras i tabell 1. I rörelseintäkterna ingår av Postbankens ränteintäkter endast så stor del som tas i anspråk för att täcka saldot av bankens driftkostnader och driftintäkter. Härav följer att bankens rörelseresultat ej redovisas i sammanställningarna. 3 Rörelsekostnader specificeras i tabell 2. Rörelsekostnaderna innefattar bokförda pensionsutgifter. I avvaktan på resultatet av en pågående utredning avseende storleken av Postverkets faktiska pensionskosinad har denna ej kunnat anges. 4 Avser statsbidrag för olönsamma linjer i diligenstrafiken. 5 Avser vinst/förlust vid försäljning av anläggningstillgångar. e Kalkylmässiga och bokförda avskrivningar i Postverket anses beloppsmässigt överensstämma. 7? Jämför kommentaren till not 3. 8 Under budgetåret 1972/73 erhölls anslag över statens driftbudget på 60,8 milj. kr. för täckning av underskottet för budgetåret 1971/72. 2» Överskotten inkluderar här räntan på Postbankens statsverkslån.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 95
Tabell 1
| Rörelseintäkter | 1972/73 -1972/73 1973/74 1973/74 1974/75 |
| (milj. kr.) | Drift- Utfall Drift- Ny be- — Beräk- stat stat räkning ning: |
| Porton | 1 172,7 —1218,8 1261,5 1278,7 1 381,6 |
| Tjänstepost | 230,0 221,1 239,4 248,2 240,1 |
| Tidningar | 138,0 147,0 150,1 163,4 172,8 |
| Transitersättning m. m. | 16,4 16,1 11,8 13,2 17,7 |
| Uppdrag åt staten | 63,9 71,1 96,7 96,7 116,2 |
För driftkostnader i an-
språktagna ränte-
intäkter 525,0 504,9 571,1 571,7 625,9 Industrierna 3,2 2,9 3,5 3,6 3,8 Diligenstrafiken 20,8 21,4 22,8 22,4 23,5 Fastighetsförvaltningen
m. m. 4,5 5,9 5,4 6,4 6,8 Centralupphandlingen 40,6 38,8 41,0 42,6 43,5 Ersättning från Tidnings-
tjänst AB 4,3 4,8 5,0 5,0 5,8
Övriga intäkter 46,7 54,5 61,5 54,8 65,6
Summa rörelscintäkter 2266,1 2307,3 2469,8 2506,7 2 703,3
Tabell 2
Rörelsekostnader 1972/73 -1972/73 -1973/74 -1973/74 1974/75 (milj. kr.) Drift- Utfall Drift- Ny be- = Beräk-
stat stat » räkning ning
Personalkostnader ” Löner m. m. 1338,6 1317,1 1437,8 —1423,6 1 552,9 Övriga avlöningsförmå-
| ner | 171,9 162,4 180,4 182,3 204,5 |
| Pensioner m. m. | 209,6 205,6 226,2 221,7 243,8 |
| Allmän arbetsgivar- | | |
| avgift m. m. | 44,3 43,2 64,0 88,9 125,8 |
Summa personalkostnader 1 764,4 1728,3 1908,4 1916,5 2127,0
Sakkostnader : Transporter 128,0 126,7 131,6 128,8 140,7 Fastigheter och
förhyrda lokaler 96,4 91,2 102,0 102,5 118,3 Inventarier och
förbrukningsartiklar 133,9 104,6 140,6 170,4 150,6 Centralupphandlingens in-
köp för andra myndig-
heter 34,0 34,1 34,4 35,6 36,7
Övriga sakkostnader 67,9 70,6 71,1 73,4 74,9
Ränta på statsverkslån,
Postbanken 3,7 4,8 5,9 5,9 6,4
Summa sakkostnader 463,9 432,0 485,6 516,6 527,6 Summa rörelsekostnader — 2 228,3 —2160,3 :2394,0 —2433,1 2054,6
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen + | 96 |
Televerket
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för televerket för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.). Budgetår Drift- Drift- Överskott Inlevererat Beräknat i
| inkomster kostnader | | | till statsverket | riksstaten | |
| 1968/69 | 2 619,0 2 490,8 | 128,2 167,2 173,0 | ||
| 1969/70 | 2 981,8 2 876,2 105,5 150,0 176,3 | |||
| 1970/71 13 369,0 13 284,1 | 85,0 156,8 | 145,0 |
1971 /72 23 904,1 13 654,6 249,5 230,0 150,0 1972/73 13 876,0 13 520,7 355,3 193,0 230,0
1 Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter och av televerket redovisade belopp förklaras av att vid upprättandet av statens bokslut bruttoredovisning tillämpats.
Överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr.). .
Budgetår Över- Balan- Netto Därav inlevererat till statsverket under
skott serade att in- budgetåret
överskott leverera
av radioli- 1968/69 69/70 70/71 71/72 72/73
censmedel er NN 1968/69 128,2 —292 157,4. 109,0 48,4 : . 1969/70 105,5 —40,4 145,9 : 101,6 44,3 : : 1970/71 85,0 —65,0 150,0 . «112,5 37,5
1971/72 249,5 — 39,5 210,0 : : "192,5 17,5 1972/73 355,3 — 60,3 295,0 : : . "175,6
Den 1 juli 1973 återstod 119,4 milj. kr. av 1972/73 års överskott att inleverera.
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av televerket upptagits ett belopp av 158 milj. kr.
Televerket har i skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1973 beräknat överskottet för budgetåret 1973/74 till 200 milj. kr, och för budgetåret 1974/75 till 160 milj. kr.
Beträffande de genomförda beräkningarna har televerket anfört föl-
jande:
”Televerkets beräknade intäkter, driftkostnader och överskott för ifrågavarande budgetår framgår av bifogad sammanställning med kommentarer. Sammanställningen omfattar även av Kungl. Maj:t fastställda driftstater för budgetåren 1972/73 och 1973/74 samt utfall för budgetåret 1972/73. Beräkningarna bygger på budgeterade (realistiska) intäkter och kostnader under den aktuella perioden. Inga nya taxeändringar har inkalkylerats. Beträffande televerkets utveckling hänvisas till verkets petita för budgetåret 1974/75, främst avsnitten 1 och 2 samt bilaga 3.
Televerket tillämpar fr. o. m. budgetåret 1972/73 ett nytt budgetoch redovisningssystem. Viss anpassning har desutom skett av redovisningen i enlighet med god redovisningssed.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 97
Utfallet för budgetåret 1972/73, samt beräkningar för framförlig-
gande budgetår, redovisas med anledning härav efter delvis nya principer innebärande bl. a. att bruttoredovisning sker av vissa tidigare nettoredovisade poster, att anläggningsbidragen nu medtas bland rörelscintäkterna och även
ingår i avskrivningarna samt
att en mer omfattande periodisering av rörelseintäkter än tidigare nu sker. Då vidtagna förändringar skett i sin helhet först i samband med bokslutsarbetet under sensommaren och hösten 1973, har hänsyn ej kunnat tas till dessa vid utarbetande av driftstat för budgetåren 1972/73 resp. 1973/74. Dessa driftstater är därför uttryckta i ”gamla” termer, vilket medför att direkt jämförelse driftstat — utfall eller driftstat —
ny beräkning cj är möjlig.”
Riksrevisionsverket ansluter sig till televerkets beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln televerkets fond till 269 400 000 kr.
för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 170 000 000 kr. för
1974/75.
Televerkets driftstat (milj. kr.)
1972;73 1973/74 1974/75
Beräk-
Drifi- Utfall Drift- Ny be- ning stat stat räkning
Rörelseintäkter! 3 518,4 3 776,9 3 666,1! 3 791,2 3 869,0 Rörelsekostnader? — 24554 —2351,6 —23564,0 —2563,9 —2779,2 Driftbidrag? -— Rörelseresultet före avskrivningar 1 063,0 1425,3 1 102,1 1 227,3 1 090,4 Kalkylmässiga av-
skrivningar — 817,8 —933,2 — 867,8 —992,8 —963,7
Rörelseresultat Finansiellt netto --53,5 — 36,3 — 32,7 —28,5 —33,0 Extraordinära poster! —5,7 5,9 —5,8 —6,0 —6,0 Resultat före bokslutsdispositioner
Skillnad mellan
kalkylmässiga och bokförda avskriv- . ningar — — — — — Skillnad mellan
faktisk pensions-
kostnad och bok-
förd pensions- — utgift —- — — — —
Övriga boksluts-
dispositioner — — 166,7 -— — 72,3
Kommunala skatter — -— — -—
Årets överskott| :
underskott 186,0 295,0 195,8 200,0 160,0
7¶Riksdagen 1974.1 saml. Nr I. Bil, 2
Prop. 1974:1 Bilaga I Finansplanen 98
1972/73 1973/74 1974/75
'Be-
Drift- Utfall Drift- Ny be- — räkning
stat stat räkning
Inleverans: 193,0 269,4 170,0 därav från före-
gående år 17,4 119,4 50,0 av årets överskott 175,6 150,0 120,0 Överskott i procent av I medeltal disponerat statskapital 8,2 a 12,9 24 8,7 4 8,9 23 17,3 4 1 Fördelning av rörelseintäkter på rörelsegrenar (milj. kr.).
| Telefon | 3 152,8 3306,6 3310,9 3356,7 3 431,9 |
| Telegraf | 62,3 65,6 48,9 50,8 46,0 |
| Telex | 62,8 78,5 70,1 77,6 82,6 |
| Rundradio | 155,0 149,6 160,8 160,8 162,5 |
| Övrig radio | 21,9 19,5 20,4 20,8 22,1 |
| Diverse inkomster | 63,6 157,1 55,0 124,5 124,5 |
| S:a rörelseintäkter | 3 518,4 3 776,9 3 666,1 3 791,2 3 869,6 |
= T televerkets driftstat upptages sedan budgetåret 1972/73 endast de samlade rörelsekostnaderna, utan någon specificering på delposter. Anledningen härtill är att televerket internt budgeterar de samlade utgifterna uppdelade på utgiftsslag för verksamheten inklusive anläggningsverksamheten. 3 Televerket har ej några driftbidrag. 1 Extraordinära poster redovisas exklusive övriga kapitalmedel eftersom dessa medel ej är resultatpåverkande.
Statens järnvägar
De redovisade resultaten för statens järnvägar för de senast förflutna
fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.).
| Budgetår Drift- | Drift- Överskott Inlevererat Beräknat i | ||
| inkomster — kostnader | till stats- riksstaten verket | ||
| 1968/69 2 422,5 2 416,8 | 5,7 | 0,1 | 30,0 |
| 1969;70 2 537,1 2 484,6 | 52,5 | 40,7 | 140,0 |
| 1970/71 12 469,1 12 469,1 | 0,0 | 17,5 | 103,0 |
| 1971/72 12 643,7 12 643,7 | 0,0 | 0,0 | 80,0 |
| 1972/73 22 810,9 22 810,9 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
1 Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter och av statens järnvägar redovisade belopp förklaras av att vissa salderingar vidtagits vid upprättandet av statens bokslut.
Överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr.).
Budgetår Överskott Därav inlevererat till statsverket under budgetåret
1968/69 69/70 70/71 TJT2 72/73
| 1968/69 | 5,7 . | 5,7 | : : : |
| 1969 /70 | 52,5 | 35,0 17,5 | |
| 1970/71 | 0,0 | : | : |
| 1971/72 | 0,0 | ||
| 1972/73 | 0,0 |
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 99
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av statens järnvägar upptagits ett belopp av 15 milj. kr.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 4 december 1973 har järnvägsstyrelsen anfört följande:
”De prognoserade trafikintäkterna, som bygger på bl. a. konjunkturinstitutets senaste bedömning av den ekonomiska utvecklingen i samhället, har framräknats med beaktande av Kungl. Maj:ts beslut om taxehöjning 74-01-01. Den statliga ersättningen för drift av olönsamma järnvägslinjer m. m. uppgår budgetåret 1973/74 till 380 milj. kr. Med anledning av att detta belopp var grundat på vissa förutsättningar, som "ej kommer att gälla under budgetåret 1973/74, och att Kungl. Maj:t
Statens järnvägars driftstat
72/73 73/74 74/75
Driftstat« Utfall Drifistat? Ny be- Beräkning
| Miljoner kronor | räkning | ||||
| Rörelseintäkter"' | 2834 2799 3016 3 096 3256 | ||||
| Rörelsckostnader? | 2557 2524 2730 2786 2983 | ||||
| Drifibidrag | — | — | — | — | — |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 2177 | 275 | 286 | 310 | 273 |
| Kalkylmässiga avskrivningar | 252 | 251 | 259 | 260 | 270 |
| Rörelseresultat | 25 | 24 | 27 | 50 | 3 |
| Finansiellt netto | 1 | 1 | 12 | 12 | 12 |
| Extraordinära poster? | 1 | 4 | 4 | 4 | 4 |
| Resultut före bokslutsdispositioner : | 37 | 39 | 43 | 66 | 19 |
Skillnad meHan kalkylmässiga och
bokförda avskrivningar — -— — — -— Skillnad mellan faktisk pensionskostnad
| och bokförd pensionsutgift | — | ee | -— | — | — |
| Övriga bokslutsdispositioner | — | — | — | — | — |
| Kommunala skatter | = | — | — | — | ee |
| Årets överskott | 37 | 39 | 43 | 66 | 19 |
| Inleverans: | — | e— | — | 50 | 25 |
| därav från föregående år | - = | — | so | 2 | 16 |
| . av årets överskott | — | — | -- | 50 | 9 |
| Överskott i 24 av i medeltal disponerat | | | ||||
| räntepliktigt statskapital | 2,1 | 2,2 | — | 3,3 | 1,0 |
1) Specifikation
Trafikintäkter 2759 2 721 2934 3 012 3144
Härav ersättning för drift av
| olönsamma järnvägslinjer m. m. | (322) (322) (380) (387) (460) | ||||
| Intäkter av övrig verksamhet | 24 | 23 | 24 | 24 | 25 |
| Diverse rörelseintäkter | 51 | 54 | 58 | 60 | 87 |
Härav statliga ersättningar (exkl.
för olönsamma järnväglinjer m. m.) (—) (—) ( 5) ( 5) (31) 2) Specifikation
| Löner för drift och underhåll | 1616 1 606 1710 1710 1 809 | ||||
| Pensionskostnader inkl. ATP | 396 | 401 | 423 | 423 | 449 |
| Andra personalkostnader | 86 | 87 | 113 | 140 | 165 |
| Övrigt | 459 | 430 | 484 | 513 | 560 |
3) Övriga kapitalmedel redovisas i balansräkning (17 milj. kr 1972/73) 4) Justerad med beaktande av taxehöjningen i november 1972 5) Justerad med beaktande av taxehöjningen 74-01-01 6) Skillnaden mellan utbetalda pensioner och bokförda, försäkringstekniskt beräknade pensionskostna-
der uppgick 1972/73 till 99 Mkr. Detta belopp täcktes av överskottet (39 Mkr) och disponering av
tidigare gjorda pensionsavsättningar (60 Mkr). Fr. o. m. 1973/74 skall överskott inlevereras.
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 100
beslutat att den olönsamma busstrafiken på Gotland skall upprätthållas t.o.m. 74-06-30, har SJ i skrivelse 73-08-17 begärt tilläggsanslag om 6,5 milj. kr. för detta budgetår. I prognosen förutsättes att detta anslag beviljas. För 1974/75 upptas ersättningen för drift av olönsamma järnvägslinjer m.m. i enlighet med årets anslagsframställning till 460 milj. kr. Den nedskärning av beloppet som motiveras av taxehöjningen 74-01-01 uppvägs av kostnadsstegringar som cj förutsågs då anslagsframställningen utarbetades. För övriga ekonomiska belastningar, som saknar motsvarighet hos konkurrerande företag förutsätts ersättning komma att utgå 1974/75 med belopp som redovisas i årets anslagsframställning.
Kostnaderna har beräknats med beaktande av föreliggande rationaliseringsplaner. Kostnadsmässiga konsekvenser av cventuellt ökat antal överklaganden av SJ rationaliseringsbeslut har således ej beaktats. Lönenivån har beräkningsmässigt förutsatts komma att stiga med 10 26 1974 och med 8 fc 1975. Sakkostnadsnivån har antagits stiga med 5 && per år utom i de fall då priserna regleras genom särskilda avtal.
Om SJ erhåller angivna ersättningar för särskilda ekonomiska belastningar som saknar motsvarighet hos konkurrerande transportföretag, kommer företaget enligt dessa beräkningar att efter planenliga avskrivningar lämna överskott med ca 65 milj. kr. för 1973/74 och med ca 20 milj. kr. för 1974/75. Dessa belopp motsvarar 3,3 resp. 1,0 0 av det förräntningspliktiga statskapitalet.
Inleveranserna skulle vid angivna överskott komma att uppgå till 50 milj. kr. för 1973/74 och 25 milj. kr. för 1974/75.”
Riksrevisionsverket ansluter sig till statens järnvägars beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln statens järnvägar till 50 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 25 000 000 kr. för 1974/75.
Luftfartsverket
De i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade resultaten för luftfartsverket för de senast förflutna fem budgetåren framgår av cfterföljande uppställning (milj. kr.).
Budgetår Drift- Drift- Överskott (+) TInlevererat Beräknat
inkomster = kostnader «resp. under- till stats- i riks-
skott (—) verket staten
| 1968/69 104,7 | 920,0 | + 14,7 | 14,7 15,1 | ||
| 1969/70 1125,0 1110,0 14 15,1 | 15,1 | 14,9 | |||
| 1970/71 | 130,2. | 112,5 | + 17,7 | 15,0 | 17,0 |
| 1971/72 157,0 | 138,1 | + 18,9 | 13,7 | 23,9 | |
| 1972/73 | 177,7 | 152,6 | + 25,2 | 23,0 | 23,1 |
2 Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter samt överskott och de av luftfartsverket redovisade beloppen förklaras av att vissa bokslutstransaktioner tillkommit vid upprättande av riksbokslutet för budgetåret 1969/70.
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av luftfarts-
verket upptagits 25,5 milj. kr.
Luftfartsverket har i skrivelse till riksrevisionsverket den 8 novem-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 101
Luftfartsverkets driftstat (milj. kr.)
1972/73 1973/74 —1974;75
Drift- Beräk-
Drift- Utfall stat ning
stat
| Rörelseintäkter | 173,9 176,5 193,4 219,6 | |||
| Rörelsekostnader | 133,1 132,9 150,7 169,4 | |||
| Driftbidrag | — | — | — | — |
| Rörelseresultat före avskrivn | 40,8 43,6 42,7 50,2 | |||
| Avskrivningar! | 16,8 19,7 20,8 23,1 | |||
| Rörelseresultat | 24,0 23,9 21,9 27,1 | |||
| Finansiellt netto | — | =: | — | — |
| Extraordinära poster | — | 1,2 | 3,6 | — |
Resultut före bokslutsdispositioner 24,0 25,1 25,5 27,1 Skillnad mellan kalkylmässiga och
bokförda avskrivningar — — — = Skillnad mellan faktisk pensions-
kostnad och bokförd pensions-
| utgift | — | — | — | - |
| Övriga bokslutsdispostioner | — | = | — | — |
| Kommunala skatter | | — | - | — | = |
| Årets överskott | 24,0 25,I 25,5 27,1 |
Inleverans:
därav från föregående år 7,9 7,9 10.1 =
av ärets överskott 15,0 15,0 25,5 27,1 Överskott i procent av i medeltal
disponerat statskapital 6,8 7,0 6,2 5,2
1 Härav avskrivning på
kommunalt kapital 0,6 0,5 2,1 2,7
Intäkter
Flygplatserna Trafikintäkter:
| landningsavgifter | 48,9 49,1 51,2 54,0 | ||
| en route-avgifter | — | — | 3,0 14,6 |
| passageraravgifter | 60,9 59,2 64,6 70,9 | ||
| parkerings- och hangaravgifter | 13 | 1,6 | 1,4 1,6 |
| Sstationstjänstavgifter | 17,2 18,1 18,5 19,7 | ||
| Övriga intäkter | 39,8 42,2 48,7 52,4 |
Centralförvaltningen exkl.
| Iufifartsinspektionen | 1.6 | 2,5 | 1,5 | 1,6 |
| Luftfartsinspektionens avgifter | 4,2 | 3,9 | 4,5 | 4,8 |
| Extraordinära intäkter | — | 1,2! 3,6? | — | |
| Summa intäkter | 173,9 177,7 197,0 219,6 |
Kostnader Ledning och gemensamt 1,8 1,6 1,8 2,0 Driftavdelningen Centralt 17,8 21,7 19,9 22,0 Flygplatserna: Ledn och gemensamt (administrationsprogrammet) 4,0 5,0 7,3 8.1 Avskrivning 16.8 19,7? 20,8 23,1 Flygsäkerhetstjänst (flygtrafik- : tjänstprogrammet) 37,8 38,2 42,5 46,9 Marktjänst (marktjänstprogrammet) 30,8 34,6 37,1 41,0 Stationstjänst (terminaltjänstprogrammet) 11,0 12,1 16,6 18,3 Ersättning till kommunerna 4,2 3,2 6,4 10,1
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 102
Luftfartsverkets driftstat (milj. kr.)
1972/73 1973/74 — 1974/75
Drift- Utfall Drift- Beräk-
| stat | - stat ning | |||
| Ekonomiavdelningen | 2,6 | 2,7 | 3,1 | 3,4 |
| Administrativa avdelningen | 17,6 | 7,4 | 9.0 | 9,9 |
| Luftfartsinspektionen | 5,5 6,4 | 7,0 | 7,71 | |
| Summa kostnader | 149,9 152,6 171,5 192,5 | |||
| Överskott | 24,0 25,1 25,5 27,1 |
Inlevereras därav:
Från föregående budgetår 7,9 7,9 10,1
Årets överskott 15,0 15,0 25,5 27,1
1 Uppskrivning av förrådsbehållning. Förrådet överfört från investeringsstat till driftstat.
> Restavskrivning av förrådsbehållning med 1,2 milj. kr. (jfr not 1).
3 Återstod av köpeskilling för mark vid Malmö-Sturups flygplats. (enl. KBr 1973-09-28).
ber 1973 beräknat överskotten för budgetåren 1973/74 och 1974/75 till 25,5 milj. kr. resp. 27,1 milj. kr. I skrivelsen anför luftfartsverket följande:
”Som grund för intäktsbedömningen för 1974/75 har trafikvolymen uttryckt i antal landningar beräknats öka med ca 5 70 och i antal passagerare med ca 10 96.
I beräkningarna för 1974/75 har inga taxehöjningar på trafikavgifter förutsatts. Emellertid har verket för avsikt att under senare delen av innevarande budgetår införa s. k. en route-avgifter. Intäkterna av dessa beräknas för 1974/75 till ca 15 milj. kr. |
Som grund för kostnadsbedömningen för 1974/75 gäller följande.
Personalkostnaderna har antagits öka dels med 7 96 beroende på lönehöjningar, dels med 3 46 till följd av volymökningar. Hänsyn till eventuella konsekvenser av den beslutade samordningen av den civila och militära flygtrafikledningen har inte tagits. De organisatoriska konsekvenserna härav utreds f.n. av luftfartsverksutredningen, som tillsatts av Kungl. Maj:t enligt prop. 1973: 27.
Sakkostnaderna har antagits öka med 6 96 på grund av prishöjningar och med ca 1 fc i volym.
Under de angivna förutsättningarna kommer överskottet för 1973/74 att bli 25.5 milj. kr. och för 1974/75 27,1 milj. kr.
Överskottskraven (förräntning av statskapitalet) har beräknats efter 7 So på i medeltal disponerat statskapital. För 1973/74 och 1974/75 har vid ränteberäkningen hänsyn tagits till att räntekostnaderna för Arlanda nya utrikesområde, Landvetter samt Flygledarskolan i Sturup har aktiverats. De på så sätt framräknade förräntningskrayven uppgår till 25,5 resp. 27,1 milj. kr.
Den hittills tillämpade indelningen i verksamhetsgrenar har fr. o. m. 1973/74 ersatts med en programindelning. Programmen motsvarar i huvudsak verksamhetsgrenarna, varför jämförelse mellan program och verksamhetsgren i stort sett kan göras.”
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 103
Riksrevisionsverket ansluter sig till luftfartsverkets beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln luftfartverkets fond = till 35 600 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 27 100 000 kr. för 1974/75.
Förenade fabriksverken
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för försvarets fabriksverk (fr. o. m. den 1 januari 1970 förenade fabriksverken) för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.). Budgetår = Driftin- Drift- Därav: Över- Inleve- Bceräk-
komster kostna- Avsättning av skott rerat till nati
| der vinstmedel för särskilda dis- positioner | stats- riks- verket staten | ||
| 1968 /69 454,8 444,0 13,4 | 10,8 10,8 12,0 | ||
| 1969/70 491,4 475,2 48 . | 16,2 16,2 15,0 | ||
| 1970/71 = 1555,2 1536,3 0,0 | 18,9 0,7 16,8 | ||
| 1971/72 = 1695,0 1712,7 0,0 | —17,7 0,6 10,6 | ||
| 1972/73 — 1670,2 1684,6 0,0 | —14,4 0,5 | 0,6 |
> Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter samt överskott och av fabriksverken redovisade belopp förklaras av att fabriksverken vidtagit vissa salderingar mellan diverse driftkostnader och särskilda uppbördsmedel.
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av förenade fabriksverken upptagits 0,5 milj. kr.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 23 november 1973 har förenade fabriksverken beräknat inkomster på riksstatstiteln förenade fabriksverken för budgetåren 1973/74 och 1974/75 till 0,5 milj. kr. vardera året. Inkomsterna hänför sig helt till hyresintäkter m, m, från försvarets materielverk. Någon inleverans från förenade fabriksverken beräknas cj.
Sammanställningen av intäkter och kostnader framgår av nedan intagna driftstater. För jämförelse redovisas även driftstat och utfall för budgetåret 1972/73. I sin skrivelse anför förenade fabriksverken följande:
”Beräkningarna för 1974/75 bygger på 1973/74 års priser.
Personalutvecklingen innebär en nettominskning 1973/74 med ca 110 personer och 1974/75 med ca 320 p.g.a. beläggningsminskning och rationalisering. .
Resultatutveckling förväntas bli gynnsammare än 1972/73 beroende på effekt av rationaliseringsinsatser, större andel exportorder med bättre priser, avveckling av olönsamma produkter samt att vissa mindre lönsamma order avslutats.
Investeringarna minskar från att 1972/73 ha varit 34,8 till 31,0 resp. 29,3 (äskat) 1973/74 och 1974/75. Minskningen hänför sig främst till att uppbyggnaden av tvätteriverksamheten är i stort genomförd. Dess-
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 104
utom genomförs icke några mer genomgripande förändringar i avvaktan på 1972 års FFV-utredning.”
För budgetåren 1973/74 och 1974/75 beräknas ett underskott på 4 milj. kr. respektive ett överskott på 10 milj. kr. Resultatförbättringen förväntas bero på en ökning i rörelseintäkterna främst inom tvätteriverksamheten medan rörelsekostnaderna efter en ökning med 41 milj. kr. under budgetåret 1973/74 beräknas minska med 3,4 milj. kr. under budgetåret 1974/75.
Förutsättningarna för resultatförbättringen anges vara en större andel exportorder med bättre priser, effekter av rationaliseringsinsatser med bl. a. minskat personalbehov som följd samt avveckling av olönsamma produkter. Några kostnader till följd av en avveckling av olönsamma produkter samt nedskrivning av lager på grund av teknisk och kommersiell inkurans har vidare inte förutsetts för budgetåren 1973/7+ och 1974/75.
Förenade fabriksverken: driftstatutfall 1972 /73, 1973/74 och 1974/75
1972/73 1973/74 1974/75
Beräkning
Drift- Utfall Drift- Ny beräk-
| stat" | statt — ning | ||
| Rörelseintäkter | 698,6? | 726,3” | 740,52 |
| Rörelsekostnader | -— 668,1? | — 708,9 | — 705,5 |
| Driftbidrag | — | — | — |
Rörelseresultat före av-
| skrivningar | 30,5 | + 174 | 35,0 |
| Kalkylmässiga avskrivningar | — 17,8 | -- 22,8 | — 23,3 |
| Rörelseresultat | 12,7 | — 5,4 | 1,7 |
| Finansiellt netto | — 31 | — Ol | — 3,0 |
| Extraordinära poster | -- 21,0! | — | — |
Resultat före boksluts-
dispositioner — 11,4 — 5,3 8,7 Skillnad mellan kalkylmässiga och bokförda avskrivningar --- 3,0 3,0
Skillnad mellan faktisk pensionskostnad och bokförd
| pensionsutgift | — | — | — |
| Övriga bokslutsdispositioner | = 23 | — 10 | — 10 |
| Kommunala skatter | -— 0,7 | — 0,7 | — 0,7 |
| Årets överskott /underskott | — 14,4 | — 4,0 | 10,0 |
| Inleverans: | — | — | — |
därav från föregående år av årets överskott — — — Överskott i procent av i medeltal disponerat statskapital — — 2,9
1 Härav övriga kapitalmedel = 0.
2 Specifikation på rörelsegrenar se nedan.
3 Härav: Löner 271,6
Pensioner och ATP 44,0
Övriga sociala kostn. /avgifter — 18,4
Material och omkostn. 334,1
+ Lämnas ej med hänsyn till att den fastställda driftstaten uppgjorts enligt andra principer.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 105
Fördelning av rörelseintäkter per rörelsegren
Utfall
| 1972/73 | 1973 /74 | 1974/65 | |
| Tillverkande enheter | 222,2 | 234,7 | 238,7 |
| Underhällsverksamhet | 283,2 | 284,0 | 280,0 |
| Tvätteriverksamhet | 126,8 | 140,8 | 150,0 |
| Överskottsförsäljningen | 44,0 | 54,0 | 59,0 |
| Diverse ' | 22.4 Summa 695,6 | 12,8 726,3 | 12.8 740,5 |
Enligt riksrevisionsverkets bedömning kommer prognostiserade rcsultat ej att uppnås. Då FFV inbalanserade förlust uppgår till 54 mkr. torde någon inleverans av överskottsmedel från FFV cj kunna påräknas under den berörda perioden.
Riksrevisionsverket ansluter sig till förenade fabriksverkens berikning och beräknar således inkomsterna på titeln förenade fabriksverkens fond till 500 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 500 000 kr. för 1974/75.
Statens vattenfallsverk
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för statens vattenfallsverk för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.).
| Budgetår | Drift- Drift- Överskott Inlevererat Beräknat i inkomster kostnader | till stats-= = riksstaten verket |
| 1968/69 | 1113,6 768,6 345,0 349,7 335,0 | |
| 1969/70 | 1 203,1 924,6 278,5 277,9 350,0 | |
| 1970/71 | 1315,7 968,5 347,2 343,5 368,0 | |
| 1971/72 | 1 436,0 1 017,6 418,4 400,2 370,0 | |
| 1972/73 | 1 606,6 1 114,6 492,0 480,4 460,0 |
Överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr.). Budgetår Överskott Därav inlevererat till statsverket under budgetåret
1968/69 69/70 70/71 = 7NJ72 72/73
1968/69 345,0 242,0 102,9 : :
1969/70 278,5 : 175,0 103,5
1970/71 347,2 : : 241,5 — 105,7
1971/72 418,4 : : ot 294,5 123,9
1972/73 492,0 : : : : 368,1
Den 1 juli 1973 återstod 123,9 milj. kr. av 1972/73 års överskott att inlevcrera.
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av statens vattenfallsverk upptagits ett belopp av 530 milj. kr.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 7 november 1973 har statens
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 106
vattenfallsverk beräknat överskotten för budgetåren 1973/74 och 1974/ 75 till 542 milj. kr. resp. 628 milj. kr. I skrivelsen anför statens vattenfallsverk bl. a. följande:
”I årets anslagsskrivelse lämnade verket en prognos över resultatutvecklingen för budgetåren 1973/74—1975/76. De förutsättningar som då gällde har ändrats, framförallt på grund av de stigande oljepriserna. 1973/74
De förutsättningar som gällde för den fastställda driftstaten betr. prisnivå, kraftförsäljningsvolym, drift- och vattenförhållanden m.m. är i stort sett oförändrade i den nya beräkningen.
Driftstaten byggde på oljepriset 10 kr/Geal medan den nya beräkningen utgår från priset 12 kr/Gcal. Det skall dock starkt betonas att osäkerheten på oljemarknaden omöjliggör säkra prognoser och det kan antagas att betydligt högre priser kan komma att gälla inom budgetåret. Oljepriset påverkar dels intäkterna av fast engrosförsäljning genom ökning av tillägget enligt bränsleprisklausul, dels kostnaderna för egen värmekraftproduktion och inköpt kraft. Även intäkterna av tillfällig kraftförsäljning kan påverkas genom att situationen på oljemarknaden kan komma att begränsa produktionen.
Mot bakgrund av givna förutsättningar har följande avvikelser mot fastställd driftstat beräknats. Rörelseintäkter
Fast engrosförsäljning beräknas öka med 10 Mkr. gcenom högre bränstlepristillägg och tillfällig försäljning med 20 Mkr. genom nu bedömd ökning av dessa leveranser. Intäkter av detaljförsäljning har efter ny beräkning av effekterna av de nya tarifferna uppräknats med 13 Mkr. Sammanlagt beräknas intäkterna härigenom öka med 43 Mkr. : Rörelsekostnader
Kostnader för bränsle och inköpt kraft beräknas öka med sammanlagt 48 Mkr. på grund av det höjda oljepriset samt beräknad ökning av tillfälliga leveranser. Det skall betonas att de ökade oljepriserna kan få : en starkare effekt på verkets kostnader för anskaffning av olja än gcenomslaget på intäkterna på grund av bränsleprisklausulen som bygger på genomsnittspris för import av olja.
Rörelseresultat före avskrivningar sjunker därmed med 5 Mkr. i jämförelse med driftstaten.
Avskrivningarna har med beaktande av kända kostnadsökningar som påverkar nuanskaffningskostnaden uppräknats med 11 Mkr. Det nya avskrivningsbeloppet 436 Mkr. överensstämmer med det som redovisades i årets anslagsskrivelse. |
Kommunalskatt har uppräknats med 2 Mkr.
Sammantaget innebär den nya beräkningen en minskning av driftsstatens nettoöverskott 560 Mkr. med 18 Mkr. Redovisat nettoöverskott 542 Mkr. motsvarar förräntningskravet 7,0 20 på nu beräknat i medeltal disponerat statskapital. En mer ogynnsam utveckling av oljepriset än som beräknats kan komma att medföra att förräntningskravet inte helt kan innehållas. 1974/75
Beräkningen för 1974/75 bygger på en nyligen framtagen ekonomiprognos för tiden 1973/74—1982/83. Prognosen baseras på en 4 90 år-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 107
Statens vattenfallsverks driftstat (milj. kr.)
| 1972/73 : Driftstat Utfall | 1973/74 Driftstat Ny be- ning | räkning | 1974/75 Beräk- | ||
| Rörelseintäkter | 1 564,6 15654 1 780,0 1 823,0 2015 | ||||
| Driftkostnader | —662,3 —637,8 — 776,3 — 824,3 — 865 | ||||
| Rörelseresultat före avskrivning | 902,3 | 907.6 1 003,7 | 998.7 1150 | ||
| Avskrivningar | —382,8 —403,0 —425,0 —436,0 510 | ||||
| Rörelseresultat | 519,5 | 504,6 | 578,7 | 562,7 | 640 |
| Finansiella intäkter | 11.4 | 16.0 | 19,0 | 19,0 | 28 |
| Finansiella kostnader | — 10,9 — 12,7 — 12,7 — 12,7 — 6 | ||||
| Rcalisationsvinster | — | 1.4 | — | — | — |
| Extraordinära intäkter | — | 12,3 | — | — | — |
| Resultat före bokslutsdispositioner 520,0 | 521,6 | 585,0 | 569,0 | 662 | |
| Bokslutsdispositioner | — — 6,4 | — | — | — | |
| Resultat före skatter | 520,0 | 515,2 | 585,0 | 569,0 | 662 |
| Kommunalskatter | — 21,0 — 23,1 — 25,0 — 27.0 — 34 | ||||
| Nettoöverskott | 499,0 | 492,1 | 560,0 | 542,0 | 628 |
Nettoöverskott i 4 av i medeltal
| disponcerat kapital | — | 72 | 17,3 | 7,0 | 7,0 |
| Inleverans | — | 480,4 | 530,0 | 530,0 | 570 |
| därav från föregående år | — | 125,4 | 137,2 | 137,2 | 149 |
| av årets överskott | = | 355,0 | 392,8 | 392,8 | 421 |
Specifikation: Kraftverk Rörelseintäkter
| Kraftförsäljning | i | |||
| engrosförsäljning | 1271,3 | £ 269,8 1 419,0 1 449,0 | ||
| detaljförsäljning | 155,0 | 153,5 | 192.0 | 205,0 |
| Transitering | 104,5 | 105,1 | 126,2 | 126,2 |
| Övriga rörelseintäkter | 22,8 | 26,0 | 27,6 | 27,6 |
Summa 1 553,6 1 554,4 1 764,8 1 807,8 1998
Driftkostnader Drift och underhåll av förvaltnings-
objekt:
| fastigheter inkl bostäder | 7,0 | 6,6 | 7,5 |
| vattenkraftanläggningar | 72,0 | 79,0 | 78,9 |
| värmekraftanläggningar | 34,7 | 48,7 | 53,2 |
| ledningar 50 —400 kV | 20,4 | 17,6 | 25,6 |
transformatorstationer 50 — 400 kV 33,0 32,7 34,2 oförändrat ledningar 20—40 kV, transfor-
matorstationer 20—40 kV, för-
| delningsledningar och detaljnät 42,9 | 43,1 | 46,5 | |||
| diverse distributionsanläggningar | 3,7 | 4,3 | 3,5 | ||
| gemensamma driftkostnader | 50,0 Säger = 263,7 | 49,6 281,6 | S71 306,5 | 306,5 | 333 |
| Stamnäts- och transiteringsavgifter 20,7 | 22,0 | 20,3 | 20,3 | 21 | |
| Bränsle | 100,7 | 55,9 | 89,2 | 115,2 | 148 |
| Inköpt kraft | 138,9 | 1311 | 189,9 | 211,9 | 195 |
Projektering, utveckling och
standardisering 41,8 69,9 63,7 63,7 56
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 108
1972/73 1973/74 1974/75 Beräk-
Driftstat Utfall Driftstat Ny be- ning
räkning
Administrativa kostnader:
| central administration | 28,1 | 27,4 | 30,4 |
| lokal administration | 11,4 | . 11,9 | 13,0 |
| representationskostnader | 0,3 | 0,3 | 0,3 |
| utbildningskostnader | 9,6 | 9,5 | 10,8 |
| försvars- och säkerhetskostnader | 3,5 | 2,8 | 3,9 oförändrat |
| driftvärnskostnader | 0,1 | 0,1 | 0,1 Oraner: |
bidrag till idrotts- och fritids-
| verksamhet | 0,1 | 0,1 | 0,2 | |||
| pensionskostnader | 28,2 | 27,5 | 30,2 | |||
| övriga omkostnader | Säger 85,4 Summa = 631,2 | 4,1 | 6,2 85,8 646,3 | 6,0 94,9 764,5 | 94,9 812,5 | 100 853 |
Avskrivningar
| Inventarier | 7,3 | 7,8 | 8,2 | 8,0 | 9 |
| Anläggningar | 374,9 Summa = 382,2 | 394,6 402,4 | 415,7 423,9 | 426,9 434,9 | 499 508 |
Finansiella intäkter Utdelning på aktier i dotterbolag 0,8 0,8 0,9 Utdelning på aktier och andelar
| i utomstående företag | 0,0 | 0,0 | 0,0 oförändrat |
| Räntor från dotterbolag | 6,4 | 10,6 | 13,1 |
| Övriga ränteintäkter | 4,2 Summa 11,4 | 4,6 16,0 | 5,0 19,0 19,0 28 |
Finansiella kostnader
| Ränta på rörlig kredit | 10,0 | 11,9 | 12,0 | en | |
| Övriga räntekostnader | Summa 10,9 | 0,9 | 0,8 12,7 | 0,7 I oförändrat 12,7 | 12,7 6 |
| Realisationsvinster | Summa — | 1,4 | — | — | |
| Extra-ordinära intäkter Summa | — | 12,3 | — | — |
Bokslutsdispositioner Pensionsutgifter utöver
| pensionskostnader | — | —2,4 | — | — | ||
| Förändring av lagerreserv | Summa | — — | —4,0 —6,4 | — — | — = | = |
| Kommunalskatt | Summa 21,0 | 23,1 | 25,0 | 27,0 | 34 | |
| Nettoöverskott | Summa 499,7 | 493,2 | 557,7 | 539,7 | 625 |
Kanalverk
Rörelseintäkter
| Kanaltrafik | 10,6 | 10,5 | 14,8 | | |
| Övriga rörelseintäkter | Summa 11,0 | 0,4 | 0,5 11,0 | 0,4 15,2 17 |
| Driftkostnader | föränd | |||
| Farleden med anläggningar | 5,3 | 5,7 | 5,4 oförändrat | |
| Lotsning | 2,8 | 2,6 | 3,0 | |
| Fastigheter och bostäder | 0,1 | 0,2 | 0,1 | |
| Gemensamma driftkostnader | Säger 9,0 | 0,8 | 0,8 9,3 | 0,9 9,4 | |
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 109
1972/73 1973/74 1974/75
Bceräk-
Driltstat Utfall Driftstat Ny be- ning
räkning
Administrativa kostnader:
| central administration | 0,1 | 0,1 | 0,1 | ||
| lokal administration | 0,5 | 0,5 | 0,6 | ||
| pensionskostinader | 1,4 | 1,5 | 1,6 | ||
| Övriga omkostnader | Säger 2,1 Summa 11,1 | 0.1 | Ol 2,2 11,5 | 0,1 2,4 11,8 | 12 |
| Avskrivningar | oförändrat | ||||
| Anläggningar | Summa 0.6 | 0,6 | 11 | 2 | |
| Bokslutsdispositioner | — | — | — | — | |
| Kommunalskatt | Summa 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0 | |
| Nettoöverskott | Summa —0,7 | —1,1 | 2,3 | 3 |
lig inflation och oljepriset 14 kr/Gcal för 1974/735. För oljepriset gäller dock samma förbehåll som lämnats för 1973/74.
Prognosen ger gentemot vad som angivits i anslagsskrivelsen ökade rörelseintäkter med 110 Mkr. och ökade driftkostnader med 86 Mkr. företrädesvis beroende på högre priser för bränsle och inköpt kraft. Vidare har gentemot anslagsskrivelsen de finansiella posterna nedräknats med 5 Mkr. och kommunalskatten uppräknats med 4 Mkr.
Den nya beräkningen resulterar således i en ökning av anslagsskrivelsens nettoöverskott 613 Mkr. med 15 Mkr. Redovisat nettoöverskott 625 Mkr. motsvarar en förräntning på 7 76 på nu beräknat i medeltal disponerat statskapital.
Den allmänna beskrivning av verkets utveckling och framtid som begäres synes väl täckas av artikeln "Ekonomisk framåtblick” på sid. 40 i vår årsredovisning för 1972/73.”
Riksrevisionsverket ansluter sig till statens vattenfallsverks beräkning och beräknar så!edes inkomsterna på titeln statens vattenfallverks fond till 530 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 570 000 000 kr. för 1974/75.
Domänverket
De bokförda inkomsterna och utgifterna för domänverket samt överskotten för de senast förflutna fem kalenderåren jämte de i rikshuvudboken redovisade och de till statsverket inlevererade överskotten för motsvarande budgetår framgår av cfterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.).
| Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen | 110 | |
| Räken- Driftin- Drift- — Över- | Budgetår — Över- Inleve- Beräk- | |
| skapsår komster kost- skott | skott — rerat till nati | |
| nader | stats- = riks- verket = staten | |
| 1968 660,3 650,1 10,2 | 1968/69 11,8 10,2 5,0 | |
| 1969 636,4 620,5 15,9 | 1969/70 20,1 12,0 6,0 | |
| 1970 = 1740,9 = 1707,8 33,1 | 1970/71 34,8 34,2 23,0 | |
| 1971 = 2832,3 = 804,1 28,2 | 1971/72 26,6 22,7 23,0 | |
| 1972 = 1792,2 — 1777,8 14,4 | 1972/73 21,8 21,8 23,0 |
1 Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter och av domänverket redovisade belopp förklaras av att vid upprättandet av statens bokslut bruttoredovisning tillämpats.
Under budgetåret 1972/73 inlevererades 21,8 milj. kr. I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av domänverket upptagits ett belopp av 23 milj. kr.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 14 november 1973 har domänverket rörande beräkningen av ifrågavarande titel för budgetåren 1973/ 74 och 1974/75 anfört följande:
”Domänverkets budget fastställes av verkets styrelse. Under innevarande år har budget fastställts för perioden 1973 1/8 1974.
Utfallet av 1972 års verksamhet visar god överensstämmelse med budgeten för samma år.
Verksamheten under 1973 väntas nu ge ett avsevärt bättre resultat än vad den tidigare prognosen visat. Orsaken härtill är den kraftiga prisuppgången, framför allt på timmersidan.
Prisstoppet på sågade trävaror samt risken för en betydande prisrekyl på den internationella trävarumarknaden gör att utvecklingen för 1974 och 1975 är svårbedömd. Massavedsprisernas utveckling är också
Domänverkets driftstat (milj. kt.)
1972 1973 1974 1975
Beräk- Beräk-
Drift- Utfall Drift- Ny be- ning ning
stat stat räkning
Rörelsceintäkter! 508,3 519,0 549,0 585,0 650,0 640,0 Rörelsekostnader? 439,5 454,8 476,0 474,0 500,0 520,0 Rörelseresultat före av-
| skrivningar | 68,8 64,2 73,0 111,0 150,0 120,0 |
| Bokförda avskrivningar | 44,3 39,5 47,5 47,0 50,0 50,0 |
| Rörelseresultat | 24,5 24.7 25,5 64,0 100,0 70,0 |
| Finansiellt netto | 0,5 0,1 —0,5 —J.0 0,0 0,0 |
| Extraordinära poster | — —1,0 — — — — |
Resultat före bokslutsdispo-
| sitioner | 25,0 23,8 25,0 63,0 100,0 70,0 | |
| Övriga bokslutsdispositioner | LI | |
| Kommunala skatter | 12,0 10,5 10,0 18,0 25,0 = 20,0 | |
| Årets vinst | 13,0 — 14,4 15,0 45,0 75,0 — 50,0 | |
| Inleverans | 22,7 23,0 23,0 23,0 |
Överskott i procent av i me-
deltal disponerat stats-
kapital 2,4 7,5 12,5 8,4
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 111
Kommentar till domänverkets överskottsberäkningar
Utfall Beräkningar av
1972
1973 1974 1975
1. Rörelseintäkter
| Virke | 471,2 535,0 596,0 584,0 | |||
| Nyttjanderätter | 41,7 | 42,0 | 43,0 | 44,0 |
| Övr. verksamheter | 6,[ | 8,0 | 11,0 | 12,0 |
519,0 585,0 650,0 640,0 2. Rörelsekostnader
Avverkningskostnader 295,2 315,0 338,0 352,0 Drift- o. underhåll av nyttjanderätter 11,6 12,0 12,0 13,0 Gemensamma förvaltnings o. andra kostnader 148,0 147,0 150,0 155,0
454,8 474,0 500,0 320,0 Rörelserosultat före avskrivningar 64,2 111,0 150,0 120,0
osäker. Rörelseintäkterna under 1975 bedöms emellertid bli något lägre än 1974.
Rörelsekostnaderna torde trots fortsatta mekaniseringar och rationaliseringar att stiga med 20—25 milj. kr, årligen. I denna kostnadsprognos förutsätts att penningvärdeförsämringen kommer att fortgå i en ungefärlig takt av 6 procent.
Verksamheten beräknas kräva årliga investeringar av minst samma omfattning som under senare år, dvs. ca 50 milj. kr.
Antalet anställda var 1972 6510 och väntas minska med ca 400 årligen under de närmaste följande åren.”
Riksrevisionsverket ansluter sig till domänverkets beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln domänverkets fond till 23 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 23 000 000 kr. för 1974/75.
II. Riksbanksfonden
Ifrågavarande inkomsttitel är i gällande riksstat uppförd med 200 milj. kr. I en från riksbanken till riksrevisionsverket den 18 oktober 1973 avlåten skrivelse har förevarande inkomsttitel beräknats till 200 milj. kr. för såväl 1973/74 som för 1974/75.
Riksrevisionsverket ansluter sig till riksbankens beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln riksbanksfonden till 200 000 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 200 000 000 kr. för 1974/75.
Prop. 1974: 1 Bilaga 1 Finansplanen 112
HI. Statens allmänna fastighetsfond
Statens allmänna fastighetsfond omfattar sju delfonder, nämligen slottsbyggnadernas, kriminalvårdsstyrelsens, beskickningsfastigheternas, karolinska sjukhusets, akademiska sjukhusets, byggnadsstyrelsens och generaltullstyrelsens delfonder. Allmänna fastighetsfonden tillkommande ersättning för till statsmyndigheter upplåtna Jokaler skall fr. o. m. 1 juli 1971 fastställas med ledning av de kalkylerade hyresvärdena för olika fastigheter, varefter överskottet beräknas såsom skillnaden mellan de på delfondens stat upptagna inkomsterna och utgifterna för delfonden.
I skrivelse den 22 november 1973 har riksrevisionsverket avgivit utlåtande över de av de särskilda förvaltningsmyndigheterna avgivna förslagen till stater för de olika delfonderna av allmänna fastighetsfonden samt därvid framlagt förslag till stat för fonden för 1974/75. I enlighet med detta förslag skulle överskotten på de särskilda delfonderna upptas till de i följande sammanställning angivna beloppen (tusental kr.).
| 1973/74 | 1974/75 | |
| Slottsbyggnadernas delfond | 1 | 1 |
| Kriminalvårdsstyrelsens delfond | 12 999 | 8 893 |
| Beskickningsfastigheternas delfond | 9 169 | 8 795 |
| Karolinska sjukhusets delfond | 37 083 | 40 359 |
| Akademiska sjukhusets delfond | 9 469 | 9379 |
| Byggnadsstyrelsens delfond | 245 258 | 361 839 |
| Generaltullstyrelsens delfond | 260 Summa 314 239 | 239 432 505 |
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln statens allmänna fastighetsfond till 314 239 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 2432 505 000 kr. för 1974/75.
IV. Försvarets fastighetsfond
Fonden består av tre delfonder, nämligen kasernbyggnaders och befästningars delfonder samt försvarets forskningsanstalts delfond. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 11 december 1970 skall fr. o. m. den 1 juli 1971 såsom överskott på vardera delfonden redovisas det belopp som erfordras för balans i staten.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln försvarets fastighetsfond till 1235 358 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 129 417 000 kr. för 1974/75.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 113
V. Statens utlåningsfonder
I särskilda skrivelser har nedanstående myndigheter uppskattat inkomsterna från de av dem förvaltade hithörande fonderna för 1973/74 och 1974/75 enligt följande (tusental kr.).
1973/74 1974/75 Utrikesdepartementet 105 115 Styrelsen för internationell utveckling 35 45 Kammarkollegiet 67 305 63 275 Lantbruksstyrelsen 1 600 1 600 Bostadsstyrelsen 1673 371 1904 011 Riksbanken 11 018 10 811 Riksgäldskontoret 7 -
Summa 1753 441 1979 857
Bostadsstyrelsens här redovisade inkomster hänför sig huvudsakligen till lånefonden för bostadsbyggande. Inkomsterna av denna fond beräknas för 1973/74 till 1 655 milj. kr. och för 1974/75 till 1 880 milj. kr. Räntan på bostadslån är enligt kungörelsen den 3 december 1971 (nr 869) 7,25 <& för 1973.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln statens utlåningsfonder till 1753 441 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 1979 857 000 kr. för 1974/75.
VI. Fonden för låneunderstöd
Enligt inhämtade upplysningar har kammarkollegiet, arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat avkastningen av resp. delfonder för 1973/74 och 1974/75 till
följande belopp (tusental kr.). |
1973/74 1974/75
| Kammarkollegiets delfond | 14 000 | 16 000 |
| Arbetsmarknadsstyrelsens delfond | 47 000 | 54 000 |
| Bostadsstyrelsens delfond | 370 | 350 |
| Riksbankens delfond | 30 | 20 |
| Riksgäldskontorets delfond | 950 Summa 62 350 | 890 71 260 |
Riksrevisionsverket ansluter sig till myndigheternas beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln fonden för låneunderstöd till 62 350 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 71 260 000 kr. för 1974/75.
VII. Fonden för statens aktier
Utfallet för 1972/73 samt beräknade inkomster (utdelning) för 1973/ 74 och 1974/75 enligt aktiebolagens uppgifter framgår av nedanstående sammanställning (tusental kr.). 8 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bil. 2
| Prop. 1974: 1 Bilaga I Finansplanen | Utfall 1972;73 1973/74 1974/75 | Aktiebolagens beräkning | 114 |
| AB Acrotransport | 3 819 | 3819 | 3 819 |
| AB Apoieksbolaget | 1500 | 1500 | 1500 |
| AB Företagskredit | 120 | -- | — |
| AB Gullhögens Bruk | 440 | 4340 | 449 |
| AB Industtikredit | 560 | 560 | 560 |
| AB Svensk Bilprovning | 29 | 29 | 29 |
| AB Svensk Exportkredit | 2000 | 3 000 | 4 000 |
| AB Tipstjänst | 2 | 2 | 2 |
Lantbruksnäringarnas
Primärkredit AB 150 150 150 Lantbruksnäringarnas
Sekundärkredit AB 150 150 150
| Statsföretag AB | 19981 20 000 | 40 000 | |||
| Statskonsult AB | - | 36 | 36 | ||
| Svenska Penninglotterict AB | 4 | 4 | 4 | ||
| Sveriges Investerimgsbank AB | 5 000 | 35 000 | 35 000 | ||
| Sveriges Kreditbank AB? | 12 664 | 12 700 | 25 400 | ||
| Systembolaget AB | 25 | 23 | 25 | ||
| Totalt | 28 460 | 77 415 111 115 |
1 Ränta på revers. > Fr.o.m. 1974/75 Post- och kreditbanken.
Sveriges Kreditbank beräknar under våren 1974 inleverera till staten 12,7 milj. kr. som utdelning för räkenskapsåret 1973, dvs. samma belopp som föregående år. Den 1 juli 1972 slås Postbanken och Sveriges Kreditbank samman till Post- och Kreditbanken (PK-banken). Den nya bankens aktiekapital blir dubbelt så stort som Kreditbankens nuvarande. Under förutsättning att den relativa utdelningsnivån hålls oförändrad, blir utdelningen från den nya banken 25,4 milj. kr. våren 1975.
Statsföretag AB beräknar att den totala utdelningen blir 40 milj. kr. under 1973/74 och 60 milj. kr. under 1974/75. För investeringar och förlusttäckning under åren 1973—1975 kommer sammanlagt 60 milj. kr. av Statsföretags utdelning att överföras till Svenska Industrictableringsakticbolaget (prop. 1973: 170). Inleveransen till staten blir således 20 milj. kr. under 1973/74 och 40 milj. kr. under 1974/753.
Riksrevisionsverket ansluter sig till aktiebolagens beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln fonden för statens aktier till 77 415 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 111 115 000 kr. för 1974/75.
VIII. Fonden för beredskapslagring
Fonden består av två delfonder nämligen statens jordbruksnimnds delfond som förvaltas av statens jordbruksnämnd samt överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond som förvaltas av överstyrelsen för ckonomiskt försvar. Såsom inkomst på vardera delfonden skall bokföras ett belopp motsvarande statens normalränta på kapitalbehållningen på resp. delfond vid budgetårets ingång.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 115
I skrivelse till riksrevisionsverket den 15 oktober 1973 har statens jordbruksnämnd beräknat inkomsterna från delfonden till 18,9 milj. kr. för 1973/74 och till 20,3 milj. kr. för 1974/75.
T skrivelse till riksrevisionsverket den 16 oktober 1973 har översty-
relsen för ekonomiskt försvar beräknat inkomsterna från delfonden till
60.3 milj. kr. för 1973/74 och till 66,9 milj. kr. för 1974/75.
Riksrevisionsverket ansluter sig till myndigheternas beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln fonden för beredskapslagring till
79 170 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med
:87 200 000 kr. för 1974/75.
IX. Statens pensionsfonder
I särskilda skrivelser har nedanstående myndigheter uppskattat in-
komsterna från de av dem förvaltade hithörande fonderna för 1973/74 och 1974/75 enligt följande (tusental kr.):
| 1973/74 | 1974/75 | |
| Riksförsäkringsverket | 70 000 | 71 000 |
| Kammarkollegiet | 9 100 | 9225 |
| Statens personalpensionsverk 15 100 | 15 300 | |
| Riksgäldskontoret | 45 Summa 94 245 | 45 95 570 |
Riksrevisionsverket ansluter sig till myndigheternas beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln staten pensionsfonder till '94 245 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 95 570 000 kr. för 1974/75.
X. Diverse kapitalfonder
Fonden för kreditgivning till utlandet. I skrivelse till riksrevisionsverket den 15 oktober 1973 har riksgäldskontoret beräknat avkastningen av denna fond till 3,060 milj. kr. för 1973/74 och till 2.715 milj. kr. för 1974/75.
Riksrevisionsverket ansluter sig till riksgäldskontorets beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln fonden för kreditgivning till utlandet till 3 060 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 2715 000 kr. för 1974/75.
Övriga diverse kapitalfonder. I skrivelser från riksgäldskontoret, statens vägverk, sjöfartsverket, statskontoret, lantbruksstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar har lämnats de uppgifter beträffande
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 116 avkastningen av övriga diverse kapitalfonder, som framgår av följande sammanställning (tusental kr.).
| 1973/74 | 1974/75 | |
| Fonden för förlag till statsverket (riksgäldskontoret) 5 500 | 5 500 | |
| Statens vägverks förrådsfond (statens vägverk) | 17 370 | 17 510 |
| Fonden för Södertälje kanalverk (sjöfartsverket) | 116 | 1173 |
| Sjöfartsverkets fond (sjöfartsverket) | 18025 | 25 084 |
| Statens datamaskinfond (statskontoret) | 7 500 | 13 600 |
| Jordfonden (lantbruksstyrelsen) | 4 000 | 4 000 |
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap
(överstyrelsen för ekonomiskt försvar) 224
Summa 52735 66 467
Riksrevisionsverket ansluter sig till myndigheternas beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln övriga diverse kapitalfonder till 52 735 000 kr. för 1973/74 och föreslår att titeln uppförs med 66 467 000 kr. för 1974/75.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 117
KAPITALBUDGETENS INKOMSTER
För finansiering av viss del av investeringarna på kapitalbudgeten används dels medel som blir tillgängliga genom årliga avskrivningar inom kapitalfonderna (avskrivningsmedel inom fonden) dels ock övriga inom
,
Avskrivningsmedel inom fonden (1 000 kr.)
Fond 1972/73 —- 1973/74 1973/74 1974/75
Utfall
Riksstat Enligt
riksrevisionsverkets
beräkning
1. Statens affärsverksfonder
A. Postverkets fond 16 685 18 400 18 400 19 700
B. Televerkets » 823092 867800 867800 828 700
C. Statens järnvägars » 194 943 266 000 265100 275 000
D. Luftfartsverkets » 19 664 21 200 18 700 20 400
E. Fabriksverkens » 20 095 19 000 20 800 21 300
F. Statens vattenfallsverks » 395212 415000 428 000 500 000
Summa 1469 691 1 607 400 1618 800 1 665 100 HH. Statens allmänna fastighetsfond
| Kriminalvårdsstyrelsens delfond 2891 | 2996 3 116 | |||
| Beskickningsfastigheternas » | 425 | 935 | 973 | |
| Karolinska sjukhusets » | 2587 | 2 680 2857 | ||
| Akademiska sjukhusets » | 2 840 | 4551 4 668 | ||
| Byggnadsstyrelsens | » 43 468 | 32 066 38 516 | ||
| Generaltullstyrelsens | » | 70 | 67 | väl |
Summa 52 281 52 908 43 295 50 201
DIT. Försvarets fastighetsfond Kasernbyggnaders och befäst-
ningars delfonder 25 464 26 769 28 408 Försvarets forskningsanstalts
delfond 982 991 1032
Summa 26 446 27 991 27 760 29 440
IX. Diverse kapitalfonder
| Statens vägverks förrådsfond | 60 753 58 000 61 100 58 800 |
| Sjöfartsverkets fond | 16 586 18713 18 497 22 608 |
| Statens datamaskinfond | 24 693 40 000 34 000 51 600 |
Förrådsfonden för ekonomisk
försvarsberedskap 1062 1062 1062 1 062
Summa 103094 117775 114659 134070
Totalt 1 651510 1806 074 1 804514 1878 811
9 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr I Bil. 2
Prop. 1974: 1 Bilaga I Finansplanen 118
Övriga kapitalmedel (1 000 kr.)
Fond 1972/73 1973/74 1973/74 1974/75
Utfall
Riksstat Enligt
riksr2visions-
verkets beräkning
1. Statens affärsverksfonder
| A. Postverkets | fond | 478 | 1 | 1 | 1 |
| B. Televerkets | » 16 689 1 000 1000 1 000 | ||||
| C. Statens järnvägars | » 16 981 8 000 8 000 8 000 | ||||
| D. Luftfartsverkets | » 3556 6 500 | 1 | 1 | ||
| E. Fabriksverkens | » | 10 | 500 | — | — |
F. Statens vattenfallsverks = » 8 107 10 000 10 000 10 009
Summa 45 821 26 001 19 002 19 002 II. Statens allmänna fastighetsfond
| Slottsbyggnadernas delfond 290 | — | — | ||
| Kriminalvårdsstyrelsens » | 2 | 1 | || | |
| Beskickningsfastigheternas » | — | — 8 060 | ||
| Akademiska sjukhusets » | — | — | — | |
| Byggnadsstyrelsens | » 29 460 | 3 000 2 000 | ||
| Generaltullstyrelsens | » | 199 | 3 | — |
Summa =29951 3 000 3 004 10 O0i III. Försvarets fastighetsfond Kasernbyggnaders och befästningars delfonder 20853 17 000 [7 000 Summa = 20853 17 000 17 000 17 000 V. Fonden för låneunderstöd
| Kammarkollegiets delfond — 17 721 | 18 000 19 000 | |||
| Arbetsmarknadsstyrelsens » 34 959 | 42 000 49 000 | |||
| Bostadsstyrelsens | » | 678 | 500 | 400 |
| Riksbankens | » | 167 | 90 | 60 |
| Riksgäldskontorets | » | 2527 | 2 600 2 700 |
Summa = 56053 67 215 63 190 71 160 VII. Fonden för förlag till statsverket 45 505 40 000 40 000 55 000 IX. Diverse kapitalfonder
| Statens vägverks förrådsfond | 5 388 | 600 | 600 | 700 |
| Sjöfartsverkets fond | 99 | 50 | 50 | 50 |
| Statens datamaskinfond | 256 Summa 5 743 | — 650 | — 650 | — 750 |
Totalt 203924 153866 142846 172913
fonderna för reinvestering disponibla medel (övriga kapitalmedel och övrig kapitalåterbetalning). Dessa medel redovisas på totalbudgetens inkomstsida i riksstaten under rubriken C: Beräknad övrig finansiering.
Riksrevisionsverket har i skrivelser från myndigheterna inhämtat uppgifter om avskrivningsmedel, övriga kapitalmedel och övrig kapitalåterbetalning under 1973/74 och 1974/75.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 119
Övrig kapitalåterbetalning (1 000 kr.) | Fond 1972173 — 1973/74 1973/74 1974/75
Utfall
Riksstat Enligt
riksrevistonsverkets
beräkning
Statens utlåningsfonder 121 902 17 066 14 964 Fonden för kreditgivning till
utlandet 11 OS1 11415 "11-769
Summa 32983 29632 28481 26 724
1 Redovisas i budgetredovisningen som inkomst på investeringsanslag.
Dessa uppgifter har sammanställts i tablåerna ovan där även utfallet
för 1972/73 och de i riksstaten för 1973/74 upptagna beloppen har intagits.
Riksrevisionsverket beräknar kapitalbudgetens inkomster för 1973/74
till 1973 841 000 kr. och föreslår att inkomsterna för 1974/75 upp-
förs med 2 078 448 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga I Finansplanen 120
Sammanfattning
Riksrevisionsverkets förslag till beräkning av drift- och kapitalbudzetens inkomster under budgetåret 1974/75 och den nu företagna uppskattningen av inkomsterna under innevarande budgetår har utföris under antagande av en uppgång av 8,1 "2 för den totala lönesumman under 1973 och av 9 fc under 1974. För de första månaderna under 1975 har schablonmässigt räknats med en uppgång av 7 96. Bolagens taxerade inkomster har förutsatts komma att öka med 10 4t mellan 1972 och 1973. De två följande åren räknas med en ökning med respektive 25 och 10 22.
I förslaget till beräkning har inte beaktats Konsekvenserna för vissa inkomsttitlar av den pågående oljekrisen. Riksrevisionsverket hänvisar till vad som sägs i inledningen angående oljekonsumtionen.
Slutresultatet av riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomsterina under innevarande och nästkommande budgetår framgår av de såsom bilaga B resp. bilaga C fogade specifikationerna samt av den samman- Totalbudgetens inkomster (milj. kr.)
1972/73 1973/74 1974/75 Föränd- Föränd-
Utfall Beräk- ring från ringfrån
Riks- Ny be- ning 1972/73 ny ber.
stat räkning till ny 1973/74
ber. till
1973/74 1974/75 Driftbudgetens inkomster Skatt på inkomst och för-
mögenhet samt socialförsäkringsavgifter m.m. 18 266 21 300 22 600 28 100 -+- 4 334 + 5 500 Övriga skatter på inkomst,
förmögenhet och rörelse
samt socialförsäkringsav-
| gifter | 787 | 796 | 845 | 3891 + 58 | + 46 |
| Automobilskattemedel | 3 450 3 692 3 603 3 668 + 153 | + 65 | |||
| Fordonsskatt | 1357 | 140 | 209 | — — 1148 — 209 |
Bensin- och brännoljeskatt 2093 2052 1970 1901 — 123 — 69
| Vägtrafikskatt | — 1 500 1424 1768 | -+ 1424 + 344 | ||||
| Allmän arbetsgivaravgift | 3 086 4715 4 600 5190 | + 1514 + 590 | ||||
| Tullar och acciser | 21775 23415 23 428 25 541 | + 1653 | + 2113 | |||
| Tullmedel | 979 | 880 | 905 | 995 -— 74 + 90 | ||
| Moervärdeskatt | 13 096 14 150 14 050 15 550 + 954 | + 1 500 | ||||
| Särskilda varuskatter | 343 | 436 | 412 | 426 + 69 + 14 |
Omsättningsskatt på
| motorfordon | 531 | 610 | 626 | 651 | +F& 95 + 25 |
| Tobaksskatt | 1692 1817 1832 1847 | + 140 + 15 | |||
| Skatt på sprit | 2178 2 200 2350 2425 | + 172 + 75 | |||
| Skatt på vin | 341 | 390 | 400 | 440 + 59 + 40 |
Skatt på malt- och
läskedrycker 631 649 674 665 + 43 — 9 Energiskatt 1067 1255 1200 2 024 + 133 + 824 Särskild skatt på motor-
| bränslen | 776 | 770 | 690 | 1 | — 86 — 689 |
| Oljelagringsavgift | — | — | — | 115 | — + MMS |
| Särskild vägtrafikskatt | — | 235 | 69 | 166 | - 69 + 97 |
Skatt annonser och
| reklam | 48 | 92 | 79 | 85 | + 31 | + 6 |
| Skatt på spel | — | 50 | 60 | 65 | + 60 + 5 | |
| Övriga | 2 | 91 | 81 | 86 — ll | + 5 |
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 121
1972/73 1973/74 1974/75 Föränd- Föränd-
Utfall Beräk- ring från ring från
Riks- Ny be- ning 1972/73 ny ber.
stat räkning till ny 1973/74
ber. till
1973/74 1974/75
Uppbörd i statens verksamhet = 1 288 1266 1247 1216 — 41 — 31
Bidrag till kostnader för
polis-, domstols- och
| uppbördsväsendet m.m. | 75 | 76 | 76 | 75 + 1 — 1 | |||
| Pensionsmedel m. m. | 316 | 239 | 234 | 190 — 8 — 44 | |||
| Övriga | 897 | 952 | 937 | 951 | +rF 40 | + 14 | |
| Diverse inkomster | 745 | 722 | 766 | 773 | + 21 | + 7 | |
| Totalisatormedet | 90 | 920 | 85 | 920 — 5 + 5 | |||
| Tipsmedel | : 285 | 287 | 317 | 317 | + 32 | — | |
| Lotterimedel | 195 | 189 | 186 | 186 — 9 | — | ||
| Övriga | 175 | 156 | 178 | 180 + 3 | + 2 | ||
| Statens affärsverksfonder | 814 | 821 | 977 | 847 + 163 — 130 | |||
| Televerket | 193 | 158 | 269 | 170 + 76 — 99 | |||
| Statens järnvägar | — | 15 | 50 | 25 + 50 — 25 | |||
| Statens vattenfalisverk | 480 | 530 | 530 | 570 | + 50 + 40 | ||
| Övriga | 140 | 118 | 128 | 82 — 12 — 46 | |||
| Riksbanksfonden | 200 | 200 | 200 =: 200 | — | — |
Statens allmänna fastig-
| hetsfond | 286 | 314 | 314 | 433 + 28 + 119 |
| Försvarets fastighetsfond | 109 | 125 | 125 | 129 + 16 + 4 |
| Statens utlåningsfonder | 1544 1746 1753 1980 + 209 + 227 |
Lånefonden för bostads-
| byggande | 1450 1 660 1655 1 880 + 205 | + 225 | ||||
| Övriga | 94 | 86 | 99 | 100 + 5 | + 1 | |
| Fonden för låneunderstöd | 53 | 75 | 62 | Ål | + 9 | + 9 |
| Fonden för statens aktier | 28 | 26 | TI | 111 | + 49 + 34 | |
| Fonden för beredskaps- | / | |||||
| lagring | 71 | 79 | 79 | 87 + 8 | + 8 | |
| Statens pensionsfonder | 91 | 93 | 94 | 96 + 3 | + 2 | |
| Diverse kapitalfonder | 52 | 62 | 56 | 69 + 4 + 13 |
Säger för driftbudgeten 52 647 59 448 60 829 69 402 + 8182 + 8573
Kapitalbudgetens inkomster Avskrivningsmedel och
övriga kapitalmedel
inom fonderna 1855 1960 1947 2052 + 922 + 105
Statens affärsverksfonder 1516 1633 1638 1 684 + 122 + 46
Övriga kapitalfonder 340 327 309 368 — 31 + 59 Övrig kapitalåterbetalning 11 29 28 27 + 17 — 1
Säger för kapitalbudgeten 1867 1989 1975 2078 + 108 + 103
Totalbudgetens inkomster 54 513 61 437 62 806 71 480 + 8293 -+ 8674
fattade tabellen nedan, i vilken även de redovisade inkomsterna under
budgetåret 1972/73 och riksstatssiffrorna för budgetåret 1973/74 medtagits för jämförelse. Enligt nu föreliggande beräkningar skulle inkomsterna på driftbudgeten under budgetåret 1973/74 komma att uppgå till 60 829 milj. kr., vilket är 1381 milj. kr. mer än i riksstaten upptaget belopp. För bud-
getåret 1974/75 skulle inkomsterna komma att uppgå till 69 402 milj. kr., vilket skulle innebära en uppgång med 8 573 milj. kr. i jämförelse med de nu beräknade inkomsterna för budgetåret 1973/74.
De totala inkomsterna på kapitalbudgeten beräknas uppgå till sammanlagt 1975 milj. kr. under budgetåret 1973/74 mot 1989 milj. kr. i riksstaten. För budgetåret 1974/75 skulle inkomsterna uppgå till 2 078 milj. kr., vilket innebär en uppgång med 103 milj. kr. i jämförelse med de nu beräknade inkomsterna för budgetåret 1973/74.
Totalbudgetens inkomster beräknas för budgetåret 1973/74 till 62 206 milj. kr. mot i riksstaten upptagna 61 437 milj. kr. och för budgetäret 1974/75 till 71 480 milj kr.
Vid handläggningen av detta ärende har närvarit avdelningschefen Sanel!l, byrådirektören Nilsson samt förste revisorerna Apelblat, Eklöf och Hansson varjämte revisionsdirektören Cederblad varit föredragande. Stockholm den 17 december 1973.
Underdånigst
LARS LINDMARK
CARL OLOF CEDERBLAD
BILAGOR
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 125
Bilaga A
Inkomster på driftbudgeten budgetåren 1968/69—1972/73
Tusental kronor
1968/69 = - 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 Skatter, avgifter, m. m. Skatter:
Skatt på inkomst, förmögenhet och
rörelse:
Skatt på inkomst och förmögenhet | |
| m, m. | 14 078 294 17047 625 18 441 021 19772222 18265 807 | ||
| Kupongskatt | 16 225 21 400 20 540 17 296. 29 017 | ||
| Utskiftningsskatt och ersättnings- | : : | ||
| skatt | 1943 | 1262 | 1486 2091 829 |
| Skogsvårdsavgifter | 10 615 | 9677 | 9 609 11 206 11 145 |
Bevillningsavgifter för särskilda för-
| mäner och rättigheter | 2074 | 1973 | 2 370 2396 2232 |
| Arvsskatt och gåvoskatt | 222 014 236 565 235 093 262 080 269 489 | ||
| Lotterivinstskatt | 94 896 97 472 107 733 126 513 1137 187 | ||
| Stämpelskatt och stämpelavgift | 226 531 255 101 252 120 326 005 336 805 | ||
| Säger för skatt på inkomst, | . | . : |
förmögenhet och rörelse 14652 593 17671075 19069974 20519810 19052513 Automobilskattemedel:
Fordonsskatt 962833 1129572 1 231971 1278 431 1.356 778
Bensin- och brännoljeskatt 1799 625 —-1914305 —1990548 2050491 2093-491
Säger för automobilskattemedel 2 762458 :3043877 :3222520 :3328921 3450 269
| Allmän arbetsgivaravgift | 287 336 698058 —1202428 —1944143 3086 164 | |
| Tullar och 'acciser: | : - | |
| Tullmedel | 952 799 -1045960 1036397 955 615 979 483 | |
| Allmän varuskatt | 4 962 962 | — —. oo — |
| Mervärdeskatt | 1991 212 6741077 9 088346 11625 767 13095 953 | |
| Särskilda varuskatter | 393 965 393 115 388 866 373 490 342 685 |
Omsättningsskatt på motorfordon 424 883 469 154 406 978 465 071 531 217 Tobaksskatt 1522677 1606 727 1 650 947 1 638 248 1 692 390
| Rusdrycksförsäljningsmedel av parti- | | | |
| handelsbolag | 25 386 36 164 40 123 40 570 41 248 | |
| R usdrycksförsäljningsmedel av de- | | : | |
| taljhandelsbolag | 52 802. 53 097 52 634 50 397 50 702 | |
| Skatt på sprit | 1837 353 1 900243 1971784 2100010 2178 240 | |
| Skatt på vin | 211 200 225 158 256 739 297 733 340 570 |
Skatt på malt- och läskedrycker - 402 683. 474 785 580 181 607 786 631 091
| Energiskatt | 905.048 — 971028 101288 1073 071 1 066 534 | |||
| Särskild skatt på motorbränslen | 225 134 238 984 422 481 744.336 776 480 | |||
| Skatt på annonser och reklam m. m. | — | — | — 38 235 48 375 | |
| Investeringsavgift | 853 | — | 4494 2 008 — |
Säger för tullar och acciser 13 908 957 . 14 155 492 16.911 259 20012337 21774 968
Säger för skatter 31611 344 35 568 502 40406 181 45805 211 47 364 213
Uppbörd i statens verksamhet: | | | | " Expedittonsavgifter 73 206 69 703 69 908 . 68 972 108 283
Bidrag till kostnader för polis-, dom- |
stols- och uppbördsväsendet m. m. 141 800 99 739 . 84 135 : 83438 74 546
Vattendomstolsavgifter 668 600 891 . 2505 - 330
Inkomster vid kriminalvården 10096 -—13411 = 7787 4 634 15 586
! Därav skatt på spel 8 984 tkr. .- -
10 Riksdagen 1974.1 saml. Nr 1. Bil. 2
Prop. 1974: 1 Bilaga 1 Finansplanen 126
1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73
Inkomster vid flygtekniska försöksan-
stalten 9 677 11 310 13 202 15 872 — Bidrag till riksförsäkringsverket och
försäkringsrådet 7133 9 536 8451 11 271 13 895 Personalsjukpenningar m. m. 89 323 — — — — Inkomster vid statens bakteriologiska
laboratorium 18 408 20 445 — — — Inkomster vid statens farmacevtiska
laboratorium 2324 2 205 6 170 — — Inkomster vid den statliga
| läkemedelskontrollen | — | — | — | 7815 | 9192 |
| Inkomster vid statens rättskemiska | . | | | |||
| laboratorium | 1215 | 1205 | 1296 | 1245 | 1 589 |
| Inkomster vid karolinska sjukhuset | 129 858 135 560 146 294 185 068 208 050 | ||||
| Inkomster vid Vipeholms sjukhus m. m. | 523 | 193 | — | — | — |
Inkomster vid statens vårdanstalter
för alkoholmissbrukare 377 436 519 470 589 Inkomster under anslaget kostnader för
viss utbildning av handikappade — — — 78 2737 Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen — — — — 1 826 Inkomster av arbetsgivaravgifter till
arbetarskyddsstyrelsens och yrkes-
inspektionens verksamhet — — — — 16 028 Inkomster vid arbetsmedicinska insti-
tutet 314 237 567 779 — Inkomster till arbetarskyddsverkets och
arbetsmedicinska institutets verksamhet — — — 7365 — Inkomster vid statens vägverk (väg-
och vattenbyggnadsverket) 1937 1697 1875 1183 2487 Inkomster vid statens trafiksäkerhets-
verk 15 300 18 322 18 669 18 536 20 797 Körkortisavgifter — — — — 5 044 Avgifter för registrering av motorfordon 16 570 16 917 16 697 29 377 47 867
| Försäljning av sjökort m. m. | 1796 | 1835 | 2043 | 2157 | 2291 |
| Fyravgifter (fyr- och båkmedel) | 40 485 44 115 48 456 65 217 79 988 | ||||
| Lotsavgifter (lotspenningar) | 29 563 30 340 28452 21 119 25 552 | ||||
| Skeppsmätningsavgifter | 1376 | 1553 | 1427 | 1 990 | 1560 |
| Fartygsinspektionsavgifter m. m. . | -— | — | — | 2497 | 3 399 |
| Inkomster vid Sveriges meteorologiska | | | ||||
| och hydrologiska institut | 13 214 15 268 16 117 18 543 17 672 |
Inkomster vid statens geotekniska in-
| stitut | 2810 | 2772 - 2 948 | 3 404 | 4145 |
| Pensionsmedel m. m. | — 179 153 237 627 251 372 316 449 | |||
| Inkomst av myntning m. m. | 19.454 42 366 29455 105 737 76 900 | |||
| Kontrollstämpelmedel | 1475 | 1278 1 206 | 1121 | — |
Bidrag till statens bränslekontrolle-
| rande verksamhet | 173 | 148 | — 31 | — | — |
| Bidrag till bankinspektionen | 3 290 | 3 775 | 4356 | 4 630 | 4859 |
| Bidrag för revision av sparbankerna | 787 | 884 | 882 | 895 | 934 |
| Bidrag till försäkringsinspektionen | 2274 | 2 390 | 2335 | 2 836 | 3 093 |
| Avgifter för granskning av biograffilm | 245 | 234 | 217 | 205 | 203 |
| Inkomster vid riksantikvarieämbetet | 1507 | 3 150 | 2964 | 5 911 | 3 144 |
| Avgifter för särskild prövning och fyll- | | | ||||
| nadsprövning inom skolväsendet | — | — | — | — | 473 |
Inkomster vid odontologiska fakulte-
terna (tandläkarhögskolorna) 1652 — — — — Inkomster vid statens maskinprov-
ningar 448 698 : 600 626 701 Inkomster vid lantbruksnämnderna 2835 2767 2972 3 594 3 697 Inkomster vid statens hingstdepå och
stuteri 753 867 910 974 1172
"Inkomster vid statens jordbruksnämnd' 641 554 696 889 1041
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 127
1968/69 = 1969/70 = 1970/71 = 1971/72 = 1972/73
Inkomster vid statens centrala frökon-
trollanstalt 47749 5 233 5 034 5 962 5 613 Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. 1363 1748 1 627 1 907 2 000 Inkomster vid statens lantbrukskemiska
| laboratorium (kontrollanstalt) | 786 | 937 | 1341 | 1341 | 1 50t |
| Avgifter vid köttbesiktning | 7352 7492 | 7118 | 7173 | 6 947 | |
| Inkomster vid statens livsmedelsverk | — | — | — | 658 | 1169 |
Inkomster vid statens institut för folk-
hälsan 1150 1215 1435 771 -— Inkomster vid statens veterinärmedi-
cinska anstalt 3 618 3 817 3 492 4 067 4 841 Inkomster vid veterinärhögskolan 1148 1180 1346 1558 2 029 Avgifter för statskontroll av krigsma-
terieltillverkningen 80 167 131 138 156 Inkomster av statens gruvegendom 9 844 17 886 12 640 29415 29 401 Inkomster vid statens institut för kon-
sumentfrågor 1356 1402 1305 1 409 10 Inkomster vid patent- och registrerings-
väsendet 35 177 40 826 37 716 37 798 44 119 Avgifter för registrering i förenings-
m. fl. register 1153 1078 1102 2017 3 289 Exekutionsavgifter 6 395 12 518 15 440 17 718 14 769 Restavgifter 39 159 39 727 46 365 53 372 53 460 Inkomster vid statens planverk (inkoms-
ter vid länsarkitektsorganisationen) 935 895 1308 796 503 Inkomster vid lantmäteriväsendet 47 500 48 257 — — — Inkomster vid rikets allmänna kart-
verk 6 146 7396 — — — Inkomster vid Sveriges geologiska un-
dersökning 663 638 521 515 785 Inkomst av justering och ädelmetall-
kontroll — — — — 5 781 Inkomster vid statens provningsanstalt 7770 8594 — — — Inkomster vid statens skeppsprovnings-
anstalt 3 461 4 368 — — -— Tillsyn av atomenergianläggningar m. m. — — 138 1036 1152 Ersättning för vissa komplementkostnader
vid vissa myndigheter m. m. — — 6 303 7339 34 593
Säger för uppbörd i statens verksamhet 823 309 914 214 904455 -1107317 1288 238
Diverse inkomster:
| Bötesmedel | 80 988 80 699 80 168 82 765 93 528 |
| Totalisatormedel | 103 356 102 226 100 588 102 490 89 738 |
| Tipsmedel | 138 538 152 473 204 834 265 324 285 473 |
| Lotterimedel | 156 546 148 139 167 459 181 135 195 310 |
| Övriga diverse inkomster | 55 917 148 675 76 749 55 454 81 221 |
Säger för diverse inkomster 535 345 632 211 629 799 687 169 745 270
Säger för skatter, avgifter, m. m. 32 969 998 37 114 928 41 940 434 47599 696 49 397 722
Inkomster av statens kapitalfonder
Statens affärsverksfonder:
| Postverket | 10 000 "12912 | 5 780 12 719 95 003 | ||
| Televerket | 167 200 150 029 156 802 230 017 193 000 | |||
| Statens järnvägar | 124 40 668 17 458 | — | ee | |
| Luftfartsverket | 14 739 15 050 15 000 13 678 22 969 | |||
| Förenade fabriksverken | 10 800 16 172 | 684 | 561 | 550 |
| Statens vattenfallsverk | 349 742 277 922 343 495 400 240 480 401 | |||
| Domänverket | 10184 12 000 34 166 22 725 21 843 |
Prop. 1974: 1 Bilaga 1 Finansplanen = Coco. 128
+ 1968/69 = 196970 — 1970/71 — 197172 — 1972/73
Säger för statens affärsverksfonder 562 789 524 753 573.385 679 940 —- 813766
Riksbanksfonden 200 000 200000 200000 200 000 200 000 Statens allmänna fastighetsfond | 52 559 72 630 125634 — 117545 286 384
Försvarets fastighetsfond | 79 007 82 691 94417 93 488 109 481
Statens utlåningsfonder: . so. . Utrikesförvaltningens lånefond 57 . 71 83 83 100 Biståndsförvaltningens lånefond 20 21 :22 30 33 Statens bosättningslånefond 6 917 7244 8313 : 9 021 9130 Vattenkraftslänefonden 272 338 291 285 329 Luftfartslånefonden | 3 764 3 621 3 617 3 331 3 157 Statens lånefond för den mindre oe :
skeppsfarten : 2053: 1912 2239 1:857 2 447 Statens lånefond för universitetsstudier 1435 1218. 1 011 829 665 Allmänna studielånefonden 4 746 9196 = 14545 9086 39 825 Lånefonden för inventarier i student- :
bostäder 1076 1334 1705 — — Lånefonden för studentkårlokaler 23. 33 114 60 190 Jordbrukets lagerhusfond 239 199 156 111 72 Jordbrukets maskinlänefond 1 348 1116 733 557 299 Statens sekundärlånefond för jordbru- os
kare 32 26 22 .- 18 14 Fonden för susplementär jordbruks- :
kredit 5 4 4 5 4 Kraftledningslänefonden 155 141 116 102 89 Egnahemslånefonden 2380 2327 1 614 1468 - 1191 Statens avdikningslånefond 1 869 1764 1679 1 751 1659 " Fiskerilånefonden 818 962 1 506 2272 1344 Lånefonden till främjande av bered- : :
ning och avsättning av fisk m. m. 90 82. 75 74 72 Skogsväglänefonden 42 47 37 52 "53 Låneionden för insamling av skogsfrö 72 66 " 82. — — Statens hantverks- och industrilåne- ee : | | fond 11 802 15 700 19 926: 19640 . 17 880 Statens sekundärlånefond för rederi- ee : |
näringen 50 39 28 8 — Lånefonden för bostadsförsörjning för .
mindre bemedlade, barnrika familjer 1 880 1 649 1549 1251 1 084 Lånefonden för främjande av bostads- . S |
byggande på landsbygden 28 13 5 2 || Lånefonden för bostadsbyggande 722 751 645688 1102044 1 274878 1 450 387
| Lånefonden för inventarier i vissa | | | or | |||
| specialbostäder | eo = | — | — - 2036 | 2 308 | |
| Lånefonden för maskinanskaffning in- - | . | . | | | ||
| om byggnadsindustrin | 1084 | 1152 1513 | 2079 | 1441 | |
| Lånefonden för kommunala mark- | neon | : es | . | : | |
| förvärv | — 1387 | 2443 | 5 892 | 8 074 |
Lånefonden för allmänna samlingslo-
kaler 1961 2033 2097 2328 : 2347
Övriga utlåningsfonder 12 19 22 144 . > 140
Säger för statens utlåningsfonder 766 981 699400 —1167591 —-1339248: 1 544 334 Fonden för låneunderstöd oe 23 954 33 136 46 736 43 038 :.. 52607 Fonden för statens aktier. SS 52356 > 19371 18 291- 19787 28 460 Fonden för beredskapslagring | : ee . 66558 = 65 485 70 589
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 129
1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73
Statens pensionsfonder:
| Folkpensioneringsfonden | 62 681 68 276 68 326 68 223 67 166 | ||||
| Civila tjänstepensionsfonden | 1929 | 2029 | 2150 | 2173 | 2 026 |
| Militära tjänstepensionsfonden | 205 | 233 | 240 | 223 | 252 |
| Allmänna familjepensionsfonden | 6 159 | 6 123 | 6 569 | 6 668 6689 |
Statens pensionsanstälts pensionsfond 13 343 13 571 14 609 14 654 15 046
Pensionsfonden för vissa riksdagens
verk . 40 41 43 — 44 45 Säger för statens pensionsfonder 84 356 90 272 91937 91986 91 224 Diverse kapitalfonder 44 099 49 933 52 784 52 849 52 171 Säger för inkomster av: statens kapitalfonder 1 866103 <1772187 2437332 2703367 3 249 016 Summa 34 836 101 38 887 114 44377 767 50303 063 52 646 738
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 130
Bilaga B
Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida
för budgetåret 1973/74
I riks- Beräknat staten utfall beräknat belopp Tusental Tusental kr. kr.
A. Skatter, avgifter, m. m. I. Skatter: 1. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse samt socialförsäkringsavgifter: a) Skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m., bevillning 21 300 000 22 600 000 b) Kupongskatt, bevillning 20 000 23 000 c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning 2 000 1 000 d) Skogsvårdsavgifter, bevillning 11 700 11 700 e) Bevillningsavgifter för särskilda förmå-
| ner och rättigheter, bevillning | 3 000 3 000 |
| f) Arvsskatt och gåvoskatt, bevillning | 280 000 280 000 |
| g) Lotterivinstskatt, bevillning | 135 000 140 000 |
h) Stämpelskatt och stämpelavgift, bevill-
ning 344 000 386 500 2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning 140 000 209 000
b) Bensin- och brännoljeskatt, bevillning 2052 000 1 970 000
c) Vägtrafikskau, bevillning 1500 000 = 1424100
3. Allmän arbetsgivaravgift, bevillning 4715 000 4 600 000 4, Tullar och acciser:
| a) Tullmedel, bevillning | 880 000 905 000 |
| b) Mervärdesskatt, bevillning | 14150 000 14 050 060 |
| c) Särskilda varuskatter, bevillning | 436 000 412 000 |
d) Omsättningsskatt på motorfordon,
bevillning 610 000 626 000 €e) Tobaksskatt, bevillning 1817 000 1832 000 f) Rusdrycksförsäljningsmedel av parti-
handelsbolag, bevillning 40 000 30 000 g) Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj-
| handelsbolag, bevillning | 51 000 51 000 |
| h) Skatt på sprit, bevillning | 2200 000 2350 000 |
| i) Skatt på vin, bevillning | 390 000 400 000 |
j) Skatt på malt- och läskedrycker, be-
villning 649 000 674 000 k) Energiskatt, bevillning 1255 000 1200-000 1) Särskild skatt på motorbränslen,
bevillning 770 000 690 000 m) Särskild vägtrafikskatt, bevillning 25 000 69 000 n) Skatt på annonser och reklam,
bevillning 22 000 79 000 0) Skatt på spel, bevillning 50 000 60 000
Säger för skatter 53 917 700 55 076 300
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 131
I riks- Beräknat staten utfall beräknat belopp Tusental — Tusental kr. kr.
II. Uppbörd i statens verksamhet: - 1. Expeditionsavgifter 120 000 111 680 2. Bidrag till kostnader för polis-, domstols-
| och uppbördsväsendet m, m. | 75 600 75 600 | |
| 3. Vattendomstolsavgifter | 1 000 | 1000 |
| 4. Inkomster vid kriminalvården | 3 600 | 3 600 |
5. Bidrag till riksförsäkringsverket och
försäkringsrådet 14 000 14 700 6. Inkomster vid den statliga läkemedels-
kontrollen 9 850 9223 7. Inkomster vid statens rättskemiska
laboratorium 1713 1 642 8. Inkomster vid karolinska sjukhuset 192 000 216 225 9. Inkomster vid statens vårdanstalter för
alkoholmissbrukare 400 300 10. Inkomster under anslaget kostnader för viss
utbildning av handikappade 1 240 70 11. Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen : 1575 1575 12. Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskydds- :
styrelsen och yrkesinspektionens verksamhet 17 700 20 900 13. Inkomster vid statens vägverk, att tillföras
automobilskattemedlen 1 500 2 000 14. Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk,
att tillföras automobilskattemedlen 23 800 23 500 15. Körkortsavgifter 40 000 36 716 16. Avgifter för registrering av motorfordon 50 000 53 000
| 17. Försäljning av sjökort | 2 400 | 2 320 |
| 18. Fyravgifter | 84 000 86 000 | |
| 19. Lotsavgifter | : 22 500 24 500 | |
| 20. Skeppsmätningsavgifter | 1 700 | 1 700 |
| 21. Fartygsinspektionsavgifter m. m. | 3 600 3 670 |
22. Inkomster vid Sveriges meteorologiska
| och hydrologiska institut | 19 300 19 300 | |
| 23. Inkomster vid statens geotekniska institut | 3 900 | 4 300 |
| 24. Ersättning för visst värderingsförfarande | 40 | 40 |
| 25. Pensionsmedel m. m. | 239 000 234 000 | |
| 26. Inkomst av myntning m. m. | 46 000 23 000 | |
| 27. Bidrag till bankinspektionen | 4905 | 5 270 |
| 28. Bidrag för revision av sparbankerna | 950 | 917 |
| 29. Bidrag till försäkringsinspektionen | 3 177 | 3 486 |
| 30. Ersättning för kilometerräknarapparatur | 37 000 36 000 | |
| 31. Avgifter för granskning av biograffilm | 275 | 275 |
| 32. Inkomster vid riksantikvarieämbetet | 4 901 | 4 901 |
33. Avgifter för särskild fyllnadsprövning inom
| skolväsendet | 1000 | 501 |
| 34, Inkomster vid statens maskinprovningar | 600 | 750 |
| 35. Inkomster vid lantbruksnämnderna | 4 000 | 4 000 . |
| 36. Inkomster vid statens jordbruksnämnd | 1100 | 1200 |
37. Inkomster vid statens centrala frökontroll-
anstalt 6 300 6 000 38. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. 2245 2273 39. Inkomster vid statens lantbrukskemiska
laboratorium 1450 : 1500 40. Avgifter vid köttbesiktning 8 100 7815 41. Inkomster vid statens livsmedelsverk 1500 1150
Prop, 1974: 1 Bilaga Il HFinansplanen 132
I riks- Beräknat
staten utfall
beräknat
belopp
Tusental Tusental
kr. kr.
42, Inkomster vid statens veterinärmedicinska : anstalt 4 400 4 700
43. Avgifter för statskontroll av krigsmateriel-
tillverkningen 191 191
44. Inkomster av statens gruvegendom 29.000 " 31000 45. Inkomster vid patent- och registrerings- . väsendet 43 900 42 400 46. Avgifter för registrering i förenings- m. fl.
| register | | 2 200 | 3 380 |
| 47. Exekutionsavgifter | 19 500 16 700 | |
| 48. Restavgifter | 62 000 54 600 | |
| 49. Inkomster vid statens planverk | 1900 | 2100 |
50. Inkomster vid Sveriges geologiska un-
dersökning 760 760
51. Inkomst av justering och ädelmetall- |
kontroll 5 000 7 000 52. Tillsyn av atomenergianläggningar m. m. 2202 2202 53. Ersättning för vissa komplementkostna- |
der vid vissa myndigheter m. m. 40 861 35 443
Säger för uppbörd i statens verksamhet — 1 266 435 1247 075
HI. Diverse inkomster:
| 1. Bötesmedel | 87 000 93 000 |
| 2. Totalisatormedel | 90 000 85 000 |
| 3. Tipsmedel ' | 287 000 317 000 |
| 4. Lotterimedel | 189 000 186 000 |
| 5. Övriga diverse inkomster | 69 000 85 000 |
Säger för diverse inkomster 722 000 766 000
Säger för skatter, avgifter, m. m. 55 906 135 57089 375
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
| 1. Postverket 2. Televerket 3. Statens järnvägar 4. Luftfartsverket 5. Förenade fabriksverken 6. Statens vattenfallsverk 7. Domänverket Säger för statens affärsverksfonder 820 820 977 300 | 68 800 68 800 158 000 269 400 15 000 50 000 25 500 35 600 520 500 530 000 530 000 : 23 000 23 000 | |
| H. Riksbanksfonden | 200 000 200 000 | |
| HI. Statens allmänna fastighetsfond | : 314 239 314 239 | |
| IV. Försvarets fastighetsfond | 124874 — 125358 | |
| V. Statens utlåningsfonder | 1746 289 1753 441 | |
| VI. Fonden för låneunderstöd | 75 327 62 350 | |
| VIL. Fonden för statens aktier | 26 079 77 415 | |
| VILI. Fonden för beredskapslagring | 79 200 79 170 |
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 133 -
I riks- Beräknat staten utfall beräknat . belopp | Tusental — Tusental kr. kr.
IX. Statens pensionsfonder:
| 1. Folkpensioneringsfonden | | 69 500 70 000 | |
| 2. Civila tjänstepensionsfonden | 2210 | 2 100 |
| 3. Militära tjänstepensionsfonden | 225 | 250 |
| 4. Allmänna familjepensionsfonden | 6 750 | 6 750 |
| 5. Statens pensionsanstalts pensionsfond | 14 600 ' 15 100 | |
| 6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk | 45 | 45 |
| Säger för statens pensionsfonder 93 330 94 245 | ||
| X. Diverse kapitalfonder: | | | |
| 1. Fonden för kreditgivning till utlandet | 3 060 | 3 060 |
| 2. Övriga diverse kapitalfonder | 58 796 52735 |
Säger för diverse kapitalfonder 61 856 55 795 Säger för inkomster av statens kapitalfonder 3 542014 3739 313
Tillsammans 59 448 149 60 828 688
Prop. 1974: 1 Bilaga I Finansplanen 134
Bilaga C
Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för
budgetåret 1974/75 |
Tusental Tusental
kr. kr.
ÅA. Skatter, avgifter, m. m.
I. Skatter: 1. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse samt socialförsäkringsavgifter: a) Skatt på inkomst och förmö-
genhet samt socialförsäkrings-
avgifter m. m., bevillning 28 100 000 b) Kupongskatt, bevillning 24 000 c) Utskiftningsskatt och er-
sättningsskatt, bevillning 1 000 d) Skogsvårdsavgifter, bevill-
ning 11 700 e) Bevillningsavgifter för sär-
skilda förmåner och rättig-
heter, bevillning 3 000
f) Arvsskatt och gåvoskatt,
bevillning 300 000 g) Lotterivinstskatt, bevillning 145 000 h) Stämpelskatt och stämpel-
avgift, bevillning 406 500 28 991 200
ra . Automobilskattemedel: a) Bensin- och brännoljeskatt,
bevillning 1 900 000 b) Vägtrafikskatt, bevillning 1768 000 3 668 000
. Allmän arbetsgivaravgift, bevillning 5 190 000 . Tullar och acciser: a) Tullmedel, bevillning 9295 000 b) Mervärdesskatt, bevillning 15 550 000 c) Särskilda varuskatter,
bevillning 426 000 d) Omsättningsskatt på motor-
fordon, bevillning 651 000 c) Tobaksskatt, bevillning 1 847 000 f) Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevillning 35 000
g) Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag, be-
villning 51 000 h) Skatt på sprit, bevillning 2 425 000 i) Skatt på vin, bevillning 440 000 j) Skatt på malt- och läske-
drycker, bevillning 665 000 k) Energiskatt, bevillning 2 024 000 1) Särskild skatt på motor-
bränslen, bevillning 1 000 m) Oljelagringsavgift, bevillning 115 000 n) Särskild vägtrafikskatt,
bevillning 166 000 0) Skatt på annonser och
reklam, bevillning 85 000 p) Skatt på spel, bevillning 65 000 25 541 000 63 390 200
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 135
Tusental — Tusental kr. kr.
1. Uppbörd i statens verksamhet: 1. Expeditionsavgifter 116 780 2. Bidrag till kostnader för polis-, domstols-
| och uppbördsväsendet m. m. | 75 300 |
| 3. Vattendomstolsavgifter | 1 000 |
| 4, Inkomster vid kriminalvården | 2 600 |
5. Bidrag till riksförsäkringsverket och för-
säkringsrådet 16 200 6. Inkomster vid den statliga läkemedels-
kontrollen 8975 7. Inkomster vid statens rättskemiska labora-
torium 1713 8. Inkomster vid karolinska sjukhuset 206 000 9. Inkomster vid statens vårdanstalter för
alkoholmissbrukare 250 10. Inkomster under anslaget kostnader för
viss utbildning av handikappade 90 11. Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen 1825 12. Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetar-
skyddsstyrelsen och yrkesinspektionens
verksamhet 29 700 13. Inkomster vid statens vägverk, att till-
föras automobilskattemedlen 2 000 14. Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk,
| att tillföras automobilskattemedlen | 23 500 |
| 15. Körkortsavgifter | 44 350 |
| 16. Avgifter för registrering av motorfordon | 54 500 |
| 17. Försäljning av sjökort | 2430 |
| 18. Fyravgifter | 89 000 |
| 19. Lotsavgifter | 25 000 |
| 20. Skeppsmätningsavgifter | 1 800 |
| 21. Fartygsinspektionsavgifter m. m. | 3 770 |
22, Inkomster vid Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut 20 100
| 23. Inkomster vid statens geotekniska institut | 4 000 |
| 24. Ersättning för visst värderingsförfarande | 40 |
| 25. Pensionsmedel m. m. | 190 000 |
| 26. Inkomst av myntning m. m. | 50 000 |
| 27. Bidrag till bankinspektionen | 5 970 |
| 28. Bidrag för revision av sparbankerna | 220 |
| 29, Bidrag till försäkringsinspektionen | 3.575 |
| 30. Ersättning för kilometerräknarapparatur | 1 |
| 31. Avgifter för granskning av biograffilm | 275 |
| 32. Inkomster vid riksantikvarieämbetet | 4 864 |
33. Avgifter för särskild prövning och
| fyllnadsprövning inom skolväsendet | 510 |
| 34. Inkomster vid statens maskinprovningar | 800 |
| 35. Inkomster vid lantbruksnämnderna | 4 000 |
| 36. Inkomster vid statens jordbruksnämnd | 1 300 |
37. Inkomster vid statens centrala frökontroll-
anstalt 6 400 38. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. 2445 39. Inkomster vid statens lantbrukskemiska
laboratorium 1 500 40. Avgifter vid köttbesiktning 8 300 41. Inkomster vid statens livsmedelsverk 1150 42. Inkomster vid statens veterinärmedicinska :
anstalt 4 800 43. Avgifter för statskontroll av krigsmateriel-
tillverkningen 196
Tusental Tusental
kr. kr.
44, Inkomster av statens gruvegendom 30 800
45. Inkomster vid patent- och registreringsvä-
sendet 42 600
| 46. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. | : |
| register | 3 460 |
| 47. Exekutionsavgifter | 17 100 |
| 48, Restavgifter | : 55 200 |
| 49. Inkomster vid statens planverk | 2 000 |
50. Inkomster vid Sveriges geologiska under-
sökning 915
51. Inkomst av justering och ädelmetallkontroll 7 500
52. Tillsyn av atomenergianläggningar m. m. 2373.
53. Ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m, 2 35837 1215714
| HI. Diverse inkomster: | | |
| 1. Bötesmedel | 95 000 |
| 2. Totalisatormedel | 90 000 |
| 3. Tipsmedel | 317 000 |
| 4. Lotterimedel | 186000 |
| 5. Övriga diverse inkomster | 85 000 773 000 |
65 378 914 B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
| 1. Postverket | 31 500 |
| 2. Televerket | 170 000 |
| 3. Statens järnvägar | 25 000 |
| 4, Luftfartsverket | 27 100 |
| 5. Förenade fabriksverken | 500 |
| 6. Statens vattenfallsverk | 570 000 |
| 7. Domänverket | 23 000 847 100 |
| II. Riksbanksfonden | 200 000 |
VI. Statens allmänna fastighetsfond:
1. Slottsbyggnadernas delfond 1 2. Kriminalvårdsstyrelsens ” 8893
3. Beskickningsfastigheternas ” 8795 4, Karolinska sjukhusets ” 40 359 5. Akademiska sjukhusets ” : 9379 6. Byggnadsstyrelsens ” 364 839 7. Generaltullstyrelsens »” 239 432 505
IV, Försvarets fastighetsfond 129 417
V. Statens utlåningsfonder:
| 1. Utrikesförvaltningens lånefond | 115 |
| 2. Biståndsförvaltningens lånefond | 45 |
| 3. Statens bosättningslånefond | 10 000 |
| 4. Vattenkraftslånefonden | 260 |
| 5. Luftfartslånefonden | 2 700 |
6. Statens lånefond för den mindre skepps-
| farten | 2 200 |
| 7. Statens lånefond för universitetsstudier-: | 500 |
| 8. Studiemedelsfonden | 35 000 |
| 9. Lånefonden för studentkårlokaler | 250 |
| 10. Jordbrukets lagerhusfond | 50 |
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 137
Tusental Tusental
kr. kr.
| 11. Jordbrukets maskinlånefond | 150 |
| 12. Fonden för supplementär jordbrukskredit | 1 |
| 13. Kraftledningslånefonden | 55 |
| 14. Egnahemslånefonden | 800 |
| 15. Statens avdikningslånefond | 1 600 |
| 16. Fiskerilånefonden | 1 900 |
17. Lånefonden till främjande av beredning
och avsättning av fisk m. m. 75 18. Skogsväglånefonden : | . 35 19. Statens hantverks- och industrilånefond - 20 000 20. Lånefonden för bostadsförsörjning för .
mindre bemedlade, barnrika familjer 750 21. Lånefonden för främjande av bostadsbyg- :
gande på landsbygden 1 22, Lånefonden för bostadsbyggande 1 880 000 23. Lånefonden för inventarier i vissa
specialbostäder 2 400 24. Lånefonden för maskinanskaffning inom
byggnadsindustrin 761 25. Lånefonden för kommunala markförvärv 17 600
26. Länefonden för allmänna samlingslokaler 2 500
27. Övriga utlåningsfonder. 109 :1 979 857
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Kammarkollegicts delfond 16 000 2. Arbetsmarknadsstyrelsens ” 54 000 3. Bostadsstyrelsens ” 350 4. Riksbankens ” 20
5. Riksgäldskontorets ” 390 71 260
VIL. Fonden för statens aktier FEL 1TS VIII. Fonden för beredskapslagring 87 200
IX, Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden 71 0C0 2. Civila tjänstepensionsfonden 2150 3. Militära tjänstepensionsfonden 275 4, Allmänna familjepensionsfonden 6 800 5. Statens pensionsanstalts pensionsfond 15 300
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk 45 95 570
X. Diverse kapitalfonder: : 1. Fonden för kreditgivning till utlandet 2715 2. Övriga diverse kapitalfonder 66 467 69182
| 4023 206
Summa 69 402 120
Anm. I riksstaten upptas som lägsta belopp 1 000 kr. I specifikationerna (Bil. B och C) har beloppen uppförts i tusental kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 138
Innehåll
Inledning Totalbudgetens utfall budgetåren 1968/69-—1972/73 s. 2. — Totalbudgetens utfall budgetåret 1972/73 s. 3. — Driftbudgetens inkomster budgetåret 1973/74 s. 5. — Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1963—1972 s. 6. — Taxeringsstatistik avseende 1973 års taxering s. 11. — Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1973, 1974 och 1975 s. 14. Oljekonsumtion s. 16.
Driftbudgetens inkomster
A. Skatter, avgifter, m. m. 17
I. Skatter 17 1. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse samt socialförsäkringsavgifter 17 Skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. 17 Kupongskatt 40 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt 41 Skogsvårdsavgifter 41 Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter 42 Arvsskatt och gåvoskatt . 42 Lottcrivinstskatt 43 Stämpelskatt och stämpelavgift 44 2. Automobilskattemedel 45 Fordonsskatt 45 Bensin- och brännoljeskatt 45 Vägtrafikskatt 48 3. Allmän arbetsgivaravgift 51 4, Tullar och acciser 52 Tullmedel 52 Mervärdeskatt 55 Särskilda varuskatter 58 Omsättningsskatt på motorfordon 60 Tobaksskatt 61 Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag 63 Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag 63 Skatt på sprit 64 Skatt på vin 65 Skatt på malt- och läskedrycker 66 Energiskatt 67
| Särskild skatt på motorbränslen Oljelagringsavgift Särskild vägtrafikskatt Skatt på annonser och reklam Skatt på spel | 70 7 72 73 74 | |
| II. Uppbörd i statens verksamhet | 74 | |
| HI. Diverse inkomster | 86 |
Bötesmedel
| Totalisatormedel | 87 |
| Tipsmedel | 87 |
| Lotterimedel | 88 |
| Övriga diverse inkomster | 89 |
| Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning | 139 | |
| B. Inkomster av statens kapitalfonder | 91 | |
| I. Statens affärsverksfonder | Postverket Televerket Statens järnvägar Luftfartsverket Förenade fabriksverken Statens vattenfallsverk Domänverket | 91 91 96 98 100 103 105 109 |
| II. Riksbanksfonden | 111 | |
| II. Statens allmänna fastighetsfond | 112 | |
| IV. Försvarets fastighetsfond | 112 | |
| V. Statens utlåningsfonder | 113 | |
| VI. Fonden för låneunderstöd | 113 | |
| VIL Fonden för statens aktier | 113 | |
| VILI. Fonden för beredskapslagring | 114 | |
| IX. Statens pensionsfonder | 115 | |
| X. Diverse kapitalfonder | 115 | |
| Kapitalbudgetens inkomster | 117 | |
| Sammanfattning | 120 | |
| Bilaga A. Inkomster på driftbudgeten budgetåren 1968/69—1972/73 | 125 |
Bilaga B. Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för bud-
getåret 1973/74 130
Bilaga C. Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1974/
75 134
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973 730501
Bilaga 3 Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för
budgetåret 1974/75
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen
Bil. 3. Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
. Bilaga 3
Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1974/75
A Skatter, avgifter, m. m.
I Skatter: 1 Skatt på inkomst, förmögenhet
och rörelse samt socialförsäk-
ringsavgifter: a Skatt på inkomst och förmö-
genhet samt socialförsäkringsavgifter m. m., bevillning 28 100 000 000
b Kupongskatt, bevillning 24 000 000 c Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning — ' 1 000 000
d Skogsvårdsavgifter, bevillning 11 700 000 e Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter,
bevillning 3 000 000 f Arvsskatt och gåvoskatt, bevillning 300 000 000
g Lotterivinstskatt, bevillning 145 000 000 h Stämpelskatt och stämpelavgift,
bevillning | 406 500 000 28 991 200 000
2 Automobilskattemedel:
a Bensin- och brännoljeskatt,
bevillning ' 1 900 000 000 b Vägtrafikskatt, bevillning 1768 000 000 : 3 668 000 000 — :
3¶Allmän arbetsgivaravgift, bevillning 5 190 000 000
4 Tullar och acciser:
a Tullmedel, bevillning 995 000 000
b Mervärdeskatt, bevillning - 15 550 000 000 [« Särskilda varuskatter, bevillning . 426 000 000
d Omsättningsskatt på motor-
fordon, bevillning 651 000 000
& Tobaksskatt, bevillning 1 847 000 000 + Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevillning 35 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av . detaljhandelsbolag, bevillning -51 000 000 :
| Fp Skatt på sprit, bevillning | 2425 000 000 |
| me Skatt på vin, bevillning | 440 000 000 .. |
| tu Skatt på malt- och läske- : : | on |
| drycker, bevillning | 665 000 000 |
| Energiskatt, bevillning | 2 024 000 000: |
FR Särskild skatt på motor-
bränslen, bevillning 1 000 000
1 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bilaga 1 Finansplanen Bil. 3
| Prop. 1974:1 Finansplanen | 2 |
| m Oljelagringsavgift, bevillning | 115 000 000 |
| n Särskild vägtrafikskatt, | |
| bevillning | 166 000 000 |
| Oo Skatt på annonser och | |
| reklam, bevillning | 85 000 000 |
| p Skatt på spel, bevillning | 65 000 000 25 541 000 000 63 390 200 000 |
IL Uppbörd i statens verksamhet:
I Expeditionsavgifter 116 780 000
2 Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och |
| uppbördsväsendet m. m. | 73 300 000 |
| 3 Vattendomstolsavgifter | 1 000 000 |
| 4 Inkomster vid kriminalvården | 2 600 000 |
5 Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkrings-
| rådet | | 16 200 000 ' |
| 6 Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen | 8 975 000 |
| 7 Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium | 1713 000 |
| 8 Inkomster vid karolinska sjukhuset | 206 000 000 |
9 Inkomster vid statens vårdanstalter för alkohol-
missbrukare | 250 000 10 Inkomster under anslaget kostnader för viss ut-
bildning av handikappade 70 000
11 Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen 1 825 000 12 Inkomster av ärbetsgivaravgifter till arbetarskydds-
styrelsens och yrkesinspektionens verksamhet 29 700 000 13 Inkomster vid statens vägverk, att tillföras auto-
| mobilskattemedlen | 2 000 000 |
| 14 Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, att | | |
| tillföras automobilskattemedlen | 23 500 000 |
| 15 Körkortsavgifter | 44 350 000 |
| 16 Avgifter för registrering av motorfordon | 54 500 000 |
| 17 Försäljning av sjökort | 2430 000 |
| 18 Fyravgifter | 89 000 000 |
| 19 Lotsavgifter | 25 000 000 |
| 20 Skeppsmätningsavgifter | 1 800 000 |
| 21 Fartygsinspektionsavgifter m. m. | 3 770 000 |
22 Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydro-
logiska institut 20 100 000
| 23 Inkomster vid statens geotekniska institut | 4 000 000 |
| 24 Ersättning för visst värderingsförfarande | 40 000 |
| 25 Pensionsmedel m. m. | 190 000 000 |
| 26 Inkomst av myntning m. m. | 50 000 000 |
| 27 Bidrag till bankinspektionen | 5 970 000 |
| 28 Bidrag för revision av sparbankerna | 920 000 |
| 29 Bidrag till försäkringsinspektionen | 3 575 000 |
| 30 Ersättning för kilometerräknarapparatur | 1 000 |
| 31 Avgifter för granskning av biograffilm | 275 000 |
| 32 Inkomster vid riksantikvarieämbetet | 4 890 000 |
33 Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning
| inom skolväsendet | 510 000 |
| 34 Inkomster vid statens maskinprovningar | 800 000 |
| 35 Inkomster vid lantbruksnämnderna | 4 000 000 |
| 36 Inkomster vid statens jordbruksnämnd | 1 300 000 |
Bil. 3. Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
37 Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt 6 400 000
38 Avzrifter för växtskyddsinspektion m. m. 2445 000
39 Inkomster vid statens lantbrukskemiska labora-
| torium | 1500 000 |
| 40 Avgifter vid köttbesiktning | 8 300 000 |
| 41 Inkomster vid statens livsmedelsverk | 1150 000 |
| 42 Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt | 4 800 000 |
43 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltill-
| verkningen | 196 000 |
| 44 Inkomster av statens gruvegendom | 33 000 000 |
| 45 Inkomster vid patent- och registreringsväsendet | 46 000 000 |
| 46 Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register | 3 460 000 |
| 47 Exekutionsavgifter | 17 100.000 |
| 48 Restavgifter | 55 200 000 |
| 49 Inkomster vid statens planverk | 2 000 000 |
| 50 Inkomst av justering och ädelmetallkontroll | 7 900 000 |
51 Ersättning för vissa komplementkostnader vid
vissa myndigheter m. m. 35 837 000 1218 432 000
IC Diverse inkomster:
| I Bötesmedel | 95 000 000 |
| 2 Totalisatormedel | 90 000 000 |
| 3 Tipsmedel | 317 000 000 |
| 4 Lotterimedel | 136 000 000 |
| 5 Övriga diverse inkomster | 85 000 000 773 000 000 |
65 381 632 000
B Inkomster av statens kapitalfonder
I Statens affärsverksfonder:
| 1 Postverket | 31 500 000 |
| 2 Televerket | 170 000 000 |
| 3 Statens järnvägar | 25 000 000 |
| 4 Luftfartsverket | 27 100 000 |
| 5 Förenade fabriksverken | 500 000 |
| 6 Statens vattenfalisverk | 570 000 000 |
| 7 Domänverket | 23 000 000 847 100 000 |
| Il Riksbanksfonden | 200 000 000 |
TI Statens allmänna fastighetsfond: 1 Slottsbyggnadernas delfond 1.000 2 Kriminalvårdsstyrelsens 8 893 000
2”
3¶Beskickningsfastigheternas 8 795 000
4¶Karolinska sjukhusets 40 359 000
5¶Akademiska sjukhusets 9 379 000
6 Byggnadsstyrelsens 364 839 000 7 Generaltullstyrelsens 239 000 432 505 000
IV Försvarets fastighetsfond 129 417 000
Statens utlåningsfonder:
| 1 Utrikesförvaltningens lånefond | 115 000 |
| 2 Biståndsförvaltningens lånefond | 45 000 |
| 3 Statens bosättningslånefond | 10 000 000 |
| 4 Vattenkraftslånefonden | 260 000 |
Prop. 1974:1 Bilaga I Finansplanen
| 5 Luftfartslånefonden | 2 700 000 |
| 6 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten | 2 200 000 |
| 7 Statens lånefond för universitetsstudier | 500 000 |
| 8 Studiemedelsfonden | 35 000 000 |
| 9 Lånefonden för studentkårlokaler | 250 000 |
| 10 Jordbrukets lagerhusfond | 50 000 |
| 11 Jordbrukets maskinlånefond | 150 000 |
| 12 Fonden för supplementär jordbrukskredit | 1000 |
| 13 Kraftledningslånefonden | 55 000 |
| 14 Egnahemslånefonden | 800 000 |
| 15 Statens avdikningslånefond | 1 600 000 |
| 16 Fiskerilånefonden | 1900 000 |
17 Lånefonden till främjande av beredning och
avsättning av fisk m. m. 75 000 18 Skogsväglånefonden "35 000 19 Statens hantverks- och industrilånefond 20 000 000 20 Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer 750 000
21 Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden 1 000
22 Lånefonden för bostadsbyggande 1 880 000 000
23 Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder 2 400 000 24 Lånefonden för maskinanskaffning inom bygg-
| nadsindustrin | 761 000 |
| 25 Lånefonden för kommunala markförvärv | 17 600 000 |
| 26 Lånefonden för allmänna samlingslokaler | 2 500 000 |
| 27 Övriga utlåningsfonder | 109 000 1979 857 000 |
VI Fonden för låneunderstöd:
1 Kammarkolegiets . delfond 16 000 000
2 Arbetsmarknadsstyrelsens = ” 54 000 000
”
3¶Bostadsstyrelsens 350 000
| 4 Riksbankens 5 Riksgäldskontorets | . ” ” | 20 000 890 000 71 260 000 | ||
| vi Fonden för statens aktier . | 111115 000 | |||
| VILL Fonden för beredskapslagring | 85 900 000 |
IX Statens pensionsfonder:
| 1 Folkpensioneringsfonden | 71 000 000 |
| 2 Civila tjänstepensionsfonden | 2150 000 |
| 3 Militära tjänstepensionsfonden | 275 000 |
| 4 Allmänna familjepensionsfonden | 6 800 000 |
| 5 Statens pensionsanstalts pensionsfond | 15.300 000. |
| 6 Pensionsfonden för vissa riksdagens verk | 45 000 .95 570 000 |
Diverse kapitalfonder: ..
1 Fonden för kreditgivning till utlandet 2715:000 .
2 Övriga diverse kapitalfonder 66 467 000 69 182 000
4021 906 000
"> Summa kr. . 69 403 538 000
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 730501
Bilaga 4 Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1974/75
Prop. 1974:1 Bilaga I Finansplanen
Bil. 4. Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater
Bilaga 4
Preliminärt förslag till investeringsplan för budgetåret 1974/75
I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond 52 098 000
B. Televerkets fond 39 700 000
C. Statens järnvägars fond 114 000 000
D. Luftfartsverkets fond 146 798 000
| E. Fabriksverkens fond | —7 901 000 | |
| F. Statens vattenfallsverks fond | 969 999 000 | . |
| Q . Domänverkets fond | 8 501 000 1323 195 000 | |
| II. Statens allmänna fastighetsfond | 380 241 000 | |
| III. Försvarets fastighetsfond | 48 530 000 | |
| IV. Statens utlåningsfonder | 3 319 475 000 | |
| V. Fonden för låneunderstöd | 214 364 000 | |
| VI. Fonden för statens aktier | 20 000 000 | |
| VIL Fonden för förlag till statsverket | 25 040 000 | |
| VIII. Fonden för beredskapslagring | 46 000 000 |
IX. Diverse kapitalfonder:
| Statens vägverks förrådsfond | — 3 701 000 |
| Sjöfartsverkets fond | 46 541 000 |
| Fonden för Södertälje kanalverk | 8 700 000 |
| Statens datamaskinfond | 11 401 000 |
| Jordfonden | 1 000 |
| Förrådsfonden för ekonomisk försvar | — 1 062 000 61 880 000 |
Summa 5 438 725 090 Avgår kapitalåterbetalning: Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster 1 000 000
Övrig kapitalåterbetalning 26 724 000 27 724 000
Summa 5 411 001 000
1 Riksdagen 1974. I saml. Nr I Bilaga I Finansplanen Bil. 4
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 2
PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL
INVESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET 1974/75
I. Statens affärsverksfonder
ÅA. Postverkets fond Avskrivningsmedel Investeringsanslag 71 800 000
från riksstaten 1 000
inom fonden 19 700 000
Övriga kapitalmedel 1000
Investeringsbemyndigande 52 098 000
71 800 000 71 800 000
B. Televerkets fond Avskrivningsmedel: Tele- Investeringsanslag:
| anläggningar m, m. | Teleanläggningar m. m. 833 800 000 | |
| från riksstaten | 6 000 000 | Televisions- och |
| inom fonden | 787 100 000 | ljudradioanläggningar 40 100 000 |
Avskrivningsmedel: Tcle-
visions- och
ljudradioanläggningar
inom fonden 40 100 000
Övriga kapitalmedel:
Teleanläggningar m, m. 1 000 000 Investeringsbemyndigande: Teleanläggningar m. m. 39 700 000
873 900 000 873 900 000
C. Statens järnvägars fond Avskrivningsmedel Investeringsanslag 422 800 000
| från riksstaten | 25 8060 000 |
| inom fonden | 275 000 000 |
| Övriga kapitalmedel | 3 000 000 |
Investeringsbemyndigande 114 000 000
422 800 000 422 800 000
D. Luftfartsverkets fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag 167 200 000
från riksstaten 1 000
inom fonden 20 400 000
Övriga kapitalmedel 1000
Investeringsbemyndigande 146 798 000
167 200 000 167 200 000
Bil. 4. Preliminärt förslag till investerisgsplan och investeringsstater 3
E. Fabriksverkens fond Avskrivningsmedel Investeringsanslag 13 400 000
från riksstaten 1000
inom fonden 21 300 000 Investeringsbemyndigande —7 901 000
13 400 000 13 400 000
F. Statens vattenfallsverks fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag 1480 000 000
från riksstaten 1 000 . inom fonden 500 000 000
Övriga kapitalmedel 10 000 000
Investeringsbemyndigande 9269 999 000
1 480 000 000 1 480 000 000
G. Domänverkets fond Investeringsbemyndigande 8 501 000 Summa investeringsanslag 8 501 000
Summa investeringsbemyndi-
ganden för statens affärsverksfonder 1323 195 000
II. Statens allmänna fastighetsfond
| Avskrivningsmedel | Summa investeringsanslag 693 081 000 |
| från riksstaten | 244 493 000 |
| inom fonden | 58 346 000 |
| Övriga kapitalmedel | 10 001 000 |
Investeringsbemyndigande 380 241 000
693 081 000 693 081 000 HI. Försvarets fastighetsfond
| Avskrivningsmedel | Summa investeringsanslag 272 711 000 |
| från riksstaten | 177 741 000 |
| inom fonden | 29 440 000 |
| Övriga kapitalmedel | 17 000 000 |
Investeringsbemyndigande 48 530 000
272 711 000 272 711 009
Prop. 1974:1 Bilaga I Finansplanen
IV. Statens utlåningsfonder
Utrikesförvaltningers lånefond Investeringsbemyndigande 300 000 Investeringsanslag 300 000 Biståndsförvaltningens lånefond Investeringsbemyndigande 1 000 Investeringsanslag 1 000 Statens bosättningslånefond Investeringsbemyndigande 1000 Investeringsanslag 1000 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten Investeringsbemyndigande 8 000 000 Investeringsanslag 8 000 000 Studiemedelsfonden Avskrivningsmedel
från riksstaten 447 000 000 Investeringsanslag 447 000 000 Lånefonden för studentkårlokaler Investeringsbemyndigande 1 000 Investeringsanslag 1 000 Fiskerilånefonden
| Avskrivningsmedel | Investeringsanslag | 1 000 000 |
| från riksstaten | 405 000 | |
| Investeringsbemyndigande | 595 000 1 000 000 | 1 000 000 |
Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. Avskrivningsmedel
| från riksstaten | 325 000 Investeringsanslag | 700 000 |
| Investeringsbemyndigande | 375 000 700 000 | 700 000 |
Statens fiskredskapslånefond Investeringsbemyndigande 200 090 Investeringsanslag 200 000
Statens hantverks- och industrilånefond Investeringsbemyndigande 30 000 000 Investeringsanslag 30 000 000
Lånefonden för bostadsbyggande
Investeringsbemyndigande 3 155 000 000 Investeringsanslag 3 155 000 000
Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder Investeringsbemyndigande 1 000 Investeringsanslag 1 000
Lånefonden för kommunala markförvärv Investeringsbemyndigande 125 000 000 Investeringsanslag 125 000 000
Bil. 4. ' Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater | 5
Lånefonden för allmänna samlingslokaler Investeringsbemyndigande 1 000 Investeringsanslag 1 000 Summa investeringsbemyndi-
ganden för statens
utlåningsfonder 3 319 475 000
VY. Fonden för låneunderstöd
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 332 067 000
från riksstaten 46 543 000
Övriga kapitalmedel 71 160 000
Investeringsbemyndigande 214 364 000
332 067 000 332 067 000
VI. Fonden för statens aktier Investeringsbemyndigande 20 000 000 Investeringsanslag 20 000 000
VII Fonden för förlag till statsverket
Övriga kapitalmedel 55 000 000 Summa investeringsanslag 80 040 000 Investeringsbemyndigande 25 040 000
80 040 000 80 040 000
VIII. Fonden för beredskapslagring
Investeringsbemyndigande 46 000 000 Investeringsanslag 46 000 000
IX. Diverse kapitalfonder
A. Statens vägverks förrådsfond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag 55 800 000
från riksstaten 1000
inom fonden 58 800 000
Övriga kapitalmedel 700 000
Investeringsbemyndigande —3 701 000
55 800 000 55 800 000
B. Sjöfartsverkets fond Avskrivningsmedel Investeringsanslag 69 200 000
från riksstaten 1000
Prop. 1974:1 Bilaga 1 Finansplanen 6
Bil. 4. Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater
| inom fonden 22 608 000
Övriga kapitalmedel 50 000 Investeringsbemyndigande 46 541 000
69 200 000 69 200 000
C. Fonden för Södertälje kanalverk
Investeringsbemyndigande 8 700 000 Investeringsanslag 8 700 000 D. Statens datamaskinfond Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 63 001 000
inom fonden 51 600 000 Investeringsbemyndigande 11 401 000
63 001 000 63 001 000
E. Jordfonden Investeringsbemyndigande 1000 Investeringsanslag 1000
F. Förrådsfonden för ekonomiskt försvar Avskrivningsmedel Investeringsanslag 69 200 000
från riksstaten 69 200 000
inom fonden 1 062 000 Investeringsbemyndigande — 1 062 000
69 200 000 69 200 000
Summa investeringsbe-
myndiganden för
diverse kapitalfonder 61 880 000
SUMMA INVESTERINGSSTATER
| Avskrivningsmedel | Summa investeringsanslag 8 514 607 000 |
| från riksstaten | 1017 513 000 |
| inom fonden | 1 885 456 000 |
| Övriga kapitalmedel | 172 913 000 |
Investeringsbemyndigande 5 438 725 000
8 514 607 000 8 514 607 000
MARCUS BOKTR. STHLM 1974 730501
Bilaga 5 Vissa tabeller rörande den statsfinansiella
utvecklingen m. m.
Prop. 1974 1 Bilaga 1 Finansplanen
Bil. 5 Statsfinansiella utvecklingen
G SLIFiGI
685 FOR S80c +$80 616892 §96 GO S659— PåDJIG IL 69 8L 8:
"IQ = LLL 628 SF6 OST 98819: F96 00£ €LE8- ÅN T9 09 I TL 8
— vLIEL6T 3J21SSXN] = Lip Str 686 €6T 9T0GST LTO 051 9ISLS-
T9 65 I L9 8:
€LITLET —
fIS 9F9 £98 81L SLPES 6ILL 9SLp SOT9-
FS CS I 09 —
TLITLET
0£f8 £0f LST L6P T66 8LSL EL LIGE
IS Oc SS LF oc
ILIOL6T
L£9 8LE 6§T 697 Orpz EIpL PBE TE9ZT- "YI «6 « ec Sp vr I Sr IP [1 « « — Ost Oct SET S$SI9 Of
OLI696T
FOP L£88 91c LAR L8v 655 SLI LIBET PI [1 § ec OR 8£ I LE 9 LUILTUIUN[TYSGSTLISUE
9fT Ert OO07 €88 EpL 890 TL Sp9Z-
9 I 8 €£ £ [1] «ee [1
BIlLI6T
9Ip 107 SI£I LFE vel o9r LST 1If6T-
€€ cf 9 IE
AR « [ [1]
SL/PL61—99/S961 LYl996T
90€ 8LE FUTUJSUIU LvyL IFb 190 EST $9 I€f9L-
TE Of I €£€ 62 + [I [I «
99/5961 UI
9C7 £10 Occ 065 9TL PSE— [1 [4 LI ce £S8t 1Z SJJESINLOJ 67 8c I 67 Sc
Burppraajm [I [TS [ « PeYsunu
Opfes "ALDISAB -UTOPNIq) IEY «« [1 «4 « susppfpngjeror susjpäpnaq[vjok 18IsSBUIsSSUTUNJBIOG
==
"DJX0)
—)
usaspng[eudex UajaBpna[eNudey
INpary
UIPIPNQYLIG UDJoBpnquugq (uonisodsip [I [13 ce « (BULINISIA 13)StUOHUF (e3ua TY 2N3Q
"I e3NOY "qekr ÄTA AJ
I 8 e »
1 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga I Finansplanen. Bil. 5
Prop. 1974:1 Bilaga I Finansplanen 2
Tab. 2. Statsbudgetens realekonomiska utveckling 1968/69-—1974/75 Beloppen avrundade till närmaste 10-tal milj. kr. Löpande priser.
1968/69 — 1969/70 — 1970/71 —1971/72 1972/73 — 1973/74 — 1974/75
Riksstat
| Inkomster | 36 230 40 400 45 620 51 830 54 510 G1 440 71 490 |
| Direkta skatter | 14 650 17 670 15 070 20 520 19 050 22 100 28 990 |
| Indirekta skatter | 16 960 17 900 21 340 25 200 28 310 31 820 34 400 |
| Övriga inkomster | 4 620 4830 5 230 6 030 7150 7 520 8 100 |
| Utgifter | 38 880 44 220 48 270 55 300 60 720 67 190 78 080 |
| Konsumtion | 16 990 20 540 21 770 25 170 28 510 30 470 33 480 |
| Statlig | 10 810 13 140 13 770 16 070 17 460 18 150 20 120 |
| Kommunbidrag | 6 180 7 400 8 000 9190 11 050 12 320 13 360 |
| Tnvesteringar | 5 260 4930 5 350 6 dö0 7220 6 590 7 610 |
| Statliga | 4 420 3 820 4250 4730 5 590 5 510 6 250 |
| Kommunbidrag | 840 1110 1130 1280 1630 1380 1360 |
| Transfereringar | 12 890 14 450 16 830 20 000 21 570 25 120 31 500 |
| Till hushåll inkl. social- | | |
| försäkringssektorn | 9 890 10 940 12 560 14 970 135 960 18 870 23 220 |
| Övriga transfereringar | 3 000 3 510. 4 270 5039 5 619 6 250 8280 |
Övriga utgifter (inkl. rörliga
krediter) 3 740 4290 4 300 4270 3 420 4710 5 490
Bil. 5 Statsfinansiella utvecklingen 3
Tab. 3. Statsskulden under budgetåren 1962/63—1972/73 ' Milj. kr.
Budget- Fonderad Tillfällig — Totala Därav placerat i är stats- stats- stats-
skuld skuld skulden Ränte- Premie- Stats- Lån hos Skatt-
Summa löpande obliga- skuldför- = statsin- kam-
(2—3) obliga- tionslån bindelser = stitu- mar-
tionslån tioner växlar
och fon-
der m.m. I 2 3 4 5 6 7 8 9
Totalt
| 1962/63 15473 3 602 19 075 | 12 939 2252 1282 642 1484 | ||
| 1963;64 16080 3 190 | 19 270 14 553 2448 1252 658 | 71 | |
| 1954;65 16 141 | 3 110 19 252 14 246 2425 1207 679 | 181 | |
| 1965/66 15 967 3 655 | 19 622 | 12 853 2425 1152 TT 2073 |
1966/67 = 17029 4406 21435 13 005 2724 1117 819 3 120 1967 /68 18 420 6 614 25 034 14 915 2925 1102 861 4115 1968/69 = 21256 5 745 27 001 16 640 3375 1065 854 3 148 1969/70 21380 6 580 30 960 18 249 3 550 1225 902 5 243 1970/71 25 800 7 602 33 402 18 122 3 850 1355 963 7573 1971/72 28511 8 698 37 209 22992 4 050 1140 726 6 737 1972/73 31 803 11 408 43 211 28 406 4725 1929 764 5 048
Förändr. under budgetåret 1962/63 + 4 — 910 — 499 + 1092 — -— 50 —- 4 —- 1732 1963/64 + 607 -— 412 + 195 + 1614 + 196 -— 30 + 16 —1413 1964/65 + 61 —- 79 — 18 — 307 — 23 -— 45 + 21 + 110 1965/66 — 174 oo—+ 544 + 370 — 1393 — — 55 + MN + 1892 1966/67 + 1062 + 751 + 1813 + 152 + 299 — 35 + 42 + 1047 1967/68 + 1391 + 2208 + 3 599 + 1910 + 201 — 15 + 42 + 995 1968/69 + 2836 :+— 869 + 1967 + 1725 + 450 — 37 — 7 — 967 1969/70 + 3124 + 835 + 3959 + 1609 4 175 + 160 + 48 4 2095 1970/71 + 1420 + 1022 + 2442 — 127 + 300 +130 + 6 + 2330 1971/72 + 2711 -+ 1096 + 3 870 4- 4 870 + 200 — 215 — 237 — 8536 1972/73 + 3292 4 2 710 + 6002 + 5414 -+ 675 +849 + 38 —1689
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 730501
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
Finansplanen
Inledning
Den ekonomiska utvecklingen 1973 och den tidigare bedömningen för 1974 3
| Försörjningsläge och ekonomiska utsikter våren 1974 | 10 |
| Oljekrisens effekter på OECD -ländernas ekonomi | 10 |
| Sveriges energiförsörjning | 17 |
| Ransoneringspolitiken | 21 |
| Den ckonomiska politiken | 25 |
| Budgetförslaget 1974/75 | 34 |
Särskilda frågor
Totalbudgetens utgiftsanslag
| Totalbudgetens inkomster samt investeringsplan | 45 |
| Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling | 50 |
| Beräkning av dispositionen av rörliga krediter | 53 |
| Beräkning av totalbudgeten | 54 |
| Hemställan | 56 |
| Tabellförteckning | 58 |
Bilaga 1: Vissa uppgifter om energiförsörjningen Bilaga 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Innehållsförteckning 138 Bilaga 3: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret
1974/75
Bilaga 4: Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater
för budgetåret 1974/75 Bilaga 5: Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen m. m.
Tab. I Totalbudgetens utveckling 1965[66—1974/75
Tab. 2 Statsbudgetens realekonomiska utveckling 1968[/69—1974([75
Tab. 3 Statsskulden under budgetåren 1962j63—1972/73
1 Riksdagen 1974.1 saml. Nr 1. Finansplanen, Bilaga. Innehållsförteckning
Bilaga 2
För flera huvudtitlar
gemensamma frågor
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING,. LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFS- SON, ZACHRISSON, LEIJON.
Vissa för flera huvudtitlar gemensamma [frågor anmäls av statsrådet Löfberg beträffande punkterna 1—7 och av chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, beträffande punkten 8.
1. Den allmänna lönenivån för statsanställda m. m.
Lönerna för flertalet statstjänstemän och vissa andra tjänstemän i offentlig verksamhet bestäms genom förhandlingar mellan statens avtalsverk och de statsanställdas huvudorganisationer. F.n. tillämpas de lönevillkor som framgår av allmänt avlöningsavtal den 9 juli 1971 för statliga och vissa andra tjänstemän (AST) samt senare träffade ändringsavtal. Avtalen har slutits mellan avtalsverket samt Statsanställdas förbund (SF) och Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S).
För vissa statligt anställda läkare har förmånerna bestämts genom avtal mellan avtalsverket och Sveriges läkarförbund. Den samordning som behövs mellan stat och kommun i läkarförhandlingarna sker genom statens och kommunernas samarbetsnämnd i lönefrågor. F.n. tillämpas för denna personal de lönevillkor som sammanfattats i avtal den 29 mars 1972 om allmänna bestämmelser för vissa statliga och icke-statliga läkare m. fl. (ABL) samt senare träffade ändringsavtal. 1 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga 2
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 2
Avtalen har upphört att gälla med utgången av år 1973. Förhandlingar om nya avtal pågår.
Huvudgrunderna för den statliga personalpensioneringen återfinns i statens allmänna tjänstepensionsreglemente (1959: 287) — SPR — under det att i statens pensionslöneförordning (1959: 286) meddelas bestämmelser om den pensionslön som ligger till grund för pensioneringen. Enligt 15 § SPR skall normalbeloppet av beviljad egenpension eller familjepension ändras i den mån Kungl. Maj:t och riksdagen beslutar om det. Det är förutsatt att sådana ändringar skall fastställas i samma ordning som gäller beträffande fastställande av lönerna. Egenpensions tillläggsbelopp och egen- och familjelivräntas normalbelopp ändras i takt med basbeloppet enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring. Livräntas belopp ändras dock först från ingången av det kalenderår när den börjat utgå.
Det är inte möjligt att ange vad som skall gälla i fråga om anställningsvillkor för år 1974 förrän förhandlingarna därom slutförts. Dessa frågor torde senare få anmälas för Kungl. Maj:t och underställas riksdagens lönedelegation.
Till grund för beräkningen av anslagsmedlen till avlöningar och till pensioner under nästa budgetår har Jagts de löne- och pensionsbelopp som gällt fr. o. m. den 1 januari 1973.
Vid 1973 års riksdag har beslut fattats om att folkpensionsavgiften skall slopas och att en socialförsäkringsavgift på 3,3 Zo skall införas (prop. 1973: 144, SfU 1973: 28, rskr 1973: 339). På grund härav kommer lönckostnadspålägget att höjas från 26 § till 29 Z fr. o. m. den 1 juli 1974. Detta har beaktats vid anslagsberäkningen för nästa budgetår både vid redovisningen av myndigheternas yrkanden och i Kungl. Maj:ts förslag till riksdagen.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t beslutar att ge riksdagen till känna vad jag nu har anfört.
2. Lönegradsplacering för vissa tjänster m. m.
I allmänna tjänsteförteckningsavtalet (ATF) den 28 juni 1971 har avtalsverket samt SF och TCO-S kommit överens om lönegradsplacering och avlöningsförstärkning för tjänst. Enligt avtalet skall en gång årligen ske en översyn av anställningsvillkoren för tjänstemän vid varje myndighet. Vid denna översyn får anställningsvillkoren för tjänsterna ändras om vissa i avtalet preciserade villkor är uppfyllda. Ändring av anställningsvillkoren för tjänst under avtalsperioden får i övrigt ske vid bl. a. större organisationsförändring. När ny myndighet inrättas och vid större organisationsförändring eller årlig översyn skall personalorganisationerna beredas tillfälle till förhandling om anställningsvillkoren. I andra fall prövas frågan om anställningsvillkoren för nyinrättad tjänst av ar-
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 3
betsgivaren. Personalorganisation kan dock alltid påkalla förhandling i dessa fall. Sådan förhandling förs mellan arbetsgivaren och berörd huvudorganisation, om inte parterna kommer överens om annat. Förhandlingarna förs under fredsplikt. Enligt särskilda föreskrifter som avtalsverket meddelat utövas arbetsgivarens befogenhet i fråga om lönegradsplacering och avlöningsförstärkning i stor utsträckning av den myndighet som får inrätta tjänsten. Påkallar personalorganisation förhandling med anledning av myndighetens beslut, bestämmer avtalsverket i varje särskilt fall om förhandling får föras av annan myndighet än avtalsverket.
Enligt tjänsteförteckningsavtalet den 28 juni 1971 för undervisningsområdet (TFU) och tjänsteförteckningsavtalet samma dag för kyrkliga tjänster (TFK) gäller i huvudsak motsvarande regler när ny tjänst skall inrättas. Den årliga översynen i ATF motsvaras dock i TFU och TFK av en översyn en gång under avtalsperioden, om inte parterna kommer överens om annat.
I tjänsteförteckningsavtalet den 29 mars 1972 för statliga läkare m. fl. (TFL) har parterna kommit överens om att, om tjänst nyinrättas eller direkt berörs av ändrad förvaltningsorganisation, förhandling skall tas upp om anställningsvillkoren för tjänsten på parts begäran. Sådan förhandling förs under fredsplikt.
ATF, TFU, TFK och TFL har upphört att gälla med utgången av år 1973. Förhandlingar om nya avtal pågår.
Lönegradsplaceringen av de tjänster som Kungl. Maj:t begär riksdagens bemyndigande att inrätta har skett enligt de regler som gäller enligt avtalen. Även när det gäller tjänster som kan inrättas utan riksdagens medverkan men för vilka Kungl. Maj:t beräknar medel under de olika huvudtitlarna har anslagsberäkningen skett med utgångspunkt i lönegradsplacering enligt gällande regler.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t beslutar att ge riksdagen till känna vad jag nu har anfört.
3. Samordning av statlig och privat pensionering
Tidigare gällande pensionsbestämmelser försvårade de anställdas övergång från statlig till privat tjänst och omvänt. Pensionsförmånerna beräknades nämligen var för sig för de olika anställningsperioderna och det sammanlagda resultatet efter ett sådant anställningsbyte blev därför i allmänhet oförmånligt. Härigenom motverkades rörligheten på arbetsmarknaden.
Den pensionsplan — ITP-planen — som gäller för industrins och handelns tjänstemän och arbetsledare förutsätter att samordning normalt skall ske med pensionsrätt som förvärvats hos annan arbetsgivare.
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 4
Det oaktat har någon generell samordning med statlig pensionsrätt inte kommit till stånd. Detta har huvudsakligen berott på att värdet av den statliga tjänstelivräntan inte kunnat bestämmas vid övergången från statlig till privat anställning och att livräntan inte varit värdesäker. |
De statliga pensionsbestämmelserna innehöll tidigare inte några föreskrifter om generell samordning av statlig tjänstepensionsrätt med pensionsrätt enligt ITP-planen celler de liknande pensionsplaner som gäller för tjänstemän och arbetsledare hos banker, försäkringsbolag m. fl.
Statens avtalsverk och de statsanställdas fyra huvudorganisationer har nu träffat överenskommelse om samordning av statlig pensionsrätt med viss icke-statlig pensionsrätt, m.m. Riksdagens lönedelegation har på riksdagens vägnar godkänt de grunder för ändringar i SPR med. anslutande författningar som anges i överenskommelsen. Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser om de avsedäda ändringarna. Arbetstagare kan härigenom — oavsett vem som är senaste arbetsgivare — få tillgodoräkna tid för anställning i statlig och privat tjänst på ett sådant sätt att pensionen blir lika stor som om han haft samma arbetsgivare under hela sin yrkesverksamma tid. Det är avsett att statlig tjänstepensionsrätt skall på motsvarande sätt samordnas med pensionsrätt enligt pensionsplaner som nära ansluter till ITP-planen.
När det gäller arbetstagare som anvisats sysselsättning i beredskapsarbete, arkivarbete eller musikerhjälp föreligger sedan gammalt ej rätt till andra pensionsförmåner än förmåner på grund av den allmänna försäkringen. Vissa arbetstagare i beredskapsarbete har dock numera tillförsäkrats rätt till särskild tilläggspension (STP) enligt avtal mellan avtalsverket och Landsorganisationen i Sverige. Härvid har främst åsyftats att arbetstagare, som hade sådan pensionsrätt i tidigare reguljär anställning, inte skall förlora den rätten genom att han övergått till beredskapsarbete.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t beslutar att ge riksdagen till känna vad jag har anfört.
4. Inrättande av tjänster
Sedan år 1966 gäller som huvudregel i fråga om inrättande av tjänster att riksdagens medgivande krivs för att Kungl. Maj:t skall kunna inrätta ordinarie eller extra ordinarie tjänst som chef för myndighet som inte lyder under annan myndighet samt ordinarie eller extra ordinarie tjänst i lägst lönegrad B 3, numera C 1 (prop. 1966: 1 bil. 2 s. 20, SU 1966: 14, rskr 1966: 14). Övriga ordinarie och extra ordinarie tjänster samt alla extra tjänster och arvodestjänster får inrättas av Kungl. Maj:t ensam med möjlighet för Kungl. Maj:t att delegera beslutanderätten. Grunden för avgränsningen av riksdagens medverkan är enligt propositionen att man ansett att riksdagen vid sin bedömning av ett verks orga-
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 5
nisation främst torde vara intresserad av ledningsfunktionerna. Den lägsta tjänst som regelmässigt ingår i verkens ledande funktioner är tjänst som byråchef eller jämförlig tjänst. Eftersom sådan tjänst i allmänhet var placerad i Jönegrad B 3 år 1966 (numera C 1) sattes gränsen vid denna lönegrad. När det gäller chef för sådan myndighet som är direkt underställd Kungl. Maj:t, fordras dock riksdagens beslut även om tjänsten hänförs till lägre lönegrad.
Från huvudregeln om riksdagens medverkan finns vissa undantag.
Sålunda har Kungl. Maj:t bemyndigats av riksdagen att inrätta ordinaric tjänst med förordnande tills vidare som departementsråd i Cr 2 cller kansliråd i Cr 1 i annat statsdepartement än utrikesdepartementet (prop. 1965: 63 s. 19, SU 1965: 105, rskr 1965: 295) och i utrikesdepartementets avdelning för internationellt utvecklingssamarbete (prop. 1970: 44, SU 1970: 85, rskr 1970: 192). Vidare har Kungl. Maj:t bemyndigats att i speciella undantagsfall inrätta ordinarie tjänst som proflessor i Co 1 (numera Uo 27) vid universitet eller högskola (prop. 1965: 1 bil. 10 s. 345. SU 19653: 90, rskr 1965: 223). På förslag i prop. 1969: 158 (SU 1969: 190, rskr 1969: 423) har riksdagen bemyndigat postbanken att inrätta extra ordinarie tjänst i C 1 eller högre lönegrad vid postbanken.
På förslag i prop. 1965: 108 bemyndigade riksdagen Kungl. Maj:t att vidta de åtgärder som behövs för att genomföra överenskommelser som godkänts av riksdagens lönedelegation (SU 1965:93, rskr 1965: 226). Med stöd av detta bemyrdigande har Kungl. Maj:t bl.a. möjlighet att inrätta extra ordinarie och ordinarie tjänst på löneplan C i sådana fall där tjänsten lyfts till denna löneplan i avtal som lönedelegationen godkänt. Detta bemyndigande har sedermera (prop. 1970:-1 bil. 2. s. 6, SU 1970: 14, rskr 1970: 14) utvidgats till att gälla även sådana åtgärder som behövs för att genomföra av lönedelegationen godkända förslag till reglering av avtalsbara anställningsvillkor som undantagits från avtal.
Erfarenheterna har utvisat att nuvarande system i fråga om inrättande av tjänster inte alltid är väl anpassat till det förhandlingssystem som gäller. Enligt tillämpat tjänsteförteckningsavtal skall berörd huvudorganisation beredas tillfälle att förhandla om anställningsvillkoren när fråga är om nyinrättad myndighet celler vid större organisationsförändring. Om cn proposition innehåller förslag till ny myndighet eller större organisationsförändring av befintlig myndighet, måste Kungl. Maj:t enligt gällande regler begära bemyndigande att inrätta de ordinarie eller extra ordinarie tjänster som kan beräknas bli placerade på löneplan Ci kommande förhandlingar. När lönefrågorna skall fastställas vid förhandlingar är det olämpligt att Kungl: Maj:t föregriper förhandlingsresultatet genom att underställa riksdagen frågan om att inrätta tjänsterna. Sedan riksdagen tagit ställning i organisationsfrågan, bör Kungl. Maj:t ensam få inrätta ordinarie eller extra ordinarie tjänst som ingår i organisationen
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 6
även om den placerats på löneplan C i avtal som godkänts av riksdagens lönedelegation. Läget är ett annat för sådana tjänster som undantagits från avtalsverkets handläggning eller andra tjänster vilkas löneställning fastställts utan förhandling. I dessa fall bör tjänsterna fortfarande inrättas med stöd av riksdagens beslut. Kungl. Maj:t bör därför begära hos riksdagen att nuvarande huvudregel för riksdagens medverkan vid tjänsters inrättande ändras till att gälla ordinarie eller extra ordinarie tjänst som chef för myndighet, som är direkt underställd Kungl. Maj:t, samt annan ordinarie eller extra ordinarie tjänst i lägst lönegrad C 1 eller U 27 som inrättas utan att lönegradsplaceringen fastställs genom förhandlingar. Vad jag nu föreslagit bör dock inte medföra inskränkning i sådana särskilda befogenheter som Kungl. Maj:t fått att i vissa fall inrätta tjänst utan riksdagens medverkan.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att godkänna vad jag i det föregående föreslagit om inrättande
av statligt reglerad tjänst.
5. Klassificering av statens fasta maskinanläggningar
De statliga maskinanläggningar som krävs för olika fastighetsbestånds försörjning av värme, vatten, avlopp m. m. klassificeras efter ett system som godkändes av 1959 års riksdag (prop. 1959: 1 bil. 2, SU 1959: 14, rskr 1959: 14). Syftet med klassificeringssystemet var att ge ett enhetligt underlag för bedömning av de krav på kunnande som bör ställas på dem som har att ansvara för driften av anläggningarna samt att få objektiva utgångspunkter för lönegradsplaceringen av driftledningspersonalen.
Klassificeringssystemet innebär att det för varje maskinanläggning fastställs visst poängtal. Anläggningen placeras därefter i den klassificeringsgrupp, som den framräknade klassificeringspoängen ger. För vissa typer av anläggningar sker s. k. specialklassificering.
Med stöd av riksdagens bemyndigande meddelade Kungl. Maj:t den 30 december 1959 bestämmelser rörande bl. a. tjänstebenämningar och kompetensvillkor för ansvarsmannapersonalen vid statens fasta maskinanläggningar. Kompetensvillkoren anknöts därvid huvudsakligen till dem som gäller för maskinpersonalen till sjöss.
Beslut om inplacering av fast maskinanläggning i klassificeringsgrupp fattas av vederbörande myndighet, sedan yttrande inhämtats från en för ändamålet särskilt inrättad nämnd, statens maskinpersonalnämnd.
Under senare år har viss kritik riktats mot det nuvarande klassificeringssystemet. Det har hävdats att systemet inte i tillräckligt hög grad tar hänsyn till den nya utrustning som moderna maskinanläggningar förses med, samtidigt som det sker en klar utjämning mellan anläggningarnas tekniska komplexitet. I ökad utsträckning förs anläggningar sam-
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 7
man till storanläggningar som betjänar vitt skilda fastighetsbestånd. Klassificeringssystemet beaktar inte de särskilda:krav som bör ställas på den personal som arbetar inom dessa anläggningar. Över huvud taget är det nuvarande systemet inte tillräckligt anpassningsbart till ändrade förhållanden nu och i framtiden.
Genom beslut den 23 maj 1969 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för civildepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om grunderna för klassificering av statens fasta maskinanläggningar. De sakkunniga har arbetat under benämningen 1969 års översyn av klassificeringsgrunder för fast maskinanläggning, ÖMK-69. Utredningen har den 29 februari 1972 avgivit ett betänkande (Ds Fi 1972: 3) Klassificering av fast maskinanläggning.
Betänkandet har remissbehandlats.
Utredningen anser att ett klassificeringssystem även fortsättningsvis kommer att utgöra ett värdefullt instrument för en enhetlig bedömning av kompetens- och lönefrågor inom maskintjänsten. Om ett system för klassificering av maskintjänsten i fortsättningen skall kunna tjäna avsedda syften, är det emellertid enligt utredningen inte möjligt att bygga systemet enbart på de två faktorer — uppvärmbar byggnadsvolym och anläggningstyp — som det nuvarande systemet består av. Ett nytt klassificeringssystem måste därför konstrueras så, att det ger utrymme för större anpassbarhet och vidare tillämpning än det nuvarande. Utredningen lägger i betänkandet fram ett förslag till ett sådant system. I första hand skall detta grundas på det betjänade fastighetsbeståndets volym och den tekniska komplexiteten hos maskinanläggningen. Därutöver skall vid klassificeringen beaktas den miljö i vilken maskintjänsten utövas samt den administrativa ställning maskinavdelningen intar. Utredningen förutsätter att möjligheterna till specialklassificering behålls.
Samtliga remissinstanser som uttalat sig i frågan instämmer i utredningens uppfattning att det även i fortsättningen behövs ett system som grund för enhetlig bedömning av kompetenskrav och löneställning i första hand när det gäller ansvarsmannapersonalen vid statens fasta maskinanläggningar.
De grunder för klassificering av maskinanläggningarna som utredningen föreslår har i stort sett mottagits positivt av remissinstanserna. Mot förslagets enskildheter har dock riktats invändningar.
I likhet med utredningen och remissinstanserna finner jag att ett klassificeringssystem alltjämt behövs som underlag för bedömning av de krav på kunnande som bör ställas på dem som har att svara för tjänsten vid maskinanläggningar av olika komplexitet och storlek.
Frågan om behovet av ett klassificeringssystem som underlag för lönesättningen bör enligt min mening avgöras av de avtalsslutande parterna. Jag avser därför att överlämna utredningens betänkande i den delen till avtalsverket för att vara tillgängligt vid löneförhandlingarna.
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 8
Utredningen redovisar i betänkandet att det inom skolväsendet inte finns någon särskild utbildning som tillgodoser de skiftande kompetenskrav som ställs på den ledande personalen vid statens fasta maskinanläggningar. Utredningen anser att det är i hög grad angeläget att åtgärder vidtas för att förbättra situationen i detta avseende. F.n. är kompetenskraven för ansvarsman och biträdande ansvarsman knutna till kompetenskraven för maskinpersonalen till sjöss. Utredningen framhåller i anslutning härtill att skolöverstyrelsen tillsatt en särskild utredning rörande sjöpersonalens utbildning, UTSJÖ. Denna utredning har även fått till uppgift att se över utbildningen för driftpersonalen vid fasta maskinanläggningar till lands. I avvaktan på att utbildningsfrågorna får en mer slutgiltig lösning räknar utredningen med att nu gällande kompetensvillkor, såvitt avser teoretiska kunskaper, övergångsvis skall gälla för imnehav av ansvarsmannabefattning vid anläggning som klassificeras enligt det system som utredningen föreslår. Dispens från kompetensvillkoren bör enligt utredningen kunna komma i fråga enligt samma ordning som f.n., dvs. genom beslut av myndighet i samråd med statens maskinpersonalnämnd. En motsvarande övergångsanordning bör enligt utredningen gälla för biträdande ansvarsman.
Utredningens övervägande beträffande kompetenskrav m. m. har i huvudsak godtagits av remissinstanserna.
I likhet med flera remissinstanser godtar jag utredningens förslag om en översyn av den tillgängliga utbildningen för ansvarsmannapersonalen. Jag avser därför att överlämna utredningens betänkande i denna del till skolöverstyrelsen att tas i beaktande vid det fortsatta arbetet i UTSJÖ. Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdepartementet.
Med hänsyn till att några nya kompetenskrav inte fastställts för ansvarsmannapersonalen vid maskinanläggningarna i avvaktan på skolöverstyrelsens utredning, är jag inte beredd att föreslå någon ändring av klassificeringssystemets uppbyggnad. Gällande klassificeringssystem som används för att bestämma kompetens och lönesättning för persona- Jen har fastställts av riksdagen främst på grund av att det har styrt lönesättningen. Ett eventuellt avtal om grunder för lönesättningen av personalen vid fasta maskinanläggningar kommer numera att underställas riksdagen genom dess lönedelegation. Det synes omotiverat att i framtiden belasta riksdagen med frågor om ett klassificeringssystem som skall användas bara för att fastställa den kompetens som behövs för personalen vid maskinanläggningarna. Kungl. Maj:t bör därför inhämta riksdagens bemyndigande att göra de ändringar som behövs.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att göra de ändringar som behövs i
klassificeringssystemet för statens fasta maskinanläggningar.
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 9
6. Fråga dels om en översyn av reglerna om neutralitet och skyddsarbete, dels om en lagstiftning om myndighets verksamhet under arbets-
konflikt
6.1¶Inledning
Den 4 april 1973 överlämnade förhandlingsutredningen (C 1968: 16) till mig en promemoria (Ds Fi 1973: 8) med synpunkter på dels frågan om en översyn av gällande regler om neutralitet och skyddsarbete vid arbetskonflikt inom det offentliga tjänstemannaområdet, dels frågan om en särskild lagstiftning som i förväg reglerar myndigheternas verksamhet under vissa arbetskonflikter, m. m.
De överväganden som innefattas i promemorian har sin huvudsakliga upprinnelse i ett antal avgöranden av riksdagens ombudsmän (JO) åren 1967, 1969, 1971 och 1972 i anledning av anmälningar rörande vissa händelser i samband med arbetskonflikterna på det offentliga området efter förhandlingsrättsreformens genomförande. I dessa ärenden har JO bl. a. utvecklat sin syn på 1965 års tjänstemannalagstiftning och på hur den har fungerat. Lagstiftningen har därvid betecknats som bristfällig i vad rör reglerna om neutralitet och skyddsarbete. JO Bexelius, Lundvik och Wennergren har därför i tre fall hos Kungl. Maj:t eller förhandlingsutredningen hemställt om åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. JO Bexelius har därjämte pekat på behovet av en särskild lagstiftning som i förväg skulle reglera myndigheternas verksamhet under arbetskonflikt.
Efter remiss har yttranden över förhandlingsutredningens promemoria avgetts av hovrätten för Nedre Norrland, kammarrätten i Stockholm, rikspolisstyrelsen, försvarets civilförvaltning, riksförsäkringsverket, postverket, televerket, statens järnvägar (SJ), statens vägverk, sjöfartsverket, byggnadsstyrelsen, statens avtalsverk (SAV), universitetskanslersämbetet (UKA), skolöverstyrelsen (SÖ), arbetsdomstolens (AD:s) ordförande, statens vattenfallsverk, länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus och Älvsborgs län, justitieombudsmannen Lundvik (JO Lundvik), Svenska kommunförbundet, Eandstingsförbundet, Statsanställdas förbund (SF), Statstjänstemännens riksförbund SR (SR), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S), Svenska kommunalarbetareförbundet och Sveriges kommunaltjänstemannaförbund. Riksdagens förvaltningskontor och Landsorganisationen i Sverige, vilka beretts tillfälle att yttra sig, har inte begagnat sig därav.
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 10
6.2 Frågan om neutralitet och skyddsarbete vid arbetskonflikt inom det offentliga tjänstemannaområdet 6.2.1 Gällande rätt
Först kan erinras om att 17 § statstjänstemannalagen (StjL) resp. 5 8 kommunaltjänstemannalagen (KtjL) lyder som följer.
Tjänsteman är icke skyldig att utföra arbete som är föremål för lockout eller för tillåten strejk eller därmed jämförlig stridsåtgärd eller för lovlig blockad vid konflikt om anställnings- eller arbetsvillkor vilket må bestämmas genom avtal. Den som står utanför arbetskonflikt skall dock fullgöra sina vanliga tjänsteåligganden. Han är även skyldig att utföra skyddsarbete. |
Till skyddsarbete hänföres arbete som fordras för avveckling av verksamheten på ett tekniskt försvarligt sätt eller till förebyggande av fara för människor eller skada på egendom. Lika med skyddsarbetce anses arbete som någon är skyldig att utföra på grund av särskild föreskrift i Jag.
Av den anförda bestämmelsen framgår att myndighet som drabbas av konflikt skall beakta den neutralitetsrätt som tillkommer tjänsteman utanför konflikten. Som huvudregel gäller att sådan tjänsteman inte är skyldig att utföra arbete som är föremål för stridsåtgärd. Förutsättning härför är emellertid att stridsåtgärden utgörs av lockout (tillåten eller otillåten) eller tillåten strejk eller av lovlig blockad vid konflikt om anställnings- eller arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal. Tjänsteman som står utanför konflikt är emellertid skyldig att fullgöra sina vanliga tjänsteåligganden liksom även skyddsarbete.
Enligt motiven till StjL och KtjL (prop. 1965:60 s. 115, KL:U 1965: 1, rskr 1965: 267) bör myndighet i tveksamma fall iaktta återhållsamhet, när det gäller att under konflikt utsträcka tjänstgöringsskyldigheten för tjänsteman utanför konflikten. I motiven understryks vidare att begreppet skyddsarbete bör tolkas restriktivt och att dit kan räknas endast sådant arbete som oundgängligen måste utföras för de uppräknade ändamålen. Det framhålls t. ex. (s. 175) att under uttrycket skyddsarbete faller förebyggande av skada på husdjur och lättförstörbart varulager. Med skyddsarbete likställs — som också framgår av lagtexten — arbete som någon är skyldig att utföra på grund av särskild föreskrift i Jag. Enligt motiven (s. 175) åsyftas härmed bara arbete som omfattas av cen särskilt föreskriven tjänsteplikt, t.ex. arbetsskyldighet enligt allmänna tjänstepliktslagen i ett läge då denna satts i kraft.
6.2.2 ÅArbetskonflikterna på det offentliga området åren 1966—1971
Hösten 1966 utbröt arbetskonflikter vid skolväsendet och vid bl. a. underrätterna. Skolkonflikten ställde myndigheterna inför ömtåliga avvägningar. Improvisationer fick tillgripas i betydande utsträckning. Över huvud taget präglades situationen av osäkerhet rörande de åtgärder som
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor ou
borde eller kunde vidtas för att möta verkningarna av konflikten. Myndigheternas handlande gav i flera fall upphov till klagomål hos JO. Vid underrätterna vållades komplikationer av att en inskrivningsdag inföll under den tredagarsperiod konflikten omfattade (24—26 oktober 1966). Mot bakgrund av att den uppkomna situationen kunde leda till rättsförluster för tredje man uppkom bland chefsdomarna tvekan buruvida inskrivningsdomaruppgiften skulle anses höra till chefsdomarens vanliga tjänsteåligganden liksom i vad mån handläggningen av inskrivningsdagen kunde hänföras till skyddsarbete. Dessa frågor bragtes av flera chefsdomare till JO:s kännedom.
Under år 1969 inträffade tjänstemannastrejker vid bl. a. sjöfartsverket och SJ. I anledning av den förra konflikten begärdes JO:s uttalande huruvida vissa av sjöfartsverket vidtagna omdisponeringar av lotspersonal var förenliga med neutralitetsregeln. Vidare påkallades i anledning av strejken vid SJ, undersökning från JO:s sida i anledning av vissa åtgärder som SJ vidtagit i syfte att begränsa verkningarna av strejken, såsom temporärt upphävande av gällande turlistor m. m. Det gjordes också gällande att SJ använt icke strejkande personal för s. k. oneutralt arbete.
Liknande klagomål framkom även under 1971 års tjänstemannakonflikt vid SJ. Sålunda påstod SR (SJ:s befälsförbund) att SJ:s agerande i samband med anordnande av s. k. bandispositioner innebar en indirekt ordergivning om strejkbryteri eller åtminstone en uppmaning eller direkt uppmuntran därtill. |
Slutligen bragtes under 1971 års arbetskonflikter vid länsstyrelserna och inom landstingen ett par frågor om neutralitet och skyddsarbete un- ' der JO:s prövning.
6.2.3 Framställningar av JO m. fl. om en översyn av tjänstemannalagarnas regler om neutralitet och skyddsarbete, m. m.
Om 1966 års skolkonflikt har JO Bexelius i framställning till Kungl. Maj:t den 25 september 1967 uttalat att det inte föreföll rimligt att myndigheterna utan författningsmässig vägledning nödgades lösa alla de avvägningsfrågor som den uppkomna situationen gav upphov till. JO har också pekat på det dilemma domstolarna råkade i när det gällde handläggning av inskrivningsdagen under tredagarsstrejken vid underrätterna hösten 1966.
JO Wennergren har bl. a. i framställning till förhandlingsutredningen den 27 november 1970 fäst uppmärksamheten vid frågan om användandet av oneutral arbetskraft under arbetskonflikter. Samma fråga har, delvis från andra utgångspunkter, tagits upp av JO Lundvik i anledning av 1971 års järnvägsmannakonflikt (JO:s ämbetsberättelse 1972 s. 411).
Vad som förevarit under de olika konflikterna har enligt JO ådagalagt behovet av en Översyn av tjänstemannalagarna i förtydligande syfte i
Prop. 1974: 1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 12
vad rör bestämmelserna om neutralitet och skyddsarbete, eftersom dessa bestämmelser vållat tolkningssvårigheter främst när det gällt begreppen ”arbete som är föremål för — — — strejk” och ”vanliga tjänsteåligganden”. Beträffande frågan om användande av oneutral arbetskraft har JO Wennergren, med hänvisning till ett tidigare JO-uttalande i ämnet, kommit fram till att det inte bör vara tillåtet för myndighet att utnyttja tjänstemän för oncutralt arbete ens om dessa själva föreslår det. Wennergren har därför yrkat på ett formligt förbud i lag i detta hänseende. Han har också funnit det otillfredsställande att frågor om tillämpning av reglerna om strejk- och neutralitetsrätt inte annat än undantagsvis kan få sin lösning hos domstol. Frågorna bör enligt hans mening lämpligen kunna tas upp och avgöras av AD. — JO Lundvik har inte gått lika långt som Wennergren i denna fråga utan har som sin principiella uppfattning uttalat att en statlig myndighet i förevarande hänseende bör ha ' i stort sett samma handlingsfrihet som en privat arbetsgivare. Några bindande analogier från den privata arbetsmarknaden har enligt Lundvik inte kunnat åberopas för att det under alla förhållanden skulle vara otillåtet för en konfliktdrabbad myndighet att använda den arbetskraft som finns till förfogande.
Målsmännens riksförbund (numera Riksförbundet Hem och skola RHS) har i framställning till utbildningsdepartementet, vilken överlämnats till förhandlingsutredningen, hemställt om klarläggande bestämmelser beträffande elevers och föräldrars rätt vid konflikt på skolområdet.
SACO har hos utredningen yrkat att begreppet skyddsarbete utmönstras ur tjänstemannalagarna och att den närmare innebörden därav — Jiksom på den enskilda sektorn — fastställs i avtal.
6.2.4 Förhandlingsutredningen
Utredningen tar först upp frågan om användandet av tjänstemän för oncutralt arbete och anför i huvudsak.
Utredningen har för sin del kommit fram till att det inte föreligger motiv för att på den offentliga sektorn i lag uppta regler med förbud att utnyttja oncutral arbetskraft. Även om det stundom är vanskligt att dra paralleller mellan den offentliga sektorn och arbetslivet i övrigt, bör det vara en riktlinje att de offentliga arbetsgivarna även i förevarande hänseende följer de allmänt vedertagna grundsatserna på den privata arbetsmarknaden. Gränsen mellan oneutralt arbete och ”vanliga tjänsteåligganden” är i många fall fiytande och svårbedömbar. De yttre betingelser under vilka en konflikt utspelas skiftar också i hög grad från fall till fall. En omdisponering av arbetskraften kan i en viss konfliktsituation te sig som försvarbar; i ett annat läge kan den framstå som otillbörlig ur neutralitetssynpunkt. En utgångspunkt för myndigheterna i deras sätt att bedöma hithörande frågor måste vara att deras anseende för objektivitet inte lider skada. Någon annan norm för deras handtande har utredningen inte kunnat finna.
Prop. 1974: 1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 13
Beträffande den av JO aktualiserade frågan om en översyn av tjänstemannalagstiftningen i vad rör neutralitet och skyddsarbete anför utredningen bl. a. följande.
Reglerna om neutralitetsrätt och skyddsarbete har i huvudsak hämtat sitt innehåll från arbetsrätten på den enskilda arbetsmarknaden med den begränsning som följer av att en del arbetsvillkor undantagits från avtalsmässig reglering. Det förtjänar framhållas att de lagförslag som Jåg till grund för förhandlingsrättsreformen passerade remissinstanserna utan att mötas av några erinringar på här ifrågavarande punkter. Även under riksdagsbehandlingen gick förslagen i fråga fria från kritik. Något initiativ från riksdagens sida avseende en översyn eller ändring av bestämmelserna om neutralitet och skyddsarbete har inte förekommit efter förhandlingsrättsreformens genomförande.
Emellertid har konflikterna på den offentliga arbetsmarknaden tillfört debatten kring de arbetsrättsliga spörsmålen en del nya synpunkter. Detta skulle kunna tala för en översyn av tjänstemannalagstiftningen i här aktuclla delar. För att bredda underlaget för denna frågas bedömande har utredningen haft kontakter med företrädare för ett antal myndigheter med erfarenheter från de gångna årens arbetskonflikter. Härigenom har ytterligare belysts hur myndigheterna uppfattade de olika konfliktsituationerna.
Skärskådas frågan om de offentliga tjänstemännens rätt till neutralitet under arbetskonflikt, kan konstateras att rättstillämpningen kännetecknats av viss osäkerhet rörande den rätta innebörden av gällande reg!er på detta område, främst i vad rör begreppet ”vanliga tjänsteåligganden” (17 § StjL, 5 § KtjL). Fråga är emellertid om det över huvud taget är praktiskt möjligt att mera ingående än som skett i tjänstemannalagarna precisera neutralitetsinstitutet i dess olika delar. Inte minst tidigare arbetsrättsliga undersökningar har ådagalagt svårigheten att i lag prägla några allmängiltiga begrepp på detta område av arbetsrätten. Det har sålunda befunnits ogörligt att i cn rättsregel definiera begreppet ”vanliga tjänsteåligganden”. Detta sammanhänger med att ett konfliktutbrott oftast skapar en mängd ömtåliga avvägningsproblem som är beroende av de växlande förhållandena på varje särskild arbetsplats. Utredningens egna undersökningar har bekräftat det snart sagt omöjliga i att åstadkomma cen generell regel. Därför har utredningen funnit det orealistiskt att söka omarbeta eller utfylla lagtexten, när denna ändå — såsom också JO Lundvik i princip vitsordar — svårligen skulle kunna täcka alla de situationer som kan tänkas uppkomma.
I stället för att tänka sig en ny lagtext kunde man möjligen komplettera lagstiftningen med något slag av ”anvisningar” som syftar till att underlätta lagtillämpningen, eventuellt i kombination med en del ecxempel som är ägnade att belysa vad som i den ena eller den andra situationen kan inläggas i begreppet ”vanliga tjänsteåligganden”. Men det kan betvivlas att ett dylikt komplement till lagstiftningen kan bli myndigheterna till någon nämnvärd hjälp, eftersom anvisningarna i huvudsak cendast torde kunna ges formen av en redogörelse för vissa motivuttalanden i förarbetena till tjänstemannalagarna och ett återgivande av departementschefsuttalanden och utskottsmotiveringar i samband med 1965 års förhandlingsrättsreform, kompletterat med vissa uttalanden från JO:s sida. Detta material är i sina huvuddrag redan känt för myndigheterna. Av denna anledning kan inte heller ett sådant alternativ förordas från utredningens sida. |
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 14
Utredningen får i detta sammanhang erinra om att under de senaste åren av trycket utgivits kommentarer till bl.a. tjänstemannalagarna. Detta berättigar till antagandet att myndigheternas informationsbehov på denna väg blivit i inte ringa mån tillgodosett. Vidare bör inte förglömmas de informella kontakter som under konflikterna på den offentliga arbetsmarknaden brukat etableras mellan statens avtalsverk och företrädare för Konfliktdrabbade myndigheter i form av ”frågepaneler” av informativ karaktär. Jämsides med denna rent servicebetonade verksamhet har avtalsverket utfärdat konfliktcirkulär att tjäna som vägledning vid tillimpningen och tolkningen av tjänstemannalagarna i här aktuella delar samt vid lösandet av en del praktiska problem i samband med konflikterna.
Vad härefter angår skyddsarbetsbegreppet bör framhållas att detta i huvudsak utformats efter mönster av Saltsjöbadsavtalets motsvarande bestämmelser. I prop. 1965: 60 (s. 175) har det betecknats som en uppenbar fördel att på detta område kunna röra sig med en i stort sett gemensam definition för hela arbetsmarknaden.
Till skyddsarbete bar brukat hänföras avvecklingsarbeten av skadeförebyggande eller teknisk natur, med beaktande av förhållandena på varje arbetsplats för sig. Viss osäkerhet rörande omfattningen av skyddsarbetsbegreppet förekom i början av skolkonflikten 1966. Under konfiikterna vid domstolsväsendet förekom på sina håll den tolkningen av skyddsarbetsbegreppet, att verksamhet syftande till att undvika vissa allvarliga rättsförluster för den enskilde medborgaren klassificerades som skyddsarbete. Utvecklingen har emellertid gått i riktning mot en stabilisering. Så skärptes tolkningen inom domstolarna vid den senaste konflikten väsentligt till att avse ett fåtal påtagliga fall av i allmänhet oreparabel karaktär. — Ett område där gränsdragningsproblem kan uppkomma gäller verksamhet bestående i utanordning av pengar, exempelvis socialbidrag. En verksamhet i sådant syfte synes även med en restriktiv inställning inte kategoriskt kunna betecknas som oförenlig med regeln om skyddsarbete när det gäller särskilt trängande fall. Mera tveksamt kan vara om till skyddsarbete kan räknas t. ex. återbetalning av skatt. Med tanke på att det i hithörande fall ofta gäller att förebygga svåra ckonomiska skadeverkningar för tredje man i form av betalningsinställelse eller konkurs eller nedläggande av en rörelse synes dock inte heller här möjligheten att tillämpa regeln om skyddsarbete generellt böra avvisas. — Såvitt utredningen kan bedöma har det under de konflikter som inträffat efter förhandlingsrättsreformens genomförande inte förekommit några fall där det framstått som omotiverat att skyddsarbete blivit beordrat. Något behov av förtydligande av lagstiftningen på förevarande punkt kan enligt utredningens mening knappast sägas föreligga i dagens läge.
Från tjänstemannahåll har kritik riktats mot att den offentlige arbetsgivaren ensidigt bestämmer omfattningen av skyddsarbetet. SACO har sålunda yrkat att skyddsarbetsinstitutet utmönstras ur tjänstemannalagarna och att den närmare innebörden därav — liksom på den enskilda marknaden — fastställs i avtal. Härigenom skulle AD ges behörighet att pröva även tvister angående neutralitetsskyddets omfattning. I anledning härav får utredningen erinra om den inom arbetsrättskommittén pågående översynen av arbetsfredslagstiftningen. Kommitténs uppdrag omfattar i princip alla arbetstagare, även de offentligt anställda. Enligt direktiven bör utredningsarbetct främst inriktas på att skapa förutsätt-
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 15
ningar för ett verkligt arbetstagarinflytande på områden som berör den enskilde arbetstagaren nära och dagligen. Därvid bör bl. a. prövas om och i så fall i vad mån det med hänsyn till de politiska organens beslutsbefogenheter och därpå grundad myndighetsutövning kan vara erforderligt med särskilda inskränkningar i medinflytandet för de offentligt anställda. När det gäller. denna kategori arbetstagare har samråd förutsatts äga rum bl. a. med förhandlingsutredningen. Med hänsyn härtill är utredningen inte beredd att nu ta ställning till den av SACO väckta frågan.
Det har vidare från personalhåll hävdats att arbete syftande till att undvika rättsförluster för den enskilde över. huvud taget inte kan hänföras till verksamhet som erfordras till förebyggande av fara för människor i samband med ”avveckling av verksamheten” eller för att verksamheten skall avvecklas på ett tekniskt försvarbart sätt. Såtillvida förtjänar denna uppfattning beaktande att det får anses diskutabelt om arbete som syftar till att förebygga rättsförluster för tredje man kan hänföras till skyddsarbete sådant detta begrepp varit avsett att tolkas. Emellertid framstår det som betänkligt ur rättssäkerhetssynpunkt att en arbetskonflikt skall få medföra sådana konsekvenser som att cxempelvis gällande preklusionstider löper till ända utan möjlighet för den enskilde samhällsmedlemmen att värna sin rätt. Detta är en fråga, som har samband med den av JO aktualiserade tanken på en: särskild ”beredskapslagstiftning” för svårare arbetskonflikter.
Sammanfattningsvis uttalar utredningen att enligt dess mening tillräckligt starka skäl inte förekommit för ändring av tjänstemannalagarna i de delar som berörs av JO:s framställningar i fråga om neutralitetsrätten och skyddsarbetsbegreppet. Som nämnts har utredningen också varit inne på tanken att tjänstemannalagarna i de nämnda hänscendena skulle kunna kompletteras med något slag av anvisningar till vägledning för myndigheterna. Med hänsyn till det begränsade värde dylika anvisningar enligt utredningens mening måste få har utredningen emellertid inte funnit anledning att framlägga något förslag i detta avseende. |
Utredningen anför vidare att den har kommit till den uppfattningen att redan vid de senaste årens konflikter många frågor löstes på ett smidigt och för parterna acceptabelt sätt, främst av dem som hade möjlighet att tillgodogöra sig erfarenheter av tidigare inträffade konflikter. Under nu angivna förhållanden konstaterar utredningen att det bör överlåtas åt myndigheterna att utbilda en praxis på förevarande områden med utgångspunkt i vunna erfarenheter och med ledning av de uttalanden och undersökningar av arbetsrättsligt intresse som i olika sammanhang gjorts efter förhandlingsrättsreformens genomförande.
Vad beträffar den av JO Wennergren väckta tanken, att frågor om neutralitetsrätt borde kunna prövas och avgöras av AD, erinrar utredningen om att enligt ämbetsansvarskommitténs förslag — som innebär att anställningsförhållandet i dess helhet skall ses som avtalsgrundat — tvister om tolkning av 17 § StjL skall kunna föras till AD.
Prop. 1974: 1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 16
6.2.5 Remissyttrandena
Utredningens synpunkter på frågorna om neutralitet och skyddsarbete biträds eller lämnas utan erinran av televerket, SJ, sjöfartsverket, byggnadsstyrelsen, SAV, UKÄ, SÖ, AD:s ordförande, statens vattenfallsverk, länsstyrelserna i Malmöhus och Älvsborgs län, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, SF, TCO-S, Svenska kommunalarbetareförbundet och Sveriges kommunaltjänstemannaförbund. AD:s ordförande finner det inte anmärkningsvärt att neutralitetsrätten och skyddsarbetsbegreppet har medfört vissa problem, när förhandlingsrätten för de offentliga tjänstemännen har förts ut i praktisk tillämpning. Motsatsen hade varit mer förvånande. I viss utsträckning torde det ha varit fråga om inkörningssvårigheter som kan undvikas vid en närmare förtrogenhet med det nya regelsystemet och dess verkningar, framhåller han. Till ökad klarhet härvidlag har inte minst justitieombudsmännen bidragit genom sina utlåtanden. AD:s ordförande anför vidare att han finner det vanskligt att nå resultat genom ändring av tjänstemannalagarna i förevarande delar eller genom utfärdande av något slag av anvisningar till vägledning för myndigheterna. Han uttalar därför sin fulla förståelse för utredningens ställningstagande. När det gäller att bedöma behovet av lagändring är f. ö. det nya huvudavtalet av den 26 april 1973 inte utan betydelse, påpekar han. En svaghet i det nuvarande regelsystemet är enligt AD:s ordförande att det inte tillhandahåller någon hanterlig ordning i vilken tvister om neutralitetsrättens och skyddsarbetsbegreppets tillämpning i enskilda fall snabbt kan bli auktoritativt prövade. Detta måste anses vara en betydande brist främst kanske för tjänstemännen, som åtminstone i vissa lägen måste på cget ansvar ta ställning till hur de skall handla. Utredningen har erinrat om att enligt ämbetsansvarskommitténs förslag tvister om tolkning av 17 § StjL skall kunna föras till AD. Det torde också vara riktigt att möjlighet härtill öppnas — under vissa förutsättningar — om detta förslag genomförs. En alternativ lösning skulle vara att AD genom uttrycklig föreskrift i StjL och KtjL ges behörighet att pröva tvister om neutralitetsrätt och skyddsarbete, varvid personalorganisation skulle ges rätt att föra medlems talan (jfr 16 § StjL). Grundval skulle då skapas för en fortlöpande rättsbildning på området.
Ett antal remissinstanser, som i princip biträder utredningens synpunkter på de föreliggande problemen, framhåller som önskvärt att någon sorts anvisningar e.d. meddelas till ledning för myndigheternas handlande under arbetskonflikt. Hit hör hovrätten för Nedre Norrland, rikspolisstyrelsen, försvarets civilförvaltning, postverket, länsstyrelsen i Stockholms län, riksförsäkringsverket och statens vägverk.
Kritik mot utredningens synpunkter på frågorna om neutralitet och skyddsarbete framkommer i yttrandena från kammarrätten i Stockholm och från JO Lundvik. En väsentlig fråga är enligt kammarrätten hur
Prop. 1974:1 Bilaga2 Gemensamma frågor 17
långt en myndighet kan sträcka sig vad gäller att omdisponera tillgänglig arbetskraft i syfte att motverka särskilt stötande effekter av en konflikt. Begreppet ”vanliga tjänsteåligganden” lämnar därvidlag inte tillräcklig ledning för det praktiska handlandet. I fråga om begreppet skyddsarbete delar kammarrätten utredningens tvekan huruvida dettas innebörd kan utan stöd av lagstiftning, auktoritativa uttalanden från statsmakternas sida eller utbildad sedvänja tänjas i ett inträffat konfliktläge därhän att rättsförluster för tredje man kan förebyggas genom myndigheternas handlande. Men kammarrätten vänder sig mot utredningens uppfattning att man skall lita till att myndigheterna utbildar praxis. JO Lundvik finner det otillfredsställande att utredningen gett . upp försöken att lösa problemen kring reglerna om neutralitet och skyddsarbete bl. a. med tanke på att frågorna endast undantagsvis kan tänkas bli föremål för domstols prövning. Även om det inte är lätt att i en rättsregel definiera begreppet ”vanliga tjänsteåligganden” borde det vara möjligt att i någon mån bringa ökad klarhet härvidlag. Stadgandet i 17 § StjL skulle enligt JO bli tydligare om ordalagen ändrades till ”vanliga göromål”. Huruvida det skulle vara lämpligt med en sådan omformulcering lämnar JO dock öppet. Bl. a. kan det enligt JO ifrågasättas om inte därmed verkschefens ansvar för att myndighetens uppgifter såvitt möjligt fullföljs och hans därav följande skyldighet att själv ingripa skulle komma att alltför mycket begränsas. Det har framhållits att den nuvarande regeln om skyddsarbete hämtats från den privata arbetsmarknaden, närmare bestämt från Saltsjöbadsavtalet, och att det är en stor fördel att kunna röra sig med en gemensam definition för hela arbetsmarknaden. Det bör emellertid observeras att åtskilliga av de problem som uppkommit inom den offentliga sektorn inte har någon motsvarighet inom den privata, framhåller JO.
SR och SACO anser att bestämmelserna om neutralitet och skyddsarbete bör utmönstras ur tjänstemannalagarna och överföras till avtalsreglering i likhet med vad som är fallet på den privata arbetsmarknaden. Den närmare innebörden av begreppen neutralitet och skyddsarbete skulle då kunna fastställas genom förhandlingar och i sista hand av AD.
Jag kommer till mitt eget ställningstagande till frågan i ett senare avsnitt (6.4).
6.3 Frågan om en lagstiftning om myndighets verksamhet under arbetskonflikt | 6.3.1 19653 års förhandlingsrättsreform
I sitt yttrande över förslaget till förhandlingsrättslagstiftning tog lagrådet (majoriteten) upp bl. a. frågan om behovet av cn beredskapslag- 2 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga 2
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 18
stiftning vari skulle anges formerna och de allmänna principerna för eventuella tvångsingripanden på det offentliga tjänstemannaområdet i händelse av arbetskonflikt (prop. 1965: 60 s. 266). En sådan lagstiftning skulle enligt majoritetens mening ha utgjort ett värdefullt komplement till de föreslagna tjänstemannalagarna.
1 anledning härav framhöll föredragande departementschefen (s. 298) att det enligt hans mening hade skapats avsevärda garantier mot samhällsfarliga konflikter genom de preliminära huvudavtal som hade träffats mellan staten och kommunförbunden samt de offentliga tjänstemännens huvudorganisationer. Han anförde vidare att det uppenbarligen inte hade förelegat samma förutsättningar att i dessa frågor uppnå samförstånd med organisationerna, om förslag hade lägts fram om en beredskapstag av det slag lagrådets majoritet efterlyst. I själva verket kunde ett sådant lagförslag försvaga organisationernas vilja och förmåga att ta hänsyn till andra intressen än medlemmarnas och det kunde därigenom komma att motverka sitt syfte. Med hänsyn därtill kunde departementschefen inte biträda den mening som lagrådet företrätt.
I motioner i anledning av prop. 1965: 60 yrkades att de föreslagna tjänstemannalagarna skulle kompletteras med en beredskapslag angivande formerna och de allmänna principerna för sådana tvångsingripanden på det offentliga tjänstemannaområdet som i undantagsfali kunde bli nödvändiga. En sådan lagstiftning skulle enligt motionärerna vara att föredra framför en tjänstepliktslag som för ett särskilt fall stiftades under trycket av en tillfällig, svår situation och måhända under påverkan av en mer eller mindre affektladdad opinion.
I utlåtande (1965: 1) avstyrkte sammansatta konstitutions- och andra lagutskottet motionsförslaget och anförde i huvudsak följande.
Vid bedömningen av denna fråga är de huvudavtal som staten och kammunförbunden efter mönster av Saltsjöbadsavtalet träffat med de offentliga tiänstemiännens huvudorganisationer av betydelse. Att tjänstemännens organisationer ingått dessa avtal synes utskottet vara ett bevis för organisationernas vilja att handlägga frågan om vidtagande av stridsåtgärder under ansvar. Enligt utskottets uppfattning skulle en beredskapslagstiftning av det-slag motionärerna förespråkar ur vissa synpunkter kunna vara till nackdel. Det är således inte otänkbart att en sådan lagstiftning skulle motverka det syfte motionärerna eftersträvar, nämligen att underlätta ställningstagandet till planerade stridsåtgärder och förhindra uppkomsten av samhällsfarliga konflikter. Ej heller synes det tilltalande att tillskapa en beredskapslagstiftning enbart för det offentliga området. En lagstiftning som täcker även den privata arbetsmarknaden skulle å andra sidan säkerligen stöta på betydande svårigheter. Därtill kommer att de nyss nämnda huvudavtalen synbarligen ingåtts i syfte att därigenom eliminera behovet av en beredskapslagstiftning, ty Saltsjöbadsavtalets tillkomst har denna bakgrund. Ett bifall till motionärernas förslag skulle därför kunna rubba grunden för de, enligt utskottets mening, för arbetsfreden så betydelsefulla huvudavtalen.
Riksdagen avslog motionerna (rskr 1965: 267).
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 19
6.3.2 JO:s framställning
Som jag inledningsvis har nämnt, har JO Bexclius jämsides med den föreslagna översynen av lagreglerna om neutralitet och skyddsarbete pekat på behovet av en särskild lagstiftning som i förväg skulle reglera myndigheternas verksamhet under arbetskonflikter. Bexelius har även fört fram tanken att — inom eller utom ramen för diskussionen om en beredskapslag — Kungl. Maj:t författningsvägen borde kunna ange om och i vilken utsträckning en samhällsverksamhet temporärt skulle få upphöra under en strejk.
6.3.3 Förhandlingsutredningen
Utredningen anför i fråga om behovet av en särskild lagstiftning för arbetskonfliktförhållanden i huvudsak följande.
Vad JO efterlyser är inte en permanent fuilmaktslag om tjänsteplikt av den typ som lagrådet och motionärerna vid 1965 års riksdag tänkte sig. Vid jämförelse med en sådan lagstiftning framstår JO:s förslag som mindre genomgripande. En lagstiftning sådan som den av JO åsyftade måste nämligen förknippas med villkoret att den inte inkräktar på tjänstemännens rätt till neutralitet vid arbetskonflikt. Detta begränsar självfallet lagstiftningens räckvidd. 1 princip får en sådan lagstiftning förutsättas syfta till att förebygga varken avsedda celler önskvärda biverkningar vid en arbetskonfiikt. Utredningen har undersökt hur en lag av här antydd karaktär — cen ”arbetskonfliktlag” — skulle kunna tänkas konstruerad 1 stora drag. Härvid har det legat nära till hands att söka en förebild i någon redan befintlig fullmaktslag, i första hand lagen (1942: 87) med särskilda bestämmelser angående stats- och kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller krigsfara m. m. (”administrativa fullmaktslagen”) och lagen (1957: 132) om domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m. m. I dessa lagar ges åtskilliga regler om förenklad handläggning och om förlängning av tidsfrister m. m. Av dessa regler skulle ett flertal, om de överfördes till det här ifrågavarande området, komma att skära sig mot tjänsteminnens rätt till neutralitet vid arbetskonflikt. Stor försiktighet måste därför iakttagas med avseende på en analog tillämpning av dessa lagföreskrifter på konfliktförhållanden. |
I fortsättningen diskuterar utredningen ingående hur en lag av den typ JO efterlyser kan utformas med förutsättningen att den inte får inkräkta på tjänstemännens rätt till neutralitet under arbetskonflikt. Från denna utgångspunkt kommer utredningen fram till att regler till skydd mot vissa allvarliga rättsförluster för tredje man måste ges en förhållandevis framskjuten plats i en sådan lagstiftning. Utredningen tar vidare upp det av JO likaledes aktualiserade spörsmålet om lagstiftningsinitiativ för det fall att en samhällsfunktion helt eller delvis förlamas på grund av en arbetskonflikt. I exempelvis ctt strejkläge, där det inte längre framstår som meningsfullt att söka hålla verksamheten uppe, kan det enligt sakens natur bli aktuellt att temporärt, helt eller delvis, befria
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 20 På
den ansvariga myndigheten från dess författningsstadgade åligganden, framhåller utredningen. En lagregel som ger Kungl. Maj:t denna möjlighet kan såsom JO framhåller tillskapas inom eller utom ramen för en arbetskonfliktlagstiftning. Därvid förutsätter utredningen att fråga är om verksamhet vars nedläggande inte hotar vitala samhällsintressen.
Sammanfattningsvis framhåller utredningen att den inte står främmande för lagstiftningsinitiativ i de av JO berörda hänseendena, men att den tar avstånd från tanken på en generell lagstiftning som i förväg skulle reglera myndigheternas verksamhet under arbetskonflikt. Att på förhand fastlägga regler för den offentliga verksamhetens anpassning till vissa tänkta eller motsedda konfliktsituationer kan nämligen enligt utredningens mening vara ägnat att inge föreställningen att den ena parten Jagstiftningsvägen söker skaffa sig ett försteg i förhandlingshänseende. Utredningen anser därför att det bör få bli beroende av en intresseavvägning inför varje särskild konfliktsituation vilka åtgärder — i lagstiftningsväg eller t. ex. genom instruktionsändringar i administrativ ordning — som kan anses påkallade för att mildra eller undanröja sådana biverkningar av konflikten som har berörts i det föregående. För att cmellertid närmare åskådliggöra hur en arbetskonfliktlag av den ovan skisserade typen skulle komma att se ut har utredningen gjort upp ett utkast till lag med särskilda bestämmelser om statliga och kommunala myndigheters verksamhet vid arbetskonflikt. Lagutkastet omfattar åtta paragrafer. I 18 definieras statlig och kommunal myndighet. I 2 § ges Kungl. Maj:t möjlighet att förordna om tillämpning av lagen i händelse av lovlig arbetskonflikt. Bestämmelserna i 3—7 §§ innefattar dels vad som kan betecknas som ordningsföreskrifter för ärendens behandling, dels åtgärder för att förebygga rättsförluster för den enskilde. Enligt 8 § slutligen får Kungl. Maj:t möjlighet att förordna om temporärt nedläggande av myndighets verksamhet under konflikt.
6.3.4 Remissyttrandena
Det övervägande antalet remissinstanser tar i likhet med förhandlingsutredningen avstånd från tanken på en i förväg stiftad lag om myndighets verksamhet under arbetskonflikt eller anser'i vart fall inte att det f.n. finns något behov av en sådan lag. Några instanser ställer sig tveksamma till lämpligheten eller nödvändigheten av föreskrifter av det innehåll som framgår av utredningens lagutkast. Två instanser ställer sig ' positiva till tanken på en lagstiftning om myndighets verksamhet under arbetskonflikt. -
De instanser som delar förhandlingsutredningens inställning är hovrätten för Nedre Norrland, rikspolisstyrelsen, riksförsäkringsverket, postverket, televerket, SJ, sjöfartsverket, SAV, byggnadsstyrelsen, UKÄ, SÖ, statens vattenfallsverk, länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus och Älvsborgs län, SF, SR och SACO, TCO-S, Landstingsförbundet,
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 21
Svenska kommunalarbetareförbundet och Sveriges kommunaltjänstemannaförbund. Vattenfallsverket sätter i fråga, om inte det syfte som en konfliktlag skulle fylla bättre kan nås genom cn utvidgning av skyddsarbetsbegreppet. Flera av de nämnda remissinstanserna, däribland SF, SR och SACO, hänvisar till 1973 års huvudavtal.
De instanser som anser att en konfliktlagstiftning inte bör komma till stånd f. n. är försvarets civilförvaltning och AD:s ordförande. Civilförvaltningen understryker svårigheterna att utforma en konfliktlagstiftning. Ämbetsverket tillägger att den av JO Bexelius föreslagna modifikationen, att Kungl. Maj:t författningsvägen anger om och i vilken utsträckning en sambällsverksamhet temporärt får upphöra med anledning av strejk, bör ytterligare övervägas. AD:s ordförande uttalar att om AD ges behörighet att pröva tvister om ncutralitet och skyddsarbete skulle detta minska bebovet av en lagstiftning som reglerar myndighets verksamhet under arbetskonflikt. En generell sådan lagstiftning synes honom i varje fall inte böra genomföras, innan ytterligare erfarenheter har vunnits av de offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt och rätt att tillgripa stridsåtgärder.
Tvekan om lämpligheten eller behovet av en konfliktlagstiftning uttalas av kammarrätten i Stockholim och Svenska kommunförbundet. Kammarrätten anser sålunda att en beredskapslag av det i utredningens promemoria skisserade innehållet knappast kan sägas fylla en sådan självständig funktion att den vid sidan av huvudavtalen på arbetsmarknaden är motiverad som skydd för viktiga samhällsintressen. En beredskapslagstiftning av det slag som lagrådet år 1965 tänkte sig skulle enligt kammarrätten möjligen vara en lösning. Kommunförbundet ifrågasätter starkt behovet eller lämpligheten av en bestämmelse som skulle ge Kungl. Maj:t möjlighet att förordna om temporärt nedläggande av myndighets verksamhet under konflikt. Den verksamhet som kommunerna har att driva och ansvara för är på många områden av den art att de för verksamheten ansvariga beslutsfattarna som är valda förtroendemän inte kan underlåta att hålla verksamheten uppe. På grund härav anser förbundet åtminstone f. n. att den i 8 § lagutkastet skisserade ordningen inte bör genomföras, i varje fall inte såvitt rör den kommunala förvaltningen.
De två instanser som till skillnad från förhandlingsutredningen förordar en konfliktlagstiftning om myndighets verksamhet under arbetskonflikt är statens vägverk och JO Lundvik. Vägverket finner det önskvärt att en lag av den beskaffenbet utredningen skisserat kommer till stånd för att i görlig mån mildra biverkningarna av svårare konflikt. Som komplement därtill bör enligt vägverket inför varje konfliktsituation övervägas ändringar i administrativ ordning i de berörda myndigheternas instruktioner. JO Lundvik finner att det kan diskuteras om det nya huvudavtalet medfört att en beredskapslag inte längre är behövlig.
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor ba [ND]
För egen del bar han svårt att inse att behovet av en sådan lag skulle ha minskat på ett avgörande sätt. Den av JO Bexelius tänkta lagstiftningen avsåg att i förväg reglera myndigheternas verksamhet under arbetskonflikt. Undantas nu ett större antal tjänster från konflikt, kan det väl tänkas att en lagstiftning är behövlig som reglerar i vilken omfattning och på vilket sätt myndigheterna skall fungera med hjälp av dessa tjänstemän. Vidare kan inte huvudavtalet i och för sig sägas innebära en garanti för att inte under arbetskonflikt situationer uppstår som fordrar en lösning utanför avtalets ram. Därtill kommer att, såvitt JO har sig bekant, det huvudavtal som gillt mellan kommunförbunden och de kommunala tjänstemännens bhuvudorganisationer inte sagts upp utan fortfarande är i kraft. Någon enhetlig reglering i avtal torde alltså £. n. inte råda, såvitt gäller de offentliga tjänstemännens ställning vid en eventuell konflikt. JO Lundvik instämmer i utredningens uttalande att stor försiktighet måste iakttas vid en lagreglering av förevarande slag. Även om en beredskapslag därför måste få ett begränsat innehåll, bör den dock kunna bli till nytta. Jämfört med alternativet att lagstifta först när en konflikt utbrutit och visat sig medföra svåra skadeverkningar synes utvägen med en på förhand antagen lag vara att avgjort föredraga. Bl. a. vet då personalorganisationerna åtminstone i stora drag vad de kan vänta sig och behöver inte känna sig plötsligt och orättvist drabbade av ett ingripande in casu. Beträffande detaljerna i lagutkastet finner JO Lundvik med vissa reservationer utkastets bestämmelser i princip väl försvara sin plats i en arbetskonfliktlagstiftning.
6.4 Föredraganden
De arbetskonflikter som åren 1966—1971 förekom på den offentliga sektorn har aktualiserat en del frågor om tolkningen och tillämpningen av den nya förhandlingsrätten. Framför allt de tidigaste konflikterna ställde myndigheterna inför besvärliga avgöranden.
De gränsdragnings- och tolkningsproblem som de olika konflikterna gav uppbov till har, i den mån de bragts under JO:s bedömande, blivit ingående belysta genom JO:s egna undersökningar. Därvid har två frågor trätt i förgrunden. Den ena gäller bestämmelserna om neutralitet och skyddsarbete i StjL och KtjL. I dessa delar har JO betecknat 1965 års lagstiftning som bristfällig och svårtolkad. JO har därför vid flera tillfällen vänt sig till Kungl. Maj:t eller till förhandlingsutredningen med begäran om en Översyn av lagstiftningen. Den andra frågan tar sikte på det eventuella behovet av en särskild lagstiftning för arbetskonflikter. JO Bexelius har här efterlyst en lagstiftning, som i förväg skulle reglera myndigheternas verksamhet under arbetskonflikt, i förening med en ordning varigenom Kungl. Maj:t skulle ges möjlighet att besluta om
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 23
temporärt nedläggande, helt eller delvis, av myndighets verksamhet under strejk.
Förhandlingsutredningen har närmare övervägt de av JO aktualis?rade problemen. Resultatet av dessa överväganden föreligger i en promemoria den 4 april 1973.
Jag tar först upp frågan om en översyn av bestämmelserna om neutralitet och skyddsarbete (178 SL, 53 KL). Hur dessa har verkat i praktiken framgår av JO:s undersökningar. JO konstaterar att bestämmelserna är svåra att tillämpa, framför allt i vad rör uttrycket tjänstemans vanliga åligganden (6.2.1),
kommit in på frågan om användande av oneutral arbetskraft och hävdat att det inte är förenligt med myndighetsutövning att medverka till strejkbryteri. Han har därför yrkat på ett generellt förbud i lag mot användande av tjänstemän för oneutralt arbete — detta även om tjänstemännen själva önskar utföra sådant arbete. JO Lundvik har tagit upp samma fråga ehuru från andra utgångspunkter. Enligt Lundvik bör en statlig myndighet ha i stort sett samma handlingsfrihet som en privat arbetsgivare. Eftersom syftet med 1965 års förhandlingsrättsreform har varit att genomföra en huvudsakligen civilrättslig ordning, har han för sin del inte kunnat biträda uppfattningen att det under alla förhållanden skulle vara myndighet förbjudet att utnyttja oneutral arbetskraft.
Vad först angår delproblemet om utnyttjande av oncutral arbetskraft har varken förhandlingsutredningen eller någon av remissinstanserna anslutit sig till tanken på ett Jagfäst förbud mot användande av sådan arbetskraft. |
Något förbud i sådant hänseende finns ju heller inte på den privata sektorn. För egen del har jag den meningen att en och samma grundsats härvidlag bör gälla på hela arbetsmarknaden. Även om således något lagfäöst förbud i denna fråga inte bör förekomma på den offentliga sektorn, vill jag stryka under att någon ordergivning om utförande av oneutralt arbete självfallet inte får förekomma från myndighetens sida.
Det större frågekomplexet — en översyn av reglerna om neutralitet och skyddsarbete i förtydligande syfte — inrymmer ctt flertal aspekter. Både JO och förhandlingsutredningen har ägnat ingående uppmärksamhet åt problemet. JO menar att lagstiftningen behöver ses över, främst i vad rör begreppet vanliga tjänsteåligganden, men även i fråga om skyddsarbetsbegreppet. I utredningens promemoria hetcr det att utredningens egna undersökningar bekräftat det snart sagt omöjliga i att aästadkomma en uttömmande definition av begreppet tiänstemans vanliga åligganden. Därför har utredningen funnit det orealistiskt att söka arbeta om eller fylla ut lagtexten, när denna ändå svårligen skulle kunna täcka alla de situationer som en konflikt kan tänkas ge upphov till. Om begreppet skyddsarbete säger utredningen att utvecklingen gått i rikt-
Prop. 1974:1 Bilaga2 Gemensamma frågor 24
ning mot en stabilisering och att i dagens läge något behov av förtydligande av lagstiftningen knappast kan sägas föreligga.
Remissutfallet ger ett starkt stöd för utredningens ståndpunkt. JO vid- ' håller emellertid att problemen bör lösas genom förtydliganden i lagtexten.
Jag är medveten om att arbetskonflikterna på den offentliga scktorn har ställt det nya förhandlingssystemet på svåra prov. Särskilt var detta fallet vid 1966 års konflikter inom skolväsendet och domstolsväsendet. Det ligger emellertid — som bl. a. AD:s ordförande framhåller — i sakens natur att tillämpningen av ett nytt och oprövat regelsystem kan medföra inkörningssvårigheter. Detta gäller även reglerna om neutralitet och skyddsarbete, trots att dessa ämnen inte hörde till de kontroversiella frågorna i samband med förhandlingsrättsreformen. Såsom utredningen framhåller, har emellertid redan vid de senaste årens konflikter många frågor kunnat lösas på ett för parterna godtagbart sätt. Erfarenheterna från de tidigare konflikterna har därvid varit parterna till hjälp. De invändningar som riktats mot det nya systemet har genom utvecklingen därför i mångt och mycket mist sin ursprungliga tyngd.
I sammanhanget finns anledning att erinra om arbetsrättskomrsmwitténs nu pågående undersökningar, vilka enligt direktiven i princip inbegriper även de offentligt anställda. Jag crinrar vidare om ämbetsansvarskommitténs förslag att hela det offentliga anställningsförhållandet skall ses som privaträttsligt grundat och att tvister om tolkningen av neutraliteisoch skyddsarbetsbegreppen skall få föras till AD. De av JO aktualiserade frågorna kan alltså komma i en annan och ny belysning.
Under angivna förhållanden finner jag — i likhet med förhandlingsutredningen och det övervägande antalet remissinstanser — att tillräckligt starka skäl inte föreligger att nu ändra tjänstemannalagarna i de delar som berörs av 1O:s framställningar i fråga om neutralitet och skyddsarbete. Inte heller anser jag att tjänstemannalagstiftningen bör kompletteras med något slag av anvisningar, såvitt nu är i fråga. En viss praxis har ju hunnit utbildas under de gångna ären. Denna bör kunna utgöra en god grund för myndigheterna att bygga vidare på.
Jag övergår härefter till frågan om en lagstiftning om myndighets verksamhet under arbetskonflikt.
JO uttalar som sin mening i frågan att en på förhand tillskapad lag synes vara att avgjort föredra framför alternativet att lagstifta först när en konflikt utbrutit. Som skäl åberopar han bl. a. att organisationerna då åtminstone i stora drag vet vad de kan vänta sig och således inte behöver känna sig plötsligt och orättvist drabbade av ett ingripande 1 det enskilda fallet.
Samtliga personalorganisationer — liksom en så gott som enhällig remissopinion i övrigt — reser emellertid motstånd mot tanken på en gcenerell lagstiftning.
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 25
I likhet med det stora flertalet remissinstanser och förhandlingsutredningen anser jag att det bör få bli beroende av en bedömning i samband med varje särskild konfliktsituation vilka åtgärder som kan vara påkallade för att mildra eller undanröja inte avsedda biverkningar av en kon-
flikt.
Det ligger i sakens natur att det härvid måste falla på Kungl. Maj:t att lösa åtskilliga avvägningsproblem. Det kan exempelvis bli aktuellt att lägga ned någon del av en myndighets verksamhet i ett konfliktläge, där det framstår som meningslöst att söka hålla verksamheten uppe med hjälp av kvarvarande personal. Detta kan göra det nödvändigt att dispenscera från gällande instruktionsföreskrifter o. dyl. Att så i många fall kan ske utan att neutralitetsrätten träds för när torde vara uppenbart. Jag erinrar i detta sammanhang om föredragande departementschefens av riksdagen godkända uttalande i prop. 1965: 60 (s. 115) att neutralitetsrätten inte skall begränsa den offentlige arbetsgivarens principiella frihet att även under konflikt företa omgruppering av tjänstemän.
Hur långt Kungl. Maj:ts befogenheter att agera under en arbetskonflikt skall anses sträcka sig kan självfallet diskuteras. Att lagstiftningsinitiativ kan bli aktuclla i anslutning till en konflikt är uppenbart, särskilt när det gäller att förebygga rättsförluster för tredje man. Som exempel kan nämnas förlängning av lagstadgade tidsfrister. Jag utgår emellertid från att rätten att vidta åtgärder för att såvitt möjligt lösa de organisatoriska problem som brukar uppstå under konflikt i princip ryms under de befogenheter i fråga om rikets styrelse och förvaltning som grundlagsenligt tillkommer Kungl. Maj:t. I vad mån dessa befogenheter kan utnyttjas under en konflikt får, som redan har nämnts, vägas mot kravet att neutralitetsrätten inte träds för när.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t beslutar att ge riksdagen till känna vad jag har anfört.
7. Styrelserepresentation för anställda i statliga myndigheter Inledning
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1972 kallade jag den 26 maj 1972 fyra sakkunniga! med uppdrag att utreda frågor angående representation för de anställda i statliga myndigheters styrelser m. m.
De sakkunniga, som antog benämningen styrelserepresentationsutredningen (STRU), har avgett betänkandet (SOU 1973: 28) Styrelserepresentation för anställda i statliga myndigheter. Till betänkandet har
1 Generaldirektören Karl-Lennart Uggla, förste förbundssckreteraren Arne Johansson, förste ombudsmannen Rune Larson och kanslirådet Fingal Ström.
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor "26
som bilagor fogats bl. a. dels en promemoria som behandlar frågan om det är förenligt med vårt statsskick att ge de anställda hos statlig myndighet representation i myndighetens ledning, dels en promemoria om jävsfrågor som aktualiseras när de anställda hos statlig myndighet blir representerade i myndighetens ledning.
Efter remiss har yttranden över betänkandet med bilagor avgetts av högsta domstolen (HD), regeringsrätten, justitiekanslern (IK), riksåklagaren, Svea hovrätt, hovrätten för Västra Sverige, Stockholms tingsrätt, kammarrätten i Stockholm, rikspolisstyrolsen, kriminalvärdsstyrelsen, styrelsen för internationell utveckling (SIDA), överbefälhavaren (ÖB), försvarets civilförvaltning, försvarets materielverk, försvarets forskningsanstalt, civilförsvarsstyrelsen, flygtekniska försöksanstalten, socialstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen. riksförsäkringsverket, statens bakteriologiska laboratorium, postverket, televerket, statens järnvägar, statens vägverk, statens trafiksäkerhotsverk, sjöfartsverket, luftfartsverket, statens väg- och trafikinstitut, kammarkollegiet, statskontoret, tuliverket, byggnadsstyrelsen, statistiska centralbyrån, datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA), riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket, statens personalpensionsverk, statens personalnämnd, statens personalutbildningsnämnd, universitetskanslersämbetet (UKAX), skolöverstyrelsen (SÖ), domkapitlet i Uppsala ärkestift, lantbruksstyreisen, lantbruksnämnden i Malmöhus län, statens centrala frökontrellanstalt, skogsstyrelsen, statens livsmedelsverk, fiskeristyrelsen, statens jordbruksnämnd, statens naturvårdsverk, statens växtskyddsanstalt, statens veterinärmedicinska anstalt, patent- och registrerinosverket, statens pris- och kartellnämnd, konsumentverket, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, arbeitsmarknadsstyrelsen (AMS), länsarbetsnämnåen i Jämtlands län, bostadsstyrelsen, statens institut för byggnadsforskning, statens invandrarverk, statens planverk, lantmiteristyreisen, rikets allmänna kartverk, iänssiyrelsen 1 Västernorrlands län, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län efter hörande av kronofogdemyndigheten i Göteborgs kronofogdedistrikt, länsstyrelsen i Södermanlands län, statens institut för företagsutveckling, statens vattenfallsverk, statens provningsanstalt, styrelsen för teknisk utveckling, demänverket, förenade fabriksverken, SF, SR, SACO och TCO-S.
Yttranden har bifogats av Svea hovrätt från Gotlands, Karlskoga och Lindesbergs tingsrätter; av SIDA från SF-klubben 14 och SIDA-T (TCO-S); av civilförsvarsstyrelsen från SACO-föreningen och SR-föreningen vid civilförsvarsstyrelsen samt från Statstjänstemannaförbundets avd. 304; av socialstyrelsen från företagsnämnden vid styrelsen och företagsnämnden vid styrelsens läkemedelsavdelning samt från centrala företagsnämnden för ungdomsvårdsskolorna, centrala företagsnämnden för den statliga nykterhetsvården, företagsnämnden vid statens rättskemiska laboratorium, företagsnämnden vid statens rättspsykiatriska klinik
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 27
i Uppsala, företagsnämnden vid statens rättspsykiatriska klinik i Göteborg, administrativa läkares förening och Sveriges hälsovårdskonsulenters förening; av riksrevisionsverket från verkets statstjänstemannaförening; av riksskatteverket från verkets företagsnämnds arbetsutskott; av universitetskanslersäimbetet från rektorsämbetena vid universiteten i Uppsala, Göteborg och Umeå, högskolan i Linköping och Chalmers telk:niska högskola; av skolöverstyrelsen från företagsnämnden vid styrelsen; av statens jordbruksnämnd från TCO- och SACO-föreningarna vid nämnden; av statens naturvårdsverk från företagsnämnden vid verket; av bostadsstyrelsen från företagsnämnden vid styrelsen; av statens institut för byggnadsforskning från SACO-föreningen vid institutet; av statens provningsanstalt från TCO-föreningen vid anstalten och från ordföranden i SACO-föreningen vid anstalten.
Härutöver har Svenska skogsarbetareförbundet kommit in med yttrande.
Utredningen
Utredningen definierar styrelse som det högsta beslutande organet i en statlig myndighet. Bland olika typer av styrelser redovisar utredningen lekmannastyrelse, myndighetens chef (generaldirektör — gd, ämbetsmannastyrelse, annan statlig myndighet ciler annat organ än statlig myndighet. Med lekmannastyrelse avser utredningen en styrelse som är tillsatt av Kungl. Maj:t och som till huvudsaklig del består av personer, vilka inte är anställda hos myndigheten. Plenum i fristående nämnd betraktas också som lekmannastyrelse. Ämbetsmannastyrelse är en kollegial styrelse av anställda vid myndigheten.
Tekmannastyrelsernas och ämbetsmannastyrelsernas beslutanderätt omfattar vanligen sju olika typfrågor. Dessa är viktigare frågor om planläggning och genomförande av åtgärder inom myndighetens verksamhetsområde, viktigare författningsfrågor, viktigare frågor om organisation och arbetsordning eller tjänsteföreskrifter, frågor om förslag till anslagsframställning hos riksdagen och andra frågor av större ekonomisk betydelse, frågor om tillsättning av vissa tjänster, frågor om läkarundersökning, disciplinär bestraffning, åtalsanmälan, flyttningsskyldighet och avstängning från tjänstgöring samt andra frågor som generaldirektören hänskjuter till styrelsen. Chefen i vad utredningen kallar gdmyndighet, dvs. enrådighetsverk, beslutar som regel i princip i alla frågor i vilkas prövning han deltar.
Det väsentligaste motivet för personalrepresentation anser utredningen vara värdet för de anställda att genom sina fackliga organisationer från sina utgångspunkter kunna påverka verksamheten inom myndigheten. Några principiella skäl mot styrelserepresentation för de an-
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 28
ställda i statliga myndigheter föreligger inte enligt utredningen.
Utredningen föreslår att personalrepresentation i princip införs i de statliga myndigheternas högsta beslutande organ. Två personalrepresentanter bör därvid ingå som fullvärdiga ledamöter i lekmannastyrelse och ämbetsmannastyrelse. Likaså föreslås två personalföreträdare få rätt att närvara då viktigare frågor avgörs på gd-nivå i gd-myndighet. Avgörs frågor om läkarundersökning, disciplinär bestraffning, åtalsanmälan, flyttningsskyldighet och avstängning från tjänstgöring av kollegial nämnd vid styrelsemyndighet, bör personalledamot enligt förslaget ha rätt att ingå som ledamot i sådan nämnd.
Personalrepresentationen bör i möjlig mån omfatta samma slag av frågor, oberoende av styrelsctyp. I lekmannastyrelse bör personalledamot delta i alla styrelseärenden där jäv inte anses föreligga. Vid myndighet utan lekmannastyrelse föreslås att personalrepresentanter i princip skall delta i avgörandet av samma slags frågor som lekmannastyrelse normalt prövar. Bland ärenden i vilka personalledamot inte anses kunna delta till följd av jäv märks ärenden som rör stridsåtgärd, förhandling med arbetstagarorganisation om slutande av kollektivavtal samt uppsägning av kollektivavtal.
Utredningen finner det tänkbart att personalrepresentant på grund av tystnadsplikt kan bli förhindrad att yppa viss hemlig uppgift för annan eller andra anställda vid myndigheten. Detta kan vara besvärande, om personalrepresentanten behöver diskutera viss fråga med andra företrädare för de anställda vid myndigheten. Personalföreträdaren bör enligt utredningen i förväg utverka medgivande att yppa hemlig uppgift i de relativt få fall detta behövs.
Personalrepresentation föreslås som en huvudregel införas vid myndigheter med minst 100 arbetstagare.
De fackliga organisationer som har ställning som huvudorganisation bör enligt utredningen få ett avgörande inflytande över valet av personalrepresentanter. De huvudorganisationer som organiserar det största resp. näst största antalet anställda vid myndigheten bör vardera få föreslå en personalrepresentant. Är mer än 80 26 av de anställda anslutna till en och samma huvudorganisation, bör denna dock få föreslå båda representanterna.
Utredningen finner det naturligt att personalrepresentant som regel utväljs bland de anställda vid myndigheten.
Personalorganisation bör enligt utredningen få avgöra frågan om mandattidens längd och om entledigande i fråga om representant som organisationen föreslagit.
Utredningen föreslår att principförslaget nu genomförs vid 47 myndigheter med lekmannastyrelse vilka tillsammans har ungefär 200 000 anställda. Utredningen avser att i sitt fortsatta arbete pröva hur principförslaget bör genomföras vid övriga statliga myndigheter.
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 20
Remissyttrandena
Den övervägande delen av remissinstanserna har tillstyrkt STRU:s förslag eller lämnat det i huvudsak utan erinran.
Åtskilliga remissinstanser, däribland HD, regeringsrätten, JK, Svea hovrätt, RRV, riksskatteverket, statens personalpensionsverk, SÖ, statens jordbruksnämnd, statens naturvårdsverk och statens invandrarverk samt SR och SACO, har anfört kritiska synpunkter i mera väsentliga frågor. i
STRU:s förslag att personalrepresentation utan ytterligare utredning bör kunna införas i 47 myndigheter med omkring 200 000 anställda har vunnit anslutning från huvudparten av dessa myndigheter.
Några remissinstanser har anlagt synpunkter på principfrågan om personalrepresentation bör införas i statsmyndigheternas högsta beslutande organ.
HD finner att den av STRU behandlade frågan är av synnerlig betydelse. En lösning i anslutning till utredningens principförslag skulle enligt domstolen på längre sikt medföra en genomgripande omdaning av stora delar av den svenska förvaltningen. Domstolen cfterlyser därför en mer ingående analys av fördelar och nackdelar med den föreslagna personalrepresentationen under beaktande av såväl de anställdas berättigade intresse av medinflytande som statsnyttans krav. Den viltgående principiella skillnad som föreligger mellan statsförvaltningen och dess organ på ena sidan och ett affärsdrivande företag — statligt eHer inte — på den andra sidan bar således inte fått den belysning som förefaller grundläggande för frågans vidare behandling. STRU är också mycket kortfattad i fråga om motiven till införande av en representation för de anställda. Utan en närmare analys i antytt hänseende anser sig domstolen inte kunna ge sin anslutning till tanken att helt gencrellt bereda representanter för de anställda ställning som medbestämmande i myndigheternas högsta beslutande organ. Redan utan en sådan analys är det emellertid enligt domstolen tydligt att lämpligheten av en reform i föreslagen riktning är helt avhängig — förutom av formerna för representations anordnande — av frågan vilka grupper av ärenden som skall avgöras under medverkan av personalrepresentanter. I betänkandet anges dessa frågor i svepande ordalag utan närmare angivande av frågornas art. Regeringsrätten anför liknande synpunkter och förordar härutöver mindre schematiska lösningar än dem STRU föreslår. Hithörande frågor är också enligt regeringsrättens mening av så avgörande betydelse att de bör bli föremål för en mer ingående analys innan definitiv ställning tas till utredningsförslaget. Därvid torde beaktas i vad män lagstiftning i ämnet bör ifrågakecmma. JK erinrar om att flertalet statliga myndigheter har till uppgift att utöva offentlig myndighet av ingripande betydelse såvitt gäller medborgarnas rätt och intressen. Med hänsyn härtill måste höga krav ställas på objek-
Prop. 1974: 1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 30
tiviteten hos ledamöterna i myndigheternas högsta beslutande organ. Något egentligt utrymme för enskilda personalintressen att påverka beslutsfattandet inom sådan verksamhet i myndigheterna finns inte och bör inte heller finnas. Av dessa skäl anmäler JK synnerligen stor tvekan mot förslagets principiella inriktning, åtminstone såvitt det gäller att mera generellt införa personalrepresentation. Det framgår av betänkandet att erfarenheterna av den hittills bedrivna försöksverksamheten inte varit enbart positiva. Sålunda har en viss osäkerhet rått hos personalrepresentanterna. Verksamheten som personalledamot i lekmannastyrelse har vidare ”upplevts något trevande” till följd av otillräcklig information cm ledamotskapets innebörd. Dessa negativa erfarenheter finner IK fullt förståeliga. För att avhjälpa dem har STRU visserligen föreslagit att personalrepresentanten på olika sätt skall få erforderlig utbildning och information rörande ledamotskapets innebörd och omfattning. Man har dock enligt JK:s mening all anledning att ställa sig skeptisk inför möjligheten att genom kursverksamhet etc. bibringa vederbörande den allmänna erfarenhet och mognad som inte minst måste fordras för det ansvarsfulla värvet som ledamot i en myndighets högsta beslutande organ. Det måste också inge betänkligheter att på personalrepresentanter ligga ansvaret för beslut som ligger utanför deras kompetensområde, anser JK.
Svea hovrätt finner däremot inte några skäl av allmän natur mot styrelserepresentation för de anställda. Det finns emellertid enligt hovrätten starka skäl att tills vidare ge de åtgärder som vidtas karaktär av försöksverksamhet. Härför talar sålunda den rad av inte ovisentliga både principiella och praktiska frågor som aktualiseras och den brist på tillfredsställande utredningsunderlag som enligt hovrätten måste noteras. Karlskoga tingsrätt ser i förslaget ett icke godtagbart avsteg från gäl- Jande statsskick i vad avser statsmaktens uppbyggnad.
Även RRV anser att ytterligare analyser krävs av flera för den föreslagna reformens genomförande väsentliga problem, innan personalrepresentation genomförs, I stället för att låta den organisatoriska utformningen av myndighetens högsta beslutsorgan vara avgörande bör de beslutsområden definieras inom vilka personalrepresentation bör förekomma. Med en sådan metodik kan man bortse från organisatoriska olikheter vid myndigheterna. En reform av ifrågavarande slag bör genomföras samtidigt inom hela statsförvaltningen. SR och SACO anser att en kompletterande utredning av olika frågor bör göras av delegationea (Fi 1970:67) för förvaltningsdemokrati (DEFF). Statens naturvårdsverk anser det uppenbart att frågan om myndigheternas organisation måste lösas främst med hänsyn till deras uppgifter och med särskilt beaktande av kraven på ansvar och objektivitet. Verket ifrågasätter, om inte tjänstemännens inflytande på sakfrågorna snarare bör minskas än ökas och om utredningens förslag kan anses förenligt
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 31
med de demokratiska principerna för nuvarande samhällsskick. En likartad uppfattning framförs av statens invandrarverk.
I några yttranden diskuteras utredningsförslaget med utgångspunkt i speciella förhållanden i en eller flera myndigheter. I ett särskilt yttrande framhåller en ledamot av regeringsrätten (regeringsrådet Petrén) sålunda att man för varje myndighet måste överväga om representation för de anställda är motiverad just hos denna. Riksskatteverket har svårt att se värdet från personalens, verkets eller allmän synpunkt av att gcnomföra förslaget såvitt avser riksskatteverket, eftersom syftet med personalrepresentationen anses redan vara löst för verkets del genom personalrepresentanter i verkets direktion och personalmedverkan i vissa typer av ärenden. SÖ finner principiella skäl tala mot att personalrepresentanter deltar i styrelsebeslut i principfrågor av stor betydelse för skolväsendet. Personalrepresentation bör finnas bara i frågor som &er de anställda inflytande på den egna arbetsplatsen. Statens jordbruksnämnd finner det önskvärt med en bedömning av värdet för de anställda att kunna påverka de dominerande uppgifterna med prisregleringar. Eventuellt kan medansvarighet härvidlag bli en belastning för personalen. Två personalföreningar vid nämnden kan inte se det som en uppgift för personalorganisationerna vid nämnden att ta ansvar för åtgärder för att genomföra t. ex. jordbruksregleringen i enlighet med statsmakternas intentioner. Länsstyrelserna i Södermanlands, Göteborgs och Bohus och Västernorrlards län framhåller de särskilda svårigheterna att fullt ut genomföra utredningens principförslag med hänsyn till styrelsernas särskilda sammansättning vid Jänsstyrelserna. Dessa myndigheter anser därför i likhet med STRU att dessa förhållanden utgör grund för ytterligare överväganden.
En minoritet inom regeringsrätten (åtta ledamöter) anser sig inte kunna ta ställning till förslagets enskildheter, innan de principiella frågeställningarna har kartlagts genom ytterligare utredning. Därvid bör syftet med representation för de anställda preciseras efter on avvägning mellan de olika intressen som vid en närmare analys sannolikt visar sig stå emot varandra. Regeringsrättens majoritet yttrar sig dock över vissa detaljirågor.
Förslaget i vad det rör antalet personalrepresentanter tillstyrks av flertalet remissinstanser. Hovrätten för Västra Sverige anser de av STRU framförda skälen för en enda personalrepresentant ha sådan tyngd att representationen tills vidare bör omfatta endast en ledamot. Denna uppfattning delas av SIDA och fiskeristyrelsen.
Kammarrätten i Stockholm menar att personalstrukturen hos varje enskild myndighet bör vara avgörande för, hur många personalrepresentanter som skall finnas. Liknande uppfattning framförs av försvarets forskningsanstalt, flygtekniska försöksanstalten, statens vägverk och sta-
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 32
tens personalpensionsverk. Postverket föreslår att tre personalrepresentanter får ingå i var och en av verkets nuvarande tre styrelser. RRV och lantmäteristyrelsen ifrågasätter, om inte samtliga huvudorganisationer bör beredas representation i myndigheternas styrelser, som ordinarie 1edamöter eller som ersättare.
SF och TCO-S finner övervägande skäl tala för att personalrepresentanterna skall vara två till antalet men förutser att det beträffande vissa myndigheter kan finnas anledning att överväga vissa avsteg från denna regel. SR och SACO anser att fler än två ledamöter skall kunna företräda de anställda.
Anställd eller annan person som personalledamot
Huvudparten av remissinstanserna, däribland personalorganisationerna, har ingen erinran mot STRU:s förslag att personalrepresentant som regel skall utses bland de anställda men under särskilda förutsättningar även utanför denna personkrets. Flera remissinstanser förordar dock att endast anställd skall kunna utses. Vissa av dem godtar dock att annan än anställd kan komma i fråga i särskilda undantagsfall. ÖB samt SR och SACO framhåller att ingen bör få vara personalrepresentant i mer än en myndighets styrelse.
Jäv
Den av STRU föreslagna avgränsningen av det område, inom vilket jäv bör anses föreligga för personalrepresentant, har godtagits av det stora flertalet remissinstanser, däribland personalorganisationerna. SF och TCO-S menar att några särskilda jävsregler utöver förvaltningslagens bestämmelser inte behövs. De av STRU. föreslagna sirskilda jävstreglerna innefattas enligt dessa organisationer i förvaltningslagens jävsbestämmelser.
Enligt JK:s mening bör personalrepresentant över huvud inte få ta del i beslut som rör personalens anställnings- och arbetsvillkor, oavsett om dessa är avtalsbara eller inte. Jäv måste alltid anses föreligga i sådana frågor. Det synes enligt JK inte möjligt att förverkliga syftet med personalrepresentation utan att uppge eljest gällande allmänna jävsprinciper. Detta bör i rättssäkerhetens och objektivitetens intresse inte ske utan särskilt starka skäl. Sådana skäl har inte påvisats. STRU:s förslag på denna punkt skulle rubba förutsättningarna för rådande arbetsrättsliga ordning inom den statliga sektorn.
Hovrätten för Västra Sverige, som förordar STRU:s förslag till jävsområde, understryker det. angelägna i att erforderliga jävsregler görs så litet restriktiva som möjligt. Postverket godtar de föreslagna jävsreglerna men anser att förhandling om kontraktsanställning av enskild chefstjänsteman bör omfattas av jävsområdet. Tullverket ifrågasätter,
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 33
om inte jäv föreligger i det fall en personalrepresentant — oavsett förekomsten av förtroendeuppdrag eller ställning som funktionär i viss organisation — deltar i styrelsens handläggning av ärende som föregåtts av förhandling eller överläggning med den organisation som personalrepresentanten tillhör. Statistiska centralbyrån ifrågasätter, om inte uttryckligen bör föreskrivas att personalrepresentant skall vara jävig att delta:i styrelsens behandling av fråga som rör sådan intern lönerevision som ensidigt beslutas av myndigheten. Statens centrala frökontrollanstalt förutsätter att frågor som i princip rör även förberedelse för yrkanden m. m. inför en avtalsförhandling faller under den föreslagna jävsregeln.
Rikets allmänna kartverk motsätter sig inte de föreslagna jävsreglerna men ifrågasätter, om jäv på grund av intressekonflikt skall gälla på annat sätt för personalrepresentanter än för andra styrelseledamöter.
Sekretess och tystnadsplikt
Regeringsrättens majoritet förutsätter att personalrepresentanternas tystnadsplikt skall bedömas efter vad som gäller för övriga ledamöter i myndighets styrelse. JK finner det inte självklart att ett yppande till medanställda i informationssyfte av hemligt förhållande alltid skulle vara att betrakta som behörigt, om tystnadsplikt stadgas i författning. Ett yppande till fackorganisation eller annan utanför myndigheten kan uppenbart inte anses behörigt. JK ifrågasätter om myndigheten skall kunna lösa personalrepresentant från tystnadsplikt. Det bör i stället vara det skyddade intressets bärare som i princip kan ge erforderligt medgivande, om detta över huvud taget är möjligt enligt tystnadspliktsregelns avfattning och innehåll. Enskild torde i princip alltid äga disponera över sekretesskydd som stipulerats i hans eget intresse. Är sekretessen däremot stadgad i det allmännas intresse, torde det inte alltid vara lagligen möjligt för det allmänna att genom något sitt organ lösa vederbörande från tystnadsplikten. Det skulle således ofta möta svårigheter och ibland inte vara möjligt att erhålla medgivande att röja hemligt förhållande. Man kan tänka sig att genom lagstiftning eller möjligen genom ctt motivuttalande bereda mer eller mindre generell möjlighet till undantag från tystnadsplikt i förevarande syfte. Intresset av sekretess bör dock enligt JK väga avgjort tyngre.
Gotlands tingsrätt efterlyser — med instämmande av Svea hovrätt — uppgift om i vilken utsträckning myndighet har eller bör ha möjlighet att tillåta persenalrepresentant att yppa innehållet i hemlig handling till personer som inte är bundna av tystnadsplikt. Postverket förutsätter att personalrepresentants möjlighet till samråd med andra företrädare för de anställda inte avser hemliga uppgifter inom försvarsområdet. Postverket crinrar också om den lagstadgade banksckretessen.
Statens personalnämnd framhåller vikten av att gränserna för sektetess klarläggs så att inte informationen till de anställda onödigtvis mins- 3 Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bilaga 2
Prop. 1974: 1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 34
kar på grund av personalrepresentanternas osäkerhet i fråga om dessa gränser. Civilförsvarsstyrelsen anför liknande synpunkter. Lantbruksnämnden i Malmöhus län finner det från rättssäkerhetssynpunkt diskutabelt att göra avkall på tystnadsplikt. Patent- och registreringsverket anser att sekretessbelagd uppgift inte bör få lämnas ut till annan än den som i sin tjänst äger ta del av den. Personalrepresentant bör inte särbehandlas i förhållande till övriga styrelseledamöter när dot gäller att yppa hemiig uppgift vid samråd med utomstående. Särbebandling är desto mindre påkallad som samråd i ärenden av hemlig natur snart sagt alllid torde kunna ske genom att den kritiska frågeställningen formuleras så att hemliga uppgifter förblir skyddade. Arbetsmarknadsstyrelsen förutsätter att en eventuell dispensmöjlighet utnyttjas sparsamt bl.a. med hänsyn till att den krets, till vilken informationen förs vidare, inte kan åläggas tystnadsplikt. SF och TCO-S framhåller att någon skillnad mellan olika styrelseledamöter i princip inte får göras i fråga om rätten att ta del av hemlig uppgift eller skyldighet att iaktta sekretess. Organisationerna delar emellertid STRU:s uppfattning att situationer kan uppstå, då personalrepresentant vid diskussion av viss fråga med andra fackliga företrädare behöver yppa hemlig uppgift. Det kan inte heller från myndighetens synpunkt vara till fördel att personalrepresentant berövas möjligheten till erforderliga kontakter.
Förslag till personalrepresentant
Flertalet remissinstanser delar STRU:s uppfattning att de fackliga organisationerna bör få ett avgörande infiytande över valet av personalrepresentant. En minoritet inom regeringsrätten (sju regeringsråd och kanslichefen) utgår från att avsikten är ait Kungl. Maj:t skall förordna även de ledamöter som är personalrepresentänter. Att överlåta den formella förordnandemakten på enskild sammanslutning skulle enligt deras mening strida mot hittills tillämpade principer för offentlig förvaltning och skulle i allt fall kräva lagstiftning. Vissa remissinstanser, däribland JK, Svea hovrätt, hovrätten för Västra Sverige, kammarrätten i Stockholm, flygtekniska försöksanstalten, DAFA och fiskeristyrelsen förordar att valet skall göras direkt av de anställda och inte genom de fackliga organisationerna. För det fall organisationstillhörigheten vid en myndighet understiger 50 76, ansluter sig sistnämnda minoritet inom regeringsrätten och sjöfartsverket till denna uppfattning. En minoritet inom regeringsrätten (sex regeringsråd) menar att det bör ankomma på de lokala fackliga organisationerna att föreslå personalrepresentanter.
Svea hovrätt, försvarets civilförvaltning, socialstyrelsen, tullverket och statens centrala frökontrollanstalt anser att någon åttioprocentsregel inte bör tillämpas. I stället bör de båda största personalorganisationerna vid myndigheten alltid ha rätt att föreslå var sin representant. Försvarets materielverk anser att förslagsrätten beträffande ett mandat
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 35
skulle kunna cirkulera mellan de personalorganisationer som inte representerar det största antalet anställda. Liknande tankegångar om cirkulation framförs av luftfartsverket och statens provningsanstalt. Statens vägverk och statens personalpensionsverk förordar ett friare sätt än det föreslagna vid val av personalrepresentant. SR och SACO för fram — liksom de gjorde i yttrande i anledning av förslaget om personalrepresentation i aktiebolagens styrelser — tanken på regler om minoritetsskydd.
Svenska skogsarbetareförbundet hemställer att förbundet såsom domänverkets motpart i förhandlingar om löner m. m. för verkets skogspersonal tillförsäkras samma rätt i avseende på styrelserepresentation som huvudorganisationerna.
Mandattid och entledigande
De flesta remissinstanserna har godtagit eller lämnat utan erinran STRU:s förslag om mandattid och förutsättningar för entledigande.
Vissa remissinstanser, bland dem Svea hovrätt, SR och SACO anser att samma mandattid alltid skall tillämpas för personalrepresentant som för annan styrelseledamot. Ena minoritet inom regeringsrätten (sju rtTegeringsråd och kanslichefen) menar att frågan om mandattidens längd inte kan lämnas över till avgörande av berörda personalorganisationer, bl. a. av det skälet att den får anses hänföra sig till myndighetens organisation.
Några remissinstanser, däribland SR och SACO anser att särskilda regler för entledigande av personalrepresentant inte bör införas. Försvarets materielverk framhåller att personalrepresentants mandat bör upphöra i samband med att ledamoten avgår ur myndighetens tjänst. Statens vattenfallsverk anser att personalorganisationerna vid viss myndighet bör samråda då fråga uppkommer om utbyte av personalrepresentant under mandattiden.
Statens provningsanstalt menar att mandattiden för styrelseledamot lämpligen bör vara ett år. Med en så kort mandattid synes utbyte av personalrepresentant inte nödvändigt utom vid avgång ur tjänst.
Betydelsen av utbildning av personalrepresentanter understryks av vissa remissinstanser. Sålunda framhåller SF och TCO-S behovet av utbildning av alla styrelseledamöter och redovisar förslag till innehåll i en av statens personalutbildningsnämnd anordnad utbildning för personalrepresentanter. Kostnaderna bör enligt organisationerna betalas av staten.
Statens personalutbildningsnämnd beräknar att under budgetåret 1973/74 kunna genomföra central kursverksamhet för ca 100 styrelseledamöter och suppleanter, inbegripet även icke statsanställda ledamöter. Resterande utbildningsinsatser bör enligt nämnden få anstå till följande budgetår. Nämnden utgår från att den skall svara för utgifter för internat, resor och kursadministration medan lönekostnaderna stannar
Prop. 1974: 1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 36
på resp. myndighet. Statens centrala frökontrollanstalt anser däremot att erforderlig utbildning bör ankomma på och bekostas av berörd personalorganisation. Patent- och registreringsverket förordar att utbildning sker i samverkan mellan staten och personalorganisationerna. Centralt anordnad statlig utbildning kan behövas. Kostnaderna bör enligt verket bäras av staten och utbildningen ske på betald arbetstid.
SF och TCO-S framhåller betydelsen av att myndigheterna uppfattar sin del av ansvaret för informationsverksamheten. Praktiska förutsättningar måste skapas för personalrepresentanterna att inhämta personalsynpunkter och att vidareinformera personalen.
Möjligheterna till information till och från styrelsen är enligt SR och SACO en av de viktigaste konsekvenserna av ett system med personalledamöter i styrelsen. Alla anställda oavsett organisationstillhörighet måste garanteras tillgång till information. Personalorganisation som inte är företrädd av personalrepresentant i viss styrelse måste enligt SR och SACO kunna träffa avtal eller överenskommelse med arbetsgivaren om hur informationsutbytet skall ske.
Vissa ekonomiska frågor utöver kostnader för utbildning behandlas av några remissinstanser. Statens väg- och trafikinstitut anser sålunda att styrelsearvode bör utgå till personalrepresentant, eftersom ledamotsuppdraget inte kan anses åligga representant i tjänsten. Samma uppfattning framförs av patent- och registreringsverket.
Riksskatteverket erinrar om de kostnader till följd av arbetstidsbortfall m. m. som uppstår genom personalrepresentation.
SF och TCO-S anser att personalrepresentants förbercdelsearbete är en självklar del av styrelseuppdraget. Ersättning bör utgå för detta merarbete. Organisationerna förutsätter att de ekonomiska frågorna regleras i avtal.
Slutligen kan anmärkas att åtskilliga remissinstanser understryker vikten av att den föreslagna reformen inte går ut över andra former av förvaltningsdemokrati. Förhållandet mellan personalrepresentation och verksamheten i företagsnämnderna behöver enligt vissa remissinstanser klarläggas.
Personalrepresentation inom kommuner och aktiebolag m. fl.
Enligt lagen (1972: 271) om närvarorätt vid sammanträde med kommunal eller landstingskommunal nämnd får Kungl. Maj:t på framställning av kommun medge att viss kommunal nämnd beslutar att företrädare för de anställda hos kommunen får närvara vid nämndens sammanträden och deltaga i överläggningarna men inte i besluten. Medgivande kan begränsas till att avse ärenden av visst slag. Personalföreträdare skall vara anställd bos kommunen. Som framgår av lagens rubrik omfattar den också landstingskommun.
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 37
Vidare kan här erinras om lagen (1972: 829) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar och lagen (1973: 1093) om styrelserepresentation för de anställda i bankinstitut och försäkringsbolag.
Föredraganden
Frågan om de anställdas medverkan i myndigheters och företags högsta ledningsorgan har varit aktuell i olika sammanhang under senare tid. De anställda i aktiebolag, bankinstitut m. fl. privaträttsliga associationer har genom lagstiftning tillförsäkrats rätt till representation i företagets styrelse. Dessutom har — likaledes genom lagstiftning — ökad möjlighet försöksvis öppnats att bereda anställda i kommuner och landstingskommuner rätt att närvara vid styrelsers och nämnders arbete.
På det statliga området har under senare år olika åtgärder vidtagits för att bredda och fördjupa företagsdemokratin. Bl. a. har — i vissa fall försöksvis — styrelserepresentation för de anställda införts vid några centrala statliga myndigheter, däribland SIDA, försvarets forskningsan- "stalt, televerket, patent- och registreringsverket, statens institut för företagsutveckling och statens vattenfallsverk. Dessutom pågår försök med styrelserepresentation vid bl.a. ungdomsvårdsskolor och inom utbildningsväsendet. De crfarenheter av styrelserepresentation som hittills har redovisats från myndigheterna är helt övervägande positiva.
I sitt betänkande (SOU 1973: 28) Styrelserepresentation för anställda i stafliga myndigheter har styrelserepresentationsutredningen (STRU) lagt fram ett principförslag om styrelserepresentation.
Enligt STRU motiveras förslaget om personalrepresentation för de anställda främst av värdet för dem att genom sina fackliga organisationer från sina utgångspunkter kunna påverka verksamheten inom myndigheten. STRU konstaterar att olika intressegrupper redan nu är företrädda i Iekmannastyrelserna och att de därigenom har fått tillfälle till inflytande inom de rarnar som statsmakterna drar upp. Regeringsformens ordalag påbjuder eller förbjuder enligt STRU inte att statsmyndighet — med visst undantag beträffande domstol — organiseras på visst sätt. Representation för de anställda i statlig myndighets högsta beslutande organ kan således inte anses strida mot reglerna i regeringsformen och inte heller vara oförenlig med parlamentarismens principer, sådana dessa har införlivats med svensk statsrätt, uttalar STRU. Personalrepresentationens innehåll och organisation bör enligt STRU i största möjliga utsträckning utformas enhetligt i statliga myndigheter, oavsett typ av högsta beslutande organ. I detta syfte förordar STRU att det i större utsträckning än f.n. prövas om systemet med lekmannastyrelse är lärmpligt. Redan innan resultatet av en sådan prövning föreligger, bör dock representation för de anställda genomföras även i andra högsta 4 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga 2
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor | 38
beslutande organ än lekmannastyrelser. Representationen bör omfatta två personalföreträdare. Dessa bör ingå som fullvärdiga ledamöter i lekmannastyrelser och ämbetsmannastyrelser samt i eventuellt förekommande särskilda kollegiala organ som har till uppgift att besluta i ärenden om disciplinstraff m. m. I myndigheter med verkschefen som högste beslutande bör enligt STRU personalrepresentanterna ha rätt att närvara, yttra sig, ställa förslag och reservera sig i samma slag av ärenden vilka i myndighet med Iekmannastyrelse behandlas av styrelsen. Personalrepresentant bör kunna undandra sig medverkan i handläggningen av visst ärende i ledningsorganet endast om jäv föreligger. STRU förordar att personalrepresentant förklaras jävig vid det högsta beslutsorganets behandling av fråga som rör stridsåtgärd, förhandling med arbetstagarorganisation om slutande av kollektivavtal eller uppsägning av kollektivavtal. Härtill kommer de allmänna jävsgrunder som enligt förvaltningslagen (1971: 290) kan föreligga för varje ledamot. Som huvudregel föreslår STRU personalrepresentation vid myndigheter med i genomsnitt minst 100 anställda. Olika skäl kan dock motivera representation även vid myndigheter med ett mindre antal anställda, anser STRU. De fackliga organisationerna bör få ett avgörande inflytande över valet av personalrepresentanter. Representanterna bör enligt STRU ha samma ställning som övriga ledamöter eller närvarande. Som regel bör personalrepresentant utväljas bland de anställda vid myndigheten. Personalorganisationen bör själv avgöra hur val av personalrepresentant skall ske och vem som skall väljas. Representativitetssynpunkter motiverar enligt STRU att personalrepresentation inte införs vid myndigheter där inte minst hälften av de anställda tillhör organisation eller organisationer med ställning som huvudorganisation i huvudavtalet mellan:'statens avtalsverk samt SF, SR, SACO och TCO-S. Principförslaget bör utan ytterligare 'överväganden kunna tillämpas' vid 47 myndigheter med lekmannastyrelse. Frågor om utbildning av och information till personalrepresentanter bör berörda parter avgöra generellt eller från fall till fall. Även andra frågor av ekonomisk eller annan art bör enligt STRU lösas efter överläggningar.
Syftet med förslaget har allmänt vunnit remissinstansernas' gillande. Åtskilliga remissinstanser — däribland HD, regeringsrätten och SÖ — ställer sig dock avvisande till att de anställda skall få möjlighet att deltaga i beslut i alla ärenden som avser frågor inom myndighetens uppgiftsområde. HD betonar den vittgående principiella skillnaden mellan statsförvaltningen och ctt affärsdrivande företag, statsägt eller inte. HD anser sig därför inte utan närmare analys kunna ansluta sig till tanken att helt genercllt bereda representanter för arbetstagarna ställning som medbestämmande i myndigheternas ledning. Regeringsrätten anför liknande synpunkter och betonar särskilt de grundläggande skillnaderna | mellan offentlig och enskild verksamhet. SÖ menar att personalföreträ-
Prop. 1974: 1 Bilaga 2 Gemensamma frågor : 39
darens deltagande i verksstyrelsen bör begränsas till sådana frågor där inflytande för de anställda kan anses motiverat med hänsyn till att de anställda bör få möjligheter till inflytande på den egna arbetsplatsen. Flera andra remissinstanser är inne på likartade tankegångar. JK framhåller att myndigheternas verksamhet är av ingripande betydelse såvitt gäller de enskilda medborgarnas rätt och intressen. Det synes JK uppenbart att inom en sådan verksamhet något egentligt utrymme för enskilda personalintressen att påverka myndighetens beslutsfattande varken finns eller bör finnas. Naturvårdsverket menar att tjänstemännens inflytande på ”sakfrågorna” snarare bör minska än öka. |
Däremot har de kritiska remissinstanserna i allmänhet inte samma principiella invändningar mot personalrepresentation i frågor som direkt berör de anställda, dvs. frågor av ”myndighetsintern” karaktär. Som exempel på sådana frågor anger invandrarverket petita- och budgetfrågor och naturvårdsverket frågor om organisation, personalpolitik, tjänstetillsättning, vidareutbildning, arbetsfördelning, arbetsmetoder, rationaliseringsverksamhet och lokaler samt hälsofrågor.
Mot bakgrund av gällande stats- och förvaltningsrättsliga grundsatser framhåller en del kritiska remissinstanser att alla medborgare skall ha lika stort inflytande på statsförvaltningen. Regeringsrätten erinrar sålunda om de hänsyn till den politiska demokratin som togs, när statsmakterna år 1972 beslöt om närvarorätt men ej om beslutsrätt för personalföreträdare vid kommunal nämnds sammanträde. |
För egen del vill jag-anlägga följande synpunkter. Det finns flera olika skäl för att låta personalen bli representerad i
de statliga myndigheternas högsta beslutande organ. De anställdas möjligheter att påverka sin arbetssituation bör underlättas. Härigenom skapas bästa möjliga betingelser för engagemang och intresse hos de anställda för myndighetens verksamhet och därmed också för ett gott arbetsresultat. De anställdas medinflytande' i ledningsorganets arbete utgör ett väsentligt inslag i ett företagsdemokratiskt sätt att bedriva statlig
verksamhet. | . SS
Emellertid har all verksamhet inom statliga myndigheter — till skillnad från verksamheten inom den privata sektorn — sin grund i de beslut för verksamheten som statsmakterna fattar. Huvudprinciperna för statsförvaltningens verksamhet läggs således fast genom de i demokratisk ordning fattade politiska besluten. Ofta är dessa grundläggande principiella regler för myndigheternas verksamhet relativt allmänt hållna. Det överlämnas till myndigheterna att närmare utforma det regelsystem enligt vilket inriktningen och innehållet i arbetet inom myndigheten och dess underställda organ skall bedrivas. Myndigheterna är alltså inte enbart verkställande organ för statsmakterna. De skall också självständigt inom de ramar som statsmakterna har dragit upp utforma och utveckla principerna för vad slags verksamhet som skall bedrivas inom myndigheten.
Prop. 1974: 1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 40
Under senare år har utvecklingen gått mot en ökad frihet för vissa myndigheter att bestämma över verksamheten inom sitt område. Denna utveckling ökar behovet av medborgarnas insyn i myndigheternas verksamhet. Genom att lekmannastyrelser införts vid allt fler statliga myndigheter har detta behov i ökad omfattning kunnat tillgodoses.
Den principiellt betonade kritiken mot förslaget ait ge de anställda i de statliga myndigheternas ledningsorgan medinflytande har bl.a. denna utveckling som utgångspunkt. Genomförs STRU:s förslag görs enligt kritikerna ett avsteg från principen att alla medborgare skall ha samma inflytande över och insyn i statsförvaltningens verksamhet. Med den föreslagna ordningen skulle nämligen enligt kritikerna de medborgare som är anställda vid en myndighet komma att inta en mer gynnad ställning i dessa hänseenden än den som tillkommer medborgarna i gemen.
Mot bakgrund härav finner jag att ett beslut om personalrepresentation för de anställda i statsförvaltningen måste utformas på sådant sätt att allmänt medborgerliga intressen inte träds för när.
Den lösning som STRU föreslagit bygger på den ordning som gäller på den enskilda sektorn. Skillnaden mellan den statliga förvaltningen och verksamheten inom den privata sektorn är emellertid betydande.
Den utveckling mot fördjupad företagsdemokrati som ägt rum under de senaste åren är ett uttryck för de anställdas intresse av insyn och medbestämmande på arbetsplatsen och beredvillighet att ta del i ansvaret, Ett led i ett sådant ökat inflytande för de anställda utgör representation i myndighetens högsta beslutande organ. En sådan medverkan bidrar också till gynnsamma förutsättningar för företagsdemokratiska förhållanden i övrigt inom myndigheten. Vidare skapar personalrepresentation i ledningsorganen gott underlag för förbättrad information till de anställda om bakgrunden till och motiven för myndigheternas ställningstaganden i skilda frågor. Myndigheten får också på ett lättare och effektivare sätt del av de anställdas uppfattning i olika för myndighetens ställningstaganden väsentliga frågor. Erfarenhetsunderlaget för myndighetens beslut vidgas. Av det anförda framgår att jag — i motsats till JK — är övertygad om att de som i statsmyndigheternas ledning skall företräda de anställda kommer att visa sig besitta den allmänna erfarenhet och mognad som uppdraget kräver.
Det är således som jag ser det många skäl som talar för ett vidgat personalinflytande i statlig myndighets högsta ledning. Reglerna härom måste självfallet utformas inom den ram som konstitutionen anger. Alla frågor inom myndigheternas uppgiltsområde kan således inte avgöras med personalföreträdare som medbestämmande. Av hänsyn till bl. a. de politiska instansernas bestämmanderätt får undantag i personalföreträdares beslutanderätt ske, när fråga är om beslut som har avseende på det slag av verksamhet som myndigheten skall bedriva, t. ex. beslut
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 41
i prisregleringsfrågor inom jordbruksnämndens område och tillståndsoch medborgarskapsärenden inom invandrarverkets område.
När fråga är om beslut som inte har avseende på det slag av verksamhet som myndigheten skall bedriva är emellertid läget ett annat. Som exempel på sådana beslut kan anges beslut om arbetsmetoder, arbetsfördelning, organisation och rationalisering inom myndigheten samt myndighetens budget och petita. Härutöver kan nämnas beslut i frågor om t. ex. personalpolitik och olika former av personaladministration såsom personalplanering, tjänstetillsättning, vidareutbildning, lokaler och personalhälsovård.
Jag har alltså kommit till den uppfattningen att personalrepresentation, i den utsträckning Kungl. Maj:t bestämmer, bör få införas i statlig myndighets Icekmannastyrelse eller motsvarande högsta ledningsorgan. Reformen bör enligt min mening innebära följande. I Ileckmannastyrelse och s. k. ämbetsmannastyrelse bör personalföreträdare ha rätt att deltaga i alla beslut som inte har avseende på det slag av verksamhet som myndighetens skall bedriva. Det innebär att han därvid är ledamot. Vid handläggningen av övriga ärenden i angivna styrelser bör personalföreträdaren ha rätt att deltaga i överläggningarna men inte i besluten. I ämbetsmannastyrelse bör detta dock bara gälla frågor inom lekmannastyrelses normala beslutsområde. I myndighet vars chef ensam är högste beslutande, s. k. enrådighetsverk, bör personalföreträdare ha rätt att närvara, yttra sig och reservera sig i sådana frågor som i andra myndigheter vanligen utgör styrelseärenden och vilka 'där handläggs i närvaro av personalrepresentant som ledamot. Vid verkschefens beslut i övriga ärenden av styrelsekaraktär bör personalföreträdare ha rätt att närvara och att yttra sig. Slutligen bör personalföreträdare ingå som ledamot i kollegium som beslutar i ärenden om disciplinstraff m.m, för myndighetens anställda. Jag återkommer i det följande till frågan om jäv för personalföreträdare.
Fråga om personalföreträdare i visst ärende inte skall ha rätt att deltaga i beslut bör på myndighetens vägnar prövas av styrelsen. Motsvarande frågeställning beträffande reservationsrätt för personalreprescntant i enrådighetsverk bör avgöras av verkschefen på myndighetens vägnar.
Införande av personalrepresentation kan i vissa fall medföra behov av jämkning av hittillsvarande styrelses sammansättning eller Iedamotsantal utöver vad som direkt föranleds av den föreslagna reformen. Har fråga om antalet ledamöter i viss styrelse tidigare underställts riksdagen bör Kungl. Maj:t medges göra de avsteg från hittills tillämpad organisatorisk utformning som motiveras av införande av personalrepresentation. Har sådan fråga i visst fall reglerats genom !ag får Kungl. Maj:t dock föreslå riksdagen den ändring som reformen ger anledning till. I övrigt bör det ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de bestäm-
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 42
melser som behövs för att genomföra den av mig förordade reformen.
Jag övergår härefter till att behandla vissa enskildheter i STRU:s förslag mot bakgrund av. vad jag föreslår i fråga om personalföretridares allmänna ställning. |
STRU har i enlighet med sina direktiv föreslagit personalrepresentation i det högsta beslutande organet vid statliga myndigheter. RRV anser att man bör bortse från organisatoriska olikheter mellan myndigheterna och bestämma de beslutsområden inom vilka personalreprescentation bör förekomma, oavsett på vilken nivå inom myndigheten ärende handläggs. Med en sådan metod skulle enligt RRV en reform kunna genomföras samtidigt i hela statsförvaltningen.
Jag delar RRV:s önskemål om att den avsedda reformen genomförs under så kort tidsperiod som möjligt inom hela statsförvaltningen. Med den av mig förordade utformningen av reformen saknas anledning till sådana undersökningar av förhållandena vid ctt stort antal enskilda myndigheter som STRU har funnit nödvändiga.
Jag vill i sammanhanget crinra om den försöksverksamhet som pågår i anslutning till förslag av delegationen (Fi 1970: 67) för förvaltningsdemokrati (DEFF). Denna verksamhet syftar till att tillgodose de anställdas anspråk på medinflytande på beslut som fattas på organisatoriska nivåer under myndighetens styrelse (motsvarande). Den av mig förordade ordningen med styrelserepresentation och nyssnämnda försöksverksamhet kompletterar således varandra.
Huvuddelen av remissinstanserna har inte någon erinran mot STRU:s förslag om att antalet personalrepresentanter bör utgöra två. Några instanser förordar en enda representant för de anställda. De särskilda förhållandena vid varje enskild myndighet bör enligt vissa remissinstanser vara avgörande för hur många representanter som skall finnas (en, två eller flera). RRV och lantmäteristyrelsen ifrågasätter, om inte samtliga huvudorganisationer bör ges möjlighet till representation. SF och TCO-S finner övervägande skäl f.n. tala för STRU:s förslag i denna del men förutser anledning att överväga vissa avsteg härifrån med hänsyn till myndigheternas skiftande struktur och personalsammansättning. De enskilda myndigheterna bör enligt SR och SACO få möjlighet att komma överens med sina anställda om utökning av antalet representanter utöver två.
I likhet med huvuddelen av remissinstanserna finner jag STRU:s förslag om två personalföreträdare lämpligt avvägt.
STRU finner det naturligt att personalrepresentant utväljs bland de anställda vid myndigheten men utesluter inte att övervägande skäl anses föreligga att i visst fall utvälja någon som inte är anställd vid myndigheten. Relativt många remissinstanser uttrycker uppfattningen att endast anställd bör komma i fråga som personalrepresentant. SF och TCO-S har däremot inte någon erinran mot STRU:s förslag i denna del. SR och
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 43
SACO hävdar att endast synnerligen starka sakskäl kan få motivera att personalrepresentant hämtas utanför de anställdas krets. Som minimikrav måste enligt SR och SACO gälla förbud för personalrepresentant att tillhöra mer än cen styrelse.
Jag förutsätter liksom STRU att de anställda i de allra flesta fall finner det bäst förenligt med sina intressen att representeras av någon från den egna myndigheten. Övervägande skäl talar enligt min mening för den av STRU i detta hänseende föreslagna ordningen. Regeln bör alltså vara att som kandidat skall föreslås någon som är anställd hos myndigheten. Föreligger särskilda skäl för avsteg från denna regel, bör dock även inte anställd kunna komma i fråga. Något uttryckligt förbud mot: att samma person är företrädare för de anställda hos flera myndigheter torde inte behöva ställas upp. |
STRU:s uppfattning att fackliga organisationer bör få ett avgörande inflytande över urvalet av personalföreträdare delas av flertalet remissinstanser. Vissa remissmyndigheter förordar dock att förslag skall lämnas direkt av de anställda. Jag delar i denna fråga STRU:s mening.
Några remissmyndigheter anser att personalrepresentation skall få förekomma, oberoende av graden av organisationstillhörigliet vid myndigheten. STRU har funnit representativitetssynpunkter motivera kravet
på att minst hälften av de anställda är organiserade i en eller flera hu-
vudorganisationer för att representation skall införas. Med huvudorganisation avser STRU därvid sådan personalorganisation som är huvudorganisation enligt huvudavtalet. Jag anser för min del att som förutsättning för personalrepresentation vid viss myndighet skall gälla alt minst hälften av de anställda tillhör personalorganisation. |
STRU har i enlighet med sina direktiv föreslagit regler för formerna för urval av personalrepresentant och förslagsställande organisation. Med den ändring av 3 § statstjänstemannalagen (1965: 274) som trädde i kraft den 1 januari 1974 kan sådana frågor numera i princip regleras genom avtal. Det finns enligt min mening inte anledning att i detta sammanhang behandla sådana frågor.
Jag vill härefter beröra frågan om vem som skall utse personalföreträdare. F.n. utses ledamöter i lekmannastyrelse vanligen av Kunel. Maj:t. I några fall har Kungl. Maj:t medgett att ledamot utses i annan ordning — vanligen av statlig myndighet eller av kommunalt organ. STRU har gett uttryck för uppfattningen att personalrepresentant i statlig myndighet skall ha samma ställning som övriga styrelseledamöter. STRU har därmed intagit den ståndpunkten att personalföreträdare bör utses av Kungl. Maj:t. Jag delar uppfattningen att Kungl. Maj:t skall utse personalföreträdare. S
Mandattid och grunder för entledigande bör enligt STRU få avgöras av förslagsberättigad organisation. En minoritet av remissinstanserna, däribland SR och SACO, anser att samma regler i dessa hänseenden bör
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 44
tillämpas för personalföreträdare som för annan ledamot.
Frågorna om mandattid och grunder för entledigande har enligt min mening samband på det sättet att en formellt obegränsad möjlighet för personalorganisation att få personalföreträdare entledigad måste anses minska betydelsen för organisationen av ett avgörande inflytande över mandattidens längd.
Vad angår grunderna för entledigande vill jag anföra följande. Personalföreträdare i statlig myndighets högsta beslutsorgan är att se som företrädare för myndighetens anställda. Denna funktion kan personalföreträdare fullgöra på det avsedda sättet endast så länge han har de anställdas förtroende. Brister förtroendet, kommer personalföreträdare inte längre att kunna vara talesman för de anställda. Värdet för myndigheten av personalrepresentationen minskar under sådana förhållanden också. Det är således ett ömsesidigt intresse för myndigheten och dess anställda att personalföreträdarens ställningstaganden är väl förankrade i de anställdas uppfattningar och värderingar. Från denna utgångspunkt finner jag övervägande skäl tala för STRU:s förslag att personalföreträdare bör ent!edigas, när organisation som har föreslagit representanten kräver det. Beslut om entledigande av personalföreträdare bör meddelas i samma ordning som beslut om att utse vederbörande.
Med den förordade lösningen av entledigandefrågan väger enligt min mening skälen för en varierande mandattid inte särskilt tungt. Däremot talar praktiska skäl för att samma mandatperioder tillämpas för personalföreträdare som för annan för viss tid utsedd styrelseledamot. För egen del förordar jag enhetliga mandatperioder. Mandattiden för personalföreträdare i enrådighetsverk torde också få bestämmas från praktiska utgångspunkter.
.STRU har som huvudregel föreslagit personalrepresentation i myndighet med minst 100 anställda, där inte särskilda skäl motiverar annat. Med några få undantag har remissinstanserna godtagit förslaget i denna del. SF och TCO-S fäster vikt vid att förslaget innebär att personalrepresentation skall kunna förekomma även vid myndigheter med mindre än 100 anställda.
Gränsen för rätt för bankanställda att inrätta personalrepresentation har efter framställning från berörda personalorganisationer i lagen (1973: 1093) om styrelserepresentation för de anställda i bankinstitut och försäkringsbolag satts till 50 arbetstagare. Enligt lagen (1972: 829) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska förcningar är motsvarande gräns satt till 100 anställda. Jag anser inte att det finns skäl att som förutsättning för personalrepresentation i statlig myndighet hävda någon strikt gräns vid 100 anställda. Som STRU föreslagit bör personalrepresentation kunna medges även vid myndighet med ett mindre antal anställda, cm särskilda skäl anses föreligga för detta. Med en sådan flexibel gräns saknas. anledning att bestämma någon viss
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 45
tidpunkt vid vilken minimiantalet anställda skall vara uppfyllt för personalrepresentation. Jag vill tillfoga att redan under den hittills bedrivna försöksverksamheten har personalrepresentation införts i en del statliga myndigheter med mindre än 100 anställda.
Genomförs personalrepresentation, uppkommer vissa jävsfrågor. STRU anser att personalrepresentant skall anses jävig vid behandling av fråga som rör stridsåtgärd, förhandling med arbetstagarorganisation om slutande av kollektivavtal eller uppsägning av kollektivavtal. Härutöver kan enligt STRU personalrepresentant på samma sätt som annan ledamot vara att betrakta som jävig enligt 4 § förvaltningslagen (1971: 290).
Det stora flertalet remissinstanser har godtagit STRU:s synpunkter i fråga om jäv för personalrepresentant. Några remissinstanser tar upp vissa detaljfrågor i ämnet, medan JK utförligt behandlar jävsproblematiken. JK finner att det av STRU föreslagna jävsområdet inte är tillräckligt omfattande. Personalrepresentant bör enligt JK över huvud taget inte få ta del i beslut som rör personalens anställnings- och arbetsvillkor, vare sig detta rör det avtalsbara eller det offentligrättsligt reg- Icrade området. Syftet med personalrepresentation synes inte möjligt att förverkliga utan att uppge eljest gällande allmänna jävsprinciper. I rättssäkerhetens och objcktivitetens intresse bör detta entigt JK inte ske utan särskilt starka skäl, vilka inte påvisats.
När det gäller personalrepresentation och jäv får jag för egen del anföra följande.
Vad först gäller ärende som rör antingen förhandling med arbetstagarorganisation om slutande av kollektivavtal, uppsägning av sådant avtal eller stridsåtgärd finner jag — i likhet med STRU — att personalföreträdare över huvud taget inte bör få närvara vid myndighetens handläggning av sådant ärende. Detta ställningstagande ansluter för övrigt till bestämmelserna 1 12 8 lagen (1972: 829) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar och i 13 § lagen (1973: 1093) om styrelserepresentation för de anställda i bankinstitut och försäkringsbolag. Med hänsyn till statstjänstemannalagen (1965: 274) bör dock begränsningen hellre anknytas till arbetskonflikt än till stridsåtgärd. Självklart är att det nyss anförda bör gälla också bl. a. övriga frågor av det slag som avses i 35 §& sckretesslagen (1937: 249). Vidare finner jag att personalföreträdare inte bör få närvara, när i myndigheten handläggs fråga om rättstvist mellan myndigheten och personalorganisation.
Vad så gäller andra ärenden, vari har förekommit förhandling eller överläggning med arbetstagarorganisation eller vari sådan organisation annars har särskilda intressen att bevaka, kan en personalföreträdare enligt min mening inte anses jävig enbart därför att han har föreslagits till uppdraget av organisationen elter är medlem i denna. Denna ståndpunkt, som skiljer sig från den som JK intar, hänger samman med att
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 46
personalföreträdare såsom anförts skall företräda alla anställda hos myndigheten, oberoende av vilken organisation de kan tillhöra. Han har alltså inte till uppgift att bevaka en särskild organisations intressen.
Har personalföreträdaren däremot en närmare anknytning till den organisation som har förhandlat eller överlagt med myndigheten eller som annars har särskilda intressen att bevaka i saken kan fråga om jäv uppkomma. Innehar han styrelseuppdrag, t. ex. som klubbordförande, eller annat förtroendeuppdrag hos organisationen eller är han funktionär inom densamma, skulle det sålunda kunna hävdas att han i ärenden av nu åsyftat slag är jävig enligt 4 § 4 eller 5 förvaltningslagen (prop. 1971: 30 s. 356, jfr även prop. 1965: 60:s. 123). |
Som framgår av vad jag tidigare har anfört är det ett allmänt intresse att förevarande reform genomförs. Med reformens syfte är enligt min mening bäst förenligt att till persorialföreträdare kan utses varje anställd som är lämpad för uppdraget och som åtnjuter sina arbetskamraters förtroende. Det kan antas att just den som är förtroendeman hos personalorganisation ofta kommer att bli föreslagen som personalföreträdare.
Med hänsyn härtill och till den förordade utformningen av personalrepresentationen bör enligt min mening göras klart att personalföreträdare, som samtidigt är förtroendeman eller funktionär hos arbetstagarorganisation, i vissa fall har möjlighet att utan hinder av 4 8 5 förvaltningslagen deltaga i myndighetens handläggning också av ärende där organisationen har intressen att bevaka. Jag syftar på fall som rör frågor där personalföreträdare i lekmannastyrelse och s. k. ämbetsmannastyrelse är ledamot respektive i enrådighetsverk har reservationsrätt. [I sådana frågor är det särskilt angeläget för de anställda att deras företrädare delar i handläggningen. Den omständigheten att personalföreträdaren också är förtroendeman eler funktionär hos organisationen bör då inte medföra jäv. Detta gäller naturligtvis också ärenden där cen facklig förtroendeman har agerat för organisationens del utan att därvid uppträda som ombud eller biträde i saken (jfr 4 § 4 förvaltningslagen).
Det nyss anförda bör komma till uttryck i författning (jfr I $ andra stycket förvaltningslagen). Denna kan utfärdas utan riksdagens medverkan. Jag avser att senare återkomma till Kungl. Maj:t därom, i den mån vad jag nu föreslår blir godtaget.
Jag vill för tydlighets skull betona att personalföreträdare 1 övrigt skall vara underkastad de allmänna jävsreglerna i 4 § förvaltningslagen, bl. a. bestämmelsen om jäv för den som i saken har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon (4 § 4). Jag anser att personalföreträdare inte bör få vara närvarande vid handläggningen av ärende där han är jävig.
STRU har funnit att det kan vara besvärande för personalrepresentant att vara förhindrad att yppa hemlig uppgift för att belysa viss
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 47
fråga vid kontakt med t. ex. styrelsen i den lokala fackliga organisationen. Medgivande att yppa uppgiften bör enligt STRU i sådant fall utverkas från myndigheten.
Vissa remissinstanser ställer sig tveksamma eller avvisande till förslaget om dispens från gällande tystnadsplikt. SF och TCO-S framhåäller t. ex. att någon skillnad mellan olika styrelseledamöter i princip inte får komma i fråga beträffande rätten att ta del av hemlig uppgift eller skyldighet att iaktta sekretess. Emellertid finner de båda organisationerna att avsevärd hänsyn måste tas till personalrepresentants behov av att konferera med sin fackliga organisation. Detta är till. fördel även för myndigheten. JK finner svårigheter möta för personalrepresentant att erhålla önskat medgivande, Ibland saknas möjlighet enligt nuvarande lagstiftning. Tystnadsplikt är i övervägande antalet fall föreskriven i enskilt intresse. Intresset av sekretess i förevarande sammanhang väger enligt JK tyngre än beredande av mer celler mindre generell
möjlighet till undantag från tystnadsplikt. |
Vissa remissmyndigheter framhåller att en eventuell dispensmöjlighet bör utnyttjas sparsamt, bl. a. med hänsyn till att den personkrets som får del av den hemliga uppgiften ofta inte kan åläggas tystnadsplikt.
Jag delar uppfattningen att personalföreträdare såvitt möjligt bör behandlas på samma sätt som styrelseledamöter, när fråga är om. rätt att föra vidare hemlig uppgift. Sekretess och tystnadsplikt föreskrivs enbart i fall när starka skäl föreligger. Oftast är, som JK framhållit, tystnadsplikt stadgad i enskilt intresse. Endast sällan torde sådana frågor komma att behandlas i myndighets högsta beslutande organ som rör enskilt intresse. Ännu mera sällan torde verkligt. behov föreligga för personalföreträdare att yppa hemlig uppgift rörande enskilt intresse. I dessa få fall bör. som JK framhåller, intresset av sekretess väga tyngre än personalföreträdares önskemål om att få bryta denna sekretess. Även i de fall då sekretess eller tystnadsplikt har stadgats i det allmännas intresse, bör enligt min uppfattning detta intresse tillmätas större vikt än det i och för sig legitima intresse av att kunna yppa hemlig uppgift som personalföreträdare kan ha i viss fråga. Jag är därför inte benägen förorda någon särskild lagstiftning för att tillgodose personalföreträdares möjligheter att yppa hemlig uppgift. Jag ansluter mig i detta sammanhang till patent- och registreringsverkets uppfattning att personalföreträdare i de flesta fall torde kunna samråda i behövlig omfattning genom att formulera från sckretessynpunkt ömtåliga frågeställningar på sådant sätt att hemliga uppgifter förblir skyddade. Jag har vid mitt ståndpunktstagande särskilt beaktat Svea hovrätts och arbetsmarknadsstyrelsens påpekande att den personkrets som med cn dispensmöjlighet av diskuterad art skulle få del av hemlig uppgift inte är bunden av tystnadsplikt.
Prop. 1974:1 Bilaga2 Gemensamma frågor 48
Vad jag nyss har framhållit torde inte behöva komma till uttryck i särskild författning.
SF och TCO-S betonar vikten av att personalrepresentant bereds tillfälle att inhämta synpunkter och att vidareinformera. Ansvaret för att möjligheter till detta skapas ligger enligt organisationerna bl. a. på den enskilda myndigheten. SR och SACO stryker under STRU:s uppfattning om värdet av de möjligheter till information som personalrepresentation medför. Överenskommelse eller avtal bör enligt organisationerna kunna träffas om hur informationsutbyte skall ske i förhållande till anställda som inte tillhör sådan personalorganisation som föreslagit personalrepresentant.
Jag vill än cen gång stryka under att varje personalföreträdare i myndighets ledningsorgan bör uppfattas som företrädare för alla anställda vid myndigheten och inte enbart för viss grupp av dem, Jag fin-
mer alla anställda till del, oberoende av deras organisationstillhörighet. Jag vill erinra om att facklig förtroendeman redan har möjlighet till Icdighet m. m. för att vidta åtgärder i här angivet syfte, såvitt avser information till den egna organisationens medlemmar, med stöd av kungörelsen (1972: 448) om fackliga förtroendemän hos statsmyndigheter m. fl. Vissa informationsfrågor är för övrigt avtalsbara från och med år 1974 till följd av den senaste ändringen i 3 § statstjänstemannalagen (1965: 274).
De nya möjligheter till information till de anställda som personalrepresentation i myndighets ledningsorgan medför får inte leda till att redan befintliga informationskanaler inte utnyttjas. Styrelserepresentation måste ses som ett komplement till nuvarande informationssystem, inte som någon ersättning härför. Den samråds- och informationsverksamhet som förekommer inom företagsnämnderna eller i annan ordning mellan myndigheten och de anställda bör därför inte påverkas av att personalrepresentation genomförs i ledningsorganet. Myndighetens hittillsvarande skyldigheter att samråda och informera bör således bestå.
Utbildningens betydelse i sammanhanget understryks av vissa remissinstanser, däribland SF och TCO-S. Jag delar uppfattningen att personalföreträdare bör få den utbildning som behövs. I viss omfattning bör sådan utbildning anordnas av statens personalutbildningsnämnd. Jag har beaktat detta vid beräkningen av det under sjunde huvudtiteln uppförda anslaget Viss utbildningsverksamhet.
Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de beslut som behövs för att genomföra den föreslagna reformen. Det av mig nu framlagda förslaget avser inte riksdagens verk. Reformen torde t. v. inte böra gälla universitetsområdet. I fråga om detta område bör det nämligen över-
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 49
vägas, om det kan finnas skäl att ge personalrepresentationen på styrelsenivå en särskild utformning bl. a. med hänsyn till resultatet av den pågående försöksverksamheten med nya former för samarbete mellan studerande, lärare och övrig personal.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen |
att godkänna de av mig förordade riktlinjerna för representation
för anställda i statliga myndigheters högsta beslutande organ.
8. Programbudgetering
Försöksverksamheten med programbudgcetering inleddes år 1968 efter ett flerårigt utredningsarbete. Insatser har därvid gjorts såväl vad gäller försvarsdepartementets verksamhetsområde som inom den civila delen av statsförvaltningen.
Redogörelser för utrednings- och försöksverksamheten har sedan år 1969 lämnats i bilaga 2, Gemensamma frågor, till statsverkspropositionen.
Inom försvarsdepartementets verksamhetsområde tillämpas enligt statsmakternas beslut (prop. 1970: 97, SU 1970: 203, rskr 1970: 420) fr.o.m. budgetåret 1972/73 ett nytt system för planering och budgetering. Huvudelementen i det nya systemet utgörs av perspektivplanering, systemplanering, programplanering och programbudgetering.
I det nya systemet följer plancring, budgetering och redovisning m. m. en indelning av försvaret och dess verksamhet i program och produktionsområden. Anslagen i riksstaten samt de s. k. uppdragen från Kungl. Maj:t till centrala myndigheter och mellan olika myndigheter är anpassade till denna indelning. Delvis nya regler tillämpas för rollfördelningen mellan olika nivåer, för ekonomiska relationer mellan myndigheterna och för redovisning av prestationer och kostnader.
Inom den civila delen av statsförvaltningen berörs numera närmare 30 myndigheter av arbetet med programbudgetering. Av dessa har 19 fått anslag anvisade i programtermer, nämligen fr. o. m. budgetåret 1970/71 statens bakteriologiska laboratorium, sjöfartsverket, statistiska centralbyrån, statskontoret, riksrevisionsverket, patent- och registreringsverket, lantmätcristyrelsen, rikets allmänna kartverk, statens provningsanstalt, statens skeppsprovningsanstalt, styrelsen för teknisk utveckling, fr. o. m. budgetåret 1971/72 vissa enheter inom polisväsendet, vissa enheter inom kriminalvården, Chalmers tekniska högskola, fr. o. m. budgetåret 1972/73 statens väg- och trafikinstitut, statens institut för företagsutveckling, arbetsmarknadsverket, konsumentverket samt
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor | 50
fr. o. m. innevarande budgetår teknisk utbildning och forskning vid högskolan i Linköping. Fr. o. m. nästa budgetår utvidgas verksamheten vid. högskolan i Linköping till att omfatta även viss filosofisk utbildning samt medicinsk utbildning och forskning.
Övergången till programbudgetering har inneburit en övergång från utgittsslagsinriktade till ändamålsinriktade anslag. Budgetering på myndighetsnivå sker på program. För varje program skall målen diskuteras och kostnaderna anges. Där så är möjligt skall även förväntade presta-' tioner anges. Försöken har också gällt myndigheternas interna styrsystem, främst rutiner för planering, löpande styrning, uppföljning och kontroll. Huvudsyftet med programbudgetcringen är att förbättra förutsättningarna att träffa mera medvetna val och därmed främja en bättre hushållning med knappa resurser.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar tillhör de myndigheter som ingår i försöksverksamheten med programbudgetering. Överstyrelsen har i samarbete med berörda myndigheter genomfört en studie rörande långsiktsplaneringen inom det ekonomiska försvaret, vilken överlämnats till Kungl. Maj:t. Med utgångspunkt i denna studie har Kungl. Maj:t meddelat anvisningar för försök med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvarct.
Statsmakterna har år 1973 fastställt principiella riktlinjer för verksamheten och organisationen .vid Sveriges geologiska undersökning (prop. 1973:41, NU 1973: 54, rskr 1973: 225). En särskild organisationskommitté har tillsatts med uppdrag att bl. a. utarbeta underlag så att medelsanvisning kan lämnas i programtermer fr. o. m. budgetåret 1974/75. Kommitténs förslag väntas i början av år 1974.
Kungl. Maj:t uppdrog den 1 oktober 1971 "åt riksrevisionsverket att med biträde av berörda myndigheter utvärdera försöksverksamheten rörande programbudegetering. Resultatet från de två första delrapporterna har tidigare redovisats för riksdagen (prop. 1972: 1 bil. 2, prop. 1973:1 bil. 2).
Riksrevisionsverket har nu avgett en tredje delrapport avseende utvärderingen, Riksrevisionsverket konstaterar i denna rapport, som bygger på studier vid ett fåtal myndigheter med sinsemellan olika lång erfarenhet av programbudgetering, att de iakttagelser och slutsatser verket redovisade förra året understryks. Undersökningarna visar enligt riksrevisionsverket bl. a. att underlaget för budgetdialogen mellan statsmakterna och myndigheterna har förbättrats, att måldiskussionerna i samband med budgetprocessen har ökat och att kostnadsmedvetandet har ökat. Riksrevisionsverket konstaterar å andra sidan bl. a. att en relevant resultatinformation ännu inte utvecklats och att planeringsaktiviteterna inte nämnvärt stimulerats.
Sammanfattningsvis framhåller riksrevisionsverket att programbudgeteringen synes innehålla lösningar på grundläggande styrproblem inom
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 51
offentlig förvaltning. Riksrevisionsverket anser att programbudgctidéerna bör spridas och i lämplig omfattning omsättas i formella styrsystem. .
Erfarenheterna från tillämpningen av programbudgetering på myndighetsnivå är alltså i stort positiva. Jag finner det därför naturligt att programbudgetcring efter utredning och prövning i varje särskilt fall införs vid ytterligare myndigheter. Jag torde i annat sammanhang få återkomma till Kungl. Maj:t med de förslag som kan föranledas härav.
Jag vill erinra om att försöksverksamheten hittills i första hand avsett programbudgetering på myndighetsnivå. Frågan hur budgeten skall göras till ett mer effektivt instrument på statsmaktsnivå, att fördela och styra samhällets resurser, har behandlats av budgetutredningen. Budgetutredningens förslag (SOU 1973: 43—46) rör bl.a. rollfördelningen i budgetarbetet, ändamålsindelning av budgeten, planering, beslutsunderlag i fråga om investeringar, förmögenhetsredovisning och kapitalkostnader samt anslagssystem. Betänkandet remissbehandlas f. n.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t beslutar att ge riksdagen till känna vad jag har anfört, |
Vad föredragandena sålunda med instämmande av statsrå-
dets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
Prop. 1974:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 52
Innehållsförteckning
Sid.
| 1. Den allmänna lönenivån för statsanställda m. m. | 1 |
| 2. Lönegradsplacering för vissa tjänster m. m. | 2 |
| 3. Samordning av statlig och privat pensionering | 3 |
| 4. Inrättande av tjänster | 4 |
| 5. Klassificering av statens fasta maskinanläggningar | 6 |
6. Fråga dels om en översyn av reglerna om neutralitet och skydds-
arbete, dels om en lagstiftning om myndighets verksamhet under
| arbetskonflikt | 9 |
| 7. Styrelserepresentation för anställda i statliga myndigheter | 25 |
| 8. Programbudgetering | 49 |
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 10974 730502
Bilaga 3 till statsverkspropositionen 1974 Prop. 1974: 1 Bilaga 3
Kungl. hov- och slottsstaterna
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFS- SON, ZACHRISSON, LEIJON.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler de frågor, som gäller utgifterna för budgetåret 1974/75 för kungl. hov- och slottsstaterna, och anför.
DRIFTBUDGETEN
Första huvudtiteln
A. KUNGL. HOVSTATEN
A 1. Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovbållning; Anslaget är för innevarande budgetår uppfört i riksstaten med 4975 000 kr. Med anledning av Hans Maj:t Konung Gustaf VI Adolfs frånfälle kommer vissa ändringar i hovstaternas organisation att genomföras, vilket medför att anslaget kan minskas något. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen .
att till Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhåll-
ning för budgetåret 1974/75 anvisa ett anslag av 4 500 000 kr.
A 2. Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten. Detta anslag är i riksstaten uppfört med 915 000 kr. Riksmarskalksämbetet har — i anslutning till en av husgerådskammaren gjord framställning — hemställt, att under anslaget för budgetåret 1974/75 anvisas 1 milj. kr. Härvid har medel beräknats för bi. a. ytterligare ett biträde och en amanuens samt för informations- och utställningsändamål.
Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bil. 3
Prop. 1974:1 Bilaga 3 Kungl. hov- och slottsstaterna 2
Departementschefen
Anslaget bör, med beaktande av till 29 20 höjt lönekostnadspålägg, beräknas till 940 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten för budgetåret 1974/75 anvisa ett anslag av 940 000 kr.
B. KUNGL, SLOTTSSTATEN
B1. De kungl. slotten: Administration 1972/73 Utgift 3 109 784 1973/74 Anslag 3 436 000 1974/75 Förslag 3 547 000
Under anslaget avlönas 65 lönegradsplacerade anställda, varav 29 i
park- och trädgårdsvård och 25 tillhörande vaktpersonalen. Härtill kom-
mer ett tiotal arvodister med uppdrag av deltids- eller bisysslekarak-
tär och viss övrig personal. Från anslaget bestrids vidare övergångsvis understöd till ett fåtal förmånstagare samt andra omkostnader än för uppvärmning och fastighetsunderhåll för de kungl. slotten.
Riksmarskalksämbetet hemställer, med anledning av en av ståthållarämbetena vid de kungl. slotten gjord framställning, att anslaget för nästa budgetår tas upp med 3 497 000 kr. Medelsbehovet påverkas i första hand av automatiska förändringar. Ämbetet redovisar vidare konsekvenserna av en minskning av anslaget med 5 Z6. Denna skulle i huvudsak komma att drabba parkvården, vilket vore olyckligt med hänsyn till att besöksfrekvensen ständigt stiger med ökat slitage på parkerna: som följd. Av följande sammanställning. framgår de förändringar i me- : delsanvisningarna för de olika slotten, som beräknats för nästa budgetår i jämförelse med de belopp, som anvisats 1973/74 enligt den av Kungl. Maj:t fastställda staten.
Enligt staten Enligt stat- . Ökning för 1973/74 = förslaget
för 1974/75
Stockholms slott | : 935 000 945 000 + 10 000 Drottningholms slott : 842 000 850 000 + 8000 . Ulriksdals slott +. 610 000. 614 000 o+ 4000 Haga slott | | 221 000 239 000 + 18 000 Gripsholms slott - :: 415000. . 430 000 . + 15 000 Strömsholms slott 107 000 . 111 000 : . + 4000 Rosersbergs slott 57 000 "57 000 vo Tullgarns slott oe "2 249 000: .. 251000. .:. :+ 2000 Summa 3 436 000 3 497 000 + 61 000 .
Prop. 1974:1 Bilaga 3 Kungl. hov- och slottsstaterna 3
Sammanfattningsvis kan förändringarna urider de olika posterna mel- Jan den fastställda staten för budgetåret 1973/74 och det framlagda statförslaget för budgetåret 1974/75 anges på följande sätt. |
Enligt staten Enligt stat- Förändring
| för 1973/74 = förslaget för 1974/75 | | | ||
| Avlöningar och arvoden | 2979300 = 30196006 ” —-+40300 | ||
| Understöd | : | 22900 - 21 000 | — 1900 ' |
| Lyse och vatten | 149 300 159 500 | + 10 200 | |
| Parkers underhåll | 259 500 268 300 | 4 8800 | |
| Trädgårdars underhåll | 147 800 153 000 | + 53200 | |
| Övriga omkostnader tes : 251000 257600 | + 6600. | ||
| Summa utgifter | | | 3 809 800 - 3 879 000 ': + 69200 | |
| Uppbördsmedel | 373 800 382 000 | + 8200 | |
| Summa nettoutgifter - | | 3.436 000 3 497 000 | + 61 000 |
Departementschefen
Med anledning av tronskiftet övervägs vissa förändringar av de kungl. slottens administration och användning. Eventuella förslag till förändringar i dispositionsrätten till de kungl. slotten torde senare få underställas riksdagen. Jag räknar t.v. inte med några förändringar i dessa avseenden.
Med beaktande av höjningen av lönekostnadspålägget och med godtagande av riksmarskalksämbetets förslag i övrigt hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till De kungl. slotten: Administration för budgetåret 1974/75
anvisa ett anslag av 3 547 000 kr.
B2. De kungl. slotten: Uppvärmning 1972/73 Utgift 905 365 1973/74 Anslag 1045 000 1974/75 Förslag 1 095 000
Från anslaget bestrids kostnader för löner till tio anställda — värmeskötare, reparatörer m. fl. — och för inköp av bränsle.
Riksmarskalksämbetet har på grundval av ståthållarämbetenas beräkningar hemställt om ett anslag för budgetåret 1974/75 av 1 095 000 kr. Ökningen är av automatisk karaktär. Riksmarskalksämbetet har vidare föreslagit att bränsledelen av anslaget med hänsyn till de starka prisstegringarna vid behov borde få överskridas med Kungl. Maj:ts medgivande.
Departementschefen
Med anledning av vad riksmarskalksämbetet anfört finner jag det lämpligt att anslaget omvandlas till förslagsanslag. Med godtagande av
Prop. 1974:1 Bilaga 3 Kungl. hov. och slottsstaterna 4
riksmarskalksämbetets förslag i övrigt hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till De kungl. slotten: Uppvärmning för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 1 095 000 kr.
Vid bifall till de av mig framställda förslagen kommer första huvudtitelns slutsumma för budgetåret 1974/75 att uppgå till 10 082 000 kr., vilket innebär en minskning i jämförelse med det för budgetåret 1973/74 anvisade beloppet med 289 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
Prop. 1974:1 Bilaga 3 Kungl. hov- och slottsstaterna Då
Register
A. Kungl. hovstaten Sid. kr. 1 Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning 4 500 000 1 Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga
inventarier i de kungl. slotten 940 000
Summa för kungl. hovstaten 5 440 000
B. Kungl, slottsstaten 2 De kungl. slotten: Administration 3 547 000 3 De kungl. slotten: Uppvärmning 1095 000
Summa för kungl. slottsstaten 4 642 000
Totalt för kungl. hov- och slottsstaterna 10 082 000
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 730503
Bilaga 4 till statsverkspropositionen 1974 - Prop. 1974: 1 Bilaga 4
Justitiedepartementet
ÖVERSIKT
Till justitiedepartementet hör bl. a. polis- och åklagarväsendet, de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna, kriminalvården, hyresnämnderna och arrendenämnderna samt rättshjäipsnämnderna och de allmänna advokatbyråerna. Departementet svarar också för beredning av lagstiltningsärenden på ett flertal områden av samhälls-
livet.
En rad lagstiftningsförslag torde komma att lämnas till vårriksdagen, bl. a. förslag till ny firmalag, lagstiftning om sänkning av myndighetsåldern, inkassolag, lag om inrikes vägtransport, lagstiftning om nya ersättningsregler i vattenlagen, lagstiftning om ersättning för obefogade frihetsinskränkningar och lagstiftning om kriminalvård i anstalt.
Utgilterna inom justitiedepartementets område beriknas under budgetåret 1974/75 komma att öka med 240 milj. kr. Därmed omsluter verksamheten 2 931,1 milj. kr.
Antalet tjänster inom justitiedepartementets område ökar med sammanlagt 985.
Framtidsstudier
Sekretariatet för framtidsstudier som är knutet till statsrådsberedningen får i uppdrag att genomföra tre efter fyra olika projekt av framtidsstudier inom en kostnadsram av 2 milj. kr. Till sekretariatet knyts en parlamentariskt sammansatt grupp för kontakt och information.
För långsiktsmotiverad grundforskning föreslås 2 milj. kr. Grundforskningen skall planeras i samråd med forskningsråden.
Samhällets åtgärder mot brott | |
Brottsligheten är ett allvarligt samhällsproblem. Många faktorer medverkar till att så är förhållandet. Kampen mot brottsligheten måste föras på bred front. Det för kort tid sedan tillsatta brottsförebyggande rådet — som tills vidare arbetar som en kommitté har tillkommit för att, närmast under Kungl. Maj:t, samordna samhällets och enskildas insatser mot brott. Rådet skall cckså verka för att såväl samhältets egna organ söm enskilda medborgare, politiska organisationer, fackföreningar, arbetsgivaro m, fl. aktiveras i kampen mot brottsligheten.
Åtgärderna mot brott kan indelas på olika sätt beroende på syftet med indelningen. Sett från resursfördelningssynpunkt är följande indelning I sex grupper tänkbar. — 1 Förebyggande åtgärder — 2 Övervakande åtgärder 1 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 4
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 2
— 3 Brottsutredning och andra åtgärder i brottmålsförfarandet — 4 Verkställandet av påföljder — 5 Rehabiliterande åtgärder ' — 6 Forskning och utveckling.
De förebyggande åtgärderna är riktade mot personer som inte är föremål för rättsväsendets åtgärder på grund av brott. De omfattar även sådana åtgärder som är avsedda att förbättra miljön i samhället i förebyggande syfte. Åtgärder av här avsett slag ankommer främst på andra än rättsväsendets myndigheter, bl. a. skolväsendet och socialvårds- och arbetsmarknadsmyndigheterna. Enskilda, företag och organisationer gör också betydelsefulla förebyggande insatser.
Den andra gruppen avser den övervakning av regelefterlevnaden som syftar till att dels förhindra brott, dels upptäcka brott. Hit hör polisens övervakande verksamhet. Gruppen omfattar även exempelvis tull- och beskattningsmyndigheternas kontroll av att straffsanktionerade bestämmelser inom deras resp. verksamhetsområden efterlevs.
Till den tredje gruppen hör de åtgärder som krävs för att utreda brott och för att fatta beslut om reaktion mot brott, dvs. åtgärder i förfarandet från brottsanmälan t.o.m. domstols dom eller annat slutligt : beslut av domstol, åklagare eller polis.
Den fjärde gruppen avser de åtgärder som krävs för verkställighet av skilda påföljder, exempelvis frihetsstraff, skyddstillsyn och böter. Åtgärder av detta slag hör hemma i kriminalvården. Även andra organ har uppgifter på området, t. ex. exekutionsväsendet.
Till den femte gruppen hör de åtgärder som syftar till att ge personer som begått brott bättre. förutsättningar till anpassning i samhället. Åtgärder av detta slag vidtas av kriminalvårdsmyndigheterna men även av organ inom socialvårds-, arbetsmarknads- och utbildningsområdena.
Den sjätte gruppen avser forskning och utveckling som är direkt målinriktad mot problem som rör åtgärder mot brott.
Samhället satsar stora belopp på åtgärder i brottsbekämpande syfte. Det är dock inte möjligt att presentera någon beräkning av de totala kostnaderna för samhällets åtgärder mot brott.
Kostnaderna för sådana åtgärder inom polis- och åklagarväsendet, de allmänna domstolarna och kriminalvården har emellertid beräknats. De har fördelats på nämnda åtgärdsgrupper. I vissa fall har schabloner använts eftersom beräkningsunderlaget är osäkert.
All polisverksamhet utom den som har samband med tillståndsgivning, passärenden och andra uppgifter av servicekaraktär kan ses som ett led i samhällets åtgärder mot brott. Hit hör också åklagarväsendets och kriminalvårdens funktioner liksom den del av domstolsväsendets verksamhet som rör brottmål. Den del av anslagen inom rättsväsendet som är avsedd för åtgärder mot brott uppgår till ca 1,9 miljarder kr. för budgetåret 1973/74. I figur 1 är detta belopp fördelat på åtgärdsgrupper. Beloppet omfattar inte medel som förbrukas inom departementet och statliga kommittéer eller kostnader som belastar kapitalbudgceten.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 3
Förebyggande
åtgärder
| 18 milj kr.
Övervakning av
regelefterlevnaden
795 milj kr.
Rehabiliterande
åtgärder
146 milj kr. Brottsutredning
och andra åtgärder
i brottmålsförfarandet
Verkställandet av 684 milj kr.
påföljder
264 milj kr.
Forskning och i utveckling
1,8 milj kr. Figur 1. Anslagen för rättsväsendets åtgärder mot brott budgetåret 1973/74 fördelade på åtgärdsgrupper |
De medel på andra huvudtitelns driftbudget för budgetåret 1973/74 vilka här inte hänförts till samhällets åtgärder mot brott uppgår till 616,3 milj. kr. Anslagen till rättsväsendet på kapitalbudgeten uppgår till 166,4 milj. kr. för budgetåret 1973/74.
Som framgår av figur 1 uppgår kostnaderna för de förebyggande åtgärderna till 18 milj. kr. Största posten utgör kostnaderna för polisens undervisning i skolorna i lag och rätt samt i trafik.
Övervakningen av regelefterlevnaden avser polisens övervakningsverksamhet och beräknas till 795 milj. kr.
Det redovisade beloppet för brottsutredning och andra åtgärder i brottmålsförfarandet omfattar åtgärder inom polis- och åklagarväsendet samt domstolarna. Av beloppet, 684 milj. kr., faller 88 milj. kr. på åklagarväsendet och 148 milj. kr. på domstolsväsendet.
Kriminalvården svarar för de kostnader som i figuren redovisats som verkställandet av påföljder och rehabiliterande åtgärder. Veorkställandet av påföljder omfattar främst kostnader för förplägnad, bekläd-
Prop. 1974: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 4
nad, bevakning samt arvoden till övervakare och uppgår till 264 milj. kr. De rehabiliterande åtgärderna omfattar i den i figur 1 redovisade beräkningen dels arbetsvård, industriellt arbete, fritidssysselsättning och andra allmänna behandlingsåtgärder, dels yrkesutbildning, bostads- och arbetsanskaffning och andra åtgärder som är direkt inriktade på den dömdes anpassning i det enskilda fallet.
Forskning och utveckling inom rättsväsendet beräknas till sammanlagt 1.8 milj. kr. Av detta belopp avser omkring 1 milj. kr. polisväsendet och 0,8 milj. kr. kriminalvården. Polisväsendets kostnader gäller kriminalteknisk forskning samt utveckling av nya metoder och tekniska hjälpmedel och kriminalvårdens kostnader främst forskning och utveckling på behandlingsområdet. I beloppet ingår inte den forskning och utveckling som är knuten till kommittéer inom departementet.
De anslag under budgetåret 1973/74 som avser rättsväsendets åtgärder mot brott har fördelats på polis- och åklagarväsendet, domstolarna och kriminalvården på sätt figur 2 visar.
Polisväsendet
1 262 milj kr.
Kriminalvården
411 milj kr.
C Åklagarväsendet
88 milj kr.
. Domstolsväsendet
148 milj kr.
Figur 2. Anslagen för rättsväsendets åtgärder mot brott budgetåret 1973/74 fördelade på verksamhetsgrenar
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 5
Det är angeläget att samhället ökar sina insatser mot brottsligheten. Som tidigare framhållits kan detta ske på många olika sätt.
Insatser som indirekt har betydelse för att hindra brottslighet föreslås ske på många områden. Av förslagen under andra huvudtitlar i årets statsverksproposition kan särskilt nämnas stödet till idrotten. Ökade insatser föreslås också i kampen mot narkotikamissbruket.
Även under andra huvudtitlar kommer att föreslås åtgärder som har dirckt betydelse för att hindra brottsligheten. Sålunda förutsätts riksskatteverket och länsstyrelserna få förstärkta resurser för kontroll och revision på skatteområdet, med särskild tyngdpunkt på mervärdeskatten.
Rättsväsendet föreslås få 176 milj. kr. mer än för innevarande budgetår för åtgärder mot brott. Även om en stor del av detta belopp beräknas gå åt till kostnadsökningar, bereds härigenom utrymme för ökade insatser. Polisen får ytterligare resurser för främst övervaknings- och utredningsverksamhet. En ökad satsning sker även på kriminalvården samt forskning och utveckling. Hur den föreslagna budgeten fördelar sig på grupper av åtgärder framgår av nedanstående tabell.
Budgetåret 1973/74 Budgetåret 1974/75
1 000-tal kr: 94 1 000-tal kr 2, 3
Förebyggande åtgärder 18 100 1,0 19 800 0,9 7,2 Övervakning av regelefter-
levnaden 794 600 41,6 860 700 41,3 8,3 Brottsutredning och andra åt-
gärder i brottmålsförfarandet 684 200 35,9 740 900 35,5 - Verkställandet av påföljder 263 900 13,8 294 800 14,2 11,7 Rehabiliterande åtgärder 145 800 7,6 163 900 7,9 12,4 Forskning och utveckling 1 800 0,1 4 600 0,2 155,6 Rättsväsendets åtgärder mot
brott 1908 400: 100,0 2084700: 100,0 —
1 Inkluderar anslag med anledning av propositionerna 1973: 1, 1973:37 och 1973: 115.
2 Procentuell ökning mellan budgetåren inom resp. grupp av åtgärder.
3 Avser kostnader som belastar driftbudgeten med undantag av kostnader för ustitiedepartementet och statliga kommittéer.
I detta sammanhang bör framhållas att en fortlöpande rationalisering pågår inom rättsväsendet. Som ett led i detta arbete fortsätter uppbyggnaden av rättsväsendets informationssystem (RID, som baseras på automatisk databehandling av framför allt data inom brottmålsförfarandet och kriminalvården. Praktiska försök med programbudgetering pågår inom polisväsendet och kriminalvården. Även i övrigt pågår ett omfattande arbete i syfte att effektivisera och förenkla de rättsvårdande organens arbete.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 6
Brottsförebyggande rådet
I kampen mot brottsligheten är det väsentligt att tillvarata alla möjligheter till samarbete mellan olika sociala myndigheter och organ, arbetsmarknadens företrädare, skolan och rättsvården. Också enskildas, företags och organisationers insatser mot brott är mycket väsentliga.
I syfte att förbättra samordningen av insatserna mot brott föreslås att kommittén brottsförebyggande rådet den 1 juli 1974 omvandlas till en fristående myndighet direkt under Kungl. Maj:t. Rådet skall enligt förslaget ha samordnande och rådgivande uppgifter och ledas av en styrelse med bl. a. företrädare för de i riksdagen representerade partierna, arbetsmarknaden, kommunerna, landstingen, försäkringsbolagen och forskningen. Rådets kansli skall bestå av en allmän utredningsenhet och
en utvecklingsenhet. | -
För brottsförebyggande rådets verksamhet föreslås 3,7 milj. kr.
Polisväsendet
Utgifterna inom polisväsendets område beräknas komma att öka med 133,9 milj. kr. till 1 689,5 milj. kr. .
Statsmakternas beslut i anledning av propositionen 1973: 115 med förslag till åtgärder för att bekämpa brottsligheten och förbättra den allmänna ordningen har därvid följts. Medel beräknas för sammanlagt 564 tjänster, varav 402 polismanstjänster. Av polismanstjänsterna avses bl. a. 185 för övervakningsverksamhet och 110 för spanings- och. utredningsverksamhet. Förslagen möjliggör en ökad patrullering till fots och en utbyggnad av kvarterspolisorganisationen.
Förutom utbyten av motorfordon och annan utrustning för att hålla denna vid oförändrad standard beräknas medel för vissa ytterligare förbättringar av polisens utrustning.
Åklagarväsendet
Medel beräknas för fem nya åklagartjänster. Två av dessa tjänster skall användas för utredning av komplicerade förmögenhetsbrott, främst skatte- och bedrägeribrott.
Domstolsväsendet
Balansen av skattemål vid kammarrätterna kräver förstärkningar. Kammarrätten i Göteborg, som har sex avdelningar, föreslås utökad med ytterligare en avdelning. Kammarrätten i Stockholm har nio avdelningar varav två är förlagda till Sundsvall. Även denna kammarrätt behöver ökas ut. Det föreslås därför att ytterligare en avdelning inrättas i Sundsvall samt att organisationen i Sundsvall bryts ut från kammarrätten i Stockholm och ombildas till en självständig kammarrätt.
Under de senaste tre-fyra åren har måltillströmningen till hovrät-
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 7
terna ökat kraftigt. Med anledning härav föreslås viss förstärkning för vissa hovrätter. Tingsrätterna, vilkas antal f.n. är 101, behöver tillföras ytterligare personal huvudsakligen på grund av ökat antal ärenden vid inskrivningsmyndigheterna. |
Rättshjälp Reformen om samhällets rättshjälp trädde i kraft den 1 juli 1973. I propositionen med förslag till organisation av samhällets rättshjälp (prop. 1973: 74, JuU 1973: 19, rskr 1973: 169) har lämnats en redogörelse för myndigheterna inom rättshjälpsområdet. Redan under den korta tid som förflutit sedan reformen genomfördes har det visat sig. att antalet ärenden om rättshjälp väsentligt överstiger det antal som beräknats. En väsentlig utökning av personalorganisationen vid rättshjälpsnämnderna föreslås.
Kriminalvården Antalet platser på fångvårdsanstalterna är f.n. 5 248. Medelbeläggningen har under år 1973 varit 4 558. Den högsta beläggningen under år 1973 registrerades den 1 mars, då antalet intagna var 5 251. Under budgetåret 1973/74 tillkommer en frigångsavdelning i Linköping med tio platser för ungdomsfängelseelever vid ungdomsanstalten Roxtuna. Ett nytt frigångshem med 20 platser beräknas tas i bruk i Sundsvall under budgetåret 1974/75. En övergång till det av statsmakterna beslutade nya regionala systemet inom kriminalvården kommer att påbörjas under budgetåret 1974/75. Under budgetåret 1974/75 kommer fångvårdsanstalten Karlstad att öppnas som lokalanstalt med 40 platser. Nya allmänna häkten tillförs organisationen i Jönköping, Kalmar, Uppsala och Stockholm. En ny lokalanstalt föreslås bli uppförd i Helsingborg. Utbyggnaden av hälsooch sjukvården på fångvårdsanstalterna fortsätter. Frivårdsfallen som den 1 oktober 1972 uppgick till 23 225 utgjorde 23 339 vid samma tidpunkt år 1973. Frivården tillförs under budgetåret 1974/75 ytterligare omkring 90 tjänster. Lunds skyddskonsulentdistrikt delas i två distrikt den 1 januari 1975. Expeditionen i det nya distriktet avses bli förlagd till Ystad. Personalens arbetsuppgifter vid kriminalvårdens anstalter är föremål för översyn av en särskilt tillkallad sakkunnig. Likaledes har en sakkunnig tillkallats för att utreda övervakningsnämndernas och de centrala nämndernas uppgifter och organisation. De framtida indelningsoch arbetsformerna inom frivårdsdistrikten i Stockholm, Göteborg och Malmö utreds särskilt. Den 2 november 1973 tillkallades en sakkunnig med uppdrag att utreda behovet av häktes- och arrestplatser i Stockholms, Uppsala och Södermanlands län.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 8
Sammanfattning
Förändringarna inom justitiedepartementets område i förhållande till riksstaten för budgetåret 1973/74 framgår av följande sammanställning. Anslagens fördelning på olika avsnitt har för budgetåret 1973/74 justerats för att motsvara riksstatsförslaget för 1974/75. Beloppen anges i
milj. kr.
Anvisat Förslag Förändring
1973/74 1974/75 DRIFTBUDGETEN | Andra huvudtiteln
| A. Justitiedepartementet m. m. | 37,3 | 44,2 + 6,9 | |
| B. Polisväsendet | 1 468,5 | 1 614,5 | + 146,0 |
| C. Åklagarväsendet | 87,7 | 93,7 + 6,0 | |
| D. Domstolsväsendet m. m. | 390,3 | 414,1 | + 23,8 |
| E. Rättshjälp m. m. | 83,1 | 85,1 | + 2,0. |
| FE. Kriminalvården | 410,5 | 459,0 + 48,5 | |
| G. Diverse | 47,3 | 40,8 — 6,5 | |
| Summa för driftbudgeten 2 524,7 2 751,4 + 226,7 | |||
| KAPITALBUDGETEN | | |
Statens affärsverksfonder
(Domänverket) Förvärv av jorbruksfastigheter
för kriminalvården — — —
Statens allmänna fastighetsfond
Polishus m.m, 87,0 75,0 — 12,0
Byggnadsarbeten för domstols-
väsendet 8,0 17,0 + 9,0 Vissa byggnadsarbeten för kriminal-
vården 8,4 17,7 + 9,3 Nybyggnad i kvarteret Kronoberg
i Stockholm 63,0 70,0 + 7,0
Summa för kapitalbudgeten 166,4 179,7 + 13,33
Totalt för justitiedepartementet 2 691,1 2 931,1 + 240,0
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet NS 9
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 4 ianuari 1974. |
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFS- SON, ZACHRISSON, LEIJON.
Chefen för justitiedepartementiet, statsrådet Geijer, och statsrådet Lidbom anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1974/75 inom justitiedepartementets verksamhetsområde. Härvid anmäler statsrådet Lidbom den på driftbudgeten under punkten A 13 upptagna frågan och departementschefen övriga frågor. Föredragandena anför.
DRIFTBUDGETEN = Andra huvudtiteln
A JUSTITIEDEPARTEMENTET M. M. A 1. Statsrådsberedningen 1972/73 Utgift 3 301 808 1973/74 Anslag 3 900 000 1974/75 Förslag 4033 000
1973/74 Beräknad änd-
ring 1974/75
Dep. chefen
Personal
| Handläggande personal | 21 | — |
| Övrig personal | 20 41 | — — |
Anslag
| Lönekostnader | 3 667 000 | + 100 000 | |
| Sjukvård | 6 000 | — 26 000 | |
| Reseersättningar | 50 000 | + 10000 | |
| Därav utrikes resor | (16 000) | (— | |
| Expenser | 148 000 | + 29 000 | |
| Representationsbidrag | 29 000 3 900 000 | + 133 000 | — |
1 Medlen beräknas under det under sjunde huvudtiteln upptagna anslaget Gemensamma ändamäl för statsdepartementen.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 10
Jag beräknar medel för löne- och prisomräkning med 133 000 kr., varav 87 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 4 033 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Statsrådsberedningen för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 4 033 000 kr. |
A 2. Justitiedepartementet 1972/73 Utgift 11 755 448 1973/74 Anslag 14 140 000 1974/75 Förslag 14 666 000
1973/74 Beräknad änd-
ring 1974/75 Dep.chefen Personal
| Handläggande personal | 82 . | oo |
| vrig personal | 72 154 | — . — |
Anslag
| Lönekostnader | 12 904 000 | + 352 000 | |
| Sjukvård | 40 000 | — 140 000 | |
| Reseersättningar | 300 000 | — | |
| Därav utrikes resor | (110 000) | (—) | |
| Expenser | 896 000 14 140 000 | + 214000 + 526 000 |
2 Medlen beräknas under det under sjunde huvudtiteln upptagna anslaget Gemensamma ändamål för statsdepartementen.
Kungl. Maj:t har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1965: 65 s. 19, SU 1965: 105, rskr 1963: 295) den 1 juli 1973 inrättat en tjänst för kansliråd i Cr 1 som chef för en ny förvaltningsenhet.
Jag beräknar medel för löne- och prisomräkning med 326 000 kr., varav 308 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 14 666 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Justitiedepartementet för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 14 666 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 11
A 3. Kommittéer m. m.
1972/73 Utgift 9 172158 Reservation 3 337 577 1973/74 Anslag 11 000 000 1974/75 Förslag 9 500 000
Ett antal nya utredningar har tillsatts under år 1973, nämligen brottskommissionen, utredningen angående inrättandet av ett centralt råd för samordning av samhällets insatser mot brott, delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor, steriliseringsutredningen, sekretariatet för framtidsstudier!, värmeanläggningsutredningen, hyresprocesskommittén, produktansvarskommittén, utredningen om suveränitetsholmarna i Torne, Muonio och Könkämä älvar, hemförsäljningskommittén, utredningen om eventuell reformering av det ekonomiska sanktionssystemet inom straffrätten, utredningen angående indelningsfrågor och arbetsformer inom kriminalvårdens frivårdsdistrikt i Stockholm, Göteborg och Malmö, utredningen om arbetsbelastningen i tingsrätterna, brottsförebyggande rådet, övervakningsnämndutredningen, utredningen angående åtgärder för att minska personalomsättningen inom polisväsendet, sakkunniga för utredning om utländska övertaganden av svenska företag, utredningen om behovet av häktes- och arrestplatser inom Stockholm, Södermanlands och Uppsala län m. m., 1973 års frioch rättighetsutredning, utredningen om personalens arbetsuppgifter vid kriminalvårdens anstalter, utredningen om organisationen av den centrala förvaltningsmyndigheten för domstolsväsendet m. m., energirådet och energipolitiska delegationen.
Flera kommittéer med omfattande uppdrag fortsätter sin verksamhet, bl. a. köplagsutredningen, integritetsskyddskommittén, mutansvarskommittén, samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet, 1968 års brottsmålsutredning, vattenlagsutredningen, offentlighets- och sckretess- Jagstiftningskommittén, familjelagssakkunniga, kommittén för kriminologisk behandlingsforskning, massmedieutredningen, nordiska upphovsrättskommittén, åtalsrättskommittén, kreditköpkommittén, konkurslagskommittén, 1971 års utredning om behandling av psykiskt avvikande, sexualbrottsutredningen, konsumenttjänstutredningen, 1972 års domarutredning, utredningen angående företagsinteckning och domkretsutredningen för Stockholms län.
Under år 1973 har följande utredningar slutfört sina uppdrag, nämligen 1956 års klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar, samarbetsorganet för åtgärder mot ungdomsbrottsligheten, förpassningsutredningen, tillsynsutredningen, kreditupplysningsutredningen, utredningen angående polisen i Stockholm, utredningen om Överinstans till fastighetsdomstol, brottskommissionen, utredningen om ett centralt råd för
samordning av samhällets insatser mot brott och 1971 års utredning om
bokföringslagstiftningen.
2 Jfr anslaget A 13. Framtidsstudier.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet .. 12
Jag beräknar högst 1,2 milj. kr. under anslaget för fortsatt utredning om ett enhetligt och samordnat informationssystem för rättsväsendet
(RID. | | i
Med hänvisning till den beräknade reservationen vid utgången av innevarande budgetår beräknar jag medelsbehovet till 9,5 milj. kr. för budgetåret 1974/75. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett re-
servationsanslag av 9 500 000 kr.
A 4. Extra utgifter 1972/73 Utgift 676 540 Reservation 264 921 1973/74 Anslag 800 000 1974/75 Förslag 700 000
Med hänvisning till den beräknade reservationen vid utgången av innevarande budgetår beräknar jag medelsbehovet till 700 000 kr. för budgetåret 1974/75. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1974/75 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 700 000 kr.
A 5. Information om lagstiftning m. m. 1973/74 Anslag 1250 000 1974/75 Förslag 820 000
Anslagsbehovet för budgetåret 1974/75 beräknar jag till 820 000 kr. med hänsyn till att jag under anslaget A 12. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader beräknar 430 000 kr. för Brottsförebyggande rådets informationsverksamhet. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Information om lagstiftning m. m. för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 820 000 kr.
A 6. Efterutbildning inom justitiedepartementets verksamhetsområde 1972/73 Utgift 266 146 Reservation 225 290 1973/74 Anslag 500 000 1974/75 Förslag 400 000
Från anslaget bestrids kostnader för kurser och annan upplysningsverksamhet för personal inom justitiedepartementets verksamhetsområde.
Med hänvisning till den reservation som finns beräknar jag medelsbehovet till 400 000 kr. för budgetåret 1974/75. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Efterutbildning inom justitiedepartementets verksamhets-
område för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av
400 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet = - 13
A 7. Svensk författningssamling 1972/73 Utgift 1598 293 1973/74 Anslag 1900 000 1974/75 Förslag 2050 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för bl. a. tryckning av Svensk författningssamling.
Anslaget bör med hänsyn till kostnadsutvecklingen räknas upp med 150 000 kr. Jag hemställer i enlighet härmed att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen .
att till Svensk författningssamling för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 2 050 000 kr.
A 8. Justitiekanslern 1972/73 Utgift 1146 106 1973/74 Anslag 1220 000 1974/75 Förslag 1 268 000
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
JK Dep.chefen Personal
| Handläggande personal | 8 | oo | — |
| Övrig personal | 3 u | — — | — — |
Anslag
| Lönekostnader | 1111 100 + 32 000 + 32 000 | ||
| Sjukvård | 1700 | — | -— |
| Reseersättningar | 10 000 | — | — |
| Lokalkostnader | 73 100 + 700 + 700 | ||
| Expenser | 24 100 + 15300 + 15300 |
1220 000 + 48 000 + 48 000
JK
1. Löne- och prisomräkning m. m. 37 000 kr., varav 27 000 kr. avser höjt Jönekostnadspålägg.
2. I 0-alternativet förordar JK att en tjänst som extra föredragande dras in (— 109 600 kr.) och ersätts med tillfälliga extra föredragande (+-48 000 kr.). Detta skulle medföra att JK:s möjligheter att företa inspektionsresor och ta upp ärenden på eget initiativ minskar i avsevärd grad samt att antalet balanserade ärenden ökar.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1 268 000 kr.
Prop. 1974: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 14
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Justitiekanslern för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslags-
anslag av 1 268 000 kr.
A 9. Fideikommissnämnden 1972/73 Utgift 210 703 Reservation 58 629 1973/74 Anslag 270 000 1974/75 Förslag 263 000
Fideikommissnämnden handlägger ärenden enligt lagen om avveckling av fideikommiss och permutationslagen. Nämnden består av ord-
förande och fyra andra ledamöter. För nämndens kansli finns en kansli-
chef.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Nämnden Dep.chefen Personal
| Handläggande personal | 1 | -— | — |
| Övrig personal | 1 2 . - | - | — = |
Anslag
| Lönekostnader | 230 000 | +6 000 | — | ||
| Sjukvård | 1200 | — | — | ||
| Reseersättningar | 20 000 | = | —7 000 | ||
| Lokalkostnader | 7 000 | — | — | ||
| Expenser | 11 800 270 000 | +6 000 | — | —7 000 | — |
Fideikommissnämnden
1. Löneomräkning 6 000 kr. avseende höjt lönekostnadspålägg.
2. I 0-alternativet förordar fideikommissnämnden en minskning av posten till reseersättningar och expenser (— 13 000 kr.). Departementschefen
I samband med tillkomsten av permutationslagen (1972: 205) den 1 juli 1972 omorganiserades fideikommissnämnden. I samband därmed ändrades nämndens instruktion (1963: 586, ändrad 1972: 397). Ändringen förutsätter att det finns en tjänst för chef för nämndens kansli. Funktionen som kanslichef uppehålls f.n. genom att en arvodestjänst är inrättad, Jag anser att en extraordinarie tjänst för kanslichef nu bör inrättas vid nämnden i stället för arvodestjänsten.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 263 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en tjänst för kanslichef
i Ce 1 vid fideikommissnämnden,
2. till Fideikommissnämnden för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 263 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 15
A 10. Datainspektionen 1973/74 Anslag 2 000 000 1974/75 Förslag 2776 000
Datainspektionen, som inrättades den 1 juli 1973, har som central förvaltningsmyndighet till uppgift att pröva frågor om tillstånd och utöva tillsyn enligt datalagen (1973: 289).
Datainspektionen leds av en styrelse. Chef för inspektionen är en generaldirektör. Inom inspektionen finns en tillstånds- och en tillsynsenhet samt ett sekretariat.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Data- Dep.chefen
inspektionen Personal
| Handläggande personal | 15 | + 9 | + 1 | |
| Övrig personal | 6 2 | + 1 +10 | + 1 + 2 | |
| Anslag | . | |||
| I. Tillståndsverksamhet | 925 000 +1395 000 + 9270 000 | |||
| 2. Tillsynsverksamhet | 800 000 — 16000 — 44000 | |||
| 3. Information | 275 000 — 150 000 — 150 000 - |
2000000 — —+1229000 + 776 000
Datainspektionen
Eftersom datainspektionen endast varit i funktion sedan den 1 juli 1973 saknas erfarenhetsunderlag för planeringen av datainspektionens verksamhet. Denna planering påverkas på ett avgörande sätt av den ingående balans av tillståndsärenden, vars storlek — på grund av datalagens övergångsbestämmelser — inte blir känd förrän den 31 december 1974. Inspektionen räknar emellertid med att antalet tillståndspliktiga datasystem kommer att röra sig om ca 5 000. Antalet tillståndspliktiga personregister är sannolikt väsentligt högre. Ett väsentligt mål för inspek- ' tionens verksamhet under de första åren är självfallet att dessa tillståndsärenden avarbetas under inte alltför lång tid.
Programmet tillståndsverksamhet
Programmet tillståndsverksamhet, som innefattar en omfattande rådgivningsverksamhet, kan fördelas på tre typer av ärenden, nämligen komplicerade offentliga datasystem vilka till största delen är statliga, enkla rutinbetonade personregister och mera svårbedömda personregister.
De komplicerade offentliga systemen utgörs av register som inrättas enligt beslut av Kungl. Maj:t eller riksdagen. Tillstånd krävs ej för dem men datainspektionen skall före statsmakternas beslut avge yttrande över dessa register. Därvid skall en bedömning ske enligt samma grunder som vid prövning av tillståndsärenden. Datainspektionen får sedan
Prop. 1974: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet . . 16
anmälan gjorts också i dessa fall meddela föreskrifter i den mån statsmakterna inte meddelat föreskrifter i samma hänseende. Inspektionen har prioriterat denna verksamhet.
Datainspektionen räknar med att ca 500 tillstånds- eller anmälningsärenden skall kunna avgöras under budgetåret 1973/74 inom ramen för anslaget.
Efterfrågan på tillståndsverksamhetens tjänster kommer självfallet att karakteriseras av varje sökandes önskan att få sitt ärende avgiort så snart som möjligt. Enligt övergångsbestämmelserna till datalagen får tillståndskrävande personregister, som tagits i drift före den 1 juli 1974 och för vilket tillstånd sökts före den 1 januari 1975, föras utan tillstånd till dess ansökningen slutligt prövats. Ändringar eller utvidgningar av registret kräver emellertid anmälan till datainspektionen. Sådan anmälan kan föranleda förtur i tillståndsprövningen. Ett stort antal anmälningar och förturer gör emellertid den tillsyn, som avses med förturssystemet, illusorisk.
Ca 1 500 datasystem antas innefatta sådana register som enligt datalagen visserligen kräver tillstånd men är av rutinkaraktär. Eftersom dessa ärenden enligt instruktionen för datainspektionen får avgöras utan föredragning, bedömer datainspektionen handläggningstiden för dem fill i genomsnitt en timme. En i jämförelse med övriga ärenden liten arbetsinsats möjliggör alltså en snabb avarbetning av dessa ärenden.
De återstående ca 3 000 mera svårbedömda datasystemen blir av skiftande svårighetsgrad. De kräver sannolikt ofta komplettering av ansökningen och samråd med sökanden. För handläggningen kommer van- Jigtvis att behövas en arbetsgrupp omfattande minst två av datainspektionens handläggande tjänstemän (t. ex. jurist/datatekniker). Det synes realistiskt att räkna med att inget tillståndsärende i denna grupp kräver kortare arbetsinsats än en timme för var och en av de berörda handläggarna och att de svåraste ärendena kan kräva upp till en veckas arbete eller i undantagsfall mer. Avarbetning av balansen under två år kräver tolv handläggare och under tre år åtta handläggare per år under avarbetningstiden.
Med hänsyn till vikten av allmänhetens förtroende för datainspektionens verksamhet anser inspektionen det viisentligt att ärendebalansen kan i huvudsak avverkas under två år.
Programmet tillsynsverksamhet
Tillsynsverksamheten kan uppdelas i dels ärenden som aktualiseras utifrån och dels initiativärenden.
Till de ärenden som aktualiseras från utomstående hör klagomål och förfrågningar från allmänheten, remisser från Kungl Maj:t och andra myndigheter samt underhandssamråd med myndigheter i offentiighetsoch sekretessfrågor som har samband med automatisk databehandling.
Initiativärendena kommer till största delen att utgöras av inspektioner.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 17
Datainspektionen saknar ännu underlag för att bedöma hur stort behovet av inspektioner kan bli. Inspektionerna synes böra angelägenhetsgraderas allteftersom datainspektionen får kännedom om vilka personregister som finns. I första hand torde inspektioner bli nödvändiga när genom massmedia uppmärksamheten riktats på vissa personregister som förs med hjälp av ADB. I övrigt bör inspektionerna inriktas främst på områden där integritetsfrågorna kan antas ha särskilt stor betydelse. Ambitionen behöver däremot inte vara att samtliga eller en viss andel av befintliga register blir inspekterade under de närmaste åren.
Programmet information
Programmet avser kostnader för information till registeransvariga och till allmänheten i frågor om automatisk databehandling av personuppgifter.
Information till de registeransvariga sker genom blanketter med anvisningar avseende anmälningar och tillståndsansökningar. Inspektionen har vidare för avsikt att så snart det blir möjligt informera om tillämpad praxis i integritetsfrågor till ledning för de registeransvariga.
Informationen till allmänheten har ivå ändamål. Det cna är att skapa kännedom om den automatiska databehandlingens faktiska innebörd samt dess fördelar från administrativ och ckonomisk synpunkt. Det andra ändamålet är att, mot bakgrund av sådan kännedom, upplysa allmänheten om vilka risker för integritetsintrång som föreligger och vilka möjligheter allmänheten har att skydda sig mot sådant intrång, bl. a. genom att vända sig till datainspektionen. I dessa frågor har inspektionen inlett det av Kungl. Maj:t förutsatta samarbetet med nämnden för samhällsinformation.
Datainspektionen räknar med ett anslagsbehov av 125 000 kr. för budgetåret 1974/75.
Departementschefen
Datainspektionen inrättades så sent som den 1 juli 1973 och är ännu i sitt uppbyggnadsskede. Antalet tillståndsärenden kan endast beräknas mycket ungefärligt. Det är därför cj möjligt att med någon nämnvärd grad av säkerhet bedöma inspektionens behov av resurser under budgetåret 1974/75. Fr.o.m. den 1 juli 1974 kommer datainspektionens arbetsuppgifter dessutom att utökas med tillstånds- och tillsynsärenden enligt kreditupplysningslagen (1973: 1173). Vilket arbete detta kommer att medföra för inspektionen är också svårt att förutse.
Kungl. Maj:t har i kungörelse den 28 december 1973 meddelat bestämmelser om avgifter för ansöknings- och anmälningsärenden hos datainspektionen. Den inkomst under budgetåret 1974/75 som dessa av- 2 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bilaga 4
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 18
gifter ger kan inte närmare beräknas. Inkomsten bör redovisas under en särskild post under anslaget.
Jag beräknar anslaget till 2 776 000 kr. och har beräknat medel för en handläggare och ett biträde för tillstånds- och tillsynsverksamhet enligt kreditupplysningslagen samt 300 000 kr. i konsultarvoden.
Tag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Datainspektionen för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsanslag av 2 776 000 kr.
A 11. Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader Nytt anslag (förslag) 1 550 000
Betänkandet Det brottsförebyggande rådet 1.1 Inledning
Genom beslut den 3 januari 1973 bemyndigades statsrådet och chefen för justitiedepartementet att tillkalla en sakkunnig för att lägga fram förslag till uppgifter för och organisation av ett centralt råd för samordning av samhällets insatser mot brott.
Utredningen! avlämnade den 25 april 1973 betänkandet (Ds Ju 1973: 6) Det brottsförebyggande rådet.
Efter remiss har yttrande över betänkandet avgetts av Svea hovrätt, riksåklagaren, rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, domstolsväsendets organisationsnämnd, socialstyrelsen, universitetskanslersämbetcet efter hörande av rektorsämbetena vid universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm, skolöverstyrelsen, statistiska centralbyrån, Svenska kommunförbundet, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation, Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska försäkringsbolags riksförbund och Folksam. Rektorsämbetena vid universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm har bifogat yttranden från de juridiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna vid resp. universitet. Yttranden har även inkommit från Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare och Svenska stöldskyddsföreningen.
1.2 Utredningens förslag
Utredningen föreslår att ett centralt råd för förebyggande av brott skall inrättas. Rådet skall enligt förslaget bli en fristående myndighet direkt under Kungl. Maj:t. Av budgetskäl är det inte möjligt att ge rådet denna ställning förrän den 1 juli 1974. Med hänsyn till det angelägna i att rådets arbete snarast kommer igång med väsentligen den uppläggning som föreslås för rådet, föreslog utredningen att en kommitté skulle
1 Expeditionschefen Ingvar Gullnäs:
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet "19
tillsättas redan den 1 juli 1973 med i huvudsak samma personsammänsättning och arbetsuppgifter som rådet.
Rådets verksamhet skall enligt förslaget i första hand ligga inom rättsväsendets område, dvs. mera direkt beröra frågor av betydelse för : polis- och åklagarväsendet, de allmänna domstolarna och kriminalvården. Det är emellertid lika viktigt att rådet samordnar dessa organs uppgifter med främst den verksamhet som bedrivs inom skolväsendet, socialvården och arbetsmarknadsorganen.
Rådet skall ha till uppgift att, närmast under Kungl. Maj:t, samordna samhällets och enskildas insatser mot brott. Rådet skall vidare genom utredningar och initiativ medverka i det kriminalpolitiska utvecklingsarbetet. När utredningen mot bakgrunden av dessa uppgifter kallar rådet för det brottsförebyggande rådet, har utredningen gett uttrycket brottslförebyggande en vidare mening än vad som tidigare varit vanligt, t. ex. 1 statsverkspropositionen 1973. Rådet bör däremot — i princip — inte ha några verkställande uppgifter. Rådet skall således ej överta verksamhet som nu bedrivs inom t. ex. polis- eller åklagarväsendet. I linje med ett förslag av brottskommissionen (se Ds Ju 1973: 5 avsnitt 10) bör rådet ha det övergripande ansvaret för näringslivets medverkan 1 det brottsförebyggande arbetet. Rådet kommer här att till viss del överta arbetsuppgifter som tidigare handlagts av rikspolisstyrelsen.
Som ett led i rådets utredningsarbete kan det finnas anledning för rådet att ta initiativ till och leda försöksverksamhet inom olika områden. En förutsättning för sådana försök bör emellertid vara att berörda myndigheter och organisationer förklarat sig vilja medverka i verksamheten eller att Kungl. Maj:t meddelat särskilt beslut om att rådet skall genomföra försöket. .
Enligt förslaget åligger det rådet särskilt att
följa och analysera brottsutvecklingen, informera om de förändringar som sker och göra prognoser om den framtida utvecklingen,
verka för att erfarenhet och rön från den forskning som bedrivs på kriminalitetens område förs ut till berörda myndigheter och allmänheten,
verka för att lagstiftningen inom rådets verksamhetsområde håller jämna steg med samhällsutvecklingen,
ägna särskild uppmärksamhet åt den internationella utvecklingen på kriminalpolitikens område,
samordna olika samhällsorgans insatser mot brott,
samverka med andra myndigheter och organisationer i syfte att åstadkomma en medverkan av alla i det brottsförebyggande arbetet,
lämna information om principerna för rättsväsendets uppbyggnad och uppgifter i ett demokratiskt samhälle.
Utredningen framhåller att-det måste ankomma på rådet att avväga verksamheten mellan de' olika intresseområdena. Något detaljerat för-. slag om de uppgifter som rådet lämpligen bör inleda sitt arbete med
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 20
läggs därför inte fram. Utredningen påpekar att det är nödvändigt för rådet att beakta även de förslag som läggs fram av kommittén för kriminologisk behandlingsforskning. Emellertid erinrar utredningen om att rådet i vissa avseenden förutsätts överta arbetsuppgifter som redan finns eller leda en samordning som redan inletts. Utredningen anser det således nödvändigt att rådet omedelbart tar upp frågorna om bekämpande av narkotikamissbruk och åtgärder mot ungdomsbrottslighet. Samarbetet mellan skola, polis och barnavård bör också vara en fråga som ges förtur. Det arbete som bedrivits inom samarbetsorganets mot ungdomsbrottslighet arbetsgrupp i ”lag och rätt” måste också följas upp av rådet. Det är vidare nödvändigt att rådet omedelbart övertar vissa av de uppgifter som utförts av arbetsgruppen för kriminalitetsprognoser. Överläggningarna med arbetsmarknadens organisationer i fråga om återanpassning av lagöverträdare bör också fortsättas av rådet. Bland de frågor, som enligt utredningens mening påkallar särskild uppmärksamhet, kan i övrigt nämnas den enskildes medverkan i det brottsförebyggande arbetet, alkoholen som brottsfaktor, olika överväganden beträffande polisens prioritering mellan olika arbetsområden och brottskategorier samt utrednings- och arbetsformer mot bakgrunden av samhällets syn på de olika arbetsuppgifternas inbördes betydelse och kravet på ett effektivt utnyttjande av samhällets resurser i kampen mot brottsligheten, information om straffade för att ändra allmänhetens attityder och samarbetet mellan socialnämnder och kriminalvård. Med hänsyn främst till rådets centrala roll i det kriminalpolitiska arbetet och till de samordningsuppgifter som åvilar rådet anser utredningen att detta bör vara en fristående myndighet och lyda direkt under Kungl. Maj:t. I direktiven för utredningen uttalades att rådet bör bestå av en beslutande grupp, som utgörs av ordförande och representanter för de politiska partierna samt för näringslivets organisationer och de fackliga organisationerna. Denna grupp borde till sitt förfogande ha arbetsgrupper med expertis från olika berörda samhällsområden, såsom polis, åklagare, domstolar, kriminalvård, skola, barna- och ungdomsvård, sjukvård, nykterhetsvård, planmyndigheter, arbetsmarknadsmyndigheter, kriminologisk forskning samt ungdomsorganisationer, försäkringsbolag och sammanslutningar av affärsidkare. Utredningen finner ej någon anledning att frångå de allmänna principer som förordas i direktiven. Rådet bör således ha en mycket bred representation och det politiska inslaget i ledningen bör vara starkt. De egentliga fackexperterna bör däremot nära knytas till rådet men inte ingå i styrelsen. Den allmänna ledningen för rådet bör enligt förslaget utövas av en styrelse. Styrelsen bör utses av Kungl. Maj:t samt ha den sammansättning som framgår av följande skiss.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 21
Styrelse (15 ledamöter) Ordförande Företrädare för justitie-, social- och utbildningsdepartementen Företrädare för de i riksdagen representerade politiska partierna (5 st) Landsorganisationen i Sverige Tjänstemännens centralorganisation Svenska arbetsgivareföreningen Svenska kommunförbundet Svenska landstingsförbundet Företrädare för försäkringsbolagen
Styrelsens uppgift skall vara att avgöra rådets inriktning i stort. Styrelsen bör således endast behandla större och mera principiella frågor. För det löpande arbetet vid rådet bör finnas ett verkställande utskott.
Den föreslagna sammansättningen av utskottet framgår av följande
skiss.
Verkställande utskott (3+3)
Ordförande
Två ledamöter av styrelsen
Två experter
Chefen för rådets kansli
Ordförande i det verkställande utskottet bör utses av Kungl. Maj:t. Rådets styrelse utser de två ledamöterna i utskottet. Utredningen anser att det är en fördel om ordföranden i rådet kan ägna sådan tid åt rådets
arbete, alt han också kan vara ordförande i verkställande utskottet.
Utredningen föreslår att företrädare för olika myndigheter samt för-
säkringsbolag knyts som experter till rådet. I fråga om rådets behov av ett vetenskapligt råd hänvisar utredningen emellertid till det förslag som läggs fram av kommittén för kriminologisk behandlingsforskning.
Experterna i rådet bör utses av Kungl. Maj:t. Av följande uppställning
framgår hur utredningen tänkt sig att rådets expertgrupp skall vara
sammansatt. Det kan finnas anledning för Kungl. Maj:t att utöver vad
som anges i uppställningen som expert kalla person med särskilda erfarenheter av brottsförebyggande arbetc.
Experter (c:a 15) Chefen för justitiedepartementets planerings- och budgetsckretariat Företrädare för inrikesdepartementet Företrädare för domstolsväsendet Generaldirektörerna för kriminalvårdsstyrelsen, skolöverstyrelsen och so-
cialstyrelsen Rikspolischefen Riksåklagaren Universitetskanslern Företrädare för statistiska centralbyrån Företrädare för bildningsorganisationerna Företrädare för folkrörelserna
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 22
Av direktiven framgår att till rådet vidare skall knytas representanter för ett stort antal organisationer och sammanslutningar samt sådana myndigheter som inte är dirckt engagerade i det brottsförebyggande arbetet. I direktiven kallas dessa representanter för experter. Utredningen anser emellertid att en viss skillnad bör göras mellan en grupp som ständigt berörs av rådets arbete och en annan grupp som endast mera allmänt eller i samband med arbete i viss arbetsgrupp har anledning att medverka i rådets arbete. Denna senare kontaktgrupp, som är mycket vidare, kallar utredningen samrådsgrupp. De personer som skall ingå i gruppen benämns kontaktmän. Rådets verkställande utskott bör efter förslag från berörd myndighet eller organisation utse kontaktman.
Samrådsgrupp med kontakimiän Exempel på lämpliga kontaktorgan Arbetsmarknadsstyrelsen, Bostadsstyrelsen, Generaltullstyrelsen, Institutet för social forskning, Statens invandrarverk, Statens planverk, Statens ungdomsråd, Sveriges Radio, Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation, Svenska journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen, Centerns ungdomsförbund, Folkpartiets ungdomsförbund, Kommunistisk ungdom, Moderata ungdomsförbundet, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, Föreningen Sveriges polismästare, Föreningen Sveriges skyddskonsulenter och skyddsassistenter, Förcningen Sveriges tingsrättsdomare, Föreningen Sveriges åklagare, Riksförbundet Hem och skola, Svenska polisförbundet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges socionomförbund, Handelskamrarna, Sveriges köpmannaförbund, Verdandi m. fl. nykterheisorganisationer.
Uppräkningen får ej anses uttämmande. Det måste ankomma på rådet att göra de kompletteringar som visar sig nödvändiga på grund av praktiska erfarenheter. Utredningen vill dock betona vikten av att rådet arbetar i kontakt med personer, som arbetar på fältet. Det är därför nödvändigt att inte enbart centralförvaltningarna bereds tillfälle att deltaga i rådets arbete. Det löpande arbetet i rådet skall huvudsakligen utföras i olika arbetsgrupper. Det verkställande utskottet skall i enlighet med de allmänna riktlinjer som styrelsen angett ge fasta direktiv för arbetsgruppernas arbete. Varje arbetsgrupp skall emellertid inom ramen för givna direktiv självständigt avge sina förslag och rekommendationer. Det blir sedan verkställande utskottets och styrelsens uppgift att ta ställning till vilka åtgärder från rådets sida som de framlagda förslagen skall föranleda. Som ordförande i arbetsgrupp bör rådet i allmänhet utse ledamot av styrelsen eller expert som ingår i det verkställande utskottet. T.edamöter i arbetsgrupp utses efter kontakt med berörda experter och kontaktmän. Utredningen förklarar att den stora omfattningen av rådets arbetsuppgifter skulle kunna ge anledning att föreslå en stor kansliorganisation. Utredningen har emellertid stannat för att i varje fall under inledningsskedet begränsa kansliet. Den föreslagna organisationen bör emcllertid ses som ett absolut minimum för att rådet skall kunna fungera.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 23
Rådet behöver framför allt utredningsmän och sekreterare för sina” arbetsuppgifter. Utredningen utgår emellertid från att ledamöterna i arbetsgrupp av sina arbetsgivare ges sådan lättnad i det ordinarie arbetet att de kan göra en aktiv insats i arbetsgruppen. Detta system har enligt vad utredningen erfarit med framgång tillämpats av samarbetsorganet mot narkotikamissbruk och av arbetsgruppen för ”lag och rätt” i samarbetsorganet mot ungdomsbrottslighet. | Om arbetsgrupperna skall kunna uträtta något effektivt arbete måste, trots att det förutsätts att ledamöterna gör en aktiv insats, sekreterarenutredningsmannen kunna ägna förhållandevis omfattande tid till varje arbetsgrupp. För de mest arbetstyngda arbetsgrupperna måste man räkna med att det behövs en sekreterare för varje arbetsgrupp. Utredningen anser sig inte böra föreslå att rådet får ett kansli som ensamt kan sköta alla sekreterar- och utredningsuppgifter i rådets ar- . betsgrupper. Rådet bör i stället i viss utsträckning få anlita utomstående expertis. Detta är särskilt viktigt eftersom personalen i viss utsträckning måste anpassas efter de arbetsuppgifter som för tillfället åvilar de olika arbetsgrupperna. Rådet kan också på detta sätt få kontakt med t. ex. jurister som arbetar i departement eller inom kommittéväsendet. En sådan kontakt torde vara ömsesidigt berikande. Utredningen förutsälter att även i dessa fall uppdraget i rådet — åtminstone i flertalet fall — får ses som en del av arbetsuppgifterna i den ordinarie anställningen. Kostnaden för dessa uppdrag behöver därför ej heller belasta rådets budget. Rådet måste ha en egen administration. Detta arbete bör emellertid kunna skötas av personal som också handlägger andra frågor. Utredningen förordar därför att rådets inlormationsfrågor sköts av den personal som också handlägger administrativa frågor. Rådet bör för detta arbete också kunna utnyttja de informationsexperter som finns inom rättsväsendet. Mot bakgrunden av dessa överväganden föreslår utredningen följande kansliorganisation vid rådet.
1 chef för kansliet 1 handläggare av administrativa frågor samt utredningsfrågor 1 assistent 1 biträde (rb)
Utredningsenhet Forskningsenhet I enhetschef Se förslag från kommittén 1 handläggare av utred- för kriminologisk behandningsfrågor | lingsforskning 1 assistent 1 kvalificerat biträde 1 biträde (rb)
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 24
Utredningen har beräknat rådets kostnader under första verksamhetsåret till cirka 840 000 kr. Kostnaden för forskningsenheten är härvid ej medräknad.
1.3 Remissyttrandena Utredningens förslag att ett centralt brottsförebyggande råd skall inrättas tillstyrks eller lämnas utan erinran av det övervägande antalet remissinstanser. Riksåklagaren understryker att rådet bör få ett mycket vidsträckt arbetsområde. Beträffande verksamheten i stort framhåller riksåklagaren särskilt det angelägna i målsättningen att rådet bör verka inte bara för en defensiv insats i brottsbekämpningen, något som hittills framstått som det mest angelägna, utan även för en mera offensiv metod i form av utarbetande av förslag till åtgärder på ett vidsträckt socialt område. Med den samhälleliga förankring rådet enligt förslaget erhållit synes goda förväntningar kuuna ställas på dess insats i det kriminalpolitiska utvecklingsarbetet under förutsättning att tillräckliga resurser tillskapas med avseende på arbetsformer och kansliorganisation. Det är av vikt att rådet betraktas och behandlas inte som en sittande utredning av sedvanligt slag utan som en aktivt verksam myndighet samt att rådet också arbetar med denna förutsättning. Rikspolisstyrelsen påpekar att polisen sedan länge har ägnat sig åt brottsförebyggande verksamhet. De särskilda insatser som skett på detta område — i form av information till allmänheten och på annat sätt — har emellertid inte fått den omfattning som skulle varit önskvärd, beroende bl. a. på att personalresurserna inte räckt till för en tillräckligt utbyggd verksamhet och svårigheterna att med hjälp av massmedia nå ut till allmänheten. Med hänsyn till att en del av de åtgärder som kan vidtas för att förebygga brott ligger utanför polisens räckvidd och framför allt på grund av vikten av att brottsförebyggande åtgärder sätts in på ctt tidigt stadium, är det av virde att så många myndigheter som möjligt, för att inte säga hela samhället, bereds tillfälle att ägna uppmärksamhet åt det brottsförebyggande arbetet. De föreslagna åtgärderna bör också kunna ses som cen värdefull hjälp och ett komplement till de polisiära brottsförebyggande insatserna. Kriminalvårdsstyrelsen noterar med särskild tillfredsställelse art rådets uppgifter inte begränsats enbart till det i gängse mening kriminalpolitiska fältet, att rådets arbetsformer, med arbetsgrupper sammansatta för varje enskilt projekt, medger den rörlighet och spännvidd som uppgifterna kräver och att rådets verksamhet syftar till konkreta åtgärder och förslag. Socialstyrelsen understryker att frågan om hur brott skall bekämpas, vilka direkta åtgärder som behöver vidtagas, vilka resurser som skall
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 25
insättas på olika områden och vilka bakomliggande faktorer som bör angripas onekligen behöver behandlas mer enhetligt av ctt enda organ som besitter alla nödvändiga kunskaper. Liknande synpunkter anförs av domstolsväsendets organisationsnämnd (DON). |
Såväl Svenska kommunförbundet som Landstingsförbundet tillstyrker att en samordning av samhällets totala insatser inom det brottsförebyggande området kommer till stånd. Landstingsförbundet, som understryker att den brottsförebyggande verksamheten i sig gömmer många ömtåliga avvägningar mellan t. ex. resursutnyttjandet inom samhällsplaneringssektorn och den miljöpolitiska sektorn och inom sektorn för hälso-, sjuk- och socialvård och även mellan frågor gällande målsättning, metoder och innehåll i skolväsendets attitydskapande och normgivande undervisning, finner därför positivt att i de föreslagna arbetsgrupperna och i samrådsorganet skall ingå representanter för bl. a. barn- och ungdomsvård, skola, sjukvård, planmyndigheter, ungdomsorganisationer etc.
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) understryker utredningens bedömning att den brottsförebyggande verksamheten är en uppgift för alla i samhället. En viktig uppgift för det centrala rådet bör därför bli att aktivera enskilda medborgare, fackliga organisationer, arbetsgivare m. fl. för medverkan i detta arbete. Liknande synpunkter anförs av Landsorganisationen (LO) som understryker att inga samhällsfrågor av vikt saknar betydelse för brottsutvecklingen.
Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) pekar på utredningens uttalande att kampen mot brottsligheten i dag förs på en mycket bred front genom insatser av samhällsorgan, myndigheter, organisationer och enskilda. Bilden av denna verksamhet förefaller enligt SACO:s mening tämligen splittrad, och det kan på goda grunder antas, alt cen samordning av de skilda insatserna mot brott bör medföra inte obetydliga effektivitetsvinster. Det förefaller också troligt, att en sådan samordning kan komma till stånd genom att ett centralt organ inrättas för uppgiften.
Svea hovrätt instämmer i det allmänna syftet med utredningens förslag men ifrågasätter om inte rådet bör knytas till statsrådsberedningen. Hovrätten anför.
I fråga om organisationen vill hovrätten till en början framhålla, att det kan starkt ifrågasättas om det är lämpligt att göra rådet till en särskild myndighet. Vissa av de uppgifter, som avses bli anförtrodda rådet, är av en art som typiskt sett bör handhas inom statsdepartementen. Hit hör i första hand att samordna olika samhällsorgans insatser mot brott och att verka för att lagstiftningen håller jämna steg med samhällsutvecklingen. Hovrätten erinrar om att en av grundtankarna bakom 1965 års departementsreform — särskilt understruken bl. a. i budgetutredningens nyligen avgivna rapport om nytt budgetsystem — var att departementens huvuduppgifter borde vara planering och samordning. I fråga om samordning vill hovrätten också peka på vad som
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 26.
anförs om samarbetsorganet för åtgärder mot ungdomsbrottsligheten. Det framhålls att tyngdpunkten i dess verksamhet ursprungligen förutsattes ligga på den administrativa samordningen myndigheterna emel- Jan men att detta syfte uppnåtts i ganska liten omfattning. Hovrätten vill sålunda ifrågasätta om inte det brottsförebyggande rådet — i vart fall om dess uppgifter bestäms på sätt föreslagits — bör förankras direkt i regerineskansliet och utformas efter mönster av andra liknande organ som redan står till regeringens förfogande. Sålunda borde de närmast berörda departementscheferna ingå, eventuellt med chefstjänstemän inom vederbörande departement som ersättare. Med hänsyn till att rådets verksamhet kommer att spänna över flera departement kan det ifrågasättas, om inte rådet borde liksom forskningsberedningen knytas till statsrådsberedningen. :
I utredningens uttalande att det, utöver vad som framgår av en allmän beskrivning av rådets uppgifter, inte skall göras någon uttrycklig begränsning i rådets verksamhetsområde instämmer flertalet remissinstanser. LO framhåller t. ex. att det är av väsentlig betydelse att rådets verksamhetsområde inte begränsas. Rådet bör självt ha möjlighet att bestämma sina arbetsuppgifter. Likartade uttalanden görs bl.a. av kriminalvårdsstyrelsen och statistiska centralbyrån. TCO vill starkt understryka att rådet ges alla möjligheter att snabbt ta erforderliga initiativ bl. a. till sådana ändringar i lagstiftningen som påkallas av utvecklingen.
Riksåklagaren uttalar emellertid farhågor för att kompetenskonflikter kan uppkomma mellan rådet och myndigheter som var på sitt område driver brottsförebyggande verksamhet och anför.
Det framstår visserligen som uppenbart att rådet i förslaget inte tilllägges någon rätt att genom författningar eller eljest utfärda anvisningar till andra myndigheter. Å andra sidan kan ifrågasättas om inte rådet i vad avser relationen till Kungl. Maj:t genom den föreslagna instruktionen på sitt område tillägges en ledande ställning framför andra berörda centrala myndigheter. I det fortsatta arbetet med utformningen av rådets organisation bör denna synpunkt vinna beaktande så att kompetenskonflikter kan undvikas. Spörsmålet torde i synnerhet beröra förhållandet mellan rådet och rikspolisstyrelsen.
Liknande synpunkter framförs av rikspolisstyrelsen som förklarar att det är politikernas uppgift att dra upp principiella riktlinjer, medan det är ämbetsverkens sak att i enlighet med föreliggande instruktion utforma sina tillämpningsmetoder. Ämbetsverkens ansvar gentemot statsmakterna för verkställigheten blir därigenom också någonting självklart. Olika organ kan inte under hand ge direktiv eller med bindande verkan för ämbetsverken ingripa i policyfrågor. Detta måste ske efter i vanlig ordning politiskt fattade beslut. Socialstyrelsen framhåller, att det kan föreligga risk för att alltför stora förväntningar ställs på rådet, varigenom andra myndigheter medvetet i sin verksamhetsplanering avstår från att ta upp brottsförebyggande åtgärder. Det finns enligt styrelsen också risk för kompetenskonflikter med andra myndigheter genom att
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 27
rådet kommer in på sådan verksamhet som syftar till totalplanering och utveckling av samhället, för vilken dessa myndigheter har ansvaret.
Riksåklagaren ifrågasätter om inte en styrelse av den storlek som utredningen föreslagit bör ha ett större antal ledamöter i det verkställande utskottet. Vidare anser riksåklagaren det egendomligt att två av de föreslagna experterna ' ständigt skall vara representerade i verkställande utskottet, alltså oavsett om deras eget ämnesområde är aktuellt. Socialstyrelsen anser att det från många olika synpunkter är nödvändigt att de som är celler varit föremål för samhällets åtgärder på något sätt blir representerade i varje fall i samrådsgruppen. Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare (RFHL) finner det anmärkningsvärt att inget av R-förbunden nämnts som tänkbar partner i rådets utredningsarbete. R-förbunden har gjort cn mer aktiv praktisk och teoretisk insats i de aktuella frågorna än merparten av de i stället uppräknade organisationerna. |
TCO finner den föreslagna samrådsgruppen oklart beskriven. Den återfinns ej heller i utkast till instruktion. Enligt TCO:s mening bör det av beskrivningen framgå om samrådsorganet skall fungera som en enhet eller om de olika kontaktmännen skall fungera var för sig eller i grupp. Samrådsgruppen har en viktig funktion för bl. a. information om rådets verksamhet. Det bör därför även klart framgå när rådet skall sammankalla samrådsgruppen och hur denna grupp skall integreras i rådets verksamhet.
SACO finner det högst anmärkningsvärt, att SACO enligt utredningen inte skulle få en representant i rådets styrelse, trots att de centrala fackliga organisationerna enligt utredningens direktiv bör ingå i styrelsen. Organisationen betonar, att de tjänstemän som i sin dagliga gärning, i domstolar, vid åklagarmyndigheter, rättshjälpsanstalter, polismyndigheter och vårdanstalter, i skolor och vid socialvårdsmyndigheter, arbetar med brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet i stor utsträckning är fackligt anslutna till SACO. Genom representation i styrelsen skulle därför organisationen kunna tillföra rådet värdefull erfarenhet och initiativkraft. SACO bör därför ges en plats i styrelsen.
Flera remissinstanser, såsom Svea hovrätt, riksåklagaren, kriminalvårdsstyrelsen, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), har ansett det föreslagna kansliet underdimensionerat.
Betänkandet Kriminologisk forskning
1.1 Inledning
I enlighet med statsutskottets utlåtande 1967: 175 beslöt 1967 års riksdag med anledning av motioner om en plan för den kriminologiska forskningens utbyggnad att hos Kungl. Maj:t anhålla om en sådan plan.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 28
Riksdagen har vidare som ett led i utbyggnaden av denna forskning fr.o.m. budgetåret 1968/69 årligen anvisat medel för kriminologisk forskning. .
Under ledning av statssekreteraren i justitiedepartementet arbetade därefter en expertgrupp inom departementet med frågor hur den kriminologiska forskningen bör läggas upp och organiseras, hur forskningsområdet bör avgränsas och hur de medel som anvisats bör disponeras. På grundval av dessa överväganden har medel ställts till förfogande för olika begränsade forskningsprojekt.
I anförande till statsrådsprotokollet den 28 augusti 1969 uttalade chefen för justitiedepartementet att med hänsyn till forskningsuppgifternas omfattning och komplicerade natur sakkunniga borde tillkallas för en systematisk forskningsplancring på kriminalvårdens område. Justitieministern bemyndigades att tillkalla högst åtta sakkunniga för denna planering. De sakkunniga antog namnet kommittén (Ju 1970: 54) för kriminologisk behandlingsforskning.t
Kommittén avlämnade den 9 augusti 1973 betänkandet (SOU 1973: 35) Kriminologisk forskning, i vilket upptogs förslag till forskningsorganisation inom rättsväsendet.
Till betänkandet har fogats en reservation av professorerna Carl- Gunnar Janson och Knut Sveri och överläkaren Karl-Erik Törnqvist, i vilken fil. lic. Dick Blomberg instämt. Experterna byråchefen Norman Bishop och departementssekreteraren Ulla Larsson har avgett särskilt yttrande.
Efter remiss har yttrande över betänkandet avgetts av Svea hovrätt, riksåklagaren, rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, domstolsväsendets organisationsnämnd, socialstyrelsen, universitetskanslersämbetet, skolöverstyrelsen, statistiska centralbyrån, statskontoret, riksrevisionsverket, socialutredningen (S 1969: 29), forskningsrådsutredningen (U 1972: 02), de sakkunniga som har att utföra de uppgifter som utredningen om ett brottsförebyggande råd föreslagit för rådet (Brottsförebyggande rådet), Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation, Svenska arbetsgivareföreningcn, Svenska försäkringsbolags riksförbund, Sveriges advokatsamfund, Föreningen Sveriges tingsrättsdomarc, Föreningen Sveriges statsåklagare, Föreningen Sveriges polismästare, Föreningen styresmän och assistenter m. fl. vid kriminalvårdsanstalterna, Föreningen Sveriges skyddskonsulenter och skyddsassistenter, Svenska fångvårdssällskapet, Svenska stöld-
1JT.edamöter: Statssekreteraren Ove Rainer, ordförande, generaldirektören Bo Martinsson, professorerna Carl-Gunnar Janson och Knut Sveri, kansliråden Birger Forslund och Johan Leche samt överläkaren Karl-Erik Törnqvist. Experter: byråchefen Norman Bishop, fil. lic. Dick Blomberg och departementssekreteraren Ulla Larsson.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 29
skyddsföreningen, Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering (KRUM) och Riksförbundet för hjälp åt Jläkemedelsmissbrukare (RFHL). |
1.2 Kommitténs förslag
Kommittén har i sina överväganden utgått från att de kriminalpolitiska beslutsfattarna behöver vissa ytterligare kunskaper som underlag för planering och förändring av verksamheten inom rättsväsendet. Kriminologisk forskning kan och bör medverka till att ge beslutsfattarna ett empiriskt och teoretiskt fundament. Det bör dock understrykas att forskningsresultat i sig själva inte löser kriminalpolitiska problem, utan endast är vägledande för politiska beslut. Vidare kan forskningen tillhandahålla instrument för att på olika sätt kartlägga faktiska effekter av kriminalpolitiska beslut och kan på så sätt visa om insatta åtgärder eller reformer ger avsedda resultat.
Den organisation som föreslås är avsedd att täcka behovet av dokumentations-, informations-, utrednings- och forskningsuppgifter inom rättsväsendet. Sådana funktioner ingår i eller är väsentliga för forsknings- och utvecklingsarbete (FoU).
Kommittén visar att en samordnad informations- och dokumentationsservice saknas inom det kriminalpolitiska området. En sådan verksamhet måste förmedlas av kvalificerad personal, som självständigt kan bedöma och kritiskt värdera rapporter och monografier enligt veder-
tagna vetenskapliga principer. |
Dokumentationsuppgifter rörande särskilda frågor innefattar ofta visst utredningsarbete. Det kan vara fråga om att göra ingående analyser av särskilda frågeställningar med redovisning av tcoretiska infallsvinklar, att spåra upp utförda specialundersökningar. Oftast är det denna typ av översiktliga redovisningar som beslutsfattare behöver få relativt snabbt.
F.n. är det i första hand inom kommittéväsendet som sådant utredningsarbete förekommer. Man har där möjligheter att anlita utomstående experter, exempelvis vid universitetsinstitutionerna, som kan utföra erforderliga undersökningar. Kommittén anser att varje verksamhetsgren inom rättsväsendet bör ha egen personal för löpande dokumentations- och informationsarbete. På så sätt kan man bäst använda personalens särskilda erfarenhet och kunskaper och få en information som är direkt anpassad till de aktuella problemen.
Gränsen mellan utredning och forskning är. givetvis flytande. Två typer av utredning och forskning har direkt relevans för det kriminalpolitiska beslutsfattandet, Det gäller för det första kartläggningar av en verksamhetssektors läge och specifika problem, t. ex. hur allvarlig en brottstyp är, hur samarbetet polis — barnavård fungerar, hur farliga rymmare från anstalter är, hur frivården arbetar etc. För det andra är det fråga om undersökningar av effekterna av ett kriminalpolitiskt pro-
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 30
gram eller en reform. För att få bättre faktiskt underlag för kriminalpolitiska beslut krävs en organisation som kan utföra undersökningar både av utredningskaraktär och av mer omfattande art.
Kommittén har diskuterat olika organisatoriska modeller för forskningsverksamhet inom det kriminalpolitiska fältet. En traditionell typ av forskningsinstitution som oftast återfinns på universitetssidan innebär att forskartjänster knyts till vissa ämnesområden eller discipliner med uppgift att utföra uppdragsforskning eller forskning på eget initiativ. Vid sådana institutioner med ett tillräckligt antal forskartjänster förekommer både grundforskning och tillämpad forskning, samhällskritisk och ifrågasättande forskning samt forskning som sker på myndigheters uppdrag. Frågeställningarna är ofta komplexa och forskningen därför tidskrävande. På längre sikt är sådan forskningsverksamhet grundläggande för de områden den penetrerar, men mera sällan av en sådan karaktär att den omedelbart ger svar på frågor av praktisk art. Denna forskningskapacitet kan sannolikt bäst utnyttjas genom att myndigheter och andra uppdragsgivare beställer forskning av mera komplicerad eller tidskrävande art från sådana institutioner.
Kommittén föreslår en organisation för kriminologisk forskning och utvecklingsarbete inom rättsväsendet, som har anknytning till centrala beslutsfattande organ och underställda myndigheter genom att forsknings- och utredningsuppgifter av de slag som berörts tidigare integreras i de beslutande myndigheternas kontinuerliga verksamhet.
Inom en sådan organisation bör finnas fast anställda experter, som kan medverka när myndigheterna planlägger eller vill förändra den egna verksamheten. Härigenom kan de bidra med kriminologiskt kunnande och på olika sätt ge service åt beslutsfattare och administratörer. Funktioner inom en sådan expertenhet bör vara
att följa forskningen, utvärdera och sprida forskningsresultat och medverka till att forskningen används i det praktiska arbetet,
att utföra nödvändiga utredningar,
att utforma förslag och planer för hur man skall empiriskt studera effekten av de beslut som fattas samt |
att administrera forskningsprojekt.
Kommittén är medveten om att en organisation av detta slag kan medföra vissa risker vad beträffar fördelningen av tillgängliga kriminologiska forskningsresurser. Forskning av kritisk karaktär kan bli eftersatt, grundforskning och vetenskaplig metodutveckling kan komma att försummas och projekt av mera långsiktig karaktär kan åsidosättas till förmån för kortsiktiga, omedelbart praktiska sådana. Dessa risker, som ej får underskattas, kan lämpligast motverkas genom förstärkning av universitets- och högskoleforskningen och. genom kontakt och samarbete mellan utomstående forskare och innehavare av de föreslagna tjänsterna. Kommittén anser följaktligen att de medel som ställs till
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 31
förfogande för kriminologisk forskning skall kunna utnyttjas även av forskare vid universitet och högskolor. Mot bakgrund av det anförda föreslår kommittén att en central forsknings- och utvecklingsenhet knyts till det brottsförebyggande rådets kansli, att en forsknings- och utvecklingsenhet inrättas vid rikspolisstyrelsen, att kriminalvårdsstyrelsens planerings- och utvecklingsenhet förstärks, att ett vetenskapligt rådgivande och samordnande expertorgan, benämnt vetenskaplig referensgrupp, inrättas inom den angivna basorganisationen för kriminologisk forskning samt att särskilda medel ställs till förfogande för kriminologisk forskning. Kommitténs organisationsförslag samt anknytningen till det brottsförebyggande rådet belyses i nedanstående figur.
DET BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET KOMMITTÉNS FÖRSLAG
Styrelse 2 SN Vetenskaplig < ref erensgrupp.
An
A
a K
oci / I I 1 Experter - Verkställande . | utskott Vv / 7 I | N / U 1 N / I
/N / I || N
N rå 1 N Kansli I Central U 1 N l fou-enhet Il I N N ST l
Vv NU "So! NN
N Vv N SA 1 N | N Jä N 1 I NÅ Nn I Samråds- Arbetsgrupper KVS N RPS foul oda on > tfou
= COCO
—-- samråd och samordning;
Den vetenskapliga referensgruppen bör ha vetenskapligt rådgivande . och samordnande uppgifter för kriminologisk forskning inom rättsväsendet. Gruppen bör från vetenskaplig synpunkt bedöma användningen . av de medel som står till förfogande för kriminologisk forskning. Vi-
Prop. 1974: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 32
dare bör den vetenskapliga referensgruppen biträda det brottsförebyggande rådet i frågor som rör samordning, planering och prioritering av forsknings- och utredningsverksamhet rörande brottsligheten och samhällets åtgärder mot brott. Gruppen bör vara rådgivande vetenskapligt organ för den centrala FoU-enheten samt FoU-enheterna vid kriminalvårdsstyrelsen och rikspolisstyrelsen och i samråd med dessa enheter koordinera forskningsinsatser inom rättsväsendet.
Den vetenskapliga referensgruppen bör i samråd med det brottsförebyggande rådet medverka till att sammanföra forskare och anställda med skilda slag av praktisk erfarenhet, exempelvis beslutsfattare, administratörer och behandlare, underlätta forskningssamarbete med bl. a. departement och ämbetsverk utanför rättsväsendets område, exempelvis socialdepartementet, socialstyrelsen och statistiska centralbyrån, främja tvärvetenskapligt samarbete mellan kriminologi och angränsande forskningsfält samt hålla kontakt med nordisk och internationell kriminologisk forskning.
För att de viktigaste disciplinerna av betydelse för det kriminologiska forskningsfältet skall bli företrädda i den vetenskapliga referensgruppen bör denna bestå av minst sju ledamöter samt personliga suppleanter för dessa. Ledamöter och suppleanter bör utses av Kungl. Maj:t. Kungl. Maj:t bör förordna ordförande och vice ordförande bland ledamöterna. Ordföranden bör enligt kommitténs uppfattning ingå i brottsförebyggande rådets styrelse. I den vetenskapliga referensgruppen bör chefen för den centrala FoU-enheten ingå. Sckreterarfunktionerna bör kunna fullgöras av den centrala FoU-enhetens personal. Ersättning till ledamöterna bör utgå enligt Kommittékungörelsen.
Ett anslag för kriminologisk forskning bör ställas till förfogande för att täcka kostnader för kriminologiska forskningsprojekt. Från detta anslag bör bl.a. det brottsförebyggande rådets forskningsbeställningar finansieras. Anslaget bör även kunna utnyttjas som stöd-anslag för större forskningsprojekt som initieras och bedrivs av FoU-enheterna och även vara tillgängligt för utomstående anslagssökande exempelvis forskare vid universitet och högskolor, enskilda forskare osv.
Ett särskilt reservationsanslag på 1 milj. kr. bör ställas till förfogande för uppdragsforskning åt brottsförebyggande rådet och för kriminologiska forskningsprojekt initierade av utomstående forskare. Med hänsyn till det brottsförebyggande rådets uppgifter i fråga om kriminologisk och annan forskning bör det brottsförebyggande rådet besluta i ärenden rörande fördelning av dessa medel, sedan den vetenskapliga referensgruppen yttrat sig.
Upprättande av forskarkontrakt och kontroll av att dessa följs bör handhas av den centrala forsknings- och utvecklingsenheten. Uppgifter av kameral natur föreslås handlagda av det brottsförebyggande rådets ' kansli.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 33
Utöver det centrala projektanslaget bör varje FoU-enhet disponera över ett projektanslag för att bestrida omkostnader för forsknings- och utvecklingsarbete i egen regi exempelvis för fältarbete, databearbetning, publicering av undersökningar etc. samt även för att finansiera forskningsuppgifter av uppdragskaraktär. Behovet av sådana medel har för varje FoU-enhet beräknats mot bakgrund av verksamhetens omfång och antalet föreslagna tjänster.
Kommittén föreslår att sammanlagt 520000 kr. ställs till FoUenheternas disposition som särskilda projektanslag.
Den centrala forsknings- och utvecklingsenheten föreslås svara för övergripande samordning och planering av forskningen samt för dokumentations- och informationsverksamhet. Den skall samtidigt fungera som en forskningsenhet inom det brottsförebyggande rådets kansli. Enhetens behov av personella och ekonomiska resurser måste beräknas mot bakgrund av dess mångskiftande uppgifter. |
Enheten bör enligt kommittén ha fast anställd forskarutbildad pcrsonal för att utföra forskningsuppgifter speciellt med tanke på översiktliga frågor och frågor av allmän kriminalpolitisk betydelse samt för att utföra forskningsplanering i samråd med forsknings- och utvecklingsenheterna vid kriminalvårdsstyrelsen och rikspolisstyrelsen. Andra viktiga funktioner, vilka också kräver fast anställd personal, är att insamla och sammanställa uppgifter om avslutad och pågående svensk och internationell forskning, att underlätta spridning av forskningsrapporter och att medverka till att forskningsresultat kommer till användning.
Enheten bör ledas av en kvalificerad person med forskningserfarenhet och forskningsadministrativ förmåga, som utses av Kungl. Maj:t. Övrig personal bör utses av det brottsförebyggande rådet i samråd med enhetens chef.
Tre fasta tjänster för forskarutbildade assistenter bör inrättas för enhetens forsknings- och utredningsverksamhet. Det kan inte förväntas att någon mer omfattande forskning skall kunna utföras av dessa. Det bör därför finnas möjligheter att till enheten knyta experter för tillfälliga forsknings- och utredningsuppdrag. Kostnaderna härför bör bestridas med medel ur enhetens egen post för projektkostnader och/eller ur det : centrala anslaget för kriminologisk forskning.
För dokumentations- och informationsuppgifter, forskarservice och liknande uppgifter i samband med forsknings- och utredningsverksam- heten föreslår kommittén inrättandet av två tjänster som forsknings-: sekreterare. Behovet bör även bedömas mot bakgrund av att enheten :föreslås handha sekreterårfunktionerna för den vetenskapliga referens-: gruppen vilket innebär beredning av inkomna forskningsansökningar
och liknande. | | S
Enheten bör ha tillgång till biträdespersonal. Med hänsyn till möjlig- ' 3 Riksdagen 1974, I saml. Nr I. Bilaga 4
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 34
heten att samordna sådana personalfunktioner med brottförebyggande rådets kansli föreslås endast en biträdestjänst.
Enheten bör ha medel för att täcka kostnader i samband med egna undersökningar och för uppdragsforskning. Kostnader för enhetens löpande verksamhet, t.ex. administrationskostnader i samband med kontakt- och informationsverksamhet, kostnader för inköp av vetenskaplig referenslitteratur m. m. bör bestridas från det brottsförebyggande rådets expensanslag.
Enligt kommitténs uppfattning är det av stor vikt att forsknings- och utredningsarbete byggs in som en naturlig del av verksamheten vid de centrala verken inom justitiedepartementets område. Myndigheterna inom rättsväsendet bör därför ha fast anställd personal samt tillräckliga medel för att kunna utföra kartläggningar, uppföljningar och utvärderingar av den egna verksamheten samt av reformer och försöksverksamhet som genomförs inom det egna verksamhetsområdet. Resurser bör även ställas till enheternas förfogande för att anlita utomstående forskare för separata forskningsuppgifter. Behov finns sålunda av forskarutbildad personal för skilda cexpertfunktioner och forskningsoch utredningsuppgifter vid rikspolisstyrelsen samt inom domstols- och åklagarväsendet. Inrättande av en forsknings- och utvecklingsenhet vid rikspolisstyrelsen samt en förstärkning av den tidigare inrättade utvecklingsenheten vid kriminalvårdsstyrelsen bör enligt kommittén prioriteras.
Enheten inom kriminalvårdsstyrelsen bör i likhet med de övriga enheterna benämnas forsknings- och utvecklingsenhet.
Särskilda medel för forsknings- och utvecklingsarbete ställdes till kriminalvårdsstyrelsens förfogande den 1 januari 1971. Styrelsens utvecklingsenhet har f. n. tre fast anställda personer samt biträdeshjälp. Kommittén föreslår en förstärkning av enheten med cn tjänst som forskarassistent. Därutöver bör ett projektanslag ställas till enhetens förfogande. Liksom den centrala FoU-enheten bör också enheten kunna söka medel ur anslaget för kriminologisk forskning för större projekt.
Det är av stor vikt att polisens verksamhetsområde blir föremål för vetenskapliga undersökningar. Polisforskning har förekommit endast i mycket begränsad omfattning i Sverige och kunskapen om förhållandena inom detta verksamhetsfält och om olika åtgärders verkningssätt är ytterst bristfällig. En mycket angelägen forskningsuppgift är förhållandet polisen-allmänheten. Utvärderingar av reformer och förändringar inom polisens verksamhetsområde är betydelsefulla i kriminalpolitiska sammanhang och för planceringsarbete och prioriteringar inom polisväsendet. En forsknings- och utvecklingsenhet bör inrättas vid rikspolisstyrelsen med uppgift att bedriva systematiskt och praktiskt utvecklingsarbete, följa upp försöksverksamhet och omsätta forskningsresultat i praktiken. Verksamheten bör inriktas på att utveckla praktiska metoder för mätning av prestationer och resultat inom polisens verksamhetsom-
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 35
råde, initiera, planera och dokumentera försöksverksambhet, registrera och sammanställa forskningsrapporter samt att sprida forskningsrön inom det egna verksamhetsfältet.
Kriminalvårdsstyrelsens nuvarande utvecklingsenhet bör vara modell för rikspolisstyrelsens enhet. Den bör sålunda ha tre fasta tjänster varav minst en tjänst med administrativ inriktning. En biträdestjänst föreslås. Enheten bör även som tidigare anförts disponera över ett projektanslag för att bestrida projektkostnader och ett expensanslag för andra kostnader i samband med det Jöpande arbetet. I likhet med övriga enheter bör rikspolisstyrelsens FoU-enhet kunna söka medel för mer omfattande undersökningar ur det centrala projektanslaget.
De stora organisatoriska förändringar som domstols- och åklagarväsendet genomgår och genomförandet av rättshjälpsreformen är förhållanden som ger anvisningar om behovet av forskningsinsatser även inom detta område av rättsväsendet. Det är därför angeläget att frågan om inrättande av FoU-enheter inom domstols- och åklagarväsendet tas upp till behandling. Det bör ske när pågående utredningsarbete om ändrade utbildnings- och verksamhetsformer inom framför allt domstols- och åklagarväsendet är avslutat.
Den totala utgiftssidan för rättsväsendet har enligt 1973 års statsverksproposition beräknats till 1,7 miljarder kr. för budgetåret 1972/73. Därav disponeras 0,5 milj. kr. för kriminologisk forskning. Därtill kommer kostnaderna för kriminalvårdsstyrelsens utvecklingsenhet, vilka uppgår till omkring 0,3 milj. kr. För att täcka kostnaderna för genomförandet av kommitténs förslag krävs ctt tillskott på 2,7 milj. kr. Sammanlagt kommer nuvarande disponibla medel och kostnaderna för kommitténs förslag att utgöra endast 0,2 26 av de totala kostnaderna för rättsväsendets åtgärder mot brott. Kommittén rekommenderar även att minst 1 0 av kostnaderna för framtida kriminalpolitiska reformer avsätts för kartläggningar och vetenskapliga uppföljningar av dessa reformers olika effekter.
Kommittén räknar med att den centrala enheten kan påbörja sin verksamhet senast den 1 juli 1974 vilket är i överensstämmelse med planerna för inrättande av det brottsförebyggande rådet. Även den vetenskapliga referensgruppen, rikspolisstyrelsens forsknings- och utvecklingsenhet samt förstärkningen av kriminalvårdsstyrelsens enhet bör komma till stånd den 1 juli 1974.
1.3 Remissyttrandena
Huvuddragen i kommitténs förslag har i princip godtagits av de flesta remissinstanserna. Den kritik som framförts har i huvudsak gällt att” den kriminologiska behandlingsforskningen i betänkandet fått en alltför dominerande plats i förhållande till andra delar av den kriminologis-
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 36
ka forskningen. Även de delar av förslaget som rör beslutanderätten över det föreslagna kriminologiska forskningsanslaget och den vetenskapliga referensgruppens ställning har kritiserats.
Kriminalvårdsstyrelsen tillstyrker den föreslagna organisationen med anknytningen till centrala beslutsfattande organ och underställda myndigheter. Väsentliga -forsknings- och utredningsuppgifter blir enligt förslaget på detta sätt integrerade i beslutande myndigheters kontinucrliga verksamhet. En forskning som är inriktad på att förse myndigheterna med beslutsunderlag är viktig men måste kompletteras med en mer långsiktig tcoretisk grundforskning. Enligt kriminalvårdsstyrelsens uppfattning har kommittén gjort en riktig avvägning mellan de båda intressena. Rikspolisstyrelsen framhåller att en nära kontakt mellan forskare och utövare av praktisk verksamhet inom det rättsvårdande området är nödvändig för att man skall uppnå ett så gott praktiskt resultat som möjligt av den kriminologiska forskningen. Bästa möjligheterna till sådana kontakter skapas om personal för forsknings- och utredningsuppgifter knyts direkt till vederbörande verk på det sätt kommittén har föreslagit. DON understryker att förslaget till organisation av den kriminologiska forskningen är ett värdefullt komplement till det brottsförebyggande rådets verksamhet.
Mot bakgrund av egen erfarenhet tillstyrker skolöverstyrelsen kommitténs organisationsförslag. Styrelsen understryker dock vikten av att sektorn utanför de myndigheter som omfattas av förslaget stöds via forskningsråd och andra finansieringskällor. Statistiska centralbyrån delar kommitténs uppfattning att forskningen inom det kriminologiska området är klart eftersatt och anser det angeläget med ökade forskningsinsatser. Det föreslagna forsknings- och utvecklingsarbetet bör emellertid inte begränsas till enbart behandlingsforskning utan måste syfta till att täcka behoven av allsidig kriminologisk forskning inom hela det kriminalpolitiska området.
Statskontoret stöder i huvudsak kommitténs förslag t till organisation för den föreslagna verksamheten. Verksamhetens inriktning och de förekommande arbetsuppgifternas fördelning inom organisationen är väl avvägd. Organisationens utformning bör skapa goda förutsättningar för en upprustning av forskningen inom det kriminologiska området och säkerställa att forskningens resultat kommer beslutsfattarna till godo och i förekommande fall snabbt kan omsättas i praktiska åtgärder. Statskontoret tar dock inte ställning till storleken av de resurser som enligt förslaget totalt avses för den föreslagna forskningsorganisationen, ej heller till avvägningen av dessa resurser i förhållande till de resurser som genom andra anslag ställs till förfogande för insatser inom det kriminologiska forskningsområdet. Riksrevisionsverket (RRV) ansluter sig till bedömningen att de beslutsfattande organens underlag för planering och förändring av verksamheten inom rättsväsendet :behöver.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet . 37
förbättras. Enligt verket är bl. a. kunskapen om effekterna av vidtagna åtgärder mycket begränsad.
Brottsförebyggande rådet ansluter sig helt till kommitténs förslag att väsentligt ökade anslag ställs till förfogande för kriminologisk forskning. Rådet anser att det är en förutsättning för att rådet skall kunna fullgöra sina svåra och vittomfattande uppgifter på det brottsförebyggande området att rådet erhåller betydande forskningsresurser.
Svenska kommunförbundet delar uppfattningen att forskningen inom det kriminalpolitiska området har som en väsentlig uppgift att tillhandahålla beslutsfattarna informationer och kunskaper som kan utgöra underlag för deras beslut. Landstingsförbundet tillstyrker den föreslagna organisationen av den kriminologiska utrednings- och forskningsverksamheten eftersom den synes utgöra ett värdefullt komplement till det brottsförebyggande rådet och i all synnerhet som kommitténs förslag ej enbart begränsas till forskning inom anstalts- och frivården utan spänner över hela det kriminalpolitiska området. Socialutredningen har intet att crinra mot 1 betänkandet framlagda förslag.
LO delar den uppfattning som kommittén ger uttryck för beträffande behovet av kriminologisk forskning. Den föreslagna forskningsorganisationen får enligt LO:s mening emellertid inte utgöra hinder för en utbyggnad och förstärkning av universitets- och högskoleforskningen inom det kriminalpolitiska fältet. Samma uppfattning har TCO som tillstyrker utredningens förslag men starkt understryker nödvändigheten av att tillräckliga resurser ställs till verksamhetens förfogande. Den kriminologiska grundforskningen bör visserligen som hittills bedrivas vid universiteten. Praktikernas behov av någorlunda snabba och praktiska forskningsinsatser motiverar dock en utbyggd inomverksforskning så som den är avsedd att fungera vid kriminalvårds- och rikspolisstyrelserna. SACO anser det angeläget att statsmakterna framdeles anvisar kraftigt förstärkta resurser för forskning på kriminologins område. Det är vidare uppenbart att resurserna mäste samordnas i effektivare former och att forskningsuppgifterna måste prioriteras mera planmässigt än vad som hittills varit fallet. Kommitténs förslag till organisation för kriminologisk forskning och utvecklingsarbete inom rättsväsendet synes vara ett steg i en sådan riktning. Även SAF tillstyrker i' princip organisationsförslaget.
Föreningen Sveriges tingsrättsdomare som inte har något att erinra mot kommitténs förslag anför vidare att för domarna, som utan avseende vid den starka och mången gång osakkunniga kritiken mot påföljdssystemet endast har att tillämpa de gällande reglerna om straff och andra påföljder, skulle det vara ett starkt stöd i verksamheten, om det fanns bättre kunskap om ändamålsenligheten av de olika åtgärderna inom kriminalvårdens ram. Föreningen har visserligen ingen överdriven förhoppning om några lättvunna och helt klargörande resultat av den
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 38
kriminologiska forskningen men anser frågan vara av så stor samhällelig betydelse att allvarliga försök måste göras att få någon vägledning. Även Sveriges advokatsamfund tillstyrker förslaget. Föreningen Sveriges polismästare tillstyrker inrättandet av föreslagna forsknings- och utredningsenheter och understryker att FoU-enheterna vid kriminalvårdsstyrelsen och rikspolisstyrelsen måste ges sådana resurser att de tillfredsställande kan fylla sina funktioner. Föreningen styresmän och assistenter m. fl. vid kriminalvårdsanstalterna (SAK) anscr att eftersläpningen när det gäller den praktiska tillämpningen av forskningen är den mest besvärande frågan för kriminalvårdstjänstemannen på fältet. Svenska fångvårdssällskapet hävdar att den kriminologiska forskningen i vårt land alltför länge har varit utan fast organisation och i relation till andra forskningsområden endast haft tillgång till spridda och otillräckliga resurser och välkomnar därför den ändring till det bättre som det nu framlagda förslaget kan leda till och finner allt skäl att tillstyrka detsamma.
Socialstyrelsen instämmer oreserverat i de grundläggande bedömningarna, att den kriminologiska forskningen i stort är klart eftersatt, att den behöver förstärkas och samordnas, ges en effektiv dokumentationsservice och närmare anknytas till centrala beslutsfattande organ. I betänkandets förslagsdel diskuteras dock inte någon förstärkning av universitetens och högskolornas personalresurser. Socialstyrelsen finner detta vara oroande med tanke på att universitetsforskningen även i fråga om anslagstilldelning riskerar att överskuggas av de centrala myndigheternas FoU-cnheter. Styrelsen tillstyrker dock varmt principen om myndighetsanknutna forsknings- och utvecklingsenheter. Resurserna inom de i betänkandet föreslagna tre FoU-enheterna är dock inte så dimensionerade att någon vetenskapligt mer kvalificerad egen forskningsverksamhet kommer att kunna bedrivas. Socialstyrelsen anför vidare att termen kriminologi kommit att få en oskarp kontur och saknar en diskussion av den teoretiska och ctiska grundvalen för det kriminologiska ämnesområdet. Vidare saknas i betänkandet en diskussion angående kriminologins samröre med sina grannområden inom socialstyrelsens ansvarsområde, t. ex. den sociala barna- och ungdomsvården, den allmänna socialvården, vården av alkoholister, narkomaner och övriga giftmissbrukare, den psykiatriska och övriga sjukvården samt den rätts- och socialpsykiatriska verksamheten. En kriminologisk celler kriminalpolitisk forskning, som inte följer spåren bakåt in i det civila livets sociala problematik och vårdverksamhet, riskerar att hamna i en ofruktbar och missgynnad isolering. Ett forsknings- och utvecklingssamarbete mellan de rättsvårdande myndigheterna — främst kriminalvårdsstyrelsen — och socialstyrelsen kunde därför te sig väl motiverat.
Svea hovrätt anser att en förstärkning av forskningen inom depar-
Prop. 1974: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 39
tement och verk är angelägen. Samtidigt måste man, som kommittén påpekar, beakta att utredningsförslaget medför uppenbara risker vad gäller såväl inriktning av som kvalitet på forskningen. Hovrätten anser att dessa risker ej tillfredsställande kan motverkas på det av kommittén föreslagna sättet. Med hänsyn till kommitténs vidare syftning hade det dock varit i hög grad befogat för kommitténs ställningstagande, att den kriminologiska forskningen i övrigt beaktats i lika hög grad som kriminalvården. Ett dylikt beaktande skulle i än högre grad ha understrukit betydelsen av kriminologisk grundforskning och bidragit till att motverka att i förslaget en skarp skiljelinje dragits mellan universitetsforskning å ena samt forskning i departement eller inom centrala verk å andra sidan — cen uppdelning som kan vara organisatoriskt försvarbar men som tcorctiskt knappast är hållbar. Att möjligheterna för kriminologisk forskningsverksamhet inom universiteten f.n. är mycket begränsade ger anledning att överväga cen väsentlig resursförstärkning härvidlag.
Svenska försäkringsbolags riksförbund tillstyrker i princip kommitténs förslag. Förbundet vill dock understryka det angelägna i att den föreslagna FoU-verksamheten kompletteras med i förhållande till myndigheterna fristående forskning samt långsiktig och teoretisk forskning. Det kan eljest befaras att den kriminologiska forskningen allt för mycket knyts till den rent praktiska och kortsiktiga brottsförebyggande verksamheten.
Föreningen Sveriges skyddskonsulenter och skyddsassistenter ansluter sig till förslaget i stort och betonar att nu föreliggande förslag efter genomförande bör befrämja utvecklingen inom den kriminologiska forskningen och således kunna hälsas med en viss behärskad optimism. Behovet av förstärkning av universitets- och högskoleforskningen bör dock särskilt beaktas. Därigenom undviks att den vetenskapliga metodutvecklingen och grundforskningen blir eftersatt. De medel som ställs till förfogande bör i relativt stor utsträckning kunna utnyttjas av forskare vid universitet och högskolor. Föreningen finner det angeläget att medlen för s.k. fri kriminologisk forskning utökas. Allmänt vill föreningen framhålla att den kriminologiska forskningen om möjligt samordnas med övrig social behandlingsforskning eftersom trenden klart synes gå mot ökad samordning mellan sociala och rättsvårdande instanser vad gäller vårdåtgärder. Det är vidare i dag fullt klarlagt att de inom kriminalvården behandlade personerna oftast är identiska med dem som behandlas inom övriga sociala vårdorgan och det förefaller då rimligt att även forskningen samordnas för vinnande av ökad cffektivitet. I samband härmed vill föreningen t. o. m. ifrågasätta bindningen av forskningen till de olika statliga verken och i stället rekommendera ett särskilt fristående forskningsinstitut där all social och kriminologisk forskning samordnas.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 40
Universitetskanslersämbetet (UKA), som riktar stark kritik mot utredningsarbetcts inriktning och väsentliga delar av organisationsförslaget, anför att forskningsorganisationen på det kriminologiska området i Sverige vid jämförelse med t. ex. de övriga nordiska länderna är svag. En förstärkning av forskningsresurserna är därför önskvärd. Det är emellertid viktigt att samhällets satsning inte inskränks till att avse enbart individorienterad behandlingsforskning och åtgärdsforskning. Även sådan kriminologisk forskning, som är inriktad på andra områden, exempelvis på frågor rörande brottslighetens orsaker och brottsprevention, måste initieras och understödjas. Samhällsvetenskaplig forskning i allmänhet ger nya kunskaper om sammanhang och förlopp som bidrar till att belysa dessa frågor. Det är nödvändigt att man genom en ifrågasättande forskning kontinuerligt tar de traditionella formerna för kriminalvård under omprövning. Det är lika viktigt att på ett effektivt sätt kunskap om de forskningsresultat som uppnåtts sprids och därigenom snabbare kan gestaltas i det fortlöpande reformarbetet. En satsning på forskning på det kriminologiska fältet i vid mening måste självfallet kombineras med andra åtgärder. Som särskilt angelägna framhåller UKA ökade insatser på den sociala vårdens och rehabiliteringens område. En förstärkning av FoU-resurser inom socialstyrelsen framstår, med tanke på problemområdets bredd och komplexitet, som en minst lika angelägen åtgärd som inrättande av sådana inom rättsväsendets centrala myndigheter. Likaså bör en förstärkning av forskningskapaciteten inom institutet för social forskning vara en naturlig åtgärd 1 samband med ett samlat försök att rusta upp forskningsresurserna på det kriminologiska området. UKÄ betonar att en förutsättning för att forskning genom uppdrag skall kunna läggas ut på forskare och projekt är att det inom området finns en basorganisation för utbildning och forskning vid universiteten. Det är därför naturligt att cn förstärkning av resurserna för kriminologisk forskning också kommer universi-
rättandet av ytterligare professurer i kriminologi, särskilt med hänsyn till att det i Sverige finns endast en sådan professur. Det kan emellertid diskuteras, i vilken utsträckning en sådan förstärkning av resurserna bör avse speciellt ämnesområdet kriminologi. Även andra beteendeeller rättsvetenskapliga områden är här aktuclla. UKA är av den uppfattningen att forskningsprojekt med långsiktig och mera teoretisk orientering kan försummas om den föreslagna organisationen genomförs. Det finns risk för att anslagsgivande organ såsom forskningsråden, riksbanksfonden och institutet för social forskning blir mera restriktiva med att bevilja medel för kriminologisk forskning om denna i fortsättningen skall erhålla anslag från det brottsförebyggande rådet. Denna risk bör inte underskattas. Det är därför angeläget att även de sam-
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 41
hällsvetenskapliga forskningsråden ges ökade resurser för stöd åt forskningsprojekt som berör kriminologiska problem.
Föreningen Sveriges statsåklagare ifrågasätter om det är funktionellt med forsknings- och utredningsenheter på verksnivå. Dessa cnheter kommer att bli för små för att få någon betydelse. Föreningen anser att kriminologisk forskning bör administreras centralt. De utredningar och sammanställningar som behövs på verksnivån bör göras av personer som är verkligt insatta i den speciella verksamhetsgrenens problem : och som står arbetet på fältet nära. Föreningen vill särskilt understryka betydelsen av att den fria forskningen inte försummas. Samhället bör kunna ha råd med en slagkraftig forskningsorganisation som är helt oberoende av politiska överväganden och som har till väsentlig uppgift att producera kritisk forskning. Universitetsforskningen bör därför förstärkas väsentligt kraftigare än vad som föreslås i betänkandet.
Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering (KRUM) ifrågasätter starkt förslaget att binda samtliga forskningsresurser till departementet, kriminalvårdsstyrelsen och rikspolisstyrelsen. Såväl rikspolisstyrelsen som kriminalvårdsstyrelsen har vid ett flertal tidigare tillfäl- Ien visat sig vara relativt oemottagliga för forskningsresultat. Av flera anledningar förefaller det alltså rimligare att knyta en del av resurserna till redan befintliga institutioner för kriminologisk forskning och undervisning.
Riksåklagaren ansluter sig helt till tanken på att anknyta en central forsknings- och utvecklingsenhet till det brottsförebyggande rådet. Eftersom det yttersta syftet med forskningen skall vara att uppfylla det kriminalpolitiska behovet är det också självfallet att det Jedande forskningsorganet bör vara nära knutet till rådet. Som cen första etapp kan de föreslagna personella resurserna för enheten anscs acceptabla även om det är önskvärt med en snar utbyggnad.
Statskontoret anser att man vid den avsedda upprustningen av den kriminologiska forskningen bör lägga särskild vikt vid att tillskapa den centrala organisationen för att därigenom redan från början kunna tillgodose behoven av övergripande planering, samordning och prioritering av olika forskningsuppgifter. Statskontoret finner det lämpligt att den centrala FoU-enheten organisatoriskt anknyts till det brottsförebyggande rådets kansli. Denna del av organisationen bör sålunda ges en förhållandevis stark ställning och i enlighet med kommitténs förslag direkt förfoga över huvudparten av avsedda resurser. Statskontoret stöder förslaget att skapa en samordnad informations- och dokumentationsservice inom det kriminalpolitiska området och anser det viktigt att en central enhet handhar den mer omfattande och övergripande hanteringen av befintlig kunskap för hela rättsväsendets behov. Den tekniska lösningen av en sådan dokumentationsverksamhet bör närmare utredas.
Brottsförebyggande rådet tillstyrker en forsknings- och utvecklings-
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 42
enhet av den art som kommittén har föreslagit. Även i övrigt ansluter sig rådet till det förslag till arbetsuppgifter för rådets forsknings- och utvecklingsenhet som lagts fram. Rådet anser emellertid att kommittén underskattat behovet av biträdespersonal. Rådet föreslår att forskningsenhetens biträdespersonal förstärks och att rådets behov av förstärkning av den administrativa personalen till följd av den utökade verksamheten beaktas.
Skolöverstyrelsen anser att den centrala FoU-enheten bör vara Jedningsorgan för information och dokumentation inom kriminologin. Däremot bör den ej fungera som specialbibliotek med uppgift att samla och klassificera dokumentation, Såväl den centrala FoU-enheten som FoU-enheterna vid de centrala verken bör i första hand fungera som. förmedlings- och samordningsenheter när det gäller FoU-behov och FoU-uppdrag.
Förslaget att den centrala forsknings- och utvecklingsenheten skall bistå med dokumentation och information bör enligt Svea hovrätt närmarc utredas. Hovrätten anser vidare att man bör undersöka hur verksamheten skall samordnas med motsvarande verksamhet hos universitetsbiblioteken, Kungliga biblioteket och riksdagsbiblioteket.
Statistiska centralbyrån erinrar om att verkets bibliotck, som är landets vetenskapliga specialbibliotek för statistisk litteratur, numera även svarar för biblioteksverksamheten inom byggnadsstyrelsen, socialstyrelsen och skolöverstyrelsen. Innan beslut fattas om uppbyggnad av en central dokumentationsenhet i enlighet med kommitténs förslag bör därför först närmare övervägas dels de möjligheter som denna redan etablerade funktion kan erbiuda vad gäller att svara för vissa delar av föreslagen verksamhet och dels de ekonomiska konsekvenserna av ett sådant alternativ.
Socialstyrelsen anser att den centrala forsknings- och utvecklingsenhetens dokumentations- och informationsverksamhet kommer att vara ovärderlig. Viss tveksamhet kan dock anföras att tilldela den centrala FoU-enheten rena forskningsuppgifter, och det kan vara äventyrligt för forskningens mångsidighet att låta denna politiskt centrala enhet svara för övergripande planering och styrning av all kriminologisk forskning 1 landet.
Enligt RRV:s uppfattning bör administrationen av de centrala forskningsmedlen knytas till det brottsförebyggande rådet och i konsekvens härmed bör de uppgifter som kommittén har ansett böra ankomma på en central forsknings- och utvecklingsenhet inordnas i det brottsförebyggande rådets kansli. Detta kansli bör enligt RRV härvid inte byggas upp för att bedriva egen forskning utan för att bl. a. svara för administration av forskningsmedlen.
Den föreslagna centrala FoU-enheten på departementsnivå kommer enligt UKÄ inte att på ett positivt sätt bidra till en förbättrad forsk-
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 43
ningsplanering. Risken är uppenbar att ett sådant organ skulle inverka hämmande på den långsiktiga planering som självklart bör bedrivas inom ämbetsverkens FoU-enheter. Det samhällsinflytande som eftersträvas i planeringen tillgodoses i erforderlig utsträckning genom ämbetsverkens lekmannastyrelser. De resurser som i kommitténs förslag binds till en central FoU-enhet bör kunna fördelas mellan myndigheternas FoU-cenheter och samhällsvetenskapliga forskningsområdet. Vidare avstyrker UKA att en särskild organisation för kriminologisk dokumentation och information skapas. I likhet med vad som gäller för annan forskning — även tvärvetenskaplig sådan — bör kriminologin repliera på befintliga forskningsbibliotek.
Forskningsrådsutredningen anser att behovet av cen sektoriell och tillämpningsnära forskning som snabbt kan producera efterfrågade beslutsunderlag och i övrigt inriktas på de ansvariga myndigheternas näraliggande problem är uppenbart. Kravet på en samordning mellan kommitténs utredningsarbete och utredningen om det brottsförebyggande rådet när det gäller forskningsorganisationen synes emellertid ha föranlett kommittén för kriminologisk behandlingsforskning att avstå från en prövning huruvida det brottsförebyggande rådets sammansättning och verksamhetsformer är lämpliga för denna uppgift. Det kan t. ex. ifrågasättas om den centrala FoU-enhetens inlemmande i det brottsförebyggande rådets kansli, där den blir en del av rådets beredningsapparat, är lämplig med tanke på att denna FoU-enhet skall verka i konkurrens med andra FoU-enheter. Forskningsrådsutredningen är helt införstådd med att kriminalvårdssektorn har stora och specifika behov på informations- och dokumentationsområdet och finner det naturligt att dessa problem ägnas ökad uppmärksamhet. Inte minst gäller det frågorna om spridning och delgivning av forskningsresultat inom verksamhetsområdets olika grenar. Även forskningsrådsutredningen har att studera dessa problem och vill i detta sammanhang framhålla att när det gäller insamlandet av uppgifter från forskarna bör möjligheterna till en samordning noga tillvaratas för att åstadkomma cn effektiv organisation. Möjligheterna att skapa en mer enhetlig organisation för själva insamlingsarbetet bör därför noga övervägas och forskningsrådsutredningen prövar möjligheterna att lägga förslag i denna fråga. Även i detta fall bör alltså särlösningen för det kriminologiska området göras interimistisk.
Riksåklagaren har ingen crinran mot att kriminalvårdsstyrelsens forskningsenhet bibehålls och förstärks. Riksåklagaren har inte heller något att crinra mot att någon FoU-enhet f£. n. cj inrättas inom åklagarväsendet men påpekar att avsaknaden av cn särskild forskningsenhet för åklagarväsendet ej hindrat viss forskningsverksamhet inom ramen för ordinarie anslag.
RRV säger sig ha kunnat konstatera att behov av åtgärder för upp-
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 44
följning av polisverksamheten föreligger. Verket tillstyrker därför att en enhet för uppföljning och utveckling inrättas inom rikspolisstyrelsen, förslagsvis inom polisavdelningen. Denna enhet bör enligt RRV svara för utredningsarbete m. m. för att följa upp och utveckla verksamheten men däremot inte bedriva egentlig forskning. Likaledes tillstyrker RRY en förstärkning av kriminalvårdsstyrelsens enhet för motsvarande uppgifter, men anser det knappast motiverat med motsvarande enheter för domstols- och åklagarväsendet. Statskontoret förutsätter att rikspolisstyrelsen och kriminalvårdsstyrelsen närmare överväger FoU-enhetens arbetsuppgifter och organisatoriska ställning inom resp. verk med beaktande av de samband som kan råda mellan enhetens verksamhet och andra funktioner av delvis likartad natur, t. ex. planerings- och andra utredningsarbeten. Statskontoret delar kommitténs uppfattning att FoUenheter vid domstols- och åklagarväsendet inte nu bör inrättas. Erfarenheterna av den nu föreslagna forskningsorganisationen bör först avvaktas. Uppkommande angelägna forskningsuppgifter avseende dessa delar av rättsväsendet torde tills vidare kunna administreras direkt av den centrala FoU-enheten.
UKÄA anser att det är ändamålsenligt att de centrala myndigheterna inom rättsväsendet ges resurser för kartläggningar, uppföljningar och utvärderingar av den egna verksamheten samt av reformer och försöksverksamhet som genomförs inom det egna verksamhetsområdet. Forsknings- och utvecklingsenheter bör därför i enlighet med kommitténs förslag finnas vid kriminalvårdsstyrelsen och rikspolisstyrelsen. UKAÄ understryker emellertid att de föreslagna FoU-enheterna vid kriminalvårdsstyrelsen och rikspolisstyrelsen inte själva bör bedriva forskning. Sådan skall koncentreras till universiteten och andra institutioner med huvudsaklig uppgift att vara forskningsproducerande. Ämbetsverkens FoU-enheter bör i stället ha resurser till förfogande i form av särskilda anslag för beställning av forskningsprojekt och undersökningar i anslutning till deras resp. verksamhetsområden.
Föreningen Sveriges polismästare understryker vikten av att den tvärvetenskapliga uppläggningen av den föreslagna forskningen ges en sådan bredd att frågor av polisiär vikt exempelvis behandlingsmetodernas inverkan på allmän ordning och säkerhet beaktas i full utsträckning. Föreningen betraktar det som självklart att i detta komplex även kommer att ingå den samlade rymningsproblematiken.
Enligt socialstyrelsen är den mest odiskutabla förstärkningen utbyggnaden av FoU-enheten vid kriminalvårdsstyrelsen. Ett förslag om inrättande av en FoU-cnhet vid domstoils- resp. åklagarväsendet borde ha givits företräde framför enheten vid rikspolisstyrelsen.
DON anser att de stora organisatoriska förändringar som domstolsväsendet genomgår och genomförandet av rättshjälpsreformen ger anvisningar om behovet av forskningsinsatser inom domstolsväsendets om-
Prop. 1974: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 45
råde. Det finns emellertid också andra frågor där det enligt DON:s mening är av stor betydelse att en organiserad forskning kommer till stånd. Detta gäller t. ex. hela beslutsprocessen i brottmål. Även utanför det område som direkt kan betecknas som forskning behövs särskild sakkunskap inom domstolsväsendet, för undersökning av utvecklingen på området, för uppföljning av reformer m.m. DON anser därför att en särskild FoU-enhet bör inrättas för domstolsväsendet. Denna bör knytas till den blivande domstolsstyrelsen. Enhetens organisation bör utredas i samband med de överväganden som kommer att ske inför domstolsstyrelsens tillkomst.
Socialstyrelsen godtar förslaget att en vetenskaplig referensgrupp ansluts till brottsförebyggande rådet och understryker att denna bör ha ett betydande sakinflytande rörande anslagsfördelning.
Administrationen av de centrala forskningsmedlen bör cenliet RRV närmare knytas till det brottsförebyggande rådet. Enligt RRV bör rådet också ha ansvar för de särskilda medel för kriminologisk målforskning och utvecklingsarbete som avses ställas till förfogande. Den kriminologiska grundforskningen bör vid sidan av universitetsorganisationen främst finansieras med de reguljära forskningsmedel som står till förfogande, bl. a. genom statens råd för samhällsforskning och riksbankens jubileumsfond.
Förhållandet mellan den vetenskapliga referensgruppen och rådet uppmärksammas i några yttranden. Riksåklagaren anser att rådet måste ges den ledande ställning som kommittén förordar. "Att rådet skall disponera de medel som stills till förfogande är cn självklar förutsättning för att rådet skall kunna självständigt driva en meningsfylld verksamhet. Däremot är det inte önskvärt med en styrning av universitetsforskningen genom att göra den beroende av anslag genom ett kriminalpolitiskt organ. Den universitetsmässiga forskningen bör i samband med tillskapandet av rådet om möjligt ges större resurser. Kriminalvärdsstyrelsen förordar att medlen till kriminologisk forskning helt skall disponeras av det brottsförebyggande rådet. Behovet av fristående forskning bör i första hand tillgodoses genom. förstärkning av universitetsforskningens resurser. Brottsförebyggande rådet förutsätter att den föreslagna vetenskapliga referensgruppen inordnas i rådets organisation. Rådet har sålunda ett starkt behov av medverkan från referensgruppen bl.a. när rådet skall fullgöra de samordningsuppgifter som rådet enligt förslaget tillagts i fråga om den kriminologiska forskningen i vårt land. . .
Svenska kommunförbundet anser att det brottsförebyggande rådet — efter beredning av den vetenskapliga referensgruppen — bör ha det avgörande inflytandet över forskningens inriktning och omfattning. SAK anser det tillrådligt att det brottsförebyggande rådet får dispositionsrätten över större delen av' reservationsanslaget för forskning.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 46
Någon anledning att ifrågasätta resursförslaget torde heller inte föreligga, då det synes ha förutsatt en avvägning mellan forskningsbehov inom andra discipliner och vad som i ett inledningsskede kan anses politiskt möjligt.
En viktig förutsättning för att forskningen skall tillerkännas tillbörligt inflytande är enligt Svenska fångvårdssällskapet att den tillförsäkras en obunden ställning och kan gå fri från misstankar att vara politiskt styrd. Den vetenskapliga referensgrupp, som föreslagits, får anses utgöra betryggande garanti för att den tillämpade kriminologiska forskningen planläggs efter rent vetenskapliga grunder.
Svea hovrätt anser att det är i hög grad angeläget att själva organisationen får en sådan utformning att en för kriminologin fruktbärande balans skapas mellan den fristående forskningssektorn och den styrda forskningen. Ett sätt att åstadkomma detta är att ge den föreslagna vetenskapliga referensgruppen karaktär av forskningsråd.
Forskningsrådsutredningen anser att den vetenskapliga referensgruppens ställning i förhållande till det brottsförebyggande rådets styrelse måste betecknas som svag även om kommittén, till skillnad från utredningen om det brottsförebyggande rådet, föreslår att den vetenskapliga referensgruppens ordförande skall vara medlem av rådets styrelse. En vetenskaplig referensgrupp utan eget ansvar och egna resurser kan gentemot en av myndigheter och etablerade intresseorganisationer starkt dominerad styrelse och expertgrupp få svårt att driva kravet på hög inomvetenskaplig relevans i konkurrens med de mer akuta behoven av direkt verksamhetsinriktad forskning. Från forskningsrådsutredningens synpunkt är det angeläget att förbindelse mellan sektoriellt styrd tillämpningsnära forskning och mer långsiktig inomvetenskaplig, högt relevant forskning görs så öppen som möjligt och att båda slagen forskning ömsesidigt kan påverka och stimulera varandra. Forskningsrådsutredningen framhåller att det torde vara fullt möjligt att inom forskningsrådsorganisationens ram åstadkomma en tillfredsställande och fungerande koppling mellan grundforskningsverksamheten och den scktoriella FoU-verksamheten. Det skulle t. ex, kunna tänkas ske genom att till rådsorganisationen knöts en särskild mångvetenskaplig kommitté för kriminologisk forskning med uppgift dels att från sektorsorganen, främst de föreslagna FoU-enheterna, till rådsorganisationen förmedla behov av grundläggande forskning, dels att inom rådsorganisationen driva de kriminologiska forskningsfrågorna, dels att tjäna som vetenskaplig referensgrupp åt det brottsförebyggande rådet.
När det gäller synen på den kriminologiska forskningen i dess helhet har SACO en något annan mening än kommittén. Det synes SACO som om kommittén i alltför hög grad förbisett vikten av att för framtiden säkerställa en fortlöpande obunden och kritisk kriminologisk
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 47
forskning. I fråga om det föreslagna reservationsanslaget till kriminologisk forskning ges det brottsförebyggande rådet en ställning som medför att i det närmaste all forskning på området ställs under kontroll av ett politiskt sammansatt organ. SACO anser det vara väsentligt att så stora resurser ställs till förfogande för fri forskning, med eller utan anknytning till institutioner, att en ständigt pågående kritisk forskningsverksamhet inom det kriminalpolitiska området säkerställs. Samtidigt delar SACO emellertid uppfattningen att avsevärda resurser måste ställas till förfogande för forskningsinsatser på kort och medellång sikt, liksom att det är angeläget att forskning byggs in som en integrerad del av verksamheten inom några anstalter och frivårdsdistrikt. SACO förordar att en del av det föreslagna reservationsanslaget till kriminologisk forskning ställs till rådets förfogande, och att resterande del fördelas på olika forskningsprojekt efter vetenskaplig prövning i den föreslagna referensgruppen, som alltså skulle komma att fungera på i princip samma sätt som ctt forskningsråd.
Skolöverstyrelsen noterar med tillfredsställelse att kommittén föreslagit att minst 1 96 av kostnaderna för framtida kriminalpolitiska reformer bör avsättas för kartläggning och vetenskaplig uppföljning av dessa reformers olika effekter. Styrelsen anser det vara en brist att kommittén inte föreslagit en förstärkning även av de resurser som förmedlas av statens råd för samhällsforskning när det gäller tillfälliga forskartjänster, tvärvetenskapliga storprojekt m. m. Kostnaderna för de båda centrala verkens FoU-arbete bedömer styrelsen som små i förhållande till de behov som kommittén redovisat. Det bör därför eftersträvas att de båda centrala verken på sikt ges väsentligt större frihet att disponera sina medel för utredningar, expertis, försöksverksamhet och information vid sidan av dels de tämligen små egentliga projektanslagen, dels verkets andel av anslaget för kriminologisk forskning.
Föreningen Sveriges skyddskonsulenter och skyddsassistenter finner det anmärkningsvärt att endast 0,2 46 av de totala anslagen för rättsvårdande åtgärder mot brott tilldelats forskningen. Det förhållandet att forskningsandelen är lika låg i andra länder bör emellertid icke avhålla här befintliga anslagsbeviljande myndigheter från att visa större generositet i all synnerhet som vi i vårt land anser oss ligga väl framme internationellt på det sociala området.
Kommittén Brottsförebyggande rådet
Genom beslut den 29 juni 1973 bemyndigades statsrådet och chefen för justitiedepartementet att tillkalla högst 16 sakkunniga med de uppgifter som utredningen om ett brottsförebyggande råd har föreslagit för rådet och med uppdrag att utarbeta instruktion för detta råd. Med
Prop. 1974: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 48
stöd av bemyndigandet tillkallades den 29 juni och den 4 september 1973 de sakkunniga!, som antog namnet Brottsförebyggande rådet.
Den 10 augusti 1973 uppdrogs åt kommittén för kriminologisk behandlingsforskning att — i avvaktan på behandlingen av det förslag till forskningsorganisation som föreslagits i betänkandet (SOU 1973: 35) Kriminologisk forskning — bl. a. biträda Brottsförebyggande rådet i frågor av vetenskaplig karaktär.
Departementschefen
Kriminalpolitiken måste fortlöpande anpassas till brottslighetens inriktning och omfattning och till de förändringar i samhällsförhållandena som påverkar människornas sociala anpassning. Sedan lång tid tillbaka följer kriminalpolitiken i huvudsak två linjer. Dels går den ut på att förebygga brott och att skydda samhället och människorna i gemen mot brott. I ett långsiktigt perspektiv är detta en social fråga som i stor utsträckning handlar om att komma till rätta med bristfälliga miljöer och förebygga social missanpassning. Dels går den ut på att vidta åtgärder som gör det lättare för dem som har begått brott att anpassa sig i samhället. Detta är i första hand kriminalvårdens uppgift.
Under senare år har åtskilligt gjorts för att förstärka den brottsbekämpande verksamheten. Betydande anslag har tillförts polisväsendet som därigenom har fått mera personal och bättre utrustning. Verksamheten inom polisväsendet liksom rättsväsendets övriga organ har rationaliserats och cffektiviserats på många sätt. Skärpta påföljder har genomförts i fråga om narkotikabrott, olaga vapeninnehav och dobbleri. Polisen har fått ökade möjligheter att uppdaga brott av nyss angivet slag genom husrannsakan, kroppsvisitering och andra liknande spaningsåtgärder. Den kriminalpolitiska behandlingen av grova narkotikaförbrytare och andra som har dömts till långvariga straff för grova brott har skärpts. Åtskilliga åtgärder för att förebygga politiska våldsdåd har vidtagits. Vid 1973 års riksdag har också fattats beslut om cen betydande utökning av polisens resurser. Även i andra avseenden och på andra områden har insatser gjorts för att förstärka den brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamheten.
Inom kriminalvården pågår sedan många år ett betydande reformarbete genom successiv upprustning av anstalts- och frivården. 1973 års riksdag har antagit riktlinjerna för en genomgripande reform av kriminalvården i syfte att minska återfallsbrottsligheten och förbättra de dömdas möjligheter till social anpassning. Därigenom fullföljs den del
1 Statssekreteraren Ove Rainer, ordförande, riksdagsledamöterna Lena | Hjelm-Wallén, Åke Polstam, Daniel Wiklund och Håkan Winberg, socionomen Kjell E. Johansson, ordföranden i TCO Lennart Bodström, statssekreteraren Göte Fridh, verkst. direktören Curt Steffan Gicsecke, landstingsrådet Rune Hedlund, borgarrådet Inge Hörlén, direktören Kurt: Lindberg, ordföranden i LO Gunnar Nilsson, t.f. statssekreteraren Ulf Nordenson, statssekreteraren Lennart Sandgren och professorn Knut Sveri.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 49
av kriminalpolitiken som syftar till att anpassa dem som har begått brott till ett normalt liv i samhället.
De reformer och de åtgärder i övrigt för vilka jag nu har redogjort är uttryck för den kriminalpolitik som vi fortlöpande har fört. Denna politik skall fullföljas.
En väsentlig fråga i kampen mot brottsligheten är möjligheterna till samarbete mellan olika sociala myndigheter och organ, arbetsmarknadens företrädare, skolan och rättsvården. Samarbetsfrågorna berör också enskildas, företags och organisationers insatser mot brott. Det var främst bristerna beträffande samordningen av samhällets och enskildas insatser i brottsbekämpningen som föranledde mig att ta upp frågan om inrättandet av ett särskilt samordningsorgan för att på bred front söka komma till rätta med brottsligheten. Om det förslag till ett brottsförebyggande råd som den särskilde utredningsmannen framlagt genomförs, blir detta enligt min uppfattning ett verksamt medel för att undanröja de påtalade bristerna. Jag är sålunda av samma uppfattning som det övervägande antalet remissinstanser att ett brottsförebyggande råd nu bör inrättas. Jag vill i det sammanhanget understryka riksåklagarens uttalande. att det är angeläget att rådet verkar inte bara för en defensiv insats i brottsbekämpningen utan även tillgriper en mera offensiv metod i form av utarbetande av förslag till åtgärder på ett vidsträckt socialt område. Mcd den samhälleliga förankring rådet enligt förslaget erhåller synes goda förväntningar kunna ställas på dess insats i det kriminalpolitiska utvecklingsarbetet.
Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker utredningens förslag att rådet bör inrättas som en fristående myndighet direkt under Kungl. Maj:t. Jag delar denna uppfattning. Några remissinstanser har uttalat farhågor för att kompetenskonflikter kan uppkomma mellan rådet och myndigheter som var på sitt område bedriver brottsförebyggande verksamhet. Jag vill med anledning härav understryka att rådet inom ramen för sina resurser bör vara oförhindrat att självt avgöra vilka frågor rådet anser vara av sådan vikt i det brottsförebyggande arbetet att de bör utredas närmare av rådet. Rådet skall siälvfallet inte ba någon direktivrätt i förhållande till andra organ. Rådets tillkomst ändrar således inte det ansvar som andra organ har för sina resp. verksamhetsområden. Rådet är endast ett samordnande och rådgivande organ. Myndigheterna bör — bl. a. för att undvika dubbelarbete — samråda med rådet vid planeringen av verksamhet som har närmare anknytning till rådets uppgifter. Samtidigt förutsätter jag att rådet på motsvarande sätt informerar andra organ om sin verksamhetsplanering. En sådan insyn erhåller f.ö. berörda myndigheter redan genom att de är representerade i rådets expertorgan. Jag ansluter mig således i princip till utredningens förslag i dessa frågor.
Såsom utredningen föreslagit bör rådet ledas av en styrelse, som ut- 4 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga 4
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justiticedepartementet 50
ses av Kungl. Maj:t. I likhet med vad som uttalats under remissbehandlingen bör även en representant för forskningen ingå i styrelsen. I övrigt bör styrelsen ha den av utredningen föreslagna sammansättningen. Jag återkommer senare till frågan hur forskningen i övrigt skall inlemmas i rådets organisation.
Jag delar också utredningens uppfattning att det bör finnas ctt verkställande utskott för rådets löpande arbete. Jag har inte någon erinran mot att utskottet får de arbetsuppgifter som anges av utredningen. Riksåklagaren ifrågasätter om inte en styrelse av den storlek som här är i fråga bör ha ett större antal ledamöter i det verkställande utskottet. Även om vissa skäl talar för riksåklagarens uppfattning anser jag — främst med hänsyn till angelägenheten av att begränsa utskottets storlek — att endast två av styrelsens ledamöter bör ingå i utskottet. Lämpligen bör två av representanterna för de politiska partierna utses till ledamöter i utskottet. Vidare anser riksåklagaren det egendomligt att två av de föreslagna experterna ständigt skall vara representerade i verkställande utskottet, alltså oavsett om deras eget ämnesområde är aktuellt. I likhet med riksåklagaren anser jag det mindre lämpligt att utse två experter som skall ingå i verkställande utskottet oavsett utskottets aktuella arbetsuppgifter. I utskottet bör i stället ständigt ingå en representant för forskningen och chefen för rådets kansli. Rådets experter bör kallas till utskottet i de fall utskottet finner detta vara lämpligt med hänsyn till de frågor som skall behandlas.
Vad utredningen anfört om experter föranleder mig endast att understryka uttalandet att det kan finnas anledning att utöver vad som anges i uppställningen i betänkandet som expert kalla person med särskild erfarenhet av brottsförebyggande arbete. Jag har inte heller något ati erinra mot förslaget att till rådet knyta en samrådsgrupp med kontaktmän från olika myndigheter m. m. Anledning finns i det sammanhanget att peka på utredningens uttalande att rådet bör arbeta i kontakt med personer som arbetar på fältet. Det är därför nödvändigt att inte enbart centralförvaltningarna bereds tillfälle att deltaga i rådets arbete.
Som jag tidigare har berört bör rådet vara oförhindrat att självt avgöra vilka frågor rådet anser vara av sådan vikt i det brottsförebyggande arbetet att de bör utredas närmare av rådet. Inom ramen för sina resurser bör därför rådet självt avgöra sina arbetsformer. Jag finner dock förslaget med arbetsgrupper vara ändamålsenligt.
I likhet med utredningen anser jag att rådets kansli bör bestå av två enheter underställda chefen för rådets kansli jämte viss administrativ personal. Den ena av dessa enheter bör i enlighet med utredningens förslag benämnas utredningsenhet. Jag återkommer senare till den andra enheten.
Ett flertal remissinstanser har uttryckt tvekan om den föreslagna kansliorganisationen är tillräcklig. Jag vill i denna del till en början peka
Prop. 1974: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet . 51
på utredningens förslag att en stor del av sekreterar- och utredningsuppgifterna i rådets arbetsgrupper skall skötas av personal som arbetar i departement eller inom kommittéväsendet. I vissa fall förutsätts även personal 1 statliga verk komma att utnyttjas, Ett sådant förfarande är ändamålsenligt med hänsyn till att arbetsgrupperna får begränsade uppdrag och att de därför kommer att arbeta under kortare tid samt till att grupperna måste tillföras särskild sakkunskap som inte finns att tillgå på annat håll. I flertalet fall får uppdraget i rådet ses som cen del av arbetsuppgifterna i den ordinarie anställningen. Jag vill: erinra om att detta förfaringssätt redan tillämpas i viss utsträckning med tillfredsställande resultat. För övriga uppgifter är enligt min uppfattning den föreslagna kansliorganisationen tillräcklig.
Ett mycket stort antal remissinstanser har understrukit forskningens betydelse för rådets arbete. Jag delar denna uppfattning. Som ett uttryck härför har jag tidigare föreslagit att en representant för forskningen skall ingå i styrelsen. Rådet behöver emellertid för sin verksamhet även
med de flesta remissinstanserna att i rådets kansliorganisation bör ingå en enhet som har till uppgift att följa och utvärdera forskning som är av intresse för rådet samt sprida forskningsresultat inom rådet och till de myndigheter som berörs av rådets arbete. Enheten bör också utforma förslag och planer till olika forskningsprojekt samt administrera de forskningsprojekt som med medel från rådet utförs utanför rådets organisation. Den här föreslagna enheten bör enligt min uppfattning bestå av fem personer och utföra de arbetsuppgifter som kommittén för kriminologisk behandlingsforskning föreslagit för den centrala forsknings- och utvecklingsenheten i rådet. Enheten bör benämnas utvecklingsenhet.
[ likhet med kommittén för kriminologisk behandlingsforskning anser jag att en vetenskaplig referensgrupp bör knytas till rådet. Referensgruppen bör ha de av kommittén föreslagna uppgifterna. Jag har inte något att crinra mot vad kommittén anfört om antalet ledamöter och hur de skall utses. Inom utbildningsdepartementet har den 31 maj 1972 tillkallats sakkunniga för utredning rörande forskningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde (forskningsrådsutredningen, U 1972: 02). De sakkunniga behandlar bl. a. forskningsrådens befogenheter och ställning i relation till andra myndigheter och organ som har att planera, stödja eller bedriva forskning. Den kriminologiska forskningen kan också komma upp i detta sammanhang.
Jag delar kommitténs uppfattning att särskilda medel bör ställas till rådets förfogande för finansiering av olika forskningsprojekt på det sätt kommittén föreslagit. I Jikhet med kommittén anser jag att beslutet om hur medlen skall användas bör fattas av rådet efter hörande av den vetenskapliga referensgruppen. För budgetåret 1974/75 har jag därför
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 52
som ett delbelopp beräknat 685 000 kr. under anslaget A 12 Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader, för finansiering av olika forskningsprojekt.
I 1973 års statsverksproposition (prop. 1973: 1 bil. 4, s. 172) upptogs under reservationsanslaget F 7. Kriminologisk forskning 535 000 kr. Från detta anslag bestrids kostnaderna för kriminologisk behandlingsforskning inom kriminalvårdens anstalts- och frivårdssektor. Den övervägande delen av anslaget åtgår för finansiering av utvärderingen av den pågående försöksverksamheten med förstärkta frivårdsresurser inom Sundsvalls skyddskonsulentdistrikt (Projektet frivårdsförstärkning). Den formella ledningen av detta projekt handhas f. n. av justitiedepartementet med kommittén för kriminologisk behandlingsforskning som vctenskaplig referensgrupp. Resterande del av anslaget utnyttjas efter ansökan i varje särskilt fall av kriminalvårdsstyrelsen och enskilda personer för olika forskningsprojekt. Efter hörande av kommittén för kriminologisk behandlingsforskning beslutar Kungl. Maj:t om användningen av anslaget medan kriminalvårdsstyreisen handhar utbetalningen och bokföringen. Jag anser att ansvaret för Projektet frivårdsförstärkning fr. o. m. budgetåret 1974/75 bör handhas av rådet. De medel som anvisats på
Kommittén för kriminologisk behandlingsforskning har därjämte föreslagit att en forsknings- och utvecklingsenhet inrättas vid rikspolisstyrelsen samt att motsvarande enhet vid kriminalvårdsstyrelsen förstärks. Mot bakgrund av att en utvecklingsenhet inrättas vid rådet är jag inte beredd att biträda kommitténs förslag i dessa delar. Ett genomförande av förslaget kan enligt min mening medföra att de begränsade resurser som står till förfogande kommer att splittras. Frågan hur man på Jängre sikt skall fördela utvecklingsarbetet mellan rådet och kriminalvårdsstyrelsen bör tas upp när erfarenhet vunnits av rådets verksamhet.
En betydande uppgift i rådets arbete utgör informationen till enskilda och organisationer i olika frågor. I 1973 års statsverksproposition (prop. 1973: 1 bil. 4, s. 27) upptogs under anslaget A 13. Information om Jagstiftning ett anslag om 1 230 000 kr. Av detta belopp avses 450 000 kr. ställas till förfogande för kommittén Brottsförebyggande rådet för dess informationsverksamhet. Jag har under det tidigare nämnda anslaget A 12 beräknat 430 000 kr. för informationsverksamhet under budgetåret 1974/75. Under detta anslag har också beräknats 500 000 kr. för fortsatta frekvensundersökningar av narkotikamissbruket. Undersökningarna som pågått några år och som sker under medverkan av bl. a. socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, riksåklagaren, rikspolisstyrelsen och kriminalvårdsstyrelsen, har delvis skett under Jedning av socialstyrelsen. Etter samråd med chefen för socialdepartementet anser jag att Jedningen för dessa undersökningar bör övertas av Brottsförebyggande rådet,
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 53
som därvid också skall disponera över anvisade medel för undersökningarna. Mot bakgrund av vad jag nu anfört har jag beräknat medel för 14 tjänster vid rådet. För chefen för rådets kansli bör inrättas en ordinarie tjänst med beteckningen r. Tjänsterna som chef för utrednings- och utvecklingsenheterna samt för övrig handläggande personal och vissa biträden bör inrättas som extra ordinarie tjänster medan övrig personal erhåller extra tjänster. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta i denna fråga. Beträffande avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag att ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs. Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1. godkänna att ett brottsförebyggande råd med de uppgifter som jag har angett inrättas den 1 juli 1974, [00 . bemyndiga Kungl. Maj:t att vid rådet inrätta en ordinarie tjänst som chef för rådets kansli med beteckningen r, 3. till Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 530 000 kr.
A 12. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader Nytt anslag (förslag) 2 150 000
Departementschefen Som jag anfört under anslaget A 11 har jag under förevarande anslag beräknat 500 000 kr. för undersökningar av narkotikamissbrukets omfattning, 430 000 kr. för informationsverksamhet och 1 220 000 kr. för forskning. Den reservation som kan finnas under anslaget F 7. Kriminologisk forskning vid utgången av budgetåret 1973/74 bör tillföras det nya anslagct. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 2 150) 000 kr.
A 13. Framtidsstudier Nytt anslag (förslag) + 000 000
Genom beslut den 30 juni 1971 utsågs en arbetsgrupp för att behandla frågan om framtidsstudier i Sverige. Arbetsgruppen som leddes av dåvarande statsrådet Myrdal överlämnade den 25 augusti 1972 sitt betänkande (SOU 1972:59) ”Att välja framtid — ett underlag för
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 54
diskussion och överväganden av framtidsstudier i Sverige”. Betänkandet remitterades till 145 instanser av vilka ca 130 inkom med synpunkter och förslag. I enlighet med arbetsgruppens rekommendation tillsattes den 1 februari 1973 ett tillfälligt sekretariat med uppgift att föra utredningsarbetet vidare på grundval av bl. a. remissvaren.
Sckretariatet har sammanställt remissvaren över betänkandet som underlag för fortsatta diskussioner och genom kontakter av olika slag har framtidsstudiernas innehåll och organisation ytterligare belysts och preciserats. Som ett led i detta arbete har två symposier med syfte att identifiera forskningsbehov anordnats.
Rcemissvaren och den beredning som skett efter remissbehandlingen visar på behovet av långsiktiga studier. Det är emellertid inte möjligt att i dag ta definitiv ställning till i vilka former dessa studier bör bedrivas. Däremot finns det skäl att utnyttja redan befintlig organisation för ett begränsat antal projekt inom framtidsstudieområdet. När dessa genomförts och utvärderats får [rågan om i vilka former framtidsstudierna bör drivas tas upp till slutlig prövning.
Den projektverksamhet som bör påbörjas under budgetåret 1974/75 bör omfatta tre eller fyra problemområden. Kostnaden härtör kan beräknas till 2 milj. kr.
I enlighet med vad som tidigare anförts bör sekretariatet för framtidsstudier samordna projektverksamheten i kontakt med berörda departement. Dessutom bör en parlamentariskt sammansatt grupp knytas till sekretariatet för kontakt och information.
Arbetsgruppen pekade i sitt betänkande på behoven av långsiktsmotiverad grundforskning. Även detta forskningsbehov bör tillgodoses. Kostnaderna härför kan beräknas till 2 milj. kr. under budgetåret 1974/ 75. Forskningen bör plancras i nära anslutning till forskningsrådens och motsvarande organs verksamhet. En särskild samarbetskommitté . 1 vilken företrädare för dessa ingår avses senare skola tillsättas. Chefen för utbildningsdepartementet avser att begära Kungl. Maj:ts bemyndigande att i tilläggsdirektiv uppdra åt forskningsrådsutredningen att behandla formerna för planering och medelstilldelning för sådan forskning i samband med sina överväganden om den framtida forskningsrådsorganisationen.
Under hänvisning till det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Framtidsstudier för budgetåret 1974/75 anvisa ett re-
servationsanslag av 4 000 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 55
B POLISVÄSENDET
Utvecklingen under de senaste åren i fråga om de brott som har kommit till polisens kännedom framgår av följande sammanställning.
Brott som kommit till polisens kännedom m. m.
varav
År Brotts- inbrotts- motor- mord och skade-
balks- stöld fordons- = dråp (även görelse
brott (även an- tillgrepp: — försök),
| nan stöld än in- brotts- stöld så- vitt avser skjutva- pen o. d.) | barnadråp, misshandel, varav dö- den följt, övriga miss- handelsbrott och rån | ||||
| 1965 | 393 660 80 584 | 46 717 "12 936 | 22 995 | ||
| 1966 | 410 904 80 520 | 44 861 14 341 | 22 393 | ||
| 1967 | 437 042 85 469: 48899 -- 14889 : 24 721 | ||||
| 1968 | 493 926 98 450 | 49 840 18 237 | 28 815 | ||
| 1969 | 480 979 90 885 | 51 164 19 349 | 29 933 | ||
| 1970 | 563 138 107 578 | 59 255 20 121 | 33 882 | ||
| 1971: | 585 937 131 664 | 61 461 13 700 | 35 971 | ||
| 1972! | 572 062 125 028 | 53 168 19 251 | 35 684 |
1972-01-01- 1972-10-31: = 484 634 106 069 45113 15 752 29-711 1973-01-01- 1973-10-311 = 449 731 96 142 40 381 153 882 32 550 ! Siffrorna för åren 1971, 1972 och 1973 har hämtats från statistiska centralbyråns månadsstatistik, som erfarenhetsmässigt visar lägre siffror än årsstatistiken.
Av sammanställningen framgår att antalet brottsbalksbrott som har kommit till polisens kännedom har ökat under tiden 1965—-1971 med undantag för år 1969. Det finns flera olika faktorer som påverkar den redovisade brottsstatistiken. Den påverkas, förutom av den verkliga brottsligheten, bl. a. av allmänhetens anmälningsbenägenhet och polisens resurser. Principerna för statistikredovisningen har delvis ändrats år 1965 och senast år 1968. Några helt säkra slutsatser om den verkliga brottsutvecklingen kan inte dras av den redovisade statistiken. Det är cmellertid uppenbart att antalet brottsbalksbrott har ökat under 1960-talet. En viss ändring skedde 1972. Enligt den preliminära statistiken har sålunda antalet brottsbalksbrot minskat under både 1972 och 1973 i förhållande till närmast föregående år. Antalet rån har ökat något, dock inte rånen mot banker och postkontor: Checkbedrägeriernå och fillgreppsbrotten minskade däremot under 1972 och 1973. Då statistiken över anmälda brott är en dålig mätare av den verkliga brottsligheten
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 56
kan man inte av den dra några säkra slutsatser om brottslighetens omfattning och utveckling.
Uppklaringsprocenten för samtliga brott som kommit till polisens kännedom har ökat något under senare år. Av de brott som år 1968 har kommit till polisens kännedom hade 45,5 46 klarats upp intill utgången av 1969. Av samtliga brottsbalksbrott som anmäldes år 1968 har 184594 eller 37,4 46 klarats upp intll utgången av år 1969. Uppklaringsprocenten varierar starkt för olika brott. För våldsbrotten är uppklaringsprocenten 68,4. för bedrägeribrotten (9 kap. BrB) 71,0, för förskingringsbrotten (10 kap. BrB) 70,6 och för tillgreppsbrotten 26.2.
Trafikövervakningen kräver betydande insatser från polisens sida, Omfattningen av polisens arbete i detta avseende kan i viss mån belysas av de uppgifter om fordonsparkens storlek och antalet personskador vid trafikolyckor som lämnas i följande sammanställning. Som framgår av tabellen har antalet trafikolyckor trots fordonsparkens ökning minskat kontinuerligt de senaste åren.
| År | Antalet re- gistrerade motorfordon dödade svårt vid årets utgång | Antalet personskador vid polisundersökta trafikolyckor | skadade skadade | . lindrigt summa |
| 1965 1998 939 | 1313 | 3158 | 20 460 24 931 | |
| 1966 2 084 714 | 1313 | 4 700 | 16 730 22 743 | |
| 1967 2173 831 | 1077 | 5 304 | 15 697 22 078 | |
| 1968 2 266 909 | 1 262 | 6 Hl | 16 917 24 290 | |
| 1969 2 392 763 | 1275 | 6 529 | 16 670 24 474 | |
| 1970 2487 755 | 1307 | 6 614 | 15 616 23 537 | |
| 1971 2553 221 | 1213 | 7031 | 14 841 23 085 | |
| 1972 2 655 171 | 1194 | 6 657 | 14 599 22 450 |
De förändringar på polisväsendets område som jag föreslår nedan har sin grund i de beslut som riksdagen fattade den 1 juni 1973 (prop. 1973: 115, JuU 26. rskr 258). Till grund för riksdagens beslut låg brottskommissionens förslag, som syftade till att snabbt komma tillrätta med vissa närmare angivna missförhållanden. Besluten innebär ett fullföljande av statsmakternas kontinuerliga strävanden sedan lång tid tillbaka att förbättra den direkt brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamheten.
Riksdagens beslut om att polisväsendet skall tillföras 1 200 polismanstjänster och 450 tjänster för annan personal än polispersonal under en treårsperiod medför att det nu finns möjligheter att planera rekryteringen och utbildningen.
För att den praktiska tillämpningen av brottskommissionens förslag skall kunna föras ut på fältet har rikspolisstyrelsen hållit överläggningar med länspolischeferna och polismästarna. Man har antagit vissa riktlinjer för polisverksamheten och länspolischeferna har ålagts att före utgången av januari månad 1974 till rikspolisstyrelsen lämna redogörel-
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 57
ser för de konkreta åtgärder som under år 1973 har vidtagits för att omsätta brottskommissionens förslag till inriktning av polisverksamheten i praktisk verksamhet. Bland de grundläggande riktlinjer som man är överens om kan nämnas att polisverksamheten i större utsträckning än hittills skall ta sikte på det brottsförebyggande och det direkt brottsförhindrande arbetet. Ökad uppmärksamhet skall ägnas åt möjligheterna att uppdaga och utreda framför allt den allvarligare brottsligheten. Det framhålls också, att det brottsförebyggande arbetet skall bedrivas i nära samarbete med de myndigheter och organ som svarar för barnavård, nykterhetsvård och andra socialt inriktade insatser.
Beträffande övervakningsverksamheten uttalas att patrulleringen så långt det är möjligt skall ske till fots och att bilpatrulleringen skall kombineras med fotpatrullering i ökad omfattning. I brottsförebyggande syfte skall kvarterspolisorganisationen utökas i den takt som tillförda resurser medger. Ökade ansträngningar skall göras för att förbättra tryggheten och trivseln på allmänna platser samt i tunnelbanor och på spårvagnar.
Av protokollet från överläggningarna framgår vidare att trafikpolisens personal skall hållas väl orienterad om aktuella brott och efterlysningar så att den ges möjlighet att gripa in även mot annan brottslighet än trafikbrott. Trafikrazzior skall förläggas så att de blir verksamma även mot den allmänna brottsligheten. Under den trafikövervakning som sker med särskilda nattpatruller skall förar- och fordonskontroilen intensifieras.
Bland riktlinjerna för spaningsverksamheten kan nämnas att spaningspersonalen särskilt skall vara verksam för att förebygga och ingripa mot våldsbrott, rån och andra grova tillgreppsbrott samt ägna särskild tillsyn åt post- och banklokaler, köpcentra och liknande platser. I den allmänna spaningen skall ägnas tillsyn åt missbrukartillhåll samt åt för barn och ungdomar riskfyllda miljöer. Särskild uppmärksamhet skall vidare ägnas narkotikabrott, brott av ungdomar, yrkesmässig häleriverksamhet och andra former av organiserad brottslighet.
Riktlinjerna för utredningsverksamheten tar sikte på att bringa ned utredningsbalanserna och antalet ouppklarade brott. Nära kontakt med undersökningsledaren/åklagaren skall ingå som ctt led i utredningsverksamheten. Utredningsgöromål som inte kräver polisutbildning eller poliserfarenhet skall föras över från polispersonal till annan personal. Ökade insatser skall sättas in för utredning av allvarlig brottslighet såsom grova våldsbrott, narkotikabrott, brott av ungdomar, grova bedrägeri- och skattebrott, rån och andra tillgreppsbrott som präglas av hänsynslöshet, t. ex. tillgrepp i butiker med användande av våld eller hot om våld mot personalen, tillgrepp från åldringar och sjuka, yrkesmässig häleriverksamhet och andra former av organiserad brottslighet.
Jag kan helt allmänt uttala att jag i princip ansluter mig till de riktlinjer som har redovisats i det föregående.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet i 58
Under föregående år tillfördes polisen i de tre största polisdistrikten betydande förstärkningar. Framför allt förhållandena i Stockholm påkallade särskilda åtgärder. Fördelningen av de 402 polismanstjänsterna och 150 tjänsterna för övrig personal som jag föreslår för nästa budgetår ankommer på Kungl. Maj:t. Även om det också i år kan visa sig nödvändigt att tillföra de tre största polisdistrikten ett begränsat antal nya tjänster vill jag redan nu förutskicka att merparten av de nya tjänsterna enligt min mening bör tilldelas övriga större polisdistrikt.
De övriga förändringar som föreslås är till största delen en konsekvens av riksdagens beslut att förstärka polisen under en treårsperiod. Jag har därför räknat medel för den ytterligare polisutbildning och de ökade kostnader för underhåll och drift, utrustning m. m. som följer av beslutet.
B 1. Rikspolisstyrelsen 1972/73 Utgift 69 354 963 1973/74 Anslag 190560 000 1974/75 Förslag 929 960 000 ? Av anslaget skall 5 350 000 kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet. Ledamöter av styrelsen är rikspolischefen, överdirektören och sex andra Iedamöter som utses av Kungl. Maj:t. Inom styrelsen finns dels under överdirektören en avdelning med två polisbyråer, en avdelning med en teknisk byrå och cen utbildningsbyrå samt en avdelning med en personalbyrå, en kanslibyrå, en registerbyrå och en enhet för datafrågor, och dels en säkerhetsavdelning med två byråer.
1973;74 Beräknad ändring 1974/75
Rikspolis- Dep.chefen
styrelsen Personal
| Handläggande personal | 252 | +54 | +— Y |
| Övrig personal | 299 | 551 | + 7 +61 | 4 2 32-11 |
Anslag
| Lönekostnader | 42955 000 + 9085000 + 3695 000 | ||
| Sjukvård | . 101 000 + 25000 + 25 000 | ||
| Reseersättningar | 800 000 | - | — |
| Därav utrikes resor | (150 000) | — | |
| Lokalkostnader | 14 9200 000 + 3015000 —+ 3165 000 | ||
| Expenser | 4477000 + 1510000 + 60 000 | ||
| Radioförbindelser med utlandet | 35000 = —+ 20000 + 20 000 | ||
| Passformulär m. m. | 2 500 000 | — | — |
Kostnader för polisväsendets
| arbetstidsnämnd m. m. | 20 000 — 15 000 + 10 000 |
| Centralt anordnad utbildning | 1462000 —+ 1185000 + 175 000 |
| Central löneuträkning | 330000 + 100000 + 100000 |
Avgifter till datamaskinfonden
m. m. 22 980 000 = + 3 030 000 + 2150 000
+
90 560 000 17 985 000 + 9400 000
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 59
Rikspolisstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 314 000 kr., varav 1039 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Tekniska byråns telescktion bör tillföras en förste byråingenjör (+ 62 800 kr.).
3. Behov föreligger av en byrådirektör vid utbildningsbyråns utbildningssektion för detaljplanering, utbildning av lärare, val av utbildningshjälpmedel m. m. (+ 76 300 kr.) och en kurschef vid polisskolan Solna för planerings- och samordningsuppgifter (-r84 200 kr.).
4, Styrelsen föreslår att 12 tjänster som instruktörer i grundutbildningen inrättas vid polisskolan Ulriksdal (4660 000 kr.). Behovet av denna personal tillgodoses f.n. genom inkommendering av polismän från den lokala polisorganisationen.
5. För budgetåret 1973/74 har styrelsen fått medgivande att anställa fem extra tjänstemän vid kanslibyråns :redovisningscentral. Styrelsen föreslår att tjänsterna inrättas (+ 282 400 kr.).
6. Personalvårdssektionen vid personalbyrån bör omorganiseras och i samband därmed tillföras åtta nya tjänster (+ 531 600 kr.).
7. Fingeravtryckscentralen vid registerbyrån bör förstärkas med en förste byråsekreterare (-+ 62 800 kr.). Styrelsen föreslår vidare att fyra radiotelegrafister vid krigsmaktens radiostation i Solna överförs till registerbyråns sambandscentral (+200 600 kr.). För budgetåret 1973/74 har styrelsen fått medel för att anställa en förste byråsekreterare och två tjänstemän i kontorskarriären vid sambandscentralen. Styrelsen föreslår att tjänsterna inrättas.
8. Posten till avlöningsförmåner och arvoden till heltidsanställda extralärare och till timlärare vid polisskolorna bör ökas med 2 770 000 kr. på grund av ökat behov av timlärare och beräknade höjda timlärararvoden.
9. Styrelsen begär att posten till ersättning för konsultuppdrag ökas med 1 060 000 kr. Av ökningen avser 970 000 kr. ett särskilt urvalsförfarande vid anställning av polischefs- och polisaspiranter. |
10. Posten till ersättning till författare av läroböcker för polisskolornas behov bör ökas med 50 000 kr.
11. Statskontoret har gjort en organisationsutredning om arbetsläge, resursbehov m. m. vid styrelsens datacenhet. Styrelsen delar i allt väsentligt de synpunkter och förslag som statskontoret för fram i sin utredning.
Styrelsen anser det angeläget att en grupp tillskapas vid dataenheten för underhåll och vidareutveckling av rutiner inom rättsväsendets informationssystem (RI). RI-systemet tar en avsevärd del av enhetens nuvarande resurser i anspråk och det är inte möjligt att tillgodose de krav på vidareutveckling som ställs från såväl statsmakterna som en rad olika myndigheter, om inte särskilda resurser för detta ändamål tillskapas. |
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 60
Styrelsen anser vidare i likhet med statskontoret att en särskild planeringsgrupp är nödvändig för att dataenheten skall kunna fungera rationclit. Vissa angelägna arbetsuppgifter, bl. a. ekonomisk utvärdering av styrelsens ADB-rutiner, har på grund av bristande personalresurser inte kunnat utföras. Styrelsen åberopar även en analys, som riksrevisionsverket utfört av rikspolisstyrelsen och där behovet av sådan utvirdering påtalas. Med stöd av statskontorets förslag begär styrelsen medel för vtterligare personal vid dataenhetens systemsektion (845 000 kr.) och driftsektion (635 000 kr.). 12. Styrelsen föreslår att posten till centralt anordnad utbildning ökas med 1185 000 kr., varav 800 000 kr. avser utbildning av tio polismän till helikopterförare. 13. Av kostnadsökningen till avgifter till datamaskinlfonden m. m. hänför sig 2 milj. kr. till underhåll av nya terminaler och 500 000 kr. till stansning på servicebyrå. Resterande kostnadsökning avser huvudsakligen komplettering av bildskärmsutrustning.
Departementschefen 3. Jag beräknar medel för en ny tjänst som kurschef vid polisskolan Solna. 5. Jag beräknar också medel för fem nya tjänster vid kanslibyråns redovisningscentral. 6. För två nya tjänster vid personalbyråns personalvårdssektion beräknar jag 130 000 kr. 7. Jag beräknar medel för tjänster vid registerbyråns sambandscentral för en handläggare och två tjänstemän i kontorskarriären. 11. För ytterligare 11 tjänstemän vid dataenheten beräknar jag 591 000 kr. Jag har därvid räknat med att ersättningarna för konsultuppdrag kan minskas med 165 000 kr. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 99 960 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 99 960 000 kr., varav 5 897 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 2. Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. 1972/73 Utgift 29 467 961 Reservation 17 243 979 1973/74 Anslag 130 394 000 1974/75 Förslag 23 772 000 2 Av anslaget skall 21 135 000 kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
Prop. 1974: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 61
1973/74 Beräknade kostnader 1974/75
Rikspolis- Dep.chefen
styrelsen
| Bilar och motorcyklar m. m. | 21-338 000 20 649 000 19 844 000 | ||
| Helikoptrar | — 1069 000 | — | |
| Båtar | 539 000 | 528 000 | — |
| Radioutrustning m. m. | 8 116 000 18 901 000 2 868 000 | ||
| Hästar och hundar | 1456 000 1 688 000 1400 000 | ||
| Trafikövervakningsmateriel | | | ||
| m. m. | 945 000 1.534 000 1 160 000 | ||
| Reserverade medel | —2000000 —1500000 —— 1500 000 |
30 394 000 42 869 000 23 772 000
Rikspolisstyrelsen
1. För den lokala polisorganisationen föreslår styrelsen att 35 nya bilar anskaffas, varav 30 bilar är en följd av föreslagna personalförindringar (1 270 000 kr.).
Sammanlagt 650 bilar och 50 motorcyklar bör bytas ut. Kostnaderna beriknas till ca 19 065 000 kr.
För utökning och utbyte av snöskotrar beräknar styrelsen 315 000 kr.
2. Styrelsen föreslår att en mindre helikopter byts ut mot en medelstor för en kostnad av 1 069 000 kr.
3. För den fortsatta utbyggnaden av sjöpolisens verksamhet föreslår styrelsen att två nya båtar anskaffas för en kostnad av 528 000 kr.
4. Styrelsen föreslår att medel anvisas för fortsatt utbyggnad av personradiosystemet i Stockholm, Göteborg och Malmö (10 milj. kr.). För att kunna beställa ytterligare utrustning till systemet begär styrelsen vidare ett beställningsbemyndigande på 8 milj. kr. att betalas under budgetåret 1975/76.
Krigsmaktens radiostation i Solna, som ombesörjer bl. a. interpolradiotrafiken, beräknas läggas ned den 1 juli 1976. Styrelsen yrkar därför medel för att installera egen radioanläggning i kvarteret Kronoberg (1,7 milj. kr.).
Polisens radiosystem bör kompletteras med en särskild frekvens avdelad för larm från postverket, banker, vaktbolag, ambulans och brandkår m. fl. (2 milj. kr.).
För inköp av talförvrängningsutrustningar begär styrelsen 750 000 kr.
Utrustningen för fjällradionätet bör kompletteras med vissa hjälpradiostationer i Norrbottens och Västerbottens län (245 000 kr.).
För inköp av radio- och orderutrustningar till motorfordon, helikoptrar och båtar beriknar styrelsen 1 250 000 kr.
Styrelsen yrkar 625 000 kr. för inköp av bärbar radioutrustning och ombyggnad av äldre radioutrustning för fjällräddningsändamål.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 62
Ytterligare 1,5 milj. kr. bör anvisas för utbyggnad av den interna TV-anläggningen i Stockholms polisdistrikt. Vidare bör anläggningen i tunnelbevakningscentralen överflyttas till ledningscentralen i Stockholm (800 000 kr.).
5. Styrelsen yrkar medel för att anskaffa 5 hundar och för utbyte av 80 hundar och 10 hästar samt dressyrmatceriel m. m. (ca 1,7 milj. kr.).
6. För inköp och utbyte av trafikövervakningsmateriel såsom fordonsvågar, traffipaxutrustningar, kamerautrustningar och alkoholprovutrustningar m. m. yrkar styrelsen ca 1,5 milj. kr.
Departementschefen
1. Jag beräknar medel för inköp av 5 bilar för trafikövervakningsändamål. Vidare beräknar jag medel för 10 bilar som avses för utrednings- och spaningspersonal. För utbyte av ca 650 bilar och 50 motorcyklar beräknar jag ca 19 milj. kr. och för utbyte av snöskotrar ca 260 000 kr.
4. För radioutrustning till fordon beräknar jag ca 1,1 milj. kr. För komplettering av hjälpradiostationer i Norrbottens och Västerbottens län beräknar jag 245 000 kr. Jag räknar vidare med 1,5 milj. kr. för utbyggnad av den interna TV-anläggningen i Stockholms polisdistrikt.
6. Under posten till trafikövervakningsmateriel m. m. beräknar jag 340 000 kr. för utbyte av radarutrustningar och medel för bl. a. inköp av 10 traffipaxutrustningar, en fast fordonsvåg och 2 satser transportabla bilvågar.
Av reservationen på anslaget kan 1,5 milj. kr. disponeras för andra ändamål än de ursprungligen avsedda och därför tas i anspråk för nyanskaffning av utrustniog under nästa budgetår. Med hänsyn härtill beräknar jag medelsbehovet till 23 772 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 23 772 000 kr., varav
16 521 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 3. Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m. 1972/73 Utgift 53 305 234 1973/74 Anslag 162 100 000 1974/75 Förslag 67 310 000 1 Av anslaget skall 34 400 000 kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
Prop. 1974: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet - | 63
1973;/74 Beräknad ändring 1974/75
Rikspolis- Dep.chefen
styrelsen Underhåll och drift av motor- :
fordon m. m. 32 980 000 +3 622000 = +3 350 000 Underhåll och drift av helikopt-
rar m. m, 6 650 000 + 605000 + 600000 Underhåll och drift av båtar 1000 000 + 226000 + 90000 Underhåll och vård av radio-
anläggningar m. m. 9 250 000 +1405000 + 450 000 Försäkring av motorfordon 1 020 000 + 30000 + 30000 Underhåll och vård av fordons-
utrustning m. m. 2 300 000 — 144000 = — 170 000 Underhåll och vård av hästar
m. m, 470 000 + 16000 + 10000 Underhåll och vård av hundar
m.m. 2 000 000 + 723000 + 800000 Underhåll och vård av personlig
utrustning m. m. 4 400 000 + 647 000 — Underhåll och vård av trafiköver-
vakningsmateriel m. m. 300 000 — 44000 — 50 000 Underhåll och vård av kriminal-
teknisk utrustning m. m. 600 000 + 785000 + 100 000 Underhåll och vård av speciell :
materiel m. m. 630 000 + 217000 —
62 100 000 +8 088000 — —+5 210 000
Departementschefen
Under posten till underhåll och vård av hundar m. m. har jag beräknat 700 000 kr. till driftbidrag för försvarets hundskola i Sollefteå, Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
67 310 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m.m.
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 67 310 000
kr., varav 37 290 000 kr. att avräknas mot automobilskatte-
medlen.
B 4. Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppda-
gande av brott mot rikets säkerhet m. m.
1972/73 Utgift 41 249 330 1973/74 Anslag 43 500 000: 1974/75 Förslag 46 970 000
Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 47 840 000 kr.
Departementschefen
En redogörelse för innebörden av förslagen bör med hänsyn till ärendets natur inte ingå i statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar bör i stället ges vederbörande riksdagsutskott.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 64
Anslaget bör föras upp med 46 970 000 kr. Ökningen av anslaget beror till största delen på automatiska kostnadsökningar.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och
uppdagande av brott mot rikets säkerhet m.m. för budget-
året 1974/73 anvisa ett förslagsanslag av 46 970 000 kr.
B 5. Polisverket: Diverse utgifter 1972/73 Utgilt 4.559 671 1973/74 Anslag 1900 000 1974/75 Förslag 1 900 000
Kungl. Maj:t har genom särskilda beslut meddelat föreskrifter om vilka kostnader som skall bestridas från detta anslag. Från anslaget betalas bl.a. bidrag till internationella kriminalpolisorganisation i Paris (Interpol), till enskilda tjänstemän för studier av betydelse för polisverket och till föreningar för tjänstemän vid polisväsendet. I övrigt bestrids från anslaget bl.a. kostnader för efterspaning av försvunna personer och för stängsel kring övergivna gruvhål. Kostnader för polisverksamheten som ej skall bestridas från annat anslag kan efter beslut av Kungl. Maj:t betalas från anslaget.
lopp.
Departementschefen
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Polisverket: Diverse utgifter för budgetåret 1974/75 an-
visa ett förslagsanslag av 1 900 000 kr.
B 6. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader 1972/73 Utgift 1050 552 299 1973/74 Anslag 11 219 142 000 1974/75 Förslag 1331 220 000 1 Av anslaget skall 280 257 000 kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
Rikspolisstyrelsen utövar som central förvaltningsmyndighet högsta inseendet över polisväsendet. Länsstyrelsen är högsta polismyndighet i Yånct. I varje län, utom Gotlands län, finns hos länsstyrelsen en länspolischef och i vissa län dessutom en biträdande länspolischef. Varje län är indelat i polisdistrikt. Antalet polisdistrikt är 118. I varje polisdistrikt finns en polisstyrelse.
Prop. 1974: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 65
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Rikspolis- Dep.chefen
styrelsen Personal Tjänstemän i polischefskarriären 260 + 3 +r 2 Övriga polismän, exklusive
| personal i rekryteringskåren | 13 980 | + 400 | +400 |
| Annan personal | 2957,5 17 197,5 | + 150 + 553 | + 150 4552 |
Anslag Lönekostnader till tjänstemän 981 239 000 — +75 103 500 = +61 632 000 Lönekostnader till extra polismän
(polisaspiranter) m. fl. 60150 000 +20476 000 = -+20 000 000 Lönekostnader till övrig extra perso- :
nal och till tillfällig arbetskraft 6 200 000 + 1300000 — 200000 Ersättningar till sakkunniga 5950 .000 + 1150000 —+ 1177 000 Sjukvård 1480000 — 175000 + 175000 Reseersättningar 34 000 000 + 1400 000 —+ 1 400 000 Lokalkostnader 89 750 000 = +24 t1 33 000 = 426 733 000 Kostnader för personalvårdande :
och trivselbefrämjande åtgärder 373000 + 11000 + 11 000 Expenser 31 450 000 + 4480000 —+ 1400 000
Därav engångsutgifter (500 000) — — Kostnader för förpassning och
för kost och sjukvård för om-
händertagna personer m. m. 2 000 000 — — 700 000 Kostnader för regionalt och
lokalt anordnad utbildning 1800000 + 450 000 — Särskilda utgifter i polistjänsten 9240 000 + 30 000 — Ersättning för skador vid flygan-
de inspektion 20 000 — -— Kostnader för framkallning och
kopiering av film m. m. 500 000 — — Ersättning för skador på polis-
maas lösa egendom 100 000 — — Ersättning till enskilda för bi-
träde åt ordningsmakten 50 000 — — Kostnader för inköp av unifor-
mer till polischefspersonal 50 000 — — Kostnader för polititransporter 1000000 + 200000 + 200 000 Kostnader för trafiknämnder 150 000 — — Kostnader för företagsnämnder 250 000 — — Vissa kostnader för förundersök-
ning m. m. 1200000 + 250000 + 250000
Övriga utgifter 490 000 — —
1 219 142 000 129 158 500 +—+112 078 000
Rikspolisstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 49 640 000 kr. varav 25 624 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. 2. Polisstyrelserna har yrkat sammanlagt 2443 nya tjänster och länsstyrelserna 2326. Rikspolisstyrelsen föreslår att 553 nya tjänster inrättas. Av dessa är tre avsedda för personal i polischefskarriären, 400 för polismän och 150 för annan personal. Fördelningen av de föreslagna tjänsterna framgår av följande sammanställning.
5 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 4
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 66
Personal i polischefskarriären 3 Polismanstjänster Polismästarnas kanslier 10 Ordningsavdelningar
| Övervakningssektioner | 185 |
| Trafiksektioner och länstrafikgrupper | 25 |
| Kriminalavdelningar | 110 |
| Vikariats- och förstärkningspersonal | 70 |
Andra tjänster Kontorspersonal 105
vrig personal 45
Summa 553
3. Personal i polischefskarriären
Styrelsen har i sin petita för budgetåret 1973/74 redovisat behov av ytterligare åtta tjänster för polissekreterare. Brottskommissionen har föreslagit att dessa åtta tjänster skall tillföras organisationen. Av tjänsterna har fem tillförts polisorganisationen innevarande budgetår. Styrelsen föreslår att resterande tre tjänster inrättas budgetåret 1974/75.
4. Polispersonal a) Polismanstjänster vid polismästarnas kanslier
Styrelsen föreslår att arbetsuppgifterna vid polismästarens kansli i vissa större polisdistrikt delas upp på en kansli- och en kameralsektion. För att genomföra organisationsförändringen bör ytterligare en polismanstjänst i vart och ett av Uppsala, Linköpings, Norrköpings, Helsingborgs, Örebro och Västerås polisdistrikt inrättas. I övrigt föreslår styrelsen att en polismanstjänst inrättas vid polismästarkanslierna i vart och ett av Jakobsbergs, Katrineholms, Visby och Eandskrona polisdistrikt.
b) Övervakningsverksamhet
Styrelsen föreslår att 185 polismanstiänster inrättas för i huvudsak följande ändamål.
Övervägande antalet tjänster bör tilldelas polisdistrikten för att åstadkomma en ökad fotpatrullering. Den preventiva polisverksamheten fullgörs enligt styrelsens uppfattning effektivast genom denna övervakning.
För fortsatt utbyggnad av kvarterspolisverksamheten föreslås att ca 25 tjänster inrättas.
I ett antal polisdistrikt råder alltjämt brist på vakthavande befäl och yttre befäl. Vakthavande befäl bör i princip finnas tillgängligt dygnet om. Ett mindre antal tjänster för vakthavande befäl och för yttre befäl bör inrättas.
Styrelsen föreslår att fasta enheter — s.k. sjögrupper — liknande dem som finns i Stockholms och Göteborgs polisdistrikt inrättas för
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 67
sjöpolisverksamhet vid ordningsavdelningarna i vissa polisdistrikt. För detta ändamål föreslår styrelsen sammanlagt 66 nya tjänster av vilka en del bör inrättas budgetåret 1974/75.
Resterande föreslagna tjänster för övervakningsverksamhet bör inriättas i sådana polisdistrikt där övervakningssektionen är så liten att den inte kan tillhandahålla allmänheten ett rimligt grundskydd.
c) Trafikövervakningsverksamhet
Behovet av ytterligare personal för trafikövervakning är mycket stort. Styrelsen föreslår att 10 polismanstjänster inrättas vid trafiksektionerna för trafikundervisning i skolorna och att 15 tjänster inrättas som yttre befäl.
d) Utrednings- och spaningsverksamhet
Antalet balanserade ärenden är alltjämt av en storleksordning som inte kan accepteras. Brist på spanings- och utredningspersonal har fått till följd att uppklaringsprocenten år efter år försämrats och att många brottsanmälningar måste avskrivas utan att några egentliga spaningsoch utredningsåtgärder har vidtagits. Den nya skattebrottslagen i förening med en intensifierad skatteckontroll väntas medföra ökad belastning på kriminalavdelningarnas personal. Styrelsen föreslår att 110 tjänster inrättas för spanings- och utredningsverksamhet.
e) Personal för vikariats- och förstärkningstjänstgöring
Förslaget bygger på normen en extra ordinarie polisman på fem ordinarie polismän.
5. Annan personal
För att även i fortsättningen kunna överföra arbetsuppgifter från polispersonal till annan personal yrkar styrelsen ytterligare 150 tjänster. Av dessa avses 14 för fordons- och materielredogörare, 25 för radioexpeditörer, 10 för expeditions- och bevakningspersonal, 5 för garagepersonal, 10 för telefonister samt 86 tjänster för övrig personal, huvudsakligen i kontorskarriären. 15 av tjänsterna är avsedda för särskilda sektioner vid kansliavdelningarna i Stockholms, Göteborgs och Malmö polisdistrikt för att handlägga ärenden om brott i tjänsten av tjänsteman inom polisorganisationen.
6. Ersättning till polisman för skada på egendom
Styrelsen föreslår att polisstyrelse skall få rätt att besluta i ärenden, vari ersättning yrkas med högst 100 kr., dock att ärenden där avslag ifrågasätts skall underställas rikspolisstyrelsen.
7. Styrelsen anser att de polistekniska rådfrågningsbyråerna bör överföras till polisväsendet som ett led i strävandena att intensifiera det brottspreventiva arbetet. Medel härför har dock inte beräknats.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 68
De partementschefen
Jag beräknar medel för 552 nya tjänster i den lokala polisorganisationen, varav två tjänster för personal i polischefskarriären, 400 polismanstjänster och 150 tjänster för annan personal.
Av polismanstjänsterna avses 10 för tjänstgöring vid polismästarkanslier, 185 för övervakningstjänst, 25 för trafikövervakningsverksamhet, 110 för spanings- och utredningsverksamhet samt 70 för vikariats- och förstärkningstjänstgöring.
Tjänsterna för annan personal än polispersonal bör användas främst för att anställa ytterligare kontorspersonal och för att möjliggöra ett fortsatt överförande av arbetsuppgifter från polispersonal till annan personal. :
Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om fördelningen av tjänsterna på polisdistrikt.
Jag har genom beslut den 20 december 1973 bemyndigats tillkalla en särskild utredningsman för att utreda förfarandet vid utredning om brott begångna i tjänsten av tjänstemän inom polisväsendet. Jag framlägger därför inte något förslag om särskilda tjänster för utredning av sådana brott. .
Vissa gränsdragningsproblem förekommer mellan kustbevakning och sjöpolis. Det föreligger därför ett behov av en översyn av samordningsmöjligheterna för att begränsa dubbelarbete och undvika oklarheter i kompetenshänseende. Mot bakgrund härav avser jag att någon omorganisation av sjöpolisen f. n. inte bör göras. | .
Under posten till expenser har jag beräknat 100 000 kr. till polisstyrelserna för lokal informationsverksamhet m. m.
I fråga om ersättning till polisman för skada på egendom är det min avsikt att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att polisstyrelse skall få rätt att besluta i ersättningsärenden gällande smärre belopp.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1331 220 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1331 220 000
kr., varav 306 180 000 kr. att avräknas mot automobilskatte-
medlen.
B 7. Lokala polisorganisationen: Utrustning 1972/73 Utgift 11 976 202 Reservation 7 359 009 1973/74 Anslag 114725 000 1974/75 Förslag 19 200 000 1 Av anslaget skall 2 890 000 kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 69
1973/74 Beräknade kostnader 1974/75
Rikspolis- Dep.chefen
styrelsen Inventarier och annan utrust-
ning till nya polislokaler 10 000 000 16 652 000 13 900 000 Utrustning till nybyggnad i
kvarteret Kronoberg — 1851 000 1600 000 Inventarier och utrustning till
polisskolan Ulriksdal 350 000 450 000 350 000 Möbler, kontorsmaskiner och
andra inventarier 2 600 000 2 861 000 1 850 000 Personlig utrustning 1275 000 1 309 000 1 300 000
Övrig utrustning
| a) Förvaringsskåp och utrust- | : | |
| ning för larmskydd | 450 000 | 697 000 100 000 |
| b) Kriminalteknisk materiel | 250 000 1190 000 | 650 000 |
c) Utrustning för fjällrädd-
ningstjänst 50 060 100 000 — d) Kartutrustning — 100 000 — e) Utbildningsmateriel 250 000 150 000 30 000
| f) Speciell materiel | 1 000 000 818 000 | — |
| Reserverade medel | -— 1 500 000 | -— — |
| , | 14 725 000 26 178 000 19 200 000 |
Rikspolisstyrelsen
1 och 2. För inköp av inventarier och annan utrustning till nya polislokaler beräknar styrelsen 16 652 000 kr. Kostnaderna för utrustning till kvarteret Kronoberg, som inte skall upphandlas av byggnadsstyrelsen, beräknar styrelsen preliminärt till 1 851 000 kr.
3. För fortsatt utbyggnad av polisskolan Ulriksdal begär styrelsen 450 000 kr.
4. För inköp av möbler och andra inventarier samt av kontorsmaskiner till följd av föreslagna personalökningar beräknar styrelsen 953 100 kr. resp. 600 900 kr. För komplettering av möbler och andra inventarier beräknas 345 600 kr. För fortsatt upprustning av polisdistriktens utrustning i fråga om kontorsmaskiner yrkas 961 600 kr.
5. Enligt gällande bestämmelser skall viss personlig utrustning tilldelas polispersonal. Sålunda erhåller polisaspiranter unilorm kostnadsfritt. Övrig polispersonal har inte denna förmån, men speciell utrustning tillhandahålls viss personal. Styrelsen beräknar kostnaderna för personlig utrustning till 1 309 000 kr.
6a. Styrelsen yrkar 77 000 kr. för säkerhetsskåp, vapenskåp och larmskydd. För fortsatt upprustning av manöverbord på sambands- och förbindelsecentraler samt på radiocxpeditioner m. m. beräknar styrelsen 620 000 kr.
6b. Styrelsen beräknar att kriminalteknisk materiel behöver anskaffas för 1190 000 kr., varav 900 000 kr. till utrustning för bombhotsundersökningar.
6c. För utrustning till fjällräddningspatruller och fjällräddningsdepåer begär styrelsen 100 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 70
6d. Kostnaderna för komplettering och utbyte av kartor beräknas till 100 000 kr. 6e. För inköp av utbildningsmateriel yrkar styrelsen 150 000 kr. 6f. För skydds- och räddningsutrustning beräknar styrelsen sammanlagt 518 000 kr., varav bl. a. 300 000 kr. för skyddshjälmar och 100 000 kr. för gasskyddsutrustning. För komplettering av arrestutrustning begär styrelsen 300 000 kr.
Departementschefen Under posten till övrig utrustning (kriminalteknisk materiel) beräknar jag medel bl.a. för inköp av bombvärn, röntgen, desarmeringsoch skyddsutrustning för bombröjare. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 19,2 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Lokala polisorganisationen: Utrustning för budgetåret 1974/75 anvisa ctt reservationsanslag av 19 200 000 kr., varav 3 763 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 8. Statens kriminaltekniska laboratorium 1972/73 Utgift 4 440 383 1973/74 Anslag 5230 000 1974/75 Förslag 6 160 000
Chefsmyndighet för laboratoriet är rikspolisstyrelsen. Chef för Iaboratoriet är en professor. Laboratoriet är organiserat på tre avdelningar. Laboratoriets arbetsuppgifter består huvudsakligen i att utföra kriminaltekniska undersökningar åt domstolar samt åklagar- och polismyndigheter och att bedriva självständig forskning inom sitt verksamhetsområde. 1973/74 Beräknad ändring 1974/75 Rikspolis- Dep.chefen styrelsen
Personal
| Handläggande personal | 36 + | 2 + 1 |
| vrig personal | 27 63 + | — -— 2 + 1 |
Anslag
Utgifter
| Lönekostnader | 4 086 000 -+ 430 000 +241 000 | ||
| Sjukvård | 14 000 | — | — |
| Reseersättningar | 22 000 + 210000 + 75 000 | ||
| Därav utrikes resor | (14 000) | — | — |
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 71
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Rikspolis- Dep.chefen
styrelsen
| Lokalkostnader | 788 000 + 304 000 + 304 000 | |
| Expenser | 270 000 + 60 000 | — |
| Därav engångsutgifter | (135 000) | — — |
Övriga utgifter (inköp av för-
brukningsmateriel för labora-
torieverksamheten m. m.) 60 000 -- 10 000 + 10000 Forskning — -+- 250 000 -— Utrustning — — 865 000 + 300 000
5 240 000 +2 129 000 +5930 0600 Uppbördsmedel Ersättning för utförda under-
sökningar m. m. —10 000 -— —
: 5 230 000 +2 129 090 +930 090
Rikspolisstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 121 000 kr., varav 99 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2, Då nya narkotiska medel ständigt tillkommer krävs förbättrade och förnyade narkotikaanalyser. Styrelsen föreslår att en tjänst som kemist till professorns förfogande inrättas vid laboratoriet (+ 62 900 kr.) och att kemiska sektionen förstärks med en kemist (462 900 kr.).
3. Styrelsen föreslår att 196 000 kr. anvisas för dubbiering av tjänster i samband med laboratoriets omlokalisering till Linköping.
4. För forskning inom forensisk naturvetenskap m. m. föreslår styrelsen att 250 000 kr. anvisas.
5. I samband med omlokaliseringen måste viss utrustning nyanskaffas för 865 000 kr.
Departemenischefen
Jag beräknar medel för en ny tjänst som kemist för att förbättra analysmetoder m. m. främst med avseende på narkotiska medel.
Jag beräknar 75 000 kr. för ytterligare dubblering av tjänster som kan bli errorderlig i anslutning till omlokaliseringen.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 6 160 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 6 160 000 kr.
Prop. 1974: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 72
B 9. Polisenheter med särskild budget 1972/73 Utgitt 71.422 779 1973/74 Anslag 1000 1974/75 Förslag 1.000
Försöksverksamheten med programbudgetering för den lokala polisverksamheten omfattar Eskilstuna, Huddinge, Hässleholms, Jakobsbergs, Katrineholms, Nyköpings, Strängnäs, Västerås och Växjö polisdistrikt samt de operativa funktioner som länspolischefen i Södermanlands län utövar och som ställer anspråk på resurser från polisdistrikten i länet.
Verksamheten är indelad i huvudprogrammen Allmän polisverksamhet och Särskild polisverksamhet. Programmet Allmän polisverksamhet delas i sin tur in i delprogrammen Brottsförebyggande verksamhet. Övervakningsverksamhet, Utredningsverksamhet och Serviceverksamhet.
Delprogrammet Brottsförebyggande verksamhet omfattar vissa åtgärder som syftar till att på kort och lång sikt förebygga brott. Exempel på sådana åtgärder är extern information, teknisk rådgivning, skolundervisning samt samarbets- och kontaktverksamhet.
Delprogrammet Övervakningsverksamhet omfattar åtgärder för övervakning av efterlevnaden av straffsanktioncerade regler. I delprogrammet redovisas trafikövervakning särskilt.
Delprogrammet Utredningsverksamhet omfattar brottsutredning, brottsspaning och teknisk undersökning,
Scrviceverksamheten omfattar de åtgärder som hänger samman med behandling av polismyndighetsärenden såsom tillstånds- och yttrandeärenden, förpassningar, handräckning vid förpassning, sociala ärenden m. fl.
Internprogrammet Gemensamma funktioner omfattar sådana verksamhetsgrenar som inte direkt kan hänföras till de ovan beskrivna delprogrammen. Till delprogrammet hänförs administrativa arbetsuppgifter såsom distriktsledning, avdelningsledning, kamerala göromål, personal- och löneredovisning samt utrustnings- och utbildningsadministration.
Verksamheten vid försöksdistrikten regleras delvis genom budgetårsvis fastställda utgiftsramar inom en av Kungl. Maj:t bestämd total anslagsram.
Rikspolisstyrelsen
För att vinna ytterligare erfarenheter av planering och budgetcring i programtermer föreslår styrelsen att försöksverksamheten får fortsätta i nuvarande omfattning. Dessutom behövs vtterligare tid för utvärdering och analys av verksamheten med sikte att finna former och tekniska
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 73
lösningar för ett för hela polisväsendet praktiskt tillämpligt och ändamålsenligt programbudgetsystem.
Med utgångspunkt bl.a. i försöksdistriktens verksamhetsplancring och föreslagen personalökning har styrelsen preliminärt beräknat medelsbehovet under ordinarie anslag för de nio försöksdistrikten till 830 000 kr. för brottsförebyggande verksamhet, 46,6 milj. kr. för övervakningsverksamhet, 24,5 milj. kr. för utredningsverksamhet och 9.8 milj. kr. för serviceverksamhet. Dessutom har styrelsen beräknat 1,5 milj. kr. som reservkapacitet till styrelsens förfogande för att möta oförutsedda medelsbehov inom försöksdistrikten och 2,1 milj. kr. för utgifter som inte faller inom ramen för försöksverksamheten, s. k. driftfrämmande utgifter.
Departementschefen
Försöken med programbudgetering inom polisväsendet är ett led i strävandena att skapa bättre planerings- och budgeteringsinstrument inom polisväsendet.
För att man skall kunna tillgodose önskemål om en samordnad planering inom rättsväsendet som helhet, omfattar utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering förutom polisväsendet även åklagarväsendet, de allmänna domstolarna och kriminalvården.
I utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering inom rättsväsendet bör man ägna fortsatt uppmärksamhet åt de krav som en samverkan mellan rättsväsendets myndigheter inbördes och deras samarbete med andra myndigheter kan ställa. Det är också angeläget att de programbudgetsystem som kan komma att införas vid myndigheterna blir avstämda i förhållande till varandra och att de kan tillgodose statsmakternas mer övergripande krav.
De inslag i försöksverksamheten inom polisväsendet som avser att förbättra planeringen av verksamheten och åstadkomma cen bättre uppföljning av effekten av gjorda insatser har redan nu förts vidare till de övriga enheterna inom polisväsendet inom ramen för nuvarande system för medelstilldelning. I övrigt bör försöksverksamheten fortsätta i den
nuvarande omfattningen. |
Anslaget bör tas upp med ett formellt belopp av 1000 kr. De utbetalningar som skall belasta anslaget skall leda till motsvarande besparingar på andra riksstatsanslag till polisväsendet. Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela föreskrifter härom.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Polisenheter med särskild budget för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 74
B 10, Inredning av nybyggnad i kvarteret Kronoberg 1972/73 Utgift 0 Reservation 1500 000 1973/74 Anslag 1 000 000 1974/75 Förslag 18 000 000
Anslaget är avsett för inredning av nybyggnad inom kvarteret Kronoberg i Stockholm. En redogörelse för byggnadsobjektet har lämnats i prop. 1970: 1 (bil. 4 s. 91).
Byggnadsstyrelsen
I gällande inredningsplan är uppförd en delram av 10,5 milj. kr. Vid styrelsens samtåd med nyttjarna rörande i vilken utsträckning befintlig inredning kan användas har man funnit, att de allmänna lokalerna i nybyggnaden liksom lokaler med speciella funktioner — Jaboratorium. celler m, fl. — i allt väsentligt måste förses med ny inredning. Möjligheterna att använda befintlig inredning berör därför i princip endast kontorslokalerna. I vilken omfattning sådan inredning kan användas har inte fullständigt kartlagts. I avvaktan härpå föreslår styrelsen att en till 21,5 milj. kr. förhöjd ram förs upp i inredningsplanen. Styrelsen föreslår att 19 milj. kr. anvisas för budgetåret 1974/75.
Departementschefen
Medgivande att beställa inredning om sammanlagt 10,5 milj. kr. har hittills getts av Kungl. Maj:t. Jag föreslår att kostnadsramen för inredning av den aktuella nybyggnaden bestäms till 20,5 milj. kr. Med hänsyn tagen till på anslaget befintliga reservationsmedel beräknar jag behovet av ytterligare medel under anslaget till 18 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Inredning av nybyggnad i kvarteret Kronoberg för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 18 000 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 75.
C ÅKLAGARVÄSENDET
C 1. Riksåklagaren 1972/73 Utgift 3 186 435 1973/74 Anslag 3 475 000 1974/75 Förslag 3 770 000
Riksåklagaren (RÅ) är den högste åklagaren och leder åklagarväsendet i landet. |
RÅ:s kansli är organiserat på två byråer, kanslibyrån och tillsynsbyrån. Vid sidan härav finns viss personal för RÅ:s egen åklagarverksamhet.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
RÅ Dep. chefen Personal
| Handläggande personal | 17 | — | — | |
| Övrig personal | 22 39 | — — | — — | |
| Anslag | . | |||
| Lönekostnader | 2 886 000 + 180 000 + 179 000 | |||
| Sjukvård | 13 000 2 1000 + 1000 | |||
| Reseersättningar | 94 000 + 4000 + 1000 | |||
| Därav utomnordiska resor | (10000) (-- 5000) (+ 1000) | |||
| Lokalkostnader | 199 000 + 94 000 + 94000 | |||
| Expenser | 283 000 + 27000 + 20000 |
3 475 000 + 366 000 + 295 000
Riksåklagaren
1. Löne- och prisomräkning m. m. 205 200 kr., varav 72 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2, Försöksverksamheten med nytt personaladministrativt system (PAN kräver ytterligare medel för databehandling (4 6 000 kr.).
Depaurtementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3 770 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Riksåklagaren för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslags-
anslag av 3 770 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 76
C 2. Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna 1972/73 Utgift 76 292 485 1973/74 Anslag 84250 000 1974/75 Förslag 89 906 000
Sammanlagt finns i landet 21 länsåklagarmyndigheter. Tre av dessa är gemensamma för vardera två län. Länsåklagare fullgör åklagaruppgiften bl. a. när denna är särskilt krävande. Chef för länsåklagarmyndiehet utövar ledningen av åklagarverksamheten inom myndighetens verksamhetsområde. Förutom länsåklagarmyndigheterna i länen finns cn länsåklagare för speciella mål.
Landet är indelat i 89 åklagardistrikt. Stockholms, Göteborgs och Malmö åklagardistrikt ingår inte i länsåklagarmyndighets verksamhetsområde. Chef för åklagarmyndigheten i dessa tre distrikt är en överåklagare som har motsvarande uppgifter som chefen för en länsåklagarmyndighet. Åklagarmyndigheterna i de övriga 86 åklagardistrikten lyder under länsåklagarmyndighet och har som chef en chefsåklagare.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
RÅ Dep. chefen Personal Länsåklagare och överåklagare 35 + 2 + 2 Chefsåklagare, kammaråklagare
och distriktsåklagare 439 + 3 . — Assistentåklagare och åklagar-
| . aspiranter | 110 + | 2 + | 1 |
| Övrig personal | 554 — 1138 + | 3 - 4 + | 3 0 |
Anslag Lönekostnader 73 766 000 +3 896 800 +3 514 000 Sjukvård . 100 000 — — Reseersättningar 2 345 000 + 237 000 + 117 000
Därav utomnordiska resor (60 000) (- (— Lokalkostnader 5 445 000 +1 552 000 +1 550 000 Expenser 2 594 000 + 557 000 + 475 000
Därav engångsutgifter . (955 000) (--) (—)
84 250 000 +6 242 800 +5 656 000
Riksåklagaren
1. Lönpe- och prisomräkning m. m. 5 202 000 kr., varav 1 794 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. För ökad riksomfattande verksamhet med handläggning av speciella mål erfordras två åklagartjänster (+ 208 000 kr.).
3. Vid envar av åklagarmyndigheterna i Huddinge, Solna, Eunds, Västerås och Umeå åklagardistrikt behövs på grund av ökad arbetsbelastning en förstärkning med en åklagartjänst (4 452 000 kr).
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 77
4. Vid åklagarmyndigheten i Stockholm krävs för vikariats- och förstärkningstjänstgöring tre assistentåklagartjänster (+ 218 100 kr.).
5. Genom sammanläggning av Sala och Fagersta samt Bollnäs och Söderhamns åklagardistrikt kan två chefsåklagartjänster och tre biträdestjänster dras in (— 302 500 kr.). |
6. Under förutsättning att en distriktsåklagartjänst inrättas i Umeå kan en assistentåklagartjänst i Västerbottens Jän dras in (—71 400 kr.).
7. För personaladministrativ utbildning av åklagare i chefsställning beräknas 50 000 kr.
8. Inflyttning nya lokaler kommer att ske i stor omfattning. För utrustning, inventarier och flyttningskostnader beräknas 350 000 kr.
9. Den nya notaricutbildningen medför ökade kostnader (4540 000 kr.).
Departementschefen
Under innevarande budgetår har skattemyndigheterna fått tjänster för intensifierad revision och kontroll. Även polisväsendet har tillförts tjänster för utredning av främst grova, komplicerade skattebrott. F. n. [inns en länsåklagare för speciella mål stationerad i Solna. Denne används främst för mål som inte är begränsade till visst distrikt eller länsåklagarområde. För att förstärka insatserna mot den kvalificerade brottsligheten som ofta riktar sig mot staten eller annat allmänt intresse har jag räknat medel för ytterligare två tjänster som länsåklagare för speciella mål, varav en i Ce 1. Kungl. Maj:t bör därför begära riksdagens bemyndigande att inrätta den sistnämnda tjänsten. Tjänsterna skall i första hand användas för utredningar som rör komplicerade förmögenhetsbrott, främst skatte- och bedrägeribrott. -
Därutöver har jag beräknat medel för ytterligare två distriktsåklagartjänster, en i Huddinge åklagardistrikt och en i Solna åklagardistrikt samt för en tjänst som assistentåklagare i Stockholms åklagardistrikt.
Jag har därvid räknat med att två tjänster som chefsåklagare och tre biträdestjänster kan dras in genom den sammanläggning av Sala och Fagersta åklagardistrikt samt av Bollnäs och Söderhamns åklagardistrikt varom Kungl. Maj:t har fattat beslut den 14 december 1973.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
89 906 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en tjänst som linsåklagare
i Ce 1.
b) till Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 89 906 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 78
D DOMSTOLSVÄSENDET M. M.
Vissa data rörande domstolarna (I uppgifterna rörande tingsrätterna är antal över 1000 avrundade i jämna hundratal).
1970 1971 1972 1.1— 1.1—
30.6.72 30.6.73 Högsta domstolen
| Inkomna mål och ärenden , | 1667 1603 | 1 824 1013 | 947 |
| Avgjorda mål och ärenden | 1560 1599 | 1932 | 889 9209 |
| Utgående balans | 965 | 942 836 1061 | 9296 |
Regeringsrätten
| Inkomna mål | 5 083 5 026 2872 1556 | 1691 |
| Avgjorda mål | 5333 4705 3 677 1962 | 1956 |
| Utgående balans | 5873 6 196 5 537 5 495 | 5262 |
Kammarrätterna Stockholm
| Inkomna mål | 11 806 11 399 12 679 7859 | 5767 |
| Avgjorda mål | 10 548 9 692 9 221 | 4442 5 545 |
| Utgående balans | 10 578 12355 11 974 11 954 12 221 |
Göteborg
| Inkomna mål | 17464 4094 | 3 967 |
| Avgjorda mål | 4070 1365 | 3 069 |
| Utgående balans | 7354 6 781 | 8268 |
Hovrätterna
Svea (utom vattenöverdomstolen)
| Inkomna mål | 3 956 3 946 . 4 556 2342 | 2558 |
| Avgjorda mål | 4 002 3 795 4 366 2 161 | 2432 |
| Utgående balans | 1293 1409 1 610 1562 | 1748 |
Göta
| Inkomna mål | 1193 1153 | 1303 | 648 | 697 |
| Avgjorda mål | 1200 1074 1265 | 683 | 704 | |
| Utgående balans | 320 | 397 443 | 361 | 436 |
Skåne och Blekinge
| Inkomna mål | 1348 1412 1532 | 766 | 781 | |
| Avgjorda mål | 1287 1316 | 1484 | 792 | 731 |
| Utgående balans | 500 | 590 638 | 556 | 617 |
Västra Sverige
| Inkomna mål | 1635 | 1 605 1795 | 935 | 934 |
| Avgjorda mål | 1593 | 1560 1714 | 915 | 933 |
| Utgående balans | 373 | 412 | 513 425 | 514 |
Nedre Norrland
| Inkomna mål | 561 | 560 | 591 | 265 | 328 |
| Avgjorda mål | 495 | 548 | 571 | 285 | 349 |
| Utgående balans | 208 | 213 ' 207 | 191 | 183 |
Övre Norrland
| Inkomna mål | 594 | 598 | 659 | 336 | 340 |
| Avgjorda mål | 615 | 537 | 624 | 323 | 328 |
| Utgående balans | 187 | 244 | 281 | 255 | 291 |
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 79
1970 1971 1972 1.1— 1.1—
: 30.6.72 — 30.6,73
Tingsrätterna Inkomna allmänna mål domsagor (ds) 75 700
rådhusrätter (rr) 79 200
S:a 154900 -
tingsrätter (tr) 154 300 165 500 79 500 —!
Avgjorda allmänna mål ds 74 900
Ir 74 700
S:a — 149 600
tr 146 300 159 400 76 600 —2
Utgående balans allmänna mål ds 16 900
Ir 27 900
S:a 44 800
tr 50 300 55 000 48 900 —2
Inkomna expropriationsmål ds 259
Ir 7
S:a 336
tr 308
imkomna mål hos ägodelningsrätt ds 6 200 och ägodelningsdomare Ir 1 800
S:a 8 000
tr 10 100
Inkomna mål, fastighetsdomstol tr 3 600 2000 —2 Avgjorda mål, »” tr 2 100 695 —! Utgående balans, ” tr 1 900 1700 —1
Inkomna mål om lagsökning och ds 123 800 betalningsföreläggande Ir 84 600
S:a — 208 400
tr 211200 213300 = 103400 108 900
Tillkomna konkurser ds 1 800
Ir 1 900
S:a 3 700
tr 4300 4 300 2200 2 300
Inskrivningsärenden ds 824 100
Ir 228 900
S:a 1053 000
tr 1233 000 1350100 621 800 709 000
Gravations- och äganderättsbevis ds 320 200
IT 90 300
S:a 410500
tr 482600 523200 262300 272400
1 Uppgift saknas p. g. a. pågående statistikomläggning för tingsrätternas del
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 80
D 1. Högsta domstolen 1972/73 Utgift 10 486 365 1973/74 Anslag 11 290 000 1974/75 Förslag 12 126 000
Kungl. Maj:ts domsrätt i allmänna mål utövas av högsta domstolen. Högsta domstolen är överrätt 1 mål som fullföljs från hovrätt. Domstolen är delad på tre avdelningar med tillsammans 25 justitieråd. Fem justitieråd tjänstgör i lagrådet som f.n. har två avdelningar. För högsta domstolen finns ett särskilt kansli till vilket revisionssekreterarna är knutna.
1973 /74 Beräknad ändring 1974/75
HD Dep.chefen Personal Justitieråd, kanslichef och
| revisionssekreterare | 62 | + 2 | — |
| Övrig personal | 52 114 | — + 2 | — —- |
| Anslag | : | : | |
| Lönekostnader | 9 771 000 + 558000 + 347 000 | ||
| Sjukvård | 23 000 — 3000 -— 3 000 | ||
| Reseersättningar | :150 000 | — | — |
| Lokalkostnader | 936 000 + 483000 -—- 478 000 | ||
| Expenser | 410 000 + 22000 + 14000 |
11 290 000 + 1060 000 + 836 000
HD
1. Löne- och prisomräkning m. m, 849 000 kr., varav 241 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. I 0-alternativet förordas en indragning av två justitierådstjänster, en revisionssekreterartjänst samt vissa andra tjänster m. m. (- 525 000 kr.). Genomförandet av en sådan anslagsminskning skulle innebära minskad möjlighet att nedbringa målbalansen.
3. HD yrkar två tjänster för revisionssekreterare (+-210 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 12 126 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Högsta domstolen för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsanslag av 12 126 000 kr.
D 2. Regeringsrätten 1972/73 Utgift 9 895 3878 1973/74 Anslag 10 878 000 1974/75 Förslag — 11422 000
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 81
Regeringsrätten är högsta allmänna förvaltningsdomstol. Domstolen är uppdelad på fyra avdelningar med tillsammans 23 regeringsråd. Två regeringsråd tjänstgör f.n. i lagrådet. För regeringsrätten finns ett särskilt kansli till vilket regeringsrättssckreterarna är knutna.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Regerings- — Dep. chefen
rätten Personal Regeringsråd, kanslichef och
| regeringsrättssekreterare | 60 | - | — |
| Övrig personal | 47 107 | > — | —. : — |
Anslag Lönekostnader 92 529 000 + 278000 + 278 000 Sjukvård 25 000 — — Reseersättningar "30 000 + 30000 + 30000 Lokalkostnader 889 000 + 223000 -- 210000 Expenser 405 000 + 39000 + 26000
10 878 000 + 570000 + 544 000
Regeringsrätten
1. Löne- och prisomräkning m. m. 572 000 kr., varav 230 000 kr. avser höjt Jönekostnadspålägg.
2. I 0-alternativet förordas en indragning av tre föredragandetjänster samt vissa andra tjänster m. m. (— 559 000 kr.). En sådan anslagsminskning skulle medföra att avvecklingen av målbalansen försenas.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 11 422 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Regeringsrätten för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsanslag av 11 422 000 kr.
D 3. Regeringsrättens årsbok
| 1972/73 Utgilt | 157 497 |
| 1973/74 Anslag | 180 000 |
| 1974/75 Förslag | 180 000 |
Från anslaget bestrids kostnaderna för bl. a. tryckning av Regerings-
rättens årsbok. |
Anslaget bör tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Regeringsrättens årsbok för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 180 000 kr. 6 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 4
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet = - 82
D 4. Kammarrätterna 1972/73 Utgift 20215 331 1973/74 Anslag 22456 000 1974/75 Förslag 26 668 000
Kammarrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar närmast under regeringsrätten med i stort sett samma målområde som denna. Det finns två kammarrätter, kammarrätten i Stockholm (nio avdelningar) och kammarrätten i Göteborg (sex avdelningar). Två av Stockholmskammarrättens avdelningar är förlagda till Sundsvall.
1973/74. Beräknad ändring 1974 /75 Kammar- Dep.chefen rätterna
| Personal | . | ||
| Domare och fiskaler | - 154 | +40 | +20 |
| Övrig personal | 99 263 | + 9 +49 | + 6 +26 |
Anslag
| Lönekostnader | 19 573 000 +4 992 000 + 2927 000 | |
| Sjukvård | 37 000 | — = |
| Rescersättningar | 322 000 + 44 000 | o— |
| Lokalkostnader | 1 903 000 +1 283 000 + 1123 000 | |
| Expenser | 621 000 3- 470 000 + 162 000 | |
| Därav engångsutgifter | . (—) (+ 41000) 22.456 000 -+-6 789 000 + 4.212 000 | (—) |
Kammarrätterna
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1763 000 kr., varav 487 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. I 0-alternativet förordar kammarrätterna minskning med tjänster för bl. a. domare och fiskaler (=1 162 000 kr.). En sådan minskning av domstolarnas personal skulle innebära att målbalansen ökar.
3. Kammarrätterna yrkar att två nya avdelningar inrättas vid vardera kammarrätten (+ 4,4 milj. kr.).
Departementschefen
Efter förslag i propositionen ang. förvaltningsrättsreformen (prop. 1971: 30 s. 727, KU 1971: 36, rskr 1971: 222) inrättades en kammarrättsorganisation den 1 januari 1972 med 15 avdelningar, uppdelad på kammarrätten i Stockholm med nio avdelningar varav två är förlagda till Sundsvall och kammarrätten i Göteborg med sex avdelningar. I propositionen framhölls att utvecklingen fick visa om kammarrättsorganisationen senare behövde ökas ut. Kammarrätterna har efter reformen fungerat på ett tillfredsställande sätt. Deras avverkning av mål är något högre än vad som beräknades före reformen. Antalet inkomman-
de mål stiger emellertid och framför allt balansen av oavgjorda skattemål är för hög. Det är därför nödvändigt att bygga ut kammarrättsorganisationen med ytterligare två avdelningar. Var och en av dessa avdelningar bör i likhet med nuvarande avdelningar bestå av sex ledamöter. Därigenom uppnår kammarrättsorganisationen den storlek som i december 1970 föreslogs av kammarrättsorganisationskommittén. En av de nya avdelningarna bör förläggas till Göteborg och cn till Sundsvall.. Därigenom kommer tre avdelningar att vara placerade i Sundsvall. P. g. a. den föreslagna utvidgningen av verksamheten i Sundsvall bör en självständig kammarrätt inrättas i Sundsvall bestående av de två nuvarande avdelningarna från kammarrätten i Stockholm och den föreslagna nya avdelningen. Tjänster för domare motsvarande två avdelningar vid kammarrätten i Stockholm bör flyttas till den nya kammarrätten. För den nya kammarrätten bör därutöver inrättas.en tjänst för kammarrättspresident och för kammarrätten i Göteborg en tjänst för kammarrättslagman. I var och en av nämnda kammarrätter bör inrättas en tjänst för kammarrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning. I propositionen ang. förvaltningsrättsreformen framhölls (s. 727) att samtliga domartjänster på cn kammarrättsavdelning bör vara ordinarie med beteckningen o. Efter förslag i nämnda proposition bemyndigades Kungl. Maj:t att inrätta samtliga tjänster för domare på en avdelning med sex ledamöter som ordinarie. Med stöd av detta bemyndigande har Kungl. Maj:t organiserat var och en av de nuvarande kammarrättsavdelningarna på fem ordinarie domare och en extra ordinarie assessor. Kungl. Maj:t bör bemyndigas att för var och cn av de nya avdelningarna inrätta fyra tjänster för kammarrättsråd. Jag har emellertid beräknat medel för tre kammarrättsråd och en extra ordinarie assessor per avdelning.
I övrigt har jag beräknat medel för fyra tjänster för kammarrättsfiskal och tre tjänster för domstolsbiträde för var och en av ifrågavarande kammarrätter samt för viss utökning av den administrativa personalen i Sundsvall.
Med hänvisning till sammanställningen och till vad jag ovan anfört beräknar jag anslaget till 26 668 000 kr.
Jag hemstiller att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. besluta att en kammarrätt i Sundsvall inrättas den 1 juli 1974,
2. bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en ordinarie tjänst för
president i kammarrätten i Sundsvall med beteckningen o,
3. bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en ordinarie tjänst för
kammarrättslagman i Co 4 i kammarrätten i Göteborg samt
de ordinarie tjänster för kammarrättsråd, tillika vice ordföran-
de på avdelning, i Co 2 och kammarrättsråd i Co 1 som jag
förordat i det föregående, . |
4. till Kammarrätterna för budgetåret 1974/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 26 668 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementct 84
D 5. Hovrätterna 1972/73 Utgift 39 404 742 1973/74 Anslag 41 500 000 1974/75 Förslag 45768 000
Hovrätt är överrätt i mål, som fullföljs från tingsrätt. Det finns sex hovrätter. De är Svea hovrätt (fjorton avdelningar, varav tolv för allmänna mål och två för i första hand vattenmål), Göta hovrätt (tre avdelningar), hovrätten över Skåne och Blekinge (fyra avdelningar), hovrätten för Västra Sverige (fyra avdelningar), hovrätten för Nedre Norrland (två avdelningar) och hovrätten för Övre Norrland (två avdelningar). Hovrätterna är administrativa chefsmyndigheter för tingsrätterna, arrendenämnderna och hyresnämnderna. Vid hovrätterna är inrättade kanslier för rättshjälpsnämnderna.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Hovrätterna — Dep.chefen
Personal
| Domare och fiskaler | 276 | + 30 | -|-14 |
| Övrig personal | 219 | 495 | + 20 + 50 | + 4 +18 |
Anslag Lönekostnader 36 037 000 +5 078000 = +2937 000 Sjukvård 67 000 + 3 000 — 7 000 Reseersättningar 790 000 + 80000 + 40000 Lokalkostnader 3 166 000 +1 235 000 +1 215 000 Expenser : 1440 000 + 315000 + 83000
Därav engångsutgifter (—-) (+ 50000) (—)
41 500 000 +6 711000 =—+4268 000
Hovrätterna
1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 331 000 kr., varav 889 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. 2. I 0-alternativet förordar Svea hovrätt indragning av en avdelning (—900 000 kr.) och övriga hovrätter en minskning främst av antalet
fiskaler och biträden (—1 175 000 kr.). Detta skulle medföra en ökning
av antalet oavgjorda mål. 3. Svea hovrätt, Göta hovrätt och hovrätten för Västra Sverige yrkar
att en extra avdelning inrättas vid var och en av dessa hovrätter (+2,1
milj. kr.).
4. Hovrätten över Skåne och Blekinge yrkar att en ordinarie avdel-
ning inrättas vid hovrätten (4-1 milj. kr.).
5. Göta hovrätt, hovrätten över Skåne och Blekinge och hovrätten för
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 85
Övre Norrland begär att en lagmanstjänst tillförs var och en av dessa hovrätter i ett fall i utbyte mot en adjungerad ledamot och i ett fall i utbyte mot ett hovrättsråd. På detta sätt skulle varje avdelning vid dessa hovrätter få en lagman och presidentens lagskipningsarbete kunna fördelas på samtliga avdelningar (+183 000 kr.).
6. Hovrätten över Skåne och Blekinge yrkar medel för en fiskalsaspiranttjänst (--61 000 kr.).
7. Svea hovrätt yrkar en tjänst för bibliotekarie (+55 000 kr.).
8. Svea hovrätt och hovrätten över Skåne och Blekinge yrkar förstärkning av biträdespersonalen med fem tjänster (+ 206 060 kr.).
9. Hovrätten över Skåne och Blekinge yrkar två cxpeditionsvaktstjänster (476 000 kr.).
Departementschefen
I Svea hovrätt bör inrättas tre tjänster för hovrättsråd och i hovrätten över Skåne och Blekinge bör inrättas en tjänst för hovrättsråd.
För hovrätten för Västra Sverige beräknar jag medel för förordnanden att bestrida på hovrättslagman och på hovrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning, ankommande göromål. Härigenom kan en extra avdelning inrättas vid hovrätten.
För hovrätten för Västra Sverige beräknar jag medel för ytterligare en assistenttjänst (+-48 000 kr.).
Jag beräknar vidare medel för ytterligare fem fiskaler och tre biträden (+480 000 kr.).
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 45 768 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta de ordinarie tjänster för
hovrättsråd i Co 1 som jag förordat i det föregående,
2. till Hovrätterna för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsan-
slag av 45 768 000 kr.
D 6. Tingsrätterna 1972/73 Utgift 229 572 099 1973/74 Anslag 246 650 000 1974/75 Förslag 258 754 000
Tingsrätt är allmän underrätt. Det finns f. n. 101 tingsrätter.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 86
1973/74 — Beräknad ändring 1974/75
Hovrätterna Dep.chefen Personal
| Domare | 676 | + 21 | + 2 |
| Tingsnotarier | 607 | + 26 | +18 ' |
| Övrig personal | 2304 3587 | + 62 +109 | 435 +55 |
Anslag - Lönekostnader 199727 000 = +14139 000 + 9334 000
| Sjukvård | 385000 + 18000 + 11 000 |
| Reseersättningar | 2147000 — 209000 — 257000 |
| Lokalkostnader | 33 636000 -—+ 2803000 ++ 2707 000 |
| Expenser | 10755 000 + 1132000 + 309 000 |
| Därav engångsutgifter | (—) (+ 235000) (—) |
246 650 000 — +17883 000. +-+12104 000
Hovriätterna
1. Löne- och prisomräkning m. m. 9589 000 kr., varav 4 940 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. :
2. I 0-alternativet förordar hovrätterna i första hand indragning av vissa tjänster för rådmän, tingsfiskaler, tingsnotarier och biträden (—12 209 000 kr.). Detta skulle medföra längre handläggningstider och en ökning av antalet oavgjorda mål.
3. Tre tjänster för chefsrådman yrkas för olika tingsrätter (+360 000 kr.).
4, Ordinaricsättning yrkas av vissa rådmanstjänster.
5. En rådmanstjänst på övergångsstat vid Örebro tingsrätt bör föras över till ordinaric stat.
6. 12 rådmanstjänster begärs för olika tingsrätter i vissa fall i utbyte mot förordnande för tingsfiskal (--890 000 kr.).
7. Sex tjänster för tingsfiskal begärs för vissa tingsrätter (--444 000 kr.).
8. Svea hovrätt begär en tjänst för byrådirektör vid var och en av Södra Roslags, Uppsala, Eskilstuna och Västerås tingsrätter (+305 000 kr.).
9. För olika tingsrätter yrkas sammanlagt 26 tingsnotarie- samt 58 biträdes- och expeditionsvakttjänster (+3 817 000 kr.).
10. Svea hovrätt och hovrätten över Skåne och Blekinge begär medel för fortsatt uppbyggnad av . ett ADB-baserat inskrivningsregister (2 300 000 kr.).
11. Hovrätten för Västra Sverige yrkar medel för kostnader för tillsyn m. m. av vissa tingshus (+172 000 kr.).
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet | 87
Departementschefen
3. I Göteborgs tingsrätt bör inrättas en tjänst för rådman, tillika avdelningsordförande. |
4. I samband med rådhusrätternas förstatligande inrättades vissa rådmanstjänster vid dåvarande Stockholms, Göteborgs och Malmö rådhusrätter som extra. Av sådana tjänster finns det numera tio i Stockholms tingsrätt och två i var och en av Göteborgs och Malmö tingsrätter. Behovet av dessa tjänster är stadigvarande, De bör därför bytas ut mot ordinarie tjänster för rådman. | :
5. o. 6. I envar av Örebro tingsrätt och Trelleborgs tingsrätt bör inrättas en tjänst för rådman, i Örebro i utbyte mot en rådman på övergångsstat och i Trelleborg i utbyte mot en tingsfiskal. i
9. Jag beräknar medel för ytterligare 20 tingsnotarier och 40 biträden för inskrivningsväsendet (+2 670 000 kr.).
P. g. a. judiciella indelningsändringar den 1 januari 1974 har anslaget räknats ned med 350 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 258 754 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en ordinarie tjänst för
rådman, tillika avdelningsordförande, i Co 3 i Göteborgs tings-
rätt, och de ordinarie tjänster för rådman i Co 1 som jag för-
ordat i det föregående,
2. till Tingsrätterna för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslags-
anslag av 258 754 000 kr. |
D 7. Hyresnämnderna m, m. 1972/73 Utgift 11 060 611 1973/74 Anslag 12 011 000 1974/75 Förslag 12 569 000
Hyresnämnderna har till uppgift bl.a. att medla och vara skiljenämnd i hyrestvister samt att pröva vissa typer av sådana. Arrendenämnderna har till uppgift bl. a. att medla och vara skiljenämnd i arrendetvister samt att pröva vissa typer av sådana. Arrendenämnd och hyresnämnd finns i samtliga län. De har gemensamt kansli. Sådant kansli, som i vissa fall är gemensamt för två eller flera Jän, finns på tolv orter. Chef för kansli är det hyresråd som utnämns eller förordnas till det.
Hovrätt har tillsyn över hyresnämnds och arrendenämnds verksamhet 1 den mån tillsynen inte ankommer på statens hyresråd.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 88
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Hovrätterna Dep.chefen Personal
| Ordförande | 32 | + 3 | +1 |
| Övrig personal | 87 119 | +10 +13 | — -+1 |
Anslag
| TLönekostnader | 9 481 000 4-1 193 000 -|- 522 000 |
| Sjukvärd | 26 000 ir 3 000 + 3000 |
| Reseersättningar | 315 000 — 7 000 — 33 000 |
| Lokalkostnader | 1 590 000 + 121 000 + 78 000 |
| Expenser | 599 000 — 12000 — 12 000 |
12 011 000 -'-1 298 000 4-558 000
Hovrätterna
1. Löne- och prisomräkning m.m. 520 000 kr., varav 230 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. I O-alternativet förordar Svea hovrätt och hovrätten över Skåne och Blekinge en indragning av tjänster för hyresråd, protokotlförare och biträden (— 316 000 kr.). Övriga hovrätter förordar i 0-alternativet minskning av medel till ersättning till parisrepresentanter och personal samt en minskning av antalet sammanträden och resor (- 238 000 kr.). Detta skulle medföra längre handläggningstider och en ökning av antalet oavgjorda mål.
3. Två notarietjänster och tre biträdestjänster yrkas för arrende- och
hyresnämndskansliet i Stockholm (+224 000 kr.).
4, En ordförandetjänst vardera yrkas för hyresnämnden för Östergötlands lin och för hyresnämnden för Kronobergs län, Kalmar län och Blekinge län. Vidare yrkas för vardera kansliet en protokollförartjänst, vid kansliet i Linköping i utbyte mot en extra protokollförartjänst, samt en biträdestjänst (--340 000 kr.).
5. Medel yrkas för tillfällig personal till hyresnämndskansliet i Malmö (+ 160 000 kr.).
6. En byråassistenttjänst och en biträdestjänst yrkas för arrende- och hyresnämndskansliet i Göteborg (+95 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 12 569 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för en extra ordförandetjänst för hyresnämnden för Östergötlands län. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Hyresnämnderna m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 12 569 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 89
D 8. Domstolsväsendets organisationsnämnd 1972/73 Utgift 5533 239 1973/74 Anslag 6 754 000 1974/75 Förslag 7 909 000
Domstolsväsendets organisationsnämnd (DON) skall i vissa hänseenden vara central förvaltningsmyndighet för de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna samt, i den mån uppgiften inte ankommer på statens hyrcesråd, för arrende- och hyresnämnderna.
I den mån arbetet inte ankommer på centralnämnden för fastighetsdata, skall DON svara för sådana åtgärder inom inskrivningsväsendet som påkallas av beslutet att genomföra automatisk databehandling inom inskrivningsväsendet.
DON är centralmyndighet för rättshjälpen.
Inom nämnden finns en redovisningscentral och ett revisionskontor.
DON leds av en styrelse. För kansliet hos DON finns en chef. Inom kansliet finns fem enheter.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
DON Dep.chefen Personal
| Handläggande personal | 28 | + 9 | + 2 |
| Övrig personal | 27 55 | + 7 +16 | + 4 + 6 |
| Anslag | : | ||
| Lönekostnader | 3 794 000 41 517 000 + 684 000 | ||
| Sjukvård | 8 000 + 1000 + 1 000 | ||
| Reseersättningar | 108 000 + 42000 + 42 000 | ||
| Lokalkostnader | 456 000 + 98 000 + 98 000 | ||
| Expenser | 938 000 + 135 000 + 5 000 | ||
| Datorbcarbetning | 1450 000 + 350 000 + 325 000 |
6 754 000 +2 143 000 -+1 155 000
DON
1. Löne- och prisomräkning m. m. 537 000 kr., varav 101 000 kr. avser höjt lönckostnadspålägg.
2, I 0-alternativet förordar DON att personalen minskas med två handläggare och att konsulter används i mindre omfattning än tidigare (—357 000 kr.).
3. Personalen behöver förstärkas med nio handläggare, sex biträden och en expeditionsvakt (+ 1 034 000 kr.).
4. Kostnaderna för konsultuppdrag beräknas öka red 100 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga4 Justitiedepartementet "90 '
Departementschefen
I 1972 års statsverksproposition (bil. 4 s. 60) föreslogs att en central förvaltningsmyndighet för domstolsväsendet skulle inrättas i Jönköping från den 1 juli 1973. Genom beslut vid vårriksdagen 1972 (JuU 1972: 8; rskr 1972: 159) bifölls propositionen vad avsåg förslaget att inrätta den nya myndigheten, Behandlingen av propositionen i övrigt uppsköts och behandlades sedermera våren 1973. Riksdagen biföll därvid propositionen även i övrigt (JuU 1973: 24; rskr 1973: 221). Tidpunkten för inrättandet av myndigheten bestiimdes dock till den 1 januari 1975. |
Inrättandet av den centrala förvaltningsmyndigheten för domstolsväsendet kräver åtskilligt förberedelscarbete. Chefen för justiticdepartementet har den 29 november 1973 tillkallat fem sakkunniga för att utreda frågan om organisationen av den nya myndigheten. Med hänsyn till den tid förberedelsearbetet kan beräknas kräva bör den nya myndigheten enligt min mening inrättas först den 1 juli 1975. DON:s verksamhet bör därför fortsätta under hela nästa budgetår.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 7 909 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. två handläggare, tre biträden och en ecxpeditionsvakt (3).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. besluta att inrättandet av den centrala förvaltningsmyndigheten
för domstolsväsendet skall senarcläggas till den 1 juli 1975,
2. till Domstolsväsendets - organisationsnämnd för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 7 909 000 kr.
D 9. Utrustning till domstolar m. m. 1972/73 Utgift 1589 419 Reservation 1273 683 1973/74 Anslag 24 100 000 1974/75 Förslag 3 510 000
! Anslaget Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet. 2 På tilläggsstat I har dessutom anvisats 1930 000 kr.
Från anslaget bestrids kostnader för inköp av utrustning och inventarier till nya eller ombyggda lokaler för domstolar och arrende- och hyresnämnder och konsultkostnader i samband därmed samt kostnader för flyttning.
Domstolsväsendets organisationsnämnd beräknar medelsbehovet till 3 650 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar medelsbehovet till 3 510 000 kr. I enlighet härmed hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utrustning till domstolar m.m. för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 3 510 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet ne 91
D 10. Blanketter m. m. för domstolsväsendet 1972/73 Utgift 1527 426 1973/74 Anslag 2 600 000 1974/75 Förslag 2 800 000
Anslaget bör ökas med 200 000 kr. I enlighet härmed hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Blanketter m.m. för domstolsväsendet för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 2 800 000 kr.
D 11. Ersättning till nämndemän m. m. 1972/73 Utgift 15 884 783 1973/74 Anslag 18 100 000 1974/75 Förslag 18 600 000
Kostnaderna för nämndemäns och jurymäns tjänstgöring bestrids från anslaget.
Anslaget bör med hänsyn till kostnadsutvecklingen ökas med 500 000 kr. Jag hemställer i enlighet härmed att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till nämndemän m.m, för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 18 600 000 kr.
D 12. Centralnämnden för fastighetsdata
För innevarande budgetår har anslaget för Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) förts upp med 13 790 000 kr.
Vid anmälan av anslaget i 1973 års statsverksproposition behandlade jag frågan om ett första driftsystem för ett centralt fastighetsregister och ett centralt inskrivningsregister och redovisade de kostnader för projektet som CFD beräknat. Jag anmälde därvid att kostoadsberäkningarna inte omfattade de indirekta kostnader kommunerna kan åsamkas genom fastighetsbetecknings- och fastighetsregisterreformerna. Jag framhöll också att frågorna om bl. a. dessa kostnader utreddes inom dåvarande civildepartementet.
En rapport som behandlar nämnda kostnader och andra därmed sammanhängande frågor har nyligen lagts fram och remissbehandlas f.n. I avvaktan på ait remissbehandlingen avslutas och den ytterligare bercdning i ärendet som behövs anscr jag efter samråd med chefen för bostadsdepartementet att anslag till CFD för budgetåret 1974/75 bör tas upp i en särskild proposition till 1974 års riksdag. Anslaget bör nu föras upp med ett preliminärt belopp.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, till Central-
nämnden för fastighetsdata för budgetåret 1974/75 beräkna ett
förslagsanslag av 13 790000 kr. ” TT
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 92
E RÄTTSHJÄLP M. M.
E 1. Rättshjälpskostnader 1973/74 Anslag 75 000 000 1974/75 Förslag 75 000 000
Från anslaget bestrids de rättshjälpskostnader (förmåner) som enligt rättshjälpslagen (1972: 429, omtryckt 1973: 247) skall betalas av allmänna medel, dvs. framför allt ersättning till offentlig försvarare och biträde vid allmän rättshjälp.
Domstolsväsendets organisationsnämnd
Rättshjälpsreformen trädde i kraft den 1 juli 1973. Endast kort tid har sålunda förflutit efter ikraftträdandet. Anslaget bör därför tills vidare erfarenheter vunnits av medelsförbrukningen föras upp med oförändrat belopp.
Departementschefen
Anslaget bör tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Rättshjälpskostnader för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 75 000 000 kr.
E 2. Rättshjälpsnämnderna 1973/74 Anslag 3 520 000 1974/75 Förslag 5 112 000
Rättshjälpsnämnderna handlägger ärenden om rättshjälp. Det finns sex rättshjälpsnämnder. Ett kansli för rättshjälpsnämnd är inrättat vid varje hovrätt.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Domstols- Dep.chefen
väsendets
organisations-
nämnd (DON) Personal
| Handläggande personal | 14 | + 8 | + 7 |
| Övrig personal | 32 46 | +21 +29 | + 18 + 25 |
Anslag
| Lönekostnader | 2 900 000 21 544000 = +1 410 000 |
| Sjukvård | 10 000 - 5000 > 5 000 |
| Reseersättningar | 140 000 + 10000 + 7 000 |
| Lokalkostnader | 270 000. + 185000 = -- 100 000 |
| Expenser | 200 000 100000 + 70000 |
3 520 000 +1844000 = --1592 000
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 93
DON
1. Löne- och prisomräkning m. m. 99 000 kr., varav 69 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. I 0-alternativet förordar DON att personalen minskas med en handläggare och två biträden (— 180 000 kr.).
3. Personalen behöver förstärkas med åtta handläggare och 21 biträden (+ 1 5434 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 5 112 000 kr. Arbetsbelastningen vid rättshjälpsnämnderna är f. n. sådan att organisationen redan under innevarande budgetår måste ökas ut med ungefär 30 extra tjänster. Ett visst överskridande av innevarande
räknats medel för en total personalstyrka på 21 handläggare och 50 biträden. En del av dessa tjänster kommer att inrättas som extra i avvaktan på att ytterligare erfarenheter vunnits om behovet av personal vid nämnderna.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Rärtshjälpsnämnderna för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 5 112 000 kr.
Verksamheten vid de allmänna advokatbyråerna
Den 1 juli 1973 genomfördes reformen om samhällets rättshjälp, varvid allmänna advokatbyråer med staten som huvudman inrättades.
De allmänna advokatbyråernas främsta uppgift är att lämna rättshjälp enligt rättshjälpslagen. Om det kan ske utan hinder för den verksamhet som bedrivs enligt rättshjälpslagen skall byråerna även lämna annat biträde i rättslig angelägenhet. De allmänna advokatbyråerna skall i princip vara självbärande och konkurrera på lika villkor med enskilda advokatbyråcr.
F.n. finns 23 allmänna advokatbyråer. Fr.o.m, den 1 juli 1973 i Stockholm (två byråer), Norrköping, Linköping, Helsingborg, Malmö, Halmstad, Göteborg, Vänersborg, Borås, Karlstad, Örebro, Västerås, Gävle, Lulcå och Haparanda, fr. o. m. den 1 oktober 1973 i Eskilstuna, Kristianstad och Sundsvall, fr. o. m. den 1 november 1973 i Jönköping, Växjö och Kalmar samt fr, o.m. den 1 december 1973 i Karlskrona. Vidare kommer under första halvåret 1974 allmänna advokatbyråer att inrättas i Stockholm (en tredje byrå), Södertälje, Uppsala, Skövde, Falun, Östersund och Umeå.
Vid de allmänna advokatbyråerna fanns den 1 juli 1973 232 tjänster, varav 113 för advokater och annan juristpersonal och 119 för övrig personal. Då samtliga 30 allmänna advokatbyråer har börjat sin verk-
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 94
samhet kommer 274 tjänster att finnas, varav 134 för advokater och annan juristpersonal och 140 för övrig personal.
Domstolsväsendets organisationsnämnd (DON) är centralmyndighet för rättshjälpen. |
Medel för de allmänna advokatbyråernas verksamhet anvisas under följande anslag.
1. Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet 2. Bidrag till allmänna advokatbyråer 3. Allmänna advokatbyråer m. m.: Utrustning
Anslag 1 är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för verksamheten vid de allmänna advokatbyråerna. Som inkomst under anslaget redovisas medel som tagits i anspråk från anslaget Bidrag till allmänna advokatbyråer. Medel som svarar mot avskrivning och förräntning av utrustningskapitalet samt medel som svarar mot värdet av de tjänster som de allmänna advokatbyråerna erhåller från DON:s redovisningscentral levereras in till särskilda inkomsttitlar på riksstaten.
Anslag 2 är ett förslagsanslag från vilket utgår driftbidrag till de allmänna advokatbyråerna för vissa kostnader.
Anslag 3 är ett reservationsanslag som skall finansiera de allmänna advokatbyråernas och rättshjälpsnämndernas investeringar i utrustning.
Anslag 1 får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för att tills vidare tillgodose behov av rörelsekapital disponerar de allmänna advokatbyråerna en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 5 milj. kr.
E 3. Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet 1973/74 Anslag 1 000 1974/75 Förslag 1000
1973;74 1974/75
Beräknar
Domstolsväsen- "Dep.chefen
dets organisations-
nämnd (DON) Resultat Kostnader 18 300 000 23 100 000 23 100 000 Intäkter 18 300 000 23 100 000 23 100 000
0 Resultat 0 0 Priftbidrag 300 000 550 000 350 000
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 95
DON
De allmänna advokatbyråerna skall tillgodose den efterfrågan på rättshjälp som riktar sig till dem. Verksamheten kan därför sägas i huvudsak styras av klienterna. DON har inte nu möjlighet att bedöma om tilldelade resurser kommer att räcka till för att klara efterfrågan. Den erfarenhet DON hittills fått tyder dock närmast på att efterfrågan är större än byråernas kapacitet.
Juristerna vid de allmänna advokatbyråerna skall bl. a. också kunna åta sig uppdrag som offentlig försvarare i brottmål. Byråerna måste ges sådana resurser att de kan fullgöra denna uppgift. Om ett fritt konkurrensförhållande mellan den enskilda och den allmänna advokatverksamheten skall kunna etableras är det också angeläget att byråerna har sådana resurser att de i viss utsträckning kan åta sig uppdrag utom rättshjälpsområdet.
För budgetåret 1974/73 beräknar DON att verksamheten vid de allmänna advokatbyråerna skall ge full kostnadstäckning. M.h.t. att antalet allmänna advokatbyråer kommer att öka innevarande budgetår bör driftbidraget för budgetåret 1974/75 höjas med 50 000 kr. Vidare bör 200 000 kr. anslås nästa budgetår för att täcka beräknat underskott vid allmänna advokatbyrån i Haparanda.
Ersättning till biträde och offentlig försvarare skall i betydande utsträckning bestämmas med hjälp av taxor. I fråga om tvistemål, domstolsärenden, utomprocessuella ärenden och förvaltningsärenden skall taxorna konstrueras som saktaxor. Taxa för offentlig försvarare i brottmål skall i princip bygga på förhandlingstiden vid domstolen.
DON har fastställt taxa för ersättning till offentlig försvarare i vissa brottmål. Taxan grundas på en timkostnad om 138 kr.
På saktaxcområdet har som grund för taxesättningen under våren och hösten 1973 genomförts vissa tidsstudier vid rättshjälpsanstalterna och de allmänna advokatbyråerna. DON kan inte nu säga när saktaxor kan komma att träda i kraft.
För de allmänna advokatbyråerna disponeras innevarande budgetår en rörlig kredit på 5 milj. kr. DON finner inte anledning att revidera den likviditetsprognos som ligger till grund för denna kreditgräns och anser att den rörliga krediten bör vara oförändrad nästa budgetår.
Departementschefen
Verksamheten vid de allmänna advokatbyråerna har endast pågått en kort tid och verksamheten är fortfarande under uppbyggnad. De av DON fastställda brottmålstaxorna har vidare tillämpats under en mycket kort period. Arbetet med att fastställa saktaxor pågår fortfarande. M.h. härtill bör verksamheten vid de allmänna advokatbyråerna under nästa budgetår bedrivas under samma förutsättningar som hittills.
Prop. 1974: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 96
Jag vill erinra om att taxorna skall sättas så att full kostnadstäckning uppnås.
Jag delar DON:s uppfattning att driftbidraget bör räknas upp med 50 000 kr. i anledning av utökningen av antalet byråer. Däremot bör ett eventuellt underskott vid allmänna advokatbyrån i Haparanda inte täckas genom bidrag från driftbidragsanslaget.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt till Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet för bud-
getåret 1974/75 anvisa ctt förslagsanslag av 1 000 kr.
E 4. Bidrag till allmänna advokatbyråer 1973/74 Anslag 300 000 1974/75 Förslag 350 000
Med hänvisning till vad jag tidigare anfört under anslaget Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet bör anslaget tas upp med 350 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till allmänna advokatbyråer för budgetåret 1974/75
anvisa ctt förslagsanslag av 350 000 kr.
E 5. Allmänna advokatbyråer m. m.: Utrustning 1972/73 Utgift 104 612 Reservation 1745 389 1973/74 Anslag 300 000 1974/75 Förslag 200 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för utrustning till de allmänna advokatbyråerna och rättshjälpsnämnderna.
Domstolsväsendets organisationsnämnd
Kostnaderna för utrustning till de nya advokatbyråer som kan komma att inrättas under budgetåret 1974/75 och för de väsentliga utökningar av redan befintliga byråer som kan komma att ske under detta budgetår beräknas uppgå till 200 000 kr.
Departementschefen
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ållmänna advokatbyråer m. m.: Utrustning för budget-
året 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 97
E 6. Ersättning åt vittnen m. m. 1972/73 Utgift 141 584 526 1973/74 Anslag 4 000 000 1974/75 Förslag 4 500 000
1 Anslaget Ersättning åt domare, vittnen och parter.
Från anslaget bestrids en mångfald olika kostnader för rättegångsväsendet, däribland ersättningar av allmänna medel till vittne, målsägande och tolk, kostnad för personundersökning i brottmål samt domstols eller åklagarmyndighets kostnad enligt kungörelsen (1972: 792) om ersättning för vissa delgivningar m. m. I vissa fall bestrids från detta anslag utgifter för rättegångar där staten är part. Från anslaget betalas också ersättning av allmänna medel enligt 19 § lagen (1973: 188) om arrendenämnder och hyresnämnder samt ersättning till den som anlitas som tolk vid arrendenämnd och hyresnämnd, Vidare betalas från anslaget ersättning till särskilt förordnad vigselförrättare enligt kungörelsen (1964: 678) med närmare föreskrifter om borgerlig vigsel (ändrad 1969: 121, 1970: 695, 1973: 694) och bidrag till kommunernas kostnader för borgerlig medling enligt kungörelsen (1973: 697) om medling mellan samlevande. | |
Departementschefen
Ersättning enligt kungörelsen (1972: 792) om ersättning för vissa delgivningar m. m. till nämndeman eller särskilt förordnad stämningsman utgör 12 kr. för varje uppdrag. Jag ämnar föreslå Kungl. Maj:t att beloppet böjs till 16 kr. för varje uppdrag fr. o. m. den 1 juli 1974.
Med hänsyn till de kostnader som under budgetåret 1974/75 beräknas komma att belasta anslaget bör detta ökas med 500 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning åt vittnen m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 4 500 000 kr.
7 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 4
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 98
F KRIMINALVÅRDEN
Vissa data rörande kriminalvården
Genomsnittligt antal klienter 1968 1969 1970 1971 1972 1973
Anstaltsklientel (intagna på fångvårdsanstalter, allmänna häkten och med häkten samordnade polisarrester) 5 509 5 530 5 250 5 004 5004 4971 Därav gripna och anhållna 125 105 106 123 118 115 häktade för brott:
| ej undersökningsfall | 494 | 530 | 540 | 534 | 490 522 | |
| undersökningsfall | 163 | 176 | 141 | 101 | 105 117 | |
| dömda till fängelse | 3 298 3 311 3 195 3 040 3232 3 242 | |||||
| — ungdomsfängelse | 515 | 505 | 452 | 444 | 390 359 | |
| -— internering | 748 | 758 | 684 | 609 | 526 494 | |
| — skyddstillsyn (BrB 28:3) | 87 | 75 | 67 | 86 | 86 71 | |
| överlämnade till särskild vård | 26 | 21 | 20 | 1" | 12 | 11 |
| förvandlingsstraff för böter | 27 | 20 | 15 | 13 | 13 | 1 |
| Övriga intagna | 26 | 29 | 30 | 43 | 32 | 29 |
| Frivårdsklientel | 21788 22775 23 078 22818 23114 23352 |
Därav dömda till skyddstillsyn (villk. dömda
med övervakn.) 18 085 18 933 19167 19 052 19332 19738 villkorligt frigivna 2427 2582 2636 2521 2513 2 440 överlämnade till vård utom anstalt:
| internerade | 687 | 685 | 728 | 730 | 750 688 |
| ungdomsfängelseelever | 589 | 575 | 547 | 515 | 519 486 |
| Hela kriminalvårdsklientelet | 27297 28 305 28 328 27 822 28118 28323 |
Antal nykomna till fångvårdsanstalter 14 583 14 647 14 732 14 489 14541 115 100 ”frivård 10 891 11 014 10 722 10 214 10710 1:10 700
Därav
dömda till skyddstillsyn 6 940 6 857 6 833 6 790 7355 27 300
villkorligt frigivna 2944 3 180 2959 2571 2591 12 600
överlämnade till vård utom anstalt:
internerade 547 544 494 445 386 1400
ungdomsfängelseelever 460 433 436 408 378 1400
2 Beräknat antal. 2 Enligt uppgifter från skyddskonsulentdistrikten.
Högsta beläggningen på fångvårdsanstalterna under år 1973 var
5 251 mot 5 008 under år 1972 och 5 168 under år 1971.
Antalet klienter inom frivården var den 1 oktober 1973 23 339 mot
23 225 vid samma tidpunkt år 1972. Kriminalvården hade den 1 december 1973 nominellt 5 248 platser på fångvårdsanstalterna, varav 3 362 slutna och 1 886 öppna. I dessa
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 99
siffror ingår 175 platser för personer som är dömda till anstaltsbehandling i samband med skyddstillsyn. Antalet platser i de allmänna häktena och i de polisarrester som är samordnade med dessa häkten var 660.
Den 1 april 1973 övergick Svartsjöanstalten, statlig vårdanstalt för alkoholmissbrukare, till kriminalvården som fångvårdsanstalt med 80 öppna platser. På grund härav kunde de öppna anstalterna Kungsgården och Mon med tillsammans 80 platser läggas ned.
Under år 1973 har ett nytt häkte med 15 platser tagits i bruk i Visbv.
Under budgetåret 1973/74 tillkommer en frigångsavdelning i Linköping med tio platser för ungdomsfiingelseclever vid ungdomsanstalten Roxtuna. Ett nytt frigångshem med 20 platser beräknas tas i bruk i Sundsvall under budgetåret 1974/75.
En övergång till det av statsmakterna beslutade nya regionala systemet inom kriminalvården kommer att påbörjas under budgetåret 1974/ 75.
För att minska överbeläggningen i södra delen av landet bör en omdisponering göras inom anstaltsorganisationen. Under budgetåret 1974/ 75 kommer därför fångvårdsanstalten Karlstad att öppnas som lokalanstalt med 40 platser. Nya allmänna häkten tillförs organisationen i Jönköping, Kalmar, Uppsala och i kvarteret Kronoberg i Stockholm. En ny lokalanstalt föreslås bli uppförd i Helsingborg. Utbyggnaden av hälso-
och sjukvården på fångvårdsanstalterna fortsätter.
Frivården tillförs under budgetåret 1974/75 ytterligare omkring 90 tjänster. Lunds skyddskonsulentdistrikt delas i två distrikt den 1 januari 1975. Expeditionen i det nya distriktet avses bli förlagd till Ystad.
Personalens arbetsuppgifter vid kriminalvårdens anstalter är föremål för en översyn av cen särskilt tillkallad sakkunnig. Likaledes har en sakkunnig tillkallats för att utreda övervakningsnämndernas och de centrala nämndernas uppgifter och organisation, De framtida indelningsoch arbetsformerna inom frivårdsdistrikten i Stockholm, Göteborg och Malmö utreds särskilt. Den 2 november 1973 tillkallades en sakkunnig med uppdrag att utreda behovet av häktes- och arrestplatser i Stockholms, Uppsala och Södermanlands län.
F 1. Kriminalvårdsstyrelsen 1972/73 Utgift 22.423 287 1973/74 Anslag 25 350 000 1974/75 Förslag — 27375 000
Kriminalvårdsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om kriminalvård, Styrelsen är chefsmyndighet för kriminalvårdsdirektörerna, fångvårdsanstalterna, de allmänna häktena och skyddskonsulentorganisationen, Styrelsen tillhandahåller personal och annan service för den verksamhet som bedrivs av kriminalvårdsnämnden, ungdomsfängelse-
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 100
nämnden och interneringsnämnden. Dessa nämnder är centrala organ som handlägger vissa ärenden rörände dem som har dömts till fängelse, ungdomsfängelse resp. internering. Kriminalvårdsstyrelsen leds av en styrelse. Styrelsen består av en ge-
neralidirektör, som är styrelsens ordförande, och minst sex andra, av
Kungl. Maj:t utsedda ledamöter. Inom kriminalvårdsstyrelsen finns två avdelningar, en för vård och tillsyn och en för arbete och utbildning.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Kriminal- Dep.chefen
vårds-
styrelsen Personal Chefstjänstemän 1 — — Handläggande personal 95 + 17 + 4
Övrig personal 132 + 14 + 3
238 + 31 + 7 Anslag | Lönekostnader 18 943 000 +3 979 000 +1 409 000
| Sjukvård | 22 000 + 18000 + 12000 |
| Reseersättningar | | 850 000 + 139 000 + 47 000 |
| Därav utrikes resor | 22 000 — — |
| Lokalkostnader | 1 809 000 + 309000 = + 181000 |
| Expenser | 1512 000 + 472 000 + 19000 |
| Förhyrd datamaskintid m. m. | 2 214 000 + 511000 + 357 000 |
25 350 000 +5 428 000 +2 025 000
Kriminalvårdsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1275 000 kr., varav 467 000 kr. avser höjt lönckostnadspålägg.
2. Personalen behöver förstärkas med 31 tjänster (+2 199 000 kr.).
3. Ytterligare medel yrkas för utvecklings- och rationaliseringsverksamhet samt för informationsverksamhet och forskning m.m. (+-1954 000 kr.).
Departementschefen
Kriminalvårdsstyrelsens bevakningsenhet har övertagit vissa arbetsuppgifter från tillsyns- och förpassningsutredningarna. Detta medför att enheten måste förstärkas, Jag har därför beräknat medel för två tjänster som byråassistent och en som biträde (2).
För handläggning av ärenden rörande disciplinära åtgärder för förseelser begångna av intagna på fångvårdsanstalterna har jag beräknat medel för en tjänst som byrådirektör och en som biträde, Jag har vidare beräknat medel för en tjänst som förste byråintendent vid styrelsens intendenturenhet (2). .
En tjänst som vårdare har överförts till detta anslag från anslaget F 2. Fångvårdsanstalterna (2).
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet . 101
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 27 375 000 kr. och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
till Kriminalvårdsstyrelsen för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsanslag av 27 375 000 kr.
F 2. Fångvårdsanstalterna 1972/73 Utgift 298 800 502 1973/74 Anslag 319 270 000 1974/75 Förslag 355 965 000
Inom kriminalvården fanns den 1 december 1973 37 slutna och 33 öppna fångvårdsanstalter. Dessutom fanns 16 allmänna häkten med sammanlagt 660 platser. Anstalterna och häktena är tillsammans med skyddskonsulentdistrikten organiserade i åtta räjonger. I ledningen för varje räjong finns en kriminalvårdsdirektör. Utanför räjongindelningen står Håga sjukhus.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Kriminal- Dep.chefen
vårds-
styrelsen Personal Styresmän m. fl. 257 +018 . + 6 Läkare, psykologer 33 + 6 + 8 Tillsynspersonal 2 608 +287 + 139 Personal i arbetsdrift 602 + 31 + 10 Kontorspersonal 265 + 30 + 7 Maskinpersonal 61 — — 2 Förråds- och ekonomipersonal 224 + 36 + 16
4 050 4408 + 184 Anslag : Lönekostnader 232 519000 +30112000 +20 359 000 Sjukvård m. m. för personal 336000 + 232000 + 113 000 Reseersättningar 2539000 + 238000 —+ 31 000 Lokalkostnader "> 38657000 + 9958000 ++ 8725 000
| Expenser | 3774000 + 728000 + 335000 |
| Inköp och underhåll av bilar | 1362000 + 297000 + 250 000 |
| Utspisning | 18 339000 + 3534000 + 3 000 000 |
| Beklädnad och sängkläder | 4355000 + 305000 + 235 000 |
| Hälso- och sjukvård | 4 825000 + 1948000 + 1 000000 |
Idrotts- och bildningsverksamhet 249000 + 427000 —+ 55 000 Bibliotek vid fångvårdsanstalter 429000 + 230 000 — Omkostnader för permitterade,
| frigivna m. fl. | 3 904000 + 923000 + 445 000 | |
| Fångtransport | 5388000 + 2149000 + 1549 000 | |
| Tjänstedräkt | 425000 + 293 000 | — |
| Bidrag till intagnas familjer | 259 000 + 13 000 | — |
| Underhåll av tekniska hjälp- | . | |
| medel för bevakning | 180000 + 394000 + 100000 | |
| Ersättning för vård på anstalter | | | |
| som ej tillhör kriminalvården | 467 000 + 924000 + 40000 | |
| Diverse utgifter | 563000 + 186000 + 158 000 |
319 270 000 = +52 061 000 = +36 695 000
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 102
Kriminalvårdsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 31 589 000 kr., varav 5 747 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Styrelsen föreslår att norra kriminalvårdsräjongen delas i tre regioner. Tjänster yrkas för två regionchefer, en assistent och två biträden (+ 237 000 kr.).
3. För behandling av narkomaner bör inom vartdera av Göteborgsoch Malmöområdena inrättas ett behandlingsteam med överläkare, psykolog, kurator, översköterska och biträde. Ytterligare medel beräknas för psykoterapi och fritidsverksamhet på behandlingsavdelningar för narkomaner. (-+ 731 000 kr.).
4, Fyra tjänster som biträdande överläkare, två som översköterska och fyra som biträde yrkas för att förbättra hälso- och sjukvården vid fångvårdsanstalterna (+ 388 000 kr.).
5. Åtta tjänster som arbetsledare begärs vid allmänna häkten för att bereda de intagna sysselsättning (4 235 000 kr.).
Tjänster som yrkas under 2—5. avser halvt budgetår.
6. Tillsynspersonal bör i större utsträckning deltaga i behandlingsarbetet. Tjänster yrkas för 14 vårdare (4 694 000 kr.).
7. Under anslagsposten Omkostnader för permitterade, frigivna m. fl. yrkas ytterligare medel för besöks- och permissionsverksamhet samt för frigivningsutrustning (+— 650 000 kr.).
8. Nya häkten beräknas tas i bruk i Jönköping, Kalmar, Stockholm och Uppsala. Samtidigt som Jönköpingshäktet öppnas läggs fångvårdsanstalten Jönköping ned.
Den nedlagda fångvårdsanstalten Karlstad bör tas i anspråk som interneringsanstalt och interneringsanstalten Kalmar överföras till södra kriminalvårdsräjongen för att där minska belägghingstrycket.
Sammanlagt yrkas 256 tjänster och ytterligare medel för bl. a. inköp och underhåll av bilar samt för fångtransport (+ 10 471 000 kr.).
9. Bevakningen vid fångvårdsanstalter och häkten behöver förstärkas. Tjänster yrkas för en bevakningsföreståndare, sex tillsynsmin och 48 vårdare. Dessutom beräknas ytterligare medel för underhåll av tekniska hjälpmedel (-F 3 141 000 kr.).
10. Personalen vid fångvårdsanstalterna behöver förstärkas med tjänster för en byrådirektör, en förste byråingenjör, två förste konsulenter, sex ingenjörer, två verkmästare, tre skogsförmän, tre förrådsförmän, tre hantverkare, 13 kokerskor och 17 biträden. Samtidigt kan två tjänster som verkstadsförman och en som förman dras in. Dessutom begärs vissa arvodesmedel. En tjänst som vårdare kan i enlighet med yrkande under kriminalvårdsstyrelsens anslag överföras till styrelsen. (+ 2771 000 kr).
11. För fritidsverksamhet yrkas tre tjänster som fritidsledare och arvodesmedel för andlig vård m. m. Ytterligare medel beräknas under
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 103
anslagsposten Idrotts- och bildningsverksamhet, bl.a. för användning av videoteknik i behandlingsarbetet. (+ 625 000 kr.).
12. Ytterligare medel yrkas för biblioteksverksamhet (--230 000 kr.). Dessutom beräknas ytterligare medel under vissa omkostnadsposter (+300 000 kr.). Departementschejfen
För ett successivt genomförande av det av statsmakterna beslutade nya regionala systemet inom kriminalvården har jag beräknat medel under halvt budgetår för två tjänster som regionchef, en tjänst som assistent och två tjänster som biträde (2).
För att minska överbeläggningen i södra delen av landet bör en omdisponering göras inom anstaltsorganisationen. Under budgetåret 1974/ 75 kommer därför fångvårdsanstalten Karlstad att öppnas för att användas som lokalanstalt med 40 platser. För detta ändamål har jag beräknat medel under ett halvt budgetår för 26 tjänster. Jag har likaledes beräknat medel för sammanlagt ytterligare 349 tjänster, därav 300 tjänster för halvt budgetår, för nya allmänna häkten i Jönköping, Kalmar, Uppsala och kvarteret Kronoberg i Stockholm (8). Därvid kan fångvårdsanstalten Jönköping samt det nuvarande allmänna häktet i Stockholm och häktesavdelningen vid fångvårdsanstalten Långholmen läggas ned och 241 tjänster dras in.
Jag avser att uppdra åt statens avtalsverk att i den omfattning som behövs förhandla om anställnings- och arbetsvillkoren för tjänster som berörs av det nya regionala systemet samt av inrättandet av riksoch lokalanstalter och det nya allmänna häktet i Stockholm.
För behandling av kriminalvårdens narkomaner inom Göteborgsoch Malmöområdet har jag beräknat medel under halvt budgetår för två behandlingsteam, vartdera bestående av överläkare, psykolog, kurator, översköterska och biträde. För psykoterapi och fritidsverksamhet på behandlingsavdelningar för narkomaner har jag beräknat ytterligare 250 000 kr. (3). Kungl. Maj:t bör begära riksdagens bemyndigande att inrätta två tjänster för överläkare.
För att förbättra hälso- och sjukvården vid fångvårdsanstalterna har jag beräknat medel under ctt halvt budgetår för fyra tjänster som bitr. överläkare, två tjänster som översköterska och fyra tjänster som biträde (4).
För att bereda intagna på de allmänna häktena sysselsättning har jag beräknat medel under halvt budgetår för fem tjänster som verkmästare (5).
För punktvisa förstärkningar av personalen på befintliga anstalter har jag beräknat medel för tre tjänster som vårdare (9), tre tjänster som kokerska och en tjänst som verkmästare för fastighetsunderhåll (10). Dessutom har jag för att bereda den schemabundna vård- och tillsynspersonalen möjlighet att medverka i behandlingsarbetet beräknat medel för två tjänster som övertillsynsman och tolv tjänster som vårdare
Prop. 1974: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet = 104
(6). En tjänst som vårdare har överförts till anslaget F1. Kriminalvårdsstyrelsen. Vidare har jag under anslaget beräknat en höjning av posten Omkostnader för permitterade, frigivna m. fl. med 250 000 kr (7). För att möjliggöra ökad tillsyn nattetid vid frigångshemmet Björka har jag beräknat ytterligare 40 000 kr. under posten Ersättning för vård på anstalter som ej tillhör kriminalvården. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 355 965 000 kr. och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1. bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta två extra ordinarie tjänster som överläkare i SKBec 3, 2. till Fångvårdsanstalterna för budgetåret 1974/75 anvisa ctt förslagsanslag av 355 965 000 kr.
F 3. Frivården 1972/73 Utgift 49 885 806 1973/74 Anslag 59 210 000 1974/75 Förslag 63 810 000 Från anslaget bestrids kostnaderna för frivårdsorganisationens och övervakningsnämndernas verksamhet samt ersättningar till övervakare. Frivårdsorganisationen består av 45 distrikt med lika många skyddskonsulenter. Till föreningen Skyddsvärnet i Stockholm utgår ersättning till löner m. m. för 18 tjänstemän. Antalet övervakningsnämnder är 48. De är lokala organ för kriminalvården i frihet. 1973/74 Beräknad ändring 1974/75 Kriminal- Dep.chefen vårdsstyrelsen Personal
| Konsulent- och assistentpersonal | 316 | + 68 | + 64 |
| Läkare, psykologer | 4 | — | — |
| Sjukvårdspersonal | 3 | + 3 | + 3 |
| Kontorspersonal | 172 | + 21 | + 21 |
| Personal på akutvårdsavdelning | 6 | — | — |
| Personal på hotell | 16 | — | — |
| Personal på inackorderingshem | 6 523 | + 12 +104 | + 1 + 89 |
Anslag Lönekostnader 31 263000 + 7040000 > 6648 000 Sjukvård 25000 + 35000 + 22 000 Reseersättningar 1086000 + 336000 —+ 267000
Därav nordiska resor 3 000 — — Lokalkostnader 3123000 + 758000 + 594000 Expenser 1375000 + 525000 + 304000 Driftkostnader för frivårdsanläggningar m. m. 403000 + 161000 + 20 000 Ersättningar till övervakare 16259 000 — 3970 000 — 4037 000 Behandlings- och stödåtgärder 3 777000 + 989000 + =: 659 000 Bildnings- och kontaktverksambet 100 000 — — Bidrag till enskild frivårdsverksamhet 1799000' + 564000 —+ 123 000
59 210000 + 6438000 —+ 4600 000
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet | 105
Kriminalvårdsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 5 571 000 kr., varav 1 249 000 kr. avser höjt lönckostnadspålägg.
2. För personundersökningsverksamhet yrkas tjänster för 20 assistenter och 10 biträden (-- 949 000 kr.).
3. För intensifierad övervakningsverksamhet föreslås tjänster för 35 assistenter och elva biträden (+ 1 509 000 kr.).
4. Åtta tjänster som assistent yrkas för behandlingsarbete och frigivningsförberedelser vid häkten och lokalanstalter (+ 287 000 kr.).
5. Frivårdens socialmedicinska resurser behöver förstärkas. Fyra tjänster som Ööversköterska bör inrättas, varav en deltidstjänst. Dessutom beräknas medel för timanställda läkare. (+ 336 000 kr.).
Yrkandena under 2—5. avser halvt budgetår.
6. Anslagsposten Ersättningar till övervakare bör minskas med 4 milj. kr. på grund av att övervakningstiden vid skyddstillsyn förkortats från tre till två år. . . |
7. Fyra tjänster som assistent yrkas till nya häkten, varav två till Stockholmshäktet och en till vartdera av häktena i Kalmar och Uppsala (+ 217 000 kr.).
8. Lunds skyddskonsulentdistrikt bör delas. En tjänst yrkas som skyddskonsulent (+ 92 000 kr.). |
9. Medel yrkas för personal och driftkostnader för två inackorderingshem och två bostadshotell. Personalen vid inackorderingshemmet i Västerås behöver förstärkas med en tjänst som vårdare och en som
ekonomibiträde (+ 1 002 000 kr.).
10. För behandlings- och stödåtgärder bland frivårdsklientelet och för bidrag till enskild frivårdsverksamhet m. m. yrkas ytterligare 1724 000 kr.
Departementschefen
För handledning och administration av personundersökningsverksamheten har jag beräknat medel under ett halvt budgetår för 20 tjänster som assistent och tio tjänster som biträde (2).
Jag har beräknat medel under ett halvt budgetår för ytterligare 34 tjänster som assistent och tio tjänster som biträde för att bereda ett ökat antal dömda med svår social missanpassning möjlighet att erhålla frivårdstjänstemän som övervakare (3).
Lunds skyddskonsulentdistrikt bör delas i två distrikt den 1 januari 1975. Expeditionen i det nya distriktet bör förläggas till Ystad. I enlighet härmed har jag under anslaget beräknat medel under ett halvt budgetår för ytterligare en tjänst som skyddskonsulent och en tjänst som biträde (8).
Jag har beräknat medel under ett halvt budgetår för nio tjänster som
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 106
assistent för förstärkning av frivårdens kurativa verksamhet vid häkten och lokalanstalter (4, 7) samt för tre heltidstjänster och en halvtidstjänst som översköterska (5). Medel har också beräknats för ett helt budgetår för en tjänst som ckonomibiträde vid inackorderingshemmet i Västerås (9).
För arvoden till psykiatrisk konsultation vid frivårdsdistrikt, allmänna häkten och lokalanstalter har jag beräknat ytterligare 220 000 kr. (5). Vidare har jag under anslaget beräknat en höjning av posten för behandlings- och stödåtgärder med 500 000 kr. (1.0).
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 63 810 000 kr. och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Frivården för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsan-
slag av 63 810 000 kr.
F 4. Maskin- och verktygsutrustning m. m. 1972/73 Utgift 2 108 231 Reservation 1556 259 1973/74 Anslag 1 500 000 1974/75 Förslag 3 300 000
Kriminalvårdsstyrelsen
Kriminalvårdsstyrelsen föreslår en uppräkning av den totala kostnadsramen från 10 008 000 kr. till 14 048 000 kr.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för budgetåren 1973/ 74 och 1974/75 beräknas av styrelsen till (3 056 000 + 4052 000) 7 108 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar behovet av ytterligare medel under anslaget för budgetåret 1974/75 till 3,3 milj. kr. och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Maskin- och verktygsutrustning m.m. för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 3 300 000 kr.
F 5. Engångsanskaffning av inventarier m. m. 1972/73 Utgift 2 878 695 Reservation 3 165 610 1973/74 Anslag 2 000 000 1974/75 Förslag 5 000 000
Kriminalvårdsstyrelsen
Kriminalvårdsstyrelsen föreslår en uppräkning av den totala kostnadsramen från 17 172 000 kr. till 26 360 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 107
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för budgetåren 1973/ 74 och 1974/75 beräknas av styrelsen till (5 163 000 + 9 227 000) 14 392 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar behovet av ytterligare medel under anslaget för budgetåret 1974/75 till 5 milj. kr. och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Engångsanskaffning av inventarier m.m. för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
F 6. Utbildning av personal m. fl. 1972/73 Utgift 2 104 054 Reservation 33 334 1973/74 Anslag 2.525 000 1974/75 Förslag 3 420 000
Från anslaget bestrids vissa utgifter för utbildning av kriminalvårdsverkets personal, personundersökare och övervakare, samt utgifter för praktikcentra för studerande vid socialhögskola.
Kriminalvårdsstyrelsen begär en höjning av anslaget med 3 595 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar behovet av ytterligare medel under anslaget för budgetåret 1974/75 till 895 000 kr. och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utbildning av personal m.fl. för budgetåret 1974/75 an-
visa ett reservationsanslag av 3 420 000 kr.
F 7. Frivillig kontaktverksamhet m. m. 1972/73 Utgift 104 915 Reservation 112 074 1973/74 Anslag 100 000 1974/75 Förslag 100 000 1 Motsvarande belopp har för ändamålet förbrukats under anslaget F 9. Kriminalvärdsenheter med särskild budget.
Kriminalvårdsstyrelsen yrkar en höjning av anslaget med 6 000 kr.
Departementschefen
Jag förordar att anslaget förs upp med oförändrat belopp och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Frivillig kontaktverksamhet m. m. för budgetåret 197:4/75
anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 108
F 8. Kriminalvårdsenheter med särskild budget 1972/73 Utgift 38 085 850 1973/74 Anslag 1 000 1974/75 Förslag 1 000
Försök med programbudgetering pågår vid fångvårdsanstalterna Kumla och Hinseberg och skyddstillsynsanstalten Båtshagen samt vid Stockholms södra skyddskonsulentdistrikt för unga och Örebro skyddskonsulentdistrikt. Verksamheten vid nämnda kriminalvårdsenheter regleras för innevarande budgetår genom särskilda budgetar inom en av Kungl. Maj:t totalt reglerad ram. F.n. redovisas verksamheten på delprogrammen tillsyn, särskild vårdverksamhet, industriell verksamhet, arbetsterapeutiskt inriktad verksamhet och utbildning.
Kriminalvårdsstyrelsen
Styrelsen föreslår att försöksverksamheten med programbudgetering under budgetåret 1974/75 utvidgas att omfatta de nya regioner som föreslås ersätta den nuvarande norra kriminalvårdsräjongen. Enligt beredningens förslag skall cheferna för de nya regionerna efter samråd med lokala enhetschefer ansvara för verksamhetsplanering och ekonomisk förvaltning inom sina regioner. Erfarenheter härav måste erhållas för att göra det möjligt att utarbeta rutiner, lämpliga att tillämpas inom hela kriminalvårdsområdet.
Styrelsen räknar med att programbudgetering skall kunna tillämpas inom hela kriminalvårdsorganisationen fr. o. m., budgetåret 1977/78.
Departementschefen
Vid anmälan av anslaget B 9. Polisenheter med särskild budget har jag berört frågor som gäller vidareutveckling av programbudgetering inom rättsväsendet som helhet.
Det nuvarande räjongsystemet skall fr. o. m, budgetåret 1974/75 successivt ersättas av en ny regional indelning. Denna förändring samt resultaten av den översyn av anstaltspersonalens arbetsuppgifter som påbörjats av en särskild sakkunnig torde komma att medföra ändrade förutsättningar även för försöksverksamheten med programbudgcetering.
Jag är därför inte beredd att nu ta ställning till frågan om utvidgad försöksverksamhet.
Jag vill erinra om att det ankommer på Kungl. Maj:t att bestämma försöksområdet och meddela föreskrifter för försöksverksamheten.
Anslaget bör liksom för innevarande budgetår tas upp med ctt formellt belopp av 1000 kr. De utbetalningar som skall belasta anslaget skall leda till motsvarande besparingar på andra riksstatsanslag för kriminalvården. |
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet . 109
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kriminalvårdsenheter med särskild budget för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 110
G Diverse G 1. Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter
| 1972/73 Utgift | 78 262 |
| 1973/74 Anslag | 72 000 |
| 1974/75 Förslag | 72 000 |
Från anslaget bestrids arvoden för tryckfrihetsombuden, som har till uppgift att vaka över tryckfrihetsförordningens efterlevnad. F.n. finns - 104 sådana ombud.
Anslaget bör tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 72 000 kr.
G 2. Ersättning för personskador på grund av brott 1972/73 Utgiflt 181 574 1973/74 Anslag 1 609 000 1974/75 Förslag 1 000 000
Från anslaget betalas ersättning av statsmedel enligt kungörelsen (1971: 305) om ersättning av allmänna medel för personskada på grund av brott.
Fr. o. m. budgetåret 1971/72 betalas ersättning av statsmedel enligt kungörelsen (1971: 505) om ersättning av allmänna medel för personskada på grund av brott. När anslaget första gången togs upp anförde jag att det för just den kategori av skadelidande som brottsoffren utgör föreligger ctt särskilt påtagligt behov av supplerande åtgärder från samhällets sida och att möjlighet därför borde föreligga att efter behovsprövning utge ersättning till dem som drabbats av personskador på grund av brott. I första hand borde man, konstaterade jag vidare, ta sikte på de socialt mest ömmande behoven. En relativt stor restriktivitet i bedömningen fann jag påkallad innan erfarenheter vunnits av det nya systemet. Mera långtgående reformer kunde därför t. v. inte tillgodoses.
Kungörelsen har nu tillämpats i två och ett halvt år. Under denna tid har sådana erfarenheter av crsättningssystemet vunnits att det enligt min mening nu är påkallat att närmare granska ersättningsreglernas utformning och ta ställning till om behov föreligger att reformera systemet.
Prop. 1974:1 Bilaga4 Justitiedepartementet 111
Antalet ersättningsansökningar var till en början ringa men har efter hand stigit, dock i långsam takt och i så begränsad omfattning att det alltjämt ligger på en låg nivå. De ersättningsbelopp som yrkats har genomsnittligt varit begränsade. Behovsprövningen har lett till att under hela den angivna tiden endast en ansökan avslagits på den grund att den skadelidande ansetts inte befinna sig i en så socialt ömmande situation att ersättning bort utgå. Allmänt sctt kan sägas att en crsättningssökande regelmässigt fått bifall till sin ansökan, i den mån han inte åtnjutit ekonomiskt skydd genom s.k. skadeståndsförsäkring (”överfallsskydd”) och om i övrigt de rent formella förutsättningarna för rätt till ersättning förelegat. P.g.a. ansökningsfrekvensen och yrkade belopp har emellertid endast en mindre del av det årliga anslaget om 1 milj. kr. tagits i anspråk. I nedanstående tabeller har sammanställts vissa uppgifter om de ersättningsärenden som handlagts under budgetåren 1971/72 och 1972/73.
Tabell 1 Antalet ärenden i jastitiedepartementet enligt kungörelsen (1971: 505) om ersättning av allmänna medel för personskada på grund av brott
Inkomna ansökningar Återkallade Totala antalet Bifallna ansökningar
ansökningar avgjorda an-
Antal Antal sökningar Antal Belopp
Budgctåret
71/72 101 1 45 16 40 948
Budgetåret
72/73 240 13 172 44 1169 833
Totalt under
budgetåren
T71/72-72/73 341 14 217 | 60 210 781
Ansökningar lämnade utan bifall p. g. a.
Skadan in- = Sakska- Brott ej Gärnings- = Privat Skdns Skdns S:a
träffat före da styrkt mannen har försäk- ekon, medver-
1. 1. 1971 betalt eller ring villkor kan
påbörjat be-
talningen
Budgetåret 19 2 3 0 4 0 1 29
71/72
Budgetåret
72/73 35 10 11 5 64 1 2 128
Totalt under
budgetåren .
T1/72-72/73 54 12 14 5 68 1 3 157
1 Exkl. lönekostnadspålägg.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 112
Tabell 2
Jämförelse mellan yrkade och beviljade belopp
Yrkat totalbelopp Beviljat totalbelopp
315 774 210 781
Yrkad ersättning för för- Beviljad ersättning för för-
| lorad arbetsförtjänst | lorad arbetsförtjänst |
| 86 687 | 50 258 |
| Yrkad ersättning för | Beviljad övrig ersättning |
| kostnader | 67 027 |
bestående nedsättning av arbetsförmågan 4 000 sveda och värk 158 060
229 087 160 523
Som framgår av tabell 1 prövades under budgetåret 1971/72 45 ärenden. I 16 av dessa bifölls ansökningen. Utan bifall lämnades 29 ansökningar, de flesta (19) på grund av att skadan hade inträffat före den 1 januari 1971 då systemet trädde i tillämpning. Sökandens ekonomiska villkor utgjorde inte i något ärende motivering för avslag. Under budgetåret 1972/73 prövades 172 ärenden. I 44 av dessa bifölls ansökningen. Också här måste ett stort antal ansökningar (35) lämnas utan bifall därför att skadan inträffat före den 1 januari 1971. En annan vanlig anledning till att ansökan avslogs var att sökanden hade privat försäkringsskydd (64). I endast ett fall vägrades ersättning med hänvisning till sökandens ekonomiska villkor. Det gällde en sökande som begärde 300 kr. men som hade relativt sett goda inkomster. Tabell 2 visar förhållandet mellan yrkade och beviljade belopp. Någon uppdelning mellan å cna sidan ersättningen för ideell skada (sveda och värk, lyte celler annaf stadigvarande men) samt å andra sidan kostnader och bestående nedsättning av arbetsförmågan har inte skett, utan ersättningen i dessa delar har utgått i ett enda belopp.
Enligt min mening bör man nu mot bakgrund av vunna erfarenheter något närmare precisera de villkor som fortsättningsvis bör gälla för rätt till ersättning.
Ersättningen bör i princip bestämmas med tillämpning av gällande principer för beräkning av skadestånd vid personskada. Vissa modifikationer i skadeståndsprinciperna bör dock göras. Den statliga ersättningen bör sålunda, för att överkompensation skall undvikas, vara subsidiär i förhållande till alla former av personförsäkring på den skadelidandes sida. Sålunda bör inte bara socialförsäkringsförmåner utan också förmåner från s.k. summaförsäkring (liv-, olycksfalls- och sjukförsäkring) räknas av när ersättningen bestäms. Jag anser vidare att, av administrativa skäl, en nedre gräns för ersättningen bör gälla även
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet = 113
i fortsättningen. Denna, gräns bör nu bestämmas. till 400 kr. och motsvarande belopp bör betraktas som en självrisk. Däremot bör några särskilda inskränkningar i rätten till ersättning för ideell skada inte längre gälla. o Också när det gäller verkan av medvållande bör skadeståndsrättens principer vara vägledande. Med hänsyn till att omständigheterna vid skadefallen enligt vad erfarenheterna gett vid handen ofta är särpräglade bör det emellertid finnas visst utrymme för en diskretionär prövning av ersättningsfrågan som medger mer vittgående inskränkningar i ersättningsrätten än som följer enbart av allmänna medvållanderegler. Som uttalades vid ersättningssystemets tillkomst bör det sålunda finnas möjlighet att ta hänsyn till den skadelidandes allmänna uppträdande i samband med skadchändelsen och särskilt till frågan om han själv har provocerat händelsen, om han har utsatt sig för särskilda risker genom det sätt på vilket han har gett sig i lag med gärningsmannen och liknande omständigheter. | a | Ersättning bör som hittills utgå för alla typer av brottsskador, alltså inte enbart för skador genom våldsbrott o. d. Liksom f.n. bör en territoriell begränsning gälla, dvs. att endast skador 'som har uppkommit i Sverige eller drabbat någon med hemvist här ersätts. Nu gällande reg- Jer om att polisanmälan av brottet skall ha ägt rum, om skyldighet att överlåta rätten till skadestånd av gärningsmannen till staten samt om rätt i vissa fall till ersättning av allmänna medel för biträde och utredning i ersättningsärendet bör likaledes behållas oförändrade. Vissa villkor bör även gälla beträffande sökandens ckonomiska förhållanden. Med hänsyn till de vitt skiftande förhållandena är det svårt att finna några generella normer. En lämplig ordning synes vara att ge personer i lägre inkomstskikt full ersättning och personer med högre inkomster en reducerad ersättning. Om inkomsten nått en viss högre nivå bör i princip ingen ersättning utgå. Om det med hänsyn till skadans omfattning eller art föreligger särskilda skäl bör dock full ersättning kunpna utgå även i fall då den eljest skulle ha reducerats eller ersättning kunna utgå i fall där ingen ersättning alls skulle ha utgått. Om det är uppenbart oskäligt att ingen ersättning utgår bör ersättning kunna utgå även i andra fall än de nyss nämnda. Vid bedömningen av om ersättning skall utgå bör givetvis även andra omständigheter än inkomsten; t.: ex. försörjningsskyldighet, beaktas. Ersättningsärendena handläggs tills vidare inom justitiedepartementet. Sedan cn viss praxis i ersättningsärendena nu skapats och antalet ärenden dessutom kan antas stiga bör övervägas att flytta' handläggningen till annan myndighet. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, om så finnes lämpligt, uppdra åt annan myndighet att handlägga ersättningsärendena. : Av hittills anvisade anslag om 1 milj. kr. per budgetår har endast en 8 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga 4
Prop. 1974:1 Bilaga4 Justitiedepartementet 114
mindre del — 10 å 15 720 — förbrukats. Man torde för nästa budgetår kunna räkna med en viss ökning. Anslaget bör med hänsyn härtill upptas till oförändrat belopp. Jag hemställer i enlighet härmed att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen o
att till Ersättning för personskador på grund av brott för budget-
året 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.
G 3. Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. 1972/73 Utgift 69 060 Reservation 1429 1973/74 Anslag 80 000 1974/75 Förslag 70 000
Från anslaget betalas bidrag till nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer som skall främja tillkomsten av vägledande litteratur på förvaltningsrättens område enligt instruktionen (1946: 412) för nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer (ändrad 1948: 664). Statsverkets inkomster av verk, som har utarbetats eller utgetts med bidrag från detta anslag, avräknas från anslaget.
Nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer beräknar medelsbehovcet till 70 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar medelsbehovet under anslaget till 70 000 kr. för budgetåret 1974/75. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till utgivande av författningskommentarer m.m.
för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 70 000
kr.
G 4. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m.
| 1972/73 Utgift | 1127 905 |
| 1973/74 Anslag | 127 000 |
| 1974/75 Förslag | 160 000 |
1 Anslaget Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. inom privaträttens område.
Från anslaget utgår bidrag till Världsorganisationen för intellektuella
äganderätten, till internationella institutet i Rom för unifiering av pri-
vaträtten och till permanenta byrån för Haagkonferensen för internationell privaträtt. Vidare utgår bidrag för Sveriges kostnader i anledning av alt Sverige ratificerat den av FN år 1965 antagna konventionen om
avskaffande av rasdiskriminering.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 115
Anslaget bör räknas upp med 33 000 kr. Jag hemställer i enlighet härmed att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m.
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 160 000 kr.
G 5. Stöd till politiska partier 1972/73 Utgift 132 382 000 1973/74 Anslag 39 000 000 1974/75 Förslag 39 000 000
1 Anslaget Bidrag till politiska partier.
Medetlstilldelningen sker enligt lagen (1972: 625) om statligt stöd till politiska partier.
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Stöd till politiska partier för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 39 000 0C0 kr.
G 6. Vissa kostnader i anledning av allmänna val 1972/73 Utgift 3 792 712 1973/74 Anslag 7 000 000 1974/75 Förslag 500 000
Från anslaget bestrids statsverkets del av kostnaderna för valsedlar, valkuvert och andra valtillbehör samt utbetalas ersättning till vissa myndigheter och verk för biträde i samband med allmänna val.
Riksskatteverket, som är central valmyndighet, beräknar medelsbehovet till 700 000 kr.
Departementschefen
Kostnaderna för budgetåret 1974/75 beräknar jag till 500 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa kostnader i anledning av allmänna val för budget-
året 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet . 116
KAPITALBUDGETEN
I Statens affärsverksfonder
G Domänverket 1. Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården 1972/73 Utgift — Reservation 24 024 .
1973/74 Anslag 1000
1974/75 Förslag 1000
Från anslaget bestrids utgifter för köp av jordbruksfastigheter, lämpliga att nyttjas som anstalter för kriminalvårdsklientelet. |
Kriminalvårdsstyrelsen föreslår att anslaget förs.upp med 1 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder kriminalvårdsstyrelsens förslag och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen .
att till Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården för
budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 1000 kr.
II. Statens allmänna fastighetsfond |
1. Polishus m. m. 1972/73 Utgift 62 665 928 Reservation 9 477 014 1973/74 Anslag 1122 700 000 1974/75 Förslag — 75 000 000 1 Varav på tilläggsstat I har anvisats 35,7 milj. kr.
Anslaget är avsett för inlösen av polishus. och för nybyggnad i statlig regi.
Byggnadsstyrelsen
Efter polisväsendets förstatligande den 1 januari 1965, då staten i princip åtog sig att svara för lokaler till polisväsendet, har ett stort antal polishus uppförts efter kommunala och enskilda åtaganden. Denna del av polishusbyggandet, som har skett i samarbete med byggnadsstyrelsen, håller nu på att avvecklas.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet = 117
Staten har löst in ett antal av dessa hus. Enligt beslut av Kungl. Maj:t får styrelsen träffa köpekontrakt 'avseende förvärv av färdig-' ställda polishus enligt vilka betalningen av köpeskillingen delas upp på. flera budgetår. Kontrakt som träffas under budgetåret 1973/74 samt under tidigare budgetår träffade kontrakt, får medföra kostnader om . ' tillsammans högst 15 milj. kr. per budgetår. Kontrakten skall godkännas av Kungl. Maj:t. Anslaget för budgetåret 1973/74 har disponerats för slut- och dellikvider för polishusen i Falkenberg, Östersund och Lidköping. Styrelsen framhåller att ytterligare ett antal ' polishus till en sammanlagd beräknad produktionskostnad av ca 80 milj. kr. bör lösas in av staten. Därutöver Kan det bli aktuellt att succes-' sivt inköpa före polishusreformen uppförda kommunala polishus i samband med ombyggnader eller väsentliga tillbyggnader. Styrelsen föreslår att 15 milj. kr. får disponeras för budgetåret 1974/75 för förvärv av färdigställda enskilt och kommunalt byggda polishus. |
Kostnadsramarna för vissa polishusbyggen har höjts beroende på den allmänna byggnadskostnadsstegringen. Å andra sidan har Kkostnadsramarna för ett tiotal projekt kunnat sänkas. Sammanlagt innebär ramförändringarna en sänkning med ca 10 milj. kr.
För provisorisk centralarrest i Stockholm har redogörelse lämnats i prop. 1972: 1 (bil. 4's. 88). Det har under den tid byggnaden varit =: i bruk visat sig nödvändigt att genomföra ytterligare förstärknings- och kompletteringsarbeten. Kostnaden härför uppgår till 225 000 kr. Styrelsen föreslår därför att kostnadsramen höjs till 2 605 000 kr. i prisläget den 1 april 1973.
För helikopterhangar i Boden har redogörelse lämnats i prop. 1972: 1 (bil. 4 s. 88). Militära krav på ändring av tillfartsväg och grindar har medfört merkostnader, varför kostnadsramen föreslås höjd till 700 000 kr. i prisläget den 1 april 1973.
Kungl. Maj:t har uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad för polishus i Kristianstad i området Östra Kasern. Projektet skall ingå i styrelsens projektreserv. Totalytan uppgår till 11 000 m? inom en byggnadsvolym på 30 000 m? och kostnaden har uppskattats till 15 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972. Projektering bedrivs så att byggstart skall vara möjlig under september 1974. Styrelsen beräknar medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1974/75 till 75 milj. kr.
Departementschefen
Under budgetåren 1965/66—1972/73 har sammanlagt 308,5 milj. kr. anvisats under detta anslag. Av dessa medel har intill utgången av budgetåret 1972/73 ca 179,7 milj. kr. disponerats för inlösen av polishus och för inköp av tomtmark för polishus. Ca 119,3 milj. kr. har använts för byggande av polishus i statlig regi. De återstående medlen ca 9,5 milj. kr. utgjorde reservation till budgetåret 1973/74.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 118
De polishus som efter förstatligandet har uppförts efter kommunala celler enskilda åtaganden bör lösas in av staten. För nästa budgetår beräknar jag 15 milj. kr. för detta ändamål.
De av byggnadsstyrelsen föreslagna höjda kostnadsramarna för provisorisk centralarrest i Stockholm och för helikopterhangar i Boden bör enligt min mening kunna godtas och föras upp i investeringsplanen. De kostnader för dessa vidgade byggnadsföretag som faller på innevarande budgetår kan bestridas med tillgängliga medel under anslaget. Jag anser vidare att i investeringsplanen bör föras upp en kostnadsram om 15,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973 för nybyggnad av polishus i Kristianstad. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om igångsättning av nybyggnaden i den mån så befinnes önskvärt från bl. a. syssclsättningssynpunkt.
Riksdagen har på tilläggsstat för innevarande budgetår anvisat 35,7 milj. kr. för att bestrida kostnader som inte kan täckas med tillgängliga medel för att under innevarande budgetår påbörja ombyggnad av ett kompanihus till lektionssalshus för polisutbildning inom Polisskolan Ulriksdal samt påbörja nybyggnad av polishus i Sollefteå, Skellefteå, Arvika, Hudiksvall, Kristinehamn, Trollhättan och övningsbyggnader för rikspolisstyrelsen i Malmö, Kungälv och Stockholm.
Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet ' 119
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt m. m. Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- = Färdig-
start ställan-
| 72-04-01 73-04-01 Fak- Beräknad för | tisk t.o.m. 1973/ 1974/ 1972/73 74 | år/mån de år/mån 75 | |
| Polishus i Gävle | 18375 = 18375 18 349 26 | 0 69-10 71-06 | |
| Polishus i Ängelholm | 6 207 6 200 6 053 147 | 0 69-12 71-05 | |
| Polishus i Härnösand | 9 840 9 840 9492 348 | 0 70-01 = 71-06 |
Ledningscentral i Stockholms
| polisdistrikt | 2535 2535 2331 204 | 0 69-05 = 73-06 |
| Polisskolan Ulriksdal | 13920 = 15550 12684 2100 | 766 70-02 73-09 |
| Polishus i Örnsköldsvik | 10600 10380 9925 455 | 0 70-09 72-10 |
| Polishus i Visby | 13080 13595 12 744 770 | 51 71-09 73-04 |
| Polishus i Falköping | 6 785 6 600 5 926 674 | 0 72-01 = 73-05 |
Provisorisk centralarrest i
| Stockholm | 2380 2 605 2305 300 | 0 71-09 73-09 |
| Polishus i Skövde | 13 500 13500 5680 7150 | 670 72-04 73-11 |
| Polishus i Kalmar | 22900 22900 12497 9 400 1000 72-03 74-04 |
Ledningscentral i Malmö
| polisdistrikt | 1090 1105 | 895 210 | 0 71-09 72-09 |
| Helikopterhangar i Boden | 660 700 | 425 275 | 0 72-12 73-06 |
| Ombyggnad av polishus i Solna 830 870 | 728 142 | 0 72-08 73-04 | |
| Polisskolan Solna, tillbyggnad | 585 600 | 126 460 | 14 73-02 73-09 |
| Polishus i Uppsala | 24800 21000 1686 10000 7000 73-04 75-03 | ||
| Polishus i Landskrona | 9700 10350 2992 6000 1300 72-10 74-06 | ||
| Polishus i Vimmerby, om- | . | ||
| och tillbyggnad | 3 600 3 600 | 541 2 900 | 150 73-03 74-02 |
Polishus i Tidaholm, om-
och tillbyggnad 2 000 1 800 975 750 75 72-11 73-08 Polishus i Jönköping 22700 20000 6193 11 000 2 000 72-11 74-02 Ledningscentral i Göteborgs
polisdistrikt 2 800 2350 0 1300 9200 73-11 74-10 Polishus i Kiruna 12100 = 11500 1508 8 800 1100 72-12 74-06 Polishus i Borlänge 11 500 9 800 1752 6 500 1200 73-02 74-07 Polishus i Motala 13400 12000 1454 6000 3 000 73-03 74-09 Polishus i Ystad 9 700 9 700 992 7000 1 500 73-04 74-09 Polishus i Söderhamn 9 400 8 500 758 4700 2 100 73-03 74-09 Fjällräddningsstation i Seitevare 530 530 222 308 [6] 72-11 73-03
| Motorskolan i Strängnäs | 500 500 | 67 400 | 33 73-02 73-06 | ||
| Polishus i Sollefteå | 9 300 9 600 | 0 4500 4 500 73-10 74-12 | |||
| Polishus i Skellefteå | 12600 13000 | 0 6 000 6 500 73-10 75-02 | |||
| Polishus i Arvika | 10800 = 11150 | 0 5 000 5 500 73-09 75-04 | |||
| Polishus i Hudiksvall | 11 200 11 550 | [0 4 500 5 000 73-11 75-08 | |||
| Polishus i Kristinehamn | 13400 13850 | 0 7 000 6 000 73-09 75-03 | |||
| Polishus i Kristianstad | 15000 15 500 | 0 | 0 5 000 74-09 76-02 | ||
| Polishus i Trollhättan | 11 400 11 800 | 0 4900 5 000 73-12 75-08 | |||
| Polishus i Luleå | — 23 500 | 0 | [0] 3 000 75-03 77-05 | ||
| Övningsbyggnad i Malmö: | 500 550 | 0 550 | 73-10 74-03 | ||
| Övningsbyggnad i Kungälv | 125 150 | 0 150 | 74-02 74-04 | ||
| Övningsbyggnad i Stockholm | 1075 | 0 1 000 | 75 74-02 74-09 | ||
| Inköp av polishus | 28797 15000 15 000 | ||||
| Erfarenhetsmässig reduktion | : | | | |||
| av medelsbehovet | Summa | —4742 —3 434 132 177 75 000 |
120 Prop. 1974: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet =
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.) Medelstillgång : Beräknad medelsförbruk-
| . : | | | ning | |
| Behållning 1973-07-01 | 9477 | 1973/74 | 132 177 |
| Anslag för 1973/74 | . 87 000 | 1974/75 | 75 000 |
| Tilläggsstat I | 35 700 |
Anslag för 1974/75 (förslag) 75 000
: | 207 177 207 177
Jag hemställer att Kungl. Maj: t föreslår riksdagen
att till Polishus m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett investe-
ringsanslag av 75 000 000 kr.
2. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet '
1972/73 Utgift = - 2057395 Reservation' 1669 048
1973/74 Anslag — 18 000000 | 1974/75 Förslag 17000 000
1 På tilläggsstat I har dessutom anvisats 950 000 kr.
Byggnadsstyrelsen har redovisat en investeringsplan som utöver de i planen tidigare upptagna objekten även upptar om- och tillbyggnad av Lunds, Karlstads, Falu, Halmstads och Ängelholms tingsrätter.
Departementschefen
Kungl. Maj:t har genom beslut den 12 juli 1973 i sysselsättningsstimulerande syfte uppdragit åt byggnadsstyrelsen att dels inom en kostnadsram av 7525 000 kr. i prisläget den 1 april 1972 utföra omoch tillbyggnad för Karlstads tingsrätt och dels inom en kostnadsram av 3,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972 utföra om- och tillbyggnad av tingshuset i Lund.
Vidare har Kungl. Maj:t genom beslut den 20 december 1973 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av 5,7 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973 utföra om- och tillbyggnad av tingshuset i Falun.
-.Kostnadsramarna för nämnda tre objekt har innevarande budgetår förts upp i investeringsplanen (prop. 1973: 170 bil. 1, JuU 1973: 42, rskr 1973: 375).
Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet ' . 121
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnads= = Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdigobjekt start ställande
1972- 1973- Faktisk Beräknad för år/mån, år/mån.
04-01 04-01 t.o.m.
1972/73 1973/ 1974/
74 75
Stenbockska palatset 5165 5165 5145 20 70-03 Kammarrätten i Stockholm. Ombyggnad 7 600 8 200 3 117 4 000 1000 71-12 Sollentuna och Färentuna tingsrätt. Tillbyggnad 410 500 — 450: 50 . 74-01 74-06 Lidköpings tingsrätt. Om- och tillbyggnad 910 910 170 640 100 73-04 74-01 Eksjö tingsrätt. Om- och " tillbyggnad 2 200 2 300 — 300 1859 74-03 75-05 Norrköpings tingsrätt. Om- och " tillbyggnad 6 800 7 000 3 600 ' 74-05 75-11 Lunds tingsrätt. Omoch tillbyggnad 3 500 3 600 74-08 75-11 Karlstads tingsrätt. Om- och tillbyggnad 7525 7 800 — 1700 5 000 74-04 75-07 Falu tingsrätt. Om- och tillbyggnad 6 000 5 700 — 1300 3 200 . 74-04 75-10
Till Kungl. Maj:ts disposition — — — 1 000
10 610 17 009
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgång | Beräknad medelsför- brukning | |
| Behållning 1973-07-01 | 1669 | 1973/74 10610 |
| Anslag för 1973/74 | 1974/75 17 009 | |
| Ttiksstat | 8 000 | |
| tilläggsstat I” | 950 | |
| Anslag för 1974/75 (förslag) | 17 000 27619 | 27 619 |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten för domstolsväsendet för budgetåret
1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 17 000 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 122
3. Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården
1972/73 Utgift 11 611 199 Reservation 10 032 592 1973/74 Anslag! 8 400 000 : 1974/75 Förslag 17750 000
1 På tilläggsstat I har dessutom anvisats 12 000 000 kr.
Från anslaget bestrids utgifter för större byggnadsföretag inom kriminalvården. Kriminalvårdsstyrelsen har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 32,9 milj. kr.
Departementschefen
Jag förordar att medel för budgetåret 1974/75 anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan (1 000-tal kr.) Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- = Färdig-
start ställande
Faktisk Beräknad för mån.-år mån.-år
1972- 1973- 1. 0. m.
04-01 = 04-01 1972/73 1973/74 1974/75
Äldre objekt Asptuna? (personalbyggnad) — 325 2 298 25 10.73 05.74 Bergsåker! (personalbyggnad) — 323 31 269 23 05.73 11.73 Djupvik (undervisnings- och
administrationslokaler) 565 588 295 270 23 12.72 10.73 Fastighetsförvärv 9485 9485 2266 1000 1000 Frigångshem, norra räjongen
| (kompletteringskostnader) | 219 132 | — 132 — 10.73 12.74 |
| Frigångshem, västra räjongen | 334 334 324 10 — 06.71 07.73 | |
| Frivårdshotell (byggnader) | 5729 5865 3313 2416 136 09.69 = 04.74 | |
| Frivårdshotell (mark) | 644 644 348 296 | — |
| Hall | 18004 18030 14465 3176 157 12.65 = 06.74 | |
| Hall! (fritidsbyggnad) | — 135 | 1 124 10 08.73 12.73 |
Hall: (tillbyggnad av fritids-
byggnad) — 150 oo 150 — 09.73 02.74 Hall" (matsals- och fritidsbygg-
nad m. m.) — 650 — 500 150 11.73 = 08.74 Haparanda (förläggnings- och
| fritidsbyggnad) | 456 456 385 71 | — 10.71 = 02.73 | |
| Hinseberg" (förläggningsbyggnader) — 975 | — 9200 75 09.73 07.74 | ||
| Hudiksvall! (småindustriverkstad) — 300 | — 300 | — 11.73 04.74 | |
| Håga! (personalbyggnad) | . — 325 | 2 298 25 10.73 05.74 | |
| Häga! (personal- och besöksrum) | — 700 | — 500 200 11.73 07.74 | |
| Hällby! (personalbyggnad) | — 325 | 20 280 25 06.73 02.74 | |
| Härlanda! (garagebyggnad) | — 500 | — 500 | — 11.73 06.74 |
Inackorderingshem för frivårds-
klientel 1000 1085 — 700 385 10.73 09.74 Karlskrona (besökslokaler m. m.) 1378 1436 695 683 58 10.72 10.73
| Kumla! (förråds- och garage- | | | ||
| byggnad) | — 200 | — 200 | — 10.73 04.74 |
| Lindome! (personalbyggnad) | — 325 | 2 298 25 10.73 05.74 | |
| Lärbro (lokal för läkarmottagning) 75 80 | — 75 | 5 11.73 02.74 | |
| Lärbro! (reningsverk) | — 205 | — 190 15 11.73 04.74 |
1 Objektet har tagits upp i investeringsplanen på tilläggsstat I för 1973/74.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 123
Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig-
start ställande
Faktisk Beräknad för mån.-år mån-år.
1972- = 1973- t.o.m. | 04-01 04-01 1972/73 1973/74 1974/75
Majorshagen (undervisnings-
| lokaler) | 425 436 299 126 11 09.72 08.73 | |
| Malmö"! (ombyggnad av verkstad) — 1 500 | 1 1200 299 09.73 = 01.75 | |
| Mäshult (reningsverk) | 250 265 | — 250 15 07.73 02.74 |
| Norrtälje (lagerlokaler) | 1925 2089 | — 1925 164 10.72 09.73 |
| Norrtälje! (personalbyggnad) | — 500 | = 500 — 10.73 05.74 |
| Norrtälje! (ytterbelysning) | — 325 | — 300 25 12.73 05.74 |
Roxtuna! (frigångsavdelning i
| Linköping) | — 375 | — 375 | — 09.73 04.74 |
| Singeshult (reningsverk) | 175 190 | — 175 | 15 07.73 = 01.74 |
| Sjöboda (reningsverk) | 140 150 | — 140 10 07.73 — 01.74 | |
| Skenäs (kök, matsal) | 1575 1575 1089 425 61 12.71 — 06.73 | ||
| Skenäs! (avhärdningsanläggning) | - 150 . — 150 — 10.73 02.74 | ||
| Svartsjö! (reningsverk m. m.) | — 2 800 | - 2200 600 12.73 — 05.74 | |
| Skogome (etapp II) | 13400 12890 12757 133 | — 08.67 = 11:69 | |
| Skogome (fritidsbarack) | 300 307 224 83 — 04.73 09.73 |
Skänninge (samlingssals- och
personalbyggnader) 700 723 428 272 23 05.73 10.73 Smälteryd (förläggnings- och
verkstadsbyggnader) 1548 1593 1014 534 45 10.72 — 10.73 Sörbyn! (förläggningsbyggnad) — 651 6 594 51 07.73 — 02.74 Tidaholm! (personalbyggnad) - 500 — 500 — 10.73 — 05.74 Tidaholm! (ytterbelysning) — 325 — 300 25 07.73 01.74
| Tillberga! (tillbyggnad av | | | ||
| industrikontor) | — 200 | — 200 — 11.73 03.74 | |
| Tillberga! (ventilationsanläggning) — 150 | — 150 | — 10.73 — 02.74 | |
| Torhult! (personallokaler) | — 200 | — 200 — 11.73 03.74 | |
| Torhult (verkstadsbyggnad) | 445 445 395 50 — 12.72 06.73 | ||
| Tygelsjö! (personalbyggnad) | — 135 | 1 124 10 07.73 — 01.74 | |
| Uppsala (skyddsplantering) | 216 210 174 36 | — 03.69 10.72 | |
| Viskan | 14 820 14850 14 086 764 — 10.69 02.74 |
Viskan (besökshotell, samlings-
sals- och personalbyggnader) 1548 1592 1026 522 44 12.72 11.73
| Västergården! (idrottsanläggning) | — 325 | 1 299 25 11.73 03.74 |
| Västergården! (reningsverk) | — 500 | — 500 — 11.73 07.74 |
| Västerås! (tillbyggnad av verkstad) — 435 | 1 399 35 06.73 03.74 | |
| Aby (administrationsbyggnad) | 581 593 437 144 12 11.72 — 01.74 |
Ödcevata (förläggningsbyggnad
och mekanisk verkstad) 1770 1855 765 1005 85 12.72 04.74
Ödevata! (administrationsbygg-
| nad, kök och matsal) | — 250 | — 250 — 11.73 05.74 | |
| Österåker (etapp I1) | 28513 28528 28 092 436 | — 11.66 12.72 | |
| Österåker! (personalbyggnad) | — 435 | 18 417 35 11.73 06.74 | |
| Österåker! (verkstadsskolebyggnad) — 500 | — 500 | - 11.73 06.74 | |
| Projekteringskostnader | 500 500 | — 500 | — |
Nya objekt
| Kumla (TV- och radarutrustning) | — 1 600 | — | — 1200 = 09.74 10.75 |
| Helsingborg (lokalanstalt) | — 6 250 | = | - 6250 01.75 01.76 |
| Karlstad (lokalanstalt) | — 5 200 | — | — 5200 08.74 02.75 |
Malmö (häktesavdelning för
| kvinnor) | — 1625 | — | — 801 10.74 = 01.76 |
| Orretorp (avloppsanläggning) | — 190 | = | = 190 = 09.74 = 03.75 |
| Projekteringskostnader | — 300 | — | — 300 |
112 460 137785 82963 30314 17868 1 Objektet har tagits upp i investeringsplanen på tilläggsstat I för 1973/74.
Prop. 1974: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet = 124
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.) Medelstillgång | | Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1973-07-01 10.032 1973 /74 : 30 314 Anslag för 1973/74 8 400 | 1974/75 17 868 Anslag på tilläggsstat I
för 1973/74 | 12 000 Anslag för 1974/75 (förslag) 17 750 .
48182 . | 48182
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården för budgetåret
- 1974/75 anvisa ctt investeringsanslag av:17 750 000 kr.
4. Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm
1972/73. Utgift 49 732 699 Reservation 7104 673 1973/74 Anslag 63 000 000 1974/75 Förslag 70 000 000
Genom beslut den 15 december 1967 och den 5 april 1968 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm för rättspsykiatrisk klinik, häkte och arrester samt lokaler för polismyndigheten i Stockholm, åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt och rikspolisstyrelsen. En redogörelse för byggnadsobjektet har lämnats i prop. 1970: 1 (bil. 4 s. 91).
Kungl. Maj:t har genom beslut den 29 juni 1970 och den 30 juni 1971 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra rivnings-, schaktnings- och sprängningsarbeten för nybyggnaden inom en kostnadsram av 12 milj. kr. Kungl. Maj:t har vidare den 30 juni 1971 uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att uppta förhandlingar med Stockholms läns landstingskommun angående förläggning av den rättspsykiatriska kliniken i Stockholm till Huddinge sjukhus. |
Stockholms kommunfullmäktige har den 20 september 1971 antagit ny stådsplan för kvarteret Kronoberg. Länsstyrelsen i Stockholms län har fastställt planen den 24 november 1971. Byggnadsstyrelsen har med anledning därav föreslagit vissa ändringar och omdisponcringar i pro- . jektet. Kungl. Maj:t har därefter den 30 december 1971 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden. .
Rikspolisstyrelsen har den 5 juni 1972 under hand överlämnat ett i maj 1972 reviderat lokalprogram för rikspolisstyrelsen och polismyndigheten i Stockholms polisdistrikt.
I skrivelse den 21 juni 1972 har rikspolisstyrelsen hemställt om medgivande att, utöver Kungl. Maj:ts medgivande den 30 december 1971, få disponera utrymmen i:' nybyggnaden för säkerhetsavdelningens räkning.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet Sn 125
Med anledning härav har Kungl. Maj:t den I december: 1972 före- ' skrivit att den fortsatta planeringen av nybyggnaden i kvarteret Kronoberg skall ske med utgångspunkt i rikspolisstyrelsens förslag den 5 och --.. den 21 juni 1972 samt att första vaktdistriktet i Stockholms polisdistrikt cj skall förläggas till kvarteret Kronoberg. |
Kungl. Maj:t har vidare uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i samråd med rikspolisstyrelsen undersöka möjligheterna att anskaffa lokaler på Norrmalm för första vaktdistriktet i Stockholms polisdistrikt.
Byggnadsstyrelsen föreslår att kostnadsramen förs upp med 250 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973, vilket innebär en höjning över index med 15 milj. kr. Ramhöjningen föranleds av merkostnader till följd av dels omprogrammering och omprojektering av lokaler för de enheter inom rikspolisstyrelsen som angavs i Kungl. Maj:ts skrivelse till byggnadsstyrelsen den 1 december 1972, dels oförutsedda miljöskyddsåtgärder för byggnadsarbetenas bedrivande m. m.
Byggnadsstyrelsen beräknar medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1974/75 till 70 milj. kr.
Departementschefen
Jag förordar att medel för budgetåret 1974/75 anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig-
” start — stäl-
Faktisk Beräknad för år/ — lande
t.o.m. mån. år/mån,
72-04-01 73-04-01 1972;73 1973j74 1974/75
Nybyggnad i kvarteret Kronoberg 220000 250000 83896 90000 70000 170-10 75-06
220000 250000 83896 90000 70 000 Erfarenhetsgrundad reducering av medelsbehovet — — — — 895 Beräknat medelsbehov — — — 90000 69105 1 Rivnings- och schaktningsarbeten
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgång | Beräknad medelsförbrukning | ||
| Behållning 1973-07-01 | 7105 | 1973/74 | 90 000 |
| Anslag för 1973/74: | 1974/75 | 69 105 | |
| riksstat | 63 000 | ||
| tilläggsstat I | 19 000 | ||
| Anslag för 1974/75 (förslag) | 70 000 | ||
| s | 159 105 | 159 105 |
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 126 Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm för budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 70 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet . 127
Register
Sid.
1 Översikt
DRIETBUDGETEN
ÅA, Justitiedepartementet m. m.
| 9 Statsrådsberedningen | 4033 000 |
| 10 Justitiedepartementet | 14 666 000 |
| 11 Kommittéer m, m. | 9 500 000 |
| 12 Extra utgifter | 700 000 |
| 12 Information om lagstiftning m.m. | 820 000 |
12 Efterutbildning inom justitiedepartementets verksamhets-
| område | 400 000 |
| 13 Svensk författningssamling | 2 050 000 |
| 13 Justitiekanslern | 1 268 000 |
| 14 Fideikommissnämnden | 263 000 |
| 15 Datainspektionen | 2776 000 |
| 18 Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader | 1550 000 |
| 53 Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader | 2150 000 |
| 53 Framtidsstudier | 4 000 000 |
44 176 000 B. Polisväsendet
| 58 Rikspolisstyrelsen | 929 9260 000 |
| 60 Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. | 23 772 000 |
| 62 Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m. | 67 310 000 |
63 Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och upp-
dagande av brott mot rikets säkerhet m. m. 46 970 000 64 Polisverket: Diverse utgifter 1 900 000
| 64 Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader | 1331 220 000 |
| 68 Lokala polisorganisationen: Utrustning | 19 200 000 |
| 70 Statens kriminaltekniska laboratorium | 6 160 000 |
| 72 Polisenheter med särskild budget | 1 000 |
| 74 Inredning av nybyggnad i kvarteret Kronoberg | 18 000 000 |
1 614 493 000
C. Åklagarväsendet
75 Riksåklagaren 3 770 000
76 Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna 89 906 000
93 676 000
D. Domstolsväsendet m. m.
| 80 Högsta domstolen | 12 126 000 |
| 80 Regeringsrätten | : 11 422 000 |
| 81 Regeringsrättens årsbok | 180 000 |
| 82 Kammarrätterna | 26 668 000 |
| 84 Hovrätterna | 45 768 000 |
| 85 Tingsrätterna | 258 754 000 |
| 87 Hyresnämnderna m. m. | 12 569 000 |
| 89 Domstolsväsendets organisationsnämnd | 7 909 000 |
| 90 Utrustning till domstolar m. m. | 3 510 000 |
| 91 Blanketter m. m, för domstolsväsendet | 2 800 000 |
| 91 Ersättning till nämndemän m. m, | 18 600 000 |
| 91 Centralnämnden för fastighetsdata | +13 790 000 |
414 096 000
+ Beräknat belopp.
Prop. 1974:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
Sid.
E. Rättshjälp m. m.
| 92 Rättshjälpskostnader | 75 000 000 |
| 92 Rättshjälpsnämnderna | 5 112 000 |
| 94 Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet | 1000 |
| 96 Bidrag till allmänna advokatbyråer | 350 000 |
| 96 Allmänna advokatbyråer m. m.: Utrustning | 200 000 |
| 97 Ersättning åt vittnen m. m. | 4 500 000 |
85 163 000 F. Kriminalvården
| 99 Kriminalvårdsstyrelsen '' | 27 375 000 |
| 101 Fångvårdsanstalterna | 355 965 000 |
| 104 Frivården | 63 810 000 |
| 106 Maskin- och verktygsutrustning m. m. | 3 300 000 |
| 106 Engångsanskaffning av inventarier m. m. | 5 000 000 |
| 107 Utbildning av personal m. fl. | : 3 420 000 |
| 107 Frivillig kontaktverksamhet m. m. | 100 000 |
| 108 Kriminalvårdsenheter med särskild budget | 1000 |
458 971 000 G. Diverse
| 110 Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter | 72 000 |
| 110 Ersättning för personskador på grund av brott | 1 000 000 |
| 114 Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. | 70 000 |
| 114 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. | 160 000 |
| 115 Stöd till politiska partier | 39 000 000 |
| 115 Vissa kostnader i anledning av allmänna val | 500 000 |
40 802 000
Summa för driftbudgeten 2 751 377 000
KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder: G. Domänverket 116 Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården 1000
1000 - II. Statens allmänna fastighetsfond
| 116 Polishus m. m. | 75 000 000 |
| 120 Byggnadsarbeten för domstolsväsendet | 17 000 000 |
| 122 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården | 17 750 000 |
| 124 Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm | 70 000 000 |
179 750 000
Summa för kapitalbudgeten 179 751 000 Totalt för justitiedepartementet 2931 128 000
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973 730504
Bilaga 5 till statsverkspropositionen 1974 Prop. 1974: 1
Bilaga 5
Utrikesdepartementet
ÖVERSIKT
Utrikesdepartementets verksamhetsområde omfattar ärenden som rör förhållandet till och överenskommelser med andra stater, Sveriges delta- &ande 1 internationella organisationer, internationellt utvecklingssamarbete, skydd av svenska medborgares intressen i främmande länder, information om Sverige i utlandet m. m. Dessa ärenden spänner över ämnesområden av allmänpolitisk, handelspolitisk, biståndspolitisk, rättslig, social, kommersiell, humanitär och kulturell natur. Hithörande frågor av större vikt redovisas bl. a. i utrikesdepartementets årliga publikation ”Utrikesfrågor” och i månatliga meddelanden angående vissa utrikesärenden.
Til! utrikesdepartementet hör utrikesrepresentationen med 97 lönade utlandsmyndigheter och omkring 500 olönade konsulat samt styrelsen för internationell utveckling (SIDA). Svenska institutet samt vissa statsunderstödda organ såsom Stockholms internationella fredsforskningsinstitut och Utrikespolitiska institutet erhåller anslag över tredje huvudtiteln.
Utrikesförvaltningen |
För att möta de starkt ökade anspråken på hemmaorganisationen föreslås en förstärkning av utrikesdepartementet. Vidare föreslås upprättande av en ambassad i Kuwait under ledning av en tf. chargé d”affaires.
Lönade myndigheter har upprättats på vissa platser där det tidigare funnits olönade utlandsmyndigheter med utsänd lönad tjänsteman.
Internationellt utvecklingssamarbete
De samlade anslagen för internationellt utvecklingssamarbete föreslås tills vidare öka med 35 6 till totalt 2 100 milj. kr. När det ckonomiska läget kan överblickas klarare avser regeringen att återkomma till frågan om hur I 96-målet skall uppnås. Detta kan tidigast ske i vårens kompletteringsproposition.
De multilaterala bidragen redovisas under anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram. De direkta svenska biståndsinsatserna är sammanförda under anslaget C2. Bilateralt utvecklingssamarbete. 1 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 5
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 2
Utgifterna för rekrytering, utbildning och information redovisas under anslaget C 3. Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informationsverksamhet. Utgifterna för SIDA:s administration belastar ansla-
get C 4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA).
Anslaget Bidrag till internationella biståndsprogram föreslås för budgetåret 1974/75 uppgå till 750 milj. kr. och anslaget Bilateralt utvecklingssamarbete till 1 298 milj. kr. Biståndsanslagens utveckling och fördelning på verksamhetsformer framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.
Anvisat Anvisat Anvisat Anvisat Förslag
1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75
1. Bidrag till internationella
biståndsprogram 305,7 427,2 493,7 550,0 750,0
FN:s utvecklingsprogram .
(UNDP) 109,2 119,6 128,0 157,4 — 175,0
FN:s barnfond (UNICEF) 20, 30,0 40,0 45,0 50,0
Internationella utvock-
lingsfonden (IDA) 103,5 175,9 177,7 177,7 — 274,8
Regionala utvecklingsban-
ker 2,6 — - 7,4 5,0
Internationella livsmedels-
programmet (WFP) och
konventionen om
. livsmedelshjälp (FAC) 42,9 42,9 S1r0 56,0 85.0
Övriga multilaterala bidrag 27,5 58,8 97,0 106,5 = 160,2 ' 2. Bilateralt utvecklingssam- .
arbete 466,5 541,0 707,0 960,0 1 297,8 3. Rekrytering och utbildning
av fältpersonal samt in-
| formationsverksamhet 8,7 10,0 16,3 | 18,7 17,2 | ||
| 4, Styrelsen för internationell | utveckling (SIDA) | 18,7 20,8 27,6 | : 28,1 28,8 |
| 5. Utredningsverksamhet | 11 0,8 | -— = — |
6, Biståndsförvaltningens
lånefond - 0,2 . 0,4 >- 2 7. Utrikesdepartementets
avdelning för inter-
nationellt utvecklings-
samarbete m. m. — — 25,0 25,7 26,2
800,7 -1000,0 1 250,0 1562,5 2 100,0
1 Anvisat på tilläggsstat.
2 Beräknat belopp. Medelsanvisningen sker på anslaget A 1. Utrikesförvaltningen.
Information om Sverige i utlandet
För information i utlandet anvisas under tredje huvudtiteln medet för informationsverksamhet bedriven av utrikesförvaltningen, Svenska institutet, Svensk-internationella pressbyrån samt Sveriges Radios utlandsprogram. Föreslagna anslag uppgår till drygt 28 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 3
Sammanställning
Förändringarna inom utrikesdepartementets verksamhetsområde i förhållande till riksstaten för budgetåret 1973/74 framgår av följande sammanställning. Beloppen har avrundats och anges i milj. kr.
Anvisat Förslag Förändring
1973/74 — 1974/75
DRIFTBUDGETEN A. Utrikesdepartementet m. m. 189,3 201,9 + 12,6 B. Bidrag till vissa internationella organisatio-
ner 24,5 33,7 + 93 C. Internationellt utvecklingssamarbete 1556,8 2093,8 + 537,0 D. Information om Sverige i utlandet: 26,3 28,0 + 1,7 E. Diverse | 7,5 8,7 + 1,2
Summa för driftbudgeten 1 804,4 2 366,1 + 561,7
KAPITALBUDGETEN
| Statens allmänna fastighetsfond | 10,2 12,0 - 1,8 | |
| Utrikesförvaltningens lånefond | . 0,1 | 0,3 ir 0,2. |
| Biståndsförvaltningens lånefond | — | — — |
Summa för kapitalbudgeten 10,3 12,3 --r 2,0
Totalt för utrikesdepartementet 1 814,7 2 378,4 + 563,7
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 4
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena AN- DERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAVS- SON. ZACHRISSON, LEIJON.
Ministern för utrikes ärendena samt statsrådet Sigurdsen anmäler de frågor som riller utgifterna för budgetåret 1974/73 inom utrikesdepartcmentets verksamhetsområde. Härvid anmäler ministern för utrikes ärendena de på driftbudgeten under littera A, B, D och E samt de på kapitalbudgeten utom anslaget Biståndsförvaltningens lånefond upptagna frågorna och statsrådet Sigurdsen de under littera C och anslaget Biståndsförvaltningens lånefond på kapitalbudgeten upptagna frågorna. Föredragandena anför.
DRIFTBUDGETEN Tredje huvudtiteln
A. UTRIKESDEPARTEMENTET M. M. A 1. Utrikesförvaltningen 1972/73 Utpift 149 173 255 1973/74 Anslag 169 016 000 1974/75 Förslag 180418 000
1973/74 Beräknad änd-
ring 1974;/75
Dep. chefen Personal
| Handläggande personal | 565 + | 5 |
| Övrig personal | 538 1103 + | — 5 |
Anslag Lönekostnader 78 955 000 + 3443 000 Representationsbidrag till ministern för utrikes
ärendena 30 000 — Representations- och hyresbidrag till vissa
tjänstemän i utrikesdepartementet 87 000 — Utlandstillägg m. m. 12 348 000 + 43 000 Skatter, avgångsvederlag m. m, för av veder-
börande utlandsmyndigheter anställd personal 1 365 000 + 7 000
+
| Sjukvård m. m. | 1120 000 | 50 000 |
| Reseersättningar | 8 274 000 + 746 000 | |
| Fraktkostnader | 2278 000 + 166 000 | |
| Lokalkostnader | 51 367 000 + 5953 000 | |
| Automatisk databehandling | 402 000 | 52 000 |
| Expenser | 11 897 000 + 1 001 000 | |
| Utbildningsverksamhet | 393 000 + 45 000 |
169 016 000 + 11 402 000
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 5
Sveriges lönade utlandsmyndigheter och olönade konsulat med utsänd tjänsteman redovisas i en förteckning, vilken som bilaga 5.1 torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.
Utrikesdepariementet
Ett effektivt utnyttjande av utrikesrepresentationen ställer starkt ökade anspråk på hemmaorganisationen. En förstärkning av denna framstår som väsentlig.
Med hänsyn till Sveriges medverkan i multilaterala förhandlingar inom ramen för FN:s verksamhet på olika områden bör en tjänst som kansliråd i Cr 1 inrättas. För ändamålet beräknar jag vidare medel för två departementssekreterartjänster.
För den personaladministrativa verksamheten beräknar jag medel för ytterligare en departementssekreterartjänst vid departementets administrativa avdelning.
Med hänsyn till den ökade arbetsbelastningen behöver departementets sambandscentral förstärkas med två tjänster. Främst för arbetet med samlingen Sveriges överenskommelser med främmande makter beräknar jag vidare medel för en tjänst som bibliotekarie.
Departementet har vissa uppgifter i samband med handelssekreterarnas kamerala verksamhet. Härför erfordras ytterligare en tjänst. Medel för denna beräknas under tionde huvudtiteln.
Den fjärde byrån vid departementets politiska avdelning har sedan sin tillkomst letts av en extra tjänsteman i Cg 1. Jag föreslår att ifrågavarande tjänst omvandlas till en tjänst som kansliråd i Cr 1.
Sedan år 1964 har årligen antagits en aspirantgrupp för utbildning cenligt en av Kungl. Maj:t fastställd tvåårig utbildningsplan. Antalet aspiranter i den grupp som antogs innevarande budgetår fastställdes till åtta, För 1974/75 års grupp beräknar jag antalet aspiranter till tolv. Härigenom kommer det sammanlagda antalet aspiranter, som f.n. uppgår till 23, att under nästa budgetår minska till 20.
Utlandsmyndigheterna
Den ökande arbetsbelastningen vid vissa utlandsmyndigheter har i möjligaste mån mötts med omdisponering av befintliga tjänster samt, där så befunnits lämpligt, med nyanställning av lokalanställd personal varigenom utsända tjänstemän kunnat utnyttjas för mera kvalificerade uppgifter. För budgetåret 1974/75 avser jag möta behovet av förstärkningar främst genom ytterligare nyanställning av lokalanställda.
Bl. a. med hänsyn till behovet av politisk och ekonomisk bevakning av Gulfområdet bör en ambassad upprättas i Kiwait under ledning av ett ambassadråd som t. f. chargé d”affaires. Därvid kan en tjänst som konsul dras in.
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 6
Vissa organisatoriska förändringar har skett vid en del olönade ut- Jandsmyndigheter med utsänd lönad tjänsteman. Ambassadkanslier har sålunda upprättats i Damaskus, Kuwait, Manila, Seoul, Singapore och Tripoli samt lönade konsulat i Marseille och Santa Cruz de Tenerife. Jag avser vidare upprätta lönade konsulat i bl. a. Las Palmas och Palma de Mallorca samt i samråd med chefen för handelsdepartementet utreda huruvida lönade konsulat bör upprättas även i Diisseldorf och Stuttgart, där handelssekreterarverksamheten nu är anknuten till olönade konsulat. Några medel för dessa åtgärder beräknar jag inte. Då kostnaderna för lönade utlandsmyndigheter beräknas under detta anslag behövs dock cn överföring av 475 000 kr. från förslagsanslaget A 5. Ersättning åt olönade konsuler till A 1. Utrikesförvaltningen.
Till följd av främst kraftigt höjda hyror beräknar jag en ökning av delposten lokalkostnader med 5 953 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag en ökning av anslaget med 11 402 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att i utrikesdepartementet inrätta
två tjänster som kansliråd i Cr 1,
2. till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 180 418 000 kr.
A 2. Representationsbidrag till utlandstjänstemän
1972/73 Utgift 3 573 359 1973/74 Anslag 3 895 000 1974/75 Förslag — 4050 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för representation, som utövas av utomlands stationerade tjänstemän i utrikesförvaltningen och tjänstemän i utrikesdepartementet som, utan att omstationeras, tas i anspråk för tjänstgöring utomlands. Bidragen fastställs av ministern för utrikes ärendena på förslag av utrikesförvaltningens lönenämnd.
Anslaget bör höjas med 155 000 kr., varav 20 000 kr. avser överföring från anslaget D 1. Svenska institutet.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Representationsbidrag till utlandstjänstemän för budget-
året 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 4 050 000 kr.
A 3. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat 1972/73 Utgift 4 054 256 Reservation 1 091 782 1973/74 Anslag 5 503 000 1974/75 Förslag 5 593 000
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 7
Under detta anslag anvisade medel används för ersättning, underhåll och nyanskaffning av kansli- och bostadsinventarier för utrikesrepresentationen samt viss beredskapsutrustning. Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 90 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat
för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av
5 393 000 kr.
A 4. Kursdifferenser |
| 1972/73 Inkomst | 71 417 |
| 1973/74 Anslag | 1.000 |
| 1974/75 Förslag | 1 000 |
I samband med utlandsmyndigheternas valutaförsörjning uppkommer kursförluster och kursvinster som redovisas under detta anslag. Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Kursdifferenser för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslags- « anslag av 1 000 kr.
A 5. Ersättning åt olönade konsuler 1972/73 Utgift 2 108 522 1973/74 Anslag 2135 000 1974/75 Förslag 2 060 000
Anslaget används för att betala s. k. kontorskostnadsbidrag till vissa olönade konsuler samt utrustning, som enligt författningar och praxis skall finnas på svenska olönade konsulat. Det finns f. n. omkring 500 svenska olönade konsulat. De olönade konsulerna gör en värdefull insats för Sverige antingen der gäller bistånd till sjöfolk och andra svenska medborgare, informationsverksamhet eller andra aktiviteter. De erhåller ingen ersättning för sitt arbete. Blott ett mindre antal erhåller kontorskostnadsbidrag. Med hänsyn till automatiska kostnadsökningar torde anslaget räknas upp med 400 000 kr. Av skäl som jag angivit ovan (under A 1 Utrikesförvaltningen) bör ett belopp av 475 000 kr. överföras från detta anslag till anslaget A 1. Utrikesförvaltningen. Totalt bör anslaget således minskas med 75 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Ersättning åt olönade konsuler för budgetåret 1974/73 anvisa ett förslagsanslag av 2 060 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 8
A 6. Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation 1972/73 Utgift 7 317 345
1973/74 Anslag ” — 6 500 000
1974/75 Förslag 7 800 000
Anslaget, som används för att bestrida kostnader för förhandlingar och överläggningar med andra stater och svenskt deltagande i internationella konferenser och möten, bör främst med hänsyn automatiska kostnadsökningar höjas med 1 300 000 kr. till 7 800 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom inter-
nationell organisation för budgetåret 1974/75 anvisa ctt för-
slagsanslag av 7 800 000 kr.
A 7. Kostnader för vissa nämnder m. m.
| 1972/73 Utgift | 280 346 |
| 1973/74 Anslag | 210 000 |
| 1974/75 Förslag | 255 000 |
Anslaget bör höjas med 45 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för vissa nämnder m.m. för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 255 000 kr.
A 8. Kommittéer m. m. 1972/73 Utgift 570 255 Rescrvation 392 363 1973/74 Anslag 725 000 1974/75 Förslag 365 000
Anslaget kan minskas med 360 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett reser-
vationsanslag av 365 000 kr.
ÅA 9. Extra utgifter 1972/73 Utgift 280 070 Reservation 4095 1973/74 Anslag 305 000 1974/75 Förslag 305 000
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 9
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1974/75 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 305 000 kr.
A 18. Tillfälliga representationskostnader 1972/73 Utgift 1 075 214 1973/74 Anslag 1 000 000 1974/75 Förslag 1 000 000
Detta anslag utnyttjas huvudsakligen för att bestrida vissa kostnader av representationskaraktär, som uppstår i samband med besök i Sverige av statschefer, regeringsmedlemmar och andra personer, som bör visas uppmärksamhet och gästfrihet från officiellt svenskt håll. Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Tillfälliga representationskostnader för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet | 10
B. BIDRAG TILL VISSA INTERNATIONELLA ORGANISATIO- NER
B 1. Förenta Nationerna 1972/73 Utgift 12 785 683 1973/74 Anslag 15 000 000 1974/75 Förslag 20200 000
Sveriges ordinarie medlemsbidrag till FN för kalenderåret 1973 uppgick till drygt 11,1 milj. kr.
Det ordinarie bidraget för kalenderåret 1974, fr. o. m. vilket år Sveriges nya bidragsprocent 1,30 (tidigare 1,25) tillämpas, har ännu inte fastställts men beriiknas till omkring 14,2 milj. kr.
Generalsekreterarens budgetförslag för budgetåret 1974/75 — FN:s räkenskapsår 1975 — skulle medföra en ökning av Sveriges andel med ca 0,4 milj. kr.
Kostnaden för den vaktstyrka i Mellersta östern (UNEF), som på FN:s säkerhetsråds beslut upprättats i oktober 1973 har för den första sexmånadersperioden av FN:s generalsekreterare beräknats till ca 30 milj. dollar. Sveriges andel har ännu inte fastställts, men under förutsättning att kostnaderna för styrkan ligger kvar vid oförändrad nivå och den ordinarie bidragsprocenten gäller, torde bidraget för innevarande budgetår uppgå till ca 2,4 milj. kr. och för budgetåret 1974/75 till omkring 3,6 milj. kr.
Finansieringen av FN:s verksamhet på Cypern (UNFICYP) är otillfredsställande och trots frivilliga bidrag från vissa länder, däribland Sverige, har FN under en följd av år haft ett underskott, som f. n. beräknas till ca 103 milj. kr. För Cypern bör under detta anslag beräknas ett oförändrat belopp om 2 milj. kr.
Anslaget bör således räknas upp med 5,2 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Förenta Nationerna för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsanslag av 20 200 000 kr.
B 2. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
1972/73 Utgift 4 949 607 1973/74 Anslag 5 000 000 1974/75 Förslag 6 000 000
Prop. 1974: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet | 11
I OECD:s budget redovisas utgifter under två huvudavdelningar. Del I upptar kostnader för organisationens sekretariat samt arbetet i dess olika kommittéer angående ekonomiskt och handelspolitiskt samarbete, miljövård och biståndsfrågor m. m. och del II kostnader för verksamheten inom vissa till OECD anslutna organ såsom OECD:s utvecklingsinstitut (Development Centre), atomenergiorganet (NEA) samt dess programbibliotek och centrum för sammanställning av neutrondata, Europeiska bolaget för kemisk behandling av bestrålat atombränsle (Eurochemic), centrum för pedagogisk utveckling (CERI) och Europeiska transportministerkonferensen (ECMT) samt vissa program såsom vägforskningsprogrammet, undervisningsbyggnadsprogrammet och programmet för mätning av långväga luftföroreningar.
Sveriges ordinarie bidrag till OECD för år 1974 — vilket utbetalas under innevarande budgetår — kan uppskattas till omkring 5,2 milj. kr.
Eurochemic, ursprungligen upprättat inom OECD-NEA:s ram med Sverige som delägare, kommer enligt nuvarande planer att slutföra sin upparbetningsverksamhet under första halvåret 1974. Avvecklingen av bolaget beräknas kunna utföras under perioden 1974—1981. Nedläggningskostnaderna, inkl. ersättning för vissa skulder, som bolaget åsamkat sig, väntas för perioden uppgå till 1700 miljoner belgiska francs. Härav skulle 6,08 22 falla på Sverige. Siffrorna måste dock ännu betraktas som osäkra. För år 1974 har Sverige debiterats 7 112 992 belgiska francs elter ca $00 000 kr.
Anslaget för år 1975 bör höjas med 1 000 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD) för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av
6 000 000 kr.
B 3. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) 1972/73 Utgift 2 050 046 1973/74 Anslag 2050 000 1974/75 Förslag 2750 000
EFTA:s budget för innevarande budgetår har bestämts till drygt 6 milj. sfres. Enligt gällande bidragsskala skall Sverige betala 30 56 härav, vilket motsvarar ca 2 600 000 kr.
Organisationens budget för 1974/75 har ännu ej fastställts. Med hänsyn till förväntade kostnadsökningar synes en uppräkning av anslaget med 700 000 kr. behövas.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 2 750 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 12
B 4. Europarådet
1972/73 Utgift 1872 976 1973/74 Anslag 2 350 000 1974/75 Förslag — 4700 000
Hösten 1973 antogs en ny skala för beräkning av medlemsländernas bidrag. Enligt denna skall Sverige stå för 4,62 Z av Europarådets budget mot tidigare 2,51 96. Det innebär att det svenska bidraget till Europarådet för kalenderåret 1974, vilket utbetalas under innevarande budgetår, torde komma att uppgå till omkring 3200 000 kr. eller 2 000 000 kr. mer än som tidigare beräknats.
Storleken av det ordinarie bidraget budgetåret 1974/75 kan bestämmas först då rådets budget för kalenderåret 1975 fastställts, vilket beräknas ske på senhösten 1974. Enligt tillgängliga uppgifter synes det komma att öka med 350 000 kr.
Den europeiska ungdomsfonden inledde sin verksamhet under kalenderåret 1973. Svenskt bidrag för verksamheten år 1974, vilket kommer att utbetalas först under budgetåret 1974/75, beräknas till högst 150 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Europarådet för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsans-
lag av 4 700 000 kr.
B 5. Övriga internationella organisationer m. m.
| 1972/73 Utgift | 14 910 |
| 1973/74 Anslag | 55 000 |
| 1974/75 Förslag | 55 000 |
Under detta anslag beräknas bidrag till bl. a. Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag, det internationella institutet för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg (Fondation René Cassin) och Haagakademien för internationell rätt. Vidare utgår ersättning för vissa kostnader för det s. k. COST-samarbetet (europeiskt tekniskt-vetenskapligt samarbete). Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Övriga internationella organisationer m.m. för budget-
året 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 55 000 kr.
Prop. 1974: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 13
C. INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE
U-länderna har under senare år allt kraftigare understrukit sina krav på att de ekonomiska relationerna mellan alla länder skall grundas på likaberättigande och respekt för det nationella oberoendet. Senast vid de alliansfria staternas möte i Alger hösten 1973 begärde de ökat inflytande och större hänsynstagande till sina intressen i de internationella förhandlingarna på bl. a. de handelspolitiska och monetära områdena. De fattiga länderna slår fast att de måste förlita sig främst på egna krafter i utvecklingsarbetet. De avvisar inte bistånd från den rika delen av världen, men de skärper kraven på att detta skall utgå från mottagarnas önskemål och planer. De fordrar att själva få bestämma över hur deras naturtillgångar och andra resurser skall utnyttjas.
Den svenska regeringen ser en sådan utveckling som ett nödvändigt led i de fattiga ländernas strävanden till frigörelse och sociala förbättringar för de egna folken. Utvecklingen ligger helt i linje med den uttalade målsättningen för Sveriges utvecklingssamarbete med den tredje världen. På de handelspolitiska och monetära områdena ställs Sverige inför delvis nya krav. Även i dessa avseenden söker emellertid Sverige, tillsammans med andra i-länder som har en besläktad syn på samarbetet med u-länderna att fortsätta sina ansträngningar att främja dessa länders intressen. Med svenskt stöd har frågor av intresse för u-länderna kommit att slås fast som en av huvudpunkterna vid de pågående förhandlingarna inom det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), i vilka nästan samtliga u-länder deltar. Jämfört med flertalet i-länder har Sverige redan gjort betydande insatser för att underlätta u-ländernas export inte minst genom utformningen av det allmänna systemet för tullpreferenser som även omfattar vissa jordbruksprodukter av intresse för uländerna. Inom ramen för de multilaterala handelsförhandlingarna kommer Sverige att aktivt verka för åtgärder som är ägnade att öka 'u-ländernas exportintäkter. Sverige är det land som lämnar det relativt sett största bidraget till stöd för u-ländernas cxportfrämjande verksamhet. F.n. övervägs att utvidga detta stöd genom upprättandet av ett särskilt organ för främjande av u-landsexporten till Sverige.
U-länderna deltar genom sitt medlemsskap i den s. k. 20-kommittén inom Internationella valutafonden (IMF) i arbetet på att förbättra det internationella valutasystemet. Sedan flera år föreligger ett samlat u-
föring av resurser till u-länderna. De nordiska länderna anser att frågan . om förhållandet mellan de s. k. särskilda dragningsrätterna (SDR) och utvecklingsbiständ bör studeras i positiv anda. Den allmänna uppfatt-
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet | 14
ningen är att de särskilda dragningsrätterna skall utgöra den huvudsakliga reservtillgången i det internationella betalningssystemet och att deras eventuella användning i utvecklingssyfte inte får äventyra detta monetära mål. Den gemensamma nordiska uppfattningen är att det nu borde vara möjligt att finna en lösning där de monetära aspekterna på de särskilda dragningsrätterna kan kombineras med ett system som gynnar u-länderna. | |
Inom det internationella utvecklingssamarbetet fullföljs den svenska politiken till förmån för ett ökat u-landsinflytande. Detta gäller såväl Sveriges politik i mellanstatliga organisationer som i vårt direkta samarbete med enskilda u-länder. Sverige stöder u-ländernas uppfattning att varie stat har rätt att fritt förfoga över de egna naturresurserna. Med skärpa har Sverige vänt sig mot att internationellt utvecklingsbistånd, i synnerhet sådant som förmedlats av de multilaterala organisationerna, undanhålls länder som sökt uppnå ett minskat Beroende av utländska ckonomiska intressen. |
Det har länge varit ett viktigt u-landsönskemål att utvecklingskrediter inte skall bindas till upphandling i det land som finansierar krediten. . För egen del tillämpar Sverige denna princip och har bl. a. i OECD:s biståndskommitté (DAC) arbetat för att få den allmänt godtagen. Diskussionerna i DAC, som avbröts år 1971 i samband med den internationella valutakrisen, har nu återupptagits. Sverige verkar för att den fortsatta behandlingen snarast skall leda till en överenskommelse om avbindning av utvecklingskrediterna.
Det direkta svenska samarbetet med enskilda u-länder utformas så att mottagariänderna får ett vidgat reellt inflytande över de resurser som ställs till förfogande. Genom länderprogrammeringen har samarbetsformer utvecklats med sikte på att möjliggöra för mottagarlandet att ange inriktningen av samarbetet inom givna finansiella ramar. Härigenom tillgodoses det av riksdagen fastlagda målet att biståndet skall grundas på mottagarlandets egna prioriteringar.
Oberoende och social utjämning
”Om orättmätiga privilegier, extrem rikedom och sociala orättvisor består omintetgörs utvecklingens väsentligaste syfte.” Detta uttalande i FN:s utvecklingsstrategi följs av krav på en rättvisare fördelning av inkomster och förmögenheter i u-länderna i syfte att främja såväl social rättvisa som effektiv produktion.
Världsorganisationens ställningstaganden, som gjordes mot bakgrunden av föregående decenniums erfarenheter, har bekräftats av utvecklingen hittills under 1970-talet. Utveckling måste vara liktydigt med förbättringar för de stora, fattiga och underprivilegierade folkgrupperna. Men sådana förbättringar förutsätter genomgripande reformer av de ekonomiska och sociala strukturerna i de flesta u-landssamhällen. Ekonomisk tillväxt leder inte i sig till utveckling i frånvaro av sådana refor-
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet | 15
mer; dess resultat blir då i stället växande inkomstskillnader och social orättvisa. Därför är åtgärderna för social och ckonomisk utjämning avgörande för u-ländernas framsteg.
I olika länder liksom i den internationella utvecklingsdebatten understryks att en långsiktig strategi för ökat ckonomiskt oberoende måste förankras i en bred social och ekonomisk utveckling. De stora folkgrupperna måste engageras i produktionen och bli delaktiga av dess resultat. En förbättrad sysselsättning ger en jämnare inkomstfördelning och ökar den inhemska efterfrågan. I länder som har små möjligheter att på annal sätt — t. ex. genom beskattning — påverka inkomstfördelningen, är det endast genom att dirckt inrikta varu- och tjänsteproduktionen på de stora folkgruppernas behov som en utveckling mot social rättvisa kan åstadkommas.
Sådana utvecklingsansträngningar ställer emellertid de fattiga staterna inför stora problem. Även i länder där folkmajoritetens krav på förbättringar är grundvalen för utvecklingspolitiken saknar regeringen ofta den makt och de effektiva instrument som den behöver för att genomföra fastställda utvecklingsplaner. Den inhemska överklassen som vanligen motsätter sig åtgärder för en resursomfördelning har ofta en intressegemenskap med utländska kapitalintressen och ser oberoendesträvandena som ett hot mot sina privilegier. Militärkuppen i Chile hade sin utgångspunkt i kapitalintressenas kamp mot den folkvalda regeringens reformsträvanden. Även i en rad andra u-länder baserar små inhemska minoriteter sin maktutövning på stöd av utländska intressen, medan folkmajoriteten förvägras sina politiska, sociala och ckonomiska rättigheter. | | | |
De förhållanden som jag här redogjort för har framträtt mycket tydligt under arbetet med att följa upp FN:s utvecklingsstrategi för det andra utvecklingsårtiondet. I en av FN:s ekonomiska kommission för - Latinamerika utarbetad rapport pekar man på de stora svårigheter, som möter de reformaktiva u-linderna. Strukturförändringarna frigör en tidigare uppdämd efterfrågan, som de inhemska resurserna har svårt att tillfredsställa. Situationen förvärras om länderna därtill möts av fientlighet och ekonomisk aggression från utlandet. Detta är, säger rapporten, särskilt allvarligt eftersom länder som söker genomföra strukturreformer i enlighet med FN-strategins åtaganden borde få internationellt stöd för dessa reformer. |
Det är mot denna bakgrund som den svenska biståndspolitikens innehåll preciserats under de senaste åren. I sitt bilaterala utvecklingsprogram inriktar sig Sverige i enlighet med denna politik i första hand på ett samarbete med enskilda länder vilkas utvecklingsansträngningar är inriktade på oberoende och social och ekonomisk rättvisa. I det multilaterala arbetet verkar Sverige för att FN-strategin på motsvarande sätt skall få praktiska uttryck i de internationella organisationernas bistånd.
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 16
Stöd till de afrikanska befrielserörelsernu I delar av Afrika kämpar folken fortfarande för att nå sitt politiska oberoende. I Angola, Mocambique och Guinea-Bissau söker Portugal upprätthålla sin kolonialmakt, trots FN:s upprepade och alltmer omfattande ställningstaganden mot denna politik. I Sydafrika, Sydrhodesia och Namibia råder omänskliga förhållanden för folkmajoriteten till följd av det ckonomiska förtrycket och raspolitiken, vilka likaså fördömts i upprepade FN-resolutioner. De nationella befrielserörelser, som aktivt verkar för oberoende och majoritetsstyre i dessa länder, betonar i sina program nödvändigheten av att skapa såväl ett reellt ekonomiskt oberoende som ett politiskt. Deras kritik vänder sig både mot förtryckarregimen i de egna länderna och mot utländska investeringar, som direkt eller indirekt stödjer dessa regimers maktställning. En översyn har inletts av svenska företagsinvesteringar i bl. a. dessa länder. Det är positivt att kunna konstatera att intresset och engagemanget för de speciella problemen i södra Afrika nu växer både internationellt och i Sverige. FN och Afrikanska enhetsorganisationen (OAU) arranserade våren 1973 en konferens i Oslo angående problemen i södra Afrika. Behandlingen av konferensens rekommendationer i flera FNorgan har bekräftat de afrikanska befriclserörelsernas ställning som talesmän för sina förtryckta folk. Befrielserörelserna har numera fått observatörsstatus med yttranderätt i flera organ inom FN. Det är värdefullt att de på detta sätt kan göra sin röst hörd i världsorganisationen. Sverige har kraftigt ökat sitt direkta stöd till befrielserörelserna. Samtidigt har Sverige aktivt arbetat på en vidgning av FN-organens bistånd till dem. I FN:s utvecklingsprogram (UNDP) har Sverige ställt i utsikt särskilda bidrag för att möjliggöra för FN-familjen att öka sitt bistånd till dessa.
Forskning Den ekonomiska och sociala utvecklingen, främst i den industrialiserade delen av världen, bygger idag i väsentlig utsträckning på framsteg på vetenskapens och teknikens område, Samtidigt som sådana framsteg kan få avgörande betydelse även för de fattiga ländernas utveckling tenderar de idag att vidga klyftorna såväl gentemot i-länderna som inom de fattiga länderna. Dessa problem har uppmärksammats alltmer i de internationella organisationerna. I t. ex, ECOSOC:s nyupprättade kommitté för vetenskap och teknik och i samband med översynen av FN:s utvecklingsstrategi har både i- och u-länder uttalat sig för att de totala forskningsresurserna i högre grad borde inriktas på problem av intresse för u-länderna. Ett förstärkt inflytande över forskningen från u-ländernas sida måste ses
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 17
som en förutsättning för att dessas egna behov och prioriteringar skall kunna styra forskningens inriktning.
Under budgetåret 1972/73 beräknas ca 50 milj. kr., eller ca 5 fc av de svenska biståndsutbetalningarna, ha avsett forskningsändamål. Som jag närmare berör senare lämnar vi ett betydande stöd till den forskning om den mänskliga fortplantningen som organiserats av Världshälsovårdsorganisationen (WHO). Vidare utgår bidrag till internationell jordbruksforskning inom ramen för den rådgivande grupp för samordning av insatser för jordbruksforskning, som upprättats av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisationen (FAO), UNDP och Världsbanken. Forskning på samhällsvetenskapliga områden stöds bl.a. genom bidrag till FN:s utbildnings- och forskningsinstitut (UNITAR) och till FN:s forskningsinstitut för social utveckling (UNRISD). Betydelsen av ekonomisk och social forskning har också uppmirksammats genom bidrag till den forskning som bedrivs inom ramen för Internationella arbetsorganisationens (ILO) världssysselsättningsprogram. Stöd lämnas till ett till FN:s organisation för undervisning, vetenskap och kultur (UNESCO) knutet institut som sysslar med forskning på utbildningsområdet liksom till Internationella samfundet för vetenskap (IFS), vars syfte är att Jämna stöd till enskilda forskare i u-länderna.
Inom det bilaterala utvecklingssamarbetet går forskningsstöd till institutioner såväl i u-länderna som i Sverige och andra i-länder. Forskning som stöds i i-länder genomförs vanligen i samarbete med u-landsinstitutioner. Huvuddelen av forskningsstödet avser insatser inom medicin, jordbruk och nutrition. Bland pågående insatser kan nämnas ett institut för näringsfrågor i Etiopien, ett insektsforskningsinstitut i Kenya och ett regionalt institut i Östafrika för bekämpning av gräshoppor, Bidrag har lämnats till en FAO-utredning om åtgärder för att förhindra den fortgående utbredningen av öknen i Saharas södra gränsområden. Bland insatser som förbereds kan nämnas stöd till ett laboratorium för forskning om vattenföroreningar i Östafrika samt några arbetsmarknadsprojekt. Utöver dylika insatser förekommer inslag av forskningsverksamhet inom åtskilliga av de utvecklingsprojekt som stöds av Sverige.
U-landsforskningsutredningen presenterade hösten 1973 ett betänkande om inriktningen och organisationen av det svenska stödet till forskning med anknytning till u-landsförhållanden (Forskning för utveckling, SOU 1973: 41). Betänkandet, som redovisar förslag till förstärkta insatser för utvecklingsforskningen, remissbehandlas f. n.
Befolkningsfrågor
Befolkningen i tredje världen har ökat mycket snabbt under hela cfterkrigstiden. Med nuvarande tillväxttakt fördubblar många u-länder sin befolkning på 30 år. Detta skapar problem av flera slag. Efterfrågan på samhälleliga tjänster såsom hälsovård, utbildning och kommu- 2 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga 5
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 18
nikationer ökar sålunda betydligt snabbare än möjligheterna att bygga ut dessa. Nya arbetstillfällen kan ej heller skapas i takt med de allt större årskullarna.
Endast i ett fåtal u-länder har livsmedelsproduktionen ökat märkbart snabbare än befolkningen. En minskning av befolkningstillväxten fram-
ringsservice är dessutom väsentlig ur bl. a. hälsovårdssynpunkt och har i FN fastslagits som en mänsklig rättighet. Erfarenheten visar emellertid att en sänkning av födelsetalen sällan kan uppnås isolerat utan måste normalt föregås av en förbättring av människornas sociala situation. Befolkningsfrågan aktualiserar därför behovet av såväl sociala reformer som ökad resursöverföring till u-länderna med sikte på en förbättring av folkflertalets levnadsnivå.
Sverige har varit pådrivande när det gällt att ge familjeplaneringen cen framträdande roll både inom det bilaterala utvecklingssamarbetet och i internationella organ. Drygt hälften av det svenska biståndet inom befolkningssektorn lämnas numera genom internationella organisationer. Det största enskilda bidraget lämnas till forskning inom fortplantningsområdet. Stödet till familjeplaneringsverksamhet har ökat kraftigt och uppgår för innevarande budgetår till ca 95 milj. kr. För budegctåret 1974/75 beräknar jag att det sammanlagda familjeplaneringsbiståndet kommer att uppgå till 105 milj. kr.
I augusti 1974 kommer en befolkningskonferens i FN:s regi att äga rum i Bukarest. Avsikten är att konferensen skall rekommendera ett antal åtgärder på nationell och internationell nivå, vilka skall sammanfattas i en aktionsplan för världens befolkningsutveckling. Sverige har tagit en mycket aktiv del i konferensens förberedelsearbete. Från svensk sida har därvid bl. a. framförts att befolkningsfrågan även bör sättas i relation till enskilda länders resursförbrukning och de globala energi- och miljöproblemen, varför konferensen bör uppmärksamma också de industrialiserade ländernas befolkningssituatien. Denna uppfattning har fått stöd bl.a. i rapporten från ctt förberedande vetenskapligt FN-symposium om sambandet mellan befolkning, resurser och miljö som på inbjudan av svenska regeringen ägde rum i Stockholm i september 1973.
U-ländernas livsmedelssituation
Undersökningar av FAO visar att försörjningsläget i ett stort antal uländer försämrades under 1960-talet och de första åren av 1970-talet. För perioden 1961—1971 översteg befolkningstillväxten jordbruksproduktionens ökning i inte mindre än 42 u-Jänder, däribland några av de mest folkrika. Under år 1972 minskade u-ländernas spannmålsproduktion inte endast räknat per invånare utan även totalt. På grund av dåliga skördar i bl. a. Sovjetunionen ökade samtidigt efterfrågan på världs-
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartemeoentet . 19
marknaden rekordartat. Världens överskottslager av vete sjönk till sin Jägsta nivå på 20 år, och världsmarknadspriset fördubblades. U-ländernas möjligheter att täcka sitt spannmålsbehov genom import minskade därigenom ytterligare. Internationeila hjälpaktioner genomfördes under år 1973 till förmån främst för de av torka eller andra naturkatastrofer drabbade länderna i Afrika och Sydasien.
Stagnationen i u-ländernas jordbruksproduktion har gjort dem starkt beroende av en osäker världsmarknad. Det står klart att de på lång sikt kan trygga sin livsmedelsförsörjning endast genom att öka sin egen produktion. Därigenom stärks också deras ckonomiska oberoende.
Med anledning av det rådande livsmedelsläget och den låga nivån på världens spannmålslager uppmanade FAO:s gencraldirektör länder med spannmåälsöverskott att reservera en del därav för u-ländernas mest angeligna behov. Han har vidare framlagt förslag om att såväl i-länder som u-länder skall öka sina spannmålslager med sikte på en för världen som helhet önskvärd lagervolym. I enlighet med den deklaration som antogs vid de alliansfria staternas möte i Alger år 1973 samt ett amerikanskt initiativ i FN:s gencralförsamling kommer en FN-konferens för världens livsmedelsproblem att äga rum år 1974. Konferensen kommer j första hand att efter förberedelser i ECOSOC:s regi behandla åtgärder för att öka u-ländernas egen livsmedelsproduktion och livsmedelsbiständets framtida roll. Genom att skörden år 1973 synes ha blivit väsentligt bättre än under tidigare år i de flesta u-länder liksom i i-länderna bör denna konferens kunna möjliggöra er mer långsiktig planering av utvecklingssamarbetet på detta för u-länderna väsentliga område. Sverige bör aktivt medverka i denna konferens.
I det svenska utvecklingssamarbetet spelar insatser för att trygga uländernas försörjning med livsmedel på såväl kort som lång sikt en väsentlig roll. I det bilaterala biståndsproegrammet användes budgetåret 1972/73 ca 140 milj. kr. för insatser inom jordbrukssektorn, vilket motsvarar 24 §a av utbetalningarna. Exempel på enskilda insatser som bl. a. syftar till att öka produktiviteten i jordbruket är integrerade projekt för landsbygdsutveckling i Kenya och Etiopien, konstbevattningsprojekt i Bangladesh, boskapsprojekt i Botswana, Kenya och Tanzania samt stöd till lantbruksinstitut i Tanzania och Zambia.
Genom betydande bidrag till Internationella utvecklingsfonden (IDA) och UNDP stöder Sverige en rad långsiktiga insatser för jordbruksoch landsbygdsutveckling i de fattiga länderna. Direkt livsmedelshjälp ges inom ramen för 1971 års konvention om lIivsmedelshjälp (FAC) och Internationella livsmedelsprogrammet (WFP). Ett växande stöd lämnas till jordbruksforskning vid internationella forskningsinstitut i u-länder.
Med anledning av den tidigare nämnda vädjan från FAO:s generaldirektör har av innevarande budgetårs katastrofreserv 60 milj. kr. ställts
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 20
till SIDA:s disposition för upphandling av svenskt vete. Beloppet skall, utöver de medel som tidigare ställts till SIDA:s förfogande för ändamålet, i första hand utnyttjas för att fullgöra Jeverans enligt FAC av 35 000 ton vete som fördyrats genom de stigande världsmarknadspriserna. Återstående medel — ca 42 milj. kr. — har utnyttjats för upphandling och lagring av svenskt vete till en kvantitet av ca 38 000 ton att användas i internationella aktioner samt för direkta svenska katastrofinsatser i u-länder med livsmedelsbrist. Tillsammans med det ordinarie svenska varubidraget till WFP, proteinberikning av svenskt vete m. m. kan kostnaden för svenska livsmedelsprodukter som under innevarande budgetår disponeras för att bistå u-länderna uppskattas till totalt ca 100 milj. kr.
Katastrofbistånd
Under budgetåret 1972/73 fattades beslut om katastrofinsatser för ett sammanlagt belopp om 48,9 milj. kr. Bland de mest omfattande insatserna märktes direkt bistånd till Provisoriska Revolutionära Regeringens (PRR) områden i Sydvietnam med 11 milj. kr. Enskilda organisationer crhöll bidrag för verksamhet i Indokina med 9 milj. kr. Humanitära insatser på den indiska halvön stöddes med bidrag på sammanlagt 11,5 milj. kr. Bidrag till FN-insatser för flyktingar och hemlösa i södra Sudan uppgick till 7 milj. kr., medan 8 milj. kr. lämnades genom FAO och enskilda organisationer till det av torka och hungersnöd drabbade Viästafrika.
Hittills har under budgetåret 1973/74 följande större insatser för katastrofbistånd och för extra bistånd till programländerna beslutats. Ett belopp på 20 milj. kr. har använts för utökning av biståndet till Demokratiska Republiken Vietnam (DRV) av hänsyn till de omfattande återuppbyggnadsbehoven. Biståndet till Indien har ökats med 10 milj. kr. med anledning av livsmedelsbristen i landet. Zambia, som fick sin försörjningssituation hotad genom att gränsen till Sydrhodesia stängdes, crhöll extra biständ till samma belopp. För bistånd till PRR har ur katastrofreserven avsatts 20 milj. kr., medan det statliga bidraget till Bach Mai-sjukhuset i DRV uppgått till 10 milj. kr. Med anledning av en översvämning erhöll Pakistan katastrofhjälp för 6 milj. kr., medan 5 milj. kr utnyttjades för hjälp till torkdrabbade områden 1 Etiopien.
En väsentlig del av det svenska katastrofbiståndet under senarc år har lämnats till av FN-organ samordnade internationella aktioner. Enskilda svenska organisationer har också erhållit betydande statligt stöd till sin verksamhet. Vidare har katastrofresurserna utnyttjats för direkt katastrofbistånd genom SIDA till enskilda mottagarländer eller för en utökning av det reguljära utvecklingssamarbetet med programländer. För framtiden kommer samma kanaler att stå till buds för svenskt katastrofbistånd och för extra bistånd med utnyttjande av katastrofreserven. Den grupp som år 1972 inrättades inom. utrikesdepartementet med före-
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 21
trädare för departementet, SIDA och Röda korset har visat sig vara ctt ändamålsenligt forum för samråd i katastrofärenden oberoende av om besluten sedan fattas av regeringen eller SIDA. Gruppen har till uppgift att ge förslag om svenska katastrofinsatser och bedöma deras utformning och kanalisering. Därtill bör den utnyttjas för samråd även i frågor som rör riktlinjerna för det svenska katastrofbiståndet.
Den redovisade utvecklingen under de senare åren visar på angelägenheten av betydande resurser på biståndsanslagen för insatser som inte i förväg kunnat planeras eller förutses och som kan vidtas utan att medföra långsiktiga förpliktelser för svensk del. Vanligen rör det sig om åtgärder för att lindra akut nöd orsakad av krigshändelser eller naturkatastrofer. I länder med vilka Sverige har utvecklingssamarbete bör medel ur katastrofreserven kunna disponeras också när försörjningen och planeringen hotas till följd av den politiska och ekonomiska utvecklingen. I sådana lägen ställs katastrofmedlen till förfogande inom ramen för det reguljära samarbetet. Ett sådant stöd kan underlätta för ulandets regering att fullfölja sitt långsiktiga utvecklingsarbete. Ett cexempel härpå är det ovan nämnda biståndet till Zambia. Hjälpbehoven i Indokina och livsmedelsbristen i Sydasien och vissa afrikanska länder kan likaså komma att ställa anspråk på det kommande budgetårets katastrofreserv.
För budgetåret 1974/75 beräknas en kaltastrofreserv på 150 milj. kr. Härav upptas 30 milj. kr. under anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram. Återstoden beräknas kunna tas i anspråk under anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete.
Industribiståndsutredningen
I slutet av år 1972 överlämnade industribiståndsutredningen sitt betänkande (SOU 1972: 90) Industriutveckling och utvecklingssamarbete, vilket därefter remissbehandlats.
Utredningen har framlagt flera förslag om en utbyggnad av Sveriges bistånd på industriområdet både i vad avser det direkta samarbetet med u-länderna och genom ökat deltagande i de multilaterala organens verksamhet. Denna utbyggnad bör enligt utredningens uppfattning kunna ske inom ramen för den pågående biståndsverksamheten. Samtliga remissinstanser som tagit ställning har tillstyrkt utredningens uppfattning på denna punkt.
De förslag från industribiståndsutredningen som berör det bilaterala utvecklingssamarbetet innebär i väsentliga avseenden en ökad satsning på en redan tidigare påbörjad verksamhet. Som svar på mottagarländernas Önskemål om överföring av kunnande och finansiella resurser för industriutveckling har dessa verksamheter fått ett större utrymme i det svenska biståndsprogrammet. Det sker bl. a. genom en ökad satsning på småindustri. Verksamhet pågår i Kenya, Tunisien och Lesotho, medan
Prop. 1974: I Bilaga 5 Utrikesdepartementet 22
nya sådana insatser förbereds i bl. a. Tanzania och Botswana. Sveriges kapacitet att kombinera industriinsatser med forskning och produktutveckling byggs ut och inriktas bl. a. på försök att utveckla s. k. u-landsanpassad teknologi. Stöd till u-ländernas ansträngningar att öka sin export av industrivaror lämnas sedan en lång tid tillbaka genom bidrag till UNCTAD/GATT:s Internationella handelscentrum (ITC). För budgetåret 1974/75 föreslås en fortsatt ökad medelsanvisning för detta ändamål. Även samarbetet med FN:s industriorgan (UNIDO) byggs ut successivt.
Den ökning av SIDA:s personal som jag senare kommer att föreslå tar bl. a. sikte på att vidga verkets möjligheter att lämna bistånd på industriområdet. Den närmare utformningen och inriktningen av Sveriges industribistånd i framtiden blir emellertid, som utredningen understryker, beroende av de prioriteringar mottagarländerna gör inom givna finansiella ramar.
Industribiståndsutredningen konstaterar att det saknas skäl att upprätta ett svenskt investeringsbolag. De huvudsakliga motiv som från industrins sida framförts för ett investeringsbolag anser utredningen oförenliga med Sveriges mål för det internationella utvecklingssamarbetet. BL. a. LCandsorganisationen (LO), Kooperativa förbundet (KF), Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och riksbanken instämmer i utredningens bedömning i denna fråga, medan t. ex. Sveriges Industriförbund m. fl. och Sveriges Exportråd menar att det finns goda skäl, även från biståndspolitiska utgångspunkter, att upprätta ett svenskt investeringsbolag. Kommerskollegium och SIDA vill att frågan ytterligare utreds. T. v. avser jag inte att ta upp denna fråga.
Utredningen föreslår slutligen att det svenska investeringsgarantisystemet, som f. n. endast omfattar länder som i betydande utsträckning mottar svenskt bistånd, bör utvidgas till att i princip omfatta alla u-länder. Industribiståndsutredningen motiverar förslaget att utvidga det svenska investeringsgarantisystemet i huvudsak med att svenska företag i största möjliga utsträckning bör kunna konkurrera på lika villkor med andra länders industri. Utredningen anför vidare att utlandsinvesteringar i flera fall tryggar avsättningsmarknader för svensk export. Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget om att investeringsgarantisystemet utvidgas. LO understryker emellertid behovet av att beakta utlandsinvesteringarnas effekter på sysselsättningen i Sverige.
En utvidgning av investeringsgarantisystemet kan enligt industribiståndsutredningens uppfattning inte motiveras från biståndspolitiska utgångspunkter. Av denna anledning föreslår utredningen att det finansiella ansvaret för cventuclla skadefall inom systemet, som nu åvilar biståndsanslagen, överförs till ett annat anslag i budgeten. Flertalet remissinstanser instämmer i förslaget alt ett utvidgat garantisystem avskiljs från biståndsprogrammet. Kommerskollegium anser att de kom-
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet | 23
mersiella aspekterna poängteras om skadeansvaret överförs från biståndsanslagen till tionde huvudtiteln, vilket kollegiet finner riktigt. Även KF och LRF uttrycker sitt gillande av utredningens förslag på denna punkt.
Frågan om en utvidgning av det nuvarande investeringsgarantisystemet bör såsom utredningen och flertalet remissinstanser framhåller bl. a. ses från närings- och handelspolitiska utgångspunkter. Det är samtidigt särskilt viktigt att ta hänsyn till effekterna på den inhemska sysselsättningen. Inom denna allmänna ram får frågan om ett svenskt investeringsgarantisystem prövas vidare. Det är därvid angeläget att också beakta den biståndspolitiska utredningens kommande förslag till principer för Sveriges samarbete med u-länderna.
Anslagsutveckling och planeringsramar
Riksdagen beslöt år 1968 att de samlade anslagen för internationellt utvecklingsarbete budgetåret 1974/75 skulle svara mot 1 §e av bruttonationalprodukten till marknadspris. Vid tidpunkten för beslutet förutsattes att en årlig anslagsökning på 25 96 i stort sett skulle räcka för att nå detta mål. Prisstegringstakten har emellertid blivit högre än man tidigare hade anledning att räkna med, vilket medfört att det skulle ha fordrats en väsentligt större procentuell ökning av anslagen 1974/75 för atl uppnå I fc-målet detta budgetår. Energikrisen påverkar emellertid den tidigare förutsedda produktionsökningen. Det är med hänsyn till rådande osäkerhet inte möjligt att göra en kalkyl över bruttonationalproduktens utveckling för det närmaste året.
Jag vill därför förorda att de samlade biståndsanslagen t.v. får öka med ca 35 £6 till 2100 milj. kr. När det ekonomiska läget kan överblickas klarare avser jag att återkomma till frågan om hur 1 Sc-målet skall uppnås. Detta kan tidigast ske i vårens kompletteringsproposition.
I internationella sammanhang har Sverige anslutit sig till det i FN:s utvecklingsstrategi angivna målet för överföring av resurser till de fattiga länderna. Målet innebär att utbetalningarna av offentligt bistånd vid mitten av årtiondet skall motsvara 0,7 9 av industriländernas bruttonationalprodukt till marknadspris. Enligt nu föreliggande prognoser för utbetalningar av svenskt bistånd kommer detta mål att nås antingen 1974 eller 1975, dvs. i enlighet med vårt internationella åtagande.
Beräkningen av planeringsramarna för biståndsanslagen har tidigare gjorts med utgångspunkt i riksdagens beslut att anslagen skall öka i absoluta tal minst Jika mycket som under löpande budgetår. Denna planeringsmetod är inte längre tillämplig. Med hänsyn bl.a. till den osäkerhet som råder förordar jag att planeringsramarna för budgetåren 1975/76 och 1976/77 preliminärt beräknas till 2 600 milj. kr. resp. 2 800 milj. kr. Härigenom tillgodoses kraven på en effektiv långsiktig planc-
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 24
ring av biståndet. Om de tidigare nämnda förnyade anslagsövervägandena för budgetåret 1974/75 ger anledning därtill återkommer jag med förslag till nya planeringsramar.
Planeringsramar för budgetåren 1974/75—1976/77
Budgetår, milj. kr. 1974/75—
1976/77
1973/74 —-1974/75 —-1975/7T6 -1976/77 Summa
Anslag — Förslag = Planeringsramar Bidrag till internationella
biståndsprogram 550,0 750,0 875,0 210,0 —2535,0 Bilateralt utvecklingssam-
arbete 960,0 —-1297,9 -1660,0 = 1822,0 4779,9 Förvaltning, utbildning,
rekrytering och information m. m. 52,5 52,1 65,0 68,0 185,1
Totalt 1562,5 2100,0 2600,0 2800,0 7500,0
Av de 7 500 milj. kr. som enligt förslaget skulle utgöra den samlade planeringsramen för perioden 1974/75—1976/77 beräknas 2535 milj. kr. disponeras för bidrag till internationella biståndprogram medan 4 780 milj. kr. skulle utgöra planeringsram för det bilaterala utvecklingssamarbetet. För förvaltning, utbildning, rekrytering och information beräknas 185 milj. kr. Planeringsramarna är som jag nämnt preliminära. Detta gäller också fördelningen på anslag. Förskjutningar i den ena celler andra riktningen mellan andelarna för multilateralt resp. bilateralt bistånd måste nämligen kunna ske för att ta hänsyn till omständigheter som nu inte kan förutses.
C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram 1972/73 Utgift 292 187 945 Reservation 379 495 532 1973/74 Anslag 550 000 000 1974/75 Förslag 750 000 000
Den multilaterala andelen av Sveriges biståndsprogram är väsentligt större än för flertalet i-länder. Sverige har under budgetåren 1967/68— 1972/73 bidragit med sammanlagt ca 1900 milj. kr. till de internationella biståndsprogrammens verksamhet, vilket motsvarar ca 40 90 av de totala svenska biståndsanslagen under nämnda period. Detta överstiger väsentligt motsvarande andel för DAC-länderna som helhet.
FN:s utvecklingsinriktade verksamhet är ett led i världsorganisationens strävanden att främja fred och internationell samverkan. De bidrag
viktig del av vår allmänna FN-politik. En annan utgångspunkt för våra multilaterala bidrag är u-ländernas uppslutning kring denna form för internationellt utvecklingssamarbete, manifesterad bl. a. vid de alliansfria
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet : 25
staternas möte i Alger. Man har betonat att multilateralt bistånd begränsar möjligheterna till ekonomiska och politiska bindningar till enskilda större industriländer, T det multilaterala utvecklingssamarbetet är u-landets motpart inte ett i-land, som ensidigt beslutar om insatsen skall komma till stånd, utan en organisation där u-länderna själva har säte, och, i FN-organens fall, majoritet. Det förhållande att det multilaterala biståndet är direkt knutet till den allmänna debatten inom FN om utvecklingsproblemen betraktas vidare som en av det multilaterala biståndets viktigaste fördelar. Genom denna anknytning har i-ländernas biståndspolitik påverkats i en för u-länderna gynnsam riktning. Sveriges stora multilaterala bidrag har förstärkt möjligheterna att verka för u-ländernas önskemål gentemot andra i-länder.
De grundläggande målsättningarna för Sveriges utvecklingssamarbete styr självfallet Sveriges handlande i de internationella biståndsorganisationerna. Den naturliga ramen härför har utgjorts av FN:s utvecklingsstrategi vars syn på utvecklingsprocessen präglas av ett socialt utjämnings- och rättvisetänkande och en betoning av u-ländernas strävan mot oberoende.
SIDA, som bl. a. vid genomförandet av s. k. multibi-projekt samarbetar med flertalet av FN:s fackorgan, har belyst de internationella organisationernas administrativa problem i sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75. Jag vill i detta sammanhang framhålla att man knappast kan förvänta att det multilaterala biståndet uppnår samma administrativa effektivitet som kan förekomma inom det direkta utvecklingssamarbetet. Det finns flera orsaker härtill. Personalen rekryteras på världsvid basis, vilket självfallet resulterar i samarbetsproblem inom sekretariaten. Verksamhetens karaktär av kunskapsöverföring från i första hand en rad i-länder till u-länder med vitt skilda förutsättningar att motta dessa kunskaper skapar problem som inte möter ett enskilt i-land. Därtill kommer en långsamhet i beslutsfattandet, som naturligt präglar mellanstatligt samarbete.
På bl. a. svenskt initiativ genomförs nu en reform av FN-familjens biståndsverksamhet. Reformarbetet gäller såväl UNDP som de olika FNorgan vilka i samarbete med mottagarliänderna svarar för insatsernas genomförande. Utgångspunkten för arbetet är insikten om att biståndsinsatserna för att vara framgångsrika måste vara direkt knutna till mottagarlandets prioriteringar och engagemang i dessas genomförande. Enligt entydiga uttalanden från u-ländernas sida ger FN:s nya länderprogrammeringssystem således möjlighet till en samlad och rationell flerårsplanering av FN-biståndet med direkt anknytning till u-ländernas cgna utvecklingsplaner.
Fortfarande återstår dock mycket att göra innan reformprogrammets alla syften nåtts. Målet är att få till stånd en snabbare och smidigare resursöverföring, att rationalisera projektarbetet samt att anpassa organens struktur till det nya ländertänkandet.
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet : 26
Bedömningen av de multilaterala organens verksamhet kan dock inte begränsas till de administrativa effektivitetsproblemen: I förgrunden måste stå innehållet i organisationernas politik på utvecklingssamarbetets område. Från svensk sida söker vi aktivt påverka utformningen av denna politik.
Detta gäller exempelvis FN-biståndets länderfördelning, där Sverige ställt sig bakom de fattigare u-ländernas krav på en starkt ökad andel av FN-resurserna. Ett första principbeslut härom antogs förra året i UNDEP:s styrelse som ansvarar för denna fråga. Vidare kan nämnas striivandena inom de olika FN-organen att låta biståndet präglas av FN-strategins sociala rättvisetänkande. .
Sverige strävar systematiskt att förstärka u-ländernas inflytande inom de multilaterala organisationerna. Inom IDA har Sverige aktivt, men hittills utan framgång, hävdat att u-ländernas röstandel bör ökas och fastställas i stadgan. På svenskt initiativ organiserades ett möte i samband med IDA:s årsmöte år 1973 där u-länderna gavs möjlighet att utveckla sina synpunkter på världsbanksgruppens lånepolitik. Mot bak-' grund av det intresse som visades av u-länderna bör man från svensk sida verka för att sådana diskussioner blir ett bestående inslag i IDA:s ' verksamhet. Sverige har vidare vänt sig mot att de finansiella organisationerna inskränkt eller inställt sin kreditgivning till linder som genomfört strukturreformer till förmån för befolkningens flertal. Sådana länder bör tvärtom ha särskilt företräde i det multilaterala biståndet.
De svenska insatserna inom de multilaterala organisationerna förbereds i nära samråd med berörda svenska myndigheter, bl. a. inom ramen för den s. k. multilaterala samrådsgruppen. Härigenom har ett enhetligt uppträdande i de olika organisationerna möjliggjorts, liksom en närmare samordning med det direkta svenska utvecklingssamarbetet. Det är också angeläget att som ett led i dessa samordningssträvanden se till att alla biståndsinsatser som Sverige kanaliserar via internationella organisationer inordnas I Sveriges allmänna politik i dessa organisationer.
FN:s utvecklingsprogram (UNDP)
UNDP:s verksamhet syftar till att genom tekniskt bistånd, förinvesteringsverksamhet och kunskapsöverföring i vid mening bistå u-länderna i att mobilisera deras egna resurser och påskynda deras ekonomiska och sociala utveckling. Detta sker genom insatser som finansieras av UNDP och ifrågavarande mottagarland gemensamt. FN-medlemmarnas bidrag till UNDP är frivilliga och anmäls vid årliga bidragskonferenser. För verksamhetsåret 1973 uppgick bidragen till ca 300 milj. dollar eller ca 1.3 miljarder kr. Härav svarade Sverige, som är programmets näst största bidragsgivare, för ca 10 96. För år 1974 räknar UNDP-sckretariatet med bidrag om minst 360 milj. dollar, vilket skulle innebära en ökning på ca 20 fc.
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 27
Enighet råder om att det nya länderprogrammeringssystemet, som införts med utgångspunkt i förslagen i den s.k. Jackson-studien, ger möjlighet till en samlad och rationell flerårsplanering av FN-systemets insatser med direkt anknytning till mottagarländernas egna utvecklingsplaner. Under åren 1972 och 1973 har drygt 80 länderprogram antagits av UNDP:s styrelse. Reformprogrammet, som syftar till att sätta mottagarlandets egna prioriteringar i centrum för utvecklingssamarbetet, har inneburit en påtaglig effektivisering av FN-biståndet. De olika FN-organen, som i samarbete med mottagarländerna svarar för verkställigheten av merparten av UNDP-insatserna, har — inte minst på svensk tillskyndan — inlett åtgärder syftande till att förbättra sin medverkan i länderprogrammeringen.
Den av bl. a. Sverige begärda översynen av kriterierna för länderfördelningen av UNDP:s resurser för nästa planperiod 1977—1981 har inletts och utgör f. n. en huvudfråga för UNDP. Styrelsen har under år 1973 utarbetat riktlinjer för en omfördelning av UNDP:s resurser till förmån för de fattigare mottagarländerna. I detta sammanhang har för första gången ett principbeslut fattats om att vid fördelningen av FNbiståndet särskilt beakta de länder, som inriktar sin utvecklingspolitik mot ökad social och ekonomisk utjämning.
Som ett Ied i en strävan från styrelsens sida att höja de minst utvecklade u-ländernas länderramar redan under innevarande planperiod har olika bidragsgivare, däribland Sverige, hittills anmält särskilda bidrag på sammanlagt 14 milj. dollar till ett UNDP-program för dessa länder som totalt avses omfatta 35 milj. dollar för åren 1973—1976. |
UNDEP:s finansiella långtidsplanering och biståndsprogrammering för 1972—1976 bygger på förutsättningen att bidragen på samma sätt som under andra hälften av 1960-talet årligen ökar i genomsnitt med minst 9,6 fc. Detta mål har visså år inte kunnat nås främst därför att USA. som är programmets största bidragsgivare, under de senaste åren legat kvar på oförändrad bidragsnivå. Från u-landshåll kräver man därför, med nordiskt stöd, att särskilt de länder som på senare år halkat efter i bidragsgivningen skall öka sina bidrag med minst 15 5 om året.
Från svensk sida har framhållits att osäkerheten om UNDP:s resurssiluation aktualiserar hela frågan om organisationens finansiella flerårsplanering. Denna fråga kommer att diskuteras i UNDP-styrelsen under år 1974 bl. a. i anslutning till frågan om omfördelningen av UNDP:s resurser. UNDP:s fortsatta expansion samt biståndets programmering och länderfördelning bör enligt svensk uppfattning ges en fastare finansiell grund under nästa planperiod, dvs. åren 1977—1981.
Vid UNDP:s bidragskonferens hösten 1973 tillkännagav regeringen med förbehåll för riksdagens godkännande sin avsikt att höja det svenska bidraget för verksamhetsåret 1974 (budgetåret 1974/75) till sammanlagt 175 milj. kr. Till följd av att Sverige nu övergått till bidragsut-
fästelser i svenska kronor och på grund av växelkursändringar under år 1973 uppgår höjningen till ca 37 7. Bidraget har delats upp i ett . ordinarie bidrag på 160 milj. kr. och ett bidrag på 15 milj. kr. till UNDP:s program för. de minst utvecklade länderna. Med samma förbehåll gjordes en utfästelse för verksamhetsåret 1975 (budgetåret 1975/ 76) omfattande dels ett ordinarie bidrag till UNDP på 180 milj. kr., dels ett bidrag på 15 milj. kr. till de minst utvecklade u-länderna. Höjningen i förhållande till riksdagens tidigare lämnade bemyndigande (UU 1973: 3, rskr 139) får ses mot bakgrund av en appell från UNDP:s styrelse och FN:s generalförsamling om ökade bidrag för att fullfölja UNDP:s förutsedda verksamhetsprogram för 1972—1976.
Sverige verkar, som jag tidigare framhållit, aktivt för ökat FN-bistånd till befrielserörelserna i södra Afrika. Frågan har bl. a. rests i UNDPstyrelsen varvid från svensk sida i enlighet med riksdagens önskemål understrukits att UNDP som centralt finansieringsorgan bör vidga sin verksamhet på detta område. Frågan kommer att på svenskt förslag diskuteras vidare i styrelsen under år 1974. För att underlätta för UNDP att följa FN-rekommendationerna om stöd till befrielserörelserna har regeringen — med förbehåll för riksdagens bemyndigande — ställt i utsikt ett särskilt bidrag under år 1974 till de insatser på detta område som UNDP:s styrelse kan komma att besluta. Utrymme härför har beräknats under anslagsposten Övriga multilaterala bidrag.
Jag förordar att Kungl. Maj:t begär riksdagens godkännande av de gjorda utfästelserna för åren 1974 och 1975 (budgetåren 1974/75 och 1975/76) samt inhämtar riksdagens bemyndigande att om den fortsatta utvecklingen motiverar detta göra en bidragsutfästelse för år 1976 (budgetåret 1976/77), omfattande jämväl extra bidrag bl. a. till de minst utvecklade u-länderna, på sammanlagt 215 milj. kr.
Genom beslut i FN:s gencralförsamling kan FN:s kapitalfond komma att inriktas på insatser främst i de minst utvecklade u-länderna. Generaltörsamlingen har härvid särskilt betonat behovet av att stödja landsbygdsutveckling och småindustri, dvs. områden där fondens resurser kan komma folkflertalet till del. Det slutliga resultatet av det fortsatta utredningsarbetet inom FN — bl.a. i vad avser förhållandet till UNDP:s program för de minst utvecklade u-länderna — måste dock avvaktas innan man kan ta ställning till hur ett fortsatt svenskt stöd till FN:s insatser till förmån för de minst utvecklade u-länderna lämpligast bör utformas. |
FN:s barnfond (UNICEF)
Verksamheten i UNICEF är huvudsakligen inriktad på barn och mädrar i u-länderna i form av sjukdomsbekämpning och hälsovård, grundläggande teoretisk och praktisk utbildning samt åtgärder på näringsområdet. Insatser för familjeplanering är infogade i hälsovårds-
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 29
programmen. I ökad utsträckning uppmärksammar UNICEF i sin verksamhet särskilt utsatta grupper såsom barn och ungdomar i slumområden. UNICEF har dessutom cen viktig uppgift att fylla som förmedlare av katastrofbistånd. I allt större utsträckning deltar UNICEF i UNDEP:s länderprogrammering, och administrativt samarbete har inletts mellan UNICEF:s och UNDP:s representanter på fältet.
UNICEF:s verksamhet finansieras huvudsakligen genom frivilliga bidrag från medlemsregeringarna. Det totala bidragsflödet uppgick år 1972 till drygt 70 milj. dollar, varav medlemsregeringarna svarade för ca 70 §c och nationalkommittéer och andra privata bidragsgivare för återstoden.
Fondens styrelse fastställde år 1970 ett bidragsmål om 100 milj. dollar att uppnås år 1975. Vid FN:s generalförsamling hösten 1973 rekommenderades enhälligt att en särskild bidragskonferens skulle sammankallas år 1974 för att söka uppnå bidragsmålet för år 1975.
De svenska statliga bidragen har under de tre senaste åren ökats från 30 milj. kr. år 1971 till 45 milj. kr. år 1973. Sverige svarade år 1972 för 17 96 av de statliga bidragen och är därmed i absoluta tal den näst största bidragsgivaren efter Förenta Staterna.
UNICEF:s styrelse beslöt våren 1973 att anslå 3 milj. dollar av ordinarie budgetmedel för insatser till de krigshärjade länderna i Indokina. Scnare vände sig UNICEF också till ett antal medlemsregeringar med vädjan om särskilda bidrag för ändamålet. Sverige bidrog med 2 milj. kr. Det är enligt svensk uppfattning angeläget att, såväl medel från UNICEF:s ordinarie budget som särskilda bidrag skall kunna användas för insatser i samtliga länder i Indokina som berörs av programmet.
I enlighet med riksdagens beslut har utfästelser gjorts om svenska bidrag under verksamhetsåren 1974 och 1975 (budgetåren 1974/75 och 1975/76) på 50 milj. kr. för vartdera året. Med hänsyn till önskemålet att den särskilda bidragskonferensen uppnår det av FN fastställda målet, dvs. 100 milj. dollar år 1975, och till det starka stöd som UNICEF:s verksamhet åtnjuter bland u-länderna föreslår jag att Kungl. Maj:t begär riksdagens bemyndigande att höja utfästelsen för budgetåret 1975/76 till 53 milj. kr.
Jag förordar vidare att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att ge utfästelse för verksamhetsåret 1976 (budgetåret 1976/77) om ett bidrag på 55 milj. kr.
Internationella utvecklingsfonden (IDA)
Världsbanksgruppen, vari ingår Världsbanken (IBRD), IDA och Internationella finansieringsbolaget (IFC), svarade under verksamhetsåret 1972/73 för en utlåning till u-länderna på sammanlagt ca 3,4 miljarder dollar och är därmed den största källan för obunden internatio-
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 30
nell kreditgivning till dessa länder. Utbetalningarna uppgick dock endast till ca 1,7 miljarder dollar. Om amorteringar och räntor på redan lämnade lån avräknas, belöpte sig nettoutlåningen till u-länderna till sammanlagt inte mer än drygt 0.7 miljarder dollar. Av detta belopp kan närmare 0,3 miljarder dollar beräknas ha avsett nettoutlåning från IDA.
Av världsbanksgruppens olika organ är det endast IDA som erhåller bidrag från de svenska biståndsanslagen. IDA:s medel tillhandahålls genom frivilliga bidrag från i huvudsak de industrialiserade medlemsländerna, de s.k. Part I-länderna. Kreditgivningen är begränsad till de länder vars bruttonationalprodukt per capita understiger 375 dollar per år. Merparten av krediterna går dock till länder med en bruttonationalprodukt per capita understigande 120 dollar per år. En ökad kreditgivning förutses för de enligt FN:s definition minst utvecklade u-länderna.
IDA:s utlåning avsåg tidigare i första hand transportsektorn, elförsörjning samt högavkastande projekt på industri- och jordbruksområdena. Under senare år har emellertid en viss omorientering av verksamheten ägt rum innebärande ökat stöd till t. ex. utbildning, landsbygdsutveckling, vattenförsörjning och stadsutveckling. Strävandena att omorientera IDA:s verksamhet i denna riktning har förstärkts. IDA:s utlåning sker på synnerligen mjuka villkor — lånen har cen löptid på 50 år, varav de 10 första är amorteringsfria, och löper utan ränta bortsett från en administrationsavgift på 3/4 <o.
Som redovisades i förra årets statsverksproposition är budgetåret 1973/74 det sista bidragsår som täcks av nu gällande överenskommelse om bidrag till IDA. Sedan december 1972 har förhandlingar ägt rum om en ny påfyllnad av IDA:s resurser. Dessa förhandlingar resulterade hösten 1973 i en principöverenskommelse enligt vilken de deltagande regcringarna åtog sig att föreslå sina Jagstiftande församlingar nya bidrag till IDA under åren 1974/75—1976/77 på totalt 4 500 milj. dollar jämfört med ca 2 900 milj. dollar i motsvarande växelkurs under den tredje påfyllnadsperioden. Enligt överenskommelsen skall de sammanlagda bidragen under påfyllnadsperioden fördelas på följande sätt:
Land Dollar Land Dollar Australien 90 000 000 Kuwait 27 000 000 Belgien 76 500 000 Luxemburg 2 250 000 Canada 274 500 000V/ Nederländerna 132 750 000 Vv Danmark 54 000 000,7 Norge 49 500 000 v Finland 25 200 000 V Nya Zeeland 11 745 000
Frankrike 253 545 0007 Schweiz 66 179 147
Förenta Staterna 1 500 000 0004 Spanicn 13 333 0C0 Irland 7500 000 = Storbritannien 499 500 000 v Island 1350 000 = Sverige 180 000 000 Y Tsrael 1.600 000 — Sydafrika 92 000 000
| Htalien | 181 350 0007 Västtyskland | 514 500 000Y |
| Japan | 495 000 0007 Österrike | 30 600 000 |
| Jugoslavien | 5 000 000 |
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 31
Enligt de tidigare överenskommelserna uttrycktes bidragsutfästelserna till IDA i US-dollarns guldparitet den 1 januari 1960. Detta innebar att de bidragsgivande länderna garanterade bidragens värdebeständighet vid växelkursförändringar så länge bidragen kvarstod i det bidragsgivande landets valuta. Denna regel skall inte gälla den nya påfyllnaden. Bidragen beräknas i stället efter den växelkurs som gällde den 27 september 1973. För svensk del uppgår i enlighet härmed bidragen under vart och ett av budgetåren 1974/75—1976/77 till 252 102 000 kr.
Skyldighet att garantera värdebeständigheten av bidrag lämnade under tidigare påfyllnader föreligger alltjämt. För fullgörande av kursgarantibetalningar avseende dessa bidrag, förorsakade av att den svenska kronans fastställda guldvärde sjunkit, beräknas 22 650 000 kr. erfordras under budgetåret 1974/75. Det sammanlagda medelsbehovet för IDA under budgetåret 1974/75 skulle därigenom komma att uppgå till 274752 000 kr.
Förhandlingarna om den nya påfyllnadsöverenskommelsen präglades av att USA önskade sänka sin andel av de totala bidragen från 40 £ö till en tredjedel och att de amerikanska förhandlarna först på ett raycket sent stadium kunde ange vilket bidragsbelopp man var beredd att rekommendera kongressen att godkänna. Minskningen av Förenta Staternas andel uppvägdes av ökningar av främst Japans och Västtysklands andelar. Den svenska andelen sänktes från 4,25 90 till 4 9. Även därefter är Sverige den utan jämförelse största bidragsgivaren till IDA om bidraget sätts i relation till bruttonationalprodukten.
I samband med förhandlingarna fastslogs på nordiskt initiativ att IDA:s verksamhet bör stödja u-ländernas strävanden att få till stånd
inkomstfördelning. Härigenom har ett formellt underlag erhållits för att i IDA:s styrelse i fortsättningen verka än aktivare för att IDA:s resurser i praktiken utnyttjas i enlighet med detta grundläggande mål i FNstrategin.
Som jag tidigare nämnt har Sverige länge eftersträvat att u-länderna erhåller vidgat inflytande över organisationens verksamhet. I samband med förhandlingarna om den nya påfyllnaden föreslogs därför åter från svensk sida att man borde pröva möjligheten att ändra IDA:s stadga för att åstadkomma en omfördelning av rösterna till u-ländernas förmån. Förslaget erhöll endast ringa stöd från övriga i-länder. Från svensk sida har man därför sökt finna alternativa metoder att öka u-ländernas inflytande utan att uppge principuppfattningen att u-ländernas röstandel bör ökas. Jag har redan berört det möte med deltagande från såväl i- som uländer om 1DA:s utlåningspolitik som hölls i samband med världsbanksgruppens senaste årsmöte. Från svensk sida kommer man även fortsättningsvis att verka för reformer som ökar u-ländernas inflytande över IDA:s verksamhet och som stärker IDA:s karaktär av samarbetsorgan mellan rika och fattiga länder.
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 32
Överenskommelsen om den fjärde påfyllnaden av IDA:s resurser träder i kraft först när den godkänts av minst 12 Part 1-länder vilkas bidrag uppgår till minst 3 500 milj. dollar dvs. drygt 3/4 av bidragsvolymen. Förseningar i ikraftträdandet av påfyllnadsöverenskommelserna har ägt rum vid de senaste två påfyllnaderna på grund av dröjsmål med den amerikanska kongressens godkännande. Denna gång synes risken för sådant dröjsmål särskilt stor vilket framhållits av IDA:s president. Ett flertal u-länder har påtalat de negativa verkningar som ett utlåningsstopp från IDA skulle medföra. Med hänsyn härtill förordar jag att Kungl. Maj:t begär riksdagens bemyndigande att, om så bedöms lämpligt med hänsyn bl. a. till andra bidragsgivares inställning och till IDA:s olika åtaganden, utbetala det första svenska bidraget under den fjärde påfyllnaden vid förutsedd tidpunkt även om överenskommelsen då inte skulle ha trätt i kraft.
Regionala utvecklingsbanker
Afrikanska utvecklingsbanken (ADB). Medlemskap i ADB är förbehållet självständiga afrikanska u-länder. Detta skiljer ADB från övriga regionala utvecklingsbanker i vilka även i-länder är medlemmar.
Sedan år 1966, då ADB påbörjade sin verksamhet, har drygt 90 milj. dollar lånats ut till 26 medlemsländer. Utlåningen under år 1972 uppgick till ca 30 milj. dollar. ADB har koncentrerat sin utlåning på transportsektorn samt på offentliga nyttigheter, såsom vatten- och avloppssystem, kraftverk och telekommunikationer. Drygt en tredjedel av den totala Jlånevolymen har gått till Östafrika. En strävan till att öka andelen för Väst- och Centralafrika har dock förmärkts under år 1973.
ADB:s resurser för år 1974 beräknas, om inga nya medel ställs till dess förfogande, uppgå till ca 6 milj. dollar. Banken står därmed inför perspektivet alt inom en snar framtid tvingas drastiskt begränsa sin utlåning. Den samtidiga uppbyggnaden av Alrikanska utvecklingsfonden (ADF), som huvudsakligen finansieras genom bidrag från i-länderna, riskerar medföra att bankgruppen som helhet förlorar sin karaktär av
olika sätt måste tillföras nya resurser.
Mot denna bakgrund och som ett led i Sveriges allmänna stöd till ADB överväger jag f. n. lämpliga former för ett svenskt finansiellt stöd till bankens verksamhet. Ett sådant stöd kan lämnas antingen i form av en allmän kredit, fortsatt stöd till förinvesteringsstudier eller såsom bidrag till regionala projekt vars finansiering organiseras av ADB. Det medelsbehov för budgetåret 1974/75 som kan uppkomma för svenska insatser i samband med Afrikanska utvecklingsbanken kan belasta anslagsposten Övriga multilaterala bidrag. -
Den Afrikanska utvecklingsfondens verksamhet påbörjades i augusti 1973. Fondens stadga hade då ratificerats av banken samt nio länder,
Prop. 1974: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 33
däribland Sverige, vilka representerar en bidragsvolym på ca 65 milj. dollar. |
ADPF har tagit sikte på en utlåningsvolym under perioden t.o. m. år 1974 på ca 60 milj. dollar. Lånen kommer att lämnas på s. k. IDA- . villkor, dvs. med 50 års amorteringstid, varav de första 10 åren är avbetalningsfria, och med en administrationsavgift på 3/4 Z. Programmet lägger tonvikten på de, enligt FN-definitionen, minst utvecklade medlemsländerna och framför allt på de länder söder om Sahara som drabbats av den svåra torkan. Jordbrukssektorn och offentliga nyttigheter såsom vatten och avlopp, transporter och kommunikationer avses stå i förgrunden för kreditgivningen. Vidare torde projekt inom utbildningssektorn komma att bli aktuella. I detta sammanhang kan nämnas att ett generellt svenskt bidrag anslogs för budgetåret 1973/74 i syfte att underlätta uppbyggandet av ADF och bidra till att fonden kunde komma igång snabbt. Bidraget som uppgick till 2,5 milj. kr. avsåg finansiering av förinvesteringsstudier i de minst utvecklade av bankens medlemsländer.
Det svenska åtagandet till fonden uppgår till ca 25 milj. kr. att inbeta- Jas över tre år. En första svensk inbetalning på 15,2 milj. kr. har redan gjorts. De återstående två inbetalningarna uppgår därmed till ca 5 milj. kr. vardera. I 1973 års statsverksproposition anslogs medel för den andra utbetalningen till fonden. För budgetåret 1974/75 har således beräknats 5 milj. kr. för den sista inbetalningen.
Interamerikanska utvecklingsbanken (1IDB). Förhandlingar om anslutning till IDB av icke-regionala länder i Västeuropa samt Japan har pågått under hela året 1973. Banken begär att dessa skall bidra med drygt I miljard dollar till bankens ordinarie kapital och dess speciella biståndsfond. Härav skall minst 500 milj. dollar inbetalas. Uppfylls de av banken föreslagna villkoren får de icke-regionala länderna som grupp högst 8 90 röststyrka och två platser i bankens styrelse.
Dcet är osäkert om de totala bidragen når denna omfattning. Huruvida banken och dess nuvarande medlemmar, främst Förenta Staterna, är beredda att godta en kompromiss beträffande bidragsstorleken kan ännu inte bedömas. Vidare föreligger oklarhet om bl. a. tolkningen av upphandlingsbestämmelserna — en fråga som de icke-regionala länderna fäst stort avseende vid. Särskilt från svensk sida har vidare rests invändningar mot gillande röstregler, vilka innebär att ett land, Förenta Staterna, har vetorätt över alla beslut rörande användningen av specialfondsmedlen. En sådan regel saknar motsvarighet i andra multilaterala biståndsorganisationer.
Sverige fortsätter att följa de pågående förhandlingarna. Något ställningstagande till svenskt inträde i banken är £. n. inte aktuellt.
3 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga 5
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 34
Internationella livsmedelsprogrammet och Konventionen om livsmedelshjälp
Som jag tidigare berört har det senaste året kännetecknats av en allvarlig livsmedelsbrist i många regioner i världen. Torka cHler översvämningar har lett till missväxt och hotande svältkatastrofer i stora delar av Afrika och Asien. En följd av denna situation på den internationella livsmedelsmarknaden är avsevärt höjda viärldsmarknadspriser på bl.a. spannmål.
Sveriges utfästelser till Internationella livsmedelsprogrammet (WFP) har successivt höjts från 1 milj. dollar år 1965 till det av riksdagen godkända beloppet 7 milj. dollar, dvs. ca 32 milj. kr. årligen under bidragsperioden 1973—-1974. Sveriges bidrag till WFP utgår till två tredjedelar i form av svenska livsmedelsprodukter.
De starkt ökade livsmedelspriserna innebär att WFP:s nuvarande resurser nätt och jämnt är tillräckliga för pågående projekt. Inga nya projekt har kunnat inledas. Prisutvecklingen har således starkt begränsat organisationens framtida handlingsmöjligheter. För kommande bidragsperiod (åren 1975—1976) har WFP:s bidragsmål höjts till 440 milj. dollar, en ökning med ca 30 4. Det nya bidragsmålet innebär dock till följd av de höga priserna i realiteten ingen ökning av livsmedelsbiståndet. Framför allt u-länderna har därför förklarat detta vara ett minimimåäl.
WFP:s exekutivdirektör riktade i oktober 1973 en vädjan till alla FN:s och FAO:s medlemsländer om största möjliga stöd till livsmedelsprogrammet. I syfte att underlätta WFP:s arbete under den nuvarande bidragsperioden och för att bidra till att det nya målet uppnås förordar jag att Kungl. Maj:t begär riksdagens bemyndigande att öka det svenska bidraget till WFP från 32 milj. kr. till 43 milj. kr. årligen under budget-
åren 1974/75—1976/77. |
Vid flera tillfällen har önskemål framförts att WFP skall tillhandahålla en större andel proteinrika livsmedel, och organisationen har upprepade gånger vädjat till bidragsgivarna att ge sina naturabidrag en mer varierad sammansättning. WFP har redovisat positiva erfarenheter av gjorda försök med proteinberikat vetc, framför allt från Sverige, och har uttryckt intresse för fortsatta sådana leveranser. Under budgetåret 1973/74 har därför anslagits extrabidrag på 5 milj. kr. för proteinberikning av de svenska vetemjölsleveranser som Kkanaliseras gerom WFP. Jag anser det motiverat att fortsätta proteinberikningen av de svenska leveranserna även under budgetåret 1974/75 och beräknar oförändrat 5 milj. kr. härför.
Det totala medelsbehovet för WFP uppgår därmed till 48 milj. kr. för budgetåret 1974/75.
Sveriges bidrag inom ramen för 1971 års konvention om livsmedelshjälp (TAC) har uppgått till 35 000 ton vete per år under treårsperioden
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 35.
1971/72—1973/74. Sverige har dessutom åtagit sig att täcka frakt- och administrationskostnaderna för dessa leveranser som enligt särskilt avtal kanaliseras genom WFP.
Med hänsyn till livsmedelssituationen i världen och det behov som därigenom uppstått för fortsatt livsmedelsbistånd har förhandlingar förts under hösten 1973 om en förlängning av FAC med två år. Jag räknar t. v. med att förhandlingarna, som fortsätter under våren 1974, kommer att leda till positivt resultat och att Sverige under kommande tvåårsperiod lämnar ett oförändrat bidrag, dvs. 35 000 ton svenskt vete per år.
Det svenska FAC-bidraget kanaliseras som tidigare nämnts genom WFP. På grund av höjda fraktkostnader har bidraget till WEP för fraktoch administrationskostnader höjts från 22,5 40 till 25 fö av leveransernas nominella värde. Ett motsvarande bidrag bör även utgå under budgetåret 1974/75. Det svenska åtagandet enligt konventionen tillsammans med fraktkostnader och kostaader för eventucll förmalning av vetet motsvarar ett medelsbehov av högst 37 milj. kr. Jag förordar att Kungl. Maj:t begär riksdagens bemyndigande att göra utfistelse för budgetåret 1975/76 om bidrag av denna storlek, om konventionen förlängs. |
Det samlade medelsbehovet för internationellt livsmedelsbistånd skul- Je därmed uppgå till 85 milj. kr. för budgetåret 1974/75. Skulle förhandlingarna om en förlängning av FAC inte leda till förväntat resultat bör en del av de resurser som avsatts för detta ändamål kunna utnyttjas för en ytterligare ökning av det svenska bidraget till WFP.
Övriga multilaterala bidrag
FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) har till uppgift att ge internationellt skydd åt flyktingar, att medverka till frivillig repatriering samt att underlätta flyktingars bosättning och integrering i asyllandet. Kommissarien samarbetar med mottagarländernas regeringar och med frivilliga organisationer. Programmet som finansieras med frivilliga bidrag beräknas för verksamhetsåret 1974 omfatta ca 9 milj. dollar.
Utöver de ordinarie uppgifterna har UNHCR fått i uppgift att svara för ledningen av större tillfälliga hjälpaktioner inom FN-systemets ram. Kommissariatet har exempelvis kanaliserat frivilliga bidrag och samordnat den stora insatsen för östpakistanska flyktingar i Indien samt hjälpen till flyktingar och hemlösa i södra Sudan. F.n. ombesörjer UNHCR repatrieringen av över 200 000 personer från Pakistan och Bangladesh till resp. hemland. Särskilda svenska bidrag har lämnats till dessa verksamheter.
Sverige lämnar treåriga utfästelser till UNHCR. Vid styrelsemötet är 1973 utlovades i enlighet med riksdagens bemyndigande 1,3 resp. 1,4 milj. dollar avseende åren 1974 och 1975 (budgetåren 1973/74 och
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 36
1974/75). I linje med vad som anfördes i 1973 års statsverksproposition lämnades för verksamhetsåret 1976 (budgetåret 1975/76) utfästelse i svenska kronor med 6,9 milj. kr.
För budgetåret 1974/75 beräknar jag enligt vad ovan anförts medelsbehovet till 6,4 milj. kr. Vidare förordar jag att Kungl. Maj:t begär riksdagens bemyndigande att avge utfästelse för verksamhetsåret 1977 (budgetåret 1976/77) med 7,5 milj. kr.
FN:s hjälpprogram för Palestina-flyktingar (UNRWA) inriktas på livsmedelshjälp, hälsovård och utbildning. Med tiden har utbildnings-verksamheten alltmer kommit i förgrunden och tar nu i anspråk nära hälften av UNRWA:s budget. Programmet tillgodoser väsentliga humanitära behov och finansieras helt genom frivilliga bidrag. Det har f.n. en omfattning av ca 60 milj. dollar. För budgetåret 1973/74 uppgår det svenska bidraget till nära 15 milj. kr.
Sedan flera år har UNRWA befunnit sig i en finansiell kris. Inskränkningar i verksamheten — vilka i första hand skulle gå ut över undervisningsverksamheten — har upprepade gånger förefallit oundvikliga. För år 1973 beräknas ett underskott i organisationens budget på ca 3 milj. dollar och för år 1974 ett underskott på ca 10 milj. dollar. Vid dessa beräkningar har hänsyn inte tagits till följderna av konflikten mellan Israel och arabstaterna under hösten 1973. Mot bakgrund av organisationens allmänna finansiella svårigheter och eventuella ökade kostnader på grund av den nämnda konflikten har regeringen med förbehåll för riksdagens godkännande utfäst ett förhöjt svenskt bidrag för verksamhetsåret 1974 (budgetåret 1974/75) på 17 milj. kr. Jag förordar att Kungl. Maj:t begär att riksdagen godkänner denna utfästelse.
UNCTAD/GATT:s Internationella handelscentrum (ITC) har till uppgift att bistå u-länderna i deras ansträngningar att öka sin export. ITC:s verksamhet som f. n. omfattar ca 40 milj. dollar finansieras dels genom anslag från moderorganen UNCTAD och GATT, dels genom bidrag från UNDP samt genom frivilliga bidrag från enskilda länder. Sverige är ITC:s största enskilda bidragsgivare. Av det svenska bidraget utgörs en del av ett allmänt bidrag av multilateral karaktär. Budgetåret 1973/74 uppgick detta bidrag till 5 milj. kr. Härutöver sker samarbete med ITC inom ramen för de svenska länderprogrammen.
U-ländernas behov av exportfrämjande åtgärder i form av marknadsinformation, utbildning m. m. har under senare år ökat kraftigt. Denna ökning får ses mot bakgrund av u-ländernas strävanden att utveckla sina exportindustrier och göra dem mer mångsidiga. Exportfrämjande bistånd utgör ett nödvändigt komplement till åtgärder för att t. ex. genom råvaruavtal stabilisera u-landsprodukternas prisutveckling och underlätta deras tillträde till i-ländernas marknader genom att ta bort tullar och andra handelshinder. Under det senaste året har ITC vunnit allmänt erkännande som det centrala organet för FN:s exportfrämjande verksamhet.
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 37
Med hänsyn till de större anspråk som således ställs på ITC förordar jag att det svenska multilaterala bidraget till ITC höjs till 7 milj. kr. för budgetåret 1974/75.
I en utredning som utarbetats inom handelsdepartementet har föreslagits ett svenskt organ för stöd till u-ländernas exportansträngningar på den svenska marknaden. Kostnaderna för verksamheten har beräknats till 1,2 milj. kr. under det första verksamhetsåret. Utredningens förslag remissbehbandlas f. n. Kostnaderna för ett dylikt organ under budgetåret 1974/75 kan täckas med medel från anslagsposten Övriga multilaterala bidrag. Chefen för handelsdepartementet avser att föreslå att proposition i ärendet föreläggs 1974 års riksdag.
FN:s befolkningsfond (UNFPA) finansierar FN-systemets bistånds-
verksamhet på befolkningsområdet. Närmare hälften av verksamheten
avser familjeplaneringsprojekt i egentlig bemärkelse. Betydande resurser anslås vidare till demografisk forskning, folkräkning, utbildning och preventivmedelsforskning. Verksamheten bygger på frivilliga bidrag från såväl i- som u-länder. För år 1973 uppgår de sammanlagda bidragsutfästelserna till ca 42 milj. dollar. :
Genom beslut av FN:s generalförsamling har fonden under år 1973 inordnats under UNDP:s styrelse. Härigenom har ett tillfredsställande regeringsinflytande i verksamheten uppnåtts. Reformen bör på sikt även komma att möjliggöra en ökad praktisk samordning mellan biståndet på befolkningsområdet och annat FN-bistånd.
Fonden har varit verksam i mer betydande omfattning i knappt tre år. Dess administrativa effektivitet har lämnat en del övrigt att önska, vilket i stor utsträckning kan förklaras genom den ovanligt snabba expansionen i inledningsskedet. Den större insyn och ökade möjligheter till effektivisering som kan följa med överflyttningen till UNDP-styrelsen är härvidlag av stor betydelse. Viktiga förändringar har redan företagits beträffande fondens finansregler och långtidsplanering.
Från UNFPA har intresse visats för samarbete med Sverige rörande stöd till familjeplaneringsprogram i några enskilda u-länder. I de fall där Sverige har särskilda förutsättningar att lämna teknisk rådgivning beträffande utformningen av insatserna bör sådana önskemål kunna prövas i positiv anda. När det gäller finansiellt stöd lämnar Sverige allmänna bidrag till fonden sedan dess upprättande. Diskussionen i UNDEP-styrelsen har visat att fonden åtnjuter ett brett stöd bland såväl u- som i-länder. Det flerårsprogram för verksamheten, som nu har behandlats i styrelsen, förutskickar en fortsatt stark expansion av fondens biståndsverksamhet på befolkningsområdet. Mot denna bakgrund förordar jag att det svenska bidraget, som i flera år legat på oförändrad nivå, för budgetåret 1974/75 höjs från 15 till 20 milj. kr.
Jag förordar vidare att Kungl. Maj:t begär riksdagens bemyndigande att, om den fortsatta utvecklingen motiverar detta, vid den bidragskon-
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementct 38
ferens som förutses under år 1974, göra utfästelser om svenska bidrag på totalt 20 milj. kr. för vartdera av de kommande två verksamhetsåren 1975 och 1976 (budgetåren 1975/76 och 1976/77).
Till FN:s enhet för ekonomisk och social information (CESI) lämnar Sverige under innevarande budgetår ett bidrag om 250 000 kr. Med hänsyn till den betydelse Sverige tillmäter en allsidig information om u-ländernas utvecklingsproblem och FN-systemets insatser förordar jag ett fortsatt bidrag om 250 000 kr. under budgetåret 1974/75.
De samlade svenska bidragen till. internationell forskning om uländernas problem eller ämnen av direkt betydelse för dessa länder uppgår under budgetåret 1973/74 till närmare 40 milj. kr. Jag anser skäl föreligga att redovisa dessa bidrag i ett sammanhang i likhet med tidigare år.
Ett omfattande svenskt stöd lämnas till Världshälsovårdsorganisationen (WHO) för forskning på den mänskliga fortplantningens område. Projektet är delvis knutet till Karolinska institutet i Stockholm. Det omfattar bl. a. stöd till forsknings- och utbildningscentra, samarbete med kliniker i olika länder samt upprättande av internationella forskningsgrupper för kontraceptiv forskning. Syftet är att genom ökad kännedom om fortplantningens processer bidra till framställandet av säkra, effektiva och billiga födelsekontrollerande medel och metoder som lämpar sig för omfattande användning i u-länderna. Projektets Kostnad för perioden 1972—1975 har uppskattats till ca 33 milj. dollar. Härav svarar Sverige för drygt hälften. Återstoden tillskjuts av Canada, Danmark, Norge samt Ford-stiftelsen. Regeringen har, med förbehåll för riksdagens godkännande, utfäst ett med ca 2 milj. kr. förhöjt bidrag om 25 milj. kr. för verksamhetsåret 1975 (budgetåret 1974/75) i samband med övergången till utfästelser i svenska kronor. Jag förordar att Kungl. Maj:t begär att riksdagen godkänner denna utfästelse.
Överläggningar pågår med WHO om en utökning av det svenska stödet till att även omfatta områdena nutrition, parasitära sjukdomar samt utvecklingen av hälso- och sjukvårdssystemen i u-länder. Kostnaderna för de av WHO föreslagna insatserna uppgår till totalt ca 5 milj. kr. per år under en första försöksperiod på tre år. Preliminärt beräknar jag ett medelsbehov härför om 5 milj. kr. för budgetåret 1974/75.
Den på initiativ av FAO, Världsbanken och UNDP upprättade rådgivande gruppen för internationell jordbruksforskning stöder en rad internationella forskningsinstitut. Medlemsländernas bidrag till verksamheten har stigit från 10 milj. dollar år 1971 till 24 milj. doHar år 1973. För år 1974 föreligger ett sammanlagt medelsbehov på 33 milj. dollar. Institutens verksamhet är inriktad på förädling av olika grödor, bl. a. vete, ris, majs, baljväxter och potatis.
Sverige lämnade för första gången under år 1973 finansiellt stöd till gruppens verksamhet genom bidrag till baljväxtinstitutet ICRISAT i In-
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 39
dien och potatisinstitutet CIP i Peru. För budgetåret 1973/74 har utlovats ökade svenska bidrag till dessa institut samt stöd till bl. a. det nya husdjursinstitutet ILCA i Etiopien.
Jag beräknar för budgetåret 1974/75 ett oförändrat medelsbehov för internationell jordbruksforskning med 10 milj. kr.
Sverige har under budgetåren 1972/73 och 1973/74 bidragit med sammanlagt 4,6 milj. kr. till den forskningsverksamhet som äger rum inom ramen för ILO:s världssysselsättningsprogram (WEP). WEP består av ett integrerat bistånds- och forskningsprogram avsett att bidra till lösningen av sysselsättningsproblem i u-länderna. De svenska bidragen har i enlighet med ILO:s egna önskemål i första hand utnyttjats för forskning avseende sambanden mellan sysselsättning och teknologi och mellan sysselsättning och inkomstfördelning.
U-länderna har visat ett växande intresse för bistånd inom WEP:s ram. Programmet som till stor del baseras på frivilliga bidrag, har f. n. finansiella svårigheter. Med hänsyn härtill förordar jag en ökning av det svenska bidraget till WEP från ca 2,3 milj. kr. budgetåret 1973/74 till 3 milj. kr. budgetåret 1974/75.
Den forskning som utförs inom FN:s forskningsinstitut för social utveckling (UNRISD) syftar bl. a. till att klarlägga sambandet mellan ckonomiska, sociala och andra faktorer i utvecklingsprocessen samt till att uppnå en enhetlig metodik och begreppsapparat på det sociala området. Institutets verksamhet har blivit särskilt viktig genom den starkare betoning av utvecklingsproblemens sociala aspekter som kommit till uttryck 1 FN:s utvecklingsstrategi. FN:s utbildnings- och forskningsinstitut (UNITAR) bedriver forskning inom olika områden av betydelse för FN:s verksamhet, bl. a. opinionsbildningsproblem, teknologiöverföring och utflöde av utbildad personal från u-länderna. För budgetåret 1974/75 beräknar jag ett bidrag på sammanlagt 1,7 milj. kr. för dessa båda institut.
Som tidigare anförts är det angeläget att tillräckliga resurser finns disponibla för katastrofinsatser såväl direkt till enskilda länder som inom ramen för de multilaterala organens verksamhet. Jag har beräknat ett behov om minst 30 milj. kr. under budgetåret 1974/75 för bidrag till katastrofinsatser som samordnas av olika multilaterala organ. Härutöver bör dock medel för katastrofinsatser som anslagits under anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete vid behov kunna användas för internationellt samordnade insatser.
Medelsbehovet för de nu redovisade insatserna under posten Övriga multilaterala bidrag uppgår till 125,4 milj. kr.
Utöver dessa insatser kan, som jag redan nämnt, ytterligare multilaterala bidrag aktualiseras under budgetåret 1974/75. Sålunda kan bidrag komma ifråga till UNDP för särskilda insatser för befrielserörelserna i
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 40
södra Afrika, liksom bidrag till ADB. Erfarenhetsmässigt kan man vidare räkna med ett medelsbehov sammanhängande med FN:s och övriga internationella organisationers u-landsinriktade verksamhet. Insatser till förmån för regionalt u-landssamarbetc, exempelvis via någon av FN:s regionala ekonomiska kommissioner, kan komma att aktualiseras. Sverige har under budgetåren 1971/72-—1973/74 lämnat frivilliga bidrag till FN:s generalsekreterare för verksamhet med anknytning till FN:s utvecklingsstrategi som denne anser angelägen. Bidragen har uppgått till motvärdet av 1 milj. dollar vartdera året. Det kan bli motivorat att också under budgetåret 1974/75 lämna ett bidrag. Vidare kan, som tidigare nämnts, kostnader för ett svenskt organ till stöd för u-ländernas exportansträngningar på den svenska marknaden komma att belasta denna anslagspost. Även olika slag av forskningsinsatser eller stöd till forskning i u-länderna kan aktualiseras för finansiering under denna anslagspost. Utöver den ointecknade reservation som kan föreligga vid ingången av budgetåret 1974/75 bör 34,8 milj. kr. stå till förfogande för dessa ändamål.
Mot bakgrunden av anförda medelsbehov beräknar jag anslagsposten Övriga multilaterala bidrag till sammanlagt 160,2 milj. kr.
Bidrag till internationella biståndsprogram budgetåren 1971 |T2—1974/75 (milj. kr.)
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75
Anslag Anslag Anslag Förslag
| UNDP | 119,6 | 128,0 | 157,4 175,0 | |
| UNICEF | 30,0 | 40,0 | 45,0 | 50,0 |
| IDA | 175,9 177,7 | 177,7 274,8 | ||
| Regionala utvecklingsbanker | — | — | 7,4 | 5,0 |
| WFP/FAC | 42,9 | 51,0 | 56,0 | 85,0 |
| Övriga multilaterala bidrag | 27,5 395,9 455,9 | 59,2 | 106,5 160,2 550,0 750,0 |
Under hänvisning till det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1. godkänna de av mig i det föregående angivna riktlinjerna för multilateralt utvecklingssamarbete, 2. godkänna den gjorda utfästelsen om bidrag till FN:s utvecklingsprogram (UNDP) för budgetåret 1975/76 i enlighet med vad jag förordat i det föregående, 3, medge att Kungl. Maj:t gör utfästelser om bidrag till FN:s utvecklingsprogram (UNDP), FN:s barnfond (UNICEF), Internationella utvecklingsfonden (IDA), Internationella livsmedelsprogrammet (WFP), FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) och FN:s befolkningsfond (UNFPA) för budgetåren 1975/76
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet : 41
och 1976/77 samt inom ramen för 1971 års konvention om
livsmedelshjälp (FAC) för budgetåret 1975/76 i enlighet med
vad jag förordat i det föregående,
4. medge att Kungl. Maj:t, om så bedöms lämpligt i enlighet
med vad jag angivit i det föregående, utbetalar det första
svenska bidraget till IDA under den fjärde påfyllnaden vid
förutsedd tidpunkt, även om överenskommelsen härom då inte
skulle ha trätt i kraft,'
5. till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret
1974/75 anvisa ctt reservationsanslag av 750 000 000 kr.
C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete 1972/73 Utgift — 574 964 808 Reservation 672 205 886 1973/74 Anslag 959 956 000 1974/75 Förslag 1297 778 000
SIDA
SIDA:s förslag utgår från att anslagen för biståndsändamål budgetåret 1974/75 skall motsvara 1 20 av bruttonationalprodukten samt att det därmed finns utrymme för en ökning med 590 milj. kr. av anslaget till bilateralt bistånd. Därav skulle 245 milj. kr. utnyttjas för pågående verksamhet i de enskilda mottagarländerna och annan tidigare planerad verksamhet. Vidare föreslår SIDA ett särskilt program för u-landsforskning om 20 milj. kr., ett program för de minst utvecklade u-länderna om 25 milj. kr., en planeringsram för regionala projekt om 50 milj. kr. samt ett särskilt program för varubistånd om 200 milj. kr. SIDA föreslår en ökning av medel för katastrofbistånd med 50 milj. kr. till 150 milj. kr.
SIDA utgår från att med varubistånd avses svenskt bistånd som är formellt förhandsbestämt till upphandling av i Sverige tillverkade varor. Med utgångspunkt i riksdagens uttalande i anslutning till utrikesutskottets betänkande år 1973 (UU 1973: 3), anför SIDA bl. a. att svenska varor vilkas priser vida överstiger världsmarknadens inte skall utnyttjas i biståndet för framtiden. Om sådana leveranser likväl skulle bli aktuella förutsätter SIDA att prisskillnaden inte kommer att belasta biståndsanslagen.
SIDA förordar att biståndsvillkoren skall fortsätta att uppmjukas genom att nya krediter som regel görs räntefria och att andelen gåvobistånd ytterligare ökas. Beträffande redan ingångna kreditavtal förordar SIDA, med hänvisning till riksdagens uttalande rörande villkoren för finansiellt bistånd (rskr 1973: 139), att amorteringar och räntebetalningar helt eller delvis skall avskrivas. SIDA förutsätter att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens medgivande att avskriva de amorteringar och räntebetalningar på sammanlagt 12 milj. kr. som förfaller under budget-
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 42
året 1974/75. Om inte de föreslagna avskrivningarna sker bör, enligt SIDA, biståndsanslaget för budgetåret 1974/75 höjas med motsvarande belopp, eftersom det av riksdagen fastställda 1 96-målet är ett nettomål.
SIDA:s äskande av medel för bilateralt utvecklingssamarbete uppgår till 1 550 milj. kr., vilket representerar en ökning med 590 milj. kr. eller drygt 61 90 jämfört med innevarande budgetår. För den händelse bruttonationalprodukten skulle bli högre än vad SIDA räknat med förutsätter styrelsen att Kungl. Maj:t ger myndigheten i uppdrag att inkomma med förslag rörande utnyttjandet av de ytterligare resurser som kan ställas till förfogande.
Föredraganden
Anslaget till bilateralt utvecklingssamarbete, som enligt mitt förslag ökar från 960 milj. kr. innevarande budgetår till 1298 milj. kr. för budgetåret 1974/75, ger utrymme för en betydande utbyggnad av verksamheten. Som tidigare anförts har reserven för katostrofbistånd ökat med 50 milj. kr. Därtill har medel beräknats för en ökad bidragsgivning till afrikanska befrielserörelsers och enskilda organisationers verksamhet samt till andra ändamål, inkl. regionala projekt och forskning, som i det följande upptas under rubriken Icke-länderinriktat bistånd. Återstoden av medlen på anslaget har fördelats på enskilda mottagarländer. |
SIDA:s förslag rörande bistånd till programländerna utgår från de belopp som framförts till mottagarländernas regeringar. Dessa belopp ligger inom den plancringsram för det direkta biståndet som riksdagen fastställde våren 1973. Det nu föreslagna ansiaget ger utrymme för en viss ökning därutöver av ramarna för flertalet programiänder. Bl. a. har ramarna för samtliga minst utvecklade länder som mottar direkt svenskt bistånd vidgats. Härigenom tillgodoses SIDA:s förslag om särskilda åtgärder för dessa länder.
De bilaterala samarbetsprogrammen
Huvuddelen av Sveriges direkta bistånd till enskilda mottagarländer lämnas inom ramen för långsiktiga samarbetsprogram. Dessa utformas enligt de principer, som redovisades i prop. 1972: 1 bil. 5 och prop. 1973: 1 bil. 5. Tidsmässigt omfattar programmen samma treårsperiod som riksdagens plancringsramar för det internationella utvecklingssamarbetet. Programarbetet utgår från de belopp som Sverige beräknas kunna ställa till förfogande i form av bistånd till resp. länder under treårsperioden. De finansiella ramarna för samarbetet omfattar samtliga insatser för landet i fråga, således även s. k. multibi-projekt som betalas av Sverige men genomförs av mellanstatlig organisation. Varubistånd har hittills legat, och avses framdeles ligga, inom länderramarna. Bidrag
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 43
till enskilda svenska organisationers verksamhet i programländerna ingår däremot inte.
Programmeringen syftar till att låta mottagarlandets regering ange hur de resurser som Sverige ställer till förfogande bör nyttiggöras för att stödja landets egna utvecklingsansträngningar. I enlighet med de av riksdagen fastlagda grunderna för utvecklingssamarbetet ankommer valet av sektorer och projekt på mottagarlandets regering. Därmed bestäms samarbetsprogrammets inriktning av denna regerings samlade önskemäl och avvägningar. Långsiktigheten i samarbetet gör det lättare för mottagaren att mer effektivt planera in de svenska resurserna i de totala utvecklingsansträngningarna. De årliga förhandlingarna förläggs i största möjliga utsträckning så i tiden att de passar in i mottagarlandets eget budgetarbete. Förenklade avtal och utbetalningsregler gör det möjligt för mottagarlandet att snabbare än tidigare utnyttja de resurser som ställs till förfogande.
På svensk sida möjliggör länderprogrammeringen en mer rationell beslutsordning och ger ett effektivt instrument för biståndsgivningen till ett enskilt land. Till SIDA har delegerats att komma överens med mottagarlandets myndigheter om utformningen av det stöd till enskilda verksamheter som upptas i samarbetsprogrammen. Tidigare krävdes Kungl. Maj:ts beslut i ärenden av detta slag.
Utrikesutskottet uttalade år 1973 (UU 1973: 3 s. 13) att det är önskvärt att utskottet ges kvalificerad insyn i länderplaneringen på ett tidigt stadium utan att samtidigt formella ställningstaganden från riksdagens sida aktualiseras. Med anledning härav kommer föredragningar att äga rum inför utrikesutskottet om biståndsplaneringen för de enskilda mottagarländerna. På detta sätt kan riksdagen hållas informerad om regceringens långsiktiga länderplanering.
Inför budgetåret 1973/74 färdigförhandlades samarbetsprogram enligt länderprogrammeringens principer med Botswana, DRV, Indicn, Kenya, Tanzania och Tunisien. Samarbetet med Bangladesh med sitt starka inslag av återuppbyggnadsbistånd har från början fått en likartad uppläggning. Jag förutser att beredningen av långsiktiga samarbetsprogram med de återstående större mottagarländerna Cuba, Etiopien och Zambia slutförs under innevarande budgetår.
Varubistånd
Varubiståndet, dvs. det bistånd som formellt är förhandsbestämt till upphandling i Sverige, har ökat kraftigt under de senaste åren. Från en nivå på ca 25 milj. kr. i början av 1970-talet ökade varubiståndet till inemot 100 milj. kr. budgetåret 1972/73. Mot bakgrund av de avtal och överenskommelser som ingåtts med mottagarländerna, har SIDA beräknat att volymen för budgetåret 1973/74 kommer att bli ca 180 milj. kr., motsvarande inte fullt 20 6 av det totala bilaterala biståndet. Därtill
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 44
kan läggas de svenska bidrag in natura som lämnas till Internationella livsmedelsprogrammet (WFP) samt enligt den internationella livsmedelskonventionen (FAC) till ett sammanlagt värde av ca 50 milj. kr. under budgetåret 1973/74. Det har visat sig att det vid rådande internationella högkonjunktur med högt kapacitetsutnyttjande inom industrin föreligger svårigheter att erhålla leveranser vid de tidpunkter som mottagarländerna önskar. |
De huvudsakliga mottagarna av svenskt varubistånd under innevarande budgetår är Bangladesh, Cuba, DRV, Indien och Sri Lanka, vilka samtliga får en stor del av sitt bistånd från Sverige i form av importstöd. Till denna grupp hör även Zambia, som utnyttjat den ökning av biståndet som motiverades av gränsstängningen mot Sydrhodesia för import av svenska varor.
Även annat bistånd än varubiståndet leder till upphandling i Sverige. De multilaterala organisationerna gör sålunda betydande inköp i Sverige och upphandlingen under de obundna bilaterala krediterna genererar en omfattande svensk export. Detsamma gäller det obundna svenska gåvobiståndet. Stödet till befrielserörelserna i Afrika utgörs till betydande del av svenska varor, likaså en del av katastrofhjälpen.
Inom ramen för det ordinarie utvecklingssamarbetet förutser jag för
framtiden fortsatta varubiståndsinsatser i länder som får en betydande del av sitt bistånd från Sverige i form av importstöd, alltså huvudsakligen samma länderkrets som hittills. Jag räknar även med möjligheten att utnyttja svenska varor, bl. a. vete, för en del av de katastrofinsatser som kommer att företas.
Tidigare planerades svenskt varubistånd med utgångspunkt i varor som Sverige erbjöd sig tillhandahålla, främst konstgödsel och papper. Numera ges mottagarlandets regering möjlighet, i enlighet med riksdagens uttalande (UU 1973: 3 rskr 1973: 139), att inom en överenskommen finansiell ram fritt välja svenska varor. Därigenom inriktas varubiståndet naturligen på sådana områden där det svenska näringslivet besitter särskild konkurrensförmåga. |
Jag förordar att planeringen av varubiståndet för budgetåret 1974/75 tar sikte på en volym av ca 250 milj. kr. Ett varubistånd av denna omfattning kan tillgodoses inom de ökade belopp som ställs till programländernas förfogande. Jag har tidigare anmält att jag kan återkomma till frågan om de samlade anslagen för budgetåret 1974/75. I det sammanhanget får frågan om varubiståndets del av det samlade anslaget ytterligare övervägas.
Biståndsvillkor
Den snabbt ökande skuldbördan för flertalet u-länder utgör ett allvarligt hinder för dessa länders utveckling och strävan cfter ekonomiskt oberoende, Mot bakgrund av denna situation ser Sverige det som en
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 45
angelägen uppgift att, främst inom OECD och UNCTAD, verka för en allmän förbättring av biståndsvillkoren.
De villkor som Sverige tillämpar i sitt direkta bistånd kan vid en internationell jämförelse betecknas som synnerligen förmånliga. Det bilaterala gåvobiståndet utgjorde budgetåret 1972/73 fyra femtedelar av det bilaterala biståndet. Tillsammans med bidragen till multilaterala organ uppgick gåvobiståndet till närmare 90 46 av anslagen för internationellt utvecklingssamarbete. Under samma år lämnades fem bilaterala utvecklingskrediter till ett belopp om nära 270 milj. kr. varav fyra, på sammanlagt ca 255 milj. kr., på IDA-villkor (50 års löptid, 10 amorteringsfria år samt 3/4 96 i administrationsavgift) och en kredit på 25 år med 10 års amorteringsfrihet och 2 90 ränta.
Kreditvillkoren har successivt mjukats upp. Ursprungligen lämnades utvecklingskrediterna normalt med 20 års löptid, varav de fem första åren amorteringsfria, samt med 2 96 ränta. År 1967 medgav riksdagen en förlängning med fem år av såväl löptiden som den amorteringsfria perioden för dessa krediter. Vidare bemyndigades Kungl. Maj:t tillämpa IDA-villkor i samband med samfinansiering med Världsbanken/IDA.
Sedan riksdagen år 1968 lämnat medgivande till användning av IDAvillkor även för vanliga bilaterala utvecklingskrediter har dessa kommit att tillämpas i flertalet fall och får numera betraktas som normalvillkor för svenska utvecklingskrediter.
Även om det svenska biståndet inte nämnvärt bidrar till u-ländernas skuldbörda finns det anledning att ytterligare förbättra biståndsvillkoren. Riksdagen begärde år 1973 förslag från Kungl. Maj:t rörande sådana förbättringar. SIDA har uttalat sig för att andelen gåvobistånd ytterligare ökas samt att krediter uppmjukas genom att som regel göras
räntefria. i
En ökning av andelen gåvobistånd bör främst avse länder som hör till kretsen av de minst utvecklade u-länderna. I de fall det inte redan sker, bör dessa fr. o. m. budgetåret 1974/75 få hela sitt nya bistånd från Sverige som gåva. I fråga om kreditvillkoren förordar jag att Kungl. Maj:t bemyndigas att efter prövning från fall till fall lämna utvecklingskredit utan ränta eller administrationsavegift.
Riksdagen bemyndigade år 1972 Kungl. Maj:t att, i samband med internationella skuldkonsolideringsaktioner, medge ränteeftergift, nedskrivning av skuldbelopp, förlängning av amorteringsfri period, samt för 25-åriga krediter, förlängning av löptid. Med stöd i detta bemyndigande deltar Sverige f.n. i internationella skuldkonsolideringar för Indien och Pakistan.
Eftersom amorteringar hittills inte varit aktuella för krediterna till Indien eller Pakistan har de svenska bidragen till skuldlättnad begränsats till att gälla avskrivning av räntefordringar. Därutöver har avskrivits
den del av en kredit till Pakistan som hänförde sig till ett avslutat pro-
jekt i Bangladesh.
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 46
Bilateralt bistånd budgetåren 1973/74—1974/75 Fördelning på mottagarländer
| Tand | Beräknat medelsbehov! 1973/74 milj. kr. 24 | Indikativ plancringsram? 1974/75 milj. kr. 94 | ||
| Bangladesh | 75 | 7,8 | 80 | 6,2 |
| Botswana | 20 | 2,1 | 30 | 2,3 |
| Cuba | 35 | 3,6 | 45 | 3,5 |
Demokratiska Republiken
| Vietnam | 120 | 12,5 | 170 | 13,1 |
| Etiopien | 30 | 3,1 | 40 | 3,1 |
| Indien | 135 | 14,1 | 175 | 13,5 |
| Kenya | 60 | 6,3 | 60 | 4,6 |
| Tanzania | 120 | 12,5 | 145 | 11,2 |
| Tunisien | 35 | 3,6 | 40 | 3,1 |
| Zambia | 30 | 3,1 | 45 | 3,5 |
| Övriga länder | 532 | 5,5 | 8380 | 6,2 |
Flyktingar och befriclse-
| rörelser i Afrika | 33 | 3,5 | 50 | 3,8 |
| Biståndskontor | 12,5 | L3 | 12,5 | 0,9 |
| Övrigt! | 201,5 21,0 | 325,5 25,0 | ||
| Totalt | 960 100,0 : 1298 100,0 |
1 Enligt regleringsbrevet för budgetåret 1973/74.
2 Dessa belopp för de enskilda länderna kan, beroende på medelstillgång, extraordinära händelser etc., ändras i de ärliga överläggningarna om samarbetsavtal. Medel som kan utnyttjas för ökning av planeringsramarna finns upptagna under posten. Övrigt. Beloppet för budgetåret 1974/73 under posten Övriga länder är en preliminär beräkning.
3 Afghanistan (3 milj. kr.), Lesotho (6 milj. kr.), Swaziland (6 milj. kr.), Malaysia (1,5 milj. kr.), Pakistan (1 milj. kr.), Sri Lanka (13 milj. kr.), Republiken Korea (4,5 milj. kr.) samt Östafrikanska Gemenskapen (15 milj. kr.).
4 Denna post avser främst medel till katastrofreserven och extra medel utöver plancringsramarna för programländerna. Därutöver ingår en reserv för forskning samt bidrag till enskilda organisationer och internationella familjeplaneringsorganisationer samt till regionala projekt. Dessutom omfattar posten Kostnaderna för stipendiat- och kursverksamhet samt biträdande experter.
Under budgetåret 1974/75 skall de första amorteringarna beta- Jas på utvecklingskrediter. Hittills har de svenska åtgärderna för minskning av u-ländernas skuldbörda vidtagits inom ramen för internationella skuldkonsolideringsaktioner. Med hiinsyn till att effekterna av de svenska insatserna får större räckvidd när dessa kan göras gemensamt med andra länders, anser jag att samordnade aktioner även i fortsättningen bör eftersträvas. I vissa fall kan det dock föreligga skäl för enskilda svenska insatser. Kungl. Maj:t bör därför ges möjlighet att, efter särskild prövning i varje enskilt fall, bevilja skuldlättnad även om någon internationell skuldkonsolideringsoperation för landet inte företas.
AFRIKA Tunisien
Budgetåret 1972/73 utbetalades 26,4 milj. kr. i svenskt bistånd till Tunisien. För innevarande budgetår har avtal tecknats om 35 milj. kr.,
Prop..1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 47
varav 12 milj. kr. som krediter. Planeringsramen för budgetåret 1974/75 är 40 milj. kr.
Det svenska biståndet till Tunisien har under budgetåret avsett fortsatt stöd till Iandsbygdsutveckling, utbildning, industri och utbyggnad av landets infrastruktur. Inom sektorn jordbruk och landsbygdsutveckling stöds via FAO dels ett skogsplanteringsprojekt, dels ett program för olivodling och framställning av olivolja. Inom ramen för det samarbetsavtal som tecknades år 1973 har nya insatser inletts avseende boskapsuppfödning, markskydd och bevattningsrådgivning samt krediter tili småbrukare.
Det tunisiska utbildningsväsendet stöds genom bistånd via ILO till en yrkesskola för kvinnor, samt genom personalbistånd till en skola för tclekommunikation. I samarbetsavtalet år 1973 upptas stöd till byggande av två lärarhögskolor och till tekniska gymnasier. Aktiviteterna beräknas komma igång under budgetåret 1973/74.
Inom sektorn industri och infrastruktur lämnas stöd till utvecklingsbanken SNI. Det svenska stödet kommer att uppgå till totalt 60 milj. kr. budgetåren 1967/68—1975/76. En utbyggnad av landets vattenför- ' sörjning finansieras i samarbete med Världsbanken. Svenskt bilateralt stöd lämnas dessutom till dricksvattenprogram för landsbygden och till avloppsutbyggnad i städer. Det samlade svenska stödet till Tunisiens vattenförsörjning och utbyggnad av avloppsnätet uppgår därmed till ca 70 milj. kr. Bostadssektorn stöds genom bistånd till ett statligt bostadsföretags program för lägre inkomsttagare.
Etiopien
Budgetåret 1972/73 utbetalades 38,5 milj. kr. i svenskt bistånd till Etiopien. Härav avsåg 5.5 milj. kr. utbetalningar under tidigare ingångna kreditavtal, medan 33 milj. kr. ställdes till förfogande under budgetåret som gåvobistånd. För innevarande budgetår beräknas ett medelsbehov om 30 milj. kr. Katastrofbistånd för 5 milj. kr. har därtill lämnats med anledning av torkan och hungersnöden i landet. Planeringsramen för budgetåret 1974/75 har ökats till 40 milj. kr. med hänsyn till behovet av särskilda insatser i de av torkan drabbade områdena.
Liksom tidigare koncentreras det svenska biståndet under innevarande budgetår till insatser på hälsovårdens, utbildningens och landsbygdsutvecklingens områden. Det svenska personalbiståndet uppgår f. n. till ca 100 personer.
Samarbetet avseende hälsovård omfattar bl. a. stöd till ett institut för näringsfrågor (ENI) samt till hälsocentraler i några landsbygdsområden. ENI bedriver forskning och upplysningsverksamhet rörande kosthåll och näringsfrågor. Dessutom tillverkar och säljer institutet proteinrik barnmat. Denna produktion har ökats innevarande år för att möjliggöra leveranser till de torkdrabbade områdena. Sveriges samlade stöd till
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 48
ENI t. o. m. budgetåret 1973/74 uppgår till 24 milj. kr. Inriktningen av institutets framtida verksamhet utreds.
Det svenska stödet till skolbyggnadsprogrammet, ESBU, har förlängts med ctt år för att anpassas till innevarande etiopiska planperiod. Vid utgången av budgetåret 1973/74 beräknas ca 6 000 skolrum ha producerats till en kostnad för svensk del av ca 60 milj. kr. Programmets framtida utformning utreds f. n.
Stödet fortsätter till det regionala landsbygdsutvecklingsprojektet, CADU), i Chilalo-provinsen. Fortsatta bidrag lämnas även till den enhet inom jordbruksministeriet, EPID, som samordnar och stödjer ett antal integrerade projekt för landsbygdsutveckling i andra delar av landet. Under budgetåret 1973/74 belöper sig den svenska kostnaden för dessa projekt till ca 11 milj. kr. Sammanlagt har Sverige därmed bidragit med ca 64 milj. kr. för dessa verksamheter. Avtalet om stöd till CADU löper ut i juni 1975. En svensk-etiopisk grupp har tillsatts för att utvärdera projektet.
Kenya
De svenska åtagandena för budgetåret 1972/73 uppgick till 50 milj. kr. och utbetalningarna till 36,5 milj. kr. För innevarande budgetår har avtal tecknats om 60 milj. kr., varav 20 milj. kr. som kredit. Planeringsramen för budgetåret 1974/75 är 60 milj. kr.
Det svenska biståndet koncentreras liksom tidigare främst till landsbygdsutveckling, infrastruktur och utbildning. Inom programmet för : landsbygdsutveckling fortsätter stödet till vattenförsörjning, förbättring av kött- och mjölkproduktionen genom seminavel samt ett experimentellt s. k. integrerat landsbygdsutvecklingsprogram i Migori. Samarbetet fortsätter också i fråga om utbyggnaden av Kenyas vägprogram och kraftförsörjning. Vidare medverkar Sverige i en samnordisk insats på lantbrukskooperationens område.
Under år 1973 inleddes svenskt stöd för småindustrins utveckling i Kenya. Sverige bidrar med 13 milj. kr. till bl. a. ett industricentrum i västra Kenya och en fond för långivning till småindustriföretag i regionen.
En långsiktig insats för bekämpande av sjukdomar hos nötkreatur har avtalats under året. Det totala svenska bidraget beräknas till 43 milj. kr. under en femårsperiod. Under året har också inletts samarbete avseende ett program för elektrifiering av landsbygden. Biståndet till Kenyas hälsovård och familjeplanering kommer att utökas och få en mer långsiktig karaktär. Totalt beräknas Sverige under den närmaste femårsperioden bidra med 25 milj. kr. till det kenyanska befolkningsprogrammet. Detta syftar till att på 6 år sänka takten i landets befolkningsökning från 3,3 90 till 3,0 %o per år.
På utbildningsområdet utgår stöd bl. a. till en lärarhögskola i Nairobi och till sekreterarutbildning. Under året påbörjas bidragsgivning till en
Prop, 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 49
omfattande arbetsmarknadsstudie samt till utvecklingsorienterad forskning vid Nairobis universitet.
Personalbiståndet omfattar ett 80-tal utsända kontraktsanställda och fredskårsdeltagare.
Tanzania ” De svenska åtagandena för budgetåret 1972/73 uppgick till 90 milj. kr. och utbetalningarna till 97,2 milj. kr., varav ca 31 milj. kr. hänförde sig till åtaganden från tidigare budgetår. För innevarande budgetår har avtal tecknats om 120 milj. kr., varav ca 24 milj. kr. som kredit. Planeringsramen för budgetåret 1974/75 har ökats till 145 milj. kr.
Huvuddelen av det svenska biståndet avser stöd till landsbygdsutveckling. Sedan år 1965 har Sverige sålunda stött ett vattenförsörjningsprogram som över åren utvidgats kraftigt. Det svenska finansiella bidraget till programmet uppgår hittills till 111 milj. kr., vartill kommer personalbistånd i stor omfattning. Ett landsomfattande hälsovårdsprogram på landsbygden erhåller från innevarande år ökat svenskt bistånd. Medlen används bl. a. för uppförande och utrustning av ett 90-tal hälsocentraler. Program för utveckling av skogsnäringen, artificiell insemination av boskap samt vägbyggen är andra verksamheter på landsbygden som får svenskt stöd.
Den industriella sektorn erhåller en ökande del av det svenska biståndet, både i form av personal och genom finansiella resurser bl. a. till den samhällsägda tanzaniska investeringsbanken, som ansvarar för Jångoch medelfristiga krediter till landets industri. Vidare ges direkt finansiellt stöd till Tanzanias import.
Den kooperativa verksamheten i Tanzania stöds dels genom en samnordisk insats, dels genom olika Jandsbygdsutvecklingsprogram.
På utbildningsområdet erhåller landets vuxenutbildningsprogram ett betydande svenskt bistånd. För innevarande budgetår har bl. a. överenskommits om ett svenskt bidrag på 11,6 milj. kr., varav en större del används i en intensiv alfabetiseringskampanj, som syftar till att göra alla tanzanier läskunniga före utgången av år 1975. Vidare medverkar Sverige i en samnordisk insats för jordbruksutbildning. Det svenska biståndet till kraftverksbygget i Kidatu har utvidgats till att även omfatta yrkesutbildning.
Det svenska personalbiståndet uppgår f.n. till ca 120 kontraktsanställda och fredskårsdeltagare.
Östafrikanska Gemenskapen (EAC)
Det svenska biståndet till Östafrikanska Gemenskapen, vars medlemsländer är Kenya, Tanzania och Uganda, har främst avsett krediter på sammanlagt 52 milj. kr. samt personalbistånd till Östafrikanska telebolaget och Östafrikanska utvecklingsbanken. Utbetalningarna uppgick un- 4 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bilaga 5
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 50
der budgetåret 1972/73 till 18,5 milj. kr. Anslagsbelastningen under budgetåret 1973/74 beräknas komma att uppgå till drygt 12 milj. kr. Jag räknar med ett något ökat medelsbehov under budgetåret 1974/75.
Zambia
De svenska åtagandena uppgick budgetåret 1972/73 till 15 milj. kr. och utbetalningarna till 8,9 milj. kr. För budgetåret 1973/74 beräknades ursprungligen en finansiell ram om 20 milj. kr. Den höjdes till 30 milj. kr. med anledning av stängningen av gränsen mellan Sydrhodesia och Zambia 1 januari 1973. Plancringsramen för 1974/75 har ökats till 45 milj. kr.
Zambias- utsatta och strategiska läge i södra Afrika har motiverat en utbyggnad av det svenska stödet till Jandets ansträngningar att öka sitt ckonomiska oberoende. Det svenska biståndet inriktas främst på två områden, landsbygdsutveckling och utbildning, vilka ges ökad vikt inom Zambias utvecklingsplan. En betydande del av det svenska biståndet utgörs, som tidigare, av personalbistånd. Under innevarande budgetår arbetar sålunda ca 60 utsända personer inom den zambiska förvaltningen.
Svenskt stöd utgår till ett program för integrerad landsbygdsutveckling inom s.k. intensivutvecklingszoner. Avtal har vidare ingåtts om stöd till ett lantbruksinstitut i Mpika för utbildning av lantbruksassistenter. Kostnaden för denna insats uppgår för svensk del till drygt 17 milj. kr. Bistånd lämnas även för uppförande och drift av en lärarskola med en kapacitet på 320 utbildningsplatser vid full utbyggnad. Ytterligare svenska insatser stöder zambiska program för arbetskraftsplancring, hälsovård, telekommunikationer och elkraftförsörjning. Svensk personal är bl. a. behjälplig i utvecklingen av jordbrukskooperationen och insatser inom konsumentkooperationen kan även komma att aktualiseras. Den i samband med gränsstängningen beslutade ökningen av biståndet har använts för import från Sverige av fordon och teleutrustning till det zambiska transportväsendet.
Botswana
De svenska åtagandena för budgetåret 1972/73 uppgick till 16 milj. kr. och utbetalningarna till 15,6 milj. kr. För innevarande budgetår har avtal tecknats angående bistånd om 20 milj. kr. Planeringsramen för budgetåret 1974/75 har ökats till 30 milj. kr.
Det svenska biståndet lämnas i första hand som stöd till Botswanas utvecklingsprogram för landsbygden, där vattenförsörjning, vägbyggnad och boskapsskötsel utgör viktiga delar. Sveriges finansiella stöd till programmet för vattenförsörjning på landsbygden beräknas uppgå till sammanlagt 13 milj. kr. för perioden 1972/73—1976/77. Genom programmet beräknas ca 150 000 människor eller ca 25 7 av Botswanas befolk- "ning få förbättrad försörjning med hushållsvatten.
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 51
I samfinansiering med IDA lämnas cen kredit på 20,5 milj. kr. för förbättring av vägen mellan Lobatse och Gaborone, vilken är landets mest trafikerade vägsträcka. Likaså i samarbete med IDA stödjer Sverige ett projekt avseende boskapsskötsel. Kostnaden för svensk del uppgår till 7,2 milj. kr. Projektet syftar till en ökning av landets exportintäkter av nöt- och fårkött samt till en förflyttning av boskap från överbetade till
outnyttjade områden. |
Inom utbildningsområdet lämnar Sverige bidrag till yrkesutbildning och till allmän utbiidningsplanering. Dessutom finansieras botswancsers studier i andra afrikanska länder. Det svenska personalbiståndet uppgår f. n. till ca 35 kontraktsanställda och fredskårsdeltagare.
Övriga länder i Afrika |
Åtaganden om nytt svenskt bistånd till Lesotho för budgetåret 1972/73 uppgick till 1,2 milj. kr. och utbetalningarna till ca 1 milj. kr. För innevarande budgetår beräknas ett medelsbehov på 6 milj. kr. För budgetåret 1974/75 räknar jag med en viss ökning.
Biståndet till Lesotho under 1973/74 lämnas i nära samarbete med FN. Inom ett program som avses förlängas till budgetåret 1975/76 bekostar Sverige förvaltningspersonal som rekryteras av FN. Genom ILO stöds ett kooperativt hantverkscentrum och genom FAO cen markyvårdsinsats. Nya insatser kan bli aktuella inom televäsendet och småindustriområdet.
De svenska åtagandena om bistånd till Swaziland för budgetåret 1972/73 uppgick till 6 milj. kr. och utbetalningarna till ca 3 milj. kr. För innevarande budgetår beräknas ett medelsbehov om 6 milj. kr. avseende bl. a. bidrag till FN för förvaltningspersonal samt till UNESCO för utbyggnad av en sekundärskola. För budgetåret 1974/75 räknar jag med ett belopp av ungefär samma storleksordning.
Under budgetåret 1972/73 utbetalades 6,2 milj. Er. till Sudan enligt två tidigare tecknade utvecklingskrediter till landsbygdens vattenförsörjning. Därmed återstår 4,2 milj. kr. av krediterna att utnyttja. Till FN:s hjälpprogram för flyktingar och hemlösa i södra Sudan har Sverige bidragit med sammanlagt 7 milj. kr. Programmet avslutades i oktober 1973, då ansvaret för FN:s verksamhet i området överfördes till dess reguljära utvecklingsorgan. Behoven i södra Sudan är alltjämt stora och en fortsättning av det svenska humanitära biståndet kan komma att aktvaliseras.
Södra Afrika: flyktingar och befrielserörelser
Sveriges humanitära bistånd och utbildningsstöd till befrielserörclserna och befolkningen i södra Afrika uppgick budgetåret 1972/73 till 21 milj. kr. Därav avsåg 7 milj. kr. verksamhet för flyktingar och offer för rasåtskillnadspolitiken. Under innevarande budgetår upptas 33 milj.
Prop. 1974: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 52
kr. för ändamålet. Det svenska stödet till befrielserörelserna växer i takt med dessas möjligheter att organisera civil verksamhet i befriade områden och i fria grannstater. För budgetåret 1974/75 beräknas preliminärt 50 milj. kr. för programmet.
PAIGC i Guinea-Bissau har med svenskt stöd successivt byggt upp sin transport- och lagringskapacitet och kan nu ta emot avsevärda kvantiteter civila varor. Listor upprättas årligen av PAIGC och varorna, främst undervisningsmaterial och utrustning för hälsovårdssektorn, upphandlas sedan av SIDA. Biståndet inkluderar även vanliga handelsvaror för folkaffärer PAIGC inrättat i befriade områden. Befolkningen kan där byta till sig bl. a. tyger och redskap mot jordbruksprodukter. Innevarande budgetår levereras även ris till de områden i befriade delar av Guinca-Bissau som drabbats av torka. Totalt lämnas 15 milj. kr. till PAIGC under innevarande budgetår.
Med FRELIMO i Mocambique har på samma sätt nåtts överenskommelse om svenskt stöd till utbildning, hälsovård och produktion, dels i Tanzania, dels i befriade områden i Mogambique. Kontantbidrag lämnas till driften av ett barnläger i södra Tanzania och till Mogambiqueinstitutet i Dar es Salaam, som är huvudkvarter för rörelsens civila verksamhet. För transport och lagring av varor utgår särskilda kontantbidrag. FRELIMO får budgetåret 1973/74 sammanlagt 5 milj. kr.
För MPLA i Angola har beräknats 3,5 milj. kr., varav en del utgör bidrag till en av UNESCO administrerad utbildningsinsats i Kongo. Den namibiska rörelsen SWAPO har börjat bygga upp bl. a. en egen utbildningsverksamhet bland namibiska flyktingar i Zambia. Till denna har Sverige under budgetåret bidragit med 500 000 kr. ZANU och ZAPU från Sydrhodesia och ANC från Sydafrika får svenskt stöd för liknande verksamhet.
ASIEN Indien
De svenska åtagandena för budgetåret 1972/73 uppgick till 112 milj. kr. och utbetainingarna till 44,8 milj. kr. För innevarande budgetår har avtal tecknats om 135 milj. kr., varav 75 milj. kr. som kredit. Planeringsramen för budgetåret 1974/75 har ökats till 175 milj. kr. Härutöver deltar Sverige i en internationell skuldkonsolideringsaktion för Indien med ctt bidrag i form av avskrivning av räntor om totalt ca 5,3 milj. kr. för budgetåret 1972/73—-1973/74.
Det svenska biståndet till Indien för budgetåret 1973/74 fördelas mellan importstöd och projektinsatser. Importstödet uppgår sammanlagt till 110 milj. kr. och utgår dels i form av en kredit om 75 milj. kr. på IDAvillkor, dels i form av svenska varor. För det svenska varubiståndet har således beräknats en ram på 35 milj. kr., som används för import av bl. a. konstgödsel och stålprodukter.
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 53
Resterande 25 milj. kr. används främst för familjeplanering samt multibi-projekt på yrkesutbildningens, kooperationens och hälsovårdens områden. Bidraget till familjeplanering om totalt ca 15 milj. kr. innefattar bl. a. stöd till ett omfattande projekt i två indiska delstater som genomförs i samverkan med IDA. Projektets totalkostnad är beräknad till 220 milj. kr. under en sexårsperiod, varav huvuddelen avser utgifter i lokal valuta. Sveriges bidrag kommer att uppgå till sammanlagt 51 milj. kr. Genom projektet skall nya former för det indiska familjeplaneringsprogrammet prövas bl. a. genom en utbyggnad av hälsovården med tonvikt på mödra- och barnavården. Projektet avser i första hand att ge en förbättrad familjeplaneringsservice till en befolkning på ca 20 milj.
För budgetåren 1974/75 och 1975/76 har avtalats ett importstöd om sammanlagt 260 milj. kr. Härav kommer 155 milj. kr. att lämnas som kredit och resten som varubistånd.
I samarbete med indiska regeringen väntas Världsbanken år 1974 lägga fram förslag om fortsatt skuldkonsolidering för Indien. I dessa förhandlingar kommer Sverige att verka för en långsiktig, internationell överenskommelse som kännbart kan lätta på Indiens skuldbörda. Det svenska bidraget till skuldkonsolideringen kommer att utgöras av avskrivning av räntor och amorteringar på de utvecklingskrediter som beviljats Indien.
Bangladesh
De svenska biståndsåtagandena gentemot Bangladesh uppgick under budgetåret 1972/73 till 76,7 milj. kr. och utbetalningarna till 75,6 milj. kr. varav 5,5 milj. kr. till FN för katastrofinsatser i landet. För innevarande budgetår har avtal tecknats om sammanlagt 75 milj. kr., varav 8 milj. kr. som kredit på IDA-villkor Planeringsramen för budgetåret 1974/75 har ökats till 80 milj. kr.
Det löpande avtalet omfattar huvudsakligen importstöd, delvis i form av svenska varor som papper, pappersmassa, teleutrustning samt reservdelar till industrin. En viktig del av avtalet omfattar direkt stöd till livsmedelsförsörjningen i form av svensk rapsolja samt finansiering av spannmålstransporter. Det projektinriktade biståndet avser främst stöd till familjeplanering, men omfattar även exportfrämjande åtgärder, yr-
kesutbildning och kooperation. |
I Bangladesh sker nu en stegvis övergång från återuppbyggnadsarbetet till ett mer reguljärt utvecklingsarbete, och en utvecklingsplan för perioden 1973—1978 har lagts fram, Svenska biståndsinsatser med en mer långsiktig inriktning har också successivt ökat, och det finns anledning att räkna med att denna utveckling fortsätter även budgetåret 1974/75.
Eftersom valutaknappheten torde fortsätta att utgöra ett allvarligt hinder för landets utveckling kan huvuddelen av de svenska resurserna förutses komma att utnyttjas för importfinansiering även i framtiden.
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdenpartementet 54
Med hänsyn till situationen i Bangladesh kommer även nästa budgetårs avtal att ge utrymme för livsmedelsleveranser ägnade att förbättra livsmedelsläget.
Demokratiska Republiken Vietnam (DRV)
De svenska åtagandena för budgetåret 1972/73 uppgick till 190 milj. kr., varav 100 milj. kr. utgjordes av medel som enligt 1970 års riksdagsbeslut reserverats för återuppbyggnadsbistånd budgcetåren 1970/71 och 1971/72. Till följd av krigsförhållandena som medfört bl. a. stora transportproblem stannade utbetalningarna under budgetåret 1972/73 vid ca 38 milj. kr. För budgetåret 1973/74 har avtal tecknats om totalt 120 milj. kr. och därutöver har lämnats ett bidrag på 10 milj. kr. för återuppbyggnaden av Bach Mai-sjukhuset. Planeringen för budgetåret 1974/75 skall utgå från en finansiell ram på 170 milj. kr.
Den omfattande förstörelse som de amerikanska bombningarna åstadkom har medfört att landets importbehov är stort såväl av konsumtionssom kapitalvaror. En betydande del av det svenska biståndet står till förfogande för att möta dessa behov.
Samtidigt pågår planeringen av återuppbyggnadsinsatser. Under innevarande budgetår kommer den s. k. förprojekteringen att avslutas av två omfattande projekt, nämligen ett skogsindustriprojekt samt ett barnsjukhus. Genomförandet av dessa projekt förutses bli påbörjade under senare delen av budgetåret. Skogsindustriprojektet utgörs av en integrerad massa- och pappersfabrik med en beräknad produktionskapacitet om ca 50 000 årston skriv- och tryckpapper. Vidare planeras samhällsinvesteringar i bl. a. kraftverk, vägar, bostäder och sjukhus. Kalkylerna över investeringskostnaderna är fortfarande osiikra men sannolikt kommer de att överstiga 500 milj. kr. Sverige kan förutses komma att bestrida den övervägande delen härav.
Barnsjukhuset, som kommer att byggas i Hanoi, får ca 370 vårdplatser. Kostnaden beräknas till ungefär 40 milj. kr. Ytterligare ett sjukhus, ett allmänsjukhus beläget i gruvdistriktet norr om Haiphong, planeras och byggandet av detta beräknas starta under budgetåret 1974/75.
Stödet till DRV:s familjeplanceringsprogram fortsätter. Denna verksamhet inleddes budgetåret 1971/72 och bidraget för budgetåret 1973/74 beräknas till 5 milj. kr. :
Övriga Indokina
Under budgetåret 1972/73 lämnades 13,5 milj. kr. som humanitärt bistånd till Provisoriska Revolutionära Regeringen (PRR) i Sydvietnam. Ett bidrag om 1,5 milj. kr. lämnades via Frikyrkan Hjälper till De Förenade Buddistkyrkorna i Sydvietnam för hjälp till flyktingar. Vidare lämnades stöd med sammanlagt 5 milj. kr. till Internationella Röda korsets särskilda program för Indokina (10G) och till Världskyrkorådet
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet = 55
som likaledes genomför cen biståndsinsats avseende hela Indokina. För innevarande budgetår har som tidigare nämnts anvisats 20 milj. kr. för bistånd till PRR. Vidare har ett bidrag om 2 milj. kr. lämnats som stöd för UNICEF:s insatser i Indokina.
Möjligheterna till svenska biståndsinsatser i Sydvietnam, Laos och Cambodja prövas fortlöpande av regeringen i enlighet med vad riksdagen uttalat (UU 1973: 3, rskr 1973: 139) om beaktande av de akuta biståndsbehoven och de insatser som andra länder gör i ifrågavarande områden.
I Laos har träffats avtal om bildande av en koalitionsregering, med lika representation för de två parterna. Regeringen står beredd att inleda biståndsdiskussioner med denna regering när den har bildats i överensstämmelse med det ingångna avtalet och praktiska förutsättningar i övrigt bedöms föreligga för ett bistånd som når fram till de folkgrupper som hårdast drabbats av kriget. I Cambodja pågår kriget fortfarande. Av de diskussioner som förts med företrädare för den kambodjanska befrielserörelsen FUNK har framgått att det i detta läge inte är praktiskt | möjligt att lämna ctt direkt humanitärt bistånd till huvuddelen av befolkningen i landet. Regeringen står dock beredd att lämna ett sådant bistånd när förutsättningar härför skapats.
I prop. 1973: 1 bil.'5, framhöll dåvarande utrikesministern att frågan om rehabilitering och återuppbyggnad i de krigshärjade områdena i Vietnam och det övriga Indokina skulle aktualiseras efter ett krigsslut samt att det omfattande bistånd, som denna återuppbyggnad kräver, . skulle vara en internationell angelägenhet. Vi nödgas idag konstatera att det med undantag för UNICEF:s insatser inte varit möjligt att organisera något mellanstatligt biståndsprogram med rättvis fördelning av resurserna mellan de olika parterna. Det finns flera, delvis samverkande orsaker härtill: De fortsatta striderna i området, tveksamhet hos bl. a. några av de potentiella mottagarparterna om innebörden av en internationell samordning av biståndet samt tendensen hos vissa av de större internationella organisationerna att föregripa en bredare, samordnad aktion genom ensidiga biståndsinsatser till förmån för i första hand Saigonregimen. Det aktiva svenska arbetet för att främja rättvist fördelade, internationella insatser, som grundas på samtliga parters behov kommer att fortsättas.
Övriga länder i Asien
Under budgetåret 1972/73 utbetalades 5,8 milj. kr. som svenskt bistånd till Sri Lanka. Därutöver träffades överenskommelser om varubistånd för 5,9 milj. kr. som levereras under innevarande budgetår. För övriga insatser för detta budgetår har beräknats 13 milj. kr. För budgetåret 1974/75 räknar jag med en viss ökning.
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 56
Budgetåret 1973/74 beräknas avtal slutas om stöd till ett FAO-projekt avseende seminavel. Förutom denna insats och tidigare multibi-insatser, avseende bl. a. exportfrämjande åtgärder, ett kooperativt ledarinstitut och ett fiskeriinstitut, förutses ett utvidgat stöd till familjeplanering.
Mot bakgrund av sin svåra betalningsbalanssituation, som till stor del vållats av en ogynnsam prisutveckling på såväl export- som importsidan, ger Sri Lanka hög prioritet åt importstöd. Av det svenska biståndet under innevarande budgetår utgår därför nära hälften i form av svenska varor och andelen varubistånd väntas öka ytterligare nästa budgetår. Hittills är det främst konstgödsel och papper som kommit i fråga men varusortimentet väntas bli vidgat.
Under de scnaste fyra åren har Sri Lanka erhållit endast en kredit från Världsbanken/IDA. Som motiv för denna restriktiva långivning har bl. a. anförts landets ekonomiska politik. Sri Lankas regering har begärt ett återupptagande av kreditgivningen. En allmän importkredit av det slag som IDA lämnat Indien, Pakistan och Bangladesh skulle kunna ge landet lättnad i det ansträngda betalningsbalansläget. Sverige har stött Sri Lankas krav och avser fullfölja sina ansträngningar att i denna fråga påverka IDA.
Det svenska biståndet till Pakistan uppgick budgetåret 1972/73 till 5 milj. kr. varav 4 milj. kr. som stöd via FN till ett program för personer som blev hemlösa genom kriget med Indien. Innevarande budgetår fortsätter en insats avseende ett teleprojekt till en kostnad av ca 1,6 milj. kr. Därutöver har 5 milj. kr. i form av svenskt vete samt 1 milj. kr. genom Röda korset lämnats till offren för förra årets översvämningskatastrof.
För budgetåret 1974/75 räknar jag med ett belopp på 10 milj. kr., som bör ge utrymme åt bl. a. stöd till särskilda återuppbyggnadsinsatser efter översvämningskatastrofen.
I enlighet med en överenskommelse inom det s. k. Pakistan-konsortiet träffade Sverige år 1973 avtal med Pakistan om en förlängning av 1972 års skuldkonsolidering och har skrivit av samtliga räntefordringar på biståndskrediter under innevarande budgetår. Därtill har Sverige i samma avtal skrivit ned en kredit med 9,9 milj. kr. och därmed befriat Pakistan från samtliga skulder avseende tidigare biståndsinsatser i Bangladesh.
Avtal slöts under budgetåret 1972/73 med FAO om ett avslutande stöd till den andra fasen av ett kooperativt jordbruksprojekt i Afghanistan. Avtalsperioden omfattar fem år. De svenska åtagandena uppgår till totalt 16 milj. kr. för verksamheten. Därutöver fortsätter en insats i ITC:s regi på exportfrämjandets område. Anslagsbelastningen för dessa insatser beräknas till 4,8 milj. kr. under budgetåret 1974/75.
Sverige stödjer Sydkoreas familjeplaneringsprogram dels genom Ieveranser av preventivmedel, dels genom finansiering av ett familjeplaneringsinstitut. Sveriges bidrag till det sydkoreanska familjeplaneringsprogrammet t. o. m. budgetåret 1972/73 uppgår till 13,5 milj. kr. För inne-
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 57
varande budgetår beräknas ett bidrag om 4,4 milj. kr. Förutom huvuddelen av institutets byggnadskostnader har Sverige åtagit sig att svara för hälften av dess driftkostnader t. o. m. utgången av år 1975. Leveranserna av preventivmedel kommer att slutföras under innevarande budgetår. För familjeplaneringsbiståndet till Sydkorea beräknar SIDA för budgetåret 1974/75 totalt ca 0,3 milj. kr.
Familjeplaneringsprogrammet i Malaysia har erhållit svenskt stöd sedan år 1967. Under de senaste åren har Sverige stött programmet genom preventivmedelsleveranser. Dessa kommer att fortsätta t. o. m. utgången av år 1974. Efter denna tidpunkt kommer FN:s befolkningsfond att svara för detta stöd. SIDA beräknar anslagsbelastningen för budgetåret 1974/75 till ca 1,4 milj. kr.
LATINAMERIKA Cuba
De svenska åtagandena för budgetåret 1972/73 uppgick till 20 milj. kr. och utbetalningarna till 6,3 milj. kr. För innevarande budgetår har avtal tecknats om 35 milj. kr. Planeringssiffran för budgetåret 1974/75 har ökats till 45 milj. kr.
Cubas brist på konvertibel valuta utgör ett allvarligt hinder för landets utvecklingsansträngningar. Det svenska biståndet har därför huvudsakligen givits i form av importstöd, främst till sektorerna hälsovård och utbildning, som prioriteras högt av den kubanska regeringen.
I maj 1973 slöts avtal om ctt treårigt stöd för undervisningen på landsbygden. Insatsen avser import av bl. a. laboratoriemateriel samt utrustning för framställning av skolböcker och andra läromedel. Vidare träffades överenskommelse angående svenskt varubistånd om sammanlagt 30 milj. kr. under en treårsperiod. Under år 1973 beslöt Sverige också att via FAO stödja ett institut för utveckling av köttindustrin.
De närmaste åren kommer det svenska biståndet att huvudsakligen avse importstöd till undervisnings- och hälsovårdssektorerna. Svenska multibi-insatser via ITC, UNESCO och FAO kommer också att ta medel i anspråk.
Chile
Ett mer omfattande svenskt utvecklingssamarbete med Chile inleddes budgetåret 1972/73, då avtal tecknades om biståndsinsatser på sammanlagt 25 milj. kr. Planeringen för budgetåret 1973/74 utgick från ett belopp om 30 milj. kr. Sedan den chilenska regeringen gjort en framställning om brödsäd höjdes denna ram med 10 milj. kr. och ett nytt biståndsavtal, omfattande 40 milj. kr., tecknades med den chilenska regceringen den 31 augusti förra året. -
Det svenska biståndet utgjorde ett stöd för Chiles utvecklingspolitik i
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 58
enlighet med landets utvecklingsplan för perioden 1971-—1976. Denna var inriktad på att skapa vittgående förändringar av samhällsstrukturen. Genom aktiv jordreformpolitik, inkomstomfördelning samt ökad sysselsättning bereddes väg för sociala förbättringar för Chiles underprivilegierade folkgrupper.
Efter statskuppen i september har militärregeringen klargjort att man inte avser fullfölja den tidigare regimens utvecklingspolitik. Därmed har förutsättningarna försvunnit för ett svensk-chilenskt utvecklingssamarbete i enlighet med avtalen. Samarbetet har därför avbrutits.
Sverige har efter kuppen lämnat viss humanitär hjälp till speciellt utsatta folkgrupper i Chile. Bidrag har sålunda lämnats till Internationella Rödakorskommitténs och Världskyrkorådets verksamhet bland fångar och flyktingar i Chile. Vidare har ett antal forskare från Chile, vilka förhindrats bedriva sin verksamhet i Chile under den nya regimen, fått möjlighet att fortsätta sin verksamhet i bl. a. Sverige. Regeringen prövar fortlöpande möjligheter att även på annat sätt bistå de människor som drabbats av den senaste utvecklingen i Chile.
Icke-länderinriktat bistånd
Vid sidan av bidragen till mellanstatliga organisationers befolkningsprogram, vilka jag tidigare redovisat, utgår även bidrag till vissa enskilda internationella organisationers familjeplaneringsverksamhet. För budgetåret 1974/75 föreslår SIDA ett ökat bidrag till Internationella familjeplancringsförbundet (IPPF). Denna organisation förmedlar bistånd till familjeplaneringsverksamhet som bedrivs av enskilda organisationer i u-länder. Verksamheten finansieras helt med frivilliga bidrag som för år 1973 uppgick till 26 milj. dollar. I enlighet med SIDA:s förslag beräknar jag en höjning av det svenska bidraget från 15 till 20 milj. kr. Ett fortsatt stöd på 1,7 milj. kr. lämnas vidare till Världskyrkorådets befolkningsprogram. Denna verksamhet syftar till att i kyrkornas program för hälsovård och undervisning inlemma familjeplanering och sexualupplysning. |
Under budgetåret 1972/73 lämnades ca 13 milj. kr. i bidrag till svenska enskilda organisationers utvecklingsfrämjande verksamhet. Däri inräknas inte de bidrag på ca 14 milj. kr. som under budgetåret 1972/73 lämnats till enskilda organisationer för katastrofinsatser i Indokina och på den indiska subkontinenten, för stöd till offren för rasförtryck och kolonialism i södra Afrika, samt för informationsverksamhet i Sverige.
Under budgetåret 1973/74 beräknas. bidrag om drygt 16 milj. kr. utgå till de enskilda organisationernas utvecklingsfrämjande verksamhet. Denna verksamhet utgör ofta ett värdefullt stöd till det utvecklings. arbete som bedrivs av u-ländernas egna enskilda organisationer och bidrar därtill till ett förstärkt engagemang 1 Sverige för u-länderna. Bidrag utgår främst för verksamhet i länder med vilka Sverige redan har
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 59
ett omfattande statligt utvecklingssamarbete och avser i första hand insatser inom områdena hälsovård, utbildning, byutveckling, kooperation och facklig verksamhet. Stöd har emellertid lämnats även till verksamhet utanför de s.k. programländernas krets och detta bör kunna ske även för framtiden.
Vid prövning av bidrag till enskilda organisationers verksamhet synes det angeläget att försäkra sig om att projekten är väl förankrade i mottagarlandets allmänna utvecklingssträvanden. En princip som normalt bör gälla är att de statliga bidragen skall stödja verksamhet till vilken de enskilda organisationerna själva ger betydande bidrag. För budgetåret 1974/75 beräknar jag 25 milj. kr. för ändamålet, vilket innebär en upp-. räkning med mer än 50 <$o.
För kurs- och stipendiatverksamhet beräknar SIDA för budgetåret 1974/75 ett medelsbehov om totalt 21,5 milj. kr. Programmen arrangeras i samarbete med svenska myndigheter och institutioner samt internationella organisationer. Verksambeten förläggs i ökad utsträckning till uländerna. Individuell stipendiering förekommer som del av insats i projekt och kan därutöver bli aktuell i fråga om kvalificerad forskning och studiebesök på hög nivä.
För det icke-länderfördelade biståndet, vilket även innefattar kostnader för biträdande experter och förberedelse och kontroll av projekt samt kostnader för den biståndspolitiska utredningen, beräknar jag för budgetåret 1974/75 ett sammanlagt medelsbehov på ca 100 milj. kr.
Biståndskontoren :
Den i prop. 1973: I bil. 5 nämnda integrationen av biståndskontoren i beskickningarna har genomförts under innevarande budgetår. En ny instruktion för biståndsattachéer har trätt i kraft, och nya arbetsordningar har godkänts för de beskickningar som har biståndskontor.
SIDA föreslår i sin anslagsframställning att antalet tjänster. vid biståndskontoren ökar från 69 till 72 under budgetåret 1974/75. I avvaktan på resultatet dels av en utredning inom SIDA rörande arbetsfördelningen mellan SIDA och ambassaderna, dels av den genomförda integreringen som bör kunna leda till rationaliseringsvinster inom ambassaderna, bedömer jag det lämpligt att inte ytterligare öka antalet tjänster vid biståndskontoren. Sådana förstärkningar av vissa kontor under uppbyggnad, t. ex. i Dacca och Hanoi, som kan visa sig behövliga, skall kunna klaras inom det befintliga antalet tjänster. Vid behov bör tjänster kunna flyttas från länder där en övergång till mer programbistånd gör samarbetet administrativt enklare. Det samlade medelsbehovet för biståndskontoren under budgetåret 1974/75 beräknar jag till 12,5 milj. kr.
För det bilaterala utvecklingssamarbetcet beräknar jag ctt medelsbehov om 1 298 milj. kr. för budgetåret 1974/75. Därav beräknar jag en reserv på 120 milj. kr. för katastrofinsatser.
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 60
Den slutliga fördelningen av medlen inom ramen för anslaget torde få ske genom Kungl. Maj:ts beslut. Under hänvisning till det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
1. att godkänna de av mig föreslagna riktlinjerna för bilateralt
utvecklingssamarbetc,
ta . att bemyndiga Kungl. Maj:t lämna utvecklingskrediter utan
ränta eller administrationsavgift, ”
3. att bemyndiga Kungl. Maj:t att, även utan samband med inter-
nationella skuldkonsolideringsaktioner, beträffande utveck-
lingskrediter medge eftergift av skuldtjänst och nedskrivning
av skuldbelopp,
4. att till Bilateralt utvecklingssamarbete för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 1297 778 000 kr.
C 3. Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informationsverksamhet 1972/73 Utgift 12 418 234 Reservation 7 648 350 1973/74 Anslag 18 750 000 1974/75 Förslag = 17250 000
Från anslaget finansieras rekrytering av personal för det direkta svenska utvecklingssamarbetet och till internationella biståndsorgans verksamhet samt förberedelse och utbildning av utresande personal. Dessutom finansieras olika informationsverksamheter kring u-ländernas situation och utvecklingssamarbetct.
SIDA
För rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informationsverksamhet under budgetåret 1974/75 beräknar SIDA ett sammanlagt medelsbehov om 19 160 000 kr. Härav avser 12 160 000 kr. information och 7 000 000 kr. rekrytering och utbildning. Utgifterna för rekrytering och utbildning beräknas uppgå till 12 851 000 kr., men SIDA räknar med att 5 851 000 kr. kan tas av reservationsmedel.
Rekrytering av fältpersonal. Budgetåret 1972/73 rekryterades 415 personer för biståndsverksamhet utanför Sverige. SIDA räknar med att under innevarande budgetår rekrytera 440 personer och under budgetåret 1974/75 475 personer. SIDA framhåller att en ökad efterfrågan av specialister för korttidsuppdrag är att vänta, vilket ställer stora krav på rekrytering och utbildning utan att ge motsvarande utslag i antal helårsrekryterade. För att vidga rekryteringsunderlaget vill SIDA fortsätta att mventera intresse och lämplighet för u-landsarbete hos olika yrkeskategorier. Samarbetet med andra institutioner skall vidareutvecklas, liksom försöken att via forskningsuppdrag stimulera yngre akademikers
Prop. 1974: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 61
intresse för u-landsfrågor. Förslag till åtgärder för att underlätta rekryteringen av efterfrågad arbetskraft som lagts fram av en arbetsgrupp med representanter för arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Exportrådet, Industriförbundet, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och SIDA skall också prövas. I avsikt att höja personalbiståndets effektivitet vill SIDA slutligen dels söka bättre tillvarata den hemvändande personalens avrapportering, dels utveckla metoder för bedömning av personlighetsmässiga förutsättningar för u-landsarbete.
Utbildning av fältpersonal. SIDA räknar med att under 1974/75 anordna allmänna förberedelsekurser för u-landstjänstgöring för sammanlagt ca 460 personer, varav 250 SIDA- och FN-anställda, 120 fredskårister och ett 100-tal anhöriga.
SIDA söker i ökad utsträckning integrera undervisningen så att kontraktsanställda och fredskårsmedlemmar deltar i samma kurser. Vidare sker språkträningen samtidigt som den allmänna utbildningen. Språkutbildningen omfattar såväl lokalspråk som arbetsspråk. Kurstiden för kontraktsanställda kommer fr. o.m. år 1974 att försöksvis förlängas från 3 till 4 veckor. SIDA anser att ökningen av antalet korttidsuppdrag i fältarbetet kommer att ställa ökade krav på både allmän förberedelse och språkträning.
SIDA önskar utvidga sin verksamhet till stöd för u-landsinriktning av grundutbildningen. Till följd av betänkandet Att internationalisera universiteten (UKÄ: Internationaliseringsutredningens betänkande nr 3) erfar verket en ökad efterfrågan från universiteten på bidrag till internationellt inriktade utbildningsaktiviteter. F.n. utgår bidrag till bl. a. skogs-, veterinär- och lantbrukshögskolorna.
Information. SIDA:s informationsverksamhet bedrivs i huvudsak i enlighet med den fyraårsplan för informationsverksamhet som presenterades år 1971. Enligt denna skall tonvikten i informationsverksamheten ligga på samarbete med folkrörelser, skolan och massmedia. .
Medan bidragsgivningen till löntagarorganisationer, studieförbund och andra folkrörelser utvecklats långsammare än vad som förutsågs i fyraårsplanen har informationsverksamheten genom SIDA utvidgats snabbare än vad som ansågs möjligt. Det belopp som SIDA beräknar i sin anslagsframstiällning avseende budgetåret 1974/75 för informationsverksamheten motsvarar därför i stort sett beloppet i fyraårsplanen.
Efter kontakter med berörda folkrörelser om planerna för de olika organisationernas informationsverksamhet föreslår SIDA att 6,8 milj. kr. lämnas i direkta bidrag till dessa organisationer under budgetåret 1974/75.
SIDA har erfarit att intresset för u-landsinformation är stigande och tar detta som utgångspunkt för förslag om ökningar av medelstilldelningen för den egna informationsverksamheten med drygt en tredjedel. En ökning med mer än 30 0 beräknas för basinformation. Ökningen
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 62
avser främst material för speciella grupper, bl.a. skolor och folkrörelser. Särskilt kraftiga uppräkningar föreslås också för samarbetet med massmedia och skolan liksom för att genomföra den förstärkta plancering, klarare målformulering och resultatvärdering av informationsverksamheten, som bl. a. riksrevisionsverket efterlyst. |
SIDA:s deltagande tillsammans med folkbildningsorganisationer, Sveriges Radio, Rikskonserter, Riksteatern och Riksutställningar i en informationskampanj om Tanzania beräknas kosta 500 000 kr. budgetåret 1974/75.
Föredraganden
Den genomförda övergången till länderprogrammering av det bilaterala biståndet har givit en klarare bild av mottagarländernas efterfrågan på svensk personal och annat tekniskt bistånd. Härigenom har också SIDA fått ett fastare underlag för att bestämma inriktningen av rekryteringen och utbildningen av fältpersonal.
Jag delar SIDA:s uppfattning att det är viktigt att genom mcetodutveckling och vidgat samarbete med expertis utanför verket söka tillgodose de kvantitativa och kvalitativa krav som kan ställas på personalbiståndet. Med hänsyn till att betydande reservationer uppstått på denna anslagspost under tidigare budgetår utgår jag ifrån att denna strävan är förenlig med cn tillförsel av nya medel för SIDA:s rekrytering och utbildning av fältpersonal om 6,5 milj. kr.
I förra årets statsverksproposition framhölls att informationsverksamhetcns utbyggnad i första hand borde ske genom att löntagarorganisationer, studieförbund och andra folkrörelser gavs ökade bidrag för att självständigt informera om u-landsförhållanden, utvecklingsproblem och bistånd. Jag anser att denna grundprincip för informationsverksamheten fortfarande är riktig och beräknar därför en kraftig ökning av bidragen till enskilda organisationers egen informationsverksamhet. En ökning av dessa bidrag med 2 milj. kr. till 6 milj. kr. under budgetåret 1974/75 bör ge berörda organisationer väsentligt ökade möjligheter att nå egna medlemmar och andra målgrupper med självständig information om u-landsfrågor.
SIDA:s egen produktion av informationsmaterial har nu nått en betydande omfattning. Redan under innevarande budgetår disponerar SIDA för sin informationsverksamhet ungefär lika mycket som hela Världsbanksgruppen och Jångt mer än UNDP. Även inom i stort oförändrade anslag ges kontinuerligt utrymme för en betydande nyproduktion av material. Eftersom avsikten är att bidragsmottagande folkrörelseorganisationer i stor utsträckning skall producera och sprida egen information minskas kraven på SIDA när de direkta bidragen till folkrörelserna
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet . 63
ökar. Mot denna bakgrund anser jag att ökningen av medelsanvisningen för SIDA:s informationsverksamhet kan begränsas. Utrymme bör emellertid beredas för det tidigare nämnda informationsprojektet om Tanzania i samarbete med en rad andra institutioner. Jag föreslår att medlen för SIDA:s egen informationsverksamhet ökas med 750 000 kr till 4,75 milj. kr.
Under hösten 1973 inrättades en särskild beredning för informationsfrågor. I informationsberedningen ingår representanter för Arbetarnas bildningsförbund (ABF), Landsorganisationen (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Folkbildningsförbundet, Svenska missionsrådet, Sveriges Ungdomsorganisationers landsråd (SUL), SIDA och utrikesdepartementet. En av huvudfrågorna för beredningen blir att diskutera den framtida arbetsfördelningen mellan folkrörelserna och SIDA. Härutöver kommer beredningen att medverka vid fördelningen av bidrag till folkrörelseorganisationernas informationsverksamheter. Kostnaderna för beredningen förutsätts täckas av de medel som anvisas för SIDA:s informationsverksamhet.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informa-
tionsverksamhet för budgetåret 1974/75 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 17 250 000 kr.
C 4, Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) 1972/73 Utgift 24 327 695 1973/74 Anslag 28 094 000 1974/75 Förslag 28 772 000
SIDA är central förvaltningsmyndighet för det direkta utvecklingssamarbete som Sverige bedriver med utvecklingsländer. I den omfattning Kungl. Maj:t föreskriver samarbetar styrelsen dessutom med mellanstatliga organisationer. SIDA leds av en styrelse. Chef för den löpande verksamheten är en generaldirektör. I enlighet med den nya instruktion för verket, som trädde i kraft den 1 september 1973, bedrivs verksamheten inom tio byråer: länderbyrån, industribyrån, lantbruksbyrån, undervisningsbyrån, befolkningsbyrån med scktionen för hälso- och näringsfrågor, utredningsbyrån, ckonomibyrån, rekryteringsoch utbildningsbyrån, personaladministrativa byrån samt informationsbyrån.
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 64
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
SIDA Dep. chefen Personal
| Handläggande personal | 160 | +15 | + 4 |
| Övrig personal | 141 301: | +12 +27 | + 2 + 6 |
Anslag
| Lönekostnader | 19258 000 + 2 765 500 + 1393 000 |
| Sjukvård | 50 000 + 5 000 + 5 000 |
| Resekostnader | 1 300 000 + 200 090 + 150 000 |
| Lokalkostnader | 4065 000 + 201 000 + 189.000 |
| Expenser | 1411 000 + 170 000 -I- 101 000 |
| Personalutbildning | 300 000 + 150 000 -- 50 000 |
Inredning av nya lokaler i kvarteret Provisorn 1210 000 — 1210 000 — 1210 000 Summa 23 094 000 + 2 281 500 + 678 000
1 SIDA har härutöver givits rätt att inrätta 6 tjänster. Dessutom tillkommer viss personal som avlönas med medel som anvisats för expertis, liksom av arbetsmarknadsstyrelsen anvisade vapenfria tjänstepliktiga.
SIDA
SIDA:s produktivitet har ökat väsentligt sedan styrelsen inrättades år 1965. Mcdan biståndsanslagen fyrdubblats har antalet anställda vid myndigheten ökat från 150 vid slutet av år :1965 till totalt 370, inkl. personal vid biståndskontoren, vid utgången av budgetåret 1972/73.
Flera förhållanden har samverkat till produktivitetsökningarna. Planerings- och beredningsmetodiken har förenklats, insatserna har gjorts större och kapitalintensivare samt i ökad utsträckning fått karaktär av
av de tidigare skilda enheterna för gåvo- resp. kreditbistånd och inrättandet av biståndskontor, liksom den intensificrade utbildningsverksamheten, har också bidragit.
Tillkomsten av nya programländer, den ökande andelen varu- och katastrofbistånd samt ökningen av samarbetet med internationella organisationer har å andra sidan ställt ökade krav på biståndsadministrationen. SIDA anför att mottagarländernas strävanden att successivt göra sig mindre beroende av utländsk personal åtföljs av en ökad efterfrågan på experter för korttidsuppdrag och på fackkunskaper hos verkets personal. SIDA ser fortfarande en stor del av arbetet inom biståndsförvaltningen, inte minst inom biståndskontoren, som direkta bidrag till mottagarländernas utvecklingsansträngningar. Man har för avsikt att för uppgifter som kräver specicll expertis fortsätta att anlita utomstående institutioner och enskilda experter. Detta tillför verksamheten fackkunskaper samtidigt som antalet personer som är aktivt engagerade i utvecklingssamarbetet ökar. SIDA anser dock inte att åtgärder av detta slag entydigt mins-
rrop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 65
kar kraven på biståndsförvaltningens egen kapacitet. Upphandling av tjänster utifrån och kontaktverksamhet är personalkrävande för SIDA.
Mot denna bakgrund begär SIDA 27 nya tjänster för budgetåret 1974/75. Dessa fördelar sig på flertalet enheter och byråer inom verket.
För att generaldirektören skall få möjlighet att ägna sig åt särskilt prioriterade verkschefsuppgifter och med hänsyn till att arbetet i SIDA medför stor bortovaro från Stockholm föreslås att en ny tjänst som överdirektör (C 4) på SIDA inrättas. Vidare föreslås en tjänst som chefsjurist (C- 1). I övrigt ligger tyngdpunkten i SIDA:s personaläskande vid tjänster som har samband med ökat varu- och katastrofbistånd, behovet att förstärka kapaciteten att lämna industribistånd och andra förskjutningar i sektorinriktningen samt med ett ökat informationsutbud.
Det totala medelsbehovet för SIDA:s omkostnader beräknas sjunka budgetåret 1974/75 beroende på att engångsutgifter på 1 210 000 kr. för verkets flyttning till nya lokaler faller bort. Med hänsyn bl. a. till medelsknappheten budgetåret 1972/73 föreslås en ökning av medelstilldelningen för reseersättningar till 2 000 000 kr. budgetåret 1974/75. Omkostnaderna i övrigt beräknas öka på grund av dels löne- och prishöjningar, dels bl. a. förhyrning av större lokaler inkl. motionslokaler för personalen. För att öka verkets kapacitet och organisationsanpassningsförmåga föreslås en höjning med 50 § till 450 000 kr. av anslagsposten för utbildning av hemmapersonalen.
Föredraganden
bilaterala biståndets administration. Införandet av fasta rutiner för länderprogrammeringen ligger nära i tiden. Under innevarande budgetår har det blivit möjligt att dra nytta av de möjligheter till rationalisering av biståndsadministrationen som det nya systemet erbjuder. Det bättre underlaget för biståndsplaneringen, som läinderprogrammeringen ger, kan utnyttjas för att införa förenklade och mindre personalkrävande planeringsrutiner och metoder för resursöverföring och kontroll. Arbetet med detta pågår inom SIDA och jag vill understryka betydelsen av att mottagarlandets egna organ i växande utsträckning får ta på sig ansvar för genomförande, kontroll och uppföljning av biståndsfinansierad verksamhet. Härigenom möjliggörs personalbesparingar inom verket samtidigt som ett mål för att införa länderprogrammering genom samarbetsprogram uppnås.
Samtidigt som möjligheter finns till betydande rationaliseringsvinster medför förändringarna av det bilaterala utvecklingssamarbetets inriktning på länder och biståndsformer, resursinnehåll och administration, åtminstone under en övergångsperiod, ökade krav på delar av SIDA:s administration.
Jag har beräknat medel för sex nya tjänster. Denna ökning av SIDA:s 5 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga 5
6¶Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet ”
personal medger en förstärkning av inköpsverksamheten, industribyrån, sektionen för hälso- och näringsfrågor samt tillgodoser behov av ytterligare biträdespersonal, | |
Under sommaren:1973 genomfördes SIDA:s flyttning till nya lokaler i kvarteret Provisorn. Därmed bortfaller de engångsutgifter som de senaste åren belastat SIDA:s myndighetsanslag. För utgifter i övrigt beriknar jag en ökning av medelsanvisningen med 495 000 kr. Inom denna ram ryms, förutom ökade omkostnader till följd av löne- och prishöjningar, bl. a. förhyrning av motionslokaler för SIDA:s personal. Viss höjning av posterna för reseersättningar och utbildning av hemmapersonalen finner jag också motiverad. |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) för budgetåret
1974;/75 anvisa ett förslagsanslag av 28 772 000 kr.
Prop. 1974: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet " " = 67
D. INFORMATION OM SVERIGE I UTLANDET
D 1. Svenska institutet 1972/73 Utgift 8 050 175 Reservation 1363 828 1973/74 Anslag 10 656 000 | | 1974/75 Förslag — 11233 000
Svenska institutet är en stiftelse, för vilken staten år 1970. övertagit =
det ekonomiska ansvaret. Enligt de av Kungl. Maj:t fastställda stad"
garna skall stiftelsen främja kultur- och erfarenhetsutbytet med utlandet samt genom upplysningsarbete i utlandet sprida kännedom om svenskt samhällsliv. Stiftelsen får inom sitt verksamhetsområde mot ersättning utföra uppdrag och tillhandahålla produkter och tjänster.
Stiftelsen leds av en styrelse. Ledamöter av denna är stiftelsens direktör och tio andra ledamöter, som utses av Kungl. Maj:t. Bland ledamöterna ingår företrädare för utrikes- och utbildningsdepartementen samt för kulturlivet. För kontakt med samhällsinstitutioner och andra organ, som har beröring med stiftelsens verksamhet, finns rådgivande referens- grupper som tillsätts av styrelsen. Stiftelsen har ett utlandskontor i Paris.
Svenska institutet begär för budgetåret 1974/75 ett. anslag på:
13 112 000 kr., vilket skulle innebära en ökning av innevarande års an- = --
slag med 2 456 000 kr. Löne- och prisomräkning beräknas till 310 000 : kr. Återstående del av den begärda ökningen avser främst institutets fem huvudprogram. Bl. a. äskas 130 000 kr. för tio stipendier till mottagare i Europarådets medlemsländer och 60 000 kr. för gäststipendieverksamhet under huvudprogram 5 (beloppet avser s.k. omhändertagandekostnader). Vidare begärs medel för vissa nya tjänster samt för administrativa kostnader. |
Departementschefen |
I prop. 1973: 1 (bil. 5 s. 51) angavs, att en översyn av utlandsinformationen pågick samt att denna bl. a. resulterat i en principöverenskommelse om departementets och institutets ansvarsområden på verksplanet. Till följd av översynen, som beräknas bli slutförd under. innevarande. budgetår, förekommer numera ett löpande samråd mellan departementet och institutet i frågor av gemensamt intresse. I propositionen (bil. 3 s. 52) omtalades också att utredning pågick beträffande institutets utlandskontor i London och Paris. Denna utredning, som numera slutförts, resulterade i att London-kontoret den 1 juli 1973 indrogs och ersattes med en särskild informationssektion. på ambassaden i London.
Samtidigt beslöts att institutet skall bibehålla. ansvaret för Paris-kon- -:
toret. |
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 68
För förstärkning av verksamheten inom ramen för institutets huvudprogram beräknar jag en ökning med 350 000 kr., varav 130 000 kr. för tio stipendier till mottagare från sådana länder som ingår i Europarådets kulturstyrelse och 60 000 kr. för omhändertagandekostnader i samband med institutets gäststipendieverksamhet. För pris- och löneomräkning samt för vissa kostnader i samband med från departementet övertagen verksamhet beräknar jag 522 000 kr. Slutligen bör anslaget minskas med kostnaderna för institutets förutvarande London-kontor, 295 000 kr. Mot en ökning av 872 000 kr. står således en minskning på 295 000 kr. Totalt bör anslaget ökas med 577 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Svenska institutet för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 11 233 000 kr.
D 2. Sveriges Radios programverksamhet för utlandet 1972/73 Utgift 10 932 000 1973/74 Anslag 11 762 000 1974/75 Förslag 12 177 000
Utlandsprogrammet, som är den enhet som inom Sveriges Radio omhänderhar ifrågavarande programverksamhet, skall dels själv sända radioprogram, dels producera för utländska radio- och TV-stationer :avsedda program.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75 Anslag Sveriges Radio Dep.chefen och Televerket
Ersättning för Sveriges Radios programverksamhet för utlandet = 11762 000 + 1988 000 + 415 000 Sveriges Radios kostnader 7802000 (+ 2248 000) (+ 675 000) Televerkets kostnader 3 260 000 (— 260000) —(— 260 000)
Av den yrkade bidragsökningen till Sveriges Radio avser 624 000 kr. pris- och löncomräkning medan 336 000 kr. utgör det belopp som erfordras för att behålla verksamheten på 1973/74 års nivå utan tillskott av licensmedel. Återstående del av begärd ökning avser medel bl. a. för en lyssnarundersökning, utökad nyhetsservice och utökad programexport av radio och film. Televerket har för innevarande budgetår bl. a. erhållit medel för in- | köp av reservmaterial. Anslaget anges kunna minskas med 260 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet = 69
Departementschefen I anslutning till det i juni 1972 framlagda betänkandet Sveriges' Ra- : dios Utlandsprogram — Översyn av verksamhet, finansiering och samordniogsfrågor (Ds UD 1972: 1, jfr prop. 1973: 1 bil. 5 s. 53) pågår f.n. interna utredningar inom Sveriges Radios utlandsprogram. Utredningarna, som bl. a. syftar till att belysa utlandsprogrammens målinriktning samt öka kunskapen om programmens lyssnarunderlag, beräknas komma att slutföras under 1974/75. I avvaktan på resultatet av dessa bör utlandsprogrammens verksamhet i stort sett bibehållas på nuvarande nivå. Sändningar på utländska språk bör ingå som ett Ied i svensk upplysningsverksamhet till utlandet och följa de riktlinjer som ligger till grund för upplysningsverksamheten i stort. För pris- och löneomräkningar förordar jag en ökning av anslaget med 625 000 kr. Vidare beräknar jag 50 000 kr. för en särskild lyssnarundersökning utöver bearbetning av redan förefintligt material. Televerkets del av anslaget bör i enlighet med anslagsframställningen minskas med 260 000 kr. Anslaget bör således räknas upp med (625 000--50 000-260 000) 415 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Sveriges Radios programverksamhet för utlandet budgetåret 1974/75 anvisa ett anslag av 12 177 000 kr.
D 3. Övrig information om Sverige i utlandet 1972/73 Utgift 5 772 890 Reservation 1474 976 1973/74 Anslag 3 894 000 1974/75 Förslag 4 599 000
1973/74 Beräknad ändring 1974/75 Anslag Anslags- Dep.chefen framställning 1. Samordnad informationsverksamhet 3 143 000 — + 655 000 2. Bidrag till Svensk-internationella pressbyrån 751 000 + 165 000 + 50000 3 894 000 +165 000 + 705 000
Föreningen Bernadottemuscets vänner har begärt ett bidrag på 10 000 kronor för Bernadottemuseet i Pau, vilket är samma belopp som utgår innevarande budgetår. Utlandssvenskarnas förening hemställer om statsbidrag med 50 000 kronor. 6 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bilaga 5
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 70
Ingenjörsvetenskapsakademien begär bidrag med sammanlagt 500 000 kronor för forskarutbyte mellan Sverige och nationella vetenskapsakademier i östeuropeiska länder och Kina samt hemställer att bidraget måtte utgå under en enda huvudtitel.
Svensk-internationella pressbyrån (SIP) distribuerar nyhetsbulletiner på ett tiotal språk till cirka 7 000 utländska tidningar och facktidskrif-
ter. Bulletinerna innehåller dels produkt- och företagsinformation, dels
allmänna nyheter från Sverige. Sveriges allmänna exportförening begär för budgetåret 1974/75 ett bidrag till Svensk-internationella pressbyrån med 916 000 kronor. Staten för 1974/75 beräknas till 1 171 000 kronor. Bidrag från enskilda samt diverse inkomster beräknas till 255 000 kronor.
Departementschefen
Som följd av beslut inom ramen för den pågående allmänna översynen av utlandsinformationen vilken, som jag angivit ovan (under D 1. Svenska institutet), beräknas vara slutförd under innevarande budgetår, har Svenska institutet från utrikesdepartementet i princip övertagit alla verksfunktioner. Detta medför att en ökad koncentration för departementets vidkommande kan ske till en målinriktad, aktiv informationsverksamhet avsedd att stödja och skapa förståelse för svenska utrikespolitiska strävanden och prioriterad i enlighet med utrikespolitiska bedömningar. Ett annat resultat av översynen är ett utökat samråd i frågor av gemensamt intresse som numera sker mellan derartementet, Svenska institutet och Sveriges Radios utlandsprogram.
Vid svenska informationskontoret i New York, numera formellt inordnat i generalkonsulatet där, pågår fr.o.m. innevarande budgetår utredning om det fortsatta stödet till den svensk-amerikanska pressen i Nordamerika (jfr Ds UD 1971:1 samt prop. 1973:1 s. 57—58). Denna utredning beräknas bli slutförd budgetåret 1974/75. Dess svfte är framför allt att närmare undersöka möjligheterna för en sådan samverkan mellan berörda tidningar som kan Ieda till att den svenskemerikanska pressen blir självbärande även på sikt. I avvaktan på resultatet av denna andra etapp av utredningsarbetet rörande den svenskamerikanska pressen i Nordamerika avser jag fortsätta ett annonsprogram av i stort sett samma omfattning som under innevarande budgetår.
För Bernadottemuseet i Pau beräknar jag ett oförändrat bidrag med 10 000 kronor.
Medel för utbyte av forskare mellan Sverige och vissa östeuropeiska stater beräknas f.n. dels under detta anslag (200 000 kr.), dels under trettonde huvudtitelns anslag Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling (300 000 kr.). Efter samråd med chefen för industridepartementet beräknar jag ett bidrag med sammanlagt 500 000
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 71
kronor till Ingenjörsvetenskapsakademien för bestridande av kostnader för forskarutbyte med Östeuropa och Kina. Hela bidraget bör fr. o. m. nästa budgetår utgå från detta ansiag.
För förstärkning av den samordnade informationsverksamheten beräknar jag en ökning med 250 000 kronor. Härigenom avser jag bl. a. utvidga, även geografiskt, de kvalificerade personutbytesprogrammen inom den samordnade informationsyerksamhetens ram.
Jag beräknar de automatiska kostnadsökningarna inom ramen för den samordnade informationsverksamheten till 105 000 kronor.
Bidraget till Svensk-internationcella pressbyrån bör med hänsyn till automatiska kostnadsökningar räknas upp med 50 000 kronor.
Anslaget bör alltså räknas upp med (300 00604 250 000+ 105 000- 30 000) 705 000 kronor. |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 4 599 000 kronor.
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 72 E. DIVERSE E 1. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m.
| 1972/73 Utgift | 233 335 |
| 1973/74 Anslag | 400 000 |
| 1974/75 Förslag | 400 000 |
Från anslaget bestrids bl. a. vissa kostnader för sjöfolk, andra svenska medborgare och vissa statslösa, som råkat i nödställd belägenhet utomlands,
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet
m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av
400 000 kr.
E 2. Bestridande av resekostnader för irom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater 1972/73 Utgift 17 530 Reservation 5 703 1973/74 Anslag 22 009 1974/75 Förslag 22 000
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bestridande av resekostnader för inom Förenta Natio-
nerna utsedda svenska stipendiater för budgetåret 1974/73 an-
visa ett reservationsanslag av 22 000 kr.
E 3. Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor 1972/73 Utgift 1.263 000 1973/74 Anslag 1630 000 1974/75 Förslag 1705 000
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 73
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
| Anslag | Anslags- Dep. chefen framställning | |
| Utrikespolitiska institutet | 1085 000 + 27 000 + 10000 | |
| Svenska FN-förbundet | 443 000 -- 360 000 + 47 000 | |
| Svenska UNICEF-kommittén | 30 000 + 10000 + 3000 |
Svenska sektionen av Internationella
kvinnoförbundet för fred och frihet 21 000 + 49 000 —
Svenska freds- och skiljedoms-
föreningen 21 000 + 29 000 — Utrikespolitiska föreningarnas
FN-förbund 15 000 + 21000 — Europarörelsens svenska råd 15 000 + 35 000 — Svenska sektionen av
Amnesty International " — + 30 000 + 15000
1630 000 + 561 000 + 75 000
Utrikespolitiska institutet begär statsbidrag från tredje huvudtiteln med sammanlagt 1 112 000 kr. Av detta belopp avser 666 000 kr. lönekostnader och 384 000 kr. kostnader för Jokalhyror. Vidare äskas 20 000 kr. för institutets bibliotek, 25 000 kr. för tidskriften ”Internationella studier” och 17 000 kr. för expenser. Institutet har för innevarande budgetår erhållit ett anslag på 1 085 000 kr., varav 127 000 kr. avser engångsersättning för vissa hyres- och flyttningskostnader.
Svenska FN-förbundet, som enligt sin stadga är det centrala organet för FN-information i Sverige, beräknar sina kostnader för den 1löpande verksamheten under budgetåret 1974/75 till 1261 000 kr. Inkomster utom statsbidrag beräknas till 458 000 kr. medan återstoden, 803 000 kr., begärs som statsbidrag. Av den föreslagna bidragsökningen avser 47 000 kr. ökade lönce-, hyres-, kanslikostnader o. d.
För publikationer, informationsmaterial, medlemskontakter m. m. har beräknats en ökning av 331 000 kr. Inkomsterna anges i budgcetförslaget komma att stiga med 18 000 kr.
Svenska UNICEF-kommitténs budgetförslag för 1974/75 innefattar utgifter på 135 000 kr. varav 44 000 kr. avser administrationskostnader och 91 000 kr. kostnader för upplysningsverksamhet. Inkomster utöver statsbidrag beräknas till 95 000 kr. (UNICEF-kortförsäljning och räntor). Äterstående del, 40 000 kr., äskas som bidrag över tredje huvudtiteln.
Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet beräknar sina utgifter under budgetåret 1974/75 till 101 000 kr. Härav äskas 70 000 kr. i statsbidrag, varav 30 000 kr. avser kostnaderna för två planerade informationsprogram.
Svenska freds- och skiljedomsföreningen begär ctt statsbidrag på 50 000 kr. för sin informationsverksamhet. Den föreslagna anslagsökningen, 29 000 kr., motiveras främst av allmän kostnadsstegring och cexpanderande verksamhet.
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 74
Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund anhåller om ett med 21 000 kr. höjt statsbidrag. Innevarande budgetårs bidrag över tredje huvudtiteln uppgår till 15 000 kr. Visst bidrag erhålls även från skolöverstyrelsen. Begärda medel avses bl.a. användas för kontakt med andra organisationer såväl inom som utanför Sverige.
Europarörelsens svenska råd anhåller om ett bidrag över tredje huvudtiteln med 50 000 kr., vilket skulle innebära en höjning av innevarande budgcetårs bidrag med 35 000 kr. Den äskade ökningen avser bl.a. att täcka delar av kostnaderna för en reviderad upplaga av broschyren Fakta om EG och en Europarådsbroschyr. Vidare föreslås medel för stipendier till praktikanter vid EG-kommissionen.
Svenska sektionen av Amnesty International, som hittills inte erhållit något kontinuerligt statsbidrag över tredje huvudtiteln, äskar ett anslag på 30 000 kr. för sin informationsverksamhet.
Amnesty International arbetar för de mänskliga rättigheterna och i synnerhet för frigivning av politiska fångar, mot tortyr och dödsstraff. En angelägen uppgift är också att i Sverige sprida information om förhållanden i vad gäller mänskliga rättigheter i andra länder. För att nå detta syfte har under de senaste åren framställts fyra större utställningar, en serie skrifter om bl. a. dödsstraff och tortyr, faktablad, Amnestybulletiner m. m. För att möjliggöra en fortlöpande informationsverksamhet av önskad omfattning till en kostnad av ca 52 000 kr. behövs ett statligt bidrag på 30 000 kr.
Uppsala stadsbibliotek har för Dag Hammarskjöldsbiblioteket begärt ett statsanslag över tredje huvudtiteln med 50 000 kr. för inköp av litteratur.
Departementschefen
För Utrikespolitiska institutet beräknar jag en ökning av anslaget för budgetåret 1974/75 med 10 000 kr. vilket innebär en reell ökning med 137 000 kr. då det för innevarande budgetår beräknade engångsanslaget på 127 000 kr. bibehålls. Härigenom crhåller institutet äskat stöd för sin biblioteksverksamhet samt för tidskriften ”Internationella studier”. Svenska FN-förbundet, som bör vara det organ som har den centrala ställningen i fråga om allmän information i Sverige om FN:s och fackorganens verksamhet, bör erhålla cit med 47 000 kr. höjt bidrag. För Svenska UNICEF-kommittén beräknar jag en ökning med 3 000 kr. Bidrag till Svenska sektionen av Amnesty International bör utgå med 15 000 kr. För Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, Svenska freds- och skiljedomsföreningen, Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund samt Europarörelsens svenska råd, vilken sistnämnda organisation fått sitt förslag om stipendier till praktikanter vid EG-kommissionen tillgodosett genom att medel beräknats för ändamålet under tionde huvudtitelns förslagsanslag C1. Kommerskolle-
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 75
gium, beräknar jag oförändrade bidrag. Dag Hammarskjöldsbibliotekets verksamhet torde inte vara av den art att bidrag bör utgå under detta anslag.
Med hänvisning till den inledande sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespo-
litiska frågor för budgetåret 1974/75 anvisa ett anslag av
1705 000 kr.
E 4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut 1972/73 Utgift 3 199 000 1973/74 Anslag 3 499 000 1974/75 Förslag 3 867 000
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) är en stiftelse, för vilken Kungl. Maj:t fastställt stadgar den 29 juni 1966. Stiftelsen har till ändamål att i enlighet med de grunder för bidrag riksdagen godkänt med anledning av prop. 1966: 76 (SU 1966: 88, rskr 1966: 203) bedriva vetenskaplig forskning i konflikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhet i syfte att söka ge bidrag till förståelsen av betingelserna för fredliga lösningar av mellanstatliga konflikter och för en stabil fred.
Stiftelsen leds av en styrelse. Hos stiftelsen finns en institutsdirektör och andra tjänstemän i enlighet med en personalförteckning som Kungl. Maj:t fastställer samt, som rådgivande organ, ett vetenskapligt råd.
Personal enligt personalförteckning
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Institutet Dep. chefen
| Handläggande personal | 4 + 2 | — |
| Övrig personal | 6 dn 2 10 + 4 | — — |
SIPRI begär ett statsbidrag med 4 164 000 kr., vilket innebär en ökning med 663 000 kr. i förhållande till budgetåret 1973/74. Av det anslag institutet begär utgör 2640 000 kr. kostnader för avlöningar, 730 000 kr. administrativa kostnader samt 620 000 kr. särskilda projektkostnader. Resterande del, 74 000 kr., utgörs av lönekostnadspålägg och vissa kostnadsersättningar.
Av den äskade ökningen anges pris- och löneomräkning uppgå till 200 000 kr. För nya forskartjänster m. m. beräknas 300 000 kr. medan särskilda projektkostnader och administrativa kostnader föreslås ökade med 165 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 76
Departementschefen
Med hänsyn till pris- och löneökningar samt visst utökat forskningsprogram förordar jag att anslaget räknas upp med 368 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinsti-
tut för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av
3 867 000 kr.
E 5. Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll 1972/73 Utgift 1 400 000 1973/74 Anslag 2 000 000 1974/75 Förslag 2 746 000
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Anslag FOA Dep.chefen
1. Seismologiska multipel-
stationen i Hagfors 1 300 000 + 810 000 -+-711 000 2. Viss radiakövervakning
m. m. 450 000 + 75 000 -+ 20000 3, Teknisk-vetenskapliga
utredningar 250 000 + 270 000 + 15000
2 000 000 +1155 000 4- 746 000
Den seismologiska multipelstationen i Hagfors har till uppgift att bedriva detektionsseismologisk forskning och internationellt datautbyte. Verksamheten leds av försvarets forskningsanstalt.
Viss radiakövervakning m, m. och teknisk-vetenskapliga utredningar avser av försvarets forskningsanstalt för utrikesdepartementets räkning bedriven verksamhet och omfattar dels radiakövervakning för provstoppskontroll, dels utredningar i samband med förhandlingar om rustninesbegränsning och kontroll.
Försvarets forskningsanstalt
För Hagforsanläggningen medför pris- och löneomräkning en kostnadsökning med 40 000 kr. För anskaffande av ersättningsutrustning beräknas ytterligare 300 000 kr. Vidare äskas medel för bl. a. visst internationellt datautbyte m. m. och för forskningssamarbete med 135 000 kr. Tillämpning av principen att varje program skall bära sina egna samkostnader medför att anslaget bör räknas upp med 250 000 kr. För katalogisering, sammanställning och utvärdering av mätdata begärs slutligen medel för två nya tjänster (85 000 kr.).
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 7
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
FOA Dep.chefen Personal
| Handläggande personal | 6 | — | — |
| Övrig personal | 3 9 | +2 +2 | +2 +2 |
För viss radiakövervakning m.m. beräknas pris- och löneomräkningen uppgå till 20 000 kr., medan föreslagna nya undersökningar anges kosta 55 000 kr.
Pris- och löneomräkning under delposten teknisk-vetenskapliga utredningar uppgår till 15 000 kr. Nya utredningsinsatser inom bl. a. kärnladdningsområdet och området tekniska och biologiska stridsmedel föreslås till en kostnad av 255 000 kr.
Departementschefen
För pris- och Jöneomräkningar samt för cersättningsmaterial vid den seismologiska multipelstationen beräknar jag en ökning med 361 000 kr. Vidare beräknar jag 250 000 kr. för stationens samkostnader med försvarets forskningsanstalt och 97 000 kr. för två tjänster vid forskningsanstalten för vilka lönekostnaderna fr. o. m. budgetåret 1974/75 skall bestridas från förevarande anslag. Sistnämnda belopp, avrundat 350 000 kr., föreslår jag efter samråd med chefen för försvarsdepartementet överförda från fjärde huvudtitelns förslagsanslag F 5. Gemensam försvarsforskning.
Med hänsyn till pris- och löneomräkning bör delposterna för viss radiakövervakning och för teknisk-vetenskapliga utredningar räknas upp med sammanlagt 35 000 kr. Totalt bör anslaget således ökas med (361 000-1-350 0004-35 000) 746 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 2 746 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 78
KAPITALBUDGETEN
II. Statens allmänna fastighetsfond 5. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen
Byggnadsarbetena för ambassaden i Paris, som igångsattes i januari 1972, beräknas vara avslutade under våren 1974. En höjning av kostnadsramen från 13,1 milj. kr. till 15 milj. kr. bedöms erforderlig. Av ökningen belöper sig 200 000 kr. på utökat byggnadsprogram medan resterande del avser ändrade växelkurser och indexmässig uppräkning.
Kostnaderna för ambassadanläggningen i Brasilia, som beräknas vara färdigställd i juni 1974, behöver på grund av indexbundna kostnadsstegringar och förändrade växelkurser uppräknas med 10 96.
Byggstarten för den nya ambassaden i Kairo ägde rum i mars 1973. Anläggningen beräknas vara färdig under sommaren 1975. Kostnadsramen torde behöva uppräknas med indexökningen.
Olika byggnadsalternativ för ambassaden i Hanoi utreds £. n. Projekteringsarbetet igångsättes under innevarande budgetår. Någon kostnadsram har ännu inte kunnat beräknas. Med hänsyn till det trängande behovet av snar igångsättning av byggnadsarbetena har jag dock beräknat medel för såväl innevarande som kommande budgetår.
Om- och tillbyggnadsarbetena av den statsägda chefsbostaden i Rabat har slutförts under innevarande budgetår. En indexmässig uppräkning av kostnadsramen bedöms erforderlig.
Under rubriken Diverse projekt har medelsförbrukning bl. a. beräknats för viss nybyggnad av kanslilokalerna vid ambassaderna i Warszawa och New Delhi. Vidare beräknas här utrymme för förvärv av bo-
Investeringsplan (1000-tal kr.) Byggnadsobiekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- = Färdig-
start ställande
Faktisk Beräknad för år-mån år-mån tom —— — 1972-04-01 1973--04-01 —1972/73 -1973/74 — 1974/75
| Paris, amb. anl. | 13 100 14950 5349 7 480 2121 72-01 74-05 | |
| Brasilia, amb. anl. | 92 000 | 92900 4089 3 000 2811 72-08 74—06 |
| Kairo, amb. anl. | 5 700 | 6 000 1 613 2 900 1487 73-03 75--06 |
| Hanoi, amb. anl. | — | 1 — 1 000 5 000 74-04 76-05 |
Rahat, förvärv och omb.
chefsbostad 675 695 517 178 2 = 73-01 73-10 Färdigställda, ei slutredo-
| visade projekt | 44 000 44 000 42 774 1016 — |
| Diverse projekt | 92 400 11 700 376 2136 2796 |
| Summa | 81 875 87245 54718 17 710 14 215 |
1 Kostnadsram redovisas senare.
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 79
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgång | . Beräknad medelsförbrukning | ||
| Behållning 1973-07-01 | 929765 | 1973/74 | 17 710 |
| Anslag för 1973/74 | 10 160 | 1974/75 | 14 215 |
| Anslag för 1974/75 (förslag) | 12 000 31 925 | 31 925 |
städer för personal utsänd av utrikesdepartementet och styrelsen för internationell utveckling, mindre upprustningsarbeten m. m.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för
utrikesrepresentationen för budgetåret 1974/75 anvisa ett in-
vesteringsanslag av 12 000 000 kr. |
IV. Statens utlåningsfonder 1. Utrikesförvaltningens lånefond
Fonden uppgår f.n. till 1725 000 kr. (prop. 1973: 1 bil. 5 s. 68, UU 1973: 1, rskr 1973: 43). Av fonden disponeras 1425 000 kr. för s. k. allmänna lån på högst 20 000 kr. i samband med tjänstemans förflyttning. Om särskilda omständigheter föreligger kan lån beviljas med högre belopp. Då synnerliga skäl föreligger får lån beviljas även för medelsbehov som uppkommit under löpande stationering utomlands utan samband med förflyttning. Lånen skall amorteras inom tre år.
Återstoden av fonden, dvs. 300 000 kr., disponeras för särskilda lån på högst 5 000 kr. till tjänstemän vid utrikesförvaltningen för inköp av möbler och andra inventarier (möbellån). Längsta amorteringstid är fem år, men i övrigt gäller samma villkor som för de s. k. allmänna lånen.
Utlandslönesystemet förutsätter att tjänstemännens behov av kredit i samband med omstationering skall kunna tillgodoses genom lånefonden (prop. 1963: 75 s. 100, SU 1963: 125, rskr 1963: 298).
Antalet låncberättigade jämte pris- och kostnadsutvecklingen orsakar dock att det uppkommande Jånebehovet, oaktat att det enligt fondbestimmelserna borde tillgodoses, ej i sin helhet kan tillgodoses med nu tillgängliga resurser. Utlåning får därför ske i en omfattning som ofta cj svarar mot kreditbehovet. Med hänsyn härtill bör fonden tillföras ytterligare 300 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utrikesförvaltningens lånefond för budgetåret 1974/75 an-
visa ett investeringsanslag av 300 000 kr.
Prop. 1974: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 80
2, Biståndsförvaltningens lånefond
Fondens medel används främst för långivning till SIDA:s bilaterala experter. Fondens kapitalbelopp uppgår £. n. till 1 300 000 kr.
Enligt STDA:s bedömning behövs inget kapitaltillskott för budgetåret 1974/75.
Departementschefen
Jag förordar att anslaget förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Biståndsförvaltningens lånefond för budgetåret 1974/75
anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Vad föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet . 81
Bilaga 5.1
Förteckning över Sveriges lönade utlandsmyndigheter och olönade konsulat med utsänd lönad tjänsteman den 1 januari 1974
I. Beskickningar med angivande inom parentes av subsidiära ackrediteringsorter
Addis Abeba Havanna
(Aden, Tananarive) Helsingfors Alger Islamabad
(Bamako) Jakarta Ankara (Manila) Athen Jeddah
Bagdad Kairo
Bangkok (Khartoum)
(Kuala Lumpur, Rangoon, Kinshasa Singapore, Vientiane) (Brazzaville, Eibreville,
Beirut . Yaoundé, Malabo)
(Amman, Damaskus, Nicosia, Kuala Lumpur” Sana) Kuwait""
Belgrad Köpenhamn (Tirana) Lagos Berlin (Accra, Niamey, Ouagadougou,
Bern Porto Novo)
Bogotå Lima
(Panamå, Quito) (La Paz) Bonn Lissabon Brasilia London Bryssel Lusaka
(Luxemburg) (Zomba, Gaborone) Budapest Madrid Buenos Aires Manila"? Bukarest Mexico
Canberra Monrovia
Caracas : (Abidjan, Conakry, Freetown)
(Santo Domingo, Port-of-Spain) Montevideo
Dacca (Asuncién)
Dar es Salaam (Mogadiscio) Moskva Damaskus"” (Ulan Bator) Dublin Nairobi Gaboronce” (Kampala) Guatemala New Delhi
(Managua, San José, San Salva- (Colombo, Kathmandu)
dor, Tegucigalpa) Oslo
Haag Ottawa Hanoi Paris
Med + betecknad beskickning förestås av en t. f. chargé d”affaires.
Med ++ betecknad myndighet avses ambassadkansli.
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 82
Peking Teberan
(Phnom-Penh) (Kabul)
Prag Tel Aviv Pretoria Tokio (Maseru, Mbabane) (Seoul)
Quito” Tripolif" Rabat Tunis
(Banjul, Dakar, Nouakchott) (Tripoli)
Reykjavik Warszawa
Rom Washington
(Valletta) Wellington
Santiago de Chile Wien
Seoul”" Singapore" Sofia
H. Delegationer Sveriges ständiga representation vid Förenta Nationerna i New York Sveriges ständiga delegation hos de internationella organisationerna i Gené&ve Sveriges delegation hos Organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD) i Paris
Sveriges delegation hos de europeiska gemenskaperna i Bryssel
HI. Lönade konsulat
a) Generalkonsulat b) Konsulat
Antwerpen Mariehamn Berlin Marseille
Chicago Rotterdam
Genua Santa Cruz de Tenerife Hamburg Sydney Hongkong Szezecin Frouston Istanbul
Eceningrad
Minneapolis Montreal New York Rio de Janeiro San Francisco
IV. Olönade konsulat med utsänd lönad tjänsteman i icke-chefsställning (gk = generalkonsulat, k = konsulat)
Frankfurt a. M., k Palma de Mallorca, k Las Palmas, k Såo Paulo, gk
Los Angeles, k Stuttgart, k
Munchen, k
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 83
Register
Sid. Kr.
1 Översikt
DRIFTBUDGETEN
4 ÅA. Utrikesdepartementet m. m.
| 4 Utrikesförvaltningen | 180 418 000 |
| 6 Representationsbidrag till utlandstjänstemän | 4 050 000 |
| 6 Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat | 5 593 000 |
| 7 Kursdifferenser | 1000 |
| 7 Ersättning åt olönade konsuler | 2 060 000 |
8 Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internatio-
| nell organisation | 7 800 000 |
| 8 Kostnader för vissa nämnder m. m. | 255 000 |
| 8 Kommittéer m. m. | 365 000 |
| 8 Extra utgifter | 305 000 |
| 9 Tillfälliga representationskostnader | 1 000 000 |
201 847 000
10 = B. Bidrag till vissa internationella organisationer 10 Förenta Nationerna 20 200 000 10 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
| (OECD) | 6 000 000 |
| 11 Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) | 2 750 000 |
| 12 Europarådet | 4 700 000 |
| 12 Övriga internationella organisationer m.m. | 55 000 |
33 705 000
13 C. Internationellt utvecklingssamarbete
25 Bidrag till internationella biståndsprogram 750 000 000
41 Bilateralt utvecklingssamarbete 1297 778 000 60 Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informations-
verksamhet 17 250 000
64 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) 28 772 006
2093 800 000 67 D. Information om Sverige i utlandet
| 67 Svenska institutet | 11 233 000 |
| 68 Sveriges Radios programverksamhet för utlandet | 12 177 000 |
| 69 Övrig information om Sverige i utlandet | 4 599 000 |
28 009 009
72 E, Diverse 72 Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m. 400 0900 72 Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna ut-
sedda svenska stipendiater 22 000 72 Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor 1 705 000 75 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut 3 867 000 76 Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll 2 746 000
8 740 000
Summa för driftbudgeten 2 366 101 000
Prop. 1974:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 84
Sid.
KAPITALBUDGETEN
78 II Statens allmänna fastighetsfond 78 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikes-
representationen 12 000 000
12 000 000 79 IV Statens utlåningsfonder 79 Utrikesförvaltningens lånefond 300 000 80 Biständsförvaltningens lånefond 1000
301 000
Summa för kapitalbudgeten 12 301 000
Totalt för utrikesdepartementet 2 378 402 000
&1 Bilaga 5.1
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 730505
Bilaga 6
Försvarsdepartementet
Översikt
Till försvarsdepartementet hör det militära försvaret, civilförsvaret och det psykologiska försvaret. Departementet svarar dessutom för de samordningsfrågor som rör totalförsvaret.
Planerad utveckling under perioden 1974/75—1978/79
Planeringen för perioden 1974/75--1978/79 grundas på de principer och den inriktning som angavs i 1972 års försvarsbeslut.
Det militära försvaret
Planeringen för det militära försvaret föreslås ske i en planeringsram om 36 300 milj. kr. i prisläge februari 1973. Bortsett från vissa justeringar av teknisk art innebär detta att planeringsramen är oförändrad i förhållande till motsvarande ram för perioden 1973/74-1977/78. Kompensation för pris- och löneförändringar förutsätts som f. n. ske enligt nettoprisindex.
Inom armestridskrafterna har brigaderna genom hittills genomförda förbättringar nått en tillfredsställande kvalitet och organisation. För att få en kvalitet som svarar mot 1980-talets stridsmiljö måste emellertid brigaderna tillföras modern och dyrbar materiel. I samband härmed minskas antalet brigader under programplaneperioden.
Planeringen innebär att tio infanteribrigader behålls på sikt. Brigaderna får en ny organisation och deras eldkraft och rörlighet förbättras.
De infanteribrigader som inte tillförs modern materiel benämns skytteregemententen. De behåller dock t. v. nuvarande organisation och utrustning. Skytteregementenas styrka kommer under programplaneperioden att i huvudsak stämma överens med styrkan hos nuvarande infanteribrigader.
Nuvarande norrlandsbrigader behålls och deras eldkraft och rörlighet förbättras genom materieltilltförsel.
Två pansarbrigader utgår under programplaneperioden. Stridsfordonsoch understödsdelarna ur de brigader som utgår behålls emellertid i annan organisationsform.
Försök med förkortad grundutbildning av värnpliktiga och modificrad repetitionsutbildning fortsätter under programplaneperioden,
1 Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bilaga 6
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet ta
Betydande materielförnyelser planeras under programplaneperioden. BL. a. förnyas terrängbilsbeståndet. Vidare kommer en ny infanterikanonvagn att levereras. Nytt brigad- och fördelningsluftvärn samt nytt fältartilleri börjar anskaffas.
Hemvärnet genomgår en betydande materiell förnyelse.
Byggnadsinvesteringarna inriktas i första hand på att tillgodose omorganisationen i lägre regional och lokal instans och på åtgärder för att effektivisera grundutbildningen.
Marinförbandens utveckling karaktäriseras främst av den pägående övergången till lättare fartygsenheter samt moderniseringen av det fasta och rörliga kustartilleriet.
Helikopterförbanden tillförs tidigare beställda tunga helikoptrar som ersättning för äldre enheter. Genom att försvarets tunpa helikoptrar förs samman i en gemensam organisation kommer de att kunna utnyttjas mer rationellt.
Inom ytattackförbanden minskar antalet större fartyg. Anskaffning pågår av torpedbåtar av typ Spica som tillförs organisationen under perioden. Anskaffningen av patrullbåtar påbörjas. Ytterligare ett minfartyg tillförs organisationen.
Ubåtsförbanden kommer att minska i antal under perioden. Genom att bl.a. ubåtar av typ A 14 anskaffas behålls handlingsfriheten att utveckla och tillverka ubåtar inom landet.
Minröjningsförbanden behålls i huvudsak under perioden. Utveckling av minjaktfurtyg pågår och anskaffning av dessa har planerats.
Inom de fasta kustartilleriförbanden fortsätter utbyggnaden av lätta batterier och den påbörjade anskaffningen av 12 em tornbatterier. Den pågående uppsättningen av moderna rörliga spärrförbund och kustjägarförband fullföljs under perioden. Likaså fullföljs uppsättningen av lätta robotbatterier.
Örlogsbasérnas och kustartilleriförsvarens fredsorganisation har setts över. Översynen kommer att leda till vissa organisationsförändringar.
Inom flygvapenförbanden karaktäriseras utvecklingen av ombeväpningen till system 37 Viggen och moderniseringen av strilsystemet.
Den beslutade utvecklingen av jaktflygplanet JA 37 Viggen har resulterat i ett avtal mellan flygindustrin och staten. Utvecklingsarbetet beräknas i stora drag följa tidigare uppglorda planer. Ett antal jaktdivisioner utrustade med flygplan J 35 Draken avvecklas under perioden.
Antalet omedelbart insatsberedda luftvärnsrobotförband minskar. I samband härmed ändras förbundens organisation.
Ombeväpning till attackflygplanet AJ 37 Viggen samt uppsättning av divisioner med lätta attackflygplan SK 60 äger rum under programplaneperioden.
Av riksdagen tidigare beslutade förändringar i flygvapnets fredsorganisation genomförs under perioden, vilket innebär bl. a. att två flottiljudministrationer avvecklas. Verkstadsorganisationen anpassas till de minskade underhällsbehoven.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 3
Inom central och högre regional ledning och gemensamma myndigheter planeras vissa Ööversyner i syfte att effektivisera verksamheten och begränsa kostnaderna.
Civilförsvaret
Civilförsvarets planering för perioden 1974/75—-1978/79 föreslås ske i en planeringsrum om 660 milj. kr. i prisläge februari 1973. Detta motsvarar efter vissa tekniska justeringar en horisontell förlängning av planeringsramen för perioden 1973/74: 1977/78. Kompensation för prisoch löneförändringar under perioden förutsätts som f.n. ske enligt nettoprisindex.
Som ett led i den fortgående anpassningen av civilförsvaret till riktlinjerna i 1972 års försvarsbeslut planeras under den kommande perioden åtgärder för alt på sikt förbättra möjligheterna till skydd för befolkningen.
Tidigare heslutade beredskapsåtgärder för produktion 'av skyddsmasker utsträcks till att avse också skydd för barn.
Under planeringsperioden beräknas ett nytt utbildningsprogram komma att genomföras för civilförsvaret liksom en ny fredsorganisation för utbildnings- och förrådsverksamheten. Undsättningsorganisationen ändras och får mer enhetligt saminansatta förband.
Förändringar till budgetåret 1974/75
De rambundna anslagen för det militära försvaret ökar för nästa budgetår med 809,1 milj. kr. till 8 191 milj. kr. och för civilförsvaret med 17 milj. kr. till 153,8 milj. kr. För övriga ändamäl föreslås anslag om 30,1 milj. kr. De totala anslagen inom departementets verksamhetsområde blir härigenom 8 374,9 milj. kr., vilket är 824,9 milj. kr mer än för budgetåret 1973/74.
Fördelningen av de föreslagna anslagen för budgetåret 1974/75 på huvudprogram m. m. och huvudproduktionsområden framgår av följande sammanställning (milj. kr.). Som jämförelse anges med kursiv stil i sammanställningen även motsvarande uppgifter för budgetåret 1973/74.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 4
Huvudprogram m. m. Huvudproduktionsomräde Summa
Ledning och Materiel- Anskaff- Forsk-
förbands- anskaft- ning av ning
verksamhet ning anlägg- och ut-
ningar veck-
Jing
Utgiftsramen för det
militära försvaret
22
| Försvarsdeparte- | = | 221 | ||
| mentet m. m. | 24 | = | 24! | |
| Armeförband | 1731 1824 | 337 130 599 146 | 51 2449 50 2619 | |
| Marinförband | 334 593 | 364 88 327 86 | 29 1015 30 1036 | |
| Flygvapenförband | 961 - 011 | SS80 118 391 2350 985 93 399 2488 | ||
| Central och högre | 255 | 26 33 | : | 314 |
| regional ledning | 274 | 22 32 | - | 328 |
| Gemensamma myn- | 520 | 33 242 120 | 707 | |
| digheter och funk- | 544 | 38 163 129 | 1726 |
tioner
| Prisreglering 3209 | 1509 | 55” 525 |
| 6057 | 2807 | 857 970 |
| Summa 4343 | 1990 403 646 7.382 | |
| 4874 | 2251 373 693 8 191 |
Utgiftsramen för civilförsvaret
| Civilförsvar | 67 7 | 315 29 296 | 1 1 | 127 136 |
| Prisreglering | 10? Summa 74 87 | 34 44 31 33 | - - l I | 10 18 137 154 |
Utanför utgifts-
ramarna
| Övrig verksamhet 19 | 4 | 31 | |
| 20 | 2 | 30 | |
| 44536 | 437 651 7.550 | ||
| 4 981 | 409 696 8375 |
I Exkl. anslagen till prisreglering 2 Inkl. 16 milj. kr. till anskaffning av datamaskiner för försvaret 3 Inkl. I 000 kr. till anskaffning av datamaskiner för försvaret + Preliminär fördelning 5 Härutöver får vid behov förbrukas högst 8 milj. kr. 6 Härutöver får vid behov förbrukas högst 10 milj. kr.
Det militära försvaret
Inom huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet fortsätter försöken med avkortad grundutbildning.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 5
Vidare kommer ungefär 2/3 av de värnpliktiga som inkallas till repetitionsutbildning att genomföra försöksvis avkortad krigsförbandsövning.
Värnpliktsförmånerna förbällras med sammanlagt 30 milj. kr. Bl. a. skapas möjlighet för värnpliktiga under grundutbildning att för 10 kr. resa vart som helst inom landet. Utryckningsbidragen höjs och möjligheterna för ensamstående värnpliktiga att få bostadsbidrag vidgas ytterligare.
Beslutad omorganisation inom krigsmaktens lägre regionala och lokala ledningsnivå genomförs. Ytterligare förslag härvidlag, bl. a. avseende flygvapnets organisation, kommer att läggas fram.
Inom huvudproduktionsområdet Materielanskaffning planeras för armén beställning av bl. a. materiel till luftvärnsrobotsystem 70, motorcyklar, standardfordon och bärbara ulträkortvågsstationer. Leverans av lätta terrängbilar påbörjas. För marinen kommer patrullbätar att beställas. Leveranserna av torpedbåtar av modifierad Spicatlyp fortsätter. För flygvapnet planeras beställning av bl.a. den första delserien av jaktversionen av flygplan 37 och materiel för modernisering av stridsledningssystemet. Leverans av altack- och skolflygplanversionerna av flygplan 37 fortsätter.
För iständsättning av befästningar och kaserner tas inom huvudproduktionsområdet Anskaffning av anläggningar upp sammanlagt 100 milj. kr. för nästa budgetår. Härav beräknas 35 milj. kr. för kasernrenoveringar. Detta medger att kasernrenoveringarna fortsätter i hög takt. För investeringar i mark, byggnader och anläggningar tas upp investeringsanslag om sammanlagt 272,4 milj. kr.
Beträffande huvudproduktionsområdet Forskning och utveckling inriktas verksamheten inom armén främst på att fullfölja tidigare fattade beslut om utveckling av luftvärns- och fältartillerimateriel. Vidare fortsätter studierna av framtida sambands- och pansarvärnssystem. Inom marinen fortsätter tidigare påbörjad utveckling av vapensystem för ytattackförband, ubålsförband och rörliga kustartilleriförband. Inom tlygvapnets område studeras bl. a. olika lösningar beträffande beväpning för jaktversionen av flygplan 37 för att få en lämplig avvägning med hänsyn till tillgängliga medel m. m. Slutliga förslag beträffande flygvapnet läggs därför inte fram nu utan kommer alt föreläggas riksdagen i särskild proposition.
Civilförsvaret
Civilförsvarets utbild ningsverksamhet kommer att bedrivas i ungefär oförändrad omfattning 1 avvaktan på att utbildnings- och övningsprogrammet för civilförsvaret omprövas.
Materielanskaffningen inriktas på att fortsätta kompletteringen av viktigare materiel till lednings- och undsältningsorganisationen. Beredskapen för produktion av skyddsmasker utvidgas till att avse även skydd för barn.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 6
Skyddsrumsbyggandet fortsätter enligt oförändrade principer i avvaktan på att reglerna för denna verksamhet omprövas. Anläggningar för lednings- och undsättningsorganisationen och förråd för mobiliseringsmateriel ställs i ordning i huvudsak enligt tidigare planer.
Forskning, försök och utveckling kommer att bedrivas i samma omfattning som innevarande budgetår. '
Sammanfattning
Förändringarna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde i förhållande till riksstaten för budgetåret 1973/74 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Anvisat Förslag Föränd-
1973/74 1974/75 ring
DRIFTBUDGETEN
| A. Försvarsdepartementet m. m. | 556,7 1 011,9 + 455,2 |
| B. Arméförband | 2 361,2 2 516,8 + 155,6 |
| C. Marinförband | 944,2 968,6 + 24,4 |
| D. Flygvapenförband | 2 259,6 2 420,6 + 161,0 |
E. Central och högre regional
ledning 290,6 304,1 + 13,5 F. Gemensamma myndigheter och
| funktioner | 675,8 | 714,9 + 39,1 |
| G. Civilförsvar | 122,2 | 127,4 + 5,2 |
| H. Övrig verksamhet | 27,8 | 27,0 ne 0,8 |
Summa driftbudgeten 7 238,1 8 091,3 + 853,2 KAPITALBUDGETEN
| HH Statens allmänna fastighetsfond | 8,0 | 10,9 + 2,9 |
| II Försvarets fastighetsfond | 287,9 | 272,7 - 15,2 |
| IX Diverse kapitalfonder | 16,0 | 0,0 — 16,0 |
| Summa kapitalbudgeten 311,9 | 283,6 - 28,3 | |
| Totalt för försvarsdepartementet | 7 550,0 8 374,9 + 824,9 |
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 7
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.
Närvarande: statsministern PALME; ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1974/75 inom försvarsdepartementets verksamhetsområde och anför.
Säkerhetspolitiska överväganden
Överbefälhavaren
I fråga om den internationella utvecklingen anser överbefälhavaren att strävandena till politisk avspänning i Europa har ökat väsentligt. En politisk avspänning i Europa får dock reell betydelse för krigsriskerna endast om den resulterar i åtgärder inom det militärpolitiska området. Av flera orsaker bedöms de inledda förhandlingarna om regionala rustningsbegränsningar i Centraleuropa inte komma att leda till att markstridskrafter och taktiskt flyg minskar under programplaneperioden. Förhandlingarna på rustningsbegränsningens område rymmer flera osäkerhetsmoment, som kan få negativa följder också för vårt land.
Överbefälhavaren bedömer utt den nuvarande internationella maktstrukturen med två dominerande supermakter kommer att bestå. Supermakterna väntas fortsätta att sträva efter samarbete på områden som är viktiga för dem båda. De nuvarande grundläggande motsättningarna mellan supermakterna kommer dock enligt överbefälhavaren att finnas kvar. Den vidare utvecklingen av strävandena att nå politisk avspänning
är svår att bedöma. - |
Även om strävan mot ökad politisk avspänning i Europa har fortsatt och vissa begränsade resultat på rustningsbegränsningens område har uppnåtts, anser överbefälhavaren att de nu inledda förhandlingarna om regionala rustningsbegränsningar i Centraleuropa inte kommer att få stora konsekvenser för nuvarande styrkeförhållande mellan Atlaäntpakten (NATO) och Warszawapakten (WP) inom den närmaste femårsperioden.
Vid ett storkrig i Europa kan så stora resurser avdelas mot Sverige att invasion kan inledas i två riktningar samtidigt, varav en över landgräns. Resurser bedöms därutöver finnas för begränsade anfall i andra riktninpar.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 8
Civilförsvarsstyrelsen
Civilförsvarsstyrelsen anger att den största förändringen i den internationella utvecklingen sedan föregående år är uppgörelsen i Victnum.
Styrelsen redovisar sin syn på de för civilförsvaret viktigaste erfarenheterna i fråga om vapenutformning och insatsmetoder som Vietnamkriget har aktualiserat. Styrelsen anser bl. a. att stridsmedlen och stridsmetoderna är sådana att det från skade- och verkanssynpunkt är svärt att dra en gräns mellan ”eivila” och ”militära” mål Det som en part betecknar som flyganfall mot militära mål har omvärlden uppfattat som terror. Ytbombning av bl.a. tätorter har skett i stor omfattning. Möjligheterna att fastställa och bekämpa mål i mörker och nedsatt sikt har vidare förbättrats betydligt. Vid goda siktförhållanden finns också möjligheter till precisionsbombning på långa avstånd.
Nya former för verkan av s, k. yttäckande vapen har utvecklats bl. a. i form av splitterstridsdelar och vapen som ger en våldsam tryckökning Över elt stort område.
Departementschefen
De säkerhetspolitiska bedömningar som låg till grund för 1972 års försvarsbeslut redovisades utförligt av min företrädare vid anmälan av prop. 1972:75 (s. 98). De händelser som har inträffat under det senaste året stöder enligt min mening de uppfattningar som då framfördes.
Min företrädare framhöll bl.a. att vad som hänt efter 1968 ärs Tieckoslovakienkris tydde på att det var möjligt att i vår världsdet skönja en situation som kunde innebära större utsikter till varaktig avspänning och ökat samarbete. Jag anser att utvecklingen inte har jävat denna bedömning. Strävandena att reglera kvarstående problem efter andra världskriget och att nå överenskommelser om samarbete mellan supermakterna innebär ett nytt inslag i världspolitiken. Det är emellertid ännu för tidigt att uttala sig om vart detta kan leda. Växlingarna mellan spänning och avspänning kommer sannolikt alt fortsätta. Utvecklingen under senare år synes ge vid handen att supermakterna bemödar sig att dämpa både sina inbördes motsättningar och sådana konflikter som de inte är direkt inblandade i.
Kriget hösten 1973 mellan Israel och flera av arabstaterna har av vissa bedömare tolkats så att en av dess konsekvenser mäste bli att avspänningspolitiken omvärderas. Jag kan inte dela denna syn. Kriget blev naturligtvis i viss mening möjligt genom att supermakterna försäg de båda sidorna med vapen och annan materiel. Men sedan kriget hade brutit ut visade supermakterna trots meningsmotsättningar en påtaglig vilja att bringa det till ett slut och att finna vägar till en reglering av detta mycket svårlösta problem. Även om mas på grund av frågans natur måste vara försiktig vid bedömningen av utsikterna att skapa en varaktig lösning,
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 9
lycks utvecklingen ändå visa att supermakterna är ense om att söka begränsa konflikten.
Supermakternas strävan under senare är synes främst ha gått ut på all undvika en för båda parter förödande militär konfrontation. lörutsättningarna för de förhandlingar som har förts och förs i detta syfte har vuxit fram successiv! under en längre period. Denna har karaktäriserats av bl. a. upplösningen av Kubakrisen. 1963 års provstoppsavtal och utvecklingen mot den strategiska balansen vid slutet av 1960-talet. En serie förhandlingar har förts mellan supermakterna och deras allierade sedan år 1969. Detta omfattande förhandlingskomplex kan visserligen inte ses som en sammanhängande helhet men dess alla element har ändå varit både en förutsättning för och ett resultat av avspänningen. Vissa delar har redan slutförts. Det gäller förhandlingarna mellan Förbundsrepubliken Tyskland och Sovjetunionen, Polen resp. Tjeckoslovakien, förhandlingarna om Berlins ställning samt förhandlingarna mellan de båda tyska staterna. Vidare har en etapp av SALT-samtulen lett till vissa kvantitativa begränsningar av de strategiska vapnen. En andra etapp av SALTsamtalen har nu inletts. Den europeiska säkerhetskonferensen är inne i sitt andra skede och överläggningar har inletts i Wien om truppminskningar i Furopa.
I juni förra året besökte Sovjetunionens partiledare Förenta Staterna och undertecknade en serie överenskommelser om undvikande av kärnvapenhot, konsultationer vid sådana hot, paskyndande av SA LT-samtalen med sikte på konkreta resultat under år 1974, ekonomiskt samarbete m. m. Dessa avtal innebär tydliga steg på vägen mot ökad kontakt och mot ett climinerande av det kalla krigets risker. Denna väg är mödosam men allt tyder på att supermakterna är inställda på att försöka nå ytterligare resultat. Denna utveckling måste hälsas med stor tillfredsställelse. Samtidigt får man inte bortse från att ett ökat samförstånd mellan supermakterna kan innebära problem för de små staterna världen över.
Sannolikheten för ett krig i Europa mellan stormaktsblocken liksom för militära konflikter direkt mellan supermakterna synes nu vara liten. Av detta kan man emellertid inte dra några säkra slutsatser för frumtiden. Som jag framhöll tidigare kan man förmoda att växlingarna mellan spänning och avspänning kommer att bli mindre markanta. Fortfarande håller dock de båda stormaktsblocken stora styrkor i vär världsdel. Det finns ingen anledning att anta att de nyligen inledda förhandlingarna i Wien snabbt resulterar i omfattande truppminskningar. Sådana minskningar kan sannolikt uppnås endast som en följd av en förhållandevis varaktig avspänning. Förhandlingarna är också komplicerade i så måtto att de har att utgå från de båda supermakternas helt olika geografiska positioner och kan komma att gälla jämförelser mellan helt olika vapensystem m m. Det är dock möjligt att de amerikanska styrkorna i Europa kan komma att minskas, vare sig detta sker som följd av förhandlingarna i Wien eller som en ensidig amerikansk åtgärd.
Den curopeiska säkerhetskonferensen avser bl. a. förhandlingar om en rad viktiga principer för säkerheten i Europa som t.ex. pgränsernas
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 10
okränkbarhet. Diskussionerna på nedrustningsområdet torde däremot i detta skede begränsa sig till s.k. förtroendeskapande åtgärder. Dot är i första hand föranmälan av större manövrar och förflyttningar av militära förband samt utbyte av observatörer vid sådana manövrar och förflyttningar, som står på dagordningen. Syftet med dessa föreslagna åtgärder är främst all skapa ökat politiskt förtroende, men de skulle även — beroende på utformningen — kunna ge staterna längre förvarningstider och mindre behov av beredskap än nu.
Avspänningen får i detta läge enligt min mening främst ses som ett politiskt klimat, som är ägnat att ge möjlighet till förhandlingar mellan parter som under lang tid har visat misstro mot varandra. Ansträngningarna på bägpe håll att trots existerande motsättningar söka angripa mänga problemkomplex innebär utan tvivel en förändring i det politiska klimatet. Denna förändring minskar enligt min mening krigsriskerna i Europa.
Motiven till den politik som stormaktsblocken nu för är naturligtvis flera och de är bara delvis kända.
En orsak har jag redan angett, nämligen supermakternas insikt att ett strategiskt kärnvapenkrig dem emellan skulle få förödande följder för dem och hela världen. Denna insikt synes ha vuxit allteftersom supermakterna har uppnått en viss jämvikt när det gäller omfattningen av de strategiska vapensystemen. Detta innebär inte att krig häller på att försvinna som ett medel att uppnå mål i den internationella politiken. Men det innebär att dessa krig kanske främst kommer att föras utanför Furopa och att de tenderar att bli lokala och begränsade. Krigsmakterna kan också komma all utnyttjas som pålryckningsmedel för att nå politiska mål.
Det går inte heller att bortse från att den hittills hårt markerade uppdelningen i två block i världspolitiken i viss män häller på att luckras upp. Kinas betydelse ökar även om det kommer att ta lång tid innan detta land uppnår en sådan position att det kan spela en global roll. Motsättningarna mellan Kina oci Sovjetunionen får inte överdrivas men har betydelse i detta sammanhang. Kontakterna mellan Förenta Staterna och Kina är också ett viktigt inslag i situationen liksom Japans ökande ekonomiska styrka.
En annan anledning till ett ökat intresse för avspänning och samarbete kan vara de stegrade försvarskostnaderna, i synnerhet när det gäller att vidareutveckla de mest kvaliticerade vapensystemen. Medvetandet om att en okontrollerad utveckling på detta område mäste medföra att viktiga behov på det inre området eftersätts har säkerligen spelat en viktig roll för det nu rådande läget inom både Förenta staterna och Sovietunionen.
Vid anmälan av prop. 1973:1 (bil. 6 s. 25) redovisade min företrädars försvarsutgifternas utveckling ! världen och konstaterade att den snabba tillväxt som utmärkte stora delar av 1960-talet nu är bruten. Utvecklingen under det senaste året bestyrker denna iakttagelse och utgiftsnivån verkar ha stabiliserats uttryckt i fasta priser. Samtidigt har flertalet länders krigsmakter under de senare åren berörts av snabba kostnudsstevgringar för personal och materiel. Om de angivna trenderna fortsätter
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet | [1
måste omvärldens krigsmakter på längre sikt minska i omfattning eller också mäste deras materielomsättning ske i betydligt lägre takt än hittills eller inriktas mot enklare vapensystem. Som jag tidigare har framhållit finns det ingen anledning att anta att förhandlingarna om truppminskningar kommer att ge snabba resultat. På sikt torde de dock åtminstone komma att bekräfta de förändringar, som den tidigare nämnda försvarsekonomiska och militärtekniska utvecklingen sannolikt tvingar fram.
Den svenska säkerhetspolitiken bör enligt min mening inte påverkas av den redovisade utvecklingen när det gäller ett mera kortsiktigt perspektiv. Vilken utvecklingen kan bli på längre sikt är svårt alt uttala sig om. Säkert är emellertid att en avspänningspolitik kräver lång tid för att motivera mera markanta verkningar för Sveriges säkerhetspolitiska inriktning. Drastiska och isolerade förändringar när det gäller det svenska försvaret skulle sannolikt inverka menligt på den politiska och militära balansen i norra Europa. Det ligger inte i vårt intresse att.medverka till en sådan utveckling. Därför anser jag att de överväganden som låg till grund för 1972 ärs försvarsbeslut rörande svensk säkerhets- och försvarspolitik alltjämt bör gälla. |
Jag vill i detta sammanhang knyta an till den debatt som har förts om s.k. minikärnvapen och de farhågor som därvid har uttryckts om karaktären av framtida konflikter. Frågan om minikärnvapen har aktualiserats i samband med behovet att förnya den arsenal av taktiska kärnvapen som NATO tf. n. förfogar över i Centraleuropa. Det viktiga enligt NATO-doktrinen synes därvid vara dels att i alla lägen behålla den politiska kontrollen över kärnvapnens användning, dels att avväga stegen i en tänkt upptrappningskedja så att trovärdig avskräckning erhålls. Minikärnvapen bör i detta perspektiv ses som ett bland flera möjliga alternativ i en omsättningsprocess inom ramen för en i stort bibehällen kärnvapendoktrin.
Jag anser att varken dessa förhällanden eller de erfarenheter som kan : hämtas ur krigen i Vietnam och Mellersta Östern motiverar nägon omprövning av de riktlinjer för försvarspolitiken som redovisades i prop. 1972:75 och som har godkänts av riksdagen. För civilförsvaret innebar detta beslut att den tidigare inriktningen på skydd mot kärnvapen eller massinsatls av konventionella vapen i direkt bekämpning av befolkningen
ändrades. | :
Civilförsvaret skall numera i förstå hand inriktas på att skydda befolkningen mot verkningar av konventionella stridsmedel som sätts in i samband med invasion eller vid markstrider. Planeringen skall vidare ta sikte på att vi inte skall bli sårbara redan vid en begränsad insats av ABC-stridsmedel. Detta förutsätts kunna ske till endast måttliga kostnadsökningar.
Jag tar därefter upp vissa frågor rörande perspektivplaneringen. Vid anmälan av prop. 1973:1 (bil.6 s. 23) redogjorde min företrädare i korthet för de grundläggande anvisningar för överbefälhavarens och civiltörsvarsstyrelsens perspektivplanering som: lämnades ti juni 1972. I
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 12
dessa anvisningar angavs att ett kompletterande miljöunderlag sedermera skulle tillföras planeringen, I enlighet härmed lämnades i juli 1973 anvisningar om främst de angreppsfall som skall utnyttjas i myndigheternas fortsatta arbete med perspektivplaneringens fas 1. Riksdagens utrikesoch försvarsutskott har under hösten 1973 informerats om anvisningarna.
Ett av ändamålen med fas I är att inom ett brett ekonomiskt intervall studera olika alternativ för försvarets utformning. FE fås 2, för vilken anvisningar senare kommer att kimnas, skall möjligheterna analyseras att med utgångspunkt i befintlig organisation realisera skilda systemlösningar som ingår i de försvarsstrukturer som har skisserats i fas 1. Hur långt våra ambitioner beträffande försvarets uppgifter och kapacitet bör sträcka sig beror på bedömningar både av utvecklingen i omvärlden och av de
resurser som kan avdelas för försvar. Ser man på så lång sikt som 15—20
år framåt kan stora förändringar hinna ske i omvärlden. Angreppstallen är ett uttryck för behovet att analysera försvarets utformning i vilt skilda rimliga framtidsbilder. Olika grupper av angreppsfall har föreskrivits för den övre och mellersta resp. den nedre delen av det ekonomiska studieintervall som har angetts för det militära försvarets perspektivplanering.
Angreppsfallen för den övre och mellersta delen av intervallet bygger på hypotesen att den världspolitiska utvecklingen också i framtiden kommer att karaktäriseras av svängningar mellan avtagande och tilltagande spänning. Orsakerna till svängningarna är att söka både utom och inom Europa. Även om de curepeiska problemen formellt har reglerats antas i angreppsfallen att de bakomliggande motsättningarna finns kvar. Därtill kommer växande utomeuropeiska problem. De militära styrkorna i omvärlden antas vara oförändrade eller minska, det senare bl. a. till följd av stigande kostnader.
Förutsättningen för de angreppsfall som skall ligga till grund för studierna inom den nedre delen av intervallet är en långvarig avspänningsperiod, som bl. a. skulle kunna leda till att de militära styrkorna i vår omvärld minskar betydligt. De kris- och krigssituationer som därvid skulle kunna uppstå till följd av kvarstående motsättningar har antagits bli starkt begränsade i fråga om nivå och/eller geografisk utbredning. De restriktioner en tänkbar angripare mot Sverige skulle behöva ålägga sig med hänsyn till den politiska situationen i världen bedöms bli starka.
Tidigare lämnade anvisningar om hur hänsyn skall tas till bl. a. risken för överraskande angrepp och risken för att kärnladdningar kommer att utnyttjas är oförändrade och gäller för hela det ekonomiska studieintervallet. Dessa anvisningar grundas i allt väsentligt på de riktlinjer för försvarets utveckling som fastställdes av riksdagen i 1972 års försvarsbeslut.
Genom bredden hos det anvisade ekonomiska studieintervallet för perspektivplaneringen och genom de nyss redovisade kompletterande anvisningarna anser jag att förutsättningar har skapats för alt få ett tillräckligt brett underlag för kommande beslut om försvarets långsiktiga utveckling.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 13
Hemställan Under åberopande av det anförda hemställer jag alt Kungl. Maj:t bereder riksdagen tillfälle att avge yttrande över vad jag har anfört om säkerhets- och försvarspolitiken,
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet | 14
Programplaner för det militära försvaret
Chefen för armén
Chefen för armén är programmyndighet för huvudprogrammet Arméförband som omfattar följande delprogram. ]. I Fördelningsförband m. m. 1. 2 Infanteribrigad m. m. 1. 3 Norrlandsbrigad m. m. L 4 Pansarbrigad m. m. 1. 5 Centrala och högre regionala lednings- och underhällsförband 1.6 Lokalförsvarsförband 1.7 Hemvärnet 1.99 Gemensamma produktionsresurser
Chefen för armén har i enlighet med överbefälhavarens direktiv sänt in programplan för huvudprogrammet Arméförband i en ekonomisk planeringsram enligt följande (prisläge februari 1973: milj. kr).
Summa
1974/75 —-1975/76 -1976/77 -1977/78 -1978/79 -1974/79 Planeringsram = 2 612 2650 2661 2621 2621 13 171
Arméchefen anför i sin grundsyn att fullständigt operativt underlag för avvägningen av arméns långsiktiga utveckling saknas. Den angivna inriktningen kan därför komma att ändras i takt med att underlaget förbättras.
Kravet på uthålligt motstånd gör det enligt chefen för armén angeläget att behälla största möjliga stridseffekt inom arméns krigsorganisation. Denna strävan har legat till grund för planeringen. Förband med strid som huvuduppgift prioriteras. Uppgifter som inte är oundgängligen nödvändiga för att säkerställa krigsförbandens stridseffekt mäste utgå. Reduceringar inom krigsorganisationen måste enligt arméchefen göras främst inom stödfunktionerna. Bla. framhåller han att underhällstjänsten måste få en mindre resurskrävande organisation än den nuvarande. En strävan skall vara att i ökad utsträckning utnyttja fredsorganisationens resurser och samhällets civila resurser i krigsorganisationen.
Chefen för armén anför vidare att bl.a. driftköstnaderna för fredsorganisationen mäste reduceras. En längt driven rationalisering av administration. förrådsverksamhet samt underhällstjänst och Övrig drift är nödvändig. Personalkostnadernas andel av kostnaderna för fredsverksamheten tenderar att öka. Enligt armechefen skulle andelen bli allt för hög vid en oförändrad personalvolym. Antalet fredsanställda, som inte har kvalificerad användning även i krigsorganisationen. måste därför minskas. Omfattande besparingsätgärder i form av bl.a. organisationsändringar och ambitionssänkningar kommer att fullföljas i den takt som
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet IS
hänsynen till personalen medger. Arméchefen anför emellertid att han inte har funnit det möjligt att under programplaneperioden nå det mål överbefälhavaren har angett för personalreduceringar inom armén.
Under programplaneperioden genomförs försök med förkortad grundutbildning och modifierad repetitionsutbildning.
Byggnadsinvesteringarna imriktas i första hand på att tillgodose de behov som följer av den beslutade omorganisationen i lägre regional och lokal instans (OLLIN och på itgärder för att effektivisera grundutbildningen. Kasernrenoveringar förutsätts vidare i arméchetfens planering bli fullföljda på oförändrad medelsnivå under hela programplaneperioden. Markanskaffningen inriktas på att så långt möjligt tillgodose behovet av övnings- och skjutfält.
Beträffande delprogrammens utveckling anför chefen för armén bl. a. följande.
Delprogrammet Fördelningsförband m.m. omfattar huvudsakligen lednings- och understödsförband. Arméchefens grundläggande avvägning — prioritering av förband med strid som huvuduppgift — innebär att antalet fördelningsförband och deras kvalitet kommer att gå ned. Nedgången inträffar emellertid huvudsakligen först efter programplaneperioden.
Ledningsorganisationens utveckling är inte klarlagd, främst till följd av ofullständigt operativt underlag. Enligt arméchefen måste emellertid personal- och materielbehovet för dessa förband reduceras. Antalet fördelningsstaber kan komma alt minska.
Antalet fördelningsluttvärnsförband minskar. Förband med äldre eldledningsutrustning utgår efter hand. Huvuddelen av dessa förbands luftvärnsautomatkanoner förs över till lokalförsvarsluftvärnskompanier. Luftvärnsbataljoner med robot 67 står efter renovering kvar till 1980talets början. Bataljoner med robot 70 böriar organiseras i slutet av programplaneperioden.
Beträffande delprogrammet i övrigt anför chefen för armén bl. a. att rationaliseringar och förbättrad samordning av resurserna skall eftersträvas. Fredssamhällets resurser bl. a. inom fältarbets- och underhällsfunktionen bör vidare utnyttjas i ökad utsträckning.
För delprogrammet Infanteribrigad m.m. gäller att omorganisation til organisationstyp 1966 R är genomförd utom beträtfande ett fåtal bataljoner. För att brigaderna skall kunna lösa förutsatta kvalificerade stridsupppifter planeras omorganisation till en ny typ med början under — programplaneperiodens senare år. Därvid avses brigadernas eldkraft och rörlighet förbättras. Materielomsättning och förbättring av den materiella kvaliteten planeras in för tio infanteribrigader. Brigadernas eldkraft förbättras genom att brigadartilleriet tillförs haubits 77. Vidare ombeväpnas stormkanonkompanierna med infanterikanonvagn 91. Luftvärnsskyddet förbättras genom att robot 70 tillförs. Rörligheten ökar genom att bandvagnar tillförs. Särskilda fordon för persöonaltransport ryms dock inte i planeringsramen. Genom dessa åtgärder bedömer ehefen för armén att de tio infanteribrigaderna utom beträffan-
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 16
de personaltransportkapacitet - i väsentliga avseenden blir anpassade till utvecklingen i omvärlden.
Arméchefen anför att organisationen inriktas mot att i förhällande till nuvarande organisation minska personalstyrkan i skyttebatalionerna samt att minska personal- och materielbehovet för ledning samt fältarbets- och underhållstjänst.
De infanteribrigader som inte kan ges motsvarande materielomsättning förs över till skytteregementen med början under programplaneperiodens senare är.
Chefen för armén anför vidare att ett antal nya skyttebatalioner med lägre materiell kvalitet avses bli organiserade utanför brigadförbanden under programplaneperioden. De organiseras ur de pansarförband som utgår under och efter programplaneperioden. Dessa skyttebataljoner avses behålla del av pansarförbandens materiel. bl.a. pansarbandvagnar och artillerimateriel. Härutöver avses ytterligare ett antal stridande bataljoner blir organiserade.
Inom delprogrammet Norrlandsbrigad m.m. behålls nuvarande antal brigader och bataljoner. Brigadorganisationen planeras på sikt bli anpassad till den nya typen av infanteribrigad. Förbättring av eldkraften planeras liksom för infanteribrigaderna genom omsättning av artilleri med haubits 77 och stormkanonvagnar med infanterikanonvagn 91 och genom tillförsel av robot 70. Vidare förnvas bandvagnar och terrängbilar.
Nuvarande fältjägarbataljoner avses bli omorganiserade till nöorrlandsskyttebatalioner. Arméchefen anför att man därigenom når en höjd effekt och en rationalisering inom krigsorganisation och utbildning.
Brigader och utanför dessa stående bataljoner inom delprogrammet bedöms av arméchefen genom inplanerad materietanskaffning i huvudsak kunna behällas på erforderlig kvalitetsnivå.
Inom delprogrammet Pansarbrigad m.m utgår två brigader under programplaneperioden. I kvarvarande brigader ersätts brigadartilleriets äldsta pjäser med modernare pjäser (1545 em haubits) som förs över från fördelningsförbanden.
Av de utgående pansarbrigaderna behålls stridsfordonsdelarna i form av fristående pansarbataljoner och stridsvagnskompanier. Vidare behålls vissa lednings- och underhållsresurser.
För delprogrammet Centrala och högre regionala lednings- och underhäållsförband innebär planeringen att ledningsförbanden behalls. Omsättning av sambandsmateriel planeras in, varigenom förbanden enligt armechefen godtagbart motsvarar aktuella krav. Underhållstörbandens organisation och antal kan komma alt förändras som resultat av pågående utredningar om underhällstjänsten.
Delprogrammet Lokalförsvarsförband tillförs under programplaneperiodens senare del och åren närmast därefter tio skytteregementen från delprogrammet Infanteribrigad m. m. Arméchefen anför alt de med hänsyn till avsedda uppgifter i sin helhet mäste grundrekryteras och personalen ges motsvarande utbildning som personalen i briga-
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 17
derna.
De utgående infanteribrigaderna övergår till skytteregementen efter hand som nedgången i materiell kvalitet medför att förbanden inte kan uppfylla de krav som utvecklingen i omvärlden kommer att ställa på rörliga markstridsförband. Övergången avses påbörjas budgetäret 1977/78 och beräknas ta ca fyra år. Skytteregementena avses under programplaneperioden och åren närmast därefter behälla organisationsform 1966 R och planeras så långt möjligt behälla den utrustning som ingår i nuvarande infanteribrigader. När omorganisation till de nya infanteribrigaderna har genomförts planeras skytieregementenas organisation successivt bli anpassad till brigadorganisationen. Detta kan enligt arméchefen ske från budgetåret 1983/84. Arméchefen anför att handlingsfrihet därigenom skapas att växla upp skytteregementena till en kvalitet motsvarande de nya infanteribrigaderna.
Antalet cykelskytitebataljoner planeras öka efter programplaneperioden. Därigenom kan enligt arméchefen nedgången i antalet rörliga kvalificerade förband i någon mån motverkas och förutsättningar skapas för uthållighet i — krigsorganisationen. Materielbehovet tillgodoses genom omfördelning från stödförband och genom mindre nyanskaffning. För värnförbanden gäller planeringsinriktningen att nuvarande antal förband behålls. En ökning kan emellertid enligt arméchefen behöva ske bl. a. med hänsyn till krav på uthällighet och försvar över stort djup. Antalet lokalförsvarsartillerikompanier planeras öka. Nuvarande antal lokalförsvarsluftvärnsbataljoner avses behållas och dessutom tillkommer ett antal lokalförsvarsluftvärnskompanier i samband med att Juftvärnsmateriel omsätts inom andra delprogram.
Inom delprogrammet Hemvärnet avses organisation, kapacitet och beredskap behållas. Planeringen syftar till att så långt den frivilliga rekryteringen medger behålla eller öka antalet hemvärnsförband. I syfte att förbättra förbandens stridseffekt planeras tillförsel av bl. a. lätta kulsprutor och automatkarbiner. Även en förbättring av beklädnadsutrustningen planeras.
Fördelningen av kostnaderna på delprogram framgår av följande tabell (prisläge februari 1973: milj. kr...
Summa
| Delprogram | 1974/75 — 1975/76 -1976/77 —- 1977/78 - 1978/79 1974/79 | |||||
| lördelningstörband m. m. | 462 | 405 | 341 | 404 | 396 | 2 008 |
| Infanteribrigad m. m. | 455 | 463 | 495 | 455 | 480 | 2348 |
| Norrländsbrigad m. m. | 163 | 144 | 162 | 145 | 175 | 789 |
| Pansarbrigad m. m. | 210 | 207 | 212 | 201 | 191 | 1 021 |
Centrala och högre regionala lednings- och under-
| hällsförband | 50 | 45 | 28 | 29 | 29 | 181 |
| Lokalförsvarsförband | 151 | 149 | 132 | 117 | 125 | 674 |
| Hemvärnet | 44 | 44 | 43 | 39 | 39 | 209 |
Gemensamma produktionsresurser 1 236 1168 1150 1123 1090 5 767 Kostnader 2771 2625 2563 2513 2525 12 997
2 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga 6
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 18
Summa Delprogram 1974/75 — 1975/76 —-1976/77 —-1977/78 -1978/79 —1974/79
Justering på grund av överplanering m. m. -- 159 + 31 + 98 + 108 + 96 + 174 Betalningsmedel 2612! 2656 2661 2621 2621 13 171!
! Huvudprogrammets ram är för budgetåret 1974/75 reducerad med 28 milj. kr. för att reglera vissa åtgärder i konjunkturstimulerande syfte.
Betalningsmedlens fördelning på anslag framgår av följande tabell (prisläge februari 1973; milj. kr.).
Summa Anslag 1973/74! 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/79
B1. Arméförband:
Ledning och förbandsverksamhet 1731 1 800 1792 1782 1760 1 765 8 899
B2. Arméförband:
Materielanskaffning 537 615 654 684 657 640 3 250 B3. Arméförband:
Istandsättning av befästningar och kaserner 42 44 48 44 44 44 224
B4, Arméförband:
Forskning och utveckling 51 50 53 40 60 72 275 I 1. Arméförband:
Anskaffning av anläggningar 88 103 109 111 100 100 523
2449 2612? 2656 2 661 2621 2621 13 171?
! Prisläge februari 1972
2 Se not till föregående tabell
Chefen för marinen
Chefen för marinen är programmyndighet för huvudprogrammet Marinförband som omfattar följand2 delprogram.
ra .1 För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhålls-
förband m. m. bb Helikopterförband fö WIN Ytattackförband m. m. MN BB
Ubåtsförband BR nn Minröjningsförband NM 6 Fasta kustartilleriförband 7 Rörliga kustartilleriförband DI 99 Gemensamma produktions:esurser
Chefen för marinen har sänt in programplan för huvudprogrammet
Marinförband i en ekonomisk planeringsram som motsvarar överbefälhavarens direktiv. Utöver den av överbefälhavaren angivna planeringsramen har chefen för marinen anmält behov av ytterligare medel för viss verksamhet och anskaffning. Planeringsramen och det av chefen för marinen föreslagna tillägget framgår av följande tabell (prisläge februari 1973; milj. kr.).
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 19
Summa
1974/75 —-1975/76 -1976/77 1977/78 1978/79 1974/79
Plancringsram = 1 034 1 026 1003 1041 1042 5146 Tillägg 54 109 124 73 86 446
Chefen för marinen anmälde i föregående programplan den anskaffning av materiel och anläggningar som enligt hans mening behövs för att följa försvarsbeslutets inriktning för perioden 1972/73—-1976/77. Marinchefen vidhåller att den planeringsram som har anvisats för marinen för nu aktuell programplaneperiod inte är tillräcklig för att viktig verksamhet och angelägen anskaffning av materiel och anläggningar skall kunna inrymmas. Chefen för marinen yrkar därför ati den tilldelade planeringsramen höjs med sammanlagt 446 milj. kr. under femårsperioden. Dessa medel avses för bl.a. en femte ubåt av typ A 14 (Näcken), snabbare anskaffning av patrullbåtar och fasta kustartilleribatterier av typ ERSTA, anskaffning av sjörobot Pingvin och minjaktfartyg samt fortsatt utveckling av sjö- och kustrobot. Chefen för marinen anser det synnerligen allvarligt om den påbörjade utvecklingen av sjö- och kustrobotar avbryts.
Marinchefen framhåller vikten av att antalet enheter och förband på sikt hålls uppe med hänsyn till behovet av enheter för övervakning av och insatser inom vårt sjöterritorium och strävan efter ett uthålligt försvar. Mot bakgrund av detta framstår det som nödvändigt att låta enheter stå kvar längre i organisationen än vad som motsvarar moderna krav. Ätgärder av detta slag är dock att anse som kortsiktiga nödutvägar som leder till att relativt stora delar av marinens materiel blir omoderna mot slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet. Marinchefen anser därför att en förnyelse måste påbörjas nu för att undvika alltför stor effektminskning efter programplaneperioden.
Chefen för marinen anför att verksamheten under huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet i möjlig mån har begränsats för att minska kostnaderna. Fortlöpande rationaliseringar avses bli genomförda under programplaneperioden. Trots detta kommer enligt marinchefen väsentliga minskningar av verksamheten att bli nödvändiga. Särskilt kännbara konsekvenser uppstår för grundutbildning, krigsförbandsövningar och materielunderhåll.
Chefen för marinen framhåller att det är svårt att hålla nere kostnaderna för materielens underhäll. Marinchefen har börjat utreda möjligheterna att begränsa underhållskostnaderna, Påtagliga besparingar kan emellertid väntas först på längre sikt.
Fredsorganisatoriska översyner har de senare åren genomförts inom örlogsbaser och kustartilleriförsvar. De betydande insatser som har gjorts för all anpassa fredsorganisationen till rådande ekonomiska förutsättningar bedöms under programplaneperioden leda till avsett resultat. Marinchefen anför sammanfattningsvis i detta sammanhang att den övervägande delen av marinens fredsorganisation nyligen har setts över och kommer att vara anpassad för de olika verksamhetsområdena.
Målet för utbildningen till och av fast anställd personal avses
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 20
behållas på nuvarande kvalitativa nivå. Detta är enligt marinchefen nödvändigt för att vidmakthålla nuvarande krigsorganisation och för att nå handlingsfrihet = beträffande = krigsorganisationsutvecklingen — på sikt. Vidareutbildningen av kompaniofficerare och = plutonsofficerare förbättras fortlöpande. Personalbehovet kommer att öka genom tillkomsten av ytterligare två isbrytare. Marinchefen framhåller vidare att tilldelat antal värnpliktiga för grundutbildning är lägre än behovet och att de avsevärda reduceringar av repetitionsutbildningen som har måst göras under de senare budgetåren av perioden inte kan fortsätta om nuvarande målsättning skall behållas.
Beträffande delprogrammens utveckling under programplaneperioden anför chefen för marinen bl. a. följande.
Inom delprogrammet För flera delprogram gemensamma lednings-, bas-ochunderhållsförband mm. har åtgärder planerats in för att öka ledningssäkerheten. Under programplaneperioden omorganiseras flottans basförband. Detta innebär att antalet anställda minskar samtidigt som ökad rörlighet eftersträvas. Takten för omorganisationen begränsas dock av ekonomiska skäl. Luftvärnet för försvar av krigsförtöjningsplatser och anläggningar i baser börjar modernisertas. :
Förbanden inom delprogrammet Helikopterförband har till huvuduppgift att i samverkan med sjöstridskrafter skydda vår sjötrafik mot angripande ubåtar. Förbanden avses i huvudsak behållas under programplaneperioden. Leverans av sju tidigare beställda tunga helikoptrar pägår.
Inom delprogrammet Ytaitackförband m.m. utrangeras en fregatt under programplaneperioden utan att ersättas. Två äldre jagare förs vidare över till fregatter. Motortorpedbåtar ersätts genom anskaffning av patrullbåtar. En första serie om 16 patrullbätar avses beställas budgetåret 1974/75. Marinchefen anför vidare att beslutsunderlag tas fram under programplaneperioden beträffande de framtida ytattackförbanden. Påbörjad utveckling inom landet av ett sjö- och kustrobotprojekt bör enligt marinchefen fullföljas under programplaneperioden. Ett nytt minfartyg levereras under perioden.
Delprogrammet Ubäåätsförband omfattar f.n. 21 ubåtar. Fyra äldre ubåtar utgår ur organisationen under perioden. Anskaffning av tre ubåtar av typ A I4 (Näcken) har påbörjats. Beställning av en fjärde ubät i samma serie har av chefen för marinen planerats in budgetåret 1973/74. Beställning av en femte ubåt bör enligt marinchefen ske samma budgetiär. En räddningsubåt anskaffas.
Delprogrammet Minröjningsförband planeras i huvudsak behällas oförändrat under programplaneperioden. Projektering av minjaktfartyg har påbörjats. Anskaffningen har planerats med en prototypbeställning budgetåret 1976/77 följd av seriebeställning budgetåret 1977/ 78. Chefen för marinen anser alt sericanskaffningen av minjaktfartyg bör påbörjas budgetäret 1975/76.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 21
I delprogrammet Fasta kustartilleriförband ingår spärrbataljoner och spärrkompanier samt minutläggningsdivisioner. De fasta kustartilleriförbanden minskar i antal under perioden. Den påbörjade anskaffningen av 12 cm tornbatterier har planerats fortsätta med beställning budgetåret 1973/74 av bl.a. pjäsmateriel för ytterligare fyra batterier inom samma serie. Prototyp till ny minutläggare anskaffas under perioden, Vidare påbörjas modernisering av närluftvärnet för de fasta förbanden.
Delprogrammet Rörliga kustartilleriförband avses i huvudsak behållas oförändrat. I programmet ingår kustartilleribataljoner, rörliga spärrbataljoner och rörliga spärrkompanier samt kustjägarförband. Päbörjad uppsättning av lätta kustrobotbatterier fullföljs. Utveckling och anskaffning av ett nytt rörligt kustartillerisystem avses påbörjas under perioden. Modernisering av närluftvärnet för de rörliga förbanden planeras in.
Fördelningen av kostnaderna på delprogram framgår av följande tabell (prisläge februari 1973; milj. kr.).
Summa Delprogram 1974/75 —- 1975/76 -1976/77 —-1977/78 -1978/79 —1974/79
För flera delprogram gemensamma Iednings-, bas-, och
| underhällsförband m. m. | 99 | 86 | 83 | 90 | 95 | 453 |
| Helikopterförband | 27 | 21 | 19 | 13 "13 | 93 | |
| Ytattackförband m. m. | 129 | 135 | 120 | 130 | 114 | 628 |
| Ubätsförband | 63 | 59 | 41 | 71 | 75 | 309 |
| Minröjningsförband | 33 | 31 | 39 | 29 | 45 | 177 |
Fasta kustartille-
riförband 127 137 145 144 136 689
Rörliga kust-
| artilleriförband | 39 | 45 | 43 | 41 | 48 216 |
| Gemensamma produk- | . | ||||
| tionsresutser | 583 | 561 | 540 | 530 | 516 2 730 |
| Kostnader | 1 100 1075 1030 — 1048 1042 5295 |
Justering på grund av
överplanering m. m. — 66 - 49 = 27 = 7 - -149
Betalningsmedel 1 034! 1 026 1003 1 041 1 042 5 146!
! Huvudprogrammets ram är för budgetåret 1974/75 reducerad med 7 milj. kr. för att reglera vissa åtgärder i konjunkturstimulerande syfte.
Betalningsmedlens fördelning på anslag framgår av följande tabell (prisläge februari 1973; milj. kr.).
Summa Anslag - 1973/74! 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/79
C1. Marinförband:
Ledning och För-
bandsverksamhet 534 581 577 572 569 565 2 864 C2. Marinförband: :
Materielanskaffning 364 332 326 317 355 361 1693
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 22
| Summa Anslag 1973/74! 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/79 C 3. Marinförband:
Iständsättning av be-
fästningar och kaserner 17 18 20 20 20 20 98 C 4. Marinförband:
Forskning och utveck-
ling 29 30 28 25 28 27 138 HI 2. Marinförband:
Anskaffning av anläggningar 71 72 75 69 69 69 354
1 015 10342 1 026 1 003 1 041 1042 5 146?
I Prisläge februari 1972
2 Se not till föregående tabell
Chefen för flygvapnet
Chefen för flygvapnet är programmyndighet för huvudprogrammet Flygvapenförband som omfattar följande delprogram. 3.1 För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband 3.2 Jaktförband 3.3 Luftvärnsrobotförband 3.4 Attackförband 3.5 Spaningsförband 3.6 Flygtransportförband 3.7 Basförband 3.8 Verkstadsförband 3.9 Gemensamma produktionsresurser
Chefen för flygvapnet har i enlighet med överbefälhavarens direktiv sänt in programplan för huvudprogrammet Flygvapenförband i en ekonomisk planeringsram enligt följande (prisläge februari 1973; milj. kr.).
Summa
1974/75 -1975/76 -1976/77 <1977/78 -1978/79 1974/79
Planeringsram 2496 2 517 2538 2 546 2548 12 645
Chefen för flygvapnet anför att årets programplanearbete har visat att den i förra programplanen redovisade organisationshypotesen i allt väsentligt har varit riktig och nödvändig. Flygvapenchefen anförde i programplan för perioden 1973/74—-1977/78 att balanserade systemlösningar i flera fall hade måst överges på grund av medelsbrist. Sedan innehållet i delprogrammen åter har prövats konstateras att viss obalans fortfarande råder inom flera delprogram. Verksamheten inom huvudprogrammet domineras av systemet flygplan 37 (Viggen).
Beträffande delprogrammens utveckling under programplaneperioden anför chefen för flygvapnet bl. a. följande.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 23
Inom delprogrammet För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband utgår en sektorstab under programplaneperiodens första år genom att två av de nuvarande luftförsvarssektorerna slås samman, Vissa äldre radarstationer inom delprogrammet utgår. Anskaffning av taktisk strilradar genomförs i planerad omfattning med de första anläggningarna i operativ drift mot slutet av programplaneperioden. Planerad modernisering av den optiska luftbevakningen avses bli genomförd.
Flygvapencehefen anför vidare beträffande detta delprogram att antalet personalvakanser väntas minska,
Inom delprogrammet Jaktförband utgår under programplaneperioden fem jaktdivisioner ut organisationen som ett led i att anpassa
flygtidsproduktionen till de ekonomiska resurserna. Takten i nedlägg-
ningen av jaktdivisioner är anpassad till det antal divisioner som planeras finnas när flygplan JA 37 slutlevereras, vilket beräknas ske budgetåret 1984/85. Typutveckling av JA 37 fortsätter planenligt. Första leverans av serieflygplan planeras ske under är 1978.
Chefen för flygvapnet anför vidare att utbildnings- och övningsresurserna förbättras från periodens början, vilket ökar jaktförbandens förmåga till strid i störd miljö. Vissa modifieringar för att höja flygsäkerheten på flygplan J 35 avses bli genomförda,
För delprogrammet Luftvärnsrobotförband gälleri enlighet med Kungl. Maj:t beslut att förbanden skull vara avvecklade vid ingången av budgetäret 1978/79. Till denna tidpunkt kommer ett antal robotar och viss övrig systemmateriel att ställas i förråd. Kvarvarande modifieringsåtgärder avses bli genomförda så tidigt som möjligt under programplaneperioden för alt göra systemets underhållskostnader så små som möjligt för resterande livslängd. Övertalig materiel avses bli överförd till andra flygvapensystem i den mån funktioner härigenom kan förbättras.
Delprogrammet Attackförband inriktas mot att omfatta fem krigs- och fredsdivisioner AJ 37 samt en enhet för typinflygning på flygplan 37. Flygvapenchefen har i programplanen även redovisat konsekvenserna av att med denna senare enhet som grund organisera ytterligare attackförband i krig. Ombeväpning från flygplan A 32 till AJ 37 fortsätter samtidigt som antalet attackdivisioner reduceras från sju till fem.
Förbandsverksamheten koncentreras på att införa AJ 37. Divisionernas organisalion anpassas därvid till det nya flygplanet. Under perioden organiseras fem krigsdivisoner med flygplan 60 för attackuppgifter.
Delprogrammet Spaningsförband omfattar f.n. spaningsdivisioner med flygplan S 32 och $S 35. Under programplaneperioden utgår två spaningsdivisioner S 35 samtidigt som S 32-förbanden ombeväpnas till flygplan S 37. Underrättelseplutonerna avses bli omorganiserade och ombeväpnade. Personalläget i spaningsförbanden förbättras successivt genom att långtidsanställda förare tillkommer.
Inom delprogrammet Flygtransportförband utgår transportflygdivisionerna och ersätts av civila resurser. De enstaka flygplan Tp
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 24
83 som f. n. finns kvar i organisationen utgår under programplaneperioden. Flygplan Tp 79 och Tp 84 behålls i drift. Transportflyggrupperna organiseras om och kompletteras med civila flygplantyper som följd av att äldre flygmateriel utrangeras. Antalet sambandsflygdivisoner och -grupper planeras öka och förbanden avses bli omorganiserade, Pågående utredning om en gemensam organisation för försvarets tunga helikoptrar kan enligt flygvapenchefen komma att påverka flygräddningsförbandens programtillhörighet och organisationens utformning.
Delprogrammet Basförband minskas antalsmässigt under programplaneperioden, Planeringen grundas på en basplan som har anpassats till gällande ekonomiska ramar. Målet är att på sikt balansera resurserna inom bassystemet för att på bästa sätt utnyttja de investeringar i materiel och anläggningar som kan ske under programplaneperioden.
Anpassningen av baussystemet till flygplan 37 fullföljs. I syfte att behålla bastförbandens beredskap prioriteras repetitionsutbildning för service- och klargöringsenheter, En studie av skyddet vid baserna pägår. Resultatet av studien kommer att påverka investeringarna i materiel och anläggningar under programplaneperiodens senare del, Materielanskaffningen för basförbanden inriktas i första hand på svåranskaffad materiel samt på att ersätta försliten eller omodern materiel.
För delprogrammet Gemensamma produktionsresurser gäller att Södertörns flygflottilj (F 18) omvandlas till skolförbandet flygvapnets Södertörnsskolor (F 18). Vissa förbandsindragningar förbereds i slutet av programplaneperioden. Flygtidsproduktionen kommer att rationaliseras för att möta de stigande underhållskostnaderna. Beträffande investeringar i byggnader och anläggningar prioriteras förband som avses tillföras flygplan 37. Personalreduceringar genomförs i enlighet med utfärdade direktiv.
Fördelningen av kostnaderna på delprogram framgår av följande tabell (prisläge februari 1973: milj. kr.).
Summa Delprogram 1974/75 — 1975/76 —-1976/77 -1977/78 — 1978/79 1974/79
För flera delprogram gemensamma lednings- och
| strilförband | 265 | 325 | 284 | 330 | 1497 |
| Jaktförband | 623 | 545 | 540 | 620 | 3172 |
| Luftvärnsrobotförband | 10 | 9 | 8 | 4 | 31 |
| Attackförband | 561 | 480 | 306 | 171 | 1683 |
| Spaningsförband | 195 | 237 | 260 | 251 | 1095 |
| Ulygtransportförband | 35 | 29 | 31 | 26 | 149 |
| Bastörband | 359 | 353 | 343 | 343 | 1749 |
| Verkstadsförband | 4 | 4 | 4 | 4 | 19 |
| Gemensamma produk- | . | ||||
| tionsresurser | 641 | 627 | 616 | 638 | 3189 |
| Kostnader | 2693 2609 2392 2387 | 12 584 |
Justering på grund av
överplanering m. m. --197 = 22 + 146 +159 + 45
+ 61
Betalningsmedel 2496! 2517 2538 2546 2548 12 645!
i Huvudprogrammets ram är för budgetåret 1974/75 reducerad med 9 milj. kr. för att reglera vissa
åtgärder i konjunkturstimulerande syfte.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet oo 25
Betalningsmedlens fördelning på anslag framgår av följande tabell (prisläge februari 1973; milj. kr.).
: Summa Anslag 1973/741 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/79
D 1. Flygvapenförband: Ledning och för- . bandsverksamhet . 961 1003 998 980 995 995 4971 D2. TFlygvapenförband: Materielanskaffning 880 995 1089 1116 1 147 1147 5 494 D 3. Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner 27 25 25 24 27 24 125 D4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling 392 399 333 345 306 308 1691 II11 3. Flygvapenförband: Anskatfning av an-
läggningar 90 13 72 73 71 74 363
2350 24962 2517 2538 2546 2548 12 645?
! Prisläge februari 1972 2 Se not till föregående tabell
Överbefälhavaren
Överbefälhavararen har i enlighet med Kungl. Maj:ts anvisningar sänt in programplan för det militära försvaret. I programplanen har hänsyn tagits till att 45 milj. kr. skall återbetalas under budgetäret 1974/75 för att reglera vissa åtgärder i konjunkturstimulerande syfte under budgetåren 1971/72 och 1972/73. Planeringsramen efter detta avdrag framgår av följunde tabell (prisläge februari 1973: milj. kr.).
Summa 1974/75 —-1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/79
Planeringsram 7215 7 260 7 260 7 260 7 260 36 255
Överbefälhavaren anför alt de givna ekonomiska förutsättningarna innebär att ambitionerna i 1972 ärs försvarsbeslut inte kan uppfyllas. Reduceringar måste göras inom områden där detta är tekniskt möjligt. Stor risk föreligger för irrationella åtgärder som leder till obalanserade lösningar. Inriktningen av verksamheten har huvudsakligen måst ske som resursstyrning. Överbefälhavaren anmäler vidare att han hat övervägt att i planerna reservera medel för att täcka eventuell skillnad mellan verklig löncutveckling och den kompensation som utgår enligt nettoprisindex. Överbetälhavaren anför bl.a. att han saknar förutsättningar att genomföra det utredningsarbete som krävs för att göra erforderliga löneprognoser.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 26
Hänsyn till löneutvecklingen kan därför t. v. tas endast genom en allmän strävan att begränsa lönekostnaderna bl. a. genom att snabbt minska antalet anställda inom krigsmakten.
Beträffande den allmänna inriktningen av försvaret anför överbefälhavaren att följande utgångspunkter har gällt för planeringen i avvaktan på resultat av pågående studier och analyser.
— avvägningen mellan huvudprogrammen behålls — ambitioner inom vissa funktioner och delprogram minskas
bindningar som påverkar den långsiktiga inriktningen undviks inom
områden där osäkerhet föreligger
inom samtliga huvudproduktionsområden skall strävan vara att hålla
kostnaderna nere.
Beträffande krigsmakteoens förmåga år 1973 anför överbefälhavaren att effekten har minskat under året i förhållande till den hårdnande stridsmiljön och en angripares ökade operativa handlingsfrihet. Den minskade effekten beror bl. a. på otillräcklig matericlanskaffning och begränsningar av utbildningen på grund av förkortad utbildningstid och stora vakanser bland kompani- och plutonsofficerare. Beträffande överbefälhavarens värdering av krigsmaktens nuvarande förmåga hänvisas i övrigt till programplanen för det militära försvaret, som har överlämnats till riksdagens försvarsutskott i särskild ordning.
Överbefälhavaren framhåller att den genomförda planeringen har grundats på ett operativt underlag som i många avseenden är ofullständigt. Överbefälhavaren har dock kunnat ange en allmän operativ bakgrund för programplanearbetet. Han framhäller samtidigt att det inte ännu är möjligt att ta slutlig ställning till avvägningen inom krigsmakten. Vidare anförs att årets programplaner är bättre grundade än föregående års och att de med vissa reservationer och under gällande förutsättningar utgör ett faktiskt handlingsprogram för verksamheten inom resp. program.
Överbefälhavaren avstyrker d2 av chefen för marinen föreslagna åtgärderna som kräver att marinens planeringsram höjs. Med undantag för oundvikliga kostnadsökningar och vissa uppgiftsförändringar avstyrker han vidare de förslag inom huvudprogrammen 4 och 5 som överstiger anvisade planeringsramar.
Sin syn på krigsorganisationen redovisar överbefälhavaren avvägningsprogramvis. För avvägningsprogrammen Rörliga markstridsförband och Lokalt bundna markstridsförband tillstyrker överbefälhavaren de principer chefen för armén har tillämpat för att prioritera den framtida krigsorganisationen. Överbefälhavaren anser vidare att det är viktigt att minst 5077 av nuvarande antal infanteribrigader kan moderniseras och behållas på sikt. Ställning tas inte nu till organisation och resurser för underhållstjänsten.
I övriga avseenden anser överbefälhavaren att redovisade krigsorganisationsplaner kan läggas till grund för den fortsatta verksamheten.
I fråga om avvägningsprogrammet Övervattensstrids-
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 27
förband anser överbefälhavaren bl. a. mot bakgrund av åldersläget för motortorpedbåtsdivisionerna att det är angeläget att åtgärder vidtas så att patrullbåtsförbanden kan tillföras krigsorganisationen snarast möjligt efter beställningen. Ställning tas inte nu till marinchefens förslag om förlängda livslängder för vissa farlyg.
Beträffande avvägningsprogrammet Fjärrstridsförband anser Överbefälhavaren att det är väsentligt att behålla så många attackförband som anskaffade flygplan tillåter. Inom flygvapnets planeringsram bör därför möjligheter skapas att i krigsorganisationen utnyttja den centrala typinflygningsenhetens resurser. Antalet baser och basförband bör av denna anledning inte reduceras i så stor omfattning som chefen för flygvapnet föreslår.
För avvägningsprogranimet Luftförsvarsförband framhåller överbefälhavaren att han i nuvarande ekonomiska situation anser sig nödsakad att godta den snabba nedgången i antalet luftförsvarsförband. Överbefälhavaren är f. n. inte beredd ta slutlig ställning till 1yp eller antal av fördelningsluftvärnsbataljoner.
Anskaffningen av flygplan JA 37 bör enligt överbefälhavaren inriktas mot minst åtta divisioner.
Överbefälhavaren framhåller att luftförsvarssystemet har en allvarlig obalans på grund av att två luftförsvarssektorer inte har kunnat moderniseras. Obalansen mäste dock accepteras t. v. Erforderliga åtgärder inom dessa båda sektorer mäste vidtas under åren närmast efter programplaneperioden.
Beträffande avvägningsprogrammet Central och regional ledning anser överbefälhavaren att staberna och stabspersonalens ledningsförmåga t. v. skall behållas på i huvudsak nuvarande nivå.
Överbefälhavaren godtar chefens för flygvapnet planering avseende flygspaningsförbanden.
Ytterligare kostnadsminskningar utöver vad som redan har skett inom detta avvägningsprogram mäste enligt överbefälhavaren anstå i avvaktan pä den planerade översynen av den centrala och regionala ledningen.
Beträffande fred sorganisalionen framhäller överbefälhavaren följande.
I avvaktan på arméns fredsorganisationsplan har överbefälhavaren inte något att erinra mot vad chefen för armén anfört i sin programplan beträffande målet för fredsorganisationsutvecklingen.
Inom ramen för huvudprojekt OLLI undersöker överbefälhavaren möjligheterna till ytterligare samordning över försvarsgrensgränserna i fråga om förvaltningsverksamhet, mobiliseringsansvar m. m.
För marinens del finner överbefälhavaren det angeläget att söka minska kostnaderna mer än vad hittills genomförda organisationsöversyner leder till. Överbefälhavaren kommer därför att låta utreda vilka ytterligare besparingar som kan erhållas inom fredsorganisationen genom fortsatt samordning inom förvaltningssektorn mellan flottan och kustartilleriet samt genom ytterligare samordning i mobiliseringshänseende mellan flottan, kustartilleriet och främst armén. För att nå önskade
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 28
kostnadsminskningar kan i vissa fall uppgifter behöva ändras eller utgå.
För flygvapnets del anför överbefälhavaren att försvarets fredsorganisationsutredning väntas lägga fram ett delbetänkande om hur flygvapnets fredsorganisation skall anpassas lill den krigsorganisutoriska utvecklingen. Anpassningen kan komma att innebära att ytterligare flottiljadministrationer bör läggas ned med början under periodens senare del, Överbefälhavaren är inte beredd att ta ställning till flygvapnets framtida fredsorganisation förrän nyssnämnda utredning har slutförts.
I avvaktan på den i prop 1973:1 (bil. 6) aviserade översynen av den centrala och högre regionala stabsorganisationen tar överbefälhavaren inte nu upp fredsorganisationsutvecklingen inom huvudprogram 4 till granskning.
Överbefälhavaren har i sina direktiv för programplaneringen ställt krav på personalminskningar under perioden 1974/75-1978/79 med sammanlagt ca 2 900 anställda (netto). Som de planerade personalförändringarna under programperioden avspeglar sig i myndigheternas programplaner kommer de enligt överbefälhavaren alt innebära en verklig minskning med ca 2 300 (netto). Härtill kommer den ytterligare minskning som blir en följd av försvarets rationaliseringsinstituts översyn av flygvapnets flottiljer. Denna beräknas preliminärt kunna uppgä till ca 175 anställda. Den totala minskningen kan säledes uppskattas bli ca 2 500 (netto).
Överbefälhavaren inser de svårigheter vissa myndigheter har att inom ramen för nuvarande uppgifter nå de uppsatta personalminskningsmålen. I avvaktan på resultat av kompletterande organisationsutredningar m. m. vid häller överbefälhavaren i stor! de mål som han i sina direktiv har satt upp för personalminskningarna.
Överbefälhavaren finner det i detta sammanhang angeläget att framhälla att de planerade personalminskningarna till övervägande delen är en följd av den ekonomiska situationen, Personalminskningarna framtvingar därför ambitionssänkningar. Endast till en mindre del blir minskningar möjliga genom ralionaliseringar. Överbefälhavaren föreslår en rörlig kredit för att finansiera sådana investeringar som ger rationaliseringsvinster.
Beträffande rekrytering av militär personal konstaterar överbefälhavaren alt främst armén och marinen inte har kunnat nå målet att skapa ekonomiskt utrymme för viss vakansfyllnad genom att minska den civila personalen.
Överbefälhavaren anser att det är viktigt att krigsorganisationen har god tillgång på aktivt befäll särskill när organisationen minskar kvantitativt och det materiella innehållet försvagas. Det är vidare av stor betydelse att värnpliktsutbildningen förbättras och görs effektivare. Detta ställer krav på ett ökat antal befäl inom utbildningsorganisationen, främst i fråga om kompani- och plutonsotficerare. Överbefälhavaren anser det därför nödvändigt att försvarsgrenschefernas planering inriktas mot att successivl fylla vakanserna. Detta kräver dock att den civila personalen minskas eter alt andra rationaliseringsåtgärder som frigör ekonomiska resurser kan genomföras.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet : 29
Beträffande grundutbildningen framhålls att försöken med förkortad grundutbildning fortsätter under programplaneperioden. Underlag för att säkert bedöma utfallet av de kortare utbildningstiderna och på grundval därav föreslå förändringar bedöms föreligga först efler ytterligare något utbildningsår. Överbefälhavaren anmäler att en närmare granskning av behov och tillgångar beträffande värnpliktig personal skalt genomföras i samband med utt hans värnpliktsplan revideras under hösten och vintern 1973/74. Överbefälhavaren anser att den genomförda planeringen t. v. kan ligga till grund för fortsatt arbete.
Beträffande repetitionsutbildningen framhålls att överbefälhavaren, trots de betydande operativa risker som därvid uppstår, av ekonomiska skäl har tvingats ge direktiv om en kraftig minskning av repetitionsutbildning i förhållande till målsättningen i 1966 ärs riksdagsbeslut. Försvarsgrenscheferna har starkt understrukit de negativa effekterna av dessa reduceringar. Vidare anför överbefälhavaren att den nu planerade repetitionsutbildningen är en försöksverksamhet i full skala. Erfarenheterna från försöken och fortsatt utredningsverksamhet inom värnpliktsutredningen och försvarsgrenarna kan under perioden ge anledning till att nuvarande inriktning omprövas. Överbefälhavaren kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt frågan om de viktigaste förbandens stridsduglighetl efter mobilisering.
Överbefälhavaren godtar 1. v. planeringen av repetitionsutbildningen men anser att chefen för flygvapnet i avvaktan på slutligt ställningstagande till repetitionsutbildningsbehovet inom flygvapnet bör planera för en något större repetitionsutbildning under planeringsperioden.
I programplanen redovisar överbefälhavaren de bindningar, som med vissa förutsättningar kommer att föreligga efter budgetäret 1978/79, om de verksamheter som har inrymts i myndigheternas programplaner beslutas och genomförs. Överbefälhavaren framhåller att redovisningen är behäftad med stora osäkerheter.
FP anslutning till överbefälhavarens bedömning av det militära försvarets ulveckling anförs att risk föreligger för att man efter programplaneperioden 1974/75 -1978/79 inte kan upprätthålla kunnande och sysselsättning inom sektorer, som f.n. är vitala för försvaret, om de ekonomiska grunderna för 1972 års försvarsbeslut kommer att gälla under en längre tid och köpkraften fortsätter att minska enligt nuvarande tendens.
I likhet med tidigare år anser överbefälhavaren vidare att det nuvarande prisregleringssystemet behöver omprövas.
Beträffande krigsorganisationen bedömer överbefälhavaren att försvaret under planeringsperiodens tidigare del fortfarande i huvudsak kan föras med avvärjande syfte i en invasionsriktning och enligt nu tillämpade principer. Överbefälhavaren framhälter att krigsmaktens uppgifter och principerna för försvarets förande på sikt mäste omprövas under programplaneperioden.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 30
Departementschefen
Grundläggande riktlinjer för det militära försvarets inriktning har fastställts av 1972 års riksdag (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 231). Enligt min mening är principerna i detta beslut alltjämt giltiga. Mot bakgrund av den redogörelse jag tidigare har lämnat för den säkerhetspolitiska utvecklingen och med hänsyn till det statsfinansiella läget anser jag att det inte finns anledning att ändra planeringsinriktningen och planeringsramen för det militära försvaret. 1972 ärs försvarsbeslut bör därför ligga till grund för planeringen under perioden 1974/75 — 1978/79. Planeringen bör alltså ske enligt en horisontell planeringsram, som med vissa budgettekniska justeringar överensstämmer med den i försvarsbeslutet fastställda ramen för perioden 1972/73 — 1976/77. Med utgångspunkt i basbeloppet i den utgiftsram för budgetåret 1974/75, som
jag kommer att förorda i det följande (s. 61) bör således planeringsramen
för femårsperioden vara avruncat 36 300 milj. kr. i prisläget februari 1973. I planeringen bör förutsättas att kompensation för pris- och löneförändringar skall ske enligt nettoprisindex.
Programplaner för det militära försvaret för perioden 1974/75 - 1978/79 har utarbetats i den angivna planeringsnivån. Jag anser i likhet med överbefälhavaren att planeringen nu har fått större stadga. Årets programplaner är mera genomarbetade än föregående års och deras värde som beslutsunderlag har förbättrats avsevärt. Viss osäkerhet finns dock fortfarande kvar beroende på brister i det operativa underlaget och delvis oundvikliga svårigheter att bedöma planernas ekonomiska hällbarhet. I planeringsramen har i likhet med föregående år planerats in en reserv för att möta eventuella prisökningar på materiel och underhåll utöver den kompensation som nettoprisindex beräknas ge. Denna s. k. priskil som är beräknad av resp. programmyndighet i samarbete med försvarets materielverk är mindre än i föregående års planer. Priskilen har godkänts av överbefälhavaren. För egen del anser jag att planeringen i detta avseende bör kunna godtas. i
Nägon reserv för att möta eventuella lönestegringar som gär. utöver den genomsnittliga prisutvecklingen har däremot inte planerats in. Detta medför att omplaneringar kan komma att bli nödvändiga. Sådana omplaneringar kommer vidare att bli nödvändiga för att skapa utrymme för ökade ambitioner inom vissa områden, bl. a. för att förbättra de värnpliktigas förmåner vilket jag återkommer till i det följande.
De angivna förhållandena innebär att planeringsramarna kan visa sig vara något överintecknade. Jag anser därför att försiktighet måste iakttas när det gäller beslut som leder till stora ekonomiska åtaganden på lång sikt. För detta talar också de stora bindningar vid programplaneperiodens slut som blir en följd av nu föreslagen planering. Samtidigt måste varje möjlighet till besparing och rationalisering tas till vara. Jag anser för min del att kraven härvidlag kan behöva skärpas ytterligare.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 31
Jag går därefter över till avvägningsprogrammens inriktning och de riktlinjer som bör gälla för den fortsatta planeringen. Inom ramen för dessa riktlinjer kan förändringar komma att aktualiseras bl. a. med hänsyn till resultaten av pågående studier och utredningar.
Derörliga markstridsförbanden skallkunna kraftsamlas i olika angreppsriktningar för avvärjande strid, vilket ställer höga krav på personalens och materielens kvalitet. Jag biträder i princip den planerade omfattningen och inriktningen av avvägningsprogrammet. Genomförda och planerade förbättringar är enligt mitt bedömande väl anpassade till de krav som 1980-talets stridsmiljö kan komma att ställa.
Jag delar arméchefens grundsyn att förband med strid som huvuduppgift bör prioriteras. För att kunna uppnå planerat antal stridande förband är det nödvändigt att överväga begränsningar inom olika stödfunktioner. Det är särskilt angeläget att det civila samhällets resurser utnyttjas i slörsta möjliga utsträckning. I likhet med överbefälhavaren är jag inte beredd att nu ta ställning till underhållstjänstens framtida utformning. Denna bör studeras närmare.
Planetingen innebär att tio infanteribrigader behålls på sikt. Brigaderna organiseras om och deras eldkraft och rörlighet förbättras genom att nytt fältartilleri och luftvärn samt nya infanterikanonvagnar och bandvagnar tillförs. Vidare byts terrängfordonen ut. Genom dessa åtgärder bedöms infanteribrigaderna bli anpassade till utvecklingen i omvärldens krigsmakter.
Antalet norrlandsbrigader behålls och deras organisation anpassas till infanteribrigadernas nya organisation. Motsvarande förbättringar av materielens kvalitet som för infanteribrigaderna har planerats in vilket innebär att även norrlandsbrigadernas eldkraft och rörlighet ökar.
De på sikt kvarvarande pansarbrigaderna får modernare artillerimateriel och deras rörlighet ökar genom att terrängfordon tillförs. Planeringen innebär vidare att stridsfordons- och understödsdelarna samt vissa lednings- och underhällsresurser ur de utgående pansarbrigaderna behälls i annan organisalionsform fram till i mitten av 1980-talet. Denna planering innebär att pansarförbandens nuvarande antal stridsvagnar behålls trots att antalet pansarbrigader minskar.
Beträffande de rörliga kustartilleriförbanden slutförs uppbyggnaden av spärrförbanden under perioden. Studier av ett nytt rörligt kustartillerisystem pågår och utveckling och anskaffning av detta har planerats in under periodens senare del. Jag anser att studierna bör fullföljas och att planeringen i övrigt t. v. kan godtas.
De lokalt bundna markstridsförbanden bör med hänsyn till vårt lands storlek omfatta förhållandevis många enheter. Avvägningsprogrammets omfattning och inriktning enligt den nuvarande planeringen tillgodoser detta. Jag biträder i princip planeringen inom avvägningsprogrammet. Som framgår av det följande är jag dock inte
beredd att nu ta slutlig ställning beträffande vissa delfrågor inom
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet : | 32
avvägningsprogrammet.
De infanteribrigader som inte tillförs modern materiel benämns skytteregementen. Dessa avses t. v. behålla nuvarande organisation och utrustning. Skytteregementenas styrka kommer således under programplaneperioden att i huvudsak motsvara styrkan hos de nuvarande infanteribrigaderna.
Skytteregementena inordnas i den nuvarande planeringen under delprogrammet Lokältörsvarsförband. Med hänsyn till att skylteregementena planeras få mer kvalificerade uppgifter än de nuvarande lokalförsvarsförbanden kan det finnas skäl att överväga en annan programtillhörighet för dessa förband. Arméchefen anför all skytteregementena med hänsyn till avsedda uppgifter bör grundrekryteras och att personalen bör få motsvarande utbildning som brigadernas personal. Jag godtar t. v.
chefens för armén planering.
En grundläggande princip i arméchefens planering är en strävan att så långt möjligt föra över den materiel som utgår ur fördelnings- och brigadförbanden till andra förband med strid om huvuduppgift. Detta medför att antalet artilleri- och luftvärnskompanier samt cykelskyttebataljoner kan ökas. Dessa förbandstyper är ett väsentligt komplement till fältförbanden. Jag delar arméchefens uppfattning att materielen bör
behållas inom organisationen så länge den ger väsentliga tillskott till den
samlade stridseffekten, men vill understryka att noggrann uppmärksamhet måste ägnas underhållskostnaderna beträffande främst den tyngre materielen. Det förhållandet att materielen behålls får vidare inte ge organisatoriska och andra bindningar som menligt inverkar på handlingsfriheten för framtiden.
Av arméchefens programplan framgär att hemvärnet får ny vapenmateriel och att beklädnadsutrustningen förstärks. Åtgärderna är angelägna och bör komma till stånd. .
Fasta kustartilleribatterier av typ ERSTA har beställts och börjar tillföras krigsorganisationen vid slutet av perioden. Chefen för marinen har räknat med att beställningen skall utökas med ytterligare ett antal batterier. Liksom överbefälhavaren är jag inte beredd att nu ta ställning härtill.
För övervattensstridsförbanden är antalet förband av grundläggande betydelse. För att de enskilda enheterna skall ge avsedd effekt i invasionsförsvaret måste de även tillförsäkras en jämförelsevis hög teknisk kvalitet. För att fylla dessa krav bör därför den påbörjade övergången till lättare enheter fortsätta. Ytattackförbanden tillförs torpedbätar av typ Spica, som slutlevereras under programplaneperioden och kommer att ingå i de kvalificerade ytattackförbanden.
Patrullbåtar bör anskaffas som ersättning för de nuvarande motortorpedbåtarna. I likhet med överbefälhavaren anser jag det angeläget att patrullbåtar anskaffas så tidigt som möjligt mot bakgrund av bla. äldersläget för motortorpedbåtarna. Dessa bör stå kvar i organisationen tills patrullbätsförbanden sätts upp. Patrultbåtar bör beställas budgetåret
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet . 33
1974/75 men jag är inte nu beredd ta slutlig ställning till anskaffningsprogrammet i sin helhet.
Chefen för marinen har börjat studera olika alternativ för ytattackens utveckling på sikt. Dessa studier bör fortsättas enligt den inriktning, som dåvarande departementschefen angav i prop. 1973:1 (bil. 6 s. 78).
Chefen för marinen har föreslagit att vissa äldre fartyg skall behållas längre än som tidigare har avsetts, främst för att upprätthålla antalet enheter. Jag anser att ställning härtill inte behöver tas nu, men vill understryka att önskemålet att behålla enheter i organisationen längre än som tidigare har planerats måste vägas mot de ökade driftkostnaderna.
Inom minröjningsförbanden kommer ett antal kustminsvepare att utrangeras i början av 1980-talet. Chefen för marinen har planerat in anskaffning av minjaktfartyg som ersättning för dessa. Jag godtar t.v. denna planering.
Antalet fjärrstridsförband minskar i överensstämmelse med
1972 års försvarsbeslut. Tre ubåtar av typ Näcken (A 14) har beställts.
Chefen för marinen har räknat med att beställningen skall utökas med ytterligare en ubåt. Liksom överbefälhavaren är jag inte beredd att nu ta ställning härtill. Studier och utveckling av nästa ubåtstyp har planerats in. Härigenom behålls handlingsfriheten att inom landet utveckla och tillverka ubåtar. Studierna bör fortsätla i huvudsak enligt chefens för marinen planering.
Leverans pågår av flygplan AJ 37 Viggen och ombeväpningen av attackflygdivisonerna till denna flygplanstyp slutförs under perioden. Detta innebär en avsevärd kvalitativ förbättring av attackkapaciteten. Jag delar överbefälhavarens uppfattning att den fredstida typinflygningsenhetens resurser i möjligaste mån bör utnyttjas i' krigsorganisationen. Utöver planerade fem attackdivisioner AJ 37 Viggen bör således en sjätte attackenhet skapas. Härtill kommer planerade fem divisioner med flygplan 60.
Flygplan AJ 37 beräknas behöva ersättas under senare hälften av 1980-talet. Olika alternativ studeras f. n. och jag anser att dessa studier bör fortsätla i enlighet med vad min företrädare anförde vid anmälan av prop. 1972:75 (s. 81). Jag kommer att noga följa inriktningen av denna studieverksamhet.
Inom luftförsvarsförban den sker stora förändringar under programplanens sista år avscende såväl luftvärns- som jaktförbanden. Förändringarna innebär att förbandens materiella kvalitet avsevärt förbättras.
Av programplanen för armén framgår att luftvärnsrobot 70 börjar anskaffas. En stor del av nuvarande luftvärnskanoner moderniseras och be-
hålls även på sikt. Övertaliga luftvärnskanoner förs i huvudsak över till
lokalförsvarsluftvärnet.
I fråga om jaktförbanden bör planeringen inriktas mot åtta divisioner JA 37 Viggen samt mot att scrieleverans skall börja år 1978. Jag är inte
3 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 6
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 34
beredd att ta ställning till den av chefen för flygvapnet föreslagna leveranstakten.
Det finns f. n. 19 jaktdivisioner med flygplan J 35 Draken. I samband med ombeväpningen till flygplan JA 37 Viggen kommer således antalet divisioner att minska till knappt hälften. Med hänsyn till bl. a. personalplaneringen mäste flygvapnets organisation successivt och under lång tid anpassas till det lägre antalet divisioner. Under programplaneperioden
kommer därför fem divisoner med J 35 Draken att avvecklas. I olika
sammanhang har anförts att detta skulle leda till att ett antal flygplan blir övertaliga och måste tas ur organisationen tidigare än vad som är ekonomiskt motiverat. Jag vill med anledning härav anföra följande.
Ett flygplans tekniska livslängd bestäms av det antal flygtimmar som bedöms möjliga att ta ut utan att materielen utsätts för en så stark utmattning att flygsäkerheten riskeras. Antalet flygplan och dessas bedömda tekniska livslängd bestämmer således hur stor flygtid som totalt är tillgänglig. Behovet av flygtid bestäms av antalet förare i organisationen. Med tidigare bedömd teknisk livslängd skulle antalet flygplan J 35 Draken inte ha varit tillräckligt för att tillgodose flygtidsbehovet i
nuvarande organisation fram till den tidpunkt då Draken-flygplanen
ersätts med flygplan JA 37 Viggen. För att inte behöva skaffa fler flygplan J 35 Draken övervägdes därför vissa modifieringsarbeten i syfte att förlänga flygplanens tekniska livslängd. Detta avsåg dock inte flygplan av typ J35 B som av tekniska och organisatoriska skäl under alla förhållanden förutsattes utgå ur organisationen under år 1973. För den organisation som nu planeras kommer flygtidsbehovet inte att vara lika stort som tidigare har förutsatts. Modifieringar i syfte att förlänga flygplanens tekniska livslängd behöver därför inte ske i den omfattning som tidigare har övervägts. En begränsad förlängning av livslängden på ett mindre antal flygplan behövs dock för att den totala tillgången på flygtid med'J 35 Draken skall vara tillräcklig för den planerade organisationen.
Chefen för flygvapnet avvecklar i slutet av programplaneperioden luftvärnsrobotförbanden med rebot 68 i enlighet med de beslut som tidigare har fattats av Kungl. Maj:t.
Två av nuvarande åtta luftförsvarssektorer slås samman under perioden. Vissa av de äldre luftförsvarscentralerna moderniseras. Ny och effektivare radarmaterial ersätter äldre varigenom stridsledningsfunktionen förbättras. Moderniseringen är enligt min mening angelägen för bäde flygvapnet och civilförsvaret.
Inom central och högre regionalledning ombeväpnas spaningsförbanden till flygplan S 37 Viggen vilket innebär en avsevärd
kvalitetshöjning för dessa förband. Tre divisioner med S 37 kommer att
vara organiserade vid programplaneperiodens slut. Samtidigt beräknas nuvarande divisioner med S 32 Lansen och vissa av divisionerna med S 35 Draken bli avvecklade.
Avvägningsprogrammet innehåller även helikopterförband. Pågående utredning om en gemensam organisation för de tunga helikoptrarna bör
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 35
leda till att dessa kan utnyttjas effektivare.
Under programplaneperioden minskar antalet flygplan i transportorganisationen genom att äldre flygplanstyper utrangeras. Detta innebär att civila transportflygplan i ökad utsträckning måste kunna utnyttjas i krig.
Beträffande fredsorganisationen vill jag peka på att de senaste årens pris- och löneutveckling har medfört att stor uppmärksamhet måste ägnas försvarets kostnadsstruktur. Det är nödvändigt att alla möjligheter utnyttjas för att begränsa utgifterna för administration och för freds- och förvaltningsorganisationen. En större del av tillgängliga resurser kan därigenom sättas av för materielanskaffning och utbildning. Detta ger direkt effekt i krigsorganisationen.
Ett viktigt led i denna verksamhet är den omorganisation som pågår av lägre regionala och lokala myndigheter inom armén och marinen. Arbetet härmed bör ges hög prioritet liksom de studier över en ökad samordning av mobiliserings- och förvaltningsverksamheten som överbefälhavaren bedriver.
Försvarets fredsorganisationsutredning har nyligen lämnat förslag om hur flygvapnets fredsorganisatior skall anpassas till den framtida krigsorganisationen. Förslaget innebär bl. a. att ytterligare två flottiljadministrationer bör avvecklas. Vidare har chefen för flygvapnet lämnat förslag avseende organisationen vid flygvapnets flottiljer och sektorflottiljer. Förslagen bereds f. n. inom försvarsdepartementet.
Jag räknar med att en översyn av den centrala stabsorganisationen skall kunna inledas under hösten 1974. I samband därmed kommer också militärområdesstabernas organisation att ses över.
Jag går därefter över till att behandla personalutvecklingen inom det militära försvaret. Kungl. Maj:t har i december 1971 uppdragit åt överbefälhavaren att i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut lämna förslag till och vidta åtgärder för att med utgångspunkt i personalläget den I oktober 1971 minska antalet anställda inom krigsmakten med 2 500 under perioden 1972/73 — 1976/77. Samtidigt angavs att organisationen kunde komma att tillföras viss personal till följd av beslut av Kungl. Maj:t. Nettominskningen kunde därför bli mindre än de angivna 2 500. I uppdraget ingår att kontrollera och halvårsvis redovisa uppnådda resultat. Redovisningarna skall avse förhållandena den I april och den 1 oktober.
För att genomföra uppdraget har skapats en ledningsgrupp för minskning av antalet anställda inom krigsmakten, LEMA, som består av chefen för försvarsstaben och chefen för försvarets rationaliseringsinstitut. Ett ADB-system, system LEMA, har utvecklats för att följa upp personalläget inom krigsmakten. Överbefälhavaren har beslutat att personalläget i september 1972 enligt redovisningen i system LEMA skall vara utgångspunkten för det fortsatta arbetet.
Antalet anställda minskade under perioden september 1972 — septem-
ber 1973 enligt redovisningen i system LEMA med 368. I överbefälhava-
rens redovisning av personalläget i september 1973 beräknas antalet
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 36
anställda minska med ca 500 under perioden september 1973- september 1974. I sina direktiv för programplancringen har överbefälhavaren ställt krav på personalminskningar under perioden 1974/75—-1978/79 med sammanlagt ca 2 900 anställda netto.
Kungl. Maj:t har med utgångspunkt i det genom LEMA-systemet fastställda personalläget i seplember 1972 och överbefälhavarens programplanedirektiv för perioden 1974/75--1978/79 reviderat personalminskningsuppdraget från december 1971. Minskningsmålet har därvid angetts till 3 900 anställda under perioden september 1972--september 1979.
Den av programmyndigheterna uppskattade personalminskningen under perioden 1974/75—-1978/79 väntas bli ca 2 500 vilket således är lägre än det minskningsmål som överbefälhavaren har angett. Chefen för armén anför i detta sammanhang att målet inte kan nås utan mycket genomgripande förändringar av mobiliseringsberedskapen. Jag anser att de grundläggande principerna för mobiliseringsberedskapen bör ligga fast. En begränsning av den nuvarande mobiliseringsberedskapen bör dock kunna godtas i rådande säkerhetspolitiska situation. Inom ramen för de grundläggande principerna bör mobiliseringsorganisationen kunna ses
över. |
Beträffande marinen vill jag påpeka att översynen av mobiliserings- och förvaltningsorganisationen bör kunna ge möjligheter till ytterligare personalreduceringar.
Det är angeläget att personalkostnaderna inom försvaret begränsas. De uppställda minskningsmälen bör därför gälla. Försvarets samtliga myndigheter mäste aktivt medverka till att alla möjligheter till personalminskningar tas till vara.
Personalminskningarna skall genomföras i samband med naturlig avgång och i förening med en effektiv omplaceringsverksamhet. Mot bakgrund av bla. rådande = åäldersfördelning och den stora personalomsättningen anser jag att förutsättningarna är goda för att reduceringarna skall kunna genomföras utan men för den anställda personalen.
Nu planerade personalinskränkningar avser till stor del civil personal som f. n. utgör ca 60 94; av antalet anställda inom krigsmakten. Behovet av militär personal hänger samman med den förutsedda utvecklingen av krigs- och fredsorganisationen samt den framtida befälsordningen. Det är f.n. inte möjligt att ange främst fredsorganisationens utseende och utveckling under 1980-talet. Vad gäller befälsstrukturen är det inte möjligt att överblicka konsekvenserna av det inledda arbetet med en enhetlig befälsordning för krigsmakten. Jag vill i detta sammanhang erinra om att den organisatoriska handlingsfrihet som förutsattes i 1972 års försvarsbeslut innebär att tillgången på kvalificerat befäl upprätthålls. Det är emellertid uppenbart alt även den militära personalen måste reduceras. Mot bakgrund av personalläget inom utbildningssektorn bör rekryteringen av plutons- och kompaniofficerare ske så att en begränsad vakansuppfyllnad nås. Vid rekrytering av regementsoffice rare bör hänsyn tas till att krigsorganisationen inom vissa områden på sikt går ned.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 37
Försöken med förkortad grundutbildning fortsätter under programplaneperioden. Tillräckligt underlag för att bedöma konsekvenserna av den förkortade grundutbildningen föreligger inte ännu. Grundutbildningskontingenten minskar fr. o. m. budgetåret 1975/76. Överbefälhavaren avser att under innevarande budgetår närmare granska behov av och tillgång på värnpliktig personal. Jag avvaktar denna översyn samt resultatet av 1972 års värnpliktsutredning och tar inte nu ställning till utbildningskontingentens storlek och fördelning annat än för nästa budgetår. Jag noterar emellertid att värnpliktsavgångarna har fortsatt att minska under budgetåret 1972/73.
Beträffande repetitionsutbildningens fortsatta — inriktning avvaktar jag resultat av 1972 års värnpliktsutredning. Överbefälhavaren anför att utvärderingen av repetitionsutbildningen kan ge anledning att ompröva nuvarande inriktning. Överbefälhavaren avser att ägna särskild uppmärksamhet åt frågor rörande förbandens stridsduglighet
efter mobilisering. I avvaktan på utredningsresultat och erfarenhetsvär-
dering godtar jag t. v. den nuvarande planeringen.
Överbefälhavaren anser att det nuvarande prisregleringssystemet bör omprövas. Det torde vara omöjligt att konstruera ett prisregleringssystem som uppfyller alla anspråk som kan ställas. Priskompensationsfrågan följs emellertid med uppmärksamhet inom försvarsdepartementet.
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna de riktlinjer för det militära försvarets fortsatta
inriktning som jag har angett i det föregående.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 38
Civilförsvarets programplan
Civilförsvarsstyrelsen
Civilförsvarsstyrelsen har i enlighet med Kungl. Maj:ts anvisningar lämnat in programplan för civilförsvaret för perioden 1974/75—1978/79. Programplanen = har utarbetats inom =<anvisad = planeringsram. Civilförsvarsstyrelsen har förutsatt att ramen höjs med hänsyn till ökade kostnader för bl a. förbättrade förmåner till civilförsvarspliktiga och höjda hyror. Dessutom har förutsatts att ramen får överskridas budgetåret 1974/75 med 10 milj. kr. för att betala tidigare åtaganden beträffande skyddsrum. Vidare anmäls behov utom ramen för bl. a. vissa investeringar. Planeringsramen jämte förutsatta tillägg framgår av följande tabell (prisläge februari 1973; milj. kr.).
Summa
1974/75 -1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/79 Planeringsram 132,1 132,1 132,1 132,1 132,1 660,5 Tillägg 15,6 16,5 18,0 ' 11,8 1,3 69,2
Civilförsvarsstyrelsen sammanfattar som bakgrund till planen sin syn på erfarenheterna av vapenutveckling och krigföring under senare tid. Styrelsen anför att stridsmedel och strids-
metoder är sådana att det från skade- och verkanssynpunkt är svårt att. dra en gräns mellan ”civila” och ”militära” mål. De civila offren visar sig
erfarenhetsmässigt väsentligt överstiga antalet döda och skadade vid inblandade militära förband. Det som av en part betecknas som flyganfall mot militära mål kan av omvärlden uppfattas som terror. Ytbombningen av bl. a. tätorter har skett i stor omfattning. Nya verkansformer för yttäckande vapen har utvecklats.
Organisationen för civilförsvaret har begränsats
enligt 1972 års riksdagsbeslut (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr
1972:231). Den nya organisationen (organisation 72) är med mobiliseringsreserv inräknad i personellt hänseende uppbyggd till ca 90 970 för det allmänna civilförsvaret och ca 83 Z för verkskyddet. Av materielen är ca 90 70 anskaffad. Uppbyggnadsläget beträffande anläggningar för organisationen är för ledningscentraler 55 Z, anläggningar för observationsplatser 45 Z, skyddsrum för framskjutaa enheter 20 72 och branddammar ca 40 a.
Organisationens styrka kan enligt civilförsvarsstyrelsen bedömas i förhållande till det redovisade uppbyggnadsläget. Bristerna vid programplaneperiodens början hänför sig till att det är obalans i uppbyggnadsläget mellan personal och materiel å ena sidan och anläggningar å andra sidan. Den lägre utbyggnadsgraden på anläggningssidan hänger samman med att en längre uppbyggnadsperiod har gällt än för personal och materiel. Vidare har grundutbildning och övningsverksamhet inte kunnat genomföras i behövlig utsträckning.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 39
Studier av mobiliseringsförloppet och insatsberedskapen har visat att det beredskapsmål som gäller för civilförsvaret f. n. inte kan nås. Stora krav ställs därför på beslutande myndigheters förutseende.
Beredskapshöjande åtgärder kan behöva vidtas redan på vaga indikatio-
ner främst i fråga om att anskaffa sådan materiel som inte förrådshålls
i fred och för att ställa i ordning provisoriska anläggningar. Därutöver behövs minst en vecka för att komplettera gjorda fredsförberedelser innan en mobilisering kan genomföras på ca tre dygn. Inriktningen enligt 1972 års försvarsbeslut kommer successivt att öka behovet av särskilda beredskapsförberedelser, särskilt inom utbildningsområdet. En förbättring av beredskapen mot överraskande angrepp har därför bedömts som önskvärd för en del av organisationen.
I förhållande till samtliga de angreppsfall som skall vara vägledande för planeringen — gäller att organisationens kvalitet och beredskap inte är tillfredsställande på grund av bristande utbildning och övning, bristande enhetlighet i organisationen samt vissa materiel- och anläggningsbrister. Vidare är uthålligheten hos organisationen otillräcklig på grund av att personal- och materielersättningsreserver saknas.
I det angreppsfall som avser invasion med insats av konventionella vapen innebär tillgången på skyddsrum att utrymningar i huvudsak kan begränsas till slutlig utrymning av närområdena runt angriparens bekämpningsmål
och av hotade invasionsområden. Dessa utrymningar får stor omfattning om större tätorter innefattas av invasionshotet. Undsättningsorganisationen bedöms kvantitativt tillräcklig totalt sett för detta fall. Fördelningen
över ytan av såväl det lokala som det regionala allmänna civilförsvaret är
dock f. n. mindre lämplig.
Vid hot om insats av kärnladdningar är omfattande utrymningar bl. a. från de större städerna ofrånkomliga. Planläggning och insatsberedskap
för detta är god. Det är emellertid väsentligt att beslut fattas tidigt om att
förbereda och ställa i ordning provisoriska skydd där brist på skyddsrum föreligger. Förberedelserna i fred är begränsade till administrativa åtgärder. Undsättningsorganisationen är lokalt helt otillräcklig där bekämpning sätts in. Bistånd måste påräknas i stor omfattning från regionalt civilförsvar och från samhället i övrigt, bl. a. det militära försvaret.
Vid insatser av C-stridsmedel är befolkningsskyddet otillfredsställande framför allt i områden som saknar skyddsrum. Produktionsberedskap är ordnad för tillverkning av skyddsmasker för främst vuxna men saknas för barn i de lägsta åldrarna.
Vissa rekryteringsfrågor inom civilförsvaret berörs. Huvuddelen av de personer som skrivs in i det lokala allmänna civilförsvaret rekryteras med stöd av civilförsvarsplikt främst bland män som har lämnat värnpliktsåldern samt bland kvinnor över 35 år. Därutöver kan värnpliktiga med särskilda yrkeskvalifikationer som är nödvändiga för civilförsvarsuppgifterna tillföras organisationen genom att de ges krigsuppskov. En tidigare överföring av värnpliktig personal till civilförsvaret skulle få avsevärda positiva konsekvenser för såväl krigsorganisationen som den fredstida utbildningsorganisationen. Styrelsen finner det angeläget att åtgärder i detta syfte kommer till stånd.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 40
Målet för huvudprogrammet under programplaneperioden är följande.
Av det fria planeringsutrymmet skall jämfört med tidigare programplan en ökad andel användas för att förbereda och förbättra allmänhetens
skydd i innerområdena i de största städerna.
Principerna för och planläggningen av utrymningar skall ses över i början av perioden.
En balanserad produktionsberedskap för skyddsmasker m. m. skall
upprätthållas. 300 000 vanliga skyddsmasker och 20 000 av övriga typer
anskaffas årligen.
Lednings- och undsättningsorganisationen skall under perioden 1976/77—-1979/80 organiseras om till en mera enhetlig, rörlig och uthällig organisation som fyller kraven främst i det konventionella angreppsfallet. Nuvarande kårindelning bör slopas. Den närmare fördelningen av enheter till län och civilförsvarsområden fastställs av civilförsvarsstyrelsen i samråd med länsstyrelserna inom ramen för de riktlinjer som anges i 1972 års försvarsbeslut. -
Nytt utbildnings- och övningssystem för att förbättra befälsutbildning och övningsverksamhet skall införas. Endast ca 3076 av manskapet skall t.v. grundutbildas i fred. Som en följd av den beredskapssänkning detta innebär skall ca 7 70 av undsätltningsorganisationen under perioden 1976/77—-1979/30 utbildas och hållas i beredskap som snabbt mobiliserbara enheter, s. k. S-enheter. Härigenom ökar också de praktiska möjligheterna att utnyttja civilförsvarsorganisationen för katastrofhjälp i fredstid.
Grundutbildningen, huvuddelen av övningsverksamheten och materielhanteringen förs samman till fem av civilförsvarsstyrelsen administrerade enheter. Härigenom nås en rationell fredsorganisation som kan förverk-
liga krigsorganisationsmålen.
Krigsorganisationen kompletteras med materiel och anläggningar i reducerad takt. Genom minskade medelsramar för materielanskaffning har reduceringar gjorts jämfört med föregående programplan. Ett antal objekt till en sammanlagd kostnad av ca 7 milj. kr. har planerats in efter programplaneperioden. En balanserad organisation nås med nuvarande planeringsram omkring är 1990.
Civilförsvarsstyrelsens administration anpassas under perioden till planerings- och programbudgetsystemet och beslutad omlokalisering till Karlstad.
I förhållande till tidigare planer innebär årets programplan att en ändrad avvägning har gjorts till förmån för delprogrammet Skydd för
allmänheten. Härigenom kan åtgärder planeras för att på sikt förbättra skyddet i de s. k. innerområdena och för att upprätta produktionsberedskap för skydd mot C-stridsmedel även för barn och äldre personer. Den
nya avvägningen innebär en sänkt ambition för bl. a. utbyggnad av anläggningar för civilförsvarsorganisationen.
Utbildningsverksamheten föreslås få sådan inriktning att det lägre fältbefälets grundutbildning förbättras, att endast ca 30 7 av manskapet
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 41
grundutbildas i fredstid och att organisationen övas i sin helhet enhetsvis med fyra års intervall under i princip tre dagar för befäl och två dagar för övrig personal. Däremellan anordnas särskilda övningar om en till två dagar för befäl och viss nyckelpersonal samt mobiliseringsövningar om en dag för S-enheter. Under en tvåårig studie- och försöksperiod skall konsekvenserna äv reducerad manskapsutbildning utvärderas och underlag tas fram för att detaljutforma krigsorganisation och utbildningsverksamhet. Nytt grundutbildningssystem avses kunna införas med början under budgetåret 1976/77 och nylt övningssystem införas successivt fr. o. m. budgetåret 1977/78. De civilförsvarspliktiga föreslås få ersättning vid övning efter samma grunder som under utbildning. Övergång till koncentrerad utbildnings- och förrådsverksamhet (CUFA) i hela ländet har planerats in Successivt fr.o.m. budgetåret 1975/76. Bla. föreslås en ny utbildningsanläggning i Göteborgsregionen.
Beträffande inriktningen av delprogrammen framhåller civilförsvarsstyrelsen bl. a. följande.
Ledningsorganisationen skall under perioden anpassas till de förändrade krav som det konventionella kriget ställer samt till resultatet av pågående ändring av kommun- och polisdistriktsindelning. Utbyggnad av anläggningar skall fortsätta med reducerad målsättning och i minskad takt. :
Påbörjade byggnadsåtgärder genomförs enligt tidigare planer. Vid periodens början är 13 större anläggningar för staber under byggnad. Under perioden färdigställs 14 sådana anläggningar. Därutöver tillkommer årligen fyra mindre ledningscentraler. Anläggningar som uppvisar stora brister i skyddet mot konventionella vapen eller som är i sådant tillstånd att krigsplacerad personal inte kan vistas i dem under längre tid förbättras eller ersätts. Anläggningar för de mindre staberna skall i första hand byggas i kommuner med skyddsrumsbyggnadsplikt och om möjligt samprojekteras med andra kommunala byggnadsobjekt. För ledningscentral som inte färdigställs under programplaneperiodens två- tre första år skall provisorium anordnas med installerad sambands- och alarmeringsutrustning.
Inom alarmeringsområdet sker fortsatt anpassning till utveckling och modernisering av strilsystemet och luftförsvarscentraler. På lokal nivä kraftsamlas resurserna till manöversystem och materiel för utomhusalarmering.
[nom delprogrammet Utrymning utarbetas operativa principer för beslut om utrymning. På grundval härav ses den nuvarande planläggningen Över.
Inom delprogrammet Skydd för allmänheten räknar civilförsvarsstyrelsen med att under periodens första del utarbeta anvisningar för fysisk skyddsrumsplanering i innerområden och anvisningar för utformning av provisoriska skydd. Betolkningsskyddsrum och äldre s. k. fullträffsäkra skyddsrum i de största tätorterna skall moderniseras till normal skyddsrumsstandard i fråga om skydd mot konventionella stridsmedel. Medel sätts av för att modernisera fyra befolkningsskyddsrum och för att punktvis komplettera skyddet i innerområdena under perioden.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 42
För att förbereda bättre skydd över ytan, L. ex. I samband med markstrider, skall anvisningar utarbetas för provisoriska skydd enligt 57 § civilförsvarslagen. Råd och anvisningar till fastighetsägare om mörkläggning utarbetas under programplaneperioden.
Den kostnadsmässigt största delen av delprogrammet utgörs av det enskilda skyddsrumsbyggandet som finansieras utanför civilförsvarets utgiftsram. Styrelsen har i anslutning till den nu överlämnade programplanen närmare redovisat sin grundsyn beträffande enskilda skyddsrum. Det principiella målet på lång sikt bör enligt styrelsen vara att varje invånare oavsett vistelseort skall disponera i fred utbyggd skyddsrumsplats i anslutning till bostad och arbetsplats. Kostnaden under perioden 1974/75—-1978/79 uppskattas till ca 600 milj. kr. under förutsättning att skyddsrumsplikt har införts för de s. k. innerområdena och låghusbebyggelse.
Undsättningsorganisationen skall under periodens senare del anpassas till de förändrade krav som det konventionella kriget ställer. Såväl den lokala som den regionala undsättningsorganisationen görs mer enhetlig och bättre lämpad att ingripa över större ytor. Övergång till ny krigsorganisation påbörjas under budgetäret 1976/77 och genomförs med lika stora ändringar under vart och ett av fyra budgetår.
Grundenheten i den nya lokala undsättningsorganisationen skall utgöras av en undsättningspluton. Funktionerna räddning, brand, omhändertagande av skadade och sjuktransport förs samman i samma taktiska enhet. Nuvarande kärindelning upphör. Förbandsplutonerna skall i stort behälla nuvarande organisalion. Under slutet av perioden skall plutonernas kirurgiska utrustning delvis börja bytas ut.
Sammanfattningsvis anges som preliminärt slutmäl för den lokala undsättningsorganisationen 200 fältstaber, 602 undsättningsplutoner, 155 förbandsplutoner och 4635 bussambulansgrupper. Därutöver tillkommer understödsenheter, t. ex. basstationsgrupper och utspisningsgrupper. Snabbmobiliserade enheter, s.k. S-enheter, skall införas successivt fr. o. m. budgetåret 1977/78.
Antalet regionala undsättningskärer behålls fram till budgetåret 1976/
77. Därefter skall en omorganisation genomföras. Sammanfattningsvis anges som preliminärt slutmål för den regionala undsättningsorganisationen 54 kårstaber, 109 undsättningsplutoner, 24 förbandsplutoner, 72 bussambulansgrupper och 360 tillfälliga bussambulansgrupper.
Under perioden skall ambitionen sänkas beträffande anläggningar inom delprogrammet Undsättning. Som mål för anskaffning av anläggningar anges 71 skyddsrum för framskjutna enheter och 1 000 krigsbranddammar, varav ungefär hälften permanenta.
Betalningsmedlens fördelning inom huvudprogrammet på produktionsområden i nivån 132,1 milj. kr. under perioden 1974/75—-1978/79 framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973; milj. kr.). I summan har inräknats 10 milj. kr. för utgifter under budgetåret 1974/75 som kan behövas på grund av tidigare åtaganden beträffande skyddsrumsbyggande m. m.
| Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet | 43 |
| Produktionsområde | " Summa |
| Förvaltning | 129,2 |
| Utbildning av civilförsvarspersonal m, m, | 158,9 |
| Civilförsvarsutbildning av allmänheten | 12.6 |
| Underhåll och förrådsverksamhet | 102,9 |
| Materielanskaffning m. m. | 133,3 |
| Anskaffning av förråd och utbildningsanläggningar | 34,7 |
| Anskaffning av skyddsrum m. m. | 148,6 |
| Forskning, försök, utveckling | 8,4 728,6! |
| Justering för intäkter och överplanering | - 34,6 |
694,0!
1 I beloppet ingär av civilförsvarsstyrelsen begärd kompensation utom ramen om 23,6 milj. kr. för kalkylmässiga kyreshöjningar men inte förutsatt ramhöjning för bättre förmäner till civilförsvarspliktiga och för vissa investeringar.
Kostnadernas fördelning i nivån 132,1 milj. kr. efter deras tidsmässiga effekt framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973; milj. kr.).
| Vidmakthållande på kort sikt av befintliga resurser | 232,1 |
| Omsättning av äldre och tillförsel av nya resurser | 488,1 |
| Forskning och utveckling | 8,4 728,6! |
| Justering för intäkter och överplanering | —-34,6 |
694,0!
1 Sc not till föregående tabell.
Departementschefen
Inriktningen av civilförsvarets utveckling fastställdes av 1972 års
riksdag (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231). Frågor rörande inriktningen behandlades ytterligare av 1973 års riksdag (prop. 1973:1
bil. 6, FöU 1973:16, rskr 1973:195). Dessa riktlinjer för den fortsatta programplaneringen för civilförsvaret bör alltjämt gälla.
Ett betydelsefullt led i utvecklingen bör vara att sådana åtgärder vidtas som på sikt kan förbättra befolkningens möjligheter att få skydd i skyddsrum. En rad frågor som rör det fortsatta skyddsrumsbyggandet
prövas f.n. i försvarsdepartementet. Detta gäller såväl omfattningen av
verksamheten som de regler som i olika hänseenden skall gälla beträffande beräkning av behov, skyddsrummens beskaffenhet, byggansvar, finansiering och planering m. m. Jag räknar med att senare återkomma i ämnet.
I anvisningarna för programplaneringen för perioden 1974/75-— -
1978/79 har min företrädare framhållit att så stor del som möjligt av
civilförsvarets resurser skall användas till skyddsåtgärder i förebyggande
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 44
syfte. I avvaktan på nya bestämmelser för det fortsatta skyddsrumsbyggandet skall enligt lämnade anvisningar åtgärder planeras under perioden för att bl. a. förbättra skyddet för befolkningen i områden där det f.n. är brist på skyddsrum. Befintliga och planerade bergrum och underjordiska skyddsutrymmen bör så längt möjligt tas i anspråk som provisoriska skydd. Provisoriska skydd skall i förstu hand skydda mot verkan av konventionella vapen och bör i detta avseende ha samma skyddsförmåga som gäller för permanenta skyddsrum. Byggnadsarbeten och andra åtgärder som behövs i fredstid för att på bästa sätt förbereda skyddets användning i krig eller krigsfara skall planeras i den gällande planeringsnivån för civilförsvaret.
Mot denna bakgrund har civilförsvarsstyrelsen i programplanen för
1974/75—1978/79 gjort en i förhållande till tidigare plan något ändrad
avvägning och satt av ökade resurser till delprogrammet Skydd för allmänheten.
Civilförsvarsstyrelsen avser att under perioden se över planerna för utrymning och omflyttning av befolkning så att beslut om utrymning kan anpassas till olika säkerhetspolitiska och militärpolitiska lägen. Underlag för beslut om utrymning och omflyttning i olika lägen tas fram med hänsyn till bl. a. möjligheterna att ge befolkningen skydd samt med hänsyn till invasionsförsvaret.
Styrelsen avser vidare att under perioden låta produktionsberedskapen beträffande skyddsmasker m. m. omfatta även skydd för de minsta barnen.
Jag delar civilförsvarsstyrelsens syn på planeringens inriktning i dessa hänseenden. Det är betydelsefullt att åtgärder planeras in för att på sikt förbättra befolkningens skydd i skyddsrumsorterna. Även produktionsberedskapen beträffande skydd tör barnen finner jag angelägen.
Enligt civilförsvarsstyrelsen är civilförsvarets organisation för ledning och undsättning i krig uppbyggd till ungefär 90 26 i fråga om personal och materiel. Detta innebär att behovet av mobiliseringsreserv ännu inte är helt tillgodosett. Utbildnings- och övningsverksamhet har hittills inte kunnat genomföras i avsedd utsträckning. Organisationen fyller vidare inte de krav på uthållighet vid undsättningsinsatser som bör ställas med utgångspunkt i de grundläggande angreppsfallen. Med hänsyn härtill föreslår civilförsvarsstyrelsen att lednings- och undsättningsorganisationen organiseras om under perioden till mera enhetligt sammansatta enheter och att
ett nytt utbildnings- och övningssystem införs. Materielberedskapen bör
förbättras genom att ytterligare materiel tillförs under perioden fastän i reducerad takt.
Vad = civilförsvarsstyrelsen har anfört om = lednings- och undsättningsorganisationen kan jag i huvudsak biträda. Jag är emellertid inle beredd att nu ta ställning till frågan om civilförsvarets utbildningsoch övningsmål och den organisation som behövs för att genomföra denna del av verksamheten. Beredning av ärendet pågår. Jag räknar emellertid med att ett nytt utbildningsprogram genomförs under perioden och att utbildnings- och förrådsorganisationen anpassas till
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 45
detta program. Jag avser att senare återkomma i frågan. Den föreslagna omorganisationen av enheterna för ledning och undsättning bör genomföras inom ramen för den nuvarande krigsorganisationens personaloch materielbehov.
Jag räknar med att de nämnda ändringarna i civilförsvarets planering kan genomföras i den planeringsnivå som nu gäller. Vissa förskjutningar i betalningsmedlen mellan de olika produktionsområdena kan emellertid bli nödvändiga under perioden. Sålunda kan till följd av den ändrade planeringen viss återhållsamhet behöva iakttas beträffande materielanskaffning och anläggningsverksamhel som avser organisationens skydd.
Planeringen för civilförsvarets utveckling under perioden 1974/75-- 1978/79 bör ske enligt en planeringsram som utgår horisontellt från basbeloppet i den utgiftsram som jag förordar i det följande. Basbeloppet uppgår (till 132,1 milj. kr. Det innebär en total planeringsram under perioden 1974/75—-1978/79 om avrundat 660 milj. kr. i prisläget februari 1973. Utöver planeringsramen bör för budgetåret 1974/75 få förutsättas en medelsförbrukning motsvarande den för detta budgetår återstående delen av de 30 milj. kr. som har fått förutsättas utgå för att vid behov betala vissa ålaganden som har gjorts före budgetåret 1972/73. Vidare bör förutsättas att kompensation för pris- och löneförändringar kommer att ske enligt nettoprisindex. Ramen avser endast sådan verksamhet som finansieras från fjärde huvudtiteln enligt nuvarande regler för fördelningen av civilförsvarets kostnader mellan stat, kommuner och enskilda. Den fortsatta planeringen bör t. v. ske från denna förutsättning.
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna de riktlinjer för civilförsvarets fortsatta inriktning
som jag har angett i det föregående.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 46
Årsredovisningar för budgetåret 1972/73
Myndigheterna har enligt utfärdade anvisningar lämnat in årsredovisning, för produktionen under budgetåret 1972/73. Under detta budgetår började det nya planerings- och budgeteringssystemet tillämpas i full utsträckning. Metoderna för resultatvärdering har ännu inte utvecklats helt, vilket naturligtvis har påverkat årsredovisningarnas utformning och innehåll. Arbetet med att förbättra metoderna för resultatvärdering och analys pågår och bör kunna leda till en bättre redovisningsform.
Trots föreliggande brister i virderingsmetoderna är det angeläget att Kungl. Maj:t och riksdagen får en redogörelse över hur ställda uppgifter har genomförts och tilldelade resurser har använts under budgetåret. Jag vill med anledning härav anföra följande.
Det militära försvaret
Verksamheten inom huvudproduktionsområdet Ledning och
förbandsverksambheit har i huvudsak genomförts enligt fastställ-
da planer. På fredsorganisationsområdet har några större omorganisationer inletts. Inom flygvapnet har indragningen av två flygflottiljer påbörjats. Omorganisationen av försvarets materielverk i enlighet med prop. 1971:124 har pågått men inte slutförts. Vissa förberedelser för etapp 1 av omorganisationen i lägre regional och lokal instans (OLLI) har: vidtagits inom armén och marinen. På underhållsområdet har den särskilda teleservicebasorganisationen börjat organiseras. Omorganisationen innebär att viss personal förs över från förenade fabriksverken. Härutöver har smärre organisationsförändringar genomförts eller påbörjats i syfte att rationalisera och effektivisera verksamheten.
Utbildningen till och av fast anställd personal m. fl. har gett ett i huvudsak gott resultat. Utbildningsmålen för truppföring och trupputbildning vid främst truppslagsskolor och plutonsofficersskolor inom armén har dock inte kunnat nås helt på grund av brist på övningstrupp.
Utbildningen till och av reservbefäl har gett godtagbara kvalitativa resultat. Inom armén är emellertid antalet utbildade för lågt för att tillgodose krigsorganisationens behov,
Grundutbildningen av värnpliktiga avsågs omfatta drygt 15,6 milj. tjänstgöringsdagar. Det verkliga utfallet blev nära 14,7 milj. tjänstgöringsdagar. Det kvantitativa utbildningsresultatet är bättre än under budgetåret 1971/72. Detta beror bl. a. på att avgångarna under utbildningstiden har fortsatt att minska. De minskade avgångarna är en följd av att en större andel värnpliktiga har skrivits in enligt det nya inskrivningssystemet samt att de avgångsförebyggande åtgärder, som började vidtas under budgetåret, har haft avsedd verkan. Avgångarna är dock alltjämt för stora och ojämnt fördelade. Utvecklingen går emellertid i rätt riktning och ytterligare minskningar kan förutses.
Det kvalitativa resultatet av grundutbildningen kan inte utvärderas helt. Försöken med förkortad grundutbildning måste pågå ännu någon tid innan definitiva slutsatser kan dras.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 47
Överbefälhavaren framhåller att repetitionsutbildningens omfattning inte är helt tillfredsställande. Av ekonomiska skäl har det varit nödvändigt att minska repetitionsutbildningen i förhållande till det mål som 1966 års riksdagsbeslut innebär. Enligt riksdagens beslut inställdes all repetitionsutbildning inom flygvapnet. 1 regleringsbrevet för budgetåret 1972/73 ställdes resurser till förfogande för att utbilda ca 85 000 värnpliktiga vid krigsförbandsövningar. Det verkliga utfallet blev ca 78 000. Härutöver har ca 7 000 värnpliktiga genomfört särskild övning och mobiliseringsövning.
Det kvalitativa resultatet av den genomförda repetitionsutbildningen bedöms vara tillfredsställande.
Verksamheten inom huvudproduktionsområde Materielanskaffning hari huvudsak följt uppgjorda planer.
Av viktigare materiel har under budgetåret till armén levererats brobandvagnar och bandlastare, handeldvapen och ammunition. Eit antal 40 mm luftvärnskanoner m/48 har renoverats. Till marinen har levererats den första av tolv beställda torpedbåtar av typ Norrköping (Spica), patrull-
båten Jägaren, ett antal tunga helikoptrar samt transportbåtar för
kustartilleriet. Till flygvapnet har slutleverans skett av skolflygplanet SK 61. Inom system 37 har flygplan AJ och SK 37 levererats planenligt.
Flera stora beställningar har lagts ut under budgetåret. Förnyelsen av arméns terrängbilsprogram har inletts och terrängbilar har beställts till ett belopp av drygt 200 milj. kr. Ett stort antal standardfordon av skilda slag har även beställts till en kostnad av ca 100 milj. kr. Av övrig materiel som har beställts för armén kan nämnas ett nytt enhetständrör för artilleriet samt ny sambandsmateriel. För marinförbanden har tre ubåtar av typ A 14 Näcken beställts. Totalkostnaden beräknas till ca 265 milj. kr. För planerad anskaffning av patrullbåtar har beställts s. k. materiel med lång leveranstid som i detta fall utgörs av 57 mm artilleripjäser samt eldledningsutrustningar. Inom flygvapnet dominerar system 37 beställningsverksamheten. Under budgetåret har avtal träffats med Saab-Scania om typarbete och produktionsförberedelser för flygplan JA 37 Viggen till en totalkostnad av ca 230 milj. kr. Motsvarande avtal har träffats med de viktigare underleverantörerna.
Verksamheten inom huvudproduktionsområdet Anskaffning av anläggningar har i allt väsentligt kunnat genomföras på det sätt som var planerat.
Vad avser markanskaffning har i runt tal 2 000 har mark anskaffats. Beträffande anskaffning av befästningar m. m. har 30 större objekt börjat byggas av de 33 som var planerade. Minskningen hänför sig till en omprioritering under löpande budgetår inom huvudprogrammet Flygvapenförband som innebar att resurser som ursprungligen var avsedda för anskaffning av flygfält fördes över till huvudproduktionsomrädet Ledning och förbandsverksamhet. I fråga om anskaffning av kaserner m. m. har 23 större objekt påbörjats av de 27 som var planerade. De objekt som av olika skäl inte har kunnat påbörjas är en skolskjutningsbana vid P 18,
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 48
en förvaltningsbyggnad vid A 9, en simulatorbyggnad vid F 17 och en provisorisk byggnad för en stabsdator i Stockholm. Sistnämnda bygpnadsföretag blev inaktuellt genom att lokalfrågan kunde lösas på annat sätt.
Verksamheten avseende iståndsättning av befästningar och kaserner m m. har resulterat i att 24 kaserner blivit färdigrenoverade under budgetåret 1972/73 medan renovering av 18 kaserner har påbörjats under samma tid. Övrig verksamhet inom detta delproduktionsområde har i huvudsak genomförts i enlighet med planerna.
Verksamheten inom huvudproduktionsområdet Forskning och utveckling har i fråga om tillämpad, obiektbunden forskning samt utveckling och försöksverksamhet i stort kunnat genomföras planenligt. Huvuddelen av de tillgängliga resurserna har använts för att utveckla JA 37 Viggen med tillhörande utrustning som t. ex. målinmätningsutrustning, flygplansmotor RM 8, el- och teleutrustning och motmedel. Av ianspråktagna beställningsbemyndiganden på försvarsgrenarnas forskningsanslag har ca 85 Z utnyttjats för utveckling och försök för system 37 Viggen, varvid 75 > faller på JA 37 med utrustning och 10 Z på AJ och SF 37 m. m. För arméns vidkommande har verksamheten huvudsakligen berört vapenmateriel och ammunition. Särskilt kan nämnas utvecklingen vid AB Bofors av en ny lätt luftvärnsrobot, robot 70. För marinens vidkommande har skett viss projektering, utveckling och försök av fartygs- och kustartilleriobjekt. På vapenmaterticlområdet kan nämnas utvecklingsarbete avseende torped- och sjörobotsystemen. Härutöver har löpande försök för artilleri-, min- och teleändamål genomförts.
Tillämpad, ei objektbunden forskning har främst bedrivits av försvarets forsk ningsanstalt. Beslut om omorganisation och omlokalisering av forskningsverksamheten och krav på personalminskningar i samband därmed har medfört avgångar av högt xvalificerade forskare. Förhållandena har allvarligt påverkat verksamheten inom forskningsanstalten.
Överbefälhavaren framhåller att årsredovisningen ger en jämförelse mellan den genomförda produktionen och de i regleringsbrevet ställda uppdragen och tilldelade resurserna. Överbefälhavaren anser att man vid den slutliga bedömningen av produktivitet och effektivitet måste beakta att dessa uppdrag i många fall innebär en avsevärd ambitionsändring i förhållande till intentionerna i 1972 års försvarsbeslut. För egen del anser jag att resultatet av den genomförda produktionen nalurligtvis måste beaktas när det gäller att fastställa ambitionsnivån för våra försvarsansträngningar. Det är emellertid också viktigt att klarlägga om de uppgifter som har getts inom ramen för en fastställd ambitionsnivå har genomförts och hur de tilldelade resurserna har använts under ett budgetår. För budgetåret 1972/73 anser jag atl det redovisade resultatet av verksamheten inom det militära försvaret svarar mot de krav som kan ställas mot bakgrund av lämnade uppdrag och tilldelade resurser.
Jag går därefter över till det ekonomiska utfallet för budgetåret 1972/73. Om man undantar prisregleringsanslaget uppgick utgiftsramen för det militära försvaret till 6 471,7 milj. kr. i prisläget februari
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet : 49
1971 (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231). På grund av prisstegringar skall ramen räknas upp enligt nettoprisindex med 10,55 Z. I medelprisläge för budgetåret 1972/73, dvs. efter kompensation för prisökningarna, gick alltså utgiftsramen upp till [6 471,7 + (10,55 x 6 471,7):100] avrundat 7 154,5 milj. kr. Detta belopp bör ökas med 1,3 milj. kr. enligt följande. :
Höjd hyra vid försvarets forskningsanstalt 3,7 Avgår Spärrade anslagsmedel = 2,0 Investeringar för flygtrafikledarskolan i Sturup -- 0,4 -- 2,4
Till de olika posterna i sammanställningen vill jag lämna följande kommentarer.
Försvarets forskningsanstalt debiteras sedan budgetåret 1972/73 hyra enligt de normer som gäller för statens allmänna fastighetsfond. Den nya hyressättningen innebär en kostnadsökning med 3,7 milj. kr. som bör kompenseras genom att utgiftsramen höjs med samma belopp.
De spärrade anslagsmedlen avser medel som har ställts till Kungl. Maj:ts disposition under anslaget F 21. Viss gemensam verksamhet för att avräknas mot utfallet av vissa konjunkturstimulerande åtgärder under budgetåret 1971/72 Gfr prop. 1973:1 bil. 6 s. 40).
Investeringarna för flygtrafikledarskolan i Sturup finansieras från anslag utanför den militära utgiftsramen. Med hänsyn till att ca 50 2 av skolans kapacitet beräknas bli utnyttjad av flygvapnet, skall emellertid hälften av investeringskostnaderna belasta försvaret. Avdragsposten motsvarar försvarets andel av utgifterna t. o. m. budgetåret 1971/72.
Enligt den redogörelse jag har lämnat i det föregående var utgiftsramen för det militära försvaret (7 154,5 + 1,3) 7 155,8 milj. kr. Enligt budgetredovisningen för budgetåret 1972/73 uppgick utgifterna inom den militära ramen inkl. ianspråktagna prisregleringsmedel till avrundat 7 315,3 milj. kr. Utgifterna var alltså (7 315,3 -- 7 155,8) 159,5 milj. kr. högre än utgiftsramen.
Av överskridandet är drygt 71 milj. kt. en följd av de konjunkturstimulerande åtgärder, som under budgetåret 1972/73 sattes in på byggnadssektorn inom försvaret (prop. 1972:125 bil. 2). Ca 28 milj. kr. kan vidare förklaras av att vissa förskott har tagits upp som utgifter i stället för att som tidigare balanseras i räkenskaperna. Äterstående ca
60 milj. kr. beror på att betalningsutfallet inte har kunnat styras
tillräckligt noggrant. I viss mån kan detta ha sin grund i att rapporteringsrutiner m. m. inte har fungerat tillfredsställande i samband med programbudgeteringens införande. En viss avvikelse från budgeterade anslagsvärden måste naturligtvis alltid accepteras. Så stora överskridanden som under budgetåret 1972/73 har skett i fråga om försvarsgrenarnas anslag till ledning och förbandsverksamhet kan dock inte godtas i fortsättningen. Jag finner det därför nödvändigt att åtgärder vidtas för
4 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 6
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 50
att följa upp anslagsbelastningen på ett effektivare sätt i framtiden.
Överskridandet bör regleras på följande sätt.
Den del av utgifterna för de tidigare nämnda konjunkturstimulerande åtgärderna som hänför sig till anslag på tilläggsstat bör enligt vad min företrädare anförde vid anmälan av prop. 1973:1 (bil. 6 s. 42) regleras genom avdrag på utgiftsramen för budgetåret 1974/75. Denna del uppgår till 58 milj. kr.
Av Ööverskridandet återstår därefter 101,5 milj. kr. Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1973:1 bil. 6 s. 49, FöU 1973:16, rskr 1973:195) kommer detta överskridande att beaktas i samband med att utgifterna för det militära försvaret för innevarande budgetår prisregleras.
I följande sammanställning redovisas en jämförelse för budgetåret 1972/73 mellan å ena sidan budgeterade utgifter och å andra sidan av Kungl. Maj:t medgiven medelsförbrukning efter prisreglering m. m. resp. verkligt utfall. De redovisade budgeterade värdena har i förhållande till riksstaten justerats med hänsyn till planerad förbrukning av outnyttjade anslagsmedel under kapitalbudgeten. I uppgifterna för huvudproduktionsområdet Anskaffning av anläggningar m. m. ingår inte de tidigare nämnda konjunkturstimulerande åtgärderna. Vid jämförelsen bör observeras att tudgeterade värden är angivna i prisläge februari 1971, medan medgiven medelsförbrukning och utfall redovisas i löpande priser. Som jag tidigare har anmält steg prisnivån enligt nettoprisindex med 10,55 Z från februari 1971 till medelprisläge 1972/73.
Huvudprogram/huvudpro- Budget Medgiven medels- Förändring — Utfall Förändring duktionsområde (milj. kr.; förbrukning jämfört med (milj. kr.; jämfört med
prisläge feb- — (milj. Kr.; budget (7) löpande = budget (7)
ruari 1971) löpande priser) . priser)
Försvarsdepartementet m. m. Ledning och förbandsverksamhet 24,3 26,8 + 10,3 26,6 + 9,4
Arméförband Ledning och förbandsverk-
| samhet | 1 603,0 1 680,3 | + 4,8 | 1730,8 + 8,0 | |
| Materielanskaffning | 545,7 | 675,1 | + 23,7 | 675,0 +23,7 |
| Anskaffning av anläggningar | | | |||
| m. m. | 137,1 | 137,1 | - | 137,1 - |
| Forskning och utveckling | 49,0 2 334,8 2 547,0 | 54,5 | + 11,2 + 9,1 | 54,5 +11,2 25974 +11,2 |
Marinförband
| Ledning och förbandsverk- | | | |||
| samhet | 522,0 | 573,7 | + 9,9 | 605,8 + 16,0 |
| Materielanskaffning | 341,0 | 404,2 | + 18,5 | 404,1 + 18.5 |
Anskaffning av anläggningar
| m. m. | 79,5 | 79,5 | = | 79,5 > |
| Forskning och utveckling | 42,0 284,5 1 103,1 | 45,7 | + 8,8 + 12,0 | 45,7 o+ 8,8 11351 — +15,3 |
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 51
Huvudprogram/huvudpro- Budget Medgiven medels- Förändring Utfall Förändring
duktionsområde (milj. kr.; förbrukning jämfört med (milj. k1.; jämfört med
prisläge feb- — (milj. kr.; budget (7) löpande budget (76)
ruari 1971) löpande priser) priser)
Flygvapenförband Ledning och förbandsverk-
samhet 840,0 962,2 + 14,5 969,6 + 15,4
Materielanskaffning 815,8 952,8 + 16,8 945,3 + 15,9
Anskaffning av anläggningar
| m. m. | 115,3 | 108,4 | — 6,0 | 108,4 — 6,0 |
| Forskning och utveckling | 395,0 2 166,1 2459,7 | 436,3 | + 10,5 + 13,6 | 436,3 + 10,5 2459,6 +13.5 |
Central och högre regional
ledning Ledning och förbandsverk-
samhet 230,4 254,5 + 10,5 257,9 + 11,9 Matericlanskaffning 27,0 30,4 + 12,6 30,4 + 12,6 Anskaffning av anläggningar m.m 36,0 36,0 = 36,0 = 293,4 320,9 + 9,4 324,3 + 10,5
Gemensamma myndigheter och funktioner Ledning och förbandsverk-
samhet 484,7 523,6 + 8,0 S19,9 + 7,3
Materielanskaffning 26,2 33,4 + 27,5 33,4 = + 27,5 Anskaffning av anläggningar
| m. m.! | 39,1 | 23,7 | -39,4 | 23,4 = —-40,2 |
| Forskning och utveckling | 116,6 666,6 | 124,5 705,2 | + 6,8 + 5,8 | 124,5 + 6,8 701,2 + 52 |
Militära utgiftsramen Ledning och förbandsverk-
samhet 3 704,4 4 021,1 + 8,5 4 110,6 + 11,0 Materielanskaffning 1 755,7 2 095,9 + 19,4 2088,2 +18,9 Anskaffning av anläggningar
m. m.l 407,0 384,7 - 5,5 384,4 - 5,6 Forskning och utveckling 602,6 661,0 + 9,7 661,0 + 9,7 Till Kungl. Maj:ts disposi-
tion 2,0 - - - - Konjunkturstimulerande
åtgärder - - - 71,1 =
6 471,7 7 162,7 + 10,7 7315,3 + 13,0
I Inkl. anskaffning av datamaskiner.
Av sammanställningen framgår att de procentuella avvikelserna mellan budgeterade värden och medgiven resp, verklig medelsförbrukning varierar inom ganska vida gränser och bara i undantagsfall följer förändringen av nettoprisindex (10,55 46). En av orsakerna till detta är att det på grund av omprioritering av byggnadsverksamheten och leveransförseningar har varit nödvändigt att planera om medelsförbrukningen. En annan förklaring till att avvikelserna varierar är att prisregleringsmedlen inte har fördelats jämnt över alla anslag utan satts in där behoven har visat sig vara störst. Med hänsyn till att prisutvecklingen varierar mellan olika produk-
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 52
tionsområden måste denna princip tillämpas även i fortsättningen. Beträffande fördelningen av medelsförbrukningen kan man för det militära försvaret som helhet sammanfattningsvis konstatera att en förskjutning har inträtt till fördel för huvudprogrammen Arméförband, Marinförband och Flygvapenförband. Uttryckt i produktionstermer har en motsvarande förskjutning skett mot materielanskaffning på bekostnad av övriga
huvudproduktionsområden.
Medelsförbrukningens procentuella fördelning på huvudproduktionsområden framgår av följande diagram.
Ledning och förbandsverksamhet
56,8 7
Forskning m. m.
9,1 Zz
Materielanskaffning
28,8 7
Medelsförbrukningen inom den militära utgiftsramen under budgetåret 1972/73 fördelad på huvudproduktionsområden
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 53
Civilförsvaret
Verksamheten under budgetåret 1972/73 har varit inriktad på att anpassa civilförsvaret till de ändrade principer för befolkningsskyddets utveckling som 1972 års försvarsbeslut innebar. Verksamheten har också anpassats till det nya planerings- och budgeteringssystemet inom försvarets område.
Av civilförsvarsstyrelsens årsredovisning framgår att det nådda produk-
tionsresultatet under budgetåret i stort överensstämmer med den plane-
rade verksamheten. Vissa mindre avvikelser mellan de olika produktionsområdena inom huvudprogrammet förekommer dock. Bl. a. har resurser som frigjorts på grund av att planerad utbildning inte har kunnat genomföras i full omfattning, i stället använts för att betala bidrag till anskaffning av skyddstum m. m. Det har också varit möjligt att genomföra en något större materielanskaffning än den som budgeterats.
Verksamheten under uppdraget förvaltning har i huvudsak genomförts i avsedd omfattning. Enligt civilförsvarsstyrelsen har emeller-
tid de administrativa resurserna inte varit helt anpassade till det nya
planerings- och ekonomisystemet. För att åstadkomma ett sammanlagt högre produktionsresultat skulle enligt styrelsens bedömning ha behövts en bättre balans mellan de administrativa och de produktiva delarna i organisationen. För att tillgodose kraven på administration har det varit nödvändigt att ta i anspråk personal från produktionssidan för uppgifter som normalt bör utföras av planeringsenheterna. Civilförsvarsstyrelsen förutsätter att dessa brister i administrationen kommer att rättas till när den nu pågående översynen av styrelsens organisation har avslutats.
Under verksamhetsåret har bl. a. resultaten av utbildnings- och övningsverksamheten följts upp. Kunskapsprov, attitydundersökningar och inspektioner har utförts och sammanställts. Personalavgångarnas omfattning och orsaker har kartlagts och en allmän översyn av personalläget har gjorts för att få underlag för kom mande års rekryterings- och utbildningsbehov. Bl. a. har föreskrifter om organisering av personalersättningsreserv i det lokala allmänna civilförsvaret fastställts.
På materielsidan har ytterligare tekniskt underlag utarbetats för anskaffning och installation av materiel m. m. Förrådstekniska och materieltekniska inspektioner har genomförts under året i ett antal län. På anläggningssidan har verksamhet. pågätt för att ta fram typhandlingar och beräkna normkostnader för vissa slag av skyddsrum m. m. Inspektioner av allmänna och enskilda skyddsrum har utförts i två län. Vidare har arbete påbörjats för att få underlag för anvisningar för fysisk skyddsrumsplanering och för åtgärder inom områden där skyddsrumsbrist föreligger.
Resultatet av utbild ningsverksamheten berori hög grad av hur den föregående rekryteringen har utfallit. Rekryteringen under budgetåret 1971/72 var förhållandevis låg. Antalet inskrivna i utbild-
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 54
ningsbefattningar uppgick till 26 940. För att nå uppställt produktionsmål (ca 19 500 utbildade) skulle ha behövts mer än 32 000 inskrivna. Orsaken till det låga inskrivningsutfallet under budgetåret 1971/72 är inte helt klar, men en av anledningarna är att rekryteringen av kvinnor till organisationen inte har ökat i önskvärd omfattning och att värnpliktiga inte har tilldelats civilförsvaret i väntat antal. Till detta kommer att antalet 47-åringar som kan skrivas in i civilförsvaret har gått ned. Den minskade tillgången på 47-åringar under de närmaste åren bör enligt styrelsen mötas med ökad rekrytering av kvinnor och värnpliktiga (s. k. B-delsvärnpliktiga). Önskemål förs också fram om en mera generell överföring av värnpliktig personal i tidigare ålder än 47 år.
I regleringsbrevet för budgetåret 1972/73 ställdes medel till förfogande för att utbilda 19 460 civilförsvarspliktiga. Efter viss nödvändig omplanering hösten 1972 planerade civilförsvarsstyrelsen utbildning för ca 15 700 personer. Det verkliga utfallet blev 14 152 personer jämte 242 vapenfria tjänstepliktiga och 87 elever i biståndsutbildning. Sammanfattningsvis förklaras produktionsresultatet av otillräckligt inskrivnings- och utbildningsunderlag samt den organisationsreducering som 1972 års försvarsbe-
slut medförde. |
Civilförsvarsutbildning av allmänheten har omfattat ca 147 000 personer, varav i personligt skydd 68 600, brandförsvar 40 500 och olycksfallsvård 37 700. Något avtagande intresse från allmänhetens sida har inte märkts i denna verksamhet.
Angivna mål för underhåll och förrådsverksamhet har i huvudsak nåtts. Ett visst underutnyttjande av tilldelade resurser har dock uppkommit främst på grund av att utbildnings- och övningsverksamheten har haft avsevärt lägre omfattning än planerat. Också anskaffning och installationer av materiel haristort sett ägt rum i planerad omfattning. Installationer av larnaggregat m. m. har genomförts i något större omfattning än planerat. Skyddsmasker till allmänheten har anskaffats till ett antal av 305 000 och utveckling av barnskydd har fortskridit planenligt.
I fråga om anskaffning av förråds- och utbildningsanläggningar har de planerade investeringarna för budgetåret 1972/73 i huvudsak genomförts. Anskaffning av skyddsrum m.m. genom kommunernas försorg med bidrag av statsmedel har under verksamhetsåret ägt rum i en omfattning som i stort motsvarar uppgjorda produktionsplaner. Budgeterade resurser jämte prisregleringsmedel har nära nog helt utnyttjats för denna del av verksamheten.
Jag anser att det resultat av civilförsvarets verksamhet som jag här har redovisat i stort motsvarar de anspråk som kan ställas inom ramen för lämnade uppdrag och resurser, Vad civilförsvarsstyrelsen har anfört om de olika produktionsområdena ger inte anledning till erinran. Det understryker emellertid vad jag tidigare har anfört om att målen för rekrytering och utbildning samt organisationen för civilförsvarets utbildnings- och övningsverksamhet bör ses över.
Jag går därefter över till det ekonomiska utfallet för bud-
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 55
getåret 1972/73. Med undantag för prisregleringsanslaget uppgick utgiftsramen för civilförsvaret i prisläge februari 1971 (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231) till 118 milj. kr., vilket efter omräkning till medelprisläge för budgetåret enligt nettoprisindex motsvarar 130,4 milj. kr. Härutöver har Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1972:75 s. 199, FöU 1972:17, rskr 1972:231) medgett att utgiftsramen får överskridas med 10 milj. kr. för att fullfölja gjorda åtaganden beträffande bidrag till skyddsrumsbyggande m. m. Det tillgängliga utrymmet inom civilförsvarsramen utgjorde alltså 140,4 milj. kr.
Enligt budgetredovisningen uppgick utgifterna inom civilförsvarsramen till 136,7 milj. kr. Utgifterna blev alltså (140,4--136,7) 3,7 milj. kr. mindre än den tillgängliga utgiftsramen, Enligt de regler som riksdagen (prop. 1972:75 s. 196, FöU 1972:17, rskr 1972:231) har godkänt beträffande underutnyttjande av civilförsvarsramen bör 1 milj. kr. av underutnyttjandet för budgetåret 1972/73 få tillgodoräknas ramen för budgetåret 1973/74. Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1973:1 bil. 6 s. 49, FöU 1973:16, rskr 1973:175) kommer detta att ske i samband med att civilförsvarsutgifterna för innevarande budgetår prisregleras.
I följande sammanställning redovisas en jämförelse mellan budgeterade och verkliga utgifter för budgetåret 1972/73. Vid jämförelsen bör observeras att budgeterade värden är angivna i prisläge februari 1971, medan utfallet redovisas i löpande priser. Som jag tidigare har redovisat
steg prisnivån enligt nettoprisindex med 10,55 70 från februari 1971 till medelprisläge 1972/73.
Huvudprogram/produk- = Budget Utfall Förändring tionsområde (milj. kr.; pris- (milj. kr.; jämfört med
läge februari löpande budget (46)
1971) priser) Civilförsvar Förvaltning 26,2 29,1 + 11,1 Utbildning av civilförsvarspersonal m. m. 17,5 14,5 = 17,1 Utbildning av allmänheten 2,4 2,8 + 16,7 Underhåll och förrådsverksamhet 18,9 18,1 - 4,2 Materielanskaffning m. m. 29,7 27,8 - 6,4 Anskaffning av förrådsoch utbildningsanläggningar 6,0 5,3 —- IL,7 Anskaffning av skyddsrum m. m. 16,3! 28,1? + 72,4 Forskning, försök och utveckling 1,0 1,0 + 0,0
118,0 126,7 + 7,4 I Härutöver vid behov högst 18 milj. kr. för äldre åtaganden ? Härutöver 10 milj. kr. enligt särskilt beslut för äldre åtaganden enligt not 1
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 56
Som sammanställningen visar varierar de procentuella avvikelserna mellan budgeterade värden och verklig medelsförbrukning.kraftigt också för civilförsvaret. Liksom för det militära försvaret beror detta bl. a. på att vissa omplaneringar har visat sig nödvändiga och att prisregleringsmedlen inte har fördelats jämnt över produktionsområdena utan har lagits i anspråk på de områden där behoven har varit störst. Genom dessa åtgärder har en kraftig förskjutning inträtt till förmån för anskaffningen av skyddsrum. Som jag tidigare har nämnt har dessutom 10 milj. kr. fått las i anspråk utöver utgiftsramen för att fullfölja äldre åtaganden på skyddsrumssektorn.
Medelsförbrukningens procentuella fördelning på produktionsområden framgår av följande diagram. - .
gar av 193 g Forskning m. m.
0,7 Ho
Skyddsrum för lednings- och -Förvaltning undsättningsorganisationen m. m. 21,37
27,9 7
Utbildning av civil-
försvarspersonal
10,6 0
Materielanskaffning Underhåll och Utbildning av
20,3 Zz förrådsverksamhet allmänheten
13,2 7 2197
Medelsförbrukningen inom civilförsvarets utgiftsram under budgetåret
1972/73 fördelad på produktionsområden
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 57
Hemställan
Jag hemställer att Kungl. Maj:t bereder riksdagen tillfälle . |
att ta del av vad jag har anfört om verksamheten inom det mili-
tära försvaret och civilförsvaret under budgetåret 1972/73.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet | 58
Ramberäkningar för budgetäret 1974/75 m. m.
Överbefälhavaren |
Särskilda planeringsfrågor
I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar för nästa budgetär behandlar överbefälhavaren först vissa särskilda planeringsfrågor.
I enlighet med lämnade anvisningar har överbefälhavaren planerat för att under budgetåret 1974/75 kunna öka eller minska medelsförbrukningen för byggnadsverksamheten och materielanskaffningen med ca 200 milj. kr. om det bedöms nödvändigt av konjunkturskäl. Överbefälhavaren framhåller dock att förutsättningarna för att öka byggnadsverksamheten med ca 100 milj. kr. är att man väljer standardiserade byggnadsobjekt, bl. a. på grund av den korta tid som står till förfogande för beställande och verkställande myndigheter. Eftersom det här är frågan om objekt som har planerats på lång sikt anser överbefälhavaren att medel för dessa bör tillföras den militära utgiftsramen utan återbetalningsskyldighet.
Överbefälhavaren tar i detta sammanhang också upp återbetalningen av medel för byggnadsobjekt som i konjunkturstimulerande syfte har tidigarelagts under budgetåren 1971/72 och 1972/73. Återbetalningen har i enlighet med anvisningarna tagits upp med 45 milj. kr. Detta medför enligt överbefälhavaren att ambitionsnivån inom byggnudssektorn måste sänkas vilket är otillfredsställande. Som framgår av redogörelse i det föregående anser överbefälhavaren att medel som tillförs för åtgärder i konjunkturstimulerande syfte i princip inte skall återbetalas.
[ fråga om den beslutade höjningen av arbetsgivaravgiften hävdar överbefälhavaren att den kommer att få allvarliga konsekvenser för krigsmakten. Lönekostnaderna ökar sålunda genom att lönekostnadspälägget höjs samtidigt som åtgärden inverkar negativt på nettoprisindex med en minskad priskompensation som följd. Dessutom hävdar överbefälhavaren att en höjd arbetsgivaravgift kommer att medföra stora prisökningar på den materiel som anskaffas. Överbefälhavaren förutsätter att de merkostnader, som uppkommer om arbetsgivaravgiften höjs, i sin helhet kompenseras genom att utgiftsramen räknas upp.
Den lagstadgade tandvårdsförsäkringen kan enligt överbefälhavaren komma att medföra ökade kostnader för krigsmakten. Frågan utreds f. n. Överbefälhavaren förutsätter att utgiftsramen för det militära försvaret kompenseras för eventuella kostnadsökningar.
Kostnaderna för att förbereda omlokalisering kommer efter hand att öka. Överbefälhavaren utgår från att den del av dessa kostnader som inte kan hänföras till planeringsverksamheten inom resp. myndighet skall bestridas med medel utanför utgiftsramen.
Beträffande kostnader för tjänsteresetillägg anser överbefälhavaren att
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 59
dessa 1. v. mäste rymmas inom nuvarande utgiftsram. Vid behov får reseverksamheten planeras om eller omprioriteringar göras inom berörda anslag.
Ramberäkning
Med utgångspunkt i gällande planeringsram beräknar överbefälhavaren utgiftsramen för det militära försvaret för budgetäret 1974/75 -- exkl. prisregleringsanslaget — till 7 215 246 000 kr. enligt följande
| Basbelopp (prisläge februari 1972) | 6 904 000 000 |
| Priskompensation februari 1972 — februari 1973 | + 356 246 000 |
| Återbetalning av vissa konjunkturstimulerande åtgärder | - 45 000 000 |
| Utgiftsram (prisläge februari 1973) | 7 215 246 000 |
Myndigheternas anslagsframställningar
De nuvarande principerna för hyressättning medför enligt överbefälhavaren svårigheter för myndigheterna att förutse ändringar av hyreskostnaderna. Detta inverkar negativt på planeringsarbetet. Överbefälhavaren framhåller vikten av att fastighetsfondens nuvarande konstruktion anpassas till planerings- och programbudgetsystemet och att därefter slutlig ställning tas till principerna för hyressättning.
I detta sammanhang berör överbefälhavaren också vissa frågor i myndigheternas anslagsframställningar som har behandlats i det föregående i samband med redogörelsen för programplanen för det militära försvaret. Dessa frågor som berör grundutbildning av värnpliktiga, repetitionsutbildning och personalreduceringarna tas därför inte upp i detta avsnitt. |
I övrigt tar överbefälhavaren upp en rad detaljfrågor under de olika anslagen. Beträffande dessa hänvisas till överbefälhavarens yttrande, som i kopia har överlämnats till riksdagens försvarsutskott.
Civilförsvarsstyrelsen
Med utgångspunkt i gällande planeringsram beräknar civilförsvarsstyrelsen utgiftsramen för civilförsvaret för budgetåret 1974/75 — exkl. prisregleringsanslaget — till 151 219 000 kr. enligt följande.
Basbelopp (prisläge februari 1972) : 125 640 000 Priskompensation februari 1972--februari 1973 + 6 485 000 Basbelopp (prisläge februari 1973) | 132 125 000 ' Tillkommer: . Enligt planeringsdirektiven +10 000 000! Inligt civilförsvarsstyrelsens förslag : + 9 094 000 Utgiftsram (prisläge februari 1973) 151 219 000
1 Motsvarar del av de medel som har fått förutsättas utgå utöver utgiftsramen för att betala gjorda ätaganden beträffande skyddsrum och branddammar (jfr prop. 1972:75 s. 195).
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 60
Eftersom civilförsvarsanläggningarna redovisas på byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond debiteras civilförsvarsstyrelsen hyror enligt s. k. marknadsmässiga principer. Detta innebär enligt civilförsvarsstyrelsen att utgiftsramen urholkas allt mer om inte ramen räknas upp i takt med de ökande hyreskostnaderna. Styrelsen föreslår för nästa budgetär en ramhöjning med 2,6 milj. kr.
Civilförsvarsstyrelsen räknar med att ersättning åt civilförsvarspliktiga i samband med övningar kan komma att utbetalas med början nästa budgetår men förutsätter samtidigt att utgiftsramen skall kompenseras i motsvarande grad.
Investeringarna för biständs- och katastrofutbildningen i Sandö bör enligt civilförsvarsstyrelsen medföra en uppräkning av utgiftsramen.
Departementschefen
Ramberäkningar
Ramberäkningarna för det militära försvaret och civilförsvaret har
hittills innefattat även prisregleringsanslagen. Eftersom dessa anslag beräknas på grundval av antaganden om prisutvecklingen enligt nettopris-
index fram till slutet av det budgetår ramberäkningarna avser, innebär
denna beräkningsmetod att de av riksdagen fastställda utgiftsramarna har angetts i ett beräknat medelprisläge för aktuellt budgetår. Den verkliga utvecklingen av nettoprisindex kan emellertid av naturliga skäl inte förutses exakt och det verkliga budgetutfallet har därför i större eller mindre grad avvikit från de av riksdagen fastställda ramarna. Detta är enligt min mening inte tillfredsställande. Jag förordar därför att prisregleringsanslagen i fortsättningen inte tas med i utgiftsramarna utan endast redovisas för att ge det beräknade budgetutfallet. Utgiftsramarna bör säledes anges i prisläge februari det år programplaner och anslagsframställningar ges in. Med en sådan lösning når man bl. a. den fördelen att mina ramberäkningar kan jämföras direkt med överbefälhavarens och civilförsvarsstyrelsens, eftersom dessa redovisas i detta prisläge. Som en följd av den ändrade metoden för ramberäkningarna kommer de utgiftsramar som riksdagen fastställer att vara angivna i ett bestämt prisläge. Riksdagen bör därför i fortsättningen årligen bemyndiga Kungl. Maj:t att justera utgiftsramarna med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex.
I enlighet med den metod jag nyss har redovisat och med utgångspunkt i basbeloppet enligt gällande planeringsram (prop. 1973:1 bil. 6 s. 31 och 41, FöU 1973:8, rskr 1973:62) beräknar jag utgiftsramen för det militära försvaret till 7221 milj. kr. i prisläge februari 1973. Härtill kommer beräknad kompensation för pris- och löneökningar med 970 milj. kr. Beräkningarna framgår av följande sammanställning.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 61
Basbelopp (prop. 1973:1 bil. 6 s. 41; prisläge februari 1972) 6 903 590 000 Tillkommer: | Priskompensation februari 1972--februari 1973 +356 225 000 Avgår: . Vissa kostnader för seismologiska multipelstationen i Hagfors — 315 000 Basbelopp (prisläge februari 1973) 7259 500 000 Avgår: Reglering av kostnader för konjunkturstimulerande åtgärder
38 255 000 Vissa kostnader för lagring av flygdrivmedel - 245 000 Utgiftsram (prisläge februari 1973) 7 221 000 000 Tillkommer: Beräknad priskompensation februari 1973 — medetpristäge 1974/75 + 970 000 000 Beräknat utfall den 30 juni 1975 8 191 000 000
I anslutning till ramberäkningen vill jag anföra följande.
Avdraget för den seismologiska multipelstationen i Hagfors avser bl. a. två tjänster som förs över dit från försvarets forskningsanstalt.
Som jag har nämnt i det föregående i samband med redovisningen av budgcetutfallet för 1972/73 skall utgifterna för vissa konjunkturstimulerande åtgärder under budgetären 1971/72 och 1972/73 slutligt regleras genom att utgiftsramen för nästa budgetår minskas. Med hänsyn till det sammanlagda utfallet av dessa åtgärder och det avdrag som gjordes på ramen för innevarande budgetår återstår 38 255 000 kr. att reglera. Ramen för nästa budgetår bör alltså minskas med detta belopp.
Ansvaret för viss lagring av flygdrivmedel förs nästa budgetår över från flygvapnet till överstyrelsen för ekonomiskt försvar. I samband härmed bör ramen tillfälligt minskas med 245 000 kr.
Till följd av riksdagens beslut (prop. 1973:144, SoFU 1973:28, rskr 1973:339) om höjning av socialförsäkringsavgiften har lönekostnadspålägget i budgetarbetet beräknats efter 29 4 i stället för som tidigare 26 Zz. Till skillnad från 1972 års höjning av den allmänna arbetsgivaravgiften får höjningen av socialförsäkringsavgiften enligt beslut av statistiska centralbyråns indexnämnd inte någon inverkan på det index för indirekta skatter och subventioner som är en av faktorerna vid beräkningen av nettoprisindex. Den höjda socialförsäkringsavgiften kommer därför att återspeglas i nettoprisindex, vilket innebär att ramen kommer att kompenseras i samband med prisregleringen för budgetäret 1974/75. Vidare bör i sammanhanget noteras att den höjda socialförsäkringsavgiften är avsedd att kompensera det statsfinansiella bortfallet av att folkpensionsavgiften slopas. Det senare har lönepolitiskt moliv. Man kan därför förutsätta att ökningen av försvarets lönekostnader inte blir så stor som den skulle ha blivit utan dessa åtgärder. Något särskilt tillägg behövs alltså inte för att kompensera ramen.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 62
Medel för sysselsättningsstimulerande åtgärder under elfte huvudtiteln har under en följd av år i vissa fall ställts till förfogande för att betala byggnadsarbeten, materiel m. m. för det militära försvaret. Även under nästa budgetår bör sådana medel få disponeras utöver utgiftsramen till ett belopp av högst 20 milj. kr.
Utgiftsramen för civilförsvaret beräknar jag med utgångspunkt i basbeloppet för den planeringsram som fastställdes av 1973 års riksdag (prop. 1973:1 bil. 6, s. 33 och 43, FöU 1973:8, rskr 1973:62) till 135 625 000 kr. Till detta kommer beräknad kompensation för pris- och löneökningar med 18 200 000 kr. samt vid behov överskridande med ca 10 milj. kr. för att fullfölja vissa åtaganden i fråga om bidrag till skyddsrumsbyggande m. m. Beräkningarna framgår av följande tabell.
Basbelopp (prop. 1973:1 bil. 6 s. 43; prisläge
februari 1972) 125 640 000 Tillkommer: Priskompensation februari 1972 --februari 1973 + 6 485 000 Basbelopp (prisläge februari 1973) 132 125 000
Tillkommer: Investeringar för bistånds- och katastrofutbildningen + 3 500 000 Utgiftsram (prisläge februari 1973) 135 625 000
Tillkommer: Beräknad priskompensation februari 1973 - medelprisläge
| 1974/75 | +18 200 000 |
| Beräknat överskridande för skyddsrumsbyggande m. m. | +10 000 000 |
| Beräknat utfall den 30 juni 1975 | 163 825 000 |
Medel för investeringar i byggnader och anläggningar för bistånds- och katastrofutbildningen i Sandö anvisas av praktiska skäl under civilförsvarets investeringsanslag men skall enligt riksdagens beslut (prop. 1973:1 bil. 6 s. 44, FöU 1973:16, rskr 1973:195) inte belasta civilförsvarets
utgiftsram. Investeringarna för detta ändamål under nästa budgetår
beräknas till 3,5 milj. kr. Liksom under innevarande budgetår bör civilförsvarsramen kompenseras genom en tillfällig höjning som motsvarar den planerade investeringen.
För budgetåren 1972/73 och 1973/74 har riksdagen (prop. 1972:75 s. 195, FöU 1972:17, rskr 1972:231 resp. prop. 1973:1 bil. 6 s. 43, FöU 1973:8, rskr 1973:62) bemyndigat Kungl. Maj:t att vid behov medge överskridande av civilförsvarsramen med 18 resp. 8 milj. kr. för att fullfölja gjorda åtaganden beträffande skyddsrumsbyggande m. m. På grund av betalningsförskjutningar m. m. behövde endast 10 milj. kr. utnyttjas under budgetåret 1972/73. Civilförsvarsstyrelsen räknar med att 10 milj. kr. kan komma att behövas även under innevarande budgetår. Till denna fråga avser jag att vid behov återkomma i annat sammanhang. Mot bakgrund av det anförda kan 10 milj. kr. beräknas återstå av de totalt 30 milj. kr som enligt riksdagens beslut (prop. 1972:75 s. 195, FöU 1972:17, rskr 1972:231) vid behov får användas för här avsett ändamål
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 63
under perioden 1972/73--1974/75. Med hänsyn till svårigheterna att nu exakt ange hur mycket av dessa 30 milj. kr. som kan komma att behövas under innevarande budgetår förordar jag att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att under budgetåret 19747/75 vid behov medge att civilförsvarsramen överskrids med högst ett belopp som motsvarar den för detta budgetår återstående delen av nyssnämnda 30 milj. kr.
Civilförsvarsstyrelsen har föreslagit en ramhöjning på grund av höjda kalkylmässiga hyror. Inom försvarsdepartementet övervägs f. n. ändrade principer för hyressättningen inom försvaret. I avvaktan på resultatet härav anser jag att nuvarande normer bör gälla och kan därför inte tillstyrka någon ramhöjning.
Med anledning av vad jag tidigare har anfört om ändrad metod för ramberäkningarna förordar jag vidare att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att justera utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex.
För innevarande budgetår har riksdagen (prop. 1973:1 bil. 6, FöU
1973:8, rskr 1973:62) bemyndigat Kungl. Maj:t att justera utgifls-
ramarna för det militära försvaret och civilförsvaret på grund av över-
eller underutnyttjande av ramarna för budgetåret 1972/73. Ett motsva-
rande bemyndigande behövs för budgetåret 1974/75.
Genom nyssnämnda beslut har riksdagen vidare bemyndigat Kungl. Maj:t att av konjunkturskäl medge överskridande av utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret. Sådana överskridanden regleras genom motsvarande justering av resp. utgiftsram för ett eller flera efterföljande budgetår. Ett motsvarande bemyndigande behövs också för budgetåret 1974/75 och bör därför inhämtas av riksdagen.
I anslagsberäkningarna ingår att behållningar under anslag på kapitalbudgeten tas i anspråk med ca 21 milj. kr., varav 19,3 milj. kr. under anslag inom den militära utgiftsramen och 1,7 milj. kr. under civilförsvarets rambundna investeringsanslag. För att det totala utfallet skall rymmas inom de tidigare angivna utgiftsramarna kommer den samlade medelsförbrukningen att regleras i samband med prisregleringen för budgetåret 1974/75.
Utöver utgiftsramen för det militära försvaret och civilförsvaret bör anslag om 30 047 000 kr. beräknas för följande ändamål.
| Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar | 1266 000 |
| Beredskapsstyrka för FN-tjänst | 9 100 000 |
| Viss anskaffning av militära anläggningar m. m. | 2 000 000 |
| Flygtekniska försöksanstalten | 2 000 000 |
| Viss signalskyddsmatericl | 2 140 000 |
| Vissa teleanordningar | | 1420 000 |
| Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar | 3 190 000 |
| Identitetsbrickor | 406 000 |
| Bistånds- och katastrofutbildning | 5 515 000 |
| Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar | 2 700 000 |
| Anskaffning av vissa militära anläggningar | 310 000 |
30 047 000
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet = 64 .
För ändamål inom försvarsdepartementets verksamhetsområde bör alltså - bortsett från anslagen till reglering av prisstegringar för det militära försvaret och civilförsvaret — anvisas eller preliminärt beräknas
anslag om (7 221 000 000 + 135 625 000 + 30 047 000) 7 386 672 000
kr. Till detta belopp kommer prisregleringsanslagen om (970 000 000 + 18 200 000) 988 200 000 kr. Den totala anslagssumman blir härigenom
8 374 872 000 kr. | I följande sammanställning (intagen på s. 65) redovisas summan av
anslagen exkl. prisregleringsanslagen för budgetåren 1972/73, 1973/74 och 1974/75 fördelade på huvudprogram m. m. och huvudproduktionsområden (milj. kr.).
Den ungefärliga fördelningen på avvägningsprogram m. m. framgår av
följande sammanställning (milj. kr.).
Avvägningspro- Vidmakthål- Omsättning Forskning Summa gram m. m. lande på kort — av äldre och och ut-
sikt av befint- — tillförsel veckling
liga försvars- av nya för- :
resurser Svarsresurser
Militära försvaret Rörliga markstrids-
| förband | 783 | 1255 | 51] | 2089 |
| Lokalt bundna mark- | oe | |||
| stridsförband | 362 | . 338 | 4 | 704 |
| Övervattensstrids- | . | |||
| förband | 284 248 | 14 | 546 | |
| Ijärrstridstörband | 325 | 709 | 102 | 1 136 |
| Luftförsvars- | | | |||
| förband | 591 | 361 | 340 | 1292 |
| Central och högre | | | | | ||
| regional ledning | 439 | 309 | 32 | 780 |
Allmän försvarsforskning = 127 127 Gemensamma myndig-
| heter och funktioner 501 | | 43 | 3 | 547 | |
| Prisreglering! | 510 | 375 | > 85 | 970 |
| Summa | 3 795 | 3 638 | 758 | 8 191 |
| Civilförsvaret? | 86 | 67 | : 1 . 154 | |
| Övrig verksamhet | 20 | 8 | 2 | 30 |
| Totalt | 3 901 | 3713 | «761 | 8375 |
I preliminär fördelning 2 Inkl. prisreglering
eSL/VLET
bvz 619 9€0 88 8ct 9zL 016 161 961 81 ve 0€ SLE
7 I T 8 8
vL/EL6T
cc Pb S10 Ost VIE LOL STS T8EL LTI [LT LET 1€ OSS
T TI c L
1€L/TL6I gwWuIns
Li L6ST SEI 6SVT STE [04 - ybTL Lu Lu IV OEPL
€SL/VvL6T
— —
£58 SPUB|WOJN
- OS 0€ +66€ - 671 £69 L I z 169
vL/EL6T
-JN LSS - IS 67 16€ - 021 999 [ I p 159 JJYWESYIJA
BUIUYSIO:] SENNIQIOJ 1£L/TL6I FULJIAA ve 9 oc = STI 199 I - 1 (4 +$99
SJIOFIÄIS-NA
BJ eSL/PLEI 110€ AOUIGQ 991 ib 941 98 £6 [43 €LE ve € OIr
-88BJUP PIA 'B
zPL/EL6I 19 ortlt WNISPPANS sbt IOJ 0€T 88 8 £€ £0P = I€ £ LEV AP ul UIOPYASSPRUBIAG IIT FUIUJJEYSUY
"uw Yo 1€L/TLEI
pEC sy8E 6£€ SPUagJUue se3uru LET 601 9€ fe SI (434 I 1e2ss83R0n
eSLIPL6T LO8T cv USpUrde)e 665 LTE 586 cc 8e (KT 6T £f S 68T UIOUI WnNISppAYSs ed
44 T apue3oj1I0J fapIR3)E BUU zPLIELGT WNISPPAYS LOST LE JIPJE LES +9t 088 97 €€ 066 8z I£ S 970 JESU IpUuagJur
7 SPUPIDJNUINSSSUIUJTIESJISSAS 1OJ I IN PIS]E 1£L/TL61 SJIESAR ApudRFue SUIEIS SL9 vor Sb6 TE ef 880 8c 8c S [CA
USpurgEjR
AN z KA UIOS IEY ESLIVLET (€£L6T udpurseje UaperwWuosuoriynpoIsdpnaAnH 2509 £01 'IY WOS -NIJASPUPGIOJ ve vc €65 [10 LAMA €pS pir 9L 98 07 6L6
aIPIR "(TW JAUIKSEWPRJEP ISUIYSPWRIEP [Spa I I PF teniqag 13UTYysPuIejep zvLIELGI OE Ww 1OJ AIPIE LOTE cl cc TEL vES 196 SST 0cS €VrEP L9 vi 61 SE IOJ ap AP
a3ejstud) sJeNNIQIOJ 1IOJ AR SJEXNIGIO] YIO (TL6I SJENNIQIOJ IT V ddofaq 1€L/TL6T AB AP SeYNIGIOT FUIUpaTj z161 Wyues IenIqag FUIUJJSENSUL JUFUfJEXSUP AR LT TEL 909 696 85 07S —- Ii Ss9 = Ss9 €ICr (1asrid 3efsue JuruJsJeYysur apuarisLmor "IA TI +v SY "IN
"IN FU a3RIstIÅ) Bu3LjSaAIOj "TUI "uu -JUBIPUA spuedor) DULDWDISIf18IN FUIUfdPIOJ "rt IOF IOJ "LZ "wu -U3 "IA 13p 13UOTIjUnNJ I0J OT ”IY g IpIoj "tu WdjIPdapsIRAsIO.f pueq1ojuadeA3AL4 IFQY BUIUPpa] 'IY 40f Ja4DASLOJf AOf JOYWBSIJIOA Tenn IEY IEJ Te LU Tenn Ar "IA IE wWerxsoIdpnAnH "fr "Mrw pueqIojatury PUBGIOJUIIEN EWLWESUJ ISAQINIEH IAOINIBH IBAQINIEH UDuDISIfi31N UaUDISIf3IN Ja4DASAOffaå12 J3ILASJOJ[IAL) BULII[BJISLId JUIU[dPIOd 000 YDIO FUIISIFAISLId IRUTWIfdIJ IDAOJNIPH SJAQINIEH "UU 1eUNBIIA €"7 [BUOITaI 28YDA 91 YdO I DA4DHUU TeIjua) 4Ofupif) UEIOL "Djur "Tjul "TÄuT
303 WIN 13) FIIAQ
pj pj zj z & p s 9 ; & &
S Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 6
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 66
Förbättrade värnpliktsförmåner
Det av utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl. avgivna betänkandet (SOU 1972:68) Värnpliktsförmåner har remissbehandlats och bereds f. n. inom försvarsdepartementet. Det av
utredningen under hösten 1973 avlämnade betänkandet (SOU 1973:40)
Civilförsvarsförmåner remissbehandlas f. n.
I avvaktan på att beredningen av dessa betänkanden slutförs har 30 milj. kr. beräknats för att redan från budgetåret 1974/75 förbättra de
värnpliktigas förmåner, i första hand resemöjligheterna och utrycknings-
bidragen.
Jag förordar att en del av medlen används till att subventionera värnpliktigas resor. Priset för sådan resa bör oavsett resans längd vara 10 kr. För innevarande budgetår avses tillgängliga medel tas i anspråk för
försöksvis reseverksamhet med sådant enhetspris med början den 1 mars
1974. Jag förordar vidare att möjligheterna att resa hem ytterligare förbättras för de värnpliktiga som är förlagda långt från bostadsorten.
Med hänsyn till det allmänna kostnadsläget förordar jag vidare att utryckningsbidraget för värnpliktig höjs från 250 till 400 kr. Vidare förordar jag att 1 milj. kr. sätts av för att ytterligare förbättra möjlig-
heterna för ensamstående värnpliktiga att få bostadsbidrag inom ramen
för familjebidragsförordningens bestämmelser. Slutligen förordar jag att
förplägnadsersättningen åt värnpliktig höjs från 6 till 8 kr. per dag.
De föreslagna förbättringarna bör genomföras den 1 juli 1974 och gälla också vissa civilförsvarspliktiga och andra som avlönas enligt samma grunder som de värnpliktiga. Förbättringarna kräver att värnpliktsavlöningskungörelsen (1970:676) ändras. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t de ändringar som behövs.
Beredskapsåtgärder
För budgetåret 1973/74 har riksdagen (prop. 1973:1 bil. 6, FöU
1973:8, rskr 1973:62) bemyndigat Kungl. Maj:t att överskrida utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret om beredskapsstaten
för försvarsväsendet sätts i kraft, dvs. vid krigsfara eller krig. |
Bemyndigandet att överskrida utgiftsramarna omfattar också bered-
skapsåtgärder i andra situationer än direkt krigsfara eller krig. Här avses
sådana åtgärder som att värnpliktiga av beredskapsskäl kallas in till krigsförbandsövning eller beredskapsövning eller att andra särskilda åtgär-
der måste vidtas av samma skäl.
Ett motsvarande bemyndigande behövs även för budgetåret 1974/75. Jag förordar därför att Kungl. Maj:t inhämtar ett sådant bemyndigande av riksdagen.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 67
Huvudtitelns utformning
Den utformning av huvudtiteln som genomfördes fr. o. m. budgetåret
1972/73 har i allt väsentligt visat sig lämplig. För nästa budgetår föreslås dock vissa ändringar.
Riksdagen (prop. 1973:88 s. 116, FöU 1973:17, rskr 1973:196) har beslutat att ett nytt delprogram (anslag) med benämningen 5.5 (F 5)
Gemensam försvarsforskning skall tillskapas fr. o. m. nästa budgetår genom att bl.a. delprogrammen Försvarets forskningsanstalt, Militärpsykologiska institutet och Försvarsmedicinska forskningsdelegationen slås samman.
I enlighet med Kungl. Maj:ts direktiv utarbetar försvarets civilförvaltning i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut förslag om slutlig organisation av försvarets datadrift. Förslaget beräknas föreligga inom kort och kan väntas leda till att datadriftorganisationen redovisas som ett särskilt delprogram. Med anledning härav bör ett nytt delprogram (an-
slag) med benämningen 5.24 (F 24) Försvarets datadriftorganisation till-
komma genom utbrytning ur delprogrammet 5.1 (anslaget F 1) Försvarets civilförvaltning.
Kostnadsökningen på grund av höjningen av lönekostnadspålägget har i det följande redovisats som pris- och löneomräkning under berörda anslag.
Utbrytningspunkter
Beredningen av vissa anslagsfrågor har inte kunnat slutföras i avvaktan på ställningstagandet till vissa utredningsförslag m. m. De anslag som anges i följande sammanställning bör därför t. v. föras upp med beräknade belopp. Litt. och ar | Anslagsrubrik
D4 Flygvapenförband: Forskning och utveckling FS Gemensam försvarsforskning F 24 Försvarets datadriftorganisation G1 Civilförsvar 116 Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. för budgetåret 1974/75 fastställa utgiftsramen för det militära
försvaret till 7 221 000 000 kr. i prisläge februari 1973 och för ' civilförsvaret till 135 625 000 kr. i samma prisläge,
2. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid behov medge överskridande av
civilförsvarets utgiftsram för budgetåret 1974/75 med högst ett
belopp motsvarande den för detta budgetår återstående delen
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 68
av de 30 milj. kr. som i planeringen har fått förutsättas utgå för att fullfölja gjorda åtaganden beträffande bidrag till skyddsrumsbyggande m. m., 3. bemyndiga Kungl. Maj:t att justera utgiftsramarna för det
militära försvaret och civilförsvaret för budgetåret 1974/75
med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex, 4. bemyndiga Kungl. Maj:t att justera utgiftsramarna för det
militära försvaret och civilförsvaret för budgetåret 1974/75 på
grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramarna för budgetåret 1973/74, 5. bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1974/75 medge överskridande av utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret om det behövs av konjunktur- eller beredskaps-
skäl, 6. godkänna vad jag har förordat beträffande förmåner åt värn-
pliktiga.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 69
DRIFTBUDGETEN Fjärde huvudtiteln
A Försvarsdepartementet m. m.
A 1. Försvarsdepartementet 1972/73 — Utgift 10 380 224 1973/74 — Anslag 10 700 000 1974/75 — Förslag 11 925 000
1973/74 Beräknad ändring
1974/75 Personal
| Handläggande personal | 83 | +3 |
| Övrig personal | 31 114 | +1 +4 |
Anslag
| Lönekostnader | 8 490 000 | + 820 000 |
| Sjukvärd | 20 000 | - 20 000 |
| Rescersättningar | 297 000 | + 15 000 |
| Lokalkostnader | 1160 000 | + 250 000 |
| Expenser | 733 000 10 700 000 | + 160 000 + 1 225 000 |
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 11 925 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare tre experter samt räknat med att medel för sjukvård fr. o. m. nästa budgetår tas upp under sjunde huvudtitelns anslag till gemensamma ändamäl för statsdepartementen, Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Försvarsdepartementet för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 11 925 000 kr.
A 2. Vissa nämnder m. m.
1972/73 — Utgift 10 483 511! 1973/74 — Anslag 6 430 000! 1974/75 — Förslag 7 302 000
I Biständsutbildningsnämnden har förts över till anslaget H 9 fr. o. m. budgetåret 1973/74.
Från anslaget bestrids utgifter för riksvärderingsnämnden, de lokala värderingsnämnderna, försvarets skaderegleringsnämnd, totalförsvarets upplysningsnämnd, försvarets personalvårdsnämnd, försvarets centrala
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet ö 70
arbetarskyddsnämnd, försvarets skolnämnd, sakkunniga för rådgivning i publicitetsfrågor, försvarets fastighetsnämnd, försvarets personalnämnd, försvarets centrala företagsnämnd, militära arbetstidsdelegationen, totalförsvarets chefsnämnd, fiskeskyddsnämnder inom försvarsdepartementets verksamhetsområde, värnpliktsnämnden, vapenfrinämnden, försvarets haverikommission och försvarets arbetstidsnämnd.
Från anslaget ugår vidare bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar och Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum.
1973/74 Beräknad ändring
1974/75
Personal Vapenfrinämnden Handläggande personal 8 - 1 Övrig personal 7
Värnpliktshämnden
| Handläggande personal | 2 | ot. |
| Vapenfria tjänstepliktiga | 2 | ot. |
| Övrig personal | 2,5 | + 0,5 |
Försvarets centrala företagsnämnd och försvarets centrala arbetarskyddsnämnd
Handläggande personal 3 of.
Övrig personal . 3 of.
Övriga nämnder
| Handläggande | 3 | of. |
| Övrig personal | 2 32,5 | of. — 0,5 |
Anslag Vapenfrinämnden : 2 3 050 000 — 102 000 Värnpliktsnämnden | 410 000 + 100 000 Försvarets centrala företagsnämnd och
| försvarets centrala arbetarskyddsnämnd 599 000 | + 151 000 | |
| Totalförsvarets upplysningsnämnd | 395 000 | + 275 000 |
| Övriga nämnder | 471 000 | + 133 000 |
| Bidrag till | : | |
| Centralförbundet Folk och Försvar | 695 000 | + 80 000 |
| Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum | 810 000 6 430 000 | + 235 000 + 872 000 |
Vapenfrinämnden
1. Lönekostnaderna minskar bl. a. genom att heltidsanställningen för en ersättare för ordföranden upphör. |
Värnpliktsnämnden
2. Pris- och löneomräkningen m. m. ökar kostnaderna med 106 000 kr.
3. Nämnden kommer i fortsättningen inte att få utnyttja vapenfria tjänstepliktiga som biträdeshjälp. För att ersätta dessa behövs en biträdestjänst (+ 34 000 kr.).
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet = 71
Försvarets centrala företagsnämnd och försvarets centrala arbetarskyddsnämnd
4. Pris- och löneomräkningen innebär en kostnadsökning med 33 000 kr.
5. Kostnaderna för lokaler, trycksaker och expenser som f. n. bestrids av försvarets materielverk bör föras över till detta anslag, Kostnaderna
härför beräknas till 69 000 kr. | |
6. En utökad kursverksamhet innebär ökade resekostnader och ökade utgifter för föreläsararvoden med sammanlagt 36 000 kr.
7. Kostnaderna för kurslokaler beräknas öka med 5 000 kr.
Totalförsvarets upplysningsnämnd
8. Annonskostnaderna ökar med 265 000 kr. För att genomföra en enkät om undervisningsmaterielen i skolorna samt för att framställa en informationsskrift för huvudlärare i samhällskunskap behövs ytterligare 60 000 kr.
Centralförbundet Folk och Försvar
9. Pris: och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med
80 000 kr.
Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum
10. Pris: och löneomräkningen innebär en kostnadsökning med 66 000 kr.
11. För att kunna utföra en planerad uppföljning och utveckling av kursverksamheten behövs 25 000 kr.
12. Samtlig personal bör anslutas till statens pensionslönereglemente. För detta behövs 52 000 kr.
13. Reparation av fläkt- och varmluftsystem kostar 150 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 7 302 000 kr. I fråga om försvarets centrala företagsnämnd och försvarets centrala arbetarskyddsnämnd har medel beräknats för att bl. a. en sekreterarekurs och tre förslagskurser skall kunna genomföras. För värnpliktsnämnden har jag beräknat medel för ytterligare en biträdestjänst. För Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum har jag beräknat medel för renovering av fläkt- och varmluftsystem.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa nämnder m. m. för budgetäret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 7 302 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 12
A 3. Kommittéer m. m.
1972/73 — Utgift 4 761 651 1973/74 — Anslag 4 000 000 1974/75 — Förslag 3 250 000
Med hänsyn till den beräknade utredningsverksamheten bör anslaget föras upp med 3 250 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m, för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 3 250 000 kr.
A 4. Extra utgifter
1972/73 — Utgift 1.000 322 Reservation 6 193 1973/74 — Anslag 900 000 1974/75 — Förslag 1 200 000
Med hänsyn till den beräknade belastningen bör anslaget för nästa budgetår föras upp med 1,2 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1974/75 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 1 200 000 kr.
A 5. Reglering av prisstegringar för det militära försvaret
1972/73 = Utgift -!
1973/74 — Anslag 525 000 000 1974/75 — Förslag — 970 000 000
I "Utgifterna har redovisats under övriga anslag inom utgiftsramen för det militära försvaret.
Anslaget är avsett att täcka sådana pris- och löneökningar under anslag inom utgiftsramen .för det militära försvaret som inträffar från den tidpunkt i vars prisläge anslagen har beräknats intill utgången av det budgetår för vilket de har anvisats. Anslaget är ett s. k. täckningsanslag som inte skall belastas.
Prisregleringen för budgetåret 1972/73
Riksdagen har för budgetåret 1972/73 anvisat 480 milj. kr. till reglering av prisstegringar för det militära försvaret. Beloppet avsåg kompensation för prisstegringar enligt nettoprisindex (NPD) från prisläget februari 1971 till medelprisläget för budgetåret 1972/73.
Prisregleringen av de ramreglerade utgifterna för det militära försvaret sker i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1969:1 bil. 6 s. 14, SU 1969:4, rskr 1969:4) fr. o. m. budgetåret 1969/70 på grundval av NPI.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 73
Prisregleringen skall motsvara 1/100 av summan av de på driftbudgeten och kapitalbudgeten uppförda anslagen med undantag av prisregleringsanslaget och anslag som har beräknats utöver ramen multiplicerad med skillnaden mellan NPI i februari 1971 och genomsnittsindex för budgetåret 1972/73. I pris- och löneläge februari 1971 var summan av dessa anslag 6 471,7 milj. kr.
Resultatet av beräkningarna av NPI för budgetåret 1972/73 framgår av följande sammanställning (februari 1971 = 100).
| Augusti | November Februari | Maj | Mcdeltal | |
| 1972 | 1972 | 1973 | 1973 | 1972/73 |
| 108, 73 | 109,66 | 111,03 | 112,77 : 110,55 |
För prisreglering av de rambundna anslagen disponerades alltså
[ (6 471,7 x 10,55):100] 682 765 000 kr. Frän detta belopp skall emel-
lertid dras 7 371 000 kr. enligt följande sammanställning.
Flygtrafikledarskolan i Sturup (fr s. 00) 424 500 Överskridande av förslagsanslagen
| A 3. Kommittéer m. m. | | 200 000 |
| E1. Försvarsstaben | 101 500 |
| F 7. Värnpliktsverket | 1060 000 |
| I 14. Militirpsykologiska institutet | 135 000 . |
| F 20. Insatsberedskap m. m. | 650 000 2 146 500 |
Medelsförbrukning utöver anslag på kapitalbudgeten (jfr prop. 1972:75 s. 194) 4 800 000
7 371 000
För prisreglering disponerades alltså totalt (682 765 000—-7 371 000) 675 394 000 kr.
Kungl. Maj:t har i mars, maj och juni 1973 beslutat om överskridande av vissa anslag på grund av pris- och löneökningar. Genom besluten har sammanlagt 675 394 000 kr. ställts till förfogande för ändamäl som avses med resp. anslag.
Utvecklingen under budgetåret 1973/74
IMittills beräknade indextal för NPI (februari 1972 = 100) utgör för augusti 1973 108,99 och för november 1973 112,12. Under budgetåret skall indextal beräknas även för februari och maj 1974.
Det tillgängliga materialet beträffande prisutvecklingen pekar mot att de anslagsöverskridanden som kommer att behöva medges på grund av förändringen av NPI kommer alt överstiga det för innevarande budgetår anvisade prisregleringsanslaget.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet =: 74
Hemställan
Under avsnittet Ramberäkningar för budgetäret 1974/75 m. m. har jag angett hur jag har beräknat kompensationen för pris- och lönestegringar för nästa budgetår. Med hänvisning till vad jag anfört där hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Reglering av prisstegringar för det militära försvaret för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 970 000 000
kr.
A 6. Reglering av prisstegringar för civilförsvaret
1972/73 — Utgitt ot 1973/74 — Anslag 9 600 000 1974/75 — Förslag 18 200 000
I Utgifterna har redovisats under anslaget G 1.
Anslaget avses för att täcka sådana pris- och löneökningar under anslag inom ulgiftsramen för civilförsvaret som inträffar från den tidpunkt i vars prisläge anslagen har beräknats intill utgången av det budgetår för vilket de har anvisats. Anslaget är ett s.k. täckningsanslag som inte skall belastas. |
Prisregleringen för budgetåret 1972/73
Riksdagen har för budgetäret 1972/73 anvisat 8,8 milj. kr. till reglering av prisstegringar för civilförsvaret. Prisregleringen skall fr. o. m. detta budgetår enligt riksdagens beslut (prop. 1972:75, s. 195, FöU 1972:17, rskr 1972:231) ske enligt samma metod som tillämpas för anslagen inom den militära ramen, dvs. under löpande budgetår och på grundval av nettoprisindex (NPD. Metoden och beräkningen av NPI för budgetåret 1972/73 har närmare redovisats under föregående anslag.
Bortsett från prisregleringsanslaget var summan av de rambundna anslagen till civilförsvaret för budgetåret 1972/73 118 milj. kr. För prisreglering av anslagen inom civilförsvarets utgiftsram disponerades
alltså [(118 000 000 x 10,55):100] avrundat 12 450 000 kr.
Kungl. Maj:t har i mars, maj och juni 1973 beslutat om överskridande av anslaget G 1. Civilförsvar på grund av pris- och löneökningar. Genom besluten har sammanlagt 12450 000 kr. ställts till förfogande för ändamäl som avses med detta anslag.
Utvecklingen under budgetåret 1973/74
Beräkningen av NPI under innevarande budgetår har jag behandlat under föregående anslag. Det tillgängliga materialet beträffande prisutvecklingen tyder på att de anslagsöverskridanden som kommer att
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet : 75
behöva medges på grund av. förändringen av NPI kommer att överstiga det för innevarande budgetår anvisade prisregleringsanslaget.
Hemställan
Under avsnittet Ramberäkningar för budgetäret 1974/75 m. m. har jag angett hur jag har beräknat kompensationen för pris- och lönestegringar för nästa budgetår. Med hänvisning till vad jag anfört där hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Reglering av prisstegringar för civilförsvaret för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 18 200 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 76
B Arméförband
Verksamheten under huvudprogrammet Arméförband har budgeterats på ett antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och förbandsverksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar m. m. samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande anslag. B 1. Arméeförband: Ledning och förbandsverksamhet
B 2. Arméförband: Materielanskaffning
B 3. Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner B4. Arméförband: Forskning och utveckling UI 1. Arméförband: Anskaffning av anläggningar
B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet
1972/73 — Utgift 1 730 816 980 1973/74 — Anslag 1731 000 000 1974/75 — Förslag 1 824 000 000
Under anslaget bedrivs dels allmän ledning och förbandsverksamhet, operativ och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning till och av fast anställd personal m. fl. samt grundutbildning och repetitionsutbildning av värnpliktiga inom armén, dels allmän ledning och förbandsverksamhet inom hemvärnet.
Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Chefen för — Dep. chefen
armén
Arméförband: Allmän ledning och förbandsverksamhet 588 986 610 534 616 315 Operativ och krigsorganisatorisk verk-
samhet 85 400 82 985 84 609 Utbildning till och av fast anställd
| personal m. fl. | 166 686 176 088 178 280 |
| Grundutbildning av värnpliktiga | 684 587 734 399 765 053 |
| Repetitionsutbildning av värnpliktiga | 217 340 230 808 232 288 |
| Allmän ledning och förbandsverksamhet, | . |
| hemvärnet | 37 033 39 281 39 550 |
| Kostnader | 1 780032 1874 095 1 916 095 |
Avgår: Överplanering 38 495 — 56 939 — 74 939 Utbetalningar 1741537 1817 156 1 841 156
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet . 77
Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Chefen för — Dep. chefen
armén Tillkommer: Utbetalningar föranledda av före bud-
getäret genomförd motsvarande verksamhet + 19455 + 18 037 + 18 037
Avgår:
Avlöningar till viss personal i verk-
stadsdrift = 10000 ——-16702 ——-16702
Beräknade utbetalningar efter bud-
getaret -- 19 992 -- 18491 -- 18491 Medelsbehov 1 731.000 1 800 000 1 824 000
Personal Personalkategori Antal
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Chefen för — Dep. chefen
armén Militär personal
| Regementsofficerare | 2573 + 85 | +75 |
| Kompaniofficerare | 1948 + 29 | +29 |
| Plutonsofficerare m. fl. | 4 188 + 80 | + 80 |
Civilmilitär personal
Teknisk personal 1227 + 15 + 10
Läkare (veterinärer) 19 of. of,
Övrig personal 5 of. of.
Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare 97 = 11 11 Kompaniofficerare 182 = 38 :38 Civil personal Handläggande personal 79 of. of,
Övrig personal 73621,2 — — 260 - 260
17 680 — 100 -115
! Härutöver 1 300 vid förbandsanslutna verkstäder
2 Härav 2 160 extra anställda utöver fastställd personalförteckning
Chefen för armén
A. Pris och löneomräkning
Pris: och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 119 377 000 kr., varav 22 109 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet : . 78
B. Förändringar entigt Kungl. Maj:ts beslut 1: Allmän ledning och förbandsverksamhet
a) Fastställda normer för driften av försvarets personalserveringar innebär att ca tio nya ekonomibiträden behöver anställas. Pensionsåldershöjningen för viss militär personal medför att ca 170 nya tjänster
tillkommer under budgetåret (+ 4 240 000 kr.).
b) Överföringar av vissa kostnader dels från andra anslag, dels mellan primäruppdragen under anslaget innebär att kostnaderna under primäruppdraget ökar med 8 848 000 «sr. | 2. Operativ och krigsorganisatorisk ledning
Överföring av transportkostnader i samband med krigsorganisatoriska förändringar m. m. från primäruppdraget Allmän ledning och förbandsverksamhet medför att kostnaderna ökar med 5 milj. kr.
3. Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.
Överföring av vissa kostnader för bl. a. målflyg. till andra primäruppdrag under anslaget innebär en kostnadsminskning med 723 000 kr.
C. Uppgiftsförändringar 1. Allmän ledning och förbandsverksamhet
a) För vissa nya tjänster m. m. beräknar chefen för armén 315 000 kr.
b) För vakansuppfyllnad begärs 2 005 000 kr.
c) Pågående rationalisering av fredsorganisationen beräknas medföra att antalet civilanställda minskar (-- 12 500 000 kr.)
d) Vissa personalkostnader föreslås bli överförda till andra primäruppdrag under anslaget (-- 7 420 000 kr.).
e) Beslutad höjning av penningbidraget till värnpliktiga med en kr. per dag medför att reserverade resurser för förbättring av värnpliktsförmånerna delvis förs över till aktuella primäruppdrag (— 11 970 000 kr.).
f) För hyror för nya byggnader och anläggningar samt för kostnader för bränsle, elektricitet och vatten begärs ytterligare 9 667 000 kr.
kr.
2. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet |
Med hänsyn till att de krigsorganisatoriska förändringarna minskar och att den sänkta ambitionsnivån för mobiliseringsberedskap behålls kan kostnaderna minskas med 12 264 000 kr.
3. Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.
a) För att bl. a. få en rättvisande kostnadsfördelning bör vissa lönekostnader som tidigare tagits upp under primäruppdragen till utbildning av värnpliktiga redovisas under detta primäruppdrag (+ 7 631 000 kr.).
b) På grund av förbättrat beräkningsunderlag och minskat antal clevdagar m. m. kan kostnaderna minskas med 9 137 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 79
4. Grundutbildning av värnpliktiga
Med hänsyn till att repetitionsutbildningen minskar kan ytterligare personalresurser tillföras grundutbildningen. Omsättningsbehovet för krigsorganisationen motiverar att antalet inryckande värnpliktiga minskas med 400 till 40 300. Sammanlagt ökar kostnaderna med 11 923 000 kr.
5. Repetitionsutbildning av värnpliktiga
Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga beräknas uppgå till 1 504 000 (-- 28 0003, vilket innebär att repetitionsutbildningen kommer att omfatta ca 100000 (+17 000) värnpliktiga, varav ungefär 2/3. genomför försöksvis avkortad krigsförbandsövning. Under nästa budgetår övas fyra bataljonsenheter och 97 kompanienheter fler än under föregående budgetår. Sammanlagt ökar kostnaderna med 1 959 000 kr.
6. Allmän ledning och förbandsverksamhet, hemvärnet
Övningsverksamheten beräknas bli något större än under föregående budgetår. På grund av fortsatt rationalisering av utbildningsverksamheten beräknas dock kostnaderna kunna minska (— 536 000 kr.).
Departementschefen
Under primäruppdraget för allmän ledning och förbandsverksamhet kan jag godta arméchefens beräkningar av medelsbehovet för ekonomibiträden liksom också för de ytterligare kostnader som föranleds av pensionsåldershöjningen (B 1). Jag är inte beredd att tillstyrka nägra ytterligare tjänster härutöver. I likhet med arméchefen räknar jag med att antalet anställda inom armén minskar och kan godta hans kostnadsberäkning i detta avseende (C 1 c). Under primäruppdraget har jag vidare beräknat medel för inlösen av personalkassornas förlagskapital i marketenterirörelse och för personalvård. Jag har dessutom beaktat att fem tjänster för förste tyghantverkare bör föras över från förevarande anslag till förslagsanslaget E 5. Militärområdesstaber m. m.
Under primäruppdragen för grundutbildning av värnpliktiga kan jag godta chefens för armén kostnadsberäkning som innebär ett i stort oförändral uttag av tjänstgöringsdagar, dvs. ca 10,5 milj. Jag har dessutom beräknat medel för den förbättring av värnpliktsförmånerna som Jag har redogjort för tidigare.
Jag har inte något att erinra mot armechefens förslag beträffande primäruppdragen för operativ och krigsorganisatorisk ledning, för utbildning till och av fast anställd personal m. fl., för repetitionsutbildning av värnpliktiga samt för hemvärnet.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Arméeförband: Ledning och förbandsverksamhet för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av I 824 000 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 80
B 2. Arméförband: Materielanskaffning
1972/73 — Utgift 675 026 069 1973/74 — Anslag 536 900 000 1974/75 — Förslag 598 800 000
Verksamheten under anslaget omfattar sådant materielunderhåll som inte är en direkt följd av materielens förrådshållning eHer utbildning och övningar vid förbanden, anskaffning av alla förnödenheter för krigsorganisationens utrustnings- och ersättningsbehov samt anskaffning av viss materiel för fredsbruk.
Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1973 775 951 931 kr. För budgetåret 1973/74 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 850 milj. kr. och anvisat ett anslag av 536,9 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1974 blir (775 951 931 + 850 000 000 — 536 900 000) 1089 051 931 kr. Beställningsbemvndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.) Primäruppdrag m. m, 1973/74 1974/75
Chefen för Dep. chefen
armén
Bem. Bet. Bem. Bet. Bem. Bet. Arméförband: Centralt vidtaget matcrielunderhäll m. m., utom av viss sjukvärdsmateriel, för delprogrammen
| Fördelningsförband m. m. | 22 000 | 28 800 39 600 |
| Infanteribrigad m. m. | 5 000 | 5 900 6 900 |
| Norrlandsbrigad m. m. | 2 000 | 2 400 3 800 |
| Pansarbrigad m. m. | 8 000 | 7 900: 13 500 |
| Centrala och högre regionala | 75 000 | 65 900 84 200 |
lednings- och underhälls-
| förband | | 2 000 | 1 700 1800 |
| Lokalförsvarsförband | 6 000 | 3 500 6 700 |
| Gemensamma produktionsresurser 36 000! | 15 7002 11900 |
Arméförband: Centralt vidtagen
matcrielanskaffning m. m., utom av viss sjukvärdsmatericl, för: delprogrammen
| Fördelningsförband m. m. | 210 700 | 327 000 200 700 |
| Infanteribrigad m. m. | 186 000 | 136 200 = 131 600 |
| Norrlandsbrigad m. m. | 26 000 | 40 900 40 700 |
| Pansarbrigad m. m. | 61 000 | 35 700 57 300 |
| Centrala och högre regionala | | | |
| lednings- och underhälls- | 556 000 | 824 000 649 200 |
| förband | 45 000 | 13 300 21 700 |
| Lokalförsvarsförband | 104 000 | 51 700 53 000 |
| Hemvärnet | 8 000 | 9 300 6 700 |
| Gemensamma produktionsresurser 274 0003 | 209 9004 137 500 |
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet . 81
Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Chefen för Dep. chefen
armen
Bem. Bet. Bem. Bet. Bem. Bet. Arméförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. av viss sjukvåardsmateriel för
delprogrammen
| Fördelningsförband m. m. | 11 360 | 6 570 6 680 | |
| Infanteribrigad m. m. | 2 160 | 970 | 9290 |
| Norrlandsbrigad m, m. | 550 | 400 | 410 |
| Pansarbrigad m. m. | | 730 | 340 | 340 |
| Centrala och högre regionala | 22 600 | 20 220 20 520 |
lednings- och underhålls-
| förband | 810 | 3 370 3430 |
| Lokalförsvarsförband | 2 780 | 5 770 5 870 |
| Gemensamma produktionsresurser 3 910 | 2 800 2 800 | |
| Kostnader | 1018000 653600 910120 753920 910120 753 920 |
Reducering på grund av över-
planering -168 000 —116 700 —126 420 --138 920 -130 120 — 155 120 Medelsbehov - 536 900 - 615 000 - 598 800 Bemyndigandebehov 850 000 - 783 700 - 780 000 =
! I beloppet ingår 16 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden
2 I beloppet ingår 8.1 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden
3 I beloppet ingår 175 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden
4 I beloppet ingår 113,9 milj. kr, i prisregleringsbemyndiganden
Chefen för armén
Anslaget bör föras upp med 615 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 783,7 milj. kr. inhämtas.
Betalningsmedlen under anslaget används för att betala materiel och underhåll som har beställts med stöd av lämnade beställningsbemyndiganden.
Beställningsbemyndigandena för fördelningsförband m. m. är avsedda främst för att anskaffa luftvärnsrobotsystem 70, igenkänningsutrustning för luftvärnsförband, motorcyklar och ammunition. Vidare avses bemyndiganden för att fortsätta renoveringen av luftvärnets eldledningsmaterial och moderniseringen av etappsjukhusen.
För infanteribrigader m.m. och norrlandsbrigader mm. begärs bemyndiganden främst för att anskaffa luftvärnsrobotsystem 70, motorcyklar, bärbara ultrakortvägsstationer och ammunition. Vidare avses bemyndiganden för att fortsätta moderniseringen av utrustningen för förbandsplatsgrupper.
Beställningsbemyndigandena för pansarbrigader m.m är avsedda främst för vissa renoveringsåtgärder för stridsvagn 103, motorcyklar, ammunition samt fortsatt modernisering av utrustningen för förbandsplatsgrupper.
För centrala och högre regionala lednings
6 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bilaga 6
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 82
och underhållsförband begärs beställningsbemyndiganden främst för att anskaffa motorcyklar, personbilar, fasta radioanläggningar samt för att modernisera krigssjukhusen.
Beställningsbemyndigandena för lokalförsvarsförbanden är avsedda främst för person- och standardlastbilar, bärbara ultrakortvägsstationer, ammunition samt modernisering av utrustningen för förbandsplatsgrupper.
För gemensamma produktionsresurser begärs beställningsbemyndiganden främst för person- och standardlastbilar. fredstygmateriel, utrustning för vissa läkar- och tandläkarmottagningar samt övningar m. m.
För samtliga delprogram avses beställningsbemyndiganden för intendenturmateriel användas för att anskaffa beklädnadsmateriel
i huvudsak för den löpande verksamheten samt för alt anskaffa viss
drivmedels- och förplägnadsmateriel, kaserninventarier samt livsmedel för att behålla mobiliseringssäkerheten och uthälligheten.
Av begärda bemyndiganden avses 122 milj. kr. för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.
a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under 1974/75 från prisläge februari 1973 till prisläge februari 1975 enligt bedömd prisutveckling med 65 milj. kr.
b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1974 till prisläge februari 1973 enligt bedömd prisutveckling med 57 milj. kr.
Departementschefen
Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Av beställningsbemyndigandet avses ca 340 milj. kr. för att anskaffa materiel som ingår i luftvärnsrobotsystem 70.
Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1975 1 270 251 931 kr. Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan.komma att lämna.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att beställningar av mate-
riel m. m. för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram
av 780 000 000 kr.,
2. till Arméförband: Materielanskaffning för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 598 800 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 83
B 3. Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner 1972/73 — Utgift 46 550 000 1973/74 — Anslag 42 230 000 1974/75 — Förslag 44 000 000
Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av befästningar och byggnader för armén. Anslaget skall tillgodoföras inkomstsidan i staten för försvarets fastighetsfond för att balansera utgifter inom staten för fonden.
Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Chefen Dep. chefen
för armén
Befästningars delfond Arméförband: Iständsättning av befäst-
ningar m. m. för delprogrammet Gemensamma produktionsresurser 200 200 200
Kasernbyggnaders delfond Armeéeförband: Istånd sättning av kascr-
ner m. m. för delprogrammet Gemensamma produktionsresurser 42 030 43 800 43 800
Kostnader = medelsbehov 42 230 44 000 44 000
Chefen för armén
Följande dispositionsplan föreslås för anslaget. Objckt Medelstförbrukning
(1 000-tal kr.)
Befästningars delfond Gemensamma produktionsresurser 1. Mindre iständsättningsarbeten på befästningar m. m. 200
Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser 1. Kasernrenoveringar 20 000 2. Iståndsättning av matinrättningar 3 000 3. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbild-
ningsanordningar m. m. 4 300 4. Iståndsättning av förräd och stabs- och förvaltnings-
lokaler till följd av organisationsändringar 10 500 S. Vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. 6 000
43 800
Totalt 44 000
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 84
Befästningars delfond
1. För att bl.a. förbättra avfuktningsanordningarna vid vissa äldre ammunitionsförråd och belägga körplaner med asfalt beräknas ett medels-
behov av 200 000 kr. för nästa budgetår.
Kasernbyggnaders delfond
I. F.n. renoveras fem kaserner vid armén, nämligen vid P 6 (två kaserner) och vid P 7 (tre kaserner). Under innevarande budgetår beräknas renoveringar bli påbörjade vid P 1 ttvå kaserner), P 6 (två kaserner), P7, S2, Ing2 och T1 (fyra kaserner). Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas till 20 milj. kr., varav ca 10,5 milj. kr. hänför sig till tidigare startade kasernrenoveringar. Med hänsyn till svårigheterna att nu ange vilka kasernrenoveringar som kan komma att utföras under nästa budgetår tas hela detta belopp upp i en post.
2. Vid många av arméns matinrättningar är utrymmet otillräckligt och lokaler och köksutrustning i så dåligt skick att varken en tillfredsställande arbetsmiljö för den anställda personalen, en lämplig livsmedelshantering eller en rationell drift kan åstadkommas. Fem matinrättningar avses bli ersatta genom nybyggnad under programplaneperioden 1974/75— 1978/79. Vid dessa matinrättningar behöver dock vissa iståndsättningsåtgärder vidtas så att de kan hållas i drift tills nybyggnad har hunnit genomföras. Ytterligare 21 matinrättningar bedöms behöva iståndsättas före år 1983, varav fem före år 1978. Kostnaderna för de angivna iståndsättningsarbetena uppskattas till ca 70 milj. kr., varav 3 milj. kr. behövs för nästa budgetår.
Möjligheterna att förverkliga iständsättningsprogrammet för matinrättningarna är beroende av många ovissa faktorer, bl. a. arbetsmarknadsförhällandena och möjligheterna att helt eller delvis friställa de matinrättningar som skall iståndsättas. Iståndsättningsprogrammet bör därför inte låsas i detalj utan ges en viss flexibilitet. Av detta skäl har iståndsättningsarbetena förts samman till en post i dispositionsplanen i likhet med vad som skett för kasernrenoveringarna sedan flera är tillbaka. Beslut om vilka objekt som skall sättas i gång bör anstå tills det fortsatta utredningsoch planeringsarbetet har visat vilka objekt som kan bli utförda med hänsyn till rådande omständigheter.
3. För mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbildningsanordningar m.m. beräknas ett medelsbehov av 4,3 milj. kr. för nästa budgetår. Organisationsändringar m. m., vars omfaltning inte nu kan förutses, kräver omdisponering, anpassning och ändrat utnyttjande av befintliga lokaler, ändring av värme- och ventilationssystem samt elektriska installationer m. m.
4. För iståndsältning av förråd och stabs- och förvaltningslokaler till
följd av organisationsändringar i lägre regional och lokal instans beräknas ett medelsbehov av 10,5 milj. kr. för nästa budgetår, varav 6 milj. kr. behövs för att fullfölja de iståndsättningsarbeten som ingär i etapperna I
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 85
och 2 av omorganisationen och 4,5 milj. kr. för att påbörja de iståndsättningsarbeten som ingår i etapp 3.
5. För vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 6 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen avses för att modernisera och förnya installationer och anläggningar för värme- och elförsörjning, iståndsätta äldre vägar och planer samt byta ut eller komplettera vattenlednings- och avloppsnät.
Departementschefen
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Arméeförband: Iständsättning av befästningar och kaserner
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 44 000 000
kr.
B 4. Arméförband: Forskning och utveckling
1972/73 — Utgift 54 470 000 1973/74 — Anslag 51 100 000 1974/75 — Förslag 50 000 000
Verksamheten under anslaget omfattar tillämpad, objektbunden forskning, utveckling och försök beträffande materiel för armén.
Verksamheten inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1973 51 milj. kr. För budgetåret 1973/74 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 59 milj. kr. och anvisat ett anslag av 51,1 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1974 blir (51 + 59 — 51,1) 58,9 milj. kr.
Beställningsbemvndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.) Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Chefen för Dep. chefen
armén
Bem. Bet. Bem. Bet. Bem. Bet.
Arméförband: Tillämpad objektbunden forskning, utveckling och försök för delprogrammen
| Fördelningsförband m. m. | 15 000 | 16 800 18 700 |
| Infanteribrigad m. m. | 11 800 | 4 800 12 100 |
| Norrlandsbrigad m. m. | 16 080 | 1700 4 600 |
| Pansarbrigad m. m. | 6 000 I 72 700 13 500 8 700 | 62 300 |
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 86
Primäruppdrag m. m. | 1973/74 1974/75
Chefen för Dep. chefen
armén
Bem. Bet. Bem. Bet. Bem. Bet. Centrala och högre regionala lednings- och underhällsförband 600 1200 1 800
| Lokalförsvarsförband | 2 000 | 3 000 1700 | |||
| Hemvärnet | - | 100 | 100 | ||
| Gemensamma produktionsresurser 29 900! | 26 5002 14600 | ||||
| Kostnader | 81300 72 700 67 600 62 300 67 600 62 300 | ||||
| Reducering på grund av över- | | | ||||
| planering: | -22300 -—-21600 12600 -—-12300 —- 12600 —12 300 | ||||
| Medelsbehov | - 51100 | - 50 000 | - 50 000 | ||
| Bemyndigandebehov | 59 000 | = 55 000 | = SS 000 | = |
! [ beloppet ingår 17,9 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden
2 [ beloppet ingår 7,2 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden
Chefen för armén
Anslaget bör föras upp med 50 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 55 milj. kr. inhämtas.
Betalningsmedlen under anslaget används för att betala forskning, försök och utveckling som har beställts med stöd av lämnade bemyndiganden.
Under budgetåret 1974/75 inriktas forsknings- och utvecklingsverksamheten i huvudsak på att fullfölja tidigare fattade beslut om utveckling, främst för att omsätta och modernisera luftvärns- och fältartillerimatericlen, Studier av framtida sambands- och pansarvärnssystem fortsätter. Framställning om utveckling av komponenter för att modifiera stridsvagn 103 kommer att sändas in i enlighet med det s. k. tvåstegsfarandet.
Av begärda bemyndiganden är 7,2 milj. kr. avsedda för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.
a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under 1974/75 från prisläge februari 1973 till prisläge februari 1975 enligt bedömd prisutveckling med 4,2 milj. kr.
b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni
1974 till prisläge februari 1975 2nligt bedömd prisutveckling med 3 milj.
kr.
Departementschefen
Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och medelsbehov. Med utnyttjande av dessa belopp blir bemyndigandeskulden den
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 87
30 juni 1975 63,9 milj. kr. Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till vilken forskning m. m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att forskning och utveckling för arméförband får beställas inom en kostnadsram av 55 000 000 kr., 2. till Arméeförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 000 kr. — Or
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet | 88
C Marinförband
Verksamheten under huvudprogrammet Marinförband har budgeterats på ett antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och förbandsverksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar m. m. samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande anslag. C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet C 2. Marinförband: Materielanskaffning C 3. Marinförband: Iståndsätlning av befästningar och kaserner C4, Marinförband: Forskning och utveckling II 2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar
C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet
1972/73 — Utgift 605 763 451 1973/74 — Anslag 533 700 000 1974/75 — Förslag 593 460 000
Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet, operativ och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning till och av fast anställd personal m. fl. samt grundutbildning och repetitionsutbildning av värnpliktiga inom marinen.
Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Chefen för — Dep. chefen
marinen Marinförband: ' Allmän ledning och förbandsverksamhet 375 950 270 300 270 500 Operativ och krigsorganisatorisk verk-
samhet 29 350 47 200 47 450 Utbildning till och av fast anställd
| personal m. fl. | 26 300 58 000 | 59 040 |
| Grundutbildning av värnpliktiga | 121 700 231 100 237 170 | |
| Repetitionsutbildning av värnpliktiga | 3 700 25 000 | 25 200 |
| Kostnader | 557 000 631 600 639 360 |
Å vgår:
Överplanering m. m. —15 100 =35 900 - 35 900
Utbetalningar 541 900 595 700 603 460
Tillkommer: Utbetalningar föranledda av före
budgetäret genomförd motsvarande
verksamhet +14 000 +14 200 + 14 200
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 89
Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Chefen för Dep. chefen
marinen Avgår: Isbrytarverksamhet - 8 000 —-10 000 - 10 000 Beräknade utbetalningar efter
budgetäret :-14 200 --14 200 —-14 200 Medelsbehov 533 700 585 700 593 460
Personal
Personalkategori Antal
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Chefen för Dep. chefen
marinen
Militär personal Regementsofficerare 692 - 3 2-3 Kompaniofficerare 1.046 - 41 - 41 Plutonsofficerare och meniga 1972 + 66 - 14
Civilmilitär personal | "Teknisk personal 126 ol. of. Läkare 18 of. of. Övrig personal 6 of. of.
Pensionerad militär personal i arvodestjänst
| Regementsofficerare | 15 | = 2 | -2 |
| Kompaniofficerare | 21 | - 5 | -$ |
| Civil personal | | | ||
| Handläggande personal | 103 | of. | of, |
| Övrig personal | 2817 6 816 | - 63 - 48 - 128 | - 63 |
Chefen för marinen A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 53 540 000 kr., varav 8 440 000 kr. avser höjt lönekostnadspälägg.
B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts beslut 1. Allmän ledning och förbandsverksamhet
a) Pensionsåldershöjningen för viss militär personal medför att ytterligare tjänster behövs till en kostnad av 900 000 kr.
b) Lönekostnader förs över till de primäruppdrag där kostnaderna uppstår (-- 116 400 000 kr.).
c) Budgetåret 1973/74 reserverades 5 milj. kr. för förbättrade värnpliktsförmåner. Direktiven för budgetåret 1974/75 anger inte att sådan
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 90
reservation skall göras (- 5 000 000 kr.).
d) Marknadsmässig värdering av mark ökar hyreskostnaderna med 3,2 milj. kr.
2. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet
Från primäruppdraget Allmän ledning och förbundsverksamhet har förts över 7,5 milj. kr.
3. Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.
Från primäruppdraget Allmän ledning och förbandsverksamhet har förts över 22,4 milj. kr.
4. Grundutbildning av värnpliktiga
Från primäruppdraget Allmän ledning och förbandsverksamhet har förts över 856,5 milj. kr.
C. Uppgiftsförändringar
1. Allmän ledning och förbandsverksamhet
a) För budgetäret 1974/75 beräknas en totalminskning av 90 civila tjänster i förhållande till budgetåret 1973/74. Detta minskar kostnaderna med 3,6 milj. kr.
b) Ökad rekrytering av regementsofficerare, Kompaniofficerare och plutonsofficerare samt av civilmilitära tjänstemän ökar kostnaderna med 1,4 milj. kr.
ce) Felaktigt budgeterade löner för armépersonal ökar kostnaderna med 1,5 milj. kr.
d) Antalet fartyg och båtar för fredsdriften reduceras vilket minskar underhållskostnaderna (— 200 000 kr.).
e) Bättre möjligheter att fördela kostnaderna på rätt kostnadsställe gör att 2,7 milj. kr. kan föras över till primäruppdraget Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet.
Härutöver begär chefen för marinen inom ramen för tillgängliga resurser 28 nya tjänster för bl. a. isbrytarpersonal.
2. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet
a) Generalöversyn av två minutläggare och större behov av underhåll i övrigt ökar kostnaderna med sammanlagt 1,2 milj. kr.
b) Vissa kostnader har förts över från primäruppdraget Allmän ledning och förbandsverksamhet (jfr p. I e;+ 2 700 000 kr.).
ce) Återinförande av krigsförbandsövningar innebär ökade kostnader för övningsledning m. m. (+ 300 000 kr.). | |
d) Kostnader för förrådshanteringsmateriel, som tidigare har varit gratistjänst, har budgeterats på detta primäruppdrag (+ 1 200 000 kr).
3. Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.
a) Trots besvärande vakansläge på plutons- och kompaniofficerssidan har rekryteringen på grund av begränsade ckonomiska resurser måst
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 91
minskas (— 900 000 kr.). Ökat antal tjänstgöringsdagar för personal ur kustartilleriet medför ati kostnaderna ökar (+ 900 000 kr.). Vid BÖS och KSS har kostnaderna för elever som genomgår kurser längre än 180 dagar budgeterats. Utgifterna betalas av andra myndigheter inom marinen vilka också har budgeterat kostnaderna för denna personal. Beloppet har dragits av vid beräkningen av medelsbehovet (+ 7 000 000 kr.).
b) Kostnaderna för helikopterutbildningen ökar med 300 000 kr.
4, Grundutbildning av värnpliktiga
a) Trots att antalet värnpliktiga ökar med 200 man minskar antalet tjänstgöringsdagar med ca 65 000. Detta beror på ökade avgångar främst under grundutbildningens första del (— 1 700 000 kr.). Kostnaderna för familjebidrag och värnpliktigas resor har av Kungl. Maj:t för budgetåret 1973/74 minskats med 2 milj. kr. i förhållande till anslagsframställningen. Denna minskning har dock inte inneburit någon förändring av utgifterna för dessa verksamheter (+ 2 000 000 kr.).
b) Av kostnadsskäl utnyttjas inte en skonert för utbildningen under budgetåret 1973/74. Denna ätgärd kan inte förlängas utan allvarliga konsekvenser för utbildningen (+ 400 000 kr.).
ec) Grundutbildningen under budgetåret 1974/75 omfattar vissa mera
kostnadskrävande förband än tidigare (+ 300 000 kr.).
d) Resurserna för läromedelsframställning och publikationstryck har under en följd av är varit otillfredsställande. Personal finns numera för verksamheten. För att nå en godtagbar nivå måste också de ekonomiska resurserna ökas (+ 800 000 kr.).
5. Repetitionsutbildning
Med hänsyn till de begränsade resurserna har repetitionsutbildningen måst begränsas. Särskild övning genomförs huvudsakligen för befäl. Krigsförbandsövning omfattar i princip endast prioriterade förband. Härutöver har personalen i vissa förband minskats. Reduceringarna är nödvändiga för att övriga primäruppdrag skall kunna lösas godtagbart men ingrepp av detta slag måste betruktas som mycket allvarliga med hänsyn till mobiliseringsberedskapen. Det är nödvändigt att det skapas sådana resurser att krigsförbandsövningar i framtiden kan genomföras enligt planerna (+ 21 300 000 kr.).
Departementschefen
I likhet med vad min företrädare anförde vid anmälan av prop. 1973:1 (bil. 6) räknar jag med att antalet anställda inom marinen kommer att minska. Det är angeläget att de föreskrivna personalminskningarna kan genomföras i planerad omfattning.
Under primäruppdraget för allmän ledning och förbandsverksamhet har jag godtagit chefens för marinen medelsberäkning rörande hyror och löner till viss personal vid armén. Vidare har jag räknat med viss vakans-
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 92
fyllnad av tjänster för plutonsofficerare samt att två nya isbrytare bemannas i enlighet med marinchetens förslag. I min anslagsberäkning ingår också två tjänster för förbandsintendent vid kustflottan och en tjänst för kassachefsutbildad kompaniofficer vid Berga Örlogsskolor. Vidare har jag beräknat medel för att lösa in personaulkassornas förlagskapital i marketenterirörelse och för viss personalvård.
Under primäruppdraget för grundutbildning av värnpliktiga har jag beräknat medel för förbättring av värnpliktsförmånerna som jag har redogjort för tidigare.
Jag har inte något att erinra mot marinchefens förslag beträffande primäruppdragen för operativ och krigsorganisatorisk verksamhet, för utbildning till och av fast anställd personal m. fl. samt för repetitionsutbildning av värnpliktiga.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj.t föreslår riksdagen
att till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet för bud-
getäret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 593 460 000 kr.
C 2. Marinförband: Materielanskaffning
1972/73 — Utgift 404 130 175 1973/74 — Anslag 364 000 000 1974/75 — Förslag 327 100 000
Verksamheten under anslaget omfattar dels underhåll på grund av generalöversyner av stridsfartyg, haverier m. m. samt sådant malerielunderhåll som regleras genom centrala direktiv, dels anskaffning och modernisering av fartygsmateriel m. m., anskaffning av vissa maskiner m. m. samt anskaffning av intendentur- och sjukvårdsmateriel för marinförband.
Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1973
776 100 000 kr. För budgetåret 1973/74 har riksdagen lämnat ctt
beställningsbemyndigande om 604,9 milj. kr. och anvisat ett anslag av 364 milj. kr. Den på detta sätt beräkande bemyndigandeskulden den 30 juni 1974 blir (776 100 000 + 604 900 000 — 364 000 000) 1017 000 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 93
Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Cheten för Dep. chefen
marinen
Bem. Bet. Bom. Bet. Bem. Bet. Marinförband: Centralt vidtaget materielunderhäll m. m., utom
av viss sjukvärdsmateriel,
för delprogrammen
| Hebikopterförband | 6 800 | 8 500 7 700 |
| Ytattackförband m. m. | 11 000 | 10 500 11 000 |
| Ubåtstörband | 12 300 > 45 500 7 300 9100 £ 56.000 47 800 | |
| Minröjningstförband | 3 600 | 4 800 4 700 |
| Gemensamma produktionsresurser 25 100! | 24 9002 15 700 |
Marinförband: Centralt vidtlagen
materielanskaffning m. m.. utom
av viss sjukvärdsmateriel, för delprogrammen Gemensamma lednings-, bas- och
| underhållsförband m. m. | 20 100 | 27150 17 000 |
| Helikopterförband | 13 900 | 12 850 14 050 |
| Ytattackförband m. m. | 26 450 | 374 450 65 050 |
| Ubåtstförband | 12 400 | 32 150 37 150 |
| Minröjningsförband | 7000 f328300 = 4500 = 6400 f£527600 296400 | |
| lasta kustartilleriförband | 81 950 | 85 700 45 500 |
| Rörliga kustartilleriförband | 7 000 | 13 000 16 300 |
| Gemensamma produktionsresursér 283 2003 | 183 5004 97 950 |
Marinförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.
av viss sjukvärdsmateriel
för delprogrammen Gemensamma lednings-, bas- och l
underhällsförband m. m. 3 200 3 300 3 200 37 3 600
| Gemensamma produktionsresurser | 700 | 3700 | 400 | 400 f 00 |
| Till Kung]. Maj:ts disposition | 103 700 | - | - |
| Kostnader | 618400 377500 793 000 351200 599 300 347 800 |
Reducering på grund av
överplanering -13 500 13 500 17600 —15 200 - 17600 —- 20700
Medelsbehov 364 000 336 000 - 327 100 Bemyndigandebehov 604 900 = 775 400 581 700 -
I FP beloppet ingär 9,7 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden 2 I bleopput ingår 8,5 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden 3 F beloppet ingår 218,3 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden 4 I beloppet ingår 134,8 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden
Chefen för marinen
Anslaget bör föras upp med 336 milj. kr. och ett beställningsbemyn digande om 775,4 milj. kr. inhämtas.
Betalningsmedlen under anslaget används för att betala materiel och
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 94
underhåll som har beställts med stöd av lämnade beställningsbemyndiganden.
Beställningsbemyndigandena för gemensamma lednings-, bas- och underhällsförband m.m. är avsedda bl. a. för fortsatt anskaffning av trängfarlyg såsom bogserbåtar och transportfartyg.
Beträffande vapenmateriel för flottan behövs bemyndiganden främst för att anskaffa materiel till flottans basförband, viss ammunition, förrådsutrustning för torpeder, materiel för avmagnetiseringsstalion och kabelnät i baser samt för att modifiera flottans kustspaningsradar.
Bemyndigandena för kustartilleriets det är avsedda främst för anskaffning av materiel för modernisering av luftvärn, modifiering av radiomateriel och anskaffning av ABC-skyddsmateriel.
Vad gäller intendenturmateriel behövs bemyndigandena främst för att anskaffa förplägnadsmateriel m. m. |
Beträffande sjukvärdsmatericl begärs bemyndiganden främst för att modernisera fasta och rörliga förbandsplatser, för att modernisera läkemedelsutrustningen och för att täcka brister i fråga om krigsförbandens utrustning och ersättningsmateriel i ersättningssatserna. Bemyndiganden avses också för beredskapslagring av vaccin.
Beställningsbemyndigandena för helikopterförband är avsedda för fortsatt anskaffning av utrustningsmateriel för befintliga helikoptrar samt underhåll av helikoptermateriel.
Beställningsbemyndigandena för ytattackförband m.m. avses till största delen för anskaffning av 16 patrullbätar. Vidare är bemyndigandena avsedda för anskaffning av robotar för provändamiål, fortsatt anskaffning av ny amraunition till automatpjäser, revidering av ammunition till automatpjäser, modifiering och inköp av reservdelar till torpeder, nyanskaffning av minmateriel, radarvarnare och övrig motmedelsmateriel samt anskaffning av radiomateriel.
Bemyndigandena avses även för att genomföra gencralöversyner av ytaltackfartyg och för underhåll av motorer och gasturbiner.
Beställningsbemyndigandena för ubåtsförband behövs bl. a. för att komplettera räddningsubåten och för att fortsätta anskaffningen av torpeder, teleutrustning och vrsättningsbatterier för ubätar.
Bemyndigandena avses även för att genomföra generalöversyner av
ubåtar.
Beställningsbemyndigandena för minröjningsförband behövs bl. a. för att fullfölja åtgärder beträffande rötskador på minsvepare av typ Arkö samt för genetalöversyner av minröjningsfartyg.
Beträffande vapenmateriel är bemyndigandena avsedda för anskaffning av ny amnunition till automat pläser, fortsatt anskaffning av minröjningsmateriel och anskaffning av radiomateriel.
Beställningsbemyndigandena för fasta kustartilleriförband avses främst för att anskaffa materiel till 12 cm tornbatterier (ERSTA) som t. ex. eldledningsmateriel, ammunition och telemateriel. Bemyndiganden behövs vidare för modernisering av kustartilleriets
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 95
luftvärn, installation av artilleri- och telemateriel i 7.5 cm tornbalterier, störtning och revidering av ammunition, anskaffning av minmateriel för fasta minspärrtroppar, ersättningsanskaffning av eldledningsradar, modernisering av närspaningsradar, modifiering av radiostationer samt anskaffning av diverse telemateriel.
Beställningsbemyndigandena för rörliga kustartilleriförband är avsedda bla. för modifiering av elverk, installationer i stabskärror, revidering av ammunition och anskaffning av diverse robotmateriel. Vidare behövs bemyndiganden för att fortsätta anskaffningen av transport- och bogserbåtar samt minarbetsbälar.
Beställningsbemyndigandena för gemensamma produktionsresurser avses bl.a. för att modernisera övervattensfartyg och ställa i ordning hjälpfartyg. Bemyndiganden begärs också för att anskaffa skeppsteknisk materiel, som inte är hänförd till speciellt delprogram, samt för att täcka diverse gemensamma kostnader.
Beträffande vapenmateriel för flottan är bemyndigandena avsedda för störtning av föråldrad ammunition samt för fortsatt täckande av diverse gemensamma kostnader.
Beträffande vapenmateriel för kustartilleriets del behövs bemyndiganden för alt anskaffa standardfordon, övrig fordonsmateriel, utbildningsmateriel samt för att täcka diverse gemensamma kostnader,
Bemyndiganden avses även för att anskaffa vissa maskiner m. m. som exempelvis arbetsmaskiner och verkstadsutrustning m. m. för marinens verkstäder och baser, vissa lyftanordningar och hanteringsredskap, omformaraggregat för att ansluta fartyg vid kaj samt utrustning för vissa krigsre parationsanstalter.
Beträffande intendenturmateriel avses bemyndiganden för att anskaffa bl. a. beklädnad, kaserninventarier. renhällningsmateriel och förplägnadsmateriel, livsmedel och övriga intendenturförnödenheter.
Bemyndigandena för anskaffning av sjukvårdsmatcriel avses för utrustning till läkar- och tandläkarmottagningar samt för utbildning och övningar. I bemyndigandet har räknats in även det begränsade belopp som behövs för centralt vidtaget materielunderhåll m. m.
Av begärda bemyndiganden är 143,3 milj. kr. avsedda för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.
a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under 1974/75 från prisläge februari 1973 till prisläge februari 1975 enligt bedömd prisutveckling med 76,7 milj. kr.
b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1974 till prisläge februari 1975 enligt bedömd prisutveckling med 66,6 milj. kr.
Utöver de i sammanställningen redovisade beställningsbemyndigandena och betalningsmedlen begär chefen för marinen ett beställningsbemyndigande om 41 milj, kr. och betalningsmedel om 10 milj. kr. för ytterligare anskaffning av robotmateriel för ytattackförband m.m. Till delta kommer ett beställningsbemyndigande om 5 milj. kr. för prisreglering.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 96
Försvarets materielverk Försvarets materielverk har som produktions- och fackmyndighet lämnat bl. a. följande synpunkter.
För att minska underhållskostnaderna har olika rationaliseringsåt-
gärder vidtagits såväl på central som regional nivå. Fortlöpande pägår
verksamhet med att öka systematiseringen av underhållsrutinerna, tillämpa utbytessystem med hela komponenler samt öka ett förebyggande och förenklat underhåll genom att utveckla testrutiner och kontrollåtgärder. En allmänt ökad verksamhet för att effektivisera
underhållet har blivit möjlig genom att en särskild underhållsenhet har
tillkommit inom huvudavdelningen för marinmateriel.
Trots vidilagna åtgärder är det mycket svårt att hälla underhällskostnaderna nere till förmån för anskaffning av ny materiel. Materielen blir allt mer tekniskt komplicerad vilket medför att underhållskostnaderna tenderar att stiga. VU-60-systemet innebär en kortare och mer intensiv
utbildningsperiod ombord, vilket får konsekvenser för underhållet.
Arbetstidsförkortningar och arbetstidsreglering påverkar arbetstidsuttaget för personal som tjänstgör ombord, varigenom det blir svårt att hinna med nödvändigt materielunderhåll. Om motsvarande arbetsuppgifter förs Över till verkstäder i land medför detta att belastningen på anslag för
materielunderhåll ökar.
Kostnadsutvecklingen inom underhållsområdet under 1960-talet har studerats särskilt. Kostnaderna vid de två största underhållsverkstäderna, som anlitats för fartygsunderhåll, har ökat med 140 4: (Karlskronavarvet AB) resp. 100 7 (Ostkustens örlogsbas) undet perioden 1962 — 1970, samtidigt som försvarsindex ökat med endast drygt 40 7. Försvarsindex har sälunda inte tillnärmelsevis gett full kompensation för kostnadsökningarna vid underhållsverkstäderna. Samma förhållande gäller beträffande nettoprisindex som numera tillämpas.
Sedan budgetäret 1971/72 har avsevärda kostnadsökningar uppstått
vid de förbandsbundna verkstäderna till följd av 1971 års avtal om löner och anställningsvillkor.
Genom att redovisningssystemet vid de förbandsbundna verkstäderna har ändrats fr.o.m. den 1 juli 1972 i anslutning till införandet av det nya planerings- och programbudgetsystemet tillämpas numera totalkostnadsprincipen. Detta innebär att kostnader för bl. a. lokalhyror och lönekostnadspålägg skall bestridas av underhållsmedel. Vid Ostkustens örlogsbas har totalkostnaden per redovisad arbetstimme analyserats. Undersökningen visar värdet 45 kr. per timme under budgetåret 1970/71 och mer än 65 kr. per timme under budgetåret 1972/73.
Som tidigare har nämnts vidtas rationaliseringsåtgärder på såväl
förvaltnings- som verkstadssidan men det har inte varit och bedöms inte heller i fortsättningen vara möjligt att täcka de ökade underhållskostnaderna genom rationaliseringar. Underhållsarbeten kan inte beräknas få motsvarande rationaliseringstakt som nyproduktion.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 97
De nämnda förhållandena bedöms vara den främsta orsaken till
svårigheterna att få tilldelade medel att räcka till för erforderligt materielunderhåll.
Den äåterhållsamma medelstilldelningen de senaste budgelåren har tvingat fram avsteg i den långsiktiga underhållsplaneringen. Begränsningen av medel har gjort det nödvändigt att sänka ambitionsnivån bl. a. genom att genceralöversyner har måst inställas eller reduceras för vissa stridsfartyg, varigenom fartygens funktionssäkerhet och uthållighet går - ned.
Departementschefen
Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. i
Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1975 1 271 600 000 kr. Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att beställningar av mate-
riel m. m. för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram
av 581 700 000 kr.,
2. till Marinförband: Materielanskaffning för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 327 100 000 kr.
C 3. Marinförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner 1972/73 — Utgift 16 750 000 1973/74 — Anslag 17 500 000 1974/75 — Förslag 18 000 000
Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av befästningar och byggnader för flottan och kustartilleriet. Anslaget skall tillgodoföras
inkomstsidan i stalen för försvarets fastighetsfond för att balansera
utgifter inom staten för fonden.
7¶Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 6
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 98
Kostnader och medelsbehov (1 000-tat kr.)
Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Chefen Dep. chefen
för marinen
Befästningars delfond
Marinförband: Istandsättning av befäst-
ningar m. m. för delprogrammen För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m. m. 3 950 2035 2035 Fasta kustartilleriförband 1 150 1965 1 965
Kasernbyggnadersdelfond Marinförband: Iståndsättning av kaserner
m, m. för delprogrammet Gemen-
samma produktionsresurser 12 400 14 000 14 000 Kostnader = medelsbehov 17 500 18 000 18 000
Chefen för marinen
Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.
Objekt Medetstförbrukning
(1 000-tal kr.)
Befästningars delfond
För flera delprogram gemensamma lednings-,
bas- och underhållstörband m. m.
1. Ombyggnad av stabsplats (totalkosrnad
5,1 milj. kr.) 1 800 2. Ombyggnad av signatannex (totalkostnad
785 000 kr.) 235
Fasta kustartilleriförband 3. Ombyggnad av vissa anläggningar för
ett kustartilleribattieri (totalkost-
nad 2 040 000 kr.) 800 - Mindre iständsättningsarbeten på befästningar m. m. 1165
4 000
Kasernbyggnaders delfond
Gemensamma produktionsresurser 1. Kasernrenoveringar 8 000 2 Ör!B S. Ombyggnad av mönstersalsbygg-
naden (totalkostnad 2 milj. kr.) 1500
3. ÖrlB S. Ombyggnad av artilleriverksta-
den till fredstförräd (totalkostnad
4,7 milj. kr.) 1600
. Mindre iständsät(ningsarbeten på bvgg-
nader, utbildningsanordningar m. m. 1400
. Vissa tekniska försörjningsanord-
ningar m. m. 1500
14 000 Totalt 18 000
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 99
Befästningars delfond
1. Behovet av att bygga om en stabsplats har scnast anmälts för riksdagen i prop. 1973:1 (bil. 6 s. 84). Kungl. Maj:t uppdrog den 16 juni 1972 ät fortifikationsförvaltningen alt låta utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 3 735 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1971. Genom beslut den 13 december 1972 har Kungl. Maj:t fastställt kostnadsramen för byggnadsföretaget till 4,8 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1972, vilket motsvarar 5,1 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1973.
2. Behovet av att bygga om ett signalannex har senast anmälls för riksdagen i prop. 1973:1 (bil. 6 s. 84). Kungl. Maj:t uppdrog den 5 juni 1973 ät fortifikationsförvaltningen alt låta utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 730 000 kr, enligt prisläget den 1 februari 1972, vilket motsvarar 785 000 kr. enligt prisläget den I februari 1973.
3. Vissa äldre befästningsanläggningar behöver byggas om i samband med nybyggnad för ett kustartilleribatteri. Härigenom kan visst behov av utrymmen för det nya batteriet tillgodoses. Kungl. Maj:t uppdrog den 5 juni 1973 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden inom cen kostnadsram av 1,9 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1972, vilket motsvarar 2 040 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1973.
4. För mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. behövs
1165 000 kr. för nästa budgetår.
Kasernbyggnaders delfond
1. F.n. renoveras tre kaserner vid marinen, nämligen vid KA 4 (två kaserner) och vid GbK (Känsö). Under innevarande budgetår beräknas renovering bli påbörjad av ytterligare en kasern vid vardera KA 4 och GbK (Känsö). Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas till 8 milj. kr., varav ca 4 milj. kr. hänför sig till tidigare startade kasernrenoveringar. Med hänsyn till svårigheterna att nu ange vilka kasernrenoveringar som kan komma atl utföras under nästa budgetår tas hela detta belopp upp i en post.
2. Mönstersalsbyggnaden (byggnad nr 210) vid Ör!B S behöver byggas om för att kunna utnyttjas för kontorsändamäl. Byggnaden uppfördes år 1786. Forlifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för ombyggnaden. Förslaget innebär att byggnaden får en rumsindelning som är lämplig för kontorsändamål. Dessutom görs nya eloch vvs-installationer. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1973 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 2 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1973.
3. Artilleriverkstaden (byggnad nr 355) vid ÖrlB S behöver byggas om till fredsförråd. Byggnaden uppfördes år 1805. Den har tidigare till största delen disponerats av Karlskronavarvet AB. Efter ombyggnad kan : huvuddelen av förrådstjänsten vid ÖrlB S bedrivas i byggnaden. En sådan
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 100
centralisering av förrådstjänsten ingår i etapp 3 av omorganisationen i lägre regional och lokal instans. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för ombyggnaden. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1973 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 4,7 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1973.
4, För mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbildningsanordningar m. m, beräknas ett medelsbehov av 1,4 milj. kr. för nästa budgetår. Organisationsändringar m. m., vars omfattning inte nu kan förutses, kräver omdisponering, anpassning och ändrat utnyttjande av befintliga lokaler, ändring av värme- och ventilationssystem samt elektriska installalioner m. m.
5. För vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 1,5 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen avses för att modernisera och förnya installationer och anläggningar för värme- och elförsörjning, iståndsätta äldre vägar och planer samt byta ut eller komplettera vattenlednings- och avloppsnät.
Departementschefen
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Marinförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 18 000 000
kr.
C 4. Marinförband: Forskning och utveckling
1972/73 — Utgitt 45 665 000 1973/74 — Anslag 29 000 000
1974/75 — Förslag 30 000 000
Verksamheten under anslaget omfattar tillämpad, objektbunden forskning, utveckling och försök beträffande fartygsmateriel m. m.
Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1973 32,8 milj. kr. För innevarande budgetår har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 55 milj. kr. och anvisat ett anslag av 29 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1974 blir (32,8 + + 55 — 29) 58,8 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 101
Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Chefen för Dep. chefen
marinen
Bem, Bet. Bem. Bet. Bem. Bet. Marinförband: Tillämpad objekt-
bunden Forskning, utveckling och försök för delprogrammen
lör flera delprogram gemen-
| samma lednings-, bas- och | Y | ||
| underhällsförband m. m. | 300 | 500 | 300 450 |
| Helikopterförband | 1 000 | 3800 | 700 1100 |
| Ytattackförband m. m. | 12 150 8 300 4550 8 800 | ||
| Ubätstörband | 23 300 7850 5 300 9 900 ; 24 500 33 100 | ||
| Minröjningsförband | 4 400 3 100 | 50 1400 | |
| lasta kustartilleriförband | 2350 2 200 1550 1450 | ||
| Rörliga kustartilleriförband | 650 2.000 2250 1600 |
Gemensamma produktions-
reSUrser 16 850! 7250 9 8002 8400 /
Kostnader 61000 32000 24500 33100 24500 = 33100
Reducering på grund av över-
planering -6 000 : 3 000 -200 - 3 100 - 200 —- 3100 Medelsbehov = ' - 29 000 - 30 000 = 30 000 Bemyndigandebehov 55 000 -- 24 300 - 24 300 -
Ef beloppet ingår 13,3 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.
2 I beloppet ingår 5,75 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.
Chefen för marinen
Anslaget bör föras upp med 30 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 24,3 milj. kr. inhämtas.
Betalningsmedlen under anslaget används för att betala materiel och tjänster som har beställts med stöd av lämnade bemyndiganden.
Beställningsbemyndigandet för gemensamma ledning S -, bas- och underhållsförband m. m. avses för projektering av olika lyper av trängfartyg och utveckling av stridsledning.
Beställningsbemyndigandet för helikopterförband behövs för att ta fram underlag för att anskaffa speciella instrument för helikoptrar och utrustning för helikopterbaser. Bemyndigandet avses vidare för vapenanpassning, löpande försök och jämförande typförsök samt för fortsatt utveckling av torped typ 42.
Beställningsbemyndigandet för ytattackförband m. m. avses för att projektlera, utveckla och göra försök med s. k. övriga fartygsobjekt, dvs. fartygsobjekt som inte tas upp som särskilda delposter. Bemyndigandet är vidare avsett för utredningar om och försök med komponenter som ingår i dessa objekt. Beträffande vapenmateriel avses
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 102
bemyndigandet främst för att utveckla torped typ 61 och s.k. IR-materiel, dvs. instrument m. m. där infraröd strålning utnyttjas, samt för att prova en magnetisk anomalidetektor.
Beställningsbemyndigandet för ubåtsförband avses för allmän ubåtsutveckling i form av utredningar om och försök med komponenter som ingår i planerade objekt. Bemyndigandet behövs vidare för att fortsätta utvecklingen av torped typ 42 och 61.
Beställningsbemyndigandet för minröjningsförband avses för allmän utveckling av minröjningsmateriel.
Beställningsbemyndigandet för fasta kustartilleriförband är avsett för utveckling av artillerieldledningar och för utveckling inom ammunitions-, min- och telematerielområdet.
Beställningsbemyndigandet för rörliga kustartilleriförband begärs för studier och försök i samband med ett nytt rörligt tungt artilleri- eller robotsystem (KARIN), allmän utveckling inom robot-, eldlednings-, ammunitions-, min- och telematerielområdet samt för projektering av ny minutläggare för kustartilleriet.
Beställningsbemyndigandet för gemensamma produk-
tionsresurser avses beträffande skeppsteknisk materiel för sådana
smärre utredningar och försök som kan hänföras till flera delprogram som I. ex. prov med utrustningsdetaljer, prov och utredningar avseende chock-, ljud- och läckfält hos elmateriel för fartyg, prov och utveckling av dykerimateriel samt för forskning och utveckling inom underhållsområdet. Bemyndigandet avses beträffande vapenmateriel för flottans del för fortsatt allmän uppföljning och utveckling och för kustartilleriets del
för diverse truppförsök.
Av begärda bemyndiganden är 5 750 000 kr. avsedda för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.
a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under 1974/75 från prisläge februari 1973 till prisläge februari 1975 enligt bedömd prisutveckling med 2,2 milj. kr.
b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1974 till prisläge februari 1975 enligt bedömd prisutveckling med
3 550 000 kr.
Utöver de beställningsbemyndiganden och betalningsmedel som har redovisats i det föregående begär chefen för marinen ett beställningsbemyndigande om 150 milj. kr. och betalningsmedel om 30 milj. kr. för att utveckla en ny sjö- och kustrobot. Beloppen fördelas med hälften på vardera ytattackförband m.m och rörliga kustartilleriförband. För pristeglering av denna robotutveckling tillkommer gemensamt för flottan och kustartilleriet ett beställningsbemyndigande om 18,6 milj. kr.
Vidare begär chefen för marinen ett beställningsbemyndigande om 5,8 milj. kr. och betalningsmedel om 1,7 milj. kr. för att utveckla Stirlingmaskineri för ubåtar. Till detta kommer ett beställningsbemyndigande om 700 000 kr. för prisreglering.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 103
Departementschefen
Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och medelsbehov. Med utnyttjande av dessa belopp blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1975 53,1 milj. kr. Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till vilken forskning m. m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att forskning och utveck-
ling för marinförband får beställas inom en kostnadsram av
24 300 000 kr.,
20 till Marinförband: Forskning och utveckling för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 104
D Flygvapenförband
Verksamheten under huvudprogrammet Flygvapenförband har budgeterats på ett antal primäruppdrag inom huvudproduktionsomrädena Ledning och förbandsverksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar m. m. samt Forskning och utveckling. Verksamheten finan-
sieras från följande anslag.
D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning D 3. Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling Il 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar
D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet
1972/73 — Utgift 969 630 216 1973/74 — Anslag 961 200 000 1974/75 — Förslag 1 010 820 000
Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet, operativ och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning till och av fast anställd personal m. fl. samt grundutbildning av värnpliktiga och repetitionsutbildning inom flygvapnet.
Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Chefen för Dep. chefen
MNygvapnet
Flygvapenförband: Gemensamma lednings- och strilförband 131 360 134 421 136 400
| Jaktförband | 152 131 166 520 166 700 | |
| Tuftvärnsrobotförband | 14 250 | 8 000 8 200 |
| Attackförband | 66 988 | 79 146 79 300 |
| Spaningsförband | 41 235 | 45 622 45 800 |
| Ilygtransportförband | 23 955 | 24 337 23 900 |
| Basförband | 232 184 254 619 258 600 | |
| Gemensamma produktionsresutser | 310 577 314 429 316 064 | |
| Kostnader | 972 680 1027 094 = 1 034 964 |
Avgår: Skillnad mellan budgeterade kostnader
och behov av betalningsmedel för drift
och underhäll av flygmateriel m. m. --11 480 —24 144 — 24 144
Medelsbehov 961 200 1.002 950 1 010820
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 105
Personal
Personalkategori Antal
1973/74 Beräknad ändring
1974/75 Chefen för Dep. chefen flygvapnet Militär personal
| Regementsofficerare | 598 | +29 +29 |
| Kompuniotficerare | 835 | +10 +10 |
| Plutonsofficerare | 599 | + 6 + 6 |
Civilmilitär personal
Teknisk personal 2279 :- 13 13
Låkare 21 of. of,
Övrig personal 466 + 7 of.
Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsoflficerare 38 -2 - Kompaniofficerare 18 -2 Te Civil personal . Handläggande personal 207 of. of.
Övrig personal 4 904 —245 —248
9 965 -210 —-220
Chefen för flygvapnet A. Pris och löneomräkning
Pris: och löneomräkningen innebär att Kostnaderna ökar med 94 237 000 kr., varav 11 320 000 kr avser höjt lönekostnadspålägg. B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts beslut 1. Gemensamma lednings- och strilförband
a) Indragning av förband m. m. innebär att antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga minskar (—2 292 000 kr.).
b) Genom omorganisation av fortifikations- och byggnadsförvaltning beräknas antalet anställda kunna minskas (--:400 000 kr.).
c) Underhäll och drift av materiel för delprogrammet Insatsberedskap m, m. redovisas inte längre som kostnad (—4 251 000 kr.).
2. Luftvärnsrobotförband
a) Indragning av fyra robotdivisioner budgetåret 1973/74 medför att
kostnaderna minskar med 3 774 000 kr.
b) Viss personal förs över till delprogrammet Basförband (—2 475 000 kr).
c) Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga under grundutbildning m, m. minskar nästa budgetår (1 105 000 kr.).
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 106
3. Flygtransportförband
Flygtransporter för myndigheter utanför huvudprogrammet redovisas inle längre som kostnad (—1 900 000 kr.).
4. Basförband
a) Nedläggningen av F 2, F 3, F 8 och F 18 innebär att kostnaderna för personal minskar (—400 000 kr.).
b) Förändringarna inom flygtrafikledningsorganisationen innebär att viss personal vid flygvapnet anställs vid luftfartsverkets skola vid Sturup. Verksamheten vid flygvapnets trafikledningsskola (FTLS) vid Roslagens
flygkår läggs ned. Härvid kan en tjänst som chef för FTLS föras på
övergångsstat och två tjänster disponeras om för att tillgodose vissa andra behov inom flygvapnet. Genom att ny materiel m. m. har tillkommit och för att anpassa rekryteringen efter flygtrafikledningens behov behövs fem tjänster för trafikledare. Genom att två tjänster från FTLS kan disponeras om behövs endast tre nya tjänster. (+156 000 kr.).
c) Genom vakansuppfyllnad inom flygtrafikledarkåren ökar personal-
kostnaderna (+100 000 kr.).
d) Pensionsäldersförändringarna innebär att kostnaderna för budget-
året 1974/75 stiger med 750 000 kr.
e) Antalet baser och basförband minskar vilket medför att antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga minskar (—5 052 000 kr.).
f) Kostnaderna för drivmedelstransporter som tidigare har utförts som gratistjänst förs över från förslagsanslaget Militärområdesstaber m. m.
(+4 850 000 kr.).
g) Viss personal förs över från delprogrammet Luftvärnsrobotförband
(+2 475 000 kr.).
h) Verksamheten vid FTES upphör (—600 000 kr.).
i) Flottiljindragningar medför att antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga under grundutbildning m. m. minskar (--1 683 000 kr.).
5. Gemensamma produktionsresurser
a) Nedläggning av F 2, F 3, FE 8 och F 18 innebär att kostnaderna för
personal minskar (—6 900 000 kr.).
b) Verksamheten upphör vid F 2 och F 8 samt gär ned vid F 3 (—11 000 000 kr.).
c) Pensionsäldersförändringarna innebär att kostnaderna för budgetåret 1974/75 stiger med 750 000 kr.
d) Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga under grundutbildning m. m. beräknas för nästa budgetår till omkring 524 000, en ökning med ca 132 000 dagar i jämförelse med budgetåret 1973/74 (+3 948 000 kr.>.
e) Ändrat ansvar för fjärrskriftsförbindelser ökar kostnaderna
(+565 000 kr.).
f) Kostnaderna för fredsuppkopplade förbindelser för stril-, väder- och trafikledningstjänst minskar (—250 000 kr.).
h) Kostnaderna för att anskaffa snabbtelefonutrustningar förs över till förslagsanslaget Flygvapenförband: Materielanskaffning (-:300 000 kr.).
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 107
i) Vissa tjänster åt andra huvudproduktionsområden redovisas inte längre som kostnad (—4 900 000 kr.).
j) Kostnaderna för utbildning av trafikledare i Sturup beräknas öka
(+2 100 000 kr.).
C. Uppgiftsförändringar 1. Gemensamma lednings- och strilförband
Övningsverksamheten minskar jämfört med föregående budgetår
(—1 337 000 kr.).
2. Jaktförband Flygtidsuttaget för flygplan J 35 A ökar med 200 timmar samtidigt som uttaget för I 35 F minskar med 1 000 timmar (—2 209 000 kr.).
3. Luftvärnsrobotförband
a) Utbildningsverksamheten begränsas (—237 000 kr.).
b) Med anledning av organisationsminskningen avses bara ett luftvärnsrobotkompani genomföra krigsförbandsövning (—130 000 kr.).
4. Attackförband
a) Under budgetåret 1974/75 fortsätter ombeväpning till AJ 37. Detta
medför ökat flygtidsuttag för flygplan AJ 37 med 6 100 timmar samt minskat flygtidsuttag för flygplan A 32 A med 4100 timmar
(+14 276 000 kr.).
b) Flygtidsuttaget för flygplan SK 60 ökar med 200 timmar samtidigt som uttaget minskar med 490 timmar för flygplan A 32 A och med 2 600 timmar för flygplan AJ 37 (—9 679 000 kr.).
5. Basförband
En omfördelning av övningsverksamheten medför ökade kostnader för repetitionsutbildningen (+1 252 000 kr.). 6. Gemensamma produktionsresurser
a) Genom att behovet av personalvårdande insatser ökar vid förbanden bör tre tjänster för assistenter tillkomma (+153 000 kr.).
b) Ny handbok för trafikledning bör utarbetas (+200 000 kr.).
ec) För all samla och vårda flyghistoriskt värdefull materiel i avvaktan på ett flyghistoriskt museum behövs 165 000 kr.
d) Flygtidsuttaget för flygplan SK 60 minskar med 200 timmar
(—379 000 kr.).
Departementschefen
Fredsorganisationsutredningen har som jag tidigare har anfört i novem-
ber 1973 lämnat delbetänkandet (Ds Fö 1973:2) Förslag till ändringar av
fredsorganisationen vid flygvapnet. Vidare har överbefälhavaren i december 1973 på grundval av en organisationsöversyn som gjorts av chefen för flygvapnet och försvarets rationaliseringsinstitut lämnat förslag om flyg-
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 108
vapnets flottiljer och första eskaderstaben. Bäda förslagen bereds f. n. inom försvarsdepartementet. Jag är därför inte beredd att nu ta ställning till förslagen. Vissa delar av förslagen kommer att underställas riksdagens prövning. Jag avser alt i annat sammanhang återkomma till Kungl. Maj:t om detta.
Jag går därefter över till frågor i samband med flygvapenchefens anslagsfraumställning för budgetåret 1974/75.
För hyreskostnader som baseras på en marknadsmässig värdering av försvarets mark har jag beräknat 69 995 000 kr. Vidare har jag beräknat medel för att lösa in personalkassornas förlagskapital i marketenterirörelse och för viss personalvård. Jag har också beräknat medel för den förbättring av värnpliktsförmånerna som jag har redogjort för tidigare.
För grundutbildning av värnpliktiga har jag beräknat 44,6 milj. kr., vilket innebär en minskning med ca 200 000 tjänstgöringsdagar i förhållande till föregående budgetår. Vidare har jag beräknat 7,8 milj. kr. för repetitionsutbildning. Mot bakgrund av tidigare nämnda förslag som f. n. bereds inom departementet har jag inte beräknat nägra medel för nya tjänster. Chefens för flygvapnet förslag beträffande ökad rekrytering av militär och civilmilitär personal kan jag inte tillstyrka.
Jag vill i detta sammanhang framhålla att frågan om drivmedelsförsörjningen mäste ägnas särskild uppmärksamhet.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgär av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet tör
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 010 820 000"
kr.
D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning 1972/73 — Utgifl 945 265 341 1973/74 — Anslag 879 82E 000 1974/75 — Förslag 985 122: 000
Verksamheten under anslaget omfattar sådant materielunderhäll som inte är en direkt följd av materietens förrådshållning eller utbildning och övningar vid förbanden, anskaffning av materiel för krigsorganisationens behov samt viss materiel för fredsbruk.
Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelning. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1973 1 859 568 659 kr. För budgetäret 1973/74 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 1 010 000 000 kr. och anvisat ett anslag av 879 828 000 kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1974 blir (1 859 568 659 + 1 010 000 000 — 879 828 000) 1989 740 659 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 109
Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.) Primäruppdrag mm - 1973/74 - | 1974/75
Chefen för Dep. chefen
flygvapnet
Bem. Bet. Bem. Bet. Bem. Bet. Flygvapenförband: Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. för delprogrammen Gemensamma lednings- och
| strilförband | 5 100 | 4 900 4 200 | |
| Jaktförband | - | 100 | 100 |
| Luftvärnsrobotförband | ee | 500 | 500 |
| Attackförband | 1200 25 000 1 4060 1500 20 400 23 500 | ||
| Spaningsförband | : | - | - |
| IFlygtransportförband | 200 | 200 | 200 |
| Basförband | 1100 | 1 4G0 1400 | |
| Gemensamma produktionsresurser 18 500 | 11 900 15 600 |
Itygvapenförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m., utom av viss sjukvårdsmateriel. för delprogrammen Gemensamma lednings- och
| striltörband | 123 800 | 117 800 106 900 |
| Jaktförband | 131 500 | 779 600 173 700 |
| Tuftvärnsrobotförband | 400 | 600 1200 |
| Attackförband | 109 700 | 69 400 406 100 |
| Spaningsförband | 176 600 (960 328 30400 123100 f 1325 100 1043 700 | |
| Ilygtransportförband | 5 700 | 3 700 10 200 |
| Basförband | 83 100 | 77 300 78 600 |
| Gemensanima produktionsresurser 350 400! | 446 3002 143 900 |
Flygvapenförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. av viss sjukvärdsmateriel för delprogrammen Basförband 2000 | > sof 2 100 2200
Gemensamma produktionsresurser 700 2 500 400 400 I 2500 2600
Till Kungl. Maj:ts disposition - 2 000 - = - Kostnader 1010 000 989828 1548 000 1 069800 1 348 000 1069 800 Reducering på grund av över-
planering :- 110 000 - 74 500 - — 84678 Medelsbehov — 879 828 = 995 300 - 985 122 Bemyndigandebehov 1 010 000 - 1548 000 - 1348 000 =
IT beloppet ingår 264 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.
2 I beloppet ingår 391 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.
Chefen för flygvapnet
Anslaget bör föras upp med 995,3 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 1 548 milj. kr. inhämtas.
Betalningsmedlen under anslaget används för att betala materiel och
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 110
underhåll som har beställts med stöd av lämnade beställningsbemyndiganden.
Beställningsbemyndigandena för gemensamma lednings-
och strilförband avser fortsatt anskaffning, installation och
underhåll av utrustning för radarspaning, sambands och ledningscentraler.
Beställningsbemyndigandena för jakt förband avser främst nöd-
vändiga underhäållsåtgärder på flygplan 35, avslutande utveckling och
anskaffning av ny styrautomat och flygradio till flygplan 35 samt första seriebeställning av grundflygplan, motor, beväpning m. m. för flygplan JA 37.
Beställningsbemyndigandena för attackförband behövs för att dels fortsätta verksamheten med grundflygplan och motorer för AJ 37, dels anskaffa viss utrustning till detta flygplan som ammunition till automatkanonen, lysbomber m. m.
För spaningsförband «begärs beställningsbemyndiganden främst för att beställa reservdelar till flygplan S 37.
Basförbandens behov av beställningshemyndiganden motiveras av planerad anskaffning av beredskapsaggregat, vissa specialfordon och ljuddämpningsanordningar för provkörning av flygplan. Vidare planeras installation av markradio för flygtrafikledning och anskaffning av viss intendentur och sjukvårdsmateriel.
Inom luftitvärnsrobotförband och flygitransportförband planeras endast verksamhet av mindre omfattning, främst underhåll av befintlig materiel.
Under gemensamma produktionsresurser redovisas bl. a. materielanskaffningskostnader för skolflygverksamheten samt kostnader för viss utbildnings- och normalieverksamhet. Större delen av verksamheten inom delproduktionsomrädet Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. bedrivs inom detta delprogram.
Av begärda bemyndiganden avses 391 milj. kr. för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.
a) Omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under 1974/75 från prisläge februari 1973 till prisläge februari 1975 enligt bedömd prisutveckling med 185 milj. kr.
b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1974 till prisläge februari 1975 enligt bedömd prisutveckling med 206 milj. kr.
Personal som är anställd på anslag för materielanskaffning eller forskning och utveckling redovisas i anslagsframställning för försvarets materielverk. Följande sammanställning redovisar antal och utgifter för den personal som beräknas bli utnyttjad för primäruppdrag under detta anslag.
Antul | Pessonalutgilter
1973/74 1974/75 1973/74 1974/ 75
49 49 2500 000 2500 000
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 111
Försvarets materielverk
Som produktions- och fackmyndighet påpekar försvarets materielverk
att beräkningen av erforderliga betalningsmedel för att täcka skillnaden mellan materielens prisindex och nettoprisindex har utgått från att resp. anslag kompenseras med nettoprisindex fram till medelkostnadsläget för genomförandeåret. Materielverket påpekar vidare behovet av rörlig kredit under anslaget. Om produktionsmyndigheten disponerar en sädan kredit kan tilldelade anslagsramar utnyttjas ändamålsenligare än f. n. Materielverket hänvisar till att riksdagens försvarsutskott (FöU 1973:16 s. 25) har uttalat att påtagliga fördelar kan vinnas i ett system med ärliga anslagsramar om medel på vissa villkor står till för fogande för användning vid sidan av utgiftsramen.
Materielverket anför vidare bl. a. följande. För budgetäåren 1973/74 och 1974/75 har inte redovisats nägon överplanering av bemyndiganden. Den överplanering som behövs inom anslaget för att tilldelade bemyndiganden skall kunna förbrukas finns i stället redovisad under outnyttjade beställningsbemyndiganden den 30 juni 1973.
Departementschefen
Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Av beställningsbemyndigandet avses ca 775 milj. kr. utnyltjas för första delseriebeställning av flygplan JA 37. Utöver det i sammanställningen upptagna bemyndigandet för anskaffning för delprogrammet Gemensamma produktionsresurser räknar jag med att tidigare erhållna bemyndiganden om 200 milj. kr. kan disponeras för detta ändamål. Dessa bemyndiganden har inte kunnat utnyttjas, främst på grund av att planeringen för flygplananskaffningen har måst ändras.
Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1975 2 352 618 659 kr. Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till vilka anskaftningar m. m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att medpe att beställningar av mate-
riel m. m. för flygvapentörband tår läggas ut inom en kostnads-
ram av 1 348 000 000 kr.,
2. till Flvgvapenförband: Materielanskaffning för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 985 122 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 112
D 3. Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner
1972/73 — Utgitt 22 270 000 1973/74 — Anslag 27 000 000 1974/75 — Förslag 25 400 000
Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av befästningar,
flygfält och byggnader för flygvapnet. Anslaget skall tillgodoföras inkomstsidan i staten för försvarets fastighetsfond för att balansera utgifter inom staten för fonden.
Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Chefen för Dep. chefen
flygvapnet
efästningars delfond Flygvapenförband: Iståndsättning av
flygfält för delprogrammet Bas-
förband 1500 1500 1500
Flygvapenförband: Iståndsättning av
befästningar m. m. för delprogrammet Gemensamma produktionsresurser 1500 1 000 1 000
Kasernbyggnaders delfond Flygvapenförband: Iståndsättning av
kaserner m. m. för delprogrammet Gemensamma produktionsresurser 24 000 22 900 22 900
Kostnader = medelsbehov 27 000 25 400 25 400
Chefen för flygvapnet
Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.
Objekt Medelsförbrukning
(09 000-tal kr. ) Befästningars delfond Basförband 1. Iständsättning av flygfält 1500 Gemensamma produktionsresurser 2. Mindre iständsättningsarbeten på befästningar m. m. 1000
2500 Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser 1. Kasernrenoveringar 7 000 2.1: 7. Ombyggnad av flygverkstaden (totalkostnad
2 870 000 kr.) 2 000
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 113
Objekt Medelsförbruk ning
(1 000-tal kr.)
3. T 14. Ombyggnad av en hangar (totalkostnad
1 860 000 kr.) 1500 4. F 15. Ombyggnad av flygverkstaden (total-
kostnad 2 560 000 kr.) 1500 5.1 18. Istandsättningsarbeten för utbildnings-
verksamheten 1 000 6. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader,
utbildningsanordningar m. m. 5 400 7. Vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. 4500
22 900
Totalt 25 400
Befästningars delfond
1. För iståndsättning av flygfält beräknas ett medelsbehov av 1,5 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen avses för att iståndsätta rullbanan på
flygfältet vid F 14. Rullbanan är i dåligt skick och har bl. a. omfattande sprickbildningar i beläggningen. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för iståndsättningen. Kostnaderna angavs därvid till 1,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1973. Kungl. Maj:t uppdrog den 26 oktober 1973 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta bygghandlingar för byggnadsföretaget.
2. För mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 1 milj. kr. för nästa budgetår.
Kasernbyggnaders delfond
1. F.n. renoveras tre kaserner vid flygvapnet, nämligen vid F 4 och F 13 (två kaserner). Under innevarande budgetår beräknas renoveringar bli påbörjade vid F6 och F 13. Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas till 7 milj. kr. Med hänsyn till svårigheterna att nu ange vilka kasernrenoveringar som kan komma att utföras under nästa budgetår tas hela detta belopp upp i en post.
2. Vid F7 behöver flygverkstaden (byggnad nr 111) byggas om. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för ombyggnaden, Förslaget innebär i stort att 2—3 flygplansplatser samt verkstäder för måleri-, plåt- och svetsarbeten anordnas. Dessutom
anordnas förråds-, kontors- och personallokaler. Kungl. Maj:t uppdrog
den 29 juni 1973 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats.
Kostnaderna har därvid beräknats till 2 870 000 kr. enligt prisläget den 1
februari 1973.
3. Vid F 14 behöver en hangar (byggnad nr 81) byggas om för att tillgodose behovet av lokaler för utbildning i brandförsvars- och räddningstjänst vid flygvapnets basbefälsskola. Samtidigt bör nägra lokaler för flygvapnets flygmaterielskola disponeras om och hangaren förses med ny
8 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 6
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 114
vvs-installation. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till bygg-
nadsprogram för ombyggnaden. Kungl. Majt uppdrog den 5 juli 1973 ät fortifikationstförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 1 860 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1973.
4. Vid F 15 behöver flygverkstaden (byggnad nr 111) byggas om för att kunna inrymma expeditionslokaler för flottiljens materielavdelning, verkstadskontor, maskin-, mäleri-, svets- och fordonsverkstäder, förråd och personallokaler. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för ombyggnaden. Kungl. Mai:l uppdrog den 5 juli
1973 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för
byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 2 560 000 kr. enligt prisläget den I februasi 1973.
5. Behovet av iståndsättningsarbeten för utbildningsverksamheten vid F 18 har senast anmälts för riksdagen i prop. 1973:1 (bil. 6 s. 102). Arbetena beräknas i huvudsak bli slutförda under innevarande budgetår. För nästa budgetår behövs 1 milj. kr.
6. För mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbildningsanordningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 5,4 milj. kr. för nästa budgetår. Organisationsändringar m. m., vars omfattning inte nu kan förutses, kräver omdisponering, anpassning och ändrat utnyttjande av befintliga lokaler, ändring av värme- och ventilationssystem samt elektriska installationer m. m.
7. För vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 4,5 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen avses för alt modernisera och förnya installationer och anläggningar för värme- och elförsörjning, iståndsätta äldre vägar och planer samt byta ut eller komplettera vattenlednings- och avloppsnät.
Depaurtementschefen
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. .
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och ka-
serner för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av
25 400 000 kr.
D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling
Under åberopande av vad jag anfört tidigare hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Flvgvapenför-
band: Forskning och utveckling för budgetåret 1974/75 beräk-
na ett förslagsanslag av 399 200 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 115
E Central och högre regional Jedning
Försvarsstaben
Försvarsstaben är överbefälhavarens stab. I stabens uppgifter ingår bl.a. att biträda överbefälhavaren med ledningen av den operativa verksamheten inom krigsmakten. Staben handhar därvid det operativa krigsförberedelsearbetet samt sådan verksamhet rörande mobilisering, utbildning, taktik, organisation, utrustning och personal som har direkt samband med den operativa verksamheten. Under överbefälhavaren leder och samordnar försvarsstaben vidare långsiktsplaneringen, budgetarbetet, underrättelse- och säkerhetstjänsten samt personalvårds- och upplysningsverksamheten inom krigsmakten.
Försvarsstaben är organiserad på en operationsledning och fyra sektioner för i huvudsak samverkansfrågor (sektion 1), underrättelse- och : säkerhetstjänst (sektion 2), personal- och organisationsfrågor m. m. (sektion 3) samt studie- och planeringsverksamhet (sektion 4). Dessutom finns en personalvårdsbyrä, en kommendanturavdelning och en befästningsinspektion. I sektion 1 ingår totalförsvarets signalskyddsavdelning.
Verksamheten under delprogrammet Försvarsstaben har budgeterats
på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och
förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarsstaben.
Programplan för perioden 1974/75—1978/79
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl. a. följande.
Delprogrammet skall främst inriktas mot att klarlägga konsekvenserna på kort och lång sikt av den för krigsmakten angivna planeringsnivån och att anpassa planering och organisation med hänsyn till dessa konsekvenser. Detta innebär att verksamheten måste koncentreras på perspektiv-, program- och systemstudier samt operativa studier,
Kraven på att underrättelsetjänsten fungerar väl i fredstid kommer att öka i takt med att krigsmaktens beredskap och totaleffekt sjunker.
Införandet och tillämpandet av försvarets planerings- och ckonomisystem medför ökade administrativa insatser under hela programplanceperioden. En metodik för värdering av krigsmakten kommer att införas.
Överbefälhavaren är sammanhållande och styrande inom krigsmakten i frägor rörande fredsorganisationsutveckling, personaladministration och personalplanering. Insatserna på dessa områden kan väntas öka. Beroende på utvecklingen kan ökade resurser behöva avdelas för dessa uppgifter.
Utlokaliseringen från Stockholm av vissa myndigheter kan komma att försvåra kontakterna mellan dessa myndigheter och försvarsstaben. Redan beslutade och eventuella nya omlokaliseringar, organisationsförändringar och förbundsindragningar beräknas öka behovet av personalvårdsåtgärder för den anställda personalen. Förändringar rörande de
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 116
värnpliktigas tjänstgöringsorter m, m. kan på sikt innebära att behovet av personalväårdsinsatser ökar även för dessa.
DPatorbaserade informationssystem, bl. a. för operativ ledning, förutses bli utnyttjade i ökad omfattning.
Försvarets intendenturkår och fälttygkåren samt intendenturkårsstaben och fälttygkärstaben slogs år 1973 samman till försvarets intendentkär resp. intendentkärstaben. Utöver den personal som f. n. ingår i den nya kåren kan den enligt prop. 1973:75 framdeles komma att omfatta ytterligare personal som har till huvuduppgift att svara för beståndsförvaltning av tyg- och intendenturmateriel. Verksamheten anpassas dels till den ändrade organisation av personalkåren och utbildningsanstalter som kan beräknas bli fastställd genom pägående utredningar, dels till de organisationsförändringar i övrigt som under programplaneperioden berör förvaltningspersonal.
Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anstaget Försvarsstaben framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973; I 000-tal kr.).
Summa 1973/74! — 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/79
36 800 38 700 38 380 38 050 38 050 37 740 190 920
I Prisläge februari 1972
E 1. Försvarsstaben 1972/73 — Utgift 37 523 267 1973/74 — Anslag 36 800 000 1974/75 — Förslag 39 535 000
Kostnader och medelsbehov Prinäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Överbefäl- — Dep. chefen
hävaren Försvarsstaben: Allmän ledning och för- :
bandsverksamhet 39 858 000 40834 000 41 669 000 Kostnader 39 858 000 40 834 000 41669 000 Avgår: Utgifter som belastar andra anslag --3 058 000 —2 134 000 2 134 000 Utbetalningar = medelsbehov 36 800 000 38 700 000 39 535 000
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 117
Personal
Personalkategori Antal
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Överbefäl- — Dep. chefen
havaren Militär personal
| Regementsofficerare | 168 | +2 | +2 |
| Kompaniofficerare | 5 | +2 | +2 |
| Plutonsofficerare | 12 | ot. | of. |
Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare 21 -- 4 - 4 Kompaniofficerare 2 of. of.
Civil personal
| Handläggande personal | 57 | -3 | - 3 |
| Övrig personal | 134,5 399,5 | = 6,5 = 9,5 | —- 6,5 |
Överbefälhavaren A. Pris och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 2.224 000 kr., varav 695 000 kr. för höjt lönekostnadspålägg.
B. Uppgiftsförändringar
1. Antalet anställda vid försvarsstaben minskar med fyra. Vid försvarsstabens personalvårdsbyrå utgår vidare en tjänst och vid försvarets intendentkärstab två tjänster (—- 302 000 kr.).
2. Kostnaderna för konsulenter vid centrala staber och förvaltningar i Stockholm föresläs bli överförda till resp. produktionsmyndighet (-- 251 000 kr.).
Co Alternativ 0
Detta alternativ innebär att 1 840 000 kr. skulle behöva sparas in vilket i allt väsentligt måste göras på lönekostnaderna. Försvarsstabens personal mäste därmed reduceras med va 34 personer av olika kategorier. Med hänsyn till försvarsstabens ökade uppgifter men också till beredskapsskäl anser överbefälhavaren att en sådan minskning av försvarsstabens personal inte lämpligen kan genomföras.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 118
Departementschefen
Överbefälhavaren anser att försvarsstabens verksamhet under programplaneperioden måste koncentreras på perspektiv-, program- och systemstudier samt operativa studier. Ökade insatser behövs vidare för bl. a. försvarets planerings- och programbudgetsystem. Verksamheten vid den nya staben för försvarets intendentkär bör enligt överbefälhavaren bl. a. anpassas till den nya organisation för personalkårer och utbildningsanstalter som kan beräknas bli fastställd under programplaneperioden. Jag kan i huvudsak godta denna inriktning. Den i prop. 1973:1 (bil. 6 s. 30) aviserade översynen av den centrala stabsorganisationen räknar jag med skall påbörjas hösten 1974. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. I anslagsbeloppet har jag räknat in bl.a. vissa ändrade hyreskostnader. . Jag hemställer att Kungl. Maj: föreslår riksdagen att till Försvarsstaben för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 39 535 000 kr.
Arméstaben
Arméstaben är chefens för armén stab. I stabens uppgifter ingår bl. a. att biträda chefen för armén med ledningen av arméns mobilisering, utbildning, taktik, organisation, utrustning och personal i den mån denna verksamhet inte har direkt samband med den operativa verksamheten. Under chefen för armén svarar staben vidare för arméns långsiktiga planering, leder och samordnar budgetarbetet samt handhar enligt överbefälhavarens bestämmande personalvårds- och upplysningsverksamheten inom armén. Arméstaben är under en stabschef organiserad på tre sektioner, sex truppslagsavdelningar och en administrativ avdelning. Kungl. Maj:t har genom beslut i september 1973 medgett att stabens interna organisation i avvaktan på översyn av den centrala stabsorganisationen får provisoriskt anpassas till de krav som ställs av planerings- och programbudgeltsystemet. Verksamheten inom delprogrammet Arméstaben har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet. Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Arméstaben.
Programplan för perioden 1974/75—1978/79
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför chefen för armén bl. a. följande. Under programplaneperiodens första del inriktas stabens verksamhet
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 119
på att fortsätta utvärderingen av försvarsbeslutets konsekvenser. Därvid tas underlag fram för beslut om krigs- och fredsorganisatoriska förändringar samt utbildning och materielanskaffning. Studier och utredningar beträffande utbildningsorganisationens utformning på sikt fortsätter. Planering och genomförande av eventuella förändringar i utbildningsorgunisalionen måste ges förtur under perioden. Även genomförandet av omorganisationen i lägre regional och lokal instans prioriteras högt under större delen av perioden. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas de personalfrågor som blir en följd av fredsorganisatoriska förändringar. Arbetet med alt effektivisera verksamheten under grund-, repetitionsoch frivilligut bildningen skall fullföljas med hög prioritet. Befälsläget kräver under hela perioden åtgärder för att förbättra rekryteringen av kompani- och plutonsofficerare. Om principbeslut fattas om en ny befälsordning kommer en betydande arbetsinsats att krävas
från arméstabens sida.
Den av chefen för armén beräknade utvecklingen av anslaget Armeéestaben framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973;' 1 000-tal kr.). Summa 1973/74! — 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 — 1978/79 1974/79 30 265 31 833 31 582 31 331 31 331 31 331 157 408 I Prisläge februari 1972
E 2. Arméstaben 1972/73 Utgitt 30 379 590 1973/74 — Anslag 30 265 000
1974/75 — Förslag 32
Kostnader och medelsbehov Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75 Chefen för — Dep. chefen armén
Armestaben: Allmän ledning och förbandsverksamhet | 33 260 000 34 531 000 34 993 000 Kostnader 33 260 000 34 531 000 34993 000 Avgår: Kostnader som belastar andra anslag --2 495 000 —2 348 000 2403 000 Utbetalningar 30 765 000 32 183 000 32590 000 Avgår: Inkomster —- 500 000 — 350 000 — 350 000 Medelsbehov 30 265 000 31-833 000 32 240 000
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 120
Personal Personalkategori Antal 1973/74 Beräknad ändring 1974/75 Chefen för — Dep. chefen armén Militär personal
| Regementsofficerare | 149 | + 13 | +2 |
| Kompaniofficerare | 14 | = I | ot. |
| Plutonsofficerare | 3 | + 1 | + 1 |
Civilmilitär personal Läkare 2 ot. ot.
Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare 26 = 3 - 3 Kompaniofficerare 9 + 4 - 1
Civil personal
| Handläggande personal | 30 | ee 1 | =2 |
| Övrig personal | 174,5 407,5 | - 7.5 + 5,5 | - I —4 |
Chefen för armén A. Pris och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 2 123 000 kr., varav 615 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts beslut
1. Fyra tjänster för regementsofficer och en tjänst för plutonsofficer har tillkommit och tre arvodestjänster för pensionsavgången regementsofficer har dragits in 1 samband med pensionsåldershöjningen (+ 54 000 kr.).
2. Som en följd av beslut att föra över fototolkutbildningen till flygvapnet har fyra militära och en civil tjänst förts över till denna försvarsgren (— 243 000 kr.).
3. Kostnader för arméns personaldelegation samt kostnader för två tjänster för frivilligassistent som f. n. bestrids från anslaget Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet bör föras över till förevarande anslag (+ 288 000 kr.).
4, Vissa kostnader för databehandling bör föras över till anslaget Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet ( - 89 000 kr.).
C. Uppgiftsförändringar
I samband med att antalet anställda vid krigsmakten minskas skall arméstaben reduceras med fyra personer för budgetår. Nu föreslås att en
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 121
tjänst för byrådirektör, en tjänst för förste byråsekreterare och tre tjänster för kontorist dras in (— 246 000 kr.).
D. Alternativ 0
Alternativet innebär att medelstilldelningen minskas med 1 585 000 kr. och medför att t.ex. 235 regementsofficerare eller 43 kontorister måste friställas. Stabens verksamhet mäste därvid ändras helt. Arméchefen anser att Kungl. Maj:t och överbefälhavaren bör unge vilka uppgifter som skall utgå om alternativet skall genomföras.
Depurtementschefen
Chefen för armén anser att arméstabens verksamhet under programplaneperioden bör inriktas på bl. a. studier och genomförande av fredsorganisatoriska förändringar, Jag delar arméchefens uppfattning att sådan verksamhet bör ges förlur under programplaneperioden. Som jag har nämnt i det föregående räknar jag med att den i prop. 1973:1 (bil. 6 s. 30) aviserade översynen av den centrala stabsorganisationen skall påbörjas hösten 1974.
Min beräkning av medelsbehovet frampår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Arméstaben för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslags-
anslag av 32 240 000 kr.
Marinstaben
Marinstaben är chefens för marinen stab. I stabens uppgifter ingår bi. a. att biträda chefen för marinen med ledningen av marinens mobilisering, utbildning, taktik, organisation, utrustning och personal i den mån denna verksamhet inte har direkt samband med den operativa verksamheten. Under chefen för marinen svarar staben vidare för marinens långsiktiga planering, leder och samordnar budgetarbetet samt handhar enligt överbefälhavarens bestämmande ledningen av underrättelse- och säkerhetstjänsten samt personalvårds- och upplysningsverksamheten inom marinen.
Marinstaben är organiserad på en planeringsavdelning, fyra sektioner, en kassaavdelning och en chefsexpedition. Under chefen för marinen lyder chefen för sjövärnskåren som i sin allmänna ledning av kären biträds av sjövärnskärens stab.
Verksamheten under delprogrammet Marinstaben har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Marinstaben.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet | 122
Programplan för perioden 1974/75—1978/79
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför chefen för marinen bl. a. följande.
Arbetet inom marinstaben kommer under programplaneperioden sannolikt att präglas av fortsatt bristande balans mellan uppgifter och resurser. Stora ansträngningar måste göras för att uppnå balans i detta hänseende.
Verksamheten vid marinstaben skall under programplaneperioden i huvudsak inriktas mot nu kärda större uppgifter. Verksamheten skall också inriktas mot att successivt anpassa stabsorganisationen till förelagda uppgifter. Verksamheten mäste anpassas till de fasta rutiner som planerings- och programbudgetsystemet kräver. Väsentliga och kostnadsbegränsande verksamheter skall ges förtur.
Förulsättningarna att närmare inrikta verksamheten under programplaneperiodens senare del är starkt begränsade. Bland de större och särskilt resurskrävande uppgifter som skall genomföras eller övervägas kan nämnas genomförandet av ny organisation vid örlogsbaser och kustartilleriförsvar samt översyn av marinstabens organisation. Förberedelser för en ny befälsordning samt utformningen av ett fredsorganisatoriskt informationssystem' kräver också resurser. Beslutade fredsorganisutoriska förändringar och personalminskningar kräver vidare marinstabens medverkan. Under större delen av programplaneperioden skall krigsorganisationen för olika typer av förband inom marinen ses över. Marinens medverkan inom havsforskningens område skall övervägas.
Den av chelen för marinen beräknade utvecklingen av anslaget Marinstaben framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973: 1 O00-tal kr.).
| Summa 1973/74! = 1974/75 1975/76 — 1976/77 — 1977/78 - 1978/79 1974/79
23 720 25 150 24 960 24 760 24 560 ' 24350 ' 123780
1 Prisläge februari 1972
E 3. Marinstaben
1972/73 — Uteift 25 483 130 1973/74 — Anslag 23720 000 1974/75 — Förslag — 25257 000
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 123
Kostnader och medelsbehov Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Chefen för Dep. chefen
marinen Marinstaben: Allmän led ning och för-
bandsverksamhet 23 720 000 25152 000 25257 000 Kostnader = medelsbehov 23 720 000 25152 000 25 257 000
Personal Personalkategori Antal
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Chefen för — Dep. chefen
marinen Militär personal | Regementsofficerare 106 of, ot. Kompaniofficerare 42 of, of. Plutonsotficerare 21 of, of.
Civilmilitär personal Teknisk personal l ot. of. Läkare 1 of. or.
Pensionerad militär personat i arvodestjänst Regementsofficerare 13 of. of. Kompaniofficerare . 4 of. of. Civil personal . Handläggande personal 5 of. of.
Övrig personal 139 ot. of.
332 of. of.
Chefen för marinen A. Pris och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 1 889 000 kr., varav 457 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Uppgiftsförändringar
Marinstaben kan med nuvarande organisation och personal inte utan extra resurstillskolt leda, utveckla och utvärdera den verksamhet som det nya planerings- och ckonomisystemet har medfört. Chefen för marinen anser att planerings- och programbudgetsystemet kräver ett permanent ledningsorgan fen budgetenhet) för att stadga och kontinuitet skall kunna erhällas. Tjänster för tre regementsofficerare (varav en tillfällig), en kompaniotficer (tillfällig) samt en byrådirektör och en kansliskrivare med halvtidstjänstgöring bör därför inträttas. Detta ökar inte medelsbehovet eftersom den föreslagna organisationen redan har kunnat börja
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 124
tillämpas genom att extra personal har anställts inom ramen för marinstabens nuvarande anslag.
Co Alternativ 0
Alternativ O innebär för marinstaben en minskning av anslaget med 1250 000 kr. vilket motsvarar en personalminskning med 25 --30 anställda. Detta medför att vissa av stabens uppgifter måste tas bort helt elter delvis. Eftersom marinstaben direkt leder marinens förbandsproduktion medför alternativet särskilt svåra följder för stabens arbete.
Departementschefen
Chefen för marinen anser alt marinstabens verksamhet under programplaneperioden bör inriktas mot att fortlöpande anpassa staben till förelagda uppgifter och till de fasta rutiner planerings- och programbudgelsystemet kräver. Jag kan godta denna inriktning.
Som jag har nämnt i det föregående räknar jag med att den i prop. 1973:1 (bil. 6 s. 30) aviserade översynen av den centrala stabsorganisationen skall påbörjas hösten 1974.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. I beräkningen ingar att det vid marinstaben provisoriskt skall finnas inrättad en budgetenhet.
Jag hemställer att Kungl. Maj: föreslär riksdagen
alt till Marinstaben för budpetäret 1974/75 anvisa ett förslags-
anslag av 25 257 000 kr.
Flygstaben
Flygstaben är chefens för flygvapnet stab. I stabens uppgifter ingår bl. a. att biträda chefen för flygvapnet med ledningen av flygvapnets mobilisering, utbildning. tuktik, organisation, utrustning och personal i den män denna verksamhet inte har direkt samband med den operativa verksamheten. Under cheten för flygvapnet svarar staben vidare för flygvapnets långsiktiga planering, leder och samordnar budgetarbetet samt handhar enligt överbefälhavarens bestämmande dels ledningen av underrättelse-, säkerhets-, väder och trafikledningstjänsten, dels den militärmeteorologiska forskningen samt personalvärds- och upplysningsverksamheten inom flygvapnet.
Flygstaben är organiserad på en planeringsavdelning. två sektioner, en flygsäkerhetsavdelning, en systemgrupp, en chefsexpedilion och ett centralorgan för den militära vädertjänsten.
Verksamheten under delprogrummet Flygstaben har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduxtionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras frän förslagsanslaget Flygstaben.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 125
Programplan för perioden 1974/75—1978/79
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför chefen för flvgvapnet bl. a. följande.
Verksamheten skall mot bakgrund av utvecklingen inom huvudprogrammet Flygvapenförband inriktas på studier och utredningar för att rationalisera och effektivisera den framtida freds- och krigsorganisationen inom flygvapnet. Vidare skall rekrytering och utbildning anpassas till organisationens framtida utveckling. Dessutom skall bestutade organisationsförändringar inom huvudprogram 3 genomföras, Flygstabens organisation skall härutöver fortlöpande anpassas till förelagda uppgifter.
Den av chefen för flygvapnet beräknade utvecklingen av anslaget Flygstaben framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973; 1 000-tal kr.).
Summa 1973/74! = 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/79 30 800 32 030 31 770 31 500 31 500 31 480 158 280
I Prisläge februari 1972
E 4. Flygstaben 1972/73 — Utgift 31 240 887 1973/74 — Anslag 30.800 000 1974/75 — Förslag 32 400 000
Kostnader och medelsbehorv Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Chefen för — Dep. chefen
flygvapnet Flygstaben: Allmän ledning och för-
bandsverksamhet 30 800 000 32 030 000 32 400 000 Kostnader = medelsbehov 30 800 000 32 030 000 32 400 000
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 126
Personal
Personalkategori Antal
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Chefen för — Dep. chefen
flygvapnet
Militär personal Regementsofficerare 88 + 1 +1 Kompaniofficerare 14 ot. of.
Plutonsofficerare 6 "of. of.
Civilmilitär personal
Teknisk personal 5 of. of.
Läkare 4 of. of. Övrig personal 34 of. of.
Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare 10 of. of. Kompanioffiecerare 4 :1 - 1
Civil personal
| Handläggande personal | 24 | + 1 | + 1 |
| Övrig personal | 153 342 | - 5 -4 | -$5 -4 |
Chefen för flygvapnet A. Pris och löneceomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 2 036 000 kr., varav 566 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Uppgiftsförändringar
Fyra tjänster för civil persona! utgår (— 240 000 kr.).
C. Alternativ 0
Alternativet minskar medelstilldelningen med 1,6 milj. kr. vilket medför atl ca 20 anställda mäste friställas och att ADB-verksamheten får skäras ned med 600 000 kr.
Departementschefen
Chefen för flygvapnet anser ait flygstabens verksamhet under programplaneperioden bör inriktas bl. a. på att rationalisera och effektivisera den framtida freds- och krigsorganisationen inom flygvapnet och att genom-
Som jag har nämnt i det föregående räknar jag med att den i prop. 1973:1 (bil. 6 s. 30) aviserade översynen av den centrala stabsorganisa-
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet c | 127
tionen skall påbörjas hösten 1974.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
all till Fivgstaben för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsan-
slag av 32 400 000 kr.
Militärområdesstaber m. m.
Militärområdesstaberna och Gotlands militärkommandostab är militärbefälhavarnas resp. militärkommandochefens stabsorgan. I stabernas upp-
gifter ingår bl.a. att biträda militärbefälhavaren (militärkommando-
chefen) med förberedelser för och ledning av militärområdets (militärkommandots) försvar. Staberna svarar i fred för operativa krigsförberedelser m. m. samt biträder med ledningen av utbildning- och mobiliseringsverksamheten, underrättelse- och säkerhetstjänsten samt personalvåärds- och upplysningstjänsten m. m. inom militärområdet (militärkommandot).
Militärområdesstaberna är organiserade på fem sektioner (mililärkommandostaben på fyra sektioner) och en stabsavdelning. Vid vissa militärområdesstaber finns dessutom en flygsektion.
Intendenturförvaltningarna är militärbefälhavarnas (militärkommandochefens) organ för den verkställande intendenturförvaltningstjänsten. Förvaltningarna är vardera organiserade på ett ledningsorgan och underlydande förråd m. m. -
Tygförvaltningarna är militärbefälhavarnas (militärkommandochefens) organ för den verkställande tygförrådstjänsten. Förvaltningarna är vardera organiserade på ett ledningsorgan och underlydande förråd.
Tygverkstadsförvaltningarna är militärbefälhavarnas (militärkommandochefens) organ för att leda driften vid arméns förbandsbundna verkstäder.
Verksamheten under delprogrammet Militäromrädesstaber m. m. har budgeterats på tre primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet samt Utbildning till och av fast anställd personal m., fl.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Militäromrädesstaber m. m.
Programplan för perioden 1974/75—1978/79
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl. a. följande.
Under de närmaste åren förutses inte några förändringar i fråga om organisation och uppgiftsfördelning i stort inom den högre regionala ledningsnivån. Strävan är att minska personalkostnaderna inom delprogrammet. Organisationen för Gotlands militärkommande utreds särskilt,
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 128
varvid militärkommandostabens organisation kan komma att ändras.
Militäromrädesstaberna medverkar i arbetet med att genomföra beslutad omorganisation i lägre regional och lokal instans. Övrig verksamhet får bedrivas med sänkt ambitionsgrad till förmän för detta arbete.
Inom förvaltningsområdet fortsätter rationaliseringen av främst förrädsverksamheten.
Införandet av planerings- och programbudgetsystemet samt militärbefälhavarnas uppgifter inom detta innebär förändringar av uppgifter och ansvar som päverkar organisationen inom de olika programelementen. En planerings- och ekonomienhet avses tillkomma.
De operativa och krigsorganisatoriska uppgifterna, dvs. krigsplanläggning, tillämpningsövningar, underrättelse- och säkerhetstjänst, krigsorganisationsändringar, mobiliseringsberedskap och truppförsök, förutsätts få oförändrad omfattning.
Der av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Militiromrädesstaber m. m. framgar av följande sammanställning (prisläge febru-
ari 1973; 1 000-tal kr.). |
Summa 1973/74! = 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/79 120 500 126 200 124940 123 890 123 890 122 840 621 760
I Prisläge februari 1972
E 5. Militärområdesstaber m. m.
1972/73 — Utgift 121 001 063 1973/74 — Anslag 120 500 000 1974/75 — Förslag — 128000 000
Kostnader och medelsbehov Primäruppdrag m. m. 197 3/74 1974/75
Överbefäl- — Dep. chefen
havaren
Militäromrädesstaber m. m.: Allmän ledning och förbandsverksamhet 88 819 000 91-479 000 92534 600 Operativ och krigsorganisatorisk verk-
samhet 32 525 000 37 421 000 38 166 000 Utbildning till och av fast anställd
personal m. fl. 3 156 000 1 300 000 1300 000 Kostnader 124 500 000 130 200 000 132 000 000
Tillkommer: Beräknade utbetalningar för motsvarande
verksamhet före budpgetäret 1973/74 + 860 000 n --
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 129
Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Överbefäl- — Dep. chefen
havaren Avgår: Beräknade utbetalningar efter budgetäret
1973/74 -- 860 000 - = Utgifter som belastar andra anslag --4 000 000 -- 870 000 — 870 000 Skillnad mellan internpriser och beräknat
behov av betalningsmedel -- 3 130 000 - 3 130 000 Medelsbehov 120 500 000 126 200 000 128 000 000
Personal Personalkategori Antal
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Överbefäl- — Dep. chefen
havaren Militär personal
| Regementsofficerare | 246 | + 5 | + 5 |
| Kompaniofficerare | 118 | + 5 | + 5 |
| Plutonsotficerare | 29 | + 2 | + 2 |
Civilmilitär personal "Teknisk personal 49 + 5 + 5
Läkare (velerinärer) 18 of. of.
Pensionerad militär personal i
arvodestjänst Regementsofficerare 49 5 5 Kompaniofficerare 32 - 5 - 5
Civil personal
| Handläggande personal | 27 | + 1 | + 1 |
| Övrig personal | 1245 1813 | +15 + 23 | + 15 +23 |
Överbefälhavaren
A. Pris och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 6 198 000 kr., varav 2 233 000 kr. avser höj! lönekostnadspälägg.
B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts beslut Allmän ledning och förbandsverksamhet
1. Fr. o. m. budgetåret 1974/75 skall vissa uppgifter övertas från andra
primäruppdrag. Detta innebär att behovet av betalningsmedel ökar med
sammanlagt 3 302 000 kr. Härav beräknas 2 377 000 kr. för övertagande
9 Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bilaga 6
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 130
av marinens centrala förråd och 932 000 kr. för övertagande av flygvapnets depositionsmaterielförråd.
2. Höjning av pensionsäldern för militär personal till 60 år beräknas öka kostnaderna med 713 000 kr.
C. Uppgiftsförändringar
Allmän ledning och förbandsverksamhet
1. Drivmedelstransporter som tidigare har utförts som gratistjänst ät flygvapnet förs över till anslaget Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet (—4 850 000 kr.).
2. Vissa uppgifter som tidigare har utförts som gratistjänster äl militärområdena tas över från andra primäruppdrag. (+ 2 570 000 kr..).
D. Alternativ 0
Alternativet minskar medelstilldelningen med ca 7 milj. kr. varav 5,2 milj. kr. avser lönekostnader och 1,3 milj. kr. materiel m. m. Alternativet innebär att ca 100 helårsanställda mäste friställas.
Departementschefen
Överbefälhavaren anser att verksamheten inom delprogrammet Militäromräådesstaber m.m. i stort bör behålla nuvarande omfattning under programplaneperioden. Strävan bör dock vara att minska personalkostnauderna inom delprogrammet. Jag kan godta denna inriktning. Som jag har anfört i det föregående räknar jag med att den i prop. 1973:1 (bil. 6 s. 30) aviserade översynen av den centrala stabsorganisationen skall påbörjas hösten 1974. Denna översyn kommer att samordnas med en översyn av militärområdesstabernas organisation.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Militärområdesstaber m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 128 000 000 kr.
Krigsorganisation för vissa staber m. m.
Delprogrammet Krigsorganisation för vissa staber m. m. berör huvudproduktionsområdena Ledning och förbandsverksamhet samt Materielanskaffning. Inom det förra huvudproduktionsområdet har överbefälhavaren budgeterat verksamheten på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksumhet samt Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet. Verksamheten inom huvudproduktionsomrädet Materielanskaffning har budgeterats på ett primäruppdrag
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 131
inom delproduktionsområdet Centralt vidtagen materielanskaffning. Primäruppdraget avser centralt vidtagen anskaffning och utbyggnad av teleteknisk signalmateriel samt anskaffning av vissa inventarier för fasta stabsplatser.
Verksamheten finansieras från förslagsanslagen Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Ledning och förbandsverksamhet resp. Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Matericlanskaffning.
Programplan för perioden 1974/75—1978/79
Den av Överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslagen Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Ledning och förbandsverksamhet samt Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materielanskaffning framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973; 1 000-tal kr.).
Anslag : Summa
1973/74! 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/79
E 6. Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Ledning och förbandsverksamhet 12 380 16530 16530 16530 16530 16 530 82 650 E 7. Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Matcriclanskaffning 26250 22010 19810 17610 14300 14 300 88 030
38630 38540 36340 34140 30830 30830 170680 -
1 Prisläge februari 1972
Det beräknade behovet av beställningsbemyndiganden samt bemyndigandeskuldens storlek under programplaneperioden under anslaget Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materielanskaffning framgår av följande sammanställning (1 000-tal kr.).
Summa
1973/74 -1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/79
Bemyndigandebehov 22000 21000 14000 14000 14 000 14 000 77 000 Bemyndigandeskuld vid ut-
gången av resp. budgetår 40386 39376 33566 29956 29656 29350
I övrigt är programplanen av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till statsrädsprotokollet. Ytterligare upplysningar fär inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens försvarsutskott.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 132
E 6. Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Ledning och
förbandsverksamhet
1972/73 — Utgitt 12302 816 1973/74 — Anslag 12 380 000 1974/75 — Förslag 16 400 000
Kostnader och medelsbehov Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Överbefäl- — Dep. chefen
havaren
Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Allmän ledning och förbandsverksamhet = 12 000 000 16 100 000 15970 000 Operativ och krigsorganisatorisk
verksamhet 380 000 430 000 430 000 Kostnader = medelsbehov 12 380 000 16 530 000 16400 000
Överbefälhavaren
A. Pris och löneomräkning m.m.
Pris- och löneomriäkningen innebär att kostnaderna ökar med 1 447 000 kr. B. Uppgiftsförändringar Allmän ledning och förbandsverksam het
Underhällskostnaderna för den gemensamma sambandsmaterielen som ingår i regional ledning förs över från huvudprogram 1, 2 och 3 (+ 2 703 000 kr...
Departementischefen
Jag kan i huvudsak godta den inriktning som överbefälhavaren har angett för verksamheten under program planeperioden.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att till Krigsorganisation för vissa staber m, m.: Ledning och för-
bandsverksumhet för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsan-
slag av 16 400 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 133
E 7. Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materielanskaffning 1972/73 — Utgift 30 400 000 1973/74 — Anslag 26 500 000 1974/75 — Förslag 22 010 000
Beställningsbem yndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.). Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Överbefiilhavaren Dep. chefen
Bem. Bet. Bem. Bet. Bem. Bet. Krigsorganisation för vissa
staber m. m.: Centralt vid-
tagen materieclanskaffning
m. m. 22 000 26 500 21 000 22010 21000 22 010 Medelsbehov - 26 500 - 22 010 22 010
Bemyndigandebehov 22 000 = 21000 = 21000 -
Överbefälhavaren
A. Prisomräkning
Prisomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 3 280 000 kr.
B. Uppgiftsförändringar
Inga uppgiftsförändringar påverkar anslaget under nästa budgetår. Nedskärningen av planeringsramen redovisas i programplanen för perio-
den 1973/74--1977/78.
Departementschefen
Jag kan i huvudsak godta överbefälhavarens förslag till inriktning av verksamheten under programplane perioden,
Min beräkning av bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och medelsbehov. Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
I. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att beställningar av materiel
m. m,. för vissa staber får läggas ut inom en kostnadsram av
21 000 000 kr.,
2. till Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materielanskaff-
ning för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av
22 010 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 134
E 8. Central och högre regional ledning: Iståndsättning av befästningar och kaserner
1972/73 — Utgift 9 100 000 1973/74 — Anslag 9 910 000 1974/75 — Förslag 8 280 000
Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av befästningar och byggnader för central och högre regional ledning. Anslaget skall
tillgodoföras inkomstsidan i staten för försvarets fastighetsfond för att
balansera utgifter inom staten för fonden.
Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Överbefäl- Dep. chefen
havaren Befästningars delfond Central och högre regional ledning:
Iståndsättning av befästningar m. m.
för delprogrammen Militärområdesstaber m. m. 2 000 1050 1050 Krigsorganisation för vissa staber
m. m. 4510 3 830 3 830
Kasernbyggnaders delfond Central och högre regional ledning:
Iståndsättning av kaserner m. m.
för delprogrammen
| Försvarsstaben | 1700 | 1400 | 1400 |
| Militärområdesstaber m. m. | 1700 | 2 000 | 2 000 |
| Kostnader = medelsbehov | 9 910 | 8 280 "8280 |
Överbefälhavaren
Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.
Objekt Medelsförbruk ning
(1 000-tal kr.)
Befästningars delfond Militärområdesstaber m. m. 1. Ombyggnad av vissa drivmedelsförråd 400 2. Ombyggnad av ett ammunitionsförräd (totalkostnad
2 150 000 kr.) 650 Krigsorganisation för vissa staber m. m. 3. Ombyggnad av en signalanläggning (totalkostnad
3 350 000 kr.) 700
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet . 135
Objekt m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.) 4. Ombyggnad av en stabsplats (totalkostnad
3 460 000 kr.) - 2 000 5. Mindre iständsättningsarbeten på befästningar m. m. 1130
4 880
Kasernbyggnaders delfond Försvarsstaben 1. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, vissa
tekniska försörjningsanordningar m. m. 1400 Militärområdesstaber m. m. 2. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, vissa
tekniska försörjningsanordningar m. m. 2000
3 400
Totalt 8 280
Befästningars delfond
1. För fortsatta ombyggnadsarbeten för att förbättra säkerheten i och
driften vid militärområdesförråden för drivmedel beräknas ett medelsbe-
hov av 400 000 kr. för nästa budgetår.
2. Behovet av att bygga om ett ammunitionsförråd till tygmaterielförråd har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1973:1 (bil. 6 s. 124). Kungl. Maj:t uppdrog den 5 juni 1973 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 2 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1972. vilket motsvarar 2 150 000 kr. enligt
prisläget den 1 februari 1973.
3. Behovet av att bygga om en signalanläggning har senast anmälts för riksdagen i prop. 1973:1 (bil. 6 s. 124). Kungl. Maj:t uppdrog den 16 juni
1972 åt tortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden inom en
kostnadsram av 2 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1971. Genom beslut den 9 mars 1973 har Kungl. Maj:t fastställt kostnadsramen till 3 350 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1973.
4, Behovet av att bygga om en stabsplats har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1973:1 (bil. 6 s. 124). Kungl. Maj:t uppdrog den 5 juni 1973 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 3 220 000 kr. enligt prisläget den I februari 1972, vilket motsvarar 3 460 000 kr. enligt prisläget den I februari 1973.
5. För mindre iståndsätltningsarbeten på befästningar m. m. behövs 1 130 000 kr. för nästa budgetår.
Kasernbyggnaders delfond
I och 2. För mindre iständsättningsarbeten på byggnader, vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 3,4 milj. kr. för nästa budgetår. Organisationsändringar m, m., vars omfattning inte nu kan förutses, kräver omdisponering, anpassning och ändrat
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 136
utnyttjande av befintliga lokaler, ändring av värme- och ventilationssystem samt elektriska installationer m. m. Medlen avses också för att modernisera och förnya installationer och anläggningar för värme- och elförsörjning, iståndsätta vägar och planer samt bygga ut eller kompletterå vattenlednings- och avloppsnit.
Depurtementschefen
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över
kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att till Central och högre regional ledning: Iståndsättning av
befästningar och kaserner för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 8 280 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 137
F Gemensamma myndigheter och funktioner
Försvarets civilförvaltning
Försvarets civilförvaltning leder och övervakar krigsmaktens avlönings-, kassa- och räkenskapsväsende. I verkets uppgifter ingär också bl. a. att svara för skaderegleringar, indrivningar och andra rättsliga angelägenheter inom försvaret samt att vara försvarets palentorgan och tillsynsmyndighet för familjebidragsverksamheten.
Chef för civilförvaltningen är en generaldirektör. Verket är organiserat på fyra byräer. Dessa är kanslibyrån, kumeralbyrän, revisionsbyrån och juridiska byrån. För att leda törsöksverksamheten med gemensam datadrift inom försvaret finns f. n. en särskild enbet — datadriftledningen. Som tidigare har redovisats under avsnittet Ramberäkningar för budgetåret 1974/75 im, m. kommer förslag till slutlig organisation m. m. för den gemensamma datadriften att lämnas under är 1974.
Verksamheten under delprogrammet Försvarets civilförvaltning har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets civilförvaltning. Som uppbördsimedel redovisas inkomster av viss avlöningsuträkning.
Programplan för perioden 1974/75—1978/79
Beträffande utvecklingen av internprograummen m. m. anför försvarets civilförvaltning bl. a. följande.
inriktning med förbehäll för vad som kan komma att beslutas beträffande civilförvaltningens framtida uppgifter och organisation sumt beträffande bl.a. frågan om slutlig organisation av försvarets datadrift och om organisation av ekonomisk redovisning och redovisningsrevision.
Inom internprogrammet Gemensam administration kommer planerings- och förberedelsearbetet för beslutad omlokalisering att prioriteras och civilförvaltningens organisation att ses över. Inom internprogrammet Löne- och värnpliktsförmånet förutses antalet oOrganisationsärenden minska medan familjebidragsverksamhetens omfattning efter hand väntas öka. Inom internprogrammet Redovisning utvecklas system, metoder och organisationer samt extern och intern utbildning. Vidare kommer föreskrifter att utarbetas och revideras. Ny krigskassaorganisation kommer att genomföras. Inom internprogrammet Revision kommer verksamheten att fortlöpande anpassas till det s. k. SEA -systemet. Ny organisation för redovisningsrevision införs efter hand. Verksamheten inom internprogrammet Allmän juridisk verksamhet bedrivs som hittills. Inom internprogrammet Patentverksamhet uppmärksammas patentpolicy och den internationella utvecklingen.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 138
Krigsorganisationen skall under programelementet Krigsorganisation för försvarets civilförvaltning hållas aktuell. Den av civilförvaltningen beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets vivilförvaltning framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973: 1 000-tal kr.).
Summa 1973/741 = 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/79
20 250 21 224 21 224 21 224 21 224 21 224 106 120
I Prisläge februari 1972
F 1. Försvarets civilförvaltning
1972/73 — Utgift 18 213 853 1973/74 — Anslag 20 250 000 1974/75 Förslag 21 350 000
Kostnader och medelsbehor
Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
lörsvarets — Dep. chefen
civilför-
valtning
Försvarets civilförvaltning: Allmän
ledning och förbandsverksamhet
Försvarets civilförvaltning och Krigs-
organisation för försvarets civilförvaltning 21 584 22 744 22 870
Försvarets datadriftorganisation 21 851 SE =
Kostnader 43 435 22 744 22 870
Avgår: lrsättning från datadriftorganisationen - 315 - Utbetalningar 43 120 22 744 22 870
Avgår: Inbetalningar
a) dutadriftorganisationen —21 850 = =
b) avlöningsuträkning för vissa myndigheter - 1020 - 1 380 - 1380 c) externa tjänster = -- 140 - 140
Medelsbehov | 20 250 21 224 21 350
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 139
Personal
Personalkategori Antal!
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Försvarets — Dep. chefen
civilför-
valtning Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare 1 of. ot.
Civil personal
| Handliggande personal | 104 | of. | of. |
| Övrig personal | 152 257 | -2 -2 | :2 -2 |
I Exkl. den av civilförvaltningen administrerade personalen för försvarets datadrittorganisation
Försvarets civilförvaltning A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med
1 673 000 kr., varav 350 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts beslut
Civilförvaltningens hyreskostnader för datadriftorganisationen beräknas bortfalla (-- 315 000 kr).
C. Uppgiftsförändringar
För ADB-verksamhet behövs ytterligare 240 000 kr.
En översyn av civilförvaltningens verksamhet medför alt två tjänster kan dras in (-- 91 000 kr). Vidare kan fyra vakanta tjänster dras in och tolv tjänster föras på Öövergångsstal. Dessa åtgärder påverkar inte medelsbehovet.
Kostnaderna för personalvårds- och nämndutbildning ökar med 3 000 kr.
Höjning av avgifterna för att räkna fram och betala ut löner minskar medelsbehovet med 360 000 kr.
Intäkter från förenade fabriksverken för patenttekniska ärenden minskar medelsbehovet med 140 000 kr.
Genom att intäkterna från försvarets datadriftorganisation utgår ökar medelsbehovet med 315 000 kr.
D. Alternativ 0
Alternativ O innebär för försvarets civilförvaltning att anslaget minskar med 1 079 000 kr., vilket motsvarar en personalminskning med ca 15
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 140
anställda. Denna personal måste friställas vilket medför att arbetsuppgitterna mäste fördelas om. Civilförvaltningens möjlighet att ge service i olika avseenden kommer därvid att begränsas.
Departementschefen
Försvarets vivilförvaltning anser att verksamheten under programplaneperioden skall ha i stort sett oförändrad inriktning med törbehäll för vad som kan komma att beslutas beträffande dess framtida uppgifter och organisation samt beträffande bl. a. frågan om slutlig organisation av försvarets datadrift och organisation av ekonomisk redovisning och redovisningsrevision inom försvaret. Jag kan godta denna inriktning.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 21 350 000 kr.
Försvarets sjukvårdsstyrelse
Försvarets sjukvärdsstyrelse leder krigsmaktens hälso- och sjukvård och är central förvaltningsmyndighet för sjukvårdsförvaltningen inom krigsmakten. Styrelsen är chefsmyndighet för de centrala sjukvärdsförråden.
Chef för försvarets sjukvårdsstyrelse är en generalläkare. Styrelsen är organiserad på en centralplanering, en hälsovärdsbyrå, en sjukvärdsbyrä, en materielbyrå, en specialmedicinsk sektion och en administrativ sektion. Inom styrelsen finns en medicinalkärexpedition. Denna lyder under generaltäkaren i hans egenskap av chef för försvarets medicinalkär. Dessutom finns särskild farmacevtisk expertis.
Verksamheten under delprogrammet Försvarets sjukvårdsstyrelse har budgeterats på fyra primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet, Utbildning till och av fast anställd personal m. fl., Centralt vidtaget materietunderhåll m. m. samt Tillämpad objektbunden forskning, utveckling och försök.
Verksamheten finansieras från förslagsanstaget Försvarets sjukvärdsstyrelse.
Programplan för perioden 1974/75—1978/79
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför sjukvårdsstyrelsen bl. a. följande.
Påtagliga brister finns inom den militära hälso- och sjukvården sedan tidigare. Någon förbältring har inte inträffat under det senaste äret.
Programelementet Försvarets sjukvårdsstyrelse bör inriktas bl. a. på att ta fram underlag för samt medverka i planeringen av krigssjukvården under 1980-talet. Värnpliktiga och fast anställd personal bör kunna få
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 141
tandvård i enlighet med lagen om allmän tandvårdsförsäkrting. Den militära läkemedelshanteringen ändras med anledning av att den militära läkemedelsförvaltningen har förts över till Apoteksbolaget. Förslag om en försvarspsykiatrisk organisation och en ny skärmbildsorganisation läggs fram, Rationaliseringsprojektet Hälso- och sjukdomsredovisning inom försvaret slutförs. Frågorna om blod-vätskeförsörjning och blodgruppering inom krigsmakten måste lösas. Medicinska krav på dykande och annan submarin personal utarbetas. Sjukvårdsutrustningen anpassas till förändringen i freds- och krigsorganisationen. Styrelsens omlokalisering till Karlstad förbereds och genomförs. För programelementet Krigsorganisation för försvarets sjukvårdsstyrelse gäller att styrelsens mobiliserings- och krigsplanläggning skall hällas aktuell samt att mobiliserings- och stabstjänstövningar skall genomföras med viss personal inom styrelsen. Verksamheten inom programelementet
Gemensam hälsoupplysning inriktas bl. a. på att framställa bildband om
hygien, buller, miljövärd m. m. Den av sjukvårdsstyrelsen beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets sjukvärdsstyrelse framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973; I 000-tal kr.).
Summa 1973/741 = 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/79 14 200 14 946 15 3912 14 946 14 946 14 946 75 175 I Prisläge februari 1972 ? Inkl. medel för att genomföra omlokalisering
F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse 1972/73 — Utvift 14 076 639 1973/74 — Anslag 14 200 000
1974/75 — Förslag 14 980 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75 Försvarets Dep. cheten sjukvåärdsstyrelse lörsvarets sjukvårdsstyrelse: Allmän kdning och förbandsverksamhet 12 234 400 11-576 900 11-569 600 Utbildning till och av fast anställd personal m. fl. 693 300 738 700 738 700 Centralt vidtaget matericlunderhäll m. m. 2421 000 2 006 200 2 047 600 Tillämpad objektbunden forskning, utveckling och försök 947 000 624 600 624 100 Kostnader 16 295 800 14 945 900 14 980 000 Avgår: Uppbördsmedel på kontot till krigsmaktens läkemedelslager - 1982 100 = - Ersättning från Norrbottens läns landsting - 113 700 - Utbetalningar = medelsbehov 14 200 000 14 945 000 14 980 000
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 142
Personal
Personalkategori Antal
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Försvarets — Dep. chefen
sjukvärds-
styrelse
A. Försvarets sjukvårdsstyrelse Militär personal Regementsotficerare 6 of. of. Kompaniofficerare 2 of. of.
Civilmilitär personal Läkare, veterinärer, tandläkare,
apotekare 13 +4 +4
Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare 3 of. of. Kompaniofficerare ] of. ot.
Civil personal Handkäiggande personal 38 of. of. Övrig personal 48 of. ot.
B. Centrala sjukvårds förräd Militär personal 1 - Kompaniofficerare +4 +4
Militär personal i arvodestjänst . Kompaniofficer I of. of.
| Civil personal | | | ||
| Övrig personal | 23 137 | of. +8 | of. +8 |
I Tjänster omvandlade från arvodestjänster Försvarets sjukvårdsstyrelse A. Pris-ochlöneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 1 315 000 kr., varav 222 600 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Förändringar enligt Kungl Maj:ts beslut
Under de berörda primäruppdragen har beaktats att militärapotekets verksamhet har tagits över av Apoteksbolaget AB samt att militärmedicinska undersökningscentralens uppgifter förts över till försvaret forskningsanstalt.
I primäruppdraget Allmän ledning och förbandsverksamhet har kostna-
derna under nästa budgetår för förberedelsearbetet inför sjukvårdsstyrel-
sens omlokalisering till Karlstad beräknats till 144 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 143
C. Uppgiftsförändringar Allmän ledning och förbandsverksamhet
Fyra tjänster för civilmililär personal som nu är vakanta bör tillsättas för att kompensera bortfallet av läkarkapacitet (+ 270 000 kr.).
D. Alternativ 0 Alternativet minskar medelstilldelningen under anslaget med ca 750 000 kr. Detta innebär enligt sjukvårdsstyrelsen att bl. a. bedömningsunderlaget för styrelsens lednings- och planeringsarbete skulle försämras på bäde central och lokal nivå. Vidare kan bl. a. hälso- och sjukvården komma att försämras liksom beredskapen. Ett minskat materielunderhåll är en annan följd av en sådan nedskärning.
Departementschefen Jag kan t. v. i huvudsak godta den inriktning som sjukvårdsstyrelsen föreslagit i programplanen. Som min företrädare anförde vid anmälan av prop. 1973:1 (bil. 6 s. 30) bör bl. a. försvarets sjukvårdsstyrelses organisation och uppgifter ses över. Sjukvårdsstyrelsen har överlämnat ett förslag om förbandssjukvårdens organisation vilket f.n. behandlas i försvarsdepartementet. Resultatet av dessa utredningar kan få betydelse för verksamheten under perioden. Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av samma nställningen över kostnader och medelsbehov. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetäret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 14 980 000 kr.
Fortifikationsförvaltningen
Fortifikationsförvaltningen är central förvaltningsmyndighet för fortifikations- och byggnadsväsendet inom krigsmakten. I förvaltningens
uppgifter ingär också att för krigsmaktens räkning svara för markfrägor.
Fortifikationsförvaltningen skall vidare i fred organisera byggnads- och reparationsberedskapen. Chef för fortifikationsförvaltningen är en generaldirektör. Sedan beslut har fattats om vissa organisationsförändringar vid förvaltningen (prop. 1973:75, FöÖU 1973:16, rskr 1973:195) kommer verket från den 1 juli 1974 att vara organiserat på en enhet för central planering och sju andra enheter, nämligen befästningsenheten, kasernenheten, drift- och fackenheten, foörskningsenheten, markenheten, administrativa enheten och
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 144
byggenheten. I fortifikationsförvaltningen ingår även chefen för byggnads- och reparationsberedskapen samt byggnads- och reparationsberedskapens centralkontor. Sju byggnadskontor, ett i varje militärområde och ett inom Gotlands militärkommando, är beträffande bl. a. byggledning och kontroll vid större ny-, till- och ombyggnadsarbeten direkt underställda fortifikationsförvaltningen.
Verksamheten under delprogrammet Fortifikationsförvaltningen har för budgetåret 1974/75 budgeterals på två primäruppdrag inom delpro-
duktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet resp. Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Fortifikationsförvalt-
ningen.
Programplan för perioden 1974/75-—-1978/79
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför fortifikartionsförvaltningen bl. a. följande.
Verksamheten inom delproduktionsomrädet Markanskaffning bedöms
under programplancperioden få i stort sett oförändrad omfattning. De svårigheter att på frivillig väg förvärva mark för försvaret som har uppkommit genom 1968 års ändringar i lagstiftningen om beskattning av fast cgendom beräknas stå kvar och kommer att medföra att det blir mycket tids- och arbetskrävande att anskaffa mark. Även andra skäl har gjort att markägare och andra är mindre benägna att medverka till att
mark avstäs till försvaret. Under senare år har det vidare blivit alltmer
påtagligt att försvarets framtida behov av mark måste beaktas vid den civila planläggningen på skilda nivåer. Denna utveckling kommer säkerligen att betonas ytterligare under programplaneperioden och medföra merarbete med att följa upp och medverka i den civila planeringen. Redan slutförda och pågående utredningar om försvarets fredsorganisation kan vidare medföra att vissa förband dras in. Detta kan i sin tur medföra omfattande och arbetskrävande försäljningar av mark m. m.
Utvecklingen inom delproduktionsområdena Anskaffning av befästningar m. m., Anskaffning av kaserner m. m. och Iständsättning av befästningar och kaserner m. m. samt inom facket Fastighetsförvaltning är oklar. Den ärliga investerings- och underhållsvolymen bedöms emellerlid bli ungefär oförändrad under hela programplaneperioden. Anskaff-
ningsverksamheten kan dock påverkas av de pågående förändringarna i
fredsorganisationen och den av Kungl. Maj:t föreskrivna minskningen av antalet anställda inom försvaret som kan medföra att ganska stora
investeringar behöver göras, frimst på förrådssidan. Förutsedda föränd-
ringar inom försvaret i fråga om lokalisering, antal myndigheter och organisation kan också medföra att t. ex. gencral- och utbyggnadsplaner måste arbetas om.
Den fortlöpande övergången till flygplan 37 föranleder byggnadsätgärder vid flottiljer och baser, bl. a. för att tillgodose behovet av verkstäder och hangarer. Vidare tillkommer åtgärder för att tillgodose behovet av
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 145
flygdrivmedel samt komplettera uppställningsplatser och flygplansvägar m. m. för den nya flygplanstypen. En plan för att kostnadsberäkna och prioritera miljövårdsåtgärder vid drivmedelsanläggningar håller på att utarbetas.
Fortifikationsförvaltningen räknar med att det under programplaneperioden kan komma att behövas åtgärder i konjunkturstimulerande syfte och avser därför att i den utsträckning det är möjligt upprätthålla en investeringsteserv.
Utvecklingen inom delproduktionsområdet Tillämpad ej objektbunden
forskning inriktas på verkan av konventionella vapen. Forskningen med inriktning på problemen med koncentrerad lagerhållning av ammunitionseffekter i bergförråd ökas. Programansvaret för denna verksamhet förs fr. o. m. budgetåret 1974/75 över till försvarets forskningsanstalt.
Verksamheten inom facket Fastighetsförvaltning studeras vid den översyn som försvarets rationaliseringsinstitut gör av den regionala och lokala organisationen för fortifikations- och byggnadsförvaltningen. I detta arbete ingår även en tidigare påbörjad översyn av försvarets fasta maskinanläggningar. Parallellt härmed genomför fortifikationsförvaltningen i samverkan med institutet en fortlöpande minskning av antalet anställda vid bl. a. des. k. egen regi-styrkorna och inom maskintjänsten, i första hand genom s. k. naturliga avgångar.
Anskaffningen av materiel för byggnads- och reparationsberedskapen är t. o. m. budgetåret 1974/75 inriktad på att köpa in elkraftaggregat. Under programplaneperiodens övriga år inriktas anskaffningen på skydds-, maskerings- och drivmedelsmateriel samt betongblandare.
Fortifikationsförvaltningen räknar med att få svårigheter i sin verksamhet dels på grund av personalindragningar i samband med redan beslutade och förutsedda omorganisationer inom fortifikations- och byggnadsförvaltningen, dels i form av mer arbete på grund av förvaltningens beslutade omlokalisering till Eskilstuna. En viss nedgång av förvaltningens effektivitet anses därför trolig under programplaneperioden. Förvaltningen är dock beredd att pröva alla möjligheter att begränsa en sådan ceffektivitetsnedgång. Det är samtidigt angeläget att verksamheten på allt sätt underlättas av de myndigheter som förvaltningen samarbetar med, främst förvaltningens uppdragsgivare. Fortifikationsförvaltningen räknar med att föreskriven personalminskning med ca 100 personer skall kunna vara genomförd i slutet av programplaneperioden. Det bedöms dock bli nödvändigt att delvis kompensera personalminskningen genom att öka köpen av konsulttjänster.
Den av fortifikationsförvaltningen beräknade utvecklingen av förslagsanslaget Fortifikationsförvaltningen framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973; 1 000-tal kr.).
1973/74 — 1974/75 — 1975/76 = 1976/77 = 1977/78 = 1978/79 Summa
1974/79 38 850! 38 245 35 375 33 705 33 705 33 705 174 735
I Prisläge februari 1972 10 Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bilaga 6
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 146
F 3. Fortifikationsförvaltningen
1972/73 — Utgift 41 001 095 1973/74 — Anslag 38 010 000 1974/75 — Förslag 38 546 000
Kostnader och medelsbehorv
Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Fortifika- Dep.chefen
tionsför-
valtningen
Fortifikationsförvaltningen: Allmän ledning och förbandsverk-
samhet 33 094 000 35919 000 36 220 000 Centralt vidtagen materiel-
anskaffning 2750 000 2950 000 2950 000 Tillämpad ej obejktbunden forskning 2 760 000 =! I Kostnader 38 604 000 38 869 000 39 170 000
Avgår: Frsättning från försvarets civilför-
valtning och försvarsomrädesstaben
vid Stockholms försvarsområde för
lönekostnader m. m. vid gemensarnt
intendentkontor - 594 000 —- 624 000 -- 624 000 Medelsbehov 38 010 000 = 38 245 000 38 546 000
I Kostnaderna förs fr. o. m. bucgetäret 1974/75 över till förslagsanslaget FS. Gemensam försvarsforskning
Personal
Personalkategori Antal
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Fortifikations- Depp. chefen
förvaltningen
ÅA. Avlöningsanslag Militär personal
Regementsofficerare 14 + 1 + 1
Kompaniofficerare 2 of. of. Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare 10 - 1 = 1
Kompaniofficcrarc 4 + 1 + 1
Civil personal
Handläggande personal 247 +37 + 37 Övrig personal 275 + 8 + 8
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 147
Personalkategori Antal
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
IFortifikations- - Dep. chefen
förvaltningen B. Förskottsstat - TS
Militär personal Regementsofficerare 6 of. of. Pensionerad militär personal
i arvodestjänst
Kompaniofficerare 2 - 1 - 1
Civil personal
| Handläggande personal | 309 | - 23 | - 23 |
| Övrig personal | 263 1132 | = 25 - 3 | -25 - 3 |
Fortifikationsförvaltningen A. Pris och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 6 833 000 kr., varav 676 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Uppgiftsförändringar
1. Fortifikationsförvaltningen
Kostnaderna minskar genom vakantsättning av tjänster (—4 828 000 kr.).
Omkostnaderna för militärområdenas byggnadskontor beräknades för lågt vid anslagsuppbyggnaden budgetåret 1972/73. En engångshöjning av omkostnadsbeloppet är därför nödvändig (+ 840 000 kr.).
I samband med pågående organisalionsförändringar förs viss personal över från förskottsstat till ifrågavarande anslag, vilket ökar anslagsbehovet (+ 1 450 000 kr.). 2. Fortifikatorisk forskning
Kostnaderna förs fr. o. m. budgetåret 1974/75 över till anslaget Ge-
mensam försvarsforskning.
C. Allernativ 0
Kostnaderna enligt det s. k. O-alternativet skulle uppgå till 39 245 000 kr. vilket överstiger det begärda anslaget för nästa budgetår. Någon särskild redovisning för detta alternativ har därför inte ansetts nödvändig.
Departementschefen
Jag kan i huvudsak godta vad fortifikationsförvaltningen har anfört om inriktningen av verksamheten under programplaneperioden.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 148
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 38 546 000 kr.
Försvarets materielverk
Försvarets materielverk är central förvaltningsmyndighet för materielförvaltningen inom krigsmakten utom vad avser sjukvårdsmateriel och fortifikatorisk materiel. Materielverket svarar vidare för anskaffning av vissa förnödenheter till myndigheter utanför krigsmakten.
Materielverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Verksamheten är organiserad på en enhet för central planering och fem huvudavdelningar, nämligen huvudavdelningarna för armémateriel, marinmateriel, flygmateriel, huvudavdelningen i Karlstad samt huvudavdelningen för administration.
Verksamheten under delprogrammet Försvarets materielverk har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets materielverk.
Programplan för perioden 1974/75—1978/79
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets materielverk bl. a. följande.
Innebörden på kort och lång sikt ur operativ och organisatorisk synvinkel av 1972 ärs försvarsbeslut har ännu inte kunnat klarläggas av överbefälhavaren och de huvudprogramansvariga myndigheterna. Först när detta har skett och en preciserad inriktning beträffande det materiella innehållet angetts kan konsekvenserna för verksamheten inom matcerielverket klarläggas. Redan nu kan emellertid konstaleras att de givna ckonomiska ramarna och reglerna för kompensation för kostnadsstegringar i förhållande till de verkliga kostnadsförändringar som kan förutses kommer att leda till en ständigt minskande köpkraft.
Så länge samma antal materielslag skall anskaffas blir konsekvenserna för materielverket små. Detta gäller särskilt om — som riksdagsbeslutet förutsätter — beredskap för vidgad anskaffning i skärpt läge skall upprätthållas. Kravet på hushållning med allt knappare medel innebär dock att djupare analyser och stramare styrning behövs från verkets sida.
Utvärderingen av försvarsbeslutet kan enligt materielverket leda till att anspråken på verkets insatser i vissa avseenden kan komma att minska, i andra kommer de med säkerhet att öka. Det senare gäller särskilt i fråga om studier, planering och projektering av materiel för att till lägsta kostnad utnyttja alla materielslags krigsorganisatoriska effekt över livslängden.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 149
Materielverket bedömer att grunderna för verkets långsiktiga inriktning är delvis osäkra men att underlag finns för de beslut som skall fattas inom delprogrammets ram under de närmaste åren.
Försvarets materielverk har förutom program- och produktionsansvar för delprogrammet Försvarets materielverk produktionsansvar för materielanskaffning och för forskning och utveckling i samband härmed.
Verket har vidare fackansvar för materielunderhåll. förrådsverksamhet,
verkstadsdrift och förplägnad. Mot bakgrund av dessa ansvursförhållanden och av Kungl. Maj:t givna riktlinjer har försvarets materielverk följande grundsyn.
Materielanskaffning samt forskning och utveckling omfattar ett stort antal produkter = från = allmänna = förbrukningsvaror = till unika, tekniskt komplicerade vapensystem. Detta ger verksamheten en spännvidd över flertalet kända teknikområden. Verksamheten innebär framför allt att ta fram tekniskt underlag för att beställa tillverkning vid industrin. I verksamheten ingår att granska och ta ställning till offerter från tillfrågade industriföretag. Härutöver ingår det som ett viktigt inslag att ta fram idéer till tekniska lösningar att användas i försvarsgrenschefernas studie-, perspektiv- och systemplanearbete.
Inom ramen för programansvaret skall målet vara att avpassa och disponera resurserna så att de samlade kostnaderna för försvarets materiel blir så läga som möjligt under matericlens livslängd (totaloptimeringsprincipen). För att detta skall kunna ske krävs bl. a. att resurserna inom delprogrammet fördelas mellan och inom funktionerna på ett sätt som är gynnsamt med hänsyn till produktionsinriktningen. Den viktigaste resursen är därvid personalen. En ändrad inriktning av personalens kompetens och utnyttjande kan emellertid med hänsyn till specialinriktning på olika teknikområden ske endast på sikt.
Förändringar i materielutvecklingen påverkar i första hand den tekniska beredningsfunktionen och av fackfunktionerna främst materielunderhåll. Med hänsyn till att dessa funktioner är centrala för materielverket måste de prioriteras så att kompetens säkerställs för anskaffning och underhåll.
De uppgifter som materielverket skall lösa under programplaneperioden måste i huvudsak lösas med nuvarande personal. Eftersom denna personal inom vissa områden inte har kompetens eller tillräckligt antal kompetenta personer inte finns inom verket mäste vissa uppgifter lösas genom att utnyttja externa resurser. Avvägningen mellan interna och externa resurser skall i den fortsatta utvecklingen -— inom ramen för totaloptimeringsprincipen — syfta till att upprätthålla verkets förmåga att följa och för försvarets del leda den tekniska utvecklingen genom att dels medverka i försvarets studieverksamhet, dels utöva kompetent projektledning,
För att hälla nere kostnaderna för ny materiel avser verket bl. a. att koncentrera utvecklingsinsatserna till sådan materiel som inte finns i tillräckligt urval på världsmarknaden och för vilken en utveckling bedöms
nödvändig med hänsyn till primära effektkrav (verkan i målet) eller för
vilken en vidareutveckling med god säkerhet och måttliga ekonomiska
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 150
uppoffringar bedöms leda till väsentliga effektökningar och/eller kostnadsminskningar.
Materielverkets fackansvar är huvudsakligen riktat mot regional och lokal nivå. Syftet med fackverksamheten är att främja rationalitet och
effektivitet inom områdena förrådsverksamhet, verkstadsdrift, för-
plägnad och materielunderhåll. Som fackmyndighet skall verket bl. a. ta fram mera samordnade, enkla instruktioner och anvisningar som är anpassade till planerings- och programbudgetsystemet.
För programplaneperioden har materielverket vidare angett bl. a. följande mål. .
Av överbefälhavaren angiven planeringsram för programplaneperioden kommer att följas med de avvikelser som kan bli följden av avtalsförhandlingar i samband med verkets omorganisation.
Materielverkets omorganisation enligt 1971 års riksdagsbeslut (prop. 1971:124, FöU 1971:22, rskr 1971:292) skall i allt väsentligt vara genomförd den 1 juli 1974. Organisationen kommer därefter fortlöpande alt anpassas till främst den freds- och krigsorganisatoriska utvecklingen inom försvaret.
Omilokalisering av huvudavdelningen i Karlstad till Karlstad samt del av provningsenheten i huvudavdelningen för flygmateriel till Linköping jämte viss mindre utflyttning till försöksplatserna i Karlsborg och Vidsel skall genomföras under år 1976.
Den av Kungl. Maj: och överbefälhavaren föreskrivna minskningen av verkets personal med minst 400 anställda i förhållande till läget den 1 oktober 1971 skall vara genomförd den 1 juli 1976. Med hänsyn till att överbefälhavaren strävar efter att ytterligare minska antalet fast anställda inom försvaret efter den 1 juli 1977 skall verket — med beaktande av totaloptimeringsprincipen -- granska möjligheterna att kunna bidra till detta.
Under budgetåret 1973/74 påbörjade försök med utvidgad förvaltningsdemokrati bl. a. inom det personalpolitiska området skall fortsätta i nya former. Inriktning mot samarbetsproblem på de enskilda arbetsplatserna skall därvid prioriteras.
Materielverkets produktionsplaneringssystem skall färdigställas.
Utbildningsverksamheten skall främst tillgodose behovet av omskolning och vidareutbildning till följd av omorganisation och personalminskning.
Den av materielverket beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets materielverk under planeringsperioden framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973; 1 090-tal kr.).
Summa 1973/74! 1974/75 — 1975/76 1976/77 —- 1977/78 1978/79 1974/79 244 500 249 725 243136 241677 241677 241677 1217 892
! Prisläge februari 1972.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 151
F 4. Försvarets materielverk
1972/73 — Utgift 253 648 517 1973/74 — Anslag — 244 500 000 1974/75 — Förslag — 254 500 000
Kostnader och medelsbehor Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Försvarets Dep. chefen
materielverk Försvarets materielverk: Allmän ledning och förbandsverksamhet 244 500 000 249 725 000 254 500 000 Kostnader = medelsbehov 244 500 000 249 725 000 254 500 000
Personal
Personalkategori Antal
1973/74! Beräknad ändring 1974/75
Försvarets Dep. chefen
materielverk Militär personal Regementsofficerare 168 +3 +3 Kompaniofficerare 33 +2 +2 Civilmilitär personal Teknisk personal 122 of. of. Läkare och veterinärer 3 of. of. Övrig personal 7 ot. of. Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare 12 -3 -3 Kompaniofficerare 5 - 1 -1 Civil personal
| Iandläggande personal | 1 515 | 3 | |
| 2 UIICTAE | - ä | = 3 | |
| Övrig personal | 2372 4 237? | 100 -99 | 100 -99 |
I Vissa avvikelser i förhållande till vad som angetts i prop. 1973:1 bil. 6 med anledning av att vissa kollektivanställda blivit tjänstemän, ändrad metodik för redovisningen samt omorganisationen.
2 Beräknas successivt minska med ca 125 personer under budgetäret 1973/74.
3 Successiv minskning under budgetäret. Försvarets materielverk
A. Pris- ochlöneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 18 782 000 kr., varav 5 335 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 152
B. Förändringar enligt Kungl Maj:ts beslul
1. Antalet anställda beräknas successivt minska med ca 125 personer
under budgetåret 1973/74 och med ca 100 personer under budgetåret 1974/75 (— 8 249 000 kr.).
2. Marinens centrala förråd och huvudavdelningens för flygmateriel depositionsmaterielförråd skall fr. o. m. den 1 juli 1974 utgå ur matericlverkets organisation (— 1 743 000 kr.).
3. Delar av försvarets materielverk skall omlokaliseras till Karlstad och Linköping. Kostnaderna för planering m. m. av den för olika myndigheter gemensamma förvaltningsbyggnaden i Karlstad beräknas till 208 000 kr. Förberedelser för omlokalisering, fria resor till den nya stationerings- «orten m. m. medför höjda kostnader (+ 315 000 kr.).
4. I samband med omorganisationen av materielverket uppstår kostnader för omflyttningar (150 000 kr., oförändrad engångsutgift).
5. Ny telefonväxel för del av materielverket kommer att levereras
under budgetäret 1974/75 (+ 525 000 kr., engångsutpift).
C. Uppgiftsförändringar
1. I enlighet med direktiv från överbefälhavaren förs tre personalvårds-
konsulenter över från försvursstabens personalvärdsbyrå till malerielverket (+ 170 000 kr.).
2. Kostnader för tre tjänster som förs över från försvarsgrensanslag tillkommer (+ 162 000 kr.).
3. För att förbättra personalhälsovården behövs en heltidsanställd läkare (+ 80 000 kr.).
4. Kostnaderna för rationaliseringsverksamhet beräknas minska när huvuddelen av verkets omorganisation är genomförd (--- 200 000 kr.).
5. Organisationsförändringar gör det möjligt att redovisa vissa kostnader efter mer enhetliga grunder än tidigare. Viss produktionsverksamhet som tidigare har belastat försvarsgrensanslag förs över till förevarande anslag (+ 850 000 kr.). Vissa kostnader för databehandling förs över till matericlanskaffningsanslag (— 480 000 kr.).
6. I samband med renovering av personalmatsalar i ämbetsbyggnaden behöver viss köksutrustning byras ut (100 000 kr., oförändrad engängsutgift).
7. Planerad anskaffning av säkerhetsskåp fortsätter (375 000 kr., oförändrad engångsutgift).
8. För att utbilda till verket överförd personal, inom verket omflyttad
personal samt inom verket nyblivna tjänstemän behövs ytterligare
136 000 kr.
9. Frekvensen av utländska besök stiger varför representationskostnaderna ökar (+ 4 000 kr.).
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet "153
D. Alternativ O
Materielverket framhåller att personalutgifterna utgör nära 907 av anslaget. En minskning av anslaget enligt alternativ O skulle därför innebära att nästan hela den personalminskning som har föreskrivits i samband med omorganisationen skulle få genomföras redan under budgetåret 1973/74 för all med önskad effekt påverka behovet av betalningsmedel budgetåret 1974/75.
Departementschefen
Försvarets materielverk anser alt det f. n. inte finns något underlag för att ge dess verksamhet en eventuell ny inriktning på sikt. Verket anser dock att en konsekvens av 1972 års försvarsbeslut blir att anspråken på verkets insatser kommer att öka i fråga om studier, planering och projektering av materiel för att inom ramen för tillgängliga medel åstadkomma bästa möjliga utnyltjande av alla materielslags krigsorganisatoriska effekt över livslängden. Med hänsyn till detta prioriterar verket den tekniska beredningsfunktionen och fackfunktionerna, främst materielunderhäll, så att kompetens för anskaffning och underhåll säkerställs. Resurser för övriga funktioner m. m. begränsas så långt som möjligt. Verket avser att under programplaneperioden ytterligare samordna verksamheten inom den tekniska beredningsfunktionen. Jag kan i stort godta denna inriktning.
Riktlinjer för materielverkets organisation m. m. godkändes av 1971 ärs riksdag (prop. 1971:124, FöU 1971:22, rskr 1971:292). Med anledning härav har efter beslut av 1972 och 1973 års riksdagar (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231 resp. prop. 1973:1, bil. 6, FöU 1973:8, rskr 1973:62) bl.a. vissa tjänsteförändringar genomförts vid materielverket.
I prop. 1973:1 (bil. 6, s. 137) anmälde dåvarande chefen för försvarsdepartementet att det ännu inte hade varit möjligt att i detalj ta ställning till hur den nya organisationen borde se ut och att om det vid det fortsalta arbetet visade sig föreligga ett behov av tjänster, vilkas inrättande krävde riksdagens medgivande, skulle dessa inrättas som extra i avvaktan på att frågan kunde underställas riksdagens prövning.
Materielverkets organisation har numera fastställts av Kungl. Maj:t. Avtal om lönegradsplacering m. m. av vissa tjänster vid materielverket har träffats mellan statens avtalsverk och berörda personalorganisationer. Riksdagens lönedelegation har den 22 november 1973 godkänt avtalet. I avtalet har vissa tjänster i ledande funktioner placerats på löneplan C. Kungl. Maj:t har tidigare fått riksdagens bemyndigande att inrätta ordinarie tjänster med beteckningen p för chef för huvudavdelning samt för chef för enheten för central planering. För övriga tjänster som i avtalet placerats på löneplan C bör Kungl. Maj:t få inrätta extra ordinarie tjänster med möjlighet att för bestämd tid förordna den som redan tidigare innehar sådan förordnandetjänst. Om militär eller civilmilitär tjänsteman kommer i fråga till vissa extra ordinarie tjänster på löneplan C
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 154
vid försvarets materielverk bör Kungl. Maj:t få vakantsätta den extra ordinarie tjänsten och i stället inrätta personlig ordinarie tjänst med beteckningen r. Vidare bör Kungl. Maj:t i den utsträckning som behövs i samband med att den ändrade organisationen genomförs få föra tjänster på övergångsstat och utfärda erforderliga övergångsbestämmelser.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. I beräkningen ingår följande engångsbelopp, nämligen 150 000 kr. för omflyttningar i samband med omorganisationen (B 4), 525 000 kr. för ny telefonväxel (B 5), 100 000 kr. för personalserveringar i Stockholm (C 6) samt 375 000 kr. för anskaffning av säkerhetsskåp (C 7).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de av mig förordade
åtgärderna beträffande tjänster på löneplan C vid försvarets
materielverk,
2. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de övergångsåtgärder som
behövs i anledning av den förändrade organisationen vid
försvarets materielverk,
3. till Försvarets materielverk för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 254 500 000 kr.
F 5. Gemensam försvarsforskning
Under åberopande av vad jag har anfört tidigare hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen |
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Gemensam
försvarsforskning för budgetåret 1974/75 beräkna ett förslags-
anslag av 127 000 000 kr.
Försvarets radioanstalt
Försvarets radioanstalt leds cv en generaldirektör. Anstalten är organiserad på en produktionsavdelning, en administrativ enhet, en teknisk enhet och en utbildningsenhet samt ett planeringssekretariat.
Verksamheten under delprogrammet Försvarets radioanstalt har budgeterats på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet och Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets radioanstalt.
Programplan för perioden 1974/75—1978/79
Den av radioanstalten beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets radioanstalt framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973;
1 000-tal kr.).
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 155
Summa 1973/74! 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/79 58 400 61 200 61 200 62 250 63 300 63 300 311 250
1 Prisläge februari 1972
I övrigt är programplanen av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens försvarsutskott.
F 6. Försvarets radioanstalt
1972/73 — Utegift 58 723 074 1973/74 — Anslag — 58 400 000 1974/75 — Förslag — 62 140 000
Kostnader och medelsbehor Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Försvarets Dep. chefen
radioanstalt Försvarets radioanstalt: Allmän ledning och förbandsverk- or |
samhet 45 700 000 48 200 000 49 140 000 Centralt vidtagen materielanskaff-
ning m. m. 12 700 000 13 000 000 13 000 000 Kostnader = medelsbehov 58 400 000 61 200 0900 62 140 000
Försvarets radioanstalt A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 4 078 000 kr., varav 940 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Uppgiftsförändringar
Upplysningar beträffande föreslagna uppgiftsförändringar torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens försvarsutskott. Totalt innebär uppgiftsförändringarna en kostnadssänkning med 338 000 kr.
Departementschefen
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 156
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försvarets radioanstalt för budgetäret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 62 140 000 kr.
Värnpliktsverket
Värnpliktsverket är centralt organ för inskrivning och personalredovisning inom krigsmakten. I verkets uppgifter ingår bl. a. att leda andra inskrivnings- och personalredovisningsmyndigheters verksamhet, att efter samråd med berörda myndigheter ansvara för och meddela föreskrifter om tillhörighet, uttagning, fördelning och inkallelse av värnpliktiga, att i samråd med berörda myndigheter samordna personalprövning och bedömning av värnpliktiga, att samordna personalredovisningen inom krigsmakten och ansvara för den centrala registreringen av krigsmaktens personal, att föreslå överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna sådana anvisningar om krigsplacering som har samband med personalredovisningen, att besluta i ärenden om befrielse från eller anstånd med värnpliktstjänstgöring samt att i övrigt biträda krigsmaktens myndigheter i frågor om inskrivning och personalredovisning.
Verket är organiserat på ett huvudkontor i Solna och tre värnpliktskontor, nämligen Södra värnpliktskontoret i Kristianstad, Östra värnpliktskontorel i Solna och Norra värnpliktskontoret i Östersund. Huvudkontoret består av en värnpliktssektion, en administrativ sektion och ett datakontor.
Verksamheten under delprogrammet Värnpliktsverket har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Värnpliktsverket.
Programplan för perioden 1974/75—-1978/79
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför värnpliktsverket bl. a. följande.
Utvecklingen av personalläget för de värnpliktiga skall prognosticeras under en planeringsperiod vars längd är anpassad till olika intressenters behov. I resultaten ingär såväl beräknade tillskott av inskrivningsskyldiga som nuvarande personaltillgångars utveckling. Planeringen är inriktad på utvecklingen både inom krigsmakten och inom totalförsvaret i övrigt.
Antalet värnpliktsärenden, särskilt anstånds- och förflyttningsärenden, väntas öka under den första delen av programplaneperioden. Därefter kommer antalet att vara relativt konstant, sedan planerade åtgärder för att samordna värnplikt och civila studier har hunnit verka. Programplaneperioden kommer 1 övrigt att kännetecknas av verksamhet för alt stabilisera och se över redovisningssystemet samt av rationaliseringsverksamhet och utbildning. |
I det nya inskrivningssystemet kommer prövningsresurserna i viss
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 157
utsträckning att tas i anspråk för att pröva nya kategorier, i första hand äldre värnpliktiga som skall fullgöra krigsförbandsövning. Prövningarna för dessa kategorier kommer att inriktas på medicinska undersökningar.
För de ordinarie inskrivningarna förutses att den psykiatriska delen av den medicinska prövningen kommer att behöva utvidgas. Samarbete med biståndsutbildningsnämnden tillkommer.
Värnpliktsverkets omlokalisering till Karlstad förbereds och genomförs under perioden.
Den i prop. 1973:1 (bil. 6 s. 30) aviserade översynen av värnpliktsver-
kets organisation har påbörjats.
Den av värnpliktsverket beräknade utvecklingen av anslaget Värnpliktsverket framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973; I 000-tal kr.).
Summa 1973/74! 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 —- 1978/79 — 1974/79 31 800 33 330 33 330 33 330 33 330 33 330 166 650
I Prisläge februari 1972
F 7. Värnpliktverket
1972/73 — Utgift 32 260 215 1973/74 — Anslag 31 800 000 1974/75 — Förslag 34 190 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m, 1973/74 1974/75
Värnplikts- Dep. chefen
verket Värnpliktsverket: Allmän ledning och förbandsverk-
sumhet 31 800 000 33 850 000 34 190 000 ' Kostnader = medelsbehov 31 800 000 33 850 000 34 190 000
Personal
Personalkategori Antal
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Värnplikts- Dep. chefen
verket | Militär personal
| Regementsofficerare | 34 | +2 | +2 |
| Kompaniofficerare | 21 | +2 | +2 |
| Plutonsofficerare | 9 | + 1 | +1 |
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet = 158
Personalkategori Antal
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Värnplikts- Dep. chefen
verket Civilmilitär personal Övrig personal 6 ot. of. Pensionerad militär personal i arvodestjänst
| Regementsofficerare | 15 | =-2 | =2 |
| Kompaniofficerare | 13 | - 3 | - 3 |
| Civil personal! | | | ||
| Handläggande personal | 53 | +3 | +3 |
| Övrig personal | 183 | ot. | of. |
| Dehtidsanställd personal | 87 420 | of. +3 | of. +3 |
I Inkl. den av värnpliktsverket administrerade personalen för försvarets datadriftorganisation och 31 personer utöver personalförteckning.
Värnpliktsverket A. Pris- ochlöneomräkning
Priss och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 2 018 000 kr., varav 440 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts beslut
Kostnaderna för grupplivförsäkring åt värnpliktiga m. fl. beräknas öka med 48 000 kr.
C. Uppgiftsförändringar
Fem arvodestjänster för pensionerad militär personal föreslas bli omvandlade till tjänster för aktiv personal (+ 212 000 kr.). För ati systemet för värnpliktsplanering skall kunna färdigställas och hållas i drift behövs tre nya tjänster (+ 212 090 kr.).
D. Alternativ 0
Detta alternativ innebär att besparingar på drygt 1,6 milj. kr. måste uppnås. Olika alternativ eller kombinationer av alternativ för att uppnå denna besparing kan tänkas. Samtliga har dock det gemensamt att verkets uppgifter och arbetssätt måste omvärderas helt. Följden av en besparing i denna storleksordning blir med nödvändighet att verkets kapacitet och service gentemot andra myndigheter och enskilda väsentligt försämras.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 159
Departementschefen
Värnpliktsverket anser att dess verksamhet under programplaneperioden bör inriktas bl. a. mot att stabilisera och se över personalredovisningssystemet. Vidare skall uppmärksamhet ägnas åt rationaliseringsverksamhet och utbildning. Resurser kommer också att tas i anspråk för medicinsk prövning av äldre värnpliktiga. Jag kan i huvudsak godta denna inriktning. :
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sam manställningen över kostnader och medelsbehov. I beräkningen ingår medel för omvandling av fem arvodestjänster till tjänster för aktiv personal samt för tre nya tjänster.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Värnpliktsverket för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 34 190 000 kr.
Försvarets rationaliseringsinstitut
Försvarets ratlionaliseringsinstitut är central förvaltningsmyndighet för rationaliseringsverksamheten inom den del av statsförvaltningen som hör till försvarsdepartemenlets verksamhetsområde. 1 institutets uppgifter ingår bl. a. att följa och samordna rationaliseringsverksamheten samt att ta initiativ till rationaliseringsåtgärder, planlägga och utföra eller medverka vid rationaliseringsverksamhet, utbilda personal i rationaliseringsverksamhet, medverka vid bedömning av lokalbehov samt att gentemot
statskontoret svara för samordning i fråga om anskaffning och utnytltjan-
de av datamaskiner.
Institutet leds av en styrelse. Chef för institutet är en överdirektör.
Verksamheten under delprogrammet Försvarets rationaliseringsinstitut har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets rationaliseringsinstitut. Som uppbördsmedel under anslaget redovisas ersättningar från försvarets delfond av statens datamaskinfond.
Programplan för perioden 1974/75—1978/79
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets rationaliseringsinstitut bl. a. följande.
Kraven på rationaliseringsverksamheten har under de senaste åren skärpts. Kungl. Maj:t har beslutat bl. a. att förslag till inriktning och mål i försvarets rationaliseringsplan skall ligga till grund för att utveckla informationssystem under planeringsperioden. Vidare har nya riktlinjer för försvarets fortsatta inriktning fastställts genom 1972 års försvarsbeslut. Vilka konsekvenser försvarsbeslutet får i fråga om olika myndigheters mål och uppgifter har ännu inte klarlagts. För att erforderliga
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 160
besparingsåtgärder skall kunna vidtas när försvarsbeslutets innebörd står klar måste en stor handlingsfrihet skapas. Äterhållsamhet bör därför iakttas när det gäller att binda resurser i nya projekt.
De minskade ekonomiska ramarna i 1972 års försvarsbeslut och den bristande lönekompensationen inom försvaret gör det angeläget att kraftigt minska personalkostnaderna. Möjligheterna till rationaliseringar inom hela försvaret måste prövas. Ytterligare besparingsmöjlighetler måste skapas på bade kort och lång sikt.
För att antalet anställda skall kunna minskas måste verksamheten under plancringsperioden inriktas på en fortsatt avveckling av etablissement och övergång till större utbildnings- och förvaltningsenheter, ytterligare minskningar i den centrala och regionala ledningsorganisationen samt översyn av utbildningsfunktionens resursbehov. Insatser inom dessa områden kommer emellertid att få effekt först på längre sikt. En aktiv och omfattande intern rationalisering måste därför snarast komma till ständ.
Vidare bör fredsorganisationen studeras i ett längre perspektiv. Större resurser bör tilldelas för centrala rationaliseringsåtgärder. Myndigheterna bör alternativt åläggas att sälta av resurser för rationaliseringar i större omfattning än hittills.
Institutet finner det också angeläget att aktivt medverka i att utveckla och samordna ADB-tekniken inom statsförvaltningen.
Det är viktigt att skapa ökad förståelse för rationaliseringsverksamheten bl.a. genom fortlöpande information till: och samråd med de
anställda och deras organisationer. ”
Den av rationaliseringsinstitutet beräknade utvecklingen av anslaget
Försvarets rationaliseringsinstitut framgår av följande sammanställning
(prisläge februari 1973; I 000-tal kr.). |
Summa 1973/74! 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 — 1978/79 = 1974/79 10 910 13 080 12 330 12 330 12 330 12 330 62 400
I Prisläge februari 1972
F 8. Försvarets rationaliseringsinstitut
1972/73 — Utgift 10 990 398 1973/74 — Anslag 10 910 000 1974/75 — Förslag 13 200 000
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 161
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m. 197 3/74 1974/75
Försvarets Dep. chefen
rationalise-
ringsinstitut Försvarets rationaliserings-
institut: Allmän ledning
och förbandsverksamhet 12 810 000 15 282 000 15 400 000
Kostnader 12 810 000 15 282 000 15 400 000
Avgår Uppbhördsmedel från för-
svarets delftond av
statens datamaskirn
fond -1 900 000 -2 200 000 —-2 200 000 Medelsbehov 10 910 000 13 082 000 13 200 000
Personal
Personalkategori Antal
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Försvarets Dep. chefen
rationalise-
ringsinstitul Militär personal Regementsofficerare 6 of. of. Civil personal Handläggande personal 40 of. of. Övrig personal 46 of. of.
92 of. of.
Försvarets rationaliseringsinstitut
A. Pris- och löneomräkning
Sammanlagt innebär pris- och löneomräkningen att kostnaderna ökar med 734 000 kr., varav 112 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. Prisoch löneomräkning som finansieras av uppbördsmedel har beräknats till 20 000 kr.
B. Uppgiftsförändringar
För ökad utredningsverksamhet begärs 1 550 000 kr. varav 750 000 kr. behövs för att revidera och vidareutveckla driftdatasystemet (DIDAS). Denna anslagsökning kan delvis kompenseras genom föreslagen minskning av investeringsanslaget Anskaffning av datamaskiner med 1 milj. kr.
11 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 6
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 162
C. Alternativ 0
Alternativ O innebär att anslaget minskas med 925 000 kr. Detta medför att ingen ny utredningsverksamhet kan påbörjas under budgetåret. Det systemutvecklingsarbete som f. n. pågår måste till stora delar avbrytas.
Departementschefen
Jag kan i huvudsak godta den inriktning av rationaliseringsverksamheten som försvarets rationaliseringsinstitut har redovisat. Institutets medverkan i denna verksamhet bör ha ungefär samma omfattning som hittills.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret 1974/75
anvisa elt förslagsanslag av 13 200 000 kr.
Försvarshögskolan
Försvarshögskolan har till uppgift att ge högre militär, civilmilitär och civil personal utbildning för verksamhet i ledande befallningar inom totalförsvaret. Deltagarna i högskolans kurser skall undervisas om totalförsvarets uppgifter, organisation och verksamhet samt ges insikter i det totala krigets problem. Särskild vikt skall fästas vid samverkan inom
totalförsvaret. Det åligger vidare försvarshögskolan att enligt föreskrifter,
som överbefälhavaren utfärdar efter samråd med berörda myndigheter, studera frågor som rör totalförsvaret. Försvarshögskolan skall slutligen, om det kan ske utan att den egna verksamheten eftersätts, biträda andra myndigheter i frågor som rör utbildning och studier inom totalförsvaret.
Försvarshögskolan är organiserad på en chef, en lärarstab och en administrativ enhet.
Verksamheten under delprogrammet Försvarshögskolan har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarshögskolan.
Programplan för perioden 1974/75-—1978/79
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarshögskolan bl. a. följande.
Elevantalet vid kurserna under budgetåret 1973/74 och det prognosticerade antalet elever för vart och ett av läsåren 1974/75—-1978/79 framgår av följande tabell.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 163
Elever per läsår
1973/74 -1974/75 -1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 Chefskurser 32 30 30 30 30 30 Allmänna kurser 80 80 80 80 80 80 Kompletterings-
och spevialkurser 120 120 160 160 160 160
232 230 270 270 270 270
Försvarshögskolan har tidigare anordnat en chefskurs och två allmänna kurser varje budgetår samt en kompletteringskurs vartannat budgetår. Behovet av kompletieringskursen har visat sig mindre angeläget. Denna kurs har därför bytts ut mot specialkurser för företrädesvis icke-statlig krigsplacerad personal inom det ekonomiska och det psykologiska försvaret. Dessa kurser har inneburit att utbildningskapaciteten vid högskolan har ökat. Denna ökade kapacitet bör behållas.
Genom den redovisade omläggningen till specialkurser bedömer chefen för försvarshögskolan att det inte f. n. är nödvändigt att lägga fram förslag till ny organisation, vilket aviserades i föregående programplan.
Delprogrammet skall under perioden inriktas på att utbilda ca 1 300 personer som är krigsplacerade inom totalförsvaret. Kursplanerna anpassas vid behov till utvecklingen inom olika områden av totalförsvaret.
Den av försvarshögskolan beräknade utvecklingen av anslaget Försvarshögskolan framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973; 1 000-tal kr.).
Summa 1973/74! — 1974/75 — 1975/76 1976/77 — 1977/78 1978/79 1974/79 1320 1370 1370 1370 1370 1370 6 850
I Prisläge februari 1972
F 9. Försvarshögskolan
1972/73 — Utgift 1.366 373
1973/74 — Anslag 1 320 000
1974/75 — Förslag 1395 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m, m. 1973/74 1974/75
Försvars- Dep. chefen
högskolan Försvarshögskolan: Utbildning till
och av fast anställd personal m. f1. 1320 000 1370 000 1395 000
Kostnader = medelsbehov 1 320 000 1 370 000 1395 000
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 164
Personal
Personalkategori Antal
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Försvars- Dep. chefen
högskolan Militär personal Regementsofficerare 4 of. of. Plutonsofticerare 1 ot. of. Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare 1 of. of. Kompaniofficerare 1 of. of. Civil personal Lärare 3 of. of. Övrig personal 3 of. of.
Försvarshögskolan A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkning innebär att kostnaderna ökar med 77 000 kr., varav 27 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Alternativ O
Med hänsyn till lönekostnadernas stora andel av anstaget skulle övriga kostnader som föreläsararvoden och expenser behöva minskas för att nå det s.k. O-alternativet. Detta skulle innebära all en av skolans fyra specialkurser mäste utgå vilket medför att utbildning av 40 kursdeltagare faller bort.
Departementschefen
Försvarshögskolan anser att högskolans verksamhet under programplaneperioden skall ha i huvudsak samma inriktning som f. n. Jag har inte något att erinra mot detta.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försvarshögskolan för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 1 395 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 165
Militärhögskolan
Militärhögskolan har till uppgift att meddela regementsofficerare på aktiv stat de kunskaper som behövs för tjänstgöring i regementsofficersbefattningar (obligatoriska kurser) och i kvalificerade befattningar vid högre staber och förvaltningar, i särskilt kvalificerade lärarbefattningar eller som chefer för högre förband (högre kurser). Militärhögskolan genomför också annan högre utbildning som beordras av överbefälhavaren, t. ex. administrativ chefsutbildning. Militärhögskolan åtar sig vidare uppdrag från andra myndigheter, t. ex. kurser för brigadchefer och för försvarsområdesbefälhavaren, underrättelsekurser, kurser för meteorologer och trafikledare. Militärhögskolan svarar slutligen för den militärhistoriska forskningen inom krigsmakten.
Militärhögskolan är organiserad på en stab och tre Jinjer, nämligen armé-, marin- och flyglinjerna. Armélinjens allmänna kurser bildar en särskild enhet direkt under chefen för militärhögskolan. Till högskolan är knuten en militärhistorisk avdelning.
Verksamheten under delprogrammet Militärhögskolan har budgeterats på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Utbildning till och av fast anställd personal m. fl. samt Kunskapsuppbyggande forsk ning.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Militärhögskolan.
Programplan för perioden 1974/75—1978/79
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför militärhögskolan bl. a. följande.
Antalet elever vid de allmänna kurserna ökade kraftigt under budgetåret 1972/73 och kommer alt vara högt under hela programplancperioden, Behov av att öka antalet elever i högre kurser finns på grund äv nuvarande vakanssituation för befattningar i krigsorganisalionen där högre utbildning är ett krav. :
Det elevantal som nu kan förutses vid de ordinarie högre och allmänna kurserna redovisas närmare i följande sammanställning.
Elevantal per den I november
1973/74 —1974/75 —-1975/76 1976/77 — 1977/78 1978/79 Högre kurser
| Armélinjen | 111 | 128 | 127 | 123 123 | 123 | |
| Marinlinjen | 33 | 39 | 43 | 40 | 41 | 38 |
| Flyglinjen | 27 171 | 36 203 210 201 200 | 40 | 38 | 36 | 33 194 |
Allmänna kurser
| Armélinjen | 150 | 150 | 150 | 150 150 150 | ||
| Marinlinjen | 39 | 38 | 44 | 45 | 45 | 42 |
| Flyglinjen | 43 | 34 | 38 | 33 | 40 | 35 |
232 222 222 228 235 227
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 166
I överbefälhavarens utredning om organisation av förvaltningsutbildningen inom krigsmakten föreslogs att utbildning av officerare i förvaltningstjänst skulle äga rum vid en ny, för krigsmakten gemensam förvaltningslinje vid militärhögskolan fr. o. m. år 1972. Förutsättningarna för överbefälhavarens utredning ändrades väsentligt genom riksdagens beslut (prop. 1971:29, InU 1971:15, rskr 1971:196) angående omlokalisering av viss statlig verksamhet. En sakkunnig har därefter tillkallats för att utreda förvaltningsutbildningen inom krigsmakten.
Med reservation för vad pågående utredningar kan komma att medföra och med hänsyn tagen till den allmänt ökande verksamheten vid militärhögskolan kan någon principiell ändring i högskolans utveckling under programplaneperioden inte förutses.
Den av militärhögskolan beräknade utvecklingen av anslaget Militärhögskolan framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973;
1 000-tal kr.).
Summa 1973/74! 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 — 1978/79 = 1974/79 12 265 13 266 13 541 13 371 13 406 13 356 66 940
! Prisläge februari 1972
F 10. Militärhögskolan
1972/73 — Utgift 12 189 502 1973/74 — Anslag 12 265 000 1974/75 — Förslag 13 250 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Militär- Dep. chefen
högskolan Militärhögskolan: Utbildning till och av fast an-
ställd personal m. fl. 11 589 000 12 412 000 12 396 000 Kunskapsuppbyggande forskning 676 000 854 000 854 000 Kostnader = medelbehov 12 265 000 13 266 000 13 250 000
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 167
Personal Personalkategori Antal -
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Militär- Dep. chefen
högskolan Alilitär personal . Regementsoftficerare 59 of. of. Kompaniotficerare 3 of. of. Plutonsofficerare 8 of. of. Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare 3 of. of.
Civil personal Lärare . 2 of. of. Övrig personal 311 of. ot.
106 of. of.
I Varav 8 tjänster är fördelade på 13 deltidsanställda. Militärhögskolan A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 709 000
kr., varav 213 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts beslut
Kostnader för en kassachefslön och en lön för plutonsofficer har tagits upp med 109 000 kr.
C. Uppgittsförändringar
Städ- och renhållningskostnaderna beräknas öka med 40 000 kr. För traktamenten och utbildningstillägg för lärare vid arméns allmänna kurs behövs ytterligare 82 000 kr. Merkostnaderna för ökat antal elever beräknas till 230 000 kr. Till delegationen för militärhistorisk forskning behövs ytterligare 44 000 kr.
D. Alternativ 0
Detta alternativ innebär att anslaget minskar med 1 143 000 kr. En besparing måste ske genom begränsning av de rörliga utbildningskostnaderna som totalt uppgår till 4 milj. kt. Besparingen skulle exempelvis kunna åstadkommas genom att minska antalet fält- och stabstjänstövningar. Sådana ingrepp är dock uteslutna om målet för verksamheten skall behällas.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 168
Departementschefen
Militärhögskolan anser att dess verksamhet i avvaktan på resultatet av pågående utredningar skall ha i princip samma inriktning som hittills. Jag delar denna uppfattning.
Med hänvisning till sammanställningen över kostnader och medelsbehov beräknar jag anslaget till 13 250 000 kr. Jag har därvid beräknat ytterligare medel till delegationen för militärhistorisk forskning.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Militärhögskolan för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsanslag av 13 250 000 kr.
Försvarets gymnasieskola
Försvarets gymnasieskola har till uppgift att meddela fast anställd militär eller civilmilitär personal och värnpliktiga den kompletterande allmänna skolutbildning som krävs för anställning i militär eller civilmilitär tjänst på aktiv stat. Efter Kungl. Maj:ts bestämmande får även annan undervisas vid skolan.
Gymnasieskolan leds av en styrelse. Undervisningen vid skolan bedrivs på tvåårig social samt på treårig naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig linje.
Verksamheten under delprogrammet Försvarets gymnasieskola har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets gymnasieskola.
Programplan för perioden 1974/75—-1978/79
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets gymnasieskola bl. a. följande.
Fr, o. m. läsåret 1974/75 sker all undervisning vid skolan enligt 1971 års stadga för försvarets gymnasieskola. Dettu medför att lärarbehovet minskar.
Elevtillströmningen har minskat under senare år vilket jämte genomförda eller beslutade reduceringar av krigsmakten medför att organisationen kan behöva minskas. Detta innebär att skolan inte framdeles bör återbesätta samtliga 27 ordinarie lärartjänster,
Styrelsen räknar med att skolans framtida organisation och storlek kommer att utredas, bl. a. på grund av att nuvarande nära samband med arméns kompaniofficersskola upphör eftersom denna enligt förslag i
prop. 1973:135 skall flyttas från Uppsala.
Den av skolan beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets gymnasieskola framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973;
1 000-tal kr.).
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 169
Summa 1973/74! 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/79 3 515 3 252 3252 > 3252 3 252 3252 16 260
1 Prisläge februari 1972
F 11. Försvarets gymnasieskola
1972/73 — Utgift 3 772 988 1973/74 — Anslag = 3515 000 1974/75 — Förslag — 3310 000
Kostnader och medelsbehov Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Försvarets Dep.chefen
gymnasieskola Försvarets gymnasieskola: Utbild-
ning till och av fast anställd personal m. fl. 3 515 000 3 252 000 3 310 000
Kostnader = medelsbehov 3 515 000 3 252 000 3 310 000
Personal Personalkategori Antal
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Försvarets Dep.chefen
gymnasieskola Civil personal
| Lärare | 37 | -5 | -5 |
| Övrig personal | 5 42 | of. -—5 | of. -5 |
Försvarets gymnasieskola A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 261 000 kr., varav 62 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Uppgiftsförändringar
Elevantalet på olika linjer sjunker vilket medför att behovet av
lärarpersonal minskar (- 462 000 kr.).
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 170
C. Alternativ 0
Eftersom alternativet skulle innebära ett större belopp än det som har begärts för nästa budgetär har någon redovisning inte ansetts nödvändig.
Departementschefen
Försvarets gymnasieskola anmäler en viss minskning av lärarbehovet och räknar med en mindre organisation. Gymnasieskolan förutsätter även att dess framtida organisation och storlek utreds i särskild ordning, Jag kan i huvudsak godta den inriktning som gymnasieskolan har angett men är inte beredd att nu ta ställning till gymnasieskolans framtida organisation.
Min beräkning av medelsbehkovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj: föreslår riksdagen
ati till Försvarets gymnasieskola för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 3 310 000 kr.
Intendenturförvaltningsskolan
Intendenturförvaltningsskolan har till uppgift att anordna och genomföra kurser som ger regementsofficerare grundläggande kompetens för befattningar 1 försvarets intendentkår. Vid skolan bedrivs även vissa kurser för all utbilda kompaniofficerare inom krigsmakten till befattningar i förråds- och kameraltjänst. På uppdrag av försvarsgrenschef genomförs viss fuckutbildning.
Intendenturförvaltningsskolan är organiserad på en chef. en stubs- och förvaltningsavdelning samt en utbildningsavdelning.
Verksamheten under delprogrammet Intendenturförvaltningsskolan har budgeterats på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet samt Utbildning till och av fast anställd personal m, fl.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Intendenturförvaltningsskolan.
Programplan för perioden 1974/75—1978/79
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför intendenturförvaltningsskolan bl. a. följunde.
Kungl. Maj:t har under är 1971 tillsatt en utredning om den utbildning som anordnas vid bl. a. intendenturförvaltningsskolan. Resultatet av denna utredning väntas föreligga i början av år 1974. Redan nu har utbildningen emellertid anpassats till den nya organisationen på lägre
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 171
regional nivå inom armén och marinen genom att utrymme har lämnats för bl. a. utbildning i tygförvaltnings- och tygunderhällstjänst.
Utvecklingen mot ökad fackinriktning kräver att lärare från berörda fackmyndigheter kan ställas till förfogande vid tidpunkter som passar utbildningen.
Delprogrammet inriktas mot att genomföra utbildning av motsvarande omfattning som f.n. och att anpassa verksamheten till de ändringar m.m. som kan föranledas av utredningsresultat under programplaneperioden.
Den av skolan beräknade utvecklingen av anslaget Intendenturförvaltningsskolan framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973; 1 000-tal kr.).
Summa 1973/74! 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/79 1 075 1 100 I 100 1 100 1 100 1 100 5 500
! Prisläge februari 1972
F 12. Intendenturförvaltningsskolan
1972/73 — Utgift 1 177 246 1973/74 — Anslag 1075 000
1974/75 — Förslag 1 100 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m, 1973/74 1974/75
Intendentur- — Dep. chefen
förvaltnings-
skolan Intendenturförvaltningsskolan: Allmän ledning och förbandsverksumhet 450 000 480 000 487 000 Utbildning till och av fast anställd
personal m. fl. 625 000 620 000 613 000 Kostnader = medelsbehov 1075 000 1 100 000 1 100 000 Personal
Personalkategori Antal
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Intendentur- = Dep. chefen
förvaltnings-
skolan Militär personal Regementsofficerare 2 of. ot.
Civil personal Övrig personal 5 of, ot.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 172
Intendenturförvaltningsskolan A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 39 000 kr., varav 14 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
Departementschefen
Intendenturförvaltningsskolan anser att dess verksamhet i avvaktan på resultatet av utredningen om förvaltningsutbildningen inom krigsmakten skall ha i princip samma inriktning som hittills. Jag delar denna uppfatining.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag framställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Intendenturförvaltningsskolan för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kr.
Försvarets brevskola
Försvarets brevskola har till uppgift att ge befäl på aktiv stat och i reserven m. fl. korrespondensundervisning i militära och tekniska ämnen, spräk, totalförsvarsfrågor, ämnen som behandlar samhällsfrågor och utrikespolitiska frågor m. m. Skolan skall vidare utveckla och framställa utbildningshjälpmedel för försvaret och i samband härmed bedriva tillämpad forskning inom det utbildningsteknologiska området.
Försvarets brevskola är organiserad på en skolledning, en produktionsavdelning, en administrativ avdelning samt en avdelning för forskning, utveckling m. m.
Verksamheten under delprogrammet Försvarets brevskola har budgeterats på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet samt Kunskapsuppbyggande forskning.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets brevskola.
Programplan för perioden 1974/75—1978/79
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets brevskola bl. a. följande.
Den i föregående ärs programplan angivna utvecklings- och omstruktureringsverksamheten inom utbildningsomrädet fort går.
Nuvarande samverkan mellan olika statliga och privata utbildningsinstanser bör utvecklas. Utvecklingen inom det utbildningsteknolopiska
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 173
området går mot ökad allmängillighet av nådda resultat, vilket ger möjligheter till rationaliseringsvinster. Skolans relativt sett gynnsamma ställning bland landets utbildningsteknologiska institutioner bör behållas och om möjligt förstärkas.
Pen av brevskolan beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets brevskola framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973; 1 000-tal kr.).
Summa 1973/74! — 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 — 1974/79 1470 1520 1520 I 520 1520 1520 7 600
! Prisläge februari 1972
F 13. Försvarets brevskola
1972/73 — Utgift 1 351 669 1973/74 — Anslag 1470 009
1974/75 — Förslag 1410 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m, m. 1973/74 1974/75
Försvarets — Dep. chefen
brevskola Försvarets brevskola: Allmän ledning och förbundsverksamhet 1415 000 1460 009 1350 000 Kunskapsuppbyggande forskning 55 000 60 000 60 000 Kostnader = medelsbehov 1470 000 -1520000 1410 000
Personal
Personalkalegori Antal
1973/74 — Beräknad ändring 1974/75
Försvarets Dep. chefen
brevskola Militär personal Regementsofficerare 2 ot. of. Reservotficerare 2 or, of. Värnpliktiga kompaniofficerare 5 of. of, Civil personal Lärare m. fl. 6 of. of. Övrig personal 7 of. of.
22 of. of.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 174
Försvarets brevskola
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 101 000
kr., varav 21 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Uppgiftsförändringar
Två adjunktstjänster föreslås bli omvandlade till tjänster för byrådirektör och en adjunktstjänst till lektorstjänst (+ 4 000 kr.).
Ratjonaliseringar samt deltidstjänstgöring vid krigsskolan av vissa lärare beräknas minska kostnaderna med 34 000 kr.
C. Alternativ 0
Detta alternativ skulle minska medelstilldelningen med ca 75 000 kr. En sådan minskning kan endast genomföras på personalsidan. Detta skulle då komma att innebära att en tjänst för kvalificerad handläggande tjänsteman avvecklas samt att denne tjänstemans verksamhetsområde måste läggas ned. En sådan beskärning är olämplig med hänsyn till skolans uppgifter,
Departementschefen
Försvarets brevskola anser att skolans verksamhet i huvudsak skall ha samma inriktning som tidigare. Jag har inte något att erinra mot detta.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. I beräkningen har jag tagit hänsyn till bl. a. minskade hyreskostnader.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försvarets brevskola för budgetåret 1974/75 anvisa elt
förslagsanslag av 1 410 000 kr.
Försvarets hundskola
Försvarets hundskola har till uppgift att mot ersättning tillhandahålla dresserade hundar och att meddela utbildning i hundtjänst. I den mån det kan ske utan att övriga arbetsuppgifter eftersätts får skolan meddela veterinärvård och tillhandahålla andra tjänster som är förenliga med verksamheten. |
Hundskolan leds av en styrelse. Chef för skolan är en direktör. Skolan är organiserad på fyra enheter, ekonomi-, produktions-, veterinär- och serviceenheterna.
Produktionen av tjänstehundar skall täcka krigsmaktens, polisväsendets, tullverkets m. fl. statliga och kommunala myndigheters samt De Blindas Förenings behov. Skolan skall i män av resurser även tillgodose den privata marknaden. Utbildning i hundtjänst sker genom kursverksam-
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 175
het för personal från krigsmakten, tullverket, frivilliga försvarsorganisationer, De Blindas Förening m. fl. Djursjuk vården tillgodoser myndigheters och enskildas behov.
Verksamheten inom delprogrammet Försvarets hundskola har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten har hittills redovisats som självbärande under förslagsanslaget Försvarets hundskola.
Programplan för perioden 1974/75—1978/79
Beträffande utvecklingen av delprogrammel anför försvarets hundskola bl. a. följande.
Skolan har under de två första verksamhetsåren - 1971/72 och
1972/73 — drivits efter den ekonomiska målsättningen att få full
kostnadstäckning över ett I 000-kronorsanslag. Erfarenheterna har klart visat ati denna målsättning och driftform inte är möjlig. Förlusterna har nämligen för dessa år uppgått till ca 225 000 kr. resp. I 050 000 kr.
Under en uppbyggnadsperiod med ekonomiska, personella och materiella igångsättningsproblem har skolan inte lyckats och kommer de närmaste åren inte att lyckas att skapa balans mellan kostnader och intäkter.
Skolans största problem är att producera hundar med hög kvalitet. Skolan kan idag inte producera det antal hundar som främst rikspolisstyrelsen och De Blindas Förening önskar. Den vid skolan pågående forskningen på avelsområdet för att öka hundarnas kvalitet beräknas ge resultat först under budgetåret 1974/75. Det bedöms dock ta minst fem år innan avelsarbetet ger det resultat skolan eftersträvar. Skolans personal mäste f.n. arbeta med ett stort antal hundar som det senare visar sig nödvändigt att kassera. Dressörerna har sålunda full sysselsättning, men den höga kassationen (ca 50 7) medför att arbetet är olönsamt, Personalnedskärningar kan inte genomföras. Om skolan däremot kan uppnå högre kvalitet i sin hundproduktion blir också dressörernas arbete mer lönsamt. Hundproduktionen bedöms kunna öka avsevärt med oförändrat antal anställda. .
Det underskott skolan kommer att få vidkännas under några är framåt kan inte täckas genom att höja försäljningspriserna på hundarna. Redan nuvarande priser är höga. Skolan är - förutom av egen avel - beroende av att köpa hundar på den allmänna marknaden. Skolans försäljningspris kommer därför att direkt påverka inköpspriserna. Priserna på säväl valpar som vuxna hundar är f. n. mycket höga på den allmänna marknaden som en följd av skolans prissättning. Försäljningspriserna har även den effekten att skolans marknadsföring såväl inom den offentliga sektorn som på den privata marknaden försvåras, om skolan tar ut för höga försäljningspriser. Priserna bör därför inte höjas.
Eftersom det inte är möjligt att klara skolans ekonomi vare sig genom alt minska personalen eller höja priserna är ett ärligt underskott ofrån-
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 176
komligt några är framåt. För att verksamheten vid skolan skall kunna bedrivas under åren 1974/75--1978/79 måste enligt skolans mening ett årligt driftbidrag utgå. Bidraget avses sjunka för varje år allt efter som den egna produktionen kan öka. Bedömd utveckling av driftbidraget framgär av följande tabell (prisläge juli 1973; I 000-tal kr.).
Summa 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/79 2155 1900 1 700 1500 1300 85S5
Den av hundskolan beräknade årsomslutningen under delprogrammet framgår av följande sammanställning (prisläge juli 1973; I 000-tal kr.).
Summa 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/79 5571 7029 7 309 7315 7398 7422 36 473
F 14. Försvarets hundskola 1972/73 — Utgift 354 481 1973/74 — Anslag 1 000 1974/75 — Förslag 1 100 000
Kostnader och medelsbehov Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
lörsvarets — Dep, chefen
hundskola Försvarets hundskola: Allmän ledning och förbandsverksamhet 5 571 000 7029 000 7064 000 Kostnader 5571 000 7029 000 7064 000 Avgår: Intäkter av skolans verksamhet - 5 570 000 -4 874 000 --4 964 000 Uppbördsmedel = = + 1000 000 Medelsbehov 1000 2155 000 I 100 000
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 177
Personal
Personalkategori Antal
1973/74 — Beräknad ändring 1974/75
Försvarets — Dep, chefen
hundskola Civilmilitär personal Veterinärer 3 +1 +1 Cilvil personal Handläggande personal 3 of. of.
Övrig personal 87 of. of.
93 +1 +]
Försvarets hundskola
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 572 000 kr., varav 90 000 kr. avser höjl lönekostnadspålägg.
B. Uppgiftsförändringar
För att effektivisera skolans djursjukvård behövs ytterligare en tjänst för veterinär (+ 82 300 kr.).
Stiftelsen Sollefteå djursjukhus andel i skolans djursjukhus förs över i skolans ägo utan kostnad.
Departementschefen
Försvarets hundskola anger att det under skolans två första verksamhetsår inte har varit möjligt att bedriva verksamheten självbärande och att förlusterna har varit betydande. Anledningen härtill uppges främst vara att skolan inte har kunnat producera det antal hundar med den kvalitet som rikspolisstyrelsen och De Blindas Förening kräver samt att det inte varit möjlig! att kompensera prisstegringarna i verksamheten med höjda försäljningspriser på hundarna. Skolan räknar dock med att redan under budgetåret 1974/75 kunna öka produktionen och kvaliteten på de hundar som produceras i egen regi. Det avelsarbete som f. n. bedrivs vid skolan beräknas ge ett avsevärt bättre resultat under senare delen av programplaneperioden. Skolan kommer trots detta inte att under de närmaste ären kunna nå balans mellan kostnader och intäkter. Skolans begäran om ett driftbidrag för verksamheten under budgetåret 1974/75 skall ses mot denna bakgrund. Jag delar skolans uppfattning att aveln av hundar måste öka kraftigt så att fler hundar med bättre kvalitet kan säljas. Det är emellertid nödvändigt att skolans ekonomi stabiliseras. Detta är väsentligt inte minst för de anställda. Efter samråd med cheferna för justitie- och socialdepartementen förordar jag därför att till försvarets
12 Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bilaga 6
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 178
hundskola utgår ett driftbidrag om 2,1 milj. kr., varav försvarshuvudtiteln bidrar med 1,1 milj. kr. och justitie- och socialhuvudtitlarna med 700 000 resp. 300 000 kr. För innevarande budgetår räknar jag med att försvarshuvudtitelns andel av bidraget kan täckas genom att hundskolans anslag får överskridas inom ramen för den samlade prisregleringen av försvarsutgifterna, Verksamheten bör inriktas på att genom ökad produktion och rationaliseringar snarast göra verksamheten självbärande.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. I beräkningen ingår medel för en ekonomisk konsult.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försvarets hundskola för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 1 100 000 kr.
Krigsarkivet
Krigsarkivet leder och övervakar arkivljänsten hos myndigheter inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Arkivet är arkivmyndighet och arkivdepå. Det skall verka för en tidsenlig organisation och utveckling av arkivväsendet, främja en ändamålsenlig gallring av arkiv, främja vetenskaplig forskning m. m.
Chef för krigsarkivet är en krigsarkivarie. Arkivet är organiserat på sex sektioner, nämligen fyra för arkivmyndighets- och depåärenden, en för administration samt forskningsservice och utredningsverksamhet m. m. och en för gallringsutredningar. Vidare finns ett bibliotek.
Verksamheten under delprogrammet Krigsarkivet har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Krigsarkivet. Som uppbördsmedel redovisas inkomster av kopieringsverksamhet.
Programplan för perioden 1974/75—1978/79
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför krigsarkivet bl. a. följande.
Verksamheten inom programelementet Krigsarkivet som omfattar depåverksamhet inkl. biblioteksverksamhet, gallring av de i depån förvarade arkiven, forskningsservice och utredningsverksamhet åt allmänhet och myndigheter m. m. beräknas under programplaneperioden bedrivas på oförändrad ambitionsnivå.
Programelementet Gemensam arkivverksamhet omfattar utfärdande av gallringsbestämmelser m. m. och rådgivning i arkivfrågor åt försvarets myndigheter. Verksamheten bör under perioden inriktas mot en förbättrad service åt myndigheterna i dessa avseenden.
Den av arkivet beräknade utvecklingen av anslaget Krigsarkivet framgår
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 179
av följande sammanställning (prisläge februari 1973; 1 000-tal kr.).
Summa
1973/74! — 1974 3 175 1975/76 1976/77 1977/78 — 1978/79 = 1974/79 1915 2193 2198 2288 2406 2495 11 580
! Prisläge februari 1972
F 15. Krigsarkivet
1972/73 — Utgift 1921 858 1973/74 — Anslag 1915 000
1974/75 — Förslag 2 072 000
Kostnader och medelsbehov Primäruppdrag m, m, 1973/74 1974/75
Krigsarkivet Dep. chefen Krigsarkivet: Allmän ledning och förbands-
verksamhet 1922 000 2 202 000 2 081 000 Kostnader 1922 000 2 202 000 2 081 000 Avgår: Inbetalningar för kopierings-
verksamhet - 7 000 = 9 000 = 9 000 Medelsbehov 1915 000 2193 000 2 072 000
Personal Personalkategori Antal
1973/74 Beräk nad ändring 1974/75
Krigsarkivet Dep. chefen Pensionerad militär personal i arvodestjänst
| Kompaniofficerare | 1 | of. | of. |
| Civil personal | of | ||
| Handläggande personal | 13 | + 00,5 | " |
| Övrig personal | 10 24 | +3 + 3,5 | of. of. |
Krigsarkivet A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 134 000 kr., varav 38 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet : 180
B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts beslut
I samband med att militära körcentraler organiseras om, kommer
kostnaderna för vissa transporter att debiteras anslaget (+ 12 000 kr.).
C. Uppgiftsförändringar
Medel för vissa nya tjänster bör beräknas under anslaget (+ 131 000 kr.).
Vissa expenskostnader ökar (+ 2 000 kr.).
För ökad säkerhetsfilmning av arkivhandlingar behövs 6 000 kr.
För innevarande budgetår utnyttjas 12 500 kr. för engångsanskaffning-
ar. För nästa budgetår behövs 45 500 kr. för engångsutgifter, bl. a. för
tätpack ningshyllor.
D. Alternativ 0
Alternativet innebär att anslaget minskar med 101 000 kr. Huvuddelen av detta belopp skulle behöva tas från lönekostnaderna med bl. a. vissa avskedanden som följd. Ständigt ökade krav på krigsarkivet har inte kompenserats genom ökad personal. Att i en sådan situation drabbas av personalminskning måste betecknas som ytterst allvarligt.
Departementschefen
Krigsarkivet anser att arkivets verksamhet under programplaneperioden i ökad utsträckning bör inriktas på att utfärda och komplettera gallringsbestämmelser m. m. och att förbättra rådgivningen i arkivfrågor åt försvarets myndighet. Jag kan i huvudsak godta denna inriktning.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kosinader och medelsbehov. I beräkningen ingår 24 500 kr. för engångsanskaffningar m. m.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Krigsarkivet för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslags-
anslag av 2 072 000 kr.
Militärhistoriska museer
Armémuseum skall bevara föremål av betydelse för kunskapen om det svenska lantförsvarets verksamhet och utveckling genom tiderna, främst i fråga om dess beväpning och utrustning. Museet har också hand om statens trofésamlingar. I uppgifrerna ingår bl. a. att ordna utställningar och att främja forskning inom museets verksamhetsområde.
Armémuseum leds av en nämnd om sex ledamöter och har som chet en styresman. Museet är organiserat på administrativ avdelning, allmän avdelning, vapen- och fordonsavdelning, troféavdelning, bibliotek och
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 181
bildarkiv, tygförråd, textilförråd, verkstäder, vaktavdelning samt excerperingsavdelning.
Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona har till uppgift att bevara föremål som belyser utvecklingen av förutvarande Karlskrona örlogsvarv m. m. och den verksamhet som har bedrivits där.
Museet leds av en styrelse och har som chef en museiföreståndare. Det är organiserat på administrativ avdelning, konserveringsavdelning, monterverkstad, fotolaboratorium, arkiv, bibliotek, skådesamling m. m.
Verksamheten under delprogrammet Militärhistoriska museer har budgeterats på två primäruppdrag inom delproduktionsomrädet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Militärhistoriska museer. Som uppbördsmedel redovisas inkomster av inträdesavgifter.
Programplan för perioden 1974/75—1978/79
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför armémuseum bl. a. följande.
Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona bör utvecklas till centralmuseum för marinen med samma funktioner som armémuseum redan har som centralmuseum för armén. Utvecklingen bör inledas under programplaneperioden.
Det är väsentligt att det skapas kapacilet för att bevara, vårda och förevisa den flygmateriel som har militärhistorisk betydelse. Denna fråga bör närmare utredas varefter det kan bli aktuellt att inrätta ett flygvapenmuseum.
Muscernas speciella form av anskaffningsverksamhet bör utvecklas efter enhetliga linjer för krigsmakten i dess helhet. För att garantera alt erforderlig fackkunskap blir företrädd bör för arméns och flygvapnets del inrättas museikommittéer med direkt anknytning till den centrala materielförvaltande myndigheten. Motsvarande funktion har den nuvarande marinens museikommitté.
För de mtilitärhistoriska museerna har utvecklingen under senare tid medfört att allt större vikt läggs vid den utåtriktade informationsverksamheten. För att denna skall kunna genomföras krävs som bakgrund militärhistorisk forskning, Inom detta område kommer troligen användning av datateknik att aktualiseras under programplaneperioden.
Viss höjning av ambitionsnivån samt andra förändringar bör inledas och genomföras under programplaneperioden i enlighet med 1965 års musei- och utställningssakkunnigas betänkande (SOU 1973:5).
De militärhistoriska museerna är f.n. placerade inom det mintara försvarets ekonomiska ram, Verksamheten är dock inte militär utan kulturell och inriktad på traditionsvård m. m. Delprogrammet föreslås därför fr. o. m. budgetåret 1974/75 bli placerat utanför det militära försvarets ekonomiska ram, De militärhistoriska museerna bör samtidigt — i likhet med andra statliga museer — kompenseras för prisutvecklingen enligt konsumentprisindex i stället för nettoprisindex.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 182
Den av armémuseum beräknade utvecklingen av anslaget Militärhistoriska museer framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973; 1 000-tal kr.).
Summa 1973/741 — 1974/75 = 1975/76 = 1976/77 1977/78 1978/79 — 1974/79 2390 2915 2 865 2 865 2 865 2865 14 375
! Prisläge februari 1972
F 16. Militärhistoriska museer
1972/73 — Utgift 2 146 144
1973/74 — Anslag 2 390 000 1974/75 — Förslag 2 690 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Armé- Dep.cheten
muscum
Militärhistoriska museer: Allmän ledning och förbandsverksamhet Armémuseum 1 802 700 2 178 000 1997 000 Marinmuseet och modell- .
kammaren i Karlskrona 615 000 765 000 721 000 Kostnader 2417 700 2 943 000 2 718 000 Avgår: Inträdesavgifter vid a) armémuseum - 2700 - 3 000 - 3 000 b) marinmuscet och modell-
kammaren i Karlskrona - 25 000 - 25 000 - 25 000 Medelsbehov 2 390 000 2915 000 2 690 000
Personal
Personalkategori | Antal
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Armémuseum = Dep.chefen Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficer 1 of. of. Civil personal
| Handläggande personal | 5 | +2 | of. |
| Övrig personal | 29 35 | + 1 +3 | of, of. |
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 183
Armemuseum A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 249 000 kr., varav 40 000 kr, avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Uppgiftsförändringar 1. Armémuseum
För att höja ambitionsnivån för utställningsverksamheten enligt förslag av 1965 års musei- och utställningssakkunniga (MUS 65) behövs 50 000 KI.
För vård och tillsyn av samlingarna behöver personalen enligt MUS 65 utökas (+ 101 000 kr.). Museets forsknings- och dokumentationsarbete bör enligt MUS 65 utvidgas vilket skulle kosta 61 000 kr.
2. Marinmuseet och modellkam maren i Karlskrona
Enligt MUS 65 föreslås informationsverksamheten öka i samband med olika utställningsverksamheter. För att sköta detta behövs en amanuens (+ 54 000 kr.).
För att renovera ubåten Hajen (UB nr 1) behövs ett engångsbelopp av 50 000 kr.
C. Alternativ O
Detta alternativ skulle innebära att kostnaderna för armémuseum måste minskas med ca 100 000 kr. och för marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona med ca 35 000 kr. Olika alternativ kan tänkas för att uppnä dessa besparingar. Ingreppen skulle i samtliga tall bli så stora att museerna skulle få svårt att fylla sina funktioner enligt gällande instruktioner.
Departementschefen
Armémuseum anser att viss höjning av ambitionsnivån och andra förändringar bör inledas och genomföras under programplaneperioden i enlighet med 1965 års musei- och utställningssakkunnigas betänkande (SOU 1973:5). Chefen för utbildningsdepartementet avser att föreslå Kungl. Maj:t att en proposition som bl. a. tar upp dessa frågor föreläggs riksdagen under våren 1974. Jag är därför inte beredd att nu ta ställning till armémuseums förslag, |
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. I beräkningen ingår ett engångsbelopp av
50 000 kr. för alt renovera ubåten Hajen.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Militärhistoriska museer för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 2 690 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 184
Anskaffning av viss fortifikatorisk materiel m. m.
Verksamheten under delprogrammet Anskaffning av viss fortifikatorisk materiel m. m. omfattar borttagande av pansarhinder, anskaffning av
speciell fortifikatorisk materiel och gemensamma fältarbeten. Verksamheten har budgeterats på tre primäruppdrag inom delproduktionsområde-
na Allmän ledning och förbandsverksamhet, Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. och Anskaffning av befästningar m. m. Av primäruppdragen finansieras de två förstnämnda från förslagsanslaget Anskaffning
av fortifikatorisk materiel m. m. och det sistnämnda från investeringsan-
slaget Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar.
Programplan för perioden 1974/75—1978/79
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl. a. följande.
Planeringsramen för borttagande av pansarhinder innebär att verk$am-
heten får en i huvudsak oförändrad omfattning under programplaneperio-
den.
Planeringsramen för anskaffning av speciell fortifikatorisk materiel innebär en något ökad anskaffning under programplaneperioden. Huvuddelen av de beräknade betalningsmedlen är avsedda för att skaffa ett stort antal fältarbetssatser.
Verksamheten avseende gemensamma fältarbeten omfattar anskaffning av truppbefästningar samt åtgärder för att förbereda förbindelse- och förstöringsarbeten i krig. Planeringsramen är årsvis högre än under
innevarande budgetår.
Behovet av betalningsmedel och dessas fördelning på anslag under programplaneperioden framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973; 1 000-tal kr.).
Anslag 1973/ 1974/ 1975/ 1976/ 1977/ -1978/ Summa
74! 175 76 7 178 79 1974/79 I: 17. Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m. 2840 2980 4230 3920 3920 3920 18970 HI 5. Gemensamma myndigheter m, m: Anskaffning av anläggningar (del av) 3300 3220 4900 4600 6200 4500 23420
6140 6200 9130 8520 10120 38420 42390
! Prisläge februari 1972
Hur det av 1973 års riksdag medgivna beställningsbemyndigandet om 12 250 000 kr. för anskaffning av speciell fortifikatorisk materiel beräknas bli utnyttjat under programplaneperioden framgår av följande sam-
manställning (1 000-tal kr.).
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 185
1973/74 — 1974/75 1975/76 1976/77 — 1977/78 —1978/79 Summa 1974/79 1870 1870 3 070 2770 2670 - 10 380
F 17. Anskaffning av fortifikatorisk materiel m, m.
1972/73 — Utgift —! 1973/74 — Anslag 2 840 000
1974/75 — Förslag 2 980 000 I Ingår i belastningen under förslagsanslaget F 21. Viss gemensam verksamhet
Betalningsmedel och beställningsbemyndiganden (1 000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75 Överbefäl- Dep. chefen havaren = Bet. Bem. Bet. Bem. Bet. Bem. Anskaffning av viss fortifikatorisk materiel m. m.: Allmän ledning och förbandsverksamhet 340 = 355 - 355 - Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. 2 500 12 250 2625 = 2625 - Kostnader = medelsbehov 2 840 - 2980 -- 2980
Överbefälhavaren
Pris- och löneomräkningen innebär en kostnadsökning med 140 000 kr.
Departementschefen Jag godtar överbefälhavarens förslag till inriktning av verksamheten under programplaneperioden. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över betalningsmedel och beställningsbemyndiganden. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 2 980 000 kr.
Bidrag till regionmusiken
Regionmusiken är organiserad på 22 musikavdelningar inom åtta regioner. I varje region finns ett regionkansli och två till tre musikavdel-
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 186
ningar. Regionmusiken leds av en styrelse. Regionmusiken har uppgifter inom såväl försvaret som det allmänna musiklivet. En övervägande del av kapaciteten, ca 60 §t, disponeras för det allmänna musiklivet, främst rikskonsertverksamheten. Regionmusiken skall t. v. också meddela viss utbildning för musikpersonal.
Verksamheten finansieras huvudsakligen från anslag under åttonde
huvudtiteln. Kostnaderna för den av försvaret ianspråktagna delen av regionmusikens kapacitet, ca 40 ZA, täcks genom förslagsanslaget Bidrag till regionmusiken.
Programplan för perioden 1974/75—1978/79
Beträffande utvecklingen av internprogrammet Musik inom försvaret
anför regionmusiken bl. a. följande. |
Parad- och tjänstemusiken avses i huvudsak behällas på nuvarande nivå under perioden. En viss minskning kan dock väntas bl. a. genom nedläggning av vissa förband. Verksamheten inom programmet sker främst inom ramen för det interna delprogrammet Allmänna och interna konserter som under perioden beräknas öka med drygt 1 000 konserter eller ungefär 70 9c. Under slutet av perioden avses verksamheten kunna uppnå en jämn och hög nivå.
Den av regionmusiken planerade omfattningen av antalet konserter för försvaret under planeringsperioden framgår av följande sammanställning.
1974/75 1975/76 1976/77 --1977/78 1978/79 3 000 3 150 3 200 3150 3 100
F 18. Bidrag till regionmusiken 1972/73 — Utgift 13 313 367 1973/74 Anslag 15 220 000 1974/75 — Förslag 15 737 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Region- Dep.chefen
musiken
Bidrag till regionmusiken: Allmän ledning och .
förbandsverksamhet 15 220 000 16 710 000 15 737 000 Kostnader = medelsbehov 15 220 000 16 710 000 15 737 000 |
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 187
Regionmusiken A. Pris- och löneomräkning
Löne- och prisomräkningen innebär alt kostnaderna ökar med 1 090 000 kr. |
B. Uppgiftsförändringar
För inköp av nya tjänstedräkter behövs 400 000 kr.
Departementschefen
Vad regionmusiken har anfört om utvecklingen under internprogrammet musik inom försvaret föranleder inte någon erinran från min sida.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till regionmusiken för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 15 737 000 kr.
Frivilliga försvarsorganisationer m. m.
De frivilliga försvarsorganisationerna har till uppgift att i samråd med berörda myndigheter bedriva upplysnings- och rekryteringsverksamhet, medverka vid utbildning av frivillig personal som leds av myndighet, leda sådan utbildning av frivillig personal som inte anordnas av myndighet samt teckna avtal med och svara för registrering och krigsplacering av personal som står till förfogande för tillfällig tjänstgöring inom totalför-
svaret (B-personal).
Verksamheten under delprogrammet Frivilliga försvarsorganisationer m. m. har budgeterats på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet samt Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Frivilliga försvarsorganisationer m. m.
Programplan för perioden 1974/75—1978/79
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl. a. följande. -
Av tidigare programplaner framgår att vakanserna inom krigsmakten i fråga om A- och B-personal så långt möjligt bör täckas. Mot bakgrund av det förbättrade rekryterings- och utbildningsresultat för dessa personalkategorier som har redovisats för budgetåret 1972/73 bedöms en sådan utveckling äga rum, Särskild uppmärksamhet bör ägnas 'åt att repetitions-
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 188
utbilda personalen, bl. a. genom att ordna särskild repetitionsutbildning i form av kurser och liknande. Utbyggnaden av utbildningen m. m. enligt riktlinjerna i prop. 1970:18 bedöms till större delen bli slutförd under budgetåret 1973/74. Organisa-
tionernas bidrag bör i stort behållas på nuvarande nivå. Medel bör dock
beräknas för att täcka kostnader för tidigare gratistjänster, t. ex. körmilskostnader, blankett- och datakostnader. Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Frivilliga försvarsorganisationer m. m. framgår av följande sammanställning (pris-
läge februari 1973; 1 000-tal kr.).
1973/74! 1974/75 — 1975/76 — 1976/77 — 1977/78 -1978/79 Summa 1974/79 18 350 20 790 20 790 20 790 20790 20 790 103 950 1 Prisläge februari 1972
F 19. Frivilliga försvarsorganisationer m. m.
1972/73 — Utgift 18 479 180 1973/74 Anslag 18 350 000 1974/75 — Förslag 19 340 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Överbefäl- Dep. chefen
havaren Frivilliga försvarsorganisationer m. m.: Allmän ledning och förbandsverksamhet 3 527 000 S 113 700 3 663 700 Utbildning till och av fast anställd nersonal m. fl. 14 323 000 15 676 300 15 676 300
Kostnader = medelsbehov 18 350 000 20 790 000 19 340 000
Överbefälhavaren
Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med
890 000 kr.
Uppgiftsförändringar För tjänster som tidigare har erhållits utan kostnad av försvarsgrenarna behövs I 450 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 189
Departementschefen
Överbefälhavaren anser att organisationernas bidrag i stort bör behållas på nuvarande nivå. Jag delar överbefälhavarens uppfattning.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. I beräkningarna ingår att frivilligorganisationerna även i fortsättningen skall få vissa gratistjänster från försvars-
grenarna. =
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Frivilliga försvarsorganisationer m. m. för budgetäret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 19 340 000 kr.
Insatsberedskap m. m.
Verksamheten under delprogrammelt Insatsberedskap m. m. har budgeterats på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet och Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Insatsberedskap m. m.
Programplan för perioden 1974/75—1978/79
Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Insalsberedskap m. m. framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973; 1 000-tal kr.).
Summa 1973/74! 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/79 31 210 32 020 34 840 34 780 34 780 34 780 171 200
I Prisläge februari 1972
[ övrigt är programplanen av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens försvarsutskott.
F 20. Insatsberedskap m. m. 1972/73 — Utgift 31 161 223 1973/74 — Anslag | 31 210 000 1974/75 — Förslag 32 000 000
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet : . 190
Kostnader och medelsbehov Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Överbefäl- Dep.chefen
havaren . Insatsberedskap m. m.:
| Allmän ledning och | : |
| förbandsverksamhet | 10 700 000 11 250 000 11 170 000 |
| Operativ och krigsorga- | | |
| nisatorisk verksamhet | 20 510 000 20 770 000 20 830 000 |
| Kostnader = medelsbehov | 31 210 000 32 020 000 32 000 000 |
Överbefälhavaren
A. Pris- ochlöneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 665 000
kr., varav 430 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Uppgiftsförändringar
För att behålla nuvarande ambitionsnivå beträffande insatsberedskap i grundberedskap krävs viss förbättring av sjöbevakningen och luftbevakningen på låg höjd. Detta tillsammans med övriga uppgiftsförändringar innebär att medelsbehovet ökar med 575 000 kr.
Departementschefen
Jag kan i huvudsak godta den inriktning som överbefälhavaren har angett för verksamheten under programplaneperioden.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt till Insatsberedskap m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 32 000 000 kr.
Viss gemensam verksamhet
Verksamheten under delprogrammet Viss gemensam verksamhet har budgeterats på sju primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet, Centrat vidtaget materielunderhåll m. m., Centralt vidtagen materielanskaffning m.m. och Tillämpad objektbunden forskning, utveckling och försök.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Viss gemensam verksamhet.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 191
Programplan för perioden 1974/75—1978/79
Verksamheten inom programelementen Beredskapsätgärder vid SJ samt Anskaffning och utveckling av viss gemensam signalskyddsmateriel är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens försvarsutskott. Beträffande utvecklingen av delprogrammet i övrigt anför överbefälhavaren bl. a. följande.
Under programelementet Vissa besök m. m. tas upp kostnader för resor och transporter m.m. vid krigsmakten. Endast. besök som kan kostnadsberäknas med någorlunda säkerhet har tagits med i planeringen. Dit hör honnörsbesök, örlogsbesök och flygbesök, besök av skolor som motsvarar försvarshögskolan samt besök i samband med s. k. växeltjänstgöring. |
Plancringsarbetet inom programelementet Publikationer har visat att nya publikationer och omarbetning av tidigare publikationer behövs i större omfattning än som angavs i programplanen för perioden 1973/74 -1977/78. | -
I fråga om programelementet Anskaffning av krigskartor och krigssjökort bedöms kartor av konventionell typ även i forlsättningen bli dominerande för krigskarttjänsten. Överbefälhavaren har hos rikets allmänna kartverk begärt att verket träder in som sammanhållande för kartografiska databanker. Beträffande krigskarttjänsten bör försvarets intressen bevakas i fråga om information av primärt geografisk och topografisk karaktär. Utvecklingen inom områdena programstyrd framställning av reprooriginal, ortofototeknik och automatisk tolkning av flygbilder bör särskilt uppmärksammas.
Verksamheten inom programelementet Beredskapskostnader för krigsproduktion omfattar upprätthållande av beredskapsanläggningar, maskiner och råvaror för krigsberedskapsändamål samt investeringar för att komplettera dessa resurser. Krigsproduktion är att se som ett alternativ till fredsanskaffning. Kostnader för krigsproduktionsförberedelser bör därför belasta huvudprogrammen 1—3 för att redovisningen av totalkostnaderna för materielobjekt skall bli helt rättvisande. Programelementet inriktas på att dessa kostnader skall vara överförda till huvudprogrammen 1—3 fr. o. m. budgetåret 1975/76.
Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Viss gemensam verksamhet framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973: I 000-tal kr.).
Summa 1973/74! 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/79
19 350 21 900 19 730 28 780 28750 28 750 127 910
I Prisläge februari 1972
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 192
Det beräknade behovet av beställningsbemyndiganden samt bemyndigandeskuldens storlek under programplaneperioden framgår av följande sammanställning (1 000-tal kr.).
Summa
1973/ — 1974/ 1975/ 1976/ 1977/ 1978/ 1974/79
74 75 76 7 78 79
Bemyndigandebehov = 7200 19301 470 47560 2950 60020 113930 Bemyndigandeskuld vid utgången av resp. budgetår 16670 12370 7150 38200 24 680 68 580
Tav beloppet utgör beställningsbemyndiganden för prisreglering ca 1,2 milj. kr.
F 21. Viss gemensam verksamhet
1972/73 — Utpift 14 855 677!
1973/74 — Anslag 19350 000 1974/75 — Förslag — 20600 000
! Delvis andra primäruppdrag
Beställningsbemvndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.).
Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Överbefäl- Dep.chefen havaren
Bem. Bet. | Bem. Bet. Bem. Bet.
Viss gemensam verksamhet Allmän ledning och
förbandsverksamhet Tjänster vid vissa
besök - 130 = 136 -- 136 Beredskapsåtgärder
vid SJ e = - 2572 - 2572 Operativ och krigsororganisatorisk verksamhet Beredskapsätgärder
vid SJ = 5 350 - - Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. Beredskapsåtgärder
vid SJ - - - 2594 - 2594 Beredskapsåtgärder
för krigsproduktion I 250 3 750 - 3 630 - 3 630 Anskaffning och
utveckling av viss gemensam signalskyddsmateriel 1130 370 1130 370
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 193
Primäruppdrag m. m. -1973/74 1974/75
Överbefäl- Dep.chefen havaren Bem. Bet. Bem. Bet. Bem. Bet.
Centralt vidtagen materielanskaffning Beredskapsåtgärder
vid SJ = - - 438 - 438 Publikationer - 620 = 1228 - 1228 Anskaffning av
krigskartor och krigssjökort - 1870 670 2547 670 2547
Beredskapsätgiärder
för krigsproduktion 1355
Anskaffning och 5 450 6 900 1355
utveckling av
viss gemensam
signalskydds-
matcricl 970 5 000 970 5 000 Tillämpad objektbunden forskning, utveckling och försök Anskaffning och
utveckling av viss gemensam signalskyddsmateriet = 1500 730 1000 2030 1 000 730
Medelsbehov - 19350 - 21900 20600 Bemyndigande-
behov 7 200 = 3770! = 3770 =
I Inkl. beställningsbemyndiganden för prisreglering, 1 170 000 kr.
Departementschefen
Jag kan i huvudsak godta överbefälhavarens förslag till inriktning av verksamheten under programplaneperioden.
Som framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel har för innevarande budgetår anvisats 5 350 000 kr. för beredskapsåtgärder vid statens järnvägar. Svenska järnvägsföreningen har hemställt om ett motsvarande bidrag även till de enskilda järnvägarna Gränges TGOJ och Nora bergslags järnväg. För egen del räknar jag med att det belopp på 5 604 000 kr., som jag har tagit upp för beredskapsåtgärder vid SJ till viss del kan komma att disponeras för beredskapsåtgärder vid enskilda järnvägar.
Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. till Viss gemensam verksamhet för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 20 600 000 kr.,
13 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 6
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 194
2. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att signalskyddsmateriel
samt krigskartor och krigssjökort beställs inom en kostnadsram
av 3 770 000 kr.
Vissa ersättningar m. m.
Verksamheten under delprogrammet Vissa ersättningar m. m. har budgeterats på två primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet, nämligen ett för familjebidrag och ett för vissa ersättningar m. m. Primäruppdraget avseende familjebidrag finansieras från försvarsgrenarnas anslag till ledning och förbandsverksamhet utom beträffande särskild hjälpverksamhet till förmån för värnpliktiga och deras familjer som, i likhet med övrig verksamhet inom delprogrammet, finansieras från anslaget Vissa ersättningar m. m.
Programplan för perioden 1974/75—1978/79
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets civilförvaltning bl. a. följande.
Utgifterna för verksamheten under programelementet Familjebidrag är bl. a. beroende av de förmånsgrunder som kan komma att gälla sedan ställning har tagits till det av utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl. avlämnade betänkandet (SOU 1972:68) Värnpliktsförmåner. De totala utgifterna för verksamheten beräknas f. n. enligt
följande sammanställning (belopp i I O00-tal kr.).
. Summa 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/79 82 800 80 700 82 160 82 700 83 500 411 800
1 avvaktan på att ställning tas till förslagen i nyssnämnda betänkande beräknas utgifterna för den del av verksamheten under programelementet Familjebidrag som avser särskild hjälpverksamhet till förmån för de värnpliktiga och deras familjer till oförändrat 400 000 kr. för vart och ett av budgetåren under programplaneperioden.
Med hänsyn till svårigheten att förutse den framtida omfattningen av verksamheten under programelementet Skadeersättningar föreslår civilförvaltningen med utgångspunkt i medelsförbrukningen under tidigare budetår att för vart och ett av budgetåren under programplaneperioden beräknas oförändrat 3,5 milj. kr. för denna verksamhet.
På grundval av basbeloppets värde i juli 1973 och med beaktande av beskattad sjukpenning fr. o. m. den 1 januari 1974 beräknas utfallet under programelementet Ersättning i anledning av kroppsskada för budgetåret 1973/74 bli 22,7 milj. kr. Riksförsäkringsverket beräknar medelsbehovet vid konstant basbeloppsnivå till 23,5 milj. kr. för vart och
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet | 195
ett av budgetåren under programplaneperioden. Den bedömda kostnadsfördelningen framgår av följande sammanställning.
| Livränta till invalider | 14 600 000 |
| Livränta till efterlevande | 4 400 000 |
| Sjukpenning | 3 800 000 |
| Övriga förmåner | 700 000 |
23 500 000
Verksamheten under programelementet Omskolning av skadade beräknas på grundval av de senaste årens utfall kosta 50 000 kr. för vart och ett av budgetåren under programplaneperioden. Arbetsmarknadsstyrelsen och försvarets civilförvallning anser all kostnaden för denna verksamhet bör betalas av medel under elfte huvudtiteln och beräknar därför inte några medel för verksamheten i detta sammanhang.
Enligt försvarets centrala arbetarskyddsnämnds förslag beräknas medelsbehovet för verksamheten under programelementet Gemensam utbildning i arbetarskydd enligt följande sammanställning.
Summa 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/79 117 000 141 000 141 000 141 000 141 000 681 000
De faktorer som påverkar utvecklingen under programelementet Förslagsverksamhet är osäkra. Förslagen i fråga om medelstilldelning grundar sig på ändrade riktlinjer för beräkning av ersättning och på att försvarets centrala företagsnämnd med början våren 1974 avser all genomföra en serie kurser för ledamöter i förslagskommittter och förslagsdelegationer. Behovet av betalningsmedel för verksamheten under vart och ett av budgetåren 1974/75—1978/79 beräknas bli oförändrat 159 000 kr.
Programelementet Täckande av vissa medelsbrister omfattar sådana brister som försvarets civilförvaltning i sina räkenskaper har redovisat som propriebalanser. Det budgeterade resursbehovet för 1973/74 är 30 000 kr. Några större förändringar väntas inte under programplaneperioden.
Den av försvarets civilförvaltning beräknade utvecklingen av anslaget Vissa ersättningar m. m, framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973: 1 000-tal kr.).
Summa 1973/74! 1974/75 = 1975/76 = 1976/77 1977/78 —- 1978/79 — 1974/79
26 490 27 706 27730 27 730 27 730 27 730 138 626
! Prisläge februari 1972
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 196
F 22. Vissa ersättningar m. m.
1972/73 — Utgift 25 365 774 1973/74 Anslag 26 490 000 1974/75 — Förslag 27 706 000
Kostnader och medelsbehov Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Försvarets Dep.chefen
civilförvalt-
ning Vissa ersättningar m. m.: Allmän ledning och förbandsverksamhet
| Familjebidrag | 79 000 000 82 800 000 82 800 000 |
| Vissa ersättningar m. m. | 26 118 000 27 334 000 27 334 000 |
| Kostnader | 105 118 000 110 134 000 110 134 000 |
Avgår: Medel för familjebidrag
från andra anslag -78 600 000 = —82 400 000 -82 400 000 Ersättning från diverse-
medelskonton = 28000 -— 28000 -— 28 000 Medelsbehov 26 490 000 27 706 000 27 706 000
Försvarets civilförvaltning
A. Pris- ochlöneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär en kostnadsökning med 5 100 000 kr., varav för familjebidrag 3 800 000 kr. och för vissa ersältningar m. m. 1300 000 kr. Kostnadsökningen för familjebidrag belastar inte anslaget då medel tillförs från andra anslag.
B. Uppgiftsförändringar
Kostnaderna för omskolning av skadade föreslås betalas från elfte huvudtiteln vilket skulle medföra att kostnaderna under anslaget minskar med 100 000 kr.
Kostnaderna för gemensam utbildning i arbetarskydd beräknas minska med 18 000 kr.
Övriga kostnadsökningar för vissa ersättningar m. m. beräknas till 34 000 kr.
Departementschefen
Vad försvarets civilförvaltning har anfört om uivecklingen under delprogrammet föranleder inte någon erinran från min sida.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 197
Med hänvisning till sammanställningen över kostnader och medelsbehov beräknar jag anslaget till 27 706 000 kr. Jag har därvid efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet räknat med att kostnader för omskolning av skadade skall belasta anslag under elfte huvudtiteln.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt till Vissa ersättningar m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 27 706 000 kr.
F 23. Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning av befästningar och kaserner
1972/73 — Utgitt 3 420 000 1973/74 — Anslag 3 100 000 1974/75 — Förslag 4 300 000
Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av befästningar och byggnader för gemensamma myndigheter och funktioner. Anslaget skall tillgodoföras inkomstsidan i staten för försvarets fastighetsfond för att balansera utgifter inom staten för fonden.
Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Överbefäl- Dep. chefen
havaren Befästningars delfond Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning av befästningar m. m. för delprogrammen lFörsvarets materielverk 1000 1700 1700 Viss gemensam verksamhet 400 800 800 Kasernbyggnaders delfond Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning av kaserner m. m. för delprogrammen
| lFörsvarets materielverk | 800 | 450 | 450 |
| lörsvarets radioanstalt | 200 | 200 | 200 |
| Värnpliktsverket | = | 200 | 200 |
| Försvarets hundskola | = | 300 | 300 |
| Krigsarkivet | 300 | 450 | 450 |
| Militärhistoriska muster | 400 | 200 | 200 |
| Kostnader = medelsbehov | 3 100 | 4 300 | 4 300 |
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 198
Överbefälhavaren
Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.
Objekt Medelsförbruk ning
(1 000-tal kr.) Befästningars delfond Försvarets materielverk 1. Ombyggnad av en berganläggning till lokaler för dator-
anläggningen Cecilia (totalkostnad 3,7 milj. kr.) 1700 Viss gemensam verksamhet 2. Ombyggnad av ett ammunitionsförråd (totalkostnad
1315 000 kr.) 800
Kasernbyggnaders delfond Försvarets materielverk 1. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, tekniska
försörjningsanordningar m. m. 450 Försvarets radioanstalt 2. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, tekniska
försörjningsanordningar m. m. 200 Värnpliktsverket 3. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, tekniska
försörjningsanordningar m. m. 200 Försvarets hundskola 4. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, tekniska
försörjningsanordningar m. m. 300 Krigsarkivet 5. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, tekniska
försörjningsanordningar m. m. 450 Militärhistoriska muséer 6. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, tekniska
försörjningsanordningar m. m. 200
1 800
Totalt 4300
Befästningars delfond
1. Behovet av att bygga om en berganläggning till lokaler för en datoranläggning har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1973:1 (bil. 6s.
183). Kungl. Maj:t uppdrog den 25 maj 1973 åt fortifikationsförvalt-
ningen att låta utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 3,7 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1973.
2. Behovet av att bygga om ett ammunitionsförråd för att göra det möjligt att använda förrådet för annat ändamål har tidigare anmälts för
riksdagen i prop. 1973:1 (bil. 6 s. 183). Kungl. Maj:t uppdrog den 5 juni
1973 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 1 225 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1972, vilket motsvarar 1 315 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1973.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet . . 199
Kasernbyggnaders delfond
1—6. För mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, vissa tekniska
försörjningsanordningar m. m. beräknas ett medelsbehov av (450 000 + 200 000 + 200 000 + 300 000 + 450 000 + 200 000) 1 800 000 kr. för nästa budgetår. Organisationsändringar m, m., vars omfattning inte nu kan förutses, kräver omdisponcring, anpassning och ändrat utnyttjande av befintliga lokaler, ändring av värme- och installationssystem samt elektriska installationer m. m. Medlen avses också för att modernisera och förnya installationer och anläggningar för värme- och elförsörjning, iståndsätta vägar och planer samt bygga ut eller komplettera vattenlednings- och avloppsnät.
Depurtementschefen
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer alt Kungl. Mai:t föreslår riksdagen
att till Gemensamma myndigheter m. m.: Iständsättning av
befästningar och kaserner för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 4 300 000 kr.
F 24. Försvarets datadriftorganisation:
Under åberopande av vad jag har anfört tidigare hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets data-
driftorganisation för budgetåret 1974/75 beräkna ett förslags-
anslag av 1 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 200
G Civilförsvar
G 1. Civilförsvar
Under åberopande av vad jag har anfört tidigare hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Civilförsvar för
budgetåret 1974/75 beräkna ett förslagsanslag av 127 425 000
kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 201
H Övrig verksamhet
Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar leder och samordnar planläggningen av landets psykologiska försvar och ombesörjer — i den mån det inte ankommer på andra organ — själv att behövliga förberedelser vidtas.
Beredskapsnämnden består av ordföranden och 14 ledamöter. Till nämnden är knutet ett kansli som leds av en kanslichef.
Verksamheten under delprogrammet Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar har budgeterals på två primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar.
Programplan för perioden 1974/75-—-1978/79
Beträffande utvecklingen av delprogrammet m. m. anför hberedskapsnämnden för psykologiskt försvar bl. a. följande.
Planläggnings- och utbildningsarbetet tar under programplaneperioden främst sikte på att kontinuerligt bygga upp och utveckla en ändamålsenlig organisation för statens upplysningscentral samt att biträda pressen, folkrörelserna och de regionala myndigheterna i deras krigsplanläggning för det psykologiska försvaret.
Inom forskningssektorn studeras opinionsutvecklingen i Sverige rörande försvarsvilja, attityder till försvar och vissa aktuella samhällsproblem samt massmedier. Vidare studeras främmande propaganda, psykologisk krigföring i vissa internationella konflikter samt masskommunikation och andra problem inom det psykologiska försvarets område.
Under programplaneperiodens första år kommer verksamheten att inriktas på en undersökning av främmande propaganda i samarbete med Göteborgs universitet (Propan-projektet) och en riksomfattande opinionsundersökning rörande attityder till försvaret. Beredskapsnämnden skall också undersöka olika metoder för de s. k. försvarsviljeundersökningarna samt genomföra en specialundersökning för att pröva nya metoder.
Den av nämnden beräknade utvecklingen av anslaget Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar framgär av följande sammanställning (prisläge juni 1973; 1 000-tal kr.).
Summa 1973/74! 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/79 1155 1586 1655 1756 1859 1942 8798
! Prisläge jum 1972
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 202
H 1. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
1972/73 — Utgift 890 457 1973/74 Anslag 1155 000 1974/75 — Förslag 1 266 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Beredskaps- Dep.chefen
nämnden för
psykologiskt
försvar
Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar: Allmän ledning och förbandsverksamhet Beredskapsnämnden för psykolo-
giskt försvar inkl. beredskapsät-
| gärder | 781 868 1 008 000 | 810 700 |
| Dokumentation och forskning | 373 132 | 577 600 455 300 |
| Kostnader = medelsbehov | 1155 000 1585 600 | 1 266 000 |
Personal
Personalkategori Antal
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Beredskaps- Dep.chefen
nämnden för
psykologiskt
försvar Handläggande personal 5 of. of. Övrig personal 4 of. of.
9 of. of.
Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 51 000 kr., varav 16 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. B. Uppgiftsförändringar 1. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
Ytterligare en tjänst för halvtidsanställd kansliskrivare bör inrättas (+ 20 737 kr).
Kostnaderna för reseersättningar och expenser ökar sammanlagt med 13 800 kr. |
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 203
2. Beredskapsåtgärder för psykologiskt försvar
För sitt planläggningsarbete behöver beredskapsnämnden ytterligare medel för att köpa utredningar och tjänster (+ 12 600 kr.).
Kostnaderna för att bygga ut och effektivisera nämndens utbildningsverksamhet beräknas till 151 100 kr.
3. Dokumentation och forskning
Ytterligare medel behövs för extra biträdeshjälp (+ 18 900 kr.). Kostnaderna för expenser beräknas öka med 10 000 kr.
Ytterligare medel behövs för att kunna genomföra pågående och planlagda forskningsprojekt (+150 000 kr.).
C. Alternativ 0
Allernativet minskar medelstilldelningen med ca 60 000 kr. I första hand kommer minskningen att drabba forskningsprolekten, t. ex. den s.k. Propanundersökningen vid Göteborgs universitet. En fortlöpande nedskärning medför att utbildningen minskas och samarbetet med övriga delar av totalförsvaret försvåras.
Departementschefen
Nämnden avser att i planläggningsarbetet främst bygga upp och utveckla en ändamålsenlig organisalion för statens upplysningscentral samt att biträda pressen, folkrörelserna och de regionala myndigheterna vid deras krigsplanläggning för det psykologiska försvaret. Vidare avser nämnden att bla studera opinionsutvecklingen i Sverige rörande
försvarsviljan, attityder till försvar och främmande propaganda. Jag kan i
huvudsak godta den angivna inriktningen.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar för budget-
äret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av I 266 000 kr.
FN-styrkor m. m.
Verksamheten under delprogrammet FN-styrköor m. m. omfattar bl. a. organisation och utbildning i Sverige av beredskapsstyrkan för FN-tjänst. Denna verksamhet har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän tedning och förbandsverksamhet och finansieras från förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Delprogrammet omfattar vidare FN-styrkors tjänstgöring utomlands m. m. Denna verksamhet finansieras från reservationsanslagen FN-styrkors verksamhet utomlands och Övervakningskontingenten i Korea, som anvisas på tillläiggsstat.
Verksamheten under delprogrammet leds av chefen för armén.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 204
H 2. Beredskapsstyrka för FN-tjänst 1972/73 — Utgift 7 805 177 1973/74 — Anslag 2 000 000 1974/75 — Förslag 9 100 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Chefen för Dep.chefen
armén
Beredskapsstyrka för EN-tjänst:
Allmän ledning och förbandsverksamhet 92 000 000 9 000 000 9 100 000 Kostnader = medelsbehov 2 000 000 92 000 000 9 100 000
Personal
Personalkategori Antal
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Chefen för Dep.chefen
armén
Militär personal Regementsofficerare ot. of. Kompaniofficerare 1 of. of. Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficer 1 of. of. Kompaniotfiverare 3 of. of. Civil personal Handläggande personal 7 of. of. Övrig personal 14 of. of.
28 of. of.
Chefen för armén
Kostnaderna för primäruppdraget har beräknats under förutsättning att samtliga enheter inom FN-beredskapsstyrkan inkallas till utbildning. Erfarenheterna från verksamheten under budgetäret 1972/73 har emellertid visat alt anslaget kan föras upp med ett i förhållande till budgetåret 1973/74 oförändrat belopp, dvs. 9 milj. kr. Viss personal som står i beredskap beräknas i större utsträckning än tidigare komma att förklara sig villig att förlänga kontrakten. Därtill kommer att det med hänsyn till bedömda rekryteringssvårigehter inte beräknas vara möjligt att organisera en fulltalig FN-beredskapsstyrka. Dessa förhållanden kommer att medföra ett minskat antal utbildningsdagar och därmed minskade kostnader. Dessa minskningar beräknas motsvara uppkommande kostnadsökningar.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 205
Departementschefen
Chefen för armén har i sin anslagsframställning förutsatt att verksamheten i Sverige beträffande beredskapsstyrka för FN-tjänst skall bedrivas i enlighet med tidigare fastställda riktlinjer. Utvecklingen i Mellersta Östern har emellertid medfört att FN hösten 1973 har begärt att bl. a. svenska FN-styrkor skall sättas in i fredsbevarande operationer. Dessa och de eventuell! ytterligare insalser som kan bli aktuella finansieras huvudsakligen från anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Utbildningsverksamheten m. m. i Sverige kan emellertid behöva ökas pä grund av de utökade insatserna utomlands. Jag är dock inte beredd att f. n. lägga fram några förslag härom. .
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
atl till Beredskapsstyrka för FN-tjänst för budgetäret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 9 100 000 kr.
Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål
Verksamheten under delprogrammet Anläggningar m. m. för vissa
militära ändamål omfattar sådana ändamål som bekostas utanför utgifts-
ramen för det militära försvaret. I verksamheten ingår f. n. dels den projektilröjning som enligt avtal ankommer på staten inom de delar av Järvafältet som har överlåtits till Stockholms m. fl. kommuner, dels anskalfning av
mark i anslutning till pansarövningsfältet vid Skövde som kompensation
för övningsmark som har överlåtits till Skövde kommun. För projektilröjningen har t. o. m. innevarande budgetår anvisats sammanlagt 9 720 000 kr. utanför det militära försvarets utgiftsram.
Under programplaneperioden avses verksamheten vidare komma att omfatta viss komplettering av befästningsanläggningar vid Borlänge flygfält, nybyggnad av expeditions- och laboratorielokaler för en provningsenhet i Linköping för försvarets materielverk samt nybyggnad för en teknisk skola för armén och en för krigsmakten gemensam förvaltnings-
skola i Östersund.
Av verksamheten under delprogrammet har projektilröjningen på Järvafältet budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. Markanskaffningen i Skövde har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Markanskaffning och kompletteringen av befästningsanläggningarna vid Borlänge flygfält på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Anskaffning av befästningar m. m. Nybyggnad av lokaler för materielverkets provningsenhet i Linköping samt utbyggnad för en teknisk skola för armén och en gemensam förvaltningsskola i Östersund har budgetc-
rats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Anskaffning av
kaserner m. m.
Primäruppdraget för projektilröjningen på Järvafältet finansieras från
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 206
förslagsanslaget Viss anskaffning för militära anläggningar m. m. Övriga primäruppdrag inom delprogrammet finansieras från investeringsanslaget Anskaffning av vissa militära anläggningar.
Programplan för perioden 1974/75—-1978/79
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren
bl. a. följande.
Enligt avtalet mellan staten och Stockholms m. fl. kommuner om överlåtelse av vissa delar av Järvafältet skall s. k. blindgångare inom de överlåtna områdena tas bort genom statens försorg. Röjningen som sker enligt en av chefen för armén uppgjord plan skall bedrivas skyndsamt och anpassas till exploateringen inom områdena. Röjningen beräknas kunna avslutas under budgetåret 1975/76.
Genom beslut i maj 1970 godkände Kungl. Maj:t en mellan försvarets fastighetsnämnd och dåvarande Skövde stad träffad överenskommelse om försäljning till staden av ett område om ca 27 ha i anslutning till K 3:s kasernområde och om framtida framdragande av en större trafikled över
P 4:s övningsområde. Ersättningen för den försålda marken m. m.
uppgick till avrundat 2,7 milj. kr. Beslut har fattats (prop. 1972:75, FöU
1972:17, rskr 1972:231) att P4 och K 3 skall få kompensation för de
genom överlåtelsen försämrade övningsmöjligheterna. Kompensationsmarken omfattar ca 188 ha i anslutning till pansarövningsfältet i Skövde med en beräknad anskaffningskostnad av 1,8 milj. kr. Förvärv av denna mark får dock ske endast genom frivilliga uppgörelser med markägarna.
Genom ett år 1973 träffat köpeavtal har fortifikationsförvaltningen sålt ett område av Borlänge flygfält till Borlänge kommun för att användas för civil bebyggelse. Till följd av försäljningen behöver befästningsanläggningarna vid flygfältet kompletteras. Arbetena avses bli utförda under budgetäret 1974/75.
Riksdagen (prop. 1971:124, FöU 1971:22, rskr 1971:292) har godkänt riktlinjer för organisation m. m. av försvarets materielverk. Beslutet innebär bl. a. att en provningsenhet inrättas inom huvudavdelningen för flygmatceriel. Provningsenheten skall med undantag för försöksplatserna i Karlsborg och Vidsel lokaliseras till Linköping (Malmslätt). För detta ändamål behöver nya expeditions- och laboratorielokaler byggas. Bypg-
nadsarbetena beräknas kunna påbörjas under budgetåret 1974/75.
Riksdagens beslut år 1971 (prop. 1971:29, InU 1971:15, rskr 1971: 196) om flyttning av viss statlig verksamhet från Storstockholmsområdet till särskilt angivna orter innebär bl. a. att en teknisk skola för armén och en för krigsmakten gemensam förvaltningsskola skall förläggas till Östersund om skolorna inrättas. Överbefälhavaren har till Kungl. Maj:t överlämnat förslag till organisation av den tekniska skolan. Enligt de anvisningar Kungl. Maj:t därefter har lämnat skall den tekniska skolan inrättas successivt med början under hösten 1974, varvid den första etappen i princip skall omfatta nuvarande tygförvallningsskolans teknikerdel. Skolan skall i största möjliga utsträckning samlokaliseras med den planerade
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 207
gemensamma förvaltningsskolan. Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifika- " tionsförvaltningen att vidta åtgärder för att skaffa lokaler för skolorna
och att snarast lämna förslag till byggnadsprogram. Fortifikationsförvalt-
ningen räknar med att förberedande arbeten med den tekniska skolan skall kunna påbörjas under budgetåret 1974/75.
Behovet av betalningsmedel och dessas fördelning på anslag under programplaneperioden framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973; 1 000-tal kr.).
Anslag 1973/ 1974/ 1975/ —-1976/ -1977/ -1978/ Summa
74! 75 76 77 78 79 1974/79 H 3. Viss anskaftfning för militära anläggningar m.m. 2006 2000 1 500 - - - 3 500 HI 7. Anskaffning av vissa militära anläggningar 400 6730 34400 30500 30000 20000 121630
2400 8730 35 900 30500 30000 20000 125130
! Prisläge februari 1972
H 3. Viss anskaffning för militära anläggningar m. m.
1972/73 — Utgift 1920 885 1973/74 — Anslag 2 000 000 1974/75 — Förslag 2 000 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag 1973/74 1974/75
Överbefäl- — Dep. chefen
havaren Anläggningar m. m. för vissa militära ändamal: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. 2 000 000 2 000 000 2 000 000 Kostnader = medelsbehov 2000 000 2000 000 2000 000
Överbefälhavaren
Behovet av betalningsmedel uppgår till oförändrat 2 milj. kr.
Departementschefen
Röjningsarbetet på Järvafältet fortsätter planenligt och beräknas kunna avslutas under budgetåret 1975/76.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Viss anskaffning för militära anläggningar m.m. för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslugsanslag av 2 000 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 208
Flygtekniska försöksanstalten
Flygtekniska försöksanstalten har till uppgift att främja utvecklingen av flygtekniken inom landet. Det äligger anstalten att mot ersättning bedriva flygteknisk forsknings- och försöksverksamhet, att följa utvecklingen av den flygtekniska forskningen i länder som intar en ledande ställning på detta område samt att systematisk! samla, ordna, bearbeta och offentliggöra forskningsresultat och andra rön inom dess verksamhetsområde. Anstalten skall vidare vara riksmätplats för tryckkalibrering.
Förutom den s. k. uppdragsforskningen bedriver försöksanstalten egen, främst grundläggande forskning av allmän flygteknisk karaktär.
Flygtekniska försöksanstalten leds av en styrelse. Chef för anstalten är en generaldirektör. Försöksanstalten är organiserad på ett kansli och fyra avdelningar. Dessa är aerodynamiska avdelningen, hållfasthetsavdelningen, mättekniska avdelningen och driftavdelningen.
Den del av verksamheten under delprogrammet Flygtekniska försöksanstalten som inte avser s. k. uppdragsverksamhet har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet samt tvä prirnäruppdrag inom huvudproduktionsområdet Forskning och utveckling. Denna verksamhet finansieras från förslagsanslaget Flygtekniska försöksanstalten. Uppdragsverksamheten redovisas som självbärande verksamhet under detta anslag.
Programplan för perioden 1974/75—-1978/79
Beträffande utvecklingen under delprogrammet anför flygtekniska försöksanstalten bl. a. följande.
I syfte att efter 1960-talets minskningar i möjligaste mån behälla en arbetsduglig och kostnadseffektiv volym har flygtekniska försöksanstalten marknadsfört sitt kunnande även inom icke flygtekniska områden, där industri och forskning har utgjort avsättningsområdena. Denna verksamhet har successivt ökat från ca 1 milj. kr. budgetåret 1965/66 till 4,8 milj. kr. budgetåret 1972/73. De senaste ärens strävan att öka de icke flygtekniska industribeställningarna har således varit nödvändig för att upprätthålla erforderlig volym, behålla kompetensen och få kostnadstäckning. Organisationen har varit tillräckligt flexibel för att medge detta med endast mältliga störningar av försöksanstaltens grundläggande arbetsuppgifter.
Under det gångna året har försöksanstalten fört ingående överläggningar med sina huvudavnämare om arten och omfattningen av det framtida behovet av anstaltens tjänster. Man har därvid funnit det nödvändigt att dels inom de närmaste åren söka ätervinna en betydande del av den kapacitet som förlorades i samband med nedgången under 1960-talet, dels genom nyanskaffning av utrustningar ålerställa en tillfredsställande modernitet och ett rimligt oberoende för svensk flygplanoch robotutveckling i relation till omvärlden.
Genom de möjligheter och förmåner som f. n. bjuds vid förtida avgång
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 209
anser försöksanstalten det möjligt att nå en omstrukturering som är godtagbar från personalvårdssynpunkt och angelägen för verksamheten. Genom all delvis ersätta avgående personal med personal av annan kategori skulle det underlätta för anstalten att under programplaneperioden söka återvinna nödvändig flygteknisk kompetens och kapacitet för den blivande verksamheten.
Beträffande utvecklingen under primäruppdraget Flygtekniska försöksanstalten: Allmän ledning och förbandsverksamhet erinrar anstalten om att de administrativa uppgifterna i huvudsak består av remissvar och utlätanden i ärenden som berör anstalten eller där anstalten bedöms ha speciell kompetens. Denna verksamhet har ökat under senare år och belastar nu kännbart administrationen.
Försöksanstaltens unika ställning i landet medför många besök. I de fall sådana besök inte är föranledda av uppdragsverksamhet bör kostnaderna hänföras till primäruppdraget Flygtekniska försöksanstalten: Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Den flygleknisku forskningen bör ha följande mål för de två huvudområdena aerodynamisk forskning och hållfasthetsteknisk forskning.
Den flygtekniska aerodynamiska forskningen skall medverka till att skapa kunskaper och förutsättningar för att ta fram optimala flygplanoch robotsystem, konstruera och tillverka civila flygplan samt öka flygsäkerheten. Genom ökad kunskap om flygtekniska miljöfaktorer, främst flygplansbuller, skall möjligheterna öka för att kontrollera och minska miljöstörningar som förorsakas av flygtrafik.
Den icke-flygtekniska aerodynamiska forskningen skalt göra det möjligt at! utnyttja försöksanstaltens resurser och kompetens för uppdrapgsverksamhet främst inom områdena industriell strömningsteknik, byggnadsaerodynamik och mätteknik.
Den hällfasthetstekniska forskningen skall medverka till att skapa förutsättningar för att bedöma och/eller ta fram viktsoptimala robot- och flygplanskonstruktioner och att bedöma sådana konstruktioners utmattningslivslängd. Arbetet koncentreras på lättkonstruktioner och nya material.
Den flygtekniska forskningen omfattar även mätteknisk forskning vars mål bör vara att i tillräcklig grad vidareutveckla en mätteknisk kompetens som är nödvändig för den experimentella flygtekniska forskningen och att i rimlig grad tillgodose den icke-flygtekniska verksamhetens behov av mäittekniska baskunskaper.
Uppdragsverksamheten beräknas under programplaneperioden få en omslutning av ca 22,7 milj. kr. för budgetår.
Försöksanstalten erinrar i programplanen om att en viktig förutsättning för forskning och utveckling är att moderna och tillförlitliga utrustningar och anläggningar finns att tillgå. Under programplaneperioden behövs materielförnyelse till en kostnad av 1,4 milj. kr. för budgetår. Dessutom bör ca 50 milj. kr. investeras i en ny vindtunnel inom det transsoniska hastighetsområdet och ca 30 milj. kr. i en låghastighetstunnel.
14 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Biluga 6
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 210
Den beräknade utvecklingen av anslaget flygtekniska försöksanstalten exkl. investeringsbehov för nya vindtunnlar framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973; 1 O00-tal kr.).
Summa 1973/741! 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 — 1974/79 4 000 4 200? 3 600? 3 600 3 600 3 600 18 600
! Prisläge februari 1972.
2 För myndighetsuppgifter och forskningsverksamhet avses 2,8 milj. kr. Återstoden avses för materielförnyelse.
3 För myndighetsuppgifter och forskningsverksamhet avses 2,2 milj. kr.
H 4. Flygtekniska försöksanstalten
1972/73 — Utgift 1 800 000
1973/74 — Anslag 4 000 000 1974/75 Förslag 2 000 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Flygtekniska Dep.chefen
försöksanstalten Flygtekniska försöksanstalten: Allmän ledning och förbands-
verksamhet 619 000 619 000 619 000 Tillämpad objektbunden forsk-
ning (uppdragsverksamhet) 17 301 000 19 901 000 19 901 0060 Tillämpad ej objektbunden
forskning 3 380 000 3 580 000 1380 000 Kostnader 21 300 000 24 100 000 21 900 000 Avgår: Intäkter för uppdragsverksamhet -- 17 300 000 -—-19 900 000 - -19 900 000 Medelsbehov 4 000 000 4 200 000 2000 000
Personal
Personalkategori Antal!
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Ilygtekniska — Dep.chefen
försöksanstalten Handläggande personal 125 of. ot.
Övrig personal 113 of. of.
238 of. of,
1 Inkl. personal för uppdragsverksamheten.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 211
Flygtekniska försöksanstalten A. Pris- ochlöneomräkning
Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 200 000 kr.
B. Uppgiftsförändringar Tillämpad ej objektbunden forskning
För budgetåret 1973/74 har medel tilldelats för viss materielförnyelse. För budgetåret 1974/75 behövs ytterligare 1,4 milj. kr. för att anskaffa bl. a. verktygsmaskiner för modelltillverkning, likriktare och stinganordning för låghastighetstunneln och mätsträcka för transsoniskt fartområde.
Departementschefen
Jag anser att flygtekniska försöksanstalten förutom på uppdragsverksamhet bör inrikta sin verksamhet på att erbjuda tillräcklig kompetens inom anstaltens verksamhetsområde.
I likhet med vissa andra myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet disponerar flygtekniska försöksanstalten en rörlig kredit om 3 milj. kr, i riksgäldskontoret.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fivgtekniska försöksanstalten för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.
Viss signalskyddsmateriel
Verksamheten under delprogrammet Viss signalskyddsmateriel har budgeterats på två primäruppdrag inom delproduktionsomrädena Centralt vidtaget materielunderhåll m, m. och Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. Primäruppdragen avser anskaffning och underhåll av särskild signalskyddsmateriel för totalförsvarets civila sektor.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Viss signalskyddsmateriel.
Programplan för perioden 1974/75-1978/79
Verksamhetens planerade omfattning och inriktning är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens försvarsutskott.
Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Viss signalskyddsmateriel framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973: I 000-tal kr.).
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet | 212
Summa 1973/74! 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/79 1900 2 140 2160 2970 2480 3 250 13 000
! Prisläge februari 1972
Det beräknade behovet av beställningsbemyndiganden samt bemyndigandeskulden för delprogrammet under programplaneperioden framgår av följande sammanställning (1 O000-tal kr.).
Summa
1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/79
Bemyndigan-
debehov 1525 930! 370 12 470 480 5100 19350 Bemyndigan-
deskukl vid utgången av resp. budgetär 4534 3 324 1534 11034 9034 10 884
I Av beloppet utgör beställningsbemyndiganden för prisreglering 280 000 kr.
H 5. Viss signalskyddsmateriel
1972/73 — Utgift 1750 000 1973/74 — Anslag 1 900 000 1974/75 — Förslag 2 140 000
Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)
Primiäruppdrag m. m. —- 1973/74 1974/75
Överbefäl- Dep.chefen havaren Bem. Belt. Bem. Bet. Bem. Bet.
Viss signalskyddsmateric]: . Centralt vidtaget ma-
terielunderhåll Mm, IN. 245 225 310 260 310 260
Centralt vidtagen
matcriclanskaffning m. m. —- so e AA I un a IN Oe 1880 620 1880
Kostnader = medels-
behov - 1 9200 - 2140 - 2140 Bemyndigandebehov 1525 - 930! - 930!
1 Inkl. beställningsbemyndiganden för prisreglering, 280 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 213
Överbefälhavaren
För budgetåret 1974/75 föreslås ett beställningsbemyndigande för viss signalskyddsmateriel av 930 000 kr., varav 280 000 kr. till prisreglering. Vidare föreslås att anslaget för viss signalskyddsmateriel förs upp med 2 140 000 kr. (+ 240 000 kr.).
Depaurtementschefen
Jag kan i huvudsak godta överbefälhavarens förslag ull inriktning av verksamheten under programplaneperioden.
Min beräkning av bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen att
I. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att viss signalskyddsmateriel
beställs inom en kostnadsram av 930 000 kr.,
2. till Viss signalskyddsmateriel för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 2 140 000 kr.
Vissa teleanordningar
Verksamheten under delprogrammet Vissa teleunordningar har budge- (erats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. Primäruppdraget avser vidmakthällande och nyanskaffning av vissa teleanordningar för den civila försvarsberedskapen i länen samt för teleanläggningar inom hälso- och sjukvården.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Vissa teleanordningar.
Programplan för perioden 1974/75—1978/79
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför televerket bl.a. följande.
Televerket fördelar anslagna medel mellan länsstyrelserna och effektuerar inkomna beställningar av teleanordningar. Fyra centrala myndigheter är närmast berörda, nämligen socialstyrelsen, rikspolisstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och vägverkets centralförvaltning. De behov som f.n. kan förutses är i allt väsentligt tillgodosedda, varför huvuddelen av anslaget går åt till abonnemangsavgifter.
Den av televerket beräknade utvecklingen av anslaget Vissa teleanordningar framgår av följande sammanställning (prisläge juli 1973; 1 000-tal kr.).
Summa 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/79
1300 1420 1410 1485 1480 1500 7295
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 214
H 6. Vissa teleanordningar 1972/73 Utgift 746 394 1973/74 — Anslag 1 300 000 1974/75 — Förslag 1420 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Televerket Dep.chefen
Vissa teleunordningar: Centralt
vidtagen materielanskaffning
m. m. 1 300 000 1420 000 1420 000 Kostnader = medelsbehov 1 300 000 1 420 000 1420 000
Televerket
För budgetåret 1974/75 föreslås att anslaget förs upp med 1 420 000 kr. Av beloppet utgör ca 1,1 milj. kr. abonnemangsavgifter för tidigare utförda teleanläggningar eller sådana som avses bli utförda under budgetåret 1973/74.
Departementschefen
Jag kan i huvudsak godta televerkets förslag till inriktning av verksamheten under programplaneperioden.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa teleanordningar för budgetäret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 1 420 000 kr.
Vissa skyddsrumsanläggningar
Verksamheten under delprogrammet Vissa skyddsrumsanläggningar omfattar dels utbetalning av lokalhyror för sådana utrymmen i vissa skyddsrumsanläggningar som disponeras av andra statliga myndigheter än myndigheter inom civilförsvaret eller krigsmakten, underhåll av viss sambandsutrustning samt anskaffning av inventarier för gemensamma stabsplatser, dels anskaffning av andelar i gemensamma stabsplatser för tidigare nämnda statliga myndigheter och teleteknisk utrustning m. m.
Utbetalningarna av lokalhyror har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbundsverksamhet. underhållet av sambandsutrustningen på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. och anskaff-
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 215
ningen av inventarier på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. Dessa tre primäruppdrag finansieras från förslagsanslaget Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar.
Anskaffningen av andelar i gemensamma stabsplatser och teleteknisk utrustning m, m. har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Anskaffning av befästningar m. m. Detta primäruppdrag finansieras från investeringsanslaget Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar.
Programplan för perioden 1974/75—1978/79
Civilförsvarsstyrelsen anför att omfattningen och inriktningen av verksamheten under delprogrammet helt är beroende av den avvägning mellan delprogrammen som är gjord inom huvudprogrammet Civilförsvar samt andra myndigheters programmässiga målsättning.
Behovet av betalningsmedel och dessas fördelning på anslag under programplaneperioden framgår av följande summanställning (prisläge juni 1973; 1 000-tal kr.).
Anslag Summa
1973/741 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/79
H 7. Hyror m. m. för vissa
skyddsrumsanläggningar :2 790 3 190 3 390 3 590 3 790 3 990 17 950 If 7. Anskaffning av vissa
skyddsrumsanläggningar 6 890 2660 500 1400 600 600 5 760
9 680 5850 3 890 4 990 4390 4590 23 710
I Prisläge juni 1972.
H 7. Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar
1972/73 — Utgift 2453 999 1973/74 — Anslag 2 790 000 1974/75 — Förslag — 3 190 000
Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.) Primäruppdrag m. m. : 1973/74 1974/75
Civilför- Dep. chefen
Svärssty-
relsen
Vissa skyddsrumsanläggningar: Allmän ledning och förbandsverksamhet 2 700 3 100 3 100 Centralt vidtaget materielunderhall m. m. 50 50 50 Centralt vidtagen materielanskaff-
ning m. m. 40 40 40 Kostnader = medelsbehov 2 790 3 190 3 190
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet " 216
Civilförsvarsstyrelsen Uppgiftsförändringaur Allmän ledning och förbandsverksamhet
Kostnaderna för lokalhyror för statliga myndigheters utrymmen i vissa skyddsrumsanläggningar ökar med 400 000 kr. på grund av nytillkommande anläggningar.
Departementschefen
Vad civilförsvarsstyrelsen har anfört om inriktningen av verksamheten under programplaneperioden kan jag i huvudsak godta.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Hyror m. m, för vissa skyddsrumsanläggningar för budget-
året 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 3 190 000 kr.
Identitetsbrickor
Länsstyrelsen i Kristianstads län har till uppgift att svara för framställning och distribution m. m. av identitetsbrickor som kostnadsfritt tilldelas nyfödda eller mot självkostnadspris tillhandahålls andra personer, allt enligt riktlinjer som har godkänts av riksdagen (prop. 1962:1 bil. 13, SU 1972:11, rskr 1962:11).
Verksamheten under delprogrammet Identitetsbrickor har budgeterats på ett primäruppdrag under delproduktionsomrädet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Identitetsbrickor.
Programplan för perioden 1974/75—1978/79
Beträtfande utvecklingen och inriktningen av delprogrammet föreslår länsstyrelsen i Kristianstads län inga förändringar under programplaneperioden. Någon beräkning av unslagsbehovet för budgetären 1975/76— 1978/79 har inte lagts fram. |
H 8. Identitetsbrickor
1972/73 — Utgift 257 239 1973/74 — Anslag 400 000 1974/75 — Förslag 406 000
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 217
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag im. m. 1973/74 1974/75
Länsstyrelsen" Dep.chefen
i Kristianstads
kin
Identitetsbrickor: Allmän Ied-
ning och förbundsverksamhet 400 000 406 000 406 000 Kostnader = medelsbehov 400 000 406 000 406 000
Personal
Personalkategori Antal
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Länsstyrelsen Dep.chefen
i Kristianstads
län
Civil personal Övrig personal 7 of. ot.
Länsstyrelsen i Kristianstads län A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräk ningen innebär att kostnaderna ökar med 6 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder länsstyrelsens uppfattning att verksambeten bör bedrivas med oförändrad inriktning.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att till Identitetsbrickor för budgetåret 1974/75 anvisa et
förslagsanslag av 406 000 kr.
Bistånds- och katastrofutbildning
Bistäånds- och katastrofutbildningen är avsedd för värnpliktiga och andra som är lämpliga för sådan utbildning. Verksamheten leds och samordnas av biståndsutbildningsnämnden. Nämnden beslutar om särskild urvalsprövning och om antagning till utbildning. Nämnden sköter vidare administrationen av en beredskapskäår för biständsinsatser samt biträder vid den planering som behövs för att komplettera teknikerkontingenten i beredskapsstyrkan för FN-tjänst med personal från bered-
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 218
skapskåren.
Til nämndens förfogande står ett kansli. Chef för kansliet är en avdelningsdirektör. Verksamheten är organiserad på tre grupper, varav en sköler samordning och planering av olika verksamheter, en svarar för urvalsprövning och personaladministration och en har ansvaret för nämndens utbildningsarbete. Kansliet och förläggningslokalerna finns i Sandö medan utbildningsarbetet sker vid Grämesta, 2,5 km från Sandö.
Verksamheten under delprogrammet Bistånds- och katustrofutbildning har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras frin förslagsanslaget Bistånds- och katastrofutbildning.
Programplan för perioden 1974/75—-1978/79
Beträffande utvecklingen och inriktningen av delprogrammet anför biständsutbildningsnämnden bl. a. följande.
Det nuvarande proöovisoriet med utbildningslokaler som är skilda från kansli och förläggningsutrymmen avses vara avvecklat senast under budgetäret 1975/76, då all verksamhet beräknas kunna förläggas till Sandö. Denna flyttning gör det möjligt att öka elevantalet. Nämnden har undersökt tre alternativ, ett med oförändrat 100 elever under hela perioden, ett med en ökning till 125 elever budgetåret 1975/76 och därefter 150 elever under vart och ett av återstående budgetår under perioden samt ett med en ökning till 150 elever budgetåret 1975/76 och 200 clever under vart och ett av därpå följande budgetår. Med hänsyn till efterfrågan på bistånds- och katastrofarbetare, till utbildningens effektivitet och till de lokaler som ställs till förfogande förordar nämnden det andra alternativet.
Den av nämnden beräknade utvecklingen av anslaget Bistånds- och katastrofutbildning i de olika alternativen framgär av följande sammanställning (prisläge maj 1973: I 000-tal kr.).
Summa Alt. 1973/74! 1974/75 -1975!/76 1976/77 1977/718 1978/79 1974/79 I in 250 5550 5 456 5450 5450 5450 27 350 H" 5250 5 550 6 106 6 700 6 700 6 700 31 750 I 5 250 5 550 6 706 7 800 7 800 7800 "35650
I Prisläge februari 1972
H 9. Bistånds- och katastrofutbildning
1972/73 — Utgift |
1973/74 — Anslag 5 250 000 1974/75 Förslag 5515 000
I [ngår i belastningen för förslagsanslaget A2. Vissa nämnder m, m.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 219
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Biständsut- Dep.chefen
bildnings-
nämnden .
Bistånds- och katastrofutbild-
ning: Allmän ledning och för-
bandsverksamhet 5 250 000 5 550 000 5 515 000
Kostnader = medelsbehov 5 250 000 5 550 000 5 515 000
Personal
Personalkategori Antal
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Biståndsut- Dep.chefen
bildnings-
nämnden
Civil personal
| Handläggande personal | 5 | +] | -2 |
| Lärarpersonal | 9,5 | of. | of. |
| Övrig personal | 5,5 20 | +1 +2 | of. -2 |
Biständsutbildningsnämnden A. Pris-ochlöneomräkning
Pris- och löneomräkningen medför att kostnaderna ökar med 382 000 kr., varav 40 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Uppgiftsförändringar
För administration av beredskapskåren m. m. behövs en amanuens eller byräsekreterare (+ 60 000 kr.). Nämnden behöver vidare förstärkas med en expeditionsvakt för vissa transporter och enklare kontorsgöromål (+ 37 100 kr.). Samtidigt kan antalet arvodesanställda psykologer minskas med två (— 24 000 kr.).
I fortsättningen beräknas kostnaderna för bibliotek och utbildningsmateriel bli lägre än de har varit under uppbyggnadsskedet ( - 115 000 kr.).
C. Alternativ 0
Alternativet minskar medelstilldelningen med 240 000 kr. Detta kan uppnås genom att sänka elevantalet från 100 till 35. En sådan ätgärd
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 220
skulle emellertid innebära att verksamhetens mål ändrades. De gjorda investeringarna skulle dessutom bli underutnyttjade.
Departementschefen
Jag kan i huvudsak godta biståndsutbildningsnämndens planering för skolans framtida lokalbehov. Elevantalet under perioden bör inriktas på en ökning från 100 till 125 elever under budgetåret 1975/76 och därefter till 150 under vart och ett av återstående budgetår.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över
kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att till Biständs- och katastrofutbildning för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 5 515 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet ta [5 a
KAPITALBUDGETEN
I. Statens allmänna fastighetsfond
Försvarsdepartementet
II 6. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar
Under åberopande av vad jag har-anfört tidigare hemställer jag att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
att, I avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Civilförsvar:
Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1974/75 beräkna
ett investeringsanslag av & 200 000 kr.
II 7. Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar
1972/73 — Utgift 12 224 572 Behållning — 2544 556 1973/74 — Anslag 6 873 000!
1974/7535 Förslag 2 700 000 I Därav 3 873 000 kr. på tilläggsstat IH.
Verksamheten under anslaget omfattar anskaffning dels av andelar i gemensamma stabsplatser för andra statliga myndigheter än myndigheter inom civilförsvaret eller krigsmakten, dels av teleteknisk utrustning m. m.
Civilförsvarsstyrelsen
Medelsförbrukningen för budgetåret 1974/75 beräknas till 2 663 000 kr. enligt följande sammanställning. Primäruppdrag m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr. Vissa skyddsrumsanläggningar: Anskaffning av befästningar m. m. 1. Sambandsutrustning 360 2. Statliga myndigheters utrymmen i civilförsvarets
allmänna skyddsrum 659 3. TeleteKnisk utrustning 1644
1. För fjärrskriftmateriel som behövs för att ansluta civilbefälhavare och länsstyrelser till reservielegrafnätet beräknas ett medelsbehov av 360 000 kr. för nästa budgetår.
2 För att bestrida kostnaderna för statliga myndigheters utrymmen i nya ledningscentraler behövs för nästa budgetår 659 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 222
3. För anskaffning av teleteknisk utrustning beräknas ett medelsbehov av 1 644 000 kr. för nästa budgetår.
Departementschefen
Jag beräknar i likhet med civilförsvarsstyrelsen medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 2 663 000 kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning. Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgang | Beräknad medelsförbrukning | ||
| Behållning 1973-07-01 | 2545 1973/74 | 9418 | |
| Anslag för 1973/74 | 1974/75 | 2663 | |
| riksstat | 3 000 Beräk nad behållning | ||
| tilläggsstat 11 | 3873 1975-06-30 | 37 | |
| Anslag för 1974/75 | . | ||
| (förslag) | 2700 12 118 | . 12 118 |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar för budget-
året 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 2 700 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 223
UI. Försvarets fastighetsfond
HI 1. Arméförband: Anskaffning av anläggningar
1972/73 — Utgift 128 801 697 Behållning — 5 710 527 1973/74 — Anslag 88 000 000 1974/75 — Förslag 102 000 000
Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m., befästningar och ammunitionsförråd för armén samt markförvärv härför och för övnings- och skjutfält m. m.
Chefen för armen
För budgetåret 1973/74 har beräknats en medelsförbrukning av 89 milj. kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1974/75 beräknas till 103 milj. kr. Betalningsmedlens fördelning på primäruppdrag framgår av följande sammanställning. Primäruppdrag m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
Arméeförband:
Markanskaffning för delprogrammen Fördelningsförband m. m. 100 Gemensamma produktionsresurser 17 350 Anskaffning av befästningar m. m. för delprogrammen
| Infanteribrigad m.m. | 200 |
| Lokalförsvarsförband | 2375 |
| Gemensamma produktionsresurser | 275 |
Anskaffning av kaserner m. m. för delprogrammet
| Gemensamma produktionsresurser | 90 287 |
| Summa | 110 587 |
| Reducering på grund av överplanering | —- 7 587 |
| Beräknat medelsbehov | 103 000 |
Av den beräknade medelsförbrukningen för budgetåret 1974/75 avses 17 milj. kr. för markanskaffning, 2,5 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 83,5 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. enligt följunde sammanställningar.
Objekt m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
Befästningars delfond Fördelningsförband m. m. 1. Mark för förrad samt diverse mindre markförvärv och
oförutsedda utgifter 100
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 224
Objekt m. m. Medelsförbrukning
(1 000-taål kr
Kasernbyggnaders delfond
Gemensamma produktionsresurser
| 2. I 11. Utvidgning av övningsfältet i Växjö | 1 300 |
| 3. I IS. Utvidgning av Remmene skjutrfält | 2250 |
| 4.1 17. Nytt skjutfält vid Uddevalla | 500 |
| 5. 121. Utvidgning av skjutfältet vid Tjärnmyren | 400 |
| 6. P 6. Utvidgning av övningsfältet vid Rinkaby | 5 000 |
| 7. P 18. Nytt övningsfält vid Martille | 500 |
| 8. T 3. Nytt övnings- och skjutfält vid Sollefteå | 1000 |
9. Bodens garnison. Utvidgning av skjutfältet vid
| Kusträsk | 2 000 |
| 10. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter | 4 400 17 450 |
| Reducering på grund av överplanering | - 450 |
| Summa | 17 000 |
I. För att uppföra ammunitionsförråd kan i vissa fall mark behöva
förvärvas med äganderätt. Den närmare omfattningen av sådana förvärv kan f.n. inte bestämmas. Medel har beräknats för erforderlig markanskaffning för ammunitionsförråd och andra anläggningar för samtliga delprogram inom huvudprogrammet samt för smärre kompletteringar av arméns befästningsfastigheter.
2. Chefen för armén har lagt fram förslag till utvidgning av 1 11:s övningsfält vid Växjö med ca 300 ha. Förslaget utreds f. n. av försvarets fastighetlsnämnd. Kostnaderna för erforderliga markförvärv kan inte beräknas förrän fastighetsnämnden har slutfört sin utredning. För att påbörja markförvärven under nästa budgetår beräknas ett medelsbehov av 1.3 milj. kr.
3. 1971 års riksdag (prop. 1971:110, FöU 1971:9, rskr 1971:140) fattade beslut om utvidgning av Remmene skjutfält med ca I 000 ha. För att genomföra erforderliga markförvärv m. m, har utsetts en särskild delegation, Skjutfällsdelegationen Remmene, Hittills har ca 180 ha förvärvats.
4. Chefen för armén har lagt fram förslag till nytt skjutfält för I 17 norr om Uddevalla. Fältet föreslås få en areal av va 1 600 ha. Förslaget utreds f.n. av försvarets fastighetsnämnd. Kostnaderna för erforderliga markförvärv kan inte beräknas förrän fastighetsnämnden har slutfört sin utredning. För att päbörja markförvärven under nästa budgetår beräknas ett medelsbehov av 500 000 kr.
5. 1972 års riksdag (prop. 1972:75, Föll 1972:17, rskr 1972:231) fattade beslut om utvidgning av skjutfältet vid Tjärnmyren söder om Sulleftvå med ca 1 100 ha. Häri ingår ett omrade om ca 635 ha som tidigare har arrenderats för skjutningar. Hittills har ca 130 ha förvärvats.
6. 1971 års riksdag (prop. 1971:110, FöÖU 1971:9, rskr 1971:140) tattade beslut om utvidgning av övningsfältet vid Rinkaby med ca 600 ha. Erforderliga markförvärv m. m. genomförs av en särskild delegation,
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 225
Rinkabydelegationen. Av det beslutade utvidgningsomrädet äterstär f. n. ca 80 ha att förvärva. I enlighet med riksdagens beslut förvärvar delegationen även sådan mark som ligger i omedelbar anslutning till utvidgningsområdet och frivilligt bjuds ut till salu.
7. Chefen för armén har lagt fram förslag till nytt övningsfält för P 18 vid Martille söder om Visby. Fältet föreslås få en areal av ca 700 ha. Förslaget utreds f.n. av försvarets fastighetsnämnd. Kostnaderna för erforderliga markförvärv kan inte beräknas förrän fastighetsnämnden har slutfört sin utredning. För att påbörja markförvärven under nästa budgetår beräknas ett medelsbehov av 500 000 kr.
8.1972 ärs riksdag (prop. 1972:75,. FöU 1972:17, rskr 1972:231) fattade beslut om anskaffning av ett nylt övnings- och skjutfält för T 3 i Sollefteå om ca 800 ha. Hittills har ca 25 ha förvärvats.
9.1973 års riksdag (1973:75, FöU 1973:16. rskr 1973:195) fattade beslut om utvidgning av Bodens garnisons skjutfält vid Kusträsk med ca 1750 ha. Markanskaffningen beräknas komma att påbörjas under innevarande budgetår.
10. För diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter beräknar chefen för armén ett medelsbehov av 4.4 milj. kr. Medlen avses för vissa mindre förvärvsobjekt som i varje särskilt fall beräknas kosta högst 300 000 kr. Medlen avses vidare för smärre kompletteringar av arméns
fastighetsbeständ, oförutsedda utgifter i samband med genomförandet av
beslutade förvärv samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade markförvärv m. m. Kompletteringar av fastighetsbeståndet planeras bl. a. för skjutfälten vid Tåme och Väddö samt för övnings- och skjutfälten vid Falun och Ystad.
B. Anskaffning av befästningar m. m. Objekt m. m. Medelstförbrukning
(1 000-tal kr.)
Befästningars delfond Infanteribrigad m. m.
Företag avsedda att påbörjas 1974/75 I. Betongförräd för ammunition 200 Lokalförsvarsförband
Företag påbörjade eller avsedda att pabörjas 1973/74 2. Betongförråd för ammunition 1575
Företag avsedda att påbörjas 1974/75 3. Betongförräd för ammunition 800
Gemensamma produktionsresurser
Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1973/74 4. Betongförräd för ammunition 275
2850 Reducering på grund av överplanering -- 350 Summa 2 500
15 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga 6
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 226
1—4. För fortsatt utbyggnad av ammunitionsförråd behövs för nästa budgetär 2,5 milj. kr., varav cirka 1,8 milj. kr. för att slutföra arbetena vid de förråd som avses bli påbörjade under budgetåret 1973/74.
C. Anskaffning av kaserner m. m. Objekt m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kt.)
Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser
Företag påbörjade före 1973-07-01
1. Byggnadsåtgärder för effektivisering av värnplikts-
utbildningen 13 700
Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1973/74
| 2. 113. Nybyggnad av tygverkstad | 3 350 |
| 3. P 18. Nybyggnad av truppserviceförråd | 1500 |
| 4. Ing 3. Nybyggnad av marketenteribyggnad | 2 600 |
| 5. S2, Tillbyggnad av matinrättning | 600 |
| 6. LvSS. Utbyggnad av motorområde | 900 |
7. Utbyggnad av förråd m. m. till följd av organisa-
tionsförändringar (etapp 2) 20 137
Företag avsedda att påbörjas 1974/75
| 8. P 4/K 3. Nybyggnad av värmecentral | 3 000 |
| 9. Mobiliseringsförräd | 4 000 |
| 10. Utbyggnad av läger | 1 000 |
| 11. Tekniska försörjningsanordningar | 2 000 |
| 12. Diverse smärre byggnadsföretag | 2 000 |
13. Utbyggnad av förråd till följd av organisations-
| förändringar (etapp 3) | 35 500 90 287 |
| Reduccring på grund av överplanering | - 6 787 |
| Summa | 83 500 |
1. Behovet av byggnadsåtgärder för att effektivisera värnpliktsutbildningen inom armén har senast anmälts i prop. 1973:1 (bil. 6 s. 221 och 229). Kostnadsramen angavs därvid till 26,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1972. Fortifikationsförvaltningen har i samräd med chefen för armén sett över och kompletterat programmet för denna utbyggnad t.o.m. budgetåret 1974/75. Det reviderade programmet omfattar nybyggnad av övnings- och värdhallar vid 25 förband, gymnastik- och samlingshallar vid fem förband och rälsmålbanor vid sju förband. Totalkostnaden härför har uppskattats till 37,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1973.
2—7. Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att läta bygga tygverkstad vid I 13, truppserviceförräåd vid I 18, marketenteri-
byggnad vid Ing 3, tillbyggnad av matinrättning vid S 2, drivmedelsanlägg-
ning vid LvSS samt varm- och kallförråd vid I 11/Fo 16, I 5/Fo 22, I 21/Fo0o 23 och I 12/Fo 17.
8. Behovet av ny gemensam värmecentral m. m. för P 4 och K 3 har senast anmälts i prop. 1973:1 (bil. 6 s. 223). Kungl. Maj:t uppdrog den
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 227
14 juni 1973 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en Kostnadsram av 4 350 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1972, vilket motsvarar 4 650 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1973.
9:.-12. För nya mobiliseringsförräd, fortsatt utbyggnad av läger, tekniska försörjningsanordningar och diverse smärre byggnadsföretag behövs sammanlagt 9 milj. kr.
13. Behovet av att bygga ut fredsförråd till följd av organisationsförändringar (etapperna 1 och 2) har tidigare anmälts i prop. 1973:1 (bil 6 s. 222). För fortsatt utbyggnad av fredsförråd (etapp 3) behövs 35,5 milj. kr. för budgetåret 1974/75.
Departementischefen
Chefen för armén har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 103 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen till 102 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Av medelsförbrukningen beräknas 16 milj. kr. för att anskaffa mark. Som nya markförvärvsobjekt utöver sådana som har beslutats tidigare har chefen för armén föreslagit ett nytt övningsfält om ca 700 ha för P 18 vid Martille söder om Visby, utvidgning av I 11:s övningsfält vid Växjö med ca 300 ha samt ett nytt skjutfält om ca 1 600 ha för I 17 norr om Uddevalla. Samtliga tre förslag utreds på mitt uppdrag av försvarets fastighetsnämnd.
Det föreslagna övningsfältet för P 18 omfattar till stora delar odlad mark. Ett 40-tal personer är fast bosatta inom området. Förslaget har mött betydande motstånd både från de personer som direkt berörs av markanskaffningen och från organisationer m. fl. Med hänsyn bl a. härtill bedöms utredningen komma att bli omfattande och tidsödande. Jag räknar inte med att frägan om den föreslagna markanskaffningen skall kunna underställas 1974 års vårriksdag och beräknar därför inte några medel för ett nytt övningsfält för P 18 för nästa budgetår.
Förslagen till utvidgning av I 11:s övningsfält och ett nytt skjutfält för I 17 vid Uddevalla berör båda områden som till övervägande del består av skogsmark. Endast ett mindre antal personer är fast bosatta inom de föreslagna förvärvsområdena. De negativa sociala och ekonomiska konsekvenserna för enskilda personer i samband med att förslagen genomförs kan därför förutsättas bli begränsade, Med hänsyn bl. a. härtill räknar jag med att fastighetsnämnden skall kunna avsluta och redovisa sina utredningar så snabbt aft frågan om markanskaffningarna för I 11 och I 17 kan underställas 1974 års vårriksdag i särskild proposition. I avvaktan härpå beräknar jag för nästa budgetår ett medelsbehov av 1,3 milj. kr. för utvidgning av I 11:s övningsfält och 500 000 kr. för ett nytt skjutfält för 117.
För anskaffning av befästningar m. m. och kaserner m. m, beräknas medelsförbrukningen till 2,5 milj. kr. resp. 83,5 milj. kt. Fortifikations-
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 228
förvaltningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet nya befästningsoch kasernobjekt som finns intagna i investeringsplanen. Om riksdagen inte har något alt erinra torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som anvisas av riksdagen besluta om de redovisade företagen skall utföras. Skulle något objekt med hänsyn till pågående översyn av försvarets fredsorganisation eller av andra skäl inte anses böra utföras, bör Kungl. Maj:t vidare kunna ersätta detta med annat objekt trots att detta inte har tagits upp i investeringsplanen.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Objekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- — Färdigstart stäl lande
1972-02-01 1973-02-01 Faktisk = Beräknad för — t. o. m. 1972/73 1973/74 1974/75 år-mån år-mån
A. Markanskaffning
Befästningars
delfond
Delprogram 1.1 1. Mark för förråd samt
diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 200 200 : 100 100 - - Kasernbyggnaders
delfond
Delprogram 1.99 2, I 11. Utvidgning av
övningsfältet vid ej be-
Växjö - räknad - = 1300 = - 3. [ 15. Utvidgning av Remmene skjutfält 5 000 5 000 1259 1491] 2250
4. I 17. Nytt skjutfält cj be vid Uddevalla ne räknad = - 500 - =
5. I 21. Utvidgning av
skjutfältet vid Tjärnmyren 2 400 2400 747 1253 400 -- 6. P6. Rinkaby: a. Utvidgning enligt 1971 ärs riksdagsbeslut 14 000 18 600 16 442 2158 - - b. Medgiven komplettering
genom förvärv av salu- ej be-
bjuden mark - räknad 1326 = 5 000 =
7. T 3. Nytt övnings- och . skjutfält vid Sollefteå 2200 2200 121 1079 1000 = -
8. Bodens garnison, Utvidgning av skjutfältet
vid Kusträsk - 4 000 - 500 2 000 = =
9. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda
10319 10 319 - 5919 4400 utgifter
Summa A 34 119 42 719 19 895 12 500 16 950 - =
Reducering av medelsbehovet = = - — 500 -- 950 = - Beräknat medelsbehov — = - 12 000 16 000 -
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 229
Objekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig-
I I ” — start = stäl 1972-02-01 1973-02-01 Faktisk Beräknad för lande t. 0. m, Se 1972/73 1973/74 1974/75 är mån år-mån
. Anskaffning av befästningar m. m. . Företag påbörjade före
1973-07-01
Delprogram 1.1 . Betongförräd för ammunition 1975 1485 1301 184 on -
Delprogram 1.2
. Betongförräd för ammunilion 500 595 447 148 - -
Delprogram 1.4 . Betongförråd för ammur-
nition 1265 1 065 998 67 - - -
Delprogram 1.6
. Betongförråd för ammunition 1670 1620 1229 391 - = -
Delprogram 1.99
. Betongförräd för ammunition 500 470 208 262 - - -
5 910 5235 4183 1052 - - = Summa a
. Företag påbörjade eller avsedda att pabörjas
1973/74
Delprogram 1.6
. Betongförråd för ammunition 875 2900 -- 1325 1575 = -
Delprogram 1.99
. Betongförråd för ammunition => 500 - 225 275 = - Summa b 875 3 400 - 1550 1850 = =
' Företag avsedda att påbörjas 1974/75 Delprogram 1.2 . Betongförräd för ammunition 360 - :- 200 = -
>
Delprogram 1.6
. Betongförräd för ammu-
1860 - = 800 = — nition Summa c - 2 220 - - 1 000 - =
Summa B (a- c) 6 785 10 855 + 183 2602 2850 = -
Reducering av medels-
behovet - - = 302 -350 = —- -
Beräk nat medelsbehov - = 2300 2500 -
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 230
Objekt Kostnadsram Mecedelsförbrukning Bygg Färdip-
- : —— start stäl
1972-02-01 1973-02-01 Faktisk = Beräknad för lande
t. o. m. 7
1972/73 1973/74 1974/75 år-mån år-mån
C. Anskaffning av kaserner m, m. Företag påbörjade före 1973-07-01 Delprogram 1.99 .- 113. Nybyggnad av smöroch tvätthall med kompressorhus 800 1062 868 194 -
ta . [I 14. Nybyggnad av marke-
tenteri 2750 2750 1890 360 -
. 114. Tillbyggnad av skolskjutningsbanor 1150 915 537 378 - . I 15. Om- och tillbyggnad av tygverkstad 1500 1916 1 684 232 - . I 16. Nybyggnad av matinrättning, Ringenäs 2 000 1530 1218 312 - . 119/S3. Nybyggnad av varmoch kallgarape 3 700 2700 1982 718 - P4. Nybyggnad av matin rättning, Kråk 1850 2070 1 501 569 - . P6. Nybyggnad av sjukvårdsavdelning 2150 2150 1 639 511 - . P6, Utökning av värmecentral m. m. 2 000 2 000 1 084 916 - 10. P 7 Y. Nybyggnad av matinrättning m. m. 7100 7010 6 833 177 - 11. P 7 Y. Nybyggnad av sjukvårdsavdelning 2150 2 000 1 601 399 - P7 R. Nybyggnad av drivmedelsanläggning 1875 1100 235 865 - 13. P 10. Nybyggnad av värme-
central 4050 4 000 3 121 879 -
14. P 18. Tillbyggnad av garage för MKG 2 500 1800 684 1 116 - 15. A 8. Nybyggnad av sjukvårdsavdelning för
A8/Ing 3 2850 1 429 771 - 73-11
16. A 8. Avloppspumpstation jämte yttre ledningar 1285 1350 1 157 193 - 73-07 17, A 9. Nybyggnad av förråd
för VFB 550 486 40 - 73-11
18. Lv 7. Befälsförläggning,
Täme 1600 1 537 563 - 73-11
. Ing 2. Nybyggnad av
kasern 5 000 3019! 1381 73-09
. Ing 2. Nybyggnad av expeditionsbarack 350 317 133 - 73-06 . Ing 2. Nybyggnad av sjukvärdsavdelning 1835 1 308 442 - 73-08 . S 2, Dagvattenledningar
m. m. 1520 957 563 74-06
. T 3, Nybyggnad av värme-
central 1 000 3 693 67 - 73-06
24. T 3, Om- och tillbyggnad av marketenteri 2200 1280 = 1320 - 74-01
I Härutöver AMS-medel 500 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 231
Objekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg — Färdig- Fe : — start — stäl 1972-02-01 1973-02-01 Faktisk Beräknad för lande t.o.m 1972/73 1973/74 1974/75 år mån år mån
25. ArtSS. Vattenverk jämte yttre ledningar 1 000 750 707 43 = 72-01 73-08 26. VIFÖN. Tillbyggnad av stridsvagnsverkstad 1700 1350 1103 247 - 72-10 73-08 27. Byggnadsäåtgärder för effektivisering av värnpliktsutbildningen 26 500 37 500 13 370 10430 13 700 = = 28. Utbyggnad av förräd till följd av organisationsförändringar (etapp 1) 20 000 17 000 4 822 12 178 - -
Summa a 105 965 110 359 60 062 35 997 13 700 - =
b. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1973/74 Delprogram 1.99 29. I 13. Nybyggnud av tygverkstad 5 000 5 350 - 2000 3350 73-12 75-06 30. P 18. Nybyggnad av truppservice förråd 3 000 3 060 - 1560 1500 73-10 74-10 31. P 18. Nybyggnad av skol skjutningsbanor 610 610 = 610 - 74-01 74-05 32. Ing 3. Nybyggnad av marketenteribyggnad 1 800 3 900 - 900 2600 74-01 75-08 33. 52. Tillbyggnad av mat- inrättning 1500 1600 - 1 000 600 73-10 74-10 34, LvSS. Utbyggnad av
| motorområde | 1760 1 900 | = 1 000 900 73-12 74-10 | |
| 35. Mobiliseringsförråd | 10 000 4 600 | - 4 600 | - = = |
| 36. Utbyggnad av läger | 6 000 7700 | - 7 700 | - - = |
37. Tekniska försörjnings-
anordningar 6 000 6 000 - 6 000 - - - 38. Diverse smärre byggnads-
företag 8 000 6 900 = 6 900 - = - 39. Utbyggnad av förråd till
följd av organisations-
förändringar (etapp 2) 29 000 33 100 "963 12 000 20137 - -
Summa b 72 670 74 720 963 44 270 29 087 - -
ce. Företag avsedda att på-
börjas 1974/75
Delprogram 1.99 40. P 4/K 3. Nybyggnad av
| värmecentral | 4 350 4650 | = | -- 3 000 74-10 75-12 |
| 41. Mobiliseringsförråd | - 4 000 | = | - 4 000 - - |
| 42. Utbyggnad av läger | - 6 000 | - | = 1 000 - - |
43. Tekniska försörjnings-
anordningar - 2 000 - - 2 000 - -
44, Diverse smärre byggnads-
företag - 2 000 - - 2 000 - -
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 232
Objekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig- = start ställan-
1972-02-01 1973-02-01 Faktisk Beräknad för de to.m,. ——-——— —-—- 1972/73 1973/74 1974/75 år-mån är-mån
45. Utbyggnad av förräd till följd av organisations-
| förändringar (etapp3) | = 63 500 | - | - 35 500 |
| Summa c | 4 350 82 150 | - | - 47 500 |
| Summa C (a—c) | 182 985 267 229 61 025 80 267 90287 |
Reducering av medels-
behovet - - = 5567 — 6787
Beräknat medelsbehov - - - 74700 83500
Totalt A—C 233889 320803 85103 95369 110087
Reducering av medelsbehovet = - —-6 369 — 8 087 Beräknat medelsbehov - - 389 000 102 000
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgång | Beräknad medelstörbrukning | ||
| Behållning 1973-07-01 | 5711 1973/74 | 39 000 | |
| Anslag för 1973/74 | 88 000 1974/75 | 102 000 | |
| Anslag för 1974/75 | Beräknad behållning | ||
| (förslag) | 102 000 1975-06-30 195 711 | 4 711 195 711 |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Arméförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret
1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 102 000 000 kr.
[1 2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar
1972/73 — Utpift 177447 576 — Behållning 2599 249
1973/74 — Anslag 71 000 000 1974/75 — Förslag 67 800 000
Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m.. befästningar och ammunitionsförråd för flottan och kustartilleriet samt markförvärv härför och för övnings- och skjutfält m. m.
Chefen för marinen
För budgetåret 1973/74 har beräknats en medelsförbrukning av 71 milj. kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1974/75 beräknas till 72
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 233
milj. kr. Betalningsmedlens fördelning på primäruppdrag framgår av följande sammanställning.
Primiäruppdrag m. im. Medelsförbruk ning
(1 000-taål kr.)
Marinförband:
Markanskaffning för delprogrammen
Fasta kustartilleriförband 600
Gemensamma produktionsresurser 500 Anskaffning av befästningar m. m. för delprogratmmen För fiera delprogram gemensamma lednings-, bas- och
underhällsförband m. m. 13 705 Fasta kustartilleriförband 34 505
Anskaffning av kaserner m. m. för delprogrammen
För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och
| underhallsförband m. m. | 500 |
| Rörliga kustartilleriförband | 500 |
| Gemensamma produktionsresurser | 27 950 |
| Summa | 78 260 |
| Reducering på grund av överplanering | - 6 260 |
| Beräknat medelsbehov =. | 72 000 |
Av den beräknade medelsförbrukningen för budgetåret 1974/75 avses ] milj. kr. för markanskaffning, 45 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 26 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. in. enligt följunde sammanställningar.
ÅA. Markanskaffning Objekt m. m. . Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
Befästningars delfond Fasta kustartilleriförband 1. Mark för kustartilleribatterier samt diverse mindre
markförvärv och oförutsedda utgifter 600 Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser
| 2. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter | 500 1 100 |
| Reducering på grund av överplanering | - 100 |
| Summa | 1 000 |
I. För utt anlägga kustartilleribatterier behöver i vissa fall mark förvärvas med äganderätt. Den närmare omfattningen av sådana förvärv kan f.n. inte bestämmas. Medel har vidare beräknats för erforderliga markanskaffningar för befästnings- och andra anläggningar inom Övriga delprogram inom huvudprogrammet samt för smärre kompletteringar av
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 234
marinens befästningsfastigheter, oförutsedda utgifter i samband med redan beslutade markförvärv samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade markförvärv m. m.
2. Medel har beräknats för smärre kompletteringar av matinens kasernfastigheter, oförutsedda utgifter i samband med redan beslutade mark förvärv samt för mindre utgifisrester för vissa inte helt avslutade markförvärv m. m.
B. Anskaffning av befästningar m. m. Objekt m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
Befästningars delfond För flera delprogram gemensamma lednings-, bus- och underhällsförband m. m.
Företag päbörjade före 1973-07-01
| 1. Ammunitionsförräd | 12 000 |
| 2. Stabsplatser | 676 |
| 3. Torpedinskjutningsstation | . 529 |
Företag avsedda att påbörjas 1974[75 4. Ammunitionsförräd 500
Fasta kustartilleriförband
Företag påbörjade före 1973-07-01 5. Kustartileribatterier 3 500
Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1973 [74 6. Kustartilleribatterier 18 300 7. Minstationer 105
Företag avsedda att påbörjas 1974/75
| 8. Kustartilleribatterier | 9 400 |
| 9. Smärre ubjekt | 3 200 48 210 |
| Reducering på grund av överplanering | - 3 210 |
| Summa | 45 000 |
1—3. Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga ett ammunitionsförråd i berg, en stabsplats och en forpedinskjutningsstation.
4.En ny byggnad för minservice behövs vid ett ammunitions-
förråd. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1973 ät fortifikationsförvalt-
ningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Kostnaderna har uppskattats till I 155 000 kr. enligt prisläget den I februari 1973.
5-7. Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga tre kustartilleribatterier och en minstation.
8. Ytterligare ett nytt kustartilleribatteri behöver byggas. Kungl. Maj:t uppdrog den 5 juni 1973 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för denna nybyggnad. Sädana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 30,5 milj. kr. enligt prisläget den I februari 1973.
9. För smärre objekt behövs för nästa budgetär 3.2 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 235
C. Anskaffning av kaserner m. m.
Objekt m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
Kasernbyggnaders delfond För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhällsförband m. m.
Företag avsedda att påbörjas 1974/75
1. Mobiliseringsförråd 500
Rörliga kustartilleriförband
Företag avsedda att påbörjas 1974/75 2. Mobiliseringsförräd 500
Gemensamma produktionsresurser
företag påbörjade före 1973-07-01
3. ÖrlB O. Nybyggnad av hanmmanläggning för ubåtsbas
vid Vitså (etapp I b) 2 200
Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1973[74
| 4, ÖriB O. Utbyggnad av fredsförråd | 700 |
| S. BK. Utbyggnad av fredsförråd | 2800 |
| 6. KA 5. Utbyggnad av fredsförråd | 2 200 |
Företag avsedda att påbörjas 1974/75
7. ÖrlB S. Nybyggnad av drivmedelsförräd inom
| Karlskrona örlogshamn | 2 000 |
| 8. ÖrlB S. Nybyggnad av torpedverkstad | 2 000 |
| 9. ÖrlB O. Nybyggnad av dykericentral | 4 000 |
| 10. BÖS. Nybyggnad av förläggningskaserner (etapp 1) | 3 000 |
| 11. SK. Nybyggnad av förråd för tygmateriel | 800 |
| 12. KA 1. Nybyggnad av hall för marinmotorutbildning | 800 |
| 13. KA 1. Utbyggnad av fredsförräd (2 st) | 4 000 |
| 14. KA 3. Utbyggnad av fredsförråd | 1 450 |
| 15. Tekniska försörjningsanordningar | 1 000 |
| 16. Diverse smärre byggnadsföretag | 1 000 23 950 |
| Reducering på grund av överplanering | - 2950 |
| Summa | 26 000 |
1—2. För mobiliseringsförråd behövs 1 milj. kr. för nästa budgetår.
3, 4 och 6. Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga hamnanläggning för ubåtsbas vid Vitså (etapp I bl, fredsförråd (intendenturförräd) vid OÖstkustens örlogsbas och fredsförråd (trupp- och mobserviceförråd) vid KA 5.
5. Behovet av ett nytt fredsförråd för Blekinge kustartilleriförsvar har tidigare anmälts i prop. 1973:1 (bil. 6 s. 233). Fortifikationsförvaltningen har uppskattat kostnaderna till 4,8 milj. kr. enligt prisläget den I februari 1973.
7. Vid Sydkustens örlogsbas behövs ett nytt drivimedelstförräd inom Karlskrona örlogshamn. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för detta förråd. Enligt förslaget skall anläggningen
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 236
omfatta en förrådsbyggnad, cisterner och distributionsledningar. Kostnaderna har uppskattats till 3 020 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1973. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1973 ät fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.
8. Vid Sydkustens örlogsbas behövs vidare en ny torpedverkstad. Torped- och minsektionen inom örlogsbasen disponerar f. n. lokaler i tre olika byggnader som tillhör Karlskronavarvet AB och ligger inom varvets industriområde. Torpedserviceverksamheten bedrivs i en av dessa byggnader. Byggnaden, som uppförts är 1899, är otidsenlig och hårt nedsliten och fyller inte kraven för hantering av torpeder av nyare typ. Den uppfyller inte heller gällande normer för brandskyddsbestämmelser och säkerhetsföreskrifter. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för en ny torpedverkstad vid örlogsbasen. Enligt förslaget kommer byggnaden att innehålla torpedservice- och administrationslokaler m. m. med en sammanlagd rumsyta om ca I 600 m?, Byggnadskostnaderna har uppskattats till 4 150 000 kr. enligt prisläget den I februari 1973. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1973 ät fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.
9. Vid Ostkustens örlogsbas behövs en ny dykericentral. Dykericentralen avses ersätta den utbildnings-, försöks- och provanläggning för avancerad dykeriutbildning som finns på Galärvarvet i Stockholm och som på grund av utlokalisering inom kort mäste utrymmas. Dykericentralen skall vidare svara för den utbildningsverksumhet för dykare som nu bedrivs vid kustflottans dykarskola i Hårsfjärden. Vid dykeriskolan utbildas de dykare som behövs för ubåtsrädddning, undervattensarbete och vissa taktiska uppgifter. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för en ny dykericentral för örlogsbasen vid ubätsbasen Vitså. Enligt förslaget skall nybyggnaden omfatta en huvudbyggnad i tre plan, en annexbyggnad i två plan och en sammanbindningsbyggnad i två plan. Byggnaderna omfattar en totalvta av ca 2 600 m”? och avses inrymma bl a. dykarhall med två vattenbassänger, laboratorier, lektionssalar och administrationslokaler. Kostnaderna har uppskattats till 9.550 000 kr. enligt prisläget den I februari 1973.
10. Vid Berga örlogsskolor behövs en ny förläggningskasern för 300 man. Utbildningskontingenten vid örlogsskolorna omfattar under större delen av året 770 man. Vid örlogsskolorna används tre äldre träkaserner och fyra nyare kaserner för förläggningsändamäl. Förläggningsstandarden i de tre ätdre kasernerna uppfyller inte moderna krav. kasernerna som vid brandinspektion har betunnits otilifredsställande från brandskyddssynpunkt är olämpliga att iståndsätta till fortsatt förläggning. De fyra nyare kasernerna har god förläggningsstandard och inrymmer sammanlagt 320 förläggringsplatser. För att täcka behovet av förläggningsplatser bör i en första etapp en ny kasernbyggnad med 300 förläggningsplatser byggas vid örlogsskolorna. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för en sådan förläggningskasern. Kostnaderna har uppskattats till 5 550 000 kr. enligt prisläget
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 237
den 1 februari 1973. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1973 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.
11. Vid Stockbolms kustartilleriförsvar behövs ett förråd för tygmateriel för en uppskattad kostnad av 2 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1973.
12. Vid KA 1 behövs en hall för marinmotorutbildning. Fortifikalionsförvallningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för en sådan hall. Enligt förslaget skall hallen omfatta en totalyta av ca 350 m? och inrymma lektionssal, förrådsrum, lärarrum m. m. Kostnaderna har uppskattats till 835 000 kr. enligt prisläget den I februari 1973. Kungl. Maj:t uppdrog den 16 november 1973 ät fortifikationsförvaltningen att ularbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.
13—14. Behovet av att bygga ut fredsförråd till följd av organisationsändringar har tidigare anmälts i prop. 1973:1 (bil. 6 s. 233). Vid KA 1 och KA 3 behövs nya fredsförräd. Kostnaderna har uppskattats till 8 milj. kr. resp. 3 950 000 kr. enligt prisläget den I februari 1973.
15. För tekniska försörjningsanordningar behövs 1 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen avses främst för avloppsanläggningar m. m. saml för komplettering av distributionsnät för el, värme och vatten vid förbanden m. m,
16. För diverse smärre byggnadsföretag behövs I milj. kr. för nästa budgetär.
Departementschefen
Chefen för marinen har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetar till 72 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen till 67,8 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Av medelsförbrukningen beräknas 1 milj, kr. för markanskaffning, 45 milj. kr. för anskaffning av befästningar m, m. och 21,8 milj. kr. för anskaffning av kaserner m, m. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet nya befästnings- och kasernobjiekt som finns intagna i investeringsplanen. Om riksdagen inte har något att crinra torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som anvisas av riksdagen besluta om de redovisade företagen skall utföras. Skulle något objekt med hänsyn till pågående översyn av försvarets fredsorganisation eller av andra skäl inte anses böra utföras, bör Kungl. Maj:t vidare kunna ersätta detta med annat objekt trots att detta inte har tagits upp i investeringsplanen,
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 238
Investeringsplan (1 O00-tal kr.)
Objekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig-
start stäl-
1972-02-01 1973-02-01 Faktisk Beräknad för år-mån lande
t. o. m. år-mån
1972/73 1973/74 1974/75
4. Markanskaffning
Befästningars delfond Delprogram 2.6 - Mark för kustartilleribatterier samt diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 1350 1350 - 750 600 Kasernbyggnaders delfond
Delprogram 1.99
[CS . Diverse mindre markrförvärv och oförutsedda ut-
gifter 1600 1600 - 1100 500
Summa A 2950 2950 = 1850 1100
Reducering av medels-
behovet = - - 150 = - 100
Beräk nat medelsbehov - - 1700 1 000
. Anskaffning av befäst- Kingar Mm. m. Företag påbörjade före
1973-07-01
Delprogram 2.1 Ammunitionsförråd 31 910 34 065 4787 11123 12 000
Stabsplats 3 360 3 520 1 414 1430 — 676
Kustradiostation 3 050 3050 3027 23 -
pve Torpedinskjutnings-
| station | 1920 2 015 | 536 | 950 = 529 |
| in - Smärre objekt | 120 | 120 30 | 90 - |
Delprogram 2.6 a . Kustartilleribatterier 74 695 76 890 58 765 14625 3500 bn » Eldledningsradarstationer 7490 8135 7048 1 087 = Summa a 122 545 127 795 75 607 29328 16 705
Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1973/74 Delprogram 2.6 . Kustartilleribatterier 54 235 58 175 1016 14 000 18 300 . Minstationer 1345 1405 = 1 300 105 . Smärre objekt 2 000 2 000 = 2000 = Summa b 57 580 61 580 1 016 17 300 18405
Företag avsedda att påhörjas 1974/75 Delprogram 2.1 11. Ammunitionsförråd 1155 . - 500
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 239
Objekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bypg-
ärdig-
start stäl- 1972-02-01 1973-02-01 Taktisk Beräknad för år-mån lande t Oo. m, är-mån 1972/73 1973/74 1974/75 Delprogram 2.6
| 12 Kustartilleribatterier | 29 500 30 500 | - | - 9400 |
| 13. Smärre objekt | 3 200 - | = 3200 | |
| Summa c | 29 500 34 855 | - | = 13100 |
| Summa B (a c) | 209 625 224 230 76623 46628 48210 |
Reducering av medels-
behovet - - 4828 - 3210
Beräknat medelsbehov = 41800 45 000
Anskaffning av kaserner nm, m Företag påbörjade före 1973-07-01 Delprogram 2.99 — . ÖrlB S. Nybyggnad av förvaltningsbyggnad 6 200 6 200 3821 2379 - 72-06 73-11 . Utbyggnad vid Rosenholm (etapp la och 1b) 28 800 28 800 18709 10091 - 71-09 73-11] . KA 4. Nybyggnad av värmecentral m. m. 5 300 4 600 3 201 1399 - 72-10 73-10
. ÖrlB O. Nybyggnad av hamn-
anläggning för ubätsbas vid Vitså (ctapp 1b) 6 700 4 960 538 2222 2200 173-03 75-06 - KSS: Nybyggnad av värmecentral m. m, 3 725 4 000 2323 162 - 72-10 73-10 BÖS. Utbyggnad av avloppsreningsverk 1 600 1500 696 804 - 73-01 73-11
Summa a 52 325 50 060 29288 — 18567 2200
Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1973/74 Delprogram 2.7 . Mobiliseringsförråd 2 000 2150 2150 -
Delprogram 2.99 . Örlb O. Nybyggnad av drivmedelsanläggning vid Gälöbasen 1725 - 1050 - 73-10 74-06 . ÖrlB O. Utbyggnad av
tredsförräd 3 100 - 2000 = 700 73-10 74-10
10. BK. Utbyggnad av freds-
förråd 4 500 - 2000 2800 74-04 74-12
11. KA 5. Utbyggnad av fredsförräd 4 500 - 3.000 2200 73-10 74-10 . Tekniska försörjningsanordningar 2 000 2 000 - 2.000 13. Diverse smärre byggnadsföretag 2 000 2 000 - 2.000 - Summa b 18 825 19 900 - 14200 5700
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 240
Kostnadsram Medelsförbrukning Färdig-
stäl-
1972-02-01 1973-02-01 Faktisk Beräknad för lande
tom Et Ce är-man
1972/73 1973/74 1974/75
Företag avsedda att på-
hörjas 1974/75
Delprogram 2.1 - Mobiliseringsförräd 500 : = 500 Delprogram 2.7 15. Mobiliseringsförråd 500 - - 500 Delprogram 2.99 16. ÖrIB S. Nybyggnad av drivmedelsförråd inom Karlskrona örlogshamn 2 850 = - 2 000 74-10 17. ÖrIlB S. Nybyggnad av torpedverkstad 4150 - 2 000 74-10 18. BÖS. Nybyggnad av förläiggningskaserner (ctapp 1) 4 600 = 2 3 000 74-10 76-04 . SK. Nybyggnad av förråd för tygmateriel 2 000 = - 800 74-12 75-10 . KA 1. Nybyggnad av hall för marinmotorutbildning 835 - 800 74-10 75-06 - KA 1. Utbyggnad av fredsförråd (2 st) 8 000 - 4 000 74-10 76-06 KA 3. Utbyggnad av fredsförråd 3 950 = - 1450 74-10 76-01 . Tekniska försörjningsanordningar 2 000 - :- 1000 « Diverse smärre byggnadsföretag 2 000 = - 1000 Summa c 31 385 17 050 Summa C (a—cv) 71 150 101 345 29 288 32767 24 950
Reducering av medelsbehov = - —-5267 - 3150 Beräknat medelsbehov - 27500 21800 Totalt A CC 283 755 328525 — 105 911 81 245 74 260
Reducering av medelsbehovet 10 245 — 6 460 Beräknat medelsbehov - 71 000 67 800
Anslagsberäkning (1 000-tatl kr.)
| Medelstillgång | Beräknad medelstörbrukning | ||
| Behällning 1973-07-01 | 2 599 1973/74 | 71 000 | |
| Anslag för 1973/74 | 71 000 1974/75 | 67 800 | |
| Anslag tör 1974/75 | . | Beräknad behållning | |
| (förslag) | 67 800 1975-06-30 141 399 | 2599 141 399 |
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
Jag hemställer att Kungl Maj:t föreslår riksdagen
att till Marinförband: Anskaffning av anläggningar tör budgetåret
1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 67 800 000 kr.
III 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar 1972/73 — Utgift 101 921 237 Behållning 8 259 566 1973/74 — Anslag 90 500 000 1974/75 — Förslag 67 500 000
Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m., befästningar, flygfält och ammunitionsförräd för flygvapnet samt markförvärv härför samt för övnings- och skjutfält. Verksamheten omfattar vidare kompletteringsarbeten m. m. på eller i anslutning till befintliga baser, anläggningar för el- och teleutrustning vid baserna samt inlösen av flygbullerstörda fastigheter.
Chefen för flygvapnet
För budgetåret 1973/74 har beräknats en medelsförbrukning av
88 180 000 kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1974/75 beräknas till 73 milj. kr. Betalningsmedlens fördelning på primäruppdrag framgår av följande sammanställning. Primäruppdrag m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
Flygvapenförband: Markanskaffning för delprogrammen
| För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband | 200 |
| Basförbund | 500 |
| Gemensamma produktionsresurser | 1 000 |
Anskaffning av befästningar m. m. för delprogrammen
För flera delprogram gemensamma ledninps- och strilförband 5955
| Basförband (befästningar) | 3 470 |
| Basförband (flygfält) | 20 700 |
| Gemensamma produktionsresurser | 1000 |
Anskaffning av kaserner m. m. för delprogrammet
| Gemensamma produktionsresurser | 47 180 |
| Summa | 80 005 |
| Reducering på grund av överplanering | —- 7 005 |
| Beräknat medelsbehov | 73 000 |
Av den beräknade medelsförbrukningen för budgetäret 1974/75 avses 1,5 milj. kr. för markanskaffning, 27,5 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 44 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. enligt följande sammanställningar.
16 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 6
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 242
A. Markanskaffning Objekt m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.) Befästningars delfond För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband 1. Mark för strilanläggningar m. m. | 200 Basförband 2. Mark för krigsflygfält samt diverse mindre markförvärv
och oförutsedda utgifter 500
Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser 3. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 1000
1700 Reducering på grund av överplanering = 200 Summa 1500
1. För att uppföra strilanläggningar bedöms det i vissa fall vara nödvändigt att förvärva mark med äganderätt.
2. För att komplettera befintliga krigsflygfält kan det i vissa fall bli nödvändigt att förvärva mark med äganderätt. Behov av medel kan även uppkomma för att anskaffa mark för befästnings- och andra anläggningar inom Övriga delprogram inom huvudprogrammet samt för smärre kompletteringar av flygvapnets befästningsfastigheter, oförutsedda utgifter i samband med redan beslutade markförvärv samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade förvärv.
3. Medel har beräknats för inlösen av flygbullerstörda fastigheter, smärre kompletteringar av flygvapnets kasernfastigheter, oförutsedda utgifter i samband med redan beslutade markförvärv samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade förvärv.
B. Anskaffning av befästningar m. m. Objekt m. m. : Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
Befästningars detfond Betästningar m. m. För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband
Företag päbörjade eller avsedda att påbörjas 1973/74 1. Radiolänkstationer och utpunkter 1655 Företag avsedda att påbörjas 1974/[75 2. Radiolänkstationer och utpunkter 1600 3. Luftbevakningstorn 500 4. Radiostation v 1 000
| 5. Stridsledningsradaranläggningar (kompletterings- | : |
| åtgärder) | : 700 |
| 6. Smärre objekt | 500 |
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
Objekt m. m. Mcedelsförbrukning
(1 000-tal kr.) Basförband .
Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1973/74 7. Kommandocentraler 470
Företag avsedda att påbörjas 1974/75
| 8. Betongförråd för ammunition | 1 000 |
| 9. Splitterskydd på flygbaser | 1 000 |
| 10. Kommandocentraler | 500 |
| 11. Smärre objekt | 500 |
Gemensamma produktionsresurser
Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1973/74 12. Terminalradaranläggning PS 810 1 000 Flygfält Basförband
Företag påbörjade före 1973-07-01
| 13. Utbyggnad av nya flygbaser | 1900 |
| 14. Lagringsanläggningar för tjära | 400 |
| 15. Fälthangarer . | 500 |
| 16. Uppställningsplatser för flytsyreanläggningar | 300 |
Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1973/74
17. Kompletteringsarbeten på befintliga baser 1900
18. Komplettering av flygbaser för anpassning till
flygplan 37 1100 19. Nybyggnad av bakre klargöringsomräde för flygplan
| SK 60 | 900 |
| 20. Baracker | 400 |
| 21. Maskeringsanläggningar | 800 |
| 22. Hangarplattor | 1300 |
| 23. Smärre objekt | 500 |
| 24. El- och telcanläggningar | 3 270 |
Företag avsedda att påbörjas 1974/75 25. Kompletteringsarbeten på befintliga baser 1400
26. Komplettering av flygbaser för anpassning till
| flygplan 37 | 700 |
| 27. Lagringsanläggningar för drivmedel | 3 000 |
| 28. Hangarplattor | 700 |
| 29. 1:1- och teleanläggningar | 1630 31 125 |
| Reducering på grund av överplancring | —- 3 625 |
| Summa | 27 500 |
Befästningar m. m.
1. Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga radiolänkstationer och utpunkter.
2. Ytterligare tre radiolänkstationer och utpunkter behöver byggas. För två av objekten beräknas kostnaderna till sammanlagt 800 000 kr. För det tredje objektet har fortifikationsförvaltningen redovisat huvudhandlingar. Kostnaderna för detta objekt har beräknats till 1 090 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1973.
3. För luftbevakningstorn beräknas ett medelsbehov av 500 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet . 244
4. Kungl. Maj:t uppdrog den 5 juni 1973 ät fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för nybyggnad av en radiostation. Sädana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 2 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1973.
5. För vissa kompletteringsåtgärder vid stridsledningsradaranläggningar beräknas ett medelsbehov av 700 000 kr.
6 och 11. För smärre objekt som vart och ett beräknas kosta högst 500 000 kr. behövs sammanlagt 1 milj. kr.
7. Kungl. Maj:t uppdrog den 5 juni 1973 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra två kommandocentraler. För de avslutande arbetena behövs 470 000 kr. för nästa budgetär.
8. För fortsatt utbyggnad av betongförräd för ammunition behövs 1 milj. kr.
9. För splitterskydd pä flygbaser beräknas ett medelsbehov av I milj. kr.
10. En ny kommandocentral behöver byggas. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för objektet. Kostnaderna beräknas
till 835 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1973.
12. För att slutföra arbetet med en terminalradaranläggning PS 810 behövs 1 milj. kr.
Flygfält
13. För att bygga ut nya flygbaser med nödvändiga basanordningar beräknas en medelsförbrukning av 1,9 milj. kr.
14, 16, 20, 21 och 27. För alt vid befintliga baser bygga ut lagringsan-
läggningar för tjära och drivmedel, uppställningsplatser för flytsyreanlägg-
ningar samt baracker och maskeringsanläggningar behövs sammanlagt 4,9 milj. kr.
15, 22 och 28. För fälthangarer samt hangarplattior i anslutning till hangarer och verkstäder behövs sam manlagt 2,5 milj. kr.
17, 18, 25 och 26. På befintliga flygbaser utförs efter hand arbeten för att komplettera baserna lill normerad standard. Arbetena är delvis föranledda av att flygplan 37 kommer att tillföras attackbaserna. För kompletteringsarbeten beräknas en medelsförbrukning av sammanlagt 5,1 milj. kr.
19. För att slutföra arbetet med ett bakre klargöringsomräde för lätta attackflygplan vid en flygbas behövs 900 000 kr.
24 och 29. För att fortsätta utbyggnaden av el- och teleanläggningar vid befintliga flygbaser behövs 4,9 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 245
C. Anskaffning av kaserner m. m.
Objekt m. m. Medelsförbrukning (1 000-tal kr.)
Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser
Företag påbörjade före 1973-07-01 1.1 15. Nybyggnad av tillsynsverkstad 1 365 Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1973/74
2.17. Utökning av drivmedelsanläggning för flygdrivmedel 500
3. EF 10. Nybyggnad av huvudställverk 850 4. I 15. Utökning av drivmedelsanläggning för
| flygdrivmedel | 1050 |
| 5. FF 16. Nybyggnad av flygverkstad | 6 000 |
| 6. F 17. Nybyggnad av simultatorbyggnad | 350 |
| 7.7 17. Om- och tillbyggnad av huvudställverk | 550 |
| 8. IF 21. Intendentur- och sjukvärdsmaterielförråd | 400 |
9. F 21. Utökning av drivmedelsanläggning för flygdrivmedel 265
Företag avsedda att påbörjas 1974/75 10. EF 4. Nybyggnad av flygverkstad 4 000 11. I 4. Nybyggnad av värmecentral 2 000
12.454. Utökning av drivmedelsanläiggning för
| flygdrivmedel | 3 000 |
| 13. [5 7. Nybyggnad av två hangarer | 8 000 |
| 14. F 14. Nybyggnad av skolbyggnad för basbefälskolan | 3 000 |
| IS. FF 14. Nybyggnad av brandövningsplats | I 100 |
| 16. F 14. Nybyggnad av huvudställverk | 2250 |
| 17. Tekniska försörjningsanordningar | 4 500 |
| 18. Miljövårdsåtgärder vid befintliga drivnedelsan- | . |
| läggningar | 1000 |
| 19. Diverse smärre byggnadsföretag | 7 000 "47 180 |
| Reducering på grund av överplanering | -- 3180 |
| Summa | 44 000 |
1--4, 6-9 och 11. Kungl. Maj:t har uppdragit åt tfortifikalionsförvaltningen att låta utföra nybyggnad. av tillsynsverkstad vid F 15, utbyggnad av drivmedelsanläggningar vid F 7, EF 15 och F 21, nybyggnad av huvudställverk vid F 10 samt om- och tillbyggnad av huvudställverk vid F 17, nybyggnad av simulatorbyggnad vid F 17, nybyggnad av intendentur- och sjukvårdsmaterielförråd vid F 21 samt nybyggnad av värmecentral vid F4.
5. Kungl. Maj:t har den 30 augusti 1973 uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för nybyggnad av en flygverkstad vid F 16. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 8 800 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1973. |
10. Vid EF 4 behövs en ny flygverkstad: Kungl. Maj:t uppdrog den 30 augusti 1973 ät fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadstföretaget. Sädana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 11 460 000 kr. enligt prisläget den 1
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 246
februari 1973.
12. Vid F 4 behöver drivmedelsanläggningen för flygdrivmedel ökas ut för att klara drivmedelsförsöriningen vid förutsedd framtida ombeväpning med flygplan 37. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1973 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar hur sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 3 455 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1973.
13. F 7 ombeväpnas f. n. med flygplan 37. De nuvarande hangarerna fyller inte de krav som måste ställas i fråga om främst brandskydd. En utredning har visat att det blir billigare att bygga nya hangarer än att bygga om de nuvarande. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1973 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för nybyggnad av två hangarer vid F 7. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 23,7 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1973.
14. Vid F 14 behövs en ny skolbyggnad för basbefälsskolan. Kungl. Maj:l uppdrog den 30 augusti 1973 ät fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 5,8 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1973.
15. Vid F 14 behövs en brandövningsplats för utbildning i räddningstjänst m. m. Kostnaderna uppskattas preliminärt till 1,1 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1973, Detta belopp inbegriper även nödvändiga miljöskyddsåtgärder.
16. Vid F 14 behövs ett nyti ställverk samt komplettering av distributionsnätet. Elkraftsbehovet vid flottiljen har efter hand ökat i sådan omfattning att det nuvarande ställverket, som uppfördes i mitten av 1940-talet, inte kan belastas ytterligare. Kungl. Maj:t uppdrog den 27 april 1973 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för ett nytt ställverk m. m. Sådana handlingar har sedermera redovisals. Kostnaderna beräknas till 3 125 000 kr. enligt prislägel den 1 februari 1973.
17. För tekniska försörjningsanordningar behövs 4,5 milj. kr. Medlen avses främst för avloppsreningsanläggningar m. m. samt för komplettering av distributionsnät för el, värme och vatten vid förbanden.
18. För miljöskyddsåtgärder vid befintliga drivmedelsanläggningar behövs 1 milj. kr.
19. För diverse smärre byggnadsföretag behövs 7 milj. kr. för nästa budgetår.
Departementschefen
Chefen för flygvapnet har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 73 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen till 70,5 milj. kr. och förordar ait medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Av medelsförbrukningen
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet | 247
beräknas 1,5 milj. kr. för markanskaffning, 27,5 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 41,5 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet nya befästnings- och kasernobjekt som finns intagna i investeringsplanen. Om riksdagen inte har något att vrinra torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som anvisas av riksdagen besluta om de redovisade företagen skall utföras. Skulle något obiekt med hänsyn till pågående översyn av försvarets fredsorganisation eller av andra skäl inte anses böra utföras, bör Kungl. Maj:t vidare kunna ersätta detta med annat objekt trots att detta inte har tagits upp i investeringsplanen.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Objekt Kostnadsram Mecedelsförbrukning Bygg- Färdig-
start ställan-
1972-02-01 1973-02-01 Faktisk Beräknad för de
t.o.m. SS
1972/73 1973/74 1974/75 är-mån år-mån
A. Markanskaffning
Befästningars
delfond
Delprogram 3.1 1. Mark för strilanlägg-
ningar m. m. - 400 = 200 200 = Delprogram 3.7
[SS . Mark för krigsflygfält
samt diverse mindre markförvärv och oför-
utsedda utgifter - 1 000 = 500 500 - -
Kasernbyggna-
ders delfond Delprogram 3.99
3. Diverse mindre mark-
förvärv och oförut-
sedda utgifter - 2 000 = 1 000 1000 - - Summa A = 3400 - 1700 1700 - -
Reducering av medels- . behovet = - - = 200 = - 200 = = Beräknat medelsbehov - = = 1500 || 500 - -
B. Anskaffning av he-
fästningar m. nm
I Befästningar a. Företag påbörjade före
1973-07-01
Delprogram 3.1
1¶Radiolänkstationer och : utpunkter 4 945 4970 3 927 1043 = = =
| 2. Stridsledningsradar- | : | ||
| anläggningar 65 | 6 480 6195. 5398 1797 | = = - | |
| 3. Lufibevakningstorn | 700 | 9200 700 200 | 2 = - |
| 4. Smärre objekt | 2 4725 : 4695 .. 4109:. 586 | - oe — |
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 248
Objekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig- .
start ställan-
1972-02-01 1973-02-01 Faktisk — Beräknad för de
t.o.m.
1972/73 197 3/74 1974/75 år-mån år-mån
Delprogram 3.7 5. Betongförråd för ammunition 2 700 2985 2187 798 6. Splitterskydd på flygbaser 685 87 598 7. Smärre objekt 2300 2300 1252 1048 Delprogram 3.99 8 Terminalradaranläggningar PS 810 4 650 4 800 3 008 1792 Summa a 26 500 27 530 20 668 6 862
b. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1973/74 Delprogram 3.1 9 Radiolänkstationer och utpunkter 2 650 2855 1 200 1 655 10. Luftbevakningstorn 700 700 700 11. Stridsledningsradaranläggningar (kompl. åtgärder) 400 400 400 12 Smärre objekt 400 400 400 Delprogram 3.7 13. Splitterskydd på
| flygbaser | 700 | 700 |
| 14. Kommandocentraler | 1550 1670 | 470 |
| 15 Smärre objekt | 400 | 400 |
Delprogram 3.99 16. Terminalradaranlägg-
ning PS 810 2325 2500 1000
Summa b 9 125 9625 3125
c. Företag avsedda att
påbörjas 1974/75
Delprogram 3.1 17. Radiolänkstationer
| och utpunkter | 1 890 | 1 600 |
| 18. Luftbevakningstorn | 500 | 500 |
| 19. Radiostation | 2 000 | 1000 |
20. Stridsledningsradar-
anläggningar (kompl.
åtgärder) 700 700 21. Smärre objekt 500 500
Delprogram 3.7 22 Betongförräd för
ammunition 1500 1000
23. Splitterskydd på
| flygbaser | 1000 | 1.000 |
| 24 Kommandocentraler | 835 | 500 |
| 235. Smärre objekt | 500 | 500 |
| Summa ec | 9 425 | 7 300 |
| Summa BI (a-c) | 35 625 46 580 20 668 13 362 10425 |
Reducering av medels-
behovet - 1862 «1125
Beräknat medelsbehov 11 500 9 300
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementét 249
Objekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig-
z : start — ställan-
1972-02-01 1973-02-01 Faktisk Beräknad för de
tom A-- —
1972/73 1973/74 1974/75 år-mån är-mån
U. Clygfält a. Företag påbörjade före 1973-07-01 Delprogram 3.7 1 Utbyggnad av nya flygbaser 31 800 34 600 27 090 5 500 1900 70-06 75-06 2 Kompletteringsarbeten på befintliga baser 350 500 100 400 73-06 73-09 3. Lagringsanläggningar för tjära 1730 2 100 1200 500 400 69-07 75-06 4 Fälthangarer 1550 1600 700 400 500 70-09 75-06 5. Komplettering av flygbaser för anpassning till fpl 37 1400 1200 350 850 - 73-04 73-09 6. Lagringsanläggningar för drivmedel 1 500 1500 1200 300 = 722-07 74-06 7. Reservvägbaser 900 1200 750 450 - 72-10 74-06 8 Uppställningsplatser för flytsyreanläggningar 1000 1 000 100 300 300 72-07 76-06 9. t1- och teleanläggningar 7100 7600 5 010 2590 - 72-07 74-06 Summa a 47 330 51 300 36 500 11290 3100 - -
b. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1973/74 Delprogram 3.7 10. Kompletteringsarbeten på befintliga baser 3 600 3 700 - 1800 1900 73-07 74-10 11. Lagringsanläggningar för drivmedel 1500 1500 2 1500 - 73-07 74-06 12 Komplettering av flygbaser för anpassning till fpl 37 2 100 3350 : 2250 1100 73-07 74-10 13. Nybyggnad av bakom
| för Sk 60 | 1700 1900 | = 1 000 900 73-08 74-10 | |
| 14. Baracker | - | 800 | - 400 400 73-08 75-06 |
| 15: Maskeringsanläggningar | I 500 | = 400 800 73-08 75-10 | |
| 16. Hangarplattor | - 2 000 | - 700 1300 74-04 74-10 | |
| 17. Smärre objekt | 950 1 000 | = 500 500 73-07 75-06 |
18. El- och teleanlägg-
ningar 5 940 6 580 - 3310 3270 73-07 75-06
Summa b 15 790 22 330 - 11860 10170 - -
ce. Företag avsedda att
påbörjas 1974/75 Delprogram 3.7
19. Kompletteringsarbeten
på befintliga baser - 1 900 2 = 1400 74-07 75-10 20. Komplettering av
flygbaser för anpassning till tpl 37 - 700 - - 700 75-03 75-06
21. Lagringsanläggningar
för drivmedel - 3 000 - => 3000 74-07 75-06
22 Hangarplattor - 2100 - :- 700 75-03 76-06
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet :- 250
Objekt Kostnadsram Medelsförbrukning - Bygg-
Färdig-
1972-02-01 1973-02-01 Faktisk = Beräknad för start ställan-
t.o.m. rr —
1972/73 1973/74 1974/75 år-mån år-mån
23.E1- och teleanlägg- i
ningar = 4 800 = - 1630 74-07 76-06 Summa c - 12 500 = = 7430 - -
Summa B II (a—c) 63 120 86 130 36 500 23150 20700 - = Reducering av medels-
behovet = - —-2650 -2500 - =
Beräknat medelsbehov - - - 20500 18200 - =
Sunna B I1-H 98 745 132 710 57168 . 36512 31125 - =
Reducering av medelsbehovet = - —-4512 - 3625 = -
Beräknat medelsbehov - - - 32000 27500 - -
C. Anskaffning av kaser-
Her Mm. m.
a. Företag påbörjade före
1973-07-01 Delprogram 3.99
1.1 1. Distributionsted-
ningar m. m. för värme 1690 1405 1346 59 = 72-10 73-07 2.1: 5. Om- och tillbyggnad av flygverkstad m. m. 5 300 5458 5287 171 - 72-06 73-08
3.1 6. Tillbyggnad för
terminalområdeskontroll-
central 610 650 143 507 - 73-06 74-02
4.1 7. Nybyggnad av simulatorbyggnad 2 300 2 300 2212 88 = 71-11 73-09 5.1 7. Nybyggnad av flygverkstad 8 000 7570 7491 79 - 71-11 73-09 6.F 14. Om- och tillbyggnad av matinrättning
m.m. 3 650 3 650 1257 2393 - 73-04 74-06 7.1" 15. Nybyggnad av
tillsynsverkstad 8 800 7 500 1635 4 500 1365 73-06 74-10 8.F 16. Nybyggnad av värmecentral 5 600 5 800 3 654 2146 73-03 74-05 9.1" 16. Nybyggnad av transformatorstation
m. m. 850 800 100 700 - 73-03 74-05
10.1: 18. Nybyggnad för |
utbild ningsverksamheten 21700 23 000 12912 10088 = 71-11 74-06
ILF 21. Nybyggnad av
kontrolltorn 3 800 3 700 3291 :. 409 = 72-06 73-08
12.5 21. Nybyggnad av
värmecentral 6 000 5 850 5 316 534 - 72-06 73-10
Summa a 68 300 67 683 44 644 21674 1365 - -
b. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas
1973/74
Delprogram 3.99
13.1: 7. Utökning av drivmedelsanläggning för |
flygdrivmedel 3 700 4 000 3 500 500 73-10 74-10
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet : 251
Objekt Kostnadsram Medelsförbrukning Byvgg- Färdig-
| =" — start — ställan-
1972-02-01 1973-02-01 Faktisk Beräknad för de
t.o.m. -—
1972/73 1973/74 1974/75 år-mån är-män 14.5 10. Huvudställverk 2 000 3 850 - 3 000 850 . 73-10 74-10 15. F 15. Utökning av
drivmedelsanläggning
tör flygdrivmedel . 4700 5 050 - 4 000 1050 73-10 74-12 16.F 16. Nybyggnad av
flygverkstad (tillsynsverkstad) 8 500 3 800 - 3000 6000 74-01 75-10
17.F 17. Nybyggnad av
simulatorbyggnad 2200 2350 - 2 000 350 73-10 74-10 18.F 17. Om- och tillbygg-
nad av huvudställverk 3 300 3 550 - 3 000 550 73-10 74-10 19.5 21. Intendentur-
och sjukvärdsmate-
rielförråd 2230 2 400 : 2 000 400 73-10 74-10 20.1 21. Drivmedelsanlägg- |
ning för flygdrivmedel 1650 1765 . -- 1500 265 73-10 74-10 21. Tekniska försörtjnings-
anordningar 4 500 4 800 soo 4 800 - - = 22. Diverse smärre .
byggnadsföretag 7 000 7 500 - 7500 - - - 23. Upprustning av
målplatser 5 000 5 000 1891 500 = - - Summa b 44 780 49 065 1891 34800 9965 - -
cv. Företag avsedda att
påbörjas 1974/75
Delprogram 3.99 24. F 4. Nybyggnad av .
tlygverkstad oe 11 460 = - 4000 74-10 76-07 25.1" 4. Nybyggnad av
värmecentral = 2 700 = - 2000 74-10 75-10 26.1 4. Utökning av driv- : ms
medelsanläggning för flygdrivmedel = 3455 = - 3000 74-10 75-10
27.1 7. Nybyggnad av
två hangarer - 23 700 - = 8000 74-10 76-10 28.1 14. Nybyggnad av
skolbyggnad för BBS - 5 800 - = 3000 74-10 76-05 29.14 14. Nybyggnad av
brandövningsplats - 1100 - - 1100 74-10 75-05 30.F 14. Huvudställverk - 3125 = - 2250 74-10 75-10 31. Fekniska försörj-
ningsanord ningar - 4 500 = = 4500 = 32. Miljövård sätgärder .
vid befintliga driv-
medelsanläggningar = 5 000 = - 1 000 = 33. Diverse smärre
byggnadsföretag = 5 000 - = 5 000 - Summa c oo 65 840 - - 33 850 = = Summa C (a—c) 113 080 182 588 46535 56474 45 180 = - Reducering av medelsbehovet - - : —- 1794 - 3680 - - Beräknat medelsbehov - - - 54680 41 500 - = Totalt A- C 211 825 318 698 103703 94686 78 005 - - Reducering av medelsbehovet - - - —-6 506 —- 7505 - - Beräknat medelsbehov - - - 88180 70500
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 252
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgang | Beräknad medelsförbrukning | ||
| Behållning 1973-07-01 | 8 260 | 1973/74 | 388 180 |
| Anslag för 1973/74 | 90 500 | 1974/75 | 70 500 |
| Anslag tör 1974/75 | Beräknad behållning | ||
| (förslag) | 67 500 166 260 | 1975-06-30 | 7 580 166 260 |
Jag hemställer att Kungh Majid föreslår riksdagen
att till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar för bud-
getäret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 67 500 000 kr.
HI 4. Central och högre regional ledning: Anskaffning av anläggningar
1972/73 — Utgift 28929 017 — Behållning — 2338 359 1973/74 — Anslag — 23000 000 1974/75 — Förslag — 23500 000
Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler, stabsplatser, förråd m. m. för gemensamma ändamål för försvaret samt markförvärv härför, :
Överbefälhavaren
För budgetåret 1973/74 har beräknats en medelsförbrukning av 23 milj. kr. Medelstörbrukningen under budgetäret 1974/75 beräknas till 23,8 milj. kr. Betalningsmedlens fördelning på primäruppdrag framgår av följande sammanställning. Primäruppdrag m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
Central och högre regional ledning: Markanskatfning för delprogrammet Mililärområadesstaber m. m. 440 Anskaffning av befästningar m. m. för delprogrammen Militärområdesstaber m. m. 12162 Krigsorganisation för vissa staber m, m. 9 300 Anskaffning av kaserner m. m. för delprogrammen
| Försvarsstaben | . 2 700 |
| Militärområdesstaber m. m. | 1.000 |
| Summa | 25 602 |
| Reducering på grund av överplanering | : 1802 |
| Beräknat medelsbehov | 23 800 |
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet ta in 2
Av den beräknade medelsförbrukningen för budgetåret 1974/75 avses 400 000 kr. för markanskaffning, 20 milj. kt. för anskaffning av befästningar m. m. och 3,4 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. enligt följande sammanställningar.
A. Markanskaffning Objekt m. m. Mecedelsförbrukning
(1 000-tal kr.) Befästningars delfond
| Militärområdesstaber m. m. | : |
| 1. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter | 440 |
| Reducering på grund av överplanering | - 40 |
| Summa | 400 |
I. För alt utföra befästningsanläggningar kan i vissa fall mark behöva förvärvas med äganderätt. Medel kan också behövas för att anskaffa mark för befästnings- och liknande anläggningar inom andra delprogram inom huvudprogrammet.
B. Anskaffning av befästningar m. mm. Objekt m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
Befästningars delfond Militäromrädesstaber m. m.
Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1973/74 1. Militärområdesförråd för drivmedel 3 612
Företag avsedda att påbörjas 1974/75 2. Militärområdesförråd för drivmedel 5 950 3. Militärområdesförräd för ammunition 2 600 Krigsorganisation för vissa staber m. m.
Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1973/74 4. Stabsplatser och utpunkter : 2 900
Företag avsedda att påbörjas 1974/75
| 5. Stabsplatser och utpunkter | 3 000 |
| 6. Smärre objekt | 3 400 21 462 |
| Reducering på grund av överplanering | - 1462 |
| Summa | : 20 000 |
1. Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga tre militärområdesförräd för drivmedel.
2. Ytterligare fyra militärområdesförräd för drivmedel behöver byggas. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för nybyggnad av dessa förråd. Kostnaderna har beräknats till 8 314 000 kr. enligt
prisläget den 1 februari 1973.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 254
3. Ett nytt mililärområdesförråd för ammunition behöver byggas. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för nybyggnad av förrådet. Kostnaderna har beräknats till 3 170 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1973.
4. Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvallningen att låta
bygga tre utpunkter till gemensamma stabsplatser.
5. Ytterligare två utpunkter till stabsplatser behöver byggas. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för nybyggnad av utpunkterna. Kostnaderna har beräknats till 6 310 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1973.
6. För smärre objekt behövs för nästa budgetär 3,4 milj. kr.
C. Anskaffning av kaserner m. m. Objekt m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
Kasernbyggnaders delfond Försvarsstaben
Företag päbörjade eller avsedda att påbörjas 1973/74 1. Byggnad för totalförsvarets signalskyddsavdelning 500
Företag avsedda att påbörjas 1974/75 2. Diverse smärre byggnadsföretag för samtliga delprogram 2 200 Militärområdesstaber m. m. .
Företag avsedda att påbörjas 1974/75
| 3. By ÖN m. fl. Nybyggnad av garage | 1000 3 700 |
| Reducering på grund av överplanering | —- 300. |
| Summa | 3 400 |
1. Behovet av lokaler för totalförsvarets signalskyddsavdelning m. m. har senast anmälts i prop. 1973:1 (bil. 6 s. 252). Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att inkomma med nytt förslag till nybyggnad av lokaler för totalförsvarets signalskyddsavdelning i anslutning till radioanstaltens centrala del. Kostnaderna för nybyggnaden har uppskattats till 1,5 milj. kr. enligt prisläget den I februari 1973.
2. För diverse smärre byggnadsföretag behövs 2,2 milj. kr. för nästa budgetår.
3. För Övre Norrlands militäromrädes byggnadskontor samt tyg- och intendenturförvaltningar behövs ett nytt garage m. m. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av en garagebyggnad. Kostnaderna har uppskattats till 2 350 000 kr. enligt prisläget den I februari 1973. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1973 äl fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet IN] 'n un
Departementschefen
Överbefälhavaren har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 23,8 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen till 23,5 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Av medelsförbrukningen beräknas 400 000 kr. för markanskaffning, 19,7 milj. kr. för anskaffning av befästningar m, m. och 3,4 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet nya befästnings- och kasernobjekt som finns intagna i investeringsplanen. Om riksdagen inte har något att erinra torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som anvisas av riksdagen besluta om de redovisade företagen skall
utföras. Skulle något objekt anses inte böra utföras, bör Kungl. Maj:t vidare kunna ersätta detta med annat objekt trots att detta inte har tagits
upp i investeringsplanen.
Investerings plan (1 000-tal kr.)
Objekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig-
i ” - start ställan-
1972-02-01 1973-02-01 Faktisk Beräknad för de
tom 7
1972/73 1973/74 1974/75 år-mån. år-mån
ÅA. Markanskaffning
Befästningars
delfond
Delprogram 4.5 I. Diverse mindre mark-
förvärv och oförutsedda utgifter = 880 = 440 440 - = Summa A - 880 - 440 440 - - Reducering av medelsbehovet - - - -- 40 —- 40 - Beräk nat medelsbehov = = - 400 400 = =
B. Anskaffning av befäst-
Hingar nm. m. a. Företag påbörjade före
1973-07-01
Delprogram 4.5 1. Militärområdestörråd
för drivmedel 6 500 6 135 5454 681 = - = 2. Militärområdesförråd
| för ammunition | 10 850 11 000 6 854 4 146 | - = = | |||
| 3 Färgförrad = | = | 750 | 285 | 465 | - - - |
| 4, Smärre objekt | 600 | 605 | 407 | 198 | - - - |
Delprogram 4.6 5. Stabsplatser och |
utpunkter 15 800 16 060 12 028 4032 - = 6. Smärre objekt | 500 515 445 70 - - -
Sunima a 34 250 35 065 25473 9592 - - -
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 256
Objekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig-
TS ee - | - start ställan-
1972-02-01 1973-02-01 Faktisk Beräknad för de
t.o.m. — ee
1972/73 1973/74 1974/75 år-mån år-mån
b. Företag påbörjade eller av-
sedda att päbörjas 1973 /74
Delprogram 4.5 7. Militärområdesförråd
för drivmedel 12 550 13 380 368 9400 3612 - 8 Smärre objekt 400 400 400 -
Delprogram 4.6 9. Stabsplatser och
| utpunkter | 500 4 000 | - 1100 2900 |
| 10. Smärre objekt | 1000 I 000 | - 1 000 - |
| Summa b | 14 450 18 780 | 368 11900 6512 - =. |
cv. Företag avsedda att påbörjas 1974/75
Delprogram 4.5 11. Militärområdesförräd för drivmedel 4 540 8 314 - . 5 950 - -
12 Militärområdesförråd | för ammunition 3 170 - = 2 600 = Delprogram 4.6
13.Stabsplatser och utpunkter 6 310 - = 3 000 = - 14.Smärre objekt = 3 400 - 3 400 - -
Summa ec 4540 21 194 - - 14950 = -
Summa B (a—c) 53 240 75 039 25 841 21492 21462 - -
Reducering av medels-
behovet = = - - 2292 —- 1762 = -
Beräknat medelsbehov - - - 19200 19700 = -
C. Anskaffning av kaser-
ner m. 0.
a. Företag påbörjade före
1973-07-01
Delprogram 4.1 1; Diverse smärre bygpnadsföretag för samt-
liga delprogram 1900 2146 1046 1100 - - - Summa a 1900 2 146 1 046 1 100 - - -
bb. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1973 [74
Delprogram 4.1 ta. Byggnad för total-
försvarets signal-
skyddsavdelning 3 800 1500 - 1 000 500 74-01 75-01
3. Diverse smärre bygg- |
nadsföretag för samt- :
liga delprogram : 600 1700 - : 1700 ne = Summa b 4 400 3 200 - 2700 500 - =
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet =. 257
Objekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig
- . start — stäl-
1972-02-01 1973-02-01 Faktisk = Beräknad för Jande
t.o.m, a
1972/73 1973/74 1974/75 år-mån år-mån
ec. Företag avsedda att påbörjas 1974/75 Delprogram 4.1 4. Diverse smärre byggnadstöretag för samtliga delprogram - 2 200 = - 2200- - = Delprogram 4.5 5. ByÖN m. fl. Nybyggnad av garage -- 2 390 - = 1 000 = = Summa cec - 4590 - = 3200 - - Summa C€ (a—c) 6 300 9 936 1 046 3800 3700 - - Reducering av medelsbehovet - - - - 400 = -- 300 = = Beräknat medelsbehov = - : - 3400 3400 - - Totalt A—C 59 540 85 855 26 887 25732 25602 - - Reducering av medelsbehovet = - - —-2732 —- 2102 - = Beräknat medelsbehov oo - = 23000 23500 - -
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgång | | | Beräknad medelstörbrukning | |
| Behållning 1973-07-01 2338 | 1973/74 | 23 000 | |
| Anslag för 1973/74 | 23 000 | 1974/75 | 23 500 |
| Anslag för 1974/75 | Beräknad behållning | ||
| (förslag) | 23500 > 1975-06-30 48 838 | 2338 48 838 |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Central och högre regional ledning: Anskaffning av
anläggningar för budgetåret 1974/75 anvisa ett investerings-
anslag av 23 500 000 kr. |
III 5. Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar
1972/73 — Utgift 12 269 244 —Behållning 1 818 245 1973/74 — Anslag 15 000 000 1974/75 — Förslag 11 600 000
Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler och befästningar m. m. för gemensamma myndigheter och funktioner samt markförvärv härför.
17 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 6
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet = ss 2 258.
Överbefälhavaren
För budgetåret 1973/74 har beräknats en medelsförbrukning av 16 milj. kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1974/75 beräknas till 11 620 000 kr. Betalningsmedlens fördelning på primäruppdrag framgår av följande sammanställning. Primäruppdrag m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.) Gemensamma myndigheter m. m.: Markanskaffning för delprogrammet Försvarets radioanstalt 220 Anskaffning av befästningar m. m. för delprogrammen Försvarets radioanstalt 5 900 Anskaffning av viss fortifikatorisk materiel m. m. 3 220 Anskaffning av kaserner m. m. för delprogrammet
| Försvarets radioanstalt | 3 500 |
| Summa | 12 340 |
| Reducering på grund av överplanering | -- 1220 |
| Beräknat medelsbehov | 11 620 |
Av den beräknade medelsförbrukningen för budgetåret 1974/75 avses 200 000 kr. för markanskaffning, 8 320 000 kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 3,1 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. enligt följande sammanställningar.
A. Markanskaffning Objekt m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
Befästningars delfond Försvarets radioanstalt 1. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 220 Reducering på grund av överplanering = 20 Summa 200
1. För att utföra befästningsanläggningar o. d. kan i vissa fall mark behöva förvärvas med äganderätt. Medel kan också behövas för att anskaffa mark för befästnings- och liknande anläggningar inom andra delprogram inom huvudprogrammet. :
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 259
B. Anskaffning av befästningar m. m. Objekt m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
Befästningars delfond Försvarets radioanstalt
Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1973/74 1. FRA-ankläiggningar 5 600
Företag avsedda att påbörjas 19 74 175 2. Smärre objekt 300 Anskaffning av viss fortifikatorisk materiel m. m.
Företag avsedda att påbörjas 1974/75
| 3. Truppbefästningar | 2720 |
| 4. Förstöringsarbeten | 200 |
| 5. Förbindelsearbeten | 300 |
9120 Reducering på grund av överplancring - 800 Summa 8 320
1. Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga två anläggningar för försvarets radioanstalt.
2. För smärre objekt för försvarets radioanstalt behövs 300 000 kr. för nästa budgetår.
3—5. För truppbefästningar, förstöringsarbeten och förbindelsearbeten
behövs 2 720 000 kr., 200 000 kr. resp. 300 000 kr.
C. Anskaffning av kaserner m. m. Objekt m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
Kasernbyggnaders delfond Försvarets radioanstalt
Företag påbörjade före 1973-07-01 1. Nybyggnad för militärsektionen m. m. vid försvarets
radioanstalt 2750
Företag avsedda att påbörjas 1974/75
| 2. Diverse smärre byggnadsföretag för flera delprogram | 750 3 500 |
| Reducering på grund av överplanering | - 400 |
| Summa | 3 100 |
1. Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga lokaler för militärsektionen m. m. vid försvarets radioanstalt.
2. För diverse smärre byggnadsföretag behövs 750 000 kr. för nästa budgetår.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 260
Departementschefen
Överbefälhavaren har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 11 620 090 kr. Jag beräknar medelsförbrukningen till 11,6 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Av medelsförbrukningen beräknas 200 000 kr. för markanskaffning, 8,3 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 3,1 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet nya befästnings- och kasernobjekt som finns intagna i investeringsplanen.
Om riksdagen inte har något att erinra torde det få ankomma på Kungl.
Maj:t att efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som anvisas av riksdagen besluta om de redovisade företagen skall utföras. Skulle något objekt anses inte böra utföras, bör Kungl. Maj:t vidare kunna ersätta detta med annat objekt trots att detta inte har tagits upp i investeringsplanen.
Investeringsplan (1 000--tal kr.) Objekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- — Färdig-
start stäl-
1972- 1973- Faktisk — Beräknad för lande
02-01 02-01 t.o.m år-mån år-mån
1972/73 1973/74 1974/75
ÅA. Markanskaffning
Befästningars
delfond
Delprogram 5.6 1. Diverse smärre markför-
värv och oförutsedda ut-
gifter - 440 = 220 220
Summa A = 440 = 220 220 Reducering av medelsbehovet - : - - 20 - 20 Beräknat medelsbehov - - - 200 200
B. Anskaffning av befäst-
ningar a. Företag påbörjade före
1973-07-01 Delprogram 5.6 . :
1. FRA-anläggningar 4 410 4510 2577 1933 -
Delprogram 5.17 2. Förbindelsearbeten 230 230 195 35 -
Summa a 4 640 4 740 2772 1 968 b. Företag påbörjade eller av-
sedda att påbörjas 1973 /74
| Delprogram 5.6 | SS | ||||
| 3. FRA-anläggningar | 6195 . 9055 | - 2910 5600 | |||
| 4. Smärre objekt | 700 | 500 | = | 500 | - |
| Delprogram 5.17 | | | ||||
| S. Truppbefästningar | 3 500 3 500 | - 3 500 | - | ||
| 6. Förstöringsarbeten | 200 | 200 | - | 200 | - |
| 7. Förbindelsearbeten | 300 | 300 | 300 | - | |
| Summa b | 10 895 13 555 | - 7410 5600 |
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 261
Objekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdigstart stäl- 1972- 1973- Faktisk Beräknad för lande
02-01 02-01 t.o.m år-mån år-mån
1972/73 1973/74 1974/75
Företag avsedda att påbörjas 1974/75
Delprogram 5.6
. Smärre objekt 300
Delprogram 5.17
| . Truppbefästningar | 2720 |
| 10. lFörstöringsarbeten | 200 |
| H. Förbindelscarbeten | 300 |
| Summa c | 3520 |
| Summa B (a c) | 21815 2772 9378 9120 |
Reducering av medels-
behovet - 1078 -820
Beräknat medelsbehov - 8300 8300
Anskaffning av kaserner m. m. Företag påbörjade före 1973-07-01 Delprogram 5.4 Nybyggnad av matsalsbyggnad m. m. vid försvarets materielverks provskjutningscentral i Karlsborg 1090 1090 398 692 - 73-04 74-01
Delprogram 5.6 Nybyggnad för militärsektionen m. m. vid försvarets radioanstalt 8 800 11 150 1352 5000 2750 73-06 76-01 Anslutning av avloppsnätet vid försvarets radioanstalt till kommunalt avloppsnät 600 600 462 138 - 73-09 Byggnad för stabsändamäl vid försvarets radioanstalt 1300 1300 327 973 = 73-11] "Tekniska försörjningsanordningar vid försvarets radioanstalt 1700 1700 255 1455 Diverse smärre byggnadsföretag för flera delprogram 500 115 15 100 Summa a 13 990 15 955 2809 8358 2750
b. Företag avsedda att påbörjas 1974/75 Delprogram 5.6 Diverse smärre byggnadsföretag för flera delprogram 750 - - 750 Summa b 750 - - 750 Summa C (a—b) 13 9920 16 705 2 809 8 358 3 500 Reducering av medelsbehovet : - 858 —-400 ' Beräknat medelsbehov - 7 500 3 100 Totalt A—C 31 525 38 960 5 581 17 956 12 840 Reducering av medelsbehovet - —- 1956 — 1240 Beräknat medelsbehov - 16 000 11 600
18 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 6
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 262
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.) Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1973-07-01 1818 -1973/74 16 000 Anslag för 1973/74 15000 -1974/75 "11 600 Anslag för 1974/75 (förslag) 11600 = Beräknad behållning 1975-06-30 818
28 418 28418
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anlägg-
ningar för budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av
11 600 000 kr.
III 6. Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt
1972/73 — Utpgift 697 829 Behällning 2.364 123
1973/74 — Anslag 1 000
1974/75 — Förslag 1 000
Verksamheten under anslaget omfattar byggnadsarbeten för försvarets forskningsanstalt.
Försvarets forskningsanstalt
För budgetåret 1973/74 har beräknats en medelsförbrukning av 515 000 kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1974/75 beräknas till 1 260 000 kr. enligt följande sammanställning. Primäruppdrag m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
Försvarets foörskningsanstalts delfond Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av kaserner m. m. för delprogrammet lörsvarets forskningsanstalt
Företag påbörjade före 1973-07-01
| 1. Nybyggnad av verkstadsbyggnad. Sorunda | 15 |
| 2. Nybyggnad av matsalsbyggnad, Ursvik | 30 |
| 3. Nybyggnad av laboratorium för reaktionskinetik, Ursvik | 70 |
Företag avsedda att påbörjas 1974/75 4. Smärre objekt 1145 Beräknat medelsbehov 1 260
1—3. Kungl. Maj:t har uppdragit ät byggnadsstyrelsen att låta bygga en verkstadsbyggnad vid Sorunda samt en matsalsbyggnad och ett laboratorium för reaktionskinetik vid Ursvik.
4. För smärre objekt behövs 1 143 000 kr. för nästa budgetår.
Departementschefen
Försvarets forskningsanstalt har beräknat medelsförbrukningen under anslaget till 1 260 000 kr. Jag biträder förslaget och förordar att medel
för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 263
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Objekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig-
TT TS start stäl-
1972- 1973- Faktisk — Beräknad för lande
02-01 02-01 t.o.m. —= = år-mån år-mån
1972/73 1973/74 1974/75
Anskaffning av anläggningar m. m. Delprogram 5.5 A. Företag påbörjade före 1973-07-01 1. Nybyggnad av verkstadsbyggnad, Sorunda 1 885 1 885 1 868 2 15 68-08 69-11 2. Nybyggnad av matsalsbyggnad, Ursvik 2270 2270 2233 7 30 69-04 70-08 3. Nybyggnad av laboratorium för reaktionskinetik, Ursvik 2030 2030 1952 70 70-11 72-03 Summa A 6 185 6 185 6 063 15 115 - -
. Företag påbörjade eller avsedda att päbörjas 1973/74 - Smärre objekt 500 500 = 500 - - - Summa B 500 500 = 500 - - =
. Företag avsedda att påbörjas 1974/75 - Smärre objekt - 1145 -- = 1145 = Summa C - 1145 - - 1145 = = Summa A—C 6 685 7 830 6 053 515 1260 - = Beräknat medelsbehov - SiS
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgång | Beräknad medelsförbrukning | ||
| Behållning 1973-07-01 | 2 364 1973/74 | 515 | |
| Anslag för 1973/74 | 1 1974/75 | 1 260 | |
| Anslag för 1974/75 (förslag) | 2 366 | 1 Beräknad behållning 1975-06-30 = 591 | 2 366 |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anlägg-
ningar för försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1974/75
anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
III 7. Anskaffning av vissa militära anläggningar
1972/73 — Utgift 71 787 Behållning 428 213
1973/74 — Anslag 400 000
1974/75 — Förslag 310 000
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 264
Verksamheten under anslaget omfattar anskaffning av sådana anläggningar som finansieras utanför utgiftsramen för det militära försvaret.
Överbefälhavaren
För budgetåret 1973/74 har beräknats en medelsförbrukning av 400 000 kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1974/75 beräknas till 6 730 000 kr. enligt följande sammanställning.
| Primäruppdrag m. m. | Medelsförbrukning (1 000-tal kr.) |
| Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål: | : |
| Markanskatfning | 400 060 |
| Anskaffning av befästningar m. m. | 330 000 |
| Anskaffning av kaserner m. m. | 6 000 000 |
| Beräknat medelsbehov | 6 730 000 |
Av den beräknade medeltsförbrukningen för budgetäret 1974/75 avses sålunda 400 000 kr. för markanskaffning, 330 000 kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 6 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. enligt följande sammanställningar.
A. Markanskaffning Objekt m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.) Kasernbyggnaders delfoöond Anläggningar m. m. för vissa militära ändamäl 1. Förvärv av kompensationsmark I Skövde 400 Summa 400
1. Frågan om att anskaffa kompensationsmark vid Skövde har senast anmälts i prop. 1973:1 (bil. 6 s. 263). För fortsatta markförvärv beräknas en medelsförbrukning av 400 000 kr. under budgetäret 1974/75. De totala kostnaderna för markförvärven beräknas till oförändrat 1.8 milj. kr.
B. Anskaffning av befästningar m. m. Objckt m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
Befästningars delfond Anläggningar m. m. för vissa militära ändamäl 1. Komplettering av befästningsanläpgningar vid Borlänge
flygfält 330 Samma 330
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 265
1. Genom ett är 1973 träffat avtal har fortifikationsförvaltningen till Borlänge kommun sålt ett område av Borlänge flygfält för att användas för viss civil bebyggelse. Köpeskillingen utgjorde 300 000 kr., vartill kommer 18 000 kr. i ränta för förtida tillträde. Till följd av försäljningen behöver befästningsanläggningarna vid flygfältet kompletteras. Kostnaderna för arbetena beräknas till 330 000 kr. Eftersom försäljningen har kommit till stånd uteslutande för att tillgodose civila intressen bör kostnaderna betalas av medel utanför utgiftsramen för det militära försvaret.
C. Anskaffning av kaserner m. m. Objekt m. m. Mecedelsförbrukning
(1 000-tal kr.3
Kasernbyggnaders delfond Anläggningar m. m. för vissa militära ändamäl
Företag avsedda att påbörjas 1974/75 1. Nybyggnad av lokaler för försvarets materielverks
provningsenhet i Linköping 3 000 2. Nybyggnad av lokaler för en teknisk skola för armén
och en för krigsmakten gemensam förvaltningsskola i Östersund 3 000
Summa 6 000
1. Riksdagen har godkänt riktlinjer för organisation av försvarets materielverk (prop. 1971:124, FöU 1971:22, rskr 1971:292). Beslutet innebär bl.a. att en provningsenhet inrättas i huvudavdelningen för flygmateriel och att denna enhet, med undantag för försöksplatserna i Karlsborg och Vidsel, lokaliseras till Linköping (Malmslätt). Fortifikationsförvaltningen har fått i uppdrag att redovisa behovet av byggnadsåtgärder för denna provningsenhet och räknar med att byggnadsarbeten skall kunna börja vid kalenderärsskiftet 1974/75. Byggnadskostnaderna uppskattas preliminärt till 7 milj. kr. och medelsbehovet för budgetäret 1974/75 till. 3 milj. kr. Kostnaderna bör betalas av medel utanför utgiftsramen för det militära försvaret.
2. Om en teknisk skola för armén och en för krigsmakten gemensam förvaltningsskola inrättas skall dessa förläggas till Östersund enligt riksdagens beslut år 1971 (prop. 1971:29, InU 1971:15, rskr 1971:196) om flyttning av viss statlig verksamhet från Storstockholmsområdet.
Överbefälhavaren har till Kungl. Maj:t överlämnat förslag till organisa-
tion av den tekniska skolan. Förslaget förutsätter bl. a. att denna skola i största möjliga utsträckning samlokaliseras med den planerade gemensamma förvaltningsskolan. Kungl. Maj: har uppdragit ät fortifikationsförvaltningen att i samråd med överbefälhavaren, krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning och Östersunds kommun vidta åtgärder för att skaffa lokaler för de båda skolorna. Fortifikationsförvaltningen räknar med att kunna redovisa förslag till byggnadsprogram för den tekniska
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 266
skolan vid årsskiftet 1973/74 och att därefter, om Kungl. Maj:t lämnar projekteringsuppdrag, kunna driva projekteringen så snabbt att förbere-
dande arbeten kan påbörjas under budgetåret 1974/75. Medelsbehovet
för dessa förberedande arbeten beräknas till 3 milj. kr. Totalkostnaderna för nybyggnad för såväl den tekniska skolan som en för krigsmakten gemensam förvaltningsskola i Östersund uppskattas preliminärt till ca 120 milj. kr. Kostnaderna bör betalas av medel utanför utgiftsramen för det militära försvaret.
Departementschefen
Överbefälhavaren har beräknat medelsförbrukningen under anslaget till 6 730 000 kr. Jag beräknar medelsförbrukningen till 730 000 kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Av medelsförbrukningen beräknar jag 400 000 kr. för förvärv av kompensationsmark i Skövde och 330 000 kr. för komplettering av befästningsanläggningarna vid Borlänge flygfält. I fråga om förvärv av kompensationsmarken i Skövde har riksdagen tidigare fattat beslut (prop. 1972:75, FöU 1972:17. rskr 1972:231). Behovet av att komplettera befästningsanläggningarna vid Borlänge flygfält har uppkommit genom att mark inom flygfältet sålts till Borlänge kommun för att utnyttjas för angelägna civila ändamål. Överbefälhavaren har därutöver beräknat medel för investeringar i nya lokaler för försvarets materielverk i Linköping samt för en teknisk skola för armén och en för krigsmakten gemensam förvaltningsskola i Östersund. Förslag till byggnadsprogram i dessa ärenden föreligger ännu inte. Jag beräknar därför inte några medel för dessa ändamål för nästa budgetår.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Objekt Kostnadsram = Medelsförbrukning Bygg- Färdig-
start stäl
1972- -1973- Faktisk — Beräknad för lande CI 02-01 "02-01 t.o.m. år/mån år/mån
1972/73 -1973/74 -1974/75
A. Markanskaffning
Kasernbyggna
ders delfond
Delprogram H 3
P 4/K 3. Förvärv av
kompensationsmark
vid Skövde 1:800 1800 72 400 400
B. Anskaffning av befästningar m. m,
Företag avsedda
att påbörjas
1974/75
Delprogram H 3
Komplettering av
betästningsanlägg-
ningar vid Borlänge
| flygplats | - 330 -—- | ee | 330 74-10 75-05 |
| Summa A—B | 2130 72 | 400 | 730 |
| Beräknat medelsbehov | = - | 400 730 |
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 267
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.) Medelstillgång Beräknad medelstörbruk ning
| Behällning 1973-07-01 | 428 — 1973/74 | | 400 |
| Anslag för 1973/74 | 400 — 1974/75 | 730 |
| Anslag för 1974/75 (förslag) 310 = Beräknad behållning 1975-06-30 | 1138 | 8 1138 |
Jag hemställer att Kungl Maj:t föreslår riksdagen
att till Anskaffning av vissa militära anläggningar för budgetåret
1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 310 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 268
IX Diverse kapitalfonder
Statens datamaskinfond: Försvarets delfond
Anskaffning av datamaskiner
Försvarets rationaliseringsinstitut skall gentemot statskontoret svara för samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande av datamuskiner för försvaret. Upphandling av datamaskinutrustning m. m. för försvaret handhas av statskontoret i samråd med institutet.
För finansiering och redovisning av generellt användbar datamaskinutrustning finns statens datamaskinfond inrättad. Fonden har två del-
fonder, varav en för försvaret. Statskontoret förvaltar båda deltonderna.
Från investeringsanslagen till fonden bestrids dels utgifter för förvärv av datamaskinutrustning, dels andra utgifter av investeringskaraktär i samband med anskaffning av utrustning, vilka är av sådan art att de bör periodiseras. Utrustning som redovisas på fonden ställs mot avgift till förfogande för de myndigheter som skall svara för driften av anläggningarna. Avgifterna fastställs av statskontoret efter samråd med riksrevisionsverket och försvarets rationaliseringsinstitut. Utöver normal avskrivning eller hyra för utrustning m. m. skall avgifterna täcka kostnaderna för fondens administration.
Anskaffningen av datamaskiner kan inte hänföras till visst huvud- eller delprogram utan täcker hela försvaret. Verksamheten budgeteras på ett primäruppdrag och finansieras från investeringsanslaget Anskaffning av datamaskiner.
Programplan för perioden 1974/75--1978/79
Beträffande utvecklingen under programplaneperioden anför försvarets rationaliseringsinstitut bl. a. följande.
Omlokaliseringen av centrala försvarsmyndigheter till Karlstad och andra orter kommer att påverka förläggningen av viss datamaskinutrustning. Krav har stillts på central datamaskinkapacitet bl. a. i Karlstad. Aktuella försvarsmyndigheters databehandlingssystem körs f.n. på datamaskiner av minst fem olika fabrikat. Institutet kommer tillsammans med berörda myndigheter att närmare utreda behoven av datamaskinkapacitet och kostnaderna för att lägga om verksamheten till en enhetlig maskintyp.
Rationaliseringsinstitutet utarbetar f. n. i samråd med berörda myndig-
heter och ledningsgruppen för fortsatt utveckling av försvarets planerings-
och programbudgetsystem förslag till en långsiktig inriktning av informationssystemutvecklingen. Institutet ser i samband därmed över försvarets framtida behov av datamaskinkapacilet. Resultatet av översynen kommer att läggas fram hösten 1974 i anslutning till redovisningen av informationssyslem planeringen.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 269
Utvecklingen inom det datlatekniska området går mot en ökad användning av terminaler för datakommunikation. Den tekniska utvecklingen på terminalområdet går mycket snabbt. I ett dataukommunikationssystem med terminaler och dataöverföring genom telelinjer ställs stora krav i säkerhets- och sekretesshänseende. Riskerna för obehörig åtkomst av sekretessbelagda data har hittills inte kunnat undanröjas. Detta har varit ett avgörande hinder för utvecklingen av terminalanvändning inom försvaret. F.n. planeras viss försöksverksamhet med kryptering och en lösning av sekretessproblemen bör kunna uppnås mot slutet av programplaneperioden.
Planerad utveckling av informalionssystem som skall utnyttja databaser och terminaler ställer krav på generell programvara. Utredning pågår för att specificera kraven på ett generellt terminalbaserat utsöknings- och bearbetningssystem. Det kan bli aktuellt att anskaffa denna programvara Över datamaskinfonden. Behovet av investeringsmedel är dock f.n. svärt att uppskatta.
För att tillgodose datainsamlingsbehovet behövs under programplaneperioden investeringsmedel för ny- och ersättningsanskalfning av registreringsutrustningar. Nya tekniker för dataregistrering såsom handskrift för optisk läsning och direkt inmatning via terminal kommer att prövas.
För informationsdistribution kommer flera myndigheter inom försvaref att använda en teknik som innebär alt utdata mikrofilmas i stället för att skrivas ut. Tekniken minskar kostnaderna. Institutet planerar därför att anskaffa utrustning för detta ändamål.
Behov av terminaler för programutveckling och som driftihjälpmedel har anmälts av flera systemutvecklande myndigheter. Enligt nuvarande planer kommer programvara för utveckling av program genom terminal atl vara tillgänglig för datamaskinerna Bertil och Cecilia i början av planeringsperioden.
För utveckling av system för operativ ledning har överbefälhavaren anmält behov av viss datamaskinutrustning på regional nivä. Anskaffning av sådan utrustning kan bli aktuell först under budgetäret 1975/76.
Behov av datamaskinkapacitet på lokal nivå för att förenkla de administrativa rutinerna har anmälts av chefen för armén. Institutet har för den lokala nivån tidigare planerat endast enklare terminaler, i huvudsak för frågeverksamhet i register. Behovet av datamaskinkapacitet på lokal nivå kommer att ägnas ytterligare uppmärksamhet bl. a. i samband med institutets foörlsatta utredning om försvarets framtida kapacitetsbehov.
Den av rationaliseringsinstitutet beräknade utvecklingen av anslaget Anskaffning av datamaskiner framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973; 1 000-tal kr.).
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 270
Summa 1973/74! 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1974/79 16 000 15 000 15 000 16 000 16 000 16 000 78 000
I Prisläge februari 1972
IX 1. Anskaffning av datamaskiner
1972/73 — Utgitt 7346 738 — Behällning 29 843 693 1973/74 — Anslag 16 000 000 1974/75 — Förslag 1 000
Kostnader och medelsbehor
Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75
Försvarets ratio- Dep.chefen
naliseringsinstitut Anskattning av datamaskiner 16 000 000 15 000 000 15 000 000 Kostnader 16 000 000 15 000 000 15 000 000 Avgår: Förbrukning av anslagsbehållning = N 14 999 000 Medelsbehov 16 000 000 15 000 000 1 000
Försvarets rationaliseringsinstitut
Anslaget bör föras upp med 135 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 22 milj. kr. inhämtas.
Det begärda anslaget är avsett för att betala datamaskinutrustning m. m. som har beställts med stöd av lämnade beställningsbemyndiganden. Under budgetåret 1974/75 skall betalas bl.a. datamaskinutrustning för centrala förvaltningsmyndigheter (Cecilia), omläggning av program till Saab D 23 och terminalutrustningar.
Beställningsbemyndigandena avser fråmst datamaskinutrustning till de myndigheter som skall omlokaliseras till Karlstad, datamaskinkapacitet för personal- och ekonomisystem samt terminalutrustningar.
Departementschefen
Försvarets rationaliseringsinstitut ser f.n. över försvarets framtida behov av datamaskinkapacitet. Resultatet av översynen kommer att läggas fram hösten 1974. Jag är därför inte beredd att nu ta ställning till den inriktning av verksamheten under programplane perioden som institutet har angett.
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 271
I likhet med rationaliseringsinstitutet beräknar jag medelsbehovet under anslaget till 15 milj. kr. för nästa budgetår. Medelsbehovet kan täckas genom att anslagsbehällning tas i anspråk. Anslaget bör därför föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Riksdagen bemyndigande att beställa datamaskinutrustning bör inhämtas till ett belopp av 22 milj. kr. utöver tidigare lämnade bemyndiganden. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att ]. till Anskaffning av datamaskiner för budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr., 2. medge att datamaskinutrustning beställs till en kostnad av — utöver tidigare medgivet belopp — högst 22 000 000 kr.
Vad föredragande sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller lans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Margit Edström
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet a NN ta
Register
Sid.
1 Översikt 7 Säkerhetspolitiska överväganden 14 Programplaner för det militära försvaret 38 Civilförsvarets programplan 46 Ärsredovisningar för budgetåret 1972/73 58 Ramberäkningar för budgetåret 1974/75 m. m.
DRIFTBUDGETEN
ÅA Försvarsdepartementet m. m.
| 69 Försvarsdepartementet | 11 925 000 |
| 69 Vissa nämnder m. m. | 7 302 000 |
| 72 Kommittéer m. m. | 3 250 000 |
| 72 Extra utgifter | 1200 000 |
72 Reglering av prisstegringar för det militära försvaret 970 000 000 74 Reglering av prisstegringar för civilförsvaret 18 200 000
1 011 877 000
Arméförband
Arméförband:
| 76 Ledning och förbandsverksamhet | 1 3824 000 000 |
| 80 Materielanskaffning | 598 800 000 |
| 83 Iståndsättning av befästningar och kaserner | 44 000 000 |
| 85 Forskning och utveckling | 50 000 000 |
2 516 800 000
Marinförband Marinförband:
| 88 Ledning och förbandsverksam het | 593 460 000 |
| 92 Materielanskaffning | 327 100 000 |
| 97 Iståndsättning av befästningar och kaserner | 18 000 000 |
| 100 Forskning och utveckling | 30 000 000 |
9268 560 000
Flygvapenförband Flygvapenförband:
| 104 Ledning och förbandsverksamhet | 1010 820 000 |
| 108 Materielanskaffning | 985 122 000 |
| 112 Iståndsättning av befästningar och kaserner | 25 400 000 |
| 114 Forskning och utveckling | 399 200 000" |
2420 542 000
” Beräknat belopp
2 -— ww
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
E Central och högre regional ledning
Försvarsstaben 115 Arméstaben 118 Marinstaben 121 Flygstaben 124 Militärområdesstaber m. m. 128 000 000 127 Krigsorganisation för vissa staber m. m.: 130 Ledning och förbandsverksamhet 16 400 000 132 Materielanskaffning 22 010 000 133 Central och högre regional ledning: Iståndsättning 134 av befästningar och kaserner 8 280 000
304 122 000
Gemensamma myndigheter och funktioner
| 137 Försvarets civilförvaltning | 21-350 000 |
| 140 Försvarets sjukvårdsstyrelse | 14 980 000 |
| 143 Fortifikationsförvaltningen | 38 546 000 |
| 148 Försvarets materielverk | 254 500 000 |
| 154 Gemensam försvarsforskning | 127 000 000" |
| 154 Försvarets radioanstalt | 62 140 000 |
| 156 Värnpliktsverket | 34 190 000 |
| 159 Försvarets rationaliseringsinstitut | 13 200 000 |
| 162 Försvarshögskolan | 1395 000 . |
| 165 Militärhögskolan | 13 250 000 |
| 168 Försvarets gymnasieskola | 3 310 000 |
| 170 Intendenturförvaltningsskolan | 1100 000 |
| 172 Försvarets brevskola | 1 410 000 |
| 174 Försvarets hundskola | 1100 000 |
| 178 Krigsarkivet | 2.072 000 |
| 180 Militärhistoriska museer | 2 690 000 |
| 184 Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m. | 2 980 000 |
| 185 Bidrag till regionmusiken | 15 737 000 |
| 187 Frivilliga försvarsorganisationer m. m. | 19 340 000 |
| 189 Insatsberedskap m. m. | 32 000 000 |
| 190 Viss gemensam verksamhet | 20 600 000 |
| 194 Vissa ersättningar m. m. | 27 706 000 |
197 Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning av befästningar och kaserner 4 300 000 199 Försvarets datadriftorganisation 1 0007
714 897 000
Civilförsvaret
Civilförsvar 127 425 0007
127 425 000
> Beräknat belopp
Prop. 1974:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
H Övrig verksamhet
201 Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar 1 266 000 203 Beredskapsstyrka för F N-tjänst 2 100 000 205 Viss anskaffning för militära anläggningar m. m. 2 000 000 208 Flygtekniska försöksanstalten 2 000 000 211 Viss signalskyddsmateriel 2 140 000 213 Vissa teleanordningar 1420 000 214 Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar 3 190 000 216 Identitetsbrickor 406 000
217 Bistånds- och katastrofutbildning 5515 000
27 037 000
Summa för driftbudgeten 8 091 260 000
KAPITALBUDGETEN
H Statens allmänna fastighetsfond 22 I Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar 8 200 000” 221 1 Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar 2 700 000
10 900 000
III Försvarets fastighetsfond
| 223 - Arméförband: Anskaffning av anläggningar | 102 000 000 |
| 232 - Marinförband: Anskaffning av anläggningar | 67 800 000 |
| 241 Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar | 67 500 000 |
252 Central och högre regional ledning: Anskaffning
av anläggningar 23 500 000 257 Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning
av anläggningar 11 600 000 262 Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning
av anläggningar för försvarets forskningsanstalt 1 000 263 Anskaffning av vissa militära anläggningar 310 000
272 711 000
IX Diverse kapitalfonder Statens datamaskinfond: Försvarets delfond
268 Anskaffning av datamaskiner 1 000
1000 Summa för kapitalbudgeten 283 612 000
Totalt för försvarsdepartementet 8 374 872 000 > Beräknat belopp
Bilaga 7
Socialdepartementet
ÖVERSIKT
Till socialdepartementet hör den allmänna sjukförsäkringen och tandvårdsförsäkringen, folkpensioner och ATP, yrkesskadeförsäkring, föräldraförsäkring och annat stöd åt barnfamiljerna, sociala serviceåtgärder, hälso- och sjukvärden, de sociala vårdområdena och vissa åtgärder för handikappade m. m.
De förslag till utgifter inom socialdepartementets verksamhetsområde som läggs fram för budgetåret 1974/75 omfattar'23,4 miljarder kr., varav omkring 12,5 miljarder kr. avser folkpensionerna. Insatserna för den verksamhet som redovisas i socialhuvudtiteln ökar härigenom med ca 4 200 milj. kr. jämfört med riksstaten för innevarande budgetår.
En rad viktiga sociala reformer som återverkar på anslagsbehovet även för nästa budgetår har genomförts den 1 januari i är. Hit hör den allmänna tandvärdsförsäkringen, sjukpenningreformen och föräldraförsäkringen samt höjda barnbidrag och förbättringar inom folkpensioneringen. Vidare har för år 1974 beslutats om ökade statsbidrag till social hemhjälp och familjedaghem och om höjt byggnadsbidrag för daghem och fritidshem.
Fr.o.m. år 1975 genomförs också den nyligen beslutade allmänna
förskolan. För att ge allmänheten aktuell social information om bl. a. dessa frågor kommer en ny socialkatalog att distribueras till alla hushåll
under våren 1974.
I årets socialhuvudtitel och i kommande propositioner till årets riksdag läggs fram förslag om fortsatta reformer och ökade insatser på väsentliga områden av socialpolitiken.
Ett betänkande om viktiga reformer på pensionsområdet och deras finansiering läggs inom kort fram av pensionsålderskommittén. Reformerna gäller en förstärkning av standardgarantin för folkpensionerna, bättre pensionsförmåner för dem som invalidiserats i unga år och en lagstadgad sänk ning av den allmänna pensionsåldern till 65 år. En proposition i dessa frågor liksom beträffande förbättrade invaliditetsersättningar m. m. inom folkpensioneringen är avsedd att föreläggas årets riksdag.
Folkpensionsanslaget höjs för budgetåret 1974/75 med 1 560 milj. kr. Folkpensionens ärsbelopp beräknas under loppet av år 1974 öka med omkring 1 000 kr. för en ensam pensionär och ca 1 800 kr. för pensionärspar. Av dessa belopp utgör standardhöjningen närmare 500 kr. för ensam pensionär och inemot 1 000 kr. för pensionärspar.
Ersättningstiden i den nya föräldraförsäkringen föreslås förlängd fr. o. m. den 1 januari 1975 från sex till sju månader. Vidare tillsätts en utredning med uppgift att pröva möjligheterna till en utbyggnad av
1 Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bilaga 7
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet La
förmånerna för små barnsföräldrar inom försäldraförsäkringens ram.
Samhällets barnomsorg byggs ut. Enligt redan fattat beslut genomförs en kraftig höjning av statsbidraget till driften av daghem och fritidshem fr.o.m. den 1 juli 1974. Det statliga stödet på socialhuvudtiteln till förskolor och familjedaghem beräknas nästa budgetår öka med ca 140 milj. kr. till 623 milj. kr.
Bosättningslånens maximibelopp höjs från 6 000 kr. till 7 000 kr. fr. o. m. den 1 juli 1974. Samtidigt pågår en utredning om bosättningslånens framtida utformning.
Nya regler för sjukförsäkringens ersättning vid vård hos privatpraktiserande läkare förbereds. Förslag är avsett att läggas fram i en proposition till årets riksdag.
Ett helt nytt vaccinationsprogram mot röda hund börjar att genomföras fr. o. m. nästa budgetår för att förebygga fosterskador på grund av denna sjukdom. Det omfattar kostnadsfri vaccinering för alla gravida kvinnor och för alla flickor i 14-årsåldern, För att förstärka polioskyddet kommer vidare att genomföras ett vaccinationsprogram med en kostnadsfri femte injektion mot polio för dem som är födda under åren 1948-1959.
Ökade anslag föreslås för hälsovärdsupplysning. Medel föreslås också anvisade till försöksverksamhet med olika hälsoundersökningar.
Inom sjukvården ställs särskilt den decentraliserade närsjukvården i förgrunden för nya insatser. Ett nyligen framlagt strukturprogram tar sikte på att framförallt finna lämpliga former för närhetsservice och kontinuitet inom sjukvården. Särskilda medel beräknas för kompletterande utbildning för allmänläkare i den öppna hälso- och sjukvården.
De anslag på socialhuvudtiteln som avser direkta insatser för handikappade höjs med ca 50 milj. kr. Statsbidraget till handikapporganisationerna höjs med 1 milj. kr. till 3,5 milj. kr. Frågan om statsbidrag till kommunernas färdtjänst och frågan om storlek och utformning av statsbidragen till social hemhjälp m. m. skall med förtur behandlas av kommunalekonomiska utredningen i sådan tid att beslut i dessa frågor kan fattas vid årets riksdag.
Inom ungdomsvård och nykterhetsvård förstärks de öppna och frivilliga vårdformerna. För att pröva olika möjligheter till samordnade vård- och behandlingsinsatser för alkoholskadade föreslås en försöksverksamhet i detta syfte vid karolinska sjukhusets alkoholklinik. I en proposition till årets riksdag kommer vidare att läggas fram förslag om att
även patienter vid allmänna vårdanstalter inom nykterhetsvården skall få
rätt till sjukpenning under vårdtiden enligt samma grunder som gäller vid sjukhusvård. Ungdomsvårdsskolornas anslag på driftbudgeten höjs med ca 5 milj. kr. till 104 milj. kr. För nykterhetsvården beräknas en ökning med ca 26 milj. kr. till 267 milj. kr. för nästa budgetår.
Socialpolitiken har till uppgift att tillförsäkra medborgarna social trygghet och omvårdnad med allt vad detta innesluter av omfattande åtgärder inom samhälle och arbetsliv. Den är ett av de viktigaste instrumenten i en trygghetsskapande politik. Det fortgående reformurbe-
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 3
tet inom socialpolitiken är av grundläggande betydelse då det gäller att i ett föränderligt samhälle tillgodose medborgarnas sociala trygghetsbehov. Den snabba utvecklingen inom socialpolitiken gör det också angeläget att skapa ökade möjligheter till forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet på det sociala området. Betydligt ökade resurser för detta ändamål föreslås i årets socialhuvudtitel.
För att få en fullständig bild av samhällets insatser på det sociala området bör man till socialhuvudtitelns utgifter lägga de socialpolitiska anslag som redovisas under andra huvudtitlar, de kostnader för allmän försäkring som inte belastar statsbudgeten samt landstingens och kommunernas kostnader för sjukvård och olika sociala insatser. I följande sammanställning återges de totala samhällsutgifterna för socialpolitiken under åren 1969 och 1974 (utom vad som avser arbetsmarknad och
bostadsproduktion).
| Utgifter i milj. kr. 1969 | 1974 | Ökning 1969.- 1974 milj. kr. Rz | ||
| Sjukvård och sjuk försäkring | 11 000 21 550 10 550 | 96 | ||
| Aldringar och handikappade | 9 000 19 000 10 000 111 | |||
| Barnfamiljer | 4 350 | 8 700 | 4 350 100 | |
| Övrigt | 700 | 1250 | 550 | 79 |
Sammanlagt 25 050 50 500 25 450 102
Utgifterna för den sociala tryggheten har således fördubblats under
femårsperioden från är 1969 t. o. m, år 1974. Det innebär räknat i fast
penningvärde en ökning med ca 45 2. Samhällets sammanlagda årskostnader för social omvårdnad och trygghet för medborgarna år 1974 kan beräknas till 50 miljarder kr. Den andel av bruttonationalprodukten som används för medborgarnas trygghet stiger från 16 7 år 1969 till 20 9 år 1974.
Allmän försäkring
Flera viktiga reformer på socialförsäkringens område som trätt i kraft den 1 januari i år återverkar i betydande omfattning på anslagsbehovet för den allmänna försäkringen även under nästa budgetår.
Den allmänna tandvårdsförsäkringen, som i sin helhet trädde i kraft vid årsskiftet, omfattar alla försäkrade över 19 års ålder, i ett inledningsskede även åldersgruppen 17--19 år. Samtidigt har landstingen fått ett lagfäst ansvar att lämna avgiftsfri tandvård till barn och ungdom som är yngre än 17 år. Genom tandvårdsförsäkringen, som gäller hos såväl privatpraktiserande tandläkare som inom folktandvården, ersätts enligt huvudregeln hälften av tandvårdskostnaden enligt en taxa som inte får överskridas av tandläkaren. Kostnader över 1 000 kr. ersätts med 75 76. Ersättning med 75 76 utgår även för vissa förebyggande behandlingar och för behandling med vissa proteser. Resor till och från tandläkaren ersätts också av försäkringen till den del kostnaden överstiger 15 kr. per besök,
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 4
Kostnaden för tandvårdsförsäkringen, inkl. ersättning till landstingen för barntandvården, har för år 1974 beräknats till 650 milj. kr.
Sjukpenningförsäkringen har fått en väsentligt ändrad utformning fr.o.m. den 1 januari i år. Sjukpenningförmånerna har höjts och samtidigt blivit skattepliktiga. Sjukpenningen är nu också pensionsgrundande för ATP. Det tidigare systemet med sjukpenningklasser har ersatts av en sjukpenninggrundande inkomst som direkt knyter an till den inkomst som sjukpenningen skall ersätta. För den som har en årsinkomst av minst 4 500 kr. utgår sjukpenning fr. o. m. årsskiftet med belopp som per dag räknat motsvarar 90 7 av den sjukpenninggrundande inkomsten upp till en årsinkomst som motsvarar 7,5 basbelopp, vilket f. n. betyder 60 700 kr. Kostnaderna för sjukpenningreformen beräknas för helt år till 2 700 milj. kr. .
Den tidigare moderskapsförsäkringen har från årsskiftet ersatts av en föräldraförsäkring som ger försörjningsskydd i form av en föräldrapenning i anslutning till barnets födelse. Vid årsskiftet har ocksä införts rätt till sjukpenning under viss tid för förälder som behöver stanna hemma från arbetet för att ta vård om sjukt barn och för fader som behöver ta vård om äldre barn i samband med att ytterligare barn föds i familjen. Kostnaderna för dessa båda reformer beräknas för år 1974 till 215 milj. kr.
Fr. o.m. den 1 januari 1974 gäller också nya regler för sjukförsäkringens finansiering. De innebär att en tredjedel av samtliga kostnader för sjukförsäkringen betalas av stutsbidrag. Arbetsgivarna svarar genom sina avgifter för ca 40 Z av kostnaderna. Återstående drygt 25 74 täcks av de försäkrades egna avgifter.
Även inom folkpensioneringen har viktiga förändringar nyligen genomförts. De gäller förbättringar av vårdbidraget för handikappade barn och en förstärkning av barnpensionerna. Kostnaderna för dessa reformer inom folkpensionceringens ram har för år 1974 beräknats till 60 milj. kr.
Vidare har den hittillsvarande folkpensionsavgiften för inkomsttagare slopats fr. o. m. inkomståret 1974, vilket innebär en standardökning för löntagarna med upp till 1 500 kr. för detta år. Inkomstbortfallet för staten har kompenserats genom en socialförsäkringsavgift för folkpensioneringen på 3,3 6 som debiteras arbetsgivare och egenföretagare och uppgår till 3 800 milj. kr.
För att tillförsäkra även folkpensionärerna en så snabb standardförbättring som möjligt har samtidigt ett särskilt pensionstillägg beslutats för år 1974 utöver vad som följer av tidigare beslutade standard- och indexhöjningar av folkpensionerna. Pensionstillägget utgår med 3 Z av
basbeloppet för januari 1974 och blir därigenom för helt år 243 kr. för
ensam pensionär och 486 kr. för pensionärspar. Tillägget utbetalas i sin helhet samtidigt med pensionsutbetalningen för januari månad i år. För den som blir berättigad till folkpension senare under är 1974 beräknas pensionstillägget i förhållande till det antal månader som återstär av äret och utbetalas då samtidigt med den första folkpensionsutbetalningen. Kostnaderna för detta särskilda pensionstillägg för år 1974 utgör 350 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet | 5
Efter genomförandet av de här nämnda reformerna aktualiseras nu inom ramen för den allmänna försäkringen nya reformer för att ytterligare förbättra den sociala tryggheten. Till angelägna reformer på pensionsområdet hör en fortsatt förstärkning av standardgarantin för folk pensionerna. Detsamma gäller frågan om bättre pensionsförmåner för dem som invalidiserats i unga år. Samtidigt är det angeläget att kunna lösa frågan om en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år. Förslag om dessa reformer och om deras finansiering kommer inom kort att läggas fram av pensionsälderskommittén. Samtidigt kommer riksförsäkringsverket att redovisa resultatet av ett utredningsuppdrag beträffande förmånligare regler för invaliditetsersättningar m. m. inom folk pensioneringen. Samtliga dessa frågor skall efter sedvanlig remissbehandling tas upp till prövning med sikte på en proposition till årets riksdag.
En annan fråga som är avsedd att föreläggas årets riksdag gäller nya regler för sjukförsäkringens ersättning för vård hos privatpraktiserande läkare. Frågan kommer att tas upp till närmare prövning efter remissbehandling av ett utredningsförslag som nyligen lagts fram av riksförsäkringsverket och socialstyrelsen.
Även yrkesskadeförsäkringen är föremål för en genomgripande översyn. Yrkesskadeförsäkringskommittén skall utarbeta förslag till åtgärder för en bättre samordning mellan yrkesskadeförsäkringen och den allmänna pensioneringen samt förslag till utbyggnad av vissa förmåner inom yrkesskadeförsäkringen. Kommitténs arbete beräknas vara slutfört i början av nästa år. Pensionsålderskommittén kommer i sitt fortsatta arbete att behandla även frågan om ökade möjligheter till en rörlig pensionsålder.
Antalet folkpensionärer ökar fortlöpande och är i början av år 1974 1548 000. Av dessa är ca 1 038 000 ålderspensionärer och 278 000 förtidspensionärer. Det ökande antalet ålderspensionärer och genomförda reformer på pensionsområdet medför betydligt' ökade kostnader för folk pensioneringen. Samtidigt ökar folkpensionskostnaderna kraftigt genom en ny standardhöjning av pensionerna den 1 juli 1974 och genom kompensation till pensionärerna för prisstegringar.
Folk pensionens årsbelopp - inräknat pensionstillskott men frånsett kommunala bostadstillägg — är vid nuvarande basbelopp 8 505 kr. för ensam pensionär och 13 770 kr. för pensionspar. Härtill kommer det särskilda pensionstillägget med 243 kr. som utbetalas i januari 1974. Vidare genomförs den 1 juli 1974 en ny etapp av det beslutade programmet för ärliga folk pensionshöjningar genom pensionstillskott. En pensionär som inle kunnat förvärva ATP eller. som har låg ATP får därigenom en ny standardhöjning av sin folkpension med 243 kr. resp. 486 kr. för makar räknat på nuvarande basbelopp. Av landets ca 1,5 miljoner folkpensionärer beräknas i är ca I miljon uppbära pensionstillskott. Utöver de nämnda beloppen kommer de pensionshöjningar som genom indexreglerna automatiskt följer av förändringar i konsumentpriserna. Sammanlagt beräknas folkpensionens årsbelopp (inkl. pensions-
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 6
tillskotten) under loppet av år 1974 öka med ca 1 000 kr. för en ensam pensionär och ca 1 800 kr. för pensionärspar. Av dessa belopp utgör standardhöjningen närmare 500 kr. för ensam pensionär och inemot
1 000 kr. för pensionspar.
Statens sammanlagda folkpensionskostnader beräknas stiga med ca 1 560 milj. kr. under nästa budgetår. Därav utgör 1 010 milj. kr. kostnader för värdesäkringen av pensionerna. 180 milj. kr. avser höjningen av pensionstillskotten till pensionärer som inte kunnat förvärva ATP eller har låga ATP-belopp. 340 milj. kr. beror på ökat antal pensionärer och 30 milj. kr. är följdkostnader genom beslutad förbättring av barnpensioner och vårdbidrag till handikappade barn.
Folk pensionsanslaget för budgetåret 1974/75 beräknas därmed uppgå
till 12470 milj. kr. Kommunernas kostnader för de kommunala bostadstilläggen till folkpensionärer beräknas till ca 1 250 milj. kr. De sammanlagda folkpensionskostnaderna för nästa budgetår beräknas alltså till ca 13 720 milj. kr. ATP-utbetalningarna under samma tid beräknas till 4 300 milj. kr. för ca 760 000 ATP-pensionärer, varav ca 420 000 är ålderspensionärer.
De sammanlagda kostnaderna för sjukförsäkringen beräknas för år 1974 till ca 10 300 milj. kr., varav ungefär hälften är sjukpenning och återstoden kostnader för främst föräldrapenning, läkemedel och läkarvård.
Den allmänna försäkringens samlade utgifter kan för år 1974 beräknas till ca 16 700 milj. kr. för folkpension och ATP och ca 10 300 milj. kr. för sjukförsäkringen, dvs. tillsammans i runt tal 27 000 milj. kr.
Familjepolitiska åtgärder
De familjepolitiska åtgärderna inriktas på förbättrat ekonomiskt stöd till barnfamiljerna samt utbyggd social service främst i form av förskolor, familjedaghem och fritidshem.
Barnbidraget ger alla barnfamiljer ett grundläggande ekonomiskt stöd som verksamt bidrar till att utjämna skillnaderna i levnadsnivå mellan barnfamiljer och familjer utan barn. Barnbidragsbeloppet, som höjdes den 1 januari 1973, har på nytt höjts den I januari i år med ytterligare 180 kr. till 1 500 kr. per barn och år. Därmed får barnfamiljerna ett tillskott på 325 milj. kr. under år 1974. Barnbidragsanslaget beräknas för budgetåret 1974/75 till 2 720 milj. kr., vilket innebär en ökning med 165 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Barnbidraget utgär till omkring 1 miljon barnfamiljer med ca 1,8 miljoner barn. Administrationen av barnbidragen har fr. o. m. den 1 januari i år förts över från kommunerna till försäkringskassorna.
De inkomstprövade bostadstilläggen utgör ett betydelsefullt komplement till barnbidragen för familjer med lägre inkomster och familjer med flera barn. Bostadstillägg utgår till ca 500 000 familjer med omkring 1 miljon barn. Från den 1 januari i år har de statskommunala bostadstilläggen utvidgats så att de omfattar även låginkomsttagare utan barn. Anslaget för bostadstillägg till barnfamiljer m. m. för nästa budgetår
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 7
redovisas under bostadshuvudtiteln.
Som förut nämnts har en föräldraförsäkring genomförts fr. o. m. årsskiftet. Föräldraförsäkringen innebär att de grupper som hittills haft det svagaste försäkringsskyddet vid barns födelse får kraftiga förbättringar genom den föräldrapenning som införts med en garantinivå på 25 kr. per dag. För dem som har sjukpenning över garantinivån utgår föräldrapenningen med samma belopp som sjukpenningen. Liksom sjukpenningen kommer föräldrapenningen att motsvara 907 av inkomsten samt beskattas och bli ATP-grundande. Föräldrapenningen innebär även ett betydelsefullt steg i strävandena för jämställdhet mellan män och kvinnor genom att även männen i fortsättningen får möjlighet att stanna hemma och värda barnet under den första tiden efter barnets födelse. Förälder som för omvårdnad av barnet minskar sitt förvärvsarbete med minst hälften har rätt till halv föräldrapenning. Den nya föräldrapenningen utgår f.n. under sex månader i anslutning till barns födelse. Familjepolitiska kommittén har i sitt utbyggnadsprogram för familjepolitiken räknat med att ersättningstiden byggs ut till åtta månader. Det föreslås nu en förlängning av ersättningstiden i föräldraförsäkringen fr. o. m. den 1 januari 1975 från sex till sju månader. Denna utbyggnad beräknas öka kostnaderna för föräldrapenningen med 155 milj. kr. för helt år. De totala kostnaderna för föräldrapenningen under år 1975 beräknas därmed uppgå till I 140 milj. kr.
En annan viktig reform för barnfamiljerna som genomförts från årsskiftet är rätten till sjukpenning vid vård av sjukt barn. Förvärvsarbetande föräldrar med barn under tio år har nu möjlighet att under tio dagar per år och familj vara hemma och ta hand om sina barn när dessa är sjuka i hemmet och i vissa fall då barnet vistas på sjukhus. Försäkringen ger också fadern möjlighet att använda en del av dessa tio dagar för att ta hand om barn i hemmet i samband med att ytterligare barn föds i familjen. .
För att snabbt få till stånd en analys av erfarenheterna av de nya förmånsreglerna inom föräldraförsäkringen tillsätts en särskild utredning. Den får i uppdrag att beträffande föräldrapenningen närmare pröva frågan om ersättningstidens längd. Det skall därvid undersökas om " ersättningstiden kan förlängas på ett sådant sätt att försäkringen underlättar för småbarnsföräldrar att förvärvsarbeta med reducerad arbetstid under en viss period efter det att rätten till hel föräldrapenning upphört.
Andra reformer av betydelse för barnfamiljerna som trätt i kraft den 1 januari i år gäller en höjning av vårdbidraget för handikappade barn, som samtidigt gjorts skattepliktigt och ATP-grundande för den förälder som vårdar barnet. Vårdbidraget utgår med samma belopp som hel förtidspension inom folkpensioneringen. Även barnpensionerna har förstärkts
från årsskiftet då samtidigt åldersgränsen för barnpension inom folkpen-
sioneringen höjts från 16 till 18 år.
De barn vars föräldrar lever åtskilda är garanterade ett särskilt ekonomiskt grundskydd genom bidragsförskotten. Detta familje politiska skydd åt ensamstående med barn motsvarar 40 Z av basbeloppet och
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 8
uppgår vid nuvarande basbelopp till 3 240 kr. per barn och år upp till 18
års ålder. De ensamstående barnförsörjarna tillförs genom bidragsför-
skotten omkring 335 milj. kr. utöver barnbidragen. En utredning har satts igång om de tekniska förutsättningarna att överföra administrationen av bidragsförskotten från kommunerna till försäkringskassorna.
Bosättningslånen, som ger familjer hjälp att på ett ekonomiskt rationellt sätt ordna sin bosättning, kan f. n. utgå med högst 6 000 kr.
Detta belopp föreslås fr.o.m. den 1 juli 1974 höjt till 7 000 kr.
Samtidigt pågår en utredning om bosättningslånens framtida utformning.
Bättre möjligheter till barnomsorg är ett väsentligt inslag i samhällets service för barnfamiljerna. För att ge kommunerna ökade finansiella resurser att fortsätta en snabb utbyggnad på detta viktiga område har nyligen beslutats om en temporär höjning av statsbidraget till anordnande av daghem och fritidshem för sådana platser som påbörjas under tiden den 15 oktober 1973 — den 31 december 1974. Vidare höjs statsbidraget till driften av daghem fr. o. m. den 1 juli 1974 med 1 500 kr. till 6 500 kr. per plats och år och för driften av fritidshem med 750 kr. till 3 250 kr. per plats och år. Sammanlagt 25 000 nya platser i daghem och fritidshem beräknas bli påbörjade under innevarande och nästa budgetår. Platsantalet beräk-
nas i år uppgå till ca 81 000. Inom de kommunala familjedaghemmen kan
platsantalet för i år beräknas till ca 51 000.
Beslut har nyligen fattats om att en allmän förskola för sexåringar skall införas under år 1975. Kommunerna får en lagfäst skyldighet att anvisa plats i förskola för alla barn i kommunen från höstterminen det år barnet fyller sex år. Genom information och uppsökande verksamhet skall kommunen verka för att alla sexåringar i kommunen deltar i förskolans verksamhet, Särskilda insatser skall vidtas för barn under sex års ålder som av fysiska, psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl har särskilt behov av stöd och stimulans för sin utveckling. Kommunerna skall bedriva uppsökande verksamhet för att få kännedom om dessa barn och anvisa dem förskoleplats. Ett särskilt statsbidrag har införts för kostnader 1samband med den allmänna förskolans genomförande.
Enligt en lag om förskoleverksamhet som godtagits av riksdagen i samband med beslutet om den allmänna förskolan skall i varje kommun finnas en plan för utbyggnaden av förskoleverksamheten. Därigenom skapas ett fastare underlag för en fortsatt snabb utbyggnad av samhällets barnomsorg. Planen skall avse en femårsperiod och innefatta en redovisning av behovet av förskoleverksamhet och på vilket sätt och i vilken utsträckning kommunen avser att tillgodose detta behov i form av daghem, deltidsgrupper, familjedaghem etc.
Det statliga stödet till hela förskoleverksamheten kan för nästa budgetår beräknas till sammanlagt 623 milj. kr. på socialhuvudtiteln, vilket jämfört med innevarande budgetär innebär en anslagsökning med ca 140 milj. kr.
Barnstugeutredningen behandlar i sitt fortsatta arbete frågan om fritidsverksamhet för barn i skolåldern. Vidare har utredningen fått i uppdrag att utreda vissa utbildningsfrågor för personal i barnstugeverksamheten. Utredningen skall också ytterligare analysera behovet av
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 9
personal inom detta område.
Socialstyrelsen bedriver ett omfattande utvecklingsarbete och försöksverksamhet inom förskoleområdet i anslutning till de reformer som nyligen beslutats på detta område. Försöksverksamheten avser förskolans organisatoriska utformning och pedagogiska innehåll, utbyggnadsplaneringen av kommunernas insatser för barn i förskoleäldern samt den uppsökande verksamheten för barn med särskilda behov av stöd och stimulans.
En särskild arbetsgrupp har tillsatts för att i anslutning till försöksverksamheten närmare utreda formerna för den uppsökande verksamheten för förskolebarnen och frägan om ansvaret för de handikappade barnens förskoleverksamhet. Arbetsgruppen har också fått i uppdrag att behandla frågan om föräldrautbildning.
En särskild utredning har tillsatts för att belysa de långsiktiga förändringarna i barnens levnadsförhållanden. Utredningen skall därvid göra en analys över barnens nuvarande levnadsförhållanden samt pågäende förändringar av dessa. Redovisningen är avsedd att ge underlag för en bred åtgärdsdiskussion när det gäller barnens uppväxtrmiljö.
Åldringsvård
En av socialpolitikens viktigaste uppgifter är alt skapa trygghet för äldre bäde i ekonomiskt avseende och genom en god social omvårdnad. När det gäller den sociala omvårdnaden kräver det ökande antalet åldringar en fortgående utbyggnad av vård- och serviceresurserna. Åtgärderna inriktas här i första hand på en utbyggd social hemhjälp samt förstärkningar av äldringssjukvården och en upprustning av de äldres bostäder,
Utbyggnaden av den sociala hemhjälpen till åldringar och handikappade har medfört att antalet hjälpta personer fördubblats från ca 145 000 år 1965 till över 300 000 under år 1973. Under år 1974 beräknas hemhjälpen omfatta 340 000 personer. Dessutom pågår en utbyggnad även av andra åtgärder inom kommunernas öppna åldrings- och handikappvård, t. ex. matdistribution, matservering, färdtjänst, fotvård, badservice, motionsgymnastik och olika former av sysselsättning för personlig aktivering och meningsfull samvaro.
För att underlätta för kommunerna att ytterligare bygga ut verksamheten med social hemhjälp och samtidigt stärka sysselsättningen inom vårdsektorn har nyligen beslutats om en höjning av statsbidraget till social hemhjälp från 35 4 till 50 Zz av kostnaderna under kalenderåret 1974. Hemhjälpsverksamheten kan därför beräknas öka kraftigt under är 1974. Bidragshöjningen ger utrymme för nyanställning inom social hemhjälp motsvarande ca 7 000 heltidsarbetande under år 1974, Frågan om storlek och utformning av statsbidraget till den kommunala hemhjälpsverksamheten m. m. för tiden efter år 1974 kommer att med förtur tas upp till behandling av kommunalekonomiska utredningen. Även frågan om statsbidrag till kommunernas färdtjänst för handikappade kommer att behandlas av utredningen i detta sammanhang, Utredningen
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 10
har fätt i uppdrag att redovisa resultatet av sina överväganden beträffande dessa frågor i sådan tid att beslut om de bidragsregler som skall gälla fr. o. m. den 1 januari 1975 kan fattas vid årets riksdag.
Även upprustningen av åldringarnas bostäder fortsätter som ett viktigt led i den öppna åldringsvärdens utbyggnad. Det statliga stödet i form av räntefria förbättringslän utgår ur anslag från bostadsdepartementet. Denna långivning, som sker utöver ramarna för bostadsbyggnadsprogram-
met, har hittills omfattat upprustning av ca 118 000 åldringsbostäder.
Programmet för åldringsvårdens utbyggnad går ut på att jämsides med insatserna inom den öppna vården också öka vårdmöjligheterna inom äldringssjukvården. Sjukhem för långtidssjukvård, huvudsakligen för äldre, tillhör de områden som är prioriterade inom sjukhusbyggandet. Av den investeringsram för år 1974 som fastställts för sjukvårdssektorn beräknas en tredjedel tas i anspråk för byggande av sjukhem och kliniker inom långtidsvården. Det innebär ett nytillskott av ca 1 700 nya vårdplatser. Den pågående moderniseringen av älderdomshemmen har också tillförsäkrats erforderligt investeringsutrymme. Utöver sjukhusens platser för akutsjukvård förfogar åldringsvården nu över sammanlagt mer än 110 000 platser på siukhem och ålderdomshem mot knappt 80 000 platser år 1965.
Hälso- och sjukvård m. m.
De senaste årens utveckling inom hälso- och sjukvården har kännetecknats av en snabb utbyggnad av den decentraliserade öppna sjukvården vid läkarstationer och vårdcentraler samtidigt som ökade resurser tillförts äldringssjukvården och psykiatrin. Den sjukvårdspolitiska målsättningen är inriktad på en fortsatt sådan utveckling. Socialstyrelsens nyligen framlagda strukturprogram för hälso- och sjukvården ligger i linje med denna målsättning och tar framför allt sikte på att finna lämpliga former för närhetsservice och kontinuitet inom hälso- och sjukvården.
Genom viktiga ändringar i sjukvårdslagstiftningen har förutsättningar skapats för en ökad närhetsservice inom hälso- och sjukvården genom utbyggnad av allmänläkarvärden och en viss specialistvård utanför sjukhusen. Den tidigare genomförda reformeringen av läkarutbildningen och ett läkarfördelningsprogram för åren 1973—1977 som utarbetats av socialstyrelsen på uppdrag av socialdepartementets sjukvårdsdelegation möjliggör också en stark prioritering av den offentliga öppna läkarvården tillsammans med äldringssjukvården och psykiatrin. Under den nämnda
perioden beräknas ett tillskoti av 2900 läkare med specialist- eller
allmänläkarkompetens. Dessa läkare skall fördelas på alla sektorer inom hälso- och sjukvården. Det klart största tillskottet kommer att gå till allmänläkarvård och specialistvård vid hälso- och sjukvårdscentraler som under perioden får 725 nya läkare utöver de läkare som behövs för att fylla nu vakanta läkartjänster. Dessutom tår hälso- och sjukvårdscentralerna under perioden ett tillskott på ca 500 läkare under vidareutbildning efter läkarexamen. För nästa budgetår beräknas särskilda medel till
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 11
kompletterande utbildning för allmänläkare inom den öppna hälso- och sjukvården.
Inom sjukvårdens investeringsramar prioriteras byggnadsföretag som avser i första hand läkarstationer för den öppna hälso- och sjukvården och vidare sjukhem för åldringssjukvården, psykiatriska kliniker och vårdhem för psykiskt utvecklingsstörda. Investeringsramen för igångsättning av nya byggnadsföretag inom främst dessa områden av sjukvården omfattar för år 1974 en total byggnadskostnad på 700 milj. kr. Därutöver har för ären 1974-1975 beräknats en särskild investeringsram för vissa större sjukhusprojekt vilken omfattar en sammanlagd byggnadskostnad på 300 milj. kr. Den totala nedlagda kostnaden under år 1974 i påbörjade och planerade sjukvårdsinvesteringar beräknas uppgå till ca 1 100 milj. kr.
I socialstyrelsens nya strukturprogram för den svenska hälso- och sjukvården har organisationen utformats på ett sådant sätt att de mänskliga kontakterna mellan patienten och sjukvården underlättas och att kontinuiteten i kontakten mellan patient och läkare kan upprätthållas. Strukturmodellen är uppbyggd på tre huvudelement som kallas primärvärd, länssjukvård och regionsjukvård. Primärvården skall ge närhetsservice i hälso- och sjukvårdsfrågor och på det lokala planet samverka med socialvård och andra verksamheter inom vårdsektorn. Genom en utbyggnad av primärvården, som bör omfatta hälsovård och all sjukvård som kan bedrivas utanför sjukhus, bedöms uppskattningsvis 80-85 Z av de problem som för människan i kontakt med sjukvärden kunna klaras i närheten av patientens egen miljö. Härigenom skall också en kontinuitet i vården kunna tillgodoses. För den specialiserade medicinska verksamheten skall primärvården kunna repliera på länssjukvårdens och regionsjukvårdens resurser. För sjukhusvården på länsnivå upptar strukturmodellen två typer av sjukhus, benämnda länssjukhus och länsdelssjuk hus.
En ökad integration av organisation och insatser kännetecknar den pågående utvecklingen inom såväl hälso- och sjukvården som socialvården liksom mellan dessa bäda verksamhetsområden. Utgångspunkten för detta arbete är att insatserna bör grundas på en helhetssyn på den enskilda människan i hennes livsmiljö.
En integrering av insatserna kräver gemensamma målsättningar och intentioner hos alla som medverkar, en samdimensionering av resurserna och väl utvecklade former för samarbetet. För att kunna vidareutveckla helhetssynen i det sociala arbetet behövs nu en mera djupgående prövning av verksamheten i dess helhet. En sådan övergripande behandling av hela den kommunala socialvårdens målsättning och verksamhetsformer kommer att ske på grundval av ett principbetänkande i dessa viktiga frågor som inom den närmaste tiden kommer att redovisas av socialutredningen.
I socialhuvudtiteln läggs fram förslag om ökade resurser till forskningsoch utvecklingsarbete och fortsatt försöksverksamhet inom olika delar av det sociala området. Det sker mot bakgrunden av att ett samordnat och
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 12
målinriktat forsknings- och utvecklingsarbete liksom en organiserad försöksverksamhet är av stor betydelse för belysning av socialpolitikens innebörd och verkningar, orsakerna till sociala störningar och problem samt som underlag för utformning av socialpolitiken och för åtgärder på
socialvårdens område.
Ett annat område som ställs i förgrunden för ökade insatser i årets socialhuvudtitel gäller de sjukdomsförebyggande åtgärderna. Hälsovårdsupplysningen tillförs ett anslag på 5,5 milj. kr. Vidare föreslås ytterligare medelsanvisning för försöksverksamhet med olika former av hälsoundersökningar. Dessutom påbörjas två nya omfattande vaccinationsprogram mot polio och röda hund.
Undersökningar har visat att polioskyddet behöver förbättras för personer födda under åren 1948-1959, dvs. för dem som nu är i åldern omkring 15--25 år och som fick sin grundvaccinering mot polio under åren 1957—1959. Det beror på att de vacciner som användes under dessa tre är hade lägre verkningsgrad än senare tillverkade vacciner. För att så snabbt som möjligt förbättra polioskyddet för dessa personer kommer ett vaccinationsprogram med en kostnadsfri femte injektion mot polio för dessa årsklasser att päbörjas redan under innevarande budgetår och därefter fortsätta under nästa budgetår.
Ett helt nytt vaccinationsprogram mot röda hund börjar att genonmföras under nästa budgetår för att förebygga fosterskador på grund av denna sjukdom. Det föreslås att kostnadsfri vaccinering mot röda hund skall stå till förfogande för alla gravida kvinnor och dessutom årligen omfatta alla flickor i 14-årsäldern.
Ungdomsvård
Syftet med samhällets vård av barn och ungdom är att främja en gynnsam utveckling och goda uppväxtförhållanden för de unga. Här är samhällets insatser inte minst på förskoleområdet och genom barnuvårdscentralerna av stor vikt. Vid sidan av de kommunala barnavårdsnämnderna och den kommunala socialvärden 1 övrigt har familjerädgivningen, den psykiska barna- och ungdomsvården samt de psykiatriska barn- och ungdomsklinikerna också vikliga uppgifter på området. Skolmyndigheternas och skolans sätt att fungera är vidare av största betydelse för att främja en gynnsam utveckling för barn och ungdom. Ett organiserat samarbete mellan barnavärdsnämnd, skola och polis har nu också kommit igång i praktiskt taget alla kommuner.
Aktiva insatser behövs från samhällets sida i fråga om fritidsverksamheten för barn. I detta syfte har anvisats ca 10 milj. kr. från allmänna arvsfonden till försöksverksamhet med fritidsaktiviteter för barn företrädesvis i åldrarna 7—12 år. För att bl. a. underlätta för. invandrarbarnen att lära sig svenska och få kontakt med svenska barn har från allmänna arvsfonden även anvisats ca 1,1 milj. kr. till försök med olika former av förskoleverksamhet för invandrarbarn.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 13
De senaste årens utveckling inom ungdomsvärdsskolesektorn har inneburit en medveten strävan att bygga ut den öppna vården utanför skolorna och åstadkomma en ökad samordning mellan skolornas och kommunernas verksamhet. Den öppna vårdformen innebär att eleverna är inskrivna vid ungdomsvårdsskola men bor i enskilda hem eller i speciella mindre enheter och är inordnade i ortens skol- eller arbetsliv. Sedan några år tillbaka är antalet elever i den öppna vården större än elevantalet inom skolorna. Nya vårdformer prövas. Vid ungdomsvårdsskolorna pågår sedan nägra år tillbaka en omfattande försöksverksamhet i syfte att förbättra behandlingsmetoderna. Försöksverksamheten avser olika åtgärder för att förbättra undervisningen och möjligheterna till arbetsträning och arbetsprövning. Vidare pågår försök med bl. a. ökat personligt stöd till eleverna vid placering utom skola och intensiv social träning före utplaceringen.
Utbyggnaden av den öppna vården har medfört att ungdomsvårdsskoleorganisationen har kunnat minskas under senare år. Den nuvarande beläggningssituationen gör det möjligt att minska antalet skolor med en.
Många elever vid ungdomsvärdsskolorna har av olika skäl en ofullständig utbildning och skolproblem anges ofta som en av orsakerna till intagning. Det är därför viktigt att eleverna vid ungdomsvårdsskolorna kan erbjudas en individualiserad undervisning och arbetsträning. Ökade resurser för detta ändamål föreslås för nästa budgetår.
Vid den översyn av socialvården som pågår inom socialutredningen prövas också frågan om huvudmannaskapet för ungdomsvårdsskolorna. Anslagen för ungdomsvårdsskolorna och vården utom skola ökas för nästa budgetår med ca 5 milj. kr. till ca 104 milj. kr.
Nykterhetsvård och narkomanvård
Värden av alkoholmissbrukare präglas i allt större utsträckning av en helhetssyn som syftar till att lösa sociala och andra problem som har samband med alkoholmissbruk. Den kommunala nykterhetsvärden samordnas alltmer med socialvården i övrigt och med andra vårdområden, främst sjukvård och arbetsvård. De grundläggande principerna för den framtida nykterhetsvårdens målsättning och verksamhetsformer skall tas upp till en övergripande behandling på grundval av det betänkande om hela den kommunala socialvården som inom den närmaste tiden läggs fram av socialutredningen.
Det är kännetecknande för den pågående utvecklingen inom nykterhetsvärden att de öppna och frivilliga vårdformerna byggs ut. För år 1972 redovisas vid omkring 130 alkoholpolikliniker och rådgivningsbyråer med läkarexpeditioner ca 204 000 besök hos läkare, 78 000 hos kurator eller psykolog samt 555 000 besök hos sjuksköterska.
För att pröva olika möjligheter till samordnade värd- och behandlingsinsatser vid vården av alkoholskadade föreslås under nästa budgetår en försöksverksamhet vid karolinska sjukhusets alkoholklinik. I en proposition till årets riksdag kommer vidare att läggas fram förslag om att även patienter vid allmänna värdanstalter inom nykterhetsvården skall få
Prop. 1974:1 Bilaga 7: Socialdepartementet 14
rätt till sjukpenning under vårdtiden enligt samma grunder som gäller vid sjukhusvård.
För vissa byggnadsarbeten vid allmänna och enskilda vårdanstalter beräknas ett medelsbehov på 5,5 milj. kr. för nästa budgetår. Driftbidraget för erkända och enskilda vårdanstalter föreslås höjt med 10 kr. till 104 kr. per dag för nästa budgetår. Särskilda medel beräknas för inventarier vid värdanstalter. Anslaget för statsbidrag till nykterhetsnämndernas verksamhet höjs med 9,5 milj. kr. till ca 121 milj. kr.
I bekämpandet av narkotikamissbruket är olika samhällsorgan verksamma. Åtgärder mot den illegala narkotikahandeln sätts in både inom landet och i internationella sammanhang. Uppgiften att samordna samhällets och enskilda organisationers insatser i bekämpandet av den legala narkotikahanteringen åvilar sedan den 1 juli 1973 det brottsförebyggande rådet. |
Det internationella arbetet på att kontrollera de beroendeframkalHande medlen är av grundläggande betydelse för möjligheterna att bekämpa missbruket i vårt land. Sverige har aktivt deltagit i detta arbete bl. a. inom FN och Europarådet. Den svenska polisen har i nära samarbete med utländsk polis kunnat avslöja och lagföra personer som infört narkotika till Sverige. Tullverket har nära kontakter med andra länders tullmyndigheter för alt samordna åtgärderna mot smuggling.
När det gäller missbrukssituationen i Sverige är det svårt att göra en mera exakt kvantitativ bedömning. Socialstyrelsen, polisen och övriga myndigheter som har kontakt med problemen anser dock att det inte finns några tecken som tyder på någon påtaglig ökning av narkotikamissbruket. Socialstyrelsen har fortlöpande nära kontakt med kommuner och landsting som huvudmän för narkomanvården.
Mellan myndigheter och organisationer förekommer ett nära samarbete inom narkomanvärden. BLI. a. utgår bidrag till sammanslutningar för stöd och hjälp åt narkotikamissbrukare samt till försök med nya värdoch behandlingsformer. Under nästa budgetår föreslås sammanlagt ca 25 milj. kr. för statsbidrag till säväl den av samhället som den av organisationer bedrivna vården av narkotikamissbrukare.
Åtgärder för handikappade
Grundsatserna för samhällets åtgärder på handikappområdet kan sammanfattas i begreppen integration och normalisering. Det innebär att insalserna har till syfte att tillgodose handikappades särskilda behov och underlätta för dem alt leva mec i samhället. Insatserna har fortlöpande förstärkts och statens kostnader kan under nästa budgetår beräknas öka med 815 milj. kr. i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår.
Åtgärderna för handikappade sätts in på en rad områden. De avser rehabilitering, förskola, skola, övrig undervisning och utbildning, vårdartjänst, arbete, bostäder, hemhjälp, färdtjänst, hjälpmedel. kulturell verksamhet, inslilutionsvård samt förtidspensioner och invaliditetsersätt-
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet IS
ningar inom folkpensioneringen och förtidspensioner inom ATP. Eftersom handikapp är följder av många olika slags skador och sjukdomar, är det naturligt att åtgärderna måste vara mångskiftande.
För statsbidrag till hjälpmedel åt handikappade beräknas för nästa budgetår en anslagsökning med 15 milj. kr. till 135 milj. kr. Insatserna för psykiskt utvecklingsstörda fortsätter att byggas ut i fråga om undervisning, bostäder, vård och övriga omsorger: Statsbidragen till landstingen för dessa ändamål beräknas stiga med 32 milj. kr. till ca 156 milj. kr. Ökade medel föreslås också för fortsatt integrering i undervisning och boende för eleverna vid Ingemundskolan samt för vårdartjänst åt handikappade studerande vid folkhögskolor, universitet och högskolor. Statsbidraget till handikapporganisationernas viktiga verksamhet föreslås höjt med 1 milj. kr. till 3,5 milj. kr. Frågan om statsbidrag till kommunernas färdtjänst för handikappade liksom vissa frågor beträffande statsbidragen till kommunernas hemhjälpsverksamhet m. m. skall med förtur behandlas av kommunalekonomiska utredningen i sådan tid att beslut i dessa frågor kan fattas vid årets riksdag.
Statens kostnader för det stöd som mer direkt avser handikappade beräknas för budgetäret 1974/75 till 4 550 milj. kr. För tio år sedan var motsvarande kostnader ca 600 milj. kr. Vidare kan under budgetåret 1974/75 beräknas utgå förtidspension från ATP till handikappade med 1565 milj. kr. Utbyggnaden av det statliga stödet skapar förutsättningar att bedriva en effektiv och differentierad handikappvård. Den aktiva, uppsökande verksamheten i kommunerna uppdagar och tillgodoser också enskilda behov i ökande utsträckning. Kommunerna och landstingen svarar även i Övrigt för väsentliga insatser på handikappområdet, framför allt beträffande omvårdnad, service och rehabilitering. Handikapporganisationerna har stor betydelse både för enskilda handikappade och för utbyggnaden och inriktningen av samhällets insutser på handikappområ-” det. Handikapprörelsen samarbetar med samhällets myndigheter och organ bl. a. i statens handikappråd och i handikappråden i kommunerna och i landstingen.
Anslagsbehovet i socialhuvudtiteln för särskilda åtgärder på handikappområdet beräknas nästa budgetär uppgå till ca 315 milj. kr. Det innebär en ökning med ca 50 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår. De kostnader under folkpensionsanslaget som avser förlidspensioner och andra förmåner för handikappade kan beräknas stiga med ca 525 milj. kr. till ca 2505 milj. kr. På andra anslag som innefattar stöd åt handikappade, främst under utbildnings-, arbetsmarknads- och bostadsdepartementen för utbildning, arbetsvård och bostäder, beräknas för nästa budgetår insatserna för handikappade i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår öka med 240 milj. kr. till ca 1 730 milj. kr. Den sammanlagda kostnadsökningen för olika åtgärder avseende handikappade uppgår därmed till omkring 815 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 16
Internationell samverkan
Det internationella samarbetet på det socialpolitiska området är av stor . omfattning. I anslagen till internationell samverkan ingår bl. a. kostnaderna för Sveriges deltagande i världshälsovårdsorganisationen (WHO), för det nordiska socialpolitiska samarbetet samt för socialattachéer.
WHO:s insatser avser främst bistånd till olika länder för bekämpning av sjukdomar och för annat hälsovårdsarbete. Det nordiska socialpolitiska samarbetet innefattar bl. a. regelbundet återkommande möten mellan de nordiska socialministrarna. |
Socialattachéer finns i Washington, London, Bryssel och Bonn. Deras huvuduppgift är att förse såväl myndigheter som arbetsmarknadens parter med upplysningar i socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska frågor.
Inom ramen för det nordiska socialpolitiska samarbetet pågår en översyn av den nordiska konventionen om social trygghet. Arbetet beräknas vara avslutat hösten 1974.
En nordisk konferens om samordnad verksamhet inom hälso- och socialvård planeras äga rum i Sverige under innevarande är.
Bilaterala förhandlingar pågår inom sovialförsäkringens område. I Europarådet utvecklas ett internationellt samarbete inom social- och hälsovården.
Sammanställning
Anslagsförändringarna inom socialdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1974/75 i förhållande till samma ändamål i riksstaten för budgetåret 1973/74 framgår av följande sammanställning (milj. kr.)
Riksstat Förslag Förändring
1973/74 1974/75 DRIFTBUDGETEN Femte huvudtiteln A. Socialdepartementet m. m, 21,1 32,0 + 10,9 B. Allmän försäkring m. m. 12 707,9 15 863,4 + 3 155,5 C. Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer my. m. 2 752,3 3 333,4 + S8L1 D. Sociala serviceätgärder 705,8 1 018,8 + 313,0 E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård.
| socialvård m. m. | 112,7 | 123,0 + 10,3 |
| I. Öppen hälso- och sjukvård | 42,0 | 38,5 - 3,5 |
| G. Universitetssjukhus m. m. | 663,0 | 699,3 + 36,3 |
| H. Övrig sjukhusvård m, m. | 1 533.0 1 552.5 + 19,5 | |
| I. Ungdomsvård m, m. | 131.6 | 144,8 + 13,2 |
| J. Nykterhetsvärd m. m, | 2404 | 266,8 + 26,4 | |
| K. Vissa åtgärder för handikappade | 264,9 | 314,9 + 50,0 |
| L. Internationell samverkan | 1,2 | 11 + 0.5 |
| Summa för drittbudgeten | 19 18149 23 395,1 + 42132 |
KAPITAL BUDGETEN
| Statens allmänna fastighetsfond | 16.7 | 20,7 + 4,0 |
| Statens utlåningsfonder | - - | |
| Fonden för läncunderstöd | 28,0 | 4,5 = 23,5 |
| Summa för kapitalbudgeten | 44,7 | 25.2 = 19,5 |
| Totalt för socialdepartementet | 19 226,6 23 420,3 + 4 193,7 |
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 17
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.
Närvarande: Statsministern PALME. ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING. LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACH- RISSON, LEIJON.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1974/75 inom socialdepartementets verksamhetsomräde och anför.
DRIFTBUDGETEN Femte huvudtiteln
A. Socialdepartementet m. m.
A 1. Socialdepartementet
1972/73 — Utgift 6 375 442 1973/74 — Anslag 7 808 000 1974/75 — Förslag 7 855 000
Beräknad ändring
1973/74 1974/75 Personal
| Handläggande personal | 54 | -2 |
| Övrig personal | 39 93 | - -2 |
Anslag Lönekostnader 7296 000 — +29 000
Sjukvård | 20 000 — — 20 000
Reseersättningar (även utrikes resor) 95 000 + 20 NON Expenser 332 0600 — +18 000 Publikationstryck | 65 000 -
: 7 808 000 = +47 000
Antalet tjänster i socialdepartementet minskar i samband med att handläggningen av ärenden rörande arbetarskydd m. m. flyttats över till det nya arbetsmarknadsdepartementet fr. o. m. den 1 januari 1974. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 7 855 000 kr. Jag har därvid beaktat alt kostnader för sjukvård under nästa budgetår kommer att täckas i annan ordning.
Jag hemställer att Kung). Maj:t föreslår riksdagen
att till Socialdepartementet för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 7 855 000 kr.
2 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 7
Prop. 1974-1 Bilaga 7 Socialdepartementet 18
A 2. Kommittéer m. m.
1972/73 — Utgitt 73517 681 Reservation = 526 132 1973/74 — Anslag 10 800 000 1974/75 — Förslag 8 700 000
Under detta anslag har för innevarande budgetår bl. a. beräknats medel för en ny social informationsbroschyr motsvarande den socialkatalog som gavs ut vären 1970. Den nya socialkatalogen blir under våren 1974 klar för distribution till samtliga hushåll. Den kommer att ge en översiktlig information om bl. a. de mänga reformer på socialpolitikens område som trätt i kraft vid årsskiftet och som direkt berör flertalet medborgare.
För kommittéverksamheten m. m. under nästa budgetår kan anslagsbehovet beräknas till 8,7 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt till Kommittéer m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett
reservationsanslag av 8 700 000 kr.
A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet
1972/73 — Utgift — 2413 585! Reservation 1273 813 1973/74 — Anslag 2 000 000! 1974/75 — Förslag 15 000 000
I Anslaget Försöksverksamhet m. m,
Från anslaget till Försöksverksamhet m. m. i gällande riksstat utgår bidrag till undersökningar, utvecklingsarbete och försöksverksamhet inom socialdepartementets verksamhetsområde. Bidrag kan utgå bl. a. för prövning och utvärdering av nya metoder inom det sociala området liksom för undersökningar som tar sikte på en utveckling av sociala insatser på ett visst område, såväl när del gäller mal och metoder som organisalion och resursanvändning. Under anslaget har sedan budgetåret 1970/71 anvisats 2 milj. kr. per budgetår.
Från anslaget D 1 Bidrag till social hemhjälp bekostas viss försöksverksamhet avseende värd och service m. m. i glesbygder. Försöksverksamhet med särskilda insatser för vård och service för åldringar och handikappade i glesbygder påbörjades budgetaret 1968/69. Försöksverksamheten vidgades fr. o. m. budgetåret 1970/71 tull att gälla även andra befolkningsgrupper, varvid särskilt avsågs behovet av fritidsaktiviteter för barn och ungdom i glesbygder. För dessa särskilda insatser 1 glesbygdsområdena har för budgetåret 1973/74 beräknats ett belopp av 10 milj. kr.
Från anslaget till Försöksverksamhet m. m. har bidrag beviljats till olika projekt med anknytning dels till verksamheten inom barnstugor m. m., dels till olika frågor som är aktuella inom socialvärden i allmänhet. Inom barnstugeverksamheten har bidrag från anslaget anvisats till ett omfattande utvecklingsarbete avseende barnstugeverksumhetens utformning och innehäll samt utbyggnadsplaneringen för kommunernas insatser för barn i
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 19
förskoleåldern. Vidare har gjorts undersökningar beträffande bl. a. integrering av handikappade barn, psykolog- och kuratorsmedverkan samt formerna för samarbetet mellan föräldrar och personal inom barnstugeverksamheten.
På det sociala området i övrigt pågår med bidrag från anslaget försöksverksamhet som syftar till att med befintliga resurser finna lämpliga samarbetsformer inom det sociala området mellan olika myndigheter och organ på det lokala planet. Från anslaget har också anvisats medel för ett planerings- och utvecklingsarbete för en socialcentral i Tierp samt för projekt, som berör bl. a. socialvårdens organisation, äldringsvården, värden av alkoholmissbrukare och narkotikamissbrukare, ungdomsvårdsskoleverksamheten samt fritidsverksamheten för barn och ungdom.
Den med medel från anslaget D1 Bidrag till social hemhjälp understödda försöksverksamheten pågår f.n. i ett stort antal glesbygdskommuner. Bidrag har utgätt för bl.a. uppsökande och kartläggande verksamhet, bostadsförbättringsverksamhet, varudistribution och transportservice, fotvärd, ambulant reumatikervård och ambulant tandvärd, kulturell service samt anläggningar för fritidsverksamhet m. m. I några kommunblock pågår en brett upplagd försöksverksamhet avseende en samlad social service. Vidare pågår en mera omfattande undersökning om de sociala levnadstörhäallandena och socialvårdens funktion i en glesbygdskommun. En omfattande försöksverksamhet med lekskolor i glesbygdsområden har satts i gång med bidrag från nyssnämnda anslag. Denna bidragsgivning för lekskoleverksamheten, som f. n. tar i anspråk inemot hälften av de medel som disponeras för särskilda insatser i glesbygdsområden, kommer utt ersättas av ett nytt statsbidragssystem för förskoleverksamheten som träder i kraft den 1 januari 1975.
Den snabba utvecklingen inom socialpolitiken har gjort det angeläget att skapa möjlighet till forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet inom olika delar av det sociala omrädet. Det gäller som tidigare nämnts bl. a. prövning och utvärdering av nya metoder, men också andra undersökningar, som direkt siktar till en vidareutveckling av ett visst område i fråga om såväl mål och metoder som organisation och resursanvändning. Den försöksverksamhet m. m. som kommit i gäng är av stor betydelse för utvecklingen inom det sociala omrädet. De senaste årens särskilda insatser för vård och service i glesbygder har likaså visat sig vara av stor betydelse för att komma till rätta med de mångskiftande problem som uppkommer när det gäller att tillförsäkra glesbygdsbefolkningen en rimlig social service.
I olika sammanhang har behovet av vtterligare resurser till social forskning och utvecklingsarbete understrukits. Socialstyrelsen har i sina anslagsframställningar särskilt understrukit behovet av ökade resurser för klart tillämpad forskning och försöksverksamhet i direkt anslutning till planeringsverksamhet på området. Vidare föreligger behov av försök med nya förmer av fritidsverksamhet för barn och ungdom. Det behövs också
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 20
ökade resurser för försknings- och utvecklingsarbete på socialförsäkringens område.
Jag vill understryka att ett samordnat och målinriktat forsknings- och utvecklingsarbete liksom en organiserad försöksverksamhet har stor betydelse för belysning av socialpolitikens innebörd och verkningar, orsakerna till sociala störningar och problem samt som underlag för utformning av socialpolitiken och för åtgärder på socialvårdens område. Lagstiftningen och samhällsorganens arbete bör bygga på en nära samverkan med forskningen, som i sin tur bör ta till vara de konkreta erfarenheterna från socialvårdens fältarbete. Det är också viktigt att resultaten av forskning och utvecklingsarbete snabbt kommer I praktisk tillämpning i reformarbetet och i det sociala arbetet ute på fältet. Mot den bakgrunden vill jag nu ta upp frågan om ökade resurser och större planmässighet då det gäller detta viktiga arbete med forskning, utveckling och försöksverksamhet i olika former på det sociala området.
En samarbetskommitté för social forskning finns sedan nägra år knuten till socialdepartementet. Kommittén har haft till uppgift att ta upp frågor om undersökningar av allmänt intresse som aktualiseras i det socialpolitiska arbetet och att främja samarbete i sådana frågor mellan förvaltningen och forskningen. Inom samarbetskommittén har diskuterats behovet av forskning på olika sociala områden, forskningsprogram, forskningens roll för den sociala planeringen, samordningsfrågor m. m. En särskild utredningsgrupp har inom samarbetskommittén haft till uppgift att göra en analys av behov, resursfördelning och inriktning av den sociala sektorns forskning, och utvecklingsarbete samt forskningens och utvecklingsarbetets roll i den sociala sektorns planering. Gruppen utförde under år 1971 en enkätundersökning av den sociala sektorns forskningsresurser för att få en bild av hur resurserna fördelade sig på olika forskningsdiscipliner och på skilda socialpolitiska tillämpningsområden. Resultatet av undersökningen redovisas i rapporten Resurser och organisation för forskning och utvecklingsarbete inom socialsektorn (Ds S1973:1).
Utredningsgruppen har nu fullföljt sitt arbete med ett förslag om samordnade åtgärder beträffande målinriktat forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet inom den sociala sektorn.
Utredningsgruppen har visat på behovet av samordning av det försknings- och utvecklingsarbete som bedrivs på olika håll som försöksverksamhet eller i andra former och bekostas av medel från skilda anslag. 1 likhet med utredningsgruppen finner jag det angeläget att anslagstilldelningen och verksamheten i övrigt på detta område samordnas i syfte att
få till stånd en bättre planering och effektivare utnyttjande av de resurser
som ställs till förfogande för ändamålet. Jag föreslår därför att medel som beräknas dels till försöksverksamhet m. m. på det sociala området och dels till särskild försöksverksamhet med olika insatser i glesbygdskommuner förs samman under förevarande anslag. Dessa medel uppgår för innevarande budgetår till 12 milj. kr. Med hänsyn till vad jag nyss anfört om behovet av ökade resurser för forskning, utvecklingsarbete och försöksverksamhet beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 15 milj.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 21
kr. Jag har därvid räknat med att den särskilda försöksverksambhet som avser olika insatser för vård och service i glesbygder i oförändrad form skall fortgå enligt hittillsvarande riktlinjer. Det ankommer på Kungl. Maj:t alt med ledning av den pågående verksamheten bestämma hur stor del av anslaget som behöver disponeras för detta ändamål.
Utredningsgruppen har vidare tagit upp frågan om inrättandet av en till socialdepartlementet knuten delegation med uppgift att svara för en samlad bedömning av de olika projekt som aktualiseras i fråga om forsknings- och utvecklingsarbete och försöksverksamhet inom den sociala sektorn. Delegationen avses också kunna ta egna initiativ till lämpliga projekt. I likhet med utredningsgruppen finner jag det lämpligt att en sådan delegation inrättas. Därigenom skapas goda möjligheter att samordna olika projekt så att bästa möjliga resultat ernås och tillgängliga medel utnyttjas så effektivt som möjligt. Det ligger i sakens natur att delegationens verksamhet kommer att bedrivas i nära samarbete med institutet för social forskning. I delegationens uppgifter bör ingå att lägga fram förslag om" beviljande av medel för de projekt som skall bekostas från anslaget. Delegationen bör inom sitt verksamhetsområde också kunna avge yttrande i sådana ärenden inom socialdepartementet där bidrag kan komma i fråga från exempelvis allmänna arvsfonden. I delegationen bör ingå företrädare för statliga och kommunala organ inom den sociala sektorn, för socialvården på fältet och för forskningen. Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser om delegationens sammansättning och arbetsuppgifter. I samband med inrättande av delegationen bör samarbetskommittén för social forskning ombildas till en referensgrupp eller beredning för principiella diskussioner och konsultationer om forskningsfrågor inom den sociala sektorn.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet
för budgetäret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag uv
15 000 000 kr.
A 4. Extra utgifter
1972/73 — Utgitt 282 769 Reservation — 167 436 1973/74 — Anslag 450 000 1974/75 — Förslag 450 000
Anslaget för extra utgifter under nästa budgetår bör tas upp med oförändrat 450 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1974/75 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 450 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet ba ta
B. Allmän försäkring m. m.
Nyligen genomförda reformer
Flera viktiga reformer på socialförsäkringens område har trätt i kraft den I januari i år. Det gäller främst den allmänna tandvårdstörsäkringen, sjukpenningretormen, föräldraförsäkringen och förbättringar inom folkpensioneringen. Det är här fråga om mycket omfattande reformer som i hög grad återverkar på anslaägsbehovet för den allmänna försäkringen även under nästa budgetär. Jag vill därför inledningsvis äterge huvuddragen i dessa nyligen genomtörda reformer.
Den allmänna tandvårdsförsäkringen trädde i kraft i sin helhet vid ärsskiftet efter en inledningsperiod med reducerad ersättningsnivå under . tjärde kvartalet 1973. Tandvårdsförsäkringen ingår i den allmänna sjukförsäkringen och omfattar alla försäkrade över 19 ärs ålder, i ett inledningsskede även åldersgruppen 17—19 år. Samtidigt! har landstingen fått ett lagfäst ansvar för barntandvården, vilket innebär att alla barn får rätt till avgiftsfri tandvård genom folktandvårdens försorg. Denna rätt gäller tills vidare barn och ungdomar som är yngre än 17 år. (prop. 1973:45, SfU 1973:20, rskr 1973:212)
Tandvärdsförsäkringen gäller alla former av tandvård, inbegripet förebyggande vård, såväl inom folktandvården och vid odontologisk fakultet som hos privatpraktiserande tandläkare. Huvudregeln är att försäkringen ersätter hälften av tandvårdskostnaden enligt en taxa som inte får överskridas av tandläkaren. För särskilt kostsamma behandlingar ger försäkringen ersättning med 75 72 av taxans belopp till den del detta under en behandlingsomgång överstiger I 000 kr. Ersättning med 75 'Z av taxebeloppet utgår även för förebyggande behandling samt behandling med vissa proteser. För patienter med svåra missbildningar i ansiktseller käkskelettet svarar försäkringen för hela kostnaden för den tandvård som behövs. För bl. a. tandkirurgisk behandling vid centraltandpolikliniker m. m. tillämpas det för offentlig läkarvård gällande ersättningssystemet. Ersättning från försäkringen utgår även för resor till tandläkare i den män kostnaderna Överstiger 15 kr. per besök. Kostnaderna för tandvårdsförsäkringen, inkl. ersättning till landstingen för barntandvärden, har för är 1974 beräknats till 650 milj. kr.
En särskild tandvårdsdelegation har inrättats hos riksförsäkringsverket med uppgift att bereda frågor som gäller tandvårdsförsäkringen. Den skall svara bla. för de utredningar och överläggningar som behövs vid fortsatta ställningstaganden om tandvårdstaxan. Utöver riksförsäkringsverket är socialstyrelsen, de odontologiska fakulteterna och folktandvärdens huvudmän samt tandläkarnas och taändteknikernas organisationer företrädda i tandvårdsdelegationen.
Sjukpenningförsäkringen har fått en väsentligt ändrad utformning fr.o.m. den I januari i år. Sjukpenningförmånerna har höjts och samtidigt blivit skatteplikliga. Sjukpenningen är nu också pensionsgrun-
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet tu Du
dande för ATP. Det tidigare systemet med sjukpenningklasser har ersatts av en sjukpenninggrundande inkomst som direkt knyter an till den inkomst som sjukpenningen skall ersätta. För den som har en årsinkomst av minst 4 500 kr. utgår sjukpenning fr. o. m. årsskiftet med belopp som per dag räknat motsvarar 90 Z av den sjukpenninggrundande inkomsten upp till en årsinkomst som motsvarar 7.5 basbelopp, vilket f. n. betyder 60 700 kr. Avdrag för preliminär skatt görs av försäkringskassan före utbetalning. Nya regler har samtidigt införts för ändring av sjukpenning i samband med inkomständringar. Sjukpenningen för hemmamakar har höjts från 6 till 8 kr. om dagen utan beskattning. Möjligheterna att teckna frivillig sjukpenningförsäkring har vidgats till att gälla ett sammanlagt belopp på 20 kr. om dagen utan beskattning mot tidigare 15 kr. Kostnaderna för sjukpenningreformen har för helt år beräknats till 2 700 milj. kr. (prop. 1973:46, StU 1973:21, rskr 1973:197)
Den hittillsvarande moderskapstförsäkringen har från årsskiftet ersatts av en föräldraförsäkring som ger ett grundläggande försörjningsskydd i form av en föräldrapenning med en garantinivå av 25 kr. om dagen. Till försäkrade som har rätt till högre sjukpenning än garantinivän utgår föräldrapenningen med samma belopp som sjukpenningen. Föriäldrapenningen utgör liksom sjukpenningen skattepliktig inkomst och är därigenom ATP-grundande. (prop. 1973:47, SfU 1973:19, rskr 1973: 198)
Föräldrapenningen utgår under sex månader i anslutning till barnets födelse. Jag kommer i det följande ult föreslå en förlängning av denna ersättningstid till sju månader fr. o. m. den 1 januari 1975. Statens andel
av kostnaderna för föräldrapenningen för nästa budgetår tas upp under
ett särskilt anslag under avsnitt C Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.
Vid ärsskittet har också införts rätt till sjukpenning under viss tid för förälder som behöver stanna hemma från arbetet för att ta värd om sjukt barn och för fader som behöver ta vård om äldre barn i samband med att ytterligare barn föds i familjen.
Fr. o. m. år 1974 gäller nya regler för sjukförsäkringens finansiering. Enligt de nya reglerna utgår statsbidrag med en tredjedel av samtliga kostnader inom den obligatoriska sjukförsäkringen. Statens bidrag till sjukförsäkringen, inkl. föräldrapenningen, stiger därmed frän ca 1 000 milj. kr. för är 1973 till drygt 3 450 milj. kr. för år 1974. Samtidigt får staten ökade inkomster genom att sjukpenningen beskattas. Arbetsgivarna svarar I det nya finansieringssystemet för ca 40 4 av sjukförsäkringens kostnader. Arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift har i enlighet med riksdugens beslut höjts fr. o. m. år 1974 från 3,2 95 till 3,8 Z av löneunderläget. Äterstående drygt 25 7 av sjukförsäkringens kostnader täcks av de försäkrades avgifter, som samtidigt fått ändrad utformning. Avgiften består nu dels av en fast del på 300 kr. för varje försäkrad med minst 4 500 kr. i ärsinkomst, dels en rörlig del som skall utgöra en viss procentandel av den sjukpenninggrundande inkomsten. Den totala sjuktförsäkringsavgiften får dock inte överstiga 1094 av den till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten. Den som uppbär folkpension
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 24
är befriad från avgift till sjuktörsäkringen.
Även inom foöolkpensioneringen har viktiga förändringar nyligen genomförts. De gäller förbältringar av vårdbidraget för handikappade barn och en förstärkning av barnpensionerna, Kostnaderna för dessa reformer inom folkpensioneringens ram beräknas för år 1974 till 60 milj. kr.
Jag vill i detta sammanhang också erinra om att den hittillsvarande fölkpensionsavgiften för inkomsttagare har slopats fr. o, m. inkomståret 1974, vilket innebär en standardökning för löntagarna med upp till I 500 kr. för detta år. Inkomstbortfallet för staten har kompenserats genom en socialförsäkringsavgift till tolkpensioneringen på 3,3 % som debiteras arbetsgivare och egenföretagare och uppgår till 3 800 milj. kr.
För att tillförsäkra även folkpensionärerna en så snabb standardförbättring som möjligt har samtidigt ett särskilt pensionstillägg beslutats för år 1974 ulöver vad som följer av tidigare beslutade stundard- och indexhöjningar av folkpensionetrna. Pensionstillägget utgår med 3 Zz av
basbeloppet för januari 1974 och blir därigenom för helt år 243 kr. för
ensam pensionär och 486 kr. för pensionärspar. Tillägget utbetalas i sin helhet samtidigt med pensionsutbetalningen för januari mänad i år. För den som blir berättigad till folkpension senare under år 1974 beräknas pensionstillägget i förhållande till det antal månader som återstår av året och utbetalas då samtidigt med den första folkpensionsutbetalningen. Kostnaderna för det särskilda pensionstillägget för år 1974 beräknas till 350 milj. kr.
Planerade nya reformer
Sedan de nämnda reformerna inom socialförsäkringen nu trätt i kraft aktualiseras nya insatser med sikte på att inom ramen för den allmänna försäkringen ytterligare förbättra den sociala tryggheten.
En fortsatt förstärkning av standardgarantin för folkpensionerna framslår som en angelägen reform på pensionsområdet. Detsamma gäller frågan om bättre pensionsförmäner för dem som invalidiserats i unga år. Det är samtidigt angeläget att kunna lösa frågan om en lagstadgad sänkning av pensionsäldern till 65 år. Förslag i samtliga dessa frågor kommer inom kort att läggas fram av pensionsålderskommittén i ett betänkande som även skall innefatta förslag om reformernas finansiering. [ anslutning härtill kommer vidare riksförsäkringsverket att redovisa resultatet av ett utredningsuppdrag beträffande förmånligare regler för invaliditetsersättningar m. m. inom. folkpensioneringen. Jag avser att efter sedvanlig remissbehandling ta upp de här berörda frågorna till prövning med sikte på en proposition till årets riksdag.
I samband med pensionsålderskommitténs betänkande torde även en översyn av inkomstprövningsreglerna för folkpensionärernas kommunala bostadstillägg komma att aktualiseras. Jag räknar med att denna fråga skall kunna tas upp till prövning med utgångspunkt i de förslag beträtfande marginaleffekterna som under våren skall läggas fram av 1972 års
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 25
skattvutredning. Pensionsålderskommitten kommer i sill fortsatta arbete att behandla även frågan om ökade möjligheter till en rörlig pensionsålder.
En utredning om nya ersättningsregler inom sjukförsäkringen för vård hos privatpraktiserande läkare har nu slutförts av riksförsäkringsverket och socialstyrelsen. Avsikten är att frågan efter remissbehandling skall kunna redovisas i en proposition till årets riksdag.
Även på yrkesskadeförsäkringens område pågår en genomgripande
översyn av förmånsreglerna. Yrkesskadeförsäkringskommittén har i upp-
drag utt utarbeta förslag till åtgärder för att förbättra samordningen mellan yrkesskadetförsäkringen och den allmänna pensioneringen samt förslag till utbyggnad av vissa förmäner inom yrkesskadeförsäkringen. Utöver kompensation för inkomstbortfall vid yrkesskada skall förslag utarbetas till en särskild ersättningsform för det handikapp i andra avseenden som skadan förorsakar. Kommitténs arbete beräknas vara slutfört i början av nästa år.
Försäkringens omfattning och kostnader
Antalet folkpensionärer och kostnadsutvecklingen för folkpensionerna framgår av följande sammanställningar. Beräkningarna för åren 1974 och 1973 utgår från nuvarande lagstiftning.
Antalet folkpensionärer
| I början | Älders- Förtids- Hustru- Änke- Barn- Invalid- | Kommunalt |
| av är | pension pension = tillägg pension = pension = ersättning | bost. tillägg |
| 1960 | 738 800 143100 33 700 55 000 27 000 | - 538 000 |
| 1965 | 827 200 150600 41 700 84 400 35 900 5 200 | 580 700 |
| 1970 | 946 600 187900 53700 100700 34300 10700 | 657 900 |
| 1974! | 1037 500 278000 67 000 106500 46 000 13 000 | 730 000 |
| 1975! | 1061 000 292000 68 000 107000 46 000 13500 | 740 000 |
Genom-
snittlig ärlig ökning
| 1960--1964 17 700 1500 1 600 5 900 1800 1000 | 8500 |
| 1965-1969 23 900 7450 2400 3250 = —- 300 1100 | 15 450 |
| 1970-1974! 22900 20800 2850 1250 2350 550 | 16 400 |
I Beräknat Foölkpensionskostnader i milj. kr.
| År | Älders- Förtids- = Änkepen- — Övrigt Summa - Kommunalt pension pension — sion, barn: | pension | bost. tillägg | |
| 1960 | 2 001 | 378 115 | 84 | 2 578 275 |
| 1965 | 3 146 | 5177 345 | 131 | 4199 449 |
| 1970 | 5 180 1 040 590 | 244 | 7 054 849 | |
| 1971 | 5 905 1350 660 | 310 | 8225 991 | |
| 19722 6 691 1598 1732 | 364 | 9385 1074 | ||
| 19731 7190 1 860 770 | 395 | 10 215 1155 | ||
| 1974142 38285 2215 895 | 485 | 11 880 1220 |
! Beräknat
2 Inkl. särskilt pensionstillägg i januari 1972 och 1974
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 26
Kostnadsutvecklingen beror främst på standardhöjningar av pensionerna och en anpassning av pensionsbeloppen till förändringar i penningvärdet. Den betydande kostnadsökningen beror också på den fortlöpande förändringen av befolkningsstrukturen med ett ökande antal äldringar. Vidare har antalet personer med förtidspension ökat kraftigt under de
senaste ären. Ökningen beror till stor del på de förbättrade möjligheterna
som den 1 juli 1970 infördes för äldre förvärvsarbetande med tungt eller pressande arbete alt få förtidspension i form av folkpension och ATP. Möjligheterna att få sådan förlidspension utökades ytterligare år 1972. Äldre förvärvsarbetande som blir utförsäkrad från arbetslöshetsförsäkringen och inte kan få nylt arbete har nu rätt till förtidspension i omedelbar anslutning till att förmånerna från arbetslöshetsförsäkringen upphör att gälla. Detsamma gäller för den som uppburit kontant arbetsmarknadsstöd under 450 dagar.
Folkpensionens ärsbelopp -- inräknat pensionstillskott men frånsett kommunala bostadstillägg är vid nuvarande basbelopp (8 100 kr.) 8505 kr. för ensam pensionär och 13 770 kr. för ett pensionärspar. Under januari 1974 utbetalas till alla folkpensionärer härutöver ett särskilt pensionstillägg med 243 kr. Vidare genomförs den 1 juli 1974 en ny etapp av det beslutade programmet för årliga folkpensionshöjningar genom pensionstillskott. En pensionär som inte kunnat förvärva ATP eller som har låg ATP får därigenom en ny standardhöjning av sin folkpension med 243 kr. resp. 486 kr. för makar räknat på nuvarande vasbelopp. Av Jandets ca 1,5 miljoner folkpensionärer beräknas i år ca 1 miljon uppbära pensionstillskott. Utöver de nämnda beloppen kommer de pensionshöjningar som genom indexreglerna automatiskt följer av förändringar i konsumentpriserna. Sammanlagt beräknas folkpensionens ärsbelopp (inkl. pensionstillskotten) under loppet av år 1974 öka med ca 1 000 kr. för en ensam pensionär och ca I 500 kr. för pensionärspar. Av dessa belopp utgör standardhöjningen närmare 500 kr. för ensam pensionär och inemot 1 000 kr. för pensionärspar.
Jag beräknar att statens sammanlagda folkpensionskostnader under nästa budgetår kommer alt öka med 1 560 milj. kr. jämfört med anslagen för innevarande budpetär. Av denna kostnadsökning avser 180 milj. kr. höjningen av pensionstillskotten den 1 juli 1974, 340 milj. kr. beror på ökat antal folkpensionärer och I 010 milj. kr. utgör beräknade kostnader för värdesäkring av föolkpensionerna. De tidigare beslutade förbättringarna av barnpensionerna och vårdbidragen för handikappade barn ökar kostnaderna för nästa budgetår med 30 milj. kr.
Jag beräknar anslagsbehovet för folkpensioner under budgetåret
1974/75 till 12 470 milj. kr. Kommunernas kostnader för de kommunala bostadstilläggen till fölkpensionärerna beräknas för samma tid till I 250 milj. kr.
Utbetalningen av ATP-pensioner får för varje år allt större betydelse. F.n. får ca 700 000 personer pension från ATP, varav ca 380 000 får ålderspension. Såväl antalet pensionärer som utgående pensioners genomsnittsbelopp ökar kraftigt varje är.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 27
Antalet ATP-pensionärer och kostnadsutvecklingen för ATP-utbetalningarna framgår av följande sammanställning. Beräkningarna för åren 1974 och 1975 utgår från nuvarande lagstiftning och nuvarande basbelopp 8 100 kr.
ATP:s utveckling
Alders- Förtids- Änke- Barn- Summa
pension pension pension pension :
Antal pensionärer i början av är 1963 "2500 4 500 6 400 4200 17 600 1965 51 300 17 600 19 600 12 700 101 200 1970 224 600 70 300 68 100 30 000 393 000 1974 (beräknat) 380 000 155 000 120 000 38 500 693 500 1975 (beräknat) 420 000 170 000 130 000 40 000 760 000 Genomsnittlig årlig |
: . ökning 1965-1969 34 650 10 550 9 700. 3 450 58 350 1970-1974 39 050 19 950 12 400 2 000 73 400 Pensionskostnader milj. kr./år
| 1963 | 7 | 9 | 14 | 5 | 35 |
| 1965 | 57 | 47 | 48 | 16 | 168 |
| 1970 | 560 | 359 | 195 | 52 | 1166 |
| 1974 (beräknat) | 1815 1370 | 500 | 100 3785 | ||
| 1975 (beräknat) | 2190 1 630 | 545 | 105 | 4470 |
Sjukförsäkringen har genomgått en kontinuerlig utveckling med betydelsefulla reformer praktiskt taget varje år sedan mitten av 1960-talet. Som jag nämnt i det föregående har flera omfattande reformer inom sjukförsäkringens ram trätt i kraft den I januari 1974. Kostnadsutvecklingen för sjukförsäkringen framgär av följande sammanställning (milj. kr.).
| "Ar | Sjukpen- Moder- Läke- Läkar = Övriga — Förvalt- Summa ning, skaps- medel — värd, sjuk- nings- barn hjälp, tillägg röräldra- penning | tand- hjälps- = utgifler värd utgitter | ||
| 1960 | 600 62 | 86 163 150 | 70 1 131 | |
| 1965 1139 229 | 176 267 188 166 | 2 165 | ||
| 1970 2 662 367 | 516 525 408 316 | 4 794 | ||
| 1971 2 861 425 | 607 574 446 372 | 5 285 | ||
| 1972 2983 463 | 740 575 487 420 | 5 668 | ||
| 1973! 3 149 505 | 900 819 675 500 | 6 548 | ||
| 1974! 5615 950 | 1 060 1490" 645 550 | 10 310 |
I Beräknat
Genom de reformer på socialförsäkringsområdet som trätt i kraft vid årsskiftet har riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna fått vidgade arbetsuppgifter. Fr.o.m. år 1974 införs dessutom en förbättrad arbetslöshetstförsäkring som kompletteras med kontant arbets-
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 28
marknadsstöd till dem som inte är medlemmar i erkända arbetslöshetskassor. Utbetalningen av det kontanta arbetsmark nadsstödet sker genom försäkringskassorna. Vidare har handläggningen av de allmänna barnbidragen överförts till riksförsäkringsverket och försäkringskassorna den 1 januari i år. Handläggningen av flertalet sjukersättningsärenden inom yrkesskadeförsäkringen har flyttats ut från riksförsäkringsverket till försäkringskassorna fr, o. m, den 1 juli 1973.
Utlokaliseringen av riksförsäkringsverkets tekniska byrå från Stockholm till Sundsvall är numera i huvudsak genomförd. En ny ADB-anläggning har tagits i bruk i Sundsvall för uträkning och utbetalning av pensioner och barnbidrag. Anläggningen kommer under åren 1974—1976 successivt att anknytas till ett terminulorienterat ADB-system för sjukförsäkringen med terminaler vid försäkringskassornas lokalkontor för direkt' kontakt med centralenheten i Sundsvall.
De vidgade arbetsuppgifterna för riksförsäkringsverket och försäkringskassorna fordrar ökade personalinsatser för bl. a. maskindrift och central tillsynsverksamhet. Jag kommer i det följande att beräkna medel härför under anslaget till riksförsäkringsverket.
B 1. Försäkringsdomstolen
1972/73 Utgift 2 664 629 1973/74 Anslag 2795 000 1974/75 — Förslag 3 080 000
Försäkringsdomstolen är högsta prövningsinstans för socialförsäkringen. Den har att pröva sådana beslut av riksförsäkringsverket, försäkringsrådet eller tillsynsmyndigheten för erkända arbetslöshetskassor, över vilka besvär anförts eHer vilka underställts domstolens prövning. Domstolen utgörs f. n. av nio lagfarna och nio icke lagfarna ledamöter.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Försäkrings- Departe-
domstolen mentschefen Personal
| Domare | 9 | - | - |
| Föredragande | 9 | = | - |
| Övrig personal | 12 + 30 + | I + I + | 1 1 |
Anslag
| Lönekostnader | 2468 000 +222000 + 222 000 |
| Sjukvärd | 3000 + 1000 + 1000 |
| Rescersättningar | 17 000 - |
| Lokalkostnader | 203000 + 55000 + 55 000 |
| Expenser | 104 000 + 7000 + 7000 |
2795 000 + 285000 :+285 000
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 29
Försäkringsdomstolen
1. Pris- och löneomräkning + 244 000 kr., varav 63 000 kr. avser höjt
lönekostnadspålägg. 2. O-alternativet skulle innebära personalminskning, t. ex. med en före-
dragande och ett kvalificerat biträde, och leda till en ökad väntetid för
ärenden hos domstolen. 3. På grund av ökad arbetsbelastning behövs förstärkning med ett biträde
(+ 41 000 kr).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3 080 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare ett biträde (3).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försäkringsdomstolen för budgetäret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 3 080 000 kr.
B2. Försäkringsrädet
1972/73 — Utgift 1429 309 1973/74 — Anslag 1 630 000 1974/75 — Förslag 1630 000
Försäkringsrädet har att följa yrkesskadeförsäkringens tillämpning och utveckling och utgör första besvärsinstans i vissa yrkesskadeärenden m.m. Rådet består av minst sju ledamöter, varav två representerar arbetsgivarna och lvå arbetstagarna.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Försäkrings- Departe-
rådet mentsehefen Personal
| Domare | 6 | ” | |
| Föredragande | 6 | - | - |
| Övrig personal | 7 | - |
19 Anslag Lönekostnader 1520000 +37 000 -— 6 000
| Sjukvård | 2500 | - |
| Rescersättningar | 1 060 | = - |
| Lokalkostnader | 72500 + 4400 + 4 400 | |
| Expenser | 34 000 + 1600 + 1 600 |
1630 000 +43 000 + 0
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 30
Försäkringsrådet 1. Pris- och löncomräkning + 43 000 kr., varav 37 000 kr. avser höjt
lönekostnadspälägg. . .
2. O-alternativet skulle innebära minskning av lönekostnadsposten.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1630 000 kr. Jag har därvid räknat med en minskning av lönekostnadsposten med hänsyn till att försäkringsrådet sedan den 1 juli 1973 inte längre är besvärsinstans för vissa sjukersättningsärenden inom yrkesskadeförsäkringen. |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt till Försäkringsrådet för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsanslag av I 630 000 kr.
B 3. Riksförsäkringsverket
1972/73 = Utgift 47 534 323 1973/74 — Anslag 56 173 000 1974/75 — Förslag 73 490 000
Riksförsäkringsverket är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör den allmänna försäkringen, dvs. sjukförsäkring, folkpensionering och tilläggspensionering. Fr. o. m. ärsskiftet är verket central förvaltningsmyndighet även för ärenden som rör allmänna barnbidrag. I verkets uppgifter ingår bl.a. att utöva tillsyn över de allmänna försäkringskassorna, som är lokala organ för den allmänna försäktingen. Utbetalning av folkpension, tilläggspension och barnbidrag sker i huvudsak genom verkets försorg. Verket bedriver vidare försäkringsverksamhet enligt lagstiftning om yrkesskadeförsäkring och krigstörsäkring för sjömän m. fl. samt handlägger ärenden om ersättning vid kroppsskada under militärtjänstgöring. I verket handläggs även ärenden angående debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter. Verket är första besvärsinstans enligt lagen om allmän försäkring. Verket är vidare redovisningscentral och här ett revisionsköntor för ett antal stalsmyndigheter.
Riksförsäkringsverkets styrelse utgörs av en generaldirektör och en överdirektör samt fem särskilt förordnade ledamöter. Verket är organiserat på en administrativ avdelning, en försäkringsavdelning, en besvärsavdelning, en yrkesskadeavdelning och en fristående utredningsbyrå. Avdelningarna är organiserade på sammanlagt tretton byräer och två tristående sektioner.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 31
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Rikstörsäk- Departements-
ringsverket chefen Personal Sektionsehefer och högre
57 >= 2 2 personal
| Handläggande personal | 207 | +51 | +33 |
| Övrig personal | 647 91 | -14 +35 | -19 +12 |
Anslag Htgifter
| Lönekostnader | 53 306 000 + 4 704 000 = + 3 186 000 |
| Sjukvård | 147 000 + 33 000 + 33 000 |
| Rescersättningar | 596 N00 + 74 000 + 24 000 |
| JLokalkostnader | 5 085 000 + 1664 000 + 1 700 000 |
Kostnader tör drift av datamaskinanläggning m. m. 10 850 000 +13 834 000 +13 350 000 Övriga expenser 3 546 000 + 393000 + 224 000
Därav engangsulgifter (70 000) — ( 5 0001 (- 35 000)
Summa utgifter 73 530 000 +20 702 000 +18 517 000 Inkomster Försäljning av publikationer m. m. 20 000 = krsätt ning från allmänna pensionsfonden 17 337 000 + 1651 000 + I 200 000
Nettoutgitt 56 173 000 +19 051 000 +17 317 000 Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet som redovisas på driftbudgetens inkomstsida 14 000 000 +2 200 000 — +2 200 000
Riksförsäkringsverket
1. Pris- och löneomräkning m. m. + 3 698 000 kr., varav 1 315 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2, O-alternativet skulfe innebära ständigt ökande ärendebalans och att av stalsmakterna beslutade reformer inom socialförsäkringen inte kan genomföras planenligt.
3. Arbetsuppgifterna på tillsynsbyrån och organisationssektionen ökar kraftigt till följd av nya förmänsregler inom socialförsäkringen och nya datasystem som i samband härmed sätts i drift hos rikstörsäkringsverket och de allmänna försäktingskassorna. För att klara den betydande arbetsinsats som krävs i fråga om information och uppföljning behöver tillsynsbyran förstärkas med 29 tjänster och organisationssektionen med 13 tjänster för handläggande personal (+ 3457 000 kr.). Inom den s.k. RA FA-utredningen kan härvid personalen minskas med 10 personer.
4, Den ökade datadriften medför behov av förstärkning på tekniska byrån i Sundsvall med 14 tjänster, nämligen fyra byrådirektörer, tre
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet i [6
byråsekreterare, tre programmerare, en assistent och tre operatörer (+ 872 000 kr.). Inom RAFA-utredningen kan härvid sex befattningar avvecklas.
5. På avgiftsbyrån behövs för försäkringspliktsfrågor ytterligare en byrådirektör (+ 81 000 kr.).
Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 29 juni 1973 skall ADB-hanteringen av debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter fr. o. m. år 1975 överföras från riksförsäkringsverket till riksskatteverket och länsstyrelserna. Verksamheten vid avgiftsbyråns datasektion, omfattande 27 tjänsler, kan i samband härmed successivt avvecklas under första halvåret 1975 (—- 331 000 kr.).
6. Lagbyrån behöver förstärkas med en byråädirektör för internationella ärenden. På yrkesskadeavdelningen behövs på grund av att sjukpenningförmånerna gjorts skattepliktiga ytterligare två biträden. För försöksverksamhet i rationaliseringssyfte på besvärsavdelningen behövs
ökade medel för lönekostnader, (+ 275 000 kr.).
7. För alt revisionskontoret skall kunna bedriva sitt arbete effektivt krävs ytterligare två byrådirektörer för redovisningsrevision resp. ADBrevision (+ 181 000 kr.)
Departementschefen
Det omfattande reformarbetet inom socialförsäkringen ställer stora krav på riksförsäkringsverket som central förvaltningsmyndighet. Den allmänna tandvårdsförsäkringen, föräldraförsäkringen och reformeringen av sjukpenningförsäkvingen har trätt i kraft vid årsskiftet. Från samma tidpunkt har också administrationen av allmänna barnbidrag och utbetalning av kontant arbetsmarknadsstöd lagts på riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Härtill kommer alt uträkning och utbetalning av folkpensioner och ATP under hösten 1973 lagts över till en helt : ny ADB-anläggning som tagils i bruk i Sundsvall. Det omfattande administrativa omläggningsarbelet har förberetts av RAFA-utredningen.
De nya och väsentligt utvidgade förmänsreglerna innebär vidgade arbetsuppgifter för riksförsäkringsverket, För att kunna rätt utnyttja det nya ADB-systemet krävs också ett kontinuerligt analys- och systemarbete. För att tillgodose det omedelbara behovet av förstärkning av rikstörsäkringsverkets tillsynsverksamhet till följd av de nya reformerna har Kungl. Maj:t medgett att 14 extra tjänster får finnas inrättade vid verkets tillsynsbyrå och organisationssektion under budgetåret 1973/74. Dessa tjänster bör ingå i personalorganisationen även för nästa budgetär tillsammans med ytterligare förstärkning av tillsynsbyrån och organisationssektionen. Jag beräknar därför medel för en sammanlagd personalökning med 29 tjänster vid dessa enheter, varav vid tillsynsbyräån 18 byrädirektörer och tvä förste byråsekreterare samt på organisationssektionen en avdelningsdirektör, fem byrådirektörer och tre förste byråsekreterare (3). Jag räknar samtidigt med viss minskning av RAFA-utredningens personalbehov.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 33
Överföringen av nya arbetsuppgifter på ADB-anläggningen i Sundsvall kräver en utökad personal vid tekniska byrån. Jag beräknar medel för ytterligare åtta tjänster, nämligen tre byrådirektörer, en förste byråsekreterare, en driftassistent, två programmerare och en operatör. (4) Det är angeläget att avgiftsbyråns revisionsverksamhet avseende arbetsgivarnas avgifter till socialförsäkrtingen kan bedrivas effektivt. För att möjliggöra ökade insatser på detta område beräknar jag 200 000 kr. för tillfällig personal vid avgitftsbyrån. Överföringen till riksskatteverket och länsstyrelserna av ADB-hanteringen av arbelsgivaravgifterna innebär att avgiftsbyråns personalbehov successivt kan minska med 27 tjänster under första halvåret 1975. Jag har beaktat detta vid beräkningen av medelsbehovet
(5). |
I övrigt beräknar jag medel för ytterligare två byrådirektörer vid revisionskontoret (7). För RAFA-ulredningens arbete beräknar jag sammanlagt 3,5 milj. kr. Den nya ADB-anläggningen medför ökade maskinkostnader och jag beräknar medel härför.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 73 490 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 73 490 000 kr.
B 4. Folkpensioner
1972/73 — Utgift — 9650 497 698! 1973/74 — Anslag 10 560 000 000?
1974/75 — Förslag 12 470 000 000
1 Därav 38 900 000 kr. under anslaget Invaliditetsförebyggande åtgärder m. m.
2 Därutöver har 350 000 000 kr. anvisats på tilläggsstat under anslaget Särskilt pensionstillägg till folkpensionärer
Från detta anslag bekostas folkpension i form av ålderspension, förtidspension, änkepension och barnpension samt hustrutillägg, barntillägg och invaliditetstillägg till den som uppbär ålders- eller förtidspension. Härifrån bekostas också vårdbidrag för handikappade barn samt invaliditetsersättning till handikappad över 16 år som inte uppbär folkpension. Älderspension liksom hel förtids- eller änkepension utgår för år räknat med 90 Z av fastställt basbelopp för ensam pensionär och med sammanlagt 140 6 för två pensionsberättigade makar. För den som inte kunnat förvärva ATP eller som har lågt ATP-belopp kompletteras
folkpensionen med pensionstillskott, som innevarande budgetår utgår
med 15 7 av basbeloppet för en ensam pensionär och med 30 46 av basbeloppet för ett pensionärspar. Basbeloppet fastställs för varje månad och har för januari 1974 fastställts till 8 100 kr.
Från anslaget bekostas även vissa läkarundersökningar m. m. vid riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn, Tranås och Äre.
3 Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bilaga 7
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 34
Bestämmelserna om de nämnda folkpensionsförmånerna återfinns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1973:908), lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension (ändrad senast 1973:909) och lagen (1969:205) om pensionstillskott (ändrad senast 1971:276).
Riksförsäkringsverket
Vid beräkningen av folkpensionskostnaderna under budgetäret
1974/75 har riksförsäkringsverket utgått från ett uppskattat antal pen-
sionstagare i januari 1975 vilken månad ansetts representativ för hela budgetåret. Verket har därvid gjort följande uppskattning beträffande antalet pensionärer med olika slag av pensionsförmåner. Pensionsförmån Antal Uppskattat antal personer
personer i St ]-/t|
Jan. 1973 Jan 1974 Jan 1975 = Förändring
under 1974
IHuvudförmån Ålderspension 1015 000 1037 500 1061 000 +23 500
| Förtidspension | 258 000 278 000 292 000 +14 000 | |
| Hustrutillägg | 66 000 67 000 68 000 + 1 000 | |
| Änkepension, huvudfall | 90 000 92 500 95 000 + 2500 | |
| övergångsfall | 16 200 14 000 12 000 -- 2 000 | |
| Invaliditetsersättning | 3 700 | 3 800 4000 + 200 |
| Vårdbidrag | 8 800 9 200 | 9500 + 300 |
| Barnpensjon | 33 000 46 000 46 000 |
Summa pensionstagare 1 490 700 1548 000 1587 500 +39 500 Tilläggs förmån Invaliditetstillägg 13 000 13 500 14 000 + 500 Barntillägg (antal barn) 16 500 17 000 17.500 + 500
På grundval av gällande lagstiftning och ett basbelopp pä 7 900 kr. beräknar riksförsäkringsverket anslagsbehovet för budgetäret 1974/75 till 11 340 milj. kr. |
Kostnaderna för vård på riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn, Tranås och Åre täcks från förevarande anslag till den del vårdkostnaderna avser undersökningsfall för den allmänna försäkringens behov. För vård och behandling av reumatiskt sjuka vid de lasarettsavdelningar i Lund, Umeå och Boden, som riksförsäkringsverket disponerade t. o. m. den 30 juni 1973, skall övergångsvis till utgången av år 1974 ulgå bidrag av statsmedel till vederbörande landsting (prop. 1972:104, SoU 1972:37, rskr 1972:286). Antalet vårdplatser på riksförsäkringsverkets tre sjukhus förväntas under nästa budgetår vara i stort sett oförändrat (600). Av dessa beräknas en tredjedel komma att avse undersöknings- och utredningsfall för den allmänna försäkringen, Kostnaderna härför skall ersättas av statsmedel. Ökade driftkostnader medför en höjning av kostnaden per vårddag. Detsamma gäller de lasarettsanslutna avdelningarna i Lund,
Umeå och Boden till vilka riksförsäkringsverket skall lämna övergångs-
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 35
bidrag med i princip halva vårdkostnaden. Medelsbehovet. beräknas till 13,2 milj. kr., varav 9,7 milj. kr. avser de tre sjukhusen och 3,5 milj. kr. avser det bidrag som övergångsvis skall utgå till de lasarettsanslutna avdelningarna.
Departementschefen
För att tillförsäkra folkpensionärerna en så snabb standardförbättring som möjligt har beslutats om ett särskilt pensionstillägg för år 1974 till alla folkpensionärer utöver vad som följer av tidigare beslutade standardoch indexhöjningar av folkpensionerna (prop. 1973:144, SfU 1973:28, rskr 1973:339). För den som har folkpension i januari i år utgår pensionstillägget med 3 Z av gällande basbelopp vilket innebär 243 kr. för ensam pensionär och 486 kr. för makar. Detta pensionstillägg utbetalas i sin helhet samtidigt med pensionsutbetalningen i januari 1974. För den som blir berättigad till folkpension senare under år 1974 utgår det särskilda pensionstillägget i förhållande till det antal månader som äterstär av året. I dessa fall utbetalas pensionstillägget samtidigt med den första folkpensionsutbetalningen.
Den 1 juli i år genomförs en ny etapp av det tidigare beslutade programmet för årliga folkpensionshöjningar genom pensionstillskott. De pensionärer som inte kunnat förvärva ATP eller som har ATP-belopp som understiger en garanlinivå får då en ny standardhöjning av sin folkpen-
sion. Denna standardhöjning utgör 3 7 av basbeloppet och blir 243 kr. för en ensam pensionär och 486 kr. för ett pensionärspar om man utgår från det nuvarande basbeloppet 8 100 kr. Pensionstillskotten uppgår därmed till 18 Z av basbeloppet eller 1 458 kr. om året för en ensam
pensionär och 2916 kr. för ett pensionärspar räknat på nuvarande basbelopp. Kostnaden för höjningen av pensionstillskotten beräknas till 180 milj. kr. för nästa budgetår.
Härulöver kommer folkpensionen att höjas automaliskt vid förändringar i konsumentprisindex. Jag beräknar alt folkpensionens årsbelopp - inkl. pensionstillskott och det särskilda pensionstillägget men fränsett kommunalt bostadstillägg — under loppet av detta år kommer alt öka med sammanlagt ca 1 000 kr. för en ensam pensionär och med omkring 1 800 kr. för ett pensionärspar.
Folkpensionens årsbelopp (inkl. pensionstillskott) är f. n. 8 505 kr. för en ensam pensionär och 13 770 kr. för ett pensionärspar, vartill kommer det särskilda pensionstillägget för år 1974. Därutöver utgår kommunalt bostadstillägg till pensionärer som inte har några nämnvärda inkomster vid sidan av folkpensionen. I flertalet kommuner är bostadstillägget helt ' eller delvis anknutet till pensionärens faktiska bostadskostnad. Kommu-
nalt bostadstillägg utgår f. n. till 700 000 folkpensionärer. Frågor som
gäller inkomstprövningsreglerna för de kommunala bostadstilläggen -: behandlas av 1972 ärs skatteutredning.
Antalet personer med folkpension beräknas öka med ca 40 000 under är 1974. Huvuddelen av ökningen utgörs av älderspensionärer. Även
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 36
förtidspensionärerna beräknas öka i antal. Jag vill i detta sammanhang nämna att antalet personer med förtidspension från föolkpensioneringen ökat kraftigt under de senaste åren. Ökningen är till betydande del ett resultal av de förbättrade möjligheterna att få förlidspension, som fr. o. m. den 1 juli 1970 införts för äldre förvärvsarbetande. Sedan de nya reglerna trätt i kraft har förtidspension hittills beviljats ca 75 000 personer i åldrarna 63—66 år.
Jag beräknar statens sammanlagda folkpensionskostnader under nästa budgetår till 12 470 milj. kr. Det innebär en ökning med 1 560 milj. kr. jämfört med anslagen för innevarande budgetår. Denna kostnadsökning hänför sig till följande faktorer. Helärseffekt av tidigare beslutad förbättring av barnpensioner och vårdbidrag till handikappade barn 30 milj. kr. Höjning av pensionstillskotten den 1 juli 1974 180 oo”
Ökning av antalet folkpensionärer 340 >
Kostnader för värdesäkringen av pensionerna 1010 >
Summa 1 560 milj. kr.
Kostnaderna för de olika pensionsförmånerna framgår av följande sammanställning.
| Pensionsförmäån | Beräknade kostnader, milj. kr. 1974/75 | Förändring jämfört med 1973/74 |
| Ålderspension | 8 680 | + 983 |
| Förtidspension | 2 342 | + 417 |
| Hustrutillägg | 345 | + 23 |
| Änkepension, huvud fall | 740 | + NN |
| övergångsfall | 78 | - 4 |
| Invaliditetsersättning | 17 | - 1 |
| Värdbidrag | 96 | + 40 |
| Barnpension | 105 | + 23 |
| Invaliditetstillägg | 36 | + 5 |
| Barntillägg | 18 | + 2 |
| Vissa undersök ningar m,. m, | 13 12 470 | -- +1 560 |
Kommunernas kostnader för de kommunala bostadstilläggen till folkpensionärer beräknas för näsva budgetär uppgå till omkring 1 250 milj. kr. Samhällets totala folkpensionskostnader under nästa budgetår kommer därmed att utgöra ca 13 720 milj. kr. Till detta belopp skall läggas ATP-utbetalningarna, som för nästa budgetår beräknas uppgå till i runt tal 4 300 milj. kr. Tillsammans kommer utbetalningarna från den allmänna pensioneringen därmed att uppgå till omkring 18 000 milj. kr.
Det särskilda pensionstillägget till alla folkpensionärer för år 1974 har införts i avvaktan på förslag från pensionsälderskommittén beträffande bl. a. en förstärkning av standardgarantin för folkpensionerna. Som jag inledningsvis nämnt kommer ett sädant förslag inom kort att läggas fram av pensionsålderskommittén samtidigt med förslag beträffande bättre
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 37
invalidförmåner inom folkpensioneringen och om en lagstadgad sänkning
av pensionsåldern till 65 år. Avsikten är att dessa frågor efter sedvanlig
remissbehandling skall tas upp till prövning med sikte på en proposition till årets riksdag.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Folkpensioner tör budgetåret 1974/75 anvisa ett förslags-
anslag av 12 470 000 000 kr.
B 5. Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar
1972/73 Utgift 18 265 669 1973/74 Anslag 20 800 000 1974/75 — Förslag 23 600 000
. Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna pensioner erläggs halvårsvis i efterskott. Anslaget för budgetåret 1974/75 avser alltså kostnader för pensionsutbetalningar under kalenderåret 1974.
Riksförsäkringsverket
Pensionsutbetalningarna genom = postverket fr.o.m. budgetåret
1970/71 framgår av följande sifferuppgifter.
| Budgetär | Antal ut- betalningar kr. /utbet. nad, | Frsättn. Totalkost- — Därav på milj. kr. milj. kr. | statsverket, |
| 1970/71 | 12 270 869 1:39 | 17,1 | 14,5 |
| 1971/72 | 12 474 512 1:53 | 19,1 | 15,9 |
| 1972/73 | 12 746 403 1:76 | 22,4 | 18,3 |
| 1973/74 (beräknat) 13 100 000 1:98 | 26,0 | 20,7 | |
| 1974/75 (beräk nat) 13 400 000 1:98 | 26,5 | 20,7 |
För kalenderåret 1974 har verket räknat med omkring 13,4 milj. utbetalningar genom pensionsanvisningar. Av dessa har 5,8 milj. eller i runt tal 43 7 antagits komma att innefatta antingen folkpension jämte tilläggspension eller — en obetydlig andel -- enbart tilläggspension.
Ersältning till postverket för utbetalning och viss ur kontrollsynpunkt erforderlig databehandling av pensionsanvisningar har för år 1973 bestämts till sammanlagt 1:98 kr. per utbetald anvisning. I fråga om pensionsanvisningar, som förutom folkpension även innefattar tilläggspension, har verket förutsatt att halva ersättningen till postverket kommer att bekostas av medel ur allmänna pensionsfonden. Riksförsäk-
ringsverket har utifrån en oförändrad ersättning under år 1974 beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1974/75 till 20,7 milj. kr.
Postverket har därefter i en framställning begärt att ersättningen för
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 38
pensionsutbetalningar under år 1974 skall höjas till 2:26 kr. per utbetald pensionsanvisning.
Riksrevisionsverket har yttrat sig över postverkets framställning.
Departementschefen
Jag har inte något att erinra mot den av postverket föreslagna ersättningsgrunden. Med tillämpning av det föreslagna ersättningsbeloppet beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 23,6 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 23 600 000 kr.
B 6. Bidrag till sjukförsäkringen
1972/73 Utgift 915 000 000
1973/74 Anslag 2 065 000 000!
1974/75 Förslag 3 290 000 000
Från anslaget utgår statsbidrag till försäkringskassornas utgifter för sjukförsäkringsförmåner m. m. (exkl. föräldrapenning, som redovisas under anslaget C 3).
Statsbidrag utgick för åren 1971—1973 med 55 26 av kassornas utgifter
för grundsjukpenning, barntillägg och moderskapspenning samt för sjukvårdsersättning (utom sjukhusvård). Vidare utgick statsbidrag till läkemedelsersättning med 1:15 kr. per år för varje inskriven försäkrad.
Finansieringsreglerna för sjukförsäkringen (inkl. föräldraförsäkringen) har fr.o.m. år 1974 fått en enklare och i förhållande till de olika förmånsslagen enhetlig utformning. Staten finansierar en tredjedel, arbetsgivarna ca 40 Z& och de försäkrade själva återstoden av de totala kostnaderna för försäkringsförmånerna, inberäknat utgifter för läkemedel samt för förvaltning. Arbetsgivarna betalar sin andel genom en sjukförsäkringsavgift som f.n. uppgår till 3,8 Z av löneunderlaget. Bidrags-
bestämmelserna återfinns i lagen (1962:381) om allmän försäkring
(omtryckt 1973:908), och förordningen (1954:519) angående kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel (omtryckt 1962:405, ändrad senast
1973:471).
Statsbidrag utgår med i regel 20 6 av kassornas utgifter för frivillig sjukpenningförsäkring enligt kungörelsen (1962:402) om frivillig sjukpenningförsäkring hos allmän försäkringskassa (ändrad senast 1973:472) och lagen (1954:774) med särskilda bestämmelser om frivillig sjukpenningförsäkring i allmän sjuk kassa (ändrad senast 1970:144).
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 39
Riksförsäkringsverket
Verkets kostnadsberäkningar för nästa budgetår utgår från oförändrade bestämmelser. Befolkningsutvecklingen har antagits medföra en årlig ökning av huvuddelen av försäkringskassornas utgifter med omkring 1 9. Härutöver beräknas en viss ökning av utgifterna för sjuk vårdsersättningar.
Verkets beräkning av anslagsbehovet för statsbidrag till sjukförsäkringen (exkl. Kostnader för föräldrapenning, som redovisas under anslaget C 3) innebär en anslagsökning för nästa budgetår med 1 225 milj. kr. Ökningen utgörs i huvudsak av återstående helårseffekt av reformerna fr. o. m. år 1974 beträffande sjukpenningförmåner och tandvårdsförsäkring. .
För år 1974 beräknas stalsbidraget till 3 125 milj. kr. och för år 1975 till 3 340 milj. kr. Anslagsbehovet för budgetåret 1974/75 beräknas därmed till 3 290 milj. kr.
Riksförsäkringsverkels beräkningar framgår av följande tabell.
Förmånsslag Försäkringskassornas utgifter, milj. kr.
Beräkning för
1972 1973 1974 1975
A. Obligatorisk sjukförsäkring Sjukpenningförmiäner mm
| Sjukpenning, anställning m, m. | 2 765,8 2939 5335 5 650 | |||
| Sjukpenning, annat förvärvsarbete | 169,1 | 164 | 280 | 290 |
| Barntillägg | 45,6 | 46 | - | - |
| Muoderskapspenning | 121,2 | 120 | - | - |
| Tilläggspenning för moderskap | 344,7 | 385 | - | - |
Sjukvärdsförmåner
| Läkarvärd i allmän regi | 445,5 | 690 | 725 | 760 |
| Privat läkarvård | 115,7 | 115 | 115 | 115 |
| Tandvård | 14,9 | 44 | 650 | 680 |
| Resor | 122,9 | 136 | 150 | 160 |
Sjukvårdande ätgärder enl 2 kap. 6 5 AFL 34,1 35 35 40 Ersättning till kommun m,. m. enl.
| 2 kap. 7 S AFL | 96,2 | 143 | 110 | 130 |
| Läkemedelsersättning | 739,9 | 900 1 060 1250 | ||
| Sjukhusvärd | 232,2 | 331 | 350 | 370 |
| Förvaltningsutgifter | 415,5 Summa 5 663,3 6 548 9 360 10 015 | 500 550 | 570 | |
| B. Frivillig sjuk penningförsäkring | 21,4 | 21 | 20 | 20 |
Totalt 5 684,7 6 569 9 380 10 035
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 40
Statsbidrag till försäkringskassornas utgifter, milj. kr. Beräk ningsgrund Kalenderår
1972 1973 1974 1975 55 7 av vissa utgifter inom obl. sjukförsäkring 835,5 1 019 = - 20 Zz av utgifterna för frivillig sjukpenningförsäkring 4,3 4 4 4 1:15 kr. per försäkrad för läkemedelsersättning 7,3 7 - - En tredjedel av utgifterna - - 3 121 3 336
Summa statsbidrag — 847,1 1 030 3 125 3 340 Fördelning på budgetår
| 1971/72 | 847 | 422 | |
| 1972/73 | 915 | 425 | 490 |
| 1973/74 | 2 065 | 540 1525 | |
| 1974/75 | 3290 | 1 600 1690 |
Departementschefen
Som jag berört i inledningen till detta avsnitt har omfattande reformer inom sjukförsäkringen trält i kraft den 1 januari i år. Genomförandet av den allmänna tandvårdsförsäkringen och sjukpenningreformen innebär att sjukförsäkringens omslutning kommer att uppgå till närmare 9 400 milj. kr. under år 1974, Härtill kommer kostnaderna för den nya föräldrapenningen, som ingår i sjukförsäkringen men för nästa budgetår redovisas under ett särskilt anslag inom avsnittet C Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m. De nya finansieringsreglerna innebär att statens bidrag till sjukförsäkringen (exkl. föräldrapenningen) ökar från drygt 1 000 milj. kr. för år 1973 till drygt 3 100 milj. kr. för år 1974. Omkring hälften av denna kostnadsökning för staten belastar anslaget för innevarande budgetår. För nästa budgetår ökar anstagsbehovet med återstående helårskostnad för reformerna. Härtill kommer erfarenhetsmässiga kostnadsökningar till följd av befolkningsutveckling och ökning av underlaget för sjukpenningförmånerna. Jag har inte något att erinra mot riksförsäkringsverkets beräkning av medelsbehovet och föreslår att anslaget för nästa budgetår höjs med 1 225 milj. kr. till 3 290 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt till Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 3 290 000 000 kr.
B 7. Vissa yrkesskadeersättningar m. m.
1972/73 — Utgift 1480436 1973/74 — Anslag 1 500 000 1974/75 — Förslag 1 600 000
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 41
Från anslaget bekostas tillägg på vissa äldre livräntor samt ersättning i
anledning av skadefall, där ersättning på grund av speciella författningar eller särskilda beslut helt eller delvis utgår av statsmedel.
Riksförsäkringsverket
Anslagsbelastningen för budgetåret 1972/73 uppgick vid ett genomsniltligt basbelopp på ca 7 400 kr. till 1 470 000 kr. Av medelsförbrukningen är ca 590 000 kr. att hänföra till uppräkning och värdesäkring av
vissa äldre livränteförmåner från yrkesskadeförsäkrings- resp. fiskarför-
säkringsfonden. Anslaget har vidare belastats med ca 880 000 kr. för ersättningar enligt vissa särskilda författningar, exempelvis yrkesskade-
ersättningar åt intagna på anstalt m.fl. samt ersättning i anledning av
skada under tjänstgöring i civilförsvaret eller vid brandsläck ning.
För budgetåret 1974/75 beräknas medelsbehovet för uppräkning av äldre livräntor till 510 000 kr. och för ersättningar enligt särskilda
författningar till I 040 000 kr. eller tillsammans avrundat 1,6 milj. kr.
Departementschefen
Jag har inte något att erinra mot riksförsäkringsverkets anslagsberäkning.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa yrkesskadeersättningar m,m. för budgetäret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 600 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 42
C. Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.
Samhällets direkta ekonomiska stöd åt barnfamiljerna utgörs främst av allmänna barnbidrag, bostadstillägg, föräldrapenning, bidragsförskott och bosättningslån samt sjukpenning vid vård av sjukt barn, bidrag för vård av svårt handikappat barn och barnpensioner inom den allmänna försäkringen.
Genom de allmänna barnbidragen får alla barnfamiljer ett grundläggande ekonomiskt stöd. Barnbidragen utgår till omkring I milj. barnfamiljer med ca 1,8 milj. barn under 16 år. Barnbidragsbeloppet, som höjdes den 1 januari 1973, har på nytt höjts den 1 januari i år med ytterligare 180 kr. till 1 500 kr. per barn och år. Därmed får barnfamiljerna ett ekonomiskt tillskott med 325 milj. kr. under år 1974. Anslagsbehovet för nästa budgetår beräknas till 2 720 milj. kr., vilket innebär en ökning med 165 milj. kr. jämfört med innevarande "budgetår. Administrationen av barnbidragen har fr. o. m. i år förts över från kommunerna och socialstyrelsen till försäkringskassorna och riksförsäkringsverket.
De inkomstprövade bostadstilläggen utgör ett betydelsefullt komplement till barnbidragen för familjer med lägre inkomster och familjer med flera barn. Bostadstillägg utgår till ca 500 000 familjer med omkring 1 milj. barn. Samtidigt med höjningen av barnbidragen har de hyresanknutna statskommunala bostadstilläggen förstärkts genom höjning av de övre hyresgränserna. Härigenom får barnfamiljerna ökade möjligheter att efterfråga moderna och rymliga bostäder. Från den 1 januari 1974 har de statlskommunala bostadstilläggen utvidgats så att de omfattar även låginkomsttagare utan barn. Anslaget för bostadstillägg till barnfamiljer m. m. för nästa budgetår redovisas under bostadshuvudtiteln.
Familjepolitiska kommittén har i sitt slutbetänkande Familjestöd (SOU 1972:34) lagt tram ett omfattande program för utbyggnad av det ekonomiska familjestödet.
Betydande delar av familjepolitiska kommitténs utbyggnadsprogram har nyligen genomförts. (prop. 1973:47, SfU 1973:19, rskr 1973:198). Således trädde de principiellt viktiga delarna av kommitténs förslag till föräldraförsäkring i kraft vid årsskiftet. Föräldraförsäkringen innebär att de grupper som hittills haft det svagaste försäkringsskyddet vid barns födelse får kraftiga förbättringar genom den föräldrapenning som införts med en garantinivå på 25 kr. per dag. För dem som har sjukpenning över garantinivån utgår föräldrapenningen med samma belopp som sjukpenningen. Liksom sjukpenningen motsvarar föräldrapenningen 907 av inkomsten samt beskattas och är ATP-pgrundande. Föräldrapenningen innebär även ett betydelsefullt steg i strävandena för jämställdhet mellan män och kvinnor genom att även männen i fortsättningen får möjlighet att stanna hemma och vårda barnet under den första tiden efter barnets födelse. Förälder som för omvårdnad av barnet minskar sitt förvärvsarbete med hälften har rätt till halv föräldrapenning.
Den nya föräldrapenningen utgär f. n. under sex månader i anslutning
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 43
till barns födelse. Familjepolitiska kommittén har i sitt utbyggnadsprogram för familjepolitiken räknat med att ersättningstiden byggs ut till
åtta månader. Jag kommer i det följande att föreslå en förlängning av
ersätlningstiden från sex till sju månader fr. o. m. den 1 januari 1975. Denna utbyggnad beräknas öka kostnaderna för föräldrapenningen med 155 milj. kr. för helt år. De totala kostnaderna för föräldrapenningen under år 1975 beräknas därmed uppgå till I 140 milj. kr. som enligt finansieringsreglerna till en tredjedel täcks av statsbidrag. Medel för detta
ändamål beräknas för nästa budgetår under ett särskilt anslag med
benämningen Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen. Jag beräknar anslagsbehovet härför till 355 milj. kr., vilket innebär en ökning med 200 milj. kr. jämfört med halvårskostnaderna för föräldraförsäkringen under innevarande budgetår, |
En annan viktig reform för barnfamiljerna som genomförts från årsskiftet är rätten till sjukpenning vid värd av sjukt barn. Förvärvsarbe-
dagar per år och familj vara hemma och ta hand om sina barn när de är
sjuka i hemmet och i vissa fall då barnet vistas på sjukhus. Försäkringen
ger också fadern möjlighet att använda dessa tio dagar för att ta hand om barn i hemmet i samband med att ytterligare barn föds i familjen.
Det är angeläget att snabbt få till stånd en analys av erfarenheterna av de nya förmånsreglerna inom föräldraförsäkringen. Jag kommer därför att senare denna dag föreslå att en särskild utredning tillsätts för detta ändamål. Denna utredning bör även få i uppdrag att i fråga om föräldrapenningen närmare pröva frågan om ersältningstidens längd. Därvid bör undersökas om ersättningstiden kan förlängas på ett sädant sätt att försäkringen underlättar för föräldrar att förvärvsarbeta med reducerad arbetstid under en viss period efter det att rätten till hel föräldrapenning upphört. | ee
En förstärkning av vårdbidraget för svårt handikappade barn har också genomförts efter förslag från familjepolitiska kommittén. Vårdbidraget har den 1 januari i år höjts från 60 76 av basbeloppet upp till samma nivå som folkpensionen inklusive pensionstillskott (f.n. 105 av basbeloppet). Det höjda vårdbidraget beskattas som inkomst och blir ATP-grundande för den förälder som svarar för omvårdnaden av barnet. :'
Vid årsskiftet förstärktes också barnpensionerna i enlighet med familjepolitiska kommitténs förslag. Åldersgränsen höjdes från 16 till 18 år och nivån höjdes till en garantinivå på 40 46 av basbeloppet i de fall då inte änkepension eller barnpension från ATP utgår. Genom dessa förbättringar av barnpensionerna har mer enhetliga regler skapats för barnpension och bidragsförskott.
Utöver de tidigare nämnda stödformerna är barn vars föräldrar lever åtskilda garanterade ett särskilt ekonomiskt grundskydd genom bidragsförskolten. Den ekonomiska tryggheten för dessa barn är därför inte beroende av den underhållsskyldige förälderns förmåga att betala under-
hållsbidrag. Bidragstörskottet utgör 40 Z av basbeloppet och uppgår f. n.
till 270 kr. per månad eller 3 240 kr. per år vid nuvarande basbelopp 8 100 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 44
Bidragsförskotten administreras f. n. av kommunerna. Familje politiska kommittén har föreslagit att administrationen av bidragsförskotten bör föras över till försäkringskassorna och riksförsäkringsverket. Förslaget har allmänt tillstyrkts vid remissbehandlingen. Kungl. Maj:t har den 30 november 1973 uppdragit åt riksförsäkringsverket och statskontoret att i samråd med kommunförbundet närmare utreda de tekniska förutsättningarna för en Överföring av administrationen av bidragsförskotten till försäkringskassorna under år 1976.
Bosättningslånen ger familjer hjälp att på ett ekonomiskt rationellt sätt ordna sin bosättning. Frågan om bosättningslånesystemets omfattning och utformning är föremål för särskild utredning. Bosättningslån lämnas f.n. med högst 6 000 kr. Jag kommer i det följande (s. 215) att förorda en höjning av maximibeloppet för bosättningslånen till 7 000 kr.
Följande sammanställning visar omfattningen och utvecklingen av samhällets direkta ekonomiska stöd åt barnfamiljerna (milj. kr.)
| Är | Allm. Bostads- Bidrags- Föräld- Barn- Summa barn- tillägg bidrag | förskott fåpen- pen- | ning! | sioner | ||
| 1965 1387 | 220 | 68 | 229 | 43 | 1947 | |
| 1970 1 611 | 580 | 131 | 367 | 53 | 2742 | |
| 1971 2152 | 620 | 257 | 425 | 56 | 3510 | |
| 1972 2165 1 060 | 308 | 467 | 59 | 4 059 | ||
| 1973? 2 395 1100 | 334 | 519 | 62 | 4410 | ||
| 19742 2720 1230 | 335 | 950 | 100 | 5335 |
1 Före år 1974 förmåner från moderskapsförsäkringen 2 Beräknat
C1. Allmänna barnbidrag
1972/73 — Utgift 2255 716 800
1973/74 — Anslag 2395 000 000!
1974/75 — Förslag 2 720 000 000
I Därutöver har 160 000 000 kr. anvisats på tilläggsstat
Allmänna barnbidrag utgår fr. o. m. den 1 januari 1974 med 1 500 kr.
per år och barn under 16 års ålder. Kostnaderna täcks helt av statsmedel.
Bidragsbestämmelserna återfinns i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag (ändrad senast 1973:955).
Riksförsäkringsverket
Med utgångspunkt i bidragsbeloppet 1 320 kr. per barn och år som gällde hösten 1973 beräknar riksförsäktingsverket anslagsbehovet för budgetåret 1974/75 till 2 395 milj. kr. Beräkningarna grundas på statistiska centralbyråns befolkningsprojektion (information i prognosfrågor
1973:6).
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 45
Departementschefen
De allmänna barnbidragen har genom beslut vid 1973 års höstriksdag höjts med 180 kr. per barn och år till I 500 kr. per barn och år fr. o. m. den 1 januari i år. Kostnaderna för barnbidragshöjningen uppgår till ca 325 milj. kr. för helt år.
Som jag förut nämnt har administrationen av barnbidragen fr. o. m. den I januari i år förts över från kommunernas barnavårdsnämnder till de allmänna försäkringskassorna.
Med ledning av de beräkningar om antalet bidragsberättigande barn som gjorts av riksförsäkringsverket beräknar jag på grundval av det nya bidragsbeloppet anslagsbehovet för barnbidragen under nästa budgetår till 2 720 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 2 720 000 000 kr.
C 2. Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag
1972/73 — Utgift 6 654 621 1973/74 = Anslag 7 800 000 1974/75 — Förslag 8 000 000
Från anslaget utgår ersättning till postverket för utbetalning av
allmänna barnbidrag. Ersättningen erläggs halvårsvis i efterskott. Anslaget för budgetåret 1974/75 avser alltså kostnader för utbetalningar under kalenderåret 1974.
Riksförsäkringsverket
Ersättning till postverket har för år 1973 utgjort 1:86 kr. för varje
utbetald barnbidragsanvisning. Med utgångspunkt i de för år 1973 tillämpade ersättningsgrunderna beräknar riksförsäkringsverket anslagsbehovet för nästa budgetår till 7,9 milj. kr.
Postverket har därefter i framställning begärt att ersättningen för utbetalning av barnbidragen under år 1974 skall höjas till 1:93 kr. för varje utbetald barnbidragsanvisning.
Riksrevisionsverket har yttrat sig över postverkets framställning.
Departementschefen
Jag har inte något att erinra mot den av postverket föreslagna ersättningsgrunden, Med tillämpning av det föreslagna ersättningsbeloppet beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 8 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna
barnbidrag för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av
8 000 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 46
C 3. Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen
1973/74 — Anslag 155 000 600!
1974/75 — Förslag 355 000 000
I Pel av anslaget Bidrag till sjukförsäkringen
Den tidigare moderskapsförsäkringen har fr. o. m. den 1 januari 1974 ersatts av en föräldraförsäkring. För innevarande budgetår utgår statsbidrag till försäkringskassornas utgifter för föräldraförsäkringen från anslaget B 6 Bidrag till sjukförsäkringen. Föräldraförsäkringen innebär att
föräldrapenning utgår med en garantinivå av 25 kr. per dag under sex
månader i anslutning till barns födelse. Till försäkrad som har rätt till högre sjukpenning än nämnda belopp utgår föräldrapenningen med samma belopp som sjukpenningen och motsvarar därvid 90 Z av den sjukpenninggrundande inkomsten. Föräldrapenningen utgår till den av
föräldrarna som stannar hemma och vårdar barnet. Föräldraförsäkringen
är en integrerad del av sjukförsäkringssystemet såväl vad gäller finansicringen som administrationen av försäkringen. Kostnaderna för föräldrapenningen finansieras enligt samma regler som gäller för övriga förmåner inom sjukförsäkringen. Dessa finansieringsregler har fr. o. m. är 1974 fått en enklare och mera enhetlig utformning. Av de totala kostnaderna för sjukförsäkringen betalar staten en tredjedel, arbetsgivarna ca 40 96 och de försäkrade själva återstoden.
Bestämmelserna om föräldrapenning återfinns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1973 :908).
Riksförsäkringsverket
Med utgångspunkt i gällande lagstiftning beräknar riksförsäkringsverket kostnaderna för föräldrapenning till 950 milj. kr. för år 1974 och till 985 milj. kr. för år 1975. Statsbidraget beräknas därmed till avrundat 315 milj. kr. för är 1974 och 330 milj. kr. för år 1975. Anslagsbehovet för budgetåret 1974/75 uppgår därmed till avrundat 330 milj. kr.
Departementschefen
Den tidigare moderskapsförsäkringen har enligt beslut vid 1973 års riksdag ersatts av en föräldraförsäkring som ger ett grundläggande försörjningsskydd i form av föräldrapenning under en tid i anslutning till barns födelse (prop. 1973:47, SfU 1973:19, rskr 1973:198). Införandet av de nya reglerna för föräldrapenning ingår i det utbyggnadsprogram för
familje politiken som familjepolitiska kommittén lagt fram i sitt slutbetänkande Familjestöd (SOU 1972:34).
Jag föreslär att ersättningstiden för föräldraförsäkringen förlängs från sex till sju månader fr.o.m. den 1 januari 1975. Det innebär att föräldrapenning skall utgå längst till den tvähundrationde dagen efter barnets födelse eller, i de fall barnet på grund av sjukdom inte kunnat
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 47
vårdas av föräldrarna, längst till den tvåhundrasjuttionde dagen efter barnets födelse. Kostnaderna för denna utbyggnad av föräldraförsäkringen beräknas uppgå till 155 milj. kr. för helt år. Därav faller en tredjedel på staten. Budgetåret 1974/75 belastas med halva ärskostnaden. Med utgångspunkt i riksförsäkringsverkets kostnadsberäkningar i övrigt beräknar jag kostnaderna för föräldrapenningen under år 1975 till totalt 1 140 milj. kr. jämfört med 950 milj. kr. år 1974. Statens andel av dessa kostnader under budgetåret 1974/75 beräknar jag till 355 milj. kr. vilket innebär en ökning med 200 milj. kr. jämfört med den halvärskostnad som belastar innevarande budgetår. Medel för nämnda ändamäl bör för nästa budgetår tas upp under ett särskilt anslag med benämningen Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen.
Förslag till de lagändringar som behövs för genomförande av ersältningstidens förlängning bör i annat sammanhang föreläggas riksdagen.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen för
budgelåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 355 000 000
kr.
C 4. Ersättning för bidragsförskott
1972/73 Utgift 221038 080 1973/74 — Anslag 194 000 000 1974/75 — Förslag 250 000 000
Från anslaget bekostas ersättning till kommunerna för utgivna bidragsförskott. Bidragsförskott utgår till barn under 18 år som endast den ena av föräldrarna har vårdnaden om eller som står under vårdnad av annan än föräldrarna. Dessa barn garanteras ett generellt underhåll, som i regel motsvarar 40 Z av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Bidragsbestämmelserna återfinns i lagen (1964:143) om bidragstörskott (ändrad senast 1973:807).
I den mån ersättning för bidragsförskott inte kunnat tas ut av den underhållsskyldige, bekostas bidragsförskotten till tre fjärdedelar av staten och till en fjärdedel av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat bidragsförskoltet. Statsbidrag söks av kommunerna för kalenderår i efterskott. Anslagsbehovet för budgetåret 1974/75 bestäms således i huvudsak av kommunernas nettokostnader för bidragsförskott under kalenderåret 1973.
Socialstyrelsen
Styrelsen beräknar antalet barn med bidragsförskott under år 1973 till ca 167 000 vilket motsvarar ca 8,3 46 av totala antalet barn under 18 år. Medelbeloppet per barn beräknas för år 1973 uppgå till 2 768 kr. De underhållsskyldiga beräknas betala tillbaka ca 28 Z av utbetalda bidragsförskott. Kommunernas nettokostnader för år 1973 beräknas till
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 48
ca 333 milj. kr., varav staten skall svara för 75 76. På grundval härav föreslår socialstyrelsen att anslaget för budgetåret 1974/75 förs upp med 250 milj. kr.
Departementschefen
Bidragsförskott utgår med 40 7 av basbeloppet per år till bidragsberättigade barn under 18 år. Vid ett basbelopp på 8 100 kr. innebär det 3 240 kr. per år eller 270 kr. per månad.
Bidragsförskotten administreras f.n. av kommunernas barnavårdsnämnder eller motsvarande. Familiepolitiska kommittén har föreslagit att administrationen av bL a. bidragsförskott skall föras över till de allmänna försäkringskassorna. I remissbehandlingen har förslaget tillstyrkts av det övervägande flertalet remissinstanser som tagit upp frågan, däribland Svenska kommunförbundet. Kungl. Maj:t har genom beslut den 30 november 1973 uppdragit åt riksförsäkringsverket och statskontoret att i samråd med kommunförbundet närmare utreda de tekniska förutsättningarna m. m. för en överföring av administrationen av bidragsförskotten till försäkringskassorna under år 1976.
Enligt uppgifter från statistiska centralbyrån uppgick antalet barn med bidragsförskott är 1972 till ca 1385 000 vilket är en ökning med ca 18 000 jämfört med föregående är. Med ledning av dessa uppgifter beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetär till 250 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning för bidragsförskott för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 250 000 000 kr.
C 5. Omkostnader för statens bosättningslån
1972/73 Utgift 463 070 1973/74 — Anslag 534 000 1974/75 — Förslag 455 000
Från anslaget bekostas ersättningar till riksbankens ortsombud och till riksbanken för arbetet med bosättningslän. Ersättning till ortsombud utgår med i regel 10 kr. för varje låneansökan, som ortsombud yttrar sig över. Ersättningen till riksbanken utgör 6 kr. för varje lån som utestår den 31 december det budgetår ersättningen avser. Ersättningsgrunderna
återfinns i kungörelsen (1937:810) angående ersättning åt ortsombud för yttrande över ansökningar om statliga bosättningslån (ändrad senast
1968:171) och i brev den 26 april 1972.
Fullmäktige i riksbanken
Med utgångspunkt i oförändrade ersältningsregler beräknar riksbanksfullmäktige anslagsbehovet för budgetåret 1974/75 till 455 000 kr. Därav
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 49
utgör ersättningen till ortsombuden 155 000 kr. och ersättningen till riksbanken 300 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar i likhet med riksbanksfullmäktige medelsbehovet under
nästa budgetår till 455 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
alt till Omkostnader för statens bosättningslån för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 455 000 kr.
4 Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bilaga 7
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 50
D. Sociala serviceåtgärder
De sociala serviceåtgärderna för främst äldringar och barnfamiljer utgör en viktig del av socialpolitiken. Kraftigt ökade resurser har under de senaste åren satts in på en utbyggnad av dessa områden. Inom åldringsvården har utbyggnaden främst skett inom den öppna värden. Utbyggnaden av den sociala hemhjälpen till åldringar och handikappade har medfört att antalet hjälpta personer fördubblats från ca 145 000 år 1965 till över 300 000 under år 1973. Under år 1974 beräknas hemhjälpen omfatta 340 000 personer. Dessutom pågår en utbyggnad även av andra åtgärder inom kommunernas öppna åldrings- och handikappvård, t. ex. matdistribution, matservering, färdtjänst, fotvård, badservice, motionsgymnastik och olika former av sysselsättning för personlig aktivering och meningsfull samvaro.
Den sociala hemhjälpens utveckling sedan år 1960 framgår av följande sammanställning.
| År | Åldringar och handikappade Antal hjälpta | Antal arbetstim. Antal hemsamari- — Antal hjälpta (milj. tim.) | ter och hemvårdare | Barnfamiljer | Totala årskost- nader, milj. kr. |
| 1960 79 000 | 8,4 | 11 500 | 64 000 | 85,0 | |
| 1965 144 000 | 17,2 | 23 400 | 69 800 | 178,3 | |
| 1970 252 000 | 40,2 | 65 600 | 84 000 | 520,0 | |
| 1971 272 000 | 44,9 | 77 700 | 86 100 | 600,0 | |
| 1972 292 500 | 46,4 | 80 800 | 88 000 | 680,0 | |
| 1973! 305 000 | 47,1 | 82 000 | 90 000 | 800,0 | |
| 1974! 340 000 | 59,0 | 920 000 | 95 000 | 1040,0 |
I Beräknat
För att underlätta för kommunerna atl utvidga verksamheten med social hemhjälp och samtidigt stärka sysselsättningen har nyligen beslutats om en höjning av statsbidraget till social hemhjälp från 35 2 till 50 96 under kalenderåret 1974 (prop. 1973:165, FiU 1973:40, rskr 1973:344). Hemhjälpsverksumheten kan därför beräknas öka kraftigt under kalenderäret 1974. Genom bidragshöjningen ges utrymme för nyanställning inom social hemhjälp motsvarande ca 7 000 heltidsarbetande under år 1974. Någon ställning har inte tagits till frågan om storleken av statsbidraget för tiden efter år 1974. På motsvarande sält har även statsbidraget till kommunala familjedaghem höjts från 35 96 till 50 Z- under kalenderåret
1974.
Med hänsyn till angelägenheten av att samhället på olika sätt stöder
den sociala servicen har Kungl. Maj:t den 28 december 1973 uppdragit åt
kommunalekonomiska utredningen att med förtur behandla frägorna om storlek och utformning av stalsbidragen till kommunernas sociala hemhjälp och familjedaghemsverksamhet för tiden efter år 1974. Vidare har utredningen fått i uppdrag att i samband därmed även behandla frågan om statsbidrag till den kommunala färdtjänsten. Utredningen har möjlighet att — i avvaktan på sin redovisning av den samlade statsbidragsgivningens former och omfattning — föreslå provisoriska lösningar för statsbidrag till de här nämnda verksamheterna. Enligt Kungl. Maj:ts
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 51
beslut skall resultatet av utredningens överväganden redovisas i sädan tid att beslut om de statsbidragsregler som skall gälla fr. o. m. den 1 januari 1975 kan fattas vid 1974 års riksdag.
Upprustningen av åldringarnas bostäder ingår som ett viktigt led i den öppna åldringsvårdens utbyggnad. Det statliga stödet i form av räntefria förbättringslån utgår från anslag under bostadshuvudtiteln. Sedan år
1964 har sådana förbättringslån hittills beviljats till ca 118 000 åldrings-
bostäder. Denna bostadsupprustning fortsätter och förslag om medelsanvisningar läggs fram av chefen för bostadsdepartementet.
Åldringsvårdsprogrammet går ut på att jämsides med de nämnda
insatserna inom den öppna vården också öka vårdmöjligheterna inom
långtidsvården. Inom ramen för byggnadsregleringen har getts prioritet åt utbyggnaden av långtidssjukvården. Denna prioritering fortsätter. Av den investeringsram för år 1974 som fastställts för sjukvårdssektorn beräknas en tredjedel tas i anspråk för byggande av sjukhem och kliniker inom långtidsvården, vilket innebär ett nytillskott av ca 1 700 nya vårdplatser. Den pågående moderniseringen av ålderdomshemmen har också tillförsäkrats erforderligt utrymme inom ramen för byggnadsregleringen. Det sammanlagda antalet platser vid sjukhem och ålderdomshem beräknas i år överstiga 110 000.
En fortsatt utbyggnad av barnomsorgen är en viktig del av familjepolitiken. Följande sammanställning visar hur denna samhällets service för barnfamiljerna byggts ut sedan år 1960. Sammanställningen avser platsantalet vid mitten av resp. år.
| År | Antal platser i daghem fritidshem = familje- | daghem | Sammanlagt Antal barn antal platser i deltids- | grupp | |
| 1960 10 300 | 2 400 | 4 000 | 16 700 | 38 400 | |
| 1965 11 900 | 3 000 | 8 000 | 22 900 | 52 100 | |
| 1970 33 000 | 6 500 32 000 | 71 500 | 386 000 | ||
| 1971 41 000 | 9 000 41 500 | 91 500 | 91 000 | ||
| 1972 46 400 11 900 43 500 | 101 800 | 96 000 | |||
| 1973! 54 600 14 500 44 500 | 113 600 | 101 000 | |||
| 1974! 62 800 18 200 51 000 | 132 000 | 108 000 |
! Beräknat
Enligt en enkät till kommunerna hösten 1973 hade utbyggnadstakten för daghem dämpats jämfört med den successivt ökade planeringstakten under de föregående åren. För att ge kommunerna ökade finansiella resurser att fortsätta en snabb utbyggnad på detta viktiga område har nyligen beslutats om en temporär höjning av statsbidraget till anordnande av daghem och fritidshem från 6 000 kr. till 12 000 kr. per plats för sådana byggen som påbörjas under tiden den 15 oktober 1973—-den 31 december 1974 (prop. 1973:165, FiU 1973:40, rskr 1973:344). Redan i detta sammanhang har vidare beslutats att statsbidraget till driften av daghem fr. o. m. den 1 juli 1974 höjs med 1 500 kr. till 6 500 kr. per plats och år och för driften av fritidshem med 750 kr. till 3 250 kr. per plats och år. Med hänsyn härtill och med beaktande av kommunernas uppgifter om den planerade utbyggnaden kan ca 25 000 nya platser i
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet in to
daghem och fritidshem beräknas bli påbörjade under innevarande och nästa budgetår. Kostnaderna för bidragshöjningarna beräknas till ca 215 milj. kr. för helt år.
Vad gäller de kommunala familjedaghemmen kan antalet platser för innevarande år på grundval av uppgifter som lämnats i höstens kommunenkät och med beaktande av den nyligen beslutade höjningen av statsbidraget för år 1974 beräknas uppgå till ca 51 000.
Beslut har nyligen fattats om att en allmän förskola för sexåringar skall införas under år 1975 (prop. 1973:136, SoU 1973:30, rskr 1973:372).
Kommunerna får en lagfäst skyldighet att anvisa plats i förskola för alla barn i kommunen från höstterminen det år barnet fyller sex är. Genom information och uppsökande verksamhet skall kommunen verka för att alla sexåringar i kommunen deltar i förskolans verksamhet. Verksamheten i förskolan skall omfatta minst 15 timmar per vecka och totalt minst 525 timmar om året. För glesbygdskommunerna öppnas möjlighet att anordna förskola med kortare verksamhet per år men i stället omfattande två är, dvs. redan från det barnet fyller fem år. Särskilda insatser skall vidtas för barn under sex års ålder som av fysiska, psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl har särskilt behov av stöd och stimulans för sin utveckling. Kommunerna skall bedriva uppsökande verksamhet för att få kännedom om dessa barn och anvisa dem förskoleplats. Den allmänna förskolan för sexåringar och för yngre barn med särskill behov av stöd skall vara avgiftsfri upp till 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året.
Ett särskilt statsbidrag har införts för kostnader i samband med genomförandet av den allmänna förskolan. Bidraget utgår med 1 200 kr. per barn och år för det ökade antal sexåringar som bereds plats i förskola i förhållande till platsantalet i maj 1973. Till kommun som redan genomfört utbyggnaden utgår samma bidrag för den del av platsantalet som Överstiger 90 76 av antalet sexåringar i kommunen, vilket är den nuvarande utbyggnadsgraden för hela riket i genomsnitt. Vidare utgär samma bidrag till alla kommuner för den förskoleverksamhet i deltidsgrupp som anordnas för yngre barn med särskilda behov av stöd och stimulans upp till 10 7 av antalet fyra- och femåringar i kommunen. För glesbygdskommuner med särskilda merkostnader skall därutöver kunna utgå stöd i form av extra skatteutjämningsbidrag. För anordnande av särskilda lokaler för deltidsgrupper utgår ett nytt anordningsbidrag med 3 000 kr. per plats. Anslagsbehovet för dessa statsbidrag beräknas för
nästa budgetår till 16 milj. kr.
Enligt den lag om förskoleverksamhet som antagils av riksdagen i samband med beslutet om den allmänna förskolan skall i varje kommun finnas en plan för utbyggnaden av förskoleverksamheten. Därigenom skapas ett fastare underlag för en fortsatt snabb utbyggnad av samhällets barnomsorg. Planen skall avse en femårsperiod och innefatta en redovisning av behovet av förskoleverksamhet och på vilket sätt och i vilken utsträckning kommunen avser att tillgodose detta behov i form av
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 53
daghem, deltidsgrupper, familjedaghem etc.
Det statliga stödet till hela förskoleverksamheten kan för nästa budgetär beräknas till sammanlagt 623 milj. kr. på socialhuvudtiteln, vilket jämfört med innevarande budgetår innebär en anslagsökning med ca 140 milj. kr. Härtill kommer ca 10 milj. kr. som utgår i statliga bostadslån till barnstugor från bostadshuvudtiteln.
Statens kostnader under de senaste budgetåren samt anslagen för innevarande och nästa budgetår framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | Driftbidrag | Anordnings- bidrag | Iamilje- daghem | Summa |
| 1964/65 | 17,7 | 3,2 | - | 20,9 |
| 1970/71 | 77,0 | 54,4 | 23,0 | 154,4 |
| 1971/72 | 134,7 | 72,9 | 38,3 | 245,9 |
| 1972/73 | 216,0 | 70,0 | 38,0 | 324,0 |
| 1973/74 | 303,0 | 100,0! | 82,02 | 485,0 |
| 1974/75 | 413, 0 | 120,0 | 920,0 | 623,0 |
1 Därav 30 milj. kr. på tilläggsstat
2 Därav 30 milj. kr. på tilläggsstat
Socialstyrelsen bedriver ett omfattande utvecklingsarbete och försöksverksamhet inom förskoleområdet i anslutning till de reformer som nyligen beslutats. Försöksverksamheten avser förskolans organisatoriska utformning och pedagogiska innehåll, utbyggnadsplaneringen av kommunernas insatser för barn i förskoleåldern samt den uppsökande verksamheten för barn med särskilda behov av stöd och stimulans.
En särskild arbetsgrupp har tillsatts för att i anslutning till nämnda försöksverksamhet närmare utreda formerna för den uppsökande verksamheten för förskolebarnen och frågan om ansvaret för de handikappa-
de barnens förskoleverksamhet. Arbetsgruppen har också fått i uppdrag
att behandla frågan om föräldrautbildning.
Barnstugeutredningen har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att utreda vissa utbildningsfrågor för personal i barnstugeverksamheten. Utredningen skall också ytterligare analysera behovet av personal inom detta område. I detta sanimanhang bör ockå nämnas att medel kommer att beräknas under åttonde huvudtiteln för ytterligare utökad förskollärarutbildning under nästa budgetår. Jag kommer i det följande också att beräkna medel för vissa kostnader för fortbildning av personalen inom förskoleverksamheten.
1968 års barnstugeutredning kommer i sitt fortsatta arbete att behandla frågan om fritidsverksamhet för barn i skolåldern. Jag vill i detta sammanhang också nämna den omfattande försöksverksamhet som med bidrag från allmänna arvsfonden bedrivs för att finna lämpliga former för en meningsfylld fritidsverksamhet bland barn i åldern 7--12 år. Bidrag har beviljats till sammanlagt omkring 150 olika projekt med en rik variation vad det gäller innehåll, uppläggning och omfattning. Socialstyrelsen samordnar försöksverksamheten som bedrivs i nära samarbete med kommuner och organisationer,
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 54
En särskild utredning har tillsatts för att belysa de långsiktiga förändringarna i barnens levnadsförhållanden. Utredningen skall därvid göra en
analys över barnens nuvarande levnadsförhållanden samt pågående för-
ändringar av dessa. Redovisningen är avsedd att ge underlag för en bred åtgärdsdiskussion när det gäller barnens uppväxt miljö.
D 1. Bidrag till social hemhjälp
1972/73 — Utgift 249 474 559 1973/74 — Anslag 275 000 000! 1974/75 — Förslag 390 000 000
I Därutöver har 120 milj. kr. anvisats på tilläggsstat
Från anslaget utgår statsbidrag till kostnaderna för den sociala hemhjälpen. Statsbidrag utgår normalt med 35 Z av kommunernas nettokostnader för hemvårdare, hemsamariter, barnvårdare och därmed jämförlig personal, som har till huvudsaklig uppgift att i enskilt hem hjälpa åldringar, handikappade och barnfamiljer. Samma bidrag utgår till kommuns kostnader för bidrag till enskild sammanslutning, som bedriver social hemhjälpsverksamhet. Statsbidraget utbetalas för kalenderår i efterskott. Anslaget för budgetåret 1974/75 avser alltså bidrag till
verksamheten under kalenderåret 1974.
För att underlätta för kommunerna att snabbt utvidga verksamheten med social hemhjälp och samtidigt stärka sysselsättningen har riksdagen nyligen beslutat om en höjning av statsbidraget till social hemhjälp från 35 7 till 50 70 av statsbidragsgilla kostnader under kalenderåret
1974 (prop. 1973:165, FiU 1973:40, rskr 1973:344). För att
underlätta att nyanställningarna kan komma till stånd under år 1974 skall en förskottsutbetalning ske under våren 1974. Detta förskott skull schematiskt beräknas till 15 Z av kommunens totala statsbidragsberättigade kostnader för social hemhjälp under år 1973.
Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1964:427) om statsbidrag till social hemhjälp och i kungörelsen (1973:960) om förhöjt statsbidrag till social hemhjälp under år 1974.
Från anslaget bekostas f. n. även viss försöksverksamhet avseende vård och service m. m. i glesbygder. Bidrag för denna verksamhet utbetalas
under löpande budgetår.
Socialstyrelsen
Styrelsen räknar med en fortsatt ökning av hemhjälpsverksamheten under år 1974. Styrelsen beräknar, med utgångspunkt i statsbidragsbestämmelserna för år 1973, anslagsbehovet för budgetåret 1974/75 till 300 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 55
Departementschefen
Hemvårdarnas och hemsamariternas verksamhet möjliggör bl. a. för många åldringar och handikappade att bo kvar i sina hem och är därigenom en viktig del av samhällets sociala service inom åldrings- och handikappvården. Den av riksdagen nyligen beslutade höjningen av statsbidraget till hemhjälpsverksamheten från 35 96 till 50 36 av kommunernas kostnader under år 1974 gör det möjligt för kommunerna att snabbt bygga ut denna verksamhet ytterligare. Bidragshöjningen kan beräknas tillföra kommunerna 240 milj. kr. i ökat statsbidrag för år 1974.
Som jag nämnt i inledningen till detta avsnitt skall frågan om storlek och utformning av statsbidraget till hemhjälpsverksamheten för tiden efter år 1974 med förtur tas upp till behandling av kommunalekonomiska utredningen. På grundval av utredningens överväganden avser jag att återkomma till denna fråga i en proposition senare till årets riksdag.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att fokusutredningen i betänkandet Serviceboende för rörelsehindrade (Stencil S 1973:2) har föreslagit att den av Stiftelsen Fokus bedrivna verksamheten för handikappade övertas av berörda kommuner efter en övergångsperiod som i princip omfattar åren 1973 och 1974. Utredningens förslag har biträtts av stiftelsens styrelse och huvudmannastämma. Kungl. Maj:t har därefter i enlighet med utredningens förslag från detta anslag beviljat stiftelsen bidrag för dess verksamhet avseende boende och omvårdnad åt svårt rörelsehindrade personer med 2 milj. kr. för andra halvåret 1973 och med 3 milj. kr. för år 1974. Berörda kommuner övertar nu administrationen av de olika fokusanläggningarna och kommer sedan det särskilda statsbidraget utlöpt att svara för verksamheten med statligt stöd enligt reglerna för bidrag till social hemhjälp.
Med beaktande av den särskilda förskottsutbetalning som kommer att göras av det höjda statsbidraget för år 1974 beräknar jag kostnaderna under anslaget för nästa budgetår till 390 milj. kr. Jag har därvid tagit hänsyn till att de medel som för innevarande budgetår beräknas under detta anslag för försöksverksamhet med särskilda insatser för vård och service i glesbygdsområden för nästa budgetår tas upp under anslaget A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet. Utbetalning till följd av tidigare beslut om bidrag till försöksverksamhet bör dock kunna göras från här ifrågavarande anslag även under nästa budgetår.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till social hemhjälp för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 390 000 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 56
D 2. Bidrag till anordnande av förskolor och fritidshem
1972/73 = Utgift 42 960 031! Reservation 29 188 846 1973/74 — Anslag 70 000 0005? 1974/75 = Förslag — 120 000 000
1 Anslaget Bidrag till anordnande av barnstugor
2 Därutöver har 30 milj. kr. anvisats på tilläggsstat
Från anslaget utgår statsbidrag till anordnande av förskolor (daghem och deltidsgrupper) och fritidshem. Statsbidraget utgår normalt med -högst 6 000 kr. per plats för nybyggnad, om- eller tillbyggnad eller inköp av byggnad för daghem eller fritidshem. Genom beslut vid höstriksdagen 1973 har anordningsbidraget temporärt höjts till 12 000 kr. per plats för sådana platser som päbörjas under tiden den 15 oktober 1973—den 31
december 1974 och blir färdigställda senast under våren 1975 (prop. 1973:165, FiU 1973:40, rskr 1973:344).
Anordningsbidrag utgår till lokaler som anordnas så att de kan användas för barntillsyn under hela dagen eller i varje fall minst fem timmar per barn och dag, dvs. till daghem och fritidshem. Förskott med 90 20 av beviljat anordningsbidrag kan betalas ut när byggnadsarbetena påbörjats. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1966:173) om statsbidrag till barnstugor (ändrad senast 1973:314) och kungörelsen (1973:958) om förhöjt statsbidrag under viss tid till anordnande av barnstugor.
Genom beslut vid höstriksdagen 1973 utgår fr. o. m. den 1 oktober 1973 anordningsbidrag även för anordnande av förskolelokaler som utnyttjas enbart för deltidsgrupper (prop. 1973:136, SoU 1973:30, rskr 1973:372). Detta bidrag utgår med 3 000 kr. per plats.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen har med utgångspunkt i tidigare gällande bidragsregler beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1974/75 till 84 milj. kr.
Departementschefen
För att utbyggnaden av daghem och fritidshem skall behållas på en hög nivå har en temporär höjning av anordningsbidraget genomförts. Anordningsbidraget till daghem och fritidshem har sålunda fördubblats för de platser som påbörjats under tiden den 15 oktober 1973—den 31 december 1974 och blir färdigställda senast under våren 1975. Jag räknar med att därigenom byggen för sammanlagt 25 000 nya platser i daghem och fritidshem kommer att påbörjas under innevarande och nästa budgetär.
Enligt beslut vid 1973 års höstriksdag utgår numera bidrag även för anordnande av förskolor som mera permanent utnyttjas enbart för deltidsgrupper (prop. 1973:136, SoU 1973:30, rskr 1973:372). Bidraget utgör 3 000 kr. per plats. Kostnaden härför kan beräknas till ca 6 milj. kr. per budgetår. Det sammanlagda anslagsbehovet för budgetåret 1974/
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 57
75 beräknar jag till 120 milj. kr. Anslagsbenämningen bör ändras till Bidrag till anordnande av förskolor och fritidshem.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till anordnande av förskolor och fritidshem för
budgetåret — 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av
120 000 000 kr.
D 3. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem
1972/73 = Utgift 199 526 958! 1973/74 — Anslag 303 000 000! 1974/75 — Förslag 413 000 000
I Anslaget Bidrag till driften av barnstugor
Från anslaget utgår statsbidrag till driften av daghem och fritidshem. Driftbidrag utgår f. n. med 5 000 kr. per år och plats i daghem för barn under skolåldern, där minst två tredjedelar av antalet platser utnyttjas minst fem timmar per barn och dag. För fritidshem för barn i skoläldern utgår f.n. driftbidrag med 2 500 kr. per år och plats för sådana platser som hälls öppna under minst fem timmar per dag.
Enligt beslut vid höstriksdagen 1973 höjs driftbidraget till daghem fr. o. m. den 1 juli 1974 med 1 500 kr. till 6 500 kr. per plats och år.
Från samma tid höjs driftbidraget till fritidshem med 750 kr. till 3 250 kr. per plats och år.
Driftbidrag utbetalas i efterskott för budgetär. Förskott kan utgå med högst hälften av beräknat bidrag för budgetåret. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1966:173) om statsbidrag till barnstugor (ändrad senast 1973:959). Ett särskilt bidrag till jordbruksdaghem utgår med högst 60 46 av driftkostnaderna.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen beräknar medelsbehovet för driftbidrag till daghem och fritidshem enligt oförändrade bidragsregler, dvs. 5 000 kr. resp. 2 500 kr. per plats, till 369 milj. kr. för budgetåret 1974/75. Styrelsen föreslår liksom föregäende år att statsbidrag efter särskild prövning skall kunna utgå till extrakostnader för skjutsar i samband med lekskoleverksamhet.
Departementschefen
Statens bidrag till driften av barnstugor har höjts i flera omgångar under senare år. Enligt bestut vid höstriksdagen 1973 höjs driftbidraget den 1 juli 1974 till 6 500 kr. per plats i daghem och till 3 250 kr. per plats i fritidshem (prop. 1973:165, FiU 1973:40, rskr 1973:344). Höjningen avser att underlätta för kommunerna att fortsätta en snabb utbyggnad av barnomsorgen. Statens kostnader för bidragshöjningen kan beräknas till 125 milj. kr. för helt år. Anslagsbehovet för driftbidragen till
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 58
daghem och fritidshem under nästa budgetår beräknar jag till ca 400 milj. kr. |
Den av höstriksdagen beslutade förskolereformen (prop. 1973:136, SoU 1973:30, rskr 1973:372) innebär att statsbidrag fr. o. m. den 1 januari 1975 kommer att utgå till kommunerna även för förskola i deltidsgrupp, dvs. nuvarande lekskolor. Statsbidraget kommer att utgå med 1 200 kr. per barn och år för det ökade antal sexåringar som bereds
plats i förskola (deltidsgrupp) i förhållande till platsantalet i maj 1973.
Till kommuner som redan har platser till samtliga sexåringar skall samma bidrag utgå för den del av platsantalet som överstiger 90 970 av antalet sexåringar i kommunen. Vidare skall samma bidrag utgå för fyra- och femåringar som bereds förskoleverksamhet i deltidsgrupp på grund av särskilda behov av stöd och stimulans, dock för högst 10 26 av antalet fyra- och femåringar i kommunen. Årskostnaden för driftbidraget till förskola i deltidsform kan beräknas till omkring 50 milj. kr. Statens kostnader för bidraget till den allmänna förskolan kan för nästa budgetår med hänsyn till utbetalningsbestämmelserna beräknas till ca 10 milj. kr.
Jag har vidare under detta anslag beräknat medel för bl. a. vissa kostnader för kursledarutbildning och för utarbetande av kursmaterial m. m. på grundval av barnstugeutredningens betänkanden och socialstyrelsens försöksverksamhet och utvecklingsarbete på förskoleområdet för att användas vid fortbildning av personal inom kommunernas förskoleverksamhet.
Jag beräknar det sammanlagda anslagsbehovet för nästa budgetår till 413 milj. kr. [ förhållande till innevarande budgetår innebär det en ökning med 110 milj. kr. Anslagsbenämningen bör ändras till Bidrag till driften av förskolor och fritidshem.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till driften av förskolor och fritidshem för budget-
året 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 413 000 000 kr.
D 4. Bidrag till kommunala familjedaghem
1972/73 Utgift 55 226 937 1973/74 Anslag 52 000 000! 1974/75 Förslag 90 000 000
I Därutöver har 30 milj. kr. anvisats på tilläggsstat
Från anslaget utgår statsbidrag till kostnader för kommunala familjedaghem. Statsbidrag utgår normalt med 35 76 av kommunens kostnader för Jön och sociala förmåner (exkl. omkostnadsersättning) åt dagbarnvårdare
efter avdrag för influtna föräldraavgifter. För att underlätta för kommu-
nerna att snabbt utvidga familjedaghemsverksamheten har riksdagen nyligen beslutat om en höjning av statsbidraget från 35 7 till 50 96 av kommunernas kostnader för den verksamhet som avser kalenderåret
1974 (prop. 1973:165, FiU 1973:40, rskr 1973:344).
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 59
Rätt till statsbidrag inträder, när kommunens organiserade barntillsyn - genom daghem, fritidshem och familjedaghem — nått en viss omfattning uttryckt i platser per antal invånare i kommunen. För det första 10 000-talet invånare krävs minst en plats per 200 invånare och för invånarantalet över 10 000 minst en plats per 100 invånare. Bidrag utgår för de familjedaghemsplatser som överstiger en på sådant sätt beräknad gräns. Statsbidrag betalas ut i efterskott för kalenderår. En förskottsutbetalning av det höjda statsbidraget för år 1974 kommer dock att ske under våren 1974. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1968:236) om statsbidrag till kommunal familjedaghemsverksamhet (ändrad senast 1972:112) och kungörelsen (1973:957) om förhöjt statsbidrag till kommunal familjedaghemsverksamhet under år 1974.
Socialstyrelsen
Utbyggnaden av barnstugorna har ökat kommunernas möjligheter att uppfylla kvotregeln, vilket för dessa kommuner medfört väsentligt ökade statsbidrag. År 1972 utgick statsbidrag för ca 85 Z av det totala antalet kommunala familjedaghemsplatser. Socialstyrelsen räknar med att antalet platser i kommunala familjedaghem skall öka med 3 000 per år och att andelen statsbidragsberättigande platser skall öka till 90 7 av det totala
antalet. Med utgångspunkt i då gällande statsbidragsregler och med
beaktande av den tidigare anslagsbelastningen beräknar socialstyrelsen anslagsbehovet för nästa budgetår till 70 milj. kr.
Departementschefen.
Den nyligen beslutade statsbidragshöjningen möjliggör en snabb utbyggnad av familjedaghemsverksamheten under år 1974. Som tidigare nämnts avser jag att senare vid årets riksdag återkomma till frågan om storlek och utformning av statsbidraget till familjedaghemsverksam heten för tiden efter är 1974 sedan denna fråga med förtur behandlats av kommunalekonomiska utredningen. Med beaktande av den förskottsutbetalning som kommer att göras av det höjda statsbidraget för år 1974 beräknar jag medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår till 90 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till kommunala familjedaghem tör budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 60
D 5. Bidrag till ferievistelse för barn
1972/73 Utgift 3 572 900 1973/74 Anslag — 4000 000
1974/75 Förslag 4000 000
Statsbidrag utgår till kommun med 100 kr. för varje barn under 15 år, som av kommun eller genom kommuns förmedling under året beretts vistelse på barnkoloni eller i feriehem. För barn, som är handikappat eller sjukt, utgör bidraget 200 kr. Bidrag utgår för kalenderår i efterskott. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1967:473) om statsbidrag till ferievistelse för barn.
Socialstyrelsen
För budgetåret 1972/73 utgick bidrag avseende 16 500 barn som vistats på koloni och 18 300 barn som vistats i feriehem. Antalet barn som vistats på koloni har minskat under senare år medan antalet barn i
feriehem ökat något.
Kostnaderna för verksamheten har ökat under senare år. Med hänsyn härtill föreslår socialstyrelsen att bidragsbeloppen höjs till 125 kr. per barn som vistats på barnkoloni eller i feriehem. För handikappat eller sjukt barn föreslår styrelsen en höjning till 250 kr.
Departementschefen
1968 års barnstugeutredning har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att göra en Översyn av den organiserade sommarbarnsverksamhetens mål och innehåll. Med hänsyn härtill bör de nuvarande bidragsgrunderna inte ändras.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till ferievistelse för barn för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.
D 6. Bidrag till semesterhem m. m.
1972/73 Utgift 1760 567 1973/74 Anslag 1 800 000 1974/75 Förslag 1 800 000
Statsbidrag till driften av semesterhem utgår till semesterhemsanordnare med 4 kr. per dag och plats som utnyttjas av personer, som med hänsyn till sina sociala och ekonomiska förhållanden anses behöva hjälp för att få tillfälle till vila och rekreation. Statsbidrag betalas ut av socialstyrelsen i efterskott för kalenderår. Förskott kan utgå med högst tre fjärdedelar av det beräknade bidragsbeloppet för kalenderår.
Statsbidrag utgår även för resor till semesterhem eller resor i samband
med annan form av semestervistelse. Socialstyrelsen fördelar därvid för
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 61
detta ändamål avsedda medel mellan semesterhemsnämnderna i landstingsområdena varefter det ankommer på dessa nämnder att bevilja och betala ut resebidragen. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1967:472) om statsbidrag till driften av semesterhem m. m. (ändrad senast 1969:782). I brev 1973-05-18 har socialstyrelsen bemyndigats att av anslaget för budgetåret 1973/74 disponera 1,1 milj. kr. för resebidrag i samband med semestervistelse under år 1974.
Socialstyrelsen
År 1972 söktes statsbidrag för ca 9 700 gäster vid semesterhem. Jämfört med föregående år innebär detta en minskning med ca 1 100. Styrelsen framhåller att en översyn av bestämmelserna om resebidrag är angelägen. Socialstyrelsen föreslår att anslaget för nästa budgetår förs
upp med oförändrat 1,8 milj. kr.
Departementschefen
Jag biträder socialstyrelsens förslag till medelsberäkning för nästa budgetår. Med hänsyn till kommunalekonomiska utredningens arbete är jag inte beredd förorda någon översyn av de nuvarande bidragsbestämmelserna. |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till semesterhem m. m. för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 62
E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.
En ökad integration av organisation och insatser kännetecknar den pågående utvecklingen inom säväl hälso- och sjukvården som socialvården liksom mellan dessa bäda verksamhetsomräden. Utgångspunkten för
detta arbete på det sociala ornrådet är att förebyggande insatser och
social omvårdnad bör grundas på en helhetssyn på den enskilda människan i hennes livsmiljö. För socialvården har skapats ökade förutsättningar för tUllämpningen av helhetssynen genom att kommunerna i enlighet med ett av socialutredningen framlagt förslag har getts möjlighet att ersätta de tidigare ätskilda nämnderna för socialhjälp, barnavård och nykterhetsvård med en gemensam socialnämnd. Inom hälso- och sjukvården kommer samma synsätt till uttryck framför allt i ökade insatser när det gäller medicinskt förebyggande åtgärder och i en kraftig utbyggnad av närhetsservicen i den decentraliserade öppna hälso- och sjukvården.
Försöksverksamhet med nya arbetsformer pågår på flera häll. Utvecklingen av ett system med socialcentraler togs tidigt upp i socialutredningens arbete. Efter förslag av utredningen uppdrog Kungl. Maj:t år 1971 åt socialstyrelsen att bedriva försöksverksamhet med sådan social samverkan. Försöksverksamhetens målsättning är att finna lämpliga former för en organiserad och systematiskt bedriven social samverkan mellan olika myndigheter och organ. Samverkan gäller tre huvudområden, nämligen planering, behandling och information till allmänheten. Försöksverksamhet har under tiden fr.o.m. den I april 1972 t.o.m. den 31 mars 1973 bedrivits i Falun. En liknande verksamhet pågår nu i Ljusdal och Linköping. Försöksverksamhet med samordnad hälso- och sjukvård, socialvärd och skolans elevvård har vidare påbörjats inom Tierps kommun. Socialstyrelsen har bedrivit utrednings- och planeringsarbete rörande formerna och innehället i sådan integration vad gäller öppen vård i samarbete med kommunerna i Tierps kommunblock. Uppsala läns landsting, socialmedicinska institutionen vid Uppsala universitet, socialhögskolan i Stockholm och sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri). Ett annat exempel kan hämtas från Skaraborgs län, där landstinget i samverkan med kommunerna planmässigt börjat bygga upp en vårdorganisation efter nya riktlinjer.
Målsättningen är att inom kommunerna skapa en längtgåenhde integration
dels inom hälso- och sjukvärdsorganisationen, dels mellan denna organisafon samt den primärkommunala socialvården och övriga organ, främst apotek, försäkringskassa och arbetsvård. Som centrum för den integrerade hälso-, sjuk- och socialvärdsorganisationen skall i princip finnas en vårdcentral i varje kommun. Det finns också anledning att erinra om det forsknings- och utvecklingsurbete som sedan flera år bedrivs vid läkarstationen i Dalby, där en integration med socialvården nu också häller på att genomföras.
En samordning av insatserna kräver gemensamma målsättningar och
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 63
intentioner hos alla som medverkar, en samdimensionering av resurserna och väl utvecklade former för samarbetet. För att kunna vidareutveckla helhetssynen i det sociala arbetet behövs nu en mera djupgående prövning av verksamheten i dess helhet. En sådan övergripande behandling av hela den kommunala socialvårdens målsättning och verksamhetsformer kommer att ske på grundval av ett principbetänkande i dessa viktiga frågor som inom den närmaste tiden kommer att redovisas av socialutredningen.
Det bör också skapas ökade möjligheter till forsknings- och utvecklingsarbete och fortsatt försöksverksamhet inom olika delar av det sociala området. Socialstyrelsen har särskilt understrukit behovet av ökade resurser för tillimpad forskning och försöksverksamhet i direkt anslutning till planeringsverksamheten på området. Det behövs också ökade resurser för forskning och utvecklingsarbete på socialförsäkringens område. Enligt min mening är ett samordnat och målinriktat forsknings- och utvecklingsarbete liksom en organiserad försöksverksamhet av stor betydelse som underlag för utformning av socialpolitiken och för ätgärder på socialvårdens område, Det är mot denna bakgrund som jag under anslaget A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet har lagt fram förslag om ökade resurser och större planmässighet då det gäller detta viktiga arbete på det sociala området.
Socialstyrelsen har under förra året redovisat resultaten av ett par djupgående utredningar som blir av stor betydelse för den framtida utvecklingen inom hälso- och sjukvärden. Den ena gäller ett nytt läkarfördelningsprogram, som ger underlag för en kraftig satsning på den decentraliserade öppna hälso- och sjukvården vid fördelningen av de snabbt ökande läkarresurerna. Jag skall i det följande återkomma till denna fråga. Den andra av socialstyrelsen framlagda utredningen gäller strukturinriktningen för den svenska hälso- och siukvården, där ett av syftena varil att finna lämpliga former för närhetsservice och kontinuitet inom hälso- och sjukvården. Organisationen har utformats på ett sådant sätt att de mänskliga kontakterna mellan patienten och sjukvården underlättas och att kontinuiteten i kontakten mellan patient och läkare kan upprätthållas. Strukturmodellen är uppbyggd på tre huvudelementi som kallas primärvård, länssjukvärd och regionsjukvärd. Primärvården skall ge närhetsservice i hälso- och sjukväårdsfrågor och på det lokala planet samverka med socialvård och andra verksamheter inom vårdsektorn. Genom en utbyggnad av primärvården, som bör omfatta hälsovård och all sjukvård som kan bedrivas utanför sjukhus, bedöms uppskattningsvis 80—85 7 av de problem som för människan i kontakt med sjukvården kunna klaras i närheten av patientens egen miljö. Härigenom skall också en konlinuitet i vården kunna tillgodoses. En sädan utformning av vårdstrukturen förutsätter möjlighet till omedelbar telefonkontakt med läkaren, effektiv transportorganisation och vetskap om att plats på sjukhus alltid kan beredas omedelbart vid behov. För den specialiserade medicinska verksamheten skall primärvärden kunna repliera på länssjukvårdens och regionsjukvårdens resurser. Inom länssjuk-
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 64
vården bör i stort sett alla medicinska behov kunna tillgodoses. Viss högspecialiserad sjukvård kommer dock liksom hittills att tillgodoses. För sjukhusvården på länsnivå upptar strukturmodellen två typer av sjukhus, benämnda länssjukhus och länsdelssjukhus. Den föreslagna modellen medger den variation i praktisk tillämpning som är nödvändig med hänsyn till bl. a. olika geografiska förutsättningar i olika delar av landet.
Det är enligt min mening ett betydelsefullt utvecklingsarbete på hälsooch sjukvårdens område som här har påbörjats av socialstyrelsen. Det ligger också i linje med den sjukvårdspolitiska målsättning som jag i olika sammanhang har gett uttryck för. Med utgångspunkt i socialutredningens kommande principbetänkande avser socialstyrelsen att genomföra en liknande strukturanalys av hela den kommunala socialvärden, där även sambandet med hälso- och sjukvärden kommer att ytterligare belysas.
Socialstyrelsens insatser av detta slag när det gäller utvecklingsarbetet inom hälso- och sjukvården och socialvården tillmäter jag stor betydelse. Detsamma gäller det pågående arbetet med att genomföra ett system med enhetligt uppbyggda sjukvårdsplaner, för vilket riktlinjerna har dragits upp av socialdepartementets sjukvårdsdelegation, där bl. a. sjukvårdens huvudmän är representerade. I socialstyrelsens funktion som central förvaltningsmyndighet ingår dessutom en rad andra viktiga uppgifter. Den allmänna förskolans genomförande kommer att ställa ökade anspråk på styrelsens insatser, och jag föreslår i det följande personalförstärkningar främst för detta ändamål. Samtidigt planerar socialstyrelsen en Översyn av styrelsens verksamhetsformer och interna organisation.
Centrala och regionala myndigheter m. m.
E 1. Socialstyrelsen
1972/73 — Utgift 42 876 686 1973/74 — Anslag 46 922 000 1974/75 — Förslag 51 012 000
Socialstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör socialvården, hälso- och sjukvården samt läkemedelsförsörjningen. Styrel-
sen utgörs av generaldirektören och åtta särskilt förordnade ledamöter.
Inom verket finns sex avdelningar, en för hälsovård, social barna- och ungdomsvård m. m., en för långtidsvård, åldringsvård m. m., en för akutsjukvård, nykterhetsvård m. m., en planerings- och beredskapsavdelning, en administrativ avdelning samt en läkemedelsavdelning. Avdel-
ningarna är i sin tur uppdelade på totalt 22 byråer. Kostnaderna för
läkemedelsavdelningen bestrids från anslaget E 12 Statlig läkemedelskontroll.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 65
1973/741 Beräknad ändring 1974/75
Social- Departements-
styrelsen chefen Personal
| Handläggande personal | 232 | +27 | + 9 |
| Övrig personal | 234 466 | +14 +41 | + 3 +12 |
Anslag Utgifter
| Lönekostnader | 34 101 000 + 7 998 000 +2 524 000 |
| Sjukvård | 100 000 + 10 000 + 7 000 |
| Rescersättningar | 938 000 + 406 000 + 93 000 |
Därav för utomnordiska
resor (20 000) + 2000) (+ 2 000)
Traktamenten åt vissa befatt-
ningshavare inom social-
styrelsen 105 000 = =
Lokalkostnader 4716000 + 1001000 = +1001000
Expenser a) expenser för eget behov -1 620 000 + 2232 000 + 186 000
varav för representation
högst 10 000 -- =
varav för kursavgifter
högst 6 000 (+ 14 000) (+ 14 000) b) expenser för annat än eget
behov 316 000 : = Kostnader för redovisnings-
central 688 000 + 71 000 = Kontorsdrift m. m. i kvarteret
| Garnisonen | 1387 000 + 101 000 + 109 000 |
| Databcarbetning | 1006000 + 49 000 + 49 000 |
| Informationsverksamhet | 1746 000 + 42 000 = |
Undersöknings- och informa-
tionsverksamhet rörande
lekmaterial m. m. 438 000 + 791 000 + 58 000 Reglering av trafikskador 20 000 - = Anlagsprövning av vårdpersonal 127 000 + 2 000 + 2000 Kurser för ledamöter i lokala
företagsnämnder 60.000 + 3 000 + 3000
Summa utgifter 47 368 000 +12 706 000 +4 032 000 Inkomster Försäljning av publikationer 446 000 = — 58 000 - 58 000
Nettoutgift 46 922 000 = +12 764 000 +4 090 000
1 Exkl. läkemedelsavdelningen
Socialstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 883 000 kr., varav 915 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. O-alternativet medför att reduceringar måste göras över hela verket.
5 Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bilaga 7
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 66
I vissa fall får arbetsuppgifter helt åsidosättas. I en del fall får arbetsuppgfter överflyttas till andra myndigheter.
3. Omfattningen av hälsovårdsbyråns arbetsuppgifter gör det nödvän-
digt att byrån förstärks med en föredragande läkare (+ 130 000 kr.). 4. Samhällets starka engagemang inom miljövårdsområdet medför krav på en förstärkning av hälsovårdsbyrån med två byrådirektörer.
Socialstyrelsen måste även aktivera sin verksamhet inom det trafikmedicinska området. Härför erfordras en förstärkning med en halvtidstjänst som föredragande läkare (+ 272 000 kr.).
5. För administrationen av försöksverksamheten med fritidsaktiviteter
för barn behöver barnavårdsbyrån tillföras en byrådirektörstjänst (+ 103 000 kr.). .
6. Styrelsen föreslår att nämnden för internationella adoptionsfrågor permanent knyts till styrelsen. För denna verksamhet erfordras resursökning med en förste byråsekreterare och ett biträde samt medel för arvode till ordförande, ledamöter och experter. (+ 199 000 kr.)
7. Vid bifall till förslag i prop. 1973:136 rörande förskoleverksamhetens utbyggnad och organisation erfordras en medelsanvisning för löner till ett 20-tal nya tjänster samt för omkostnader (+ 3 537 000 kr.).
8. Med anledning av propositionen om allmän tandvårdsförsäkring (1973:45) erfordras en tjänst som föredragande (tillsynstandläkare).
Vidare bör specialföredragandetjänsten på halvtid för tandläkare
omändras till föredragandetjänst på deltid (+ 145 000 kr.).
9. På medicinalbyrån krävs ytterligare insatser av kvalificerad arbetskraft, varför en byrådirektörstjänst bör inrättas (+ 103 000 kr.).
10. På sjukhusbyrån bör en arvodestjänst som byrådirektör bytas ut
mot en tjänst som byrådirektör.
För ärenden rörande sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonals tjänstgöring i sluten kroppssjukvård är det nödvändigt att byrån erhåller en tjänst som byrådirektör avsedd för sjuksköterska med halvtidstjänstgöring (+ 162 000 kr.).
11. För att planerings- och utvecklingsarbetet på byrån för psykiatrisk sjukvård skall kunna bedrivas på ett framgångsrikt sätt erfordras förstärk-
ning med en byrådirektörstjänst (+ 113 000 kr.).
12. Ett förverkligande av de i anstaltsutredningens delbetänkande (Ds S 1972:9) framlagda förslagen innebär för byråns del att betydande
nya arbetsuppgifter läggs på byrån. En tjänst som byrådirektör bör därför tillföras nykterhetsvårdsbyrån. Behov föreligger också av insatser av två
socialarbetare främst på stora turistorter i syd- och mellaneuropa, där många svenskar vistas. Vidare har medel för bekämpande av brottsligheten — vilka nu finns upptagna under anslaget J 8 -— räknats in i styrelsens anslag. (+ 716 000 kr.)
13. Långtidsvårdsbyrån behöver en förstärkning med en halvtidstjänst
för byrådirektör, avsedd för sjuksköterska samt ytterligare en tjänst för arbetsterapevt för hjälpmedelsärenden. (+ 124 000 kr.)
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 67
14. Socialvårdsbyrån behöver en byrådirektörstjänst för ärenden inom socialstyrelsen som avser samordning av den statliga regionala konsulentverksamheten (+ 94 000 kr.).
15. Byrån för personal- och utbildningsplanering bör för handläggning av ärenden rörande läkares vidareutbildning förstärkas med en förste byråsekreterare. Byrån behöver vidare en assistent, en förste byråsekreterare samt ett biträde. (+ 274 000 kr.)
16. Försöksverksamhet med socialcentraler pågår i Tierp och Dalby.
Planer finns på att utöka denna till andra platser. Förstärkning på
vårdplaneringsbyrån erfordras därför med en byrådirektör och en förste
byråsekreterare. (+ 194 000 kr.)
17. För att administrera och handleda vapenfria tjänstepliktiga erford-
ras resursförstärkning på byrån för krigssjukvårdsutbildning m. m. med bl. a. en tjänst som kontorsskrivare (+ 67 000 kr.).
18. På grund av den stora ansvällningen av arbetsuppgifter som ägt tum inom lagbyråverksamheten behövs ytterligare en avdelningsdirektör
: och en assistent, (+ 180 000 kr.)
19. Byrån för kansli- och personalärenden behöver en särskild enhet
för organisations- och rationaliseringsfrågor vilken tills vidare bör bestå av en avdelningsdirektör och ett kvalificerat biträde.
Byrån behöver också en byrådirektör för intern personalutbildning och en byrådirektör för personalvårdsärenden. För nödvändig samordning mellan den personaladministrativa planeringen och verksamhetsplaneringen krävs en förste byråsekreterartjänst. Dessutom erfordras 300 000 kr. för att förbättra och utvidga personalvårdande åtgärder. (+ 750 000 kr.)
20. För att kunna utveckla, genomföra och driva ett verksamhetsplaneringssystem behöver kameralbyrån tillföras en avdelningsdirektörstjänst. Byrån har vidare behov av en byrådirektör för den väntade omändringen av formerna för arbetsträning vid nykterhetsvårdens allmänna vårdanstalter. (+ 215 000 kr.)
21. För en effektivisering av arbetet med revision av erkända och enskilda vårdanstalter erfordras en tjänst som assistent och för erforderlig utökning av redovisningscentralens kapacitet erfordras tre nya tjänster.
(+ 199 000 kr.)
22. För byrån för information och internationellt samarbete krävs följande förstärkningar, nämligen en byrådirektör för samordning av utgivningen av socialstyrelsens tidskrifter och publikationer samt för ledning av arbetet med den redaktionella utformningen av olika publika-
tioner (utbyte mot nuvarande arvodesbefattning), en förste byråsekre-
terare för de ökande uppgifterna med materialinsamling för och redigering av tidskrifter, en förste byråsekreterare för kontakter med olika massmedia samt en assistent och två kvalificerade biträden. (+ 359 000
kr.)
23. För att styrelsen skall kunna anlita experter i erforderlig utsträckning och biträdeshjälp till dessa erfordras en uppräkning av medelstill-
delningen för ändamålet. (+ 645 000 kr.)
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 68
Departementschefen
Den vid 1973 års höstriksdag godkända lagen om förskoleverksamhet och de samtidigt fastlagda riktlinjerna för förskolans utbyggnad och organisation (prop. 1973:136, SoU 1973:30, rskr 1973:372) ställer ökade krav på insatser från socialstyrelsen som central tillsynsmyndighet. En omfattande försöksverksamhet har på Kungl. Maj:ts uppdrag och med särskilda medel pågått en tid inom socialstyrelsen för att ge underlag för vägledning och rekommendationer i fråga om förskolans planering och utbyggnad. Styrelsens organisation bör nu tillföras personalförstärkningar för ökade insatser beträffande förskolans utbyggnadsplanering och genomförandet av en allmän förskola för sexåringar, insatser för barn som har behov av särskilt stöd från samhället samt utveckling av förskoleverksamhetens pedagogiska innehåll. För dessa arbetsuppgifter räknar jag medel för personalförstärkningar med en avdelningsdirektör och tre byrådirektörer. Därutöver beräknar jag 350 000 kr. för extra personal, bl. a. viss expertis i barnpedagogiska frågor (7). Jag har därvid räknat med att ritningsgranskning samt rådgivning till kommunerna i fråga om förskolelokaler och utemiljö i sin helhet skall skötas av socialstyrelsen. Nuvarande uppdelning av handläggningen av dessa ärenden mellan socialstyrelsen, nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader samt Spri bör upphöra, samtidigt som granskningsförfarandet förenklas i enlighet med riksdagens uttalande (SoU 1973:30, rskr 1973:372).
Utvecklingen under senare år inom det miljömedicinska området har medfört ökade krav på hälsovårdsbyräån. Jag beräknar därför medel för en föredragande läkare (3). Införandet av en allmän tandvärdsförsäkring med-
för att tillsynsresurserna inom tandvårdsbyrån måste förstärkas och jag
beräknar medel för en tjänst som föredragande (tandläkare) (8). Kursverksamheten hos nämnden för läkares vidareutbildning ökar kraftigt. F.n förstärkning behövs därför med en tjänst som förste byråsekreterare och jag beräknar medel härför (15). Vidare föreslår jag att medel för en tjänst som byrådirektör vid sjukhusbyrån för handläggning av ärenden rörande byggnadsinvesteringar inom sjukvården och en tjänst som kansliskrivare vid byrån för krigssjukvårdsutbildning beräknas under detta anslag (10, 17).
Nämnden för internationella adoptionsärenden bör fr. o. m. nästa budgetår permanent knytas till styrelsen. Jag beräknar medel för en förstärkning av nämndens kansli med en förste byråsekreterare och ett biträde.
Redovisningscentralen vid socialstyrelsen har byggts ut i etapper och svarar nu för även vissa underlydande myndigheters redovisning. En väsentligt ökad arbetsbelastning har blivit följden. Jag beräknar medel för en nödvändig resursförstärkning med dels en tjänst som assistent och dels tillfällig personal (21). |
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 51 012 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Socialstyrelsen för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslags-
anslag av 51 012 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 69
E 2. Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader
1972/73 = Utgift 266 299 1973/74 — Anslag 346 000 1974/75 — Förslag 362 000
Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader har huvudsakligen till uppgift att pröva byggnadsritningar för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader. Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliscrings-
institut (Spri) lämnar därvid biträde med den byggnadstekniska gransk-
ningen m. m. Nämndens verkställande tjänsteman är samtidigt chef för Spris byggnadsavdelning.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Nämnden Departements-
chefen Personal
| Handläggande personal | 2 | = | |
| Övrig personal | 2 4 | - = | - = |
Anslag
| 1. Lönekostnader | 292 000 +14 000 | +14 000 |
| 2. Reseersättningar | 8 000 | -- |
| 3. Lokalkostnader | 33 000 + 1 000 | + 1 000 |
| 4. Expenser | 13 000 + 1 000 346 000 +16 000 | + 1 000 +16 090 |
Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader
Pris- och löneomräkning 14000 kr., varav 7 000 kr. avser höjt
lönekostnadspålägg.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 362 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader tör
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 362 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 70
E 3. Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut
1972/73 Utgift 6 050 000 1973/74 Anslag 6 350 000 1974/75 — Förslag 6 500 000
Från anslaget utgår bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings-
och rationaliseringsinstitut (Spri). Institutet har till uppgift att främja,
samordna och medverka i huvudmännens planerings- och rationaliseringsverksamhet inom hälso- och sjukvården samt socialvården. Huvudmän för institutet är staten och en särskild stiftelse, i vilken tills vidare som
medlemmar ingår Landstingsförbundet och de två landstingsfria kommu-
nerna Göteborg och Malmö (prop. 1967:68, SU 1967:105, rskr
1967:251).
Departementschefen
Statens bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och ratio-
naliseringsinstitut utgår enligt nu gällande avtal med 6,2 resp. 6,5 milj. kr. för kalenderåren 1973 och 1974. Med utgångspunkt häri utgår bidraget
för innevarande budgetår med 6 350 000 kr. Nu gällande avtal om Spri:s
verksamhet gäller t. o. m. utgången av år 1977. I fråga om bidrag efter utgången av år 1974 skall särskild överenskommelse träffas före den 1 juli 1974. I avvaktan härpå utgår jag vid anslagsberäkningen från oförändrat ' bidrag i förhållande till kalenderåret 1974, dvs. 6,5 milj. kr. Detta belopp
bör således beräknas för nästa budgetår.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och
rationaliseringsinstitut för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsanslag av 6 500 000 kr.
E 4. Länsläkarväsendet m. m.
1972/73 Utgift 7251 579 1973/74 — Anslag 9332 000 1974/75 — Förslag 9 190 000
Länsläkarorganisationen har till huvudsaklig uppgift att som rådgivande och inspekterande organ främja den allmänna hälsovårdens utveckling. Vidare skall organisationen följa planeringen av den allmänna sjukvården och ha uppsikt över den öppna sjukvården samt tillsyn över vissa inrättningar och över personer, som yrkesmässigt utövar hälso- och sjukvårdande verksamhet. I organisationen ingår länsläkare, biträdande länsläkare och länshälsovårdskonsulenter. Under anslaget beräknas vidare
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 71
medel för tre i statens tjänst kvarstående provinsialläkare.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Social- Departements-
styrelsen chefen Personal
| Provinsialläkare | 5 | -—2 | -2 |
| Länsläkare | 25 | - | |
| Bitr. länsläkare | 15 | = | = |
| Länshälsovårdskonsulenter | 24 69 | +3 +1 | - -2 |
Anslag
| Lönekostnader | 8 163 000 + 47 000 | -191 000 | |
| Sjukvård | 12 000 + 2000 | - | |
| Rescersättningar | 612 000 + 27 000 | - | |
| Lokalkostnader | 490 000 + 44 000 | + 44 000 | |
| Expenser | 2 000 + 10 000 | + 5 000 |
A pparat- och instrument-
utrustning 48 000 = = Ersättning för vissa läkar-
undersökningar enligt arbetarskyddslagen 5 000 - .
9 332 000 +130 000 —-142 000
Socialstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning 239 000 kr., varav 195 000 kr. avser höjt
lönekostnadspålägg.
2. O0-alternativet innebär för länsläkarorganisationens del en reducering med fyra bitr. länsläkare. Konsekvensen av denna nedskärning blir att mindre tid kan ägnas åt uppgifterna inom de olika programmen.
3. För att förbättra möjligheterna för länsläkarorganisationen att bedriva sin verksamhet behövs tre tjänster för länshälsovårdskonsulenter med placering i Kristianstads, Malmöhus och Älvsborgs län (+ 275 000 kr.).
4. Medel behövs för kemiska analyser och databehandling i samband med expertutredningar (+ 10 000 kr.).
Departementschefen
En arbetsgrupp inom socialstyrelsen har lagt fram förslag till lämplig inriktning av arbetet inom länsläkarorganisationen. Förslaget är avsett att ligga till grund för socialstyrelsens fortsatta arbete med utarbetande av riktlinjer för den framtida utformningen av länsläkarorganisationen.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
9 190.000 kr. Jag har därvid beaktat att två av de kvarstående
provinsialläkarna avgår med pension.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Länsläkarväsendet m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 9 190 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 72
E 5. Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder
1972/73 — Utgitft 7932 711 1973/74 Anslag 38966 000 1974/75 — Förslag 9 638 000
Socialvårdskonsulenterna, som är underställda socialstyrelsen, är 18 till antalet med var sitt distrikt. Sex distrikt omfattar två län, övriga ett län. I konsulenternas arbetsuppgifter ingår bl.a. att biträda länsstyrelserna i
frågor om socialhjälp och barnavård samt socialstyrelsen med viss tillsynsverksamhet. Vidare skall de bistå de sociala centralnämnderna m. fl. med råd och upplysningar.
Länsnykterhetsnämnderna har i likhet med de kommunala nykterhetsnämnderna och de sociala centralnämnderna till uppgift att övervaka nykterhetstillståndet och vidta åtgärder för dess förbättrande. Länsnykterhetsnämnderna verkar för en enhetlig tillämpning av bestämmelserna på området och skall i övrigt vägleda och bistå de kommunala nämnderna.
I åtta län bedrivs försöksverksamhet med samordning av bl. a. socialvårdskonsulenternas, länsnykterhetsnämndernas och barnavårdskonsulenternas verksamhet. Fr. o. m. innevarande år bedrivs sådan verksamhet i
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Social- Departements-
styrelsen chefen Personal
| Konsulenter och assistenter | 66 | +6 | - |
| Övrig personal | 52 118 | - +6 | - - |
Anslag
| Lönekostnader | 7 382 000 +1 039 000 +462 000 |
| Sjukvard | 12 000 + 5 000 + 3000 |
| Rescersättningar | 576 000 + 48 000 = |
| Lokalkostnader | 588 000 + 194 000 +191 000 |
| Expenser | 408 000 + 38 000 + 16 000 |
8 966 000 +1 324 000 +$672 000
Socialstyrelsen
1. Löne- och prisomräkring m. m. 677 000 kr., varav 182 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2, O-alternativet innebär att organisationen skulle minskas med fem assistenttjänster jämte omkostnader, tillhopa 482 000 kr.
3. Ytterligare skrivpersonal erfordras hos konsulenterna (+ 61 000 kr.)
4. För att minska arbetsbördan för de socialvårdskonsulenter vars
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 73
distrikt omfattar två län behövs ytterligare sex konsulenter (+ 516 000 kr.).
I skrivelse till Kungl. Majt den 19 maj 1972 har socialstyrelsen föreslagit en samordning av den statliga regionala konsulentverksamheten inom ramen för befintlig organisation. Socialstyrelsen hänvisar till erfarenheterna från försöksverksamhet med samordning av bl. a. socialvårdskonsulenternas, länsnykterhetsnämndernas och barnavårdskonsulenternas verksamhet och utvecklingen i kommunerna mot en helhetssyn inom
socialvården.
Departementschefen
Det ankommer på Kungl. Maj:t alt pröva frågan om en ytterligare samordning av den statliga regionala konsulentverksamheten. Utgångspunkten är därvid att en sådan samordning sker inom ramen för befintlig organisation. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 9 638 000 kr.
Vissa laboratorier m. m.
E 6. Statens strålskyddsinstitut
1972/73 — Utgift 5356 178 1973/74 — Anslag 6 073 000 1974/75 — Förslag 7 005 000
Statens strålskyddsinstitut är strålskyddsmyndighet enligt strålskydds-
lagen (1958:110). Institutet har vidare till uppgift att vara centralt samordnande organ för olika strålskyddsintressen i landet samt att stå till förfogande för arbeten inom sjukvård, undervisning och forskning vid karolinska sjukhuset. i
Institutet är organiserat på fyra avdelningar. Dessa är röntgenkontrollavdelningen, kärnfysikaliska avdelningen, avdelningen för strålskyddsmedicin samt avdelningen för klinisk radiofysik. Vidare finns inom institutet laboratorier för dosimetri och radioaktivitetsmätningar, en administrativ sektion, en sektion för informations- och undervisningsverksamhet samt en verkstad.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Strålskydds- Depurtements-
institutet chefen
Personal
| Handläggande personal | 23 | +3 | +l |
| Övrig personal | 56 79 | +1 +4 | + |
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 74
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Strälskydds- Departements-
institutet chefen Anslag Utgifter
| Lönekostnader | 5 142 000 + 487 163 +275 000 |
| Sjukvård | 6 000 + 4 000 + 2000 |
| Rescersättningar | 150 000 + 10 000 + 8 000 |
| Därav utrikes resor | (19 000) (+ 5 000) (+ 5 000) |
| Lokalkostnader | 497 000 + 583 420 +583 000 |
| Expenser | 170 000 + 14480 + 10 000 |
Kostnader för drift av statio-
ner för mätning av joniserande strålning m. m. 34 000 + 4 080 + 4000
Kostnader för vissa beroed-
skapsfunktioner inom
atomreaktoromrädet 190 000 + 10 000 + 10 000 Övriga utgifter 308 000 + 122 160 + 50 000
Därav för inköp och underhäll av inventarier och instrument (164 000) (+ 111 480) (+ 39 000)
Summa utgifter 6 497 000 +1 235 303 +942 000
Uppbördsmedel Inkomst av strålskyddsverk-
samhet 234 000 - - Ersättning för kostnader för
beredskapsfunktioner inom atomreaktorområdet 190 000 + 10 000 + 10 000
Nettoutgift 6 073 000 +1 225 303 +932 000
Statens strålskyddsinstitut
1. Löne- och prisomräkning 825 458 kr., varav 129 458 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. O-alternativet innebär en minskning av personalen med ca sex tjänster. Detta skulle dock medföra att strålskyddsinstitutet inte skulle kunna fullgöra sina strålskyddsuppgifter på ett tillnärmelsevis godtagbart sätt.
3. För bl. a. utformningen av sammanställningar av strålskyddföreskrifter i enlighet med internationella rekommendationer och det fortlöpande internordiska samarbetet behöver institutet en förste byråsekre-
terare (+ 69 258 kr.).
4. Ökningen av antalet röntgenanläggningar och kompliceråde röntgenutrustningar i landet gör att röntgenkontrollavdelningen för att kunna sköta sin tillsynsverksamhet måste tillföras ytterligare en kvalificerad
tillsynsman (+ 80 217 kr.).
5. Karolinska sjukhuset behöver ökad fysikerassistans. Avdelningen för klinisk radiofysik bör därför tillföras ytterligare en fysiker (+ 72 710 kr.).
6. Cancerföreningen i Stockholm har sedan flera år finansierat en tjänst som laboratorieassistent. Då arbetet inte längre är av forsknings-
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 75
karaktär kommer föreningen ej att betala tjänsten efter budgetåret 1973/74. Strålskyddsinstitutet behöver därför medel för tjänsten
(+ 42 462 kr.). 7. För löpande ersättningsanskaffning och underhåll av inventarier
och instrument erfordras 175 000 kr. Dessutom behöver institutet medel för viss dyrare engångsanskaffning av inventarier och instrument
(+ 100 000 kr.).
8. Mätningar, som företas vid institutets lågaktivitetslaboratorium, skulle kunna ge betydligt bättre information om resultaten databehandlades (+ 3 000 kr.).
Departementschefen
Strålskyddsinstitutet har i en särskild framställning till Kungl. Maj:t föreslagit en utredning med uppgift att göra en översyn av institutets arbetsuppgifter och organisation. Jag avser att i annat sammanhang begära Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla en utredning rörande hithörande frågor.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 7 005 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. en ny tjänst vid röntgenkontrollavdelningen (4).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 7 005 000 kr.
E 7—11. Statens bakteriologiska laboratorium
Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) är i samverkan med socialstyrelsen landets centrala organ för epidemiologiskt befolkningsskydd.
Dess dominerande uppgift består i att förebygga infektionssjukdomar, speciellt epidemiska, och i detta syfte utför laboratoriet diagnostik, framställer bakteriologiska preparat och utövar epidemiologisk övervakning. En speciell gren av verksamheten är upprätthållandet av civil och militär beredskap mot epidemier.
SBL leds av en styrelse och under denna av en föreståndare. Laboratoriet är organiserat på åtta avdelningar, nämligen bakteriologiska avdelningen, virologiska avdelningen, immunologiska avdelningen, produktionsavdelningen, epidemiologiska avdelningen, kemiska avdelningen, tek-
niska avdelningen och ekonomiavdelningen. En självständig parasitologisk
sektion är direkt underställd föreståndaren.
Den 1 juli 1973 fanns vid SBL 560 tjänster, varav sju professorer (motsvarande), 13 laboratorer, 31 laboratorieläkare, förste mikrobiologer, förste kemister och mikrobiologer, tre veterinärer samt 23 ingenjörer, laboratorieingenjörer och forskningsingenjörer. Till den administrativa personalen hör bl. a. en ekonomidirektör, tre avdelningsdirektörer och fyra byrådirektörer.
SBL tillhör de myndigheter som deltar i utrednings- och försöksverk-
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 76
samheten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Följande programindelning bör gälla fr. o. m. budgetåret 1974/75 tills vidare: 1. Diagnostiska undersökningar
Preparatförsörjning WW Centrallaboratorieuppgifter
Försvarsmedicinsk verksamhet
Epidemiologisk verksamhet
ov
6. Service till utomstäende
Program 3 ingår under innevarande budgetår i program 1.
Medel för laboratoriets verksamhet anvisas under följande anslag:
Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet
NE Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag
Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter
BW Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet
Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning
Nn Epidemiberedskap, anslagsposten till epidemibekämpning och civil beredskapslagring av vaccin.
Anslag 1 är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på
1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för program 1,
2 och 6. En mot komplementkostnaderna svarande del av intäkterna levereras in till särskild inkomsttitel på riksstaten. Kostnaderna för uppdragsverksamheten skall täckas genom avgifter så att full kostnadstäckning för verksamheten som helhet i princip uppnås. Anslag 2 är ett reservationsanslag frän vilket utgår statens bidrag till kostnaderna för det forsknings- och utvecklingsarbete inom program 1 och 2 som inte täcks genom avgifter. Anslag 3 är ett förslagsanslag som finansierar det nya programmet 3 Centrallaboratorieuppgifter. Anslag 4 är ett förslagsanslag som finansierar program 4. Anslag 5 är ett reservationsanslag som skall finansiera Jaboratoriets investeringar i utrustning. Anslagsposten under 6 står till SBL:s förfogande för epidemibekämpning och civil beredskapslagring av vaccin.
Anslag 1 får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för att tills vidare tillgodose behovet av rörelsekapital disponerar SBL en rörlig kredit i riksgäldskontoret på f. n. 7 milj. kr.
E 7. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet
1972/73 — Utgift = 1973/74 Anslag 1 000 1974/75 — Förslag 1 000
SBL:s uppdragsverksamhet indelas i programmen Diagnostiska undersökningar, Preparatförsörjning och Service till utomstående.
Uppdragsverksamheten omfatiar fullgörande av tjänster och tillhandahållande av olika preparat till andra statliga myndigheter, enskilda
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 77
kunder, kommuner och landsting samt en viss export av preparat. För utförda undersökningar och tillhandahållna preparat uppbär SBL crsättning enligt taxa som SBL fastställer efter samråd med riksrevisionsverket.
Programmet Diagnostiska undersökningar omfattar diagnostiska undersökningar av prov från människa samt från läkemedel, livsmedel, vatten eller annat material. I programmet ingår även forsknings- och utvecklingsarbete syftande till att utveckla och rationalisera metoder för diagnostiska undersökningar. |
Programmet Preparatförsörjning innefattar tillhandahållande av bakteriologiska preparat (vacciner, immunglobuliner m. fl.) och vissa hjälpprodukter för laboratoriearbete genom egen produktion eller inköp från
annan tillverkare. I redovisningen av detta program medtas leveranser till
civila och militära beredskapslager. I programmet ingår även forskningsoch utvecklingsarbete för produktutveckling och rationellare framställningsmetoder.
Programmet Service till utomstående avser service till karolinska institutets institutioner för virologi och immunologi (substrat, diskgods,
djur m. m.) och polisskolan i Solna (värme och varmvatten).
SBL Produktion Program 1. Diagnostiska undersökningar
Antalet diagnostiska undersökningar väntas under budgetåret 1973/74 uppgå till ca 537 000. Detta, innebär en minskning med ca 16 000 undersökningar jämfört med utfallet budgetåret 1972/73. Efter en markant ökning av diagnostiska undersökningar under budgetåren 1970/71 och 1971/72 har trenden brutits. Detta gäller även övriga mikrobiologiska laboratorier i landet. En anledning härtill kan vara att det kommunala skattestoppet medfört en viss åtstramning hos sjukvårdshuvudmännen när det gäller resurser för mikrobiologisk service. Antalet virologiska undersökningar har sjunkit kraftigt till följd av att diagnostik av serumhepatit fr. o. m. budgetåret 1972/73 delvis övertagits av landstingen.
Program 2. Preparatförsörjning
Utvecklingen inom programmet Preparatförsörjning framgår av nedanstående sammanställning. Då något entydigt gemensamt begrepp för
volym av de många olika preparaten och produkterna som ingår i programmet saknas har i stället försäljningsvärde (1 000-tal kr.) angivits.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 78
1970/71 1971/72 1972/73 1973/74
- Ny be-
Utfall Utfall Beräknat — Utfall räkning
SBL-tillverkade preparat 10 944 11 037 11 150 10 683 13 150 Inköpta preparat 7517 13 063 9 000 11 026 10 775
Hjälpprodukter 1801 2 028 2 200 2642 2 700
Summa 20 262 26 128 22 350 24 351 26 625
Produktionsvolymen av SBL-tillverkade preparat undergick inga
väsentliga förändringar under 1972/73.
En aktivare marknadsföring utvecklas successivt vid SBL. Denna omfattar såväl egentillverkade produkter som importerade. En vidgad internationell marknadsföring förutsätter dock ökad produktionskapacitet i fråga om vissa bakteriella vacciner och förstärkt leveransberedskap.
Försäljningsprognosen för den kommande femårsperioden innebär en kontinuerlig ökning.
Inom delprogrammet SBL-tillverkade preparat torde den icke-reguljära försäljningen kunna öka till följd av att svenskt utvecklingsbistånd i framtiden till större del än f. n. skall avse varubistånd. SBL:s målsättning är likaså att vidga exportsektorn genom bearbetning av framför allt den nordiska marknaden i syfte att nå en mer kontinuerlig avsättning av vissa vacciner.
Delprogrammet inköpta preparat väntas expandera markant under prognosperioden. Genom att marknadsföringen av influensavaccin blir en
årlig företeelse kommer variationerna från år till år av utfallet att bli
mindre. Under epidemiår kommer givetvis extremvärden alltjämt att redovisas. Resultatmässigt har delprogrammet stor betydelse för SBL.
Inom delprogrammet hjälpprodukter är efterfrågan på substrat, blod, provtagningskärl m. m. förhållandevis stabil men förväntas öka i takt med utbyggnaden av landets laboratorieväsende.
Taxepolitik
I princip eftersträvas full kostnadstäckning på tjänster och produkter.
Varje tjänst eller produkt behöver dock inte bära sin andel i kostnaderna
för forskning och utveckling. Huvudsaken är att kostnadstäckning för
verksamheten som helhet uppnås. Vid taxesättningen beaktas även kalkylmässiga kostnader, bl. a. ränta på rörelsekapital. På vissa områden
är det inte möjligt att ta ut alla kostnader.
SBL:s officiella taxa betraktas som normgivande. Bidragskalkylering tillämpas t. ex. vid export av preparat och utförsäljning av restlager. I fråga om diagnostiska undersökningar har SBL möjlighet att medge rabatter eller bonus för större kunder eller för kvantitativt betydelsefulla
prov.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 79
Personal
Beräknat
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75
| Laboratoriepersonal | 282 | 284 | 283 1/2 288 1/2 | |
| Teknisk personal | 42 | 45 | 46 | 48 |
| Administrativ personal | 92 1/2 | 94 3/4 | 95 3/4! 95 3/4 | |
| Ekonomipersonal | 135 | 135 | 135 | 135 |
Summa 551 1/2 558 3/4 560 1/4 567 1/4
I Därav 59 1/2 vid ekonomiavdelningen
SBL beräknar att personalen på laboratorieenheterna under 1974/75
behöver öka med fem tjänster. Serviceavdelningarnas personal beräknas öka med två tjänster.
SBL begär en ny tjänst som professor och föreståndare för den immunologiska avdelningen.
Resultatutveckling
Resultatutvecklingen för program 1 och 2 framgår av följande tabell.
Resultatutveckling (kostnader för forskning och utveckling inräknade)
1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75
Utfall Utfall ” - =
Budget Utfall Budget Utfall SBL Regl. Rev. SBL
petita — brev budget
Program 1 (exkl. centrallaboratorieuppgifter) Intäkter 10081 11255 9400 14066 15215 15314 15980 17500 16300 17320 Kostnader 13822 15252 12200 15295 17330 18649 17865! 180001 19 0101 21 300! Resultat -3 741 —-3997 —2800 —1229 —-2115 -3335 --1885 — 500 —2710 —3 980
Program 2
| Intäkter | 12902 20262 13400 26128 22350 24351 23400 23500 26625 30500 |
| Kostnader | 13764 17361 14000 25610 22100 23987 23000 23000 25030 28 390 |
| Resultat | - 862 +2901 — 600 + 518 + 250 + 364 + 400 + 500 +1595 +2 110 |
| Resultat totalt —-4 603 —-1096 —-3400 — 711 —-1865 -2971 --1485 | - - 1115 —1 870 |
Avgår kalk vImässig ränta på rörelsekapital - - - - 580 580 800 600 600 600 Driftbidrag - 1096 3400 711 1285 2391 685 -2 5Is 1270
I Redovisade belopp svarar mot den gränsdragning mellan centralaboratorieuppgifter och program 1 som avses genomföras fr. o. m, nästa budgetär
2 Överskott 600 000 kr.
Departementschefen
Inom program 1 Diagnostiska undersökningar redovisas under innevarande budgetår viss verksamhet som sammanhänger med SBL:s ställ-
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 80
ning som centrallaboratorium. Dessa s. k. centrallaboratorieuppgifter har hittills redovisats under uppdragsverksamheten trots att de finansierats från särskilt anslag. Gränsdragningen i förhållande till övrig verksamhet inom program 1 har utgjort ett redovisningstekniskt problem. Förbättring av redovisningssystemet har emellertid ökat möjligheterna alt särskilja kostnaderna för centrallaboratorieuppgifterna. Jag anser det därför lämpligt att dessa uppgifter fr. o. m. budgetåret 1974/75 redovisas som ett särskilt program benämnt Centrallaboratorieuppgifter under anslaget E 9. Till detta anslag bör även hänföras kostnaderna för de rutinuppgifter inom verksamheten som innevarande budgetår belastar driftbidraget.
För SBL:s uppdragsverksamhet gäller i princip att full kostnadstäckning för verksamheten i dess helhet skall uppnås, även om enskilda
sektorer kan uppvisa över- eller underskott. Sådana över- eller underskott
bör dock vara tillfälliga. I ett längre tidsperspektiv bör varje program bära sina egna kostnader.
SBL räknar för budgetåret 1974/75 med ett underskott av uppdrags-
verksamheten — forsknings- och utvecklingskostnader inräknade — på 1,3 milj. kr. Med hänsyn till beräknad reservation den 30 juni 1974 erfordras dock enligt SBL ingen särskild medelsanvisning för ändamålet.
SBL:s underskott hänför sig i huvudsak till program 1 Diagnostiska undersökningar, vars täckningsbidrag är otillräckligt för att SBL skall kunna nå full kostnadstäckning.
Täckningsbidraget för program 2 Preparatförsörjning budgeteras till 10,6 milj. kr. (+ 20 Z) under budgetåret 1974/75. Omslutningen budgeteras till 30,5 milj. kr., vilket innebär en höjning jämfört med närmast
föregående budgetår.
Beträffande statens bidrag till SBL:s driftkostnader avser detta kostnader för sådant forsknings- och utvecklingsarbete som inte kan täckas genom taxeinkomster men som staten ändå anser angeläget att slödja. Med hänsyn till beräknad reservation bör driftbidraget endast tas upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Även för uppdragsverksamheten bör tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att till Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
E 8. Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag
1972/73 Utgift 3 166 000 Reservation 2129 000 1973/74 — Anslag 1 000 000 1974/75 — Förslag 1 000
SBL:s driftbidrag avser att täcka kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete inom programmen 1 och 2 som inte kan täckas genom taxeinkomster.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 81 SBL
Anslagsberäkningen framgår av följande sammanställning.
| Ingående reservation den 1 juli 1973 | 2 129 000 |
| Anslag 1973/74 | 1 000 000 |
| Disponibelt 1973/74 | 3 129 000 |
| Beräknat behov 1973/74 | 1515 000 |
| Beräknad utgående reservation den 30 juni 1974 | 1 614 000 |
| Beräknat behov 1974/75 | 1270 000 |
| Anslagsbehov 1974/75 | - |
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående föreslår jag att anslaget till driftbidrag tas upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.
E 9. Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter
1972/73 — Utgift 4 140 000 1973/74 Anslag 4 800 000 1974/75 — Förslag 6 225 000
Detta anslag finansierar SBL:s centrallaboratorieuppgifter.
SBL
SBL begär att anslaget räknas upp med 1 855 000 kr. till 6 650 000 kr. 1000 000 kr. utgör överföring från anslaget E 8 Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag. Resterande belopp avser dels automatiska kostnadsökningar, 425 000 kr., varav 75 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg, och dels viss förstärkning av centrallaboratoriefunktionen.
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående bör fr. o. m. nästa budgetår det nya programmet Centrallaboratorieuppgifter helt finansieras
från detta anslag. Jag beräknar anslagsbehovet under nästa budgetår till
6 225 000 kr.
Laboratorn i immunologi vid karolinska institutet är tillika föreståndare för den immunologiska avdelningen vid SBL. Med hänsyn till den stora arbetsbördan bör fr. o. m. nästa budgetår en särskild tjänst som professor och föreståndare inrättas för nämnda avdelning vid SBL.
6 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 7
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 82
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid statens bakteriologiska laboratorium inrätta en tjänst som professor i Ce 1; 2. till Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av
6 225 000 kr.'
E 10. Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet
1972/73 Utgift 1 207 000 1973/74 — Anslag 1 275 000 1974/75 — Förslag 1370 000
Detta anslag finansierar programmet Försvarsmedicinsk verksamhet.
SBL
SBL begär att anslaget räknas upp med 95 000 kr., varav 20 000 kr.
avser höjt lönekostnadspålägg, till 1 370 000 kr. Sedan budgetåret
1972/73 är den försvarsmedicinska verksamheten i det närmaste fullt
utbyggd inom bakteriologiska avdelningen och produktionsavdelningen.
' Departementschefen Jag beräknar anslaget för budgetåret 1974/75 till 1 370 000 kr. och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 370 000 kr.
E 11. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning
1972/73 Utgift 1283 146 Reservation 3 801 438 1973/74 Anslag 1280 000 1974/75 — Förslag 1 630 000
SBL:s anskaffning av utrustning finansieras dels genom utnyttjande av ett särskilt reservationsanslag för anskaffning av utrustningsobjekt, vars värde överstiger 10 000 kr., dels genom anlitande av resp. programanslag för utrustningsobjekt, vars värde inte uppgår till nämnda belopp.
SBL
För nästa budgetår behövs ytterligare 2 130 000 kr. för ett 20-tal
kostnadskrävande utrustningsobjekt. Av detta belopp avser 1 000 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 83
utrustning för nytt djurhus, och 75 000 kr. slutlig utrustning till den nya destruktionsanläggningen. Vidare erfordras 130 000 kr. för nytt bevakningssystem. Frånsett dessa större investeringar kommer anskaffningen av utrustning att ligga i nivå med tidigare års investeringsvolym.
Departementschefen
Jag har inte något att erinra mot SBL:s beräkning av medelsbehovet. Jag beräknar således bl. a. 1 milj. kr. för utrustning av det nya djurhuset. Med hänsyn till föreliggande reservation beräknar jag anslaget till
1 630 000 kr. mn
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 1 630 000 kr.
E 12. Statlig läkemedelskontroll
1972/73 — Utgift 9 617 579 1973/74 — Anslag 12297 000 1974/75 — Förslag 13 757 000
Farmacevtisk specialitet får i regel inte säljas utan att vara registrerad hos socialstyrelsen. Registrerad farmacevtisk specialitet skall fortlöpande
kontrolleras genom socialstyrelsens försorg. Inom socialstyrelsen handhas
denna granskning och analys av farmacevtiska specialiteter av en särskild
läkemedelsavdelning. Avdelningen består av en allmän läkemedelsbyrå, en
registreringsbyrå och fyra laboratorieenheter, en farmacevtisk, en farmakologisk, en farmakoterapevtisk och en enhet för klinisk läkemedelsprövning.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Social- Departements-
styrelsen chefen
Personal
| Handläggande personal | 47 | +2 | - |
| Tcknisk personal | 33 | +1/2 | = |
| Kontorspersonal | 25 | +2 | +2 |
| Övrig personal | 7 112 | — +41/2 | - +2 |
Anslag
| Lönekostnader | 8 493 000 +1 106000 + 885000 |
| Sjukvård | 35 000 + 2 000 - |
| Reseersättningar | 114 000 + 50 000 + 33 000 |
| Därav för utomnordiska | (12 000) + 8000) (+ 8000) |
resor Lokalkostnader 1 044 000 + 233 000 + 70 000 Expenser 379 000 + 98 000 + 68 000
Därav representation (4 000) (—-) (-)
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 84
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Social- Departements-
styrelsen chefen
Därav kursavgifter (8 000) (—-) (-) Kostnader för undersökningar
utanför den statliga läke-
medelskontrollens organi-
sation 319 000 + 20 000 + 20 000 Svcriges kostnader för nor-
diska farmakopénämnden 81 000 + 13 000 + 8 000
Övriga utgifter 972 000 + 410 000 + 360 000 Därav för inköp och underhåll av inventarier och instrument (750 000) + 204 000) (+ 204 000) Information m,. m. : 860 000 + 53 000 + 16 000
Summa 12 297 000 +1 985 000 +1 460 000
Inkomster för den statliga
läkemedelskontrollen som redovisas på driftbudgetens inkomstsida 9 850 000 - 875 000 = 875 000
Socialstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 734 000 kr., varav 207 000 kr.
avser höjt lönekostnadspålägg.
2. O-alternativet skulle för avdelningen innebära en kraftig kvantitativ nedgång i antalet utförda utredningar med ökade väntetider för industrin och försenad introduktion av nya läkemedel på marknaden.
3. För förstärkning inför omlokaliseringen till Uppsala av resurserna för personalrekrytering, avlöningsförrättning, semester- och tjänstledighetsärenden m. m. föreslås att medel anvisas till en tjänst som assistent samt, för övrig administrativ service, ett kontorsbiträde. Vidare behövs en tjänst som apotekare, i första hand för förstärkning av kontrollarbetet men även för utredningsarbete. Slutligen krävs en tjänst som receptarie med halvtidstjänstgöring för biverkningsfrågor samt en amanuens för information i läkemedelsfrågor. (256 000 kr.)
4. Kostnaderna för erforderliga åtgärder inför avdelningens flyttning till Uppsala beräknas till 185 000 kr.
5. Avdelningen behöver ett kombinationsinstrument (gaskromatografmasspektrometer) som kostar mellan 500 000 och 600 000 kr. För att möjliggöra inköpet vill avdelningen under innevarande budgetår avstå från prioriterad utrustningsanskaffning, varigenom 200 000 kr. kan reser-
veras och överföras till budgetåret 1974/75. Under nästa budgetår erfordras för ändamålet en medelsanvisning av 300 000 kr. under anslagsposten Övriga utgifter.
85 Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
Departementschefen
Enligt beslut vid 1970 års riksdag skall socialstyrelsens läkemedelsavdelning omlokaliseras till Uppsala (prop. 1970:74, SU 1970:98, rskr 1970:223). Flertalet av läkemedelsavdelningens personaladministrativa ärenden handläggs f.n. inom socialstyrelsens administrativa avdelning. Läkemedelsavdelningens egna resurser för handläggning av dessa ärenden mäste därför förstärkas. Detta bör ske i god tid före omflyttningen. Avdelningen bör fr. o. m. den 1 januari 1975 förstärkas med en kontorsskrivare och ett biträde. Jag beräknar medel för dessa tjänster för nästa budgetår (3).
Jag beräknar vidare 300 000 kr. under anslagsposten Övriga utgifter för inköp av en masspektrometer. Detta instrument möjliggör bl. a. nya
och förfinade kontroller genom spårande av t. ex sådana föroreningar i
läkemedel som uppkommit i syntesarbetet eller genom lagringen (5).
Enligt riksdagens beslut år 1970 (prop. 1970:74, SU 1970:98, rskr 1970:223) skall staten svara för en viss baskostnad för läkemedelskon-
trollen som beräknats till ca 2076. Återstoden eller ca 807 skall
läkemedelsproducenterna svara för genom avgifter. För år 1973 utgjordes
dessa av en ansökningsavgift på 6 000 kr. och en årsavgift på 3 300 kr.
Genom beslut den 14 december 1973 har Kungl. Maj:t fastställt avgifterna för år 1974 till oförändrade belopp.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 13 757 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statlig läkemedelskontroll för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 13 757 000 kr.
E 13. Statens rättskemiska laboratorium
1972/73 = Utgift 6 859 535 1973/74 — Anslag 7567 000 1974/75 — Förslag 8327 000
Statens rättskemiska laboratorium (SRL) har till uppgift att utföra undersökningar av rättskemisk och blodgruppsserologisk art, att vara referenslaboratorium för toxikologiska analyser och klinisk blodgruppsserologi samt att utöva viss kontrollverksamhet. Laboratoriet är underställt socialstyrelsen och är uppdelat på en kemisk och en blodgruppsserologisk avdelning.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Social- Departements-
styrelsen chefen Personal
| Läkarpersonal | 6 | - | > |
| Teknisk personal | 63 | +7 | OS |
| Kontorspersonal | : 13 | +2 : i | = |
| Övrig personal | 8 90 | - +9 | - = |
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 86
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Social- Departements-
styrelsen chefen
Anslag
| Lönekostnader | 5 329 000 + 747 000 | +480 000 |
| Sjukvård | 13 000 | - - |
| Reseersättningar | 8 000 + 1 000 | + 1000 |
| Därav nordiska resor | (3 000) (+ 1 000) | (+ 1000) |
| Lokalkostnader | 499 000 + 100 000 | +104 000 |
| Expenser | 90 000 + 34 000 | + 15 000 |
Provtagningsmateriel för
| alkoholprov | 280 000 + 110 000 | +100 000 |
| Ersättning åt blodgivare | 600 000 + 200 000 | +150 000 |
| Övriga utgifter | 748 000 + 274 000 | - 90 000 |
Därav inköp och underhåll
av inventarier och
instrument (180 000) (+ 41 000) (—)
Därav engångsutgifter (205 000) (+ 170 000) (+ 75 000)
Summa kr. 7 567 000 +1 466 000 +760 000 Inkomster redovisade på drift-
budgetens inkomstsida 1713 000 - -
Socialstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning m. m. 503 000 kr., varav 138 000 kr. avser
höjt lönekostnadspålägg.
2. O-alternativet innebär för rättskemiska laboratoriets del en minskning av anslaget med 397 000 kr. Detta skulle bl. a. medföra, att av laboratoriets 90 tjänster ej mindre än 7 tjänster för laboratorieingenjörer och laboratorieassistenter måste dras in. Laboratoriet skulle då inte kunna fullgöra sina arbetsuppgifter på ett godtagbart sätt och det skulle medföra en ständigt ökande ärendebalans, risk för att till laboratoriet
insänt provmaterial blev förstört etc.
3. Rättskemiska laboratoriets kemiska avdelning är i behov av en personalförstärkning på grund av bl. a. verksamhetens kraftigt ökande omfattning och laboratoriets förestående utflyttning till Linköping. Särskilda extra medel behöver anvisas härtill. Ytterligare medel behövs även för kemiska avdelningens arbete med narkotika- och läkemedelsanalyser liksom till avdelningens kostnader för expenser, provtagnings-
materiel för alkoholprov, inventarier och instrument samt förbrukningsartiklar (+ 369 000 kr.).
4. För att kunna bemästra den ökande arbetsmängden vid laborato-
riets blodgruppsserologiska avdelning, som framför allt föranleds av den
nya lagstiftningen rörande utomäktenskapliga barn, erfordras extra medel till förstärkning av avdelningens personal. En uppräkning behöver vidare ske av medelsanvisningen till avdelningens kostnader för expenser, ersättning åt blodgivare, inventarier och instrument samt förbrukningsartiklar
(+ 339 000 kr.).
5. För vidareutveckling av laboratoriets kemiska verksamhet föreslås
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 87
ytterligare medel för personal och viss utrustning (+ 165 000 kr.).
6. Den blodgruppsserologiska avdelningen är sedan länge i behov av en upprustning med modern apparatur för att avdelningen skall kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Ett belopp av 300 000. kr. föreslås härför. För vidareutveckling av avdelningens verksamhet krävs dessutom ytterligare medel till extra personal samt till kostnader för blod och testsera (+ 428 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 8 327 000 kr. Jag har därvid beräknat 165 000 kr. som extra medel för
personalförstärkningar vid den kemiska avdelningen (3).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens rättskemiska laboratorium för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 8 327 000 kr.
E 14. Statens rättsläkarstationer: Förvaltningskostnader
1972/73 — Utgift 5 512 235
1973/74 — Anslag 6 492 000!
1974/75 — Förslag 7241 000
I Anslaget Statens rättsläkarstationer.
Statens rättsläkarstationer har till huvudsaklig uppgift att utföra
rättsmedicinska undersökningar av olika slag såsom obduktioner och
laborzatorieundersökningar. Rättsläkarstationer finns i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75 Social- Departementsstyrelsen chefen
Personal
| Läkarpersonal m. m. | 17 | +3 | +3 |
| Laboratoriepersonal | 6 1/2 | +5 1/2 | +11/2 |
| Kontorspersonal | 10 1/2 | +7 | +1 |
| Övrig personal | 16 50 | +4 +19 1/2 | +1 +6 1/2 |
Anslag Utgifter
| Lönckostnader | 4 247 000 +1 229 000 | +637 000 |
| Sjukvård | 6 500 + 1500 | + 1 000 |
| Reseersättningar | 14 500 + 11500 | + 7 000 |
| Därav nordiska resor | (1 500) | (—-) (-) |
| Lokalkostnader | 1255 000 - 64 000 | - 57 000 |
| Expenser | 356 000 + 87 000 | + 67000 |
| Övriga utgifter | 638 000 + 147 000 | +104 000 |
Därav inköp av inventarier
och instrument (106 000) (+ 135 000) (+117 000)
Vissa rättsmedicinska under-
sökningar 5 000 oo —
Summa 6 522 000 +1 412 000 +759 000
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 88
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Social- Departements-
styrelsen chefen
Inkomster Ersättningar för antropologiska
undersökningar i fader-
skapsärenden 30 000 + 10 000 + 10 000
Nettoutgift 6 492 000 +1 402 000 +749 000
Socialstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning rn. m. 372 000 kr., varav 107 000 kr. avser
höjt lönekostnadspålägg. |
2. O-alternativet skulle för statens rättsläkarstationers del leda till en minskning av antalet utförda rättsmedicinska undersökningar. Med hänsyn till den enligt lag och författningar påbjudna verksamheten att utföra rättsmedicinska obduktioner, rättsmedicinska undersökningar av olika slag och rättsmedicinska laboratorieundersökningar skulle en sådan minskning av resurserna leda till att rättssäkerheten i detta hänseende sätts i fara.
3. Antalet förrättningar vid rättsläkarstationen i Göteborg och nödvändigheten av en normalisering av tjänstgörings- och jourförhållandena förutsätter en förstärkning med en rättsläkarassistent och en laboratorieassistent. (+129 600 kr.)
4. Vid vardera stationen i Uppsala, Lund och Göteborg behövs en
assistenttjänst för administrativa uppgifter. (+147 000 kr.)
5. Antalet undersökningar vid stationen i Uppsala har ökat från 143 år 1966 till 1 547 år 1972. Trots denna ökning har stationen ej tillförts någon ytterligare biträdestjänst sedan starten. Styrelsen yrkar förstärkning med en obduktionsassistent, en kansliskrivare samt en laboratorieassistent med halvtidstjänstgöring. (+121 000 kr.)
6. Vid stockholmsstationen föreslås en tjänst som kansliskrivare och en tjänst som laboratorieingenjör för bl. a. histologiskt och biokemiskt arbete. Dessutom behövs en tjänst som fotograf. (+153 000 kr.)
7. Rättsläkarstationen i Umeå behöver resursförstärkning med en laboratorieassistent. (+47 000 kr.)
8. Den rättsmedicinska verksamheten vid den föreslagna nya rättsläkarstationen i Linköping kräver sex nya tjänster, nämligen en rättsläkare, en rättsläkarassistent, en laboratorieassistent, en obduktionsassistent, en assistent och ett kontorsbiträde. Tjänsten som rättsläkare tillika föreståndare och assistenttjänsten har beräknats fr. o. m. den 1 juli 1974 för medverkan vid stationens inredning och utrustning. Övrig
personal beräknas fr. o. m, den I januari 1975. (+270 000 kr.) 9. Vid uppsalastationen har en försöksverksamhet inletts med utveck-
ling av metoder för förebyggande av dödsfall efter trafikolyckor, metoder
att förebygga trafikolyckor och skador i samband därmed, psykologiska
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 89
utredningar av orsaker till självmord, samt problem i anslutning till narkomani, alkoholism och rattfylleri. Styrelsen tillstyrker verksamheten och hemställer om medel för en laboratorieingenjör, en kurator och en
halvtidstjänst för en psykolog. (+123 000 kr.)
Departementschefen
Den rättsmedicinska verksamheten vid rättsläkarstationerna har särskilt under senare är visat en kraftig ökning. De rättsmedicinska undersökningarna tenderar också att gå från enklare mot mer arbetskrävande undersökningar. Även detta har medfört en ökad belastning på personalen vid rättsläkarstationerna.
En viss utbyggnad av rättsläkarorganisationen bör nu komma till ständ. Denna bör såsom socialstyrelsen föreslagit i första hand ske genom att en ny rättsläkarstation inrättas i Linköping. Jag beräknar medel för följande tjänster vid stationen, nämligen en rättsläkare, en rättsläkarassistent, en laboratoricassistent, en obduktionsassistent och ett kontorsbiträde. Av dessa bör tjänsten som rättsläkare inrättas fr. o. m. den 1 juli 1974 och de Övriga fr. o. m, den 1 januari 1975. Jag kommer i det följande att föreslå att medel även anvisas för inredning och utrustning av stationen. För att stationen skall kunna tas i bruk redan den 1 juli 1974 har jag den
14 december 1973 uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att föra
förhandlingar med Östergötlands läns landsting om anordnande och drift av en rättsläkarstation i Linköping fr. o. m. den 1 juli i år.
För att ytterligare förbättra arbetssituationen inom rättsläkarorganisationen föreslår jag vidare, att rättsläkarstationen i Göteborg förstärks med en rättsläkarassistent och stationen i Uppsala med en laboratorieassistent med halvtidstjänstgöring. Jag beräknar medel för dessa tjänster.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 7 241 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens rättsläkarstationer: Förvaltningskostnader för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 7 241 000 kr.
E 15. Statens rättsläkarstationer: Inredning och utrustning
1972/73 = Utgift 150 000 Reservation = — 1973/74 — Anslag - 1974/75 — Förslag 700 000
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen har i skrivelse till Kungl. Maj:t föreslagit inrättande av en rättsläkarstation i Linköping. För utrustning och inredning av denna station beräknar styrelsen 700 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 20
Departementschefen
Jag har i det föregående föreslagit att en ny rättsläkarstation inrättas i Linköping fr. o. m. nästa budgetår. Socialstyrelsen har gjort upp förslag till inredning och utrustning av de nya lokalerna. Enligt detta beräknas kostnaderna till 0,7 milj. kr. Jag har inte något att erinra mot denna beräkning.
Jag hemställer att Kungl. Mai:t föreslår riksdagen
att till Statens rättsläkarstationer: Inredning och utrustning för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 91
F. Öppen hälso- och sjukvård
Socialstyrelsens nyligen framlagda strukturprogram för hälso- och sjukvården tar framför allt sikte på att finna lämpliga former för närhetsservice och kontinuitet inom hälso- och sjukvården. Det förutsätter en fortsatt utbyggnad av den decentraliserade öppna hälso- och sjuk vården. Samma målsättning kommer till uttryck i ett av socialstyrelsen framlagt läkarfördelningsprogram för tiden 1973-1977, som i juni 1973 har fastställts av socialdepartementets sjukvårdsdelegation. Läkarfördelningsprogrammet kommer att bli av stor betydelse för utvecklingen inom hälso- och sjukvården. Målet är att skapa balans mellan tillgång och efterfrågan på läkare samt att tillgodose de av statsmakterna prioriterade områdena, bl. a. den decentraliserade öppna hälso- och sjukvården. Under perioden beräknas ett tillskott av 2 900 läkare med specialist- eller
allmänläkarkompetens. Dessa läkare skall fördelas på alla sektorer inom
hälso- och sjukvården. Det klart största tillskottet kommer att gå till allmänläkarvård och specialistvård vid hälso- och sjukvårdscentraler som under perioden får 725 nya läkare utöver de läkare som behövs för att fylla nu vakanta tjänster. Dessutom får hälso- och sjukvårdscentralerna
under perioden ett tillskott på ca 500 läkare som genomgår vidareutbild-
ning efter läkarexamen. Den fortsatta behandlingen av en rad frågor som har samband med läkarfördelningsprogrammet pågår f. n. inom socialstyrelsen i samråd med arbetsmarknadens parter.
Läkarfördelningsprogrammet knyter an till en sjukvårdspolitisk målsältning som ställer den decentraliserade närsjukvården i förgrunden. Detta sker bl. a. mot bakgrunden av de svårigheter som förelegat att rekrytera läkare till den öppna hälso- och siukvården ute i läkardistrikten. Genom olika åtgärder har en betydande utbyggnad av denna sektor av hälso- och sjukvården nu kommit igång. Jag vill här erinra om den reformerade läkarutbildningen, som bl. a. innebär att alla nya läkare numera efter läkarexamen skall fullgöra 21 månader allmäntjänstgöring, varav sex månader i Öppen vård. Vidare har den 1 januari 1973 genomförts viktiga ändringar i sjukvärdslagstiftningen, som främst syftar till att få till stånd en utbyggnad av den decentraliserade öppna sjukvården i samhällets regi. Den nya lagstiftningen skapar möjligheter till en bättre närhetsservice inom den öppna hälso- och sjukvården genom en förstärkning av allmänläkarvården och en decentralisering av den öppna specialistvården. Sjukförsäkringssystemet för den offentliga läkarvården har också utformats med syfte att underlätta en utbyggnad av den öppna hälso- och sjukvården. Jag vill också peka på att den öppna sjukvården tillsammans med äldringssjukvården och psykiatrin har prioriterats starkt inom de investeringsramar som regeringen varje år fastställer för sjukvården och att socialstyrelsen tillämpar samma prioritering när det gäller tillstånd att inrätta nya läkartjänster.
Ett annat område som ställs i förgrunden för ökade insatser gäller de sjukdomsförebyggande åtgärderna. Hälsovårdsupplysningen är här av stor
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 92
betydelse som en del av den förebyggande hälsovården. För att få till stånd en effektivare upplysningsverksamhet har en översyn av hälsoupplysningens organisation och verksamhetsinriktning ägt rum, Som en följd härav har Kungl. Maj:t beslutat att fr. o. m. den I juli 1973 inrätta en socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning, som ersatt den tidigare hälsovårdsupplysningsdelegationen (HVUD). Nämnden har till uppgift att planera, leda och samordna socialstyrelsens hälsoupplysningsverksamhet samt verka för regional och lokal verksamhet på detta område.
En påtaglig ökning av hjärt- och kärlsjukdomarna har skett under de senaste åren. Dessa svarar i dag för drygt hälften av det totala antalet dödsfall. Det är därför särskilt angeläget att påverka vanor beträffande kost och motion och att informera om skadeverkningarna av narkotika, tobak och andra beroendeframkallande medel. Jag finner det också angeläget att den informationskampanj om preventivmedel och andra abortförebyggande åtgärder som satts igång under innevarande budgetår kan fortsätta i ökad omfattning under nästa budgetår. Mot denna bakgrund föreslår jag i det följande att 5,5 milj. kr. ställs till förfogande för socialstyrelsens insatser på hälsovårdsupplysningens område under
nästa budgetår.
Rätt utformade hälsoundersökningar har också en viktig roll i den förebyggande hälsovården, På uppdrag av Kungl. Maj:t utreder socialstyrelsen hur hälsoundersökningar och annan förebyggande hälsovård kan samordnas och författningsmässigt och organisatoriskt inordnas i det system som gäller för den av samhället bedrivna sjukvården. I samband härmed har socialstyrelsen också att i samråd med riksförsäkringsverket överväga avgränsningen av de sjukvärdsåtgärder som ersätts från den allmänna försäkringen.
Under budgetåret 1970/71 anordnades med statsbidrag en hälsoundersökning i Stockholm av ca 7000 personer i 66-årsåldern. Denna undersökning upprepas under innevarande budgetår på samma personer men enligt ett något modifierat undersökningsprogram. Nya inslag i programmet blir en ortopedisk och en socialmedicinsk undersökning. Bearbetning och publicering av resultaten beräknas ske under nästa budgetår. Undersökningen avser att belysa pensionärernas hälsotillständ och hur bl. a. övergången till pensionärstillvaro påverkat hälsotillståndet.
En grundläggande fråga för den förebyggande hälsovärden är att kunna uppläcka sjukdomssymtom så tidigt som möjligt. Här spelar s. k. riktade hälsoundersökningar en viktig roll. I den försöksverksamhet med allmän hälsokontroll som ägt rum i Gävleborgs län ingick bl. a. en undersökning för upptäckt av bröstcancer samt vissa EKG-undersökningar. Moderna massundersökningsmetoder har därvid använts. Jag kommer i det följande att förorda en ytterligare medelsanvisning för en uppföljning av undersök ningsprogrammet i dessa delar.
Ett av den förebyggande hälsovårdens allra viktigaste områden är skyddsympningarna. Genomförandet av allmänna vaccinationer mot t. ex. smiltkoppor, difteri och polio har så gott som helt utrotat dessa sjukdomar i lundet. Det är självfallet viktigt att immunitetsskyddet mot
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 93
dessa sjukdomar vidmakthålls, Vissa undersökningar som genomförts av statens bakteriologiska laboratorium har visal att polioskyddet behöver förbättras för personer födda under åren 1948 -1959, dvs. för dem som nu är i åldern omkring 15-25 år och som fick sin grundvaccinering mol polio under åren 1957—1959. Det beror på att de vacciner som användes under dessa tre år hade lägre verkningsgrad än senare tillverkade vacciner. För att så snabbt som möjligt förbättra polioskyddet för dessa personer kommer ett ympningsprogram med en kostnadsfri femte injektion mot polio för dessa årsklasser alt påbörjas redan under innevarande budgetår och därefter fortsätta under nästa budgetår.
Rubella eller som den också kallas röda hund är en i och för sig lindrig och ofarlig sjuk dom, som dock kan få svårartade följder om den drabbar kvinnor under de första graviditetsmånaderna. Det är därför viktigt att förebygga denna sjukdom hos gravida kvinnor, och möjligheter att genomföra vaccinering föreligger nu. Jag föreslår därför i det följande att ett helt nytt vaccinationsprogram mot röda hund börjar att genomföras under nästa budgetår för att förebygga fosterskador på grund av denna sjukdom. Denna vaccinering mot röda hund, som också bör vara kostnadsfri, kommer för vuxna att omfatta immunitetsprövning av alla gravida kvinnor och därefter vaccinering som kan beräknas gälla ca
15 000 kvinnor om året. Dessutom kommer det årliga vaccinationspro- .
grammet mot röda hund att omfatta alla flickor i 14-årsåldern.
F I. Läkemedel åt vissa kvinnor och barn
1972/73 Utgift 4 566 509 1973/74 Anslag 3 200 000 1974/75 — Förslag 4650 000
Kvinnor och barn kan i anslutning till mödra- och barnhälsovård samt skolhälsovård kostnadsfritt få vissa skyddsläkemedel. Kvinna som fär avgiftsfri sjukdomsbehandling inom ramen för mödrahälsovården kan vidare kostnadsfritt få nödvändiga läkemedel. Bestämmelserna finns i kungörelsen (1939:461) om kostnadsfritt tillhandahållande av skyddsläkemedel åt vissa kvinnor och barn ,(omtryckt 1962:444; ändrad senast 1972:687) samt i kungörelsen (1944:397) om kostnadsfritt tillhandahållande av läkemedel åt vissa kvinnor, lidande av havandeskapssjukdomar m. m. (ändrad senast 1970:733).
Socialstyrelsen
Utvecklingen visar — med undantag för några enstaka budgetår — en successiv stegring av kostnaderna från 2,1 milj. kr. under budgetåret 1964/65 till 3,1 milj. kr. under budgetåret 1971/72. Den jämförelsevis mycket kraftiga utgiftsökningen för budgetåret 1972/73 beror bl. a. på en under budgetåret inträffad rubellacpidemi, som föranlett en starkt ökad förskrivning av gammaglobulin åt gravida kvinnor i syfte att förhindra fosterskador.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 94
Socialstyrelsen föreslår med hänsyn till kostnadsutvecklingen och belastningen under budgetåret 1972/73 att anslaget förs upp med 4,8 milj. kr.
Departementschefen
Med hänsyn till belastningen under budgetåret 1972/73 bör anslaget föras upp med 4 650 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt till Läkemedel åt vissa kvinnor och barn för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 4 650 000 kr.
F 2. Abortförebyggande åtgärder
1972/73 — Utgift 850 231 1973/74 - Anslag 1 100 000 1974/75 — Förslag 1 125 000
Statsbidrag ulgår till landstingskommun och till kommun, som inte ingår i landsting, för verksamhet för stöd och rådgivning åt havande kvinnor i abortförebyggande syfte. Bidraget utgår till avlöning av läkare och kurator, till vissa resor samt för tillgodoseende av överhängande hjälpbehov hos kvinnor som besöker kurator. Även kostnader för vissa laboratoricundersökningar ersätts. Bestämmelserna finns i kungörelsen (1945:863) om statsbidrag till viss verksamhet för stöd och rådgivning åt havande kvinnor i abortförebyggande syfte (ändrad senast 1955:456).
Omfattningen av den statsunderstödda abortförebyggande verksamheten belyses genom följande uppgifter.
1970 1971 1972 1973 Antal rådgivningsbyräcer 25 26 24 24 Antal avslutade abortärenden eller kombincrade abort- och steriliseringsärenden 12 583 15 338 17 991
Anslagsberäkningen framgår av följande sammanställning
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Sociar = Departements-
styrelsen chefen 1. Verksamhet för stöd och rådgivning åt
havande kvinnor i abortförebyggande
syfte 625 000 — +25 000 +25 000 2. Tillgodoscende av överhängande hijälp-
behov hos kvinnor som besöker kurator 430 000 = -
3, Ersättning till vissa laboratorier för
utförande av graviditetsreaktiorier 45 000 -
1100 000 — +25 000 +25 000
95 Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet --
Socialstyrelsen
1. Vid ingången av budgetåret 1973/74 omfattade den statsunderstödda abortförebyggande verksamheten 24 rådgivningsbyråer, varav en filialmottagning (inom elva landstingsområden och tre kommuner). Abortrådgivning bedrivs dessutom f. n. inom försöksvis anordnad familjerådgivning på sex orter i landet (inom fem landstingsområden). Styrelsen utgår i sina anslagsberäkningar från oförändrade organisatoriska förutsättningar.
Under år 1972 avslutades 17 991 abortärenden. I flertalet av dessa ärenden företogs enbart abortutredning, i ett mindre antal fall kombinerades abortutredningen med en steriliseringsutredning, Därtill kommer ca 600 särskilda steriliseringsärenden. Med hänsyn till att den tidigare accelererande ökningen av antalet aborter avtagit från slutet av är 1972, har man anledning räkna med endast en ganska måttlig ökning av antalet abortsökande, Antalet i fastställda planer upptagna mottagningar vid befintliga byräer har däremot visal en viss eftersläpning och kan därför bedömas komma alt stiga under de närmast följande åren. Ett antal nya byråer för abortförebyggande verksamhet kan vidare beräknas komma att inrättas, Dessa förhållanden ligger till grund för ett beräknat ökat medelsbehov på 25 000 kr. till sammanlagt 650 000 kr.
2. Medelsbehovet har beräknats efter oförändrat 30 kr. per nyinskriven kvinna. Antalet nyinskrivna kvinnor inom den ordinarie abortförebyggande verksamheten samt molsvarande verksamhet inom den försöksvis anordnade familjerådgivningens ram beräknas under budgetåret 1974/75 till 18 000. Styrelsen förutsätter därvid, all antalet kvinnor, som kan komma i åtnjutande av medel för tillgodoseende av överhängande hjälpbehov, inte ökar i samma utsträckning som det totala antalet nyinskrivna kvinnor, Socialstyrelsen bedömer därför en ytterligare ökning av anslagsposten vara obehövlig.
Departementschefen
En av chefen för justitiedepartementet tillsatt arbetsgrupp har till uppgift att kartlägga vårdresurserna och behandla olika frågor om ökade förebyggande åtgärder som har betydelse för ställningstagande till de förslag som lagts fram av abortkommittén i betänkandet Rätten till abort (SOU 1971:58). Arbetsgruppen väntas slutföra sitt uppdrag under detta år. I avvaktan härpå bör anslagsgrunderna vara oförändrade, Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslagsbehovet för budgetåret 1974/75 till 1 125 000 kr. Härutöver beräknar jag under anslaget F 8. Hälsovårdsupplysning ökade medel för information om preventivmedel och andra abortförebyggande åtgärder.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Abortförebyggande åtgärder för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 1 125 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 96
F 3. Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning
1972/73 Utgift 429 515 1973/74 — Anslag 430 000 1974/75 — Förslag 500 000
Landstingskommun eller kommun, som inte ingår i landsting, kan få statsbidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning. Bidrag utgår till kostnaderna för läkares och kurators avlöning och resor i tjänsten.
Föreligger särskilda skäl, kan bidrag utgå även till familjerådgivning som
försöksvis bedrivs av kommun, som ingår i landstingskommun, eller av enskild. Bestämmelserna finns i kungörelsen (1960:710) om statsbidrag "till försöksvis anordnad familjerådgivning.
Socialstyrelsen
Hittills beviljade statsbidrag ulgår för 29 byråer. En ytterligare
utbyggnad av verksamheten kan väntas under budgetåret 1973/74.
Med hänsyn härtill föreslår socialstyrelsen att anslaget förs upp med
510 000 kr.
Departementschefen
I avvaktan på socialutredningens förslag beträffande familjerådgivningens framtida utformning och organisation beräknar iag anslaget för nästa budgetår till 500 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.
F 4. Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvärd
1972/73 = Utgift 3 078 554 1973/74 — Anslag 1 750 000 1974/75 — Förslag 2 060 000
Landstingskommun eller kommun, som inte ingår i landsting, kan få statsbidrag för sådan psykisk barna- och ungdomsvård, som bedrivs vid central i anslutning till barn- och ungdomspsykiatrisk lasarettsklinik eller
vid fristående centraler eller filialer. Bidrag utgår till avlönings- och
resekostnader för läkare, psykolog, kurator m.fl. Bestämmelserna finns i kungörelsen (1960:619) om statsbidrag till psykisk barna- och ungdomsvård (ändrad 1973:491).
Socialstyrelsen
Statsbidrag till avlönings- och resekostnader för personal inom den öppna psykiska barna- och ungdomsvården uppegår f. n. till ca 1,8 milj. kr. Utgifterna, hänförliga till budgetåret 1972/73, uppgick emellertid till
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 97
1932 080 kr. Statsbidragsberättigad barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet bedrivs numera inom samtliga sjukvårdsområden. Socialstyrelsen räknar med att under budgetåret 1974/75 sådan verksamhet kommer att bedrivas jämväl vid tre nya fristående centraler i Skövde, Skellefteå och Lycksele. Frågan om statsbidrag till ytterligare sjukhusanslutna centraler kan även bli aktuell beträffande Långbro sjukhus i Stockholm och Kronåsens sjukhus i Uppsala. Om tjänsten som överläkare vid den fristående centralen i Västervik kan besättas, kommer verksamhet att bedrivas vid denna central under budgetåret 1974/75. Medelsbehovet för nämnda enheter beräknar styrelsen till ca 72 000 kr. under budgetåret 1974/75. Med hänsyn till hos socialstyrelsen inneliggande och förväntade framställningar om statsbidrag till främst kuratorer och psykologer inom den öppna psykiska barna- och ungdomsvården behövs enligt styrelsens mening en uppräkning av anslaget med 50 000 kr. För konferenser för psykologer och kuratorer inom den psykiska barna- och ungdomsvården beräknar styrelsen sammanlagt 6 000 kr.
Det totala medelsbehovet beräknas till 2 060 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar i enlighet med socialstyrelsens förslag medelsbehovet under nästa budgetår till 2 060 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 2 060 000 kr.
F 5. Bidrag till S:t Lukasstiftelsen
1972/73 — Utpift 75 000 1973/74 Anslag 90 000 1974/75 — Förslag 100 000
S:t Lukasstiftelsen är en ekumenisk sammanslutning med uppgift att hjälpa människor, vilkas svårigheter och nedsatta hälsa har sin grund i psykiska konflikt- och svaghetstillstånd.
S:t Lukasstiftelsen
Stiftelsen begär en höjning av anslaget till 100 000 kr. Ökningen motiveras främst av de automatiska kostnadsstegringarna samt en betydande hyreshöjning på grund av att stiftelsen utökat sina lokaler.
Departementschefen
Jag förordar att statsbidraget till S:t Lukasstiftelsen höjs från 90 000
kr. till 100 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att till Bidrag till S:t Lukasstiftelsen för budgetåret 1974/75
anvisa ett anslag av 100 000 kr.
7 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bilaga 7
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 98
F 6. Allmän hälsokontroll 1972/73 Utgift 1 506 427 1973/74 Anslag 1 310 000 1974/75 — Förslag 1 630 000
Anslaget är avsett dels för viss försöksverksamhet med allmänna hälsoundersökningar och dels för statens bakteriologiska laboratoriums (SBL) kostnader för viss hälsokontroll.
Socialstyrelsen
Efter bearbetning av resultaten från försöksverksamheten med hälsoundersökningar i Gävle finner styrelsen det angeläget att vissa uppföljningar görs, dels med en för massundersökning avsedd röntgenmetod för upptäckt av bröstcancer och dels med en datamaskinell utvärdering av i hälsokontrollen ingående EKG-undersökning enligt ett vid akademiska sjukhuset i Uppsala utarbetat system. Styrelsen framhåller att en praktiskt användbar metod för datamaskinell tolkning av EKG kan finna användning inte bara vid massundersökningar utan även i praktiskt sjukvårdsarbete och därmed möjliggöra inbesparing av läkarinsatser. Styrelsen beräknar 545 000 kr. för dessa ändamål.
Styrelsen beräknar vidare 400 000 kr. för bearbetning av resultaten från försöksverksamheten med hälsokontroll av 69-åringar i Stockholm under budgetåret 1973/74 och en jämförande studie härav med resultaten från försöksverksamheten med hälsokontroll av samma personer
1970/71.
För arvode till en specialföredragande (läkare) i vissa frågor rörande allmän hälsokontroll beräknas slutligen 55 000 kr.
SBL
SBL begär 710 000 kr. för den vid laboratoriet bedrivna hälsokontrollverksamheten, som avser s. k. PKU-undersökningar. Detta innebär i stort sett oförändrat anslag. |
Vissa ärftliga ämnesomsättningssjuk domar hos nyfödda kan diagnostiseras med hjälp av enkla bakteriologiska metoder, lämpliga för s.k. screeningundersök ningar i stor skala. Barnen kan, om förebyggande behandling sätts in på ett tidigt stadium, räddas från grav invaliditet till ett normalt liv. Dessa undersökningar beräknas nästa budgetår fortgå efter ungefär samma mönster som förut.
Departementschefen
Försöksverksamheten med allmänna hälsoundersökningar i Gävleborgs län omfattade bl. a. vissa försök att med hjälp av en särskild röntgenmetod, termografi, spåra bröstcancer. En preliminär rapport från den undersökning som gjordes under budgetäret 1969/70 har visat att ett
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 99
oväntat stort antal fall av cancer avslöjats med den använda screeningmetoden. Jag föreslår att en likartad undersökning görs på samma personer med en annan undersökningsmetod under budgetåret 1974/75. Erfarenheterna av en sådan undersökning kan väntas bli av stort värde för det fortsatta utvecklingsarbetet på en tillförlitlig metod för bröstcancersereening. Jag räknar vidare med att en datamaskinell utvärdering av i samma hälsokontroll ingående EKG-undersökning skall kunna påbörjas under nästa budgetår. Jag beräknar sammanlagt 465 000 kr. för dessa ändamål.
För bearbetning och publicering av resultaten från försöksverksamheten med hälsokontroll av pensionärer i Stockholm beräknar jag 400 000 kr. Vidare bör för arvode till föredragande hos socialstyrelsen i vissa frågor rörande allmän hälsokontroll beräknas 55 000 kr. För s. k. PKU-undersökningar vid SBL beräknar jag 710 000 kr. Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar jag således till 1 630 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Allmän hälsokontroll för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 1 630 000 kr.
F 7. Skyddsympningar
1972/73 — Utgift 5 947 098 1973/74 Anslag 7600 000 1974/75 — Förslag 17 600 000
Från anslaget utgår ersättning för kostnader i samband med frivillig skyddsympning mot difteri, kikhosta, stelkramp, mässling, polio och röda hund samt obligatorisk smittkoppsvaccinering och frivillig revaccinering av skolbarn mot smittkoppor.
Socialstyrelsen
Styrelsen beräknar kostnaderna för ympningar under budgetåret 1974/75 enligt följande sammanställning.
Ersätt- Steril Vaccin Immuni- Summa ning engångs- tetsprov till ym- materiel pare, resor m. m.
Skyddsympning mot: 1. Difteri, difteri
+ stelkramp, dif-
teri + stelkramp
| + kikhosta | 72400 168000 1635 000 | - 1875 400 |
| 2. Smittkoppor | 181 500 -- 730 000 | - 911 500 |
| 3. Polio | 1796 600 437 500 6 500 000 | - 8734 100 |
| 4. Mässling | 126 000 35000 1400 000 | - 1561 000 |
| 5. Röda hund | 81900 22750 975 000 4 800 000 5 879 650 |
Summa kr. 2 258400 663250 11240 000 4 800000 18961 650
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 100
1. Under budgetåret 1972/73 uppgick antalet ympningar inom denna grupp till ca 565 000. För budgetåren 1973/74 resp. 1974/75 beräknar styrelsen antalet ympningar till 515 000.
Särskild ersättning av statsverket för skyddsympningar utgår inte till skolläkare och skolsköterskor eller till ympare inom den förebyggande barnavården för barn inskrivna i denna. För övriga ympningar utgår " ersättning med 1 kr. per ympning.
Steril engångsmateriel använd vid ympningar i offentlig regi ersättes av statsmedel med 35 öre per ympning.
2. För den obligatoriska ympningen av barn mot smittkoppor utgår ersättning av statsmedel till ymparen med 1 kr. per ympad person och till besiktningsförrättaren med 30 öre per varje besiktigad person.
Styrelsen beräknar att 100 000 barn ympas. För viss klinisk prövning
av vaccinet beräknas 17 700 kr.
3. Frivillig skyddsympning mot polio med avdödat vaccin erbjuds numera alla i vårt land. Under budgetåret 1972/73 uppgick antalet ympningar till 850 000. Styrelsen beräknar samma antal för budgetåret: 1973/74.
I samråd med SBL har styrelsen beslutat hemställa om medel till en femte injektion för årsklasserna födda 1948-1959. Styrelsen framhåller att en undersökning visat att dessa årsklasser, som nu är i 15—295-årsåldern har ett sämre polioskydd än den övriga befolkningen. De erhöll sin grundimmunisering mot polio åren 1957—1959, dvs. under de tre första åren av poliovaccinationsprogrammet. De vacciner som användes under dessa år hade lägre verkningsvärde än senare tillverkade vacciner enligt av SBL utförda undersökningar. Socialstyrelsen föreslår att medel för den femte poliosprutan fördelas på tre budgetår. Under budgetåret 1974/75 beräknas således fyra ärsklasser, dvs. 400 000 personer komma att ympas.
4. En allmän skyddsympning av barn mot mässling har startats med början under budgetåret 1969/70. Styrelsens målsättning är att denna skyddsympning så snabbt som möjligt skall genomföras i åldrarna upp till 12 år, varvid i första hand de yngsta årskullarna bör ifrågakomma. Då intresset för denna ympning till en början var stort från föräldrahåll beräknade socialstyrelsen att i genomsnitt kunna ympa 100 000 barn per år. Ympningsfrekvensen har hittills blivit mindre. Styrelsen räknar dock med att efterfrågan på skyddsympning mot mässling åter skall stiga och uppskattar antalet ympningar under budgetåret 1974/75 till 100 000.
5. Socialstyrelsen anser det angeläget att genom skyddsympning förhindra fosterskador förorsakade av sjukdomen rubella dvs. röda hund. Styrelsen föreslår därför en kostnadsfri skyddsympning mot röda hund,
som årligen beräknas omfatta dels ca 15 000 nyförlösta kvinnor efter en
immunitetsprövning av ca 120 000 gravida kvinnor och dels ca 50 000 14-åriga flickor. Med hänsyn till osäkerheten om skyddets varaktighet bör dock vaccinationen av sistnämnda kategori betraktas som en försöksverksamhet och omprövas efter fem år, vid vilken tidpunkt betydelsefulla nya erfarenheter kan väntas ha blivit tillgängliga. Genom
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 101
dessa åtgärder räknar socialstyrelsen med att rubellaskador vid kommande graviditet på sikt skall förhindras.
Departementschefen
Som jag nämnt i inledningen till detta avsnitt behöver polioskyddet förbättras för personer födda under åren 1948-1959, dvs. de som nu är i åldrarna 15—25 år och som fick sin grundvaccinering mot polio under åren 1957—1959. Enligt Kungl. Maj:ts beslut denna dag kommer ett ympningsprogram med en kostnadsfri femte injektion mot polio för dessa årsklasser att påbörjas redan under innevarande budgetår för omkring 300 000 personer. Genomförandet av detta ympningsprogram med kostnadsfri poliovaccinering bör fortsätta under nästa budgetär
och då omfatta ytterligare 400 000 personer.
Jag föreslår vidare att ett helt nytt vaccinationsprogram mot röda hund påbörjas under nästa budgetår för att förebygga fosterskador genom denna sjukdom. Som jag framhållit i inledningen till detta avsnitt bör även vaccineringen mot röda hund vara kostnadsfri och omfatta immunitetsprövning av alla gravida kvinnor och därefter vaccinering som kan beräknas gälla ca 15 000 kvinnor om året. Det årliga vaccinationsprogrammet mot röda hund bör dessutom omfatta alla flickor i 14-årsåldern.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget kan med beaktande av bl. a. ympningsfrekvensen vad gäller mässling under föregående budgetår beräknas till 17,6 milj. kr. för budgetåret 1974/75.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Skyddsvmpningar för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 17 600 000 kr.
F 8. Hälsovårdsupplysning
1972/73 Utgift 3 867 574 Reservation 212 365 1973/74 — Anslag 4600 000 1974/75 — Förslag 5 500 000
Från anslaget bekostas viss upplysningsverksamhet i syfte att ge allmänheten information om förebyggande hälsovård. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni 1973 har en socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning inrättats fr. o. m, den 1 juli 1973. Nämnden har ersatt
den tidigare hälsovårdsupplysningsdelegationen (HVUD), som tillsattes
inom dåvarande medicinalstyrelsen år 1958. Nämnden har till uppgift att planera, leda och samordna socialstyrelsens hälsoupplysningsverksamhet samt verka för regional och lokal verksamhet på detta område.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsens aktivitet för kost och motion går under budgetåret 1974/75 in på sitt femte verksamhetsår. Styrelsens information om kost
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 102
och motion har hittills främst riktats till storhushåll, organisationer m. m. Under hösten 1973 har även en informationskampanj som är direkt riktad till den enskilde påbörjats.
Ökade insatser krävs för informationen om alkohol, narkotika, tobak och andra beroendeframkallande medel. Målgrupper för denna upplysning bör i första hand vara de som till följd av sin yrkesverksamhet eller opinionsbildande roll kan förmedla kunskaper samt påverka attityder och beteenden t. ex. lärare, ungdomsledare, socialarbetare, vårdpersonal m. fl. En av socialstyrelsen tillsatt arbetsgrupp beträffande tobakens skadeverkningar överlämnade i juni 1973 sin rapport till styrelsen. Socialstyrelsen kommer att ta ställning till de föreslagna åtgärderna.
Information om preventivmedel har fått ökad aktualitet mot bak-
grund av det under de senare åren ökade antalet aborter. Den information som planeras avser bl. a. att skapa större förståelse för vad användning av preventivmedel betyder för den unga kvinnans livssituation. Även om gonorréfrekvensen gått tillbaka de senaste åren, är dock det totala antalet smittotillfällen så stort att kraftiga åtgärder måste anses vara befogade också på detta område.
Den regionala hälsoupplysningsverksamheten har fått ökad omfattning de senaste åren. Inom flertalet län finns numera en grupp för hälsovårdsupplysning, kanslimässigt knuten till landstinget. 1971 anslog landstingen
totalt ca 700 000 kr. till hälsovårdsupplysningsaktiviteter. För år 1972
hade denna siffra fördubblats till ca 1 500 000 kr. Verksamheten är skiftande inom de olika landstingen men anknyter i stort sett till de av socialstyrelsen prioriterade områdena.
Remissyttrande
Nämnden för samhällsinformation (NSI) konstaterar att en resultatvärdering av tidigare informationsverksamhet är en eftersatt funktion
inom hälsovårdsupplysningsområdet. NSI anser det viktigt att socialsty-
relsens nämnd för hälsoupplysning ges möjligheter att göra en värdering av tidigare informationsåtgärders effekter.
Departementschefen
Som framgår av vad jag anfört i avsnittsinledningen anser jag det angeläget att ökade resurser kan ställas till förfogande för hälsovårdsupplysning. Jag förordar 'därför en höjning av anslaget för nästa budgetår
med 900 000 kr. till 5,5 milj. kr.
Upplysningsarbetet bör inriktas på särskilt angelägna områden. Den information som ges bör för att få god effekt vara saklig och målinriktad.
Som särskilt angelägen räknar iag upplysningen i kost- och motionsfrågor
och informationen om skadeverkningarna av narkotika, tobak och andra beroendeframkallande medel.
Som jag framhållit i inledningen till detta avsnitt är det också angeläget att den informationskampanj om preventivmedel och andra abortföre-
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 103
byggande åtgärder som satts i gång under innevarande budgetår kan fortsätta under nästa budgetår i ökad omfattning. För detta ändamål har jag beräknat ca 600 000 kr.
Socialstyrelsen skall med anlitande av detta anslag genom attitydundersökningar och på annat sätt regelbundet mäta effekten av den upplysning som ges. Med anledning av vad nämnden för samhällsinformation anfört i sitt remissyttrande har jag för nästa budgetår beräknat ca
200 000 kr. för en värdering av insatta informationsåtgärders effekter.
Samråd skall därvid ske med nämnden för samhällsinformation.
Kungl. Maj:t äger besluta om den närmare fördelningen av tillgängliga medel under anslaget.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Hälsovårdsupplvsning för budgetåret 1974/75 anvisa ett
reservationsanslag av 5 500 000 kr.
F 9. Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård
1972/73 — Utgitt 71 400 Reservation 39 1973/74 — Anslag 300 000 1974/75 — Förslag 150 000
Statsbidrag utgår till landstingskommun för utrustning av varje distriktstandpoliklinik som ingår i folktandvärdsplanen med 3 000 kr. och, om mer än en tandläkare skall vara anställd där, med 1 300 kr. för varje ytterligare sådan tandläkare samt beträffande annextandpolikliniker
och ambulatoriska tandpolikliniker med 1 000 kr. för varje sådan
poliklinik. Bidragsbestämmelserna finns i kungörelsen (1961:278) om
statsbidrag till foiktandvård (upphävd 1973:462).
Även om kungörelsen upphävts gäller den dock i fråga om statsbidrag som avser utrustning av nämnda polikliniker före utgången av år 1973.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen föreslår, att anslaget förs upp med 150 000 kr. Anslagsberäkningen framgår av följande sammanställning
| Ingående reservation 1.7.1973 | 39 |
| Anslag 1973/74 | 300 000 |
| DPisponibelt 1973/74 | 300 039 |
| Beräknade utbetalningar 1973/74 | 300 000 |
| Anslagsbehov 1974/75 | 150 000 |
Departementschefen Jag biträder socialstyrelsens förslag och beräknar anslagsbehovet till
150 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård för
budgetäret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 104
F 10. Bidrag till nordiskt institut för'odontologisk materialprovning
1972/73 — Utgift 298 236 Reservation 208 085 1973/74 — Anslag 1 200 000 1974/75 — Förslag 500 000
Enligt avtal mellan de deltagande nordiska länderna har det nordiska
institutet för odontologisk materialprovning (NIOM) till uppgift att
genom materialprovning och därtill hörande målinriktad forskning, utvecklings- och upplysningsverksamhet samt genom andra lämpliga medel arbeta för att material, förbrukningsartiklar och viss utrustning som används inom tandvården i de nordiska länderna, uppfyller de krav som kan ställas med hänsyn till utvecklingen inom hälsovård och teknik.
Departementschefen
Institutet har under hösten 1973 börjat sin verksamhet. Institutets första uppgift avser provning av amalgam. I övrigt har förberedelserna för institutets verksamhet pägått också under år 1973. Sålunda har nu rekrytering skett av ledande personal. Tjänsterna som avdelningschefer vid institutets två avdelningar, en biologisk-klinisk och en fysikaliskkemisk, har tillsatts. Chefen för institutet som samtidigt är chef för den biologisk-kliniska avdelningen tillträdde sin tjänst den 1 januari 1973. Vidare har ytterligare en tjänst på vetenskaplig nivå vid vardera avdelningen tillsatts. F.n. pågår rekrytering av laboratoriepersonal. Frågan om permanenta lokaler för institutet utreds f. n. Med hänsyn till den försening som skett beträffande institutets start beräknar jag medels-
behovet för budgetåret 1974/75 till 500 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till nordiskt institut för odontologisk materialprov-
ning för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av
500 000 kr.
F 11. Epidemiberedskap m. m.
1972/73 Utgift 3 687 461 1973/74 Anslag 4525 000 1974/75 — Förslag 4655 000
Anslaget kan betecknas som ett allmänt beredskapsanstag för hälsooch sjukvården såvitt avser smittsamma sjukdomar.
Från anslaget utbetalas ersättning för vissa kostnader och förluster som uppkommit på grund av myndighets ingripande för att förhindra spridning av smittsam sjukdom (kungörelsen 1956:296 om ersättning i vissa fall vid ingripanden i hälsovårdens intresse och Jagen 1956:293 om ersättning till smittbärare). Vidare bestrids från anslaget vissa kostnader för planläggning av epidemiberedskap inom riket, för medicinsk katastrofberedskap och för viss kursverksamhet m. m. samt vissa ersättningar
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 105
enligt kungörelsen (1970:160) angående läkarintyg för sjöfolk.
Från anslaget bekostas även den epidemiologiska verksamhet, som bedrivs vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL).
Socialstyrelsen
Styrelsen beräknar följande medelsbehov för sin verksamhet på området under budgetåret 1974/75.
| Planläggning av epidemiberedskap inom riket | 24 000 |
| Medicinsk katastrofberedskap | 34 000 |
| Kursverksamhet | 34 000 |
Vissa läkarundersökningar av personer som söker anställning på fartyg 24 000 Diverse kostnader, främst för epidemitörebyggande åtgärder med
avseende på den internationella trafiken 59 000
Summa 175 000
SBL
SBL beräknar kostnaderna för den epidemiologiska verksamheten under budgetåret 1974/75 till 2 480 000 kr. Härav utgör ca 1 milj. kr. kostnader för civil beredskapslagring och 1 480 000 kr. kostnader för epidemiologisk verksamhet, inkl. förhöjt lönekostnadspålägg.
Departementschefen
Den epidemiologiska verksamheten vid SBL avser epidemibekämpning, rapportering samt rädgivning och information. Jag beräknar anslagsbe-
Vidare beräknar jag medelsbehovet för ersättning till smittbärare m. m. till 2 milj. kr. och för socialstyrelsens planerings- och kursverksamhet till
175 000 kr.
Anslaget bör säledes föras upp med 4 655 000 kr. Jag hemställer alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Epidemiberedskap m. m. för budgetäret 1974/75 anvisa
elit förslagsanslag av 4 655 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 106
G. Universitetssjukhus m. m.
Läkarutbildningskapaciteten i landet har mer än fördubblats under 1960-talet. Den totala intagningskapaciteten vid de medicinska läroanstalterna i landet uppgår f. n. till mer än 1 000 platser per år. Under tiden 1973-1977 beräknas antalet läkare i landet öka från omkring 13 000 till mer än 18000. Antalet yrkesverksamma läkare beräknas vara över
23 000 år 1985.
Den kliniska delen av läkarutbildningen i stockholmsområdet är i huvudsak förlagd till karolinska sjukhuset, Huddinge, S:t Görans, Sabbatsbergs och Danderyds sjukhus, Södersjukhuset samt Serafimerlasarettet. Intagningskapaciteten vid karolinska institutet är 370 platser per
år.
I göteborgsområdet ligger de kliniska utbildningsplatserna främst vid Sahlgrenska sjukhuset. Vidare utnyttjas bl. a. Östra sjukhuset i Göteborg för den kliniska läkarutbildningen.
Den kliniska läkarutbildningen är i övrigt huvudsakligen förlagd till akademiska sjukhuset i Uppsala, Jasarettet i Lund, Malmö allmänna sjukhus, lasarettet i Umeå och regionsjukhuset i Linköping.
Tidigare avtal om läkarutbildning vid de kommunala undervisningssjukhusen gällde till den 1 januari 1974 (prop. 1971:44, SoU 1971:8, rskr
1971:98; prop. 1972:50, SoU 1972:17, rskr 1972:169; prop. 1972:144,
SoU 1972:43, rskr 1972:328; prop. 1973:20, SoU 1973:7, rskr 1973: 103). Förhandlingar pågår om de nya läkarutbildningsavtal, som skall
gälla på de olika undervisningsorterna fr. o. m. den 1 januari i'år. Jag
räknar med att de nya avtalen skall kunna redovisas i en särskild proposition till årets riksdag.
Karolinska sjukhuset lämnar sjukvård inom ramen för sina resurser som ett centralsjukhus inom Stockholms läns landstingskommuns sjukvårdsområde med delar av detta område som upptagningsområden. Sjukhusets åtaganden fr. o. m. den 1 januari i är beror på resultatet av pågående förhandlingar med landstingskommunen om ett nytt avtal gällande från den tidpunkten orm samarbetet för sjukhusets drift m. m.
Alkoholskadade personer bereds tf. n. vård på olika sätt medicinskt och socialt genom den primärkommunala nykterhetsvården, landstingskommunal sjukvård, allmänna och enskilda vårdanstalter samt olika former av arbetsvärd m. m. Genom en försöksverksamhet under två år vid karolinska sjukhuset skall nu prövas olika möjligheter till samordnade vårdoch behandlingsinsatser. Sjukhusets klinik för alkoholsjukdomar skall svara för samordningen av de olika åtgärderna och för en utvärdering av försöksverksamheten, Ett viktigt inslag i verksamheten blir att patienter
från några närbelägna kommuner i samarbete mellan någon allmän
vårdanstalt för alkoholmissbrukare och alkoholkliniken undergår en allsidig medicinsk och social utredning.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 107
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 7 december 1973 har ett klinisktpatologiskt centrallaboratorium inrättats vid karolinska sjukhuset från den 1 januari 1974 som ersättning för sjukhusets patologiska och radiopatologiska avdelningar. Medel beräknas för erforderliga läkartjänster m, m. för omorganisationen.
Barnkardiologin vid sjukhuset föreslås få en egen företrädare i en överläkare, som erhålls genom ett läkarutbyte. Radiumhemmet vid karolinska sjukhuset avses bli centrum för den avancerade radioterapin i stockholmsområdet. Mot denna bakgrund beräknas medel för att en ny apparat för megavoltterapi skall kunna beställas till sjukhuset.
Beträffande akademiska sjukhuset i Uppsala beräknas medel för lönekostnader för två överläkare, en biträdande överläkare och två underläkare för rehabiliteringsverksamheten i det moderna neuroblock vid sjukhuset, som tagits i bruk vid ingången av år 1974 och som bl. a. inrymmer en ny rehabiliteringsklinik.
Överenskommelsen med Uppsala läns landstingskommun om fortsatt samarbete för drift av akademiska sjukhuset m. m. upphörde att gälla med utgången av år 1973. Förhandlingar om ändring av samarbetsavtulet pågår. I förhandlingsarbetet skall också tas upp den angelägna frågan om inrättande av ett patologiskt och ett kliniskt mikrobiologiskt centrallaboratorium vid sjukhuset.
Den systematiska undervisningen för läkare under vidareutbildning beräknas omfatta 250 kurser under nästa budgetår. Jag vill i anslutning härtill erinra om att socialstyrelsen har i uppdrag att lägga fram förslag till de författningsmässiga och andra åtgärder som bedöms erforderliga för att övergången för läkare från verksamhet inom specialiserad vård till allmänläkarvård skall underlättas. Det är angeläget att kunna erbjuda en för ändamålet lämplig kompletterande teoretisk och praktisk utbildning samt att i samband därmed kunna ge en allsidig information om allmän-
läkarnas viktiga verksamhet. Sådana åtgärder behövs särskilt under de
närmaste åren för att trygga samhällets tillgång på allmänläkare i den öppna hälso- och sjukvården. För detta ändamål beräknar jag i det följande 750 000 kr. under anslaget till vidareutbildning av läkare.
Kungl. Maj:t har i december 1973 meddelat föreskrifter om byggnadstillstånd under år 1974 för byggnadsarbeten inom sjukvården. En allmän investeringsrum omfattar a) läkarstationer, vårdcentraler m, m. samt sjukhem och kliniker för långtidsvård, b) sjukhem och kliniker för psykiskt sjuka, vårdhem och specialsjukhus för psykiskt utvecklingsstörda samt cec) mindre projekt vid övriga sjukhus. För år 1974 kommer byggnadstillstånd inom denna investeringsram att lämnas för en total byggnadskostnad av 700 milj. kr. Till ledning för huvudmännens planering finns för denna del av sjukvårdsbyggandet även en garanterad minimiram för vart och ett av åren 1975 och 1976. För större sjukhusprojekt har fastställts en särskild investeringsram för byggnadstillstånd under åren 1974 och 1973 som avser en total byggnadskostnad på 300 milj. kr. Den totala nedlagda kostnaden för sjukvårdsinvesteringarna under år 1974 beräknas uppgå till ca 1 100 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 108
G 1. Karolinska sjukhuset: Driftkostnader
1972/73 — Utgift 330 751 538 1973/74 — Anslag 378 183 000 1974/75 — Förslag 396 791 000
Vid karolinska sjukhuset meddelas klinisk utbildning för medicine kandidater. Vidare är sjukhuset regionsjukhus för stockholmsregionen och skall svara för viss sjukvård inom storstockholmsområdet. Vid sjukhuset bedrivs forskarutbildning och forskning.
Karolinska sjukhuset har va 1 750 disponibla vårdplatser. Omkring 85 7 av totala antalet vårddagar vid sjukhuset utnyttjas av patienter från Stockholms läns landsting. Är 1972 var antalet besök i sjukhusets öppna vård omkring 511 000. :
Under sjukhusdirektionen leds sjukhuset av en sjukhusdirektör, som vid sin sida har en chefsltläkare. Vidare finns en biträdande sjukhusdirektör. Sjukhuset har ca 50 kliniker och andra fristående avdelningar. Sjukhusets sjukvårdsenheter är sammanförda i sex block — kirurg-, medicin- och laboratorieblocken, barn- och kvinnoblocket, psykiatrisktsocialmedicinska blocket samt blocket för radioterapi. Administrationen vid sjukhuset är uppdelad på fyra byråer, nämligen en administrativ byrå, en personalbyrå, en driftbyrå och en planeringsbyrå.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Direk- Departements-
tionen chefen Personal Läkarpersonal 373 +] 1 +2 Administrativ personal 437 3/4 +16 2 Psykologer, kuratorer och
rehabiliteringspersonal 90 1/2 + 41/2 - Sjuksköterskepersonal m. tl 1526 3/4 +17 1/2 - Laboratorie- och sjukvårds-
teknisk personal 205 1/2 +10 1/2 -3 1/2 Övrig vårdservicepersonal 877 1/4 + 9 = Ekonomipersonal 583 1/2 + 3 -I Vissa ljänstemän vid ortopediska
verkstäder (genomsnitt) . 50 = -
4 144 1/4! +71 1/2 -4 1/2 Anslag Lönekostnader 267 013 000 +15 120 692 + 8 218 000
| Sjukvård | 240 000 + 20 000 + 20 000 |
| Reseersättningar | 105 000 - n |
| Därav utrikes resor | (14 000) (+ 3 000) (+ 3 000) |
| Lokalkostnader | 60 117 000 + 3418 000 + 3420 000 |
| Expenser | 47 975 000 + 9 010 000 + 6 950 000 |
Därav
a) inventarier (5 900 000) (+ 900.000) (+ 600 000)
| b) representation | (10 000) ( | -) | (-) |
| Skadeecrsättningar | 100 000 | - | = |
| Automatisk databehandling | 2631 000 | = | = |
| Datamaskinanläggningen | 1 000 | - | = |
| Hjälpmedelsverksamhet | 1 000 | - |
378 183 000 +27 568 692 +18 608 000 I Härav får 55 tjänster som förts på övergångsstat inte uppehållas
109 Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
Inkomster vid sjukhuset, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 206 milj. kr. för budgetåret 1974/75 (1973/74 192 milj. kr.)
Direktionen för karolinska sjukhuset
Omfattningen av karolinska sjukhusets insatser inom sjukvården regleras bl. a. av avtal med Stockholms läns landstingskommun om tillägg till 1931 års avtal rörande samarbete för karolinska sjukhusets uppförande och drift m. m. (prop. 1972:144, SoU 1972:43, rskr 1972:325), vilket avtal avser tiden den 1 juli 1971 — den 31 december 1973. Sjukhusets åtaganden fr.o.m. den 1 januari 1974 beror på resultatet av de förhandlingar som statens förhandlingsnämnd för med landstingskommunen i frågan. Stockholms läns landstingskommun reviderar f. n. sin hälso- och sjukvårdsplan. Resultatet härav kan sannolikt läggas fram först i slutet av år 1974. Den nya planen kan innebära, att antalet vårdplatser vid sjukhuset bör minskas från f. n. ca 1 750 till ca 1 400. Omfattningen av den öppna vården vid karolinska sjukhuset beror bl. a. på i vilken takt landstingskommunen bygger ut den öppna vården utanför sjukhus.
Genom överenskommelse med landstingskommunen har upptagningsområden fastställts för flertalet specialiteter inom sjukhuset. Landstingskommunens öppna vård utanför sjukhus är f. n. inte tillräckligt utbyggd. Påtagliga brister föreligger i fråga om tillgången på distriktsläkare, t. ex. inom upptagningsområdena för karolinska sjukhusets medicinska och kirurgiska kliniker. Sjukhusets öppna vård belastas därför med patienter som inte skulle behöva tillgång till de kvalificerade vårdresurser, som sjukhuset erbjuder. Vidare är bristen inom landstingsområdet på platser för långvårdsfall relativt sett störst inom det förvaltningsområde som karolinska sjukhuset tillhör. Inom sjukhusets slutna vård föreligger pätagliga svårigheter alt få medicinskt färdigutredda patienter överförda till andra vårdformer och då främst längtidsvård. Detta gäller särskilt patienter vid medicinska kliniken samt neuro- och thoraxklinikerna. Trots rationaliseringar och andra kostnadsbesparande åtgärder har de under en fölid av år ökade kraven på sjukhusets tjänster inte kunnat tillgodoses utan personalförstärkningar och driftkostnadsökningar. Det har inte varit möjligt att inom ramen för anvisade driftkostnadsanslag bedriva den sjukvård och utbildning, som enligt avtal och i övrigt gjorda åtaganden åvilar sjukhuset. Direktionen har därför nödgats begära att få överskrida de för olika budgetår anvisade medelsramarna. Kungl. Maj:t medgav sålunda bl. a. att anslagsposten till lönekostnader för budgetåret
1972/73 överskreds med 12 150 000 kr. Detta innebar enligt direktionen
att Kungl. Maj:t godtog omfattningen av sjukhusets verksamhet och för denna erforderliga resursinsatser.
1. Pris- och löneomräkning m. m. 15 146 197 kr., varav 6 611 090 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. I O-alternativet måste sjukvårdsverksamheten minskas med antingen ca 30 000 vårddagar eller ca 170 000 besök i öppen vård. Direktionen
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 110
förordar en kombination av minskningar av såväl vårddagar som besök. Därvid bör främst dels den öppna vård inom sjukhusets närområde som utgör primärvård begränsas, dels i princip obligatoriskt remisstvång införas inom sjukhusets upptagningsområden. På kort sikt innebär detta växande köer och sämre service för patienterna. Ätgärderna förutsätter att avtalet med Stockholms läns landstingskommun får ändrat innehåll.
3. En enhet för kliniskt-immunologisk verksamhet behövs för att immunologiska sjukdomsfall skall kunna diagnostiseras och följas upp med en adekvat behandling. En sådan enhet bör tills vidare vara en särskild sektion inom blodcentralen. För ledning av verksamheten behövs en biträdande överläkare. Tillkomsten av högvoltstationen har medfört ökade arbetsuppgifter bl. a. för radiumhemmets gynekologiska avdelning. En tjänst som biträdande överläkare bör inrättas vid avdelningen. Vid neurologiska kliniken utgår en tjänst som biträdande överläkare, vilken inrättats endast för tiden t. o. m. den 30 juni 1974.
För verksamheten vid en planerad allmän medicinsk rehabiliteringsenhet inom avdelningen för fysikalisk medicin behövs en underläkare. För att möta den alltmera ökade belastningen inom sjukvården har direktionen bl. a. inrättat nio extra underläkartjänster, nämligen två vid centrala anestesiavdelningen samt en vid vardera ögonkliniken, de neurokirurgiska, neurologiska, reumatologiska och barnmedicinska klinikerna samt röntgendiagnostiska och thoraxradiologiska avdelningarna.
Sammanfattningsvis föreslår direktionen en ökning av läkarpersonalen med cen biträdande överläkare och tio underläkare (+ 1 751 826 kr.).
4, Direktionen anser det vara angeläget att få företrädare i överläkareställning för följande vid sjukhuset etablerade subspecialiteter, nämligen i foniatri vid öron-, näs- och halskhniken samt i barnkardiologi vid barnmedicinska kliniken. För dessa ändamäl bör två tjänster som Ööverläkare inrättas i utbyte mot tiänster som biträdande överläkare. Vid kirurgiska kliniken bör med hänsyn till den omfattande verksamheten inom sjukvård, utbildning och forskning ledningen av klinikens öppna värd läggas på cen överläkare. Därför föreslås, att en överläkartjänst inrättas vid kirurgiska kliniken i utbyte mot en tjänst som biträdande överläkare.
Vid blodcentralen finns en överläkare och en underläkare. Den senare utför arbetsuppgifter, som bör ankomma på en läkare i överordnad ställning. Underläkartjänsten bör omvandlas till tjänst för biträdande överläkare. Röntgendiagnostiska avdelningen, som behöver fler biträdande överläkare för att överläkarna vid dess fem olika sektioner skall få hjälp av läkare med långvarig erfarenhet inom området, bör få ännu en tjänst som biträdande överläkare i utbyte mot tjänst som underläkare.
Sammanlagt föreslår direktionen fem utbyten av läkartjänster (+ 119 594 kr).
5. Direktionen har inrättat relativt sett många extra tjänster för att möta den alltmera ökade belastningen inom sjukvården. En översyn av behovet av tjänsterna med hänsyn till framtida strukturella förändringar i sjukhusets verksamhet har påbörjats. I avvaktan på resultatet härav begär
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 111
direktionen medel för ett antal tjänster, som i huvudsak inrättats under åren 1961—1964 och som bedöms erforderliga under överblickbar framtid.
Utöver för nämnda nio underläkartjänster bör sålunda medel beräknas för 53 1/2 tjänster åt den personal, som uppräknas i det följande.
En förste byråassistent, en assistent, en föreståndare, fem kansliskrivare, sex kontorister, en biträdande psykolog, två sjukgymnaster, två avdelningsföreståndare, tio sjuksköterskor (varav tre med halvtidstjänstgöring), sex barnsköterskor, en undersköterska, en laboratorieingenjör, fem laboratorieassistenter, en röntgenassistent, nio sjukvårdsbiträden, en expeditionsförman, en institutionstekniker och en överstäderska. (+ 2 340 072 kr.)
6. För den föreslagna kliniskt-immunologiska sektionen inom blodcentralen behövs utöver nämnd läkartjänst även en tjänst som laboratorieingenjör (+ 50 155 kr.).
7. Cancerföreningen i Stockholm har begärt, att sjukhuset skall överta kostnaderna för följande av föreningen hittills betalade tjänster, nämligen en tjänst som kansliskrivare för den psykiatriska klinikens psykosomatiska cancervård, en tjänst som kansliskrivare (med halvtidstjänstgöring) för isotoparbete vid radiumhemmets allmänna avdelning och en tjänst som laboratorieassistent vid kliniskt-kemiska centrallaboratoriet. Tjänsteinnehavarnas arbetsuppgifter tillhör numera rutinsjukvården. Medel bör beräknas för tjänsterna. (+ 108 042 kr.)
8. Vid operationer inom den ortopedisk-kirurgiska kliniken används motoriserade instrument för att bearbeta skelettvävnader. Besvärliga montageproblem i sängen måste lösas under den postoperativa vården. Klinikens operationsavdelning behöver därför tillföras en tjänst som tekniker (+ 48 065 kr.).
9. Utöver vad som nämnts behövs enligt direktionen följande personalförstärkningar vid karolinska sjukhuset.
Vid den barnmedicinska kliniken bör tiänster inrättas för en förskollärare och en kansliskrivare (med halvtidstjänstgöring). Rehabiliteringsverksamheten bör förbättras genom att kuratorsorganisationen utökas med en kurator (med halvtidstjänstgöring). För vissa undersökningar behövs ännu en laboratorieassistent (med halvtidstjänstgöring) vid kvinnokliniken (+ 122 005 kr.)
10. Utbildningen av sjukhusets personal orsakar lönekostnader, som i huvudsak utgörs av ersättningar till vikarier. Beräknade medel för ändamålet bör ökas med 2 928 068 kr.
11. Kostnadsramen för förbrukningsartiklar vid sjukhuset måste höjas med 1,8 milj. kr. på grund av prishöjningar. För ändamålet beräknade medel måste emellertid härutöver räknas upp med ytterligare 2 070 000 kr. för att sjukvårdsverksamheten inte skall behöva minska vid sjukhuset.
Direktionen prövar f. n. olika åtgärder för att få ett bättre grepp över
utgifterna för förbrukningsartiklar.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 112
Remissyttranden
Socialstvrelsen anser det nödvändigt att resurser motsvarande minst de föreslagna tio underläkartjänsterna ställs till karolinska sjukhusets förfogande. Vidare tillstyrks inrättande av en tjänst som biträdande överläkare för gynekologisk radioterapi samt föreslagen omvandling av tre tjänster som biträdande överläkare vid barnmedicinska kliniken, kirurgiska kliniken resp. öron-, näs- och halskliniken till överläkartjänster för barnkardiologi, allmän kirurgi resp. foniatri. Under förutsättning alt erforderiiga resurser för vidareutbildningen av läkare ändock kan ställas till förfogande vid sjukhuset tillstyrks även föreslagna utbyten av läkartjänster inom blodgruppsserologi och röntgendiagnostik. Socialstyrelsen tillstyrker däremot inte inrättande av en tjänst som biträdande överläkare för immunologi i avvaktan på pågående utredning om detta verksamhetsområdes innehåll. Enligt vad styrelsen erfarit avses transplantationsverksamheten inom Stockholms läns landstingskommuns sjukvårdsområde sannolikt komma att koncentreras till Huddinge sjukhus.
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) anför att det är angeläget att målen för karolinska sjukhusets verksamhet preciseras, vilket förutsätter att sjukhusets roll och integrering i Stockholms läns landstings övriga sjukvårdsverksamhet klarläggs. För en ändamälsenlig utveckling av sjukvården inom landstingsområdet och av organisationen för läkarutbildning och medicinsk forskning är det enligt NUU angeläget att huvudmannaskapet för karolinska sjukhuset så snart som möjligt förs över till landstinget. Det är viktigt att planeringen av sjukhusets upprustning bedrivs så att de personella och materiella resurserna vid karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus samordnas och balanseras samt att dubblering och därmed splittring av resurserna så långt möjligt undviks. Underlaget för bedömning av dessa frågor mäste i stor utsträckning tas fram av landstinget. Ett nära samarbete mellan sjukvårdsplaneringen samt planeringen för utbildningen och forskningen är också angeläget. NUU understryker att parterna bör eftersträva att utforma avtalen om karolinska sjukhuset så att en ändamålsenlig planering främjas.
För budgetåret. 1974/75 avses en i stort sett oförändrad verksamhet vid karolinska sjukhuset. NUU kan inte bedöma nu om viss minskning av vårdplatsantalet bör ske redan under innevarande eller nästa budgetår. NUU finner det anmärkningsvärt att den öppna vården tillåtits expandera på det sätt som skett vid karolinska sjukhuset. Troligen förklaras detta av att sjukhuset sett som sin uppgift att tillgodose den efterfrågan, som riktats mot sjukhuset som en följd av att landstingets resurser för öppen värd är otillräckligt utbyggda. Enligt NUU:s mening bör skyndsamma åtgärder vidtas i syfte att begränsa den öppna vården vid sjukhuset. En utgångspunkt för planeringen av denna öppna värd bör vara att öppenvårdsenheter utanför karolinska sjukhuset i behövlig omfattning kan ställas till förfogande för läkarutbildningen. NUU förordar att överläggningar i frågan tas upp med landstinget. NUU förordar även att krav på temiss införs så snatt som möjligt för sjukhusets öppna vård. Landstinget bör dock få rådrum att vidta behövliga åtgärder. Minskningen av den
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 113
öppna värden vid karolinska sjukhuset bör genomföras i en takt som är rimlig med hänsyn till möjligheterna att bygga ut resurserna utanför sjukhuset. NUU förordar därför att en plan för en successiv minskning av den öppna vården fastställs.
Departementschefen
Kungl. Maj:t har i juni 1973 uppdragit åt direktionen för sjukhuset att
bl. a. utarbeta en översiktlig plan för en fortgående upprustning av
sjukhuset i huvudsaklig överensstämmelse med vad direktionen anfört i en skrivelse i ärendet. Direktionen har i denna framhållit bl. a. dels att man numera borde lägga ett vårdplatsantal av ca 1 400 till grund för planeringen av sjukhuset, dels att möjligheterna att rationellt fördela resurserna inom sjukvårdsområdet borde beaktas när en ny stomplan
utarbetas. Direktionen tar f.n. fram nämnda upprustningsplan i nära
samarbete med Stockholms läns landstingskommun och nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande. Samtidigt pågår förhandlingar med landstingskommunen om ett nytt avtal beträffande karolinska sjukhuset. Jag vill i anslutning härtill erinra om att en särskilt tillkallad sakkunnig har lagt fram en utredning (Ds S 1972:10) om förbättrad samordning av sjukvården vid karolinska sjukhuset med viss annan sjukvård. I utredningen föreslås åtgärder, som syftar till att, utan förärdring av huvudmannaskapet för sjukhuset, åstadkomma en förbättrad samordning av sjukhusets sjukvård med sjukvården inom för sjukhuset bestämda upptagningsomräden för skilda medicinska specialiteter, Utredningen jämte remissyttranden har lämnats över till statens förhandlingsnämnd för att utgöra en del av underlaget för de pågående förhandlingarna om sjukhuset.
Jag räknar med att omfattningen av karolinska sjukhusets sjukvårdsresurser och sjukhusets roll inom sjukvärdsområdet skall kunna i stora drag klarläggas i det samlidigt pågående arbetet att dels upprätta en plan för sjukhusets upprustning och dels träffa avtal mellan staten och Stockholms läns landstingskommun om det fortsatta samarbetet för sjukhusets drift m. m.
En förändring av sjukvårdens omfattning vid karolinska siukhuset mäste ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med landstingskommunen. Arbetet syftar till en förbättrad sjukvård för samtliga patienter inom landstingsområdet.
Jag avser att i en särskild proposition redovisa det nya avtal om samarbete för karolinska sjukhusets drift m. m., som skall gälla fr. o. m. den 1 januari 1974. Jag återkommer då till de frågor som jag nu berört.
Riksdagen bör underrättas om att Kungl. Maj:t den 29 juni 1973 bl. a. för vissa anslagsposter under sjukhusets stat för budgetåret 1972/73 medgett överskridanden, nämligen under anslagsposten Lönekostnader med högst 12 150 000 kr. och under anslagsposten Expenser med högst 6 920 000 kr. Överskridandet av expensposten föranleds främst av en
8 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 7
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 114
ökad ätgång av läkemedel och förbrukningsartiklar. Den ökade belastningen på löneposten uppkom bl. a. i samband med genomförandet av arbetstidsförkortning och ändrade arbetstidsbestämmelser för sjukhusets personal. Kostnaderna för ersättningar till vikarier har också ökat, bl. a. på grund av en utvidgad utbildning av personalen.
Det större medelsbehovet skall också ses mot bakgrunden av att karolinska sjukhuset fått ta på sig en ökande andel av sjukvården inom landstingsområdet i avvaktan på att Stockholms läns landsting skall hinna bygga ut övriga sjukvårdsresurser. Som direktionen framhållit har, trots vidtagna rationaliseringar, de stegrade kraven på sjukhuset inte kunnat tillgodoses utan vissa personalförstärkningar och driftkostnadsökningar. Direktionen har nödgats att inrätta ett stort antal extra tjänster. I avvaktan på en översyn av behovet av tjänsterna med hänsyn till framtida strukturella förändringar i sjukhusets verksamhet finner jag inte anledning att nu beräkna särskilda medel för detta ändamål. I den mån den extra personalen med hänsyn till sjukvårdens krav måste behållas under budgetåret 1974/75 och kostnaderna för personalen och dess sjukvårdsinsatser inte kan rymmas inom tillgängliga medelsramar ankommer det på Kungl. Maj:t att besluta om de eventuella överskridanden av ifrågakommande anslagsposter som kan bli följden.
Som jag nämnt i inledningen till detta avsnitt bör vid karolinska sjukhuset genomföras en försöksverksamhet under två år med samordnade vård- och behandlingsinsatser för alkohoiskadade. Sjukhusets klinik för alkoholsjukdomar skall svara för samordningen av de olika åtgärderna och för en utvärdering av försöksverksamheten. Direktionen för karolinska sjukhuset har bl. a. anmält att lokaler inom alkoholkliniken kan användas för en intagningsvårdavdelning m. m. Jag räknar med att verksamheten skall kunna bedrivas inom ramen för de medel som ställs till förfogande för alkoholkliniken och sjukhusets verksamhet i övrigt. Jag beräknar bl. a. medel som gör det möjligt att inrätta en ny tjänst som biträdande överläkare för ledningen av akutsjukvården och intagningsvården m. m. Tjänsten bör vara extra och inrättad för tiden den 1 juli 1974—den 30 juni 1976.
Kungl. Maj:t har den 7 december 1973 bl.a. föreskrivit, att ett kliniskt-patologiskt centrallaboratorium skall inrättas vid karolinska sjukhuset den 1 januari 1974 för att ersätta nuvarande patologiska och radiopatologiska avdelningar. Härigenom har uppnåtts en önskvärd rationalisering, bl. a. genom att dubbla laboratorieorganisationer med i stort sett samma laboratorietekniska arbetssätt inte behöver hållas i gång. Beslutet innebär också en långtgående integrering mellan motsvarande institutioner hos karolinska institutet och avdelningarna vid sjukhuset. Sålunda har Kungl. Maj:t föreskrivit, att två tjänster som professor i patologi resp. tumörpatologi, två tjänster som biträdande professor i patologi och två tjänster som biträdande professor i pediatrisk patologi
resp. radiopatologi skall vara förenade med tjänst som överläkare vid det
kliniskt-patologiska centrallaboratoriet. Två extra tjänster som biträdande överläkare får vara inrättade vid centrallaboratoriet. I gengäld får viss
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 115
befintlig tjänst som laborator vid sjukhuset inte tillsättas eller uppehällas. Kungl. Maj:t har vidare bl. a. medgivit, att anslaägsposten Lönekostnader under sjukhusets stat för budgetåret 1973/74 får överskridas med högst 220 000 kr. för kostnader vid centrallaboratoriet under första halvåret 1974. För samma tid har karolinska institutets ram för assistenttimmar minskats med 2 000 timmar. Jag beräknar nu medel för budgetåret 1974/75 för ifrågavarande sex överläkararvoden och de två tjänsterna som biträdande överläkare m. m. Samtidigt räknar jag bort medel för vissa tjänster, som kan dras in, och för kostnader för vissa laboratorieundersökningar som kan sparas in, allt i överensstämmelse med det förslag från direktionen för karolinska sjukhuset, som legat till grund för Kungl. Maj:ts beslut i ämnet. Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag vid sin anmälan av förslagsanslaget Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal beräkna en indragning av sammanlagt 4 000 assistenttimmar vid karolinska institutet med anledning av omorganisationen.
Barnkardiologin är en etablerad subspecialitet vid karolinska sjukhuset. Jag delar direktionens uppfattning att specialiteten nu bör få en egen företrädare i en överläkare. Jag beräknar medel för inrättande av en tjänst som Överläkare i barnkardiologi i lönegrad SKBe 3 vid barnmedicinska kliniken i utbyte mot en befintlig tjänst som biträdande överläkare vid
kliniken (4).
Vid medelsberäkningen har jag tagit hänsyn till att den tjänst som biträdande överläkare vid den neurologiska kliniken, vilken inrättats för tiden den I januari -- den 30 iuni 1974, utgär (3).
Riksdagen har bemyndigat Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förordat i prop. 1972:35 (SoU 1972:16, rskr 1972:168) godkänna avtal med Gotlands kommun samt Södermanlands, Värmlands, Örebro och Västmanlands läns landstingskommuner om regionsjukvård m. m. vid karolinska sjukhuset. Sådant avtal godkändes den 30 juni 1972. Statens förhandlingsnämnd har i juli 1973 träffat avtal om tillägg till 1972 års avtal om regionsjukvård m. m, vid karolinska sjukhuset, enligt vilket vissa vårdplatser vid den provisoriskt inrättade njurmedicinska sektionen vid sjukhuset ställs till Gotlands kommuns och örebroregionens förfogande. Ersättningarna till sjukhuset är fastställda till utgången av år 1973. Det ankommer på Kungl. Maj:t att godkänna nämnda tilläggsavtal och överenskommelser om ersättningarna till sjukhuset fr. o. m. den 1 januari 1974.
Enligt sjukvärdskungörelsen (1972:676), som trätt i kraft den 1 januari 1973, gäller bl. a. att den, som har allmänläkar- eller specialistkompetens eller fyller kraven för sådan kompetens, inte utan socialstyrelsens medgivande får förordnas till innehavare av tjänst som underläkare. Sjukvårdskungörelsen gäller inte för karolinska sjukhuset. I reglementet för sjukhuset har emellertid införts motsvarande stadgande, enligt vilket medgivandet beslutas av direktionen i samråd med socialstyrelsen. Underläkartjänsterna skall förbehållas läkare som genomgär allmäntjänstgöring som läkare eller vidareutbildning. Avsikten är att den, som har slutfört
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 116
sin utbildning och som skall tjänstgöra som läkare i underordnad ställning, skall inneha avdelningsläkartjänst. Ett antal underläkartjänster vid karolinska sjukhuset bör mot denna bakgrund ombildas till avdelningsläkartjänster. Förslag om en sådan omvandling har ännu inte kunnat läggas fram av direktionen för karolinska sjukhuset. Jag kan därför inte nu ange hur många avdelningsläkartjänster, som bör inrättas vid karolinska sjukhuset i utbyte mot befintliga underläkartjänster. Det ankommer på Kungl. Maj:t att senare besluta i frågan.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 396 791 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid karolinska sjukhuset inrätta en
tjänst för överläkare i SKBe 3;
2. till Karolinska sjukhuset: Driftkostnader för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 396 791 000 kr.
G 2. Karolinska sjukhuset: Utrustning
1972/73 — Utgift 7947 321 Reservation 7418 359 1973/74 — Anslag 4 600 000 1974/75 — Förslag 6 500 000
Direktionen för karolinska sjukhuset
Medelsbehovet för anskaffning av utrustning till karolinska sjukhuset framgår av följande sammanställning.
| 1. Utrustning till befintliga kliniker m. m. | 8 100 000 |
| 2. Utrustning till kök och matsal | 500 000 |
| 3. Laserutrustning till ögonkliniken | 175 000 |
| 4. Linjäraccelerator till radiumhemmet | 1 800 000 |
| 5. Utrustning till immunologiskt laboratorium | 100 000 |
6. Utrustning vid upprustning av
| a) barnklinikerna | 225 000 |
| b) radiopatologiska avdelningen | 400 000 |
| c) thoraxklinikerna | 160 000 |
| d) vårdavdelningar inom huvudkomplexet | 200 000 |
Summa 11 600 000
1. Framställningar från klinikehefer m. fl. avser utrustning till en kostnad av 10,5 milj. kr. En inventering av befintlig utrustning har pågått sedan ett par år och är nu avslutad beträffande röntgen- och laboratorieutrustning. Den visar att återanskaffningsvärdet av röntgen- och laboratorieutrustningen uppegär till sammanlagt 56 milj. kr. För en rimlig nyoch återanskaffning av nämnda utrustning beräknas 5,6 milj. kr. vara erforderligt. För utrustning till övriga enheter vid sjukhuset har erfarenhetsmässtet framräknats ett anslagsbehov om 2,5 milj. kt.
. Ombyggnad av köksbyggnaden projekteras f. n. Kostnaderna för
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 117
utrustning har beräknats till 0,5 milj. kr. Ombyggnadsarbetena beräknas kunna sättas i gång under är 1974.
3. En laserkoagulator är i bruk vid ögonkliniken vid regionsjukhuset i Linköping sedan slutet av år 1972. Erfarenheten av instrumentet är mycket god. Det bör anskaffas till karolinska sjukhuset.
4, En av socialstyrelsen tillsatt arbetsgrupp har utrett vissa frågor rörande radioterapi och onkologi. Inom Stockholms läns landstings sjukvårdsplaneringsavdelning har utarbetats en promemoria som innefattar. utredning om dimensionering och organisation av den radioterapevtiska verksamheten inom landstingets sjukvårdsområde. Nägra resurser för radioterapevtisk strålbehandling skall enligt utredningen inte tillföras Huddinge sjukhus under tiden fram till år 1985. Starka skäl talar för en koncentration av den avancerade radioterapin till radiumhemmet. I promemorian förordas därför bl. a. en förstärkning med ytterligare en linjäraceelerator vid radiumhemmet. Promemorian utmynnar i ett förord för fortsatt utredning rörande organisation och dimensionering av den onkologiska värden i sin helhet inom olika vårdnivåer i stockholmsområdet, varvid förutsättningen skall vara ett radioterapevtiskt centrum vid radiumhemmet. Överläggningar i frågan har skett mellan företrädare för Stockholms läns landsting och karolinska sjukhuset.
För närvarande beräknas 3 500 nya cancerfall inträffa årligen per 1 milj. invånare. Hälften av dessa beräknas bli i behov av radioterapi. Ytterligare 600 patienter med cancersjukdom som upptäckts under tidigare år blir I behov av radioterapi. I stockholms- och gotlandsregionen, som har 1,6 milj. invånare, beräknas därför ca 3 760 patienter vara i behov av radioterapi per år. 3 600 patienter av dessa bör behandlas med högvoltsapparatur. Helst bör 60 76 av patienter i behov av högvoltsterapi behandlas med megavolt -linjäraccelerator eller betatron - motsvarande 2 100 patienter per år. Övriga kan behandlas med koboltapparatur. Med en linjäraccelerator kan 700 patienter behandlas per år. Med en koboltapparat eller betatron kan 400 patienter behandlas per år. Inom regionen finns f. n. en linjäraccelerator, en betatron och åtta koboltapparater. Om ännu en Jlinjäraccelerator anskaffas kan således 1 800 patienter eller hälften av patienterna i behov av högvoltsterapi behandlas med linjäraccelerator eller betatron. För behovet i övrigt eller ca 2 000 patienter räcker fem koboltapparater. En av karolinska sjukhusets koboltapparater, som är 15 år gammal, måste emellertid snart kasseras. Av jämförbara regioner i Skandinavien disponerar Köpenhamn med ett befolkningsunderlag av 2,2 milj. invånare sex acceleratorer (linjäracceleratorer och betatroner). Helsingfors med 1,1 milj. invånare disponerar tre och Oslo med ca 2,5 milj. invånare fem acceleratorer.
Utnyttjandegraden av befintlig linjäraceelerator kan inte ökas så mycket att man för den skull kan ifrågasätta behovet av ytterligare en acceelerator.
5. I samband med inrättandet av ett immunologiskt laboratorium vid blodcentralen behövs viss utrustning.
6. Kungl. Maj:t har uppdragit åt direktionen att bl. a. utarbeta en
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 118
översiktlig plan för en fortgående upprustning av sjukhuset. Enligt en preliminär skiss till tidplan kommer under budgetåret 1974/75 byggnadsarbeten att kunna påbörjas dels i huvudkomplexet med en upprustning av vissa vårdavdelningar, dels inom radiopatologiska avdelningen, thoraxklinikerna och barnklinikerna. Vissa beställningar av utrustning måste läggas ut under budgetåret 1974/75. Medelsbehovet kan inte beräknas exakt. Angivna belopp är därför preliminära.
Remissyttrande
Nämnden för undervisningssiukhusens utbyggande (NUU) anser att för utrustning av befintliga kliniker m. m. bör en plan för ny- och äteranskaffningar upprättas. Denna plan mäste utgå bl. a. från dels en planering avseende den framtida omfattningen och inriktningen av verksamheten vid sjukhusets olika enheter, dels en bedömning av den befintliga utrustningens användbarhet och återstående livslängd. Den gjorda inventeringen utgör en enligt NUU:s mening ett värdefullt underlag för en sådan bedömning. NUU kan däremot inte ansluta sig till en princip som innebär att årligen 10 4: av befintliga utrustningars återanskaffningsvärde anvisas utan närmare prövning och att härutöver medel anvisas till vissa objekt m. m.
NUU anser det inte möjligt att ta ställning till kostnaderna för utrustning i samband med ombyggnad av köks- och matsalsbyggnaden bl. a. innan ställning har tagits till vilka åtgärder, som skall vidtas inom det s. k. matsalsplanet. Beträffande föreslagen anskaffning av en laserkoagulator för ögonbehandling bör enligt NUU ytterligare underlag för bedömningen avvaktas innan ställning tas till om en laserkoagulator skall placeras vid karolinska sjukhuset eller Huddinge sjukhus.
Det är enligt NUU en rimlig arbetshypotes att strälbehandlingsresurser inte kan beräknas bli tillförda Huddinge sjukhus under tiden fram till år 1985. Strälbehandlingsutrustning, som nu anskaffas till karolinska sjukhuset, kan i stort sett beräknas vara avskriven innan det blir aktuellt att anskaffa sådan till Huddinge sjukhus. NUU delar uppfattningen att den avancerade radioterapin tills vidare bör koncentreras till karolinska sjukhuset. Ett onkologiskt centrum vid sjukhuset bör svara för samordningen av cancervården inom sjukvårdsregionen som helhet. NUU har ingen erinran mot att ytterligare en accelerator anskaffas till karolinska sjukhuset under de närmaste åren. Sjukhusets överväganden om bl. a. vilken acceleratortyp, som bör komma i fråga, är klara tidigast under våren 1974. Underlag föreligger ännu inte för att ta slutlig ställning till föreslagen anskaffning av en linjäraccelerator enligt NUU, som dock inte har någon erinran mot att medel beräknas för budgetåret 1974/75 vilka möjliggör att beställning av en accelerator kan ske,
NUU förutsätter att nämnden, när erforderligt underlag föreligger, får medverka vid bedömningen av bl. a. vilka kostnadsramar som bör fast-
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 119
ställas för utrustning av ett eventuellt immunologiskt laboratorium och i samband med kommande upprustningsåtgärder.
Departementschefen
Jag beräknar 5 milj. kr. för nyinköp av utrustning till befintliga kliniker och avdelningar vid karolinska sjukhuset (1).
Vidare beräknar jag 1,5 milj. kr. för fortsatt anskaffning av utrustning i samband med den allmänna upprustningen av karolinska sjukhuset (2-6). Jag har vid medelsberäkningen beaktat, att det kan bli aktuellt att under nästa budgetår beställa en ny apparat för megavoltterapi vid sjukhuset (4). Bakgrunden härtill är att radiumhemmet vid sjukhuset avses bli centrum för den avancerade radioterapin i stockholmsområdet i enlighet med vad direktionen för karolinska sjukhuset anfört.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 6 500 000 kr.
G 3. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare
1972/73 — Utgift 43 825 915
1973/74 — Anslag 43 258 000
1974/75 — Förslag 47 106 000
Akademiska sjukhuset i Uppsala har uppförts av staten i samarbete med Uppsala läns landstingskommun för läkarutbildningen och länssjukvården. Sjukhuset ägs av staten men drivs enligt avtal mellan staten och landstingskommunen i nära samarbete med landstingskommunen, som lämnar driftbidrug m. m. (prop. 1951:123, 1953:161, 1961:79, 1967:105, 1968:71, 1973:20). Akademiska sjukhuset är enligt avtal även regionsjukhus för uppsalaregionen (prop. 1963:1 bil. 7 s. 461; 1967:105, 1969:102). Förhandlingar om ändring av samarbetsavtalet pågår med landstingskommunen. Den senast trätfade överenskommelsen med landstingskommunen innebär fortsatt samarbete för drift av akademiska sjukhuset m. m. för tiden t. o. m. år 1973 (prop. 1973:20, SoU 1973:7, rskr 1973:103). Enligt planerna för sjukhusets utbyggnad skall antalet vård platser ökas från f. n. omkring 1 460 till ca I 700.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 120
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Direktionen Departements-
chefen
Personal Läkare 204 + 49 + 5
Anslag Lönekostnader 43 258 000 = +11 242 355! +3 848 000
I Häri ingår medel för läkartjänster m. m. för patologi och klinisk bakteriologi m.m.
Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala
1. Löneomräkning 2 408 640 kr., varav 1 332 000 kr. avser höjt Jönekostnadspålägg. |
2. O-alternativet innebär en nedskärning av utgifterna under detta anslag och driftkostnadsanslaget (punkten G 4) med sammanlagt ca 12 milj. kr. För att åstadkomma denna utgiftsminskning måste tre värdavdelningar med vardera 30 vårdplatser stängas.
3. Det nya neuroblocket, som blivit klart för inflyttning i slutet av år 1973, innehåller lokaler för neurologi och neurokirurgi, neurofysiologiskt laboratorium samt hud-, ögon- och rehabiliteringskliniker m. m. Rehabiliteringskliniken skall successivt tas i bruk. I första hand avses sålunda behandlingsavdelningarna och klinikens öppna vård bli organiserade under budgetåret 1974/75, men inte för fullständig verksamhet. Arbetsterapiavdelningen skall nämligen börja med ca hälften av erfordertig personalstyrka. Mottagningsavdelningens organisation skall till en början omfatta den personal, som f.n. finns vid Uppsala läns landstingskommuns rehabiliteringscentral och förutsätts komma att föras över till akudemiska sjukhuset, med undantag för en överläkare som kvarstår för arbetsvård. Rehabiliteringskliniken skall omfatta 40 vårdplatser. Härav avses 20 för neurologisk rehabilitering och ca 10 för allmän rehabilitering komma att tas i bruk nästa budgetår. Ungefär hälften av vårdplatserna beräknas komma att beläggas av patienter från regionlandstingskommunerna.
Rehabiliteringskliniken bör ledas av en överläkare. Ansvaret för avdelningen för fysikalisk terapi bör läggas på en överläkare, som också fär leda sjukhusets sjukgymnastorganisation. Rehabiliteringsklinikens utredningsavdelning skall vara en viktig länk mellan sjukhusets rehabilitering och den rehabilitering som bedrivs inom arbetsvården. Överläkaren för arbetsvård vid landstingskommunens rehabiliteringscentral bör därför förordnas av direktionen för akademiska sjukhuset att medverka i sjukvården genom att leda klinikens utredningsavdelning. En biträdande överläkare vid rehabiliteringscentralen bör tå motsvarande tjänst vid utredningsavdelningen. En underläkare, som f. n. gör arbetsfysiologiska undersökningar vid rehabiliteringscentralen, bör placeras på en underläkartjänst vid sjukhusets kliniskt fysiologiska centrallaboratorium. Ännu
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 121
en underläkare bör föras över från rehabiliteringscentralen och få tjänst vid rehabiliteringskliniken.
Sammanlagt föreslås för rehabiliteringsverksamheten inrättande av två överläkartjänster, en tjänst som biträdande överläkare och en underläkartjänst vid rehabiliteringskliniken samt en underläkartjänst vid kliniskt fysiolopiska centrallaboratoriet (+870 351 kr.).
4. Den socialmedicinska institutionen vid Uppsala universitet har vissa rekryteringssvårigheter, som skulle undanröjas om den liksom andra sådana instilutioner i landet integreras i undervisningssjukhuset. Den bör dock inte behöva åta sig sjukvårdsuppgifter i egentlig mening. Institutionen har redan i dag lokaler inom sjukhuset. Professorn i socialmedicin vid universitetet bör bli tillika överläkare i socialmedicin vid akademiska sjukhuset. Medel för överläkararvode bör beräknas under detta anslag. En tjänst som biträdande överläkare bör inrättas vid institutionen i utbyte mot viss befintlig tjänst som lärare vid universitet (+ 292 190 kr.).
5. Neurokirurgiska kliniken ökar vårdplatsantalet från 27 till 57 i det nya neuroblockel. För att verksamheten skall kunna komma i gång i planerad utsträckning behövs ytterligare en tjänst som biträdande överläkare vid kliniken. — Vid kliniken för allmän radioterapi bör inrättas en tjänst som biträdande överläkare med skyldighet för tjänsteinnehavaren att även tjänstgöra vid lasarettet i Västeräs. Kostnaderna för tjänsten kommer att bestridas av Västmanlands läns landstingskommun. - Barnkirurgiska kliniken har fått ytterligare ca 15 vårdplatser samt ökade utrymmen för öppen vård i det nya blocket, vilket motiverar att kliniken får ännu en biträdande överläkare. -- Anestesiavdelningen har i det nya kirurgiska blocket fätt ytterligare 24 platser för intensivvård m. m. samt större arbetsbörda genom den utökade kirurgiska verksamheten. Ännu en” tjänst som biträdande överläkare bör därför inrättas vid avdelningen. Inom de nya blocken får röntgendiagnostiska avdelningen fler laboratorier och dessutom en särskild avdelning för akut radiologi m. m. inom operations- och intensivvärdsavdelningarna. Den neuroradiologiska verksamheten kommer alt öka inom neuroblocket. Med hänsyn härtill behöver avdelningen förstärkning med en biträdande överläkare. Även hudkliniken ökar i neuroblocket från 42 till 46 vårdplatser. Med hänsyn till ett snabbt ökande behov av venereologisk öppen vård bör en tjänst som biträdande överläkare för den venereologiska mottagningen inrättas vid hudkliniken, Kostnaderna för tjänsten bestrids av Uppsala läns landstingskommun i särskild ordning. -- För större kontinuitet och viss utvidgning av verksamheten vid det kliniskt fysiologiska centrallaboratoriet behövs en tjänst som biträdande överläkare vid laboratoriet. — Neurologiska kliniken ökar antalet vårdplatser från 46 till 69 i neuroblocket och bör därför få ännu en biträdande överläkare. (+1 035 934 kr.)
6. Förhandlingar pägår mellan statens förhandlingsnämnd och Uppsala läns landstingskommun m. fl. om inrättande av ett patologiskt och ett kliniskt mikrobiologiskt centrallaboratorium vid akademiska sjukhuset. Om laboratorierna inrättas skall kostnaderna för ett antal läkartjänster
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet l ta po
och arvoden m. m. vid laboratorierna bestridas från detta anslag. Samtidigt minskar sjukhusets kostnader för laboratorieundersökningar. Uppsala universitet kan också vid en integration mellan nuvarande institutioner för patologi och klinisk mikrobiologi med sjukhusets verksamhet dra in viss personal vid institutionerna. Direktionen beräknar medel för omorganisationen, som förutsätts kunna genomföras den 1 juli 1974 (+ 3 463 153 kr.).
7. Allmäntjänstgöring för läkare anordnas inom Uppsala läns landstingsområde i enlighet med kungörelsen om tillämpningsföreskrifter till lägen (1960:408) om behörighet att utöva läkaryrket. Varje termin beräknas 12 läkare bli intagna. Tjänstgöringen sker dels vid landstingskommunens egna sjukvårdsinrättningar och dels vid akademiska sjukhuset. Förordnanden för allmäntjänstgöring vid akademiska sjukhuset undet budgetåret 1974/75 bör meddelas i en utsträckning som svarar mot 17 underläkartjänster. Enär medel finns motsvarande 12 underläkartjänster beräknar direktionen nu medel för ytterligare 5 underläkartjänster för ändamålet. (+ 407 892 kr.)
8. Den utökade verksamheten vid de i det följande upptagna sjukhusenheterna moliverar härutöver enligt direktionen inrättande av dels 17 underläkartjänster, nämligen tre vid neurologiska kliniken, två vid neurokirurgiska kliniken, en vid envar av de medicinska, plastikkirurgiska, ortopediskt kirurgiska, barnkirurgiska, barnmedicinska, thoraxkirurgiska och urologiska klinikerna, en vid ögonkliniken, en vid anestesiavdelningen, en vid kliniskt neurotysiologiska centrallaboratoriet samt en vid envar av hud- och kvinnoklinikerna, dels 13 underläkartjänster för det löpande behovet av vikarier vid tjänstledigheter, semestrar och jourkompensation samt av läkarpersonal för att genomföra arbetstidsförkortning. För kostnaderna för sistnämnda 13 underläkare finns medel redan beräknade under detta anslag. (+ 2 672 929 kr.)
9. Flera överläkare kan finnas vid samma klinik med en av dem som klinikchef. Mot den bakgrunden föreslås följande. Vid var och en av de barnmedicinska och medicinska klinikerna samt kvinnokliniken bör i utbyte mot befintlig tjänst som biträdande överläkare inrättas en tjänst för överläkare med uppgift att förestå den öppna vården och ansvara för sambandet säväl mellan klinikens slutna och öppna vård som mellan den
öppna vården vid kliniken och den i övriga landstingsområdet. Vidare bör
vid lungkliniken i utbyte mot en befintlig tjänst som underläkare inrättas en öÖverläkartjänst för samma uppgifter inom öppna vården i vad avser lungmedicin (+ 91 268 kr.).
Remissyttranden
Socialstyrelsen anser det nödvändigt att resurser motsvarande minst de föreslagna underläkartjänsterna ställs till akademiska sjukhusets förfogande. Socialstyrelsen tillstyrker inrättande av två överläkartjänster och en tiänst som bilrädande överläkare i medicinsk rehabilitering. Vidare tillstyrks föreslagna tjänster som biträdande överläkare för anestesiologi,
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 123
hudsjukdomar och veneriska sjukdomar, barnkirurgi, neurokirurgi, klinisk fysiologi, röntgendiagnostik och allmän radioterapi. Inordnandet av socialmedicinska institutionen i sjukhuset i form av en socialmedicinsk avdelning och tjänsteförändringarna, som föranleds härav, tillstyrks. Styrelsen tillstyrker också omvandling av tre tjänster som biträdande överläkare till överläkartjänster i barnaälderns invärtes sjukdomar, allmän internmedicin resp. kvinnosjukdomar och förlossningar. Även förslaget om ändring av en tjänst som underläkare till överläkartjänst för lungsjukdomar tillstyrks, Däremot tillstyrks inte inrättande av en tjänst som biträdande överläkare för nervsjukdomar mot bakgrund av den i förhållande till antalet vakanta tjänster knappa tillgången på specialistkompetenta läkare inom verksamhetsområdet.
Universitetskanslersämbetet (UKAÄ) anser det välmotiverat från utbildnings- och forskningssynpunkt att den socialmedicinska verksamheten ges en fastare anknytning till sjukvården. UKÄ framhåller det angelägna 1 att föreslagen omorganisation genomförs så att frågan härigenom får en lösning i enlighet med vad som gäller för socialmedicin vid övriga undervisningssjukhus. UKA framhåller också betydelsen av att sjukgymnastutbildningen, som planeras kunna igängsättas under år 1975, kommer till stånd, varvid en samordning när det gäller ledningen av utbildningen bör ästadkommas med rehabiliteringskliniken och avdelningen för fysikalisk terapi.
Departementschefen
Ett neuroblock har nyligen blivit färdigställt vid akademiska sjukhuset. Det innehåller nya lokaler bl. a. för sjukhusets neurologiska och neurokirurgiska kliniker samt hud- och ögonkliniker. Även det kliniskt neurofysiologiska centraltaboratoriet flyttar dit. Härutöver finns i blocket lokaler för en ny rehabiliteringsklinik med 40 vårdplatser. Enligt direktionen för akademiska sjukhuset bör rehabiliteringskliniken öppnas successivt och avses sålunda inte bli organiserad under budgetåret 1974/75 för fullständig verksamhet. Direktionen föreslår, att rehabiliteringsverksamheten vid sjukhuset tillförs fem nya läkartjänster för sagda budgetår. nämligen två som överläkare i SKBe 3, en som biträdande överläkare och en som underläkare vid rehabiliteringskliniken samt en som underläkare vid kliniskt fysiologiska centrallaboratoriet.
Jag vill här erinra om vad jag nyss anfört under punkten G 1 om att underläkartjänsterna skall förbehållas läkare, som genomgår allmäntljänstgöring som läkare eller vidareutbildning. Liksom i reglementet för karolinska sjukhuset stadgas i reglementet för akademiska sjukhuset att medgivande för den, som har allmänläkar- eller specialistkompetens eller
fyller kraven för sådan kompetens, att förordnas som underläkare
beslutas av direktionen i samråd med socialstyrelsen. Även vid akademiska sjukhuset bör ett antal underläkartjänster ombildas till tjänster för avdelningsläkare. I avvaktan på närmare förslag härom kan jag inte nu ta ställning till hur många avdelningsläkartjänster som bör inrättas. Det
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 124
ankommer på Kungl. Maj:t att senare besluta i frågan. Med hänsyn härtill kan inte nu bestämmas om rehabiliteringskliniken och det kliniskt fysiologiska centrallaboratoriet skall tillföras tjänster som underläkare eller avdelningsläkare. I övrigt godtar jag direktionens förslag i denna del. Jag beräknar alltså medel för två tjänster som överläkare i SKBe 3, en tjänst som biträdande överläkare och två tjänster för läkare i underord-
nad ställning för ändamålet (3).
Jag räknar vidare med att allmäntjänstgöring för läkare skall kunna anordnas vid akademiska sjukhuset i en ökad omfattning, som i stort sett svarar mot direktionens förslag härom (7).
Kungl. Maj:t har den 28 september 1973 medgivit att en extra tjänst som biträdande överläkare får vara inrättad vid kliniken för allmän radioterapi vid sjukhuset t.o.m. den 30 juni 1974. Direktionen får föreskriva att tilänsteinnehavaren skall tjänstgöra även vid centrallasarettet i Västerås. En extra ordinarie tjänst som biträdande överläkare bör inrättas för ändamålet den 1 juli 1974. Kostnaderna för tjänsten betalas av Västmanlands läns landstingskommun. Jag beräknar därför inte några medel för tjänsten (5).
Den senast träffade överenskommelsen med Uppsala läns landstingskommun om samarbete för drift av akademiska sjukhuset m. m. innebar att samarbetet fortsattes för tiden t. o. m, år 1973 (prop. 1973:20, SoU 1973:7, rskr 1973:103). Förhandlingar pågår f.n. om en ändring av samarbetsavtalet. Jag räknar med att i en särskild proposition till årets riksdag kunna redovisa det samarbetsavtal, som skall gälla fr. o. m. den 1 januari 1974.
Kungl. Maj:t har den 5 november 1971 även uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att förhandla med landstingskommunen och andra av frågan berörda laändstingskommuner om inrättande av ett patologiskt och ett kliniskt mikrobiologiskt centrallaboratorium vid akademiska sjukhuset jämte därmed summanhängande frågor. Förhandlingarna om nämnda centrallaboratorier förs i samband med förhandlingarna om samarbetsavtalet. Jag finner det vara angeläget att denna fråga om centrallaboratorierna får en snar lösning och avser att återkomma härtill när resultatet av de pågående förhandlingarna med landstingskommunerna föreligger.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 47 106 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t förestår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid akademiska sjukhuset i Uppsala
inrätta två tjänster för överläkare i SKBe 3;
2. till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare tör
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 47 106 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet I 12 An
G 4. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader
1972/73 Utgift 20 883 073 1973/74 Anslag 29 880 000 1974/75 — Förslag 40 155 000
Från anslaget bekostas statens andel av driftkostnaderna — bortsett från läkarlöner och vissa utrustningskostnader — vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Enligt avtal med Uppsala läns landsting angående samarbete för driften av akademiska sjukhuset erlägger landstinget ersättning till staten, motsvarande en på visst sätt beräknad kostnad för sjuka från Uppsala län (prop. 1951:123, 1953:161, 1967:105 och 1968:71). Beträffande s. k. löpande utrustningsanskaffning skall landstingets kostnadsandel beräknas enligt en formel, som innebär, att landstinget svarar för ca 38 7 av kostnaderna, Samarbetsavtalet med vissa tillägg gällde till utgången av år 1973. Förhandlingar pågår om ändring av samarbetsavtalet.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Direktionen Departements-
chefen
1. Bidrag till driftkostnader
enligt avtal 10 800 000 — +8 030 000 + 9590 000 2. Bidrag till löpande anskaft-
ning av utrustning 2855 000! + 545 0002 + 245 0003 3. Sjukvård åt mindre bemedlade
från ort utom Uppsala län 10 000 - = 4. Hyreskostnader 16 215 000 + 439 000 + 440 000
Summa 29880 000 — +9 014 000 +10 275 000
I Motsvarande en beslutad utrustningsram för budgetåret 1973/74 om 4 600 000 kr.
2 Motsvarande en utrustningsram för budgetåret 1974/75 om 5 400 000 kr.
3 Motsvarande en utrustningsram för budgetåret 1974/75 om 5 000 000 kr.
Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsula
1. Bortsett från läkarna finns 2 792 tjänster vid akademiska sjukhuset. Direktionen föreslår att ca 157 tjänster inrättas, motsvarande en lönekostnad av 5 345 000 kr. Av tjänsterna avses 104 för verksamheten i det nya neuroblocket, som uppförts som byggnadsetapp 3. Statens förhandlingsnämnd förhandlar med Uppsala läns landstingskommun och andra berörda landstingskommuner om inrättande av ett patologiskt och ett kliniskt mikrobiologiskt centrallaboratorium vid akademiska sjukhuset. Direktionen förutser att laboratorierna kommer att inrättas och beräknar lönekostnaden för personal för patologi och klinisk bakteriologi till ca 2 840 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 126
Allmän arbetsgivaravgift med 49: av lönesumman för budgetäret 1974/75 har inräknats.
Utgifterna för löner till annan personal än läkare vid sjukhuset beräknas sammanfattningsvis stiga från 110 576 355 kr. för budgetåret 1973/74 till 119 179 880 kr. för budgetåret 1974/75.
Omkostnaderna beräknas öka mellan nämnda budgetår från ca 43,5 milj. kr. till 43,6 milj. kr. Vid beräkningen har hänsyn tagils till att laboratoriekostnaderna minskas genom att patologiska och bakteriologiska undersökningar förutsätts ske vid egna centrallaboratorier.
Antalet vårddagar beräknas öka från 418 500 för budgetäret 1973/74 till 434 000 för budgetåret 1974/75.
Vårddagkostnaden beräknas öka från 474:74 kr. till 496:69 kr.
Totalkostnaden för driften av sjukhuset - borlsett från läkarlönerna — har beräknats till 162 600 000 kr. Uppsala läns landstings bidrag beräknas till 98 250 000 kr. och övriga inkomster till 74 870 000 kr. Sedan totalkostnaden dragits från landstingets bidrag och inkomsterna återstår en nettoinkomst för staten under anslagsposten av 10 520 000 kr.
Att statsverket får en nettoinkomst under sjukhusets driftstat beror i hög grad på att ersättningar för patienter från andra län än Uppsala län tillgodoförs statsverket i sin helhet. Regionlandstingskommunernas driftdagersättningar omfattar emellertid ersättning för fastighetsunderhåll, utrustningsanskaffning och pensionskostnader. Dagersättningen enligt utomlänsavtalet skall härutöver ge gottgörelse även för lokalhyror. För detta har statsverket utgifter under andra anslagsposter.
Från anslagsposten Bidrag till driftkostnader bestrids enligt avtal emellertid visst lönekostnadspålägg, som utgör 25 Z av den beräknade totala lönesumman för sjukhusets personal - bortsett från läkarpersonalen vilken lönesumma beräknas bli omkring 117,4 milj. kr. för 1974/75. Beloppet innefattar inte några medel för allmän arbetsgivaravgift. Lönekostnadspålägget beräknas till 29 350 000 kr. Härav avser 3 550 000 kr. höjt lönekostnadspålägg.
Totalt behöver sålunda 18 830 000 kr. tas upp under anslagsposten.
2. Sjukhuset behöver enligt direktionen anskaffa löpande utrustning inom en lotalram av 5,4 milj. kr.
Eftersom dels regionlandstingskommunernas driftdagersättningar enligt avtal och dels ersättningar enligt utomlänsavtalet även omfattar ersättning för anskaffning av utrustning, kan statens slutliga kostnad för ifrågavarande löpande utrustning beräknas till ca 1,6 milj. kr.
Departementschefen
Såsom jag nämnt under punkten G 3 pågår förhandlingar om en ändring av det avtal med Uppsala läns landstingskommun om samarbete för drift av akademiska sjukhuset m. m., som gällt till utgången av år 1973, samt beträffande frågan om inrättande av nya patologiska och kliniskt mikrobiologiska centrallaboratorier vid sjukhuset. I avvaktan på
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 127
resultatet av dessa förhandlingar utgår jag i det följande från hittillsvarande avtalsgrunder.
Direktionen har — under förutsättning av att centrallaboratorierna inrättas under nästa budgetår - dels tagit upp medel för ett antal nya tjänster vid laboratorierna och dels tagit hänsyn till att kostnaderna för laboratorieundersökningar minskar. Vid min medelsberäkning har jag emellertid i överensstämmelse med vad jag nyss anfört inte gjort något antagande om att centrallaboratorierna inrättas.
Jag beräknar medel under anslaget för statens andel av kostnaderna för löpande anskaffning av utrustning till akademiska sjukhuset inom en total ram av 5 milj. kr. Med hänsyn till att de kommunala sjukväårdshuvudmännens andel i kostnaderna för den under budgetäret 1973/74 medgivna utrustningsanskaffningen enligt gällande avtal kan fastställas först efter budgetärets slut, kan anslaget under budgetäret 1974/75 även komma att belastas av vissa kostnader för utrustning som anskaflfats för budgetåret 1973/74.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 40 155 000 kr.
G 5. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning
1972/73 Utgift 5 216 000 Reservation 95 891 1973/74 Anslag 2 540 000 1974/75 — Förslag 140 000
Från anslaget bestrids statens andel av kostnader för utrustning till akademiska sjukhuset i Uppsala i samband med byggnadsåtgärder. Enligt avtal med Uppsala läns landsting m. fl. bestrider staten i regel 40 76 av kostnaderna för utbyggandet av sjukhuset, inkl. utrustningskostnaderna.
Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande
Medelsbehovet för anskaffning av utrustning till akademiska sjukhuset i Uppsala under budgetåret 1974/75 framgår av följande sammanställning.
| Totalt | Statens andel | |
| 1. Utrustning till personalmatsal | 150 000 | 60 000 |
| 2. Kommitténs verksamhet | 200 000 350 000 | 30 000 140 000 |
1. För komplettering och nyanskaffning av utrustning i samband med
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 128
ombyggnad och utökning av personalmatsalen (byggnad S) beräknar kommittén ett medelsbehov av 150 000 kr. enligt överlämnat utrustningsförslag.
2. Kommitténs utrustningsverksamhet under budgetåret 1974/75 kommer i huvudsak att omfatta uppföljning och komplettering av utrustning till byggnadsetapperna 2 och 3 samt till byggnad A 9. Härtill kommer planering av erforderlig utrustning för etapp 4 samt för byggnad Alm m.
Från anslagsposten bestrids kostnader för löner, vissa konsultarvoden och andra arvoden, resor, hyror m, m. samt utredningar. Lönekostnaderna beräknas till 150 000 kr. Härtill kommer kostnaderna för kommitténs egen verksamhet med 50 000 kr.
Remissyttrande
Nämnden för underrvisningssjukhusens utbyggande (NUU) tillstyrker förslaget beträffande utrustning för personalmatsal. NUU anser vidare att anskaffningen av utrustning till byggnadsetapperna 2 och 3 samt till byggnaden A 9 bör ske under något längre tidsperiod än vad byggnadskommittén räknat med, i vart fall vad gäller utrustning för forskningens behov.
Departementschefen
Jag beräknar i enlighet med byggnadskommitténs förslag anslaget till
140 000 kr. |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kr.
G 6. Bidrag till kommunala undervisningssjukhus
1972/73 — Utpift 209 216 329!
1973/74 — Anslag 190 000 000
1974/75 — Förslag - 190 000 000
! Anslagen Bidrag till viss utbildning m. m. vid Kungsgärdets sjukhus i Uppsala och Bidrag till kommunala undervisningssjukhus.
Från anslaget bestrids utgifter för bidrag till berörda kommunala sjukvärdshuvudmän för upplåtelsen för läkarutbildning m. m. av vissa kommunala sjukvårdsresurser.
Avtal om fortsatt samarbete angående läkarutbildning har redovisats vad gäller orterna Linköping, Lund, Malmö, Göteborg och Umeå i prop. 1971:44 (SoU 1971:85, rskr 1971:98) och vad gäller Stockholm i prop. 1972:144 (SoU 1972:43, rskr 1972:328). Avtal angående läkarutbildning
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 129
m. m. vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg och Ulleråkers sjukhus i Uppsala har redovisats i prop. 1972:50 (SoU 1972:17, rskr 1972:169) resp. prop. 1973:20 (SoU 1973:7, rskr 1973:103).
Avtalen gällde 1. o. m. den 31 december 1973. Förhandlingar om nya läkarutbildningsavtal pågär.
Särskilda avtal har träffats om driftersättning för samarbetet i fråga om ämnesområdena patologi och medicinsk mikrobiologi i Malmö, Göteborg och Umeå samt i fråga om ämnesområdena medicinsk mikrobiologi och farmakologi i Linköping (prop. 1972:50). Vidare bestrids från detta anslag vissa kostnader för lokaler, som disponeras för verksamhet vid den odontologiska fakulteten vid universiletet i Umeå, samt vissa bidrag för byggnads- och utrustningsåtgärder, som föranleds av praktisk utbildning av sjukgymnaster i Stockholm, Lund och Malmö. Från anslaget utbetalas också bidrag enligt avtal med Uppsala läns landstingskommun om anordnande av forskning och utbildning i geriatrik vid Kungsgärdets sjukhus i Uppsala (prop. 1966:1 bil. 10 s. 395, SU 1966:8, rskr 1966:8).
Enligt nämnda avtal har statlig driftersättning totalt utgått t. o. m. är 1973 med årliga belopp om sammanlagt 125 milj. kr. Enligt särskilda investeringsöverenskommelser har statlig investeringsersättning utgått med i regel 25 Z av kostnaderna för vissa byggnads- och utrustningsobjekt.
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande
Investeringsersättningar har under budgetåren 1970/71, 1971/72 och 1972/73 utbetalts med sammanlagt ca 54, ca 57 resp. ca 55 milj. kr. Härav har ca 27, ca 23 resp. ca 27 milj. kr. avsett Huddinge sjukhus, som är det största pågående projektet. Uppförandet av huvudblocket i Linköping måste särskilt beaktas vid en bedömning av medelsbehovet för nästa budgetär. I övrigt föreligger betydande svårigheter att bedöma i vilken takt huvudmännen kommer att realisera de större byggnads- och utrustningsobjekt som har avgörande betydelse för vilka belopp som kommer att rekvireras under nästa budgetår.
Fastställda belopp avseende driftersättningar gällde endast till utgången av år 1973, dä även investeringsöverenskommelserna i huvudsak upphörde att gälla. Storleken av drift- och investeringsersättningarna för nästa budgetår är beroende av resultatet av kommande förhandlingar. Om man utgår från de avtal och överenskommelser som gällde kan medelsbehovet för nästa budgetår uppskattas till 190 milj. kr.
Departementschefen
Jag räknar med alt i en särskild proposition till årets riksdag kunna redovisa de nya avtal om upplåtelse av kommunala undervisningssjukhus m. m. för läkarutbildning och forskning, som skall gälla fr. o. m. den 1 januari 1974.
I avvaktan på resultatet av pägående förhandlingar med huvudmännen
9 Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bilaga 7
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 130
för de kommunala undervisningssjukhusen anser jag mig böra räkna med i stort sett oförändrat medelsbehov för ändamålet för budgetåret 1974/75. Anslaget bör tas upp med 190 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Mai:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till kommunala undervisningssjukhus för budgetäret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 190 000 000 kr.
G 7. Utbildnings- och forskningsverksamhet vid läkarstationen i Dalby läkardistrikt
1972/73 — Utgift 1728 781 Reservation 558 896 1973/74 — Anslag 1942 000 1974/75 — Förslag 2428 000
Från anslaget bestrids utgifter för utbildnings- och förskningsverksamheten vid läkarstationen i Dalby läkardistrikt.
Bestämmelser om utbildnings- och forskningsverksamheten finns i ett mellan staten och Malmöhus läns landsting den 30 december 1964 träffat avtal om samarbete för uppförande och drift av en läkarstation i Dalby läkardistrikt. Enligt avtalet bidrar staten till kostnaderna för uppförande av läkarstationen samt svarar för den personal, som är avsedd uteslutande för utbildnings- eller forskningsändamål, och för anskaffning av löpande utrustning, förbrukningsartiklar m. m., som hänför sig till nämnda verksamhet (prop. 1965:1 bil. 7 s. 168).
Socialstyrelsen
Baspersonalen bestär f. n. av professorn i medicin, särskilt öppen hälsooch sjukvård, vid universitetet i Lund som är forskningsledare, en distriktsläkare med tillsynsuppgifter, en instruktionssköterska med laboratorieutbildning, en kamrer, en assistent, två kansliskrivare, en deltidsanställd laboratorieassistent, en laboratoriekonsult och en psykiatrisk konsult, en klinisk farmakologkonsult. konsulter för speciella ändamål och ytterligare en distriktsläkare. Kostnaden härför jämte två nya tjänster, en med anledning av socialvårdens anknytning till läkarstationen och en statistiker, beräknas till 718 000 kr.
För arvoden till ledamöter i den rådgivande nämnden för verksamheten vid läkarstationen och till experter samt för resekostnader och traktamenten beräknas sammanlagt 91 000 kr. Kostnaderna för materiel. elektricitet, telefon, dataregistrering, publicering av forskningsresultat m. m. beräknas till 239 000 kr. Vidare behöver basutrustningen kompletteras för 25 000 kr.
Utöver 1 073 000 kr. till berörda baskostnader behövs enligt socialstyrelsen 1497 000 kr. till forskningsverksamheten under budgetåret 1974/75 vid läkarstationen enligt följande sammanställning.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 131
Forskningsprojekt Kostnad kr. Beslutade forskningsprojekt
a) undersökning av urinvägsinfektioner 148 000 b) undersökning av 67-åringar 243 000
c) undersökning av kostvanor för att belysa sambandet
| mellan kostvanor och hälsotillstånd | 333 000 |
| d) organisation av psykiatrisk vård vid vårdcentral | 126 000 |
| e) ekonomisk analys av vårdeffektiviteten | 88 000 |
| f) hypertonidiagnostik med hjärt- och kärlsjukdomar | 134 000 |
| & gastro-enterologisk undersökning | 120 000 |
| h) forskning inom socialvårdsfältet | 132 000 |
Summa 1 324 000 Nya forskningsprojekt a) sekundär prevention av glaukom 95 000 b) forskning inom området hjärtinfarktdiagnostik 30 000 c) hälsokontroll av 7—10-åringar, uppföljning av tidigare
utförd utvidgad hälsokontroll av 7-åringar 48 000
Summa 1497 000
Kostnaderna för viss baspersonal och vetenskaplig basutrustning m. m. samt nämnda forskningsprojekt uppgår sålunda till sammanlagt 2 570 000 kr. | :
Prioritetsgrupp 0 innebär en minskning av anslaget med 101 000 kr. vilket innebär att delar av pågäende forskningsverksamhet måste läggas ner.
Löne- och prisomräkning 114 000 kr., varav 36 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
Departementschefen
Anslaget bör tas upp med 2 428 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för de tre nya forskningsprojekt som socialstyrelsen föreslagit. För ökade insatser för databehandling och publiceringsverksamhet beräknar jag sammanlagt 50 000 kr. Vidare har jag beräknat 70 000 kr. för personalförstärkning med anledning av socialvårdens anknytning till läkarstationen. Jag godtar vidare styrelsens beräkning av löne- och prisomräkningen.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utbildnings- och forskningsverksamhet vid läkarstationen i
Dalby läkardistrikt för budgetåret 1974/75 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 2 428 000 kr.
G 8. Vidareutbildning av läkare
1972/73 — Utgift 3 748 604 1973/74 — Anslag 8 382 000 1974/75 — Förslag 12 100 000
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 132
Från anslaget bestrids utgifter i samband med vidareutbildning av läkare (prop. 1969:35, SU 1969:83, rskr 1969:215; prop. 1972:104, SoU
1972:37, rskr 1972:286).
Enligt kungörelsen (1972:678) med tillämpningsföreskrifter till lagen (1960:408) om behörighet att utöva läkaryrket skall den som avlagt läkarexamen inom riket och vill erhålla legitimation som läkare genomgå allmäntjänstgöring som Jäkare under ett år och nio månader, varav i princip sex månader inom allmän kirurgi, sex månader inom allmän internmedicin, tre månader inom allmän psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri samt sex månader inom allmänläkarvård. Utbyte mot vissa andra tjänstgöringar kan ske. Prov avläggs i allmän kirurgi, allmän internmedicin och psykiska sjukdomar. Den som vill förvärva allmänläkarkompetens skall sedan han fått legitimation som läkare genomgå viss vidareutbildning under tre år. Den som vill förvärva specialistkompetens, skall sedan han fått legitimation som läkare genomgå vidareutbildning, som består av viss huvudutbildning samt sidoutbildning inom verksamhetsområde av betydelse för sökt kompetens. Under allmänläkar- och specialistutbildning skall läkaren delta i systematisk undervisning med kunskapsprov.
Nämnden för läkares vidareutbildning skall bl. a. anordna dels prov för läkare som fullgör allmäntjänstgöring, dels systematisk undervisning med kunskapsprov för läkare som genomgår allmänläkar- eller specialistutbildning. Nämnden meddelar också beslut om godkänd allmäntjänstgöring samt bevis om allmänläkar- och specialistkompetens. Socialstyrelsen tillhandahåller nämnden behövlig sekreterar- och biträdeshjälp. Kostnaderna för nämndens verksamhet bestrids från detta anslag.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Nämnden Departements-
chefen
1. Arvoden och ersättningar
till Jedamöter hos nämnden för läkares vidareutbildning m. m. 388 000 + 25000 + 25 000
2. Omkostnader för nämn-
dens verksamhet 55 000 + 5000 + 5 000 3. Prov under läkares
allmäntjänstgöring 460 000 + 268 000 + 187 000 4. Systematisk undervis-
ning och kunskapsprov 7150 000 +3 106 000 +2 700 000 5. Sekretariat hos
regionkommittéer 273 000 + 254 000 + 50000 6. Kurs i tropikmedicin 56 000 + 1000 + 1 000 7. Pedagogiskt utvecklings-
arbete - + 250 000 - 8. Allmänläkarkurser m. m. = = + 750 000
3 382 000 +3 909 000 +3 718 000
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 133
Nämnden för läkares vidareutbildning
Pris- och löneomräkning 1 059 000 kr., varav 90 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. I O-alternativet föreslås en anslagsökning av 502 000 kr. Detta skulle bl.'a. innebära ett otillräckligt antal prov för läkare som fullgör allmäntjänstgöring och en minskning av antalet kurser för den systematiska undervisningen.
3. Medel begärs för genomförande av 2 930 prov för läkare under allmäntjänstgöring.
4. Medel beräknas för 250 kurser om vardera en vecka med i genomsnitt ca 20 deltagare 1 varje kurs.
5. Med hänsyn till ökat antal kurser och ökat antal prov under allmäntjänstgöringen bör regionkommittéernas sekretariat förstärkas.
7. För att vidareutbildningen av läkare skall bli effektiv och ändamåälsenlig krävs grundläggande studier och försöksverksamhet m. m. Detta pedagogiska utvecklingsarbete bör bedrivas i samarbete med universitetskanslersämbetet. Särskilt bör målen för allmäntjänstgöringen analyseras. Pedagogisk expertis bör anlitas dels för konstruktion av prov för läkare under allmäntjänstgöring, dels för utformningen av studiematerial m. m.
Departementschefen
Jag räknar med att ca 250 kurser för systematisk undervisning med kunskapsprov skall anordnas under budgetåret 1974/75 för läkare under allmänläkar- och specialistutbildning.
Socialstyrelsen har efter samråd med arbetsmarknadens parter lagt fram förslag till ett läkarfördelningsprogram för perioden 1973-1977 (LP 77) som i juni 1973 fastställts av socialdepartementets sjukvärdsdelegation. I samband därmed har sjukvårdsdelegationen bl. a. uppdragit åt socialstyrelsen att lägga fram förslag till de åtgärder som behövs för att underlätta övergången till en väsentligt utökad allmänläkarvård inom den decentraliserade öppna hälso- och sjukvården. Som jag nämnt i avsnittsinledningen behövs sådana åtgärder särskilt under de närmaste åren för att trygga tillgången på allmänläkare inom den öppna hälso- och sjukvården. Mot denna bakgrund har jag för budgetåret 1974/75 i överensstämmelse med ett förslag härom från socialstyrelsen beräknat 750 000 kr. för kurs- och informationsverksamhet i fråga om allmänläkarvården. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 12,1 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vidareutbildning av läkare för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 12 100 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 134
G 9. Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m.
1972/73 — Utgift 1617 839! 1973/74 — Anslag 2 445 000! 1974/75 — Förslag = 2 104 000
! Anslagen Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m, m. och Kurser för vissa utländska läkare och tandläkare m. m.
Från detta anslag bestrids kostnaderna för viss efterutbildning av läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, kuratorer, sjukgymnaster, arbetsterapevter, farmacevter m. fl. Till anslaget förs nästa budgetår över kostnaderna för kompletterande utbildning av medicinalpersonal med utländsk examen, vilka har för avsikt att arbeta i Sverige. För budgetåret 1974/75 har redovisats följande medelsbehov.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Social- Departements-
styrelsen chefen
1. Kurser i socialmedicin för distriktsläkare m. m. 52 000 — 16 000 16 000 2. Efterutbildning av läkare inom den psykiska barna- och ungdomsvården 25 000 + 28 000 + 28 000 3. Kurs i socialodontologi och författningskunskap för tandläkare inom folktandvården 78 000 + 1000 + 1 000 4. Kurser för läkare m. fl. inom mödra- och barnhälsovården 20 000 - 6 000 - 6 000 5. Vidareutbildning av legitimerade sjukgymnaster m, fl. inom rehabiliteringsvård samt kurser för kuratorer inom hälso- och sjukvard 253 000 + 17 000 + 17 000 6. Specialkurser för farmacevter 31000 ——- 14000 = 14 000 7. Kurser i antikonception och : preventivmedelsrädgivning . för läkare, barnmorskor m. fl. 80 000 - 9 000 -- 9 000 8. Legitimationskurser för glasögonoptiker 60 000 +100 000 - 60 000 9. Kurser i svenska spräket för utländsk medicinalpersonal 671 500 +156 500 -121 500 10. Prov i svenska språket för utländsk medicinalpersonal 86 000 + 6 000 :- 23 000 11. Kurser i svenska medicinalförfattningar för utländska läkare 160 000 = = 30 000 12. Viss vidareutbildning m. m. för utländska läkare 320 000 + 25 000 + 25 000 13. Viss kunskapsprövning av utländska läkare som önskar tjänstgöra inom sitt yrke i Sverige 20 000 + 1000 + 1 000 14. Kurs i medicinalförfatt- ningar för utländska tandläkare 13 000 - -
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 135
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Social- Departements-
styrelsen chefen
15. Kompletteringskurs för ut-
ländska sjuksköterskor 153 000 + 5 000 + 5 000 16. Kompletteringskurs för ut-
ländska barnmorskor 63 000. + 5 000 - 23 000 17. Kurs i medicinalförfattningar
för sjuksköterskor med utbildning i Danmark, Finland, Norge och Island 39 000 + 1000 4 000
18. Viss vidareutbildning för
utländska sjukgymnaster 56 000 + 8 000 = 19. Speciell prövning för viss
utländsk medicinalpersonal 30 000 + 1000 -- 5 000 20. Eftfterutbildning av vissa ut-
ländska tandläkare m. m. 208 500 -- 80 500 — 80 500
Summa 2419 000 +229 000 -315 000
Socialstyrelsen
Pris- och löneomräkning 151 000 kr., varav 31 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
O-alternativet innebär en nedskärning av antalet kurser.
1. För en kurs i socialmedicin för distriktsläkare beräknas 26 000 kr. Till stipendier för deltagare i fortsättnings- och repetitionskurser för läkare erfordras 10 000 kr.
2. För två kurser för läkare inom den psykiska barna- och ungdomsvården beräknas 53 000 kr.
3. Administrativ utbildning för tandläkare bör anordnas även nästa budgetår. Kostnaderna för en kurs beräknas till 79 000 kr.
4. Korta informationskurser i mödra- och barnhälsovård bör liksom tidigare budgetår anordnas för överläkare och biträdande överläkare vid kvinno- och barnkliniker samt för de första distriktssköterskor m. fl. som ansvarar för fortbildningen inom den öppna hälso- och sjukvården. Kostnaderna beräknas till 7 000 kr. Styrelsen anser det också angeläget att kalla in landstingsrepresentanter till årligen återkommande konferenser angående hälsokontrollen av fyraåringarna. Kostnaderna härför beräknas till 7 000 kr.
5. Sedan budgetåret 1968/69 har kurser anordnats för sjukgymnaster och arbetsterapevter i rehabilitering, främst avseende patienter inom längtidssjukvärden. Styrelsen planerar att under nästa budgetår anordna två kurser inom rehabiliteringsområdet. Socialstyrelsen finner det angeläget att en kurs för sjukgymnaster i habilitering uv barn med cerebral pares kan anordnas också under budgetåret 1974/75. Kostnaderna för dessa kurser beräknas till 93 000 kr.
Styrelsen föreslår, att medel ställs till förfogande för regionala kurser för arbetslerapevter, kuratorer, läkare, sjukgymnaster och sjuksköterskor angående tekniska hjälpmedel åt handikappade. Kostnaderna för dessa
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 136
kurser beräknas till 64 000 kr.
Under de senaste budgetåren har kurser hållits i teammetodik för olika personalgrupper inom rehabiliteringsområdet. Erfarenheterna är positiva. För budgetåret 1974/75 planerar styrelsen sex kursveckor. Kostnaderna härför beräknas till 72 000 kr.
Erfarenheterna har visat, att fortbildningskurserna för kuratorer fyller ett stort behov. Styrelsen anser det angeläget, att verksamheten fortsätter
eftersom endast ett fåtal har kunnat delta i kurserna på grund av det
begränsade deltagarantalet. Styrelsen föreslår, att medel beviljas för två kurser. Kostnaderna härför beräknas till 41 000 kr.
6. Socialstyrelsen finner det angeläget, att medel ställs till törfogande också under budgetåret 1974/75 för en fortbildningskurs för apotekare och receptarier som inspekterar läkemedelsdistributionen och förvaringen av läkemedel vid sjukvårdsinrättningar. Styrelsen beräknar kostnaden härför till 17 000 kr.
7. Socialstyrelsen anser det angeläget att centrala kurser anordnas även under budgetåret 1974/75 i antikonception och preventivmedelsrådgivning dels för läkare med gynekologisk utbildning, dels för barnmorskor. Styrelsen hemställer om medel härför och beräknar kostnaderna för en kurs för läkare och tre kurser för barnmorskor till 71 000 kr.
8. Socialstyrelsen hemställer att — i avvaktan på att utbildningen kan inordnas i det offentliga skolväsendet -- 160 000 kr. ställs till statens institut för företagsutvecklings (SIFU) förfogande för anordnande av två kurser, vardera om sammanlagt sex veckors längd, för legitimation av glasögonoptiker under budgetåret 1974/75.
9. Genom beslut den 15 augusti 1969 och den 14 augusti 1970 uppdrog Kungl. Maj:t åt socialstyrelsens nämnd för utländsk medicinalpersonal att anordna tre kurser i svenska språket m, m. för utländska läkare. Denna språkundervisning har därefter öppnats även för andra kategorier medicinalpersonal. Styrelsen avser att även under budgetäret 1974/75 anordna tre kurser om vardera fyra månader i svenska språket m.m. för utländsk medicinalpersonal. Kostnaderna för dessa kurser beräknas till sammanlagt 828 000 kr.
10. Socialstyrelsen avser att under budgetåret 1974/75 anordna prov i svenska språket för utländsk medicinalpersonal, främst för dem som avser att deltaga i kursverksamheten under 11, 12, 14, 15, 16 samt 18. Styrelsen -- som i detta ärende samrått med dess nämnd för utländsk medicinalpersonal - räknar med att ca 350 utländska läkare, tandläkare, sjuksköterskor, barnmorskor m. fi. skal! genomgå sådant prov. Kostna-
derna beräknas till 92 000 kr.
11. Kurs i svenska medicinalförfattningar är obligatorisk för de läkare med utländsk examen, som önskar förvärva svensk legitimation. Styrelsen beräknar, att ca 150 läkare önskar genomgå sådan kurs under budgetåret 1974/75. Styrelsen avser därför att anordna sex kurser i ämnet om vardera högst en månad och med omkring 25 deltagare i varje kurs. Kostnaden för varje kurs beräknas till 26 500 kr.
12. Socialstyrelsens nämnd för utländsk medicinalpersonal har för
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 137
avsikt att även budgetåret 1974/75 anordna två vidareutbildningskurser för läkare med utländsk medicinsk examen med högst 30 deltagare i varje kurs. Kostnaderna härför beräknas till sammanlagt 345 000 kr. Kurserna avses äga rum i Örebro enligt avtal mellan staten och Örebro läns landsting angäende anordnande av viss vidareutbildning för läkare med utländsk medicinsk examen vid regionsjukhuset i Örebro.
13. Styrelsen avser att anordna särskild kunskapsprövning av utländska läkare, vilka har för avsikt att förvärva svensk legitimation. Kostnaderna härför beräknar styrelsen till sammanlagt 21 000 kr.
14. Socialstyrelsen avser att anordna en kurs i svenska medicinalförfattningar för vissa tandläkare med utländsk examen. Kostnaden för en kurs med 30 deltagare beräknas till 13 000 kr.
15. Under budgetåret 1973/74 anordnas två kompletteringskurser för
sjuksköterskor med utländsk examen som begärt svensk legitimation som sjuksköterska. Även under budgetåret 1974/75 behövs två kurser med vardera ca 20 deltagare. Komplettering av den praktiska utbildningen förutsätts som hittills ske i form av vikariat på sjukskötersketjänst.. Kostnaderna beräknas till 158 000 kr.
16. Barnmorskor med utländsk examen, som har för avsikt att stanna och utöva sitt yrke i Sverige, måste ofta komplettera sin utbildning för att få svensk legitimation. Styrelsen beräknar, att ca 15 utländska barnmorskor bör genomgå sådan kompletteringskurs innan de kan få svensk legitimation. Kostnaderna beräknas till sammanlagt 68 000 kr., varav 19 200 kr. utgör stipendier åt kursdeltagare.
17. Under budgetåret 1973/74 anordnas tre kurser i svenska medicinaälförfattningar för de sjuksköterskor som utbildats i Danmark, Finland, Norge och Island och som ansökt om svensk legitimation som sjuksköterska. Även under budgetäret 1974/75 behövs tre kurser med vardera ca 30 deltagare. Kostnaderna härför beräknas till 22 000 kr. Socialstyrelsen hemställer dessutom, att medel ställs till förfogande för stipendier till de sjuksköterskor som vid kurstillfället ej är anställda hos kommunal eller statlig huvudman. Styrelsen beräknar kostnaderna härför till 18 000 kr.
18. Socialstyrelsen föreslår — i samråd med nämnden för utländsk medicinalpersonal — att i utlandet utbildade sjukgymnaster som önskar få svensk legitimation skall före legitimeringen genomgå en kurs i socialmedicin för att erhålla grundläggande kunskaper om svensk sjukvård. Styrelsen beräknar ett behov av fyra sädana kurser med 30 deltagare i varje och beräknar kostnaderna härför till 56 000 kr. För några av de utländska sjukgymnaster som anhåller om svensk legitimation har nämnden för utländsk medicinalpersonal ställt upp krav på avlagt prov i klinisk fysioterapi. Budgetåret 1974/75 beräknas åtta prov avläggas. Styrelsen hemställer om medel härför, 7 200 kr.
19. Socialstyrelsen föreslår — i samråd med nämnden för utländsk medicinalpersonal — att sjuksköterskor, barnmorskor, sjukgymnaster och medicinskt-tekniska assistenter, vilka på grund av sin ställning som politiska flyktingar saknar handlingar som verifierar deras utbildning, skall beredas möjlighet att genomgå speciell prövning för att bekräfta sin
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 138
utbildning. Socialstyrelsen hemställer, att medel ställs till förfogande under budgetåret 1974/75 för prövning av sammanlagt tio sjuksköterskor, barnmorskor, medicinskt-tekniska assistenter och sjukgymnaster. Kostnaderna beräknas till 31 000 kr.
Socialstyrelsens nämnd för utländsk medicinalpersonal
20. Efterutbildningen av utländska tandläkare har pågått sedan höstterminen 1972 vid de odontologiska fakulterna i Göteborg, Malmö och vid karolinska institutet. Utbildningen kan dock inte genomföras under de fyra terminer man tidigare räknat med beroende på dåliga förkunskaper och språksvårigheter hos de utländska tandläkarna utan beräknas fortgå även under budgetåret 1974/75 vid de odontologiska fakulterna i Göteborg och vid karolinska institutet. Kostnaderna härför beräknas till 87 000 kr.
I stället för efterutbildningskurs av svenska tandläkare med västtysk examen anser nämnden att handledd tjänstgöring vid folktandvårdspoliklinik under sex månader jämte kurs i svenska medicinalförfattningar tillgodoser kraven på erforderlig efterutbildning. Kostnaderna härför beräknas till 21 000 kr.
Det finns ytterligare några utländska tandläkare i riket som är i behov av efterutbildning men som ännu inte påbörjat sådan utbildning. Möjligen kan de inplaceras på de odontologiska fakulteterna på vakant plats. De merkostnader som kan uppkomma för fakulteterna bör enligt nämnden bestridas från detta anslag. Nämnden beräknar kostnaden härför till 20 000 kr.
Departementschefen
De under detta anslag upptagna kurserna är i allmänhet en fortsättning av förut bedriven kursverksamhet. Socialstyrelsens förslag till kursverksamhet för nästa budgetår kan jag i huvudsak biträda. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet under anslaget till sammanlagt 2 104 000 kr. Jag har därvid efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet räknat med att legitimatlionskurser för glasögonoptiker fr. o. m. nästa budgetår kan inordnas i det allmänna skol-. väsendet. Medel för denna kursverksamhet har beräknats under åttonde huvudtitelns anslag Bidrag till driften av gymnasieskolor.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att till Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m. för budget-
äret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 2 104 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 139
G 10. Nordiska hälsovårdshögskolan
1972/73 — Utgift 1 663 870 1973/74 — Anslag 1814 000 1974/75 — Förslag 2 032 000
Vid nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg anordnas kurser för ämbetsläkare, tandläkare, ingenjörer verksamma inom den allmänna hälsovården, hälsovårdsinspektörer och sjukhusadministratörer. i
Skolans verksamhet regleras genom avtal mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige (prop. 1962:1 bil. 13, SU 1962:11, rskr 1962:11 samt prop. 1965:1 bil. 7, SU 1965:5, rskr 1965:5). Samtliga utgifter bestrids under löpande budgetär förskottsvis av Sverige. Efter räkenskapsårets slut betalar övriga stater sina andelar av kostnaderna. Dessa fördelas på
länderna proportionellt i förhållande till det antal kursmånader, som
faller på de av varje land under äret utnyttjade elevplatserna.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Hilsovärds- — Departements-
högskolan chefen
Personal 8 - Anslag
| Lönekostnader | 886 500 +111 000 +111 000 | ||
| Sjukvärd | 1 000 | - | - |
| Reseersättningar | 140 000 + 7 000 + 7 000 | ||
| Lokalkostnader | 170 000 + 90 000 + 90 000 | ||
| Expenser | 236 500 + 10 000 + 10 000 | ||
| Därav representation | (3 200) | (-) | (—) |
| Stipendier till elever | 380 000 | - | = |
Summa [814000 +218000 = +218000
Styrelsen för nordiska hälsovårdshögskolan
Verksamheten vid högskolan har de senaste budgetåren omfattat 13 kursmånader. Fördelningen av antalet kurs- och elevmånader för budgetäret 1972/73 framgår av följande tablå.
Kursmånader = Elevmånader 3 två-månaderskurser för läkare m. tl. 6 120 2 sex-veckorskurser för ingenjörer 3 61,5 2 ivå-veckorskurser för hälsovårds-
inspektörer 1 19.5 1 två-mänaderskurs för sjukhus- .
administratörer 2 48 I en-månadskurs i socialodontologi 1 25
Summa 13 274
En av styrelsen för högskolan tillsatt arbetsgrupp har utrett frågan om skolans framtida verksamhet. Arbetsgruppen har sommaren 1973 avläm-
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 140
nat ett betänkande ”Nordiska hälsovårdshögskolan. Mål och riktlinjer för dess fortsatta verksamhet”. Styrelsen har för yttrande remitterat utredningen till ett antal myndigheter och organisationer i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Styrelsen har därefter nyligen överlämnat förslaget till Kungl. Maj:t för vidare handläggning. I avvaktan på de berörda regeringarnas ställningstagande till utredningsförslaget föreslår styrelsen endast ett bibehållande av nuvarande kursverksamhet under
budgetåret 1974/75. |
1. Löne- och prisomräkning 218 000 kr., varav 23 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. O-alternativet innebär att skolans nuvarande kursverksamhet ej kan bibehällas samt att kvaliteten i kursverksamheten svårligen kan upprätthållas.
Departementschefen
Styrelsen för den nordiska hälsovårdshögskolan har under hösten 1973 avlämnat en utredning med förslag till ändrad inriktning och utbyggnad av verksamheten vid högskolan. Utredningen har tillkommit efter rekommendation av Nordiska rådet. Gällande avtal mellan de nordiska staterna om hälsovårdshögskolans verksamhet har därför sagts upp fr. o. m. den I juli 1974. Beredningen av ärendet beräknas dock inte vara avslutad före utgången av avtalets giltighetstid. De fördragsslutande staterna har därför enats om att förlänga giltighetstiden för det nuvarande avtalet till den 1
juli 1975.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för
nästa budgetår till 2 032 000 kr. |
Förslaget om anslag för budgetåret 1974/75 har godkänts av de övriga länderna,
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Nordiska hälsovårdshögskolan för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 2 032 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 141
H. Övrig sjukhusvård m. m.
H 1. Rättspsykiatriska stationer och kliniker
1972/73 — Utgift 16 370 813 1973/74 — Anslag 19 650 000 1974/75 — Förslag 21 193 000
Från anslaget bestrids kostnader för de rättspsykiatriska stationerna i Stockholm, Norrköping, Jönköping, Växjö, Örebro, Sundsvall och Umeå samt de rättspsykiatriska klinikerna i Uppsala, Lund och Göteborg.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Social- Departements-
styrelsen chefen Personal Stationer
| Läkarpersonal | 11 | ||
| Kuratorer | 11 | = | - |
| Övrig personal | 11 | - | - |
Kliniker
| Läkarpersonal | 17 | - | - |
| Psykologer, kuratorer | 22 1/2 +1 1/2 | = | |
| Övrig vårdpersonal m. m. | 87 | - | - |
| Övrig personal | 401/2 200 | +3 +41/2 | - = |
Anslag Utgifter
| Lönekostnader | 15 566 000 — +1481 000 + 988 000 | ||
| Sjukvård | = o+ 30 000 | en | |
| Reseersättningar | - + 48 000 | - | |
| Lokalkostnader | 2889 000 + 555 000 + 555 000 | ||
| Expenser | 1220 000 + 200 000 | 2 |
Summa utgifter 19 675 000 = +2 314 000 +1 543 000
Inkomster Försäljning av terapialster 25 000 - -
Nettoutgift 19650 000 = +2 314 000 +1 543 000
Socialstyrelsen
Enligt riktlinierna för den framtida organisationen av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet skall detta få en enhetlig uppbyggnad med socialstyrelsen som chefsmyndighet (prop. 1961:185, ILU 1961:49, rskr 1961:398; prop. 1967:69, SU 1967:106, rskr 1967:252).
Av de fem nya kliniker, som avses ersätta rättspsykiatriska kliniker och
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet : 142
avdelningar vid vissa fängvårdsanstalter, har klinikerna i Uppsala, Lund och Göteborg tagits i bruk. Kliniken i Umeå beräknas tas i bruk tidigast under budgetåret 1975/76 och kliniken i Stockholm tidigast under budgetåret 1976/77.
1. Löne- och prisomräkning 2 001 660 kr., varav 393 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. O-alternalivet innebär en minskning av anslaget med 1 003 000 kr.
Detta innebär att vänte- och undersökningstider för rättspsykiatriska undersökningsfall skulle öka avsevärt under budgetåret 1974/75, eftersom indragning av läkartjänster inte kan undvikas vid detta alternativ.
3. Som följd av omfördelning av arbetsuppgifter m. m. kan arvodestjänsterna som redogörare dras in (:- 22 000). Den ekonomiska förvallningen bör framdeles i större utsträckning handhas av klinikernas egen personal för vilket behövs tre assistenter (+ 175 000 kr.).
4. Ur arbetsfördelningssynpunkt är antalet psykologtiänster i relation till antalet läkartjänster vid klinikerna otillräckligt. Ytterligare I 1/2 tjänst
som bitr. psykolog behövs (+121 000 kr.).
5. För teckning och målning inom terapiverksamheten erfordras tre lärare i teckning med fyra timmars undervisning per vecka (+ 38 000 kr...
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj: föreslår riksdagen
att till Rärttspsvkiatriska stationer och kliniker för budgetäret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 21 193 000 kr.
H 2. Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka m. m.
1972/73 — Utgift 846 375 Reservation — 3 027 966 1973/74 — Anslag 1 000 1974/75 Förslag 1 000
Enligt avtalen med landstingen om övertagande av huvudmannaskapet för den psykiatriska sjukvården skall staten fullfölja pågående byggnadsarbelen vid kliniker för psykiskt sjuka. Från detta anslag bekostas utrustning som har samband med dessa byggnadsarbeten samt utrustning av nya rätlspsykiatriska kliniker.
Socialstyrelsen
De kvarstående utrustningsåtgärderna beträffande vissa kliniker för psykiskt sjuka samt de rättspsykiatriska klinikerna i Uppsala, Lund och Göteborg beräknas bli slutförda under budgetåret 1973/74. För bibehållande av anslaget tas upp ett formellt belopp på 1 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 143
Departementschefen
Anslaget för nästa budgetår bör tas upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Jag hemställer att Kungl Maj:t föreslår riksdagen
att till Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka m. m. för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.
H 3. Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m.
1972/73 — Utgift 148 238 010 Reservation 32 844 431 1973/74 — Anslag 110 000 000
1974/75 — Förslag 120 000 000
Från anslaget bekostas byggnadsbidrag till landstineskommunerna samt Göteborgs, Malmö och Gotlands kommuner för anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m. Bidragen utgår enligt avtal mellan staten och landstingskommunerna om landstingens övertagande av den psykiatriska sjukvården (prop. 1966:64, SU 1966:94, rskr 1966:220) samt mellan staten och Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner om dessa kommuners övertagande av huvudmannaskapet för hela sin psykiatriska sjukvård m. m. (prop. 1967:69, SU 1967:106, rskr 1967: 252) samt tilläggsavtal till dessa avtal (prop. 1972:50, SoU 1972:17, rskr 1972:169).
Socials tyrelsen
Kristianstads läns landsting har med anledning av förhandlingar mellan delegerade för statens förhandlingsnämnd och landstinget om statsbidrag för en psykiatrisk klinik vid det nya lasarettet i Kristianstad hos socialstyrelsen hemställt, att styrelsen måtte begära anslag så att utbetalning av anläggningsbidrag till projektet kan ske kvartalsvis i efterhand i takt med byggnationen, som beräknas pågå tiden den 1 november 1973—den 1 september 1975. Med 200-210 vårdplatser såsom beräkningsunderlag uppgår anläggningsbidragen inkl. uppräkning med senast kända index till totalt 19,5 -20,5 milj. kr. att fördelas på två budgetår.
Beslut rörande prioritering av investeringar inom hälso- och sjukvården föreligger ännu inte för år 1975. Dessutom kommer nya förhandlingar att tas upp under år 1974 om de ekonomiska villkoren fr. o. m. år 1975 i huvudavtalen och 1972 års tilläggsavtal i den mån det inte framgår av avtalen att dessa villkor äger fortsatt giltighet. En säker beräkning av anslagsbehovet kan därför inte göras. Med hänsyn härtill och till Kristianstads läns landstings framställning föreslår socialstyrelsen, att nuvarande anslagsbelopp 110 milj. kr. ökas med 10 milj. kr. till 120 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 144
Departementschefen
I överensstämmelse med socialstyrelsens förslag beräknar jag 120 milj.
kr. under anslaget för budgetåret 1974/75.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m.
för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av
120 000 000 kr.
H 4. Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m.
1972/73 — Utgift 1 464 850 955 1973/74 — Anslag 1376 000 000 1974/75 — Förslag 1 382 000 000
Från anslaget utgår bidrag till landstingskommunerna sumt Göteborgs, Malmö och Gotlands kommuner för driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. Bidragen ulgår enligt avtal mellan staten och landstingskommunerna om landstingens övertagande av den psykiatriska sjukvården (prop. 1966:64, SU 1966:94, rskr 1966:220) samti mellan staten och Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner om dessa kommuners övertagande av huvudmannaskapet för hela sin psykiatriska sjukvård m. m. (prop. 1967:69, SU 1967:106, rskr 1967:252) samt tilläggsavtal till dessa avtal (prop. 1972:50, SoU 1972:17, rskr 1972:169).
Avlalen innebär i korthet att staten till sjukvårdshuvudmännen skall lämna bidrag till driftkostnaderna för den psykiatriska sjukvården med I 240 milj. kr. för år 1973. Sedan 1974 års löner blivil fastställda skall parterna ta upp förhandlingar om storleken av bidraget för är 1974. Vidare skall bidrag utgå för avskrivning av sjukhusbyggnader, för utrustningskostnader, kostnader för markförvärv m. m. och pensionskostnader. Beträffande ersättning för driften av den psykiatriska sjukvården fr. o. m. år 1975 skall parterna ta upp nya förhandlingar om de ekonomiska villkoren i huvudäavtalen och 1972 års tilläggsavtal i den mån det inte framgår av avtalen att dessa villkor äger fortsatt giltighet.
Socialstyrelsen
Då överenskommelse om storleken av bidragen för åren 1974 och 1975 i den del de avser driftkostnaderna är beroende av kommande förhandlingar mellan parterna har socialstyrelsen vid sina beräkningar utgått från den överenskomna ersättningen för år 1973. Avskrivningsersättningarna som påverkas av byggnadskostnadernas förändring har beräknats efter nuvarande kostnadsläge, Utöver bidraget till sjukvärdshuvudmännen skall från anslaget utbetalas lokalhyror för sjukhusfastig-
belopp, 2,5 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 145
Styrelsen beräknar utgifterna under detta anslag till följande belopp.
| 1. Driftbidrag | 1236 600 000 |
| 2. Avskrivningsersättningar | 82 000 000 |
| 3. Bidrag till utrustning | 13 000 000 |
| 4. Bidrag till kostnader för markförvärv | 1 000 000 |
| 5. Lokalhyror för vissa sjukhusfastigheter | 2 500 000 |
| 6. Vissa pensionskostnader | 47 300 000 |
(avrundat) I 382 000 000
1. I avvaktan på resultat av förhandlingar om driftbidragens storlek för åren 1974 och 1975 tas upp samma belopp som fastställts för är 1973 1 240 000 000 Avgår: hyror m. m. enligt nyttjanderättsavtal 1 547 000 vårddagsavgift för platser vid Salberga sjukhus 1053 000 statsbidrag till rektors- och lärarlöner 800 000 3 400 000
(avrundat) 1 236 600 000
2. Avskrivningsersättningar (särskilda driftbidrag) är beroende av byggnadskostnadsutvecklingen och kan med hänsyn till nuvarande kostnadsläge uppskattas till 82 milj. kr.
3. Med hänsyn till storleken av beräknade investeringar med anlitande av byggnadsbidrag enligt avtal uppskattas behovet av medel till utrustning till 13 milj. kr.
4. För kostnader för markförvärv m. m. täs upp I milj. kr.
5. För de sjukhusfastigheter, som fortfarande är i statens ägo, beräknas lokalhyror med sammanlagt 2,5 milj. kr. Beloppet skall tillgodoföras statens allmänna fastighetsfond.
6. Enligt 1972 års tilläggsavtal skall en engångsavlösning ske av statens ansvar för pensionskostnaderna för den personal som övergick i kommunal tjänst vid kommunernas övertagande av den psykiatriska sjukvården till den del de avser tjänstetid hos staten. Kapitalbeloppet skall slutamorteras på 22 är. Under åren 1972—1974 skall dock endast ränta betalas. Denna uppgår för budgetåret 1974/75 till 47, 3 milj. kr.
Departementschefen
Medelsbehovet under nästa budgetår beräknar jag i likhet med socialstyrelsen till 1 382 milj. kt. på grundval av nu gällande bidragsregler. Jag avser att i en särskild proposition redovisa resultatet av de förhandlingar som skall ske under är 1974.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till driften av kliniker för psvkiskt sjuka m. m. för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 382 000 000
kr. 10 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga 7
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 146
H 5. Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker
1972/73 — Utgift - 1973/74 — Anslag 100 000 1974/75 Förslag 405 000
Från anslaget bestrids utgifter för uppförande och utrustning av radioterapevtiska kliniker vid regionsjukhusen i Linköping, Örebro och Umeå. Enligt av riksdagen antagna riktlinjer för regionsjukvårdens utbyggande m. m. (prop. 1960:159, SU 1960:189, rskr 1960:381) skall bidrag utgå med 25 fo av kostnaderna för uppförande och utrustning av ifrågavarande kliniker.
Östergötlands läns landsting beräknar investeringarna i radioterapevtiska
kliniker vid regionsjukhuset i Linköping för budgetåret 1974/75 till ca
1 620 000 kr. Statsbidraget härför beräknas alltså till ca 405 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör tas upp med 405 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att lill Bidrag till anordnande av radioterapervtiska kliniker för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 405 000 kr.
H 6. Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m.
1972/73 = Utgift 2637 756 1973/74 — Anslag 2469 000 1974/75 — Förslag 3 069 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för förvaring och underhåll av beredskapsutrustning för den civila sjukvårdens krigsorganisation.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Social- Departements-
styrelsen chefen
1. Arvoden till redogörare
a) för centrala förråd 24 100 + 3 400 + 3900 b) för lokala förråd 116 100 + 21900 + 22 100
2. Arvoden till invente-
ringsförrättare 4 500 + 45 500 + 10 000 3. Ersättning för hand-
räckning, semester- och sjukvikarier 538 300 + 341 700 +115 000
4. Hyror, trakter m. m. 1 444 000 + 496 000 +251 000 5. Reparation och under-
håll m. m. av materiel 342 000 + 198 000 + 98 000 6. Kostnader för central
materielredovisning + 100 000 +100 000
Summa 2469 000 +1 206 500 +600 000
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet = ' 147
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3 069 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att till Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m. för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 3 069 000 kr.
H7. Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara
1972/73 — Utgift 1 691 787 Reservation 3 431 527 1973/74 — Anslag 1781 000 : 1974/75 Förslag 2755 000 .
Från anslaget bestrids kostnaderna för ny- och återanskaffning av utrustning m. m. för beredskapssjukhus samt till vissa stödfunktioner för dessa. I kostnaderna ingår även ersättningar till sjukvårdshuvudmännen för beredskapsplanläggning och ändringsarbeten inom byggnader planlagda för användning inom den civila krigssjukvården.
1973/74 — Beräknad ändring 1974/75
Social Departements-
styrelsen chefen
Beräknade bruttoutgifter 1. Täckande av förluster vid
omsättning av utrustning för beredskapssjukhus 630 000 +1 370 000 -100 000
2. Ersättning till sjukvårds- i
huvudmännen m. fl. för ut-
förda ändringsarbeten 1 000 + 799 000 +699 000 3. Ersättning till sjukvärds-
huvudmännen för vissa planläggningskostnader 1600 000 i - -
4. Personlig skyddsutrust-
ning för det allmänt civila medicinalväsendet 50 000 - 50 000 -- 50 000
5. Kompletterande utrust-
ning för krigsblod-
centraler = + 650 000 = 6. Kompletterande utrust-
ning för vissa laboratorier = +2 000 000
7. Reparation av förråds-
byggnader 100 000 - 75 000 = 75 000
2381000 =+4694 000 = +474000
8. Beräknade omsättnings-
inkomster 600 000 = 500 000 :-500 000
Beräknade nettoutgifter 1781 000 = +5 194 000 +974 000
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 148
Socialstvrelsen
1. Till styrelsens förfogande ställda medel för att läcka förluster vid omsättning av utrustning för beredskapssjukhus har sedan budgetäret 1969/70 reducerats med beräknade omsättningsinkomster. Återanskaffningsvärdet på försåld utrustning överskrider kraftigt försäljningsvärdet på motsvarande utrustning. Ett materielunderskott har därför uppkommit, vilket bl. a. med hänsyn till den allmänna beredskapen snarast bör täckas.
2—3. Ersättningar till sjukvårdshuvudmännen för utförda ändringsarbeten och för vissa planläggningskostnader baseras på uppgifter som
inhämtats från huvudmännen.
5. Mot bakgrund av gjorda utredningar angående försörjning med blod under krig fastställdes år 1971 ny krigsorganisation för krigsblodcentraler som innebär en ökning av den erforderliga tappningskapaciteten. För denna organisation erfordras materiel för mobila tappningsenheter.
6. Mot bakgrund av utökad laboratoriekapacitet vid vissa fredssjukhus samt önskan att i större utsträckning utnyttja fredsresurserna fastställdes är 1970 ny krigsorganisationsplan för mikrobiologiska laboratorier. Detta innebär vad avser utrustning bl. a. en komplettering med ”tung laboratoricutrustning”, eftersom de fredstida laboratoriernas utrustning som regel är fast inbyggd i befintliga lokaler eller av den storleksordningen eller konstruktionen att den är omöjlig att flytta.
8. Då medel för ersättning för otidsenlig materiel ej erhållits i tillräcklig omfattning under de senaste budgetåren synes det från beredskapssynpunkt vara lämpligast att ej längre försälja materiel som har beredskapsvärde. Försäljningen av den omsättningsmogna materielen beräknas därför vara av ringa omfattning jämfört med närmast föregående budgetår.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
2 755 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigs-
fara för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av
2755 000 kr.
H 8. Viss krigssjukvårdsutbildning m. m.
1972/73 — Utgift 1 458 942 1973/74 — Anslag 2 280 000 1974/75 — Förslag 2 355 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för utbildningen av personal som är avsedd att tjänstgöra inom den allmänt civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisatlion.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 149
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Social- Departements-
styrelsen chefen
Utgifter 1. Centrala kurser/konferenser i försvärs- och katastrofmedicin 119 000 + 21 000 + 7 000 2. Efterutbildningskurser i försvars- och katastrof medicin för läkare 575 000 +335 000 +35 000 3. Försvarsmedicinsk tjänstgöring 660 000 = = 4. Utbildning av vapenfria tjänstepliktiga för vilka socialstyrelsen är utbildningsmyndighet 70 000 + 5 000 + 5 000 S. Kurser i hälsovårdsberedskap för ledamöter i hälsovårdsnämnder m. fl. 53 000 + 62 000 + 4 000 6. Pedagogiskt utvecklingsarbete 35 000 + 5 000 + 2 000 7. Bidrag till Svenska röda korset för utbildning av samariter 555 000 + 35 000 +35 000 8. Bidrag till Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund för utbildning av bilförare 188 000 + 12 000 +12 000 9. Nytt undervisningsmaterial i försvars- och katastrofmedicin 25 000 :- 25 000 —-25 000 10. Bistånds- och katastrofutbildning av värnpliktiga m. fl. 200 000 +225 000 +13 000
Summa utgifter 2 480 000 +675 000 = +88 000
Inkomster Ersättning för kostnader för biständs- och katastrofutbildning 200 000 +225 000 +13 000
Nettoutgift 2 280 000 +450 000 +75 000
Socialstyrelsen
1. De av socialstyrelsen anordnade centrala kurserna/konferenserna i försvars- och katastrofmedicin beräknas fortsätta även under budgetåret 1974/75. Två veckokurser och ett flertal kortare konferenser kommer att anordnas. Styrelsen vill föreslå ändrad arvodering av lärare.
2. För budgetåret 1974/75 planeras liksom under innevarande bud-
getår tolv veckokurser med sammanlagt 360 deltagare. Kurserna avses få ett mera differentierat innehåll för olika läkarkategorier med hänsyn till deras skilda uppgifter inom den försvars- och katastrofmedicinska beredskapen.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet : : 150
3. Det är en strävan från socialstyrelsens sida att den försvarsmedicinska tjänstgöringen för läkare skall fullgöras inom sådana discipliner där läkaren kan komma att verka under beredskap och krig. Tjänstgöringen avses kunna omfatta öppen vård, psykiatri, akutsjukvårdens olika discipliner, mikrobiologi och beredskapsplanering på olika administrativa nivåer. Antalet tjänstgöringsmånader per år beräknas till oförändrat 300.
4, Vapenfri tjänst planeras dels i form av två å tre 23-veckors värdbiträdeskurser med efterföljande tjänstgöring inom sjukvården, dels i form av en kurs för sjukhuskontorister, som avses tjänstgöra i expeditionstjänst vid beredskapssjukhus.
Utbildningen vid ungdomsvårdsskolor planeras som hittills med två sjuveckorskurser. Viss medicinalpersonal kommer även att fullgöra vapenfri tiänst. Totalt torde ca 125 vapenfria genomgå utbildning.
5. Liksom under budgetåret 1973/74 kan tre kurser å tre dagar anordnas för ledamöter i hälsovårdsnämnder och hälsovårdsinspektörer.
7—8. Frivilligorganisationernas utbildning av samariter och bilförare beräknas bli oförändrad i förhållande till budgetåret 1973/74. Sälunda beräknas liksom under tidigare budgetår medel till den av Svenska röda korset och Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund bedrivna utbildningen av samariter resp. bilförare för beredskapssjukhus.
10. Under budgetåret 1972/73 har socialstyrelsen i samråd med biståndsutbildningsnämnden för första gången genomfört en tre månaders (500 tim.) specialutbildning av läkare och sjuksköterskor för bistånds- och katastroftjänst. Specialutbildningen utgör en del av en ett-årig utbildning för bistånds- och katastroftjänst, som anordnas av
biståndsutbildningsnämnden. Den är utformad på sådant sätt att den även
kan tiäna som underlag för läkares och sjuksköterskors insatser inom ramen för Röda korsets, Rädda barnens och missionsorganens biståndsoch katastrofverksamhet. Specialutbildningen beräknas fortsätta i samma omfattning under budgetåret 1973/74. Med hänsyn till det stora utbildningsbehov som föreligger under de närmaste åren beräknar socialstyrelsen att ytterligare en kurs bör unordnas under budgetåret 1974/75.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2.355 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att till Viss krigssjukvårdsutbildning m. m. för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 2 355 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 151
H 9. Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare
1972/73 — Ulgift 20 703 032
1973/74 — Anslag 20 700 000
1974/75 — Förslag 20 700 000
Från anslaget utgår ersättning till landstingskommunerna och Gotlands kommun enligt överenskommelse mellan staten och dessa kommuner om deras övertagande av statens ansvar för provinsialläkarnas pensionering (prop. 1972:50, SoU 1972:17, rskr 1972:169).
Överenskommelsen innebär i korthet, att berörda sjukvårdshuvudmän räknal fr.o.m. den 1 januari 1969 tar över ansvaret för provinsialläkarnas pensionering utom för vissa provinsialläkare som fått behålla pensionsrätt enlig! statens allmänna pensionsreglemente. Staten ersätter huvudmännen för deras åtaganden genom utbetalning av dels ett engångsbelopp motsvarande pensionsskulderna, dels årliga bidrag.
Socialstyrelsen
Engångsbeloppet har fastställts till 78 383 870 kr. per den I juli 1971 och skall fördelas på 19 annuiteter, som skall erläggas fr. o. m. år 1975.
Staten skall den 1 juli under vart och ett av åren 1972—1974 erlägga ränta på engångsbeloppet med ca 4,7 milj. kr.
De ärliga bidragen har fastställts till 8 milj. kr. för vart och ett av åren 1969 1974 och skall utbetalas med 16 milj. kr. den 1 juli under vart och ett av åren 1972--1974.
Mcedelsbehovet beräknas till följande belopp
Ränta på engängsbeloppel 4 703 032 Arligt belopp 16 000 000
(avrundat) | 20 700 000
Departementschefen
Jag beräknar i likhet med socialstyrelsen anstagsbehovet till 20,7 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare för budget-
året 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 20 700 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 1 in [CD]
I. Ungdomsvård m. m.
Syftet med samhällets vård av barn och ungdom är att främja en gynnsam utveckling och goda uppväxtförhållanden för de unga. Här är samhällets insatser inte minst på förskoleområdet och genom barnavårds-
centralerna av stor vikt. Vid behov av individuella vårdåtgärder bör dessa
i största möjliga utsträckning utformas i samverkan med barnet och dess föräldrar och insättas i barnets eller familjens närmiljö. Vid sidan av de kommunala barnavårdsnämnderna och den kommunala socialvården i övrigt har familjerådgivningen, den psykiska barna- och ungdomsvården samt de psykiatriska barn- och ungdomsklinikerna viktiga uppgifter på området. Skolmyndigheternas och skolans sätt att fungera är vidare av största betydelse för att främja en gynnsam utveckling för barn och ungdom. Det är här angeläget att skolan har ett gott samarbete med föräldraföreningar och ungdomarnas egna organisationer.
Kungl. Maj:t har i cirkulär till berörda organ också understrukit betydelsen av ett intensifierat samarbete mellan barnavårdsnämnd, skola och polis. Kungl. Maj:t uppdrog i juni 1973 åt samtliga länsstyrelser att till socialdepartementet inkomma med redovisning av förhållandena i länet beträffande detta samarbete. En sammanställning av länsstyrelsernas redovisning visar alt samarbetsorgan fanns inrättade i ca två tredjedelar av landets kommuner. De kommuner som saknade samarbetsorgan var nästan uteslutande mindre kommuner. I flera av dessa förekom dock
ett informellt samarbete. En preliminär bedömning tyder på att efter
kommunsammanläggningarna den 1 januari i år samarbetsorgan kommer att vara inrättade i praktiskt taget alla kommuner. Antalet förtroendevalda liksom företrädare för fritidssektorn i samarbetsorganen har ökat avsevärt. Samarbetsorganen har bl. a. behandlat frågor rörande fritidsaktiviteter för barn och ungdom samt frågor om mellanöl, sniffning och narkotika. Socialstyrelsen har i samarbete med företrädare för skolöverstyrelsen och rikspolisstyrelsen planlagt och genomfört vissa regionala
konferenser rörande samarbetet. Även vissa länsstyrelser har anordnat
konferenser. Erfarenheterna från dessa konferenser har varit goda. En särskild arbetsgrupp har nu tillsatts av brottsförebyggande rådet för att följa samarbetsorganens fortsatta verksamhet. En annan arbetsgrupp som
tillsatts av rådet har till uppgift att utveckla den brottsförebyggande
verksamheten bland barn och ungdom i skolåldern.
En intensifierad fritidsverksamhet för barn har bedömts som angelägen. Socialstyrelsen fick år 1971 i uppdrag av Kungl. Maj:t att i samråd med bl a. skolöverstyrelsen, 1968 års barnstugeutredning och Svenska kommunförbundet utarbeta förslag till riktlinjer för försöksverksamhet på detta område, Efter förslag av bl. a. socialstyrelsen har ca 10 milj. kr. anvisats från allmänna arvsfonden till försöksverksamhet med fritidsaktiviteter för barn, företrädesvis i åldrarna 7—12 år. Bidrag har hittills
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 153
beviljats för ca 150 olika projekt, varav ca 110 har olika organisationer som huvudman. Försöken har utvidgats att även omfalta nya former av sommarkoloni- och lägerverksamhet samt annan ferieverksamhet m. m. För att bl. a. underlätta för invandrarbarnen att lära sig svenska och få kontakt med svenska barn har från allmänna arvsfonden även anvisats ca 1,1 milj. kr. till försök med olika former av förskoleverksamhet för invandrarbarn.
I arbetet med att skapa en mer barn- och ungdomsvänlig miljö bl. a. i bostadsområdena är det vidare av stor betydelse med aktiv medverkan från företrädare för olika sociala verksamhetsgrenar liksom från ungdomsorganisationer och de boende själva. Även insatser från socialstyrelsens lekmiljöråd och försöksverksamhet inom förskolan och inom skolans område är angelägna åtgärder för att förbättra miljön för barn och ungdom. Efter förslag från regeringen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder har 30 milj. kr. anvisats för år 1974 till upprustning av bl. a. lekplatser och skolgårdar.
Ett belydande utvecklingsarbete pågår inom olika delar av barna- och ungdomsvården.
Fosterbarnsutredningen har i uppdrag bl. a. att kartlägga de nuvarande formerna för och omfattningen av fosterbarnsverksamheten i landet. Utredningen kommer inom kort att avlämna sitt betänkande. Utredningen har genomfört två enkätundersökningar avseende kommunernas fosterbarnsvård, en intervjuundersökning med fosterföräldrar samt en undersökning rörande barnhemsvården. Vid genomförandet av kommurnundersökningarna hösten 1970 var antalet vårdade barn och ungdomar i enskilt hem och på institution ca 25 000. Omkring 17 000 barn vistades i fosterhem, ca 3 500 i enskilda hem i övrigt, ca I 700 på barnhem och ca 700 på ungdomsvårdsskola (vård inom skola). I lägenhet eller utskrivningsavdelning vistades ca 400 ungdomar, som utplacerats av ungdomsvårdsskola. Dessutom vistades ca 600 på inackorderingshem samt ca 800
på annan institution eller i vissa fall för utbildning på internatskola,
folkhögskola etc. Undersökningarna visar att ungefär 80 6 av de för samhällsvård omhändertagna barnen och ungdomarna placerats i enskilda hem och ungefär 20 Z i någon form av institution.
Arbetsgruppen rörande försöksverksamhet inom barna- och ungdomsvården (AFBU) har medverkat vid startandet av olika försöksprojekt. Bl. a. har arbetsgruppen tillsammans med socialstyrelsen tagit initiativ till försöksverksamhet med placering i föräldrahemmet av ungdomar, som är inskrivna vid ungdomsvårdsskola. På förslag av arbetsgruppen har medel anvisats till en eftervårdsundersökning av elever som vårdats på Råby yrkesskola. Arbetsgruppen har vidare efter samråd med fosterbarnsutredningen initierat försöksverksamhet med fosterföräldrautbildning i fyra kommuner. Dessa försök sker i samarbete med arbetsmark nadsstyrelsen och skolöverstyrelsen.
Barnavårdsmannainstitutionen har i:'sin hittillsvarande utformning avskaffats fr. o. m. den 1 januari i år. Den obligatoriska tillsynen av barn
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 154
utom äktenskapet har därmed upphört. Behovet av stöd och hjälp till värdnadshavare skall i fortsättningen tillgodoses av barnavårdsnämnden. Värdnadshavare som önskar bistånd vid utövande av vårdnaden kan på begäran få en person utsedd av nämnden att lämna sådant bistånd. Denne person kallas då barnavårdsman.
Vid ungdomsvåärdsskolorna — skolhem eller yrkesskolor — ges vård, fostran och utbildning åt barn och ungdomar som på grund av sociala störningar bedöms vara i behov av den behandling som kan ges vid dessa skolor. De vid skolorna intagna har antingen skrivits in som clever eller tagits in för utredning eller observation. Vid skolhemmen, som är avsedda för skolpliktiga elever, ges grundskoleutbildning. Vid yrkesskolorna ges huvudsakligen arbetsträning samt förberedande yrkesutbildning.
Socialstyrelsen har alltmer börjat tillämpa närhetsprincipen vid placering av ungdomar på skolorna. Försöksverksamhet med frivillig värd samt vård av pojkar och flickor på samma skola pågår vid några institutioner.
Socialutredningen skall enligt sina direktiv förutsättningslöst pröva frågan om huvudmannaskapet för ungdomsvårdsskolorna. Den granskning av skolornas funktion och ställning som sker inom utredningen avser bl. a. en analys av förutsättningarna att åstadkomma en nära anknytning till den psykiska barna- och ungdomsvården samt det allmänna skolväsendets resurser.
Vid ungdomsvårdsskolorna pågår sedan några år tillbaka en omfattande försöksverksamhet med syfte att förbättra behundlingsmetoderna. Förutom de tidigare nämnda försöken pågår vid Hammargärden och Bärby försök med bl. a. ökat personligt stöd till eleverna i samband med placering av eleverna utom skola. Vid Fagared har intensiv social träning före utplaceringen av eleverna påbörjats vid en avdelning. Vidare pågår vid Johannisberg försöksverksamhet med förlängd yrkesutbildning.
Viss försöksverksamhet med personalutbildning och ökad samverkan mellan olika personalkategorier pågår vid den förutvarande utskrivningsavdelningen Örestrand i Landskrona. Denna verksamhet syftar bl. a. till ökad samverkan mellan företrädare för ungdomsvårdsskolor, primärkommuner och landsting i en region.
Många elever vid ungdomsvårdsskolorna har av olika skäl en ofullständig utbildning. För en sjundedel av nytillkomna elever vid ungdomsvårdsskolorna år 1972 har skolproblem upppgivits som en av orsakerna till intagningen. Det är därför angeläget att eleverna vid skolorna kan erbjudas en individualiserad undervisning. Försöksverksamheten med olika åtgärder för att förbättra undervisningen och möjligheterna till arbetsträning och arbetsprövning främst vid yrkesskolorna har enligt socialstyrelsen varit positiva. I det följande föreslås ökade medel för en utbyggnad av denna verksamhet.
Det har under de senaste ären varit en medveten strävan alt inom hela ungdomsvårdsskolesektorn bygga ut den öppna vården utanför skolorna och att åstadkomma en ökad samordning mellan skolornas och kommunernas verksamhet. Sedan år 1969 är antalet elever i den öppna vården
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 155:
större än elevantalet inom skolorna. Den första vårdtiden i vård inom skola har minskal medan motsatsen gäller vid vård utom skola. F. n. finns tio utskrivningsavdelningar. I genomsnitt 900 elever beräknas komma att vårdas utom skola under budgetåret 1974/73.
Antalet ungdomsvårdsskolor utgör f. n. 20, varav 14 för manliga och 6 för kvinnliga elever. Antalet aktuella elevplatser är ca 680. Utvecklingen av elevantalet och vårdtiderna framgår av följande sammanställning.
1960 1965 1970 1971 1972
Antalet den 31 dec, vårdade elever
| inom skola | 941 887 751 1727 682 |
| utom skola | 586 819 856 867 817 |
| Antal placeringar för vård utom skola | 1220 1166 2280 2284 2066 |
Värdtidens längd i genomsnitt för elever som resp. år utskrivits Hela vårdtiden, antal dagar 1003 682 820 920 1012
Därav:
| a) vårdtid inom skola | 456 359 373 394 374 |
| varav första värdtid | 328 246 225 212 161 |
| b) vårdtid utom skola | 547 323 447 526 638 |
Intagningar på grund av narkotikamissbruk är av betydande omfattning. Hos närmare en tredjedel av de år 1972 nyintagna pojkarna och hos närmare två tredjedelar av flickorna har sådant missbruk angetts som en av orsakerna till intagningen. Alkoholmissbruk som intagningsorsak har
angetts till ca 25 Z för både pojkar och flickor.
Utbyggnaden av den öppna vården har medfört att ungdomsvårdsskoleorganisationen har kunnat minskas under senare år. Den nuvarande beläggningssituationen gör det möjligt att minska antalet skolor med en. Möjligheterna prövas f. n. att överföra den nuvarande verksamheten vid Hornö yrkesskola för flickor till andra skolor och att i stället använda Hornö som kursgård eller för annat ändamål inom vårdsektorn.
11. Ungdomsvärdsskolorna: Driftkostnader
1972/73 Utgift 88 001 812 1973/74 Anslag 98 358 000 1974/75 Förslag 102 619 000
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 156
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Socialsty- Departements-
relsen chefen
Personal
| Ledningspersonal | 130 | + 3 | - 6 |
| Värd- och tillsynspersonal | 527 1/2 | + 15 | - 10 |
| Ekonomipersonal | 148 | + 3 | - 2 |
Personal för utbildning
| och sysselsättning | 158 | + 1 | - 5 |
| Kontorspersonal | 45 1/2 1 009 | + 13 + 35 | - 1 —- 24 |
Anslag
Utgifter
| Lönekostnader | 64 053 000 + 5655 000 | + 1 504 000 |
| Sjukvård | 160 000 + 14 000 | - |
| Reseersättningar | 1 065 000 = 5 000 | = 60 000 |
| Lokalkostnader | 9187 000 + 505 000 | + 659 000 |
| Expenser | 1399 000 + 243 000 | + 104 000 |
| "Tjänstebilar och bussar | 632 000 + 229 000 | + 150 000 |
| Därav för anskaffning | (130 000) (+ 8 000) (+ 5 000) |
Övriga utgifter för den egentliga skolverksamheten — 7579 000 + 295 000 + 276 000
Därav för
a) inventarier m. m. (779 000) tr 48 000) (+ 22 000)
b) lägerverksamhet (198 000) (+ 87 000) (+ 62 000)
c) övrigt (6 602 000) (+ 160 000) (+ 192 000) Sjukvård m. m, åt elever 1526 000 + 95 000 + 80 000 Utgifter för arbetsträning m. m. 3 138 000 + 1 146 000 + 988 000
Därav för anskaffning
av inventarier (579 000) (+ 51 000) (+ 28000)
Försök sverk samhet med särskilda former av undervisning m. m. 600 000 + 750 000 + 300 000
Praktikcentra 70 000 :
Ersättningar till övervakare m. m.
(ca 900 elever) 500 000 = = 20 000 Placeringar i enskilda hem
(ca 450 clever) 7 120 000 - 559 000 - 644 000
Kurser, utbildningsanstälter m. m.
(ca 300 elever) 1 592 000 + 1 099 000 + 1 080 000
I nackorderingshem
(ca 25 elever) 892 000 -- 150 000 - 150 000 Arbetsmark nadsstyrelsens arbetsplatser
(ca 20 elever) 30 000 = 5 000 = 5 000 Vissa bidrag till
IOGT-NTO m. m. 11 000 - 1 000 - 1 000 Viss försöksverksamhet
i samarbete med sjuk-
vårdsförvaltningen i Göteborg 194 000 - -
Kurser, konferenser, kontaktverksamhet m. m.
för föräldrar (enskilda
hem) och övervakare 15 000 - =
Summa utgifter 99 763 000 +9 311 000 + 4 261 000 Inkomster
Uppbördsmedel 1405 000 =
Nettoutgift 98 358 000 +9 311 000 + 4 261 000
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 157
Socialstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning + 4 481 035 kr., varav I 542 000 kr. avser höjning av lönekostnadspålägget från 26 till 29 c.
2. O-alternativet, som innebär en minskning av anslaget med 5 021 000 kr., skulle medföra att 60 vårdartjänster dras in. Vidare indras 2 tjänster som folkskollärare samt medel till 5 arvodesanställda studierektorer och 5 1/2 tjänster för ny avdelning vid Folåsa skolhem. Övriga kostnader minskas med 449 000 kr. En minskning av anslaget skulle bl. a. resultera i att det pågående mycket angelägna utvecklingsarbetet stoppas. Vidare skulle man få återgå till en ökad inlåsning av eleverna nattetid på specialavdelningarna.
3. För närvarande består: personalen vid utskrivningsavdelningarna av en föreståndare/tillsynsman, en bitr. husmor samt två vårdare. Som ett led i strävandena ati åstadkomma mer flexibla arbetsäåligganden för olika personalkategorier föreslås att personalen vid en utskrivningsavdelning framledes skall bestå av en föreståndare/tillsynsman samt tre vårdare.
4, Byggnadsstyrelsen håller f.n. på att bygga reningsverk vid tio skolor. Enligt byggnadsstyrelsen åtgår för skötseln och kontrollen av dessa uppskattningsvis tre timmar per dag och reningsverk. Medel molsvarande fem tjänster som förman i lgr A 14 föreslås (+ 240 000 kr.).
5. Psykologtjänster bör efter hand inrättas vid samtliga ungdomsvårdsskolor. En tjänst som psykolog föreslås vid Forsane yrkesskola (+ 94 000 kr.).
6. Vid Ryagårdens yrkesskola finns tjänst som psykolog. Skolans funktion som specialskola samt dess storlek kräver även en tjänst som bitr. psykolog. För att i någon mån avhjälpa behovet av psykologisk expertis vid de skolor som helt saknar eller här stort behov av ytterligare psykologisk expertis krävs dessutom medel för konsulterande psykolog
(+ 173 000 kr.).
7. Det är angeläget att samtliga ungdomsvårdsskolor får fritidsassistenter eller vårdare/fritidsledare för att i ökad utsträckning åstadkomma en aktiv och meningsfull fritid för eleverna. Därför föreslås en tjänst som frilidsassistent vid Sundbo yrkesskola samt en tjänst som vårdare/fritids-
ledare vid Östra Spångs skolhem. (+ 136 000 kr.)
8. Sedan några år finns vid Lövsta skolhem en ny teknikverkstad. Som lärare erfordras en utbildningsassistent (+ 73 000 kr.).
9. Elevernas ökade behov av hälso- och sjukvård aktualiserar sjukskötersketjänster på ytterligare ett antal skolor. Tjänster föreslås som översköterska vid Brättegårdens, Bärby och Gräskärrs yrkesskolor
(+ 180 000 kr.).
10. Det är angeläget ur vårdsynpunkt att den stora avdelningen på Stigby yrkesskola med 18 elevplatser uppdelas på två mindre avdelningar. Två tjänster som vårdare föreslås vid Stigby yrkesskola (+ 130 000
kr.).
11. Vid Stigby yrkesskola behövs en tjänst som maskinist för skötsel
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 158
av värmeanläggning samt för underhållsarbeten, transporter m. m. (+ 51 000 kr.).
12. Kvalificerad personal bör avlastas rutinbetonat skrivarbete, För uppgifter som sammanhänger med personaladministration, bokföring samt sekreteraruppgifter åt läkare, psykiater, psykologer, assistenter m. fl. är det mycket angeläget med ett tillskott av skrivpersonal: 13 tjänster för kontorsbiträden föreslås (+ 611 000 kr.).
13. Arbetsuppgifterna för ckonomibiträden har ökat avsevärt genom tillkomsten av nya avdelningar. Den generella arbetstidsförkortningen har begränsal arbetstidsuttaget per befintlig ekonomibiträdestjänst vilket ytterligare stärkt behovet av ekonomipersonal: elva tjänster som ek onomibiträden föreslås (+ 528 000 kr.).
14, För att bl. a. kunna höja elevernas motivation inför studier och yrkesarbete krävs ett successivt utbyte av tjänster som verkstadsförman/ verkmästare mot tjänster som utbildningsassistent (+ 120 000 kr.).
15. Elever med svåra problem kräver oftast i början av värdperioden vislelse på specialavdelning, som saknas vid flera skolor. Då det är angeläget att kunna möjliggöra en successiv övergång till intagning av elever etter närhelsprincipén, kräver detta viss personalförstärkning för att öppen avdelning vid behov skall kunna omdisponeras till specialavdel-
ning (+ 260 000 kr.)
16. Behovet av stödjande åtgärder efter utplacering i vård utom skola har kraftigt ökal inte minst beroende på att antalet elever placerade i vård utom skola har blivit större under senare år. Den rådande svåra arbetsmarknadssituationen har också betytt behov av mera stöd från skolornas sida. För att i ökad utsträckning kunna stödja eleverna vid placeringar i vård utom skola krävs särskilda förstärkningar av denna sektor. (+ 260 000 kr.)
17. För rehabilitering och för behållande av partiellt arbetsföra befattningshavare i tjänst erfordras särskilda medel. (+500 000 kr.)
18. Nya tjänster medför ökade sjukvärdskostnader. (+ 4 000 kr.)
19, Nya tjänster medför ökade rese- och traktamentskostnader med 10 000 kr. Genom förskjutning av resekostnaderna mellan anslagsposterna Rescersättningar och Tjänstebilar och bussar föreslås att anslugsposten Reseersättningar minskas med 100 000 kr. (— 90 000 kr.)
20. Kostnader för ökat lokalinnehav. (+.367 000 kr.)
21. För ny telefonväxel vid Eknäs skolhem beräknas 25 000 kr. Från detta belopp avgär beviljade medel för budgetåret 1973/74 med 20 000 kr. Till tre nya snabbtelefonanläggningar beräknas 110 000 kr., dvs. en ökning med 50 000 kr. Nya tjänster medför ökade telefonkostnader med 16 000 kr. Överflyttning av kostnader för tryck av fakturor m. m. från socialstyrelsens till ungdomsvårdsskolornas anslag beräknas öka anslapsposten med 20 000 kr. Ökat arbete med placeringar av elever i vård utom skola medför ökade telefonkostnader, vilket beräknas till 50 000 kr. (+ 141 000 kr.)
22, För förhyrning av bilar vid sammanlagt 13 skolor erfordras 240 000 kr., dvs. ytterligare 90 000 kr. Genom förskjutning av resekost-
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 159
naderna mellan anslagsposterna Reseersättningar och Tjänstebilar och bussar föreslås att anslagsposten Tjänstebilar och bussar ökas med 100 000 kr. (+ 190 000 kr.)
23. Utvidgad lägerverksamhet medför ökade kostnader med 75 000 kr. Senaste läroplanen för grundskolan medför ökade kostnader för undervisningsmaterial med 100 000 kr. Överflyttning av arbetspremier till elever till anslagsposten Utgifter för arbetsträning m. m. minskar kostnaderna med 350 000 kr. (— 175 000 kr.)
24. Överflyttning av arbetspremier till elever från anslagsposten Övriga utgifter för den egentliga skolverksamheten ökar kostnaderna med 350 000 kr. Höjning av arbetspremier till elever medför ökade kostnader med 134 000 kr. (+ 4&4 000 kr.)
25. Socialstyrelsen förordar en fortsatt utbyggd försöksverksamhel med särskilda former av undervisning m. m. För detta ändamål behövs ytterligare 750 000 kr. (+ 750 000 kr.)
26. Antal placeringar i enskilda hem beräknas minska. (— 1 000 000 kr.)
27. Antal placeringar på kurser, utbildningsanstalter m. m. beräknas öka. (+ 1 000 000 kr.)
28. Genom uppsägning av avtalen med Frälsningsarmens flickhem och Vårhems inackorderingshem samt genom beräknad minskning av platsan-
talet från åtta till fyra vid IOGT-NTO:s inackorderingshem i Västerås
kommer kostnaderna för inackorderingshem att minska med 190 700 kr. (- 190 700 kr).
29. Kostnaderna för elever på arbetsmarknadsstyrelsens arbetsplatser
beräknas minska. (— 5 000 kr.)
30. Med anledning av uppsägning av avtalet med Frälsningsarmén bör det årliga bidraget av 3 000 kr. utgå. Bidrag till överstyrelsen för Svenska röda korset föreslås med 2 000 kr. (— 1 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag en höjning av anslaget för ungdomsvärdsskolorna med 4 261 000 kr. till 102 619 000 kr.
Som jag nämnt i inledningen till detta avsnitt har utbyggnaden av den öppna vården medfört alt ungdomsvårdsskoleorganisationen har kunnat minskas under senare år. Beläggningssituationen medger nu att antalet skolor kan minskas med ytterligare en under budgetåret 1974/75. Därför prövas f.n. möjligheterna att överföra den nuvarande verksamheten vid Hornö till andra skolor och att i stället utnyttja Hornö som kursgård eller för annat ändamål inom vårdsektorn.
Försöksverksamheten med individuellt utformade meloder för undervisning samt arbelsprövning och arbetsträning, i första hand vid yrkesskolorna, bör byggas ut ytterligare. Verksamheten avser bl. a. anställning av speciallärare samt arvodering av studierektorer. För nästa budgetår har jag beräknat 900 000 kr. för sådan verksamhet vid minst tio skolor, vilket
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 160
innebär en ökning med 300 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår.
Under anslagsposten Lokalkostnader har jag beräknat 200 000 kr. till skötsel av reningsverk.
Försöken med förhyrning av tjänstebilar bör fortsätta med en bil vid var och en av de nio största skolorna. Jag har för detta ändamål under anslagsposten Tjänstebilar och bussar beräknat 168 000 kr. Jag har vidare under denna post beräknat 135 000 kr. till anskaffning av nya fordon.
Under anslagsposten Övriga utgifter för den egentliga skolverksamheten har jag beräknat ytterligare medel för en utbyggnad av lägerverksamheten vid skolorna. För detta ändamäl bör 260 000 kr. anvisas vilket innebär en ökning med 62 000 kr. i förhållande till innevarande budgetär. Jag har vidare under denna anslagspost beräknat 100 000 kr. till läroböcker samt 150 000 kr. för anskaffning av materiel till upprustning av lokaler i egen regi. Slutligen har jag under anslagsposten Utgifter för arbetsträning m. m. beräknat 70 000 kr. till höjning av arbetspremier till elever.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att lill Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 102 619 000 kr.
I 2. Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventarier m. m.
1972/73 Utgitt 556 341 Reservation 796 131
1973/74 Anslag 1 000 1974/75 Förslag 700 000
Från anslaget bekostas inventarier i samband med nybyggnad eller större ombyggnad vid ungdomsvårdsskolorna. Vidare bekostas anskafftning av undervisningsmateriel och andra skolinventarier i anslutning till anordnande av grundskoleundervisning vid vissa skolor m. m.
Socialstyrelsen
Mcdelsbehovet framgår av följande sammanställning.
| Ingående reservation den 1 juli 1973 | 796 131 |
| Anslag 1973/74 | 1 000 |
| Disponibelt | 797 131 |
| Beräknade utbetalningar 1973/74 | 797 131 |
| Beräknad utgående reservation den 30 juni 1974 | 0] |
| Beräknade utbetalningar 1974/75 | 1060 000 |
| Anslagsbehov 1974/75 | 1060 000 |
Kostnaderna för inventarier till ett antal byggnadsobjekt uppskattas
till 360 000 kr.
Under budgetåret 1970/71 påböriades vid yrkesskolorna en omändring
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 161
av arbetsdrifien till arbetsprövning, arbetsträning och undervisning. Styrelsen beräknar medelsbehovet under budgetåret 1974/75 för fortsatt omändring av arbetsdriften till 700 000 kr.
Departementschefen
Med hänsyn till befintlig reservation och antalet nya byggnadsprojekt vid skolorna beräknar jag anslaget till 700 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventarier
m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av
700 000 kr.
I 3. Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning
1972/73 Utgift 448 578 Reservation 242 715
1973/74 Anslag 608 000 1974/75 Förslag 848 000
Från anslaget bekostas viss utbildning av personal vid ungdomsvårdsskolorna, däribland den grundutbildning som nyanställd vårdpersonal
skall genomgå.
Socialstyrelsen
Medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
| Ingående reservation den 1 juli 1973 | 242 715 |
| Anslag 1973/74 | 608 060 |
| Disponibeult 1973/74 | 850 715 |
| Beräknade utbetalningar 1973/74 | 700 715 |
| Beräknad utgående reservation den 30 juni 1974 | 150 000 |
| Beräknade utbetalningar 1974/75 | 844 000 |
| Anslagsbehov 1974/75 (avrundat) | 700 000 |
För kursverksamheten har medel beräknats för kompletterande utbildning för värdare som skall delta i vårdutbildningsnämndens gemensamma kurser för vårdar- och vaktpersonal inom ungdoms-, nykterhets- och kriminalvården. För övrig personal planeras ett antal fortbildningskurser angående bl. a. behandlingsmetodik, institutionsmiljö och administrativa rutiner.
Skolornas personal bör även ges möjligheter alt delta i kurser anordnade av skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, RFSU m. fl. För ändamålet beräknar styrelsen 40 000 kr.
Kostnaderna beräknas till ca 370 000 kr. för internatkurser och 110 000 kr. för intern utbildning av personal vid skolorna. För undervisningsmateriel beräknas 25 000 kr., för arvode till kursledare m. m. 100 000 kr. och för förlorad arbetsförtjänst till styrelserepresentanier
11 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 7
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 162
och konsulter 20 000 kr. För utbyggd undervisning på det regionala planet, i syfte att uppnå ökad samverkan mellan olika personalkategorier, beräknas 50 000 kr. Socialstyrelsen har i sin anslagsberäkning utgått från att Bistagården tills vidare åtminstone fram till år 1976 får utnyttjas som kursgård. Hyreskostnaden för Bistagården föreslås bli överförd från anslaget E I (+ 94 000 kr.).
O-alHernativet innebär en minskning av anslaget med 35 000 kr. Nedskärningen motsvarar en minskning av kursprogrammet med två femdagarskurser.
Departementschefen
Jag beräknar anslagsbehovet för kursverksamheten under nästa budgetår till 848 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservalionsanslag av 848 000 kr.
14. Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl.
1972/73 Utgift 518 385 1973/74 Anslag 600 000 1974/75 Förslag 650 000
Från anslaget utbetalas ersättning för skador som vållats av personer
intagna på ungdomsvårdsskolor, allmänna vårdanstalter för alkoholmiss-
brukare, fångvårdsanstalter m. m. Ersättning utgår för skada som orsakats av intagen som avvikit från skolan eller anstalten eller som lämnat denna som frigångare eller efter permission. Ersättning utgår också för skada vällad av ungdomsvårdsskoleelev som vårdas utom skola samt av person som intagits på allmän vårdanstalt men bor på inackorderingshem eller åtnjuter familjevård.
Socialstyrelsen
Styrelsen föreslår att anslaget med hänsyn till väntad ökad belastning höjs tili 650 000 kr.
Departementschefen
Med hänsyn till en beräknad ökad anslagsbelastning bör anslaget för nästa budgetår tas upp med 650 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl.
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 163
I 5. Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna m. m. '
1972/73 Utgift 39 738 061 1973/74 Anslag 32 000 000 1974/75 Förslag 40 000 000
Från anslaget utgår ersättning till kommunerna dels enligt socialhjälpsoch barnavårdslagarna för viss vård som meddelats huvudsakligen icke svenska medborgare, dels enligt särskilda åtaganden av staten för understöd åt renskötande samer. Ersältningen utbetalas till kommunerna genom länsstyrelserna. Från anslaget bestrids även kostnader för sjuka och socialt handikappade flyktingar m. m., ersättningar för kommunernas kostnader för vissa kategorier zigenare, vissa flyktingar som inte kan försörja sig själva samt för utlandssvenskar som återvänder till Sverige. Dessa ersättningar betalas av socialstyrelsen. Även socialstyrelsens kostnader för försöksverksamhet, innefattande utgiven ersättning för sociala stödåtgärder till utomnordiska socialt handikappade zigenare som med stöd av Kungl. Maj:ts beslut överförs till landet, bestrids från detta anslag. Slutligen bestrids kostnaderna för understöd, som utrikesdepartementets understödsnämnd beviljar nödställda svenskar i utlandet.
Socialstyrelsen
Med hänsyn till den ökade belastningen på anslaget och till erforderliga anpassningsåtgärder för de flyktingar som medgivits inresa i landet beräknar styrelsen kostnaderna för ekonomiskt bistånd till flyktingar och zigenare m. m. under budgetåret 1974/75 till 9 000 000 kr.
Utrikesdepartementets understödsnämnd beräknar kostnaderna för
understöd till nödställda svenskar i utlandet till 900 000 kr.
Departementschefen
Under år 1971 utbetalades ersättningar till kommunerna för socialhjälp och barnavård åt utländska medborgare med ca'30 milj. kr. i ca 15 000 ärenden, varav ca 10000 avsåg personer från de nordiska länderna. För hjälp till flyktingar utbetalades under budgetåret 1972/73 ca 7 730 000 kr. Ersättningarna till kommuner för understöd till zigenare utgjorde under samma budgetår ca 2 055 000 kr.
Under de senaste åren har över ett hundratal svenska medborgare
bosatta på utrikes ort fått understöd från detta anslag. Kostnaderna för
budgetåret 1972/73 uppgick till ca 878 000 kr.
Anslaget bör med hänsyn till belastningen under budgetåret 1972/73 samt beräknade ökade utbetalningar till kommunerna föras upp med 40 milj. kr. för nästa budgetår. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och
barnaväårdslagarna m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 40 000 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 164
J. Nykterhetsvård m. m.
Värden av alkoholmissbrukare präglas i allt större utsträckning av en helhetssyn som syftar till att lösa sociala och andra problem som har samband med alkoholmissbruk. Den kommunala nykterhetsvården samordnas alltmer med socialvården i övrigt och med andra vårdområden, främst sjukvård och arbetsvård. Jag räknar med att de grundläggande principerna för den framtida nykterhetsvårdens målsättning och verksamhetsformer skall kunna tas upp till en övergripande behandling på grundval av det betänkande om hela den kommunala socialvården som inom den närmaste tiden läggs fram av socialutredningen.
Det är kännetecknande för den pågående utvecklingen inom nykterhetsvården att de öppna och frivilliga vårdformerna byggs ut och att tvångsåtgärderna minskar. Antalet personer med vilka nykterhetsnämnderna tagit befattning har sedan 1961 successivt minskat från 86 300 till omkring 66 100 år 1972. Ingripande med tvångsåtgärder har under samma tid minskat med 53 Z. Resurserna för behandling i öppen och halvöppen vård har samtidigt ökat. För år 1972 redovisas vid omkring 130 alkoholpolikliniker och rådgivningsbyråer med läkarexpeditioner ca 204 000 besök hos läkare, 78 000 hos kurator eller psykolog samt 555 000 besök hos sjuksköterska. Platserna vid inackorderingshem har ökat från omkring 200 år 1961 till omkring 1 460 år 1973.
I inledningen till detta avsnitt föregående är redogjorde jag för de undersökningar och ställningstaganden som nykterhetsvårdens anstaltsutredning redovisat i sitt i december 1972 avlämnade betänkande (Ds S 1972:9) angående platsbehovet vid de allmänna vårdanstalterna. Förslaget har nu remissbehandlats. För att följa upp anstaltsutredningens fyra tvärsnittsundersökningar under åren 1971 och 1972 beträffande belägpningen vid allmänna och enskilda vårdanstalter har en ny undersökning gjorts den 15 oktober 1973. Denna visar en beläggning nämnda dag på 78 7 vid allmänna anstalter och 99 Z vid enskilda anstalter. Utredningen anser att behandlingen av alkoholmissbrukare bör grundas på en helhetssyn med tillämpning av närhetsprincipen. Med hänsyn bl. a. till socialutredningens uppdrag att behandla frågan om den funktion och ställning som bör tillkomma anstalterna bör större organisatoriska förändringar av anstaltsorganisationen f.n. undvikas. Anstaltsutredningens förslag övervägs nu vidare inom socialdepartementet. En preliminär bedömning ger vid handen att antalet vårdplatser vid de allmänna anstalterna under nästa budgetår bör kunna minskas med omkring ett hundratal. Utredningens arbete med undersökning av inackorderingshemmen fortsätter och beräknas bli slutfört under innevarande år.
För att pröva olika möjligheter till samordnade vård- och behandlingsinsatser vid vården av alkoholskadade har, som jag tidigare nämnt vid behandlingen av anslagsfrågorna för karolinska sjukhuset, beräknats medel för försöksverksamhet i detta syfte vid sjukhusets-alkoholklinik.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 165
Alkoholskadade som vårdas på sjukhus och vid enskilda vårdanstalter uppbär sjukpenning under vårdtiden. Patienter vid allmänna vårdanstalter har inte denna rätt till sjukpenning. För att skäpa enhetliga regler i detta hänseende avser jag att i en särskild proposition till årets riksdag föreslå att även patienter vid allmänna vårdanstalter skall få rätt till sjukpenning under vårdtiden enligt samma grunder som gäller vid sjukhusvård. För patienter som uppbär ersättning vid deltagande i arbetsdrift m. m. avses
ske en samordning med försäkringsförmånerna på så sätt att ersältningar-
na får uppgå till en viss nivå utan att försäkringsförmånerna påverkas. Dessa nya bestämmelser är avsedda att gälla fr. o. m. den 1 juli 1974.
De senaste årens utveckling samt min beräkning för innevarande och nästa budgetår av antalet platser vid vårdanstalter och inackorderingshem för alkoholmissbrukare samt inackorderings- och behandlingshem för narkotikamissbrukare framgår av följande sammanställning.
Allmänna vårdanstalter Enskilda Inackorde-
| vårdan- rings- och
Statliga Erkända = Summa = stalter behandlings
hem
Antal platser den 1 juli år
| 1971 | 466 | 1468 1934 829 | 1158 |
| 1972 | 366 | 1452 1 818 838 | 1339 |
| 1973 | 345 | 1439 1784 865 | 1587 |
Beräk nad förändring under 1973/74 = - 3 - 3 +20 + 212 1974/75 - -100 -100 = + 50
För statsbidrag till nykterhetsnämndernas verksamhet beräknas nästa budgetår en ökning med 9,5 milj. kr. Under anslaget Bidrag till länkrörelsen m. m. föreslås en anslagsökning med 300 000 kr. för nästa budgetår. Till driften av erkända och enskilda anstalter utgår för innevarande budgetår garanti- och beläggningsbidrag med sammanlagt högst 94 kr. per dag. I det följande kommer jag att förorda att driftbidragen nästa budgetår höjs med 10 kr. per dag och att särskilda medel beräknas för inventarier vid vårdanstalterna.
För vissa byggnadsarbeten vid allmänna och enskilda vårdanstalter beräknar jag ett medelsbehov på sammanlagt ca 5,5 milj. kr. för nästa budgetår.
Riksdagen beslutade våren 1973 om förbättringar och förstärkningar av vissa statsbidrag främst till vård av narkotikamissbrukare (prop. 1973:115, SoU 1973:18, JuU 1973:26, rskr 259). Därvid ställdes 4 milj. kr. till socialstyrelsens förfogande för ersättning till kommuner — inkl.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 166
ökade kostnader hos styrelsen — för viss social jourverksamhet under budgetåret 1973/74. För att främja ett ökat utnyttjande av familjevärd för unga narkotikamissbrukare anslogs 1,8 milj. kr. De medel som tidigare ställts till socialstyrelsens förfogande för bl.a. försök med nya vård- och behandlingsformer för narkotikamissbrukare ökades med 500 000 kr. Statsbidraget till drift av behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare ökades från högst 21 000 kr. per plats och år till högst 35 000 kr. Vidare förenklades grunderna för statsbidrag till vårdcentraler för narkotikamissbrukare. Statsbidraget till dessa utgår med högst 75 4 av nettokostnaderna för driften. För de här angivna ändamålen beräknar jag under anslagen J 4, J 5 och J 7 i det följande ett sammanlagt medelsbehov av 8,3 milj. kr. för nästa budgetår.
Jag beräknar i det följande totalt ca 25 milj. kr. under nästa budgetår för statsbidrag till såväl den av samhället som den av organisationer bedrivna vården av narkotikamissbrukare.
Kungl. Maj:t har den 12 oktober 1973 beslutat att för undersökningar om narkotikamissbrukets utbredning m. m. ställa 300 000 kr. till socialstyrelsens och 170 000 kr. till riksåklagarens förfogande. För nästa budgetår kommer dessa löpande frekvensundersökningar att finansieras genom medel som disponeras av det brottsförebyggande rädet. Till militärpsykologiska institutets motsvarande undersökningar utgår 100 000 kr. från anslag under fjärde huvudtiteln.
Uppgiften att samordna samhällets och enskilda organisationers insatser i bekämpandet av den illegala narkotikahanteringen åvilar sedan den 1 juli 1973 det brottsförebyggande rådet. Samarbetsorganet för bekämpande av narkotikamissbruket, SBN, har samtidigt upphört. Rådet har tillsatt en särskild arbetsgrupp som skall följa utvecklingen på narkotikaområdet och verka för samordning av insatserna mot narkotikamissbruket.
Det internationella arbetet för att kontrollera de beroendeframkallande medlen är av grundläggande betydelse för våra möjligheter att bekämpa missbruket i vårt land. Sverige har aktivt deltagit i detta arbete bl. a. inom FN och Europarådet. Den svenska polisen har i nära samarbete med utländsk polis kunnat avslöja och lagföra personer som infört narkotika till Sverige. Tullverket har nära kontakter med andra länders tullmyndigheter för att samordna åtgärderna mot smuggling.
När det gäller missbrukssituationen i Sverige är det svårt att göra en exakt kvantitativ bedömning. Socialstyrelsen, polisen och övriga myndigheter som har nära kontakt med problemen anser dock att det inte finns några tecken som tyder på någon påtaglig ökning av narkotikamissbruket.
Socialstyrelsen redovisade år 1973 i skriften Behandling av narkotika-:
missbrukare erfarenheter och rekommendationer beträffande narkomanvården. Styrelsen har fortlöpande nära kontakt med huvudmännen för narkomanvården bl. a. genom regionala konferenser.
Mellan myndigheter och organisationer förekommer ett nära samarbete i fråga om narkomanvården. Bl.a. utgår från anslaget Bidrag till länkrörelsen m. m. bidrag till sammanslutningar för stöd och hjälp åt
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 167
narkotikamissbrukare liksom till andra organisationer som ägnar sig åt rehabilitering av narkotikamissbrukare samt till försök med nya vårdoch behandlingsformer.
Som anges under anslaget L 2 förordar jag att 200 000 kr. tillförs FN:s narkotikafond även under nästa budgetår. För socialkurativ verksamhet för svenska ungdomar i Köpenhamn beräknas medel under socialstyrel-
sens anslag.
J1. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader
1972/73 — Utgift 23 826 352 1973/74 — Anslag 24 235 000 1974/75 — Förslag 25 755 000
För närvarande finns fyra statliga vårdanstalter, nämligen Gudhem,
Runnagården med vårdavdelningen Brotorp, Venngarn samt vårdanstal-
ten vid Frösöklinikerna. Anstalterna har sammanlagt 345 platser.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Social- Departementsstyrelsen chefen
Personal
| Värdledning | 23 | +3 | +1 |
| Vårdpersonal | 94 | +3 | - |
| Arbetskedarpersonal | 36 | 3 | =3 |
| Ekonomipersonal | 34 | -3 | —5S |
| Övrig personal | 22 209 | +2 +2 | - -7 |
Anslag
| Lönekostnader | 13 170 000 +1 039 000 + 250 000 |
| Sjukvård | 34000 + 11000 + 10 000 |
| Resecvrsättningar | 928000 + 17 000 + 5 000 |
| Lokalkostnader | 2971000 + 333 000 + 400 000 |
| Expenser | 273000 + 41000 + 15 000 |
| Övriga utgifter | 2 669 000 + 129 000 + 100 000 |
| Hälso- och sjukvård för intagna | 720000 + 60 000 + 40 000 |
Vårdanstalten vid Frösöklinikerna 4 300 000 + 700 000 + 700 000
24 235 000 = +2 330 000 +1 520 000
Inkomster vid vårdanstalterna, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida, beräknas till 250 000 kr. (1973/74 0,4 milj. kr.).
Prop, 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 168
Socialstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. +1 625 000 kr., varav 315 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. O-alternativet innebär enligt styrelsen en minskning av anslaget med ca 1,3 milj. kr. Härvid förutsätts bl. a. en minskning med 25 vårdplatser och minst 13 tjänster.
3. Värdledningen vid Runnagården och Venngarn behöver förstärkas
med vardera en tjänst som assistent för fritidsverksamhet. Vid Runnagården och Brotorp behövs en inspektör för den gemensamma administrationen. Föreslagen ändring av vårdverksamheten vid Venngarn medför bl. a. ett minskat behov av arbetsledare och en ökning med två tjänster för
vårdare. Enär fastighetsdriften på Venngarn i fortsättningen skall handhas
av byggnadsstyrelsen, kan tjänster för maskinpersonal m. fl. dras in. Motsvarande kostnader kommer i stället att belasta anslagsposten till lokalkostnader. Personalen bör vidare ökas ut med en vårdare vid Brotorp,
två kontorsbiträden och två ekonomibiträden vid Venngarn. Medel
föreslås också för rehabilitering av partiellt arbetsför personal. (+643 000
kr.)
4. Omkostnaderna beräknas på grund av utvidgad verksamhet öka med 62 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 25 755 000 kr. Jag har därvid bl.a. räknat medel för en tjänst som assistent för fritidsverksamhet. Vidare har jag godtagit socialstyrelsens förslag om personalförändringar betingade av ändrad fastighetsskötsel vid Venngarn.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostna-
der för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av
25 755 000 kr.
J2. Statens vårdanstalter. för alkoholmissbrukare: Utrustning m. m.
1972/73 — Utgift 196 000 Reservation 517 870 1973/74 — Anslag 350 000 1974/75 — Förslag 30 000
Från anslaget bekostas inventarier i samband med ny-, till- och ombyggnadsarbeten samt upprustning av arbetsdriften m. m. vid värdanstalterna.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 169
Socialstyrelsen
Under budgetåret 1973/74 beräknas 3547 000 kr. för inköp av inventarier och för upprustning av arbetsdriften och arbetsterapin samt 100 000 kr. för rationalisering av köks- och städfunktioner vid anstalterna.
För budgetåret 1974/75 beräknas ca 100 000 kr. för inventarier samt 150 000 kr. till anstalternas arbetsdrift. Styrelsen föreslår ett anslag på 30 000 kr. för budgetåret 1974/75.
Departementschefen
Jag biträder socialstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning
m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av
30 000 kr.
J3. Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.
1972/73 — Utgift 3 035 800 Reservation 4753 321 1973/74 — Anslag 100 000 1974/75 — Förslag 800 000
Från anslaget utgår bidrag för att anordna erkänd eller enskild
vårdanstalt eller inackorderingshem för alkoholmissbrukare samt till s. k.
övergångshem. Bidrag utgår också för att anordna behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare. Bidrag utgår med högst 18 000 kr. per plats. Bidraget får som regel inte överstiga vad som tillskjuts från annat håll. Bidragsbestämmelserna för erkända och enskilda vårdanstalter samt för inackorderingshem för alkoholmissbrukare återfinns i kungörelsen (1957:144) om statsbidrag till anordnande av vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. (ändrad senast 1970:123). För anordningsbidrag till behandlingshem och inackordetingshem för narkotikamissbrukare gäller bestämmelserna i brev den 29 juni 1973 avseende anslag för budgetåret 1973/74 till nykterhetsvård m. m.
Socialstyrelsen
Styrelsen föreslår att bidragsbestämmelserna ändras så, att fr. o. m.
budgetåret 1974/75 statsbidrag kan utgå med högst 20 000 kr. eller, om
särskilda skäl föreligger, med högst 30 000 kr. per plats.
På grundval av detta förslag beräknas medelsbehovet 1974/75 för ca 250 nya platser vid inackorderingshem för alkoholmissbrukarc samt vid behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare till 5,6 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 170
Departementschefen
I inledningen till detta avsnitt har jag redogjort för platssituationen vid vårdanstalter, inackorderingshem och behandlingshem. Som framgår av denna redogörelse beräknas sammanlagt ca 210 platser tillkomma vid sådana hem under innevarande budgetår. Nästa budgetår beräknar jag anslagsbehovet till 800 000 kr. för att anordna ytterligare ett 50-tal platser vid inackorderingshem och behandlingshem för narkotikamissbrukare. Vid anslagsberäkningen har jag utgått från oförändrade bestämmelser.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett
reservationsanslag av 800 000 kr.
J4. Bidrag till driftkostnader vid erkända värdanstalter för alkoholmiss-
brukare m. m. |
1972/73 — Utgift 85 808 388 1973/74 — Anslag 100 400 000! 1974/75 — Förslag 115 100 000
värd av narkotikamissbrukare m. m.
Från anslaget utgår bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare, vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare samt vid behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare. Bidrag till vårdanstalter utgår med vissa maximibelopp i form av dels garantibidrag (per dag och vård plats), dels beläggningsbidrag (för dag och vårdad person). Om särskilda skäl föreligger kan statsbidrag utgå med högre belopp. Statsbidrag till inackorderings- och behandlingshem utgår med ctt belopp motsvarande högst 75 7 av de styrkta nettokostnaderna för hemmets drift. Bidraget till hem för narkotikamissbrukare får dock inte överstiga 35 000 kr. per plats och år. Bestämmelserna angående vårdanstalter och inackorderingshem för alkoholmissbrukare återfinns i kungörelsen (1955:426) om statsbidrag till driftkostnader vid vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. (ändrad senast 1973:320). För statsbidrag till driften av behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare gäller bestämmelserna i brev den 29 juni 1973 avseende anslag för budgetåret 1973/74 till nykterhetsvård m. m.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 171
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Social- Departements-
styrelsen chefen
Driftbidragens maximibelopp
| Garantibidrag kr, | 63 | +25 | + 7 |
| Beläggningsbidrag kr. | 31 94 | - 2 +23 | + 3 +10 |
Anslag 1. Bidrag till driftkostnader
vid erkända anstalter 45 700 000 = +13 257 000 = + 6 608 000 2. Bidrag till driftkostnader
vid enskilda anstalter 30 600 000 + 8932 000 + 1 600 000 3. Bidrag till driftkostnader
vid inackorderingshem och
behandlingshem 24 100 000 — + 4 800 000 + 6 500 000
Summa (avrundat) 100 400 000 — +27 000 000 +14 700 000
Socialstyrelsen
Styrelsen anser att driftbidraget bör avvägas så att anstalternas fasta kostnader täcks av garantibidrag och de rörliga kostnaderna av beläggningsbidrag. De fasta kostnaderna för de erkända anstalterna beräknas
under budgetåret 1973/74 utgöra 75 76, medan garantibidraget utgör ca
67 Jo av totala driftbidraget.
Garantibidraget föreslås höjt med sammanlagt 20 kr., varav 13:50 kr. för löneomräkning m. m., 2:50 kr. för prisomräkning m. m., 2 kr. för personalförstärkning och 2 kr. för vissa standardförbättringar. Beläggningsbidraget behöver höjas med sammanlagt 3 kr. för personalförstärkningar och andra standardförbättringar.
Driftbidraget bör därför höjas med sammanlagt 23 kr. till 117 kr. På grund av de fasta kostnadernas andel (75 Z) av totalkostnaderna bör dock garantibidraget bestämmas till högst 88 kr. och beläggningsbidraget till högst 29 kr. Anstalter, som på grund av utgifter för särskilda vårdanordningar prövas vara i behov därav, erhåller f. n. ytterligare 1 kr. i garantibidrag. I första hand gäller detta anstalter med egna sjukavdelningar. Kostnaderna för sådana avdelningar har under senare år ökat kraftigt. Socialstyrelsen hemställer att detta extra bidrag fastställs till högst 3 kr. Dessutom förutsätter styrelsen att möjlighet skall finnas för Kungl. Maj:t att, när särskilda skäl föreligger, bevilja ytterligare statsbidrag utöver nämnda maximibelopp. Då alla anstalter inte är i behov av maximalt bidrag, behövs inte ytterligare medel för detta ändamål. Styrelsen räknar
vidare med att särskilda medel, 0,5 milj. kr., anvisas för upprustning av
anstalternas inventarier. Tidigare genomfört beslut om borttagande av avgift till den statliga personalpensioneringen för de privata vårdanstalterna medför att ca 3 milj. kr. skall inlevereras till inkomsttiteln Pensionsmedel m. m. Vidare begär socialstyrelsen särskilda medel, sammanlagt 2,5 milj. kr., för rehabilitering av vissa befattningshavare vid vårdanstalter, täckning av driftunderskott samt driftkostnader för anstalternas redovisningscentral.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 172
Vid beräkningen av medelsbehovet utgår socialstyrelsen från ett garantibidrag på 88 kr. samt ett beläggningsbidrag på 29 kr. för erkända
anstalter och 21 kr. för enskilda anstalter. Styrelsen uppskattar antalet vårdplatser under budgetåret 1974/75 till 1 322 vid erkända anstalter och
950 vid enskilda anstalter. Antalet vårddagar beräknas på grundval av
sistnämnda uppgifter till 482 530 för erkända och 346 750 för enskilda anstalter. Under dessa förutsättningar och med en beläggningsfrekvens
som uppskattas till 90 Z vid erkända och 95 Z vid enskilda anstalter
beräknas medelsbehovet till 59 milj. kr. för erkända anstalter och 39,5 milj. kr. för enskilda anstalter.
Medelsbehovet för bidrag till driften av inackorderingshem och behandlingshem uppskattas till 28,9 milj. kr. för budgetåret 1974/75. Hänsyn har därvid tagits till förutsedd ökning av platsantalet vid hemmen och till kostnadsutvecklingen.
Departementschefen
Driftbidraget till erkända och enskilda vårdanstalter bör höjas med 10 kr. per dag, varav 7 kr. i garantibidrag och 3 kr. i beläggningsbidrag. För
anstalt, som på grund av utgifter för särskilda vårdanordningar prövas
vara i behov därav, bör garantibidraget liksom nu kunna utgå med ytterligare 1 kr. De ändrade bidragsbestämmelserna bör tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1974.
Med hänvisning till sam manställningen beräknar jag anslaget till 115,1 milj. kr. Jag har därvid utgått från att antalet vårdplatser i genomsnitt under budgetåret 1974/75 kommer att uppgå till ca 1 400 vid erkända
och 900 vid enskilda vårdanstalter. Antalet vårddagar under budgetåret
kan på grundval av socialstyrelsens uppgifter uppskattas till ca 500 000 resp. 325 000. Jag beräknar 500 000 kr. för inköp av inventarier till vissa anstalter. Under anslaget beräknas vidare 30,6 milj. kr. för bidrag till inackorderingshem för alkoholmissbrukare samt inackorderingshem och behandlingshem för narkotikamissbrukare.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna de av mig förordade ändringarna i grunderna för
bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkohol-
missbrukare m. m.;
2. till Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 115 100 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 173
J5. Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m.
1972/73 — Utgift 96 411 435
1973/74 — Anslag 111 300 000!
1974/75 — Förslag 120 800 000
1 Varav 6,3 milj. kr. från anslaget I 8 Täckning av kostnader för ökade bidrag till vård av narkotikamissbrukare m. m.
Statsbidrag utgår till kostnaderna för sådan verksamhet, som enligt
gällande författningar ankommer på kommunernas nykterhetsnämn der. Bidraget utgör 75 Z av de godkända kostnaderna för sådan verksamhet, till vilken ersättning eller bidrag av statsmedel inte utgår i särskild ordning. Bidrag betalas ut för kalenderår i efterskott. Bestämmelserna återfinns i kungörelsen (1954:431) om statsbidrag till de kommunala
nykterhetsnämndernas verksamhet (ändrad senast 1971:121). De i
kungörelsen angivna grunderna för statsbidrag tillämpas även beträffande kostnaderna för vård av narkotikamissbrukare på alkoholpoliklinik. Från anslaget utgår bidrag till vårdcentraler för narkotikamissbrukare, till kommuns kostnad för vård i enskilt hem av narkotikamissbrukare samt för ersättning till kommunerna för försök med social jourverksamhet. Härvid gäller bestämmelserna (anslagen J 5, punkt 3 och J'8, punkterna 2 och 3) i brev den 29 juni 1973 avseende anslag för budgetåret 1973/74
till nykterhetsvård m. m.
Socialstyrelsen
Styrelsen föreslår att anslaget med hänsyn till beräknad ökning av kommunernas utgifter för nykterhetsvård och av kostnader för driften av vårdcentraler för narkotikamissbrukare höjs med 10 milj. kr.
De statsbidragsgilla kostnaderna och härpå belöpande statsbidrag framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
1968 1969 1970 1971 1972
Statsbidragsgilla kostnader: 1. Förebyggande och eftervårdande
| åtgärder | 7,4 4,3 4,4 3,6 4,5 |
| 2. Alkoholpolikliniker | 14,4 17,1 16,0 19,4 22,3 |
| 3. Läkarvård | 0,9 1,2 1,0 0,9 1,0 |
| 4, Familjevård | 0,1 0,2 0,3 0,2 0,4 |
| S. Vård på enskild anstalt och hem | 0,5 0,3 0.4 0,3 0,7 |
| 6. Transporter | 1,7 1,9 2,1 2,2 2,4 |
| 7. Övriga statsbidragsgilla kostnader | 58,2 67,0 78,8 86,3 96,2 Summa 83,2 92.0 103,0 112,9 127,5 |
| Statsbidrag. | 62,4 69,0 77,3 84,7 95,6 |
De statsbidragsgilla kostnadernas ök-
ning i förhållande till närmast
föregående år
a) milj. kr. 14,6 8,8 11,0 9,9 14,6
b) procent 21,2 10,6 12,0 9,6 12,9
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 174
Departementschefen
Det schablonmässiga bidragsförfarandet avseende kommunernas admi-
nistrativa kostnader för nykterhetsvård bör tillämpas även under nästa
budgetår. Vad gäller övriga kostnader för nykterhetsvärden bör socialstyrelsen fördela tillgängliga statsbidragsmedel mellan kommunerna efter en samlad bedömning av samtliga ansökningar. Jag beräknar för dessa ändamål en anslagsökning med 9,5 milj. kr. för nästa budgetår.
Jag har under anslaget även beräknat medel enligt gällande bestämmelser för bidrag till vårdcentraler för narkotikamissbrukare. Vidare har jag beräknat 1,8 milj. kr. för bidrag till kommuns kostnad för vård i enskilt hem av narkotikamissbrukare samt 4 milj. kr. för ersättning till kommunerna för försök med social jourverksamhet.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 120 800 000 kr.
J6. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården
1972/73 Utgift 306 223 Reservation 167 073
1973/74 = Anslag 350 000
1974/75 — Förslag 300 000
Från anslaget bekostas dels kurser och konferenser för personal vid länsnykterhetsnämnder och vårdanstalter för alkoholmissbrukare, dels
konferenser i eftervårds- och samarbetsfrågor m. m. Vidare disponeras
visst belopp för anordnande av konferenser med nykterhetsnämnder m. m. och för understöd åt sammanslutningar av sådana nämnder.
Socialstyrelsen
Styrelsen plancrar regionala kurser i första hand för anstaltschefer,
assistenter, vårdpersonal och arbetsledare vid vårdanstalterna. För att
tillgodose behovet av samverkan med den öppna nykterhetsvården inom upptagningsområdena anser styrelsen att representanter för denna bör inbjudas att delta i dessa kurser. Inomverkskurser för nyanställda vårdare vid vårdanstalterna beräknas för budgetåret 1974/75 bli anordnade i samma utsträckning som under senare år. I likhet med de tre senaste budgetåren planerar styrelsen att anordna anstaltsförlagda kurser i syfte att stimulera till ökad samverkan och bättre kommunikation mellan olika personalkatlegorier och en aktiv patientmedverkan vid vårdanstalterna. Socialstyrelsen finner det också angeläget att i sin kurs- och konferens-
verksamhet nå de enskilda vårdhem, som tar emot och vårdar alkoholsju-
ka människor. Socialstyrelsen planerar vidare en konferens för psykologer vid allmänna och enskilda vårdanstalter under budgetåret 1974/75.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 175
Socialstyrelsen brukar årligen anordna en rikskonferens för förtroende-
män och tjänstemän vid länsnykterhetsnämnderna. Socialstyrelsen räknar med att fortsättningsvis anordna regionala konferenser och/eller kurser för konsulenter och assistenter vid länsnykterhetsnämnderna tillsammans
med socialvårds- och barnavårdskonsulenterna. Kursanslaget bör täcka
kostnaderna också för socialvårdskonsulenternas deltagande. Därutöver är det för styrelsen angeläget att årligen få diskutera akturlHa nykterhetsvårdsproblem med länsnykterhetsnämndernas förtroenderaän. Vid denne. årliga konferens bör även nämndernas konsulenter och assistenter närvara.
Styrelsen beräknar kostnaderna för kurs- och konferensverksamheten
nästa budgetår till 565 000 kr. För konferenser med nykterhetsnämnder m.m. och för understöd åt sammanslutningar av sådana nämnder
beräknas 150 000 kr.
Prioritetsgrupp 0 beräknas till 353 000 kr., varav 145 000 kr. för
kursverksamhet, 200 000 kr. för konferenser och 8 000 kr. för gemensamma kostnader.
Departementschefen
Under nästa budgetår beräknar jag kostnaderna för kurs- och konferensverksamheten till 300 000 kr. samt för konferenser med nykterhetsnämnder m. m. till 100 000 kr.
Med hänsyn till beräknad reservation bör anslaget föras upp med
300 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.
J7. Bidrag till Länkrörelsen m. m.
1972/73 — Utgift 2 581 100 1973/74 — Anslag 3 700 000! 1974/75 — Förslag 4000 000
! Varav 500 000 kr. frän anslaget I 8 Täckning av kostnader för ökade bidrag till vård av narkotikamissbrukare m. m.
Från anslaget utgår bidrag till sammanslutningar av förutvarande alkoholmissbrukare (Sällskapet Länkarna m. fl), till organisationer för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare m, m. samt till kommuner och till andra organisationer som ägnar sig åt rehabilitering av alkohol- eller narkotikaskadade personer för såväl pågående verksamhet som försök med nya vård- och behandlingsformer.
Socialstyrelsen
Sammanslutningar av förutvarande alkoholmissbrukare har till verksamheten 1973/74 ansökt om bidrag med ca 2 760 000 kr. F. n. finns i
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 176
landet ca 200 bidragssökande föreningar och två riksorganisationer inom Länkrörelsen. Vidare finns patientföreningar vid vårdanstalterna
samt ytlerligare några sammanslutningar, vilka är i behov av bidrag från länkanslaget. Socialstyrelsen beräknar för nästa budgetår 2 300 000 kr. till dessa sammanslutningar samt 125 000 kr. som bidrag till ideella
organisationer för rehabilitering av alkoholskadade.
Under budgetåret 1972/73 har 13 föreningar för stöd och hjälp ät läkemedelsmissbrukare fått bidrag. En betydande del av anslaget har disponerats av Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare (RFHL) som haft den mest omfattande verksamheten med elva lokalavdelningar. Några av föräldraföreningarna mot narkotika har bildat ett riksförbund
(RFMN).
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår höjas till 4 000 000 kr. Härvid beräknär jag cn medelsåtgång av 3 200 000 kr. för bidrag till länksammanslutningar samt sammanslutningar för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare m. m. För bidrag till kommuner och till andra organisationer som ägnar sig åt rehabilitering av alkohol- eller narkotikaskadade personer beräknar jag 800 000 kr. för såväl pågående verksamhet som försök med nya vård- och behandlingsformer.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Bidrag till Länkrörelsen m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett anslag av 4 000 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet . 177
K. Vissa åtgärder för handikappade
Grundsatserna för samhällets åtgärder på handikappområdet kan sammanfatlas i begreppen integration och normalisering. Det innebär att insatserna har till syfte att tillgodose handikappades särskilda behov och underlätta för dem att leva med i samhället. Insatserna har fortlöpande förstärkts och statens kostnader kan under nästa budgetår beräknas öka med 815 milj. kr. i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår.
Ätgärderna för handikappade sätts in på en rad områden. De avser rehabilitering, förskola, skola, övrig undervisning och utbildning, vårdartiänst, arbete, bostäder, hemhjälp, färdtjänst, hjälpmedel, kulturell verksamhet, institutionsvård samt förtidspensioner och invaliditetsersättningar inom folkpensioneringen och förtidspensioner inom ATP. Eftersom handikapp är följder av många olika slags skador och sjukdomar, är det naturligt att åtgärderna måste vara mångskiftande.
Statens kostnader för det stöd som mer direkt avser handikappade beräknas för budgetåret 1974/75 till 4 550 milj. kr. För tio år sedan var motsvarande kostnader ca 600 milj. kr. Vidare kan under budgetåret 1974/75 beräknas utgå förtidspension från ATP till handikappade med 1565 milj. kr. Utbyggnaden av det statliga stödet skapar förutsättningar att bedriva en effektiv och differentierad handikappvård. Den aktiva, :uppsökande verksamheten i kommunerna uppdagar och tillgodoser också enskilda behov i ökande utsträckning. Kommunerna och landstingen svarar även i Övrigt för väsentliga insatser på handikappområdet, framför allt beträffande omvårdnad, service och rehabilitering. Handikapporganisationerna har stor betydelse både för enskilda handikappade och för utbyggnaden och inriktningen av samhällets insatser på handikappområdet. Handikapprörelsen samarbetar med samhällets myndigheter och organ bl. a. i statens handikappråd och i handikappräden i kommunerna och i landstingen.
Den viktiga verksamheten med hjälpmedel åt handikappade förbältras alltmer, och statsbidragen till den hjälpmedelsverksamhet som landstingen bedriver beräknas nästa budgetår öka från 120 milj. kr. till 135 milj. kr. Insatserna för psykiskt utvecklingsstörda fortsälter att byggas ut ifråga om undervisning, bostäder, vård och övriga omsorger. Statsbidragen till landstingen för dessa ändamål beräk nas stiga från 124 milj. kr. till nära 156 milj. kr. I det följande beräknar jag även ökade medel med 1400 000 kr. för fortsatt integrering i undervisning och boende för eleverna vid Ingemundskolan. För vårdartjänst åt handikappade studerande vid folkhögskolor, universitet och högskolor beräknar jag en höjning av anslaget med 250 000 kr. Statsbidraget till handikapporganisationernas viktiga verksamhet föreslås höjt med 1 milj. kr. till 3,5 milj. kr.
I en framställning under hösten 1973 har Handikappförbundens
centralkommitte (HCK) — liksom tidigare De handikappades riksförbund
(DHR) — betonat vikten av ökade insatser i fråga om den kommunala
12 Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bilaga 7
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 178
färdtjänsten och framhållit att statsbidrag är nödvändigt för att få till stånd en väl fungerande och likvärdig färdtjänst över hela landet. I avvaktan på ett definitivt förslag från kommunalekonomiska utredningen i denna statsbidragsfråga har HCK hemställt om införandet av ett provisoriskt statsbidrag med 35 Z av kostnaderna för den kommunala färdtjänsten. Kungl. Maj:t har den 28 december 1973 uppdragit åt kommunalekonomiska utredningen att med förtur behandla såväl frågan om statsbidragsreglerna för kommunernas sociala hemhjälp och familjedaghemsverksamhet som frågan om statsbidrag till den kommunala färdtjänsten. I avvaktan på sin redovisning av den samlade statsbidragsgivningens former och omfattning har utredningen möjlighet att föreslå provisoriska lösningar för statsbidrag till dessa verksamheter. Enligt Kungl. Maj:ls beslut skall resultatet av utredningens överväganden redovisas i sådan tid att beslut om de statsbidragsregler som skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1975 kan fattas vid 1974 års riksdag. Jag avser
således att senare återkomma till dessa frågor i en särskild proposition till
årets riksdag.
Handikapputredningen fortsätter sitt arbete och behandlar f. n. frågan om flerhandikappades situation och frågan hur kulturell verksamhet skall göras bättre tillgänglig för handikappade.
Inom föreliggande avsnitt Vissa åtgärder för handikappade beräknar jag för nästa budgetår ett anslagsbehov av ca 315 milj. kr. Det innebär en ökning med ca 50 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår. De kostnader under folkpensionsanslaget som avser förtidspensioner m. m. till handikappade kan beräknas stiga med 525 milj. kr. till 2 505 milj. kr. På andra anslag som innefattar stöd åt handikappade, främst under utbildnings-, arbetsmarknads- och bostadsdepartementen för utbildning. arbetsvård och bostäder, beräknas för nästa budgetär insatserna för handikappade i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår öka med 240 milj. kr. till 1 730 milj. kr. Jämfört med innevarande budgetär uppgår den sammanlagda kostnadsökningen för olika åtgärder avseende handikappade till 815 milj. kr.
K 1. Bidrag till handikappinstitutet
1972/73 Utgift 4 880 000 1973/74 — Anslag 5 080 000 1974/75 — Förslag 5 380 000
Av anslaget disponerar handikappinstitutet 4 960 000 kr. och professor Sven-Olof Brattgård 120 000 kr. för den av honom bedrivna verksamheten vid avdelningen för handikappforskning vid universitetet i Göteborg.
Handikappinstitutet, som drivs gemensamt av staten och Svenska centralkommittén för rehabilitering (SVCR), är centralt organ på hjälpmedelsområdet. Det har viktiga uppgifter i fråga om bl. a. planering och samordning av forsknings- och utvecklingsarbele. Institutet prövar hjälpmedels lämplighet för handikappade och bedömer skälighelen av deras
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 179
kostnad. Institutet verkar också som informalionsorgan på hjälpmedelsområdet och bistår sjukvårdshuvudmännen, som svarar för den lokala organisationen av hjälpmedelsverksamheten.
Institutet leds av en styrelse på nio ledamöter varav sju är utsedda av Kungl. Maj:l och två av SVCR. Chef för institutet är en direktör och verksamheten är under direktören uppdelad på tre avdelningar, nämligen en teknisk avdelning, en informationsavdelning och en allmän avdelning. Antalet anställda vid institutet uppgick den 1 juli 1973 till 81 personer.
Styrelsen för handikappinstitutet
Styrelsen föreslår att anslaget till institutet ökas med 480 000 kr. Härav avser 55 000 kr. prisomräkning, 220 000 kr. ökade insatser inom området byggnads- och samhällsplanering och 205 000 kr. speciella arbetstekniska hjälpmedel. SVCR:s bidrag till institutet anges till oförändrat 100 000 kr. Institutets inkomster av teknisk rådgivning, information m. m. beräknas utgöra 1 903 000 kr.
Brattgård hemställer om bidrag med 200 000 kr. till handikappforskningen i Göteborg.
Departementschefen
Jag beräknar handikappinstitutets stalsbidragsbehov för nästa budgetår till 5 255 000 kr. Förutom medel för viss prisomräkning samt 100 000 kr. avseende höjt lönekostnadspålägg har jag därvid beräknat medel för institutets befattning med frågor angående bostadsanpassning för handikappade. Viss verksamhet som institutet hittills har bedrivit i fråga om hjälpmedel som är avsedda att användas på arbetsplatsen har bekostats av arbelsmarknadsstyrelsen inom ramen för dess löpande verksamhet. Jag finner det angeläget att institutets arbete på detta betydelsefulla område fortsälter och utvecklas. Enligt min mening bör detta även i fortsättningen ske i de samarbetsformer som har upprättats mellan institutet och arbetsmarknadsstyrelsen. För handikappforskningen i Göteborg beräknar jag under anslaget 125 000 kr. Sammanlagt bör anslaget höjas med 300 000 kr. till 5 380 000 kr. |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att till Bidrag till handikappinstitutet för budgetäret 1974/75
anvisa ett anslag av 5 380 000 kr.
K 2. Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade
1972/73 Utgift 152 108 770 1973/74 — Anslag 120 000 000
1974/75 — Förslag 135 000 000
Från anslaget utgår statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen och vissa enskilda institutioner för hjälpmedel som på ordination tillhandahålls
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 180
handikappade. De statsbidragsberättigade hjälpmedlen är upptagna i den s. K. hjälpmedelsförteckningen som förs av socialstyrelsen. Bidraget utbetalas halvårsvis i efterskott, Anslaget för budgetåret 1974/75 avser alltså kostnaderna under kalenderåret 1974. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1968:238) om statsbidrag till vissa hjälpmedel för handi-
kappade (ändrad senast 1972:774).
Socialstyrelsen
Hjälpmedelsverksamheten ökar allljämt. Genom den tekniska utvecklingen kommer det fram bättre hjälpmedel. Antalet äldre personer ökar. Sjuk vårdshuvudmännen förstärker fortlöpande sin organisation för att tillhandahålla handikappade hjälpmedel. Socialstyrelsen räknar med att statens kostnader för bidrag till sjukvårdshuvudmännens hjälpmedelsverksamhet kommer att stiga avsevärt även under nästa budgetår. Försöksverksamheten med tolkar åt döva, vilken betalas från förevarande anslag, har nu kommit igång i nästan alla sjukvårdsområden. Styrelsen föreslår att den skall fortsätta i försöksformer under ytterligare ett budgetår.
Departementschefen
Tekniska hjälpmedel av skilda slag har stor betydelse för handikappades rehabilitering. Samhället har under det senaste årtiondet krafligt ökat sina insatser för att tillhandahålla behövliga hjälpmedel åt handikappade, Enbart statens bidrag till sjukvårdshuvudmännens hjälpmedelsverksamhet har tiodubblats under perioden. Dessutom betalar nu huvudmännen själva ett stort antal av de hjälpmedel som lämnas ut till handikappade, Landstingen har också väsentligt förstärkt sin hjälpmedelsorganisalion och det har därigenom blivit enklare för handikappade att få de hiälpmedel som de behöver. Detta är också fallet med en rad förbrukningsartiklar som numera lämnas ut genom apoteken och betalas av sjukförsäkringen. Jag vill även erinra om att vissa hjälpmedel och åtgärder som vidtas i handikappades bostäder finansieras genom statligt bostadsanpassningsbidrag samt att hjälpmedel för förvärvsarbetet tillhandahälls genom arbetsmarknadsverket,
Hjälpmedelsgruppen fortsätter sitt arbete som avser bl. a. förutsättningarna för statsbidrag till driftkostnaden för hörapparater, frågan om vidgade möjligheter till statsbidrag för reparation av hjälpmedel, prövning av frågan om behovet av bidrag till glasögon för barn och ungdomar i skolåldern samt frågor angående avgränsningen av handikapphjälpmedel i förhållande till andra typer av hjälpmedel.
Jag beräknar de hjälpmedelskostnader som under nästa budgetår skall betalas från förevarande anslag till 135 milj. kr. Det innebär en ökning med 15 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår. Jag har därvid allljämt beräknat medel för försöksverksamhet med tolkar åt döva ävensom 1 milj. kr. för viss tillverkning av hjälpmedel. Dessutom har jag beräknat 528 000 kr. för lönekostnader m. m. hos utrustningsnämnden
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 181
för universitet och högskolor, vilka hänför sig till nämndens verksamhet med handikapphjälpmedel, samt 219 000 kr. för kostnaderna för socialstyrelsens hjälpmedelsråd.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade för budget-
året 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 135 000 000 kr.
K 3. Kostnader för viss utbildning av handikappade
1972/73 — Utgift 10 822 234 1973/74 — Anslag 8 300 000 1974/75 — Förslag 8 890 000
Från anslaget betalas kostnaderna för försöksverksamhet med omvårdnad åt elever i gymnasieskolan i Solna kommun för svårt rörelsehindrade och andra svårt handikappade (Ingemundskolan) samt för vårdartjänst åt svårt handikappade som bedriver eftergymnasiala studier vid universitet och högskolor eller studier vid folkhögskolor.
Verksamheten leds av styrelsen för vårdartjänst. Den består av sju ledamöter som ulses av Kungl. Maj:t.
Från anslaget betalas även vissa räntekostnader.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Styrelsen för — Departements-
vårdartjänst chefen 1. Omvård nad och därmed samman-
hängande verksamhet för elever
i ingemundskolan 4757 000 — +3 559 000 +1 400 000 ta Vårdartjänst åt handikappade
som bedriver eftergymnasiala studier och studier vid folk- ' högskolor 2 000 000 + 450 000 " + 250 000
3. Elevhemsverksamhet för handi-
kappade barn vid Lidingöhemmet 1150 000 :1150 000 — —-1 150 000 4. Styrelsen för vårdartjänst
m.m. 288000 + 262 000 + 90 000
8195 000 — +3 121 000 + 590 000 5. Vissa räntekostnader 105 000 - =
8 300 000 +3 121 000 + 590 000 Inkomster redovisade på driftbudgetens inkomstsida 1240 000 1 150 000 -1 170 000
Styrelsen för vårdartjänst
Pris- och löneomräkning m. m. 280 000 kr., varav 165 000 kr. avser
höjt lönekostnadspålägg.
1. Ingemundskolan har 93 elever. Det innebär att antalet elever i stort sett är oförändrat i förhållande till läsåret 1972/73. De 60 elever för vilka styrelsen för vårdartjänst ordnar bostäder fördelar sig med 41 på
skolinternatet och 19 på elevhushåll. |
Styrelsen för vårdartjänst framhåller att dess verksamhet med elevhus-
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 182
håll utanför skolinternatet har haft stor betydelse för elevernas sociala anpassning och rehabililering. Utflyttningen från skolinternatet bör därför fortsätta och internatet bör på sikt upphöra. Även undervisningen bör flytta från f. d. Norrbackainstitutets lokaler och i stället äga rum integrerat i vanliga gymnasieskolor. Denna utflyttning bör inledas vid höstterminens början 1974. Styrelsen anför att Stockholms skoldirektion har möjlighet att erbjuda 20 elever vid Ingemundskolan att höstterminen 1974 börja i en gymnasieskola som direktionen f.n. låter uppföra i stadsdelen Skärholmen i Stockholms kommun. Styrelsen föreslår att denna möjlighet utnyttjas och förslaget biträds av skolöverstyrelsen. Eleverna bör enligt styrelsens förslag beredas bostäder med omvårdnad i ett bostadshus i Skärholmen vilket beräknas stå färdigt samtidigt som skolbyggnaden. Förslaget innebär bl. a. att ytterligare ett tiotal elever kan bo utanför skolinternatet, som därefter bebos av ca 30 clever. Styrelsen väcker även frågan att viss verksamhet med omvårdnad och därmed sammanhängande åtgärder, vilken styrelsen för det enskilda elev- och sjukhemmet Bräcke Östergård i Göteborg bedriver på uppdrag av vissa landsting i västra Sverige, i fortsättningen skall betalas av staten från förevarande anslag. Kostnaden under anslaget för verksamheten i Skärholmen beräknas för nästa budgetår till totalt 2 105 000 kr. Härav utgör 442 000 kr. kostnader för viss engångsanskatfning och 1 663 000 kr. driftkostnader. Styrelsen anger att kostnaden för verksamheten vid skolinternatet och nuvarande elevhushåll kommer att minska med 296 000 kr. i samband med utflyttningen till Skärholmen. Styrelsen räknar sålunda med en sammanlagd utgiftsökning under anslagsposten med 1 809 000 kr. Kostnaden för verksamheten vid Bräcke Östergård anges till I 640 000 kr.
2. Under läsåret 1972/73 erhöll 128 handikappade vårdartjänst. Av dem studerade 31 vid universitet och högskolor samt 97 vid folkhögskolor. Styrelsen räknar med att 145 studerande, av dem 35 vid universitet och högskolor och 110 vid folkhögskolor, kommer att behöva vårdartjänst under budgetåret 1974/75. Kostnaden för vårdartjänst beräknas genomsnittligt utgöra 14 450 kr. för studerande vid folkhögskolor och 22 750 kr. för studerande vid universitet och högskolor.
3. Den av staten genom styrelsen för vårdartjänst övergångsvis bedrivna elevhemsverksamheten vid Lidingöhemmet för vissa elever i grundskolan
har avvecklats med utgången av vårterminen 1973. Detta har kunnat ske
genom att elevernas hemlandsting, som hittills betalat verksamheten, nu bedriver den vid egna elevhem. De för innevarande budgetår under förevarande anslag för ändamålet anvisade medlen har därför endast
behövt tas i anspråk för avvecklingskostnader. Anslagsposten kan utgå för
nästa budgetår.
4, Styrelsen har ett kansli som består av tre och en halv tjänst. Med hänsyn till kansliets arbetsbelastning, bl. a. för fortsatt planering av skoloch omvårdnadsverksamheten, begär styrelsen medel för att inrätta ytterligare en och en halv tjänst (66 000 kr.). Styrelsen framhåller vidare att två tjänster, vilkas lönekostnader f. n. bestrids från anslagsposten I, närmast avser uppgifter som bör handläggas inom kansliet och föreslår att ifrågavarande medel förs över till anslagsposten 4 (130 000 kr.).
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 183
Departementschefen
Den av styrelsen för vårdartjänst bedrivna försöksverksamheten med omvårdnad åt eleverna i Ingemundskolan har lett till att en tredjedel av de ca 60 elever som styrelsen bereder bostad nu bor i elevhushåll utanför skolinternatet. Jag förordar efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet, att enligt styrelsens förslag ett 20-tal elever [r. o. m. höstterminen 1974 fullgör sin skolgång i Skärholmens gymnasium i Stockholms kommun och samtidigt bereds bostäder intill gymnaäsiet. För omvårdnaden av de elever som flyttar till Skärholmen beräknar jag 1625 000 kr. under nästa budgetår. Härtill bör liggas 375 000 kr. för engångsanskaffning av inventarier. Vid min bedömning av det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten har jag bl. a. beaktat att antalet boende elever i skolinternatet, som förra läsåret utgjorde drygt 50, enligt styrelsens uppfattning kommer att minska till 30 under nästa läsår. Verksamheten vid internatet har under senare år tillförts betydande resurser och sedan styrelsen för vårdartjänst började verksamheten har medelsanvisningen ökat med ca 60 Z. Jag anser det möjligt att inom ramen för den totala omvårdnadsverksamheten göra en något större omfördelning av resurserna än vad styrelsen förutsatt och beräknar att det ytterligare medelsbehovet i samband med förläggningen av en del av
verksamheten till Skärholmen stannar vid 1 400 000 kr.
Styrelsen för vårdartjänst och skolöverstyrelsen har i en gemensam promemoria, som överlämnats till Kungl. Maj:t i november 1973, bl. a. lagt fram "förslag om den framtida organisationen av gymnasicutbildningen för svårt rörelsehindrade elever. Promemorian remissbehandlas
f.n. Beredningen av dessa frågor är därför ännu inte slutförd.
Verksumheten med väårdartjänst utgör en viktig förutsättning för svårt rörelsehindrades möjligheter att studera vid universitet, högskolor och folkhögskolor. Den har utvecklats snabbt sedan den efter några års försöksverksamhet organiserades i fasta former år 1970. I likhet med styrelsen för vårdarljänst bedömer jag att behovet av vårdartjänst under nästa budgetår kommer att öka. Jag beräknar det ytterligare medelsbehovet till 250 000 kr.
Anslagsposten till styrelsen för vårdartjänst bör tas upp med 378 000 kr. För bestridande av räntekostnader som staten har att erlägga enligt avtal är 1971 med vissa vanföreföreningar beräknar jag under anslaget medel med oförändrat 105 000 kr.
Anslaget bör enligt vad jag sälunda förordat tas upp med 8 890 000 kr. Det innebär för den verksamhet som styrelsen för vårdartjänst bedriver en ökning med 1 740 000 kr. jämfört med innevarande budgetår.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för viss utbildning av handikappade för budget-
äret 1974/75 anvisa elt förslagsanslag av 8 890 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 184
K 4. Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt
utvecklingsstörda
1972/73 — Utsift 11 663 123 Reservation 1 971 856
1973/74 — Anslag 13 000 000
1974/75 — Förslag 13 000 000
Statsbidrag utgär i form av bypgnadsbidrag till landsting och kommun som inte tillhör landsting för att anordna särskola och vårdinrättning som
avses i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utveck-
lingsstörda (ändrad senast 1973:130) och siadgan (1968:146) i samma ämne (omtryckt 1972:456, ändrad senast 1973:709). Om särskilda skäl föreligger utgår statsbidrag även till enskild, förening eller stiftelse. Statsbidrag utgår med 12 000 kr. per plats i särskola med elevhem, med högst 9000 kr. per plats i annan särskola, daghem för barn eller sysselsättningshem samt med 9 000 kr. per plats i vårdhem eller i specialsjukhus. — Bidragsbestämmelserna = återfinns i = kungörelsen (1968:350) angående statsbidrag till omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (ändrad senast 1972:789).
Socialstyrelsen och skolöverstyrelsen anger anslagsbehovet för budgetåret 1974/75 till sammanlagt 13 milj. kr.
Departementschefen
Grundsalserna om integration och normalisering, som numera är vägledande på handikappområdet, innebär för skolans del att handikappade elever i ökande utsträckning får sin undervisning i vanliga skolor, så längt det är möjligt tillsammans med andra elever. Som ett uttryck härför förläggs klasser inom särskolan numera i allmänhet till grundskolans och gymnasieskolans anläggningar. De särskolor som i fortsättningen byggs kommer i regel att ingå i sådana gemensamma skolanläggningar. Fr. o. m. budgetåret 1971/72 utgår statsbidrag till byggnadsarbeten för sådana skolanläggningar från det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. och betalas således inte från förevarande anslag. Normaliseringssträvandena innebär vidare att handikappade elever i alla skolformer, så längt det är möjligt, skall bo i vanliga miljöer, inte åtskilt på institutioner. Som ett led i denna utveckling satsar samhället på mindre elevhem, alltmer av typen elevhus-
håll, för de skolbarn och skolungdomar som på grund av svåra handikapp
inte stadigvarande kan bo i sitt föräldrahem eller i annat enskilt hem. Detta gäller både landstingens elevhem för svårt rörelsehindrade barn i grundskolan och deras elevhem för elever i särskolan. Denna utveckling, som är ett viktigt led i elevernas sociala träning och anpassning, bör enligt min mening fortsätta. Jag vill i detta sammanhang även anmäla att särskolgruppen i en i december 1973 överlämnad diskussionspromemoria (Ds S 1973:7) har belyst bl. a. nägra problem i statsbidragshänseende som
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 185
uppkommer vid anordnande av integrerade elevhem.
Jag godtar socialstyrelsens och skolöverstyrelsens beräkning av anslagsbehovet för nästa budgetår. Anslaget bör således föras upp med 13 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt
utvecklingsstörda för budgetåret 1974/75 anvisa ett reser-
vationsanslag av 13 000 000 kr.
K 5. Bidrag till driften av särskolor m. m.
1972/73 — Utgift 116 010490 1973/74 — Anslag 111000 000 1974/75 — Förslag 142 700 000
Statsbidrag utgår till landsting och kommuner som inte hör till landsting samt, om det föreligger särskilda skäl, till enskilda, föreningar och stiftelser med 95 Z av lönekostnaderna för särskolchefer, rektorer, studierektorer och lärare vid särskolan. Bidraget utbetalas i princip efterskotltsvis för varje läsår men huvudmännen erhåller under läsåret ett förskott som utgör hälften av bidraget för det föregående läsåret. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1968:350) angående statsbidrag till omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (ändrad
senast 1972:789).
Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen konstaterar att antalet elever i särskolan, som år 1968 utgjorde knappt 6 000, nu är drygt 12 000. Antalet lärare har under perioden ökat från. knappt 1 200 till ca 2 300. Styrelsen räknar med att därav 112 nya tjänster har inrättats under läsåret 1973/74. Styrelsen framhäller att försöksverksamheten med undervisning av psykiskt ulvecklingsstörda vuxna, vilken började läsåret 1970/71, har haft stor betydelse. Verksamheten bör enligt styrelsens förslag fortsätta i försöksformer även under läsåret 1974/75 för att ge ytterligare erfarenheter. Styrelsen föreslår att statsbidraget för detta ändamål skall ökas från 1,3 till 2 milj. kr. För vissa konferenser begärs 27 000 kr. Styrelsen beräknar det totala medelsbehovet under anslaget, innefattande 1,7 milj. kr. avseende höjt lönekostnadspålägg, till 145,7 milj. kr.
Socialstyrelsen
Till kostnaderna för vissa kurser m. m. begärs 90 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 186
Departementschefen
Omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda har kraftigt breddats och förstärkts sedan de nuvarande bestämmelserna på området började tillämpas år 1968. Mer än dubbelt så många barn och ungdomar som för fem år sedan får nu undervisning och social träning. Allt flera clever går i skolanläggningar som är gemensamma för särskolan och grundskolan eller gymnasieskolan. De gängse skolinternaten och vårdhemmen i deras tidigare utformning byts mot mindre enheter, som är insprängda i vanlig bebyggelse, för de elever som på grund av svåra handikapp inte kan bo i föräldrahemmet eller annat enskilt hem. Också itråga om sysselsättning, dagcentra och andra omsorger har landstingen väsentligt ökat sina insatser,
Statsbidragen till särskolverksamhelen har ökat i motsvarande mån och under de senaste fem åren stigit från 25 milj. kr. till 116 milj. kr. Detta beror bl. a. på att efter den senaste översynen av bidragsreglerna år 1972 de totala lönekostnaderna för samtliga skolledar- och lärartjänster är bidragsgrundande. Jag beräknar i huvudsaklig överensstämmelse med skolöverstyrelsen det ytterligare medelsbehovet för nästa budgetår för statsbidrag till driften av särskolor till 31,4 milj. kr. I likhet med styrelsen anser jag att den i försöksformer bedrivna vuxenundervisningen för psykiskt utvecklingsstörda är betydelsefull. Den utgör tillsammans med den ökande studiecirkelverksamheten, som bedrivs genom vissa studieförbund, och kurser vid folkhögskolor en viktig insats för de icke skolpliktigas kunskapsinhämtande, sociala anpassning och träning. Jag förordar att försöksverksamheten byggs ut ytterligare och beräknar för nästa budgetår 1,6 milj. kr. för detta ändamål. För socialstyrelsens och skolöverstyrelsens kurs- och konferensverksamhet beräknar jag 117 000 kr. Anslaget bör tas upp med 142,7 milj. kr. Det innebär en ökning av 31,7 milj. kr. jämfört med innevarande budgetär.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till driften av särskolor m.m. för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 142 700 000 kr.
K 6. Bidrag till handikapporganisationer
1972/73 — Utgift 2 000 000 1973/74 — Anslag 2 500 000 1974/75 — Förslag 3 500 000
Från anslaget utgår bidrag till handikapporganisationernas allmänna verksamhet. Kungl. Maj:t beslutar om fördelningen mellan organisationerna av anslagsbeloppet efter förslag av statens handikappråd.
Innevarande budgetår har bidrag tillerkänts följande 24 organisationer, nämligen De blindas förening, De handikappades riksförbund, Föreningen för blödarsjuka i Sverige, Föreningen för de neurosedynskadade,
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 187
Föreningen Sveriges dövblinda, Hörselfrämjandets riksförbund, MSförbundet riksorganisation för neurologiskt sjuka och handikappade, P-club förening för stammare, Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka, Riksförbundet för njursjuka, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, Riksförbundet för social och mental hälsa, Riksförbundet för svensk epileptikervård, Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, Riksförbundet mot allergi, Riksförbundet mot reumatism, Riksföreningen för cystisk fibros, Riksföreningen för ileo- och colostomiopererade, Riksföreningen för laäryngectomerade, Riksföreningen för trafik- och polioskadade, Svenska diabetesförbundet, Svenska psoriasisförbundet, Sveriges dövas riksförbund och Handikappförbundens centralkommitté.
Departementschefen
Handikapprörelsen tillvaratar genom sin mångskiftande organisationsstruktur på ett alltmer specialiserat och sakkunnigt sätt de olika handikappgruppernas särskilda intressen. Handikapporganisationerna är i dag en folkrörelse, som genom sin ingående erfarenhet och kunskap om handikappades situation, problem och behov spelar en viktig roll för inriktningen och utformningen av samhällets insatser på handikappområdet. Organisationerna bedriver också egen verksamhet, som har stor
betydelse för enskilda handikappade. Under det senaste årtiondet har
utvecklats ett alltmer fruktbärande samarbete mellan handikapprörelsen och samhällets myndigheter. Detta samarbete har funnit fasta former bl. a. i statens handikappråd, länens handikappråd och de kommunala handikappråden. Jag tillmäter dessa samrådsorgan stor betydelse för det
fortsatta arbetet på detta viktiga område.
Samhället stöder på olika sätt handikapprörelsen i dess arbete. Kommunerna lämnar avsevärda ekonomiska bidrag till organisationernas lokala verksamhet och landstingen stöder på motsvarande sätt verksamheten på länsplanet. Statens bidragsgivning till handikapprörelsens riksförbund har utvecklats snabbt och statsbidragen till handikappförbundens allmänna verksamhet har tredubblats under en femårsperiod. Jag vill i detta sammanhang även erinra om alt staten också på andra sätt stöder handikapporganisationernas arbete. Bl. a. har Kungl. Maj:t under de senaste två åren beviljat bidrag från allmänna arvsfonden med ca 2,5 milj. kr. Jag räknar med att stödet till handikapporganisationerna genom arvsfondsbidrag skall kunna fortsätta och ytterligare utvidgas.
Det är enligt min mening angeläget att samhället genom finansiellt stöd till handikapporganisationerna ger dem möjligheter att utveckla sin viktiga verksamhet. Statens bidrag till deras allmänna verksamhet har för innevarande budgetår höjts med 300 000 kr., och vid fördelningen av det totala anslagsbeloppet på 2,5 milj. kr. har samtliga organisationer kunnat tillerkännas avsevärda bidragsökningar. Relativt sett har de största höjningarna kommit de organisationer till del som tidigare erhållit mindre bidrag. Jag anser emellertid att en väsentlig
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 188
ytterligare höjning av bidragen till dessa organisationer är motiverad. Det är enligt min mening därvid angeläget att skapa ökade ekonomiska förutsättningar bl. a. för den betydelsefulla verksamhet som Handikappförbundens centralkommitté bedriver. För att möjliggöra detta och samtidigt bidra till en fortsatt utveckling av det viktiga arbete som övriga organisationer utför förordar jag att anslaget för nästa budgetår räknas upp med 1 milj. kr. Anslaget bör således föras upp med 3,5 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till handikapporganisationer för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.
K 7. Kostnader för viss verksamhet för blinda 1972/73 Utgift 2 210 000 1973/74 Anslag 2510 000 1974/75 Förslag 2 830 000
Från anslaget utgår bidrag till De blindas förening (DBF) till kostnaderna för dels den genom De blindas förenings försäljningsaktiebolag bedrivna depåverksamheten för försäljning av arbetsmaterial till blinda hantverkare samt försäljning av deras hantverksprodukter, dels utbildning vid försvarets hundskola i Sollefteå av ledarhundar för blinda och därmed sammanhängande åtgärder.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
DBE Departements-
chefen 1. Depäverksamheten 1790 000 —-77 500 -- 77 500 2. Utbildning av ledarhundar 720 000 +97 500 +397 500
2510 000 +20 000 +320 000
De blindas förening
1. För depåverksamheten beräknas kostnaderna under nästa budgetår öka med 78 500 kr., varav 52 000 kr. avser frakter till hantverkarna, vissa
lokalkostnader m. m, samt 26 500 kr. höjt lönekostnadspålägg. Eftersom
anslagsposten för innevarande budgetår innefattar vissa medel av engängskaraktär, minskar medelsbehovet under posten med 77 500 kr,
2. Även under nästa budgetär torde 25 ledarhundar behöva utbildas.
Mecedelsbehovet härför samt för rådgivning åt ledarhundägare beräknas till
817 500 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 189
Departementscehefen DBF:s medelsberäkning bör godtas. Härutöver beräknar jag 300 000 kr. för bidrag till försvarets hundskola för dess kostnader för utbildning av ledarhundar för blinda. Jag vill vidare erinra om att DBF för utgivande
av De blindas veckoblad och övrig allmän verksamhet erhåller bidrag från
anslaget K 6. Jag hemställer att Kungl. Maj: föreslår riksdagen att till Kostnader för viss verksamhet för blinda för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 2 830 000 kr.
K 8. Ersättning till postverket för befordran av blindskrifts-
försändelser
1972/73 = Utgift 2327 000 1973/74 Anslag 2515 000 1974/75 — Förslag 3 573 000
Från anslaget utgår ersättning till postverket för befordran av portofria blindskriftsförsändelser. Ersättningen betalas halvårsvis i efterskott. Anslaget för budgetåret 1974/75 avser alltså kostnaderna under kalenderåret 1974. Riksrevisionsverket har yttrat sig över postverkets framställning.
Postverket Enligt postverkels beräkning bör anslaget för budgetåret 1974/75 tas upp med 3 573 000 kr.
Departementschefen Post verkets medelsberäkning bör godtas. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 3 573 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet : 190
L. Internationell samverkan
Under detta avsnitt anvisas medel bl.a. för Sveriges medverkan i världshälsovårdsorganisationen (WHO), för det nordiska socialpolitiska samarbetet samt för socialaltachéer. |
WHO:s insatser avser främst biständ till olika länder för bekämpning av sjukdomar och för annat hälsovårdsarbete. Det nordiska socialpolitiska samarbetet innefattar bl. a. regelbundet äterkommande möten mellan de nordiska socialministrarna.
Socialattachéernas huvuduppgift är att förse såväl myndigheter som arbetsmarknadens parter med upplysningar i socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska frågor. Som exempel på de ämnen som behandlas i socialaltachéernas rapporter kan nämnas redogörelser för socialförsäkringsfrägor, utvecklingen inom hälso- och sjukvård, samarbetet mellan arbetsmarknadens parter samt förhållanden inom det fackliga området.
Den inom ramen för det nordiska socialpolitiska samarbetet påbörjade översynen av den nordiska konventionen om social trygghet beräknas -: vara avslutad hösten 1974. En nordisk konferens om samordnad verksamhet inom hälso- och socialvärd planeras äga rum i Sverige hösten 1974.
L 1. Socialattachéer
1972/73 Utgift 886 457
1973/74 Anslag 950 000
1974/75 Förslag 1025 000
För närvarande finns fyra socialattachéer som är stationerade i Washington, London, Bryssel och Bonn.
1973/74 Beräknad
ändring
1974/75
| Personal | 4 | - | |
| Anslag | 1 | ||
| Lönekostnader | 485 000 | + 51 000 | |
| Bostadskostnader | 140 000 | + 19 000 | |
| Sjukvård | 4 000 | = |
Reseersättningar (resor till och frän Sverige vid tjänste-
uppdrag och semester) 51 000 =
Expenser (och rescersättningar inom verksamhets-
områdena) 82 000 -
Vissa kostnader för
biträde m. m. 188 000 + 5 000?
950 000 + 75 000
I Varav + 6 500 avser höjt lönekostnadspålägg
2 Avser höjt lönekostnadspålägg
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 191
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 10235 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
ati till Socialattacheéer för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslags-
anslag av I 025 000 kr.
L 2. Bidrag till världshälsovårdsorganisationen samt internationellt
socialpolitiskt samarbete m. m.
1972/73 Utgift — 5 526 237! 1973/74 Anslag 6 015 000!
1974/75 Förslag 6 410 000
! Anslaget Bidrag till världshälsovärdsorganisationen m. m. samt del av anslaget Internationellt socialpolitiskt samarbete.
Från anslaget bestrids främst kostnaderna för Sveriges deltagande i världshälsovårdsorganisationens (WHO) verksamhet, för Sveriges bidrag till FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel, för nämnden för internationella hälso- och socialvårdsärenden (NIH), för internationellt, särskilt nordiskt, socialpolitiskt samarbete samt för riksförsäkringsverkets medlemskap i International Social Security Association (ISSA).
Nämnden för internationella hälso- och socialvärdsärenden
1. Pris- och löneomräkning 17 000 kr., varav 1 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. O-alternativet innebär enligt nämnden allvarliga svårigheter för fullgörandet av nämndens uppgifter.
3. Nämnden föreslår ökade medel för att möjliggöra ett vidgat samarbete mellan Sverige och andra länder på hälsovårdens område (+ 50 000 kr.).
4. Nämnden föreslår ökade medel för arvoden samt för översättning av informationsmaterial (+ 7 000 kr.).
Departementschefen
Sveriges andel i kostnaderna för WHO:s verksamhet, som för år 1973 beräknats till 4 938 000 kr., beräknas för är 1974 öka till 5 122 000 kr. Den ärliga svenska avgiften till WHO betalas för varje kalenderär i två poster, som cerläggs i januari och juli under det år bidraget avser. Medelsbehovet för budgetåret 1974/75 bör beräknas till ca 5 475 000 kr.
För Sveriges bidrag till FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel beräknar jag även för nästa budgetår 200 000 kr.
För fortsatt bilateralt samarbete på hälsovårdens område beräknar jag 148 000 kr. (3). För NIH:s verksamhet beräknar jag sammanlagt 58 000 kr. (11.
Kostnader för dellagande i vissa av WHO:s anordnade kurser m. m. bör liksom hittills kunna bestridas från anslaget.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 192
De sammanlagda kostnaderna under anslaget för nästa budgetår beräknar jag till 6 410 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen samt internationellt — socialpolitiskt samarbete m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 6 410 000 kr.
L 3. Vissa internationella resor 1972/73 Utpift 79 425 Reservation 5 895
1973/74 Anslag 90 000
1974/75 Förslag 95 000
Från anslaget bestrids kostnader för deltagande i vissa internationella konferenser och sammanträden m. m. av personal inom socialstyrelsens verksamhetsområde.
Nämnden för internationella hälso- och socialvårdsärenden I. Prisomräkning m. m. 10 000 kr. 2. 0-alternativet innebär enligt nämnden en avsevärd begränsning för berörd personal att deltaga i internationellt samarbete. 3. Med hänvisning till det stora behovet av resebidrag föreslår nämnden en ökning av medlen (+ 5 000 kr.).
Departementschefen Jag beräknar anslaget till 95 000 kr. och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Vissa internationella resor för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservalionsanslag av 95 000 kr.
L 4. Vissa internationella kongresser i Sverige
1972/73 Utgift 214 001 Reservation 24 017 1973/74 Anslag 150 000
1974/75 Förslag 150 000
Vid utgängen av oktober 1973 förelåg en obehandlad ansökan om bidrag med ca 50 000 kr. Ett flertal framställningar om bidrag kan med stöd av tidigare års erfarenheter förutses för nästa budgetär. Jag beräknar anslaget för nästa budgetår till oförändrat 150 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj: föreslär riksdagen att till Vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 193
KAPITALBUDGETEN
I. Statens allmänna fastighetsfond
8. Utbyggande av karolinska sjukhuset
Till detta ändamål har för innevarande budgetär anvisats ett investeringsanslag av I 000 kr.
Direktionen för karolinska sjukhuset
Direktionen föreslår att 6 milj. kr. anvisas för budgetåret 1974/75 i enlighet med följande sammanställning.
| 1. Beslutade byggnadsföretag | 2 140 000 |
| 2. Övriga byggnadsätgärder | 8 500 000 |
| 3. Avgår på grund av vissa fördröjningar | - 540 000 |
| 4. Tekniska utredningar m. m. | 700 000 |
| S. Administration | 500 000 |
| 6. Avgär behållning den 1 juli 1974 | - 5 300 000 |
6 000 000
1. Medelsberäkningen för budgetäret 1974/75 för beslutade byggnadsföretag har skett enligt följande sammanställning.
| Beräknad | Medelsför- |
| total- | brukning |
| kostnad | 1974/75 |
| Centralröntgen, etapp I 3 533 000 | 30 000 |
Radiofysiska institutionen m. m. 3 675 000 68 000 Upprustning av psykiatriska
| "kliniken | 2 121 000 | 80 000 |
| Fem vårdavdelningar | 5 700 000 | 100 000 |
| Fläktutrymmen m. m. | 3 645 000 | 200 000 |
Hormonlaboratorium inom kvinnokliniken 737 000 101 000
Byte av panna 3 200 000 1400 000
Lokaler för stercotaktisk
| strålutrustning . | 50 000 | 10 000 |
| Ombyggnad av Eugeniahemmet | 400 000 | 51 000 |
| Lokaler för audiologi m. m. | 738 000 | 100 000 |
2 140 000
2. Kungl. Maj:t har uppdragit ät direktionen för karolinska sjukhuset alt bl. a. dels utarbeta en översiktlig plan för en fortgående upprustning av sjukhuset — därvid direktionen äger utarbeta och foga erforderliga program m. m. till planen — dels utföra projektering fram t. o. m.
13 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 7
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 194
färdigställande av förenklade förslagshandlingar för en första etapp av upprustning av vårdavdelningar m. m. inom norra längan av sjukhusets huvudblock — såsom vårdavdelningar inom kvinnokliniken — inom en kostnadsram för upprustningen av 7 milj. kr.
Direktionen utgår från gällande principer för gränsdragning mellan sådana åtgärder, som skall bestridas med medel under investeringsanslag, och sådana ombyggnads- och kompletteringsarbeten, som skall bestridas med medel för reparations- och underhållskostnader m. m. från statens allmänna fastighetsfond. Ombyggnads- och kompletteringsarbeten som inte har karaktär att påtagligt öka fastighetens värde redovisas sålunda i sin helhet i direktionens förslag till stat för budgetåret 1974/75 för sjuk husets delfond av statens allmänna fastighetsfond. För vissa objekt, som redovisas under investeringsanslaget, begärs medel även under del-
fonden för reparations- och underhållskostnader m. m. i den mån
direktionen bedömer att byggnadsåtgärderna delvis är hänförliga till eftersatt underhåll. Om Kungl. Maj:ts prövning av direktionens förslag föranleder ändrad finansieringsform mäste hänsyn till detta tas vid medelstilldelningen.
Direktionen anser, att 8,5 milj. kr. för budgetåret 1974/75 bör disponeras för planerade objekt enligt följande sammanställning.
Beräknad Medelsför-
total- brukning
kostnad 1974/75 a. Upprustning av fyra vård-
avdelningar inom ortope-
disk-kirurgiska kliniken 2 120 000 1 300 000 b. Ombyggnad inom barn-
klinikerna, etapp I 6 100 000 500 000 c. Reservkraftaggregat m. m.
vid neuroklinikerna 750 000 600 000 d. Upprustning inom köks-
byggnaden 11 600 000 3 000 000 e. Installation av linjär-
accclerator för radium-
hemmet 1 200 000 200 000 f. Upprustning av hissar
inom thoraxklinikerna 660 000 400 000 g. Upprustning av vård-
avdelningar inom huvud-
komplexet 7 000 000 1 500 000 h. Upprustning av teknisk
försörjning 10 570 000 1 000 000
. 8 500 000
a. De hygieniska och sanitära förhållandena i värdavdelningarna för ortopedisk-kirurgiska kliniken i Norrbackabyggnaden är bristfälliga. En upprustning kan inte, anstå. En flyttning av den ortopediska verksamheten till huvudkomplexet kan inte genomföras förrän operations- och
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 195
röntgenfunktionerna moderniserats och fått större kapacitet. Föreslagen upprustning av fyra vårdavdelningar avser bl. a. en förbättring av den hygieniska standarden.
b. Som en följd av Eugeniahemmets upprustning och överförandet av den barnpsykiatriska värden m. m. till hemmet möjliggörs vissa sedan länge angelägna ombyggnadsåtgärder inom barnklinikerna för att förbättra den öppna värden och särskilt akutmottagningen. I en andra etapp avses upprustning av vårdavdelningarna ske. Omkring hälften av kostnaderna bedöms hänföra sig till eftersatt underhåll för vilket medel begärs i förslaget till stat för sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond.
c. Nuvarande reservkraftsförsörjning, som erhålls från värmekraftverket, medger ej distribution av elektrisk kraft till samtliga de enheter inom sjukhuset, som behöver prioriteras vid strömbortfall. Med hänsyn till verksamhetens art och omfattning vid neuroklinikerna samt till distributionsnätets utsträckning säkerställs kraftförsörjningen bäst genom ett reservkraftaggregat vid neuroklinikerna. Anläggningen planeras bli förlagd till källarplanet i en tillbyggnad till neuroklinikerna. Denna tillbyggnad avses utformas så att taket kan användas som solterrass för svårt rörelsehämmade patienter.
d. Direktionen utför f. n. projektering av upprustning av kök och förräd inom botten- och souterrängvåningarna i sjukhusets köksbyggnad. Projekteringsuppdrag har däremot inte lämnats för matsalsplanet. Direktionen förutsätter att alternativ till tidigare förslag bör utarbetas vad beträffar utnytljandet av våningsplanet och principerna för servering. Direktionen avser återkomma i denna fråga för att upprustning av samtliga plan skall kunna ske i ett sammanhang.
e. Direktionen har under utrustningsanslaget begärt medel för en ny linjäraccelerator vid radiumhemmet. För att installera acceleratorn med erforderligt strälskydd krävs bl. a. väggar av järnmalmsbetong samt vissa tekniska installationer.
f. Hissarna inom thoraxklinikerna -- tre sänghissar och två personhissar samlade i en hissgrupp - är omoderna och har mindre god driftsäkerhet. En omiokalisering av de nuvarande klinikerna till annan byggnad torde inte kunna ske förrän tidigast år 1978. Direktionen räknar med att vårdavdelningar inom överskådlig framtid kommer att finnas i byggnaden. För vissa patienter kan snabba transporter vara av kanske livsavgörande betydelse. En upprustning av hissarna bör därför snarast komma till stånd.
g. Direktionen har som nämnts i uppdrag att utföra projektering för en första etapp av upprustning av vårdavdelningar m. m. inom norra längan av sjukhusets huvudblock — såsom vårdavdelningar inom kvinnokliniken — inom en kostnadsram av 7 milj. kr. Byggnadsarbetena bör påbörjas under budgetåret 1974/75. Omkring hälften av kostnaderna för upprustningen är eftersatt underhåll, för vilket medel begärs i förslaget till stat för sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond.
h. Direktionen räknar med att viss omläggning och upprustning av
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 196
distributionsnäten för teknisk försörjning blir nödvändiga i samband med sjukhusets Övriga upprustning. Det är nu inte möjligt att precisera vilka
åtgärder som måste vidtas. Medel för ändamålet kommer emellertid att
erfordras redan under budgetåret 1974/75. Till viss del torde kostnaderna för upprustningen vara av underhållsnatur. Medel för detta ändamål begärs i förslaget till stat för sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond.
4. För utarbetande av berörda översiktliga upprustningsplan krävs en viss uppräkning av medlen för tekniska utredningar. Denna uppräkning bör hänföras till budgetåret 1974/75 men med viss omfördelning av anvisade medel under anslaget mellan budgetären 1973/74 och 1974/75.
5. Direktionen har år 1971 gjort framställning om bl. a. en stadigvarande organisation för ombesörjande av byggnads- och utrustningsverksamheten vid sjukhuset. I avvaktan på Kungi. Maj:ts beslut har direktionen fr. o. m. den 1 april 1973 försöksvis organiserat denna verksamhet enligt i framställningen angivna riktlinjer. Direktionen har därvid utgått från tills vidare oförändrad medelstilldelning för administrationskostnader under investeringsanstlaget.
Remissyttrande
Byggnadsstyrelsen har i huvudsak inte något att erinra beträffande projekt, som handlagts av byggnadsstyrelsen.
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) anför att bl. a. patienternas och personalens berättigade krav på god vårdmiljö resp. god arbetsmiljö gör en fortsatt upprustning och modernisering av karolinska sjukhusets byggnader motiverad. Betydande byggnadsåtgärder kan behövas bla. för att skapa förutsättningar för en effektivare sjukvårdsdrift. NUU finner det mindre ändamålsenligt att kostnaderna för vissa upprustningsobjekt enligt direktionens förslag bestrids med anlitande av både underhållsmedel och investceringsanslag. Medel för större byggnadsobjekt bör i sin helhet beräknas under investeringsanslaget. För föreslagen upprustning av lokaler för patologi och radiopatologi, till vilken medel begärts under sjukhusets delfond för reparations- och underhållskostnader m. m., bör byggnadsprogram upprättas enligt gällande ordning. NUU tillstyrker dock att vid medelsberäkningen beaktas att medel kan böra ställas till förfogande för upprustning av lokalerna för patologisk verksamhet.
i fråga om byggnadsobjektet Avlopp, etapp I, är kostnadsramen 3 220 000 kr. i prisläget den 1 april 1972 under det att hittills 2 301 000 kr. förbrukats. NUU anser att utförda arbeten bör slutredovisas och att
frågan om resterande arbeten skall få väckas senare.
I avvaktan på ytterligare överväganden om hur en upprustning av den ortopedisk-kirurgiska kliniken inom förutvarande Norrbackainstitutets byggnad skall ske, tillstyrker NUU att medel för ändamålet beräknas enligt direktionens förslag. NUU saknar underlag för att bedöma vilka
197 Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
byggnadsåtgärder inom barnklinikerna som behöver utföras. Det framtida behovet inom landstingsområdet av resurser för barnsjukvård mäste enligt NUU klargöras innan mera omfattande investeringar görs. Om det bedöms realistiskt att redan nästa budgetår påbörja en upprustning av barnklinikerna vid karolinska sjukhuset har NUU emellertid ingen erinran mot att vissa medel beräknas för att göra detta möjligt. NUU har inte heller någon erinran mot att medel beräknas enligt direktionens förslag för upprustning inom köksbyggnaden i avvaktan på resultatet av pågående utrednings- och projekteringsarbete avseende byggnaden. NUU är dock inte beredd att ta ställning till angiven kostnadsram av 11,6 milj. kr. för köksbyggnadens upprustning.
NUU har ingen erinran mot att erforderliga medel för upprustningen av vårdavdelningar m. m. inom huvudblocket tas upp, varvid samtliga medel bör som nyss nämnts beräknas under detta investeringsanslag. NUU saknar f. n. underlag att ta ställning till förslagen avseende reservkraftanläggning vid neuroklinikerna, upprustning av hissarna inom thoraxklinikerna samt försörjningsanordningar. NUU har dock ingen erinran mot att medel beräknas i syfte att möjliggöra att dessa åtgärder kan utföras sedan till exempel byggnadsprogram prövats.
NUU har inte något att erinra mot att ytterligare en accelerator för strålbehandling av patienter vid radiumhemmet anskaffas under de närmaste åren. De kostnader för byggnadsåtgärder i samband med installation av acceleratorn, som redovisas av direktionen är emellertid höga mot bakgrund bl. a. av att högvoltstationen planerats med tanke på att utrustningen skall lätt kunna kompletteras eller bytas ut. Möjligheterna att begränsa kostnaderna kommer emellertid att klargöras i samband med att ett byggnadsprogram arbetas ut. Underlag föreligger ännu inte för att ta slutlig ställning till anskaffande av acceleratorn och därmed sammanhängande byggnadsarbeten. NUU har dock ingen erinran mot att medel beräknas för budgetåret 1974/75, som gör det möjligt att acceleratorn kan beställas och byggnadsarbetena påbörjas sedan frågan prövats.
Departementschefen
Jag förordar, att medel för budgetåret 1974/75 anvisas under detta investeringsanslag enligt den investeringsplan och anslagsberäkning, som jag lägger fram i det följande.
Liksom tidigare har jag i investeringsplanen beräknat medel för administration av byggnadsverksamheten vid karolinska sjukhuset i avvaktan på en slutlig prövning av ett förslag från direktionen om en ny organisation bl. a. för denna verksamhet.
För att angelägna byggnadsföretag, som inte nu kan redovisas i investeringsplanen, skall kunna sättas i gång inom ramen för tillgängliga medel, har jag i investeringsplanen tagit upp en kostnadsram på 30 milj. kr. Denna ram bör stå till Kungl. Maj:ts förfogande. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta i vilken omfattning byggnadsåtgärder för sjukhusets upprustning skall sättas i gång inom denna ram.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 198
Direktionen för karolinska sjukhuset har under sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond för reparations- och underhållskostnader m. m. begärt vissa medel för nästa budgetår till en upprustning av barnkliniker, vårdavdelningar inom huvudblocket, lokaler för radiopatologi och patologi, thoraxklinikernas operationsavdelning samt försörjningsanordningar m. m. vid sjukhuset. Som chefen för finansdepartementet denna dag anmäler beträffande förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond bör medel för nämnda upprustning inte beräknas under fastighetsfondens utgiftsposter. Utan att härigenom nu ta ställning till de olika byggnadsförslagen anser jag att kostnaderna för eventuella åtgärder bör bestridas i sin helhet från investeringsanslaget Utbyggande av karolinska sjukhuset. Vid beräkning av medelsförbrukningen under den kostnadsram, som bör stå till Kungl. Maj:ts disposition, har jag tagit hänsyn härtill.
I detta sammanhang vill jag nämna att Kungl. Maj:t den 29 juni 1973 har uppdragit åt direktionen för karolinska sjukhuset att utarbeta en översiktlig plan för en fortgående upprustning av sjukhuset. Vidare skall direktionen projektera en första etapp av upprustning av vårdavdelningar m. m. inom norra längan av sjukhusets huvudblock inom en kostnadsram för upprustningen av 7 milj. kr. Direktionen skall också projektera viss ombyggnad inom köksbyggnaden och låta installera en ångpanna i sjukhusets värmecentral.
Med anledning av vad nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande anfört om att byggnadsobjektet Avlopp, etapp I, nu borde slutredovisas, vill jag nämna, att Kungl. Maj:t den 20 december 1973 med ändring av tidigare beslut tagit upp en kostnadsram av 2 320 000 kr. för företaget. Behövs ytterligare arbeten för att lägga om sjukhusets yttre avloppsledningar, får direktionen återkomma i frågan.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig-
- = start ställande
1972- 1973- — Faktisk Beräknad för år/mån år/mån
04-01 04-01 t.o.m. 1973/74 1974/75
1972/73
| 1. Tolv vårdavdelningar | 11600 11660 11169 491 | - 66-08 569-11 | |
| 2. Hudisoleringsavdelning | 1790 1790 1784 | 6 | - 68-08 69-09 |
| 3. Hudpolikliniker m. m. | 1635 1635 1624 lt | - 67-04 68-05 | |
| 4. Forskningslokaler | 4870 4870 4868 | 2 | —- 68-05 70-06 |
| 5. Värmekraftverk, etapp 1 | 555 555 508 47 | - 69-04 71-12 | |
| 6. Avlopp, etapp II | SOS 505 498 | 7 | -. 68-05 70-06 |
7. Paviljong, psykiatriska
kliniken 1494 1494 1490 4 - 68-11 70-05 8. Radiofysiska institu-
| tionen m. m. | 3 675 3675 2875 400 | 68 70-10 72-06 |
| 9. Röntgendemonstration | 232 232 205 27 | = 69-10 70-01 |
| 10. Jourrumsväning | 680 680 669 11 | - 67-12 68-07 |
| 11. Centralröntgen, etapp I | 3477 3533 3 103 400 | 30 70-10 72-02 |
12. Hissar inom huvudkom-
plexct 2050 2050 2 016 34 - "67-10 70-06
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 199
Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- — Färdig-
-— start ställande
1972- 1973- — Faktisk Beräknad för år/mån år/mån
04-01 04-01 t.o.m. 1973/74 1974/75
1972/73
| 13. Transformatorstation A 22 | 260 257 257 - | - 67-12 68-10 |
| 14. Transformatorstation A 11 | 885 895 811 84 | - 70-11 71-06 |
| 15. Personallokaler | 375 375 354 21 | - 69-11 70-05 |
| 16. Ny tillfartsväg | 337 337 322 15 | - 70-06 72-04 |
17. Barnintensivbehandlings-
avdelning 1018 1018 975 43 - 69-05 70-04
18. Ombyggnad av kirurgiska
polikliniken m. m. och medicinska polikliniken 1 061 1 061 1048 13 - 71-09 72-07
19. Barnklinikerna, hissar
| och balkonger | 778 778 728 50 | - 69-10 70-12 |
| 20. Aulan, ombyggnad | 304 304 304 - | - 69-06 69-10 |
| 21. Thoraxkliniker m. m. | 313 313 313 - | = 70-02 70-09 |
22. Upprustning av psykiatriska
kliniken 2035 2121 1915 126 80 71-12 73-06 23. Fem vårdavdelningar 5700 5700 5198 402 100 69-12 71-08 24. Lokaler för snabbtele-
| foner | 265 265 200 65 | - 70-06 70-11 |
| 25. Fläktutrymmen m. m. | 3480 3645 3 096 300 | 200 72-05 73-02 |
| 26. Anskaffande av elkablar | 490 490 490 - | = 70-05 72-04 |
27. Hormonlaboratorium inom
kvinnokliniken 695 137 436 200 101 72-09 73-05 28. Medicinsk dagvårds-
avdelning 340 340 340 = - 66-05 66-09 29." Förberedande åtgärder för
| fjärrvärme | 25 | 25 | 25 - | - 71-04 71-05 | |
| 30. Avlopp, etapp I | 3220 2320 2301 - | - 68-10 72-06 | |||
| 31. Pannbyte | = 3 200 | = 1600 1400 74-05 75-02 | |||
| 32. Högvoltstation | 7756 | 8605 -- | — 66-04 68-08 | ||
| 33. Lokaler för stercotaktisk | strälutrustning | 30 | | 8655 | | | - 40 | 10 73-07 74-08 |
34. Ombyggnad av Eugenia-
hemmet 385 400 49 300 S1 71-11 73-12
35. Lokaler för audiologi
| och foniatri m. m. | 695 738 408 230 | 100 72-09 73-09 |
| 36. Utredningar m. m. | 4131 4 481 3478 200 | 700 |
| 37. Administration | 2386 2 886 2023 500 | 500 |
38. Till Kungl. Maj:ts
disposition - 30 000 27 490 10 000 39. Reducering av medelsför-
brukningen = - = 519 - 332
Summa 64512 5 600 13 008
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
Mcedelstillgång Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1973-07-01 10 907 1973/74 5 600 Anslag för 1973/74 1 1974/75 13 008 Anslag för 1974/75 (förslag) 7700
18 608 18 608
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 200
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret 1974/75
anvisa ett investeringsanslag av 7 700 000 kr.
9. Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
Enligt avtal med Uppsala läns landstingskommun och andra berörda landstingskommuner bestrider staten i regel 40 Z av kostnaderna för utbyggandet av akademiska sjukhuset i Uppsala. Till detta ändamål har för budgetåret 1973/74 anvisats ett investeringsanslag av 7 684 000 kr.
Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande
Kommittén föreslår att 5 120 000 kr. anvisas för nästa budgetår. Kommitténs anslagsframställning till huvudmännen beträffande investeringsmedel för budgetåret 1974/75 -- bortsett från visst förslag rörande televäxel, där medel ej begärs av staten — framgår av följande sammanställning.
Ändamål Totalt Av Uppsala läns lands- Av staten
ting år 1974 1974/75
för egen för re-
del gionlands-
tingen
1. Etapp 3: nervblock m. m. 2 000 000 600 000 600 000 800 000 2. Förberedande arbeten XVI 2 200 000 660 000 660 000 880 000 3. Etapp 4: kvinnooch barnkliniker m. m. 2200 000 300 000 300 000 1 600 000 4. Nybyggnad (B 5) för intagningsvård m. m, 280 000 = - 280 000 5. Ombyggnad för apotek m. m. (A 1) 1480 000 1320 000 - 160 000 6. Patologi m. m. 500 000 920 000 90 0060 320 000 7. Området för administrationsbyggnad (T) m. m. 300 000 90 000 90 000 120 000 8. Brand- och ambulansväg 640 000 180 000 180 000 280 000 9. Förberedande arbeten XVII 80 000 = = 80 000 10. Allmänna utred- : ningar och kommitténs egen verksamhet 1200 000 300 000 300 000 600 000
10 880 000 3540000 -2220000 5 120000
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 201
[. Etapp 3 omfattar ett neuroblock med lokaler för neurologi, neurokirurgi och neurofysiologiskt laboratorium samt för hud-, ögon- och rehabiliteringskliniker m. m. Kostnadsramen har senast beräknats till 80 milj. kr. Med hänsyn till förhöjd mervärdeskatt och till höjt index bör kostnadsramen höjas till 82 milj. kr.
Till och med budgetåret 1973/74 har anvisats 80 milj. kr. för denna etapp, varav staten anvisat 32 milj. kr. För byggnadsarbeten under budgetäret 1974/75 beräknas återstående medelsbehov till 2 milj. kr.
Etapp 3 tas i bruk omkring ärsskiftet 1973/74.
2. Under förberedande arbeten XVI anmäls medelsbehov för bl a. rivning av byggnader, flyttning av en mindre barackbyggnad, sänkning av marknivå samt kulvert- och avloppsdragning för att byggnadsområdet för etapp 4 skall friläggas. För dessa arbeten, som beräknas komma att utföras under vinterhalvåret 1974/75, beräknar kommittén 2,2 milj. kr.
3. Etapp 4 omfattar ett nytt block för kvinno- och barnkliniker. Kommitten räknar med att projektering skall kunna påbörjas under hösten 1973 för etappen 4. T. o. m. budgetåret 1973/74 har huvudmännen anvisat tillsammans 4 100 000 kr., varav staten anvisat 920 000 kr. För projekteringsarbete m. m. t. o. m. budgetåret 1974/75 behövs ca 6,3 milj. kr. För budgetåret 1974/75 bör 2,2 milj. kr. anvisas för ändamålet.
4, Byggnad B 5, som skall anslutas till centrallängan, avses inrymma vissa lokaler för medicinsk klinik, säsom dialyscentral och intagningsavdelning, samt vissa undervisningslokaler och läkarexpeditioner m. m. för kliniskt-kemiskt centrallaboratorium och blodcentralen. Kommittén räknar med att projektering kan påbörjas under första halvåret 1974. T.o.m. budgetåret 1973/74 har huvudmännen tillsammans anvisat 1 020 000 kr., varav staten 240 000 kr.
För projekteringsarbete m. m. räknar kommittén med en medelsätgäng t. o. m. budgetäret 1974/75 av 1,3 milj. kr. För budgetåret 1974/75 bör
staten anvisa 280 000 kr. till ändamålet.
5. Är 1974 flyttar ögon- och hudklinikerna samt kvarvarande delar av röntgendiagnostiska avdelningen från byggnaden för f.d. medicinska kliniken fA 1) till etapp 3. De därmed friställda lokalerna föresläs bli iordningställda för olika ändamål genom ombyggnad av byggnaden A 1, nämligen för Uppsala läns landstings sjukgymnast- och arbetsterapevtutbildning, för socialmedicin med socialfarmaci och sjukhusets internundervisning samt för utvidgning av sjukhusapoteket. Sjukgymnast- och arbetsterapevtutbildningen, som skall vara anknuten till Uppsala läns landstings vårdyrkesskola, samt socialmedicin jämte socialfarmaci avses enligt 1971 ärs generalplaneöversyn bli slutgiltigt placerade på området
för arméns kompaniofficersskola (AKS).
Kostnaderna för iordningställande av lokaler för sjukgymnast- och arbetsterapevtutbildning samt för utrustning till lokalerna skall bestridas av landstinget, varvid statsbidrag beräknas utgå enligt gällande föreskrifter. Utbildningen avses börja värterminen 1975. Under den första
terminen skall undervisningen emellertid bedrivas i andra lokaler än i
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 202
byggnad A 1. Lokaler erfordras därför i byggnad A 1 från höstterminen 1975. lordningställande beräknas ske under vinterhalvåret 1974/75. Kommittén har i sin medelsframställning till Uppsala läns landsting för är 1974 förutsatt att landstinget ställer erforderliga medel till förfogande och i enlighet därmed beräknat ett medelsbehov för är 1974 på 1,2 milj. kr., som gäller enbart landstinget. Totalt bedöms ombyggnadskostnaden för denna del av byggnad A 1 uppgå till ca 2,2 milj. kr.
Planerade lokaler för internundervisning och socialmedicin med socialfarmaci ligger i anslutning till lokalerna för sjukgymnast- och arbetsterapevtutbildning. Det är därför från tekniskt-ekonomiska och praktiska synpunkter angeläget att ätgärderna utförs enligt samma tidsschema. Totalt bedöms ombyggnadskostnaden för denna del av byggnad A 1 uppgå till ca 0,9 milj. kr., varav 360 000 kr. faller på staten. För budgetåret 1974/75 beräknar kommittén ett medelsbehov på 70 000 kr., varav staten bör anvisa 40 000 kr. |
Det är enligt kommittens mening angeläget, med hänsyn till den kraftiga verksamhetsökning som skett för apotekets del under senare år, att apoteket tillförs vissa friställda lokaler i byggnaden A I som en ytterligare förstärkning av resurserna i avvaktan på ett nytt sjukhusapotek. För erforderliga byggnadsåtgärder under budgetåret 1974/75 beräknar kommittén ett medelsbehov på 210 000 kr., varav staten bör anvisa 120 000 kr.
6. Slutlig ställning har ännu inte tagits till ett år 1970 framlagt förslag att patologi med cytologi, klinisk bakteriologi, klinisk virologi och rättsmedicin ansluts administrativt till sjukhuset. I 1971 års generalplaneöversyn föreslås den patologiska institutionen med cytologi samt den rättsmedicinska institutionen bli förlagda till nuvarande område för arméns kompaniofficersskola (AKS). De bakteriologiska och virologiska institutionerna planeras kunna i ett senare läge uppföras i direkt anslutning till en ny patologibyggnad. AKS beräknas flytta från Uppsala år 1977. En ny byggnad för patologi med cytologi samt rättsmedicin beräknas därför kunna börja uppföras är 1977. Ett byggnadsprogram sammanställs f. n. för institutionerna.
Till och med budgetäret 1973/74 har huvudmännen tillsammans anvisat 600 000 kr., varav staten 120 000 kr. För att möjliggöra en nybyggnad för patologiinstitutionen med början är 1977 räknar kommitten med en medelsätgång t. o. m. budgetåret 1974/75 av 1,1 milj. kr. Detta innebär ett medelsbehov för budgetåret 1974/75 av 500 000 kr.
7.1 1971 års generalplaneöversyn förutses en successiv förnyelse under ären 1975-1983 av området för administrationsbyggnaden (T). Till området skall förläggas -- förutom administrationen -- olika aktiviteter som fordrar en central placering på sjukhusområdet för personal och patienter. Befintlig byggnad T rymmer i dag huvuddelen av sjukhusets administration samt postkontor och vissa personalbostäder, som dock är under successiv avveckling. Till området hör även en barackbyggnad inrymmande lokaler för dels internundervisning, dels viss primärkommunal medicinsk-teknisk assistentutbildning. Byggnad T uppfördes som
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 203
sjuksköterskeskola år 19335 och har sedan dess ej byggts om för sitt nuvarande ändamäl utan endast blivit ytligt renoverad. Byggnadens tekniska tillstånd är allmänt sett dåligt. BI. a. sjunker den norra flygeln i förhållande till huvuddelen. En rivning av den norra flygeln har förutsatts ingå som en första fas i T-områdets successiva förnyelse. Emellertid erbjuder T-byggnaden en otillfredsställande arbetsmiljö. Bristen på hygienutrymmen, sammanträdesutrymmen, väntrum för allmänhet och sjukhuspersonal bidrar härtill. Byggnaden har dessutom dålig ventilation. Sjukhusets administrativa organisation kommer att växa vilket ställer krav på funktionella lokaler och lokalsamband samt god arbetsmiljö. På T-området behövs förutom lokaler för en växande administration även lokaler för postkontor, banklokal, butiker för allmänhet, patienter och personal samt motionsutrymmen för personal.
Kommittén avser att gå igenom T-områdets olika problem. För projekteringsarbete under budgetäret 1974/75 räknar kommittén med ett medelsbehov på 300 000 kr.
8. Kommittén har tidigare såsom förberedande arbeten XVI beräknat medel för bl.a. utförande av en brand- och ambulansväg väster om centrallängan. T. o. m. budgetåret 1973/74 har huvudmännen för ändamälet tillsammans anvisat 260 000 kr., varav staten anvisat 80 000 kr. För utförande av vägen från byggnad B 9:s norra fasad norrut beräknar
kommittén ett återstående medelsbehov av 640 000 kr.
9. Såsom förberedande arbeten XVII anmälde kommittén för budgetåret 1973/74 bl. a. behov av 200 000 kr. för ombyggnad av nuvarande medicinska bibliotek i byggnad B 3/4. Medicinska biblioteket flyttar i början av år 1974 till etappen 3. Nuvarande lokaler avses iordningställas för blodeentralen och fotoavdelningen, vilka enheter är placerade i angränsande lokaler. För landstingens del har 120 000 kr. för ifrågavarande ombyggnad redan ställts till kommitténs förfogande. För statens
del beräknar kommittén ett medelsbehov för budgetåret 1974/75 av
80 000 kr.
10. För allmänna utredningar och kommitténs egen verksamhet har huvudmännen för budgetåret 1973/74 tillsammans anvisat 1,4 milj. kr., varav staten 644 000 kr. och landstingen 756 000 kr.
Från anslagsposten bestrids dels kostnader för löner, vissa konsultarvoden och andra arvoden samt resor, dels omkostnader såsom hyror, expenser m. m., dels utredningskostnader. Sistnämnda kostnader berör ekonomiskt-organisatoriska samt tekniska utredningar, som avser sjukhusets utbyggnad i stort.
Kommitten beräknar för budgetåret 1974/75 totalt 1,2 milj. kr. För arvoden till statliga ledamöter i kommittén har därvid beräknats 250 000 kr., vilket belopp helt skall bestridas av staten. För lönekostnader beräknas 500 000 kr. och för utredningar och kommitténs egen verksamhet 450 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 204
Remissyttranden
Byggnadsstyrelsen har inte någon erinran mot byggnadskommittens förslag.
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) erinrar om alt byggnadskommittén har redovisat 1971 års generalplaneöversyn (GP 71). I maj 1972 tillsattes en gemensam arbetsgrupp med företrädare för Uppsala läns landstingskommun, byggnadskommittén, socialstyrelsen och NUU med upppift att följa framtagandet av en sjukvårdsplan för landstinget för att klarlägga de sjukvårdsplanemässiga utgångspunkterna för ställningstagandet till GP 71. NUU anser att en nybyggnad för barnklinikerna bör uppföras på den plats byggnadskommitten föreslagit. NUU tillstyrker emellertid endast att medel anvisas för åtgärder för nya barnkliniker. Till förberedande arbeten XVI och etapp 4 behöver därför enligt NUU högst 1 560 000 kr. anvisas. :
NUU tillstyrker inte, att ytterligare medel anvisas för projektering av byggnad B5. NUU har däremot inte någon erinran mot att medel beräknas enligt byggnadskommitteéns förslag för statens andel av kostnaderna för ombyggnad av byggnad A 1. Frågan huruvida nya lokaler för patologi och bakteriologi bör förläggas till AKS område tar NUU inte ställning till nu men har ingen erinran mot att medel beräknas för fortsatt utredning m. m. NUU har inte heller någon erinran mot att vissa medel beräknas för programmerings- och projekteringsarbete för byggnadsåtgärder inom T-området. Resultatet av en genomgång av T-områdets problem bör dock avvaktas innan medlen ställs till kommitténs förfogande.
NUU har ingen erinran mot att medel anvisas för att fullborda brandoch ambulansvägen. Däremot kan NUU inte på föreliggande underlag tillstyrka, att medel anvisas under detta investeringsanslag till förberedande arbeten XVII, utan finner det troligt, att kostnaderna för ätgärderna bör bestridas av underhällsmedel. Medelsbehovet för allmänna utredningar och kommitténs egen verksamhet beror på vilken omfattning byggnadsverksamheten vid sjukhuset kan fä. I avvaktan pä att ställning tas till förslagen i GP 71 anser NUU att återhållsamhet kan vara motiverad.
Departementschefen
Till grund för pågående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala ligger en av 1957 års riksdag godkänd reviderad generalplan för sjukhuset (prop. 1958:B I, SU 1958:B 40, rskr 1958:B 60). Översyn av generalpla-
nen gjordes år 1965 (prop. 1965:1 bil. 7 s. 396, SU 1965:5, rskr 1965:5).
Ett neuroblock har uppförts vid sjukhuset såsom etapp 3 av centralkomplexets utbyggnad. Blocket står inflyttningsklart i början av detta år och innehåller lokaler för neurologi och neurokirurgi, neurofysiologiskt laboratorium samt hud-, ögon- och rehabiliteringskliniker m. m. Kostnaden för blockets uppförande beräknas numera uppgå till 82 milj. kr. Jag anser att kostnaden bör godtas.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 205
Byggnadsföretaget innefattas i det mellan staten och Uppsala läns landstingskommun träffade avtalet angående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m. (prop. 1961:79, SU 1961:97, rskr 1961:265; prop. 1962:105 bil. 2 s. 11, SU 1962:73, rskr 1962:185), samt i avtal med berörda landstingskommuner om samarbete beträffande regionsjukvård vid sjukhuset (prop. 1963:1 bil. 7 s. 461, SU 1963:5, rskr 1963:5). Statens andel uppgår till 40 Z av kostnaderna. Jag beräknar i överensstämmelse med byggnadskommittens förslag 800 000 kr. för bestridande av statens andel av kostnaderna för etappen 3 under budgetåret 1974/75 (1).
För att ett byggnadsområde för en följande utbyggnadsetapp skall kunna friläggas bör enligt byggnadskommittén vissa byggnader rivas eller flyttas och marknivån sänkas. Dragningen av vissa kulvertar och avlopp
måsle ändras. Dessa förberedande arbeten (XVI bör enligt kommitten
vidtagas under vintern 1974---1975. Jag beräknar 880 000 kr. för statens andel av kostnaderna för dessa åtgärder (2).
Kungl. Maj:t har genom beslut den 20 december 1973 uppdragit åt
byggnadskommitten att på visst sätt utföra projektering av en nybyggnad för sjukhusets barnkirurgiska och barnmedicinska kliniker. Beslutet
innefattar också ett uppdrag åt byggnadskommittén att samtidigt bl. a.
göra vissa utredningar om en eventuell framtida nybyggnad för kvinnokliniken. Byggnadskommittén har föreslagit att medel anvisas för hela byggnadsetappen 4, som enligt byggnadskommitténs planering skulle omfatta en nybyggnad för såväl barnkliniken som kvinnokliniken. Jag är endast beredd att beräkna medel för statens andel av kostnaderna för uppförande av nya barnkliniker vid sjukhuset. För projekteringsarbetet m. m. beräknar jag 680 000 kr. för nästa budgetår (3).
I en byggnad (A 1), som ursprungligen inrymt den medicinska kliniken vid sjukhuset, friställs lokaler i samband med att verksamhet flyttas över
till det nya neuroblocket. Dessa lokaler avses att till en del användas för
Uppsala läns landstingskommuns sjukgymnast- och arbetsterapevtutbildning. Kostnaderna för den ombyggnad som förorsakas härav bestrids av landstingskommunen. Övriga ledigblivna lokaler kan efter viss ombyggnad användas för olika ändamål. Byggnadskommittén föreslår att de disponeras för sjukhusapotek, socialmedicin och internundervisning. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om lokalernas användning. Ombyggnaden bör emellertid ske i ett sammanhang. Jag beräknar 160 000 kr. för statens andel av ombyggnaden i överensstämmelse med
byggnadskommittens förslag (5).
En byggnad (T), som förut inrymt en sjuksköterskeskola, inrymmer numera administration, postkontor och = personalbostäder. Området där byggnaden ligger — det s.k. T-området — är enligt byggnadskommitten en lämplig plats att förlägga administration, postoch bankkontor, butiker och motionslokaler till. Jag beräknar medel för statens andel av kostnaderna för erforderliga utredningar rörande T-området och projektering av vissa åtgärder för att förbättra administrations-
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 206
lokalerna. För ändamålet tar jag upp 120 000 kr. i enlighet med framlagt förslag (7).
För slutförande av en brand- och ambulansväg beräknar jag 280 000 kr. för att täcka statens andel (8).
Statens andel av kostnaderna för allmänna utredningar och kommittens egen verksamhet bör, i enlighet med byggnadskommittléns förslag, för budgetåret 1974/753 beräknas till 600 000 kr. (10).
Sammanlagt bör för budgetåret 1974/75 anvisas 3 520 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala för budget-
året 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 3 520 000 kr.
10. Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde
Under denna rubrik har för innevarande budgetär anvisats ett investeringsanslag av 9 000 000 kr.
Medel beräknas under detta anslag för följande ändamål. - Vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt sjuka m. m. . Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska kliniker. . Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna.
BW . Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alk oholmiss-
brukare. än . Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens bakteriologiska laboratorium. 6. Vissa byggnadsarbeten vid statens rättsläkarstationer.
I det följande lämnas för vart och ett av dessa ändamål en redogörelse för anslagsframställningarna och för beräkningen av de medelsbehov som tillsammantagna bör ligga till grund för beräkningen av förevarande investeringsanslag.
10.1 Vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt sjuka m. m. Byggnadsstyrelsen
Enligt avtalen med landstingen om övertagandet av huvudmannaskapet för den psykiatriska sjukvården skall staten svara för slutförandet av pågående byggnadsarbeten. För innevarande budgetår har för detta ändamål i investeringsplanen beräknats en medelsförbrukning av 715 000 kr.
Pågående byggnadsarbeten som skall slutföras av staten redovisas i följande investeringsplan. De i prop. 1973:1 (bil. 7 s. 247, SoU 1973:5, rskr 1973:102) upptagna kostnadsramarna har i två fall ökats med hänsyn till den allmänna byggnadskostnadsstegringen och i ett fall av skäl, som framgår nedan, höjts däröver.
Av investeringsplanen framgår att medelsförbrukningen för budgetåret 1974/75 beräknats uppgå till I 657 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 207
Redogörelse för omläggning av avloppsledningsnätet för lantbruket vid Sundby sjukhus lämnades i prop. 1973:1 (bil. 7 s. 246) och eftersom förhandlingarna mellan Södermanlands läns landsting och statens förhandlingsnämnd inte slutförts, föreslår byggnadsstyrelsen — som avser att återkomma med eventuella förslag till åtgärder — att den uppskattade kostnaden räknas upp till prisläget den 1 april 1973, men att någon medelsförbrukning tills vidare inte beräknas.
Avloppsreningsverket vid Ribbingelunds sekundäravdelning har som framgår av investeringsplanen påförts kostnader utöver den i prop. 1973:1 (bil. 7 s. 247) anmälda kostnadsramen. Byggnadsstyrelsen föreslår att kostnadsramen förs upp med 192 000 kr. i prisläget den 1 april 1973. Kostnadsökningen beror på oförutsedda svårigheter med grund- och ledningsarbeten.
Redogörelse för utredningen beträffande om- och nybyggnad vid Västra Marks sjukhus lämnades i prop. 1972:1 (bil. 7 s. 224). I avvaktan på alt hyresförhandlingarna mellan Örebro läns landsting och statens förhandlingsnämnd slutförs föreslår byggnadsstyrelsen, som avser att återkomma med bl. a. redovisning av kostnadsram, att projektet förs upp i investeringsplanen.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- — Färdig-
— start ställande
1972- 1973- = Faktisk Beräknad för år/mån år/mäån
04-01 04-01 tom. 7
73-06- — 1973/74 1974/75
Sundby sjukhus Anslutning till avloppsled- 67-09 ningssystem 3 062 3 062 2932 120 10 64-11 70-07
73-05 Omläggning av avloppslednings-
nät vid lantbruket 365! — 375! - = = vilartv.
Ribbingelund, avloppsrenings- > verk 167 192 1975 = 71-11 72-06 Vipeholms sjukhus 9 värdpaviljonger, nybyggnad 25800 26075 25828 200 47 69-12 72-10 Olofsfors sekundäravdelning Omläggning av avlopp m. m. 430! 470 = 300 "100 74-01 74-05 Rålambshovs sjukhus . Ombyggnad av personalmatsal 90 90 - 90 = utförs av
Stockholms
kommun
Summa 28957 710 157
I Uppskattad kostnad
2 Projekten påförda för höga kostnader
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 208
Departementschefen
Jag förordar att den investeringsplan som jag här redovisat läggs till grund för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetär.
Medelsförbrukningen för budgetåret 1974/75 beräknas till 157 000 kr.
10.2 Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska kliniker
Enligt principbeslut av 1961 ärs riksdag (prop. 1961:185, 1LU 1961: 49, rskr 1961:398) skall nya rättspsykiatriska kliniker uppföras i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Lund och Umeå. För innevarande budgetår har för detta ändamål i investeringsplanen beräknats en medelsförbrukning av drygt 300 000 kr.
Byggnadsstyrelsen
Redogörelse för klinikerna i Uppsala och Lund lämnades senast i prop. 1968:1 (bil. 7 s. 253) och för kliniken i Göteborg i prop. 1969:1 (bil. 7 s. 236). Som framgär av investeringsplanen slutfördes byggnadsarbetena för dessa objekt under budgetäret 1970/71, och kostnadsramarna föreslås oförändrade. Eftersom definitivt beslut beträffande kliniken i Umeå ännu ej träffats har någon medelsförbrukning inte beräknats.
Beträffande Stockholmskliniken, som tidigare avsetts bli placerad i kvarteret Kronoberg, pågår förhandlingar om förläggning av kliniken till Stockholms läns landstings nya sjukhus i Huddinge.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsprojekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- — Färdig-
a- Ra — start ställande
1972- 1973- — Faktisk Beräknad för år/mån år/mån
04-01 04-01 t.o.m. =
73-06- — 1973/74 1974/75
Rättspsykiatrisk klinik i Lund 7 000 7 000 6 967 33 68-03 70-10 Rättspsykiatrisk klinik i Uppsala 7570 7570 7455 115 68-02 70-10 Rättspsykiatrisk klinik i Göteborg 6 800 6900 6619 181 69-06 71-01 Rättspsykiatrisk klinik i Umeå vilar t. v.
Summa 21041 329 -
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 209
Departementschefen
Jag har ingen crinran mot den av byggnadsstyrelsen uppgjorda investeringsplanen. Några medel för detta ändamål behövs inte under nästa budgetär.
10.3¶Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna
Byggnadsstyrelsen
Efter samråd med socialstyrelsen föreslår byggnadsstyrelsen olika byggnadsföretag för vilka det sammanlagda medelsbehovet under budgetåret 1974/75 beräknas till 6,5 milj. kr.
De i investeringsplanerna för innevarande budgetår angivna kostnadsramarna har i vissa fall ökals beroende på den allmänna byggnadskostnadsstegringen. Å andra sidan har det visat sig möjligt att för vissa objekt sänka kostnadsramarna med sammanlagt 353 000 kr. Vidare slutredovisas ett antal byggnadsföretag med en förbrukning som med 300 000 kr. understiger gällande kostnadsramar.
Under budgetåret 1974/75 föreslås ny elevförläggning och mekanisk verkstad vid Stigby, nytt centralkök vid Ryagården samt ny administrationsbyggnad vid Vemyra. Styrelsen föreslår även om- och tillbyggnad av mottagningsavdelningen Nyhem vid Gräskärr samt Granliden vid Fagared. Vidare föreslås om- och tillbyggnad av personalmatsalen vid Johannisberg och utbyte av gallerförsedda fönster vid mottagningsavdelningen Höjden vid Bärby, specialavdelningen Berga vid Hammargården och specialavdelningen Höjden vid Gräskärr.
I investeringsplanen för innevarande budgetär har anslagsposten Vägar och markplanering tagits upp med en kostnadsram av totalt 1 640 000 kr.
Efter uppdrag av Kungl. Maj:t har byggnadsstyrelsen påbörjat avloppsreningsanläggningar vid bl a. Bärby, Långanäs, Lövsta, Eknäs och Håkanstorp. För Johannisberg, Sundbo och Brättegården kan anslutning
ske till kommunalt reningsverk. För budgetåret 1974/75 föreslås att
medel anvisas för vattenverk vid Forsane.
Departementschefen
Jag förordar alt följande byggnadsobjekt påbörjas nästa budgetår, nämligen nytt centralkök vid Ryagården och Hammargården, ny administrationsbyggnad vid Vemyra samt utbyte av fönster vid avdelningen Höjden vid Gräskärr. För att inom ramen för tillgängliga medel kunna päbörja vissa angelägna företag redovisades i förra årets statsverksproposition (bil. 7 s. 250) en investeringsplan med en kostnadsram på ca 4,9 milj. kr. för diverse om- och tillbyggnadsarbeten. För budgetåret 1974/75 bör motsvarande ram uppgå till ca 3,6 milj. kr. Bland byggnadsobjekt som beräknas bli aktuella är bl. a. om- och tillbyggnad av personalmatsal vid
14 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bilaga 7
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 210
Johannisberg och nybyggnad av mekanisk verkstad vid Stigby. Vidare räknar jag med utbyte av fönster vid avdelningen Berga vid Ham margården och avdelningen Höjden vid Bärby. Det ankommer på Kungl. Maj:t
att slutligt besluta om dispositionen av kostnadsramen.
Jag beräknar även medel för utförande av vattenverk vid Forsane.
Jag förordar att den investeringsplan som jag här redovisat läggs till grund för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår. Av investeringsplanen framgår att medelsförbrukningen för budgetåret 1974/75 för vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna beräknas uppgå till ca 5,4 milj. kr.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbruk ning Bygg- Färdig-
| . start ställande
1972- --1973- = Faktisk Beräknad för år/mån är/mån
04-01 04-01 tom. ee
73-06- 1973/74 1974/75
Färdigställda t. o. m. 1973-06-30 12739 1398 184 (räskärr Specialavd. Höjden tillbyggnad etapp I 600 840 41 500 225 73-09 74-05 Bärbhy
Gymnastikbyggnad 730 755! = - 475 — 74-09 75-09
Brättegården Centralkök, om byggnad 650 570 : - 400 74-04 74-10 Eknäs Administration 1155 1 005 - 550 450 73-10 74-08 Rvagården Centralkök 1385 1450! - 75 1000 74-08 75-06 Hammargården Centralkök 1610 1675! = - 150 75-06 76-04 Vemyra
Administration = 1025! 150 75-05 76-03
Olika skolor Idrottsplaner 585 585 19 370 170 Vägar och markplancring 945 1175 = 495 375 = = Diverse om- och tillbyggnader 1210 3 640 1054 765 1090 Vatten- och avloppsanläggningar 1370 2000 2 940 670 = - Markinköp — 12 - : 12 - -
Summa 13.855 5093 5351 - -
I Uppskattad kostnad
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 211
10.4 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare
Byggnadsstyrelsen
Medelsförbrukningen för budgetåret 1974/75 beräknas till 1,5 milj. kr.
De i prop. 1973:1 (bil. 7 s. 252) angivna kostnadsramarna har i vissa fall höjts med hänsyn till den allmänna byggnadskostnadsstegringen. I andra fall har ramarna kunnat sänkas med sammanlagt 1 005 000 kr.
Byggnadsstyrelsen har i särskild skrivelse den 27 augusti 1973 hemställt om byggnadsuppdrag för ombyggnad av köket vid värdanstalten Venngarn. Projektet kostnadsberäknas till I 320 000 kr. i prisläget den 1 april 1973. I prop. 1973:1 (bil. 7) beräknas en medelsförbrukning för projektet av 200 000 kr. under budgetåret 1973/74 med byggstart under april månad 1974. Styrelsen är dock beredd att tidigarelägga byggstarten till februari samma år. För avloppsreningsanläggning vid anstalten uppskattades kostnadsramen i prop. 1973:1 (bil. 7) till 400 000 kr. i prisläget den 1 april 1972. Ramen föreslås nu höjd med hänsyn till att vissa förändringar i projektet bör vidtas.
För avloppsreningsverk vid vårdavdelningen Brotorp beräknas en kostnadsram av 385 000 kr. i prisläget den 1 april 1973.
Departementschefen
Byggstarten för ombyggnad av köket vid vårdanstalten Venngarn beräknas till mars 1974 med en medelsåtgång under budgetåret 1973/74 av 900 000 kr. och under budgetåret 1974/75 av 400 000 kr.
Jag förordar att den investeringsplan som jag här redovisar läggs till grund för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår. Av planen framgår att medelsförbrukningen för budgetåret 1974/75 för Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare beräknas uppgå till ca 1 milj. kr.
investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt — Kostnadsram Medelsförbrukning Byggstart — lärdigställande
Te . år/mån år/mån
Faktisk t.o.m. Beräknad för
72-04-01 73-04-01 73-06-30 1973/74 1974/75
Färdigställda
t.o.m. 1973-06-30 5 150 4 905 4 506 386 13.
Venngarn Snickeriverkstad
m.m. 500 500 127 360 13 73-03 73-09 Ombyggnad av
kök 1220 1320 - 9200 400 74-03 75-01
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 212
Byggnadsobjekt — Kostnadsram Medelsförbrukning Byggstart Färdigställande TT ” år/mån år/mån Faktisk t. o. m. Beräknad för 72-04-01 73-04-01 73-06-30
1973/741974/75
Avloppsreningsanläggning 400! 450! = 300 150 74-02 74-07 Brotorp Avloppsreningsanläggning 385 -- = 300 74-08 75-01 Gudhem Div. verkstäder m. m. 3 760 3 000 1 883 1000 117 72-06 73-12 Summa 6 516 2946 993 ! Uppskattad kostnad
10.5 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens bakteriologiska laboratorium Nybvggnad för smådjurhus
Redogörelse för projektet lämnades senast i prop. 1973:1 (bil. 7 s. 253). Kungl. Maj:t uppdrog genom beslut den 14 september 1972 åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden inom en kostnadsram om 14 400 000 kr. i prisläget den 1 april 1971, vilket motsvaras av 15 550 000 kr. i prisläget den 1 april 1972. I den i prop. 1973:1 intagna investeringsplanen har ramen angivits till 15 489 000 kr. i prisläget den I april 1972. Beloppet 15 550 000 kr. motsvaras av 16 705 000 kr. i prisläget den 1 april 1973. Under det fortsatta arbetet har det visat sig alt omfattande förstärkningsarbeten fätt vidtagas på grund av icke förutsedd dålig bergkvalitet. Styrelsen avser att återkomma om merkostnaden för detta som inte kan rymmas inom gällande kostnadsram.
Om- och tillbyggnad för telefonväxel Byggnadsstyrelsen har den 22 januari 1973 redovisat byggnadsprogram och begärt bygguppdrag för om- och tillbyggnad för telefonväxel inom SBL inom en kostnadsram av 315 000 kr. i prisläget den 1 april 1972, vilket motsvarar 340 000 kr. i prisläget den I april 1973.
Departementschefen
1973 ärs riksdag har godkänt att den av byggnadsstyrelsen begärda tillbyggnaden för telefonväxel får utföras (prop. 1973:170, SoU 1973:31, rskr 1973:340). Kostnaderna för byggnadsföretaget ryms inom ramen för redan anvisade medel. Jag förordar att den investeringsplan som jag redovisar i det följande läggs till grund för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår. Av
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepoartementet 213
investeringsplanen framgår att medelsförbrukningen för budgetåret 1974/75 för vissa byggnadsarbeten vid statens bakteriologiska laboratorium beräknas uppgå till sammanlagt 4 240 000 kr.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelstörbruk ning Bygg- — Färdig-
—
St start ställande
04-01 1972- = 1973- — Faktisk Beräknad för är/mån - år/mån
04-01 tft Om I nr
73-06- — 1973/74 1974/75
Statens bakteriologiska laboratorium Nybyggnad för destruktionsanläggning 4 460 4760 2300 2 300 160 72-10 74-01 Nybyggnad för tuberkulossektionen 2650 2670 2645 25 40 71-03 72-06 Nybyggnad för smådjurhus m. m. 15550 16705 3655 8190 4000 72-10 75-01 Om- och tillbyggnad för televäxel 340 300 40 74-03 74-06
Summa 8 600 10815 4240
10.6 Vissa byggnadsarbeten vid statens rättsläkarstationer
Ombyggnad för statens rättsläkarstation i Solna
Redogörelse för projektet lämnades senast i prop. 1972:1 (bil. 7 s. 233). Gällande kostnadsram utgör 1 830 000 kr. i prisläget den 1 april 1972, vilket motsvaras av I 900 000 kr. i prisläget den 1 april 1973.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Bypggnadsprojekt = Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- — Färdig-
start ställande
1972- 1973- — Faktisk Beräknad för är/mån år/mån
04-01 04-01 tom sUrsss—--
73-06- — 1973/74 1974/75
färdigställda, ej slutredovisade projekt
Solna Ombyggnad för statens rättsläkarstation 1 830 1900 1790 110. 71-11 72-07 Uppsala . Till- och ombyggnad vid statens rättsläkarstation m. m. 925 925 925 - - 69-02 70-05
Summa 2715 110
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 214
Departementschefen
Som framgår av den redovisade investeringsplanen föreligger inte nägot medelsbehov under nästa budgetår för ifrågavarande ändamål.
Sammanfattning Departementschefen
Med hänvisning till vad som förut nämnts under redogörelsen för medelsbehov för de ändamål, vilka ingår i förevarande investeringsanslag, förordar jag att följande sammanfattande investeringsplan läggs till grund för beräkning av anslagsbehovet.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Beräknad medelsförbrukning
1973/74 — 1974/75
1. Vissa byggnadsarbeten vid kliniker
för psykiskt sjuka m. m. 710 157 2. Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska
kliniker 329 - 3. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårds- .
skolorna 5093 5 351 4. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens värd-
anstalter för alkoholmissbrukare 2 946 993 S, Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens
bakteriologiska laboratorium 10 815 4 240 6. Vissa byggnadsarbeten vid statens
rättsläkarstationer 110 - Erfarenhetsmässig reduktion av medelsbehovet - 503 --366
Summa 19 500 10 375
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgång | Medelsförbrukning | |
| Behållning 1.7.1973 | 11 375 1973/74 | 19 500 |
| Anslag för 1973/74 | 9 000 1974/75 | 10 375 |
| Anslag för 1974/75 | 9 500 |
(förslag)
Summa 29875 29 875
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets
verksamhetsområde för budgetåret 1974/75 anvisa ett investe-
ringsanslag av 9 500 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 215
IV. Statens utlåningsfonder
3. Statens bosättningslänefond
Från fonden lämnas bosättningslån med högst 6 000 kr. till äkta makar, ensamstående föräldrar samt till personer som stadigvarande sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden. Lånen lämnas utan
säkerhet. Bestämmelserna återfinns i kungörelsen (1946:570) om statliga
bosältningslån (ändrad senast 1969:781).
För innevarande budgetår har anvisats ett formellt belopp av 1 000 kr. Sedan läneverksamheten började har hittills anvisats sammanlagt ca 183 milj. kr.
Fullmäktige i riksbanken
Utvecklingen av låneverksamheten framgår av följande sammanställning
| Budgetår | Nya lån Medelbelopp Totalbelopp Avbetalningar Antal kr. | milj. kr. | milj. kr. |
| 1965/66 | 10 829 4177 | 45,2 | 21,2 |
| 1970/71 | 10 614 4910 | s2,1 | 42,6 |
| 1971/72 | 9 059 4916 | 44,5 | 45,2 |
| 1972/73 | 77198 4879 | 38,0 | 45,7 |
| 1973/74! | 8 000 5 000 | 40,0 | 45,0 |
| 1974/75! | 8 000 5 000 | 40,0 | 45,0 |
I Beräknat
Under budgetåret 1972/73 uppgick amorteringarna på tidigare lån till
ca 7,7 milj. kr. mer än utbetalningarna av nya lån. För innevarande budgetår räknar fullmäktige med att amorteringarna skall överstiga utbetalningarna med ca 5 milj. kr. För budgetåret 1974/75 räknar fullmäktige med 8 000 nya lån och ett medelbelopp av ca 5 000 kr. per lån. Under nästa budgetår skulle därmed, som framgår av följande sammanställning, amoörteringarna överstiga utbetalningarna med 5 milj. kr.
| Behållning den 1 juli 1973 | 40,6 | |
| Anslag 1973/74 | 0,0 | |
| Disponibelt 1973/74 | 40,6 | |
| Utbetalningar 1973/74 | 40,0 | |
| Amorteringar på tidigare lån | 45.0 5,0 | |
| Behällning den 1 juli 1974 | — 45,6 | |
| Utbetalningar 1974/75 | 40,0 | |
| Amorteringar på tidigare län | 45,0 5.0 | |
| Behällning den 1 juli 1975 | — 50,6 |
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 216
Med hänvisning till beräkningarna föreslår riksbanksfullmäktige att anslaget för budgetåret 1974/75 förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Departementschefen
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1973 har jag tillsatt en utredning med uppdrag att göra en allsidig översyn av verksamheten med statliga bosätltningslån och lägga fram förslag till de ändrade regler för bosättningslånen som översynen kan ge anledning till.
Bosättningslån utgär nu med högst 6 000 kr. Jag föreslår att detta belopp fr. o. m. den 1 juli 1974 höjs till 7 000 kr. Kostnaderna härför täcks av disponibla medel i fonden. I likhet med riksbanksfullmäktige förordar jag att anslaget för nästa budgetår förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna den av mig förordade ändringen i grunderna för stat-
liga bosältningslån;
2. till Statens bosättningslånefond för budgetåret 1974/75
anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 217
V. Fonden för låneunderstöd
1. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. |
Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 1 000 000 kr. Jag kommer senare denna dag att föreslå en medelsanvisning om ytterligare 900 000 kr. på tillägpsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen tillstyrker lån med sammanlagt 10,3 milj. kr. för byggnadsföretag m. m. vid vissa erkända och enskilda vårdanstalter.
Departementschefen
För lån till olika byggnadsföretag m. m. under innevarande budgetår
beräknar jag ca 8 milj. kr.
För nästa budgetår beräknar jag medelsåtgången för lån till fortsatt
upprustning av anstalterna till 4,5 milj. kr. Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgäng | Beräknad medelsförbrukning | |
| Behållning den 1 juli 1973 6 025 | 1973/74 | 7925 |
| Anslag för 1973/74 | 1 000 1974/75 | 4 500 |
Anslag för 1973/74: Förslag på tilläggsstat II 9200 Anslag för 1974/75 4 500 (förslag)
Summa 12425 Summa 12425
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett
investeringsanslag av 4 500 000 kr.
2. Lån till utländska läkare för viss efterutbildning
Till detta ändamäl har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 1 000 kr. På anslaget fanns vid ingången av budgetåret 1973/74 en reservation på 360 118 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 218
Socialstyrelsen
Från anslaget bestrids kostnader för lån till utländska läkare, som vistas i Sverige och är i behov av ekonomisk hjälp under tid för provtjänstgöring eller efterutbildning i syfte alt erhålla behörighet att utöva läkaryrket inom riket. Styrelsen anser att medel behövs för ifrågavarande ändamål även i fortsättningen. Med hänsyn till behållningen
på anslaget föreslås att endast ett formellt belopp av 1 000 kr. anvisas för
budgetåret 1974/75. |
Departementschefen
Jag biträder socialstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lån till utländska läkare för viss efterutbildning för
budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 219
Register
Sid.
Översikt
Driftbudgeten Femte huvudtiteln ÅA. Socialdepartementet m.m. Kronor
17 I. Socialdepartementet, förslagsanslag 7 855 000
18 2. Kommittéer m. m., reservationsanslag 8 700 000
3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet, 15 000 000
reservationsanslag
21 4. Extra utgifter, reservationsanslag 450 000 a . 32 005 000
B. Allmän försäkring m. m. 22 Inledning
| 28 1. Försäkringsdomstolen, förslagsanslag | 3 080 000 |
| 29 2. Försäkringsrådet, förslagsanslag | 1630 000 |
| 30 3. Riksförsäkringsverket, förslagsanslag | 73 490 000 |
| 33 4. Folkpensioner, förslagsanslag | 12 470 000 000 |
37 S. Ersättning till postverket för pensionsut-
betalningar, förslagsanslag 23 600 000
38 6. Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag 3 290 000 000 40 7. Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslags-
anslag 1 600 000
15 863 400 000
C. Ekonomiskt stöd åt burnfamiljer m. m. 42 Inledning
44 1. Allmänna barnbidrag, förslagsanstag 2720 000 000
45 2. Ersättning till postverket för utbetalning av
allmänna barnbidrag, förslagsanslag 3 000 000
46 3. Bidrag till sjuktörsäkringen för föräldraförsäkringen, 355 000 000 förslagsanslag
47 4. Frsättning för bidragsförskott, förslagsanslag 250 000 000
48 5. Omkostnader för statens bosättningslän, för-
slagsanslag 455 000
3 333 455 000
D. Sociala serviceätgärder 50 Inledning
I. Bidrag till social hemhjälp, förslagsanslag 390 000 000 56 2. Bidrag till anordnande av förskolor och
fritidshem, reservationsanslag 120 000 000 57 3. Bidrag till driften av förskolor och 413 000 000
fritidshem, förslagsanslag 58 4. Bidrag till kommunala familjedaghem,
Fförslagsanslag 90 000 000 60 5. Bidrag till ferievistelse för barn, förslagsanslag 4 000 000
60 6. Bidrag till semesterhem m. m., förslagsanslag 1 800 000
1 018 800 000
E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m. 62 Inledning
Centrala och regionala myndigheter m.m. 64 1. Socialstyrelsen, förslagsanslag 51 012 000
69 2. Nämnden för sjukvärds- och socialvårds-
byggnader, förslagsanslag 362 000
70 3. Bidrag till sjukvårdens och socialvärdens
planerings- och rationaliseringsinstitut,
förslagsanslag 6 500 000
70 4. Länslikarväsendet m. m., förslagsanslag 9 190 000 72 5. Svcialvärdskonsulenter och länsnykterhets-
nämnder, förslagsanslag 9.638 000
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 220
Sid. Kronor
Vissa laboratorier m. m.
13 ” Statens strålskyddsinstitut, förslagsanslag 7005 000
Statens bakteriologiska laboratorium:
| Uppdragsverksamhet, förslagsanslag | 1 000 | |
| Driftbidrag, reservationsanslag | 1 000 | |
| MON Centrallaboratoricuppgifter, förslagsanslag | 6 225 000 | |
| 10. Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsanslag | 1370 000 | |
| HL. Utrustning, reservationsanslag | 1630 000 | |
| 12 . Statlig läkemedelskontroll, förslagsanslag | 13 757 000 | |
| - Statens rättskemiska laboratorium, förslagsanslag | 8327 000 |
14. Statens rättsläkarstationer: örvaltningskostnader, förslagsanslag 7241 000 15. Statens rättsläkarstationer: Inredning och
utrustning, reservationsanslag 700 000
122 959 000
F. Öppen hälso- och sjukvärd
Inledning 1. Läkemedel åt vissa kvinnor och barn, förslagsanslag 4 650 000 Abortförebyggande åtgärder, förslagsanslag 1125 000
Bidrag till försöksvis anordnad familjerädgivning,
förslagsanslag 500 000 Bidrag till psykisk barna- och ungdom svärd,
| förslagsanslag | 2 060 000 |
| Bidrag till S:t Lukasstiftelsen | 100 000 |
| Allmän hälsokontroll, förslagsanslag | 1630 000 |
| Skyddsympningar, förslagsanslag | 17 600 000 |
| Hälsovårdsupplysning, reservationsanslag | 5 500 000 |
Bidrag till utrustning av polikliniker för tolk-
tandvärd, reservationsanslag 150 000
. Bidrag till nordiskt institut för odontologisk
materialprovning, reservationsanslag 500 000 . Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag 4655 000
38 470 000
(. S Universitetssjukhus m. m.
| 106 | Inkdning Karolinska sjukhuset: | |
| 108 | Driftkostnader, förslagsanslag | 396 791 000 |
| 116 Nr Utrustning, reservationsanslag | Akademiska sjukhuset i Uppsala: | 6 500 000 |
| 119 - Avlöningar till läkare, förslagsanstag | 47 106 000 | |
| 125 | Driftkostnader, förslagsanslag | 40 155 000 |
| 127 . Utrustning, reservationsanslag | 140 000 |
128 ANUBV - Bidrag till kommunala undervisningssjukhus, förslagsanslag 190 000 000 Utbildnings- och forskningsverksamhet vid läkarstationen i Dalby läkardistrikt, reservationsanslag 2428 000 131 Vidareutbildning av läkare, förslagsanslag 12 100 000 134 Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m., förslagsanslag | 2 104 000 139 10. Nordiska hälsovärdshögskolan, förslagsanslag 2.032 000
699 356 000 II. Övrig sjukhusvärd m. m. 1. Rättspsykiatriska stationer och kliniker, förslagsanslag 21-193 000 a . Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka nm. m., reservalionsanslag 1090
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 221
Sid. Kronor 143 Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m., reservaljonsanslag 120 000 000 144 - Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m., förslagsanslag 1382 000 000 146 Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker, förslagsanslag 405 000 146 Förvaring och underhåll av viss sjukvärdsmateriel m. m., förslagsanslag 3 069 000
147 . Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid
krig eller krigsfara, reservationsanslag 2 755 000 148 - Viss krigssjukvårdsutbildning m. m., förslagsanslag 2355 000 15i . Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare, förslagsanslag 20 700 000
1552 478 000
I Ungdomsvård m. m.
Inledning Ungdomsvårdsskolorna:
- Driftkostnader, förslagsanslag 102 619 000
to . Engängsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag 700 000 . Personalutbildning, reservationsanslag 848 000
. Ersättningar för skador vällade av vissa
rymlingar m. f1., förslagsanslag 650 000 . Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna m. m., förslagsanslag 40 000 000
144 817 000 J. Nykterhetsvärd m.m.
164 Inledning Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: 167 .« Driftkostnader, förslagsanslag 25755 000 168 . Utrustning m. m., reservationsanslag 30 000 169 vw - Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m., reservations-
anslag 800 000
170 .- Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m., förslagsanslag 115 100 000 173 . Bidrap till kommunala nykterhetsnämnder m. m., förslagsanslag 120 800 000 174 - Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården, reservationsanslag 300 000
175 . Bidrag till Länkrörelsen m. m. 4 000 000
266 785 000
Vissa åtgärder för handikappade 177 Inledning 178 - Bidrag till handikappinstitutet 5 380 000
179 Ne . Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade,
förslagsanslag 135 000 000 181 . Kostnader för viss utbildning av handikappade, förslagsanslag 8 890 000 184 . Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda, reservationsanslag 13 000 000
185 .- Bidrag till driften av särskolor m. m.,
förslagsanslag 142 700 000 186 « Bidrag till handikapporganisationer, reservationsanslag 3 500 000
Prop. 1974:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 222
Sid. Kronor 188 7. Kostnader för viss verksamhet för blinda, förslagsanslag 2 830 000 189 8. Frsättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser, förslagsanslag 3 573 000 314 873 000
L. Internationell samverkan 190 Inledning 190 1. Socialattachéer, förslagsanslag 1025 000 191 2. Bidrag till världshälsovårdsorganisationen samt internationellt socialpolitiskt samarbete m. m., förslagsanslag 6 410 000 192 3. Vissa internationella resor, reservationsanslag 95 000 192 4. Vissa internationelta kongresser i Sverige, reservationsanslag 150 000 7680 000 Summa för driftbudgeten 23 395 078 000 Kapitalbudgeten II. Statens allmänna fastighetsfond 193 8. Utbyggande av karolinska sjukhuset 7 700 000 200 9. Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala 3 520 000 206 10. Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde 9 500 000 20 720 000 IV. Statens utlåningsfonder 3. Statens bosättningslånefond 1 000 V. Fonden för låneunderstöd 1. Län till nybyggnader vid erkända värdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. 4 500 000 2. Län till utländska läkare för viss efterutbildning 1 000 4 501 000 Summa för kapitalbudgeten 25 222 000 Totalt för socialdepartementet 23 420 300 000
Bilaga 8
Kommunikationsdepartementet
ÖVERSIKT
Kommunikationsdepartementets verksamhet är i huvudsak inriktad på frågor som rör transportverksamhet, trafiksäkerhet samt post- och telekommunikationer.
Den statliga trafikpolitiken syftar till att för landets olika delar trygga en tillfredsställande transportförsörjning till samhällsekonomiskt lägsta kostnad i driftmässigt och trafiktekniskt rationella former. I den samhällsekonomiska målsättningen ligger att de statliga insatserna inom transportsektorn skall planeras i nära kontakt med samhällsplaneringen 1 Övrigt.
Statsmakternas trafikpolitiska strävanden har således inriktats på olika slag av åtgärder för att successivt skapa bättre betingelser för en samhällsekonomiskt riktig utveckling av transportsektorn. Som Ied i dessa strävanden ingår bl.a. att i olika hänseenden ge SJ förbättrade möjligheter att hävda sig inom olika delar av transportmarknaden. Detta har skett bl. a. genom att olika hämmande regleringar för SJ slopats. Genom de investeringsanslag som årligen anvisas ges SJ möjlighet att anpassa och bygga ut sin verksamhet för de transporttiänster där företaget bör ha möjlighet att göra sig gällande. Både i fråga om gods- och persontrafiken inriktas härvidlag intresset i första hand på de mera långväga och trafikstarka relationerna. Investeringsramen för budegctåret 1973/74 angavs i prop. 1973: 1 till 350,3 milj. kr. För att ytterligare öka SJ:s möjligheter att hävda sig på transportmarknaden har denna ram höjts vid olika tillfällen, varvid särskilt bör nämnas höjningen hösten 1973 med 75 milj. kr. i första hand avsedd för anskaffning av rullande materiel.
Det nu framlagda förslaget till investeringsram för nästa budgetår innebär en ökning med 42 milj. kr. jämfört med beräkningarna i prop. 1973: 1.
Från trafikpolitisk synpunkt är det angeläget att verka för en större marknads- och kostnadsmässig rättvisa i förhållandet mellan trafikegrenarna och trafikföretagen. Från denna synpunkt är statsmakternas ställnipgstagande till de av bilskatteutredningen avgivna förslagen av betydelse. På grundval av förslag från denna utredning har riksdagen beslutat om ändrade fordonsskattebestämmelser som sedan den 1 januari 1 Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bil. 8
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 1
1971 medför ett successivt ökat kostnadsansvar för de tyngsta for-
Reformen, som beräknas vara helt genomförd år 1979, får betraktas som ctt provisorium i avvaktan på en mer definitiv lösning av frågan om vägtrafikens kostnadsansvar. Arbetet med att skapa underlag för ctt sådant beslut har pågått inom vägkostnadsutredningen. Sommaren 1973 avlämnade utredningen betänkandet (SOU 1973: 32) Vägtrafiken — kostnader och avgifter. Avsikten är att uppdra åt den trafikpolitiska utredningen att — i anslutning till tilläggsdirektiv — fullfölja utredningsarbetet.
I syfte att få till stånd en trafikpolitiskt betingad anpassning av SJ:s kostnadsansvar har 1971 års riksdag på förslag av Kungl. Maj:t beslutat om nedskrivning av SJ:s statskapital med drygt en miljard kr. I sammanhanget har även beaktats den extra belastning som åvilar SJ i pensionskostnadshänseende. |
Olika åtgärder har också vidtagits för att främja trafikpolitiskt sunda verksamhetsbetingelser inom vägtrafiken och stödja utvecklingen i fråga om företagsstrukturen inom den yrkesmässiga vägtrafiken. Kraven har sålunda skärpts från såväl trafikpolitisk som trafiksäkerhetsmässig synpunkt på fordonsägare och trafikföretagare, bl. a. när det gäller att genom planläggning av transporterna förhindra överträdelser av bestämmelserna om fordons belastning .och fordonsförares arbets- och vilotid. Av särskild betydelse när det gäller att komma till rätta med det allvarliga överlastproblemet är den särskilda överlastavgift, som fr. o. m. den 1 april 1973 tas ut av ägare till fordon som framförs i strid mot bestämmelserna om axel- och boggitryck, maximilast eller bruttovikt. Bland åtgärder som syftar till ait främja en sund utveckling inom den yrkesmässiga Jastbilsnäringen kan nämnas den utbyggda ekonomiska lämplighetsprövning som införts som ett led i tillståndsprövningen, Särskilda åtgärder har också vidtagits mot olaga yrkesmässig godstrafik.
För att ytterligare förbättra de trafikpolitiska förutsättningarna för en samhällsekonomiskt riktig utveckling av transportsektorn har särskilda sakkunniga tillkallats för utredning av olika trafikpolitiska frågor — den trafikpolitiska utredningen (KK 1972: 07).
Direktiven utgår från att man — för att kunna fullfölja den samhällsekonomiska målsättningen -—- måste i vidare utsträckning än som förutsattes vid 1963 års trafikpolitiska beslut förena den marknadsmässiga rörelsefriheten med en planmässig samordning och styrning. I sammanhanget framhålls den betydelse, som i ökad utsträckning måste tillmätas en övergripande och fortlöpande trafikplanering, som ger underlag för bedömning av möjliga transportalternativ. I utredningsuppdraget ingår bl. a. att överväga i vilken utsträckning och under vilka förutsättningar en ändrad innebörd bör ges åt kostnadsansvarighetsprincipen. Övervägandena bör härvidlag resultera i förslag till konkreta hand-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 3
lingsnormer. Särskild uppmärksamhet ägnas i direktiven åt järnvägstrafiken och dess möjligheter att utvecklas i marknads- och servicehänseende. Utredningen har i denna del att närmare överväga frågan om lämplig konstruktion av SJ:s taxor. Målet bör vara att utforma dessa så att de i önskvärd utsträckning stöder marknadsföringen av SJ:s transporttjänster och i högre grad medverkar till ctt effektivt utnyttjande av SJ:s kapacitet. Angeläget är också att övervägandena omfattar möjligheterna att anpassa SJ:s taxor på längre avstånd så att de dels i större utsträckning kommer att ligga i linje med samhällets allmänna regional- och näringspolitiska mål, dels förbättrar SJ:s möjligheter att hävda sig i fråga om persontrafik, godsslag och sändningsstorlekar som SJ har naturliga förutsättningar att handha. I anslutning till behandlingen av kostnadsansvarigheten skall utredningen också ägna uppmärksamhet åt frågan om SJ:s trafiksvaga bandelar och SJ:s separatredovisning av dessa. Härvidlag kan det enligt direktiven finnas anledning att, mot bakgrund av hittills vunna erfarenheter, överväga en ändrad prövnings- och handläggningsordning, I fråga om godstrafiken på landsväg ankommer det på utredningen att överväga de ytterligare åtgärder, som krävs för att främja en rationell och sund utveckling inom denna transportnäring.
Kungl. Maj:t har i september 1973 utvidgat uppdraget till utredningen så att den vid behandlingen av de allmänna trafikpolitiska frågeställningar som anges i direktiven även beaktar sjöfartens roll i trafikpolitiken.
Ett viktigt led i det trafikpolitiska reformarbetet har under de senaste åren varit att utveckla planeringsinstrumenten. Kungl. Maj:t har sålunda — som en utbyggnad av tidigare planeringsverksamhet — gett länsstyrelserna i uppdrag att i anslutning till den s.k. trafikplaneringsutredningens arbete genomföra en hela landet omfattande regional trafikplanering till senare delen av år 1974. I början av år 1973 redovisades preliminära trafikplaner för de båda försökslänen — Norrbotten och Östergötland. Dessa trafikplaner har sänts ut på remiss till kommunerna i länen. På grundval av erfarenheterna från försökslänen har övriga länsstyrelser i mars 1973 meddelats anvisningar för planarbetet.
För att informera och bredda kunskapen om den regionala plancringens uppläggning och syfte så att en bred samhällsdebatt kan föras i dessa frågor, har Kungl. Maj:t anvisat medel till en informationsverksamhet. Denna kommer att omfatta de tre övergripande planeringsaktiviteterna, nämligen den regionala utvecklingsplancringen, den regionala trafikplancringen och den fysiska riksplaneringen.
För att stödja berörda kommuner i deras strävanden att få till stånd bättre trafikförhållanden pågår en utredning (K 1971: 01), som — i an. slutning till en konkret planering i ett antal utvalda tätorter av olika storlek och struktur — skall överväga åtgärder och planeringsformer ägnade att skapa gynnsammare betingelser för kollektivtrafiken.
Prop. 1974: 1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 4
För att främja de regionalpolitiska strävandena att utveckla näringslivet i Norrland och övriga delar av det allmänna stödområdet utgår scdan år 1971 ett transportstöd i syfte att minska de kostnadsmässiga olägenheterna som följer med de långa avstånden i nämnda områden. Stödet omfattar transporter inom och ut från det allmänna stödområdet och medverkar till att näringslivet i dessa delar av landet får möjligheter att driva sin verksamhet under förutsättningar som är mer likartade dem som gäller för näringslivet i andra delar av landet. Därmed främjas också en bättre jämvikt i näringsgeografiskt hänseende mellan landets olika delar samt ett effektivare utnyttjande av landets resurser.
En utvärdering av det hittillsvarande stödet har visat att stödet väl fyllt sin regionalpolitiska uppgift att utjämna transportkostnaderna och därmed verksamt bidra till att främja näringslivets utveckling i dessa delar av landet. Erfarenheterna får anses ha styrkt riktigheten i den konstruktion transportstödet fått.
F enlighet med förslag i särskild proposition till 1973 års riksdag (prop. 1973: 95, TU 1973: 14, rskr 1973: 250) sker fr. o. m. bidragsåret 1974 en utbyggnad av det hittillsvarande stödet till att omfatta även transporter in till ssödområdet av vissa råvaror och halvfabrikat. Ökad medelstilldelning med drygt 40 milj. kr. föreslås för nästa budgetår för att tillgodose näringslivets efterfrågan på transportstöd.
För att skapa gynnsammare betingelser för näringslivets utveckling på Gotland utgår fr.o.m. år 1972 ett fraktstöd avseende transporterna från Gotland till fastlandet. Stödet innebar ursprungligen en 50-procentig sänkning av färjetaxan för godstransporter från Gotland: 1973 års riksdag har därefter i enlighet med förslag av Kungl. Maj:t beslutat om en sådan utökning av stödet att en ytterligare halvering av färjetaxan för godstransporter kunnat genomföras. För att gynna turismen och förbilliga den gotländska allmänhetens fastlandsresor görs vidare en statlig insats, som medger cen reducering av Gotlandsbolagets personbilstaxa.
För att förbättra betingelserna för den kollektiva trafikförsörjningen inom landsbygds- och glesbygdsområdena över huvud sker i enlighet med ett av riksdagen år 1973 godtaget förslag (prop. 1973: 53, TU 1973: 13, rskr 1973: 203) under nästa budgetår en revidering och kraftig utbyggnad av hittillsvarande bussbidragssystem. Reformen tar i en första ctapp sikte på den lokala trafikförsörjningen, för vilken kommunerna har ett primärt ansvar. En allmän strävan har varit att utforma ett system som främjar en samordning av trafikbehov och trafikresurser samt cn rationell utformning av den kollektiva trafikapparaten. För nästa budgetår föreslås en medelstilldelning av 33 milj. kr.
Till de regionalpolitiska insatserna inom trafikområdet kan även räknas den av Kungl. Maj:t beslutade kraftiga sänkningen av telefonavgifterna. Taxereformen gynnar i särskilt hög grad företag och enskilda i
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 5
Norrland som får sänkningar av samtalsavgifterna på mellan 20 och 50 26. De beslutade åtgärderna utjämnar större delen av skillnaden i telefonkostnader mellan landets olika delar. Härutöver har regeringen medverkat till att få till stånd en omläggning av taxestrukturen inom inrikesflyget. Förändringen innebar att' biljettpriserna på de långa avstånden relativt sett sänkts mycket kraftigt. Den nya flygtaxan skall ses som cett väsentligt inslag i strävandena att successivt skapa ökad balans i befolkningens och näringslivets möjligheter i olika delar av landet.
I samband med omläggningen av de inrikes flygtaxorna sommaren 1973 infördes i fråga om flygtrafiken till Gotland vissa speciella rabatter. I enlighet med beslut av riksdagen utgår ersättning till Linjeflyg AB för att täcka det härvid uppkomna rörelscunderskottet på denna flyg-
relation. |
För innevarande budgetår har vägverket getts möjlighet till en utökad verksamhet avscende såväl drift som byggande av statliga vägar genom att 190 milj. kr. har tillförts dessa anslag utöver anslagen i prop. 1973: 1. Vidare har 10 milj. kr. anvisats för en utökad iståndsättning av det enskilda vägnätet.
Samtliga väganslag föreslås öka under nästa bedgetår. Driftanslagen höjs med ca 164 milj. kr., varav den statliga driften tillförs ca 130 milj. kr. Byggnadsanslagen räknas upp med ca 32 milj. kr., varav för stat- Jiga vägar ca 20 milj. kr. Härutöver föreslås införandet av ett särskilt konjunkturpolitiskt betingat anslag om 200 milj. kr. avseende byggnadsoch förbättringsåtgärder på det statliga vägnätet. Totalt uppgår härmed de ordinarie väganslagen till ca 2764 milj. kr. att jämföra med ca 2 359 milj. kr. i prop. 1973: 1.
Sammantaget innebär denna betydande medelsförstärkning att beläggningsarbetena kan utökas, att vissa angelägna vägobjekt kan tidigareläggas samt att från regionalpolitisk synpunkt viktiga länsvägar kan förstärkas i ökad omfattning samtidigt som väsentliga sysselsättningsbehov tillgodoses. Härutöver tillkommer de vägarbeten som finansieras med beredskapsmedel och som för innevarande budectår beräknas till ca 450 milj. kr.
Transportnämnden är central myndighet för bl a. ransoneringsfrågorna inom transportsektorn.
Riksdagen har godkänt två överenskommelser den 8 juni 1973 mellan Sverige och Danmark, nämligen om fasta förbindelser över Öresund och om flygtrafikledningstjänst m. m. med anledning av tillkomsten av en dansk flygplats på Saltholm. Genom överenskommelserna skapas en lösning av frågorna om fasta väg- och järnvägsförbindelser över Öresund och förutsättningar för att anlägga en ny storflygplats i Köpenhamnsområdet.
Enligt överenskommelsen om fasta förbindelser över Öresund skall dels en vägförbindelse (KM-leden) byggas mellan Köpenhamn och
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet '6
Malmö med anknytning till en flygplats på Saltholm, dels en järnvägsförbindelse byggas i en tunnel mellan Helsingör och Helsingborg (HHtunneln).
Sverige åtar sig att finansiera och bygga KM-leden som i 1971 års prisnivå beräknas kosta ca 1,2 miljarder kr. inkl. räntor. Sveriges andel i kostnaderna för HH-tunneln beräknas till närmare 400 milj. kr. i 1971 års prisnivå.
På förslag av Kungl. Maj:t har riksdagen godkänt den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR) samt de riktlinjer som angivits för den fortsatta och förbättrade säkerhetsmässiga regleringen av nationella vägtransporter av farligt gods. Bestämmelserna är av betydelse från såväl arbetar- som miljöskyddssynpunkt.
Inom trafiksäkerhetsområdet görs insatser av olika slag för att successivt förbättra betingelserna för trafiksäkerhetsarbetet. Strävandena inriktas också på att uppnå en allt bättre samordning av de aktiviteter, som bedrivs av olika myndigheter, organisationer och andra.
Särskilda sakkunniga (K 1973: 07) har under året tillkallats för att överväga åtgärder och planeringsformer i ett samlat trafiksäkerhetsarbete samt möjligheterna att ytterligare effektivisera organisationen av och samordningen inom verksamheten.
De nya centrala ADB-baserade bil- och körkortsregistren är nu i drift. Utbytet av registreringsskyltar har enligt planerna slutförts och totalt har ca 6,5 milj. skyltar tillverkats och distribuerats. Under år 1973 har även utbytet av äldre körkort till nya differentierade körkort påbörjats.
Frågan om skydd för åkande är under övervägande. Nordiska trafiksäkerhetsrådet har framlagt en utredning med förslag om lagstadgad skyldighet att använda bilbälte. Sedan utredningen remissbehandlats i de nordiska länderna har rådet i december 1973 överlämnat sin slutrapport.
Inom handelsflottan och hamnväsendet fortsätter utvecklingen mot större enheter och rationellare godshantering. Den totala sjöburna kvantiteten av inrikes och utrikes gods över svenska hamnar har ökat betydligt under senare år. För perioden fram till år 1980 beräknas ökningen fortsätta. Det färjetransporterade godsets andel har ökat markant. En ny ' sjömanslag har tillkommit med förbättrat skydd för både sjömännen och annan ombordanställd personal. Vidare har en särskild utredning tillkallats med uppdrag att lägga fram förslag till förbättring av de ombordanställdas arbets- och boendemiljö.
Betydande insatser har gjorts i det statliga farledssystemet. Under innevarande budgetår har ökade investeringsmedel ställts till förfogande för en successiv upprustning av sjöfartsverkets fartygs- och båtmateriel. För nästa budgetår beräknas medel för bl. a. ett nytt sjömätningsfartyg.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 7
Den svenska handelsflottans höga nybyggnadstakt fortsätter. Kända beställningar för svenska redare tyder på att bruttotonnaget kommer att öka med ca 30 2 till år 1975 trots en fortsatt snabb utmönstring av äldre fartyg.
Utvecklingen inom sjöfarten ägnas ökad uppmärksamhet i internationella sammanhang och samarbetet med andra sjöfartsländer utvecklas.
Flygtrafiken fortsätter att växa med bl. a. krav på ökade investeringar i flygplatser och flygsäkerhetsanläggningar som följd. För Arlanda flygplats pågår projekteringsarbete och förberedande markarbeten avscende en ny utrikes stationsbyggnad som planeras kunna tas i drift år 1976. I fråga om den nya flygplatsen i Göteborgsregionen — Göteborg/ Landvetters flygplats — har luftfartsverket inkommit med förslag till utbyggnadsplan som f. n. är föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Samtidigt pågår i luftfartsverkets regi projekterings- och förberedande markarbeten.
Riksdagen har beslutat om en samordning av den civila och militära flygtrafikledningen i en organisation inordnad i luftfartsverket. Beslutet innebär vidare att på sikt ett yttäckande kontrollsystem kommer att införas, varvid landet indelas i två flyginformationsregioner med kontrollcentraler förlagda till Sturup och Luleå.
Inom postverket fortsätter de senaste årens omfattande rationaliseringsåtgärder innefattande bl. a. fortsatt automatisering av sorteringsarbetct, införandet av särskilda redovisningscentraler och utvecklingsarbete för automatisering av kassaarbetet. Postverket planerar att ytterligare Öka sina insatser för att främja brevets användning som kommunikationsmedel. BL. a. har på försök introducerats en ny serviceform — telebrev.
De försök med utökad service genom lantbrevbärare som tidigare påbörjats har utvidgats. Försöken omfattar nu bl. a. hemsiändning av varor, boklåneförmedling och hembesök hos sjuka och pensionärer.
Inom televerket fortsätter arbetet med att vidmakthålla och förbättra servicen åt kunderna. Automatiseringen av den inrikes telefontrafiken — som pågått sedan början av 1920-talet — slutfördes under sommaren 1972. Mer än 90 46 av utlandstrafiken kan numera kopplas automatiskt. Den första delen av ett landsomfattande manuellt mobiltelefonsystem har öppnats. Telenätet utnyttjas i växande omfattning för datakommunikation och televerket planerar ett prov med ett mindre, separat datanät.
Anslagen för nästa budgetår inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde föreslås uppförda med 5 551,1 milj. kr. Detta innebär en ökning i förhållande till anslagsberäkningarna i prop. 1973: 1 med 821,6 milj. kr.
Kostnaderna i affärsverken täcks av verkens intäkter. Kostnaderna (exkl. avsättning till värdeminskningskonto) för postverket, televerket, statens järnvägar och Juftfartsverket beräknas enligt driftstaterna för in-
Prop. 1974: 1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 8
nevarande budgetår till ca 7,9 miljarder kr.
Antalet statligt anställda inom departementets verksamhetsområde motsvarade vid mitten av år 1973 ca 140 100 helårsarbetande.
Transportsektorn
Investeringar och underhåll inom samfärdselsektorn inberäknat postoch teletjänster uppgick under år 1972 till ca 10,2 miljarder kr. I detta belopp ingår inte till privat konsumtion och firmabilstrafik hänförliga fordonsinvesteringar. Av samtliga nyinvesteringar i landet svarade samfärdselsektorn för ca 16 §6.
Det inrikes persontransportarbetet beräknas under perioden 1960—1972 ha ökat med ca 5,5 2 per år till närmare 83 miljarder personkm (fig. 1). Härav utgjorde andelen kollektiva resor ca 16 7. Av det totala kollektiva persontransportarbetet svarar bussektorn för hälften och järnvägen för en tredjedel. Flygtransporternas andel av det totala persontransportarbetet är ännu så länge begränsad.
Enligt prognoser utarbetade i samband med trafikplaneringsutredningens arbete (Ds K 1972: 4) väntas en dämpning i ökningstakten för det totala persontransportarbetet under 1970-talet jämfört med föregående tioårsperiod, vilket bl. a. sammanhänger med att nettotillskottet av personbilar antas minska under 1970-talet.
Det totala inrikes godstransportarbetet beräknas ha ökat med ca 5 §6 per år under perioden 1960—1972 (fig. 2). Av det faktaunderlag som framtagits av trafikplaneringsutredningen framgår bl. a. att av det landtransporterade godset (exkl. lapplandsmalm), mätt i ton, svarar lastbilarna för den övervägande delen — 98 4 — av de s.k. Iokala transporterna (< 100 km). Även i fråga om fjärrtrafiken har lastbilstrafiken en stark ställning och svarar för ca 60 4% av den transporterade godsmängden. Om SJ:s transporter av lapplandsmalm inkluderas i den totala volymen blir motsvarande siffra ca 40 46. De mera långväga lastbilstransporterna hänför sig i första hand till avstånd upp till 300 km. Järnvägens konkurrenskraft ökar vid avstånd över 200 km (fig. 3).
Vad avser godstransportarbetet svarar lastbilarna för 96 ic av närtrafiken medan järnvägen svarar för 52 §& av fjärrtrafiken. Inkluderas SJ:s transporter av lapplandsmalm blir järnvägarnas andel av fjärrtraken 62 9o.
Enligt trafikplaneringsutredningens material väntas det totala godstransportarbetet under 1970-talet i det närmaste komma att fördubblas. Under hittillsvarande förutsättningar beräknas därvid järnvägens andel minska från 39 90 till 31 96.
Vägtrafik
Den genomsnittliga årliga trafikökningen på det allmänna vägnätet (exkl. delar inom tätbebyggelse) beräknas under 1960-talet ha
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 9
Miljarder Miljarder personkm personkm 100
90
80
70.
60
so
40
Personbil
30
20
bebben LAN År 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 Fig. I. Det inrikes persontransportarbetet under perioden 1950—1980 (schematiserade värden).
uppgått till ca 7 SC på riksvägar, ca 6 26 på genomgående länsvägar och ca 4 46 på övriga länsvägar. Under år 1972 beräknas trafiken på vägnätet som helhet ha ökat med 4 å 5 fö mot 3 å 4 fi år 1971.
Enligt av trafikplaneringsutredningen redovisat material väntas persontransportarbetet på väg öka från ca 76 miljarder personkm år 1972 till ca 87 miljarder personkm år 1980, dvs. en genomsnittlig tillväxt av ca 2 96 per år. En långsammare utveckling av persontransportarbetet på väg förutses således under 1970-talet jämfört med föregående decennium då ökningen utgjorde ca 6 26 per år. Att märka är härvid att cn viss omfördelning, till förmån för kollektiva vägtransporter, bedöms ske under perioden. Prognosen bygger bl. a. på. antagandet att antalet personbilar ökar från f.n. ca 2.5 till ca 3,3 milj. år 1980 (fig. 4).
Lastbilarnas godstransportarbete har år 1972 beräknats till ca 22 miljarder tonkm eller ca 50 70 av det totala inrikes godstrans-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 10
Miljarder Miljarder godstonkm godstonkm 930 - SKILL 930
sla a
Å Prognos fo G Sr MM 80 2 KS 80
DS
no | AG
ssk 70
SKI
60 ESS 2 60 a PG
i of
40
0 : Sjöfart inkl. älvflottning 0 År 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 Fig. 2. Det inrikes godstransportarbetet under perioden 1950—1980 (schematiserade värden). portarbetet. Fram till år 1980 beräknas lastbilarnas transportarbete öka med ca 80 Ge. Längden av riksvägarna och länsvägarna var i början av år 1973 ca 12 300 km resp. 84 200 km eller totalt ca 96 500 km. Den totala vägstandarden har successivt förbättrats. Andelen väg med varaktigare slitlager än grus var år 1973 ca 50 4; mot ca 18 9& år 1960. Bärigheten har höjts så att år 1973 fyra femtedelar av det totala allmänna vägnätet och hela riksvägnätet var upplåtna för 10 tons axeltryck och 16 tons boggitryck. De statliga insatserna i fråga om byggande och drift av vägar och gator har under hela 1960-talet och början av 1970-talet hållits på en hög nivå för att tillgodose de krav som den ökande trafiken ställer. Även de kommunala och enskilda väghållningsinsatserna har ökat kraftigt För budgetåret 1974/75 föreslås en ökning av väganslagen under driftbudgeten med ca 405 milj. kr. till ca 2 764 milj. kr. Totalt föreslås att ca 1 115 milj. kr. investeras i allmänna och enskilda vägar. Driftanslagen föreslås öka med ca 164 milj. kr. till ca 1423 milj. kr. Härvid har de statliga och kommunala driftanslagen räknats upp med ca 130 milj. kr. resp. ca 26 milj. kr. Bidragen till enskild väghållning
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet il
VA 100 o
TU I MH
80 | | ; | | L 20
CE NJ JÄRNVÄG | Pr 20
60 | | | | Lo
so | dh ; L 50
NN I LASTBIL | Wi | | J | 20
30 | I | NE ES
20. I I " NU 8
10 | I I I SA 9
| I I
LI ' N Li T Lä T -= T T T rr T ST ' - T TOTF KM
100 200 300 400 500 600 700 800 9200 1000
Fig. 3. Järnvägens och lastbilarnas relativa marknadsandelar av godstransporterna på olika transportavstånd 1970 (exkl. lapplandsmalm och enskilda järnvägars egen trafik).
föreslås öka med 10 milj. kr. till ca 110 milj. kr. Förslag läggs fram
om att under en särskild anslagsrubrik ta upp 200 milj. kr. för att i
sysselsättningsfrämjande syfte kunna öka insatserna i fråga om drift och byggande av statliga vägar. Under kapitalbudgeten föreslås en medelsförbrukning om ca 56 milj. kr. för investeringar i vägverkets förrädsfond.
1000-tal bilar 1CC0-tal bilar
4000 , a 000
3000 FA 3000
2000 na "2000
Samtliga
| EE 1000 1000
rog
fMrssontstar SZ :
500 400 / - — 2017
200 Lastbilar - bussar fö
wo = un oh
År 1950 1955 1960 1965 1970 1975 980 Fig.4. Fordonsbeståndets utveckling(logaritmisk skala) under perioden 1950—1980.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 12
Järnvägstrafik
Den senaste tioårsperioden har godstrafiken ökat kraftigt jämfört med genomsnittet för järnvägsföretagen i de västeuropeiska länderna. Expansionen efter den senaste konjunkturavmattningen för SJ:s del följde ungefär samma mönster som industriproduktionen, dvs. tillväxten kom i gång först under senare hälften av år 1972 och har sedan ökat under år 1973.
Godstrafiken omfattade år 1972 65,4 milj. ton. Transportarbetet uppgick under samma år till 16,2 miljarder tonkm, en ökning med närmare 4 96 jämfört med föregående år. Härav utgjordes 15,8 miljarder tonkm av vagnslastgods och resten av styckegods. Det allmänna konjunkturmönstret avspeglas i tillväxtens sammansättning för vagnslastgodset. Omsvängningen till en positiv utveckling registrerades först i vissa transporter för skogssektorn — såsom tfärdigvaror av trä, pappersmassa och papper — varcfter följde malm samt järn och stål. För den största tillväxten svarade malmen.
För styckegodset, där den inhemska trafiken är helt dominerande, medförde tågbilgods-systemet att den tidigare trendmässiga nedgången förbyttes i en uppgång år 1970. Denna hänförde sig helt till fraktstyckegodset, medan de övriga transportformerna fortsatte att minska. Efter en nedgång under 1971, som främst berodde på arbetskonflikten vid SJ, har trafiken äter märkbart ökat, en utveckling som väntas fortsätta.
SJ:s godstransportarbete beräknas komra att öka med ca 5 40 per år under femårsperioden 1973—1977.
Persontrafiken har varit vikande under 1950- och 1960-talen. Efter år 1967, då pendeltrafiken i Stockholmsområdet tillkom, har dock trenden för det totala antalet resor varit uppåtgående. Rescfrekvensen på avstånd under 50 km och över 700 km var något större år 1972 än under högkonjunkturåren 1969 och 1970. Antalet resor uppgick år 1972 till ca 63 milj., varav 40 milj. utgjordes av pendelresor inom Stockholmsområdet.
En undersökning av antalet sittplatsresor i fjärrtågen under perioden april —december 1971 och 1972 visar att nedgången successivt avtagit. Under år 1973 har nedgången förbytts i en uppgång. Resefrekvensen i sov- och liggvagnar har fortsatt att öka under år 1973. Persontransportarbetet uppgick år 1972 till 4,5 miljarder personkm. Detta innebär en ökning från föregående år med 11 §o. I sammanhanget bör beaktas det bortfall av resor som följde med arbetskonflikten vid SJ vid början av år 1971.
Transportarbetets fördelning i stort på de svenska järnvägarna framgår av fig. 5. |
För budgetåret 1974/75 föreslås för SJ en investeringsram om 392,3 milj. kr., varav 183 milj. kr. beräknas för fasta anläggningar och 180 milj. kr. för rullande materiel. Med beaktande av att investe-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 13
TECKENFÖRKLARING
51015 202530 40 50 AA 100 TUSEN
BRUTTOTONKM PER DAG OCH BANKM
GODSTÅG =>
PERSONTÅG 3
LINJER MED MINDRE ÄN 5000 3 BRUTTOTONKM PER DAG OCH 3 BANKM 3
Storlien
Årg FR
et) Sundsvall
munen
IV Trotledorg
Fig. 5. Transportarbetet på de svenska järnvägarna år 1970.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 14
ringsramen för innevarande budgetår under hösten 1973 höjts med inte mindre än 75 milj. kr. för främst utökade Jok- och vagnanskaffningar (prop. 1973: 165, FiU 1973: 40, rskr 1973: 344) bör den föreslagna ramen för nästa budgetår ge SJ goda möjligheter att genom kapacitetsutbyggnad och serviceförbättringar möta den väntade trafikökningen. Till kapacitetshöjande investeringar hör bl.a. bangårdsutbyggnader, fjärrblockeringsanläggningar, eldrift- och teleanläggningar samt anskaffning av moderna lok och vagnar.
Ersättningen till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer ökas från 380 milj. kr. till 435 milj. kr.
Sjöfart
Godsomsittningen med lastfartyg i utrikes sjöfart över de svenska hamnarna ökade mellan åren 1971 och 1972 från 68,2 milj. ton till 70,4 milj. ton, dvs. med 3 & (fig. 6). Importen av mineraloljor och exporten av järnmalm gick ned med 100 000 ton vardera. Färjegodset steg under samma period från 9.7 milj. ton till 10,8 milj. ton, dvs. med 11 <t.
Godstransporterna i inrikes sjöfart med lastfartyg uppvisade mellan åren 1971 och 1972 en minskning med 1,7 milj. ton till 12,6 milj. ton.
Världshandelsflottan uppgick vid halvårsskiftet 1973 till ca 290 milj. ton brutto och hade från föregående halvårsskifte ökat med ca 22 milj. ton, dvs. med 8 <£. Den svenska handelsflottans tonnage uppgick vid halvårsskiftet 1973 till 5,4 milj. ton brutto.
De svenska rederiernas intäkter i utrikes fart — sedan utgifter på utrikes ort dragits ifrån — utgjorde 2 208 milj. kr. för år 1972 att jämföras med 2 054 milj. kr. föregående år.
För budgetåret 1974/7535 beräknas för sjöfartsändamål på driftbudgeten 173,4 milj. kr. Under sjöfartsverkets fond föreslås en investeringsram av 63 milj. kr. Under Fonden för Södertälje kanalverk beräknas medelsförbrukningen för att fortsätta utbyggnaden av kanalen till 8,7 milj. kr.
Statens insatser för vintersjöfarten på Norrlandshamnarna utgör ett komplement till det regionalpolitiskt motiverade stödet till landtransporterna. Statens kostnader för isbrytningsverksamheten ökar nästa budgetår med 11.8 milj. kr. till 46,7 milj. kr. bl.a. till följd av leverans av isbrytaren Atle om 22 000 hkr hösten 1974.
Luftfart
Antalet landningar på de statliga trafikflygplatserna ökade i utrikes chartertrafik med 11 70. Den utrikes och inrikes linjefarten uppvisade en viss minskning i antalet landningar (fig. 7).
Totala antalet passagerare ökade med 4 406 till drygt 5 milj. Den kraf-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 15
Miljoner ton Miljoner ton 40 40
Bruttodräktighet i ton
< 2000
2009 - 10000
> 10.000 Lossade
30 mineraloljor a0
G 4
7 GG
a AA
Övrigt
lastat gods 20 3 20
Övrigt
lossat gods
I 10 - 10
Lastad
järnmalm
dh
1971 1972 1971 1972 1971 1972 1871 1972 Fig. 6. Med lastfartyg i utrikes fart transporterat gods på svenska hamnar år 1971 och år 1972.
tigaste ökningen uppvisade den utrikes chartertrafiken med 13 Z. I in-
rikes och utrikes linjefart var antalet passagerare i stort sett oförändrat
jämfört med föregående år. Persontransportarbetet i inrikes luftfart ökade under år 1972 med ca
3 Go. . För budgetåret 1974/75 beräknas luftfartsverkets investeringar till 245,8 milj. kr., varav 168 milj. kr. faller på staten och resten, 77,8 milj. kr., utgör kommunala bidrag. Av de statliga investeringsutgifterna avser 69 milj. kr. arbeten på den nya utrikesbyggnaden på Arlanda flygplats'och 44,4 milj. kr. projekterings- och anläggningsarbeten på Göteborg/I.andvetters flygplats. Bland övriga investeringar kan nämnas en fortsatt upprustning av säkerhetsanläggningarna i luftleder m. m.
Det internationella samarbetet
Europeiska transportministerkonferensen (CEMT) har i syfte att få till stånd lättnader i restriktioner för den internationella godstrafiken på landsväg beslutat att fr. o. m. den 1 januari 1974 tillämpa en multilateral
| Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementct | 16 |
| 1000-tal tandningar | 1000-tal landningar |
| 350 | 350 |
| 300 | 300 |
| 250 | 250 |
| : Icke yrkesmässig luftf | |
| 200 | 200 |
| 150 | 150 |
100
50 fm
jefart
. 0 Mian |
Ar 1963 Fig. 7. Antalet landningar på luftfartsverkets flygplatser (inkl. militära flygplatser med reguljär civil trafik) under perioden 1963—1972.
kvot för sådan trafik. Arbetet med införande av automatkoppel för järnvägarna fortsätter liksom ansträngningar att liberalisera internationell busstrafik.
Frågor om ingående av nya bilaterala överenskommelser om landsvägstrafik aktualiseras alltjämt. Under år 1973 har ett avtal med Schweiz undertecknats och ett avtal med Tyska Demokratiska Republiken parafcerats.
Landtransportkommittén inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) fortsätter sitt arbete med trafik- och bilsäkerhetsfrågor och med harmonisering av de nationella reglerna för landtransporter.
Inom Centralbyrån för internationella järnvägstransporter fortsätter bl.a. översynen av reglerna om transport av farligt gods. Sverige är medlem i administrativa kommittén för byrån.
Inom ECE, CEMT, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Mcellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen (IMCO) pågår arbete för en bättre samordning av land- och sjötransporter av containers.
Inom ramen för OECD:s vägforskningsprogram pågår även ett aktivt arbete, vari Sverige deltar.
De av sjöfartskommittén inom världshandelskonferensen (UNCTAD) antagna resolutionerna för stöd av utvecklingsländernas strävan att bygga upp egna handelsflottor är föremål för fortsatta diskussioner. Frågan om en världskod för linjekonferensernas handlande har senast diskuterats vid en FN-konferens i Gentve i slutet av år 1973. Konferensen kommer att fortsätta i mars 1974,
Den utbredda flaggdiskrimineringen och andra problem inom den internationella sjöfarten behandlas i sjötransportkommittén inom OECD och den s. k. Consultative Shipping Group (CSG), ett organ för sjöfartsministrarna i 13 länder. Arbetet inom CSG inriktas f.n. på frågan att söka främja en fri och effektiv internationell siöfart med hänsynstagande till utvecklingsländernas intressen på sjöfartsområdet. Frågan bar av sjöfartsministrarna behandlats i september 1973 bl. a. på grundval av ett förslag från svensk sida.
På det sjöfartstekniska och nautiska området fortsätter arbetet bl. a. inom IMCO.
Vid en av IMCO anordnad diplomatisk konferens för frågor om förorening av havet hösten 1973 har beslutats en ny konvention som avser inte endast utsläpp av olja utan också andra skadliga utsläpp. Inom IMCO pågår även diskussioner om att etablera ett satellitsystem för sjöfarten. |
Sjöfartsavtalet mellan Sverige och Sovjetunionen har undertecknats i april 1973. En blandad kommission med uppgift att behandla frågor rörande tillämpningen av avtalet har sammanträtt i septeraber 1973.
Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) har vid konferens år 1973 behandlat frågan om ytterligare åtgärder till motverkande av flygkapningar.
Luftfartsavtal med Kina undertecknades i juni 1973.
Det av de skandinaviska trafikministrarna tillsatta arbetsutskottet för översyn av de skandinaviska charterbestämmelserna beräknas avsluta sitt arbete i början av år 1974.
Sverige deltar i ett inom Europeiska gemenskapen (EG) initierat västeuropeiskt vetenskapligt och teknologiskt samarbete bl. a. på kommunikationsområdet. Ett av dessa samarbetsprojekt avser ett europeiskt centrum för väderleksprognoser. Konvention om detta centrum har undertecknats av Sverige.
Trafiksäkerhet
Även under det gångna året har ett omfattande och vittförgrenat arbete utförts för att främja trafiksäkerheten.
Arbetet med körkortsreformen har fortgått planenligt. De nya centrala ADB-baserade bil- och körkortsregistren är nu i drift under ledning av bilregisternämnden. Verksamheten omlokaliserades i juni 1973 från 2 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bil. 8
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 18
Stockholm till Örebro. Från ingången av år 1973 är bilregisternämnden ansvarig för uppbörden av fordonsskatt och den ordinarie uppbörden i februari+-mars 1973 ombesörjdes genom det nya bilregistret. Utbytet av registreringsskyltar har enligt planerna nyligen slutförts och totalt har ca 6,5 miljoner reflekterande skyltar tillverkats och distribucrats. Ett omfattande arbete har också utförts inom bilregistreringssystemet för införandet vid ingången av år 1974 av ett nytt kontrollmärkessystem, rullande skafteuppbörd och kilometerskatt för vissa dieseldrivna fordon.
Utfärdandet av de nya differentierade körkorten har påbörjats under år 1973 liksom utbytet av äldre körkort till körkort av den nya typen. Nästa etapp av körkortsreformen inleds den 1 januari 1975 då högre behörighetskrav börjar gälla för rätt att föra buss eller fordonskombination i vilken tung släpvagn ingår. Utbildningen för de nya behörigheterna har redan påbörjats. Denna sker främst inom gymnasieskolans ram men även inom arbetsmarknadsutbildningen. Ett ökat behov av utbildningskapacitet kan nu förutses på ifrågavarande område. Detta behov bör i första hand tillgodoses inom gymnasieskolans ram. I den mån det bedöms arbetsmarknadsmässigt motiverat kommer, enligt vad jag har erfarit från chefen för arbetsmarknadsdepartementet, en ökning att kunna ske av utbildningskapaciteten inom arbetsmarknadsverkets bristyrkesutbildning.
För att öka framkomligheten och säkerheten på riksvägarna har liksom föregående sommar förbud gällt mot trafik med tyngre lastbilar under vissa mer trafikbelastade veckoslut sommaren 1973.
Frågan om skydd för åkande är under övervägande. Nordiska trafiksäkerhetsrådet har framlagt en utredning med förslag om lagstadgad skyldighet att använda bilbälte. Efter remissbehandling i de nordiska länderna har lagstiftningsarbetet fortsatt på internordisk basis. En slutrapport har färdigställts av rådet. Trafiksäkerhetsrådet utreder också frågan om lagstiftning beträffande obligatorisk användning av skyddshjälm vid färd med motorcykel och moped. Vidare har trafiksäkerhetsrådet beslutat utreda frågan om placering av barn som inte kan använda bilbälte vid färd med bil.
En arbetsgrupp inom kommunikationsdepartementet har i betänkandet (Ds K 1972: 10) Tunga fordonskombinationers dynamiska stabilitet m. m, redovisat sina synpunkter och förslag beträffande bl. a. frågan om skärpningar i besiktningskraven rörande dynamisk stabilitet för tunga fordonskombinationer. Betänkandet har överlämnats till trafiksäkerhetsverket för att övervägas i arbetet på utformandet av anvisningar på ifrågavarande område.
Arbetsgruppen har också i betänkandet redovisat ytterligare underlag för att bedöma vilken högsta tillåtna hastighet som från trafiksäkerhetssynpunkt bör gälla för kombinationen dragbil med påhängsvagn och tillkopplad släpvagn, och gruppen har i anslutning härtill framhållit att det
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 19
inte är försvarbart att tillmötesgå uttalade önskemål om cen höjning av högsta tillåtna hastighet för ifrågavarande kombination ifrån 40 till 70 km/tim.
I en inom departementet upprättad promemoria (Ds K 1973: 6) Vissa frågor om kontroll av parkeringsbestämmelsernas efterlevnad föreslås att parkeringsförseelserna avkriminaliseras och att ett strikt ägaransvar införs för betalning av s.k. felparkeringsavgift. Promemorian remissbehandlas f£. n.
Trafliksäkerhetsverket har meddelat preliminära riktlinjer till länsstyrelserna i fråga om skärpta lokala trafikföreskrifter för hastighetsbegränsning till skydd för särskilt utsatta trafikantkategorier såsom barn, handikappade, åldringar m. fl. invid skolor, sjukhus celler liknande inrättningar och för gatu- och vägsträckor i övrigt som i större omfattning används av sådana trafikanter.
Vägverket och trafiksäkerhetsverket har gemensamt och i samråd med planverket påbörjat en utredning angående åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för cykeltrafiken.
Inom trafiksäkerhetsverket utreds även i vad mån bristfälligheter hos cyklar medför olyckor. På grundval av erhållna resultat kommer att övervägas vilka åtgärder som bör vidtas t. cx. i form av standardkrav för cyklar.
Informationsverksamheten har under året varit betydande och bl. a. inriktats på att få bilisterna att kontrollera synen och billjuset samt att få gående att använda reflexer. Omfattande förberedelser har även gjorts inför 1974 års huvudaktivitet ”Trafikkunskapens år”.
Även om cn rad insatser gjorts under senare år för en bättre organisation och samordning av trafiksäkerhetsarbetet krävs likväl inför en väntad fortsatt trafikökning ytterligare åtgärder. Behov finns av en mer övergripande syn och en på fördjupad kunskap grundad planering av verksamheten inom trafiksäkerhetsområdet. Kungl. Maj:t har av denna anledning tillkallat särskilda sakkunniga för att utreda vissa trafiksäkerhetsfrågor. Utredningen skall överväga åtgärder och planeringsformer i ett samlat trafiksäkerhetsarbete samt överväga möjligheterna att yttoerligare effektivisera organisationen av och samordningen inom verksamheten.
Sverige har ratificerat 1970 års europeiska överenskommelse om arbetsförhållandena för fordonsbesättningar vid internationella vägtransporter (AETR).
Sverige har vidare tagit del i det inom CEMT och ECE m. fl. internationella samarbetsorgan pågående arbetet med frågor avseende trafiklagstiftning och trafiksäkerhet i övrigt.
För budgetåret 1974/75 föreslås anslag till trafiksäkerhetsverket om tillsammans ca 37 milj. kr., vilket innebär en ökning med drygt 3 milj. kr. Ökningen medger anställning av viss ny personal samt ytterli-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 20
gare aktiviteter i fråga om bl. a. informations- och typbesiktningsverksamheten. För bilregisternämndens kostnader i samband med de nya biloch körkortsregistren m. m. föreslås ett anslag om ca 26 milj. kr.
Postverket
Genom bl. a. portohöjniagen den 1 juli 1972, den gynnsammare konjunkturutvecklingen, kostnadsbesparingar och ökade försäljningsansträngningar kunde postverket för budgetåret 1972/73 redovisa sitt hittills största överskott, 121,6 milj. kr.
Portointäkterna, inkl. avgifterna för befordran av tjänsteförsändelser, utgör nära hälften av postverkets totala rörelseintäkter. De ökade under budgetåret med 221,3 milj. kr. till 1 439,9 milj. kr. trots att portohöjningarna den 1 oktober 1971 och den 1 juli 1972 medförde ett visst efterfrågebortfall. Postvolymen inkl. tjänsteförsändelser minskade således under andra halvåret 1972 med 3,2 70. Under första halvåret 1973 stannade volymminskningen vid 0,2 2 och för hela budgetåret vid 1,6
| Miljoner försändelser | Miljoner försändelser | |
| 1100 | 1100 | |
| 10 | Brev och ppt | 1000 |
| —> | a | 900 |
| 800 | 800 | |
| 700 | Tidningsexemplar | 700 |
| 600 | 600 2” | |
| 500 | Mass$- och gruppkarsband +” TER” 500 |
--
”
Öm om —- at
400 SA 400
Fd 7
| 300 | | Övriba korsband vriga korg pa Korg | 300 |
| 200 | 200 | |
| 100 | : | 100 |
! js
NNE KR ToRpE ena (rr RT YA TASSS KYSSA SIRENEN MAN gng
0 l År 1963/64 64/65 = 65/66 66/67 6768 +$68/69 69/70 — TON UA TA
Fig. 8, Antalet postförsändelser under perioden 1963/64—1972/73.
Prop. 1974: 1 Bilaga & Kommunikationsdepartementet 21
Antalet postdistribuerade tidningsexemplar fortsätter att minska. Som redovisats i prop. 1973: 193 (TU 1973: 28, rskr 1973: 337) har en sakkunnig tillkallats för att göra en översyn av avgifterna i postverkets tidningsrörelse.
Utvecklingen av antalet postförsändelser under den senaste tioårsperioden framgår av fig. 8.
Den totala inlåningen i Postbanken steg under budgetåret med 9,7 co till 18,1 miljarder kr. Vid budgetårsskiftet fördelade sig inlåningen med 5.9 miljarder kr. på postgirokonton, 1,7 miljarder kr. på personkonton och 10,5 miljarder kr. på konton inom den egentliga sparrörelsen. Räntenettot i Postbanken ökade under budgetåret med 10,6 <o till 561,3 milj. kr. Genom beslut av riksdagen (prop. 1973: 145, NU 1973: 63, rskr 1973: 326) överförs den 1 juli 1974 Postbankens verksamhet exkl. icke räntebärande postgiroinlåning till den nybildade PK-banken.
Personalkostnaderna i postverket ökade under budgetåret med 7,6 co till 1 728,3 milj. kr. Ökningen beror huvudsakligen på lönehöjningar och på vissa kvarstående effekter av arbetstidsförkortningen och ändrade arbetstidsbestämmelser i övrigt. Räknat i fasta priser minskade personalkostnaderna något.
I juni 1973 introducerade postverket en ny serviceform — telebrev. Den nya servicen skall tillgodose det kundbehov som finns att på någon timme få fram ett skriftligt meddelande i traditionell brevform till en mottagare på annan ort. Överföringen mellan orterna sker på teleteknisk väg och kan t. v. ske mellan ett begränsat antal orter i landet. Den nya serviceformen har utvecklats genom samarbete mellan postverket, 1eleverket och Rank Xerox AB.
För att kunna erbjuda företag och andra större postkunder en mer fullständig transportlösning har Postverket på flera orter börjat åta sig att mot avgift hämta och köra ut paket och annan post.
Sveriges första helt maskinella brevsorteringsanläggning har Ievererats till Stockholms bangårdspostkontor. Installationen beräknas vara avslutad vid årsskiftet 1973—1974. Sorteringen baseras helt på utnyttjande av postnummer. Av samtliga postförsändelser är nu drygt 95 20 försedda
med postnummer. |
Utbyggnaden av systemet med redovisningscentraler för granskning och sammanställning av kassörernas dagliga redovisningar fortsätter. Vid utgången av budgetåret var ca 1 600 postanstalter — ungefär 65 <c av totala antalet — anslutna till centralerna. |
En rad åtgärder har vidtagits eller är plancrade för att skydda personal, kunder och kassor mot de senaste årens allt talrikare postrån.
Under våren 1973 inleddes en ny etapp i postgirots automatisering. Den innebär central kodning av betalningsblanketter så att bokföringsinformationen kan läsas maskinellt i optiska läsare. Vid inläsningen mikrofilmas också blanketterna.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 22
Postverkets dotterbolag Tidningstjänst AB expanderade avsevärt under budgetåret och omsättningen ökade med 34,8 2 till 80,5 milj. kr. Antalet utdelade tidningsexemplar per utgivningsdag ökade med 17,5 Io till 940 000 och antalet orter där Tidningstjänst ombesörjer tidningsdistribution steg med 8,1 46 till 670. Bolaget förmedlade under budgetåret 10,1 milj. kr. till tidningsföretagen i statlig samdistributionsrabatt.
Investeringarna för postverket avser huvudsakligen byggnader och bilar. För budgetåret 1974/75 föreslås en investeringsram av 66,2 milj. kr. De största beloppen hänför sig dels till pågående arbeten med Malmö Ban, dels till de första investeringarna i den s. k. etapp III av tillbyggnaden av postgirohuset.
Televerket
Televerkets expansion har inom flertalet verksamhetsgrenar fortsatt även under det senaste budgetåret, även om ökningstakten dämpats något. Antalet beställningar av nya telefonapparater uppgick budgetåret 1972/73 till 291 000 (föregående budgetår 297 000), och antalet apparater i televerkets nät var den 30 juni 1973 4 906 500. Detta innebär en ökning av telefontätheten från budgetårets början från 586 till 603 apparater per 1 000 invånare och Sverige håller ställningen som det telefontätaste landet i världen efter USA. I fig. 9 visas telefontätheten i vissa länder.
De telefonsamtal som utväxlades under budgetåret 1972/73 motsvarade ca 16 miljarder samtalsmarkeringar, en ökning med 0,7 6 från föregående budgetår. Den inländska telefontrafiken är sedan juni 1972 fullständigt automatiserad. Möjligheterna till automatisk telefontrafik med utlandet har under budgetåret 1972/73 ytterligare vidgats och mer än 90 £2 av den totala utlandstrafiken kunde vid budgcetsårets slut kopplas automatiskt.
Antalet telexanslutningar i televerkets nät ökade under budgetåret 1972/73 från 8 501 till 9 250, en ökning med 8,8 2. Det totala antalet markeringar för telexskrivningar ökade under samma tid med 10.8 £t.
Den starka expansion, som kännetecknat datakommunikationsrörelsens utveckling hittills, bedöms komma att fortsätta. Televerket har nyligen beslutat att som ett första steg mot ctt separat dataöverföringsnät ctablera ett försöksnät med centraler (koncentratorer) i Stockholm, Göteborg och Malmö. Detta provnät kommer att tas i bruk under budgetåret 1974/75. Ett mer permanent datanät planeras för genomförande under slutet av 1970-talet. |
Under budgetåret 1972/73 har televerkets manuella landstäckande mobiltelefonsystem (MTD) ytterligare byggts ut. Detta system täcker de flesta av de mest trafikerade vägarna i södra och mellersta Sverige, norrlandskusten och de större tätorterna i dessa områden. Kundintresset är stort och ytterligare utbyggnad och komplettering av basradionätet är planerad.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 23
Apparater per Apparater per
1 000 invånare 11-000 "invånare
700 700
200
100 100
LÅ L L a L L AS 0
1964 -65 -66 -67 -68 -69 =70 -T1 -72 =-73 Fig. 9. Vissa länder med hög telefontäthet.
Bildtelefon är ett nytt kommunikationsmedium som bedöms ha stora utvecklingsmöjligheter. Intresset för praktiska applikationer av bildtelefon väntas öka då ett bildtelefonnät av någon omfattning är utbyggt. Under senare tid har en vidareutveckling av faksimil- och stillbildsöverföring skett. Dessa lösningar kan vara alternativ till bildtelefonen, vilket gör att prognoserna f. n. är något osäkra.
Genom en intensiv rationaliseringsverksamhet kunde televerket för budgetåret 1972/73 redovisa sitt hittills största överskott eller 295 milj. kr.
Förutsättningar för en ytterligare ökad effektivitet inom televerket har skapats genom den av riksdagen nyligen beslutade nya organisationen för televerket (prop. 1973: 171, TU 1973: 26, rskr 1973: 335).
I fråga om investeringar i teleanläggningar föreslås för budgetåret 1974/75 en investeringsram av 786 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 24
Sammanställning
Anslagen för nästa budgetår inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde beräknas till sammanlagt 5 551,1 milj. kr. — en ökning med 821,6 milj. kr. jämfört med beräkningarna i prop. 1973: 1. Av totalbeloppet hänför sig 3 898,8 milj. kr. till driftbudgeten och 1 652,3 milj. kr. till kapitalbudgeten. Investeringsutrymmet under kapitalbudgeten beräknas öka med ca 179 milj. kr. jämfört med beräkningarna i prop. 1973: 1. I följande sammanställning har en grov specifikation gjorts av anslagen och förändringarna på olika anslagserupper.
Anvisat! Förslag Förändring
1973/74 1974/75
milj. kr.
DRIFTBUDGETEN Sjätte huvudtiteln A. Kommunikationsdeparte-
| mentet m. m. | 11,3 | 11,5 | + 02 |
| B. Vägväsendet | . 2 358,7 | 2 763,5 | +404,8 |
| C. Trafiksäkerhet | 87,0 | 98,7 | + 11,7 |
| D. Sjöfart | 152,3 | 173,4 | + 21,1 |
| E. Institut m. m. | 134,4 | 207,5 | + 73,1 |
| F. Diverse | 558,9 3 302,6 | 644,2 3 898,8 | + 85,3 +596,2 |
KAPITALBUDGETEN I. Statens affärsverksfonder
| A. Postverket | 47,1 | 71,8 | + 24,7 |
| B. Televerket | 803,6 | 833,8 | + 30,2 |
| C. Statens järnvägar | 382,6 | 422,8 | + 40.2 |
| D. Luftfartsverket | 75,7 | 167,2 | -|- 91,5 |
| IV. Statens utlåningsfonder | 0,0 | 8,0 | + 8,0 |
| V. Fonden för låneunderstöd | 15,0 | 15,0 | -— |
IX. Diverse kapitalfonder
| Statens vägverks förrådsfond | 52,1 | 55,8 | + 37 |
| Sjöfartsverkets fond | 47,3 | 69,2 | + 21,9 |
| Fonden för Södertälje kanalverk 3,5 | 1 426,9 | 8,7 1 652,3 | + 5,2 +225,4 |
Totalt för kommunikations-
departementet 4 729,5 5 5511 +821,6
1 Prop. 1973:1.
För att komplettera bilden av kommunikationsdepartementets verksamhetsområde bör nämnas, att driftkostnaderna för statens affärsdrivande verk inte tas upp på riksstaten utan i särskilda driftstater som Kungl. Maj:t fastställer. De sammanlagda kostnaderna — exkl. avsättning till värdeminskningskonton — för postverket, televerket, statens järnvägar och luftfartsverket — har i driftstaterna för innevarande budgetår beräknats till ca 7,9 miljarder kr. Kostnaderna täcks av verkens intäkter.
Antalet statligt anställda, uttryckt i helårsarbetande, inom departementets verksamhetsområde utgör i genomsnitt ca 140 100 under innevarande budgetår. Därav hänför sig ca 125 400 till de fyra affärsverken.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 25
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON. NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFS- SON, ZACHRISSON, LEIJON.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1974/75 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde och anför.
DRIFTBUDGETEN Sjätte huvudtiteln
A. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET M. M.
A 1. Kommunikationsdepartementet 1972/73 Utgift 5 526 000 1973/74 Anslag 6 368 000 1974/75 Förslag 6 601 000
Beräknad ändring
1973 /74 1974/75
Personal
| Handläggande personal | 42 | = |
| Övrig personal | 39! 81 | — — |
Anslag
| Lönekostnader | 5 920 000 | + 201 000 |
| Sjukvård | 18 000 | — 18000 |
| Reseersättningar m. m. | 110 000 | + 10000 |
| Expenser | 320 000 6 368 000 | + 40 000 + 233 000 |
1 En tjänst som kansliskrivarce har inrättats under budgetåret 1973 /74.
Medeisbehovet under anslaget ökar med 224000 kr. till följd av löne- och prisomräkning m. m. Jag beräknar vidare medel för ändring av en tjänst som departementssekreterare eller kanslisekreterare i högst A 30 vid enheten för trafikpolitik m. m. till en tjänst som departementssekreterare i B 6.
Prop. 1974: 1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 26
Kungl. Maj:t har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1965: 65 s. 19, SU 1965: 105, rskr 1965: 295) beslutat ändra en tjänst som kansliråd till en tjänst som departementsråd vid departementets planerings- och budgetsekretariat. Under åberopande av det anförda samt med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Kommunikationsdepartementet för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 6 601 000 kr.
A 2. Kommittéer m. m. 1972/73 Utgift 3 583 000 Reservation 1325 000 1973/74 Anslag 4 500 000 1974/75 Förslag 4 500 000
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Kommittéer m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 4 500 000 kr., därav hälften att avräknas mot automobilskattemedlen.
A 3. Extra utgifter 1972/73 Utgift 430 000 Reservation 220 000 1973/74 Anslag 430 000 1974/75 Förslag 430 000 Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Extra utgifter för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 430 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 27
B. VÄGVÄSENDET
Statens vägverk
Statens vägverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande allmänna vägar och gator samt statsbidrag m. m. till den kommunala och enskilda väghållningen. Verket utövar även viss tillsyn över enskilda järnvägar, spårvägar och tunnelbanor.
I sin verksamhet har verket omfattande samråd och kontakter med bl.a. planerande, naturvårdande och trafiksäkerhetsfrimjande myndigheter och organ på såväl central som regional nivå.
Den centrala verksamheten är fördelad på driftavdelningen, byggnadsavdelningen, tekniska avdelningen, ckonomiavdelningen, administrativa avdelningen och revisionssektionen. På det regionala planet finns en vägförvaltning i varje län, sju byggnadsdistrikt samt två projekteringskontor. De lokala enheterna är drift- och arbetsområden. I planeringshänseende är verksamheten fördelad på sju planläggningsområden. Vägoch trafiklagstiftningen innehåller de grundläggande bestämmelserna om väghållningen, vilken omfattar byggande och drift av väg.
Statens vägverk har i skrivelse den 10 augusti 1973 lagt fram förslag till anslag för budgetåret 1974/75 m. m. Vidare har verksamhetsberättelse lämnats för verksamhetsåret 1972.
1. Allmän översikt över utvecklingen 1.1. Efterfrågan på vägtjänster
Vägtrafiksystemet är Sveriges utan jämförelse mest förgrenade trafiksystem. Med utnyttjande av ca 125 000 km vägar och gator för vilka staten eller kommuner är väghållare samt omkring 220 000 km enskilda vägar kan så gott som all bebyggelse i landet nås med bil. Trafikströmmar av någon betydelse behöver sällan ta längre omvägar till följd av att väglänkar saknas. Ibland kan däremot trafiken tvingas till vägförlängningar på grund av att vissa förbindelser har nedsatt framkomlighet.
Enligt trafikplaneringsutredningens bedömningar (Ds K 1972: 4) sker f.n. ca 92 96 av det totala inrikes persontransportarbetet eller 76 miljarder personkm på väg. Av dessa 76 miljarder personkm är 7 miljarder bussresor och 69 miljarder personbilresor. Hälften av kollektivresandet i landet består av bussresor. Trafikplaneringsutredningens prognoser för år 1980 visar att drygt 91 fc av persontransportarbetet beräknas ske på väg, varav 8 procentenheter utgörs av bussresor.
Av det totala inrikes godstransportarbetet svarar last-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 28
bilarna för ungefär hälften eller ca 22 miljarder godstonkm. Lastbilarna ombesörjer inte mindre än 96 46 av det godstransportarbete som sker på distanser understigande tio mil. I fråga om godstransporternas utveckling fram till år 1980 pekar en framskrivning av det tillgängliga materialet på att lastbilstrafiken skulle komma att bibehålla sin nuvarande andel av det totala transportarbetet (ca 50 96).
Den egcografiska fördelningen av iandets befolkning och dess verksamhet, lokaliseringsmönstret, utgör en av grunderna för samhällets krav på transporttjänster. Väg- och gatuplaneringen måste därför liksom annan planering av transportsystemet baseras på antaganden om lokaliseringsmönstrets utveckling. Denna utveckling påverkas dels av tekniska, ekonomiska och sociala förändringar i samhället, dels av en målmedveten styrning från statens och kommunernas sida. Medel för denna samhälleliga styrning av lokaliseringsmönstret är bl. a. regionalpolitikens plancringsinstrument såsom länsprogrammen och den fysiska plancringen på riksvid, regional och kommunal nivå.
Väg- och gatunätet utgör en del av det totala transportsystemet. Transportuppgifternas fördelning på de olika trafikmedlen, trafikstrukturen, är också en grundförutsättning vid väg- och gatuplaneringen.
Vägverket utför, som ett led i sin planering, rullande biltäthets-, fordons- och trafikprognoser, vilka bl. a. ligger till grund för bedömningarna av det framtida vägutbyggnads- och vägdriftbehovet. Prognoserna är kopplade till den regionala utvecklingsplaneringens befolkningsprognoser och avstämda på riksnivå på basis av statistiska centralbyråns (SCB) folkmängdsprojektioner för totalbefolkningen.
De regionala skillnaderna i biltäthet (antal inv./bil) har under 1960talet alltmer utjämnats. Den regionala befolkningsutvecklingen torde därför i än högre grad än tidigare spegla efterfrågan på vägtjänster och därmed ytterligare öka denna faktors betydelse för investeringsinriktningen på lång sikt inom vägväsendet.
Folkmängden i Sverige ökade inte nämnvärt under år 1972. Vid slutet av året uppgick den till 8,1 miljoner invånare. Utmärkande för befolkningens lokalisering inom landet är de ofta långa avstånden mellan befolkningsagglomerationerna och den låga genomsnittliga folktätheten. Ökningen av tätorternas befolkning sker framförallt i vissa landsdelar, såsom Mälardalen, göteborgstrakten och västra Skåne, samt i vissa andra större tätortsregioner. Mellan tätorterna försiggår en omfördelning av befolkningen från mindre till medelstora och större tätorter.
Vid slutet av år 1972 uppgick det sammanlagda bilantalet till ca 2 618 000 fordon fördelat på ca 2457 000 personbilar, 145 400 lastbilar och 15 600 bussar. I samband med behovsinventeringen i fråga om ' huvudvägnätet omarbetade vägverket den tidigare prognosen över biltäthetsutvecklingen under perioden 1970—1985 (vägverkets rapport TÖ 114, 1971). Den reviderade prognosen bygger på antagandet
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 29
om en lägre biltäthet än den tidigare, som bl. a. användes av vägplancutredningen. Den ökning av biltätheten som de tidigare prognoserna visade har alltså bedömts ske långsammare. Biltätheten mätt i antalet invånare per bil beräknas sålunda i den nya prognosen till 2,3 år 1985 att jämföra med 3,3 år 1970, dvs. det första året under planperioden. Vägverkets reviderade fordonsprognos, som baseras bl. a. på den nyss nämnda biltäthetsprognosen, innebär en bilpark på 3,8 miljoner fordon år 1985.
Såsom anmäldes i prop. 1973: 1 har vägverket även redovisat ett alternativ som förutsätter 20 42 lägre biltäthet år 1985 jämfört med den reviderade prognosen. Detta värde har använts i en känslighetstest av behovsinventeringens resultat. Testen belyser i vad mån en ändrad förutsättning i fråga om fordonsantal och trafikarbete återverkar på behoven av investeringsätgärder. Av testen framgår bl.a. att en utvecklingstakt som skulle ge 20 92 lägre biltäthet år 1985 skulle medföra en sänkning av de beräknade investeringarna enligt 1972 års behovsinventering med 650 mili. kr. fram till planperiodens slut. Detta motsvarar omkring 6 Fc av hela behovsinventeringsvolymen. Resultatet visar således att vägutbyggnadsbehovet fram till år 1985 till dominerande del är beroende av den nuvarande trafiksituationen och endast till en mindre del påverkas av trafikutvecklingen under perioden fram till år 1985. En nedskrivning med 20 fc av prognosen för år 1985 motsvarar nämligen en bilpark som med hittillsvarande fordonsutveckiing skulle uppnås redan i mitten på 1970-talet. |
Den genomsnittliga årliga trafikökningen på det statliga vägnätet (exkl. delar inom tätbebyggelse) beräknas under perioden 1964— 1970 ha uppgått till ca 7 20 på riksvägar, ca 6 76 på genomgående länsvägar och ca 4 95 på övriga länsvägar. Under år 1972 beräknas trafiken på vägnätet som helhet ha ökat med 4 å 5 20 mot 3 å 4 92 år 1971.
Den officiella vägkategoriindelningen i genomgående och övriga länsvägar har under det senaste decennict visat sig vara mindre ändamålsenlig, då den inte helt sammanfaller med skillnader i vägarnas trafikvolym eller trafikuppgifter. För att erhålla en funktionell indelning av vägnätet har vägverket upprättat ett förslag till ny indelning av länsvägarna i primära resp. Övriga länsvägar. Till gruppen primära länsvägar har förts de länsvägar som har de största trafikvolymerna och/ eller de viktigaste trafikuppgifterna. Återstoden har hänförts till gruppen övriga länsvägar. På riksvägarna, som utgör 13 96 av det statliga vägnätet, utfördes år 1970 inte mindre än 59 2 av trafikarbetet.
1.2. Vägnätets omfattning och standard
Den 1 januari 1973 omfattade den del av rikets vägnät som helt eller delvis finansieras av statliga medel sammanlagt 164 619 km. Vägnätets fördelning på olika kategorier och förändringen under år 1972 framgår av följande sammanställning.
| Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet | 30 | |
| Vägkategori | Väglängd 1973-01-01 Km | Förändring 1972 Km |
| Allmänna statliga vägar | 96 451 | 1-1 033 |
| därav | | : | |
| riksvägar | 12 283 | — 123 |
| genomgående länsvägar | 12 369 | — 387 |
| Övriga länsvägar | 71 799 | — 523 |
Allmänna kommunala vägar
| och gator med statsbidrag | 5459 | — 15 |
| Enskilda vägar med statsbidrag | 62 709 2164 619 | + 409 — 639 |
1 Förändringen beror i huvudsak på ändrad väglängdsredovisning.
2 Härtill kommer ca 12 000 km gator i kommuner eller kommundelar som är belägna inom kronans väghållningsområden, ca 10 000 km ej bidragsberättigade vägar och gator inom områden där kommuner svarar för väghållningen samt ca 158 000 km enskilda vägar utan statsbidrag.
År 1972 innefattade det allmänna vägnätet på landsbygden 80 färjeoch båtleder med en total längd av 61 km.
Att mäta standarden på vägnätets tjänster och dess utveckling i skilda delar av landet och för olika vägkategorier är förenat med åtskilliga svårigheter. Vägtjänsternas kvalitet kommer främst till uttryck i den transportstandard som olika vägar erbjuder vägtrafikanter och vägtransportörer. De viktigaste komponenterna i transportstandarden är reshastigheten, trafiksäkerheten och lastförmågan eller bärigheten.
Reshastighetens utveckling är inte möjlig att närmare ange förrän regelbundna mätningar av denna utförts på vägarna. Enligt vägverket har emellertid hastighetsstandarden under senare år sänkts på flertalet av de mest trafikerade och från vägkvalitetssynpunkt otillfredsställande sträckorna i landet.
Vad gäller trafiksäkerhetsläget uttryckt som antal dödsolyckor per miljoner fordonskm kan enligt vägverket en förbättring konstateras under perioden 1958—1970. Förhållandet mellan antalet polisrapporterade olyckor på vägnätet och trafikarbetet visar också att en förbättring av trafiksäkerhetsstandarden skett under perioden. Ser man däremot till antalet olyckor per år och längdenhet eller ytenhet av vägnätet kan inte någon egentlig förändring konstateras under den aktuella perioden.
Antalet olyckor per km väg (olyckstäthet) är enligt vägverket i medeltal ca fem gånger större på riksvägnätet än på länsvägnätet, vilket huvudsakligen förklaras av att trafikvolymen är ungefär tio gånger större per km på det förra vägnätet. Detta innebär emellertid att antalet olyckor per fordonskm (olyckskvot) är ca 50 20 mindre på riksvägarna.
Det sagda framhäver den motsättning som finns mellan två synsätt
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 31
på trafiksäkerhetsproblemet, nämligen det ena som betraktar olyckstätheten och det andra som betraktar olyckskvoten (eller olycksrisken) som relevant kriterium för fördelningen av väghållningsresurserna.
I begreppet transportstandard ryms begreppet vägstandard som vägverket genom kvalitetsgradering försöker belysa på riksvägarna och de genomgående länsvägarna. Vägstandarden beskriver i första hand kvaliteten på vägens fysiska egenskaper såsom kondition och kapacitet med hänsyn till trafikvolymen. Indirekt ger den även upplysning om framkomligheten. Den 1 januari 1970 hade enligt vägverket 38,5 <o av riksvägnätet fullgod, 26,5 6 godtagbar och 35 96 ej godtagbar standard. Eftersläpningen, som framgår av den sistnämnda siffran, berör ca 4500 km riksväg. Vid samma tidpunkt hade 24 26 av de genomgående länsvägarna fullgod, 28,5 56 godtagbar och 47,5 20 (6 200 km) ej godtagbar standard.
Vägstandardens förändringar för landet som helhet under 1960-talet kännetecknas av en klar förbättring av standarden för genomgående länsvägar medan endast en marginell höjning av standarden för riksvägarna kan noteras. För den del av riksvägarna som utgör europavägar kan till och med en standardförsämring konstateras, vilket dock närmast hänger samman med att trafiktillväxten på dessa vägar ligger betydligt över riksgenomsnittet. Detta betyder att en växande andel av trafiken på våra vägar berörs av den enligt vägverkets bedömning otillräckliga vägstandarden.
Förbättringar av beläggningen (slitbanan) kan ses som ett led i strävandena att höja vägstandarden. Den 1 januari 1973 var 50 46 av de allmänna vägarna på landsbygden belagda eller oljegrusbehandlade. Motsvarande andel var för bidragsberättigade kommunala vägar och gator 93 45 samt för enskilda vägar med statsbidrag 6 90. Andelen beläggning och oljegrus var för riksvägar 97 Ze, för genomgående länsvägar 79 960 och för övriga länsvägar 37 90.
Bärigheten uttryckt i det tillåtna axel- och boggitrycket utgör en betydelsefull komponent i transportstandarden. En successiv utökning av det tunga vägnätet (10/16 ton) har skett i hela landet. År 1958 gällde för hela riket ett tillåtet axeltryck av 8 ton på 8 7 av vägnätet och 6 ton på resterande delar, medan år 1973 ca 79 4 av vägnätet var upplåtet för 10 tons axeltryck och ca 21 926 för 8 tons axeltryck. Enbart mellan åren 1972 och 1973 kunde det för tung trafik upplåtna vägnätet utvidgas med hela 37 96. En betydande höjning av transportstandarden, mätt på detta sätt, har således möjliggjorts för den tunga lastbilstrafiken under perioden. Många viktiga vägar måste dock fortfarande stängas av för tung trafik under tjällossningen. Underhållskostnaden har ökat på en stor del av vägnätet, som utsätts för en snabbare förslitning genom den växande trafiken med tunga fordon.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 32
1.3. Planeringssystem
Inom vägverket har utvecklats ett planeringssystem för väghållningen såväl på kort som på lång sikt med förankring på regional och lokal nivå. Planeringssystemet introducerades i sina första delar år 1967.
Den statliga väghållningen utgår från en behovsinventering för en 15-årsperiod grundad bl. a. på av vägverket prcociserade kriterier för den vägstandard, som bedöms vara en förutsättning för att nå statsmakternas mål, dvs. en rimlig transportförsörjning i olika delar av landet. Inventeringen ger en uppfattning om de byggnads- och förbättringsåtgärder som enligt vägverket bör komma ifråga under den kommande 15-årsperioden på statsvägnätet. De erforderliga åtgärderna listas utan prioritering och de uppskattade kostnaderna anges. |
Den inbördes tidsordningen mellan åtgärderna behandlas i en lån gtidsplan för planering och projektering av vägbyggandet. Denna innesluter även planer för förbättringsarbeten. Pianen omfattar tio år. På grundval av det generella trafikpolitiska målet och trafikutvecklingen sker en prioritering av objekten med hänsyn till angelägenhetsgraden inom ramen för den medelstilldelning som bedöms trolig under perioden.
Enligt de dircktiv och inom de ekonomiska ramar som anges av Kungl. Maj:t upprättas författningsenligt flerårsplaner för byggande av statliga vägar. Planerna omfattar vägobjekt som beräknas bli utförda under angiven femårsperiod.
För drift av statliga vägar upprättas en femårsplan där prioritering av olika åtgärder sker.
För byggande och drift av statliga vägar upprättas slutligen programbudgeter som omfattar den närmaste treårsperioden. De fastställs för ett år i sänder.
Behovsinventeringen, långtidsplanen, flerårsplanen och driftplanen revideras vart tredje år. Programbudgeterna revideras årligen.
Även bidragsgivningen till den kommunala väghållningen baseras på en behovsinventering som görs av de kommuner som är väghållare. Inventeringen, som utförs vart tredje år, ger en uppfattning om de statsbidragsberättigade byggnadsobjekt som anses nödvändiga att genomföra under den kommande 15-årsperioden. På grundval av denna inventering sammanställer kommunerna långtidsplaner. Dessa långtidsplaner genomgås av vägverket och objekten prioriteras i vägverkets långtidsplan för bidrag till byggande av vägar och gator inom kommuner som är väghållare. Denna långtidsplan för kommunala vägar och gator omfattar tio år och revideras vart tredje år.
Enligt de direktiv och inom de ramar som anges av Kungl. Maj:t upprättas slutligen författningsenligt fördelningsplan. Planen upptar väg- och gatuobjekt som väntas bli utförda under angiven femårs-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 33
period och som skall bekostas gemensamt av staten och resp. kommun. Fördelningsplanen revideras vart tredje år.
Bidragsgivningen till drift av kommunala vägar och gator baserar sig på driftkostnadsberäkningar som utförs av vägverket vartannat år.
År 1971 avslutades en inventering och standardbedömning av det enskilda statsbidragsvägnätet. Inventeringen omfattade även övriga enskilda vägar, som med ledning av gällande statsbidragsbestämmelser kunde anses bidragsberättigade. Fr. o. m. år 1972 har ett enhetligt planeringssystem införts även på detta område. Som grund för detta Jigger den slutförda inventeringen och standardbedömningen. Bidragsgivningen har tidigare inte helt kunnat styras till de- mest angelägna vägobjekten, utan inkomna ansökningar har fått behandlas från fall till fall. |
Bidragsgivningen till drift av enskilda bidragsberättigade vägar baserar sig på vart femte år återkommande driftkostnadsberäkningar som utförs av vägförvaltningen i resp. län. Med hänsyn till kostnadsutvecklingen kan dock årliga jämkningar göras. Uppföljning av att anvisade medel utnyttjas för avsett ändamål sker genom årliga besiktningar.
Samordningen med den regionala utvecklingsplaneringen och den fysiska samhällsplaneringen tillmäts stor vikt vid vägplaneringen. Denna samordning kräver informationsutbyte som avser dels lokalisering av verksamheter som ger upphov till vägtrafik, dels reservering av lämpliga terrängkorridorer för vägsystemets framtida utbyggnad framför allt 1 anslutning till tätorter. |
För att så väl som möjligt anpassa utbudet av vägtjänster till efterfrågan måste bl. a. byggnadsåtgärderna styras av en planering på lång sikt. Ett vägobjckt tar lång tid att planera och har mycket lång livslängd. Det råder dessutom ett ömsesidigt beroende mellan vägarnas och gatornas sträckning och bebyggelsens lokalisering. När väl ett väg- celler gatusystem är utbyggt har det låst lokaliseringen av bebyggelsen i ett mönster som är mycket dyrbart eller i det närmaste omöjligt att ändra. Vägnätets utbyggnad är en successiv och tidsödande process där de genom- : förda byggnadsåtgärderna starkt kan begränsa handlingsfriheten för framtida åtgärder.
För en framgångsrik vägplanering behövs därför information på riksoch länsnivå om statsmakternas mål för den geografiska fördelningen av befolkning samt närings- och fritidsliv och på kommunal nivå om kommunernas program för markanvändningen och bebyggelsens lokalisering.
På riks- och länsnivå lämnar den regionala utvecklingsplancringen information framför allt i form av prognoser och målsättningar för kommunernas folkmängd år 1980, ortsklassificering' samt befolkningsramar för planeringen i länen. Den fysiska riksplaneringen har hittills huvud- 3 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bil. 8
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 34
sakligen varit inriktad på att ange de områden som skall bevaras eller exploateras för fritidsbebyggelse eller omgivningspåverkande industri. Den fortsatta fysiska 'rTiksplaneringen och den regionala utvecklingsplaneringen torde komma att beröra faktorer som i hög grad kan för- : bättra underlaget för vägplaneringen.
Ett förbättrat underlag för den framtida vägplaneringen Kommer också att successivt erhållas från den pågående regionala trafikplancringen. Betydelsen kan belysas med de resultat som föreligger i och med första etappens genomförande, nämligen kartläggning och analys av trafikalstrande faktorer, trafikanläggningar, transportsystem och transportflöden.
Ett vägbyggnadsobjekt har som nämnts att passera en lång kedja av aktiviteter från dess aktualiserande i samband med t. ex. kommunernas generalplanearbete fram till dess färdigställande. Den fysiska planeringen av vägobjekten eller den s. k. projekteringen omfattar tre huvudfaser — lokalisering, utredning och detaljprojektering — som bör vara samordnade med den kommunala översiktliga och detaljerade bebyggelseplaneringen. a
Även om byggnadsstarten ligger långt fram i tiden måste många objekt drivas fram till och med utredningsskedet på grund av deras roll i samhällsplancringen. Parallellt med denna fysiska vägplanering sker en ekonomisk vägplanering som fördelar väghållningsresurserna på olika väghållningsändamål och objekt som redovisats i det föregående.
Såväl den fysiska som den ekonomiska vägplancringen har en stark regional och lokal förankring. Enligt väglagstiftningens föreskrifter skall vid byggande av väg hänsyn tas till näringspolitiska, sociala, ckonomiska och tekniska faktorer. Denna planeringsuppgift innebär sådana kompli- cerade avvägningar av olika samhällsintressen på olika nivåer att den ansetts böra ombesörjas gemensamt av vägverket och länsstyrelserna. Härigenom blir det möjligt att vid den ckonomiska vägplaneringen koppla de generella trafik- och vägpolitiska riktlinjerna med väglagstiftningens föreskrifter avseende de regionala och lokala intressena som vägverket har att följa.
1.4. Beredskapsarbeten
I den statliga sysselsättningspolitiken ingår att säkra en hög och jämn sysselsättning. Till de sysselsättningsskapande åtgärderna hör beredskapsarbetena, där vägarbetena utgör en betydande del. Beredskapsarbeten på det statliga vägnätet har under femårsperioden 1968—1972 ut- ' förts till en kostnad av ca 1 600 milj. kr. i löpande priser, vilket motsvarar ca 34 46 av de totala väginvesteringarna på detta vägnät under samma tid. Av beloppet hänför sig 550 milj. kr. till Västerbottens och Norrbottens län motsvarande ca 78 46 av de totala väginvesteringarna i
Prop, 1974:1 Bilaga8 Kommunikationsdepartementet . 35
dessa län. Omfattningen av beredskapsarbetena under perioden 1968— 1972 har varit följande.
År Vägbyggande Vägbyggande Totalt > Därav
1 vägverkets — i arbetsmark- z
regi nadsverkets riksvägar — länsvägar
regi
milj. kr.
| 1968 | 207 | 58 | 265 | 72 | 193 |
| 1969 | 214 | 68 | 282 | 84 | 198. |
| 1970 | 174 | 78 | 252 105 | 147 | |
| 1971 | 191 | 83 | 274 124 | 150 | |
| 1972 | 389 | 121 | 510 226 | 284 |
Beredskapsarbeten drivs i såväl vägverkets som arbetsmarknadsverkets regi. Vägverket svarar i båda fallen för projektering, planering och marklösen. Vägverket väljer i samråd med arbetsmarknadsverket ut lämpliga vägobjekt som beredskapsarbeten i huvudsak bland sådana som finns upptagna i långtids- och flerårsplaner. Önskvärdheten av att ha tillgång till lämpliga vägobjekt som beredskapsarbeten har varit speciellt markant vid den utökning av verksamheten som påkallats av sysselsättningsläget under senare år. Arbetsmarknadsverkets önskemål har även vid dessa tillfällen kunnat tillgodoses trots att en mycket begränsad tid stått till förfogande för att påbörja arbetena.
Under år 1972 har genom beredskapsarbeten i vägverkets regi en sammanlagd väglängd av 390 km öppnats för trafik. Samtidigt har ar- . beten med ca 250 km, som påbörjats tidigare år, pågått. Dessutom har under år 1972 påbörjats objekt motsvarande en väglängd av ca 260 km. Mindre omläggnings- och förbättringsarbeten har utförts till en kostnad av ca 127 milj. kr. |
1.5. Utvecklingen inom vägverket samt aktuella uppgifter inom vägväsendets område .
Antalet fast anställda vid vägverket uppgick den 1 juli 1973 till 11 759. Minskningen sedan den 1 juli 1972 uppgår till 417 anställda. Om tillfälligt anställda, beredskapsarbetare och personal anställd hos verkets entreprenörer medräknas var den i direkt produktion engagerade personalstyrkan under år 1972 ca 16 300.
Ett kontinuerligt arbete pågår inom verket för att anpassa tillgången av personal till det behov som främst med hänsyn till anslagsutvecklingen kan anses realistiskt.
De under år 1973 genomförda och under år 1974 planerade personalförändringarna i den lokala driftorganisationen avses fullföljas under år 1975 och bör resultera i att man uppnår sådan balans mellan behov och tillgång på arbetskraft att man i större utsträckning kan tillgripa
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 36
nyrekrytering vid uppkommande vakanser. För den regionala organisationen fortsätter arbetet med att finna bättre kriterier för dimensionering av olika enheter. I avvaktan på sådana fortsätter verket med en restriktiv rekryteringspolitik med central prövning av varje anmälan om personalbehov. Härvid fortsätter verket att i största möjliga utsträckning omfördela personal mellan olika regionala enheter.
Irom det personaladministrativa området pågår arbete rörande personalplanering, utbildning, företagshälsovård och företagsnämndsverksamhet. : |
Etter genomförd försöksverksamhet med system för individuell personalplanering och utvärdering av densamma beslöts i februari 1973 att systemet skulle införas för ca 5 000 av verkets tjänstemän. Systemets syfte är att tillvarata de anställdas utvecklingsmöjligheter, uppnå god anpassning samt en för alla parter förbättrad arbetssituation. Planeringen bygger på väl förberedda planeringssamtal mellan chef och medarbetare. Ett system med likartad målsättning övervägs även för verkets övriga anställda.
Den interna tekniska utbildningen följer för olika verksamhetsgrenar anpassade utbildningsvägar omfattande projektering, byggande och driftverksamhet. Utbildningen för byggare överses för närvarande. Översynen beräknas vara klar år 1974. Internutbildningen kompletteras med extern utbildning av vissa specialfunktioner. Även i vad gäller extern utbildning pågår en Översyn av formerna för denna utbildning. Översynen beräknas under år 1974 resultera i nya bestämmelser.
Den administrativa utbildningen omfattar olika specialkurser inom ämnena ekonomi, personaladministration, allmän förvaltning samt arbetsledning och arbetspsykologi.
Den yrkestekniska utbildningen bedrivs nu i ett moderniserat och utökat program av specialkurser för de olika yrkesgrenarna, såsom maskinförare, brobyggnadspersonal m. fl.
Utbyggnaden av verkets företagshälsovård pågår i enlighet med verksledningens beslut år 1971. Inom vart och ett av de sju planläggningsområdena finns en skyddsingenjör och en personalkonsulent. En halvtidsanställd företagsläkare och heltidsanställd hälsosköterska har anställts inom nordvästra, västra och östra planläggningsområdet. Vid övriga planläggningsområden fortsätter arbetet med att rekrytera läkare och hälsosköterskor samtidigt som man undersöker andra möjligheter till temporära lösningar i avvaktan på att frågan om egna läkare skall kunna lösas.
Inom ramen för företagsnämndsverksamheten har vägverket i enlighet med de riktlinjer som utformats av delegationen för förvaltningsdemokrati (DEFF) efter Kungl. Maj:ts medgivande påbörjat försöksverksamhet med medbestiämmanderätt för de anställda. Försöksverksamheten omfattar utbildnings- och företagshälsovårdsområdena dir
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 37
medbestämmanderätten utövas genom partssammansatta utskott inom företagsnämnderna.
Beträffande organisationsutveckling kan framhållas att vägverket i januari 1973 beslutat om en översyn av verkets organisation. Detta arbete bedrivs i samarbete med statskontoret. Målsättningen anges vara att verkets regionala funktioner i stor utsträckning bör bli styrande även för organisation och omfattning av enheterna på central och regional nivå. Principiellt eftersträvas att den centrala nivån begränsas till funktioner för verksledning och övergripande styrnings-, planeringsoch utvecklingsverksamhet.
Det ekonomiskt administrativa informationsoch styrsystem som används eller är under utveckling inom vägverket omfattar rutiner för planering och budgetering, kostnadsoch prestationsredovisning inkl. rapportering, efterkalkylering, lönsamhetsbedömning, produktivitetsmätning och internprissättning m. m. Dessutom ingår som integrerad del av ekonomisystemet rutiner för stödfunktioner såsom löneuträkning, löneredovisning, lagerredovisning, maskinstatistik samt kassabokföring. Informations- och styrsystemet ger underlag för ett decentraliserat beslutsfattande.
I vidareutvecklingen av systemet intar effektivitets- och produktivitetsmätning samt resultatanalys av internprestationer en central plats. Den successivt ökade centralisering som sker av databehandlingen ger härvid bättre analysmöjligheter och ger dessutom tillsammans med cen ökad decentralisering av databearbetningen rationellare redovisningsrutiner.
Utvecklingsarbete pågår beträffande utformning av grundprinciper för vägverkets framtida ekonomisystem, System 1975—1980. Som ctt led i vidareutvecklingen av vägverkets ekonomisystem har utvärdering av nuvarande system gjorts samt en kravanalys genomförts i syfte att fastställa utformningen av vägverkets framtida ekonomisystem. Kravanalysen omfattar kartläggning av såväl interna som externa informationsbehov. Med utgångspunkt från resultatet av dessa åtgärder skall bl.a. grundprinciper utvecklas för t.ex. budgetering, periodisering, värdering, fördelning som skall gälla åren 1975—1980. Denna del av utvecklingsarbetet beräknas vara slutförd under år 1974.
Preliminär tidpunkt för vägverkets anslutning till det gemensamma statliga redovisningssystemet — System S — är satt till den 1 juli 1975. Inom vägverket har en arbetsgrupp tillsatts med uppgift att finna för vägverket lämplig anslutningsform till detta system. Hittills nedlagt utredningsarbete som bedrivits i samarbete med riksrevisionsverket har lett till att en enklare anslutningsform bestämts för vägverkets del.
Inom vägverket pågår fortlöpande ett tekniskt utvecklingsarbete som kan indelas i två huvuddelar, nämligen forskning och utveckling (FoU) och produktionsteknisk utveckling. Verkets FoU-
arbete sker i huvudsak genom forskningsinstitut och konsulter medan den produktionstekniska utvecklingen till största delen utförs genom utnyttjande av egna resurser vid såväl centrala som regionala enheter.
För att kunna välja de väghållningsåtgärder som står i samklang med samhällsutvecklingen krävs bl.a. en ingående kunskap om vägtrafiksystemets uppbyggnad och egenskaper. I detta arbete ingår bl.a. att fastställa de egenskaper som beskriver vägtrafikens och vägomgivningens standard samt att kartlägga olika former av inverkan på samhället i övrigt. En rad olika projekt pågår eller skall påbörjas som rör nyssnämnda område och som syftar till att bestämma olika väghållningsåtgärders effekter i fråga om restid, säkerhet m. m. |
Frågor i samband med restidsberäkningar har visat sig vara av komplicerad natur. Det har ansetts nödvändigt att utveckla en simuleringsmodell för beräkning i dator av de sökta sambanden. Uppdraget har lämnats till statens väg- och trafikinstitut.
Trafiksäkerheten är ett väsentligt område. En av vägverkets angelägnaste uppgifter är att klarlägga hur vägarnas utformning och drift påverkar trafiksäkerheten samt att på grundval därav utföra trafiksäkerhetsfrämjande väghållningsåtgärder. Som ett led i detta arbete har under år 1973 påbörjats ett projekt som syftar till anvisningar för regionalt trafiksäkerhetsarbete. Under år 1973 har vidare igångsatts ett projekt rörande viltolyckor.
Inom området vägbyggnadsteknik pågår ctt flertal projekt. Under senare år har flera provvägar utförts för att bl. a. studera möjligheterna att genom isoleringsåtgärder minska olägenheterna av ojämn tjällyftning och av den uppträdande bärighetsnedsättningen under tjällossningsperioden. Förhållandevis goda resultat har uppnåtts genom att i vägkroppen införa lager av bark eller cellplast. Arbete pågår vidare beträffande dimensioneringssystemet för vägars överbyggnad, varvid även utländska system avses studeras.
Användningen av dubbade däck har successivt tilltagit. Slitaget av beläggningar har därigenom ökat och blivit av sådan omfattning att den traditionellt uppbyggda beläggningsstandarden visat sig helt otillräcklig och ställt beläggningstekniken inför svårlösta problem. Samtidigt har ökad trafik förorsakat omfattande skador inte enbart i beläggningsskiktet utan även i underliggande bärlager. Dessa problem, jämsides med krav på trafiksäkerhet och körkomfort, har ökat behovet av fortsatt forskning inom området bituminösa beläggningar. Även om slitageproblemet inte helt kan lösas genom innovationer inom beläggningstekniken bör slitaget kunna minskas genom att man successivt tillgodogör sig resultaten från forskningsprojekten både vad gäller produktions- och beläggningsteknik liksom fortlöpande dokumenterad produktions- och kvalitetskontroll.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet = 39
I takt med trafikens förändringar måste även säkerhetsanordningarna, såsom vägräcken, viltskydd, bländskydd, skiljeremsor etc. förbättras. Eftersom påkörningsförsök visat att det konventionella räcket med betongstolpe inte fungerar helt tillfredsställande, övervägs att införa annan' räckestyp som norm.
Inom området för produktionsteknisk utveckling utgör uppföljningen av maskintekniska förändringar en betydelsefull del, bl. a. från rationaliseringssynpunkt. I samband med metodutveckling av bergssprängning och krossning har stort intresse ägnats åt miljöproblemen. För att upp-' fylla kraven på dammbekämpning har en tidigare undersökning av förekommande dammbekämpningsutrustningar kompletterats.
Moddavröjning på saltade vintervägar är ett problem som har varit föremål för omfattande undersökningar de senaste åren. Modd på vintervägarna är till stort besvär för trafikanterna varför det är nödvändigt att finna metoder för att lösa problemet. Ett flertal maskiner har provats av vilka flera synes lämpliga.
För bekämpning av buskvegetationen efter vägarna har kemisk bekämpning tidigare använts då metoden är relativt billig och effektivare än t. ex. mekanisk röjning. På grund av det numera gällande förbudet att använda kemisk röjning har det varit angeläget att få fram alternativ till denna metod. Olika typer av röjningsaggregat håller på att provas. Själva röjningskostnaden vid mekanisk röjning med provade: aggregat är av ungefär samma storleksordning som vid kemisk röjning. Erfarenheten säger emellertid att varaktigheten av röjningen är sämre än då kemiska preparat användes, varför röjningskostnaden på sikt blir högre vid mekanisk röjning.
2. Vägverkets anslagsframställning för budgetåret 1974/75, m. m.
Statens vägverk är en av de myndigheter, som deltar i pågående försöksverksamhet med programbudgetering. Vägverkets verksamhet är f.n. uppdelad på följande programinriktade anslag på driftbudgeten, nämligen Ämbetsverksuppgifter, Drift av statliga vägar, Byggande av statliga vägar, Bidrag till drift av kommunala vägar och gator, Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator, Bidrag till drift av enskilda vägar m. m., Bidrag till byggande av enskilda vägar samt Tjänster till utomstående. I anslagsframställningen för budgetåret 1974/75 (kalenderåret 1975) har vägverket förutsatt att dessa anslag bibehålles.
Vägverket har således åtta huvudprogram för sin verksamhet, där de sex väghållningsprogrammen är de väsentliga. För fem av dessa program redovisar vägverket tre programnivåcer A, B och C. Innehåll, inriktning och kostnad anges för varje program och nivå. Dessutom anges in-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementct 40
om resp. program ett från budgetåret 1973/74 (kalenderåret 1974) reellt oförändrat anslag (0—0 92) och detta anslag minskat med 5 46 (0—5 96), vilka för varje program motsvarar de två lägsta alternativen enligt Kungl. Maj:ts anvisningar för myndigheternas anslagsframställningar.
Vid beräkning av programnivå A för anslagen Byggande av statliga vägar och Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator har vägverket följt principen att målsättningen enligt gällande flerårsplaner och fördelningsplan bör fullföljas, Detta innebär likväl en sänkt produktionsvolym jämfört med år 1974. För anslaget Byggande av enskilda vägar innebär programnivå A en oförändrad byggnadsvolym. Nivåerna B och C för byggnadsanslagen ger utrymme för ytterligare behövliga åtgärder av bl. a. regionalpolitisk karaktär.
Vid beräkning av proegramnivå A för Drift av statliga vägar har utgångspunkten varit att söka hindra fortsatt nedslitning av vägnätet, medan nivå B ger möjlighet till viss återhämtning av det enligt vägverket ackumulerade behovet av egentligt vägunderhåll och nivå C därutöver skapar utrymme för särskilda regionala satsningar. Nivåerna A, B och C för Bidrag till drift av enskilda vägar täcker i olika grad redovisat behov. För anslagen Ämbetsverksuppgifter, Bidrag till drift av kommunala vägar och gator och Tjänster till utomstående finns för varje program endast en nivå.
Då verksamheten för vägverket skall bestämmas för år 1975 bör resursfördelningen till de olika programmen cnligt vägverket övervägas med hänsyn till önskad inriktning av verkets totala verksamhet inom varierande anslagsramar för verket som helhet. På grundval av de överväganden och bedömningar, som åligger vägverket, framlägger verket tre verksamhetsalternativ. I samtliga alternativ prioriteras driftprogrammen.
Vid bedömningen av vägverkets totalanslag bör även verkets personalsituation beaktas. Kostnadsstegringarna satta i relation till minskade reella anslag har under senare år krävt neddragning av personal och maskinella resurser i snabb takt. Personalantalet har sålunda sedan år 1966 minskat från omkring 13 700 till omkring 11 700 eller med ca 2 000 fast anställda. Denna förhållandevis stora personalminskning har kunnat ske utan friställning bl. a. genom att särskilda åtgärder vidtagits för omplacering vid alla uppkommande vakanser.
De av vägverket begärda anslagsökningarna — som uppjusterats med hänsyn till ökningen av Jönekostnadspålägget med 3 96 — fördelade på de olika programmen enligt de tre verksamhetsalternativen framgår av följande sammanställning, som även anger prisomräkningens storlek inkl. höjningen av lönekostnadspålägget samt i förekommande fall programnivå.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 41
Program Anvisat Föreslagen ökning till bud- = Därav pris- 1973/74 = getåret 1974/75 totalt omräkning
Alt. I Alt. Il Alt. III milj. kr.
B 1. Ämbetsverks-
uppgifter 5,5 1,2 1,2 1,2 0,3 B2. Drift av statliga vägar 1024,8 B 307,7 C 457,7 C 457,7 69,2 B 3. Byggande av statliga vägar 725,5 A 41,0 A 41,0 B 71,0 50,6 B 4. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator 158,8 25,9 25,9 25,9 23,5 B 5. Bidrag till byggande av kommunala =: vägar och gator 333,6 A 10,3 A 10,3 B 303 24,9 B 6. Bidrag till drift av enskilda vägar m.m. 75,0 B 19,1 C 23,6 C 23,6 6,2 B7. Bidragtill byggande ” av enskilda vägar 24,8 ÅA 23 A 2,3 B 5,8 1,8 B 8. Tjänster till utomstående 10,7 1,0 1,0 1,0 0,5 2 358,7 408,5 563,0 616,5 177,0
Vägverket föreslår således för budgetåret 1974/75 enligt sitt lägsta
verksamhetsalternativ (I) en total ökning med ca 408,5 milj. kr., vilket
skulle innebära en anslagstilldelning på driftbudgeten av ca 2 767 milj.
kr. Enligt alt. II och III begär verket ytterligare ca 155 milj. kr. resp. ca 208 milj. kr. Prisomräkningen har beräknats till ca 177 milj. kr. eller
7,5 <e, varav ökningen av Jönckostnadspålägget utgör 19,6 milj. kr.
I likhet med föregående år hemställer vägverket att samtliga anslag
anvisas för ett och samma kalenderår, dvs. kalenderåret efter det ansla-
gen beviljats av riksdagen. Detta innebär — utöver vad som framgår av
den nyss redovisade sammanställningen — ett medelsbehov för anslaget
Ambetsverksuppgifter av 3.5 milj, kr. och för anslaget Tjänster till utom-
stående av 6,1 milj. kr. avscende tiden 1 juli—31 december 1975, vidare
för anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator av 185
milj. kr. samt för anslaget Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. av
100,2 milj. kr. avseende bidragsdelarna för år 1975. Härigenom kan kommuner och enskilda väghållare redan före verksamhetsårets början upplysas om de medel som kommer att stå till förfogande under detsamma. På kapitalbudgeten disponeras investeringsanslaget Vägmaskiner m. m. Vägverket föreslår en medelsförbrukning om 68,9 milj. kr. för detta anslag under budgetåret 1974/75, vilket belopp skall jämföras
med den för budgetåret 1973/74 anvisade investeringsramen om 56,2
milj. kr. Vägverket hemställer om en liknande omläggning av anslagsperioden för investeringsanslaget som för driftsanslagen, vilket medför
ett medelsbehov av 41,8 milj. kr. för tiden 1 juli —31 december 1975.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 42
2.1. Ämbetsverksuppgifter |
Anslaget är ett budgetårsanslag och omfattar delposterna central administration (andel), översiktlig vägplanering, fastställande av arbetsplaner, försvarsuppgifter och järnvägsärenden. | |
Målet för den översiktliga vägplaneringen är att ta fram, analysera och ställa samman underlag för statsmakternas utformning av samhällets vägpolitik samt att utreda och formulera de såväl långsiktiga som mera aktuella förutsättningarna för verkets konkreta planläggning. .
De efterfrågefaktorer som studeras kontinuerligt är framtida folkmängdsfördelning i landet med särskild hänsyn till regionalpolitiska målsättningar, bostadsbyggandets följdinvesteringar i väg- och gatubyggandet, arbetskraftspendlingens inverkan på trafikutvecklingen, fordonsbeståndets utveckling per kommunblock, genomsnittlig körlängd per bil och år sett ur regional synvinkel samt lastbilstrafikens transportarbete och struktur.
Verksamheten under budgetåret 1972/73 har främst varit inriktad på att vidareutveckla de under föregående budgetår inledda utvecklingsprojekten. Vissa resultat av utredningsverksamheten framgår av de rapporter som publicerats i vägverkets meddelandeserie (TÖ): Fordonstal i kommunblock 1971-12-31 (TÖ 120) och Vägutbyggnadsbehov för huvudvägnätet 1973—1984 (TÖ 121). En inte obetydlig del av resurserna har avsett utvecklingsarbete som ligger till grund för verkets nya trafikräkningssystem.
För den kommande femårsperioden beräknas ett reellt oförändrat årligt medelsbehov av ca 1,2 milj. kr.
Vägverkets uppgifter vid fastställande av arbetsplaner regleras bl. a. i väglagen (1971: 948), i förvaltningslagen (1971: 290) och i vägkungörelsen (1971: 954). Efterfrågan inom detta område är beroende av omfattningen, lokaliseringen och svårighetsgraden av vägbyggandet. Med stöd av de erfarenheter som vunnits under åren 1972 och 1973 har konstaterats att de nya administrativa rutiner, som föranleds av framför allt förvaltningslagen men även av väglagstiftningen, innebär påtagligt merarbete vid fastställelseförfarandet, varför en kostnadsökning med 110 000 kr. beräknas för budgetåret 1974/75. Medelsbehovet för detta budgetår för angivna verksamhetsområde uppgår därmed till 380 000 kr.
Under delposten försvarsuppgifter är målet att bl.a. genom åtgärder beträffande fredstida arbetsplaner och förändringsärenden, krigsvägsplancr, tillgodoseende av personal och materialbehov, försvarsutbildning och säkerhetsskydd initiera och samordna vägverkets krigsoch beredskapsplanläggning samt förbereda dess försvarsorganisation. Verkets innehav av reservbromateriel syftar till att vid broskador i fred
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 43
och vid krigsskador snabbt ge trafiksäkra reservförbindelser med stör kapacitet. |
Verket begär för försvarsuppgifter för budgetåret 1974/75 ca 3,8 milj. kr., vilket innefattar inhämtning av under tidigare budgetår cftersläpande utbildning för det frivilliga driftvärnet till en kostnad av 657 000 kr.
För järnvägsärenden, m.m, väntas för den kommande femårsperioden i stort sett samma arbetsuppgifter som tidigare. Ärendenas omfattning ökar dock på grund av snabbspårvägs- och tunnelbaneexpansionen samt av att Roslagsbanan, som överlåtits till Storstockholms Lokaltrafik AB. kommit under verkets tillsyn. För budgetåret 1974/75 begär verket 229 000 kr.
Sammanlagt begärs 6,7 milj. kr. under anslaget Ämbetsverksuppgifter för budgetåret 1974/75, innebärande en ökning med ca 1,2 milj. kr. varav prisomräkningen utgör 238 000 kr.
Verket framhåller slutligen att en omläggning av anslaget Ämbetsverksuppgifter till kalenderår är önskvärd för att eliminera det administrativa merarbete och de svårigheter i planeringsarbetet som orsakas av att medel för ifrågavarande anslag f.n. tilldelas för budgetår medan kalenderår är anslagsperiod för huvuddelen av vägverkets övriga verksamhet. Detta medför en engångsuppräkning för att täcka medelsbehovet för tiden 1 juli —31 december 1975 med 3,5 milj. kr.
2.2. Drifi av statliga vägar
Anslaget är ett kalenderårsanslag och avser framförliggande kalenderår. Vägverkets äskande avser således år 1975.
Drift av statliga vägar omfattar dels åtgärder för trafikens framkomlighet och säkerhet, dels åtgärder för att bibehålla standarden på vägnätet, dels vissa förstärknings- och ombyggnadsarbeten av främst de sekundära och tertiära vägnäten. Av dessa tre grupper har de två första, benämnda servicearbeten och egentligt vägunderhåll, av naturliga skäl fått sättas i främsta rummet vid dispositionen av tillgängliga medel.
En utgångspunkt för planeringen av driftåtgärderna på det statliga vägnätet har varit ambitionen att bibehålla en i förhållande till trafikutvecklingen i stort oförändrad servicenivå. Det torde inte vara möjligt att i någon märkbar utsträckning minska omfattningen av snöröjning, halkbekämpning, hyvling av grusvägar, färjedrift etc. utan att detta skulle få menlig inverkan på framkomlighet och trafiksäkerhet. En tillfredsställande servicenivå torde vara en förutsättning för att såväl person- som godstransporter kan ske någorlunda planmässigt även vid svåra väderleksförhållanden, vilket är av väsentlig betydelse för övriga sambhällsfunktioner. Servicearbetena måste således enligt verket, vid samtliga planeringsnivåer, betraktas som fasta och motsvarar för år 1975 en kostnad av 640 milj. kr. exkl. ökningen av lönekostnadspålägget.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 44
Oförändrad service förutsätter vidare viss nivå för det egentliga vägunderhållet vad beträffar behov som måste tillgodoses med både kortsiktiga och mera långsiktiga åtgärder, t. ex. beläggnings-, oljegrus- och grusvägsarbeten. Detta krav är enligt verket uppfyllt i de redovisade programnivåerna. Under år 1971 utfördes en underhållsinventering för att få bättre kännedom om tillståndet på och utvecklingen av vissa kostnadskrävande delar av det egentliga vägunderhållet. Undersökningen, som redovisades i 1972 års anslagsframställning, omfattade asfaltbeläggningar och diken. Sammanfattningsvis anger vägverket med utgångspunkt från nämnda inventering att det ackumulerade behovet av cgentligt vägunderhåll vid mitten av år 1974 beräknas uppgå till I 165 milj. kr., varav 625 milj.. kr. avser asfaltbeläggningar. Beloppet motsvarar 18 000 km eller drygt halva det asfaltbelagda vägnätet. För torrläggningsarbeten ingår 470 milj. kr. och för övrigt egentligt vägunderhåll 70 milj. kr. Samtidigt konstateras att det årliga slitaget av asfaltbeläggningar år 1975 motsvarar 4 200 km eller ca 150 milj. kr. Det årliga dikningsbehovet omfattar drygt 5 500 km väg och svarar tillsammans med övrig torrläggning mot en kostnad av 30 milj. kr. Behovsinventeringen för sekundära och tertiära vägar visar ett behov av förbättringsarbeten under perioden 1975—1984 av ca 2 850 milj. kr. För att täcka detta behov skulle krävas 285 milj, kr. per år exkl. gemensamma kostnader. En begränsning av ambitionen till att utföra ca 60 4; av behovet under perioden (samma relation som gäller det statliga byggandet) innebär en årlig insats av ca 170 milj. kr. I ett betydande antal fall medför förstärknings- och andra förbättringsarbeten, som insättes på ett tidigt stadium, att i och för sig angelägna nybyggnadsåtgärder kan scnareläggas. Detta gäller såväl huvudvägnätet som de sekundära och tertiära vägnäten. Det är därför angeläget att medelstilldelningen till väghållningen blir sådan att utrymme finns för förbättringsåtgärder. Därtill kommer att dessa åtgärder är av stor betydelse för att skapa en balanserad sysselsättning. Arbetena utförs i stor utsträckning under vintermånaderna, då alternativ sysselsättning ofta saknas. Kommunindelningsreformen har ökat kravet på goda vägförbindelser mellan i första hand kommuncentra och övriga tätorter i kommunerna. Av betydelse för att erhålla fungerande kommuncentra är ett vägnät med god standard. Grusvägen upplevs av trafikanten som störande både miljömässigt, med bl.a. dammproblem, och med hänsyn till restid. Samtidigt är grusvägen onödigt kostsam för väghållaren redan vid måttlig trafikintensitet. År 1974 beräknas ca 1000 km av vägnätet som förbinder tätorter med mer än 200 invånare med kommuncentra bestå av grusväg.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 45
Vidare pekar verket på behovet av tillfredsställande bärighet på vägnätet. Det vägnät som medger 10/16 ton axel- och boggitryck har successivt kunnat utökas och omfattar nu ca 79 96 av det statliga vägnätet. Denna utveckling har delvis inneburit ett risktagande från väghållarens sida. Vägverket finner det angeläget att trygga fortvarigheten av det tunga vägnätet samt att ytterligare öka det för att landsdelar där järnväg saknas inte skall bli eftersatta.
Verket anser det nödvändigt att snabbt tillgodose ovan beskrivna förbättringsbehov för att få — bättre vägförbindelser mellan vissa tätorter och deras kommun-
centra; — varakliga slitlager på högtrafikerade grusvägar; — acceptabel bärighet på vägnätet för tunga, nödvändiga transporter.
Behovet motsvarar en väglängd av 3 000 km och bör enligt vägverket åtgärdas inom längst en treårsperiod. Kostnaderna har beräknats till ca 585 milj. kr. eller 195 milj. kr. per år exkl. gemensamma kostnader. Hänsyn har här tagits till beräknade insatser åren 1973 och 1974. Ovanstående åtgärder innebär enligt vägverket ett första steg mot en likvärdig standard på de sekundära vägarna i Jandets olika delar.
AMS gör väsentliga insatser inom förbättringsområdet, vanligtvis med omkring 50 milj. kr. årligen. Under budgetåret 1971/72: ökade AMS-insatserna till i runt tal 140 milj. kr. och under budgetåret 1972/73 uppgick insatsen till ca 110 milj. kr. Under budgetåret 1973/74 beräknas den bli mindre. Omfattningen under budgetåret 1974/75 kan nu inte förutses. Det bör emellertid enligt vägverket framhållas att, oavsett AMS-insatsernas storlek under budgetåret 1974/75, vägverket ändå behöver medel för förbättringsarbeten så att en tillfredsställande sysselsättningsnivå kan upprätthållas för vägverkets anställda under vinterhalvåret.
Vägverkets programnivå A (exkl. 12,5 milj. kr. till följd av ökat lönekostnadspålägg) för år 1975 uppdelad på olika kostnadsposter framgår av följande sammanställning.
Delprogram Egna Egna Färje- Lejda Gemensamma
arbetare maskiner hyror maskiner, kostnader
entreprena-
der m.m.
milj. kr.
Administration — — — — 38 38 Servicearbeten 198 88 22 176 156 640 Egentligt vägunderhåll 70 38 — 233 91 432 Förbättringsarbeten 18 12 — 35 25 90
286 138 22 444 310 1200
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 46
En från år 1974 reellt oförändrad anslagsnivå skulle innebära ett anslag på 1 116,5 milj. kr. Som ett minimialternativ framför vägverket programnivå A för en kostnad av 1 212,5 milj. kr. Denna nivå är enligt vägverket nödvändig för att en fortsatt förslitning av vägkapitalet inte skall ske. I förhållande till i prop. 1973: 1 anvisade medel för år 1974 utgör ökningen 187,7 milj. kr.
Programnivå A innebär i huvudsak att — servicenivån upprätthålls; — egentligt vägunderhåll i stort svarar mot det årliga slitaget; — förbättringsarbeten utförs i sådan omfattning att ca 70 90 av be-
hovet av sysselsättningsutjämnande arbeten tillgodoses (resterande
30 §o tillgodoses genom att arbeten utförs med medel från byggnads-
anslaget). |
Programnivå A är enligt verket ett vidmakthållandeprogram där någon återhämtning inte kan ske av det ackumulerade behovet av egentligt underhåll. Nivån innebär att det vid utgången av år 1975 skulle finnas ett ackumulerat behov av samma omfattning som år 1974.
Programnivå B, som utgör. verkets alt. I, innebär jämfört med programnivå A en kostnadsökning med 120 milj. kr. till 1 332,5 milj. kr. Ökningen läggs helt på det egentliga vägunderhållet för att planmässigt kunna återhämta det ackumulerade "behovet av detta underhåll under en 10-årsperiod.
Programnivå C, som utgör alt. II och III, innebär att ytterligare 150 milj. kr. kan satsas på förbättringsarbeten för att under en treårsperiod åstadkomma den nyss. beskrivna förbättringen av i första hand det sekundära vägnätet.
Vägverket framhåller att en anslagstilldelning för år 1975, som innebär oförändrat reellt anslag, uppgår till 1 116,5 milj. kr. Denna nivå (0—0 <c) ligger i runt tal 100 milj. kr. lägre än programnivå A som framförs som en miniminivå. Detta skulle bl. a. medföra att endast 60 6 av det årligen uppstående beläggningsbehovet på ca 32 milj. m? kan åtgärdas. Kostnaderna för det eftersatta behovet skulle öka till omkring 660 milj. kr. Den sammanlagda kostnaden för inhämtning av det ackumulerade behovet av egentligt vägunderhåll skulle vidare öka till ca 1230 miij. kr.
Ett otillräckligt egentligt vägunderhåll innebär enligt vägverket en övervältring av kostnader på framtiden och medför att endast de mest akuta behoven kan åtgärdas. Detta leder till dels högre framtida kostnad för de eftersatta åtgärderna, dels att vidtagna, enklare åtgärder måste upprepas. Exempelvis tvingas man att utföra endast enklare . underhållsåtgärder efter vilka ojämnheter och spår i vägbanan finns kvar, vilket får direkta konsekvenser för trafiksäkerheten. Redan vid nivå (0—0 92) erhålls alltså en totalt sett lägre trafikantservicenivå, trots i förhållande till år 1974 oförändrade insatser inom delprogrammet
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet . 47
servicearbeten. Den nedskärning av' delposten egentligt vägunderhåll som måste ske medför även en skärpning av sysselsättningsproblemet. För att ej förvärra detta satsas, i likhet med i programnivå A, 90 milj. kr. på förbättringsarbeten för att erhålla sysselsättningsutjämning under främst vintertid. |
2.3. Byggande av statliga vägar
Detta anslag, som i likhet med föregående anslag är ett kalenderårsanslag och avser framförliggande kalenderår, omfattar ny- och ombyggnadsåtgärder på det statliga vägnätet. Under de senaste åren har dessa åtgärder i huvudsak fått inriktas på huvudvägnätet och övriga trafikstarka leder för såväl kollektiv som individuell trafik.
Målet för byggande av statliga vägar anges i vägverkets behovsinventeringar. Resultatet av behovsinventeringen fram till år 1985 framgår av verkets sammanställningar Behovsinventering för byggande av huvudvägar under perioden 1973—1985 samt Bcehovsplan 1971— 1985 för sekundära och tertiära vägar. Den förstnämnda är en reviderad upplaga av den tidigare behovsplanen som i huvudsak överensstämde med bedömningarna i Vägplan 1970. Resultatet enligt behovsinventeringen 1973—1985 för huvudvägar jämfört med tidigare behovsplan innebär en minskad behovsvolym med ca 15 4. Detta är en följd av att vägverket infört vissa ändrade bedömningar i fråga om kriterierna på godtagbar resp. icke godtagbar standard. Vidare har temporära åtgärder som breddnings- och förstärkningsarbeten i högre utsträckning förutsatts liksom högre trafikmängder vid val mellan olika typsektioner.
Följande tabell anger kostnaderna totalt för ombyggnader och förbättringar för olika vägkategorier under tioårsperioden 1975—1984. Arbetena omfattar således även de åtgärder som benämnes förbättringsarbeten inom programmet Drift av statliga vägar (2 850 milj. Kkr.). I förhållande till angivna behovsinventeringar har justeringar gjorts för produktionen under åren 1971 och 1972 och för den av vägverket planerade produktionen genom ordinarie vägbyggande under åren 1973 och 1974 samt för de beredskapsarbeten som är beslutade före den 1 augusti 1973.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 48
Planläggnings- Huvudvägar omräde (län) Riksvägar — Primära Sekundära Tertiära
länsvägar vägar vägar
milj, kr.
Östra (BCDIU) 2631 527 859 95 4112 Sydöstra (EFG H) 1032 143 499 105 1779 Södra (KLM) 1042 441 585 63 2131 Västra : (NOPR) 1763 654 809 89 3315 Nordvästra (ST W) 820 248 327 109 1504 Nedre norra (XYZ) 678 201 628 89 1596 Övre norra (AC BD) 284 165 357 76 882
8250 2379 4 064 626 15 319
Det sammanlagda medelsbehovet för perioden 1975—1984 uppgår således till i runt tal 15 300 milj. kr., varav ca 10 600 milj. kr. på huvudvägnätet och ca 4 700 milj. kr. på de sckundära och tertiära vägnäten. Av det sistnämnda beloppet avses ca 2 850 milj. kr. att bestridas inom programmet Drift av statliga vägar som förbättringsarbeten. Det övriga behovet, dvs. 12 450 milj. kr., skall täckas inom programmet Byggande av statliga vägar. I detta belopp ingår inte kostnader för administration, projektering och utvecklingsarbete, bidrag till tunnelbanor samt mervärdeskatt. Sammanlagt belöper sig kostnaderna för denna övriga verksamhet till mellan 230 och 240 milj. kr. årligen beroende på programnivå. Det årliga behovet av medelstilldelning för att uppfylla den gjorda behovsinventeringen uppgår således till i runt tal ca 1500 milj. kr.
Under våren 1973 har vägverket påbörjat en inventering av vilka färjeleder som på förhållandevis kort sikt bör ersättas med broar. Vägverkets färjebestånd omfattar drygt 120 färjor fördelade på 80 färjeoch båtleder, Drift och underhållskostnader för färja och färjeläge är tillsammans med kapitalkostnaderna i många fall höga. Vid denna inventering har det visat sig att det i vissa fall kan vara ekonomiskt att ersätta färjor med broar även om de trafikekonomiska vinsterna i form av tidsbesparing för trafikanterna inte tas med i kalkylerna. Detta innebär att det rent företagsekonomiskt är lönsamt för vägverket att ersätta vissa färjor med broar. Till detta kommer de samhällsekonomiska vinsterna. I den fastställda flerårsplanen för femårsperioden 1973—1977 har länsstyrelserna i allmänhet i sin prioritering bedömt det mer angeläget att satsa på förbättringar av länsvägar än att ersätta en i och
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 49
för sig väl fungerande färjeförbindelse med bro. Beträffande medelsbehoven till sådan broinvesteringar kan det i enlighet med vad som nyss anförts ej generellt förutsättas att dessa behov ingår i den genomförda behovsinventeringen för perioden fram till år 19853.
Vägverket avser att snarast göra en mer detaljerad utvärdering av färjetnventeringen och med utgångspunkt från en företagsekonomisk bedömning framlägga förslag om vilka färjor som inom en rimlig tidsrymd bör ersättas med broar. Ett sådant program skulle även väl sammanfalla med de arbetsmarknadspolitiska aspekterna att skapa sysselsättningsobjekt för byggnadsarbetare i vissa delar av Jandet.
Utöver ordinarie medelstilldelning har de insatser, som AMS gör, inflytande på behovet av ordinarie medel under perioden som helhet. För att en ombyggnad eller förbättring av en väg skall kunna genomföras som beredskapsarbete gäller att — objektet skall ingå i behovsinventering och i princip vara av sådan
angelägenhet att det är upptaget i flerårsplaner eller långtidsplaner; — behovet av sysselsättning skall föreligga i regionen (avsteg från denna
princip förekommer vid vissa beredskapsobjekt avsedda för arbets-
kraft även utanför den aktuella regionen); — objektet inte skall vara planerat att utföras med ordinarie medel
under den tid då det, är aktuellt att utföra det som beredskapsarbete.
Det andra av de tre kraven har medfört att beredskapsarbeten tidigare företrädesvis varit lokaliserade till skogslänen. De senaste budgetåren har dock kraftiga insatser gjorts även i andra län.
Det tredje kravet medför att ett beredskapsarbete inte ändrar behovet av ordinarie medelsbehov i motsvarande grad under samma år. Större beredskapsarbeten resulterar som regel i en avlastning av ordinarie medelsbehov tidigast efter ca tre till fem år beroende på beredskapsarbetets storlek. För sådana beredskapsarbeten som endast pågår under ett år kan dock avlastningen ske tidigare. Koncentreras insatserna i form av mindre objekt till ett fåtal län blir den kortsiktiga minskningen av ordinarie medelsbehov emellertid förhållandevis liten i landet som helhet.
Omfattningen av de insatser som AMS kommer att göra under åren 1974 och 1975 kan nu inte förutses, men även vid stora insatser på AMS-sidan finns enligt. vägverket en nedre gräns för anslag av ordinarie medel beroende på dels att kostnader alltid är bundna i pågående objekt, dels att total flexibilitet inte rimligen kan åstadkommas när det gäller personal och maskiner. |
I Kungl. Maj:ts direktiv för upprättande av flerårsplaner för femärsperioden 1973—1977 angavs cen anslagsnivå på 725,5 milj. kr. i löpande priser. Detta nominella belopp har erhållits för åren 1973 och 1974. 4 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bil. 8
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 50
Vägverket anser det emellertid inte möjligt att även för år 1975 ligga kvar på denna oförändrade nominella nivå. Det skulle innebära en neddragning av produktionsvolymen, vilket i sin tur innebär att — doc fastställda flerårsplanerna inte kan följas på grund av de pris-
och löneförändringar som inte kunde förutses när flerårsplanerna
gjordes upp; — full sysselsättning inte kan upprätthållas för den inom verket fast
anställda personalen; — några nya entreprenadarbeten inte kan startas.
En oförändrad produktionsvolym skulle kräva ett anslag på ca 786,5 milj. kr. (inkl. ökningen av lönekostnadspålägget med 6,5 milj. kr.) En minskning av denna produktionsvolym med 5 7 skulle innebära ca 746,5 milj. kr. Som ett minimiaiternativ framför vägverket programnivå A, som tas upp i verksamhetsalternativ I och II till en kostnad av 766,5 milj. kr. Denna nivå innebär, som framgår av angivna belopp, en neddragning av den reella produktionsvolymen jämfört med år 1974 med ca 20 milj. kr. men ger möjlighet att följa de fastställda flerårsplanerna och att upprätthålla godtagbar sysselsättning.
Programmet innebär mera konkret att pågående arbeten kan bedrivas utan avbrott och att nystarter kan ske i begränsad omfattning. Objekt för högst 205 milj. kr. kan utföras på entreprenad. Av denna volym är dock redan 180 milj. kr. bundna i objekt som påbörjats före år 1975. Utrymmet för nya entreprenader är således begränsat till 25 milj. kr.
Fördelning av resurserna vid programnivå A (exkl. 6,5 milj. kr. till följd av ökat lönekostnadspålägg) framgår av följande sammanställning (milj. kr.). Resurser bundna i pågående objekt inkl. tunnelbanor, regional och central administration 620 Resurser till nystarter av större objekt (objekt med total- | kostnad över 20 milj. kr.) 65 Resurser tll nystarter av medelstora objekt (totalkostnad mellan 5 och 20 milj. kr.) samt mindre objekt (totalkostnad mindre än 5 milj kr.) 75
Programnivå B — 796,5 milj. kr. — som tas upp i verksamhetsalternativ II, ligger 10 milj. kr. högre än oförändrad produktionsnivå. För de 30 milj. kr. som inryms i beloppet utöver programnivå A har flera alternativa dispositioner övervägts. Vad som därvid framkommit som mest angeläget är att bygga om broar med otillräcklig bärighet.
Vägverket har under våren 1973 genomfört en inventering för att kartlägga var det finns ett akut behov av att bygga om vägkroppar och/eller broar och därmed uppnå förhållandevis stora samhällsekonomiska vinster. I första hand bör man enligt vägverket inrikta sig på broar med otillräcklig bärighet i förhållande till de vägar som broarna
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 51
är belägna på. Inventeringen omfattar dels minimiåtgärder och kostnader för att höja tillåtet axel- och boggitryck från 8/12 ton till 10/16 ton på sådana broar som ligger på de mest angelägna vägsträckorna, dels kostnader för att bygga om broar som redan är upplåtna för 10/16 tons ' axcl- och boggitryck men där vissa risker finns för brons långsiktiga ' fortbestånd. Medelsbehovet för sådana objekt — där speciellt skogsindustrin skulle få stora fördelar — uppgår till totalt ca 110 milj. kr. De inventerade behoven hänför sig så gott som uteslutande till de sekundära och tertiära vägnäten och är fördelade över hela landet. Kostnaderna för var och en av de behövliga ombyggnadsåtgärderna är i allmänhet mindre än 1 milj. kr. En insats på 30 milj. kr. per år till dessa broombyggnader skulle medge att det inventerade akuta behovet skulle kunna täckas på knappt fyra år. För detta belopp skulle under första året ca 65 objekt kunna åtgärdas. Den sammanlagda väglängd, som härigenom skulle kunna öppnas för tung trafik (10/16 ton), uppgår till ca 280 km.
Programnivå C för det statliga vägbyggandet innebär 826,5 milj. kr. Till följd av verkets prioritering av driftåtgärder ingår denna nivå inte i något av verkets tre föreslagna verksamhetsalternativ.
I de av vägverket begärda anslagen ingår inte några kostnader för vägutbyggnader i samband med den fasta förbindelsen över Öresund.
2.4. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator
Anslaget är ett kalenderårsanslag, där bidragsdelen avser det löpande kalenderåret. För budgetåret 1974/75 begärs således bidragsmedel för kalenderåret 1974.
Under anslaget redovisas bidragsgivningen till drift av allmänna vägar och gator som är nödvändiga för den allmänna samfärdseln inom de kommuner som är väghållare.
Bidrag utgår i mån av tillgång på medel med 95 40 av det belopp, vartill kostnaderna för drift av de bidragsberättigade vägarna och gatorna beräknas skäligen böra uppgå. Driftkostnaderna fastställs för en tvåårsperiod av statens vägverk med utgångspunkt från av kommunerna lämnade uppgifter. Ny driftkostnadsberäkning skall utföras år 1974 avseende åren 1974 och 1975.
För budgetåret 1973/74 har anvisats 157,5 milj. kr. exkl. administrativa kostnader för verksamheten år 1973. Med hänsyn till att väsentligt ändrade förhållanden inträtt har i enlighet med bidragskungörelsen jämkning av driftkostnadsberäkningen gjorts för fyra kommuner. Härjämte har viss justering gjorts för en kommun med retroaktiv verkan fr. o. m. år 1972. Den beräknade driftkostnaden för år 1973 efter företagen jämkning uppgår till 165,8 milj. kr., vilket motsvarar ett statsbidrag av 157,5 milj. kr. Inberäknat det retroaktiva bidraget enligt ovan
har till kommunerna utbetalats ett bidragsbeiopp av 157,7 milj. kr. För
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 52
år 1973 har kommunerna således erhållit statsbidrag med 95 Z av det beräknade bidragsunderlaget.
Vägverket anser det angeläget att för verksamheten år 1974 bidragsmedel ställs till förfogande som medger att statsbidrag till kommunernas driftkostnader i princip kan utgå i den omfattning, som förutsätts i bidragskungörelsen, nämligen till 95 20 av beräknad skälig driftkostnad.
Vid omprövning av driftkostnaderna påverkas beräkningen i första hand av prisutveckling och trafikökning fr. o. m. år 1972. Vidare skall beaktas den ökade väghållning vissa kommuner fått genom skilda beslut av Kungl. Maj:t rörande kommunsammanläggningar.
Enligt vägverkets bedömning krävs det för år 1974 ett bidragsbelopp av (157,5 +26,5) 184 milj. kr.
På grund av bidragsbestämmelsernas utformning. torde endast en programnivå kunna komma ifråga.
Till bidragsbeloppet skall läggas kostnaderna för vägverkets administration av bidragsgivningen; som avser framförliggande kalenderår och för år 1975 beräknas till 560 000 kr.
Vägverket hemställer slutligen att — såsom är fallet för bl.a. anslaget för bidrag till byggande av kommunala vägar och gator — även bidragsdelen av anslaget anvisas för framförliggande kalenderår och inte som f. n. för det löpande kalenderåret. Det är nämligen enligt verket av betydelse för planeringsarbetet för såväl vägverket som olika väghållare att känna till den ekonomiska ramen i god tid före den : aktuella verksamhetsperioden. För att redan budgetåret 1974/75 erhålla medel för år 1975 krävs en engångsuppräkning med 185 milj. kr.
2.5. Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator
Detta anslag är ett kalenderårsanslag och avser framförliggande ka- Ienderår. Vägverkets äskande avser således år 1975.
Under anslaget redovisas bidragsgivningen till byggande av allmänna vägar och gator som är nödvändiga för den allmänna samfärdseln i kommuner som är väghållare samt till byggande av tunnelbanor. Målet för programmet är att medverka vid den utbyggnad av kommunernas trafikledssystem som erfordras för att tillgodose såväl de individuella som kollektiva trafikbehoven.
För fördelning av bidragen fastställer vägverket en fördelningsplan för fem år, som förnyas vart tredje år. Ny fördelningsplan har fastställts år 1972 och avser femårsperioden 1973—1977.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 53:
Från anslaget lämnas bidrag med 95 46 av kostnad för bidragsberättigade byggnadsföretag, dels till byggande av väg, dels till byggande av gata mot vilken enligt gällande stadsplan utfart eller annan utgång från ' tomt eller annan fastighet inte får anordnas. Dessutom utgår bidrag med 95 96 till utförande av större konstarbete eller trafikanordning som ingår i gata. Till annat bidragsberättigat gatubyggnadsarbete utgår bidrag med 85 7. Bidrag med 95 4 av kostnaderna för tunnelbanors underbyggnad kan under vissa förutsättningar också utgå från anslaget. Bidrag utgår i mån av tillgång på medel.
Kommunerna och Stockholms läns landsting (SLL) gjorde under år 1971 en behovsinventering avseende åren 1973—1985 och framlade förslag till långtidsplan för åren 1973—1982.
De av kommunerna och SLL redovisade behoven och de därpå grundade långtidsplanerna omfattar principiellt de trafikleder som ingår eller skall ingå i huvudtrafiksystem enligt generalplan, dispositionsplan eller trafikledsplan. Detta innebär att behovs- och långtidsplaner innefattar fjärrleder, primärleder, viktigare sekundärleder samt tunnel- och stadsbanor.
I kommunernas och SLL:s behovsplaner har anmälts objekt motsvarande en sammanlagd byggnadsvolym av ca 9 600 milj. kr. i fasta priser. Vid den granskning av ingivna behovsplaner som gjorts inom vägverket har beloppet reducerats till 6 150 milj. kr.
Kommunernas förslag till långtidsplan uppgår i nu aktuell prisnivå till ca 8 600 milj. kr., vilket motsvarar ett totalt bidrag under 10-årsperioden på ca 8 000 milj. kr. eller i genomsnitt 800 milj. kr. per år.
Under början av år 1972 upprättade vägverket ett preliminärt förslag till långtidsplan för åren 1973—1982. Denna plan låg till grund för upprättande av den numera fastställda fördelningsplanen för åren 1973—1977. Den preliminära Jångtidsplanen har sedermera reviderats ' och anpassats till den nya fördelningsplanen.
På grund av statsmakternas uttalade ekonomiska restriktivitet har vägverket intagit en stram hållning då verkets långtidsplan för åren 1973—1982 upprättats. Vägverket har utgått ifrån den för år 1973 ' fastställda medelstilldelningen på 329,3 milj. kr. exkl. administrationskostnader och därefter en årlig anslagsökning på 4 20 t. o. m. år 1981. Ökning har gjorts i steg vart tredje år vilket bedömts lämpligt med hänsyn till den vart tredje år återkommande omprövningen av fördelningsplanen. Mot bakgrund av lämnade direktiv för upprättande av fördelningsplan för åren 1973—1977 har även långtidsplanen upprättats i löpande priser. Den på detta sätt uppgjorda långtidsplanen ger en anslagsram för åren 1973—1982 på totalt 3 904 milj. kr., vilket med den kommunala andelen motsvarar en byggnadsvolym på ca 4 150 milj. kr. Fördelningen av medel framgår av följande sammanställning.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 54
Storstadsområdena Övriga kommuner Totalt
Procen- = Stats- Procen- = Stats- = Procen- Statstuell bidrag = tucli bidrag = tuell bidrag
andel milj. kr. andel milj. kr. andel milj. kr.
Förbifarts-, genomfarts- och infartsleder 18,1 707,5 28,1 1097,2 46,2 1 804,7 Centrumomgripande leder och huvudtrafikleder inom centrumområden 19,5 760,7 11,3 440,3 30,8 1 201,0 Övriga väg- och gatuobjekt 0.1 5,1 — 2,3 0,1 7,4 Tunnelbanor och stadsbanor 13,0 507,9 — — 13,0 507,9 Ofördelat 9,9 383,3
50,7 19812 39,4 1539,8 100,0 3 904,3
Som framgår av sammanställningen beräknas ca 46 96 av ramen på 3 904 milj. kr. falla på förbifarts-, genomfarts- och infartsleder och ca 31 fc på leder inom centrala stadsområden. Ca 26 §6 av de medel som avsatts för storstadsområdena har förutsatts gå till tunnelbanor i Stockholm och stadsbanor i Göteborg. Av det totala beloppet faller 32,2 46 på storstockholmsområdet, inkl. SLL, 12,5 76 på Göteborg-Mölndal och 6 6 på Malmö.
Enligt direktiv för fördelningsplanen för åren 1973—1977 har denna upprättats från förutsättningen av en nominellt oförändrad årlig bidragsnivå av 330 milj. kr. Detta belopp har erhållits för verksamhetsåren 1973 och 1974.
För en oförändrad reell bidragsnivå krävs en uppräkning av bidragsbeloppet till 360 milj. kr. En minskning av denna nivå med 5 40 ger bidragsbeloppet 340 milj. kr., vilket motsvarar vad som krävs för att fullfölja målsättningen enligt fördelningsplanen. Vägverket anser, att en ytterligare neddragning av bidragsvolymen inte bör ske under år 1975. I programnivå A, som ingår i verksamhetsalternativ I och II, har vägverket därför tagit upp nyssnämnda 340 milj. kr.
Som programnivå B tas upp 360 milj. kr., vilket i enlighet med det anförda innebär reellt oförändrad nivå för år 1975 jämfört med år
1974. Programnivå B ingår i verksamhetsalternativ III. Vägverket frainhåller i anslutning härtill att trafikarbetet i tätortsområdena ökar långt utöver vad som är betingat av befolkningstillväxten. Detta sammanhänger bl.a. med den sedan länge pågående utglesningen av folkmängden i den centrala delarna och en samtidig befolkningstillväxt
i de yttre delarna av tätorterna. Denna omlokalisering av bostäder, indu-
stri, detalj- och partihandel leder till ökade transportbehov.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 55
Programnivå C — 380 milj. kr. — ingår inte i något av de tre föreslagna verksamhetsalternativen.
Till de nyss nämnda beloppen skall i samtliga fall läggas 3,9 milj. kr. för administration av bidragsgivningen.
2.6. Bidrag till drift av enskilda vägar m.m.
Anslaget är ett kalenderårsanslag, där bidragsdelen avser det löpande kalenderåret. Vägverkets äskande avser således beträffande bidragsdelen år 1974 och beträffande administrationsdelen år 1975. Från anslaget utgår statsbidrag till det enskilda vägnätets driftkostnader. Bidragen utbetalas i efterskott.
Bidragsgivningen baserar sig på vart femte år återkommande driftkostnadsberäkninpgar som utförs av vägförvaltningarna. Dessa beräkningar sker med utgångspunkt från av vägverket framräknade standardvärden och av väghållarna lämnade uppgifter. Den beräknade totala driftkostnaden omfattar såväl barmarksunderhåll som vinterväghållning. Från anslaget utgår även bidrag till iståndsättningsarbeten som anses nödvändiga från framkomlighets- och trafiksäkerhetssynpunkt. Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel i normaifallet med 70 Z och om synnerliga skäl föreligger med 85 §o av beräknad bidragsgrundande kostnad. Bidrag kan även utgå till anskaffning av maskiner och redskap för vägunderhållet samt till kostnader för viss passbåtstrafik, m. m.
Uppföljningen av att statsbidragsvägarna hålls i ett tillfredsstäflande skick sker genom årlig besiktning av vägarna. I samband med denna besiktning förekommer även i stor omfattning konsultationer. Väghållarna önskar bl. a. råd och anvisningar i fråga om väghållningen. Denna rådgivning, som utgör en del av administrationen, har stor betydelse för ett rationellt vägunderhåll och bidrar till att underhållskostnaderna kan hållas på en rimlig nivå.
Vid den behovs- och standardinventering som har genomförts har framkommit ett stort behov av iståndsättningsarbeten på det bidragsberättigade vägnätet.
Det totala behovet av medel för iståndsättningsbidrag uppgår enligt behovsinventeringen till ca 220 milj. kr. under tioårsperioden 1972— 1981 eller ca 22 milj. kr. per år. Enligt standardinventeringen uppgår den totala väglängden av enskilda vägar vartill statsbidrag hittills inte utgått men anses böra medgivas under samma period till 10 316 km. Detta motsvarar ctt årligt tillskott av ca 1000 km väg. För iståndsättning av dessa tillkommande vägar erfordras ett bidrag på 3 milj. kr. per år och för underhåll ett årligt ökningsbelopp om 1,5 milj. kr.
Den 1 april 1973 fanns vidare 850 ansökningar om statsbidrag till drift av enskild väg, motsvarande en väglängd av ca 2140 km. För
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 56
iståndsättning av dessa åtgår ett bidrag på 6 milj. kr. och för underhåll
ett bidrag på 3 milj. kr. per år.
För budgetåret 1973/74 har anvisats 75 milj. kr.
Programnivå A för budgetåret 1974/75 utgör enligt verket ett minimialternativ och uppgår till 88,6 milj. kr. enligt följande fördelning.
1 000-tal kr.
| Administration | 5 800 |
| Bidrag till barmarks- och vinterväghållning | 68 500 |
| Bidrag till redskapsanskaffning | | 1 000 |
| Bidrag till särskilda kommunikationsändamål | 1 000 |
| Bidrag till iståndsättningsarbeten | 12 300 |
88 600
Av totalbeloppet utgör 6,2 milj. kr. prisomräkning. Oförändrat reellt anslag för budgetåret 1974/75 uppgår således till '81,2 milj. kr. Programnivå A ger möjlighet att bevilja bidrag till samtliga inneliggande och under året inkommande ansökningar representerande en väglängd av ungefär 2 000 km, vilket kräver 6 milj. kr. för iståndsättning och 3 milj. kr. för underhåll. Bidrag till barmarks- och vinterväghållning kan — inkl. sistnämnda belopp — totalt ges med 68,5 milj. kr. Bidrag till redskapsanskaffning och särskilda kommunikationsändamål kan ges med 1 milj. kr. till vartdera ändamålet. Bidrag till iståndsättningsarbeten kan utgå med totalt 12,3 milj. kr., varav 6,3 milj. kr. kan anslås till iståndsättning av äldre bidragsvägar.
Programnivå B, som tas upp i verksamhetsalternativ IT, innebär en ytterligare ökning med 5,5 milj. kr., vilken fördelas med 5 milj. kr. på iståndsättningsbidrag och 500 000 kr. på redskapsanskaffning.
Programnivå C — 98,6 milj. kr. — som ingår i verksamhetsalternativ TI och IT ger dessutom möjlighet att överföra ca 1000 km statliga vägar, som till sin funktion är att hänföra till enskilda statsbidragsvägar, . till enskild väghållning. Härför åtgår 3 milj. kr. till iståndsättningsbidrag och 1,5 milj. kr. till underhållsbidrag.
I likhet med vad vägverket hemställt om under anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator föreslås att bidragsdelen läggs om till att avse framförliggande kalenderår. För bidrag avseende år 1975 kräver detta en engångsuppräkning med 100,2 milj. kr.
2.7. Bidrag till byggande av enskilda vägar
Detta anslag är ett kalenderårsanslag och avser framförliggande kalenderår. Vägverkets äskande avser således år 1975.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 57
Under anslaget redovisas bidragsgivningen till byggande av enskilda vägar. Bidrag lämnas till byggande av enskild väg av väsentlig betydelse för en bygds befolkning. Fr. o. m. år 1966 lämnas bidrag även till byggande av enskild väg som utgör tillfartsväg till naturområde för rekreation och friluftsliv eller av annat skäl är av särskild betydelse för fritidsändamål. Bidrag utgår i mån av tillgång på medel i normalfallet med 70 96 av den beräknade bidragsgrundande kostnaden.
Av den tidigare nämnda inventeringen, som utförts för perioden 1972 —1981, framgår att ca 20 20 av det totala enskilda statsbidragsvägnätet om sammanlagt ca 63 000 km är i behov av ombyggnad. Det totala investeringsbehovet uppgår till ca 687 milj. kr. i fasta priser motsvarande ett statsbidrag av ca 480 milj. kr. eller ca 48 milj. kr. per år. Omräknat till nu aktuell prisnivå utgör medelsbehovcet ca 55 milj. kr. per år.
För år 1974 har ett anslag av ca 21,5 milj. kr., exkl. administrationskostnader om 3,3 milj..kr., anvisats. | | |
Anslaget beräknas fördelas med drygt 13 milj. kr. till fortsättningsoch slutbidrag till tidigare påbörjade byggnadsobjekt och med 8.5 milj. kr. till objekt som avses påbörjas under år 1974.
För år 1975 begär vägverket enligt programnivå A, som utgör verksamhetsalternativ I och II, 27,1 milj. kr. Nivån innebär i stort sett oförändrat reellt anslag. Fortsättnings- och slutbidrag kan därvid utgå med ca 13,6 milj. kr. och bidrag till påbörjande av nya objekt med ca 9,5
milj. kr. | . oo
Programnivå B, som är lika med verksamhetsalternativ IIT, innebär en ökning av bidragsdelen med ytterligare 3,5 milj. kr. |
Programnivå C — 34,1 milj. kr. — ingår inte i något av verkets tre verksamhetsalternativ.
Administrationsposten tas i samtliga alternativ upp till 4 milj. kr. Av ökningen om 700 000 kr. utgör 300 000 kr. prisomräkning. Resterande 400 000 kr. förklaras av en beräknad förstärkning av de administrativa resurserna för att möjliggöra en utvidgning av planläggning, konsultationer, kontroll m. m. i samband med den enskilda statsbidragsgivningen. Kostnaden härför uppgår till sammanlagt 500 000 kr. och har fördelats med 80 §c på byggnadsanslaget och 20 42 på driftanslaget.
2.6. Tjänster till utomstående
Detta anslag är ett budgetårsanslag.
Programmet för anslaget, som för innevarande budgetår uppgår till
10,7 milj. kr., inrymmer tjänster till utomstående och vissa kostnader 1 samband med beredskapsarbeten. Den förstnämnda posten avser den taxe- och avgiftsbelagda verksamheten, huvudsakligen byggande och drift på entreprenad av vägar åt kommuner och enskilda väghållare.
Den principiella målsättningen för vägverkets taxe- och avgiftssättning är full kostnadstäckning. Härmed avses täckning av såväl bokfö-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 58
rings- som kalkylmässiga kostnader. Verksamheten beräknas av vägverket under perioden 1973—1978 vara självbärande med en omslutning av ca 60 milj. kr. per år.
Posten beredskapsarbeten avser vägverkets interna planering för AMS” räkning. Mot bakgrund av verkets målsättning och med hänsyn till omfattningen av egna resurser samt efter samråd med AMS planerar vägverket en årlig omslutning av beredskapsarbeten i egen regi motsvarande en ersättning från AMS med ca 200 milj. kr. för perioden 1975— 1979. Härtill kommer särredovisade administrationskostnader för den interna planeringen om 11,7 milj. kr. årligen som inte ersätts av AMS. För budgetåret 1974/75 begär vägverket att anslaget förs upp med sistnämnda belopp.
Vägverket hemställer slutligen att ifrågavarande anslag i fortsättningen anvisas för kalenderår. Detta medför en engångsuppräkning med 6,1 milj. kr. för att täcka medelsbehovet under tiden den 1 juli —31 december 1975.
3. Remissyttrande över vägverkets, sjöfartsverkets och affärsverkens anslagsframställningar
Arbetsmarknadsstyrelsen har, i likhet med i sina yttranden över tidigare anslagsframställningar, framhållit betydelsen av att planeringen inom resp. verk fortlöpande bedrivs på sådant sätt att investeringarna snabbt kan anpassas efter konjunktur- och arbetsmarknadsläge. I övrigt har anslagsframställningarna inte föranlett några erinringar från AMS sida.
4. Departementschefen
I prop. 1972: 1 (bil. 8) framlades förslag till allmänna riktlinjer för den fortsatta vägplaneringen i landet. Enligt förslaget — som enhälligt godtogs av riksdagen — skulle bl. a. den av vägverket f.n. vid planceringen tillämpade kalkylmodellen ses över. Ett utvecklingsarbete skulle sålunda bedrivas för att få fram underlag, som gör det möjligt att bättre än hittills bestämma den vikt, som rimligen bör ges vissa av de i kalkylmodellen ingående komponenterna, såsom trafikanternas tidskostnad, trafikolyckskostnaden och kalkylräntan. |
I sammanhanget underströk jag emellertid också angelägenheten av att utvecklingsarbetet vidgades. Den angivna kalkylmodellen är sålunda i första hand ett hjälpmedel för att bestämma de trafikekonomiska vinsterna — dvs. besparingen som vägtrafikanterna gör vid viss inriktning av väginvesteringarna. Det föreligger härvidlag — som jag underströk — ett behov av att man i det fortsatta mera långsiktiga utvecklingsarbetet eftersträvar att väga in olika samhällsekonomiska effekter, vilka inte ryms inom den nuvarande modellen. Behovet härav ökar med de vid-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 59
gade regional- och näringspolitiska aspekter, som läggs på samhällets investeringar i olika hänseenden. Vinsterna kan i ett sådant perspektiv inte enbart bestämmas med hänsyn till trafikanterna utan bör även härledas ur bebyggelse- och näringslivsutvecklingen.
För att i enlighet med statsmakternas ställningstaganden dra upp de närmare, mera konkreta riktlinjerna för det ifrågavarande utredningsoch utvecklingsarbetet. har jag efter Kungl. Maj:ts bemyndigande tillsatt en särskild arbetsgrupp. Dess uppdrag har senare utvidgats till att även omfatta en översyn av vägverkets och arbetsmarknadsstyrelsens vägbyggnadsverksamhet i form av beredskapsarbeten.
För den framtida väghållningen är också trafikplaneringsutredningens och trafikpolitiska utredningens arbete av stor betydelse. Inom trafikplaneringsutredningen har man beträffande vägfrågornas behandling lagt stor vikt vid att detta arbete skall utföras i nära samarbete mellan länsstyrelserna, vägförvaltningarna och kommunerna. Beträffande trafikpolitiska utredningen är bl. a. frågan om kostnadsansvarets utformning av intresse.
Jag vill i detta sammanhang också erinra om det av vägkostnadsutredningen framlagda betänkandet (SOU 1973: 32) Vägtrafiken — kostnader och avgifter. I betänkandet behandlas ekonomiska principer för prissättningen inom vägtrafiksektorn. Vidare redovisas de kostnader som från olika utgångspunkter kan hänföras till vägtrafiken och alltså i ett eller annat hänseende kan anses ingå i vägtrafikens totala kostnadsansvar. Resultatet av expertutredningens arbete skall nu — i enlighet med vad som förutsattes redan vid tillsättandet av vägkostnadsutredningen — fullföljas inom en parlamentariskt sammansatt utredning. I enlighet härmed avser jag att föreslå Kungl. Maj:t att ge trafikpolitiska utredningen tilläggsdirektiv att fulifölja utredningsarbetet om vägtrafikens kostnadsansvar. Detta arbete bör resultera i ett förslag till vägtrafikbeskattning.
Innan jag går över till att behandla anslagsfrågorna vill jag crinra om att metoden att använda salt för halkbekämpning vid flera tillfällen varit föremål för riksdagens uppmärksamhet. Jag vill med hänsyn härtill något beröra den redogörelse för behov och erfarenheter m. m. av vägsaltning som vägverket utfört och redovisat i publikationen Halkbekämpning (DD 116). Fördelarna med metoden anges vara att det visat sig möjligt att i stor utsträckning hålla saltade vägar isfria med ökad trafiksäkerhet som följd. Vägverkets bedömningar i denna del har skett i samråd med trafiksäkerhetsverket. Vissa olägenheter i form av moddig vägbana, nedsmutsning m. m. kan emellertid inte undvikas i sammanhanget. I princip innebär nämligen saltningen ett tidigareläggande av det töväder som förr celler senare skulle komma. Av publikationen framgår att naturvårdsverket och vägverket efter överläggningar enats om att saltningen under nuvarande former torde kunna accepteras från natur-. vårdssynpunkt. Man är också överens om att saltmängderna bör bibe-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 60
hållas på ungefär nuvarande nivå. Det konstateras i detta hänseende att saltningen, som totalt uppgår till ca 75 000 ton per år, enbart omfattar de mest trafikbelastade vägarna — ca 12 000 km av totalt 96 000 km .— och vidare att saltmängderna uppgår till 5-—7 gram per m? och spridningstillfälle. Detta innebär, räknat på normalnederbörden på vägområdets yta, en saltkoncentration av ungefär 300 miljondelar (ppm). Som jämförelse kan nämnas att smakgränsen ligger vid ca 500 ppm. Rostskador och cventuellt ökade väghållningskostnader direkt förorsakade av saltningen anses inte vara av den omfattning att de bör hindra: den fortsatta användningen av metoden.
För egen del kan jag instämma i de slutsatser som vägverket efter samråd med trafiksäkerhetsverket och naturvårdsverket har kommit till, nämligen att fördelarna av saltningen väger avsevärt tyngre än nackdelarna. Den restriktivitet i användningen av salt som vägverket . ålagt sig anser jag dock motiverad. Jag utgår från att berörda myndigheter med uppmärksamhet följer utvecklingen.
I prop. 1973: 1 upptogs väganslagen till sammanlagt ca 2 359 milj. kr. Under hösten 1973 har vägväsendet — efter beslut av riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition (1973: 165) med förslag till vissa eckonomisk-politiska åtgärder — tillförts ytterligare 200 milj. kr. De totalt tillgängliga medlen för budgetåret 1973/74 uppgår därmed till ca 2559 milj. kr., vilket är ca 345 milj. kr. eller 15 €<& mer än anslagen för föregående budgetår. Av den särskilda medelsanvisningen om 200 milj. kr. avser 115 milj. kr. byggande och 75 milj. kr. drift av statliga vägar samt resterande 10 milj. kr. iståndsättning av enskilda vägar.
Jag vill framhålla betydelsen av att man — bl. a. på grund av vägverkets höga planeringsberedskap — genom denna satsning kunnat tillgodose väsentliga trafikbehov samtidigt som en snabb igångsättning av arbetena medfört ett påtagligt sysselsättningstillskott redan under innevarande vinter. Inte minst anser jag det värdefullt att en betydande del av anslagsökningen — ca 115 milj. kr. — genom de vägförbättringar och broförstärkningar m. m. som nu kan utföras bidrar till en standardhöjning av från regionalpolitisk synpunkt viktiga länsvägar. Jag vill i detta sammanhang även peka på den kraftiga utökning av det s.k. tunga vägnätet — från 59 46 av det totala statliga vägnätet år 1972 till 79 <e år 1973 — som varit möjlig att genomföra. Den påtagliga standardförbättring, som den ökade tillåtna belastningen är ett uttryck för, avser så gott som helt länsvägar och innebär tillsammans med de ytterligare förstärkningsarbeten som nu kan genomföras betydelsefulla åtgärder för att stödja de regional- och näringspolitiska strävandena.
Jag förordar en fortsatt kraftig satsning på väganslagen för nästa budgetår. Totalt tillstyrker jag för de väganslag som hittills upptagits på driftbudgeten en höjning om 204,8 milj. kr. i förhållande till anslagen i prop. 1973: 1.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 61
Allmänt gäller att vägbyggnadsverksamhet och även vissa slag av åtgärder som hänför sig till driftsidan, i första hand förstärknings- och andra förbättringsarbeten, lämpar sig väl för insatser i sysselsättningsfrämjande syfte. En betydande del av de beredskapsarbeten som årligen utförts och som finansierats via arbetsmarknadsverket har också avsett vägarbeten. Utan att ändra på det förhållandet att vägarbeten även i fortsättningen kan antas komma att utgöra en betydelsefull del av beredskapsarbetena vill jag — för att ytterligare höja handlingsberedskapen och säkerställa en så ändamålsenlig användning som möjligt av från sysselsättningssynpunkt nödvändiga insatser — förorda införandet av ett särskilt, konjunkturpolitiskt betingat anslag. Detta skall för vägverkets del fylla ungefär samma uppgift som de för olika investeringsanslag på kapitalbudgeten beräknade konjunkturmarginalerna. Erfarenheterna av användningen av dessa har varit goda. En lämplig ordning synes härvidlag vara, att det särskilda anslaget — lämpligen benämnt Särskilda byggnads och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar — ställs till Kungl. Maj:ts förfogande att disponeras för särskilda insatser i fråga om drift och byggande av statliga vägar, när detta är motiverat av konjunkturpolitiska eller andra skäl. Planeringen av ifrågakommande åtgärder, som i första hand bör inriktas på arbeten, som på en gång är från sysselsättningssynpunkt värdefulla och vägpolitiskt angelägna, bör ske efter samråd med arbetsmarknadsverket. För nästa budgetår förordar jag att detta anslag förs upp med 200 milj. kr.
Jag vill mot bakgrund av förslaget i det föregående föreslå borttagandet av den specialdestinering av ordinarie viägdrift- och vägbyggnadsmedel till skogslänen som årligen förekommit. Jag anser att det föreslagna särskilda anslaget bättre fyller det syfte som specialdestineringen varit avsedd för, nämligen insatser på vägområdet som i huvudsak motiveras av sysselsättningsskäl.
Mina förslag till medelsanvisning för nästa budgetår innebär alltså i förhållande till de ursprungligen anvisade anslagen för innevarande budgetår en sammanlagd ökning med 404,8 milj. kr.
Inom ramen för de resurser som sålunda förordas bör en ingående angelägenhetsbedömning ske. Insatserna på det statliga vägnätet bör därvid i första hand inriktas på att genom ändamålsenliga driftåtgärder till lägsta möjliga kostnad säkerställa funktionen hos de olika delarna av det befintliga vägnätet. Vidare bör de investeringsplaner fullföljas som avser att genom mera punktvisa insatser åstadkomma förbättringar på längre sammanhängande vägsträckor eller som siktar till att på olika delar av vägnätet avhjälpa brister som är till påtagliga olägenheter för trafiken.
En sådan ingående prövning och prioritering av väghållningsåtgärderna — och det gäller särskilt byggnadssidan -— är angelägen så att önskvärt utrymme kan skapas för regionalpolitiskt betydelsefulla insatser.
Prop. 1974: 1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 62
I fråga om den statliga vägdriften förutsätter jag att möjligheterna att bibehålla eller höja standarden på vägnätet genom olika åtgärder — t. ex. oljegrusning, beläggning eller förstärkning — tas till vara och att valet mellan de vägar som kan komma i fråga för åtgärder i möjlig utsträckning grundas på den samhällsekonomiska lönsamheten. Uppmärksamhet bör även ägnas frågan att skapa skäligt utrymme för förbättringsarbeten på det sekundära vägnätet.
Jag går nu över till att redovisa mina ställningstaganden till anslagsberäkningarna och kommer senare att hemställa om medelsanvisning under resp. anslag.
Vad gäller väg- och gatudriften anser jag i likhet med vägverket att driftåtgärder, som syftar till att upprätthålla servicestandarden och vidmakthålla det i vägarna nedlagda kapitalet, skall prioriteras vid en bedömning av olika möjliga väghållningsinsatser inom ramen för de totalt tillgängliga vägmedlen. Jag är i enlighet härmed beredd att föreslå kraftiga uppräkningar av samtliga driftanslag.
Anslaget Drift av statliga vägar avses täcka kostnaderna för servicearbeten, egentligt vägunderhåll samt vissa förbättringsarbeten inom de olika delarna av det statliga vägnätet. För innevarande budgetår är anslaget ca 1 100 milj. kr. sedan riksdagen på tilläggsstat anvisat 75 milj. kr. Av totalbeloppet beräknas ca 120 milj. kr. falla på förbättringsarbeten. Under de senaste åren har även betydande insatser i form av beredskapsarbeten avsett förbättringsåtgärder. Under budgetåren 1971/72 och 1972/73 har således för detta ändamål sammanlagt ca 250 milj. kr. anvisats över elfte huvudtiteln, och för innevarande budgetår representerar under hösten 1973 beslutade insatser i form av förbättringsåteärder kostnader i storleksordningen 60 milj. kr. Dessa arbeten, som primärt tillkommit från allmän sysselsättningssynpunkt, är relativt jämnt fördelade över landet och har även bidrapit till att påskynda vägverkets långsiktiga program för upprustning av de sckundära och tertiära vägarna.
Med hänsyn till de angelägna behov av olika driftåtgärder som föreligger är jag — utöver de betydande beredskapsmedel som kommit vägdriften tiligodo och det tilläggsanslag som anvisats i höstas — beredd att föreslå en anslagsökning med ca 130 milj. kr. i förhållande till i riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisat belopp. För den statliga vägdriften skulle därmed under kalenderåret 1975 komma att disponeras ca (1 025-1-130) 1155 milj. kr. Inom denna ram räknar jag med att vägverket vid normal omfattning av servicearbeten kan utföra nödvändiga slitlager- och torrläggningsarbeten samt därutöver förbättringsarbeten i ungefär samma omfattning som under de senaste åren.
För anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator beräknar jag i likhet med vägverket att en höjning med 25,8 milj. kr. av det för innevarande budgetår anvisade anslaget om ca
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 63
158,8 milj. kr. är nödvändig med hänsyn till pris- och trafikutvecklingen m.m. Anslaget bör således för nästa budgetår vara ca 184,6 milj. kr. Till den omläggning av anslagsperioden för bidragsdelen till att avse framförliggande kalenderår som vägverket har föreslagit är jag inte nu beredd att ta ställning.
Anslaget Bidrag till drift av enskilda vägar m.m. är för innevarande budgetår 75 milj. kr., vartill kommer av riksdagen på tilläggsstat anvisade 10 milj. kr. Detta innebär en höjning med 25 milj. kr. eller drygt 40 96 jämfört med föregående budgetår. Av beloppet kan ca 18 milj. kr. beräknas avse iståndsättningsarbeten, vilket möjliggör en väsentlig standardförbättring av det enskilda vägnätet. Jag är beredd att föreslå en fortsatt kraftig satsning på detta från många synpunkter viktiga vägnät och förordar en medelsanvisning för niista budgetår med 83 milj. kr. Ökningen jämfört med riksstaten för budgetåret 1973/74 blir därmed 8 milj. kr., men i realiteten blir utrymmet för nya insatser större då iståndsättningsarbetena är av engångskaraktär.
Till den av vägverket föreslagna omläggningen av anslagsperioden för bidragsdelen till att avse framförliggande kalenderår är jag inte nu beredd att ta ställning.
Vad gäller väg- och gatubyggandet vwill jag i följande tabell inledningsvis redovisa det ungefärliga utfallet av investeringarna inom denna sektor under perioden 1968-—1972 samt de beräknade kostnaderna under åren 1973 och 1974, I de angivna beloppen för bercdskapsarbeten, som avser alla kategorier vägar, ingår även kostnaderna för vissa förbättringsarbeten av driftkaraktär.
År Ordinarie Ordinarie Byggande Bered-
statliga kommunala av enskilda skaps-
vägbygg- vägbygg- vägar arbeten
nadsarbeten nadsarbeten
milj. kr.
| 1968 | 641 | 270 | 21 | 330 | 1262 |
| 1969 | 657 | 270 | 22 | 300 | 1249 |
| 1970 | 693 | 300 | 23 | 260 | 1276 |
| 1971 | 684 | 325 | 23 | 310 | 1342 |
| 1972 | 685 | 330 | 23 | 626 | 1664 |
| 1973! | 725 | 331 | 23 | 539 | 1618 |
| 19741 | 840 | 331 | 25 | 498 | 1694 |
1 Beräknade belopp.
Vid sidan av de ordinarie vägbyggnadsanslagen har, som framgår av tabellen, betydande belopp årligen anvisats av beredskapsmedel som kommit vägnätet tillgodo. Avgörande för dessa insatser har primärt varit sysselsättningspolitiska motiv. Det har dock ansetts viktigt att som beredskapsarbeten välja ut vägföretag som ingår i gällande flerårs- och
Prop. 1974:1 Bilaga8 Kommunikationsdepartementet 64
långtidsplaner. Därigenom har det varit möjligt att förutom den egentliga sysselsättningseffekten även uppnå en positiv effekt från trafiksä- ' kerhets- och framkomlighetssynpunkt. Beredskapsarbetena har därjämte speciellt för norrlandslänen inneburit en allmän förbättring av vägnätet, vilket stöder strävandena mot en bättre regional balans i fråga om bebyggelse- och näringslivsutveckling. Jämfört med den normala fördelningen på riks- och länsvägar av de ordinarie vägbyggnadsmedlen kan det vidare konstateras att en större andel av beredskapsmedlen är att hänföra till den senare vägkategorin. |
Utöver de betydande insatser i form av beredskapsarbeten som gjorts och det tilläggsanslag som anvisats i höstas och som kommit vägbyggandet till godo är jag beredd att föreslå ökningar av samtliga byggnadsanslag.
Anslaget Byggande av statliga vägar är för innevarande
budgetår ca 725 milj. kr., vartill kommer av riksdagen på tilläggsstat an-
visade 115 milj. kr. Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med 745 milj. kr., innebärande en ökning med ca 20 milj. kr. jämfört med riksstaten för budgetåret 1973/74. Uppräkningen bör i stort medge ett vägbyggande under år 1975 i enlighet med flerårsplanerna.
Anslaget Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator bör tas upp med 343,6 milj. kr., innebärande en uppräkning med 10 milj. kr. Härigenom blir det möjligt att fullfölja fördelningsplanens målsättning för år 1975.
Anslaget Bidrag till byggande av enskilda vägar
bör föras upp med 26,8 milj. kr., vilket betyder en uppräkning med 2 milj. kr.
Utöver de belopp som jag nyss angett under resp. anslag förordar jag som nämnts slutligen, att ett nytt anslag benämnt Särskilda bygegnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar förs upp med 200 milj. kr. för att stå till Kungl. Maj:ts förfogande i enlighet med vad jag anfört i det föregående.
Kostnadsramarna för år 1975 för anslagen Drift av statliga vägar resp. Byggande av statliga vägar bör i princip bestämmas till samma belopp som anslagen, Det bör ingå i Kungl. Maj:ts befogenheter att i den mån arbetsmarknadsläget, kravet på en ändamålsenlig planering av verksamheten eller andra särskilda skäl motiverar det bemyndiga vägverket att under år 1974 resp. 1975 jämka de föreskrivna kostnadsramarna för dessa år, t. ex, genom att under andra halvåret 1974 i förväg ta i anspråk behövliga belopp av de medel under de kalenderårsberäknade anslagen, som kan bli anvisade för verksamhetsåret 1975.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t ger riksdagen tillkänna vad jag har anfört i det föregående om vägväsendet. | ee -
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 65
B 1. Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter 1972/73 Utgilft 4 394 000 1973/74 Anslag 5 500 000 1974/75 Förslag 13 700 000
1 Avser perioden 1974-07-01—1975-12-31.
Från detta anslag bestrids kostnaderna för central administration (andel), översiktlig vägplanering, fastställande av arbetsplaner samt försvars- och järnvägsärenden.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av 6,7 milj. kr. för budgetåret 1974/ 75. Dessutom föreslår vägverket att 3,5 milj. kr. anvisas för omläggning av anslagsperioden till att avse kalenderår. Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Departementschefen
Jag tillstyrker omläggningen av anslagsperioden. För nästa budgetår bör således anvisas medel för tiden 1 juli 1974—31 december 1975. Det erforderliga beloppet beräknar jag till 8,7 milj. kr. Jag bedömer att det ungefärligen kommer att fördela sig på följande sätt.
| Plan : | Kr. |
| Central administration | 1 612 000 |
| Översiktlig vägplanering | 1734 000 |
| Fastställande av arbetsplaner | 480 000 |
| Försvarsfrågor | 4 530 000 |
| Järnvägsärenden m. m. | 344 000 |
8 700 000
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens vägverk: AÄmbetsverksuppgifter för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 8 700 000 kr., att avräk-
nas mot automobilskattemedlen.
B 2. Drift av statliga vägar 1972/73 Utgift 347 360 000 Reservation 516 876 000 1973/74 Anslag 11 099 800 000 1974/75 Förslag 1155 000 000
1 Inkl. 75 milj. kr. i tilläggsanslag.
Från detta anslag bestrids kostnaderna för de delar av vägverkets verksamhet som är hänförliga till driften av de statliga vägarna samt vissa förbättrings- och ombyggnadsarbeten, vilka avser främst de sckundära och tertiära vägnäten. 5 Riksdagen 1974, I saml. Nr 1. Bil, 8 ;
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 66
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av 1482,5 milj. kr. resp. 1332,5 milj. kr. enligt sitt högsta resp. lägsta alternativ för budgetåret 1974/75. Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Departementschefen
Kostnadsramen för år 1974 har fastställts till ca 1 025 milj. kr. exkl. enligt förslag i prop. 1973: 165 anvisade 75 milj. kr.
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att kostnadsramen för år 1973 bestäms till 1155 milj. kr. och att anslag begärs med samma belopp. Förslaget innebär en ökning av anslaget för nästa budgetår med ca 130 milj. kr. jämfört med beloppet enligt prop. 1973: 1.
I följande sammanställning redovisas hur kostnaderna för viägdriften beräknas i stort fördela sig under år 1975. Sammanställningen visar även de ungefärligen beräknade kostnaderna för innevarande år (milj. kr.).
| Plan | 1974 enligt prop. 1973: 1 | 1974 | 1975 Väg- — Departements- verket | chefen |
| Central administration | 16,0 | 16,0 | 17,5 | 17,5 |
| Regional administration 19,5 | 19,5 | 21,5 | 21,5 | |
| Servicearbeten | 593,0 | 585,0 | 647,0 | 630,0 |
| Egentligt vägunderhåll 331,0 | 360,0 | 555,0 | 401.0 | |
| Förbättringarbeten | 65,3 1 024,8 | 119,3 11 099,8 1482,5 | 241,5 | 85,0 1 155,0 |
I Inkl. 75 milj. kr. i tilläggsanslag.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Drift av statliga vägar för budgetåret 1974/75 anvisa ett
reservationsanslag av 1 155 000 000 kr., att avräknas mot auto-
mobilskattemedlien.
B 3. Byggande av statliga vägar 1972/73 Utgift 706 247 000 Reservation 409 866 000 1973/74 Anslag 1840 500 000 1974/75 Förslag 745 000 000
1 Inkl. 115 milj. kr. i tilläggsanslag.
Från detta anslag bestrids kostnaderna för de delar av vägverkets verksamhet som är hänförliga till byggande av statliga vägar samt vissa mindre omläggnings- och förbättringsarbeten. |
Statens vägverk
Verket hemställer om ctt anslag av 796,5 milj. kr. resp. 766,5 milj. kr. enligt sitt högsta resp. lägsta alternativ för budgetåret 1974/75. Motive-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 67
ringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Departementschefen
Kostnadsramen för år 1974 har fastställts till ca 725,3 milj. kr. exkl. enligt förslag i prop. 1973: 165 anvisade 115 milj. kr.
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att kostnadsramen för år 1975 bestäms till 745 milj. kr. och att anslag begärs med samma belopp, vilket innebär en ökning med ca 20 milj. kr. jämfört med beloppet enligt prop. 1973: 1.
I följande sammanställning redovisas hur kostnaderna för vägbyggandet beräknas i stort fördela sig under år 1975. Sammanställningen visar även de ungefärligen beräknade kostnaderna för innevarande år (milj. kr.).
| Plan | 1974 enligt prop. 1973: I | 1974 | 1975 Väg- — Departements- verket | chefen |
| Central administration | 20,5 | 20,5 | 22,3 | 22,0 |
| Regional administration | 16,6 | 16,6 | 13.0 | 18,0 |
| Byggande av riksvägar | 483,5 | 539,2 505,0 | 495,0 | |
| Byggande av tunnelbanor | 35,0 | 35,0 | 35,0 | 35,0 |
| Byggande av länsvägar | 161,9 | 221,2 208,2 | 167,0 |
Utrednings- och utvecklingsverksamhet 8,0 8,0 8,0 8,0 725,5 1840,5 796,5 745,0 2 Inkl. 115 milj. kr. i tilläggsanslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Byggande av statliga vägar för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 745 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 4. Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar |
1974/75 Förslag 1200 000 000
1 Nytt anslag Från anslaget avses skola bestridas kostnaderna för de särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avscende statliga vägar som kan aktualiseras av konjunkturmässiga eller andra skäl. Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att anslaget för år 1975 bestäms till 200 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Särskilda byggnads- och förhättringsåtgärder avseende statliga vägar för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 68
B 5. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator 1972/73 Utgift 144 130 000 Reservation 0 1973/74 Anslag 158 750 000 1974/75 Förslag 184530 000
Från detta anslag lämnas bidrag till kommun med 95 56 av det belopp vartill de skäliga kostnaderna för drift av de bidragsberättigade vägarna och gatorna beräknas uppgå. Driftkostnaden fastställs för en tvåårsperiod av statens vägverk efter kommunens hörande. Beräkningen kan justeras under löpande tvåårsperiod, om väsentligt ändrade förhållanden inträder. Bidragsgivningen regleras genom kungörelsen (1971: 953, ändrad 1972: 186) om statsbidrag till väg- och gatuhållning i vissa kommuner. Bidrag utgår i mån av tillgång på medel.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av ca 184,6 milj. kr. för budgetåret 1974/75. Vidare begär verket att 185 milj. kr. för bidragsgivning avseende år 1975 anvisas redan budgetåret 1974/73. Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag, att anslaget tas upp med ca 184,6 milj. kr., innebärande en uppräkning med 235,8 milj. kr. Förbrukningen beriknas fördela sig på ungefär följande sätt.
Plan Kr.
Central och regional administration 550 000 Bidragsbelopp 184 000 000
184 550 009
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för budget-
året 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 184550 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
BG. Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator 1972/73 Utgift 323 875 000 Reservation 187 984 000 1973/74 Anslag 333 600 000 1974/75 Förslag 343 600 000
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 69
Från detta anslag lämnas bidrag till kommuns kostnad för byggnadsföretag med 95 <2 till byggande av väg samt till byggande av gata mot vilken enligt gällande stadsplan utfart eller annan utgång från tomt eller annan fastighet inte får anordnas. Dessutom utgår bidrag med 95 <> till utförande av större konstarbete eller trafikanordning, som ingår i gata. Till annat bidragsberättigat gatubyggnadsarbete utgår statsbidrag med 85 Fc. I kostnaden för byggnadsföretag får inräknas skälig ersättning för mark och för intrång, som föranleds av vägs celler gatas byggande eller användande.
Bidrag utgår i mån av tillgång på medel och enligt av statens viägverk fastställd fördelningsplan för fem år. Fördelningsplanen skall förnyas vart tredje år. Bidragsgivningen regleras genom kungörelsen (1971: 953, ändrad 1972: 186) om statsbidrag till väg- och gatuhållning i vissa kommuner. Statsbidrag till byggande av tunnelbana kan under vissa förutsättningar utgå från detta anslag till kommun, landstingskommun och kommunalförbund. Denna bidragsgivning regleras genom kungörelsen (1971: 956) om statsbidrag till byggande av tunnelbana. Bidrag utgår i mån av tillgång på medel.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av 363,9 resp. 343,9 milj. kr. enligt sitt högsta resp. lägsta alternativ för budgetåret 1974/75. Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att anslaget tas upp med 343,6 milj. kr., innebärande en ökning med 10 milj. kr. Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.
Plan Kr. Central och regional administration 3 600 000 Bidragsbelopp 340 000 000
343 600 000
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator för
budgetåret — 1974/75 anvisa ctt = reservationsanslag av
343 600 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 7. Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. 1972/73 Utgift 61 056 000 Reservation 5 510 000 1973/74 Anslag 185 000 000 1974/75 Förslag 83 000 000
1 Inkl. 10 milj. kr. i tilläggsanslag.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 70
Från detta anslag lämnas bidrag till drift av enskild väg av väsentlig betydelse för en stor allmänhet. Bidrag kan även utgå om vägen är utfart för en bebyggelse och av betydande längd eller om vägens drift är synnerligen betungande för väghållaren. Bidrag utgår med 70 90 av beräknad kostnad för väghållningen. Bidrag kan beviljas med 85 && om synnerliga skäl föreligger. Vidare kan s. k. iståndsättningsbidrag beviljas med 70 Z för åtgärder som bedöms nödvändiga från trafiksäkerhetssynpunkt. Från anslaget lämnas även bidrag till anskaffning av maskiner och redskap för driften. Slutligen utgår från anslaget bidrag till kostnader för viss passbåtstrafik m. m. Huvuddelen av bidragsgivningen regleras genom kungörelsen angående statsbidrag till enskild väghållning (1952: 793, ändrad senast 1971: 958) och kungörelsen (1932: 417, ändrad 1963: 102) angående statligt stöd till anskaffning av maskiner och redskap för rationalisering av underhållsarbetet på vissa enskilda vägar. Bidrag utgår i mån av tillgång på medel.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av 98,6 resp. 94,1 milj. kr. enligt sitt högsta resp. lägsta alternativ för budgetåret 1974/75. Vidare begär verket att 100,2 milj. kr. för bidragsgivning avseende år 1975 anvisas redan budgetåret 1974/75. Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att anslaget för budgetåret 1974/75 tas upp med 83 milj. kr., innebärande en ökning med 8 milj. kr. jämfört med beloppet enligt prop. 1973:1. Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.
Plan ee Kr.
Central och regional administration 5 700 000 Bidragsbelopp 77 300 000
83 000 000
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. medge att under budgetåret 1974/75 statlig lånegaranti för lån
avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda
vägar beviljas intill ett belopp av 120 000 kr.;
2. till Bidrag till drift av enskilda vägar m.m. för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 83 000 000 kr., att av-
räknas mot automobilskattemedlen.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 71
B 8. Bidrag till byggande av enskilda vägar 1972/73 Utgift 23 112 000 Reservation 17 209 000 1973/74 Anslag 24 800 000 1974/75 Förslag 26 800 000
Från anslaget lämnas bidrag till byggande av enskild väg av väsentlig betydelse för en bygds befolkning. Bidrag Jämnas till kostnad för arbetspian med 70 7 samt till beräknad övrig kostnad för företaget med högst 70 20. Föreligger synnerliga skäl kan sistnämnda bidrag höjas till högst 85 Z. Bidragsgivningen regleras genom kungörelsen angående statsbidrag till enskild väghållning (1952: 793, ändrad senast 1971: 958). Fr. o. m. den 1 januari 1966 lämnas bidrag från detta anslag även till byggande av enskild väg som utgör tillfartsväg till naturområde för rekreation och friluftsliv eller av annan grund är av särskild betydelse för fritidsändamål. Även för denna bidragsgivning gäller i tillämpliga delar nämnda kungörelse. Bidrag utgår i mån av tillgång på medel.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av 30,6 resp. 27,1 milj. kr. enligt sitt högsta resp. Jägsta alternativ för budgetåret 1974/75. Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Departementschefen >
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att anslaget tas upp med 26,8 milj. kr., vilket innebär en uppräkning med 2 milj. kr. Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.
Plan Kr.
Central och regional administration ...3 600 000 Bidragsbelopp 23 200 000
26 800 000
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 26 800 000 kr., att
avräknas mot automobilskattemedlen.
B 9, Tjänster till utomstående 1972/73 Utgift 10 030 000 1973/74 Anslag 10 700 000 1974/75 Förslag 116 800 000
2? Avser perioden 1974-07-01--1975-12-31
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 72
Från anslaget bestrids vissa kostnader inom vägverket för planering m. m. av beredskapsarbeten åt arbetsmarknadsstyrelsen.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av 11,7 milj. kr. för budgetåret 1974/75. Dessutom begär verket 6,1 milj. kr. för omläggning av anslagsperioden till att avse kalenderår. Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Departementschefen
Jag tillstyrker omläggningen av anslagsperioden och beräknar anslaget för budgetåret 1974/75, som således avser perioden 1 juli 1974—31 december 1975, till 16,8 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt till Tjänster till utomstående för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 16 800 000 kr., att avräknas mot automo-
bilskattemedlen.
B 10. Avsättning till statens automobilskattemedelsfond
I vägtrafikskatteförordningen (1973: 601) återfinns de grundliggande bestämmelserna för beskattning av bilismen.
I följande sammanställning redovisas det faktiska utfallet av automobilskattemedlens specialbudget för de senaste fem budgetåren (milj. kr.).
| Budgetår | Netto- Netto- inkomster utgifter | Över- Behållning Rescrva- skott på fonden tioner |
| 1968/69 | 2 779,7 2319,2 | 460,5 1 270,4 1 012,7 |
| 1969/70 | 3 064,0 2 512,0 | 552,0 1 796,0 1 039,1 |
| 1970/71 | 3 243,1 2 634,1 | 609,0 2453,7 990,3 |
| 1971/72 | 3 348,6 2 830,1 | 518,5 2 754,0 1 208,5 |
| 1972/73 | 3 473,6 3 169,8 | 303,8 3 003,4 1 262,9 |
De sammanlagda utgifterna under de olika väganslagen m. m. för budgetåret 1974/75 har jag beräknat till ca 2 764 milj. kr.
För trafiksäkerhet, vissa bidrag m. m. beräknar jag för andra anslag under sjätte huvudtiteln sammanlagt ca 103 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen. Under andra, åttonde, nionde och elfte huvudtitlarna föreslås därjämte att ca 600 milj. kr. skall avräknas mot dessa medel. Totalt bör alliså för dessa ändamål ca 703 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
Enligt den sålunda redovisade beräkningen skulle det totalbelopp som avses täckas av automobilskattemedlen för budgetåret 1974/75
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 73
uppgå till sammanlagt (2 764—-103--600) 3467 milj. kr., vilket innebär en ökning i förhållande till motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagsbelopp med ca 437 milj. kr.
Chefen för finansdepartementet har beräknat inkomsterna på automobilskattemedlens specialbudget för budgetåret 1974/75 till sammanlagt 3 694 milj. kr.
Av sistnämnda belopp skall alltså ca 3467 milj. kr. disponeras för att täcka anslag på driftbudgeten, medan 227 milj. kr. bör tillföras budgetutjämningsfonden och där redovisas under särskild titel.
Anslaget bör föras upp med endast ett formellt belopp av 1 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 74
C. TRAFIKSÄKERHET
C 1. Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader 1972/73 Utgift 12 966 503 1973/74 Anslag 14 518 000 1974/75 Förslag 16 118 000
Trafiksäkerhetsverket är central myndighet för uppgifter rörande trafikreglering, fordonskontroll, förarutbildning och körkort samt information och allmänt trafiksäkerhetsarbete.
Verksamheten inom den centrala administrationen är fördelad på fyra byråer, trafik- och informationsbyrån, fordonsbyrån, körkortsbyrån samt kanslibyrån. För förarprov, fordonsbesiktning m. m. finns en regional organisation med sju distrikt.
Från förevarande anslag bestrids kostnaderna för verkets styrelse, verkschefens sekreterare, trafik- och informationsbyrån, kanslibyråns allmänna scktion, en avdelningsdirektör på körkortsbyrån för viss utredningsverksamhet samt — inom den regionala organisationen — sju förste byråingenjörer för viss tillsynsverksamhet, sju byråassistenter för allmän informationsverksamhet, sju byråassistenter för uppgifter i samband med trafikundervisning i skolorna, sju bilinspektörer för arbete med bl. a. buller- och avgaskontroll samt fyra kontorister.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Verket Departements-
chefen Personal
| Handläggande personal | 54 + | 5 + | 1 | |
| Övrig personal | 15 | + | 4 + | 1 |
| | | 69 | + | 9 I | 2 |
Anslag
| Lönekostnader | 4 568 000 + 759 000 + 350 000 | |||
| Sjukvård | 14 000 + 2 000 + | — | ||
| Reseersättningar | 409 000 + 238 000 + 73 000 | |||
| därav utrikes resor | (25 000) | (— | (— | |
| Lokalkostnader | 471 C00 + 189000 + 135 000 | |||
| Expenser | 455 000 | + 71 000 + 22 000 | ||
| därav representation | (3 000) | (—) | (—) | |
| därav engångsutgifter | (24 000) (+ 2000) (— 19000) | |||
| Informationsverksamhet | 7550 000 | + 3 000 000 + 1000 000 | ||
| Materialundersökningar m. m. 450 000 | + 20 000 + 20 000 | |||
| Utredningsuppdrag | 600 000 | — | — | |
| Övriga utgifter | 2000 | — | -— |
14 519 000 + 4279 000 + 1600 000 Uppbördsmedel Ersättningar för uppdrag m. m. 1000 — —
Nettoutgift 14518 000 + 4279 000 + 1600 000
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 75
Statens trafiksäkerhetsverk
1. Pris- och löneomräkning m. m. 1 160 000 kr., varav 112 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2, 0-aiternativet skulle nödvändigtvis komma att betyda minskad informationsverksamhet. Vidare måste uppdragen åt utomstående att utföra materialprovningar, utredningar och undersökningar skäras ned.
3. Trafik- och informationsbyråns trafiksektion har under årens lopp tillförts ett antal handläggare utan att någon motsvarande förstärkning av biträdespersonalen skett. På grund av arbetsbelastningen på sektionen erfordras ytterligare ett kvalificerat biträde (444 350 kr.).
4. För planering och ledning av distributionen av verkets informationsmateriel samt för kontakter med informationssekreterarna i verkets regionala organisation behöver trafik- och informationsbyråns informationssektion förstärkas med en förste byråsekreterare. Vidare erfordras inom sektionen ytterligare ett kvalificerat biträde (+115 108 kr.).
5. Trots brister i statistiksystemet utgör olycksdata en grund i trafiksäkerhetsarbetet och verket måste ha acceptabla möjligheter att kontinuerligt kunna följa, analysera och bedöma olycksläget. För fort- Jöpande studier av olycksutvecklingen och för framtagning av bedömningsunderlag för verksledningen erfordras ytterligare en amanucns/ byråsekreterarce (558 008 kr.).
6. För biträde vid framtagning av olika typer av faktaunderlag, för skrivgöromål och biblioteks- och tidskriftsservice erfordras två kvalificerade biträden (--88 700 kr.).
7. Pressombudsmannen behöver förstärkning med en förste byråsekreterare för att införskaffa material som berör trafiksäkerhetsfrågor, katalogisera och sammanställa sådant material, medverka vid kontakter med myndigheter i andra länder samt besvara förfrågningar (+67 491 kr.).
8. Verket har att övervaka tillämpningen av bestämmelserna i vägmärkeskungörelsen och de av verket utfärdade föreskrifterna rörande olika trafikreglerande anordningar. För detta arbete erfordras förstärkning inom den regionala organisationen med två trafikingenjörer (4147 197 kr.).
9. Informationsverksamheten siktar till att öka allmänhetens kunskaper om trafik och trafikregler och att ge rekommendationer om uppträdandet i trafiken. Verksamheten planeras i detalj för längre tidsperioder med närmare precisering av målsättning, innehåll, media etc. Aktiviteterna följs upp genom undersökningar för att mäta effekten av dem och få underlag för det fortsatta arbetet. Informationen sprids med hjälp av massmedia samt genom kursverksamhet och via trafiksäkerhetskommittéer och organisationer m. m.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 76
Under år 1974 koncentreras trafiksäkerhoetsverkets informationsverksamhet på ”Trafikkunskapens år”, som är en gemensam satsning på ökad fortbildning genomförd av de myndigheter och organisationer som aktivt arbetar med trafiksäkerhet. Tyngdpunkten i de lokala aktiviteterna för ökad fortbildning ligger under hösten 1974, då omfattande verksamhet planeras med bl. a. studiecirklar, kurser av olika slag.
I den långtidsplan för informationsverksamheten som trafiksäkerhetsverket fastställt för de närmaste fyra åren har för år 1975 upptagits en huvudaktivitet på ämnet ”Trafiknykterhet”. Det är verkets avsikt att under detta år genomföra en mycket brett upplagd kampanj för ökad trafiknykterhet i samarbete med övriga berörda parter. Förberedelsearbetet har startat med insamling av underlag, såväl faktamässigt som beträffande erfarenheter både inom och utom landet i fråga om marknadsföring av trafiknykterhet. Denna aktivitet som av trafiksäkerhetsverket bedöms som ytterst angelägen måste till skillnad från sådana aktiviteter som ”Trafikkunskapens år” huvudsakligen genomföras med hjälp av massmedia. Totalt beräknas ett ytterligare medelsbehov av 2 250 000 kr. för information.
10. För sjukvård beräknas ett medelsbehov av 2 000 kr. för nytillkommande personal.
11. För reseersättningar erfordras ytterligare 200 000 kr. för nödvändig utökning av den reseverksamhet som åligger de tjänstemän som har att öva tilisyn över trafikreglering och trafikanordningar samt dem vars arbetsuppgifter omfattar information, undervisning, samordning och kontaktverksamhet. Med hänsyn till begärd personalökning cerfordras 33 000 kr.
12. För nytillkommande personal beräknas lokalkostnader om
54 000 kr.
13. Under anslagsposten Expenser erfordras främst med hänsyn till begärd personalökning ytterligare 40 000 kr.
14. Från anslagsposten Materialundersökningar rm. m. utgår bidrag till Sveriges Mekanförbund för visst standardiseringsarbete på fordonscmrådet. På grund av kostnadsökningar erfordras ytterligare 20 000 kr.
Departementschefen
För trafiksäkerhetsverket förordar jag under förvaltningskostnadsoch uppdragsanslagen en uppräkning med 3,1 milj. kr. till drygt 37 milj. kr. för att möjliggöra bl. a. viss personalförstärkning och en utvidgad informationsverksamhet.
Under förvaltningskostnadsanslaget beräknar jag en höjning med 1,6 milj. kr. till 16 118 000 kr. Härvid har jag beräknat medel för två nya tjänster, nämligen en förste byråsekreterare hos pressombudsmannen för bl. a. insamling, översättning och bearbetning av utländskt material samt ett kvalificerat biträde inom trafik- och informationsbyrån.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 7
Vidare beräknar jag ytterligare 1 milj. kr. för informationsverksamhet — för vilket ändamål därmed disponeras 8 550 000 kr. — samt ytterligare medel för bl. a. reseersättningar.
Med hänvisning till det anförda och till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 16 118 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
C2. Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet 1972/73 Utgift 19 317 460 1973/74 Anslag 19 490 000 1974/75 Förslag 20 990 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för fordonsbyrån, körkortsbyrån. kanslibyråns chef och förvaltningssektion, den regionala organisationen med under C1. angivna undantag, anskaffning och underhåll av utrustning för foördonsbesiktning samt utbildning.
Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas för budgetåret 1974/75 till 23,5 milj. kr. (1973/74 till 23,5 milj. kr.).
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Verket Departements-
chefen
Personal
| Handläggande personal | 76 | + | 10 + | 1 |
| Övrig personal | 176 252 | -F -|- | 5 15 + | — 1 |
Anslag
| Lönekostnader | 13 343 000 | -I- 1997 000 4- 1 063 000 | |
| Sjukvård | 47 000 | + 3 000 | — |
| Reseersättningar | 1 877 000 | + 114 000 + 43 000 | |
| Fokalkostnader | 2 610 000 | + 202 000 + 89000 | |
| Expenser | 1 276 000 | + 138 000 + 55000 | |
| därav engångsutgifter | (44 000) (— 7600) (— 38 000) | ||
| Utrustning | 100 009 | + 250 000 + 250 000 | |
| därav engångsutgifter | (— (+ 250000) (+ 250000) | ||
| Övriga utgifter | 237 000 19 490 000 | — -I- 2 704 000 + 1500 000 | — |
Statens träfiksäkerhetsverk
1, Pris- och löneomräkning m. m. 1 173 000 kr., varav 330 000 kr.
avser höjt lönekostnadspålägg.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 78
2. En minskning av anslaget enligt 0-alternativet skulle medföra att ' mindre tid kunde ägnas åt prövning av körkortssökandena genom att antalet sökande i prövningsgrupperna måste ökas.
3. Sedan ingången av år 1973 införs successivt en ny trafiklagstiftning. Trafiksäkerhetsverket har i den lagstiftningen bemyndigats att dels meddela tillämpningsföreskrifter i olika avseenden, dels medge dispens från olika bestämmelser. Detta har medfört en. väsentligt ökad arbetsbelastning inom verket. Särskilt har detta gjort sig gällande till följd av den nya körkortskungörelsens ikraftträdande. Enligt denna är verket central körkortsmyndighet och Jänsstyrelserna regionala körkortsmyndigheter i det helt nya körkortssystem som tillskapats. Såväl övriga myndigheter, som har att ta befattning med körkortsfrågorna, som allmänheten har rätt att ställa krav på att verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande sätt. Det gäller att dels skapa garantier för att allminhetens rätt inte kränks och dels att tillse att de rättsliga och övriga krav som uppställs i gällande författningar uppfylls. För de nya uppgifter som ålagts verket erfordras en förstärkning med en högt kvalificerad jurist (-+ 114 225 kr.).
4. På fordonsbyråns utredningsscktion handläggs bl.a. frågor angående typgodkännande av fordon och fordonsutrustning. Sektionens arbetsuppgifter växer i och med att nya internationella reglementen tillkommer. Genom den nya fordonskungörelsen har verket fått befogenhet föreskriva att viss utrustning skall vara av typ som godkänts av verket eller annan myndighet. Denna bestämmelse har stor betydelse ur säkerhetssynpunkt. Möjligheterna att tillämpa den blir emellertid beroende av tillgången på personal som kan utarbeta erforderliga bestämmelser och i övrigt handlägga det stora antal klassificerings- och dispensärenden som uppkommer. Sektionen behöver förstärkas med en byråingenjör (+61 264 kr.).
5. Fordonsbyrån har under årens lopp förstärkts med ett antal handläggare utan att motsvarande förstärkning av biträdespersonalen skett. Vid byråns inspektionssektion erfordras på grund av ökat skriv- och kontorsarbetc ytterligare ett kvalificerat biträde (+44 350 kr.).
6. Genom den nya trafiklagstiftningen har körkortsbyråns körkortssektion ålagts utökade arbetsuppgifter. Arbetsmängden inom sektionen är sådan att förstärkning med ett biträde erfordras (+39 613 kr.).
7. Arbetet på registratorsexpeditionen har ökat i takt med anspråken på verket och de enskilda ärendena blir alltmer omfattande varför förstärkning erfordras med ett kvalificerat biträde på kanslibyråns förvaltningssektion. Även arbetsmängden i verkets telefonväxel har ökat .. väsentligt bl. a. till följd av att verket blivit central körkortsmyndighet. Ytterligare en telefonist erfordras. För ökat reproduktions- och distributionsarbete erfordras förstärkning med en expeditionsvakt. (-+123 576 kr.)
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 79
8. För den inom verket bedrivna utbildningsverksamheten, omfattande såväl intern som extern utbildning, erfordras för kursadministration, framtagning av undervisningsmateriel m. m, en förstärkning med en byråsekreterare vid kanslibyrån (+ 60 764 kr.).
9. För flygande inspektion av företrädesvis tunga fordon och tankfordon samt för inspektion hos försäljare av begagnade fordon behöver den regionala organisationen förstärkas med sju bilinspektörer, en i varje distrikt (+485 381 kr.).
10. För genomförandet av vissa kvalificerade arbetsuppgifter i samband med kontrollen av förarutbildningen, bl. a. inspektion och uppföljning av utbildningen i trafikskolorna erfordras att sju bilinspektörstjänster inrättas i utbyte mot sju trafikassistenttjänster (--117 200 kr.).
11. För begärd personalökning beräknas för sjukvård ett medelsbehov av 3 000 kr., för rescersättningar 78 000 kr. samt för lokalkostnader 106 000 kr.
12. Under anslagsposten Expenser erfordras främst med hänsyn till nytillkommande personal ytterligare 46 000 kr.
13. Enligt Kungl. Maj:ts beslut införs skärpta krav på avgasrening hos fordon fr.o.m. 1976 års fordonsmodeller. Kontrollen vid typbesiktningen av fordonen att dessa uppfyller gällande bestimmelser i detta hänseende kan inte utföras med den utrustning som för närvarande finns. För ombyggnad av nuvarande anläggning erfordras under anslagsposten Utrustning ytterligare 250 000 kr.
Departementschefen
För budgetåret 1974/75 förordar jag en uppräkning av uppdragsanslaget med 1,5 milj. kr. till ca 21 milj. kr. Härvid har jag beräknat medelsutrymme för bl.a. en tjänsteman för arbete med sådana frågor av juridisk natur som ålagts verket genom den nya trafiklagstiftningen. Utrymme har även beräknats för att tillgodose verkets ökade medelsbehov för bl. a. resor och expenser. Vidare beräknar jag medel för sådan komplettering av nuvarande utrustning för avgaskontroll vid fordonsbyråns typbesiktningssektion, som behövs till följd av skärpta krav på avgasrening hos fordon fr, o. m. 1976 års modeller.
Med hänvisning härtill och till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 20 990 000 kr., att
avräknas mot automobilskattemedlen.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 80
C 3. Registrering av motorfordon
| 1972/73 Anslag | 1 000 |
| 1973/74 Anslag | 1000 |
| 1974/75 Förslag | 1 000 |
Statens trafiksäkerhetsverk
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1942 och den 13 december 1967 skall statens trafiksäkerhetsverk för tillhandahållande av blanketter till typintyg av rekvirent ta ut och såsom uppbörd på anslaget bokföra ersättning med skäligt belopp, som verket bestämmer. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1952 meddelades föreskrifter om bl. a. vilka kostnader som får avföras från anslaget, såsom kostnader för blanketter till körkort (trafikkort) och vissa skyltar, som tillhandahålls av verket. Vidare föreskrevs att avgifter för interims-, saluvagns- och turistvagnsskyltar skall tillgodoföras anslaget. Då inkomsterna under anslaget även under budgetåret 1974/75 beriiknas överstiga utgifterna föreslås att anslaget uppförs med oförändrat belopp. 1000 kr. Genom omläggningen av bil- och körkortregistreringen bestrids från anslaget numera endast kostnader för en viss del av de avsedda ändamålen.
Departementschefen
I enlighet med förslag från statens trafiksäkerhetsverk torde anslaget böra uppföras med oförändrat belopp.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Registrering av motorfordon för budgetåret 1974/75 an-
visa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
C 4. Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar 1972/73 Utcift 6 500 093 Reservation 102 1973/74 Anslag 6 500 000 1974/75 Förslag 7 000 000
Från anslaget utgår statsbidrag till järnvägar för sådana säkerhetsanordningar. som huvudsakligen betingas av vägtrafikens säkerhetskrav. Statsbidrag utgår med högst 90 45 av beräknad skälig engångskostnad för kryssmärke och annan säkerhetsanordning som vidtagits på grund av bestämmelserna i kungörelsen (1959:50) angående säkerhetsanordningar vid plankorsningar mellan järnväg och väg, annan trafiksäkerhetsfrämjande åtgärd till fördel för vägtrafiken såsom siktför-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 81
bättring eller vägomläggning vid plankorsning inklusive marklösen och ersättning för skada och intrång samt med högst 45 46 av engångskostnad för automatisering av befintlig säkerhetsanordning. Principerna för bidragsgivningen framgår av prop. 1964:1 (bil. 8, p. 25). Genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 maj 1970 har utfärdats bestämmelser för anslagets användning, vilka ersatt tidigare, den 29 april 1964 meddelade bestämmelser.
Statens trafiksäkerhetsverk
Vid början av budgetåret 1972/73 förelåg godkända planer för åtgärder till en bidragsberättigad kostnad av sammanlagt ca 12,9 milj. kr. Under budgetåret 1972/73 har trafiksäkerhetsverket godkänt liknande planer för vilka den bidragsberättigade kostnaden beräknats till ca 5,6 milj. kr., varvid med hänsyn till medelsläget godkännande av vissa åtgärder senarelagts. Under budgetåret har statsbidrag utbetalats med sammanlagt 6,5 milj. kr. Vid ingången av budgetåret 1973/74 fanns obetalda räkningar för utförda åtgärder till ett sammanlagt bidragsberättigat belopp av 4,0 milj. kr., varjämte godkända planer för ännu inte utförda åtgärder fanns till en bidragsberättigad kostnad av 8,0 milj. kr.
Anslaget har varit oförändrat sedan budgetåret 1965/66. Sedan denna tidpunkt har kostnaderna för utförande av ifrågavarande säkerhetsanordningar ökat med ca 55 §a
En uppräkning av anslaget bör ske med hänsyn till dels kostnadsfördyringarna, dels eftersläpningen i utförande av redan beslutade åtgärder, dels det stora behovet av säkerhetsåtgärder vid ytterligare ett flertal korsningar för vilka godkännande ännu inte skett med hänsyn till brist på medel för utförandet. Med hänsyn härtill föreslås att anslaget höjs med 2 milj. kr.
Depurtementschefen
Jag föreslår att anslaget räknas upp med 500 000 kr. till 7 milj. kr. Härvid skapas förutsättningar att tillgodose behovet av säkerhetsåtgiärder vid ytterligare ett flertal järnvägskorsningar.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen '
att till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järn-
vägskorsningar för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservations-
anslag av 7000 000 kr. att avräknas mot automobilskatte-
medlen.
6 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bil. 8
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 82
C 5. Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande 1972/73 Utgift 2 200 000 1973/74 Anslag 2550 000 1974/75 Förslag 2 550 000
Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF)
För budgetåret 1973/74 har föreningen anvisats statsbidrag om. 2 550 000 kr. och anslag från trafikförsäkringsbolagen om 3 828 000 kr. Hiärutöver beräknar NTF att genom medlemsavgifter, försäljningsverksamhet samt bidrag från företag och enskilda m. m. tillföra verksamheten ca 3.1 milj. kr. Totalt skulle för innevarande budgetår dispo- 'neras ca 9,5 milj. kr. -
Medelsbehovet för budgetåret 1974/75 redovisas i det följande med utgångspunkt i den för innevarande budgetår fastställda utgiftsstaten. De automatiska kostnadsökningarna för löner, sociala kostnader, distributions- och produktionskostnader har beräknats till sammanlagt 469 000 kr. och ingår i de under de följande punkterna angivna kostnaderna.
| Stat 1973/74 | Beräknad ök- ning 1974/75 | |
| 1. Utbildningsverksamhet för allmänheten | 1 200 000 + 275 000 | |
| 2. Fältverksamhet | 1425 000 | -+- 615 000 |
3. Praktisk utbildningsverksamhet för
| handledare och instruktörer | 600 000 + 75 000 |
| 4. Skolverksamhet | 1 500 000 + 240 000 |
| 5. Hem- och förskoleverksamhet | 600 000 + 145 000 |
| 6. Barnens Trafikklubb | 2 850 000 -+- 325 000 |
| 7. PR-verksamhet | 150 000 -+- 50 000 |
8. Gemensamma adm. och neutrala
kostnader 1 200 000 + 150 0080
9 525 000 + 1875 000
1. Utbildningsverksamhet för allmänheten. För ändamålet används filmer, diabildserier, bildband, ljudband, foldrar, vägmärkeskort, af-
fischer m. m. Införandet av nya trafikregler med början den 1 januari
1973 har lett till att NTF successivt måste göra en fullständig omarbetning av utbildningsmaterialet. Vid den med trafiksäkerhetsverket gcmensamma planläggningen beaktas årsrytmen från trafiksäkerhetssynpunkt och på NTF ankommer att genomföra en betydande del av de olika aktiviteterna. Den genomförs i samarbete med länsförbunden
och lokala trafiksäkerhetskommittéer, motororganisationer, Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund, företag m.fl. Till denna post hän-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 83
förs även den kursverksamhet som bedrivs dels för mopedister, dels för bilister och dels för andra trafikantkategorier. Totalt erfordras för utbildningsverksamheten för allmänheten 1 475 000 kr.
2. Fältverksamhet. För att nå ut till alla de enskilda trafikanterna har NTF byggt upp en regional trafiksäkerhetsorganisation i varje Jän, vilken i sin tur samverkar med de lokala trafiksäkerhetskommittéer;, som finns i varje kommun. Genom denna organisation är det möjligt att nå ut till de enskilda trafikanterna med centralt igångsatta aktiviteter av olika slag och även med regionalt och lokalt initierade aktiviteter. Länsförbunden har väsentliga uppgifter när det gäller att leda och samordna trafiksäkerhetsarbetet inom länen. Utöver att de gör omfattande insatser när det gäller NTF:s aktiviteter har stora krav ställts på deras medverkan i de av statens trafiksäkerhetsverk anordnade kampanjerna. NTF:s nuvarande bidrag till länsförbunden bör höjas. För bedrivande av verksamhet med NTF:s yrkesförarråd har under budgetåret anställts en ombudsman, vilket medför att en systematisk utökning av verksamheten med regionala yrkesförarråd kommer att kunna ske. Det framstår som väsentligt att få ungdomarna intresserade av och aktivt engagerade i trafiksäkerhetsarbetet och det är även angeläget att ungdomarna själva får påverka utformningen av och deita i trafiksäkerhetskampanjer, som riktar sig till dem. Som ett första steg i en mer omfattande ungdomsverksamhet har NTF därför bildat ett centralt ungdomsråd och avsikten är att även bilda regionala ungdomsråd. Sammanlagt erfordras för fältverksamheten 2 040 000 kr.
3. Praktisk utbildningsverksamhet för handledare och instruktörer. NTF har sedan ett flertal år utbildat handledare för demonstrationer och körövningar när det gäller mörker- och landsvägskörning samt körning på halt väglag. I kurserna har deltagit företrädare för det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet, försvaret, motororganisationerna m. fl. Den fortgående utbyggnaden av fortbildningsverksamheten kräver en ökad utbildning av instruktörer. Sammanlagt erfordras för den praktiska utbildningsverksamheten 675 000 kr.
4. Skolverksamhet. I samarbete med skolöverstyrelsen arrangerar och finansierar NTF kurser för lärare. NTF medverkar vidare i TRUSK, skolöverstyrelsens arbetsgrupp för trafikundervisning i skolan och genomför i samarbete med Sveriges Radio, skolöverstyrelsen, rikspolisstyrelsen, Cykel- och Mopedfrämjandet och statens trafiksäkerhetsverk trafikkunskapstävlingar för eleverna i skolornas melian- och högstadium. För tävlingarna producerar NTF tävlingshandlingar och anvisningar för lärarna samt anordnar i samarbete med länsförbund och länsskolnämnder läns- och riksfinaler. En omfattande del av NTF:s stöd åt trafikundervisningen i skolan utgörs av de läromedel för undervisningen, som NTF, delvis mot ersättning, tillhandahåller skolorna. Totalt erfordras för skolverksamheten 1 740 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 84
5. Hem- och förskoleverksamhet. Efter överläggningar med trafiksäkerhetsverket har NTF åtagit sig att bl. a. svara för information, utbildning och utformning av läromedel och metodik avseende barn före skolåldern. NTF finner det motiverat att utöka kurs- och studieverksamheten för förskolornas lärare och för ledare av barntrafikskolor. För hem- och förskoleverksamheten erfordras totalt 745 000 kr.
6. Barnens Trafikklubb. Syftet med Barnens Trafikklubb är att ge föräldrarna råd, anvisningar och material för en för förskolebarnen lämpligt utformad trafikundervisning. De 160 000 medlemmarna har erhållits från de fyra åldersklasser barn, som fyllt eller fyller 3 år under åren 1970—1973. Det material barnen får är så upplagt att de behöver hjälp och Jedning av någon vuxen och man kan därför räkna med att mer än 500 000 människor berörs av klubbverksamheten. NTF kommer vid slutet av år 1973 att inbjuda nästa åldersklass, dvs. de barn som är födda år 1971, att bli medlemmar. Vidare inbjuds de medlemmar, som fyller 5 år, att fortsätta medlemskapet fram till 7 års ålder. Kostnaderna för verksamheten beräknas för budgetåret 1974/75 till 3 175 000 kr.
7. PR-verksamhet. För information om för det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet aktuella frågor m. m. samt för olika PR-åtgärder erfordras ytterligare medel. NTF beräknar kostnaderna för denna verksamhet till 200 000 kr.
8. Gemensamma administrativa kostnader, skatter m.m, Posten bör med hänsyn till vissa kostnadsstegringar ökas till 1 350 000 kr.
NTF beräknar de sammanlagda kostnaderna för verksamheten under budgetåret 1974/75 till 11 400 000 kr. Genom förlagsverksamhet och genom bidrag och avgifter beräknar NTF att få in ett belopp av 3 147 000 kr. Härefter skulle återstå ett medelsbehov av 8 253 000 kr.
Under förutsättning att NTF från trafikförsäkringsbolagen kan påräkna samma bidrag som för budgetåret 1973/74, dvs. 3 828 000 kr., erfordras således ett statsbidrag med sammanlagt 4425 000 kr., vilket innebär en ökning med 1 875 000 kr. jämfört med innevarande budgetår.
Departementischefen
Jag föreslår ett statligt stöd till NTF om 2 550 000 kr. Jag förutsätter att verksamheten planeras och bedrivs i nära samverkan med statens trafiksäkerhetsverk.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främ-
jande för budgetåret 1974/75 anvisa ett anslag av 2 550 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 85
C 6. Kostnader för nytt bilregister m. m. 1972/73 Utgift 48 520 000 Reservation 55 764 000 1973/74 Anslag 23 960 000 1974/75 Förslag 25 840 000
Bilregisternämnden, som inrättades den 1 januari 1971, har haft till uppgift att genomföra omläggningen till nytt bilregister och nytt körkortsregister. Nämnden är central myndighet för bil- och körkortsregistrering och har även driftansvaret för registrens datamaskinanläggning.
Kostnaderna för bil- och körkortsregistrering täcks av registerhållnings- och skyltavgifter från bil- och körkortsinnehavarna.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Nämnden = Departements-
chefen Personal
| Handläggande personal | 42 | + 2 | + 2 |
| Övrig personal | 47 89 | 11 -+13 | + 8 -10 |
Anslag
| 1. Lönekostnader | 6179000 = --1124000 + 774000 | ||
| 2. Sjukvård | 20 000 | — | — |
| 3. Reseersättningar | 100000 + 75000 o—+ 75000 | ||
| därav utrikes resor | (20 000) | — | — |
| 4. Lokalkostnader | 1605000 —-:- 100000 -- 100 000 | ||
| 5. Expenser | 1645000 + 585000 —-— 560 000 | ||
| 6. Datamaskinkostnader | 11 680000 = +1000000 —+1 000 000 | ||
| 7. Utbildning och information | 505 000 — 5000 -— 5 000 |
8. Utgifter för framställning av
kontrollmärken 1500000 = -- 100000 = -L 100 000 9, Utgifter för framställning och
distribution av registrerings-
skyltar — 3 000 1 000 10. Utgifter för databearbetning åt
annan än nämnden — 1 000 1 000 11. Omlokaliseringskostnader 726000 <— 726000 -— 726 000
23 960 000 = 4-2255000 —+1 880 000
Bilregisternämnden
Nämnden har haft till uppgift att genomföra omläggningen till nya bil- och körkortsregister. Ytterligare två stora reformer genomförs vid ingången av år 1974 under medverkan av nämnden. Dels sker en övergång till rullande skatteuppbörd och kontrollmärkessystem och dels införs kilometerskatt för vissa dieseldrivna fordon. Nämnden är central myndighet för bil- och körkortsregistrering. I uppdraget ingår, förutom driftansvaret för datamaskinanläggningen, ansvar för drift och utveckling av centrala rutiner för skatteuppbörd, kontrollbesiktning, försäkring, körkort, skyltar m. m., samordning av länsstyrelsernas arbete med de nya rutinerna samt utbildning av länsstyrelsernas personal, information till allmänheten och till särskilt berörda grupper.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 86
Bilregisternämnden är sedan den 1 juli 1973 lokaliserad till Örebro. Nämndens kansli är under kanslichefen organiserat på fyra enheter. Dessa är enheterna för samordning, registrering, systemutveckling resp. datamaskindrift. I den definitiva organisationen av den centrala 1ledningen av bil- och körkortsregistreringen skall trafiksäkerhetsverket vara central registermyndighet varvid bilregisternämnden kommer att inordnas i verket. Även driftansvaret för datamaskinanläggningen bör ankomma på den för registerverksamheten ansvariga myndigheten, trafiksäkerhetsverket och inte, som tidigare avsetts, på statistiska centralbyrån.
Omläggningen av länsstyrelsernas manuella bilregister till ett centralt ADB-basecrat bilregister har genomförts och avslutades enligt planerna i januari månad 1973. Själva registeromläggningen har följts av en omfattande genomgång och avstämning av registerinnehållet bl. a. mot försäkringsbolagens uppgifter, varvid nya rutiner i fråga om bilregistrets kontakter med försäkringsbolagen införts. Detta kommer att leda till en avsevärt bättre kontroll av försäkringsplikten i framtiden. — I det nya registret skall ingå uppgift om fullgjord besiktningsplikt. För att få dessa uppgifter korrekta har besiktningsmännen hos AB Svensk Bilprovning ålagts att rapportera alla godkända kontrollbesiktningar. En särskild rutin för anmodan om kontrollbesiktning har införts och som ett ied i den rutinen sker även en fortlöpande kontroll och uppföljning av de uppgifter som lagras i registret. — I samarbete med transportnämnden har i bilregistret införts en särskild markering för de fordon som används i yrkesmässig trafik. I samband härmed har också rutinerna för rapportering till länsstyrelsernas yrkestrafikregister omarbetats, vilket medfört förbättrade möjligheter för länsstyrelserna att följa upp den yrkesmässiga trafiken.
Totalt har uppgifter om ca 3.2 miljoner fordon överförts till det nya systemet vilket är mer än de ursprungliga beräkningarna visade.
Parallellt med omläggningen till det nya bilregistersystemet har nya ADB-baserade arbetsrutiner införts vid länsstyrelserna. Kommunikationerna med det centrala registret sker med hjälp av bildskärmsterminaler.
Antalet transaktioner har ökat mycket starkt efter omläggningen. Det är uppenbart att en hel mängd transaktioner tidigare aldrig anmäldes till länsstyrelserna men som cen följd av det nya systemet nu rapporteras. Likaså har det uppdämda frågebehovet samt lättheten att få svar på olika typer av frågor gett en avsevärt större frågevolym än som beräknats. Dessa förhållanden har lett till att minneskapaciteten och kommunikationskapaciteten måst byggas ut snabbare än beräknat.
Trots angivna ökningar av transaktionsvolymerna har nedskärningen av personalen vid länsstyrelsernas bilregister kunnat genomföras planenligt. Det gamla systemet beräknas ha sysselsatt över 700 årsarbetskrafter på länsstyrelserna. För närvarande är ca 400 personer sysselsatta med
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 87
bilregistrering och detta antal kommer att kunna minskas ytterligare. En återhållande faktor är dock den stadigt ökande transaktionsvolymen som återspeglar sig i personalbehovet både på länsstyrelserna och centralt.
Från ingången av år 1973 är bilregisternämnden ansvarig för uppbörden av fordonsskatt och den ordinarie uppbörden i februari—mars 1973 ombesörjdes genom det nya bilregistret.
Även omläggningen av körkortsregistreringen till ett centralt ADBbaserat körkortsregister har nu avslutats. Totalt har ca 3,35 miljoner körkort lagts om till det nya systemet. Därutöver finns ett par hundra tusen registerkort avseende körkort hos länsstyrelserna som inte kunnat behandlas beroende på att innehavarna inte kunnat spåras med rimliga åtgärder. I den mån dessa i ett senare skede kontaktar länsstyrelsen överförs uppgifterna till det nya systemet.
Utbytet till nya registreringsskyltar har nu slutförts i hela landet. Totalt har ca 6,5 miljoner nya skyltar sänts ut till fordonsägarna under en period av ctt och ett halvt år. — Införandet av de nya differentierade körkorten har inletts under våren 1973. Efter vissa initialproblem sker nu produktionen av såväl förstagångskörkort som utbyteskörkort i planerad omfattning. Utbytet av körkort beräknas enligt planerna vara avslutat under år 1976.
Verksamheten med de nya bil- och körkortsregistersystemen har nu kommit så långt att man inom olika myndigheters verksamhetsområden på allvar har börjat utnyttja de nya systemens fördelar och möjligheter. Trots att verksamheten endast har pågått mycket kort tid har det visat sig att de potentiella vinsterna med det nya systemet är stora utanför det administrativa område där rationaliseringseffekten direkt kan märkas. Aktiviteter har startats t. ex. på skatteområdet, inom den yrkesmässiga trafiken, beträffande trafikförsäkringsplikten, polisens brottsbekämpande verksamhet etc. Även i andra avseenden medför det nya systemet fördelar och rationaliseringsvinster.
Produktionen inom bil- och körkortsregistret kan belysas genom några sifferuppgifter:
| Antal registerförda fordon 1973-08-21 | 3 417 942 | |
| Antal registerförda juridiska personer ca | 130 000. | |
| Antal registerförda fysiska personer ca | 4 050 000 | |
| — varav körkortsinnehavare ca | per dygn | 3 350 000 per är |
| Frågor via terminal | 45 000 | 12 000 000 |
| Uppdateringstransaktioner via terminal 25 000 | 6 250 000 | |
| Registerförändringar övriga | 50 000 | 12 500 000 |
| Utskrift och efterbehandling av handlingar 60 000 | 16 000 000 |
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 88
Utöver anvisade medel har reservationsanslaget Kostnader för nytt bilregister m. m. under budgetåren 1971/72 och 1972/73 tillförts registeromläggningsavgifter från riksstatens inkomsttitel Avgifter för registrering av motorfordon. Dessutom har anslaget under budgetåret 1972/73 tillförts tilläggsavgifter för reflekterande skyltar samt skyltavgifter. Även i fortsättningen skall anslaget tillföras skyltavgifter. Från anslaget bestrids, utöver kostnader för bilregisternämndens verksamhet, kostnader för framställning och distribution m. m. av registreringsskyltar. På anslaget redovisas även de datamaskinbearbetningar som nämnden utför åt andra statliga och privata kunder dels i form av försäljning av maskintid och dels i form av informationsuttag ur bilregistret. Under budgetåret 1972/73 har bruttointäkten i verksamheten uppgått till drygt två milj. kr.
Från ingången av år 1973 uttas registerhållningsavgifter för att täcka kostnaderna för bil- och körkortsregistreringen. För registrerade, icke avställda fordon uttas avgiften vid fordonsskatteuppbörden och för körkort erläggs registerhållningsavgift i samband med erhållande av nytt körkort. Avgifterna redovisas på riksstatens inkomsttitlar Avgifter för registrering av motorfordon resp. Körkortsavgifter.
Till budgetåret 1974/75 erfordras följande förändringar av reservationsanslaget Kostnader för nytt bilregister m. m.
1. Pris- och löneomräkning m. m. 1217 000 kr., varav 128 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Alternativ 0 medför att bilregisternämndens anslag skulle uppgå till 23 918 000 kr. Nämndens kostnader är till mycket stor del — ca 90 20 — att betrakta som fasta och systemberoende. Eftersom arbetet inom systemet successivt ökar främst beroende på fordonsparkens tillväxt och ökningen av antalet körkortsinnehavare, finns en inbyggd automatik i kostnaderna liksom i intäkterna. En nedskärning kan således inte genomföras utan en betydande sänkning av ambitionsnivån, vilket i realiteten innebär att kostnadsminskningen för nämndens del skulle föranleda kostnadsökningar för länsstyrelserna, andra myndigheter och företag med avsevärt högre belopp.
3. Inom samordningsenheten krävs en personalförstärkning beroende dels på det skatteuppbördsansvar som nämnden har fr. o. m. den 1 januari 1973, dels på nya arbetsuppgifter som åläggs nämnden i samband med införandet av kilometerbeskattningen. För dessa uppgifter krävs en assistent och två kansliskrivare respektive en byråsekreterare och en kansliskrivare (+232 418 kr.).
Införandet av kilometerbeskattning, rullande skatteuppbörd och kontrollmärkessystem medför ytterligare personalbehov, vars storlek på längre sikt f. n. är oklart. Med hänsyn härtill bör behovet tills vidare täckas med hjälp av tillfällig personal (4-300 000 kr.).
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 89
4. Registreringsenheten behöver förstärkas med två assistenter för vissa utredningar (496 425 kr.). |
5. För att kunna upprätthålla kontinuerlig drift vid datamaskinanläggningen har det visat sig nödvändigt med en förstärkning av enheten för datamaskindrift med ytterligare en byråassistent, två operatörer samt en expeditionsvakt (4-173 716 kr.).
6. För diarieföring och registrering och för bl. a. kassatjänst erfordras ytterligare två kansliskrivare (--84 924 kr.).
7. För arbetet med körkortsutbytet krävs under utbytesperioden förstärkning av den handläggande personalen för att ta hand om telefonförfrågningar från allmänheten, returer, felutredningar m. m, Vidare krävs resurser för efterbehandling och distribution av körkortsunderlag. Behovet bör tills vidare tillgodoses med hjälp av tillfällig personal (+400 000 kr.).
8. Nämndens systemutvecklingsenhet tar successivt över arbetet från Statskonsult AB. Arbetet med de nya rutinerna är dock så omfattande att behov av en viss konsultinsats kvarstår. Med hänsyn till de stora systemomläggningar som sker under år 1974 behövs även en viss reserv för de problem som nämnden erfarenhetsmässigt vet uppstår (— 500 000 kr.).
9. Under anslagsposten Expenser beräknas vissa besparingar kunna göras vilket medför en minskning av medelsbehovet med 85 000 kr.
10. Under anslagsposten Datamaskinkostnader beräknas ytterligare 160 000 kr. för särskilda färgband till maskinanläggningens radskrivare. Behovet har ökat mycket starkt p.g.a. de rutiner som nu startats och som kräver en hög kvalitet på utskrivna handlingar t. ex. körkortsunderlag. Vidare kommer under år 1974 minnesutrustningen på maskinanläggningen till en viss del att bytas ut i samband med utbyggnad varför behov finns att göra en engångsanskaffning av skivpackar till en kostnad av 180 000 kr.
11. För anslagsposten Utbildning och information beräknas en minskning av medelsbehovet med 5 000 kr.
Departementschefen
Bilregisternämnden är, som närmare framgått av den föregående redogörelsen, central myndighet för de nya ADB-baserade bil- och körkortsregistren. I uppdraget ingår datamaskindrift, utveckling och drift av olika centrala rutiner, samordning av länsstyrelsernas arbete m. m.
Under år 1974 genomförs två stora reformer under medverkan av nämnden. Dels sker en övergång till rullande skatteuppbörd och kontrollmärkessystem och dels införs kilometerskatt för vissa dieseldrivna fordon. |
Beträffande den definitiva- organisationen av den centrala ledningen av bil- och körkortsregistreringen har statsmakterna på grundval av prop.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 90
1969: 30 resp. prop. 1971: 65 beslutat att trafiksäkerhetsverket skall vara central registermyndighet. Kungl. Maj:t har härvid tidigare utgått från att driftansvaret för datamaskinanläggningen skall åvila statistiska centralbyrån. Under uppbyggnadsskedet — dvs. sedan bilregisternämnden inrättades den 1 januari 1971 — åligger driftansvaret emellertid nämnden. De hittillsvarande erfarenheterna i detta avseende har givit vid handen att driftansvarct även i fortsättningen bör åvila den myndighet som har det direkta ansvaret för registerverksamheten. Kungl. Maj:t har givit bilregisternämnden i uppdrag att i samråd med trafiksikerhetsverket utreda frågan om sättet för den organisatoriska inordningen av den centrala bil- och körkortsregistreringsverksamheten i trafiksäkerhetsverket med riktpunkt i tiden till den 1 juli 1975. Vid den tidpunkt då bilregisternämndens verksamhet överförs till trafiksäkerhetsverket kommer således även driftansvaret för datamaskinanläggningen att åläggas verket.
För budgetåret 1974/75 förordar jag en uppräkning av anslaget Kostnader för nytt bilregister m. m. med 1,9 milj. kr. till ca 25,8 milj. kr. Härvid har jag beräknat imedelsutrymme för bl. a. ytterligare tio nya tjänster, nämligen en byråassistent, en assistent och tre kvalificerade biträden inom samordningsenheten för uppgifter rörande fordonsskatteuppbörd och kilometerbeskattning, en assistent inom registreringsenheten för visst utredningsarbete, en byråassistent och en expeditionsvakt inom enheten för datamaskindrift för upprätthållande av kontinuerlig drift vid datamaskinanläggningen samt två kvalificerade biträden för bl.a. diarieföring och kassatjänst. Vidare har ytterligare medel beräknats för att tillgodose behovet av tillfällig personal till följd av körkortsutbytet och införandet av kilometerbeskattning, rullande skatteuppbörd och kontrollmärkessystem samt för bl.a. datamaskinkostnader och expenser.
Med hänvisning härtill och till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för nytt bilregister m.m. för budgetåret
1974/73 anvisa ett reservationsanslag av 25 840 000 kr.
C 7. Kostnader för framställning av körkort m. m. 1972/73 Utgift 3 110 584 1973/74 Anslag 20 000 000 1974/75 Förslag 26 217 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för trafiksäkerhetsverkets handhavande av körkortstillverkning m. m. Vidare betalas bl. a. de direkta
Prop. 1974: 1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 91
ersättningar, som för varje körkort skall utgå till postverket och AB ID-kort för deras medverkan i körkortsframställningen.
Körkortsavgifter — kortavgifter och registerhållningsavgifter — som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under Uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 44,4 milj. kr. (1973/74 till 36,7 milj. kr.). Dessa avgifter skall täcka kostnader vid trafiksäkerhetsverket, länsstyrelserna, polisen och bilregisternämndens körkortsregister samt ersättningar till postverket och AB ID-kort.
1973 /74 Beräknad ändring 1974/75
Verket Departements-
chefen
Personal
| Handläggande personal | 2 | — | — |
| Övrig personal | 9 HH | — — | — — |
Anslag Lönekostnader 503 000 + 513 000 + 513 000 Sjukvård 2 000 — : —
| Rescersättningar | 40 000 — 11 000 — 11 000 |
| Expenser | 115 000 -- 165 000 + 165 000 |
| därav cngångsutgifter | =-) (+ 35000) (+ 35 009) |
| Information | 500 000 — 450 000 — 450 000 |
| Ersättning till postverket | 8 440 000 2- 1400 000 + 1400 000 |
| Ersättning till AB ID-kort | 10 400 000 4 4 600 000 + 4 600 090 |
20 000 000 + 6 217 000 + 6217 000
Statens irafiksäkerhetsverk
1. Pris- och Jöneomräkning m. m. 13 000 kr., varav 12 000 kr, avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Den för verksamheten beräknade personalstyrkan har visat sig otillräcklig. Vissa arbetsuppgifter har överförts till AB ID-kort och dessutom måste tillfällig personal anställas. För sistnämnda ändamål erfordras en ökning av anslagsposten Lönekostnader (4500 000 kr.).
3. Kostnaderna för resor beräknas kunna minskas med 11 000 kr.
4. Under anslagsposten Expenser beräknas ytterligare 165 000 kr. för bl. a. viss förbrukningsmateriel.
5. För information beräknas en minskning av medelsbehovet med 450 000 kr.
6. Ersättningen till postverket har räknats upp med 1400 000 kr. till följd av en beräknad ökning av antalet distribuerade körkort.
7. Ersättningen till AB ID-kort har räknats upp med 4 600 000 kr. med hänsyn till beräknade ökningar av såväl antalet tillverkade körkort som priset på dessa samt med hänsyn till att vissa tjänster överförts från trafiksäkerhetsverkets kontrollsektion.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 92
Departementschefen
Mot trafiksäkerhetsverkets beräkning har jag ingen erinran. Med hänvisning till i sammanställningen givna uppgifter beträffande medelsbehov vid trafiksäkerhetsverket och för ersättningar till postverket och AB ID-kort hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för framställning av körkort m. m. för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 26 217 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 93
D. SJÖFART
Sjöfartsverket
Sjöfartsverket är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör sjöfarten i den mån handläggningen ej ankommer på annan myndighet. Verksamheten skall bedrivas med inriktning huvudsakligen på handelssjöfarten. I verkets uppgifter ingår bl. a. att ha tillsyn över sjösäkerheten, handha statlig Ilots- och farledsverksamhet och sjökarteverksamheten, leda statens isbrytning, samordna arbetet för sjöräddning och pröva ekonomiska frågor som har betydelse för sjöfartsnäringen samt frågor om sjöfartsavgifter.
Sjöfartsverket leds av en styrelse. Chef för sjöfartsverket är en generaldirektör. Inom verkets centralförvaltning finns fem avdelningar. Dessa är driftavdelningen, sjökarteavdelningen, sjöfartsinspektionen, ekonomiavdelningen och administrativa avdelningen. Vidare finns en revisionssektion.
För den regionala verksamheten finns fem lotsdistrikt, sju sjöfartsinspektionsdistrikt samt ett sjöfartsinspektionskontor i Rotterdam.
Den 30 juni 1973 fanns vid sjöfartsverket 1 419 anställda.
Sjöfartsverket är en av de myndigheter som deltar i pågående försöksverksamhet med programbudgcetering.. För verksamheten gäller följande programindelning. — Farledsverksamhet — Fartygsverksamhet — Övrig verksamhet
Programmet Farledsverksamhet är uppdelat i två anslag; Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, samt Isbrytning. De övriga programmen motsvaras av två anslag med samma namn som programmen.
Sjöfartsverket har i skrivelse den 27 augusti 1973 lagt fram förslag till anslag i programtermer för budgetåret 1974/75. I skrivelse den 28 september 1973 har verket avgett verksamhetsberättelse för budgetåret 1972/73. Slutligen har televerket i skrivelse den 31 augusti 1973 hemställt om ersättning för vissa radiotjänster åt sjöfarten.
1. Allmän översikt över utvecklingen 11 Sjöfartens utveckling
Världshandelsflottan mätt i bruttodräktighet uppgick vid halvårsskiftet 1972 till ca 268 milj. ton och hade från föregående halvårsskifte ökat med ca 21 milj. ton. Vid mitten av år 1973 hade volymen ökat med ytterligare ca 22 milj. ton till ca 290 milj. ton. Under
Prop. 1974:1 Bilag2 8 Kommunikationsdepartementet 94
budgetåret 1972/73 tillfördes världshandelsflottan nybyggda fartyg med en sammanlagd bruttodräktighet av 27,6 milj. ton, huvudsakligen stort tank- eller bulktonnage och stora snabba containerfartyg.
Mot denna ökning av världshandelsflottan, som svarar mot ca 8 &, stod en ännu större stegring av transportarbetet till sjöss. En av de första faktorer som förde med sig en ökning av efterfrågan på tonnage från den låga nivån under första halvåret 1972 var Sovjetunionens stora spannmålsköp i USA. Den väsentliga orsaken blev emcil- Jertid den på nytt förbättrade allmänna konjunkturen med starkt stigande behov av olja, malm, kol, etc. Härtill lades den ökade oljeimporten från Mellanöstern till USA. De skeppade kvantiteterna bör jämfört med 1971/72 ha gått upp med 10 å 12 96 samtidigt som transportvägarna i medeltal förlängdes. Det upplagda tonnaget sjönk till ett minimum. Frakterna gick upp och blev under första halvåret 1973 mycket höga. Särskilt gällde detta tankfartygen. Den starka uppgången kom också att omfatta de långfristiga tidsavtalen vilket tydde på cen förväntad knapphet på tanktonnage också de närmaste åren.
Den trots stigande kostnader och en försimrad do!larkurs starkt förbättrade lönsamheten inom rederinäringen förde med sig en ökning av nybeställningarna. Dessa steg 1972/73 med nära 235 milj. ton till 105 milj. ton brutto.
Den svenska handelsflottan (enheter om minst 100 ton brutto) minskade under femårsperioden 1968—1972 från 833 till 696 fartyg. Samtidigt steg den sammanlagda bruttodräktigheten från 4,6 till 5,4 milj. ton. Första halvåret 1973 gav en ytterligare minskning av antalet enheter med 20 medan tonnaget gick upp med 75 000 ton.
Kända beställningar av svenska redare tyder på att bruttotonnaget kommer att öka betydligt trots cen fortsatt snabb utmönstring av äldre fartyg. Det är rimligt att räkna med att handelsflottan år 1975 kommit upp I drygt 7 milj. ton brutto med en starkt ökad andel av mycket stora fartyg men också av kapitalintensiva specialfartyg. Antalet enheter fortsätter att minska och torde år 1975 vara färre än 600.
De svenska rederiernas brutitointäkt i utrikes fart utgjorde 4 881 milj. kr. år 1972. Kostnaderna i utlandet var 2 673 milj. kr. Den inseglade nettointäkten år 1972 blev således 2208 milj. kr. Motsvarande belopp år 1971 var 2 054 milj. kr., år 1970 1893 milj. kr. och år 1969 1597 milj. kr.
Anspråken på sjöfartsverkets tjänster bestims i huvudsak av utveck- Jingen enligt följande.
1. Det sjötransporterade godsets vikt och volym, varvid uppdelning bör ske mellan från transportsynpunkt farligt gods (mincraloljor, vissa kemikalier m. m.) och övrigt gods.
2. Fartygens lastförmåga och djupgående med uppdelning efter last enligt punkt 1.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 95
3. Fartygens nautiska utrustning, fartresurser, lämplighet för gång i is ete.
4. Fördelning av trafiken på kuststräckor och hamnar. 5. Antalet hamnanlöp per fartygsresa.
6. Andelen fartygsanlöp som faller på fartyg i tät, regelbunden trafik.
7. Målsättningen för vintersjöfarten.
8. Den svenska handelsflottans sammansättning med avseende på åldersfördelning och typ av fartyg samt fartygens bemanning, verksamhet och fartområden.
9. Trafik-, miljö- och regionalpolitiska ställningstaganden från statsmakternas sida.
Bedömningarna får ske mot bakgrund av att sjöfart är en i hög grad internationell näring. Vad som kan befinnas optimalt från svensk synpunkt kan visa sig mindre eftersträvansvärt i ett vidare perspektiv. Svenska fartyg och av svenska företag på långtidskontrakt disponerade utländska fartyg svarar för enbart en mindre del av sjöfarten på Sverige. Olika länders betingelser för sjötransporter i form av kostnadsnivå, kapitaltillgång och teknisk standard är i hög grad skiljaktiga. Detta påverkar beskaffenheten av de fartyg som sätts in på svenska hamnar. Flaggdiskriminering och också bekvämlighetsllagg — båda företeelser i ökning — påverkar därtill farltygssammansättningen. Fartygen måste vidare utformas med hänsyn till kapacitet och utrustning i också de utländska hamnar som tar emot den svenska utförseln och där importvarorna lastas ut.
I det medellånga perspektiv som verksamhetsplanen täcker — fram till ungefär år 1980 — får bedömningen vad avser punkterna 2—6 i huvudsak ske med ledning av nuvarande tendenser. Den starka utveckling som är på gång ger i och för sig utrymme för en betydande dynamik. Erfarenheten visar emellertid, att det är betydligt lättare att ange troliga utvecklingslinjer än att bestämma dessas genomslagskraft. Nytt och gammalt kommer under alla förhållanden att finnas sida vid sida, vilket ökar kraven på sjöfartsverkets insatser.
I fråga om utvecklingen av det sjötransporterade godset kan följande framhållas.
Under perioden 1965—1972 har den totala sjöburna kvantiteten av inrikes och utrikes gods ökat från 68,1 milj. ton till 93,8 milj. ton, dvs. med 25,7 milj. ton eller 38 £. Konjunkturnedgången har påverkat siffrorna för åren 1971 och 1972. Kvantiteterna dessa år var 5 90 resp. 4 <& lägre än år 1970. För år 1980 beräknar sjöfartsverket att kvantiteten skall bli 150 milj. ton, dvs. en ökning med 56,2 milj. ton ciler ca 60 6 jämfört med år 1972.
Den med lastfartyg i utrikes fart transporterade godsmängden har under perioden 1965—1972 ökat från 53,6 till 70,4 milj. ton, dvs. med
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 96
16,8 milj. ton eller ca 31 30. Av ökningen svarade importen av råolja och övriga oljeprodukter för 10,3 milj. ton. Godsmängderna 1971 och 1972 var 7 resp. 5 96 lägre än år 1970. Minskningen föll huvudsakligen på skeppningar av flytande bränslen och järnmalm. Prognosen för år 1980 förutsätter en uppgång med 26,6 milj. ton eller ca 38 26 jämfört med år 1972. varav 15,9 milj. ton utgör oljeprodukter.
Färjegodset i utrikes trafik ökade under perioden 1965—1972 från 4,5 till 10.8 milj. ton, dvs, 140 2, att jämföra med 10—15 2 för lastfartygens parti- och styckegods. Lastbilsgodset utgjorde år 1972 5,1 milj. ton och järnvägsgodset 4,8 milj. ton. Ökningen i jämförelse med år 1971 var resp. 0,6 och 0,5 milj. ton. Sjöfartsverkets prognos för år 1980 förutsätter att det utrikes färjegodset skulle öka till 27 milj. ton. Detta innebär en ökning med 16.2 milj. ton eller ca 150 > jämfört med år 1972. Sjöfartsverket har därvid utgått från att färjetrafikbegreppet utvidgas till att omfatta i stort sett alla i reguljär närtrafik sysselsatta fartyg som är anpassade för stora enhetslaster. Verket räknar med att denna lastfärjetrafik blir den mest expansiva delen i fartygstrafiken på Sverige under prognosperioden.
De inrikes godstransporterna har under perioden 1965—1972 ökat från 10 milj. ton till 12,6 milj. ton. Godsmängederna åren 1970 och 1971 var i stort sett lika medan kvantiteten år 1972 minskade med 1,6 milj. ton huvudsakligen p.g.a. minskade oljetransporter till följd av den milda vintern. För år 1980 räknar sjöfartsverket med att de inrikes sjötransporterna kommer att uppgå till 26 milj. ton varav petroleumprodukter kommer att utgöra 16 milj. ton. Detta innebär en ökning med 13,4 milj. ton eller ca 105 fö jämfört med år 1972.
Utvecklingen av fartygens lastförmåga och djupgående är som tidigare nämnts av betydelse för efterfrågan på sjöfartsverkets tjänster.
Under de scnare åren har skett en påtaglig ökning av laststorlekarna hos de fartyg som varit insatta på svenska hamnar även om konjunkturläge och isförhållanden påverkat utvecklingen mellan olika år. För lastfartygen i utrikes fart ökade sålunda medellasten (in-+ut) mellan åren 1965 och 1972 från ca 1 740 till ca 2 340 ton eller med ca 35 Zz.
Med de enligt sjöfartsverket begränsade insatser som behöver vidtas kan Östersjön redan om några år vara tillgänglig för fartyg med ett djupgående upp till ca 15 m, alltså två meter mer än för närvarande. För inte specialbyggda enheter svarar mot det större djupet ca 100 000 ton dödvikt. Specialbyggda, breda fartyg kan få större lastförmåga. För råoljeimporten till västkustraffinaderierna lär huvudsakligen komma att nyttjas fartyg i storleksklassen kring 200 000 ton dödvikt och större. Skulle råolja tillföras de svenska raffinaderierna från oljefyndigheterna i Nordsjön kan däremot för transporter till såväl ost- som
västkusthamnar komma ifråga enheter i storleken 25 000 å 35 000 ton dödvikt. Dessa fartyg har ett djupgående med full last intill elva meter.
Luleå svarar för huvuddelen av utlastningen av järnmalm över svenska hamnar, Det maximalt tillåtna djupgåendet är begränsat till 11.5 m, vilket svarar mot fullastade fartyg om ca 40 000 ton. Betydligt större fartyg — upp till drygt 70 000 ton dödvikt — avgår från hamnen med dellast. Några planer på att fördjupa infartsleden finns inte redovisade. Även för införseln av kol till det nya koksverket lär huvudsakligen fartyg av betydande storlek komma att utnyttjas.
Av Övrigt lastfartygsgods beräknas massgodset svara för 19 milj. ton år 1980. Huvuddelen av transporterna begränsar sig till nordoch östersjöområdena. En successiv ökning bör ske av de insatta fartygens storlek, bl. a. som följd av koncentrationen inom den tunga industrin.
Skogsprodukterna kommer till viss del att skickas med färjor. Huvuddelen lär dock gå i hela laster. För uttransporter från södra Sverige får man räkna med att tonnage av varierande storlek och utformning kommer att användas. Övergången till större laster när det gäller norrlandsindustriernas utskeppningar torde komma att fortsätta. Vid ökad samverkan mellan skogsbolagen skulle takten ytterligare öka.
I fråga om oljetransporterna längs kusten finns anledning räkna med att dessa år 1980 huvudsakligen kommer att ske med enheter kring 30 000 ton dödvikt. Vid korta transportsträckor kommer dock betydligt mindre fartyg att utnyttjas. De ökade transporterna av inrikes torriastgods lär komma att ske med betydligt större fartyg än för närvarande. Pågående utbyggnader av Trollhätte kanal och Södertälje kanal gör det möjligt att också i Vänern och Mälaren utnyttja större fartyg.
Medellasten (in+ut) för lastfartyg i utrikes fart var år 1970 2470 ton. Antalet inresor var 29 800. Sjöfartsverkets prognos för 1980 innebär en medellast av 5 300 ton och 18 300 inresor. 10 000 inresor bedöms likväl komma att ske med fartyg av en storlek uppemot 1 500 ton dödvikt.
I fråga om fartygens utrustning m. m. torde allmänt gälla, att ju större och nyare ett fartyg är desto bättre är dess nautiska utrustning liksom dess förutsättningar för fart under svåra väderleksförhållanden. Prognosen tyder på cen starkt positiv utveckling i detta avseende under de närmaste åren.
Specialiseringen inte enbart efter last och hanteringssystem utan också efter trade ger tillgång till bl. a. lastdryga, isförstärkta och därmed för vintersjöfart väl lämpade fartyg. De senare åren har den ökade tillgången på sådana fartyg betydligt förbättrat förutsättningarna för kontinuerliga transporter av mera kvalificerat gods på såväl bottenhavs- 7 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bil.8
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 98
som bottenvikshamnarna. Olika rederiers nybyggnadsprogram liksom uttalanden från större avlastare tyder på en ytterligare ökad tillgång till isförstärkta fartyg de närmaste åren.
Beträffande den geografiska fördelningen av trafiken har sjötrafiken på Sverige huvudsakligen behandlats som en enhet. Det material som finns för en framtidsbedömning av godsströmmarnas geografiska fördelning är ännu knapphändigt. "Pågående regionala trafikplanering kan om något år ge ett bättre underlag.
Utbyggnaden av göteborgsraffinaderierna ökade fram till år 1970 betydligt västkustens andel av totaltrafiken. Härtill bidrog också koncentrationen av den långväga linjetrafiken och utbyggnad av roro-linjerna i närtrafik. Tillkomsten av lysekilsraffinaderiet förstärker förskjutningen mot västkusten. De regionalpolitiska målsättningarna torde dock på sikt bidra till en bättre balans mellan olika landsdelar och speciellt gynna norrlandskusten. En utbyggnad äv bottenviksindustrin är redan på gång och kan fram till år 1980 föra med sig en kraftig ökning av godsunderlaget:
I fråga om utvecklingen av antalet hamnanlöp per resa kan följande framhållas.
Antalet inklarerade lastfartyg i direkt utrikes fart år 1972 utgjorde 30 055 mot 30 430 år 1971 och 29 765 år 1970. På en och samma resa faller emellertid ofta flera hamnanlöp.
Övergången till väsentligt större fartyg kan för vissa typer av transporter föra med sig en ökning av antalet anlöp per resa. I motsatt riktning verkar övergången till specialfartyg som minskar antalet ballastresor mellan svenska hamnar. Hittills har antalet hamnanlöp per resa totalt sett kontinuerligt minskat. Denna utveckling väntas fortsätta om än förmodligen i långsammare takt än de senare åren.
När det gäller utvecklingen av trafiken med fartyg i tät reguljär trafik torde huvuddelen av trafikökningen fram till år 1980 avse fartyg i reguljär närtrafik med lastfärjor som den mest expansiva fartygsgruppen. Den fortsatta övergången till systemtransporter lär också för parti- och massgodsets del föra med sig att olika typer av specialfartyg utnyttjas kontinuerligt på en och samma hamn.
1.2 Utvecklingen inom sjöfartsverket
Under budgetåret 1972/73 var programbudgetarbetet främst inriktat på att förbättra verkets planeringsunderlag och rutiner för budgetuppföljning och redovisning samt att skapa bättre underlag för bedömning av prestationer och effektivitet på olika områden inom verket. Personalavgångar inför omlokaliseringen har medfört att arbetet blivit tyngre än beräknat med vissa förseningar som följd.
Under budgetåret 1972/73 har verket fördjupat det organisations- och
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 99
planeringsarbete som påbörjades föregående verksamhetsår som förberedelse för sjöfartsverkets omlokalisering till Norrköping. Enligt plan skall omlokaliseringen vara genomförd under början av fjärde kvartalet år 1975.
Beträffande den verksamhet som avser programmet Farledssverksamhet kan följande framhållas.
Sjöfartsverkets sista fyrskepp Falsterborev drogs in och ersattes av en bottenfast fyr.
Fyrarna Landsorts Bredgrund, Svängen, Albäcksgrund, Kåvra och Vänta Litets Grund färdigställdes. Fyrkassunerna Brandskärsflak och Dynabrott utsattes. Fyrkassunerna Farstugrund och Kullagrund sjösattes. Automatiseringsåtgärder i olika fyrar medförde att fyrpersonalen minskade med 9 personer till 82. Ett betydande antal fyrar ändrades, renoverades eller reparerades. Sjöfartsverkets innehav av fasta säkerhetsanstalter i farleder uppgick i slutet av år 1972 till 1570 fyrar och båkar. Per den 30 juni 1973 var antalet bojar och prickar 4 109.
Under verksamhetsåret har sjöfartsverket haft tillgång till fem lotsdistriktsfartyg och tre gasningsjakter. Under kalenderåret 1972 uppgick antalet undsättningar i sjöräddningsverksamheten till 915 mot 1 136 året före.
Utsjömätningsarbetet koncentrerades under budgetåret till farvattnen ost och syd om Gotland, Norra Ålands hav och området vid fyren Vallingrund. Kust- och insjömätningar genomfördes i Marstrandsfjorden samt Mälaren och Vänern.
Antalet utförda lotsningar budgetåret 1972/73 ökade med 290 till 46 540 jämfört med föregående budgetår. Ökningen av antalet lotsningar gällde huvudsakligen norrlandskusten och inträffade under senare delen av budgetåret. Ökad skeppningsvolym, förbättrat fraktläge och den milda vintern synes ha föranlett ökningen. Antalet lotsplatschefer och lotsar minskade under budgetåret med 4 till 407. Antalet båtmän var oförändrat.
Vintern 1972/73 var extremt mild. Endast tre av de fem rustade statsisbrytarna behövde sättas in i assistansverksamheten. Statsisbrytarna utförde under vintern 247 fartygsassistanser att jämföra med 1945 i medeltal för perioden 1966/67—1970/71.
Beträffande programmet Fartygsverksamhet kan följande framhållas om verksamheten.
Sjöfartsverket gav ut skyddsanvisningar för fartyg, Råd och upplysningar för skyddsombud på svenska fartyg, trafikföreskrifter för Öresund, kungörelser om lyftinrättningar på fartyg och om stuvning och säkring av container på däck, säkerhetsanvisningar för arbeten med tankar m. m., meddelanden om lotsplikt och om risker i rum med last som orsakar syrebrist eller som avger giftiga gaser samt föreskrifter och meddelanden om skeppsdagbok, godkänd utrustning för fartyg m. m.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 100
Den höga nybyggnadstakten i den svenska handelsflottan har medfört stor efterfrågan på sjöfartsinspektionens tillsynstjänster. Ungefär hälften av de totala debiterade inspektionsavgifterna avser nybyggnadsbesikt-. ningar. Antalet avgjorda ritningsärenden var ca 1200. Inspektionens personal genomförde under budgetåret ca 2 600 besiktningar och inspektioner i svenska och utländska fartyg. Ca 1 300 säkerhetscertifikat av olika slag utfärdades. Förbud mot nyttjande av fartyg eller arbetsinrättning o. dyl. meddelades för 66 fartyg varav 41 utländska. Engagemanget i den Mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen (IMCO) och dess olika kommittéers och underkommittéers arbete har på ett påtagligt sätt påverkat arbetet inom sjöfartsinspektionen. Sjöfartsinspektionens verksamhet inom arbetsmiljöomräådet präglas av en strävan att bredda insatserna inom området. Under verksamhetsåret inledde inspektionen tillsammans med parterna på arbetsmarknaden inom Sjöfartens arbetarskyddsnämnd (SAN) ett intensifierat skyddsarbete på fartygen. Liksom under tidigare år har ett stort antal ärenden gällande bemanningen i svenska fartyg avgjorts. Under budgetåret intensifierade sjöfartsinspektionen tillsynen av det förebyggande oljeskyddet. Sammanlagt drygt 300 fartyg detaljkontrollerades. Den rådgivande och informativa verksamheten inom miljöskyddsområdet ökade starkt i omfattning. Den frivilliga typprovningen av fritidsbåtar har i mycket stor utsträckning utnyttjats av båttillverka:e och båtförsäljare. Under verksamhetsåret provades 51 båtar. Endast två båtar kunde godkännas utan anmärkning. Sammanlagda antalet skeppsmätningar av svenska och utländska fartyg var år 1972 i stort sett oförändrat jämfört med åren 1971 och 1970. Andelen utländska fartyg ökade. Ca 2 270 yrkesskadefall i svenska fartyg och 390 sjöolyckor som inträffat under år 1972 behandlades inom inspektionens säkerhetssektion. Av sjöolyckorna gällde 294 svenska fartyg.
I verksamhetsplanen för budgetåren 1973/74—
1978/79 redogör sjöfartsverket för verksamhetens inriktning under innevarande budgetår och den närmaste femårsperioden. Som cn av försöksmyndigheterna för programbudgetering har sjöfartsverket fått sin verksamhet fördelad på två ändamålsinriktade program, Farledsverksamhet och Fartygsverksamhet. Driftmedel för programmet Farledsverksamhet erhåller verket över två förslagsanslag, det avgifts- och bidragsfinansierade anslaget Farledsverksamhet, exkl. isbrytning och det med allmänna budgetmedel finansierade anslaget Isbrytning. Mot programmet Fartygsverksamhet svarar ett i huvudsak avgiftsfinansierat förslagsanslag med samma benämning. Bortsett från isbrytningsverksamheten gäller enligt statsmakternas be-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 101
slut att för ett vart av de båda programmen avvägningen mellan intäkter och kostnader skall styra verksamhetens totala volym. Intäkterna består huvudsakligen av avgifter från handelssjöfarten. Därtill kommer bl. a. bidrag från fjärde och nionde huvudtitlarna.
Sjöfartsverkets mål och planer för de olika delprogrammen är följande.
Det överordnade målet för den samlade verksamheten är enligt sjöfartsverket fartygens säkerhet till skydd för människor och miljö. För svenska fartyg gäller detta oberoende av fartområde och för utländska fartyg till den del de utnyttjar svenska farvatten i trafik på svenska hamnar eller på resa mellan utländska hamnar.
Vid sidan av det överordnade säkerhetsmålet är en målsättning också att i svenska farvatten skapa betingelser för en effektiv sjöfart i syfte att till det svenska folkhushållets nytta förbilliga sjötransporterna. Sjöfartsverket har att göra avvägningar mellan å ena sidan kostnaderna för sjöfarten i form av avgifter och å andra sidan lägre transportkostnader och högre transportstandard. I målsättningen vill sjöfartsverket också inbegripa att bidra till en bättre regional balans mellan olika landsdelar.
Effektivisering av sjötransporterna innefattar främst åtgärder för att minska skador på fartyg och last, för att erhålla större laster, snabbare resor och minskning av mera betydande hamnars stängningstider som följd av ishinder.
Mellan det överordnade säkerhetsmålet och effektivitetsmålet finns enligt verket ett starkt samband. Utvecklingen går mot större, mera maskinstarka och dyrare enheter med bättre navigatorisk utrustning, fartyg som totalt sett ger förutsättningar för en säkrare sjöfart. Dyrare fartyg ställer krav på ökad effektivitet hos såväl sjövägar som terminalanläggningar. Hamnarna anpassar sig till de allt mer kapitalintensiva fartygen. Ofrånkomligt är att också den statliga farledsservicen får resurser att följa med i utvecklingen.
Efter den tillfälliga nedgången under åren 1971 och 1972 ökar sjötransportvolymen på nytt och därmed också sjöfartsverkets avgiftsintäkter. Jämfört med föregående års verksamhetsplan räknar verket med en ytterligare ökad godsvolym. för resterande del av 1970-talet. Inkomsten av sjöfartsavgilter bör budgetåret 1974/75 komma upp till 114 milj. kr., en ökning jämfört med 1972/73 om 10 milj. kr.
De behov av utökade insatser som sjöfartsverket för fram är mot den angivna bakgrunden enligt verkets mening mycket begränsade.
I fråga om olika anläggningar och fartygsmaterielen syftar de ökade insatserna till att genom förbättrat underhåll och ökade crsättningsinvesteringar hålla uppe säkerheten. Någon reell volymökning avses cgentligen inte i detta fall. Detsamma gäller anpassningen av vissa radionavigeringsanläggningar till dagens teknik liksom den sedan länge påkallade vidareutbildningen av lotsarna för att effektivisera lotsningstjänsten.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 102
I fråga om sjökartläggningen räknar verket med att en betydande anslagsökning behövs. Formellt är den att se som en volymökning. Reellt är emellertid syftet främst att återställa 1970/71 års kapacitet och därtill ge utrymme för de lönekostnader som nu bärs av marinen. Mot den ökade anslagsposten ställer sjöfartsverket ett bidrag som svarar mot verksamhetens betydelse för andra än handelssjöfarten.
Sjöfartsverket förordar en ökad satsning på teknisk utvecklingsverksamhet. Till reella volymökningar är också att hänföra anskaffning av en ytterligare havsisbrytare och därtill den fortsatta förstärkningen av sjöfartsinspektionen. Denna behöver nu ökade resurser framför allt för att medverka till förbättringar av arbets- och bostadsmiljön ombord på svenska fartyg.
Enligt petitaanvisningarna skall mot ökade medelsbehov för vissa aktiviteter ställas besparingar inom andra sådana. Planerade rationaliseringar skall redovisas. Den fortsatta fyrautomatiseringen möjliggör enligt verket personalminskningar. Inom den ojämförligt mest personalkrävande aktiviteten, lotsväsendet, anser sig sjöfartsverket däremot böra räkna med en i stort oförändrad personalstyrka.
En betydande effektivitetsökning för sjöfarten ligger dock däri att med mycket små ökningar av resurserna kunna ta hand om ökade fartygstransporter och samtidigt medverka till en säkrare och mera ekonomisk sjöfart.
I prop. 1973:1 (bil. 8 s. 99—105) redovisades sjöfartsverkets verksamhetsplan för budgetåren 1972/73-—-1977/78. I det följande redogörs närmare för de huvudsakliga ändringar som verksamhetsplanen för 1973/74 —1978/79 innebär.
För de olika delprogrammen under programmet Farledsverksamhet anför sjöfartsverket i huvudsak följande.
Det tekniska utvecklingsarbetet inom sjöfartsverket går tillbaka till dess tillkomst och har givit betydande resultat. Främst gäller detta fyrbyggnad och fyrautomatutrustning samt sjökartläggning. Kostnaderna fick ursprungligen helt belasta ifrågavarande anslag, vanligen olika investeringsobjekt. Tillgången under senare år till särskilda medel har gjort det möjligt att anlägga ett längre perspektiv, dvs. ta upp också projekt som beräknas först längre fram utmogna i konkreta projekt.
Såväl sjösäkerheten som verkets ekonomi kräver ökad satsning på ny eller vidareutvecklad teknologi. De framsteg som visar sig tillämpbara på sjöfartsverkets arbetsområde bör verket ha möjlighet att ta till vara vilket [örutsätter ökade medelsresurser. Sjöfartsverket understryker, att den för verket tillämpade tekniken är av mycket speciell natur. Tilllämpningen sker normalt i liten skala och får därför ringa kommersiellt intresse. Verket är därför nödgat att själv svara för en stor del av insatserna. Sjöfartsverket redovisar följande pågående och aktucHa projekt. Radarresponder (racon) som arbetar på 10 cm våglängd, hanterligare
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 103
bojtyper som minskar arbetsbelastningen på distriktsfartygen, prov med lågeffektsvindgeneratorer och utveckling av en liten motorgenerator för encrgiförsörjning av småfyrar, framtagning av större fyrkurar av glasfiberarmerad plast enligt tidigare utvecklad teknik, utveckling av den s. k. stolpfyren, fortsatt utvärdering av mätningar av horisontala is- och vågkrafter på fyrar, utrustning och metodik för trafikinformation från lotsplatser, försök med radionavigeringssystem Omega, överföringar av ekolodsdata, förbättring av automatisk mätdatautvärdering och kartografisk automation samt fortsatt utvecklingsarbete avseende mätinstrument och dataöverföring i fråga om vind—ström och vågrörelser.
Inom sjöfartsinspektionen arbetar särskilda sakkunniga med att utarbeta normer för den framtida farledsutmärkningen. Först då resultaten framlagts, vilket bör kunna ske redan innevarande budgetår, blir det möjligt att mera i detalj pröva behovet av ytterligare fyrar. Redan nu står dock klart att i vattenområdet norr om Grundkallen programmet med att utbyta bojar mot fyrar bör fortsätta med det slutliga målet att helt övergå till fasta anordningar. I något fall bör dock indragning kunna ske utan ersättning. På en del platser kan smärre fyrförbättringar betydligt förbättra framkomligheten under mörker. Större tonnage och ökad trafik ställer krav på att sådana förbättringar snarast kommer till stånd.
Sjöfartsverket räknar emellertid inte med att antalet bojar totalt sett går att nedbringa. Internationella överenskommelser om trafikseparering liksom nya djupfarleder förutsätter nya bojar.
Begränsning av investeringsmedlen har enligt verket försenat fyrautomatiseringsprogrammet. Det beräknas nu — något utökat — bli slutfört budgetåret 1977/78. Då skulle kvarstå enbart sex bemannade fyrar. Fyrplatspersonalen kan därigenom begränsas till ett tjugotal befattningshavare. Med hänsyn till sjöfartsverkets ekonomi bör också dessa bemannade fyrar automatiseras. Ett särskilt problem vid avbemanningen av fyrar är uttunningen av SMHI:s observationsnät vilket bl. a. negativt påverkar väderlekstjänsten för sjöfarten. Sjöfartsverket och SMHI har i samverkan sökt att samordna fyrautomatiseringen och automatiseringen av observationstjänsten. Sjöfartsverket finner det — med hänsyn till såväl den fortsatta fyrautomatiseringen som sjöfartens behov av väderdata — mycket angeläget att SMHI:s planer på en intensifierad automatisering av observationstjänsten kan realiseras.
Det nuvarande deccanätct är tillräckligt för en god positionsbestämning i de svenska kustområdena. Enligt sjöfartsverkets mening föreligger under överskådlig tid inte anledning att anskaffa något nytt system för radionavigering. Förskjutningen mot större fartyg i trafik på svenska hamnar ökar användningen av decca. Härigenom går att begränsa den på de mera djupgående fartygen inriktade sjömätningen och farledsutmärkningen.
Prop. 1974: 1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 104
Vissa av deccastationerna är numera gamla och omoderna. Försörjningen med reservdelar blir därigenom svårare. Stationerna bör byggas om med modern transistoriserad utrustning. Vidare måste norrlandskedjorna konverteras från s.k. Mark V till Mark X. De moderna mottagarna går att använda enbart med det scnare systemet. Inte minst den ökade vintersjöfarten gör konverteringen angelägen.
Sjöfartsverket svarar för samordningen mellan de organ som ingår i sjöräddningsväsendet och deltar med egen personal och materiel i räddningsuppdrag. Uppdragen giller enligt verket alltmer fritidsbåtar. När det gäller den starkt ökande passagerarfärjetrafiken räknar sjöfartsvorket med att speciella åtgärder kan bli aktuella. I syfte att effektivisera sjöräddningsverksamheten föreslår verket inrättande av en särskild jourtjänst med experter i sjöräddninasverksamhet.
Den i prop. 1971: 1 behandlade PM rörande den närmare målsättningen för sjökartläggningen för handelssjöfarten samt behov av sådan sjökartläggning m. m. underströk angelägenheten för den närmaste tioårsperioden av en viss koncentration av mätningarna till de s. k. tungtrafikkorridorerna. Planen representerade sålunda cn prioritering grundad på den aktuella utvecklingen inom handelssjöfarten och de under budgetåret 1970/71 tillgängliga sjömätningsresurserna.
Mot bakgrund av förändringar i efterfrågan föreslog sjöfartsverket i fjolårets verksamhetsplan en ny målsättning för sjökartläggningen. Besluten att fördjupa väner- och mälarhamnarnas tillfartsleder skapar behov av sjömätning som inte gick att förutse år 1970. Detsamma gällde enligt verket den utökade vintersjöfarten, miljö- och lokaliseringspolitiken samt den allt intensivare trafiken med fritidsbåtar. Med hän-. visning också till havsresursutredningens hösten 1972 överlämnade betänkande (SOU 1972: 43) Utnyttjande och skydd av havet upprepar sjöfartsverket i årets verksamhetsplan förslaget till ny målsättning, en fullständig kartläggning av det svenska sjöterritoriet samt de inlandsvatten som berörs av sjöfarten.
1970/71 års resurser medgav en årsproduktion av ca 150 000 sjömätningspoäng. Siffran utgjorde medeltal för en följd av år med olika väderleksbetingelser. .
Genom utmönstring de närmaste åren av överåriga. fartyg kommer sjömätningskapaciteten att sjunka. Vid slutet av 1970-talet kommer att kvarstå enbart Johan Månsson och det lilla ledarfartyget Anders Bure. Med ökade insatser av investerings- och underhålismedel bör därtill år 1941 levererade Gustaf af Klint kunna hållas i drift.. Fartyget lär dock få utmönstras omkring år 1980. För att återställa kapaciteten för sjöfartsverket på nytt fram förslaget om anskaffning av ctt större sjömätninesfartyg. Verket räknar vidare med att sommartid utnyttja vänernisbrytaren Ale för sjömätning.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 105
1970/71 års kapacitet är enligt sjöfartsverket otillräcklig för att svara mot nuvarande behov, än mer för att tillfredsställa ytterligare ökade anspråk på sjömätning. Ambitionen är att under 1977 års säsong komma upp i 220 000 poäng och att de närmaste åren därefter öka poängtaiet med i genomsnitt 10 46. En första förutsättning för att få en kapacitetsökning till stånd är att från år 1977 ha tillgång till det nya sjömätningsfartyget. Detta bör dimensioneras för en årskapacitet upp emot 50 000 poäng att ställa mot de tre övriga fartygens sammanlagda produktion om ca 90 000 poäng vid nuvarande teknik. Resterande 59 000 poäng förutsätts bli resultat av främst olika metodförbättringar.
Sjöfartsverket framhåller också angclägenheten av att ökade insatser kan göras när det gäller vidareutbildning av personal, förbättring av underhållet av fartyg, båtar och utrustning, samt det tekniska utvecklingsarbetet. Kraven på kontinuitet i tjänstgöringen för militära befattningshavare måste skärpas betydligt och vissa nyckeltjänster besättas med civila specialister.
Liksom i föregående års verksamhetsplan framhåller sjöfartsverket behovet av ökade resurser för nyproduktion av sjökort. Målet är att på sikt komma upp i ett tiotal nya kort mot för närvarande knappt två kort per år. Med hänvisning till havsresursutredningens förslag räknar sjöfartsverket vidare med cen utökning av sjömätningsverksamheten för att kunna påbörja uppmätningen av kontinentalsockeln.
1 fjolårets verksamhetsplan tog sjöfartsverket preliminärt upp vissa frågor rörande den allmänna sjökartläggningens framtida finansiering. Verket för nu sitt resonemang vidare och lägger fram förslag i detta avseende.
Att handelssjöfarten över huvud skall bidraga till kostnaderna för sjökartläggningsverksamheten har ifrågasatts från olika håll. Paralleller dras med den skattefinansierade landkartläggningen. Enligt sjöfartsverkets mening finns dock vissa skiljaktigheter. Sjökartläggningen ger handelssjöfarten direkta ekonomiska fördelar genom säkrare sjövägar och möjlighet att utnyttja större, mera driftsekonomiska fartyg. Handelssjöfartens behov har också styrt prioriteringen av insatserna. Tungtrafikkorridorerna är ett exempel på detta. -
För närvarande täcks -huvuddelen av kostnaderna för den allmänna sjökartläggningen genom avgifter från handelssjöfarten. Marinen bidrar genom att ställa personal till. förfogande. Samkostnadsbidragen från nionde huvudtiteln för fritidssjöfarten och fiskets räkning kan till viss, mindre del också avräknas mot ifrågavarande kostnader.
Den allmänna sjökartläggningen ger till stor del underlag också för sådan militär sjökartläggning som får sina särkostnader täckta genom bidrag från fjärde huvudtiteln. Marinen utnyttjar därtill i betydande utsträckning direkt de allmänna sjökorten. Det är. därför enligt verket befogat att betrakta en stor del av marinens kostnader för den personal
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 106
man tillhandahåller den allmänna sjökartläggningen som ett samkostnadsbidrag från försvaret till denna verksamhet.
Att samkostnadsbidraget från försvaret till den allmänna sjökartläggningen utgår i form av ett i princip kostnadsfritt tillhandahållande av personal för denna verksamhet är från bl. a. budgettekniska utgångspunkter mindre lämpligt. Kravet på bruttoredovisning av kostnaderna för den allmänna sjökartläggningen kan exempelvis inte tillgodoses. En omläggning innebärande att marinen erhåller ersättning för tillhandahållen personal förutsätter emellertid att man samtidigt löser frågan om på vilket sätt försvarets samkostnadsbidrag till den allmänna sjökartläggningen i fortsättningen skall utgå. Frågan bör enligt sjöfartsverket lösas i samband med att övriga finansieringsfrågor som rör den allmänna sjökartläggningen klaras upp.
Enligt sjöfartsverket står det klart att de för handelssjöfartens behov framtagna mätningsresultaten får en allt större nytta också för andra intressenter än dem som i dag medverkar till finansieringen. De kommande årens sjömätningar avses i stor utsträckning gälla norrlandskusten. Ett syfte är att ge sjöfarten möjligheter till ett säkrare vägval under de perioder av året isförhållandena inte gör det möjligt att utnyttja de etablerade förflyttningsvägarna. Sjömätning och sjökort är härvid ett direkt komplement till den statliga isbrytningen och samma synpunkter kan läggas på finansicringen av verksamheterna. Ett starkt förbättrat sjömätningsunderlag är därtill i många fall en förutsättning för lokalisering till Norrland av tung industri med behov av sjötransporter, vilket ytterligare understryker sjökartläggningens regionalpolitiska betydelse. Härtill kommer att sjömätningen med hänsyn till olika allmänna intressen avseende exempelvis miljövård, geologisk kartering och prospektering samt oceanografisk forskning mer och mer måste omfatta vattenområden med ringa intresse för handelssjöfarten på svenska hamnar.
Att för den allmänna sjökartläggningen bygga ut ett system med sam- och särkostnadsbidrag ter sig med hänsyn till intressenternas spridning över praktiskt taget hela samhället som mindre adekvat. Enligt sjöfartsverket bör — förutom samkostnadsbidragen från nionde huvudtiteln för fritidssjöfarten och fisket — endast ett samkostnadsbidrag avseende försvaret och övriga intressenter utgå av allmänna budgetmedel. Att konstruera någon objektiv norm för ett sådant bidrag låter sig knappast göra. Sjöfartsverkets förslag innebär att till utgångspunkt för vad handelssjöfarten skall betala tas den för innevarande budgetår beräknade bruttokostnaden för sjöfartsverket reducerad med dels inkomsterna under anslaget och dels försäljningsmedlen för sjökort.
Sjöfartsverkets verksamhetsplan för lotsväsendet är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. På vissa punkter har emellertid justeringar gjorts.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 107
Verket understryker behovet av vidareutbildning av lotsarna. Någon sådan har hittills inte ägt rum. Mot bakgrund av utvecklingen mot större och dyrbarare fartyg och nya mer avancerade navigationshjälpmedel visar sig detta allt mer som en brist. Strävan är att effektivisera lotsningstjänsten genom en på radar baserad teknik att betjäna fartyg under mörker och nedsatt sikt i större utsträckning än f. n. låter sig göra.
Dcet allt större och snabbare samt delvis också mer svårmanövrerade tonnaget skapar vidare behov av trafikinformation som komplement till lotsningen i vissa leder. Sjöfartsverket planerar en väsentlig utbyggnad av denna verksamhet, inriktad på i första hand Göteborg, Helsingborg, Malmö, Oxelösund, Landsort, Södertälje, Mälaren, Sandhamn och Söderarm.
Den fortgående förskjutningen mot systemtransporter och färjetrafik lär föra med sig att i ett längre perspektiv antalet lotsningar fortsätter att minska. Nedgången bör enligt verket knappast bli högre än i genomsnitt ca 500 per år. Sjöfartsverket förutsätter därvid att inom verket pågående utredning om komplettering av lotspliktsbestämmelserna inte väsentligt påverkar förloppet. Mot ett lägre antal lotsningar står som följd av förskjutningen mot större fartyg en ökad inkomst per lotsning. Totaluppbörden beräknas vid oförändrad taxa öka.
Totalt räknar sjöfartsverket med ctt i stort sett oförändrat personalbehov inom lotsningsverksamheten de närmaste åren. Under budgetåret 1974/75 beräknas fem å tio lotsar bli nyrekryterade. Nyrekryteringen är bl. a. betingad av den utökade lotsningsverksamheten i lysekilsområdet.
Måilet för den statliga isbrytarverksamheten är enligt sjöfartsverket oförändrat jämfört med föregående verksamhetsplan, dvs. i huvudsak att befästa förutsättningarna för sjöfart året runt på bottenhavshamnarna och avsevärt förlänga skeppningssäsongen för de större hamnarna i Bottenviken. ”
Vid behandling av hamnutredningens betänkande i prop. 1973: 1 ansåg jag ett kompletterande utredningsarbete vara nödvändigt, innan ställning kunde tas till frågan om isbrytarkapacitetens och isbrytarverksamhetens utformning på längre sikt. En mera preciserad målsättning för vintersjöfarten gick inte lämpligen att fastlägga [förrän resultatet av ett sådant arbete förelåg. Som en del i det tilltänkta utredningsarbetet borde ingå en värdering av betydelsen av handelsfartygens storlek och isvärdighet för behovet av isbrytarresurser för vintersjöfart på vissa norrlandshamnar. Enligt min mening borde också formerna för en eventuell prioritering av isbrytarassistanserna närmare övervägas.
Kompletterande utredningsarbete ter sig enligt sjöfartsverkets mening angeläget för att mot bakgrund av hamnutredningens målsättningsdiskussion bedöma isbrytarbehovet på längre sikt.
För att nå det uppställda målet räknar sjöfartsverket med scx effektiva havsisbrytare och för begränsade uppgifter därjämte den nuvarande isbrytaren Thule.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 108
Efter tillkomsten av isbrytarna Atle och H, alltså från vintern 1975/ 76, står till förfogande fem effektiva havsisbrytare. Under högvintermånaderna en sträng vinter behövs — förutom Thule och ctt antal inhyrda hjälpisbrytare (alt. även Ymer) — minst tre effektiva statsisbrytare för assistansverksamheten söder om Ålands hav. Skulle ett haveri drabba någon stor isbrytare finns då enbart en enhet att avvara för Bottenhavet. Bottenviken förutsätts stängd. Enligt sjöfartsverkets bedömning är tre isbrytare varav åtminstone två av Atle-typ:' erforderliga för att över bottenhavshamnarna avveckla det Kvalificerade norrlandsgodset, ca 700 000 ton per månad.
Normala vintrar kan tidvis förutom Thule behövas en effektiv enhet i norra Östersjön. Minst tre enheter behövs i Bottenhavet, varför enbart en isbrytare då kan assistera i Bottenviken. Först vid tillgång till två isbrytare med stor kapacitet går det att nöjaktigt hålla uppe botten-. viksskeppningarna av kvalificerat gods. Sjöfartsverket föreslår därför alt ytterligare en statsisbrytare beställs. |
Sjöfartsverket räknar med att tillgången på isvärdigt tonnage inte skall utgöra någon restriktion för att nå det för vintersjöfarten uppsatta målet. |
För Vänern är målsättningen från vintern 1973/74 att möjliggöra oavbruten sjöfart på huvudhamnarna. Den nya isbrytaren Ale, som levererats under december månad 1973, sätts in i Vänern vid årsskiftet
Sjöfartsverket har med finska sjöfartsstyrelsen träffat avtal om att under en treårsperiod gemensamt bedriva vintersjöfartsforskning. Verket anser önskvärt att om avtalet om samarbete förlängs — till vilket ställning tas våren 1974 — få disponera minst ca 350 000 kr. per budgetår under perioden 1974/75—1977/78 för ändamålet.
För programmet Fartygsverksamhet anger sjöfartsverket följande. |
Sjöfartsverket har för planperioden uppställt ett drygt 80-tal effekteller prestationsbunda operativa målsättningar.
En av de faktorer som starkt påverkar efterfrågan på sjöfartsinspektionens tjänster är antalet nybyggen för svenska redare och inköp från utlandet av andrahandsfartyg. Den nu rådande sjöfartskonjunkturen har ökat beställningsaktiviteten och därmed efterfrågetrycket på inspektionen. Under år 1972 tillfördes handelsflottan 36 nybyggda fartyg varav 25 från utländska varv. Enligt tillgängliga uppgifter kommer år 1973 att levereras 43 nybyggen. Redan nu är kända leveranser under år 1974 om 36 fartyg och under år 1975 om .17 fartyg.
En annan viktig efterfrågefaktor är de trafikområden fartygen är insatta i. Åtskilliga svenska fartyg blir sällan eller aldrig tillgängliga för tillsyn i svenska hamnar.
Också antalet anlöp av utländska fartyg i svenska hamnar har betydelse för omfattningen av sjöfartsinspektionens verksamhet. Speciellt :
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartemeniet 109
gäller detta utländska fartyg som transporterar olja eller kemikalier. Under början av 1970-talet var antalet sådana resor drygt 3 009 årligen. Någon minskning förväntas ej ske fram till år 1980.
I sjöfartsverkets myndighetsuppgifter ingår att trygga säkerheten i arbetet ombord på svenska fartyg.
Inom arbetsmiljöområdet har verket nyligen avslutat två stora projekt, nämligen bestämmelser om anordningar i fartygets inre miljö, såsom maskiner, redskap, däcksytor och tillträdesvägar samt lyftinrättningar. Nämnda områden har prioriterats mot bakgrund av olycksfallsstatistiken inom sjömansyrket.
Av väsentlig betydelse för en tillfredsställande arbetsmiljö är vidare utlormningen av olika arbetsställen, så att där placerade maskiner kan användas riskfritt och på ctt från ergonomiska synpunkter godtagbart sätt. Arbetet med normer och bestämmelser kommer under första delen av planeringsperioden att ges mycket hög prioritet.
Ett framgångsrikt arbetarskydd kräver ett effektivt skyddsarbete på arbetsplatsen, dävs. fartygen. Skyddsombuden måste stimuleras till aktiva insatser. Sjöfartsverket har därför inom Sjöfartens arbetarskyddsnämnd svarat för utarbetandet av en handledning för skyddsombud. Verket har vidare medverkat till utgivningen av en handledning i skyddsarbetets metodik. Sjöfartsverket planerar att genom satsnirg på kursverksamhet och framtagande av läromedel m.m. effektivisera informationen kring arbetsmiljöfrågorna. Genom att bilda en särskild utbildningsdelegation med partsinslag avser sjöfartsverket att förankra dessa frågor bättre. I detta sammanhang bör påpekas att arbetsmiljöfrågorna är starkt länkade till andra säkerhetsfrågor på fartygen.
Transport av olja, flytande kemikalier och andra miljöfarliga ämnen ökar oavbrutet. Sjöfartsverket har med stöd av IMCO:s rekommendationer utfärdat detaljerade anvisningar och bestämmelser om transport av farligt gods. Den rådgivande och informativa verksamheten på detta område har från verkets sida blivit mycket omfattande. Kontroll av att de bestämmelser som gäller för denna typ av transporter efterlovs är ett komplicerat och krävande arbete. För att nöjaktigt kunna lösa dessa uppgifter måste vissa tjänstemän specialutbildas. Redan gjorda åtaganden samt förväntad ny lagstiftning inom området farligt ' gods ställer krav på information och utbildning till berörda parter.
Det samarbete som pågår med danska, finska och norska myndipheter väntas ge till resultat gemensamma nordiska normer för typprovning av fritidsbåtar. När dessa gemensamma normer kommer till stånd blir sannolikt omprovning av de båtar som är typprovade enligt sjöfartsverkets normer nödvindig. Detta skulle i så fall gälla ca 120 båttyper. Från budgetåret 1974/75 kommer sannolikt även båtar större än 5 m att ingå i typprovningen. Efterkontroll av typprovade fritidsbåtar måste ske mer systematiskt och mera frekvent än hittills.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 110
Sjöfartsinspektionens verksamhet, som är hårt uppbunden av i säkerhetslagen föreskriven tillsynsverksamhet när det gäller sjösäkerheten, har endast i mycket begränsad omfattning kunnat frigöra resurser för nya angelägna arbetsuppgifter. För att möjliggöra utvidgade insatser när det gäller arbetsmiljön i fartygen, det förebyggande skyddet mot vattenförorcning från fartyg, säkerheten vid transporter av farliga laster med fartyg, typprovning av fritidsbåtar och vidareutbildning av tillsynspersonalen erfordras enligt sjöfartsverket ökade resurser.
2. Sjöfartsverkets anslagsframställning för budgetåret 1974/75 m. m. 2.1 Utfallet budgetåret 1972/73
Den anslagsmässiga belastningen för de anslag som redovisas under sjöfartsverket blev 137,9 milj. kr. Därtill kommer 1,5 milj. kr. under utgifter för statens kapitalfonder, som motsvarar nedskrivning av investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte om tillsammans 6,8 milj. kr. under budgetåret 1972/73. På riksstaten var upptaget 139,6 milj. kr. Nettobesparingen uppgick således till 1,7 milj. kr. som förklaras med de besparingar som gjordes under anslaget Isbrytning beroende på den exceptionellt milda vintern 1972/73.
Mot belastningen på anslaget Farledsverksamhet, exkl. isbrytning om 99 milj. kr. skall ställas inkomster från sjöfarten som redovisas på riksstatens inkomstsida i form av fyr- och lotsavgifter samt försäljning av sjökort m.m. Dessa hade beräknats till 104,4 milj. kr. Inkomsterna blev 108,2 milj. kr. Överskottet blev alltså 9,2 milj. kr. Mot belastningen på anslaget Fartygsverksamhet om 10,1 milj. kr. svarar inkomster från sjöfarten i form av fartygsinspektions- och skeppsmätningsavgifter m. m. samt stämpelskatt. Dessa hade på riksstatens inkomstsida beräknats till 8,8 milj. kr. Utfallet blev 11,3 milj. kr. och överskottet således 1,2 milj. kr.
Belastningen på anslagen Isbrytning och Övrig verksamhet om till-' sammans 28,8 milj. kr. — som faller utanför kravet på kostnadstäckning från sjöfarten — motsvaras av förslagsanslag om tillsammans 30,5 milj. kr. Besparingen beror på den exceptionellt milda vintern 1972/73.
2.2 Beräknat utfall budgetåret 1973/74
Sjöfartsverkets interna budget för innevarande budgetår — efter korrigering i anledning av översynsavtal 1972 och fördelningsavtal 1973 — tyder på en belastning på de anslag som redovisas under sjöfartsverket om 154,6 milj. kr. mot det på riksstaten upptagna beloppet 150,7 milj. kr. Det beräknade överskridandet om 3,9 milj. kr består till ca 200 000 kr. av löneomräkning. Av merbelastningen väntas ca 3 milj. kr. falla på anslaget Isbrytning.
Mot den beräknade belastningen på anslagen Farledsverksamhet, exkl.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 111
isbrytning samt Fartygsverksamhet om 116,2 milj. kr. skall ställas inkomster från sjöfarten. Dessa har i riksstaten beräknats till 118,3 milj.
Överskottet beräknas således till 8 milj. kr.
2.3 Anslagsframställning för budgetåret 1974/75
Sjöfartsverkets verksamhet är liksom närmast föregående år uppdelat på tre huvudprogram, nämligen Farledsverksamhet, Fartygsverksamhet och Övrig verksamhet. Programmet Övrig verksamhet omfattar numera endast transfereringsposten Radiotjänst åt sjöfarten. För budgetåret 1974/75 tas också upp särskilda kostnader föranledda av verkets omlokalisering till Norrköping.
I det under programmet Farledsverksamhet ingående delprogrammet Sjökartläggning föreslår sjöfartsverket vissa ändringar. Dessa innebär bl. a. att marinens lönekostnader för den militära sjömätningspersonalen belastar delprogrammet. Vidare har som inkomst under anslaget tagits upp medlen från sjökortsförsäljningen vilka för närvarande är upptagna på riksstatens inkomstsida. Slutligen förutsätts ett samkostnadsbidrag som täcker en väsentlig del av utgifterna under delprogrammoet. Som en konsekvens av omläggningen bör de inkomster, som avser försäljning av publikationer och som f.n. samredovisas med sjökortsmed- Jen, avräknas under delprogrammet Publikationer.
Sjöfartsverket räknar med en total kostnad om 194,6 milj. kr. för budgetåret 1974/75, vilket innebär en ökning med 33,3 milj. kr. i förhållande till motsvarande belopp för budgetåret 1973/74. Därtill kommer särskilda kostnader föranledda av verkets omlokalisering om 1,5 milj. kr. Jämfört med alternativ 1 (kostnaderna budgetåret 1973/74 omräknade till prisläget den 1 juli 1973 och 1973 års lönenivå samt med hänsyn tagen till en ökning av lönekostnadspålägget med 3 9&) innebär detta en volymökning exkl. omlokaliseringskostnader om 25,3 milj. kr. Härav faller 12,7 milj. kr. på anslaget Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, 11,6 milj. kr. på anslaget Isbrytning och 1 milj. kr. på anslaget Fartygsverksamhet. Anslaget Övrig verksamhet tas upp med oförändrat belopp bortsett från de särskilda omlokaliseringskostnaderna.
Nyssnämnda totala kostnader redovisade efter kostnadsslag fördelar sig enligt följande.
milj. kr. procent
| Avlöningar och arvoden | 96,3 | 49,5 |
| Resor | 3,1 | 1,6 |
| Lokalhyra | 2,7 | 1,4 |
| Övriga omkostnader | 44,8 | 23,0 |
| Hyror och arrenden | 0,3 | 0,1 |
| Kapitalkostnader | 47,4 194,6 | 24,4 100,0 |
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 112
Kapitalkostnaderna fördelar sig med 25 milj. kr. på räntor och 22,4 milj. kr. på avskrivningar. : |
De intäkter som redovisas under anslag, sjöfartsverkets fond eller utgör bidrag beräknas till 20,1 milj. kr. Av detta belopp utgör 3,2 milj. kr. särkostnadsbidrag och 5,4 milj. kr. samkostnadsbidrag från nionde huvudticln, 1,7 milj. kr. särkostnadsbidrag för militär sjökartläggning från fjärde huvudtiteln samt 6 milj. kr. samkostnadsbidrag avseende sjökartläggning att avräknas mot allmänna budgetmedel. Detta innebär att anslagsbelastningen på driftbudgeten för budgetåret 1974/75 beräknas till 174,5 milj. kr. (+23,8 milj. kr.) exkl. omlokaliseringskostnaderna. Av detta beiopp avser 124,8 milj. kr. (+9,6 milj. kr.) det avgiftsfinansierade anslaget Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, och det i huvudsak avgiftsfinansierade anslaget Fartygsverksamhet.
Nettoutgifterna enligt sjöfartsverkets beräkningar blir för anslaget Farledsverksamhet, exkl. isbrytning 112,3 milj. kr. Inkomsterna av fyroch lotsavgifterna beräknas till 114 milj. kr. vid oförändrat avgiftsnivå, dvs. 1,7 milj. kr. mer än nettoutgifterna.
Nettoutgifterna under anslaget Fartygsverksamhet budgetåret 1974/75 beräknar sjöfartsverket till 12.5 milj. kr. Inkomsterna från sjöfarten genom fartygsinspektions- och skeppsmätningsavgifter m. m. samt från avgiftsbelagd typprovning av fritidsbåtar beräknas av sjöfartsverket till 12,1 milj. kr. Skillnaden mellan utgifter och inkomster blir 400 000 kr. Sjöfartsverket hänvisar i detta sammanhang till vad som framfördes i fjolårets anslagsframställning i fråga om kostnadstäckningen.
Sjöfartsverket beräknar att genomförandet av dess förslag under programmen kräver en personalstyrka om 1423 personer vilket innebär en ökning med 20 personer jämfört med innevarande budgetår.
Utöver här redovisade medel på driftbudgeten begär verket investeringsanslag motsvarande en medelsförbrukning av 94,8 milj. kr. under sjöfartsverkets fond samt 8,7 milj. kr. under fonden för Södertälje kanalverk.
Alternativ 0 förutsätter för den verksamhet som bekostas från anslaget Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, en nedräkning jämfört med basförslaget med 5.5 milj. kr. Mot nettoutgifter efter nedräkningen om ca 104 milj. kr. skulle stå inkomster från sjöfarten om 116,5 milj. kr. Konsekvenserna av nedräkningen får ses mot bakgrund av anslagets kostnadsstruktur. Av basförslagets bruttoutgift, 119,5 milj. kr.. utgör 63 <& löner, 17 460 kapitalkostnader och 20 46 övrigt. Kapitalkostnaderna är på kort sikt fasta. Detsamma gäller huvuddelen av lönerna.
Åtgärder som skall ge resultat redan budgetåret 1974/75 får enligt sjöfartsverket inriktas på olika provisorier som i det längre perspektivet kompenseras med längre gående åtgärder inom lotsväsendet. Utgångsläget är därvid betydligt sämre än i fjol. För budgetåret 1973/74 gick att genom planmässiga åtgärder åstadkomma volymminskningar
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 113
om sammanlagt 2,6 milj. kr., dvs. hälften av den ifrågasatta besparingen. Nästkommande budgetår är motsvarande belopp inte högre än 500 000 kr. I fråga om minskning av fyrplatspersonalen blir besparingen innevarande budgetår förhållandevis begränsad. Bristen på investeringsmedel påverkar automatiseringstakten, Genom att samtliga fyrskepp nu är avvecklade är därtill de mest personalkrävande anstalterna borta. En stor del av kostnadsnedskärningarna måste gå ut över — förutom central administration — underhåll och sjökartläggning. Underhållsnivån för sjöfartsverkets fartyg, båtar och fasta anläggningar är enligt verket inte godtagbar till följd av bristande tillgång ett antal år på såväl drift- som investeringsmedel. Omedelbara sjösäkerhetskrav när det gäller den flytande materielen medför att nedskärningen får gå ut över de fasta anläggningarna med krav på större insatser kommande år. Vid behandling av alternativ 0 i fjolårets verksamhetsplan höll sjöfartsverket sjökartläggningen utanför nedskärningarna. Denna utgångspunkt går emellertid enligt verket inte att uppehålla för budgetåret 1974/75. Tvärtom måste sjökartläggningen drabbas mycket hårdare än som motiveras av dess andel av de totala kostnaderna under anslaget. Endast ett fartyg lär kunna rustas för 1974
års mätningssäsong. SS
Kostnadsnedskärningarna under andra poster än lotsväsendet beräknar sjöfartsverket till 3,1 milj. kr. Lotsväsendet får bära resterande 2,4 milj. kr. Möjligheterna till personalreduceringar får ses mot bakgrund av den som följd av ett långvarigt rekryteringsstopp höga medelåldern hos personalen, ett förhållande som i och för sig fördyrar verksamheten. Några nyrekryteringar för att kompensera pensionsavgångar går inte att genomföra. I stället krävs ytterligare avgång bl. a. genom tillämpning av pensionsålderns nedre gräns. Statsverkets pensionsutgifter ökar. Vissa uppassningar får hållas stängda lördagar och söndagar. För att uppehålla sjösäkerheten kräver detta utökning av lotsplikten.
Alternativ 0 förutsätter ett medelsutrymme av 35,5 milj. kr. för isbrytningsverksamheten. Sedan kapitalkostnaderna fråndragits kvarstår knappt I1 milj. kr. mot ovan beräknade 24,2 milj. kr., alltså mindre än halva beloppet. Alternativet innebär att enbart isbrytarna Atle, Njord och Ale kan rustas och sättas in i assistansverksamheten. Ale fick då huvudsakligen användas för annat än isbrytning i Vänern. Medel finns inte för inhyrning av hjälpisbrytare. De hårt begränsade resurserna skulle i och för sig vara tillfyllest en cxceptionellt mild vinter som 1972/73. En normal vinter finns däremot enligt sjöfartsverket enbart kapacitet för att nödtorftigt hålla uppe trafiken på ett fåtal bottenhavshamnar. Stängningen av Bottenviken omfattar minst tre månader. En kall vinter slutligen fick under högvintermånaderna huvuddelen av re- 8 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bil. 8
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 114
surserna inriktas på Västkusten. Det skulle svårligen gå att hålla uppe trafiken på t. ex. stockholmsområdet. Bottenhavshamnarna blev stängda minst två månader och bottenvikshamnarna en ä två månader längre. För programmet Fartygsverksamhet förutsätter alternativ 0 en nedskärning av anslagsmedlen jämfört med basförslaget med drygt 6€0 000 . kr. Under de senaste åren har sjöfartsverket i enlighet med statsmakternas intentioner påbörjat uppbyggnaden av nya betydelsefulla funktioner främst inom områdena arbetsmiljö och miljöskydd. Verksamheten har kommit igång. Sjöfartsinspektionens traditionella uppgifter har samtidigt på intet sätt minskat i omfattning. Tvärtom har produktionen kompliccrats till följd av den höga utvecklingstakten inom svensk sjöfart. Omfördelning
perspektivet. Med nu gällande säkerhetslagstiftning krävs minst oförändrade produktionsresurser för en godtagbar måluppfyllelse. På längre sikt bedömer sjöfartsverket att det finns ett begränsat utrymme för omfördelning av resurser. Detta förutsätter dock en förändring i sjösäkerhetslagstiftningen både internationellt och nationellt samtidigt som vissa myndighetsuppgifter tas bort. Alternativ 0 tvingar fram väsentligt sänkt målsättning och innebär att den påbörjade satsningen inom områdena arbetsmiljö och miljöskydd omintetgörs samtidigt som stora personalindragningar måste ske, vilka inför den kommande utlokaliseringen allvarligt skulle äventyra verksamheten. I det följande redovisas de av sjöfartsverket beräknade kostnadsförändringarna för budgetåret 1974/75 i förhållande till anvisade kostnader för budgetåret 1973/74 omräknade till prisnivån den 1 juli 1973 och 1973 års lönenivå inkl. höjning av lönekostnadspålägget med 3 0 för de olika programmen och tillhörande anslag m. m. Central administration (totalt). Liksom i fjolårets anslagsframstillning är medel beräknade för en ytterligare tjänsteman på vardera trafik-, planerings- och redovisningssektionerna. Trafiksektionen behöver en kvalificerad tjänsteman för frågor rörande ledning och löpande planering av lotsningsverksamheten (84000 kr.). Verkets uppgifter i fråga om den samhällsekonomiska hamnplaneringen går inte att fullgöra inom nuvarande personalram. En ytterligare tjänsteman erfordras och därtill medel för att vid större utredningar kunna anlita utomstående expertis (80 000 + 150 000 kr.). Förstärkning med cn tjänsteman behöver också ske på ckonomiavdelningens redovisningssektion och på dess budgetsektion (60 0004-73 000 kr.). Arbetsuppgifterna omfattar taxe- och uppbördsärenden. . Sjöfartsverket förutsätter uppbyggnad av en särskild utbildningsenhet inom administrativa avdelningen. I enheten skulle ingå en avdelningsdirektör, en byrådirektör samt en kontorsskrivare (230 000 kr.).
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 115
Övriga kostnader för utbildningsverksamheten är beräknade till 313 000 kr., varav 100 000 kr. avsätts till hyra för utnyttjande av verkets tjänstefartyg. |
För övriga ändamål räknar sjöfartsverket med totalt 170 000 kr., varav 62 000 kr. avser informationsverksamheten.
Posten Central administration fördelas på de olika anslagen enligt särskilda fördelningsnycklar. ,
För anslaget Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, i övrigt redovisas följande förändringar för de olika delprogrammen.
Utvecklingsverksamhet. Ett omfattande program har uppgjorts för teknisk utveckling i syfte att främst effektivisera driften, Volymökningen utgör 411 000 kr.
Regional administration. Volymökningen, 59 000 kr., avser en arvodestjänst inom västra lotsdistriktet. Den ökade arbetsbelastning som följer med sjötrafikutvecklingen på västkusten för med sig behov av personalförstärkning.
Fyrar och andra säkerhetsanstalter. Personalminskningar som följd av fyrautomatisering innebär fortlöpande volymminskning, vilken för budgetåret 1974/75 dock begränsar sig till 244 000 kr. Minskade internhyror för distriktsfartygen ger en ytterligare besparing under anslagsposten om 65 000 kr. Underhållskostnaderna måste däremot höjas väsentligt över basförslagets belopp vilket för med sig ctt utökat medelsbehov om 1 989 000 kr. Volymökningen blir netto 1 680 000 kr.
Radionavigeringsstationer. En godtagbar underhållsnivå förutsätter en volymökning om 92 000 kr.
Kanaler och fördjupade farleder. Basförslaget exkl. kapitalkostnader ligger inte högre än 32 000 kr. Stora insatser krävs för att återge farlederna deras tidigare standard. Volymökningen blir 268 000 kr.
Sjöräddning m.m. Av volymökningen avser 182 000 kr. kostnader för radiotjänsten. Sjöfartsverket räknar vidare med att inrätta en sjöräddningsjour. Denna för med sig personalkostnader om 410 000 kr. Volymökningen i övrigt utgör 438 000 kr., varav huvuddelen faller på anskaffning av nödradiostationer, anslutning till positionssystemet AMVER m. m. och personalutbildning.
Sjökartläggning. Av volymökningen, totalt 3 096 000 kr., exkl. ersättning till marinen, avser 742 000 kr. personalkostnader. Dessa fördelar sig på en byrådirektör, tre hydrografer, två ingenjörer, en kartredaktör, två förste kartografer, två förste ritare och en assistent, sammanlagt tolv tjänstemän. Underhållskostnaderna är uppräknade med 754 000 kr. Utbildning av mätningsförrättare tas upp med 500 000 kr. Ett belopp om 1 milj. kr. har avsatts för att påbörja uppmätning av koentinentalsockeln.
Volymökningen i övrigt är upptagen till 100 000 kr. Ersättning till marinen för ianspråktagen personal har härutöver upptacits till pre-
Prop. 1974:1 Bilaga8 Kommunikationsdepartementet 116
liminärt 2 252 000 kr. Utgifterna utöver basförslaget förutsätts kompenserade med ökade sär- och samkostnadsbidrag.
Lotsväsendet. Personalminskningar och nedräkning av lönetillägg ger en besparing jämfört med basförslaget om 278 000 kr. Härecmot står en uppräkning av underhållskostnaderna om 800 000 kr. Efter justeringar för smärre volymminskningar under andra poster kvarstår netto 5309 000 kr. |
Publikationer. Volymökningen 73 000 kr. avser personalförstärkning.
För anslaget I sbrytning redovisar sjöfartsverket beräkningar som är baserade på insatsbehoven en normalvinter. Utöver pris- och Jöneomräkning, uppräkning med 3 20 av lönekostnadspålägget och kapitalkostnadsökningar för nya isbrytare om tillsammans 10 milj. kr. beräknar sjöfartsverket att ytterligare 2,7 milj. kr. erfordras för verksamheten under en normal vinter. Sjöfartsverket föreslår vidare nya resurser för ökat underhåll (-|-600 000 kr.), vintersjöfartsforskning (5350 000 kr.), utökad isspaning med flyg (+ 100 000 kr.), ökad förhyrning av hjälpisbrytare (4300 000 kr.) och förbättrade väderleksprognoser (+ 100 000 kr.).
För anslaget Fartygsverksamhet redovisar sjöfartsverket följande kostnadsförändringar.
Sjöfartsinspektion m.m. För att centralt kunna styra verksamheten samt för det mycket omfattande arbetet med bestämmelser och normgivning avser sjöfartsverket att inrätta en särskild enhet för arbetsmiljöfrågor. Denna enhet skall dessutom ansvara för information och utbildning inom området. Enheten bör bestå av chef samt två handläggare. Den kan dock inte täcka hela arbetsmiljöfältet, varför kompletterande resurser behövs i form av Kkonsultinsatser speciellt för yrkeshygieniska frågor och ergonomifrågor (+480 000 kr.).
Till inspektionskontoret i Rotterdam räknar sjöfartsverket med förstärkning av en kvalificerad tjänsteman (--100 000 kr.).
På sektionen för transport av farligt gods handläggs frågor rörande förebyggande skydd mot miljöförstöring genom utsläpp av oljor och andra farliga ämnen. Bl. a. förväntad ny och mer restriktiv lagstiltning ställer krav på såväl ökad tillsyn som på information till och utbildning av intressenterna. Sektionen bör förstärkas med en handläggare (+153 000 kr.).
Typprovning av fritidsbåtar m. m. bör utvidgas (4100 000 kr.). Mot denna kostnadsökning skall ställas beräknade inkomstökningar om samma belopp.
För intern utbildning erfordras ökade resurser (+ 100 000 kr.).
Vad slutligen avser vissa kostnader för sjöfartsverkets omlokaliscring beräknar verket dessa till 1541 000 kr. Kostnaderna sammanhänger direkt med genomförandet av verkets flyttning till Norrköping hösten 1975 och gäller flyttnings- och resekostna-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 117
der för personalen, (215 000 kr.), traktamenten och dubbelhyra för personalen (151 000 kr.), dubbelbemanningskostnader (600 000 kr.) samt viss verksspecifik tryckeriutrustning (575 000 kr.).
3. Utredningsförslag angående partikelmärkning av olja i fartyg 3.1 Inledning
Kungl. Maj:t bemyndigade den 18 februari 1972 chefen för kommunikationsdepartementet att tillkalla särskilda sakkunniga med uppgift att leda visst utrednings- och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg. De sakkunniga har i februari 1973 avgivit ett betänkande (Ds K 1973: 2) Partikelmärkning av olja i fartyg. Mot bakgrund av i betänkandet redovisade förslag m. m. uppdrog Kungl. Maj:t den 11 maj 1973 åt de sakkunniga att fortsätta visst utvecklingsarbete m. m,. i fråga om metod för märkning av olja i fartyg. De sakkunniga har i november 1973 överlämnat rapporten Resterande utvecklingsarbete av märkmetoden med metallpartiklar och planering av försök i större skala. En av de sakkunniga har 1 särskilt yttrande anfört synpunkter i anslutning till vad som föreslås i rapporten i fråga om bl. a. det administrativa förfarandet under det avsnitt som behandlar Planeringsarbete och kostnadsberäkning för försöksverksamhet i större skala. ,
Yttranden över betänkandet Partikelmärkning av olja i fartyg har avgivits av riksåklagarämbetet, rikspolisstyrelsen, chefen för marinen, socialstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, sjöfartsverket, generaltullstyrelsen, statens naturvårdsverk, statens provningsanstalt, institutet för vattenoch luftvårdsforskning, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, AB Atomenergi, Kusttankers intresseförening, Rederiföreningen för mindre fartyg, Sjöassuradörernas förening, Svenska hamnförbundet, Svenska sjöfolksförbundet, Sveriges fartygsbefälsförening, Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges redareförening, Sveriges varvsindustriförening och Sveriges Ångfartygs Assurans Förening.
3.2 De sakkunniga
De sakkunniga redovisar i betänkandet studier av olika metoder för identifiering av från fartyg utsläppt olja. Bakomliggande tekniskt utrednings- och utvecklingsarbete har utförts inom AB Atomenergi.
De sakkunniga har kommit fram till, att den identifiering som kan göras genom analys av i olja förekommande olika kolväten eller spårmetaller till följd av den trafiksituation som råder i svenska farvatten är otillräcklig när det gäller att med säkerhet kunna binda ett visst fartyg vid ett konstaterat oljeutsläpp. Det har därför bedömts nödvändigt att
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 118 :
utnyttja andra metoder, t. ex. sådana som baserar sig på analvs av till oljan tillsatta ämnen eller partiklar. Sådan tillsats kan enligt de sakkunniga bl. a. utgöras av radioaktiva nuklider, halogenerade kolväten eller partiklar av lämpligt material. Märksubstansen skall bl. a. vara lätt analyserbar, oskadlig för personal och svår att förfalska.
De sakkunniga har funnit, att det säkraste sättet att binda ctt visst tankfartyg vid ett utsläpp uppnås genom att oljeresterna i de tömda Jasttankarna märks med pertiklar av metaller eller plaster. Bl. a. eftersom det återstår mindre utvecklingsarbete för att praktiskt använda metallpartiklar har utredningen stannat för denna metod.
Tankfartyg vars lastoljerester kan vara aktuella för märkning är de som fört råolja eller eldningsoljor samt andra beständiga oljor eller petrolcumprodukter. Fartyg som fört last av tunna oljor såsom bensin, fotogen etc. avses däremot inte märkas, Likaså undantas små tankfartyg i trafik i hamnar. Med utgångspunkt i en redovisning av trafikbilden för oljetransporter på svenska hamnar anser de sakkunniga att antalet märkningstillfällen vid en tillämpning fullt ut av metoden skulle uppgå till ca 9000 per år, varav 2000 på utländska fartyg och 7000 på svenska fartyg. Svenska fartyg föreslås vid varje tillfälle märkas med samma partikelkombination medan denna för utländska fartyg varieras.
Kostnaderna för märksubstans, analyser o. dyl. beräknas av de sakkunniga till ca 500 000 kr. per år.
De sakkunniga har låtit utföra försök i försöksanläggning i land samt försök under fältmässiga förhållanden med utsläpp av i ett tankfartyg märkta oljerester. Fältförsöket har bl. a. visat att såväl plast- som metallpartikfarna kan återfinnas och att den märkta oljan säkert kan identilieras.
Med hänvisning till de resultat, som de utförda undersökningarna gett, rekommenderar de sakkunniga att utvecklingsarbetet för märkning med metallpartiklar får fortsätta samt att fältförsök i större skala får initieras för att pröva erforderliga administrativa och operativa rutiner.
Den förordade försöksverksamheten i större skala föreslås genomförd i ett antal hamnar utmed kusten samt i Mälaren och/eller Vänern och omfatta både svenska och utlärdska fartyg. Försöken bör enligt de sakkunniga fortgå under cirka ett halvt år. Tillräcklig information bör efter denna tid föreligga för att kunna bedöma hur den organisation skall vara uppbyggd som skall ansvara för ett eventuellt märkningsförfarande i framtiden och kostnaderna för denna verksamhet.
Resultatet av det ytterligare utvecklingsarbete av märkmetoden med metallpartiklar samt planeringen av försöksverksamheten som redovisas i den tidigare nämnda rapporten har inte föranlett de sakkunniga alt frångå eller ändra i betänkandet redovisade förslag. Sjöfartsverket föreslås, under de sakkunniga, svara för den administrativa ledningen av försöksverksamheten i sin helhet.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet ' 119
3.3 Remissyttranden
De sakkunnigas förslag har överlag mottagits positivt av remissinstanserna. Flertalet understryker betydelsen från bl. a. miljösynpunkt av ctt säkert system för identifiering av oljeutsläpp som en del i det förebyggande oljeskyddet och betonar angelägenheten av att den föreslagna vidareutvecklingen av märkmetoden och försöksverksamhet i större skala snarast realiseras. Några remissinstanser betonar värdet från rättssäkerhetssynpunkt av ett identifieringssystem som på ctt säkert och entydigt sätt binder ett fartyg vid ett konstaterat utsläpp.
Synpunkter av teknisk natur med avseende på märkmetoden och dennas praktiska tillämpning anförs av vissa remissinstanser.
Möjligheterna att i framtiden tillämpa den föreslagna märkmetoden också på andra vattenföroreningskällor i fartyg såsom driftoljor m. m. bör enligt några remissinstanser närmare studeras. Likaså framhålls angelägenheten av att ett system för märkning för att nå full effekt i svenska farvatten bör omfatta också övriga strandstater exempelvis vid Östersjön, I detta sammanhang framhålls värdet av att det föreslagna systemet redan idag bör kunna medge fullständig kontroll när det gäller oljetrafiken på Mälaren och Vänern.
IV. Departementschefen
Sjöfartsverkets verksamhet är uppdelad på tre program, nämligen Farledsverksamhet, Fartygsverksamhet och Övrig verksamhet. Medel till programmet Farledsverksamhet anvisas över två anslag benämnda Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, samt Isbrytning. Härigenom ges möjlighet att särredovisa den skattemedelsfinansierade isbrytningen i törhållande till de övriga avgiftsfinansierade verksamhetsgrenarna under programmet Farledsverksamhet. De övriga programmen motsvaras av två anslag med samma benämning som programmen.
Sjöfartsverket har för sin verksamhet under nästa budgetår föreslagit en medelsanvisning av 174,5 milj. kr. på driftbudgeten, exkl. omlokaliseringskostnaderna, och en investeringsram av 94,8 milj. kr. på kapitalbudgeten. Därutöver räknar verket med en investeringsram om 8,7 milj. kr. under Fonden för Södertälje kanalverk. Av den på driftbudgeten föreslagna medelsanvisningen avser 103,9 milj. kr. hyra till sjöfartsver- . kets fond.
Jag vill börja med att redovisa mina ställningstaganden till sjöfartsverkets verksamhetsplan och till de till driftbudgeten hänförliga kostnads- och anslagsändamålen. I ett följande avsnitt kommer jag att hemställa om medelsanvisning under resp. anslag.
Under anslaget Farledsverksamhet; exkl. isbrytning, har sjöfartsverket begärt 112,3 milj. kr. Intäkterna på riksstatens inkomstsida hänförliga
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 120
till detta anslag beräknar verket till 114 milj. kr. Av den begärda anslagsökningen, som uppgår till 8 milj. kr. i förhållande till för innevarande budgetår anvisade 104,3 milj., förklaras 4,9 milj. kr. av löne- och prisomräkning samt ökning av lönekostnadspålägget med 3 96 och 2,1 milj. kr. av automatisk kapitalkostnadsökning till följd av ökade anläggningstillgångar under sjöfartsverkets fond. Återstående belopp — 1 milj. kr. — utgör ett netto av å ena sidan cn volymmässig kostnadsökning om 11,2 milj. kr., å andra sidan kostnadsminskningar till följd av besparingar och rationaliseringar inom fyr- och lotsväsendet om 600 000 kr. samt ökade bidrag och intäkter under anslaget om 9,6 milj. kr.
Jag beräknar bruttokostnaderna till 121,4 milj. kr. och bidrag och intäkter under anslaget och fonden till 9,8 milj. kr. Detta medför att jag förordar en medelsanvisning av 111,6 milj. kr., vilket innebär en ökning med 7,3 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Med hänsyn till beräknade besparingar täcker detta belopp de av verket uppskattade automatiska kostnadsökningarna och medger dessutom viss volymökning.
Under delprogrammet Central administration beräknar jag en ökning med 150 000 kr. för hamnplanering, taxe- och uppbördsverksamheten samt vidarcutbildning av verkets personal.
Jag är inte beredd att tillstyrka sjöfartsverkets förslag till ny målsättning och ändrade finansieringsformer för den allmänna sjökartläggningen. Jag återkommer härtill sedan frågan utretts ytterligare.
Under delprogrammet Sjökartläggning är jag beredd att medge en ökning med 300 000 kr. under delprogrammet vilket bör medge personalförstärkning så att takten i utgivningen av nya sjökort kan ökas. För underhåll av fartyg och materiel förordar jag en ökning om 150 000 kr.
För att förbättra resurserna under delprogrammet Sjöräddning beräknar jag en ökning med 300 000 kr. avseende ökade radiotjänstkostnader och anskaffning av obemannade nödradiostationer.
För ökat underhåll av radionavigeringsstationer förordar jag en ökning med 50 000 kr. och för verkets utvecklingsverksamhet en ökning med 147 000 kr.
Jag beräknar de intäkter som redovisas på riksstatens inkomstsida till 116,4 milj. kr. Detta innebär bl. a. att jag inte är beredd att acceptera sjöfartsverkets förslag att intäkterna från försäljning av sjökort m. m. överförs från intäkt på riksstaten till intäkt under anslaget.
Under anslaget Isbrytning har verket begärt 49 milj. kr. I ökningen som uppgår till 14,2 milj. kr. ingår bl.a. driftunderhålls- och kapitalkostnader för den nya isbrytaren Atle. Jag beräknar anslaget till 46,7 milj. kr. Under sjöfartsverkets fond behandlar jag frågan om cen ny isbrytare.
Under anslaget Fartygsverksamhet har sjöfartsverket begärt 12,5 milj. kr. vilket innebär en ökning med 1,6 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Härav utgör 612 000 kr. löne- och prisomräkning samt höj-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 121
ning av lönekostnadspålägget. Intäkterna på riksstatens inkomstsida beräknar verket till 12,1 milj. kr.
Jag beräknar anslaget för nästa budgetår till 12 milj. kr. Utöver den av verket beräknade kompensationen för löne- och prisomräkning m. m. förordar jag att en särskild arbetsmiljöenhet inrättas inom sjöfartsinspektionen. För detta ändamål tar jag upp 300 000 kr. Vidare har jag beräknat 115 000 kr. för att möjliggöra en förstärkning av sjöfartsinspektionens sektion för transport av farligt gods.
De intäkter som redovisas på riksstatens inkomstsida beräknar jag i likhet med sjöfartsverket till 12,1 milj. kr.
För anslaget Övrig verksamhet beräknar jag 1,8 milj. kr., varav 600 000 kr. avser kostnader för radiotjänst åt sjöfarten och 700 000 kr. avser vissa kostnader för sjöfartsverkets omlokalisering. Härtill kommer 500 000 kr. för försöksverksamhet i större skala med partikelmärkning av olja i fartyg till följd av mitt i det följande redovisade ställningstagande till utredningsförslag i denna fråga.
Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet har jag räknat med ett särkostnadsbidrag från fjärde huvudtiteln om 1,4 milj. kr. för att täcka kostnaderna för den under programmet Farledsverksamhet ingående militära sjökartläggningen.
Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet har jag beräknat bidragen från yrkesfisket och fritidsbåttrafiken för att täcka dessa intressegruppers andel av sjöfartsverkets kostnader till sammanlagt 7 796 000 kr., varav 5,4 milj. kr. utgör samkostnadsbidrag och resterande 2 396 000 kr. särkostnadsbidrag.
Ersättning till televerket för vissa radiotjänster åt sjöfarten beräknar jag till 2 O11 000 kr.
Jag går härefter över till att redovisa min syn på det framlagda b etänkandet (Ds K 1973: 2) och den avgivna rapporten om partikelmärkning av olja i fartyg.
Betydande insatser har under senare år gjorts när det gäller att skydda vatten, stränder och skärgårdsområden mot miljöförstöring som har samband med fartygstrafik. Som ett led i ansträngningarna att vidareutveckla det förebyggande skyddet mot oljeskador har såväl i Sverige som utomlands ett omfattande arbete genomförts syftande till att finna system för identifiering av ursprunget till konstaterade oljeutsläpp. Särskild uppmärksamhet har i detta sammanhang ägnats tankfartygens utsläpp av barlast- och rengöringsvatten. De tekniska problemen har visat sig vara svårlösta. Det system för märkning med metallpartiklar som under ledning av särskilda sakkunniga utarbetats av AB Atomenergi innebär bl.a. den fördelen att radioaktivt laddade element — med de strålningsrisker som dessa kan medföra — inte behöver komma till användning. Detta är enligt min mening värdefullt. Erfarenheterna från den hittills bedrivna försöksverksamheten med oljemärkning
är sådana att en försöksverksamhet i större skala bör komma till stånd. Med hänsyn till märkningssystemets nära samband med den förebyggande verksamhet mot vattenförorening som idag åvilar 'sjöfartsverket bör försöksverksamheten under de sakkunnigas ledning organisatoriskt och operativt inordnas i sjöfartsverket. Jag har för budgetåret 1974/75 beräknat 500 000 kr. för ändamålet under anslaget D 4. Övrig verksamhet, Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t de åtgärder som behövs för att de sakkunniga i anslutning till försöksverksamheten eller på annat sätt skall kunna överväga de olika tekniska synpunkter på märkningsförfarandet som redovisats av vissa remissinstanser. '
Enligt instruktionen (1969: 320) för sjöfartsverket åligger det verket särskilt att bl. a. handlägga ärenden om åtgärder mot vattenförorening från fartyg Lagen (1972: 275) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg ger sjöfartsverket rätt att meddela de förbud och förelägganden som är påkallade för att hindra eller begränsa utsläpp från fartyg av elja eller annat som är skadligt. Underlåter någon att inom förelagd tid vidta sådan åtgärd får myndigheten låta verkställa åtgärden på bekostnad av fartygets ägare eller redare. Motsvarande befogenhet föreligger också i ytterligare ett par likartade situationer.
De tvångsåtgärder som kan bli aktuella kan i vissa fall medföra väsentliga kostnader. Det kan stå klart redan när beslutet om åtgärderna meddelas att kostnaderna inte i sin helhet kommer att kunna sökas åter hos fartygets ägare eller redare. En del av kostnaderna kommer i detta fall i sista hand att stanna på statsverket.
Sjöfartsverket disponerar f. n. inte över något särskilt anslag som kan belastas med ifrågavarande kostnader. Denna fråga kan lämpligen lösas genom att anslaget D 4. Övrig verksamhet i mån av behov efter beslut av Kungl. Maj:t får belastas med här aktuella kostnader. Intäkter som har samband med sådana kostnader bör tas upp under samma anslag.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t ger riksdagen till känna vad jag har anfört i det föregående om sjöfarten.
D 1. Farledsverksamhet, exkl. isbrytning 1972;/73 Utgift 199 039 000 1973/74 Anslag 104317 000 1974/75 Förslag 111 580 000
Från anslaget betalas den del av utgifterna under programmet Farlodsverksamhet som är att hänföra till farledsutmärkning (fyrar, bojar, prickar), radionavigering (decca), förvaltning av kanaler och fördjupade farleder, sjöfartsverkets insats inom sjöräddningsväsendet, sjökartläggning och lotsväsendet. Vidare betalas härifrån utgifterna för central
Prop. 1974: 1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 123
administration, utvecklingsverksamhet, regional administration och publikationer till den del de är att hänföra till nämnda verksamhets-
grenar. Delprogram 1972/73 1973/74 Beräknat 1974/75
!Utfall — Anvisat Verket - Departements-
chefen
tusental kr.
| 1. Central administration | 7602 7895 9 446 | 8470 |
| 2. Utvecklingsverksamhet | 158 173 600 | 336 |
| 3. Regional administration | 2 114 2289 2464 | 2405 |
4, Fyrar och andra säkerhets-
anstalter 25 341 25 571 30 017 28 036 5. Radionavigeringsstationer 4095 4186 4756 4 714 6. Kanaler och fördjupade
farleder 262 287 606 338 7. Sjöräddning m. m. 1189 1688 2855 2125 8. Sjökartläggning 11 781 12 683 19 194 14 096 9. Lotsväsendet 55635 58 815 61 106 60 285 10. Publikationer 601 551 645 572
Summa kostnader 108778 114138 131689 121 377
Avgår intäkter:
Under anslaget 581 150 2 600 170
Bidrag 7424 8 321 15 743 8 596
Under fonden 1734 1350 1031 1031
Summa utfall/anslag 99039 104317 112315 111 580
1 Vissa belopp justerade med hänsyn till förändrad uppdelning mellan programmen D 1. och D 4. och till att det tidigare delprogrammet Tjänstefartyg och gasningsjakter slopats.
Departementschefen
Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet och chefen för
jordbruksdepartementet och med hänvisning till vad jag anfört i det
föregående under den allmänna sjöfartsöversikten och till samman-
ställningen beräknar jag anslaget till 111 580 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Farledsverksamhet, exkl. isbrytning för budgetåret 1974/
75 anvisa ett förslagsanslag av 111 580 000 kr.
D 2. Isbrytning
1972/73 Utgift 28 441 000 1973/74 Anslag 34 845 000 1974/75 Förslag 46 680 000
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 124
Från anslaget betalas den del av utgifterna under programmet Farledsverksamhet som är att hänföra till statens isbrytningsverksamhet.
Delprogram 1972173 1973/74 Beräknat 1974/75
Utfall Anvisat Verket - Departements-
chefen
tusental kr.
1. Administration 387 579 597 597 2. Isbrytning 28054 34316 48497 : 46 133
Summa kostnader 28 441 34 895 49 094 46 730
Avgår intäkter:
Under anslaget — 50 50 50
Summa utfall/anslag 28 441 34845 = 49 044 46 680
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående under den allmänna sjöfartsöversikten och till sammanställningen beräknar jag anslaget till 46 680 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Isbrytning för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsan-
slag av 46 680 000 kr.
D 3. Fartygsverksamhet 1972/73 Utgift 10 081 000 1973/74 Anslag 10 920 000 1974/75 Förslag 11 985 000
Från anslaget betalas utgifterna under programmet Fartygsverksamhet för sjöfartsinspektion m. m., skeppsmätning, registrering av fartyg, sjöteknisk utredningsverksamhet och sjömansnämnden. Vidare betalas härifrån utgifterna för central administration till den del de är att hänföra till nämnda verksamhetsgrenar.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 125
Delprogram 1972/73 1973/74 Beräknat 1974/75
Utfall Anvisat Verket = Departements-
chefen
tusental kr.
| 1. Central administration | 482 | 742 818 | 786 |
| 2. Sjöfartsinspektion m. m. | 7975 8365 9 791 | 9273 | |
| 3. Skeppsmätning | 1216 1403 1460 | 1460 | |
| 4. Registrering av fartyg | 330 | 347 355 | 355 |
5. Sjöteknisk utrednings-
verksamhet 401 384 394 394 6. Sjömansnämnden 313 349 352 352
Summa kostnader 10717 11 590 13 170 12 620
Avgår intäkter:
Under anslaget 36 70 35 35
Bidrag 600 600 600 600
Summa utfall/anslag 10 081 10920 12535 11 985
Departementschefen
Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet och med hänvisning till vad jag anfört i det föregående under den allmänna sjöfartsöversikten och till sammanställningen beräknar jag anslaget till 11 985 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fartygsverksamhet för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 11 985 000 kr.
D 4. Övrig verksamhet 1972/73 Utgift 1329 000 1973/74 Anslag 600 000 1974/75 Förslag 1 800 000
Från anslaget betalas utgifterna under programmet Övrig verksamhet för viss radiotjänst åt sjöfarten, vissa förebyggande åtgärder mot vattenföroreningar från fartyg och vissa kostnader för sjöfartsverkets omlokalisering.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 126
Delprogram 1972/73 1973/74 Beräknat 1974/75
Utfall — Anvisat Verket = Departements-
chefen
tusental kr. 1. Radiotjänst åt sjöfarten 329 600 600 600 2. Försöksverksamhet avseende
förebyggande ätgärder mot
| valtenförorening | — | — | — | 500 | |
| 3. Omlokaliseringskostnader — | Summa kostnader 329 600 2141 | — 1541 | 700 1 800 | ||
| Avgår intäkter: | : | ||||
| Under anslaget | Summa utfall/anslag 329 600 2141 | -— | — | — | — 1800 |
1 Beloppen justerade med hänsyn till viss omfördelning mellan programmen D 1. och D 4.
Departemenischefen
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående under den all-
männa sjöfartsöversikten och till sammanställningen beräknar jag anslaget till I 800 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Övrig verksamhet för budgetåret 1974/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000 kr.
Övriga sjöfartsändamål
D 5. Handelsflottans pensionsanstalt
| 1972/73 Utgift | 1 000 |
| 1973/74 Anslag | 1 000 |
| 1974/75 Förslag | 1 000 |
Handelsflottans pensionsanstalt (HPA) handlägger ärenden om pensionering av sjömän enligt kungörelsen (1972: 412) om sjömanspension.
Enligt lagen (1961: 300, ändrad senast 1973: 484) om redareavgift för sjöfolks pensionering skall redare betala avgift för beredande av pension åt sjömän, vilka som manskap varit påmönstrade svenskt handelsfartyg i utrikes fart.
Finansieringen av pensionsanstaltens administrationskostnader bestrids med redarcavgifterna. Av dessa medel tas ctt så stort belopp till uppbörd under anslaget till pensionsanstalten, som motsvarar samman av anstaltens avlöningar och omkostnader med avdrag för ett formellt
Prop. 1§74:1 Bilaga8 Kommunikationsdepartementet 127
belopp av 1 000 kr. Sistnämnda belopp utgör den anslagsmässiga netto-
utgiften. .
Pensionsanstalten leds av en direktion med företrädare för staten, Svenska sjöfolksförbundet och Sveriges redareförening. Dessutom ingår
1 direktionen anstaltens direktör, som har den omedelbara ledningen av
verksamheten.
Beräknad ändring 1974/75
1973/74 Anstalten Departements-
chefen Personal
| Handläggande personal | 2 | — | — |
| Övrig personal | 4 6 | +2 +2 | = 1 >= 1 |
Anslag
| Lönekostnader | 333 300 | -+93 200 | +53 600 | ||
| Sjukvård | 500 | — | — | ||
| Resecrsättningar | 7 000 | — | : — | ||
| Lokalkostnader | 20 000 | +10 500 | + 10 000 | ||
| Expenser | 28 200 | — | — | ||
| Utbetalningskostnader | 50 000 439 000 | +103 700 | — | +63 600 | — |
Handelstlottans pensionsanstalt
1. Pris- och löneomräkningar m. m. 9 200 kr., varav 7 900 kr. avser höjt lönckostnadspålägg.
2. En eftersläpning har uppstått i arbetet med övergång till 1972 års sjömanspensionskungörelse. Vidare har en ökning av det löpande arbetet föranietts av kungörelsen, samt en stark ökning av inkommande pensionsansökningar inträffat. En förstärkning av personalen behövs därför med två tjänstemän, ett kontorsbiträde/kontorist och en extra tjänsteman i Ag 14, till en sammanlagd kostnad av 84 000 kr.
3. För ökade lokalkostnader begärs 10 500 kr., varav ökade hyreskostnader utgör 9 000 kr.
4. Summan av posterna till avlöningar och omkostnader blir enligt anstaltens förslag (439 000-!-103 700) 542 700 kr. Till uppbörd under anslaget skulle således tas (542 700 —1 000) 541 700 kr. och medelsanvisning på riksstaten ske med oförändrat 1 000 kr.
Departementschefen
Jag har beräknat medel för en extra tjänsteman. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Handelsflotans pensionsanstalt för budgetåret 1974/75 an-
visa ett anslag av 1 000 kr.
Prop. 1974: 1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 128
D 6. Bidrag till vissa resor av sjöfolk
| 1972/73 Utgift | 215 000 |
| 1973/74 Anslag | 365 000 |
| 1974/75 Förslag | 100 000 |
Från anslaget har tidigare utgått bidrag för att bereda sjöfolk i utrikes fart fria hemresor till Sverige samt lägre biljettkostnader för vissa resor inom landet. Enligt den nya sjömanslagen (1973: 282) åligger det redaren att på vissa villkor ensam bekosta hemresor från utrikes ort. Bestämmelserna gäller fr.o.m. den 1 juli 1973 och avser resor som påbörjats cfter denna dag. För resor som påbörjats dessförinnan gäller de gamla reglerna. Med hänsyn till viss eftersläpning i faktureringen kan det. inte uteslutas att på staten fallande del av kostnaderna för vissa sådana resor kommer att i begränsad omfattning förfalla till betalning först under budgetåret 1974/75. Dessa kostnader bör då få belasta förevarande anslag. Något särskilt belopp torde dock inte behöva beräknas för ändamålet.
För bidragsgivningen till kostnaderna för vissa resor inom landet upptas 100 000 kr.
Departementschefen
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa resor av sjöfolk för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.
D 7. Avsättning till handelsflottans välfärdsfond
| 1972/73 Utgift | 534 000 |
| 1973/74 Anslag | 600 000 |
| 1974/75 Förslag | 600 000 |
Enligt lagen (1948: 495, ändrad senast 1966: 54) om avgifter till välfärdsanordningar för sjöfolk skall sjömän och redare erlägga en särskild välfärdsavgift med tio öre för dag och sjöman under den tid sjömannen är för utrikes fart påmönstrad svenskt handelsfartyg. Avgiften betalas till hälften av sjömannen och till hälften av redaren. Statens bidrag till löpande utgifter för välfärdsarbetet bestrids från förevarande anslag och skall uppgå till samma belopp, som inflyter i avgifter från sjömän och redare. Välfärdsarbetet för sjöfolk planläggs och samordnas av handelsflottans välfärdsråd.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 129
Beräknad ändring 1974/75
1973/74 Välfärds- Departements-
rådet chefen
Personal Antal anställda 14 — —
Utgifter Lönekostnader 9204 000 + 106 000 + 106 000 Sjukvård 2 000 — — Reseersättningar
| (även utrikes resor) | 37 000 | — | — | ||
| Lokalkostnader m, m. | 68 000 | + 6000 | + 6000 | ||
| Expenser | 57 000 | — | — | ||
| Bidrag till välfärdsverksamhet = 850 000 | 4150 000 | + 150 000 | |||
| Filmverksamhet | 1 000 000 | — | — | ||
| Tidningar, böcker m. m. | 175 000 3 093 000 | + 25 000 -:-287 000 | + 25 000 +287 000 |
Inkomster Avgifter, räntor m. m. 2 091 000 -—101 000 -—101 000 Avsättning till handelsflottans välfärdsfond 600 000 45 000 000 -—
2 601 000 -1-4 899 000 — 101 000 Beräknat underskott/överskott att utgå från handelsflottans välfärdsfond —492 000 4 612 009 — 388 000
Överskott eller underskott av verksamheten tillförs resp. täcks av handelsflottans välfärdsfond.
Från handelsflottans välfärdsfond har dessutom för budgetåret 1973/ 74 beviljats 200 000 kr. för välfärdsanläggningar och 50 000 kr. för filmverksamheten utöver i staten upptagna belopp.
Hundelsflottans välfärdsråd
Välfärdsavgifternas och parallellt härmed statsbidragens minskning är resultatet av den reducering av den svenska sjömanskåren som blivit en följd av rationaliseringarna inom handelssjöfarten. Minskningen av sjöfolkets numerär utgör emellertid enligt rådet icke något skäl att göra avkall på välfärdsanordningarna i fråga om dessas omfattning celler inriktning.
Välfärdsanordningarnas sociala betydelse kan visserligen numera sägas vara större ombord än i hamn, eftersom sjömannen tillbringar betydligt större del av sin tjänstgöringstid till sjöss än tidigare. Behovet av medelstilldelning för ett effektivt välfärdsarbete har emeHertid därför icke minskat utan snarare ökat. Detta hänger samman med att de välfärdsåtgärder som riktar sig till sjömannen ombord i hans fartyg, exempelvis filmtjänsten och distributionen av tidningar och böcker, är mer kapitalkrävande än flertalet av de konventionella välfärdsinsatserna i land. 9 Riksdagen 1974.1 saml. Nr 1. Bil.8
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 130
För att den löpande verksamheten inte skall vara beroende av dessa i viss mån fluktuerande faktorer, finner rådet det angeläget att välfärdsfonden får användas :till den löpande verksamheten för att därmed utjämna skiftningarna i inkomstposterna. Enligt rådets mening är fondens medel till större delen inte ändamålsbundna. Huvudsyftet med fonden blir då att utgöra reservmedel som behövs för den löpande verksamheten. För att detta syfte skall uppnås finner rådet det erforderligt att anslag till avsättning till handelsflottans välfärdsfond beviljas med dels 600 000 kr.. dels ett extra belopp om 5 milj. kr. att tillföras fonden och avsett att användas under perioden 1974/75—1983/84.
Det bokförda värdet av tillgångarna i handelsflottans välfärdsfond uppgick vid utgången av budgetåret 1972/73 till 6 848 900 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 600 000 kr. Jag är inte beredd att medge en extra avsättning till handelsflottans välfärdsfond om 5 milj. kr. Under budgetåret 1974/75 bör från handelsflottans välfärdsfond liksom 'under tidigare budgetår få tas i anspråk 200 000 kr. för välfärdsanläggningar och 50 000 kr. för filmverksamhet utöver i staten upptaget belopp.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond för budget-
året 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.
D 8. Understöd åt skärgårdsrederier m. m.
| 1972/73 Utgift | 622 000 |
| 1973/74 Anslag | 675 000 |
| 1974/75 Förslag | 675 000 |
Från anslaget bestrids avtalsenligt vissa kostnader för upprätthållande av båttrafik i Stockholms skärgård.
Departementschefen Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Understöd åt skärgårdsrederier m.m, för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 675 000 kr.
E. INSTITUT M. M.
E 1. Transportnämnden 1972/73 Utgift 1 609 409 1973/74 Anslag 1252 000 1974/75 Förslag 1354 000
Transportnämnden är central myndighet för planläggning av den civila transportregleringsverksamheten vid krig celler krigsfara. Nämnden svarar vidare för planläggning och genomförande av drivmedelsransonering samt för beredskapsplanläggning i fråga om transportledningen på landsväg, handhar tillståndsgivningen för internationella landsvägstransporter samt fastställer rikets indelning i lokalområden för beställningstrafik för godsbefordran. I nämndens arbetsuppgifter ingår även att fastställa allmänna grunder för uppställning av taxor för yrkesmässig biltrafik samt att meddela föreskrifter och anvisningar för sådan trafik.
Transportnämnden leds av en nämnd med fem ledamöter som utses av Kungl. Maj:t. Till sitt förfogande har nämnden en rådgivande delegation i vilken ingår nämndens ordförande samt företrädare för överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen, postverket, statens järnvägar, statens vägverk, sjöfartsverket, luftfartsverket, statens jordbruksnämnd och överstyrelsen för ekonomiskt försvar.
Transportnämnden arbetar på två sektioner, en för beredskapsärenden och en för yrkestrafikärenden jämte administrativa ärenden.
| Beräknad ändring 1974/75
1973/74 Nämnden Departements-
chefen
Personal
| Handläggande personal | 9 | + 1 | + 1 | ||
| Övrig personal | 5 14 | +1 +2 | — + 1 | ||
| Anslag | | | ||||
| Lönekostnader | 1026 300 | -: 149 800 | =2- 101 600 | ||
| Sjukvård | 2 600 | — | — | ||
| Reseersättningar | 35 700 | + 3500 | + 3100 | ||
| Lokalkostnader | 76 500 | + 41 700 | + 42450 | ||
| Expenser | 110 900 | — 43 500 | — 45 150 | ||
| därav engångsutgifter | (42 000) (— 40 000) 1252 000 | -+151 500 | (— 39 500) 34-102 000 |
Transportnämnden
1. Pris- och löneomräkning för budgetåret 1974/75 utgör 31 254 kr., varav 24 800 kr. avser höjt lönckostnadspålägg.
2. Ett realiserande av 0-alternativet (=30 259 kr.) skulle på grund av nämndens personalmässigt ringa storlek — med bl. a. mycket små an-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 132
slag för annan än extra ordinarie personal — till huvudsaklig del få förverkligas genom nedskärning av nämndens expensmedel. En nedskärning av denna storleksordning skulle enligt nämndens bedömning innebära att nämnden ej på ett tillfredsställande sätt skulle kunna utföra sina arbetsuppgifter enligt instruktionen.
3. Arbetsuppgifterna på nämndens sektion för yrkestrafikärenden och allmänna ärenden har fortsatt att växa. Den fortgående ökningen av svenska lastbilars trafik på utlandet medför sålunda en ökning av arbetet med tillståndsgivning för denna trafik. Det administrativa arbetet med förberedande av årliga förhandlingar om kvoter m. m. ökar likaledes i och med den till allt fler länder utvidgade lastbilstrafiken. Vidare har den på motsvarande sätt väsentligt ökade trafiken av utländska fordon i Sverige ställt krav på ökade insatser från nämndens sida för kontakter med olika svenska myndigheter som kontrollerar denna trafik.
Slutligen har den mycket starka ökningen av antalet ärenden rörande utvidgat lokalområde — nära en femdubbling från budgetåret 1971/72 till 1972/73 — krävt stora arbetsinsatser. För att kunna inhämta uppkomna förseningar och kunna möta en väntad ytterligare ökning av belastningen på nämndens arbetskraftsresurser erfordras en förstärkning av personalen med cen amanucenstjänst i reglerad befordringsgång (57 508 kr.) och ett kvalificerat biträde i Ae 15 (46 270 kr.) Amanuenstjänsten avses främst för tillståndsärenden och lokalområdesärenden. Den kvalificerade biträdestjänsten avses för skötsel av nämndens hemliga handlingar samt mera kvalificerade biträdesgöromål. För inköp av möbler m. m. till ett nytt tjänsterum erfordras en engångsanvisning (2 000 kr.)
4. I transportnämndens arbetsuppgifter ingår att genomföra av Kungl. Maj:t beslutad drivmedelsransonering. Som chef för ransoneringssektionen i nämndens krigsorganisation har utsetts en person utanför nämnden som ej är skyldig att åtaga sig detta uppdrag. Enligt nämndens bedömning är arbetet med dessa ärenden av den omfattning och medför sådant ansvar att särskilt arvode (4 680 kr.) bör utgå till denne i likhet med Kungl. Maj:ts skrivelse till riksrevisionsverket 1972- 05-19 angående arvode till chefer i länsstyrelses krigsorganisation.
5. Transportnämnden behöver ökade lokalutrymmen för förvaring av ransoneringshandlingar. Kostnaderna härför uppgår till 9 000 kr.
Departementschefen
I anslutning till den under hösten 1973 beslutade drivmedelsransoneringen har transportnämnden tilldelats medel för att bygga upp en redan tidigare beredskapsplanlagd ransoneringssektion vid nämndens kansli. Medel har vidare ställs till förfogande för tryckning och distribution till länsstyrelser, kommuner m. fl. av ansökningshandlingar för tilldelning av drivmedel och av anvisningar till dessa samt för tryckning av ytterligare ransoneringskort m. m. Kostnaderna har hittills upp-
gått till ca 2,5 milj. kr. utöver av riksdagen anvisade medel för innevarande budgetår.
För nästa budgetår tar jag med hänvisning till sammanställningen tills vidare upp 1354 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. en amanuenstjänst som nämnden begärt till sektionen för yrkestrafikärenden.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Transportnämnden för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 1354 000 kr., därav tre fjärdedelar att av-
räknas mot automobilskattemedlen.
E 2. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Förvaltningskostnader 1972/73 Utgift 23 596 000 1973/74 Anslag 25 781 000 1974/75 Förslag 34 166 000
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har till uppgift att inhämta tillförlitlig kännedom om Sveriges meteorologi och hydrologi samt att delta i det internationella samarbetet på området. I institutets uppgifter ingår bl.a. att anordna och övervaka meteorologiska och hydrologiska observationer och mätningar inom landet samt att bearbeta insamlat material. Vidare svarar institutet för den allmänna väderlekstjänsten, stormvarningstjänsten och kustistjänsten samt den civila flygväderlekstjänsten. Institutet utför undersökningar och utredningar på uppdrag av offentlig myndighet och enskild.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Institutet Departements-
chefen
Personal
| Handläggande personal | 65 | + 5 | + I |
| Övrig personal | 186 251 | + 5 + 10 | «1 4 2 |
Anslag
| Lönekostnader | 19 063 000 -+ 2 791 000 | + 1351 000 |
| Sjukvård | 30 000 -- 30 000 | 2 30 000 |
| Reseersättningar | 227 000 4 3 511 000 | -+ 2371 000 |
| Lokalkostnader | 1453 000 + 1 747 000 | + 1 747 000 |
| Expenser | 1 565 000 + 2 833 000 | + 2 500 000 |
| Biblioteket | 15 000 + 6 000 | -F 1 000 |
| Telegramkostnader | 3 188 000 + 306 000 | + 285 000 |
Europeiskt väderprognoscentrum 300 000 + 100 000 4 100 000
25 841 000 +11 324 000 + 8 385 000 Uppbördsmedel Publikationer 60 000 — —
Nettoutgift 25 781 000 + 11 324 000 + 8385 000
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 134
Institutet är organiserat på tre byråer — väderleksbyrån, klimatbyrån och hydrologiska byrån — vidare två fristående avdelningar — forsknings- och undervisningsavdelningen samt kansliavdelningen.
Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 20,1 milj. kr. (1973/74 17,1 milj. kr.).
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
1. Löne- och prisomräkning m.m. 1040 045 kr., varav för löner 312 045 kr., för sjukvård 30 000 kr., för resor 16 000 kr., för lokalkostnader 11 000 kr., för expenser 110 000 kr., för biblioteket 1 000 kr. samt för det curopeiska väderprognoscentret 100 000 kr. I löne- och prisomräkningen ingår dessutom 460 000 kr. för höjt lönekostnadspålägg.
2. I 0-alternativet förordar institutet indragning av två byråinspektörer vid väderleksbyråns maritima avdelning. Indragning av dessa två tjänster skulle innebära att israpporteringen och isprognostjänsten upphör. Inom väderleksbyråns ansvarsområde förordar institutet dessutom minskning av bidraget till det europeiska väderprognoscentret. Vidare förordar institutet ändring av tio synoptiska stationer med observationer varje timme till stationer med observationer var tredje timme. Ändringen innebär ett allvarligt bortfall av observationer, varvid framför allt den civila och militära flygverksamheten drabbas. Slutligen har institutet inom ramen för 0-alternativet förordat bl. a. indragning av en förste hydrologassistent, en kansliskrivare samt två tryckare. Indragning av dessa tjänster skulle innebära en påtaglig försening inom ett flertal av institutets verksamhetsområden. Sammanlagt innbär O-alternativet en minskning av anslaget med 1318 000 kr.
3. Kostnader för institutets omlokalisering till Norrköping beräknas till 8 817 000 kr. Kostnaderna består av såväl engångskostnader som bestående kostnader.
Dubblering av tjänster 775 000 Dubblering av viss verksamhet och övertidstillägg m. m.
| under omlokaliseringen | 222 000 |
| Reseersättningar | 3 368 000 |
| Lokalkostnader | 1736 000 |
| Expenser | 2431 000 |
| Telegramkostnader m. m. | 285 000 |
Kr. 8 817 000
4, Till följd av omläggning av handläggningsordningen vid prövning av tillstånd enligt vattenlagen samt på grund av nya Jagbestämmelser i miljövårdande syften kommer ctt stort antal mål och ärenden enligt vattenlagen som tidigare avgjorts av vattendomstol och ett antal ärenden rörande fysisk riksplanering i övrigt, som förut ej varit föremål för reglering, att prövas av Kungl. Maj:t. Därvid kommer institutet att användas som remissmyndighet, vilket innebär att institutet inte som
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 135
tidigare kan handha denna verksamhet inom ramen för sin uppdragsverksamhet. Detta nödvändiggör dels att viss personal måste överflyttas från anslaget Uppdragsverksamhet till anslaget Förvaltningskostnader, nämligen en avdelningsdirektör i Bg 5 (495 604 kr.) vid hydrologiska byråns oceanografiska avdelning, dels att den personal som avlönas från förvaltningskostnadsanslaget måste förstärkas med en tjänst som förste statsmeteorolog i A 27 (+84 242 kr.) vid klimatbyråns miljövårdsavdelning samt med cen kontorsbiträdestjänst i A 4/13 (+41 394 kr.) vid hydrologiska byråns oceanografiska avdelning ävensom med medel för tillfällig arbetshjälp om 10 000 kr. vid klimatbyråns miljövårdsavdelning och 60 000 kr. vid hydrologiska byråns vattenstånds- och vattenföringsavdelning.
5. Institutet påbörjade år 1971 en hydrologisk undersökning i Vänern. Undersökningen har samordnats med den undersökningsverksamhet som bedrivs av naturvårdsverket och fiskeristyrelsen. Senare har länsstyrelserna i Värmlands, Skaraborgs och Älvsborgs län, fiskeristyrelsen, naturvårdsverket och institutet bildat den s.k. Vänervattenkommittén, som har till uppgift att initiera, samordna och rapportera undersökningsverksamhet i Vänern, För den fortsatta kartläggningen av Vänerns hydrologi erfordras cen förstärkning av anslaget för tillfällig arbetshjälp med 106 611 kr. Vidare äskar institutet för samma ändamål 22 000 kr. för resor och 18 000 kr. för expenser.
6. Från skyddskommittén vid institutet har framhållits, att allvarliga risker föreligger för den personal vid institutet, som utför mätningar från båt i strömmande vatten. Efter hörande av arbetarskyddsstyrclsen, som understött skyddskommitténs synpunkter, begär institutet — för att en minimistandard ur säkerhetssynpunkt skall uppnås — att medel beräknas för utökning av personalen vid hydroiogiska byrån med två tekniker i A 4/13 (4-82 788 kr.).
7. Det hydrologiska vattenföringsstationsnätet samordnades och uppbyggdes under decenniet närmast efter hydrologiska byråns bildande år 1908 och är alltså nu minst 50 år gammalt. De mätresultat, som erhållits genom detta nät, var i stort sett tillfredsställande fram t.o.m. tiden för vattenkraftutbyggnadens kulmination under 1950talet. Under de senaste 10—15 åren har emellertid nätet i minskande grad kunnat tillgodose de anspråk på mätvärden som successivt framkommit. Under den senaste femårsperioden har bristerna t. o. m. blivit så påtagliga och besvärande att statens naturvårdsverk i skrivelse år 1969 till Kungl. Maj:t hemställt om upprustning av vattenföringsstationsnätet.
För upprustning av nätet krävs i cn första etapp medel för tillfällig arbetshjälp om 100 310 kr. och medel för arvoden till observatörer om 32 000 kr. samt medel för resor om 38 000 kr.
8. Ett stort behov av att införskaffa och bearbeta oceanografiska data från Sveriges kringliggande farvatten föreligger, vilket bl. a. har understrukits av havsresursutredningen. Erforderliga observationer kan
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 136
på ctt rationellt sätt göras i samarbete med kustbevakningen. För detta ändamål äskar institutet 87 681 kr. för tillfällig arbetshjälp, 5 000 kr. för rescersättning och 20 000 kr. för expenser.
9. Efter flyttningen till Norrköping kommer kontakterna mellan institutet och universitetsinstitutionerna i Stockholm och Uppsala att försvåras. Det blir därför en viktig uppgift för institutet att genom vidgad verksamhet inom forsknings- och undervisningsavdelningen i så hög grad som möjligt kompensera de negativa effekter, som utlokaliseringen eljest skulle medföra inom områdena forskning, utbildning och information. Detta gäller inte bara de för institutets verksamhet centrala ämnena meteorologi och hydrologi med oceanografi utan också matematik, numerisk analys och matematisk statistik. En förstärkning av forsknings- och undervisningsavdelningen med en laborator i B 6 (+100 450 kr.), en förste forskningsassistent i A 25 (572 710 kr.), en undervisningsassistent i A 25 (+72 710 kr.) och cen kansliskrivare i A 14 (444 350 kr.) är därför erforderlig. Vidare begärs ett belopp om 7 600 kr. för utökat antal eclevarvoden. Till forsknings- och undervisningsavdelningen äskar institutet dessutom 5 000 kr. för produktion av undervisningsmateriel samt 50000 kr. för databcearbetning.
10. Institutets verksamhet har, successivt ökat i omfattning — inte minst dataverksamheten — vilket medför betydande arkiveringsproblem. Den hittillsvarande ordningen att varje tjänsteman vid behov själv beger sig till arkivet, orienterar sig där och hämtar vad han behöver är ej tillfredsställande. Efter omlokaliseringen kommer arkivet att kräva en särskild befattningshavare — förste arkivassistent i A 15 (423 135 kr.) — som på rekvisition utlämnar arkivmaterial. Med hänsyn till att arkivfrågorna under det halvår omlokaliseringen pågår kommer att kräva särskild uppmärksamhet är det angeläget att ifrågavarande befattningshavare kan anställas senast fr. o. m. den 1 januari 1975.
11. Eftersom Sverige ligger betydligt under WMO:s rekommenderade standard avseende frekvensen av inspektioner vid meteorologiska observationsstationer äskar institutet 10 000 kr. för reseersättningar som en följd av ökad inspektionsverksamhet.
12. I samråd med sjöfartsverket har institutet utarbetat en plan för uppbyggnad av ett automatiskt metcorologiskt stationsnät längs svenska kusten, avsett bl.a. att ersätta det bortfall av observationer, som eljest skulle uppkomma genom fyrväsendets automatisering och svårigheter i övrigt att erhålla observatörer på mer isolerade platser i kustbandet. Institutet föreslår dessutom att vissa av de automatiska meteorologiska stationerna kompletteras med utrustning för oceanografiska mätningar, vilket kan ske till låg kostnad. Härigenom kan data erhållas om ytvattentemperatur, vattentemperatur i flera nivåer, strömhastighet och strömriktning samt salthalt. Dessa data är av största be-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 137
tydelse för miljövård och fysisk riksplanering. Uppbyggnaden av stationsnätet kräver bl. a. medel för reseersättningar, som för budgetåret 1974/75 beräknas till 37 000 kr. För expenser och telegramkostnader erfordras 29 000 kr. resp. 21 000 kr. 13. För rekognosering, projektering och annat förberedelsearbete för uppförande av mareografstationer äskar institutet 15 000 kr. 14. För att tillgodose behovet av ökad biblioteksverksamhet, främst inom hydrologi-, occanografi- och miljövårdsområdena samt för att kompensera för ökade prenumerationskostnader krävs en ökning av anslaget till biblioteket med 5 000 kr. För redovisningskostnader erfordras under posten expenser ytterligare 170 000 kr. |
I följande tabell sammanfattas institutets äskanden enligt alternativ
2 (punkterna 4—14) till anslagen Förvaltningskostnader E 2, Underhåll av materiel m.m. E 3 och Nyanskaffning av instrument m.m. E 4, Äskanden enligt alternativ 2 innebär i princip utökning av den nuvarande
verksamheten.
Projekt Förvaltnings- Underhåll Nyanskaff- ' Summa
kostnader av materiel — ning avinstru-
E2 mm E3 ment m.m. E4
Utökad remissverksamhet (4) 291 000 -- — 291 000 Undersökning av Vänerns hydrologi (5) 147 000 140 000 - 287 000 Inrättande av två tjänster som tekniker för vattenföringsmätningar (6) 83 000 = — 83 000 Upprustning av vatltenföringsstationsnätet (7) 170 000 25 000 792 000 987 000 Insamling av occanografiska data genom kustbevakningen (8) 113 000 46 000 68 000 227 000 Förstärkning av forsknings- och undervisningsavdelningen (9) 353 000 — — 353 000 Inrättande av en tjänst som arkivassistent (10) 23 000 = > 23 000 Resor i samband med inspektion av meteorologiska observationsstationer (11) JO 000 — — 10 000 Uppbyggnad av ett automatiskt meteorologiskt och oceanografiskt stationsnät (12) 87 000 127 000 1 607 000 £ 821 000 Upprustning av marcografnätet (13) 15 000 2 000 33 000 50 000 Utökad biblioteksverksamhet samt övergång till ADB-baserat redovisningssystem (system 5) (14) 175 000 — — 175 000 Instrument för väderobserverande fartyg — 2 000 12 000 14 000 Vindmätare vid fyrplatser — 1 000 25 000 26 000 Summa kr. 1 467 000 343 000 2537 000 4 347 000
Siffrorna inom parantes hänvisar till motsvarande punkt i texten.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 138
Remissyttrandena
Universitetskanslersämbetet anser att den av institutet begärda resursförstärkningen för forskning inom ämnesområdena hydrologi och oceanografi är rimlig. Universitetskanslersämbetet anser vidare att begärd resursförstärkning för utbildning inom institutet är väl motiverad.
Statens naturvårdsverk anser det angeläget att ökade resurser anslås för institutets vattenstånds- och vattenföringsstationer och för dess metcorologiska och hydrografiska observationsstationer. Naturvårdsverket erinrar vidare om att verket tillsammans med institutet, fiskeristyrelsen och berörda länsstyrelser har påbörjat ett projekt avseende tillförselkontroll, tillsyn och forskning rörande Vänerns vattenresurser.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 34 166 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare en avdelningsdirektör (4) och en tekniker (6).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen |
att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: För-
valtningskostnader för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslags-
anslag av 34 166 000 kr.
E 3. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av materiel m. m. 1972/73 Utgift 1134 742 1973/74 Anslag 1.282 000 1974/75 Förslag 1.382 000
Beräknad ändring 1974/75
| Institutet | Departements- chefen | |
| Prisomräkning m. m. | + 90000 | + 90 000 |
| Underhåll av automatiska väderstationer | + 70 000 | + 10000 |
Underhåll av instrument för väderobserverande
| fartyg | + 2000 | — |
| Underhåll av vindmätare vid fyrplatser | + 1000 . | — |
| Vattenföringsstationernas utbyggnad | + 25 000 | — |
| Observationer genom kustbevakningen | + 46 000 | — |
Underhåll av instrument och materiel som
används vid de hydrologiska undersökningarna
1 Vänern — 140 000 —
Underhäll av mareografer + 2000 —
Underhåll av automatiska oceanografiska mätstationer + 57 000 —
+ 433 000 + 100 000
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Un-
derhåll av materiel m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 1 382 000 kr.
E 4. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Nyanskaffning av instrument m. m. 1972/73 Utgift 246 151 Reservation 164 848 1973/74 Anslag 400 000 1974/75 Förslag 600 000
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Klimatbyrån 1. Automatiska väderstationer 1462 000 2. Instrument för väderobserverande fartyg 12 000 3. Vindmätare vid fyrplatser ös 25 000
Hydrologiska byrån
| 4. 24 st. vattenföringsstationer | 792 000 |
| 5. 5 st. telesvarande pegelinstrument | 33 000 |
| 6. Oceanografisk automatisk station | 145 000 |
| 7. Oceanografiska observationer genom kustbevakningen | 68 000 |
2 537 000
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 600 000 kr., vilket innebär en ökning med 200 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. viss utökning av de automatiska väderstationerna och vattenföringsstationsnätet. |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Ny-
anskaffning av instrument m.m. för budgetåret 1974/75 an-
visa ett reservationsanslag av 600 000 kr.
Prop, 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 140
E 5. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet 1972/73 Utgift 5 889 045 1973/74 Anslag 7234 000 1974/75 Förslag 7 803 000
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Institutet Departements-
chefen Personal
| Handläggande personal | 43 | — 1 | — I |
| Övrig personal | 105 148 | — —1 | — —1 |
Anslag
| Lönekostnader | 4 900 000 | + 21 000 | + 21000 |
| Ersättning till observatörer 280 000 | — | — | |
| Sjukvård | 92 000 + 2 000 | + 2 000 | |
| Reseersättningar | 575 000 | + 40 000 | + 40 000 |
| « Lokalkostnader | 400 000 + 423 000 + 423 000 | ||
| Expenser | 480 000 + 34000 + 34 000 | ||
| Utrustning | 590 000 + 42 000 7 234 000 | + 569 000 | + 42000 -- 569 000 |
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
1. Löne- och prisomräkning m. m. 662 000 kr., varav 114000 kr.
avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Under förutsättning av bifall till förslaget att under anslaget Förvaltningskostnader uppta en tjänst som avdelningsdirektör i B5 på institutets personalförteckning kan en tjänst som avdelningsdirektör i Bg 5 dras in (— 93 381 kr.).
Depurtementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Upp-
dragsverksamhet för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslags-
anslag av 7 803 000 kr.
E 6. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst för luftfarten
1972/73 Utgift 10 955 111 1973/74 Anslag 11 228 000 1974/75 Förslag 12 073 000
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 141
1973 /74 Beräknad ändring 1974/75
Institutet Departements-
chefen
Personal
| Handläggande personal | 48 | + 1. | +1 |
| Övrig personal | 132 180 | +1 + 2 | +1 +2 |
Anslag
| Lönekostnader | 9 874 000 + 665 000 | + 665 000 | ||
| Sjukvård | 11 000 | - | — | |
| Reseersättningar | 154 000 + 11000 | + 11000 | ||
| Lokalkostnader | 2000 | - | — | |
| Expenser | 645 000 + 56000 | + 56 000 |
därav för automatisk
databehandling (327 000) (+ 8 000) (+ 8 000) Kostnader för underhåll av
| instrumentutrustning m. m. 247 000 + 25 000 | + 25 000 | |
| Telekommunikationer | 295 000 + 88.000 11 228 000 + 845 000 | +F+ 88000 + 845 000 |
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
1. Löne- och prisomräkning m. m. 692533 kr., varav 244 000 kr. avser höjt lönckostnadspålägg.
2. Den meteorologiska briefingen vid Sundsvall/Härnösands flygplats har f.n. sådan omfattning att när endast cn meteorolog finns i tjänst, dvs. prognosmeteorologen, kan väderbrieling ej lämnas till alla som begär sådan. En ökning av flygtrafiken i Sundsvall FTIR (flyginformationsregion) förväntas under budgetåret. Dessutom förväntas under budgetåret ytterligare en f[lygplats för linjefart med därtill hörande ökning av den meteorologiska tjänsten i Sundsvallsområdet. Mot bakgrund hirav begär institutet en tjänst som meteorolog i A 18/22 (+ 57 508 kr.).
3. Förutom observationstjänst vid Sundsvall/Härnösands flygplats. som tar i anspråk en man dygnet runt krävs assistenttjänst vid prognosoch briefingavdelningen med uppgift att framställa färddokument, sköta telefaxmottagning, bevaka väderradarn, biträda vid metcorologisk områdesövervakning och för betjäning av flygplan i luften. Det nuvarande antalet assistenter medger sådan tjänst 7 tim/dygn. P. g. a. flygverksamhetens omfattning i Sundsvall FIR måste minst 13 tim/dygn täckas, varför personalförstärkning med minst en förste meteorologassistent i A 17 (+-50 1553 kr.) erfordras.
4. Under posten Expenser krivs medelsförstärkning med 18 000 kr. för anskaffning av tre kopieringsmaskiner samt med 12 000 kr. för drift och underhålilskostnader. Vidare erfordras 6 000 kr. för anskaffning av telefonsvararanläggning samt 2 000 kr. för drift av densamma.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 142
För välfärdsändamål har institutet tidigare erhållit ett belopp av 10 kr. per anställd. Numera kan upp till 20 kr. per anställd användas för dylika ändamål varför en ökning av anslaget med 1 800 kr. erfordras. 26 000 kr. avgår för telefonsvararanläggning anskaffad under budgetåret 1973/74.
5. För sändning av väderlekskartor från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i Stockholm till flygvädertjänsterna i Kiruna, Umeå och Jönköping erfordras 16 000 kr. för överföringskostnader. Kartorna, som utnyttjas av piloterna före start och under flygning, sänds på s. k. kontorsfax, som är billigare än konventionell telefax. Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 12 073 000 kr. Jag här därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare en meteorolog (2) och en meteorologassistent (3).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väder-
lekstjänst för luftfarten för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 12 073 000 kr.
E 7. Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m. 1972/73 Utgift 2 727 799 1973/74 Anslag 1048 000 1974/75 Förslag 1 600 000
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
Förenta Staterna, Kanada och Schweiz sade under år 1973 upp avtalet avseende väderskeppsorganisationen. Förenta Staternas och Kanadas åtgärder medför att vissa stationer i organisationen kommer att utgå fr.o.m. den 1 juli 1974. Kvar finns under budgetåret 1974/75 stationerna på den europeiska sidan av Nordatlanten. Under våren 1974 skall förhandlingar i syfte att nå en ny överenskommelse för väderskeppsorganisationen, att träda i kraft den 1 juli 1975, äga rum.
Vid sammanträde i Stockholm den 2 oktober 1973 mellan representanter för svenska och norska myndigheter fastställdes budgeten för de svensk-norska väderleksskeppen. Budgeten innebär bl. a. att på budgetåret 1974/75 faller ett utgiftsbelopp om 4 060 000 norska kr. Från ICAO utgår bidrag till fartygsdrivande stater i den mån deras operativa insatser överstiger deras tcoretiska ansvarighet i väderskeppsorganisationen. Bidraget till Sverige och Norge gemensamt torde för budgetåret 1974/75 kunna uppskattas till ca £80 000, vilket är £161 554 mindre än närmast föregående budgetår.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 143:
Med hänsyn till det ovan anförda beräknas utgifterna för de svensknorska väderleksskeppen under budgetåret 1974/75 till (4 060 000— 1 080 000) = 2 980 000 nkr. Härav belöper å Sverige. 59 96 celler 1758 000 nkr. varifrån skall avgå vissa beräknade svenska administrationskostnader om 27 000 nkr. Sveriges bidrag till löpande utgifter för väderleksstationerna i Nordatlanten beräknas alltså för budgetåret 1974/75 till I 731 000 nkr. motsvarande ca 1 330 000 svenska kr.
I fråga om Sveriges bidrag till kostnaderna för väderleksobservationerna på Grönland föreligger ännu ej uppgifter för anslagsberäkningen. Under föreliggande förhållanden föreslår institutet ingen annan: ändring av beloppet än att det för budgetåret 1974/75 höjs från 268 000 kr. till 270 000 kr.
Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslag blir sålunda (1 330 000--270 000) = 1 600 000 kr.
Departementschefen
Institutets beräkning av medelsbehovet för väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland har inte gett mig anledning till erinran. Anslaget bör således föras upp med 1,6 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grön-
land m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av
1 600 000 kr.
Statens väg- och trafikinstitut 1. Uppgifter och organisation
Statens väg- och trafikinstitut (VTI) svarar för forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU-verksamhet) avseende vägar, vägtrafik och : vägtrafiksäkerhet i den mån sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet.
Institutet utför också FoU-arbete avseende andra transport- och trafikgrenar, om sådant arbete låter sig förenas med övrig verksamhet vid institutet.
Det åligger institutet särskilt att bedriva eget FoU-arbete, att bedriva systematisk informations- och dokumentationsverksamhet
rörande forskning och utveckling och därvid sprida kännedom om de resultat som nåtts i institutets verksamhet samt
att samverka med universitet och högskolor för att främja undervisningen på de vetenskapliga och tekniska områden som omfattas av institutets verksamhet.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 144
Institutet får mot ersättning utföra FoU-arbete åt annan. Ersättning utgår enligt grunder som fastställs av Kungl. Maj:t celler, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av institutet.
Institutet leds av en styrelse. Ledamöter av denna är en överdirektör — institutets chef — och nio andra ledamöter, som Kunel. Maj:t utser särskilt. Inom institutet finns fyra avdelningar samt en ledningsgrupp med sekretariat. Avdelningarna är vägavdelningen, trafikant- och fordonsavdelningen, trafikavdelningen och driftavdelningen.
Antalet anställda — omräknat till helårsarbetande — uppgick under budgetåret 1972/73 till 154.
2 Mål och programindelning
Statens väg- och trafikinstitut är en av de myndigheter som bedriver försöksverksamhet med programbudgetering. Verksamheten är indelad i sex olika program nämligen Myndighetsuppgifter, Vägtransportplanering, Väg, Fordon, Trafikant och Trafikprocess. Inga förändringar föreslås i programindelningen.
Institutets huvudmål är att ta fram och till beslutande och verkställande instanser vidarebefordra de FoU-resultat avseende vägar, vägtrafik och vägtrafiksäkerhet, som erfordras för uppfyllande av standardkrav, som bestäms av de trafik- och trafiksäkerhetspolitiska målen.
3. Anslag m.m.
Fr. o. m. budgetåret 1973/74 har dittillsvarande traditionella myndighetsanslag ersatts av följande anslag.
E 8. Statens väg- och trafikinstitut (förslagsanslag). E 9. Bidrag till statens väg- och trafikinstitut (reservationsanslag).
E 10. Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning (reservationsanslag).
Under anslaget Statens väg- och trafikinstitut, som uppförs med cendast ett formellt belopp, redovisas institutets hela verksamhet — såväl inkomster och utgifter (kassamässigt) som intäkter och kostnader — uppdelade på de olika programmen. Inom programmen särredovisas därvid den egna FoU-verksamheten samt tillgångar och skulder för uppdragsverksamheten. Såsom intäkt redovisas bl. a. det belopp som anvisas under anslaget Bidrag till statens väg- och trafikinstitut. Anslaget Statens väg- och trafikinstitut kombineras med en rörlig kredit och behandlas i övrigt som motsvarande anslag för försöksmyndigheter med programbudgetering som bedriver uppdragsverksamhet.
Under anslaget Bidrag till statens väg- och trafikinstitut anvisas de medel som erfordras för institutets egen FoU-verksamhet samt för myndighetsuppgifter inom institutets verksamhetsområde.
Under anslaget Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning anvisas de medel som erfordras för utrustningsanskatfning vid institutet. Därvid
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 145
avses all utrustning och inte enbart sådan som används i den egna FoUverksamheten. Kostnader för avskrivning och förräntning påförs resp. program.
E 8. Statens väg- och trafikinstitut
1973/74 Anslag 11 000 1974/75 Förslag 1000
1 Nytt anslag.
I följande sammanställning redovisas den totala verksamheten vid statens väg- och trafikinstitut.
1972/73 1973/74 Beräknat 1974/75
Utfall Beräknat ' Insti- Departements-
tutet chefen
tusental kr.
Kostnader Myndighetsuppgifter 1135 634 1380 660 Egen FoU 4 296 5216 8 526 5 576 FoU på uppdrag 7 348 7150 6 000 7 000 Div. försäljning 118 — 100 100 Engängsbelopp — — 5537 —
12 897 13 000 21543 13 336 Intäkter Myndighetsuppgifter 1135 634 1380 660 Egen FoU 4196 5216 8 526 5 576 FoU på uppdrag 7494 7 150 4 500 7 000 Div. försäljning 109 — 100 100 Engångsbelopp — — 5 537 —
12 934 13 000 20 043 13 336
Resultat + 37 0 — 1500 0
Kostnaderna för egen FoU-verksamhet och FoU på uppdrag för de
olika forskningsprogrammen under budgetåren 1973/74 och 1974/75 be-
räknar institutet fördela sig på följande sätt.
| Program | 1973/74 Egen FoU FoU på Egen FoU FoU på | uppdrag | 1974/75 | uppdrag |
| Vägtransportplanering 100 | 300 | 420 | 300 | |
| Väg | 2710 | 3 000 | 3 040 | 3 000 |
| Fordon | 680 | 1550 | 1490 | 1200 |
| Trafikant | 370 | 650 | 1350 | 400 |
| Trafikprocess | 1356 5216 | 1650 7150 | 2226 8526 | 1100 6 000 |
10 Riksdagen 1974.1 saml. Nr 1. Bil. 8
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 146
Statens väg- och trafikinstitut Program Myndighetsuppgifter
För budgetåret 1972/73 uppgick belastningen till 1 135 000 kr. mot beräknade 323 000 kr. För innevarande budgetår har anvisats 634 000 kr. Med hänsyn till belastningen bör medelsutrymmet för programmet Myndighetsuppgifter räknas upp med 500 000 kr. Under programmet redovisas bl.a. den internationella verksamheten. Denna tenderar att kraftigt öka.
Inom institutet har gjorts en utredning av dess biblioteksverksamhet. Mot bakgrund av bl.a. vad som föreskrivs i institutets instruktion i fråga om informations- och dokumentationsverksamheten och institutets internationella åtaganden på detta område har målsättningen för biblioteksfunktionen inriktats på att åstadkomma ett inom landet centralt referensbibliotek rörande vägar, vägtrafik och vägtrafiksäkerhet. Detta innebär att biblioteket skall kunna ta fram — genom köp eller lån — all litteratur inhom VTI:s verksamhetsområde och att biblioteket även självt skall aktualisera anskaffning av litteratur inom området. För att kunna uppnå detta mål erfordras dels en bibliotekarie med sådan kompetens som erfordras för att kunna betjäna ett centralt referensbibliotek dels ytterligare medel för litteraturinköp. Ökade resurser för upprustning av biblioteksverksamheten krävs därför med 125 000 kr.
Till programmet är även hänförliga de kostnader som är föranledda av förberedelserna för institutets omlokalisering till Linköping till den del dessa ej täcks av för ändamålet särskilt anvisade medel. Med hänsyn till den förväntade ökningen av arbetsinsatserna för förberedelser inför omlokaliseringen bör ytterligare resurser ställas till förfogande. Kostnaderna härför beräknas till 95 000 kr.
Sammanlagt för programmet Myndighetsuppgifter erfordras sålunda en uppräkning med 720 000 kr. Härtill kommer löne- och prisomräkning med 26 000 kr.
Program Vägtransportplanering
Programmet skall betraktas som överordnat och samlande i förhållande till institutets övriga FoU-program.
Det åligger VTI att ta fram och till beslutande och verkställande instanser vidarebefordra de FoU-resultat avseende vägar, vägtrafik och vägtrafiksäkerhet som krävs för att uppfylla de standardkrav, som bestäms av de trafik- och trafiksäkerhetspolitiska målen, För att uppfylla detta huvudmål avses FoU-verksamheten inom programmet Vägtransportplanering närmast inriktas på att kartlägga sambandet mellan transportplanering och övrig samhällsplanering, att belysa konsckvenserna av olika transportsystem och relatera dessa till de för systemen uppstälida målen och funktionskraven samt att särskilt uppmärksamma frågor rörande prognoser och transportekonomi.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 147
Verksamheten har för närvarande liten omfattning. Efterfrågan på FoU inom programmet torde vara potentiellt stor och förväntas öka. Enligt institutets bedömning kommer efterfrågan härvid att i första hand koncentreras till problemområdena ekonomi, prognoser och miljö.
För att kunna påbörja FoU-arbetet enligt den angivna inriktningen bör institutets resurser utökas med två forskare/experter. Kostnaden härför har beräknats till 250 000 kr. Vidare behövs 10 000 kr. avscende kapitalkostnader för anskaffning av viss utrustning samt 50 000 kr. avseende programmets andel av avgifter till datamaskinfonden för utnyttjande av viss datorkapacitet som avses anskaffad för VTI:s räkning.
Program Väg
FoU-verksamheten inom programmet Väg avser att klarlägga i vilka avseenden och i vilken utsträckning naturmiljö och naturprocesser påverkar vägbyggandet, vidare att ta fram underlag för beslut om vilka undersökningsmetoder som med hänsyn härtill bör användas vid projektering och byggande av vägar, hur vägar bör konstrueras och tekniskt utföras samt slutligen vilka olika slag av teknik som bör tillämpas vid driften av vägnätet.
Uppdragsvolymen beräknas under den närmaste femårsperioden vara i stort sett oförändrad. En ytterligare ökning av uppdragsverksamheten bedöms möjlig att uppnå, men endast under förutsättning av viss nyrckrytering.
Den egna FoU-verksamheten kan tills vidare bedrivas inom ramen för oförändrad ambitionsnivå. Yrkandet för budgetåret 1974/73 avser därför endast ökade resurser med 10 000 kr. för kapitalkostnader för anskaffning av viss utrustning.
Program Fordon
FoU-verksamheten inom programmet Fordon avser bl.a. att klarlägga fordons och fordonskomponenters funktion under olika betingelser, att ta fram och utveckla metoder för studier och bedömning av såväl komponentegenskaper som systemfunktion och fordon-miljö-interaktion samt att ta fram underlag för normer/föreskrifter rörande dels fordons konstruktion, utrustning och prestanda, dels utformningen av trafikmiljön i de delar denna är direkt avhängig av fordonets karakteristika.
Uppdragsvolymen inom programmet bedöms öka något under de närmaste åren.
Institutet bedömer det vara angeläget med en förstärkning av resurserna i fråga om teknisk utrustning. Den fortsatta inriktningen av cgen FoU-verksamhet skall enligt planerna koncentreras på en fortsatt utveckling av den befintliga fordonssimulatern och av metoder och resurser för datorsimulering av fordonsrörelser samt vidareutveckling av pro-
Prop. 1974:1 Bilaga8 Kommunikationsdepartementet 148
jekt avseende fordons köregenskaper. Vidare planerar institutet en breddning av den fordonstekniska FoU-verksamheten med anknytning till bl. a. miljöfrågor, tillförlitlighetsproblem samt informationssystem i trafiken och på längre sikt en successiv utveckling i syfte att ta upp problem med anknytning till framtida trafik- resp. fordonssystem, t. ex. automatiserade fordon.
Institutets resurser bör ökas med två forskare med inriktning på problemområdena datorsimulering och fordon-miljö-interaktion. Resursökningen beräknas kosta 250 000 kr. Härtill kommer 10 000 kr. avseende ökade kapitalkostnader och 50 000 kr. avseende fondavgifter till datamaskinfonden. Program Trafikant
Inom programmet Trafikant avser institutet att särskilt inrikta forskningen på de beteendevetenskapliga faktorerna beträffande sambandet mellan trafiksäkerheten och olika förhållanden rörande vägen, fordonet och trafikanten. FoU-verksamheten inom detta program avser sålunda bl. a. att utveckla metoder för studier i syfte att såväl klarlägga människans prestationskarakteristik och beteende under olika trafikbetingelser som att ta fram underlag för utformning av fordon och trafikmiljö med hänsyn till människans prestationsförmåga och möjligheter att klara trafikens krav.
Efterfrågan på FoU-tjänster inom programmet bedöms öka under de närmaste fem åren.
Institutet bedömer det angeläget med en förstärkning inom det beteendevetenskapliga området med en forskare. Kostnaden för resursökningen beräknas till 125 000 kr. Härtill kommer 10 000 kr. avseende ökade kapitalkostnader och 30 000 kr. avseende fondavgifter till datamaskinfonden. Program Trafikprocess
Vägen, fordonet och trafikanten är de komponenter, vilka samman"tagna konstituerar trafikprocessen. I FoU-arbetet läggs inom programmet Trafikprocess särskild vikt vid att formulera modeller för beskrivning av trafikflödeskarakteristika såsom hastighet, omkörningsfrekvens, fördröjning, kölängd och beräkning av antal olyckor vid givna trafikoch vägkarakteristika m. m. Vidare inriktas FoU-arbetet på att ge en beskrivande analys av trafikolyckor som grund för fortsatt trafiksäkerhetsforskning samt att beräkna effekten av olika vägbyggnads- och trafiktekniska åtgärder med avseende på trafiksäkerhet och framkomlighet.
Uppdragsvolymen bedöms öka något. Därtill finns en potentiellt stor marknad hos kommunala organ.
Institutets resurser bör ökas med en forskare med statistisk inriktning. Resursökningen beräknas kosta 125 000 kr. Härtill kommer 10 000 kr. avscende ökade kapitalkostnader och 50 000 kr. avseende fondavgifter till datamaskinfonden.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 149
Viss trafiksäkerhetsforskning
Vid institutet finns inrättade fyra tjänster för forskare i lönegrad A 28 samt bedrivs viss forskningsverksamhet inom områdena trafikmedicin och trafiksäkerhet som överförts till institutet från förutvarande trafiksäkerhetsrådet och som f.n. finansieras av transportforskningsdelegationen.
Institutet föreslår att denna trafiksäkerhetsforskning framdeles finansieras inom ramen för institutets egen FoU-verksamhet. Detta innebär att erforderliga medelsresurser måste ställas till institutets förfogande. Institutet föreslår för ändamålet en medelsuppräkning för budgetåret 1974/75 under egen FoU-verksamhet med 2 milj. kr. inkl. pris- och löneomräkning. ”
Kostnader för genomförandet av omlokaliseringen
Kostnader som hänger samman med själva genomförandeskedet av omlokaliseringen skall bestridas från institutets ordinarie anslag. Här avses bl. a. kostnader för dubblering av tjänster, flyttnings- och omstationeringskostnader, institutets flyttningskostnader samt kostnader för anskaffning av inredning och utrustning som föranleds av omlokaliseringen. .
Den utrustning det här är fråga om är sådan som antingen inte finns inom institutet i dag men som måste ingå i de nya lokalerna i Linköping för att institutet skall kunna fungera, eller som visserligen finns i dag men som av olika skäl inte skall föras med till Linköping bl. a. därför att den kan vara för gammal för att det skall löna sig att bekosta transport och ny inmontering av den. Under normala förhållanden — utan flyttning till nya lokaler — hade institutet varit hänvisat till alt successivt under en längre tid komplettera sin utrustning, Nu när institutet skall flytta in i nya lokaler på annan ort blir ifrågavarande utrustningsanskaffning med nödvändighet akut under ett enda budgetår. Institutet har gjort en preliminär uppskattning av ifrågavarande kostnader enligt följande.
| I. Vissa fria resor före flyttningen | 45 000 |
| 2. Anstånd med omstationering | 520 000 |
| 3. Flyttningsersättning | 455 000 |
| 4, Vissa fria resor efter flyttningen | 20 000 |
| 5. Dubblering av tjänster | 425 000 |
6. Flyttningskostnader för VTI, inkl. vissa
resor m. m. 765 000 2.230 000 7. Anskaffning av utrustning
| Kontorsdriftsutrustning | 2.000 |
| Audiovisuella hjälpmedel | 96 000. |
| Foto- och mörkrumsutrustning | 11 000 |
| Brandförsvarsutrustning | 6 000 |
| Fordon | 123 000 |
Verksspecifik forsknings- och laboratorieutrustning 2 139 000 ADB-utrustning m. m. 9230 000 3 307 000
5 537 000
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 150
Sammanfattningsvis erfordras således enligt institutet — såvitt f. n. kan överblickas — ett ytterligare medelsutrymme om 5 537 000 kr. för täckande av vissa med omlokalisceringen sammanhängande driftsfrämmande engångsutgifter.
Sammanfattning
1. Pris- och löneomräkning m. m. 336 100 kr., varav 203 000 kr. avser egen FoU-verksamhet, 26 000 kr. myndighetsuppgifter och 107 100 kr. höjt lönekostnadspålägg.
2. 0-alternativet innebär en ökning av bidragsanslaget med 26 800 kr. Verksamheten vid VTI är mycket löneintensiv, ca 65—70 40 av kostnaderna utgörs av direkta och indirekta personalkostnader. Härvid bör även noteras att institutets nuvarande personaluppsättning fortfarande är densamma som statsmakterna beslutade vid institutets bildande den
der loppet av tre år. En sänkt ambitionsnivå för institutets egen forskning betyder att den långsiktiga forskpingen praktiskt taget måste läggas ned och att viss personal — uppskattningsvis fem personer — i fortsättningen inte kan sysselsättas.
För programmet Myndighetsuppgifter är konsekvenserna av 0-alternativet ytterst vanskliga att förutse. Troligtvis torde därvidlag i första hand en nedskärning få ske vad beträffar publiceringen av forskningsresultaten. Vidare kommer arbetet med förberedelserna för institutets omlokalisering att allvarligt försenas.
3. Ändrad finansieringsform av viss trafiksäkerhetsforskning innebär 2 milj. kr.
4. För myndighetsuppgifterna erfordras en uppräkning med 720 000 kr., varav 500 000 kr. med hänsyn till belastningen, 125 000 kr. till biblioteksfunktionen och 95 000 kr. till förberedelser inför omlokaliseringen.
3. Den totala resursökningen för egen FoU-verksamhet resp. kapitalkostnader och fondavgifter till datamaskinfonden framgår av nedanstående sammanställning.
6. För täckande av vissa med omlokaliseringen sammanhängande
Program Egen FoU Kapitalkost- Summa
nader och
fondavgifter
tusental kr.
| Vägtransportplanering | 250 | 60 | 310 |
| Väg | 0 | 10 | 10 |
| Fordon | 250 | 60 | 310 |
| Trafikant | 125 | 60 | 185 |
| Trafikprocess | 125 750 | 60 250 | 185 1000 |
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 151
driftsfrämmande utgifter erfordras som engångsanvisning ett ytterligare medelsutrymme om 5 537 000 kr.
Departementschefen
Statens väg- och trafikinstitut, som inrättades den 1 juli 1971 genom en omorganisation och utbyggnad av statens väginstitut, redovisar i sin anslagsframställning en plan för den egna kunskapsuppbyggande forsknings- och utvecklingsverksamheten. Vidare redovisas bl.a. efter genomgång med tänkbara uppdragsgivare en bedömning av den sannolika utvecklingen av uppdragsverksamheten.
Anslagsframställningen är i enlighet med Kungl. Maj:ts föreskrifter utformad i programtermer med utgångspunkt från en indelning t. v. av verksamheten vid institutet i huvudprogrammen Myndighetsuppgifter, Väsgtransportplancering, Väg, Fordon, Trafikant och Trafikprocess. Programmet Vägtransportplanering är enligt institutet ett övergripande och samlande program för hela verksamheten.
För budgetåret 1974/75 räknar institutet med cn total verksamhetsvolym om ca 21,5 milj. kr., varav för den egna FoU-verksamheten och för myndighetsuppgifter ca 9,9 milj. kr. och för uppdragsverksamheten ca 6 milj. kr. samt för kostnader som sammanhänger med omlokalisceringen till Linköping ca 5,5 milj. kr. Institutet har beräknat att en minskning av intäkterna i uppdragsverksamheten kommer att inträffa under budgetåret 1974/75 i samband med institutets omlokalisering till Linköping. Detta kommer att medföra ett underskott i verksamheten med ca 1,5 milj. kr.
I förhållande till innevarande budgetår innebär institutets beräkning en total nettoökning med ca 8,5 milj. kr., varav 5,5 milj. kr. för omlokaliseringskostnader. Bortsett från konsekvenserna av förslaget till ändrad finansiering av viss forskning inom områdena trafiksäkerhet och trafikmedicin. som f. n. betalas av transportforskningsdelegationen, och från ökningar till följd av löne- och prisomräkning innebär detta ökade resurser för den egna FoU-verksamheten med I milj. kr.
Som framgår av sammanställningen i det föregående räknar jag med en verksamhetsvolym för institutet under nästa budgetår om ca 13,3 milj. kr. För institutets cgen FoU-verksamhet och myndighetsuppgifter tar jag upp ca 6,2 milj. kr., vilket bl. a. innebär att jag f.n. inte är beredd att tillstyrka det nyssnämnda förslaget till ändrad finansiering av viss trafiksäkerhetsforskning. Även under budgetåret 1974/75 bör denna alltså betalas av transportforskningsdelegationen. Hos vägoch trafikinstitutet tas därvid både kostnader och intäkter upp under uppdragsverksamheten.
De av institutet redovisade kostnaderna för utrustningsanskaffning i anslutning till omlokaliseringen till Linköping förordar jag skall bestridas från instilutets utrustningsanslag. För kostnader som samman-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 152
hänger med förberedelser och genomförande av omlokaliseringen har medel beräknats under VII huvudtiteln.
Omslutningen av uppdragsverksamheten är svår att beräkna under det budgetår som kommer att präglas av institutets omlokalisering. Jag räknar dock t. v. med en i stort sett oförändrad volym jämfört med innevarande budgetår.
Jag kommer att hemställa om medel för det särskilda bidraget till institutets verksamhet i det följande.
Med hänvisning till det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1974/75 an-
visa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
E 9. Bidrag till statens väg- och trafikinstitut 1972/73 Utgift 15 334 649 1973/74 Anslag 5 850 000 1974/75 Förslag 6 236 000
1 Anslaget omräknat för att erhålla jämförbara belopp.
Med hänvisning till vad jag anfört under anslaget Statens väg- och trafikinstitut hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 6 236 000 kr., att av-
räknas mot automobilskattemedlen.
E 10. Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning
1972/73 Utgift 0 Reservation 212 490 1973/74 Anslag 400 000 1974/75 Förslag 2 070 000
Statens väg- och trafikinstitut
Över utrustningsanslaget finansicras utrustningsobjekt vars värde överstiger 10 000 kr. och vars livslängd är längre än tre år.
Departementschefen
Jag beräknar anslaget till 2 070 000 kr. Jag har därvid i enlighet med vad jag anfört i det föregående inräknat 1670 000 kr. avseende anskaffning av utrustning som är föranledd av omlokaliseringen till Linköping. För beställning av datamaskinutrustning — av institutet kostnadsberäknad till 930 000 kr. — till bl. a. institutets fordonssimulator tar jag upp 300 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 153
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 2 070 000 kr., att av-
räknas mot automobilskattemedlen.
E 11. Statens geotckniska institut: Förvaltningskostnader ' 1972/73 Utgift 2 670 336 1973/74 Anslag 2 890 000 1974/75 Förslag 3 914 000
Statens geotekniska institut handlägger geotekniska ärenden i den mån handläggningen av dessa inte ankommer på annan statlig myndighet. I institutets uppgifter ingår bl. a. att bedriva forskning samt utföra vetenskapliga undersökningar och praktiska försök, att bearbeta och när det anses lämpligt offentliggöra resultat, som erhålls vid verksamheten, att utprova nya metoder för markförstärkning och att biträda statliga och kommunala myndigheter samt enskilda med geotekniska undersökningar och utredningar.
Institutet leds av en styrelse på sex personer, bland vilka institutets chef ingår. Institutet är organiserat på tre forsknings- och konsultationsavdelningar, en laboratorieavdelning och en mekanisk avdelning samt ett tekniskt och ett administrativt kameralt kansli.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Institutet Departements-
chefen Personal Antal anställda 32 +2 — Anslag Lönekostnader 2252 000 =-— 351 000 + 146 000
| Sjukvård | 5 000 -— — |
| Reseersättningar | 47 000 4 533 000 + 530 000 |
| Lokalkostnader | 288 000 + 287000 + 287 000 |
| Expenser | 130 000 + 55000 -+ 48 000 |
Geoteknisk verksamhet i Götaälvdalen 58 000 — — Övriga utgifter 118 000 + 65 000 + 9 000 a) underhåll och anskaffning
av apparater och redskap
för forskning (72 000) (+ 5 000) (+ 5 000)
b) kostnader för provfält,
förbrukningsmateriel m.m. (17 000) (+ 51000) (+ 1 000) c) böcker och tidskrifter (16 000) (+ 4 000) (+ 2 000) d) utbildning och förslags-
verksamhet ; ( 7 000) (+ 5 000) (+ 1 000)
2 898 000 -|- 1291 000 + 1020 000 Uppbördsmedel . Publikationer 8 000 — 4 000 — 4 000
Nettoutgift 2 890 000 + 1295 000 + 1024 000
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 154
Inkomster vid statens geotekniska institut, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 4 milj. kr. (1973/74 4,3 milj. kr.).
Statens geotekniska institut
1. Löne- och prisomräkning m.m. 385 000 kr., varav för löner 15 000 kr., för resor 5 000 kr., för lokaler 287 000 kr., för expenser 13 000 kr. samt för övriga utgifter 9 000 kr. I löne- och prisomräkningen ingår dessutom 56 000 kr. för höjt lönekostnadspålägg.
2. I 0-alternativet förordar institutet minskad forskningsverksamhet inom området för grundläggnings- och förstärkningsmetoder med sammanlagt 160 000 kr.
3. Kostnader för institutets omlokalisering till Linköping beräknas till 713 000 kr.
Dubblering av tjänster 188 000 Reseersättningar 525 000
Kr. 713 000
4. Fr.o.m. budgetåret 1974/75 kommer institutet att anslutas till SEA-systemet, vilket medför ökade kostnader för ADB, uppskattade till 35 000 kr. För att rationalisera det tekniska beräkningsarbetet kommer ADB att användas i ökad utsträckning, vilket bedöms medföra ökade ADB-kostnader om 5 000 kr.
5. För att bl. a. rätt kunna utnyttja SEA-systemet föreligger ett starkt behov av en amanuenstjänst på det administrativa-kamerala kansliet (-1-56 000 kr.).
6. Behov föreligger sedan flera år tillbaka att på det tekniska kansliet inrätta en tjänst som biblioteksbiträde i A 4/11 (-+36 000 kr.).
7. Ur forskningssynpunkt är det angeläget att framkomna resultat offentliggörs utan alltför stort dröjsmål. Det krävs därför en höjning med minst 2 000 kr. per år av delposten publikationstryck under posten expenser för att anpassa anslagsposten till den beräknade publiceringsvolymen.
8. Genom institutets karaktär av specialinstitut blir utbildningskostnaderna förhållandevis höga för den egna personalen jämfört med andra administrativa myndigheter. Andra myndigheter behöver inte betala kursavgifter o. dyl. då kurserna anordnas av annan statlig myndighet. En ökning med 4000 kr. anser institutet motiverad för utbildningsverksamheten vid institutet.
9. För att följa och delta i den internationella utvecklingen av geoekniken i lämplig omfattning behövs en ökning av anslagsposten för utrikes resor med 3 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 155
10. För forskningen krävs efter omlokaliseringen tillgång till ett i Linköping beläget provfält (--50 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sratens geotekniska institut: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 3 914 000 kr.
E 12. Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet
1972/73 Utgift 3 154 000 1973/74 Anslag 3 377 000 1974/75 Förslag 3 777 000
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Institutet Departements-
chefen Personal Antal anställda 46 —1 — Anslag
| Lönekostnader | 2 567 000 | = 82 000 | + 82 000 |
| Sjukvård | 5 000 | — | — |
| Reseersättningar | 175 000 | + 5000 | + 5000 |
| Lokalkostnader | 193 000 | --188 000 | -- [88 000 |
| Expenser | 56 000 | + 6000 | + 6000 |
| Övriga utgifter | 381 000 3 377 000 | -+119 000 + 400 000 | 4119 000 --400 000 |
Statens geotekniska institut
1. Löne- och prisomräkning m. m. 281 000 kr., varav för löner 20 000 «kr., för resor 5 000 kr., för lokaler 188 000 kr. samt för expenser 6 000 kr. I löne- och prisomräkningen ingår dessutom 62 000 kr. för höjt lönekostnadspålägg.
2. I enlighet med förslag under anslaget till Förvaltningskostnader kan — vid bifall därtill — uppdragsverksamhetens personalstat minskas
med 1 kontorist (— 36 000 kr.). |
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 156. '
Departementschefen
Med hänvisning till sammanstillningen hemställer jag att Kungl. :' Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 3 777 000 kr.
E 13. Statens geotekniska institut: Utrustning
| 1972/73 Utgift | 112 000 |
| 1973/74 Anslag | 100 000 |
| 1974/75 Förslag | 100 000 |
Statens geotekniska institut
1. Prisomräkning 7 000 kr.
2. Kostnader för anskaffning av utrustning i samband med institutets omlokalisering till Linköping.
| Ödometerutrustning | 230 000 |
| Provbock | 50 000 |
| Byggnadsställning | : 7 000 |
| Brandförsvarsutrustning | 3 000 |
| Matecrialfickor, buskar och åkstaplare | | 75 000 |
365 000
3. Kostnader för anskaffning av övrig utrustning.
| Bärbar ultrakortvågsradio | 5 000 |
| Kommunikationsradio | 5 000 |
| Täckta och låsbara släpvagnar, 2 st | 10 000 |
Utrustning för lasthållnings- och rörelsemätning vid långtidsförsök : 10 000 Komplettering av automatiserad sonderingsutrustning | 5 000 Utrustning för automatisering av kompressionsförsök 8 000
43 000
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Behovet av utrustning till följd av institutets omlokalisering till Linköping kommer att prövas senare.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens geotekniska institut: Utrustning för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 157 |
E 14. Fraktbidragsnämnden
| 1972/73 Utgift | 459 649 |
| 1973/74 Anslag | 551 000 |
| 1974/75 Förslag | 598 000 |
Fraktbidragsnämnden är central förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga ärenden om statligt regionalpolitiskt transportstöd. Nämnden handlägger vidare ärenden enligt de särskilda föreskrifter om transportstöd för Gotland som meddelats av Kungl. Maj:t senast den 5 juni 1973 i enlighet med riktlinjerna i prop. 1971: 154 samt prop. 1973: 95. Nämnden består av tre ledamöter med ersättare. Hos nämnden finns ett kansli, som förestås av en kanslichef. |
Beräknad ändring 1974/75
1973/74 Nämnden Departements-
chefen
Personal
| Handläggande personal | 2 | +I1I | +1 |
| Övrig personal | 2 4 | men +1 | — +1 |
Anslag
| Avlöningar | 367 000 | +20 000 | + 20 000 | ||
| Sjukvård | 1000 | — | — | ||
| Reseersättningar | 20 000 | — | — | ||
| Lokalkostnader | 25 000 | 34-17 000 | + 17 000 | ||
| Expenser | 138 000 551 000 | +10 000 +47 000 | + 10 000 -+47 000 |
Fraktbidragsnämnden
1. Pris- och löneomrikning utgör 31 600 kr., varav 8700 kr. avser
höjt lönekostnadspåläeg. |
2. 0-alternativet (-—33 050 kr.) skulle innebära att lönekostnadsposten minskas med medel motsvarande en extra tjänst i Ag 9.
3. Jämfört med budgetåret 1972/73 bedöms utvidgningen av transportstödet i enlighet med prop. 1973: 95 medföra en kraftig ökning av antalet fraktbidragsansökningar. Vidare kommer det utökade transportstödet med dess speciella villkor att ytterligare komplicera gransknings-, kontroll- och databehandlingsarbetet. Då kansliets personalresurser redan nu är hårt utnyttjade, föreslår nämnden dels att en av biträdestjänsterna i Ae 17 på prov förändras till en tjänst som handläggare i Ag 19 (+4 722 kr.) dels att en biträdestjänst i Ae 11 inrättas (439 613 kr.). Nämnden avstår i samband härmed från medel för tillfällig personalförstärkning motsvarande en tjänst i Ag 9 (—33 050 kr.), vilka anvisats för tidigare budgetår. För utökad ADB-verksamhet behöver nämnden 4 500 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 158
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 598 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. en biträdestjänst.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fraktbidragshämnden för budgetåret 1974/73 anvisa ett
förslagsanslag av 598 000 kr.
E 15. Fransportstöd för Norrland m. m. 1972/73 Utgift 51 057 961 1973/74 Anslag 46 700 000 1974/75 Förslag 87 000 000
Transportstödet till det norrländska näringslivet enligt kungörelsen (1970: 592, omtryckt 1973: 895) om statligt regionalpolitiskt transportstöd har hittills omfattat fraktbidrag för transporter med järnväg och lastbil i yrkesmässig trafik från ort inom stödområdet — utom Gotland och Öland — på sträckor över 300 km. Av regional- och näringspolitiska skäl har stödet inriktats på transporter av helfabrikat och mera bearbetade halvfabrikat inom och ut från stödområdet. Malmer, metaller, ringa bearbetade halvfabrikat inom järn- och stålsektorn, träråvaror och pappersmassa samt oljor och bensin undantas. Stödet som utgår i form av bidrag i efterskott till företagens fraktkostnader varierar mellan 15 och 35 92 av erlagd frakt beroende på avsändningsortens geografiska belägenhet inom stödområdet.
Riksdagen har den 29 maj 1973 (prop. 1973: 95, TU 1973: 14, rskr 1973: 250) beslutat om en utbyggnad av transportstödet fr. o. m. bidragsåret 1974 till att avse transporter av vissa råvaror och halvfabrikat även till orter inom stödområdet. Vidare sänks bl. a. kravet på transportens längd genom att i fortsättningen transporter på sträckor över 250 km medges bidrag. En möjlighet införs också att beakta utländsk transportsträcka vid bidragsgivningen. Slutligen begränsas kravet på lägsta sändningsvikt till att överstiga 300 kg mot hittills 500 kg.
Fraktbidragsnämnden
Den ovanligt kraftiga konjunkturuppgången för varugrupper som transportstödet omfattar kunde ej förutses vid uppgörandet av 1973/74 års budget. Med utgångspunkt från den beräknade belastningen för detta budgetår — 11,8 milj. kr. över det belopp som upptagits på riksstaten — har för nästa budgetår, utöver ökning med hänsyn till konjunkturen med 5,5 milj. kr., pålagts 23 milj. kr. i enlighet med prop. 1973: 95.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 159
Departementschefen
Jag biträder fraktbidragsnämndens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Transportstöd för Norrland m. m. för budgetåret 1974/75 |
anvisa ett förslagsanslag av $7 000 000 kr.
E 16. Transportstöd för Gotland 1972/73 Utgift 2179 076 1973/74 Anslag 2 300 000 1974/75 Förslag 3 300 000
För att förbättra betingelserna för den näringsgeografiska utvecklingen, som Gotlands inlemmande i stödområdet syftar till, utgår enligt riksdagens beslut (prop. 1971: 154, TU 1971:28, rskr 1971: 350 och prop. 1973: 95, TU 1973: 14, rskr 1973: 250) transportstöd vid viss linjesjöfart på Gotland.
Stödet syftar till att minska de kostnadsmässiga olägenheter för det gotländska näringslivet som följer av Gotlands läge och av de därav betingade merkostnaderna i samband med färjeöverfart. Stödet är konstrucrat så att godstaxan (längdmetertaxan för godsfordon) fr. o. m. den 1 juli 1973 är nedsatt med 75 9ö (tidigare 50 46) för transporter från Gotland till fastlandet. För att gynna turismen och för att förbilliga den gotländska allmänhetens fastlandsresor är taxan för överföring av personbilar reducerad med 25 <z.
Fraktbidragsnämnden
För budgetåret 1973/74 anvisades 2,3 milj. kr. Enligt prop. 1973: 95 motsvarar förbättringarna av stödet en merkostnad om 1 milj. kr.
Departementischefen
Jag biträder fraktbidragsnämndens förslag.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 3 300 000 kr.
E 17. Transportforskningsdelegationen 1972/73 Utgift 5 986 336 Reservation 1388 279 1973/74 Anslag 7013 000 1974/75 Förslag 8 065 000
Transportforskningsdelegationen (TFD) handhar uppgifter som avser planläggning, samordning och stöd i fråga om forskning och utveckling rörande transporter, trafik och trafiksäkerhet i den mån sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet.
Delegationen består av fjorton ledamöter som företräder trafikverk, forskning och näringsliv. Till delegationen är knutna tre beredande expertnämnder — en för trafiksäkerhetsfrågor, en för transport- och trafiktekniska frågor och en för transport- och trafikekonomiska frågor.
Vid delegationen finns inrättad en professur i trafiksäkerhet med placering vid Chalmers tekniska högskola. Vidare finns ett kansli som förestås av en kanslidirektör.
Beräknad ändring 1974/75
1973/74 Delegationen Departements-
chefen Personal
| Handläggande personal | 4 | — | — |
| Övrig personal | 2 6 | — = | — — |
stat
Utgifter
| Lönekostnader | 781 000 | + 19000 | + 19 000 | ||
| Sjukvård | 1000 | — | — | ||
| Reseersättningar | 45.000 | + 2 000 | + 2 000 | ||
| Lokalkostnader | 110 000 | — | — | ||
| Expenser | 57 000 | + 13000 | + 13 000 | ||
| Forskning | 6 020 000 | -- 1 500 000 | +1 018 000 | ||
| Uppdragsforskning | — | + 100 000 | + 100 000 |
Viss trafiksäkerhetsforskning m. m. 550 000 + 55 000 + 55 000
7564 000 +1 689 000 +1 207 000 Uppbördsmedel Viss trafiksäkerhetsforskning m. m. 550 000 + 55 000 + 55 000 Ersättningar för uppdrag : . | m. m.' 1 000 + 100 000 -'- 100 000
Nettoutgift 7013 000 +1 534 000 + 1 052 000
Transportforskningsdelegationen
1. Pris- och löncomräkning utgör 506 000 kr., varav 19 000 kr. avser höjt lönckostnadspålägg.
2. 0-alternativet innebär för delegationens del ett starkt minskat stöd till FOU-verksamheten inom transportsektorn. Uppräkningen skulle. endast bli 130 000 kr. En sådan utveckling är inte förenlig med de stora behov av ökade FoU-insatser som TFD konstaterat föreligga inom transportområdet.
3. Delegationens resurser bör utökas och avvägas med beaktande av eftersatta behov och med hänsyn till transportsektorns allt mer ökade betydelse för samhällsutbyggnaden. Det är av vikt att delegationen har medel för att anlita tillfällig arbetskraft eller för uppdrag till utomstående expertis. Detta blir aktuellt i fråga om främst perspektivplanearbetet, komplettering och vidareutveckling av resurskatalogen, infor-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet - 161:
mationsverksamheten samt dokumentatiöns-"ockh' Klassifikatiorisarbeteria:” nr Den i olika avseenden intensifierade verksamheten ökar även behovet
av expensmedel för telefori, Kopiering och publikationstryck. >
TFD kommer våren 1974 att besluta om -bidrag för FoU-verksamhet under budgetåret 1974/75. Ett belopp om 1,6 milj. kr. är bundet för detta budgetår i och med redan beslutad och pågående FoU-verksam- > ' het. Behov har konstaterats föreligga inom flera viktiga områden. Detta gäller bl. a. i fråga om interregionala gods- och persontransporter. Ett annat viktigt område avser transportmönstrets förändringar inom olika branscher, t. ex. skogsindustrins uttransporter. Forskning rörande kollektiv lokaltrafik kräver stora insatser, bl. a. inom ramen för ett nyligen påbörjat nordiskt samarbetsprojekt. FoU rörande styr-. och reglersystem är av stor betydelse för såväl trafiksäkerhet som kapacitetsutnyttjande inom både landsvägstrafik- och spårbunden trafik. Inom trafiksäkerhetsforskningen krävs FoU om främst trafikanters prestationsförmåga i trafiken och mörkertrafikproblem. Insatser krävs vidare i fråga om järnvägarnas kapacitetsproblem. Också inom sjöfart och. luftfart ökar kraven på FoU-verksamhet. Detta gäller t.ex. flygplatsplanering och
upp med 1,5 milj. kr:, varav 482 000 kr. krävs för att anslagspostens
realvärde inte skall minska.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen : oo
att till Transportforskningsdelegationen för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 8065 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen. -
E 18. Bussbidragsnämnden 1973/74 "Anslag : 360 000 1974/75 Förslag 485 000 -
1 Nytt anslag.
För handhavandet av frågor som sammanhänger med det statliga stödet till icke lönsam busstrafik har en bussbidragsnämnd inrättats fr. o. m. den 1 juli 1973 (prop, 1973: 53, TU 1973: 13, rskr 1973: 203).
Bussbidragsnämnden är central förvaltningsmyndighet för handläggning av ärenden enligt kungörelsen (1965: 201, omtryckt 1973: 640) om statsbidrag till viss linjetrafik på landsbygden 'och kungörelsen (1973: 639) om statligt stöd till lokal landsbygdstrafik. Nämnden består av tre ledamöter med ersättare. Hos nämnden finns ett kansli, som förestås av en kanslichef. | - | 11 Riksdagen 1974.1 saml. Nr 1. Bil. 8
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 162
Beräknad ändring 1974/75
1973/74 Nämnden =: Departements-
| ” | chefen | ||
| Personal | 2 | ||
| Handläggande personal | : 3 | Lo —" | — | |
| Övrig personal | 1 4 | — — | — = |
Anslag Lönekostnader 300 000 + 88 500 + 81 000 Sjukvård 1 000 — — Reseersättningar . 20 000 + . 5000 + 5000 Lokalkostnader 25 000 + 8500 + 8000 Expenser 14 000 + 31500 4 31 000
360 000 + 133 500 4 125 000
Bussbidragshämnden
1. Pris- och löneomräkning m. m. utgör 113 500 kr., varav. 8 500 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
. I 0-alternativet skulle uppräkningen endast bli 89 825 kr. Eftersom Anslagspostrna lönekostnader, sjukvård och lokalkostnader på grund. av anställningsförhållandena och ingångna avtal inte kan reduceras måste minskningen i förhållande till alternativ 1 avse reseersättningar och expenser med ca 33 Yo, vilket med tanke på verksamhetens karaktär skulle leda till avsevärda olägenheter.
3. För det första verksamhetsåret för bussbidragsnämnden har beviljats 360 000 kr. i förslagsanslag. Vid beräkningen av detta anslag kunde storleken av vissa Kkostnadsposter inte förutses. Sålunda kommer enbart lönekostnaderna i 1973 års löneläge inkl. arvoden till nämndens Iedamöter att för helt år uppgå till ca 368 500 kr. För konsultarvoden och extrapersonal begär nämnden 20 000 kr.
Anslagsposten reseersättningar är otillräcklig med hänsyn till att behovet av informationskontakter med t. ex. länsstyrelserna kommer att vara stort under inledningsskedet av nämndens verksamhet. För detta ändamål bedöms ytterligare 5 000 kr. erforderligt. För att täcka lokalhyra och lokalhållningskostnader behöver anslagsposten lokalkostnader räknas upp med 8 500 kr. För expenser beräknar nämnden enligt vad nu kan förutses ett ytterligare medelsbehov av 31 500 kr. för att täcka ofrånkomliga kostnader.
Departementschefen |
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bussbidragsnämnden för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 485 000 kr., att avräknas mot automobil-
skattemedlen.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 163
E 19. Statligt stöd till icke lönsam busstrafik
1972/73 Utgift! 14 922 658 Reservation 2 126 502 1973/74 Anslag! 17000 000 | | 1974/75 Förslag 33 000 000
2 Tidigare anslagsbeteckning F 2. Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer.
Statligt stöd till icke lönsam busstrafik utgår enligt kungörelsen (1965: 201, omtryckt 1973: 640) om statsbidrag till viss linjetrafik på landsbygden och kungörelsen (1973: 639) om statligt stöd till lokal landsbygdstrafik.
Bussbidragsnämnden utför den slutgiltiga granskningen av ansökningar och meddelar beslut i bidragsfrågor enligt 1965 års kungörelse samt avger förslag till Kungl. Maj:t om fördelning av anslagsmedel mellan länen i form av medelsramar enligt 1973 års kungörelse.
Bidragsformer
Statsbidrag till olönsam busstrafik har utgått sedan år 1961. Stöd kan enligt 1965 års kungörelse utgå till reguljär trafik med kollektiva transportmedel på viss eller vissa sträckor på Jandsbygden, för vilken trafik kostnadstäckning med tillämpning av vanliga företagsekonomiska principer inte kan uppnås. Till grund för bestämmandet av bidragsbelopp för visst år ligger omfattningen av trafikarbetet under närmast föregående kalenderår (eller räkenskapsår). Det bidragsberättigade trafikarbetet är begränsat till vad som motsvarar en personförande dubbeltur om dagen på vederbörande sträcka. Till täckning av underskott i sådan trafik kan i normalfallet utgå ersättning med ett visst högsta belopp per vagnmil.
1973 års riksdag (prop. 1973: 53, TU 1973: 13, rskr 1973: 203) har beslutat om ändrade regler för det statliga stödet till icke lönsam busstrafik. Tillsvidare gäller de nya reglerna endast lokal landsbygdstrafik. De nya bidragsreglerna återfinns i 1973 års nyssnämnda kungörelse som tillämpas fr. o. m. det bidragsår som börjar den 1 augusti 1974.
Framställning om bidrag till lokal trafikservice enligt de nya reglerna görs av kommunen och inlämnas till vederbörande länsstyrelse. En förutsättning för att bidrag skall utgå är att trafikens omfattning och inriktning framgår av en av kommunen upprättad lokal trafikförsörjningsplan. Bidraget utgår till högst två dagliga dubbelturer på en landsbygdslinje med högst 50 procent av underskottet under förutsättning att lägst 60 procent kostnadstäckning uppnås i trafiken. Till lokal trafikservice i kommun inom det inre stödområdet kan bidrag utgå med högst 75 procent av underskottet vid minst 50 procent kostnadstäckning.
Efter en allmän bedömning av de lokala trafikförsörjningsplanerna
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 164
och en granskning av kommunernas bidragsansökningar skall länsstyrelsen till bussbidragsnämnden insända sammanställning över bidragsanspråken med eget yttrande. På grundval av ansökningshandlingarna och länsstyrelsernas yttranden avger bussbidragsnämnden förslag till Kungl. Maj:t hur det anslag, som av Kungl. Maj:t föreslagits i statsverkspropositionen, bör fördelas mellan länen i form av medelsramar. :
Länsstyrelsen fördelar senare statsbidragsbeloppen inom den medelsram för länet som fastställts av Kungl. Maj:t.
För icke lönsam trafik som cj är av lokal karaktär gäller alltjämt bi-' dragsreglerna enligt 1965 års kungörelse med endast den ändringen att
bidragsåret ändras till 1 augusti—31 juli med tillämpning = fr. o. m.
den 1 augusti 1974. Den hittillsvarande vagnmilsersättningen höjs vidare fr. o. m. samma tidpunkt från 3 kr. till 3: 50 kr. för trafik inom inre stödområdet och till 3: 25 kr. för trafik i landet i övrigt. Avsikten | är att efter slutförandet under år 1974 av den pågående regionala trafikplanceringen komplettera det nya bidragssystemet med en ordning även för bidragsgivning avscende regional trafik.
Bussbidragsnämnden 1. 1965 års kungörelse =
Behovet av bidragsmedel enligt 1965 års kungörelse är avhängigt av omfattningen av det bidragsgrundande trafikarbetet. Utvecklingen mot fortlöpande minskning av trafikunderlaget kan förväntas fortgå, vilket innebär att sannolikt fler linjer blir olönsamma och att redan tidigare bi-' dragsberättigade linjer som ej uppnått maximalt statsbidragsbelopp kommer att få alltmer försämrad lönsamhet och därigenom ställa anspråk på större bidrag.
Under budgetåret 1974/75 skall statsbidrag enligt 1965 års kungörelse på grund av ändrad innebörd av begreppet bidragsår utanordnas för en i förhållande till tidigare förutsättningar avkortad bidragsperiod, nämligen sju månader från den 1 januari-—31 juli 1974. På grund härav utgör utgångspunkten för beräkning av bidragsbehovet 7/12 av det för innevarande budgetår anslagna beloppet 17 milj. kr., dvs. 10 milj. kr. Det
måste dock bedömas som sannolikt att en viss ökning av det bidrags-
grundande trafikarbetet inträder. Ökningen kan uppskattas till ca 10
Under angivna förutsättningar uppgår behovet av medel för bidrag
enligt 1965 års kungörelse till 11 milj. kr.
2.1973 års kungörelse
Behovet av bidragsmedel enligt 1973 års kungörelse är avhängigt av omfattningen och kvaliteten på den trafikservice som kommunerna bedömer som nödvändig för att tillfredsställande lokal trafikförsörjning
skall kunna erbjudas samt äv kostnadsutvecklingen för de trafikmedel; i
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Komniunikationsdepartementet: '- 165
första hand buss och taxi, som kommer att anlitas för utförande av trafiken.
Årskostnaden för det första bidragsåret enligt det nya systemet, genom vilket staten påtager sig ett större ekonomiskt ansvar för att den lokala trafikförsörjningen skall kunna. bibehållas eller förbättras, har i prop. 1973: 53 beräknats till ca 21 milj. kr.
Vid nämnda kostnadsberäkningar har inte kunnat förutses den utveckling mot avsevärt förhöjda drivmedelspriser som numera kan konstateras. Även andra kostnader i trafiken ökar. Kostnaderna för drivmedel utgör ca 7 70 av totalkostnaden för busstrafiken, varför dessa prishöj- : ningar kommer att påverka busstrafikens kostnadsförhållanden. I den mån kostnadsökningarna inte kan kompenseras av intäktsökningar, vilket torde kunna antas bli fallet, försämras, därvid lönsamhetsläget ytterligare för trafikutövarna.
Av anförda skäl finns anledning att bedöma anslagsbehovet högre i än vid tidigare gjorda kostnadsberäkningar. Även i detta fall kan ökningen uppskattas till ca 10 2.
Under angivna förutsättningar uppgår behovet av medel för bidrag enligt 1973 års kungörelse till 23 milj. kr. .
Sammantaget erfordras följaktligen för statlig bidragsgivning till viss icke lönsam busstrafik för budgetåret 1974/75 (11423) 34 milj. kr.
Departementschefen
Jag beräknar anslaget till 33 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen | : |
att till Statligt. stöd till icke lönsam busstrafik för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 33 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Prop. 1974: 1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 166.
F. DIVERSE
F 1. Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. 1972/73 Utgift 322 000 000 1973/74 Anslag 380 000 000 1974/75 Förslag 435 000 000
Från anslaget utgår sedan budgetåret 1964/65 ersättning till SJ för underskott för drift av icke lönsamma järnvägslinjer. Enligt 1969 års riksdags beslut skall vidare från anslaget betalas dels SJ:s kostnader för drift av sådana icke lönsamma järnvägsstationer, som skall bibehållas enligt Kungl. Maj:ts beslut, dels ersättning för 67-kortsrabattens utvidgning till förtidspensionärer m. fl.
Statens järnvägar
I skrivelse den 17 augusti 1973 framhåller SJ följande.
Icke lönsamma järnvägslinjer
Den totala banlängden vid SJ den 1 juli 1973 uppgick till 12 384 km, varav 6 555 km celler 53 §å tillhörde det ersättningsberättigade bannätet.
Underskottet på det ersättningsberättigade bannätet under budgetåret 1974/75 har på grundval av 1972 års separatredovisning beräknats till 431 milj. kr. Vid framräkningen av separatredovisningens resultat har hänsyn i första hand tagits till kända och förväntade ändringar i löneoch prisnivån. Taxan har antagits bli oförändrad efter den 1 oktober 1972. Till det sålunda framräknade underskottet skall — liksom tidigare — läggas crsättning för inkomstbortfall genom nedsatta styckegodsfrakter i viss samtrafik järnväg —billinje. Denna ersättning beräknas för budgetåret 1974/75 till 2,7 milj. kr. Vidare beräknas behov av ersättning för viss trafik över Ystad med 1 milj. kr. Det sammanlagda behovet av driftersättning för olönsamma järnvägslinjer under budgetåret 1974/ 75 uppgår sålunda till (431,0+2,7+1,0) 434,7 milj. kr. I denna driftersättning har ej inräknats kostnader för erforderliga investeringar i det ersättningsberättigade bannätet.
Icke lönsamma järnvägsstationer
Under budgetåret 1972/73 lades 21 olönsamma järnvägsstationer ned, varav 6 bemannade. Härutöver avbemannades 23 stationer. Ersättningsbehovet för sådana olönsamma stationer, som Kungl. Maj:t bestämt skall bibehållas, har — med utgångspunkt i förhållandena under budgetåret 1972/73 — beräknats till 100 000 kr. under budgetåret 1974/75.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 167
67-kortsrabattens utvidgning
Statsmakterna har beslutat om en företagsekonomiskt icke motiverad utvidgning fr. o. m. den 1 januari 1969 av 67-kortsrabatten för förtidspensionärer m. fl. Sedan budgetåret 1969/70 har SJ fått ersättning för de mindreintäkter och kostnader som statsmakternas beslut om denna utvidgning av rabatten orsakat. För budgetåret 1974/75 beräknas ersättningsbehovet till 2,7 milj. kr.
Övrigt
I skrivelser till Kungl. Maj:t har SJ vid olika tillfällen hemställt om särskild ersättning för olönsam landsvägstrafik dels på linjen Övertorneå—Pajala, dels för resultatförsämring till följd av Kungl. Maj:ts beslut om återhållsamhet i fråga om begränsningar i busstrafiken mellan centralorter i olika kommunblock. För budgetåret 1974/75 beräknas ersättningsbehovet för Jandsvägstrafiken på sträckan Övertorneå —Pajala till I milj. kr. och mellan centralorter i olika kommunblock till 5,8 milj. kr.
1965 års musei- och utställningssakkunniga har i betänkandet (SOU 1973: 5) Museerna i fråga om järnvägsmuseets fortsatta verksamhet bl. a. föreslagit att kostnaderna för driften av museet borde bestridas med anlitande av anslag på riksstaten. Museet bör dock även i fortsättningen tillhöra SJ:s organisation. Enligt SJ:s mening bör museet inordnas i det allmänna museiväsendet. I avvaktan på statsmakternas ställningstagande till denna fråga begär SJ ersättning för budgetåret 1974/ 75 med 1,6 milj. kr. för de drift-, underhålls- och kapitalkostnader som orsakas av museiverksamheten. |
SJ har av Kungl. Maj:t fått i uppdrag att — med utgångspunkt i eget ekonomiskt ansvar — utarbeta förslag till lämplig utformning av studeranderabatter vid SJ. I skrivelse den 6 juni 1973 till Kungl. Maj:t har SJ lämnat ett sådant förslag. Under förutsättning att nuvarande rabattvillkor bibehålls beräknar SJ resultatförsämringen till 14,5 milj. kr. vid 1973 års taxenivå. För budgetåret 1974/75 hemställer SJ om ersättning med detta belopp.
Sammanfattning
Det totala anslagsbehovet för budgetåret 1974/75 uppgår enligt ovan till (434,7-+0,1+2,7-+1,0+5,8+1,6+ 14,5) 460,4 milj. kr. SJ hemställer att detta belopp anvisas på statens driftbudget.
Departementschefen
Enligt de år 1963 meddelade riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken (prop. 1963: 191, S3LU 1963: 1, rskr 1963: 424) skall SJ ersättas för driftunderskott på sådana icke lönsamma järnvägslinjer, vilkas tra-
Prop. 1974:1 Bilaga.8 Kommunikationsdepartementet 168
fikering utgör en ekonomisk belastning för SJ men på vilka trafiken bör : bibehållas tills vidare av samhälleliga skäl. Ersättningens storlek skall grundas på en vart tredje år förnyad bandelsundersökning. För den senaste undersökningen, som genomfördes år 1972, lämnades en redogörelse i prop. 1973: 1 (bil. 8, s. 164). .
För budgetåret 1974/75 har SJ begärt ersättning för underskottet på det ersättningsberättigade bannätet med 431 milj. kr. Beräkningen av ersättningens storlek bygger på SJ:s bedömning av hur bl. a. löne- och sakkostnader kan väntas utveckla sig intill budgetårets utgång. På intäktssidan har räknats med taxeläget den 1 oktober 1972.
Jag har vid min bedömning av de olika faktorer, som kommer att påverka behovet av ersättning under budgetåret 1974/75, funnit att ersättningen bör utgå med 430,3 milj. kr., vilket innebär en ökning med 55 milj. kr. jämfört med budgetåret 1973/74. Vid mina beräkningar av ersättningens storlek har jag tagit hänsyn till dels effekten av taxehöjningen den 1 januari 1974, dels de sakkostnadsökningar som inträtt eller aviserats sedan SJ ingett sin framställning. SJ bör vidare få 2,7 milj. kr. som ersättning för de övergångsvis tillämpade nedsättningar i styckegodstaxan som förekommer i samtrafik mellan Järnvägsnätet och platser vid nedlagda järnvägslinjer.
På grundval av beslut av 1968 års riksdag (SU 1968: 9, rskr 1968: 113) har kommun, som med hänsyn till trafikförsörjningen anser att olönsam järnvägsstation bör bibehållas, sedan hösten 1968 möjlighet att göra framställning härom till Kungl. Maj:t. Med anledning av sådana framställningar har Kungl. Maj:t i en del fall ålagt SJ att bibehålla viss trafik eller att i övrigt vidta särskilda anordningar för trafikförsörjningen. För budgetåret 1974/75 föreslår SJ att ersättning för detta ändamål utgår med oförändrat 100 000 kr. Jag biträder detta förslag.
Enligt riksdagens beslut med anledning av prop. 1968: 155 (SU 1968: 188, rskr 1968: 398) skall SJ ersättas för 67-kortsrabattens utvidgning till förtidspensionärer m. fl. För budgetåret 1974/75 yrkar SJ ersättning med 2,7 milj. kr., vilket innebär en ökning med 800 000 kr. i jämförelse med budgetåret 1973/74. För cgen del beräknar jag ersättningen till oförändrat belopp, dvs. 1,9 milj. kr.
Den av SI begärda ersättningen för viss trafik mellan centralorter i olika kommunblock och på sträckan Övertorneå—Pajala anser jag. mig inte kunna tillstyrka.
Enligt SJ:s mening bör lärnvägsmuseet i Gävle inordnas i det allmän-
na museiväsendet. SJ hänvisar i sammanhanget till 1965 års musei- och utställningssakkunniga. För egen del anser jag att järnvägsmuseet bör ses som en naturlig del av 5J: s verksamhet och således organisatoriskt tillhöra SJ. | | | |
I december 1972 deklar erade SJ. sin avsikt att fr. o.'m. den 1 juli. 1973 införa en 25-årsgräns för studeranderabatt på tåg. Bl: a. i syfte att finna -
Prop. 1974:1 Bilaga.8 Kommunikationsdepartementet :.: 169 :
andra former för avgränsning av rabattberättigade studerandekategorier gav Kungl. Maj:t den 9 februari 1973 SJ i uppdrag att utarbeta ett nytt förslag till utformning av studeranderabatten. I' beslutet angavs också att av SJ tillämpade rabatter för studerande. t.v. skulle bibehållas i nuvarande omfattning. Av det förslag som SJ nu framlagt framgår att - SJ inte längre till någon del anser studeranderabatten vara kommersiellt motiverad. En rabattering av nuvarande omfattning kommer enligt SJ att medföra en resultatförsämring om 14,5 milj. kr. vid 1973 års taxenivå. Frågan om studeranderabattens framtida utformning är föremål för beredning. I avvaktan härpå är jag inte beredd att förorda att SJ medges den begärda ersättningen.
Med ovan nämnda utgångspunkter uppgår medelsbehovet för ersätt-. ning till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer .m. m. för budgcetåret 1974/75 till (430,3+2,7+0,1+1,9) 435 milj. kr.
SJ har i särskild skrivelse. den 17 augusti 1973 begärt tilläggsanslag med sammanlagt 6,5 milj. kr. på driftbudgeten för budgetåret 1973/74 dels för drift av icke lönsamma järnvägslinjer, dels för olönsam busstrafik på Gotland. Större delen av beloppet är enligt skrivelsen att hänföra till att den under budgetåret utgående ersättningen är lägre än det belopp som föreslogs av de sakkunniga som granskade 1972 års separatredovisning. För egen del vill. jag framhålla att ersättningsbeloppet påverkas av en rad faktorer och att relativt obetydliga procentuella för-
ändringar vid framräkningen .av vissa delposter kan innebära att det
totala ersättningsbeloppet påverkas. väsentligt. En jämförelse mellan å
ena sidan det taxeläge som gällde hösten 1972 och de då förväntade
kostnadsökningarna och å andra sidan de sedan dess konstaterade förändringarna vad gäller taxe- och kostnadsläget ger sålunda vid handen att ersättningsbeloppet beräknats med viss säkerhetsmarginal.
Något tilläggsanslag i i enlighet med SJ:s förslag ! är jag inte beredd att förorda.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma
järnvägslinjer m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett anslag '
av 435 000 000 kr.
F2. Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser — .. 1972/73 Utgift 169:294 000 1973/74 Anslag 176 000 000. 0 1974/75 Förslag 203 000 000
Prop. 1974: 1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 170
Postverket
Från anslaget utgår ersättning till postverket för tjänsteförsändelser i allmänhet, särskild postdelgivning och militärbrev.
Postverket beräknar ersättningen för tjänstebrevsförsändelser för budgetåret 1973/74 till 183,3 milj. kr., varav ett engångsbelopp om 3,2 milj. kr. för extra bilpostförskottsförsändelser i samband med starten för den rullande bilskatteuppbörden.
Ersättning för befordran av tjänsteförsändelser i allmänhet utgår jämlikt 2 § tjänstebrevsförordningen (1945: 329) med viss procent av postverkets frankoteckensuppbörd. Ersättningen erläggs under kvartalet näst efter det, som ersättningen avser. Fr. o. m. budgetåret 1971/72 tills vidare har procenttalet bestämts till 14. Med utgångspunkt från detta procenttal beräknar postverket ersättningen för befordran av tjänsteförsändelser i allmänhet under budgetåret 1974/75 till 181 013 000 kr.
Från anslaget utgår sedan den 1 januari 1948 även ersättning för särskild postdelgivning. Denna ersättning uppgick under budgetåret 1972/73 till 2 469 144 kr. Ersättningen under budgetåret 1974/75 beräknas till 2 758 000 kr.
Ersättningen till postverket för befordran av militärbrev uppgick under budgetåret 1972/73 till 308 458 kr. För budgetåret 1974/75 beräknas ersättningen till 350 000 kr.
Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1974/75 skulle således enligt verkets beräkningar uppgå till (181 013 000-+2 758 000+350 000) 184 121 000 kr. eller avrundat 184 milj. kr., därav 3,2 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
Departementschefen
Från anslaget har hittills utgått ersättning för tjänsteförsändelser i allmänhet, särskild postdelgivning och militärbrev. Vissa tjänsteförsändelser har hittills betalats från anslaget Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m. under sjunde huvudtiteln. Detta gäller försändelser innehållande debetsedlar och förtryckta deklarationsblanketter. Eftersom dessa försändelser till sin karaktär inte skiljer sig från andra tjänsteförsändelser anser jag att ersättningen även för dessa försändelser bör bestridas från tjänstebrovsanslaget.
Postverket har beräknat ersättningen för befordran av tjänsteförsändelser under budgetåret 1974/75 till 184 milj. kr., varav för tjänsteförsändelser i allmänhet 181 milj. kr.,' motsvarande 1496 av postverkets ' portoinkomster. Postverkets beräkningar härvidlag har inte gett mig anledning till någon erinran. Postverket har vidare beräknat ersättningen:
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 171
för befordran av försändelser med debetsedlar och deklarationsblanketter till ca 15,2 milj. kr.
Den övergång till kilometerskatteuppbörd för dieseldrivna fordon som träder i kraft den 1 januari 1974 medför ett ökat antal tjänsteförsändelser. Kostnaderna för dessa kan i ett etablerat skede beräknas till ca 1,6 milj. kr./år.
Jag anser att i princip hela ersättningen till postverket för befordran av tjänsteförsändelser kan utgå i form av en viss procent av postverkets portoinkomister. Med ledning av de angivna beloppen bör detta procenttal fr. o. m. budgetåret 1974/75 bestämmas till 15,5. Den ersättning som framräknas med hjälp av detta procenttal skall då gälla tjänsteförsändelser i allmänhet, särskild postdelgivning, militärbrev, debetsedlar, deklarationsblanketter och försändelser med anledning av kilometerskatteuppbörden.
Med utgångspunkt i det angivna procenttalet beräknas ersättningen för tjänsteförsändelser under budgetåret 1974/75 till 200 272 000 kr.
I samband med allmän fastighetstaxering år 1975 kommer att under budgetåret 1974/75 till alla deklarationspliktiga fastighetsägare skickas ut förtryckta deklarationsblanketter till en kostnad av ca 2,5 milj. kr.
Dessutom tillkommer under budgetåret 1974/75 vissa extra utsändningar i samband med kilometerskatteuppbörden till en kostnad av ca 500 000 kr.
Totalt krävs således ett anslag budgetåret 1974/75 av (200,3+2,5 + 0,5) 203,3 milj. kr. eller avrundat 203 milj. kr. Härav bör ett så stort belopp avräknas mot automobilskattemedlen, som svarar mot den del av ersättningen för befordran av tjänsteförsändelser, som beräknas falla på sådan verksamhet vid myndigheter, för vilken kostnaderna avräknas mot angivna medel. Med ledning av upplysningar från postverket kan denna del av ersättningen för nästa budgetår uppskattas till 3,2 milj. kr.
När det gäller förbrukningen under anslaget för innevarande budgetår kan förutses en ökning av det av postverket beräknade beloppet p. g. a. utsändning av ransoncringsbevis m. m. |
Jag vill i sammanhanget nämna att jag efter Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 april 1973 tillkallat en sakkunnig med uppdrag att utreda frågan om tjänstebrevsrätt för icke statliga organ.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsän-
delser för budgetåret :1974/75. anvisa :ett. förslagsanslag av:
203 000 000 kr., därav 3 200 000 kr. att avräknas mot 'auto-
mobilskattemedlen. | |
Prop. 1974: 1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 172
F 3. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
1972/73 Utgift 1 871 000 1973/74 Anslag 2 021 000
1974/75 Förslag 2221 000
Anvisat ' Beräknad
. ändring
1973/74 : 1974/75 1. Meteorologiska världsorganisationen
| (WMO) m. m. | : 542 000 | + 28000 | |
| 2. Internationella föreningen för frågor rörande väg- | | ua - | ||
| väsendet (PIARC) m. m. | | 10 300 | | — | |
| 3. Förhandlingar rörande luftfarten = > : | 125300 : + 74000 | ||
| 4. Förenta Nationernas ekonomiska kommission för = ' | : | ||
| Europa (ECE) | 60 000 | — | |
| 5. Europeiska transportministerkonferensen (CEMT) 65 000 | + 15 000 | ||
| 6. Internationella järnvägsfördragen (CIM-CIV) 15 000 | — | ||
| 7. Vissa förhandlingar rörande vägtransporter | 50 000 | — | |
| 8. Visst internationellt trafiksäkerhetsarbete | 50 000 | — | |
| 9. Vissa förhandlingar rörande satellitkommunika- | | | | | . |
| tioner | 20 000 | — |
10. Internationella organisationen för fyrtekniska
frågor (IALA) | 16 400 + 6000 11. Internationella hydrografiska byrån 50 000 + 2000
12. Förhandlingar rörande sjöfarten samt Mcllanstat-
liga rådgivande sjöfartsorganisationen (IMCO) 700 000 + 50 000
13. Bidrag till internationell ispatrulleringstjänst i
| Norra Atlanten | 150 000 | — | |
| 14. Bidrag till driften av livräddnings- och väderleks- | | | ||
| fartyg i Nordsjön | 135 000 | + 25000 | |
| 15. Internationella föreningen i Bryssel för sjöfarts- | | | ||
| kongresser (PIANC) | 7000 | — | |
| 16. Bidrag till vissa fyrar i Röda Havet | 25000 2 021 000 | + 200 000 | — |
1. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut föreslår att kostnaderna föranledda av Sveriges anslutning till meteorologiska världsorganisationen för budgetåret 1974/75 beräknas till 570 000 -kr. Årsav-. gilten för Sveriges anslutning till WMO förväntas öka med 28 000 kr. . till totalt 380 000 kr. Till World Weather Watch föreslås utgå oförändrat 75 000 kr. Resor föranledda av svenskt deltagande i WMO:s verksamhet beräknas uppgå till oförändrat 115 000: kr. Sammanlagt bör således posten föras upp med (380 000 -- 75 000 + 115 000) = 570 000
3. Den begärda höjningen hänför sig i första hand till kostnader i samband med ICAO:s. ordinarie .generalförsamling i Montreal i juli 1974 ävensom förväntade ICAO-konferenser för uppföljning av flygkapningsproblematiken. Därtill kommer Juftfartskonsultationer beträffande bl. a. SAS” trafikrättigheter i Canada, Sydamerika och Kina,
5. Ökningen hänför sig uteslutande till ej påverkbara kostnadsökningar. Utfallet överskrider f. n. anslaget.
Prop. 1974:1 Bilaga8 Kommunikationsdepartementet: - 173 -
10. Medlemsavgiften är numera 5 000 'schweizerfrancs, dvs. ca 7 000 kr. Resekostnader för svenskt deltagande vid de återkommande exekutivkommittémötena i Paris beräknas till 5 000 kr. En tjänsteman vid sjöfartsverket är fram till och med år 1975 president i organisationen, vilket medför extra resekostnader om ca 6 000 kr. per år. me
Under budgetåret 1974/75 kommer en tjänsteman vid sjöfartsverket: att inneha posten som ordförande i en speciell "kommitté, som är tillsatt för att studera och normalisera tillförlitligheten hos fyrar. Detta engagemang beräknas kosta 4400 kr. per år. För ändamålet bör således beräknas (7 000 + 5 000 + 6 000 + 4 400) = 22 400 kr.
11. Sveriges bidrag till hydrografiska organisationens. budget utgör fram till år 1977 ca 47 000 kr. I den av Sverige år 1971 ratificerade konventionen förutsätts en finanskommitté med en representant för varje . medlemsland. Kostnaderna för svenskt deltagande beräknas till 5 000 kr. Anslaget bör således beräknas till (47 000 + 5 000) = 52 000 kr.
12. Belastningen under föregående budgetår uppgår till i det närmaste samma belopp som: beviljats. Med hänsyn till förväntåde kost- : nadsökningar och Sveriges eventuella medlemsskap i IMCO:s råd bör ' anslagsposten räknas upp med 50 000 kr., vilket innebär totalt för denna post 750 000 kr.
14. Ökade kostnader för driften av livräddnings- och väderleksfartyg i Nordsjön innebär att anslaget måste höjas med 25 000 kr.
Under åberopande av det anförda samt med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m.
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 2 221 000
kr. . . : os
F 4. Beredskap för civil luftfart 1972/73 Utgift 1392 000 Reservation 734 000 1973/74 Anslag 800 000 1974/75 Förslag 1500 000
I skrivelse den 29 mars 1973 har transportnämnden i samråd med överbefälhavaren, luftfartsverket och 'överstyrelsen för ekonomiskt försvar överlämnat en hemlig utredningsrapport Studie av totalförsvarets behov av flygtransporter och tillgängliga resurser härför (STBF).
Luftfartsverket
I skrivelse den 24 augusti 1973 har luftfartsverket, med utgångspunkt. i det förslag som presenterats av transportnämnden, beräknat medelsbehovet för budgetåret 1974/75 till 3 200 000 kr. Med hänsyn till' handlingarnas innehåll torde någon redogörelse inte böra lämnas till stats-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 174
rådsprotokollet. Handlingarna torde få bringas till riksdagens kännedom i samband med att de ställs till vederbörande utskotts förfogande.
Departementschefen
I prop. 1966: 1 (bil. 8 s. 201) togs för första gången upp ett särskilt anslag för beredskapsfrämjande åtgärder för den civila luftfarten. I propositionen bedömdes medelsbehovet för de beredskapsåtgärder som borde vidtas till högst 6 milj. kr. Anvisningar lämnades i fråga om inriktningen av beredskapsåtgärderna.
Luftfartsverket har anmält att det hittillsvarande investeringsprogrammet nu får anses vara avslutat och beräknar kostnaderna för ett nytt beredskapsprogram till sammanlagt 26,1 milj. kr. Jag ansluter mig till luftfartsverkets bedömningar om inriktningen av de beredskapsfrämjande åtgärderna. För budgetåret 1974/75 beräknar jag ett medelsbehov av 1,5 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1974/75 anvisa
ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.
F 5. Kostnader för visst värderingsförfarande
1972/73 Utgift = 1973/74 Anslag 40 000 1974/75 Förslag 40 000
Fr. o, m. den 1 januari 1970 finns en för hela landet gemensam bussoch taxivärderingsnämnd med uppgift att avgöra frågan om villkoren vid inlösen av rörelse eller tillgångar i samband med återkallelse av trafiktillstånd enligt förordningen (1940: 910) angående yrkesmässig biltrafik m.m.
Värderingsnämnden består av tre ledamöter med suppleanter som utses av Kungl. Maj:t. Kostnaderna för nämnden skall bestridas av staten men — genom utdebitering efter varje värderingsförfarande — slutligt belasta den som förvärvar tillståndet. På riksstatens inkomstsida finns därför en motsvarande inkomsttitel, benämnd Ersättning för visst värderingsförfarande.
Departementschefen
Kostnaderna för värderingsnämndens verksamhet beräknar jag till oförändrat 40 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för visst värderingsförfarande för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 175
F 6. Kostnader för riskgaranti till Scandinavian Airlines System 1972/73 Utgift 0 1973/74 Anslag 1 000 1974/75 Förslag 1 000
Från anslaget bestrids eventuella utbetalningar i anledning av den garanti som Kungl. Maj:t kan ställa dels i fråga om ersättning för förlust av eller skada på SAS' luftfartyg till följd av flygplanskapning (prop. 1970: 165, SU 1970: 123, rskr 1970: 428), dels i fråga om ersättning för förlust av eller skada på SAS tillhöriga flygplan av typ Bocing 747 orsakad av krigshandling eller liknande handling (prop. 1971: 75 bil. 4, TU 1971: 4, rskr 1971: 115). Den närmare utformningen av garantierna förutsätts vid behov skola regleras genom överenskommelser mellan de tre skandinaviska staterna.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för riskgaranti till Scandinavian Airlines Sy-
stem för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 kr.
F 7. Kostnader för omläggning av flygtrafikledarutbildningen
| 1972/73 Utgift | 1 000 |
| 1973/74 Anslag | 1000 |
| 1974/75 Förslag | 1000 |
Nämnden för flygtrafikledarskolan i Sturup planlägger och leder arbetet med omläggning till ny, gemensam utbildning av civila och militära flygtrafikledare. I nämndens åliggande ingår bl. a. uppläggning och utformning av utbildningen, anskaffning av teknisk utrustning och övrig materiel samt rekrytering av personal och elever.
I nämnden ingår företrädare för luftfartsverket och flygvapnet samt en från intressenterna fristående ordförande. Till nämndens förfogande finns ett kansli bestående av en kanslichef jämte biträdespersonal. Därutöver kan experter för särskilda uppgifter knytas till nämnden.
Nämndens verksamhet finansieras genom bidrag från intressenterna. Efter avdrag med ett formellt belopp av 1000 kr. — som utgör den anslagsmässiga nettoutgiften -— delas kostnaderna lika mellan luftfartsverket och flygvapnet.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet ' 176:
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Nämnden Departements-
chefen
Personal
Handläggande personal — —
Övrig personal : . 0 = o—
1: oo =. —
Utgifter . | :
| Lönekostnader | 942 500 +2694 100 +2 694 100 | |||
| Sjukvård | . | 2 000 | -— | — |
| Reseersättning | 25 000 + 15000 + 15 000 | |||
| Lokalkostnader | SS 64 500 + 327500 + 327 500 | |||
| Expenser | | | 21 000 + 234000 + 234000 | ||
| Ersättning till luftfartsverket = ' | 167000 -: + 768000 —+ 768 000 | |||
| Rekryteringskostnader - = | 125 000 | I | — | |
| Flygutbildning | — + 140000 -+ 140 000 1347 000 +4178 600 +—+4178 600 | |||
| Inkomster | a | |||
| från flygvapnet | 673 000 42089 300 +2 089300 | |||
| från luftfartsverket | : Nettoutgift | 673 000 +2 089 300 : +2 089 300 1000 | - | — |
1347 000 +4178 600 +—42178 600
Nämnden för flygtrafikledarskolan i Sturup
1. I avvaktan på Kungl. Maj:ts beslut angående skolans organisation och personalstat har nämnden i sina beräkningar av lönekostnaderna för budgetåret 1974/75 utgått från en organisation omfattande 32 tjänster samt erforderligt antal ekostyrare.
2. Under posten Ersättning till luftfartsverket ingår bl. a. kostnader för drift och underhåll av den teletckniska utrustningen (700 000 kr.) och kapitalkostnader för en äldre radarsimulator som nämnden skall överta från luftfartsverkets trafikskola (185 000 kr.)
3. För teoretisk och praktisk flygförarutbildning av eleverna i den första kursen erfordras 140 000 kr.
Departementschen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen |
att till Kostnader för omläggning av flygtrafikledarutbildningen
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 177
F 8. Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland 1973/74 Anslag 2400 000 1974/75 Förslag 2400 000
På tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 har uppförts ett reservationsanslag av 2,4 milj. kr. för rubricerat ändamål.
För budgetåret 1974/75 beräknar jag medelsbehovet till oförändrat 2,4 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flyg-
trafik på Gotland för budgetåret 1974/75 anvisa ett. reserva-
tionsanslag av 2 400 000 kr.
12 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bil. 8 '
Frop. 1974:1 Pilaga 8 Kommunikationsdepartementet 178
KAPITALBUDGETEN
Investeringsplan för kommunikationsverken m. m.
I det följande lämnas för budgetåren 1972/73-—1974/75 en redovisning för postverkets, televerkets (exkl. rundradio), statens järnvägars och luftfartsverkets fonder samt statens vägverks förrådsfond, sjöfartsverkets fond och fonden för Södertälje kanalverk. Vidare framläggs en sammanfattande redogörelse för investeringarna i övrigt såvitt avser kommunikationsdepartementets del av kapitalbudgeten.
Investeringsutfall för budgetåret 1972/73
I följande tabell redovisas de anslagsmedel, som under det gångna budgetåret stått till förfogande, och i vilken omfattning de tagits i anspråk. Enligt beräkningarna i prop. 1973: 1 skulle medelsförbrukningen på investeringsanslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde uppgå till 1378 milj. kr. under budgetåret 1972/73. De sammanlagda faktiska investeringsutgifterna har stannat vid I 371,1 milj. kr. och således underskridit de beräknade utgifterna med 6,9 milj. kr.
Utfall budgetåret 1972/73
Ing.be- Anvisade Medelsförbrukning Utg. be-
hållning anslag hållning
beräknad faktisk
i prop.
1973:1
milj. kr.
| Postverket | 1,8 | 197,0 98,6 98,6 | 0,2 |
| Televerket exkl. rundradio 0,0 771,6 734,2 135,4 | 42,2 | ||
| Statens järnvägar | 28,9 342,2 368,3 370,0 | 1,0 | |
| Luftfartsverket | 26,2 | 88,0 90,9 717,3 | 36,9 |
| Statens vägverk | 9,7 | 56,2 56,2 55,8 | 10,1 |
| Sjöfartsverket | 1,6 | 231,6 27,3 32,4 | 0,8 |
| Södertälje kanalverk | — 68,2 1400,1 1378,0 13711 | 17,5 2,5 | 1,6 5,9 97,1 |
1 Varav på tilläggsstat 56 milj. kr.
2 Varav på tilläggsstat 13,1 milj. kr.
Beräknad medelsförbrukning för budgetåret 1973/74
I prop. 1973: 1 förordades för budgetåret 1973/74 ctt totalt rambelopp av 1361,6 milj. kr. för här berörda fonder, exkl. rundradioanläggningar under televerkets fond. Jämfört med motsvarande belopp för det föregående budgetåret innebar detta en ökning med 107 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 179
Under år 1973 har Kungl. Maj:t beslutat om flera tidigareläggningar av post- och teleinvesteringar.. Genom höjning av postverkets investeringsram våren 1973 med 3,6 milj. kr. möjliggjordes tidigareläggning av byggstart för postterminaler i Karlstad och Linköping. Efter anslag på tilläggsstat I med sammanlagt 128,2 milj. kr. har postverket fått en ytterligare höjning av investeringsramen med 127,9 milj. kr. till nuvarande 174,5 milj. kr. Denna ramhöjning har möjliggjort dels tidigareläggning av byggstart för bl. a. postterminaler i Spånga och Västerås, dels i princip oförändrad kapitaltäckning i Postbanken inför bildandet av PK-banken. Genom böjning av televerkets ram den 29 juni, den 12 oktober och den 7 december 1973 med tillsammans 45 milj. kr. möjliggjordes tidigareläggning av framför allt byggstart för nya telefonstationer och arbetscentraler.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 5 juli 1973 har SJ:s ram utökats dels med 14,5 milj. kr. för ombyggnad av rullande materiel, dels med 5,1 milj. kr. för tidigareläggning av byggnads- och anläggningsarbeten. Efter anslag på tilläggsstat I med 70 milj. kr. har SJ fått en ytterligare höjning av investeringsramen till 444,9 milj. kr. för att möjliggöra tidigareläggning av investeringar i rullande materiel och fasta anläggningar. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 12 oktober 1973 har luftfartsverkets investeringsram höjts med 35 milj. kr. till 95 milj. kr. för tidigareläggning av byggnads- och anläggningsarbeten.
Med utnyttjande av den s.k. konjunkturmarginalen har genom Kungl. Maj:ts beslut den 12 oktober ramen för sjöfartsverkets investeringar ökats med 4 milj. kr. utöver vad tidigare beräknats för att möjliggöra tidigareläggning av nybyggnad av ett byggnadsfartyg och lotsbåtar.
Den totala investeringsomslutningen för budgetåret 1973/74 beräknas därvid uppgå till 1 645 milj. kr. I följande tabell redovisas beräkningarna enligt prop. 1973: 1, de beräkningar som gjordes under våren 1971 och den medelsförbrukning som följer av det nyss anförda.
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1973/74
Beräknad Beräknad Beräknad
i prop. våren hösten
1973:1 1973 1973
milj. kr Postverket 43,0 46,6 1174,5 Tcleverket, exkl. rundradio 770,0 2 T872 815,0
| Statens järnvägar | 350,3 | 364,8 | 444,9 |
| Luftfartsverket | 920,0 | 920,0 | 95,0 |
| Statens vägverk | 56,2 | 56,2 | 56,2 |
| Sjöfartsverket | 43,6 | 43,9 | 50,0 |
| Södertälje kanalverk | 8,5 1 361,6 | 8,5 1397,2 | 9,4 1 645,0 |
2 Varav 121,2 milj. kr. för kapitaltäckning i Postbanken.
Prop. 1974:1 Bilaga8 Kommunikationsdepartementet 180
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1974/75
För budgetåret 1974/75 föreslår verksstyrelserna investeringar om sammanlagt 1 666,1 milj. kr., vilket jämfört med beräkningarna i prop. 1973: 1 för innevarande budgetår skulle innebära en ökning med 304,5 milj. kr. och i förhållande till nu verkställda beräkningar för samma budgetår en ökning med 21,1 milj. kr. När det gäller de olika verken föreslås, jämfört med scnaste beräkning för budgetåret 1973/74, ökningar för postverket med 22,4 milj. kr. (minskning med 98,8 milj. kr. om hänsyn tas till engångsanvisningen om 121,2 milj. kr. för Postbankens kapitaltäckning innevarande budgetår), för statens järnvägar med 100 000 kr., för luftfartsverket med 78 milj. kr., för vägverket med 12,7 milj. kr. och för sjöfartsverket med 44,8 milj. kr. För televerket exkl. rundradio samt fonden för Södertälje kanalverk föreslås minskningar med 15 milj. kr. resp. 700 000 kr.
Vid en avvägning från olika synpunkter har jag för nästa budgetår ansett mig böra för ifrågavarande fonder räkna med en total medelsförbrukning av 1 540,4 milj. kr., vilket innebär en ökning med 178,8 milj. kr. jämfört med motsvarande totalbelopp för innevarande budgetår enligt prop. 1973: 1. I förhållande till dessa beräkningar innebär mitt förslag för postverkets, televerkets, statens järnvägars, luftfartsverkets och sjöfartsverkets investeringar höjningar med 23,2, 16, 42, 78 resp. 19,4 milj. kr. Under fonden för Södertälje kanalverk beräknar jag en ökning av investeringsramen med 200 000 kr.
I den inledande översikten har jag lämnat en sammanfattande redogörelse för investeringsbehovet inom de olika verken och i korthet berört inriktningen av investeringarna för nästa budgetår.
Den för budgetåret 1974/75 förordade investeringsverksamheten framgår av följande tabell. Som jämförelse har i denna även tagits upp . beloppen för den hösten 1973 beräknade förbrukningen under budgetåret 1973/74. |
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1974/75
1973 /|74 1974/75
Beräknad Verkens Departements-
hösten förslag chefen
1973
milj. kr.
| Postverket | 174,5 | 75,7 | 66,2 |
| Televerket, exkl. rundradio | 815,0 | 800,0 | 786,0 |
| Statens järnvägar | - 444,9 | 445,0 | 392,3 |
| Luftfartsverket | 95,0 | 173,0 oc | 168,0 |
| Statens vägverk | 56,2 | 68,9 | 56,2 |
| Sjöfartsverket | 50,0 | 94,8 | 63,0 |
| Södertälje kanalverk | 9,4 1 645,0 : 1666,1 | 8,7 | 8,7 | 1540,4 |
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 181
Under kommunikationsdepartementets kapitalbudget upptas vidare anslag med ett belopp om 8 milj. kr. till statens lånefond för den mindre skeppsfarten samt med 15 milj. kr. för garanti till Aktiebolaget Aerotransport. | |
Sammanfattning
En sammanfattning av anvisade resp. förordade anslagssummor för affärsverksfonderna, statens vägverks förrådsfond, sjöfartsverkets fond och fonden för Södertälje kanalverk samt beräknad medelsförbrukning under budgetåren 1973/74 och 1974/75 ges i följande sammanställning.
Anslag och medelsförbrukning budgetåren 1973/74 och 1974/75
Behålln. Anslag Medels- Anslag <Medels-
1.7.1973 1973/74 förbruk- 1974/75 förbruk-
ning ning
1973/74 1974/75
milj. kr.
Postverket 0,2 1175,3 174,5 71,8 66,2 Televerket exkl. rundradio 42,2 803,6 815.0 833,8 786,0
| Statens järnvägar | 1,0 2452,6 444,9 422,8 392,3 | |
| Luftfartsverket | 36,9 | 75,7 95,0 167,2 168,0 |
| Statens vägverk | 10,1 | 52,1 56,2 55,8 56,2 |
| Sjöfartsverket | 0,8 249,3 50,0 69,2 63,0 | |
| Södertälje kanalverk | 5,9 | 3,5 9,4 8,7 8,7 |
97,1 1612,1 = 1645,0 1629,3 1540,4
1 Varav 128,2 milj. kr. på tilläggsstat (prop. 1973: 145 och 1973: 165). 2 Varav 70 milj. kr. på tilläggsstat (prop. 1973: 165). 3 Varav 2 milj. kr. på tilläggsstat (prop. 1973: 165).
Anslagsbehållningarna per den 1 juli 1973 uppgick till ca 97,1 milj. kr. Tillsammans med för innevarande budgetår anvisade anslag om 1 612,1 milj. kr. utgör den för budgetåret disponibla anslagssumman 1709,2 milj. kr. Med nu beräknade investeringsramar kommer medelsförbrukningen under innevarande budgetår att uppgå till totalt 1 645 milj. kr. Behållningarna vid budgetårets slut kommer därmed att utgöra ca 64,2 milj. kr.
De beräknade anslagsbeloppen för nästa budgetår avser att jämte behållningarna från innevarande budgetår täcka den förutsatta medelsförbrukningen och därutöver ge en marginal om ca 10 4. för att möjliggöra ökade investeringsramar om det skulle påkallas av konjunkturmässiga eller andra skäl. De förordade anslagen uppgår till sammanlagt 1 629,3 milj. kr. Tillsammans med de beräknade till budgetåret 1974/75 ingående behållningarna kommer den under samma budgetår tillgängliga anslagssumman att uppgå till 1 693,5 milj. kr. Då medelsförbrukningen uppskattas till ca 1 540,4 milj. kr. utgör anslagsreserven 153,1 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 182
Medräknas även övriga anslag under kommunikationsdepartementets del av kapitalbudgeten, dvs. anslagen under statens utlåningsfonder och fonden för låneunderstöd, blir totalsumman för budgetåret 1974/75 enligt förslaget 1 652 300 000 kr. att jämföras med för budgetåret 1973/74 för motsvarande ändamål i prop. 1973: 1 upptagna 1 426 901 000 kr. Anslagen ökar således totalt med 225,4 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t bereder riksdagen tillfälle
att avge yttrande med anledning av vad jag sålunda anfört om
kommunikationsverkens investeringar.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 183
I. Statens affärsverksfonder
A. POSTVERKET
Postverkets tillgångar uppgick den 30 juni 1973 till 20 674,3 milj. kr. Bokförda nettovärdet av fast egendom, huvudsakligen posthus, utgjorde 260 milj. kr., bokförda nettovärdet av motorfordon m. m. 28,7 milj. kr. samt förråd 9,2 milj. kr. Övriga tillgångsposter på balansräkningen hänförde sig i huvudsak till Postbanken. Statskapitalet i postverket, inkl. stamkapital och statsverkslån i Postbanken på vartdera 76,5 milj. kr., uppgick till 321,1 milj. kr., vilket innebar en ökning under budgcetåret med 81.3 milj. kr.
Postverkets verksamhet under budgetåret 1972/73 resulterade i ett överskott på 121,6 milj. kr. efter inleverans av ränta på Postbankens statsverkslån med 4,8 milj. kr. Hela överskottet, som innebar en meravkastning på ca 110 milj. kr., har inlevercrats till statsverket. Postverket har emellertid hemställt att — sedan avdrag gjorts för underskottet på 60,8 milj. kr. för budgetåret 1971/72 — ca 50 milj. kr. av meravkastningen skall få återföras till en portoutjämningsfond.
Postbankens överskott före avsättningar uppgick kalenderåret 1972 till 53,2 milj. kr. Överskottet har i sin helhet använts för avsättning till värderegleringskonton.
Postverket
I skrivelse den 22 augusti 1973 och i anslutning därtill lämnad komplettering har postverket hemställt om investeringsanslag till posthus m. m. för budgetåret 1974/75.
Posthus m. m.
| Ing. behållning Anslag | Utgift | ||
| 1972/73 | 1830 000 297 000 000 | 98 600 000 | |
| 1973 /74 | 230 000 2175 300 000 3174 500 000 | ||
| 1974/75 verket | 1 030 000 | 82 300 000 475 700 000 | |
| departementschefen 1 030 000 | 71 800 000 266 200 000 |
2 Varav på tilläggsstat 56 000 000. 2 Varav på tilläggsstat 128 200 000. 3 Preliminärt belopp inkl. tidigarelagda investeringar m. m. « Preliminärt belopp.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 184
Utvecklingen av postverkets rörelse m. m.
Postvolymens utveckling hämmades under budgetåret 1972/73 av efterfrågebortfall till följd av de allmänna portohöjningar som postverket måste tillgripa den I oktober 1971 och den 1 juli 1972. Under andra halvåret 1972 minskade postvolymen — beräknad på grundval av portointäkterna, inkl. ersättningen för tjänsteförsändelser, i fasta priser — med 3,2 950. Under första halvåret 1973 stannade volymminskningen vid 0,2 20 och för hela budgetåret vid 1,6 %0 (föregående år — 0,8).
Under år 1972 ökade antalet brev och postkort med 1,7 20 jämfört med föregående år. Korsbanden minskade med .4,6 20 medan paketen ökade med 0,4 96, masskorsbanden med 2,4 20 och gruppkorsbanden med 5,6 0. Mass- och gruppkorsbanden har således haft en bättre volymutveckling än övriga försändelseslag. :
För att stimulera brevrörelsens utveckling införde postverket den I juli 1972 en generell prestationsrabatt på postavgifterna för vissa inrikes brevförsändelser. Rabatten utgår för större sändningar som avsändaren sorterat och buntat med ledning av postnumren.
I juni 1973 introducerade postverket en ny serviceform — telebrev. Vid ett antal försöksvis utvalda orter finns telefaksimilutrustning med vilken kunden kan få brådskande meddelanden, ritningar, etc. överförda via telenätet.
Ett omfattande vidareutbildningsprogram för aktiv försäljning i postkassorna genomförs f.n. samtidigt som försäljningsorganisationen förstärks på det lokala planct. Vidare har postverket gjort stora marknadsföringsinsalser för att möta den hårda konkurrensen om direktreklamen.
Antalet postdistribuerade tidningar och tidskrifter minskade under år 1972 med 1,5 90. För dagstidningar var nedgången 4,2 76, medan övriga tidningar uppvisade oförändrad volym. Minskningen av antalet dagstidningar beror delvis på att tidningsutgivarna i- vissa fall överlämnar distributionen till sådana företag som förmedlar statlig s. k. samdistributionsrabatt — bl. a. postverkets dotterbolag Tidningstjänst AB.
Postbankens totala inlåning steg med 9,7 Z eller med 1,6 miljarder kr. till 18,1 miljarder kr. vid budgetårets slut. Inlåningen fördelade sig med 5,9 miljarder kr. på postgirokonton, 1,7 miljarder kr. på personkonton och 10,5 miljarder kr. på konton inom den egentliga sparrörelsen. :
Postgiroinlåningen i dagsmedeltal ökade med 10,2 % under budget-
året. Antalet postgirokonton ökade under samma tid med 20 000 och uppgick den 30 juni 1973 till 668 000. Personkontorörelsens expansion fortsatte och inlåningen steg med 40,4 46. Antalet personkonton ökade
med 142 000 till 803 000 och vid budgetårets utgång använde 1 200 lön-
givare personkontosystemet. Sparrörelsens inlåning steg med 5,7 Zz, vilket innebär en avmattning i jämförelse med de senaste årens tillväxttakt.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 185
Postgirot förmedlade under' budgetåret 275 milj. betalningar till ett värde av 1 104 miljarder kr., vilket innebar att antalet betalningar ökade med 2,1 40 och det förmedlade beloppet med 9,1 fc
Postverkets diligensrörelse omsatte under år 1972 29,9 milj. kr., vilket var 1,2 milj. kr. mer än under år 1971. Trafikunderlaget minskar fortfarande till följd av avfolkningen på landsbygden och den ökande privatbilismen.
Uttryckt i årsanställda ökade postverkets personalstyrka under å år 1972 med 300 till 41 100. I sammanhanget kan nämnas att det totala antalet anställda under året ökade med ca 900 till ca 54 300. Ökningen har främst orsakats av urbaniseringen, som av postverket beräknas ha ökat personalbehovet med ca 600 årsanställda under året. Vissa kvarståeride personalbehov föranledda av arbetstidsförkortningen och av ändrade arbetstidsbestämmelser i övrigt har också tillgodosetts under året. Den fortlöpande rationaliseringsverksamheten inom postverket har dock i väsentlig grad motverkat personaltillväxten. Några exempel på aktuclla rationaliseringsprojekt lämnas i det följande. |
I oktober 1973 togs der första fullständigt maskinella brevsorteringsanläggningen i bruk vid postkontoret Stockholm Ban. Anläggningen har levererats av AEG-Telefunken. Paketsorteringsanläggningar finns redan i drift på åtta olika platser i landet, och ytterligare tre anläggningar planeras.
Fullständig postnummersortering av avgående post har införts vid så gott som samtliga av de 82 s.k. uppsamlingspostanstalterna. Även för ankommande post har postnummersortering införts i stor utsträckning. Mer än 95 90 av postförsändelserna är numera försedda med postnummer. | |
Fortsatt motorisering av villabrevbäringen planeras, sedan det numera visat sig att det är lönsamt att införa sådan brevbäring i större omfattning än vad som tidigare planerats. Frågan om vilket fordon som skall ersätta brevbärarbilen Tjorven är dock ännu inte avgjord. Prov pågår med bilmärkena Opel, Ford, Fiat och DAF.
Postbankens rationaliseringsverksamhet inriktas framför allt på övergång till elektronisk databehandling. Postsparbankens 5,7 milj. inlåningskonton har helt förts över till datamässig bokföring. Detta har medfört en fördubbling av arbetskraftens produktivitet och dessutom betydande serviceförbättringar. Även utlåningsbokföringen och postgirots kontobokföring sker numera med hjälp av datorer, liksom Postbankens revi-' sion av betalningshandlingar.
Under budgetåret 1973/74 förväntas konjunkturuppgången i förening med de positiva verkningarna av oförändrade avgifter komma att påtagligt förbättra utvecklingen av postverkets rörelse. Postvolymen beräknas därigenom kunna öka med ca 3 90. |
Den fortsatta urbaniseringen beräknas under perioden .1973—1978 innebära ett ökat. personalbehov med totalt ca 2400 årsanställda me-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 186
dan rationaliseringsverksamheten under samma tid väntas minska behovet med sammanlagt ca 1900 årsanställda. Härigenom skulle personalökningen således kunna begränsas till totalt ca 500 årsanställda under perioden.
Medelsförbrukning under budgetåren 1972/73—1974/75
För budgetåret 1972/7 3 medgavs ursprungligen en investeringsram av 37,3 milj. kr. För att möjliggöra tidigareläggning av byggstart för postterminal i Umeå höjdes investeringsramen genom Kungl. Maj:ts beslut den 26 april 1972 till 40,5 milj. kr. Därefter har investeringsramen den 20 oktober 1972 höjts med 1,3 milj. kr. för inköp av tomten nr 9 i kvarteret Blåmannen i Stockholm. Efter anslag på tilläggsstat I har vidare investeringsramen höjts med 56,8 milj. kr. Av detta belopp har 53,0 milj. kr. använts för att öka det risktäckande kapitalet i Postbanken genom förvärv av fastigheten Barnhusväderkvarnen 36 i Stockholm. Återstående del av beloppet har använts för tidigareläggning av postterminal i Södertälje och om- och tillbyggnad av posthuset i Borgholm. Därjämte har betalning erlagts för vissa bilar, som inte hann levereras under budgetåret 1971/72. Totalt förbrukades under budgetåret 1972/73 98,6 milj. kr.
För budgetåret 1973/74 beräknades i prop. 1973:1 en investeringsram på 43 milj. kr. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 mars och den 29 juni 1973 höjdes ramen till 46,6 milj. kr. för att byggstart för postterminaler i Karlstad och Linköping skulle kunna tidigarcläggas. Efter anslag på tilläggsstat I med 7 milj. kr. har investeringsramen den 14 december 1973 höjts med 6,7 milj. kr. för att bl. a. möjliggöra tidigareläggning av de i anslagsframställningen för budgetåret 1974/75 upptagna postterminalerna i Spånga och Västerås. Efter anslag på tilläggsstat I har vidare 121,2 milj. kr. ställts till postverkets förfogande för att möjliggöra i princip oförändrat risktäckande kapital i Postbanken inför bildandet av PK-banken, trots att Postbankens fastigheter kommer att finnas kvar i postverket (prop. 1973: 145, NU 1973: 63, rskr 1973: 326). Den nu gällande investeringsramen för budgetåret 1973/74 är således 174,5 milj. kr.
För budgetåret 1974/75 räknar postverket med en medelsförbrukning av 75,7 milj. kr. För finansieringen av de föreslagna investeringarna beräknas avskrivningsmedel inom postverkets fond på 17,8 milj. kr. komma att stå till förfogande under budgetåret, varför belastningen på statsbudgeten i form av nytt kapital (investeringsbemyndigande) skulle bli 57,9 milj. kr.
Investeringsprogram
I följande sammanställning redogörs för faktisk resp. beräknad medelsförbrukning budgetåren 1972/73—1974/75 med fördelning på olika objektsgrupper.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 187
Utgift Beräknad utgift
1972/73 1973/74 1974/75
milj. kr.
| Posthus | : | ||
| Postgirohuset i Stockholm | 2,1 | 2,2 | 6,5 |
| Malmö Ban | 15,8 | 251 | 20,0 |
| Övriga posthus | 15,8 | 17,6 | 11,2 |
| Inköp av fastigheter | 59,2 | 2,0 | 22,1 |
| Anskaffning av bilar m. m. | 5,0 | 5,8 | 13,0 |
| Diligensrörelsen | 0,4 | 0,1 | 1,9 |
| Kapitaltäckning i Postbanken | — | 121.2 | — |
| Diverse och oförutsett | 0,3 98,6 | 0,5 174,5 | 1,0 75,7 |
Posthus
Den av postverket framlagda investeringsplanen för posthus återges i det följande.
Under budgetåret 1972/73 har utförts nybyggnad av postterminaler i Helsingborg och Ystad samt om- och tillbyggnad av posthusen i Landskrona och Norrtälje. Under budgetåret har vidare byggstart skett för Malmö Ban och om- och tillbyggnad av posthuset i Borgholm. Vidare har genom de tidigare nämnda besluten tidigarcläggning skett av byggstart för nya postterminaler i Karlstad, Södertälje och Umeå.
Arbetet med de sistnämnda tre byggnadsobjekten samt med Malmö Ban fortsätter under budgetåret 1973/74. Nybyggnad av postterminal i Linköping påbörjades hösten 1973 i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1973. Genom det nämnda anslaget på tilläggsstat I till Posthus m. m. kommer även byggstart för de i anslagsframställningen för budgetåret 1974/75 upptagna postterminalerna i Spånga och Västerås att påbörjas under budgetåret 1973/74. Den planerade byggnaden i Spånga behövs för att klara brevbäringen inom de nybyggda bostadsområdena på Järvafältet. När det gäller Västerås planeras en terminal för transporter och sortering, eftersom det nuvarande huvudpostkontoret i Västerås inte räcker till för samtliga funktioner.
I investeringsplanen är upptaget ett belopp av 6 milj. kr. för den s.k. etapp III av tillbyggnaden av postgirohuset i kvarteret Blåmannen i Stockholm. Totalkostnaden för detta byggnadsobjekt uppskattas till 68 milj. kr. (exkl. tomtkostnader). Kungl. Maj:t har den 5 juni 1973 godkänt byggnadsprogram för etapp III. Kostnadsberäknade huvudhandlingar beräknas föreligga under år 1975. Det upptagna beloppet för budgetåret 1974/75 — 6 milj. kr. — avser endast evakueringskostnader i kvarteret.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 188
Investeringsplan för posthus (milj. kr.)
Byggnadsobjekt Totalkostnad Medelsförbrukning
Beräknad per Faktisk Beräknad för Bygg- Färdig-
tom i — LÅ sr ställande
1972-04-01 1973-04-01 = 1972/73 1973/74 1974/75: = år/mån = år/mån
I. Byggnader påbörjade
före 1974-07-01
Äldre företag = -— - 0,2 - - -
Tillbyggnad av postgirohuset
| i Stockholm (etapp I-II) | 52,7 | 52,7 | 49,9 2,2 0,5 68-10 ' 72-04 | |
| Postterminal i | | : | |||
| Mellersta förstaden i Malmö 3,7 | 3,7 | 3,4 0,3 | — 70-10 72-03 | |
| Postterminal i Järfälla | 1,9 | 149 | 1,7 0,2 - 70-12 71-10 | |
| Postterminal i Kristianstad 3,2 | 3,2 | 2,9 0,3 | — 71-04 72-07 | |
| Postterminal i Ystad | 1,6 | 1,6 | 1,4 0,2 - 71-11 73-03 |
Om- och tillbyggnad av posthus i Norrtälje 3,1 3,3 3,0 0,3 — 71-11 73-03 Postterminal i Helsingborg 10,2 10,2 9,0 1,1 0,1 71-10 73-03 Om- och tillbyggnad av posthus i Landskrona 2,6 2,8 2,4 0,3 0,1 71-11 73-05 Postterminal i Malmö .
| (Malmö Ban) | 64,0 | 64,0 | 15,8 25,1 20,0 72-10 74—09 |
| Postterminal i Umeå | 8,0 | 7,0 | 3,8 2,5 0,7 72-09 73-10 |
| Postterminal i Södertälje | 3,7 | 2,7 | 0,9 1,7 0,1 72-10 74-02 |
Om- och tillbyggnad av
| posthus i Borgholm | 0,6 | 0,6 | 0,5 0,1 — 72-09 73--07 |
| Postterminal i Karlstad | 4,5 | 4,5 | 10,3 2,7 1,5 73-05 74-12 |
| Postterminal i Linköping | 8,4 | 8,6 | - 3,0 4,0 73-09 75-03 |
| Summa I | 168,2 166,8 | 95,0 40,2 27,0 |
II. Byggnader avsedda att påbörjas under år 1974]/75
Postterminal i Spånga - 2,7 - - 1,7 74-08 75-12
Postterminal i Västerås —- 4,7 — — 3,0 74-09 75-12 Tillbyggnad av postgirohusct i Stockholm (etapp 1IT) — 268,0 — — 6,0 376-01 379-02 Summa II : 75,4 10,7 Summa I + II 242,2 37,7 1 Medel reserverade under objektsgruppen diverse och oförutsett. 2 Uppskattat belopp (kostnadsberäknade huvudhandlingar inte färdiga). 3 Preliminära tidpunkter. :
Inköp av fastigheter
Under budgetåret 1972/73 har postverket enligt av Kungl. Maj:t den 26 april 1972 lämnat bemyndigande förvärvat tomten nr 4 i kvarteret nr 162 Kläppen i Malmö för 4,7 milj. kr. och ett markområde om ca 10 800 m? av stadsägan' 699 i Umeå för 200 000 kr., enligt bemyndigande den 20 oktober 1972 tomten nr 9 i kvarteret Blåmannen i Stockholm för 1,3 milj. kr. samt enligt bemyndigande den 15 december 1972 fastigheten Barnhusväderkvarnen 36 i Stockholm för 53 milj. kr. Det totala beloppet för inköp av fastigheter under budgetåret 1972/73 uppgick sålunda till 59,2 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 189
För budgetåret 1973/74 beräknades i prop. 1973: 1 inga medel för inköp av fastigheter. I samband med beslut om tidigareläggning av bl. a. postterminal i Västerås har dock Kungl. Maj:t den 12 oktober 1973 bemyndigat postverket att förvärva mark för 2 milj. kr. för den aktuella terminalen, Markförvärvet är anmält i anslagsframställningen för budgetåret 1974/75. Utöver markförvärvet i Västerås har postverket för budgetåret 1974/75 beräknat 20 milj. kr. för förvärv av tomterna nr 7 och 8 i kvarteret Blåmannen. Därigenom skulle postverket komma att äga all mark i kvarteret, vilket möjliggör den nämnda etapp III av tillbyggnaden till postgirohuset. Postverket begär vidare för budgetåret 1974/75 100 000 kr. för vissa smärre markförvärv.
Anskaffning av bilar m.m. Under budgetåret 1972/73 anskaffades bilar för 5 milj. kr. För budgetåret 1973/74 beräknas motsvarande utgifter till 5,8 milj. kr. | Det av postverket beräknade medelsbehovet för budgetåret 1974/75 uppgår till 13 milj. kr. Av detta belopp avser 7,5 milj. kr. anskaffning av 300 brevbärarbilar. Som tidigare nämnts pågår provverksamhet för att finna en ersättningsbil för brevbärarbilen Tjorven. Ett alternativt fordon till Tjorven beräknas av postverket kunna finnas att tillgå hösten 1974 eller våren 1975.
Diligensrörelsen Under budgetåret 1972/73 har för diligensrörelsen använts 400 000 kr. för uppförande av ett bussgarage i Sollefteå. För färdigställande av denna byggnad beräknas 100 000 kr. komma att förbrukas under budgetåret 1973/74. Någon ersättningsanskaffning av bussar och släpvagnar har inte skett under budgetåret 1972/73 och beräknas inte heller ske under budgetåret 1973/74. För budgetåret 1974/75 begär postverket 1,9 milj. kr., varav 1,5 milj. kr. beräknas för anskaffning av bussar och 400 000 kr. för anskaffning av släpvagnar.
Diverse och oförutsett Under denna rubrik har under budgetåret 1972/73 använts ca 250 000 kr. för den tidigare nämnda postterminalen i Karlstad. I övrigt har ca 75 000 kr. använts för vissa smärre fastighetsförvärv. Det för budgetåret 1973/74 tillgängliga beloppet på 500 000 kr. beräknas komma att helt tas i anspråk. e
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 190
För budgetåret 1974/75 har postverket angett ett behov av 1 milj. kr. Det högre medelsbehovet beror på att postverket räknar med ombyggnader i vissa posthus för att göra dessa mera handikappvänliga.
Åvskrivningsmedel för Postbankens fastigheter
Tidigare har angivits att avskrivningsmedlen budgetåret 1974/75 beräknas till 17,8 milj. kr. Postverket har då inte räknat med avskrivningar om 1,9 milj. kr., som hänför sig till Postbankens fastigheter (i kvarteren Barnhusväderkvarnen och Blåmannen). Verket har nämligen hemställt att hänsyn inte skall tas till dessa avskrivningar när behovet av investeringsbemyndigande under postverkets fond framräknas. Anledningen är att investeringsbemyndigandet — till den del det avser Postbankens fastigheter — bildar s. k. stamkapital och statsverkslån i Postbanken. Postbankens behov av kapital för att uppfylla det i lagen (1969:732) om postbanken angivna kapitaltäckningskravet är stort. Därför bör enligt postverket kapitaltillskott genom investeringsbemyndigande inte minskas genom avskrivningar för postbanksfastigheterna.
Förslag om portoutjämningsfond
I särskild skrivelse den 31 augusti 1973 har postverket — mot bakgrund av bl. a. svårigheten att för varje enskilt år anpassa intäkterna så att ett normalt avkastningskrav uppfylls — föreslagit inrättande av en portoutjämningsfond i postverket fr. o. m. budgetåret 1973/74. Vidare hemställs om ett anslag budgetåret 1974/75 av 49,2 milj. kr. att tillföras portoutjämningsfonden. Beloppet 49,2 milj. kr. är framräknat som skillnaden mellan överavkastningen budgetåret 1972/73 på 110 milj. kr. och det redovisade underskottet budgetåret 1971/72 på 60,8 milj. kr., vilket underskott täcktes genom anslag på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1972/73.
Remissyttranden
Riksrevisionsverket har yttrat sig över postverkets anslagsframställning i vad avser verkets hemställan om behandling av avskrivningsmemel för Postbankens fastigheter. Riksrevisionsverket avstyrker postverkets hemställan, framför allt med hänsyn till att frågan genom bildandet av PK-banken inte längre är lika aktuell.
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgett det yttrande som redovisats under rubriken Vägväsendet (s. 58).
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 191
Departementschefen
Investeringarna ji postverket domineras av två stora projekt, dels byggandet av den stora postterminalen i Malmö (Malmö Ban), dels investeringarna i kvarteret Blåmannen i Stockholm. De senaste åren har dessutom byggstart för ett flertal postterminaler kommit att tidigareläggas i sysselsättningsfrämjande syfte.
I prop. 1972: 1 (bil. 8, s. 216) beräknades investeringsramen för budgetåret 1972/73 till 37,3 milj. kr. Totalt förbrukades emellertid 98.6 milj. kr. enligt nedanstående sammanställning.
milj. kr.
| Investeringar enl. prop. 1972: 1 | 37,3 |
| Tidigarcläggning av postterminal i Umeå | 3,2 |
| Inköp av tomt i kv. Blåmannen | 1,3 |
| Köp av fastigheten Barnhusväderkvarnen 36 i Stockholm | 53,0 |
| Tidigareläggning av posthus i Södertälje och Borgholm | 1,9 |
| Betalning av leveransförsenade bilar | 1,9 |
98,6
Betalningen av de i sammanställningen upptagna tre sista objekten möjliggjordes efter anslag på tilliiggsstat I med 56 milj. kr.
I prop. 1973: 1 (bil. 8, s. 192) beräknades investeringsramen för budgetåret 1973/74 till 43 milj. kr. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 mars och den 29 juni 1973 höjdes ramen till 46,6 milj. kr. för att möjliggöra tidigareläggning av byggstart för postterminaler i Karlstad och Linköping. Efter anslag på tilläggsstat I har investeringsramen den 14 december 1973 höits med 6,7 milj. kr. för att möjliggöra tidigareläggning . av byggstart för de i anslagsframställningen för budgetåret 1974/75 upptagna postterminalerna i Spånga och Västerås. Efter anslag på tilläggsstat I har vidare 121,2 milj. kr. ställts till postverkets förfogande för att möjliggöra i princip oförändrat risktäckande kapital i Postbanken inför bildandet av PK-banken, trots att Postbankens fastigheter kommer att finnas kvar i postverket (prop. 1973: 145, NU 1973: 63, rskr 1973: 326). Den nu gällande investeringsramen för budgetåret 1973/74 är således 174,5 milj. kr.
För budgetåret 1974/75 har postverket föreslagit en medelsförbrukning av 75,7 milj. kr. I detta belopp ingår som nämnts belopp för postterminaler i Spånga och Västerås och för tomt i Västerås. Vissa arbeten på de båda terminalerna påbörjas som nämnts redan innevarande budgetår. Som framgår av den redovisade investeringsplanen för kommunikationsverken har jag tillstyrkt en medelsförbrukning av 66,2 milj. kr. T följande sammanställning redovisas hur inom ramen för detta belopp förbrukningen ungefärligt kan beräknas komma att fördela sig på olika objektsgrupper. Av sammanställningen framgår även utfallet för
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 192
budgetåret 1972/73 och den i prop. 1973: 1 beräknade medelsförbrukningen för budgetåret 1973/74.
1972/73 1973/74 1974/75
Utfall Beräknat Verket Departe-
| i prop. 1973: 1 milj. kr | . ments- | chefen | ||
| Posthus | | | |||
| Postgirohuset i Stockholm | 2,1 | 2,2 | 6,5 | 6,5 |
| Malmö Ban | 15,8 | 23,0 | 20,0 20,0 | |
| Övriga posthus | 15,8 | 11,4 | 11,2 | 9,3 |
| Inköp av fastigheter | 59,2 | — | 22,1 | 20,0 |
| Anskaffning av bilar m. m. | 5,0 | 5,8 | 13,0 | 7,5 |
| Diligensrörelsen | 0,4 | 0,1 | 1,9 | 1,9 |
| Diverse och oförutsett | 0,3 98,6 | 0,5 43,0 | 1,0 75,7 66,2 | 1,0 |
I sammanställningen har för postgirohuset i Stockholm upptagits 6,5 milj. kr. Av detta belopp hänför sig 0,5 milj. kr. till en restbetalning för den under år 1972 färdigställda s. k. etapp III av tillbyggnaden av postgirohuset. Postverkets planer för kvarteret Blåmannen innebär att man koncentrerar vissa driftfunktioner till kvarteret. I den s. k. etapp HI planeras nybyggnad i kvarteret mellan den nyligen färdigställda etappen (I-II) och Drottninggatan... Kungl. Maj:t har den 5 juni 1973 godkänt byggnadsprogram för etapp III. Behovet av nybyggnad i kvarteret Blåmannen påverkas inte av det av riksdagen beslutade bildandet av PKbanken, eftersom samtliga driftfunktioner inom nuvarande Postbanken kommer att bli kvar i postverket. I sammanställningen har beräknats 6 milj. kr. för evakuertingskostnader för etapp III.
I sammanställningen har under rubriken Inköp av fastigheter upptagits 20 milj. kr. Detta belopp är beräknat för inköp av tomterna nr 7 och 8 i Kvarteret Blåmannen. Genom dessa tomtförvärv kommer postverket att äga all mark i kvarteret.
Arbetet med den nya stora postterminalen i Malmö (Malmö Ban) fortgår planenligt och för budgetåret 1974/75 är för ändamålet beräknat 20 milj. kr. Postterminalen beräknas bli klar under budgetåret. Vissa slutbetalningar kommer dock inte att ske förrän under budgetåret 1975/76. :
Under budgetåret 1974/75 fortgår arbetena på postterminaler i Karl-
stad, Linköping, Spånga och Västerås. |
För anskaffning av' bilar m. m,, investeringar i diligensrörelsen och för diverse och oförutsett är i sammanställningen upptaget tillsammans 10,4 milj. kr. Beloppet beräknas möjliggöra ny- och ersättningsanskaffning av postbilar av olika typer. Sedan en tid pågår prov inom postverket för att finna ersättare till brevbärarbilen Tjorven, som inte längre tillverkas. Det angivna beloppet beräknas medge en inte oväsentlig '
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet . 193
ersättningsanskaffning av brevbärarbilar under budgetåret 1974/75. Ersättningsanskaffning av bussar i diligenstrafiken beräknas kunna ske i viss omfattning. Vidare beräknas det angivna beloppet medge att ombyggnader kan ske av vissa posthus för att göra dessa mera handikappvänliga.
Anslaget till posthus m. m. bör beräknas med hänsyn till att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen.
Med hänsyn till vad jag sålunda anfört förordar jag att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning.
milj. kr.
| Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1974/75 | 66,2 |
| 10 1, marginal | 6,6 |
| Avgår beräknad ingående behållning 1974-07-01 | —L1,0 |
| Erforderligt anslag budgetåret 1974/75 | 71,8 |
Postverket har beräknat att för finansiering av investeringarna under budgetåret 1974/75 skall finnas avskrivningsmedel inom postverkets fond på 17,8 milj. kr. Postverket har då inte räknat med avskrivningarna på Postbankens fastigheter med 1,9 milj. kr., eftersom verket hemställt att sådana avskrivningar fr. o. m. budgetåret 1973/74 inte skall få påverka investeringsbemyndigandet och på så sätt minska tillskottet till Postbankens risktäckande kapital. Genom bildandet av PK-banken är postverkets förslag inte längre aktuellt, och jag räknar därför preliminärt avskrivningsmedlen under postverkets fond för budgetåret 1974/75 till 19.7 milj. kr.
Genom aktiva marknadsföringsåtgärder och kostnadsbesparingar bedrivna av postverkets ledning under aktiv medverkan av personalen blev överskottet under budgetåret 1972/73 121,6 milj. kr., celler ca 110 milj. kr. högre än ett sedvanligt förräntningskrav. För innevarande budgetår beräknpas överförräntningen till ca 30 milj. kr. Postverket har föreslagit att överförräntningen för innevarande budgetår skall få tillföras en portoutjämningsfond. Fonden skulle också genom ett särskilt anslag tillföras ett betopp av 49,2 milj. kr., utgörande skillnaden mellan den inlevercrade överförräntningen för budgetåret 1972/73 — 110 milj. kr. — och det redovisade underskottet budgetåret 1971/72 på 60,8 milj. kr., vilket underskott täcktes genom anslag på tilläggsstat IT till riksstaten för budgetåret 1972/73. Med de angivna åtgärderna skulle nästa portohöjning beräknas behöva ske först hösten 1975.
Frågan om balanscring av postverkets överskott har senast behandlats av 1973 års vårriksdag (prop. 1973: 125, FiU 1973: 29, rskr 1973: 263). Med anledning av motioner i ämnet uttalade finansutskottet förståelse 13 Riksdagen 1974.1 samd. Nr 1. Bil.8
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 194
för att postverkets konkurrensförmåga borde stärkas och för att ytterligare portohöjningar skulle begränsas eller senareläggas. När det gällde frågan om överskottsbalansering ville dock utskottet inte föregripa en samlad bedömning av frågan.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Posthus m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett investe-
ringsanslag av 71 800 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga & Kommunikationsdepartementet 195
B. TELEVERKET
Televerkets tillgångar den 30 juni 1973 bokfördes till sammanlagt 3 514,2 milj. kr. Bruttovärdet av anläggningstillgångarna var 11 655,8 milj. kr. Återstoden av tillgångarna var av finansiell natur. Statskapitalet var 2 227,9 milj. kr., vilket innebar en minskning under budgetåret med 62,8 milj. kr. Att statskapitalet för första gången minskade berodde på att avskrivningsbeloppet översteg investeringsbeloppet, så att negativt investeringsbemyndigande uppstod.
Överskottet för budgetåret 1972/73 uppgick till 295 milj. kr. mot 210 milj. kr. föregående budgetår. Vid beräkningen av överskottet har hänsyn inte tagits till resultatet av rundradiorörelsen, vilket avräknas mot rundradiofonden.
Av överskottet på 295 milj. kr. inlevererades 175,6 milj. kr. under budgetåret, vilket tillsammans med en inleverans på 17,4 milj. kr. — utgörande balans från budgetåret 1971/72 — innebar att till statsverket kunde inlevercras 193 milj. kr. under budgetåret 1972/73.
Televerket
I skrivelse den 31 augusti 1973 och i anslutning därtill lämnad komplettering har televerket hemställt om investeringsanslag till teleanläggningar m. m. för budgetåret 1974/75.
IT skrivelse samma dag har verket hemställt om investerings- och driftanslag för ljudradio och television för budgetåret 1974/75. Skrivelsen har ingetts till utbildningsdepartementet och behandlas i bil. 10 till denna proposition.
Teleanläggningar m. m.
Ing. behållning Anslag Utgift
1972/73 0 777 600 000 735 400 000 1973/74 42 200 000 803 600 000 1815 000 000 1974/75 verket 30 800 000 849 200 000 2800 000 000
departementschefen 30 800 000 833 800 000 2786 000 000 1 Preliminärt belopp inkl. tidigarelagda investeringar. 3 Preliminärt belopp.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 196
Utvecklingen av televerkets rörelse m. m.
För telefonrörelsen har expansionen under de senaste budgetåren mattats något. Under budgetåret 1972/73 beställdes 291 000 nya telefonapparater jämfört med 297 000 under föregående budgetår. Antalet telefonapparater i nätet ökade under år 1972 med 150 000 och antalet apparater den 1 januari 1973 var 594 per 1000 invånare mot 577 ett år tidigare. Antalet samtalsmarkeringar ökade under budgetåret 1972/73 med 0,7 20. Möjligheterna till automatisk telefontrafik med utlandet har under budgetåret ytterligare vidgats och vid utgången av budgetåret 1972/73 kunde mer än 902 av utlandstrafiken kopplas automatiskt.
Den utveckling av antalet telefonapparater, vilken ligger till grund för televerkets beräknade behov av investeringsmedel under rubriken ”Abonnentanläggningar”, framgår av tabell T 1. Tabellen omfattar beställningar och effektueringar av telefonapparater, dels utfall för budgetåret 1972/73, dels prognos för åren 1973/74—1978/79.
Tab. T I Beställda och installerade telefonapparater (1 000-tal)
| Budgetår Telefonapparater, nya | Beställ- — Installe- Order- Beställ- = Installe-= Order- da | rade stock vid da resp. bud- getårs slut | Telefonapparater, flyttn. | rade stock vid resp. bud- getärs slut |
| 1972;73 | 291 296 47 | 567 559 98 | ||
| 1973/74 | 303 315 35 | 580 590 88 | ||
| 1974/75 | 310 315 30 | 600 615 | 73 | |
| 1975/76 | 310 310 30 | 610 620 63 | ||
| 1976/77 | 310 310 30 | 610 620 53 | ||
| 1977/78 | 300 300 30 | 620 620 53 | ||
| 1978/79 | 300 300 30 | 620 620 53 |
Med de medel som under budgetåret 1972/73 stått till televerkets förfogade har ca 296 000 nya apparater kunnat inkopplas. Orderstocken beräknas den 1 juli 1973 ha uppgått till drygt 47 000 beställningar mot 52 C00 ctt år tidigare. En orderstock på 47 000 beställningar beräknas innebära att 90 90 av beställningarna effektueras inom ca 4 veckor.
Under budgetåret 1973/74 beräknas nybeställningarna uppgå till ca 303 000. Den för budgetåret 1973/74 fastställda investeringsramen beräknas medge installation av ca 315 000 apparater, vilket innebär att orderstocken den 39 juni 1974 skulle bli 35 000.
Televerket räknar med att under budgetåret 1974/75 installera 315 000 apparater, vilket med av verket antagen beställningsingång skuile innebära en orderstock vid utgången av budgetåret på ca 30 000.
Prop. 1974: 1 Bilaga8 Kommunikationsdepartementet 197
"Antalet flyttningar är — som framgår av tabell T 1 — betydligt flera än antalet beställda nya telefonapparater. Den resursinsats, som krävs av televerket för att utföra en beställd flyttning, är oftast lika stor eller större än insatsen för att effektuera en beställning av ny telefonapparat.
Telegraftrafiken har i Sverige, liksom i de flesta andra länder, under de senaste decennierna successivt minskat. Minskningen fortsatte även under budgetåret 1972/73. Antalet inländska telegram gick sålunda ned med 21,2 46 och antalet telegram till utlandet med 10,1 £2. Av de inländska telegrammen utgjordes 79,2 0 av lyxtelegram.
Antalet telexanläggningar har under de två senaste åren ökat mindre än tidigare, troligen beroende på rådande konjunkturavmattning. Antalet telexanslutningar ökade dock under 1972 med 8,1 46 till 8 869.
Tclextrafiken är fullständigt automatiserad inom Sverige, till nästan samtliga europeiska länder och även till vissa länder utanför Europa. Det totala antalet telexmarkeringar för automatiskt cxpedierade in- "och utländska skrivningar ökade under budgetåret 1972/73 med 10,8 90.
Den ökade användningen av automatisk databehandling i samhället har skapat behov av att snabbt överföra stora mängder data mellan skilda platser genom datakommunikation över telenätet. Sedan år 1962 har televerket tillhandahållit dataöverföringsutrustning, s. k. modemer, på abonnemangsbasis. Ökningen av antalet modemer har gått mycket snabbt. Totala antalet installerade modemer den 1 januari 1973 uppgick till 2279 — en ökning med 42,5 90 från ett år tidigare.
Telefonnätet — som byggts upp för ott helt annat ändamål — erbjuder inte en idealisk lösning för överföring av data. För att undvika de tekniska nackdelarna som telenätet är behäftat med från datakommunikationssynpunkt har televerket beslutat att i etapper bygga ut ctt separat allmänt datanät. Målet för den första ctappen är att ett provnät skall kunna tas i bruk under budgetåret 1974/75. Ett mer permanent datanät planeras för genomförande under slutet av 1970-talet, om tillräckligt kundintresse visar sig föreligga.
Av tabell T 2 framgår utvecklingen av televerkets rörelse mellan budgetåren 1971/72 och 1972/73 mätt i antalet telefonapparater, telexoch modemanslutningar, samtalsmarkeringar, telegram och telexmarkeringar.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 198
Tab. T 2 Televerkets rörelse
| 1971/72 | 1972/73 Förändring | in | |
| Telefonapparater (1 jan.) | 4 679 700 | 4 829 000 | + 3,2 |
| Telexanslutningar (1 jan.) | 8 204 | "8869 | + 8,1 |
Modemanslutningar för datakommunikation (1 jan.) 1599 2279 -:-42,5 Samtalsmarkeringar för telefon (milj.) 15 936 16 043 + 0,7 Telegram (1 000-tal)
| inländska | 1837 | 1447 | —21,2 |
| till utlandet | 840 | 755 | —10,1 |
| Telexmarkeringar (milj.) | 103 | 114 | -1- 10,8 |
Antalet anställda i televerket uppgick den 1 januari 1973 till 42 118, vilket innebar en minskning under år 1972 med 185 personer.
Medelsförbrukning under budgetåren 1972/73—1974/75
För budgetåret 1972/73 beräknades medelsförbrukningen i prop. 1972:1 till 711 milj. kr. Genom olika beslut om ramhöjningar för att möjligöra tidigareläggningar i sysselsättningsfrämjande syfte höjdes ramen till 735,4 milj. kr., vilket belopp förbrukades helt.
För budgetåret 1973/74 beräknades medelsförbrukningen i prop. 1973: 1 till 770 milj. kr. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni, 12 oktober och 7 december 1973 har ramen höjts till 815 milj. kr., framför allt för att möjliggöra tidigareläggning av byggstart för telefonstationsbyggnader och arbetscentraler.
För budgetåret 1974/75 räknar televerket med en medelsförbrukning av 800 milj. kr.
Televerket beräknar att helt finansiera investeringarna med avskrivningsmedel och därmed med de löpande inkomsterna. Att den beräknade medelsförbrukningen är väsentligt lägre än vad som föreslagits i föregående års långtidsbudget förklaras delvis. av att efterfrågan på televerkets tjänster inte utvecklat sig helt enligt tidigare prognoser, men framförallt av att televerket ålagt sig en mycket hård restriktivitet vid bedömningen av erforderliga investeringar.
Investeringsprogram
Av tabell T 3 framgår faktisk resp. beräknad medelsförbrukning budgetåren 1972/73—1974/75 med fördelning på objektsgrupper.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 199
Tab. T 3 Medelsförbrukning budgetåren 1972/73—1974/75 (milj. kr.)
Utgift Beräknad utgift
1972/73
1973/74 1974/75 Fastigheter och byggnader
| Telefonstationsbyggnader m. m. | 47,3 | 59,8 | 39,1 |
| Byggnader för arbetscentraler | 19,3 | 31,9 | 18,7 |
| Förrådsanläggningar | 8,1 | 8,3 | 8,9 |
| Verkstadsbyggnader | — | 1,0 | — |
| Övriga byggnader | | 1,1 | 0,2 | - |
| Inköp av fastigheter | 6,4 Summa 82,2 | 5,0 106,2 | 7,3 74,0 |
Tele fon- och fjärrskriftanläggningar mm ee
| Abonnentanläggningar | : 259,4 | 330,0 | 313,1 | |
| Förbindelseanläggningar | | 210,6 | 165,0 | 201,0 | |
| Kopplingstekniska anläggningar | Summa = 642,7 | 172,7 | 203,0 698,0 | 197,0 TIL,1 |
| Aktieköp | 0,5 | —- | = | ||
| Försvarsberedskap | | | | 7,0 | 7,8 | 11,9 |
| Diverse och oförutsett | Summa 735,4 | 3,0 | 3,0 815,0 | 3,0 800,0 |
Telefonstationsbyggnader
Televerket äger praktiskt taget samtliga de byggnader, som inrymmer teletcknisk utrustning. Behovet av tillbyggnader och nybyggnader av verkets lokaler styrs av att nödvändiga stationsutökningar måste genomföras för att möta allmänhetens efterfrågan på teletjänster.
För telefonstationsbyggnader föreslår televerket 39,1 milj. kr., vilket belopp beräknas fördelat på objekt enligt tabell T 4.
Byggnader för arbetscentraler
Televerket har ett långsiktigt program, som syftar till att sammanföra televerkets ortsförråd med personalutrymmen och garage till arbetscentraler. För byggnad av arbetscentraler begär televerket 18,7 milj. kr. Fördelningen på objekt framgår av tabell T 5.
Förrådsanläggningar
För förrådsanläggningar har televerket föreslagit 8,9 milj. kr., vilket belopp avses dels för att komplettera förråden i Uppåkra (Malmö), Stenkullen (Göteborg) och Timrå (Sundsvall) med utrymmen för arbetscentraler samt med personal- och kontorshus, dels för att uppföra byggnader för viss materielhantering i Uppåkra, Bålsta (Stockholm) och Timrå.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 200
De byggnadsarbeten, som planeras för utförande under budgetåret 1974/75, är liksom de tidigare beslutade anläggningarna i anslutning till ifrågavarande tomter sådana som behövs oavsett hur förrådsrörelsens framtida organisation och verksamhet kan komma att utformas. Prov med ett centralförråd i Nässjö, filialförråd i Umeå och ett antal terminaler påbörjades hösten 1973. Ställning till den framtida förrådsorganisationen beräknas tas först sedan utvärdering skett av detta prov.
Tab. T 4 Investeringsplan för telefonstationsbyggnader (milj. kr.)
N = Nybyggnad T = Tillbyggnad
Byggnadsobjekt Typ Totalkost- - Medelsförbrukning Bygg- Fär-
nad beräk- start dig-
nad perden Fak- <Beräknad år/ stäl-
1 juli år tisk för mån lande
— — tom — —— år/
1972 1973 1972/ 1973/ 1974/ mån
73 74 75
I, Byggnader påbör-
jade före 1974-07-01 Billdal N 1,0 10 0, Do 0,7 73-11 74-11 Göteborg, Kaserntorget T 0,8 0,8 0,2 0,6 73-12 74-11 Göteborg, Kålltorp N 9,8 12,1 1,5 9,0 1,6 72-05 74-05
| Holmsund | N 0,7 — 0,7 | 0,4 0,3 73-09 74-08 |
| Härryda | N 0,6 — 1,2 | 0,7 0,5 73-09 74-07 |
| Landvetter | T 0,8 | 0,4 0,4 73-09 74-05 |
Malmö, Sparven/ Hinden T 5,4 5,8 1,8 2,8 73-08 75-08 Nora T 0,6 0,3 0,3 73-11 74-08 Nässjö T 0,6 0,3 0,3 73-10 74-09
Robertsfors N 0,7 0,4 0,3 73-09 74-06
Stockholm, Söder T 1,9 1,6 0,6 1,0 73-10 75-01 Sundsvall T 3,0 3,0 1,1 1,8 73-08 75--03
Södertälje T 1,2 1,4 12 0,2 73-03 74-04
Trelleborg T 1,0 1,4 0,7 0,7 73-09 74-09 Tullinge T 0,9 0,9 0,4 0,5 73-08 71-09 Täby T 0,9 1,2 0,6 0,6 73-09 71-09 Varberg "T 1,1 0,7 0, I 0,6 74-02 75-03 Örebro, Mark N L5 1,5 0,4 LI 73-11 75-03 Östervåla N 0,6 0,9 0,5 0,4 73-09 74-05
Div. byggnader med en beräknad kostnad av högst 0,5 milj. kr. per objekt 2,5 2,5
Kostnadsökning juli 73—juli 74 1,2
Summa I 39,4 19,4 18,4
II. Byggnader avsedda
att påbörjas under
år 1974/75
Bjärred N 0,9 0,6 74-08 75-06 Befintlig station kan inte utökas ytterligare
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 201
N = Nybyggnad T = Tillbyggnad
Byggnadsobjekt Typ Totalkost- Medelsförbrukning Bygg- Fär- '
nad beräk- start dig-
nad per den Beräknad år/ stäl-
1 juli år mån lande
år/
1972 1973 1973/ 1974/ mån
Borlänge T 1,2 74-10 75-09
0,5
Utökning av stationens nummerkapacitet över 16 000 nummer
Brunflo N 0,8 0,4 74-09 75-10 Befintlig station kan inte utökas ytterligare Gävle T 2,8 1,0 74-09 76-02 Utökning av stationens nummerkapacitet över 37 000 nummer Göteborg, Björlanda N 1,5 0,9 74-08 75-08 Lokalstation för anslutning av abonnenter i nytt bostadsområde Göteborg, Kärralund N 1,8 0,7 74-038 76-03 Lokalstation för anslutning av abonnenter i nytt bostadsområde
Halmstad, Fyllinge N 1,1 0,4 74-11 75-10 Lokalstation för anslutning av abonnenter i nytt bostadsområde
Hässelby T 0,6 0,3 74-08 75-06 Utökning av stationens nummerkapacitet över 20 000 nummer Lund, Värpinge N 1,6 1,6 0,9 74-08 75-09 Lokalstation för anslutning av abonnenter i nytt bostsdsområde
Mölnlycke T 0,5 0,3 74-10 75-06 Utökning av stationens nummerkapacitet över 5 000 nummer
Stäket T 1,0 1,2 0,7 74-09 75-09 Utökning av stationens nummerkapacitet över 9 000 nummer
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 202
N = Nybyggnad T = Tillbyggnad
Byggnadsobjekt Typ Totaikost- Medelsförbrukning Bygg- Fär-
nad beräk- start dig-
nad perden Fak- «Beräknad år/ stäl-
1 juli år tisk : för mån lande
— — fom år/
1972 1973 1972/ 1973/ 1974/ mån
73 74 75
Surahammar T "0,6 0,4 74-09 75-05 Tillbyggnad erfordras för koaxialkabelanläggning Surahammar-Hallstahammar
Söderhamn T 1,0 0,3 74-12 75-12 Utökning av stationens nummerkapacitet över 8 500 nummer
Uppsala . T 8,1 9,2 0,7 —- 75--02 77-03 Utökning av stationens närtrafikdel samt lokalbehov för förmedlings- och överdragsstationerna Uppsala, Gottsunda N 1,0 0,6 74-08 75-08 Lokalstation för anslutning av abonnenter i nytt bostadsområde
Vara T 0,6 0,4 74-09 75-06 Utökning av stationens nummerkapacitet över 2 200 nummer
Västerås, Åshagen N 1,3 0,7 74-09 75-09 Lokalstation för anslutning av abonnenter i nytt bostadsomräde Div. byggnader med en beräknad kostnad av högst 0,5 milj. kr. per objekt 9,5 9,5 Kostnadsökning juli 73—juli 74 1,4
Summa Il . 37,2 20,7 Summa I + II 76,6 39,1
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 203
Tab. T 5 Investeringsplan för arbetscentraler
N = Nybyggnad T = Tillbyggnad
Byggnadsobjckt Typ Totalkost- - Medelsförbrukning Bygg- Fär-
nad beräk- start — dig-
nad per den Fak- = Beräknad år/ stäl-
1 juli är tisk för mån lande
— — tom — är/
1972 1973 1972/ 1973/ 1974/ mån
73 74 75
I. Byggnader påbörjade före 1974-07-01
| Alunda | N 0,6 0,7 | 0,5 0,2 73-10 74-05 | |
| Avesta/Krylbo | N 1,0 1,0 | 0,6 0,4 73-10 74-06 | |
| Borlänge | N | 1,6 | LI 0,5 73-10 74-06 |
| Dingle | N 0,7 1,0 | 0,6 0.4 73-08 74-06 | |
| Eksjö | N | 1,2 | 0,8 0,4 73-10 74-06 |
| Eslöv | N | 1,5 | 1,0 0,5 73-10 74-05 |
| Falköping | N 1,0 1,4 | 0,5 0,9 73-11 74-11 | |
| Falun | T | 0,7 | 0,4 0,3 73-09 74-06 |
| Gävle | N 2,0 2,6 | 1,5 11 73-10 74-06 | |
| Göteborg, Hisingen N | 1,3 | 0,7 0,6 73-11 74-06 | |
| Helsingborg | N | 1,6 | 1,0 0,6 73-10 74-05 |
| Härnösand | N 1,0 1,0 | 0,6 0,4 73-09 74-06 | |
| Jakobsberg | N | 1,5 | 1,0 0,5 73-12 74-09 |
| Karlshamn | N | 1,2 | 1,0 0,2 73-11 74-04 |
| Kungsbacka | N 1,6 1,6 | 0,8 0,8 73-09 74-09 | |
| Kungälv | N 1,6 1,7 | 1,3 0,4 73-06 74-06 | |
| Ludvika | N 1,2 1,2 | 0,7 0,5 73-09 74-08 | |
| Lund, Norra Fäladen N | 1,5 | 1,0 0,5 73-11 74-06 | |
| Lund, Värpinge | N | 1,8 | 1,2 0,6 73-11 74-06 |
| Strömsund | N 0,6 0,8 | 0,5 0,3 73-08 74-06 | |
| Vetlanda | N | 1,0 | 0,9 0,1 73-10 74-05 |
| Värnamo | N | 0,9 | 0,7 0,2 73-10 74-04 |
| Ängelholm | N | 1,3 | 1,0 0,3 73-09 74-05 |
Div. byggnader med en beräknad kostnad av högst 0,5 milj. kr. per objekt 0,6 0,6 Kostnadsökning juli 23 —juli 74 0,8
Summa I 30,7 12,1
II. Byggnader avsedda att påbörjas under år 1974/75
| Göteborg, Partille N | 2,4 | 1,2 74-09 75-09 | |
| Köping | N | L2 | 0,7 74-09 75-06 |
| Rimbo | N | 0,6 | 0,4 74-09 75-06 |
| Roslags Näsby | N | 2,0 | 1,2 74-09 75-06 |
| Västervik | N | 1,4 | 0,9 74-09 75-09 |
| Ystad | T | 1,4 | 1,0 74-09 75-05 |
| Östhammar | T | 0,7 | 0,3 74-10 75-09 |
Div. byggnader med en beräknad kostnad av högst 0,5 milj. kr. per objekt 0,5 0,5 Kostnadsökning juli 73—juli 74 0,4
Summa II 10,2 6,6 '
Summa I-- TI 40,9 18,7
Prop. 1974:1 Bilaga & Kommunikationsdepartementet 204
Inköp av fastigheter
För inköp av fastigheter har televerket använt 9,4 milj. kr. under budgetåret 1972/73. För en fullständig redogörelse över förvärven hänvisas till televerkets anslagsframställning.
För budgetåret 1973/74 beräknas inköpen till 5 milj. kr. För budgetåret 1974/75 begär televerket för ändamålet 7,3 milj. kr.
Abonnentanläggningar
Under denna rubrik upptas dels inköp av de teleanläggningar som hyrs ut till abonnenter (telefonapparater, abonnentväxlar, fjärrskriftutrustning m. m.) samt kostnader för de arbeten som erfordras för installation av anläggningarna, dels — som största post — investeringar i lokalnät, dvs. förbindelseledningarna mellan abonnent och station.
För abonnentanläggningar begär televerket för budgetåret 19741/75 313,1 milj. kr. enligt följande sammanställning.
milj. kr.
| Nya telefonapparater | 42,8 |
| Lokalnät | 186,3 |
| Abonnentväxlar | 46,2 |
| Fjärrskrift- och datautrustning | 22,5 |
| Flyttning av linjeanläggningar | 5,5 |
| Fartygsradio | 6,4 |
| Landmobil radio | 1,1 |
| Övrig utrustning | 2,3 |
313,1
Förbindelseanläggningar
Under denna rubrik redovisas behovet av medel för de förbindelseanläggningar, som ingår i det så kallade mellanortsnätet, dvs. anläggningar mellan olika telefonstationer, samt Sveriges del i de internationella förbindelseanläggningar som erfordras för trafik med utlandet.
Hittills har rikstelefontrafikens ökning i huvudsak varit bestämmande för utbyggnadstakten. Den framtida utbyggnadstakten kommer därutöver att bli beroende av den förväntade expansionen av datatrafik och på längre sikt även faksimil- och bildtelefontrafik.
För budgetåret 1974/75 har televerket beräknat det för förbindelseanläggningar erforderliga beloppet till 201 milj. kr., vilket belopp är avsett att fördelas enligt tabell T 6.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 205
Tab. T 6 Förbindelseanläggningar (milj. kr.)
Beräknad <Återstående Därav under
total kostnad år 1974/75
kostnad 1974-07-01
Fjärrförbindelseanläggningar 211,6 135,4 69,4 Anläggningar för kortväga mellanortsförbindelser 103,7 TIA G1,5 Utökning av telefon- och telegrafutrustning på överdragsstationer 150,7 96,7 63,6 Utrustning för kustradio och fast radiotrafik II 8,0 6,5
477,1 317,8 201,0
En specifikation av fjärrförbindelseanläggningar lämnas i tabell T 7. För att de förväntade behoven skall kunna tillgodoses på ett teknisktekonomiskt optimalt sätt förutsätts att en planmässig successiv utbyggnad sker enligt en långsiktig plan som sträcker sig in på 1980-talet för utbyggnad av det befintliga fjärrnätet. Utbyggnadsplanen är till stor del baserad på utnyttjande av koaxialkablar med 60 MHz-system med en kapacitet av 10 800 telefonförbindelser per tubpar.
Tab. T 7 Investeringsplan för fjärrförbindelseanläggningar (milj. kr.)
Anläggningsobjekt Beräknad total- Åter- Därav
kostnad den 1 stående under
juli år kostnad år
— 1974- 1974/75
1972 1973 07-01
I. Anläggningar påbörjade före
1974-07-01 Koaxialanläggningar | (Luleå) — Boden — Gällivare — (Kiruna) 1,3 1,4 0,8 0,7 Gudhem — Trollhättan 5,5 5,8 0,1 0,1 Göteborg —Gudhem — Örebro
| (60 MHz) | 42,6 44,7 | 19,9 | 12,0 | |
| Kalmar — Karlskrona | 7,6 | 8,3 | 1,3 | 1,2 |
| Stockholm — Västerås (60 MHz) 17,6 18,8 | 18,4 | 11,4 | ||
| Sundsvall — Skellefteå —Luleå | 34,1 36,3 | 15,4 | 4,1 | |
| Västerås — Örebro (60 MHz) | 6,9 | 6,9 | 0,5 | 0,3 |
Radiolänkar
| Gudhem —Jönköping | 1,6 | 1,5 | 0,2 | 0,2 |
| Gudhem — (Göteborg) —- Malmö 2,6 | 3,1 | L3 | 1,3 | |
| Gävle—Sundsvall | 3,8 | 5,4 | L5 | 1,5 |
| Stockholm: Hammarby — Sätra 1,9 | 2,2 | 0,1 | 0,1 | |
| Internationella förbindelser | | |
Atlantkabeln CANTAT 2 Kanada — Storbritannien 0,8 0,8 0,1 0,1 Atlantkabeln TAT 6 SG Frankrike— USA 1,8 1,7 LI 0,6
Kostnadsökning juli 73 — juli 74 1,9
Summa I 128,1 136,9 60,7 35,5
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 206
Anläggningsobjekt Beräknad total- Åter- Därav
"kostnad den 1 stående under
juli år kostnad år
— 1974- = 1974/75
1972 1973 07-01
II. Anläggningar avsedda att på-
börjas under år 1974/75 Koaxialanläggningar Malmö— Gudhem (60 MHz) 58,8 58,8 17,9 Malmö —Trelleborg 3,0 3,0 2,3 Internationella förbindelser
| Stockholm — Helsingfors | 2,9 | 2,9 | 2,9 | |
| Sjökabel Sverige — Västtyskland | 10,0 | 10,0” | 9,0 | |
| Kostnadsökning juli 73 --juli 74 | Summa II Summa I+ I | 74,7 211,6 | 74,7 135,4 | 1,8 33,9 69,4 |
Kopplingstekniska anläggningar
Investeringsbehovet för kopplingstekniska utrustningar bestäms i huvudsak av trafik- och abonnentökningen. Då många stationsutrustningar är av äldre utförande får man dock räkna med att behovet av förnyelse och modernisering successivt kommer att öka. Kundkrav på nya teletjänster kommer också att påskynda moderniseringen av stationerna. .
För kopplingstekniska anläggningar beräknar televerket behovet för budgetåret 1974/75 till 197 milj. kr. varav 188,9 milj. kr. för utökning av telefonstationer och 8,1 milj. kr. för telegraf- och telexutrustning.
Försvarsberedskap
Televerket har beräknat behovet under denna rubrik för budgetåret 1974/75 till 11,9 milj. kr. Investeringarna för försvarsberedskap bör liksom tidigare år omedelbart avskrivas genom anslag på driftbudgeten.
Den närmare motiveringen till de föreslagna investeringarna har televerket lämnat i hemlig skrivelse den 31 augusti 1973. Med hänsyn till skrivelsens art torde någon närmare redogörelse för innehållet inte böra lämnas till statsrådsprotokollet. Skrivelsen torde få bringas till riksdagens kännedom i samband med att handlingarna i ärendet ställs till vederbörande utskotts förfogande.
Diverse och oförutsett
Liksom tidigare år har televerket föreslagit en pöst för diverse och oförutsett. Denna post har upptagits till 3 milj. kr. eller samma belopp som verket enligt bemyndigande av Kungl. Maj:t under budgetåret 1973/74 får ta i anspråk för sådana arbeten och anskaffningar, som inte ingår i det av departementschefen förordade investeringsprogrammet.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 207
Televerket har i sin anslagsframställning lämnat sedvanlig redogörelse för användning av anslagsposten under det gångna budgetåret.
Remissyttrande
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgett det yttrande som redovisats under rubriken Vägväsendet (s. 58).
Departementschefen
I prop. 1972: 1 (bil. 8, s. 234) beräknades investeringsramen för teleanläggningar m. m. för budgetåret 1972/73 till 711 milj. kr. Medelsförbrukningen kom att bli 735,4 milj. kr., sedan Kungl. Maj:t medgett ramhöjningar dels för att möjliggöra tidigarelagd byggstart för olika anläggningsarbeten, dels för aktieteckning i SOSAB Alarmering AB (prop. 1972: 129, TU 1972: 20, rskr 1972: 329).
Investeringsramen för budgetåret 1973/74 beräknades i prop. 1973: 1 (bil. 8, s. 208) till 770 milj. kr. Den nu gällande ramen är 815 milj. kr., sedan Kungl. Maj:t medgett ramhöjningar för i första hand tidigareläggningsändamål.
För budgetåret 1974/75 har televerket föreslagit en medelsförbrukning av 800 milj. kr. Som framgår av den förut redovisade investeringsplanen för kommunikationsverken har jag tillstyrkt en medelsförbrukning av 786 milj. kr. I följande sammanställning redovisas hur inom ramen för detta belopp televerkets investeringar ungefärligt kan beräknas komma att fördela sig på olika objektsgrupper. Av sammanställningen framgår även utfallet för budgetåret 1972/73 och den i prop. 1973: 1 beräknade medelsförbrukningen för budgetåret 1973/74.
1972/73 1973/74 1974/75
Utfall Beräknad i Verket Departements-
prop. 1973: I chefen
milj. kr.
Fastigheter och byggnader 71,5 68,0 74,0 67,0 Telefon- och fjärrskrift-
| anläggningar m. m. | 647,4 | 694,0 711,! | 710,0 |
| Försvarsberedskap | 7,0 | 5,0 11,9 | 6,0 |
| Diverse och oförutsett | 3,5 735,4 | 3,0 3,0 770,0 800,0 | 3,0 786,0 |
Genom de investeringsmedel som ställts till televerkets förfogande under senare år, bl. a. i samband med tidigareläggningar av byggnadsoch anläggningsarbeten, har ett stort antal telebyggnader kunnat igångsättas. Under budgetåret 1974/75 beräknas ytterligare ett antal byggnadsobjekt kunna sättas i gång. Ny- och tillbyggnad av telefonstationsbyggnader planeras sålunda bl. a. i Bjärred, Borlänge, Brunflo, Gävle,
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 208
Halmstad, Lund, Mölnlycke, Stäket, Surahammar, Uppsala och Vara. Vidare planeras igångsättning av ett antal arbetscentraler i olika delar av landet, bl. a. i Göteborg, Ystad och Östhammar.
När det gäller investeringar i förrådsanläggningar planeras vissa ytterligare arbeten på förrådstomterna i Uppåkra, Stenkullen, Bålsta och Timrå. Televerket utreder f.n. frågan om förrådsrörelsens organisation och ett begränsat prov pågår sedan hösten 1973 med ett centralförråd placerat i Nässjö. Ställning till den framtida förrådsorganisationen kommer att tas först sedan utvärdering skett av detta prov. De angivna arbetena under budgetåret 1974/75 behövs oavsett hur förrådsorganisationen kan komma att utformas.
Den mest expansiva rörelsegrenen inom televerket är datakommunikation över telenätet. Eftersom dataöverföring har en starkt internationell prägel och datatrafik över gränserna redan finns i stor utsträckning har nyligen på svenskt initiativ och med deltagande av 16 västeuropeiska teleförvaltningar en omfattande internationell marknadsundersökning slutförts, vilken har belyst datakommunikationsbehovet fram till år 1985. De prognoser som gjorts i denna undersökning kommer att vara av stor betydelse för planeringen av det framtida dataöverföringssystemet i Sverige. Dataöverföringen sker f.n. huvudsakligen via det allmänna telefonnätet med hjälp av s. k. modemer. Telefonnätet i sin nuvarande utformning är emellertid inte en idealisk lösning för överföring av»data, eftersom det byggts upp för andra ändamål. De främsta tekniska nackdelarna utgörs av för datatrafik alltför långa uppkopplingstider, begränsad överföringshastighet och alltför hög avbrottsfrekvens.
Av de angivna orsakerna och även på grund av önskvärdheten att standardisera och effektivare utnyttja resurserna för dataöverföring har televerket sedan några år undersökt förutsättningarna för att upprätta ett separat nät för datatrafik. Verket har nyligen beslutat att som ett första steg etablera ett försöksnät för ca 100 anslutningar och med centraler i Stockholm, Göteborg och Malmö. Provnätet kommer att tas i drift under budgetåret 1974/75.
Beloppet för försvarsberedskap avser investeringar 1 försvarsberedskapsanläggningar vid televerket, vilka i enlighet med vad som skett tidigare år bör avskrivas omedelbart. Chefen för finansdepartementet förordar därför denna dag ctt avskrivningsanslag på driftbudgeten av
6 milj. kr. för ändamålet.
Anslaget till teleanläggningar m. m. bör beräknas med hänsyn till att en marginal utöver investeringsramen bör" finnas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen.
Med hänsyn till vad jag sålunda anfört förordar jag att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning.
Prop, 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 209
milj. kr.
| Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1974/75 | 786,0 |
| 10 24 marginal | 78,6 |
| Avgår beräknad ingående behållning 1974-07-01 | -—30,8 |
| Erforderligt anslag budgetåret 1974/75 | | 833,8 |
Den av mig förordade investeringsramen kommer totalt sett att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av telenätet och skapa förutsättningar för en ytterligare förbättring av televerkets service gentemot allmänheten. Den av riksdagen beslutade nya organisationen för televerket (prop. 1973: 171, TU 1973: 26, rskr 1973: 335) innebär samtidigt möjligheter till en effektivisering av hela televerkets verksamhet.
Genom en intensiv rationaliseringsverksamhet bedriven av televcrkets ledning under aktiv medverkan av personalen kunde verket för budgcetaret 1972/73 redovisa sitt hittills största överskott, 295 milj. kr.
Under innevarande budgetår har televerket påbörjat den av Kungl. Maj:t den 16 mars 1973 beslutade regionala utjämningen av telefonkostnaderna. Beslutet innebär dels slopande av högsta avståndsklassen för rikssamtal, dels nedsättning av samtalsavgifter till regionhuvudort och dels vissa taxelättnader inom kommuner. Reformen beräknas vara slutligt genomförd under år 1976.
Trots det inkomstbortfall som kan förutses följa av taxereformen beräknas den fortgående effektiviseringen av televerkets verksamhet innebära att någon allmän avgiftshöjning inte skall behöva bli aktuell under innevarande och nästa budgetår.
De för budgetåret 1974/75 beräknade avskrivningarna innebär att den av mig förordade investeringsramen inte kommer att kräva något kapitaltillskott från statsverket i form av investeringsbemyndigande. > Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Teleanläggningar m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett
investeringsanslag av 833 800 000 kr.
14 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bil. 8
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 210
C. STATENS JÄRNVÄGAR
Av balansräkningen per den 30 juni 1973 för statens järnvägar framgår att bruttovärdet av tillgångarna uppgår till sammanlagt 10 154 milj. kr. Efter avdrag av ackumulerade avskrivningar på anskaffningsvärdet uppgår tillgångarna till 4 851 milj. kr. Av detta nettovärde utgörs 4 217 milj. kr. av anläggningstillgångar inom affärsbanenätet fördelade med 1949 milj. kr. på fast egendom, 1770 milj. kr. på rullande materiel och 80 milj. kr. på inventarier samt, inom det ersättningsberättigade bannätet, 150 milj. kr. på fast egendom och 2 milj. kr. på inventarier. Anläggningar för färjedrift uppgår till 125 milj. kr., för bussdrift till 45 milj. kr. och för hyresverksamhet till 17 milj. kr. Återstoden avser poster av finansiell natur. Utöver ovannämnda avskrivningar redovisas ackumulerade kollektiva avskrivningar på skillnaden mellan återanskaffningsvärde och anskaffningsvärde om sammanlagt 2 035 milj. kr.
SJ:s statskapital uppgick den 30 juni 1973 till 1918 milj. kr. Under budgetåret 1972/73 har kapitalbehållningen på SJ:s fond minskat med 20 milj. kr. Driftöverskottet för budgetåret 1972/73 utgjorde 39 milj. kr.
Statens järnvägar
TI skrivelse den 17 augusti 1973 och i anslutning därtill lämnad komplettering har statens järnvägar hemställt om investeringsanslag för budgetåret 1974/75.
Järnvägar m. m.
| Ing. behållning | Anslag | Utgift | ||
| 1972/73 | 28 867 000 | 342 200 000 | 370 044 000 | |
| 1973/74 | 1023 000 | 1452 600 000 | 2444 000 000 | |
| 1974/75 statens järnvägar 8723 000 | departements- chefen | 8 723 000 | 480 777 000 422 800 000 | 3445 000 000 2392 300 000 |
2 Varav på tilläggsstat 70 milj. kr. 2 Preliminärt belopp inkl. tidigarelagda investeringar m. m. 3 Preliminärt belopp.
Utvecklingen av statens järnvägars rörelse im. m. Trafikutveckling
Under 1960-talet ökade transportarbetet i SJ:s godstrafik (tonkm) betydligt snabbare än tidigare och ökningen uppgick till i me-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 211
deltal 4,7 40 per år. För godsmängden var motsvarande tillväxttal 3,7 96 per år. De senaste tio åren har SJ:s godstrafik ökat ungefär tre gånger så snabbt som genomsnittet för de västeuropeiska länderna. Under budgcetåret 1972/73 ökade transportarbetet särskilt kraftigt eller med 9,4 Co. Uppgången ur den scnaste konjunktursvackan följde ungefär samma mönster som industriproduktionen, dvs. tillväxten kom igång först under senare hälften av år 1972. Tillväxttakten har sedan ökat under år 1973.
Godstrafiken omfattade budgetåret 1972/73 61,5 milj. ton. Transportarbetet uppgick under samma period till 16,2 miljarder tonkm. Härav utgjordes 15,8 miljarder tonkm av vagnslastgods och resten av styckegods. Det allmänna konjunkturmönstret avspeglas i tillväxtens sammansättning för vagnslastgodset. Omsvängningen till en positiv utveckling registrerades först i vissa transporter för skogssektorn — såsom färdigvaror av trä, pappersmassa och papper — varefter följde malm samt järn och stål. För den största tillväxten svarade exportmalmen. Även inom andra sektorer var det transporterna ut över gränserna som bar upp ökningen.
För styckegodset, där den inhemska trafiken är helt dominerande, medförde tågbilgods-systemet att den tidigare trendmässiga nedgången förbyttes i en uppgång år 1970. Denna hänförde sig helt till fraktstyckegodset, medan de övriga transportformerna fortsatte att minska. Efter en nedgång under år 1971, som främst berodde på arbetskonflikten vid SJ, har trafiken åter märkbart ökat. en utveckling som väntas fortsätta.
SJ räknar med att godstrafiken skall öka med ca 5 6 per år under perioden 1973—1977. Av företagsekonomiska skäl kan SJ inte dimensionera sina resurser efter kortfristiga toppar i efterfrågan utan söker i stället anpassa kapacitetsökningen efter trafikens trendmässiga ökning. SJ:s planer på förnyelse och utökning av vagnparken har dock baserats på att det skall bli möjligt att tillgodose en snabbt växande efterfrågan på transporter.
SJ:s persontrafik på järnväg har varit vikande under 1950- och 1960-talen. Efter år 1967, då pendeltrafiken i stockholmsområdet tillkom, har dock trenden för det totala antalet resor varit uppåtgående. Resefrekvensen på avstånd under 50 km och över 700 km var större år 1972 än under högkonjunkturåren 1969 och 1970. En undersökning av antalet sittplatsresor i fjärrtågen under april —december 1971 och 1972 visar att nedgången successivt avtagit. Under år 1973 har nedgången förbytts i en uppgång. Resefrekvensen i sov- och liggvagnar har fortsatt att öka under år 1973.
SJ:s busstrafik fortsatte att minska under budgetåret 1972/73. Minskningen av antalet busskm uppgick under året till ca 4 90. Den lokala/regionala linjetrafikens utveckling påverkas starkt av trafikunderlagets successiva uttunning på landsbygden. Enligt SJ:s bedömning måste trafikförsörjningen i allt större utsträckning anpassas efter kommuner-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 212
nas vilja och möjligheter att lämna ekonomiskt stöd till olönsam trafik. För att behovet av driftbidrag skall bli så litet som möjligt måste också eftersträvas en nära samordning mellan de återstående linjetrafikuppgifterna och förekommande avtalstransporter.
SJ:s och de samarbetande statsbanornas färjetrafik över Öresundslederna och Sassnitzleden har under senare år haft en gynnsam godstrafikutveckling. Denna sammanhänger med den ökande utrikeshandeln och har förstärkts av en viss övergång från sjötransport till landtransport. Antalet överförda ton järnvägsgods på dessa leder har mer än fördubblats under de senaste tio åren och uppgick år 1972 till 4,7 milj. ton.
Personal- och produktivitetsutveckling
Personalantalet har under de senaste fem åren minskat med i medeltal 1565 personer eller 3,2 76 per år. Bortses från den personal som åren 1969 och 1972 överförts till AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) var personalminskningen i medeltal 1 345 personer eller 2,8 4 per år.
| År | Antal anställda Minskning från föregående år 1 medeltal | Antal | 2 |
| 1968 | 50 132 | 1443 | 2,8 |
| 1969 | 47 923 | 12 209 | 14,4 |
| 1970 | 46 598 | 1325 | 2,8 |
| 1971 | 45 326 | 1272 | 2,7 |
| 1972 | 43 746 | 21 580 | 23,5 |
2 Exkluderas busspersonal som övergick till SL 1969-02-01 blir minskningen 1259 anställda resp. 2,5 2.
2 Exkluderas personal som övergick till SL 1972-05-01 blir minskningen 1 418 anställda resp. 3,1 94.
Som framgår av tablån har personalminskningen fortgått i relativt jämn takt under perioden skenbart oberoende av konjunkturväxlingar och arbetstidsförkortningar. Delvis beror detta på att arbetstidsförkortningarna tidsmässigt sammanfallit med svag konjunktur och låg trafikefterfrågan.
För budgetåret 1972/73 uppgick medeltalet anställda till ca 42 900. Antalet anställda beräknas komma att minska med ca 1 400 personer mellan budgetåren 1972/73 och 1973/74. Under budgetåren 1974/75— 1978/79 uppskattas den årliga personalminskningen komma att öka från ca 1 400 till ca 1 600 personer.
Personalprognosen bör ses mot bakgrund av den snabba tillväxten i de årliga pensionsavgångarna under senare hälften av 1970-talet. För att : minimera behovet av nyanställning och förbättra. företagets lönsamhet måste rationaliseringsverksamheten ökas kraftigt i ett tillräckligt tidigt skede. SJ:s nuvarande planer för automatisering, mekanisering och an-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 213
nan personalbesparande upprustning är till växentlig del upprättade mot denna bakgrund.
Prestationerna uttryckta i trafikenheter (personkm + tonkm) per anställd steg med i medeltal 5,2 4 per år mellan åren 1968 och 1972. Mellan dessa år, som hade likartade lägen i konjunkturförloppet, förbättrades också övriga prestationstal med anknytning till försäljningen. Mellan åren 1971 och 1972 har utnyttjandet av godsvagnarnas bärighet samt medellasten per vagnaxel minskat något bl. a. genom tillskott av storbäriga fyraxliga vagnar.
Utnyttjandet av personvagnarna kännetecknas av en fortsatt förbättring under år 1972. Antalet busskm per buss fortsatte att öka något.
Resultatutveckling
Intäkterna under budgetåret 1972/73 uppgick till 2 802 milj. kr. Intäktsökningen i förhållande till budgetåret 1971/72 var 169 milj. kr. eller 6 20. Ökningen av intäkterna hänförde sig huvudsakligen till godstrafiken, Till intäktsökningen i godstrafik bidrog en höjning av godstaxan den 1 oktober 1972. Persontrafikintäkterna minskade något under budgetåret 1972/73. Härvid bör beaktas dels överlåtelserna av färjeleden Malmö—Traveminde den 1 januari 19721 och Roslagsbanan den 1 maj 1972?, dels att intäkterna minskats för slutreglering av tidigare samtrafiksavtal med Trafik AB Grängesberg—Oxelösunds järnvägar (TGOJ). Om dessa faktorer beaktas, visar även persontrafiken en intäktsökning under budgetåret 1972/73.
Kostnaderna inkl. planenliga avskrivningar uppgick budgetåret 1972/73 till 2 763 milj. kr. Kostnadernas ökning stannade vid 2 &, trots att arbetstidsförkortningen den 1 januari 1972 fick helårseffekt under budgetåret 1972/73. Ca 85 4 av kostnadsökningen avsåg personalkostnader och arbetsgivaravgifter. Personalkostnadernas stegring dämpades av att personalantalet för drift och underhåll minskade med i medeltal 1 610 personer (3,9 Sc). varav ca 250 förklaras av nämnda överlåtelser. Om personalantalet varit detsamma som budgetåret 1971/72, skulle personalkostnaderna för drift och underhåll ha blivit ca 130 milj. kr. högre än för budgetåret 1971/72. Ökningen stannade nu vid ca 45 milj. kr. Personalkostnadsandelen budgetåret 1972/73 blev densamma som föregående budgetår (75 96).
Resultatet för budgetåret 1972/73 efter planenliga avskrivningar blev ett överskott om 39 milj. kr. Förräntningskravet för budgetåret uppgick till 127 milj. kr. Vid bedömning av resultatet bör enligt SJ:s mening hänsyn tas till att SJ endast delvis kompenserats för den olönsamma verksamhet som verket ålagts att utföra. SJ hävdar också att verket inte
2 Överlåtelsen skedde till Svenska Rederi AB Öresund.
2 Överlåtelsen av järnvägen Stockholm-Rimbo med bibanor (Roslagsbanan) skedde till Stockholms läns landsting.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 214
kompenserats till fullo för vissa ekonomiska belastningar som konkurrerande företag inte har. Om statsmakterna i alla avseenden följt principerna för affärsmässighet i SJ:s verksamhet skulle överskottet för budgetåret ha blivit väsentligt större än förräntningskravet.
System- och produktutveckling
Kostnads- och konkurrensutvecklingen kräver att SJ med all kraft fortsätter att rationalisera samt att anpassa och bygga upp resurserna med hänsyn till efterfrågan. I denna effektiviserings- och ekonomiseringsverksamhet ingår en rad projekt, som förutsätter att finansiella medel ställs till förfogande. Verksamheten inriktas bl. a. på att stimulera system- och produktutveckling och skapa en ändamålsenlig grund för marknadsföringen.
Inom persontrafikområdet sker en fortlöpande anpassning av resandetågplanen till trafikunderlag och kundernas önskemål, samtidigt som behovet att ekonomisera verksamheten beaktas. Särskild tonvikt läggs på att utveckla och marknadsföra huvudlinjernas bekväma och snabba dagtrafik, vilket bl. a. kan komma att bidra till att minska den kostnadskrävande nattågskörningen. SJ har goda möjligheter att i tätortsförbindelserna på huvudlinjerna möta den hårda konkurrensen från privatbilismen, flyget och vissa bussföretag. Detta förutsätter emellertid att resckvaliteten, som tenderar att bli en allt viktigare faktor vid resenärernas val av färdmedel, förbättras ytterligare. SJ räknar också med att kunna förbättra den allmänna kundtjänsten, främst genom den automatiserade färdbiljettförsäljningen.
Ett försök att föra över en större marknadsandel till SJ inleddes sommaren 1973 i relationen Stockholm—Östergötland. Trafikkvaliteten har höjts genom en helt ny tidtabell med avgångar för tågen varje timme måndag—fredag på fasta klockslag under dagen. Vartannat tåg går över Katrineholm och vartannat över Nyköping.
En utveckling mot högre tåghastigheter i persontrafiken pågår i flera länder. I Sverige håller SJ och ASEA på med ett projekt som syftar till att möjliggöra högre resehastigheter genom att vagnskorgarna lutas i kurvorna. Närmast kommer prov att göras med motorvagnar, som byggs om för den nya tekniken. Proven kommer att avse hastigheter upp till 220 km/tim. En övergång till högre resehastigheter kommer att kräva investeringar även i fasta anläggningar såsom automatisk hastighetsövervakning, skydd vid plattformar på vissa stationer och åtgärder vid vägkorsningar i plan. Proven avses vara avslutade före utgången av år 1975.
Inom godstrafikområdet inriktas utvecklingsarbetet främst på att öka järnvägstransporternas kvalitet i fråga om snabbhet, regularitet och godsbehandling samt på att skapa gynnsamma förutsättningar för kombinerade landsvägs—järnvägstransporter och sjöfarts—järnvägstransporter. Genom ökat antal direkta tåg i olika relationer minskas
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 215
transporttiderna och riskerna för förseningar. Höjda tåghastigheter, som kräver förbättrad Ilok- och vagnmatericl, bidrar också härtill. För en utökning av den kombinerade trafiken erfordras fler välutrustade terminaler samt modern hanteringsutrustning.
För SJ till stor del nya och utvecklingsbara delar av transportmarknaden är — systemtransporter som ökar i betydelse eftersom allt fler kunder blir
medvetna om värdet av styrda materialflöden — utlandstransporter (ökad utrikeshandel jämsides med marknadsmäs-
siga krav på leveranser med större kontinuitet och i mindre enheter
än vid sjötransport) — enhetslaster, inkl. container, som underlättar den kombinerade trafi-
ken — tågbilgodset som omfattar en marknad där SJ:s andel i dag är liten.
SJ strävar också att minska företagets konjunkturkänslighet genom att öka andelen av transporter av varor som är föga konjunkturkänsliga, dvs. i regel högt förädlade produkter av typ färdigvaror. Anspråken på
dukter. För detta krävs bl. a. en förbättrad vagnpark, modernare terminaler samt nya informations- och styrsystem. Eftersom högförädlade produkter ofta transporteras i mindre sändningsstorlekar måste transportanordningarna för styckegods (tågbilgods) och enhetslaster byggas ut.
Den ökade satsningen på direkta järnvägstransporter till och från kontinenten, där marknadspotentialen är stor, kräver en förbättrad transportkvalitet främst i fråga om punktlighet och snabbhet. Den pågående utbyggnaden av färjetrafiken utgör ett led i denna strävan. Vidare krävs fler vagnar som är speciellt anpassade till modern lasthanteringsteknik.
Särskilda storbäriga vagntyper, anpassade för kundernas lastningsoch lossningsterminaler, har framtagits för flera systemtransporter. Exempel på varusrupper där systemlösningar med fördel har använts är timmer, malm, träflis, cement, olja, fartygsplåt och livsmedel.
SJ har för närvarande terminaler för enhetslaster i Malmö, Helsingborg, Göteborg N, Göteborg—Skandiahamnen, Nässjö, Jönköping, Norrköping, Stockholm (Årsta), Solna, Västerås, Örebro, Karlstad, Gävle, Sundsvall och Luleå. Ytterligare några platser kommer att utrus-' ” tas med mobila omlastningsbjälpmedel.
Transporterna på SJ av cenhetslaster till och från svenska hamnar beräknas öka bl. a. genom nyöppnade containerlinjer på Fjärran Östern.
Inrikestransporterna med enhetslaster i SJ:s regi ökar. Speciellt gäller detta transporter av byggmaterial och bulkvaror. Även användningen av container och flak vid distribution av dagligvaror beräknas öka. '
I Jönköping pågår prov med användning av container i SJ:s stycke-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 216
godstrafik. Under år 1973 har provet utvidgats till att omfatta även Nässjö. SJ har funnit vagnar med helt öppningsbara sidor vara ändamålsenliga. Dessa vagnar kombinerar fördelar hos de öppna och slutna vagnarna av konventionell typ. De har därför visat sig vara lämpliga och rationella för en rad godsslag. För närvarande finns 560 nya sådana vagnar i trafik och dessutom ca 300 ombyggda liknande vagnar. Under budgetåren 1973/74 och 1974/75 beräknas ytterligare ca 550 nya vagnar bli levererade. Kapaciteten i färjetrafiken har under år 1973 ökat genom insatser av moderna tågfärjor. I april levererades SJ:s nya femspåriga tågoch bilfärja ”Götaland”, som skall trafikera leden Trelleborg—Sassnitz. Det chartrade systerfartyget ”Svealand” sattes in på samma led i september 1973. Färjornas fem järnvägsspår rymmer 45 godsvagnar. Det särskilda bildäcket, som är beläget över tågdäcket, rymmer 18 lastbilsekipage av internationellt tillåten typ. Danske statsbaner (DSB) satte i juni 1973 in en ny tågfärja, ”Kronborg”, på leden Helsingborg—Helsingör. För att höja kapaciteten även på land byggs nu ett nytt färjeläge i Trelleborg. Detta beräknas kunna tas i bruk år 1975. Möjligheterna att rationalisera SJ:s verksamhet genom att använda datateknik har haft och väntas komma att få fortsatt stor betydelse. SJ:s automatiserade fjärrskriftsnät byggs ut i etapper. Det beräknas vara helt utbyggt i mitten av år 1974. Terminalerna på alla större tjänsteställen vid SJ kommer då att vara anslutna till en central dator i Stockholm. Detta skapar även förutsättningar för att utveckla godsvagns- och transportövervakningssystemet så att det bättre tillgodoser de krav som de övergripande vagnfördelnings-, transportlednings- och transportplaneringsfunktionerna ställer. Arbetet med denna förbättring pågår. Det automatiska platsbokningssystemet har planenligt utvecklats till att omfatta bokning av sov-, ligg- och sittplatser i svensk trafik, i trafik med Norge och Danmark samt i trafik från Sverige mot kontinenten. Systemet utvidgas nu till att omfatta även försäljning av färdbiljetter. Härigenom undviks eljest nödvändig förnyelse av biljettmaskinparken. Dessutom uppnås en rad andra fördelar, t. ex. riktigare taxering, tydligare biljettutskrift, enklare redovisning och förbättrade rapporter. Under sommaren 1973 har det utvidgade systemet provats vid ca 20 terminaler. Alla resebyråer och drygt hälften av berörda biljettexpeditioner har nu kopplats in i systemet. Återstående biljettexpeditioner utrustas före jultrafiken år 1974. En ytterligare utbyggnad, som avser bokning av färdbiljetter för veckosluts- och snabbussar, kommer att undersökas. Flera rutiner inom transportredovisningssektorn har ändrats under
Prop. 1974: I Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 217
senare år. Redovisningssystemen har anpassats både till modernare datatekniska lösningar och organisationsändringar inom SJ. Samtidigt har ett internationellt arbete pågått för att modernisera avräkningssystemen för de europeiska järnvägsförvaltningarna. I detta utvecklingsarbete har SJ deltagit aktivt. Omläggningarna inom redovisningssektorn har medfört att behovet av personal för redovisnings- och statistikarbete har reducerats. Även omläggningar av stationernas uppbörds- och redovisningsarbete har bidragit härtill. Under senare år har regionala redovisningscentraler inrättats. Till dessa centraler har bl. a. nästan hela person- och godstrafikredovisningen intagits och mekaniserats.
Takten för omläggningarna till nya system är beroende av tillgängliga utvecklingsresurser och möjligheterna att använda frigjord arbetskraft inom andra verksamhetsområden. De nya systemen måste därför införas i etapper under en utsträckt tidsperiod.
Inom ramen för det personaladministrativa datasystemet har prov gjorts med utskrift av dagsverksjournaler/turfördelningslistor i dator. Icke oväsentliga personalbesparingar kan göras. Systemet kommer därför att allmänt införas på lokal nivå vid trafikavdelningen. Detta beräknas vara helt genomfört i början av år 1975.
Arbeten pågår vidare med ett enhetligt personalregister och ett nytt personalkort. Efter provkörningar i dator hösten 1973 fortsätter utvecklingsarbetet. Personalregistret skall ligga till grund för avlöningsuträkningar och ge underlag för avtalsförhandlingar, utredningar m. m.
Tågklarerartjänsten automatiseras genom fjärrblockering.
Under budgetåret 1972/73 har fjärrblockeringsanläggningar tagits i bruk på bansträckorna Lundavägen—Trelleborg, Hässleholm—Helsingborg, Mellerud—Agnesberg (Göteborg). Karlsby—Mjölby, Björnlunda— Katrineholm, Älvsjö—Jordbro (Nynäsbanan), Uppsala—Märsta och Boden—Älvsbyn, sammanlagt 415 km. Totalt har nu ca 2 800 km försetts med fjärrblockering. Fram t. o. m. år 1977 beräknas utbyggnaden ha lett till att ytterligare ca 1 100 km har automatiserats.
Liksom i fråga om utbyggnaden av fjärrblockeringen har SJ en längsiktig plan för modernisering av ställverk på de större stationerna. De nya ställverken möjliggör personalbesparingar.
Frågan om automatisk övervakning av tågens hastigheter har sedan flera år studerats inom den internationella järnvägsunionens tekniska forskningsorganisation. Arbetet, i vilket SJ deltagit, har avsett system lämpliga för såväl enklare som mer kompliccrade förhållanden. Forskningsorganct har slutfört sitt arbete i fråga om system för internationella linjer med stark trafik och höga hastigheter. Nu pågående forskning avser övervakningssystem för förhållanden som SJ har anledning att räkna med. Dessa arbeten beräknas kunna slutföras under år 1974.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 218
Användandet av radioteknik vid tågledning och rangertingsarbete blir allt vanligare. Ett så gott som färdigt linjeradiosystem finns på sträckan Luleå —Riksgränsen. Vidare pågår en utbyggnad av ett linjeradiosystem inom stockholmsområdet. I de långsiktiga planerna ingår anläggningar även för andra linjer.
Vidare installerar SJ driftradioanläggningar för att möjliggöra direktkontakt mellan banavdelningens arbetslag och tågledningen. Erfarenheterna från de mindre anläggningar som redan är i bruk är goda, Driftradion ökar möjligheterna att utnyttja tiden mellan tåg för arbeten på eller intill spåret samt bidrar till ett bättre arbetarskydd.
Radioanläggningar i bangårdstjänst ökar möjligheterna till samordning av arbetsledning och information. minskar väntetider och annat tidsspill samt eliminerar behovet av särskilda signalrepeterare på bangårdar med dåliga siktförhållanden. I de flesta fall kan växlingsarbetet dessutom utföras snabbare och säkrare. Allt fler bangårdar kommer att utrustas med radioanläggningar.
I triangeln Stockholm-Göteborg-Malmö har ca 30 < av kontaktledningen upprustats för högre hastighet och kompletterats med dubbel återledning för ökad belastning. Hela triangeln beräknas vara färdig i början av 1980-talet. Dubbel återledning har till 70 56 färdigställts även på linjerna Mjölby—Hallsberg och Ånge—Boden. Andra huvudlinjer tas successivt in i utbyggnadsplanerna.
De berörda europeiska järnvägsförvaltningarna har beslutat senarclägga tidpunkten för införande av automatkoppel från år 1981 till år 19835.
Ett fortlöpande arbete pågår med att utöka den automatiserade kontrollen av vagnparkens funktionsdusglighet genom olika slags detektorer för registrering av varmgång, s. k. tjuvbromsning, lastförskjutning m. m.
Sedan statsmakterna beviljat anslag för att bygga en ny verkstad i Östersund för bl.a. godsvagnar, har detaljutredningar igångsatts om det framtida godsvagnsunderhållet vid SJ:s andra verkstäder.
Parallellt med den fortlöpande koncentrationen av ban-, maskin- och trafiktjänsten till ett färre antal platser höjs standarden på personal- och cxpeditionslokaler. Personalorganisationerna och yrkesinspektionen för landtrafiken har medverkat vid utarbetandet av
Miljövårdsanläggningar, som beräknas bli aktuella t. o. m. budgetåret 1974/75, har inventerats. De flesta objekten gäller rening och neutralisering av avloppsvatten från lok- och vagntvättanläggningar.
SJ har sedan år 1969 provat olika slutna toalettsystem i personvagnar för att öka bekvämligheten för de resande och få en mer
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 219
miljövänlig konstruktion. Vakuumtoaletten har visat sig mest lämplig. Prov med detta system i enstaka vagnar har utfallit väl och pågår nu i större skala.
Medelsförbrukning under hudgetåren 1972/73—1974/75
I prop. 1972: 1 angavs en investeringsram av 337,3 milj. kr. för budgetåret 1972/73. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1972 utökades ramen med 15 milj. kr. för ombyggnad av rullande materiel vid Kalmar Verkstads AB. För att möjliggöra för SJ att betala på begäran av AMS tidigarelagda industribeställningar, husbyggnader och anläggningsarbeten medgav Kungl. Maj:t i beslut den 1 december 1972 och den 16 februari 1973 en ytterligare utökning av ramen med 15 964 000 kr. resp. 1,8 milj. kr. Härigenom kom den fastställda investeringsramen för budgetåret att uppgå till 370 064 000 kr. Den av SJ för budgetåret redovisade medelsförbrukningen stannade vid 370 044 000 kr.
I prop. 1973: 1 har för budgetåret 1973/74 angetts en investeringsram av 350,3 milj. kr. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 26 januari och den 5 juli 1973 har ramen utökats dels med 14,5 milj. kr. för ombyggnad av rullande materiel vid Kalmar Verkstads AB, dels med (2,3+2,8) 5,1 milj. kr. för på begäran av AMS tidigarelagda byggnads-
och anläggningsarbeten. |
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 12 oktober och — sedan anslag anvisats på tilläggsstat I för budgetåret 1973/74 — den 14 december 1973 har ramen höjts med ytterligare (10-+65) 75 milj. kr. för att möjliggöra för SJ att tidigarelägga investeringar i rullande materiel och fasta anläggningar till innevarande budgetår. Härigenom uppgår den fastställda investeringsramen för budgetåret f.n. till (350,3+14,5+5,1-75,0) 444,9 milj. kr. :
För budgetåret 1974/75 har SJ beräknat medelsförbrukningen till 445 milj. kr., vilket är lika med den utökade investeringsramen för innevarande budgetår.
Investeringsprogram
Av följande sammanställning framgår faktisk resp. beräknad medelsförbrukning på investeringsanslaget Järnvägar m. m. under budgetåren 1972/73—1974/75. Planerade investeringar budgetåret 1974/75 som berör ersättningsberättigade järnvägslinjer redovisas särskilt.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 220
Faktisk Beräknad utgift
utgift
1972/73 1973/74 1974/75
Totalt Varav för
ersätt-
ningsbe-
rättigade
banor
tusental kr.
Fasta anläggningar Bangårdar 31 877 35 500 20 200 1500 Ny- och ombyggnad
| av järnvägslinjer | 411 | 3 300 | 800 | — |
| Spårstandard | 30 827 | 28 000 | 36 700 6 800 | |
| Broar m.m. | 3333 | 8 200 | 6 500 | 9200 |
| Husbyggnader | 10134 | 7100 | 11 200 | 9200 |
| Bussverkstäder och garage 352 | 200 | 3 200 | — | |
| Verkstäder | 3 785 | 18 700 | 21 200 | — |
| Centralförråd . | 10 | 500 | 500 | — |
| Signalställverk m. m. | 14 376 | 13 200 | 11 900 2100 | |
| Fjärrblockering | 30 320 | 28 000 | 34 100 | — |
| Vägskydd | 3 266 | 3 500 | 5 500 1200 | |
| Tele | 13 725 | 14 800 | 15 000 | 900 |
| Eldrift | 20 718 | 21 900 | 34 400 | 600 |
| Tidigarelagda arbeten | 1 212 900 | — | — |
163 134 195 800 201 200 14 900 Rullande materiel
| Lok och motorvagnar | 52 283 | 48 300 | 81 900 | — |
| Personvagnar | — | — | — | |
| Godsvagnar | 59 843 | 71 000 | 103 400 | — |
| Tjänstefordon | — | — | — | — |
| Ombyggnad av rullande | — | |||
| materic] | 14 366 | 38 300 | 23 600 | — |
| Tidigarelagda beställningar 31 246 | 157 738 217 300 208 900 | 59 700 | — | — |
| Färjor | . 19673 | 300 | — | — |
| Bussar | 4227 | 3 000 | — | — |
| Försvarsberedskap | 2362 | 2300 | 2400 | — |
| Investeringsinventarier | 13 901 | 320 200 | 24 500 2400 | |
| Diverse och oförutsett | 9 009 Totalt 370 044 444 900 | 6 000 | 8 000 445 000 17 500 | 200 |
1 Ingår i övriga grupper under Fasta anläggningar med 2 137 000 kr.
2 Dessutom ingår tidigarelagda arbeten i övriga grupper under Fasta anläggningar med 5,1 milj. kr.
3 Varav 2,4 milj. kr. för tidigarelagda beställningar.
SI anför i huvudsak följande rörande de olika objektgrupperna.
Bangårdar
Medelsförbrukningen för budgetåret 1974/75 beräknas till 20,2 milj. kr., varav 6,7 milj. kr. avser nya objekt.
Tidigare anmälda större arbeten avser nytt färjeläge i Trelleborg, ut-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 221
byggnad av målbromsanläggning vid Sävenäs rangerbangård, nytt förbigångsspår vid Borlänge rangerbangård samt bangårdsarbeten för pendeltågstrafiken i stockholmsområdet. Arbetena i Trelleborg har kostnadsberäknats till 31 milj. kr., varav 17 milj. kr. budgetåret 1973/74 och 8 milj. kr. budgetåret 1974/75. Målsättningen är att det nya färjeläget skall tas i bruk år 1975.
Större nya bangårdsarbeten planeras i Uddevalla och Sundsvall. I Uddevalla är spårkapaciteten otillräcklig med hänsyn till den ökande godstrafiken. För att höja kapaciteten och rationalisera växlingsarbetet kommer växling och tågbildning att flyttas från hamnbangården fill centralbangården. I planerna för centralbangården ingår förlängning av tågbildningsspår samt nya rangerspår och nytt utdragsspår. Investeringsbeloppet beräknas till 4,8 milj. kr., varav 0,8 milj. kr. budgetåret 1974/75.
I Sundsvall har nyligen arbetet med att förlänga ett av bangårdens spår avslutats. Detta arbete som anmäldes i 1971 års anslagsframställning, utgör endast en deletapp på ett större utbyggnadsprojekt. För att man skall kunna klara av den alltmer ökande trafiken inom området planeras en ombyggnad av den övre bangården som syftar till cen utökad spårkapacitet och längre tågspår. Vixlingsarbetet kommer dessutom att kunna bedrivas mer rationellt och i en bättre arbetsmiljö. Investeringsbeloppet beräknas till preliminärt 8 milj. kr., varav 3,2 milj. kr. budgetåret 1974/75.
Ny- och ombyggnad av järnvägslinjer
Beräknad medelsförbrukning för budgetåret 1974/75 om 0,8 milj. kr. avser linjeomläggningar på sträckan Storsund—Korsträsk.
Spårstandard
Den totala medelsförbrukningen budgetåret 1974/75 beräknas till 36,7 milj. kr., vilket innebär inläggning av totalt 300 km räler, varav 200 km nya.
På huvudlinjerna ersätts slitna räler med nya 50 kg/m räler med högklassig befästning. Rälerna sammansvetsas till skarvfria spår. Den förbättrade banstandarden ger många fördelar, av vilka de viktigaste är ökad reskomfort och lägre banunderhållskostnader.
Frigjorda räler används efter justering för att förstärka spåröverbyggnaden på mindre starkt trafikerade linjer. Härigenom minskar kostnaderna för banunderhållet samtidigt som den högre banstandarden utökar användningsområdet för de moderna tunga dieselloken.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 222
Broar m.m.
Många av SJ:s järnvägsbroar är 60—70 år gamla. Bärförmågan minskar med stigande ålder genom rostangrepp och utmattning, varför broarna successivt måste förnyas.
Av den beräknade medelsförbrukningen för budgetåret 1974/75 om 6,5 milj. kr. avser 5,8 milj. kr. ett större antal tidigare inte anmälda objekt.
Husbyggnader
Den totala medelsförbrukningen för budgetåret 1974/75 beräknas till 11,2 milj. kr., varav 5,6 milj. kr. för nya objekt.
Tidigare anmälda större objekt avser stationshus i Jönköping och överflyttning av ilgodshanteringen från Stockholm C till knutpunktsmagasinen vid Stockholm N och Stockholm S.
I syfte att förbättra arbetsmiljön har SJ sett över personal- och arbetslokalerna vid ban- och trafikavdelningarna. Översynen har resulterat i upprustningsplaner som för banavdelningens vidkommande omfattar 1okaler på 20 platser. Investeringsbeloppet uppgår till totalt 10 milj. kr., varav I milj. kr. faller på budgetåret 1973/74 och 2,6 milj. kr. på budgetåret 1974/75. För upprustningarna vid trafikavdelningen beräknas 0,9 milj. kr. för budgetåret 1973/74 och 0,7 milj. kr. för budgetåret 1974/75.
Bussverkstäder och garage
I Göteborg planeras en ny busserviceterminal på Gullbergsvassområdet. Anläggningen skall användas för service, underhåll och garagering av bussar. Den ersätter nuvarande anläggning, som är otidsenlig och nedsliten. Ett visst utbyte av tjänster kommer att ske med GDG Biltrafik AB, som också planerar att bygga en anläggning inom området. Investeringsbeloppet beräknas till 5,2 milj. kr., varav 2,7 milj. kr. budgetåret 1974/75. Totalt avser medelsförbrukningen för budgetåret nya objekt om 3,2 milj. kr.
Verkstäder
I skrivelse den 12 augusti 1971 till Kungl. Maj:t presenterade SJ ett förslag till ny verkstad i Östersund. Det totala investeringsbeloppet beräknades till ca 25 milj. kr., exkl. kostnad för mark. För budgetåret 1974/75 beräknar SJ ett medelsbehov om 12 milj. kr. SJ förutsätter att 50 §0 som hittills finansieras genom avskrivninganslag på statens driftbudget.
I anslagsframställningarna år 1971 och år 1972 hemställde SJ om avskrivningsanslag för vissa investeringar vid de verkstäder som — i likhet med Östersund — ligger inom det allmänna stödområdet. Kungl. Maj:t förordade dock inte sådant anslag. SJ återkommer i frågan och framhål-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 223
ler att för vissa investeringar vid verkstäderna i Åmål och Notviken bör avskrivningsanslag utgå med 35 96 motsvarande huvudregeln i kungörelsen (1973: 552) om ändring i kungörelsen (1970: 180) om statligt regionalpolitiskt stöd. Under budgetåret 1974/75 aktuella investeringar vid verkstäder inom det allmänna stödområdet är — förutom Östersund — nytt tak på elverkstadens högskepp och miljövårdande åtgärder i Amål samt om- och tillbyggnad av malmverkstäder 1 Notviken m. fl. platser inom regionen.
Totalt beräknas medelsförbrukningen för budgetåret 1974/75 till 21,2 milj. kr., varav 2,8 milj. kr. avser nya objekt.
Centralförråd
Tidigare anmäld ny förrådsbyggnad i Notviken beräknas belasta budgetåret 1974/75 med 0,3 milj. kr. Mindre nya arbeten planeras för 0,2 milj. kr., varför medelsförbrukningen totalt beräknas uppgå till 0,5 milj. kr.
Signalställverk m.m.
Huvuddelen av beräknade investeringar budgetåret 1974/75, eller 8.6 milj. kr. av totalt 11,9 milj. kr., avser tidigare anmälda objekt. Bland dessa kan nämnas nya signalställverk i Veinge, Flen, Uppsala, Västerås och Östersund. För åtgärder mot störningar på SJ:s signalanläggningar förorsakade av tyristorlok beräknas åtgå 1,7 milj. kr.
Vid Stockholm N planeras ett nytt ställverk. Investeringen beräknas ge cn personalbesparing av fem man. Investeringsbeloppet beräknas till 0,8 milj. kr. som helt faller på budgetåret 1974/75.
Fjärrblockering
Totalt har hittills 2 776 km av SJ:s järnvägsnät försetts med fjärrblockering. T. o.m. år 1977 beräknas utbyggnaden fortsätta med följande sträckor.
| Sträcka | Längd, km Beräknas bli | färdigställd år. |
| Laxå Kil | 120 | |
| Kornsjö —Mellerud | 65 | 1974 |
| Kil—-Mellerud | 110 | |
| Enköping --Köping, Tillberga—Sala | 109 | |
| Storvik— Borlänge | 78 | 1975 |
| Frövi Hallsberg | 50 | |
| Falköping—Nässjö | 113 | |
| Gävle —Sundsvall | 233 | 1976 |
| Avesta-—Borlänge | 65 | |
| Borlänge—-Ställdalen | 72 | 1977 |
| Bräcke --Östersund | 71 |
Prop. 1974:1 Bilaga8 Kommunikationsdepartementet 224
För budgetåret 1974/75 beräknas medelsförbrukningen till totalt 34,1 milj. kr., varav 8,9 milj. kr. avser tidigare inte anmälda arbeten på sträckorna Falköping—Nässjö och Gävle—Enånger.
Vägskydd
Arbetena avser säkerhetsanordningar vid oskyddade plankorsningar mellan järnväg och väg samt förbättring av säkerhetsanordningar för att ge ökat skydd. Dessutom tillkommer arbeten för fortsatt automatisering av skyddsanordningar i samband med att fjärrblockering installeras på huvudlinjerna.
För vägskydd beräknas för budgetåret 1974/75 en medelsförbrukning om 5,5 milj. kr. Beloppet avser SJ:s andel av investeringarna. Härtill kommer statsbidrag för ökat skydd och rationalisering om 90 96 resp. 45 46 av anläggningskostnaderna.
Tele
Inom objektgruppen tele ryms investeringar i bl. a. telekablar, telefonförstärkare, bärfrekvensanläggningar, bangårdsradio, drift- och linjeradio, radiostyrning, utrustning för automatiserad färdbiljettförsäljning, fjärrskrivare, televäxlar, högtalaranläggningar, tjuvbroms- och varmgångsdetektorer samt åtgärder mot störningar på SJ:s telekablar förorsakade av tyristorlok.
Större nyanmälda objekt är driftradioanläggningar vid banavdelningen. Behovet av investeringsmedel för sådana anläggningar beräknas till totalt 12 milj. kr., varav 2 milj. kr. varje år under en sexårsperiod fr. o. m. budgetåret 1974/75.
Behovet av att transportera data från en plats till en annan ökar genom att SJ har infört eller planerar att införa bl. a. fjärrblockering, automatiserad fjärrskrift, automatiska boknings- och biljettsystem samt automatiska vagnregistreringssystem. Att anlägga bärfrekvenssystem har bedömts vara det fördelaktigaste sättet att öka datanätets kapacitet. Under budegetåren 1973/74 och 1974/75 planeras bärfrekvensanläggningar på sträckorna Stockholm—Gävle, Gävle Sundsvall, Kil—Charlottenberg, Örebro—Storvik och Ånge—Österås. Investeringsbeloppet för dessa sträckor beräknas till 2,5 milj. kr.
Den totala medelsförbrukningen för teleanläggningar budgetåret 1974/75 beräknas till 15 milj. kr., varav 4,1 milj. kr. avser nya objekt.
Eldrift
I tidigare anslagsframställningar anmälda arbeten beräknas belasta budgetåret 1974/75 med 25,9 milj. kr. Härtill kommer nya objekt om 8,5 milj. kr., vilket innebär en total investeringsvolym för budgetåret av 34,4 milj. kr.
Tidigare anmälda större arbeten avser anskaffning av statiska omrik-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 225
tare, modernisering av äldre omformaraggregat, nya omformarstationer i Moholm, Hallsberg och Mariedamm —Godegård, fjärrstyrning från trafikledningscentralen i Hallsberg av omformarstationerna i Kristinehamn, Kil, Ottebol och kopplingscentralen i Herrhult, höjning av standarden på kontaktledningen inkl. dubblering av återledningen på sträckan Södertälje —Alingsås, Katrineholm—Malmö och inom stockholmsområdet, dubblering av återledningen bl. a. på norra stambanan och på linjerna Kil--Göteborg och Kil—Laxå samt ombyggnad av hjälpkraftledningen Alingsås—Södertälje. Följande nyanmälda objekt utgör en fortsättning av den tidigare inledda upprustningen av matningsanläggningarna för den elektriska tågdriften. Upprustningen motiveras bl. a. av den ökande trafiken på huvudlinjerna. Nässjö omformarstation plancras att utrustas med två statiska frekvensomriktare om vardera 15 MVA (megavoltampere) för att förstärka effekten på stationens matningssträckor. De statiska omriktarna saknar rörliga delar. Encergiförlusterna är mindre än för roterande omformare. Stationsbyggnaden och dess elektriska utrustning måste ändras och kompletteras. Investeringsbeloppet för omriktare och ombyggnader i Nässjö uppgår till ca 9,5 milj. kr., varav 2,5 milj. kr budgetåret 1974/75. Ett inköp av två transportabla roterande omformare på vardera 10 MVA planeras. Dessa omformare skall i första hand tillgodose det ökade effektbehovet på norrlandslinjerna. Investeringsbeloppet beräknas till 8 milj. kr., varav 2,8 milj. kr. faller på budgetåret 1974/75. På sträckorna Älvsjö—Södertälje, Häggvik—Uppsala och Gävle— Sundsvall planerar SJ att dubblera kontaktledningens återledning. Investeringarna ger ett nödvändigt kapacitetstillskott och minskar störningarna på telenät och signalsystem. Investeringsbeloppet för de tre sträckorna beräknas till 3 milj. kr., varav 0,4 milj. kr. budgetåret 1973/74 och 0,6 milj. kr. budgetåret 1974/75. För att Rce-lok skall kunna framföras på sträckan Söderhamn— Sundsvall måste kapaciteten höjas genom en ny matarledning Söderhamn— Hudiksvall. Matarledningen skall överföra elenergi till en ny inmatningspunkt i Hudiksvall. Investeringsbeloppet beräknas till 2,4 milj. kr., varav 0,6 milj. kr. faller på budgetåret 1974/75.
Lok och motorvagnar Den knappa tillgången på investeringsmedel under en följd av år har gjort att SJ tvingats behålla äldre, starkt förslitna lok. Dessa lok är dyra att hålla i driftdugligt skick. Många har dessutom otillfredsstillande prestanda för dagens trafikuppgifter. Det är därför nödvändigt att slopa de äldsta, minst trafiklämpliga loken. Det aktuella slopningsprogrammet för sexårsperioden 1973/74—1978/79 upptar 260 el- och diesellok. | 15 Riksdagen 1974.1 saml. Nr I. Bil.8
Prop. 1974:1 Bilaga8 Kommunikationsdepartementet 226
De nya lok som skall ersätta de utrangerade blir färre än de utrangerade, eftersom de nya loken har betydligt högre prestanda. Nya lok behövs även för nytillkomna behov på grund av ökad godstrafik. Bättre lok möjliggör också en höjning av godstågens kapacitet genom fler och tyngre vagnar varigenom kostnaden per transporterad enhet sjunker.
SJ har hittills anskaffat 102 standardlok litt Rc. Av beställda lok återstår en leverans om 28. SJ planerar att beställa ytterligare 50 Rc-lok under budgetåren 1973/74—1974/75. För Re-loken beräknas åtgå 59 milj. kr. under budgetåret 1974/75.
Nya diesellok planeras ersätta äldre slopningsmässiga. lokomotorer och batterilok. De kommer även att täcka det ökande behovet av dragkraft i tung växlingstjänst resp. användas för nytillkomna transportuppgifter i växlingstjänst på oelektrifierade bangårdar och industrispår samt i tågtjänst på kortare sträckor. För diesellok beräknas under budgetåret 1974/75 åtgå 20 milj. kr.
Totalt beräknas investeringarna i lok för budgetåret 1974/75 uppgå till 81,9 milj. kr., varav nya objekt utgör 27,9 milj. kr.
Godsvagnar | | |
Som tidigare nämnts väntas en fortsatt ökning av SJ:s godstrafik med ca 5 §z per år under perioden 1973-—1977. Transportkapaciteten måste därför ökas genom ett tillskott av nya vagnar. Nya vagnar behövs även som ersättning för äldre vagnar som måste slopas därför att deras prestanda är otillräckliga för dagens trafik eller för att underhållskostnaderna är så höga att det är oekonomiskt att behålla vagnarna. SJ försöker också att genom bättre vagnutnyttjande öka transportkapaciteten. Bl. a. vidtas åtgärder för att förkorta terminaltiderna. :
Medcelsbehovet under budgetåret 1974/75 för tidigare beställda slutna vagnar uppgår till 11 milj. kr. För nya beställningar under budgetåret beräknas åtgå 10 milj. kr. .
Under budgetåret 1974/75 planeras vidare beställningar om drygt 1100 öppna vagnar av standardtyp. Tillsammans med tidigare beställningar uppgår medelsbehovet för öppna godsvagnar till 79 milj. kr.'
För olika typer av specialvagnar beräknas en medelsförbrukning av 3 milj. kr.
Sammantaget innebär vidtagna och planerade godsvagnsbeställningar ett medelsbehov för budgetåret 1974/75 om 103,4 milj. kr., varav ca halva beloppet avser nya beställningar.
Ombyggnad av rullande materiel
Ombyggnadsarbetena syftar till att: minska underhållskostnaderna, öka kapaciteten och anpassa materielen till nya transporttekniska krav. Beloppet för budgetåret 1974/75 avser bl. a. ändring för multipelkörning av vissa ellok, bullerdämpande åtgärder och nya kylsystem på diesellok,
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 227
boggiombyggnad på motorvagnar, ombyggnad av personvagnar för vakuumtoaletter, ombyggnad av öppna godsvagnar till olika typer för transport av virke, m. m.
Berörda curopeiska järnvägsförvaltningar har rekommenderat att automatkoppel skall införas år 1985. Detta innebär en senareläggning i förhållande till tidigare planer. Förberedelsearbetena vid SJ har därför tills vidare nedtonats, varigenom andra angelägna ombyggnader i stället kan utföras.
I arbetena ingår även ombyggnad av motorvagnar, som skall provas i högre hastigheter. Projektet bedrivs i samarbete med ASEA. |
Medelsförbrukningen för ombyggnad av rullande materiel budgetåret 1974/75 beräknas till 23,6 milj. kr. Försvarsberedskap
SJ begär för budgetåret 1974/75 ett avskrivningsanslag om 2,4 milj. kr. för investeringar i försvarsberedskap. Redogörelse för hur SJ planerar att använda de för budgetåret begärda medlen har lämnats i särskild skrivelse den 9 oktober 1973. Innehållet i skrivelsen torde få bringas till riksdagens kännedom i samband med att handlingarna i ärendet ställs till vederbörande utskotts förfogande. Investeringsinventarier
Den för budgetåret 1974/75 beräknade medelsförbrukningen om 24,5 milj. kr. avser bl. a. övningsanläggningar vid den nya SJ-skolan i Ängelholm, bilar, arbetsmaskiner för spårunderhåll, personal- och verkstadsvagnar, truckar, traktorer, lastanordningar, radioutrustningar och maskiner till verkstäderna. Anskaffningarna gör det möjligt att rationalisera driften samt ban- och maskinunderhållet. | |
Av det beräknade beloppet för budgetåret utgör 3,4 milj. kr. investeringar i maskiner och andra inventarier vid den nya verkstaden i Öster: sund. SJ förutsätter att 50 90 av beloppet, dvs. 1,7 milj. kr., finansieras genom avskrivningsanslag på statens driftbudget.
Diverse och oförutsett
För diverse och oförutsett beräknar SJ 8 milj. kr. budgetåret 1974/75.
Stockholms kommun har tidigare haft planer på att ta i anspråk vissa delar av kvarteren Pensionären och Pennfäktaren för en gatuförbindelse mellan Vasagatan och Klarabergsleden. Dessa planer synes nu inte komma att realiseras. SJ äger kvarteret Pensionären och anser det vara angeläget att använda denna tomt för ändamål som stärker SJ:s marknadsposition som trafikföretag. SJ har funnit att det bästa sättet att nå detta syfte är att på den aktuella tomten uppföra ett hotell. Hotellet är avsett att utföras som ett ekonomihotell, dvs. med god rumskomfort men utan luxuös standard. På så sätt bör priserna kunna hållas på en nivå som förutses kunna attrahera betydande kategorier av resande.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 228
Byggnaden skall dessutom innehålla bl. a. butiker, parkering och utrymme för reseinriktad verksamhet. SJ har för avsikt att genomföra dessa planer genom ett särskilt fastighetsbolag som gentemot entreprenör skall hålla i projektering och byggnation samt sedermera förvalta byggnaden. Genom att till detta bolag överlåta marken med tomträtt kan byggnaden till övervägande del direktfinansieras lånevägen. Samtidigt behåller SJ möjligheten att i en framtid kunna disponera marken för rent järnvägsändamål om det skulle visa sig behövligt. Hotellrörelsen med kompletterande restaurangverksamhet är avsedd att drivas av AB Trafikrestauranger. SJ har bedömt att fastighetsbolagets aktiekapital till en början bör utgöra 1 milj. kr. för att projekteringen skall kunna komma igång. Övrig beräknad medelsförbrukning budgetåret 1974/73 avser dels återanskaffning ctler reparation av SJ-anläggningar, som förstörs eller skadas genom olyckshändelser, dels oförutsedda arbeten och anskaffningar utanför investeringsprogrammet.
ÅAvskrivningsanslag för investeringar i ersättningsberättigade järnvägslinjer Investeringarna i ersättningsberättigade järnvägslinjer, som budgetåret 1974/75 beräknas uppgå till totalt 17,5 milj. kr., avser de i 1972 års separatredovisning ingående olönsamma järnviägslinjerna med de avgränsningar som de sakkunniga föreslagit och som 1973 års riksdag beslutat. Av investeringsbeloppet hänför sig 15.3 milj. kr. till anläggningar, lokaliserade till det olönsamma nätet, vilka inte berör affärsbanenätet, och 2,2 milj. kr. till anläggningar belägna vid gränsstationer mellan det olönsamma nätet och affärsbanenätet samt anläggningar, lokaliserade till det olönsamma nätet, vilka berör även affärsbancnätet. Anläggningar för försvarsberedskap, för vilka SJ hemställer om särskilt avskrivningsanslag och de kostnader för vägskydd som skall bestridas av statsmedel, ingår inte i nämnda investeringar. Investeringarna i det ersättningsberättigade nätet har beräknats enligt de principer som närmare redovisas i 1964 och 1965 års anslagsframställningar. Således har investeringsutgifterna under rubrikerna Investeringsinventarier samt Diverse och oförutsett uppskattats med hjälp av rimliga procentsatser för de ersättningsberättigade linjernas andel av ifrågavarande totalbelopp. Med hänsyn till att investeringar i ersättningsberättigade järnvägslinjer inte skall förräntas har dessa investeringar under budgetåren 1967/68—1973/74 avskrivits genom att statsmakterna anvisat motsvarande belopp på statens driftbudget. SJ hemställer därför att ett avskriv-
ningsanslag om 17,5 milj. kr. för detta ändamål tas upp på statens drift-
budget för budgetåret 1974/75.
Prop, 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 229 pA
Ersättning till statens järnvägar för skilda verksamheter och kostnader
I skrivelse den 17 augusti 1973 har SJ bl. a. hemställt om särskild ersättning med sammanlagt 25 milj. kr. för skilda verksamheter och kostnader. I sammanhanget framhåller SJ följande.
Lönegaranti- och arbetsgivaravgift
Fr.o.m. den 1 januari 1971 skall arbetsgivare årligen crlägga en lönegarantiavgift enligt Jagen (1970: 741) om statlig lönegaranti vid konkurs och Jagen (1970: 742) om lönegarantiavgift (ändrad 1972: 566). Avgiften motsvarar 0,02 46 av avgiftsgrundande lön och förs till en fond från vilken utbetalas arbetstagares fordran hos arbetsgivare som försatts i konkurs.
Lag om arbetslöshetsförsäkring (1973: 370) trädde i kraft den 1 januari 1974. Arbetsgivaravgilt för finansiering av arbetslöshetsförsäkring skall enligt lagen (1973: 372) om arbetsgivaravgilt till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet erläggas av arbetsgivare med ett belopp som motsvarar 0,4 90 av avgiftsgrundande lön.
De nämnda avgifterna avser i allt väsentligt att ge arbetstagarna garantier för förhållanden som inte kan bli aktuella vid SJ bl. a. på grund av de fasta anställningsformerna, Dessa orsakar betydande merkostnader för företaget jämfört med om SJ kunde föra samma flexibla personalpolitik som konkurrerande företag. Avgifterna medför följaktligen en dubbel belastning för SJ som transportföretag. SJ bör därför får särskild ersättning för de kostnader som dessa avgifter orsakar på affärsbanenätet. Under budgetåret 1974/75 uppgår ersättningsbehovet till 6,2 milj. kr.
Ersättning för viss försvarsbercdskap
I överensstämmelse med vad föredragande departementschefen anfört i prop. 1973: 1 (bil. 8, s. 234) angående SJ:s beredskapsåtaganden har SJ i skrivelse till överbefälhavaren den 28 maj 1973 prcciserat crsättningsbehovet för budgetåret 1974/75 exkl. utbildning av vapenfria tjänstepliktiga och driftvärn.
AMS har i skrivelse till SJ den 15 augusti 1973 raocddelat, att AMS saknar medel att utbetala begärd ersättning för utbildning av vapenfria tjänstepliktiga beroende på att utbildningsanslaget numera disponeras av Kungl. Maj:t och att AMS inte kommer att inkalla vapenfria tjänstepliktiga till SJ under budgetåret 1973/74. Om vapenfria tjänstepliktiga skall utbildas vid SJ under budgetåret 1974/75 bör såsom SI tidigare framhållit särskild ersättning utgå till SJ för de kostnader som SJ härigenom åsamkas, Kostnaderna, som saknar motsvarighet hos konkurrerande företag, beräknas under budgetåret 1974/75 till 1 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 230
Överbefälhavarens och SJ:s prövning av betydelsen från totalförsvarssynpunkt av att driftvärnet vid SJ bibehålls är ännu inte avslutad. I avvaktan på resultatet av denna prövning har SJ beräknat ersättningsbehovet för driftvärnet budgetåret 1974/75 till 2 milj. kr. SJ:s kostnader för driftvärn saknar motsvarighet hos konkurrerande transportföretag, och SJ anser sig inte utan särskild ersättning kunna uppritthålla nuvarande driftvärn.
Ersättning för vissa kostnader vid korsningar i plan mellan järnväg och väg
Enligt kungörelsen (1959: 50) angående kryssmärken och säkerhetsanordningar vid plankorsningar mellan järnväg och väg åligger det järnvägs innehavare att vid plankorsningar anordna och underhålla kryssmärken och säkerhetsanordningar samt ordna den bevakning som kan komma ifråga enligt kungörelsen.
Sedan år 1941 kan järnväg erhålla statsbidrag till kostnaderna för anordnande av säkerhetsanläggning som beslutats enligt ifrågavarande kungörelse. Bidrag utgår bl. a. med 90 Z av de beräknade kostnaderna.
Statsbidrag kan däremot inte erhållas till kostnaderna för drift, underhåll och förnyelse av plankorsningar och säkerhetsanordningar. Dessa kostnader saknar motsvarighet hos med järnväg konkurrerande transportföretag och bör behandlas med utgångspunkt från ett trafikpolitiskt betraktelsesätt och ses som för järnvägs-och vägtrafik gemcensamma kostnader.
För budgetåret 1974/75 beräknas de totala kostnaderna på affärsbanenätet för säkerhetsanordningar vid korsningar metan järnväg och väg till 17,6 milj. kr. Härtill kommer kostnader för det bantekniska underhållet vid plankorsningarna. Detta underhåll avser beläggningen i korsningar, snö- och siktröjningar samt skyddsportaler och varningsmärken, som inte räknas in i säkerhetsanordningar. Kostnaderna för detta underhåll på affärsbanenätet beräknas för budgetåret 1974/75 till 14 milj. kr.
SJ anser att nämnda driftkostnader (17,6 + 14,0) 31,6 milj. kr. bör delas lika mellan vägtrafik och järnvägstrafik. Under budgetåret 1974/ 75 uppgår ersättningsbehovet således till 15,8 milj. kr.
Remissyttrande
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgett det yttrande som redovisats under rubriken Vägväsendet (s. 58).
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 231
Bepartementschefen
Investeringsramen för innevarande budgetår angavs i prop. 1973: 1 (bil. 8, s. 231) till 350,3 milj. kr. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 5 juli 1973 höjdes ramen dels med 14,5 milj. kr. för ombyggnad av rullande materiel vid Kalmar Verkstads AB, dels med (2,3 +2,8) 5,1 milj. kr. för på begäran av AMS tidigarelagda byggnads- och anläggningsarbeten. Kungl. Maj:t har vidare den 12 oktober och — sedan anslag anvisats på tilläggsstat I — den 14 december 1973 höjt ramen med ytterligare (10+65) 75 milj. kr. för att möjliggöra för SJ att tidigarelägga investeringar i rullande materiel och fasta anläggningar till innevarande budgetår. Härigenom uppgår den fastställda investeringsramen för budectåret till (350,.3-+14,5-+5,1+75,0) 444,9 milj. kr., dvs. ramen överstiger den av SJ i förra årets anslagsframställning för budgetåret föreslagna medelsförbrukningen med ca 5 milj. kr.
För budgetåret 1974/75 har SJ föreslagit cn medelsförbrukning av 445 milj. kr. Av investeringsplanen för kommunikationsverken framgår att jag tillstyrker en investeringsram av 392,3 milj. kr. I förhållande till den i prop. 1973: 1 beräknade investeringsramen för innevarande budgetår innebär detta en ökning med 42 milj. kr. Jag har i olika sammanhang understrukit angelägenheten av att åtgärder vidtas som gör det möjligt för SJ att väl hävda sig på transportmarknaden. Genom den av mig föreslagna ökningen av investeringsramen för budgetåret 1974/75 och genom den under innevarande budgetår beslutade tidigareläggningen av investeringar i rullande materiel och fasta anläggningar om 75 milj. kr. kommer SJ att kunna öka sin kapacitet och konkurrenskraft i betydande utsträckning. |
Av följande sammanställning framgår hur investeringarna i stort beräknas bli fördelade under budgetåret 1974/75. Sammanställningen visar också utfallet för budgetåret 1972/73 och den beräknade medelsförbrukningen för innevarande budgetår. För detta budgetår redo-. visas såväl beräkningarna i prop. 1973:1 som den förväntade fördelningen, om hänsyn tas till beslutade ramhöjningar.
1972/73 1973/74 1974/75
Beräknad
Utfall i prop. = dec. Verket — Departe-
1973:1 1973 ments-
chefen
milj. kr.
| Fasta anläggningar | 163,1 165,5 195,8 201,2 183,0 | ||||
| Rullande materiel | 157,7 155,0 217,3 208,9 180,0 | ||||
| Färjor | 19,7 | 0,3 | 0,3 | — | — |
| Bussar | 4,2 | 3,2 | 3,0 | — | — |
| Försvarsberedskap | 2,4 | 2,3 | 2,3 | 2,4 | 2,3 |
| Inventarier | 13,9 18,0 20,2 24,5 20,0 | ||||
| Diverse och oförutsett | 9,0 | 6,0 | 6,0 | 8,0 | 7,0 |
370,0 350,3 444,9 445,0 392,3
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 232
Till kapacitetshöjande investeringar hänför sig bl.a. anskaffning och ombyggnad av rullande materiel. I det investeringsprogram som jag förordar ligger en ökning i fråga om den rullande materielen om 25 milj. kr. jämfört med den av mig för innevarande budgetår i prop. 1973: 1 förordade medelsförbrukningen för motsvarande ändamål.
Till kapacitetshöjande investeringar hör vidare fortlöpande utbyggnadsarbeten på bangårdar, fortsatta förstärknings- och ombyggnadsarbeten på banan cte. Jag vill i detta sammanhang nämna att i den av mig förordade investeringsramen för budgetåret 1974/75 har inräknats utrymme för vad som under detta budgetår kan komma att krävas av statliga medel för anläggande av en pendeltäågsstation vid Flemingsberg ; stockholmsområdet. Medel för detta investeringsobjekt för innevarande budgetår har tidigare ställts till SJ:s förfogande. I fråga om investeringsarbetena för Storstockholms lokaltrafik i övrigt gäller att samtliga hittills avtalade arbeten beräknas bli färdigställda under budgetåret 197-4/75.
Bland de mera betydande rationaliseringsåtgärderna, av vilka flera är angelägna inte minst från säkerhetssynpunkt, kan nämnas cn fortsatt utbyggnad av fjärrblockeringen, automatiserad kontroll av vagnparkens funktionsduglighet, mekanisering av terminalarbetet och införande av linje- och växlingsradio. Investeringsramen bedöms i övrigt möjliggöra fortsatta insatser för upprustning av personal- och arbetslokaler samt åtgärder av betydelse för den yttre miljövården.
SJ har i anslagsframställningen anmält sin önskan att bilda ett särskilt fastighetsbolag med uppgift att svara för projektering, uppförande och senare förvaltning av en hotellbyggnad i anslutning till Stockholm C. Jag har inget att erinra mot ett fortsatt utredningsarbete inom SJ för att bedöma lönsamheten av ett sådant projekt. Jag förutsätter dock att SJ härvid även utreder alternativa användningar av marken och att frågan sedermera underställes Kungl. Maj:ts prövning.
I den av mig förordade medelsförbrukningen ingår investeringar om 17,5 milj. kr. i järnvägslinjer tillhörande det ersättningsberättigade bannätet. För investeringar i försvarsberedskap vid SJ beräknar jag 2,3 milj. kr. Chefen för finansdepartementet tillstyrker i annat sammanhang denna dag avskrivningsanslag för dessa ändamål om 17,5 resp. 2,3 milj. kr. |
I den av mig förordade medelsförbrukningen ingår också sammanlagt 15,4 milj. kr. för investeringar i ny verkstad i Östersund, varav 12 milj. kr. utgör investeringar i anläggningen och 3,4 milj. kr. investeringar i maskiner och andra inventarier i verkstaden. SJ har på Kungl. Maj:ls uppdrag tidigare redovisat förutsättningarna för en utökad verksamhet vid verkstaden. För denna undersökning lämnades en redogörelse i prop. 1972: 1 (bil. 8, s. 259). SJ bör också för de nu aktuclla investeringarna i anläggningen kompenseras på tidigare föreslaget
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 233
sätt. Chefen för finansdepartementet förordar i annat sammanhang denna dag avskrivningsanslag för ändamålet om 6 milj. kr. SJ har även begärt särskilda avskrivningsmedel för vissa andra investeringar inom det allmänna stödområdet med sammanlagt 917 000 kr. Jag är dock inte beredd att förorda särskilt anslag på statens driftbudget eller kompensation i annan form för dessa investeringar.
Utöver vad som angetts i samband med framställningen om driftersättning till det olönsamma bannätet har SJ för budgetåret 1974/75 begärt ersättning med sammanlagt 25 milj. kr. för vissa särskilda kostnader. Av beloppet hänför sig 2 milj. kr. till driftvärnsverksamheten vid SJ. I överensstämmelse med vad jag förutsatte i prop. 1973: 1 (bil. 8, s 234) prövar överbefälhavaren och SJ f. n. betydelsen från totalförsvarssynpunkt av att driftvärnet vid SJ bibehålls. I avvaktan på resultatet av denna prövning bör driftvärnsverksamheten vid SJ, utan att särskild ersättning utgår, bibehållas enligt hittillsvarande principer.
Enligt SJ:s mening bör vidare särskild ersättning utgå för de kostnader som SJ skulle åsamkas om vapenfria tjänstepliktiga skulle komma att utbildas vid SJ under budgetåret 1974/75. SJ har beräknat ifrågavarande kostnader till 1 milj. kr. AMS och SJ har inte kunnat nå en uppgörelse om de ekonomiska betingelserna för de vapenfrias tjänstgöring vid SJ. AMS har vidare meddelat att man inte under budgetåret 1974/75 kommer att kalla in vapenfria tjänstepliktiga för placering vid SJ. Någon särskild ersättning för ändamålet torde därför inte behöva utges till SJ.
Ersättning bör enligt SJ utgå för de kostnader som åvilar affärsbancenätet till följd av verkets skyldighet att erlägga dels lönegarantiavgift för skydd av arbetstagares fordran vid konkurs, dels arbetsgivaravgift för finansiering av arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet. Ersiättningsbehovet under budgetåret 1974/75 beräknas till 6,2 milj. kr. Staten som arbetsgivare är i likhet med andra arbetsgivare skyldig att betala arbetsgivaravgifter för skilda ändamål. Någon anledning att särskilt kompensera SJ härför finns inte.
Av den begärda ersättningen om totalt 25 milj. kr. avser 15,8 milj. kr. hälften av SJ:s kostnader för drift, underhåll och förnyelse av anläggningar vid korsningar i plan mellan järnväg och väg. Den andra hälften av kostnaderna bör enligt verket fortfarande belasta järnvägen. Jag är inte beredd att förorda att särskilda medel ställs till SJ:s förfosande för att täcka ifrågavarande kostnader.
I anstutning till riksdagens uttalande (TU 1972: 16, rskr 1972: 252) i frågan om clektrifiering av bandelen Borlänge—Mora har SJ på Kungl. Maj:ts uppdrag i samråd med AMS utfört en förnyad prövning av frågan.
SI anför i skrivelse den 18 maj 1973 — till vilken skrivelse fogats yttrande från AMS — bl. a. att investeringskostnaderna för celektrifie-
Prop. 1974: 1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 234
ringen kan beräknas till ca 11,6 milj. kr. i 1973 års pris- och löncnivå. Mindrekostnaderna uppgår till ca 0,4 milj. kr. per år. Investeringen är sett från trafikekonomisk synpunkt klart olönsam. AMS har funnit att elektrifieringsprojektet till sin huvuddel inte är lämpat som beredskapsarbete. AMS konstaterar i sammanhanget bl. a. att projektet till stor del kräver sådan specialutbildad arbetskraft som i regel inte kan rekryteras från regionen.
För min del har jag inte funnit att någon egentlig förbättring från trafikförsörjningssynpunkt uppnås genom en elcktrifiering av bandelen. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet har jag inte heller funnit att några arbetsmarknadsmässiga eller andra skäl talar för en sådan åtgärd.
Jag vill avslutningsvis anmäla att SJ i skrivelse den 24 augusti 1973 redovisat en översiktlig utredning angående ostkustbanans förlängning till Umeå. I avvaktan på resultatet av pågående regional trafikplanering är jag inte beredd att nu ta ställning till detta projekt. Redovisning av utredningen samt mina ställningstaganden kommer därför att scnare föreläggas riksdagen.
Anslaget Järnvägar m. m. bör beräknas med hänsyn till att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen.
Med hänvisning till vad jag sålunda anfört förordar jag att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning.
milj. kr
| Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1974/75 | 392,3 |
| 10 2, marginal | 39,2 |
| Avgår beräknad ingående behållning 1974-07-01 | —8,7 |
| Erforderligt anslag budgetåret 1974/75 | 422,8 |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Järnvägar m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett inves-
teringsanslag av 422 800 000 kr.
Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 235
D. LUFTFARTSVERKET
Balansräkningen per den 30 juni 1973 för luftfartsverket visar, att bokförda bruttovärdet av luftfartsverkets tillgångar uppgick till sammantlagt 730,1 milj. kr., varav 329,2 milj. kr. avsåg mark, fältområden m. m., 133,0 milj. kr. byggnader, 170,5 milj. kr. tele-, radio- och belyvsningsanläggningar samt 54,6 milj. kr. fordon, maskiner, redskap m. m., 27,3 milj. kr. kundfordringar, 1.6 milj. kr. förråd och 13,9 milj. kr. poster av finansiell natur.
Statskapitalet ökade med 53,6 milj. kr. under budgetåret 1972/73 och uppgick vid budgetårets utgång till 374,8 milj. kr. Beloppet motsvarade det bokförda nettovärdet av affärsverksfondens tillgångar.
Överskottet för budgetåret 1972/73 uppgick till 25,2 milj. kr. Överskottet innebär att verket kompenserat den bristande förräntning av statskapitalet som redovisades i 1971/72 års bokslut.
Luftfartsverket
I skrivelse den 23 augusti 1973 och i anslutning därtill lämnad komplettering har luftfartsverket hemställt om investeringsanslag för budgetåret 1974/75.
Flygplatser m. m.
| Ing. behållning — Anslag | Utgift | |
| 1972/73 | 26 200 000 | 88 000 000 77 300 000 |
| 1973/74 | 36 900 000 | 75 700 000 195:000 000 |
| 1974/75 verket | 22 600 000 | 167 700 000 2173 000 000 |
| departementschefen 17 600 000 | 167 200 000 2168 000 000 |
! Preliminärt belopp inkl. tidigarelagda investeringar.
2 Preliminärt belopp. Utvecklingen inom luftfarten
En sammanfattande redovisning av utvecklingen inom den reguljära världsluftfarten lämnas i följande tabell. Linjefart bedriven av flygbolag inom ICAO-anslutna stater
Antal Förändring i 9,
milj. 1971—1972 1970—1971 A. Passagerartrafik
| passagerare personkm | 443 555 000 12 | 9 6 7 | |
| B. Flygfrakt (tonkm) | 14 200 14 | 10 | |
| C. Post (tonkm) | 2770 -—4 | —8 | |
| D. Totalt (tonkm). | 67 790 12 | 7 |
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 236
Som framgår av tabellen uppgick den reguljära luftfartens samlade transportarbete till 67,8 miljarder tonkilometer under år 1972. Jämfört med föregående år innebär detta en ökning med 12 96, vilket med 5 procentenheter överstiger 1971 års relativt låga tillväxttakt.
Antalet befordrade passagerare ökade från 407 milj. år 1971 till 443 milj. år 1972 medan antalet personkilometer ökade från 495 till 555 miljarder, vilket motsvarar ökningar med 9 resp. 12 46. Dessa ökningstal, som är knappt fyra procent högre än ökningstalen under de båda närmast föregående åren når emellertid inte upp till den genomsnittliga årliga ökningen under 1960-talet.
Under år 1972 ökade antalet frakttonkilometer med 14 26, vilket innebär en viss återhämtning av den relativt låga ökningstakten under åren 1970 och 1971. Den flygbefordrade postmängden minskade under år 1972 med 4 4, vilket jämfört med år 1971 innebar en viss förbättring (—8 ce).
Charterflygverksamheten har expanderat kraftigt under det senaste decenniet. Det' totala persontransportarbetet med utrikes charterflyg beräknas år 1971 ha uppgått till 83 miljarder personkilometer eller 32 26 av världens samlade utrikes persontransportarbete med flyg. Linjeföretagen utförde 36 miljarder personkilometer i chartertrafik medan de renodlade charterföretagen stod för 47 miljarder personkilometer.
För interkontinentala sällskapsreseflygningar gäller restriktiva bestämmelser både i Europa och i Förenta staterna. Konsekvenserna härav har blivit att sällskapsreseflygningarna endast utgör ca 3 6 av den totala charterflygtrafiken mellan Europa och Förenta staterna. Charterkategorin ”slutna grupper” som helt dominerar nordatlanttrafiken har i vissa länder inte på ett effektivt sätt kunnat kontrolleras av myndigheterna, Sålunda har denna trafikkategori på många håll i praktiken kommit att bli helt öppen för allmänheten och därigenom alltmer fått karaktären av ett slags linjefart. BI. a. detta förhållande har lett till att charterreglerna livligt debatteras världen över.
Antalet flygplan för kommersiell trafik inom ICAO-länderna ökade med 41 2 under den senaste tioårsperioden och uppgick vid slutet av år 1972 till 7 454. Fiygplansflottans sammansättning har emellertid kraftigt förändrats under denna period. Antalet propellerpian har sålunda under tioårsperioden minskat till hälften av det antal som fanns i periodens början. Jetflygplanens relativa andel av den totala flygplansflottan har successivt ökat och uppgick vid slutet av år 1972 till 56 96. Sedan år 1966 har antalet turbo-propflygplan utgjort ungefir 20 fö av den totala flygplansflottan.
Tillväxttakten för flygtrafiken i Sverige var under budgetåret 1972/73 ogynnsam jämfört med närmast föregående budgetår. Sålunda har antalet passagerare i utrikes och inrikes linjefart varit i
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 237
ningar på 7 46 resp, 10 46 under den senaste femårsperioden. För den inrikes linjefarten ökade antalet flygtimmar under år 1972 med 396 under det att antalet flygkilometer för detta trafikslag ökade med 6 Sc. Detta förhållande förklaras av att den inrikes jettratiken har vuxit snabbare än övrig inrikes linjefart som bedrivs med betydligt långsammare kolvmotorplan. En sammanfattande redogörelse för flygtrafiken på svenska statliga flygplatscerJämnas i följande tabell.
Antal Förändring i 24
1972/73
(1000-tal) 1971/72— 1970/71— Genomsnitt
1972/73 — 1971/72 — 1967/68—
Å. Passagerare!
Linjefart
utrikes 2059 0 S 7
inrikes 1 590 0 7 10
Charter
utrikes 1 684 13 32 15
inrikes 31 7 —8 —1
Summa linjefart
och charter 5363 4 12 10
Bruksflyg
| utrikes | 8 | 10 | — | — |
| inrikes | 26 | 10 | — | — |
| Summa A 5397 | 4 | — | — |
B. Fraktgods? (ton)
| utrikes linjefart | 42 | 13 | -—4 | 1 |
| inrikes ” | 12 | 6 | —12 | | |
| Summa B 54 | 12 | —6 | 8 | |
| C. Post! (ton) | 15 | 2 | -—2 | 6 |
D. Landningsfrekvens Linjefart
utrikes 29 —4 8 4
inrikes 61 —2 5 5 Charter
utrikes 1 1 18 10
inrikes 5 17 —8 6 Bruksflyg
utrikes 3 —7 13 13
inrikes 24 —5 1 8
Övrig trafik (huvud-
sakligen privat- och skolflyg) 145 -—2 —7 —3
Summa D 278 —2 -—2 1
1 Ankommande och avgående i utrikes trafik samt avgående i inrikes trafik.
Som framgår av tabellen uppgick ankommande och avgående passagerare i utrikes trafik och avgående i inrikes trafik vid statliga flygplatser till drygt 5 milj. under budgetåret 1972/73, vilket innebär en ökning med 4 96 jämfört med föregående budgetår (1971/72 12 90).
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 238
Den starkaste ökningen faller på utrikes chartertrafik medån passagcerarfrekvensen i såväl utrikes som inrikes linjefart varit i stort sett oförändrad jämfört med föregående budgetår.
Godstransporterna uppgick budgetåret 1972/73 till 54 000 ton, vilket innebär en ökning med 12 96 jämfört med föregående budgetår. En ökning med 12 90 överstiger med 4 procentenheter den genomsnittliga årliga ökningstakten under den scnaste femårsperioden. Under . budgetåret 1971/72 minskade fraktgodsmängden med '6 4.
Den flygbefordrade postmängden uppgick under budgetåret 1972/73 till 15 000 ton, vilket innebär en ökning med 2 fc jämfört med föregående budgetår (1971/72 —2 90).
Det totala antalet landningar på statliga flygplatser uppgick under budgetåret 1972/73 till 278 000, vilket innebär en- minskning med 2 <6 jämfört med föregående budgetår (1971/72 —2 96). Av de olika trafikkategorierna noteras minskningar i.antalet landningar för samtliga kategorier utom för chartertrafiken. Av totala antalet landningar utgör allmänflygets andel mer än hälften (62 75). En närmare analys av nedgången i antalet landningar inom allmänflyget (—2 <c) visar att minskningen huvudsakligen kan hänföras till skolflyget under det att privatflyget visar en mindre ökning.
Fördelningen på landets fyra största flygplatser av antalet landningar och passagerare under budgetåret 1972/73 framgår av nedanstående tabell.
| Flygplats | Landningar 9, av Passagerare 9, av 1 000-tal | total | (ank--avr) total 1 000-tal | ||
| Arlanda | 40 | 14 | 3 271 | 46 | |
| Bromma | 58 | 21 | 746 | 11 | |
| Torslanda | 44 | 16 | 1046 | 15 | |
| Bulltofta j Sturup | 25 | 9 | 533 | 8 | |
| Övr. flygplatser | 111 278 | 40 100 | 1449 7045 100 | 20 |
Bromma flygplats är fortfarande landets mest trafikerade flygplats med avseende på landningsfrekvensen trots en minskning under budgctåret 1972/73 på .6 26. Drygt 75 20 av landningarna hänfördes till allmänflyget, vilket förklarar flygplatsens relativt låga passagerarandel. Arlanda flygplats är landets mest trafikerade flygplats med avsecnde på passagerarfrekvensen. Antalet ankommande och avresande passagerare uppgick under budgetåret 1972/73 till 3,3 milj., varav 1,1 milj. i chartertrafik.
Flygplatsen i Sturup öppnades för trafik den 1 december 1972, varvid samtidigt större delen av flygtrafiken på Bulltofta lades ned. Viss allmänpflygverksamhet förekom på Bulltofta fram t.o.m. våren 1973. I samband med Bulltoftas nedläggning upphörde pendeltrafiken till Kastrup, vilket är en av huvudorsakerna till den starka nedgången i
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 239
passagerar- och landningsfrekvensen under budgetåret 1972/73 för Bulltofta och Sturups flygplatser (13 6 resp. 22 It).
Vid slutet av år 1972 uppgick antalet motordrivna svenskregistrerade flygplan till 1058. Flygplanens fördelning på viktklasser framgår av ' nedanstående tabell.
| Högsta tillåten | Antal | Förändring i |
| startvikt (kg) | 1971—1972 | |
| — 2000 | 863 | 4 |
| 2001— 10 000 | 128 | —7 |
| 10 001— 25 000 | 31 | —3 |
| 25 001—100 600 | 28 | 8 |
| 100 000— | 8 Summa 1058 | 0 2 |
Den kontrollerade civila trafiken som trafikerar landets luftleder och informationssträckor består till ca 75 96 av linje- och chartertrafik. Resterande 25 4 utgörs av allmänflyg. Kontrollerade överflygningar, dvs. trafik som varken startar eller landar inom riket men jom trafikerar luftlederna i svenskt luftrum, beräknas uppgå till ca 1159 Ce den totala kontrollerade trafiken. Verkets framtidsbedömning
Den tekniska utvecklingen av transportflygplan har hittills i allt väsentligt styrts av flygföretagens krav på anpassning av flygmaterielen till de olika trafikområdenas struktur och behov samt på förbättrad drift- och underhållsekonomi, allt inom ramen för en tillfredsställande flygsäkerhetsnivå. Satsningen har framför allt inriktats på framtagning av större flygplanstyper samt utrustning för förbättrad regularitet.
Lultfartens utveckling kan komma i konflikt med den mänskliga miljön på ett sätt som nödvändiggör anpassning av flygtekniken. Luftfartens starka expansion har i allt' högre grad aktualiserat miljövårdsaspekterna kring flygplatserna. I syfte att bättre kunna följa utvecklingen och ta erforderliga initiativ på området har luftfartsverket inrättat en särskild miljöskyddskommitté. I linje härmed har verket intensifierat kartläggningen av bullersituationen vid allt flera av de statliga flygplatserna. Bullermätningssystem har den 1 januari 1974 införts vid Arlanda flygplats och avses senare bli införda vid andra särskilt bullerkänsliga flygplatser för kontroll av bullernivå och för övervakning av att bullerbegränsande in- och utflygningsbestämmelser iakttas. Verket har även inventerat behovet av åtgärder till förebyggande av andra sanitära olägenheter som kan orsakas av verksamheten på flygplatserna. Härvid har förbättringar av avloppsanläggningar och åtgärder mot skador av petroleumprodukter prioriterats.
Jumbojetflygplanen har nyligen satts in i trafik och under 1970talet kommer s. k. Airbus att introduceras. Båda flygplantyperna har en kapacitet av 300—400 passagerare. Airbus avses trafikera sådana
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 240
europalinjer som kan utgöra direkta förlängningar av inrikes huvudiinjer.
Den inrikes linjefarten torde i framtiden i allt större utsträckning komma att ske med jetplan med kapacitet för ca 100 passagerare. Som komplement till det inrikes primärnätet kan förutses tillkomsten av ett sekundärnät med trafik av matarkaraktär med propellerflygplan.
De moderna jetflygplanen blir mindre väderberoende genom utrustning för kategori 1I-operationer, innebärande operativa förhållanden under vilka inflygning för landning får ske ner till en beslutshöjd av lägst 30 m och en bansynvidd av lägst 400 m.
De moderna jetflygplanen är undantagslöst utrustade med transponders — automatisk svarsstation för identifiering — som i allt större utsträckning även kommer att installeras i övriga flygplan. Allmänflygplanen utvecklas mot bättre prestanda och förbättrad utrustning. Antalet tvåmotoriga flygplan kan i framtiden förutses utgöra en utökad andel av den totala flygplansflottan, speciellt inom taxiflyget.
Luftfartsverket räknar med en genomsnittlig årlig tillväxt av antalet ankommande och avresande passagerare samt av antalet passagerarkilometer i utrikes linjefart med 9 <& under perioden 1972—1980. Passagcrarfrekvensen i utrikes chartertrafik beräknas öka med genomsnittligt 12 76 per år under perioden 1972—1980.
Antalet avresande passagerare samt antalet passagerarkilometer i inrikes linjefart bedöms öka med i genomsnitt 10 46 per år fram till år 1980. Antalet avresande passagerare i inrikes chartertrafik, som åter ökade under år 1972 efter nedgången under närmast föregående år, bedöms komma att hålla sig på ungefär oförändrad nivå — omkring 30 000 per år — fram till år 1980. Antalet med taxiflyg befordrade passagerare väntas öka med i genomsnitt 9 46 per år under perioden 1972—1980.
Antalet ankommande och avgående ton fraktgods i utrikes trafik på statliga flygplatser beräknas öka med i genomsnitt 10 76 per år under perioden 1972—1980. Motsvarande ökningstal för avgående fraktgods i inrikes trafik beräknas till 3 96 per år.
Mängden ankommande och avgående post i utrikes trafik på statliga flygplatser väntas öka med genomsnittligt 4 Z per år under perioden 1972—1980. Under samma period väntas den avgående postmängden i inrikes trafik öka med 6 % per år.
Landningsfrekvensen i linjefart på statliga flygplatser beräknas öka med i genomsnitt 5 46 per år under perioden 1972—1980. Under samma period väntas landningsfrekvensen i chartertrafik öka med i genomsnitt 7 §0 årligen.
Medelsförbrukning under budgetåren 1972/73—1974/75
För budgetåret 1972/73 fastställdes investeringsramen till ' 91,0 milj. kr. I föregående års statsverksproposition beräknades betal-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 241
ningsutfallet till 90,9 milj. kr. inklusive tidigarelagda investeringar. På grund av vissa förseningar med igångsättningen av projektering av den nya utrikesbyggnaden på Arlanda flygplats samt beroende på att den planerade utbyggnaden av glidbaneytorna för ILS (instrumentlandningssystem) vid banorna 01 och 26 på Arlanda flygplats ännu inte genomförts uppgick medelsförbrukningen under budgetåret endast till 77,3 milj. kr. För den nya flygplatsen i göteborgsregionen — Göteborg— Landvetters flygplats — har också mindre investeringsmedel än som beräknats tagits i anspråk, dock utan att den fastlagda tidsplanen för flygplatsens färdigställande har påverkats. :
För budgetåret 1973/74 fastställdes investeringsramen till 90,0 milj. kr. Luftfartsverket räknar f.n. med att medelsförbrukningen skall uppgå till detta belopp.
För budgetåret 1974/75 föreslår luftfartsverket en investeringsram av 173,0 milj. kr. efter avdrag av de kommunala bidrag som enligt riksdagens beslut skall utgå till investeringarna.
Investeringsprogram
Den nya stationsbyggnaden för utrikes trafik på Arlanda flygplats samt den nya flygplatsen i göteborgsregionen kommer att dominera investeringsverksamheten under de närmaste budgetåren. Det nya utrikes stationsområdet på Arlanda flygplats beräknas bli färdigställt den 1 november 1976 och den nya flygplatsen i göteborgsregionen beräknas kunna tas i bruk den 1 oktober 1977.
Den fortsatta snabba utvecklingen av flygmaterielen samt ökningen av passagerarantalet på flygplatserna har medfört att markorganisationen blivit hårt ansträngd. Under de närmaste budgetåren kommer därför investeringsverksamheten att i första hand inriktas på sådana investeringsobjekt som är nödvändiga för att möta de krav som de nya flygplanstyperna ställer på markorganisationen. Detta gäller såväl verkets egna flygplatser som de militära flygplatser som upplåtits för linjefart.
I anslutning till introduktionen den 15 juni 1973 av jetflygplanet Fokker F-28 i den inrikes linjefarten har en genomgång skett av standarden och behoven vad gäller bl.a. landningshjälpmedlen på vissa flygplatser. Samtliga flygplatser är — cfter åtgärder som vidtagits bl. a. under våren 1973 — i fråga om landningshjälpmedel utrustade för att uppfylla kraven för jettrafik. Karlstads flygplats har dock för kort bana. För att höja flygsäkerheten och regulariteten har vissa ytterligare
operativa åtgärder beslutats. | |
Vid flygplatser med jettrafik i linjefart är s.k. svarta banor, dvs. landningsbanor som vintertid hålls helt fria från snö, slask och is, numera ett operativt krav. Detta medför omfattande nyinvesteringar i framför allt fordon, maskiner, redskap och garage. |
Nya radarpresentationssystem liknande det som håller på att utveck- 16 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bil. 8
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 242
las för Stockholms kontrollcentral (ACC) planeras för Malmö ACC. I anslutning till att den nya flygplatsen i göteborgsregionen tas i drift
kommer Göteborg FIR (flyginformationsregion) att överföras till Malmö FIR. Göteborgsområdet kommer att övergå till att vara en-
bart terminalområde med terminalkontrollen (TCC) placerad vid
Landvetter. Under den period som långtidsbedömningen omfattar kommer en helt ny kontrollcentral, Malmö ACC vid Sturups flygplats, att planeras för att så småningom kunna fungera som ACC Syd, dvs. som kontrollcentral för hela södra och mellersta Sverige. Lufltfartsverkets förslag till investeringsprogram för budgetåret 1974/
75 upptar arbeten och anskaffningar till ett sammanlagt belopp av 252,3 milj. kr. Härav hänför sig 227,2 milj. kr. till redan påbörjade celler beslutade objekt och resten, 25,1 milj. kr., till nya objekt. Investeringsprogrammet domineras av investeringarna i Arlanda, Landvetter och flygledarskolan i Sturup (190,3 milj. kr.). Investeringarna 1 övriga flygplatser, radio och tele en route, fordon, maskiner m. m.
uppgår totalt till 62,0 milj. kr., varav i nya objekt 23,3 milj. kr. Av föl-
jande sammanställning framgår total faktisk resp. beriknad medelsförbrukning budgetåren 1972/73—1974/75.
Faktisk utgift — Beräknad utgift
1972/73
1973/74 1974/75
tusental kr.
Arlanda 27 902 44 371 116 300 Bromma 401 910 470 Torslanda 1028 120 500 Landvetter 2735 17 400 71 000 Buliltofta 7 — — Sturup 39 638 12 837 1205 Kiruna 938 . 265 650 luleå 45 1365 4710 Skellefteå 743 1290 770 Umeå 347 330 5 560 Örnsköldsvik 223 169 1950 Sundsvall/Härnösand 4238 6 190 2955 Östersund 450 510 1020 Karlstad 944 380 60 Norrköping 581 545 1815 Visby 266 20 400 Jönköping 575 20 — Kalmar 314 595 800 Ronneby 313 160 300 Halmstad 212 135 850
| Ängelholm | 314 | 235 | 700 |
| Radio och tele, en-route | 6 773 | 14777 | 17 635 |
| Fordon, maskiner, redskap | 10 765 | 7 000 | 8 000 |
| Flygledarskolan i Sturup | 5936 | 10 600 | 92 000 |
| Vissa byggnader | | — | 1600 : | 4 10C |
| Diverse | 2 Summa - 105 699 | 1 000 122 815 | 1500 252 250 |
| Avgår kommunala bidrag | 28 412 | 32 819 | 79 281 |
| Luftfartsverkets kostnadsandel 77 278 | 89 9296 | 172 969 |
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 243
Investeringsprogrammet för Arlanda flygplats domineras av arbetena med den nya utrikesbyggnaden. Byggnaden beräknas kunna tas i bruk hösten 1976. För budgetåret 1974/75 erfordras för hela utrikesområdet 110,3 milj. kr. För övriga investeringar på Arlanda erfordras 6,0 milj. kr., varav 1,6 milj. kr. avser nya objekt. Bland de nya investeringsobjekten kan nämnas oljeavskiljare för charterområdet, utredning och planläggning för utbyggnad av östra hangarområdet, utredning och projektering för ny inrikes stationsbyggnad och viss utbyggnad av brandlarmsanordningarna. Investeringsutgifterna för den nya flygplatsen i göteborgsregionen — Göteborg—Landvetters flygplats — beriäknas för budgetåret 1974/75 till 71,0 milj. kr., varav 1,7 milj. kr. avser nya objekt. Investeringarna omfattar projektering och anläggning av landningsbana, stationsbyggnad m.m. De nya objekten omfattar projektering för och anläggning av tele- och meteorologisk utrustning vid flygplatsen innefattande såväl utrustning för flygtrafikledningen som för stationsbyggnaden och för övriga tjänster. De totala utgifterna avseende nya objekt beräknas till 235 milj. kr., varav således 1,7 milj. kr. erfordras under budgetåret 1974/75. För Sturups flygplats beräknar verket investeringsutgifterna under budgetåret 1974/75 till 1,2 milj. kr., varav 1,1 milj. kr. avser nya objekt. De nya objekten omfattar uppstillningsplatser inkl. belysning för allmänflyg vid stationsbyggnaden. På Bromma flygplats plancrar verket att under budgetåret 1974/75 genomföra redan beslutade investeringar för 500 000 kr. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 1 mars 1973 angående vissa åtgärder avscende flygtrafiken på Bromma flygplats anmälde verket att man i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1974/75 avsåg återkomma med redovisning av investeringsbehovet intill flygplatsens nedläggning. Såvitt nu kan förutses föreligger emellertid inget ytterligare behov av mera omfattande investeringsåtgärder utöver vad som bör kunna inrymmas i objektgruppen Diverse arbeten. Trots att Torslanda flygplats skall läggas ner då den nya flygplatsen i göteborgsregionen tas i drift, medför den trafikala och operativa utvecklingen att vissa åtgärder nödvändigtvis måste vidtas. Verket beräknar investeringsutgifterna till 500 000 kr. för budgetåret 1974/75, varav 400 000 kr. avser nya objekt. För Kiruna flygplats erfordras 700000 kr. för investeringar under budgetåret 1974/75. Härav erfordras 400 000 kr. för komplettering av VA-anläggningen vid flygplatsen för att hälsovårdsmyndigheternas krav skall kunna uppfyllas samt 300 000 kr. för en sandsilo. På Luleå flygplats pågår arbeten som belastar budgetåret 1974/75 med 4,6 milj. kr. På Skellefteå flygplats planeras under budgetåret 1974/75
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 244
sandsilo, ny talregistreringsutrustning samt ett stängsel runt flygplatsen för totalt 500 000 kr.
På Umeå flygplats pågår arbeten som belastar budgetåret 1974/75 med 4,6 milj. kr. Verket begär 1,0 milj. kr. för nya objekt av vilka kan nämnas komplettering av stängslet runt flygplatsen, utryckningsväg till planerad banförlängning, sandsilo och viss utökning av stationsbyggnaden.
På Örnsköldsviks flygplats beräknas investeringsutgifterna under budgetåret 1974/75 uppgå till 2,0 milj. kr., varav 1,7 milj. kr. avser nya objekt. Häri ingår service- och fordonsgarage samt vissa personalutrymmen.
Utbyggnaden av Sundsvall/Härnösands flygplats fortgår planenligt. Banförlängningen och de nya inflygningsljusen till bana 34 beräknas bli färdiga under hösten 1973. Utökningen av stations- och driftbyggnaderna beräknas vara färdiga våren 1974. En viss försening av ombyggnadsarbetena för kontrollcentralen innebär att den inte beräknas bli färdigställd förrän mot slutet av år 1975. För budgetåret 1974/75 erfordras 3,0 milj. kr., varav 500 000 kr. avser nya objekt.
På Östersunds flygplats erfordras, för att gällande bestämmelser för civil jettrafik skall uppfyllas, bl.a, inflygningsljus för bana 30 och förlängning av befintligt inflygningsljus för bana 12 till en kostnad av 1,0 milj. kr.
Några nya investeringsobjekt för Karlstads flygplats förutses inte för budgetåret 1974/75. Det kan emellertid nämnas att en särskild regionflygplatsutredning i Värmland har börjat sitt arbete. Luftfartsverket följer utredningsarbetet genom observatör.
En särskild flygplatskommitté för Östergötlands län med representanter för bl. a. länsstyrelsen, Östergötlands läns landsting samt Linköpings och Norrköpings kommuner utreder f.n. frågan om cen ny regional flygplats som ersättning för Norrköping/Kungsängens flygplats. En sådan flygplats förutsätts kunna tas i drift tidigast år 1980. Luftfartsverket följer utredningsarbetet genom observatör. |
Med hänsyn till den osäkerhet som sålunda råder om Norrköping/ Kungsängens framtid och om tidpunkten för tillkomsten av en regionflygplats måste Juftfartsverket iaktta viss återhållsamhet med nya investeringar på Norrköping/Kungsängens flygplats. Verket har sålunda i möjlig mån sökt tillgodose uppkommande lokalbehov för drift av flygplatsen genom förhyrningar. Vissa investeringar kan emellertid inte längre uppskjutas. För budgetåret 1974/75 erfordras därför 1,8 milj, kr., varav 700 000 kr. avser nya objekt.
På Visby flygplats och Ronneby flygplats planeras under budgetåret 1974/75 investeringar för 400 000 kr. resp. 300 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 245
Tuftfartsverket föreslår att under budgetåret 1974/75 utreds vissa frågor avseende stationsområdet på Kalmar flygplats till en kostnad av 200 000 kr. Utredningen härrör från luftfartsinspektionens krav om förbättring av hinderfrihet i närheten av tröskeln till bana 05.
På Halmstads flygplats planeras under budgetåret investeringar för 900 000 kr. Kostnaderna avser anslutning av avloppet till det kommunala avloppsnätet samt delkostnad i ett nytt kontrolltorn,
På Ängelholms flygplats planeras under budgetåret investeringar för 700 000 kr. Kostnaderna avser anslutning av stationsområdets avlopp till det kommunala avloppsnätet samt delkostnad för anskaffning av en ILS-anläggning. Genom anskaffande av en ILS-anläggning höjs regulariteten och flygsäkerheten på flygplatsen samtidigt som jettrafik i linjefart i enlighet med gällande bestämmelser möjliggörs.
För radioanläggningar och teleutrustning en route erfordras under budgetåret 1974/75 17,6 milj. kr., varav 12,4 milj. kr. för redan påbörjade och kontrakterade arbeten och leveranser. Bland dessa objekt ingår bl.a. — i syfte att uppnå högre grad av automatisering av trafikledningsprocessen samt för övergång till yttäckande kontroll — nytt radarpresentationssystem, ATCAS 1, (Air Traffic Control Automatiserat System) vid Stockholm ACC/TCC. De nya objekten kan hänföras till teknikområdena navigering 550 000 kr., kommunikation 280 000 kr., trafikövervakning 2 975 000 kr. och radar 1350 000 kr.
För att förbättra förutsättningarna för navigering krävs i allt större utsträckning att radiofyrar av typ VOR (VHF Omnidirectional Radio Range) kompletteras med utrustning för avståndsmätning som möjliggör för flygplan att inte enbart bestämma riktningen utan också avståndet till fyren. Sådana utrustningar måste installeras i Luleå, Umeå, Sundsvall och Arlanda. |
Resurscerna för trafikledningsfunktionerna i Stockholms-, Malmö- och Göteborgs-områdena måste utökas och förbättras under senare delen av 1970-talet. För att kunna bibehålla hög effektivitet erfordras en högre grad av automatisering än som är möjligt med existerande hjälpmedel. Projekt med detta syfte har som tidigare nämnts fått benämningen ATCAS. ATCAS 1 vid Stockholm ACC/TCC kräver 18,7 milj. kr., varav 1,7 milj. kr. under budgetåret 1974/75. Vidare planeras ATCASprojekt även för Malmö ACC och Göteborg (Landyctter). För dessa projekt erfordras 300 000 kr. resp. 200 000 kr. under budgetåret 1974/ 75 för utredningar och förprojektering. I avvaktan på att presentationssystemet i Landvetter tas i bruk måste nuvarande Göteborg ACC flyttas och kompletteras. Dessa arbeten beräknas totalt kosta 3,8 milj. kr., varav 2,4 milj. kr. erfordras under 1974/75.
För att kunna uppnå högre driftsäkerhet och lägre driftkostnader samt för att få bättre prestanda anpassad till nya tekniska krav måste
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet = — 246
DECCA-radarn vid Arlanda moderniseras Vidare erfordras ny sekundärradaranläggning till en kostnad under budgetåret 1974/75 av 525 000 kr. Metcorologisk utrustning för flygvädertjänsten behöver anskaffas till en kostnad av 100 000 kr, under budgetåret 1974/75. För anskaffning av fordon, maskiner och redskap beräknas 8,0 milj. kr. Härav erfordras 3,1 milj. kr. för redan gjorda beställningar. Ett belopp av 5,0 milj. kr. erfordras för ersältningsanskaffningar samt 3,0 milj. kr. för nyanskaffningar. Utgifterna för brand- och räddningsmaterial avser slutförande av tidigare beslutad upprustning samt normal ersättningsanskaffning. Anskaffningsbehovet för snöröjningsmaterial präglas framför allt av åretruntkravet på snö- och isfria banor, vilket accentueras av det ur bankonditionssynpunkt mer krävande jetflygplanet Fokker F-28. Utgifterna för fältmaterial avser anskaffning av lastmaskiner, sopmaskiner, sandspridare och spridare för kemiska avisningsmedel samt verkstadsmaskiner. Utgifterna för stationstjänstmaterial avser anskaffning av bl.a. toalett- och friskvattenservicevagnar samt flygplanvärmare. För vissa byggnader, bl. a. utökning av kontrollcentral i Stockholm, samt för diverse mindre arbeten, bl. a. oförutsedda objekt som kan bli aktuella under budgetåret, beräknar verket 5.2 milj. kr. Verket begär vidare medel för anläggande av ett flygmuseum vid Arlanda flygplats. Muséet är avsett att uppföras i två eventuellt tre etapper. Den första etappen har kostnadsberäknats till 500 000 kr.. varav 400 000 kr, begärs för budgetåret 1974/75. För byggnad, simulator och övrig teknisk utrustning för fly gtrafikledarskolan i Sturup erfordras 9,0 milj. kr. under budgetåret 1974/75. De sammanlagda kostnaderna för här redovisade arbeten uppgår till 252,3 milj. kr. Härav avser 211,5 milj. kr. sådana objekt för vilka kommunala bidrag skall utgå. De kommunala bidragen beräknas uppgå till 79,3 milj. kr. utgörande 37,5 46 av angivet belopp. Återstoden (252,3—--79,3) = 173,0 milj. kr. faller på staten.
Remissyttrandena Arbetsmarknadsstyrelsen har avgett det yttrande som redovisas under rubriken Vägväsendet (s. 58). Linjeflyg AB (LIN) noterar med tillfredsställelse att en markant förbättring av de operativa förhållandena på flygplatser med jet-linjefart genomförts. LIN hemställer bl. a. att stationsområdesfrågorna på flygplatserna i Ängelholm/Helsingborg och Kalmar särbehandlas. Företaget preciserar slutligen vissa investeringsbehov för budgetåret 1974/75, ut-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 247
över de av Juftfartsverket framlagda, för Bromma, Umeå, Örnsköldsvik m. [l. flygplatser.
Scandinavian Airlines System (SAS) framhåller att lämplig plats för motorkörning av Boeing 747 och Douglas DC-10 på Arlanda bör iordningställas. På Torslanda krävs hårdgöring av ytan framför frakttermi- . nalen samt på Kiruna flygplats toppbeläggning av banan.
SAS påpekar slutligen att medel erfordras för vissa investeringar i byggnader, belysningsanläggningar samt tele- och meteoutrustning på bl. a. Torslanda, Luleå och Arlanda flygplatser. 1.
Departementschefen
I prop. 1973: 1 (bil. 8 sid. 249) angavs investeringsramen för Iuftfartsverket för budgetåret 1973/74 till 90 milj. kr. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 12 oktober 1973 höjdes ramen till 95 milj. kr. för att möjliggöra tidigareläiggning av vissa investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte. Totalt beräknas investeringarna uppgå till 95 milj. kr.
För budgetåret 1974/75 räknar luftfartsverket i sin anslagsframställning med en total investeringsomslutning om 252,3 milj. kr. Efter avdrag för kommunernas andel av kostnaderna uppgår statens del av det totala investeringsbeloppet till 173 milj. kr. Som framgår av investeringsplanen för kommunikationsverken har jag ansett mig böra förorda en investeringsram av 168 milj. kr. Detta motsvarar den statliga andelen av en total investeringsvolym av 245,8 milj. kr.
Innan avtal träffats om bidrag till de objekt, som kan rymmas inom den angivna ramen, kan någon exakt fördelning på flygplatser eller objektsgrupper av det tillgängliga medelsutrymmet inte göras. Av följande sammanställning framgår dock hur de totala investeringarna i stort beräknas komma att fördela sig under budgetåret 1974/75. Sammanställningen visar också utfallet för budgetåret 1972/73 och den i prop. 1973: 1 beräknade medelsförbrukningen för innevarande budgeta ar.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 248
1972/73 1973/74 1974/75 Utfall Beräknad i prop. 1973:1 Verket Departementschefen
milj. kr.
| Arlanda nya stationsområde 27,9 | 43,6 | 111,3 | 111,3 | |
| Sturup | 39,6 | 13,6 | — | — |
| Landvetter | 2,7 | 19,7 | 71,0 | 71,0 |
| Övriga flygplatser | 12.0 | 12,7 | 29,8 | 25,4 |
| Radio och tele, en-route | 6,8 | 15,0 | 7,6 | 17,6 |
| Fordon, maskiner, redskap 10,8 | 7,0 | 8,0 | 7,0 | |
| Vissa byggnader | — | 0,4 | 4,1 | 3,5 |
| Diverse mindre arbeten | — | 1,0 | 1,5 | 1,0 |
| Flygledarskola i Sturup | 5,9 Summa = 105,7 | 10,6 123,6 | 9,0 252,3 | 9,0 245,8 |
Avgår kommunala bidrag 28,4 33,6 79,3 77,8 Statlig kostnadsandel 77,3 90,0 173,0 168,0
I prop. 1973: 192 (TU 1973: 27, rskr 1973: 336) lämnade jag en redogörelse för luftfartsverkets förslag till utbyggnad av det nya stationsområdet på Arlanda flygplats samt för det avtal som med anledning härav — under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande — träffats mellan företrädare för staten och AB Stockholmsregionens flygplatsinvesteringar. Sedan riksdagen anmält sig inte ha något att erinra häremot har Kungl. Maj:t den 7 december 1973 godkänt avtalet samt uppdragit åt luftfartsverket att låta utföra anläggningen. Efter indexuppräkning till prisläget den 1 april 1973 beräknas totalkostnaden för anläggningen till 291 milj. kr.
För budgetåret 1974/75 beräknar jag för arbeten med det nya stationsområdet 111,3 milj. kr., varav 69,5 milj. kr. utgör statens andel.
I enlighet med vad jag anmälde i prop. 1971: 1 (bil. 8 s. 205) godkände Kungl. Maj:t den 16 april 1971 överenskommelsen mellan staten och berörda kommunala intressenter om avveckling. av Torslanda flygplats samt anläggande av en ny allmän flygplats i göteborgsregionen. Kungl. Maj:t godkände den 5 maj 1972 att arbetena på flygplatsen bedrivs enligt en tidsplan som innebär att år 1977 utgör riktpunkten för flygplatsens färdigställande.
Luftfartsverket föreslog i skrivelse den 6 juli 1972 att flygplatsens bansystem bör få en annorlunda utformning än vad som angivits i överenskommelsen mellan staten och berörda kommunala intressenter. Sålunda föreslog verket — med utgångspunkt i kompletterande vindobservationer — att bansystemet skall bestå av en huvudbana och en parallellbana i stället för av en huvudbana och cen tvärbana.
Luftfartsverket ingav för prövning till Kungl. Maj:t den 28 september 1973 förslag till utbyggnadsplan för den nya flygplatsen i göteborgsre-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementct 249
gionen — Göteborg-Landvetters flygplats. Inom ramen för utbyggnadsplanen redovisas två alternativa förslag till ramprogram för den första utbyggnadsetappen, vilka kostnadsberäknats till ca 470 resp. 400 milj. kr. i 1973 års prisläge. De två alternativen skiljer sig åt ifråga om tidpunkten för färdigställandet, som angetts till den 1 september 1978 resp. den 1 oktober 1977. I båda fallen är tidsplanerna hårt pressade.
Luftfartsverket har anfört att om markarbetena inte påbörjas snarast senarcläggs tidpunkten för flygplatsens färdigställande automatiskt. Eftersom påbörjande av markarbetena inte föregriper valet av utbyggnadsalternativ och eftersom det av flera skäl bedöms ytterst angeläget att flygplatsen kan tas i drift så snart som möjligt medgav Kungl. Maj:t den 26 oktober 1973 efter samråd med de regionala intressenterna att markarbetena får påbörjas i avvaktan på att ärendet i övrigt slutligt prövas.
Efter att överenskommelse träffats mellan staten och berörda kommunala intressenter om avtalsändringar med anledning av det nu föreslagna bansystemet liksom övriga avtalsändringar avser jag att, innan jag begär Kungl. Maj:ts godkännande av den nya överenskommelsen, återkomma till riksdagen med en redovisning av ärendet.
För fortsatta projekterings-, anläggnings- och fältarbeten avscende Göteborg-Landvetters flygplats beräknar jag för budgetåret 1974/75 sammanlagt 71 milj. kr., varav 44,4 motsvarar statens andel.
Vad gäller övriga flygplatser — vari jag även innefattar sådana investeringar i Arlanda flygplats som inte ingår i det program för utbyggnad av nytt utrikes stationsområde som jag anmält i det föregående — har jag beräknat medel för viss upprustning av byggnader, banor, uppställningsplatser och säkerhetsanordningar i syfte att flygplatsernas standard skall kunna anpassas till de ökade krav som följer av trafiktillväxten och — i lråga om vissa renodlade inrikesflygplatser — av den övergång till jettrafik på linjenätet som Linjeflyg AB påbörjade våren 1973. Härvid har jag bl. a. räknat med viss fortsatt upprustning av Luleå, Umeå och Sundsvall/Härnösand flygplatser.
För investeringar i radio och tele, en-route beräknar jag 17,6 milj. kr. Den föreslagna ramen bör medge planenlig ersättning och nyanskaffning av sådan utrustning. På trafikledningsområdet sker en fortlöpande förändring och utveckling för att möta de kapacitets- och säkerhetsproblem som följer av trafikutvecklingen. Ett exempel på betydelsefulla förändringar är den genomgripande omläggning av luftledssystemet i södra Sverige som äger rum den 28 februari 1974. Bl. a. kommer luftleden Röd 1 mellan Stockholm och Köpenhamn att flyttas västerut och flygvägarna inom leden att dubbleras och enkelriktas.
Av grundläggande betydelse för utvecklingen är det beslut som 1973 års riksdag (prop. 1973: 27, TU 1973: 12, rskr 1973: 160) fattat om bl. a. sammanförande av de nuvarande civila och militära trafikledningsorganisationerna i en gemensam organisation samt om en fortsatt utveckling
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 250
av flygledningssystemet i riktning mot yttäckande flygkontroll. I investertingsprogrammet för budgetåret 1974/75 ingår projekt som är avsedda att inpassas i det framtida systemet. Det gäller i första rummet anskaffning av nytt radarpresentationssystem för Stockholms områdeskontroll (ACC).
För ersättnings- och nyanskaffningar av fordon, maskiner och redskap beräknar jag 7 milj. kr. Härigenom torde verkets investeringsplaner avseende denna objektsgrupp i stort kunna genomföras.
Under posten Vissa byggnader har jag tagit upp medel för en utbyggnad av kontrollcentralen i Stockholm.
För investeringar i flygtrafikledarskolan i Sturup under budgetåret 1974/75 beräknar jag 9 milj. kr.
Anslaget till flygplatser m. m. bör beräknas med hänsyn till att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra cn av konjunkturmissiga eller andra skäl påkallad ökning. .av medelsförbrukningen.
Med hänvisning till vad jag sålunda anfört förordar jag att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning.
milj. kr.
| Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1974/75 | 168,0 |
| 10 94 marginal | 16,8 |
| Avgår beräknad ingående behållning 1974-07-01 | 17,6 |
| Erforderligt anslag budgetåret 1974/75 | 167,2 |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Flygplatser m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ctt inves-
teringsanslag av 167 200 000 kr.
Prop. 1974: 1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 251
IV. Statens utlåningsfonder
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten har till syfte att genom lånestöd främja en från allmän synpunkt önskvärd förnyelse av landets bestånd av mindre fartyg. Företräde till lån skall ges mindre rederier. Lån ur fonden beviljas av lånenämnden för den mindre skeppsfarten. Låneverksamhbeten regleras genom kungörelsen (1971: 324) om lånefonden för den mindre skeppsfarten och instruktionen (1971: 325) för lånenämnden för den mindre skeppsfarten.
Lånenämnden för den mindre skeppsfarten
Under budgetåret 1972/73 beviljade Jånenämnden 14 lån om sammanlagt 12,8 milj. kr. Motsvarande belopp utgjorde under budgetåren 1970/71 och 1971/72 3,3 resp. 12,7 milj. kr.
Kapitaltillgångarna i fonden uppgick den 30 juni 1973 till 52,8 milj. kr., varav 37,0 milj. kr. utgjorde utestående lån. För innevarande budgetår beräknas 16,4 milj. kr. stå till förfogande för utlåning. Av detta belopp utgör 8,7 milj. kr. de vid föregående budgetårs utgång disponibla medlen och 7,7 milj. kr. de återbetalningar som förutses inflyta i amorteringar.
Om utlåningen under innevarande budgetår blir ungefär lika stor som under budgetåret 1972/73, skulle endast 3—4 milj. kr. återstå vid ingången av budgetåret 1974/75. Amorteringarna under detta budgetår väntas bli ungefär 6,7 milj. kr., vilket innebär att endast ca 10 milj. kr. kan användas för utlåning.
Genom den delvis ändrade Jåneinriktning som lånenämnden fick från och med den 1 juli 1971 har lånegivningen fått inriktas på större och mera kapitalkrävande fartyg än tidigare, varför ett investeringsanslag behövs för förstärkning av fonden med 8 milj. kr.
Nämnden beräknar att inflytande räntor under budgetåret 1973/74 kommer att uppgå till ca 3 milj. kr. och för budgetåret 1974/75 till ca 3,6 milj. kr. Nämndens administrationskostnader, som betalas av de inflytande räntemedlen, beräknas för budgetåret 1974/75 uppgå till 120 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet ta 52
Departementschefen
Med hänvisning till vad lånenämnden anfört angående behovet av förstärkning av Jånefonden förordar jag att anslaget förs upp med 8 milj. kr. Jag vill erinra om vad jag anförde i prop. 1971: 1 (bil. 8, sid. 229) angående rådgivning och kursverksamhet.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten för budget-
aret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 8 000 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 253
V. Fonden för låneunderstöd
Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1973/74
I enlighet med riksdagens bemyndigande (prop. 1970:26, SU 1970: 57, rskr 1970: 162) har Kungl. Maj:t genom beslut den 20 november 1970 godkänt en överenskommelse mellan Sverige, Danmark och Norge om att för perioden den 1 oktober 1970—den 30 september 1975 förnya och höja den ekonomiska garanti som lämnats till de i konsortiet Scandinavian Airlines System samverkande skandinaviska luftfartsbolagen, dels genom överenskommelse den 20 augusti 1959, dels genom tilläggsöverenskommelsen den 18 juni 1963 till nämnda överenskommelse och vilka båda genom ny överenskommelse den 31 augusti 1966 förlängts att gälla intill den 30 september 1970. Överenskommelsen innebär för Sveriges del att Aktiebolaget Aerotransport under ifrågavarande period erhåller en årlig garanti intill högst 15 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1973/74 för
budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000
kr. i
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 254
IX. Diverse kapitalfonder
A. STATENS VÄGVERKS FÖRRÅDSFOND
Balansräkningen per den 30 juni 1973 för statens vägverks förrådsfond visar, att fondens tillgångar uppgick till sanimanlagt 653,7 milj. kr., varav 155,7 milj. kr. avsåg fastigheter m. m., 474,7 milj. kr. inventarier och förråd samt resterande 23,3 milj. kr. tillgångar av finansiell natur.
Kapitalbehållningen inkl. balanserade medel uppgick till 250,8 milj. kr. Under budgetåret 1972/73 minskade behållningen med 11,1 milj. kr.
I enlighet med för fonden gällande bestämmelser har avkastning på fondens kapital beräknats efter 7 96. Den sålunda beräknade avkastningen har för budgetåret 1972/73 uppgått till 18 milj. kr., som tillgodoförts driftbudgetens inkomstsida under posten Övriga diverse kapitalfonder.
Under budgetåret 1972/73 har vigverket iklätt sig betalningsansvar för beställningar om 27,9 milj. kr. för leverans under budgetåret 1973/ 74, om 3,6 milj. kr. för leverans under budgetåret 1974/75 och om 3,4 milj. kr. för leverans under budgetåret 1975/76.
Statens vägverk
I skrivelse den 10 augusti 1973 har statens vägverk hemställt om bl. a. investeringsanslag för budgetåret 1974/75 under statens vägverks förtådsfond.
Vägmaskiner m. m.
| Ing. behållning Anslag | Utgift | ||
| 1972/73 | 2 700 000 | 56 200 000 | 55 800 009 |
| 1973/74 | 10 100 000 | 52 100 000 | 156 200 000 |
| 1974/75 verket | 6 000 000 | 69 800 000 | 168 900 000 |
| departementschefen 6 000 000 | 55 800 000 | 256 200 000: |
1 Preliminärt belopp.
Medelsförbrukningen under budgetåren 1972/73-—1974/75
För budgetåret 1972/73 var investeringsramen 56,2 milj. kr. Medelsförbrukningen stannade vid 55,8 milj. kr.
För budgetåret 1973/74 är investeringsramen 56,2 milj. kr. Verket räknar med att ramen kommer att utnyttjas helt.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 25:
För budgetåret 1974/75 föreslår verket en medelsförbrukning av 68,9 milj. kr. Vägverket hemställer dessutom att investeringsanslaget i likhet med vad som gäller för anslagen till statlig väghållning anvisas för kalenderår i form av kostnadsram. För investeringar under tiden 1 juli—31 december 1975, som således enligt verket bör anvisas redan budgetåret 1974/75, föreslås en medelsförbrukning av 41,8 milj. kr.
Investeringsprogram
Investeringsprogrammet under budgetåren 1972/73—1974/75 framgår av följande sammanställning (tusental kr.).
| Objektgrupp | Faktisk utgift 1972/73 | Beräknad utgift 1973/74 | Förslag 1974/75 |
| Driftanläggningar | 5325 | 12 000 | 12 000 |
| Motorfordon och vägmaskiner | 38 229 | 34 000 | 50 750 |
| Färjor m. m. | 12.255 | 8 200 | 5 700 |
| Muddringsmateriel | — | — | 100 |
| Diverse och oförutsett | 4 | 55813 . | 2000 56 200 | 350 68 900 |
Beträffande de olika objektgrupperna anför verket följande.
"Driftanläggningar
För investering i driftanläggningar under budgetåret 1972/73 har använts 5,3 milj. kr. För budgetåret 1973/74 beräknas — efter vissa omdisponeringar av investeringsanslaget — 12 milj. kr. kunna användas. För perioden 1974/75—1978/79 räknar verket med ett årligt medelsbehov av likaledes 12 milj. kr. Denna insats är enligt verket nödvändig för att personalen skall erhålla en arbets- och hygienmiljö som svarar mot de krav som numera ställs i dessa avseenden.
Den planerade medelsnivån innebär att 5 å 6 vägstationer kan byggas och 6 å 7 vägstationer kan kompletteras per år. Vid genomförande av om- och nybyggnadsprogrammet avses inriktningen vara att i första hand ersätta det bestånd av dels helt otidsenliga anläggningar som fortfarande är i bruk, dels anläggningar som genom ändringar av arbetsområdesgränser blivit fellokaliserade. .
För budgetåret 1974/75 planeras igångsättning av sex anläggningar till en kostnad under budgetåret av 7,1 milj. kr. Av tidigare påbörjade objekt kommer vägstationen i Norrköping m. fl. att färdigställas till en kostnad av 2,2 milj. kr. För smärre objekt, tomtköp och vissa projekteringskostnader beräknas 2,7 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 256 pa
Motorfordon och vägmaskiner
Den faktiska resp. beräknade utvecklingen av antalet enheter inom ' maskincentralförrådet framgår av följande sammanställning.
| Fordons-/maskinslag | Avskriv- ningstid år | Antal per den 30.6 år 1966 | 1973 | 1979 |
| Lastbilar | 8 | 1307 | 921 | 852 |
| Pakcotbilar | 5 | 788 | 876 | 828 |
| Terrängbilar | 5 | 306 | 63 | 53 |
| Väghyvlar | 10 | 1018 | 770 | 719 |
| Vältar | 8—10 | 334 | 308 | 270 |
| Krossar | . 8—12 | 303 | 108 | 108 |
| Sorterverk | 6 | 339 | 85 | 65 |
| Generatoraggregat | 6 | 404 | 155 | 123 |
| Lastmaskiner | 6 | 597 | 636 | 588 |
| Kompressorer | 8 | 612 | 183 | 157 |
I följande sammanställning redovisas verkets maskin- och fordonspark
samt verkets anskaffningsprogram.
Fordons-/maskinslag — Beräknat Utran- = Anskaff- Beräknat Investering
innehav gering ning innehav 1974/75
1974-06-30 1974/75 1974/75 1975-06-30
| Antal | 1000-tal kr. | ||||
| Lastbilar | 861 119 | 112 "854 10 000 | |||
| Paketbilar | 830 157 | 155 828 | 5 000 | ||
| Terrängbilar | 53 | — | — | 53 | — |
| Väghyvlar | 724 | 68 | 63 719 15 750 | ||
| Vältar | 270 | 18 | 18 270 | 869 | |
| Krossar | 109 | 10 | 9 108 | 1850 | |
| Sorterverk | 66 | 1 | — | 65 | — |
| Gencratoraggregat | 125 | 12 | 10 123 | 1300 | |
| Lastmaskiner | 588 100 | 100 588 | 7 000 | ||
| Kompressorer | 166 | 30 | 25 | 161 | 1740 |
| Diverse maskiner | 7241 |
50 750
I gruppen diverse maskiner tar verket upp 2,4 milj. kr. för ett beläggningsverk samt ombyggnad och komplettering av befintliga verk, 1,1 milj. kr. för målningsmaskiner, 1 milj. kr. för diverse grusmaskiner, 900 000 kr. för övriga maskiner samt 1,9 milj. kr. för teknisk apparatur och instrument. | |
Lastbilar. Det långsiktiga behovet av 2-axliga bilar beräknas vara 317 st. Av de befintliga bilarna är 280 st. för närvarande ca sju år och de övriga äldre. Detta innebär att hela den nuvarande parken kommer att under budgetåret 1974/75 ha överskridit den ekonomiska livslängden. För att kunna ersätta de bilar som då bedöms kräva stora reparationer erfordras anskaffning av 112 bilar.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 257
Paketbilar. Som ersättning för de bilar som under budgetåret 1974/75 beräknas ha uppnått den ekonomiska livslängden erfordras totalt 155 st. Av dessa är 50 1-tons paketbilar, 40 3-tons paketbilar, 35 målningsbilar samt 30 trafikräkningsbilar. |
Terrängbilar. För budgetåret 1974/75 har inte någon anskaffning av terrängbilar planerats. Risk föreligger dock att de inköp som planerats under budgetåret 1973/74 kommer att senareläggas på grund av vissa leveranssvårigheter.
Väghyvlar. Verket har ett långsiktigt behov av 719 väghyvlar. Antalet befintliga väghyvlar är för närvarande ca 770. Under budgetåret 1974/75 beräknas antalet kunna nedbringas till 719.
Under budgetåret 1974/75 beräknas ca 100 av de nämnda 719 väghyvlarna komma att överskrida den ckonomiska livslängden. I äskandet har upptagits ersättning för de 63 väghyvlar' som under budgetåret 1974/75 beräknas kräva reparationer av sådan omfattning att de avsevärt ökar produktionskostnaderna.
Vältar, Som ersättning för avskrivna, driftosäkra vältar, som uppnått den ekonomiska livslängden, erfordras 18 vältar, varav 10 bogserade och 8 självgående.
Krossar. I verkets krossanläggningar av 2-stegstyp har i huvudsak använts en rotationskross av 60-typ som förkrtoss. Genom de prov som företagits har konstaterats att krossar av pendeltyp ger ett bättre produktionsresultat. Med anledning härav har 'I10 pendelkrossar beställts, varav 5 för leverans under budgetåret 1973/74 och 5 för leverans under budgetåret 1974/75. Härutöver erfordras, för utökning av antalet 2-stegs krossanläggningar från nuvarande 26 till 28 och för ersättning av en försliten kross, anskaffning av 3 konkrossar. -
Generatoraggregat. Aggregaten indelas för närvarande i följande storlekar: mindre än 45,45-—145, 145—200 och större än 200 kilovoltampåre (KVA). Med de anskaffningar som genomförts och planeras under budgetåren 1972/73 och 1973/74 beräknas någon anskaffning av aggregat mindre än 45 och större än 200 kVA inte behöva ske under budgetåret 1974/75. Behov föreligger emellertid av 28 aggregat i storleken 45—145 kVA och 56 i storleken 145—200 kVA. Befintliga aggregat i storleken 45-—145 kVA kommer budgetåret 1974/75 att ha uppnått den ålder som motsvarar den ekonomiska livslängden och i storleken 145—200 kVA kommer huvudparten att behöva crsättas budgetåret 1976/77. Då det inom gruppen 145-—200 kVA finns ett överskott har anskaffningen bud-
getåret 1974/75 begränsats till 10 st. |
Lastmaskiner. Innehavet av lastmaskiner beräknas under budgetåret 1974/75 till 590 st. Den ekonomiska livslängden är för verkets 2-hjuldrivna lastmaskiner ca 7 300 timmar. Denna användningstid uppnås för äldre lastmaskiner cfter 7,5 år. Under budgetåret 1974/75 kommer 100 st. av nämnda lastmaskiner att uppnå ifrågavarande ekonomiska 17 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bil. 8
Prop. 1974: 1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 258
gräns. Kraven på teknisk modernisering och arbetsmiljöanpassning gör att minst detta antal måste ersättas budgetåret 1974/75. .
Kompressorer. Antalet kompressorer har kraftigt reducerats under senare år och beräknas under budgetåret 1974/75 uppgå till ca 160. En begränsad anskaffning behövs. för att ersätta de kompressorer som avsevärt överskridit den ekonomiska livslängden och för att tillgodose behovet av miljöanpassade maskiner. | |
Färjor, m.m.
Av begärda 5,7 milj. kr. för budgetåret 1974/75 kommer 3,7 milj. kr. att vara bundna av redan gjorda och under budgetåret 1973/74 planerade beställningar. I förslaget har också inrymts beställning av en ny färja för leden Öckerö—L Varholmen i.Göteborgs och Bohus län. Av totalkostnaden om 4,5 milj. kr. avser 1,5 milj. kr. budgetåret 1974/75. För diverse ombyggnader begär verket slutligen 500 000 kr.
Muddringsmateriel .
Vägverket beräknar medelsbehovet till 100 000 kr.. per budgetår under perioden 1974/75—1978/79.
Diverse och oförutsett
För budgetåret 1974/75 beräknar verket att 350 000 kr. bör stå till förfogande för diverse smärre kostnader som nu inte kan förutses.
Verket hemställer slutligen om bemyndigande att ikläda sig betal-.ningsansvar för leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret 1977/78 intill ett belopp av 30 milj. kr.
Remissyttrande
Arbetsmarknadsstyrelseén har avgett det yttrande som redovisas under rubriken Vägväsendet (s. 58). |
Departementschefen
För budgetåret 1974/75 har statens vägverk föreslagit en medelsförbrukning av 68,9 milj. kr. Vägverket har vidare föreslagit att förevarande anslag anvisas för kalenderår i form av kostnadsram. För investeringar under andra halvåret 1975, som således enligt verket bör anvisas redan budgetåret 1974/75, begär verket 41,8 milj. kr.
Som framgår av investeringsplanen för. kommunikationsverken har jag förordat en investeringsram för nästa budgetår av 56,2 milj. kr. vilket innebär samma medelsutrymme som för innevarande budgetår. Den av
Prop. 1974:1 Bilaga8 Kommunikationsdepartementet = 259
verket föreslagna omläggningen av anslagsperioden samt förändringen från nuvarande utgiftsram till kostnadsram är jag inte beredd att tillstyrka. |
Av följande sammanställning framgår hur förrådsfondens investe. ringar under nästa budgetår i stort beräknas fördela sig på de olika objektgrupperna i jämförelse med utfallet för budgetåret 1972/73 och den beräknade medelsförbrukningen för innevarande budgetår (tusental kr.).
Objektgrupp 1972/73 1973/74 1974/75
Utfall Beräknat Vägverket = Departements-
chefen
Driftanläggningar 5325 12 000 12 000 2 000 Motorfordon och
| vägmaskiner m. m. 38 229 | 34 000 50 750 | 41 300 | |||
| Färjor m. m. | 12255 | 8 200 | 5 700 | 5 700 | |
| Muddermateriel | — | — | 100 | —- | |
| Diverse och oförutsett | 55 813 | 4 | 2 000 56 200 68 900 | 350 | 200 56 200 |
Betydande insatser i form av beredskapsarbeten — ca 15 milj. kr. — har under de två senaste budgetåren gjorts vid vägverkets driftanläggningar, vilket medfört ett minskat behov av ordinarie medel för sådana ändamål. Jag anser det dock angeläget att vägverket ges möjlighet att även fortsättningsvis genom om- och nybyggnad av vägstationer successivt förbättra såväl de driftmässiga som arbetsmiljömässiga förhållandena. Den föreslagna medelstilldelningen bör vidare användas för nödvändiga ersättningsanskaffningar och moderniseringar inom gruppen motorfordon och vägmaskincer.
Anslaget till Vägmaskiner m. m, bör beräknas med hänsyn till att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen under nästa budgetår.
Med hänvisning till vad jag sålunda anfört förordar jag att medel anvisas enligt följande anslagsberäkning.
milj. kr.
| Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1974/75 | 56,2 |
| 10 92, marginal | 5,6 |
| Avgår beräknad ingående behållning 1974-07-01 | — 6,0 |
| Erforderligt anslag budgetåret 1974/75 | 55,8 |
Jag förordar vidare, att verket erhåller ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat beställningsbemyndigande om 30 milj. kr., gällande leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret 1977/78.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 260
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1. medge att statens vägverk lämnas det beställningsbemyndigande gällande leveranser till maskincentralförrådet som jag har förordat i det föregående; 2. till Vägmaskiner m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 55 800 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 261
B. SJÖFARTSVERKETS FOND
Balansräkningen per den 30 juni 1973 för sjöfartsverkets fond visar att bruttoanskaffningsvärdet för tillgångarna uppgick till sammanlagt 428,5 milj. kr., varav 102,2 milj. kr. avsåg fastigheter, 234,6 milj. kr. fartyg m. m. och 91,7 milj. kr. inventarier.
Kapitalbehållningen uppgick till 221,2 milj. kr. Under budgetåret 1972/73 ökade behållningen med 11,9 milj. kr.
I enlighet med för fonden gällande bestämmelser har avkastning på fondens kapital beräknats efter 7 76. Överskottet uppgick för budgetåret 1972/73 till 15,5 milj. kr. som tillgodoförts driftbudgetens inkomstsida under posten Övriga diverse kapitalfonder.
Sjöfartsverket
I skrivelse den 27 augusti 1973 har sjöfartsverket hemställt om bl. a. investeringsanslag för budgetåret 1974/75 under sjöfartsverkets fond.
Sjöfartsmateriel m. m.
Ing. behållning Anslag Utgift
| 1972/73 | 1600 000 | 231 600 000 32 400 000 |
| 1973/74 | £00 000 | 249 300 000 350 000 000 |
| 1974/75 verket | 100 000 104 200 000 394 800 000 | |
| departementschefen | 100 000 | 69 200 000 363 000 000 |
1 Varav 13,1 milj. kr. på tilläggsstat.. 2 Varav 2 milj. kr på tilläggsstat. 3 Preliminärt belopp. |
Medelsförbrukning under budgetåren 1972/73—1974/75
För budgetåret 1972/7 3 vidgades investeringsramen genom Kungl. Maj:ts beslut den 25 maj 1973 till 33 200 000 kr. sedan riksdagen anvisat 7,9 milj. kr. på tilläggsstat I (prop. 1972: 130 bil. 4, TU 1972: 21, rskr 1972: 330) och 5,2 milj. kr. på tilläggsstat III (prop. 1973: 85 bil. 4, TU 1973:11, tskr 1973: 137). Medelsförbrukningen stannade vid 32,4 milj. kr.
För budgetåret 1973/74 har investeringsramen mot bakgrund av förslag i prop. 1973: 1 fastställts till 42,1 milj. kr. exkl. investe- | ring i nytt byggnadsfartyg och investeringar i sysselsättningsstödjande syfte. I anslutning till riksdagens godkännande av förslag i prop. 1973: 165 har investeringsramen höjts med 5,8 milj. kr. till 47,9 milj. kr. För att täcka kostnaderna för vissa tidigare beslutade investeringar i sys-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 262
selsättningsstödjande syfte beräknas ramen behöva höjas med ytterligare 2,1 milj. kr. till 50 milj. kr.
För budgetåret 1974/75 föreslår verket en medelsförbrukning av 94,8 milj. kr. exkl. investeringar i sysselsättningsstödjande syfte.
Investeringsprogram
Av sammanställningen framgår faktisk resp. beräknad medelsförbrukning för budgetåren 1972/73—1974/75. |
Faktisk Beräknad Förslag
utgift utgift
1972/73 1973 /74 1974/75
tusental kr.
| Sjösäkerhet | 16 587 | 18 600 | 22 305 |
| Sjökartläggning | 2041 | 2 800 | 8235 |
| Isbrytarfartyg | 13 297 | 28 400 | 64 000 |
| Statliga fiskehamnar och farleder | 390 | 150 | 200 |
| Utrustning för fartygsverksamhet | 50 32 365 | 50 50 000 | 50 94 790 |
Utöver vad som framgår av den allmänna sjöfartsöversikten (s. 93) anför verket följande beträffande de olika objektgrupperna.
Sjösäkerhet
Enligt sjöfartsverket beräknas investeringarna under objektgruppen sjösäkerhet under perioden 1974/75—1978/79 ligga på i medeltal ca 20 milj. kr. årligen. Under perioden kommer enligt verket investeringarna till sin huvuddel att kunna finansieras med avskrivningsmedel. Dessa ökar bl.a. till följd av successivt stigande fondkapital. Sjöfartsverket aviscrar avsikten att om något år se över avskrivningstiderna. Skäl finns enligt verket att överväga kortare avskrivningstider för bl. a. telemateriel och sannolikt också för fartyg och båtar. |
Den pågående fyrautomatiseringen bör fullföljas med en slutetapp som omfattar de sex fyrar som hittills legat utanför investeringsprogrammet. Detta påverkar medelsbehovet under planperiodens senare del. För budgetåret 1974/75 tas för ändamålet upp 1,6 milj. kr. För nybyggnad av fyrar — som huvudsakligen avser utbyte av bojar mot fasta anläggningar — tas upp 5,4 milj. kr. För vattenområdena norr om Grundkallen beräknas det pågående programmet vara avslutat under första hälften av 1970-talet.
För att hålla nere drift- och underhållskostnaderna krävs en fortlöpande modernisering av fyrarna. Ombyggnader ger förutsättning för olika rationaliseringar, varför sjöfartsverket inriktat den tekniska ut-
vecklingsverksamheten på bl.a. nya konstruktionsmateriel. Fyrhus. av
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet | 263
plast är exempel härpå. Vissa fyrar är därtill så skadade, att de inte längre går att reparera utan bör bytas mot nya anläggningar.
Investeringsbehovet för fyr- och telemateriel ökar kontinuerligt. Automatiseringen har numera pågått länge, varför ett ökat antal delar måste bytas ut till höga återanskaffningskostnader. Härtill kommer behov av dubblering av viss apparatur på de större lotsplatserna samt vissa åtgärder i syfte att spara personal.
Som framgår av verksamhetsplanen avser sjöfartsverket att snabbt bygga ut lotsplatsernas trafikinformation. Detta förutsätter tillgång till elektronisk materiel som fortlöpande återger en aktuell bild av de olika fartygens position i området och också goda sambandsmöjligheter. För närvarande utreds frågan om valet av teknisk utrustning. En första anläggning bör förläggas till Vinga och bli en försöksstation för den fortsatta utbyggnaden av informationssystemet. För fyr- och telemateriel tas upp 4,1 milj. kr. för budgetåret 1974/75.
De medel som tas upp för hamnar och tjänstelokaler — 1,7 milj. kr. — är i första hand avsedda för att slutföra redan påbörjade projekt och ge utrymme för en del smärre förbättringsarbeten. Därtill ingår ett belopp för att flytta ut mellersta distriktets förråd. Efter att övriga förråd inom stockholmsområdet omlokaliserats till Norrköping kan distriktsförrådet inte ligga kvar på nuvarande plats.
Antalet lotsbåtar utgör för närvarande 126. Ett tjugotal båtar är äldre än 30 år. Kan inte investeringsvolymen nu öka blir ersättningsanskaffningarna enligt sjöfartsverket om några år alltför stora. Vidare ökar ytterligare behovet av underhållsmedel. Sjöfartsverket vill nå upp till er anskaffning av fyra nya båtar per år.
Investeringsprogrammet måste också inbegripa motorer till lotsbåtar. Livslängden för dessa ligger i genomsnitt på knappt 15 år, alltså mindre än hälften av den för Ilotsbåtarna. Avscevärda investeringar måste vidare ske för att minska bullret i lotsbåtarna, Under posten lotsbåtar och distriktsfartyg tar sjöfartsverket upp 6,8 milj. kr. för redovisade ändamål samt för slutbetalning av det nya byggnadsfartyget.
Den ökade sjöräddningsberedskap som motiveras av stigande trafik med fritidsbåtar och färjor förutsätter vissa investeringar. Dessa omfat- "tar bl. a. uppblåsbara livflottar som kan kastas ned från helikoptrar samt därtill VHF-pejl och nödsignalspejl. För detta ändamål tas upp 200 000 kr.
För radionavigeringsstationer föreslår sjöfartsverket investeringar budgetåret 1974/75 om 2,5 milj. kr. Härav avser 2,2 milj. kr. konvertering av deccakedjorna för Bottenviken och Bottenhavet från Mark V till Mark X. Den moderna fartygsmottagaren, typ Mark 21, är inte utrustad med arrangemang för Lane-identifiering enligt norrlandskedjornas sändningstyp Mark V.
Sjöfartsverket föreslår ett totalt investeringsbelopp om 22,3 milj. kr.
Prop. 1974: 1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 264
för objektgruppen sjösäkerhet för budgetåret 1974/75 (12,3 milj. kr. 1973/74). . :
Sjökartläggning
Som framhållits i verksamhetsplanen utgör en väsentlig förbättring av materielläget en av förutsättningarna för den nödvändiga ökningen av såväl produktion som produktivitet inom sjökartläggningen. Den genom utrangeringar m. m. neddragna kapaciteten beskärs ytterligare genom mindre väl fungerande materiel och haverier. En reduccring av driftstörningarna till hälften beräknas ge ett tillskott till årsproduktionen i storleksordningen 15 000 sjömätningspoäng. Samtidigt som resurserna byggs ut måste en höjning ske av nivån för både ersättningsanskaffningar och underhåll.
Det största investeringsprojektet inom sjömätningen är ett nytt mätningsfartyg för att ersätta utrangerade fartyg. Olika lösningar har ingående diskuteras, varvid en av utgångspunkterna varit att huvuddelen av de framtida mätningarna kommer att hänföra sig till havsbandet och skärgårdarna. Redan preliminära överväganden har visat, att alternativ med anskaffning av två eller tre medelstora mätningsfartyg skulle bli för dyrbara från både investerings- och driftsynpunkt. BI. a. skulle den allt mer omfattande specialpersonalen bli splittrad och därigenom dåligt utnyttjad. Investeringarna borde därför avse ett kapacitetsstarkt fartyg. Sjöfartsverket föreslår anskaffning av ett fartyg av katamarantyp, dvs. ett tvåskrovsfartyg.
Fartyget avses bli moderfartyg för två fullständiga lodningskrattor med reservbåtar. Utöver huvuduppgiften att mäta i skärgårdar och havsband kan fartyget vid gott väder tjänstgöra också till havs. Hittills har det inte gått att få upp den produktiva arbetstiden till mer än en tredjedel av den totala arbetstiden. Katamaranen bör genom sin utformning ge en väsentlig förbättring. Den skapar förutsättningar för god driftsäkerhet hos mätningsbåtarna genom en effektiv underhålls- och reparationstjänst. Isättning och upptagning av båtarna kan ske snabbt. Både längre och kortare förflyttningar kan utföras med liten personalinsats. Av särskild betydelse är att de båda 13 å 14 m långa ledarmotorbåtarna kan lyftas ombord. |
Kostnaderna för katamaranen är beräknad till 15 milj. kr. i 1973 års prisläge. Härtill kommer investeringar i två ledarmotorbåtar och 23 lätta mätningsbåtar, tillsammans (1,4-+21,7) 3,1 milj. kr. Sjöfartsverket beräknar medelsbehovet till 6 milj. kr. budgetåret 1974/75 för katamaranen med tillhörande ledar- och mätningsbåtar. |
Behovet av ett sjömätningsfartyg för isolerade mätningsuppgifter bör gå att fylla genom att ta i anspråk vänerisbrytaren Ale. Detta förutsätter vissa åtgärder som kostnadsberäknats till 600 000 kr. budgetåret 1974/75.
Sjömätningens nuvarande apparatur för elektronisk positionsbestäm-
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 265
ning bör enligt sjöfartsverket förnyas för att man skall uppnå bättre driftsäkerhet och högre grad av automation.
Medelsberäkningen omfattar även investeringar i grundsvepnings- och arbetsbåtar, utbytesmotorer, bilar och trailers samt djupbestämningsapparatur m. m,. Vidare ingår delbetalning för tryckerimateriel som skall installeras i den nya verksbyggnaden i Norrköping.
Under objektgruppen räknar verket med en ökning av investeringsvolymen från 2,8 milj. kr. budgetåret 1973/74 till 8,2 milj. kr. budgetåret 1974/75. Isbrytarfartyg
Som framgått av verksamhetsplanen har sjöfartsverket i investeringsprogrammet tagit upp anskaffning av ytterligare en havsisbrytare (isbrytaren I) utöver tidigare beställda isbrytarfartyg. Under förutsättning att fartyget kan beställas i början av år 1974 räknar sjöfartsverket med leverans hösten 1976. Med hänsyn till kostnadsutvecklingen för fartygsnybyggen är prisct för en ny statsisbrytare uppskattat till ca 95 milj. kr. i fast pris vid kontraktstecknandet. Sjöfartsverket har övervägt typ och storlek av isbrytaren och funnit att slutlig ställning härtill bör tagas scdan offert erhållits från berörda varv.
Den totala kostnaden för isbrytarmateriel under perioden 1974/75— 1978/79 uppgår till 171,7 milj. kr.
För budgetåret 1974/75 tar sjöfartsverket upp 64 milj. kr. 'varav 20 milj. kr. avser likvider för isbrytaren I och 41 milj. kr. isbrytaren H.
Remissyttrande
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det yttrande som redovisas under rubriken Vägväsendet (s. 58).
Departementschefen
Sjöfartsverket har beräknat medelsförbrukningen under anslaget Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1974/75 till 94,8 milj. kr. Som framgår av investeringsplanen för kommunikationsverken har jag förordat en investeringsram av 63 milj. kr. Detta innebär en ökning av medelsförbrukningen med 19,4 milj. kr. i förhållande till i prop. 1973: 1 beräknade 43,6 milj, kr. Som framgått av den tidigare redogörelsen kan medelsförbrukningen för budgetåret 1973/74 som en följd av vissa tidigarcläggningar m. m. nu beräknas till 50 milj. kr.
Av följande sammanställning framgår hur investeringarna under nästa budgetår i stort beräknas komma att fördela sig på de olika objektgrupperna. Sammanställningen visar även utfallet för budgetåret 1972/73 och den beräknade medelsförbrukningen enligt prop. 1973: 1.
| Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet | 1972/73 1973/74 Utfall | Beräknad i prop. 1973: 1 | Verket = Departements- tusental kr. | 1974/75 chefen | 266 ' |
| Sjösäkerhet | 16 600 | 12 300 | 22305 | 13 400 | |
| Sjökartläggning | 2 000. | 2 800 | 8235 | 5 600 | |
| Isbrytarfartyg | 13 300 | 28 400 | 64 000 | 43 900 |
Statliga fiskehamnar och farleder 400 50 200 50 Utrustning för fartygsverksamhet 50 50 50 50
32 350 43 600 94 790 63 000
För objektgruppen sjösäkerhet beräknar jag en medelsförbrukning av sammanlagt 13,4 milj. kr.
Beslutade tidigareläggningar av investeringar under budgetåret 1973/ 74 har bl. a. möjliggjort beställning av nya lotsbåtar och ett nytt byggnadsfartyg.
Av det beräknade beloppet om 13,4 milj. kr. har jag beräknat 4,3 milj. kr. för slutlikvid för byggnadsfartyget och för lotsbåtar samt för motorbyten i äldre lotsbåtar.
För konvertering av deccakedjorna i Bottenviken och Bottenhavet och viss övrig utrustning till radionavigeringsstationerna beräknar jag medelsbehovet till 2,5 milj. kr.
Jag beräknar vidare investeringsbehovet för automation av fyrar, för ändring av fyrsystemet i Mälaren och för fyr- och telemateriel till sammanlagt 5,2 milj. kr.
För hamnar och tjänstelokaler samt sjöräddning beräknar jag 1,4 milj. kr.
För objektgruppen sjökartläggning räknar jag med en medelsförbrukning av 5,6 milj. kr., vilket innebär en ökning med 2,8 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. En viss nedgång av sjömätningskapaciteten har skett genom utrangering av överåriga sjömätningsfartyg. Sjöfartsverket har föreslagit att som ersättning härför anskaffas ett fartyg av katamarantyp. En ersättningsanskaffning torde även enligt min mening vara behövlig. Frågan om den lämpliga fartygstypen och -storleken behöver dock utredas ytterligare och på nytt underställas Kungl. Maj:t. För att en sådan anskaffning inte skall fördröjas vill jag förorda att hos riksdagen begärs bemyndigande att under nästa budgetår — om Kungl. Maj:t bedömer det angeläget — beställa ett nytt sjömätningsfartyg. Jag har här inräknat erforderligt utrymme för en första delbetalning.
I avvaktan på den aviserade utredningen om isbrytarkapaciteten och isbrytarverksamhetens utformning på längre sikt är jag inte beredd tillstyrka anskaffningen av ett nytt isbrytarfartyg (I). Dessutom bör erfarenheterna av den nya isbrytaren Atle avvaktas innan en ny beställning
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 267
görs. Under objektgruppen isbrytarfartyg har jag mot bakgrund härav beräknat 43,9 milj. kr., varav 41 milj. kr. avser betalningsrest för isbrytaren H, 2,4 milj. kr. kontrollkostnader m. m. för isbrytarna Atle och Ale samt 500 000 kr. utrustning för äldre isbrytare.
Med hänvisning till vad jag sålunda anfört förordar jag att medel anvisas enligt följande anslagsberäkning.
milj. kr
| Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1974/75 | 63,0 | |
| 10 94, marginal | 6,3 | |
| Avgår beräknad ingående behållning 1974-07-01 | : | 0,1 |
| Erforderligt anslag budgetåret 1974/75 | | | 69,2 |
Med hänsyn till omfattningen och karaktären av sjöfartsverkets investeringsverksamhet förordar jag att verket på samma sätt som tidigare erhåller ett beställningsbemyridigande om 5 milj. kr. gällande leveranser av sjöfartsmateriel under budgetåret 1976/77.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. medge att sjöfartsverket lämnas de beställningsbemyndigan-
den gällande leveranser av sjöfartsmateriel som jag har för-
ordat i det föregående;
2. till Sjöfartsmateriel m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett
investeringsanslag av 69 200 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 268
C. FONDEN FÖR SÖDERTÄLJE KANALVERK
Sjöfartsverket
I skrivelse den 27 augusti 1973 har sjöfartsverket hemställt om bl. a. investeringsanslag för budgetåret 1974/75 under Fonden för Södertälje kanalverk.
Södertälje kanalverk
Ing. behållning Anslag Utgift
1972/73 — 7500 000 1 600 000 1973 /74 5 900 000 3 500 000 29 400 000 1974/75 verket : — 8 700 000 18 700 000
departementschefen — 8 700 000 18 700 000
1 Preliminärt belopp.
I skrivelse den 15 mars 1972 (rskr 1972: 44) har riksdagen bl. a. godkänt förslag om utbyggnad av Södertälje kanal, som kostnadsberäknats till 23,5 milj. kr. i 1971 års prisnivå. För budgetåret 1973/74 har under Fonden för Södertälje kanalverk anvisats 3,5 milj. kr. Sjöfartsverket beräknar medelsförbrukningen budgetåret 1973/74 till 9,4 milj. kr., vilket förutom genom angivna anslag täcks av ingående behållning. För budgetåret 1974/75 räknar sjöfartsverket med ett medelsbehov om 8,7 milj. kr. Förskjutning av byggnadstiden — beroende på behandlingen i vattendomstolen av tillståndsfrågan m. m. — torde enligt sjöfartsverket till följd av de allmänna kostnadsökningarna komma att medföra en höjning av den totala ombyggnadskostnaden.
Departementschefen
Utbyggnaden av Södertälje kanal och Mälarfarlederna behandlades i prop. 1972: 1 (bil. 8 s. 293).
Medelsförbrukningen beräknar jag för budgetåret 1973/74 till 9,4 milj. kr. och för budgetåret 1974/75 till 8,7 milj. kr. Med hänsyn härtill beräknar jag anslaget för budgetåret 1974/75 till 8,7 milj. kr.
Med hänvisning till det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fonden för Södertälje kanalverk för budgetåret 1974/75
anvisa ett investeringsanslag av 8 700 000
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets öv-
riga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 269
Register
Sid. Anslag kr.
1 Översikt
DRIFTBUDGETEN
Sjätte huvudtiteln
A. Kommunikationsdepartementet m. m. 25 Kommunikationsdepartementet 6 601 000 26 Kommittéer m. m., därav hälften att avräknas mot
automobilskattemedlen 4 500 000
Extra utgifter 430 000
11 531 000
B. Vägväsendet 27 Allmän översikt över utvecklingen 65 Statens vägverk: Ambetsverksuppgifter, att avräknas mot
automobilskattemedlen 8 700 000 65 Drift av statliga vägar, att avräknas mot automobil-
skattemedlen 1155 000 000 66 Byggande av statliga vägar, att avräknas mot automobil-
skattemedlen 745 000 000 67 Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende
statliga vägar, att avräknas mot automobilskattemedlen 200 000 000 68 Bidrag till drift av kommunala vägar och gator, att
avräknas mot automobilskattemedlen 184 550 000 68 Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator,
att avräknas mot automobilskattemedlen 343 600 000 69 Bidrag till drift av enskilda vägar m. m,, att avräknas
mot automobilskattemedlen 83 000 000 71 Bidrag till byggande av enskilda vägar, att avräknas mot
automobilskattemedlen 26 800 000 71 Tjänster till utomstående, att avräknas mot automobil-
skattemedlen 16 800 000
Avsättning till statens automobilskattemedelsfond 1 000
2 763 451 000
C. Trafiksäkerhet
Statens trafiksäkerhetsverk: 74 Förvaltningskostnader, att avräknas mot automobil-
skattemedlen 16 118 000 ' 7 Uppdragsverksamhet, att avräknas mot automobil-
skattemedlen 20 990 000 80 Registrering av motorfordon 1 000 80 Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid
järnvägskorsningar, att avräknas mot automobil-
skattemedlen 7 000 000
Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande, att avräknas mot automobilskattemedlen 2 550 000 85 Kostnader för nytt bilregister m. m. 25 840 000 90 Kostnader för framställning av körkort m. m. 26 217 000
98 716 000
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 270
D. Sjöfart
Sjöfartsverket 93 Allmän översikt över utvecklingen
122 Farledsverksamhet, exkl. isbrytning 111 580 000
| 123 Isbrytning | 46 680 000 |
| 124 Fartygsverksamhet | 11 985 000 |
| 125 Övrig verksamhet | 1 800 000 |
| vriga sjöfartsändamål | |
| 126 Handelsflottans pensionsanstalt | 1 000 |
| 128 Bidrag till vissa resor av sjöfolk | 100 000 |
| 128 Avsättning till handelsflottans välfärdsfond | 600 000 |
| 130 Understöd åt skärgårdsrederier m. m. | 675 000 |
173 421 000 E. Institut m. m.
| 131 Transportnämnden, därav tre | fjärdedelar att avräknas mot automobilskattemedlen Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: | : 1 354 000 : |
| 133 Förvaltningskostnader | 34 166 000 | |
| 138 Underhåll av materiel m,. m. | 1 382 000 | |
| 139 Nyanskaffning av instrument m. m. | 600 000 | |
| 140 Uppdragsverksamhet | 7 803 000 | |
| 140 Väderlekstjänst för luftfarten | 12 073 000 |
142 Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på
Grönland m. m. 1 600 000 145 Statens väg- och trafikinstitut | 1000 : 152 Bidrag till statens väg- och trafikinstitut, att avräknas
mot automobilskattemedlen 6 236 000 152 Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning, att avräknas mot
automobilskattemedlen 2 070 000 Statens geotekniska institut:
| 153 Förvaltningskostnader | 3 914 000 |
| 155 Uppdragsverksamhet | 3 777 000 |
| 156 Utrustning | 100 000 |
| 157 Fraktbidragsnämnden | 598 000 |
| 158 Transportstöd för Norrland m. m. | 87 000 000 |
| 159 Transportstöd för Gotland | 3 300 000 |
159 Transportforskningsdelegationen, att avräknas mot
automobilskattemedlen 8 065 000
161 Bussbidragsnämnden, att avräknas mot automobil-
skattemedlen 485 000
163 Statligt stöd till icke lönsam busstrafik, att avräknas
mot automobilskattemedlen 33 000 000
207 524 000
F. Diverse
166 Ersättning till statens järnvägar för drift av icke
| lönsamma järnvägslinjer m. m. 435 000 000 169 Ersättning till postverket för befordran av tjänste-
försändelser, därav 3 200 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 203 000 000
| 172 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. | 2221 000 |
| 173 Beredskap för civil luftfart | 1 500 000 |
| 174 Kostnader för visst värderingsförfarande | 40 000 |
| 175 Kostnader för riskgaranti till Scandinavian Airlines System | 1 000 |
| 175 Kostnader för omläggning av flygtrafikledarutbildningen | 1 000 |
177 Ersättning till Linjeflyg AB för för särskilda rabatter
vid flygtrafik på Gotland 2 400 000
644 163 000
Summa för driftbudgeten 3 898 806 000
Prop. 1974:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 271
KAPITALBUDGETEN 178 Investeringsplan för kommunikationsverken m. m.
I. Statens affärsverksfonder
ÅA. Postverket 183 Posthus m, m. 71 800 000 191 Departementschefen
B. Televerket 195 Teleanläggningar m. m. 833 800 000 207 Departementschefen
C. Statens järnvägar 210 Järnvägar m. m. 422 800 000 231 Departementschefen
D. Luftfartsverket 235 Flygplatser m. m. 167 200 000 247 Departementschefen
IV. Statens utlåningsfonder 251 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 8 000 000 252 Departementschefen
V. Fonden för låneunderstöd 253 Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1973 /74 15 000 000
IX. Diverse kapitalfonder 254 Statens vägverks förrådsfond: Vägmaskiner m. m. 55 800 000 258 Departementschefen 261 Sjöfartsverkets fond: Sjöfartsmateriel m. m, 69 200 000 265 Departementschefen 268 Fonden för Södertälje kanalverk 8 700 000 268 Departementschefen
Summa för kapitalbudgeten 1 652 300 000
Totalt för kommunikationsdepartementet 5 551 106 000
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973 730508
Bilaga 9 till statsverkspropositionen 1974 S Prop. 1974: 1 Bilaga 9
Finansdepartementet
ÖVERSIKT
Finansdepartementets verksamhet avser främst beredning av frågor om ekonomisk politik och skattepolitik samt samordning av frågor som rör statens budget. Vidare omfattar verksamheten frågor om arbets- och anställningsvillkor i allmän tjänst samt personaladministrativa och personalpolitiska frågor för statens arbetstagare. Till finansdepartementet hör ett antal förvaltningsmyndigheter med uppgifter som omfattar bl. a. rationalisering och revision, statistikproduktion, skatteadministration samt lokalförsörjning. Till departementets verksamhetsområdeé hör även skatteutjämningsbidrag till kommunerna och andra kommunalekonomiska frågor samt frågor om presstöd och samhällsinformation.
De förslag till utgifter inom finansdepartementets verksamhetsområde som läggs fram för budgetåret 1974/75 omfattar 5 280 milj. kr. Detta innebär en ökning med 350 milj. kr. från innevarande budgetår. För nästa budgetår utgör bidragen till kommunerna liksom under de senaste åren den största utgiftsposten. Utgifterna för bidragen ökar med 300 milj. kr. till sammanlagt 3 959 milj. kr. Skatteutjämningsbidragen ökar med 315 milj. kr. till 2 650 milj. kr. Huvuddelen av anslagsökningen är hänförlig till den reform, som beslutades vid 1973 års riksdag och som trätt i kraft den 1 januari 1974. Skattebortfallsbidragen uppgår för innevarande budgetår till 1200 milj. kr. Bidragen, som skall avtrappas successivt, mins-
kar med 15 milj. kr. |
Riksskatteverket får väsentligt ökade resurser för bl. a. kontrollverksamhet samt utbildning och information inom skatteområdet. En särskild satsning görs på kontrollen av mervärdeskatt, dels genom att riksskatteverket tillförs ökade resurser bl. a. vid distriktskontoren, dels génom att länsstyrelserna tillförs sammanlagt 68 tjänster för ändamålet. Vidare byggs den statliga statistiken ut. Bl. a. föreslås att undersökningar av levnadsförhållandena i samhället påbörjas.
Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.
Fr.o.m. år 1974 genomförs väsentliga förändringar i skatteutjämningssystemet. Dessa innebär en betydande ökning av bidragen från staten till kommunerna.
Skattcutjämningsbidrag utgår till kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommunenheter. Syftet med bidragen är att neutralisera 1 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga 9
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet | 2
skatteunderlags- och kostnadsskillnader för olika kommuner och därmed utjämna skillnaderna i den kommunala skatteutdebiteringen i olika delar av landet. Skatteutjämningssystemet är ett av de främsta medlen för att skapa en i möjligaste mån likvärdig kommunal service i olika delar av -.-Jandet, Den-största betydelsen-har skatteutjämningsbidragen för Gotland, för norrlandskommunerna och för glesbygdskommuner i andra delar av landet. | oo
Genom utvecklingen av det kommunala skatteunderlaget och höjda kommunala utdebiteringar har statens utgifter för skatteutjämningsbi-
dragen ökat kraftigt under senare år. Det sammanlagda beloppét under
vart och ett av åren 1967—1974 för skatteutjämningsbidrag framgår av
följande sammanställning.
Skatteutjämningsbidrag till kommunerna åren 1967—-1974 (milj. kr.) 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 - 1974 1157 1307 1460 1608 1781 1938 2047 2557
Av bidragsbeloppet för år 1974 faller 1598 milj. kr. på kommuner, 98 milj. kr. på församlingar och 861 milj. kr. på landstingskommuner.
Skatteutjämningsbidragen för år 1973 och 1974 fördelar sig på län enligt. följande. Bidragen redovisas förutom i milj. kr. fördelade på invånare samt omräknade till samma mått som den kommunala utdebiteringen, dvs. krönor per skattekrona (kr./skr.). Skatteutjämningsbidrag år 1973 och 1974
| Län 1973 | Milj. kr. Kr./inv. Kr./skr. | 1974 Milj. kr. Kr.Jinv. Kr./skr. | ||||
| AB | 18,5 | 12 0.08 | 32,6 | 22 0,12 | ||
| [0 | 38,2 169 1,57 | 44,7 198 1,66 | ||||
| D | 33,7 135 1,26 | 33,9 . 136 | 1.15 | |||
| E | 61,3 159 1,50 | 69,9 | 181 | 1,53 | ||
| F | 68,0 221 | 2,21 | 71,6 238 2,11 | |||
| G | 44,5 265 2,70 | 56,1 | 334 3,07 | |||
| H | 100,3 417 4,48 | 113,0 470 4,53 | ||||
| I | 53,6 995 12,19 | 78,2 1451 15,90 | ||||
| K | 42,8 276 2,86 | 52,5 339 3,12 | ||||
| L | 68,0 255 2,66 | 89,2 334 3,10 | ||||
| M | 42,9 | 59 0,50 | 69,5 | 95 0,72 | ||
| N | 51,8 257 . 2,66 | 70,8 339 3,11 | ||||
| Oo | 58,4 | 81 0,66 | 84,0 117 0,85 | |||
| P | 80,1 196 1,95 | 102,8 251 2,23 | ||||
| R | 77,0 297 3,14 | 97,4 374 3,51 | ||||
| S | 96,0 338 | 3,43 | 134,1 472 4,33 | |||
| T | 70,7 257 2,35 | 73,8 269 2,27 | ||||
| Ur | 29,7 "114 1,03. | 33,2 >. 127 1,04 | ||||
| WW | 78,7 282 2,84 | 122,4 439 4,01 | ||||
| Xx | 117,4 400 4,00 | 149,2 509 4,60 | ||||
| Y | 193,9 707 6,99 | 202,6 755 6,69 | ||||
| Zz | 135,6 1073 11,79 | 187,4 1418 13,90 | ||||
| AC | 207,9 890 9,18 | 254,9 1092 10,09 |
BD " ' 278,4 : 1081. . 10,09: . - 333,2 1294 10,92 Riket 2 047,4 251 2,18 oo 25573 = . 314 - 2,45
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet | 3
De relativt sett största. beloppen för skatteutjämningsbidrag, räknat både per invånare och i kronor per skattekrona, utgår, som framgår av tabellen, till de fyra nordligaste länen och Gotlands län. Skatteutjämningsbidragen räknat i kronor per invånare har för hela landet ökat från 251 till 314 kr. mellan år 1973 och 1974. För både Gotlands och Jämtlands län uppgår bidragen för år 1974 till över 1400 kr. per invånare. Närmast följer Norrbottens och Västerbottens län, där bidragen uppgår till inemot 1 300 resp. 1 100 kr. per invånare. För länen i övrigt varierar beloppen mellan 22 och 755 kr. per invånare. ' | |
Även när man mäter bidragen i samma mått som kommunalskatten, dvs. i kronor per skattekrona redovisas för år 1974 den högsta siffran, 15: 90 kr./skr. för Gotlands län och därefter följer Jämtlands län med 13: 90 kr./skr. Motsvarande tal för Norrbottens och Västerbottens län är 10: 92 resp. 10: 09 kr./skr. För landet som helhet har bidragen räknat i kr. per skattekrona genomsnittligen ökat från 2: 18 till 2: 45 mellan år 1973 och 1974. Medcelutdebiteringen i riket uppgick år 1973 till 23: 94 kr. per skattekrona och beräknas för år 1974 till 24: 02 kr. per skattekrona. Sett som ett genomsnitt för landet svarar skatteutjämnings- ' bidragen alltså de båda senaste åren för 9 resp. 10 Z6 av kommunernas inkomster angivna som medelutdebitering. - -
Rationalisering och revision
Den av statskontoret bedrivna rationaliseringsverksamheten förutses fortsätta enligt tidigare riktlinjer. ”Utredningsverksamheten avseende samordning av statliga informationssystem, som bedrivs i samråd med datasamordningskommittén (Fi 1971: 03), utvidgas.
Den utbyggnad av riksrevisionsverkets resurser som skett med anledning av statsmakternas beslut år 1967 om omorganisation av den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten är nu avslutad. De ökade resurser som behövs för bl. a. ADB-revision och upphandling tillskapas genom omprioriteringar och rationalisering inom verket.
Statistikproduktion
Efterfrågan på statistisk information har ökat alltmera under senare år. En utbyggnad och förbättring av statistiken har skett under de senaste åren på många områden. Förbättringen avser såväl statistikens informationsinnehåll som bearbetnings- och insamlingsrutiner.
För nästa budgetår föreslås ytterligare utbyggnad av den offentliga statistiken. Bl. a. föreslås en omläggning av havsfiskestatistiken, förbättringar av konsumentprisindex, utbyggnad av energistatistiken och kompletteringar av arbetskraftsundersökningarna. Vidare får centralbyrån medel för att starta löpande undersökningar av levnadsförhållandena i
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 4
samhället. I en första omgång gäller dét mätningar av komponenterna hälsa, utbildning, sysselsättning, ekonomi och eventuellt boende.
Skatte- och tullväsen
Riksskatteverket svarar för den centrala ledningen av beskattnings-, uppbörds- och folkbokföringsväsendet. Huvuduppgiften för verket inom skatteområdet är att få till stånd en effektiv, rättvis och likformig beskattning. Detta kan uppnås genom 'en utbyggd kontrollfunktion, genom råd och anvisningar till myndigheter och allmänhet samt genom en kontinuerlig anpassning av organisation och arbetsformer inom skatteväsendet till utvecklingens krav. För nästa budgetår föreslås ökade resurser för bl. a. kontroll och revision samt utbildning och information. Resurserna för mervärdeskattekontroll förstärks både centralt vid riksskatteverket och vid dess distriktskontor, som tillförs 15 tjänster för kontroll av mervärde- och kilometerskatt. Verkets kontrollsektion får vidare personaltillskott för bl. a. utökad bevakning av tendenser till skatteflykt i samband med svenska företags utlandsaffärer. Allmänna ombudet och revisionssektionen får ökade resurser för granskning av bolagsdeklarationer m. m. Vidare föreslås verkets resurser för utbildning och information öka från 8,8 till 12,7 milj. kr. Ökningen avser en intensifierad utbildningsverksamhet för dels tjänstemän inom skatteområdet, dels taxeringsnämndsfunktionärer samt förbättrad information till allmänheten om skattereglerna.
För tullverket gäller en ny distriktsorganisation fr. o. m. den 1 januari 1974. Den nya organisationen innebär bl. a. att ledningsorgan på regional nivå tillkommit under tullstyrelsen. Verksamheten för bekämpande av smuggling görs mer slagkraftig genom att bevakningsarbetet samordnas inom betydligt större områden än tidigare tulldistrikt. Den nya organisationen väntas på sikt leda till betydande personalbesparingar.
Fr. o. m. den 1 januari 1974 tillämpas också en ny tullprocedur, som bl. a. innebär att tulltaxering sker med ledning av en av importören avlämnad deklaration. För nästa budgetår möjliggör den nya organisationen och den förändrade tullproceduren en minskning av personalen med sammanlagt 54 tjänster. Samtidigt förstärks bevakningspersonalen med 35 tjänster för nytillkommande arbetsuppgifter till följd av EG-avtalen och införandet av kilometerbeskattning. I övrigt föreslås för nästa budgetår ökade resurser för bl. a. oljebekämpning.
Stöd till dagspressen
Ett direkt stöd till tidningsföretagens löpande verksamhet utgår i form: av produktionsbidrag för s. k. andratidningar. För nästa budgetår föreslås att 67 milj. kr. anvisas. Vidare föreslås att 24 milj. kr. anvisas till samdistributionsrabatt för dagstidningar. Detta stöd syftar till att sänka distributionskostnaderna för tidningarna och samtidigt ge andratid-
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 5
ningar bättre ekonomiska villkor då de distribueras tillsammans med en större tidning. Dagstidningsföretag kan också erhålla statliga lån på fördelaktiga villkor från pressens lånefond, bl. a. till investeringar. Under den femåriga försöksperiod som riksdagen beslutat om och som löper ut i och med innevarande budgetår har fonden tillförts sammanlagt 125
milj. kr. För nästa budgetår föreslås fortsatt låneverksamhet inom ra-
men för tillgängliga medel.
Personalpolitiska och personaladministrativa frågor '
De offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt har nyligen utvidgats genom lagändringar (1973: 969 'och 970) som innebär inskränkning i det avtalsförbud som finns i stats- och kommunaltjänstemannalagarna av år 1965. I fortsättningen blir det möjligt för de offentliga tjänstemännen och deras organisationer att träffa avtal med arbetsgivaren om arbetets ledning och fördelning och om rätt till annan Jedighet än semester. Reformen, som berör drygt 700 000. anställda,. medför bl. a. att frågor av mer omedelbar betydelse för personalen fr. o. m. år 1974 kan regleras i kollektivavtal. Som exempel på sådana frågor kan nämnas frågor som rör arbetarskyddet, personalhälsovården, utformningen av arbetslokaler, företagsnämndens arbetsformer eller fördelningen i tjänstgöringslista av den arbetstid som myndigheten finner behövlig för verksamhetens bedrivande. Tjänstemannalagarnas avtalsförbud omfattar efter reformen bl. a. tjänsteorganisationens utformning och myndighets verksamhet. I anslutning därtill bör erinras om att arbetsrättskommittén (In 1971: 03) har i uppdrag att göra en allmän översyn av arbetsfredslagstiftningen och att dess uppdrag i princip avser också de offentligt anställda.
För nästa budgetår föreslås en fortsatt utbyggnad av statens personalnämnd. Behovet att omplacera personal förutses öka till följd av dels pågående rationaliseringsverksamhet inom bl.a. försvaret, dels ytterligare omlokalisering av statlig verksamhet från Stockholmsområdet. Under nästa budgetår beräknas ett tjugotal myndigheter i den första omlokaliseringsetappen påbörja flyttning från Stockholm. Därtill kommer att förberedelser för omplacering av den personal som berörs av den andra omlokaliseringsetappen behöver vidtas så snart som möjligt. Personalnämnden bedriver f.n. försöksverksamhet med bl. a. personalhälsovård på tre orter, nämligen i Stockholm vid tekniska högskolan, i Östersund och i Motala. Försöksverksamheten kommer att utvidgas till att omfatta ännu en ort, Försöksverksamheten går bl.a. ut på att pröva olika modeller för samarbete med andra huvudmän. I avvaktan på erfarenheterna från försöksverksamheten bör myndigheterna ges möjlighet att vidtaga åtgärder för att erhålla en bättre personalhälsovård än f.n. Exempel på sådana åtgärder kan vara att myndigheter på samma ort går samman om en personalhälsovårdande verk-
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet - =: "6
samhet. Med en sådan 'samordning bör det vara möjligt att ta till vara befintliga resurser även om - de finns på olika håll på orten. ' Personalnämnden kommer att få i uppdrag att till Kungl. Maj:t inkom- . ma med förslag till riktlinjer dels för hur en 'sådan ökad samordning av befintliga resurser för hälsovård m. m. bör organiseras och administreras, dels för myndigheternas handläggning av hithörande frågor.
Styrelserepresentation föreslås bli införd för anställda i statliga myndigheter med som regel minst 100 anställda. Två företrädare för de anställda skall få rätt att närvara vid handläggningen av alla ärenden i lekmannastyrelse och att därvid deltaga i besluten i frågor om t. ex. budget, organisation, personalpolitik, personalutbildning, tjänstetillsättning, rationalisering, arbetsmetoder och hälsovård. Vidare skall personalföreträdare i samma omfattning få närvara och besluta i kollegiala styrelser och närvara vid och reservera sig över chefens beslut i enrådighetsverk. Finns vid myndigheten disciplinnämnd e. d. skall personalföreträdare ingå som ledamot i nämnden. Personalföreträdare bör dock anses jävig vid handläggning av bl.a. fråga om förhandling om kollektivavtal, uppsägning av sådant avtal eller arbetskonflikt. Förslaget grundas på ett betänkande som styrelserepresentationsutredningen . avgivit (SOU 1973: 28).
Sammanfattning
Förändringarna inom finansdepartementets verksamhetsområde i förhållande till riksstaten för budgetåret 1973/74 framgår av följande s sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.
Anvisat Förslag — Föränd-
1973/74 1974/75 — ring
DRIFTBUDGETEN . . A. Finansdepartementet m. m. 50,6 59,4 + 8,9 B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m. 240,0 289,2 + 49,2 C. Skatte- och kontrollväsen "> 447,7 491,9 + 44,3 D. Bidrag och ersättningar till kommunerna 3 658,8 3 958,7 + 299,8 E. Diverse 134,7 161,7 + 27,1
Summa driftbudgeten 4531,8 4961L,0 — + 4292
| KAPITALBUDGETEN | a | oo |
| II. Statens allmänna fastighetsfond = — . | 215,1 . 175,6 = — 39,5 | |
| V. Fonden för låneunderstöd | 25,0 | 0,1 — 25,0 : |
| VIL Fonden för förlag till statsverket. | 70,0 | 80,0 + 10,0 . |
| IX. Diverse kapitalfonder | | 88,0 . 63,0 oo 25,0 | |
| Summa kapitalbudgeten 398,1 318,7 — 79,5 | ||
| Totalt för finansdepartementet : | 4929,9 5 279,6 + 349,7 |
De totala utgifterna beräknas öka med 349,7. milj. kr. Anslagen på driftbudgeten ökar med 429,2 milj. kr. medan anslagen på kapital-
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet =. - 7
| budgeten minskar med 79,5 milj. kr. På driftbudgeten ökar bidrag och ersättningar till kommunerna med ca 300 milj. kr. Vidare ökar anslagen
till inredning av statliga förvaltningsbyggnader. För arbetet med 1975
års fastighetstaxering föreslås 35 milj. kr. bli anvisade. På kapitalbudgeten minskar anslagen för byggande av fastigheter för statlig förvaltning och för anskaffning av datamaskiner.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet | | 8
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFS- SON, ZACHRISSON, LEIJON.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, och statsrådet Löfberg anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1974/75 inom finansdepartementets verksamhetsområde. Departementschefen anmäler därvid de frågor som tagits upp under littera A, B punkterna 1—14, C, D, E punkterna 1—11 på driftbudgeten och de frågor som tagits upp på kapitalbudgeten samt statsrådet Löfberg de frågor som tagits upp under littera B punkterna 15—19 samt E punkterna 12-—18. Föredragandena anför.
DRIFTBUDGETEN Sjunde huvudtiteln
ÅA. FINANSDEPARTEMENTET M. M.
A 1. Finansdepartementet 1972/73 Utgift 13 703 324 1973/74 Anslag 15 850 000 1974/75 Förslag 15 850 000
1973/74 Beräknad ändring
1974/75
Personal
| Handläggande personal | 123 | — |
| Övrig personal : | 67 190 | — — |
Anslag
| Lönekostnader | | 14 715 000 — 65 000 | |
| Sjukvård | 35 000 — 35 000 | |
| Reseersättningar (även utrikes resor) | 200 000 | — |
| Expenser | 9200 000 + 100 000 15 850 000 | — |
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 9
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen |
att till Finansdepartementet för budgetåret 1974/75 anvisa ett |
förslagsanslag av 15 850 000 kr.
OA 2. Gemensamma ändamål för statsdepartementen 1972/73 Utgift 23 837 529 1973/74 Anslag 25 675 000 1974/75 Förslag 34 290 000
Från anslaget bestrids kostnader för statsdepartementens organisationsavdelning och andra för statsdepartementen gemensamma anordningar samt departementens och kommittéernas lokalkostnader, utgifter för expenser avseende inredning och utrustning av lokaler, telefon m. m. samt kostnader för tjänstebilar, allt i den mån medel inte anvisas i annan ordning. Lokalkostnaderna för utrikesdepartementet och hyreskostnaderna för försvarsdepartementet bestrids dock från vederbörande departementsanslag.
1973/74 Beräknad
ändring
1974/75
Personal | Handläggande personal 18 + 1 Övrig personal 105 —
123 + 1 Anslag . Lönekostnader | 6 191 000 + ' 399 000 Siukvård 35000 + 265000
| Reseersättningar (även utrikes r2sor) | 22000 o—+ 18000 |
| Lokalkostnader | 14815000 + 7035 000 |
| Kostnader för tjänstebilar | 145000 . + 30000 |
| Expenser | | 4 467 000 + 868 000 |
| Därav engångsutgifter | (347 000) (+ 494 000) |
25675 000 =—+ 8615 000
För pris- och löneomräkning m. m. beräknar jag 5 481 000 kr. Härav avser 242 000 kr. förhöjt lönekostnadspålägg och 4870 000 kr.' ökade kostnader för befintliga lokaler. |
För utökade arbetsuppgifter vid revisionskontoret hos organisationsavdelningen räknar jag medel för en handläggare.
Ärenden om sjukvårdsförmåner handläggs numera för samtliga departement utom utrikesdepartementet inom organisationsavdelningen. Detsamma gäller för kommittéerna. Den nuvarande uppdelningen på ett stort antal anslag medför ett betydande administrativt merarbete. Fr, o. m. budgetåret 1974/75 bör därför medel för sjukvårdskostnader
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet - | 10
för departements- och kommittépersonal, utom för utrikesdepartemen-:. tets område, beräknas under förevarande anslag.
Med hänvisning till sammanställningen och vad jag har anfört förordar jag att anslaget tas upp med 34 290 000 kr. | |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Gemensamma ändamål för statsdepartementen för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 34 290 000 kr.
A 3. Ekonomiska attachéer 1972/73 Utgift 780 742 1973/74 Anslag 750 000 1974/75 Förslag 1 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för ekonomiska attachéer. Sådana attachéer finns f. n. i Bryssel, Paris och Tokio. Under budgetåret 1973/74 kommer en tjänst att inrättas för ekonomisk attaché även i I Washington. | Jag beräknar anslagsbehovet till I milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ekonomiska attachéer för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 000 kr. : :
A 4. Kommittéer m. m.
1972/73 Utgift 6 147738 Reservation 2 594 568
1973/74 Anslag 8 000 000
1974/75 Förslag — 8000-000
Utredningsverksamheten under nästa budgetår beräknas få i huvudsak samma omfattning som innevarande budgetår. Jag beräknar anslagsbehovet till oförändrat 8 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen |
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett re-
servationsanslag av 8 000 000 kr. |
A 5. Extra utgifter
1972/73 Utgift 388 635 Reservation = 489031.
1973/74 Anslag 300 000 :
1974/75 Förslag 300 000.
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag har därvid räknat med att bidrag till. utgivningen av statskalendern skall utgå från anslaget. :
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1974/75 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 300 000 kr.
Prop. 1974: 1 Bilaga 9 Finansdepartementet - | 11
B. ALLMÄNNA CENTRALA ÄMBETSVERK M. M.
B 1. Kammarkollegiet 1972/73 Utgift 6 274 250 1973/74 Anslag 7181 000 1974/75 Förslag 8132 000
Kammarkollegiet är central. förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga frågor rörande statlig och kyrklig egendom, rikets. indelning och den prästerliga organisationen, handha medels- och fondförvaltning samt i vissa ärenden bevaka statens rätt och allmänna intressen. ' |
Chef för kollegiet är en generaldirektör. Inom kollegiet finns sju enheter, nämligen en allmän avdelning, ett advokatfiskalskontor, en fondbyrå, en redovisningscentral, ett revisionskontor, ett arkivkontor och en administrativ sektion. |
. 1973/74 Beräknad ändring till 1974/75
Kammarkollegiet Departements-
chefen
Personal oo : rs Handläggande personal . 52 +4 . +3 Övrig personal 64 +3 + 1
116 -F 7 +4 Anslag |
Lönekostnader 7446000 —+ 820000 + 668 000
Sjukvård . 18000 + 2000 . + 2000 Reseersättningar 70000 + 7 000 + 3 000
Därav utrikes resor (1 000) : (— (—) Lokalkostnader | 454000 + 298 000 + 298 000 Kostnad för datamaskintid 955 000 — — Expenser "446000 + 76000 + 64 000
Summa utgifter 9389 000 + 1203 000 + 1035 000 Avgår ersättningar för redovis- |
ningscentralens tjänster 2208000 —+ 86000 + 84000
Summa anslag :7181 000 + 1117 000 + 951 000 :
Kammarkollegiet
1. Pris- och löneomräkning 610 000 kr., varav 167 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. För förstärkning av bevakningen-av statens rätt, allmänna intressen, rätten till kyrklig egendom m. m. begärs två handläggare, ett kvalificerat biträde och ett biträde (+260 419 kr.). |
3. Nytillkommande ärenden rörande revision av statsbidrag och en ökande arbetsbelastning i övrigt har medfört att förvaltningsrevisionen av de i redovisningsgruppen ingående myndigheterna inte kunnat ske
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 12
i avsedd omfattning. För att tillgodose detta behövs ytterligare två handläggare och ett biträde på revisionskontoret (+ 190 063 kr.).
4. Kostnaden för anlitande av experter förväntas öka (450 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 8 132 000 kr. Jag har därvid räknat medel för ytterligare en handläggare på allmänna avdelningen (2), en handläggare på skattescktionen (2), samt en handläggare och ett biträde vid revisionskontoret (3).
Kostnader för anlitande av konsulter har jag beräknat öka med 50 000 kr., bl. a. beroende av bortfall av tidigare avgiftsfri experthjälp (4).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kammarkollegiet för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsanslag av 8 132 000 kr.
Statistiska centralbyrån
Statistiska centralbyrån (SCB) är central förvaltningsmyndighet för . den statliga statistikproduktionen och handhar huvuddelen av denna. Centralbyrån har dessutom en allmänt samordnande funktion inom statistikområdet. Det åligger vidare centralbyrån att utföra vissa intermittenta undersökningar och att göra långsiktiga yrkes- och utbildningsprognoser. Hos centralbyrån handhas äktenskapsregistret samt förs centralt företagsregister, lantbrukets företagsregister och i övrigt de register som behövs för verksamheten. SCB får bedriva statistisk och teknisk uppdragsverksamhet inom sitt kompetensområde. Denna verksamhet skall vara ekonomiskt självbärande.
SCB leds av en styrelse. Chef för centralbyrån är en generaldirektör. Centralbyrån är organiserad på sju avdelningar, nämligen avdelningen för areell statistik, avdelningen för företagsstatistik, avdelningen för individstatistik, avdelningen för planering och samordning, avdelningen för administration och information, uppdragsavdelningen samt driftavdelningen. Till centralbyrån är också knutet ett vetenskapligt råd samt ett antal nämnder.
Verksamheten vid SCB bedrivs dels i Stockholm, dels i Örebro där centralbyrån har en produktionsfilial. Till filialen i Örebro är bl.a. huvudparten av driftavdelningen förlagd (datamaskincentralen och centralen för manuell databehandling). Den 1 juli 1973 fanns vid centralbyrån som helhet 1778 anställda, varav 677 personer i Örebro. Därutöver fanns ca 440 lokalombud inom avdelningen för uppdragsverksamhet. .
SCB tillhör de myndigheter som deltar i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering. Följande programindelning gäller t. v. för centralbyrån.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 13
1. Statistik, register och prognoser
2. Statistisk uppdragsverksamhet
3. Teknisk uppdragsverksamhet |
Programmen Statistik, register och prognoser samt Statistisk uppdragsverksamhet indelas i följande delprogram.
a) Jordbruk m. m. b) Industri och byggnadsverksamhet c) Handel, servicenäringar och priser d) Bostäder, andra byggnader och fastigheter e) Samhällsekonomi och offentlig förvaltning f) Arbetsmarknad g) Befolkning och hushåll h) Rätts- och socialväsende i) Utbildning, forskning och kultur j) Befolknings-, yrkes- och utbildningsprognoser k) Gemensam metodutveckling, intern och extern samordning D) Bibliotek och information m. m. m) Arkiv
Vidare indelas delprogrammen i löpande verksamhet, intermittenta undersökningar och utvecklingsarbete.
Medel för statistiska centralbyråns verksamhet anvisas under följande anslag. SS
1. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser
2. Statistiska centralbyrån: Statistisk uppdragsverksamhet
3. Statistiska centralbyrån: Teknisk uppdragsverksamhet
Anslag 1 är ett förslagsanslag för finansiering av program 1.
Anslag 2 och 3 är förslagsanslag, som vart och ett tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslagen redovisas kostnader och intäkter för motsvarande program. Intäkter som svarar mot komplementkostnader levereras in på särskild inkomsttitel på riksstaten. Anslagen får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten under programmen samt för att tills vidare tillgodose behov av rörelsckapital disponerar centralbyrån cen rörlig kredit i riksgäldskontoret på högst 4 milj. kr. för programmet Statistisk uppdragsverksamhet och högst 8,5 milj. kr. för programmet Teknisk uppdragsverksamhet.
B 2. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser 1972/73 Utgift 98 864 483 1973/74 Anslag 105 081 000 1974/75 Förslag 110764 000
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet oe 14
Programmet Statistik, register och prognoser avser statistikproduktion, samordning av den statliga statistiken, förande av vissa centrala register, prognos- och utvecklingsarbete inom statistikens område, m. m. Statistiska centralbyrån bar i sin anslagsframställning' delat in verksamheten under programmet, förutom enligt delprogramindelningen, i löpande verksamhet, intermittenta undersökningar och utvecklingsarbete. Löpande verksamhet avser den löpande statistikproduktionen och registerarbetet. Intermittenta undersökningar gäller större, i regel med viss periodicitet återkommande undersökningar. Till utvecklingsarbete hänförs dels utvecklingsprojekt som syftar till att ta fram ny statistik, ' dels projekt som avser mera omfattande förändringar och anpassningar av den reguljära statistikproduktionen. Utvecklingen inom programmet dels enligt denna indelning, dels enligt delprogramindelningen framgår av följande sammanställningar. |
Delprogram 1972 /73 1973 /74 1974/75
Beräknar
SCB Departe-
: ments-
chefen
a) Jordbruk m.m. 4580 000 5364000 5958 000 ' 5970 000
Därav intermittenta un-
dersökningar — 245 000 — — b) Industri och byggnadsverk- .
samhet 6992 000 8293 000 9094000 9220 000 c) Handel, servicenäringar
och priser 8666 000 9779-000 11639 000 10645 000 Därav intermittenta undersökningar — 127000 31 000 31 000
d) Bostäder, andra bygg-
nader och fastigheter 6754 000 6946000 7157000 7102 000 Därav intermittenta undersökningar 483 000 141 000 =" 262 000 262 000
e) Samhällsekonomi och of- |
fentlig förvaltning 15 776 000 18 168 000 15 546 000 14160 000
Därav intermittenta un-
dersökningar 3370 000 = 4706 000 259 000 342 000 f) Arbetsmarknad 12607 000 12821000 15132000 13553 000
Därav intermittenta un-
dersökningar 200 000 g) Befolkning och hushåll 15 610 000 10 505 000 17 544 000 12 340 000
Därav intermittenta un-
dersökningar 10 240 000 3908 000 3 640 000 1408 000 h) Rätts- och socialväsende 5265 000 7760000 9458000 7966 000
Därav intermittenta un-
dersökningar — 200 000 163 000 163 000 i) Utbildning, forskning och
kultur 7031000 8623000 9928000 9593 000 j) Befolknings-, yrkes- och
utbildningsprognoser 2994 000 4071000 4608 000 4202-000
Därav intermittenta un-
dersökningar — — 95 000 — k) Gemensam metodutveck-
ling, intern och extern
samordning 8063 000 7286 000 10284000 8255 000
== 45 Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet
Delprogram 0 197273 1973)7A 197475 .
" Beräknar
SCB. > oo. Departe- . mentschefen 1) Bibliotek och information m. m.? 4467 000 +:4409000 4734 000 : 4754 000 m) Arkiv! — - 1018 000 . 2548 000 1.850 000 Summa kostnader". | 100 731 000 106 498 000 125 117 000 110 947 000. Avgår intäkter ve 1926 000 1455 000 . 31 487 000 1487 000 Tillkommer div. gemensamma. M . . | kostnader 2200 000 53 274 000 1304 000 Summa anslag/utfall '98 805 000 105 243 000 126 904 000 110 764 000 1 Det tidigare delprogrammet Bibliotek, arkiv och information delades 1973/74 i två delprogram, ett avseende bibliotek och information m. m.-och ett avseende arkiv. 2 I Summa kostnader i ingår även kostnader som motsvaras av intäkter. Dessa kostnader är inte fördelade på delprogram. : Härav utgör 1 112 000 kr. ersättning till statistiska centralbyrån från socialstyrelsen, byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen för vissa kostnader för det gemensamma biblioteket i kvarteret Garnisonen, < Övriga gemensamma kostnader avseende budgetåret 1973 /74 har fördelats på delprogrammen. 5 Härav avser 1 670 000 kr. höjt lönekostnadspålägg.
1972/73 1973/74 1974/75 .Beräknar . SCB | Departe- - mentschefen
Löpande verksamhet . 78 825000 88 501000 111053 000 100058 000 Intermittenta undersök- . | ningar 14 093 000 9727000 4510 000 2206 000 Utvecklingsarbete "5 887 000 7015 000 11341 000 8 500 000 Summa anslag/utfall 98 805 000 105 243 000 126 904000 110 764 000
Statistiska centralbyrån SCB framhåller att det inte varit möjligt att inom ramen för tillgängliga resurser genomföra den statistikproduktion som enligt verkets me- .
ning hade varit samhällsekonomiskt motiverad bl.a. med hänsyn till
statistikens roll som rationaliseringsunderlag. Detta sammanhänger
med att det i många fall råder brist på balans mellan de resurser som. satsas på olika samhällsområden och på det statistiska material som föreligger som hjälpmedel för analys, planering, beslut och uppföljning. En utbyggnad och förbättring av statistiken bar dock skett under de se-
naste åren på många områden. |
Statistikefterfrågan "inriktar sig delvis på nya områden :med ökad: komplexitet i fråga om mätproblem och genomförande av produktionsprocessen. Detta gäller bl. a. statistik som belyser individernas levnads-
förhållanden i samhället. Efterfrågetrycket på olika statistikområden har
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 16
även medfört att centralbyråns uppgifter som organ för samordning av statistikproduktionen i landet har ökat i betydelse. Den ökade efterfrågan har i samband med omläggning av administrativa rutiner till ADB och uppkomsten av nya databaser som kan läggas till grund för statistikproduktion medfört tendenser till ökad framställning av okoordinerad statistik. |
Centralbyrån har i sin anslagsframställning redovisat förslag som skulle innebära en anslagsökning med 18,7 milj. kr. För pris- och löncomräkning beräknar verket för hela anslaget 3 188 000 kr. Av ökningen: avser vidare 340 000 kr. ökade kostnader för ekonomiadministrativ och personaladministrativ verksamhet och 350 000 kr. ökat medelsbehov till följd av att en växande andel av centralbyråns verksamhet förläggs till Örebro. | oo
Beträffande indelningen av programmen i delprogram anmäler centralbyrån att under nuvarande delprogram m) Arkiv i fortsättningen också bör redovisas gemensamma funktioner förknippade med utveckling, vård m. m. av databaser inom ramen för det arkivstatistiska systemet. . .
Under de olika delprogrammen begär centralbyrån medel för 'bl. a. följande ändamål.
a) Jordbruk m. m.
Centralbyrån ansluter sig till ett förslag av lantbruksekonomiska samarbetsnämnden om en utbyggnad av den lantbruksstatistiska konsumenttjänsten till en kostnad av 160 000 kr. Efter en omfördelning av arbetsuppgifterna mellan lantbruksnämnderna och centralbyrån ökar centralbyråns kostnader för -galt- och betäckningsstatistiken med 122 000 kr. För en översyn av deklarationsundersökningen för jordbrukare och ökade kostnader till följd av övergången till deklarationer enligt bokföringsmässiga grunder beräknar centralbyrån 435 000 kr. För fortsatt utvecklingsarbete avseende bl. a. markanvändningsstatistik begärs 450 000 kr.
b) Industri och byggnadsverksamhet
För vissa förändringar av energistatistiken behövs 248 000 kr. Överföring av livsmedelsinventeringarna från statens jordbruksnämnd beräknas kosta 116 000 kr. Centralbyråns förslag till utvecklingsarbete inom delprogrammet, bl. a. avseende varustatistiken och planering av importenkäter, uppgår till 595 000 kr.
c) Handel, servicenäringar och priser
Centralbyrån begär en ökning med 645 000 kr. för förbättringar av konsumentprisindex. BIL a. föreslås kvartalsvisa hyresundersökningar, utökad prisinsamling samt en kvalitetskontrollundersökning. För utbyggnad till full årsproduktion av statistiken över varutransporter på vägar begärs 249 000 kr. Som ett första led i uppbyggandet av en reselivssta-
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet | 17
tistik föreslår centralbyrån produktion av inkvarteringsstatistik till en kostnad av 372 000 kr. För utvecklingsarbeten avseende prisindexar och statistiken för inrikeshandel och servicenäringar. begär centralbyrån 400 000 kr. Totalt begärs för utvecklingsarbeten inom delprogrammet 660 000 kr. | | : d) Bostäder, andra byggnader och fastigheter
För undersökningar av projekt-, kostnads- och pantvärdeförändringar mellan preliminär och slutlig ansökan om statligt bostadslån krävs 175 000 kr. Överföring av kostnaderna för låneunderlagsundersökningar från inrikesdepartementet fordrar 218 000 kr. Kostnaden för bostadsoch hyresundersökningar minskar planenligt med 571 000 kr. För statistikproduktion i anslutning till 1975 års allmänna fastighetstaxering behövs för nästa budgetår 262 000 kr. För utvecklingsarbete avseende bl. a. byggnadsregister, intäkts- och driftkostnadsstatistik för bostadsfastigheter samt fastighetsprisstatistik begärs 655 000 kr. .
e) Samhällsekonomi och offentlig förvaltning
Centralbyrån föreslår att centrala företagsregistret byggs ut till att omfatta redovisning också efter arbetsställen och att en årlig uppdatering av registret görs. Kostnaden beräknas till 759 000 kr. För utvidgning och förbättring av tidigare input —outputtabeller till löpande 'beräkningar, integrerade med nationalräkenskaperna, begärs 259 000 kr. För utbyggnad av den analytiska redovisningen av finansstatistiken för företag krävs 139 000 kr. Totalkostnaden för den allmänna företagsräkningen avseende år 1972 behöver med hänsyn till prisutvecklingen justeras upp med 415 000 kr. till 13 440 000 kr. De utgifter som faller på budgetåret 1974/75 uppgår till 259 000 kr. Centralbyrån föreslår att en registerundersökning avseende internationella företag genomförs per den 31 december 1974 till en totalkostnad av 125 000 kr., varav 83 000 kr. belöper på nästa budgetår. Kostnaderna för utvecklingsarbete inom delprogrammet beräknas till 2 285 000 kr. f) Arbetsmarknad .
Centralbyrån föreslår en utbyggnad av arbetsmarknadsstatistisk årsbok till en kostnad av 93 000 kr. I fråga om lönestatistiken begärs bl. a. ' 260 000 kr. avseende merkostnader för avtalsstatistiken för statstjänste-
män och 393 000 kr. för utarbetande av en kvartalsvis statistik över sys-
selsättning och lönesummor för personal inom den offentliga sektorn. För utökad kontinuerlig analys, regional utbyggnad och kompletterande frågor inom arbetskraftsundersökningarna begärs 1 373 000 kr. För utvecklingsarbeten inom delprogrammet föreslås 460 000 kr. g) Befolkning och hushåll :
Centralbyrån föreslår att ytterligare 203 000 kr. anvisas för den löpande befolkningsstatistiken. Vidare föreslås uppläggning av dels en 2 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 9
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 18
tidsseriedatabas och därpå grundad statistik avseende befolkningen och dess utveckling i olika kommuntyper, dels en regional tidsseriedatabas som underlag för befolkningsprognoser. Kostnaderna uppgår till 418 000 kr. resp. 140 000 kr. Centralbyrån upprepar sitt förslag från förra året om produktion av invandrarstatistik. Kostnaderna beräknas till 1203 000 kr.. varav 465 000 kr. avser engångsundersökningar av bl. a. icke folkbokförda invandrare. Till följd av ändringar i skattclagstiftningen behövs ytterligare 240 000 kr. för inkomst- och förmögenhetsstatistiken. Dessutom föreslås vissa kompletteringar av denna till en kostnad av 246 000 kr. För utökning till helårsproduktion begärs dels för inkomstfördelningsundersökningarna 541 000 kr., dels för undersökningarna av hushållens inköpsplaner 463 000 kr. En publikation för hushållsstatistiken föreslås till en kostnad av 226 000 kr. För att kunna realisera vissa förslag till rationalisering av produktionstekniken inom individstatistiken begärs 431 000 kr.
Den senaste hushållsbudgetundersökningen utfördes under år 1969 och centralbyrån föreslår att 500 000 kr. anvisas för nästa budgetår för planering av en ny undersökning, som avses genomföras år 1978. Vidare begär centralbyrån 300 000 kr. för att utreda möjligheterna att på ett tillfredsställande sätt kartlägga hushållssparandets omfattning, sammansättning och fördelning på olika grupper av hushåll genom en kombination av tillgängliga statistiska och administrativa källor samt direkta enkäter till hushållen. För att utreda förutsättningarna och genomföra viss provverksamhet för en djupare statistisk belysning av arbetsmiljön och dess samspel med individen begär centralbyrån för nästa budgetår 145 000 kr.
Återstående medelsbehov för valstatistiken i samband med 1973 års allmänna val beräknas till 182 000 kr. Centralbyrån slutför innevarande budgetår en jämförande internationell inkomstfördelningsstudie. För att kunna fullfölja studien för inhemskt bruk begär centralbyrån ytterligare 100 000 kr.
Centralbyrån föreslår ytterligare ett antal nya intermittenta undersökningar till följande kostnader, nämligen kvalitetskontroll av befolkningsstatistiken 285 000 kr., tidsanvändningsundersökning 2 200 000 kr. och förplanering av en intervjuundersökning rörande allmänhetens utnyttjande av massmedia 137 000 kr.
För utvecklingsarbete inom delprogrammet begär centralbyrån 1 140 000 kr. för bl.a. utveckling av inkomststatistiken, metoder för kartläggning av kulturkonsumtion, planering av individdatabas och utveckling av statistik över inkomst av arbete.
h) Rätts- och socialväsende
Centralbyrån begär 47 000 kr. för utbyggnad av statistiken avseende den öppna socialvården. För utbyggnad av vissa delar av socialvårdssta-
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 19
tistiken med s.k. basinformation, såsom inkomst och familjestruktur, från andra databaser erfordras 280 000 kr. Vidare föreslås en övergång från urvalsbearbetning till totalbearbetning av statistiken över socialhjälp. Utbyggnaden har kostnadsberäknats till 254 000 kr. Förslag om en löpande statistik över handikapphjälpmedel till en kostnad av 562 000 kr. läggs fram.
För upprättandet av ett dödsfallsregister för studiet av dödlighetsnivåer har totalkostnaden bestämts till 360 000 kr. Med hänsyn till prisstegringar behövs en uppräkning med 35 000 kr. Medelsbehovet för nästa budgetår uppgår till 163 000 kr.
För utvecklingsarbete inom delprogrammet begärs 965 000 kr.
i) Utbildning, forskning och kultur
Centralbyrån föreslår att en statistik över invandrarbarn i grund- och gymnasieskolan utarbetas. För denna statistik erfordras 58 000 kr. För årliga celevundersökningar för dem som slutat gymnasieskolan och grundskolan begär centralbyrån 166 000 kr. Centralbyrån föreslår vidare alt de nuvarande elevundersökningarna för dem som slutat gymnasieskolans yrkesförberedande linjer och specialkurser och gymnasieskolans övriga linjer samt grundskolan kompletteras med uppföljningar 2 å 3 år efter utbildningens slut. Kostnaden beräknas till 299 000 kr.
För bl.a. statistik över högre studier, studieförbundens verksamhet, kostnader för utbildningsväsendet samt universitetslärarstatistik begärs 387 000 kr. Utgivande av en kulturstatistisk årsbok beräknas kosta 107 000 kr.
För utvecklingsarbete inom delprogrammet innefattande bl. a. utarbetande av ett informationssystem för skolväsendet och utveckling av forskningsstatistik begärs 570 000 kr.
) Befolknings-, yrkes- och utbildningsprognoser
Centralbyrån föreslår att 361 000 kr. anvisas för modellarbete avseende anpassningsmekanismerna på arbetsmarknaden och för individorienterade framtidsstudier. För utökad information i prognosfrågor begär centralbyrån 75 000 kr. | |
Centralbyrån föreslår en intermittent undersökning rörande attityder och betecenden på fruktsamhetsområdet till en totalkostnad av 1365 000 kr., varav 95 000 kr. begärs för budgetåret 1974/75.
k) Gemensam metodutveckling, intern och extern samordning
Centralbyrån begär ökade resurser för vård av klassificeringsstandarder, intern och extern samordning m. m. med 895 000 kr. Vidare begärs 360 000 kr. för uppbyggnad av ett centralt programbibliotek och utvecklande av statistiska analysmetoder vid detta. För metodarbete avseende urvalsförfarande och kvalitetskontroll begärs 249 000 kr. Centralbyrån
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet = > 20
föreslår vidare att 320 000 kr. anvisas för fri programmeringsservice för forskare. :
För utvecklingsarbete inom delprogrammet föreslås totalt 2 540 000 kr. |
1) Bibliotek och information m. m.
Centralbyrån föreslår att en upplysningstjänst inrättas vid filialen i Örebro till en kostnad av 56 000 kr. För ökad PR-verksamhet begärs ' 50 000 kr. För utvecklingsarbete föreslås 140 000 kr.
m) Arkiv
Centralbyrån föreslår att 506 000 kr. anvisas för mikrofilmning av primäruppgifterna till 1960 års folk- och bostadsräkning och arkiverade | datalistor. Vidare begärs 300 000 kr. för dubblering av magnetband av säkerhetsskäl. För förstärkning av den juridiska verksamheten med anledning av den nya datalagen begärs 148 000 kr. Uppbyggnad av regionalstatistisk databas och tidsseriedatabas beräknas kosta 577 000 kr.
Personalfrågor
1972/73 1973/74 1974/75
: Beräknar
SCB Departements-
chefen Personal
| Handläggande personal 375 | 399 | 463 | 415 | |
| Övrig personal | 447 822 | 425 824 | 432 895 | 412 827 |
Statistiska centralbyrån beräknar att ett genomförande av dess förslag under programmet leder till en ökning av den handläggande personalen med 64 och en ökning av biträdespersonalen med 7.
I skrivelse den 19 september 1973 till chefen för jordbruksdepartementet har fiskerinäringsutredningen anfört att den nuvarande svenska havsfiskestatistiken inte uppfyller de krav som Sveriges deltagande i det internationella arbetet till skydd för fiskbestånden har medfört. Risk föreligger också att svårigheter kan uppstå att effektivt tillvarata Sveriges intressen i berörda internationella sammanhang om vår havsfiskestatistik är ofullständig och bl. a. uppgifter om svenska fiskares fångster efter fördelning på fångstplatser saknas. En arbetsgrupp, som bildats på utredningens initiativ, har lagt fram förslag till ny utformning av havsfiskestatistiken. Den totala årskostnaden för ett fullt utbyggt fiskestatistiskt system beräknas uppgå till 1 049 000 kr., vilket innebär en ökning med 401 000 kr. jämfört med nuvarande kostnader. Vidare tillkommer
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet =. oe 2
särskilda omläggningskostnader av engångskaraktär med '231 000 kr. ' Det sammanlagda ökade medelsbehovet för budgetåret 1974/75 beräknas uppgå till 276 000 kr. Utredningen anser att förslaget bör genomföras i enlighet med den tidsplan som anges av arbetsgruppen.
SCB har i särskild skrivelse den 31 oktober 1973 lagt fram förslag om statistik över levnadsförhållandena i samhället. Det huvudsakliga målet för en sådan statistik anges vara att fortlöpande belysa för- ' delningen och utvecklingen av centrala välfärdskomponenter som ett underlag för samhällsdebatt och reformarbete. Vid planering och utbyggnad av nya statistikgrenar har centralbyrån att ta hänsyn till ett flertal konsumenters önskemål. Det är därför naturligt och helt nödvän- . digt för centralbyrån att kontinuerligt samarbeta med konsumenterna. En sådan konsumentförankrad ansats vid utvecklingen av statistiken över levnadsförhållandena anser centralbyrån vara av avgörande betydelse för möjligheterna att producera en värdefull och användbar statistik inom området. Centralbyrån är vidare angelägen om ett nära samarbete med forskningen inom det sociala området. Det är därvid särskilt angeläget att ett nära löpande samarbete ctableras med institutet för social forskning. Centralbyrån framhåller särskilt att en statistisk belysning av välfärds- och fördelningsproblem inte enbart kan ske genom att utveckla särskilda undersökningar för att inhämta material om individerna i samhället. Bearbetningar och sammanställningar av administrativa register liksom material som inhämtas i den löpande statistikproduktionen är också viktiga dataunderlag.
Välfärd och andra begrepp som levnadsnivå, levnadsstandard, levnadsförhållanden, levnadsvillkor, livskvalitet används för att sammanfatta sådant som är viktigt för människan, som hon strävar efter. Det finns skilda uppfattningar om vad som är av betydelse för välfärden och hur stor betydelse olika förhållanden har i välfärdssammanhang. Någon allmänt omfattad definition existerar inte men det råder ändå en stor enighet om att vissa förhållanden är av central betydelse för individernas välfärd. Sett från samhällets synpunkt avspeglar sig detta i att stora resurser läggs ned på sådana områden som hälso- och sjukvård, utbildning och arbetsmärknadspolitik. De starka uttrycken för behoven : av information om levnadsförhållandena och hur de förändras över tiden får ses mot bakgrund av samhällets intresse för och insatser på dessa områden. - .
Även om angelägenheten är stor att snabbt komma igång med löpande mätningar av människornas levnadsförhållanden och förändringar i dessa inom alla relevanta områden, har. centralbyrån valt att gå fram stegvis och successivt utvéckla statistiken och har i första omgången inriktat sitt arbete på fyra välfärdskomponenter om vilkas stora betydelse det råder allmän enighet, nämligen hälsa, utbildning, sysselsättning och ckonomi. Centralbyrån instämmer i vad arbetsgruppen för lågin-
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 22
komstfrågor (Ds In 1972: 19) framhållit, nämligen att de svåra problemen när det gäller utvecklingen av en statistik över levnadsförhållandena i samhället i första hand gäller vilket innehåll man skall ge statistiken. Förutom problemen rörande statistikens innehåll finns även svåra mätoch metodproblem. Tyngdpunkten i centralbyråns arbete har hittills legat i att utveckla relevanta mått och säkra mätmetoder för de nyss angivna komponenterna. Jämsides med ett fortsatt utvecklingsarbete avseende dessa fyra komponenter är avsikten att ta upp ytterligare komponenter till motsvarande utvecklingsarbete. Det är väsentligt att rcsultatet av detta utvecklingsarbete, provundersökningar och fullskaleundersökningar fortiöpande utvärderas i nära samarbete med statistikens konsumenter. Centralbyrån pekar också på vikten av att teorin på området utvecklas.
Under år 1973 har en provundersökning avseende de fyra komponenterna hälsa, utbildning, sysselsättning och ekonomi genomförts. Undersökningen utvärderas f. n. De hittills vunna erfarenheterna är sådana att centralbyrån anser det vara möjligt att redan andra halvåret 1974 påbörja reguljära löpande mätningar på de angivna komponenterna.
Genom konsumentkontakter under hittillsvarande arbete har det framgått att komponenterna boende och politiska resurser bedöms viktigast att närmast fortsätta med. Med politiska resurser avses exempelvis deltagande i politisk och facklig verksamhet samt möjligheter att tillvarata sina medborgerliga rättigheter. Efter dessa komponenter torde det vara viktigast att fortsätta med kost och sociala relationer, speciellt familjeförhållanden. Utvecklingsarbetet avseende de fyra nya komponenterna beräknas kunna starta under första halvåret 1974 med sikte på en provundersökning i april-maj 1975. Speciella insatser bör göras när det gäller komponenten boende, vilken även bör ingå i de löpande undersökningarna i full skala, som föreslås starta andra halvåret 1974.
I nästa komponentomgång kan ingå fritid, fred och säkerhet, transporter och kommunikationer samt fysisk miljö. Med fred och säkerhet avses individens både faktiska och upplevda trygghet till liv och egendom. Utvecklingsarbete beräknas kunna starta under första halvåret 1975 med sikte på en provundersökning första halvåret 1976.
Förslagen om statistik över levnadsförhållandena i samhället leder till följande medelsbehov under delprogrammet Befolkning och hushåll. I fråga om de löpande undersökningar som föreslås påbörjas budgetåret 1974/75 redovisar centralbyrån två alternativ. Huvudalternativet med ett urval om ca 12000 personer har kostnadsberäknats til totalt 2 900 000 kr. Vid ett urval om ca 16 000 personer beräknas kostnaderna till totalt 3 560 000 kr. Av dessa medel begärs i båda alternativen 400 000 kr. som överskridande för budgetåret 1973/74 för att påbörja arbetet med undersökningen. Resterande belopp, 2 500000 kr. resp. 3 160 000 kr., begärs för budgetåret 1974/75. För intermittenta under- '
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 23
sökningar begär centralbyrån för budgetåret 1974/75 dels 300 000 kr. för genomförande av en provundersökning avscende levnadsnivåkomponenterna boende, kost, sociala relationer och politiska resurser, dels 100 000 kr. för komplettering av den miniatyrdatabas, som redovisats i anslagsframställningen, med viss bakgrundsinformation.
Kungl. Maj:t uppdrog den 13 september 1973 åt institutet för social forskning att i samråd med statistiska centralbyrån inkomma med förslag om den fortsatta välfärdsforskningens inriktning på olika välfärdskomponenter samt om hur dessa skall belysas. Institutet har med skrivelse den 31 oktober 1973 till chefen för inrikesdepartementet redovisat uppdraget.
Institutets förslag vad gäller inriktningen på olika välfärdskomponenter innebär i huvudsak en uppföljning av låginkomstutredningens levnadsnivåbegrepp! men med vissa förändringar i inriktningen på de olika komponenterna och med tillägg av komponenterna transporter/kommunikationer samt fred och säkerhet. Institutet föreslår en serie intervjuundersökningar upplagda så att tillstånd och förändring på alla komponenter kan rapporteras årsvis på ett enhetligt och sammanhållet sätt. Nästa undersökningsomgång skulle få formen av en tvåårig försöksperiod, under vilken de tcoretiska och politiska problemen förknippade med mätningarna utredes, mätinstrumenten utprovas och datainsamlingsapparaten trimmas in. Undersökningarna bör dock få karaktären av fullskaleförsök. Institutet föreslår vidare att den av låginkomstutredningen år 1968 genomförda levnadsnivåundersökningen upprepas våren 1974. Vid rapporteringen av kommande undersökningsomgång är det enligt institutets mening och med utgångspunkt i den internationella föorskningsutvecklingen mycket angeläget att ägna stor uppmärksamhet åt frågan hur förslaget om årsvisa sociala rapporter skulle kunna konkretiscras.
Institutet för social forskning och statistiska centralbyrån är överens om att en forskning bör ske beträffande ett antal välfärdskomponenter som redovisas 1 verkens resp. skrivelser i ärendet och att statistik bör läggas upp löpande och intermittent för att ge statistisk information om de olika komponenterna. När det gäller själva uppläggningen och inriktningen av arbetet finns olikheter mellan de båda myndigheternas uppfattning.
Institutet för social forskning anser att man skall åstadkomma en Jöpande social rapportering byggd på löpande statistik över välfärdskomponenter med utgångspunkt i den senaste låginkomstutredningens er-
t Låginkomstutredningen försökte belysa levnadsnivån på följande nio komponenter, nämligen hälsa och vårdkonsumtion, sysselsättning och arbetsplatsförhällanden, utbildning, ekonomiska resurser, politiska resurser, uppväxt- och familjeförhållanden, bostadsförhållanden, kost, fritid och rekreation.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet . 24
farenheter. Dessa löpande mätningar för alla komponenter skulle star- ta tidigt nästa budgetår. Centralbyrån anser att uppläggningen av löpande undersökningar bör ske etappvis med förankring hos olika konsumenter och med utvärdering av de olika etapperna. En första etapp kan starta tidigt nästa budgetår och omfatta fyra eller fem komponenter.
Vilket alternativ som än väljs förutsätter de båda myndigheterna att ett nära samarbete skall äga rum dem emellan. varvid i en arbetsfördelning institutet för social forskning naturligen i huvudsak handlägger de forskningsrelevanta frågorna medan centralbyrån handlägger de frågor som gäller planeringen och genomförande av löpande och intermittent statistikproduktion. |
Departementschefen
För nästa budgetår föreslår statistiska centralbyrån en ökning av anslaget med 21,6 milj. kr. Samtidigt redovisar centralbyrån inom ramen för det s.k. 0-alternativet förslag till besparingar på sammanlagt 4,3 milj. kr. Inget av besparingsförslagen kan enligt min mening genomföras. Viss ökning av anslagen till centralbyrån bör i stället ske. Sammanlagt förordar jag en anslagsökning med 5,7 milj. kr. Min beräkning framgår närmare av programsammanställningen. I det följande avser jag att närmare redovisa bakgrunden till mina förslag. Jag vill framhålla att jag därvid i allmänhet inte går in på utvecklingsarbetet inom berörda delprogram. |
Under delprogrammet jordbruk m. m. räknar jag medel enligt centralbyråns förslag beträffande galt- och betäckningsstatistiken samt de- klarationsundersökningen för jordbrukare. Vidare har jag räknat med den av fiskerinäringsutredningen föreslagna omläggningen av havsfiskestatistiken. Omläggningskostnaderna har jag beaktat vid avvägningen av medel till utvecklingsarbete.
För delprogrammet industri och byggnadsverksamhet räknar jag medel enligt centralbyråns förslag.
I fråga om delprogrammet handel, servicenäringar och priser begär centralbyrån förbättringar av konsumentprisindex. Jag har räknat med 200 000 kr. för ändamålet och dessutom 42 000 kr. för den s. k. UD-index. Vidare har jag räknat upp medlen för statistiken över varutransporter på vägar i enlighet med centralbyråns förslag.
Frågan om inkvarteringsstatistik får tas upp i annat sammanhang.
Under delprogrammet bostäder, andra byggnader och r fastigheter räknar jag medel enligt centralbyråns förslag.
När det gäller delprogrammet samhällsekonomi och offentlig förvaltning har jag räknat med 222 000 kr. för fortsatt utbyggnad av inputoch outputtabeller inom. nationalräkenskaperna. Jag räknar även medel för företagsräkningen och registerundersökningen avseende internationella företag enligt centralbyråns förslag.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet | 25
I fråga om delprogrammet arbetsmarknad räknar jag med 250 000 kr. : för statistiken över statstjänstemän och personal i primärkommunal verksamhet. För arbetskraftsundersökningarna har jag räknat med 323 000 kr. för utökad kontinuerlig analys och utvärdering samt kompletterande frågor till arbetssökande och latenta arbetssökande.
Under delprogrammet befolkning och hushåll: räknar jag ytterligare
308 000 kr. för inkomst- och förmögenhetsstatistik, 541 000 kr. för in-
komstfördelningsundersökningar, 383 000 kr. för husKållens inköpsplaner och 213 000 kr. för uppbyggnad av miniatyrdatabas. Övriga förslag till ökningar under löpande verksamhet har jag inte beaktat vid medelsberäkningen bortsett från förslaget rörande levnadsförhållandena i:sam-
hället. | | |
När det gäller uppläggningen av undersökningar rörande levnadsförhållandena i samhället förordar jag den av centralbyrån föreslagna tekniken, dvs. successiv utveckling och utvärdering rörande olika välfärdskomponenter i nära samarbete med berörda konsumenter. Vidare förordar jag att de av centralbyrån föreslagna löpande undersökningarna under budgetåret 1974/75 genomförs. Jag har vid medelsberäkningen utgått från huvudalternativet med ett urval om ca 12 000 personer. Den planerade provundersökningen våren 1975 har jag visserligen beaktat vid medelsberäkningen men den bör komma till utförande först sedan ytterligare underlag redovisats och Kungl. Maj:t tagit ställning till vilka komponenter som bör ingå. Frågan om det fortsatta arbetet får tas upp till bedömning när underlag från det fortsatta utvecklingsarbetet erhål-
Jits. Den roll som institutet för social forskning får i det här samman-
hanget blir med den av mig förordade uppläggningen att bedriva forskningsverksamhet och utveckla forskningsmetoder på området. Naturligtvis skall centralbyrån, i det nära samarbete som förutsätts ske, tillgodogöra sig de resultat som institutets forskningsverksamhet kan avkasta. Vidare räknar jag med att institutet försöker konkretisera idén om en löpande social rapportering. En uppgift för institutet bör kunna vara att på grundval av statistiken över levnadsförhållandena i samhället göra en samlad analys av välfärdsutvecklingen.
För planering av en hushållsbudgetundersökning räknar jag medel enligt centralbyråns förslag. Vidare räknar jag medel för valstatistiken och kompletteringen av den internationella inkomstfördelningsstudien.
För övriga av centralbyrån föreslagna intermittenta undersökningar under delprogrammet befolkning och hushåll har jag inte räknat medel. Dock har jag beaktat behovet av medel för utredningar angående sparundersökning och statistik över arbetsmiljön och dess samspel med individen vid bedömningen av medelsbehovet för utvecklingsarbeten i inom delprogrammet. . :
I det här sammanhanget vill jag anmäla att centralbyrån med särskild skrivelse den 30 oktober 1973 redovisat en utvärdering av fölk- och bostadsräkningen 1970 och lagt fram principförslag om en ny folk- och
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 26
bostadsräkning år 1975. Beredningen av denna fråga har emellertid ännu ej kunnat slutföras. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till denna fråga. .
Under delprogrammet rätts- och socialväsende räknar jag medel för kriminalstatistik i huvudsak enligt centralbyråns förslag. Vidare räknar jag medel enligt centralbyråns förslag beträffande statistiken över den öppna socialvården och processtatistiken. Frågan om statistik över handikapphjälpmedel tas upp i annat sammanhang.
Jag har inte något att erinra mot uppjusteringen av kostnadsramen för dödsfallsregistret och därmed ej heller mot det beräknade medelsbehovet för nästa budgetår.
I fråga om delprogrammet utbildning, forskning och kultur räknar jag medel för statistik över invandrarbarn i grund- och gymnasieskolan. Vidare räknar jag medel enligt centralbyråns förslag om komplettering av nuvarande elevundersökningar för dem som slutat gymnasieskolan och grundskolan med uppföljningar 2 å 3 år efter utbildningens slut.
För delprogrammet befolknings-, yrkes- och utbildningsprognoser har jag räknat medel för utökad information i prognosfrågor.
I fråga om delprogrammet gemensam metodutveckling, intern och extern samordning beräknar jag en förstärkning med totalt 714 000 kr., bl. a. för samordning av regional statistik 182 000 kr., för uppbyggnad av och verksamhet vid ett centralt programbibliotek 180 000 kr., extern samordning 100 000 kr. samt vård och uppföljning av klassificeringsstandarder 128 000 kr.
Under delprogrammet bibliotek och information m.m. räknar jag medel för bl. a. inrättande av en upplysningstjänst vid filialen i Örebro.
I fråga om delprogrammet arkiv räknar jag medel enligt centralbyråns förslag för dubblering av magnetband och förstärkning av den juridiska verksamheten. Jag har också beaktat behovet av mikrofilmning av datalistor samt uppbyggnad av regionalstatistisk databas och tidsseriedatabas.
Centralbyrån har för samtliga delprogram begärt sammanlagt 3.2 milj. kr. för pris- och löneomräkning m. m. Av detta belopp avser 2 milj. kr. löneomräkning och 1,2 milj. kr. prishöjningar på övriga för verket gemensamma resurser. Jag beräknar 3 milj. kr. för dessa ändamål. oo | .
Centralbyrån har dessutom begärt en ökad medelstilldelning för att täcka vissa merkostnader för verksamheten i Örebro, ökade kostnader för det internationella samarbetet samt verkets kostnader vid tillämpningen av ekonomiadministrativa och personaladministrativa system. Jag räknar med ytterligare 594 000 kr. för dessa ändamål.
I fråga om fördelningen av programmet på löpande verksamhet, intermittenta undersökningar och utvecklingsarbete hänvisar jag till den särskilda sammanställningen enligt denna indelning. När det gäller ut-
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 27
vecklingsarbete bör Kungl. Maj:t liksom hittills efter förslag från statistiska centralbyrån fastställa dispositionsplan för verksamheten.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 110 764 000
kr.
B 3. Statistiska centralbyrån: Statistisk uppdragverksamhet
| 1972/73 Utgift | — |
| 1973/74 Anslag | 1 000 |
| 1974/75 Förslag | 1 000 |
Under detta anslag redovisas kostnader och intäkter för programmet Statistisk uppdragsverksamhet. Programmet omfattar i huvudsak den betalda statistiktjänsten samt övrig statistisk uppdragsverksamhet till vilken verksamhet även förts den del av arbetet med de objektiva skörde- skadeuppskattningarna, skördeskadeskyddets tekniska administration samt lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikproduktion som finansieras genom anslag under nionde huvudtiteln.
Omslutningen av de verksamhetsgrenar som omfattas av programmet uppgick under budgetåret 1972/73 till 21,1 milj. kr. Härav hänförde sig 14,2 milj. kr. till det objektiva skördeskadeskyddet och därmed sammanhängande verksamhet samt 6,9 milj. kr. till statistiktjänstverksamheten.
De totala intäkterna fördelade sig på delprogram enligt indelningen under programmet Statistik, register och prognoser enligt följande: jordbruk m. m. 14,5 milj. kr., industri och byggnadsverksamhet 0,7 milj. kr., handel, servicenäringar och priser 0,2 milj. kr., bostäder, andra byggnader och fastigheter 0,5 milj. kr., samhällsekonomi och offentlig förvaltning 1,3 milj. kr.. arbetsmarknad 0,1 milj. kr., befolkning och hushåll 2,7 milj. kr., utbildning, forskning och kultur 0,5 milj. kr., gemensam metodutveckling, intern och extern samordning 0,2 milj. kr. samt bibliotek, arkiv och information 0,2 milj. kr.
Centralbyrån konstaterar att omslutningen minskat något under budgetåret 1972/73 jämfört med närmast föregående budgetår. En mera betydande nedgång i efterfrågan har dock kunnat undvikas genom en intensifierad konsumentkontaktverksamhet och genom utveckling av nya statistikprodukter.
Vad gäller efterfrågeutvecklingen de närmaste åren väntas en kvantitativ tillväxt äga rum. Viss osäkerhet råder dock vad gäller tillväxtens fördelning mellan olika uppdragstyper.
Centralbyrån förutser för kommande budgetår en ökad efterfrågan på de regionalstatistiska standardprodukter som uppdragscentralen till-
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 28
handahåller, liksom särskilda engångsbearbetningar av statistiskt primärmaterial. 1 det påbörjade databasbyggandet ges också efterhand ökade möjligheter att producera. nya integrerade statistiska sammanställningar.
Resultatmässigt uppvisar den: statistiska uppdragsverksamheten ett överskott för budgetåret 1972/73.
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statistiska centralbyrån: Statistisk uppdragsverksamhet för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
B 4. Statistiska centralbyrån: Teknisk uppdragsverksamhet
| 1972/73 Utgift | — |
| 1973/74 Anslag | 1000 |
| 1974/75 Förslag | 1 000 |
Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för programmet Teknisk uppdragsverksamhet. Programmet omfattar den uppdraägsverksamhet som avser planering och genomförande av intervjuundersökningar m. m., manuell och maskinell databehandling och programmering, registervård samt statistisk metod- och analysservice, dvs. verksamheten vid utredningsinstitutet, intervjuarenheten, datamaskincentralen, centralen för manuell databehandling, programmeringscentralen, databascentralen samt uppdragsverksamheten vid metodenheterna inom planeringsoch samordningsavdelningen.
Den totala omslutningen av de verksamhetsgrenar som omfattas av programmet uppgick under budgetåret 1972/73 till 61,8 milj. kr. Härav hänförde sig 12,3 milj. kr. till utredningsinstitutet, 5,1 milj. kr. till intervjuarenheten, 19 milj. kr. till datamaskincentralen, 11.7 milj. kr. till centralen för manuell databehandling, 7,1 milj. kr. till programmeringscentralen, 5,5 milj. kr. till databascentralen och 1 milj. kr. till metodenheterna vid planerings- och samordningsavdelningen och 0,1 milj. kr. vid uppdragscentralen. .
Utredningsinstitutet medverkar vid planeringen och genomförandet av intervjuundersökningar och andra statistiska undersökningar och bedriver statistisk och annan konsultverksamhet inom detta område. Produktionsnivån har under budgetåret 1972/73 varit ca 10 90 högre än under närmast föregående budgetår. |
Intervjuarenheten har till uppgift dels att rekrytera, utbilda och fortbilda intervjuare (lokalombud), dels att med hjälp av dessa lokalombud genomföra datainsamling. Efterfrågan 'steg kraftigt under hela 1960talet, men trenden bröts under budgetåret 1970/71 för att nå cn botten hösten 1972. Våren 1973 steg efterfrågan på nytt och nådde i maj månad den högsta volym som förekommit under någon vårmånad. Efterfrågan för budgetåret 1973/74 förväntas uppgå till nivån före 1970.
Prop. 1974: 1 Bilaga 9 Finansdepartementet > 29
Datamaskincentralen tillhandahåller på servicebasis stans- och datamaskinkapacitet inom området statistik och registerservice. Budgetåret 1972/73 har främst till följd av bearbetningarna av material från folk- och bostadsräknirgen 1970 inneburit en fortsatt hög beläggning.
Centralen för manuell databehandling lämnar service i form av bl. a. utsändning, insamling och komplettering, granskning samt kodning av statistiskt primärmaterial åt andra enheter inom verket och, i mån av ledig kapacitet, även åt externa enheter. Möjligheten till utjämning av variationerna i beläggningen undersöks både inom verket och genom den externa konsumentverksamheten. Omslutningen har minskat jämfört
med budgetåret 1971/72.
Programmeringscentralen skall tillgodose centralbyråns behov av tjänster inom områdena systemarbete och programmering. Sedan oktober 1972 är verksamheten organiserad på tre produktionssektorer som var och en handlägger ärenden åt resp. A-, I- och F-avdelningarna.
Omslutningen har ökat något jämfört med budgetåret 1971/72. Den kommande utökningen av datamaskinkapaciteten bedöms kunna medföra ett större behov av programmeringscentralens tjänster.
Databascentralen svarar för den tekniska uppbyggnaden, utvecklingen och vården av databaser samt för uttag och sammanställningar. De kvantitativt sett viktigaste registren är centrala företagsregistret och Tegistret över totalbefolkningen. Databascentralen medverkar i arbetet med utvecklingen av det arkivstatistiska systemet (ARKSY). Inom ARKDABA (ARKivstatistiska DAtaBAser)-projektet har under året : material selekterats för att ingå i en miniatyrdatabas ävscende individer. Av de olika registren får det centrala företagsregistret (CFR) under år 1974 ett kvalitetslyft beroende på tillförsel av information från den allmänna företagsräkningen, vilket torde öka efterfrågan betydligt. Registret över totalbefolkningen (RTB) spelar en successivt ökad roll i statistikproduktionen, men det ökade utnyttjandet uppväger volymmässigt ej det bortfall i utnyttjandet som den sedan två år gällande policyn avseende kommersiellt utnyttjande har föranlett.
Enheten för statistiska metoder samverkar med verkets övriga enheter och svarar därvid för det statistiska metodplaneringsarbetet, men den bedriver i mindre skala också extern konsultverksamhet inom det statistiska metodområdet. På sikt väntas den externa konsultverksamheten öka i omfattning.
Resultatmässigt redovisar den tekniska uppdragsverksamheten för budgetåret 1972/73 ett överskott.
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statistiska centralbyrån: Teknisk uppdragsverksamhet för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 30
B 5. Konjunkturinstitutet: Verksamheten i allmänhet 1972/73 Utgift 2 589 824 1973/74 Anslag 2672 000 1974/75 Förslag 3 719 000
Konjunkturinstitutet är ett vetenskapligt forsknings- och utredningsorgan med uppgift att följa och analysera den ckonomiska utvecklingen inom och utom landet, utarbeta prognoser för den svenska ckonomin och bedriva forskning i anslutning härtill.
Chef för konjunkturinstitutet är en överdirektör. Institutets uppgifter är fördelade på tre verksamhetsområden: forskning, löpande verksamhet och administration. |
1973/74 Beräknad ändring 1974 /75
Konjunktur- Departe-
institutet ments-
chefen Personal
| Handläggande personal | 18 | -+-10 | -+-10 |
| Övrig personal | 16 34 | — +10 | — +-10 |
Anslag Lönekostnader 2258 500 + 792 000 + 792 500 Sjukvård 6 500 — — Reseersättningar (även utrikes
Tesor) 6 500 —- — Lokalkostnader 99 000 + 75 500 + 75 000 Expenser 301 500 + 190 500 + 179 500
2672 000 +1 058 000 +1 047 000
Konjunkturinstitutet
1. Lönce- och prisomräkning 309 000 kr., varav 71 000 kr. avser höjt löncekostnadspålägg.
2. I 0-alternativet förordar institutet i första hand upphörande med publiceringen av den engelska versionen av skriften Konjunkturläget — The Swedish Economy. Konsekvensen av detta skulle vara en betydande minskning av möjligheterna att utomlands och för de utländska representationerna i Sverige erhålla aktuell ekonomisk information om Sverige.
3. Som cen konsekvens av den omorganisation av institutet som anmildes i 1973 års statsverksproposition (prop. 1973: 1 bil. 9 s. 28) har institutet föreslagit vissa överföringar mellan institutets två anslag. Sålunda föreslås att till förevarande anslag förs lönekostnader och övriga löpande utgifter för forskningsverksamheten. Dessa utgifter belastar f.n. i huvudsak anslaget till särskilda undersökningar. Överföringarna uppgår sammanlagt till 749 000 kr., vari bl. a. ingår lönekostnader för tio tjänster.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet : 31
Departementschefen
Genom omorganisationen av konjunkturinstitutet har forskningsverksamheten getts en fastare organisatorisk förankring i institutet. Jag biträder därför institutets förslag om överföringar av resurser till förevarande anslag från anslaget till särskilda undersökningar.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3 719 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Konjunkturinstitutet: Verksamheten i allmänhet för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 3 719 000 kr.
B 6. Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar
1972/73 Utgift 787 211 Reservation 220 222 1973/74 Anslag 630 000 | 1974/73 Förslag 425 000
Från anslaget bestrids f.n. utgifter för undersökningar av mera speciell karaktär rörande konjunkturförhållanden m. m. och för arbete med metodstudier och ekonometriska modeller.
Konjunkturinstitutet
Fr. o. m. budgetåret 1974/75 bör från detta anslag endast bestridas vissa utgifter av tillfällig karaktär som sammanhänger med forskningsverksamheten. Sådana utgifter kan t. ex. avse publicering av vissa forskningsresultat, programmeringsarbete och databearbetningar.
Medelsbehovet beräknas till 425 000 kr. Härav avser 105 000 kr. konjunkturbarometerområdet, 70 000 kr. systemarbete och maskinella bearbetningar, 200 000 kr. arbetsuppgifter i samband med vissa delar av kommande långtidsutredning och 50 000 kr. övriga undersökningar. Då någon reservation på anslaget ej beräknas finnas vid ingången av budgetåret uppgår anslagsbehovet till 425 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning bl. a. till vad jag anfört under anslaget till verksamheten i allmänhet biträder jag konjunkturinstitutets förslag.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar för budget-
året 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 425 000 kr.
Statskontoret
Statskontoret är central förvaltningsmyndighet för rationaliseringsverksamheten inom statsförvaltningen i den mån denna uppgift inte an-
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 32
kommer på annan myndighet. I verkets uppgifter ingår bl.a. att ta initiativ till och utföra rationaliseringsundersökningar, att utbilda personal för rationaliseringsverksamhet och att genom rådgivning verka för förenklingar och kostnadsbesparingar inom statsförvaltningen. Verket svarar vidare för samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande av datamaskiner inom statsförvaltningen samt förvaltar statens data- . maskinfond. Statskontoret är chefsmyndighet för datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA).
Statskontoret leds av en styrelse. Chef för statskontoret är en generaldirektör, som även är styrelsens ordförande. Denne har närmast under sig en överdirektör. Enligt instruktionen är verket organiserat på fyra utredningsavdelningar, en planerings- och utbildningsavdelning och en administrativ byrå.
Kungl. Maj:t har medgivit att statskontoret, inom ramen för gällande tjänsteförteckning, försöksvis organiseras på fem enheter, nämligen en enhet för utredningar, en enhet för utbildning, en enhet för planering, en enhet för datamaskinfondförvaltning och en enhet för administration. Statskontoret avser att göra en slutlig utvärdering av försöksverksamheten under år 1974. .
Antalet budgeterade helårsbefattningar vid statskontoret var vid ingången av budgetåret 1973/74 267, varav 188 för handläggande personal. |
Statskontoret tillhör de myndigheter som deltar i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Följande programindelning gäller t. v. för statskontoret.
1. Rationalisering
2. Utbildning och information
3. Samordning av ADB
Programmen skall underindelas så långt möjligt i projekt och i övrigt med hänsyn till de krav som den interna budgeten ställer. |
Statskontorets verksamhet under programmen 1—3 finansieras från ett förslagsanslag benämnt Statskontoret. Av de avgifter som inflyter till statens datamaskinfond skall anslaget tillgodoföras ett belopp som svarar mot de kostnader för program 3 som avser administrationen av datamaskinfonden. Beloppet skall redovisas som uppbördsmedel under anslaget.
B 7. Statskontoret 1972/73 Utgift 28 818 657 1973/74 Anslag 29 250 000 1974/75 Förslag 31 350 000
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet = . 33
(1 000-tal kr.) Program/verksamhet 1972/73 1973/74 1974/75
Beräknar
Stats- Departe-
kontoret = ments-
chefen
Rationalisering 25 306 24 445 25 323 25 323 Utbildning och information 3 599 2978 3 283 3 283 Samordning av ADB 3 515 5 600 6 037 6 037 Fondbyrån 1966 —- — —
Summa kostnader 34 386 33 023 34 643 34 643 Avgår: Intäkter under anslaget 2.307 3 020 3 203 3 203 Bidrag från andra myndig-
heter m.m. 3 260 753 90 90
Summa anslag/utfall 28 819 29 250 31 350 31 350
Programmet Rationalisering Programmet Rationalisering representerar den helt dominerande delen av statskontorets verksamhet. Inom detta program skiljer statskontoret i sin anslagsframställning på bl.a. projekt och konsultation. Projekt omfattar sådana utredningar som på grund av innehålls- och tidsmässig omfattning och med hänsyn till storleken av de beräknade kostnaderna bör särredovisas. Till konsultation hänförs bl. a. remissverksamhet och sådan mindre omfattande utredningsverksamhet som sammanhänger med besvarandet av direkta förfrågningar från myndigheter.
Under budgetåret 1972/73 bedrevs sammanlagt 68 utrednihgsprojekt. De största grupperna av projekt vad gäller antalet arbetsdagar har under budgetåret avsett den statliga personaladministrativa verksamheten, socialförsäkring m. m., statens ekonomiadministrativa system samt utbildning och forskning.
I projektarbetet har liksom tidigare år konsulter anlitats i reiativt betydande omfattning. Kostnaderna för Konsultarvoden under 1972/73 inom programmet Rationalisering uppgick till 4,4 milj. kr. För statskontoret totalt uppgick konsultkostnaderna till 5,1 milj. kr. Härav avsåg 2 milj. kr. ersättning till Statskonsult AB.
Statskontoret förutser inte någon större förändring av verksamhetens inriktning. Generellt gäller således att utredningarna främst skall inriktas på projekt av horisontell typ eller berörande hela myndigheter. I budgetförslaget för 1974/75 tas endast upp ett nytt större projekt, nämligen en kartläggning och analys av beslutssystem och organisation inom den regionala förvaltningen. Liksom tidigare är den statliga personaladministrativa verksamheten den största projektgruppen. Arbetet inriktas här på försöksverksamhet med en generell löncrutin.
Förslaget under programmet innefattar en odisponerad reserv på to- 3 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga 9
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 34
talt 6 025 000 kr., som skulle stå till verksledningens förfogande. Denna reserv är avsedd att tas i anspråk för bl. a. projekt som preliminärt studerats och som beräknas bli aktuella under budgetåret 1974/75.
Programmet Utbildning och information
Verksamheten inom programmet Utbildning och information avser utbildning av personal för rationaliseringsverksamhet samt information om rationaliseringsverksamheten och dess resultat. Till programmet hänförs även biblioteks- och dokumentationstjänst. Utvecklingen på det administrativa området har inneburit en viss förskjutning från traditio-' nella, fristående informationsfunktioner till aktivt deltagande av informationsexperter redan på planeringsstadiet i det gängse rationalise-: rings- och utredningsarbetet.
Kursverksamheten inom programmet bedrivs i form av dels centrala
kurser inom rationaliseringsområdet, dels s.k. myndighetsanpassad utbildning, varvid utbildningsinsatserna ofta har samband med av statskontoret föreslagna rationaliseringsåtgärder. Antalet deltagardagar (produkten av antalet deltagare och kursdagar) utgjorde budgetåret 1972/73 6 569. Härtill kommer utbildning av utredningsaspiranter och annan utbildning av egen personal. Någon aspirantutbildning anordnas inte under budgetåret 1973/74 och föreslås inte heller för 1974/75.
För budgetåret 1974/75 föreslår statskontoret en viss utökning av resurserna för utbildning, bl. a. för fortbildningsinsatser och för projektadministrativ utbildning. Informationsverksamheten föreslås förstärkt genom ett mer aktivt deltagande i det projektbundna rationaliseringsarbetet vid utformningen av utredningsrapporter och informationsmaterial.
Programmet Samordning av ADB
Verksamheten under programmet avser samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande av datamaskiner inom statsförvaltningen samt förvaltning av statens datamaskinfond.
Tyngdpunkten i verksamheten inom programmet kommer under budgetåret 1974/75 att avse upphandling av datamaskinutrustning och förvaltning av statens datamaskinfond. Projekten beräknas också ta cn stor andel av resurserna i anspråk i och med att utredningsverksamheten inom ramen för samlingsprojektet samordning av statliga informationssystem byggs ut i samråd med datasamordningskommittén. Sammanlagt föreslås för projektverksamheten 2,1 milj. kr., varav 1,3 milj. kr. som reserv för nytillkommande projekt.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 35
Personalfrågor
1972/732 = 1973/74 1974/75
Beräknar
Stats- Departe-
kontoret = ments-
chefen Personal!
| Handläggande personal | 186 | 188 | 189 | 187 |
| Övrig personal | 95 281 | 79 267 | 79 268 | 79 266 |
1 Omräknat till helårsbefattningar.
3 Exkl. personal vid fondbyrån.
Ett genomförande av statskontorets förslag rörande verksamhetens omfattning budgetåret 1974/75 innebär att personalen totalt ökar med en helårsbefattning.
Statskontoret föreslår att två extra tjänster för organisationsdirektör inrättas som extra ordinarie. Tjänsterna är avsedda för dataadministrativa arbetsuppgifter.
Departementschefen
Min beräkning av det totala medelsbehovet under anslaget framgår av programsammanställningen för statskontoret.
Jag godtar statskontorets förslag beträffande verksamheten under . programmen Rationalisering och Utbildning och information.
Under programmet Samordning av ADB har statskontoret föreslagit en i stort sett oförändrad medelsanvisning för projektverksamheten. Om det skulle visa sig att resurserna för den verksamhet som statskontoret bedriver i samråd med datasamordningskommittén inte är tillräckliga bör den odisponerade kapaciteten under programmet Rationaliscring, efter beslut av Kungl. Maj:t, kunna tas i anspråk även för projekt inom programmet Samordning av ADB.
I fråga om inrättande av tjänster som kräver riksdagens medverkan förordar jag att två extra ordinarie tjänster för organisationsdirektör inrättas.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid statskontoret inrätta två tjäns-
ter för organisationsdirektör i Be 6 eller Ce 1,
2. till Statskontoret för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsan-
slag av 31 350 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 36
B 8. Datamaskincentralen för administrativ databehandling
| 1972/73 Utgift | — |
| 1973/74 Anslag | 1000 |
| 1974/75 Förslag | 1000 |
Under anslaget redovisas kostnader och intäkter vid datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA).
DAFA har till uppgift att inom det statliga området på uppdrag utföra administrativ databehandling samt metod- och utvecklingsarbete i samband därmed. I mån av resurser får DAFA även åtaga sig uppdrag från annan än statlig uppdragsgivare.
Statskontoret är chefsmyndighet för DAFA, som Jeds av en styrelse. Chef är en överdirektör. Inom centralen finns en kundserviceenhet, en driftenhet, en teknisk enhet och en administrativ enhet samt härutöver en stabsenhet för planering och samordning. Vid DAFA fanns den 1 juli 1973 312 anställda, uttryckt i årsarbetskrafter.
DAFA skall vara ekonomiskt självbärande. För dess drift har endast ett formellt anslag av 1000 kr. anvisats. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditetsproblem samt för att t.v. tillgodose behov av rörelsekapital disponerar DAFA en rörlig kredit i riksgäldskontorcet på högst 10 milj. kr. '
Den totala omslutningen för DAFA:s verksamhet uppgick under budgetåret 1972/73 till 43 milj. kr. Nettoresultatet blev ett överskott på 0,4 milj. kr. De balanserade förlusterna från budgetåren 1970/71 och 1971/72, DAFA:s två första verksamhetsår, har därmed kunnat nedbringas till 4,1 milj. kr. För budgetåren 1973/74 och 1974/75 räknar DAFA med ett överskott av verksamheten, exkl. den datamaskinanläggning för fastighetsregistrering m.m. som installerats i Gävle hösten 1973, på ca 1 milj. kr. per år. När det gäller Gävleanläggningen förutses den få en låg beläggning innevarande budgetår, vilket väntas leda till ett underskott på anläggningen i storleksordningen 1,2 milj. kr.
Statskontoret föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med ett formellt belopp av 1000 kr. och att den av DAFA disponerade rörliga krediten i riksgäldskontoret höjs med 2 milj. kr. till 12 milj. kr. Jag biträder statskontorets förslag och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Datamaskincentralen för administrativ databehandling
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
B 9. Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet 1972/73 Utgift 1562 000 1973/74 Anslag 4 000 000 1974/75 Förslag 4 000 000
1 Anslaget Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. m.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 37
Från anslaget bestrids bl.a, utgifter för försöksverksamhet med automatisk databehandling samt annan försöksverksamhet som bedrivs i rationaliseringssyfte. Fr. o. m. innevarande budgetår kan anslaget användas även för rationaliseringsprojekt som ej har kåraktär av försöksverksamhet eller utvecklingsarbete. Anslaget tas i anspråk efter beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall. Under de senaste budgetåren har medel disponerats bl.a. för försöksverksamhet med ADB i riksdagsarbetet, programbudgetering samt utvecklingsarbete med system S.
Anslaget står i första hand till förfogande för myndigheter som inte själva disponerar erforderliga resurser för rationaliseringsprojekt. Medelsbehovct kan t. ex. avse sådana konsulttjänster som Statskonsult AB tillhandahåller statliga myndigheter.
Med hänsyn till anslagets karaktär kan någon säker bedömning av medelsbehovet för nästa budgetår inte göras. Jag förordar att anslaget förs upp med oförändrat 4 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.
Riksrevisionsverket
Riksrevisionsverket är central förvaltningsmyndighet för revision och redovisning samt därmed sammanhängande frågor inom statsverksamheten. |
I fråga om revision åligger det verket att bedriva förvaltningsrevision och därvid särskilt att granska den statliga verksamheten och tillse att den bedrivs effektivt. Verket skall även granska taxor och avgifter i statlig verksamhet samt granska hur den statliga upphandlingen bedrivs och verka för samordning av denna. Vidare skall verket utöva tillsyn över revisionskontor och meddela föreskrifter och anvisningar för revisionens utförande samt över den revisionsverksamhet som bedrivs inom andra enheter för intern revision inom statsförvaltningen. Verket skall tillse att redovisningsrevision bedrivs ändamålsenligt och i betryggande former och även självt bedriva redovisningsrevision i den mån detta är särskilt föreskrivet eller verket eljest finner det behövligt.
I fråga om redovisning och därmed sammanhängande frågor åligger det verket särskilt att utveckla metoder för verksamhetsplancring, budgetering och redovisning inom statsförvaltningen. Verket skall tillse att redovisningssystemen är ändamålsenliga samt meddela föreskrifter och anvisningar för den statliga redovisningen. Verket handhar den löpande riksbokföringen och skall för varje budgetår upprätta budgetredovisring och rikshuvudbok. Det åligger även verket att kontrollera statsverkets checkräkning i riksbanken och att utarbeta statistik över statens finanser.
Vidare skall verket anordna och medverka vid utbildning av personal
för redovisnings- och revisionsverksamhet samt därmed sammanhängan-
de uppgifter inom statsförvaltningen.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 38
Riksrevisionsverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör, som även är styrelsens ordförande. Inom verket finns fem avdelningar, nämligen tre revisionsavdelningar, en prognosavdelning samt en ekonomiadministrativ avdelning. Vid riksrevisionsverket fanns under budgetåret 1972/73 i genomsnitt 245 anställda, varav 145 utgjorde handläggande personal. Riksrevisionsverket tillhör de myndigheter som deltar i utredningsoch försöksverksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Följande programindelning gäller för riksrevisionsverket. 1. Revision 2. Prognoser, budget, redovisning Riksrevisionsverkets verksamhet under programmen finansieras från ett förslagsanslag benämnt Riksrevisionsverket.
B 10, Riksrevisionsverket 1972/73 Utgift 22 722 566 1973/74 Anslag 30 610 000 1974/75 Förslag 31 090 000
(1 000-tal kr.) Program 1972/73 1973/74 1974/75 Beräknar Riksrevi- = Departe- Sions- mentsverket chefen Revision 12 539 17 189 17 793 17 793 Prognoser, budget, redovisning 10419 13 323 13 610 13 610 Summa kostnader 22958 30 512 31 403 31 403 Avgår: Resurser som tillhandahålles av statskontoret 624 698 713 713 Tillkommer: Blanketter m. m. för andra . myndigheters behov 324 796 300 400 Övrigt 64 > - — Summa anslag/utfall 22722 30 610 30 990 31 090
Av grundläggande betydelse för riksrevisionsverkets verksamhet är de beslut som statsmakterna fattade år 1967 angående organisationen av den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten (prop. 1967: 79, SU 1967: 82, rskr 1967: 194). I enlighet med detta beslut inrättas f.n. successivt s. k. redovisningscentraler, som skall svara för utbetalning och redovisning för ett antal myndigheter. För redovisningen införs ett nytt system byggt på ADB (system 5). I anslutning till redovisningscentralerna organiseras revisionskontor. Den centrala revisionen genom riksrevisionsverket läggs samtidigt om till en effektivitetsinriktad förvaltningsrevision. Omläggningen av redovisnings- och revisionsverksamheten beräknas i huvudsak vara genomförd den 1 juli 1976, vilket innebär en
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 39
förskjutning med två år jämfört med de ursprungliga planerna beroende bl. a. på omlokaliseringen av vissa myndigheter.
Programmet Revision
Programmet Revision underindelas i delprogrammen förvaltningsrevision, produktutveckling, utbildning, gemensamma funktioner samt särskilda uppdrag. Det dominerande delprogrammet är förvaltningsrevision. De övriga delprogrammen har karaktär av stödfunktioner till förvaltningsrevisionen.
Förvaltningsrevisionen syftar till en bedömning av effektiviteten i statlig verksamhet. Under delprogrammet är verksamheten indelad i sektorer för olika delar av statsverksamheten såsom försvar, rättsväsende osv. Verksamheten koncentreras på de områden av statsverksamheten där revisionen bedöms ge största bidraget till en effektivitetshöjning.
Verksamheten under budgetåret 1972/73 har främst varit inriktad på revision inom sektorerna affärsverk, trafik och transport, högre utbildning, forskning, kultur samt social verksamhet. Under budgetåret har arbete påbörjats inom den tredje revisionsavdelningens samtliga sektorer. Verksamheten inom avdelningen omfattar sektorerna social verksamhet, skatteväsende, samhällsplanering, allmän förvaltning, ekonomi och kontroll samt standard och normer.
Under innevarande budgetår intensifieras insatserna framför allt på de sektorer som tillhör den tredje revisionsavdelningens verksamhetsområde samt på sektorerna arbetsmarknad, skolväsende och upphandling.
För budgetåret 1974/75 föreslår riksrevisionsverket ingen ökning under programmet Revision utöver pris- och löncomräkning. Genom omprioriteringar skapas resurser för inrättande av specialistfunktion för ADB-revision och utökade uppgifter på upphandlingsområdet. För ADB-rcvision fordras tre tjänster. Inom upphandlingsområdet behövs framför allt konsultinsatser. Verket föreslår minskningar med en tjänst inom central planering och en tjänst vid generaldirektörens kansli och därutöver nedräkning av konsultmedlen.
Totalt innebär verkets förslag en ökning av resurserna under revislonsprogrammet med 0,6 milj. kr. Pris- och lönecomräkning uppgår till 1 milj. kr.
Programmet Prognoser, budget, redovisning
Programmet Prognoser, budget, redovisning omfattar dels vissa uppgifter som följer av att verket har hand om den centrala riksbokföringen, dvs. central bokföring och kontroll under det löpande budgetåret, bokslutsarbete samt beräkningar och statistik rörande statens inkomster och utgifter, dels utveckling och genomförande av det nya ekonomiadministrativa systemet — SEA-systemet — inom statsförvaltningen. Till programmet hör vidare den utbildning som inte ingår i revisionsprogrammet. Programmet indelas i delprogrammen ekonomi-administrativ
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 40
information, produktutveckling, SEA-genomförande och drift samt — liksom program 1 — utbildning, gemensamma funktioner och särskilda uppdrag.
Målet för programmet är att skapa förutsättningar för bättre beslut inom det ckonomi-administrativa området på alla nivåer inom den statliga verksamheten för att därmed höja effektiviteten i statsförvaltningen.
För budgetåret 1974/75 föreslår verket en fortsatt inriktning på genomförande och utveckling av SEA-systemet. Verket anmäler dock att, som en följd av de beslut som kan komma att fattas i anledning av budgetutredningens förslag samt förstudien angående vidareutveckling av system S, avsevärt förändrade krav kan komma att ställas på verksamheten under programmet möjligen redan under budgetåret 1974/75. Eventuellt ökade resursbehov härför har inte kunnat beräknas.
Totalt föreslår riksrevisionsverket en ökning av resurserna under förevarande program med ca 0,3 milj. kr. Pris- och löneomräkning uppgår till ca 0,8 milj. kr.
Under innevarande budgetår planeras, i samarbete med statens personalutbildningsnämnd, statskontoret och statens personalnämnd, en särskild informations- och utbildningsverksamhet (INFO-ES) med syfte att öka kännedomen om och möjligheterna att tillämpa de moderna metoder för ckonomi och administration som de fyra myndigheterna utvecklar för statsförvaltningen. Detta arbete övergår under budgetåret 1974/75 i ett genomförandeskede, varvid en viss minskning sker av resursbehovet för riksrevisionsverkets del.
Under riksrevisionsverkets myndighetsanslag redovisas vid sidan av programmen utgiiter för vissa blanketter. Med hänvisning till den låga belastningen föreslår verket en nedräkning av medlen för detta ändamål med ca 0,5 milj. kr.
Som 0-alternativ föreslår verket, utöver de nedskärningar som nyss redovisats, minskning av resurserna under delprogrammet förvaltningsrevision.
Personalfrågor
1972/73 1973/74 — 1974/75 Beräknar Riksrevi- Departesions- mentsverket chefen
Personal
| Handläggande personal | 164 | 164 | 165 | 165 |
| Övrig personal | 29 263 | 99 263 | 99 264 | 99 264 |
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 41
Departementschefen
Jag har inte någon erinran mot riksrevisionsverkets förslag under de båda programmen.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av programsammanställningen för riksrevisionsverket. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Riksrevisionsverket för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 31 090 000 kr.
B 11. Byggnadsstyrelsen 1972/73 Utgift 33 033 031 1973/74 Anslag 1 000 1974/75 Förslag 1000
Byggnadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om byggande för statens räkning och förvaltning av statliga fastigheter.
I styrelsens uppgifter ingår främst att förvalta de delfonder av statens allmänna fastighetsfond som är ställda under styrelsen, att anskaffa lokaler för statsmyndigheterna och utreda behovet av statliga byggnadsföretag, allt i den mån dessa uppgifter inte ankommer på annan myndighet, att efter uppdrag projektera och utföra byggnadsföretag för statens räkning samt att genom utvecklings- och normeringsarbete verka för rationaliseringar och besparingar i fråga om byggande och fastighetsförvaltning för statens räkning.
Chef för byggnadsstyrelsen är en generaldirektör. Denne har närmast under sig en teknisk direktör, en planceringsdirektör och en ckonomidirektör. Styrelsen är organiserad på nio byråer. Dessa är administrativa byrån, utredningsbyrån, intendentsbyrån, utrikesbyrån, ckonomibyrån, utvecklingsbyrån, två projekteringsbyråer och byggnadsbyrån. Vidare finns fem regionala byggnadsförvaltningar. Dessa är förlagda till Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå.
Kostnaderna för byggnadsstyrelsens verksamhet bestrids från förskottsstat som fastställs av Kungl. Maj:t. I bokslutet för budgetåret fördelas de kostnader som bestridits från förskottsstaten mellan dels delposterna till förvaltningskostnader under posterna Reparations- och underhållskostnader m. m. för slottsbyggnadernas, beskickningsfastigheternas och byggnadsstyrelsens delfonder av statens allmänna fastighetsfond, dels tillgängliga byggnadsanslag cHer, om byggnadsanslag ännu cj anvisats för visst byggnadsobjekt, de särskilda projekteringsmedel som ställts till byggnadsstyrelsens förfogande, dels ock medel som ställts till styrelsens förfogande för inredning av lokaler. I riksstaten förs er:dast upp ett formellt anslag av 1 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 42
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Byggnads- Departements-
styrelsen chefen Personal
| Handläggande personal | 550 | +7 | 47 |
| Övrig personal | 1103 | 1653 | — +7 | — +7 |
Anslag Utgifter Lönekostnader 61 903000 + 3413000 <= 2801 000 Sjukvård 140000 + 30000 + 30 000 Reseersättningar 2700000 + 100000 + 100 000
Därav utrikes resor (120 000) oo (—) (—) Lokalkostnader 6351000 + 201000 + 201 000 Expenser 4 580000 — 303000 — 303 000 Bidrag till kontorsdrift m.m.
i kv. Garnisonen 2410000 + 38000 + 38 000
Summa utgifter 78 084 000 —+ 3479 000 + 2867 000 Inkomster Kostnadstäck ning från statens
allmänna fastighetsfond och
byggnadsanslag m. fl. anslag 78 083000 + 3479000 =—+ 2867 000 Nettoutgift 1000 = —
Byggnadsstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning m. m. 2 644 000 kr., varav 12356 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Mot bakgrund av det ökade antal uppdrag som statsmakterna ålagt byggnadsstyrelsen kan en nedskärning enligt prioritetsgrupp 0 endast erhållas med hjälp av en kvalitativ sänkning av ambitionsnivån såväl avseende den löpande verksamheten som rationaliserings- och utvecklingsinsatser samt intern utbildning. Det är vidare möjligt att reducera styrelsens resurser beträffande kontroll av olika lokalförsörjningsåtgärder. Detta medför emellertid ökade risker för sämre ekonomi i den kontrollerade verksamheten.
3. Förvaltad lokalyta i fastigheter på byggnadsstyrelsens delfond var vid ingången av budgetåret 1973/74 3 720 000 m? och beräknas bli 4 500 000 m? vid utgången av budgetåret 1974/75. Ökningen är 780 000 m? eller 21 4c. Av ökningen hänför sig 540 000 m? till de distrikt som förvaltas av byggnadsförvaltningarna i Göteborg, Uppsala och Umeå samt till Östergötlands län.
Ökningen i lokalbeståndet utanför Stockholmsområdet gör det nödvändigt att fastighetsförvaltningen inom dessa distrikt tillförs sammanlagt fem tjänster som biträdande fastighetsingenjör, varav två tjänster till byggnadsförvaltningen i Uppsala (+294 000 kr.).
4. För uppföljning och analys av kostnaderna för fastighetsdrift be-
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 43
höver intendentsbyrån tillföras en tjänst i befordringsgången för amanuenser (+63 000 kr.).
3. Resursbehovet för ledning av projektering och byggande under budgetåret 1974/75 kan endast preliminärt bedömas. Styrelsen avser att återkomma med redovisning av arbetsvolymer och resursbehov när omfattningen av de av Kungl. Maj:t givna uppdragen kan säkrare överblickas under andra kvartalet 1974. I avvaktan härpå räknar styrelsen med att en ökning med 193 000 kr. erfordras. Hänsyn har därvid ej tagits till resurser för fortsatt omlokalisering av statlig verksamhet samt effekter för styrelsens del av arbetsmiljölagstiftningens regler för samråd och samverkan i byggnads- och inredningsfrågor.
6. Inom statskontoret utreds frågan om byggnadsstyrelsen skall få huvudansvar för inredningsfrågor rörande civila statliga lokaler. Styrelsen bar preliminärt beräknat 512 000 kr. för att täcka personalbehov som sammanhänger med ett genomförande av förslag härom samt de resursbehov som uppstår genom att inredningsverksamheten för omlokalisering av statlig verksamhet kommer att öka kraftigt under budgetåret 1974/75.
7. Det successiva överförandet till byggnadsstyrelsen av maskin- och fastighetsdriften hos lokalnyttjare liksom överförandet till tjänstemannaanställning av den inom styrelsens egenregienheter anställda arbetspersonalen kräver ökade insatser 1 vad gäller avtalstolkning, anvisningar i avtalsfrågor samt rekrytering och övrig personaladministration. En förstärkning av personalsektionen med en tjänst erfordras därför (:1-76 000 kr.).
8. Kostnaderna för byggnadsstyrelsens del av den gemensamma kontorsdriften och biblioteksservicen i kvarteret Garnisonen ökar med 38 000 kr. De sammanlagda kostnaderna för den av byggnadsstyrelsen administrerade gemensamma kontorsdriften, exkl. reproduktionsservice, beräknas uppgå till 9 112 000 kr. under nästa budgetår.
Departementschefen
Byggnadsstyrelsens projekterande och byggande verksamhet m. m. finansieras sedan länge över förskottsstat. Vid budgetårets slut förs kostnaderna över på tillämpliga byggnads- och projekteringsanslag.
Från riksstatsanstaget till byggnadsstyrelsen finansierades t.o.m. budgetåret 1972/73 styrelsens kostnader för förvaltningen av statliga fastigheter. Detta hade till följd att endast denna del av styrelsens verksamhet kom att redovisas för riksdagen. Enligt statsmakternas beslut vid 1973 års riksdag (prop. 1973:1 bil. 9 s. 42, FiU 1973: 11, rskr 1973: 81; prop. 1973: 1 bil. 21 s. 3, FiU 1973: 12, rskr 1973: 82) skall nämnda förvaltningskostnader fr. o. m. budgetåret 1973/74 belasta staten för statens allmänna fastighetsfond. Att dessa förvaltningskostnader påförs fastighetsfonden bör ses mot bakgrund av att de hyror som de-
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet | 44
biteras för statliga fastigheter numera är avvägda så att de skall täcka förvaltningskostnaderna.
Denna omläggning av byggnadsstyrelsens finansiering medför att endast ett formellt anslagsbelopp tas upp under förevarande riksstatsanslag. Hela byggnadsstyrelsens verksamhet bestrids fr. o. m. innevarande budgetår över förskottsstat. Jag har i det föregående redovisat den beräknade budgetomslutningen för innevarande och nästa budgetår. Eftersom en del av byggnadsstyrelsens verksamhet är direkt beroende av projekterings- och byggnadsvolymen kan styrelsens resursbehov i dessa delar inte slutligt bedömas förrän närmare ingången av det budgetår förskottsstaten avser. Det ankommer på Kungl. Maj:t att fastställa förskottsstaten.
Med hänsyn till ökningen av det lokalinnehav som styrelsen förvaltar har jag godtagit den föreslagna förstärkningen av de lokala fastighetsförvaltningarna (3). Mot bakgrund av de betydande belopp som fastighetsdriften tar i anspråk anser jag det befogat att styrelsen ges vidgade resurser för analys av dessa utgifter (4). Jag räknar vidare medel för en förstärkning av personaladministrationen (7).
Byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter med inredning av statliga byggnader har ökat markant under senare år, främst till följd av omlokaliseringen av statliga myndigheter. Jag anser att en förstärkning av styrelsens resurser för inredningsuppgifter är motiverad i nuvarande lige. Jag beräknar 100 000 kr. härför. |
Jag är däremot inte beredd att nu ta ställning till någon förstärkning av projekterings- och byggnadssidan. Behovet av en sådan får bedömas i samband med fastställande av förskottsstaten.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag nu omslutningen av förskottsstaten för nästa budgetår till ca 81 milj. kr. Utgifterna kommer slutligt att belasta berörda byggnads- och projekteringsanslag samt utgiftsposterna Reparations- och underhållskostnader m. m. under de av byggnadsstyrelsen förvaltade delfonderna av statens allmänna fastighetsfond. |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1974/75 anvisa ctt för-
slagsanslag av 1 000 kr.
B 12. Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. 1972/73 Utgift 1 686 822 Reservation 4 742 310 1973/74 Anslag 5 000 000 1974/75 Förslag 5 060 000
Från anslaget bestrids konsultkostnader m.m. för dels utredningar som leder fram till byggnadsprogram, dels utredningar i inredningsfrågor och inredningsprojektering. Till större delen gäller det kostnader
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 45
som förskotteras från anslaget. Förskotterade belopp återbetalas sedermera från anvisade anslag för berörda byggnads- och inredningsobjekt. Till en mindre del avser anslaget kostnader för lokalförsörjningsplanering, normerings- och utvecklingsarbete m. m., som belastar anslaget slutligt. Om verkställda utredningar inte leder till realiserade projekt stannar också kostnaderna slutligt på anslaget.
Byggnadsstyrelsen
Beräkningen av medelsåtgången för budgetåret 1974/75 baseras till största delen på erfarenhetsmässiga grunder och med hänsyn till att nu även utredning och projektering av inredningen för omlokaliseringsprojekten belastar anslaget. I beräkningarna ingår även medel för utredningar för den beslutade fortsatta omlokaliseringen av statlig verksamhet.
Medelsbehovet beräknas till 13,7 milj. kr. Härav avser 7,2 milj. kr. byggnadsutredningar m. m. och 6 milj. kr. inredningsärenden, Vidare ingår en medelsreserv om 500 000 kr. i det beräknade beloppet. Av mcedelsbehovet beräknas ca 7 milj. kr. kunna täckas genom återföringar till anslaget. Med hänsyn tagen till beräknad reservation föreslår styrelsen att anslaget för nästa budgetår förs upp med 5 milj. kr.
Departementschefen
Jag har inte något att erinra mot byggnadsstyrelsens beräkning av medelsbehovet. :
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utredningar rörande byggnadsföretag m.m. för budget-
året 1974/753 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
B 13. Inredning av byggnader för statlig förvaltning 1972/73 Utgift 8 721 699 Reservation 8 781 113 1973/74 Anslag 10 000 000 1974/75 Förslag 41 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för inredning och viss utrustning av byggnader för statlig förvaltning eller annan statlig verksamhet. Bl. a. bekostas från anslaget inredning och till lokalerna knuten, generell utrustning som behöver nyanskaffas i samband med omlokaliseringen av statlig verksamhet. För planering m. m. av denna inredning och utrustning svarar byggnadsstyrelsen resp. utrustningsnämnden för universitet och högskolor. Formerna för plancringen har redovisats i prop. 1972: 130 (bil. 5 s. 21).
Byggnadsstyrelsen
I gällande inredningsplan har förts upp en definitiv kostnadsram om
Prop, 1974: 1 Bilaga 9 Finansdepartementet 46
22,5 milj. kr. för inredning av nybyggnad i kvarteret Garnisonen i Stockholm. Förmånlig upphandling m. m. har lett till att denna ram enligt styrelsens bedömande inte kommer att behöva utnyttjas i full omfattning. Styrelsen föreslår därför att kostnadsramen sänks till 19,5 milj. kr.
I prop. 1973: 1 (bil. 9 s. 46) beräknades för inredning och utrustning i samband med pågående ombyggnad av en f. d. kasern i kvarteret Garnisonen en delram om 3 milj. kr. Byggnadsstyrelsen beräknar kostnaderna för inredning till 4 350 000 kr. och för utrustning till 1,5 milj. kr. Styrelsen föreslår att en definitiv kostnadsram om 5 850 000 kr. förs upp i inredningsplanen. .
För inredning och utrustning i till- och ombyggnaden för statskontoret och datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) i kvarteret Primus i Stockholm beräknar byggnadsstyrelsen en kostnad av 4 milj. kr. Härav avser 3,5 milj. kr. inredningskostnader och 500 000 kr. kostnader för viss teleteknisk utrustning. Till detta belopp bör vidare läggas kostnaden för en rikstelefonväxel som skall betjäna även riksrevisionsverket och för vilken 1,2 milj. kr. behövs. Byggnadsstyrelsen föreslår att en gemensam kostnadsram av 5,2 milj. kr. förs upp för inredning och den utrustning som styrelsen skall ombesörja.
F.n. föreligger en gemensam delram på 23 milj. kr. för inredning av omlokaliseringsobjekten. Med hänsyn till att projekteringsarbetet nått olika långt samt att befintlig inredning i viss utsträckning skall medföras vid flyttning föreslår byggnadsstyrelsen att även fortsättningsvis en gemensam delram förs upp. När säkrare underlag föreligger för en kostnadsberäkning bör kostnaderna föras upp objektvis. Styrelsen föreslår vidare att delramen för inredning av omlokaliseringsobjekten höjs till 45 milj. kr. Styrelsen avser att återkomma med redovisning av definitiva kostnadsramar för de skilda objekten så snart som möjligt.
Medelsförbrukningen för inredning m. m. under budgetåret 1974/75 beräknas till 33,9 milj. kr. för byggnadsstyrelsens del.
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
För budgetåret 1973/74 finns uppförd en gemensam kostnadsram för utrustning av omlokaliseringsobjekt — med beteckningen delram — på 5 044 000 kr.
F sin anslagsframställning föreslår utrustningsnämnden definitiva kostnadsramar för vissa omlokaliseringsobjekt. För andra objekt, där utrustningsplaneringen ännu inte är avslutad, förordar nämnden delramar. För rikstelefonutrustning förordas genomgående delramar beroende på osäkerhet om prisutvecklingen. För att öka överskådligheten och underlätta det fortsatta planerings- och upphandlingsarbetet föreslår utrustningsnämnden att den nuvarande gemensamma kostnadsramen i utrustningsplanen ersätts med skilda kostnadsramar för de olika utrustnings-
objekten. När det gäller underlag för kostnadsramar som tidigare inte redovisats för riksdagen eller som nu föreslås med andra belopp än tidigare kommer dessa att anmälas i det följande.
Uppsala
Utrustningsnämnden föreslår dels en kostnadsram — med beteckningen delram — för statens livsmedelsverk, telefonväxel, om 960 000 kr., dels en kostnadsram — med beteckningen delram — för statens livsmedelsverk, övrig utrustning, om 3 100 000 kr. Den sistnämnda ramen innefattar viss teleteknisk utrustning, AV-utrustning, restaurang- och pentryutrustning, utrustning av motionslokaler samt lokalanknuten laboratorieutrustning av baskaraktär. Den av nämnden nu beräknade kostnadsramen för rikstelefonutrustning, vilken är gemensam för Jivsmedelsverket och länsstyrelsen i Uppsala län och även innefattar kostnader för anknytningsapparater m. m., överstiger de i prop. 1972: 130 beräknade kostnaderna för telefonväxel med 135 000 kr.
Linköping
Utrustningsnämnden föreslår en definitiv kostnadsram för gemensam utrustning till statens geotekniska institut, statens väg- och trafikinstitut samt statens kriminaltekniska laboratorium om 190 000 kr. Ramen omfattar kostnader för utrustning av gemensamma motionslokaler, restaurangutrustning, reproutrustning och städutrustning. Nämnden föreslår vidare att en definitiv kostnadsram för statens geotekniska institut, övrig utrustning, förs upp med 269 000 kr. Häri ingår viss teleteknisk utrustning, verkstadsutrustning och traverser, pentryutrustning samt basutrustning för laboratorier. Till statens väg- och trafikinstitut, övrig utrustning, föreslås en delram om 2 650 000 kr. Nämnden beräknar härvid medel för teleteknisk utrustning, verkstadsutrustning och traverser m. m., pentryutrustning samt basutrustning för laboratorier.
Slutligen föreslår utrustningsnämnden att till statens kriminaltekniska laboratorium, Övrig utrustning, förs upp en definitiv kostnadsram om 1255 000 kr. Nämnden beräknar därvid medel för viss teleteknisk utrustning, traverser m. m., pentryutrustning, städutrustning samt basutrustning för laboratorie- och forskningsändamål.
Norrköping
Utrustningsnämnden föreslår att i utrustningsplanen förs upp en såsom definitiv betecknad kostnadsram för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, övrig utrustning, om 1 035 000 kr. Därmed avses viss teleteknisk utrustning, reproutrustning, verkstadsutrustning och traverser m. m., restaurang- och pentryutrustning, städutrustning, utrustning av motionslokaler samt laboratorieutrustning.
Vidare har nämnden beräknat dels en kostnadsram — med beteck-
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 48
ningen delram — för kriminalvårdsstyrelsen och sjöfartsverket, telefonväxel, om 780 000 kr., dels en kostnadsram — med beteckningen delram — för kriminalvårdsstyrelsen och sjöfartsverket, övrig utrustning, om 795 000 kr. I sistnämnda belopp ingår t. v. endast kostnader för en gemensam snabbtelefonanläggning. Nämndens förslag till kostnadsram för rikstelefonanläggning innebär en höjning med 410 000 kr. i förhållande till vad som bedömdes crforderligt enligt redovisningen i prop. 1973: 1 (bil. 9 s. 45). Enligt sistnämnda redovisning föreslog utrustningsnämnden även att till telefonväxel för luftfartsverket och statens invandrarverk skulle beräknas 500 000 kr. Nämnden har i sin fortsatta planering funnit att en högre kostnadsram behövs och föreslår att en
Jönköping
I underlaget för kostnadsramen beträffande omlokaliseringsobjekt som redovisades i prop. 1972: 130 hade utrustningsnämnden beräknat 600 000 kr. för anskaffning av telefonväxel åt lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen. Nämnden föreslår nu att en som delram betecknad kostnadsram om 650 000 kr. förs upp för ändamålet. I ramen har då inräknats kostnader för anknytningsapparater hos de båda myndigheterna.
För övrig utrustning hos lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen föreslår utrustningsnämnden en definitiv kostnadsram om 818 000 kr. Denna ram omfattar kostnader för viss teleteknisk utrustning, reproutrustning, AV-hjälpmedel — bl. a. en intern TV-anläggning — för kurslokaler och sammanträdesrum, pentryutrustning samt utrustning av motionslokaler.
Borås
En rikstelefonväxel för statens provningsanstalt har av utrustningsnämnden kostnadsberäknats till 200 000 kr. Nämnden har vidare — under antagande att även statens institut för företagsutvecklings berörda delar kommer att förläggas till samma område som statens provningsanstalt — beräknat kostnaderna för en gemensam växel för dessa båda verksamheter till 425 000 kr. Utrustningsnämnden förordar att i utrustningsplanen uppförs en kostnadsram — med beteckningen delram — för statens provningsanstalt, telefonväxel, om 425 000 kr.
Gävle
Utrustningsnämnden föreslår att i utrustningsplanen uppförs en för statens lantmäteriverk, övrig utrustning, definitiv kostnadsram om 1764 000 kr. Kostnadsramen innefattar kostnader för viss teleteknisk utrustning, reproutrustning, AV-utrustning, verkstadsutrustning och traverser m. m., restaurang- och pentryutrustning, städutrustning samt utrustning för motionslokaler.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 49
Nämnden föreslår vidare att — i enlighet med tidigare beräkningar — en definitiv kostnadsram om 100 000 kr. förs upp till centralnämnden för fastighetsdata, övrig utrustning, omfattande snabbtelefonanläggning och annan teleteknisk utrustning. |
För statens institut för byggnadsforskning föreslås en delram till telefonväxel om 195 000 kr. Beloppet omfattar flyttning av befintlig anläggning och vissa kompletteringar som bör utföras som ersättning för snabbtelefon.
Umeå
[ avvaktan på dels en detaljerad utrustningsplanering, dels en uppdelning mellan verksspecifik utrustning och basutrustning föreslår utrustningsnämnden att i utrustningsplanen uppförs en kostnadsram — med beteckningen delram — för arbetsmedicinsk filial, övrig utrustning, om 250 000 kr.
Utrustningsnämnden beräknar för sin del medelsförbrukningen för utrustning under budgetåret 1974/75 till: 10,4 milj. kr:
Departementschefen
Jag har ingen erinran mot byggnadsstyrelsens förslag till sänkt kostnadsram för inredningen av nybyggnaden i kvarteret Garnisonen. Jag godtar också styrelsens beräkning av kostnaderna för inredning och utrustning av den under ombyggnad varande f.d. kasernen i kvarteret. För inredning och utrustning av till- och ombyggnad i kvarteret Primus beräknar jag i överensstämmelse med byggnadsstyrelsens förslag en kostnadsram om 5,2 milj. kr. Denna ram innefattar kostnaden för en rikstelefonväxel som är avsedd att betjäna samtliga till kvarteret förlagda statliga myndigheter. Jag kommer senare denna dag att föreslå Kungl. Maj:t att i samband med tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1973/74 utverka riksdagens bemyndigande att beställa den aktuella inredningen m.m. under innevarande budgetår.
I avvaktan på att behovet av inredning för omlokaliseringsobjekten kan redovisas i form av särskilda kostnadsramar för olika byggnadsobjekt förordar jag att i likhet med innevarande budgetår en gemensam kostnadsram anvisas. Denna bör föras upp som en delram. Jag anser dock att den av byggnadsstyrelsen föreslagna höjningen bör begränsas och förordar att delramen förs upp med 40 milj. kr.
Med utgångspunkt häri föreslår jag att följande inredningsplan läggs till grund för medelsberäkningen för nästa budgetår.
4 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 9
Prop. 1974:1 Bilaga9 Finansdepartementet =: 50
Inredningsplan (1000-tal kr.) '
Objekt Förordad Kostnadsram Medelsför-
ram eller brukning
ändring av = definitiv delram t.o.m.
tidigare ram 1973-06-30
Inredning av nybyggnad | | | i kv. Garnisonen — 3 000 19 500 | . 16 850 Utrustning av nybyggnad i kv. Garnisonen 8 900 7223 Inredning av nybyggnad i kv. Loen 3 500 2895 Inredning och utrustning av kasern i kv. Garnisonen + 2850 5 850 0 Inredning och utrustning : av till- och ombyggnad
| i kv. Primus | + 5200 = 5200 | o | |
| Inredning av omlokali- | : | ||
| seringsobjekt | + 17 000. +22 050 42 950 | 40 000 40 000 27 008 | 40 |
82 950
Jag delar utrustningsnämndens för universitet och högskolor bedömning att medel för de olika omlokaliseringsbyggnadernas utrustning nu lämpligen kan redovisas objektsvis.
Mot den av utrustningsnämnden förordade ökningen av kostnadsramen för den gemensamma tclefonväxeln för statens livsmedelsverk och länsstyrelsen i Uppsala län har jag ingen erinran. Jag kan också godta den föreslagna delramen till övrig utrustning för livsmedelsverket.
Jag tillstyrker att en definitiv ram för gemensam utrustning för de till Vallaområdet i Linköping samlokaliserade myndigheterna förs upp med 190 000 kr. Den föreslagna definitiva ramen för övrig utrustning till statens geotekniska institut bör enligt min uppfattning begränsas till 240 000 kr. I avvaktan på att möjligheterna för statens väg- och trafikinstitut att använda befintlig utrustning på högskolan i Linköping undersöks närmare anser jag att anskaffningen av laboratorie- och forskningsutrustning bör begränsas. Delramen till statens väg- och trafikinstitut, övrig utrustning, bör föras upp med 1 875 000 kr. Jag anscr vidare att anskaffningen av laboratorie- och forskningsutrustning för statens kriminaltekniska laboratorium bör kunna hållas på en lägre nivå än den föreslagna. Möjligheterna till sambruk med andra nyttjare av ifrågavarande apparatur bör tas till vara, liksom möjligheterna att även efter omlokaliseringen till Linköping i viss omfattning repliera på tidigare använd apparatur i Stockholm. Jag förordar att en definitiv kostnadsram till statens kriminaltekniska laboratorium, övrig utrustning, förs upp med 715 000 kr.
Beträffande medel till övrig utrustning för statens meteorologiska och hydrologiska institut förordar jag att en definitiv ram om 755 000
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet "51
kr. anvisas. Jag räknar med att föreslagen nyanskaffning av verkstadsoch laboratoricutrustning skall kunna begränsas utan att institutets verksamhet eftersätts. Jag har ingen erinran mot de föreslagna delramarna för kriminalvårdsstyrelsen och sjöfartsverket resp. luftfartsverket och statens invandrarverk. Den gemensamma rikstelefonväxeln för kriminalvårdsstyrelsen och sjöfartsverket bör enligt min mening betjäna även andra statliga myndigheter som inryms i samma byggnad. Jag återkommer i annat sammanhang till denna fråga.
Jag tillstyrker den föreslagna höjningen av kostnadsramen till telefonväxel för lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen. Kostnadsramen till övrig utrustning för dessa myndigheter bör däremot föras upp med 775 000 kr. Behovet av bl. a. intern TV bör prövas närmare. |
I avvaktan på att den närmare omfattningen av lokaliseringen av verksamhet inom statens institut för företagsutveckling till Borås klarläggs är jag inte beredd att ta ställning till frågan om en gemensam telefonväxel för denna verksamhet och statens provningsanstalt. I avvaktan härpå beräknar jag en delram till telefonväxel för provningsanstalten.
För övrig utrustning till statens lantmäteriverk i Gävle beräknar jag en definitiv kostnadsram om 1 450 000 kr. Jag tillstyrker den av utrustningsnämnden föreslagna delramen för rikstelefonutrustning till statens institut för byggnadsforskning. Jag har heller ingen erinran mot den föreslagna delramen för övrig utrustning till den arbetsmedicinska verksamheten i Umeå.
Utrustningsplan (1 000-tal kr.)
Objekt Förordad Kostnadsram Medelsför-
ram eller brukning ändring definitiv — delram t.o.m.
av tidigare 1973-06-30
ram
Uppsala Statens livsmedelsverk:
telefonväxel + 135 960 [0] övrig utrustning + 3 100 3 100 0
Eskilstuna Myntverket: telefonväxel 24 0 Linköping Statens geotekniska insti-
tut/Statens väg- och trafikinstitut: telefonväxel 406 0
Statens geotekniska insti-
tul/Stalens väg- och trafikinstitut/Statens kriminaltekniska laboratorium: gemensam utrustning — 190 190 0
Statens geotekniska insti- oo
tut: övrig utrustning 4: 240 240 | 0 Statens väg- och trafik-
institut: Övrig utrustning + 1875 1875 0
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 52
Objekt Förordad Kostnadsram Medelsför-
ram eller brukning ändring definitiv = delram t.o.m.
av Llidigare 1973-06-30
ram
Statens kriminaltekniska
laboratorium: telefonväxel 20 0 övrig utrustning + 715 715 0
Norrköping Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut: telefonväxel 450 0 övrig utrustning + 755 755 0
Kriminalvårdsstyrelsen/
Sjöfartsverket: telefonväxel + 4i0 780 0 övrig utrustning + 795 795 0
Statens invandrarverk/
Luftfartsverket: telefonväxel + 380 880
Jönköping Lantbruksstyrelsen/Skogs-
styrelsen:
telefonväxel -+ 50 650 0
Övrig utrustning + HS 775 0
Borås Statens provningsanstalt:
telefonväxel -+ 200 200 0
Gävle Statens lantmäteriverk:
telefonväxel 730 [0] övrig utrustning + 1450 1450 0
Centralnämnden för fas-
tighetsdata: telefonväxel 100 0 övrig utrustning 100 0
Statens institut för
byggnadsforskning: |
telefonväxel + 195 195 0
Sundsvall Centrala studiehjälps-
nämnden: övrig utrustning 15 0 Riksförsäkringsverket/Sta-
tens personalpensionsverk: telefonväxel 680 113 övrig utrustning 214
Umeå Arbetsmedicinsk filial:
telefonväxel 10 0
övrig utrustning + 250 250 0
+11 515 4225 12 334 113
U—
16 559
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 53
Jag förordar att utrustningsplanen läggs till grund för medelsberäkningen för nästa budgetår. : |
Jag beräknar att medelsförbrukningen under innevarande och nästa budgetår kommer att uppgå till ca 46 milj. kr. för inredning och till ca 14 milj. kr. för utrustning. Med beaktande av reservationen på anslaget uppgår anslagsbehovet för nästa budgetår till ca 41 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Inredning av byggnader för statlig förvaltning för budget-
året 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 41 000 000 kr.
B 14. Statens förhandlingsnämnd 1972/73 Utgift 1299 800 1973/74 Anslag 1556 000 1974/75 Förslag 1589 000
Statens förhandlingsnämnd har till uppgift att efter uppdrag av Kungl. Maj:t eller chef för statsdepartement föra förhandlingar med kommun eller annan icke-statlig huvudman, främst om villkor för samverkan mellan staten och huvudmannen inom sjukvård, utbildning eller forskning. Överenskommelse, som träffas av nämnden, skall i regel underställas Kungl. Maj:ts prövning. Nämnden skall vidare efter uppdrag av markförvaltande myndighet föra förhandlingar om överlåtelse av staten tillhörig mark till kommun för samhällsbyggnadsändamål. Nämnden svarar även för samordning i ärenden om förvärv av mark från kommun och överlåtelse av statlig eller kyrklig mark till kommun.
Förhandlingsnämnden består av en överdirektör och vissa särskilt förordnade ledamöter. Hos nämnden finns ett kansli, som består av två byråer och en administrativ sektion.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Statens för- = Departe-
handlings- ments-
nämnd chefen
Personal Handiäggande personal 9 -— - Övrig personal 6 = =
15 = - Anslag
| Lönekostnader | 1338 000 + 30 000 + 30 000 | ||
| Sjukvård | 3 000 | - | —- |
| Reseersättningar | 50 000 | - | -— |
| Lokalkostnader | 99 000 + 3000 + 3000 | ||
| Expenser | 66 000 | — | — |
1556 000 + 33 000 + 33 000
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 54
Statens förhandlingsnämnd
1. Pris- och löneomräkning 33 000 kr., varav 28 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Eftersom nämndens resursbehov praktiskt 'taget helt bestäms av: i vilken utsträckning nämnden anförtros förhandlingsuppdrag av Kungl. Maj:t eller departementschef får en beräkning av 0-alternativet endast formell innebörd. Nämnden förutser inte någon minskning i 1 efterfrågan på dess tjänster.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens förhandlingsnämnd för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 1 589 000 kr. |
B 15. Statens avtalsverk 1972/73 Utgift 8 517 321 1973/74 Anslag 10 176 000 1974/75 Förslag 11 891 000
Statens avtalsverk är central förvaltningsmyndighet med uppgift att förhandla om anställnings- eller arbetsvillkor för arbetstagare hos staten med undantag av riksdagen och dess verk samt för övriga arbetstagare, vilkas anställnings- och arbetsvillkor fastställes under medverkan av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer.
Avtalsverket leds av en styrelse. Inom styrelsen finns ett arbetsutskott. Chef för avtalsverket är en gencraldirektör. Verket har en projektorganisation. |
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Avtalsverket Föredraganden
Personal
| Handläggande personal | 69 | + 5 | + 5 |
| Övrig personal | 30 929 | + 3 + 8 | + 3 + 8 |
Anslag
| Lönekostnader | 8 148 000 + 872 000 — 867 000 |
| Sjukvård | 15000 ++ 5000 — -- 5 000 |
| Reseersättningar | 97 000 + 28000 + 10000 |
| Lokalkostnader | 756 000 + 608 000 + 607 000 |
| Expenser | 1 160 000 + 388 000 -— 226 000 |
10176000 + 1901 000 -+F 1715 000
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet | 55
Statens avtalsverk
1. Löne- och prisomräkning m. m, 945 000 kr., varav 196 000 kr. avser höjt Jönekostnadspålägg. -
2. I 0-alternativet förordar verket i första hand indragning av ett antal tjänster och minskad reseverksamhet.
3. För handläggning av frågor rörande anställningstrygghet och frå- gor rörande arbetsmiljö behövs ytterligare en lönedirektör, en direktörsassistent, tre lönesekreterarc, två kvalificerade biträden och ett biträde (4690 000 kr.).
4. Information om anställningstrygghet och arbetsmiljö: (+240 000
kr.). | . |
5. Kostnader för hyra av parkeringsplats samt ökade kostnader för resor (+26 000 kr.). |
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 11 891 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare en lönedirektör, en direktörsassistent, tre lönesekreterare, två kvalificerade biträden och ett biträde (3).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid statens avtalsverk inrätta en
tjänst för lönedirektör i Cr 1,
2, till Statens avtalsverk för budgetåret 1974/75 anvisa elt för-
slagsanslag av 11 891 000 kr.
B 1G, Statens personalpensionsverk 1972/73 Utgift 14 304 123 1973/74 Anslag 16 093 000 1974/75 Förslag 17 322 000
Statens personalpensionsverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande den statliga personalpensioneringen och därmed sammanhängande frågor samt för ärenden rörande statens grupplivförsäkring.
Personalpensionsverket leds av en styrelse. Chef för personalpensionsverket är en generaldirektör. Inom verket finns fyra byråer, nämligen kanslibyrån, första pensionsbyrån, andra pensionsbyrån och utbetal--: ningsbyrån.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 56
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Pensions- = Föredraganden
verket
Personal
| Handläggande personal | 125 | + 3 | + 1 |
| Övrig personal | 125 250. | - 2 + 1 | = 2 - 1 |
Anslag
| Lönekostnader | 12 970 000 +2 506 000 +1 060 000 |
| Sjukvård | 50 000 + 8 000 + 5 000 |
| Reseersättningar | 15 000 + 112000 + 100 000 |
| Lokalkostnader | 1 364 000 — 56 000 — 56 000 |
| Expenser | 1 694 000 + 142 000 -+ 120 000 |
16 093 000 +2 712 000 +1 229 000
Statens personalpensionsverk
1. Löne- och prisomräkning m. m. 353 000 kr., varav 324 000 kr. avser höjt lönckostnadspålägg. |
2. Till följd av ändrat förfarande vid utbetalning av pensioner minskar behovet av tillfällig personal (— 50 000 kr.). |
3. För handläggning av frågor rörande statens grupplivförsäkring behövs ytterligare en förste byråsekreterare och för försöksvis rådgivning i och granskning av tjänstematrikelföring hos statsmyndigheter m. fl. behövs ytterligare två förste byråsekreterare (+ 208 000 kr.).
4. Dubblering av vissa tjänster i samband med omlokaliscringen av pensionsverket till Sundsvall (4 2 066 000 kr.).
5. Övriga kostnader för omlokaliseringen av pensionsverket till Sundsvall (4- 135 000 kr.). ;
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 17 322 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare en förste byråsekreterare för handläggning av frågor rörande statens grupplivförsäkring (3). I fråga om medel för dubblering av tjänster i samband med omlokaliseringen av verket har jag beräknat 650 000 kr. för i första hand dubbleringskostnader hos verkets utbetalningsbyrå som har påbörjat flyttning till Sundsvall. Inom den medelsramen bör verket även inrymma kostnaderna för försöksvis rådgivning i och granskning av tjänstematrikelföring hos statsmyndigheterna m.fl. Frågan om medel för dubbleringskostnader hos verkets övriga byråer som beräknas flytta sommaren 1976 hänger samman med det framtida tillvägagångssättet vid beräkning och beviljande av statlig tjänstepensionsförmån. Jag avser att föreslå Kungl. Maj:t att ge pensionsverket i uppdrag att svara för
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 57
att en genomgång och aktualisering av de statsanställdas m. fl. tjänstematriklar kommer till stånd med syfte att bl. a. förbättra handläggningen av pensionsärenden och öka säkerheten vid pensionsberäkningen. För det ändamålet bör övergångsvis en särskild enhet tillskapas inom verket. Med hänsyn till att kunnig och erfaren personal vid verket kan förväntas finnas kvar i Stockholm efter verkets flyttning till Sundsvall bör arbetet övergångsvis vara förlagt till Stockholmsområdet. Pensionsverket bör beakta detta förhållande i sin planering inför flyttningen av verket till Sundsvall. Frågan om medel för dubbleringskostnader hos verkets övriga byråer bör därför prövas vid ett senare tillfälle.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens personalpensionsverk för budgetåret 1974/75 an-
visa ett förslagsanslag av 17 322 000 kr.
B 17. Statens personalbostadsdelegation
| 1972/73 Utgift | 549 075 |
| 1973/74 Anslag | 690 000 |
| 1974/75 Förslag | 716 000 |
Statens personalbostadsdelegation är rådgivande organ åt de myndigheter som beslutar om hyror för eller förvaltar tjänstebostäder för statstjänstemän och andra tjänstemän, vilkas avlöningsförmåner fastställs under medverkan av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer, eller i andra bostäder som mot hyra upplåts av statlig myndighet. :
Delegationen består av fem ledamöter. Den har ett kansli, som förestås av en byrådirektör.
1973/74 — Beräknad ändring 1974/75
Delegationen Föredraganden
Personal
| Handläggande personal | 6 | — | — |
| Övrig personal | 3 9 | — — | — — |
Anslag
| Lönekostnader | 533 000 + 30 000 + 30 000 |
| Sjukvård | 1000 — — |
| Reseersättningar | 72 000 + 2000 + 2000 |
| Lokalkostnader | 54 000 + 2000 + 2000 |
| Expenser | 30 000 -— 8000 — 8000 |
690 000 + 26 000 + 26 000
Prop. 1974:1 Bilaga9 Finansdepartementet 58
Statens personalbostadsdelegation
1. Löne- och prisomräkning m. m. 26 000 kr, varav 13 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sratens personalbostadsdelegation för budgetåret 1974/75.
anvisa ett förslagsanslag av 716 000 kr.
B 18. Statens personalutbildningsnämnd 1972/73 Utgift 3 843 495 1973/74 Anslag 4 241 000 1974/75 Förslag 4 879 000
Statens personalutbildningsnämnd är centralt organ för statlig personalutbildning, i den mån sådan utbildning inte ankommer på annan myndighet. I nämndens uppgifter ingår bl. a. att undersöka behovet av personalutbildning, att planera och genomföra personalutbildning som är gemensam för flera myndigheter, att bistå statliga myndigheter i utbildningsfrågor och att främja samordning av statlig personalutbildning.
Nämnden utgörs av en utbildningschef och åtta andra ledamöter. Utbildningschefen är chef för nämnden. Nämnden är organiserad på två sektioner. Dessa är kursadministrativa sektionen och utredningssektionen.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Utbildnings- Föredraganden
nämnden
Personal
| Handläggande personal | 23 | + 5 | + 2 |
| Övrig personal | 27 50 | + 2 + 7 | — + 2 |
Anslag
| Lönekostnader | 3 197 000 + 574 000 + 221 000 |
| Sjukvård | 10 000 + 2000 — |
| Reseersättningar | 13 000 + 2 000 -+— 1000 |
| Lokalkostnader | 901 000 + 400 000 + 353 000 |
| Expenser | 120 000 + 63 000 + 63 000 |
| Därav engångsutgifter | (20 000) - 40000) (+ 40000) |
4 241 000 + 1 041 000 -+ 638 000
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 59.
Statens personalutbildningsnämnd |
1. Löne- och prisomräkning m. m. 490 000 kr., varav 70 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. so
2. I 0-alternativet förordar nämnden i första hand indragning av en konsulenttjänst till följd av 0-alternativets tillämpning på anslaget Viss utbildningsverksamhet.
3. För att nämnden skall kunna öka sina insatser beträffande utbildning i form av specialkurser föreslås en förstärkning med en byrådirektör och tre konsulenter (+ 344 000 kr.).
4. För övriga uppgifter inom nämnden behövs en förstärkning med
en amanuens och två assistenter (+ 108 000 kr.).
3. Kostnader för ökat utnyttjande av Sjudarhöjden (-- 39 000 kr.). 6. Ny telefonväxel (-- 60 000 kr.).
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 4 879 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare en konsulent (3) och en amanuens (4).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens personalutbildningsnämnd för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 4 879 000 kr. ' |
B 19. Statens personalnämnd 1972/73 Utgift 9331 215 1973/74 Anslag 12 843 000 1974/75 Förslag 17 309 000
Statens personalnämnd är central förvaltningsmyndighet för den personaladministrativa verksamheten inom statsförvaltningen och enligt särskilt beslut av Kungl. Maj:t inom statsunderstödd verksamhet, allt i den mån sådan uppgift inte ankommer på annan myndighet.
Nämnden är centralt organ inom tillämpningsområdet för den statliga: personalpensioneringen i frågor som rör partiellt arbetsföra och åtgärder för att förebygga sjukpensionering.
Nämnden leds av en styrelse. Chef för nämnden är en överdirektör. Inom nämnden finns ett kansli för frågor om plancring och samordning av driften inom nämndens hela verksamhetsområde, en enhet för samordning av den regionala verksamheten, en enhet för intern administration, en enhet för personaladministrativ planering, en enhet för omplaceringsverksamhet samt en enhet för personalhälsovård och personalsocial verksamhet. Nämnden har fyra regionkontor samt cen riksarbetsgrupp.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 60
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Personal- Föredraganden
nämnden Personal
| Handläggande personal | 87 | + 57 | + 19 |
| Övrig personal | 31 118 | + 27 + 84 | + 7 + 26: |
Anslag
| Lönekostnader | 92 483 000 +6 971 000 +2 406 000 |
| Sjukvård | 15 000 + 19000 + 5 000 |
| Reseersättningar | 301 000 + 139 000 + 20 000 |
| Lokalkostnader | 1 067 000 41 296 000 + 566 000 |
| Expenser | 1065 000 +1 030 000 + 453 000 |
| Därav engångsutgifter | (32 000) (+ 311000) (+ 180000) |
Viss försöksverksamhet
med bl.a. hälsokontroll 822 000 +1 486 000 +1 016 000 "Utbildning 90 000 + 63 000 — Hälso- och sjukvård för stats-
anställda — +2 000 000 —
12 843 000 +13 004 000 +4 466 000
Statens personalnämnd
1. Löne- och prisomräkning 575 000 kr., varav 221 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. |
2. I 0-alternativet förordar nämnden i första hand indragning av åtta tjänster, vilket bl. a. medför minskad regional verksamhet i fråga om rehabilitering av partiellt arbetsföra och minskade personaladministrativa insatser.
3. Försöksverksamheten med bl. a. hälsokontroll bör byggas ut med ytterligare två hälsocentraler för att pröva samgående med landstingskommunala respektive enskilda arbetsgivare (+1 486 000 kr.).
4, För att tillgodose behovet av personalhälsovård inom statsförvaltningen erfordras förstärkning av myndigheternas resurser för sjukvård m. m. (+2 000 000 kr.).
5. Enheten för personalhälsovård och personalsocial verksamhet behöver förstärkas med en avdelningsdirektör som projektledare för försöksverksamheten med bl. a. hälsokontroll och med en personalintendent för arbetsmiljöfrågor och en personalintendent för personalsociala frågor samt med ett biträde (+ 382 000 kr.).
6. Enheten för personaladministrativ planering behöver förstärkas med dels en avdelningsdirektör och tre personalintendenter för personaladministrativ planering, dels två personalintendenter för handläggning av frågor om personaladministrativ organisation och dels två personalintendenter och en assistent för frågor om det personaladministrativa informationssystemet inom statsförvaltningen. Vidare behöver enheten förstärkas med en avdelningsdirektör för planering av den framtida personaladministrativa utbildningen inom statsförvaltningen samt med två biträden. (+ 1 179 000 kr.)
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 61
7. Den regionala organisationen behöver byggas ut till att omfatta hela landet. För detta ändamål behövs ytterligare fyra avdelningsdirektörer, tolv personalintendenter och fyra biträden (+ 2 275 000 kr.).
8. Den nuvarande regionala organisationen behöver förstärkas med en avdelningsdirektör, tre personalintendenter och fyra assistenter för att kunna tillgodose efterfrågan på personalsociala och personaladministrativa insatser (-+680 000 kr.).
9. Enheten för samordning av den regionala verksamheten behöver förstärkas med tre personalintendenter och ett kvalificerat biträde för samordning av den utökade regionala verksamheten (+ 361 000 kr.).
10. Enheten för omplacering behöver förstärkas med två avdelningsdirektörer, sex personalintendenter och två biträden för uppgifter i samband med andra ctappen av omlokalisering av statlig verksamhet och med nio personalintendenter, en assistent och två biträden för uppgifter i samband med övertalighetsproblem (+ 2 186 000 kr.).
11. Enheten för intern administration behöver förstärkas med fyra personalintendenter, tre assistenter, ett kvalificerat biträde och fem biträden samt med viss extra personal till följd av nämndens utökade verksamhet (+1 132 000 kr.).
12. Kansliet för frågor om planering och samordning av driften inom nämndens hela verksamhetsområde behöver förstärkas med en avdelningsdirektör (+ 103 000 kr.).
13. Kostnader för konsultuppdrag beräknas öka till följd av nämndens medverkan i utvecklingen av det statliga ekonomiadministrativa systemet och omplaceringsrutiner i samband med omlokaliseringen av statlig verksamhet (-+ 340 000 kr.).
14. För informationsåtgärder inom nämndens verksamhetsområde behövs ytterligare medel (4195 000 kr.).
15. Kostnader för ny telefonväxel (+ 110 000 kr.).
Föredraganden
Det föreligger behov av att inom den statliga förvaltningen bygga upp en personalhälsovård med i stort samma inriktning som den företagshälsovård som utvecklas inom vissa delar av den allmänna arbetsmarknaden. Inom den statliga scktorn bedriver statens personalnärmnd f.n. försöksverksamhet med personalhälsovård i Stockholm vid tekniska högskolan, i Östersund och fr. o. m. januari 1974 i Motala. För nästa budgetår har jag räknat medel för försöksverksamhet på ytterligare en ort. Försöksverksamheten avser en enligt gängse betraktelsesätt komplett personalhälsovård.
I avvaktan på erfarenheterna från försöksverksamheten bör myndigheterna få möjlighet att vidtaga olika åtgärder för att förbättra personalhälsovården. Verksamhet med personalhälsovård förutsätts ske i samarbete mellan olika myndigheter på samma ort och anordnas i enlighet
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet | 62
med de riktlinjer som lämnas åv personalnämnden. Personalnämnden förutsätts också biträda myndigheterria med experthjälp. Genom sådana tillvägagångssätt bör det vara möjligt att på olika orter ta till vara befintliga resurser. Det är uppenbart att det i många fall föreligger påtagliga svårigheter att få fram de personella resurser som behövs för en fullt utbyggd personalhälsovård. Detta måste leda till att personalhälsovårdsarbetet i åtskilliga fall inledningsvis måste bedrivas endast till de deltar för vilka resurser finns tillgängliga.
Personalnämnden bör därför få i uppdrag att snarast fill Kungl. Maj:t inkomma med förslag till riktlinjer dels för hur en sådan ökad samordning av befintliga resurser för hälsovård m. m. bör organiseras och administreras, dels för myndigheternas handläggning av hithörande frågor. :
Kostnader för genomförandet av konkreta åtgärder inom ramen: för nämnda riktlinjer bör belasta myndigheternas anslag för sjukvård.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 17 309 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare tre avdelningsdirektörer (5, 7 och 10), 15 personalintendenter (5, 6, 7, 8, och 10), en amanuens och en assistent en) och sex biträden (7, 10 och 11). :
Jag hemställer att Kunzgl.: Maj:t föreslår riksdagen :
att till Statens personalnämnd för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 17 309 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet' 63
C. SKATTE- OCH KONTROLLVÄSEN
C 1. Tullverket: Förvaltningskostnader 1972/73 Utgift 233 872 894 1973/74 Anslag 258 600 000 1974/75 Förslag 275 350 000
Tullverket har som huvuduppgift att debitera, uppbära och redovisa 'tull samt vissa andra skatter och avgifter. Verket övervakar vidare trafiken till och från utlandet. Därjämte har verket hand om oljebekämp-
ningen till sjöss och i kustvattnen. oo
Den centrala ledningen av tullverket utövas av generaltullstyrelsen. Chef för verket är en generaltulldirektör. Inom: styrelsen finns två avdelningar, en driftavdelning och en tulltaxeringsavdelning. Inom driftavdelningen finns ett plancringssekretariat samt två byråer, personaloch driftbyrån och bevakningsbyrån. Tulltaxeringsavdelningen omfat- | tar två byråer, tariffbyrån och revisionsbyrån. Inom styrelsen finns ytterligare två byråer, kanslibyrån och ekonomibyrån. |
En ny organisation för tullverkets lokala och regionala förvaltning genomförs fr. o. m. den 1 januari 1974 (prop. 1973:1 bil. 9, SkU 1973: 11, rskr 1973: 83). Landet indelas i fyra tullregioner och tre gränstulldistrikt. Tullregionerna benämns norra, östra, södra och västra tull- . regionen. Chefsmyndighet för tullregionerna är tulldirektionerna i Sundsvall, Stockholm, Malmö resp. Göteborg. Gränstulldistrikten leds av gränstullkammare i Haparanda, Östersund och Karlstad.
Tullregionerna indelas för annan verksamhet än kustbevakning i sammanlagt 19 tulldistrikt. Ledningsorgan för tulldistrikten är distriktstullkammare. Utöver distriktstullkamrarna kommer att finnas 18 tullkammare samt tullstationer och tullexpeditioner. I fråga om sex av tullkamrarna skall frågan om deras bibehållande efter den 1 januari 1977 bedömas senare. Under omorganisationsfasen kommer det övergångsvis att finnas ytterligare två tullkammare.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 64
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Generaltull- Departe-
styrelsen ments-
chefen
Personal Generaltullstyrelsen
Handläggande personal 113 + + 2
Övrig personal 170 + + 7
Tullstaten
| Tulltaxeringsutbildad personal | 932 | — 37 | — 37 |
| Bevakningspersonal | 2532 | + 34 | + 33 |
| Övrig personal | 528 4275 | > = | - |
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Generaltull- Departements-
styrelsen chefen
Anslag Lönekostnader för tjänstemän hos generaltullstyrelsen 15 886 000 + 943 000 + 943 000 Lönekostnader för tjänstemän inom tullstaten 202 405 000 + 10 710 000 -+ 10 672 000 Sjukvård 425 000 + 25 000 + 25 000 Rescersättningar (även
| utrikes resor) | 3 785 000 + 410 000 + 410 000 | ||
| Lokalkostnader | 14 455 000 + 2038 000 + 2273 000 | ||
| Publikationstryck | 1 634 000 + 293 000 + 293 000 | ||
| Information | 250 000 | — | — |
| Automatisk databehandling | 680 000 + 530 000 + 490 000 | ||
| Särskilda utgifter | 10 000 | — | = |
| Expenser | 7 582 000 + 212 000 + 212 000 | ||
| Därav engångsutgifter | (1675 000) (— 655000) (— 655 000) |
Drift och underhåll av
| fortskaffningsmateriel | 6 690 000 + 1425 000 + 1455 000 | ||
| Utbildning i tulltiänsten | 3 500 000 | — | — |
| Beklädnad och beväpning | 733 000 + 12 000 + 12 000 | ||
| Skadeersättningar | 45 000 | — | — |
| Diverse utgifter | 520 000 — 35 000 -— 35 000 |
258 600 000 + 16 563 000 + 16 750 000
Generaltullstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning m. m. 14 828 000 kr., varav 5 416 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. I samband med tullverkets anslutning till system S och övergång till ett centralt löneberäkningssystem inrättas inom ekonomibyrån en redovisningscentral. Detta medför att byrån behöver förstärkas med en biträdande chef, en kammarskrivare och sju biträden. Dessutom behövs för dataregistrering två biträden vid revisionsbyråns statistiska sektion. Behovet kan i huvudsak tillgodoses genom att två kammarskrivar-
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 65
och nio biträdestjänster överflyttas till styrelsen från tullstaten. Medel beräknas därför endast för skillnaden mellan lönen för en förste byråinspektör och en kammarskrivare (+ 17 833 kr.).
3. Den nya distriktsorganisationen som skall genomföras i tullverket fr.o.m. den 1 januari 1974 berör inte direkt generaltullstyrelsens organisation. Det är emellertid givet att den nya distriktsorganisationen kommer att påverka generaltullstyrelsens verksamhet och i viss utsträckning även dess organisation, bl. a. genom delegering av beslutanderätten i olika ärenden till regionmyndigheterna. Detta gäller bl.a. budget- och andra ckonomiska ärenden, ärenden om nyanställning av personal och personalutveckling samt vissa restitutionsärenden. Generaltullstyrelsens verksamhet påverkas även i icke oväsentlig grad av den nya tullproceduren och av fribhandelsavtalen. Det är emellertid ännu för tidigt att närmare bedöma hur dessa faktorer samt den nya regionala organisationen påverkar resursbehovet för styrelsen. Redan fr. o. m. budgetåret 1974/75 kan dock genom delegering av beslutsbefogenhetcer från styrelsen till regionala tullmyndigheter revisionsbyråns personal minskas med en kammarskrivare, en assistent och två biträden (—180 373 kr.). |
4, Bevakningsbyråns sjösektion behöver förstärkas med en byrådirektör för planeringsuppgifter i samband med oljebekämpning (+ 76 363 kr.).
5. Lönekostnaderna för en byråassistent vid ekonomibyråns byggnadssektion bör överflyttas från tullstaten till styrelsen.
6. Den nya distriktsorganisationen möjliggör under budgetåret 1974/ 75 en minskning av personalen inom tullstaten med 35 kammarskrivarc/tullkontorister och 135 tulluppsyningsmän utöver den minskning som följer av överföringen av personal till styrelsen (—2 427 320 kr.).
7. EG-avtalen och kilometerbeskattningen av brännoljedrivna motorfordon medför att bevakningspersonalen behöver förstärkas med 35 tull- och gränsuppsyningsmän (+ 1329 580 kr.).
8. För bemanning av under budgetåret 1974/75 tillkommande specialfartyg för oljebekämpning erfordras två kusttullassistenter (-+97 028 kr.).
9. Kustbevakningens organisation bör förstärkas med tio kustuppsyningsmän till följd av de ökade krav på kustbevakningens insatser som ställs för oljebekämpning och andra uppgifter av miljövårdskaraktär (+ 379 880 kr.).
10. För utredningsarbete inom bevakningsavdelningen vid distriktstullkammaren i Helsingborg behövs ytterligare en tullmästare (+48 514 kr.).
11. För arbetsledning och klareringsuppgifter i samband med färjetrafiken vid tullkammaren i Varberg behövs ytterligare en tullmästare (+ 48 514 kr.). 5 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga 9
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 66
12. En i Stockholm placerad tjänsteman har i arbetsvårdande syfte efter förslag av statens personalnämnd omplacerats till distriktstullkammaren i Visby. Medel bör beräknas under detta anslag för en extra tjänst för expeditionsvakt (-!- 37 988 kr.).
13. Trafikförhållandena har medfört att en större del av arbetstiden måst förläggas till obekväm arbetstid. Tillämpningen av EG-avtalen och kilometerbeskattningen kräver ytterligare personalinsatser på sådan tid. Kostnaden för obekvämtidstillägg beräknas därför öka från 6 520 000 kr. till 6 720 000 kr. (-- 200 000 kr.).
14. Medelsbehovct i övrigt under anslaget beräknas öka med 2 106 993 kr. Ökningen avser främst lokalkostnader, drift och underhåll av fortskaffningsmateriel samt kostnader för automatisk databehandling bl. a. i samband med tullverkets övergång till systera S.
15. Såsom anfördes i anslagsframställningen för budgetåret 1973/74 borde den av styrelsen föreslagna och av statsmakterna beslutade omorganisationen — ny tullprocedur och ny distriktsorganisation — betraktas som huvudalternativet under prioritetsgrupp 0. De metod- och organisationsförändringar som där föreslogs var på sikt avsedda att inom en lägre kostnadsram än f.n. öka tullverkets effektivitet. Fullt genomförda skulle förändringarna beloppsmässigt komma att överstiga det egentliga 0-alternativet. Styrelsen lämnade också en preliminär beräkning av kostnadsminskningen genom de personalbesparingar som under en femårsperiod kunde uppnås till följd av omorganisationen. Den preliminära beräkningen av personalbesparingarna är alltjämt giltig och innebär en årlig personalminskning med ca 45 tjänster under perioden 1974/ 75—1978/79.
Generaltullstyrelsen har i särskild skrivelse den 13 februari 1973 föreslagit att skyldigheten för tulltjänsteman att tillhandahålla fortskaffningsmateriel mot lega avskaffas samt att samtidigt tullverkets båtlånefond avvecklas.
Enligt kungörelsen (1934: 397) med vissa bestämmelser angående fortskaffningsmateriel, som för tjänstebruk hålles av tulltjänsteman m. m. skall tjänsteman, i den mån för tjänsten erforderlig fortskaffningsmateriel inte ställs till förfogande av tullverket, mot lega tillhandahålla sådan materiel. Sedan 1930-talet har skyldigheten i praxis begränsats till att omfatta endast mindre motorbåtar och roddbåtar. För att underlätta kapitalanskaffning vid nyförvärv av legomateriel har genom beslut av riksdagen inrättats en särskild utlåningsfond, tullverkets båtlånefond (prop. 1934: 171, SU 1934: 140, rskr 1934: 330). Enligt styrelsens planering för anskaffning av fortskaffningsmateriel för tjänstebruk kommer anskaffningen i framtiden normalt att ske genom verkets egen försorg. I den mån det befinns lämpligt att tjänsteman själv tillhandahåller enklare fortskaffningsmateriel bör frågan härom regleras genom avtal. Bestämmelser om skyldighet för tulltjänsteman att enligt
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 67
styrelsens bestämmande mot lega tillhandahålla fortskaffningsmateriel behövs därför inte Jängre. Som en följd härav kan tullverkets båtlånefond avvecklas.
Departementschefen
Tullverkets verksamhet bestäms i huvudsak av yttre faktorer som sammanhänger med internationell handel och transportverksamhet. Under de närmaste åren kommer verksamheten att förändras genom en ny tullprocedur, ny distriktsorganisation och successivt ökad frihandel. Den nya tullproceduren, som tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1974, innebär bl. a. att tulltaxering sker med ledning av en av importören avlämnad deklaration. Vidare kan företag med återkommande import få rätt att ta hem sina varor innan de deklareras.
Sedan riktlinjerna för distriktsorganisationen inom tullverket godkänts av riksdagen har Kungl. Maj:t närmare fastlagt denna och uppdragit åt generaltullstyrelsen att genomföra omorganisationen successivt fr. o. m. den 1 januari 1974. Organisationsförändringarna skall ske på sådant sätt att näringslivet ges tid att anpassa sig till den nya tullproceduren och skälig hänsyn tas till den berörda personalens intressen i samband med erforderliga omflyttningar. Gencraltullstyrelsen skall årligen i samband med sina anslagsframställningar lämna en redogörelse för genomförandet av omorganisationen. Kungl. Maj:ts beslut om antalet tullkammare innebar en avvikelse i förhållande till generaltullstyrelsens ursprungliga förslag. Tullkamrarna i Falkenberg, Kristinchamn, Motala, Oskarshamn, Skellefteå och Örnsköldsvik, som enligt tuliverkets förslag skulle dras in, skall behållas i första hand till den 1 januari 1977. Kungl. Maj:t kommer att dessförinnan pröva om underlag finns för att bibehålla tullkamrarna på dessa orter.
Genom den nya tullagen (1973: 670) upphör tullpackhuskarlslagens nuvarande ensamrätt till handräckningsbestyr åt tullverket. Som jag tidigare redovisat för riksdagen (prop. 1972: 110 s. 46) har jag tillsatt en särskild arbetsgrupp för alt utreda konsekvenserna av avvecklingen av packhuskarlslagens ensamrätt och efter överläggningar med företrädare för packhuskarlslagen lägga fram de förslag som utredningen kunde föranleda. Sedan överenskommelse träffats mellan arbetsgruppen och tullpackhuskarlslagen om förslag till reglering av vissa pensionsfrågor m. m. har Kungl. Maj:t den 16 november 1973 beslutat följande. För f.d. medlemmar i packhuskarlslagen i Malmö och Norrköping övertar staten ansvaret för utgående pensionsförmåner genom att komplettera pensionerna i riksförsäkringsverkets frivilliga försäkring till en sammanlagd engångskostnad av ca 115 000 kr. För tullpackhuskarislagen i Göteborg övertar staten ansvaret för pensioner både till f. d. medlemmar och sådana medlemmar som är födda 1913 och tidigare, men som ännu inte avgått med pension. Pensioncerna till de 19 packhuskarlar i Göteborg
Prop. 1974: 1 Bilaga 9 Finansdepartementet 68
som redan nu åtnjuter pension uppgick till sammanlagt 155 000 kr. år 1973. Dessa pensioner utbetalas enligt Kungl. Maj:ts beslut fr. o. m. år 1974 månadsvis av personalpensionsverket och är värdesäkrade genom anknytning till basbeloppet i den allmänna försäkringen. För intjänade pensionsförmåner till de medlemmar i Göteborgslaget som inte gått i pension vid utgången av år 1973 har en engångsavgift av 304 000 kr. inbetalats till riksförsäkringsverkets frivilliga pensionsförsäkring. Samtliga här redovisade kostnader för pensionsåtaganden bestrids från inkomsttiteln Pensionsmedel m. m. Utöver den vidtagna regleringen av pensionsförmånerna har sammanlagt 881 000 kr. utbetalats från förevarande anslag som avvecklingsbidrag till packhuskarlslagen. Jag övergår härefter till att redovisa mina ställningstaganden till tullverkets anslagsframställning för budgetåret 1974/75. Verkets förslag till organisation av en redovisningscentral för anslutning till system S kan jag biträda (2). Jag räknar medel för förstärkning av bevakningsbyråns sjösektion med en tjänst för byrådirektör (4). På sådana orter som har en mera omfattande fordonstrafik på utlandet behöver bevakningspersonalen förstärkas till följd av EG-avtalen och införandet av kilometerbeskattning. Jag godtar tullverkets bedömning (7). För att bemanna de fartyg som är utrustade för oljebekämpning räknar jag medel för två tjänster som kusttullassistent och tio tjänster som kustuppsyningsman (8 och 9). Envar av tullkamrarna i Helsingborg och Varberg bör tillföras ytterligare en tjänst som tullmästare (10 och 11). I likhet med verket räknar jag med att den nya tullproceduren och den nya organisationen kan leda till personalbesparingar. Jag räknar med en minskning av lönekostnaderna enligt verkets förslag (3 och 6). Medel för den av tullverket föreslagna expeditionsvaktstjänsten i Visby kommer enligt beslut av statens personalnämnd att utgå från anslaget Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering, varför jag inte räknar några medel under förevarande anslag (12). Gcneraltullstyrelsens förslag att avveckla tullverkets båtlånefond kan jag biträda. Under åberopande av det anförda och med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1. besluta att tullverkets båtlånefond skall avvecklas, 2, till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1974/75 anvisa ctt förslagsanslag av 275 350 000 kr.
C 2. Tullverket: Anskaffning av viss materiel 1972/73 Utgift 3 088 591 Reservation 1362 375 1973/74 Anslag 2 450 000 1974/75 Förslag 3 500 000 Från anslaget bestrids utgifter för anskaffning av fortskaffnings- och radiomateriel m. m.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 69
Fördelningsplan 1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Generaltull- Departe-
| styrelsen | ments- chefen | |
| 1. Större motorbåtar | 1710 000 + 160 000 + 160 000 | |
| 2. Mindre motorbåtar, motorfordon | : | |
| m. m. | 440 000 + 915000 . + 915000 | |
| 3. Telemateriel | 300 000 + 95 000 — 25 000 |
2450 000 = -+ 1170 000 +1050 000
Generaltullstyrelsen 1. Prisomräkning 260 000 kr. 2. För kustbevakningens behov av större motorbåtar bör medel anvisas för anskaffning av två tulljakter (1 680 000 kr.). 3. Styrelsen beräknar 250 000 kr. för anskaffning av en dieseldriven racerbåt alternativt en svävare av mindre typ. För ersättning av mindre båtar beräknas 50 000 kr. Den nya distriktsindelningen bygger i stor utsträckning på ökad rörlighet inom bevakningsorganisationen. Denna förändring i tullkontrollverksamheten kräver en utökning av tullverkets bilpark. För budgetåret 1974/75 bör 30 nya tjänstebilar anskaffas till en sammanlagd kostnad av 1 milj. kr. Sammanlagt beräknas 1,3 milj. kr. för ersättningsanskaffning av mindre motorbåtar och motorfordon. 4. Mcdelsbehovet för fortlöpande ersättning och komplettering av radiomateriel m. m. beräknas till 380 000 kr. Här ingår 80 000 kr. för ersättningsanskaffning av mobil radioutrustning, vilken f.n. förhyrs från civilförsvarsstyrelsen.
Departementschefen Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3,5 milj. kr. Jag har därvid bl. a. räknat medel för anskaffning av två tulljakter och 30 tjänstebilar. För den mobila radioutrustningen räknar jag med fortsatt förhyrning. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Tullverket: Anskaffning av viss materiel för budgetåret 1974/75 anvisa ctt reservationsanslag av 3 500 000 kr.
C 3. Myntverket: Förvaltningskostnader 1972/73 Utgift 3 073 000 1973/74 Anslag 3 560 000 1974/75 Förslag 3 766 000
Myntverket är central förvaltningsmyndighet med uppgift att tillverka mynt och medaljer. I mån av resurser får verket mot ersättning som bestäms av verket utföra även andra arbeten.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 70
Chef för myntverket är en myntdircktör. Inom verket finns fyra cnheter, nämligen en för administrativa ärenden, en för tillverkning av mynt, en för tillverkning av präglingsverktyg och medaljer samt en för materialkontroll.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Mynt- Depatrte-
verket ments-
chefen
Personal
| Handläggande personal | 6 | — | - |
| Övrig personal | 46 52 | — — | —1 —1 |
Anslag
| Lönekostnader | 2 616 000 — 89 000 | -— 149 000 |
| Sjukvård | 9 000 | — -— |
| Reseersättningar | 192 000 — 146 000 | — 146 000 |
| Därav utrikes resor | (8000) (+ 6000) (+ 6000) | |
| Lokalkostnader | 389 000 + 488 000 | + 488 000 |
Maskiner, instrument och diverse
| materialer | 249 000 — 99 000 | — 99 000 |
| Omkostnader för myntutväxling 34 000 + 100 000 | + 100 000 | |
| Expenser | 73 000 + 10000 | + 10000 |
| Därav engångsutgifter | (— (+r 5009) (+ 5000) 3 562 000 + 264 000 | + 204 000 |
Uppbördsmedel Bränsle och lyse 2 000 =-— 2000 -— 2000
3 560 000 + 266 000 + 206 000
Mvyntverket
1. Pris- och löneomräkning m. m. 266 000 kr., varav 61 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Omkostnader för mynttransporter ökar i samband med flyttningen till Eskilstuna (+ 100 000 kr.).
Myntverket har i särskild skrivelse hemställt om förändring av verkets organisation. I förhållande till gällande organisationsplan innebär förslaget att enheten för verktyg och medaljer sammanslås med enheten för mynttillverkning. Detta är en anpassning till ett förhållande som i praktiken visat sig ge bättre möjligheter till samordning och planering av produktionen.
Departementschefen
Kungl. Maj:t har beslutat att enheten för verktyg och medaljer skall sammanslås med enheten för mynttillverkning.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 71
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3 766 000 kr. Jag har därvid minskat medelsbehovet med hänsyn till att tjänsten som chef för enheten för verktyg och medaljer bortfaller.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Myntverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 3 766 000 kr.
C 4. Myntverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m. m. 1972/73 Utgift 188 196 Reservation 221 181 1973/74 Anslag 1550 000 1974/75 Förslag "150 000
Från ansiaget bestrids utgifter för anskaffning av maskiner och apparater till myntverket.
Myntverket
Efter flyttningen till Eskilstuna krävs kompletteringsanskaffning av viss ny teknisk utrustning för rationellt utnyttjande av de nya lokalerna. Kostnaderna härför beräknas till 350 000 kr.
Departementschefen
Med hänsyn till den kraftiga upprustning av myntverkets produktionsapparat som sker under budgetåret 1973/74 beräknar jag anslagsbehovet till 150 000 kr.
Jag hemsiäller att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Afyntverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m.m. för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.
C 5. Riksskatteverket 1972/73 Utgift 58 469 569 1973/74 Anslag 75 500 000 1974/75 Förslag 52 460 000
Riksskatteverket är dels central förvaltningsmyndighet i fråga om beskattning, uppbörd av skatt, folkbokföring och val, för tillverkning och försäljning av alkoholhaltiga varor samt alkoholfrågor, dels centralmyndighet för administration av exekutionsväsendet, allt i den mån
Bilaga 9 Finansdepartementet 72
uppgifterna ej ankommer på annan myndighet. Verket är dessutom beskattningsmyndighet för sjömansskatt, kupongskatt och punktskatter. Riksskatteverket leds av cen styrelse. Chef för verket är en generaldirektör som även är styrelsens ordförande. Denne har närmast under sig en överdirektör. Verket är organiserat på nio huvudenheter, näm-
ligen en för verkets administration, en för rättsärenden, en för direkt skatt, en för indirekt skatt, en för kontroll och revision, en för administration av exekutionsväsendet, en för folkbokföring och val, en för
driftteknik och en för alkoholärenden. Dessutom finns en enhet för allmänna ombud och ett sekretariat för verksledningen.
1973/74 Beräknad ändring 1974]/75
Riksskatte- Departements-
verket chefen
Personal
| Handläggande personal | 446 | — 35 | — 51 |
| Övrig personal | 288 734 | + 28 —- 7 | + 19 — 32 |
Anslag Lönekostnader 43 177 000 + 3627000 + 1795 000 Ersättningar till kyrkobokförings-
inspektörer 160 000 + 20000 + 20 000 Sjukvård 87 000 + 39000 + 39 000 Reseersättningar 2195 000 — 125000 — 175 000
Därav utrikes resor (65 000) (— (— Lokalkostnader 5 436 000 + 1536000 -—+ 1562 000 Expenser för eget behov 2073 000 + 458000 + = 391 000 Expenser för annat än eget behov 13 592 000 — 592000 — 592 000 Kursverksamhet 8 780 000 + 4154 000 + 3920 000
75 509 000 + 9117000 -—+ 6960 000
Riksskatteverket
1. Pris- och Jöneomräkning m. m. 2 549 000 kr., varav 1 071 000 kr avser höjt lönekostnadspålägg.
2. En medelstilldelning enligt 0-alternativet skulle på personalsidan främst beröra följande aktiviteter, nämligen anvisnings- och rådgivningsverksamheten inom taxerings- och uppbördssektionerna, den administrativa tillsynen av länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter, verksamheten inom kontrollavdelningen samt utvecklingsarbetet för anpassning och omläggning av ADB-systemet. En sådan reducering av löneanslaget som skulle bli följden av en medelstilldelning enligt 0alternativet skulle öka arbetsbelastningen hos myndigheterna inom verkets tillsynsområde. Vidare skulle reduceringen medföra att den offensiva verksamheten inom skatteområdet starkt skulle minskas med
Prop. 1974: 1 Bilaga 9 Finansdepartementet 73
därmed uppkommande intäktsbortfall för statsverket. 0-alternativet medför i övrigt minskade resurser för utbildning och information samt längre intervaller mellan :nytryckningar av taxeringshandledning och skatte- och taxeringsförfattningarna.
3. Genom ändring av taxeringsförordningen har allmänna ombudets kompetensområde utvidgats, vilket medfört ungefär en fördubbling av antalet skattskyldiga. En utökning av revisionspersonalen bör lämpligen ske på så sätt att en del tillförs allmänna ombudet och en del revisionssektionen. Revisionspersonalen kan växelvis tjänstgöra vid revisionssektionen för att där utföra taxeringsrevisioner och hos allmänna ombudet för att där ägna sig åt eftergranskning av de större företagens deklarationer. För detta arbete behöver allmänna ombudet och revisionssektionen förstärkas med sammanlagt fyra avdelningsdirektörer. Vidare fordras i samband med aktivering av eftergranskningsverksamheten vid enheten för allmänna ombud kvalificerad hjälp med granskning och revisionsförberedelser m, m. För ändamålet begärs en förste byråsekreterare. En ökad verksamhet för också med sig ett permanent behov av en biträdestjänst. (+ 504 293 kr.)
4. Antalet anställda inom riksskatteverket har sedan verket bildades den 1 januari 1971 ökat med ca 30 46 exkl. den personal som f.n. är anställd inom verkets organisation men tjänstgör hos länsstyrelserna. En intern organisationsundersökning av personalscktionen har visat att en omorganisation med en samtidig resursförstärkning med två handläggare är absolut nödvändig för att personalsektionen skall kunna fungera tillfredsställande. Vidare bör en byråassistenttjänst inrättas inom avlöningsgruppen. Ansvällningen av arbetsuppgifter inom verkets flesta sektorer avspeglas i en alltmer ökande mängd arkivalier. Med hänsyn härtill behövs en föreståndare för verkets centralarkiv. Vidare behövs två biträden för expeditions- och skrivgöromål. Sammanlagt föreslås således en förstärkning av personalsektionen med sex tjänster (4299 924 kr.).
5. Kravet på den av riksskatteverket bedrivna befattningsutbildningen vad gäller biträdespersonal på regional och lokal nivå inom beskattningsväsendet kan förutses komma att öka mycket starkt. För arbetet med förproducerade läromedel för lärarledd undervisning krävs en utökning av utbildnings- och informationssektionen med en byrådirektör. Sektionen behöver vidare förstärkas med en förste byråassistent som skall övervaka behov, produktion, lagerhållning och distribution av utbildningsmaterial samt hålla kontakt med olika kursledare och med de regionala myndigheterna och dessutom vara arbetsledare för skrivpersonal. För produktion av undervisningsmaterial, lokalanskaffning, lärarkontakter m. fl. kursadministrativa arbetsuppgifter för utbildningen av kronofogdemyndigheternas personal erfordras en byråassistenttjänst. (+ 181 395 kr).
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 74
6. Inom ekonomisektionen har de handläggande uppgifterna ökat i icke ringa omfattning beroende främst på exckutionsväsendets inordnande i verket men även på det ökande antal remisser och enkäter som skall besvaras. Vidare uppdras i ökad utsträckning åt ekonomiscektionen att utföra interna serviceuppdrag i form av utredningar och kostnadsberäkningar. Medel bör beräknas för en tjänst som förste byråinterdent (+ 57 508 kr.).
7. Genom utvidgningen av mellankommunala skatterättens kompetensområde har antalet mål nästan fördubblats. Antalet svårare mål ökar. Inom rättsavdelningen begärs därför förstärkning med en tjänst som byrådirektör för att bereda mål hos mellankommunala skatteriätten. Den ökade inströmningen av mål kräver också förstärkning av mellankommunala skatterättens kansli med ctt biträde (+115 976 kr.).
8. Omfattningen av skrivarbete inom taxeringssektionen har ökat successivt. Ett biträde behövs för expeditions- och skrivgöromål (+ 39 613 kr.).
9. För central ledning av artistbeskattningen behövs en tjänst som byrådirektör inom uppbördssektionen (+ 76 363 kr.).
10. För att möjliggöra förbättringar av den offensiva kontrollen av sjömansskatten hos rederierna behöver sjömansskattekontoret förstärkas med en tjänst för kvalificerat biträde. Vidare bör kontoret tillföras en tjänst för ecxpeditionsvakt. (-+80 635 kr.)
11. Inom mervärdeskattesektionen fordras två nya kansliskrivartjänster för sektionens utökade arbetsuppgifter, främst för granskning i samband med återbetalning av mervärdeskatt till utländska beskickningar (4- 84 924 kr.).
12. Fr.o.m. den 1 maj 1973 svarar riksskatteverket för återbetalning av automobilskatt för fordon som använts utom riket. För det löpande arbetet härmed behövs inom punktskattesektionen två bilrädestjänster.
Den 1 januari 1975 överförs arbetet med restitution av skatt på bensin som används för drift av jordbrukstraktorer och skördetröskor från statens jordbruksnämnd till riksskatteverket. Medel bör beräknas för två kvalificerade biträden.
Vidare skall verket fr. o. m. den 1 januari 1974 vara avgiftsmyndighet för totalisatorverksamheten. För ändamålet begärs en tjänst för förste byråsekreterare och en tjänst för kvalificerat biträde. (+230 806 kr.)
13. Kontrollen av mervärdeskatt har inte kunnat bedrivas i önskvärd omfattning. En tjänst som byrådirektör föreslås därför bli inrättad vid kontrollsektionen med huvuduppgift för innehavaren att medverka vid uppläggning och genomförande av mervärdeskattekontroll.
Övergång till ADB-tekniska redovisningsmetoder hos företagen har visat sig medföra speciella problem från kontrollsynpunkt. För vidareutveckling av metoder vid revisioner och vid införskaffande av kontroll-
Prop. 1974: 1 Bilaga 9 Finansdepartementet 75
uppgifter från företag med ADB-redovisning krävs en utökning av antalet skatte- och taxeringsrevisioner hos sådana företag. Även för denna verksamhet behövs en tjänst som byrådirektör vid kontrollsektionen.
En kraftig ökning av skatteflykt celler kringgående av svensk skattelag vid transaktioner med utlandet har förmärkts under senare tid. Med hänsyn till detta och till de omfattande och svåra arbetsuppgifter som kontroll av utlandsaffärer innebär behövs även. härför en tjänst som byrådircktör.
Vid landsomfattande Kontrollaktioner har det visat sig att särskilt första skedet av en kontrollaktion — kartläggning av branschen och införskaffande av kontrolluppgifter — kräver stora resurser hos kontrollsektionen. För att öka kapaciteten och möjliggöra ctt snabbare genomförande av en kontrollaktion behövs ytterligare tre förste byråsekreterartjänster. .
Sammanlagt begärs sex handläggartjänster vid Kkontrollsektionen (+417 729 kr).
14. I särskild skrivelse den 7 november 1973 har riksskatteverket föreslagit en resursförstärkning av mervärde- och kilometerskattekontrollen. Denna förstärkning bör komma till stånd redan den 1 april 1974. Kilometerskatten som införs den 1 januari 1974 kommer att ersätta den tidigare brännoljeskatten. Den personal som svarat för kontrollen av brännoljeskatten kommer att successivt överföras till kontrollen av kilometerskatt. Erfarenheterna från brännoljeskattekontrollen har visat att det ur effektivitets- och lönsamhetssynpunkt är rationellt att kombinera revisionerna av brännoljeskatt med revisionerna av mcervärdeskatt. Detsamma gäller kilometerskattekontrollen. Riksskatteverket föreslår att verkets distriktsorganisation förstärks med 20 handläggare och fem assistenter. Förstärkningen bör ses som ett komplement till verkets förslag om resursförstärkning inom länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter. (+1 494 000 kr.)
15. Som ett led i en successiv utbyggnad av revisionssektionen föreslås en förstärkning med en avdelningsdirektör, en byrådirektör, en förste byråsekreterare samt en assistent (+285 963 kr.).
16. Inom exekutionsjuridiska sektionen behövs ökade resurser för att utarbeta föreskrifter, anvisningar och formulär, för att handlägga remisser och för att medverka i exckutionsväsendets fackutbildning. En tjänst som avdelningsdirektör och en tjänst som byrådirektör bör inrättas. Scktionen behöver vidare en förstärkning för handläggning av bötesärenden med cn byrådirektör. För sektionens kronomålsärenden behövs en assistent för handhavande av diarieföring, komplettering och expediering av ärenden samt för kvalificerade skriv- och kontorsgöromål (5 294 000 kr.).
17. Under den återstående delen av 1970-talet kommer djupgående
Prop. 1974: 1 Bilaga 9 Finansdepartementet 76
förändringar att äga rum inom exekutionsväsendet i fråga om såväl grundläggande materiella bestämmelser som organisation. En förstärkning av exekutionsadministrativa sektionen med två byrådirektörer och en förste byråsekreterare föreslås (+232 185 kr.).
18. Det bar befunnits rationellt att inom större projekt kunna avlasta projektledarna en del av de administrativa uppgifter som ingår cxempelvis vid resursplanering, framtagande av tidsplaner och uppföljningen av dessa samt vid de löpande uppgifterna inom projekt. Två handläggare behövs inom utvecklingssektionen för ändamålet (4-115 016 kr).
19. På grund av de höga kostnaderna för lokal skattemyndighets arbete med att räkna om slutlig skatt vid taxeringsändring har ett maskinellt förfarande utvecklats. Det nya ADB-systemet är tämligen komplicerat och kräver fortlöpande uppföljning. För ändamålet behövs även på sikt en systemman och en programmerare. För att uppnå bättre överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt samtidigt som de skattskyldiga ges bättre service har ett nytt avsnitt utvecklats inom ADB-systemet. För fortlöpande drift och utveckling behövs även för detta ändamål på sikt en systemman och en programmerare. På förslag av riksförsäkringsverket har Kungl. Maj:t uppdragit åt riksskatteverket att utveckla och driva ADB-system för debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter. Inom riksskatteverkets organisation behövs för driften av systemet en projektchef, en systemman och två programmerare. Expeditions- och skrivgöromål har ökat i omfattning. En förstärkning med ett biträde är nödvändig inom systemdriftsektionen. Sammanlagt behövs enligt riksskatteverket inrättas åtta handläggartjänster och en biträdestjänst vid systemdriftssektionen (— 594 338 kr.).
20. Vid riksskatteverket finns en datamaskin installerad. Denna används 1 första hand för kompilering och testning av datorprogram och för den försöksverksamhet som fortlöpande bedrivs inom verkets ADBsystem. Organisationssektionen bör tillföras sammanlagt sju tjänster för hallchef, skiftledare och operatörer (4352 155 kr.).
21. För budgetåret 1973/74 disponerar riksskatteverket 800 000 kr. för tillfällig arbetskraft. I de fall tjänsterna varit inrättade under lång tid och framstår som nödvändiga även på sikt, begär verket att tjänsterna upptas på personalplan. Begärda tjänster (se bl. a. punkterna 6, 9, 19 och 20) svarar mot ett belopp av 940 000 kr. Mot bakgrund av att verket i stor utsträckning måste anlita personal från länsstyrelse eller annan myndighet för specialuppgifter inom arbets- eller referensgrupper och därvid måste utge ersättning för mistade löneförmåner har för petitabudgetåret upptagits ctt belopp på 400000 kr. för ändamålet (—400 000 kr.).
22. För tre olika utredningsprojekt — det första avseende verksamhetsplanering för lokal skattemyndighet, det andra ADB-rutiner för om-
Prop. 1974: 1 Bilaga 9 Finansdepartementet 7
räkning av slutlig skatt och det tredje ADB-registrering av särskild beräkningsgrund för A-skatt — har för innevarande budgetår beräknats sammanlagt 575 000 kr. De tre utredningsprojekten kommer att slutföras före ingången av år 1974/75 (— 575 000 kr.).
23. Den särskilda personalstyrka på 100 taxeringsassistenter som enligt statsmakternas beslut (prop. 1973:85 bil. 5, SkU 1973: 27, rskr 1973: 167) tillförts riksskatteverket innevarande budgetår bör fr. o. m. 1974/75 överföras till länsstyrelseorganisationen (—4 528 000 kr.).
24. För fortsatt arbete med pågående projekt m. m. beräknas sammanlagt 1 144 000 kr. Medel beräknas för att slutföra utredningarna om transaktioner med vinst- och förlustbolag (240 000 kr.) och översynen av organisation och redovisningsmetoder inom länsstyrelsernas revisionsenheter (230 000 kr.).
ADB-systemet och de lokala skattemyndigheternas befattning med den allmänna fastighetstaxeringen kommer att väsentligt förändras jämfört med år 1970. Särskild expertis måste engageras för utformning av system och fältrutiner (180 000 kr.). Riksskatteverket utreder i samverkan med statskontoret organisationsmodeller och arbetsrutiner för lokal skattemyndighet. Under budgetåret 1974/75 bedöms de olika myndigheterna kunna gås igenom för att åstadkomma den effektivisering av arbetet som organisationsutredningen funnit vara möjlig. För detta omfattande arbete måste verkets resurser förstärkas med heitidsengagerad personal från lokal skattemyndighet (150 000 kr.). Medel beräknas vidare för fortsatt anställning av särskild expertis för att biträda med kvalilicerade revisioner, för frågor avseende exckutionsväsendets administration och för att föra taxeringsintendents talan i skatteproeesser avseende vinst- och förlustbolag (+ 1 144 000 kr.).
25. För juridisk expertis inom mervärdeskatteområdet och punktskatteområdet behövs särskilda medel (+ 225 000 kr.).
26. En förutsättning för materiellt riktigare taxering är att taxeringsfunktionärerna och beskattningsorganisationernas personal utbildas på sitt fackområde. En väsentlig utbyggnad av utbildningen föreslås (+ 1494 000 kr.). Vidare ställer allmänheten allt starkare och större krav på insatser från riksskatteverkets sida. Informationen till främst allmänheten bör byggas ut ytterligare. En särskild satsning på information om merviärdeskatten föreslås (+ 800 000 kr.). Vidare behövs information till dem som berörs av den allmänna fastighetstaxeringen 1975 (+ 800 000 kr.). Sammanlagt begär riksskatteverket en förstärkning av informationsresurserna med 2,1 milj. kr. (+ 3 629 000 kr.).
27. Kungl. Maj:t har medgivit riksskatteverket att överskrida anslagsposten Lönekostnader för innevarande budgetår med 836 000 kr. till följd av dels förhandlingsresultatet för tjänsterna vid den nyinrättade avdelningen för exekutionsväsendets administration, dels att punktskattesektionen tillförts 15 nya tjänster för administration av spelskatt
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 78
och avgift på vissa dryckesförpackningar. Anslaget bör även för nästa
budgetår räknas upp med detta belopp (+ 836 000 kr.).
28. Medelsbehovet i övrigt under anslaget beräknas öka med 779 421 kr.
Departementschefen
Riksskatteverket föreslår en rad förstärkningar frimst på den dirckta skattens område. Mervärdeskattekontrollen får också väsentligt ökade resurser enligt verkets förslag till förstärkning av distriktskontoren i samband med införande av kilometerbeskattning. För utbildning och information inom beskattningsområdet begärs väsentligt ökade resurser.
För egen del anser jag den av riksskatteverket förordade inriktningen av verksamheten, med bl. a. fortsatt satsning på aktiv kontrollverksamhet, vara riktig.
En högre grad av aktivitet bör eftersträvas för initiativverksamheten hos allmänna ombudet för mellankommunala mål. Detta gäller särskilt granskning av bolagsdeklarationer. Samtidigt bör revisionsscktionen förstärkas. Jag räknar medel enligt riksskatteverkets förslag (3).
Riksskatteverket har föreslagit en utökning av kontrollsektionen med sex handläggare för bl. a. mervärdeskattekontroll, utveckling av ADBtekniska redovisningsmetoder och bevakning av tendenser till skatteflykt i samband med svenska företags utlandsaffärer. Jag anser verkets förslag väl motiverat och beräknar medel i enlighet härmed (13).
Liksom riksskatteverket anser jag att distriktskontorens resurser för mervärde- och kilometerskattekontroll bör förstärkas. Jag förordar att distriktskontoren tillförs sammanlagt femton handläggartjänster för ändamålet (14). För utökad utbildning av taxeringsfunktionärerna och beskattningsorganisationens personal samt för förbättrad information till allmänheten på skatteområdet bör enligt min mening verkets resurscer förstärkas väsentligt. Jag förordar en uppräkning med 3,4 mili. kr. för utvidgad verksamhet på detta område (26). Samtidigt bör utbildningssektionen tillföras två handläggartjänster (5).
Riksskatteverket begär en rad personalförstärkningar, som huvudsakligen är föranledda av nytillkommande arbetsuppgifter. Jag räknar medel enligt verkets förslag under punkterna 8—12.
Revisionssektionen bör tillföras två handläggartjänster (15). I samband med att riksskatteverket övertog centralmyndighetsansvaret för exekutionsväsendet fr.o.m. den 1 juli 1973 tillfördes verksamheten väsentligt ökade resurser. Jag finner cen viss ytterligare förstärkning motiverad och räknar medel för en handläggartjänst för exekutionsjuridiska sektionen och en handläggartjänst för exekutionsadministrativa sektionen (16 och 17).
Med anledning av den kraftiga utökningen av antalet anställda inom
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finransdepartementet 79
riksskatteverket sedan verkets tillkomst behöver personalsektionen förstärkas. Jag räknar medel för två tjänster för handläggare (4).
Riksskatteverket har föreslagit att medlen för tillfällig personal räknas ner med 400 000 kr. och att samtidigt ett stort antal extra tjänster permanentas, främst vid drifttekniska avdelningen. Jag är inte beredd att förorda att ytterligare tjänster inrättas, utöver vad som framgår av vad jag redan anfört. För tillfällig personal räknar jag sammanlagt 1.2 milj. kr., vilket innebär en ökning med 400 000 kr. Ökningen avser kostnader för fortlöpande drift och utveckling av ADB-system för omräkning av slutlig skatt m. m. och för debitering och uppbörd av :arbetsgivaravgitter (19 och 21). I likhet med verket räknar jag med minskat medelsbehov genom att vissa utredningsprojekt avslutas och genom överföring till länsstyrelserna av 100 taxeringsassistenter (22 och 23). För fortsatt arbete med pågående projekt m. m. beräknar jag 1 875 000 kr. (24 och 27). Vidare räknar jag medel för Juridisk exXpertis enligt verkets förslag (25). i
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 82 460 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Riksskatteverket för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsanslag av 82 460 000 kr.
C 6. Avsättning till banktillsynens fond 1972/73 Nettoin- Nettoutgift som
komst som tillgodo- bestridits från
förts fonden 1878 717 fonden 2215 265 1973/74 Anslag 1 800 000 1974/75 Förslag 2 600 000
Bankinspektionen har som central förvaltningsmyndighet till huvuduppgift att utöva tillsyn över postbanken, bankakticbolag, sparbanker, kreditaktiebolag, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotckskassa, landshypoteks- och stadshypoteksföreningar, fondkommissionärer och fondbörser, värdepapperscentralen samt jordbrukets kreditkassor och deras riksorganisation. Den är vidare registreringsmyndighet för bankaktiebolagen, sparbankerna samt jordbrukets kreditkassor och deras riksorganisation. Det åligger även inspektionen att följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden inom dess verksamhetsområde, att föra kartellregister samt att utöva tillsyn enligt gällande föreskrifter om särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper samt om registrering av aktieinnehav.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 80
Bankinspektionen leds av en styrelse. Chef för inspektionen är en generaldirektör som även är styrelsens ordförande. Inom inspektionen finns en allmän avdelning, en kreditavdelning och en redovisningsavdelning. Vidare finns en byrå för administrativa ärenden.
Bankinspektionens verksamhet, med undantag av fondstämpeltillsynen, finansieras genom obligatoriska bidrag från dem som är underkastadé tillsyn av bankinspektionen. Bidragen redovisas under inkomsttiteln Bidrag till bankinspektionen. Genom särskilda avsättningsanslag förs bidragen över till fyra fonder för bankinspektionens olika tillsynsfunktioner. Inkomsterna och utgifterna samt in- och utgående balans på de olika fonderna under budgetåret 1972/73 framgår av följande sammanställning.
Ingående Inkomster Utgifter Utgående
balans balans
Banktillsynens fond 2754177 -1878717 —2215265 2417629 Fondtillsynens fond 196 647 331 278 281 862 246 063 Jordbrukskassetillsynens fond 229 213 354 800 358 957 225 057 Sparbankstillsynens fond 1096359 «:2294307 1987870 1402 796
4276395 4859102 4843953 4291545
Utgifterna fördelade sig på olika poster enligt följande.
| Anslagspost | Belopp |
| Lönekostnader | 3 949 832 |
| Sjukvård | 7 306 |
| Reseersättningar | 141 939 |
| Kungörelsekostnader | 76 736 |
| Lokalkostnader | 380 580 |
| Expenser | 408 751 |
4 965 144 Avgår stämpelomkostnader — 121 191
4 843 953
Avsättningsanslagen bör för nästa budgetår tas upp med följande belopp, nämligen 2,6 milj. kr. till banktillsynens fond, 350 000 kr. till fondtillsynens fond, 420 000 kr. till jordbrukskassetillsynens fond och 2,6 milj. kr. till sparbankstillsynens fond, dvs. tillhopa med samma belopp som tagits upp på riksstatens inkomstsida under inkomsttiteln Bidrag till bankinspektionen.
Beträffande de tre sistnämnda anslagen återkommer jag i det följande. Under denna punkt hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 81
att till Avsättning till banktillsynens fond för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 2 600 000 kr.
C 7. Avsättning till fondtillsynens fond
| 1972/73 Nettoinkomst | Nettoutgift som | |
| som tillgodoförts | bestridits från | |
| fonden | 331 278 | fonden 281 862 |
| 1973/74 Anslag | 330 000 | |
| 1974/75 Förslag | 350 000 |
Med åberopande av vad jag anfört under anslaget C 6 hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Avsättning till fondtillsynens fond för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kr.
C 8. Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond
| 1972/73 Nettoinkomst | Nettoutgift som | |
| som tillgodoförts | bestridits från | |
| fonden | 354 800 | fonden 358 957 |
| 1973/74 Anslag | 375 000 | |
| 1974/75 Förslag | 420 000 |
Med åberopande av vad jag. anfört under anslaget C 6 hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond för budget-
året 1974/75 anvisa ctt förslagsanslag av 420 000 kr.
C 9. Avsättning till sparbankstillsynens fond 1972/73 Nettoinkomst Nettoutgift som
som tillgodoförts bestridits från
fonden 2 294 307 fonden 1987 870 1973/74 Anslag 2 400 000 1974/75 Förslag 2 600 000
Med åberopande av vad jag anfört under anslaget C 6 hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen 6 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 9
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 82
att till Avsättning till sparbankstillsynens fond för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 2 600 000 kr.
C 10. Revision av sparbankernas förvaltning
| 1972/73 Utgift | 917 295 |
| 1973/74 Anslag | 950 000 |
| 1974/75 Förslag | 920 000 |
Från detta anslag utgår ersättning åt revisor, ombud eller likvidationsrevisor, som har förordnats av bankinspektionen enligt 81 § eller 82 8 1 mom. lagen (1955: 416) om sparbanker. För sparbankernas bidrag till dessa kostnader finns på riksstatens inkomstsida en inkomsttitel, benämnd Bidrag för revision av sparbankerna. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 920 000 kr., dvs. samma belopp som har tagits upp under inkomsttiteln. |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Revision av sparbankernas förvaltning för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 920 000 kr.
C 11. Avsättning till försäkringsinspektionens fond 1972/73 Nettoinkomst Nettoutgift som
som tillgodoförts bestridits från
fonden 3 593 179 fonden 3 186 900 1973/74 Anslag 3 677 000 1974/75 Förslag 4 075 000
Försäkringsinspektionen har som central förvaltningsmyndighet att utöva tillsyn över försäkringsväsendet.
Chef för försäkringsinspektionen är en generaldirektör. Inom inspektionen finns tre byråer, nämligen en för livförsäkringsärenden, en för försäkringsjuridiska och administrativa ärenden och en för skadeförsäkringsärenden.
Försäkringsinspektionens verksamhet finansieras genom obligatoriska bidrag från försäkringsbolagen och vissa understödsföreningar samt bidrag från staten. Bidragen från försäkringsbolagen och understödsföreningarna redovisas på riksstaten under inkomsttiteln Bidrag till försäkringsinspektionens fond. Från detta anslag överförs till försäkringsinspektionens fond belopp motsvarande influtna bidrag samt härutöver statsbidrag med f. n. 0,5 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 83
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Försäkrings- Departe-
inspektionen ments-
chefen Personal Handläggande personal . 29 oo -
Övrig personal 19 - -
Anslag
| Lönekostnader | 3 328 000 -+ 115 000 + 115 000 | ||
| Sjukvård | 9 000 | — | — |
| Reseersättningar (även utrikes resor) 40.000 | — | — | |
| Lokalkostnader | 200 000 + 50 000 + 50 000 | ||
| Expenser | 258 000 + 26 000 + 14000 3 835 000 + 191 000 + 179 000 | ||
| Uppbördsmedel | | | | | |
| Publikationer | 2 000 | — | — |
3 833 000 + 191 000 -+ 179 000
Försäkringsinspektionen
I försäkringsinspektionens fond fanns vid ingången av budgetåret 1973/74 en behållning av 1778 225 kr. Med tillämpning av gällande bidragsbestämmelser och oförändrat statsbidrag skulle fonden, vid de av inspektionen beräknade utgifterna, vid utgången av budgetåret 1974/75 uppvisa ett saldo av 2 063 225 kr. Försäkringsinspektionen föreslår inte någon förändring av bidragsbestämmelserna eller av statsbidragets storlek.
I fråga om utgifterna beräknas en ökning av medelsbehovet med
191 000 kr. för löne- och prisomräkning m. m.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag inspektionens utgifter till 4 012 000 kr. Bidragen från försäkringsbolagen och understödsföreningarna beräknar jag, i enlighet med inspektionens förslag, till 3 575 000 kr. och statsbidraget till oförändrat 500 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för budget-
året 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 4 075 000 kr.
C 12. Stämpelomkostnader 1972/73 Utgift 1394 979 1973/74 Anslag 1547 000 1974/75 Förslag 1712 000
Från anslaget bestrids kostnader för riksskatteverkets, postverkets och bankinspektionens befattning med stämpelväsendet.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 84
Enligt stämpelskatteförordningen (1964: 308) och expeditionskungörelsen (1964: 618) är rikskatteverket central myndighet för stämpelväsendet. Postverket svarar för försäljningen av stämpelmärken. Bankinspektionen utövar kontroll över beräkningen av fondstämpel.
Kostnaderna för stämpelväsendet beräknar jag enligt följande.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
| Riksskatteverket | 45 000 | — |
| Postverket | 1407 000 | + 130 000 |
| Bankinspektionen | 95 000 1 547 000 | + 35 000 + 165 000 |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Stämpelomkostnader för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 1 712 000 kr.
C 13. Kostnader för årlig taxering m. m. 1972/73 Utgift 46 222 549 1973/74 Anslag 53 000 000 1974/75 Förslag 58 000 000
Från anslaget betalas bl.a. ersättningar till ordförande och kronoombud i taxeringsnämnder samt bidrag till kommunernas kostnader för medverkan i taxcringsarbetet enligt 16 § 2 mom, taxeringsförordningen (1956: 623).
Nästa allmänna fastighetstaxering skall ske år 1975 (prop. 1973: 162, SkU 1973: 70, rskr 1973: 391). Genom bl.a. en tidigareläggning av förberedelsearbetet torde vissa kostnader för fastighetstaxeringen uppkomma redan innevarande budgetår. Sådana kostnader bör belasta detta anslag.
Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 58 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för årlig taxering m. m. för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 58 000 000 kr.
CT 14. Kostnader för 1975 års allmänna fastighetstaxering Nyttanslag (förslag) 35 000 000
Nästa allmänna fastighetstaxering skall, som tidigare redovisats, ske år 1975. Enligt riksdagens beslut (prop. 1973: 162, SkU 1973: 70, rskr 1973: 391) skall därvid vissa ändringar gälla jämfört med motsvarande taxering år 1970. Bl. a. kan nämnas att gemensamma fastighets-
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 85
taxeringsnämnder, som i regel omfattar ett län, tillkommer för taxering av komplicerade fastighetsförhållanden. I fråga om taxceringsförfarandet sker en tidigareläggning av förberedelsearbetct.
Från anslaget bör betalas i huvudsak ersättning för arbetet i fastighetstaxeringsnämnderna. Kostnaderna för utbildning och information bestrids från riksskatteverkets anslag.
Kostnaderna för 1970 års taxering uppgick till ca 34 milj. kr., varav 30 milj. kr. belöpte på budgetåret 1969/70. Jag beräknar medelsbehovet för 1975 års allmänna fastighetstaxering till avrundat 35 milj. kr. för budgetåret 1974/75.
Jag hemstiiller att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för 1975 års allmänna fastighetstaxering för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 35 000 000 kr.
C 15. Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m. 1972/73 Utgift 34 113 390 1973/74 Anslag 34 530 000 1974/75 Förslag 20050 000
Från anslaget betalas ersättningar till postverket, banker och andra penninginrättningar för deras medverkan vid skatteuppbörden. Ersättningarna avser bl. a. distribution av debetsedlar och förtryckta deklarationsblanketter, uppbörd och redovisning av skatt som inbetalas gcnom postverket och vissa penninginrättningar, utbetalning genom postanstalterna av överskjutande preliminär skatt samt kostnader för postverkets bestyr med mervärdeskatten och med uppbörden av arvsoch gåvoskatt. Från anslaget betalas vidare ersättning till postverket för de kostnader som uppstår genom att kyrkobokföringsmyndigheterna underrättas om permanenta adressförändringar som anmälts till posten.
Enligt en promemoria, som har upprättats inom postverket, beräknas medelsbehovet för nästa budgetår till 35 272 000 kr. Därav avser 17,7 milj. kr. ersättning för postverkets arbete i samband med in- och utbetalningar av skatt, befordran av frankeringsfria försändelser till bl. a. länsstyrelsernas datakontor, bestyret med mervärdeskatt samt uppbörd av arvs- och gåvoskatt, 9 720 000 kr. ersättning för distribution av debetsedlar, 5 500 000 kr. ersättning för distribution av förtryckta deklarationsblanketter, 70 000 kr. ersättning för översändande av adressuppgifter till kyrkobokföringsmyndigheterna, 2257 000 kr. ersättning till penninginrättningar som medverkar vid skattcuppbörden och 25 000 kr. ersättning till postverket för vissa kostnader i samband med avvecklingen av skatteavdelningarna.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 86
Ersättningen för distribution av debetsedlar och förtryckta deklarationsblanketter har beräknats med utgångspunkt i fr. o.m. den 1 juli 1972 gällande brevporto.
Jag förordar att ersättningen till postverket för distribution av debetsedlar och deklarationsblanketter fr. o. m. budgetåret 1974/75 skall utgå från det under sjätte huvudtiteln upptagna anslaget Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser. Beräkningarna i övrigt i promemorian kan jag godta. Anslaget bör föras upp med 20 050 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till postverket m.fl. för bestyret med skatte-
uppbörd m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsan-
slag av 20 050 000 kr.
C 16. Kilometerbeskattning 1972/73 Utgift 25 351 420 1973/74 Anslag 7400 000 1974/75 Förslag 290 000
Den 1 januari 1974 infördes beskattning efter körd väglängd (kilometerskatt) för brännoljedrivna motorfordon (prop. 1971: 153, SkU 1971: 67, rskr 1971: 339 och prop. 1973: 94, SkU 1973: 41, rskr 1973: 254). Beträffande släpvagnar skall kilometerskatt införas vid en tidpunkt som bestäms senare och som är avhängig av att den tekniska konstruktionen av kilometerräknare för släpvagnar löses.
En särskild nämnd, kilometerskattenämnden (KSN), har inrättats för att förbereda övergången till kilometerbeskattning. Kostnaderna för nämndens verksamhet och andra kostnader som kan uppstå som ett led i förberedelsearbetet bestrids från detta anslag.
Uppdraget att ta fram, anskaffa och leverera räknarapparatur har av KSN lämnats åt Svenska Utvecklingsaktiebolaget (SU). Uppdraget har numera Övertagits av AB Samcefa, som är ett av SU helägt dotterbolag. Mellan KSN och SU har träffats tre avtal av innebörd att bolaget skall anskaffa och distribuera sammanlagt ca 160 000 räknarsatser (räknare och fördelningsväxel) för de brännoljedrivna motorfordon som är registrerade före den 1 januari 1973. Distributionen av räknarsatserna till ägare av registrerade brännoljedrivna motorfordon påbörjades i slutet av år 1972 och avslutades hösten 1973. Staten garanterar SU likvid för leverans enligt avtalen, vilka har godkänts av Kungl. Maj:t.
Syftet med avtalen var att säkerställa att tillräckligt antal tillförlitliga räknare fanns tillgängligt så att fordonsägare m. fl. kunde förse fordonen med räknarapparatur före den för flertalet fordon föreskrivna årliga kontrollbesiktningen år 1973. Vid besiktningen skulle apparaturen vara
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 87
monterad så att den kunde kontrolleras och plomberas vid besiktningstillfället.
Enligt riksdagens beslut (prop. 1972: 115, SkU 1972: 59, rskr 1972: 273) är fordonsägarna skyldiga dels att utrusta sina brännoljedrivna fordon med godkända kilometerräknare, dels att svara för kostnaderna för räknarapparaturen och dess inmontering. Ersättningen skall enligt kungörelsen (1973: 785) om inbetalning av avgift för kilometerräknare m. m. utgå med 245 kr.
Räknarsatserna har enligt det system som avtalats mellan KSN och SU distribuerats till fordonsägarna utan krav på omedelbar betalning. Uppbörd av ersättningen för räknarsatserna sker först i samband med den första ordinarie uppbörden av fordonsskatt för år 1974, dvs. i januari—februari 1974. Den sammanlagda ersättningen för kilometerräknarapparatur beräknas till 36 milj. kr. Statsverket har förskottsvis svarat för likvider gentemot SU, varvid betalningarna belastat detta anslag.
Kilometerskattenämnden beräknar medelsbehovet för nämndens verksamhet under nästa budgetår till 990 000 kr. Härav avser 471 000 kr. arvoden till ledamöter, ersättning till sekreterare, m. m. och 119 000 kr. omkostnader för nämnden, huvudsakligen resekostnader. Informationsoch provningskostnader m. m. i anslutning till införande av kilometerskatt för släpvagnar beräknar nämnden till 350 000 kr. Återstående belopp, 50 000 kr., avser ersättning till fordonsägare för kostnader för sådan räknarapparatur som genom statens försorg distribuerats till fordon som upphör att vara kilometerskattepliktiga före utgången av mars månad år 1974.
Några kostnader för eventuell förskottsvis betalning av ersättning för kilometerräknarapparatur för släpvagnar har ej tagits upp. Kostnadernas storlek blir bl. a. beroende av det distributionssätt som väljs.
Departementschefen
Kilometerskattenämndens beräkningar av medelsbehovet för nämndens verksamhet kan jag godta. Jag beräknar således 990 000 kr. för nämndens verksamhet, varav 350 000 kr. för informations- och provningskostnader m. m.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kilometerbeskattning för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 990 000 kr.
Frop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 88
D. BIDRAG OCH ERSÄTTNINGAR TILL KOMMUNERNA
D 1. Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag 1972/73 Utgilt 1974 740 1973/74 Anslag 1 820 000 1974/75 Förslag 1 665 000
Den tolagsersättning som utgått till vissa städer har i enlighet med riksdagens beslut avvecklats för samtliga kommuner utom Trelleborgs kommun (prop. 1964: 157, SU 1964: 164, rskr 1964: 342). För denna kommun är avvecklingstiden bestämd till tjugo år. Utbetalningarna för nästa budgetår uppgår till ca 1,7 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag för
budgetåret 1974/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 665 000 kr.
D 2. Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. 1972/73 Utgilft 2 014 678 084 1973/74 Anslag 2335 000 000 1974/75 Förslag 2 650 000 000
Från anslaget bestrids skatteutjämningsbidrag till kommunerna enligt lagen (1973: 433) om skatteutjämningsbidrag. Vidare utbetalas från anslaget bidrag enligt kungörelsen (1962: 69) om Öövergångsbidrag vid vissa ändringar i den kommunala indelningen (ändrad 1965: 536).
Genom beslut vid 1973 års riksdag (prop. 1973: 44, FiU 1973: 23, rskr 1973: 249) genomförs väsentliga förändringar av skatteutjämningssystemet fr. o. m. år 1974. Besluten innebär dels en betydande ökning av bidragen från staten till kommunerna, dels nya regler för bidragsgivningen. Ändringarna i skatteutjämningssystemet är provisoriska i avvaktan på en aviserad översyn i anslutning till att resultaten från den kom- . munalekonomiska utredningens arbete föreligger.
Skatteutjämningsbidrag utgår till kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommunenheter. Liksom i det tidigare skatteutjämningssystemet garanteras kommuner och landstingskommuner viss skattckraft, som relateras till medelskattekraften i riket. Skattekraftsgarantin varierar i huvudsak med den geografiska belägenheten. I stället för de tidigare tre skattekraftsområdena finns nu fem skattekraftsklasser med en garanterad skattekraft på 95, 100, 110, 120 resp. 130 4t av medelskattekraften. Vidare har Gotland garanterats 115 20.
Det bidrag som tidigare utgått till kommuner med högre utdebitering
än medelutdebiteringen har avskaffats. Samtidigt har den s.k. reduceringsregeln slopats. Denna regel innebar att skatteutjämningsbidragen reducerades för kommuner med låg utdebitering.
Särskilda regler har införts för att förbättra bidragen till avfolkningskommuner och s. k. sommarstugukommuner. |
De kyrkliga kommunerna får i fortsättningen samma skatteutjämningsbidrag i kronor räknat som år 1973 med en årlig femprocentig uppräkning av föregående års bidragsbelopp.
På sikt får vissa kommuner och landstingskommuner vidkännas bidragsminskningar. För att ge kommunerna möjlighet att anpassa sin verksamhet till den ändrade bidragsgivningen införs en särskild övergångskompensation. Övergångsreglerna är utformade så att inte någon kommun eller landstingskommun får sänkt ordinarie skatteutjämningsbidrag år 1974. Därefter avtrappas övergångskompensationen under perioden 1975—1979.
Kommunernas möjligheter att få extra skatteutjämningsbidrag har ökat väsentligt efter omläggningen. F.n. utgår en särskild form av extra bidrag, s. k. stimulansbidrag, som syftar till att stimulera till frivilliga kommunsammanläggningar. Dessa bidrag utgår under tre år och minskar med 33 96 per år. I det nya skatteutjämningssystemet ingår inga stimulansbidrag. År 1974 utbetalas dock den sista tredjedelen av de bidrag som sammanhänger med kommunsammanläggningarna den 1 januari 1971.
Extra skatteutjämningsbidrag beslutas av Kungl. Maj:t cfter prövning från fall till fall av den bidragssökande kommunens situation. Kommunen skall för att få extra bidrag kunna påvisa att något speciellt inträffat varöver kommunen inte kunnat råda och som påtagligt försämrat dess ekonomi, eller att dess ekonomiska situation är sådan att det eljest framstår som skäligt att komplettera den ordinarie bidragsgivningen. Vidare kan ctt särskilt skäl för beviljande av extra bidrag vara att kommunen genom att bidraget vid hög utdebitering avskaffats, får minskade skatteutjämningsbidrag och därmed kan få svårigheter att anpassa sin verksamhet till tillgängliga resurser.
Övergångsbidrag utgår i syfte att begränsa utdebiteringshöjning för delar av kommun i samband med kommunsammanläggning. Bidraget .kommer invånarna i viss del av den sammanlagda kommunen till godo. Bidraget utgår under högst fem år och minskar successivt under perioden.
De ordinarie skatteutjämningsbidragen fastställs av länsstyrelsen under året före det år då bidragen betalas ut till kommunerna. Storleken av dessa bidrag är, utom vad gäller de kyrkliga kommunenheterna, beroende av de utdebiteringssatser som har beslutats för det kommande året. Övergångsbidrag och extra bidrag fastställs av Kungl. Maj:t efter ansökan i varje särskilt fall.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 90
De totala skatteutjämningsbidragen för åren 1968—1974 framgår av följande tabell. Skatteutjämningsbidrag 1968—1974 (milj. kr.)
1968 1969 1970 1971” 1972 1973 1974
| Kommuner | 797 891 966 1108 1164 1259 1598 |
| Församlingar | 70 75 81 84 89 94 98 |
| Landsting | 440 494 561 589 684 694 861 |
1307 1460 1608 1781 + 1938 2047 2557
Jag övergår härefter till beräkningen av anslaget för budgetåret 1974/75. Medelsbehovet under detta budgetår avser bidrag som utbetalas under andra hälften av år 1974 och första hälften av år 1975. Storleken av de beslutade skatteutjämningsbidragen och övergångsbidragen för år 1974 och beräknade bidrag för år 1975 framgår av följande tabell.
Skatteutjämningsbidrag m. m, 1974 och 1975 (milj. kr.)
| 1974 | 1975 | |
| Skatteutjämningsbidrag | 2355 | 2558 |
| Extra bidrag | 55 | 25 |
| . Därav stimulansbidrag | (46) | —) |
| vergångskompensation | 147 | 118 |
| Övergångsbidrag | 24 2581 | 14 2715 |
Ordinarie skatteutjämningsbidrag uppgår under år 1974 till 2355 milj. kr. Bidraget under år 1975 är beroende av den fortsatta utvecklingen av skatteunderlaget och av kommunernas utdebiteringssatser för samma år. De kan alltså inte nu beräknas med säkerhet. Om man utgår från de fastställda utdebiteringssatserna för år 1974 och antar en viss höjning av skatteunderlaget leder detta till ett totalt belopp för ordinarie skatteutjämningsbidrag för bidragsåret 1975 av ca 2 558 milj. kr.
Extra bidrag för år 1974 har av Kungl. Maj:t beviljats 124 kommuner. Det sammanlagda beloppet för dessa bidrag uppgår till 55,4 milj. kr. Härav avser 8,6 milj. kr. vanliga extra bidrag, 46 milj. kr. stimulansbidrag och 0,8 milj. kr. bidrag till utgifter för lokal trafikservice.
I prop. 1973: 44 beriiknades medelsbehovet för extra bidrag till 25 milj. kr. för år 1974, Endast 8,6 milj. kr. kommer dock enligt Kungl. Maj:ts beslut att utgå som extra bidrag för innevarande år. Skälet till att prövningen av kommunernas ansökningar lett till en avsevärt fägre utbetalning av extra bidrag än beräknat är bl. a. att kommunernas ekonomiska situation år 1973 varit förhållandevis gynnsam. Vidare har
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 91
behovet att komplettera den ordinarie bidragsgivningen inte varit så stort det första året i det nya systemet eftersom ingen kommun får sänkt ordinarie skatteutjämningsbidrag för år 1974. Behovet av extra bidrag för nästa år är f.n. svårt att överblicka. BL a. kommer fr. o. m. år 1975 ett antal kommuner att få vidkännas en minskning av skatteutjämningsbidragen genom att bidraget vid hög utdebitering avskaffats. Jag förordar att 25 milj. kr. beräknas för extra bidrag för år 1975. Om det visar sig behövligt bör dock extra bidrag kunna beviljas med ctt något högre totalbelopp. För åren 1974 och 1975 kan övergångsbidragen med anledning av kommunsammanläggningar med hänsyn till gällande avvecklingsregler beräknas till ca 24 milj. kr. resp. 14 milj. kr.
De sammanlagda utgifterna under anslaget uppgår således till 2 581 milj. kr. år 1974 och 2715 milj. kr. år 1975. Hälften av dessa belopp, 2 648 milj. kr., utbetalas under budgetåret 1974/75. Jag förordar att anslaget förs upp med avrundat 2 650 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Skatreutjämningsbidrag till kommunerna m. m. för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 2 650 000 000 kr.
D 3. Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl. 1972/73 Utgift 628 646 729 1973/74 Anslag 1200 000 000 1974/75 Förslag 1185 000 000
Från anslaget bestrids skattebortfallsbidrag till kommuner, landstingskommuner och församlingar som kompensation för att det kommunala skatteunderlaget minskar tiil följd av 1970 års skattercform (prop. 1972: 60, FiU 1972: 23, rskr 1972: 139 och prop. 1972: 130, FiU 1972: 39, rskr 1972: 336). Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1972: 140, ändrad 1972: 702) om skattebortfallsbidrag.
Till grund för bidragsgivningen ligger ett beräknat skattebortfall för kommunerna på 1 200 milj. kr. För inkomståret 1971 beräknades dock skattebortfallet bli ca 50 milj. kr. högre eller 1250 milj. kr. Bidragen utbetalades första gången år 1973 och utgår på grundval av tillskjutet skatteunderlag. Detta skatteunderlagstillskott fördelas mellan kommunerna i relation till skattekraften, beräknad som skattekronor per inkomsttagare. Kommunerna får successivt lägre bidrag i takt med att den till följd av 1970 års skattereform förlorade skattekraften återvinns.
Medelsbehovet under budgetåret 1974/75 avser bidrag som utbetalas under andra hälften av år 1974 och första hälften av år 1975, då slutligt bidrag utgår för halva inkomståret 1972 resp. halva inkomståret 1973. För inkomståret 1972 kan skattebortfallsbidragen beräknas utgå med drygt 1210 milj. kr. och för inkomståret 1973 med ett i runt tal
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 92”
60 milj. kr. lägre belopp. Medelsbehovet för budgetåret 1974/75 kan med ledning härav beräknas till 1185 milj. kr. Jag förordar att anslaget förs upp med detta belopp.
Jag hemställer att Kunel. Maj:t föreslår riksdagen
att till Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl. för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 1835 000 000 kr.
D 4. Särskilt bidrag till kommunerna 1973/74 Anslag 122 000 000 1974/75 Förslag 122 000 000
Från anslaget utbetalas fr. o. m. budgetåret 1973/74 bidrag till kommunerna för att kompensera för den skatteomläggning som trädde i kraft den 1 januari 1973 (jfr SkU 1972: 32, rskr 1972: 238). Bidragen utbetalas av kammarkollegiet enligt bestämmelserna i kungörelsen (1973: 337) om särskilt bidrag till landstingskommuner och kommuner.
Bakgrunden till det särskilda bidraget är följande. I prop. 1972: 95 föreslogs en sänkning av den direkta inkomstskatten, vilken skulle finansieras huvudsakligen genom höjd mervärdeskatt. Detta förslag utgjorde grunden för en överenskommelse mellan regeringen och Svenska kommunförbundet och Svenska Iandstingsförbundet innebärande att förbunden skulle utfirda rekommendationer till kommunerna och landstingen att under tvåårsperioden 1973—1974 avstå från att höja kommunal- resp. landstingsskatt. Finansieringen av den sänkta inkomstskatten förändrades under riksdagsbehandlingen från höjd mervärdeskatt till en med 2 2 höjd arbetsgivaravgift. Riksdagen uttalade härvid att i den mån en sådan höjning av arbetsgivaravgiften innebar en merkostnad för primärkommuner och landsting i förhållande till den i propositionen föreslagna höjningen av mervärdeskatten borde staten med hänsyn till överenskommelsen rörande kommunal- och landstingsskatterna limna kompensation för detta.
Bidragen utgår med 122 milj. kr. per år. Härav faller 93,5 milj. kr. på landstingen samt Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner. Övriga primärkommuner får sammanlagt 28,5 milj. kr. Bidragen fördelas i förhållande till antalet invånare i kommunerna.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Särskilt bidrag till kommunerna för budgetåret 1974/75
anvisa ett anslag av 122 000 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 93
E. Diverse E 1. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond 1972/73 Utgift 12 312 193 1973/74 Anslag 9 186 000 1974/75 Förslag 5 447 000
För slottsbyggnadernas delfond av statens allmänna fastighetsfond har, med tanke på arten av det fastighetsbestånd som där redovisas, något förräntningskrav inte ansetts böra uppställas. Av redovisningstekniska skäl upptas emellertid i staten för fonden en formell överskottspost om 1 000 kr. Eftersom inkomsterna under delfonden inte är tillräckliga för att täcka utgifterna för reparations- och underhållsåtgärder behövs ett tillskott till inkomstsidan för att balans i staten skall uppnås. Detta tillskott utgår från förevarande riksstatsanslag.
Jag kommer senare denna dag att anmäla förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1974/75. Därvid kommer jag att redovisa utgifter om sammanlagt 7651 000 kr. för de byggnader som är upptagna under slottsbyggnadernas delfond. Av detta belopp beräknas 2 204 000 kr. kunna täckas genom hyror och andra inkomster. Återstående belopp uppgår alltså till 5 447 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slotts-
byggnadernas delfond för budgetåret 197:4/75 anvisa ett för-
slagsanslag av 5 447 000 kr.
E 2. Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m. 1972/73 Utgift 1 103 650 1973/74 Anslag 1370 000 1974/75 Förslag 1 580 000
Från anslaget bestrids f.n. utgifter för Sveriges bidrag till internationcella rådet för samarbete på tullområdet, GATT-organisationen, internationella statistiska institutets permanenta byrå, internationella tulltariffbyrån, internationella institutet för administrativ forskning, nordiska statistiska sekretariatet, nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet och IARIW, som är en internationell beredning för forskning rörande inkomster och kapitalförsörjning.
Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 1 580 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 94
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer
m.m, för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av
1 580 000 kr.
E 3, Statens krigsförsäkringsnämnd m. m.
| 1972/73 Utgift | 40 959 |
| 1973/74 Anslag | 52 000 |
| 1974/75 Förslag | 56 000 |
Från anslaget bestrids utgifter för statens krigsförsäkringsnämnd och statens krigsskadenämnd.
Statens krigsförsäkringsnhämnd beräknar medelsbehovet för verksamheten under nästa budgetår till 44 000 kr.
Departementschefen
Medelsbehovet för statens krigsförsäkringsnämnd beräknar jag till 42 000 kr. Jag räknar dessutom med 14 000 kr. till utgifter för statens krigsskadenämnd. Anslaget bör alltså föras upp med 56 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens krigsförsäkringsnämnd m. m. för budgetåret 1974/
75 anvisa ett förslagsanslag av 56 000 kr.
E 4. Bidrag till Föreningen Fruktdrycker
| 1972/73 Utgift | 35 000 |
| 1973/74 Anslag | 35 000 |
| 1974/75 Förslag | 35 000 |
Från anslaget utgår bidrag till Föreningen Fruktdrycker för upplysningsverksamhet rörande alkoholfria fest- och sällskapsdrycker.
Riksskatteverket föreslår att anslaget förs upp med 35 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder riksskatteverkets förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Föreningen Fruktdrycker för budgetåret 1974/
75 anvisa ett anslag av 35 000 kr.
E 5. Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon 1972/73 Utgift 12-099 893 1973/74 Anslag 12 000 000 1974/75 Förslag 3 700 000 1 Anslaget Bidrag till vanföra ägare av motorfordon.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 95
Enligt förordningen (1960: 603, ändrad senast 1973: 886) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon utgår bidrag av statsmedel till sådana handikappade motorfordonsägare som har befriats från fordonsskatt. Bidragen motsvarar skattekostnaderna för viss mängd bensin eller brännolja. Bidragen utgår i efterskott för budgetår och betalas ut av länsstyrelserna.
Riksdagen har beslutat om höjning av den mängd bensin för vilken bidrag utgår (prop. 1973: 153, SkU 1973: 61, rskr 1973: 314). Tidigare har genom riksdagens beslut den särskilda skatten på motorbränslen höjts (prop. 1973: 6, SkU 1973:1, rskr 1973: 8). Med beaktande av dessa riksdagens beslut och medelsförbrukningen under budgetåret 1972/73 förordar jag att anslaget räknas upp med 1,7 milj. kr. för nästa budgetår. .
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 3 700 000 kr.
E 6. Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering
| 1972/73 Utgitt | 300 000 |
| 1973/74 Anslag | 300 000 |
| 1974/75 Förslag | 300 000 |
Institutet för storhushållens rationalisering har till huvudsaklig uppgift att främja och samordna sådan rationaliserings- och utvecklingsverksamhet som väsentligt kan bidra till att höja produktiviteten inom storhushållen. Institutet skall dessutom bedriva informations- och utbildningsverksamhet inom sitt område.
Institutet är organiserat som ett fristående organ, som drivs gemensamt av staten och en för ändamålet bildad stiftelse med företrädare för landstingsförbundet, kommunförbundet och restaurangnäringen. Verksamheten vid institutet regleras genom avtal som Kungl. Maj:t efter bemyndigande av riksdagen slutit med stiftelsen. Avtalet gäller, efter att ha förlängts i juni 1971, t. o. m. budgetåret 1975/76. Enligt avtalet bidrar staten till kostnaderna för verksamheten med 300 000 kr. per budgetår och stiftelsen med minst 400 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering för
budgetåret 1974/75 anvisa ett anslag av 300 000 kr.
E 7. Produktionsbidrag för dagstidningar 1972/73 Utgift 65 465 000 1973/74 Anslag 67 000 000 1974/75 Förslag 67 000 000
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 96
Vid 1971 års riksdag beslöts ett statligt ekonomiskt stöd till dagspressen i form av produktionsbidrag för dagstidningar (prop. 1971: 27, KU 1971: 32, rskr 1971: 180). Genom beslut vid 1972 års riksdag: höjdes bidragsbeloppen och företogs vissa ändringar i grunderna för produktionsbidragen (prop. 1972:59, KU 1972: 29, rskr 1972: 203). Bestämmelser har meddelats i kungörelsen (1971: 492, ändrad 1972: 427) om statligt stöd till dagstidningar. Produktionsbidrag utgår i princip endast för andratidningar. Med andratidning avses sådan dagstidning som på sin utgivningsort har mindre upplaga än annan tidning. Bestämmelserna möjliggör emellertid även för annan tidning än andratidning att få bidrag om det med hänsyn till förhållandena inom tidningens hela spridningsområde är uppenbart att den har samma svårigheter som en andratidning. Som förutsättningar för att produktionsbidrag skall utgå gäller vidare bl. a. att tidningens totalupplaga i huvudsak är abonnerad, att den abonnerade upplagan uppgår till minst 2 000 exemplar och att annonsandelen är mindre än 50 <e.
För dagstidning som utkommer 2—7 dagar i veckan beräknas bidraget på grundval av pappersförbrukningen minskad med den del som går åt för annonsutrymme. Bidraget utgår med 5 000 kr. per ton, dock högst 8 milj. kr. för storstadstidning och 2,5 milj. kr. för annan tidning. För dagstidning som utkommer cen gång i veckan utgår bidraget med ett fast belopp, nämligen 200 000 kr. Detta belopp utgör också minimibidrag för övriga bidragsberättigade dagstidningar.
Bidragen beräknas för kalenderår och utgick för år 1972 med sammanlagt 65,5 milj. kr. fördelat på 53 tidningar. För år 1973 hade t. o. m. december månad beviljats bidrag för 61 tidningar till ett sammanlagt belopp av ca 67 milj. kr.
Bidragsärendena handläggs av presstödsnämnden, som också handlägger ärenden om lån ur pressens lånefond. Kostnaderna för nämndens verksamhet belastar f.n. investeringsanslaget Pressens lånefond. Jag förordar att nämndens verksamhet fr. o. m. budgetåret 1974/75 i stället finansieras över förevarande anslag.
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat 67 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Produktionsbidrag för dagstidningar för budgetåret 1974/
75 anvisa ett förslagsanslag av 67 000 000 kr.
E 8. Samdistributionsrabatt för dagstidningar 1972/73 Utgift 21234 336 1973/74 Anslag 22 000 000 1974/75 Förslag 24000 000
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 97
Från anslaget bestrids utgifter för samdistributionsrabatt enligt kungörelsen (1969: 581, ändrad 1972: 418) om samdistributionsrabatt för dagstidningar. Rabatt utgår för varje abonnerat exemplar som distribueras av postverket 1 särskild tidningsutdelninegstur eller av distributionsföretag under förutsättning att minst två tidningsföretag deltar i samdistributionen, Tidningsföretagen måste avstå från egen distribution på alla de orter där det förekommer rabatterad samdistribution i vilken den egna tidningen kan medfölja. De i samdistributionen deltagande tidningarna betalar inom samma distributionsområde ett enhetligt pris per distribuerat exemplar. En viss möjlighet till differentierad prissättning finns dock om tidningarnas exemplarvikt är mycket olika.
Samdistributionsrabatten utgår med tre öre för varje rabattberättigat exemplar av tidning som samdistribueras.
Administrationen av systemet med samdistributionsrabatt handhas av statskontoret.
F.n. deltar 152 tidningar i rabattberättigad samdistribution, medan 27 tidningar står utanför systemet. Av dessa senare är 16 endagstidningar, sju 2- eller 3-dagarstidningar och fyra 5-, 6- eller 7 dagarstidningar. Av de sistnämnda är tre eftermiddagstidningar med i princip enbart lösnummerförsåld upplaga.
Anslagsbehovcet för nästa budgetår kan beräknas till 24 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Samdistributionsrabatt för dagstidningar för budgetåret
1974/73 anvisa ett förslagsanslag av 24 000 000 kr.
E 9, Viss informationsverksamhet
1972/73 Utgift 12 593 850 " Reservation 2930 907 1973/74 Anslag 10 000 000 1974/75 Förslag 11 200 000
Anslaget tillkom budgetåret 1971/72 för att snabbt få till stånd en vidgad samhällsinformation (prop. 1971: 56, FiU 1971:23, rskr 1971: 182). Samtidigt tillskapades nämnden för samhällsinformation (NSD. Anslaget används dels för nämndens administrationskostnader, dels för bidrag till informationsprojekt.
71 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga 9
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 98
1973/74 = Beräknad ändring 1974/75
Nämnden för Departe-
samhälls- ments-
information = chefen Personal vid NSI
| Handläggande personal | 6 | +1 | |
| Övrig personal | 3 9 | — -+1 | — — |
Anslag
| Lönekostnader | 766 000 + 109000 + 25000 | |
| Sjukvård | 5 000 | — — |
| Reseersättningar | 37 000 + 19000 + 12000 | |
| Därav utrikes resor | (18 000) (+ 7 000) | (—) |
| Lokalkostnader | 52 000 + 123000 + 123000 | |
| Expenser | 175 000 + 45000 + 32000 | |
| Summa kostnader för NSI | 1035 000 + 296000 + 192000 | |
| Bidrag till informationsprojekt | 8 965 000 -- 896000 = -+1 008 000 | |
| Summa anslag | 10 000 000 +1192000 =+1200 000 |
Nämnden för samhällsinformation
1. Pris- och löneomräkning 956 800 kr., varav 18 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. 0-alternativet innebär minskade bidrag till informationsprojekt.
3. Nämnden behöver en tjänst som planerings- och informationskonsult för samordning av centrala basinformationsaktiviteter och som konsult till länsstyrelserna (+84 242 kr.).
4. Mcdelsbehovet i övrigt under anslaget beräknas öka med 150 958 kr. Ökningen avser främst lokalkostnader.
Departementschefen
Mot bakgrund av grundsynen att informationsåtgärder bör ses som en integrerad del av myndigheternas verksamhet uttalade.jag i prop. 1971: 56 (s. 22) tveksamhet inför tanken på ett särskilt anslag för information men menade att ett belopp i den av mig föreslagna storleksordningen även på kort sikt borde kunna utnyttjas effektivt och meningsfullt. I prop. 1972:1 (bil. 9 s. 76) uttalade jag mig för att behålla ett särskilt anslag intill dess att myndigheterna, eventuellt genom initiativ av nämnden för samhällsinformation, utökat sin informationsverksamhet på ett mera påtagligt sätt. Anslagen för myndigheternas informationsinsatser ökade kraftigt enligt förslag i 1973 års statsverksproposition. Med hänsyn härtill minskades förevarande anslag.
För innevarande budgetår disponerar statliga myndigheter och organ totalt ca 60 milj. kr. för informationsåtgärder. I detta belopp ingår varken de medel som anvisas under detta anslag eller medel för informationsverksamhet inom utrikes- och försvarsdepartementens områden. Enligt förslag i statsverkspropositionen beräknas de angivna informa-
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 99
tionsmedlen öka med ca 4 milj. kr. Denna summa innefattar dock bortfall av några större engångsinsatser, bl. a. valinformation, på sammanlagt drygt 3,5 milj. kr. Den jämfört med de senaste åren låga ökningstakten kan eventuellt förklaras med att, åtminstone för de myndigheter som har ett väsentligt informationsansvar gentemot allmänheten, informationsbudgetarna nu nått en relativt hög nivå. Mot bakgrund av de ökade kraven på snabba och breda informationsinsatser i anslutning till statsmakternas beslut och till ikraftträdandet av nya lagar m. m. bör dock även för nästa budgetår särskilda medel anvisas. De medel som är avsedda för bidrag till informationsprojekt bör räknas upp med 1 milj. kr., huvudsakligen för att kompensera för pris- och löneförändringar. Riktlinjerna för användningen bör vara oförändrade, Med hänvisning till sammanställningen och vad jag anfört förordar jag att anslaget förs upp med 11,2 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Viss informationsverksamhet för budgetåret 1974/75 an-
visa ett reservationsanslag av 11 200 000 kr.
E 10. Vinstutlottning i lönsparandet m. m. 1972/73 Utgift 11 496 031 1973/74 Anslag 3 400 000 1974/75 Förslag 18 850 000
2 Anslaget Kampanj för sparande m.m.
Från anslaget bestrids utgifter för vinstutlottning och kampanjverksamhet för det nya lönsparandet, som startade den 1 september 1972 (prop. 1972: 22, FiU 1972: 15, rskr 1972: 109).
Riksgäldskontoret handhar administrationen av det nya lönsparandet och anordnar bl. a. årlig vinstutlottning. Kampanjverksamheten åligger den s.k. lönsparkommittén, som är underställd riksgäldsfullmäktige.
Fullmäktige i riksgäldskontoret
Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår, i enlighet med framställning av lönsparkommittén, att 850 000 kr. anvisas för en lönsparkampanj. De insatser, som gjorts i samband med introduktionen av nya lönsparandet, bör enligt lönsparkommittén följas upp under det kommande budgetåret. Kampanjen bör bedrivas i huvudsak enligt hittills tillämpade linjer. Sparinstituten förutsätts själva vara beredda att bekosta en väsentlig del av sparpropagandan.
Inom det nya lönsparsystemet skall anordnas en årlig vinstutlottning. Vinsterna betalas av staten, Utlottningen skall äga rum i september månad året närmast efter sparåret. Den andra vinstutlottningen
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 100
kommer att äga rum i september 1974. Vinstsumman skall beräknas till 2 70 av saldoökningen inkl. ränta under sparåret på samtliga lönsparkonton. Saldoökningen under år 1973 bedöms uppgå till 900 milj. kr. 1973 års stora saldoökning är delvis betingad av att tidigare lönsparare begagnat sig av rätten att under år 1973 föra över medel från äldre lönsparkonton. Mcdelsbehovet för vinster i utlottningen i september 1974 beräknas till 18 milj. kr.
Departementschefen
I likhet med fullmäktige i riksgäldskontoret anser jag att 18 milj. kr. bör anvisas för vinstutlottning och 850 000 kr. för en lönsparkampanj.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vinstutlottning i lönsparandet m.m, för budgetåret 1974/
75 anvisa ett förslagsanslag av 18 850 000 kr.
E 11. Upplysning om alkohol- och narkotikapreblemen Nytt anslag (förslag) 2 500 000
Riksdagen anvisade budgetåret 1972/73 ett reservationsanslag på 5 milj. kr. att användas under en tvåårsperiod för upplysning om alkoholoch narkotikaproblemen (prop. 1972: 61, SkU 1972: 30, rskr 1972: 214). Statens ungdomsråd har svarat för att tillgängliga medel fördelats till sammanslutningar och organisationer, som i sin tur informerat sina medlemmar och allmänheten. Ungdomsrådet har vidare tagit initiativ till samordnade informationsinsatser samt självt genomfört vissa kontakt-, informations- och utvärderingsinsatser. Ungdomsrådet har i skrivelse den 26 september 1973 föreslagit att medel anvisas för ytterligare två år.
Statens ungdomsråd
Erfarenheterna från den pågående verksamheten pekar på organisationernas stora möjligheter att bedriva alkohol- och narkotikaupplysning. Man har bl. a. kunnat utbilda organisationernas egna medlemmar som sedan fått möjligheter att bedriva opinionsbildning och föra kunskaperna vidare till olika ungdomsgrupper inom exempelvis skolan och på olika arbetsplatser.
Ungdomsrådet anser att det är olyckligt om upplysnings- och kontaktverksamhet i alkohol- och narkotikafrågan utformas som orcegelbundna punktinsatser. Organisationerna måste få möjligheter att planera sina insatser noggrant. Det engagemang som den aktuella verksamheten skapat måste hållas vid liv i första hand till dess att beslut fattats med anledning av alkoholpolitiska utredningens kommande förslag.
Mot denna bakgrund föreslår ungdomsrådet att medel bör anslås för
Prop. 1974:1 Bilaga9 Finansdepartementet 101
ytterligare två år för organisationernas upplysningsverksamhet i alkoholoch narkotikafrågor m. m. Bidragen bör utgå till organisationerna utifrån de av riksdagen tidigare fastställda övergripande målen.
Departementschefen
De av statens ungdomsråd redovisade erfarenheterna från det arbete med alkohol- och narkotikaupplysning som bedrivs av olika ideella organisationer förefaller goda. I likhet med ungdomsrådet finner jag det vara av värde att ta vara på det engagemang i dessa frågor som finns och att bibehålla en kontinuitet i verksamheten i avvaktan på behandlingen av alkoholpolitiska utredningens kommande förslag. Då utredningens betänkande, som väntas föreligga under våren 1974, torde komma att behandla informationsfrågorna på området, bör särskilda medel anvisas för endast ett års upplysningsverksamhet. De tidigare angivna riktlinjerna för användningen av de för budgetåret 1972/73 anvisade medlen bör gälla även i fortsättningen. Liksom hittills bör uppgiften att fördela medlen ankomma på statens ungdomsråd. Med hänvisning till vad jag anfört förordar jag att 2,5 milj. kr. anvisas för upplysning om alkohol- och narkotikaproblemen.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Upplysning om alkohol- och narkotikaproblemen för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.
E 12. Avlöningar till personal på indragningsstat m. m.
| 1972/73 Utgift | 77 362 |
| 1973/74 Anslag | 100 000 |
| 1974/75 Förslag | 100 000 |
Från anslaget bestrids främst utgifterna för vissa ersättningar till personal på indragningsstat.
Statens personalpensionsverk föreslår att anslaget förs upp med 100 000 kr.
Föredraganden
Jag biträder personalpensionsverkets förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Avlöningar till personal på indragningsstat m.m. för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.
E 13. Viss utbildningsverksamhet 1972/73 Utgift 3 425 596 Reservation 2 806 225 1973/74 Anslag 5 153 000 1974/75 Förslag 4 845 000 8 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga 9
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 102
Från anslaget bestrids utgifter för statens personalutbildningsnämnds och vårdutbildningsnämndens kursverksamhet samt utgifter för resekostnadsersättning och traktamente till kursdeltagare m. m. Vidare bestrids utgifter för driften av statens kursgård Sjudarhöjden i Sigtuna från detta anslag.
Statens personalutbildningsnhämnd
I 0-alternativet förordar nämnden i första hand en nedskärning av antalet specialkurser.
Utöver utbildningsinsatser i form av olika specialkurser räknar nämnden med att främst satsa på sådana åtgärder som syftar till att förstärka myndigheternas egen utbildning, dvs. en allmän rådgivande verksamhet och pedagogisk utbildning.
Vårdutbildningsnämnden
För budgetåret 1974/75 räknar nämnden med att anordna 14 kurser till en sammanlagd kostnad av 4,7 milj. kr. och uppskattar, med hänsyn till att viss medelsbehållning beräknas uppstå, anslagsbehovet till 3,2 milj. kr.
Föredraganden
Jag har ingen erinran mot den av personalutbildningsnämnden planerade uppläggningen av kursverksamheten. Omfattningen av vårdutbildningsnämndens kursverksamhet bestäms av antalet nyanställda inom gruppen vård- och vaktpersonal vid fångvårdsanstalter, ungdomsvårdsskolor och vårdanstalter för alkoholmissbrukare. Jag beräknar anslagsbehovet till 4 845 000 kr., varav 2,5 milj. kr. till vårdutbildningsnämndens verksamhet. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Viss utbildningsverksamhet för budgetåret 1974/75 an-
visa ett reservationsanslag av 4 845 000 kr.
E 14. Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering 1972/73 Utgift 4158 903 1973/74 Anslag 6 600 000 1974/75 Förslag 9 300 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för avlöningsförmåner vid viss omskolning och omplacering av partiellt arbetsföra i statlig och icke statlig anställning, för vilken statliga pensionsbestämmelser gäller. Anslaget används även för utgifter i samband med undersökning om sjukpensionerads återanställning eller för att bestrida vissa kostnader som kan uppkomma vid friställande av personal i samband med omorganisation eller nedläggning av statligt reglerad verksamhet. Vidare kan
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 103
kostnaderna för avlöningsförmåner till sådan personal som i samband med omlokalisering av statlig verksamhet omskolas till annat yrke under tid för sådan omskolning bestridas från detta anslag. Bestämmelser i ämnet återfinns i cirkuläret (1960:553) om anställningsvillkor m. m. för partiellt arbetsföra inom statlig och statsunderstödd verksamhet (ändrat senast 1973: 280). I fråga om anställda hos myndigheter inom försvarsdepartementets område bestrids kostnaderna av medel anvisade under fjärde huvudtiteln.
Statens personalnämnd
För åtgärder i samband med omlokaliseringen behövs en uppräkning av anslaget med 1,2 milj. kr. och för åtgärder i samband med omskolning och omplacering av övertaliga behövs en uppräkning med ytterligare 3 milj. kr.
Föredraganden
Sommaren 1975 påbörjar ytterligare ett antal myndigheter utlokalisering från Stockholm. Det är viktigt att sådan personal som inte kan flytta med sina myndigheter bereds annan sysselsättning i Stockholm och att resurser finns för omskolningsåtgärder om sådana behövs för en omplacering. I fråga om omskolning i samband med omplacering av övertaliga inom statsförvaltningen anser jag det angeläget att ökade resurser ställs till förfogande för detta ändamål. Jag beräknar därför anslagsbehovet till 9,3 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 9 300 000 kr.
E 15. Kostnader för vissa nämnder m. m.
| 1972/73 Utgift | 267 793 |
| 1973/74 Anslag | 180 000 |
| 1974/75 Förslag | 300 000 |
Från anslaget bestrids kostnader för statsdepartementens förbandlingsdelegation, statsdepartementens företagsniämnd, statstjänstenämnden (såvitt avser statsverkets andel), kontraktsdelegationen, statens tjänstebostadsnämnd, statens och kommunernas samarbetsnämnd i lönefrågor (såvitt avser statsverkets andel), statens grupplivnämnd, statens maskinpersonalnämnd, vårdutbildningsnämnden, samarbetsdelegationen för förplägnadsfrågor, statsförvaltningens centrala förslagsnämnd, statsförvaltningens centrala samarbetsråd för personalfrågor m. m. (såvitt avser statsverkets andel), nämnden för psykologiska undersökningar, statens arbetsmiljönämnd (såvitt avser statsverkets andel), trygghetsnämnden och en särskild skiljenämnd.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 104
Föredraganden
På grund av särskilda avtal mellan statens avtalsverk och statstjänstemännens huvudorganisationer har Kungl. Maj:t inrättat cn lönedelegation för beredskapsarbetare m.fl. Kostnaderna för ledamöter och ersättare i delegationen bör betalas från detta anslag.
Med ledning av medelsförbrukningen under budgetåret 1972/73 beräknar jag medelsbehovet till 300 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för vissa nämnder m. m. för budgetåret 1974/
75 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kr.
E 16. Viss förslagsverksamhet m. m.
| 1972/73 Utgift | 68 527 |
| 1973/74 Anslag | 193 000 |
| 1974/75 Förslag | 113 000 |
Från anslaget bestrids utgifter för ersättning och belöning i förslagsverksamheten i den utsträckning beslut härom meddelas av statsförvaltningens centrala förslagsnämnd.
Statsförvaltningens centrala förslagshämnd
Med hänsyn till att en förslagspristävling kommer att avslutas under innevarande budgetår räknar nämnden med ett minskat medelsbehov för budgetåret 1974/75 även om tävlingen torde komma att medföra en ökning av antalet förslag under nästa budgetår (— 70 000 kr.).
Föredraganden
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 113 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Viss förslagsverksamhet m.m. för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 113 000 kr.
E 17. Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. 1972/73 Utgift 27 463 500 1973/74 Anslag 1 000 1974/75 Förslag 1000
Till grund för beräkningen av anslagsmedlen till avlöningar och til pensioner under nästa budgetår har, såsom redovisats under punkt 1 i avsnittet För flera huvudtitlar gemensamma frågor, lagts de löneoch pensionsbelopp som gällt fr. o. m. den 1 januari 1973.
Avtalen har upphört att gälla med utgången av år 1973. Förhandlingar om nya avtal pågår. Det är därför inte möjligt att nu beräkna det medelsbehov för budgetåret 1974/75 som kan uppkomma på grund
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansåcpartementet 105
av avtal mellan parterna på den statliga arbetsmarknaden. Kungl. Maj:t bör därför beräkna ett preliminärt anslag av 1000 kr. för täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. i avvaktan på att avtal träffas och lönekostnaderna m. m. kan redovisas i proposition till riks- . dagen. : .
Under hänvisning till vad iag sålunda anfört homställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Täckning av
merkostnader för löner och pensioner m.m. för budgetåret
1974/75 beräkna ett förslagsanslag av 1 000 kr.
E 18. Förberedelser för omlokalisering av statlig verksamhet 1972/73 Utgift 7711 324 1973/74 Anslag 7 100 000 1974/75 Förslag 12 400 000
Från anslaget bestrids utgifter för främst planerings- och utredningsarbete i samband med omlokalisering av statliga myndigheter (jfr prop. 1971: 29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196 och prop. 1973: 55, InU 1973: 22, rskr 1973: 220). Utgifterna för förberedelserna för omlokaliseringen av försvarets myndigheter bekostas inom utgiftsramen för det militära försvaret. Utgifterna under detta anslag avser bl. a. organisations- och ortskommittéernas verksamhet samt arbetsbiträde åt och konsultinsatser hos omlokaliseringsmyndigheterna. Från anslaget bestrids dessutom utgifterna för de anställdas gruppvisa besöksresor till nya lokaliseringsorter. Vidare bestrids från anslaget utgifter för insatser av vissa myndigheter som har centrala samordnings- och planeringsuppgifter i samband med omlokaliseringarna. Kostnaderna för genomförandet av omlokaliseringen, t. ex. för de särskilda förmåner som utgår till de anställda som flyttar med till lokaliseringsorterna eller för myndighets flyttning eller utrustning skall i allmänhet betalas från myndighetsanslaget. I fråga om affärsdrivande verk eller myndighet för vars drift endast anvisas ett formellt anslag av 1 000 kr. bör dock även kostnader .som hänger samman med genomförandeskedet av omlokaliseringen kunna betalas från detta anslag.
Belastningen på anslaget innevarande budgetår torde komma att uppgå till inemot 9 milj. kr., varav ca 2 milj. kr. avser den andra omlokaliseringsetappen. För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet till 12,4 milj. kr. Härav är 8,2 milj. kr. att hänföra till den första omlokaliseringsetappens förberedelser och 1,8 milj. kr. till den andra omlokaliseringsetappens förberedelser. De kostnader för genomförandet av omlokaliseringen som bör betalas från detta anslag har jag beräknat till 2,4 milj. kr. Huvuddelen av detta belopp avser flyttnings- och om-
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 106
stationeringskostnader m. m. för statens väg- och trafikinstitut. Vidare ingår vissa medel för bl. a. statens provningsanstalt.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Förberedelser för omlokalisering av statlig verksamhet
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 12 400 000
kr. :
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 107
KAPITALBUDGETEN
II. Statens allmänna fastighetsfond
11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning 1972/73 Utgift 59 910 866 Behållning 38 045 150 1973/74 Anslag 190 000 000 1974/75 Förslag 150 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggnader för statlig förvaltning eller annan statlig verksamhet och för vilka medel inte anvisas under annat anslag.
Byggnadsstyrelsen
Nybyggnad i kvarteret Loen. Redogörelse för nybyggnaden har lämnats i prop. 1965: 64 (s. 2). Sedan byggnaden togs i bruk har det visat sig nödvändigt att komplettera kyl- och ventilationsanläggningen. Vidare har förhandlingar slutförts med Stockholms kommun angående ersättning för provisorier i angränsande gatumark, vilka varit nödvändiga för att möjliggöra transporter till och från arbetsplatsen. Sammanlagt uppgår dessa merkostnader till 635 000 kr. Byggnadsstyrelsen föreslår därför att kostnadsramen förs upp med 36 585 000 kr. i prisläget den 1 april 1973.
Ombyggnad av kasern i kvarteret Garnisonen. Redogörelse för ombyggnaden har lämnats i prop. 1972: 1 (bil. 9 s. 78). Ur arkiveringssynpunkt har ställts så höga krav på de i inredningen ingående arkivskåpens brandklass att dessa med hänsyn till bjälklagens bärighet måste ersättas med fasta våningsarkiv. Förändringen innebär ca 500 000 kr. i tillkommande byggnadskostnader. Byggnadsstyrelsen föreslår att kostnadsramen, inkl. uppräkning med index, förs upp med 16,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973.
Omlokalisering av statlig verksamhet. Redovisning av hithörande objekt har tidigare skett i prop. 1972: 130 (bil. 5 s. 25), prop. 1973: 1 (bil. 9 s. 104) och prop. 1973: 85 (bil. 5 s. 18).
Till följd av rationell projektering och gynnsamma upphandlingar fö- | reslår byggnadsstyrelsen att kostnadsramarna sänks för flertalet objekt. Ramarna sänks härigenom för de objekt som är upphandlade med sammanlagt ca 60 milj. kr. Beaktas därjämte den allmänna kostnadssteg-
Prop, 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 108
ringen sedan den 1 april 1972 motsvarar sänkningen ett ännu större belopp. För objekt som ännu inte har upphandlats har kostnadsramarna räknats upp med hänsyn till den allmänna byggnadskostnadsstegringen. I det följande redovisas föreliggande förslag till ändrade kostnadsramar.
Uppsala. Nybyggnad i kvarteren Hugin och Munin för statens livsmedelsverk. Redogörelse för nybyggnaden lämnades i prop. 1973: 1 (bil. 9 s. 104). Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1973 åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden inom cen kostnadsram av 92 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1972. Styrelsen föreslår att kostnadsramen sänks till 80 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1973.
Eskilstuna. Nybyggnad i kvarteret Värjan för myntverket. Redogörelse för objektet lämnades i prop. 1973: 85 (bil. 5 s. 18). Kungl. Maj:t uppdrog den 11 maj 1973 åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 6 850 000 kr. i prisläget den 1 april 1972, Styrelsen föreslår att kostnadsramen sänks till 5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973. |
Norrköping. Nybyggnad i Källtorp för statens meteorologiska och hydrologiska institut. Redogörelse för objektet lämnades i prop. 1972: 130 (bil. 5 s. 25). Kungl. Maj:t uppdrog den 15 december 1972 åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 45 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972. Styrelsen föreslår att kostnadsramen sänks till 32 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973.
Norrköping. Nybyggnad i Saltängen för kriminalvårdsstyrelsen och sjöfartsverket. Redogörelse för objektet lämnades i prop. 1972: 130 (bil. 5 s. 26). Kungl. Maj:t uppdrog den 28 december 1972 åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 73,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972. Styrelsen föreslår att kostnadsramen sänks till 60 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973. Jönköping. Nybyggnad i kvarteret Göta för lantbruksstyrelsen och Skogsstyrelsen. Redogörelse för nybyggnaden lämnades i prop. 1973: 1 (bil. 9 s. 105). Kungl. Maj:t uppdrog den 15 december 1972 åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 36 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972. Styrelsen föreslår att kostnadsramen sänks till 29 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973.
Gävle. Nybyggnad i kvarteret Vasen för statens lantmäteriverk. Redogörelse för nybyggnaden lämnades i prop. 1972: 130 (bil. 5 s. 26). Kungl. Maj:t uppdrog den 8 september 1972 åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden inom cen kostnadsram av 62,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972. Styrelsen föreslår att kostnadsramen sänks till 50 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973. Kungl. Maj:t har vidare den 18 maj 1973 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att upprätta systemskisser och kostnadskalkyl för ett geodetiskt observatorium för lantmäteriverket.
Sundsvall. Nybyggnad i kvarteret Måsen för riksförsäkringsverkets
Prop. 1974: 1 Bilaga 9 Finansdepartementet 109
tekniska byrå och statens personalpensionsverk. Redogörelse för etapp I och II av objektet, vilka innehåller datahall och kontorslokaler för riksförsäkringsverkets tekniska byrå, lämnades i prop. 1972: 130 (bil. 5 s. 27). Kungl. Maj:t uppdrog den 21 april och den 30 juni 1972 åt byggnadsstyrelsen att utföra etapperna I och II av nybyggnaden inom cen sammanlagd kostnadsram av 15,3 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972. Styrelsen har senare anmält att kostnadsramen för de båda etapperna kunde sänkas till 13,2 milj. kr. i samma prisläge. Nybyggnaden för statens personalpensionsverk, dvs. etapp III inom kvarteret, omfattar huvudsakligen kontorslokaler om ca 5 000 m? rumsyta, och har av byggnadsstyrelsen kostnadsberäknats till 12 350 000 kr. i prisläget den 1 april 1972. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1973 åt byggnadsstyrelsen att projektera etapp III t. o. m. bygghandlingar. Styrelsen har i sin anslagsframställning för nästa budgetår föreslagit att en sammanlagd kostnadsram av 26 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973 förs upp för alla tre etapperna.
Sundsvall. Nybyggnad i kvarteret Målaren av polishus m.m. Redogörelse för objektet lämnades i prop. 1972: 130 (bil. 5 s. 27). Kungl. Maj:t har den 22 september 1972 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 41,9 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972. Styrelsen föreslår att kostnadsramen sänks till 30 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973.
Övriga objekt inom etapp I av omlokalisering av statlig verksamhet. Byggnadsstyrelsen föreslår att från detta anslag även skall finansieras nybyggnader för Sveriges geologiska undersökning i Uppsala och Luleå, skogshögskolan i Umeå, Uppsala och Garpenberg, statens provningsanstalt i Borås, statens institut för byggnadsforskning i Gävle samt den arbetsmedicinska verksamheten i Umeå. Styrelsen beräknar att byggnadsprogram kan redovisas under innevarande budgetår för de flesta av dessa myndigheter och föreslår att medel begärs under förevarande anslag för att möjliggöra erforderliga igångsättningar under budgetåret 1974/75. Medelsbehovet beräknas av styrelsen till 25 milj. kr. för nästa budgetår. Byggnadsstyrelsen har sedermera redovisat lokalprogram och kostnadsuppskattning beträffande brandtekniskt laboratorium för statens provningsanstalt. Kungl. Maj:t har den 14 december 1973 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad för brandlaboratorium till och med bygghandlingar. |
I investeringsplanen för innevarande budgetår finns upptagen cen kostnadsram till diverse objekt. Ramen är avsedd för främst provisoriska paviljonger, baracker och liknande objekt och uppgår till 5 milj. kr. (jfr prop. 1972: 130 s. 27). Byggnadsstyrelsen föreslår att kostnadsramen höjs till 10 milj. kr. och att även andra byggnadsobjekt kan bekostas från ramen. Styrelsen föreslår även att den generellt bemyndigas att, utan föregående prövning av Kungl. Maj:t, utföra med kapital- 9 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 9
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 110
medel finansierade objekt till en kostnad i varje särskilt fall av högst 500 000 kr. och att dessa finansieras över här ifrågavarande kostnads-
ram. | i
Byggnadsstyrelsen beräknar medelsförbrukningen för innevarande och nästa budgetår till 150 milj. kr. resp. 200 milj. kr. Med beaktande av befintliga reservationsmedel föreslår styrelsen för budgetåret 1974/75 ett anslag av 120 milj. kr.
Departementschefen
Jag har ingen erinran mot att kostnadsramarna för nybyggnaden i kvarteret Loen och ombyggnaden av f.d. kasernen i kvarteret Garnisonen räknas upp med de belopp som byggnadsstyrelsen har föreslagit.
Som redovisades i prop. 1972: 1 (bil. 9 s. 79) har byggnadsstyrelsen i uppdrag att planera lokaler m. m. för huvuddelen av de myndigheter som enligt statsmakternas beslut vid 1971 års riksdag skall omlokaliseras (prop. 1971: 29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196 m. f1.). Kungl. Maj:t har den 29 juni 1973 lämnat styrelsen motsvarande uppdrag beträffande den vid 1973 års riksdag beslutade fortsatta omlokaliseringen av statlig verksamhet (prop. 1973: 55, InU 1973:22, rskr 1973: 220).
Arbetena med lokalförsörjningen för de myndigheter som omlokaliseras enligt 1971 års beslut har fortskridit planenligt. För flertalet nybyggnadsobjekt har Kungl. Maj:t nu gett byggnadsstyrelsen i uppdrag att utföra nybyggnaderna. I sin anslagsframställning har styrelsen anmält att det synes vara möjligt att sänka kostnadsramarna i flera fall. Jag har givetvis ingen crinran mot att så sker och föreslår att de lägre beloppen tas upp i investeringsplanen. Jag föreslår vidare att i kostnadsramen för nybyggnaden i kvarteret Måsen i Sundsvall inräknas kostnaden även för den tredje etappen i kvarterets utbyggnad.
Jag finner det ändamålsenligt att i investeringsplanen räkna med en viss medelsåtgång under budgetåret 1974/75 för de byggnadsobjekt som avser de återstående omlokaliseringarna i den första omgången och som bör finansieras över förevarande anslag. Planeringsarbetet för dessa har ännu inte fortskridit så långt att enskilda objekt med förslag till kostnadsramar kan redovisas för riksdagen. I avvaktan på att så kan ske bör en medelsförbrukning under nästa budgetår av 40 milj. kr. beräknas för att ifrågavarande byggnadsobjekt skall kunna påbörjas i den omfattning som är nödvändig med hänsyn till planerad tidpunkt för berörda verks flyttning. Jag kommer senare denna dag vid min anmälan av utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår att redovisa förslag om ett brandtekniskt laboratorium för statens provningsanstalt i Borås. Kostnaderna för detta laboratorium bör sedermera ingå i en samlad kostnadsram för nybyggnad för statens provningsanstalt. För innevarande budgetår beräknas utgifterna för brand-
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 111
laboratoriet uppgå till ca 1,5 milj. kr. Jag tar vid utformandet av investeringsplanen hänsyn härtill.
Jag tillstyrker slutligen förslaget om att kostnadsramen till diverse objekt höjs från 5 till 10 milj. kr. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta i vilken omfattning byggnadsstyrelsen med utnyttjande av denna kostnadsram får sätta igång byggnadsföretag utan Kungl. Maj:ts hörande i varje särskilt fall.
Jag förordar att medel för nästa budgetår beräknas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Jag har därvid räknat med att medelsförbrukningen under innevarande budgetår kommer att uppgå till ett något högre belopp än vad byggnadsstyrelsen beräknat.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 112
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsobijekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig-
start ställande
Faktisk Beräknad för år-mån. år-mån.
1972-04-01 1973-04-01 t. o. m.
1973-06-30 1973/74 1974/75
Färdigställda, ej slut-
redovisade objekt 241 509 241509 229955 4 541 1 000
Stockbolm Nybyggnad i kv.
Loen 35 950 36585 = 35211 1274 100 68-10 71-11
Ombyggnad av kasern Succe.
i kv. Garnisonen 14 850 16 500 4613 2 300 2000 72-05 t.o.m.
77-04 Till- och ombyggnad
i kv. Primus 54 000 58 400 11 482 22 000 19 000 72-08 75-10
Uppsala Nybyggnad i kv: en
Hugin och Munin 92 000 80 000 0 30 000 25 000 73-08 76-02
Eskilstuna Nybyggnad i kv. Värjan 6 850 5 000 504 3 000 1 000 73-06 74-07
Linköping Nybyggnad på Valla-
området 67 000 72 000 0 28 000 29 000 73-07 75-04
Norrköping Nybyggnad i Källtorp 45 000 32 000 2871 10 000 13 000 73-08 75-05 Nybyggnad i Saltängen 73 500 60 000 5176 22 000 22 000 73-08 75-05 Nybyggnad i Oxelbergen 44 000 2 0 7.000 15 000 74-04 76-05
Jönköping Nybyggnad i kv. Göta 36 000 29 000 2487 10 000 10 000 73-03 75-06
Vänersborg Om- och tillbyggnad för
vägförvaltningen 4 000 1 [0 650 2 500 74-05 75-07
Karlstad Nybyggnad i Klaraområdet 64 000 67 000 0 15 000 25 000 74-01 76-03
Gävle Nybyggnad i kv. Vasen 62 500 50 000 4492 20 000 20 000 73-08 75-06
Sundsvall Nybyggnad i kv. Måsen 25 550 26 000 6 593 7 000 8 000 72-06 76-02 Nybyggnad i kv. Målaren = 41 900 30 000 6 342 13 000 92 000 72-11 74-11
Övriga omlokaliserings-
objekt (etapp I) 1 1500 40 000
Diverse objekt 5 000 10 000 0 2 500 5 000 Erfarenhetsmässig reduktion
av medelsbehovet —31 720 -—36 600
168 045 = 210 000
1 Kostnadsram redovisas senare.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 113
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgång | Beräknad medelsförbrukning | ||
| Behållning 1973-07-01 | 38 045 | 1973/74 | 168 045 - |
| Anslag för 1973/74 | 190 000 | 1974/75 | 210 000 |
Anslag för 1974/75 (förslag) 150 000
378 045 | 378 045
Jag hemställer att Kungl. Maj:t förestår riksdagen
att till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning för budgetåret
1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 150 000 000 kr.
12. Inköp av fastigheter m. m. 1972/73 Utgift 46 690 286 Behållning 11 905 856 1973/74 Anslag +: 2125 000 000 1974/75 Förslag 25 000 000
21 Härutöver 20 000 000 kr. på tilläggsstat TI.
Anslaget används för fastighetsförvärv för statlig förvaltning m. m., bl. a. markinköp i samband med omlokalisering av statlig verksamhet samt förvärv av tomtmark för landsstats- och polishus.
Byggnadsstyrelsen.
Förhandlingar pågår med kommuner och enskilda om markförvärv för bl. a. länsstyrelserna samt domstols- och polisväsendet. Fråga om förvärv av tomträttsmark i Göteborg och Malmö kan aktualiseras liksom förvärv i samband med fastighetsregleringar samt förvärv av salubjudna fastigheter som på sikt erfordras för statlig verksamhet. Styrelsen anser sig även böra hålla en viss markberedskap för
den fortsatta omlokaliseringen av statlig verksamhet som kan aktualiseras under budgetåret. :
Byggnadsstyrelsen föreslår att anslaget i riksstaten för nästa budgetår förs upp med oförändrat belopp.
Departementschefen
Jag biträder byggnadsstyrelsens förslag och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Inköp av fastigheter m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa
ett investeringsanslag av 25 000 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 114
13. Vissa byggnadsarbeten vid tullverket 1972/73 Utgilt 266 008 Behållning 128 805 1973/74 Anslag 100 000 1974/75 Förslag 600 000
Från anslaget bestrids kostnader för anskaffning av fastigheter och byggnader avsedda att tillgodose behovet av expeditionslokaler m. m. för de lokala tullmyndigheterna. Byggnadsverksamheten omfattar huvudsakligen tullstations- och bilvisitationsbyggnader, förrådsbyggnader för förvaring av oljebekämpningsmaterial m. m. samt byggnader för sambandscentraler och radiolänkstationer.
Generaltullstyrelsen
Gencraltullstyrelsen hemställer att 625 000 kr. anvisas för bl. a. uppförande av tull- och bilvisitationsbyggnader i Eda (95 000 kr.) och Vittjärn (200 000 kr.), bilvisitationsbyggnad i Tärnaby (80 000 kr.), expeditions- och förrådsbyggnad i Grisslehamn (125 000 kr.), personal- och förrådsbodar (40 000 kr.) samt oförutsedda utgifter (50 000 kr.).
Departementischefen
Jag har ingen erinran mot de av generaltullstyrelsen föreslagna byggnadsobjekten. Anslaget bör tas upp med avrundat 600 000 kr. Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverket för budgetåret
1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 600 000 kr.
V. Fonden för låneunderstöd
4. Lån för inrättande av alkoholfria restauranger 1972/73 Utgift 41 000 Behållning 67 000 1973/74 Anslag 40 000 1974/75 Förslag 65 000
Från anslaget bestrids kostnader för långivning enligt kungörelsen (1955: 145) om lån av statsmedel för inrättande av alkoholfria restau- Tanger.
Riksskatteverket
Behållningen på anslaget uppgick den 1 juli 1973 till 67 000 kr. Under innevarande budgetår beräknas Jån till ett sammanlagt belopp av 65 000 kr. komma att utbetalas. Anslaget bör föras upp med 65 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 115
Departementschefen
Jag biträder riksskatteverkets förslag och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lån för inrättande av alkoholfria restauranger för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 65 000 kr.
5. Pressens lånefond 1972/73 Utgift 8456 484 Behållning 43 273 142 1973/74 Anslag 25 000 000 1974/75 Förslag 1000
Från anslaget bestrids kostnader för Jlångivning enligt kungörelsen (1971: 492, ändrad 1972: 427) om statligt stöd till dagstidningar. Statsmakternas beslut om inrättandet av pressens lånefond (prop. 1969: 48, SU 1969: 107, rskr 1969: 251) innebär att under en femårig försöksperiod, dvs. budgetåren 1969/70—1973/74, lån får beviljas med sammanlagt 125 milj. kr. Den år 1972 tillkallade pressutredningen har fått i uppdrag att överväga om behovet av en särskild lånemöjlighet för dagspressen kommer att kvarstå även i fortsättningen och om så skulle vara fallet lägga fram förslag om ändamål och villkor för långivningen. Lån från fonden kan beviljas tidningsföretag såväl för investering som för annan åtgärd som bedöms vara nödvädig för att stärka företagets konkurrensförmåga på längre sikt. Lån beviljas dock inte för projekt som kan finansieras på den allmänna kreditmarknaden till marknadsmässiga villkor. Projekt som syftar till kostnadsbesparingar genom samverkan mellan tidningsföretag ges företräde. Lånen, som inte utan särskilda skäl får lämnas på mer än 20 år, är räntefria under tre år och amorteringsfria under fem år. Låneärendena handläggs av presstödsnämnden, vars verksamhet också finansieras över detta anslag. För lån ur fonden skall ställas den säkerhet som nämnden bestämmer.
Anslag till långivningen från pressens lånefond har anvisats med 25 milj. kr. per år under budgetåren 1969/70—1973/74, dvs. totalt 125
milj. kr. ”
Under budgetåret 1972/73 beviljades lån till åtta tidningsföretag med sammanlagt 5 milj. kr. Totalt har lån beviljats till 32 tidningsföretag med sammanlagt 59,5 milj. kr. Största delen av dessa medel har gått till s. k. andratidningar. Lån har huvudsakligen beviljats för investeringar i ny teknisk utrustning och lånetiden har för flertalet lån bestämts till tio eller femton år.
1972 års pressutredning
Pressutredningen har ännu inte kommit så långt i sitt arbete att den nu är beredd att lägga fram förslag beträffande det framtida behovet
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 116
av en särskild lånemöjlighet för dagspressen. Utredningen finner det dock önskvärt att lån ur pressens lånefond kan beviljas även under budgetåret 1974/75, då den övergång till ny produktionsteknik som påbörjats inom branschen kan förväntas fortgå. Med hänvisning till den stora behållningen på anslaget föreslår utredningen att lån ur pressens lånefond får beviljas även under 1974/75 inom ramen för befintliga
medel under anslaget. |
Departementschefen Jag biträder pressutredningens förslag och förordar att anslaget för nästa budgetår förs upp med ett formellt belopp om 1 000 kr. Som jag anfört under anslaget Produktionsbidrag för dagstidningar bör presstödsnämndens verksamhet fr. o. m. budgetåret 1974/75 finansieras över detta anslag och således ej över fonden. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Pressens lånefond för budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
VII. Fonden för förlag till statsverket
1. Vissa projekteringskostnader 1972/73 Utgift 72 991 000 Behållning 17 194 673 1973/74 Anslag 70 000 000 1974/75 Förslag 80000 000
Anslaget disponeras efter beslut av Kungl. Maj:t för sådana projekteringsarbeten som föregår den slutliga prövningen av byggnadsobjekt. Projekteringskostnaderna täcks sedermera av de byggnadsanslag som begärs då byggnadsobjekten redovisas för riksdagen. Det belopp som motsvarar projekteringskostnaderna förs tillbaka till fonden för förlag till statsverket när byggnadsanslag beviljats och redovisas som Övriga kapitalmedel. Projekteringsanslaget kan även användas för att skapa en reserv av färdigprojekterade byggnadsobjekt. En sådan reserv motiveras av bl. a. kravet på en god arbetsmarknadspolitisk beredskap. Utbetalningarna från anslaget bestäms av omfattningen av de projekteringsuppdrag som Kungl. Maj:t lämnar, varför anslagsberäkningen är överslagsmässig. Vid en ökande byggnadsverksamhet ökar också behovet av projekteringsmedel. Detta förhållande blir särskilt påtagligt om projekteringen bedrivs intensivt, som t. ex. i fråga om projekteringen av nybyggnader för omlokalisering av statlig verksamhet. | Projekteringsverksamheten har under senare år ökat kraftigt i om-
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 117
fattning. Jag bedömer att verksamheten även under budgetåret 1974/75 kommer att ligga på en hög nivå. Projekteringsarbetena för den vid 1973 års riksdag beslutade fortsatta omlokaliseringen av statlig verksamhet kommer att till stor del infalla under detta budgetår. Med hänsyn härtill och med beaktande av behovet av en skälig projektreserv anser jag det realistiskt att för budgetåret 1974/75 räkna med ett något större behov av projekteringsmedel än under innevarande budgetår. Jag förordar att anslaget för nästa budgetår förs upp med 80 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa projekteringskostnader för budgetåret 1974/75 an-
visa ett investeringsanslag av 80 000 000 kr.
IX. Diverse kapitalfonder
5. Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner ' 1972/73 Utgift 36 607 054 Behållning 26 232 561 1973/74 Anslag 88 000 000 1974/75 Förslag 63 000 000
Statens datamaskinfond är en kapitalfond för finansiering och redovisning av generellt användbar datamaskinutrustning som anskaffas för andra myndigheter och institutioner än de affärsdrivande verken.
Fonden består av två delfonder, försvarets delfond och civila statsförvaltningens delfond. Båda delfonderna förvaltas av statskontoret. Delfonderna byggs upp genom medel som anvisas på investeringsanslagen Statens datamaskinfond: Försvarets delfond: Anskaffning av datamaskiner och Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner. Mcdelsbehovet för budgetåret 1974/75 till Statens datamaskinfond: Försvarets delfond: Anskaffning av datamaskiner har tidigare denna dag anmälts av chefen för försvarsdepartementet.
Från investeringsanslag till fonden bestrids dels utgifter för förvärv av datamaskinutrustning, dels andra utgifter av investeringskaraktär 1 samband med anskaffning, installation eller igångkörning av förvärvad eller förhyrd datamaskinutrustning, vilka är av sådan art att de bör periodiseras. På fonden redovisad utrustning ställs mot avgift till förfogande för de myndigheter som skall svara för driften av anläggningarna. Avgifterna fastställs av statskontoret efter samråd med riksrevisionsverket och, i fråga om avgifter till försvarets delfond, försvarets rationaliseringsinstitut. Avgifterna skall, utöver normal avskrivning eller hyra för utrustning m. m., täcka kostnaderna för fondens administration.
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 118
Statskontoret
I anvisningar för myndigheternas anslagsframställningar åläggs de myndigheter som omfattas av statens datamaskinfond att anmäla behov av datamaskinutrustning till statskontoret, som avger gemensam anslagsframställning för den datamaskinutrustning som kan behöva anskaffas över fonden. På grundval av sålunda redovisade eller på annat sätt aktualiserade behov beräknar statskontoret det totala investeringsbehovet för datamaskinutrustning inom den civila statsförvaltningen under budgetåret 1974/75 till 76,2 milj. kr. Investeringsbehovet under budgetåret 1973/74 uppskattas till 106,0 milj. kr., varför en utgående behållning på 8,2 milj. kr. beräknas. Statskontoret hemställer därför om ett investeringsanslag av 68,0 milj. kr. Nästan hälften av den beräknade anskaffningskostnaden för budgetåret 1974/75 avser datamaskinutrustning för den allmänna försäkringen. I övrigt gäller det bl. a. anskaffningar för riksskatteverket, rikspolisstyrelsen och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Den slutliga prövningen av de enskilda investeringsobjekten förutsätts ske i samband med att statskontoret hos Kungl. Maj:t begär bemyndigande att få anskaffa viss utrustning. Medelsberäkningen avser huvudsakligen köp av utrustning. Val mellan köp och förhyrning av kontrakterad utrustning sker dock som regel först i samband med leveransen. Skulle förhyrning i stället för köp bli aktuell för viss utrustning blir medelsbehovet i motsvarande mån lägre.
Med hänsyn till de långa leveranstider som normalt gäller vid anskaffning av datamaskinutrustning anser statskontoret vidare att det behövs ctt bemyndigande, utöver av riksdagen åren 1970—1973 lämnade bemyndiganden på sammanlagt 290 milj. kr., att beställa datamaskinutrustning till ett värde av högst 20 milj. kr. för leverans huvudsakligen under budgetåren 1975/76 och 1976/77. Ifrågavarande datamaskinutrustning utgörs av utrustning för bl.a. rikspolisstyrelsen, exekutionsväsendet, riksförsäkringsverket, statistiska centralbyrån och centralnämnden för fastighetsdata.
Departementschefen
Statskontoret har på grundval av bl. a. uppgifter från myndigheterna beräknat att datamaskinutrustning kommer att anskaffas för 76,2 milj. kr. under nästa budgetår. Mcdelsbehovet avser i huvudsak anskaffning av utrustning för den allmänna försäkringen, polisväsendet, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, universitetens datamaskincentraler och fastighetsdatasystemet. Denna utrustning har Kungl. Maj:t till stor del redan bemyndigat statskontoret att anskaffa.
Sedan beräkningsunderlaget för statskontorets anslagsframställning togs fram har förväntade kostnader i en del fall kunnat beräknas
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 119
mera exakt. Bl.a. har efter förhandlingar kostnaden för dataregistreringsutrustning vid länsstyrelserna kunnat sänkas. För nästa budgetår beräknar jag därför medelsbehovet under anslaget till 63 milj. kr. Vidare bör riksdagens bemyndigande inhämtas att beställa datamaskinutrustning till ett värde av 20 milj. kr. utöver tidigare lämnade bemyndiganden.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. medge att datamaskinutrustning beställs till en kostnad av
— utöver tidigare medgivet belopp — högst 20 000 000 kr.,
2. till Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner för
budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 63 000 000
kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
Övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementct 120
Register
Sid. Anslag kr.
1 Översikt
DRIFTBUDGETEN
A. Finansdepartementet m. m.
| Finansdepartementet Gemensamma ändamål för statsdepartementen | 15 850 000 34 290 000 | |
| 10 Ekonomiska attachéer | 1 000 000 | |
| 10 Kommittter m. m. | 8 000 000 | |
| 10 Extra utgifter | 300 000 |
59 440 000
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m. uu Kammarkollegiet 8 132 000 12 Statistiska centralbyrån: 13 Statistik, register och prognoser 110 764 000 27 Statistisk uppdragsverksamhet 1 000 28 Teknisk uppdragsverksamhet 1000
Konjunkturinstitutet:
| 30 Verksamheten i allmänhet | 3 719 000 |
| 31 Särskilda undersökningar | 425 000 |
| 31 Statskontoret | 31 350 000 |
| 36 Datamaskincentralen för administrativ databehandling | 1 000 |
| 36 Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet | 4 000 000 |
| 37 Riksrevisionsverket | 31 090 000 |
| 41 Byggnadsstyrelsen | 1 000 |
| 44 Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. | 5 000 000 |
| 45 Inredning av byggnader för statlig förvaltning | 41 000 000 |
| 53 Statens förhandlingsnämnd | 1 589 000 |
| 54 Statens avtalsverk | 11 891 000 |
| 55 Statens personalpensionsverk | 17 322 000 |
| 57 Statens personalbostadsdelegation | 716 000 |
| 58 Statens personalutbildningsnämnd | 4 879 000 |
| 59 Statens personalnämnd | 17 309 000 |
289 190 000
C. Skatte- och kontrollväsen
Tullverket: 63 Förvaltningskostnader 275 350 000 68 Anskaffning av viss materiel 3 500 000
Myntverket:
| 69 Förvaltningskostnader | 3 766 000 |
| 7 Nyanskaffning av vissa maskiner m. m. | 150 000 |
| 72 Riksskatteverket | 82 460 000 |
| 79 Avsättning till banktillsynens fond | 2 600 000 |
| 81 Avsättning till fondtillsynens fond | 350 000 |
| 81 Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond | 420 000 |
| 81 Avsättning till sparbankstillsynens fond | 2 600 000 |
| 82 Revision av sparbankernas förvaltning | 920 000 |
| 82 Avsättning till försäkringsinspektionens fond | 4 075 000 |
| Prop. 1974:1 Bilaga 9 Finansdepartementet | 121 |
| 83 Stämpelomkostnader | 1712 000 |
| 84 Kostnader för årlig taxering m. m. | 58 000 000 |
| 84 Kostnader för allmän fastighetstaxering år 1975 | 35 000 000 |
85 Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skattcupp-
börd m. m. 20 050 000 86 Kilometerbeskattning 9290 000
491 943 000
D. Bidrag och ersättningar till kommunerna
| 88 Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag | 1 665 000 |
| 88 Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m, | 2 650 000 000 |
| 91 Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl. | 1185 000 000 |
| 92 Särskilt bidrag till kommunerna | 122 000 000 |
3 958 665 000
E. Diverse 93 Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggna-
dernas delfond 5 447 000 93 Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m.m. 1 580 000
| 94 Statens krigsförsäkringsnämnd m. m. | 56 000 |
| 94 Bidrag till Föreningen Fruktdrycker | 35 000 |
| 94 Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon | 3 700 000 |
| 95 Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering | 300 000 |
| 95 Produktionsbidrag för dagstidningar | 67 000 000 |
| 926 Samdistributionsrabatt för dagstidningar | . 24 000 000 |
| 97 Viss informationsverksamhet | 11 200 000 |
| 99 Vinstutlottning i lönsparandet m. m. | 18 850 000 |
| 100 Upplysning om alkohol- och narkotikaproblemen | 2 500 000 |
| 101 Avlöningar till personal på indragningsstat m. m. | 100 000 |
| 101 Viss utbildningsverksamhet | 4 845 000 |
| 102 Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering | 9 300 000 |
| 103 Kostnader för vissa nämnder m. m. | 300 000 |
| 104 Viss förslagsverksamhet m. m. | 113 000 |
| 104 Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. | 11 000 |
| 105 Förberedelser för omlokalisering av statlig verksamhet | 12 400 000 |
161 727 000
Summa för driftbudgeten 4 960 965 000
KAPITALBUDGETEN
II. Statens allmänna fastighetsfond 107 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning 150 000 000 113 Inköp av fastigheter m. m. 25 000 000 114 Vissa byggnadsarbeten vid tullverket 600 000
175 600 000
V. Fonden för låneunderstöd 114 Lån för inrättande av alkoholfria restauranger 65 000 115 Pressens lånefond 1 000
66 000
VILL. Fonden för förlag till statsverket 116 Vissa projekteringskostnader 80 000 000
IX. Diverse kapitalfonder 117 Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner 63 000 000
Summa för kapitalbudgeten 318 666 000
Totalt för finansdepartementet 5 279 631 000
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1972 720509 1 Beräknat belopp
Bilaga 10
Utbildningsdepartementet
Översikt
Till utbildningsdepartementet hör skolväsendet, den högre utbildningen och forskningen, vuxenutbildningen, lärarutbildningen, det stu-
diesociala stödet, kultur- och bildningsverksamheten, radio- och tcle-
visionsfrågorna samt kyrkoärendena.
Den senaste tioårsperioden har inom utbildningens område karakteriserats av en snabb kvantitativ expansion. Det tidigare splittrade skol-
systemet har under samma tid ersatts av en helt sammanhållen obligatorisk skola, grundskolan, och en sammanhållen men differentierad frivillig skola, gymnasieskolan. Den högre utbildningen har expanderat mycket kraftigt, framför allt under senare delen av 1960-talet. Samti-
digt genomfördes en geografisk spridning av utbildningen till orter
utanför de traditionella universitetsorterna. Andelen av befolkningen i gymnasial och eftergymnasial utbildning är numera en av de största i världen. En viktig förutsättning för den snabba expansionen både på gymnasial och eftergymnasial nivå är den genomgripande reformen av det studiesociala systemet i mitten av 1960-talet. Vuxenutbildningen har reformerats. Stödet till folkbildningen har avsevärt förstärkts vilket medverkat till en snabb utveckling och breddning av framför allt studiecirkelverksamheten. En organisation för statlig och kommunal vuxenutbildning har byggts upp.
Efter de senaste 10 årens utveckling kommer skolans organisation och kvantitativa omfattning under 1970-talet att vara i huvudsak oförändra-
de. Undersökningar, bl. a. den s. k. IEA-undersökningen (International
Project for the Evaluation of Educational Achievement), visar att den svenska skolans resultat i många hänseenden är goda. Så når t.ex.
cleverna med de bästa skolprestationerna i Sverige lika bra eller bättre
resultat än motsvarande elever i länder med ett mer selektivt skolsystem. Vidare är spridningen mellan skolor i fråga om elevernas kunskaper liten i vårt land. Det betyder inte att problem saknas i den svenska
1 Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bil. 10
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 2
skolan. Åtskilliga elever får inte ett tillfredsställande utbyte av skolgången. Skolmotivationen är stundom låg, särskilt på grundskolans högstadium och bland de s. k. svagpresterande eleverna. Varken elever eller anställda är alltid till freds med skolan som arbetsplats. Med dessa
problem arbetar utredningen om skolans inre arbete (SITA), som väntas lägga fram sina förslag under 1974. Möjligheterna att sätta in aktiva och till den lokala situationen anpassade insatser för det inre arbetet i
skolan är beroende av att beslutanderätten inom skolområdet decentrali-
liseras. Utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) har att
behandla frågan om en sådan decentralisering. I avvaktan på SIA:s förslag har redan för våren 1974 beviljats medel för provisoriska insatser, framför allt i områden med speciella problem i skolarbetet, exem-
pelvis storstäder och kommuner med ett stort antal invandrare. För
budgetåret 1974/75 beräknas ytterligare medel för dessa ändamål.
Den snabba expansionen på den högre utbildningens område under
1960-talet har dämpats. Tillströmningen till den ofta svagt yrkesinrik-
tade utbildningen vid de filosofiska fakulteterna har minskat. Antalet
sökande till mer yrkesinriktade högskoleutbildningar är fortfarande i
många fall avsevärt större än antalet utbildningsplatser. Den minskade
tillströmningen gäller främst yngre studerande medan tillströmningen
av äldre studerande ökat. Det senare gäller även deltidsstuderande. Dessa splittrade tendenser i fråga om tillströmning och det ökade insla-
get av äldre och deltidsstuderande understryker behovet av en översyn
av den högre utbildningen. Särskilt viktigt är att precisera målen och den allmänna inriktningen, inte minst anknytningen till arbetsmarknaden, Ett samlat grepp om dimensionering och organisation har också blivit alltmer angeläget. Detta har varit en av huvuduppgifterna för 1968 års utbildningsutredning (U 68) som har Jagt fram förslag rörande den eftergymnasiala utbildningen. Förslagen remissbehandlas f.n.
Inom vuxenutbildningen finns ett rikt utbud av alternativa studievägar. Huvudfrågan är nu hur man skall nå de grupper som bäst be-
höver utbildning — personer med kort grundutbildning, svåra arbetsförhållanden och/eller utsatt ekonomisk situation. Utredningsarbete
om viktiga sidor av dessa problem pågår. Kommittén för studiestöd åt vuxa (SVUX) arbetar bl. a. med de studiesociala problemen. Kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX) arbetar med for-
mer för uppsökande verksamhet på arbetsplatser och arbetsplatsanknyt-
ning av vuxenutbildning, En interdepartemental arbetsgrupp arbetar
med frågan om lagstiftning om rätt till ledighet för studier. Förslag
från samtliga dessa tre väntas under år 1974.
På kulturområdet har en mångfasetterad reformverksamhet ägt rum under 1960-talet. Kulturutbudet har nått nya grupper genom televisionens utbyggnad men också tack vare tillkomsten av rikskonserter, riksutställningar och satsningen på riksteatern. Fria grupper och de
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 3
etablerade kulturinstitutionerna har sökt sig fram på nya vägar för att nå en bredare publik. Fasta teatrar har upprättats i tidigare svagt tillgodosedda regioner. Stödet till kulturarbetare har förstärkts kraftigt. Folkrörelsernas roll har alltmer accentuerats. |
1960-talet har varit ett betydelsefullt nydanande skede för svensk kul-
turpolitik. Inför den fortsatta utvecklingen finns det ett behov av att ta ställning till olika principfrågor. Detta gäller t. ex. den statliga kulturpolitikens mål samt ansvarsfördelningen mellan stat, landsting, kommun och organisationsliv. En proposition som tar upp bl.a. dessa frågor kommer att läggas fram våren 1974.
Kulturändamål
Förslag om betydande reformer på kulturområdet har lagts fram av
kulturrådet i betänkandet (SOU 1972: 66) Ny kulturpolitik och av 1965 års musei- och utställningssakkunniga i betänkandena (SOU 1972:
45 och 1973: 5) Kulturminnesvård och Museerna, Remissbehandlingen av dessa betänkanden är nu avslutad, På grundval av detta material kommer förslag i fråga om kulturpolitikens mål, organisation och finan-
siering att läggas fram i nyssnämnda proposition.
I avvaktan på att kulturrådet lägger fram sina förslag om statliga insatser för kulturarbetarna vilket beräknas ske våren 1974 föreslås
förstärkningar under anslagen till konstnärsstipendier och till förvärv av konst för statens byggnader m. m.
Riksarkivet och landsarkiven, som under senare år fått ökade arbetsuppgifter i och med förvaltningens expansion och omorganisation, kon-
torsteknikens utveckling m. m., föreslås få förstärkningar, Vidare före-
slås att institutet för ortnamns- och dialektforskning vid universitetet i Göteborg organiseras om till ett arkiv inom myndigheten dialekt- och
ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv.
Under året planeras en allmän översyn av samhällets stöd till ungdomsorganisationernas verksamhet.
För konsthögskolan och konstfackskolan föreslås medelsförstärk- '
ningar för att öka möjligheterna för utvecklingsarbete i pedagogiskt
och studieorganisatoriskt avseende.
Det statliga stödet till fria kristna samfund utvidgas till att omfatta även andra såväl kristna som icke kristna trossamfund. Bidraget till trossamfunden fördubblas nästa år.
Skolväsende och lärarutbildning
De genomgripande yttre reformerna av ungdomsskolan är i och med utgången av läsåret 1972/73 avslutade. Arbetet koncentreras nu, som redan sagts, till skolans inre miljö och ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna. |
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 4
Också Länsskolnämndsutredningens under hösten 1973 överlämnade betänkande (SOU 1973: 48) Skolans regionala ledning behandlar förut-
sättningarna att öka det lokala ansvaret för skolan. För innevarande budgetår har riksdagen (prop. 1973: 165, FiU 1973: 40, rskr 1973: 344) i avvaktan på SIA:s förslag anvisat medel för särskilda åtgärder på skolområdet. För åtgärder riktade mot speciella problemområden anvisas ytterligare 30 milj. kr. för budgetåret 1974/75. Akuta problem i undervisningssituationen kan lösas genom ökade lärar-
insatser eller anlitande av annan personal. Dessa medel är även avsedda för förstärkningar av elevvärd och fritidsverksamhet inom sko-
lans ram. Åtgärderna bör främst gälla storstadskommuner och kommuner med ett stort inslag av invandrare. Anslaget till grundskolan beräknas för nästa budgetår öka med 249 milj. kr. till 4 260 milj. kr.
Gymnasieskolan kommer nästa budgetår att ha ett oförändrat antal
intagningsplatser, vilket svarar mot över 90 9, av antalet 16-åringar.
Inom ramen föreslås en viss omfördelning för att tillgodose den ökade
efterfrågan på yrkesinriktad utbildning. För att möta problemen för vissa elevgrupper ges ökade resurser för specialundervisning.
Anslaget till gymnasieskolan beräknas öka till 1438 milj. kr. För utrustning av gymnasieskolan anvisas 23 milj. kr.
Investeringsramen för skolbyggande föreslås för nästa budgetår uppgå till 450 milj. kr. Statsbidraget till anordnande av provisoriska skollokaler höjs.
Stödundervisningen för invandrare i grundskolan beräknas nästa
budgetår kosta 21 milj. kr. 1 årets statsverksproposition föreslås insatser
för stödundervisning även för invandrarelever i gymnasieskolan, där behoven nu accentueras.
Förslag rörande läromedelsfrågor kommer att läggas fram i en sär-
skild proposition,
Under nästa budgetår kommer genomförandet av den enhetliga organisationen för studie- och yrkesvägledning i grundskolan och gymnasieskolan att slutföras. Förstärkta insatser föreslås för handikappade elever
i grundskolan och för elever i glesbygd liksom insatser för elever som
avbryter sina grundskole- eller gymnasieskolestudier. Den sammanlagda medelsanvisningen för detta ändamål uppgår till 43 milj. kr.
Tillgången på lärare inom flertalet områden har successivt förbättrats. Förslaget rörande lärarutbildningens kapacitet innebär en väsentlig ökning av antalet utbildningsplatser för förskollärare och speciallärare och en minskning av antalet utbildningsplatser för klasslärare och ämneslärare. Försöksverksamheten med förkortad förskollärarutbildning för barnskötare inom förskolan byggs ut. Den nya vidareutbildningen
av mellanstadielärare till ämneslärare anordnas första gången budgetåret 1974/75. Studievägledningen vid lärarhögskolan förstärks.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 5
Inom ramen för fortbildningsanslaget beräknas medel för ökade insatser för bl. a. fortbildning av skolledare.
Ökat bidrag föreslås till Riksförbundet Hem och Skola.
Högre utbildning och forskning
Utvecklingen vid universitet och högskolor präglas av återhållsamhet i avvaktan på statsmakternas ställningstaganden till U 68:s förslag. För att universitetsfilialerna och de filosofiska fakulteterna i Umeå och Linköping, trots minskat studerandeantal skall kunna ge ett brett utbud av kurser, föreslås särskilda åtgärder till en kostnad av högst 2 milj. kr.
Vissa förstärkningar av den grundläggande utbildningen vid de filosofiska fakulteterna förordas. Medel beräknas för förstärkning av undervisning i moderna språk och av utbildningen inom ämnesområden med litet studerandeantal.
Utbyggnaden av studievägledningen vid universiteten slutförs genom de förslag som förs fram. En förstärkning av resurserna för forskarutbildning förordas, samtidigt som en utredning av forskarutbildningens dimensionering m. m. aviseras.
Förslag rörande försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) samt om arbetsvetenskaplig utbildning och forskning i Luleå kommer att läggas fram i särskilda propositioner. Fortbildningen av journalister, som sedan år 1971 anordnas på försök i Kalmar, föreslås fortsätta. Utbyggnaden av utbildnings- och forskningsorganisationen för resp. medicin och odontologi i Huddinge och teknik i Luleå fullföljs.
Statens restauranger för studerande och anställda vid universiteten och högskolorna föreslås få stöd i samma omfattning som personalrestauranger vid statliga myndigheter.
Anslagen till forskningsråden förstärks väsentligt (+ 22,5 milj. kr.). Den fasta forskningsorganisationen vid universitet och högskolor föreslås utbyggd bl. a. med 12 tjänster som professor eller biträdande professor.
Vuxenutbildning
Vuxenutbildningen har en betydande omfattning. Expansionen har under läsåret 1972/73 främst skett inom folkbildningen. Antalet deltagare i prioriterade studiecirklar och kortare ämneskurser på folkhögskola har ökat särskilt starkt.
Studieförbunden samlade under läsåret 1972/73 drygt 2,1 milj. deltagare i studiecirkelverksamheten. Omkring 30 Yo därav deltog i kulturellt inriktade cirklar i konst, teater, film eller musik. Utöver studiecirkelaktiviteter genomför folkbildningsorganisationerna ett stort antal kulturarrangemang i form av t. ex. utställningar, konserter och teaterföreställningar. Studieförbunden svarar härigenom för en väsentlig del
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 6
av amatörverksamheten på kulturområdet. Med hänsyn härtill kommer det statliga stödet till studiecirkelverksamheten och till studieförbun-
dens centrala verksamhet att behandlas i den särskilda propositionen
om den statliga kulturpolitiken.
Förslag läggs fram om tjänster för lärare med tjänstgöringen huvudsakligen förlagd till kommunal vuxenutbildning. Vidare föreslås försökverksamhet med särskilda orienteringskurser för vuxenstuderande och regler som underlättar kommunal vuxenutbildning på fångvårdsanstalter. i
För Samernas folkhögskola i Jokkmokk föreslås ett statligt stöd som ger skolan möjligheter att konsolidera sin verksamhet. Särskilda medel beräknas också för folkhögskolan i Haparanda.
Anslaget till löntagarorganisationernas kursverksamhet föreslås höjt med 1,6 milj. kr. Förslaget innefattar en förbättring av bidragsvillkoren.
Från den 1 juli 1973 har, med några undantag, de invandrare som har anställning, laglig rätt till ledighet och lön för deltagande i undervisning i svenska med samhällsorientering. Undervisningen bedrivs av studieförbunden i studiecirkelform. För denna verksamhet beräknas 48,5 milj. kr. Fortbildningen av lärare i invandrarundervisningen tillförs enligt förslaget ökade resurser inom ramen för anslaget till lärares fort-
bildning m. m. | ne |
För att öka möjligheterna till undervisning i svenska även för hemarbetande invandrare — företrädesvis kvinnor — föreslås 500 000 kr. för uppsökande verksamhet i studieförbundens regi. Vidare beräknas ytterligare medel för sådana kurser som kan ha speciellt intresse för hemarbetande invandrare.
Den tolkutbildning som statens invandrarverk bedrivit på försök : föreslås från den 1 juli 1974 bli underställd skolöverstyrelsens tillsyn. Universitetskanslersämbetet och överstyrelsen kommer att få Kungl. Maj:ts uppdrag att utarbeta detaljförslag för tolkutbildning som skall bedrivas i form av högskolekurser, studiecirklar och ämneskurser vid folkhögskolorna.
Studiesociala åtgärder
Under innevarande budgetår har beslutet om enhetligt studiestöd genomförts. Alla studerande över 20 år får därigenom rätt till studiemedel. En rad olika förslag till förbättringar av studiestödet har aktualiserats av centrala studiehjälpsnämnden och 1968 års studiemedelsutredning. En arbetsgrupp inom utbildnings- och finansdepartementen har lagt fram förslag till förbättringar i fråga om återbetalning av studiemedel m. m. Huvudpunkterna i förslaget är en höjning av studiebidraget, en ny utformning av inflationsgarantiregeln och stark förbättring av de sociala
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 7
trygghetsreglerna. Samtliga nu nämnda frågor kommer att behandlas i en särskild proposition. |
Ett omfattande utredningsarbete inom det studiesociala området pågår. SVUX har att lägga fram förslag om studiefinansieringen inom vuxenutbildningen. En utredningsman utreder behovet av särskild studerandehälsovård.
Utgifterna för studiesociala åtgärder beräknas till 1 042 milj. kr.
Sammanställning
Totalbeloppen för de olika budgetavsnitten samt förändringarna i jämförelse med anslagen för innevarande budgetår framgår av tabellen på sid. 8. Anslagsindelningen och redovisade belopp för budgetåret 1973/74 har justerats för att möjliggöra jämförelser med budgetförslaget för 1974/75. Medel på tilläggsstat har inte medtagits i tabellen. Mellan olika litteror inom åttonde huvudtiteln har vissa överföringar ' skett, ett antal nya anslag tillkommit och andra har utgått, varför beloppen under tabellens olika underlitteror i kolumnen »anvisat 1973/74» inte överensstämmer med riksstaten för 1973/74. Till åttonde huvudtitelns littera G under anslaget Vissa vuxenutbildningsåtgärder har medel för tolkutbildning förts över från anslaget 1973/74 under elfte huvudtiteln Anpassningsåtgärder för invandrare.
I de sammanställningar över personalen vid myndigheter m. m., som lämnas under de olika anslagspunkterna i propositionen, ingår — förutom tjänster enligt personalförteckning m. m. — även annan personal till ett antal som motsvarar medelsanvisningen.
I 'den följande redovisningen av myndigheternas anslagsframställ- . ningar återges även myndigheternas förslag och bedömningar av effekterna av en medelstilldelning som med 5 94 understiger anslaget enligt riksstaten för budgetåret 1973/74 justerat med hänsyn till pris- och löneomräkning för budgetåret 1974/75 (0-alternativet).
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 8
Sammanställning över anslagsförändringarna från 1973/74 till 1974/75 inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde (milj. kr.)
Anvisat Förslag Förändring
1973/74 1974/75
DRIETBUDGETEN A. Utbildningsdepartementet m. m. 28,6 32,9 + 4,3 B,. Kulturändamål 430,0 492,6 + 62,6
a) Konst, litteratur, musik, teater
m. m. 233,5 269,4 + 35,8
b) Arkiv, museer m. m. 87,4 99,9 + 12,5
c) Ungdoms- och folkbildningsverk-
| samhet | 62,2 | 70,1 + 7,9 |
| d) Utbildning inom kulturområdet | 46,9 | 53,3 + 6,4 |
| C. Kyrkliga ändamål | 17,7 | 24,4 + 6,7 |
| D. Skolväsendet | 5 866,5 6 249,1 +382,6 |
a) Centrala och regionala myndighe-
ter m. m. 922,0 94,9 + 2,9 b) Pedagogiskt utvecklingsarbete 23,1 26,6 + 3,5 c) Det obligatoriska skolväsendet
| m.m. | 4 074,0 4 359,1 +285,1 | |
| d) Gymnasiala skolor m. m. | 1 480,8 | 1 577,1 + 96,3 |
| e) Investeringsbidrag | 196,5 | 191,3 — 52 |
| E. Högre utbildning och forskning | 1 614,5 1758,4 +143,8 | |
| a) Centrala myndigheter m. m. | 17,3 | 18,5 + 12 |
| b) Universiteten m. m. | 897,6 | 945,2 -+ 47,6 |
| c) Vissa högskolor m. m. | 42,8 | 46,8 + 40 |
d) Gemensamt för universitet och
| högskolor | 370,8 | 431,4 + 60,6 |
| e) Vissa forskningsändamål | 211,8 | 241,5 + 29,7 |
| f) Inredning och utrustning | 74,2 | 75,0 + 0,8 |
| F. Lärarutbildning | 334,4 | 328,9 — 5,5 |
| G. Vuxenutbildning | 625,8 | 691,1 -+ 65,3 |
| H. Studiesociala åtgärder | 558,8 | 595,1 + 36,3 |
| I. Internationellt-kulturellt samarbete | 19,2 | 20,4 + 12 |
| a) Kulturellt utbyte med utlandet | 4,6 | 5,4 + 0,8 |
| b) Nordiskt kulturellt samarbete | 14,6 | 15,0 + 04 |
| Totalt för driftbudgeten | 9 495,5 10 192,9 +697,4 |
KAPITALBUDGETEN
| Statens affärsverksfonder | 39,7 | 40,1 + 04 |
| Statens allmänna fastighetsfond | 196,9 | 218,1 + 21,3 |
| Statens utlåningsfonder | 455,0 | 447,0 — 0,8 |
| Totalt för kapitalbudgeten | 691,6 | 705,2 + 13,7 |
| Totalt för utbildningsdepartementet | 10 187,1 10 898,2 +711,1 |
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 9
Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1974.
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFS- SON, ZACHRISSON, LEIJON.
Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson, anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1974/75 inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, dock att de på driftbudgeten under littera C upptagna frågorna anmilts av statsrådet Gustafsson. Föredragandena anför.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 1 DRIFTBUDGETEN Åttonde huvudtiteln
A UTBILDNINGSDEPARTEMENTET M. M.
A 1. Utbildningsdepartementet
1972/73 Utgift 10 064 592 1973/74 Anslag 11 359 000 1974/75 Förslag 12 176 000
1973/74 Beräknad ändring 1974/75 Personal
| Handläggande personal | 73 | +1 |
| Övrig | 66 139 | of. +1 |
Anslag
| Lönekostnader | 10 437 000 | + 726 000 |
| Sjukvård | 35 000 | — 35000 |
| Reseersättningar | 180 000 | + 15000 |
| Expenser | 707 000 11 359 000 | + 111 000 + 817 000 |
1 Fr.o.m. budgetåret 1974/75 kommer för departementspersonal medel för sjukvård att beräknas under det under sjunde huvudtiteln upptagna anslaget Gemensamma ändamål för statsdepartementen.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
12 176 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare en tjänst som departementssekreterare/kanslisekreterare.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utbildningsdepartementet för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 12 176 000 kr.
A 2. Kommittéer m. m.
1972/73 Utgift 19 638 974 Reservation 827 103 1973/74 Anslag 17 200 000 1974/75 Förslag 20 200 000
Jag räknar med en i stort sett oförändrad kommittéverksamhet de tre budgetåren 1972/73, 1973/74 och 1974/75. Medelsbehovet för 1973/
74 kommer jag att anmäla i tilläggsstat ITIL. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
till Kommittéer m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett reser-
vationsanslag av 20 200 000 kr.
A
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 12
A 3. Extra utgifter
1972/73 Utgift 696 455 Reservation 156 455
1973/74 Anslag 500 000
1974/75 Förslag 500 000
Från detta anslag har hittills utgått bl. a. bidrag till vissa elevorganisationer. Medel för detta ändamål bör i fortsättningen utgå från anslaget. Bidrag till vissa elevorganisationer. Förevarande anslag bör därför
minskas med 140 000 kr.
Vidare har jag under detta anslag beräknat medel avseende den europeiska utbildningsministerkonferens som skall äga rum i Sverige under våren 1975.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1974/75 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 500 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 13
B KULTURÄNDAMÅL
Departementschefen
Under åren 1972 och 1973 har flera betänkanden av betydelse för
den framtida statliga kulturpolitiken lagts fram.
Kulturrådet tar i sitt huvudbetänkande (SOU 1972: 66) Ny kulturpolitik upp frågor om kulturpolitikens mål, organisation och finansiering. 1965 års musci- och utställningssakkunniga har lagt fram två olika betänkanden, nämligen (SOU 1972:45) Kulturminnesvård och (SOU 1973: 5) Muscerna. Operautredningen har avgett betänkandet (Ds U
1973: 6) Operans verksamhet och organisation. Slutligen har utred-
ningen rörande Nämnden för svensk språkvård avgett betänkandet (Ds U 1973: 10) Nämnden för svensk språkvård — framtida ställning
och organisation. Betänkandena har remissbehandlats.
I betänkandena och remissyttrandena över dem finns ett omfattande underlag för beslut om den framtida inriktningen av de statliga åtgär-
derna på kulturområdet. Beredningen är inte avslutad. Jag ämnar se-
nare föreslå Kungl. Maj:t att för 1974 års riksdag lägga fram en särskild proposition om den statliga kulturpolitiken på grundval av de
framlagda utredningsförslagen. Propositionen kommer att behandla mål för kulturpolitiken och olika organisatoriska frågor. Behandling-
en av dessa frågor avses bl. a. ta sikte på en precisering av statens ansvar för kulturområdet med hänsyn tagen till de insatser som landsting och kommuner är beredda att göra på detta område. Vidare läggs förslag fram i fråga om statens ekonomiska insatser.
Som ett led i det pågående beredningsarbetet ingår överläggningar mellan företrädare för staten, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet i frågor av betydelse för kommuner och landsting.
Flera anslag i riksstaten för innevarande budgetår under avsnittet B
Kulturändamål berörs av den kommande propositionen. I avvaktan på denna bör medel för sådana ändamål och vissa nya ändamål tas upp med preliminärt beräknade belopp under tre särskilda anslagsrubriker, nämligen Vissa åtgärder inom kulturområdet, Kulturminnesvård och museer m. m. samt Vissa folkbildningsåtgärder m. m. Under avsnittet Vuxenutbildning kommer jag i det följande att behandla vissa anslag som
också berörs av propositionen.
Kulturrådet väntas i ett andra betänkande under våren 1974 lägga fram en samlad analys av statens insatser för kulturarbetarna och före-
slå de förändringar man anser erforderliga. De förslag i fråga om mål och organisatoriskt ansvar som kommer att presenteras i den särskilda propositionen till detta års riksdag om den statliga kulturpolitiken kommer att påverka kulturarbetarnas situa-
B
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet : 14
tion, Flera av de förslag som läggs fram i propositionen kommer att ge
ökade arbetsmöjligheter för kulturarbetarna. I avvaktan på kulturrådets förslag bör en fortsatt provisorisk för-
stärkning ske av de statliga insatserna för kulturarbetarna, Överläggningar har ägt rum mellan företrädare för utbildningsdepartementet och kulturarbetarnas organisationer rörande den lämpligaste utformningen av sådana förstärkningar. Med hänsyn härtill bedömer jag det som mest angläget att förbättringarna i första hand kommer bildkonstnärerna till del. I det följande kommer jag att förorda en ökning av medlen till konstnärsstipendier för i första hand denna grupp samt till förvärv av konst för statens byggnader m. m.
På arkivområdet är riksarkivets och landsarkivens insatser av väsentlig betydelse för bl.a. den statliga rationaliseringsverksamheten. En effektiv gallring av arkivalier kan resultera i betydande besparingar genom minskade investeringar i arkivlokaler och genom lägre driftkostnader. I olika sammanhang har därför betonats att det är viktigt
att myndigheterna får stöd och stimulans för gallringsverksamhet. Riks-
arkivets utbildningsverksamhet för myndigheternas arkivvårdare fyller här en viktig funktion, För att ge riksarkivet möjlighet att utvidga och effektivisera sin utbildningsverksamhet m. m. föreslås i det följande medel för personalförstärkning. Vidare föreslås vissa förstärkningar vid landsarkiven för att ge dem möjlighet att förbättra sin myndighetsservice. Under anslagen till myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven
samt svenskt visarkiv (DOVA) föreslås att institutet för ortnamns- och dialektforskning vid universitetet i Göteborg organiseras om till ett dialekt- och ortnamnsarkiv och inordnas i DOVA.
Frågor rörande bidragsgivningen till ungdomsorganisationerna fick en ingående behandling såväl i förra årets statsverksproposition som
vid riksdagens behandling av hithörande frågor. Olika därvid aktualiserade utredningskrav har behandlats under höstriksdagen (KrU 1973:
41, rskr 1973: 301). Som anmälts i det följande bör med anledning bl. a. härav en översyn företas av samhällets stöd till organisationernas verk-
samhet. De frågor som därvid bör aktualiseras avser i första hand stödet till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet.
Frågor om enhetliga och förenklade regler för statens bidrag till ung-
domsorganisationernas centrala verksamhet och ledarutbildning har utretts av en arbetsgrupp hos statens ungdomsråd. Rådet kan väntas lägga
fram förslag under våren 1974.
I avvaktan på resultatet av översynen föreslås i det följande för näs-
ta budgetår väsentliga förstärkningar av bidragen till ungdomsorganisationerna. Inom flera delar av utbildningen inom kulturområdet pågår utred-
ningsarbete.
Frågor som berör den framtida utformningen av utbildningen inom
B
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 15
bildkonst, konsthantverk och design har behandlats av flera utred-
ningar. Konstnärsutbildningssakkunniga har lagt fram förslag om denna utbildning i betänkandet (SOU 1970: 66) Högskolor för konstnär-
lig utbildning. Frågor om teckningslärarutbildningen behandlas i lärarutbildningskommitténs huvudbetänkande (SOU 1972:92 och 93) Fortsatt reformering av lärarutbildningen. Konstutbildningen behandlas också, i likhet med övriga utbildningar inom kulturområdet, av 19638 års utbildningsutredning i dess huvudbetänkande (SOU 1973: 2) Högskolan. Några ställningstaganden i fråga om utbildningen inom detta
område kan inte göras förrän tidigast i samband med att man be-
handlar de förslag från lärarutbildningskommittén som avser teck-
ningslärarutbildningen. I avvaktan på ett sådant ställningstagande har
1973 års expertgrupp för konstutbildning i uppdrag att utföra visst för-
beredande arbete inför en reform av utbildningen. Gruppens arbete
rör bl. a. studieorganisationen inom den högre konstnärliga utbildningen
samt frågor om förberedande konstnärlig utbildning och fortbildning.
Jag beräknar i det följande särskilda medel för viss försöksverksamhet vid konsthögskolan och konstfackskolan med anknytning till expert-
gruppens arbete.
På den högre musikutbildningens område arbetar sedan år 1970 or-
ganisationskommittén för högre musikutbildning med att genomföra en successiv reform av utbildningen. En ny provisorisk utbildning av lä-
rare i musik och ett annat ämne har anordnats sedan läsåret 1971/72. Denna utbildning är nu fullt utbyggd i Göteborg och har påbörjats i
Malmö. Ställning till fortsatt utbyggnad kan tas tidigast i samband med behandlingen av lärarutbildningskommitténs nyssnämnda förslag.
Organisationskommittén har i december 1973, som ett led i sitt arbete
med utbildningen av musikpedagoger, lagt fram betänkandet (Ds U 1973: 19) Musikundervisning. Betänkandet remissbehandlas f.n.
Den utredning om utbildningen av dansare som förutskickades i föregående års statsverksproposition har nu tillsatts. Utredningen har
i uppdrag att utforma dels förberedande dansutbildning i grundskolan, dels yrkesinriktad utbildning i dans på gymnasieskolenivå.
Behovet av bl. a. återanskaffning av försliten och föråldrad utrustning inom de olika utbildningarna inom kulturområdet har hittills fått tillgodoses inom ramen för skolornas anslag samt med hjälp av engångs-
anvisningar av medel som Kungl. Maj:t disponerat. I fortsättningen bör
sådana återanskaffningar m. m. ske på ett mer planmässigt sätt. Medel för ändamålet bör i fortsättningen beräknas under anslaget Inredning
och utrustning av lokaler vid universiteten m. m, Jag avser att i annat
sammanhang återkomma till Kungl. Maj:t i denna fråga. avser att i annat sammanhang återkomma till Kungl. Maj:t i denna
fråga.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 16
På radio- och TV-området har 1969 års radioutredning avlämnat förslag rörande bl.a. lokal- och utbildningsradio i betänkandet (SOU 1973: 8) Radio i utveckling. Även det utredningsarbete som bedrivs av kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet berörs av dessa förslag. Radioutredningens betänkande har remissbehandlats. Förslagen kommer att mot bakgrund av remissopinionen och andra pågående utredningar på området tas upp till översyn inom en särskild arbetsgrupp. I avvaktan härpå föreslås inte några förändringar av TV- och ljudradioverksamhetens organisation och ekonomi.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 17
a) konst, litteratur, musik, teater m. m.
B 1. Konstnärsstipendier
1972/73 Utgift 7 397 628 Reservation 191 811 1973/74 Anslag 8 500 000 1974/75 Förslag 9 560 000
Enligt de av Kungl. Maj:t den 7 juni 1972 meddelade bestämmel-
serna angående konstnärsstipendier kan stipendier tilldelas konstnärer
som genom tillräckliga insatser dokumenterat sin begåvning. Konstnärs-
stipendierna utgår till följande fyra konstnärsgrupper, nämligen förfat-
tare och översättare, konstnärer inom måleri m. m., tonsättare samt
konstnärer i övrigt. Inom varje konstnärsgrupp bör stipendierna förde-
las med hänsyn till dels att de från inkomstsynpunkt sämst ställda konstnärerna tillgodoses, dels att skilda konstarter och olika delar av landet
blir företrädda bland stipendiaterna.
Stipendiemyndighet för författar- och översättarstipendierna är styrelsen för Sveriges författarfond. För utdelning av stipendier till konstnärer inom måleri m. m. svarar Akademien för de fria konsterna i samråd med Konstnärernas riksorganisation. Stipendier åt tonsättare utdelas av Musikaliska akademiens styrelse i samråd med Föreningen Svenska tonsittare. Stipendier åt konstnärer i övrigt utdelas av en i särskild ordning tillsatt nämnd, konstnärsstipendienämnden, som består av åtta ledamöter, förordnade av Kungl. Maj:t för ett år i sänder. Sju av nämndens ledamöter utses efter förslag av Konstnirliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd.
Tre typer av stipendier utdelas, nämligen stora arbetsstipendier, små arbets- och resestipendier samt stipendier av pensionskaraktär och tillfälliga bidrag. Stora arbetsstipendier utgår med 15 000 kr. och små arbetsstipendier med lägst 4000 kr. Stipendierna utdelas för ett år i
sänder. Stipendiemyndigheterna har dock möjlighet att låta stort ar-
betsstipendium utgå under ytterligare högst fyra år i följd.
Särskilda medel ställs under detta anslag till förfogande för utdelning
i form av arbetsbidrag till konstnärer inom måleri m. m. Denna bidrags-
givning är av försökskaraktär. Akademien för de fria konsterna svarar i samråd med Konstnärernas riksorganisation för utdelningen av dessa
arbetsbidrag för projekt som kan främja utvecklingen inom arbetsom-
rådet.
Ba
2 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bil. 10
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 18
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Stipendie- Deparwements-
myndigheten! chefen! Stipendier åt författare
och översättare 795 000 + 109 000 + 4 000 Stipendier åt konstnärer
inom måleri m. m. 4 242 000 + 713 000 + 550 000 Stipendier åt tonsättare 407 000 + 581 000 + 22 000 Stipendier åt konstnärer
1 övrigt 2226 000 + 635 000 + 234 000 Försöksverksamhet med ar-
betsbidrag till konstnärer
inom måleri m. m, $30 000 + 685 000 + 250 000
8 500 000 +2 728 000 +1 060 000
' Inkl. kostnader för fördelning av stipendierna Stipendiemyndigheterna
1. Styrelsen för Sveriges författarfond föreslår att antalet arbetsstipendier för gruppen författare och översättare ökas från nuvarande 53 till 60 för att därigenom särskilt tillgodose behovet av ökat antal stipendier för kulturjournalister (+ 103 000 kr.).
Sina kostnader för stipendiernas fördelning begränsar styrelsen under detta anslag till 4 000 kr. Beloppet avser merkostnader för annonsering.
2. Akademien för de fria konsterna konstaterar beträffande gruppen konstnärer inom måleri m. m. att innevarande budgetårs medelsökning bör göra det möjligt att täcka de mest trängande behoven av stipendier av pensionskaraktär och även ge rimlig möjlighet till stöd ät de ekonomiskt sämst lottade i form av tillfälliga bidrag. En viss mindre uppräkning för nästa budgetår är dock befogad med hänsyn
till kostnadsutvecklingen (4-150 000 kr.).
Det för små arbets- och resestipendier anslagna beloppet är emellertid otillräckligt för sitt ändamäl. Dels borde normalbeloppet av ett sådant stipendium för att alltjämt vara ett verksamt stöd med hänsyn till penningvärdets fall höjas till åtminstone 8 000 kr., dels borde antalet sädana stipendier ökas till samma antal som de stora arbetsstipendierna (:::368 000 kr.).
För stora arbetsstipendier föreslås ett oförändrat belopp.
Kostnaderna för stipendiernas fördelning beräknas uppgå till ca 200 000 kr., inkl. höjt lönekostnadspålägg.
Akademien framhåller vidare att Konstnärernas riksorganisation (KRO) i skrivelse till akademien förordat att medlen till stora och små arbetsstipendier skulle slås ihop och höjas till sammanlagt 4 milj. kr. för att därefter endast utdelas i form av stora arbetsstipendier samt att anslaget till stipendier av pensionskaraktär och tillfälliga bidrag skulle höjas till 2 milj. kr.
3. Musikaliska akademien återkommer med ctt förslag om särskilt
Ba
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 19
projektstöd på musikområdet. För förslaget, vars huvudsyfte är att möjliggöra för olika institutioner och ensembler att av tonsättare beställa verk, har redogjorts i föregående års statsverksproposition
(prop. 1973: 1 bil. 10 s. 20) (5-500 000 kr.). Beträffande tonsättarstipendierna har föreslagits att de större arbetsstipendierna skall höjas till 20000 kr. och de mindre till 10 000
kr. Viss mindre ökning föreslås av medlen till stipendier av pensions-
karaktär. (+69 000 kr.) Kostnaderna under nästa budgetår för stipendiernas fördelning be-
räknas till ca 12 000 kr., inkl. höjt lönekostnadspålägg.
4. Konstnärsstipendienämnden föreslår beträffande gruppen konstnärer i Övrigt att de större arbetsstipendierna med hänsyn till penningvärdesutvecklingen höjs från nuvarande 15 000 kr. till 20 000
kr. (4300 000 kr.).
Även om beloppen för små arbets- och resestipendier samt för sti-
pendier av pensionskaraktär och tillfälliga bidrag i icke oväsentlig om-
fattning räknats upp till innevarande budgetår behövs ytterligare medel för att möjliggöra dels en generell höjning av stipendie- och bidrags-
beloppen, dels en fortsatt ökning av antalet stipendier och bidrag (200 000 kr.).
Konstnärsstipendienämndens kostnader under niista budgetår i samband med fördelningen av stipendierna beräknas till ca 135 000 kr., inkl. höjt lönekostnadspålägg.
5. Beträffande försöksverksamheten med arbetsbi-
drag till konstnärer inom måleri m.m. anför Akademien för de fria konsterna att verksamheten bör byggas ut successivt.
Bidraget har blivit av allt större betydelse för bildkonstnärerna. An-
talet ansökningar uppgick budgetåret 1972/73 till sammanlagt 220 och det sökta beloppet till i runt tal 4,7 milj. kr. Akademien föreslår att anslaget till försöksverksamhet med arbetsbidrag för nästa budgetår
höjs till 1,5 milj. kr. (+ 670 000 kr.).
För kostnader i samband med arbetsbidragens fördelning föreslås
15 000 kr.
KRO har i den tidigare nämnda skrivelsen till akademien förordat att medlen till arbetsbidrag skulle ökas till 2 milj. kr.
Departementschefen
I avvaktan på kulturrådets förslag rörande kulturarbetarnas villkor är jag inte beredd att nu föreslå någon ändring i bestämmelserna om stipendiernas storlek eller att överväga ett särskilt projektstöd till tonsättare.
Med hänvisning till vad jag inledningsvis anfört under avsnittet B Kulturändamål och till den under förevarande anslag redovisade sammanställningen beräknar jag en höjning av anslaget med 1 060 000 kr.
Ba
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 20
Hiirav utgör 360 000 kr. kostnader för stipendiernas fördelning, för vil-
ket ändamål medel hittills beräknats under åttonde huvudtitelns an-
slag till kommittéer m. m.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Konstnärsstipendier för budgetåret 1974/75 anvisa ett
reservationsanslag av 9 560 000 kr. |
B 2. Konstnärsbelöningar
1972/73 Utgift 1 814 853 1973/74 Anslag 1425 000 1974/73 Förslag 2 025 000
Enligt kungörelsen (1964: 526) om konstnärsbelöningar (ändrad 1965: 172) kan till innehavare av konstnärsbelöning utses den som genom
konstnärlig verksamhet såsom skapande av litterära eller andra konst-
närliga verk, uppträdande som utövande konstnär eller i annan form gjort mycket betydande insatser inom svenskt kulturliv. Beslut om utdelning av belöningar fattas av Kungl. Maj:t efter förslag av vederböran-
de stipendiemyndighet och skall avse kalenderår eiler återstående del
därav. Den som innehar konstnärsbelöning skall årligen under sin återstående livstid åter utses till innehavare av konstnärsbelöning, om inte synnerliga skäl föranleder annat.
Konstnärsbelöning kan uppgå till högst fem gånger det basbelopp som
enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring gällde vid kalenderårets
ingång. Det för januari 1974 fastställda basbeloppet är 8 100 kr. Belöningens maximibelopp för år 1974 uppgår således till 40 500 kr. Detta maximibelopp minskas med innehavarens årsinkomst upp till ett bas-
belopp och med 75 4 av årsinkomsten i övrigt.
Antalet konstnärsbelöningar är innevarande budgetår 120.
Departementschefen
Med hänsyn till cn beräknad belastning under nästa budgetår finner jag att detta anslag bör höjas med 600 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Konstnärsbelöningar för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 2 025 000 kr.
B 3. Statens konstråd
| 1972/73 Utgift | 205 926 |
| 1973/74 Anslag | 239 000 |
| 1974/75 Förslag | 250 000 |
Statens konstråd har till uppgift att genom förvärv av konstnärliga arbeten till statens byggnader och andra Jokaler för statliga myndigheter verka för att konstnärliga värden införlivas med samhällsmiljön.
Ba
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 21
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Statens Departements-
konstråd chefen
Personal
Handläggande personal 1 of. of. Övrig personal 0,5 of. of.
1,5 of. of. Anslag
| Lönekostnader | 186 700 | +22 000 | -+ 5 000 | |
| Sjukvård | 300 | of. | of. | |
| Reseersättningar | 24 300 | +24 700 | + 3000 | |
| därav utrikes resor | — | +15 000 | — | |
| Lokalkostnader | 13 700 | + 1800 | + 2000 | |
| Expenser | 14 000 239 000 | + 1500 +50 000 | + 1000 +11 090 |
Statens konstråd
1. Pris- och löneomräkning m. m. 30 343 kr., varav 5 343 kr. avser
höjt lönekostnadspålägg. 2. 0-alternativet innebär för rådets del en nedskärning av verksam-
heten överlag.
3. Den konstnärliga utsmyckningen av ambassader och andra lokaler för statlig verksamhet utomlands utgör en viktig del av rådets uppgifter. Rådet, som för utrikes resor nu är hänvisat till byggnadsstyrelsens rese-
anslag, föreslås få egna medel om 15 000 kr. för ändamålet. Därutöver
behövs ökade medel för resor inom landet (4:19 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens konstråd för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslags-
anslag av 250 000 kr.
B 4. Förvärv av konst för statens byggnader m. m.
1972/73 Utgift 3 000 000 Reservation —
1973/74 Anslag 3 000 000 1974/75 Förslag 3 800 000
Från anslaget bekostas sådana förvärv av konst till statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter, som beslutas av statens konstråd. Förvärven kan avse dels konst som särskilt beställts i anslutning till olika byggnader, dels stafflikonst, skulptur, grafik m. m. Utöver beställningar som är möjliga inom anslagets ram får konstrådet beställa konst intill ett belopp av högst 1,5 milj. kr. för betalning under följande
budgetår.
Ba
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 22
Statens konstråd
1. Rådet anser att behoven av konst hos statliga myndigheter samt sysselsättningsläget bland landets konstnärer medför att den s.k. enprocentregeln bör läggas till grund för tilldelningen av. medel, vilket innebär ett belopp motsvarande en procent av investeringskostnaderna för statliga nybyggen. Rådet vill emellertid inte för nästa budgetår föreslå en större ökning än vad rådet med bibehållen målsättning om största möjliga effektivitet i resursanvändningen kan klara av och före-
slår att anslaget till förvärv av konst för statens byggnader m. m. förs
upp med 6 milj. kr. (4- 3 milj. kr.).
2. Bemyndigandet att beställa konst för betalning under följande budgetår bör höjas från nuvarande 1,5 till 3 milj. kr.
3. Ett genomförande av 0-alternativet innebär att möjligheterna att
förvärva konst minskar med 150 000 kr.
I särskild skrivelse har Konstnärernas riksorganisation (KRO) med hänvisning till behovet av skyndsamma, arbetsstimulerande åtgärder för konstnärerna, krävt att verksamheten genom statens konstråd byggs ut. Rådet bör årligen tilldelas medel motsvarande en procent av investeringskostnaderna i statlig nybyggnation samt i övrigt få de medel rådet begär för förvärv av konst till äldre byggnader m. m. Departementschefen
Med hänvisning till vad jag anfört i inledningen under avsnittet B Kulturändamål beräknar jag en anslagshöjning med 800000 kr. till
3,8 milj. kr.
Utöver beställningar som blir möjliga inom anslagets ram bör rådet enligt samma principer som gäller för innevarande budgetår få beställa konst för ett belopp av högst 1,9 milj. kr. för betalning under följande budgetår.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna vad jag anfört angående beställningar av konst,
som föranleder utgifter under senare budgetår än budgetåret
1974/75,
2. till Förvärv av konst för statens byggnader m. m. för budget-
året 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 3 800 000 kr.
B 5. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m.
1972/73 Utgift 12 321 000 1973/74 Anslag 13 184 000 1974/75 Förslag — 14228 000
Ur anslaget utgår innevarande budgetår ersättning åt författare m. fl.
Ba
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 23
för utlåning av deras verk genom bibliotek med 12 904-000 kr. samt åt
författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av tal-
böcker och i taltidningar med 280 000 kr.
Gällande bestämmelser om biblioteksersättning finns i kungörelsen (1962: 652) angående Sveriges författarfond (ändrad senast
1972: 553). Ersättning utgår för utlåning genom stifts- och landsbiblio-
tek, länsbibliotek, folkbibliotek och skolbibliotek av svenska litterära verk i original och litterära verk i svensk översättning. Ersättning utgår för sådana verk även om de ingår i bibliotekens referenssamlingar och inte lånas ut.
Från detta anslag överförs årligen till Sveriges författarfond medel motsvarande vissa grundbelopp för biblioteksersättningen. Innevarande budgetår uppgår grundbeloppen i fråga om originalverk till 18 öre för hemlån och till 72 öre för referensexemplar samt i fråga om översatt verk till 6 öre för hemlån och till 24 öre för referensexemplar. Av fondens medel utbetalas individuell ersättning till svenska författare av originalverk, s. k. författarpenning, med 10 öre av grundbeloppet för hemlån och med 40 öre för referensexemplar av originalverk. För författare med höga utlåningssiffror gäller vissa begränsningar. Återstoden av fonden. den s.k. fria delen, används efter bestämmande av författarfondens styrelse till stipendier, pensioner, understöd och andra för författare. översättare m. fl. gemensamma ändamål.
Försöksvis tillämpar styrelsen även ett stipendicsystem som innebär att man genom att ge stipendietillägg till utgående författarpenning skapar förutsättningar för ett antal författare och andra upphovsmän att få en garanterad årsinkomst av f. n. 24 000 kr.
Ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk
i form av talböcker och taltidningar fördelas av Sveriges
författarförbund enligt vissa av förbundet fastställda grunder.
Styrelsen för Sveriges författarfond
1. Biblioteksutlåningen beräknas under år 1974 stiga till 88.4 milj. lån och handbokssamlingarna öka till 4,7 milj. volymer, vilket medför ett ökat medelsbehov för biblioteksersättning (+834 000 kr.).
2 Biblioteksersättningen bör under nästa budgetår för
hemlän av svenskt originalverk höjas till 24 öre och för översatt verk
till 8 öre. Vidare bör ersättningen för i referenssamling ingående svenskt originalverk höjas till 96 öre och för i sådan samling ingående översatt verk till 32 öre. (4-4 579 000 kr.)
Det nya grundbeloppet om 24 öre bör fördelas så att 10 öre tillfaller
fondens fria del och 14 öre författaren i form av författarpenning, med samma procentuella avtrappning som nu gäller vid höga utlåningssiffror.
Resursökningen under fondens fria del kommer i första hand att an-
vändas för långtidsstipendier, stipendietillägg och pensioner.
Ba
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 24
Styrelsens beräknade användning av medlen i sin helhet framgår av följande sammanställning.
Fördelning av författarfondens medel budgetåren 1972/73—1974/75
Ändamål 1972/73 1973/74 1974/75
Utgifter Beräknado Prel. beräknade
utgifter utgifter vid bi-
fall till styv-
relsens förslag
| Författarpenningar | 2 966 600 | 3 800 000 | 5 500 000 |
| Långtidsstipendier | 1307 555 | 1 600 000 | 2 200 000 |
| Stipendictillägg | 2 660 000" | 2250 000 | 3 200 000 |
| Arbets- och rescstipendier | 2 043 250 | 2 600 000 | 3 000 000 |
| Understöd | 223 375 | 300 000 | 350 000 |
| Pensioner | 1545 199 | 2 000 000 | 2 400 000 |
| Premier | 350 000 | 350 000 | 350 000 |
Bidrag till särskilda ändamål,
| inkl. organisationsbidrag | 1 003 000 | 1 200 000 | 1 400 000 |
| Administration | 325 315 12 424 294 | 445 000 14 545 000 18 999 000 | 500 000 |
+ Därav 566 000 kr. för budgetåret 1971/72
Sveriges författarförbund
Medeisbehovet under nästa budgetår för ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras
verk i form av talböcker och taltidningar beräknas
uppgå till 800 000 kr., vilket är 520 000 kr. mer än för innevarande
budgetår. Av ökningen hänför sig ca 210000 kr. till beräknad ökad
talboksframställning och ca 310000 kr. till kostnader som följer av att tidigare på öppna spolar inspelade talböcker kopieras om till kassetter.
I särskild skrivelse upprepar förbundet sitt tidigare framförda krav att biblioteksersättningens grundbelopp skall sättas till 30 öre, med motsvarande höjningar för övriga ersättningsbelopp. Förbundet är dock berett att för nästa budgetår av hänsyn till bl. a. övriga konstnärsgrupper
godta en höjning till 24 öre. Författarpenning föreslås därvid utgå med
14 öre upp till 100 000 lån, däröver med 7 öre upp till 200 000 lån, däröver med 2,8 öre upp till 400 000 lån samt däröver med 1,4 öre.
I skrivelsen framförs vidare krav på att i fondkungörelsen skall tas in bestämmelser som dels permanentar nu pågående försöksverksamhet
med stipendietillägg, dels gör det möjligt för fonden att med kulturar-
betarorganisation träffa likställighetsavtal angående ATP.
Departemenischefen
Vid min avvägning av förstärkningar till olika ändamål inom kultur-
området har jag inte ansett mig kunna förorda andra medelsökning-
ar under förevarande anslag än sådana som sammanhänger med en ökning av biblioteksutlåningen samt med ökat utnyttjande av förfat-
Ba
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 25
tares och översättares verk i form av talböcker och taltidningar. För
biblioteksutlåningen beräknar jag ett ökat medelsbehov av 834 000 kr.
För ökat utnyttjande av författares och översättares verk i form av tal-
böcker beräknar jag en medelsökning av 210000 kr. Jag har därvid
inte räknat med att ersättning skall utgå i de fall tidigare inspelningar på öppna spolar i motsvarande omfattning kopieras över till kassetter.
Anslaget bör höjas med 1 044 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsanslag av 14 228 000 kr.
B 6. Statens biografbyrå
| 1972/73 Utgift | 637 724 |
| 1973/74 Anslag | 713 000 |
| 1974/75 Förslag | 759 000 |
Statens biografbyrås uppgift är att pröva frågor om godkännande av film som är avsedd att visas vid offentlig biografföreställning. Till bio-
grafbyrån är som rådgivande organ knutna statens filmgranskningsråd
och statens barnfilmnämnd.
Avgifterna för granskning av biograffilm, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas innevarande budgetår till 275 000 kr.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Statens Departements-
biografbyrå chefen Personal Handläggande personal 1 of. of. Övrig personal 9 of. of.
10 of. of. Anslag
| Lönekostnader | 652 000 | +16 000 | +16 000 | ||
| Sjukvård | 1 000 | of. | of. | ||
| Resccrsättningar | 11 000 | + 19000 | + 500 | ||
| dirav utrikes resor | 2 500 | +300 | -3-300 | ||
| Lokalkostnader | 34 000 | +24 000 | +24 000 | ||
| Expenser | 15 000 713 000 | + 6000 +47 000 | + 5500 +46 090 |
Statens biografbyrå 1. Pris- och löneomräkning m. m. 29 500 kr., varav 16 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. 2. O-aiternativet innebär för byråns del att personalen måste minska
med en censor (—35 600 kr.).
Ba
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 26
3. Med hänsyn till ökade underhållskostnader behöver härutöver posten för expenser räknas upp med 1 500 kr.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 46 000 kr. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens biografbyrå för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsanslag av 759 000 kr.
B 7. Vissa åtgärder inom kulturområdet
Såsom angetts i inledningen till avsnittet B Kulturändamål ämnar jag föreslå Kungl. Maj:t att senare för riksdagen lägga fram en särskild proposition angående den statliga kulturpolitiken.
[ propositionen kommer följande i riksstaten för innevarande budgetär under avsnittet a) konst, litteratur, musik, teater m. m. upptagna anslag att beröras, nämligen Teater- och musikrådet, Bidrag till Ope-
ran och Dramatiska teatern, Bidrag till Svenska riksteatern, Bidrag
till stadsteatrar och därmed likställda teatrar, Rikskonsertverksamhet, Regionmusiken. Tidskriftsstöd och Bidrag till särskilda kulturella ändamål.
I avvaktan på den särskilda propositionen bör medel tas upp med
preliminärt beräknat belopp under förevarande rubrik.
Jag hemstä!ler att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att. i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Vissa åtgär-
der inom kulturområdet för budgetåret 1974/75 beräkna ett
förslagsanslag av 232 611 000 kr.
B 8. Musikaliska akademien
1972/73 Utgift 1679 939 1973/74 Anslag 1765 000 1974/75 Förslag 1 842 000
Kungl. Maj:t fastställde den 27 maj 1971 stadgar för Musikaliska
akademien. Enligt stadgarna har akademien till uppgift att främja ton-
konsten och vårda musiklivet. Det ingår vidare i akademiens uppgifter att svara för ledningen av akademiens bibliotek. Till akademien är musikhistoriska museet knutet.
Statskontoret fick år 1967 i uppdrag att utreda frågan om de vetenskapliga bibliotekens inre organisation m. m. Genom beslut den 10 april 1970 föreskrev Kungl. Maj:t att Musikaliska akademiens bibliotek skul-
Ba
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 27
le innefattas i statskontorets utredningsuppdrag. Statskontoret har nyli-
gen överlimnat en rapport rörande akademiens bibliotek. Rapporten
skall remissbehandlas.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Musikaliska Departements-
akademien chefen
Personal
| Handläggande personal! | 6 | +1 | of. |
| Övrig personal | 11,5 17,5 | +4,5 +5,5 | of. of. |
Anslag
Utgifter
| Lönekostnader | 1030 000 | --320 000 | +35 000 | |
| Sjukvård | 3 000 | of. | of. | |
| Resccrsättningar | 21 000 | + 1000 | + 1000 | |
| Lokalkostnader | 307 000 | + 2000 | +16 000 | |
| Expenser | 106 000 | 4185 000 | + 7000 | |
| därav engångsutgifter | — | --75 000 | — |
Konferens- och kontakt-
| verksamhet m. m. | 163 000 | -+ 35 000 | 4 8000 |
| Bokinköp m. m. | 151 000 | -+221 000 | +10 000 |
| dirav engångsutgifter | — 1781 0900 | -|-150 000 +764 000 | — +77 000 |
Uppbördsmedel Lokalhvyror m. m. 16 000 of. of.
Nettoutgift 1765 000 +764 000 +77 000 + Inkl. en arvodestjänst som föreståndare vid musikhistoriska museet
Musikaliska akademien
1. Pris- och löneomräkning m. m. 70 687 kr., varav 27 175 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. 0-alternativet innebär för akademiens del bl. a. att arbetet med det internationella källexikonet RISM fördröjs samt att resurserna för kontakt- och konferensverksamhet, för bokinköp och bokbindning m. m. får skäras ned.
3. Vidbibliotekets avdelning för förvärv och litteraturkatalogisering föreslås en nu befintlig tjänst som bibliotekarie utbytt mot en tjänst som förste bibliotekarie samt att avdelningen förstärks med ytterligare två tjänster, en som bibliotekarie och en som förste bibliotcksassistent. Vidare behöver låneexpeditionen förstärkas med en tjänst som
förste biblioteksassistent. Med hänsyn till uppgifterna i samband med RISM-arbetet bör assistentpersonalen fortsättningsvis arvoderas mot-
svarande lönegrad A 18. Slutligen behövs en expeditionsvakt, en bokbindare samt medel för semestervikarier. (-+280 047 kr.)
4 Akademiens kansli bör anvisas särskilda medel för kame-
ral service (5-5 119 kr.).
5. Under anslagsposten till expenser har bl.a. begärts 50 000 kr. för akademiens och bibliotekets publikationsverksamhet samt två
engångsanvisningar, en om 25 000 kr. och en om 50 000 kr. för att till
Ba
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 28
biblioteket anskaffa dels en ny lokaltelefonanläggning, dels ändamålsenlig inredning i låneexpeditionen.
6. Ökade medel föreslås under anslagsposten till konferensoch kontaktverksamhet för bl.a. kontakter med utländskt
musikliv, för administrativ förstärkning av akademiens kansli samt för att på arvodesbasis anställa en orgelkonsulent (+37 000 kr.).
7. Anslagsposten till bokin köp m. m, bör räknas upp med 40 000
kr. för att möjliggöra inköp och iocrdningställande av orkestermaterial
för Sveriges orkesterföreningars riksförbunds verksamhet. Vidare före-
slås två engångsanslag, ett om 100 000 kr. för bindning av bibliotekets musikalier och ett om 50000 kr. för att anskaffa ett skivarkiv.
(4190 000 kr.)
Teater- och musikrådet
Rådet understryker starkt behovet av en förbättrad låneservice vid
biblioteket och tillstyrker därför medel för ytterligare en biblioteksassistent. Dessutom tillstyrks 15 000 kr. för extra personal vid akademiens
kansli och vid biblioteket, de begärda medlen för inköp av material för orkesterföreningarnas verksamhet samt 16 000 kr. för inbindning av
musikalier (-+ 117 627 kr.). Rådet framhåller att förslagen i övrigt rörande biblioteket förefaller
rimliga men att rådet vill vänta med en närmare bedömning tills rådet tagit del av statskontorets utredning om bibliotekets organisation.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl Maj:t föreslår riksdagen
att till Musikaliska akademien för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av I 842 000 kr.
B 9. Filmstöd
1972/73 Utgift 1299 090 1973/74 Anslag 1 690 000 1974/75 Förslag 3 380 000
Från detta anslag utgår bidrag till Svenska filminstitutets H-fond.
Stiftelsen Svenska filminstitutet grundades genom ett år 1963 träffat
avtal mellan svenska staten och filmbranschens organisationer. Stiftelsens verksamhet finansieras genom en avgift om 10 90 på bruttobiljettintäkterna vid de större biograferna. Avgiftsmedlen skall enligt avtalet användas dels till en intern resursomfördelning inom filmbranschen, dels till filminstitutets förvaltningskostnader m. m.
I enlighet med en på våren 1972 beslutad revision av filmavtalet
Ba
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 29
skall fr. o.m. innevarande budgetår en ny fond för selektivt förhandsstöd till produktion av långfilm — H-fonden — byggas upp genom att
bl. a. den nuvarande ersättningen till svenska filmproducenter i förhållande till bruttobiljettintäkterna (A-fonden) successivt trappas av för
att helt upphöra fr. o. m, budgetåret 1974/75. De till H-fonden avsatta medlen fördelas lika mellan två fondstyrelser varav den ena består av
fyra representanter för filmbranschen och cn för filmarbetarna och den
andra av fyra representanter för filmarbetarna och en för filmbranschen.
Det statliga bidraget till H-fonden utgår innevarande budgetår med ett belopp som motsvarar den avtalade avtrappningen av A-fonden för
samma budgetår. Hälften av filmstödet från H-fonden utgörs i enlighet
härmed av statsmedel.
Ett bidrag om 500 000 kr. till filminstitutets filmrestaureringsverksamhet har genom beslut den 9 februari 1973 utgått ur behållningen
av de särskilda lotterier som anordnas till förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Svenska film- Departements-
instilutet chefen Anslag Bidrag till H-fonden 1690 000 +1 690 000 +1 690 000 Bidrag till filmrestaurering — + 625 000 —
1690 000 -+2 315 000 +1 690 000
Svenska filminstitutet
1. För att den svenska spelfilmproduktionen skall kunna tryggas trots den fortsatta nedgången i besökssiffrorna på biograferna är en förstärkning av H-fonden oundgängligen nödvändig. Det statliga bidraget bör därför utgå med ett belopp som motsvarar avtrappningen av Afonden under nästa budgetår.
2. Filminstitutets restaurering av äldre svensk film har inte kunnat bedrivas i önskvärd omfattning på grund av de knappa resurser som stått till buds för ändamålet. Oersättliga kulturhistoriska värden kan därför gå förlorade. För att räddningsarbetet skall kunna utvidgas bör ett statsbidrag anvisas. Det beräknade beloppet avser laboratoriekost-
nader och lönekostnader för en filmtekniker.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 1 690 000 kr. Med hänvisning till samman-
ställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Filmstöd för budgetåret 1974/75 anvisa ett anslag av
3 380 000 kr.
Ba
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 30
B 10. Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio
1972/73 Utgift 700 0001 Reservation —
1973/74 Anslag 800 0001 1974/75 Förslag 9200 000
t Anslaget Viss beredskapsutrustning m. m.
Från anslaget bestrids Sveriges Radios kostnader för förvärv av viss beredskapsutrustning m. m.
Sveriges Radio
T en särskild skrivelse anför Sveriges Radio att sammanlagt 1 milj.
kr. bör anvisas till vissa närmare angivna ändamål. Med hänsyn till skrivelsens innehåll torde någon närmare redogörelse inte böra lämnas till statsrådsprotokollet. Riksdagens vederbörande
utskott torde få beredas tillfälle ta del av skrivelsen genom att den tillhandahålls utskottet.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 100 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Viss beredskapsutrustning m.m. för Sveriges Radio för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 900 000
kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet : 31
b) arkiv, museer m. m.
B 11. Riksarkivet: Förvaltningskostnader
1972/73 Utgift 8 097 096 1973/74 Anslag 8 949 000 1974/75 Förslag — 10165 000
Riksarkivet är central myndighet för arkivfrågor och chefsmyndighet
för landsarkiven. I riksarkivets uppgifter ingår att vara arkivdepå och att främja vetenskaplig forskning.
Riksarkivet har två byråer, en administrativ avdelning och en fri-
stående heraldisk sektion.
Till riksarkivet är vidare knuten en nämnd för enskilda arkiv.
1973;74 Beräknad ändring 1974:75
Riksarkivet Deparwements-
chefen Personal Arkivarier och handläggande
| personal | 41 | 42 | +1 |
| Övrig personal | 51 ” | +2 +4 | of. +1 |
Anslag
Utgifter
| Lönekostnader | 5 460 000 + 443 000 + 271 000 | ||
| Sjukvård | 13 000 + 1 000 + 1 000 | ||
| Reseersättningar | 47 000 + 13 000 + 12000 | ||
| därav utrikes resor | 3 000 | +8 0600 | +43 000 |
| Lokalkostnader | 2954 000 + 881 000 + 905 000 | ||
| Expenser | 365 000 + 43 000 + 15 000 | ||
| Reproduktionsverksamheten | 36 000 + 3 000 + 3 000 | ||
| Bidrag till Nordisk Arkivnyt | 6 000 | of. | of. |
Riksarkivets nämnd för cen-
skilda arkiv 208 000 + 232 000 + 10000
9 089 000 -+1 616 000 +1 217 000 Uppbördsmedel Publikationer 2 000 + 1000 + 1 000 Reproduktionsverksamheten 60 000 of. of. Bokbinderiets beställnings-
arbeten 10 000 of. of. Heraldiska verksamheten 60 000 of. of. Konsultverksamheten 8 000 of. of.
Nettoutgift 8 949 000 -+1 615 000 -+1 216 000
Riksarkivet
1. Pris- och löneomräkning m. m. 1 102 497 kr., varav 141 086 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. 0-alternativet innebär för riksarkivets del en minskning av samtliga verksamhetsgrenar, däribland minskad forskarservice och försäm-
Bb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 32
rad vård av arkivhandlingar m. m. samt minskad myndighetsservice.
3. Riksarkivet har starkt begränsat sina förslag jämfört med tidigare år i syfte att öka landsarkivens möjligheter att erhålla personalför-
stärkningar. Riksarkivet föreslår därför för egen del endast en tjänst
som förste arkivarie och en som kvalificerat biträde. Förslaget om tjänsternas inrättande hänger samman med att riksarkivet får väsentligt ökade uppgifter inom utbildningen på arkivområdet i anslutning till de yrkesinriktade kurser i arkivkunskap som sedan i höstas anordnas vid universitetet i Stockholm. Kurserna har lokalmässigt förlagts till riksarkivet och avsikten är att riksarkivet fr. o. m. nästa budgetår skall ha hand om den vidareutbildningsverksamhet som avses följa på de yrkesinriktade kurserna. Till de föreslagna tjänsterna skall vidare knytas uppgifter rörande riksarkivets publicerings- och utställningsverksamhet. (4-128 591 kr.)
4, Föreningen Sveriges pressarkiv och pressmuseum har även i år anhällit att det av föreningen drivna pressarkivet skall förstatligas och föras över till riksarkivet. Riksarkivet, som biträder förslaget, föreslår med anledning därav inrättandet av en tjänst som arkivarie och en som assistent samt vissa expensmedel (-+139 517 kr.).
5. När det gäller folkrörelsearkiven kan sedan budget-
året 1972/73 bidrag utgå till huvudman för depå vars verksamhet rik-
tar sig till alla folkrörelser och som har län celler landskap till verksamhetsfält samt är den enda Jäns- eller landskapsdepån bland folk-
rörelsearkiven inom länet eller landskapet. Bidrag utgår för avlöning av föreståndare vid sådan läns- eller landskapsdepå med högst 60 <o av lönen enligt löneklass A 26. Antalet bidragsberättigade arkivde-
påer är f.n. fyra. Riksarkivet räknar med att det under nästa budget-
år skall bli aktuellt alt utbetala bidrag till ytterligare en arkivdepå.
Därutöver föreslår riksarkivet särskilda medel att användas som bidrag
till folkrörelsearkiv som inte uppfyller nyssnämnda villkor samt att medlen för inventering av enskilda arkiv ökas. (5220 117 kr.)
Departementschefen
Kulturrådet har i sitt betänkande (SOU 1972: 66) Ny kulturpolitik s. 406 föreslagit att frågan om en gemensam styrelse för arkivväsen-
det skulle utredas. Till arkivväsendet hänför kulturrådet förutom riks-
arkivet och landsarkiven, dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt
visarkiv och svenskt biografiskt lexikon. Kulturrådets förslag bereds
f.n, inom utbildningsdepartementet. Jag kommer senare vid min anmälan av propositionen om den statliga kulturpolitiken att beröra kulturrådets förslag.
Riksarkivets nuvarande utbildningsverksamhet för myndigheternas arkivvårdare har fyllt en viktig funktion, Riksarkivet bör därför få möjligheter att utvidga och effektivisera denna utbildningsverksamhet.
Bb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 33
Jag beräknar medel för en förste arkivarie.
Riksarkivet har ställt sig positivt till ett förslag från Föreningen
Sveriges pressarkiv och pressmuscum att det av föreningen drivna pressarkivet skulle förstatligas och föras över till riksarkivet. Jag avser att i anslutning till den kommande propositionen om den statliga kulturpolitiken ta upp denna fråga.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Riksarkivet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 10 165 000 kr.
B 12. Riksarkivet: Inköp av arkivalier och böcker m. m.
1972/73 Utgift 62 973 Reservation 103 385 1973/74 Anslag 89 000 1974/75 Förslag 95 000
Från anslaget bestrids kostnader för inköp av arkivalier och böcker till riksarkivet och landsarkiven, för riksarkivets publicering av källskrifter samt för konservering av arkivalier, bokbindning samt repro-
duktion av arkivhandlingar vid landsarkiven.
Riksarkivet
Anslaget föreslås bli höjt med 43 000 kr. Av ökningen hänför sig 9 000 kr. till kostnadsförändringar, 17 000 kr. till publiceringsverksamhet vid riksarkivet, 14000 kr. till reproduktionsverksamhet vid landsarkiven samt 3 000 kr. till kostnader vid övertagande av pressarkivet. Den under anslaget förefintliga reservationen beräknas under nästa budgetår dels gå åt för utgivning av första delen av 1600-talets stenografiska rådsprotokoll, dels tas i anspråk för reproduktionsverksamhet vid i huvud-
sak två landsarkiv.
För konsekvenserna av 0-alternativet har redogjorts under riksarkivets förvaltningsanslag.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 6000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och böcker m.m. för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 95 000 kr.
Bb
3 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bil, 10
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 34
B 13. Landsarkiven 1972/73 Utgift 5 585 794 1973/74 Anslag 6 256 000 1974/75 Förslag 6 882 000
De sju landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Härnösand och Östersund är regionala arkivmyndigheter och arkivdepåer. Till ett landsarkivs verksamhetsområde hör ett eller flera län. Riksarkivet är chefsmyndighet för landsarkiven.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Riksarkivet Departements-
chefen Personal Arkivarier och handläggande
| personal | 28,5 | + 6 | +3 |
| Övrig personal | 42 70,5 | + 9 +15 | of. +3 |
Anslag Lönekostnader 4 095 000 + 983 000 +325 000 Sjukvård 7 000 + 2000 + 2000 Reseersättningar 71 000 + 20000 + 4000 Lokalkostnader 1861 000 + 374 000 +367 000 Expenser 178 000 + 57000 — 66 000 därav engångsutgifter 72 000 -+36 000 —72 000 Vissa transportkostnader m.m. 44 000 — 6000 — 6000 6 256 000 +1 430 000 +626 000
Riksarkivet 1. Pris- och löneomräkning m. m. 495 156 kr., varav 104 872 kr. avser höjt lönckostnadspålägg. 2. En minskning av verksamheten cnligt 0-alternativet går så gott som helt ut över landsarkivens myndighetsservice. 3. Riksarkivet lade år 1970 i samråd med statskontoret fram en utredning om landsarkivens uppgifter och organisation. I utredningen
konstaterades att landsarkiven under senare år fått väsentligt ökade
arbetsuppgifter och att landsarkiven behövde förstärkas med samman-
lagt 24,5 nya tjänster. Upprustningen föreslogs ske i tre etapper, med
början budgetåret 1971/72. I utredningen togs inte frågan om förstärkningar för bokbinderioch papperskonserveringsverksamheten upp eftersom statskontoret då höll på med en utredning om den statliga bokbinderiverksamheten. Inför nästa budgetår föreslår riksarkivet inrättandet av 15 nya tjäns-
ter vid landsarkiven. Av ökningen hänför sig elva tjänster, fem som
arkivarie, en som amanuens, fyra som assistent och en som kvalificerat biträde, till etapp I i utbyggnadsplanen och fyra tjänster, två som konserveringsbiträde och två som expeditionsvakt, till behov som kon-
Bb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 35
staterats först senare. Vidare föreslås ökade medel till vikarier.
(+866 311 kr.)
4, Riksarkivet föreslår vidare ett engångsbelopp om sammanlagt
108 000 kr. Beloppet är avsett för att anskaffa inredning till tjänste-
rum åt föreslagen ny personal, telefonväxel och kartskåp till lands-
arkivet i Uppsala samt hydraulisk pappsax åt landsarkivet i Härnö-
sand. Samtidigt faller en för innevarande budgetår upptagen engångsanvisning om 72 000 kr. bort. (+36 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag anfört i inledningen under avsnittet B
Kulturändamål och till den nyss redovisade sammanställningen beräknar jag anslaget till 6 882 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare två arkivarier, en vid Jlandsarkivet i Vadstena och en vid landsarkivet i Göteborg, samt för en amanuens vid landsarkivet i Uppsala.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Landsarkiven för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslags-
anslag av 6 882 000 kr.
B 14. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: För-
valtningskostnader
1972/73 Utgift 2 872 358 1973/74 Anslag 3 086 000 1974/75 Förslag 3 558 000
I myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv
(DOVA) ingår dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, ortnamnsarki-
vet i Uppsala, dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, dialekt- och ortnamnsarkivet i Umeå samt svenskt visarkiv. Myndigheten har till uppgift bl.a. att samla in, bevara, bearbeta och publicera material om dialekter och folkminnen samt ortnamn i riket, ombesörja statliga ortnamnsundersökningar, handlägga ärenden om fastställande av ortnamn
samt samla in och sammanstilla svenskt vismaterial och folkmusik.
Myndigheten leds av en av Kungl. Maj:t tillsatt styrelse.
1973/74 Beriknad ändring 1974/75
Styrelsen för Departements-
dialekt- och chefen
orinamnsarkiven
samt svenskt
visarkiv
| Personal | | | ||
| Handläggande personal | 24 | +7 | +2,5 |
| Övrig personal | 18 42 | +0,5 +7,5 | +0,5 +3 |
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 36
Anslag
| Lönekostnader | 2598 000 | +692 000 | 4298 000 |
| Sjukvård | 5 000 | + 1000 | + 3000 |
| Lokalkostnader | 432 000 | -+139 000 | +137 000 |
| Till styrelsens disposition | 51000 oo o—+ 4000 3 086 000 | +836 000 | + 34 000 -+472 000 |
Styrelsen för dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv
1. Pris- och löneomräkning m. m. 220321 kr., varav 66 050 kr. av-
ser höjt lönekostnadspålägg.
2. 0-alternativet innebär minskningar på personalsidan vid samtliga
arkiv både under detta anslag och under anslaget till insamlingsverk-
samhet.
3. Styrelsen föreslår att institutet för ortnamns- och dialektforskning, som nu är knutet till institutionen för nordiska språk vid universitetet i Göteborg, skall inordnas i DOVA. Institutets undersökningsområde omfattar i fråga om ortnamn Göteborgs och Bohus län samt
i fråga om dialekter även delar av Älvsborgs län. Institutet ger I ut
verket Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län.
Styrelsen framhåller i detta sammanhang bl a. följande. Genom DOVA:s inrättande skapade statsmakterna förutsättningar för en samordning och effektivisering av dialekt- och ortnamnsarbetet. Att då behålla en institution i Göteborg utanför DOVA kan inte anses ratio-
nellt. Den nuvarande situationen med Göteborgs och Bohus län undan-
taget från DOVA:s myndighetsområde och med två i förhållande till
varandra helt fristående institutioner arbetande med dialekter i Älvs-
borgs län har inneburit stora olägenheter, som kommer att accentueras ytterligare i samband med att DOVA som samrådsmyndighet i fråga om traktnamn och traktindelning kommer att delta i arbetet med uppläggande av ett nytt fastighetsregister. Förslaget om omorganisation läggs fram i samråd med universitetskanslersämbetet. Omorganisationen bör medföra vissa besparingar vid universitetet i Göteborg.
Institutet har f. n. följande personal, nämligen en tjänst som univer-
sitetslektor, tillika föreståndare för institutet, cen amanuens (500 timmar) och en halvtidsanställd kansliskrivare. Föreståndaren fullgör tre fjärdedelar av sin arbetstid vid institutet och en fjärdedel vid universi-
tetet i form av undervisning inom ämnesområdet nordiska språk. Tjänsten som universitetslektor är personlig för docenten Verner Eken-
vall (prop. 1966: 1 bil. 10 SU 1966: 42, rskr 1966: 125). Chef för institutet är prefekten för institutionen för nordiska språk. Styrelsen föreslår att personalen vid det nya DOVA-arkivet i Göte-
borg skall efter omorganisationen bestå av en arkivchef, en amanu-
ens/arkivarie och ett kvalificerat biträde med halvtidstjänstgöring. Dess-
utom föreslås medel till sakkunniga, lokalkostnader m. m. (-+239 661 kr.).
4. I prop. 1970: 46 (SU 1970: 91, rskr 1970: 217), som byggde på en
Bh
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 37
utredning om svenska ortnamnsarkivet och landsmålsarkivens verksamhet, uttalade dåvarande departementschefen att det enligt hans mening fanns skäl för en sammanslagning av de två arkiven i Uppsala, numera dialekt- och folkminnesarkivet resp. ortnamnsarkivet. Med hänsyn till de invändningar som gjorts från de berörda arkiven ansåg departementschefen det behövligt att ytterligare utreda frågan. Genom beslut den 29 juni 1970 uppdrog Kungl. Maj:t åt styrelsen för DOVA att bl.a. utföra detta utredningsarbete. Styrelsen föreslår nu att de båda arkiven även framdeles skall fortsätta som självständiga institutioner. Styrelsen framhåller därvid bl.a. att de båda arkiven har vuxit fram som självständiga enheter och att den vetenskapliga kapaciteten hos medarbetarna omfattar olika områden. Det är tänkbart att samordna expeditions- och biblioteksverksamheten men förutsättningen för detta är att arkiven erhåller gemensamma lokaler, vilket inte torde ske under överblickbar tid. En samordning i berört avseende kan även ske utan en formell sammanslagning. De båda arkiven ingår numera i samma myndighet och styrelsen har möjlighet att samordna deras liksom de andra i DOVA ingående arkivens verksamhet. Styrelsen anser det inte heller vara realistiskt att förordna den ena av de nuvarande arkivcheferna som chef för båda arkiven.
I särskild skrivelse föreslår styrelsen att chefstjänsten vid dialektoch folkminnesarkivet i Uppsala skall upphöra att vara extra och om- :' vandlas till en extra ordinarie tjänst.
5. Nuvarande innehavaren av tjänsten som arkivchef vid dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala kommer under år 1974 att avgå med pension. Eftersom det inte är troligt att någon tänkbar efterträdare vid sidan av chefskapet även kan ägna sig åt den alltmer växande och aktuella fonogramverksamheten vid arkivet och då det inte heller är möjligt att lägga fonogramverksamheten på den befintliga personalen, föreslår styrelsen att en f.n. vakantsatt tjänst som förste arkivarie åter får tillsättas (+87 648 kr.).
6. Vid omorganisationen av landsmålsarkivet i Lund till ett dialektoch ortnamnsarkiv utökades arkivets uppgifter utan att arkivet fick däremot svarande personalförstärkningar. Styrelsen föreslår en tjänst som förste arkivarie (+87 648 kr.).
7. Enligt kungörelsen (1968: 379) om uppläggande av nytt fastighetsregister m. m. (ändrad senast 1973: 424) skall ortnamnsarkivet i Uppsala medverka vid fastställande av traktnamn och traktindelning. Enligt instruktionen för DOVA gäller vidare att Uppsalaarkivet i fråga om fastställande av namn på ort inom annat ortnamnsarkivs undersökningsområde skall inhämta yttrande från chefen för berört arkiv. Enligt styrelsen kommer uppgifterna i anslutning till fastighetsregistret' att kräva betydande arbetsinsatser från arkivens sida. Styrelsen föreslår att särskilda medel ställs till styrelsens förfogande för att fördelas mellan arkiven efter behov (-+102 380 kr.).
Bb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 38
8. I utredningen om svenskt visarkiv föreslogs att fem tjänster skulle inrättas för utbildad personal på området. Vid förstatligandet inrätta-
des endast fyra sådana tjänster. Genom bidrag från enskilda institutioner kunde arkivet likväl bekosta lönen till en femte tjänsteman. Då emellertid detta stöd upphört med utgången av budgetåret 1972/73 föreslår styrelsen medel för ytterligare en arkivarie vid visarkivet
(472 710 kr.).
9. Till styrelsens disposition bör vidare ställas särskilda medel för lönekostnader till vikarier i samband med längre sjukledigheter m. m.
vid arkiven (-+25 595 kr.).
Departementschefen
I samband med statsmakternas beslut (prop. 1970: 46, SU 1970: 91,
rskr 1970: 217) att inrätta myndigheten dialckt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) uppsköts ställningstagandet till dels införlivandet med DOVA av institutet för ortnamns- och dialektforsk-
ning vid universitetet i Göteborg, dels en föreslagen samordning av
numera dialekt- och folkminnesarkivet resp. ortnamnsarkivet i Uppsala.
Dåvarande departementschefen ansåg att frågorna behövde ytterligare
utredas. Genom beslut den 29 juni 1970 uppdrog Kungl. Maj:t åt styrclsen för DOVA att utföra bl. a. detta utredningsarbete. Styrelsens utred-
ningsarbete är nu avslutat.
I fråga om institutet i Göteborg föreslår styrelsen i samråd med
universitetskanslersämbetet att det skall ombildas till ett dialekt- och ortnamnsarkiv inom DOVA. I vad avser de två arkiven i Uppsala
innebär styrelsens förslag att de även framdeles bör vara organiserade som skilda arkiv.
Karakteristiskt för myndigheten DOVA är att den består av ett flertal sinsemellan självständiga arkiv under en gemensam styrelse. Denna organisationsform har hittills visat sig fungera väl. Jag ansluter mig därför till styrelsens förslag om att institutet för ortnamns- och dialektforskning, som nu är knutet till institutionen för nordiska språk vid universitetet i Göteborg, från den 1 juli 1974 organiseras om till ett arkiv inom DOVA. Det nya arkivet bör benämnas dialekt- och ort-
namnsarkivet i Göteborg. Arkivet bör i stort ha samma arbetsuppgifter som det nuvarande institutet. Det bör ankomma på styrelsen att närmare bestämma undersökningsområdets avgränsning i förhållande till
de andra arkivens m. m. Vid min medelsberäkning har jag utgått från att det vid arkivet skall finnas följande personal, nämligen en arkivchef, en amanuens och ett biträde med halvtidstjänstgöring. Docenten Verner Ekenvall innehar en personlig tjänst som universitetslektor, tilllika föreståndare för det nuvarande institutet. Jag avser att i annat
sammanhang föreslå att Ekenvall utses till förste innehavare av arkiv-
chefstjänsten. Vid arkivet bör vidare inrättas en rådgivande nämnd.
Bb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 39
Jag beräknar kostnaderna under förevarande anslag för det nya arkivets verksamhet till sammanlagt 222 000 kr. Jag har härvid under berörda anslag till högre utbildning och forskning räknat med en
minskning, motsvarande kostnaderna för det nuvarande institutet.
Jag ansluter mig vidare till styrelsens förslag att dialekt- och folk-
minnesarkivet resp. ortnamnsarkivet i Uppsala även framdeles bör vara skilda arkiv inom DOVA. Styrelsen bör emellertid när tillfälle ges överväga vinsterna av en lokalmässig samordning. Arkivchefstjänsten
vid dialekt- och folkminnesarkivet är inrättad som en extra tjänst. Jag
avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att tjänsten omvandlas till en
extra ordinarie tjänst. Samtidigt bör en vakantsatt tjänst som förste
arkivarie dras in. I samband med uppläggande av nytt fastighetsregister kommer ar-
kiven inom DOVA att anlitas för samråd beträffande traktnamn och traktindelning. Uppgifter av detta slag ingår normalt i myndighetens arbetsuppgifter. Jag anser det emellertid befogat med vissa förstärkningar så länge arbetet med fastighetsregistret pågår. Jag beräknar för ändamålet sammanlagt 30 000 kr. Medlen bör ställas till styrelsens för-
fogande för att fördelas mellan arkiven efter behov.
Med hänvisning till vad jag anfört och till sammanställningen beräk-
nar jag anslaget till 3 558 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att | | 1. godkänna att den verksamhet som bedrivs vid institutet för
ortnamns- och dialektforskning vid universitetet i Göteborg
den 1 juli 1974 på sätt jag förordat förs över till myndigheten
dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv,
2. till Dialekt- och ortmamnsarkiven samt svenskt visarkiv:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsanslag av 3 558 000 kr.
B 15. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: Insamlingsverksamhet m. m.
1972/73 Utgift 561 508 Reservation 3 925
1973/74 Anslag 590 000 1974/75 Förslag 643 000
Från anslaget bestrids bl. a. kostnader för arvoden till tillfälliga ve-
tenskapliga medarbetare, inlösen av samlingar, resor och expenser.
Styrelsen för dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv
Anslaget föreslås bli höjt med 95 000 kr., varav med 35 000 kr. för inträffade kostnadsstegringar. Av ökningen i övrigt hänför sig 30 000 kr.
till insamlingsverksamhet m. m. vid det föreslagna nya arkivet i Göte-
Bb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 40
borg, 10 000 kr. till kostnader för anordnande av en konferens för leda-
möterna i arkivens rådgivande nämnder och 15 000 kr. till inlösen av vissa samlingar. Slutligen föreslås ett årligt anslag om 5 000 kr., under en tid av fem år, för kopiering för Umeåarkivets del av visst hos Upp-
salaarkiven befintligt materiel.
För konsekvenserna av 0-alternativet har redogjorts under myndig-
hetens förvaltningsanslag.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 53 000 kr. Jag har därvid beräknat 12 000
kr. för det nya dialekt- och ortnamnsarkivet i Göteborg. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: In-
samlingsverksamhet m.m, för budgetåret 1974/75 anvisa ett
reservationsanslag av 643 000 kr.
B 16. Kulturminnesvård och museer m. m.
Såsom angetts i inledningen till avsnittet B Kulturändamål ämnar jag
föreslå Kungl. Maj:t att senare för riksdagen lägga fram en särskild
proposition angående den statliga kulturpolitiken.
I propositionen kommer följande i riksstaten för innevarande budgetår under avsnittet b) arkiv, museer m. m. upptagna anslag att berö-
ras, nämligen Riksantikvarieimbetet och statens historiska museum: Förvaltningskostnader, Riksantikvarieimbetet och statens historiska
museum: Underhåll och ökande av museets samlingar m. m., Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader, Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Uppdragsverksamhet, Bi-
drag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen, Nationalmu-
seet: Förvaltningskostnader, Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna m. m., Nationalmuseet: Utställningar av nutida svensk
konst i utlandet, Livrustkammaren, Naturhistoriska riksmuseet: Förvaltningskostnader, Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m., Sta-
tens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader, Statens sjöhistoris-
ka museum: Underhåll och ökande av samlingarna, Etnografiska mu-
seet, Medelhavsmuseet, Skoklosters slott, Bidrag till Nordiska museet,
Bidrag till Tekniska museet samt Bidrag till vissa museer och arkiv. I avvaktan på den särskilda propositionen bör medel tas upp med
preliminärt beräknat belopp under förevarande rubrik.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Kulturmin-
nesvård och museer m.m. för budgetåret 1974/75 beräkna
ett förslagsanslag av 73 901 000 kr.
Bb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 41
B 17. Bidrag till Skansen
1972/73 Utgift 2 149 000 1973/74 Anslag 2 400 000 1974/75 Förslag 2.365 000
Friluftsmuseet Skansen i Stockholm har till uppgift att i sin verksam-
het levandegöra svensk kultur och natur samt kring ett centrum av
kulturminnen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen. Till
Skansen hör numera Biologiska museet. Skansen är en stiftelse med en styrelse som består av ordförande och sex andra ledamöter. Ordföranden utses av Kungl. Maj:t. Av övriga ledamöter utses en av Kungl. Maj:t, tre av Stockholms kommun och två av Stiftelsen Nordiska
museet.
I ett år 1968 träffat avtal mellan staten och Stockholms stad (prop. 1968: 46, SU 1968: 84, rskr 1968: 202) regleras frågor om bidrag till
Skansen under femårsperioden 1966—1970. Avtalet innebär att det underskott som uppkommit eller uppkommer i Stiftelsen Skansens verksamhet vart och ett av åren 1966—1970 täcks till 40 96 av staten och
till 60 94 av kommunen. Då ny överenskommelse om bidrag ännu inte
har träffats är avtalet efter år 1970 förlängt och gäller även under år
1974 samt följande år så länge det inte sagts upp. Ett villkor för drift-
bidraget är enligt avtalet att verksamheten drivs enligt en av Kungl. Maj:t och Stockholms kommunstyrelse fastställd stat samt av staten och
kommunen antagna bestämmelser om stiftelsens förvaltning, Förutom driftbidrag utgår även särskilda investeringsbidrag. Staten svarar för hela kostnaden för investeringar i kulturhistoriska byggnader och för
40 9 av kostnaden för investeringar i vissa gemensamma anläggningar såsom vägar, parkanläggningar, vatten- och avloppsledningar, elektriska installationer m. m. Kommunen svarar för resterande 60 22 av kostnaderna för dessa investeringar. Dessutom täcker kommunen hela kostnaden för investeringar i andra anläggningar än kulturhistoriska byggnader och gemensamma anläggningar.
På grundval av förslag från Skansen har Kungl. Maj:t och Stockholms
kommunstyrelse numera fastställt stat för år 1974. Enligt denna erford-
ras ett driftbidrag från statens sida som uppgår till 1 999 000 kr., medan tillskottet från Stockholms kommun beräknats till 2 998 000 kr. Av det statliga bidraget har 1 003 000 kr. anvisats för första halvåret 1974. Som investeringsbidrag till kulturhistoriska byggnader har Kungt. Maj:t an-
visat 95 000 kr. för första halvåret 1974. Bidraget avser även Biologiska museet såsom ingående bland de kulturhistoriska byggnaderna. För att täcka den statliga andelen av investeringsbidraget till gemensamma anläggningar under första halvåret 1974 har Kungl. Maj:t anvisat 50 000
kr.
Bb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 42
Beräkning av driftunderskott för Skansen
1973 1974 1975 Stat Stat Skansens
förslag
Egna inkomster 3 671 000 5 786 000 5 886 000
därav inträdesavgifter och
| . årskort | 3 525 000 | 3 700 000 | 3 700 000 |
| Utgifter | 10 616 000 | 10 783 000 11 651 000 | |
| därav löner, pensioner m. m. | 5 211 000 | 5 421 000 | 5 948 000 |
| Driftunderskott | 4945 000 | 4 997 000 | 5 765 000 |
| därav staten | 1978 000 | 1599 000 | 2 306 000 |
| därav Stockholms kommun | 2 967 000 | 2 998 000 | 3 459 000 |
Statsbidragsberäkning
Andra halvåret 1974
och första halvåret 1975
Skansens Departements-
| förslag | chefen | |
| Driftunderskott | 2221 000 | 2 065 000 |
| därav andra halvåret 1974 | 1 068 000 | 9296 000 |
| därav första halvåret 1975 | 1153 000 | 1069 000 |
Investeringsbidrag till kultur-
historiska byggnader 555 000 190 000 Investeringsbidrag till gemen-
| samma anläggningar | 170 000 | 110 000 |
| Statsbidrag 1974/75 | 2 946 000 | 2365 000 |
| Statsbidrag 1973/74 | 2 400 000 | 2 400 000 |
+ 546 000 — 35 000
Skansen
Det totala besökarantalet beräknas för år 1973 uppgå till ca 2 mil-
joner. Skansen räknar med en fortsatt uppgång av publiktillströmningen även under år 1974. Med hänsyn härtill och med tanke på den fortsatta satsningen på programverksamheten beräknas en ökning av inkomsterna av inträdesavgifter och årskort med 275 000 kr. i förhål-
lande till 1973 års stat. Under övriga poster beräknas totalt sett oför-
ändrade egna inkomster.
I statförslaget för år 1974 har löner och övriga utgifter beräknats i 1973 års kostnadsläge. För år 1975 har beräknats ett generellt på-
slag med 5 24 på löner, pensioner m. m. Vidare begärs för år 1974
medel för bl. a. nya tjänster som amanuens, redaktör, förste vaktmäs-
tare och verkmästare samt medel för extra vaktpersonal. För program, reklam och marknadsföring begärs en medelsökning med 75 000
kr.
I fråga om investeringsbidrag till kulturhistoriska byggnader har ökade medel begärts för åtgärder utöver sedvanligt underhåll avseende i första hand Biologiska museet, samt Handelsboden och Tottieska malmgården.
Det beräknade investeringsbidraget till gemensamma anläggningar avser i första hand en utbyggnad av vatten- och avloppsledningsnätet. Vidare begärs anslag för projektering av en ny utomhusscen.
Bb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 43
Departementschefen
Den granskning som skedde före godkännandet av inkomst- och utgiftsstaten för år 1974 ledde till att det av Skansen föreslagna bidraget till driftunderskott kunde minskas från 5 178 000 kr. till 4 997 000 kr.
De beräknade inkomsterna av inträdesavgifter och årskort samt av försäljning m. m. har reducerats i förhållande till Skansens förslag. I övrigt har Skansens förslag till egna inkomster godtagits. På utgiftssidan har lönekostnaderna beräknats i 1973 års löneläge, varvid bl. a. hänsyn tagits till kostnadsökningar till följd av 1973 års fördelningsavtal. I de beräknade lönekostnaderna ingår även kompensation för den beslutade socialförsäkringsavgiften. Därutöver har beräknats ett belopp av 102 000 kr. i första hand för utökning av vaktpersonalen, vilket Skansen ansett vara särskilt angeläget. De kostnadsökningar som kan föranledas av sedermera träffade löneavtal bör beaktas av huvudmännen under år 1974. Så snart lönenivån för detta år är känd bör emellertid även inträdesavgifter m. m. höjas, så att de samlade utgifterna i minst oförändrad grad kan täckas av inkomster i verksamheten. Under övriga utgiftsposter, bl.a. program och reklam, har jag räknat med kompensation för prisutvecklingen under år 1974, Statens bidrag till att täcka underskottet år 1974 beräknas till 1999 000 kr. eller 21 000 kr. mer än i 1973 års stat.
För budgetåret 1974/75 beräknas ett oförändrat investeringsbidrag till kulturhistoriska byggnader. Det beräknade investeringsbidraget till gemensamma anläggningar motsvarar en minskning med 20 000 kr. i förhållande till budgetåret 1973/74. Till sådana investeringar som kommunen bekostar, nämligen uppförande av zoologiska anläggningar, har enligt vad jag inhämtat beräknats ett belopp av 85 000 kr. för år 1974. Jag har vidare erfarit att arbetsmarknadsstyrelsen och Stockholms kommun för utförande av beredskapsarbeten av olika slag anslagit 620 000 kr. resp. 338 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Skansen för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 2 365 000 kr.
B 18. Svenskt biografiskt lexikon
| 1972/73 Utgift | 623 619 |
| 1973/74 Anslag | 707 000 |
| 1974/75 Förslag | 764 000 |
Svenskt biografiskt lexikon har till uppgift att fortsätta och slutföra
Bb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 44
utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon i enlighet med de riktlinjer som angetts i prop. 1962: 86 (SU 1962: 74, rskr 1962: 194).
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Svenskt Departements-
biografiskt chefen
lexikon Personal Redaktörer 5 +0,5 of. Övrig personal 2 of. of.
7 +60,5 of. Anslag Utgifter
| Lönekostnader | 630 000 | +47 000 | +27 500 |
| Sjukvård | 1000 | + 500 | + 500 |
| Rescersättningar | 2 000 | of. | of. |
| Lokalkostnader | 33 000 | + 4000 | + 4000 |
| Expenser | 119 0CO 785 000 | 433 500 +85 000 | +25 000 +57 000 |
Uppbördsmedel Publikationer 78 000 of. of.
Nettoutgift 707 000 +85 000 +57 000
Svenskt biografiskt lexikon
1. Pris- och löneomräkning m. m. 65 000 kr., varav 15 276 kr. avser
höjt lönekostnadspålägg. 2. Förslaget till O-alternativ går i första hand ut över delposten till
författararvoden och forskning vid landsarkiv, vilket leder till en minskning av den föreskrivna utgivningstakten. |
3. Personalen behöver förstärkas med en halvtidsanställd amanuens samtidigt som viss minskning av övertidstillägget kan ske (+20 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen ee
att till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1974/75 an-
visa ett förslagsanslag av 764 000 kr.
B 19. Stifts- och landsbiblioteken: Förvaltningskostnader
1972/73 Utgift 1138 376 1973/74 Anslag 1228 000 1974/75 Förslag 1264 000
Stifts- och landsbibliotek finns i Linköping, Skara, Västerås och Växjö.
De har till uppgift att förvara och tillhandahålla bibliotekens gamla bokoch handskriftssamlingar. Vidare skall de tillhandahålla vetenskaplig och
Bb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 45
populärvetenskaplig litteratur. De fungerar samtidigt som länsbibliotek i de län där de är belägna.
Biblioteken leds av särskilda styrelser med bl. a. kommunala representanter. Biblioteken står under tillsyn av kungl. biblioteket och — i fråga om verksamheten som länsbibliotek — av skolöverstyrelsen.
På Kungl. Maj:ts uppdrag och med beaktande av vad dåvarande departementschefen anförde i prop. 1967: 1 (bil. 10 s. 57) har statskontoret utarbetat och avlämnat en rapport Huvudmannaskapet för stifts- och landsbiblioteken. Rapporten har remissbehandlats. Kungl. Maj:t har den 11 maj 1973 uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att föra förhandlingar med Linköpings, Skara, Västerås och Växjö kommuner, samt landstingskommunerna i Östergötlands, Skaraborgs, Västmanlands och Kronobergs län om överförande av stifts- och landsbiblioteken till kommunal huvudman.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Stifts- och Departements-
landsbiblioteken chefen Personal'
| Bibliotekariepersonal | 12 | of. | of. |
| Övrig personal | 5 17 | +1 +1 | of. of. |
Anslag?
| Lönekostnader | 1 180 000 | 486 500 | -+33 000 |
| Sjukvård | 800 | + 300 | + 300 |
| Expenser | 47 200 1228 000 | + 3200 +90 000 | + 2700 -+36 000 |
+ Härtill kommer den personal, främst assistenter och biträden, som avlönas genom anslag från kommuner och landsting ? Härtill kommer statsbidrag till varje stifts- och landsbibliotek om högst 40 000 kr. ur anslaget Bidrag till folkbibliotek, för länsverksamheten
Stifts- och landsbiblioteken
1. Pris- och löneomräkning m. m. 52 000 kr., varav 28 555 kr. avser
höjt Jönekostnadspålägg.
2. O-alternativet innebär huvudsakligen en reducering av anslagsposten till lönekostnader.
3. Medel begärs för en personlig tjänst som taltidningstekniker för en arkivarbetare vid biblioteket i Växjö (38 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer j jag att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Ssifts- och landsbiblioteken: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1264 000 kr.
Bb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 46
B 20. Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. m.
1972/73 Utgift 162 797 Reservation 751
1973/74 Anslag 175 000 1974/75 Förslag 187 000
Från detta anslag bestrids kostnader för bokinköp, bokbindning och konserveringsarbeten vid stifts- och landsbiblioteken samt inventering
och konserveringsarbeten vid Roggebiblioteket och domkyrkobiblioteket
i Strängnäs.
Stifts- och landsbiblioteken Biblioteken i Linköping, Västerås och Växjö begär en ökning med
45 000 kr. vardera och biblioteket i Skara en ökning med 75 000 kr. av
den nuvarande medelstilldelningen av 40 000 kr. till varje bibliotek.
Kungl. biblioteket
Biblioteket tillstyrker den av stifts- och landsbiblioteken begärda ökningen.
För konserveringsarbetena vid biblioteken i Strängnäs begärs oförändrat 15 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 12 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning
m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag
av 187 000 kr.
B 21. Inköp av vissa kulturföremål
| 1972/73 Utgift | 12 500 |
| 1973/74 Anslag | 100 000 |
| 1974/75 Förslag | 100 000 |
Ur detta anslag utgår medel till inköp av kulturföremål beträffande
vilka risk föreligger att de kommer att föras ut ur landet och som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av
synnerlig vikt att de behålls inom landet. Anslaget kan belastas med
högre belopp än det som beräknats i riksstaten, under förutsättning att
Kungl. Maj:t i efterhand anmäler medelsförbrukningen för riksdagen
(prop. 1965: 58, SU 1965: 76, rskr 1965: 204).
Kungl. Maj:t har den 2 november 1973 till riksantikvarieämbetet och
statens historiska museum anvisat 750 000 kr. från anslaget för inköp av den s. k. Ängsöbägaren.
Bb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 47
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att
"Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1974/75 an-
visa ett förslagsanslag av 100 000 kr.
Bb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 48
c) ungdoms- och folkbildningsverksamhet
B 22. Bidrag till utgdomsorganisationernas centrala verksamhet
1972/73 Utgift 7 070 584 1973/74 Anslag 7725 000 1974/75 Förslag 8275 000
Ungdomsorganisation, som Kungl. Maj:t förklarat berättigad till
statsbidrag, får enligt kungörelsen (1971: 388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer (ändrad 1972: 284) statsbidrag till kostnader för cen-
tral verksamhet och utbildning av ungdomsledare samt för sin lokala
verksamhet. Statsbidrag utgår enligt kungörelsen endast till ungdomsorganisation, som har minst 3 000 medlemmar i åldern 12—25 år och
som har lokalavdelningar i minst 5 20 av landets kommuner. Som medlem räknas därvid inte enbart i organisationens medlemsmatrikel regi-
strerad medlem utan även den som under ifrågavarande redovisningsår
deltagit i organisationens verksamhet vid minst tio sammankomster.
Av anslaget fördelas innevarande budgetår 7,1 milj. kr. enligt bestämmelserna i kungörelsen i form av grundbidrag och rörligt bidrag. Grund-
bidraget utgör 30 000 kr. för varje bidragsberättigad organisation. Det
för rörligt bidrag tillgängliga beloppet fördelas mellan organisationerna med hänsyn till deras medlemsantal och geografiska spridning, varvid organisationerna tillgodoräknas s. k. vägningstal enligt en i kungörelsen införd tabell.
Från anslaget utgår 400 000 kr. som bidrag till kostnaderna för verksamhet inom speciella ungdomsgrupper eller till utveckling av nya verksamhetsformer. Skolöverstyrelsen (SÖ) fördelar dessa medel mellan de organisationer som får bidrag till central verksamhet.
SÖ får av anslaget disponera 250 000 kr., som skall fördelas mellan organisationer, s. k. tröskelorganisationer, som inte erhåller bidrag enligt kungörelsen, men som bedriver en verksamhet, vilken med hänsyn till omfattning och inriktning bör erhålla statligt stöd.
Skolöverstyrelsen
SÖ föreslår att anslaget höjs med sammanlagt 980 000 kr.
1. SÖ anför att i allt fler sammanhang framhålls värdet av alternativ till det ökande kommersiella utbudet av fritidsaktiviteter för ung-
dom. Aktiviteterna i ungdomsorganisationerna bedrivs i ökad omfattning i samverkan med andra organisationer och med olika samhälleliga organ och institutioner. Detta förhållande ställer stora krav på sam-
ordningen och utformningen av insatserna på ungdomsområdet. Enligt
Be
Prop. 1974: 1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 49
SÖ föreligger i dag svårigheter att bedöma anslagsbehoven mellan olika
ungdomsorganisationer, verksamhetsformer och åldersgrupper.
SÖ föreslår med hänvisning till de anförda skälen att en utredning tillsätts för en översyn och samordning av de totala samhällsinsatserna "på ungdomsområdet.
2. SÖ föreslår med hänvisning till att organisationsstödet till idrotten under nionde huvudtiteln sedan budgetåret 1971/72 har ökat med ca 12 90 per år och i avvaktan på förslag från statens ungdomsråds arbetsgrupp för utredning av bidraget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet en ökning av medlen för grundbidrag och rörligt bidrag
med ca 12 eo.
Grundbidraget föreslås öka med 10 000 kr. till 40 000 kr. per organisation med hänsyn till kostnadsförändringar m. m. (+460 000 kr.).
Medlen till rörligt bidrag föreslås öka med hänsyn till stegrade löne-
kostnader och krav på administrativa insatser i samband med det lokala
aktivitetsstödet (-+490 000 kr.).
3. 21 organisationer har anhållit att förklaras berättigade till statsbidrag enligt kungörelsen om statsbidrag till ungdomsorganisationer.
SÖ vill i avvaktan på den tidigare nämnda utredningen inom statens
ungdomsråd inte föreslå att några nya organisationer förklaras berättigade till bidrag enligt nämnda kungörelse. SÖ föreslår dock att medlen
för bidrag till de s.k. tröskelorganisationerna räknas upp med 12 4
med hänsyn till kostnadsförändringar m. m. (+30 000 kr.).
Departementschefen
En arbetsgrupp inom statens ungdomsråd lade i oktober förra året för behandling inom ungdomsrådet fram ett förslag till ny utformning av det statliga stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. I förslaget, som av statens ungdomsråd remitterats till olika berörda organisationer och organ, föreslås bl. a. att bidraget till ungdoms- Organisationernas centrala verksamhet och bidraget till ungdomsledarutbildning slås samman till ett bidrag. Ungdomsrådet räknar, enligt vad jag erfarit, med att under våren 1974 till Kungl. Maj:t överlämna ett förslag till nya regler för det statliga stödet. I avvaktan på ungdomsrådets förslag är jag inte beredd att tillstyrka det förslag till ändring i gällande bidragsregler som skolöverstyrelsen (SÖ) fört fram.
Vid fördelningen av bidraget till central verksamhet liksom till ungdomsledarutbildning tas hänsyn till organisationernas spridning i landet genom beräkning av ett särskilt vägningstal så konstruerat att en organisation får ett högre vägningstal och därmed större bidrag ju flera kommuner den har lokalavdelningar i.
Antalet kommuner har fr. o. m. innevarande år minskat från 464 till 278. Om nuvarande bestämmelser för beräkning av vägningstalen
inte ändras kommer minskningen av antalet kommuner att påverka
Be
4 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bil 10
Prop. 1974: 1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 50
fördelningen av de statliga bidragen utan att några reella förändringar behöver ha skett i de olika organisationernas spridning i landet. En
sådan effekt bör undvikas. Det kan ske genom att bestämmelserna om
vägningstal ändras. Härför krävs emellertid uppgifter om olika organisationers förekomst i de kommuner som fanns före årsskiftet 1973/74 resp. om samma organisationers förekomst i de nuvarande kommunerna. Uppgifter härom saknas ännu. Det kan vidare antas att genomgripande ändringar behövs i nuvarande regler om vägningstal för att organisationerna skall få i stort samma bidrag som hittills vid i övrigt oförändrade förhållanden. Med hänsyn härtill och då större förändringar av beräkningsmetoderna inte bör ske i avvaktan på det förslag som Kungl. Maj:t, enligt vad jag nyss angav, kan vänta från ungdomsrådet, avser jag att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att bidra-
gen t.v. beräknas på grundval av den kommunindelning som gällde den 31 december 1973. oo
SÖ föreslår att en utredning tillsätts för en översyn och samordning
av samhällsinsatserna inom ungdomsområdet. Jag återkommer till den-
na fråga under anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas Jokala
verksamhet. |
Jag föreslår, med hänsyn till att organisationernas medlemsantal ökar samtidigt som kostnaderna för verksamheten också stiger, en ökning av anslaget med 550 000 kr.
Jag hemställer att Kung!. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
för budgetåret 1974/75 anvisa ett anslag av 8 275 000 kr.
B 23. Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet
1972/73 Utgift 21 948 137 Reservation 8 852 910 1973/74 Anslag 27 500 000 1974/75 Förslag 30 500 000
Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet utgår enligt kungörelsen (1971: 388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer (änd-
rad 1972: 284). |
Berättigade till statsbidrag för lokal verksamhet är dels de ungdomsorganisationer som enligt I $ i nämnda kungörelse förklarats berättigade
att erhålla bidrag under anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet, dock med undantag för de organisationer som är
samarbetsorgan för andra organisationer, dels Sveriges riksidrottsförbund och övriga organisationer med organisationsstöd under nionde huvudtiteln, vilka förut erhållit statsbidrag enligt kungörelsen (1954: 575) om statsbidrag till ungdomens 'fritidsverksamhet (upphävd genom 1971: 388). |
Be
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 51
Av anslaget fördelas innevarande budgetår 5 milj. kr. inom den förstnämnda organisationsgruppen samt 22,5 milj. kr. inom den senare organisationsgruppen. På förslag av skolöverstyrelsen (SÖ) beslutar Kungl. Maj:t om hur stor del av den förstnämnda anslagsposten som skall kunna fördelas mellan andra ungdomsorganisationer som tilldelas visst stöd för sin centrala verksamhet av medel som står till SÖ:s förfogande, de s. k. tröskelorganisationerna.
Statsbidraget fördelas mellan organisationernas lokalavdelningar i för-
hållande till antalet bidragsberättigande sammankomster. Med sådan sammankomst förstås en av lokalavdelning planerad och anordnad sam-
mankomst med minst fem deltagare i åldern 12—25 år som varat minst en timme. Bidraget utgår med högst 10 kr. för varje sammankomst.
Om antalet sammankomster är så stort att det för bidrag tillgängliga anslagsbeloppet inte räcker till för ett bidrag om 10 kr. för varje sam-
mankomst, skall bidraget per sammankomst nedsättas med vad som fordras för att det tillgängliga beloppet inte skall överskridas.
Skolöverstyrelsen
1. SÖ beräknar antalet sammankomster i ungdomsorganisationernas
lokala verksamhet under verksamhetsåret 1974/75 till totalt 3,3 milj.
Medelsbehovet vid ett bidrag av 10 kr. per sammankomst uppgår därvid till 33 milj. kr. (+5 500 000 kr.). | 2. SÖ föreslår att anslaget så snart det kan ske förs upp som ett för-
slagsanslag samt att ungdoms- och idrottsorganisationerna erhåller samma bidrag per sammankomst. Om normen för bidraget, 10 kr. per
sammankomst, inte kan uppnås budgetåret 1974/75 bör organisationerna erhålla ett på förhand fastställt belopp per sammankomst vilket
inte understiger föregående års.
SÖ pekar vidare på svårigheterna att bedöma anslagsbehoven för organisationerna och hänvisar till det under anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet framlagda förslaget om en översyn av hela bidragssystemet till ungdomsorganisationerna, bl. a. tillsyns- och kontrollfunktionen. Enligt SÖ bör ett överförande till Sve-
riges riksidrottsförbund av tillsynsfunktionen för bidragsgivningen till
idrottsorganisationernas lokala ungdomsverksamhet föregås av en allsidig utredning bl. a. med hänsyn till behovet av samordning av bidrags-
givningen på det kommunala planet.
Sveriges riksidrottsförbund (RF) hemställer i skrivelse till Kungl.
Mai:t att RF får överta förvaltningsansvaret för det statliga stödet till
idrottsorganisationernas lokala ungdomsverksamhet varvid detta stöd bör samordnas med idrottsstödet under nionde huvudtiteln. Vid en överflyttning av förvaltningsansvaret bör enligt RF även fortsättnings-
vis samma bidragsbestämmelser och bidragsformer gälla för idrotts-
Bc
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 52
och ungdomsorganisationer. RF föreslår vidare att tävlingsverksamhet bland ungdom med vissa undantag skall vara bidragsberättigad samt
att statsbidrag skall utgå till verksamhet med barn i åldern 7—12 år.
Över RF:s skrivelse har yttranden inhämtats från SÖ och Svenska kommunförbundet. SÖ hänvisar i sitt yttrande till vad SÖ anfört i sin anslagsframställ-
ning för budgetåret 1974/75 i frågan om förvaltningsansvaret för
bidragsgivningen till idrottsorganisationernas lokala ungdomsverksam-
het. Ett bifall till RF:s förslag om en ändring av förvaltningsansvaret
skulle enligt SÖ medföra allvarliga och svåröverskådliga konsekvenser
för all ungdomsverksamhet. SÖ avstyrker därför detta förslag liksom förslaget om en sänkning av den nedre åldersgränsen för bidragsgrundande deltagare i en sammankomst. SÖ tillstyrker däremot att tävlingsverksamhet skall bli bidragsberättigad samt att samma bidragsbestämmelser och bidragsformer även i fortsättningen skall gälla för verksamhet inom idrotts- och ungdomsorganisationer.
Svenska kommunförbundet erinrar om att förbundet i yttrande över
ett antal riksdagsmotioner förordat en översyn av samhällets totala
stöd till ungdomsorganisationerna. Då riksdagen nu har uttalat sig för
en sådan översyn och det således finns anledning att förutsätta att
denna översyn skyndsamt genomförs finner förbundet det naturligt att
RF:s förslag prövas i detta sammanhang. Kommunförbundet förut-
sätter att det blir representerat i översynsarbetet.
Departementschefen |
Vid behandlingen av bidraget till ungdomsorganisationernas: lokala
verksamhet i förra årets statsverksproposition (prop. 1973:1 bil. 10
s. 116) anförde föredragande statsrådet att hon skulle överväga om inte det statliga stödet till idrottsrörelsens lokala ungdomsverksamhet fr. o. m. budgetåret 1974/75 borde samordnas med övrigt idrottsstöd under nionde huvudtiteln varvid Sveriges riksidrottsförbund (RF) skulle
överta förvaltningsansvaret för stödet. RF har i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställt att detta sker fr. o. m. nästa budgetår. Kulturutskottet anförde med anledning av nämnda uttalande i statsverkspropositionen att utskottet utgick från att någon ändring i förvaltningsansvaret inte skulle komma att aktualiseras utan att frågan först ingående övervägts (KrU 1973: 11 s. 8, rskr 1973: 92). Samtidigt påpekades att utskottet vid ett senare tillfälle skulle ta ställning till ett antal motionsyrkanden om utredning av statens stöd till ungdomsorganisationerna.
Efter behandling av dessa frågor under hösten 1973 har riksdagen beslutat uttala sig för att Kungl. Maj:t genomför en skyndsam översyn av samhällets totala stöd till den inom olika organisationer bedrivna ungdomsverksamheten (KrU 1973: 41, rskr 1973: 301).
Be
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 53
I enlighet med riksdagens uppfattning bör en översyn göras av samhällets stöd till undgomsverksamhet inom olika organisationer. Behovet av en översyn hänger enligt min mening till övervägande delen samman med frågan om hur ungdomsorganisationernas lokala verksamhet skall stödjas. Av central betydelse är därvid ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. Denna fråga bör kunna tas upp i den nämnda översynen. Formerna för detta översynsarbete bereds f.n. och jag räknar med att arbetet skall kunna påbörjas under den närmaste tiden.
Jag är med hänsyn till nämnda översynsarbete inte beredd att föreslå att de medel som avser bidrag till idrottsorganisationernas lokala ungdomsverksamhet förs över till nionde huvudtiteln. Inte heller bör det ske någon förändring av förvaltningsansvaret för denna bidragsgivning.
Någon fördelning av anslaget på olika poster för idrottsorganisationer resp. ungdomsorganisationer bör inte längre ske. Bidraget kommer därmed att utgå med ett belopp per sammankomst som är lika
stort inom de båda grupperna av organisationer.
Anslaget bör ökas med 3 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet
för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av
30 500 000 kr.
B 24. Bidrag till ungdomsledarutbildning
1972/73 Utgift 7 306 360 Reservation 182 081 1973/74 Anslag 7 580 000 1974/73 Förslag 7 780 000
Bestämmelserna om bidrag till utbildning av ungdomsledare är intagna i kungörelsen (1971: 388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer (ändrad 1972: 284). Det för ungdomsledarutbildning tillgängliga beloppet fördelas mellan bidragsberättigade organisationer på grundval av
medlemsantal i åldern 7—25 år och geografisk spridning. Utbildningen skall bedrivas efter en av ungdomsorganisationen fastställd plan, som omfattar minst ett år. Organisationen skall vidare i efterhand redo-
visa kostnader för verksamheten motsvarande minst 1509 YZ, av beviljat bidrag. Under innevarande budgetår utgår sammanlagt 7,2 milj. kr. till
utbildning av ungdomsledare inom ett 50-tal organisationer.
Av anslaget disponerar skolöverstyrelsen (SÖ) 175 000 kr. för kurs-
och konferensverksamhet. Vidare används 200 000 kr. för försöksverksamhet med kvalificerad ungdomsledarutbildning.
Be
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 54
Skolöverstyrelsen
1. SÖ föreslår en ökning av anslaget med 360 000 kr.
2. Vissa ungdomsorganisationer, särskilt de mindre, har svårt att tillgodogöra sig beviljat bidrag på grund av kravet att organisationerna i efterhand skall redovisa kostnader för verksamheten motsvarande minst 150 70 av beviljat bidrag. SÖ föreslår därför att reglerna ändras så att kravet på organisationernas egeninsats för ledarutbildning minskas från en tredjedel till en tiondel av beviljat bidrag.
Departementschefen
Såsom jag tidigare anfört under anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet beräknas statens ungdomsråd under våren 1974 till Kungl. Maj:t komma in med förslag till ny utformning av stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet och ledar-
utbildning. I avvaktan på ett ställningstagande till ungdomsrådets kommande förslag bör bidraget till ungdomsledarutbildning utgå enligt oför-
ändrade regler. .
Jag beräknar en höjning av anslaget med 200 000 kr. och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till ungdomsledarutbildning för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 7 780 000 kr.
B 25. Statens ungdomsråd
1972/73 Utgift 1 637 494 Reservation 649 871 1973/74 Anslag 1119 000 1974/75 Förslag 1355 000
Statens ungdomsråd har till uppgift att inom ramen för samhällets
kultur- och fritidspolitik främja ungdomens sociala och personliga ut-
veckling. Rådet skall särskilt såsom planerings- och utredningsorgan:-
handlägga och utreda frågor om samhällets stöd till ungdomsorganisa-
tionerna och om samhälleliga åtgärder för att bl. a. tillgodose ungdomens möjligheter till fritidsverksamhet. Rådet skall vidare bedriva försöksverksamhet i frågor av central betydelse för ungdomsarbetet samt förmedla information i ungdomsfrågor.
Rådet består av högst tolv ledamöter, som utses av Kungl. Maj:t. Ordföranden, vice ordföranden, två andra ledamöter samt rådets huvudsekreterare ingår i rådets arbetsutskott. För samråd och kontakt med
ungdomsorganisationerna finns ett representantskap. Rådet får tillsätta arbetsgrupper för bl. a. utrednings- och planeringsarbete och ledningen av försöksverksamhet.
Be
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 55
Statens ungdomsråd
Ungdomsrådet anför beträffande den hittillsvarande verk-
samheten att de utredningsuppgifter som återfinns i bestämmelser-
na för statens ungdomsråd i det närmaste fullföljts. Efter omorganisationen av rådet har förslag lagts fram av arbetsgrupper inom rådet i
fråga om bidrag till ungdomsorganisationernas Iokala verksamhet, stöd till fritidsverksamhet bland speciella ungdomsgrupper, stöd till ungdomsorganisationernas ledarutbildning samt statligt stöd till internatio-
nell ungdomsverksamhet. Sommaren 1972 tillsattes en ny arbetsgrupp med uppgift att göra en översyn av stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. Arbetsgruppen har bl. a. genomfört en kartläggning av ungdomsorganisationernas ekonomi. Gruppen har lagt fram ett förslag under hösten 1973. Enligt rådet har arbetet i arbetsgrupper
inneburit att ungdomsorganisationerna på ett tidigt stadium har kunnat
påverka förslagens utformning samt att utredningsarbetet kunnat föras i nära kontakt med de aktuella problemen inom ungdomsverksamheten. .
I januari 1972 påbörjade ungdomsrådet lokal försöksverksamhet i
fyra kommuner. Försöken avsåg i en kommun verksamhet med invandrarungdom samt i tre kommuner fritidsverksamhet i samverkan mellan kommun och ungdomsorganisationer. I den sistnämnda delen av försöksverksamheten inleddes arbetet med en s. k. nollägesbeskrivning med syfte att kartlägga ungdomarnas fritid samt deras allmänna attityder
och förhållanden. På grundval av detta material har en mera preciserad
målsättning för verksamheten lagts fast. I de kommuner där försöksverksamheten bedrivs har ungdomsrådet heltidsanställda projektledare.
Centralt är till verksamheten knuten en deltidsanställd forskningsledare och en heltidsanställd forskningsassistent. Under åren 1971 och 1972
genomförde ungdomsrådet i en kommun försöksverksamhet med planerad och regelbunden eftermiddagsverksamhet i organisationsregi för åldersgruppen 8—14 år.
En annan väsentlig del i rådets verksamhet är informationen i ungdomsfrågor till ungdomsorganisationer, statliga och kommunala organ, press m. fl. I informationsarbetet ingår en omfattande publikations- och konferensverksamhet.
Ungdomsrådet fick år 1972 i uppdrag att under två år fördela 5 milj. kr. till upplysningsverksamhet i alkohol- och narkotikafrågor. Under.
år 1972 fördelade rådet sammanlagt 4,8 milj. kr. till 33 olika bidragsmottagare. Sedan november 1972 är en särskild sekreterare anställd för att svara för frågor som rör upplysningsverksamheten.
I fråga om de fortsatta arbetsuppgifterna anför ungdomsrådet att den tid som enligt Kungl. Maj:ts tidigare beslut återstår för den lokala försöksverksamheten fram till utgången av budgetåret 1973/74 inte är tillräcklig för att utreda de olika problem som angivits
Bc
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 56
i målsättningen för försöken. Rådet finner det angeläget att följa upp några av de resultat som kommit fram med fortsatt verksamhet på
vissa områden. I övrigt kommer en väsentlig del av försöksverksam-
heten under nästa budgetår att avse cn utvärdering av de genomförda projekten. Rådet har under år 1973 påbörjat visst arbete kring forskning i ungdomsfrågor. Det fortsatta arbetet kommer inledningsvis att avse en dokumentation av hittillsvarande insatser. På sikt avser rådet
att i samråd med olika forskningsråd ta speciella initiativ på området. Rådet konstaterar vidare att rådets arbete hittills nästan uteslutande varit inriktat på verksamhet inom Sverige. Insatser på det internatio-
nella planet bör emellertid inta en central roll i rådets framtida arbete. Rådet finner det angeläget att kunna etablera kontakter med myndig-
heter och organisationer utomlands för att inhämta kunskaper om hur
andra länder Jöser sina ungdomsfrågor samt för att sprida kännedom
om den egna verksamheten. En annan angelägen fråga på det internationella planet är att undersöka alternativ till den kommersiella turismen.
Särskilda åtgärder bör enligt ungdomsrådet övervägas.
Rådet beräknar medelsbehovet under budgetåret 1974/75 för lönekostnader till 511 000 kr. Rådet understryker nödvändigheten av en permancnt anställning av en administrativ sekreterare samt av att medel anvisas för detta ändamål. För utredningsverksamheten beräknas ett medelsbehov av totalt 476 000 kr. varav 391 000
kr. avser medel för utvärdering av hittillsvarande verksamhet, fortsättning på försöksverksamheten i vissa kommuner under budgetåret
1974/75 samt viss ny försöksverksamhet. Medelsbehovet till rådets informationsverksamhet beräknas till 250 000 kr.
Ungdomsrådet beräknar det sammanlagda medelsbehovet för budget-
året 1974/75 till 1 541 000 kr. (+-422 000 kr.).
T 0-alternativet förordar ungdomsrådet i första hand en minskning av medlen till informationsverksamhet samt borttagande av medlen till Kungl. Maj:ts disposition. Inom de då tillgängliga ramarna bör en viss förstärkning ske av medlen för utredningsverksamhet. Den minskade
medelstilldelningen skulle enligt rådet innebära att rådets möjligheter
att fungera som informationsorgan kraftigt beskärs. En begränsad me-
delstilldelning till utredningsverksamhet skulle medföra att den under. tre år genomförda försöksverksamheten inte kunde utvärderas på ett
tillfredsställande sätt.
Departementschefen
I samband med omorganisationen av statens ungdomsråd år 1970 tog föredragande statsrådet i statsverkspropositionen upp det nya ungdoms-
rådets uppgifter (prop. 1970: 1 bil. 10 s. 108 och 109). Rådets huvudsakliga uppgifter angavs vara dels att kontinuerligt svara för kontakt-,
Bc
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 57
samråds- och informationsverksamhet främst gentemot ungdomsorga-
nisationerna, dels att svara för vissa utrednings- och försöksprojekt.
Ungdomsrådet konstaterar i sin anslagsframställning för nästa bud-
getår att de utredningsuppgifter som vid omorganisationen angavs vara
de mest näraliggande i det närmaste fullföljts. Arbetsgrupper inom
rädet har utrett olika delar av det statliga stödet till ungdomsorganisa-
tionerna vilket i några fall resulterat i förslag till Kungl. Maj:t. Hösten
1973 lade en arbetsgrupp fram förslag om stödet till ungdomsorganisa-
tionernas centrala verksamhet. Den lokala försöksverksamhet i fyra kommuner som startades är 1972 beräknas med vissa undantag vara avslutad vid utgången av innevarande budgetår.
Statens ungdomsråds verksamhet efter omorganisationen har enligt min mening inneburit en i flera avseenden angelägen aktivering av olika
ungdomspolitiska frågor. Ungdomsorganisationernas roll i samhället
och de aktuella problemen för organisationerna har belysts i utred-
ningsarbetet. Genom försöksverksamheten har värdefulla uppgifter erhållits om ungdomens fritidssituation samt om metoder för att förnya
och utveckla den lokala ungdomsverksamheten. I ungdomsrådets ar-
bete spelar informations- och kontaktverksamheten en mycket cen-
tral roil vilket gett möjligheter för rådet att bl. a. genom en omfattande konferens- och publikationsverksamhet kontinuerligt informera olika berörda parter om aktuella ungdomsfrågor. Genom den öppenhet som präglat utredningsarbetet inom ungdomsrådet har ungdomsorga-
nisationerna haft goda möjligheter att påverka utformningen av de
förslag som lagts fram och de insatser som på annat sätt gjorts.
De speciella uppgifter som vid omorganisationen av ungdomsrådet
angavs vara sirskilt angelägna har nu i det närmaste fullföljts. Det finns därför enligt min mening skäl att något beröra inriktningen på den fortsatta verksamheten utifrån erfarenheterna av hittillsvarande
arbete samt gällande bestämmelser för statens ungdomsråd. De huvudsakliga uppgifterna kan med dessa utgångspunkter sägas vara följande.
En central del i ungdomsrådets verksamhet är att fungera som kontakt- och samrådsorgan mellan ungdomsorganisationerna och staten. Det är genom att förmedla de åsikter som finns bland ungdomsorganisationerna som rådet kan påverka olika åtgärder på ungdoms- och
fritidsområdet. Det främsta medlet för dessa insatser utgörs av informations- och kontaktverksamhet. Behovet av kontakt och informa-
tion i skilda frågor mellan samhällsorgan och organiastioner är mycket stort. Vidare finns ett stort behov av information till press och
andra massmedier om den verksamhet som ungdomsorganisationerna
bedriver samt om andra frågor inom ungdomsområdet. Statens ungdomsråds insatser i detta sammanhang har varit av väsentligt värde.
Ungdomsrådets arbete bör därför liksom hittills till betydande del vara
Be
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 58
inriktat på informations- och kontaktverksamhet. En viktig uppgift är därvid att fungera som kontaktorgan mellan ungdomsorganisationerna och olika samhälleliga organ när uppgifter av denna typ inte ingår som naturlig del i dessa organs verksamhet. I frågor av gemen-
samt intresse för berörda parter bör rådet på samma sätt som hittills kunna bedriva arbetet genom särskilt tillsatta arbetsgrupper. Denna
verksamhet bör redovisas för Kungl. Maj:t i anslutning till rådets an-
slagsframställningar genom att rådet där redogör för genomförd, pågå-
ende och planerad verksamhet i arbetsgrupper.
En annan viktig uppgift för rådet är att fungera som ett rådgivan-
de organ åt Kungl. Maj:t i ungdomspolitiska frågor, speciellt då frågor som avser ungdomsorganisationerna. En central uppgift för ungdomsrådet i detta sammanhang är att bedöma olika frågor i samband med remisser. Vid sidan av funktionen som remissorgan ankommer
det givetvis också på ungdomsrådet att på annat sätt fästa Kungl.
Maj:ts och olika myndigheters uppmärksamhet på viktiga problem, I
det rådgivande arbetet bör vidare ingå att företa vissa utredningar utöver det arbete i arbetsgrupper som jag tidigare berört. Utredningsarbete som är av mer genomgripande natur bör underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Ett tredje arbetsområde för ungdomsrådet är att fungera som verk-
ställande organ i olika frågor. Detta sker efter uppdrag i varje särskilt fall. Som exempl på en sådan uppgift kan nämnas ungdomsrådets fördelning av medel till upplysningsverksamhet i alkohol- och narkotikafrågor.
Ungdomsrådets karaktär samt utvecklingen inom ungdomsområdet gör alt frågor rörande rådets organisation och verksamhet bör följas noga. Förändringar bör enligt min mening kunna aktuäliseras i samband med rädets framställan om anslag för verksamheten.
Ungdomsrådet redovisar i sin anslagsframställning de särskilda frågor rådet planerar att arbeta med nästa budgetår. Vid sidan av den kontinuerliga informations- och kontaktverksamheten samt ett full-
följande av den lokala försöksverksamheten avser rådet att fortsätta ett arbete kring forskning i ungdomsfrågor som påbörjats under innevarande budgetår. Rådet ämnar vidare i ökad utsträckning arbeta med
internationella frågor.
Den väsentligaste delen i ungdomsrådets utredningsarbete under
nästa budgetår bör vara att slutföra den lokala försöksverksamheten.
Detta arbete bör i huvudsak ha förmen av en utvärdering av de pro-
jekt som genomförts. Några helt nya försöksprojekt bör inte påbörjas.
Vad gäller arbetet med forskning inom ungdomsområdet bör formerna
för ungdomsrådets fortsatta engagemang inom detta område bli före-
mål för en särskild prövning av Kungl. Mai:t efter det att den grund-
läggande probleminventeringen genomförts. Som ett led i sin allmänna
Be
"Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 59
informationsverksamhet bör rådet kunna knyta kontakter rned olika organ i utlandet. Rådet bör därvid beakta det internationella arbete i ungdomsfrågor som redan nu bedrivs genom olika svenska organ och organisationer och samarbeta med dessa.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att chefen för finansdeparte-
mentet har föreslagit (prop. 1974: 1 bil. 9 E 11) att för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag om 2,5 milj. kr. för bidrag till informa-
tionsverksamhet i alkohol- och narkotikafrågan. Statens ungdomsråd föreslås få i uppdrag att fördela dessa medel. Jag har i min beräkning av anslaget för nästa budgetår tagit hän-
syn till ungdomsrådets behov av en förstärkning av medlen för lönekost-
nader för att rådet på ett tillfredsställande sätt skall kunna fullgöra sina administrativa uppgifter. Jag har vidare beräknat en ökning av medlen för utredningsverksamhet för att möjliggöra ett utredningsar-
bete av den omfattning som jag tidigare redogjort för. Av denna ök-
ning utgör 75 000 kr. en tillfällig förstärkning för budgetåret 1974/75. De särskilda kostnaderna för arbetet med fördelningen av bidrag till alkohol- och narkotikainformation föreslås täckta inom ramen för an-
slaget till detta ändamål. Jag beräknar en sammanlagd ökning av anslaget med 236 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Srarens ungdomsråd för budgetåret 1974/75 anvisa ett
reservationsanslag av 1355 000 kr.
B 26. Bidrag till hemgårdsrörelsen
| 1972/73 Utgift | 225 000 |
| 1973/74 Anslag | 275 000 |
| 1974/75 Förslag | 275 000 |
Anslaget utgår till Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar för förbundets centrala verksamhet och ledarutbildning.
Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen föreslår med hänsyn till kostnadsförändringar m. m.
en ökning av anslaget med 14 000 kr.
Departementschefen | |
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till hemgårdsrörelsen för budgetåret 1974/75 anvisa
ett anslag av 275 000 kr.
Ec
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 60
B 27. Vissa folkbildningsåtgärder m. m.
Såsom angetts i inledningen till avsnittet B Kulturändamål ämnar jag föreslå Kungl. Maj:t att senare för riksdagen lägga fram en särskild
proposition angående den statliga kulturpolitiken. I propositionen kommer följande i riksstaten för innevarande budgetår under avsnittet c) ungdoms- och folkbildningsverksamhet upp-
tagna anslag att behandlas, nämligen Bidrag till folkbibliotek, Bidrag till föreläsningsverksamhet m. m., Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder och Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet.
I avvaktan på den särskilda propositionen bör medel tas upp med preliminärt beräknat belopp under förevarande rubrik.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Vissa folk-
bildningsåtgärder m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsanslag av 17 083 000 kr.
B 28. Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupp-
lysning
1972/73 Utgift 1710 000 Reservation 20 000 1973/74 Anslag 1 686 000 1974/75 Förslag 1736 000
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har
bl. a. till uppgift att främja saklig upplysning om verkningar på individ
och samhälle av alkohol- och narkotikabruk och därmed sammanhängande frågor vid skolor och andra utbildningsanstalter samt vid militär-
förband. Verksamheten omfattar vidare information till olika samhälls-
funktionärer inom nykterhetsvården samt en mångförgrenad upplysningsverksamhet bland allmänheten. Verksamheten har i första hand
formen av föreläsningsförmedling, kursverksamhet och utarbetande av
undervisnings- och informationsmaterial.
Centralförbundets styrelse består av tolv ledamöter. Kungl. Maj:t utser en ledamot, tillika ordförande, skolöverstyrelsen (SÖ) fem ledamöter samt förbundets ombudsförsamling, som är sammansatt av företrädare för 30 olika organisationer, sex ledamöter. Kostnaderna för verksamheten täcks i huvudsak genom detta anslag.
Skolöverstyrelsen
SÖ föreslår en höjning av anslaget med sammanlagt 387 000 kr. till
2 073 000 kr.
Av ökningen avser 121000 kr. beräknade kostnadsökningar under
Be
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 61
budgetåret 1974/735 för personal, administration och verksamhet. Vidare beräknas ett medelsbehov av 52 000 kr. för kostnadsökningar som
inte kompenserats trots höjningen av bidraget för innevarande budgetår.
För en intensifierad utbildningsverksamhet med bl. a. integrerad alkohol- och narkotikainformation i olika organisationers ordinarie verksamhet föreslår SÖ en ökning av anslaget med 100000 kr. CAN genomför årligen fyra konferensserier i olika län, huvudsakligen i form
av fortbildning för olika grupper verksamma inom alkohol- och narko-
tikaområdet. Kommuners och landstings bidrag till konferensserierna
har minskat efter rekommendationer från Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. SÖ beräknar för denna verksamhet ett me-
delsbehov av 54 000 kr. CAN avser att tillsammans med Folkets hus-
föreningarnas riksorganisation påbörja en försöksverksamhet med utställningar i alkohol- och narkotikaupplysningsarbetet. För denna
verksamhet beräknar SÖ en ökning av anslaget med 60 000 kr.
SÖ anför beträffande 0-alternativet att SÖ inte kan bedöma på viket sätt CAN:s existerande verksamhet skulle komma att ändras vid en minskning av anslaget då förbundet självständigt beslutar om inriktningen av verksamheten. Avskedande av personal bedöms dock kunna bli aktuellt.
Departementschefen
Jag beräknar en höjning av anslaget med 50 000 kr. och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotika-
upplysning för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsan-
slag av 1736 000 kr.
B 29. Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m.
1972/73 Utgift 2 844 852 Reservation 46 868
1973/74 Anslag 2 942 000 | 1974/75 Förslag 3 092 000
I enlighet med de grunder som angetts i prop. 1954: 155 (SäU 1954: 5,
rskr 1954: 514) angående bl. a. undervisning och upplysning i alkoholfrågan utgår ur förevarande anslag bidrag till nykterhetsorganisationerna bl. a. i form av s. k. grundbidrag. Detta utgår dels till fyra sam-
arbetsorgan med vissa fixerade belopp, dels till enskilda organisationer med belopp, som står i viss relation till organisationens medlemsantal.
Dessutom disponeras medel för speciella bidrag avseende olika former
Bc
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 62
av upplysnings- och propagandaverksamhet. Bidrag av detta slag fördelas av skolöverstyrelsen (SÖ) efter ansökan i varje särskilt fall. I regel
utgår bidrag med högst hälften av kostnaderna för den planerade verk-
samheten.
Bidrag utgår för anställande av instruktörer för upplysning i alkohol-
frågan på heltid eller deltid i de sammanslutningar och med de belopp
som SÖ bestämmer.
Ur anslaget utgår bidrag till internationella byrån i Lausanne för
alkohol- och narkotikafrågor och till organisationskostnaderna för Riks-
förbundet mot alkoholmissbruk. SÖ disponerar dessutom 26 000 kr.
för nykterhetsfrämjande verksamhet samt 400 000 kr. för upplysnings-
verksamhet i alkoholfrågan inom ungdomsorganisationerna.
Budgetåret 1973/74 har anslaget fördelats på olika ändamål på följande sätt.
| 1. Grundbidrag till nykterhetsorganisationer m. fl. | 797 000 |
| 2. Speciella bidrag | 200 000 |
| 3. Bidrag till instruktörer för upplysning i alkoholfrågan | 775 000 |
| 4, Bidrag till internationella byrån i Lausanne | 92 000 |
| 5. Till SÖ:s disposition för nykterhetsfrämjande verksamhet | 26 000 |
| 6. Bidrag till Riksförbundet mot alkoholmissbruk | 35 000 |
7. Bidrag till upplysningsverksamhet i alkoholfrågan inom
ungdomsorganisationerna 400 000
2942 000
Skolöverstyrelsen
SÖ föreslår att anslaget för budgetåret 1974/75 förs upp med 3 274 000 kr. (+332 000 kr.).
1.—2. SÖ anför att stödet till nykterhetsorganisationerna undergått små förändringar samtidigt som stödet till andra folkrörelser ökat kraftigt. Det är viktigt att organisationer som företräder en helnykter inställning kan göra sig hörda i den livliga alkoholpolitiska debatten. I
avvaktan på förslag från alkoholpolitiska utredningen bör en provisorisk förstärkning ske av stödet. SÖ föreslår därför med hänsyn till kostnadsstegringar en höjning av medlen till grundbidrag och speciella bidrag (+148 000 kr.).
3. Ett ökat behov av instruktörer i alkoholfrågan föreligger inom nykterhets- och andra organisationer. Med hänsyn härtill och till kost-
nadsförändringar föreslår SÖ en ökning av medlen till instruktörsbi-
drag (154 000 kr.).
6, Med hänsyn till de allmänna kostnadsstegringarna föreslår SÖ en
höjning av bidraget till Riksförbundet mot alkoholmissbruk (-F10 000 :
kr).
7. SÖ föreslår en ökning av medlen för upplysningsverksamhet i alkoholfrågan inom ungdomsorganisationerna med hänsyn till kostnadsstegringar (-1-20 000 kr.).
Be
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 63
I 0-alternativet förordar SÖ en minskning av delposten Speciella bidrag. Vad en anslagsminskning innebär verksamhetsmässigt kan inte
SÖ bedöma då de bidragsmottagande organisationernå själva bestämmer Över verksamhetens utformning.
Departementschefen
Nykterhetsorganisationerna utgör en betydelsefull del av våra folk-
rörelser och organisationernas arbete är ett väsentligt inslag i verksamheten och debatten kring de alkoholpolitiska frågorna. För att förbättra Organisationernas arbetsmöjligheter bör stödet till dem förstärkas. Jag beräknar en ökning av medlen för grundbidrag med 100 000 kr. och för bidrag till instruktörer med 50 000 kr.
Från detta anslag utgår i övrigt bidrag till bl. a. särskilda insatser
med upplysningsverksamhet i alkoholfrågan som genomförs av nykterhets- och ungdomsorganisationer. Som jag nämnt i det föregående
(B 25) har chefen för finansdepartementet föreslagit att en tillfällig förstärkning görs av resurserna för information i alkohol- och narkotikafrågor i avvaktan på förslag från alkoholpolitiska utredningen. Medlen
föreslås utgå till informationsverksamhet i de aktuella frågorna som bedrivs av olika organisationer, däribland nykterhetsorganisationerna. ee
Jag beräknar en höjning av anslaget med 150 000 kr. och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till nykterhetsorganisationer m.m. för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 3 092 000 kr.
Be
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 64
d) utbildning inom kulturområdet
B 30. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan
1972/73 Utgift! 4 682 624 Reservation? 13 176 1973/74 Anslag! 4 390 000 1974/75 Förslag 5 666 000 ! Anslagen Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Utbildningskostnader och Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. ? Anslaget Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m.
Akademien för de fria konsterna har överinseende över konsthögskolan. Till akademiens uppgifter hör bl. a. att göra framställning om
anslag till högskolans verksamhet.
Konsthögskolan omfattar en målarskola, cn skulpturskola, en skola
för grafisk konst och en arkitekturskola. Dessutom hör till högskolan
ett institut för materialkunskap och en ateljé för monumentalmålning och dekorativ konst. Sedan budgetåret 1965/66 har skolan bedrivit viss
konservatorsutbildning. Högskolan har även verksamhet för vidareut-
bildning av konstnärer.
Antalet elever höstterminen 1973 är 257.
Under läsåret 1973/74 avser konsthögskolan att anordna vidareutbildningskurser med sammanlagt ca 60 deltagare.
Konstnärsutbildningssakkunnigas förslag i betänkandet (SOU 1970: 66) Högskolor för konstnärlig utbildning har remissbehandlats.
Genom beslut den 30 mars 1973 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla en expertgrupp, bestående av högst fom ledamöter, med uppdrag att utreda vissa frågor som rör utbildning inom bildkonst, konsthantverk och design. Direktiven för expertgruppen, som antagit namnet 1973 års expertgrupp för konstutbildning, finns intagna i 1974 års riksdagsberättelse.
Anslaget Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Utbildningskostnader
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Konst- Departements-
akademien chefen Personal
| Lärar- och assistentpersonal | 28 | +6,5 | +1 |
| Övrig personal | 19 47 | +2 +8,5 | of +1 |
Bd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 65
Anslag Löncekostnader 2 730 500 + 632 000 + 143 000 Sjukvård 1 800 + 1 000 + 1 000 Reseersättningar 23 000 + 16000 + 1 000 därav utrikes resor 6 000 +21 000 +1 000 Lokalkostnader 1377 000 + 750 000 + 724 000 Expenser 149 700 + 62000 -+ 425 000 därav engångsutgifter — +15 000 -— Ersättning för mistade hyresintäkter 85 000 + 50000 + 5 000 4367 000 +1 511 000 +1 299 000
Akademien för de fria konsterna
1. Pris- och löneomräkning m. m. 896 000 kr., varav 73 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. 2. I O-alternativet förordar akademien i första hand minskning av undervisningens omfattning i teckning och i arkitektur för målare och
skulptörer samt av vidareutbildningen av konstnärer och konservatorer.
Akademien pekar också på möjligheten att göra en reduktion av hyreskostnaderna i akademiens fastighet. 3. Till konsthögskolans nuvarande direktör utgår ett årligt arvode om 12 000 kr. vartill kommer bidrag till resekostnader om 6 000 kr. Med hänvisning till arbetsinsatsernas omfattning föreslår akademien att en arvodestjänst med halvtidstjänstgöring inrättas för direktören
(+38 313 kr.). 4. För undervisningen vid konsthögskolan föreslås viss perso-
nalförstärkning. Medel begärs för en assistenttjänst knuten till professuren i arkitektur samt för att öka ut halvtidstjänsten som assistent i arkitekturhistoria till
en heltidstjänst.
För den direkta ledningen av vidareutbildningen av konstnärer före-
slås cen tjänst som biträdande lärare. Vidare bör medel beräknas för att
en halvtidstjänst som assistent vid plastverkstaden skall kunna ökas ut till heltidstjänst.
Vid skulpturskolan bör högskolan kunna inrätta en assistenttjänst
samtidigt som nuvarande arvoden till tygmästare och gipsgjutare dras in. Vidare begärs medel för en instruktör i snickeriverkstaden. Vid skolan för grafisk konst föreslås två nya assistenter, en med hel-
tidstjänstgöring i stället för nuvarande arvodestjänst som koppartryckare
och en med halvtidstjänstgöring i utbyte mot den instruktör i litografi m. m. som nu finns anställd mot arvode.
Ytterligare 66 000 kr. föreslås till arvoden för undervisning bl.a. i vissa specialimnen och för vidareutbildning av konstnärer. (+-320 000
kr.)
5. Konsthögskolans administration behöver förstärkas. Medel
begärs för en assistent för kamerala arbetsuppgifter samt för ytterligare
Bd
5¶Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bil. 10
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 66
ett kvalificerat biträde. Vidare begärs ökade medel för tillfällig arbets-
kraft, bevakning m. m. (+156 000 kr.)
En höjning föreslås av arvodet till akademiens sekreterare (-i-36 192 kr.).
6. Med hänsyn bl. a. till arkitekturskolans behov föreslås en höjning
av anslagsposten till reseersättningar (+16 000 kr.).
7. Den begärda engångsanvisningen under anslagsposten till e>x-
penser avser möbler och utrustning till nya tjänsterum.
8. Den nu utgående ersättningen för mistade hyresintäkter från akademiens fastighet bör räknas upp med hänsyn till förändringar i penning- och hyresvärdet.
1973 års expertgrupp för konstutbildning
I sitt yttrande över akademiens anslagsframställning begränsar sig ex-
pertgruppen till de förslag som omfattas av gruppens direktiv och behandlar sålunda inte de förslag som gäller undervisningen i arkitekturskolan eller konsthögskolans administration.
Expertgruppen tillstyrker att konsthögskolan får medel motsvarande
den begärda tjänsten som biträdande lärare. Dessa medel bör ställas till förfogande för försöksverksamhet med vidareutbildning av konstnärer
i samråd med expertgruppen. Gruppen tillstyrker också förslaget om utökning av halvtidstjänsten som assistent vid plastverkstaden till heltidstjänst. Vidare förordar expertgruppen en pedagogisk förstärkning i form av ytterligare medel för gästlärare. Expertgruppen tillstyrker också
akademiens förslag att inrätta assistenttjänster vid skulpturskolan och
skolan för grafisk konst i utbyte mot nuvarande arvodestjänster.
Anslaget Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m.
19737/74 Beräknad ändring 1974/75
Konst- Departements-
| akademien | chefen | |||
| Undervisningsmateriel m. m. | 386 400 | +134 000 ' | ||
| Biblioteket | 47 000 | + 13 000 | ||
| Elevernas studieresor | 48 000 | + 62 000 | ||
| Stipendier för studerande | —523 000 | |||
| vid arkitekturskolan | 22 800 | of. | ||
| Kostbidrag åt vissa clever | 18 800 | ol. | ||
| Kurs i restaureringsteknik | — 523 000 | + 40 600 ] +249 600 | -—523 000 |
Akademien för de fria konsterna
I 0-alternativet anser akademien att medel måste tas från anslagsposterna till undervisningsmateriel, biblioteket och elevernas studieresor.
Utöver kompensation för kostnadsstegringar begär akademien sam-
Bd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 67
manlagt ytterligare 57 000 kr. för inköp av material till målar-, skulptur- och grafikskolorna. För ändamål vid arkitekturskolan föreslås en ökning med 35 000 kr. För vidareutbildning av konstnärer beräknas
kostnaderna för material öka med 15 000 kr.
Den föreslagna höjningen av anslaget till elevernas studieresor har till syfte att bl. a. möjliggöra en längre in- eller utrikes studieresa för samtliga elever under deras studietid.
Under år 1970 deltog arkitekturskolans elever i en kurs i restaure-
ringsteknik i Rom. Kostnaderna för kursen täcktes delvis av särskilda
medel, anvisade av Kungl. Maj:t. Akademien begär medel för att en
ny kurs skall kunna anordnas våren 1975.
Departementschefen
Frågor som berör den framtida utformningen av utbildningen inom bildkonstens område har behandlats av ficra utredningar. Som jag re-
dan anfört i inledningen till avsnittet B Kulturändamål kan några bin-
dande ställningstaganden i dessa frågor ännu inte göras. För att rcformarbetet ändå skall kunna föras vidare utan onödiga dröjsmål har min företrädare, efter bemyndigande av Kungl. Maj:t, tillkallat en expertgrupp, 1973 års expertgrupp för konstutbildning, med uppgift att utföra visst förberedande arbete inför en reform av utbildningen inom bildkonst, konsthantverk och design. Gruppen skall arbeta med dels frågor om förberedande konstnärlig utbildning och fortbildning, dels den högre konstnärliga utbildningen. På det sistnämnda området
skall gruppen främst behandla studieorganisatoriska frågor.
Det är enligt min mening angcläget att särskilda resurser ställs till
förfogande för pedagogisk och studieorganisatorisk försöksverksamhet
redan budgetåret 1974/75. Försöksverksamheten bör anordnas i anslutning till det arbete som bedrivs av den tidigare nämnda cxpert-
gruppen. Jag beräknar för detta ändamål en anslagsökning med
50 000 kr.
I inledningen till avsnittet B Kulturändamål har jag också angett att nya principer för finansicringen av återanskaffning m. m. av försliten
och föråldrad utrustning bör gälla för utbildningsanstalterna inom kul-
turområdet fr. o. m. budgetåret 1974/75. Härigenom aktualiseras frå-
gan om en förändring av anslagsindelningen. Anslaget till undervis-
ningsmatcriel m. m. skulle i fortsättningen i huvudsak behövas för att
finansiera utgifter för förbrukningsmaterial och andra löpande ända-
mål, för vilka utgiftsnivån torde vara ungefär densamma från budget-
år till budgetår och där behovet att reservera anslagsmedel mellan
budgetåren följaktligen är litet. Någon anledning att behålla ett sär-
skilt reservationsanslag för undervisningsmateriel m. m. finns sålunda
inte längre, och jag förordar därför att förslagsanslaget Akademien
Bd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 68
för de fria konsterna med konsthögskolan: Utbildningskostnader och
reservationsanslaget Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. utgår och ersätts med ett för-
slagsanslag benämnt Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan. Jag beräknar anslaget till 5 666 000 kr. Härvid har jag, förutom till
pris- och lönehöjningar, tagit hänsyn till de förändringar i fråga om återanskaffning av utrustning, som jag redogjort för i det föregående,
samt till den i det föregående berörda resursökningen för försöksverk-
samhet.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 5 666 000
kr.
B 31. Konstfackskolan
1972/73 Utgiftt 9177 530 Reservation? 47 760
1973/74 Anslag! 10 485 000 1974/75 Förslag 12 095 000
1! Anslagen Konstfackskolan: Utbildningskostnader och Konstfackskolan: Undervisningsmateriecl m. m. 2 Anslaget Konstfackskolan: Undervisningsmatcriel m. m.
Konstfackskolan omfattar tvåårig konstindustriell dagskola (KD),
treårig konstindustriell aftonskola (KA), tvåårig högre konstindustriell skola (HKS) samt treårigt teckningslärarinstitut (TI). Utbildningen vid HKES bygger på genomgång av KA eller KD. Vid KD finns en ettårig
förberedande kurs för teckningslärarinstitutet och vid KA en tvåårig
sådan kurs. Dessutom kan i aftonskolan anordnas kortare kurser i enstaka ämnen eller grupper av ämnen.
Läsåren 1971/72 och 1972/73 har vid teckningslärarinstitutet antagning skett till en särskild utbildning av lärare i teckning (se prop. 1971: 1
bil. 10 s. 119). Utbildningen är tvåårig och avsedd för lärare som saknar behörighet i ämnet. De sist antagna deltagarna avslutar sin utbildning
med utgången av läsåret 1973/74.
Vid de tre konstindustriella skolorna (KD, KA, HKS) meddelas un-
dervisning i sju fackavdelningar, nämligen en för textilarbete, en för
dekorativ målning, en för skulptur, en för keramik, en för möbler och inredningar, en för metallarbete samt en för reklam och bokhantverk.
Konstfackskolan står under inseende av skolöverstyrelsen (SÖ) och leds av en styrelse, som består av elva ledamöter. Kungl. Maj:t utser ordförande och sex av de övriga ledamöterna.
Antalet studerande höstterminen 1973 uppgår till 701.
Bd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 69
Kostnaderna för konstfackskolan skall för budgetåren 1972/73 och
1973/74 fördelas mellan staten och Stockholms kommun cnligt avtal som skall träffas mellan parterna och enligt riksdagens bemyndigande godkännas av Kungl. Maj:t. Kungl. Maj:t har den 5 juni 1973 uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att föra förhandlingar med Stockholms kommun om kommunens bidrag till kostnaderna för konstfackskolan budgetåren 1972/73—1975/76.
Konstnärsutbildningssakkunniga har behandlat den vid konstfack-
skolan bedrivna utbildningen i sitt huvudbetänkande (SOU 1970: 66) Högskolor för konstnärlig utbildning. Betänkandet har remissbehandlats. Genom beslut den 30 mars 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt chefen
för utbildningsdepartementet att tillkalla en expertgrupp, bestående av
högst fem ledamöter, med uppdrag att utreda vissa frågor som rör ut-
bildning inom bildkonst, konsthantverk och design. Direktiven för ex-
pertgruppen, som antagit namnet 1973 års expertgrupp för konstutbild-
ning, finns intagna i 1974 års riksdagsberättelse. Frågor om teckningslärarutbildningen behandlas av lärarutbildningskommittén (LUK) i dess huvudbetänkande (SOU 1972: 92 och 93) Fortsatt reformering av lä-
rarutbildningen. Remissbehandlingen pågår.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen
och 1973 års
expertgrupp
för konst-
utbildning Personal
| Lärarpersonal | 84 | +1 | -—1 |
| Övrig personal | 18 102 | +3 +4 | of. — |
Anslag Utgifter
Lönekostnader 6 827 400 + 484 000 + 448 000 Sjukvård 8 000 of. of.
| Reseersättningar | 38 500 + 2 000 + 2 000 |
| Lokalkostnader | 3 213 000 +1 425 000 4-1 475 000 |
| Expenser | 149 000 + 7 000 + 536 000 |
Särskild utbildning av lärare
i teckning 178 000 — 178 000 — 178 000
10 413 900 +1 740 000 +2 283 000 Uppbördsmedel Elevavgifter 22 000 of. of. Avkastning av Sjöstedtska
fonden 2 900 of. of. Bidrag från Stockholms
kommun 577 000 of. of.
Nettoutgift 92 812 000 41 740 000 --2 283 000
Bd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 70
Anslaget Konstfackskolan: Utbildningskostnader Skolöverstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning m. m. 1 597 000 kr., varav 178 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. I 0-alternativet förordar SÖ i första hand en minskning av den
lärarledda undervisningen. 3. Den särskilda utbildningen av lärare i teckning upphör i och med
utgången av innevarande budgetår (—178 000 kr.).
4. I avvaktan på förslag från 1973 års expertgrupp för konstutbild-
ning föreslår SÖ i övrigt inga andra. förändringar för konstfackskolans
del än att skolsköterskans tjänstgöringstid bör ökas ut från tre fjärde-
dels till heltid (+10 200 kr.). |
1973 års expertgrupp för konstutbildning
Expertgruppen har yttrat sig över SÖ:s anslagsframställning jämte konstfackskolans till SÖ ingivna anslagsframställning såvitt de avser de konstindustriella avdelningarna.
Expertgruppen förordar särskilt bifall till de delar av konstfackskolans framställning som bygger på de förslag till förändring av under-
visningen som utarbetats av studerande och lärare vid de konstindu-
striella avdelningarna. Gruppen tillstyrker därför att lärarpersonalen
utökas med en facklärare i industriell formgivning samt att skolan får ökade medel till gästlärare samt till verksamhet som griper över fackgränserna. För att samarbetet mellan de olika fackavdelningarna skall kunna byggas ut bör den tekniska personalen vid skolans verkstäder
ökas ut med tre tjänster. Expertgruppen tillstyrker också särskilda
medel för fortbildning av lärare samt för försöksverksamhet med särskilda intagningsprov (-;-311 000 kr.).
Anslaget Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m.
1973;74 Beräknad ändring 197475
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen Biblioteket 25 000 -+-11 000 Avdelningarna för konst-
| industri | 436 000 | 4-21 000 I —673 000 |
| Teckningslärarinstitutet | 162 000 | —35 000 |
| Möbler och övrig inredning | | | | |
| för gemensamma lokaler | 50 000 673 009 | +12 000 + 9060 —673 000 |
Skolöverstyrelsen
I 0-alternativet förordar SÖ reducering av anslagen till avdelningarna för konstindustri och till teckningslärarinstitutet.
Bd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 71
Anslagsbehovet för teckningslärarinstitutet minskar med 42 000 kr.
därför att den särskilda utbildningen av lärare i teckning upphör i och
med utgången av innevarande budgetår.
I övrigt föreslår SÖ en uppräkning av medlen till biblioteket och till möbler och övrig inredning för gemensamma lokaler samt för förbrukningsmaterial vid konstindustriavdelningarna och teckningslärarinstitutet med sammanlagt 33 000 kr.
Departementschefen
Jag har i inledningen till avsnittet B Kulturändamål och under anslaget B 30. Akademien för de fria konsterna med konsihögskolan redo-
gjort för läget i fråga om planeringen av en reform av konstutbild-
ningen. I likhet med vad som föreslagits beträffande konsthögskolan bör särskilda resurser ställas till förfogande för försöksverksamhet vid konstfackskolan i anslutning till den verksamhet som bedrivs av 1973 års expertgrupp för konstutbildning. Jag beräknar för detta ändamål en anslagsökning med 125 000 kr.
I inledningen till avsnittet B Kulturändamål har jag också angett att
nya principer för finansieringen av återanskaffning m. m. av försliten och föråldrad utrustning bör gälla för utbildningsanstalterna inom kulturområdet fr.o.m. budgetåret 1974/75. Härigenom aktualiseras frågan om en förändring av anslagsindelningen. Från anslaget till undervisningsmateriel m. m. skulle i fortsättningen i huvudsak finansieras utgifter för förbrukningsmateriel m. m. för vilka utgiftsnivån torde
vara ungefär densamma från budgetår till budgetår och där behovet
att kunna reservera anslagsmedel mellan budgetåren följaktligen är litet. Någon anledning att behålla ett' särskilt reservationsanslag för undervisningsmateriel m. m. finns sålunda inte längre och jag förordar därför att förslagsanslaget Konstfackskolan: Utbildningskostnader och reservationsanslaget Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. utgår och ersätts med ctt förslagsanslag benämnt Konstfackskolan.
Jag beräknar anslaget till 12 095 000 kr. Härvid har jag, förutom till pris- och lönehöjningar och till effekten av att den hittills anordnade särskilda utbildningen av lärare i teckning upphör, tagit hänsyn till de förändringar i fråga om återanskaffning av utrustning som jag redo-
gjort för i det föregående samt till den i det föregående berörda resursökningen för försöksverksamhet.
Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att godkänna avtal med Stockholms kommun angående fördelningen av kostnaderna för konstfackskolan mellan staten och kommunen under budgetåret
1974/75.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal mellan staten och
Bd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 72
Stockholms kommun om fördelning av kostnaderna för konst-
fackskolan under budgetåret 1974/75, 2. till Konstfackskolan för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsanslag av 12 095 000 kr.
B 32. Musikhögskolorna
1972/73 Utgiftt 14 761 151 Reservation? ' 22758 1973/74 Anslag! 16 194 000 1974/75 Förslag 18 006 000
1 Anslagen Musikhögskolorna: Utbildningskostnader och Musikhögskolorna: Undervisningsmateriel m. m. ? Anslaget Musikhögskolorna: Undervisningsmatcriel m. m.
Statliga musikhögskolor finns inrättade i Stockholm, Göteborg och Malmö. Varje musikhögskola leds av en styrelse, utsedd av Kungl. Maj:t. Musikhögskolorna står t. v. under inseende av organisationskom-
mittén för högre musikutbildning, som enligt den av Kungl. Maj:t den
27 maj 1971 fastställda provisoriska stadgan för musikhögskolorna (ändrad den 7 juni 1972 och den 5 juni 1973) bl. a. skall avge förslag till anslagsframställning för högskolorna.
Vid musikhögskola anordnas treårig utbildning av instrumentalister,
sångare, tonsättare och dirigenter, fyraårig utbildning av musiklärare
och tvåårig utbildning av pianostämmare. Dessutom anordnas tvåårig utbildning inom ramen för regionmusikskola, treårig försöksutbildning av musikpedagoger samt utbildning av kyrkomusiker. Sistnämnda utbildning sker fr. o. m. läsåret 1972/73 på en utbildningslinje (kyrkomusikerlinje). Utbildningen på denna linje omfattar sammanlagt 160 poäng, motsvarande fyra års heltidsstudier. Utbildning av tonsättare, dirigenter och pianostämmare samt utbildning inom ramen för regionmusikskola anordnas endast vid musikhög-
skolan i Stockholm.
Det totala antalet studerande beräknas under innevarande läsår uppgå till 534 vid musikhögskolan i Stockholm, 169 i Göteborg och 172 i
Malmö.
Med början budgetåret 1971/72 anordnas utbildning av lärare i musik
och annat ämne. I utbildningen, som är provisorisk i avvaktan på en
slutlig reform av musiklärarutbildningen, ingår en särskild ämnesutbildning i musik motsvarande studiekurs/studiekurser om 60 eller 80 poäng vid filosofisk fakultet. Sådan särskild utbildning i musik anordnas i Göteborg och Malmö av organisationskommittén för högre musikutbildning.
Til! utbildningen skall läsåret 1973/74 antagas 48 studerande i Göte-
borg och 24 i Malmö.
Lärarutbildningskommittén (LUK) har avlämnat betänkandet (SOU
Bd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 73
1972: 92 och 93) Fortsatt reformering av lärarutbildningen. Remissbehandlingen pågår.
Organisationskommittén för högre musikutbildning har den 17 december 1973 avgivit betänkandet (DsU 1973: 19) Musikundervisning, Remissbehandlingen pågår.
Anslaget Musikhögskolorna: Utbildningskostnader
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Organisations- Departements-
kommittén chefen Personal Lärarpersonal 167 +40 +8 Övrig personal 41 + 5,5 of.
208 +45,5 +8 Anslag . Lönekostnader 13 169 000 -+3 393 000 + 883 000 Sjukvård 11 500 + 4 500 + 4000 Reseersättningar 127 500 + 228 000 + 13 000 Lokalkostnader 2 220 000 41023 000 + 800 000 Expenser 323 000 + 308 000 4 355 000
därav engångsutpifter — +20 000 — Musikpedagogisk utvecklings-
och försöksverksamhet — + 300 000 -+- 100 000
15 851 000 +5 256 500 +2 155 000
Organisationskommittén
1. Pris- och löncomräkning m. m. 1 044 000 kr., varav 314 355 kr.
avser höjt lönekostnadspålägg. =
2. I 0-alternativet förordar organisationskommittén i första hand en nedskärning av den enskilda undervisningens omfattning för de studerande som erhåller utbildning till sångare, instrumentalister och musikpedagoger. Kommittén framhåller att konsekvenserna skulle bli minskad
effektivitet i utbildningen och att man redan nu vid musikhögskolorna
ger de studerande mindre enskild undervisning än vid musikutbildning i utlandet eller annan liknande utbildning i Sverige.
3. Enligt en prognos för lärarbehovet som utarbetades av skolöversty-
relsen år 1972 beräknades att 180 heltidstjänstgörande musiklärare behöver utbildas varje år för att behovet av musiklärare inom skolvä-
sendet skall vara täckt år 1985. LUK har i sitt betänkande (SOU 1972:
92) Fortsatt reformering av lärarutbildningen beräknat det årliga utbildningsbehovet till 300 personer om man förutsätter att bristen skulle täckas med lärare i musik och ett annat ämne. Organisationskommittén konstaterar att nuvarande intagningskapa-
citet kan beräknas motsvara 160 studerande i utbildning till lärare i musik och annat ämne, Med hänsyn härtill föreslår organisationskom-
mittén en utökad utbildningskapacitet inom musiklärarutbild-
ningen.
Bd
Prop. 1974: 1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet | 74
Den utbildning som bedrivs vid musikhögskolorna bör enligt kom-
mittén bibehållas på oförändrad nivå i avvaktan på de förslag om för-
ändringar av utbildningen, som kommittén skall utarbeta. Däremot bör man öka ut den särskilda ämnesutbildning i musik, som anordnas av organisationskommittén. Kommittén föreslår att oförändrat 48 stude-
rande skall antagas till utbildning i Göteborg samt att intagningskapaciteten till utbildning i Malmö skall ökas från 24 studerande innevarande läsår till 48 studerande läsåret 1974/75. Vidare föreslår organisations-
kommittén att särskild ämnesutbildning skall påbörjas i Luleåområdet i anslutning till Framnäs folkhögskola där det f. n. bedrivs musikpedagogisk utbildning. Läsåret 1974/75 bör 24 studerande tas in i Framnäs.
I övrigt behövs ökade resurser till den särskilda ämnesutbildningen
i musik på grund av ett ökat antal studerande inom påbyggnadskursen. Kommittén begär också medel för inrättande av extra tjänster för lärare vid den särskilda ämnesutbildningen samt för en viss utökning av
undervisningen. (--1 659 000 kr.)
4. Genom reformeringen av kyrkomusikerutbildningen minskas den sammanlagda tiden för högre kyrkomusikerutbildning från fem till fyra år. Kostnaden för utbildningen, som under innevarande budgetår har varit högre än tidigare bl. a. till följd av att man i övergångsskedet samtidigt har studerande i både fyraårig och femårig utbildning, beräknas minska budgetåret 1974/75 (—87 100 kr.).
5. Aspiranter inom regionmusiken får sin avslutande utbildning inom
regionmusikskolan, som är förlagd till Stockholm. Regionmusikskolan är under avveckling och kommer att upphöra efter läsåret 1976/77. Utbildning av musiker för regionmusikens behov skall efter denna tidpunkt ske inom ramen för den nya musikerutbildning vid musikhögskolorna, som organisationskommittén har i uppdrag att utfor-
ma.
De studerande vid regionmusikskolan genomgår en del av sin utbildning vid musikhögskolan i Stockholm. Med början innevarande läsår
kan sammanlagt högst tio aspiranter årligen i stället antagas till den
treåriga instrumentalistutbildningen vid musikhögskolorna i Göteborg
och Malmö. Organisationskommittén beräknar ett oförändrat resursbehov för verksamheten budgetåret 1974/75. 6. Den nyss nämnda nya möjligheten för aspiranter vid regionmusiken att erhålla utbildning vid musikhögskolorna i Göteborg eller Malmö
förbättrar enligt organisationskommittén förutsättningarna för utbildning på blåsinstrument vid dessa skolor. Samtidigt behöver emellertid också antalet stråkinstrumentalister öka. Organisationskommittén föreslår en utökning med sammanlagt tio intagningsplatser inom instrumentalist och musikpedagogutbildning vid musikhög- ' skolorna i Göteborg och Malmö (-+195 607 kr.).
Bd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 75
7. Organisationskommittén föreslår ökade resurser för att un dervisningen i olika slag av utbildning skall kunna förstärkas. Musikhögskolorna i Göteborg och Malmö behöver medel för att undervis-
ningen i orkester- och ensemblespel samt på vissa andra områden skall kunna bedrivas i samma omfattning som i Stockholm. Vidare begärs för samtliga musikhögskolor medel till förstärkning av undervisningen i
bl. a. improviserad musik, kammarmusikspelning och elektronisk musik.
Samtliga skolor bör få möjligheter att förstärka övningsorkestern vid undervisning i ensembleledning samt ökade möjligheter att anlita gästlärare. Vid musikhögskolan i Stockholm bör påbörjas utbildning av
arrangörer och av korister. Tjänsten som lektor i musik vid musikhög-
skolan i Malmö bör ökas ut från halvtid till heltid. Samtliga skolor bör få resurser för att inrätta extra lärartjänster i vissa fall där undervisning nu sköts av timlärare samt för att inrätta nya ackompanjatörstjänster. Härutöver bör Stockholmsskolans resurser för timarvoderade
ackompanjatörer öka. (+F1 202 000 kr.)
8. I fråga om övrig personal vid musikhögskolorna föreslås
att musikhögskolorna i Göteborg och Malmö skall få resurser för att anställa ljudingenjörer samt för utökning av expeditionsvaktspersonalen. Nämnda skolor bör också få särskilda medel för att avlöna vikarier för rektor. Musikhögskolan i Stockholm bör få ytterligare en assistent. Vidare bör medel anslås för en försöksverksamhet med arvode-
ring av ett antal biträdande studieledare vid varje musikhögskola. Försöksverksamheten med nya samarbetsformer vid musikhögskolorna kräver ökade personalresurser. (+392 317 kr.)
9. Organisationskommittén framhåller att bl. a. kontakter mellan de
olika musikhögskolorna 1 form av konferenser m, m. i samband med en reform av utbildningen och försöksverksamheten med nya samarbetsformer medför behov av ökade medel för rescersättningar. Även skolornas resurser för internationellt elevutbyte föreslås öka.
(—+154 672 kr.)
10. Lokalkostnaderna beräknas öka bl.a. på grund av att musikhögskolan i Göteborg väntas få utökade lokaler (123 280 kr.).
11. Organisationskommittén begär ökade medel för expenser vid samtliga musikhögskolor. Den föreslagna engångsanvisningen avser an-
skaffning ev offsettryckutrustning i Göteborg och Malmö. (+98 600
kr.)
12. Organisationskommittén pekar på det stora behovet att utveckla bl. a. läromedel och metoder på det musikpedagogiska området. Mu-
sikhögskolornas möjligheter att inom ramen för nuvarande anslag be-
driva sådan verksamhet är emellertid mycket begränsade. Kommittén
föreslår därför att särskilda medel anvisas för musikpedago-
giskt utvecklings- och försöksverksamhet. Orga-
nisationskommittén pekar vidare på svårigheten att rekrytera tillräck-
Bå
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet " 76
ligt kvalificerade sökande till utbildningen av stråkinstrumentalister
vid musikhögskolorna. För att förbättra rekryteringsunderlaget anser
organisationskommittén att man, inom ramen för försöksverksamheten, skall kunna erbjuda ett litet antal begåvade ungdomar förberedande utbildning vid musikhögskolorna. Den förberedande utbildningen avses kunna bedrivas i anslutning till musikhögskolornas utbildning av musikpedagoger. (+300 000 kr.)
13. Organisationskommittén begär särskilda medel för rikstäckande annonsering rörande antagning m. m. vid musikhögskolorna och den särskilda ämnesutbildningen i musik (-+138 000 kr.).
Nämnden för samhällsinformation
Nämnden för samhällsinformation tillstyrker det begärda beloppet
för rikstäckande annonsering av antagning m. m.
Anslaget Musikhögskolorna: Undervisningsmateriel m. m.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Organisations- Departements-
kommittén chefen Musikhögskolan i Stockholm 233 000 + 491 000 Musikhögskolan i Göteborg 55 000 + 159500 Särskild ämnesutbildning
1 Göteborg — + 83 000 + -—343 000
Musikhögskolan i Malmö 55000 — + 356000 |
Särskild ämnesutbildning
i Malmö — + 55 000 J
343 000 -+1 144 500 —343 000
Organisationskommittén
1. Medel begärs för en förstärkning av musikhögskolornas resurser
för förbrukningsmaterial och löpande underhållsarbete (+264 000 kr.).
2. En höjning av anslaget krävs också för att återanskaffning och mer omfattande reparationer av förslitna instrument och annan mate-
riel skall kunna göras i tillräcklig omfattning (+ 230 000 kr.).
3. Musikhögskolornas utrustning håller inte acceptabel standard.
Upprustningsbehovet är särskilt stort vid musikhögskolorna i Stockholm och Malmö. Organisationskommittén föreslår att upprustningen fördelas på fyra budgetår med början budgetåret 1974/75 (-+605 000
kr.). Departementschefen
I inledningen till avsnittet B Kulturändamål har jag redogjort för den reformverksamhet som pågår i fråga om den högre musikutbildningen. Särskild ämnesutbildning i musik bedrivs f. n. i Göteborg och Malmö. Organisationskommittén för högre musikutbildning har föreslagit att
intagningskapaciteten i denna utbildning skall ökas från 72 till 120
Bd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet TI
intagningsplatser per år med början läsåret 1974/75 och att i samband
därmed utbildning skall påbörjas i Luleåområdet i anslutning till Framnäs folkhögskola. Jag har i inledningen till avsnittet B Kulturändamål
redogjort för skolet för att inte nu fatta beslut om en ytterligare utökning av musiklärarutbildningen. Jag förordar sålunda att intagnings-
kapaciteten inom musiklärarutbildningen skall behållas på oförändrad nivå.
Medelsbehovet för den särskilda ämnesutbildningen ökar med 999 000 kr. Jag har vid beräkningen bl. a. tagit hänsyn till att antalet närvarande studerande kan väntas öka. Ökningen är en följd av dels att
det i Malmö kommer att finnas studerande även inom det andra ut-
bildningsåret, dels att i Göteborg antalet studerande som genomgår påbyggnadskursen synes komma att bli större än vad man har antagit tidigare. De ökade resurserna torde emellertid också göra det möjligt för organisationskommittén att i viss utsträckning inrätta tjänster för
lärare inom ämnesutbildningen. I sin anslagsframställning framhåller organisationskommittén beho-
vet av att utveckla nya metoder på det musikpedagogiska området.
I kommitténs förslag ingår också vissa exempel på projekt som skulle kunna komma i fråga i detta sammahang. Enligt min mening har den musikpedagogiska utvecklings- och försöksverksamheten stor betydelse för såväl den högre musikutbildningen som musikundervisningen i samhället i övrigt. Jag beräknar 100 000 kr. för ändamålet.
I detta sammanhang tar organisationskommittén upp frågan om att, som ett led i försöksverksamheten, anordna en förberedande under-
visning vid musikhögskola för särskilt musikbegåvade ungdomar. Or-
ganisationskommittén har i december 1973 lagt fram betänkandet (Ds U
1973: 19) Musikundervisning, vilket f.n. remissbehandlas. I betänkan-
det framförs bl. a. förslag rörande den del av den frivilliga musikundervisningen som har karaktär av förberedande yrkesutbildning. Enligt min mening bör behandlingen av dessa förslag avvaktas innan ställning tas till frågan om förberedande yrkesutbildning vid musikhögskolorna.
I fråga om den högre musikutbildningens behov av undervisningsmateriel m. m. har organisationskommittén fört fram förslag om öka-
de resurser för såväl förbrukningsmaterial och andra löpande ändamål som återanskaffning m. m. av försliten och föråldrad utrustning. Vidare föreslår organisationskommittén medel för en betydande upprustning av musikhögskolornas bestånd av instrument och annan utrustning. I inledningen till avsnittet B Kulturändamål har jag angett att nya
principer för finansieringen av återanskaffning m. m. av utrustning bör gälla för utbildningsanstalterna inom kulturområdet fr. o. m. budgetåret 1974/75. Genom de nya principerna aktualiseras även för mu-
Bd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 78
sikhögskolornas del frågan om en förändring av anslagsindelningen.
Från anslaget till undervisningsmateriel m, m. skulle i fortsättningen i
huvudsak finansieras utgifter för förbrukningsmateriel och andra lö-
pande ändamål, för vilka utgiftsnivån torde vara ungefär densamma från ett budgetår till ett annat. Behovet av att i fortsättningen kunna reservera anslagsmedet mellan budgetåren kommer därför att vara litet
och därmed finns inte längre något skäl för att bibehålla ett särskilt reservationsanslag för undervisningsmateriel m. m. Jag förordar att
förslagsanslaget Musikhögskolorna: Utbildningskostnader och reservationsanslaget Musikhögskolorna: Undervisningsmateriel m. m. utgår och ersätts med ett förslagsanslag benämnt Musikhögskolorna.
För förbrukningsmaterial och andra löpande ändamål beräknas un-
der innevarande budgetår ca 263 000 kr. stå till förfogande under an-
slaget Musikhögskolorna: Undervisningsmateriel m. m. Detta belopp är enligt min mening otillräckligt och iag räknar med en höjning med
65 000 kr. Jag beräknar anslaget till 18 006 000 kr. Jag har därvid, utöver vad
jag angivit i det föregående, beräknat medel för en viss utvidgning av
undervisningen vid musikhögskolorna i Göteborg och Malmö. Jag har
också beräknat en ökning med 11 000 kr. för ökade utgifter i samband med försöksverksamhet med nya samarbetsformer. Vidare har jag
tagit hänsyn till det minskade medelsbehovet för kyrkomusikerutbild-
ningen samt till de förändringar beträffande återanskaffning av utrustning som jag redogjort för i det föregående.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Musikhögskolorna för budgetåret 1974/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 18 006 000 kr.
B 33. Statens scenskolor
1972/73 Utgift 5 965 599
1973/74 Anslag 6 673 000
1974/75 Förslag 7 089 000
Enligt stadgan för statens scenskolor, som fastställdes av Kungl. Maj:t den 6 juni 1968 (ändrad senast den 7 juni 1972) har scenskolorna, av
vilka två finns i Stockholm, en i Göteborg och en i Malmö, till uppgift att utbilda skådespelare och musikdramatiska artister. I Stockholm är utbildningen av skådespelare och musikdramatiska artister förlagd till skilda skolor. Statens scenskola i Stockholm utbildar skådespelare för talscen medan musikdramatiska skolan i Stockholm är speciellt inriktad på utbildning av operaartister. Utbildningen vid scenskolan i Göteborg är uppdelad på en dramatisk och en musikdramatisk linje medan ut-
Bd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 79
bildningen vid scenskolan i Malmö i sin helhet bedrivs vid en dramatisk linje.
Utbildningen är treårig. Till utbildningen skall årligen antagas tolv studerande vid var och en av scenskolorna med undantag för musikdramatiska skolan, som skall antaga åtta studerande.
Innevarande budgetår bedrivs vid scenskolorna viss försöksverksamhet
med fortbildning av skådespelare och musikdramatiska artister.
Teater- och musikrådet har inseende över scenskolorna.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Scen- Tcater- och Departements-
skolorna musikrådet chefen Personal
| Lärarpersonal | 50 | + 6 | +2 | of. |
| Övrig personal | 16,5 66,5 | + 4 +10 | +3 +5 | of. of. |
Anslag Lönekostnader 4697 500 + 469 000 4397 000 3223 000 Sjukvård 7 000 of. of. of.
| Reseersättningar | 53500 + 21000 + 5000 + 3000 |
| Lokalkostnader | 1394000 + 142 000 -+134 000 +168 000 |
| Expenser | 471 000 + 203 000 + 43 000 + 22 000 |
| Fortbildning | 50000 + 212000 +161 000 of. |
6 673 000 +1 047 000 +740 000 +416 000
Scenskolorna
1. Pris- och löneomräkning m. m. 365 000 kr., varav 119 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. I 0-alternativet förordar scenskolornas styrelser en minskning av
undervisningens omfattning.
3 Scenskolan i Stockholm föreslär att en befintlig arvodestjänst som lärare i rollgestaltning byts ut mot en arvodestjänst som lärare i scenisk framställning och scenisk teknik. Vidare föreslår skolan en tjänst som lärare i musikalisk instudering samt medel för en tjänst som scenskolesekreterare samt för ytterligare en tjänst som tekniker. Slutligen föreslår skolan en tjänst som lärare i tal- och röstvård, främst avsedd för fortbildningsverksamheten. (+221 000 kr.)
4 Scenskolan i Göteborg föreslår att skolans tekniska personal förstärks med en institutionstekniker samt att en befintlig tjänst som ackompanjatör byts ut mot en tjänst som repetitör. Vidare begär skolan ytterligare medel för att förstärka undervisningen för fortbildningseleverna. (-+145 000 kr.)
5. Även scenskolan i Malmö begär cn utökning av resur-
serna för fortbildningsverksamheten samt medel för en tjänst som tckniker. På grund av ett ökat behov av att utnyttja tillresande lärare be-
gär skolan också en utökning av medlen för resecrsättningar. (--100 000 kr.)
Bd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 80
6. Musikdramatiska skolan i Stockholm begär medel för undervisning i operahistoria och för ytterligare biträdespersonal. Vidare vill skolan ha möjlighet att engagera yrkesmusiker för med-
verkan i skolans produktioner samt att beställa ny svensk musikdramatik och nyöversättningar av utländska libretton. Skolan önskar också komplettera sitt bestånd av musikinstrument och viss annan utrustning. (+225 000 kr.)
Teater- och musikrådet
1. Teater- och musikrådet beräknar för pris- och löneomräkning
m, m. 392 000 kr., varav 119 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Rådet konstaterar att antalet studerande vid några av scensko-
lorna har minskat sedan föregående år. Minskningen beror dels på
att studerande av olika skäl har avbrutit sin utbildning, dels på att,
i ett fall, ett lägre antal studerande än det föreskrivna har antagits till
utbildningen. Rådet anser emellertid inte att det minskade antalet stu-
derande bör föranleda en minskning av skolornas resurser för lärarlöner. En sådan minskning skulle gå ut över undervisningen i de ämnen, där skolorna inte har fasta lärartjänster, på ett sätt som skulle bli till stor nackdel för samtliga studerande. Om en minskning av anslagen skulle bli nödvändig förordar rådet att utbildningen av skåde-
spelare för talscen samlas till två skolor.
3. En förstärkning bör ske av resurserna för den fortbildningsverksamhet, som sedan budgetåret 1971/72 på försök bedrivs vid scenskolorna. Rådet föreslår en sådan ökning att för var och en av scenskolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö tillgängliga medel motsvarar en tjänst som lärare (+ 164 000 kr.).
4, I övrigt föreslår rådet att musikdramatiska skolan får medel för
undervisning i operahistoria, för administrativ hjälp åt rektor samt för medverkan av yrkesmusiker och beställning av ny svensk musikdrarmatik. Var och en av de övriga tre scenskolorna bör få medel för ytterligare en tjänst som tekniker. (+186 000 kr.) Departementschefen
Scenskolorna har från början fått olika uppgifter. I Stockholm är utbildningen för talscen och musikteater uppdelad mellan två skolor
varvid skådespelare för talscen utbildas vid statens scenskola i Stockholm och operaartister vid statens musikdramatiska skola i Stockholm.
Vid scenskolan i Göteborg är utbildningen uppdelad på en dramatisk
och en musikdramatisk linje. Även scenskolan i Malmö hade tidigare
både en dramatisk och en musikdramatisk linje, men den särskilda musikdramatiska linjen lades ned med början läsåret 1972/73. Utbild-
ningen vid den dramatiska linjen vid scenskolan i Malmö skiljer sig
från motsvarande utbildning i Stockholm och Göteborg genom ett
större inslag av musikdramatisk utbildning.
Bd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 81
De här redovisade skillnaderna i uppgifter ger självfallet olika karak-
tär åt utbildningen vid de olika scenskolorna. Även andra faktorer bidrar till att ge de fyra skolorna olika prägel. Sålunda tillämpar sko-
lorna i viss mån olika pedagogiska metoder och lägger olika stor vikt vid skilda delar av undervisningen. Även de försök med fortbildning av skådespelare som sedan ett antal år pågår vid scenskolorna har delvis utformats på olika sätt. | |
Den speciella karaktären hos verksamheten vid var och en av.de olika skolorna får konsekvenser för skolornas organisation och för behovet av undervisningsresurser. Vad beträffar organisationen har Kungl. Maj:t ' år 1972 givit teater- och musikrådet i uppdrag att — i samband med att rådet lägger fram förslag om fortbildningsverksamheten — ta upp
frågan om skolornas organisation och frågan om hur skolornas under-
visningsresurser bör fördelas mellan grundutbildning och fortbildning.
Skolornas behov av undervisningsresurser påverkas emellertid, förutom av ovan nämnda faktorer, också av antalet studerande vid sko-
lorna. Enligt bestämmelserna skall tolv studerande årligen antas vid var
och en av scenskolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö och åtta vid den musikdramatiska skolan. Antagningsproven sker f. n. vid varje skola för sig enligt en turordning som ändras varje år. Det är naturligt att antalet närvarande studerande varierar något från år till år på grund äv att enstaka studerande t. ex. får en tids uppskov med studierna
eller avbryter studierna i förtid. Antalet studerande vid skolorna kan
emellertid också sjunka därför att man inte antar ett föreskrivet antal studerande. För innevarande läsår redovisar teater- och musikrådet att alla utbildningsplatser vid en av scenskolorna inte har kurinat besättas på grund av brist på tillräckligt kvalificerade sökande.
Enligt min mening är det av stor betydelse att utbildningen av skådespelare och musikdramatiska artister kan utformas efter skilda mönster på det sätt som är möjligt genom att utbildningen är spridd på flera olika utbildningsenheter. Genom att de fasta kostnaderna för fyra utbildningsanstalter blir höga drar emellertid utbildning i denna form förhållandevis stora resurser. Med hänsyn härtill bör man mycket bestämt söka verka för att antalet studerande till skolorna inte på grund av en för liten antagning sjunker under angiven nivå.
Enligt vad jag erfarit planerar teater- och musikrådet att anordna
centrala intagningsprov till scenskolorna. Enligt min uppfattning bör
sådana prov på ett verksamt sätt kunna bidra till att samtliga skolor får ett tillräckligt antal kvalificerade sökande.
Mot bakgrund av det här anförda kan jag instämma i teater- och musikrådets uppfattning att det minskade antalet närvarande studerande inte bör tillåtas medföra en minskning av de samlade resurserna för undervisningen. Vid fördelningen mellan skolorna av de tillgängliga resurserna bör hänsyn tas inte enbart till antalet studerande utan
Bd
6 Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bil. 10
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 82
också de till övriga faktorer som jag har berört i det föregående.
Jag erinrar om vad jag anfört i inledningen till avsnittet B Kultur-
ändamål om att nya principer för finansiering av återanskaffning m. m. av försliten och föråldrad utrustning föreslås gälla för utbildningsanstal-
terna inom kulturområdet fr. o. m. budgetåret 1974/75.
Jag beräknar det sammanlagda anslaget till 7 089 000 kr., vilket inne-
bär att reellt oförändrade resurser kommer att stå till utbildningens
förfogande budgetåret 1974/75.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Srarens scenskolor för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsanslag av 7 089 000 kr. :
B 34. Statens dansskola
1972/73 Utgift 1910 924 1973/74 Anslag 2 084 000 1974/75 Förslag 2230 000
Statens dansskola har enligt sin stadga, fastställd den 29 juni 1970 (ändrad den 17 december 1970), till uppgift att vid särskilda linjer utbilda danspedagoger och koreografer samt att meddela utbildning i mim. Vid skolan anordnas även vidareutbildning för danspedagoger.
Utbildningen av koreografer och danspedagoger är f.n. treårig. Till utbildningen på danspedagoglinje skall årligen antagas ca tolv och på korceografilinje ca tre studerande.
Teater- och musikrådet har inseende över dansskolan.
Genom beslut den 9 mars 1973 bemyndigades chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla högst nio sakkunniga med uppdrag att utreda frågor om utbildning av dansare. Direktiven för de sakkunniga, som antagit namnet dansarutredningen, finns intagna i 1974 års riksdagsberättelse.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Dansskolan Teater- och Departements-
musikrådet chefen Personal
| Tärarpersonal | 14 | +0,5 | of. | of. |
| Övrig personal | 2,5 16,5 | +0,5 +1 | -+0,5 +0,5 | +0,5 -+0,5 |
Anslag Lönekostnader 1128 000 -- 136 000 +116600 + 69 000 Sjukvård 1000 of. of. of. Reseersättningar 18 000 + 1000 + 1800 + 1000 Lokalkostnader 800 000 + 71 000 -- 64000 = -+ 70 000 Expenser 137 000 + 15000 + 11600 + 6000
2 084 900 +223 000 4-194009 = +146 000
Bd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 83
Dansskolan
1. Pris- och löneomräkning m. m. 146 000 kr., varav 28 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. I 0-alternativet förordar skolan en minskning av undervisningen och av medlen för expenser. Vidare förordas den under punkt 4 nämnda kursen utgå.
3. För dansskolans administration behövs en tjänst som sek-
reterare med halvtidstjänstgöring. Medel begärs även för arvode till en
sekreterare åt styrelsen (+33 000 kr.).
4. Dansskolan får sedan höstterminen 1973 på försök anordna en särskild tvåårig danskurs i klassisk balett, fridans och jazzdans som en
form av förberedelse för fortsatt utbildning vid skolans danspedagog-
och koreograflinjer. För att resultaten skall kunna bedömas säkert anser dansskolan att verksamheten bör få större omfattning än f.n.
(+30 000 kr.).
De ökade medel som i övrigt begärs för undervisningen avser kostnader för att ta fram kompendier och annan undervisningsmateriel (+12 000 kr.).
Teater- och musikrådet
1. Teater- och musikrådet beräknar för pris- och löneomräkning
m. m. 131 000 kr., varav 28 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Rådet tillstyrker dansskolans förslag om en halvtidstjänst som sekreterare (+31 438 kr.).
3. Rådet tillstyrker också att särskilda medel ställs till dansskolans
förfogande för den särskilda kursen i klassisk balett, fridans och jazz-
dans (530 000 kr.). |
Departementschefen
I inledningen till avsnittet B Kulturändamålt har jag behövt arbetsuppgifterna för den år 1973 tillsatta dansarutredningen. Jag har där också angett att nya principer för finansiering av återanskaffning m. m. av försliten och föråldrad utrustning bör gälla för utbildningsanstalterna inom kulturområdet fr. o. m. budgetåret 1974/75.
Anslaget bör höjas med 146 000 kr. Jag har därvid beräknat medel
för en viss utökning av den särskilda tvååriga kurs i klassisk balett,
fridans och jazzdans, som sedan höstterminen 1973 på försök får anordnas vid skolan, samt för en viss förstärkning av dansskolans admi-
nistration.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Srarens dansskola för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsanslag av 2 230 000 kr.
Bå
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 84
B 35. Dramatiska institutet
1972/73 Utgift 6 734 327
1973/74 Anslag 6 940 000
1974/75 Förslag 8 185 000
Dramatiska institutets uppgifter, som framgår av stadgan (1970: 369,
ändrad 1972: 143) för dramatiska institutet, består i att utbilda personal för produktion av program för teater, film, radio och television. Utbildningen avser verksamhetsomrtådena regi, bild- och ljudteknik, scenografi, maskering och administration. Institutet meddelar även sådan all-
män produktionsteknisk utbildning rörande. nyssnämnda medier som
behövs för yrkesverksamhet av annat slag. I sin verksamhet skall institutet, som leds av en av Kungl. Maj:t utsedd styrelse, främja utvecklingen inom områden som berörs av utbildningen.
Utbildningen vid institutet bedrivs inom följande tvååriga utbildnings-
linjer, nämligen allmän linje, administrativ linje, bildteknisk linje, ljudteknisk linje, scenografilinje och maskeringslinje. Utbildningen på den
allmänna linjen avser dels regi- och producentutbildning, dels allmän
produktionsteknisk utbildning vilken är utformad som en särskild ettårig lärokurs inom den allmänna linjen. Sedan läsåret 1972/73 prövas även olika former av kursverksamhet vid institutet.
Till den allmänna produktionstekniska utbildningen skall antagas minst 16 studerande och till de tvååriga utbildningslinjerna minst 30
studerande årligen.
Enligt avtal mellan staten och Svenska filminstitutet lämnar filminstilutet för varje budgetår bidrag till driftkostnaderna vid dramatiska institutet. Bidragets storlek är bestämd till 500 000 kr. för vart och ett av budgetåren 1973/74, 1974/75 och 1975/76.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Dramatiska Departements-
institutet chefen Personal Lärarpersonal 1 +3 of. Övrig personal . 2 +2 of.
34 +5 of. Anslag
Utgifter
Lönckostnader 2 536 000 + 709 000 + 128000 Sjukvård 5 000 + 2 000 + 2 000 Reseersättningar 103 000 + 128 000 + 6 000
därav utrikes resor 30 000 105 000 of.
| Tokalkostnader | 2138 000 + 878 000 + 833 000 |
| Undervisningskostnader | 2 122 000 + 472 000 + 134 000 |
| Materielunderhåll m. m. | 482 000 + 203 000 + 29000 |
| Expenser | 254 000 -F 221000 + 13000 |
Kostnader vid uthyrning
av lokaler m.m. 100 000 of. of.
7740 000 +2 613 090 +1 145 000
Bd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 85
Uppbördsmedel Bidrag från Svenska film- .
institutet 500 000 of. of. Inkomster från uthyrning |
av lokaler m. m. 300 000 of. — 100 000
Nettoutgift 6 940 000 +2 613 000 +1 245 000
Dramatiska institutet
1. Pris- och löneomräkning m. m. 1360 000 kr., varav 63 000 kr.
avser höjt lönekostnadspålägg. 2. I 0-alternativet förordar institutet att antagningen av studerande till tvåårig utbildning skall inställas år 1974.
3. Sedan budgetåret 1972/73 har kursverksamhet bedrivits på försök vid dramatiska institutet. Inom verksamhetens ram har an-
ordnats fortbildningskurser som har varit riktade till yrkesmässigt verksamma personer inom teater, film, television eller radio, exempelvis kurs i TV-teknik för filmare och kurs i teaterljussättning för fria teatergrupper. Även kurser som riktar sig till personer som är verksamma på
andra områden har arrangerats, t. ex. kurser i intern-TV-teknik och i
dockteater för bl. a. bibliotekarier och lärare. Man har även bedrivit en
viss utvecklingsverksamhet.
Dramatiska institutet föreslår att kursverksamheten skall ingå i den ordinarie verksamheten vid institutet fr. o. m. budgetåret 1974/75. Syftet med kursverksamheten bör vara att dels ge fortbildning och kom-
pletterande utbildning åt yrkesmän inom programproduktion i teater, film, radio och television, dels möta nya utbildningsbehov som hänger
samman med att användningsområdet för dessa medier vidgas i sam-'
hället. Vidare bör man inom kursverksamhetens ram kunna bedriva
viss experimentproduktion med syfte att i olika avseenden bidra till utvecklingen inom de områden som berörs av institutets utbildning.
Erfarenheterna ger vid handen att utbildningsbehovet är mycket stort. För att dramatiska insitutets kapacitet skall kunna utnyttjas på bästa sätt bör kursverksamheten inriktas så, att den ger stor spridningseffekt. När de fasta studiegångarna är utbyggda blir institutets möjligheter att ställa tekniska resurser till förfogande för kursverksamheten relativt
begränsade. Institutet bör emellertid kunna bidra med sin erfarenhet även vid kurser som inte utnyttjar institutets tekniska resurser.
I och med att kursverksamheten får permanent karaktär behövs en-
ligt dramatiska institutet en studierektor med uppgift att leda verksam-
heten. Vidare föreslås en gradvis ökning av medlen till undervisnings-
kostnader. I detta sammanhang påpekar institutet att kostnaderna för
fortbildning av yrkesmän och för experimentverksamhet är betydligt
högre än för kurser av annat slag. (-+261 000 kr.) 4, Utöver vad som behövs för kursverksamheten föreslår institutet att personalen ökas ut med tre tjänster som mediehuvudlärare i
Bd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 86
resp. teater, film/TV och radio med uppgift att dels leda den utbild-
ning som är speciellt inriktad på resp. medium, dels leda utbildningen
i regi inom sina medier. I utbyte mot en av de föreslagna tjänsterna kan en arvodestjänst som kursledare i regi dras in.
Vidare behövs en informationssekreterare och ytterligare en servicetekniker. Institutet begär också ökade medel för gästlärare, för förbättring av antagningsförfarande samt för framställning av läromedel
och för pedagogisk utbildning av personalen. (+512 000 kr.) 5. En ökning av institutets resurser för resekostnader behövs
för att studerande och personal skall få möjlighet att göra utländska studieresor samt för resor i samband med antagningsintervjuer (-+123 000 kr.).
6. Antalet studerande inom dramatiska institutets utbildningslinjer blir oförändrat läsåret 1974/75 i jämförelse med innevarande budgetår. Utöver vad som begärs för kursverksamheten föreslås en ökning av institutets medel för undervisningskostnader för utbildning i framställning av animerad film (-+F20 000 kr.).
7. På grund av den tekniska apparaturens ökade förslitning behövs ökade resurser för materielunderhåltl (4-145 000 kr.) 8. Dramatiska institutet beräknar ett ökat behov av medel för ex-
penser, bla. för olika informationsåtgärder såsom rikstäckande annonsering av antagningen (-+190 000 kr.).
9 Inkomsterna från uthyrning av lokaler m. m. har till väsentlig del influtit från uthyrning av institutets färgtelevisions-
studio. Dramatiska institutet redovisar att uthyrningen till kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet kan väntas minska kraftigt och att också Sveriges Radios förhyrningsbehov kan beräknas minska.
Nämnden för samhällsinformation
Nämnden för samhällsinformation vitsordar det ökade medelsbehovet för informationsverksamhet, men avstår från att yttra sig om behovet
av personalförstärkning för ändamålet.
Departementschefen
Dramatiska institutets utbildningsverksamhet, som inleddes läsåret
1970/71, har under de första verksamhetsåren undergått betydande förändringar i jämförelse med de ursprungliga planerna. Under de första ären framtvingade igångsättningssvårigheterna vissa avsteg från dessa planer både när det gällde uppbyggnadstakten och utbildningens innehåll. Sedan läsåret 1972/73 bedrivs utbildningen vid de tvååriga linjerna med den, i förhållande till vad som från början plancrats, mer begränsade målsättningen att de studerande skall få kompetens att fylla ansvariga funktioner inom sitt yrkesområde vid programframställning
Bd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 87
inom minst ett av de medier för vilka institutet meddelar utbildning. Den ettåriga påbyggnadskurs som tidigare har kunnat följa på genomgången tvåårig utbildning har upphört och i stället har tillkommit en försöksverksamhet med kortare celler längre kurser. Sedan starten har
det vidare förekommit en ettårig allmän produktionsteknisk utbildning
i form av en särskild lärokurs inom den allmänna linjen.
Under innevarande läsår har dramatiska institutet för första gången studerande i båda årskurserna av de tvååriga utbildningslinjerna i re-
guljär utbildning. Den första årskull som har utbildats enligt den målsättning, som gällt sedan läsåret 1972/73 vid dessa linjer, kommer att avsluta sin utbildning vårterminen 1974. Jag räknar inte med några förändringar i fråga om de fasta studiegångarna för nästa budgetår.
Institutets resurser för gästlärare bör dock få en viss förstärkning.
Sedan läsåret 1972/73 har vid dramatiska institutet bedrivits försök med kursverksamhet av fortbildningskaraktär. Institutet, som anför
vissa exempel på vad som anordnats inom ramen för kursverksamheten,
föreslår att kursverksamheten fr. o. m. läsåret 1974/75 skall ingå i institutets ordinarie verksamhet.
Dramatiska institutet föreslår att kursverksamheten skall syfta till att dels ge fortbildning och kompletterande utbildning åt yrkesmän inom
programproduktion i teater, film, radio och television. dels möta nya utbildningsbehov som hänger samman med att användningen av dessa medier vidgas i samhället. Vidare bör man inom kursverksamhetens ram kunna bedriva viss experimentproduktion med syfte att i olika
avseenden bidra till utvecklingen inom de områden som berörs av institutets utbildning.
När det gäller kursverksamhetens kommande omfattning konstaterar dramatiska institutet att efterfrågan är mycket stor och att institutet endast har begränsade möjligheter att ställa tekniska resurser till förfogande för kursverksamheten. Institutet anser att man i denna situa-
tion bör inrikta verksamheten så att den ger en stor spridningseffekt.
Vidare bör man kunna använda sig av de erfarenheter som finns vid
institutet även utan att d2 egna tekniska resurserna utnyttjas.
Jag har inget att erinra mot att kursverksamheten fortsätter och att den i likhet med vad som f.n. är fallet har de syften som institutet föreslagit. Jag vill emellertid avvakta ytterligare erfarenheter innan jag tar ställning till hur verksamheten definitivt skall utformas och hur dramatiska institutets resurser skall fördelas mellan grundutbildning och
fortbildning. För nästa budgetår räknar jag med en med 50 000 kr. utökad medelsram för kursverksamheten. Jag har i inledningen till avsnittet B Kulturändamål angett att nya
principer för finansiering av återanskaffning m. m. av försliten och föråldrad utrustning bör gälla för utbildningsanstalterna inom kulturområdet fr. o. m. budgetåret 1974/75.
Bd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 88
Jag beräknar anslaget till 8 185 000 kr. Härvid har jag tagit hänsyn
till bl. a. att inkomsterna av uthyrning av lokaler m. m. kan väntas understiga det för innevarande budgetär budgterade beloppet.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riskadagen
att till Dramatiska institutet för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 8 185 000 kr.
Bd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 89
C. KYRKLIGA ÄNDAMÅL
C 1. Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Förvaltningskostnader
1972/73 Utgift 3 658 811 1973/74 Anslag 4.073 000
1974/75 Förslag 4 453 000
Ur förevarande anslag bestrids de kostnader för domkapitlen, stifts-
nämnderna, ärkebiskopens kansli och kyrkoherdarna för döva som framgår av sammanställningen i det följande.
I varje stift finns ett domkapitel som handhar kyrkliga angelägenheter
inom stiftet. De grundläggande bestämmelserna härom finns i lagen
(1936: 567) om domkapitel (ändrad senast 1971: 580). I varje stift utom
i Stockholms stift finns också en stiftsnämnd. Stiftsnämnderna hand-
lägger ärenden som främst rör kyrklig jord. De viktigaste bestämmelserna härom finns i lagen (1970: 939) om förvaltning av kyrklig iord. Enligt denna lag ankommer på stiftsnämnd dels vissa myndighetsfunktioner, dels förvaltningen av prästlönefondsfastigheterna och skogen på löneboställena i stiftet. Dessa uppgifter i Stockholms stift fördelas mellan stiftsnämnderna i Uppsala och Strängnäs.
I andra stift än Stockholms fördelades kostnaderna för domkapitlen och stiftsnämnderna före den 1 januari 1972, då lagen om förvaltning
av kyrklig jord trädde i kraft, mellan statsverket och kyrkofonden. På kyrkofonden föll hälften av de beräknade kostnader som i sammanställningen anges under dels II. Övriga domkapitel, posterna lönekostnader, sjukvård, lokalkostnader och expenser, dels III. Tillfällig personal hos domkapitlen m. m., enligt Kungl. Maj:ts bestämmande. Dessutom betalades med medel ur kyrkofonden de beräknade kostnaderna under IV. Stiftsnhämnderna. Övriga kostnader som beräknades under II. Övriga
domkapitel föll på statsverket. Denna fördelning grundades på uppfatt-
ningen att kostnaderna för stiftsnämnderna helt skulle betalas av kyrkofonden.
Fr. o. m. den 1 januari 1972 förvaltar stiftshnämnderna, som jag nyss angav, prästlönefondsfastigheterna och boställsskogen. Alla kostnader för denna förvaltning skall enligt lagen om förvaltning av kyrklig jord bestridas med inkomster från förvaltningen eller, om inkomsterna inte
räcker till, av pastoraten. Detta leder till att delar av de belopp som
tidigare belastade kyrkofonden i stället skall belasta förvaltningen, näm-
ligen de delar som hänför sig till kostnader för förvaltningen. Detta
gäller i fråga om såväl lönekostnader som andra kostnader, exempelvis kostnader för lokaler och möbelanskaffning samt telefonkostnader och andra expenskostnader. Förvaltningen kan uppdras åt olika slag av
C
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 90
personal. Den kan uppdras åt dels för domkapitel och stiftsnämnd gemensam kanslipersonal, dels stiftsjägmästare och viss annan skoglig personal hos nämnden, dels för förvaltningen särskilt anställd personal. Även i den sist nämnda gruppen kan ingå kanslipersonal.
De anslag till avlöningar som beräknas i det följande avser samtliga lönekostnader för den gemensamma kanslipersonalen samt för stiftsjägmästarna och den förut avsedda skogliga personalen. I den mån dessa
båda personalgrupper anlitas för förvaltningen av prästlönefondsfastig-
heter eller boställsskog skall däremot svarande lönekostnader tas upp
som uppbördsmedel. Dessa uppbördsmedel skall beräknas av stiftshämn-
derna. Detta kan ske först efter utgången av budgetåret 1974/75. Med hänsyn härtill kan i detta sammanhang uppbördsmedlen endast beräknas preliminärt. Det belopp som kan antagas bli aktuellt torde |
kunna uppskattas till minst 450 000 kr. för budgetåret 1974/75. I detta
sammanhang har jag inte belastat förvaltningen med kostnader för arvoden m. m. till stiftsnämnds ledamöter. Tilläggas bör att jag naturligtvis inte tar upp något anslag till avlöningar åt den personal för vilken avlöningarna helt skall bestridas ur inkomsterna från förvaltningen av prästlönefondsfastigheter och boställsskog.
Vad jag i det föregående sagt om lönekostnader äger motsvarande
tillämpning på stiftsnämnds övriga kostnader. Det belopp som på denna
punkt bör upptagas som uppbördsmedel från förvaltningen av prästlönefondsfastigheter och boställsskog beräknar jag preliminärt till 100 000 kr. för budgetåret 1974/75.
I fråga om domkapitlet i Stockholm faller kostnaderna helt på statsverket. Kostnaderna för ärkebiskopens kansli och kyrkoherdarna för
döva faller helt på kyrkofonden.
Kyrkofondens bidrag tas upp som uppbördsmedel.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Domkapitlen Föredraganden Personal
| Handläggande personal | 66,5 | +3,5 | +0,5 |
| Övrig personal | 92 158,5 | +5 +8,5 | of. +0,5 |
Anslag Utgifter I. Domkapitlet i Stockholm Lönekostnader 277 500 + 10800 "+ 10600 Sjukvård 600 of. of. Reseersättningar 500 + 1050 + 50 Lokalkostnader 18 800 + 11400 + 11400 Expenser 13200 : + 22500 + 5900
därav engångsutgifter (3 000) (+15 700) (+5 000) I. Övriga domkapitel Löncekostnader 6 136 400 + 601 200 +303 300 Arvoden och särskilda
ersättningar 154 000 + 9000 + 92000
C
| Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet | 91 | |
| Sjukvård | 12 700 + 2 800 | + 2800 |
| Reseersättningar | 92 400 + 21000 | + 4600 |
| Lokalkostnader | 301 700 + 128 400 | +121 200 |
| Expenser | 397 100 + 156 500 | + 65 000 |
| därav engångsutgifter | (70 000) | (480 600) (—S5 000) |
| Publikationstryck | 25 500 + 3 600 | + 1800 |
II. Tillfällig personal hos
domkapitlen m. m., enligt
| Kungl. Maj:ts bestämmande | 133 000 + 21000 | +116 000 |
| IV. Stiftsnämnderna | : | |
| Lönekostnader | 2 237 400 + 195 600 | +103 200 |
| Sjukvård | 1 600 + 100 | + 100 |
| Reseersättningar | 270 800 + 23400 | + 13500 |
Hyror för tjänstelokaler åt
stiftsjägmästarna 18 600 + 1000 + 1000 Kostnader för medlemskap i
Föreningen Skogsträdsför-
ädling m. m. 26 700 + 4600 + 4600 Fortbildning av stiftsjägmäs-
tare och biträdande stifts-
jägmästare 23 000 + 1000 of. Konferenser med ledamöter i
boställsnämnder, m. m. 45 000 + 1500 of.
V. Ärkebiskopens kansli Lönekostnader 183 400 + 59700 + 22650 Reseersättningar 10 000 + 1 000 + 500
VI. Kyrkoherdar för döva
| Lönckostnader | 445 000 + 77400 | + 64100 |
| Sjukvård | 300 + 300 | + 300 |
| Resecrsättningar | 94 300 + 6000 | + 6000 |
Ersättning för tjänstebrevs-
rätt 3 000 of. of. Expenser 28 900 + 850 — 500
därav engångsutgifter (4 000) (—1 750) (—2 000)
10 951 400 +1 361 700 -+867 100 Uppbördsmedel Bidrag från kyrkofonden 6 328 400 + 809 900 ++487 100 Från förvaltningen av präst-
lönefondsfastigheter och bo-
ställsskog 550 000 of. of.
Nettoutgift 4073 000 + 551 800 +380 000
Domkapitlen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 4719 800 kr., varav 239 800 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. 0-alternativet innebär för domkapitlens del huvudsakligen perso-
nalinskränkningar samt beträffande stiftsnämnderna och kyrkoherdar-
na för döva främst minskad reseverksamhet. Domkapitlen framhåller att alternativets genomförande skulle medföra stora svårigheter för
stiftsmyndigheterna att fullgöra sina åligganden.
3. Bortfall av engångsanvisningar —77 000 kr.
4. Den av domkapitlet i Stockholm begärda höjningen av anslagsposten till expenser avser bl. a. engångsanvisningar till inköp av en
C
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 92
adresseringsmaskin samt för renovering av stolar i sessionssalen (+18 700 kr.). 5. Domkapitlet i Uppsala upprepar sitt tidigare år framförda önske-
mål att en tjänst som stiftsjägmästarassistent inrättas vid stiftsnämnden i Uppsala i stället för det arvode på 25 200 kr. som utgår för tillfällig förstärkning av den skogliga personalen vid stiftsnämnden (nettoutgift
37 850 kr.). Vidare begär domkapitlet ytterligare medel för att kunna
anställa extra kanslipersonal vid stiftsnämnden (+37 800 kr.). Domka-
pitlet föreslår också att en tjänst som kontorsbiträde inrättas vid ärke-
biskopens kansli (+37 100 kr.).
6. Domkapitlen i Skara och Strängnäs föreslår inrättande av en amanuenstjänst vid respektive domkapitel (4109 400 kr.). Domkapitlet i Växjö hemställer att en vid domkapitlet inrättad tjänst som amanuens med halvtidstjänstgöring ändras till heltidstjänst och att en ny tjänst för ett kvalificerat biträde inrättas (+71 600 kr.). Nya kontorsbiträdestjänster föreslås också av domkapitlen i Linköping, Göteborg och Visby (+105 000 kr.) medan domkapitlet i Västerås begär ökade medel för tillfällig personal (-+8 000 kr.).
7. Flera domkapitel begär ökade medel till reseersättningar vid dom-
kapitlen och stiftshämnderna (+17 000 kr.).
8. Den föreslagna höjningen av expensposten under II. Övriga dom-
kapitel innefattar bl. a. engångsanvisningar till möbler och utrustning (+87 300 kr.), inköp av kontorsmaskiner och upprustning av inventariebeståndet i Skara (+14 800 kr.), inbindning av äldre arkivalier i Strängnäs (+5 000 kr.) samt inköp av telefonlinjeväljarsystem i Visby (1-4 000 kr.). Vidare begär flera domkapitel att expensposten räknas upp med hänsyn till ökade telefonkostnader m. m. (--31 800 kr.).
Under expensposten har också beräknats medel för slutlig reglering av kostnader för inredning och utrustning vid domkapitlet i Växjö (:1-35 000 kr.). Genom beslut den 27 april 1973 medgav Kungl. Maj:t att ur kyrkofonden förskottsvis fick utgå högst 95 000 kr. för inredning och utrustning av nya lokaler för domkapitlet och stiftsnämnden i Växjö.
Samtidigt förklarade Kungl. Maj:t att beslut om slutlig reglering av
förskottet skulle meddelas senare. Det belopp som nu tagits upp under expensposten avser den del av förskottet som bör bestridas av statsverket.
Föredraganden
Med hänsyn till arbetsbelastningen vid domkapitlet i Växjö biträder
jag förslaget om ändring av en halvtidstjänst som amanuens vid domkapitlet till heltidstjänst.
I övrigt är jag inte beredd att föreslå några förändringar i personalorganisationen för stiftskanslierna. Jag föreslår dock att posten för tillfällig personal hos domkapitlen m. m. räknas upp med 116 000 kr. för
C
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 93
att det skall bli möjligt att tillgodose behovet av vikarier och extra per-" = ' sonal vid längre tjänstledigheter.
Ur kyrkofonden har som jag tidigare nämnt förskottsvis utgått ett belopp på 95 000 kr. för inredning och utrustning av nya lokaler vid domkapitlet och stiftsnämnden i Växjö. Av detta belopp bör 35 000 kr. bekostas av statsverket medan återstoden slutligt bör stanna på kyrkofonden. Statsverkets andel av dessa kostnader bör bestridas ur den under II. Övriga domkapitel upptagna anslagsposten till expenser.
Med hänvisning till vad jag nyss anfört och till sammanställningen beräknar jag anslaget till 4 453 000 kr.
Uppbördsmedlen från förvaltningen av prästlönefondsfastigheter och boställsskog har som jag redan anfört tagits upp endast med preliminärt beräknade belopp. Skulle det vid den slutliga beräkningen av bidragen från denna förvaltning — vilken beräkning kan ske först under andra halvåret 1975 — visa sig att förvaltningen bör belastas med andra belopp än jag antagit bör Kungl. Maj:t äga rätt att besluta om den ändring av kyrkofondens bidrag som föranledes av den ändrade beräkningen.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1. till Domkapitlen och tiftshämnderna m. m.: Förvaltnngskostnader för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 4 453 000 kr., 2, bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om ändring av kyrkofondens bidrag enligt vad jag nyss anfört, 3. medge att 60000 kr. av kostnaderna för inredning och utrustning av nya lokaler vid domkapitlet och stiftsnämnden i Växjö avförs på kyrkofonden.
C 2. Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Reparationsarbeten på domkapitelsbyggnader
| 1972/73 Utgift | 3 040 |
| 1973/74 Anslag | 3 000 |
| 1974/75 Förslag | 3 000 |
Domkapitlet i Linköping har hemställt om ett anslag på 35 000 kr. till smärre underhålls- och reparationsarbeten på domkapitelshuset i Linköping, som inrymmer tjänstelokaler för både domkapitel och stifts-
nämnd.
Föredraganden
Jag förordar att medel anvisas för de föreslagna arbetena och har
inget att erinra mot de beräknade kostnaderna. Dessa bör fördelas lika
mellan staten och kyrkofonden såsom tidigare har skett i liknande fall. Således bör utgå 2 500 eller i avrundat tal 3 000 kr. av statsmedel och
C
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 94
lika mycket av kyrkofondsmedel. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. till Domkapitlen och stiftshämnderna m. m.: Reparationsarbe-
ten på domkapitelsbyggnader för budgetåret 1974/75 anvisa ett
anslag av 3 000 kr.,
2. medge att ur kyrkofonden får för samma ändamål utgå ett
belopp av 3 000 kr.
C 3. Ersättningar till kyrkor m. m.
| 1972/73 Utgift | 152 445 |
| 1973/74 Anslag | 140 000 |
| 1974/75 Förslag | 140 000 |
Detta anslag belastas till största delen med ersättningar till domkyrkor och förutvarande domkyrkor. Ur anslaget utgår också indelningsersätt-
ningar till vissa domkyrkosysslomän.
Tidigare utgick sammanlagt omkring 1 500 ersättningar till egentliga
församlingskyrkor samt vissa domkyrkor och förutvarande domkyrkor. Efter medgivande av kyrkomötet (kskr 1946: 6) och enligt beslut av riks-
dagen (prop. 1947:46, SU 1947: 65, rskr 1947: 168) indrogs emellertid flertalet ersättningar, som utgått ur anslaget, vid utgången av budgetåret 1946/47. Undantag gjordes för domkyrkor samt de förutvarande domkyrkorna i Kalmar och Mariestad. Möjlighet finns för Kungl. Maj:t att om särskilda skäl föreligger låta församling behålla sin ersättning eller få gottgörelse för denna.
Föredraganden
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättningar till kyrkor m.m. för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kr.
C 4. Vissa ersättningar till kryrkofonden
1972/73 Utgift 5 050 737 1973/74 Anslag 5051 000 1974/75 Förslag 5051 000
Enligt 11 § lagen (1970: 940) om kyrkliga kostnader skall från stats-
verket för varje år utgå ersättning till kyrkofonden med 3 050 737 kr. för prästerskapets till statsverket indragna tionde m. m. Ersättningen
bestrids från detta anslag, som för innevarande budgetår är uppfört med elt avrundat belopp av 5 051 000 kr. Anslaget bör för nästa budgetår
Cc
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 95
föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa ersättningar till kyrkofonden för budgetåret 1974/75
anvisa ett anslag av 5 051 000 kr.
C 5. Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m.
| 1972/73 Utgift | 377 573 |
| 1973/74 Anslag | 287 000 |
| 1974/75 Förslag | 311 000 |
Enligt kyrkomusikerstadgan (1950: 375; omtryckt 1973: 681) skall kantorstjänst i regel vara inrättad i kyrkomusikerdistrikt med lägre invånarantal än 5 000. Kantorstjänst kan vara antingen skolkantorstjänst, dvs. tjänst som kyrkomusiker och lärare i grundskolan för klass på lågstadiet eller mellanstadiet, eller kyrkokantorstjänst, som är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. I mindre kyrkomusikerdistrikt, där kantorstjänst av organisatoriska skäl inte lämpligen kan inrättas eller bibehållas, får s. k. orgelspelare anställas.
För utbildning av skolkantorer anordnas varje år särskilda sommarkurser som i första hand är avsedda för elever vid lärarhögskolas låg-
stadie- och mellanstadielärarlinjer och lärare som genomgått utbildning vid dessa linjer. Varje kurs får omfatta högst 24 deltagare. I anslutning till kurserna förrättas organist- och kantorsexamen, som utgör det kyrkomusikaliska behörighetsvillkoret för anställning som kantor.
För behörighet till kyrkokantorstjänst krävs utöver den kyrkomusikaliska behörigheten en särskild pedagogisk examen för kyrkokantorer.
För avläggande av denna examen anordnas särskilda kurser, vilka utgörs
av brevkurser i musikhistoria och pedagogik samt sommarkurser i metodik jämte övningsundervisning.
Från anslaget bestrids kostnader för arvoden, resekostnadsersättningar och traktamenten till kursledare, kurslärare, examinatorer och censorer samt andra utgifter i samband med kurserna och examina. För innevarande budgetår har vidare under detta anslag beräknats 65 000 kr. som bidrag till kurser för orgelspelare. Bidrag kan utgå till orgelspelarkurs, som anordnas av Kyrkomusikerorganisationernas samarbetskom-
mitté eller av annan huvudman i samarbete med kommittén. Beslut om
bidrag meddelas av Musikaliska akademiens styrelse, som har tillsyn
över kurserna.
Musikaliska akademiens styrelse
Anslaget föreslås bli höjt med 124 200 kr. Härav beräknas till ökade
kostnader för arvoden åt kursledare 12 500 kr. och åt kurslärare 66 100 kr. Till ökade kostnader för resecrsättningar begärs 3 500 kr. och till
C
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 96
stegrade omkostnader i övrigt 4 100 kr. Vidare begär styrelsen ytterligare 35 000 kr. som bidrag till kurser för orgelspelare samt 3 000 kr. till administrationskostnader.
Föredraganden
Anslaget bör höjas med 24 000 kr. på grund av ökade kostnader för arvoden, reseersättningar och övriga utgifter i samband med kurser och
examina. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. för budget-
året 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 311 000 kr.
C 6. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor
1972/73 Utgift 2774486 Reservation 1770 323
1973/74 Anslag 2 900 000
1974/75. Förslag 4 060 000
Det under denna rubrik för innevarande budgetår uppförda reservationsanslaget avser inre och yttre restaurering av Uppsala domkyrka. På tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1972/73 har medel även anvisats till renoveringsarbeten i Skara domkyrka.
1. Till grund för arbetet med den inre restaureringen av Uppsala domkyrka ligger ett av riksdagen med viss modifikation godkänt avtal mellan staten, domkyrkan och den kyrkliga samfälligheten i Uppsala (se prop. 1970: 36 s. 16, SU 1970: 195, rskr 1970: 381). Avtalet innebär i korthet, arr domkyrkans inre skall restaureras av staten i huvudsaklig överensstämmelse med ett av domkyrkoarkitekten Åke Porne hösten 1969 framlagt förslag, ars kostnaderna för förslagets genomförande, vilka beräknats till 18,5 milj. kr., skall fördelas mellan staten och samfälligheten och ar: samfällighetens andel skall utgöra en tredjedel av samtliga kostnader, dock högst 6,3 milj. kr.
I avtalet förutsattes att den inre restaureringen skulle bedrivas så, att den kan avslutas senast under budgetåret 1976/77. Vidare förutsattes
att arbetet skulle ledas av en restaureringskommitté med representanter för bl.a. domkyrkan och samfälligheten. En sådan kommitté tillsattes
av Kungl. Maj:t genom beslut den 29 januari 1971. I kommittén, vars ordförande är landshövdingen Ragnar Edenman, ingår förutom nyssnämnda representanter även företrädare för byggnadsstyrelsen och riks-
antikvarieämbetet. Beslutet innehåller också närmare föreskrifter om
hur restaureringen skall bedrivas.
Restaureringskommittén har beräknat medelsbehovet för det inre restaureringsarbetet under nästa budgetår till 3 milj. kr.
2. Även beträffande den yttre restaureringen av Uppsala domkyrka
föreligger ett av riksdagen godkänt avtal mellan staten, domkyrkan och
C
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 97
samfälligheten (se prop. 1973: 1 bil. 10 s. 170, KrU 1973: 10, rskr 1973: 90). Enligt avtalet skall kyrkans yttre repareras i huvudsaklig överensstimmelse med ett av restaureringskommittén den 18 augusti 1971 framlagt förslag. Förslaget omfattar i korthet följande åtgärder. Västfasaden och tornen: lagning av skadat murverk m. m., ny kop-
parplåt på tornspirorna.
Domkyrkotaken och takryttaren: plåtarbeten, elektrisk snösmält-
ningsanordning.
Norra portalen med ovanförliggande naturstenspartier: stenkonserveringsarbeten. De utvändiga reparationsarbetena påbörjades hösten 1971 med arbeten på norra portalen och norra tornet. Dessa arbeten samt skyddsar-
beten på västfasaden mellan tornen har i det närmaste slutförts. Skydds-
arbetena på södra tornkroppen beräknas vara klara i juni 1974, Återstående skyddsarbeten avses vara avslutade i mitten av år 1976. Kostnaderna för de utvändiga reparationsarbetena har beräknats till 7,2 milj. kr. Av dessa kostnader skall samfälligheten betala 1 milj. kr. och staten resten. Samfällighetens bidrag har utgått med 500 000 kr. under budgcetåret 1972/73 och skall utgå med 125 000 Xr. under vart och ett av budgetåren 1973/74—1976/77. Restaureringskommittén räknar för budgetåret 1974/75 med ett mcedelsbehov av något över 1,1 milj. kr. för utvändiga reparationsarbeten. Av angivna belopp skall samfälligheten enligt avtal bidraga med 125 000 kr. Kommittén hemställer därför att till kommitténs förfogande ställs ett reservationsanslag om 1 milj. kr. avseende utvändiga skyddsarbeten vid Uppsala domkyrka. 3. Renovcringsarbetena i Skara domkyrka omfattar dels anordningar för förbättring av brandskyddet, dels invändiga och utvändiga arbeten på valv, murar och torn, dels vatten- och avloppsledningar, dels förstärkning av inbrottsskyddet, De totala kostnaderna för rTenoveringen beräknas till 236 000 kr. Enligt förslag av kammarkollegiet skall staten svara för 130 000 kr. av dessa kostnader och församlingen för återstoden. I prop. 1973:85 (KrU 1973: 19, rskr 1973: 143) förklarade föredraganden sig inte ha något att erinra mot kammarkollegiets förslag om fördelning av kostnaderna. Eftersom förbättringen av brandskyddet var brådskande anvisades 70 000 kr. härför på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1972/73. Av det föreslagna statsbidraget återstår alltså
att anvisa 60 000 kr.
Föredraganden Beslut har fattats om såväl inre som yttre restaurering av Uppsala domkyrka (prop. 1970:36, SU 1970:195, rskr 1970: 381 resp. prop. 1973: 1 bil. 10, KrU 1973: 10, rskr 1973: 90). Statens andel av kostnaderna för den inre restaureringen har beräknats till 12,2 milj. kr. Av
C
7 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bil. 10
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 98
detta belopp har hittills under förevarande rubrik anvisats 6,8 milj. kr. För nästa budgetår bör, som restaureringskommittén föreslagit, ytterligare 3 milj. kr. beräknas för ändamålet:
Kostnaderna för den beslutade yttre reparationen av Uppsala dom-
kyrka har beräknats till 7,2 milj. kr., varav staten skall svara för 6,2 milj. kr. Hittills har för ändamålet anvisats 4 405 000 kr. av statsmedel, varav 2,2 milj. kr. från arbetsmarknadsstyrelsen och 2 205 000 kr. från förevarande anslag. I enlighet med restaureringskommitténs förslag bör för nästa budgetår ytterligare 1 milj. kr. anvisas för yttre reparationsarbeten på Uppsala domkyrka.
Vidare har beslut fattats om att statsbidrag skall utgå för renove-
ringsarbeten i Skara domkyrka (prop. 1973: 85, KrU 1973: 19, rskr
1973: 143). Statsbidraget har beräknats till 130 000 kr., varav 70 000 kr. anvisats på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1972/73. Jag
föreslår att återstoden av det beräknade statsbidraget för renovering av Skara domkyrka, 60 000 kr., anvisas nästa budgetår.
Anslaget bör alltså för nästa budgetår föras upp med sammanlagt
4 060 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
- att till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor för budgcet-
året 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 4 060 000 kr.
C 7. Bidrag till ekumenisk verksamhet
| 1972/73 Utgiftt | 90 000 |
| 1973/74 Anslag! | 100 000 |
| 1974/75 Förslag | 120 000 |
1 Anslaget Bidrag till svenska ckumeniska nämnden.
Från detta anslag har fr. o. m. budgetåret 1951/52 anvisats medel till svenska ekumeniska nämnden som bidrag till bestridande av Sveriges årsavgift till Kyrkornas världsråd. Anslaget, som under budgetåren 1964/68 var uppfört med 40 000 kr., har för de sex senaste budgetåren
höjts med 10 000 kr. för budgetår.
Svenska ekumeniska nämnden
Årsavgiften till Kyrkornas världsråd uppgick år 1972 till 115 000 kr. och har för år 1973 beräknats till 125 000 kr. För år 1974 har nämnden tidigare accepterat en höjning av årsavgiften med 5 000 kr. Den internationella valutaoron under år 1973 har emellertid medfört en reducering av världsrådets inkomster med drygt 10 Z. För att världsrådet skulle få full kompensation för kostnadsstegringarna sedan år 1970 skulle det svenska bidraget redan i år behöva höjas till ca 149 000 kr. Nämnden emotser därför under de närmaste åren ytterligare uppräk-
ningar av det svenska bidraget, under år 1974 med minst 15 000 kr.
C
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 99
Med hänsyn härtill anhåller nämnden om en höjning av statsbidraget till nämnden med 40 000 kr. till 140 000 kr. Nordiska ekumeniska institutet
Nordiska ekumeniska institutet är ett ekumeniskt studie- och samarbetsorgan för Norden. Institutets syfte är enligt statuterna att främja det ekumeniska arbetet i Norden, föra de ekumeniska organen i de nordiska länderna närmare varandra, förmedla ekumeniska erfarenheter mellan och till de nordiska kyrkosamfunden, medverka till vidgat nordiskt engagemang i det internationella ekumeniska konferens-, stu-
die- och forskningsarbetet samt sprida information om nordiskt kyrkoliv och ekumeniskt arbete. Huvudmän för institutet är kyrkor och samfund i de nordiska länderna samt nationella ekumeniska organ.
Ärkebiskopen anhöll år 1971, efter överläggning med övriga biskopar,
om ett anslag ur kyrkofonden på 25 000 kr. som svenska kyrkans bidrag till institutet. Kammarkollegiet fann det rimligt att institutet fick
ett skäligt bidrag av allmänna medel. Av principiella skäl avstyrkte
emellertid kollegiet att bidraget skulle bestridas av kyrkofondsmedel. Däremot hade kollegiet inte något att erinra mot att det föreslagna
bidraget utgick av statsmedel.
Nordiska ekumeniska institutet anhåller med hänvisning till kammarkollegiets yttrande att statsbidrag skall få utgå till institutets verksamhet. Institutet anför som motivering för statsbidrag bl.a. att de anslag som utgår från den danska och den norska kyrkan är uppförda på resp, länders statsbudget. Föredraganden
Med hänsyn till ökningen av årsavgiften till Kyrkornas världsråd för-
ordar jag att bidraget till svenska ekumeniska nämnden höjs med
10 000 kr.
I likhet med kammarkollegiet anser jag det rimligt att även nordiska ekumeniska institutet får bidrag av allmänna medel. Jag föreslår att institutet för nästa budgetår får 10 000 kr. i statsbidrag.
Anslaget bör alltså för nästa budgetår räknas upp med 20 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till ekumenisk verksamhet för budgetåret 1974/75
anvisa ett anslag av 120 000 kr.
C 8. Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna
| 1972/73 Utgift | 120 000 |
| 1973/74 Anslag | 130 000 |
| 1974/75 Förslag | 140 000 |
Enligt beslut av riksdagen (prop. 1966: 34, SU 1966: 51, rskr 1966: 158)
C
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 100
utgår bidrag av statsmedel till de svenska utlandsförsamlingarna. Beslutet avsåg de svenska församlingarna i Paris, London, Berlin, Köpen-
hamn, Oslo, Helsingfors och Buenos Aires, för vilka Kungl. Maj:t har
fastställt kyrkoordning. Av anslaget för innevarande budgetår utgår 105 000 kr. som bidrag till avlöning av kyrkvaktmästare och biträden på församlingarnas pastorsexpeditioner, medan 25 000 kr. utgör gottgörelse åt den svenska församlingen i London för förlorad rätt till skeppsavgifter.
Domkapitlet i Uppsala
De kostnader för avlöning av biträden och kyrkvaktmästare som bör beaktas vid bidragets bestämmande uppgår enligt domkapitlets beräkningar till ca 253 800 kr. budgetåret 1974/75. Domkapitlet hemställer, att bidraget för avlöningskostnader bestäms till hälften av detta belopp, dvs. till 126 900 kr. Vidare föreslår domkapitlet, att gottgörelsen till den svenska församlingen i London även för nästa budgetår skall utgöra
25 000 kr.
Föredraganden
På grund av församlingarnas ökade kostnader för avlöning av biträden och kyrkvaktmästare förordar jag att anslaget för nästa budgetår höjs med 10 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna för budget-
året 1974/75 anvisa ett anslag av 140 000 kr.
C 9. Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader
1972/73 Utgift 68 000 Reservation -— 1973/74 Anslag — 1974/75 Förslag 80 000
För nästa budgetår föreligger ansökningar om bidrag till reparationsarbeten vid de svenska kyrkorna i Buenos Aires och London.
Kyrkorådet i svenska församlingen i Buenos Aires anhåller om stats-
bidrag med 110000 kr. för installation av luftkonditioneringsanlägg-
ning samt vissa reparations- och ombyggnadsarbeten på kyrkobyggna-
den i Buenos Aires. Domkapitlet i Uppsala finner det angeläget att ifrågavarande arbeten kommer till utförande och tillstyrker statsbidag med det äskade beloppet. Även kammarkollegiet tillstyrker att statsbidrag utgår med begärt belopp. Byggnadsstyrelsen, som i samband med besök
i Buenos Aires besiktigat kyrkobyggnaden, framhåller att de föreslagna åtgärderna är väl motiverade ur byggnadsteknisk och ekonomisk synpunkt samt tillstyrker kyrkorådets anslagsframställning.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 101.
Kyrkorådet i Ulrika Eleonora svenska församling i London anhåller om statsbidrag med 130000 kr. till ombyggnads- och reparationsarbeten på kyrkobyggnaden i London. Det begärda beloppet avser ombyggnad av prästgårdens kök, ombyggnad av församlingssysterns lägenhet samt ommålning av kyrkorummet och svenska salen. Domkapitlet i Uppsala tillstyrker att anslag beviljas med av församlingen begärt belopp. Byggnadsstyrelsen framhåller att de av kyrkorådet framlagda för-
slagen till upprustning är starkt motiverade och tillstyrker förslagen. Kammarkollegiet har inte något att erinra mot att av statsmedel ett anslag av högst 130 000 kr. anvisas för ändamålet.
Föredraganden
I prop. 1966:34 om bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna
m. m. uttalade departementschefen (s. 27), att särskilt bidrag borde
kunna utgå vid behov av större iståndsättningsåtgärder beträffande kyrkobyggnader. Detta uttalande föranledde ingen erinran från riks-
dagens sida (SU 1966: 51, rskr 1966: 158). Bidrag ur förevarande anslag har utgått till de svenska församlingarna i Helsingfors, London och
Oslo för reparationsarbeten på församlingarnas kyrkobyggnader.
Behov föreligger nu av reparations- och ombyggnadsarbeten på kyrkobyggnaderna i Buenos Aires och London. För de aktuella arbetena i Buenos Aires bör statsbidrag utgå med 105 000 kr. Bidraget bör för-
delas på tre år. För nästa budgetår räknar jag därför med ett medelsbehov av 35 000 kr. för reparations- och ombyggnadsarbeten på svenska
kyrkan i Buenos Aires.
För de planerade reparations- och ombyggnadsarbetena i London bör statsbidrag utgå med 130 000 kr. Även detta bidrag bör fördelas på tre år. Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 45 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlandsför-
samlingarnas kyrkobyggnader för budgetåret 1974/75 anvisa
ett reservationsanslag av 80 000 kr.
C 10. Bidrag till trossamfund
1972/73 Utgift! 2 000 000 Reservation! — 1973/74 Anslag! 5 000 000 1974/75 Förslag 10 000 000
! Anslaget Bidrag till fria kristna samfund m. m.
Från detta reservationsanslag utgår bidrag enligt kungörelsen (1972: 242) om statsbidrag till fria kristna församlingar, m. m. Frågor om bi-
C
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 102
drag prövas av en samarbetsnämnd. I denna finns företrädare för alla
samfund och grupper av församlingar vari bidragsberättigad församling ingår. Ledamöterna i nämnden utses av Kungl. Maj:t efter förslag av
Sveriges frikyrkoråd.
Enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser utgår vidare ur förevarande anslag sammanträdesarvoden och reseersättningar
åt samarbetsnämndens ledamöter samt skälig ersättning till frikyrkorådet för informativt och administrativt arbete.
Sveriges frikyrkoråd hemställer att statsbidrag skall utgå, förutom till de tretton samfund som nu tillhör samarbetsnämnden, till katolska kyrkan i Sverige, estniska evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige och de
mosaiska församlingarna i Sverige. I samband härmed föreslår frikyrko-
rådet att de tre nämnda samfunden anknyts till samarbetsnämnden på
så sätt att en särskild delegation bildas för dessa samfund. Vid överlägg-
ningar med de tre nya samfunden har beräkningar gjorts av katolska kyrkans, estniska kyrkans och de mosaiska församlingarnas verksam-
hetsvolym i förhållande till de samfund som ingår i nämnden. Enligt beräkningarna skulle nämnda tre samfund innevarande budgetår tillsammans ha ca 57 000 medlemmar mot ca 330 000 i de samfund som
nu ingår i samarbetsnämnden.
1968 års beredning om stat och kyrka har undersökt såväl svenska kyrkans som andra trossamfunds ekonomi. Undersökningarna visar att svenska kyrkans utgifter var något över 1 000 milj. kr. och att motsvarande summa för de trossamfund, som innefattas i frikyrkorådets anslagsframställning, var nära 350 milj. kr. Svenska kyrkan erhåller enligt frikyrkorådet innevarande budgetår 100 milj. kr. i olika statliga bidrag eller ca 10 94 av sin utgiftsvolym. Formell ekonomisk likställighet
skulle då kunna kräva att andra trossamfund också erhöll ca 10 4 av
sin totala utgiftsvolym eller ca 35 milj. kr. i statsbidrag.
För budgetåret 1974/75 anhåller frikyrkorådet om ett reservationsanslag av helt annan storleksordning än tidigare och som innebär ett avgörande steg mot ekonomiskt likvärdig behandling från statens sida av svenska kyrkan och andra trossamfund. Vidare föreslår frikyrkorådet en ytterligare uppräkning av anslaget för att möjliggöra statsbidrag
även till katolska kyrkan, estniska kyrkan och de mosaiska församling-
arna i Sverige.
Kyrkorådet i Jakobs församling anhåller att statsbidrag skall få utgå
med 42 000 kr. till kostnader för upplåtelse av Skeppsholmskyrkan till gudstjänster för grekisk-ortodoxa grupper.
Föredraganden
När detta anslag infördes genom beslut av 1971 års riksdag framhöll
kulturutskottet (KrU 1971: 15, rskr 1971: 207) att bidraget borde ses
som ett provisorium i avvaktan på resultatet av arbetet inom 1968 års
C
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 103
beredning om stat och kyrka. I sitt betänkande (SOU 1972: 36) Samhälle och trossamfund föreslog beredningen bli. a. att svenska kyrkans offentligrättsliga ställning skulle upphävas och att det statliga stödet till olika trossamfund i samband härmed skulle omfördelas. Även ickekristna trossamfund borde enligt beredningen kunna komma i fråga för statsbidrag.
Med hänsyn till att en samlande lösning inte kunnat uppnås på grund-
val av beredningens förslag angående de framtida relationerna mellan staten och svenska kyrkan är en förändring av nuvarande relationer inte aktuell. Det genom 1971 års beslut införda statsbidraget till fria
kristna samfund bör emeilertid behållas. Liksom beredningen finner jag det angeläget att även andra trossamfund än de som f. n. är berättigade till bidrag ur detta anslag kan komma i fråga för bidrag. Såväl kristna som icke kristna trossamfund bör kunna kunna få bidrag. För bidrag till nytillkommande samfund bör i tillämpliga delar gälla samma regler som för bidrag till de fria kristna samfunden.
Fördelning av bidrag ankommer f. n, på en särskild samarbetsnämnd.
I denna ingår en företrädare för varje bidragsberättigat samfund. Om
bidrag, som jag föreslår, skall kunna utgå även till andra trossamfund
kan detta kräva att samarbetsnämnden i någon form kompletteras
med företrädare även för dessa samfund. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att besluta därom efter samråd med samarbetsnämnden och berörda samfund.
Förutom de bidrag som sålunda bör utgå till trossamfund bör bidrag enligt Kungl. Maj:ts bestämmande få utgå till anordnande av vissa gudstjänster i Skeppsholmskyrkan.
Det är av stor betydelse att grupper som företräder olika livsåskådningar och trosriktningar har goda förutsättningar att verka i sam-
hället. Jag finner det därför angeläget att stödet till församlingar och samfund som verkar i Sverige utanför svenska kyrkan ökas väsentligt. Anslaget bör för nästa budgetår fördubblas och alltså räknas upp med 5 milj. kr.
Med åberopande av vad jag sålunda anfört hemstiller jag att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till trossamfund för budgetåret 1974/75 anvisa ett
reservationsanslag av 10 000 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 104
D SKOLVÄSENDET
Vissa gemensamma frågor
Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen (SÖ) har liksom under de senaste åren sammanfattat sina anslagsframställningar i en särskild skrift (Skolväsendet, specialnummer av Aktuellt från Skolöverstyrelsen). I denna redovisas även huvuddragen av SÖ:s bedömningar i fråga om långtidsbudgetperioden
1974/79. Befolkningsutvecklingen har givetvis avgörande betydelse för skol-
väsendets omfattning. SÖ redovisar två av statistiska centralbyrån gjorda prognoser, med olika antaganden om nettoimmigrationen (0 resp.
20 000). Enligt båda prognoserna beräknas antalet barn i de obligatoriska
skolåldrarna öka, medan antalet personer i åldrarna 16—21 år kommer att minska något. Utvecklingen framgår av följande tabell.
Antal personer i 6—21 års ålder vid slutet av åren 1972, 1975 och 1978
| Alder | 1672 | 1975 | 1978 |
| 6 | 122 984 | 107 384 | 110 959 |
| 7—9 | 359 871 | 358 332 | 328 747 |
| 10—12 | 316 443 | 359 787 | 358 001 |
| 13—15 | 318 819 | 316 268 | 359 481 |
| (7—-15) | 995 133 | 1.034 387 | 1046 229 |
| 16 —18 | 323 480 | 318 430 | 315 732 |
| 19-—21 | 338 394 | 322 882 | 317 686 |
Källa: Uppgilter i skolöverstyrelsens långtidsbudget, hämtade från statistiska centralbyråns befolkningsprognos, Nettoimmigrationen har antagits vara noll.
För gymnasieskolans del redovisar SÖ intagningskapaciteten för såväl linjer som specialkurser. Antalet elevplatser i årskurs I i linjer och direkt grundskoleanknutna specialkurser om minst ett år har liksom tidigare
år satts i relation till antalet 16-åringar. Den totala platsfrekvensen
beräknas öka från 93,1 Yo läsåret 1973/74 till 97,3 Yo läsåret 1978/79.
Ökningen avser de yrkesinriktade studievägarna. SÖ anmäler sin av-
sikt att närmare granska den faktiska intagningen till vissa linjer, bl. a.
de tvååriga ekonomiska, tekniska samt bygg- och anläggningstekniska linjerna, Det kan enligt SÖ bli aktuellt att ompröva frekvenstalen för
dessa linjer om utbildningsbehovet visar sig ha minskat.
Under de senaste åren har en förändring skett i elevernas intresse för och val av gymnasieskolans studievägar. Till ca 30 240 platser på de tre- och fyraåriga linjerna fanns innevarande läsår ca 30 380 behö-
D
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 105
riga förstahandssökande. Detta var en viss ökning jämfört med föregå-
ende läsår. För de tvååriga ekonomiska, tekniska och sociala linjerna har cn nedgång ägt rum under de tre senaste åren: till läsåret 1971/72 var antalet behöriga förstahandssökande ca 25 000, till läsåret 1972/73 ca 21000 och till innevarande läsår ca 16 500. De utpräglat yrkesinriktade studievägarna har däremot mötts av ett kraftigt ökat intresse.
Utvecklingen framgår av följande tabell.
Antal elevplatser och behöriga förstahandssökande på linjer och direkt grundskoleanknutna specialkurser om minst ett års längd 1972/73 och
1973/74
Studicväg 1972/73 1973/74
Beslutade Behöriga Beräknat Bcehöriga
elevplatser första- antal första-
(1973-02-22) hands- clevplatser hands-
sökande (1973-08-31) sökande Tvåäriga Beklädnadsteknisk 519 344 509 369 Bygg- och anlägg-
ningsteknisk 4 500 2 617 4088 2189 Distribution och
| kontor | 9374 | 6 724 | 8 969 | 7059 |
| Ekonomisk | 6 027 | 4978 | 5855 | 3 743 |
| El-teleteknisk | 3 653 | 8482 | 3 800 | 8194 |
| Fordonsteknisk | 2832 | 5 624 | 2 870 | 6272 |
| Jordbruk | 1386 | 943 | 1338 | 1730 |
| Konsumtion | 9 096 | 6 915 | 9 844 | 8567 |
| Livsmedelsteknisk | 946 | 791 | 1067 | 122 |
| Processteknisk | 448 | 266 | 472 | 294 |
| Skogsbruk | 1016 | 488 | 892 | 542 |
| Social | 10 382 | 11 937 | 10.597 | 9 634 |
| Teknisk | 6 105 | 4136 | 5 468 | 3 122 |
| Trätcecknisk | 569 | 616 | 612 | 810 |
| Verkstadsteknisk | 5 591 | 3 722 | 6 118 | 4937 |
| Vård | 5 508 | 16 315 | 5 946 | 16 938 |
| Musik | 180 | 302 | 180 | 441 |
| Övriga specialkurser | 1901 | 3 053 | 1757 | 2313 |
Minst treåriga
| Ekonomisk | 5 586 | 4913 | 5 640 | 5483 |
| Humanistisk | 4 041 | 3 816 | 3 732 | 3 429 |
| Naturvetenskaplig | 9 780 | 9299 | 9458 | 8972 |
Samhällsveten-
| skaplig | 4 598 | 5 390 | 4 703 | 5738 |
| Teknisk | 6 765 | 6 528 | 6 705 | 6 758 |
| Samtliga | 100 803 108 199 100 620 103 758 |
SÖ återger också i sin sammanfattning visst material om lärarbehov
och lärartillgång. De tal som redovisas — vilka är hämtade ur arbets-
marknadsstyrelsens lärarförmedlingsstatistik — tyder enligt SÖ på att
bristen på lärare i vissa teoretiska ämnen snabbt minskar men i fråga om Övriga lärare kvarstår och delvis t. o. m. ökar. Följande tabell visar
antalet helterminsplatser för icke ordinarie lärare tillsatta åren 1970/73.
D
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 106
Helterminsplatser för icke ordinarie lärare tillsatta 1970/71—1972/73
Lärarkategori Hela antalet Därav icke behöriga
1970/71 —- 1971/72 -1972/73 —-1970/71 —-1971/72 —1972/73
[vå 0 [så 0 ec 6 Lärare i vissa teore-
tiska ämnen 8291 6530 4873 40 32 25 Klasslärare inkl.
speciallärare! 8309 8788 8908 49 52 2
(26) (20) Lärare i gymnastik,
musik, teckning,
slöjd, hemkunskap
etc, 2839 3344 3261 51 53 53 Lärare i vissa
yrkesinriktade ämnen 1170 1240 1023 53 66 63
Summa! 20609 19902 18065 46 46 45
(35) (30) + När speciallärarplatser har tillsatts med fullt behöriga klasslärare som emellertid saknar speciallärarutbildning har dessa lärare räknats som icke behöriga. Tal inom parentes visar läget om även dessa lärare räknas som behöriga.
Arbetsmarknadsstyrelsen har även redovisat uppgifter om förmedlingsverksamhetens omfattning vad gäller icke ordinarie tjänster höst-
terminen 1973. Enligt denna redovisning har antalet tillsatta platser
minskat för lärare i läroämnen och för klasslärare. Av arbetsmarknadsstyrelsens material framgår också att en grupp lärarbehöriga som
sökt helterminsplatser vid terminens början inte fått önskad anställning. Inför höstterminen 1972 utgjordes denna grupp av ca 1200 lärare, in-
för höstterminen 1973 av ca 2 100 personer. Av dessa var år 1973 ca
två tredjedelar lokalt bundna. Av de oplacerade utgjordes ca 1500 av lärare i läiroämnen; något mer än hälften av dessa saknade dock praktisk-pedagogisk utbildning. En mycket stor del av den aktuella ämnes-
lärargruppen rapporterades från lärarförmedlingarna på universitetsorterna. Vid en räkning ca en månad efter skolstarten var ca 1 600 behöriga
lärare arbetslösa eller hade inte fått önskad heltidstjänst. Den största gruppen var fortfarande lärare i läroämnen (ca 1 200).
En mycket stor del av de utlysta lärartjänsterna tillsätts fortfarande med icke behöriga lärare. Detta gäller för bl. a. speciallärare, lärare i
musik, teckning och gymnastik, lärare i handels- och kontorsyrken samt
vårdyrkeslärare.
SÖ har även gjort en redogörelse för olika aktuella skolbyggnadsfrågor.
Den pedagogiska verksamheten är den viktigaste styrande faktorn vid utformningen av en skolbyggnad. Till de pedagogiska kraven måste fogas både ekonomiska och tekniska.
Läroplaner, kurs- och timplaner ligger till grund för utformningen
D
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 107
av en skolbyggnad. En läroplan kan emellertid tolkas på olika sätt. Sö
redovisar hur några kommuncr, Malmö, Göteborg och Västerås m. fl., har dragit slutsatsen, att målen i 1969 års läroplan för grundskolan nås bäst i någon form av öppen skola. SÖ påpekar att verksamheten med öppna skolor väckt intresse på flera håll. SÖ har därför utfärdat provisoriska alternativa lokalnormer och kommentarer som vägledning för skolprojekteringen. Gymnasieskolans verksamhetsformer enligt läroplanen är väsentligen desamma som grundskolans. Undervisningen är dock mer differentierad, ämnesantalet betydligt större och behovet av speciallokaler mer uttalat i gymnasieskolan. Enligt SÖ har behovet av öppna gymnasieskolor kanske därför inte känts så stort. Principen
för de provisoriska alternativa normerna för grundskolan kan emellertid tillämpas även för gymnasieskolan. SÖ framhåller att betydelsen av en ny läroplan för utformningen av
en skolanläggning inte bör överdrivas. Anläggningen skall bestå i avse-
värd tid. Viktigare är därför att man samtidigt skapar en skola med god funktion enligt aktuella pedagogiska krav och gör den anpassbar efter framtida behov. När man skall förverkliga läroplanens rekommendationer om undervisningsformer och arbetssätt måste man enligt SÖ:s mening beakta de förutsättningar som utgörs av befintliga skollokaler. Läroplanstolk-
ningar som medför dyrbara om- eller tillbyggnader innehåller ambitio-
ner utöver dem som avses i läroplanens anvisningar.
För grundskolan har inom SÖ utarbetats förslag till anvisningar om
lokalernas och arbetssättets anpassning till varandra enligt 1969 års läroplan för grundskolan. I vad avser gymnasieskolan har skolreformerna samtidigt inneburit en genomgripande organisationsförändring. Här kan man inte undvika
investering i både om- och tillbyggnader.
SÖ har även tagit upp frågan om skolanläggningens storlek och därvid framhållit att trivsel etc. inte bara beror av anläggningens storlek utan också av andra förhållanden. Skolledningen, befolkningsstrukturen liksom skolbyggnadens läge i kommunen och andra faktorer så-
som bl. a. planlösning och rumsklimat påverkar således trivseln. Osä-
kerhet råder om samspelet mellan alla dessa förhållanden.
För grundskolan har SÖ utfärdat rekommendationer beträffande
maximalt elevantal. För gymnasieskolan finns ingen motsvarighet. SÖ har dock tagit upp ett försök att undersöka i vilken utsträckning önskemålet att begränsa skolstorleken går att förena med det av riksda-
gen fattade beslutet om en integrerad gymnasieskola. SÖ pekar på att
rika valmöjligheter för eleverna endast kan förekomma i större skolanläggningar och att statsmakternas beslut därför åtminstone i rimlig
omfattning kan förverkligas endast i en relativt stor anläggning.
Sedan mitten på 1960-talet bedrivs inom SÖ ett utvecklingsarbete på
D
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 108
skolbyggnadsområdet. Syftet är främst att utarbeta normer, program,
anvisningar och rekommendationer för skolans lokalplanering. SÖ
samarbetar i dessa frågor med bl. a. pedagogiska utvecklingsblock och
med olika organisationer. SÖ deltar också i kommunalt utvecklings-
arbete rörande försöksverksamhet och experimentbyggande med t. ex. öppna skolor. Vidare deltar SÖ i utredningar som berör skolbyggande.
Som exempel härpå kan nämnas den om skollokalers integrering i
kommunala serviccanläggningar.
Bland aktuella utvecklingsprojekt redovisar SÖ planeringsunderlag för skolans utemiljö, standardisering av skolans inredning, alternativa lokalnormer för underlättande av nya former för lokalanvändning på grundskolans låg- och mellanstadier, normer och planeringsunderlag
för vissa av gymnasieskolans linjer samt skyddsfrågor.
SÖ pekar på att statsmakterna under de senaste decennierna tillfört
skolväsendet en betydande investeringsvolym för skolbyggande. En väsentlig del av grundskolans nybyggnadsbehov har kunnat tillgodoses
under 1960-talets senare hälft varför efterfrågan på utrymme inom investeringsramen numera har minskat. Stort investeringsbehov föreligger
dock fortfarande beträffande gymnasieskolan. Genom olika åtgärder försöker SÖ medverka till att kommunerna nedbringar kostnaderna
för skolbyggnader. Kommunernas kostnadsmedvetenhet och kostnads-
övervakning är totalt sett mycket tillfredsställande. I enlighet med av Kungl. Maj:t utfärdade anvisningar för myndighe-
ternas anslagsframställningar skall myndigheterna redovisa sin priori-
tering av de framlagda förslagen. SÖ har under varje anslag gjort en sådan redovisning men därutöver presenterat en sammanfattande bedömning av sina anslagsframställningar. SÖ anser liksom tidigare att förslagen som rör handikappområdet bör prioriteras högt. Vidare prioriterar SÖ anslag inom folkbildningsarbetet och vuxenutbildningen samt anslag som syftar till att förbättra invandrarnas situation.
SÖ har i skrivelse den 25 januari 1973 med anledning av ett uppdrag
från Kungl. Maj:t inkommit med förslag beträffande anordningar ge-
nom vilka resultaten av utbildningsforskningen kan föras ut till de verksamma lärarna och den övriga personalen inom skolväsendet. Utbild-
ningsforskning sägs därvid förutom forskning innesluta utvecklingsar-
bete som direkt knutits till eller samordnats med denna forskning. Mål-
grupper för informationsspridningen är enligt förslaget lärare, lärarutbildare, specialister i skolan, skolledare, forskare och den utbildningsintresserade allmänheten. Resultaten av utbildningsforskningen avser kunskaper och teoribildning, målanalyser, metoder och medel i under-
visningen samt uppföljnings- och utvärderingsdata.
Bland det tryckta informationsmaterialet framhålls bl. a. rapportsam-
manfaltningar och debattskrifter som särskilt angelägna. Skrifterna bör
D
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 109
avfattas i populär och lätt kommunicerbar form. Symposier och konfe-
renser bör anordnas kring viktiga resultat. SÖ föreslår vidare att en vetenskaplig tidskrift om utbildningsforskning startas, samt att dagspress, radio, TV och fackpress i större utsträckning än hittills får del av forskningsresultaten. Resultaten skall enligt förslaget tillföras lärarutbildningen genom fortlöpande förnyelse av studiekurserna i pedagogik, metodik och praktik. Vid fortbildningen av lärare bör forskningsresultaten uppmärksammas
mer än hittills. SÖ föreslår också att resultaten inordnas i lärarhögskolornas försöks- och demonstrationsskolor. Kontakterna med läromedelsproducenter och läromedelskonsumenter bör effektiviseras. De större lärarhögskolorna föreslås svara för specialdokumentation inom lärarfortbildningen. Det inom SÖ påbörjade arbetet med central och lokal
läromedelsregistrering bör fullföljas. SÖ frambhåller att de föreslagna åtgärderna riskerar att bli verkningslösa om utbildningsväsendet inte är generellt utvecklingsinriktat. Man
bör därför verka för sådana arbetsformer i skola och utbildning som
underlättar spridning och tillgodogörande av forsknings- och utvecklingsarbetets resultat samt för ökad kunskap om och förståelse för forsknings- och utvecklingsarbetets möjligheter och förutsättningar.
Samverkan ti utbildningsväsendet Förbundskansler Willy Brandt och statsminister Olof Palme kom år 1970 överens om att förbundsrepubliken Tyskland och Sverige gemen-
samt skulle genomföra en utredning om erfarenheter av demokratiseringen av och samverkan inom utbildningsväsendet i de båda länderna. Arbetet har bedrivits under åren 1971—73. Med skrivelse den 17
juli 1973 överlämnade kommittéerna! för frågor rörande demokratisering av utbildningsväsendet (DUST-kommittén) betänkandet (Ds U 1973: 12) Samverkan — Mitwirkung. I betänkandet redogörs inledningsvis för utbildningsväsendet i de båda länderna. Kommittén har därefter gjort en analys av begreppen demokrati och samverkan samt redogjort för pågående verksamhet i
utbildningsväsendet i dessa avseenden. Betänkandet avslutas med rekommendationer avseende skola och högskolor i förbundsrepubliken
och Sverige.
I betänkandet framhålls vikten av att de berörda grupperna i den
enskilda skolan får ökade beslutsbefogenheter. Inom ramen för en så-
? Kommitténs svenska ledamöter utgjordes vid tidpunkten för betänkandets avlämnande av skolrådet Maj Bosson-Nordbö, ordförande, rektorn Ove Bengtsson, ekonomie studeranden Nils Bildt, studiercktorn Bo Hagström, docenten Tomas Hammar, förbundssekreteraren Lars Hildeberg, förste byråsckreteraren Ulf Lindgren, folkskolläraren Lars Lindahl och universitetslektorn Lars- Olof Nyhlén.
D
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 110
dan utvidgad självständighet för den enskilda skolan får de olika beslutsorganen inom skolan ökad betydelse. I betänkandet redovisas olika
förslag till åtgärder som kommittéerna funnit värda att vidareutveckla
med avseende på elevernas, skolpersonalens och föräldrarnas möjlig-
heter att medverka i olika beslutssammanhang. Man pekar därvid bl. a.
på betydelsen av en utvidgad utbildning för de berörda grupperna vid
en ökad beslutanderätt för de enskilda skolenheterna. Till en del har de frågor och synpunkter som förs fram aktualiserats för svensk del
genom SÖ:s förslag rörande samverkan i skolan (se prop. 1973: 1 bil. 10 s. 180). Till kommitténs rekommendationer beträffande högskolan återkommer jag under avsnittet Eb) Universiteten m. m.: Vissa gemensamma frågor.
Sveriges elevers centralorganisation har i skrivelse den 5 november
1973 [föreslagit ett genomförande av de olika förslag som SÖ lade fram i den nyssnämnda skrivelsen om samverkan i skolan. Det gäller bl. a.
särskild tid för s. k. klassråd, förstärkning av bidragen till elevrörelsen
och införande av samarbetsnämnder på grundskolans högstadium.
Departementschefen
Under år 1973 fattades flera beslut som belyser inriktningen av re-
formarbetet på skolans område. Särskilda medel har fr. o. m, innevarande kalenderår anvisats för att förstärka insatserna på de områden i skolan där olika problem gör
sig gällande (prop. 1973: 165 s. 28, FiU 1973: 40, rskr 1973: 344). Beslut har fattats om en ny organisation för granskning av och information om läromedel (prop. 1973: 76, UbU 1973: 28, rskr 1973: 242). Dessa två åtgärder är viktiga exempel på insatser när det gäller den inre verksamheten i skolan.
Genom beslut vid höstriksdagen bar en ny handläggningsordning införts för ärenden om statsbidrag till skolbyggnader (prop. 1973: 174, UbU 1973: 55, rskr 1973: 332). Kommunernas ansvarsområde har där-
vid utökats i linje med den allmänna strävan att vidga det kommunala
inflytandet över skolan.
Vad jag här redovisat avser åtgärder av relativt begränsad natur.
Inom två utredningar dras nu riktlinjer upp för den fortsatta reforme-
ringen av skolan. Utredningen om skolans inre arbete (SIA) sysslar
som framgår av namnet med hur skolarbetet skall utformas för att det skall bli meningsfullt och stimulerande för alla barn och ungdomar. Det ir angeläget att kommunerna och deras skolstyrelser får spela
en mer aktiv roll för skolan och dess utveckling. Utredningen om
skolan, staten och kommunerna (SSK) utreder ansvarsfördelningen på skolområdet mellan stat och kommun. Enligt länsskolnämndsutred-
ningens nyligen avlämnade betänkande (SOU 1973: 48) Skolans regio-
D
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 111
nala ledning finns det förutsättningar att ge kommunerna ett vidgat ansvar. Betänkandet remissbehandlas f. n.
De förslag som läggs fram för skolväsendets fortsatta utveckling har den inriktning jag här redovisat. Medlen för de särskilda åtgärderna på skolområdet föreslås bli anvisade för hela nästa budgetår. Det bör med
anlitande av dessa medel vara möjligt att praktiskt pröva olika förstärk-
ningsåtgärder på skolområdet liksom även idéer från SIA:s arbete, som t.ex. det nya skoldagsbegreppet. Inte minst viktigt är ett vidgat samarbete mellan skolan, andra kommunala organ samt föreningslivet. En utökning sker av resurserna för stöd- och specialundervisning i gymnasieskolan. En ytterligare utbyggnad föreslås av speciallärarutbildning-
en.
Eit stort antal barn i den svenska skolan är invandrare eller födda i Sverige som barn till invandrare. Även om invandringen sjunkit kraf-
tigt i omfattning under de allra senaste åren har antalet invandrar-
barn i åldern 0—16 år ändå ökat. För invandrareleverna finns det starka skäl att göra särskilda insatser. Först härigenom blir det möjligt för dem att, oavsett om de stannar i Sverige eller återvänder till silt ursprungliga hemland, tillgodogöra sig utbildningen i grundskola och gymnasieskola. En rad insatser har redan gjorts för invandrarbarnen. De mest kostnadskrävande åtgärderna gäller stödundervisningen i grundskolan, som av skolöverstyrelsen (SÖ) kostnadsberäknas till 21 milj. kr., och hemspråksundervisningen i samma skolform. Inom gymnasieskolan har särskilda kurser anordnats för invandrare, såväl av yrkesinriktad som mer allmän natur. Samarbetet med Finland sker bl. a. genom ett särskilt finskt-svenskt utbildningsråd, som tagit initia-
tiv bl.a. till förmedlingen av finska lirare till Sverige. Under detta läsår har också en särskild folkhögskola startat, som kan ge utbild-
ningstillfällen för den talrika finska ungdomen i vårt land.
Insatserna för invandrarbarn har av naturliga skäl i hög grad varit koncentrerade till den obligatoriska skolan, Åtgärderna på det gymnasiala skolstadiet har varit mer begränsade. För nästa budgetår föreslås nu medel för stödundervisning för invandrarelever i gymnasieskolan.
Jag vill också erinra om att de medel som föreslagits anvisade under anslaget till särskilda åtgärder på skolområdet är avsedda att kunna
användas bl. a. i kommuner med många invandrare. Jag återkommer vid min anmälan av vissa gemensamma frågor i lärarutbildningen till finsk-svenska utbildningsrådets förslag om en särskild utbildningsgång till låg- och mellanstadielärare för behöriga sökande med finska som
modersmål som vill verka i det svenska skolväsendet.
Jag vill i detta sammanhang nämna att genom en nordisk överenskommelse har beslut fattats om enhetliga riktlinjer för beviljande av
studiestöd i Norden vid studier i annat nordiskt land (prop. 1973: 189, SfU 1973: 37, rskr 1973: 331).
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 112
Av stor betydelse för skolans inre utveckling är givetvis en ökad
samverkan mellan alla som arbetar i skolan. Här pågår ett kontinuer-
ligt praktiskt arbete, på grundval bl. a. av de förslag som SÖ:s grupp för samverkan i skolan tidigare lagt fram. De rekommendationer som lagts fram av den s. k. DUST-kommittén hör — liksom synpunkterna
från Sveriges elevers centralorganisation — naturligt hemma i pågående utrednings- och verkställighetsarbete. Betänkandet har därför överlämnats dels till SÖ, dels till SIA och SSK. Ett omfattande forsknings-, försöks- och utvecklingsarbete äger rum i skolväsendet. Detta sker med anlitande av olika ekonomiska källor,
av vilka anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete är en. SÖ har på
Kungl. Maj:ts uppdrag inkommit med förslag beträffande anordningar
genom vilka resultaten av utbildningsforskningen kän föras ut till lärarna och den övriga personalen i skolväsendet. Vad SÖ här har tagit
upp kräver fortlöpande uppmärksamhet vid t. ex. utformningen av de
olika forskningsprojekten. Jag räknar med att SÖ vid prövningen av
ansökningar om bidrag från anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet särskilt beaktar detta liksom att man fäster stor uppmärksamhet vid de konkreta försöksprojekt som läggs ut i de enskilda skolenheterna.
1973 års riksdag fattade, som jag tidigare nämnt, beslut om nya former för granskning av och information om läromedel. Ett ytterligare utredningsarbete har nu ägt rum i denna fråga. SÖ har lagt fram förslag om läromedelsnämndens organisation och läromedelsorganisationskommittén har i betänkandet (Ds U 1973: 15) Förslag till anslagsframställning för statens institut för liromedelsinformation budgetåret 1974/75 lagt fram förslag om den närmare organisationen av det nya informations- och registreringsorganet. En särskild proposition kommer senare att läggas fram på grundval av dessa förslag.
En väl planerad skolbyggnad är ett av de viktigaste hjälpmedlen för att genomföra skolans arbete i överensstämmelse med läroplanernas syften. Det är därför naturligt att intresset för utformningen av skolans fysiska miljö tilldrar sig ett stort intresse. Under det senaste decenniet
har ett organiserat utvecklingsarbete på området bedrivits. Härtill kom-
mer de initiativ till nya typer av skolbyggnader som tagits av enskilda
kommuner. Som exempel kan nämnas de s.k. öppna skolorna och
hemrumsskolorna. En annan fråga som uppmärksammats i detta sammanhang är frågan om skolanläggningarnas storlek. I diskussionen har
bl. a. framförts krav på rekommendationer beträffande skolstorlek även
för gymnasieskolan. SIA har under år 1973 publicerat en debattskrift om högstadieskolans fysiska miljö och avser under innevarande budgetår
att lägga fram material om bl. a. skolmiljöns och skolstorlekens inver-
kan på skolarbetet.
Skolbyggnadsinvesteringarna inom det allmänna skolväsendet har
D
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 113
under senare delen av 1960-talet legat på en mycket hög nivå, varför en väsentlig del av grundskolans nybyggnadsbehov har tillgodosetts.
Nu — när skolbyggandet kan genomföras i en lugnare takt — bör större förutsättningar föreligga att bl.a. mot bakgrund av SÖ:s utvecklingsarbete och SIA:s aviserade förslag söka åstadkomma en stimulerande skolmiljö.
I prop. 1973: 1 (bil. 10 s. 188) redovisade min företrädare de nya tendenserna när det gäller valen av studievägar inom gymnasieskolan. Även under det gångna läsåret har det ökade intresset för de yrkesutbildande studievägarna stått sig, medan intresset för de mer teoretiska linjerna gått tillbaka ytterligare. För nästa budgetår räknar jag
med att det inom ramen för ett oförändrat antal utbildningsplatser skall vara möjligt att öka de utpräglat yrkesutbildande linjernas kapa-
citet och därigenom i ökad utsträckning tillmötesgå det förändrade elevintresset. Det ankommer på SÖ att i sin detaljerade planering beakta
möjligheten att fylla det inte obetydliga antalet vakanser som finns i
skolans organisation. Jag vill även erinra om det uppdrag som SÖ har att överväga frågan om en permanentning av yrkesutbildningen på orter utan treårig gymnasieskolutbildning.
Skolans studie- och yrkesorientering syftar bl. a. till att få övertänkta val från elevernas sida till olika former av frivillig utbildning för att motverka från könsrollssynpunkt och social synpunkt bundna val. Fr.o.m. nästa budgetår genomförs den enhetliga organisationen för studic- och yrkesvägledning i grund- och gymnasieskola. Därvid sker en ytterligare kraftig utökning av skolväsendets resurser på detta om-
råde. Under de båda budgetåren 1973/75 utgör den totala resursförstärkningen drygt 25 milj. kr. Härigenom blir det möjligt att starta
viss försöksverksamhet med uppsökande verksamhet bland t. ex. ung-
domar som lämnat grundskolan i förtid och inte erhållit arbete eller efter grundskolan inte går vidare till gymnasieskola eller annan utbildning. Även under nästa budgetår räknar jag med en intagning av 180 deltagare i den utbildning av studie- och yrkesvägledare som är förlagd till Järarhögskola.
Den föreslagna förstärkningen av skolans resurser för studie- och yrkesorientering är av särskild betydelse för strävandena att inom skolan verka för en ökad jämställdhet mellan män och kvinnor. Givetvis behövs även insatser av annat slag i utbildningsväsendet (ifr prop. 1973: 1 bil. 10 s. 188—189). Med dessa frågor arbetar SÖ i ett sär-
skilt könsrollsprojekt som beräknas vara avslutat i sin första etapp
under innevarande eller början av nästa budgetår. Dessa aspekter
måste uppmärksammas i läroplansarbetet och i granskningen av de
centrala liromedlen. Jag räknar också med att vad chefen för arbetsmarknadsdepartementet senare i dag kommer att anföra om åtgär-
der för kvinnorna på arbetsmarknaden, bl. a. med anledning av cen
D
8 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bil. 10
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 114
skrivelse från delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor,
kommer att aktualisera åtgärder inom skolväsendet, såväl centralt som lokalt. Jag vill i detta sammanhang anmäla att beslut har fattats om att pågående försöksverksamhet för att få en jämnare fördelning mellan könen av studerande vid förskollärarutbildning kommer att
fortsätta även nästa läsår.
På grundval av prop. 1973:136 har beslut fattats om förskolans '
framtida utformning och utbyggnad (SoU 1973: 30, rskr 1973: 372).
Den beslutade reformen är av stor betydelse även för skolans verksam-
het. Ett nära samarbete har också förutsatts ske både lokalt och centralt mellan skola och förskola. En utökning av samhällets insatser
för förskolan medför också ett ökat personalbehov. För nästa budget-
år föreslås därför en kraftig utbyggnad av utbildningen av förskollä-
rare. |
Vad jag här redovisat innebär i enlighet med rekommendationerna från arbetsgruppen för låginkomstfrågor (Ds In 1972: 19) en satsning för ökad jämlikhet i samhället. Gruppen utpekade som särskilt angelägna reformbehov bl. a. speciella åtgärder för elever med svårigheter.
I årets budget läggs fram förslag om olika insatser härför. Gruppen pekade vidare på angelägenheten av att bryta ned barriärerna mellan
olika utbildningar. Den nya gymnasieskolan och 1972 års beslut om nya
kompetensbestämmelser för högskoleutbildning är verksamma bidrag
härför. Slutligen framhöll gruppen angelägenheten av möjligheter till överbryggande och återkommande utbildning. Jag vill i detta sammanhang crinra om förslagen från 1968 års utbildningsutredning liksom arbetet inom kommittén för studiestöd åt vuxna och kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning. Jag kommer senare att föreslå att i en särskild proposition läggs fram förslag till årets riksdag om bl. a. förbättrade återbetalningsregler inom studiemedelssystemet, vilket även har betydelse för vuxenstuderande.
Jag vill slutligen i detta sammanhang även beröra frågan om lärarbrist och läraröverskott i utbildningsväsendet.
Det kan inledningsvis finnas skäl att erinra om att vi under efterkrigstidens reformperiod på skolområdet hade att arbeta med en besvärande Järarbrist. I efterhand kan man emellertid konstatera att det
var klokt att satsa på en genomgripande omdaning och kvantitativ
utveckling av skolväsendet i stället för att avvakta med reformerna till dess att det skulle ha funnits utbildade lärare i tillräckligt antal.
Under 1960-talets senare del låg kapaciteten framför allt för klassoch ämneslärarutbildning på en mycket hög nivå. Tre faktorer medverkade härtill, nämligen lärarbristen, de stora födelsetalen i 1960-talets mitt och den starka expansionen av utbildningsväsendet. I takt med
den förbättrade tillgången på lirare av här nämnt slag och de sänkta födelsetalen har antalet intagningsplatser successivt minskats. Budget-
D
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet oc HS
året 1969/70 togs ca 6200 lärarkandidater in till klass- och ämnes-
lärarutbildning. För nästa budgetår föreslås en intagning av ca 3400
studerande. .
På vissa områden har vi fortfarande en kvardröjande lärarbrist. Här har en successiv utökning skett. Det gäller bl. a. utbildningen av spe-
ciallärare och förskollärare.
Skolreformerna har samtidigt med ett totalt sett ökat lärarbehov
också inneburit vissa andra förändringar i behovet. Det har därför visat
sig nödvändigt med särskilda åtgärder för lärargrupper för vilka tjänste-
underlaget sviktat eller helt försvunnit. En särskild lärarutbildning har t. ex. anordnats för grundskolans yr-
keslärare, vilka vidareutbildats i matematik, teknologi, fysik eller kemi. Ett annat exempel är utbildningen till textillärare av yrkeslärare i klädsömnad.
Andra lärarutbildningsåtgärder har vidtagits för att ge möjlighet för dem som arbetat som lärare under lång tid men varit formellt obehö-
riga att skaffa sig behörighet. Det har bl. a. gällt för klass- och ämneslärare men även för lärare inom området handel och kontor.
En tredje typ av speciella studievägar har öppnats för dem som vill
vidareutbilda sig för annat stadium. År 1972 fattades beslut om nya
riktlinjer för vidareutbildningen av mellanstadielärare. Nu föreslås,
på grundval av en försöksverksamhet, en särskild studieväg för barnskötare som arbetat under en längre tid i barnstugorna och som önskar genomgå förskollärarutbildning. Vad jag här redovisat klargör att vart efter nya tendenser gjort sig gällande har särskilda insatser vidtagits för att bemästra uppkommande problem. Dessutom måste man beakta de olika beslut som fat-
tats på det s.k. trygghetsområdet för inom skolan verksamma lärare liksom de olika åtgärder som vidtagits för kvalitetshöjningar i skolväsendet.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 116
a) centrala och regionala myndigheter m. m.
D 1. Skolöverstyrelsen
1972/73 Utgift 55 038 031 1973/74 Anslag 61 347 000 1974/75 Förslag 63 965 000
Skolöverstyrelsen (SÖ), vars arbetsuppgifter framgår av den för verket gällande instruktionen (1965: 737, ändrad senast 1972: 239), är organiserad på fem avdelningar, nämligen en undervisningsavdelning för skolan (S), en undervisningsavdelning för vuxenutbildning ('V), en avdelning för lärarutbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete (L), en avdelning för planering (P) och en avdelning för administrativa frågor (A). Inom SÖ finns 18 byråer, som fördelas mellan avdelningarna enligt SÖ:s
bestämmande.
Hos SÖ finns vidare en skolöverläkare samt sektioner för information och för rationaliserings- och utredningsarbete.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen Personal
| Handläggande personal | 433 | +27,5 | +4,5 |
| Övrig personal | 230 663 | + 5 +32,5 | -+1 +5,5 |
Anslag
| Lönekostnader | därav crsättning till expertis | 45 250 700 +3 768 900 +1 545 200 5 295 500 | +1 458 500 | +563 500 |
| Sjukvård | 78 000 + 3 900 + 12000 | |||
| Reseersättningar | därav utrikes resor | 2 314 000 + 115 700 — 84 000 57 000 | +3 000 | 4-3 000 |
| Lokalkostnader | 5 745 000 — 215 000 -— 215 000 | |||
| Expenser | 5 477 300 + 710 500 + 700 100 |
Kostnader för kontorsdrift
och bibliotek 2 482 000 + 169 000 + 183 000 Läromedelsnämnden — + 532 200 + 477 000
61 347 000 +5 085 200 +2 618 300
Avrundat +5 085 000 -+2 618 000
Skolöverstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning m. m. 1785 000 kr., varav 1 085 400 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. I 0-alternativet räknar SÖ med en minskning av resurserna för utvecklingsarbetet och planeringsverksamheten. Det betyder i första hand
en nedskärning av medel till expertis. SÖ framhåller dock att en så kraftig begränsning av möjligheterna att anlita expertis, som anslagsminskningen skulle innebära, medför att SÖ måste begära uppskov med
Da
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 117
genomförandet av beslutade reformer. SÖ beräknar dessutom en minsk-
ning med tre gymnasieinspektörstjänster och fem skolkonsulenttjänster. Vidare räknar SÖ med en minskning av två tjänster för amanuenser i
befordringsgång och fyra biträdestjänster. På omkostnadssidan kan enligt SÖ endast en minskning av medel till reseersättningar komma i fråga.
3. Om medelstilldelning utgår enligt alternativ 1 föreslår SÖ vissa omdisponeringar inom anslaget. Således bör 200 000 kr. från vardera medlen avsedda för ersättning till expertis och anslagsposten Reseersilt-
ningar föras över till anslagsposten Expenser. 4, Till byrå S 2:s verksamhet hör undervisningsfrågor avseende hu-
vuddelen av de teoretiska linjerna i gymnasieskolan och därtill anknytande specialkurser. Byrån har också ansvar för vissa för hela gymnasieskolan gemensamma frågor liksom för gymnasieinspektionen. SÖ finner det nödvändigt att byrån tillförs ytterligare en fast tjänst för att
möjliggöra en uppdelning av de arbetsledande uppgifterna. SÖ föreslår att en tjänst som skolkonsulent byts ut mot en tjänst som avdelnings-
direktör. (412 000 kr.)
5. SÖ föreslår en fortsatt utbyggnad av den centrala organisationen
av den av SÖ anordnade arbetsmarknadsutbildningen. Enligt SÖ behö-
ver byrå V 3 utökas med ytterligare elva fasta tjänster, varav sju handläggare och fyra övriga. (14-636 200 kr.)
SÖ har i skrivelse den 20 september 1973 begärt att byrå V 3 dessutom
tillförs två tjänster för handläggning av frågor rörande undervisningen för handikappade personer samt för invandrare (+168 500 kr.).
6. Utbyggnaden av SÖ:s redovisningscentral är t.v. avslutad i och med etappen den 1 juli 1973. Redovisningscentralen har byggts upp med
SÖ:s förutvarande kassakontor som stomme. De ekonomiska rutinerna
för SÖ:s egen verksamhet blev därigenom starkt integrerade i redovisningscentralens uppgifter. Enligt SÖ bör dessa uppgifter brytas ut från redovisningscentralen och en ny ekonomifunktion inom SÖ inrättas. Till största delen kan detta ske genom överflyttning av befintlig personal. SÖ föreslår att för ledningen av den nya ekonomifunktionen inrättas en tjänst som byrådirektör i A 28. (+5§84 200 kr.)
7. Ansvaret för utbildningen i system S av personal vid myndigheter och redovisningscentraler har hittills åvilat riksrevisionsverket (RRV).
RRV har nu aktualiserat en delvis ny organisation av utbildningen, var-
igenom ansvaret för utbildningen till största delen decentraliseras från RRV till resp. redovisningsgrupper. På grund härav bör enligt SÖ en förstärkning av personalen inom redovisningscentralen ske med en be-
fattningshavare. SÖ föreslår därför att ytterligare en tjänst som förste byråsekreterare i högst A 24 inrättas. (-+62 900 kr.)
8. Det ökade medelsbehovet för expertis beräknas till 1332 500 kr. För arvoden åt ledamöter i verkets styrelse m. m. har beräknats ytterligare 35 000 kr.
Da
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 118
9. För budgetåret 1973/74 har under förevarande anslag anvisats
50 000 kr. avseende kostnader för central registrering av deltagare i svenskundervisning för invandrare. SÖ föreslår att medel för detta ändamål anvisas under anslaget Undervisning för invandrare i svenska
språket m. m. och att förevarande anslag minskas med 50 000 kr.
10. Det ökade medelsbehovet för expenser avser till största delen öka-
de kostnader för repro- och kopieringsverksamhet samt kontorsmateriel (-+485 800 kr.). I enlighet med beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973: 76, UbU
1973: 28, rskr 1973: 242) skall fr. o. m. den 1 juli 1974 en läromedels-
nämnd knytas till SÖ för att på SÖ:s vägnar besluta i frågor röran-
de granskning av läromedlens objektivitet och granskning av att läro-
medlens innehåll inte strider mot mål och riktlinjer i läroplanerna. SÖ har enligt skrivelser den 20 augusti och den 3 oktober 1973 beräknat kostnaderna för läromedelsnämndens verksamhet till 532 200
kr.
Lärarnas riksförbund har i särskild skrivelse hemställt att medel ställs
till förfogande för personell förstärkning av SÖ:s meritkontor.
Departementschefen
Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår en utökning av den centrala organisationen för den av SÖ anordnade arbetsmarknadsutbildningen. Utöver de betydande personella förstärkningar som byrå V 3 tillfördes den
1 juli 1973 (prop. 1973:1 bil. 10 s. 195, UbU 1973:2, rskr 1973: 48)
är jag nu beredd att tillstyrka medel för cen ytterligare personalförstärkning. Jag räknar medel för ytterligare två tjänster för handläggande personal. Härutöver har jag räknat med att samma antal tjänster
som för innevarande budgetår kommer att bekostas av medel för ex-
pertis. (5)
Redovisningscentralen vid SÖ betjänar numera ca 50 myndigheter. När det gäller SÖ:s egen verksamhet har redovisningscentralen inte
enbart redovisningsuppgifter utan svarar även för övriga ekonomiadministrativa uppgifter. Sådana uppgifter åvilar i princip de enskilda myndigheterna inom en redovisningsgrupp. Med hänsyn till det stora antalet myndigheter inom redovisningsgruppen och den omfattning verksamheten vid SÖ:s redovisningscentral numera har, bör centralen få mer renodlade redovisningsuppgifter. Övriga kamerala uppgifter av-
seende SÖ:s egen verksamhet bör därför förläggas till en särskild ekonomienhet vid SÖ, fristående från redovisningscentralen. Jag biträder därför förslaget om en tjänst för ledningen av den nya ekonomifunktionen och beräknar sålunda medel för en tjänst som byrådirektör. (6)
Riksrevisionsverket (RRV) har aktualiserat en delvis ny organisation av utbildningen avseende system S, varigenom ansvaret för utbildningen till största delen överförs från RRV till resp. redovisningsgrupper. Efter
Da
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 119
vad jag erfarit har några närmare riktlinjer för organisationen av utbild-
ningen ännu inte utfärdats av RRV. Jag är därför inte beredd att nu tillstyrka den av SÖ föreslagna tjänsten som förste byråsekreterare vid
redovisningscentralen. (7)
Jag är inte beredd att tillstyrka förslaget om utbyte av en tjänst som skolkonsulent mot en tjänst som avdelningsdirektör vid byrå S 2 (4).
Medlen till expertis har räknats upp med kostnader för höjt löne-
kostnadspålägg. För arvoden åt ledamöter i verkets styrelse m. m, har jag beräknat ytterligare 35 000 kr. (8)
Jag har under anslaget Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. beräknat medel avseende kostnader för central registrering av
deltagare i svenskundervisning för invandrare, varför förevarande anslag minskats med 50 000 kr. (9).
SÖ har föreslagit att 250 000 kr. anvisas under anslaget Bidrag till
studiecirkelverksamhet för utveckling av ett nytt datasystem för studie-
cirkelverksamheten. Jag föreslår att medel för detta ändamål i stället
förs upp under förevarande anslag och har därför räknat upp medlen till automatisk databehandling för studiecirkelverksamhet med 210 000
kr. Härutöver har jag för automatisk databehandling räknat med en
ökning av 60 000 kr. för redan gjorda åtaganden.
För framställning och distribution av prov har jag räknat med en
ökning av 50 000 kr. för införande av standardiserade prov i svenska och engelska för elever på vissa tvååriga linjer i gymnasieskolan.
I enlighet med SÖ:s förslag räknar jag med att 200 000 kr. förs över
från anslagsposten Reseersättningar till anslagsposten Expenser (3).
Jag ämnar senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1974 års riksdag lägga
fram särskild proposition angående vissa läromedelsfrågor. Jag avser
därvid att även behandla frågan om organisation m. m. av den av 1973 års riksdag (prop. 1973: 76, UbU 1973:28, rskr 1973: 242) beslutade läromedelsnämnden, som fr. o. m. den 1 juli 1974 skall knytas till SÖ. Jag har beräknat kostnaderna för nämndens verksamhet bud-
getåret 1974/75 till 477 000 kr.
Jag ämnar, som jag tidigare nämnt, senare föreslå Kungl. Maj:t att
för 1974 års riksdag lägga fram proposition i anledning av kulturrå-
dets betänkande (SOU 1972: 66) Ny kulturpolitik. I propositionen avser jag att även behandla frågan om inrättande av en ny myndighet inom kulturområdet. Jag ämnar då ta ställning till förslaget att kost-
naderna för SÖ:s bibliotekssektion skall bestridas från anslaget till den
nya myndigheten. I avvaktan härpå har jag beräknat medel för bibliotekssektionens verksamhet för budgetåret 1974/75 under förevarande anslag.
Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till 63 965 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsanslag av 63 965 000 kr.
Da
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 120
D 2. Länsskolnämnderna 1972/73 Utgift 26 746 963 1973/74 Anslag 27 607 000 1974/75 Förslag 27 508 000
Länsskolnämndernas arbetsuppgifter och sammansättning framgår av instruktionen (1965: 741) för länsskolnämnderna (omtryckt 1971: 347, ändrad senast 1973: 358).
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen Personal
| Handläggande personal | 143 | —8 | —12 |
| Övrig personal | 152 295 | +2 —6 | of. —12 |
Anslag
| Lönekostnader | 21 547 400 | +125 400 | —547 000 |
| Sjukvård | 30 000 | of. | of. |
| Reseersättningar | 1745 000 | + 47 300 | —131 000 |
| Lokalkostnader | 2 780 000 | -+222 300 | +254 000 |
| Expenser | 1 504 600 27 607 000 Avrundat | +265 200 +660 200 4660 000 | 4325 000 — 99 000 |
Skolöverstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning m. m. 1 065 800 kr., varav 515 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. I O-alternativet räknar skolöverstyrelsen (SÖ) med en minskning av medlen till expertis och reseersiättningar med sammanlagt ca 1,3 milj. kr. En så kraftig reducering av resurserna för dessa ändamål skulle enligt SÖ utgöra en inte acceptabel försämring av nämndernas möj-
lighet att fullgöra sina uppgifter.
3. Enligt SÖ bör, om medelstilldelning utgår enligt alternativ 1, vis-
sa omdisponeringar göras inom anslaget. Således bör 100 000 kr. från anslagsposten Reseersättningar och 150000 kr. från medlen avsedda för ersättning till expertis tillföras anslagsposten Expenser.
4. Den av 1973 års riksdag beslutade avvecklingen av länscentralerna
för pedagogiska hjälpmedel medför att 24 tjänster som föreståndare
kan dras in. Vidare beräknas en ökning av medlen för reseersättningar samt en ökning av medlen för expenser. SÖ räknar i övrigt inte med några förändringar av medelsbehovet (—598 500 kr.).
5. Vid var och en av länsskolnämnderna i Göteborgs och Bohus län,
Örebro län och Västerbottens län finns en tjänst som konsulent för rö-
relsehindrade elever. Konsulenterna har att verka för att finna lämpliga undervisningsanordningar och lämplig skolplacering för rörelsehindrade elever. Enligt gjord registrering fanns läsåret 1972/73 sammanlagt ca
Da
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 121
1400 rörelsehindrade barn i grundskolan och gymnasieskolan (exkl. specialklasser). SÖ anser att behov föreligger av ytterligare fyra konsulenter med placering vid länsskolnämnderna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands och Malmöhus län. Vidare bör medel beräknas för fyra
halvtidstjänster som biträde samt ökade medel för reseersättningar. De sammanlagda kostnaderna beräknas av SÖ till 447 500 kr., varav 15 000
kr. som engångsutgift.
Departementschefen
Länsskolnämndsorganisationen har utretts av särskilda sakkunniga (länsskolnämndsutredningen). Länsskolnämndsutredningen har nu redovisat sina förslag i betänkandet (SOU 1973: 48) Skolans regionala ledning och har därmed fullgjort sitt uppdrag. Nämndernas uppgifter berörs även av det utredningsarbete som ankommer på utredningen om
skolan, staten och kommunerna. Jag har vid min medelsberäkning tagit
hänsyn till att länsskolnämnderna får minskade arbetsuppgifter fr. o. m. nästa budgetår dels till följd av att länscentralerna för pedagogiska hjälpmedel skall upphöra den 30 juni 1974, dels till följd av förslag i prop. 1973: 174 angående förenklad handläggning av skolbyggnadsären-
den m. m. (UbU 1973: 55, rskr 1973: 332). I övrigt räknar jag enbart med förändringar av automatisk natur. I enlighet med skolöversty-
relsens förslag räknar jag med att 150 000 kr. av expertismedel och
100 000 kr. från anslagsposten Reseersättningar förs över till anslagsposten Expenser.
Med hänvisning till sammanstillningen hemställer jag att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Länsskolnämnderna för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 27 508 000 kr.
D 3. Statens institut för läromedelsinformation
Enligt riksdagens beslut (prop. 1973: 76, UbU 1973: 28, rskr 1973: 242) skall ett särskilt organ för läromedelsinformation inrättas den 1 juli
1974. Som jag tidigare framhållit vid min anmälan av anslaget Skol-
överstyrelsen ämnar jag senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1974 års riksdag lägga fram särskild proposition angående vissa läromedelsfrågor. I avvaktan härpå bör i riksstatförslaget under detta anslag tas upp ett
preliminärt belopp av 322 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Srarens insti-
tut för läromedelsinformation för budgetåret 1974/75 beräkna
ett förslagsanslag av 322 000 kr.
Da
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 122
D 4. Stöd för produktion av läromedel
I riksstaten för innevarande budgetår har medel för produktionsstöd för läromedel anvisats under dels anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet med 1 milj. kr., dels anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. med 700 000 kr. Medel för produktionsstöd bör
nästa budgetår anvisas under ett nytt anslag benämnt Stöd för produktion av läromedel. För innevarande budgetår har 50 000 kr. avseende
stöd för utgivning av läromedel på minoritetsspråk anvisats under anslaget Bidrag till driften för grundskolor m. m. Dessa medel samt
100 000 kr. av de medel som för innevarande läsår anvisats under anslaget Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. bör nästa budgetår anvisas under detta anslag. Som jag tidigare anfört vid min anmälan
av anslaget Skolöverstyrelsen ämnar jag senare föreslå Kungl. Maj:t
att för 1974 års riksdag lägga fram särskild proposition angående vis-
sa läromedelsfrågor. I avvaktan härpå bör i riksstatförslaget under
detta anslag tas upp ett preliminärt belopp av 1 850 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Stöd för pro-
duktion av läromedel för budgetåret 1974/75 beräkna ett re-
servationsanslag av 1 850 000 kr.
D 5. Utveckling av studielämplighetsprov
1973/74 Anslag 1 000 000
1974/75 Förslag 312 000
Från anslaget utgår medel för utveckling av det studielämplighetsprov som planeras äga rum i samband med införandet av de nya reglerna om tillträde till högre utbildning (prop. 1972: 84, UbU 1972: 31, rskr 1972: 240).
Skolöverstyrelsen
Löneomräkning 12 000 kr., varav hela beloppet avser höjt lönekostnadspålägg.
Skolöverstyrelsen (SÖ) beräknar de sammanlagda kostnaderna under ' nästa budgetår till 850 000 kr. Härav beräknas 541 000 kr. för verksamheten vid den pedagogiska institutionen i Umeå, 190 000 kr. för utpröv-
ning av prov och 120 000 kr. för SÖ:s kostnader. Med hänsyn till en beräknad reservation vid utgången av budgetåret 1973/74 föreslår SÖ
att 312 000 kr. anvisas under förevarande anslag.
Da
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 123
Departementschefen
Jag biträder skolöverstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utveckling av studielämplighetsprov för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 312 000 kr.
D 6. Bidrag till vissa elevorganisationer
| 1972/73 Utgift | 320 000 |
| 1973/74 Anslag | 500 000 |
| 1974/75 Förslag | 580 000 |
Från anslaget utgår bidrag till vissa elevorganisationer enligt Kungl.
Maj:ts beslut. Bidrag utgår under budgetåret 1973/74 med 140 000 kr.
till Sveriges elevers centralorganisation (SECO), 90 000 kr. till Sveriges folkhögskolelevers förbund (SFEF), 140 000 kr. till Elevförbundet och
50 000 kr. till Vuxenstuderandes riksorganisation (VRO). Dessutom
finns 80 000 kr. till Kungl. Maj:ts disposition.
Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen (SÖ) anmäler att önskemål om bidrag har inkommit
från samtliga de organisationer som nu har bidrag samt från Sjöbefäls-
skolornas elevorganisation och Sveriges sjuksköterskeelevers förbund. SÖ anser sig nu inte böra tillstyrka bidrag till några elevorganisationer utöver dem som nu får bidrag. Anslaget bör höjas med 25 000 kr.
En nedräkning enligt 0-alternativet innebär en sänkning av anslaget med 25 000 kr. Det är enligt SÖ helt klart att elevorganisationerna har mycket svårt att klara sin fortsatta existens vid en bidragsminskning.
Departementschefen |
Elevorganisationerna har under en följd av år erhållit bidrag till års-
stämmor, kongresser o. d. från anslaget Extra utgifter. Medel för detta
ändamål bör för nästa budgetår beräknas under förevarande anslag. Jag beräknar 140 000 kr. för ändamålet. För innevarande budgetår anvisades 60 000 kr. för skolval. Anslaget bör minskas med detta belopp. Det ankommer på Kungl. Maj:t att fördela medlen.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa elevorganisationer för budgetåret 1974/75
anvisa ett anslag av 580 000 kr.
Da
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 124 D 7. Bidrag till vissa föräldraorganisationer
| 1972/73 Utgift | 230 000 |
| 1973/74 Anslag | 255 000 |
| 1974/75 Förslag | 355 000 |
Från anslaget ersätts kostnader för bidrag till vissa föräldraorganisationer enligt Kungl. Maj:ts beslut. Bidrag utgår under budgetåret 1973 /74 med 225 000 kr. till Riksförbundet Hem och Skola (RHS), med 18 000 kr. till Riksförbundet Döva Barns Målsmän och med 12 000 kr. till föräldraföreningen vid Ekeskolan.
Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen (SÖ) framhåller att behovet av samverkan mellan
hemmen och skolan är större i våra dagar än det någonsin varit. Det är viktigt att i det behövliga informationsarbetet på ett bättre och effektivare sätt utnyttja arbetet inom Hem och Skola-föreningarna. En kraftig insats är enligt SÖ nödvändig om RHS skall kunna bibehålla den nuvarande omfattningen av sin verksamhet. SÖ föreslår en höjning av
bidraget med 175 000 kr.
Bidraget till Riksförbundet Döva Barns Målsmän bör enligt SÖ höjas
med 17 000 kr. och bidraget till föräldraföreningen vid Ekeskolan med
8 000 kr.
Den sammanlagda begärda anslagshöjningen är således 200 000 kr.
Ett genomförande av 0-alternativet skulle leda till en inskränkning
av verksamheten för RHS.
Departementschefen
Jag delar skolöverstyrelsens uppfattning att behovet av samverkan mellan hem och skola är mycket stort. Föräldraorganisationerna bör kunna spela en viktig roll i informationsutbytet mellan hem och skola. Organisationernas verksamhet bör därför stödjas. Jag anser att anslaget bör räknas upp med 100000 kr. Det ankommer på Kungl. Maj:t att fördela medlen.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa föräldraorganisationer för budgetåret
1974/75 anvisa ett anslag av 355 000 kr.
Da
Prop. 1974: 1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 125
b) pedagogiskt utvecklingsarbete
D 8. Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet
1972/73 Utgift 21775 551 Reservation 4 648 484 1973/74 Anslag 23 125 0002 1974/75 Förslag 26625 000 1 Exkl. särskilt anvisade medel för produktionsstöd 1 milj. kr.
Från detta anslag bestrids kostnader för bl. a. olika former av pedagogiska och psykologiska undersökningar och försök inom skolans om-
råde samt utveckling och utprövning av läromedel.
Till skolöverstyrelsen (SÖ) är knuten en pedagogisk nämnd som har
till uppgift att som rådgivande organ bereda frågor om pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete, däri inbegripet utvärdering av utbildningsverksamheten. Nämnden har deltagit i behandlingen av SÖ:s förslag till anslagsframställning för budgetåret 1974/75.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen Anslag Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet för
| förskola | 1 080 000 + 480 000 + 350 000 |
| grundskola | 5 250 000 — 570 000 — 500 000 |
| gymnasieskola | 3 570 000 +1 887 000 +1 350 000 |
| vuxenutbildning | 2 750 000 +2 180 000 +1 500 000 |
| lärarutbildning | 2 830 000 — 230 000 — 200 000 |
Gemensamt forsknings- och
utvecklingsarbete 5 735 000 +1025 000 + 500 000 Planering, uppföljning och
information m. m. 1810 000 +1 103 000 + 500 000 Bidrag för utgivande av peda-
gogiska publikationer 100 000 of. of.
23 125 000 +5 875 000 +3 500 000
Skolöverstyrelsen
I 0-alternativet räknar SÖ med en nedskärning av anslaget med 125 000 kr. Detta skulle innebära att verksamheten i flera pågående projekt måste senareläggas och att endast ett fåtal nya projekt kan påbörjas.
SÖ:s förslag innebär bl.a. att forsknings- och utvecklingsarbetet (FoU-arbetet) inom förskolans område nästa läsår skulle öka med
45 §4, inom gymnasieskolans område med 53 46 samt inom vuxenutbildningens område med 80 Zo. Vidare innebär förslaget att informationen om FoU-arbetets resultat kraftigt skulle intensifieras.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 126
SÖ uppger att man genom starka beskärningar av pågående projekt har kunnat bereda utrymme för nya projekt till en kostnad av drygt 5 milj. kr. Fördelningen mellan pågående och nya projekt framgår av följande sammanställning (1 000-tal kr.).
Område Pågående projekt Nya Summa
| | kontinuer- liga gränsade | tidsbe- | projekt : : | ||
| Förskola | 50 | 270 | 540 | 1560 |
| Grundskola | 650 | 3 810 | 220 | 4 680 |
| Gymnasieskola | 3 508 | 1097 | 852 "> 5457 | |
| Vuxenutbildning | 50 | 3 215 | 1665 | 4930 |
| Lärarutbildning | 710 | 1323 | 567 | 2600 |
| Gemensamt FoU | 1293 6 261 | 4302 14 717 | 1165 5 009 | 6 760 25 987 |
Projekten kan grupperas efter de institutioner m.m. som utför
FoU-arbetet. SÖ föreslår att 12,2 milj. kr. tilldelas olika forskningsinstitutioner, därav ca 60 92 vid lärarhögskolorna. För FoU-arbete genom kommunala utvecklingsblock och regionskollegier föreslår SÖ 700 000 kr., medan 12,8 milj. kr., i huvudsak under sakbyråernas omedelbara Jedning, utnyttjas för arbetsgrupper och experter inom SÖ.
Utvecklingsarbete avseende förskola Bland projekten under denna rubrik nämner SÖ Socialisationsprocessen i förskolan och Samverkan förskola—grundskola. Dessa projekt kommer att avslutas under läsåret 1974/75. Samtidigt planerar SÖ att nya projekt kommer att ägnas barn med särskilda behov, förskolebarn i förort samt en summering av erfarenheterna av barns utveckling i åldrarna kring skolstarten.
Utvecklingsarbete avseende grundskolan SÖ uppger att tyngdpunkten av FoU-arbetet avseende grundskolan ligger på undervisningsfrågor, på läroplansarbete samt på organisationsoch elevfrågor. Drygt 600 000 kr. ägnas kontinuerligt utvecklingsarbe-
te, framför allt läroplansutveckling. Av återstående projekt kommer elva av tjugofem att slutföras under nästa läsår. SÖ uppger vidare att
det genom starka beskärningar av pågående verksamhet blivit möjligt
att bereda utrymme för två nya projekt, nämligen utvärdering av verksamheten vid skolor med öppen lokalutformning resp. rörelsehindrades skolsituation.
Utvecklingsarbete avseende gymnasieskolan FoU-arbetet avseende gymnasieskolan ägnas huvudsakligen åt läroplansarbete samt åt framställning av elevinstruktioner och underlag för
Db
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 127
annan liromedelsproduktion. Mindre än en femtedel av medlen avser
FoU vid forskningsinstitutioner. |
Utvecklingsarbete avseende vuxenutbildning
SÖ uppger att ca en tredjedel av de föreslagna medlen för denna sektor avser nya projekt.' Dessa skall behandla mål för vuxenutbild-
ningen, läroplaner och uridervisningsmetoder, svenska för invandrare,
samverkan mellan studieförbund och folkhögskolor 'samt utvärdering av olika insatser inom vuxenutbildningsområdet.
Utvecklingsarbete avseende lärarutbildning
Enligt SÖ skall huvudparten av FoU-arbetet för lärarutbildning in-
riktas på utformning av undervisningen samt utvärdering av utbild-
ningen. De nya projekten avser praktikhandledning, lärarutbildning för yrkes- och arbetsmarknadsutbildning, lirarkandidaternas erfåren-
heter under den första tjänstgöringen, utvärdering av försöks- och
demonstrationsskolorna samt försöksverksamhet med samverkansformer i lärarutbildningen. |
Gemensamt forsknings- och utvecklingsarbete
Flera nya projekt anknyter till en tidigare ctapp av projektet Plane-
ringssystem för skolväsendet. Kartläggning och förstudier bör enligt
SÖ göras beträffande FoU-arbetet inom det praktisk-estetiska området
och i fråga om integrering av utvecklingsarbete rörande skolanläggningar och övrigt pedagogiskt utvecklingsarbete. Åtskilliga stora och principiellt viktiga projekt kommer att avslutas under läsåret 1974/75, däribland pedagogiska undersökningar rörande synskadades studiesituation, den s. k. Västmanlandsundersökningen, modeller för hänsynstagande till individuella differenser samt ett projekt om könsroller.
Departementschefen
Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor inom skolväsendet m. m.
Inriktningen av det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetct
bör även fortsättningsvis följa de riktlinjer min företrädare drog upp i prop. 1972: 1 (bil. 10 s. 186 f.) och som lämnades utan erinran av riksdagen (UbU 1972: 2, rskr 1972: 68). Utvecklingsarbetet har en väsentlig roll att fylla när det gäller att finna metoder för att förverkliga de mål som formulerats i läroplanerna. Det är därför viktigt att ut-
vecklingsarbetet sker i nära anknytning till skolans vardag och till de
problem man där upplever. Det är vidare angeläget att enskilda sko-
lor ges möjlighet att delta i olika projekt och försöksverksamheter.
Information om resultaten av det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet måste också förmedlas till en bredare publik så att debatten kring utbildningsforskningen stimuleras.
Db
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 128
SÖ har föreslagit att forsknings- och utvecklingsarbetet nästa budgetår kraftigt förstärks inom förskolans, gymnasieskolans och vuxenutbildningens område. Som framgår av sammanställningen har jag i stort sett
följt SÖ:s prioritering. Jag vill också erinra om att SÖ genom starka
beskärningar av pågående projekt under innevarande budgetår kunnat bereda utrymme för nya projekt till en kostnad av drygt 5 milj. kr.
Innevarande budgetår har för produktionsstöd anvisats 1 milj. kr. under förevarande anslag. Dessa medel bör nästa budgetår anvisas under anslaget Stöd för produktion av läromedel. Jag föreslår en höjning av medelsanvisningen för de övriga ändamålen under förevarande anslag
med 3,5 milj. kr.
SÖ har sedan några år erhållit kompensation för sådana lönehöjningar
som följer av centralt träffade avtal från anslaget Täckning av mer-
kostnader för löner och pensioner m. m, under sjunde huvudtiteln.
Då den verksamhet som bestrids från förevarande anslag varierar och någon fast personalorganisation ej finns är det inte möjligt att på ctt
tillfredsställande sätt beräkna personalkostnader. Det nämnda täck-
ningsanslaget bör därför inte tas i anspråk för ifrågavarande ändamål. Förevarande anslag har beräknats med hänsyn härtill.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 26 625 000 kr.
Db
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 129
c) det obligatoriska skolväsendet m. m.
D 9. Bidrag till driften av grundskolor m. m.
1972/73 Utgift 3762 934 525 1973/74 Anslag 4 011 000 000 1974/75 Förslag 4260 000 000
Enligt kungörelsen (1958: 663) om statsbidrag till driftkostnader för det allmänna skolväsendet (omtryckt senast 1973: 356, ändrad den 14 december 1973) utgår allmänt driftbidrag till kommunernas kostnader för grundskolan. I kungörelsen regleras också statsbidragen till kost-
naderna för avlöning av skoldirektör och biträdande skoldirektör. Bidragsunderlaget för de allmänna driftbidragen och för statsbidraget
till kostnaderna för avlöning av skoldirektör och biträdande skoldirektör beräknas enligt vissa schematiska regler och utgörs i huvudsak av års-
lönebeloppen för tjänster som inrättats i föreskriven ordning. Det all-
männa driftbidraget för grundskolan motsvarar bidragsunderlaget efter avdrag av en mindre kommunandel. Statsbidrag för avlöning av skoldirektör utgår med 79 42 av bidragsunderlaget.
Ur förevarande anslag bestrids i första hand kostnaderna för driftbidrag till grundskolan och praktisk lärarutbildning vid grundskolan med undantag för vissa tjänstgöringstillägg. Vidare ersätts kostnaderna för avlöning av skoldirektör ur detta anslag. Anslaget belastas vidare med vissa kostnader för reseersättningar m. m. samt med kostnader för
statsbidrag till avgifter till försäkring för tilläggspension (ATP) och all-
män arbetsgivaravgift. Slutligen utgår ur anslaget bidrag till vissa enskilda skolor.
Skolorganisationens omfattning
Totala antalet elever i grundskolan uppgick läsåret 1972/73 till 989 145. Läsåret 1973/74 beräknas antalet elever till ca 1007 000 och läsåret 1974/75 till ca 1025 000. Skolöverstyrelsen (SÖ) har därvid räknat med en årlig nettoimmigration av 20 000 personer.
Den genomsnittliga klasstorleken i grundskolan har varit betydligt lägre än vad skolberedningen räknade med, vilket medfört ökat behov av lokaler och lärare. SÖ har med anledning härav sedan 1966 (senast
i mars 1973) utfärdat anvisningar om elevernas fördelning på klasser i grundskolan. . De vidtagna åtgärderna har lett till att skolberedningens riktvärden
för klassmedeltal i huvudsak kunnat uppnås. Alltjämt gäller dock att de faktiska medeltalen ligger något under skolberedningens beräkningar. För lågstadiet var läsåret 1972/73 den genomsnittliga klasstorleken 21,
Dec
9 Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bil. 10
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 130
för mellanstadiet 24 och för högstadiet 27 elever. Delningstalen för de olika stadierna är resp. 25, 30 och 30 elever, vilket betyder att samtliga
årskurser men särskilt då mellanstadiet uppvisar klasstorlekar som ligger
väsentligt under delningstalen.
Den nya läroplanen för grundskolan, som successivt infördes i grundskolan med början läsåret 1970/71, var helt genomförd i och med läs-
året 1972 /73.
Anslagsberäkning
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen Anslag 4011 000 000 4269 000 000 | +249 000 000
Den av SÖ föreslagna uppräkningen hänför sig till följande ända-
mål. |
Anvisat för 1973/74 Förändring till
1974/75 1. Lärarlönebidrag m. m. 3 682 347 000 = —+246 748 000 2. Lönekostnadspålägg 325 700 000 — + 19 144 000 3. Ersättning för flyttningskostnader
| och resor | 300 000 + 3 200 000 |
| 4, Bidrag till estniska grundskolor | 461 000 + 13 000 |
| 5. Bidrag till Kristofferskolan i Stockholm | 1825000 o—+ 53 000 |
| 6. Bidrag till Hillelskolan i Stockholm | 367000 + 23 000 |
4 011 000 000 = 4269 181 000
Av SÖ:s framställning inhämtas bl. a.
1—2. Lärarlönebidrag m. m. Posten kommer enligt gällande bidragsregler att under budgetåret 1974/75 belastas med dels slutreglering av lärarlönebidraget avseende redovisningsåret 1973/74, dels förskott på bidraget 1974/75, vilket senare motsvarar 90 <6 av lärarlönebidraget
för 1973/74. I posten ingår även kostnaderna för statsbidrag till ATP-
avgifter och allmän arbetsgivaravgift.
Kostnaderna för slutregleringen för budgetåret 1973/74 är lika med skillnaden mellan det slutligt beräknade statsbidraget för detta budgetår
och det belopp, som under samma år utbetalats i förskott. Detta senare belopp motsvarar i sin tur 90 90 av lärarlönebidraget avseende redovis-
ningsåret 1972 /73.
För beräkningen av anslagsbehovet för budgetåret 1974/75 måste en uppskattning göras av lärarlönebidraget avseende redovisningsåret 1973/74 på grundval av de senast kända faktiska bidragskostnaderna, nämligen för redovisningsåret 1972/73. Enligt från länsskolnämnderna
inhämtade uppgifter uppgick lärarlönebidraget inkl. statsbidraget till
De
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 131
skoldirektörer avseende redovisningsåret 1972/73 till 3 203,3 milj. kr. Årslönebeloppet för motsvarande ändamål uppgick enligt samma uppgifter till 3 232,2 milj. kr. för redovisningsåret 1972/73.
SÖ:s beräkningar av årslönebelopp och lärarlönebidrag framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.
Arslönebelopp Lärarlönebidrag Enligt länsskolnämndernas uppgifter för budgetåret 1972/73 3 232,2 3 203,3 Nya tjänster i grundskolan 1.7.1973 (1973/74 års lön) 47,2 46,6 Löneomräkning (från 1972/73 års lön till 1973) 60,0 60,0 Löneomräkning av Up-tjänster m. fl. (från 1972/73 års lön till 1973) 1,1 11 Lönegradsuppflyttning, lärare 17-—19, U 14 till U 15 6,9 6,9 Kostnader för fackliga förtroendemän 0,6 0,6 Summa för budgetåret 1973/74 3 348,0 3 318,5
Med utgångspunkt i de sålunda beräknade årslönebeloppen och lärarlönebidragen samt med beaktande av kostnader för statsbidrag till ATP-
avgifter och allmän arbetsgivaravgift samt för lönekostnadspålägg, beräknar SÖ medelsbehovet under punkterna 1 och 2 enligt följande.
Beloppen anges i milj. kr.
| Förskott på lärarlönebidrag | 2 986,7 |
| Slutreglering av bidraget för 1973/74 | 435,5 |
| Statsbidrag till ATP-avgifter (8,6 50 av årslönebeloppet 1973/74) | 287,9 |
Allmän arbetsgivaravgift (4 46 av det allmänna driftbidraget 1973/74) 132,7 Socialförsäkringsavgift till folkpensionering (1,5 90 av det allmänna driftbidraget 1973/74) 49,8 Lönekostnadspålägg (10,3 40 av årslönebeloppet 1973/74) 344,8 Statsbidrag till undervisning på grundskolenivå för vuxna, personell
| assistans åt handikappade clever m. m. | 72 |
| Stödundervisning åt invandrarbarn | 21,0 |
| Övriga kostnader för undervisning av invandrarbarn | 3,4 |
| Jämkning av studiecgången i årskurs 9 | 5,0 |
Det ökade medelsbehovet till lärarlönebidrag m. m. enligt sammanställningen uppgår alltså till (4 274,1—4 008,2=-) 265,9 milj. kr.
Sedan år 1944 anordnas i ett antal av de tvåspråkiga kommunerna i Norrbottens län lekskolekurser för finskspråkiga barn. Kurserna på-
går tre till fyra veckor under sommaren och är avsedda för barn som
skall börja i grundskolan påföljande höst. Medelsbehovet beräknas vara oförändrat. Från anslagsposten utgår också bidrag till kommuner i
Norrbottens län med finskspråkiga barn för anskaffande av speciella hjälpmedel för att överbrygga språksvårigheterna. SÖ räknar med oförändrat medelsbehov.
Ur anslaget bekostas vidare undervisning på grundskolenivå av ungdomar och vuxna som fått ofullständig eller ingen skolundervisning.
Dec
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet | 132
Ur detta anslag bekostas även undervisning av vuxna zigenare vad avser lärarlöner, elevtransporter samt i vissa fall utrustning av lokaler och anskaffning av läromedel. Kungl. Maj:t har den 11 maj 1973 med-
delat bestämmelser rörande sådan utbildning. Enligt dessa skall den nuvarande grundskoleundervisningen successivt avvecklas och eleverna
föras över till en yrkesinriktad utbildning. SÖ beräknar oförändrat 1,5
milj. kr. för ändamålet budgetåret 1974/75.
Från anslagsposten får vidare — enligt bestämmelser Kungl. Maj:t meddelat den 23 mars 1973 — bestridas kostnader för personell assi- -
stans åt handikappade elever i obligatoriska skolor. SÖ räknar med en
ökning av medelsbehovet från 1,9 milj. kr. till 3 milj. kr. budgetåret
1974/75. : Stödundervisning åt icke-svenskspråkiga elever kan f.n. utgå med
högst sex veckotimmar. SÖ finner denna resurs otillräcklig och före-
slår en utökning med fyra lärartimmar per undervisningsgrupp i var-
dera årskurserna 7, 8 och 9. Denna förmån skulle komma sådana invandrarelever till godo som har ringa eller inga kunskaper i svenska och som på grund av kortare skolgång i hemlandet eller av andra skäl
har svårigheter att inordna sig i den svenska skolans studiegång. För-
stärkningen skulle i första hand utnyttjas för undervisningsinsatser av s.k, tvåspråkiga stödundervisningslärare. SÖ beräknar det ökade medelsbehovet till 2,5 milj. kr. budgetåret 1974/75.
SÖ beräknar även medel för en förstärkt regional organisation för samordning och planering av utbildningen för invandrarbarn, främst |
genom konsulenttjänster knutna till länsskolnämnder. Dessa tjänstemän skulle bl.a. ha till uppgift att ge kommunerna service i frågor rörande rekrytering av lärare för invandrarundervisning, anskaffning av läromedel etc. Medelsbehovet beräknas till 732 000 kr. för budgetåret
1974/75. Detta motsvarar tolv tjänster, vilka bör fördelas på de län
som har särskilt behov av denna förstärkning.
Enligt anmärkning 12 till timplanen för högstadiet enligt 1969 års
läroplan för grundskolan får för enskild elev studiegången jämkas i årskurs 9. Kungl. Maj:t har den 2 juni 1972 bemyndigat SÖ att utfärda
anvisningar för sådan jämkad studiegång, vilka anvisningar sedan utfärdats av SÖ den 26 juli 1972 och den 19 juli 1973 (se Aktuellt från skolöverstyrelsen, 1973/74: 10). SÖ beräknar medelsbehovet för budgetåret 1974/75 till oförändrat 5 milj. kr.
Från anslagsposten får bestridas kostnader för undervisning i brand-
försvar och olycksfallsvård. Särskilda instruktörer får anlitas för undervisningen. SÖ, som föreslår en höjning av arvodet till dessa instruk-
törer, beräknar det totala medelsbehovet till 714 000 kr. budgetåret
1974/75.
SÖ har gjort en översyn av delningsbestämmelserna för antalet elever
per undervisningsgrupp i ämnet slöjd på grundskolans låg-; och mellan-
Dec
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 133 :
stadium och därvid funnit att dessa borde ändras. SÖ framför emellertid >: inte, med hänsyn till det ekonomiska Jäget, något förslag i frågan. Slöjd- Järarna i Fagersta kommun har i särskild skrivelse föreslagit att del- + ':
ningstalet i slöjd ändras till 12 elever per grupp med absolut maximum 16. .
Handikappförbundens centralkommitté har i särskild skrivelse pekat på en rad olika åtgärder som kommittén anser nödvändiga att genom-
föra för att i utbildningshänseende minska klyftan mellan handikappade
och andra medborgare. Bl. a. framhåller man angelägenheten av att
medlen till personell assistans i grundskolan och gymnasieskolan förstärks. En utveckling av den regionala organisationen för pedagogiskt
stöd åt synskadade elever anses också önskvärd. Specialskolan bör enligt kommittén tillföras ökade resurser, bl. a. på läromedelssidan.
Kommittén tillstyrker också SÖ:s förslag om utökade medel för den samordnade specialundervisningen i gymnasieskolan.
Vuxenstuderandes riksorganisation C(CVRO) har i en skrivelse vänt sig mot de av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelserna om vuxna zige-
nares skolundervisning. VRO menar att denna grupp där
många är analfabeter, kanske mer än andra invandrare har behov av
undervisning på grundskolenivå. Genom att de nu hänvisas till enbart
yrkestekniska linjer går de miste om en allmänutbildning, vilket medför
en stor fara för individen, framhåller VRO. Organisationen menar att alla oavsett medborgarskap bör erhålla samma grundutbildning för
att inga grupper skall bli eftersatta.
Riksförbundet Finska föreningar i Sverige (RFFS) har i en särskild skrivelse föreslagit vissa åtgärder angående stödundervisning åt invandrarelever m. m.
RFFS ger inledningsvis uttryck åt sin tillfredsställelse över att de finska invandrarbarnens möjligheter, att efter sina förutsättningar och anlag skaffa sig utbildning i det svenska skolväsendet, under senare åren avsevärt förbättrats. Möjligheter har öppnats för att undervisning i modersmålet kan ges invandrarbarn på skolans alla stadier. Vidare
framhåller RFFS har olika stödundervisningsformer prövats och ut-
vecklats och de praktiska förutsättningarna för att meddela stödundervisning har successivt förbättrats.
RFFS anser dock att åtgärderna för att underlätta invandrarbarnens skolsituation skall vidareutvecklas både kvalitativt och kvantitativt. Sammanfattningsvis föreslår RFFS följande.
Möjlighet till stödundervisning för invandrarelever i gymnasieskolan skall ges enligt samma grunder som i grundskolan.
Försöksverksamhet på gymnasieskolenivå för invandrarelever bör
fortsätta efter olika modeller och verksamhetens omfattning vidgas.
Frågan om finska språket som tillvalsämne på grundskolans hög-
stadium bör prövas i samband med utvärdering av läroplanen.
Dec
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 134
Försöksverksamheten med förskola för invandrarbarn bör fortsätta dels efter en modell där finskspråkiga barn placeras i klasser där flertalet barn är svensktalande varvid träning i finska språket skall ingå 1 programmet, dels försök med klasser för enbart finsktalande barn där språkträning i svenska ingår i programmet.
Stödåtgärder för finska invandrarbarn i grundskolan bör utformas så att — i kommuner med ett större antal finska barn — eleverna bereds möjligheter att börja sin skolgång i förberedelseklass. Ämnesundervisningen skall ske på elevens modersmål och svenska undervisas som främmande språk. Eleverna bör vistas i sådan klass tills dess deras förmåga att läsa och skriva finska har stabiliserats. Äldre skolpliktiga elever som kommer till svenska skolan bör placeras i särskilda inskolningsklasser där ämnesundervisning förutom i övningsämnen sker på elevernas modersmål. Även stödundervisning i svenska bör kunna ges. |
I kommuner där antalet finska barn inte är tillräckligt för den skisserade modellen bör antalet veckotimmar per undervisningsgrupp för stödundervisning höjas från sex till tio och större delen av stödundervisningen ges på elevens hemspråk.
Beträffande tvåspråkig lärarutbildning framhåller RFFS att fortbildning i finska språket för tvåspråkiga lärare kraftigt bör utbyggas både kvalitativt och kvantitativt. Intagningen av lärarkandidater i finska bör dessutom utökas.
RFFS anser det vara angeläget att det inom SÖ finns tvåspråkiga tjänstemän som behärskar finska språket och som har till uppdrag att handlägga de finska invandrarnas frågor.
Över skrivelsen har finsk-svenska utbildningsrådet, SÖ och socialstyrelsen avgett yttrande; socialstyrelsen har begränsat sitt yttrande till att avse förskoleverksamheten.
Både finsk-svenska utbildningsrådet och SÖ ställer sig i princip positiva till särskilda resurser för stödundervisning åt invandrarelever i gymnasieskolan samt fortsatt försöksverksamhet med invandrarklasser på tvåårig social linje i gymnasieskolan. Beträffande tvåspråkig yrkesutbildning på gymnasial nivå är SÖ ännu inte beredd att ta ställning till om det försök som f.n. pågår 1 Olofström, kan rekommenderas för generell tillämpning. Finsk-svenska utbildningsrådet påpekar vikten av att försöksverksamheten med en särskild linje för finsktalande clever vid vissa folkhögskolor får fortsätta och att den även bör utvidgas.
Socialstyrelsen framhåller att RFES” uttalande om vikten av att finskspråkiga barn placeras i förskola där flertalet barn är svensktalande och där det finns till såväl finsk- som svenskspråkig personal, sammanfaller helt med socialstyrelsens uppfattning. Försök med förskola med enbart finsktalande barn som har finsktalande förskollärare och tillgång till svensktalande personal för svenskträning har även gett goda resultat.
Dc
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 135
Socialstyrelsen framhåller vikten av att personalen fortbildas och ges kunskaper inte enbart i invandrarbarnens språk utan även om deras hemland, kultur, religion, seder och bruk. |
Både SÖ och finsk-svenska utbildningsrådet framhåller att de önske-
mål som RFFS för fram beträffande hemspråksundervisningen sam-
manfaller i många avseenden med innehållet i de metodiska anvis-
ningar som SÖ f.n. håller på att utarbeta i samband med Järoplans-
översynen. RFFS har haft tillfälle att yttra sig över SÖ:s preliminära förslag.
RFFES förslag om grundutbildning och fortbildning av tvåspråkiga
lärare tillstyrks av SÖ och utbildningsrådet.
3. Ersättning för flyttningskostnader och resor. Statsmedel härför
utgår enligt kungörelsen (1962: 696) om statsverkets bestridande av
vissa kostnader på skolväsendets område (omtryckt 1973: 236). På.
grund av ökad belastning föreslår SÖ en höjning av anslagsposten med 3,2 milj. kr. 4, SÖ överlämnar framställning av Estniska kommittén om statsbi-
drag till de estniska skolorna i Stockholm och Göteborg samt de est-
niska kompletteringsskolorna. I dessa senare skolor, som f, n. finns på
18 orter, ges kompletterande undervisning efter skoltid i nationella
ämnen till estniska elever i grundskolan. För skolan i Stockholm beräknar SÖ medel för sammanlagt sju lärare, fördelade på tre klasser
på lågstadiet och tre på mellanstadiet. Däremot finner SÖ inte skäl
att tillstyrka kommitténs anhållan om en tillsynslärartjänst, då bidrag: beräknas för arvode motsvarande uppdragstillägg för tillsynslärare. För skolan i Göteborg beräknar SÖ medel för en lågstadicklass och två
mellanstadieklasser med tre lärare. Estniska kommitténs anhållan om en halv ämneslärartjänst avstyrker SÖ med hänsyn till det ringa an-
talet klasser och förordar liksom tidigare budgetår att bidrag för detta ändamål utgår för fem veckotimmar.
5. SÖ överlämnar framställning från Stiftelsen Kristofferskolan om
statsbidrag till Kristofferskolan för budgetåret 1974/75.
Som grund för beräkning av statsbidraget skall enligt av Kungl. Maj:t
utfärdade bestämmelser ligga en organisation beräknad till högst 600 elever fördelade på 21 klassavdelningar, därav högst tre klassavdelningar i årskurserna 10—12. Läsåret 1972/73 har två klasser varit inrättade i årskurserna 10 och 11, och läsåret 1973/74 har även en dubb-
lering av årskurs 12 skett. Stiftelsen hemställer om att statsbidrag måtte utgå även till denna utökade organisation. I yttrande över denna anhållan från Stiftelsen Kristofferskolan erinrar länsskolnämnden i Stockholms län bl. a. om att det i det allmänna skolväsendet inte ges möjlighet för elever i grundskolan att till 100 2 fortsätta sina studier på treårig linje i gymnasieskolan. Nämnden av-
styrker bifall, liksom SÖ, till stiftelsens framställning om statsbidrag till utökad organisation.
Dec
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 136
Totalt beräknar SÖ en ökning av medelsbehovet under denna punkt
med 53 000 000 kr., vilket innebär ett anslag av 1 878 000 kr. Skolföreningen Järna Waldorfskola har i skrivelse. till Kungl: Maj:t anhållit om statsbidrag för läsåret 1974/75. Skolan arbetar liksom Kristofferskolan enligt waldorfpedagogikens principer. 6. SÖ överlämnar ansökan från Hillelskolans styrelse om statsbidrag
till Hillelskolan för budgetåret 1974/75. Skolan omfattar innevarande
år en klass av envar av årskurserna 1—6 med ett sammanlagt elevantal om 116 elever. SÖ, som inte finner skäl att tillstyrka styrelsens anhållan om ökat statligt bidrag till skolan budgetåret 1974/75, föreslår att statsbidrag fortfarande får utgå med 100 26 av kostnaderna för löner åt lärare och skolledare, beräknade efter en normalbudget. Liksom tidigare år räknar SÖ med att skolan har stadigvarande underlag för en
specialklass. Medelsbehovet beräknas till 390 000 kr., vilket innebär en
ökning med 23 000 kr.
Departementschefen Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor inom skolväsendet m. m. I enlighet med statsmakternas beslut år 1973 (prop. 1973: 144, SfU 1973: 28, rskr 1973:339) kommer folkpensionsavgiften att slopas fr. o. m. inkomståret 1974. Inkomstbortfallet för staten kommer enligt
beslutet att kompenseras genom en socialförsäkringsavgift på 3,3 26 som debiteras arbetsgivare och egenföretagare. Chefen för finansdepartementet anförde i prop. 1973: 144 med förslag om slopande av folkpen-
sionsavgiften (s. 25) att de frågor som sammanhänger med de föreslagna
åtgärdernas effekter på den kommunala ekonomin skall närmare disku-
teras med kommunförbunden sedan avtalsförhandlingarna för år 1974 slutförts. Enligt chefen för finansdepartementet avser detta uttalande inte löner för sådan personal med statligt lönereglerade tjänster för vilken staten svarar för huvudparten av avlönings- och pensionskostnaderna, t. cx. skolledare och lärare vid grundskolan och gymnasieskolan. I dessa fall bör huvudmännen få kompensation för de ökade
kostnaderna för den nya arbetsgivaravgiften på samma sätt som skedde
då den allmänna arbetsgivaravgiften infördes år 1968. Statsbidraget till den nya avgiften synes böra täcka avgiftskostnaden i samma proportion som statsbidraget täcker kostnaden för löner. Vid beräkning av avgiften beaktas inte den del av en arbetstagares lön som överstiger 7,5 gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Med hänsyn till
denne begränsning torde såvitt avser grundskolan och gymnasieskolan
huvudmännens avgiftskostnader kunna beräknas till 3 90 av statsbidraget till lönerna. I de övriga fall inom skolväsendet där staten svarar för
huvudparten av avlönings- och pensionskostnaderna för skolledare och lärare bör statsbidrag till avgiften beräknas med samma procenttal.
Dec
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 137
Jag anser att Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande ttt
beslut om erforderliga ändringar i statsbidragsförfattningarna.
Sedan läsåret 1967/68 (prop. 1967: 1 bil. 10 s. 133, SU 1967: 8, rskr 1967: 8) utgår statsbidrag till personell assistans för vissa handikappade elever i obligatoriska skolor. Genom beslut den 23 mars 1973 har Kungl.
Maj:t meddelat bestämmelser för verksamheten innevarande budgetår. Bestämmelserna innebär bl. a. att huvuddelen av statsbidraget fördelas
mellan kommunerna av skolöverstyrelsen (SÖ) med utgångspunkt i antalet grundskoleelever i resp. kommun den 15 september 1972. Med hänsyn till önskvärdheten att. även i fortsättningen ha en sådan förenk-
Jad bidragsgivning avser jag att senare föreslå Kungl. Maj:t att i stort
sett motsvarande regler som för innevarande läsår utfärdas för nästa läsår. Den totala kostnaden för bidragsgivningen beräknar jag nästa
år till 2 350 000 kr. Handikappförbundens centralkommitté har i en särskild framställning
redovisat olika önskemål om en ytterligare utbyggnad av samhällets resurser för de handikappade på bl. a. utbildningsområdet. Från samhällets sida görs också alltmer för att handikappade skall kunna ta del i olika former av utbildning. Jag delar uppfattningen att man bör genom praktiska åtgärder stödja strävandena att så långt möjligt inte-
grera handikappade barn i det allmänna skolväsendet. BL a. av detta
skäl har jag förordat en väsentlig ökning av medlen för personell assistans. Vad gäller övriga av kommittén framlagda förslag återkommer jag under resp. anslag.
Riksförbundet Finska föreningar i Sverige har i en särskild framställning redovisat olika önskemål om en utbyggnad av undervisningen för invandrarelever. Inom grundskolans ram finns redan nu olika möj-
ligheter att tillgodose vissa av de framförda önskemålen. De medel som
jag föreslår skall anvisas under anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet kan även användas för särskilda insatser för invandrarelever. Jag kommer senare under anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor alt föreslå en kraftig utbyggnad av stödundervisningen för invandrarelever på gymnasial nivå. Till frågan om grundutbildning av tvåspråkiga lärare återkommer jag under anslaget till Lärares fortbildning
m. m. Sedan fäsåret 1966/67 utgår särskilt statsbidrag till stödundervisning
av invandrarbarn i det' obligatoriska skolväsendet. Statsbidrag utgår för högst sex veckotimmar per undervisningsgrupp, varav två veckotimmar
får disponeras för stödundervisning på elevens eget modersmål. Jag be-
räknar liksom SÖ medelsbehovet till 21 milj. kr. för budgetåret 1974/75.
SÖ upprepar sitt förslag från föregående år om att medel bör beräk-
nas för en förstärkt regional organisation för samordning och plancring
av utbildningen för invandrarbarn, främst genom konsulenttjänster knutna till länsskolnämnder. Jag är inte beredd att tillstyrka detta för-
Dc
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 138
slag och inte heller förslaget om ytterligare stödundervisning' för invandrarelever på grundskolans högstadium. Jag kommer emellertid
senare att föreslå att särskilda medel anvisas under ett reservations-
anslag för åtgärder inom skolområdet. Dessa medel skall bl. a. kunna användas för stödåtgärder m. m. för elever i kommuner med stora grupper invandrarbarn.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 juni 1972 har SÖ
utfärdat anvisningar för sådan jämkning av studiegången i årskurs 9 som enligt timplanen får göras för enskild elev. En kostnadsram av 5 milj. kr. har av Kungl. Maj:t därvid angetts för den specialundervisning
som enligt bestämmelserna får meddelas inom ramen för jämkad studie-
gång. Eftersom beräkningsunderlaget inte förändrats sedan detta be-
myndigande gavs, räknar jag med motsvarande kostnadsram för budgetåret 1974/75. Med anledning av Kungl. Maj:ts uppdrag i skrivelse den 1 oktober
1971 inkom SÖ den 13 mars 1972 med förslag till riktlinjer för fortsatta utbildningsinsatser för vuxna zigenare. Kungl. Maj:t har — med utgångspunkt i detta förslag — den 11 maj 1973 meddelat bestämmelser
rörande sådan utbildning. Enligt dessa skall den nuvarande grundskole-
undervisningen successivt avvecklas och eleverna föras över till yrkesinriktad utbildning. Jag räknar därför med ett lägre medelsbehov för
denna utbildning 1974/75.
Enligt kungörelsen (1972: 448) om fackliga förtroendemän hos statsmyndigheter m. fl. skall fackliga förtroendemän ha rätt till ledighet för fackligt arbete. Lärare har därvid rätt till ledighet med högst 3 XX
av fastställd tjänstgöringsskyldighet om han som förtroendeman företräder 50—-99 anställda vilka tillhör samma personalorganisation och tjänstgör minst halvtid. Företräder han fler anställda ökas rätten till ledighet med två procentenheter för varje påbörjat 100-tal anställda. Enligt avtal utgår därvid oavkortad lön. I enlighet med SÖ:s förslag beräknar jag statsbidraget för ifrågavarande ändamål till 700 000 kr. budgetåret 1974/75.
Med hänvisning till vad jag här anfört beräknar jag medelsbehovet för lärarlönebidrag m. m. med utgångspunkt i SÖ:s beräkningar till 4 253 700 000 kr. (1 och 2). Jag har därvid inte räknat med någon nettoimmigration nästa budgetår.
I fråga om SÖ:s medelsberäkning under punkt 3 har jag inga erin-
ringar. I fråga om de estniska skolorna, Hillelskolan och Kristofferskolan ankommer det på Kungl. Maj:t att besluta om bidragsbeloppens
storlek (4—6). Jag är inte beredd att föreslå någon utbyggnad av den
estniska skolans organisation. Denna fråga avgjordes genom riksdagens
beslut i anledning av prop. 1968: 67 (SU 1968: 129, rskr 1968: 303) angående undervisning för utlandssvenska barn samt för vissa minoriteter
i Sverige. Jag är heller inte beredd att föreslå statsbidrag till en utökad
Dec
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 139
organisation vid Kristofferskolan celler statsbidrag till Järna Waldorf-
skola.
Medel för produktionsstöd (f. n. 700 000 kr.) liksom medel till stöd för utgivning av läromedel på minoritetsspråk (f. n. 50 000 kr.), som anvisats från förevarande anslag, bör framdeles anvisas under ett sär-
skilt anslag, benämnt stöd för produktion av läromedel.
Övriga förslag som jag i det föregående redovisat, är jag inte beredd
att biträda.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. med godkännande av de riktlinjer för statsbidrag för socialtför-
säkringsavgift vid statsunderstödd verksamhet, som förordats
i det föregående, bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om
erforderliga ändringar i statsbidragsförfattningarna,
2, till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för budgetåret
1974/735 anvisa ett förslagsanslag av 4260 000 000 kr.
D 10. Särskilda åtgärder på skolområdet
1974/75 Nytt anslag (förslag) 30 000 000
Genom riksdagens beslut den 6 december 1973 har på tilläggsstat I för innevarande budgetår anvisats 15 000 000 kr. under förenämnda reservationsanslag (prop. 1973:165, FiU 1973:40, rskr 1973: 344).
Genom beslut den 7 december 1973 har Kungl. Maj:t meddelat när-
mare bestämmelser om statsbidraget. Bestämmelserna innebär i korthet
följande. Medlen ställs till skolöverstyrelsens förfogande och används för att förstärka insatserna på de områden där olika problem gör sig
gällande. I första hand bör de användas för åtgärder inom grundskolans område och därvid främst för högstadiet. I undantagsfall skall bidrag dock även kunna utgå för insatser på det gymnasiala stadiet, I geografiskt hänseende skall bidrag främst utgå för insatser i storstadskommunerna. Även andra kommuner — t. ex. med betydande invandrargrup-
per — skall emellertid kunna tilldelas bidrag. Bidrag skall kunna utgå
dels för personell förstärkning vid undervisningen, dels till förstärk-
ningsanordningar för elevvård och fritidsverksamhet. Statsbidrag till personell förstärkning vid undervisningen utgår med belopp som för
varje undervisningstimme motsvarar 115 2 av CT 16. Statsbidrag till förstärkningsanordningar för elevvård och fritidsverksamhet utgår med
50 €£ av de verkliga kostnaderna för denna verksamhet. Bidrag får
endast utgå till nya aktiviteter.
Departementschefen
Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor inom skolväsendet m. m. |
Dec
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 140
Frågor som rör skolans inre arbete utreds f. n. av bl. a. utredningen
om skolans inre arbete (SIA). Förslag från SIA väntas inte förrän under
det kommande budgetåret. Detta innebär att riksdagen inte kan ta ställning till förslagen från SIA förrän tidigast budgetåret 1975/76. Med hänsyn härtill har jag funnit det rimligt att den extra resurs som för innevarande budgetår anvisats under detta anslag (prop. 1973: 165, FiuU 1973: 40, rskr 1973: 344) för att temporärt förbättra arbetssituationen i skolan även skall få finnas nästa budgetår. Jag beräknar denna resurs till 30 milj. kr. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att de bestäm-
melser som gäller för verksamheten innevarande budgetår i huvudsak skall få gälla även budgetåret 1974/75. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Särskilda åtgärder på skolområdet för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.
D 11. Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom ut-
bildningsväsendet
1974/75 Nytt anslag (förslag) 1 200 000
Mellan staten och vissa organisationer har den 5 mars 1973 träffats ett avtal om skolornas grafiska och fotografiska mångfaldigande (prop. 1973: 70, LU 1973: 16, rskr 1973: 178). Enligt avtalet, som gäller fr. o. m.
den 1 juli 1973, har lärare vid bl. a. grundskolor, gymnasieskolor och lärarutbildningsanstalter rätt att i viss utsträckning fotokopiera eller på
annat sätt mångfaldiga litterära eller konstnärliga verk samt fotografier. I ersättning härför betalar staten till företrädare för berörda upphovsmän m. fl. i regel ett öre per kopierad sida. Närmare bestämmelser för verksamheten har meddelats av Kungl. Maj:t den 9 mars och den
29 juni 1973.
Under budgetåret 1973/74 utgår ersättning enligt avtalet ur förslags-
anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. Härvid har för ko-
piering under budgetåret beräknats 1,2 milj. kr.
Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen (SÖ) utgår från att kopiering enligt avtalet under
budgetåret 1974/75 kommer att ske i samma omfattning som antagits
för innevarande budgetår. SÖ föreslår därför att anslaget för budget-
året 1974/75 tas upp med oförändrat belopp.
Departementschefen
Jag förordar att anslaget förs upp med det av skolöverstyrelsen föreslagna beloppet. Enligt avtalet den 5 mars 1973 mellan staten och
Dec
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 141
organisationerna skall organisationerna upprätta ett organ, kallat Bonus. Av avtalet följer att Kungl. Maj:t kan utse vissa ledamöter i Bonus” styrelse. Kostnad för arvöden till sådana ledamöter och suppleanter
för dem bör kunna bestridas från detta anslag.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom
utbildningsväsendet för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslags-
anslag av 1 200 000 kr.
D 12. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.
1972/73 Utgift 4 982 547 Reservation | 1152 453
1973/74 Anslag 6 426 000
1974/75 Förslag 6 524 000
Enligt beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968: 67, SU 1968: 129, rskr
1968: 303) utgår statsbidrag till svensk undervisning i utlandet och till kommun, som svarar för undervisning av utlandssvenskars barn. Stats-
bidrag utgår enligt kungörelsen (1968: 321) om undervisning för utlands- '
svenskars barn (ändrad senast 1973: 267) bl. a. till kostnader för lärar-
löner och för pensionskostnad, som påförts huvudman för statsunder-
stödd utlandsskola för lärare, på vilka statens allmänna tjänstepensionsreglemente äger tillimpning. Om synnerliga skäl föreligger, får efter medgivande av skolöverstyrelsen (SÖ) därjämte utgå statsbidrag till hyra
av lokaler för svensk utlandsskola. Till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel utgår statsbidrag med belopp som SÖ be-
stämmer.
Skolöverstyrelsen
Organisationen vid de svenska utlandsskolorna innevarande läsår
framgår av följande sammanställning. Statsunderstödda svenska utlandsskolor läsåret 1973/74
Låg- och Låg- och
mellan- Högsta- mellan- = Högsta- Europa stadier dium stadier dium Belgien Schweiz
(Bryssel) x — (Genéve) Xx — England Spanien
(London) Xx Xx (Fuengirola) Xx —
Frankrike (Madrid) X Xx
(Paris) Xx Xx (Palma de
Italien Mallorca) x —
(Milano) pd — (Las Palmas) Xx =
(Rom) Xx — Västtyskland Portugal (Berlin) Xx
(Lissabon) Xx — (Hamburg) Xx —
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 142
Asien Hong Kong Xx — Japan Iran (Kosai) Xx =
(Tabriz) Xx — Libanon (Teheran) Xx — (Beirut) Xx —
Indien
(Kodaikanal) Xx —
Afrika Algeriet Burundi
(Alger) Xx — (Bujumbura) x — Etiopien Kenya
(Addis Abeba) x Xx (Nairobi) Xx — (Asmara) Xx — Libyen
Folkrepubliken (Benghazi) Xx — Kongo Tanzania
(Pointe Noire) Xx — (Dar es Republiken Salaam) x — Zaire (Kidatu) Xx —
(Semendua) Xx — (Nzega) Xx —
Amerika Mexico Peru Xx —
(Mexico City) Xx — (Lima) Brasilien
(Sao José dos
Campos) Xx -—
Prisomräkning m. m. 48 000 kr.
En minskning enligt 0-alternativet skulle erfordra en indragning av
sex lärartjänster, vilket i sin tur kräver en nedläggning av två eventuellt
tre skolenheter. En sådan nedläggning skulle leda till att ca 100 utlandssvenska elever, dvs. 10 56 av samtliga, utestängs från svensk undervisning.
SÖ beräknar att totalt ca 950 elever innevarande läsår får undervis-
ning vid de statsunderstödda utlandsskolorna. Detta innebär ca 30 elever
färre än året dessförinnan. För läsåret 1974/75 beräknas elevantalet
till 1 100.
Vid fastställandet av organisationen för utlandsskolorna innevarande
lisår har SÖ, med tillimpning av de riktlinjer för bidrag till svensk
undervisning utomlands som riksdagen fastställt (prop. 1973: 1 bil. 10, UbU 1973: 4, rskr 1973: 50), skurit ner anslagen till de svenska utlandsskolorna på Mallorca, Gran Canaria och i Fuengirola. De genom nedskärningen friställda resurserna har i stället använts för att inrätta nya
utlandsskolor i Beirut, Geneve och Bryssel.
F. n. utgår statsbidrag till undervisning vid två internationella skolor, de s. k. Lamcoskolorna i Buchanan och Yecekepa. I januari 1973 avslog
SÖ cen framställning från dessa skolor om att få ändra status från inter-
nationell skola till svensk utlandsskola. Skälet till avslaget var i första hand att medel saknades. Inför läsåret 1974/75 föreslår SÖ att medel
anvisas så att SÖ kan bifalla framställningen i vad avser låg- och mellan-
De
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 143
stadium vid Lamcoskolorna (+138 400 kr.). Högstadiedelarna förutsätts få bidrag enligt tidigare normer.
Till följd av den beräknade ökningen av elevantalet vid utlandssko-
lorna nästa läsår föreslår SÖ att statsbidrag anvisas för ytterligare fyra
lärartjänster (+192 000 kr.).
SÖ uppger att en ökad belastning av anslagsposten Reseersättningar
förväntas nästa budgetår eftersom många utlandslärare lämnar eller
tillträder sina förordnanden detta år. Kostnaderna beräknas öka med ca 50 000 kr. SÖ föreslår en ökning av anslagsposten Undervisningsmateriel m. m. under hänvisning till den beräknade elevökningen nästa läsår (+75 000 kr.).
Departementschefen
Enligt beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973: 1 bil. 10, UbU 1973: 4, rskr 1973: 50) skall skolöverstyrelsen (SÖ) vid bestämmandet av antalet
lärartjänster för vilka statsbidrag får beräknas vid en svensk utlands-
skola, enbart ta hänsyn till sådant barn vars föräldrar har viss fast anknytning till Sverige. I kungörelsen (1968: 321) om undervisning för utlandssvenskars barn (ändrad senast 1973: 267) har angetts när sådan
fast anknytning till Sverige skall anses föreligga. SÖ har, med tillämp-
ning av dessa bestämmelser, beslutat indraga statsbidraget till tre lärartjänster i Spanien innevarande budgetår. Medlen för dessa tjänster har
i stället använts för att inrätta nya utlandsskolor i Bryssel, Geneve och Beirut. Jag förutsätter att SÖ vid sin prövning av antalet statsbidragsberätti-
gande lärartjänster vid de svenska utlandsskolorna fortlöpande söker skapa möjligheter till omdisponering inom anslaget. Jag imnar senare föreslå Kungl. Maj:t att nämnda kungörelse om undervisning för utlandssvenskars barn ändras, så att statsbidrag normalt inte utgår för korrespondensundervisning åt elev som saknar viss fast anknytning till Sverige.
Med hänsyn till vad jag här förordat är jag inte beredd att föreslå någon uppräkning av anslaget för en utbyggnad av organisationen. Jag beräknar totalt 48 000 kr. som kompensation för höjda priser. Jag beräknar vidare en ökning med 10 000 kr. för ersättning till kommuner som i sina skolor mottagit utlandssvenska barn som elever. Jag har ing-
en erinran mot SÖ:s förslag beträffande anslagsposten Reseersättningar.
För budgetåret 1974/75 bör emellertid det ökade medelsbehovet om
40 000 kr. utöver prisomräkning under anslagsposten täckas genom en-
gångsanvisning. För anslagsposten Undervisningsmateriel m. m. beräknar jag kompensation för höjda priser.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 6 524 000 kr. Dc
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 144
D 13. Nomadskolor
1972/73 Utgift 4 234 359 1973/74 Anslag 5 631 000 1974/75 Förslag 5 798 000
Enligt de i prop. 1962: 51 (SU 1962: 141, rskr 1962: 319) uppdragna
riktlinjerna för nomadskolväsendets organisation skulle samerna: för sina barn få valfrihet mellan vanliga kommunala skolor och särskilda
nomadskolor. För att ge denna valfrihet en reell innebörd borde nomad-
skolorna i olika avseenden ha en med övriga skolor likvärdig standard. Med de modifikationer som kunde vara befogade med hänsyn till skolornas samiska karaktär borde principerna för den nya grundskolan genomföras även i nomadskolorna. Nomadskolor upprätthålls innevarande budgetår i Karesuando, Lanna- '
vaara, Gällivare, Jokkmokk, Arjeplog, Tärnaby och Änge. Vid samtliga
skolor förekommer undervisning i årskurserna 1—6 och vid skolan i Gällivare även i årskurserna 7—9. Sistnämnda årskurser är samordnade
med grundskolans högstadium i kommunen. Totala antalet elever beräknas läsåret 1973/74 till 226 och läsåret 1974/75 till 240. Verksamheten regleras i nomadskolstadgan (1967: 216, omtryckt 1971: 390, änd-
rad 1972: 89). Vid nomadskolan sker undervisning på svenska och samiska språken. Ämnet samiska förekommer i samtliga årskurser.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75 Skolöver- Departementsstyrelsen chefen Personal Lärare 25 of. of. Övrig personal 38 of. of. 63 of. of. Anslag | Utgifter
| Lönekostnader | 3 535 800 | + 84100 | + 84100 | |||
| Sjukvård | 2 000 | of. | of. | |||
| Reseersättningar | 37 700 | + 1900 | + 1900 | |||
| Lokalkostnader | 995 000 | + 10600 | + 28 200 | |||
| Expenser | 164 000 | + 6200 | + 6200 | |||
| Övriga utgifter | 968 500 5 703 000 | + 47100 +149 900 | + 46 500 -+-166 900 | |||
| Uppbördsmedel | Nettoutgift 5 631 000 Avrundat | 72 000 | +149 900 +150 000 | of. | +166 900 4167 000 | of. |
Skolöverstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning m. m. 149 900 kr., varav 85 500 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Inför läsåret 1974/75 föreslår skolöverstyrelsen en oförändrad orga-
nisation vid de sju nomadskolorna i landet. De
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbiidningsdepartementet 145
Departementschefen
Jag beräknar pris- och löneomräkningen till 167 000 kr. I övrigt biträder jag skolöverstyrelsens förslag.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Nomadskolor för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslags-
anslag av 35 798 000 kr.
D 14. Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader
1972/73 Utgift 47 216 792 1973/74 Anslag 45 791 000 1974/75 Förslag 49 825 000
Statsmakterna beslöt år 1965 (prop. 1965: 70, SU 1965: 101, rskr 1965: 275) att blind- och dövskolorna skulle ersättas av en statlig obligatorisk tioårig grundskola för barn, som är syn-, hörsel- eller talskadade. Denna grundskola var fullt genomförd i och med utgången av läsåret 1970/71. Skolformen benämns specialskolan. Verksamheten regleras genom specialskolstadgan (1965: 478, omtryckt 1970: 327, ändrad senast
1972: 88). Synskadade elever undervisas inom specialskolan vid två skolenheter,
belägna i Solna (Tomtebodaskolan) och Örebro (Ekeskolan). Vid Eke-
skolan mottas som elever synskadade barn med tilläggshandikapp. Hörselskadade elever undervisas vid dels sex skolenheter, belägna i Stockholm (Manillaskolan), Gnesta (Asbackaskolan), Lund (Östervångssko-
lan), Vänersborg (Vänerskolan), Örebro (Birgittaskolan) och Härnösand (Kristinaskolan), dels i särskilda klasser förlagda till grundskolan (s. k. externa klasser). Av dessa mottar Åsbackaskolan elever med tilläggshandikapp. Vid en skolenhet i Sigtuna (Hällsboskolan) undervisas normalbegåvade barn med grava talskador samt hörselskadade barn med
beteendestörningar och vissa andra komplikationer.
Från anslaget bestrids också kostnader för skolorna för vuxna synskadade i Kristinehamn (Landaskolan) och Växjö (Värendskolan).
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen Personal
| Lärare | 278 | +3 | +1 |
| Övrig personal | 451,5 729,5 | +4 +7 | +2 +3 |
Anslag Utgifter Lönekostnader 34 979 000 +2 413 800 +2 177 200 Sjukvård åt personal 63 000 + 3000 == 8000
Dec
10 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bil. 10
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 146
Resecrsättningar 298 000 + 145900 + 96 000
därav högst 75 000 kr. för del-
tagande i kurser, konferenser
m. m.
| Lokalkostnader | 5 754 000 +1 680 300 +1 741 000 |
| Expenser | 435 000 + 75 000 + 13 000 |
| Övriga utgifter | 4 377 000 + 218 600 + 219000 |
Vissa kostnader för tillfälliga
anpassningskurser 304 000 — 304 000 — 304 000
46 210 000 +4 232 600 -+3 934 200 Uppbördsmedel 419 000 of. — 100 000
Nettoutgift — 45 791 000 +4 232 600 +4 034 200
Avrundat 44233 000 ++4 034 000
Skolöverstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning m. m, 3 933 100 kr., varav 866 200 kr. av-
ser höjt lönekostnadspålägg.
2. Skolöverstyrelsen (SÖ) redogör för olika utredningsprojekt som
pågår inom specialskolans område. .
En arbetsgrupp med representanter från SÖ och arbetsmarknadsstyrelsen utreder frågan om överföring av skolorna för vuxna synskadade i Kristinehamn och Växjö till arbetsmarknadsutbildningen. Överföringen, som avses ske den 1 juli 1974, beräknas medföra en minskning under förevarande anslag med ca 3 milj. kr.
Under budgetåret 1972/73 har det inom SÖ pågått en översyn av ut-
bildningen för hörselskadade elever. SÖ planerar att inom kort fram-
lägga förslag om högstadieorganisationen för specialskolan för hörselskadade, gymnasieorganisationen för hörselskadade samt hörselorganisationen i grundskolan och gymnasieskolan.
Med anledning av Kungl. Maj:ts uppdrag ät SÖ den 15 december 1972 angående undervisningsbehovet för utvecklingsstörda barn och ungdomar i vissa fall (UbU 1972: 47) har SÖ tillsatt en arbetsgrupp som beräknas avsluta sitt uppdrag vid utgången av juni 1974.
I samråd med specialskolans rektorer genomför SÖ en översyn av
organisationen vid specialskolorna. Översynen innefattar dels ansvar
och befogenheter för olika funktioner och enskilda befattningshavare
samt samarbetsformer, dels en översyn av rutinerna för ekonomi, planering och drift. Arbetet är i första hand inriktat på konstruktion av en principmodell, som kan anpassas efter varje skola. Översynen omfattar även olika boendeformer vid specialskolan i enlighet med Kungl.
Maj:ts uppdrag till SÖ den 13 april 1973. Sistnämnda uppdrag har redo-
visats till Kungl. Maj:t den 25 juni 1973..
I enlighet med förra årets riksdagsbeslut (prop. 1973:1 bil. 10 s.
234, UbU 1973: 4, rskr 1973: 50) avser SÖ att efter ytterligare prövning inkomma med förnyat förslag i fråga om hörselpedagogiska centra.
3. Fr. o. m, innevarande läsår är landet vad avser stöd till synskadade elever indelat i fern regioner. Inom varje region skall det finnas en
Dc
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 147
tiänst avseende förskolebarn (förskolekonsulent), en tjänst avseende synsvaga elevcr (speciallärare/reselärare) och en tjänst avscende gravt synskadade elever (speciallärare/reselärate). SÖ anser att denna regio-
nala organisation successivt måste tillföras nya tjänster under de kommande åren om de synskadade eleverna skall kunna få en tillfredsställande service. SÖ uppger att av förskolekonsulenternas senaste årsbe-
rättelse framgick att 275 av de 366 registrerade synskadade förskolebarnen i landet besöktes en eller två gånger under läsåret 1971/72 medan de övriga 91 barnen inte fick några besök alls. Enligt SÖ:s bedöm-
ning bör varje barn besökas fem till sex gånger per år. SÖ föreslår att
medel nästa budgetår beräknas för ytterligare en tjänst som förskolekonsulent (+63 000 kr.). SÖ redogör vidare för det antal synsvaga resp. gravt synskadade elever som de i organisationen ingående speciallärarna/reselärarna skall betjäna. Enligt uppgift från dessa lärare
beräknas ett tillskott på ca 80 elever nästa läsår. Totala antalet elever
med behov av reselärarservice skulle därvid uppgå till 1100. SÖ föreslår att medel beräknas för ytterligare tre tjänster som speciallärare/
reselärare nästa budgetår. SÖ hänvisar därvid inte bara till de 80 ny-
tillkommande eleverna utan även .till ifrågavarande lärares nuvarande svåra arbetssituation i de regioner där reseavstånden är stora eller i de regioner där det finns fler synskadade clever än i de andra regionerna.
(+199 200 kr.)
4, Vid Åsbackaskolan mottas hörselskadade utvecklingsstörda clever. Innevarande läsår får 235 elever undervisning vid skolan, Nästa läsår
beräknas elevantalet uppgå till ca 30. SÖ föreslår att medel beräknas för en halv tjänst som psykolog vid skolan (-+-40 700 kr.) samtidigt som en minskning begärs under posten Arvoden till skolpsykologer (—30 000
kr.).
5. Innevarande läsår får ca 150 hörselskadade elever undervisning vid Manillaskolan och ca 100 synskadade elever vid Tomtebodaskolan. En heltidstjänst som psykolog finns inrättad för skolornas gemensamma behov. SÖ erinrar om att döva elevers kommunikationssvårigheter gör att arbetet med utredning och undersökning av elever tar mycket lång tid. Eftersom psykologen totalt beräknas betjäna ca 250 elever vid
Manillaskolan och vid Tomtebodaskolan blir insatserna otillräckliga.
För nästa budgetår beräknar SÖ medel till ytterligare en halv tjänst som psykolog vid Manillaskolan (-1:41 100 kr.).
6. Med hänsyn till den beräknade elevökningen nästa läsår vid Åsbackaskolan föreslår SÖ att medel beräknas för ytterligare en tjänst
som vårdare (--37 100 kr.).
7. SÖ föreslår att medel beräknas för ytterligare en tjänst som vårdare vid Hällsboskolan som kompensation för arbetstidsförkortningen den I januari 1972 (--37 100 kr.). |
8. Vid Vänerskolan utgår f.n. 8000 kr. i arvode till kuratorshjälp.
Dec
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 148
De kurativa uppgifterna har hittills fördelats på olika befattningshavare. Nästa läsår beräknas elevantalet vid skolan stiga från 95 till 112 samtidigt som försöksverksamheten med högstadieundervisning vid skolan fortsätter. För att de kurativa uppgifterna mot denna bakgrund skall kunna klaras av nästa budgetår erfordras, enligt SÖ, ett ökat ar-
vode motsvarande en halv tjänst (+18 000 kr.).
9. SÖ föreslår att arvodesmedlen vid rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel vid Tomtebodaskolan ökas till 38 500 kr. (-(-10 000 kr.). De
ökade medlen erfordras för bl. a. korrekturläsning av punktskriftslitteratur samt för kostnader för anlitande av optiker och sakkunniga i
fråga om belysning och storstil. Sistnämnda kostnad belastade tidigare anslaget Länsskolnämnderna.
10. SÖ:s förslag beträffande den regionala organisationen för pedagogiskt stöd åt synhandikappade beräknas medföra en ökning av medelsbehovet under posten Reseersättningar (64 000 kr.). Anslagspos-
ten bör enligt SÖ:s bedömning även räknas upp med hänsyn till en
väntad belastning (--67 000 kr.). 11. SÖ föreslår att anslagsposten Expenser räknas upp för att täcka
de ökade kostnaderna för de föreslagna nya tjänsterna inom den regio-
nala organisationen för synskadade elever (10 000 kr.). SÖ begär vi-
dare medel för vissa gemensamma kostnader sammanhängande med den statliga redovisningsorganisationen m. m. (+25 000 kr.).
Departementschefen
Som framgått av min redogörelse i det föregående pågår det inom skolöverstyrelsen (SÖ) fem olika utredningar inom specialskolans område med sikte på förändringar i den nuvarande organisationen vid skolorna. Enligt SÖ kommer förslag från dessa utredningar att presenteras senare under året. Enligt min uppfattning motiverar denna omständighet en viss återhållsamhet vid tilldelnngen av nya medel till specialskolorna, Mina ställningstaganden till SÖ:s förslag har därför gjorts utifrån riktlinjen att ställningstaganden till större organisatoriska för-
ändringar inom specialskolans område bör anstå tills förslag föreligger från nämnda utredningar.
Genom beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973: 1 bil. 10, UbU 1973: 4, rskr 1973: 50) bestämdes att landet i vad avser stöd till synskadade ele-
ver med giltighet fr. o. m. innevarande läsår skulle indelas i fem regioner. I varje region skall finnas en tjänst som konsulent för blinda barn
i förskolåldern och två tjänster som speciallärare. SÖ anser att denna regionala organisation successivt måste tillföras nya tjänster under de
kommande åren om de synskadade eleverna skall kunna få en tillfreds-
ställande service. Inför budgetåret 1974/75 föreslår SÖ att medel be-
räknas för ytterligare en tjänst som förskolekonsulent samt för ytterligare tre tjänster som speciallärare. Enligt min mening är det ännu
Dec
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 149
för tidigt att dra några säkra slutsatser om hur ifrågavarande organisa-
tion fungerar. Jag förordar därför en långsammare utbyggnad av orga-
nisationen än vad SÖ föreslagit. För budgetåret 1974/75 beräknar jag
medel för ytterligare en tjänst som speciallärare. (3)
För Manillaskolans och Åsbackaskolans gemensamma behov beräknar jag medel för en tjänst som psykolog. Jag förutsätter därvid att arvodesmedlen minskas med ett belopp motsvarande den ersättning som
f.n. utgår för psykologhjälp vid Åsbackaskolan. Vid Tomtebodaskolan
får det även i fortsättningen finnas en halv psykologtjänst. (4 och 5)
Jag beräknar vidare, i enlighet med SÖ:s förslag, medel för ytterli-
gare en tjänst som vårdare vid vardera Åsbackaskolan och Hällsboskolan (6 och 7).
Vid Vänerskolan, som f.n. har ca 100 hörselskadade elever, är de kurativa uppgifterna fördelade på olika befattningshavare. Totalt utgår 8 000 kr. i arvode för kuratorshjälp vid skolan. SÖ har, bl. a. un-
der hänvisning till att elevantalet vid skolan beräknas stiga nästa läsår,
föreslagit ett ökat arvode för kuratorshjälp motsvarande en halv tjänst. Jag tillstyrker detta förslag. (8) Jag beräknar vidare en höjning av arvodesmedlen vid rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel med 5 000 kr. (9)
Anslagsposten Resersättningar bör med hänsyn till bl. a. belastningen räknas upp med 96 000 kr., varav 15 000 kr. utgör prisomräkning till följd av taxehöjningar. Jag har därvid förutsatt, att kostnaderna
för personalens deltagande i konferenser o. d. hålls inom oförändrad ram. Anslagsposterna Sjukvård och Expenser bör vidare med hänsyn
till belastningssiffrorna för budgetåret 1972/73 beräknas till 55 000 kr. resp. till 448 000 kr.
I statsverkspropositionen 1973 uttalade min företrädare att försöks-
verksamheten med elevvåningar vid Birgittaskolan var att betrakta som fosterhemsverksamhet. Jag har nu erfarit att den faktiska utformningen av försöksverksamheten vid Birgittaskolan ej motsvarade vad som erfordras för fosterhemsverksamhet.
Det bör därför för riksdagen anmälas, att uppdrag lämnats till statens avtalsverk att förhandla om anställnings- och arbetsvillkor för de föreståndare, som läsåret 1973/74 i särskilda av styrelsen för Birgittaskolan tillhandahållna elevvåningar svarar för tillsyn av elever vid skolan. På grund härav kan den exakta kostnaden för verksamheten inte anges.
Kungl. Maj:t bör i annat sammanhang ålägga SÖ att underställa Kungl.
Maj:t frågan om cen eventuell utbyggnad eller ändrad utformning av försöksverksamheten med ifrågavarande boendeform liksom frågan om anställning av nya föräldrapar. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att SÖ får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att även starta
en alternativt utformad försöksverksamhet med nya boendeformer vid specialskolan som är upplagd som fosterhemsverksamhet.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 150
Jag beräknar den totala anslagshöjningen till 4 034 000 kr. Jag hem-
ställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 49 825 000 kr.
D 15. Specialskolan m. m.: Utrustning m. m.
1972/73 Utgift 2 121 180 Reservation 370 337
1973/74 Anslag 2.180 000 1974/75 Förslag 2135 000
| 1973/74 | Beräknad ändring 1974/75 Skolöver- Departements- styrelsen | chefen | |
| 1. Läromedel | 598 000 | +472 000 | + 30 000 |
| 2. Hörsel- och talteknisk ut- | . | ||
| rustning | 465 000 | + 7500 | + 7500 |
därav engångsanvisning till
Manillaskolan 15 000 -—15 000
3. Inventarier, maskiner m. m. 640 000 — 4500 —105 000
därav engångsanvisning till
Östervångsskolan 35 000 —35 000 4, Bibliotek 25 000 of. of.
5. Undervisnings- och arbets-
| material | 340 000 | + 15 000 | + 17000 |
| 6. Underhåll av hörapparater | 112 000 2 180 000 | + 8000 +498 000 | + 5500 — 45 000 |
Från anslaget har fr. o. m. budgetåret 1965/66 årligen anvisats medel
för specialskolans upprustning med läromedel och teknisk apparatur enligt en femårsplan som framlades av blind- och dövskoleutredningen
(SOU 1964: 61). Medelsanvisningen har successivt höjts för att täcka allmänna prisstegringar samt sådana kostnadsökningar som har sin
grund i tekniska förbättringar. Fr. o. m. budgetåret 1967/68 avser me-
delsanvisningen även specialskolan för synskadade (prop. 1967:1 bil.
10 s. 144, SU 1967: 8, rskr 1967: 8).
Skolöverstyrelsen
1. Prisomräkning 107 000 kr.
2. Om synskadade elever i icke-obligatoriska skolor skall kunna för-
ses med läromedel och om verksamheten i specialskolan skall fungera
tillfredsställande får en nedskärning av anslaget i enlighet med 0-alternativet enligt SÖ inte beröra anslagsposterna 1, 4, 5 och 6. En minsk-
ning av resterande anslagsposter skulle leda till att den beräknade re-
servationen inte skulle kunna utnyttjas för utbyte av skolbussar eller inredning av elevvåningar utanför skollokalerna. Inte heller skulle pla-
nerade undervisningsförsök med den s.k. bildtelefonen kunna utföras på någon av skolorna för döva. Dc
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 151
3. Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår en ökning av anslagsposten Läromedel (-!-472 000 kr.). Beloppet avses främst täcka ett ökat behov av
läromedel åt synskadade elever som integrerats i grundskolan och gym-
nasieskolan. 4. Under anslagsposten Inventarier, maskiner m. m. anmäler SÖ att
tre skolbussar behöver bytas ut under budgetåret 1974/75 och att nytillkomna celevbostäder behöver utrustas. SÖ anser emellertid, under hänvisning till en beräknad reservation, att ytterligare medel inte behöver anvisas för ändamålet.
Departementschefen
Jag beräknar 533 000 kr. under anslagsposten Inventarier, maskiner m. m. för budgetåret 1974/75. Jag har därvid, vilket framgått av min
redogörelse under anslaget Stöd för produktion av läromedel, beriiknat
att 100 000 kr. av de medel som innevarande budgetår anvisats under
denna anslagspost, nästa budgetår i stället anvisas under anslaget Stöd för produktion av läromedel.
Jag delar skolöverstyrelsens (SÖ:s) uppfattning att det är viktigt att synskadade elever som integrerats i grundskolor och gymnasieskolor förses med läromedel i erforderlig utsträckning.
Jag vill dock erinra om att de särskilda medel som fr. o. m. budgetåret 1972/73 anvisats för stöd till produktion av läromedel är avsedda även för specialskolans elever. Ökade medel för läromedel till de synskadade eleverna bör därför kunna anvisas från det särskilda anslaget till produktionsstöd.
Jag har ingen erinran mot SÖ:s förslag i övrigt.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Specialskolan m.m.: Utrustning m.m. för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 2 135 000 kr.
D 16. Specialskolan m. m.: Resor för elever jämte ledsagare
1972/73 Utgift 2355 947 1973/74 Anslag 1835 000 1974/75 Förslag 2 350 000
Från anslaget utgår ersättning enligt kungörelsen (1965: 2354) om er-
sättning för resor för vissa handikappade m. fl. (ändrad senast 1971: 279),
dock att, med tillimpning i övrigt av bestämmelserna i nämnda kungörelse, ersättning får utgå för hemresa i samband med förlängd veckoslutsledighet, som föranleds av bestämmelserna om femdagars skolarbetsvecka.
Från anslaget bestrids även dets kostnader för anordnande av skolskjutsar för externatcelever vid specialskolan eller annan statlig skola
Dec
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 152
för syn-, hörsel- eller talskadade elever, dels resekostnader för målsman till elev i första eller sjunde årskursen i sådan skola vid resa till gemensam sammankomst på skolan.
Skolöverstyrelsen
Kostnaden per elev beräknas till 2 000 kr. Med hänsyn härtill före-
slår skolöverstyrelsen att anslaget räknas upp med 165 000 kr.
Departementschefen
Med hänsyn till belastningen föreslår jag att anslaget räknas upp med ett något högre belopp än vad skolöverstyrelsen föreslagit.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Specialskolan m. m.: Resor för elever jämte ledsagare för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 2 350 000 kr.
D 17. Bidrag till förskoleverksamhet m. m. för vissa handikappade barn
1972/73 Utgift 1111 557 1973/74 Anslag 1300 000 1974/75 Förslag 1 300 000
Enligt kungörelsen (1956: 252) angående statsbidrag till förskolor, skolhem och hemundervisning för döva och hörselskadade barn (omtryckt 1964: 458, ändrad 1967: 820) får kommun, landstingskommun,
enskild, förening eller stiftelse statsbidrag till förskolor, skolhem eller
hemundervisning för döva och hörselskadade barn i förskoleåldern under förutsättning att skolan, skolhemmet eller undervisningen godkänts av skolöverstyrelsen (SÖ). Statsbidrag utgår i efterskott med 2 000 kr. för varje barn, som fått undervisning vid förskola, samt därutöver med 1 000 kr. för varje barn, som tillika varit intaget på skolhem eller eljest genom huvudmannens försorg och på dennes bekostrad åtnjutit vård och underhåll. Vidare utgår statsbidrag med 1 000 kr. för varje barn som — utan att ha varit inskrivet vid förskola — under redovisningsåret fått regelbunden hemundervisning av förskolans lärare eller annan av SÖ godkänd lärare. Som statsbidragsvillkor gäller bl. a. att undervisningen är avgiftsfri och att huvudmannen i den utsträckning
så kan ske mottar barn även från annat område än det för vilket för-
skolan eller skolhemmet i första hand avsetts samt att, där huvudmannen är enskild, förening eller stiftelse, skäligt bidrag till verksamheten lämnas av landstingskommun eller kommun som ej ingår i landstingskommun.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 11 maj 1973 utgår ur anslaget — utöver vad som följer av nämnda kungörelse — efter prövning i varje
Dc
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 153
enskilt fall bidrag till personell assistans inom barnstugeverksamheten åt synskadade barn enligt samma grunder som gäller för sådant barn
1 grundskola och gymnasieskola inom en kostnadsram av 100000 kr. för budgetåret 1973 /74.
Skolöverstyrelsen
Antalet hörselskadade barn som fick någon form av förskoleundervisning under läsåret 1969/70 var 794, under läsåret 1970/71 912 och under läsåret 1971/72 887. Under nämnda läsår minskade antalet barn som fick sin förskoleundervisning i skola samt även antalet
barn som var i behov av inackordering på skolorten. I stället ökade den s. k. hemundervisningen. Enligt SÖ tyder denna utveckling bl. a.
på en förbättrad uppsökande verksamhet och information. Hörselskada-
de barn i lägre åldrar har fått del av den service som ges på området. Enligt SÖ gäller detta framför allt glesbygdsområdena.
I gemensam skrivelse har Svenska kommunförbundet och Landstings-
förbundet anhållit att överläggningar mellan berörda parter tas upp be-
träffande en uppräkning av bl. a. de statsbidragsbelopp som fastställts i kungörelsen (1956: 252) angående statsbidrag till förskolor, skolhem och hemundervisning för döva och hörselskadade barn.
Inför budgetåret 1974/75 föreslår SÖ, under hänvisning till nämnda framställning samt till den omständigheten att några preciserade krav från huvudmännen för ifrågavarande förskoleverksamhet inte erhållits, ett oförändrat statsbidragsbelopp till förskoleverksamheten för hörselskadade.
Antalet synskadade barn i förskola som fick personell assi-
stans läsåret 1970/71 var 26, läsåret 1971/72 36 samt läsåret 1972/73 39. SÖ erinrar om att många kommuner av ckonomiska skäl avstått från att anställa någon extra medhjälpare för det synskadade barnet eftersom bidraget i fråga endast täcker 30—40 260 av den verkliga kost-
naden för timanställd personal. I skrivelse till SÖ har styrelsen för Tom-
tebodaskolan påpekat att 135 synskadade barn under år 1972 gått i vanliga förskolor. SÖ föreslår en höjning av det maximerade statsbidraget för ifrågavarande ändamål (4350 000 kr.). SÖ har därvid räknat med att ca 50 elever skall få personell assistans läsåret 1974/75.
Departementschefen
I prop. 1973: 136 (s. 91) om förskoleverksamhetens utbyggnad och organisation uttalade föredragande statsrådet, att frågan om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun i fråga om förskoleverksamheten hade direkt samband med det uppdrag som på riksdagens begäran läm-
nats till kommunalekonomiska utredningen och därför borde prövas
i det sammanhanget. I avvaktan på utredningens arbete har övergångsvis införts ett särskilt statsbidrag för att underlätta för kommunerna att
Dec
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 154
genomföra den utbyggnad som behövs för att tillgodose det återstående behovet av förskoleplatser för alla sexåringar och för yngre barn med särskilda behov av stöd och stimulans (SoU 1973: 30, rskr 1973: 372).
Efter samråd med chefen för socialdepartementet är jag med hänvisning till detta särskilda statsbidrag f.n. inte beredd att tillstyrka förslagen om en höjning av förevarande anslag.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till förskoleverksamhet m. m. för vissa handikap-
pade barn för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av
1 300 000 kr.
Dc
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 155
d) gymnasiala skolor m. m.
D 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor
1972/73 Utgift! 1285 912 683
1973/74 Anslag 1 382 000 000
1974/75 Förslag 1 438 000 000
" Anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor samt anslagen Bidrag till driften av lantbrukets yrkesutbildning och Bidrag till driften av skogsbrukets yrkesutbildning.
Från anslaget utgår bidrag till bl. a. driften av gymnasieskolor. Bestämmelserna om statsbidrag till driftkostnader för gymnasieskolorna
finns i kungörelsen (1966: 115) om statsbidrag till driftkostnader för
gymnasieskolan (omtryckt 1971: 349, ändrad senast 1973: 359). Dessa
bestämmelser innebär i korthet att till sådan skola utgår statsbidrag med
100 2 av ett bidragsunderlag, omfattande faktiska kostnader för löner till skolledare, biträdande skolledare och lärare. Statsbidrag utgår även
för ATP-avgifter och allmän arbetsgivaravgift. Därutöver utgår med
schablonbelopp bidrag till kostnader för viss annan personal än lärare. Vidare kan i vissa fall utgå statsbidrag för särskilda kostnader vid viss utbildning på heltid för industri och hantverk och därmed till sin art jämförligt område med 7 000 kr. för varje klass och läsår. Till inbyggd
utbildning inom industri och hantverk eller handel utgår statsbidrag
med högst 13 000 kr. och till inbyggd utbildning för husligt arbete eller vård med högst 10 800 kr.
Från anslaget utgår även bidrag till driftkostnaderna för jordbruksutbildning m. m, vid gymnasieskolor, lantbruksskolor och lanthushållsskolor. Bestämmelserna om statsbidrag finns i kungörelsen (1963: 493) om statsbidrag till lantbruks- och lanthushållsskolor (ändrad senast 1972: 635). Bestämmelserna innebär att statsbidrag utgår till kostnader för avlöningsförmåner för rektor och lärare (avlöningsbidrag), avgifter till sjukförsäkring, ATP-avgifter och allmän arbetsgivaravgift för samma tjänstemän (avgiftsbidrag), kostnader för elevernas hälsovård (hälsovårdsbidrag) samt skolans övriga driftkostnader (allmänt driftbidrag).
Vidare utgår bidrag till driften av skogsbruksutbildning vid dels gymnasieskola, dels ock de av skogsvårdsstyrelserna bedrivna skogsbruksskolorna. Bestämmelserna om statsbidrag till skogsbrukets yrkesutbildning återfinns i Kungl. Maj:ts beslut den 23 april 1971 angående provisoriska bestämmelser om statsbidrag till skogsbrukets yrkesutbildning för budgetåret 1971/72 (ändrade den 14 april 1972). Enligt beslutet utgår statsbidrag dels till lönekostnaderna för skolledare, biträdande
skolledare och lärare vid skolan, dels till allmän arbetsgivaravgift och
Dd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 156
avgifter till sjukförsäkring, dels som ett allmänt driftbidrag. Kungl. Maj:t har genom beslut den 29 september 1972 meddelat bestämmelser
om ersättning till viss personal vid skolor för skogsbrukets yrkesutbildning för resor mellan bostad och tjänsteställe. Statsbidrag utgår även
till ATP-avgifter. Ur anslaget ersätts även bl. a. kostnader för gymnasial utbildning för gravt hörselskadade i Örebro, försöksverksamhet med gymnasial utbild-
ning för svårt rörelsehindrade och andra svårt handikappade i Solna
samt för tekniska hjälpmedel m. m. åt handikappade elever, statsbidrag till korrespondensundervisning på gymnasial nivå och till särskild gymnasial utbildning i glesbygd samt vissa särskilda kostnader i samband med fackutbildning av programmerare och systemmän samt kurser i automatisk databehandling för tekniker.
Skolorganisationens omfattning
I skolöverstyrelsens (SÖ:s) Iångtidsbedömning för budgetåren
1975/76—1978/79 redovisas följande uppgifter rörande det beräknade antalet elever vid gymnasieskolan. Antal elever 1971/72 = 1972/73 = 1973/74 = 1974/75 = 1975/76 = 1976/77 = 1977/18 = 1978/79
Linjer 165031 184121 194920 202390 206140 207335 209900 215295 Specialkurser 53 051 40 001 39 717 40 421 39 716 38 216 37 691 36 706 218082 224122 234637 242811 245856 245551 247591 252 001
SÖ:s beräkning av antalet skolledar- och lärartjänster framgår av följande sammanställning. Antal tjänster för skolledare och lärare 1971/72 = 1972/73 — 1973/74 = 1974/75 = 1975/76 = 1976/77 = 1977/78 = 1978/79
Rektorer 340 340 417 412 412 407 407 401 Studierektorer 270 270 287 291 296 301 306 311 Lärare 17148? 18275" 18860? 18 847 18 963 18 899 19 017 19 350 17758 18885 19564 19550 19671 19607 19730 20062 2 Inkl, tjänster för utbildning inom jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring och lanthushåll fr. o. m. budgetåret 1973/74. > Inkl. lärarkandidater. SÖ:s bedömning av antalet elevplatser i gymnasieskolans direkt grundskoleanknutna delt i årskurs 1 läsåret 1974/75 framgår av följande tabell. Studieväg Frekvens? Elevplatser — Antal förstahandssökande per 100 platser höstterminen 1973 Tvååriga linjer och linjeanknutna specialkurser? Beklädnadsteknisk (Be) 0,5 550 78 Bygg- och anläggningsteknisk (Ba) 4,0 4 300 53
| Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet | 157 | ||
| Distributions- och kontors- (Dk) | 8,4 | 8 950 | 76 |
| Ekonomisk (Ek) | 5,7 | 6 100 | 62 |
| El-teleteknisk (Et) | 3,6 | 3 850 | 233 |
| Fordonsteknisk (Fo) | 2,8 | 3 000 | 238 |
| Jordbruks- (Jo) | LI | 1200 | 168 |
| Konsumtions- (Ko) | 7,5 | 8 000 | 68 |
| Livsmedelsteknisk (Li) | 1,0 | 1040 | 123 |
| Processteknisk (Pr) | 0,4 | 460 | 62 |
| Skogsbruks- (Sb) | 0,9 | 920 | 63 |
| Social (S0) | 9,4 | 10 020 | 95 |
| Teknisk (Te) | 5,7 | 6 100 | 52 |
| Träteknisk (Tr) | 0,6 | 600 | 155 |
| Verkstadsteknisk (Ve) | 5,3 | 5 630 | 87 |
| Vård- (Vd) | 6,9 | 7 330 | 450 |
| Musik- (Mu) | 0,2 | 180 | 245 |
Minst treåriga linjer
| Ekonomisk (E) | 5,5 | 5 900 | 95 |
| Humanistisk (H) | 3,1 | 3 300 | 93 |
| Naturvetenskaplig (N) | 9,6 | 10 200 | 90 |
| Samhällsvetenskaplig (5) | 3,9 | 4100 | 129 |
| Teknisk (T) | 6,4 | 6 800 | 101 |
| Ej linjeanknutna specialkurser | 2,6 | 2 830 | |
| Totalt | 95,1 101 360 | ||
| Antal 16-åringar | 100,0 106 448 |
>" Med direkt grundskoleanknutna studievägar avses linjer och specialkurser om minst ett år som för inträde fordrar enbart genomgången grundskola. ? Procent av antalet 16-åringar 1974 (106 448). > Med linjeanknutna specialkurser avses sådana specialkurser vilkas läroplaner antingen svarar mot utbildningar i gymnasieskolans linjesystem eller har utbildningsmål som kan hänföras till samma yrkesområde som viss linje i gymnasieskolan.
SÖ:s bedömning av intagningskapaciteten (helårsplatser) läsåret 1974/75 på sådana specialkurser i gymnasieskolan som är kortare än ett år eller vilka fordrar tidigare gymnasial utbildning eller viss ålder framgår av följande tabell.
Studieväg Elevplatser
| Ekonomisk specialkurs (Ek) om tre terminer | 3 900 |
| Tcknisk specialkurs (Te) | 450 |
| Kurser inom industri och hantverk | 3 800 |
| Handels- och kontorskurser | : 3 800 |
| Kurser i husligt arbete | 2 340 |
| Lanthushållsutbildning | 940 |
| Vårdkurser under avveckling | 4 000 |
| Vårdkurser som skall bestå | 6 500 |
| Jordbrukskurser | 1100 |
| Skogsbrukskurser | 400 |
| Trädgårdskurser | 50 |
| Övriga specialkurser | 2300 |
| Totalt | 29 580 |
Antalet behöriga förstahandssökande till minst ettåriga studievägar inom gymnasieskolans direkt grundskoleanknutna del var ca 108 800
år 1973. Närmast föregående år var motsvarande antal ca 108 200. Av
Dd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 158
de ca 108 800 behöriga sökandena har ca 95 400 valt en linje i första hand medan ca 13 400 i första hand valt en specialkurs. Av sökandena som valt en linje i första hand har drygt 47 000 valt tre- eller fyraårig linje eller tvåårig ekonomisk, social eller teknisk linje eller musiklinje.
Drygt 48 000 av dem som valt en linje i första hand har valt de mera
utpräglat yrkesinriktade linjerna. Motsvarande antal år 1972 var 51 300
resp. 43 700.
SÖ konstaterar att antalet sökande till de tre- och fyraåriga linjerna i gymnasieskolan minskat under en följd av år. En jämförelse mellan läsåren 1968/69 och 1972/73 visar att antalet behöriga förstahandssö-
kande minskat med nära 30 §> eller från 41083 till 29946. För
läsåret 1972/73 innebar detta att för samtliga berörda linjer utom den
samhällsvetenskapliga var antalet behöriga förstahandssökande totalt
sett lägre än antalet utlagda elevplatser. Av en sammanställning av upp-
gifterna i organisationsrapporterna för läsåret 1973/74 framgår att den
nedåtgående trenden för de tre- och fyraåriga linjerna nu har brutits. Antalet behöriga förstahandssökande till ifrågavarande linjer var läs-
året 1973/74 30380 mot 29946 ett år tidigare. Efterfrågan var alltså i stort sett oförändrad.
Även efterfrågan på utbildning på de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna har minskat de senaste åren. Mellan läsåren 1972/73 och 1973/74 minskade sålunda antalet sökande till dessa linjer med ca 20 4 eller från 21 353 till 16 940.
Totalantalet behöriga förstahandssökande till övriga tvååriga linjer
ökade mellan nyss nämnda läsår med ca 4300. Efterfrågan på utbildning på dessa linjer varierade. Endast för två av linjerna, bygg- och anläggningsteknisk linje och el-teleteknisk linje, minskade efterfrågan.
I avvaktan på de ställningstaganden som den fortsatta behandlingen
av 1968 års utbildningsutrednings förslag om den framtida eftergymnasiala utbildningen kan leda fram till anser SÖ att inga större ändringar bör göras i den nuvarande dimensioneringen av de tre- och fyraåriga linjerna. För läsåret 1974/75 beräknar SÖ 30 300 elevplatser för dessa linjer, vilket innebär en minskning med 500 platser. Eftersom årskullen 16-åringar är något mindre än läsåret 1973/74, innebär förslaget i stort
sett oförändrad frekvens. I fråga om fördelning på linjer anser SÖ att
de ekonomiska och tekniska linjerna samt den naturvetenskapliga linjen bör prioriteras. I det föreslagna antalet elevplatser ingår även de platser
som erfordras för den engelskspråkiga gymnasiala undervisningen som anordnas i Stockholm.
SÖ räknar med oförändrad sammanlagd frekvens för tvåårig ekonomisk, social, teknisk linje och musiklinje, dvs. ca 21 96. Eftersom års-
kullen minskar innebär detta en minskning av antalet elevplatser med 300. | Beträffande dimensioneringen av övriga tvååriga linjer föreslår SÖ
Dd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 159
en fortsatt utökning av antalet elevplatser på den el-teletekniska lin-
jen, den fordonstekniska linjen och den verkstadstekniska linjen. En del av det ökade platsantalet motsvaras av minskning av platsantalet
på specialkurser med liknande inriktning. Vidare föreslås i huvudsak
följande förändringar beträffande dimensioneringen av övriga tvååriga linjer och av mot dessa linjer svarande specialkurser. SÖ föreslår en
mindre utökning av antalet platser på livsmedelsteknisk linje. För de beklädnadstekniska, de processtekniska och de trätcekniska studievägarna har beräknats 1 stort sett oförändrad organisation. Med hänsyn bl. a. till konjunkturläget har SÖ räknat med ett något mindre antal platser på bygg- och anläggningsteknisk linje. På distributions- och kon-
torssidan beräknar SÖ flera platser på linjen men färre motsvarande
specialkurser. För konsumtionsutbildningen har ett lägre platsantal be-
räknats för specialkurser. Denna minskning bör dock inte genomföras
om ungdomsarbetslösheten kvarstår. För vårdlinjen föreslås en utbygg-
nad med 1230 platser. Sammanlagt föreslår SÖ en utökning av antalet elevplatser på övriga tvååriga linjer med 2070 och en minskning av antalet elevplatser i motsvarande specialkurser med 1 160.
För övriga studievägar inom den direkt grundskoleanknutna delen
av gymnasieskolan räknar SÖ med en ökning av intagningsfrekvensen, vilket medför en ökning av antalet elevplatser med 860. Totalt innebär
den av SÖ föreslagna organisationen att antalet elevplatser i gymnasieskolans direkt grundskoleanknutna del ökar från 100400 läsåret
1973 /74 till ca 101 400 läsåret 1974/75.
För övriga specialkurser föreslår SÖ en total ökning med 250 års-
elevplatser. SÖ har vad avser dessa kurser räknat med en ökning av
antalet årselevplatser i s. k. högre specialkurser. Hirigenom skulle, en-
ligt SÖ, ytterligare elever som genomgått gymnasieskolan (motsvaran-
de) beredas möjlighet att få en kvalificerad påbyggnadsutbildning. Ökat platsbehov torde också uppkomma i samband med övergång till nya läroplaner. Vidare bör SÖ ha möjlighet att i samråd med universitets-
kanslersämbetet vid behov utöka antalet platser i sådana specialkurser
som ingår i försöksverksamheten med kombination av gymnasieskoleoch universitetsutbildning.
SÖ anmäler att man i särskild ordning kommer att lämna förslag om på vilka ytterligare orter försöksverksamhet med särskild samordnad gymnasieskola bör anordnas. De för verksamheten erforderliga elevplatserna ryms inom den föreslagna ramen för gymnasieskolan.
SÖ anhåller om förlängt bemyndigande att medge att klass på vårdlinjen får omfatta högst 16 elever. SÖ har i skrivelse den 20 november
1973 redovisat vissa konsekvenser av eventuell övergång till enbart klasser med 30 elever på vårdlinjen. SÖ hemställer vidare om bemyndigande att liksom innevarande år få
göra vissa omfördelningar av elevplatser mellan olika studievägar om det visar sig nödvändigt.
Då
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 160
SÖ avser att i särskild ordning föreslå Kungl. Maj:t att den nu föreslagna intagningskapaciteten får utökas om situationen på arbetsmark-
naden påfordrar en sådan åtgärd.
Sedan budgetåret 1968/69 pågår i Lund försöksverksamhet med pedagogisk gymnastieskolklinik. I den vid kliniken bedrivna undervisning-
en deltar dels elever från Råby ungdomsvårdsskola, dels elever med an-
passningssvårigheter från Lunds gymnasieregion. SÖ beräknar att verksamheten nästa budgetår kommer att kosta 295 000 kr. I anslagsframställningen redovisas en utvärdering av verksamheten. Utvärderingen omfattar företrädesvis en beskrivning av verksamheten. Det konstateras att den allmänna bedömningen är att mentaltillståndet hos eleverna
successivt förbättrats under vistelsen vid skolan. Under perioden 1968/69—1972/73 har 60 elever påbörjat utbildningen. 10 elever har
avbrutit studierna under perioden och 16 elever har avgått med slutbetyg från årskurs 3. Med hänsyn till det begränsade antal elever som hittills genomgått treårig utbildning anser SÖ det vara värdefullt med
en fortsatt försöksverksamhet ännu ett år innan en mera omfattande
utvärdering görs. SÖ avser att genom den pedagogiska institutionen vid lärarhögskolan i Malmö få till stånd en utvärdering av resultaten under vårterminen 1974.
För gymnasial utbildning i glesbygd finns f. n. två särskilda organisationsformer, nämligen försöksverksamhet med gymnasial utbildning i glesbygd och korrespondensundervisning på gymnasial nivå. Den först-
nämnda organisationsformen förekommer i Strömstad, Pajala och
Malung. Den sistnämnda formen förekommer i Torsås, Sveg, Undersåker och Jokkmokk. I prop. 1973: 77 angående skolväsendets organisation i glesbygd m. m. (UbU 1973: 29, rskr 1973: 243) behandlades vissa
förslag från SÖ rörande gymnasial utbildning i glesbygd. SÖ hade före-
slagit en fortsatt försöksverksamhet med den gymnasiala utbildningen i glesbygd. Försöksverksamheten skulle samordnas med korrespondensundervisningen på gymnasial nivå, Strävan skulle vara att på sikt söka
nå fram till endast en organisationsform för denna form av gymnasial utbildning. Den 13 april 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt SÖ att inkomma
med förslag till de bestämmelser rörande organisationen av fortsatt för-
söksverksamhet med särskild gymnasial utbildning i glesbygd som erfordras, SÖ beräknar medelsbehovet för ifrågavarande utbildningar läs-
året 1974/75 till 4,7 milj. kr., vilket innebär en kostnadsökning med
I milj. kr.
SÖ föreslår att statsbidraget till inbyggd utbildning beräknas enligt nya normer. Förslaget medför en merkostnad med 34 milj. kr. Sveriges hantverks- och industriorganisation har inkommit med en skrivelse rörande statsbidrag till inbyggd utbildning.
SÖ föreslår att 13,5 milj. kr. anvisas för samordnad specialundervis-
Dd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 161
ning i gymnasieskolan. Riksförbundet Hem och Skola har inkommit med en skrivelse rörande specialundervisningen i gymnasieskolan.
SÖ föreslår att 19 milj. kr. avseende bidrag till personal för studieoch yrkesorientering, som hittills anvisats under förevarande anslag, budgetåret 1974/75 anvisas under ett nytt anslag benämnt Bidrag till studie- och yrkesorientering.
Reguljär gymnasial utbildning för gravt hörselskadade anordnas scdan den 1 juli 1971 i Örebro kommuns gymnasieskola. Utbildningen är öppen för elever från hela riket. I första hand skall elever som gcnomgått specialskolans högstadium beredas plats i utbildningen. Endast om särskilda skäl föreligger får andra sökande beredas inträde till utbildningen. Innevarande läsår beräknas ca 200 elever följa utbildningen vid gymnasieskolan. Fr. o. m. våren 1975 kommer det att finnas
elever i avgångsklass varje år. Enligt SÖ:s mening bör de svackor i efterfrågan som uppstår genom den ojämna elevtillströmningen från
specialskolan användas för att ta emot vuxna gravt hörselskadade samt
gravt hörselskadade som har behov av återkommande yrkesinriktad ut-
bildning. Intagningen läsåret 1974/75 bör i första hand omfatta korta yrkesinriktade kurser. Intagningen måste ske på så sätt att det blir möjligt att läsåret 1975/76 ta emot alla i sammanhanget aktuella elever
från specialskolan utan att elevantalet överskrider 200. SÖ anser att
resurserna för budgetåret 1974/75 bör beräknas för 200 elever.
I anledning av prop. 1973:1 (bil. 10, UbU 1973:5, rskr 1973: 72)
beslutade riksdagen att elever som tas in för gymnasial utbildning för gravt hörselskadade i Örebro, efter prövning i varje särskilt fall, borde ges möjlighet till förlängd utbildning motsvarande högst ett år. Genom beslut den 5 juni 1973 ändrade Kungl. Maj:t bestämmelserna rörande den gymnasiala utbildningen för gravt hörselskadade i Örebro i enlighet med riksdagens beslut. För tre- och fyraåriga.linjer samt för tvåårig social, ekonomisk och teknisk linje måste det, enligt SÖ, anses vara klart att så gott som samtliga elever behöver förlängd utbildning under ett år. Om det i fortsättningen visar sig att även eleverna på övriga tvååriga linjer undantagslöst visar sig behöva förlängd utbildning anser SÖ att detta får accepteras. SÖ anser emellertid att verksamheten i Örebro inte bör omfatta mer än 200 clever. Den förlängda utbild-
ningen måste därför kombineras med restriktivitet vid intagningen. SÖ
föreslår att stödundervisning får anordnas under 30 veckotimmar, vilket
skulle medföra en kostnadsökning med 79 000 kr. En tjänst som hörsel-
tekniker föreslås omvandlas till en tjänst som hörselingenjör. Ytterligare medel föreslås för tillfälligt anställda teckenspråkstolkar. SÖ föreslår att medel motsvarande en halv psykologtjänst beräknas. SÖ föreslår vidare att ytterligare medel anvisas för tillfällig skrivhjälp samt för kursverksamhet och sammanträdesarvoden.
Försöksverksamhet med gymnasial utbildning för svårt rörelsehind-
Dd 11 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bil. 10
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 162
rade och andra svårt handikappade elever anordnas sedan den 1 juli
1971 vid Ingemundskolan i Solna kommun. Innevarande läsår beräknas totalt ca 90 gravt rörelsehindrade och andra svårt handikappade följa undervisningen vid Ingemundskolan. SÖ räknar med oförändrad intag-
ning nästa år. För omkostnader för verksamheten föreslår SÖ att ytter-
ligare 41 400 kr. anvisas. Ökningen innefattar bl. a. medel för förstärkt stödundervisning motsvarande tio veckotimmar, vilket medför en kostnad av 24 400 kr. för nästa budgetår.
Genom beslut den 14 maj 1970 uppdrog Kungl. Maj:t åt styrelsen
för vårdartjänst och SÖ att i samråd planera den framtida utformningen av den till Norrbackainstitutet anknutna fackskole-, gymnasie- och yrkesskoleverksamheten för svårt handikappade elever. Styrelsen för vårdartjänst och SÖ har med skrivelse den 1 november 1973 redovisat förslag angående planering av gymnasieskola för svårt rörelsehindrade och andra svårt handikappade. Förslagen innebär bl. a. att ca 20 clever läsåret 1974/75 överflyttas från Ingemundskolan till Skärholmens gymnasium. SÖ har med skrivelse den 6 november 1973 redovisat vilka mer-
kostnader jämfört med förslag i anslagsframställningen en sådan överflyttning skulle medföra. Merkostnaden beräknas till totalt 387 000 kr.
Av detta belopp avser 80 000 kr. ytterligare en tjänst som studierektor, 35 000 kr. extra stödundervisning med en veckotimme per elev, 34 000
kr. övrig personal, 78 000 kr. omkostnader och 160 000 kr. lokalkostnader. Totalkostnaden för utbildningen i Skärholmen beräknas till
891 500 kr. I skrivelsen föreslås att statens förhandlingsnämnd får i uppdrag att för statens räkning träffa avtal med Stockholms kommun om gymnasieskola för gravt rörelsehindrade i Skärholmen.
SÖ föreslår olika åtgärder som syftar till att anpassa utbildningen i gymnasieskolan till invandrarelevers behov.
SÖ räknar med att antalet invandrarelever i gymnasieskolan motsvarar 2 90 av elevantalet. Enligt SÖ:s bedömning är 35 93 av dessa elever i behov av stödundervisning under två veckotimmar per elev. SÖ föreslår att stödundervisning får anordnas i denna omfattning.
Vid ett antal gymnasieskolor anordnas f. n. på försök en yrkesinriktande grundkurs med individuell läroplan tillrättalagd för invandrarelever. Syftet med kursen är att få eleverna överförda till reguljär utbildning eller placerade på arbetsmarknaden. Enligt SÖ bör utbild-
ningen anordnas även under nästa budgetår på ett antal orter.
Vid gymnasieskolan i Västerås och Södertälje anordnas under innevarande läsår på försök särskilda klasser för invandrare, Utbildningen bedrivs enligt en modifierad tim- och kursplan för tvåårig social linje. Eleverna har bl. a. möjlighet att läsa sitt eget modersmål och att få svenskundervisningen förstärkt. SÖ hemställer om att få utöka verksamheten till flera gymnasieskolor. SÖ räknar med en merkostnad motsvarande fem veckotimmar per klass och årskurs. Totalt beräknas mer-
kostnaden uppgå till 90 700 kr. Dd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 163
SÖ har i en skrivelse den 22 januari 1973 anhållit om att vad SÖ
i skrivelsen benämner specialinriktad studiekurs får anordnas i gymna-
sieskolan. SÖ pekar i skrivelsen på att mindre studiekurs enligt gällande
bestämmelser inte får medges för yrkesämnen. Detta medför vissa pro-
blem för handikappade elever. Specialinriktad studiekurs skulle innebära att undervisningen i yrkesämne för handikappad elev begränsades till delområden som eleven trots sitt handikapp hade möjlighet att full-
göra. Någon ändring i antalet Jektionstimmar skulle inte förekomma.
Betyg skulle sättas i vanlig ordning men i betyget skulle anges dels att det avser specialinriktad studiekurs, dels vilka delmoment undervis-
ningen omfattat.
Hushållslärarnas riksförening har anhållit om att Kungl. Maj:t vidtar ändring av delningsbestämmelserna i timplanen för bostads/miljökunskap, konsumtionslinjen, termin 1 och fastställer att klass med lägst
17 elever får delas under tre veckotimmar under termin 1. SÖ har i yttrande den 2 mars 1973 föreslagit att Kungl. Maj:t måtte medge att en delad veckotimme i ämnet bostads/miljökunskap i årskurs 2, gren
för konsumtion med hemvårdsinriktning flyttas till årskurs 1, termin 1.
Den föreslagna omfördelningen kommer att medföra en viss kostnads-
ökning.
Anslagsberäkning
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Skolöver= Departements-
styrelsen chefen Anslag 1382 000 000 — +105 612 000 +56 000 000
Den av SÖ föreslagna anslagsberäkningen framgår av följande sammanställning.
1. Lärarlönebidrag m. m.
a) gymnasieskolans linjer och specialkurser 1098 080 000
b) särskilda kostnader för försöksverksamhet med gym-
nasial utbildning för svårt rörelsehindrade m. m. 615 000
c) särskilda kostnader för gymnasial utbildning för gravt
hörselskadade 4 164 000
d) fackutbildning av programmerare och systemmän 3 655 000
e) försöksverksamhet med pedagogisk gymnasieskolekli-
nik i Lund 295 000
f) särskilda kostnader vid heltidskurser för industri och
| hantverk av verkstadsskolkaraktär | 19 600 000 |
| g) särskilda kostnader för vissa inbyggda kurser | 59 000 000 |
| 2. Bidrag till pedagogisk stödpersonal | 15 662 000 |
| 3. Bidrag till personal för studie- och yrkesorientering | — 19 000 000 |
| 4. Tekniska stödåtgärder m. m. åt handikappade elever | 500 000 |
5. Särskild gymnasial utbildning i glesbygd samt korrespon-
| densundervisning på gymnasial nivå | 4730 000 |
| 6. Speciella åtgärder för invandrarelever | 3 178 000 |
| 7. Gymnasieskolans specialundervisning | 13 9035 009 |
| 8. Kostnader för ATP-avgifter | | 87 236 000 |
| 9. Kostnader för arbetsgivaravgift | 42 554 000 |
| 10. Kostnader för lönckostnadspålägg | 148 138 000 |
1487 612 000
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 164
Departementschefen
Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor inom skolväsendet m. m.
Enligt vad jag erfarit har skolöverstyrelsen (SÖ) gjort en undersökning av elevantal, clevsammansältning och platsutnyttjande inom gymnasieskolan. Av undersökningen framgår bl. a. följande. Enligt uppgift från skolorna som avser mitten av september 1973 hade antalet elever 1 ärskurs 1 på gymnasieskolans linjer eller i grundskoleanknutna specialkurser om minst ett års längd minskat med 1 4 jimfört med året innan. Bland de elever som gick i grundskolans årskurs 9 i mitten av september 1972 var det 84 93 som i början av sommaren hade sökt till någon studieväg i gymnasieskolan omfattande en termin eller längre. Det är alltjämt fler sökande till gymnasieskolan än tillgängliga platser.
Många elever får inte sina förstahandsönskemål tillgodosedda, Detta
kan vara en anledning till att de återtar sin ansökan. År 1972 var det
endast 55 9o av de sökande till linjerna som antogs och påbörjade ut-
bildning i gymnasieskolan i enlighet med sina förstahandsönskemål.
Redan första året är det emellertid många även bland dem som fått
sina förstahandsönskemål tillgodosedda som avbryter sin utbildning. Ett
mått på detta är att antalet elever hösten 1973 i årskurs 2 på linjerna endast var 88 96 av motsvarande antal i årskurs 1 hösten 1972. Det föreligger en brist i samspelet mellan elevernas efterfrågan på utbildning och tillgängliga clevplatser på olika studievägar i gymnasieskolan.
Detta sammanhänger med en rad faktorer. Elevernas efterfrågan på
utbildningar varierar mycket kraftigt mellan olika år. Begränsade och
relativt låsta resurser gör att kapacitetsinriktningen inom gymnasieskolan kan förändras endast relativt långsamt. Trots detta har emellertid platsantalet på de tvååriga mer utpräglat yrkesinriktade linjerna kunnat
ökas med 17 20 de senaste två åren medan det samtidigt minskat med
3 960 på övriga linjer. En annan faktor är att elevernas utbildningsefter-
frågan långtifrån alltid överensstämmer med de bedömningar som kun-
nat göras av arbetsmarknadens utbildningsbehov och av statsmakterna
uppställda mål. Den sneda könsfördelningen i valen är en annan faktor. Ytterligare en faktor i detta sammanhang är att nu tillämpade principer
för resursfördelning och intagning i vissa fall bidrar till att lediga elevplatser finns på andra orter än eleverna eller på orter som eleverna med nuvarande intagningssystem inte kunnat söka till. De nämnda fakto-
rerna har enligt undersökningen lett till att antalet lediga elevplatser i gymnasieskolan ökat även år 1973. På linjerna var således i mitten av september 1973 6 100 clevplatser motsvarande 7 Yo av totalt tillgängliga
platser disponibla för intagning av ytterligare elever.
Antalet intagningsplatser i den minst ettåriga direkt grundskolean- . knutna delen av gymnasieskolan brukar beräknas i förhållande till antalet 16-åringar. Innevarande läsår motsvarar det för läsåret fastställda
Dd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 165
antalet intagningsplatser 93,1 % av antalet 16-åringar. Det antal intag-
ningsplatser som jag i det följande kommer att föreslå för nästa budget-
år motsvarar 94,3 Z av antalet 16-åringar. Den beräknade kapaciteten för gymnasieskolan för ett läsår motsvarar som framgår av SÖ:s undersökning inte helt det reella elevantalet. Att gymnasieskolan dimensioneras så att antalet intagningsplatser motsvarar drygt 90 90 av antalet 16-åringar betyder inte att motsvarande andel av eleverna som slutar grundskolan går direkt till gymnasieskolan. En inte obetydlig andel av
eleverna i gymnasieskolan har ägnat sig åt yrkesverksamhet eller annan verksamhet innan studierna i gymnasieskolan påbörjades. Denna slut-
sats kan dras bl. a. av en undersökning som gjorts av statistiska centralbyrån. Av undersökningen framgår att 69 90 av pojkarna och 68 Yo
av flickorna som slutade grundskolan våren 1972 studerade våren 1973. Jämfört med dem som slutade grundskolan ett år tidigare hade andelen
som fortsatte att studera direkt efter grundskolan ökat med 2 960 bland pojkarna och minskat med 1 26 bland flickorna.
Antalet behöriga förstahandssökande till minst ettåriga studievägar inom gymnasieskolans direkt grundskoleanknutna del var ca 108 800 år 1973. Detta motsvarade en ökning med 600 elever jämfört med närmast föregående år. Under de senaste åren har antalet sökande till de tre- och fyraåriga linjerna minskat. Den nedåtgående trenden förefaller
emellertid nu ha brutits. Efterfrågan på utbildning på tvåårig ekonomisk, social och teknisk linie har dock fortsatt att minska. För övriga
tvååriga linjer ökade antalet behöriga förstahandssökande med 4 300 mellan läsåren 1972/73 och 1973/74.
Enligt SÖ bör inga större förändringar göras i den nuvarande dimensioneringen av de tre- och fyraåriga linjerna. SÖ föreslår att antalet elevplatser beräknas till 30 300, vilket innebär en minskning med 500 platser och i stort sett oförändrad frekvens. För tvåårig ekonomisk, social och teknisk linje samt musiklinje räknar SÖ med oförändrad sammanlagd frekvens, dvs. 21 96 av antalet 16-åringar. Eftersom årskullen minskar innebär detta en minskning av antalet elevplatser med 300. Beträffande övriga tvååriga linjer beräknar SÖ en ökning av antalet elevplatser med 1 770 platser. Totalt innebär den av SÖ beräknade
organisationen att antalet elevplatser i gymnasieskolans direkt grund-
skoleanknutna del ökar från ca 100400 budgetåret 1973/74 till ca 101 400 budgetåret 1974/75. |
Jag finner den av SÖ föreslagna fördelningen på studievägar i stort sett väl avvägd. I likhet med SÖ anser jag att några större förändringar i dimensioneringen av de tre- och fyraåriga linjerna inte bör göras i av-
vaktan på ställningstaganden till förslag från 1968 års utbildningsutredning. Med hänsyn till elevintresset finner jag det emellertid rimligt att riikna med en minskning av antalet elevplatser av den storleksordning som SÖ föreslagit. Vad gäller tvåårig ekonomisk och tvåårig teknisk
Då
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 166
linje anser jag att en något mer långtgående anpassning till elevintresset
bör kunna ske. Antalet elevplatser på musiklinjen bör som SÖ föreslagit
vara oförändrat. SÖ:s förslag beträffande tvåårig social linje finner jag väl avvägt. Jag räknar liksom SÖ med cen ökning av antalet elevplatser jämfört med planerad dimensionering innevarade budgetår på de mer
yrkesinriktade tvååriga linjerna, framför allt på de el-teletekniska, fordonstekniska och verkstadstekniska linjerna samt vårdlinjen. För vård-
linjen har jag dock räknat med en något mindre ökning än vad SÖ föreslagit. Antalet elevplatser på bygg- och anläggningsteknisk linje bör med hänsyn till elevefterfrågan kunna minskas något ytterligare
utöver vad SÖ föreslagit. Med hänsyn till det faktiska clevantalet innevarande år räknar jag med ett något högre antal elevplatser i årskurs 1
på konsumtionslinjen än vad SÖ föreslagit. Beträffande övriga mer yrkesinriktade tvååriga linjer har jag inga invändningar mot SÖ:s för-
slag. Totalt räknar jag med 100400 elevplatser i årskurs 1 i denna direkt grundskoleanknutna del av gymnasieskolan, I mina förslag har
jag i stor utsträckning tagit hänsyn till organisationen i gymnasieskolan
1 början av hösten 1973.
För övriga specialkurser, dvs. kurser som är kortare än ett år eller
vilka fordrar tidigare gymnasial utbildning eller viss ålder, beräknar SÖ
en total ökning med 250 årselevplatser. Ökningen sammanhänger med
att SÖ planerar starta ett ökat antal s. k. högre specialkurser. En del av
ökningen av antalet elevplatser i de högre specialkurserna avser ökat
antal elevplatser inom försöksverksamheten med kombination av gym-
nasieskole- och universitetsutbildning, den s.k. kombinationsutbildningen. SÖ räknar vidare med en ökning av antalet elevplatser i den nu 14 veckor långa lastbilsförarutbildningen. SÖ räknar slutligen, enligt vad jag erfarit, med att de legitimationskurser för glasögonoptiker som nu genomförs av statens institut för företagsutveckling och bekostas av socialstyrelsen med medel från det under femte huvudtiteln upptagna anslaget Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m, fr. o. m, nästa budgetår anordnas i gymnasieskolan.
Jag delar SÖ:s uppfattning att det finns skäl att öka intagningen till de s. k. högre specialkurserna i gymnasieskolan nästa läsår. Inför nästa läsår föreslår jag att intagningen till ifrågavarande utbildning ökas med ca 380 årselevplatser i förhållande till intagningen innevarande läsår.
I försöksverksamheten med s.k. kombinationsutbildning ingår ett
antal yrkesinriktade specialkurser i gymnasieskolan. För innevarande läsår finns en totalram för utbildningen vilken innebär att 40 undervisningsgrupper om vardera 30 studerande får anordnas. Den tilldelade
kapaciteten har emellertid inte kunnat utnyttjas helt. Enligt vad jag er-
farit har SÖ och universitetskanslersämbetet tillsatt en gemensam ledningsgrupp med uppgift att bl. a. göra en översyn av försöksverksam-
heten med s, k. kombinationsutbildning. Försöksverksamheten bör enligt
Dd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 167
min mening inte utökas i avvaktan på att en utvärdering av verksam-
heten har redovisats. Även i fortsättningen bör frågan om nya orter och imneskombinationer underställas Kungl. Mai:t.
För en högst 14 veckor lång lastbilsförarutbildning har jag räknat med en ökad intagning motsvarande ca 330 årselevplatser.
Totalt innebär mina förslag att medel beräknats för en intagnings-
kapacitet som motsvarar ca 29330 elevplatser (helårsplatser) i denna
del av gymnasieskolan. Inom denna ram skall även rymmas de ettåriga utbildningarna för personal inom administrativ och teknisk databehandling.
Med de undantag jag nu sagt bör eleverna budgetåret 1974/75 för-
delas på de olika studievägarna i gymnasieskolan i överensstämmelse med SÖ:s förslag till dimensionering. SÖ bör emellertid om det visar sig nödvändigt kunna göra viss omfördelning av elevplatser mellan stu-
dievägar. I den mån starka skäl — t. ex. arbetsmarknadsskäl — talar för en ökning av antalet elevplatser bör frågan, liksom hittills, under-
ställas Kungl. Maj:ts prövning. Jag finner det angeläget att SÖ vidtar åtgärder för att så långt möjligt minska antalet lediga platser i gymna-
sieskolan.
SÖ har goda möjligheter att beakta svängningar i elevintresset vid sina förslag till dimensionering av gymnasieskolan och till fördelning av eleverna på gymnasieskolans olika studievägar. SÖ bör självfallet
också kontinuerligt avstämma dimensioneringen mot utvecklingen på
arbetsmarknaden.
SÖ anhåller om förlängt bemyndigande att medge att klass på vårdlinjen får omfatta högst 16 elever. I en särskild skrivelse har SÖ redo-
visat vissa konsekvenser av eventuell övergång till enbart klasser med
30 elever på vårdlinjen. Jag har för avsikt att senare återkomma till
Kungl. Maj:t med förslag i denna fråga.
I prop. 1973: 77 angående skolväsendets organisation i glesbygd m. m. (UbU 1973: 29, rskr 1973: 243) föreslogs att försöksverksamhet med en alternativ organisationsmodell för gymnasieskolan, särskild samordnad gymnasieskola, skulle anordnas på några orter. Genom beslut den 29 juni 1973 har Kungl. Maj:t medgett att sådan försöksverksamhet får anordnas i Eksjö och Arboga. Frågan om lokalisering av försöksverk-
samhet med särskild samordnad gymnasieskola till ytterligare orter bereds f. n. inom utbildningsdepartementet. I samband med beredningen inom utbildningsdepartementet av frågan
om försöksverksamhet med särskild samordnad gymnasieskola underströks starkt från flera kommuners sida det angelägna i att utbildningen i form av specialkurser utanför gymnasieskoleorterna bevaras och an-
ordnas i form av linjer i stället för som specialkurser. Den 6 september
1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt SÖ att undersöka förutsättningarna för
att så langt möjligt låta den hittillsvarande yrkesutbildningen i form av
Dd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 168
specialkurser inom gymnasieskolan utanför orter med treårig gymnasie-
skola övergå till linjer. SÖ har fört fram vissa förslag som rör invandrarelever i gymnasie-
skolan. Med hänsyn till de speciella problem som invandrarcleverna möter i undervisningssituationen finner jag det motiverat att som SÖ
föreslagit räkna med extra resurser för stödundervisning för dessa ele-
ver. Resurserna bör utgå vid sidan av de resurser för stödundervisning som jag kommer att beröra i det följande. Jag förordar att 1,6 milj. kr. anvisas för stödundervisning för invandrarelever. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda närmare bestämmelser. Jag räknar med att
försöksverksamheten med yrkesinriktade grundkurser för invandrarelever och med en modifierad tim- och kursplan för invandrarelever
på tvåårig social linje i gymnasieskolan skall fortsätta nästa Jäsär.
SÖ äger inrätta erforderligt antal kurser av den yrkesinriktade grundkursen för invandrare inom den ram för gymnasieskolan som jag angett i det föregående. Jag förutsätter att undervisningen alltjämt anordnas
med klasser om högst 16 elever. Beträffande försöksverksamheten med
modifierad tim- och kursplan för invandrarelever på tvåårig social linje
i gymnasieskolan bör det även nästa läsår ankomma på Kungl. Maj:t
att medge att sådan försöksverksamhet får anordnas inom den före-
slagna ramen för gymnasieskolan. Det ankommer på SÖ att fastställa tim- och kursplaner för försöksverksamheten.
SÖ har fört fram förslag om ökade resurser för specialundervisning i gymnasieskolan. SÖ:s förslag rör den s. k. samordnade specialundervisningen. Jag har räknat ytterligare medel för detta ändamål. Enligt min mening är det ändamålsenligt att samordna resurserna för den samordnade specialundervisningen och stödundervisningen. Stödundervisning får f.n. anordnas med en halv veckotimme per klass. Jag har räknat medel för en samlad resurs för stödundervisning och samordnad specialundervisning i gymnasieskolan med 0,65 veckotimme per klass. Denna resurs innefattar således inte specialklasserna. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda närmare bestämmelser rörande resurser för specialundervisningen och stödundervisningen. Inom ramen för det föreslagna antalet elevplatser i gymnasieskolan bör liksom hittills rym-
mas även specialklasser. Med hänsyn till vad jag nyss förordat om en
samlad resurs för stödundervisning och samordnad specialundervisning
och till vad jag i det följande kommer att föreslå om specialinriktad kursplan bör dock någon nämnvärd förändring av antalet specialklasser
inte behövas.
Vad gäller försöksverksamhet med pedagogisk gymnasieskolklinik i Lund har SÖ för avsikt att genom den pedagogiska institutionen vid lärarhögskolan i Malmö få till stånd en utvärdering av resultaten under vårterminen 1974. Jag finner det väsentligt att denna utvärdering genomförs.
Då
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 169
De medel för studie- och yrkesorientering som för innevarande budgetår anvisats under detta anslag bör för nästa budgetår anvisas under elt nytt anslag benämnt Bidrag till studie- och yrkesorientering.
Jag är inte beredd att biträda SÖ:s förslag om nya bidragsregler för
statsbidrag för inbyggd utbildning. Jag har emellertid med anledning av den beräkning av de faktiska kostnaderna för budgetåret 1973/74 som SÖ gjort i förslaget beräknat ytterligare 13 milj. kr. för ändamålet.
I enlighet med SÖ:s förslag förordar jag att den gymnasiala utbild-
ningen för gravt hörselskadade i Örebro dimensioneras för totalt högst
200 elever. För arvoden till viss personal beräknar jag ytterligare 20 000 kr. SÖ har föreslagit att en tjänst som hörseltekniker ombildas till en tjänst som hörselingenjör. Denna förändring har redan medgetts genom ett beslut av Kungl. Maj:t den 12 juli 1973. Jag har beräknat medel för
den merkostnad som omvandlingen medför. Jag har dessutom räknat
ytterligare medel för teckenspråkstolkar. För omkostnader beräknar jag
3 465 000 kr.
SÖ och styrelsen för vårdartjänst har i en gemensam promemoria vad gäller försöksverksamhet med gymnasial utbildning för svårt rörelsehindrade och andra svårt handikappade, den s.k. Ingemundskolan,
föreslagit att ca 20 elever läsåret fr. o. m. 1974/75 får möjlighet till
integrerad undervisning vid Skärholmens gymnasium. Jag förordar efter samråd med chefen för socialdepartementet att detta förslag ge-
nomförs, Promemorian i övrigt remissbehandlas f. n. och beredning-
en 4 dessa delar är därför inte slutförd. Vid min medelsberäkning avseende Ingemundskolan har jag räknat med att vissa medel för stödundervisning, expenser och undervisningsmaterial, vilka innevarande budgetår anvisats för utbildningen vid Ingemundskolan, nästa
budgetår anvisas för utbildningen i Skärholmen. Jag räknar med en
minskning av medelsanvisningen för Ingemundskolan med 43 300 kr. Jag är inte beredd att biträda SÖ:s förslag om ytterligare medel för
stödundervisning. Vad gäller utbildningen i Skärholmen har jag för
ändamål som inte avser skolledning, lärarpersonal, skolmåltider eller lokalkostnader eller sådana ändamål som bör bekostas med medel som anvisas för styrelsen för vårdartjänst räknat 69 500 kr. Jag avser att föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt statens förhandlingsnämnd att för statens räkning träffa avtal med Stockholms kommun om gymnasie-
skolan i Skärholmen för svårt rörelsehindrade och andra svårt handi-
kappade.
SÖ har i en särskild skrivelse fört fram förslag om att man genom särskilda åtgärder skall göra det lättare för fysiskt handikappade att få
en användbar yrkesutbildning. Försöksverksamhet med specialinriktad kursplan i yrkestekniska ämnen bör därför, för fysiskt handikappade
clever som på grund av sitt handikapp har svårigheter att i sin helhet tillgodogöra sig yrkestekniskt ämne, fr. o. m. nästa läsår kunna an-
ordnas på andra tvååriga linjer i gymnasieskolan än tvåårig teknisk,
Då
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 170
ekonomisk och social linje samt tvåårig musiklinje. Försöksverksam-
heten bör innebära att eleven får koncentrera sig på vissa delmoment
i yrkestekniskt ämne och att han befrias från övriga delmoment. Någon begränsning av antalet lektionstimmar bör inte göras. Av terminsbetyg
och avgångsbetyg bör framgå att undervisningen omfattat specialinriktad kursplan och vilka delmoment undervisningen omfattat. Det
ankommer på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestimmelser för försöksverksamheten.
Jag kommer senare att föreslå Kungl. Maj:t att delningsbestämmel-
serna för bostads/miljökunskap, konsumtionslinjen ändras så att en delad veckotimme i ämnet bostads/miljökunskap i årskurs 2, gren för konsumtion med hemvårdsinriktning flyttas till årskurs 1, termin 1.
Jag beräknar för nästa budgetår de sammanlagda kostnaderna för : lärarlönebidraget till ca 1 142 milj. kr. (1). Till kostnaderna för pedago-
gisk stödpersonal beräknar jag 15,4 milj. kr. (2). Posten ATP-avgifter
beräknar jag till 86,7 milj. kr. (8) och posten Arbetsgivaravgift till 42,4 milj. kr. (9). För lönekostnadspålägg bör 148,1 milj. kr. tas upp (10).
Medelsbehovet för tekniska stödåtgärder m. m. åt handikappade elever
beräknar jag till högst 775 000 kr. (4).
Mot SÖ:s förslag i övrigt har jag ingen erinran.
Det totala medelsbehovet under förevarande anslag beräknar jag för
nästa budgetår till 1 438 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 438 000 000 kr.
Dd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 171
D 19. Bidrag till studie- och yrkesorientering
1974/75 Nytt anslag (förslag)t 43 308 000 + Innevarande budgetår utgår medel ur dels anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m., dels anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor.
Från anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor utgår innevarande
budgetår statsbidrag till kostnader för studie- och yrkesorientering i gymnasieskolan med 19 milj. kr. Bidraget utgår i form av schablonbelopp. Delningstal för beräkning av antalet schablonbelopp är 750 vid ett elevantal av 3 000 eller lägre, 800 vid ett elevantal av 3 001 eller
högre. Schablonbeloppet uppgår f. n. till 60 000 kr.
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen Schablonbelopp för studie- och yrkes-
vägledning 37 380 000 37 380 000 Extra schablonbelopp för handikappade
elever i grundskolan 4 080 000 4 080 000
gymnasieskolan 600 000 — Medel för vissa studie- och yrkesoriente-
rande publikationer 1 109 000 — Uppföljande studie- och yrkesoriente-
ringsverksamhet 1 680 000 648 000 Extra schablonbelopp för elever i gles-
bygd — 1200 000
44 849 000 43 308 000
Skolöverstyrelsen
Statsbidrag till kostnader för studie- och yrkesorientering (syo) utgår i form av schablonbelopp, beräknade efter antalet elevcr. Fr. o. m.
budgetåret 1974/75 läggs samtliga elever i grundskolans årskurs 6—9
och i gymnasieskolan till grund för beräkning av statsbidraget.
Delningstalet 750 beräknas under budgetåret 1974/75 gälla ca 230 kommuner med sammanlagt ca 422 500 elever, vilket ger 563 schablonbelopp. Tar man hänsyn till att av dessa kommuner 110 har mindre än 750 elever men ändå skall ha minst ett schablonbelopp motsvarar mer-
kostnaden ca 34 schablonbelopp.
Delningstalet 800 beräknas under budgetåret 1974/75 gälla ca 43 kommuner med ett sammanlagt elevantal av ca 260 500, vilket ger 326 schabionbelopp.
För ordinarie och extra ordinarie yrkesvalsläirare, som i sin tjänst inräknar syo i grundskolan, utgår f.n. statsbidrag enligt kungörelsen (1958: 665) om statsbidrag till driftkostnader för det allmänna skolväsendet (omtryckt 1971: 348, ändrad senast 1973: 356). Ett belopp, som motsvarar kvarstående yrkesvalslärares syo-insatser, skall avräknas från förevarande bidrag. Skolöverstyrelsen (SÖ) uppskattar det till 300 scha-
blonbelopp.
Sammanlagt erfordras alltså för budgetåret 1974/75 623 schablonbe-
Jopp (37 380 000 kr.). Dd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 172
SÖ har i skrivelse den 13 augusti 1973 framlagt följande förslag till statsbidragsvillkor i fråga om syo för handikappade elever i grundskolan. 2) Handikappad elev ges vikten tre (3) jämfört med ej handikappad. b) Antalet elever som skall utgöra underlaget för ett schablonbelopp avtar proportionellt med andelen handikappade. c) Som handikappad elev räknas i detta sammanhang dels samtliga elever i specialklass, dels 15 'X, av eleverna i samordnad specialundervisning. d) Statsbidraget bör utgå automatiskt till kommun. Förslaget innefattar varken gymnasieskoleelever med handikapp, invandrarelever i någon form av ungdomsskolorna eller elever i de statliga specialskolorna. SÖ finner det angeläget att särskilda insatser i fråga om syo görs även för dessa elever. SÖ hemställer därför om Kungl. Maj:ts bemyndigande att omgående få igångsätta en försöksverksamhet för sådana elevgrupper. Direktiv för verksamheten liksom urval av försöksorter/försöksregioner bör fastställas. Det förefaller rimligt att anta att behovet av extra resurser är lika stort för dessa elever som för de elever i grundskolan som föreslås få åtnjuta sådana resurser, dvs. de bör åsättas vikten tre (3). (4 680 000 kr.) För syo i skolan används publikationer som utges av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), SÖ, universitetskanslersämbetet (UKAÄ) och centrala studiehjälpsnämnden. De samhällsinformerande publikationerna från AMS och UKÄ bekostas helt av statsmedel, medan handböckerna »Att välja till årskurs 7, 8 och 9» och »Att välja studieväg», som utges av SÖ genom Utbildningsförlaget, inköps av kommunerna, i regel för utdelning till enskilda elever. SÖ finner det rimligt att staten svarar för att en minimiupplaga av dessa publikationer ställs till förfogande för att garantera att samtliga elever nås av en korrekt information innan de fattar beslut beträffande sina fortsatta studier och/eller yrkesval (1 109 000 kr.). Tnom nuvarande syo-program i grundskolan, där yrkesvalsläraren är deltidsanställd i AMS” tjänst, behöver uppföljande verksamhet inte möta några större organisatoriska svårigheter. Anställningen i AMS” tjänst upphör fr. o. m. den 1 juli 1974. Det är angeläget att de resurser som hittills funnits tillförsäkras ungdomsskolans syo-program även i den nya organisation som införs fr. o. m. den 1 juli 1974. Resurserna bör främst användas för att förebygga framtida sysselsättnings- och sociala problem för den grupp ungdomar som ej fullföljer grundskolan, som ej söker fortsatt utbildning efter grundskolan eller som ej fullföljer påbörjad utbildning i gymnasieskolan. Extra statsbidrag föreslås utgå för att förbättra den del av uppfölijningsverksamheten som ankommer på skolan. Statsbidraget bör utgå i form av schablonbelopp eller delar därav. Som underlag för beräkning
Dd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 173
av antalet schablonbelopp bör läggas den andel 16-åringar som ej söker
eller kan antas till gymnasieskolan. SÖ bör bemyndigas att i samråd
med AMS och Svenska kommunförbundet utfärda närmare anvisningar för verksamheten. En extra resurs för ca 21 000 elever beräknad enligt förslaget ovan motsvarar 28 schablonbelopp (1 680 000 kr.).
Departementschefen
År 1971 beslutade riksdagen om studie- och yrkesorientering (SYO) i grundskola och gymnasieskola under en försöksperiod om fem år (prop. 1971: 34, UbU 1971: 21, rskr 1971: 214). I likhet med skolöver-
styrelsen (SÖ) beräknar jag för budgetåret 1974/75 623 schablonbelopp för att tillgodose behovet av syo för eleverna i grundskolans årskurs
6—9 och gymnasieskolan.
SÖ har vidare lagt fram förslag om extra resurser för handikappade elever i grundskolan och gymnasieskolan. Det är viktigt att dessa grupper särskilt väl omfattas av syo. Jag anscr därför att extra schablonbe-
lopp för handikappade elever i grundskolan bör utgå i enlighet med SÖ:s förslag.
Mot bakgrund av de erfarenheter som härigenom kan vinnas är jag
beredd att vid senare tillfälle ta ställning till frågan om försöksverksamhet med syo till gymnasieskoleelever med handikapp, invandrar-
elever i ungdomsskolan eller elever i de statliga specialskolorna.
I prop. 1971: 34 framhölls att statsbidrag borde utgå också till glesbygdskommuner med många små högstadieenheter belägna långt ifrån varandra eller med liknande problem. Med tanke på bl. a. den arbetsmarknadssituation som kan råda i dessa kommuner har enligt min mening syo en stor uppgift att fylla för där berörda elevgrupper.
SÖ har beräknat att antalet högstadieenheter med högst 60 elever år 1975 kommer att vara 87. Med tanke på de extra kostnader som syo för dessa elevgrupper kan medföra anser jag att elevantalet i det av SÖ beräknade underlaget (87 enheter med högst 60 elever) bör viktas med talet tre. Jag beräknar kostnaden för detta ändamål till motsvarande 20 schablonbelopp.
Jag avser att föreslå Kungl. Maj:t att, så snart riksdagen tagit ställning, utfärda en kungörelse om statsbidrag till syo-verksamheten med i huvudsak det innehåll som följer av vad jag sagt tidigare.
Jag är f. n. inte beredd att tillstyrka förslaget om statsbidrag till vissa
studie- och yrkesorienteringspublikationer.
En viss uppsökande verksamhet bör bedrivas för att nå bl. a. de elev-
grupper som av olika anledningar avbryter sina grundskole- eller gymnasieskolestudier och har svårigheter att få anställning. SÖ uppskattar att ca 21000 elever i åldern 16 år skulle vara i behov av ytterligare
upplysning och stöd i form av syo. SÖ bör tilldelas vissa resurser för
att efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och Svenska kommun-
Dd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 174
förbundet på vissa orter bedriva försök med uppsökande verksamhet. Jag beräknar för budgetåret 1974/75 648 000 kr. för denna verksamhet.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Bidrag till studie- och yrkesorientering för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 43 308 000 kr.
D 20. Bidrag till viss vårdyrkesutbildning
1973/74 Anslag! 35 204 000 1974/75 Förslag 36 315 000
> Under budgetåret 1972/73 utgick medel ur dels anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor, dels anslaget Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning.
Statsbidrag utgår till kostnader för grundutbildning av sjuksköterskor
vid kommunal och landstingskommunal sjuksköterskeskola med 26 100 kr. för varje klass och termin och för vidareutbildning av sjuksköterskor
med 29 500 kr. för varje klass och termin enligt Kungl. Maj:ts beslut den 31 januari 1969 (ändrat senast den 18 maj 1973).
I avvaktan på kommunalisering utgår statsbidrag även till vissa en-
skilda sjuksköterskeskolor.
Ur anslaget utgår vidare bidrag enligt av Kungl. Maj:t den 19 maj 1972 meddelade bestämmelser till Eastmaninstitutet för utbildning av tandsköterskor.
Vidare utgår dels bidrag till den vid Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet bedrivna utbildningen av socialpedagoger, dock endast för den tid Allmänna barnhuset är huvudman för verksamheten, dels i enlighet med av riksdagen givet bemyndigande (prop. 1968: 1 bil. 10 s. 206, SU 1968: 8, rskr 1968: 8) bidrag till kostnaderna för den del av utbildningen av laboratorieassistenter som är förlagd till universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå samt karolinska institutet och som inte täcks av reguljärt utgående bidrag till inbyggd utbildning i gymnasieskolan, dels bidrag för vissa kostnader för utbildning av tandhygienister (prop. 1972: 1 bil. 10 s. 258, UbU 1972: 2, rskr 1972: 68).
Skolöverstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning m. m. 1 442 000 kr.
2. Kungl. Maj:t uppdrog den 26 juli 1973 åt skolöverstyrelsen (SÖ) att till Kungl. Maj:t inkomma med en redovisning rörande dels utnyttjande av den av Kungl. Maj:t medgivna utbildningskapaciteten inom grund- och vidareutbildningen av sjuksköterskor budgetåren 1971/72— 1972/73, dels behovet av olika former av sjuksköterskeutbildning och den beräknade examinationen av sjuksköterskor under de närmast kommande åren. SÖ har i skrivelse den 11 september 1973 redovisat uppdraget. Av skrivelsen framgår att SÖ numera utgår från ett medelsbehov för högst 970 terminskurser för grundutbildning av sjukskö-
Dd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 175
terskor för budgetåret 1974/75, dvs. en minskning med 60 terminskurser jämfört med innevarande år (—1 650 000 kr.). Minskningen av an-
talet terminskurser beror på en omfördelning från fem- till tretermins-
utbildning. SÖ föreslår att 275 terminskurser inrättas för vidareutbildning av sjuksköterskor budgetåret 1974/75, dvs. en ökning av 50 kurser jämfört med innevarande år (+1 550 000 kr.).
3. För slutförandet av utbildning av tandsköterskor vid Eastmanin-
stitutet beräknar SÖ ett medelsbehov av 50 000 kr.
4. SÖ föreslår att 167 000 kr. anvisas för utbildning av tandhygienis-
ter (462 000 kr.).
5. I avvaktan på resultatet av överläggningar om förändrat huvudmannaskap för Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet beräknar SÖ ett medelsbehov av 591 000 kr. (++39 000 kr.).' .
6. SÖ räknar med oförändrad kapacitet för utbildningen av labora-
torieassistenter och beräknar medelsbehovet till 872 000 kr.
Departementschefen
För utbildning av sjuksköterskor beräknar jag under budgetåret
1974/75 medel för 970 terminskurser i grundutbildningen och 260 kurser
i vidareutbildningen. Statsbidraget till driftkostnader har därvid för
nästa budgetår beräknats till 27 500 kr. för varje klass och termin i
grundutbildningen och till 31 000 kr. för varje klass och termin i vida-
reutbildningen. Kungl. Maj:t bör dock inom ramen för beräknade medel få omfördela kurser inom sjuksköterskeutbildningen.
Enligt beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968: 66, SU 1968: 108, rskr
1968: 259) har riktlinjer för dimensioneringen av vidareutbildning av
sjuksköterskor fastlagts. Riksdagen fann vid sin behandling av denna fråga förra året (prop. 1973:1 bil. 10, UbU 1973:5, rskr 1973: 72) ingen anledning att ändra dessa riktlinjer.
Det bör för riksdagen åter anmälas att det antal terminskurser inom
vidareutbildningen som riksdagen beslutat om inte har kunnat komma
till stånd. För läsåret 1969/70 anvisade riksdagen medel till 148 terminskurser varav 100 anordnades. Motsvarande tal för läsåren 1970/71 —1972/73 är 175, 210 och 215 resp. 157, 187 och 213. Inte heller har det av skolöverstyrelsen (SÖ) medgivna antalet elevplatser vid de olika skolorna tagits i anspråk. Vad beträffar innevarande läsår har medel anvisats för 225 terminskurser. Därutöver kommer 23 terminskurser som omfördelats från grundutbildningen efter framställning från SÖ. Efter vad jag erfarit kommer dock högst 233 terminskurser att kunna anordnas. Jag förordar cen ytterligare utbyggnad av vidareutbildningskapaciteten med 35 terminskurser.
Under hösten 1973 har Landstingsförbundet i samråd med företrädare för SÖ och socialstyrelsen anordnat en rad konferenser med före-
trädare för alla landsting i syfte att åstadkomma en ökad samverkan
Dd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 176
, mellan utbildningshuvudmännen, bl. a. i vad avser intagning av elever.
Landstingsförbundet har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 maj 1973 framhållit att frågan om en eventuell förändring av antagningsförfarandet till sjuksköterskeutbildningen bör anstå i avvaktan på Kungl. Maj:ts
ställningstagande till kommande förslag från kompetenskommittén och
till föreliggande förslag från 1968 års utbildningsutredning (U 68). Jag
delar denna uppfattning.
År 1973 inhämtade Kungl. Maj:t riksdagens bemyndigande att besluta om statsbidragets storlek vid eventuell avkortning av läsårets längd för
grundutbildning av sjuksköterskor sedan eventuella överläggningar slut-
förts med sjukvårdshuvudmännen (prop. 1973:1 bil. 10 s. 266, UbU 1973: 5, rskr 1973: 72). Riksdagen har därefter fattat beslut om en avkortad studiegång till sjuksköterska/sjukskötare för vårdlinjens elever (prop. 1973: 84, UbU 1973: 30, rskr 1973: 216). För denna utbildning, som anordnas Övergångsvis i avvaktan på U 68:s förslag angående kortare vårdutbildningar m. m. och statsmakternas beslut med anledning därav, skall enligt riksdagsbeslutet läsårets längd omfatta 42 veckor.
Någon förändring i läsårets längd i sjuksköterskeutbildningen bör där-
för nu inte ske.
Med skrivelser den 11 november 1971 och den 31 juli 1972 har SÖ överlämnat förslag till nya läroplaner för tandsköterske- och tandteknikerutbildningarna. Av SÖ:s förslag framgick inte de föreslagna ut-
bildningarnas dimensionering eller de beräknade kostnaderna härför.
Min företrädare var därför inte beredd att biträda SÖ:s förslag. Landstingsförbundet, som getts tillfälle att yttra sig över läroplansförslagen, har meddelat att förbundet hösten 1973 påbörjat ett utredningsarbete rörande tandvårdsutbildningar och därför inte nu kunde ta ställning
till SÖ:s förslag. Införandet av en allmän tandvårdsförsäkring kan
komma att innebära en ökad efterfrågan på tandvård. Det är enligt min mening av stor vikt att frågan om tandvårdsutbildningarnas dimensionering m. m. utreds. Landstingsförbundets utredningsarbete bör avvaktas innan slutlig ställning tas till de av SÖ upprättade förslagen.
Liksom för innevarande budgetår bör Kungl. Maj:t få besluta om statsbidrag till Eastmaninstitutet ur förevarande anslag.
För vissa extra kostnader för utbildning av tandhygienister bör för
nästa budgetår beräknas ett belopp av 105 000 kr. Jag beräknar vidare 872 000 kr. för de kostnader för utbildning av laboratorieassistenter som ej täcks genom reglerna om statsbidrag för
inbyggd utbildning i gymnasieskolan. |
Statsbidrag till utbildningen av socialpedagoger vid Sociala barna-
och ungdomsvårdsseminariet bör för budgetåret 1974/75 utgå ur detta anslag efter beslut av Kungl. Mai:t.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om statsbidrag till East-
maninstitutet,
Då
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 177
2. bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om statsbidrag till Sociala
barna- och ungdomsvårdsseminariet,
3. till Bidrag till viss vårdyrkesutbildning för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 36 315 000 kr.
D 21. Kostnader för viss personal vid statliga realskolor
1972/73 Utgift! 2188 797
1973/74 Anslag 1 000
1974/73 Förslag 1000
! Anslaget Statliga realskolor.
Med utgången av läsåret 1972/73 har samtliga statliga realskolor avvecklats. Vissa ordinarie tjänster fördes då på övergångsstat. I den mån tjänstgöring inte har kunnat beredas dessa personer vid annan skolform beräknas medel för lönekostnader för dessa under förevarande anslag. Skolöverstyrelsen
Anslaget bör t. v. föras upp med oförändrat belopp.
Departementschefen
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för viss personal vid statliga realskolor för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
D 22. Bidrag till driften av riksinternatskolor
1972/73 Utgift 9 621 830 1973/74 Anslag 8 484 000 1974/75 Förslag 8 762 000
Från anslaget bestrids kostnader för bidrag till driften av Grännaskolan, Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk och Sigtunaskolan. För skolorna gäller kungörelsen (1970: 333) om riksinternatskolor (ändrad 1971: 345) och vissa där angivna delar av privatskolstadgan (1967: 270, omtryckt 1971: 259, ändrad 1972: 90). Statsbidrag utgår enligt den förut nämnda kungörelsen. Till skolverksamheten vid riksinternatskola utgår statsbidrag enligt samma grunder som till kommunal gymnasieskola.
Detta gäller även den del som avser grundskolan. För grundskoledelen utgår också bidrag till resurstimmar och fritt valt arbete enligt bestäm-
melserna för grundskolor. Därutöver utgår statsbidrag till föreståndare
och fritidsledare samt för skolhälsovård. Vidare utgår tillägg som mot-
svarar lönekostnadspålägg. För elev som har utlandssvenska föräldrar utgår statsbidrag till kostnader för skolgång och skolmåltider med be-
lopp som gäller för motsvarande ersättning vid kommunal samverkan
på skolväsendets område.
Dd
12 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bil. 10
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 178
Skolöverstyrelsen
1. Löneomräkning 187 800 kr., varav hela beloppet avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Genom beslut den 11 maj 1973 förordnade Kungl. Maj:t att vid riksinternatskolorna under innevarande läsår fick finnas följande skolformer och studievägar: vid Grännaskolan gymnasieskola med humanistisk och samhällsvetenskaplig linje (estetisk och social variant), natur-
vetenskaplig linje samt i samverkan med Jönköpings kommun de andra
studievägar i gymnasieskolan som styrelsen för skolan finner lämpliga,
vid Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk gymnasieskola med huma-
nistisk linje (halvklassisk, estetisk och social variant), samhällsvetenskaplig linje (estetisk och social variant), naturvetenskaplig linje, treårig ekonomisk linje (distributiv och kameral gren) samt grundskola
med mellan- och högstadium, samt vid Sigtunaskolan gymnasieskola
: med humanistisk linje (halvklassisk, estetisk och social variant), samhällsvetenskaplig linje (estetisk och social variant), naturvetenskaplig
linje och social linje samt grundskola med högstadium. Vidare förordnades att eleverna på den humanistiska linjen vid Sigtunaskolan skulle
i de för denna linje specifika ämnena samläsa med eleverna på motsvarande linje vid Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk.
3. Inför läsåret 1974/75 föreslår skolöverstyrelsen (SÖ) en i förhål-
lande till innevarande läsår oförändrad intagningskapacitet vid riksinter-
natskolorna.
4. Med skrivelse den 14 januari 1972 överlämnade organisationskom-
mittén för riksinternatskolor förslag angående riksinternatskolornas
organisation m. m. Förslaget innebar bl. a. en förstärkning av elevvår-
den med hänsyn till att upp till 30 44 av internatplatserna kunde komma att tas i anspråk av elever med behov av miljöbyte. SÖ hänvisar till detta tidigare förslag och föreslår att nuvarande statsbidrag för skolhälsovård utökas til! att gälla även elevvård och omfatta ytterligare två årslönebelopp i löneklass A 15 vid varje riksinternatskola (+244 800 kr.).
5. Under hänvisning till att organisationskommittén avser att åter-
komma till frågan om rikselevhem beräknar SÖ inga medel för dessa
för budgetåret 1974/75. Styrelserna för riksinternatskolorna har i särskilda skrivelser hemställt att medel beräknas för studie- och yrkesorientering vid riksinter-
natskolorna enligt de grunder som gäller för den kommunala gymnasieskolan.
Vidare har styrelserna för riksinternatskolorna samt Utlandssvenskarnas förening i särskilda skrivelser hemställt att det nuvarande statsbidraget till utlandssvenska elever för skolgång och skolmåltider utsträcks
till att gälla även fria läroböcker. I två gemensamma skrivelser till utbildningsdepartementet har styrel-
serna för de båda riksinternatskolorna i Sigtuna slutligen anmält, att
Dd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 179
verksamheten läsåret 1972/73 resulterat i ett underskott vid vardera
skolan på 200000 kr. Enligt preliminära budgetförslag kommer verk-
samheten även innevarande läsår förmodligen att leda till ett betydande underskott. Styrelserna erinrar huvudmännen — staten, Sigtunastiftelsen och Sigtunaskolans AB — om att de avtal som slöts den 3 mars 1970
mellan staten och Sigtunastiftelsen resp. Sigtunaskolans AB gäller
t. o. m. den 30 juni 1975. Mot bakgrund av den svåra ekonomiska situationen vid de båda riksinternatskolorna deklarerar styrelserna som sin uppfattning att huvudmännen skyndsamt bör ta upp överläggningar om de framtida villkoren för skolorna.
Departementschefen
Som framgått av min redogörelse i det föregående har styrelserna för riksinternatskolorna i Sigtuna i gemensamma skrivelser till utbildningsdepartementet anmält ekonomiska svårigheter till följd av ett minskat clevunderlag. Ett stort antal internatplatser står innevarande
läsår toma vid bägge skolorna. Styrelserna för de båda skolorna har fått vidkännas betydande underskott för verksamheten vid skolorna
de två senaste åren. Motsvarande förhållande har emellertid inte gällt för riksinternatskolan i Gränna. Intresset för internatskolor i allmänhet har successivt minskat allt-
sedan riksinternatskolorna inrättades år 1970 (prop. 1970: 53, SU 1970:
134, rskr 1970: 297). Solbacka läroverk, Mariannelundsskolan och Vigg-
byholmsskolan har fått lägga ned sin verksamhet till följd av bl. a. denna utveckling. Självfallet måste det vara många omständigheter som med-
verkat till minskningen av elevunderlaget för internatskolor. Den
snabba utbyggnaden av de statsunderstödda svenska utlandsskolorna kan ha medverkat härtill. Föräldrar som endast för några år bosätter sig utomlands tycks hellre vilja ta med sig sina barn och låta dem gå
i en svensk utlandsskola än inackordera dem vid en skola i hemlandet. Styrelserna för riksinternatskolorna i Sigtuna bekräftar också i en av skrivelserna till utbildningsdepartementet att de flesta vakanta inter-
natplatserna återfinns på grundskolenivå. Vidare kan nedgången i clevantalet bero på att riksinternatskolorna och även andra internatskolor
av tradition endast erbjudit teoretiskt inriktad utbildning på den gym-
nasiala nivån. Elevintresset i den kommande gymnasieskolan har under de senaste åren kraftigt svängt i riktning mot mer yrkesinriktade studie-
vägar. I viss mån kan också de höga elevavgifterna ha bidragit till det vikande clevunderlaget för internatskolorna. Enligt min uppfattning fyller riksinternatskolorna ett behov i det svenska skolväsendet. Organisationen vid skolorna bör för nästa bud-
getår vara i stort sett oförändrad. Jag vill cmellertid crinra om att 1970
års riksdagsbeslut i ett viktigt avseende ännu inte förverkligats, nämligen att riksinternatskolorna breddar sitt utbud av studievägar. Jag vill
Dd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 180
i detta sammanhang erinra om det tilläggsuppdrag som Kungl. Maj:t
den 5 maj 1972 givit organisationskommittén för riksinternatskolor. Enligt detta uppdrag skall kommittén, efter överläggningar med Sig-
tuna kommun och efter samråd med styrelserna för Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk och Sigtunaskolan, inkomma med förslag om dels grundskolans framtida organisation vid de båda skolorna, dels de
ytterligare studievägar inom gymnasieskolan som kan anordnas vid
de båda skolorna i samverkan med Sigtuna kommun. Enligt vad jag erfarit kommer kommittén, som under våren ämnar slutföra sitt upp-
drag, att kunna redovisa positiva resultat av överläggningarna mellan
kommunen och riksinternatskolorna i Sigtuna. Kungl. Maj:t har vidare genom beslut den 11 maj 1973 förordnat att vid Grännaskolan får anordnas, förutom särskilt angivna studievägar, de andra studievägar som
styrelsen för skolan i samverkan med Jönköpings kommun finner Jämp-
liga.
Mot bakgrund av vad jag här anfört finner jag inte skäl att f.n.
föreslå förändrad organisation vid riksinternatskolorna eller tillstyrka
en ökad medelstilldelning för verksamheten. Den fortsatta elevutvecklingen måste avvaktas. Jag är emellertid beredd att redan nu tillstyrka
det förslag som framförts från styrelserna för riksinternatskolorna om att statsbidrag skall få utgå för studie- och yrkesorientering vid riksinternatskolorna. Jag beräknar för detta ändamål 72000 kr. Kungl.
Maj:t bör bemyndigas att meddeia närmare bestämmelser för denna
verksamhet.
För nästa budgetår förordar jag att anslaget förs upp med 8 762 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungt Maj:t att besluta om grunderna för stats-
bidrag till studie- och yrkesorientering vid riksinternatsko-
lorna,
2 till Bidrag till driften av riksinternatskolor för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 8762 000 kr.
D 23. Sjöbefälsskolorna: Utbildningskostnader
1972/73 Utgift 10 009 238 1973/74 Anslag 10 026 000 1974/75 Förslag 10 799 000
Undervisningen vid sjöbefälsskolorna (Göteborg, Härnösand, Kalmar,
Malmö och Stockholm) har till ändamål att utbilda fartygs- och maskinbefäl för den svenska handelsflottan. Sjökaptens- och sjöingenjörskurserna omfattar två läsår och bygger på styrmans- och maskinteknikerkurserna som är ettåriga. Dessa kurser anordnas vid samtliga sjöbefälsskolor. Kurser för radiotelegrafister omfattande tre terminer anordnas
Dd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 181
1 Göteborg, Härnösand, Kalmar och Stockholm. Skepparkurser av 1:a klass om totalt 624 lektioner anordnas i Göteborg och Härnösand samt fartygsmekanikerkurser av 1:a klass om totalt 370 Icktioner i Göteborg, Härnösand och Malmö. Verksamheten regleras i stadgan (1959: 425) för sjöbefälsskolorna i riket (omtryckt 1972: 403) och kungörelsen (1960: 488) om lägre nautisk och maskinteknisk utbildning (ändrad senast
1972: 288) samt Kungl. Maj:ts bestämmelser den 11 maj 1973 angående
utbildning av radiotelegrafister vid sjöbefälsskolorna. Innevarande bud-
getår pågår försöksverksamhet med koncentrerade utbildningar för blivande maskin- och fartygsbefäl. Antalet klasser utgör innevarande bud-
getår 57.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen Personal
| Skolledaro och lärare | 96 | +4 | +4 |
| Övrig personal | 25 121 | of. +4 | of. +4 |
Anslag
Utgifter
| Lönekostnader | 8913 000 | +666 000 | +688 200 |
| Sjukvård | 6 000 | of. | of. |
| Reseersättningar | 80 000 | + 4000 | + 4000 |
| Lokalkostnader | 816 000 | + 56 000 | + 76 000 |
| Expenser | 236 000 10 051 000 | + 11800 4737 800 | + 5000 +773 200 |
Uppbördsmedel Hyror m. m. 25 000 of. of.
Nettoutgift 10026 000 +737 800 +773 200
Avrundat + 738 000 + 773 000
Skolöverstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning m. m. 305 000 kr., varav 229 000 kr. avser
höjt lönekostnadspålägg.
2. En nedskärning enligt 0-alternativet medför en minskning av anslaget med 504 000 kr., vilket innebär en nedskärning av utbildningen
med tre klassavdelningar. 3. Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår en ökning av lönekostnaderna till följd av förlängning av radiotelegrafistutbildningen med en termin (-+433 000 kr.). 4, I särskild skrivelse den 16 mars 1973 har SÖ hemställt att få anordna den under föregående budgetår påbörjade vidareutbildningen av fartygsbefäl med begränsad behörighet med en förberedande kurs och
en huvudkurs under budgetåret 1974/75. Detta innebär en utökning
mot tidigare begärd organisation med en förberedande kurs samt att
utbildningen avslutas ett år senare än beräknat.
Dd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 182
Departementschefen
I likhet med skolöverstyrelsen räknar jag medel för ökade lönekost-
nader som en följd av förlängningen av radiotelegrafistutbildningen
med en termin.
Jag tillstyrker att försöksverksamhet med vidareutbildning av fartygsbefäl med begränsad behörighet inom ramen för anslaget får anordnas under budgetåret 1974/75 med en förberedande kurs och en huvudkurs.
Verksamheten får inte medföra ökade kostnader.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Sjöbefälsskolorna: Utbildningskostnader för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 10799 000 kr.
D 24. Sjöbefälsskolorna: Utrustning m. m.
1972/73 Utgift 1031 282 Reservation 15 222 1973/74 Anslag 552 000
1974/75 Förslag 552 000
Från detta reservationsanslag bestrids kostnader för anskaffning, un-
derhåll och förhyrning av utrustning vid de fem statliga sjöbefälsskolorna i Göteborg, Härnösand, Kalmar, Malmö och Stockholm. Upphand-
Jing av inredning och utrustning sker i samråd med utrustningsnämnden
för universitet och högskolor.
Skolöverstyrelsen
1. Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att till underhåll, ersättningsanskaffning och förhyrning vid de fem sjöbefälsskolorna anvisas ett belopp av 275 000 kr. (+23 000 kr.).
2. I 0-alternativet beräknar SÖ en viss minskning av medelstilldelningen för underhållskostnader m. m.
3. För fria läromedel beräknar SÖ 60 000 kr. (+10 000 kr.).
4. SÖ föreslår att för audivisuell materiel anvisas 25 000 kr. 5. För publikationer inom det nautiska ämnesområdet beräknar SÖ
50 000 kr. . 6. Beträffande läromedelsutrustning vid sjöbefälsskolan i Göteborg föreslår SÖ att för budgetåret 1974/75 anvisas ett belopp av 315 000 kr. 7. För instrumentutrustning vid institutionerna vid sjöbefälsskolorna
i Härnösand, Kalmar, Malmö och Stockholm föreslår SÖ att 80 000
kr. anvisas.
Departementschefen
Jag beräknar 275 000 kr. till underhåll, ersättningsanskaffningar och förhyrning vid de fem sjöbefälsskolorna (1). Vidare beräknar jag 60 000
Dd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 183
kr. för fria läromedel (3). För AV-materiel bör 17 000 kr. utgå (4). När det gäller publikationer i nautiska ämnen beräknar jag 20 000 kr. (5). Beträffande läromedelsutrustning vid sjöbefälsskolan i Göteborg beräknar jag ett belopp av 140 000 kr. (6). För instrumentutrustning vid institutionerna vid sjöbefälsskolorna i Härnösand, Kalmar, Malmö och Stockholm bör utgå 40 000 kr. (7). |
Med anledning av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sjöbefälsskolorna: Utrustning m.m. för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 552 000 kr.
D 25. Statens skogsinstitut: Avlöningar till lärarpersonal m. m.
1972/73 Utgift! 1783 378 1973/74 Anslag 1436 000 1974/75 Förslag 1 500 000
1 Anslaget Statens skogsinstitut.
Undervisningen vid skogsinstituten i Sollefteå, t. v. förlagt till Bispgården, och Värnamo omfattar dels skogsteknikerkurs om 63 veckor, dels fortbildning och vidareutbildning för skogstekniker. Till kurserna
om 63 veckor antas ca 30 elever per institut och kurs. Verksamheten vid skolorna regleras i kungörelsen (1971: 389) om statens skogsinstitut
(ändrad senast 1972: 173).
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen Personal Skolledare och lärare 8 of. of. Övrig personal 7 of. of.
15 of. of. Anslag Utgifter
| Lönekostnader | 1 085 000 | +25 800 | +25 800 | ||
| Sjukvård | 2 000 | of. | of. | ||
| Lokalkostnader | 389 000 1476 000 | +17 600 +43 400 | +28 000 453 800 | ||
| Uppbördsmedel | Nettoutgift 1 436 000 Avrundat | 40 000 | +43 400 +43 000 | of. | —L10 000 434-63 800 + 64 000 |
Skolöverstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning m. m. 43 400 kr., varav 29 000 kr. avser
höjt lönekostnadspålägg.
Dd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 184
2. 0-alternativet innebär en minskning av medlen till administrativ personal samt en viss minskning av den lärarledda undervisningen på
fortbildnings- och vidarcutbildningskurser. Eventuellt måste fortbildnings- och vidarcutbildningsverksamheten minskas.
3. Skolöverstyrelsen utgår från oförändrad omfattning beträffande såväl grundutbildning som fortbildning och vidareutbildning.
Departementschefen
Uppbördsmedlen har för innevarande budgetår ursprungligen beräk-
nats täcka bl. a. 75 Jo av lönen för husmor vid skogsinstitutet i Bispgården. Elevernas avgifter till elevhushållet har ökat kraftigt på grund
av bl. a. avtalsenliga lönehöjningar för elevhushållets personal. Genom beslut den 20 december 1973 förordnade Kungl. Maj:t att uppbördsmedlen fr. o. m. innevarande budgetår ej skulle täcka kostnaderna för
del av husmors lön utan endast avse hyror för elevrum. För att under-
lätta drivandet av ett elevhushåll så länge skogsinstitutet är förlagt till
Bispgården räknar jag för budgetäret 1974/75 med en minskning av uppbördsmedlen motsvarande 75 <& av husmors lön, vilken i stället helt bekostas av statliga medel. Samtidigt har en uppiustering gjorts av den del av uppbördsmedlen som avser hyror för elevrum.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens skogsinstitut: Avlöningar till lärarpersonal m. m.
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000
kr.
D 26. Statens skogsinstitut: Driftkostnader
1973/74 Anslag 582 000 1974/75 Förslag 601 000
Från anslaget ersätts kostnader för reseersättningar, expenser, praktiska övningar, undervisningsmateriel, kostnader för inträdesprov samt
kostnader enligt avtal mellan institutet i Värnamo och landstinget i Jönköpings län angående administrativa och elevsociala tjänster.
| 1973/74 | Beräknad ändring 1974/75 Skolöver- Dcepartements- styrelsen | chefen | |
| Reseersättningar | 96 000 | + 4800 | + 4800 |
| Expenser | 118 000 | + 5000 | + 4300 |
| Övriga utgifter | 368 000 582 000 Avrundat | +15 300 -+25 100 +25 000 | + 9800 +18 900 +19 000 |
Då
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 185
Skolöverstyrelsen
1. Prisomräkning 18 900 kr.
2. Vid medelsfördelning enligt O-alternativet finner skolöverstyrelsen det möjligt att minska endast på anslagsposten Övriga utgifter.
3. Medel för inköp av buss (+20 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med totalt 601 000 kr., varav med 20 000 kr. som engångsanvisning för inköp av en buss.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens skogsinstitut: Driftkostnader för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 601 000 kr.
D 27. Trädgårdsskolan i Norrköping: Utbildningskostnader
| 1972/73 Utgift | 859 195 |
| 1973/74 Anslag | 924 000 |
| 1974/75 Förslag | 973 000 |
Vid trädgårdsskolan i Norrköping anordnas grundutbildning, trädgårdsförmansutbildning och fortbildningskurser. I de grundläggande yrkeskurserna undervisas årligen ca 50 elever och i förmanskurserna
ca 30 elever. För verksamheten gäller Kungl. Maj:ts bestämmelser den 16 juni 1972 rörande statens trädgårdsskola i Norrköping.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen Personal Skolledare och lärare 6 of. of. Övrig personal 10 of. of.
16 of. of. Anslag Utgifter Löncekostnader 779 800 -+42 600 +19 000 Sjukvård 1 500 of. of. Reseersättningar 6 000 + 300 + 300 Lokalkostnader 199 500 +15 100 +21 000 Expenser 20 900 + 1000 + 1000 Övriga utgifter : 236 000 +10 500 -+10 500
2) elevernas studieresor 10 500 +500 4500
" ob) kosthåll för elever m. m. 223 000 10 000 -+10 000
c) diverse utgifter 2 500 of. of.
1 243 700 +69 500 451 800 Uppbördsmedel Kostavgifter m. m. för elever 290 000 of. of. Ersättning från blomster-
| skolan | 29 700 + 2300 | + 2300 |
| Nettoutgift 924 000 | 467 200 | +49 500 |
| Avrundat | 467 000 | 449 000 |
Dd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 186
Skolöverstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning m. m. 45 900 kr., varav 21 100 kr. avser
höjt lönekostnadspålägg. 2. En minskning enligt 0-alternativet skulle enligt skolöverstyrelsen
(SÖ) innebära att den lärarledda undervisningen vid skolan måste skä-
ras ned.
3. De grundläggande yrkeskurserna är numera uppdelade på två 20veckorskurser och en 10-veckorskurs. Denna förändring samt ett utökat elevantal på anläggningslinjen medför enligt SÖ ett ökat behov av tim-
lärartimmar (+23 600 kr.). |
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Trädgårdsskolan i Norrköping: Utbildningskostnader för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 973 000 kr.
D 28. Trädgårdsskolan i Norrköping: Materiel m. m.
1972/73 Utgift 92 681 Reservation 34 319 1973/74 Anslag 134 000
1974/75 Förslag 116 000
Ur detta anslag utgår medel för anskaffning av materiel m. m. vid
trädgårdsskolan i Norrköping.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen 1. Utrustning 78 000 +10 000 —25 000 2. Förbrukningsartiklar
| för odlingarna | 30 000 | + 1500 | + 1500 |
| 3. Fria läromedel | 26 000 134 000 Avrundat | +11 500 +23 000 | + 5 900 —L17 600 -—18 000 |
Skolöverstyrelsen
1. Prisomräkning 1 500 kr.
2. 0-alternativet medför att nödvändiga nyanskaffningar måste uppskjutas till ett kommande budgetår samt att underhållet av utrustningen
blir eftersatt.
3. Enligt skolöverstyrelsen bör anslagsposten till utrustning ökas med 10 000 kr. för utbyte av en traktor.
4. På grund av att den grundläggande yrkesutbildningen anordnas
som två 20-veckorskurser och en 10-veckorskurs ökar behovet av me-
det för fria läromedel med 11 500 kr.
Dd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 187
Departementschefen
Jag är inte beredd att tillstyrka medel för inköp av en traktor (3). Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Trädgårdsskolan i Norrköping: Materiel m. m. för bud-
getåret 1974/735 anvisa ett reservationsanslag av 116 000 kr.
D 29. Bidrag till Bergsskolan i Filipstad 1972/73 Utgift 1023 237 1973/74 Anslag 1107 000 1974/75 Förslag 1076 000
Statsbidrag utgår från detta anslag i enlighet med av Kungl. Maj:t den 7 april 1972 meddelade bestämmelser (ändrade den 28 december 1972) om Bergsskolan i Filipstad. Dessa bestämmelser innebär i korthet att statsbidrag utgår dels med 100 Z av ett. bidragsunderlag som omfattar faktiska kostnader för löner till rektor och lärare samt för arvoden till huvudlärare och institutionsföreståndare, dels med schablonbelopp till kostnader för viss annan personal än lärare. Vidare utgår statsbidrag med hela kostnaden för avgifter till ATP samt till sjukförsäkringsavgifter och allmän arbetsgivaravgift.
Utbildningen omfattar sex terminer och är under de sista tre terminerna delad i två grenar, en metallurgisk samt en berg- och mineralteknisk gren. Den femte terminen ägnas åt ingenjörspraktik inom industrin.
Skolöverstyrelsen (SÖ) redovisar en beräknad utveckling av antalet elever 1974/75 enligt följande. (Terminskurs="Tk)
Tk 1 Tk2 Tk3 Tk4 Tk5 Tk 6 Summa Höstterminen 1974 25 22 25 — 25 22 119 Vårterminen 1975 22 25 22 28 — 25 122 1 VT 1973 intogs inga elever i Tk 1.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen Anslag Lönekostnader 885 400 — 33 700 —28 900 Pedagogisk stödpersonal 101 600 + 5 600 + 5 600 Pensions- och sjukförsäkrings-
| avgifter | 88 000 | — 6 000 | — 5 400 |
| Allmän arbetsgivaravgift | 32 000 1107 000 Avrundat | — 2 200 — 36 300 —36 000 | — 2 000 -—30 700 —31 000 |
Dd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 188
Skolöverstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning m. m. 30 300 kr., varav 24 700 kr. avser
höjt lönekostnadspålägg.
2. SÖ för inte fram något 0-alternativ eftersom anslaget i den ordi-
narie anslagsframställningen beräknats till ett lägre belopp än vad ett
0-alternativ skulle ha inneburit. 3. SÖ, som räknar med oförändrad intagning läsåret 1974/75 i för-
hållande till innevarande läsår, föreslår att ytterligare en adjunktstjänst
inrättas i utbyte mot ett antal timlärartimmar (463 100 kr.).
Departementschefen
Jag är f.n. inte beredd att beräkna statsbidrag för ytterligare en adjunktstjänst vid Bergsskolan. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Mai:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Bergsskolan i Filipstad för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 1 076 000 kr.
D 30. Bidrag till driften av vissa privatskolor
1972/73 Utgift 17 309 559 1973/74 Anslag 15 143 000
1974/75 Förslag 13 483 000
Från anslaget utgår statsbidrag enligt kungörelsen (1964: 137) om statsbidrag till vissa privatskolor (omtryckt 1971: 350) med 60 2 av ett
bidragsunderlag, omfattande kostnader för avlöning för rektor, studie-
rektor och lärare vid de skolor för vilka privatskolstadgan (1967: 270, omtryckt 1971: 259, ändrad 1972: 90) gäller. Kungl. Maj:t kan på ansökan av skola besluta om högre statsbidrag. Statsbidrag uppgår f.n. till i genomsnitt 87 Z av skolornas bidragsunderlag. Vidare utgår stats-
bidrag till avgifter till ATP och till hälsovården. Ur anslaget utgår vidare statsbidrag till Restenässkolan i Uddevalla kommun enligt av Kungl. Maj:t den 11 maj 1973 meddelade bestämmelser.
Skolöverstyrelsen
Innevarande budgetår får följande privatskolor statsbidrag enligt nämnda kungörelse (1964: 137).
Externatskolor
Stockholm: Beskowska skolan
Franska skolan Palmgrenska samskolan
Whitlockska samskolan
Dd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 189
Göteborg: Göteborgs högre samskola
Sigrid Rudebecks gymnasium
Internatskolor
Fjellstedtska skolan i Uppsala
Lundsbergs skola i Storfors
Den av skolöverstyrelsen (SÖ) föreslagna anslagsberäkningen för nästa budgetår framgår av följande sammanställning.
Statsbidrag enligt kungörelsen 1964: 137 12 683 000 Restenässkolan 851 000
13 534 000
1, Löneomräkning 135 000 kr., varav hela beloppet avser höjt löne-
kostnadspålägg.
2. SÖ för inte fram något 0-alternativ, eftersom anslaget i den ordi-
narie anslagsframställningen beräknats till ett lägre belopp än ett 0-al-
ternativ skulle ha inneburit. 3. Den 9 april 1973 beslöt Stockholms kommunfullmäktige att —
med undantag för Franska skolan — avveckla kommunens bidrag till årskurs 1 av gymnasieskolan och årskurs 7 av grundskolan vid statsunderstödda privatskolor läsåret 1974/75, bidragen till årskurs 2 resp. årskurs 3 läsåret 1975/76 samt bidragen till årskurs 3 resp. årskurs 9
läsåret 1976/77. Genom beslut den 11 maj 1973 förordnade Kungl. Maj:t
att — med undantag för Franska skolan — statsbidrag enligt kungörel-
sen (1964: 137) om statsbidrag till vissa privatskolor fr. o. m. redovis-
ningsåret 1974/75 ej vidare skulle utgå för privatskolor i Stockholms kommun. I fråga om de privatskolor som erhåller sådant statsbidrag under redovisningsåret 1973/74 skulle bidraget avvecklas i den takt Stockholms kommunfullmiktige beslutat avveckla motsvarande kom-
munala bidrag. SÖ:s beräkningar avser därför endast årskurserna 8 och
9 av grundskolans högstadium samt 2 och 3 av gymnasieskolan vid ifrågavarande skolor. I fråga om Franska skolan har SÖ föreslagit att statsbidrag läsåret 1974/75 även beräknas för en klass av den tvååriga so-
ciala linjen. För övriga skolor beräknas bidrag utgå i oförändrad om-
fattning redovisningsåret 1974/75.
4. I särskild skrivelse har styrelsen för Restenässtiftelsen anhållit att Restenässkolan får åtnjuta statsbidrag enligt kungörelsen (1964: 137)
om statsbidrag till vissa privatskolor. Alternativt anhålles om bidrag
med 10 kr. per elev och dag av läsåret. Genom beslut den 11 maj 1973
meddelade Kungl. Maj:t bestämmelser om Restenässkolan att tillämpas fr. o. m, den 1 juli 1973 t. v, Enligt dessa bestämmelser skall statsbidrag
Dd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 190
utgå med 8 kr. per elev och dag av läsåret. SÖ förordar att statsbi-
drag till Restenässkolan skall utgå med oförändrat belopp.
Departementschefen
Innevarande läsår får åtta skolor statsbidrag enligt kungörelsen (1964: 137) om statsbidrag till vissa privatskolor (omtryckt 1971: 350). Enligt beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973:1 bil. 10, UbU 1973: 5, rskr 1973: 72) skal statsbidraget till sådan skola, med undantag av Fjellstedska skolan och Lundsbergs skola, successivt avvecklas om kommun,
där sådan skola är belägen, beslutar avveckla motsvarande kommu-
nala bidrag. Om särskilda skäl föreligger kan Kungl. Maj:t medge fortsatt statsbidrag även om det kommunala bidraget dras in.
Det bör för riksdagen anmälas att Kungl. Maj:t genom beslut den 11 maj 1973 förordnat att statsbidraget till privatskolorna i Stockholms kommun, med undantag för Franska skolan, skall avvecklas i den takt
Stockholms kommunfullmäktige beslutat avveckla motsvarande kom-
munala bidrag.
Det bör vidare för riksdagen anmälas att Höglandsskolan och Ahl-
strömska skolan genom beslut av Stockholms kommunfullmäktige kom-
munaliserats fr. o. m. innevarande läsår, varför statsbidrag till dessa skolor ej längre beräknas under förevarande anslag.
Enligt 1973 års nyss nämnda riksdagsbeslut höjdes statsbidraget
till Restenässkolan fr. o. m. innevarande läsår från 6:50 kr. till 8 kr.
per elev och dag av läsåret. Jag delar skolöverstyrelsens uppfattning att bidraget till Restenässkolan mot denna bakgrund bör utgå enligt oförändrade bidragsgrunder och med oförändrat belopp.
Det sammanlagda medelsbehovet under detta anslag beräknar jag till 13 483 000 kr. Jag har därvid räknat med en i förhållande till innevarande läsår oförändrad organisation på det gymnasiala stadiet vid Franska skolan.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till driften av vissa privatskolor för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 13 483 000 kr.
D 31. Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning
1972/73 Utgift 20 104 696 Reservation 5 467 304 1973/74 Anslag 22 891 000 1974/75 Förslag 19 000 000
Från anslaget ersätts vissa kostnader för statsbidrag till enskilda yrkesskolor enligt bestämmelserna i kungörelsen (1971: 342) om enskilda yrkesskolor (ändrad senast 1972: 283). Dessa bestämmelser indelar i stats-
Ddå
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 191
bidragshänseende de enskilda yrkesskolorna i två kategorier, nämligen A-skolor och B-skolor. Företagsskola är alltid B-skola. Till heltidskurs
vid A-skola utgår statsbidrag till lärarlöner på grundval av beräknad
normallönekostnad samt till särskilda kostnader med visst årligt belopp. För deltidskurs vid A-skola utgår statsbidrag med visst belopp för lek-
tion. Härutöver utgår till A-skola särskilt tillägg till statsbidraget med
10 % av bidraget till driftkostnader. Statsbidrag utgår också för ersättning till föreläsare vid A-skola. Sådana B-skolor, som är företagsskolor, får statsbidrag för heltidskurser med normalläsår med högst 14 500 kr. för läsår och klass eller, om företaget inte svarar för undervisningen
i fackteori, med högst 13 000 kr. för läsår och klass. För heltidskurs
vid B-skola, vilken ej anordnas som företagsskola, utgår statsbidrag med
högst 78 Zz av en beräknad normallönekostnad. Om synnerliga skäl
föreligger får bidrag utgå med högst 100 26 av de kostnader för skolan vilka ej täcks av kommunalt bidrag, elevavgifter eller inkomster från produktion eller inkomst av annat slag. För deltidskurs vid B-skola utgår statsbidrag med visst belopp för lektion. Vidare utgår för A-skola statsbidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel med hälften eller, om särskilda skäl föreligger, med två tredjedelar av kostnaderna. För B-skola, vilken ej anordnas som företagsskola, utgår
statsbidrag till sådan undervisningsmateriel med högst hälften av kost-
naderna eller, om synnerliga skäl föreligger, med högre belopp. Statsbidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel utgår innevarande budgetår ur anslaget Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m. Ur förevarande anslag utgår bidrag till vissa enskilda yrkesskolor i enlighet med av riksdagen givna bemyndiganden.
Ur anslaget utgår vidare bidrag till vissa skogsföretag för utbildning.
Beräknad Beräknad ändring 1974/75
disposition
1973/74 Skolöver- Departements-
styrelsen chefen Enskilda yrkesskolor
(grupp A och B, ej företagsskolor) 15 841 000 —2 041 000
Enskilda yrkesskolor
(grupp B, företags-
skolor) 7000000 — +1000000 f —773891000
Utbildning vid vissa skogs-
företag 50 000 of, |
22 891 000 -—1 041 000 —3 891 000
Skolöverstyrelsen
1. Skolöverstyrelsen (SÖ) inkom den 28 juni 1972 till Kungl. Maj:t med en plan rörande fortsatt avveckling av statsbidrag till viss enskild
yrkesutbildning. SÖ har vid beräkningen av statsbidraget för budgetåret 1974/75 till A- och B-skolor utgått dels från nyssnämnda plan, dels
Då
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 192
från vad departementschefen anfört under förevarande anslag för budgetåret 1973/74 (prop. 1973: 1 bil. 10 s. 285, UbU 1973: 5, rskr 1973: 72).
2. Med anledning av bl a. inneliggande och förväntade framställ-
ningar om statsbidrag dels till nya företagsskolor, dels till utvidgning av redan befintlig verksamhet föreslår SÖ en ökning av statsbidraget
för budgetåret 1974/75 med 1 milj. kr. Sammanlagt föreslår SÖ att posten till enskilda yrkesskolor, grupp A
och B förs upp med (13,8+8,0=) 21,8 milj. kr.
3. Bidrag till skogsföretagen för skoglig utbildning beräknas oförändrat till 50 000 kr.
Departementschefen
Skolöverstyrelsen (SÖ) har med skrivelse den 28 juni 1972 inkommit
med en plan rörande den fortsatta avvecklingen av statsbidrag till viss enskild yrkesutbildning. SÖ föreslog därvid att statsbidraget till bl. a.
Bar-Lock-institutet och Filip Holmqvists handelsinstitut skulle upphöra
att utgå med verkan fr. o. m. budgetåret 1973/74, SÖ anser utbildningen vid instituten vara av den karaktären att den bör ingå i den kommunala gymnasiala utbildningen. SÖ framhåller att denna mening delas av Stockholms skoldirektion och Göteborgs allmänna skolstyrelse.
Min företrädare har tidigare uttalat (prop. 1973:1 bil. 10 s. 286,
UbU 1973: 5, rskr 1973: 72) att han delar SÖ:s principiella uppfattning att statsbidraget till de båda instituten bör upphöra att utgå med verkan
fr. o. m. budgetåret 1973/74. Med anledning av de personalproblem som kunde väntas uppstå i samband med en avveckling av statsbidragen borde dock statsbidrag få utgå övergångsvis till dessa båda skolor. Därvid beaktades även att överläggningar om kommunalisering pågick. Det förutsattes vara möjligt att slutföra dessa överläggningar sä att ett inlemmande i den kommunala skolorganisationen kunde ske den 1 juli 1974.
I avsikt att söka hindra ogynnsamma verkningar som kan uppstå för lärare vid enskilda yrkesskolor i samband med avvecklandet av
statsbidraget har Kungl. Maj:t den 5 juni 1973 föreslagit vissa åtgärder. Lärare vid enskilda yrkesskolor som inom ramen för det reguljära
tillsättningsförfarandet inte erhållit tjänst vid grundskola eller gymnasieskola inom länet eller inom angränsande län, får utan iakttagande av
annars gällande tillsättningsordning förordnas på icke-ordinarie tjänst. Mellan Bar-Lock-institutet och Stockholms skoldirektion har nyligen ett principavtal träffats om att den vid institutet bedrivna skolverksam-
heten nedlägges senast vid utgången av läsåret 1974/75. Som crsätt-
ning för det bortfall av utbildningsplatser som härigenom uppkommer inrättar Stockholms kommun vissa kurser inom den kommunala gym-
nasicskoleorganisationen. Kommunen avser vidare att bereda anställ-
ning för en del av personalen vid Bar-Lock-institutet.
Då
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 193
Om det skulle visa sig komma att uppstå svårigheter att få en kommunalisering till stånd redan fr. o. m. den 1 juli 1974 bör Kungl. Maj:t kunna medge, för att ge institutet ytterligare tid att lösa bl. a. vissa personalfrågor, statsbidrag även under nästa budgetår. Dock bör statsbidraget helt upphöra att utgå med verkan senast fr. o. m. budgetåret 1975/76.
Under hand har från Filip Holmqvists handelsinstitut meddelats till utbildningsdepartementet att svårigheter föreligger att genomföra planerat inordnande av utbildningen i den kommunala skolorganisationen. Kungl. Maj:t har därför den 7 december 1973 uppdragit åt Sö att i samråd med styrelsen för institutet och Göteborgs allmänna skolstyrelse vidtaga erforderliga åtgärder i syfte att riksdagens beslut om avveckling skall kunna genomföras fr. o. m. den 1 januari 1975. Statsbidrag bör därför kunna utgå även under nästa budgetår, men därefter helt upphöra att utgå.
Det bör vidare för riksdagen anmälas att Kungl. Maj:t förklarat Göteborgs kontoristförenings företagsekonomiska kurs och Sveriges kontoristförenings högre företagsekonomiska kurs berättigade att åtnjuta statsbidrag innevarande budgetår för slutförande av redan påbörjad utbildning.
Kursverksamheten vid Stockholms universitet har kommit in med anhållan om statsbidrag för yrkesutbildning av dansare vid Balettakademien läsåret 1974/75. Sedan bl.a. utredningen rörande utbildning av dansare yttrat sig över denna framställning avser jag att återkomma till Kungl. Maj:t. |
Jag är inte beredd att biträda SÖ:s förslag om en ökning av statsbidraget till företagsskolor. Det totala medelsbehovet under förevarande anslag beräknar jag för nästa budgetår till 19 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning för budget-
året 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 19 000 000 kr.
D 32. Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m.
1972/73 Utgift 1936 422 1973/74 Anslag 1700 000 1974/75 Förslag 1935 000
Enligt av Kungl. Maj:t den 28 maj 1959 meddelade bestämmelser (ändrade senast den 4 juni 1964) beviljas statsbidrag för lärlingsutbildning dels hos hantverksmästare, dels inom muraryrket, byggnadsträarbetaryrket m. m.
Antalet bidragsrum uppgår innevarande budgetår till 1 200.
Ddåd 13 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bil. 10
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 194
"Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen (SÖ) uppger att under budgetåret 1972/73 ca 900
av 1500 befintliga bidragsrum togs i anspråk. SÖ föreslår med hänsyn till minskad efterfrågan en sänkning av antalet bidragsrum till 900. Kostnaderna för budgetåret 1974/75 beräknas till 1 935 000 kr.
En minskning enligt 0-alternativet skulle — med hänsyn till den stora eftersläpningen i utbetalningarna — innebära att endast en mycket liten del av bidragssumman för budgetåret 1973/74 kan tas i anspråk.
Departementschefen
Arbetsmarknadsläget samt gymnasieskolans utbyggnad inom de yrkesinriktade linjerna påverkar efterfrågan på bidragsrum. Jag delar
därför skolöverstyrelsens (SÖ:s) uppfattning att antalet bidragsrum bör
minskas till 900. Som framhölls i prop. 1973: 1 (bil. 10 s. 287) bör SÖ efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen vid fördelningen av bidrags-
rummen göra en bedömning av vilka utbildningsbehov som med hän-
syn till arbetsmarknadsläget och utbildningen inom det allmänna skolväsendet i första hand bör tillgodoses.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av
1935 000 kr.
D 33. Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov
| 1972/73 Utgift | 45 000 |
| 1973/74 Anslag | 45 000 |
| 1974/75 Förslag | 45 000 |
Ur detta anslag utgår bidrag till hantverksdistrikt och yrkesförbund för kostnader för granskning av gesällprov. Anslaget utbetalas till Sveriges hantverks- och industriorganisation samt fördelas av denna organisation mellan hantverksdistrikten resp. ifrågakommande yrkesförbund eller deras organ.
Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att anslaget förs upp med oförändrat
belopp i avvaktan på ställningstagande till yrkesutbildningsberedningens betänkande (SOU 1970: 58) Yrkesutbildning och arbetsliv.
SÖ framhåller att redan med oförändrat anslag medlen inte räcker för samtliga granskningsmän. En nedskärning med 5 90 enligt 0-alternativet försvårar ytterligare möjligheterna till ersättning.
Dd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 195
Departementschefen
Jag räknar, i likhet med skolöverstyrelsen, med oförändrat bidrag till Sveriges hantverks- och industriorganisation under förevarande anslag.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov
för budgetåret 1974/75 anvisa ett anslag av 45 000 kr.
D 34. Vissa kurser för ingenjörer m. m.
1972/73 Utgift 505 480 Reservation 99 981
1973/74 Anslag 605 000
1974/75 Förslag 680 000
Från anslaget ersätts utgifter för vissa statliga påbyggnadskurser till fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan samt för fortbildningskurser och
vidareutbildningskurser för aktivt sjöbefäl.
Kurserna är avsedda för personal, vars teoretiska kunskaper efter längre tids yrkesverksamhet behöver förstärkas med hänsyn till den tekniska utvecklingen inom olika områden. Bestämmelser om påbyggnadskurser finns i kungörelsen (1971: 211) om påbyggnadskurser till fyraårig
teknisk linje i gymnasieskolan.
Skolöverstyrelsen
För budgetåret 1974/75 planerar skolöverstyrelsen (SÖ) att anordna nio påbyggnadskurser för ingenjörer och 31 fortbildningskurser för aktivt sjöbefäl. Dessutom avser SÖ att anordna sju kurser för tankfartygs-
operativ vidareutbildning, varav fem kurser för befäl på fartyg som transporterar oljelaster och två kurser för befäl på fartyg som transpor-
terar kemikalielaster.
SÖ förordar i 0-alternativet att vissa påbyggnadskurser utgår eftersom fortbildnings- och vidareutbildningskurserna för aktivt sjöbefäl behöver prioriteras från omedelbar säkerhets- och miljövårdssynpunkt. En nedskärning enligt 0-alternativet skulle bl. a. innebära att behoven av påbyggnadskurser för ingenjörer inom miljövård och tcknisk utveckling inte kommer att kunna tillgodoses. Departementschefen
Jag räknar i likhet med skolöverstyrelsen med att tankfartygsoperativ vidareutbildning bör anordnas liksom fortbildningskurser för aktivt
sjöbefäl. Dessutom bör påbyggnadskurser för ingenjörer anordnas. Jag förordar för nästa budgetår, med beaktande av reservationen vid utgången av juni 1973, att anslaget förs upp med 680 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa kurser för ingenjörer m. m. för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 680 000 kr.
Dd
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 196
e) investeringsbidrag
D 35. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.
1972/73 Utgiftt 220141 869 1973/74 Anslag 174 000 000 1974/75 Förslag 167 500 000
+ Del av anslagen Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m., Bidrag till byggnadsarbeten för lantbrukets yrkesutbildning och Bidrag till byggnadsarbeten för skogsbrukets yrkesutbildning. Nuvarande bestämmelser
1. Grundskolan, gymnasieskolan m. m. Statsbidrag till byggnadsarbe-
ten för grundskolor, gymnasieskolor, särskola i fråga om lokaler som
ingår i skolanläggningar för dessa skolor och sjöbefälsskolor utgår till
kommun och landstingskommun enligt kungörelsen (1957: 318) om
statsbidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet (om-
tryckt 1962: 479, ändrad senast 1973: 355).
För permanenta skoliokaler bestäms bidragsunderlaget med utgångspunkt i ett grundbelopp av 900 kr. per kvadratmeter nettogolvyta. Detta grundbelopp, som hänför sig till kostnadsläget den 1 januari 1956, skall omräknas med hänsyn till därefter inträffade kostnadsförändringar enligt byggnadskostnadsindex. Enligt skolöverstyrelsens (SÖ:s) beräkningar uppgick beloppet den 1 januari 1973 till 1965 kr. Omräkning skall vidare ske med hänsyn till olikheterna i byggnadskostnaderna mellan skilda orter enligt bostadsstyrelsens ortsindex.
På bidragsunderlaget utgår statsbidrag med procenttal, som fastställs med hänsyn till bl. a. skatteunderlaget enligt en i bidragskungörelsen intagen särskild tabell. F. n. varierar bidragsprocenten mellan 35 och 45. Statsbidraget till landstingskommun bestäms dock till belopp som utgör hälften av bidragsunderlaget, om skolanläggningens upptagningsområde
för elever omfattar hela länet. Till provisoriska skollokaler utgår statsbidrag med 325
kr. per kvadratmeter nettogolvyta.
Statsbidrag kan därjämte, för grundskolan, utgå till audivisuell
och hörselteknisk utrustning samt till inventarier i teknikverkstad. Statsbidrag till skollokaler m. m. för sjuksköterskeskolor utgår enligt Kungl. Maj:ts beslut den 31 januari 1969 (ändrat senast
den 18 maj 1973).
2. Elevhem för elever i grundskolan, gymnasieskolan etc. Statsbidrag
till kostnaderna för uppförande av elevhem utgår enligt två olika kun-
görelser, nämligen kungörelsen (1936:202) angående statsbidrag till
De
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 197
skolhemsbyggnader och deras inredning samt kungörelsen (1945: 594)
angående statsbidrag till skolhem för lärjungar vid högre skolor och till
avlöning av föreståndare vid dylikt skolhem (ändrad senast 1973: 354).
Statsbidrag utgår enligt den förra författningen till kommuner för
uppförande av elevhem för elever i grundskolan och enligt den senare
till kommun, landstingskommun eller annan huvudman för uppförande
av elevhem för elever vid gymnasieskolor och vissa andra skolor. De
båda kungörelserna överensstämmer i allt väsentligt. Kungl. Maj:t
bestämmer i båda fallen bidragsbeloppets storlek. Gäller det elevhem för
grundskolan, bestäms dock bidraget enligt kungörelsens lydelse från fall till fall. Bidraget till andra elevhem utgår med 75 46 av de verkliga
kostnaderna med möjlighet för Kungl. Maj:t att, om särskilda skäl
föreligger, höja bidraget till 90 46 av dessa kostnader. Handläggningen
av bidragsärendena är något olika. Till kostnader för anskaffande eller förhyrande av elevhem åt elever
vid vissa linjer och specialkurser i gymnasieskolan utgår enligt Kungl. Mai:ts beslut den 27 maj 1971 statsbidrag med hälften av de beräknade kostnaderna.
3. Byggnadsarbeten för lantbrukets yrkesutbildning. Statsbidrag utgår till kostnader för byggnadsarbeten för tvåårig jordbrukslinje m. m. i gymnasieskolan samt för utbildning vid lantbruksskolor och lanthushållsskolor. Bidragsbestimmelserna finns i kungörelsen (1961: 405) om statsbidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor (ändrad senast 1972: 139). Bidragsbestämmelserna innebär att statsbidrag kan
beviljas huvudman för att anskaffa eller upprusta permanenta skol-
lokaler, elevhem och, om särskilda skäl föreligger, lärarbostäder samt för att uppföra provisoriska skollokaler. Bidrag utgår med högst hälften eller vid särskilda skäl högst tre fjärdedelar av ett visst bidragsunderlag. Till kostnaderna för provisoriska skollokaler utgår dock ett väsentligt lägre bidrag. Bidrag utgår även för audivisuell utrustning. Beslut om statsbidrag meddelas av SÖ. Riksdagen uttalade år 1961 (prop. 1961: 1 bil. 11 s. 168, JoU 1961: 1, rskr 1961: 9) att bidrag till byggnadsarbeten vid enskilda skolor får utgå efter riksdagens medgivande i varje särskilt fall.
4. Byggnadsarbeten för skogsbrukets yrkesutbildning. Statsbidrag ut-
går till kostnader för byggnadsarbeten m. m. för skogsbruksutbildning
vid dels gymnasieskola, dels de av skogsvårdsstyrelserna bedrivna skogs-
bruksskolorna. Statsbidrag till skogsbruksskolorna har enligt praxis hittills utgått till
anskaffning eller upprustning av permanenta skollokaler, elevhem och personalbostäder med hälften av kostnaderna. I fråga om bidrag till
skogsbruksskolorna beslutar Kungl. Maj:t i varje särskilt fall. Enligt av Kungl. Maj:t den 23 april 1971 meddelade provisoriska be-
stämmelser om statsbidrag till skogsbrukets yrkesutbildning för budget-
De
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 198
året 1971/72 (ändrade den 14 april 1972) utgår statsbidrag dels till anskaffande eller hyra av skollokaler, elevhem och Järarbostäder, dels till
anskaffande eller hyra av undervisningsmateriel. Bestämmelserna inne-
håller i huvudsak följande.
Statsbidrag till kostnader för anskaffande av permanenta skollokaler
utgår med hälften av bidragsunderlaget. Till provisoriska skollokaler utgår statsbidrag med 325 kr. per kvadratmeter nettogolvyta. Statsbidrag får utgå för förhyrande av skollokaler med hälften av kostnaderna.
Statsbidrag utgår till kostnader för anskaffande av lokaler för elevhem och, om särskilda skäl föreligger, för lärarbostäder. Bidragsunderlag utgör de beräknade kostnaderna för lokaler jämte inredning och inventarier. Statsbidrag utgår med tre fjärdedelar av bidragsunderlaget. Stats-
bidrag får utgå för förhyrande av lokaler för elevhem och lärarbostäder
med tre fjärdedelar av kostnaderna.
Skolöverstyrelsen
Kommunala skolor. Som underlag för bedömningar av investeringsbehovet har SÖ under senare år använt en detaljförteckning över byggnadsföretag för grundskolan och gymnasieskolan, vilken upprättats och angelägenhetsgraderats av länsskolnämnderna.
SÖ:s förslag till investeringsramar för budgetåren 1974/77 framgår
av följande sammanställning. För budgetåret 1974/75 föreslår SÖ cn
investeringsram (exkl. elevhem) om 600 milj. kr. SÖ förutsätter att in-
vesteringsramarna för budgetåren 1975/77 kommer att riiknas upp med
hänsyn till kostnadsutvecklingen, vilket är ett villkor för att flerårsplaneringen skall kunna genomföras. SÖ framhåller att en ökning av den ordinarie ramen är fördelaktigare än extra ramar.
| 1974/75 | 1975/76 | 1976/77 | |
| Grundskolan | 435 | 435 | 435 |
| Gymnasieskolan | 165 | 160 | 160 |
| Elevhem | 5 605 | 5 600 | 5 600 |
I investeringsramarna för gymnasieskolan ryms investeringar i byggnader för lantbruks-, trädgårds- och skogsbruksutbildning och i investeringsramen för elevhem investeringar för rikselevhem.
Vid beräkning av anslagsbehovet utgår SÖ från att statsbidraget, bidraget till inventarier i grundskolan inräknat, erfarenhetsmissigt motsvarar genomsnittligt 34 7 av de s. k. kvotkostnaderna för permanenta lokaler exkl. lokaler för lantbruks-, trädgårds- och skogsbruksutbildning. För de sistnämnda beräknar SÖ statsbidraget till 50 96 av kvotkostnaden. Vidare utgår SÖ från att sedan statsbidrag beviljats till byggen inom investeringsramen för visst budgetår bidraget utbetalas
De
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 199
med hälften under samma budgetår, med en fjärdedel under det närmast följande budgetåret och den sista fjärdedelen under det därpå följande budgetåret. SÖ räknar därför med att anslaget för budgetåret 1974/75 huvudsakligen kommer att belastas av bidrag, som beviljats till byggen inom investeringsramarna för budgetåren 1972/75.
I vad avser provisoriska skolbyggnader utgår SÖ från att statsbidra-
get motsvarar genomsnittligt 25 Z av de s.k. kvotkostnaderna samt att det fördelas jämnt under två budgetår. Anslaget beräknas därför huvudsakligen belastas av bidrag, som beviljats till byggen inom investe-
ringsramarna för budgetåren 1972/75. Med dessa utgångspunkter be-
räknar SÖ medelsbehovet för budgetåret 1974/75 till 34 (435 425 575 50 10 15 25 (10 10 sc 00 tr =) tåg 7 + 400 (7 + 7 = 178,3 milj. kr.
SÖ har vid beräkningen av medelsbehovet inte kunnat beakta de extra ramar om totalt 100 milj. kr. som genom beslut i augusti och oktober 1973 av arbetsmarknadspolitiska skäl beviljats för budgetåret
1973/74.
Byggnadsarbeten för lantbruks-, trädgårds- och skogsbruksutbildning. SÖ beräknar det totala medelsbehovet för byggnadsarbeten för dessa utbildningar till 15 milj. kr. budgetåret 1974/75.
Elevhem. Av den tidigare redogörelsen framgår att elevhemsbyggnader för grundskolor och gymnasieskolor ingår i den totala investeringsramen till byggnadsarbeten inom skolväsendet för budgetåret 1973/74. SÖ föreslår att en särskild investeringsram för elevhem (cxkl. lantbruks-, trädgårds- och skogsbruksutbildning) beräknas fr. o. m. budgetåret 1974/75. SÖ räknar med ctt årligt investeringsbehov för ändamålet om 5 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1974/77. I dessa ramar ingår även investeringsbehovet av riksclevhem.
Undervisningsmateriel. Anslaget beräknas komma att belastas av
statsbidrag till audivisuell och hörselteknisk utrust-
ning vid grundskolor med 2,6 milj. kr. (—0,4 milj. kr.).
SÖ upprepar och understryker sitt i anslagsframställningen för bud-
getåret 1973/74 framförda förslag om en ändring av statsbidragsbestämmelserna och utökning av bidragsgivningen för hörselteknisk utrustning,
Statsbidrag till hörselteknisk utrustning av lokal för hörselklass i obligatoriska skolor utgår med 14000 kr. Enligt SÖ täcker detta belopp ej de faktiska kostnaderna. SÖ föreslår därför att statsbidrag til hörselteknisk utrustning för hörselklass i grundskolan utgår med sam-
ma belopp som de faktiska kostnaderna. SÖ föreslår vidare att stats-
bidrag även får utgå till kostnader för hörselteknisk utrustning av lokal för hörselklass i icke obligatoriska skolor såsom förskola för hörselska-
dade och särskola. SÖ beräknar medelsbehovet för budgetåret 1974/75
för hörselteknisk utrustning enligt nyssnämnda förslag till 400 000 kr.
De
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 200
För statsbidrag till inventarier i teknikverkstad räknar SÖ med oförändrat 200 000 kr.
Departementschefen
Skolbyggnadsinvesteringarna inom det allmänna skolväsendet har under senare delen av 1960-talet legat på en mycket hög nivå. Detta beror bl. a. på skolväsendets genomgripande omdaning med åtföljande nya krav på undervisningens innehåll samt på den omfattande befolkningsomflyttningen under de senaste decennierna. Investeringarna i
skolbyggnader — uttryckta i beräknade investeringsramar — utgjorde under perioden 1964/65—1973/74 sammanlagt ca 6 000 milj. kr.
Skolöverstyrelsen (SÖ) redovisar att det finns en markant skillnad
i marknadssituationen — utrymme inom investeringsramen och möj-
lighet att tillgodose efterfrågan på utrymme — mellan början på 1960-
talet och de senaste budgetåren. Numera har en väsentlig del av grundskolans nybyggnadsbehov tillgodosetts. Emellertid kvarstår ett behov av
nybyggande för gymnasieskolan.
För innevarande budgetår har av arbetsmarknadspolitiska skäl beviljats extra ramar på totalt 100 milj. kr. Mot denna bakgrund räknar jag för nästa budgetår med en investeringsram på 450 milj. kr. Kungl.
Maij:t bör få besluta om hur detta belopp skall fördelas. Inom den
föreslagna investeringsramen bör förutom investeringar för byggnadsarbeten för grundskolan och gymnasieskolan rymmas investeringar för
elevhemsbyggande, för inventarier för teknikverkstad i grundskolan,
för byggnadsarbeten inkl. körgårdar för jordbrukslinje m. m. i gymna-
sieskolan, lantbruksskolor och lanthushållsskolor samt för byggnadsarbeten för tvåårig skogsbrukslinje m. m. i gymnasieskolan och för utbildning vid skogsvårdsstyrelsernas skogsbruksskolor. Beroende på den arbetsmarknadspolitiska situationen kan höjningar av investeringsramarna böra ske längre fram. Det ankommer på SÖ att se till att planeringen är sådan att en ökning av investeringsramarna inte medför ökande byggnadskostnader.
Av investeringsramen bör 25 milj. kr. avse provisoriska skollokaler.
Statsbidraget till provisoriska skollokaler bör höjas från 325 till 400 kr. per kvadratmeter nettogolvyta.
Förhandsbesked på statsbidrag till skolbyggnader för budgetåret
1974/75 bör liksom för innevarande budgetår på av Kungl. Maj:t fastställda villkor få lämnas till kommuner och landstingskommuner. Därvid bör gälla planeringsramar av följande storlek, nämligen 400 milj.
kr. för budgetåret 1975/76 och 350 milj. kr. för budgetåret 1976/77 samt 100 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1977/78 och 1978/79.
För nästa budgetår räknar jag med att medelsbehovet för investeringar i kommunala skolbyggnader, skolbyggnader för lantbruket och skogsbruket samt elevhem vid en investeringsram i enlighet med vad
De
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 201
jag nyss förordat kommer att uppgå till ca 163,8 milj. kr. Jag beräk-
nar ett oförändrat medelsbehov av 1 milj. kr. under nästa budgetår
för byggnadsändamål vid riksinternatskolorna. Statsbidrag för detta
ändamål bör utgå efter beslut av Kungl. Maj:t.
Utvecklingen under senare år har entydigt gått mot ett ökat inflytande för kommunerna och dess skolstyrelser. Som ett led i denna utveckling har riksdagen för kort tid sedan fattat beslut om en ny handläggningsordning av skolbyggnadsärenden (prop. 1973: 174, UbU 1973: 55, rskr 1973: 332). Resultatet av vissa pågående utredningar såsom utredningen om skolans inre arbete, utredningen om skolan, staten och
kommunerna samt länsskolnämndsutredningens nyligen avlämnade be-
tänkande (SOU 1973: 48), kan komma att påverka kommunernas möjligheter att spela en aktiv roll för skolan.
Jag vill anmäla att Kungl. Maj:t gett dispens från bestimmelserna i vad avser skollokaler för landstingskommuns vårdutbildning integre-
rade i primärkommunal gymnasieskola. I dessa fall har statsbidraget utgått till landstingskommunen och lokalerna för vårdutbildningen
varit primärkommunens egendom, Landstingskommunen erlägger hyra för lokalerna. SÖ bör fortsättningsvis besluta om statsbidrag till sådana lokaler.
Chefen för bostadsdepartementet kommer senare denna dag att för-
orda viss ändring av reglerna för belåning av skollokaler i integrerade
anläggningar. Ändringen innebär att undantag skall under vissa förutsättningar kunna medges från bestämmelsen att den övervägande delen av en integrerad anläggning skall innehålla andra lokaler än skolor. Belåningen föreslås i sådana fall bli begränsade till samutnyttjade ut-
rymmen. De renodlade skollokalerna får således finansieras på annat sätt än med bostadslån.
Jag är inte beredd att föreslå riksdagen någon ändring av statsbidragsbeloppens storlek avseende hörselteknisk utrustning för hörselklass
i obligatoriska skolor. Jag är cj heller beredd att utvidga statsbidrags-
givningen för hörselteknisk utrustning till att gälla all pedagogisk vorksamhet under SÖ:s inseendce eller överföra statsbidragsgivningen till
länsskolnämnderna.
För budgetåret 1974/75 beräknar jag medelsbehovet för audivisuell och hörselteknisk utrustning vid grundskolan samt för samordnad spe-
cialundervisning för elever med hörselsvårigheter i icke obligatoriska
skolor till sammanlagt 2,6 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Mal:t föreslår riksdagen att 1. medge att förhandsbesked om statsbidrag till byggnadsärenden
för skolväsendet får lämnas enligt vad jag förordat i det före-
gående,
2. till Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 167 500 000 kr.
De
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 202
D 36. Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m.
1973/74 Anslag 21 500 000 1974/75 Förslag 23 050 000
Nuvarande bestämmelser
Statsbidrag utgår till anskaffande av första uppsättningen stadigva-
rande undervisningsmateriel vid gymnasieskolan. Enligt kungörelsen (1957: 318) om statsbidrag till det allmänna skolväsendet (omtryckt 1962:
479, ändrad senast 1973: 355) utgår statsbidrag med 50 46 av bidragsunderlaget. Statsbidrag till landstingskommun utgår dock med 90 940 av den beräknade kostnaden, om skolanläggningens upptagningsområde för elever omfattar hela länet. Vidare utgår statsbidrag till anskaffande av
första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel vid enskilda yrkesskolor enligt kungörelsen (1971: 342) om enskilda yrkesskolor (änd-
rad senast 1972: 283). Statsbidrag utgår även till utgifter för undervisningsmatcriel för maskinundervisning enligt kungörelsen (1949: 455) angående statsbidrag till
anskaffning av maskiner m. m. vid vissa anstalter för lantbruksundervis-
ning (ändrad senast 1971: 156). Vidare utgår statsbidrag till audivisuell
utrustning.
Enligt av Kungl. Maj:t den 23 april 1971 meddelade provisoriska bestämmelser om statsbidrag till skogsbrukets yrkesutbildning för budget-
året 1971/72 (ändrade den 14 april 1972) utgår statsbidrag till första
uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel, däri inbegripet labo-
ratorieutrustning och elcvbibliotek samt anskaffning som föranleds av att undervisningen i kurs läggs om eller utvidgas med tre fjärdedelar av den beräknade kostnaden. Statsbidrag får utgå även för förhyrande av sådana större och dyrbara maskiner inom skogsbruket som behövs för undervisningsändamål med tre fjärdedelar av kostnaderna.
Skolöverstyrelsen
1. För statsbidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel för gymnasieskolan räknar skolöverstyrelsen (SÖ) med
ett medelsbehov av 31 500 000 kr., varav 7 milj. kr. för bl. a. nya linjer i gymnasieskolan såsom grafisk utbildning och sågverksutbildning i
Skoghall. För utrustning av gymnasieskolor med inlärningsstudior föreslås oförändrat 1 milj. kr.
2. För engångsanskaffning av utrustning vid gymnasieskola för gravt hörselskadade i Örebro beräknar SÖ 125 000 kr. (—325 000 kr.).
För statsbidrag till stadigvarande undervisningsmateriel och inventarier vid försöksverksamhet med gymnasial utbildning för svårt rörelse-
hindrade och andra svårt handikappade elever i Solna beräknas ett ökat
medelsbehov med anledning av utflyttning av vissa linjer till gymnasieskola i Skärholmen (+ 200 000 kr.).
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 203
3. För komplettering av utrustning för gymnasieskolans tvååriga jordbrukslinje och tvååriga trädgårdskurs beräknar SÖ medelsbehovet budgetåret 1974/75 till 5 milj. kr. I detta belopp beräknas även kunna inrymmas statsbidrag till audivisuell utrustning. Beräkningen är gjord med utgångspunkt i det förslag om ändrade statsbidragsbestämmelser
som SÖ Jade fram i samband med anslagsframställningen för inneva- " rande budgetår. SÖ föreslog att ett 75-procentigt statsbidrag som f.n. gäller för anskaffande av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel för skogsbrukets yrkesutbildning även skulle gälla för
jordbrukets yrkesutbildning.
4, För undervisningsmateriel samt förhyrande av större och dyrbara maskiner för skogsbrukets yrkesutbildning beräknar SÖ medelsbehovet
till 1,5 milj. kr. (+0,5 milj. kr.).
Departementschefen
Som framgår under anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor räknar jag med ett oförändrat antal intagningsplatser på minst ettåriga studievägar i den direkt grundskoleanknutna delen av gymnasieskolan. Mot denna bakgrund räknar jag för nästa budgetår med ett medels-
behov av 16 milj. kr. för statsbidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel inom gymnasieskolan. Jag räknar därvid med att skolöverstyrelsen (SÖ) får disponera högst 100 000 kr. för engångsanskaffning av utrustning vid gymnasieskola för gravt hörselskadade i Örebro, högst 250 000 kr. för stadigvarande undervisningsmateriel och inventarier vid försöksverksamhet med gymnasial utbildning
för svårt rörelsehindrade och andra svårt handikappade elever i Solna och för den utbildning som avses bli överflyttad till gymnasieskolan i
Skärholmen samt högst 1 milj. kr. i statsbidrag för anskaffning av inlärningsstudior för undervisning i moderna språk i gymnasieskolan. Därutöver beräknar jag högst 2,5 milj, kr. för anskaffande av undervis-
ningsmatericl avseende utbildning av lastbilsförare.
Kungl. Maj:t kommer senare att fatta beslut angående anordnande av grafisk utbildning inom ramen för gymnasieskolan. I avvaktan därpå beräknar jag ej medel för anskaffande av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel] till denna utbildning redan budgetäret 1974/75. Ej heller har jag beräknat mede] för sågverksutbildningen i Skohall då denna ej torde kunna komma att påbörjas nästa budgetår.
Jag är ej beredd att biträda SÖ:s förslag angående ändring av stats-
bidragsreglerna för första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel för lantbrukets yrkesutbildning.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan
m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av
23 050 000 kr. De
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 204
D 37. Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet
| 1972/73 Utgift | 1271 115 |
| 1973/74 Anslag | 925 000 |
| 1974/75 Förslag | 714 000 |
Från anslaget avförs ännu återstående statsbidrag som skall utgå enligt bestämmelserna i kungörelsen (1936: 45) angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet (omtryckt 1943: 398, ändrad senast 1958: 665 samt genom beslut den 16 februari 1968).
Skolöverstyrelsen föreslår att anslaget minskas med 211 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder skolöverstyrelsens förslag och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskole-
väsendet för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av
714 000 kr.
D 38. Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska skolväsendet
| 1972/73 Utgift | 18 000 |
| 1973/74 Anslag | 72 000 |
| 1974/75 Förslag | 54 000 |
Enligt kungörelsen (1960: 387) om statsbidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska skolväsendet (ändrad senast 1967: 470) utgår statsbidrag till vissa kommuner för anskaffande av lärarbostäder vid skola, som inte är belägen i tätort med minst 200 invånare. Bidraget utgör 18 000 kr. för varje lärarbostad, dock med tillägg av ytterligare 4 000 kr. för lärarbostad i de fyra nordligaste länen.
Skolöverstyrelsen beräknar, att anslaget kommer att belastas med bidragskostnaderna för sammanlagt tre lärarbostäder. Statsbidraget till dessa bostäder uppgår till 54 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder skolöverstyrelsens förslag och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska skol-
väsendet för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av
54 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 205
E. HÖGRE UTBILDNING OCH FORSKNING
a) centrala myndigheter m. m.
E 1. Universitetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader
1972/73 Utgift 10 979 331 1973/74 Anslag 11 102 000 1974/75 Förslag 11 836 000
Kungl. Maj:t har utfärdat instruktion (1965: 740, omtryckt 1971: 197, ändrad senast 1972: 265) för universitetskanslersämbetet (UKÄ). UKÄ är central förvaltningsmyndighet för universiteten, karolinska institutet, de tekniska högskolorna, högskolorna i Linköping och Luleå samt bibliotekshögskolan liksom för vissa andra institutioner enligt särskilda beslut av Kungl. Maj:t. Inom UKÄ finns fem arbetsenheter, nämligen planeringsbyrån, utbildningsbyrån, enheten för pedagogiskt utvecklingsarbete, administrativa byrån samt arbetsgruppen för rationaliseringsverksamhet.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Universitets- Departements-
kanslersämbetet chefen Personal
| Handläggande personal | 58 | +2 | of. |
| Övrig personal | 60 118 | +1 +3 | of. of. |
Anslag
| Lönekostnader | 7761 000 + 438 000 | -+257 000 | |
| Sjukvård | 13 000 + 3 000 | + 3000 | |
| Reseersättningar | 313 000 | of. | + 15 000 |
| därav utomnordiska resor | 35 000 | of. | ot. |
| Lokalkostnader | 767 000 + 346 000 | +346 000 |
Vissa utgifter för antagning
av studerande a) Datamaskintid och stans-
ningskostnader 355 000 of. of. b) Övriga expenser 210 000 + 30000 + 10000 c) Vissa kostnader för antag-
ning till utbildning för
ekonömexamen 10 000 of. of. Expenser 1673 000 + 196 000 +103 000
11 102 000 +1 013 000 -+734 000
Universitetskanslersämbetet
1. Pris- och löneomräkning 419 000 kr., varav 186 000 kr. avser höjt
lönekostnadspålägg.
Ea
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 206
2. O-alternativet kan enligt UKÄ:s mening genomföras i huvudsak
endast genom vissa begränsningar av ämbetets arbetsuppgifter. 3. Ytterligare medel för UKAÄ:s lokalkostnader (-+346 000 kr.).
4. Medel för försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning såvitt avser central administration (-+245 000 kr.).
Departementschefen
Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1974 års riksdag lägga fram en särskild proposition om försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning. Jag återkommer i detta sammanhang till frågan om medel för den centrala administrationen av försöksverksamheten.
Jag räknar under detta anslag inte med andra förändringar än sådana
av automatisk natur. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Universitetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 11 836 000 kr.
E 2. Universitetskanslersämbetet: Utredningar m. m.
1972/73 Utgift 2 004 321 Reservation 250 097 1973/74 Anslag 2 075 000
1974/75 Förslag 2 075 000 Från detta anslag bestrids kostnader för experter och tillfällig personal m. m. samt reseersättningar, publikationstryck och övriga expenser som hänger samman med utredningar inom universitetskanslersämbetets (UKÄ) verksamhetsområde. Anslaget tillförs medel som inflyter vid försäljning av publikationer som bekostas från anslaget.
Universtitetskanslersämbetet Med hänsyn till den anbefallda restriktiviteten beträffande nya utgiftsanspråk föreslår UKÄ oförändrad medelsanvisning under förevarande anslag. Detta innebär enligt UKA i själva verket en inte obe-
tydlig resursminskning bl. a. på grund av höjda lönekostnader. Av den reduktion med sammanlagt 790 000 kr. som i 0-alternativet
beräknas för anslagen Universitetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader och Universitetskanslersämbetet: Utredningar m. m. kan 260 000 kr. hänföras till förevarande anslag. Ett realiserande av 0-alternativet
kommer enligt UKAÄ att hårt begränsa ämbetets möjligheter att full-
göra de löpande utredningsuppgifterna.
Ea
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 207.
Departementschefen
Jag förordar att anslaget för nästa budgetår förs upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Universitetskanslersämbetet: Utredningar m. m. för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 2 075 000 kr.
E 3. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
1972/73 Utgift 2 861 401 1973/74 Anslag 2 781 000 1974/75 Förslag 3 150 000
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor har till uppgift att utrusta universiteten m. fl. läroanstalter och de övriga institutioner som Kungl. Maj:t bestämmer. Nämnden fullgör utrustningsuppgifter inom alla statsdepartements verksamhetsområden. Kungl. Maj:t har den 15 maj 1959 utfärdat instruktion för nämnden (ändrad senast den 3 mars 1972).
Nämnden bistår vidare universitetskanslersämbetct och lokal- och utrustningsprogramkommittéerna för universitet och högskolor vid utrustningsplancring och de statliga forskningsråden vid anskaffning av utrustning. Nämnden svarar även för effektivering och samordning av upphandling inom universitets- och lirarutbildningssektorerna.
Utanför universitets- och högskolesektorn svarar nämnden bl. a, för en rad uppgifter i samband med dels anskaffning av hjälpmedel för handikappade, dels omlokalisering av statlig verksamhet.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Nämnden Departements-
chefen Personal
| Handläggande personal | 16 | + 8 | of. |
| Övrig personal | 19 35 | + 4 +12 | of. of. |
Anslag Lönekostnader 2 169 000 + 990 000 + 45 000 Sjukvård 4 500 + 2500 + 3 000 Lokalkostnader 383 000 + 250 000 +214 000 Expenser 224 500 + 169 500 -+107 000
därav engångsanslag 2 000 +8 000 —2 000
2781 000 +1 412 000 4369 000
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
1. Pris- och löneomräkning 107 000 kr., varav 72 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet' 208
2. O-alternativet innebär enligt nämndens bedömning att nämnden
inte kan fullgöra viktiga moment inom ramen för de av Kungl. Maj:t givna uppdragen. BL a, skulle en stor del av det utredningsarbete som ligger till grund för nämndens planerande och upphandlande verksamhet i stället komma att belasta andra organ.
3. Lönekostnader vid 7 tjänster som f. n. bekostas från utbildnings-
departementets kommittéanslag (+455 000 kr.).
4. Medel till löner, expertis och omkostnader för anskaffning av
handikapphjälpmedel (+528 000 kr.). Verksamheten bekostas innevarande budgetår från anslaget Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade under femte huvudtiteln.
5. Ytterligare medel för lokalkostnader (-+250 000 kr.). 6. Medel för försöksverksamhet med inköpsstatistik (+35 000 kr.). 7. Förstärkning av medlen för expenser (-+40 000 kr.).
Departementschefen
Från utbildningsdepartementets kommittéanslag bekostas f.n. vissa tjänster vid utrustningsnämnden. Jag har vid min beräkning av kom-
mittéanslaget beaktat medelsbehovet för dessa tjänster även för nästa
budgetår.
I likhet med utrustningsnämnden anser jag det angeläget att nämn-
den ges möjlighet att följa upp inköpsverksamheten med statistik över omsättning, prisutveckling, rabatter m. m. i syfte att nå en effektivare
planering och gynnsammare villkor vid upphandling. För en försöksverksamhet med fortlöpande statistik över omsättningen m. m. med för-
delning på i första hand varuslag och leverantörer föreslår jag att ctt belopp av 35 000 kr. ställs till nämndens förfogande.
1 övrigt räknar jag inte med andra förändringar under anslaget än sådana av automatisk natur.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 3 150 000 kr.
E 4. Nämnden för socionomutbildning
1972/73 Utgift 994 318 1973/74 Anslag 1326 000 1974/75 Förslag 1482 000
Nämnden för socionomutbildning inrättades den 1 juli 1971 som ett
gemensamt organ för socialhögskolorna. Bestämmelser för nämnden återfinns i stadgan för socialhögskolorna (1964: 538, omtryckt 1971: 343, ändrad senast 1973: 41).
Ea
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 209
I nämndens uppgifter ingår bl. a. att främja samordning av socialhögskolornas verksamhet, att anta studerande till högskolorna, att utfärda erforderliga föreskrifter och anvisningar för högskolorna samt att verka
för att socionomutbildningen i fråga om innehåll och metoder fortlö-
pande förnyas, utvecklas och förbättras i takt med samhiillslivets krav, Nämnden avger förslag till anslagsframstiällningar avseende socialhögskolorna och nämnden.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Nämnden Departementis-
chefen Personal
| Handläggande personal | 8 | +1 ? | + 0,5 |
| Övrig personal | 6,5 14,5 | 41) +2 | : + 0,5 |
Anslag
| Lönekostnader | 919 000 | +152 000 | + 79 000 | |
| Sjukvård | 2 000 | + 100 | of. | |
| Reseersättningar | 30 000 | + 5700 | + 2000 | |
| Lokalkostnader | 135 000 | + 4700 | + 5000 | |
| Utvecklingsarbete | 30 000 | +466 000 | of. | |
| Expenser | 210 000 1 326 000 | +125 500 +754 000 | + 70 000 +156 000 |
Nämnden för socionomutbildning
1. Pris- och löneomräkning 55 000 kr., varav 22000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. 1 tjänst som byråchef med samtidig indragning av 1 tjänst som
avdelningsdirektör (-+-7 000 kr.).
3. 1 tjänst som avdelningsdirektör med samtidig indragning av 1 tjänst som byrådirektör (+11 000 kr.).
4, 2 nya tjänster, I som förste byråsekreterare och 1 som kontorsbr träde (-+99 000 kr.).
5. Medel för pedagogiskt utvecklingsarbete (466 000 kr.). 6. Medel för publikationstryck (--75 000 kr.). 7. Medel för antagning av vissa studerande (:t:27 000 kr.).
Beträffande ytterligare resurser för pedagogiskt utvecklingsarbete, understryker nämnden behovet av ökat anslag inte bara för s. k. ämneskonferenser m.m, för en fortlöpande studieplansöversyn (+100 000 kr.) utan även för pedagogiskt utvecklingsarbete på institutionsnivå (--150 000 kr.) och lärarfortbildning (+216 000 kr.).
Nämndens bedömning av 0-alternativet har skett gemensamt för detta anslag och anslaget Socialhögskolorna och redovisas under det sistnämnda.
Departementschefen
Nämnden har begärt medel bl. a. för pedagogiskt utvecklingsarbete vid socialhögskolorna. I prop. 1973: 1 (bil. 10 s. 306) framhöll föredra-
Ea
14 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bil. 10
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 210
gande statsrådet att det i detta avseende vore mindre ändamålsenligt att bygga upp en verksamhet vid socialhögskolorna parallell med den som bedrivs i universitetskanslersämbetets regi. Starka skäl talar dock för att utvecklingsarbetet skall omfatta även socionomutbildningen. Jag kommer vid min anmälan i det följande av anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten m. m, att föreslå att medlen under detta anslag skall kunna användas även för projekt rörande socionomutbildningen.
Utöver medel för ytterligare personal för handläggning av utbildningsfrågor (--42 000 kr.) samt en förstärkning av expensmedlen (--59 000
kr.) räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under anslaget än sådana av automatisk natur. Men hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Nämnden för socionomutbildning för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 1 482 000 kr.
Ea
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 211
b) universiteten m. m.
Vissa gemensamma frågor
Universitetskanslersämbetet
I skriften Högre utbildning och forskning (publicerad i universitetskanslersämbetets skriftserie) sammanfattar universitetskanslersämbetet. .
(UKAÄA) sitt handlingsprogram sådant det kommer till uttryck i förslag
till riktlinjer på längre sikt och i budgetförslaget för det kommande budgetåret.
Inledningsvis tar UKÄ upp Kungl. Maj:ts anvisningar för petitaarbetet och sätter dessa i relation till plancringsläget inom UKAÄ:s förvaltningsområde. Dessa anvisningar innefattar bl. a. (föreskrifter om
alternativet 0, som skall belysa effekterna av en medelstilldelning bud-
getåret 1974/75 som — beräknad på visst sätt — med fem procent understiger anslagssumman cnligt riksstaten för budgetåret 1973/74. UKA konstaterar att möjligheten att åstadkomma reducerade kostna- : der inom universitetssektorn genom att begränsa tillträdet till ospärrad utbildning, enligt budgetanvisningarna, inte får komma i fråga medan .
en ytterligare begränsning av tillträdet till spärrade grundutbildningar
inte bar uttryckligen uteslutits i anvisningarna. UKÄ avvisar emellertid tanken på åtgärder av det senare slaget, vilka ytterligare skulle skärpa den rådande obalansen i utbildningsutbudet. Strävandena måste i stäl-
let inriktas på att inom givna kvantitativa ramar få till stånd en ök-
ning av kapaciteten för yrkesinriktade utbildningsvägar. De spärrade utbildningslinjerna representerar undantagslöst denna kategori.
Enligt UKÄ:s mening är det klart att en så ingående omprövning av -: befintlig verksamhet inom universitetssektorn som förutsätts måste uppmärksamma en rad samband och inte bör utesluta en: analys bl. a. av grunderna för tillträdet till ospärrade utbildningsvägar. I själva verket, framhåller UKÄ, föreligger nu material för en samlad sådan omprövning i form av de undersökningar, överväganden och ställningstaganden som 1968 års utbildningsutredning (U 68) redovisat. Utrednings- och
beslutsunderlag för en omgestaltning i ett längre perspektiv föreligger således sedan remissbehandlingen av U 68:s förslag avslutats. Det sam-
Jade materialet avses leda till en plan för den eftergymnasiala utbildningens inriktning och omfattning fram till början av 1980-talet. Först med de riktlinjer en sådan plan kan förutsättas innehålla synes univer-
sitetsmyndigheterna förfoga över ett ändamålsenligt underlag för realistiska budgetalternativ. Budgetdirektiven däremot lämnar inte utrym- me för en allsidig bedömning av en verksamhetsinskränkning. UKAÄ
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 212
anser det sålunda oförenligt med kraven på en förbättrad långsiktig
planering av universitetssektorn att förorda att hela eller utbrutna delar av de reduktionsalternativ, som de lokala myndigheterna beräkningsvis skisserat, förverkligas.
UKÄ pekar i detta sammanhang på att en långtgående decentralise-
ring av beslutsprocessen inom universitetsområdet ägt rum under en följd av år. I väsentliga delar har decentraliseringen berört budgetprocessen. Det mest belysande exemplet är driftkostnadsanslagen, som numera är finansieringskällor för en rad skiftande ändamål. Kungl. Maj:t och UKÄ har i en växande rad enskildheter avstått från att närmare reglera resursanvändningen. En återgång till central styrning, exempelvis genom att UKÄ uttryckligt förordar ett visst val av medel inom
resursdispositionen, avstyrker UKAÄ bestämt. Vad som i stället krävs, framhåller UKÄA, är en fortsatt energisk satsning på arbetet att vidga
handlingsutrymmet för de Jokala myndigheterna och att undanröja
kvarstående hinder för val av medel inom givna gränser och utifrån
de mål som statsmakterna formulerat.
Som ett exempel på möjliga åtgärder nämner UKÄ en förändring
av beslutsprocessen när det gäller disposition och förvaltning av loka-
ler. UKÄ avser att under våren 1974 lägga fram ett principförslag i denna fråga.
UKA stryker under att styrkan i ett system med lokala fullmakter inom givna ramar bör ligga i det ständiga incitament till omprövning och vägning av verksamheten, som det lokala handlingsutrymmet innebär. Det incitamentet bör, framhåller UKÄ, på längre sikt äga större
tyngd än improvisationer via allmänna budgetföreskrifter.
I fråga om den grundläggande utbildningen tar UKÄ upp vissa kvantitativa frågor (s. 15). Ämbetet konstaterar att tillströmningen till universitet och högskolor ökade under hela 1960-talet t. o. m. läsåret 1968/69. Därefter har en minskning skett. Mycket tyder, enligt UKÄ, på atl nedgången av studerandetillströmningen är ctt uttryck för ett minskat intresse hos gymnasieungdomen för studier vid filoso-
fisk fakultet. En analys som utförts av statistiska centralbyrån (SCB) visar att det framför allt är antalet sökande i åldersgruppen under 25 år som minskat. SCB har också konstaterat att övergångsfrekvensen
från gymnasieskolan till universitet och högskolor minskat kraftigt.
SCB:s undersökningar rörande den sociala sammansättningen av de
nyinskrivna visar att den ökning av andelen ungdomar från arbetarhem som noterats under hela 1960-talet nu stannat av. Vidare har andelen ikvinnor bland de nyinskrivna minskat efter att ha varit 1 stort sett
konstant under hela 1960-talet.
Även antalet närvarande studerande har minskat sedan läsåret 1970/71. Denna minskning är en följd av dels den lägre tillströmningen, dels vissa förändringar i studicaktiviteten. Allt fler studerande lä-
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 213
ser sålunda utan avsikt att ta examen. Denna utveckling synes vara ett resultat bl. a. av ett ökat utbud av kortare utbildningsvägar, fram-
håller UKÄ.
Åtskilliga verksamheter som hänför sig till grundutbildningen syftar till en förändring av utbildningens innehåll och organisation, betingad
av forskningens och arbetsmarknadens utveckling, framhåller UKÄ vidare. Ämbetet redovisar några av de vägar som utnyttjas för att ska-
pa förutsättningar för önskvärd förnyelse och för att underlätta ge-
nomförande av förändringar av utbildningen.
UKÄ redogör i detta sammanhang för några utredningar inom skilda
fakultetsområden. Sålunda har UKÄ tillsatt en samrådsgrupp med uppgift att utarbeta planeringsunderlag och samordna den lokala plane-
ringen inom det arbetsvetenskapliga området. Den högre utbildningens internationalisering har behandlats av en år 1972 tillsatt utredning. som väntas slutföra sitt uppdrag innevarande budgetår. På grundval av förslag från utredningen anordnas vid filosofisk fakultet fr. o. m. höst-
terminen 1973 en utbildningslinje med klar internationell inriktning,
den s. k. internationella ekonomutbildningen.
UKÄ redovisar även utredningar rörande studieplanerna i blockämnet
svenska inom UKAÄ:s s.k. svenskgrupp, rörande teknisk utbildning i
Umeå inom organisationskommittén för högre teknisk utbildning och
forskning i övre Norrland samt rörande utbildningen i psykoterapi. Parallellt med UKÄ:s större utredningar pågår kontinuerligt över
hela fältet lokalt initierat arbete med förändringar i utbildningens innehåll och verksamhetsformer. UKÄ framhåller att det främst är denna
verksamhet som bör stimuleras. Möjligheten till nära koppling mellan
förnyelsearbetet och den konkreta undervisningssituationen ger de bästa förutsättningarna för arbete av detta slag.
UKÄ tar också upp vissa utbildningsändringar, som är under genomförande. Bland dessa nämns förändringen av den religionsvetenskapliga utbildningen, en revidering av samhällsplanerarutbildningen samt den förstärkning av den grundläggande utbildningen i matematik, som statsmakterna fattade beslut om år 1973.
I fråga om resurserna för den grundläggande utbildningen för UKÄ fram vissa konkreta förslag. Ämbetet framhåller att det är av största
vikt att resursmässiga begränsningar inte hindrar en nödvändig diffe-
rentiering av utbildningen. UKÄ föreslår därför att ytterligare resurser anvisas för att göra det möjligt att inrätta flera alternativa studiekurser vid de filosofiska fakulteterna. Sådana studiekurser har kommit
till därför att flera yrkesinriktade utbildningsalternativ behövs.
UKÄA tar också upp frågan om resurserna för de s, k. småämnena,
dvs. de studickurser som i det nya systemet för tilldelning av lärarresur-
ser vid de filosofiska fakulteterna bekostas från kursanslag. Enligt
UKÄ:s mening skapades inte tillräckligt utrymme för utbildningen i
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet - 214
småämnena inom ramen för kursanslagen. UKÄ föreslår därför att yt-
terligare medel ställs till förfogande under de berörda kursanslagen.
Det är vidare angeläget att förändringarna i studerandepopulationens
sammansättning, med en ökad andel vuxenstuderande, följs upp med
förändrade undervisningsformer. Sålunda krävs ett tillskott av medel för att man i ökad utsträckning skall kunna anordna kurser på kvällstid och kurser för studerande som följer en långsammare studietakt.
Slutligen föreslår UKÄ ett resurstillskott, som motsvarar en tiopro-
centig kostnadsökning för den första terminens utbildning i engelska,
franska och tyska. Det är enligt ämbetets mening angeläget att ökade resurser ställs till förfogande för att utbildningen i språkfärdighetsdelen skall kunna leda fram till bättre studieprestation inom given tids-
ram, I fråga om studievägledningen vid universiteten framhåller UKÄ, att
man inom denna under senare år alltmer kommit att uppmirksamma
sysselsättningsproblemen och de studerandes svårigheter vid utträdet på arbetsmarknaden. UKÄ arbetar f.n. på ett utbildningsprogram för
studievägledare. Utbildningen förutsätts få sådan utformning att studievägledarna blir skickade att förmedla viss yrkeslivsinformation till de studerande, UKÄA avser vidare att i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen ta ställning till vilka yrkesvägledande uppgifter som kan fullgöras av universiteten samt vilken arbetsfördelning som bör gälla mellan förvaltningar och institutioner.
I den stencilerade delen av anslagsframställningen tar UKÄ upp den förstärkning av resurserna för studievägledning som skett under de senaste åren. Ämbetet har beräknat behovet av resurser för detta ändamål med utgångspunkt i den av statsmakterna år 1972 godtagna planen för utbyggnad av studievägledningen samt aktuella uppgifter rörande antalet närvarande studerande. Medelsbehovet kan därvid beräknas till 6,7 milj. kr. Under perioden 1969—1973 har medelsanvisningen för studievägledning under fakulteternas avlöningsanslag ökat med sammanlagt 8,3 milj. kr. Ämbetet konstaterar att det på institutionsnivå sålunda finns ett resursöverskott på ca 1,6 milj. kr. i förhållande till den godtagna planen. Samtidigt konstaterar ämbetet att medelshbehovet inom universitetsförvaltningarna uppgår till 3,3 milj. kr., medan de anvisade
medlen f. n. uppgår till 2,4 milj. kr. UKÄ föreslår att utbyggnadspro-
grammet fullföljs och att behovet av ytterligare resurser för förvalt-
ningarnas del täcks genom att det resursöverskott som finns för institutionsnivån tas i anspråk.
UKÄ föreslår vidare att läroanstalterna friare än nu skall kunna disponera tillgängliga resurser för studievägledning. Sålunda bör det vara möjligt att disponera om anvisade medel mellan fakultetsområden och
mellan institutioner och förvaltningar.
I avsnittet om den grundläggande utbildningen tar UKA även upp
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 215
vissa principiella resonemang rörande utbildningens arbetslivsanknytning. UKÄ framhåller därvid att det är naturligt att den grundläggande universitetsutbildningen inriktas mot mer eller mindre avgränsade yrkesområden. Det är däremot inte en uppgift för universiteten att ansvara för yrkesutbildning i den trängre bemärkelsen av utbildning för angivna befattningar eller inskolning på arbetsplatsen.
UKÄ påpekar bl. a. att det ökade antalet yrkesverksamma studerande, yrk-kurserna och försöksverksamheten med kombinationsutbildning skapat ytterligare samband mellan arbetsliv och utbildning. Samspelet mellan samhälle och utbildning måste ägnas ökad uppmärksamhet, om de mål UKA uttalat sig för i sitt handlingsprogram skall kunna förverkligas.
Det fortsatta pedagogiska utvecklingsarbetet bör — genom att i högre grad än hittills inriktas på att finna sådana former för användning av utbildningsresurserna att de studerande stimuleras till ökad studieaktivitet på egen hand och i arbetsgrupper — kunna bidra till bl. a. en för-
bättrad studiecaktivitet.
UKÄ lägger i sin anslagsframställning fram förslag om en utredning rörande forskarutbildningens omfattning och mål. En utgångspunkt för ämbetet är den kvantitativa utvecklingen av forskarut-
bildningen sedan början av 1960-talet. Det totala antalet studerande
på denna nivå var år 1960 3 177, år 1965 5 743 och år 1972 12 219. Antalet nybörjare i forskarutbildningen har under de senaste åren uppgått till ca 2400 och antalet examinerade utgjorde läsåret 1971/72 ca
1300. Om man utgår från att antalet studerande i forskarutbildning
skulle förbli i stort sett konstant i förhållande till nuläget skulle antalet
forskarutbildade personer år 1990 vara lika stort som antalet universi-
tetsutbildade år 1955, framhåller UKÄ. Mot denna bakgrund bör, enligt UKA, följande huvudfrågor tas upp vid en översyn.
Forskarutbildning och samhällsbehov
Avvägningar mellan forskarutbildning och andra typer av fort- och
vidareutbildning
Resurs- och budgeteringsfrågor
UKÄ diskuterar fortsättningsvis arbetsmarknaden för dem som gått igenom forskarutbildning. Ämbetcect konstaterar att den del av arbetsmarknaden, som under 1950- och 1960-talen tagit emot en stor del av de forskarutbildade, nämligen universitet och högskolor samt skolväsendet, under överskådlig framtid har ett nyrekryteringsbehov av arbetskraft av detta slag som väsentligt understiger den årliga examinationen. Bristen på lirare med forskarutbildning på olika stadier är väsentligen hävd. |
Ämbetet betonar att de beräkningar som gjorts rörande utbildningssektorn är ytterst osäkra, något som dock i än högre grad gäller den
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 216
tredje avnämaren av forskarutbildad personal, nämligen forsknings- och utvecklingsarbetet utanför universitets- och högskoleorganisationen. Med starka reservationer för osäkerheten i bedömningarna konstaterar UKÄ att även ett fördubblat behov av sådan personal inom forskningsoch utvecklingsarbete utanför universitetsområdet skulle kunna tillgodoses genom ett fåtal årskullar examinerade.
De redovisade uppskattningarna får, enligt ämbetet, givetvis inte ligga till grund för bedömningar av samhällets behov av forskarutbildad
arbetskraft. Om man emellertid utgår från att forskarutbildningen ur-
sprungligen varit avsedd för yrkesverksamhet inom forskning och utvecklingsarbete samt i viss utsträckning inom skolan, visar de gjorda beräkningarna, att enbart en mindre del av dem som nu går igenom forskarutbildning kan få anställning inom områden mot vilka deras
utbildning är riktad. Med hänsyn härtill och till kravet på en rimlig fördelning av samhällets resurser för utbildning anser UKAÄ, att en
fortsatt total expansion av forskarutbildningen inte bör ske i avvaktan på resultatet av en behovsundersökning.
En slutsats av det förda resonemanget är att många av dem som går igenom forskarutbildning inte kommer att kunna få anställning
inom de traditionella avnämarområdena. En naturlig fråga blir då om
den nuvarande utbildningen är riktigt utformad med avseende på andra yrkesfunktioner, som de utbildade kan väntas få. Mot denna bakgrund anser UKÄ att man i samband med övervägandena om forskarutbildningens dimensionering bör pröva även avvägningen mellan forskarut-
bildning och andra typer av fort- och vidareutbildning inom ramen för
de totala resurserna för forskarutbildning. Därvid kan det bli aktuellt
att ta upp tanken på utbildning av det slag som innefattas i begreppet
mellanexamen och som diskuterades av 1963 års forskarutredning.
Vid bedömning av forskarutbildningen och andra typer av fort- och vidareutbildning måste den ekonomiska insatsen ställas i relation till värdet av den utbildning som produceras. Omfattningen av resurserna för forskarutbildningen kan inte anges entydigt. Man kan dock uppskatta de totala löne- och driftkostnaderna till mellan 100 och 200 milj. kr. per budgetår.
Handlednings- och undervisningsresurserna för forskarutbildningen
har successivt ökats. I ett lige som präglas av stor återhållsamhet i budgetförslaget kan man dock inte, framhåller UKÄ. räkna med att genom resurstillskott uppnå en tillfredsställande balans mellan resurser och antal studerande inom alla ämnesområden. En åtstramning av antalet studerande i forskarutbildning totalt sett ter sig därför, enligt ämbetet, nödvändig för att kvaliteten i forskarutbildningen skall kunna bibehållas.
Frågan om hur stor andel av de forskarstuderande, som skall få bidrag till sin försörjning är betydelsefull i sammanhanget, framhåller UKÄ. F.n. har ca 3 800 av totalt ca 12 000 forskarstuderande stipen-
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 217
dium eller assistent/amanuenstjänst. Enligt UKÄ:s mening är denna
andel för låg. En åtstramning av kapaciteten för forskarutbildning bör
därför inte följas av en minskning av antalet försörjningstillfällen för forskarstuderande.
Fördelningen av resurserna för forskarutbildning medför f.n. vissa svårigheter som främst hänger samman med att möjligheterna att inrätta assistent- och amanuenstjänster är beroende av omfattningen av den grundläggande utbildningen. Härigenom sker en koppling mellan forskningsvolymen och den grundläggande utbildningen, som enligt
ämbetets uppfattning inte är helt tillfredsställande. Det finns områden där det är motiverat med en omfattande grundutbildning men där behovet av forskarutbildning och forskning är mindre. Det motsatta förhållandet gäller inom andra områden. I samband med en bedömning av
forskarutbildningens dimensionering bör också frågor om resurstilldelningen penetreras.
UKÄ föreslår med hänvisning till det förda resonemanget att Kungl.
Maij:t skall fatta beslut om formerna och direktiven för en översyn av det slag som angivits.
Under 1950- och 1960-talen ökade samhällets insatser på forskningens område kraftigt. Forskningspolitik bedrevs i stor utsträck-
ning på »ökningsmarginalen» framhåller UKÄ. I nuvarande läge med betydligt lägre tillväxttakt måste arbetet på alla planeringsnivåer in-
riktas på att genom omprioriteringar skapa utrymme för nya forskningsfält. Mot bakgrund härav har UKÄA avscvärt skärpt sin planeringsinsats när det gäller frågor om hur ledigblivna tjänster som professor och biträdande professor skall disponeras.
UKÄ framhåller att kraven på forskningsorganisationen är stora. Såväl i den offentliga debatten som från forskarna själva ställs ofta
krav på ökade forskningsinsatser inom skilda områden. Dessa krav mås-
te vägas mot varandra. Inom ramen för budgetförslaget kan UKÄ föra
vidare endast en mindre del av de framförda önskemålen, En av ut-
gångspunkterna för UKAÄ:s prioriteringar är att arbetsmiljöfrågorna i vid mening bör ges ökad tyngd när det gäller successiv förändring av forskningsorganisationen. Ämbetet har ställt sig bakom ett av organisationskommittén för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland utarbetat förslag rörande arbetsvetenskaplig utbildning och forsk-
ning vid högskolan i Luleå, vilket överlämnades till Kungl. Maj:t i
början av år 1973. UKÄ återkommer i nästa års petita med förslag till utbyggnad av den arbetsvetenskapliga forskningen inom universitets-
organisationen.
I förlängningen av arbetsmiljöproblemen ligger de arbetsmarknads-
och socialpolitiska problemen. Forskningen rörande dessa frågor har emellertid förhållandevis liten omfattning och bör enligt UKÄ:s mening ges hög prioritet. En utökning av denna forskningsverksamhet
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 109 Utbildningsdepartementet 218
bör ske främst genom att institutet för social forskning ges ökade resSurser. UKÄ framhåller vidare att ämbetet delar den grundsyn på den hu-
manistiska vetenskapens betydelse för en balanserad samhällsutveckling som kommer fram i humanistiska forskningsrådets utredning Hu-
manistisk och teologisk forskning — Nuläge och framtidsperspektiv.
UKAÄ finner det angeläget att humanisterna, genom riktat stöd, bereds utrymme att delta i tvärvetenskapliga utrednings-, utvecklings- och
forskningsprojekt för att på så sätt bidra till lösningen av samhälls-
frågor av central betydelse. UKA avser att i nästa års anslagsframställ-
ning redovisa en långtidsplan för utbyggnad av forskningsorganisa-
tionen inom de humanistiska och teologiska områdena.
Förstärkningar av driftkostnadsanslagen har under de gångna åren ställts i förgrunden av UKÄ. För budgetåret 1974/75 föreslås dock anslagen — cfter omräkningar på grund av löne- och prisförändringar — i huvudsak oförändrade. UKÄ har med hänsyn till givna föreskrifter ansett det ofrånkomligt att temporära åtgärder i åtstramande riktning också drabbar högprioriterade budgetavsnitt.
UKA har i oktober 1973 lämnat en sammanställning över den
ekonomiska omslutningen budgetåret 1972/73 vid läroan-
stalterna. Liroanstalternas sammanlagda driftmedelsomslutning upp-
delad på finansieringskällor framgår av följande tabell.
Finansierineskälla Procentucll för-
1972/73 ändring från
—— förevående
Milj. kr. Go budgetår Avlönings-, driftkostnads-
och programanslag 318.6 52 + 7 Övriga medel som anvisats
läroanstalt över riksstaten 432,0 28 +19 Medel tilldelade från statens
forskningsråd och styrelsen
| för teknisk utveckling | 149,0 | 10 | + 4 |
| Gåvo- och donationsmedel | 71,9 | 5 | -+16 |
| Ersättning för arbete m. m. | 15,6 | 1 | -+-30 |
| Övriga medel | 63,9 | 4 | +13 |
| Summa | 1 551,0 100 |
Den sammanlagda driftmedelsanvändningen ökade med 11 954 läm-
fört med budgetåret 1971/72. Medlen som anvisas läiroanstalterna över
riksstaten ökade också med ca 11 96. Förbrukningen av externa medel
i form av 2ävor och donationer samt ersättning för arbete m. m. (s. k uppdragsverksamhet) ökade sammanlagt med ca 18 94. Förbrukningen av medel för uppdragsverksamhet uppgick till närmare 16 milj. kr. Uppdragsmedlen utgör dock endast ca en procent av den totala omslutningen för läroanstalterna inom UKÄ:s område.
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet . 219
UKA har i särskild skrivelse i november 1973 hemställt om ändrade bestämmelser om tilldelning av lärarresurser för grundläggande utbildning vid universitetet i Umeå, högskolan i Linköping samt universitets-
filialerna budgetåret 1974/75.
Universitetsrestaurangkommittén
Universitetsrestaurangkommittén (U 1970: 46) har i maj 1973 överlämnat delbetänkandet (Ds U 1973: 4—5) »Universitetsrestauranger — mål och subventioner». Målet för restaurangverksamheten vid universitet och högskolor bör enligt kommittén vara att i den omfattning som
motiveras av verksamheten vid de skilda läroanstalterna bereda möj-
lighet för studerande och anställda att intaga näringsmässigt tillfreds-
ställande måltider i anslutning till läroanstalten. Kommittén har därefter på skilda punkter preciserat detta mål.
Verksamheten bör främst avse studerande och anställda vid statliga eftergymnasiala utbildningsanstalter. Restaurangerna bör vidare kunna utnyttias även av andra offentligt anställda, vilket bör beaktas vid anordnandet av nya enheter. I mån av kapacitet bör slutligen även andra
ha tillgång till lokalerna och den service som erbjuds där.
Restaurangverksamheten bör omfatta servering av främst lunch- och kaffemåltider samt därutöver sådan middags- och kvällsmåltidsservering som kan motiveras av förekomsten av kvällsundervisning. Kommittén påpekar vidare att det från de anställdas synpunkt framstår som
angeläget att måltidsservice anordnas vid läroanstalterna även under
ferietid.
Enligt kommittén bör det klart utsägas att det inte kan finnas någon skyldighet för staten att anordna eller drivå universitetsrestauranger. Investeringens och den årliga driftsubventionens storlek måste vid investeringstillfället bedömas stå i ett rimligt förhållande till den cfterfrågan på sådan service som kan förväntas. Endast undantagsvis — t. ex. vid fältstationer — bör detta villkor kunna eftersättas.
I det allmänna målet för statens engagemang bör enligt kommittén inrymmas en ambition att aktivt stimulera anställda och studerande att äta näringsmässigt fullgoda måltider regelbundet och på tider som är lämpligt anpassade till arbetet. Bland medlen härför nämner kommittén att måltiderna serveras till en rimlig kostnad för den enskilde och att
lokalerna planeras som en viisentlig och integrerad del av en positiv
arbetsmiljö.
Enligt gällande riktlinjer för subventionering av universitetsrestau-
rangerna (ifr prop. 1967: 104 s. 46, SU 1967: 88, rskr 1967: 203) svarar
staten för kapitalkostnaderna och kostnaderna för en första uppsättning av inredning och utrustning. En av kommittén genomförd studie
av olika driftenheters ekonomi visar att övriga kostnader för Iokaler m. m. ofta har stor inverkan på måltidspriset. En väsentlig orsak härtill
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 220
är att starka periodiska variationer i beläggningen ger en låg genomsnittlig utnyttjandegrad. För att kunna erhålla en acceptabel drifteko-
nomi med bibehållande av rimliga måltidspriser har de driftansvariga organen därför nära nog genomgående tvingats bedriva olika sidoverk-
samheter. Överskottet från dessa verksamheter har sedan genom intern-
subventionering kommit den primära måltidsverksamheten till godo. Kommittén föreslår att universitetsrestaurangerna i fråga om subventionering jämställs med personalrestauranger vid statliga verk och myndigheter. Enligt den s. k. måltidspriskungörelsen (1968: 351, ändrad senast 1972: 299) skall vid dessa restauranger måltidspriset grundas på
kostnaderna för i huvudsak endast livsmedel och personal. De kost-
nader som faller på staten bör enligt kommitténs förslag bestridas på i princip samma sätt som motsvarande kostnader för Järoanstalternas
övriga lokaler. Subventioneringen bör dock avse endast den primära
måltidsverksamheten. Annan kommersiell verksamhet bör enligt kommitténs mening svara för sina Jokalkostnader. Kommittén föreslår vi-
dare att staten skall förhyra de restauranglokaler som med hjälp av stat-
liga lån anordnats i byggnader som ägs av studerandesammanslutningar
så att även dessa lokaler omfattas av den utökade subventioneringen.
Om läroanstalterna åläggs att svara för kostnaderna för subventionen bör det enligt kommitténs mening ankomma på dem att pröva vilka enheter som erfordras och därmed skall vara subventionerade liksom
att ta initiativ till anordnande av nya sådana lokaler.
Kommittén beräknar överslagsmässigt de kostnader som följer av de nu redovisade förslagen till ca 3,7 milj. kr. utöver vad som följer enligt nu gällande regler.
Kommittén — som avser att i ett senare betänkande redovisa förslag
i frågor som rör huvudmannaskap och driftformer för universitets-
restaurangerna — har i det nu föreliggande betänkandet vidare lagt fram förslag om hur frågor som rör det utökade stödet t. v. bör handläggas.
Betänkandet har remitterats till berörda myndigheter, organisationer
m. fl. för yttrande. Remissinstanserna har därvid i allt väsentligt till-
styrkt kommitténs förslag i här redovisade delar. Bl. a. byggnadsstyrelsen anför dock i fråga om förslaget att staten skall förhyra s. k. låne-
finansierade restauranger och att formerna för avtal med och ersättning
till fastighetsägarna bör övervägas ytterligare.
Departementschefen
Under en tioårsperiod från slutet av 1950-talet ökade alla delar av universitetsorganisationen mycket kraftigt. Ett mått på tillväxten är antalet ordinarie och extra ordinarie lärartjänster vid universiteten,
vilket — bortsett från vissa tjänster avsedda för den kliniska delen av
läkar- och tandläkarutbildningen — fördubblats sedan år 1962. Ett an-
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 221
nat mått är riksstatanslagen till högre utbildning och forskning, vilka, i löpande priser, ökat från 264 milj. kr. till 1 608 milj. kr. sedan sistnämnda år. En bakgrund till denna tillväxt, vid sidan bl. a. av samhällets ökade behov av välutbildad arbetskraft, var den starkt stigande
efterfrågan på universitetsutbildning. Antalet studerande vid de fria
fakulteterna mer än tredubblades under 1960-talet.
Den snabba tillväxten av universitet och högskolor utsatte organisa-
tionen för stora påfrestningar. Den gav emellertid också möjlighet till differentiering och förnyelse av utbildnings- och forskningsorganisa-
tionen i relativt snabb takt. Önskemål om nya specialiseringar och upp-
tagande av nya forskningsområden kunde i betydande utsträckning tillgodoses inom ramen för de årliga resurstillskotten. En väsentlig drivfjäder för tillväxten var, som nämnts, de studeran-
des efterfrågan på högre utbildning. Under de första åren av 1970-talet har denna efterfrågan förändrats. En väsentligt ändrad inställning hos
ungdomen till fortsatt utbildning vid filosofisk eller teknisk fakultet i
omedelbar anslutning till gymnasieskoleutbildningen har kunnat noteras. Som en följd bl. a. härav har antalet närvarande studerande vid universiteten och vissa högskolor minskat under de senaste åren, inom vissa utbildningsvägar kraftigt.
På kort sikt utsätter även en nedgång av studerandeantalet universitetsorganisationen för påfrestningar. Den minskande undervisningsvolymen innebär vidare att tillskotten till organisationen begränsas till de rent kvalitativa förstärkningar, som kan komma i fråga. Förutsättningarna för att inom ramen för den årliga resursökningen tillgodose nya behov och önskemål har därmed förändrats påtagligt.
I denna situation ökar kraven på fortlöpande omprövning av den
befintliga organisationen. Detta gäller naturligtvis såväl lärartjänster
som Övriga resurser. I fråga bl. a. om tjänster som professor och biträdande professor förutsätts enligt 69 § universitetsstadgan (1964: 461,
omtryckt 1970: 370, ändrad senast 1973: 679) att man, när en inte nyinrättad sådan tjänst blir ledig, prövar om tjänsten bör ges ändrat ämnesinnehåll, ersättas med annan lärartjänst eller indragas, den s.k. paragraf-69-prövningen. Av de skäl som angivits i det föregående men även med hänsyn till att undervisningsvolymen vid vissa institutioner är mindre än den undervisningsskyldighet som är förenad med befintliga ordinarie och extra ordinarie lärartjänster har Kungl. Maj:t meddelat föreskrifter som innebär en skärpning av kravet på prövning enligt nämnda stadgande i fråga om tjänster som universitetslektor vid
humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig
fakultet.
Enligt min mening bör man se den i 69 § universitetsstadgan föreskrivna prövningen som ett väsentligt instrument för att tillgodose uppkommande önskemål om forskning eller utbildning inom nya områden. Det ligger i sakens natur att en sådan förstärkning inom ett om-
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 222
råde uppnås genom en minskning av organisationen inom ett annat. En förutsättning för en smidig tillämpning av detta instrument för förnyelse är att universitetsmyndigheterna parallellt med den planering
för utvidgning av organisationen som sker i anslutning till petitaarbetet utarbetar relativt långsiktiga planer för dispositionen av befintliga
tjänster. Man bör givetvis inte räkna med att det normalt skall bli möj-
ligt att på kort sikt genom nytillskott av resurser ersätta den minskning av organisationen inom ett område som följer av en oprioritering av det slag som här avses. Kostnaderna för huvuddelen av universitetens basorganisation, vid si-
dan av tjänsterna som lärare och forskare, bestrids från driftkostnadsanslagen. Mellan budgetåren 1970/71 och 1973/74 ökade driftkostnadsanslagen till de fem fria fakulteterna — räknat i fasta priser och löner och sedan hänsyn tagits till att ett ökat antal ändamål skall bestridas från anslagen — med sammanlagt nära 20 26. Undervisningsvolymen inom den grundläggande utbildningen vid dessa fakulteter har under samma tidsperiod minskat med uppskattningsvis 30 90. Även
:om det föreligger stora variationer mellan olika institutioner och läro-
anstalter, bör förändringar av denna storleksordning ha öppnat rela-
tivt stora möjligheter till omdispositioner. En förutsättning för att man
skall kunna tillgodose nya och förändrade behov genom omprövning
av den befintliga organisationen är att de som utnyttjar resurserna
klart kan överblicka samtliga disponibla resurser. Jag finner det ange-
liget att konsistorierna vid sin disposition av de samlade resurserna beaktar detta.
1968 års utbildningsutredning (U 68) lade i mars 1973 fram sitt huvudbetänkande (SOU 1973: 2) Högskolan. Utredningen har vidare Jagt fram delbetänkanden dels rörande försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning, dels rörande högskolornas förvaltning (SOU - 1973: 12 och 47). U 68:s huvudbetänkande behandlar principfrågor om den högre utbildningens dimensionering, lokalisering och organisation. Statsmakternas ställningstaganden till dessa förslag kommer att ha stor betydelse för utbildningen vid universitet och högskolor från mitten av 1970-talet. Remissbehandlingen av U 68:s huvudbetänkande samt betänkandet om högskolornas förvaltning pågår f. n.
U 68:s betänkande om försöksverksamhet med yrkesteknisk högskole-
utbildning har remissbehandlats. Jag har för avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att tör 1974 års riksdag lägga fram en proposition i fräågan. Jag går nu över till att behandla vissa frågor rörande den grundläggande utbildningen vid universiteten m. m.
Som nämnts i det föregående har studerandeantalet vid bl. a. de filo-
sofiska fakulteterna minskat de senaste åren. Mellan läsåren 1972/73
och 1973/74 är nedgången ca 8 <0, räknat på det antal studerande
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 223
för vilket lärarresurser tilldelas. Variationerna är emellertid stora mellan fakulteterna. Sålunda har studerandeantalet vid de humanistiska fakul-
teterna minskat med ca 20 96, vid de samhällsvetenskapliga med ca
5 40 och vid de matematisk-naturvetenskapliga med omkring 2 96. Vid de sistnämnda fakulteterna har dock antalet studerande i de mest resurskrävande, laborativa ämnena ökat.
I sitt betänkande UbU 1973: 8 framhöll utbildningsutskottet, att det
kunde vara motiverat att Kungl. Maj:t hade möjlighet att i särskilda
fall genom speciella åtgärder dämpa verkningarna för lärarpersonalen
av ett väsentligt minskat studerandcantal.
På grundval av förslag från bl. a. universitetskanslersämbetet (UKÄ) anvisade Kungl. Maj:t genom beslut i juli 1973, 1,5 milj. kr. till särskilda åtgärder för vissa lärare m. fl. vid de filosofiska fakulteterna, vilkas förordnanden inte kunnat förnyas för tid efter den 30 juni 1973. De anvisade medlen disponeras av UKÄ, som inom ramen för detta
belopp medgivits att dels inrätta extra tjänster som universitetslektor, dels dela ut extra stipendier för forskarutbildning. För höstterminen
1973 har 29 personer förordnats på extra tjänst eller arvodestjänst som lärare och 20 personer tilldelats extra stipendium för forskarutbild-
ning under läsåret 1973/74.
De grundläggande dragen i nuvarande system för tilldelning av lärarkrafter vid de filosofiska fakulteterna fastställdes av statsmakterna år 1958 (prop. 1958: B 104, SU 1958: B 48, rskr 1958: B 76). Systemet innebär i princip att undervisningsresurserna har ställts i en fast relation
till studerandeantalet. I sin ursprungliga utformning byggde systemet
på att s. k. organisationsplaner fastställdes för i vart fall de större ämnesområdena. I dessa planer angavs relativt detaljerat för varje ämnesområde och betygsgrad vilka undervisningsmoment som skulle förekomma, undervisningsformer, undervisningens omfattning och lä-
rarkategori för varje moment samt normer för uppdelning i undervis-
ningsgrupper. |
Detta detaljreglerande system har successivt förenklats och beslutanderätten har i flertalet frågor förts över från Kungl. Maj:t och UKA till läroanstalterna. :
Det år 1958 införda systemet var av stor betydelse för möjligheter-
na att under den snabba ökningen av antalet studerande under 1960-
talet förse de filosofiska fakulteterna med erforderliga resurser till läraärpersonal. Vid den plötsliga övergången från stigande till sjunkande
studerandeantal i början av 1970-talet medförde systemet friställningar, med kort varsel, av lärarpersonal. Denna situation möttes med
särskilda åtgärder av det slag som redovisats i det föregående.
I syfte att dels uppnå en ytterligare teknisk förenkling av systemet för tilldelning av lärarresurser vid de filosofiska fakulteterna, dels göra
tilldelningen mindre känslig för variationer i antalet studerande, har
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 224
Kungl. Maj:t — efter förslag från UKA — utfärdat nya föreskrifter för lärarresurstilldelningen. Dessa föreskrifter gäller fr. o. m. innevarande budgetår.
Det nya resurstilldelningssystemet bygger på en i princip oförändrad undervisningsstandard jämfört med tidigare ordning, i vart fall vad gäller ämnesområden med stort studerandeantal. För ämnesområden
med ett mycket litet studerandeantal anvisas medel fr. o. m. innevarande
budgetår i form av kursanslag fördelade på fakultetsområden och läro-
anstalter. Detta innebär att den automatiska anpassningen av undervisningsresurserna till studerandeantalet inte gäller för dessa ämnesområden. Kursanslagen omfattar nära hälften av ämnesområdena men endast omkring 5 2 av de studerande. För innevarande budgetår har kursan-
slagen beräknats så att de motsvarar de resurser som under föregående budgetår utgick enligt universitetsautomatiken för undervisning och
examination inom de berörda ämnesområdena.
För övriga 54 ämnesområden gäller kostnadsramar per studerande, uttryckta i aktuellt löneläge. Dessa kostnadsramar är beräknade så att
de vid varje studerandeantal skall medge en i huvudsak oförändrad undervisningsvolym per studerande.
De nya föreskrifterna innefattar, som nämnts, vissa bestimmelser som syftar till att stabilisera tilldelningen vid snabbt varierande stude-
randeantal. Grunden för UKAÄ:s tilldelningsbeslut utgörs sålunda nor-
malt av det verkliga antalet för första gången i studiekurser registre-
rade studerande höstterminen närmast före det läsår tilldelningen av-
ser. Läroanstalten får oavsett det verkliga antalet studerande behålia de lärarresurser som på denna grund tilldelats av UKÄ. Tilldelade medel fär av konsistoriet i viss utsträckning omfördelas inom en fa-
kultet. Ytterligare tilldelning av lärarkrafter får ske i den mån be-
hovet inom ett ämnesområde överstiger det beräknade med 5 96. Härutöver gäller att den sammanlagda resursvolymen för grundläggande utbildning vid de berörda fakulteterna inte får minska med mer än
högst 10 4 från ett år till ett annat. Det nya systemet bör medföra att förändringarna i omfattningen av
lärarresurserna från ett läsår till nästa begränsas. Jag räknar därför med att särskilda åtgärder av det slag som vidtagits åren 1972 och 1973
inte skall erfordras vid kommande budgetårsskifte. .
Minskningen av antalet studerande vid de filosofiska fakulteterna har vid universitetet i Umeå, högskolan i Linköping och universitets-
filialerna medfört att antalet studerande i många studiekurser blivit
mycket litet. Till följd härav kommer tilldelningen av lärarresurser, vid tillämpning av de redovisade bestämmelserna, att minska kraftigt på de berörda orterna. Ett utbildningsutbud av tillfredsstäilande omfatt-
ning skulle därför inte kunna komma till stånd vid berörda enheter
nästa läsår om inte särskilda åtgärder vidtas. UKÄ har i särskild skri-
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 225
velse föreslagit åtgärder som syftar till att förhindra en sådan utveckling.
Enligt min mening är det mycket angeläget att de nämnda mindre enheterna, trots minskat antal studerande, skall kunna erbjuda ett
brett utbud av kurser. UKÄA bör därför ges möjlighet att, där ett tillskott av ytterligare lärarkrafter är en förutsättning för ett sådant utbildningsutbud, tilldela lärarresurser utöver vad som följer av bestäm-
melserna om universitetsautomatiken. Jag beräknar kostnaderna för
detta ändamål till högst 2 milj. kr. Även i övrigt räknar jag med vissa kvalitativa förstärkningar av den
grundläggande utbildningen vid de filosofiska fakulteterna. UKAÄ har
föreslagit bl. a. en uppräkning av kursanslagen för de små ämnesområ-
dena samt en intensifiering av den första terminens undervisning i tyska,
engelska och franska. Jag har vid min beräkning av berörda avlöningsanslag tagit upp sammanlagt 1250 000 kr. för dessa ändamål. Jag beräknar de sammanlagda kostnaderna nästa budgetår för uni-
versitetsautomatiken till 105,5 milj. kr.
UKÄ lade år 1970 fram en plan för utbyggnad av studievägledningen
vid universiteten och de tekniska högskolorna. Denna plan godtogs av
riksdagen (UbU 1972: 30, rskr 1972: 218). Med anledning av det minska-
de antalet studerande vid de filosofiska fakulteterna har UKÄ reviderat den ursprungliga planen. Av UKÄ:s framställning framgår att det vid humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig
fakultet innevarande budgetår finns en större organisation för studie-
vägledning än vad som är motiverat av studerandeantalet. Överskottet
motsvarar ca 1,6 milj. kr. Det är enligt min mening rimligt att organisationen anpassas till det av den reviderade planen angivna behovet.
Ett fullföljande av UKAÄ:s plan vad gäller resurserna för studierådgivning vid universitetens förvaltningar och vid de tekniska fakulteterna kräver däremot ctt tillskott av ytterligare (952 000-410 000=) 1 362 000 kr. Denna förstärkning bör kunna komma till stånd genom omfördelning av det överskott som finns vid de filosofiska fakulteterna. För att verkningarna av omfördelningen för de anställda skall begränsas bör konsistorierna kunna använda medel, som anvisats under anslaget till förvaltningarna, för studievägledningsändamål på institutionsnivå. Utbyggnaden av studievägledningsorganisationen vid universiteten och
de tekniska högskolorna enligt den nämnda planen har härigenom
slutförts.
Den högre tekniska utbildningen har byggts ut kraftigt under den
senaste tioårsperioden. Samtidigt som tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola i stort sett fördubblat sin utbildningskapacitet under denna period har nya tekniska utbildnings- och forsk-
ningsenheter byggts upp i Lund, Linköping och Luleå. Antalet intag-
Eb
15 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bil. 10
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 226
ningsplatser vid de tekniska fakulteterna har ökat från drygt 1 000 i
början av 1960-talet till närmare 3 400 innevarande läsår.
Samhället har och kommer självfallet även i framtiden, att ha be-
hov av kvalificerade ingenjörer. Den snabba utbyggnaden av den hög-
re tekniska utbildningen har syftat till att tillgodose detta behov.
Under de senaste åren har ungdomens intresse för tekniska studier
minskat både inom gymnasieskolan och på högskolenivån. Denna utveckling har medfört svårigheter att fylla samtliga nybörjarplatser vid
de tekniska fakulteterna. Dessutom har de studerande som påbörjat
högre teknisk utbildning haft genomsnittligt lägre avgångsbetyg från gymnasieskolan än tidigare. Detta förhållande synes ha bidragit till att
studieresultaten inom den aktuella utbildningen, som tidigare varit relativt goda, nu visar en tendens att försämras.
UKÄ har, med hänsyn till matematikämnets grundläggande betydel-
se inom högre teknisk utbildning, låtit utföra en utredning av utbildningen i matematik inom civilingenjörsutbildningen. UKA har vidare tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att analysera studieresultat och
studieeffektivitet vid teknisk fakultet. Jag utgår från att de berörda
universitetsmyndigheterna snarast, inom ramen för anvisade resurser,
vidtar åtgärder för att förbättra studieeffektiviteten.
Av väsentlig betydelse för den aktuella rekryteringssituationen på längre sikt är de studerandes linjeval inom skolväsendet. Tendensen till minskat intresse för naturvetenskapliga studier visar sig redan i grundskolan och tar sig uttryck i en minskad övergång till de naturvetenskapliga och tekniska linjerna i gymnasieskolan. Härigenom reduceras suc-
cessivt rekryteringsunderlaget för bl. a. högre teknisk utbildning. Det
är därför angeläget att berörda myndigheter överväger åtgärder för att på nämnda utbildningsnivåer genom information, studievägledning, stu-
die- och läroplansöversyner m. m. stimulera intresset för naturveten-
skapliga och tekniska studier. Mycket få flickor väljer f. n. naturvetenskaplig och teknisk utbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå, varför åtgärder för att öka flickornas intresse för sådan utbildning är särskilt viktiga. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad dåvarande departementschefen anförde i denna fråga i prop. 1973: 1 (bil. 10 s.
188). Jag går nu Över till att ta upp vissa frågor rörande forskarut-
bildningen. UKÄ lägger i sina förslag till anslagsframställningar
fram förslag om en utredning om bl. a. forskarutbildningens dimen-
sionering, mål och inriktning. Jag delar ämbetets uppfattning att bl. a. de redovisade problemen bör bli föremål för en samlad översyn. Jag avser att senare återkomma till Kungl. Maj:t med förslag i denna fråga.
På grundval av ett förslag från UKÄ beslutade statsmakterna förra
äret om införande av arvodestjänster som adjungerad professor (prop.
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 227
1973: 1 bil. 10, UbU 1973: 8, rskr 1973: 105). Kungl. Maj:t har beslutat inrätta och förordnat innehavare på 25 tjänster som adjungerad professor enligt följande sammanställning.
| Fakultet | Ort!/antal tjänster U | L G | S Li | ||
| Samhällsvetenskaplig | 1 | 2 | |||
| Medicinsk | 2 | 2 | 1 | ||
| Farmaceutisk | 2 | ||||
| Matematisk-naturvetenskaplig | 1 | 1 | |||
| Teknisk | 1 | 2 | 9 | I |
?U = Uppsala, L = Lund, G = Göteborg, S = Stockholm, Li = Linköping.
Av de förordnade adjungerade professorerna innehar 10 tjänst i statlig eller statsunderstödd verksamhet medan övriga 15 är verksamma inom den privata sektorn, I avvaktan på att erfarenheter vinns av de nu inrättade tjänsterna bör enligt min mening antalet tjänster som adjungerad professor vara i huvudsak oförändrat.
Resurserna för forskarutbildning bör förstärkas, bl.a. vid de enheter som fortfarande är under uppbyggnad. Vid min anmälan i det följande av anslagen till avlöningar till lärarpersonal för de skilda fakultetsområdena räknar jag därför medel för sammanlagt ytterligare tre tjänster som docent och fyra tjänster som forskarassistent samt 216 000 kr. till förstärkning av kursanslagen för forskarutbildning. Jag räknar vidare i det följande medel för ytterligare 70 stipendier för forskarutbildning.
Jag har inledningsvis berört frågan om dispositionen av medlen under driftkostnadsanslagen. Vid min beräkning av dessa anslag har jag beaktat förändringarna av antalet närvarande studerande bl. a. vid de filosofiska fakulteterna. Jag har vidare tagit hänsyn till kostnader för det ökade antalet utbildningsplatser vid vissa spärrade utbildningslinjer samt till vissa kostnader i samband med flyttning av dels den farmaceutiska fakulteten till Uppsala dels delar av sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm till Luleå. Jag har även beräknat medel för ökade kostnader för inköp av försöksdjur för vetenskapligt ändamål och för vissa kostnader för dissektionsmaterial för den grundläggande utbildningen vid medicinsk fakultet.
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 228
Mina beräkningar av driftkostnadsanslagen framgår av följande sammanställning.
Fakulteter Anslag — Föreslagen ändring 1974/75
1973/74
Universitets- Departements-
kanslersämbetet chefen
Humanistiska 18 100 000 + 824000! + 267 000 Teologiska 1 050 000 + 165000 + 63 000 Juridiska 2 100 000 -+ 117000 + 132000 Samhällsvetenskapliga 21 700 000 + 730000 + 513 0007? Medicinska 85 450 000 --1 088 0008 + 554 000? Odontologiska 13 250 000 -+1255 000 = +1464 000 Farmaceutiska 4 350 000 -+F 476000 + 287000 Matematisk-naturveten-
skapliga 58 200 000 +3 189 000 —+2 790 000! Tekniska 53 800 000 +7 936 0005 +4 930 0005
> Ett belopp om 535 000 kr, som under innevarande budgetår beräknats under reservationsanslaget Humanistiska fakulteterna m, m.: Driftkostnader, föreslås beräknat under förslagsanslaget Grundläggande humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig utbildning i Linköping. Härutöver har styrelsen för dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv föreslagit att ett belopp om 30 000 kr., som under innevarande budgetår beräknats under reservationsanslaget Humanistiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader, skall beräknas under förslagsanslaget Dialekt- och ortsnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: Förvaltningskostnader. > Ett belopp om 680 000 kr., som under innevarande budgetår beräknats under reservationsanslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader, föreslås beräknat under förslagsanslaget Grundläggande humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig utbildning i Linköping. > Ett belopp om 4 960 000 kr., som under innevarande budgetår beräknats under reservationsanslaget Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader, föreslås beräknat under reservationsanslaget Tcknisk samt viss medicinsk och matematisk-naturvetenskaplig utbildning och forskning m.m. i Göteborg och Linköping. + Därav avser 561 000 kr. ändamål för vilka under innevarande budgetår medel beräknats under reservationsanslaget Institutionen för astronomi vid universitetet i Stockholm.
Ett belopp om 1 050 000 kr., som under innevarande budgetår beräknats under reservationsanslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader, föreslås beräknat under reservationsanslagt Teknisk samt viss medicinsk och matematisk-naturvetenskaplig utbildning och forskning m. m. i Göteborg och Linköping. 5 Därav avser 345 000 kr. ändamål, för vilka under innevarande budgetår medel beräknats under förslagsanslaget Förvaltningarna vid universiteten m. m. Ett belopp om 18 000 kr., som under innevarande budgetår beräknats under reservationsanslaget Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader, föreslås beräknat under förslagsanslaget Latinamerika-institutet i Stockholm. s Därav avser 273 000 kr. bidrag till the Stockholm University Institute for English-Speaking Students, för vilket under innevarande budgetår medel beräknats under förslagsanslaget Vissa kurser för utländska studerande.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att fr. o. m. innevarande bud-
getår resurser, som anvisats under avlöningsanslag och som bestäms av personalstater eller av maximerade anslagsposter, får användas för att
bestrida kostnader som eljest belastar driftkostnadsanslag eller anslag till datamaskintid (prop. 1973: 1 bil. 10, UbU 1973: 8, rskr 1973: 105).
Försöksverksamhet med programbudgetering «bedrivs
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 229
fr. o. m. budgetåret 1971/72 vid Chalmers tekniska högskola. Inneva-
rande budgetår anvisas medel i programtermer även till teknisk utbildning och forskning vid högskolan i Linköping. Försöksverksamheten
skall budgetåret 1974/75 utvidgas till att omfatta även medicinsk utbild-
ning och forskning samt grundläggande humanistisk, samhällsveten-
skaplig och matematisk-naturvetenskaplig utbildning vid högskolan i Linköping. Jag beräknar i det följande medel för verksamheten vid Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping under dels ett reservationsanslag till teknisk samt viss medicinsk och matematisk-
naturvetenskaplig utbildning och forskning m. m. i Göteborg och Linköping, dels ett förslagsanslag till grundläggande humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig utbildning i Linköping.
Riksrevisionsverket (RRV) har i december 1973 överlimnat en rap-
port angående försöksverksamheten med programbudgetering vid Chal-
mers tekniska högskola. Rapporten innehåller även vissa förslag rörande det fortsatta arbetet med programbudgetering inom området högre utbildning och forskning.
Särskilda problem är förknippade med införande av programbudgetering inom detta område. Jag vill här endast peka på svårigheterna att
formulera operationella mål för och mäta resultaten av verksamhet inom området. Erfarenheterna vid Chalmers tekniska högskola måste
ses mot denna bakgrund. RRV redovisar vissa positiva erfarenheter i form av ökat kostnadsmedvetande och förbättringar i ekonomiska ru-
tiner, men pekar också på nödvändigheten av förändringar i och vidare-
utveckling av det hittills tillimpade systemet. RRV:s rapport bereds
f. n. inom utbildningsdepartementet.
I prop. 1973: 1 (bil. 10 s. 324) redovisade föredragande statsrådet att Kunel. Maj:t medgivit att försöksverksamheten med nya former för samarbete mellan studerande, lärare och övrig personal vid universitet och högskolor förlängts till att gälla också budgetåren 1973/74 och 1974/75. UKÄ har i december 1972 meddelat nya
föreskrifter för försöksverksamheten avseende konsistorier, utbildningsnämnder och institutioner. Dessa föreskrifter trädde i kraft den 1 juli
1973. Efter framställning har Kungl. Maj:t i november 1973 bemyndigat UKÄ att besluta om försöksverksamhet också avseende sammansättningen av fakulteter och sektioner. Försöksverksamhet kan därmed be- drivas avseende samtliga delar av universitetsorganisationen.
Den vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande skolväsendet nämnda s.k. DUST-kommittén har i sitt betänkande (Ds U
1973: 12) Samverkan — Mitwirkung behandlat bl. a. frågor om samverkan inom högskoleväsendet. Kommitténs överväganden och re-
kommendationer i denna del berör väsentliga frågor som nära sam-
manhänger med försöksverksamheten med nya samarbetsformer. Statsmakterna får anledning att pröva hithörande frågor bl. a. i samband
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 230
med ställningstaganden till U 68:s förslag om högskoleväsendets institutionella organisation.
Som jag redovisat i det föregående har universitetsrestaurangkommittén lagt fram förslag till mål för restaurangverksamheten vid universitet och högskolor. Kommittén har vidare lämnat förslag bl. a. om ökad subventionering av restaurangerna. Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet och statsrådet Löfberg förordar jag att stödet till universitetsrestaurangerna utökas till att motsvara vad som gäller för personalserveringar inom statliga myndigheter genom att måltidspriskungörelsen görs tillämplig även i fråga om anställda och studerande vid universitet och högskolor. Jag delar kommitténs uppfattning att subventioneringen inte bör omfatta annan kommersiell verksamhet än den primära måltidsverksamheten. En förutsättning för att subventionen skall få utgå bör vidare vara att avtal träffats i vilket skyldigheterna för den som svarar för driften regleras. Det ankommer på byggnadsstyrelsen att i samråd med kommittén vidta de åtgärder som krävs härför. Frågan om villkoren för lokalernas användning för icke-kommersiella ändamål bör kunna lösas med beaktande och motsvarande tillämpning av cirkuläret (1979: 643) om föreningsverksamhet i myndighets lokaler m. m.
Mot bakgrund av vad bl. a. byggnadsstyrelsen anfört är jag inte beredd att förorda utökade subventioner till sådan restaurangverksamhet som bedrivs i s. k. lånefinansierade lokaler.
Vid mina beräkningar av behovet av medel budgetåret 1974/75 för verksamheten vid universiteten och högskolorna har jag tagit hänsyn till kostnaderna för genomförande av de av mig nu förordade förslagen. Jag har därvid utgått från att ersättningen vid upplåtelse av lokalerna för ändamål som inte omfattas av subventioneringen i sin helhet skall tillföras de anslag och anslagsposter från vilka kostnader för renhållning och städning bestrids. Det ankommer på kommittén att inom ramen för sina samordnande och utredande uppgifter ta de initiativ som krävs för genomförandet av det förordade subventioneringssystemet. Jag räknar med att de erfarenheter kommittén härvid gör skall — liksom de av remissinstanserna redovisade synpunkterna — tjäna som underlag för kommitténs fortsatta arbete med de frågor som rör huvudmannaskap och driftformer för universitetsrestauranger.
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 231
E 5. Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarper-
sonal E 6. Humanistiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader
1972/73 Utgift 80 631 431! Reservation' 2 766 625
1973/74 Anslag 82 434 000?
1974/75 Förslag 30 814 000? ! Därav avlöningar till lärarpersonal 64568 901 kr. och driftkostnader 16 062 530 kr. ? Därav avlöningar till lärarpersonal 64 334000 kr. och driftkostnader
18 100 000 kr.
3 Därav avlöningar till lärarpersonal 62447 000 kr. och driftkostnader 18 367 000 kr. 4 Anslaget Humanistiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader.
Dessa anslag avses för grundläggande utbildning, forskarutbildning
och forskning inom humanistiska ämnesområden vid universiteten samt
för grundläggande utbildning inom humanistiska ämnesområden vid högskolan i Linköping.
I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i
det föregående anförts beträffande driftkostnadsanslagen under, vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. — endast lärarper-
sonal och belopp som hänför sig till sådan personal. 1973/74 Beriknad ändring 1974/75 Universitets- Departementskanslersämbetet chefen m. fl Personal Lärarpersonal 715 +19 —42 Anslag Utgifter Lönekostnader 64 902 000 +2 914 000 —1 844 000 Uppbördsmedel Avkastning från vissa fonder m.m. 568 000 + 43 000 + 43 000 Nettoutgift 64 334 000 +2 871 000 -—L1 887 000
Universitetskanslersämbetet
Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet följande.
Ämne m. m,/tjänst m. m./ Kostnad budgetåret Anmärkningar läroanstalt! 1974/75 (tkr.) Grund- Forskarläggande = utbildning utbildning o. forskning Arkeologi, särskilt nordeuropeisk 1. 1 professur och 500 135 — Beslutad år 1971 med assistenttimmar, Um benämningen nordisk och jämförande fornkunskap (prop. 1971: I bil. 10 s. 262, UbU 1971: 3, rskr 1971: 84)
Prop. 1974: 1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 232
Litteraturvetenskap, särskilt litteraturpedagogik 2. 1 tjänst som biträdan- 126 de professor och 500 assistenttimmar, G Swahili 3. I tjänst som utländsk 83 lektor, U
Anslagsomläggning 4. Minskad medelsanvis- -—1 044 ning under detta anslag med hänsyn till att vissa medel för grundläggande humanistisk utbildning vid högskolan i Linköping beräknas under programanslag Gemensamt för flera läroanstalter
5. 3 tjänster som fors- 214
karassistent 6. Ökning av kostnads- 461 ramar för engelska, franska och tyska ? 7. Förstärkning av kurs- 819 anslag för grundläggande utbildning 8. Ökning av lärartill- 452 delning för kurser på kvällstid m. m. 771 475
9. Löneomräkning 1668 Därav avser 1 504 000 kr. höjt lönekostnads-
pålägg
” U = universitetet i Uppsala, G = universitetet i Göteborg, Um = universitetet i Umeå.
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) föreslår att principbeslut nu fattas om inrättande av vissa professurer den 1 juli 1975, nämligen vid universitetet i Umeå i franska, särskilt modern franska, och i samiska
kulturen och språket. Beslut bör enligt UKAÄ nu fattas även om inrät-
tande av en professur vid universitetet i Uppsala inom ämnesområdet
etnografi i samband med att innehavaren av en personlig tjänst som professor i allmän och jämförande etnografi avgår med pension. Härjämte har UKÄ i särskild skrivelse hemställt att en tjänst som universitetslektor i franska vid universitetet i Stockholm ändras till
tjänst som universitetslektor i kinesiska.
Som jag redovisat i det föregående vid min anmälan av anslaget till förvaltningskostnader vid dialekt- och ortnamnsarkiven och svenskt
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 233
visarkiv (DOVA), har styrelsen för DOVA föreslagit att institutet för
ortnamns- och dialektforskning som är knutet till institutionen för nordiska språk vid universitetet i Göteborg skall inordnas i DOVA.
I samband därmed bör enligt DOVA resurserna för ändamålet beräknas under nämnda förvaltningsanslag. .
Beträffande 0-alternativet (—2 830 000 kr.) anser UKÄ det naturligt
att vid en inskränkning av anslagsutrymmet söka göra rationaliseringar som inte direkt berör den forskning och undervisning som bedrivs. UKÄ pekar emellertid på en senareläggning av inrättandet av professuren i arkeologi i Umeå, en minskning av medlen för assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete samt en minskning av medlen för grundläggande utbildning. Dessa åtgärder skulle enligt
UKÄ få svåra konsekvenser för bl. a. undervisningen och anställningstryggheten.
Sameutredningen
Sameutredningenl har i september 1973 till dåvarande departe-
mentschefen överlämnat en promemoria (Ds U 1973: 14) med förslag till åtgärder beträffande forskning och eftergymnasial utbildning i sa-
miska. Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av universitetskanslersämbetet (UKA) — som bifogat yttranden från berörda
myndigheter vid universiteten —, skolöverstyrelsen (SÖ) — som bifogat yttranden från berörda länsskolnämnder och från lärarhögskolan i Umeå —, dialekt- och ortnamnsarkivet i Umeå, Nordiskt samiskt institut, Same-Ätnam, Svenska samernas riksförbund och Stiftelsen Västerbottens museum.
Utredningen föreslår att en organisation för forskning och eftergym-
nasial utbildning i samiska skapas vid universitetet i Umeå, där en professur 1 samiska enligt utredningens mening bör inrättas den 1 juli 1974. Som skill härför anför utredningen bl. a. att samarbetet med det nyligen inrättade nordiska samiska institutet och ett rationellt utnyttjande av institutets möjligheter förutsätter goda basresurser inom forsknings-
och utbildningsområdet också i Sverige. Vidare kan en utvidgning av
undervisningen i samiska som minoritetsspråk i nomadskolan, grundskolan och gymnasieskolan ske endast genom att möjligheter öppnas
att utbilda lärare i ämnet. Vidare är enligt utredningen en utvidgad kursverksamhet i samiska i form av bl.a. decentraliserad vuxenutbildning på universitetsnivå önskvärd för folkbildningsarbetet. Dessutom kräver ett utvecklings-
arbete på olika områden till stöd för den samiska kulturen insatser
av forskningskaraktär. Utredningen erinrar om att samerna i sitt kul-
+ Landshövdingen Gösta Elfving (ordförande), hovrättsassessorn Olof Köhl, departementssekreteraren Thomas Rönström, rektorn Lars Thomasson och renskötaren Lars Utsi.
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 234
turprogram begärt konkreta samhälleliga åtgärder till gagn för den samiska kulturen. Bristen på utbildningsmöjligheter för lärare inom den samiska undervisningen och det stora antalet forskningsuppgifter med språklig inriktning motiverar enligt utredningen att tyngdpunkten i ämnet för den
föreslagna professuren läggs på de samiska språken. Tjänsten bör därför
benämnas professur i samiska språket. De kulturella aspekterna bör emellertid särskilt markeras. Liksom beträffande andra språkprofes-
surer bör av ämnesbeskrivningen framgå att stor vikt bör fästas vid det kulturetia området, anser utredningen.
Kostnaderna för professuren beräknas av utredningen till 132 000 -:
kr. Däri ingår kostnader för 500 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete. För grundutbildningen räknar utredningen med
samma tilldelning av lärarresurser som gäller för motsvarande ämnesområden vid filosofisk fakultet. Kostnaderna för den decentraliserade
vuxenutbildningen, inklusive rese- och traktamentskostnader m. m.,
bör enligt förslaget bestridas från reservationsanslaget Decentraliserad universitetsutbildning m. m.
Sameutredningens förslag om en organisation för högre utbildning och forskning i samiska i Umeå har tillstyrkts av samtliga remissinstanser. Även förslagen om professurens benämning, lokalisering och
tidpunkten för dess inrättande har vunnit anslutning i flertalet remiss-
yttranden.
UKÄ har emellertid inte funnit anledning att frångå sin bedömning i årets förslag till anslagsframställningar att den föreslagna tjänsten bör inrättas den 1 juli 1975. Beträffande professurens benämning ansluter sig UKÄA till bedömningen att tjänsten bör ha en i första hand språk-
vetenskaplig inriktning. Ämbetet har dock stannat för benämningen samiska språket och kulturen.
UKÄ:s förslag till benämning av professuren stöds av rektorsämbetet och humanistiska fakulteten vid universitetet i Umeå, medan Övriga remissinstanser som yttrat sig i denna fråga biträder utredningens förslag. Historisk-filosofiska sektionens i Uppsala utbildningsnämnd anser emellertid att tjänsten skall benämnas samiska språket och pla-
ceras vid universitetet i Tromsö.
Flera remissinstanser, däribland SÖ och Svenska samernas riksför-
bund, anser att de kulturvetenskapliga aspekterna bör betonas, t. ex. i ämnesbeskrivningen, Riksförbundet anser vidare att dokumenterade språkkunskaper skall vara ett behörighetsvillkor för tjänsten.
I ctt stort antal remissyttranden, däribland i dem som avgivits av historisk-filosofiska sektionens i Uppsala utbildningsnämnd, humanistiska fakulteten i Lund och dess utbildningsnämnd samt länsskolnämnderna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, framhålls att det är
mycket angeläget att inrättandet av professuren inte fördröjs.
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 235
Invandrarutredningen
Inledning
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 maj 1968 tillkallade dåvarande chefen för inrikesdepartementet invandrarutredningen! (An 1969: 22). Utredningen har i november 1972 lagt fram ett delbetänkande, (SOU 1972: 83) Invandrarutredningen 2, Tolkservice, Nor-
disk språkkonvention. Efter remiss har yttranden över betänkandet avgivits av riksåklagaren — som bifogat yttranden från vissa länsåklagar-
och åklagarmyndigheter —, Svea hovrätt — som bifogat yttranden från
vissa tingsrätter —, hovrätten för övre Norrland, kammarrätten i
Göteborg, rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen — som bifogat yttranden från vissa kriminalvårdsdirektörer m. fl. —, domstolsväsendets organisationsnämnd, chefen för armén, socialstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, riksförsäkringsverket, postverket, statskontoret, riksskatteverket, universitetskanslersämbetet (UKÄ) — som bifogat ytt-
randen från berörda myndigheter vid universitet och högskolor —,
skolöverstyrelsen, kommerskollegium — som bifogat yttranden från vissa handelskamrar —, näringsfrihetsombudsmannen, arbetsmarknadsstyrelsen — som bifogat yttranden från vissa länsarbetsnämnder —,
statens invandrarverk — som bifogat yttranden av Finlandssvenskar-
nas riksförbund i Sverige, Giunta Associazioni Italiane in Svezia och Riksförbundet Finska föreningar i Sverige —, exekutionsväsendets or-
ganisationsnämnd, länsstyrelserna i Stockholms, Kronobergs, Malmö-
hus, Västmanlands och Norrbottens län — av vilka några bifogat ytt-
randen från vissa kommuner m. fl. —, kompetenskommittén och av
folkhögskoleutredningen.
Vidare har yttranden avgivits av Svenska kommunförbundet, Lands-
tingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen gemensamt med Sveriges industriförbund och Sveriges grossistförbund, Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) gemensamt med Statstjänstemännens riksförbund (SR), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges advokatsamfund, Föreningen Sveriges tingsrättsdomare, Folkbildningsförbundet, Försäkringskasseförbundet — som bifogat yttranden från vissa allmänna försäkringskassor —, Föreningen Norden, Föreningen auktoriserade translatorer, Sveriges författarförbund, Sveriges förenade studentkårer (SFS) samt Samernas riksförbund.
I det följande lämnas först en kort redogörelse för betänkandet i
dess helhet.
Utredningen Invandrarutredningen beskriver nuvarande tolkservice och konsta-
1 Riksdagsledamoten Hugo Bengtsson, fil. mag. Ingrid Diesen, riksdagsledamoten Bengt Fagerlund, byråchefen Ove Jönsson, riksdagsledamöterna Lennat Mattsson, Yngve Möller (ordförande) och Rolf Wirtén.
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 236
terar att tillgången på tolkar inom olika samhällsområden är otillräcklig. Språksvårigheter utgör enligt utredningen ofta ett betydande hinder för invandrare att uppnå en med den inhemska befolkningen jämförlig ställning. Staten, kommunerna och landstingen bör därför ta ett större ansvar för tolkfrågorna. Arbetsmarknadens parter bör ägna ökad uppmärksamhet åt behovet av en effektiv språkservice på arbetsplatserna.
För att behovet av kvalificerade tolkar skall tillgodoses bör tolkutbildning anordnas på högskolenivå. En särskild tolkskola, som knyts till ett av universiteten i landet, bör svara för utbildningen.
De nuvarande möjligheterna till utbildning av s.k. kontakttolkar bör breddas. Kurser i form av studiecirklar bör anordnas av studieförbunden. Tolkutbildning bör förekomma även vid folkhögskolor.
Utredningen föreslår vidare att auktorisation av kvalificerade tolkar och översättare skall ske genom en statlig nämnd, som även bör svara för examination av s. k. kontakttolkar. Nämnden bör föra register över tolkar och översättare.
Statens invandrarverk bör ges resurser för utökad översättningsservice. Myndigheterna bör i större utsträckning än för närvarande använda flerspråkiga blanketter.
Betänkandet innehåller vidare förslag till lag om tystnadsplikt för tolk samt vissa överväganden rörande förutsättningarna för en nordisk språkkonvention enligt Nordiska rådets rekommendation nr 29/ 1966. Dessa delar av betänkandet bereds inom justitiedepartementet.
I det följande lämnar jag en redogörelse för förslagen avseende tolkutbildning på högskolenivå samt för remissyttrandena i denna del.
Till förslagen om utbildning för s. k. kontakttolkar återkommer jag vid min anmälan i det följande av anslaget Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder.
Utredningens förslag i fråga om auktorisation och registrering av tolkar och översättare samt tolk- och översättningsservice kommer att behandlas av det i invandrarfrågor föredragande statsrådet i samband med hennes anmälan senare denna dag av vissa utgifter för budgetåret 1974/75 inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde.
Invandrarutredningen konstaterar att tolkutbildning på eftergymnasial nivå med undantag för militär sådan saknas i Sverige. En grundläggande förutsättning för en kvalitetsförbättring av nuvarande tolkservice är enligt utredningen att sådan utbildning anordnas på universitetsnivå.
Det främsta målet för en tolkutbildning på högskolenivå bör vara alt utbilda tolkar för kvalificerade tolkningsuppdrag. Ett annat mål bör vara att tillgodose behovet av lärare för andra former av tolkutbildning. Med hänsyn till att behovet av tolkar varierar starkt mellan olika språk torde regelbunden utbildning inte kunna bli aktuell annat än för de
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 237
invandrarspråk som för närvarande har störst utbredning i Sverige. Utbildningens organisation bör dock enligt utredningen vara så flexibel att nya språk med lätthet kan infogas i utbildningen allteftersom be-
hov framkommer och kompetenta lärare kan anskaffas.
Med hänsyn till att en del av dem som kommer att efterfråga tolkutbildning på högskolenivå redan är verksamma som tolkar men torde
sakna den formella kompetens som nu gäller som generellt behörighetskrav för tillträde till universitetsstudier, bör enligt utredningen bestämmelserna i kungörelsen (1969: 68) om vidgat tillträde till högre
utbildning tillämpas även för tolkutbildningen. Utredningen ifrågasät-
ter om därvid ett generellt krav på läskunskaper i engelska bör ställas på dem som söker sig till denna utbildning. Som krav för tillträde till utbildningen bör gälla att vederbörande har studievana/studielämplighet, väl behärskar det språk han avser studera och har bred samhällsorientering. Även väl vitsordad tolkerfaren-
het bör tillmätas stort värde. Den utbildningssökande skall vara i det
närmaste aktivt tvåspråkig. Kraven på språkkunskaper torde emellertid inte kunna formuleras i termer av betyg vid filosofisk fakultet.
Andra formella kriterier torde inte heller kunna tillimpas, utan graden
av språkbehärskning bör enligt utredningens uppfattning fastställas genom diagnostiska prov. Av den sökande bör krävas allmän svensk
samhällsorientering som motsvarar gymnasiekompetens i samhällskunskap. För sökande som inte har genomgått svensk gymnasieskoleutbildning bör också beträffande samhällskunskap särskilda diagnostiska prov kunna anordnas.
Utredningen föreslår att tolkutbildningen på universitetsnivå skall
omfatta studier under tre terminer. Under den tredje, avslutande terminen bör en viss specialisering på ett eller ett par fackområden kunna äga rum, t.ex. rättsväsendet, sjukvården, socialvården och/eller arbetsmarknaden.
Den föreslagna utbildningen är i hög grad specialiserad och kräver medverkan av experter från en rad olika fackområden och förutsätter dessutom samundervisning av studerande med olika språkinriktning. Det ter sig därför enligt utredningen svårt att knyta utbildningen direkt. till någon eller några av universitetens språkinstitutioner. Anting-
en kan tolkutbildningen anordnas av en fristående institution inom
högskoleväsendet (tolkskola) eller också kan den ges inom ramen för
verksamheten med yrkesinriktade studiekurser vid de filosofiska fa-
kulteterna.
Om tolkutbildningen skulle anordnas som yrkesinriktade studiekurser är det utredningens uppfattning att ctt särskilt utbildningsråd för tolk-
utbildning bör inrättas inom UKÄ. Utredningens majoritet har funnit att en fristående tolkskola inom
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 238
högskoleväsendet är att föredra. Det torde, menar man, finnas en viss risk för att kurser för tolkar skulle anordnas endast sporadiskt och kursplaneringen bli mera kortsiktig om utbildningen anordnades i form av yrkesinriktade studickurser. Administrationen av utbildningen skulle troligen bli svårare. Avgörande för utredningens bedömning av frågan har emellertid varit att en samlad organisation för tolkutbildning, läromedelsutveckling, fortbildning samt auktorisation av tolkar och översättare inte kan skapas inom ramen för verksamheten med yrkesinriktade studiekurser.
Utredningen föreslår därför att en särskild statlig tolkskola inrättas den 1 juli 1974. För frågor om utbildningens mål, dimensionering och allmänna utformning samt för prioritering av språkområden bör en särskild styrelse inrättas. I styrelsen bör ingå företrädare för myndigheter och organisationer på utbildnings-, arbetsmarknads- och invandrarområdena.
I fråga om utbildningens institutionella organisation har en reservation avgivits av ledamoten Lennart Mattsson, som förordar yrkesinriktade studiekurser inom universitetsorganisationen.
Utredningen har i sina överväganden utgått från det tolkbehov som finns för invandrare. Tolkskolan kan emellertid byggas ut för utbildning av tolkar även för näringslivets behov (t. ex. inom språk som engelska, tyska, franska, ryska och spanska). Utredningen har i sina beräkningar dock inte tagit hänsyn till näringslivets behov av tolkar.
Förslaget bygger på att en kurs omfattar tolv elever och innebär att två kurser bör igångsättas varje termin. För närvarande finns underlag för kontinuerlig utbildning av tolkar för finska, serbokroatiska och grekiska språken. Behovet är störst för finska språket.
Med den skisserade uppläggningen dröjer det flera år innan tolkar för mindre invandrargrupper i Sverige kan hinna utbildas. Mot de nackdelar detta innebär måste enligt utredningen ställas de fördelar man vinner genom att slippa bygga ut en organisation, för vilken underlag kan komma att saknas på längre sikt. Det är dock naturligtvis möjligt att i början av verksamheten låta skolan omfatta flera kurser, om man anser att tolkar för ett större antal språk måste utbildas under de allra närmaste åren.
Invandrarutredningen anser att fortbildning, t. ex. i form av seminarier, bör anordnas för de tolkar och översättare som anlitas för kvalificerade uppdrag.
Utredningen har beräknat att kostnaderna för utbildningen är i det närmaste identiska oavsett vilket alternativ man väljer i fråga om utbildningens institutionella organisation. Kostnaderna för utbildningen beräknas vid full utbyggnad i enlighet med utredningens förslag till 750 000 kr. per år.
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 239
Remissbehandlingen
En betydande majoritet av remissinstanserna har i stort ställt sig bakom invandrarutredningens förslag om tolkutbildning på universitetsnivå. I det följande redovisas därför i huvudsak endast de remissyttranden, som innehåller kritiska eller kompletterande synpunkter på vissa av utredningens förslag.
Endast Föreningen Sveriges tingsrättsdomare ifrågasätter behovet av en tolkutbildning på universitetsnivå, medan Svea hovrätt anser att behoven är så skiftande att de angivna generella målen svårligen torde kunna tillgodoses inom ramen för en samlad tolkutbildning.
I fråga om förkunskapskraven påpekar kompetenskommittén att frågan om allmän behörighet för personer med utländsk förutbildning utreds inom kommittén. Kommittén tillstyrker att den föreslagna tolkutbildningen skall omfattas av reglerna för vidgat tillträde till högre utbildning och ansluter sig även i övrigt i huvudsak till utredningens bedömning av villkoren för tillträde till utbildningen. Det är emellertid enligt kommittén motiverat att basera utbildningen på sådana kunskaper i svenska som i stort sett motsvarar lärokursen på 3-årig linje i gymnasieskolan.
Kammarrätten i Göteborg biträder i huvudsak utredningens förslag i fråga om tillträdeskraven, men ifrågasätter om inte kravet på att kunskaper i svensk samhällsorientering skall motsvara gymnasiekompetens är väl högt ställt. Statens invandrarverk anser att en framtida högre tolkutbildning bör underbyggas redan i gymnasiet genom att invandrarelever erbjuds undervisning i sitt modersmål. Utbildningsnämnden vid språkvetenskapliga sektionen vid universitetet i Uppsala anser att man för tillträde till utbildningen knappast kan kräva aktiv tvåspråkighet. I svenska bör krävas gymnasiebetyg från årskurs 3 även för invandrare.
LO anser att tillträdeskraven bör omfatta en längre tids väl vitsordad verksamhet som kontakttolk eller liknande. Även universitetsstuderande med språklig och samhällsvetenskaplig inriktning måste skaffa sig annan erfarenhet än enbart universitetsutbildning för att uppnå erforderlig inträdeskompetens. Föreningen auktoriserade translatorer anser att för tillträde bör krävas en mycket god, aktiv tvåspråkighet även ifråga om personer med universitetsutbildning.
I det övervägande antalet remissyttranden tillstyrks utredningens förslag beträffande utbildningens innehåll m.m. I några framförs emellertid avvikande eller kompletterande synpunkter.
Utbildningsnämnden vid språkvetenskapliga sektionen vid universitetet i Stockholm förordar till skillnad från utredningen att utbildningstiden bestäms till fyra terminer för varje språk.
Flera remissinstanser anser att utbildningens inriktning på enbart invandrartolkar är för snäv resp. att utbildning bör meddelas även i
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 240
andra språk än invandrarspråken. Utbildningsnämnden vid språkvetenskapliga sektionen vid universitetet i Göteborg, Föreningen auktorise-
rade translatorer och Handelskammaren i Stockholm pekar särskilt på
utbildningsbehovet för översättare. Chefen för armén anser att utred-
ningen i större utsträckning borde ha tagit hänsyn till behovet av att utbilda tolkar för hela samhällssektorn. SACO och SR anser det vansk-
ligt att i alltför hög grad koncentrera tolkutbildningen till invandrarspråken. Utbildningshämnden vid språkvetenskapliga sektionen vid uni-
versitetet i Uppsala företräder en liknande ståndpunkt.
Utbildningsnämnden vid språkvetenskapliga sektionen vid universitetet i Lund föreslår, för att förståelsen för invandrarna skall ökas hos alla som har direkt kontakt med dessa, yrkesinriktade studiekurser om
10 till 20 poäng på de större invandrarorterna med kontrastivt studium av det svenska samhället och aktuella invandrarländer. Socialstyrelsen
föreslår en specialkurs på området »det politiska språket» vilken skulle leda fram till en specialisering under den sista terminen. Kommunförbundets styrelse anför att utbildningens olika moment bör integreras
och kompletteras med viss praktiktjänstgöring. SFS anser det önskvärt att tolkutbildningen kompletteras med annan utbildning för att utvidga dess användningsområde. Utbildningen bör enligt organisationen leda fram till en 120-poängsexamen i två ämnen.
Språkvetenskapliga sektionens utbildningsnämnd vid universitetet i Uppsala anser att man inte bör anta ett övervägande antal personer med annat språk än svenska som modersmål till den föreslagna utbild-
ningen. När det gäller den institutionella organisationen är remissopinionen splittrad.
UKÄ avstyrker inrättandet av en fristående tolkskola och förordar i stället att utbildningen bedrivs såsom yrkesinriktade studiekurser vid
filosofisk fakultet. Om förslaget genomförs med denna organisation bör
ett särskilt utbildningsråd inrättas vid UKAÄ. Vad gäller utbildningens kostnader, dimensionering och lokalisering samt studieplaner bör en
särskild arbetsgrupp få i uppdrag att utarbeta närmare förslag. Kam-
marrätten I Göteborg företräder en liknande uppfattning.
Språkvetenskapliga sektionens utbildningsnämnd vid universitetet i Lund, som rekommenderar en förläggning av tolkutbildningen till universitet i närheten av invandrarcentra, föreslår att utbildningen
anordnas i form av alternativa studiekurser. Utbildningsnämnden vid humanistiska fakulteten vid universitetet i Umeå, som ansluter sig till
alternativet med yrkesinriktade kurser, kan tänka sig ett system där
vissa språk resp. språkgrupper huvudsakligen knyts till en eller två
universitetsorter, där utbildning alltid skall anordnas, medan övrig utbildning bör vara flexibel. Till förslaget om en organisation med yrkes-
inriktade studiekurser ansluter sig även TCO, LO, SACO och SR. Också
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 241
länsstyrelserna i Kronobergs och Västmanlands län samt Folkbildningsförbundet biträder denna lösning.
Svea hovrätt anser att behovet av högre tolkutbildning torde kunna
tillgodoses vid redan befintliga och blivande läroanstalter. Länsstyrelsen
i Uppsala län förordar att utbildningen knyts till redan befintliga språk-
institutioner vid universiteteten. SFS anför att utbildningen till en bör-
jan bör vara lokaliserad till ett större universitet och att den bör admi-
nistreras av bl. a. dess språkinstitutioner. Länsarbetsnämnden i Kronobergs län förordar — med hänsyn till osäkerheten om behovet av tolkar — en utbildhing med stor elasticitet
vad avser kapaciteten. Nämnden, som i likhet med språkvetenskapliga sektionens utbildningsnämnd vid universitetet i Göteborg förordar en
lösning med alternativa studiekurser, föreslår en uppdelning på en
språkdel och en tolkteknisk del, den senare som en yrkesinriktad kurs om 20 poäng.
Skolöverstyrelsen, som har den principiella uppfattningen att avgö-
randet om tolkutbildningens organisation bör anstå till dess ställning
tagits till 1968 års utbildningsutrednings (U 68) förslag, tillstyrker in-
rättandet av en tolkskola, men vill inte helt utesluta alternativet med yrkesinriktade kurser. Även Kommunförbundets styrelse förutsätter att organisationsfrågan prövas mot bakgrund av U 68:s utredningsma-
terial. Näringsfrihetsombudsmannen rtekommenderar yrkesinriktade
studiekurser. Statskontoret, som i princip tillstyrker förslaget om en fristående tolkskola, ifrågasätter om en sådan kan anses ändamålsenlig och pekar på den organisationsform, som den nordiska hushållshögskolan har, som ett lämpligt alternativ. Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att det
förefaller vara en överdimensionering att inrätta en särskild tolkskola, men att den lösningen ändå torde vara att föredra, I åtskilliga remissyttranden, bl.a. av statens invandrarverk, tillstyrks förslaget om in-
rättande av en tolkskola helt.
Departementschefen
Enligt statsmakternas beslut år 1971 (prop. 1971: 1 bil. 10 s. 262, UbU
1971: 3, rskr 1971: 48) skall den 1 juli 1974 vid universitetet i Umeå inrättas en professur i nordisk och jämförande fornkunskap. I anslutning till att benämningen av övriga professurer inom ämnesområdet
ändrats har Kungl. Maj:t beslutat att tjänsten skall inrättas med ämnesbenämningen arkeologi, särskilt nordeuropeisk. Jag beräknar nu medel för denna tjänst. I anslutning härtill tar jag upp medel för 500 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete.
Den av sameutredningen föreslagna tjänsten som professor i samiska språket vid universitetet i Umeå bör enligt min mening komma till. Jag anser i likhet med utredningen och remissinstanserna att profes-
Eb 16 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bil. 10
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 242
surens tyngdpunkt bör ligga på de samiska språken. Tjänsten bör emel-
lertid också omfatta samisk kultur. Ämnesbenämningen bör vara samiska. I likhet med universitetskanslersämbetet (UKÄ) förordar jag
att tjänsten inrättas den 1 juli 1975. Beslut härom bör fattas redan
nu. I övrigt bör utredningens förslag om decentraliserad universitetsutbildning i samiska ägnas särskild uppmärksamhet.
Kungl. Maj:t har med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966: 1 bil. 10, SU 1966: 42, rskr 1966: 125) beslutat att professuren i
litteraturhistoria med poetik vid universitetet i Göteborg i samband med återbesättande skall ändras till professur i litteraturvetenskap. Kungl.
Maj:t har vidare beslutat att professuren i engelska språket och engelskspråkig litteratur vid universitetet i Uppsala skall ledigförklaras
med benämningen engelska, särskilt engelskspråkig litteratur.
I enlighet med UKAÄ:s förslag avser jag att i annat sammanhang
återkomma till Kungl. Maj:t med förslag om inrättande av en tjänst som utländsk lektor i swahali vid universitetet i Uppsala. Utbildning
inom detta ämnesområde kommer därmed för första gången att kun-
na anordnas vid ett svenskt universitet. Vid universitetet i Göteborg finns en för Verner Ekenvall personlig
tjänst som universitetslektor i nordiska språk. Vidare har medel beräknats för 500 assistenttimmar för vård av samlingar, allt avsett huvud-
sakligen för institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göteborg. I enlighet med vad jag förordat vid min anmälan i det föregående av
anslaget Dialckt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: Förvaltningskostnader bör denna organisation nästa budgetår inordnas i myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv. Det-
ta avlöningsanslag bör därvid minskas med ett belopp som motsvarar
kostnaderna vid tjänsten och assistenttimmarna innevarande budgetår.
Jag avser att senare återkomma till Kungl. Maj:t med förslag om att
ämnesområdet för en ordinarie tjänst som universitetslektor vid universitetet i Stockholm i enlighet med UKAÄ:s förslag i samband med åter-
besättande ändras från franska till kinesiska. Medel för grundläggande humanistisk utbildning vid högskolan i Linköping bör nästa budgetår anvisas under anslaget E 25. Grundläg-
gande humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig utbildning i Linköping. Medelsanvisningen under förevarande anslag bör därför minskas med sammanlagt (1 044 0004+535 000=) 1579 000 kr. Under anslaget till avlöningar till lärarpersonal har jag dock beaktat det medelsbehov vid högskolan i Linköping som följer av tillämpningen av bestämmelserna om universitetsautomatiken. Dessa kostnader bör slutligt belasta anslaget E 25. Anslaget till avlöningar
till lärarpersonal bör med avseende på dessa kostnader fungera endast som s. k. täckningsanslag för riksstaten.
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 243
Under anslaget Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarper-
sonal bör för nästa budgetår beräknas medel bl. a. för utbildning i bibelns grundspråk i enlighet med den reform av den religionsvetenskapliga grundutbildningen, varom statsmakterna beslutade år 1973 (prop.
1973: 1, bil. 10 s. 333, UbU 1973: 8, rskr 1973: 105). Därvid bör kurs-
anslaget för grundläggande utbildning vid de humanistiska fakulteterna minskas med ett belopp som svarar mot kostnaderna för motsvarande utbildning i grekiska och hebreiska under innevarande budgetår.
Med hänvisning till vad jag i det föregående anfört vid min anmälan
av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. beräknar jag under avlöningsanslaget medel för en tjänst som forskarassistent vid vart och ett av universiteten i Lund och Umeå. Medelsanvisningen
till studievägledning under detta avlöningsanslag bör minskas med
375 000 kr. Vidare beräknar jag 520 000 kr. för förstärkning av kursanslaget för grundläggande utbildning samt 450 000 kr. för förstärkning av den första terminens utbildning i engelska, franska och tyska.
I likhet med invandrarutredningen anser jag det angeläget med en
utbyggnad av tolkutbildningen. Jag får i sammanhanget erinra om
statsmakternas beslut i anledning av de av dåvarande chefen för in-
rikesdepartementet anmälda frågorna om rätt till ledighet och lön vid
deltagande i svenskundervisning för invandrare (prop. 1972: 100, InU 1972: 27, rskr 1972:292 och prop. 1973:43, InU 1973: 15, rskr 1973: 158). Språksvårigheter kan för invandrare utgöra ett betydande hinder i arbetslivet och kulturlivet. Vid sjukdom eller vid behov att an-
lita samhällets sociala service är kunskaper i svenska språket väsent-
liga. Från rättssäkerhetssynpunkt kan bristande språkbehärskning utgöra ctt allvarligt men.
Vid sidan av den utbildning för s.k. kontakttolkar, till vilken jag
återkommer i det följande, bör enligt min mening tolkutbildning komma till stånd också på högskolenivå. I likhet med UKÄ och ett stort antal andra remissinstanser anser jag övervägande skäl tala för att denna tolkutbildning anordnas vid filosofisk fakultet och inte, som utredningen i första hand förutsätter, vid en särskild tolkskola. Enligt min mening kan man härigenom bäst tillgodose dels önskemålen om ett rationellt utnyttjande av befintliga resurser, dels strävan efter ökad rörlighet i den eftergymnasiala utbildningen. Ett rådgivande organ inom
UKÄ bör kunna fullgöra huvuddelen av de uppgifter som skulle ha
ankommit på den föreslagna tolkskolans styrelse, medan andra uppgifter kan handhas av de lokala universitetsmyndigheterna.
Jag ämnar scnare föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt UKÄ att närmare utreda dels frågor rörande bl. a. tolkutbildningens dimensionering, lokalisering och allmänna utformning, dels frågor rörande prioritering av språkområden — varvid även frågor rörande utbildning av
tolkar i andra moderna språk än de stora invandrarspråken bör över-
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 244
vägas — samt att komma in till Kungl. Maj:t med förslag härom. Ut-
bildningen bör kunna inledas sedan Kungl. Maj:t tagit ställning till
UKAÄ:s förslag.
I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under avlöningsanslaget än sådana av automatisk natur. Med hänvisning till anslagssammanställningen beräknar jag anslaget till avlöningar
till lärarpersonatl till (64 334 000—1 887 000=) 62 447 000 kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m.m., anslaget till driftkostnader = till (18 100 000+267 000=)
18 367 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en professur i enlighet med
vad jag förordat i det föregående,
2. till Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärar-
personal för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av
62 447 000 kr.,
3. till Humanistiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 18 367 000 kr.
E 7. Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal E 8. Teologiska fakulteterna: Driftkostnader
1972/73 Utgift 4 770 956! Reservationt 270 533 1973/74 Anslag 5 275 000? 1974/75 Förslag 5 727 000? t! Därav avlöningar till lärarpersonal 4015028 kr. och driftkostnader 755 928 kr. 2 Därav avlöningar till lärarpersonal 4225000 kr. och driftkostnader 1050 000 kr. ? Därav avlöningar till lärarpersonal 4 614000 kr. och driftkostnader 1113 000 kr. + Anslaget Teologiska fakulteterna: Driftkostnader.
Dessa anslag avses för grundläggande utbildning, forskarutbildning
och forskning inom teologiska ämnesområden vid universiteten i Uppsala och Lund.
I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i
det föregående anförts beträffande driftkostnadsanslagen under vissa
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 245
gemensamma frågor rörande universiteten m. m. — endast lärarperso-
nal och belopp som hänför sig till sådan personal.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75 Universitets- Departementskanslersämbetet chefen Personal Lärarpersonal 52,5 +6 +4 Anslag Utgifter Lönekostnader 4 225 300 4415 950 -+388 950 Uppbördsmedel Avkastning från vissa fonder vid universitetet i Uppsala 300 —50 —50 Nettoutgift 4225 000 + 416 000 +389 000
Universitetskanslersämbetet Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet följande. 1. Löneomräkning 109000 kr., varav 101000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. UKÄ ser ingen möjlighet att genomföra en femprocentig reduce-
ring av fakulteternas anslag — dvs. 0-alternativet (-—300 000 kr.) — utan
att den grundläggande utbildningen vid fakulteterna drabbas av kraftiga
inskränkningar och genomförandet av den nya studieordningen uppskjuts. 3. Professur i religionspsykologi i Uppsala i samband med att innehavaren av en personlig tjänst som professor i ämnet avgår med pension. 4. Ökad medelsanvisning för kursanslag (-1-307 000 kr.).
Universitetskanslersämbetet (UKAÄ) lägger — på grundval av utredningar som företagits av en arbetsgrupp inom fakultetsberedningen för humaniora och teologi — fram förslag till ändrade benämningar av vissa professurer. UKÄ avser att framdeles successivt ompröva inriktningen av Övriga tjänster som professor vid de teologiska fakulteterna för att tillgodose dels den grundläggande utbildningens krav, dels behovet av nyinriktning och differentiering av forskningen. Beträffande universitetet i Uppsala föreslår UKÄ att professuren
1 teologisk etik med religionsfilosofi ändras till professur i etik, särskilt socialetik. Professuren i religionshistoria med religionspsykologi föreslås bli ändrad till professur i religionshistoria, särskilt främre orientens religioner. Båda ändringarna bör genomföras den 1 juli 1974.
I samband med återbesättande efter pensionsavgång bör vidare pro-
fessuren i kyrkohistoria med missionshistoria ändras till professur i
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 246
missionsvetenskap, professuren i dogmatik med symbolik till professur i tros- och livsåskådningsvetenskap och professuren i kyrkohistoria
till professur i kyrkohistoria, särskilt nordisk. Professuren i systematisk teologi vid universitetet i Lund föreslås i samband med återbesättande ändras till professur i etik.
Departementschefen
Statsmakterna beslutade år 1973 om en omläggning av den grund-
läggande religionsvetenskapliga utbildningen (ifr prop. 1973: 1, bil. 10
s. 333, UbU 1973: 8, rskr 1973: 105). I den nya studieordningen ingår
bl.a. studiekurser inom ämnesområdet religionspsykologi, religionspedagogik och religionssociologi. Inom området religion — beteendevetenskap finns f.n. en personlig tjänst som professor i religionspsykologi vid universitetet i Uppsala, vars innehavare uppnår pensioneringsperiodens nedre gräns år 1974. I likhet med universitetskanslers-
ämbetet (UKÄ) anser jag att en professur i religionspsykologi bör in-
rättas vid universitetet i Uppsala i samband med att innehavaren av den personliga tjänsten avgår med pension.
UKÄ föreslår att inriktningen av vissa professurer ändras för att
kraven från den nya utbildningen och behovet av differentiering och utveckling av forskningen bättre skall kunna tillgodoses. Jag biträder ämbetets förslag och förordar att inriktningen av vissa professurer ändras i enlighet med följande sammanställning.
Nuvarande benämning Läro- Ny benämning
anstaltt
Dogmatik med symbolik U Tros- och livsåskådnings-
vetenskap” Kyrkohistoria U Kyrkohistoria, särskilt
nordisk” Kyrkohistoria med missions- U Missionsvetenskap? historia Religionshistoria med religions- U Religionshistoria, särskilt psykologi främre orientens rcligioner Systematisk teologi L Etik” Teologisk etik med religions- U Etik, särskilt socialetik filosofi
1 U = universitetet i Uppsala, L = universitetet i Lund. ? I samband med återbesättande.
För utbildning i bibelns grundspråk har jag under detta avlöningsanslag tagit upp medel som motsvarar dem som för ändamålet inneva-
rande budgetår beräknas under anslaget Humanistiska fakulteterna
m, m.: Avlöningar till lärarpersonal (+230 000 kr.). Vidare har jag, på
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 247
grund av ökat studerandeantal, räknat ytterligare medel för kursanslag
(+50 000 kr.).
I övrigt räknar jag inte med andra förändringar under avlöningsanslaget än sådana av automatisk natur. Med hänvisning till anslagssam-
manställningen beräknar jag anslaget till avlöningar till lärarpersonal
till (4 225 000-+389 000=) 4 614 000 kr. Vidare beräknar jag, i överensstimmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av
vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m., anslaget till driftkostnader till (1 050 0001-63 000=) 1 113 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1. bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en professur i enlighet
med vad jag förordat i det föregående,
2. bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra benämningar av professu-
rer i enlighet med vad jag förordat i det föregående,
3. till Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 4 614 000 kr.,
4, till Teologiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservalionsanslag av 1 113 000 kr.
E 9. Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal E 10. Juridiska fakulteterna: Driftkostnader
1972/73 Utgift 11 957 3811 Reservationt 349 395 1973/74 Anslag 13 125 000? 1974/75 Förslag 13 531 0003 ? Därav avlöningar till lärarpersonal 9 907404 kr. och driftkostnader 2 049 977 kr. 2 Därav avlöningar till lärarpersonal 11025 000 kr. och driftkostnader 2 100 000 kr. ? Därav avlöningar till lärarpersonal 11299000 kr. och driftkostnader 2 232 000 kr. 4 Anslaget Juridiska fakulteterna: Driftkostnader.
Dessa anslag avses för grundläggande utbildning, forskarutbildning
och forskning inom juridiska ämnesområden vid universiteten i Uppsala,
Lund och Stockholm.
I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i det
föregående anförts beträffande driftkostnadsanslagen under vissa ge-
mensamma frågor rörande universiteten m. m. — endast lärarpersonal
och belopp som hänför sig till sådan personal.
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 248
1973/74 Beräknad ändring 1974/75 Universitets- Departementskanslersämbetet chefen Personal Lärarpersonal 139 +1 of. Anslag Utgifter Lönekostnader 11 105 000 45381 000 +284 000 Uppbördsmedel Avkastning från vissa fonder m.m. 80 000 + 10000 + 10000 Nettoutgift — 11025 000 --371 000 +274 000
Universitetskanslersämbetet Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet följande.
Ämne m. m./tjänst m. m./ Kostnad budgetåret Anmärkningar läroanstalt! 1974/75 (tkr.) Grund- Forskarläggande = utbildning utbildning o. forskning
Rättsvetenskap 1. 1 universitetslecktorat 97 J. Evers förste inne- 1 Uo 22: 25, L havare Finansrätt 2. 1 universitetslektorat 97 i Uo 22: 25, 5 3. 1 tjänst som forskarassi- 73 stent, L 4. Kursanslag för grundläg- -—170 Minskat medelsbehov gande utbildning, L vid inrättande av föreslagna tjänster 24 73 . oo 5. Löneomräkning 284 Därav avser 263 000 kr. höjt lönekostnads-
pålägg
1 IL, — universitetet i Lund, S = universitetet i Stockholm.
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har i fråga om anslaget till avlöningar till lärarpersonal vid de tekniska fakulteterna m. m. föreslagit att
en professur i fastighets-, byggnads- och värderingsrätt skall inrättas
vid tekniska högskolan i Stockholm nästa budgetår. UKA föreslår att tjänsten skall vara gemensam för juridisk och teknisk fakultet.
UKÄ anför beträffande 0-alternativet (-—660 000 kr.) att en nedskär-
ning i första hand skulle innebära att undervisning som meddelas av praktiskt verksamma jurister måste inställas, Även kursundervisningen i övrigt måste inskränkas.
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 249
Departementschefen
Universitetskanslersämbetet (UKAÄ) har föreslagit att en professur i
fastighets-, byggnads- och värderingsrätt, gemensam för juridisk och
tcknisk fakultet, inrättas vid tekniska högskolan i Stockholm. Liksom
UKÄ anser jag det angeläget att utbildnings- och forskningsbehovet inom området tillgodoses. Den föreslagna tjänsten torde med sin sam-
tidigt juridiska, tekniska och samhällsvetenskapliga anknytning kunna förenas med viktiga uppgifter vid tekniska högskolans sektioner för
väg- och vattenbyggnad, arkitektur och lantmäteri, främst när det gäller att belysa och utveckla rättssystemet som ett medel i samhällsbyggandet. Med hänsyn bl. a. till kontakten med den juridiska forskningen finner jag det naturligaste vara att tjänsten placeras vid den juri-
diska fakulteten. Kungl. Maj:t har den 28 december 1973 föreskrivit
att förslag rörande prövning enligt 69 § universitetsstadgan (1964: 461, omtryckt 1970: 370, ändrad senast 1973: 679) av en ledigbliven profcessur i civilrätt vid universitetet i Stockholm skall underställas Kungl.
Maj:t. Enligt min mening bör nämnda professur ändras till professur
i fastighets-, byggnads- och värderingsrätt. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att tjänsten skall vara gemensam för universitetet och tekniska högskolan i Stockholm. Detta innebär bl. a.
att vederbörande vid båda läroanstalterna skall medverka vid tillsättning av tjänsten samt beredas tillfälle avge förslag rörande fördelning-
en av innehavarens tjänstgöringsskyldighet.
Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966: 1 bil. 10 s.
361, SU 1966: 42, rskr 1966: 125) har Kungl. Maj:t beslutat att benäm-
ningarna av vissa professurer i samband med återbesättande skall ändras i enlighet med följande sammanställning.
Nuvarande benämning Läro- Ny benämning
anstaltt Finansrätt och finans- L Finansrätt med finansvetenskap vetenskap Finansrätt med finans- S Finansrätt vetenskap Rättshistoria med U Rättshistoria romersk rätt + U = universitetet i Uppsala, L = universitetet i Lund, S = universitetet i Stockholm.
I enlighet med UKÄ:s förslag avser jag att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att inrätta en ordinarie tjänst som universitets-
lektor i finansrätt vid universitetet i Stockholm. Jag vill i detta sammanhang crinra om vad föredragande statsrådet anförde i denna fråga
i prop. 1973: 1 (bil. 10 s. 337). Enligt vad jag erfarit har antalet närvarande studerande vid de juridiska fakulteterna hittills överskattats. Med anledning härav räknar
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 250
jag med en viss minskning av kursanslaget. I detta sammanhang kan nämnas, att statistiska centralbyrån och UKÄ har vidtagit åtgärder för att förbättra studerandestatistiken vid fakulteterna.
I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under avlöningsanslaget än sådana av automatisk natur. Med hänvis-
ning till sammanställningen beräknar jag anslaget till avlöningar till
lärarpersonal till (11 025 000+274 000=) 11 299 000 kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört vid min anmälan av
vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m., anslaget till driftkostnader till (2 100 000-132 000=) 2 232 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra benämningen av en profes-
sur i enlighet med vad jag förordat i det föregående,
2. till Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 11 299 000 kr.,
3. till Juridiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 2 232 000 kr.
E 11. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lä-
rarpersonal E 12. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader
1972/73 Utgift 106 353 6961 Reservation? 2 969 693 1973/74 Anslag 107 881 000? 1974/75 Förslag 107419 000? 1 Därav avlöningar till lärarpersonal 87239159 kr. och driftkostnader 19 114 537 kr. . 2 Därav avlöningar till lärarpersonal 86 181000 kr. och driftkostnader 21 700 000 kr. | 3 Därav avlöningar till lärarpersonal 85206 000 kr. och driftkostnader 22 213 000 kr. | t Anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader.
Dessa anslag avses för grundläggande utbildning, forskarutbildning och forskning inom samhällsvetenskapliga ämnesområden vid universiteten samt för grundläggande utbildning inom samhällsvetenskapliga
ämnesområden vid högskolan i Linköping.
I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i det föregående anförts beträffande driftkostnadsanslagen under vissa
gemensamma frågor rörande universiteten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10. Utbildningsdepartementet = - 251
1973/74 Beräknad ändring 1974/75 Universitets- Departementskanslersämbetet chefen
Personal Lärarpersonal 13138 —2 58
Anslag Utgifter Lönekostnader 86 181 600 +2 149 100: -—974 900
Uppbördsmedel Avkastning från vissa fonder m, m, 179 600 + 100 + 100 Nettoutgift 86 002 000 +2 149 000 —975 000
Universitetskanslersämbetet
Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet följande.
Ämne m. m./tjänst m, m./ Kostnad budgetåret Anmärkningar läroanstalt! 1974/75 (tkr.) Grund- = Forskarläggande utbildning utbildning o. forskning
Ekonomisk historia 1. 1 professur i stället för 1 Kostnaderna vid tjänstjänst som biträdande ten bestrids delvis av professor, G fondmedel, Tjänsten skall hållas vakant så länge innehavaren av en personlig professur 1 ämnet kvarstår i tjänst Statskunskap, särskilt politiskt beteende 2. 1 tjänst som biträdande 126 professor och 500 assistenttimmar, G
Tillämpad psykologi 3. 1 professur och 1 000 assi- 164 stenttimmar, Um 4. 1 professur och 1 000 assi- 164 stenttimmar, L Anslagsomläggning 5. Minskad medelsanvisning -—L1 513 under detta anslag med hänsvn till att vissa medel för grundläggande samhällsvetenskaplig utbildning vid högskolan i Linköping beräknas under programanslag
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 252
Gemensamt för flera läroanstalter 6. 1 tjänst som docent 83 7. 1 tjänst som forskarassi- 73 stent 8. Förstärkning av kurs- 410 anslag för forskarutbildning 9. Ökade resurser för alter- 434 nativa studiekurser m. m. -—1 079 1020 NN — 10. Löneomräkning 2 208 Därav avser 2 020 000 kr. höjt lönekostnads-
pålägg
2149 t Så universitetet i Lund, G = universitetet i Göteborg, Um = universitetet i Umeå.
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) anser att ett genomförande av 0-
alternativet (—3 600 000 kr.) skulle innebära att dels försörjningsmöj-
ligheterna för de forskarstuderande liksom forskningsinsatser och kva-
lificerade administrativa insatser skulle minska, dels den lärarledda undervisningen skulle minska och/eller gruppstorlekarna öka. Möjligheten att inrätta alternativa studiekurser skulle också bli mindre. UKA
befarar att en nedskärning även skulle medföra förlängda studietider.
Departementschefen Kungl. Maj:t har med stöd av riksdagens bemyndigande (ifr prop. 1966: I bil. 10 s. 362, SU 1966: 42, rskr 1966: 125) beslutat att profes-
suren i pedagogik och pedagogisk psykologi vid universitetet i Uppsala i samband med återbesättande skall ändras till professur i peda-
gogik.
Medel för grundläggande samhällsvetenskaplig utbildning vid högskolan i Linköping bör nästa budgetår anvisas under anslaget E 25.
Grundläggande humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-na-
turvetenskaplig utbildning i Linköping. Medelsanvisningen under förevarande anslag bör därför minskas med sammanlagt (1 513 000+-
680 000=) 2 193 000 kr. Under anslaget till avlöningar till lärarperso-
nal har jag dock beaktat det medelsbehov vid högskolan i Linköping
som följer av tillämpningen av bestämmelserna om universitetsautomatiken. Dessa kostnader bör slutligt belasta anslaget E 25. Anslaget till
avlöningar till lärarpersonal bör med avseende på dessa kostnader fun-
gera endast som s. k. täckningsanslag för riksstaten. Med hänvisning till vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m, beräknar jag under avlöningsanslaget medel för en tjänst som docent vid universitetet i Stockholm samt 216 000 kr. för förstärkning av kursanslaget
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 253
för forskarutbildning. Medelsanvisningen för studievägledning under
detta anslag bör minskas med 717 000 kr. |
I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar
under avlöningsanslaget än sådana av automatisk natur. Med hänvisning till anslagssammanställningen beräknar jag anslaget till avlöningar till lärarpersonal till (86 181 000—975 000=) 85 206 000 kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten
m.m., anslaget till driftkostnader = till (21700 000+513 000=)
22 213 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till
lärarpersonal för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag
av 85 206 000 kr.,
2. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader
för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av
22 213 000 kr.
E 13. Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal E 14. Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader
1972/73 Utgift 184 732 4921 Reservation? 10 540 453 1973/74 Anslag 201 885 000? 1974/75 Förslag 206 337 0003
? Därav avlöningar till lärarpersonal 111 147196 kr. och driftkostnader 73 585 296 kr. ? Därav avlöningar till lärarpersonal 116435 000 kr. och driftkostnader 85 450 000 kr. 2? Därav avlöningar till lärarpersonal 120333 000 kr. och driftkostnader 86 004 000 kr. - + Anslaget Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader.
Dessa anslag avses för grundläggande medicinsk utbildning samt forskarutbildning och forskning inom medicinska ämnesområden vid uni-
versiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå, vid karolinska institutet samt vid högskolan i Linköping. Vidare skall från anslagen bestri-
das kostnader för viss grundläggande odontologisk utbildning, kostna-
der för vissa medicinska kurser inom blandad medicinsk och naturve-
tenskaplig utbildning vid universitetet i Uppsala, kostnader för viss utbildning för farmacie magisterexamen, sjukgymnastutbildningen i Stockholm och Lund, viss övrig sjukgymnastutbildning, utbildningen i logo-
pedi vid universitetet i Lund samt kostnader vid karolinska institutet för utbildningen i logopedi och näringslära. I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Utbildningsdepartementet 254
det föregående anförts beträffande driftkostnadsanslagen under vissa
gemensamma frågor rörande universiteten m. m, — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Universitets- Departements-
kanslersämbetet chefen Personal Lärarpersonal 1535 —63 —68 Anslag Utgifter Lönekostnader 116 576 000 -—1 650 000 -+3 898 000 Uppbördsmedel Avkastning från vissa fonder
m. m. 141 000 of. of.
Nettoutgift 116 435 000 -—1 650 000 +3 898 000
Universitetskanslersämbetet
Antalet nybörjarplatser för läkarutbildning uppgår innevarande Jäsår till sammanlagt 1 026, varav 196 i Uppsala, 190 i Lund, 168 i Göte-
borg, 102 i Umeå och 370 vid karolinska institutet.
Av universitetskanslersämbetet (UKÄ) föreslagna anslagsförstärk-
ningar till följd av dels beslut om ökad läkarutbildning vid karolinska institutet (prop. 1969: 137, SU 1969: 187, rskr 1969: 421), dels beslut om ökad läkarutbildning vid universitetet i Umeå (jfr prop. 1970: 1 bil. 10 s. 273, SU 1970: 88, rskr 1970: 215) ansluter i allt väsentligt till de organisationsförslag som överlämnades med UKÄ:s petita för budgetåret 1972/73. I förslaget beträffande karolinska institutet behandlades även frågan om den tidsmässiga inplaceringen av tidigare beslutade
17 tjänster som professor vid institutet (jfr prop. 1970: 122, SU 1970: 135,
rskr 1970: 309). Budgetåret 1972/73 har sju av dessa tjänster inrättats. Enligt statsmakternas beslut skall återstående tjänster inrättas först när läkarutbildning och forskning kan inledas i resp. ämne vid Huddinge sjukhus. Kungl. Maj:t har erhållit bemyndigande av riksdagen (prop. 1972: 1 bil. 10 s. 312, UbU 1972: 4, rskr 1972: 93) att inrätta dessa tjäns-
ter så snart nämnda förutsättningar föreligger. Med stöd av bemyndi-
gandet har Kungl. Maj:t beslutat inrätta tre tjänster den 1 januari 1974 och en tjänst den 1 juli 1974. Hittills har sålunda sammanlagt elva av
beslutade 17 professurer inrättats. UKÄA föreslår nu att ytterligare två professurer inrättas under budgetåret 1974/75.
Som underlag för UKÄ:s långtidsbedömning har fakultetsberedningen för medicin, odontologi och farmaci utarbetat en plan för inrättande av högre tjänster även under budgetåren 1975/76—1978/79 utöver de tjänster som enligt nämnda beslut skall komma till vid Huddinge
sjukhus. Planen omfattar tjänster inom områdena yrkeshygien, geria-
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 255
trik, toxikologi, barnkirurgi, arbetsfysiologi, (klinisk) immunologi, (klinisk) virologi och arbetspsykiatri.
UKÄ har dels redovisat förslag rörande förbättrade forsknings- och
utbildningsresurser inom det barnkirurgiska området, dels överlämnat en redogörelse för hittillsvarande erfarenheter av utbildning och forsk-
ningsverksamhet inom de geriatriska och gerontologiska områdena.
Beträffande barnkirurgi framhåller UKÄ att en förbättring av utbildningen inom ramen för läkares grundutbildning är önskvärd och möjlig att genomföra med tillgängliga resurser och inom fastställd studietid.
UKÄ pekar på de möjligheter som i dag finns att inom studieorganisationen disponera om och utöka undervisningen. UKÄA framhåller vidare
att det inom ramen för befintliga resurser finns möjlighet att åstadkomma förnyelse och tillgodose behovet av profilering mot angelägna
forskningsområden i samband med prövning av högre tjänsters innehåll
enligt 69 § universitetsstadgan. Den enda högre forskartjänsten inom
det barnkirurgiska området — den personliga tjänsten som biträdande
professor i pediatrisk urologi vid karolinska institutet — kommer inom några år att dras in i samband med att innehavaren avgår med pension.
Vid prövning enligt 69 § universitetsstadgan av tjänster inom angrän-
sande områden liksom även vid behandlingen av fråga om kompensa-
tion för sagda tjänst avser UKAÄ att aktualisera frågan om inrättande av en professur i barnkirurgi.
Den geriatriska forskningen har sitt centrum i Uppsala, där landets
enda professur i ämnet är placerad. Medicinska fakulteten vid univer-
sitetet i Uppsala, som på UKÄ:s uppdrag utarbetat nyssnämnda redogörelse, anser att inom gerontologisk-geriatrisk forskning en utvidgning bör ske av den metaboliska forskningen samt att åtgärder bör sittas in för att stimulera och initiera forskning inom psykogeriatrik och socialmedicinskt orienterad geriatrik. Fakultetsberedningen för medicin, odontologi och farmaci ansluter sig i stort till fakultetens bedömningar. Beredningen framhåller särskilt behovet av grundforskning inom det fysiologiska området samt av tillämpad forskning inom de metaboliska och psykogeriatriska områdena.
UKA instämmer i fakultetens och fakultetsberedningens värderingar och framhåller att geriatriken är ett av de områden som bör prioriteras högt. Geriatriken ingår också i den långtidsplan för högre tjänster som
utarbetats inom fakultetsberedningen för medicin, odontologi och farmaci. Fakultetsberedningen har vidare initierat en långsiktig planering vad gäller omstruktureringar enligt 69 § universitetsstadgan och har i samråd med statens medicinska forskningsråd påbörjat en utredning
kring 69 §-problem. Resultatet av detta arbete skall kunna läggas till grund för en översikt rörande behovet av högre tjänster och dessas inriktning inom olika områden på något längre sikt. UKA avser att —
också mot bakgrund av att professuren i geriatrik i Uppsala inom kort
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 256
blir ledig — avvakta resultatet av utredningsarbetet innan ställning tas till förslag om tidpunkt för inrättande av ytterligare en tjänst inom det
geriatriska området.
Beträffande tjänsterna som forskarassistent vid medicinsk fakultet framhåller UKÄ att huvuddelen av dessa tjänster inte är forskarrekry-
teringstjänster i egentlig mening utan snarare en form av lärartjänster
för den grundläggande utbildningen. I universitetsstadgan har numera
särskilda bestämmelser meddelats i fråga om behörighet till dessa tjänster. Enligt UKÄ:s mening bör inom oförändrad anslagsram tjänster
som forskarassistent för grundutbildning successivt bytas ut mot universitetslektorat, åtminstone i de större ämnena. UKÄA föreslår nu sådana tjänsteutbyten vid universiteten i Lund och Göteborg. Varje utbyte
föreslås ske inom oförändrad kostnadsram på så sätt att 500 assistent-
timmar samtidigt innehålls, Vissa av de universitetslektorat som inrättas
på detta sätt bör enligt UKÄ bli ordinarie tjänster. UKÄ utreder möjligheterna att öka intagningskapaciteten för 10gopedutbildningen. F. n. antas 16 studerande var tredje termin vid vartdera av universitetet i Lund och karolinska institutet. UKAÄ avser
att, så snart utredningen slutförts, inkomma till Kungl. Maj:t med en
plan för utbyggnad av logopedutbildningen.
På Kungl. Maj:ts uppdrag utreder skolöverstyrelsen förutsättningarna att öka intagningen till sjukgymnastutbildningen. Överstyrelsen har
därvid att samråda med UKÄ. Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet följande.
Ämne m. m./tjänst m. m./ Kostnad budgetåret Anmärkningar läroanstalt? 1974/75 (tkr.)
Grund- = Forskar-
läggande utbildning
utbildning o. forskning Ökad läkarutbildning
1. Universitetet i Umeå 367 Prop. 1970: 1 bil. 10 s.
293, SU 1970: 88, rskr
1970: 215 2. Karolinska institutet 2154 322 Prop. 1969:137, SU
1969: 187, rskr 1969:
421;
prop. 1970:122, SU
1970: 135, rskr 1970:
309;
prop. 1972:1 bil. 10 s.
312, UbU 1972:4, rskr
1972: 93 därav 1 professur i vart och ett av ämnena
neurologi Tidigare beslutad, dock
ej tidpunkten
pediatrik Tidigare beslutad, dock
cj tidpunkten
obstetrik och gynekologi Tidigare beslutad.
Tjänsten inrättas
1974-07-01
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 257
Medicinsk näringslära 3. 1 professur och 1 000 164 "A. Wretlind förste assistenttimmar, KI innehavare
Klinisk farmakologi 4, 1 professur, L 25 — Med samtidig indragning av tjänst som lärare i U 20 Pediatrik 5. 1 tjänst som klinisk 90 amanuens, G
Anslagsomläggning 6. Minskad medelsanvisning —4115 4335 under detta anslag med hänsyn till att medel för medicinsk utbildning och forskning vid högskolan i Linköping beräknas under programanslag
Gemensamt för flera läroanstalter 7. Inrättande av ordinarie universitetslektorat med samtidig indragning av tjänst som forskarassistent och 500 assistenttimmar i hygien, G anatomi, L farmakologi, L
8. Inrättande av 5 extra uni- Av tjänsterna är 1 geversitetslektorat med sam- mensam för medicinsk
tidig indragning av 5 och odontologisk uttjänster som forskarassi- bildning stent och 2 500 assistenttimmar, L . 9. Bortfall av engångs- — 356 Avser åtgärder i samanvisning band med övergången till ny studieordning 10. 3 tjänster som forskar- 215 assistent 11. 3,5 tjänster som studic- 234 vägledare —1 626 —3 609 —— 12. Löneomräkning 3585 Därav avser 2 594 000 kr. höjt lönekostnads-
pålägg |
—1 650
1 L= universitetet i Lund, G = universitetet i Göteborg, KI = karolinska institutet.
UKÄ:s förslag avseende medicinsk utbildning och forskning vid hög-
skolan i Linköping redovisas under programanslag.
Enligt UKÄ:s mening kan inte någon speciell del av anslagen anses
mer umbärlig än andra, varför en nedskärning enligt alternativ 0 måste
fördelas proportionellt till totalresurserna. Alternativ 0 skulle medföra friställning av ca 150 personer med heltidsanställning. Då ca:40 pro-
cent av avlöningsanslagen avser tjänster med sjukvårdsanknytning kan
Eb
17 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bil. 10
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 258
effekterna av ett alternativ 0 inte bedömas enbart från utbildnings- och forskningssynpunkt. En reducering av medelsanvisningen kommer att drabba såväl grundutbildning som forskning/forskarutbildning och måste resultera i en försämrad slutprodukt och minskad forskningsvolym, resultat som kommer att återverka på sjukvården.
Departementschefen
Enligt statsmakternas beslut (prop. 1970: 122, SU 1970:135, rskr 1970: 309) skall för läkarutbildning samt forskarutbildning och forskning i kliniska ämnen vid karolinska institutet under budgetåren 1972/73
—1976/77 inrättas sammanlagt 17 professurer med placering vid Hud-
dinge sjukhus. Budgetåret 1972/73 har sju av dessa professurer inrättats. Kungl. Maj:t har bemyndigats (prop. 1972: 1 bil. 10, s. 312, UbU
1972: 4, rskr 1972: 93) att inrätta återstående tio professurer när likarutbildning och forskning kan inledas i resp. ämne vid sjukhuset. Med
stöd av bemyndigandet har beslut fattats om inrättande av ytterligare
fyra professurer.
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) föreslår att en professur med placering vid Huddinge sjukhus inrättas den 1 juli 1974 i vart och ctt av ämnena pediatrik och neurologi, detta utöver den professur i obstetrik och gynekologi, som Kungl. Maj:t redan beslutat inrätta vid nämnda tidpunkt. Jag beräknar nu medel för dessa tre tjänster.
För de lärartjänster m. m. — utöver nämnda professurer — som skall inrättas budgetåret 1974/75 för läkarutbildningen vid karolinska institutet i samband med den pågående utbyggnaden (prop. 1965: 141, SU 1965: 173, rskr 1965: 411 och prop. 1969: 137, SU 1969: 187, rskr 1969: 421) beräknar jag 1 962 000 kr. Inom denna ram räknar jag med att högst 121 000 kr. tas i anspråk för tjänster m. m. som inrättas den 1 januari 1975.
För lärartjänster m. m. för den ökade läkarutbildningen vid universitetet i Umeå (ifr prop. 1970: 1 bil. 10 s. 273, SU 1970: 88, rskr 1970: 215) beräknar jag för nästa budgetår ytterligare 282 000 kr. Inom denna ram räknar jag med att högst 182 000 kr. tas i anspråk för tjänster m. m. som inrättas den I januari 1975.
Jag avser att i annat sammanhang efter förslag av UKÄ återkomma till Kungl. Maj:t med förslag avseende tjänster m. m. som inom ramen för de nu beräknade medlen bör inrättas vid läroanstalterna budgetåret 1974/75.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att enligt beslut av Kungl.
Mai:t den 7 december 1973 ett kliniskt-patologiskt centrallaboratorium
vid karolinska sjukhuset fr. o. m. den 1 januari 1974 ersatt de patolo-
giska och radiopatologiska avdelningarna där. Härvid har tjänsterna
som professor och biträdande professor i patologi, som professor i
tumörpatologi, som biträdande professor i pediatrisk patologi och radio-
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 259
patologi vid karolinska institutet, vilka är placerade på sjukhuset, förenats med överläkartjänster vid centrallaboratoriet. Chefen för socialdepartementet har tidigare denna dag vid sin anmälan av förslags-
anslaget Karolinska sjukhuset: Driftkostnader beräknat medel för om-
organisationen. Förevarande anslag bör med anledning härav minskas
med ett belopp motsvarande kostnaderna för 4000 assistenttimmar. Kungl. Maj:t har föreskrivit att professuren i psykiatri, särskilt rättspsykiatri vid universitetet i Lund skall ledigförklaras med benämningen professur i psykiatri, särskilt social- och rättspsykiatri.
I likhet med UKÄ anser jag det lämpligt att successivt byta ut
tjänster som forskarassistent, som inrättats för grundutbildning, mot
tjänster som universitetslektor. Utbyte bör ske inom oförändrad kostnadsram på så sätt att för varje tjänsteutbyte 500 assistenttimmar dras in. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att åtta tjänster som forskarassistent byts ut mot lika många tjänster som
universitetslektor. Genom Kungl. Maj:ts beslut har vid karolinska institutet den 1 juli
1973 inrättats ett ordinarie universitetslektorat i fysiologi. För förstärkning av forsknings- och forskarutbildningsresurserna vid
universitetet i Umeå har jag beräknat medel för ytterligare en tjänst som forskarassistent.
Med anledning av vad UKA anfört i särskild skrivelse i september
1973 angående dietetikerutbildning i Göteborg beräknar jag för nästa budgetår 40 000 kr. för denna utbildning under förevarande anslag. Ut-
bildningen är inordnad i Nordiska hushållshögskolans verksamhet.
Som framgått av det föregående har UKA överlämnat dels förslag
rörande förbättrade forsknings- och utbildningsresurser inom det barn-
kirurgiska området, dels redogörelse för hittillsvarande erfarenheter av utbildning och forskningsverksamhet inom de geriatriska och geronto-
logiska områdena. |
Jag delar UKÄ:s bedömning beträffande möjligheterna att stärka barnkirurgins ställning. UKÄ:s förslag påkallar dock f. n. ingen Kungl. Maj:ts åtgärd.
Geriatriken tillhör de områden som prioriteras högt av UKÄ. Geriatriken ingår också i den långtidsplan för högre tjänster som utarbetats inom fakultetsberedningen för medicin, odontologi och farmaci. UKÄ har emellertid — i avvaktan på resultatet av det utredningsarbete och
den långsiktiga planering för prövning enligt 69 § universitetsstadgan
som f. n. pågår inom fakultetsberedningen — inte lagt fram något förslag om inrättande av ytterligare tjänst inom det geriatriska området. I likhet med UKÄA anser jag att resultatet av nyssnämnda utredning bör avvaktas.
Innevarande budgetår har medel anvisats för vissa åtgärder i samband med övergången till den år 1969 beslutade nya studicordningen för ut-
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 260
bildning för läkarexamen (prop. 1969: 1 bil. 10 s. 303, SU 1969: 46, rskr 1969: 137). Jag räknar med att sådana åtgärder inte skall erfordras under budgetåret 1974/75, varför medelsbehovet under förevarande avlöningsanslag minskar med 356 000 kr.
Medel för medicinsk utbildning och forskning i Linköping bör nästa budgetår anvisas under anslaget Teknisk samt viss medicinsk och matematisk-naturvetenskaplig utbildning och forskning m. m. i Göteborg och Linköping. Medelsanvisningen under förevarande anslag bör därför
minskas med sammanlagt (8 450 000+4 960 000=) 13 410 000 kr.
Utöver förändringar av automatisk natur har jag vid min beräkning
av anslaget till avlöningar till Järarpersonal med hänsyn till belast-
ningen på anslaget tagit upp ytterligare medel för kostnaderna för arvoden till kliniska amanuenser.
Med hänvisning till anslagssammanställningen beräknar jag sålunda anslaget till avlöningar till lärarpersonal till (116 435 000-+3 898 000=)
120 333 000 kr. Vidare beräknar jag i överensstämmelse med vad jag
anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. anslaget till driftkostnader till (85 450 000+
554 000 =) 86 004 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. till Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarper-
sonal för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av
120 333 000 kr.,
2. till Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budget-
året 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 86 004 000 kr.
E 15. Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarper-
sonal .
E 16. Odontologiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader
1972/73 Utgift 40 645 464! Reservation? 1 566 341 1973/74 Anslag 42 016 000? 1974/75 Förslag 45 531 000? 1! Därav avlöningar till lärarpersonal 28 060 155 kr. och driftkostnader 12 585 309 kr. ? Därav avlöningar till lärarpersonal 28766 000 kr. och driftkostnader 13 250 000 kr. ? Därav avlöningar till lärarpersonal 30 817000 kr. och driftkostnader 14 714 000 kr. + Anslaget Odontologiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader.
Dessa anslag avses för grundläggande odontologisk utbildning samt forskarutbildning och forskning inom odontologiska ämnesområden vid universiteten i Lund, Göteborg och Umeå samt vid karolinska insti-
tutet. Vidare utgår från dessa anslag vissa medel till de statliga tand-
tekniker- och tandsköterskeskolorna.
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 261
IT följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i det föregående anförts beträffande driftkostnadsanslagen under vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
kanslersämbelet — If lheten
Personal Lärarpersonal 393 +30 +19
Anslag Lönekostnader 28 766 000 +2 998 000 42 051 000
Universitetskanslersämbetet
Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet följande.
Ämne m. m./tjänst m. m./ Kostnad budgetåret Anmärkningar läroanstalt! 1974/75 (tkr.)
Grund- Forskar-
läggande utbildning
utbildning oo. forsk-
ning Ökad tandläkarutbildning 1. Karolinska institutet 1838 Prop. 1970: 122, SU 1970:
135, rskr 1970: 309 Parodontologi 2. 2 professurer med sam- 20
tidig indragning av 2
tjänster som biträdan-
de professor, L, Um Gemensamt för flera ämnen 3. 2 tjänster som assistent- Universitetskanslersämbetet
tandläkare, G redovisar inte några kost- 4, 2 tjänster som assistent- nader med hänsyn till att
tandläkare, Um inkomsterna beräknas öka
i motsvarande mån under
anslaget Odontologiska fa-
kulteterna m. m.: = Vissa
tandsjukvårdskostnader Gemensamt för flera läroanstalter 5. 1 tjänst som docent $1 6. 1 tjänst som forskar- 72
assistent 7. Kursanslag 102
1838 275
Nå EE 8. Löneomräkning 885 Därav avser 686 000 kr.
höjt lönekostnadspålägg
! L = universitetet i Lund, G = universitetet i Göteborg, Um — universitetet i Umeå.
0-alternativet medför enligt universitetskanslersämbetet (UKÄ) en
friställning av ca 30 personer med heltidsanställning. Detta skulle
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 262
främst drabba den grundläggande utbildningen, eftersom resurserna för forskarutbildning och forskning redan i dagsläget är mycket knappa. En anslagsreducering kan emellertid inte enbart bedömas från utbildnings- och forskningssynpunkt eftersom den berör även den tandsjukvårdande verksamheten.
Tandläkarutbildningens dimensionering och organisation
Kungl. Maj:t uppdrog den 17 oktober 1969 åt UKÄ att i samråd
med 1968 års utbildningsutredning utreda förutsättningarna för att
öka tandläkarutbildningens kapacitet. I uppdraget ingick att särskilt pröva om sådana förelåg vid universiteten i Lund och Umeå samt att utreda organisationen av den odontologiska utbildningen och tandsjukvården vid universitetet i Lund.
UKA har i mars 1973 kommit in till Kungl. Maj:t med förslag an-
gående tandläkarutbildningens dimensionering och organisation. Sam-
tidigt har UKÄ överlämnat cn inom ämbetet utförd utredning i den-
na fråga samt över utredningen avgivna remissyttranden och en sam-
manställning av dessa.
UKAÄ hemställer att statsmakterna väntar med beslut om utbygg-
nad av tandläkarutbildningens kapacitet till dess effekterna av tand-
vårdsförsäkringens införande har analyserats och behovet av tandvårdande personal bättre kan bedömas. UKÄ framhåller att bl. a. socialstyrelsen, Landstingsförbundet samt Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut har uttalat sig i denna riktning i sina remissyttranden.
UKÄ, som anser att det bör ankomma på de närmast ansvariga myndigheterna att precisera behovet av tandvårdande personal, hem-
ställer vidare, att Kungl. Maj:t uppdrar åt socialstyrelsen att i samråd
med berörda myndigheter och övriga intressenter utreda dels lämplig fördelning av arbetsuppgifter mellan skilda slag av tandvårdspersonal, dels dimensionering och organisation av ifrågakommande utbildningar och därmed förbunden tandvårdande verksamhet.
Departementschefen
På grundval av statsmakternas beslut år 1970 om utbyggnad av organisationen för tandläkarutbildning i Stockholm (prop. 1970: 122, SU
1970: 135, rskr 1970: 309) uppförs f.n. nya lokaler för odontologisk utbildning och forskning — dimensionerade för 120 nybörjare per år — i anslutning till Huddinge sjukhus. De nya lokalerna tas i bruk vid ingången av vårterminen 1974. Eftersom det första studieårets utbild-
ning bedrivs vid karolinska institutets teoretiskt medicinska institutioner har den första intagningen ägt rum vårterminen 1973. Genom att de nuvarande lokalerna för tandläkarutbildning i Stockholm under en övergångsperiod skall utnyttjas parallellt med de nya lokalerna i
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 263
Huddinge uppgår den totala "intagningskapaciteten för tandläkarut-
bildning i landet till 500 platser per år. Av dessa finns 100 platser vid universitetet i Lund, 120 vid universitetet i Göteborg, 60 vid universitet i Umeå och (120+100=) 220 platser vid karolinska institutet.
På uppdrag av Kungl. Maj:t har universitetskanslersämbetet (UKÄ) utrett förutsättningarna för en ökning av tandläkarutbildningens kapa-
citet m. m, UKÄ föreslår att intagningskapaciteten för tandläkarutbildning t. v. bibehålls oförändrad. Vidare föreslår ämbetet, att berörda myndigheter får i uppdrag att utreda bl. a. fördelningen av arbetsuppgifterna mellan skilda slag av tandvårdspersonal samt dimensionering-
en av ifrågavarande utbildningar.
Enligt vad jag erfarit kommer socialstyrelsen att noga följa verkningarna av den allmänna tandvårdsförsäkringens genomförande. Styrelsen kommer därvid bl. a. att beakta såväl fördelningen av arbetsuppgifter mellan olika yrkeskategorier som behovet av arbetskraft inom tandvårdsområdet.
För lärartjänster m. m. beräknar jag med hänsyn till det ökade an-
talet tandläkarstuderande vid karolinska institutet 1 055 000 kr. (ifr
prop. 1970: 122, SU 1970: 135, rskr 1970: 309). Inom denna ram räknar jag med att högst 599 000 kr. tas i anspråk för tjänster m. m. som inrättas den I januari 1975. Härutöver har jag beräknat medel för uppdragstillägg till sådan professor eller biträdande professor i kliniskt ämne, vars tjänst skall förenas med ställning som övertandläkare vid tandsjukvårdscentral (jfr prop. 1970: 122 s. 42).
Jag avser att i annat sammanhang, efter förslag av UKÄ, återkom-' ma till Kungl. Maj:t med förslag avseende tjänster im. m. som inom
ramen för de nu beräknade medlen bör inrättas vid institutet budgetåret 1974/75.
Med hänvisning till vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. beräknar
jag under avlöningsanslaget medel för en tjänst som docent vid uni-
versitetet i Göteborg.
Med hänvisning till anslagssammanställningen beräknar jag anslaget till avlöningar till lärarpersonal till (28 766 0004-2 051 000=) 30 317 000 kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m., anslaget till driftkostnader till (13 250 000--
1464 000=) 14 714 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. till Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärar-
personal för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av
30 817 000 kr.,
2. till Odontologiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 14 714 000 kr.
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 264
E 17. Odontologiska fakulteterna m. m.: Vissa tandsjukvårdskostnader | |
1972/73 Utgift 24 871 495 1973/74 Anslag 24 704 000 1974/75 Förslag 24 704 000
Detta anslag avses för den tandsjukvård, som bedrivs i anslutning till
den odontologiska utbildningen och forskningen vid universiteten i
Lund, Göteborg och Umeå samt vid karolinska institutet. Vidare utgår
från anslaget vissa medel till de statliga tandtekniker- och tandsköterske-
skolorna samt till ersättning åt tandtekniker- och tandsköterskepraktikanter. |
Tandsjukvård ges vid universiteten i Göteborg och Umeå inom ramen
för tandsjukvårdscentraler. Vid universitetet i Lund och karolinska in-
stitutet ges tandsjukvård dels vid kandidatkliniker, som ingår i de kliniskt odontologiska institutionerna, dels vid tärarklinik.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Universitets- Departements-
kanslersämbetet chefen Personal Tandsjukvårdande personal 396 +26 +25 Anslag Utgifter Lönekostnader 20 821 000 -+1 292 000 +1 278 000 Förbrukningsmateriel m. m. 6 330 000 +1 106 000 + 806 000 Lärarkliniker m,. m. 4 823 000 of, of. Sjukvård 15 000 of. of. Reseersättningar 10 000 l Telegram och telefon 142000 + + 350 000 + 122 000
Renhållning och städning 943 000 |
33 084 000 +2 748 000 +2 206 000 Uppbördsmedel Vissa ersättningar m. m. 8 380 000 +2 000 000 --2 206 000
8 380 000 +2 000 000 +2 206 000
Nettoutgift — 24704 000 + 748 000 of.
Universitetskanslersämbetet
Ändringsförslagen för nästa budgetår innebär i korthet följande.
1. Löneomräkning 678 000 kr., varav 500 000 kr. avser höjt löne-
kostnadspålägg.
2. Prisomräkning 506 000 kr.
3. O-alternativet bör enligt universitetskanslersämbetet inte komma i fråga beträffande detta anslag, främst med hänsyn till den förestående utbyggnaden av resurserna för specialisttandvård och specialistutbildning. .
4, Medelsanvisning avseende biträdespersonal vid karolinska institu-
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 265
tet (Huddingeenheten) till följd av statsmakternas beslut år 1970 om utbyggnad av organisationen för tandläkarutbildning i Stockholm (prop.
1970: 122, SU 1970: 135, rskr 1970: 309) (+614 000 kr.).
5. Medelsanvisning för anskaffning av förbrukningsmateriel m. m. (600 000 kr.) samt för telegram, telefon samt renhållning och städning (+350 000 kr.) till följd av nämnda beslut (+600 000 kr.).
6. Uppbördsmedlen beräknas öka efter den allmänna tandvårdsförsäkringens införande (+2 000 000 kr.). |
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
24 704 000 kr.
I samband med den pågående utbyggnaden av tandläkarutbildningen vil karolinska institutet erfordras resurser även för den tandsjukvård, som bedrivs i anslutning till den odontologiska utbildningen och forskningen. Jag har beaktat detta vid medelsberäkningen.
Jag räknar med ökade uppbördsmedel under anslaget till följd av den allmänna tandvårdsförsäkringens genomförande.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Odontologiska fakulteterna m.m.: Vissa tandsjukvårds-
kostnader för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag
av 24 704 000 kr.
E 18. Farmaceutiska fakulteten m. m.: Avlöningar till lärarpersonal E 19. Farmaceutiska fakulteten m. m.: Driftkostnader
1972/73 Utgift 7 526 9241 Reservation? 910 941 1973/74 Anslag 8 749 000? 1974/75 Förslag 9 263 0003
1 Därav avlöningar till lärarpersonal 4 174 004 kr. och driftkostnader 3 352 920 kr. ? Därav avlöningar till lärarpersonal 4 399 000 kr. och driftkostnader 4 350 000 kr. > Därav avlöningar till lärarpersonal 4 626 000 kr. och driftkostnader 4 637 000 kr. t Anslaget Farmaceutiska fakulteten m. m.: Driftkostnader.
Dessa anslag avses för grundläggande farmaceutisk utbildning samt
forskarutbildning och forskning inom farmaceutiska ämnesområden vid universitetet i Uppsala. Vidare utgår från anslagen medel för utbildning av receptarier. I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i
det föregående anförts beträffande driftkostnadsanslagen under vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 266
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Universitets- Departements-
kanslersämbetet chefen Personal Tärarpersonal 63 +3,5 +2 Anslag Lönekostnader 4399 000 +387 000 +227 000
Universitetskanslersämbetet
Antalet intagningsplatser för utbildning till farmacie kandidatexamen uppgår innevarande läsår till 80. T. o. m. läsåret 1972/73 har intagning ägt rum en gång per år. Läsåret 1973/74 sker intagning, enligt universitetskanslersämbetets (UKÄ) beslut, två gånger per år.
Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet följande.
Ämne m. m./tjänst m. m. Kostnad budgetåret Anmärkningar
1974/75 (tkr.)
Grund- = Forskar-
läggande utbildning
utbildning o. forskning
Farmakognosi 1. 1 universitetslektorat i Uo Prop. 1965: 141 s. 189,
22: 25 med samtidig indrag- SU 1965: 173, rskr ning av en tjänst som la- 1965:411. borator i Ue 20 Förste innehavare
G. Samuelsson
Oorganisk och fysikalisk kemi 2. 1 universitetslektorat i Uo Prop. 1965: 141 s. 189,
22: 25 med samtidig indrag- SU 1965: 173, rskr ning av ett extra universi- : 1965:411. tetslektorat Förste innehavare
S. O. Eriksson
Gemensamt för flera ämnen 3. Kursanslag 102 4. Vissa förstärkningar till 172
följd av intagning till farmacie kandidatexamen två gånger per år
Nn AOL
5. Löneomräkning 113 Därav avser 105 000 kr.
höjt lönekostnads-
pålägg
Redovisningen av 0-alternativet är, vad avser anslagen till farmaceutiska fakulteten, i sin helhet utförd under driftkostnadsanslaget, vilket därvid skulle minskas med drygt 10 procent. Konsekvenserna blir
bl.a. försämrad service till undervisning och forskning.
Som underlag för UKÄ:s långtidsbedömning har: fakultetsberedningen för medicin, odontologi och farmaci utarbetat en plan för inrättan-'
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet = 267
de av högre tjänster även för budgetåren 1975/76—1978/79. Planen -
omfattar en tjänst som biträdande professor i biofarmaci budgetåret
1975/76 och en tjänst som biträdande professor i industriell farmaci
budgetåret 1977/78. |
Departementschefen
Enligt statsmakternas beslut år 1965 (prop. 1965: 141 s. 189, SU 1965: 173, rskr 1965: 411) skall ett ordinarie universitetslektorat inrättas i farmakognosi. Jag beräknar nu medel för denna tjänst. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att inrätta tjänsten och
att — i enlighet med universitetskanslersämbetets förslag — utse do- :
centen Gunnar Samuelsson till förste innehavare av denna. Den av
Samuelsson innehavda extra ordinarie tjänsten som laborator i farmakognosi bör därvid dras in. För förstärkning av resurserna för den grundläggande farmaceutiska utbildningen räknar jag för nästa budgetår med en ökning av kurs-
anslaget med 100 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
avlöningar till lärarpersonal till (4 399 000-227 000=) 4626 000 kr.
Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i det före-
gående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande univer-
siteten m. m., anslaget till driftkostnader till (4 350 000-+287 000=)
4 637 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. till Farmaceutiska fakulteten m. m.: Avlöningar till lärarper-
sonal för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av
4 626 000 kr.
2. till Farmaceutiska fakulteten m. m.: Driftkostnader för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 4637 000 kr.
E 20. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöning-
ar till lärarpersonal | E 21. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader
1972/73 Utgift 164 405 262! Reservation! 5 521 917 1973/74 Anslag «161212 000? 1974/75 Förslag 167 234 0003
! Därav avlöningar till lärarpersonal 112319139 kr. och driftkostnader 52 086 123 kr. ? Därav avlöningar till lärarpersonal 103 012 000 kr. och driftkostnader 58 200 000 kr. + Därav avlöningar till lärarpersonal 106 244000 kr. och driftkostnader 60 990 000 kr. t Anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader.
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 268
Dessa anslag avses för grundläggande utbildning, forskarutbildning
och forskning inom matematisk-naturvetenskapliga ämnesområden vid universiteten, för grundläggande utbildning inom matematisk-naturve-
tenskapliga ämnesområden vid högskolan i Linköping samt för vissa delar av utbildningen inom ämnesområdet informationsbehandling vid
tekniska högskolan i Stockholm. Vidare skall från avlöningsanslaget utgå medel för utbildning inom vissa ämnesområden vid Chalmers tekniska högskola enligt kungörelsen (1969: 50) om utbildning vid de filo-
sofiska fakulteterna. Medel för driftkostnader för sistnämnda ändamål
anvisas innevarande budgetår under anslaget Teknisk utbildning och
forskning m. m.: Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping.
I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i
det föregående anförts beträffande driftkostnadsanslagen under vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Universitets- Departements-
kanslersämbetet chefen Personal Lärarpersonal 1 627,5 +13,5 +9 Anslag Utgifter Lönekostnader 103 256 500 +3 211 000 +3 248 000 Uppbördsmedel Avkastning från vissa fonder
m. m. 244 500 + 16000 + 16000
Nettoutgift 103 012 000 +3 195 000 +3 232 000
Universitetskanslersämbetet
Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet följande.
Amne m. m,/tiänst m, m./ Kostnad budgetåret Anmärkningar läroanstalt! 1974/75 (tkr.)
Grund- = Forskar-
läggande utbildning
utbildning o. forskning
Biofysik, särskilt biofysikalisk kemi
1. 1 professur och 1 500 Omvandling av tjänst
assistenttimmar, G som biträdande profes-
sor 1 oceanografi. Förs-
te innehavare T. Vänn-
gård Genetik 2. 1 professur och 1 000 164
assistenttimmar, G
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 269
Kärnfysik 3. 1 professur och 1 000 164 Medel för en extra assistenttimmar, U tjänst som biträdande : professor utgår innevarande budgetår från anslaget till atomforskning. Förste innehavare A. Johansson Oceanografi 4. 1 tjänst som biträdande 126 professor och 500 assistenttimmar, G
Anslagsomläggningar 5. Minskad medelsanvisning <—I1 098 under detta anslag m. h. t. . att vissa medel för grundläggande matematisk-naturvetenskaplig utbildning vid högskolan i Linköping beräknas under programanslag 6. Medel för ändamål som 562 innevarande budgetår bestrids från anslaget Institutionen för astronomi vid universitetet i Stockholm
Gemensamt för flera läroanstalter 7. Förstärkning av kurs- 455 anslag för grundläggande utbildning 8. Förstärkning av lärar- 201 tilldelning för alternativa studiekurser m. m. 9. Uppbördsmedel — 16 104 454
10. Löneomräkning 2637 Därav avser 2 430 000 kr. höjt lönekostnads-
pålägg
> U = universitetet i Uppsala, G = universitetet i Göteborg.
Universitetskanslersämbetet (UKA) redovisar enligt O0-alternativet en reducering av avlöningsanslaget med 4209 000 kr. och driftkostnads-
anslaget med 4 703 000 kr. Alternativet innebär en minskning av bl. a. antalet docent- och forskarassistenttjänster samt av kursanslaget för
forskarutbildning liksom en sänkning av kostnadsramarna för skilda
studiekurser, vilket enligt UKÄ oundvikligen leder till försämrad ut-
bildning och forskning. Nedskärningen av driftkostnadsanslaget medför, framhåller UKÄ, försämrad service för forskare, lärare och studerande
bl.a. genom minskningen av den tekniska och administrativa perso-
nalen.
Departementschefen
Som ctt led i de ökade insatserna för forskning inom kärnfysiken be-
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 270
slutade statsmakterna år 1965 (prop. 1965: 40 s. 60, SU 1965: 107, rskr
1965: 297) att bygga upp en Tandem Van de Graaff-accelerator vid den fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala. Acceleratorlaboratorict skall enligt beslutet ha karaktär av riksinstitution och vara disponibelt
för forskarutbildning och forskning även vid andra universitet och högskolor. Statens råd för atomforskning har inrättat en extra tjänst som
biträdande professor i kärnfysik, vars innehavare har att under den nuvarande interimsstyrelsen leda forskningen vid laboratoriet, Denna tjänst bör enligt universitetskanslersämbetets (UKAÄ) och forskningsrådets me-
ning ersättas med en ordinarie professur på universitetets stat. Jag
anser det angeläget att forskningen inom detta område får ökad stadga och förordar därför att en professur i kärnfysik inrättas vid
universitetet I Uppsala den 1 juli 1974. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att, i enlighet med UKÄ:s förslag, utse innehavaren av den nyssnämnda tjänsten vid forskningsrådet, docenten Arne Johansson, till förste innehavare av professuren. Johanssons kompetens för tjänsten har styrkts genom sakkunnigprövning. I anslutning till förslaget om tjänsten beräknar jag medel för 1 000 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete.
Biofysiken är ett viktigt gränsområde mellan fysik, kemi och biologi
inom vilket forskningen kan ge väsentliga bidrag till kunskapen om
livsprocesserna. Jag förordar i överensstämmelse med UKÄ:s förslag
att den vakanta tjänsten som biträdande professor i oceanografi vid universitetet i Göteborg omvandlas till professur i biofysik, särskilt biofysikalisk kemi vid samma läroanstalt den 1 juli 1974. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att till förste innehavare av professuren utse docenten Tore Vänngård. Vänngårds kompetens för professur i biofysik vitsordas i sakkunnigutlåtanden.
Kungl. Maj:t har med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966: 1 bil. 10 s. 362, SU 1966: 42,- rskr 1966: 125) beslutat att de båda vakanta professurerna i fysik vid universitetet i Lund i samband med återbesättande skall ändras till professurer i resp. fysik, särskilt atomfysik samt fysik, särskilt kosmisk och subatomär fysik. Vidare har Kungl. Maj:t beslutat att professuren i mineralogi och petrologi vid
universitetet i Stockholm i samband med återbesättande skall ändras till professur i mineralogi, petrologi och geokemi.
Medel för grundläggande naturvetenskaplig utbildning vid högskolan
i Linköping bör nästa budgetår anvisas under anslaget E 25. Grundläggande humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig utbildning i Linköping. Medelsanvisningen under förevarande
anslag bör därför minskas med sammanlagt (1 098 000--1 050 000=)
2 148 000 kr. Under anslaget till avlöningar till lärarpersonal har jag
dock beaktat det medelsbehov vid högskolan i Linköping som följer av bestämmelserna om universitetsautomatiken. Dessa kostnader kom-
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 271
mer slutligt att belasta anslaget E 25. Anslaget till avlöningar till lärar-
personal bör med avseende på dessa kostnader fungera endast som s. k. täckningsanslag för riksstaten. Vidare har under förevarande anslag medel beräknats för verksamheten vid institutionen för astronomi vid
universitetet i Stockholm. För innevarande budgetår har motsvarande medel anvisats under ett särskilt anslag.
I enlighet med vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. bör medelsanvisningen för studievägledning under detta anslag minskas med
546 000 kr. Vidare beräknar jag 280 000 kr. för förstärkning av kurs-
anslaget till grundläggande utbildning.
I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under avlöningsanslaget än sådana av automatisk natur. Med hänvisning till anslagssammanställningen beräknar jag anslaget till avlöningar till
lärarpersonal till (103 012 000-!-3 232 000=) 106 244 000 kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid
min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m.,
anslaget till driftkostnader till (58 200 000--2 790 000=) 60 990 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer i enlighet med
vad jag förordat i det föregående,
[ge] . till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlö-
ningar till lärarpersonal för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsanslag av 106 244 000 kr.,
ur . till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Drift-
kostnader för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag
av 60 990 000 kr.
E 22. Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal E 23. Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader
1972/73 Utgift 145 272 520! Reservation? 8 776 601
1973/74 Anslag 143 391 000? 1974/75 Förslag 153 563 0003
! Därav avlöningar till lärarpersonal 96463 027 kr. och driftkostnader 48 809 493 kr. > Därav avlöningar till lärarpersonal 89 591000 kr. och driftkostnader 53 800 000 kr. > Därav avlöningar till lärarpersonal 94833 000 kr. och driftkostnader 58 730 000 kr. + Anslaget Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader.
Dessa anslag avses för grundläggande utbildning, forskarutbildning och forskning inom tekniska ämnesområden vid universitetet i Lund,
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 272
tekniska högskolan i Stockholm och högskolan i Luleå samt för civilingenjörsutbildning vid universitetet i Uppsala. Medel för motsvarande
verksamhet vid Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping anvisas innevarande budgetår under anslaget Teknisk utbildning och forskning m. m.: Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping. I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i det
föregående anförts beträffande driftkostnadsanslagen under vissa ge-
mensamma frågor rörande universiteten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75 Universitets- Departementskanslersämbetet chefen Personal Lärarpersonal 1338 +118 +43 Anslag Utgifter Lönekostnader 89 806 000 +39 733 000 +5 242 000 Uppbördsmedel Avkastning från vissa fonder m.m. 215 000 of. of. Nettoutgift 89591 000 +9 733 000 -+5 242 000
Universitetskanslersämbetet Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet följande.
Ämne m. m./tjänst m. m./ Kostnad budgetåret Anmärkningar läroanstalt! 1974/75 (tkr.) Grund- = Forskarläggande utbildning utbildning o. forskning
Datorsystem 1. 1 professur, KTH Omvandling av professur i plasmafysik Fastighets-, byggnadsoch värderingsrätt 2. 1 professur och 1 000 164 assistenttimmar, KTH Metallernas gjutning 3. 1 professur och 1 000 164 assistenttimmar, KTH Plasmafysik | 4. 1 professur, KTH 10 - Tjänsten personlig för C.-G. Fälthammar. Omvandling av tjänst som biträdande professor personlig för Fält- > hammar
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet — 273
| Ökad civilingenjörs- | Prop. 1965: 141 s. 139, |
| utbildning, U | SU 1965: 173, rskr |
| 5. Kursanslag | 215 1965: 411 |
Prop. 1972: 1 bil. 10 s. 337, UbU 1972: 4, rskr 1972: 93
Ökad civilingenjörs- Prop. 1965: 141 s. 137,
utbildning, KTH SU 1965: 173, rskr
6. Kursanslag 215 1965: 411
Ökad civilingenjörs- Prop. 1971:59 s. 28,
utbildning, Lå UbU 1971: 17, rskr
7. 1 professur och 1 000 252 1971: 174 assistenttimmar i vart Prop. 1972:37 s. 40, och ett av ämnena UbU 1972: 23, geoteknik och rskr 1972: 173 tillämpad geofysik Fr. o. m. 1975-01-01 8. 1 tjänst som biträdande 158 . professor och 1 000 assistenttimmar i bergmekanik 9. 3 tjänster som docent 258 10. Kursanslag 2782
Gemensamt för flera läroanstalter 11. Förstärkning av studie- 205 vägledningen 12. Arbetsvetenskapliga 205 kurser och kursutveckling 13. Yrkesteknisk högskole- 2 580 utbildning 14. Kostnader för 1974-01-01 54 164 tillkomna tjänster 6 256 1170 dne 15. Löneomräkning 2307 Därav avser 2 136 000 kr. höjt lönekostnads-
pålägg
1 U = universitetet i Uppsala, KTH = tekniska högskolan i Stockholm, Lå = högskolan i Luleå.
Universitetskanslersämbetet (UKA) redovisar enligt 0-alternativet en minskning av kursanslaget med 5 001 000 kr. och driftkostnadsanslaget
med 3 334 000 kr. Effekterna av en sådan minskning är enligt UKAÄ
svåra att överblicka eftersom läroanstalterna lokalt gör den slutliga fördelningen av anslagen. UKA anser att det vore olyckligt om det pedagogiska och studieorganisatoriska utvecklingsarbetet rörande undervisningen i de lägre årskurserna måste upphöra. I stället bör en minskning av kursutbudet i de högre årskurserna prövas och tidsintervallet ökas mellan genomförandet av vissa kurser.
Departementschefen
Antalet nybörjarplatser inom den högre tekniska utbildningen skall
enligt gällande utbyggnadsprogram öka med 25 genom fortsatt utbyggnad av högskolan i Luleå (prop. 1972: 37, UbU 1972: 23, rskr 1972: 173).
Eb
18 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bil. 10
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 274
Intagningskapaciteten vid den högre tekniska utbildningen kommer därigenom att uppgå till sammanlagt 3405 platser läsåret 1974/75. Dessa är fördelade på universitetet i Uppsala med 90, universitetet i Lund 622, tekniska högskolan i Stockholm 1066, Chalmers tekniska högskola 792, högskolan i Linköping 610 samt högskolan i Luleå med 225 intagningsplatser.
När det gäller studiesituationen vid de tekniska fakulteterna vill jag
erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa
gemensamma frågor rörande universiteten m. m.
Den snabba tekniska utvecklingen ökar behovet av fort- och vidareutbildning inom skilda tekniska omräden. Det minskade intresset hos ungdomen för högre teknisk utbildning ger anledning att pröva om inte de tekniska fakulteternas kompetens och fasta resurser även kan nytt-
jas för fort- och vidareutbildning av yrkesverksamma ingenjörer och
andra befattningshavare på olika nivåer i näringslivet. Mot denna bak-
grund har Kungl. Maj:t uppdragit åt universitetskanslersämbetet (UKÄ)
att utreda frågan om fort- och vidareutbildning vid teknisk fakultet. Som ett Jed i utredningsarbetet planeras en försöksverksamhet med
kurser inom olika områden. För bestridande av kostnader i samband
med denna försöksverksamhet under läsåret 1974/75 beräknar jag under detta anslag ett belopp av 400 000 kr. att användas vid de tekniska fakulteter som kan beröras av försöksverksamheten.
Det datatekniska området är enligt UKÄ ett av de områden som
särskilt bör prioriteras när det gäller att förstärka utbildningen och
forskningen vid de tekniska fakulteterna. Till samma slutsats har bl. a. dataindustriutredningen kommit. Behovet av forskning inom det datatekniska området är enligt min mening väl dokumenterat varför jag förordar att en professur i datorsystem inrättas vid tekniska högskolan i Stockholm den 1 juli 1974. Professuren i plasmafysik bör återbesättas
med oförändrad benämning.
När det gäller UKÄ:s förslag om inrättande av en professur i fastighets-, byggnads- och värderingsrätt vid tekniska högskolan i Stock-
holm vill jag hänvisa till vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av anslaget Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal. Uppbyggnaden av forskningsorganisationen inom det geoteknologiska
ämnesområdet vid högskolan i Luleå fortsätter nästa budgetår. Enligt statsmakternas beslut år 1972 (prop. 1972:37, UbU 1972:23, rskr 1972: 173) skall en professur i geoteknik och en tjänst som biträdande professor i bergmekanik inrättas vid högskolan den 1 juli 1974. Vidare skall en professur i tillämpad geofysik inrättas den 1 januari 1975. Jag räknar nu medel för ifrågavarande tjänster.
Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966:1, bil. 10 s. 361, SU 1966: 42, rskr 1966: 125) har Kungl. Maj:t föreskrivit att en
av professurerna i mekanik vid tekniska högskolan i Stockholm i sam-
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 275
band med återbesittande skall ändras till professur i jord- och bergme-
kanik. Vidare har Kungl. Maj:t beslutat att professuren i elektroma-
skinlära vid nämnda högskola skall ledigförklaras som professur i elek-
trisk effektomformning.
Vid de tekniska fakulteterna har genom Kungl. Maj:ts beslut inrättats sex ordinarie universitetslektorat under budgetåret 1973/74. Vid universitetet i Lund har således inrättats ett universitetslektorat i transportteknik samt vid tekniska högskolan i Stockholm ett universitetslektorat i industriell ekonomi och organisation den 1 juli 1973. Vid hög-
skolan i Luleå har vidare inrättats ett universitetslektorat inom vart
och ett av ämnesområdena informationsbehandling, maskinkonstruk-
tion och tillämpad geofysik den 1 juli 1973 samt ett universitetslektorat
i byggnadsekonomi den 1 januari 1974.
Jag räknar för nästa budgetår med en höjning av kursanslagen för här berörda läroanstalter med 1716 000 kr. utöver höjt lönekostnadspålägg för den befintliga organisationen. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att inom ramen för kursanslaget den 1 juli 1974 inrätta ytterligare ordinarie universitetslektorat vid de tekniska fakulteterna.
Med hänvisning tiil vad jag i det föregående anfört vid min anmälan
av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. beräknar jag
under avlöningsanslaget dels medel för en tjänst som docent som förstärkning av forsknings- och forskarutbildningsorganisationen vid hög-
skolan i Luleå, dels 206 000 kr. för studievägledning.
Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1974 års riksdag
lägga fram dels proposition om högre teknisk utbildning och forskning
inom det arbetsvetenskapliga området vid högskolan i Luleå, dels proposition om försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning.
I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under avlöningsanslaget än sådana av automatisk natur. Med hänvisning till anslagssammanställningen beräknar jag anslaget till avlöning-
ar till lärarpersonal till (89 591 000-535 242 000=) 94 833 000 kr. Vidare
beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universite- ' ten m. m., anslaget till driftkostnader till (53 800 000-:-4 930 000=)
58 730 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en professur i enlighet med
vad jag förordat i det föregående,
ba till Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 94 833 000
kr., varav 790 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,
uu . till Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 58 730 000 kr.
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet = 276
E 24. Teknisk samt viss medicinsk och matematisk-naturvetenskaplig utbildning och forskning m. m, i Göteborg och Linköping
1972/73 Utgift 68 394 690! Reservation 4 090 0631
1973/74 Anslag 97 236 000?
1974/75 Förslag 117326 000
" Anslaget Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola. ? Anslaget Teknisk utbildning och forskning m. m.: Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping.
Försöksverksamheten med programbudgetering inom området högre utbildning och forskning omfattar innevarande budgetår verksamheten vid Chalmers tekniska högskola (CTH) och tekniska fakulteten vid högskolan i Linköping.
Organisationen av bl. a. CTH och högskolan i Linköping regleras i
universitetsstadgan (1964: 461, omtryckt 1970: 370, ändrad senast 1973: 679). Var och en av högskolorna leds av ett konsistorium, som bl. a. förvaltar högskolans resurser. För planering m. m. av utbildning och forskning svarar fakulteter, av vilka den tekniska vid CTH är delad i sektioner, samt i frågor om utbildningens innehåll och organisation
utbildningsnämnder, en för varje fakultet eller sektion. Utbildningen
och forskningen bedrivs vid institutioner.
Vid CTH bedrivs grundläggande teknisk och matematisk-naturvetenskaplig utbildning, utbildning inom nordiska hushållshögskolans textillinje, forskning och forskarutbildning inom tekniska och matematisknaturvetenskapliga ämnesområden, biblioteksverksamhet och fastighets-
tjänst. Vid högskolan fanns den 1 juli 1973 1 066 anställda, varav 572
utgjorde lärarpersonal.
Följande programindelning gäller t. v. för högskolan.
Grundläggande teknisk utbildning m. m. Grundläggande matematisk-naturvetenskaplig utbildning m. m. Teknisk forskning och forskarutbildning
Matematisk-naturvetenskaplig forskning och forskarutbildning m. m.
Extern biblioteks- och fastighetstjänst
Inom tekniska fakulteten vid högskolan i Linköping bedrivs grund-
läggande teknisk utbildning samt forskning och forskarutbildning. Vid högskolan finns vidare centralbibliotek, förvaltning och fastighetstjänstorganisation vilka samtliga betjänar bl. a. verksamheten vid den tekniska fakulteten.
Följande programindelning gäller t. v. för den tekniska utbildningen och forskningen vid högskolan i Linköping.
Grundläggande teknisk utbildning
Teknisk forskning och forskarutbildning
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 277
Inom medicinska fakulteten vid högskolan i Linköping bedrivs utbild-
ning för läkarexamen efter medicine kandidatexamen samt forskning och forskarutbildning. Centralbiblioteket, förvaltningen och fastighetstjänstorganisationen vid högskolan betjänar bl. a. verksamheten vid den medicinska fakulteten.
För verksamhet inom de tekniska och medicinska fakulteterna vid högskolan i Linköping fanns den 1 juli 1973 500 anställda, varav 240
utgjorde lärarpersonal.
Med stöd av Kungl, Maj:ts bemyndigande den 14 februari 1969 beslöt dåvarande statsrådet Moberg den 19 maj 1972 att försöksverksamhe-
ten med programbudgetering fr. o. m. budgetåret 1974/75 skall utvidgas till att omfatta även bl. a. den medicinska utbildningen och forskningen vid högskolan i? Linköping.
I stället för det nuvarande reservationsanslaget Teknisk utbildning och forskning m. m.: Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping bör i riksstaten föras upp ett reservationsanslag benämnt Tek-
nisk samt viss medicinsk och matcmatisk-naturvetenskaplig utbildning
och forskning m. m. i Göteborg och Linköping. Behållning vid utgången av budgetåret 1973/74 på anslagsposter uppförda under anslaget Tek-
nisk utbildning och forskning m. m.: Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping bör tillföras motsvarande anslagsposter under
det nya anslaget.
För budgetåret 1974/75 beräknar jag således under detta anslag medel även för kostnader för medicinsk utbildning och forskning vid högskolan i Linköping vilka innevarande budgetår bestrids från vissa andra riksstatanslag. Vid beräkning av medelsbehovet för budgetåret 1974/75 bör dessa anslag därför minskas med belopp enligt följande sammanställning. Anslag i riksstaten för budgetåret . Medel avsedda för 1973/74 medicinska fakulteten
vid högskolan
i Linköping (tkr.) E 13. Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärar-
| personal | 8450 |
| E 14. Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader | 4 960 |
| E 34. Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar | 303 |
| E 35. Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m. | 115 |
| E 36. Förvaltningarna vid universiteten m. m. | - 681 |
| E 37. Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader | 12 |
| E 44. Extra utgifter vid universiteten m. m. | 16 |
14 537
Behållningar vid utgången av budgetåret 1973/74 på reservationsanslagen Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader, Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m. och Extra utgifter vid universiteten m. m.
bör till de delar de avser medicinska fakulteten i Linköping tillföras
berörda anslagsposter under förevarande anslag.
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 278
Följande programindelning bör t. v. gälla för den medicinska utbild-
ningen och forskningen vid högskolan i Linköping.
Grundläggande medicinsk utbildning Medicinsk forskning och forskarutbildning
Medel för verksamheten inom läroanstaltprogrammen vid Chalmers
tekniska högskola och högskolan i Linköping beräknas dels under detta
anslag, dels under följande anslag.
E 20. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar
till lärarpersonal
E 22. Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal E 38. Förvaltningarna vid universiteten m. m. E 39. Lokalkostnader vid universiteten m. m. E 40. Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer
E 41. Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden E 42. Stipendier för forskarutbildning
E 43. Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten m. m.
E 45. Kostnader för datamaskintid
Vidare finansieras viss verksamhet med medel anvisade bl. a. av statens forskningsråd och styrelsen för teknisk utveckling.
Universitetskanslersämbetets (UKÄ) resp. mina förslag avseende detta anslag redovisas i det följande.
Läroanstaltsprogram 1972/73 1973/74 Beräknat 1974/75 (tkr.)
Utfall Anslag
(kr) (tkr.) Universitets-= Departements-
kanslers- chefen
ämbetet
Grundläggande medicinsk utbildning od 1. Högskolan i Lin-
köping ses 7152 7188 7079 Grundläggande matematisk-naturvetenskaplig utbildning m. m. 2. Chalmers tckniska
högskola 2833 3275 4133? 3 450 Grundläggande teknisk utbildning m. m. 3. Chalmers tekniska
högskola 34212 36 775 41 146 38 343 4. Högskolan i Lin-
köping see 15 405 20 3217 18 115 Medicinsk forskning och forskarutbildning 5. Högskolan i Lin-
köping ser 7385: 8233” 7 861
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 279
Matcmatisk-naturvetenskaplig forskning och forskarutbildning m. m. 6. Chalmers tekniska
högskola 2 243 2 547 3 OG5” 2690
Teknisk forskning och forskarutbildning 7. Chalmers tekniska
högskola 27 283 28 962 33 635” 29539 8. Högskolan i Lin-
köping set 8 710 9 811? 8485
Extern '"bibliotcksoch fastighetstjänst 9. Chalmers tekniska
högskola 1860 1562 17397 1764 Summa anslag 68 431 111773 129 2917 117 326
Tillkommer
| Intäkter under an- | - | |||
| slaget" | 58 870 | 73 164 74 694 | 74 694 | |
| Komplementkost- | - | |||
| nader? | 9 246 | 9 814 | — | 9 814 |
Summa programkostnader 136 547 194 751 203 985 201 834 " Beräknad medelstilldelning till läroanstaltsprogrammet från de anslag under vilka medel för verksamheten anvisats budgetåret 1973/74 ? Inkl. avskrivnings- och räntekostnader för utrustning. > Varav anslaget Teknisk utbildning och forskning m. m.: Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping 97 236 tkr. " Intäkter resp. beräknade intäkter från forskningsråd, annan statlig myndighet, kommun eller enskild samt Chalmers tekniska högskola och medicinska fakulteten resp. tekniska fakulteten vid högskolan i Linköping tillkommande medel från vissa riksstatanslag. " Beräknade avskrivnings- och räntckostnader för utrustning.
Universitetskanslersämbetet
För pris- och löneomräkning bör beräknas sammaniagt 4 569 000 kr., varav 2 271 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
Beträffande 0-alternativet hänvisar UKÄ till de redovisningar av detta alternativ som UKA lämnat under anslagen till de medicinska, matematisk-naturvetenskapliga och tekniska fakulteterna.
Vissa korrigeringar bör göras i fördelningen på läroanstaltsprogram av kostnaderna för bibliotek, fastighetstjänst och förvaltning.
Avskrivnings- och räntekostnader för utrustning vid CTH och högskolan i Linköping redovisas innevarande budgetår som s. k. komplementkostnader. Medel för dessa kostnader bör fortsättningsvis anvisas
under detta anslag (+9 814 000 kr.)
De förslag som endast berör enstaka läroanstaltsprogram är i korthet följande.
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 280
Grundläggande teknisk utbildning m. m.
3. Chalmers tekniska högskola
På grund av tidigare genomförda intagningsökningar ökar antalet utbildningsplatser under nästa budgetår med 30. Anslaget föreslås därför öka med 307 000 kr. Härutöver bör anslaget ökas med bl. a. 102 000 kr. för förstärkning av studievägledningen och 102 000 kr. för arbetsvetenskapliga kurser och kursutveckling. 4, Högskolan i Linköping På grund av tidigare genomförda intagningsökningar ökar antalet utbildningsplatser under nästa budgetår med 220. Anslaget bör därför ökas med 2 252 000 kr. Härutöver bör anslaget ökas med bl. a. 102 000
kr. för förstärkning av studievägledningen och 5351 000 kr. för arbets-
vetenskapliga kurser. Medicinsk forskning och forskarutbildning
5. Högskolan i Linköping
Verksamheten inom detta läroanstaltsprogram bör utvidgas genom att en professur i medicin, särskilt yrkesmedicin inrättas den 1 juli 1974 (+230 000 kr.) Vidare bör en tjänst som forskarassistent inrättas (+72 000 kr.). Medel bör beräknas för ökade kostnader för försöksdjur
(-+8 000 kr.).
Teknisk forskning och forskarutbildning 7. Chalmers tekniska högskola Medel bör beräknas bl. a. för ökade driftkostnader vid rymdobservatoriet på Råö (+ 150 000 kr.) och för vissa kostnader för installationsteknisk forskning (+50 000 kr.). 8. Högskolan i Linköping Verksamheten inom detta läroanstaltsprogram bör utvidgas genom att en professur i informationsbehandling, särskilt datalogi, inrättas
den 1 juli 1974 (--164 000 kr.).
Gemensamma ändamål Chalmers tekniska högskola Medel bör beräknas för CTH:s andel av ökade kostnader för drift av redovisningscentralen i Göteborg (5:30 000 kr.) och för fortsatt arbete med nya listrutiner, provkörningar m. m. inom ramen för redovisningssystem S (+50 000 kr.). Högskolan i Linköping För förstärkning av biblioteksverksamheten och av fastighetstjänsten bör beräknas ytterligare resp. 201000 kr. och 37 000 kr. Vidare bör medel beräknas för ökade kostnader för datamaskintid för lönerutinen
(-+20 000 kr.).
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 281
UKÄ har den 7 november 1973 överlämnat en inom Chalmers tek-
niska högskola utarbetad verksamhetsberättelse över utbildning och forskning vid högskolan under budgetåret 1972/73.
Antalet platser för grundläggande teknisk utbildning vid högskolan var detta läsår sammanlagt 3 108. Antalet närvarande studerande uppgick under höstterminen till 3 249 och under vårterminen till 2 988. Studieresultaten vid högskolan redovisas bl. a. med angivande av hur
stor andel av alla i studieplan för civilingenjörs- och arkitektutbild-
ning ingående kurser m. m., uttryckta i totalarbetstimmar, som de studerande fullgjort. För läsåret 1972/73 var denna andel 77 Zz. 578 studerande avlade grundexamen under år 1972. Detta antal utgör
80 2 av antalet antagna fyra år tidigare. De direkta kostnaderna per
närvarande studerande var i genomsnitt ca 10 000 kr. /år.
Under läsåret 1972/73 fanns vid högskolan 63 studerande för licen-
tiatexamen, 450 studerande för doktorsexamen och 48 studerande för
doktorsgrad. Under året avlades 30 licentiatexamina och 38 doktors-
examina. Elva personer disputerade för doktorsgrad.
Antalet forskare (inkl. forskarstuderande) vid högskolan uttryckt i heltids- och helårssysselsatta var 381. De sammanlagda resurserna för forskning (programanslag och medel från bl. a. forskningsråden) upp-
gick till i det närmaste 60 milj. kr.
Departementschefen
Jag vill erinra om vad jag vid min anmälan av vissa för universiteten m. m. gemensamma frågor anfört rörande försöksverksamheten
med programbudgetering.
Mina förslag innebär en med 20 090 000 kr. ökad medelsanvisning under detta anslag. 14537 000 kr. därav motsvarar medel som inne-
varande budgetår anvisas för verksamheten vid medicinska fakulteten
vid högskolan i Linköping under skilda riksstatanslag.
Vid beräkningen av de skilda anslagsposterna under detta anslag har
jag beaktat de av universitetskanslersämbetet (UKA) föreslagna korri-
geringarna i fördelningen på läroanstaltsprogram av kostnaderna för bibliotek, fastighetstjänst och förvaltning.
Underlaget för beräkning av avskrivnings- och räntekostnader för utrustning vid Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping
är ännu bristfälligt. Medel för dessa kostnader bör därför inte anvisas
under detta anslag.
Grundläggande teknisk utbildning m. m.
Jag vill erinra om vad jag vid min anmälan av vissa för universite-
ten m. m. gemensamma frågor anfört rörande den grundläggande tekniska utbildningen. Med hänsyn till det ökade antalet utbildningsplat-
ser nästa budgetår har jag beräknat ytterligare medel för liroanstalts-
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 282
program 4. Grundläggande teknisk utbildning m. m. vid högskolan i
Linköping.
Med hänsyn till de speciella förutsättningarna för TV-undervisning
vid högskolan i Linköping bör TV spela en viktig roll i undervisningen
vid denna högskola. Det ankommer på berörda organ inom högskolan att närmare bestämma hur TV skall användas i undervisningen. Högskolan har tillgång till av kommittén för radio och television i utbild-
ningsväsendet redan producerade TV-program och bör samarbeta' med kommittén då det gäller revidering och aktualisering av program samt eventuell nyproduktion. Högskolan har även möjligheter att framstäl-
la egna undervisningsprogram (prop. 1973:54 s. 76, UbU 1973: 27, rskr 1973: 174). Vissa kostnader för TV-undervisning vid högskolan bestrids innevarande budgetår från anslaget till viss utbildning via radio och television m. m. Vid min beräkning av den under förevarande anslag uppförda anslagsposten till grundläggande teknisk utbildning m. m. vid högskolan i Linköping har jag bl. a. beaktat medels-
behovet för TV-undervisning. Den sammanlagda förstärkningen av
undervisningsresurserna inom detta läroanstaltsprogram uppgår till 1700 000 kr. Jag avser att, efter förslag från UKÄ, i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att inom ramen för detta belopp den 1 juli 1974 inrätta ytterligare ordinarie universitetslektorat.
Enligt tidigare beslut av Kungl. Maj:t har den 1 juli 1973 inrättats
ett ordinarie universitetslektorat vid högskolan i Linköping i vart och
ett av ämnena konstruktionsmaterial och produktionsteknik I. Ett ordinarie universitetslektorat i elektroteknik vid högskolan har ändrats till universitetslektorat i elautomatik och datamaskinteknik.
I enlighet med vad jag anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. har jag under anslagsposterna till grundliggande teknisk utbildning m. m. vid Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping beräknat ytterligare medel för studievägledning på sektionsnivå med 102 000 kr. vid vardera högskolan.
Medicinsk forskning och forskarutbildning
I likhet med UKÄ anser jag det angeläget att resurserna inom det yrkesmedicinska området förstärks. Riksdagens utbildningsutskott har uttalat (UbU 1973: 8 s. 23) att kraven på en förstärkning av den yrkes-
medicinska sektorn inom medicinsk fakultet är mycket välgrundade.
Uppbyggnaden av arbetarskyddsstyrelsens arbetsmedicinska filial i Umeå pågår emellertid och har ännu inte nått ett stadium då verksamheten kan anses vara konsoliderad. Tjänsterna som professor och
laborator vid filialen torde inte kunna vara tillsatta förrän en del av
budgetåret 1974/75 förflutit. Jag är därför inte beredd att förorda att den av UKÄ föreslagna professuren i medicin, särskilt yrkesmedicin, vid högskolan i Linköping inrättas redan den 1 juli 1974. Det är emel-
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 283
lertid angeläget att verksamheten inom detta område stimuleras och att resurserna byggs ut så snart som möjligt. Enligt min mening bör därför beslut nu fattas om att en professur i medicin, särskilt yrkesmedicin, skall inrättas vid högskolan. Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att bestämma tidpunkten för tjänstens inrättande.
Jag har vidare beräknat medel för en tjänst som forskarassistent
(472 000 kr.).
Teknisk forskning och forskarutbildning m. m. Dataindustriutredningen har bl. a. påpekat att de tekniska fakulteterna har stor betydelse för utbildning och forskning inom det datatekniska området. Jag förordar att en professur i informationsbehandling, särskilt datalogi, inrättas vid högskolan i Linköping den 1 juli
1974. Jag har beräknat medel för tjänsten under anslagsposten till tek-
nisk forskning och forskarutbildning m. m, vid högskolan i Linköping (—+164 000 kr.).
Gemensamma ändamål
I enlighet med vad jag anfört vid min anmälan i det föregående av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. har jag beräknat medel för studierådgivningsverksamhet vid förvaltningen vid Chalmers tekniska högskola (494 000 kr.).
Vid medelsberäkningen har jag beaktat kostnaderna för bl. a. den fortsatta utvecklingen av den ekonomiska redovisningen vid Chalmers tekniska högskola (450 000 kr.).
Vidare har jag beräknat medel för förstärkning av fastighetstjänsten vid högskolan i Linköping (--12 000 kr.).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer i enlighet med
vad jag förordat i det föregående,
2. till Teknisk samt viss medicinsk och matematisk-naturveten-
skaplig utbildning och forskning m.m. i Göteborg och Lin-
köping för budgetåret 1974/753 anvisa ett reservationsanslag
av 117 326 000 kr., varav 635 000 kr. att avräknas mot auto-
mobilskattemedlen.
E 25. Grundläggande humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig utbildning i Linköping
1974/75 Nytt anslag (förslag) 8511 000
Vid högskolan i Linköping bedrivs grundläggande humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig utbildning inom ett
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 284
30-tal ämnesområden. Vid högskolan finns vidare centralbibliotek, förvaltning och fastighetstjänstorganisation vilka samtliga betjänar bl a.
denna utbildning. För verksamhet inom den grundläggande humanistiska, samhällsvetenskapliga och matematisk-naturvetenskapliga utbild-
ningen vid högskolan i Linköping fanns den 1 juli 1973 127 anställda, varav 75 utgjorde lärarpersonal.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 februari 1969 beslöt
dåvarande statsrådet Moberg den 19 maj 1972 att försöksverksamheten
med programbudgetering skulle utvidgas till att omfatta även bl.a.
grundläggande humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig utbildning vid högskolan i Linköping. I riksstaten bör föras upp ett förslagsanslag benämnt Grundläggande
humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig utbildning i Linköping. Under detta anslag bör beräknas medel för kost-
nader för ordinarie och extra ordinarie lärarpersonal, driftkostnader
samt de delar av kostnaderna för bibliotek, fastighetstiänst och förvalt-
ning vid högskolan i Linköping som hänför sig till humanistisk, sam-
hällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig utbildning.
Medel för kostnader vid högskolan i Linköping som följer av tillämpningen av bestämmelserna om universitetsautomatiken beräknas under anslagen till avlöningar till lärarpersonal vid humanistiska, samhälls-
vetenskapliga och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m. Dessa tre anslag bör dock fungera endast som s. k. täckningsanslag för de belopp som tillkommer högskolan i Linköping enligt nämnda bestämmelser medan detta anslag i gengäld bör få merbelastas med motsvarande belopp.
För budgetåret 1974/75 beräknar jag således under detta anslag medel
för vissa kostnader för grundläggande humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig utbildning vid högskolan i Linköping, vilka innevarande budgetår bestrids från vissa andra riksstatanslag. Vid beräkning av medelsbehovet för budgetåret 1974/75 bör dessa anslag därför minskas med belopp enligt följande sammanställning.
Anslag i riksstaten för budgetåret Medel avsedda för filo- 1973/74 sofiska fakulteten vid
högskolan i Linköping
(tkr) E 5. Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till
lärarpersonal 1044 E 6. Humanistiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader 535 E 11. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar
till lärarpersonal 1513 E 12. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Drift-
kostnader 680 E 20. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.:
Avlöningar till lärarpersonal 1098 E 21. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.:
Driftkostnader 1050 E 34. Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar 316
Eb
| Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet | 285 |
| E 35. Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m. | 120 |
| E 36. Förvaltningarna vid universiteten m. m. | 1050 |
| E 37. Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader | 15 |
| E 44. Extra utgifter vid universiteten m. m. | 27 |
7 448
Behållningar vid utgången av budgetåret 1973/74 på reservationsanslagen Humanistiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader, Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader, Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader, Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m, samt Extra utgifter vid universiteten m. m. bör till de delar de avser filosofiska fakulteten i Linköping få disponeras av högskolan i Linköping för verksamhet inom denna fakultet intill utgången av budgetåret 1976/77.
Medel för verksamheten inom läroanstaltsprogrammet Grundläggande humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig utbildning vid högskolan i Linköping beräknas, förutom under detta anslag och anslagen till avlöningar till lärarpersonal vid humanistiska, samhällsvetenskapliga och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m., också under följande anslag. |
E 38. Förvaltningarna vid universiteten m. m. E 39. Lokalkostnader vid universiteten m. m. E 43. Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten m. m. E 45. Kostnader för datamaskintid
Universitetskanslersämbetets resp. mina förslag avseende detta anslag redovisas i följande sammanställning.
Liroanstaltsprogram 1973/74 Beräknat 1974/75 ((kr.)
Anslag
(tkr.) Universitets- Departements-
kanslers- chefen
ämbetet Grundläggande humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig utbildning vid högskolan i Linköping Anslag 7448 9 988 8 511 Tillkommer
| Intäkter under anslaget? | 6 804 | 5456 | 5 456 |
| Komplementkostnader' | 1178 | — | 1178 |
| Summa programkostnader | 15 430 | 15436 | 15 145 |
1 Beräknad medelstilldelning till läroanstaltsprogrammet från de anslag under vilka medel för verksamheten anvisats budgetåret 1973/74. 2 Tnkl. avskrivnings- och räntekostnader för utrustning. 8 Filosofiska fakulteten vid högskolan i Linköping tillkommande medel från vissa riksstatanslag (inkl. kostnader enligt automatikbestämmelserna vilka budgetåret 1974/75 merbelastar detta anslag). + Beräknade avskrivnings- och räntekostnader för utrustning.
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 286
Universitetskanslersämbetet 1. Pris- och löneomräkning 336 000 kr., varav 154 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Medel för avskrivnings- och räntekostnader för utrustning vid filo-
sofiska fakulteten i Linköping bör anvisas under detta anslag (+1 178 000 kr.).
3. För vissa kostnader i samband med forskarutbildning i pedagogik
vid högskolan i Linköping bör beräknas 15 000 kr. De medel som beräknas för kursanslag för forskarutbildning m. m. under anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal bör reduceras med motsvarande belopp. 4, Förstärkning av utbildningsledarfunktionen (--102 000 kr.) : 5. Ökad medelsanvisning för biblioteksverksamheten (4201 000 kr.). 6. Ökad medelsanvisning för fastighetstjänsten (49 000 kr.).
Departementschefen Jag vill erinra om vad jag vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. anfört rörande försöksverksamheten med programbudgetering.
Med hänsyn till det bristfälliga underlaget för beräkning av avskriv-
nings- och räntekostnader för utrustning bör medel för detta ändamål inte anvisas under förevarande anslag.
I enlighet med vad jag anfört vid min anmälan i det föregående av
vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m, har jag beräknat medel för studicrådgivningsverksamhet vid förvaltningen vid högskolan i Linköping. Vidare har jag beräknat medel för förstärkning av fastighetstjänsten vid högskolan (-1-16 000 kr.). I övrigt räknar jag under detta anslag inte med andra förändringar än sådana av automatisk natur. Som jag tidigare anfört bör detta anslag få merbelastas med belopp som motsvarar de kostnader vid högskolan i Linköping som följer av
tillämpningen av bestämmelserna om universitetsautomatiken. Jag vill
i detta sammanhang erinra om vad jag vid min anmälan i det föregående av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. anfört om tilldelning av lärarresurser för grundläggande utbildning vid bl. a. filosofiska fakulteten i Linköping.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Grundläggande humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig utbildning i Linköping för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 8 511 000 kr.
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 287
E 26. Decentraliserad universitetsutbildning m. m.
1972/73 Utgift 5 518 068 Reservation 1 204 843
1973/74 Anslag 5 729 000
1974/75 Förslag 5 229 000
Från detta anslag bestrids kostnader för decentraliserad universitets-
utbildning och universitetsutbildning anordnad av Hermods stiftelse. Ansvaret för utbildningen vilar på universitetskanslersämbetet (UKA). För anslaget gäller bestämmelser meddelade av Kungl. Maj:t den 22
september 1972 och den 25 maj 1973.
Statsmakterna har år 1970 (prop. 1970: 169, SU 1970: 223, rskr 1970: 438) fattat beslut om försöksverksamhet med systematiserad decentra-
liserad universitetsutbildning. Kungl. Maj:t har den 25 maj 1973 be-
myndigat UKÄ att bedriva sådan försöksverksamhet budgetåren 1973/74—1974/75. Utbildningen omfattar första och andra avdelningarna av vissa utbildningslinjer vid filosofisk fakultet. Försöksverksamheten äger rum i Luleå, Sundsvall och Östersund.
Universitetskanslersämbetet
UKÄ, som anser att 0-alternativet inte bör komma i fråga beträffande detta anslag, räknar inom ramen för ett oförändrat anslagsbe-
lopp med följande verksamhet. 1. Decentraliserad kursverksamhet på 20-poängsnivå av något större
omfattning än hittills.
2. Decentraliserad kursverksamhet på 40-poängsnivå av något större omfattning än hittills, bl. a. studieckurser i fysik och kemi i Karlstad och Växjö.
3. Utbyggnad av försöksverksamheten med s. k. kombinationsutbildning att avse ytterligare ett par orter, dock med oförändrat medelsbehov.
4, Viss minskning av försöksverksamheten med systematiserad decentraliserad universitetsutbildning på grund av minskad tillströmning till ämnesområdet fysik.
5. Vidgad omfattning av det i försöksverksamheten med distribution av högre utbildning ingående delprojektet II, som avser s. k. distansundervisning.
6, Oförändrad verksamhet inom ramen för delprojekt III, som avser
utbildning på 20-poängsnivå bl. a. i studiecirkelform. 7. Oförändrat bidrag till Hermods stiftelse för anordnande av som-
markurser.
UKÄA räknar med att reservationen på anslaget kommer att helt tas
i anspråk under nästa budgetår.
Eb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 288
Departementschefen
De särskilda frågor för vilka universitetskanslersämbetet redogör i sina av mig nyss redovisade förslag till anslagsframställningar är inte av sådan karaktär att de behöver underställas riksdagen.
Medelsförbrukningen under anslaget har varit i stort sett konstant under de tre senaste budgetåren. Reservationen på anslaget har under samma tid vid utgången av varje budgetår uppgått till omkring 1 milj. kr. Med hänsyn bl. a. härtill anser jag att en i huvudsak oförändrad verksamhet bör kunna bedrivas inom ramen för ett minskat anslag.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Decentraliserad universitetsutbildning m. m. för budget-
året 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 5 229 000 kr.
Eb
Prop. 1974:1 Biiaga 10 Utbildningsdepartementet 289
c) vissa högskolor m. m.
E 27. Bibliotekshögskolan: Utbildningskostnader
1972/73 Utgift 2 101 482 1973/74 Anslag 4173 000 1974/75 Förslag 4 386 000
Bibliotekshögskolan inrättades den 1 juli 1972. Enligt kungörelsen (1972: 308) om bibliotekshögskolan har den till uppgift att utbilda bib-
liotekarier för folk- och skolbibliotek samt företags- och forskningsbibliotek. Högskolan leds av en styrelse, som utses av Kungl. Maj:t. Uni-
versitetskanslersämbetet (UKA) är central myndighet för högskolan.
Utbildningen vid bibliotekshögskolan omfattar en grundkurs om tre
terminer samt fördjupningsstudier under en termin. I grundkursen ingår studiepraktik. Varje år skall antagas 360 studerande.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Universitels- Departements-
kanstersämbetet chefen
och skol-
Överstyrelsen Personal
| Lärarpersonal | 21 | +7 | +6 |
| Övrig personal | 12 33 | +2 +9 | +1 +7 |
Anslag Lönekostnader för lärar-
personal 1 702 000 + 604 000 -+-530 000 Lönekostnader för övrig
| personal | 634 000 + 114000 | +103 000 |
| Sjukvård | 10 090 + 1 000 | + 1000 |
| Reseersättningar | 625 000 + 162 000 | -+116 000 |
| Lokalkostnader | 804 000 + 60 000 | —666 000 |
| Expenser | 198 000 + 37000 | + 20 000 |
Särskild ersättning i samband
med studiepraktik 195 000 + 184000 + 70 000 Utbildning av vissa bibliotcka-
rier vid folkbiblioteksfilialer
m.m. — + 169 000 + 44000
4168 000" +1 3531 000 +218 000 ? Av Kungl. Maj:t den 5 juni 1973 fastställt belopp.
Universitetskanslersämbetet
1. Pris- och löneomräkning 147 000 kr., varav 58 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Behovet av medel till avlöningar till lärarpersonal ökar på grund av ökat antal närvarande studerande (+563 000 kr.).
Ec
19 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bil, 10
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 290
3. Medel för en tjänst som konsulent för administration av studiepraktiken och cen biträdestjänst för skötseln av skolans telefonväxel
(599 000 kr.). 4, Ytterligare medel till rescersättningar för dels studerande, som skall beredas studiepraktik, dels resor för tillsyn av studiepraktiken (--91 000 kr.>.
5. Ökat behov av medel till expenser och särskild ersättning i sam-
band med studiepraktik på grund av det ökade studerandeantalet.
Under innevarande budgetår har under anslaget Bidrag till folkbibliotek anvisats medel för bibliotekarieutbildning. Dessa medel används
för utbildning av vissa bibliotekarier vid folkbiblioteksfilialer, vilka har biblioteksarbetet som bisyssla.
Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att bibliotekshögskolan fr. o. m. läs-
året 1974/75 skall svara för uppgiften att meddela utbildning för denna personalkategori. SÖ lägger vidare fram förslag hur utbildningen skall vara utformad. Till grund för överstyrelsens förslag ligger ett förslag
från en arbetsgrupp, vilket har remissbehandlats av SÖ.
Utbildningen föreslås vara en grundutbildning av filialföreståndare
och andra deltidsanställda bibliotekarier vid mindre filialer och inom en del av bokbussverksamheten i glesbygd. Liksom hittills bör utbild-
ningen utgöras av dels en korrespondenskurs, dels en intensivkurs. Denna bör förläggas till bibliotekshögskolan. Vidare bör en praktikperiod om två veckor vid vederbörande kommuns huvudbibliotek ingå i utbildningen. Under praktikperioden bör också förekomma auskultation vid länsbibliotek. Med hänsyn till de pedagogiska vinsterna med en mindre koncentrerad undervisning föreslår SÖ att intensivkursens omfattning ökas ut från nuvarande tre till fyra veckor. Den nuvarande korrespondenskursen behöver arbetas om och i samband därmed ökas ut. 30 personer bör gå igenom intensivkursen varje år, anser SÖ. Kursdeltagarnas resor och uppehälle i samband med intensivkursen föreslås bekostas av statsmedel.
Enligt SÖ bör korrespondensundervisningen börja höstterminen 1974
och den första intensivkursen äga rum under budgetåret 1974/75. Kost-
naderna för utbildningen har beräknats till 154 000 kr. budgetåret
1974/73, varav 63 000 kr. utgör kostnader för de studerandes resor och
för internatförläggning i Borås. Härtill kommer en engångskostnad
av 25 000 kr. för omarbetning av korrespondenskursen, av vilket belopp 10 000 kr. erfordras innevarande budgetår.
UKÄ tillstyrker förslaget att bibliotekshögskolan skall ges ansvaret för utbildning av lokalt rekryterade bibliotekarier.
Departementschefen
Folkbiblioteken spelar en viktig roll för en folkligt förankrad kultur-
och bildningsverksamhet. Det är därför angeläget att en god biblio-
Ec
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 291
teksservice kan upprätthållas i hela landet. Vid små biblioteksfilialer med begränsat öppethållande kan man ofta inte rekrytera personal
med bibliotekarieutbildning. I stället måste man anställa personer, som kommer att ha biblioteksarbetet som bisyssla. Dessa saknar i allmän-
het såväl utbildning för som erfarenhet från biblioteksområdet.
Jag förordar att bibliotekshögskolan i enlighet med SÖ:s förslag får 1 uppgift att fr. o. m. budgetåret 1974/75 anordna grundläggande yrkes-
utbildning för denna personalkategori. Utbildningen bör utformas i huvudsak enligt SÖ:s förslag. Jag är emellertid inte beredd att förorda att praktik skall ingå som ett led i utbildningen. Korrespondensunder-
visningen bör inledas budgetåret 1974/75. Med hänsyn till svårigheterna att beräkna studietiden för och antalet deltagare i korrespondenskursen bör någon intensivkurs dock inte genomföras förrän budgetåret 1975/76. Jag beräknar här sammanlagt 44 000 kr. för verksamheten under budgetåret 1974/75, varav 15 000 kr. avser kostnader av engångskaraktär för omarbetning av korrespondenskursen.
Bibliotekshögskolan beräknas vårterminen 1975 ha 720 närvarande
studerande. Därmed är högskolan fullt utbyggd i fråga om antalet stu-
derande i tvåårig utbildning. Jag beräknar medel till lönekostnader för
lärarpersonal med hänsyn härtill.
Vad gäller övrig personal vid högskolan beräknar jag 40 000 kr. för administration av studiepraktiken samt medel för ytterligare ett bi-
träde,
För reseersättningar till de studerande i samband med studiepraktiken räknar jag med ett medelsbehov av 620 000 kr.
Vid min anmälan i det följande av anslaget Lokalkostnader vid universiteten m. m. kommer jag att ta upp medel för lokalhyror samt för bränsle, lyse och vatten vid bibliotekshögskolan. Medlen under förevarande anslag bör minskas med hänsyn härtill.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bibliotekshögskolan: Utbildningskostnader för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 4 386 000 kr.
E 28. Bibliotekshögskolan: Undervisningsmateriel m. m.
1972/73 Utgift 371 159 Reservation 78 841 1973/74 Anslag 650 000
1974/75 Förslag 689 000
Från anslaget bekostas dels bokinköp, bokbindning, prenumerationsavgifter m. m. för bibliotekshögskolans undervisningsbibliotek, dels öv-
rig undervisningsmateriel.
Ec
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 292
Universitetskanslersämbetet
Enligt universitetskanslersämbetet behöver beståndet av böcker och Övrig undervisningsmateriel utökas och förnyas dels med hänsyn till
det ökade antalet studerande, dels som ett led i en fortsatt uppbyggnad (+270 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget till undervisningsmateriel vid bibliotekshögskolan höjdes innevarande budgetår med 200 000 kr. En viss fortsatt utbyggnad torde
vara möjlig inom denna ram. Anslaget bör med hänsyn till inträffade prisökningar höjas med 39 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bibliotekshögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för bud-
getåret 1974/75 anvisa ctt reservationsanslag av 689 000 kr.
E 29. Journalisthögskolorna
1972/73 Utgift 5 146 301 1973/74 Anslag 5 662 000 1974/75 Förslag 6 195 000
Journalisthögskolorna har enligt sin stadga (1967: 236, ändrad senast
1971: 264) till uppgift att utbilda journalister och att i övrigt främja utvecklingen på journalistikens område. De är förlagda till Stockholm och Göteborg. Från detta anslag bestrids även kostnaderna för ett för högskolorna gemensamt organ, samarbetsnämnden.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Styrelserna Departements-
och nämnden chefen Personal Lärarpersonal 12 of. of. Övrig personal 13 of. of.
25 of. of. Anm. Utöver de angivna
tjänsterna har för budget-
året 1973/74 anvisats me-
del för undervisningsarvo-
den m. m, (ca 1,3 milj. kr.) Anslag Lönekostnader
för lärarpersonal 2437 800 + 72 800 + 78 000 Löncekostnader
för övrig personal 742 000 + 73 600 + 50 000 Sjukvård | 2 200 + 200 of.
Ec
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 293
Resecrsättningar a) Reseersättningar
till studerande 80 000 of. — 40 000
b) Övriga reseersättningar
(även för resor inom de
| nordiska länderna) | 69 000 | + 6900 | + 4000 |
| Lokalkostnader | 1 146 000 | +419 000 | -+419 000 |
| Bokinköp m. m. | 35 000 | -F+F 3500 | + 3000 |
| Övningar | 790 000 | + 79 000 | + 48 000 |
| Psykotekniska prov | 250 000 | of. | — 40 000 |
| Expenser | 110 000 5 662 000 | + 16000 -+671 000 | + 11000 +533 000 |
Styrelserna och samarbetsnhämnden för journalisthögskolorna
Med hänsyn till pågående översyn av utbildningen vid journalisthögskolorna föreslår styrelserna och samarbetsnämnden endast anslagsförändringar av automatisk natur.
Departementschefen
Med hänsyn till belastningen på delposterna räknar jag för nästa bud-
getår med minskat medelsbehov för reseersättningar till studerande och psykotekniska prov.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Journalisthögskolorna för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 6 195 000 kr.
E 30. Socialhögskolorna
1972/73 Utgift 24 386 870 1973/74 Anslag 27 457 000 1974/75 Förslag 28 831 000
Socialhögskolorna har enligt sin stadga (1964:538, omtryckt 1971:
343, ändrad senast 1973: 41) till uppgift att utbilda för tjänster med so-
ciala, administrativa och kamerala arbetsuppgifter. De skall sprida kun-
skap i socialpolitiska och kommunala ämnen samt främja samhällsvetenskapernas utveckling. Socialhögskolorna är förlagda till Stockholm, Lund, Göteborg, Örebro, Östersund och Umeå.
Antalet intagningsplatser vid socialhögskolorna uppgår sedan bud-
getåret 1972/73 till 1950. Av intagningsplatserna avser 1170 social
linje och 780 förvaltningslinje.
Nämnden för socionomutbildning avger förslag till anslagsframställningar i fråga om socialhögskolorna och fungerar även i vissa andra avseenden som central myndighet för dem.
Ec
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 294
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Niimnden Departements-
chefen
Personal
| Lärarpersonal | 191 | + 5 | +6 |
| Övrig personal | 64 255 | + 5,5 +10,5 | +2,5 +8,5 |
Anm. Utöver de angivna
tjänsterna har för budget-
året 1973/74 anvisats me-
del för praktikhandledar-
arvoden (ca 5,5 milj. kr.)
Anslag Lönekostnader för mös :
lärarpersonal 20 234 000 -+2 451 000 + 712 000 Lönekostnader för
övrig personal 4 823 000 -+ 682 000 + 323 000 Sjukvård 18 000 + 3000 | of. Reseersättningar a) Reseersättningar
| till studerande | 259000 = + 20000 + 12000 |
| b) Övriga reseersättningar | "685000 '" + 117000 + 35000 |
| Renhållning och städning | 619 000 + 41000 + 76 000 |
| Bokinköp m. m. | 174 000 + 52000 + 9 000 |
| Expenser | 645 000 + 102 000 + 57000 |
Uppläggning av informa-
tionssystem | — + 214000 + 150000
27 457 000 +3 682 000 -+1 374 000
Nämnden för socionomutbildning
Med hänvisning till arbetsmarknadsläget och en minskad efterfrågan på socionomutbildning föreslår nämnden oförändrad intagningskapaci-
tet vid socialhögskolorna budgetåret 1974/75. Nämnden förutsätter att socionomutbildningen framdeles kommer att omfattas av de gemensamma dimensioneringsövervägandena för den nya högskolan. De studerandes linjeval liksom arbetsmarknadens efterfrågan på socionomer från resp. linje bör följas med uppmärksamhet. Nästa budgetår bör en-
ligt nämnden 30 intagningsplatser vid Göteborgshögskolan föras över
från förvaltningslinjen till sociala linjen.
Förslagen rörande tjänster m. m, innebär i korthet följande.
1. Löneomräkning 624 000 kr., varav 597 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. I 0-alternativet redovisar nämnden två möjligheter: antingen en
minskning av lärarpersonalen motsvarande en undervisningsvolym av
7 350 timmar och en minskning av övrig personal med tolv tjänster eller en minskning av praktikhandledare motsvarande 656 praktikplatser och cen minskning av övrig personal med tolv tjänster. Minskningen av
lärarpersonalen skulle innebära en tioprocentig nedskärning av undervisningen vilket motsvarar en minskning av socionomutbildningens om-
fattning med en betygsenhet. En nedskärning av den praktiska utbild-
Ec
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 205
ningen av denna omfattning för med sig att ca hälften av de studerande, som enligt gällande bestämmelser skall ha tolv månaders praktik,
endast kan få sju månaders praktik. Åtgärden att minska anslaget till
övrig personal medför enligt nämnden en försämring av den administrativa organisationen som inte kan anses försvarbar.
3. Studierektorer (+661 000 kr.).
4, 2 universitetslektorat i Uo 22:25 (Örebro I, Umeå 1) (+ +43 000 kr.).
5. 1,5 konsulenttjänst (Östersund) (-+104 000 kr.). 6. Ökad medelsanvisning för arvoden för undervisning och examina-
tion (+1 200 000 kr.) samt för ersättning för allmänt institutionsarbete
i samband med undervisningen (+116 000 kr.).
7. Minskad medelsanvisning för arvoden till praktikhandledare (—195 000 kr.). | 8. Medelsanvisning för kostnader vid nedsättning av lärares under-
visningsskyldighet för vissa forskningsuppgifter (+97 000 kr.).
9. Ökad medelsanvisning för vaktmästar- och biträdespersonal (+171 000 kr.). |
10. Allmän administrativ förstärkning (-+982 000 kr.).
11. Medelsanvisning för åtgärder för sjumånaderspraktikanter (+153 000 kr.) . Nämnden har i särskild skrivelse begärt medel för kostnader för tele-
fon vid Stockholmshögskolan, vilka tidigare belastat förslagsanslaget till gemensamma driftkostnader vid universiteten m. m. (+25 000 kr.).
Direktionen för Svenska diakonsällskapet har anhållit om en ökad
medelstilldelning för bl. a. arvoden till praktikhandledare (17 000 kr.) och en medelsanvisning för arvoden till lärare vid handledarkurser m. m. vid Sköndalsinstitutet (--30 000 kr.).
Departementschefen
För nästa budgetår räknar jag med oförändrat antal intagningsplatser vid socialhögskolorna. På grund av tidigare ökad intagning ökar undervisningsvolymen främst vid högskolan i Östersund. Jag tar därför upp
ytterligare medel för undervisning och examination (+177 000 kr.).
Vidare räknar jag medel bl. a. för en och en halv tjänst som konsu-
lent samt ytterligare ett biträde vid högskolan i Östersund. Behovet av
medel för arvoden till praktikhandledare minskar på grund av att antalet studerande i praktik beräknas minska (—196 000 kr.).
Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att inrätta
en extra ordinarie tjänst som lektor i social metodik vid socialhögskolan i Östersund.
Nämnden för socionomutbildning har i sina förslag till anslagsframställning för nästa budgetår framhållit behovet av en förstärkning av
den pedagogiska ledningen och samordningen av verksamheten vid
Ec
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 296
socialhögskolorna. Genom beslut den 5 oktober 1973 medgav Kungl. Maj:t att undervisningsskyldigheten för universitetslektor vid socialhögskola budgetåret 1973/74 nedsätts med sammanlagt högst 580 timmar för samtliga socialhögskolor för dessa ändamål. Beslutet innebar en reglering av dittills tillämpad praxis. Jag finner en förstärkning angelägen och beräknar för nästa budgetår medel motsvarande ytterligare 500 timmar lektorsundervisning. Vidare tar jag upp ytterligare medel till ersättning för allmänt institutionsarbete i samband med undervisningen (+116 000 kr.). Jag räknar med att resurstillskottet skall kunna användas till en förstärkt studierådgivning.
Nämnden har föreslagit överföring av ett mindre antal intagningsplatser till social linje från förvaltningslinje. Enligt min mening bör nämnden kunna besluta om sådana begränsade omfördelningar, om de studerandes önskemål därigenom bättre kan tillgodoses och ökade kostnader inte uppstår för statsverket.
Utöver förändringar av automatisk natur beräknar jag medel för registrering av studerande vid socialhögskolorna i huvudsak enligt det system för universiteten som utvecklats av universitetskanslersämbetet och statistiska centralbyrån (-+150 000 kr.). Slutligen beräknar jag ytterligare medel till expenser för telefonkostnader vid socialhögskolan i Stockholm (+ 25 000 kr.).
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Socialhögskolorna för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsanslag av 28 831 000 kr.
E 31. Fortbildning av socionomer, journalister m. m. 1972./73 Utgift 886 316 Reservation 315 252 1973/74 Anslag 796 000 1974/75 Förslag 850 000
Av detta anslag får för innevarande budgetår disponeras 273 000 kr. för fortbildning av socionomer och 40 000 kr. för fortbildningsverksamhet för journalister inom aktuella ämnesområden. Dessutom disponerar kommittén för fortbildning av journalister sammanlagt 612 000 kr. för sin försöksverksamhet.
Nämnden för socionomutbildning
1. Löneomräkning 5 000 kr.
2. Ökad medelsanvisning för kurser i socialt behandlingsarbete (432 000 kr.)
3. Ökad medelsanvisning för stipendier vid kurserna i socialt behandlingsarbete (+18 000 kr.).
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 297
4. Kurser för förvaltningssocionomer i Umeå (-+67 000 kr.).
5. Stipendier vid sistnämnda kurser (+10 000 kr.).
Samarbetsnämnden för journalisthögskolorna
Ökad medelsanvisning för fortbildningskurser inom särskilt aktuella ämnesområden (-+10 000 kr.).
Försöksverksamhet med fortbildning av journalister
I prop. 1971: 36 (s. 39) föreslog föredragande statsrådet att försöksverksamhet med fortbildning av journalister skulle inledas budgetåret
1971/72 och pågå minst två år. I första hand journalister med bristfällig grundutbildning skulle omfattas av försöksverksamheten, vilken skul-
le avse även studiefinansiering. En utbildningsmodell som utgörs av
koncentrerade kurser med mellanliggande perioder av självstudier och
yrkesverksamhet skulle prövas. Föredragande statsrådet meddelade vi-
dare i nämnda proposition sin avsikt att — sedan försöksverksamheten hade utvärderats — återkomma till Kungl. Maj:t med förslag i ämnet.
Riksdagen godkände att försöksverksamhet bedrevs enligt angivna rikt-
linjer (UbU 1971: 11, rskr 1971: 136).
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 april 1971 tillkallade dåvarande statsrådet Moberg kommittén (U 1971: 01)! för fortbildning av journalister (FOJO). På grundval av skilda beslut av Kungl. Maj:t
har kommittén sedan januari 1972 lett en försöksverksamhet. Den 5
september 1973 avgav kommittén sina förslag (Ds U 1973: 13).
Utredningen
Kommittén föreslår att verksamheten skall fortsätta i samma om-
fattning som under försöksperioden, dvs. med tio till tolv kurser per år.
Tyngdpunkten i fortbildningen bör därvid ligga på samhällsorienteran-
de ämnen med starkt yrkesinriktad undervisning. Även kurser i praktiska ämnen och främmande språk bör anordnas. Kommittén anser inte att ett förverkligande av förslagen innebär att hela fortbildningsbehovet bland journalister tillgodoses utan framhåller att även andra journalisters utbildningsbehov än de nämnda bör uppmärksammas i fortsättningen.
Fortbildningen bör enligt kommittén förläggas till internat i Kalmar.
Möjligheten att förlägga enstaka kurser till andra delar av landet bör
också prövas. I fråga om kursmodeller föreslår kommittén att kurserna i regel inte
skall omfatta mer än två veckors undervisning på kursorten, att kur-
serna skall kunna delas upp i avsnitt och att varje kursavsnitt skall om-
21 Redaktionschefen Arne Elmbrant, redaktören Sonja Fredgardh, chefredaktören Sören Olofsson, chefredaktören Ewert Söderberg (ordförande) och undervisningsrådet Hans-Erik Östlundh.
Ec
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 298
fatta fem till tolv undervisningsdagar. Antalet elever bör begränsas till högst 20 per kurs. För att de journalister som kurserna främst är avsedda för skall nås, bör den information om kurserna och den uppsö-
kande verksamhet som förekommit under försöksperioden intensifieras. Ett särskilt studiestöd i form av ersättning för resekostnader samt kost och logi på kursorten föreslås utgå i likhet med vad som gillt un-
der försöksverksamheten.
I fråga om antagning till kurserna föreslås att denna skall grundas . på den enskilde journalistens ansökan och ske efter bedömning av den sökandes behov av den aktuella utbildningen. Bedömningen görs med utgångspunkt i den sökandes journalistiska -yrkesverksamhet och ut-
bildning. Kommittén föreslår — i avvaktan på beslut med anledning av
1968 års utbildningsutrednings förslag — att fortbildningsverksamheten
leds av en särskild styrelse med fem ledamöter som har kännedom om
journalistutbildning och annan vuxenutbildning. För den direkta Jledningen av verksamheten föreslås en kursföreståndare. Årskostnaderna beräknas till 748 000 kr.
Remissyttranden
Yttranden har efter remiss avgetts av statskontoret, universitetskans-
lersämbetet (UKÄ), journalisthögskolan i Stockholm, journalisthög-
skolan i Göteborg, samarbetsnämnden för journalisthögskolorna, pressutredningen, kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Publicistklubben, Svenska journalistförbundet (SJF), Svenska tidningsutgivareföreningen — Tidningarnas arbetsgivareförening — A-pressens samorganisation genom det för organisationerna gemensamma organet för pressens utbildningsfrågor Tidningarnas utbildningsnämnd (TUN), Stiftelsen Pressinstitutet (PI) och av Kalmar kommun.
De flesta av remissinstanserna förordar att fortbildningsverksamhe-
ten fortsätter i permanent form. Statskontoret, UKÄ och samarbets-
nämnden för journalisthögskolorna betonar dock anknytningen till 1968 års utbildningsutrednings (U 68) förslag. Samarbetsnämnden för journalisthögskolorna anser att ambitionsnivån på kommitténs förslag på längre sikt är för låg. Enligt lärarrådet vid journalisthögskolan i
Stockholm, SACO, TCO och TUN tillgodoser fortbildningen angelägna behov. | UKÄ anser att någon egentlig utvärdering av den hittillsvarande
verksamheten inte presenterats av kommittén vilket gör det svårt att ta
ställning till dess synpunkter och förslag..
Det föreslagna antalet kurser ifrågasätts av Publicistklubben och Kalmar kommun. SJF anser däremot att antalet kan vara rimligt
under en igångsättningsperiod.
Ec
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 299
Kommitténs uppfattning att tyngdpunkten i undervisningen bör lig-
ga på samhällsorienterande ämnen delas av journalisthögskolan i Göteborg, pressutredningen, TCO, SIF och TUN. Journalisthögskolan 1 Göteborg föreslår att man kombinerar kurser i de mest elementära ämnena med kurser i samhällsorienterande ämnen under samma kurstid. Pressutredningen anser att kurserna bör kunna ges en
starkare probleminriktning och genomföras med ett starkt begränsat deltagarantal, vilket kan göra dem attraktivare... TCO menar att de
samhällsorienterande ämnena bör läggas upp så att de tillsammans ut-
gör ett sammanhängande kurspaket, vilket skulle leda till en form av återkommande utbildning. UKÄ anser det angeläget med kurser kring ämnen av utpräglat internationell karaktär.
När det gäller rekryteringen av deltagare tillstyrker
UKA och PI kommitténs förslag om intensifierad uppsökande verksamhet. TUN understryker vikten av kraftiga satsningar på informationsåtgärder och föreslår att särskilda medel avsätts till uppsökande verksamhet. Informationsuppgifterna bör läggas på annan person än
kursföreståndaren, anser: journalisthögskolan i Göteborg och TCO.
SJF anser det nödvändigt att en särskild konsulent anställs med uppgift att enbart ägna sig åt uppsökande verksamhet. Journalisthögskolan
i Göteborg betonar att denna verksamhet bör målinriktas för att utbildningen skall nå ut till de kategorier den är avsedd för.
Den föreslagna organisationen av fortbildningsverksamheten
med en styrelse på fem personer tillstyrks av UKÄ, journalisthögskolan i Stockholm, samarbetsnämnden för journalisthögskolorna och SIF som ett provisorium i avvaktan på beslut i anledning av U 68:s förslag. Enligt journalisthögskolan i Stockholm bör man överväga att nedbringa antalet ledningsorgan för grundutbildning och fortbildning av journalister.
Journalisthögskolorna i Stockholm och Göteborg och samarbetsnämnden för journalisthögskolorna ifrågasätter verksamhetens
lokalisering till Kalmar. Enligt TUN finns det ingen anledning att ändra denna lokalisering. Kalmar kommun ser med tillfredsställelse att verksamheten [Iokaliseras dit.
Flera remissinstanser, däribland journalisthögskolan i Göteborg, ansluter sig till kommitténs förslag att målgruppen för fortbildningen även i fortsättningen i första hand skall vara journalister med bristfällig grundutbildning. Statskontoret, journalisthögskolan i Stockholm, SACO, TCO, Publicistklubben, SJF och TUN tar i likhet med
kommittén även upp behovet av en generell fortbildning av journalister. Statskontoret pekar på den tekniska utveckling som skapar ett fortbildningsbehov hos journalister i allmänhet.
Enligt SVUX kan man se FOJO:s förslag främst som ett stöd riktat
Ec
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 300
till landsortspressen, mot vilket kommittén inte har något att erinra. Den föreslagna lösningen av studiestödet anser SVUX rim-
lig under förutsättning att lönen bibehålls under utbildningstiden.
Departementschefen
I enlighet med statsmakternas beslut år 1971 (prop. 1971: 36, UbU
1971: 11, rskr 1971: 136) har sedan januari 1972 pågått försöksverksamhet med fortbildning av journalister. Verksamheten har letts av en särskild kommitté (FOJO) och varit förlagd till Kalmar. Kommittén har i september 1973 avgett sina förslag (Ds U 1973: 13). Som jag redovisat i det föregående föreslår kommittén en fortsatt verksam-
het med i huvudsak samma uppläggning som under försöksperioden. Remissinstanserna har i sina yttranden genomgående tillstyrkt för-
slaget att verksamheten skall fortsätta även efter utgången av juni 1974. Fiera remissinstanser understryker att den föreslagna verksamheten inte tillgodoser hela fortbildningsbehovet bland journalister. FOJO redovisar svårigheten att — främst i fråga om samhällsorienterande kurser — nå dem för vilka kurserna i första hand är avsedda. Kommittén anser det nödvändigt att satsa ytterligare på information om kurserna och på studierådgivning bl. a. genom intensifierad
uppsökande verksamhet. Remissinstanserna anvisar här lösningar så-
som att minska antalet deltagare i dessa kurser eller att anställa en särskild konsulent med uppgift att ägna sig åt uppsökande verksamhet. För egen del förordar jag att fortbildning av journalister anordnas i ungefär samma omfattning som hittills. Det ligger i sakens natur att en verksamhet som denna inte bör mera ingående regleras av statsmakterna i fråga om uppläggning och innehåll. Kursledningen ibör i stället ges möjligheter att pröva olika modeller för att uppnå givna mål. I detta avseende bör verksamheten även fortsättningsvis ha karaktär av försöksverksamhet. Vad gäller deltagare i kurserna anser jag att man bör tillgodose i första hand de små och medelstora
tidningarnas behov. Kommitténs förslag rörande antagning av stude-
rande finner jag väl avvägt. Utbildningen bör rikta sig främst till de journalister som har bristfällig grundutbildning. Tyngdpunkten i under-
visningen bör ligga på samhällsorienterande ämnen. Inom ramen för
ett sådant kursutbud bör såväl problemorienterade som internationellt
inriktade kurser kunna förekomma.
Verksamheten bör — i enlighet med kommitténs förslag — som hit-
tills vara förlagd till Kalmar. Den bör t. v. ledas av en särskild styrelse
med företrädare för bl. a. pressens organisationer. Under försöksperioden har statligt studiestöd utgått till kursdelta-
garna i form av ersättning för resekostnader samt kost och logi på kurs-
orten. Jag biträder kommitténs förslag att dessa förmåner skall utgå
Ec
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 301
även fortsättningsvis och tar upp medel härför vid beräkningen av anslaget. Jag har därvid räknat med totalt 2 800 elevdagar på kursorten. För här ifrågavarande verksamhet tar jag upp ett belopp av 676 000 kr. I fråga om anslaget i övrigt räknar jag endast med förändringar av automatisk natur. Med hänsyn till reservationen bör anslaget för budgetåret 1974/75 föras upp med 850 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för fortbildning av journalister, 2. till Fortbildning av socionomer, journalister m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 850 000 kr.
E 32. Vissa kurser för utländska studerande
1972/73 Utgift 1 680 635 1973/74 Anslag 1712 000 1974/75 Förslag 1479 000
Från detta anslag utgår bidrag till styrelsen för the Stockholm University Institute for English-Speaking Students för anordnande vid universitetet av internationell engelskspråkig undervisning. Från anslaget bestrids även kostnader för kurser i svenska språket för icke svensktalande studerande m. fl. Sistnämnda undervisning står under universitetskanslersämbetets (UKAÄ) överinseende och får meddelas vid universiteten samt vid högskolan i Linköping. Kungl. Maj:t har meddelat bestämmelser beträffande anslaget den 18 maj 1973.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75 Universitets- Departementskanslersämbetet chefen 1. Internationell engelskspråkig kursverksamhet för utländska studerande 273 000 of. —273 000 2. Kurser i svenska språket för icke svensktalande studerande m. fl. a) Lönekostnader för
| lärarpersonal | 1 240 000 | + 33 000 | + 33 000 |
| b) Driftkostnader | 199 000 | + 7000 | + 7000 |
| c) Studievägledning m. m. | — 1712 000 | -F 80 000 +120 000 | — -—233 000 |
Universitetskanslersämbetet
1. Pris- och löneomräkning 40 000 kr., varav 33 000 kr. avser höjt
lönekostnadspålägg.
2. I 0-alternativet räknar UKÄ med en reducering av anslagsposten 1
med 14 000 kr. och anslagsposten 2 med 72 000 kr. För verksamheten
Ec
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 302
vid the Stockholm University Institute for English-Speaking Students
skulle minskningen resultera i en nedskärning av undervisningsvolymen per studerande och för kurserna i svenska att dessa skulle reduceras
med ca tio kurser. 3. Medelsanvisning för studievägledning m. m. (-+80 000 kr.).
Vidare föreslår UKÄ att kurser i engelska skall kunna anordnas för-
söksvis med medel från detta anslag.
Departementschefen
Som framgått vid min anmälan i det föregående av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. har jag beräknat medel för bidrag budgetåret 1974/75 till styrelsen för the Stockholm University Institute for English-Speaking Students under anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader. Bidraget utgår f.n. från förevarande anslag som därför för nästa budgetår bör minskas med
273 000 kr.
Kompetensutredningen ansåg att det var tveksamt om kurser i svenska för utländska studerande skulle organiseras och administre-
ras av universiteten. Kompletteringsstudier borde i stället enligt ut-
redningen förläggas till exempelvis den gymnasiala vuxenutbildning-
en (SOU 1970: 21 s. 251, jfr prop. 1972: 84). Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt skolöverstyrelsen att i samråd med universitetskanslersämbetet vidta sådana förberedelser att en avveckling av ifrågavarande kursverk-
samhet vid universiteten blir möjlig vid utgången av budgetåret
1974/75.
För budgetåret 1974/75 beräknar jag ctt belopp av 1479 000 kr. för
ca 160 kurser.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa kurser för utländska studerande för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 479 000 kr.
E 33. Bidrag till Ericastiftelsen
| 1972/73 Utgift | 899 500 |
| 1973/74 Anslag | 945 000 |
| 1974/75 Förslag | 9256 000 |
Enligt den 28 juni 1972 träffad överenskommelse mellan staten, Ericastiftelsen och Stockholms läns landstingskommun utgår budgetåren 1972/73 och 1973/74 bidrag till Ericastiftelsen från staten och landstingskommunen med vardera 50 90 av stiftelsens nettokostnader enligt
nen med 75 000 kr. för vartdera budgetåret.
Parterna har den 3 oktober 1973 under förutsättning bl. a. av Kungl.
Ec
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 303
Maj:ts godkännande träffat avtal om fortsatt samarbete argående
verksamheten vid Ericastiftelsen. Avtalet, som gäller fr. o. m. den 1 juli 1974 t. v.,, innebär oförändrad kostnadsfördelning mellan staten
och landstingskommunen.
Universitetskanslersämbetet
Universitetskanslersämbetet föreslår att anslaget förs upp med
974 000 kr. (--29 000 kr.).
Departementschefen
Jag räknar inte med några andra förändringar under detta anslag
än sådana som hänför sig till inträffade löne- och prisökningar. Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal om fortsatt sam-
arbete angående verksamheten vid Ericastiftelsen,
2. till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 956 000 kr.
E 34. Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm
1972/73 Utgift 1906 000 1973/74 Anslag 1906 000 1974/75 Förslag 2 983 000
Finansieringen av verksamheten vid Handelshögskolan i Stockholm regleras genom ett avtal av den 23 januari 1954 mellan staten, Stockholms [stad], Handelshögskoleföreningen i Stockholm och Handelshögskolans i Stockholm direktion. I avtalet har vidtagits vissa ändringar senast den 4 decembr 1970, godkända av Kungl. Maj:t den 27 maj 1971 jfr prop. 1971: 1 bil. 10 s. 310, UbU 1971: 3, rskr 1971: 84). Det årliga bidraget fastställdes därvid till 1 881 000 kr. Från anslaget utbetalas vidare vissa arvoden m. m.
I nämnda avtal föreskrivs bl. a. att om väsentligt ändrade förhållanden inträder — t. ex. förskjutning i penningvärdet — förhandlingar om en reglering av statens bidrag skall tas upp. Härvid skall jämförelse göras med förhållandena budgetåret 1970/71 (1970 års löner). Direktionen för Handelshögskolan i Stockholm har med utgångspunkt i kostnadsutvecklingen för högskolan anhållit om förhandling om reglering av statens bidrag.
Sedan förhandlingarna slutförts har den 17 december 1973, under
förutsättning bl.a. av Kungl. Maj:ts godkännande, avtal träffats om ytterligare ändringar i 1954 års avtal. Jag beräknar att statens bidrag budgetåret 1974/75 ökar med 557 000 kr. till 2438 000 kr. Beräkning-
Ec
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 304
en av kostnaderna har därvid gjorts med utgångspunkt i 1973 års löneoch prisnivå. Härutöver erhåller högskolan ett engångsbidrag av 532 000
kr. som kompensation för allmän kostnadsutveckling under tiden fram till den 30 juni 1974. Det sammanlagda statsbidraget till högskolan för nästa budgetår uppgår sålunda till 2 983 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtalet den 17 decem-
ber 1973 med Stockholms kommun, Handelshögskoleförening-
en i Stockholm och Handelshögskolan i Stockholm om änd-
ringar i avtalet den 23 januari 1954 angående Handelshög-
skolan i Stockholm,
2. till Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm för budgetåret
1974/75 anvisa ett anslag av 2 983 000 kr.
E 35. Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverk-
samhet
| 1972/73 Utgift | 369 000 |
| 1973/74 Anslag | 385 000 |
| 1974/75 Förslag | 385 000 |
Från anslaget bestrids kostnader för utbildningsverksamheten vid
Sköndalsinstitutets sociala linje.
Direktionen för Svenska diakonsällskapet
Anslaget bör räknas upp med 121 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildnings-
verksamhet för budgetåret 1974/75 anvisa ett anslag av 385 000
kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 305
d) gemensamt för universitet och högskolor
E 36. Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar
1972/73 Utgift 35 541 083 1973/74 Anslag 36 981 000 1974/75 Förslag 37 910 000
Från detta anslag bestrids lönekostnaderna vid kungl. biblioteket, statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå, biblioteken vid karolinska institutet och tekniska högskolan i Stockholm, det matematisk-naturvetenskapliga biblioteket vid universitetet i Stockholm samt del av biblioteket vid högskolan i Linköping. Från anslaget bestrids vidare lönekostnader för biblioteksverksamheten vid högskolan i Luleå.
Från de till kungl. biblioteket anvisade medlen bestrids kostnaderna: för forskningsbibliotcksrådet, som är ett organ för samråd i frågor av gemensamt intresse för de vetenskapliga biblioteken.
I följande sammanställning redovisas personal vid de vetenskapliga biblioteken och belopp som hänför sig till denna personal.
1973/74 ». Beräknad ändring 1974/75
Mvyndig- Departements-
heterna chefen Personal
| Bibliotekarier | 142 | + 2 | — 4 |
| Övrig personal | 622 764 | —L13 —1I1 | —20 —24 |
| Anslag | : | ||
| Kungl. bibliotcket | 8 974 000 +1383 000 | +420 000 |
Statens psykologisk-pedago-
giska bibliotek 448 000 + 377 000 + 87 000
Universitetsbiblioteken m. fl.
bibliotek 27 559 000 -+F 651 000 +422 000
Universitetet i
| Uppsala | 7220 000 | +305 000 | +305 000 |
| Lund | 7241 000 | +193 000 | +193 000 |
| Göteborg | 5 618 000 | +179 000 | +179 000 |
| Stockholm | 245 000 | + 10000 | + 10 000 |
| Umeå | 2.556 000 | -+242 000 | + 98 000 |
| Karolinska institutet | 1 941 000 | -+148 000 | +124 000 |
| Tekniska högskolan i Stockholm 2 064 000 | + 69000 | + 69 000 | |
| Högskolan i Linköping | 619 000 | —619 000 | —619 000 |
| Högskolan i Lulcå | 55 000 36 981 000 +2 411 000 | +124 000 | + 63 000 --929 000 |
Myndigheterna
Kungl biblioteket begär förstärkningar för centrala uppgifter inom bibliografi och ADB, vilka avses komma hela landets bokoch biblioteksväsen till godo. Kungl. biblioteket anser det vidare ange-
Ed 20 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bil. 10
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 306
läget att den biblioteksservice inom de humanistiska, juridiska och samhällsvetenskapliga ämnesområdena, som kungl. biblioteket svarar för åt universitetet i Stockholm, byggs ut på ett ändamålsenligt sätt.
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek begär bl. a. ytterligare tre bibliotekarietjänster, varav två för den ökade omfattningen av forskningsinformation genom utnyttjande av ADB.
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) föreslår att de i
riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagen Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar och Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m.m. förs samman till ett reservationsanslag benämnt Vetenskapliga bibliotek. UKÄ förutsätter därvid, att sådana ökade personalkostnader som uppstår till följd av centralt träffade löneöverenskommelser skall bestridas
från förslagsanslaget till täckning av merkostnader till löner och pen-
sioner m, m. under sjunde huvudtiteln. Eventuell reservation vid utgången av budgetåret 1973/74 på anslaget Vetenskapliga bibliotek: Bok-
inköp m. m. bör tillföras det nya anslaget.
UKÄ begränsar sina förslag till anslagshöjningar främst till bibliotek, som är under uppbyggnad. För högskolan i Luleå begärs bl. a. en tjänst som förste bibliotekarie och för karolinska institutet en tjänst som bibliotekarie för institutets biblioteksverksamhet vid Huddinge sjukhus. För att avlasta bibliotekspersonalen administrativt arbete föreslås för universitetet i Umeå en tjänst som intendent.
Statskontoret har yttrat sig över myndigheternas anslagsframställningar.
Ändringsförslagen för nästa budgetår innebär i korthet följande.
Bibliotek/tjänst m. m. Koftnad Anmärkningar
tkr. Kungl. biblioteket 1. 1 tjänst som avdelningsdirektör i 100 — Personlig för
Be 6 för centrala uppgifter inom L. Rosquist
ADB 2. Medelsanvisning för bibliografis- 62 Engångsanslag
ka institutet 3. 1 tjänst som intendent för natio- 70 nalfonoteket
4. Medelsanvisning för statens bib- 46
lioteksdepå 5. Service åt universitetet i Stock- 305 — Engångsanslag
holm 6. Medelsanvisning för de östasiatis- 60
ka boksamlingarna 7. Medelsanvisning för forsknings- 342 - Engångsanslag
biblioteksrådet 8. Vissa ersättningar 38 9. Löneomräkning 360 = Därav avser 217 tkr.
höjt lönekostnads-
pålägg Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek | 10. Allmän förstärkning 360 11. Löneomräkning : 17 — Därav avser 10 tkr.
höjt lönekostnads-
pålägg
Ed
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 307
Universitetsbiblioteken m. fl. bibliotek! 12. Allmän förstärkning, 337
Um, KI, Lå
13. Minskad medelsanvisning under -—619
detta anslag med hänsyn till att
medel för biblioteket vid högsko-
lan i Linköping i sin helhet be-
räknas under programanslag 14. Löneomräkning 933 = Därav avser 649 tkr.
höjt lönekostnads-
pålägg.
2411 1 Um = universitetet i Umeå, KI = karolinska institutet, Lå = högskolan i Luleå.
UKÄ:s förslag avseende biblioteket vid högskolan i Linköping har
redovisats under programanslag.
0-alternativet skulle innebära bl. a. en nedskärning av öppethållandetiderna och därmed en minskning av bibliotekens servicekapacitet gent-
emot forskare och studerande.
Departementschefen
Kungl. Maj:t uppdrog den 9 juni 1967 åt statskontoret att utreda vissa frågor rörande de vetenskapliga bibliotekens organisation m. m. Statskontoret har Jagt fram förslag efter hand som utredningsarbetet har fortskridit.
Inom ramen för biblioteksöversynen har statskontoret utvecklat ett datorbascrat informationssystem för bibliotek (LIBRIS). Viss försöksverksamhet med systemet har pågått sedan våren 1972. I januari 1973 överlämnade statskontoret en rapport om LIBRIS (ifr prop. 1973: 1 bil. 10 s. 390). I rapporten redovisas vissa lönsamhetsberäkningar som gjorts för att utröna rationaliseringseffekterna på längre sikt om LIBRIS genomförs vid de större vetenskapliga biblioteken i landet. Även med hänsyn till den osäkerhet som föreligger vid beräkningar av detta slag finns, enligt statskontoret, goda förutsättningar för att systemet skall betala sina kostnader i form av kostnadsminskningar inom arbetsmoment där manuella rutiner nu tillämpas. Jag vill här erinra om vad föredragande statsrådet anförde vid sin anmälan av
förevarande anslag i prop. 1973: 1 (bil. 10 s. 390) i fråga om dels rationaliseringsvinster, dels personalpolitik i anslutning till införande av
LIBRIS-systemet.
Statskontorets rapport har remissbehandlats. Remissinstanserna anser det angeläget att utvecklingsarbetet med LIBRTS fortsätter vid de vetenskapliga biblioteken.
Kungl. Maj:t har genom beslut den 29 juni och den 21 september
1973 uppdragit åt statskontoret att i samråd med universitetskanslers-
ämbetet (UKA) och forskningsbiblioteksrådet bedriva fortsatt försöks-
Ed
Frop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 308
verksamhet med LIBRIS. Vid min anmälan i det följande av anslaget
Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m. kommer jag att beräkna medel för LIBRIS för budgetåret 1974/75.
Statskontoret har i september 1972 överlämnat en rapport, Biblioteksexemplar av tryckt svensk skrift. Rapporten, som har remissbehandlats, bereds f. n. genom justitiedepartementct.
Statskontoret kommer, enligt vad jag erfarit, att inom kort överlämna sin slutrapport rörande biblioteksöversynen innefattande synpunkter och förslag till reformering av biblioteksverksamhetens orga-
nisation och administration vid universitet och högskolor.
I detta sammanhang kan nämnas, att Kungl. Maj:t genom beslut den
12 december 1969 uppdrog åt statskontoret att utreda vissa frågor rörande vetenskaplig biblioteksservice i Stockholm. Statskontoret har i
juli 1972 överlämnat en rapport härom, vilken har remissbehandlats. Beredningen är ännu ej avslutad.
Jag är inte beredd att förorda den av UKÄ föreslagna anslagsom-
läggningen. Med hänvisning till anslagssammanställningen beräknar jag
anslaget till 37 910 000 kr. Jag har därvid beräknat ytterligare 60 000
kr. för kungl. biblioteket, bl. a. för uppordning och katalogisering av de
östasiatiska boksamlingarna, och 70 000 kr. för statens psykologiskpedagogiska bibliotek. Vidare har jag beräknat ytterligare 46 000 kr.
för karolinska institutets biblioteksverksamhet vid Huddinge sjukhus
och 62 000 kr. för högskolan i Luleå.
Vid mina beräkningar har jag beaktat, att medel för biblioteket vid högskolan i Linköping i sin helhet tagits upp under programanslag.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Verenskapliga bibliotek: Avlöningar för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 37 910 000 kr.
E 37. Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m.
1972/73 Utgift 15 120 987 Reservation 2 200 599 1973/74 Anslag 18 419 000 1974/75 Förslag 19 364 000
Från detta anslag bestrids kostnaderna för bokinköp m. m. vid kungl.
biblioteket, statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå, biblioteken vid karolinska
institutet och tekniska högskolan i Stockholm, det matematisk-natur-
vetenskapliga biblioteket vid universitetet i Stockholm samt del av bib-
lioteket vid högskolan i Linköping. Från anslaget bestrids vidare kost-
nader för bokinköp m. m. för biblioteksverksamheten vid högskolan i Luleå.
Ed
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet = ' 309
Förslagen till ökning av medelsanvisningarna framgår av följande
sammanställning.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75 Myndigheterna Decepartementschefen Kungl. bibliotcket 3 754 000 + 616 000 +210 000 därav engångsanvisning — -+317 000 — Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek 215 000 + 65000 + 20000 Universitetsbiblioteken m. fl.
| bibliotek | 12 650 000 +2 452 000 | ++-315 000 |
| därav engängsanvisning | 250 000 | +95 000 —150 000 |
| Till Kungl. Maj:ts disposition 1 800 000 | — +400 000 | |
| därav engångsanvisning | 1 800 000 18 419 000 +3 133 000 | --400 000 +945 000 |
Forskningsbiblioteksrådet
Forskningsbiblioteksrådet för sedan år 1968 statistik över inköpspriserna vid ett antal större vetenskapliga bibliotek i landet för att mäta prisförändringarna på den från utlandet förvärvade vetenskapliga litteraturen. Enligt rådets beräkningar uppgick medelprishöjningen år 1972 till nära 13 26. Vad avser kommersiell bokbindning har de i mars 1973 avslutade förhandlingarna resulterat i en prishöjning på ca 8 2. Detta motiverar enligt rådet en uppräkning av detta anslag med 11,4 2 som kompensation för nämnda höjningar.
Kungl. biblioteket
Kungl. biblioteket begär en allmän uppräkning av anslaget och hänvisar därvid till forskningsbiblioteksrådets utredning rörande prisutvecklingen inom bokbranschen. Av den begärda ökningen avser vidare 300 000 kr. en medelsanvisning av tillfällig karaktär för framställning av accessionskatalogen för åren 1968--1971 med hjälp av ADB.
Universitetskanslersämbetet
Höjningen av detta anslag budgetåret 1973/74 täcker enligt universitetskanslersämbetet (UKÄ) endast delvis inträffade prisstegringar. Mot bakgrund härav begär UKÄ en allmän uppräkning av anslaget — i vad avser ämbetets förvaltningsområde — med 270 000 kr.
Utöver den av forskningsbiblioteksrådet rekommenderade uppräkningen av anslaget till följd av väntade prisstegringar budgetåret 1974/75 avser 600 000 kr. medel för fortsatt försöksverksamhet med ADB inom forskningsbibliotek (det s. k. LIBRIS-projektet). UKÄ har tidigare i annat sammanhang förordat en medelsram av 2 milj. kr. för drift av LIBRIS i begränsad skala under budgetåret 1974/75.
Av ökningsbeloppet avser vidare 224000 kr. universitetet i Umeå, främst för inköp av svensk litteratur på grund av ofullständiga leveran-
Ed
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 310
ser av det s. k. granskningsexemplaret av tryckt skrift, och 200 000 kr. högskolan i Luleå. Förslaget om ökad medelsanvisning för ändamål av tillfällig natur föranleds främst av den fortsatta uppbyggnaden av biblioteksverksamheten vid högskolan i Luleå.
UKÄ räknar med en minskad medelsanvisning med 235 000 kr. under detta anslag med hänsyn till att medel för biblioteket vid högskolan i Linköping beräknas under programanslag.
Statskontoret har yttrat sig över myndigheternas anslagsframställningar.
UKÄ:s förslag avseende biblioteket vid högskolan i Linköping redovisas under programanslag.
0-alternativet skulle påverka främst inköp av monografisk litteratur och löpande abonnemang på tidskrifter och serier. Ett större antal böcker skulle förbli obundna, vilket skulle medföra en ökad förslitning av böckerna.
Departementschefen
Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av anslaget Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar.
I prop. 1973: 1 (bil. 10 s. 392) behandlades frågan om mikrofilmning av den svenska dagspressen. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades den 18 maj 1973 en organisationskommitté för planering m. m. av denna verksamhet. Kommittén har i september 1973 inkommit med skrivelse angående bl. a. medelsbehov för mikrofilmning av tidningar budgetåret 1974/75.
För nästa budgetår räknar jag med en höjning av medelsanvisningen för ändamål av tillfällig natur med 250 000 kr. till 2 300 000 kr. Detta belopp har beräknats främst för ändamål som berör hela biblioteksväsendet, bl. a. fortsatt försöksverksamhet med ett datorbaserat informationssystem (LIBRIS) och viss mikrofilmning av tidningar. Utnyttjande av tekniska hjälpmedel såsom ADB innebär på längre sikt en betydande rationalisering av bibliotekens arbetsformer. Jag räknär med att effekterna av denna rationalisering skall komma biblioteksverksamheten till godo.
Vid medelsberäkningen har jag beaktat, att medel för biblioteket vid högskolan i Linköping i sin helhet tagits upp under programanslag.
Med hänvisning till sammanställningen och i enlighet med vad jag anfört i det föregående beräknar jag anslaget för nästa budgetår till (18 419 000--945 000=) 19 364 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m. för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 19 364 000 kr.
Ed
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 311
E 38. Förvaltningarna vid universiteten m. m.
1972/73 Utgift 43 815 330 1973/74 Anslag 44 135 000 1974/75 Förslag 46 348 000
Från detta anslag bestrids utgifter huvudsakligen för personal och expenser vid förvaltningarna vid universiteten, karolinska institutet, tekniska högskolan i Stockholm och högskolan i Luleå samt del av förvaltningen vid högskolan i Linköping.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Universitets- Departements-
kanslersämhbetet chefen Personal
| Handläggande personal | 178 | of, | +7 |
| Övrig personal | 499 677 | —5 —S5 | —8 — |
Anslag
Utgifter
| Lönekostnader | 32 215 000 +1 656 000 -+2 054 000 |
| Sjukvård | 76 000 — 2000 — 2000 |
| Datamaskintid m. m. | 3837 000 + 524 000 + 434 000 |
| Expenser | 4 147 000 + 605 000 + 155 000 |
Information m. m. om upp-
dragsverksamhet 251 000 — 12 000 — 12 000 Driften av den botaniska träd-
gården i Frescati 500 000 — 500 000 + 40000 Renhållning och städning 3 558 000 — 436 000 -- 436 000 Ersättningar till redovisnings-
centraler 3 000 000 — 87 000 — 20 000 Reglering av staterna för
redovisningscentralerna 1000 of. of.
44 585 000 +1 748 000 -+2 213 000 Uppbördsmedel Avkastning från vissa fonder
vid universitetet i Stock-
holm 450 000 of. of.
Nettoutgift — 44135 000 +1 748 000 +2 213 009
Avlöningskostnaderna i 1973 års lönelige för den personal vid för-
valtningarna för vilken innevarande budgetår medel beräknats under anslagsposten till lönekostnader framgår av följande sammanställning.
Universitetet i
UPPSala sossererserrereresrerrerer rr rs Arr rK rr rr resa 5 561 090
LUND soseseeseererrererertererrerr rs str SP rr rs KR RR AA es kA 6 392 000
[€10 11:16) 3: 3 975 000
Stockholm ...sssesseseraeserersererer ere ere rss srt ersatt 4992 000
UMEÅ sosresernessrrerssererrerer rr rskr rr rr KRKA R ss KRK sa 2986 000
Högskolan i Linköping ..ssesseserersersererorarrer reser erna 923 000 Högskolan i Luleå ssossisssresessrsrerasrrrertrr rest rr eter es a 528 000
Ed
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 312
Utöver de i sammanställningen upptagna beloppen har innevarande budgetår under anslagsposten till lönekostnader beräknats 286 000 kr.
för personal för lokalregistrering, 144 000 kr. för försöksverksamhet med vidgat samarbete mellan universiteten och folkbildningsorganisationerna, medel för en tjänst som director musices vid vartdera av universiteten i Uppsala och Lund samt för två personliga tjänster, en i Uppsala och en i Lund, för motionsverksamhet för studerande. Från anslagspos-
ten bestrids även uppdragstillägg till bl. a. rektorer, prorektorer och vissa valda ledamöter av konsistorier. Vidare bestrids från anslagspos-
ten vissa arvoden i anledning av försöksverksamhet med nya samarbets-
former vid universiteten, karolinska institutet, de tekniska högskolorna samt högskolorna i Linköping och Luleå. Från anslaget har vidare bestridits kostnader med 1,5 milj. kr. för
särskilda åtgärder för vissa lärare m. fl. vid de filosofiska fakulteter-
na i enlighet med vad jag anfört vid min anmälan i det föregående av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m.
Universitetskanslersämbetet Ändringsförslagen för nästa budgetår innebär i korthet bl. a. följande. 1. Pris- och löneomräkning m. m. 2333 000 kr., varav 851 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. 2. 0-alternativet förutsätter enligt universitetskanslersämbetet (UKAÄ)
att anslaget ändras till reservationsanslag. Konsistorierna får då större frihet i medelsdispositionen och kan utan bindning till anslagsposter planera en eventuell nedskärning över hela anslaget.
3. Minskad medelsanvisning under detta anslag med-:hänsyn till att medel för förvaltningen vid högskolan i Linköping i sin helhet beräknas under programanslag (—1 731 000 kr.). 4. Medelsanvisning för utbyggnad av personalorganisationen vid högskolan i Luleå (+338 000 kr.).
5. Medelsanvisning för utbyggnad av läromedelscentraler vid univer-
sitetsfilialerna (+ 102 000 kr.).
6. Medelsanvisning för förstärkning av studievägledningsverksamheten (4-338 000 kr.). .
7. Medelsanvisning till datamaskintid för informationssystem avseende studerande och studieresultat (4325 000 kr.).
UKA föreslår vidare att anslaget ändras till reservationsanslag med
en anslagspost för varje läroanstalt.
Departementschefen Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 46 348 000 kr. Vid mina beräkningar har jag beaktat att medel för för-
valtningen vid högskolan i Linköping tagits upp under programanslag. I enlighet med universitetskanslersämbetets förslag har jag beräknat
Ed
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 313
338 000 kr. till lönekostnader och 120 000 kr. till expenser för utbyggnad av förvaltningen vid högskolan i Luleå samt 325 000 kr. till data-
maskintid för informationssystem avseende studerande och studiercsultat. Vidare har jag under anslagsposten till lönekostnader tagit upp ytterligare 838 000 kr. för studicrådgivningsverksamheten. Jag vill i
denna fråga erinra om vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Förvaltningarna vid universiteten m. m. för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 46 348 000 kr.
E 39. Lokalkostnader vid universiteten m. m.
1972/73 Utgiftt 201 538 827
1973/74 Anslagt 219 350 000
1974/75 Förslag — 271413 000
1 Anslaget Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader.
Från anslaget Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader be-
strids utgifter för lokalhyror, bränsle, lyse och vatten samt personal
vid fastighetstjänsten vid kungl. biblioteket, statens psykologisk-peda-
gogiska bibliotek, universiteten, karolinska institutet, tekniska högsko- Ilan i Stockholm, högskolan i Luleå samt socialhögskolorna.
Från anslaget bestrids vidare utgifter för lokalhyror samt bränsle, lyse och vatten vid Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping. Medel för fastighetstjänsten vid nämnda högskolor beräknas innevarande budgetår under anslaget Teknisk utbildning och forskning m. m.: Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping.
I stället för det nuvarande anslaget Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader bör föras upp ett anslag benämnt Lokalkostnader
vid universiteten m. m.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Myndig- Departements-
| heterna chefen | ||
| Tokalhyror | 194 660 000 +48 141 000 +48 742 000 | |
| Bränsle, lyse och vatten | 20 114 000 + 3 076 000 + 3 114 000 | |
| Lönekostnader vid | : | |
| fastighetstjänsten | 4 576 000 + 424 000 + 207 000 |
219 350 000 +51 641 000 +52 063 000 Myndigheterna
Kostnaderna för lokalhyror samt bränsle, lyse och vatten för budgetåret 1974/75 beräknas öka med resp. 47 803 000 kr. och 2 571 000 kr.
Ed
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 314
Som jag redovisat vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rö-
rande universiteten m. m. har universitetsrestaurangkommittén lagt
fram förslag om en ökad subventionering av universitetsrestaurangerna. Merkostnaden till följd av förslaget för de lokaler för vilka kostnaderna
bestrids från detta anslag har beräknats till 352 000 kr. för lIokalhyror
och 505 000 kr. för bränsle, lyse och vatten,
Av ändringsförslagen rörande anslagsposten till lönekostnader vid fastighetstjänsten avser 127 000 kr. löneomräkning, varav 109 000 kr.
avser höjt lönekostnadspålägg, och 297 000 kr. förstärkningar vid fastighetstjänsten.
Departementschefen
För budgetåret 1974/75 har jag under detta anslag beräknat medel även för lokalkostnader vid bibliotekshögskolan.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Lokalkostnader vid universiteten m.m. för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 271 413 000 kr.
E 40. Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer
1972/73 Utgift 1430 411 1973/74 Anslag 1150 000 1974/75 Förslag 1400 000
Från detta anslag bestrids kostnader för ersättning åt vissa opponen-
ter vid disputationer inom de läroanstalter, för vilka universitetskanslersämbetet (UKÄ) är central förvaltningsmyndighet. Kungl. Maj:t har den 18 maj 1973 meddelat föreskrifter för anslaget.
Universitetskanslersämbetet
Reformeringen av forskarutbildningen har enligt UKÄ lett till att antalet forskarstuderande har ökat och därmed antalet disputationer.
UKÄ räknar med att anslaget av denna anledning successivt behöver ökas och föreslår att medelsanvisningen under anslaget för nästa bud-
getår höjs med 100 000 kr.
Departementschefen Med hänsyn till anslagsbelastningen bör anslaget höjas med 250 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 400 000 kr.
Ed
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 315
E 41. Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
1972/73 Utgift 3 392 299 1973/74 Anslag 3 650 000
1974/75 Förslag 3 650 000
Från detta anslag bestrids kostnader för ersättning åt sakkunniga i sådana befordringsärenden inom åttonde huvudtitelns område, där ersättning inte skall utgå av för ändamålet särskilt anvisade medel. Kungl. Maj:t har den 18 maj 1973 meddelat föreskrifter för anslaget.
Universitetskanslersämbetet
Universitetskanslersämbetct föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med oförändrat belopp.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden för budget-
året 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 3 650 000 kr.
E 42. Stipendier för forskarutbildning
1972/73 Utgift 12 549 6031 Reservation 1563 548 1973/74 Anslag 13 232 0001 1974/75 Förslag 13 985 000
1 Anslaget Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier.
Från detta anslag bestrids kostnader för dels stipendier för forskarutbildning (doktorandstipendier), dels — i vissa fall — doktorand- och tilläggsstipendier enligt äldre bestämmelser vid Järoanstalter, för vilka universitetskanslersämbetet (UKÄ) är central förvaltningsmyndighet, samt vid Handelshögskolan i Stockholm. Innevarande budgetår bekostas sammanlagt ca 1 300 stipendier från anslaget.
Stipendium för forskarutbildning utgår med 10750 kr. per år. Doktorandstipendium enligt äldre bestämmelser utgår med 9 500 kr. för nio månader. Efter särskild ansökan kan dessutom ges tilläggsstipendium
för ytterligare upp till tre månader per år.
Kungl. Maj:t har den 18 maj 1973 meddelat föreskrifter för anslaget.
Universiterskanslersämbetet
UKÄ föreslår att antalet stipendier ökas med ca 150 samt att belop-
pet per stipendium höjs med 3 000 kr. till 13 750 kr. Sistnämnda höjning
Ed
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 316
innebär en anpassning till förändringen av basbeloppet under tiden 1969 —1973.
Departementschefen
Jag vill erinra om vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m, m. beträffande forskarutbildningen. För budgetåret 1974/75 beräknar jag medel för ytterligare 70 stipendier för forskarutbildning (doktorandstipendier).
Anslaget bör därför höjas med 753 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Mai:t föreslår riksdagen
att till Stipendier för forskarutbildning för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 13 985 000 kr.
E 43. Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten m. m.
1972/73 Utgift 9 509 571 Reservation 898 060 1973/74 Anslag 9 745 000 1974/75 Förslag 11 205 000
Kungl. Maj:t har den 18 maj 1973 meddelat föreskrifter för anslaget.
Universitetskanslersämbetet
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) föreslår att anslaget för nästa budgetår höjs med 2 500 000 kr. till 12 245 000 kr. UKÄ räknar därvid med fördelning av medlen på olika ändamål enligt följande samman-
ställning.
Forskningsprojekt 2 100 000 (+ 450 000) Utvecklingsarbete 6 350 000 (41 000 000) Utbildning av lärare och an-
nan personal 2 800 000 (4 970 000) Information, planering m. m. 995 000 (+ 80000)
12 245 000 = (-+2 500 000)
Att ständigt söka förbättra undervisningens organisation och arbets-
former är en mycket viktig uppgift för universiteten och UKÄ. Ett säkert underlag kan här liksom på andra områden åstadkommas endast
genom ett fortlöpande, kvalificerat forsknings- och utvecklingsarbete,
hävdar UKÄ.
Verksamheten omfattar tre huvudformer, nämligen forskningsprojekt, institutionsanknutna utvecklingsprojekt i form av organisatoriska försök m. m. samt utbildning av lärare och annan personal.
Centrala och lokala insatser avvägs på så sätt, att organisations- och
personalutveckling planeras och bedrivs inom olika institutioner, medan huvuduppgiften för de centrala forsknings- och utvecklingsinsatserna är
Ed
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 317
att ställa och analysera problem, att informera och att därigenom sti-
mulera till förnyelse, utveckling och samordning.
UKÄ har under de senaste åren förordat en kraftig uppräkning av anslaget. Denna prioritering av verksamheten kvarstår, då för närvarande ett omfattande reformarbete planeras inom universitets- och hög-
skolesektorn.
Forskningsprojekten, som de senaste åren omfattat ca 15—20 procent av anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete, inriktas inte bara
på att utveckla och pröva nya metoder för undervisning och resultat-
kontroll utan även på att utveckla metoder för analys av såväl högskolesektorns mål som dess struktur och relationer till samhället i övrigt. Till ledning för projektplanering och projekturval har UKAÄ påbörjat ett arbete med att systematiskt inventera och precisera problem inom hög-
skoleområdet. |
Forskningsprojekten bör enligt UKÄ:s mening i ökad grad inriktas
på sådana frågor som bedöms särskilt väsentliga för planeringen av den
framtida verksamheten inom högskoleområdet. Till övervägande del bör forskningsprojekten därför ha karaktär av framtidsstudier, antingen i
form av framtagande av långsiktigt planeringsunderlag eller i form av
riktad grundforskning.
Utvecklingsprojekten, som omfattar ca 60 procent av anslaget, inriktas på olika frågor rörande utbildningsplanering och undervisning och
syftar till mer kortsiktiga, konkreta förändringar i planeringen och i undervisningssituationen. De bedrivs huvudsakligen som institutionsanknutna projekt i samarbete mellan de lokala enheterna för pedagogisk utveckling och berörda institutioner. Till en mindre del organiseras ut- .
vecklingsprojekten i anslutning till centralt sammanhållna arbetsgrupper för översyn av studieplaner eller som försök med nya former för
distribution av högre utbildning.
För personalutbildning har de senaste åren avdelats ca 20 procent av
anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete.
UKÄ presenterade i anslagsframställningen för budgetåret 1972/73 ett handlingsprogram för utbildning av lärare och annan personal inom universitets- och högskoleområdet. I första hand är det meningen att ge skilda personalgrupper en grundläggande befattningsutbildning. Tidsplanen för handlingsprogrammets förverkligande har dock förskjutits.
För budgetåret 1973/74 planeras personalutbildning av följande slag:
1. Pedagogisk kurs om totalt fem veckor för universitetslärare inom alla fakulteter och ämnen. | 2. Pedagogisk-administrativ påbyggnadskurs om totalt fyra veckor för
i första hand innehavare av befattningen som studierektor.
3. Prefektkurs för institutionsprefekter vid universitet och högskolor
inom UKÄ:s område samt vid veterinär-, lantbruks- och skogshögskolorna.
Ed
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 318
4. Försökskurs i vägledningsmetodik för studievägledare vid institu-
tioner och förvaltningar. Erfarenheter härifrån avses kunna komma att
ligga till grund för ett ställningstagande till en lokal befattningsutbild-
ning för studievägledare.
5. Specialkurser — såväl lokala som centrala — bl. a. för att möta
olika behov av fortbildning av lärare och annan personal.
0-alternativet bör enligt UKÄ inte komma ifråga beträffande detta anslag.
Departementschefen
Anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete har under senare år ökat väsentligt. Vissa kostnader inom detta område bestrids även från anslagen Universitetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader samt För-
valtningarna vid universiteten m. m., nämligen för dels personal m. m. vid enheten för pedagogiskt utvecklingsarbete vid universitetskanslersämbetet (UKAÄ), dels läromedelscentralerna och bevakningen av läro-
medelsfrågor på universitetsorterna. Utbyggnaden av det pedagogiska utvecklingsarbetet inom UKÄ:s an-
svarsområde har även för budgetåret 1974/75 hög prioritet i UKÄ:s förslag till anslagsframställningar. Den verksamhet som bekostas från
detta anslag har enligt min mening en avgörande betydelse för förnyelsen av utbildningen vid universitet och högskolor. I likhet med vad
föredragande statsrådet underströk i prop. 1973: 1 (bil. 10 s. 403) anser
jag det nödvändigt med en fortlöpande omprövning av fördelningen av de anvisade medlen på de olika områdena inom utvecklingsarbetet.
Vid min anmälan i det föregående av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. berörde jag några områden inom den högre utbildningen som påkallar särskild uppmärksamhet. Sålunda framstår en översyn av den högre utbildningens inriktning och arbetsmarknadsanknytning som angelägen. Tillströmningen till naturvetenskaplig och teknisk utbildning vid universitet och högskolor har minskat under senare år. Studieresultaten vid bl.a. de tekniska fakul-
teterna är i vissa fall mindre tillfredsställande. Enligt min mening bör
man inom det pedagogiska utvecklingsarbetet särskilt uppmärksamma dessa problem.
I den mån medel från anslaget används till personalutbildning bör särskilt utbildning för personalkategorier som har kort formell utbild-
ning komma i fråga. Vad gäller den närmast försöksvis organiserade
pedagogiska utbildningen för lärare har jag vid min medelsberäkning utgått från en i huvudsak oförändrad verksamhet.
Vid min anmälan av anslaget Nämnden för socionomutbildning har jag uttalat att ett pedagogiskt utvecklingsarbete bör komma till stånd
för socionomutbildningen. Medel ur förevarande anslag bör därför
kunna användas även för projekt rörande socionomutbildningen.
Ed
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 319
UKÄ har sedan några år fått kompensation för sådana lönehöjning-
ar som följer av centralt träffade avtal från anslaget Täckning av mer-
kostnader för löner och pensioner m. m. under sjunde huvudtiteln.
Då den verksamhet som bestrids från förevarande anslag varierar och någon fast personalorganisation ej finns är det inte möjligt att på ett tillfredsställande sätt beräkna personalkostnaderna. Det nämnda täck-
ningsanslaget bör därför inte tas i anspråk för här ifrågavarande ända-
mål. Förevarande anslag bör beräknas med hänsyn härtill.
För nästa budgetår bör anslaget ökas med 1460 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten m. m. för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 11 205 000
kr.
E 44. Universitetens datamaskincentraler
1972/73 Nettoutgift 1250 063 1973/74 Anslag 1000 1974/75 Förslag 1000
Organisationen av datoranvändningen inom den högre utbildningens
och forskningens område fastställdes av statsmakterna år 1965 (prop.
1965: 40, SU 1965: 107, rskr 1965: 297 och prop. 1965: 42, SU 1965: 91, rskr 1965: 224). På var och en av de fem universitetsorterna finns en datamaskincentral. Centralen i Stockholm är gemensam för de högre läroanstalterna på orten och försvarets forskningsanstalt. Finansiering-
en av centralernas utbyggnad samt förnyelse av datoranläggningarna
sker över statens datamaskinfond, som förvaltas av statskontoret.
Datamaskincentralerna skall vara ekonomiskt självbärande. Utgifterna skall alltså täckas av inkomster för utnyttjande av centralernas tjänster, varvid den del av avgifterna som utgör avskrivning och ränta inlevereras till fonden. Anslaget belastas med de underskott som kan uppstå ett enskilt budgetår med hänsyn till att maskinerna utnyttjas ojimnt m. m. På motsvarande sätt uppkommande överskott tillförs statsverket.
För datamaskincentralerna finns en gemensam styrelse under univer-
sitetskanslersämbetet (UKÄ). Kungl. Maj:t har den 18 maj 1973 meddelat föreskrifter för anslaget.
Universitetskanslersämbetet
UKÄ föreslår att anslaget Kostnader för datamaskintid för budget-
året 1974/75 förs upp med 25 250 000 kr. Under förutsättning av bifall till detta förslag bör enligt preliminär bedömning utgifter och inkomster av verksamheten vid universitetens datamaskincentraler under budgetåret 1974/75 kunna balanseras.
Ed
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 320
UKÄ föreslår att förevarande anslag förs upp med oförändrat be-
lopp.
Inom UKÄ pågår f.n. visst utredningsarbete rörande universitetens resurser för databehandling. UKÄ räknar med att ett program för hur det framtida behovet av datamaskinkapacitet skall tillgodoses kommer
att kunna läggas fram i förslagen till anslagsframställningar för budgetåret 1975/76. Departementschefen
Som jag framhållit i det föregående skall datamaskincentralerna vara
ekonomiskt självbärande och detta anslag belastas endast med de underskott som kan uppstå enskilda budgetår med hänsyn till att maski-
nerna utnyttjas ojämnt m, m. På motsvarande sätt uppkommande över-
skott tillförs statsverket. Det senare har varit fallet under en följd av år. För budgetåret
1972/73 har emellertid ett underskott uppstått i samband med tillkomsten av viss datamaskinutrustning. |
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Universitetens datamaskincentraler för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
E 45. Kostnader för datamaskintid
1972/73 Utgift 23 645 485
1973/74 Anslag 24 050 000 1974/75 Förslag 24 650 000
Från detta anslag bestrids kostnader för sådant utnyttjande av datamaskinanläggning, som är avsett för högre utbildning, samt för sådana projekt som prövas ha vetenskapligt intresse och vara utan direkt förvärvssyfte. Kungl. Maj:t har den 18 maj 1973 meddelat föreskrifter för anslaget.
Universitetskanslersämbetet
Enligt universitetskanslersämbetets (UKÄ) bedömning har den ut-
byggnad av universitetens datamaskincentraler, som skett på grundval av 1965 års riksdagsbeslut (prop. 1965: 40, SU 1965: 107, rskr 1965: 297 och prop. 1965: 42, SU 1965: 91, rskr 1965: 224), inte i erforderlig ut-
sträckning följts upp genom förstärkningar av anslaget till kostnader för datamaskintid. Den kapacitet som byggts upp har därför inte till
fullo kunnat utnyttjas av utbildnings- och forskningsinstitutionerna. Genom ökade intäkter från externa kunder, dvs. andra användare än uni-
versitet och högskolor, har dock verksamheten i huvudsak varit ekono-
miskt självbärande med ett visst samlat driftöverskott.
Ed
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 321
För budgetåren 1972/73 och 1973/74 har emellertid ekonomin vid universitetens datamaskincentraler allvarligt försämrats. Tillskotten på
anslaget har varit otillräckliga för att kompensera pris- och lönesteg-
ringarna.
För budgetåret 1974/75 beräknas de automatiska kostnadsökningarna vid datamaskincentralerna uppgå till 1 200 000 kr.
Inom grundutbildningen är behoven inom ämnesområdet informa-
tionsbehandling särskilt framträdande. Bl.a. dataindustriutredningen har pekat på svårigheterna att meddela en kvalitativt godtagbar utbild-
ning i informationsbehandling med de resurser för datamaskinbearbetningar som för närvarande står till förfogande.
För budgetåret 1974/75 utgör utbyggnaden av högskolan i Luleå cnligt UKÄA ctt särskilt skäl för förstärkning av anslaget till kostnader för datamaskintid.
Datamaskintid är vidare ett nödvändigt hjälpmedel i forskarutbild-
ningen. Ett speciellt problem för forskningen är att forskningsråden i allmänhet inte beviljar medel för datamaskinbearbetningar av forskningsprojekt, som i övrigt stöds av råden. UKA:s förslag till ökning av anslaget till kostnader för datamaskintid utgår från att rådens praxis
i detta avseende ändras.
En av UKÄ i samråd med statskontoret tillsatt arbetsgrupp arbetar f.n. med att utforma ett handlingsprogram för utvecklingen av datamaskinservicen inom den högre utbildningens och forskningens område. Programmet avser att ge riktlinjer för en utbyggnad av resurserna samt cventuella förslag till ändrad organisation av verksamheten
och ändrade former för att bestrida kostnaderna för datamaskintid. Arbetsgruppen väntas inom kort ligga fram sina förslag. Efter det att förslagen remissbehandlats kommer UKÄ att ta ställning till desamma
i samband med anslagsframställningen för budgetäret 1975/76.
UKÄ föreslår att anslaget för budgetåret 1974/75 höjs med sammanlagt 1200 000 kr.
Vad 0-alternativet beträffar skulle en reduktion av anslaget till kostnader för datamaskintid — vilket kan medföra minskade intäkter vid centralerna — tvinga fram en inskränkning av servicen till såväl interna som externa kunder, framhåller UKÄ. Detta kan i sin tur komma
att medföra bortfall av kunder och intäkter. En minskning av befintlig
utrustning måste göras och personal vid datamaskincentralerna friställas.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår ökas med 600 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för datamaskintid för budgetåret 1974/75 an-
visa ett förslagsanslag av 24 650 000 kr.
Ed
21 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bil. 10
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 322
E 46. Extra utgifter vid universiteten m. m.
1972/73 Utgift 1831 100 "> Reservation 1398 086 1973/74 Anslag 1400 000
1974/75 Förslag 1 440 000
Detta anslag är genom beslut av Kungl. Maj:t den 18 maj 1973 fördelat enligt följande sammanställning. 1. Universitetet i Uppsala sssssosssssssessrerrsrrre rer rr rr ers 120 000
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 323
e) vissa forskningsändamål
Vissa gemensamma frågor
Forskningsråden
Anslagen till forskningsråden inom utbildningsdepartementets verk-
samhetsområde uppgår innevarande budgetår till sammanlagt 161 390 000
kr. I sina förslag till anslagsframställningar för budgetåret 1974/75 re-
dovisar forskningsråden förslag till ökad medelsanvisning om sammanlagt drygt 86 milj. kr., dvs. en ökning med ca 55 <$4. Jag kommer i det
följande, vid min anmälan av anslag till resp. forskningsråd, att i korthet redovisa rådens förslag. Enligt rådens bedömning skulle 0-alternativet medföra indragning
av anslag motsvarande sammanlagt ca 139 tjänster.
Mina förslag i det följande innebär en med 22 515 000 kr. ökad medelsanvisning till forskningsråden. Jag har vid min anslagsberäkning
beaktat det medelsbehov som följer av vissa automatiska kostnadsökningar, bl. a. prisstegringar, höjt lönekostnadspålägg samt ökade kostnader för deltagande i avtalsbundet, internationellt forskningssamarbete.
De sakkunniga med uppdrag att utreda frågor rörande inriktning
och organisation av forskning med anknytning till u-landsproblem har i september 1973 avgivit betänkandet (SOU 1973: 41) Forskning för utveckling, Betänkandet remissbehandlas f. n.
Rymdforskning Inledning
Genom statsmakternas beslut år 1972 fastställdes den svenska rymdverksamhetens nuvarande utformning (prop. 1972:48, NU 1972: 37, rskr 1972: 216). Beslutet avsåg dels fortsatt svensk medverkan i den europeiska rymdforskningsorganisationens (ESRO) tillämpningsprogram samt — t.v. för perioden 1972—1974 — vetenskapliga program och grundprogram, dels organisation av den i Sverige bedrivna rymdverksamheten.
De nya riktlinjer för ESRO:s verksamhet, som fastställdes av medlemsstaterna år 1971, innebar bl. a. att organisationens sondraketprogram skulle läggas ned. Sondraketverksamhet förutsattes bedrivas enbart i enskilda länders regi. I stället skulle tyngdpunkten i samarbetet
ligga på satellitprojekt för olika rymdtekniska tillämpningar. Samar-
betet skulle även omfatta ctt reducerat program för grundforskningsprojekt med utnyttjande av satelliter. För medlemskap i ESRO kräv-
Ee
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 324
des deltagande i grundprogrammet och det vetenskapliga programmet.
I samband med denna omorientering av ESRO:s verksamhet över-
tog Sverige — genom ett särskilt avtal med ESRO — den 1 juli 1972 an-
svaret för sondraketförsöksplatsen Esrange vid Kiruna (jfr prop. 1972:
48 s. 29—33). Vidare träffades ett avtal mellan ESRO och vissa av organisationens medlemsstater om ett specialprojekt för uppsändande av sondrakceter. Avtalet innebär bl. a. att Sverige åtagit sig att svara för
driften av Esrange under en femårsperiod, dvs. t.o.m. den 30 juni 1977, mot att de i specialprojektet deltagande staterna förbundit sig att under samma period bidra till driftkostnaderna för Esrange.
Ansvaret för den svenska rymdverksamheten, vad gäller såväl internationella åtaganden som den inom landet bedrivna verksamheten åvilar statens delegation för rymdverksamhet (DFR), som inrättades
den 1 juli 1972. DFR tog därvid från statens naturvetenskapliga forskningsråd (NFR) och styrelsen för teknisk utveckling (STU) över upp-
giften att fördela de medel som anvisas för inhemsk rymdforskning.
Den 1 juli 1972 bildades vidare ett statligt bolag, Svenska rymdaktic-
bolaget, med uppgift att på DER:s uppdrag bl. a. svara för dels den tekniska samordningen av det svenska sondraketprogrammet, dels driften av Esrange.
De medel som för budgetåret 1973/74 anvisats för rymdforskning
— grundforskning med hjälp av sondraketer eller satelliter — uppgår till sammanlagt 20,1 milj. kr. Under anslaget Naturvetenskaplig
forskning har 6 870 000 kr. anvisats för det inhemska rymdforskningsprogrammet. Vidare har 10161 000 kr. anvisats under anslaget Europeiskt samarbete inom rymdforskningen för dels Sveriges bidrag till ESRO:s vetenskapliga program, dels bidrag till driften av Esrange. Därutöver har 3,1 milj. kr. anvisats för rymdforskningsprojekt under anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling under trettonde huvudtiteln.
I nyss nämnda proposition 1972:48 anförde chefen för industride-
partementet bl. a. att, eftersom ESRO:s verksamhet skulle komma att
ha sin tyngdpunkt i rymdtillämpningar, frågan om resurser för fort-
satt svensk rymdforskning, vad gällde såväl medverkan i ESRO:s vetenskapliga program som den i landet bedrivna verksamheten, förut-
sättningslöst borde omprövas. De svenska forskare som deltog i ESRO:s pågående satellitprojekt borde emellertid beredas tillfälle att fullfölja sina experiment. Departementschefen förordade därför att Sverige
skulle delta i ESRO:s vetenskapliga program under perioden 1972— 1974, varefter frågan om fortsatt svensk rymdforskning skulle prövas
på nytt.
DFR har i anledning härav utarbetat promemorian Svensk rymdforskning i långtidsperspektiv. Efter remiss har yttranden över promemorian avgivits av försvarets forskningsanstalt (FOA), televerket, Sve-
Ee
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 325
riges meteorologiska och hydrologiska institut, universitetskanslersäm-
betet (UKÄ) — som bifogat yttranden från vederbörande vid univer-
sitet och högskolor — STU, NFR och länsstyrelsen i Norrbottens län. Vidare har yttranden avgivits av Vetenskapsakademien, Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Sveriges Industriförbund, Sveriges mekanförbund och Tjänstemännens centralorganisation (TCO).
Promemorian
För den svenska rymdverksamheten i dess helhet utgör det vetenskapliga intresset, enligt DFR, endast ett av motiven. Rymdtillämpning-
ar och det industriella motivet har en minst lika stor betydelse. Det finns emellertid en stark koppling mellan de olika motiven och de olika
delarna av svensk rymdverksamhet. Det svenska rymdforskningspro-
grammet har sålunda, framhåller DFR, bl. a. bidragit till att utveckla
svensk industris kompetens inom rymdområdet. Det har även varit en förutsättning för lokaliseringen till Sverige av sondraketförsöksplatsen Esrange, vid vilken värdefulla sysselsättningstillfällen har skapats
för lokalbefolkningen. Omvänt har bl. a. den kompetens inom rymd-
området som svensk industri kunnat bygga upp genom det europeiska samarbetet kommit den inhemska rymdforskningen till godo. DFR drar därför slutsatsen att en balanserad svensk rymdverksamhet kriver ett rymdforskningsprogram.
DFR redovisar bl. a. de avvägningar som måste göras och de alternativ som står öppna i fråga om svensk rymdforsknings framtid.
När det gäller att bedöma vilken anslagsnivå som är den lämpligaste
för den svenska rymdforskningen bör man, enligt DFR, vara medveten om att investeringar i form av tekniska basresurser först måste göras i rymdforskningsprogrammet, innan man kan vänta något nämnvärt vetenskapligt utbyte av verksamheten. Sedan denna tröskelnivå nåtts, ökar det vetenskapliga utbytet med anslagsnivån.
För svensk del uppskattar DFR tröskelnivån till drygt 8 milj. kr. per år. Den nuvarande anslagsnivån om ca 9 milj. kr. medger ett sondraketprogram som ger samtliga i rymdforskningsprogrammet deltagande forskargrupper möjlighet att genomföra minst ett sondraketexperiment varje år. Några grupper har dessutom tillfälle att med några års intervall delta i satellitexperiment inom ramen för såväl ESRO:s ve-
tenskapliga program som bilaterala samarbetsavtal. Detta anser DFR
vara ett minimikrav för en rimlig forskningsaktivitet.
Sondraketverksamheten bör, enligt DFR, utgöra stommen i den svenska rymdforskningen. Samtidigt är medverkan i olika vetenskap-
liga satellitprojekt inom ramen för internationellt samarbete en förut-
sättning för ett balanserat svenskt forskningsprogram.
Ee
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 326
DFR redovisar därefter konsekvenserna av olika alternativ i vad avser fortsatt svensk rymdforskning.
En avveckling av den svenska rymdforskningsverksamheten måste,
enligt DFR, kombineras med utträde ur ESRO:s vetenskapliga program. Detta skulle få konsekvenser bl. a. för verksamheten vid Kiruna
geofysiska institut. Vidare skulle en förlängning av nuvarande avtal om drift av Esrange vara så gott som utesluten.
DFR konstaterar att en fullständig avveckling medför behov av —
successivt minskade — anslag fram till 1980-talets början, eftersom de internationella samarbetsprojekt i vilka svenska forskargrupper del-
tar måste fullföljas.
Vid sidan av de mer kortsiktiga följderna skulle, framhåller DFR,
en avveckling leda till att Sverige i början av 1980-talet inte längre
hade någon forskning inom stora områden av bl. a. ämnena astronomi, plasmafysik, geokosmofysik och övre atmosfärens fysik.
Beträffande utträde ur ESRO:s vetenskapliga program påpekar DFR att man kan förutse att deltagande i detta program kommer att vara
ett villkor för medlemskap i ESRO. DFR framhåller att ett utträde därför kommer att kräva förhandlingar om villkoren för Sveriges med-
verkan i ESRO:s tillämpningsprogram, i vilket svenskt deltagande i
vissa projekt är bundet fram till början av 1980-talet. DFR tar även upp alternativet enbart utträde ur ESRO:s vetenskapliga program. De negativa följderna av uteblivna experimenttill-
fällen inom ESRO:s ram skulle, enligt DFR, å ena sidan kunna reduceras om större delen av de medel som frigörs vid ett utträde kunde utnyttjas för det inhemska forskningsprogrammet. Å andra sidan skulle emellertid den väsentliga vetenskapliga kontaktyta som det europeiska forskningssamarbetet inom ESRO utgör ej längre bli tillgänglig för svenska forskare.
Ett tredje alternativ som DFR redovisar är att skära ned det svenska rymdforskningsprogrammet med 1 milj. kr. En sådan nedskärning skulle innebära att svenska forskares möjligheter till internationellt samarbete skulle reduceras avsevärt. Bl. a. skulle man nödgas avveckla pågående samarbete med Sovjetunionen. Totalt sett skulle, enligt DFR:s bedömning, återverkningarna för den svenska rymdforskningen bli långt allvarligare än den i förhållande till nuvarande anslag relativt begränsade reduktionen i första ögonblicket ger anledning att tro.
En oförändrad anslagsnivå för det inhemska rymdforskningsprogrammet innebär, enligt DFR, att ctt balanserat forskningsprogram kan bi-
behållas. Förutom att denna anslagsnivå medger fortsatt stöd till verksamheten vid ca sju forskargrupper, kommer svenska forskare även i
fortsättningen att kunna delta i satellitexperiment inom ramen för internationella samarbetsprojekt.
Ee
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 327
DFR tar slutligen upp de skäl som kan motivera en utökning av det
inhemska rymdforskningsprogrammet. Till de mest angelägna insat-
serna hör att etablera nya forskargrupper inom någon av de forskningsgrenar som f.n. är underrepresenterade i det svenska rymdforskningsprogrammet. Grundläggande forskning och utveckling inom infraröd-tekniken bedöms därvid vara av stort intresse, inte minst mot bakgrund av den satsning på fjärranalysområdet som DFR i annat sammanhang föreslår.
DFR rekommenderar — mot bakgrund av de överväganden som redovisats i utredningen — att ett inhemskt rymdforskningsprogram bibehålls på lägst nuvarande ambitionsnivå och att Sverige kvarstår
i ESRO:s vetenskapliga program.
Remissyttranden
DFR:s rekommendationer tillstyrks av samtliga remissinstanser utom TCO. Enligt TCO krävs — innan Sverige binder sig för ett fortsatt na-
tionellt och internationellt engagemang inom rymdforskningen — ett
underlag, som redovisar olika alternativa användningar inom andra forskningsområden av de resurser som rymdforskningen kräver. Innan ett sådant beslutsunderlag föreligger kan TCO för sin del inte ta
definitiv ställning till hur angelägen fortsatt svensk rymdforskning är.
UKÄA anser att den inhemska rymdforskningens behov bör vägas mot behov av annan naturvetenskaplig forskning. UKA förordar emellertid att anslagen till den inhemska rymdforskningsverksamheten tills vidare ligger kvar på ungefär nuvarande nivå samt att Sverige kvarstår i ESRO:s vetenskapliga program, så länge en inhemsk verksamhet på området bedrivs.
NER och Sveriges Industriförbund delar DFR:s syn på motiven för svensk rymdforskning. Industriförbundet bedömer svensk tillämpad rymdverksamhet som ett klart intresse ur såväl samhällets som den berörda industrins synvinkel. Fortsatt svensk rymdforskning är, enligt förbundet, en förutsättning för svenska rymdtekniska tillämpningar. FOA anser att det totalt sett finns fullt tillräckliga motiv för en bibehållen svensk satsning på rymdforskning av en sådan omfattning och med en sådan inriktning att Sverige kan delta i det internationella kun-
skapsutbytet på området. Enligt IVA:s bedömning är rymdforskning-
en starkare motiverad än vad som framgår av promemorian.
Länsstyrelsen i Norrbottens län framhåller att Esrange tillsammans med Kiruna geofysiska institut utgör viktiga beståndsdelar i den forskningsmässiga och teknologiska infrastrukturen i övre Norrland. Den direkta ekonomiska betydelsen för Kiruna kommun av dessa båda institutioner är, enligt länsstyrelsen, jämförbar med effekten av ett me-
delstort företag.
Ee
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 328
Departementschefen
Jag har inledningsvis redogjort för den svenska rymdverksamhetens
nuvarande utformning, som den fastställts genom statsmakternas beslut år 1972 (prop. 1972: 48, NU 1972: 37, rskr 1972: 216). Som fram-
gått bl.a. av min redovisning förordade chefen för industrideparte-
mentet, i den proposition som låg till grund för statsmakternas nämnda beslut, att Sverige skulle delta i ESRO:s vetenskapliga program t. v. under perioden 1972—1974, varefter frågan om fortsatt svensk rymdforskning skulle prövas på nytt.
För att ge underlag för en sådan prövning har statens delegation för rymdverksamhet (DFR) utarbetat promemorian Svensk rymdforsk-
ning i långtidsperspektiv. DFR rekommenderar att ett svenskt rymd-
forskningsprogram bibehålls på lägst nuvarande ambitionsnivå och att Sverige kvarstår i ESRO:s vetenskapliga program.
DFR:s förslag tillstyrks, som jag redovisat i det föregående, av så gott som samtliga remissinstanser.
Ursprungligen var det huvudsakliga motivet för att bedriva rymdverksamhet vetenskapligt. Under senare år har rymdverksamheten emellertid kommit att alltmer förskjutas mot tillämpningar, t. ex. inom fjärranalys, telekommunikation, meteorologi och navigation. I stort sett samma tekniska resurser används för rymdforskning och dess tilllämpningar. Genom den omorganisation av den svenska rymdverksamheten som genomfördes år 1972 skapades förutsättningar för samplanering och gemensamt utnyttjande av de tekniska resurserna.
Anslagen till det inhemska rymdforskningsprogrammet uppgår innevarande budgetår till sammanlagt ca 9 milj. kr. Denna anslagsnivå har gjort det möjligt att driva ett forskningsprogram som kännetecknas av att insatser avvägts mellan inhemska och internationella åtaganden. Det inhemska programmet omfattar huvudsakligen sondraketverksamhet för vilken tillgången till Esrange är en väsentlig förutsättning. Så gott som atla raketexperiment inom ramen för detta forsk-
ningsprogram har genomförts i samarbete med utländska forskargrupper. Forskningsprogrammet omfattar även medverkan i internatio-
nella satellitprojekt inom ramen för såväl ESRO:s vetenskapliga pro-
gram som bilaterala samarbetsavtal.
DFR redovisar i sin promemoria olika alternativ i vad avser svensk rymdforsknings framtid.
Alternativet avveckling av den svenska rymdforskningen måste, som DFR påpekar, kombineras med ett utträde ur ESRO:s vetenskapliga program. Detta alternativ skulle innebära att en väsentlig del av den svenska rymdverksamheten upphörde. Det skulle även få konsekven-
ser på kort och lång sikt för såväl inhemsk forskning som Sveriges
möjligheter att delta i det internationella rymdsamarbetct. Ett starkt motiv för den markbundna forskningen vid Kiruna geofysiska insti-
Ee
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 329
tut skulle försvinna, varvid en total omorientering av verksamheten
vid institutet måste göras. Vidare skulle Esrange inte längre komma att utnyttjas av utländska forskargrupper, eftersom man för driften av försöksplatsen är beroende av såväl forskningskompetens som tek-
nisk kompetens på svensk sida. En förlängning av det avtal om ett
specialprojekt för uppsändande av sondraketer, som nu reglerar driften av Esrange och som jag i det föregående redogjort för, skulle bli så gott som utesluten.
De kontakter som kunnat ctableras mellan svenska och utländska
forskare har bl a. stimulerat utländska forskargruppers intresse för att utnyttja Esrange. Utöver de stater som f.n. bidrar till driftkostnaderna för Esrange har, enligt vad jag inhämtat, ytterligare länder
visat intresse för att utnyttja försöksplatsen för sondraketuppskjut-
ningar. Det är därför enligt min mening angeläget att Esrange även i framtiden kan stå till förfogande för det internationella forsknings-
samarbetet.
Enligt vad jag inhämtat kommer deltagande i såväl det vetenskapliga programmet som grundprogrammet att även i fortsättningen vara villkor för medlemskap i ESRO liksom även i den nya europeiska rymdorganisation, vars verksamhet f. n. planeras inom bl. a. ESRO och som
väntas överta de nuvarande ESRO-aktiviteterna på oförändrade vill-
kor. Sveriges medverkan i vissa projekt inom ramen för ESRO:s till-
lämpningsprogram är bunden fram till början av 1980-talet. Ett ut-
träde ur det vetenskapliga programmet och grundprogrammet förut-
sätter därför förhandlingar om bl. a. de ekonomiska villkoren för att stå kvar i tilläimpningsprogrammet.
Ett andra alternativ som DFR redovisar är enbart utträde ur ESRO:s vetenskapliga program. Förutom de konsekvenser som detta skulle få för Sveriges medverkan i ESRO:s tillämpningsprogram skulle en sådan åtgärd även få konsekvenser för bl. a. svensk industris möjligheter att få beställningar från ESRO. För de svenska forskarna skulle dessutom ett utträde ur ESRO:s vetenskapliga program innebära att de inte längre fick tillgång till de värdefulla vetenskapliga kontakter som det europeiska forskningssamarbetet inom ESRO ger möjligheter
till.
Innevarande budgetår har för Sveriges deltagande i det vetenskapliga programmet anvisats 8,8 milj. kr. Till följd av beslutet av ESRO:s medlemsstater att reducera detta program kommer kostnaderna för
Sveriges del — vid ett fortsatt deltagande — att minska för de kom-
mande budgetåren. För budgetåret 1974/75 kan kostnaderna beräknas
till ca 8,5 milj. kr. och för budgetåren 1975/76 och 1976/77 till ca 8,2
milj. kr. för vartdera året (i 1973 års priser).
Som ett tredje alternativ redovisar DFR nedskärning av nuvarande anslag till svensk rymdforskning med 1 milj. kr. I likhet med DFR
Ee
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 330
anser jag att detta skulle få icke önskvärda återverkningar på svensk rymdforskning. .
Mot bakgrund av vad jag nu anfört och i likhet med det övervägande antalet remissinstanser anser jag att resurser även fortsättningsvis bör anvisas för ett svenskt rymdforskningsprogram av ungefär oförändrad omfattning och att Sverige för viss tid bör delta i ESRO:s vetenskapliga program även efter utgången av år 1974. Jag har i dessa frågor samrått med chefen för industridepartementet, som senare denna dag kommer att ta upp frågan om deltagande i ESRO:s grundprogram. |
Jag återkommer vid min anmälan i det följande av anslagen Naturvetenskaplig forskning och Europeiskt samarbete inom rymdforskningen till frågan om medel för budgetåret 1974/75 för dels rymdforskning, dels Sveriges deltagande i ESRO:s vetenskapliga program och driften av Esrange.
Ett bifall till vad jag kommer att föreslå under anslagen till de olika forskningsändamål som redovisas under detta avsnitt innebär ökningar i förhållande till medelsanvisningarna för innevarande budgetår enligt vad som framgår av följande sammanställning.
Ändamäl Anslag Beräknat 1974/75
1973/74
(tkr.) Ändring Anslag
(tkr.) (tkr.)
| Medicinsk forskning | 51 530 | + 6485 | 58 015 |
| Humanistisk forskning | 10 790 | + 1125 | 11 915 |
| Samhällsforskning | | 12 230 | + 1370 | 13 600 |
| Naturvetenskaplig forskning | 62 480 | + 7650 | 70 130 |
| Atomforskning | 24 360 (161 390) (422 515) (-+183 905) | + 5885 | 30 245 |
| CERN | 25 245 | + 5075 | 30 320 |
| ESRO | 10 161 | — 177 | 9 984 |
| Vissa forskningsinstitut m. m. | 11 241 | + 639 | 11 880 |
| Bidrag till Vetenskapsakademien | 4980 213 017 | + 450 +28 502 | 5430 241 519 |
Jag vill i detta sammanhang erinra om att statsrådet Lidbom vid sin anmälan tidigare denna dag av anslaget Framtidsstudier under andra
huvudtiteln föreslagit bl. a. att för nästa budgetår 2 milj. kr. skall dis-
poneras för långsiktsmotiverad grundforskning. Enligt förslaget skall en särskild samarbetskommitté tillsättas i vilken företrädare för bl. a. forskningsråden kommer att ingå.
Ee
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 331
E 47. Medicinsk forskning:
1972/73 Utgift 48 384 716 Reservation 332 502 1973/74 Anslag 51530 000!
1974/75 Förslag 58 015 000. " Av anslaget skall vid utgången av budgetåret « 40 000 kr. tillföras 'budgetutjämningsfonden.
Från detta anslag bestrids kostnader för dels forskningsprojekt samt nio extra ordinarie tjänster som professor, fem extra ordinarie tjänster
som biträdande professor och 25 särskilda forskartjänster inom statens
medicinska forskningsråds verksamhetsområde, dels medicinsk publi-
ceringsverksamhet, dels rådets förvaltning.
1973/74! Beräknad ändring 1974/75
Statens Departements-
medicinska chefen
forskningsråd Allmänmedicinsk och yrkesmedicinsk forskning 46 245 000? +26 655 000
| morfologi | : 4 572 000 | -+2 703 000 |
| medicinsk kemi | 8955 000 | +5 315 000 |
| fysiologi och farmakologi | 11 886 000 | +7 036 000 |
| medicinsk mikrobiologi | 3 203 000 | I ! 049 005 |
| irurgi | 309 | X |
| medicin | 4 625 000 | +2733 000 + = +6 485 000 |
| psykiatri | "1.364 000 | 4 810 000 : |
| odontologi | 1 067 000 | + 633 000 |
kontraktsforskning under ledning
av specialkommittéer m. m.ö 3 731 000 +2 202 000
övrigt 3 479 000 4-1 346 000 Förvaltning 915 000 + 585000. Försvarsmedicinsk forskning 4 370 000 + 2230 000 of.
51 530 000 +29 470 000 +6 485 000 + Delbeloppen anger rådets preliminära fördelning. ? Av anslagsposten skall vid utgången av budgetåret 40 000 kr. tillföras budgetutjämningsfonden. > Alkohol- och narkotikaforskning, socialmedicin, arbetsmedicin, preventiv kardiologi, studier av lipidmönstret i födan, forskning rörande sjukhusinfektioner, bullerforskning, metodutveckling samt biomedicinsk dokumentationsverksamhet.
Statens medicinska forskningsråd
1. Avsaknaden av ett fast vetenskapligt underlag för behandlingen av
ett flertal stora folksjukdomar motiverar, enligt rådet, en bred och ökad satsning på medicinsk forskning. Ökade anslag till den medicinska forskningen i dess vidaste bemärkelse, innefattande också utvärdering av behandlingsmetoder och utveckling av dessa, måste vara ett led i strävandena att förbättra förebyggande åtgärder, behandlingsresultat och rehabilitering vid de kvantitativt sett mest betydande sjukdomarna.
2. En extra ordinarie tjänst som biträdande professor i nervsystemets ämnesomsättning, personlig för docenten vid universiletet i Lund Bo
Siesjö, föreslås bli inrättad vid rådet den 1 juli 1974 med placering vid
universitetet i Lund. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och socialsty-
relsen har tillstyrkt förslaget.
Fe
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 332
Vidare föreslår rådet att en extra ordinarie tjänst som biträdande pro-
fessor i chockforskning, personlig för docenten vid universitetet i Göte-
borg David Lewis, inrättas vid rådet den 1 juli 1974 med placering vid
universitetet i Göteborg. UKÄA och socialstyrelsen har tillstyrkt förslaget.
3. Rådet föreslår att ytterligare nio särskilda forskartjänster inrättas.
4. Ökad medelsanvisning begärs för forskarrekryteringsbefattningar, stipendier och biträdespersonal.
5. Rådet begär en resursförstärkning för att kunna dels ge anslag till s.k. tung utrustning (4 milj. kr.), dels täcka ökade kostnader för försöksdjur (350 000 kr.). 6. En extra ordinarie tjänst som byråchef i lönegrad C 1 föreslås bli
inrättad vid rådet.
Departementschefen Inom ramen för den av mig förordade ökningen av anslaget för nästa budgetår har jag beräknat medel för en extra ordinarie tjänst som biträdande professor i nervsystemets ämnesomsättning, personlig för docenten vid universitetet i Lund Bo Siesjö. Dennes kompetens för tjänsten vitsordas i sakkunnigutlåtanden, Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att inrätta tjänsten.
Vid min beräkning av medelsanvisningen till försvarsmedicinsk forsk-
ning har jag samrått med chefen för försvarsdepartementet som bedömt
frågan från totalförsvarssynpunkt. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Mai:t föreslår riksdagen
att till Medicinsk forskning för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 58 015 000 kr.
E 48. Humanistisk forskning
1972/73 Utgift 12 032 959 Reservation 202 590 1973/74 Anslag 10 790 000 | 1974/75 Förslag 11 915 000
Från detta anslag bestrids kostnader för dels forskningsprojekt samt tre extra ordinarie tjänster som professor och tio särskilda forskar-
tjänster inom statens humanistiska forskningsråds verksamhetsområde, dels rådets förvaltning. För förvaltningskostnader får budgetåret 1973/74 användas högst
365 000 kr. av anslaget. Statens humanistiska forskningsråd disponerar utöver detta anslag av-
kastningen av humanistiska fonden.
Ee
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 333
Statens humanistiska forskningsråd 1. Erfarenhetsmässigt ökar kostnaderna för pågående fleråriga forskningsprojekt inom rådets verksamhetsområde med ca 10 procent om året på grund av bl. a. prisökningar. Ungefär en fjärdedel av de medel som rådet disponerar används för
att bekosta tryckning av forskningsrapporter m. m. Prisökningarna på
boktryck får därför kännbara återverkningar på rådets budget. Rådet behöver betydligt ökade resurser för att kunna både sörja för
forskningens förnyelse och låta fullfölja pågående forskningsprojekt.
Närmast önskar rådet sätta i gång ett sedan år 1969 planerat tvärveten-
skapligt projekt om den borgerliga kulturen.
Rådet begär vidare medel för forskarrekryteringstjänster inom humaniora och teologi. 2. En extra ordinarie tjänst som professor i bebyggelsevård, person-
lig för professorn i svensk och jämförande arkitekturhistoria vid konst-
högskolan Göran Lindahl, föreslås bli inrättad vid rådet den 1 juli 1974
med placering vid nordiska institutet för samhällsplanering. Universitets-
kanslersämbetet, statens planverk och nordiska institutet för samhälls-
planering har tillstyrkt förslaget.
3. Rådet föreslår att ytterligare tre särskilda forskartjänster inrättas. 4, Tjänst som sekreterare i lönegrad C 1 föreslås bli inrättad vid rädet. 5. Rådet yrkar att anslaget nästa budgetår ökas med 4 510 000 kr. till
15 300 000 kr. Inom ramen för detta belopp bör för förvaltningskostna-
der beräknas 475 000 kr., vilket innebär en ökning med 110 000 kr.
6. Rådet föreslår att ett särskilt anslag på 1,7 milj. kr. ställs till rådets
förfogande för bekostande av tryckning av doktorsavhandlingar inom
humaniora och teologi.
Rådet redovisar vidare de förändringar i rådets rutiner vid beviljande och utbetalning av anslag som vidtagits och planeras i samråd med riksrevisionsverket.
Departementschefen Rådet har i sin anslagsframställning redovisat åtgärder i anledning
av Kungl. Maj:ts uppdrag till rådet den 2 februari 1973 (jfr prop.
1973: 1 bil. 10 s. 414). Dessa åtgärder synes väl ägnade att förbättra de rutiner som rådet tillämpar vid beviljande och utbetalande av anslag.
Anslaget bör för nästa budgetår räknas upp med 1125 000 kr. till
11 915 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Humanistisk forskning för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 11 915 000 kr.
Ee
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 334
E 49. Samhällsforskning
1972/73 Utgift 10 989 079 Reservation ' 2293 479 1973/74 Anslag 12 230 000 1974/75 Förslag 13 600 000
Från detta anslag bestrids kostnader för dels forskningsprojekt samt tre extra ordinarie tjänster som professor och 16 särskilda forskartjänster inom verksamhetsområdet för statens råd för samhällsforskning, dels rådets förvaltning. För förvaltningskostnader får budgetåret 1973/74 användas högst 465 000 kr. av anslaget.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Statens råd Departements-
för samhills- chefen
forskning Socialvetenskaplig forskning
och publiceringsverksamhet 5 500 000 +3 250 000 ' Rättsvetenskaplig forskning
och publiceringsverksamhet 1230 000 + 520 000
| -+1 370 000 Psykologisk och pedagogisk
forskning och publiceringsverksamhet 5 500 000 +1 500 000
12 230 000 +5 270 000 +1 370 000
Statens råd för samhällsforskning
1. Rådet har under senare år kunnat ge anslag till forskningsprojekt m. m. motsvarande endast drygt en fjärdedel av det sammanlagda sökta anslagsbeloppet. Rådet föreslår att dess resurser ökas så att de täcker åtminstone hälften av de sökta anslagen.
Angelägen forskning inom rådets verksamhetsområde gäller bl. a. inkomstfördelningsproblem, effektivitetsproblem inom statlig och kommunal förvaltning, medborgarna och medinflytandet, miljöns utnyttjande och utformning, arbetsmarknadens sociologi, invandrarnas anpassningsproblem, rättslivets funktioner i samhället, utvecklingspsykologi, socialpsykologi, psykologisk behandlingsforskning, psykologiska studier
av barn-föräldrarelationer samt psykolingvistisk forskning.
Rådet föreslår att antalet särskilda forskartjänster vid rådet ökas. Vidare bör rådet ges ökade medel för andra typer av forskarbefattning-
ar och för biträdespersonal m. m.
2. En extra ordinarie tjänst som professor i makrosociologi, person-
lig för professorn Gösta Carlsson, Stockholm, föreslås bli inrättad vid
rådet den 1 juli 1974 med placering vid universitetet i Stockholm. Uni-
versitetskanslersämbetet har tillstyrkt förslaget. 3. Tjänst som kanslichef i lönegrad C 1 föreslås bli inrättad vid
rådet.
4, För förvaltningskostnader bör beräknas ett belopp av 600 000 kr.,
vilket innebär en ökning med 135 000 kr.
Ee
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 335
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Samhällsforskning för budgetåret 1974/75 anvisa ett re-
servationsanslag av 13 600 000 kr.
E 50. Naturvetenskaplig forskning
1972/73 Utgift 53 275 427 Reservation 9187 292 1973/74 Anslag 62 480 000! 1974/75 Förslag 70130 000
! Av anslaget skall vid utgången av budgetåret 246 000 kr. tillföras budgetutjämningsfonden.
Från detta anslag bestrids kostnader för bl. a. dels forskningsprojeckt samt sju extra ordinarie tjänster som professor och 26 särskilda forskartjänster inom statens naturvetenskapliga forskningsråds verksamhetsområde, dels rådets förvaltning. Från anslaget bestrids även kostnader för rymdforskningsprojekt inom verksamhetsområdet för statens delegation för rymdverksamhet (prop. 1972: 48 s. 37, NU 1972: 37, rskr
1972: 216).
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Rådet/Rymd- Departements-
delegationen chefen Naturvetenskaplig forskning
Programområden:
| 1. biologi | 16 890 000 | +11 220 000 |
| 2. kemi | 12 640 000 | + 8 675000 |
| 3. geovetenskaper | 8 070 000 | + 4 745 000 |
| 4. fysik | 12 330 000 | + 9635 000 |
| 5. naturvetenskaplig publice- | : +7 095 000 |
rings- och informationsverksamhet 2 000 000 + 800 000 6. serviceverksamhet m. m. 2030 090 4 — 495 000 7. förvaltning 1 650 000 + 580 000 I
55 610 0004? +36 150 000 +7 095 000 Rymdforskning 6 870 000? + 543 000 + 555 000
62 480 000 +36 693 000 +7 650 000
1 Statens naturvetenskapliga forskningsråd. Delbeloppen anger rådets preliminära fördelning på programområden, ? Av anslagsposten skall vid utgången av budgetåret 153 000 kr. tillföras budgetutjämningsfonden. > Statens delegation för rymdverksamhet. Av anslagsposten skall vid utgången av budgetåret 93 000 kr. tillföras budgetutjämningsfonden.
Statens naturvetenskapliga forskningsråd
1. Inom ramen för den föreslagna förstärkningen av de olika pro-
Ee
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 336
gramområdena har rådet beräknat medel för bl. a. dels forskartjänster (+1 825 000 kr.) samt assistent- och biträdespersonal (7 825 000 kr.), främst inom kemi och biologi, dels materiel inklusive tung utrustning (--11 325 000 kr.), främst inom fysik och kemi.
Inom de olika programområdena anser rådet att en ökad satsning bör
ske på följande särskilt prioriterade program.
Biologi: molekylärbiologi, grundläggande ekologisk forskning, taxonomi, organismbiologi, mikrobiologi och genetik.
Kemi: katalys, enzymologi och specifika reaktioner, havskemi samt
biologiska membraner.
Geovetenskaper: internationella hydrologiska dekaden (IHD), geodynamisk forskning (Geodynamics Project, GDP), internationella geologiska korrelationsprogrammet (IGCP), Global Atmospheric Research
Programme (GARP), fjärranalys och fysisk oceanografi.
Fysik: biofysik, datalogi, vissa delområden inom kondenserade materiens fysik, miljöfysik och radioastronomi.
2. Från detta anslag bestrids kostnaderna för Sveriges deltagande i vissa internationella forskningsprojekt. För nästa budgetår räknar rådet
preliminärt med ett ökat medelsbehov om sammanlagt 1 960 000 kr. för
de svenska bidragen till dels den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen (ESO) (prop. 1961: 138, UU 1961: 3, rskr 1961: 253), dels den europeiska konferensens för molekylärbiologi (CEBM) allmänna program (prop. 1968: 1 bil. 10 s. 342, SU 1968: 41, rskr 1968: 114) och specialprojekt för ett europeiskt laboratorium för molekylärbiologi (prop. 1973: 1 bil. 10 s. 420, UbU 1973: 10, rskr 1973: 108).
3. Enligt rådets mening bör i första hand ett ökat medelsbehov (sam-
manlagt ca 13 milj. kr.) tillgodoses för bl. a. följande ändamål.
Sveriges deltagande i ESO och CEBM.
Rådets medverkan i projektet Barrskogslandskapets ckologi (jfr prop.
1973: 1 bil. 10 s. 409 och 418, UbU 1973: 10, rskr 1973: 108) (--1 600 000
kr.).
Nya projekt inom de olika programområdena (+3 385 000 kr.). Rådet
har därvid prioriterat havsforskningen som ett temaområde med an-
knytning till programområdena biologi, kemi, geovetenskap och fysik.
Statens delegation för rymdverksamhet
I prop. 1972: 48 (s. 27, NU 1972: 37, rskr 1972: 216) förordade che-
fen för industridepartementet att frågan om resurser för fortsatt svensk rymdforskning vad gällde bl.a. den inom landet bedrivna verksamhe-
ten, skulle omprövas vid utgången av perioden 1972—1974. I syfte att ge underlag för denna prövning har delegationen utarbetat promemorian Svensk rymdforskning i långtidsperspektiv. Delegationen rekom-
Ee
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet = ' 337
menderar bl. a. att ett svenskt rymdforskningsprogram bibehålls på lägst
nuvarande ambitionsnivå.
För nästa budgetår begär delegationen medel för att täcka prisstegringar m. m. (--543 000 kr.).
Departementschefen
Jag vill erinra om vad jag anfört vid min anmälan i det föregående
av för vissa forskningsändamål gemensamma frågor.
Inom ramen för den av mig förordade ökningen av medlen till naturvetenskaplig forskning för nästa budgetår har jag beaktat att lönekostnaderna vid sju tjänster vid Kiruna geofysiska institut, vilka f. n. bekostas från detta anslag, enligt mina förslag i det följande fr. o. m. den 1 juli 1974 kommer att bestridas från anslaget Kiruna gcofysiska institut.
I enlighet med vad jag anfört angående fortsatt svensk rymdforskning vid min anmälan i det föregående av för vissa forskningsändamål gemensamma frågor beräknar jag under detta anslag för nästa budgetår medel för ctt fortsatt svenskt rymdforskningsprogram av
ungefär oförändrad omfattning.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen |
att till Naiurvetenskaplig forskning för budgetåret 1974/75 an-
visa ett reservationsanslag av 70 130 000 kr.
E 51. Atomforskning
1972/73 Utgift 21 704 107 Reservation 3 307 953 1973/74 Anslag 24 360 0001 1974/75 Förslag 30 245 000 ! Härjämte har ett anslag om 750 000 kr. anvisats på tilläggsstat.
Från detta anslag bestrids kostnader för dels forskningsprojekt samt
en extra ordinarie tjänst som professor och fem särskilda forskartjäns-
ter inom verksamhetsområdet för statens råd för atomforskning, dels rådets förvaltning. Från anslaget utgår även medel för del av det svens-
ka bidraget till den europeiska kärnforskningsorganisationens (CERN)
program för en 300 GeV-accelerator (prop. 1971:55, UbU 1971: 18, rskr 1971: 175).
Ee
22 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bil. 10
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 338
1973/74 Beräknad ändring 1974;75
Rådet Departements-
chefen
| Atomforskning | 23 370 000! + 9470 000 | |
| elementarpartikelfysik | 2 160 009 | -+1 000 000 |
| kärnstrukturforskning | 5 950 000 | -F3 250 000 |
merkostnader för svenskt deltagande i CERN:s program för en 300 GeV-accc-
lerator 8 810 000: + 920 090
plasmafysik med fusionsforskning 1700 000 1 100 000 kondenserade materiens fy- +5 885 000 sik, neutron- och reaktorfysik m, m. 840 000 + 500 000 kärnkemi och strålningskemi 2 430 000 -— 500 000 radiofysik och strålnings-
| biologi | 1260 000 | + 400 000 |
| - övrigt | 220 000 | -+ 00 000 |
| Förvaltning | 990 000 + 50 000 | |
| Lönce- och prisomräkning | = + 1280 000 |
24 360 000 -+10 800 000 +5 885 000 + Delbeloppen anger rådets preliminära fördelning. ? Rådet beräknar, till följd av inträffade valutakursförändringar, merkostnaderna för budgetåret 1973/74 till sammanlagt 9910 000 kr. vilket med 1,1 milj. kr. skulle överstiga det belopp som ursprungligen beräknats. Rådet förutsätter att det i annan ordning kommer att kompenseras för dessa ökade kostnader och beräknar inte medel härför i detta sammanhang.
Statens råd för atomforskning
1. I enlighet med de av riksdagen godkända riktlinjerna för finansieringen av ett svenskt deltagande i CERN:s program för en 300 GeVaccelerator (prop. 1971:55, UbU 1971: 18, rskr 1971: 175) skall merparten av kostnaderna för Sveriges deltagande i programmet bestridas inom ramen för detta anslag. För nästa budgetår beräknar rådet dessa kostnader till sammanlagt 11 830 000 kr.
Av det redovisade ökade medelsbehovet för elementarpartikelfysik och kärnstrukturforskning utgör 1,2 milj. kr. beräknade kostnader för utnyttjande av CERN:s forskningsresurser.
2. Ett bifall till rådets förslag skulle möjliggöra en angelägen förstärkning av resurserna för forskning inom rådets verksamhetsområde. Att redan vid tidpunkten för ingivandet av anslagsframställningen i detalj ange inom vilka områden och med vilken prioritet åtgärderna skall sättas in är, framhåller rådet, inte möjligt. Bl. a. följande punk- 1er kan, enligt rådet, uppfattas som en cexemplifierande modell.
En ökad satsning på förberedelsearbetet för deltagande i experiment vid CERN:s 300 GeV-acceclerator är angelägen och bör kunna ske inom den föreslagna anslagsramen.
Inom kärnstrukturforskningen har Sverige en stark tradition och
värdefulla forskningsresultat kan väntas med måttliga insatser. Tandem Van de Graaff-acceleratorlaboratoriet i Uppsala skulle kunna ges en fullgod basutrustning.
Vid en medelstilldelning på denna nivå även under de närmast föl-
Ee
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet' 339
jande åren skulle rådet troligen kunna bidra med ungefär hälften av kostnaderna för ombyggnaden av acceleratorn vid Gustaf Werners institut i Uppsala.
Ett ökat stöd till den plasmafysikaliska forskningen och fusions-
forskningen är enligt rådet välmotiverat med hänsyn till den roll forskningsområdet spelar vad gäller den framtida energiförsörjningen.
Kärnkemi och strålningskemi samt radiofysik och strålningsbiologi
är som grundyctenskaper viktiga för att lösa en rad problem inom skilda områden, t. ex. kärnenergifrågan. Måttliga insatser kan väntas ge
god utdelning.
3. Av den föreslagna ökningen av anslaget utgör 5 600 000 kr. den minsta ökning som erfordras för att dels upprätthålla en meningsfull svensk verksamhet, dels säkra ett acceptabelt utnyttjande av CERN:s
resurser.
Departementschefen
Riksdagen godkände år 1971 riktlinjerna för finansieringen av Sveriges deltagande i den curopeiska kärnforskningsorganisationens (CERN) program för en 300 GeV-accelerator (prop. 1971:55, UbU 1971: 18, rskr 1971: 175). I enlighet med dessa riktlinjer skall merparten av kostnaderna för Sveriges deltagande i programmet bestridas från detta anslag. Dessa kostnader kan för budgetåret 1974/73 beräknas uppgå
till ca 11,7 milj.kr.
Kostnaderna för programmet för en 300 GeV-accelerator stiger mycket snabbt fram t. o. m. år 1974. För åren 1975 och 1976 kommer
dessa kostnader att successivt minska. Enligt fastställda planer skall
kostnaderna under de därpå följande två åren ligga på en nivå motsvarande den för år 1976 (ifr prop. 1971: 55 s. 5). För att undvika en alltför kraftig reduktion av medlen för övrig, av rådet stödd forskning, har för vart och ett av budgetåren 1972/73 och 1973/74 till rådet anvisats ett särskilt belopp om 2 milj. kr. För budgetåret 1974/75 beräknar jag för detta ändamål ett särskilt belopp om 1 milj. kr. (fr prop. 1971:55 s. 16). Detta innebär att till rådets förfogande ställs sammanlagt 5 milj. kr. under tre budgetår. De anslag som under budgetåren 19735/76—1978/79 kan komma att ställas till rådets förfogande bör reduceras med motsvarande belopp (fr prop. 1971: 55 s. 11).
I diskussionen om den framtida encergiförsörjningen har fusionskraften framhållits som en möjlig energikälla. Det slutliga målet för fusionsforskningen, en kontinuerligt kraftproducerande fusionsreaktor,
är enligt rådet ännu avlägset. Väsentliga steg har dock tagits i riktning mot fusionsproblemets lösning. För en säker bedömning av fusionsforskningens roll för den framtida energiförsörjningen krävs, framhåller rådet, betydande insaser inom såväl teoretisk som experimentell forskning.
Ee
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 340
Inom ramen för den av mig förordade ökningen av anslaget till atomforskning har jag — efter samråd med chefen för industridepartementet — beräknat medel för en avsevärd förstärkning av resurserna för
plasmafysik med fusionsforskning. Vid min medelsberäkning för nästa budgetår har jag vidare beaktat att lönekostnaderna vid tre tjänster vid forskningsinstitutet för atomfysik, vilka f. n. bekostas från detta anslag, vid bifall till mina förslag i det följande fr. o.m. 1 juli 1974 kommer att bestridas från anslaget
Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader. Från förevarande anslag bestrids innevarande budgetår även kostnaderna för en av rådet inrättad tjänst som föreståndare vid Tandem Van de Graaff-
acceleratorlaboratoriet i Uppsala. Vid min anmälan i det föregående av anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlö-
ningar till lärarpersonal har jag förordat att en professur i kärnfysik
inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1974. Jag har tagit hän-
syn till detta förslag vid min medelsberäkning för nästa budgetår av anslaget till atomforskning.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Artomforskning för budgetåret 1974/75 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 30 245 000 kr.
E 52. Europeiskt samarbete inom kärnforskningen
1972/73 Utgift 25 526 432 1973/74 Anslag 25245 000 : 1974/75 Förslag 30 320 000 !
Från detta anslag bestrids kostnaderna för Sveriges deltagande i det europeiska samarbetet på kärnforskningens område, CERN (prop. 1953:
127, SU 1953: 77, rskr 1953: 167; prop. 1966: 1 bil. 10 s. 560, SU 1966: 42,
rskr 1966: 125; prop. 1971: 55, UbU 1971: 18, rskr 1971: 175).
Statens råd för atomforskning 1. CERN:s grundprogram och program för lagringsringar
Beslutet år 1971 av CERN:s råd att anta programmet för en 300 GeV-accelerator fattades under förutsättning av bl.a. en reduktion av dittills planerade budgetramar för grundprogram och program för lagringsringar. Inom ramen för dessa program skulle dessutom cxperi-
mentutrustning ställas i ordning för att från och med år 1976 möjliggöra forskning med strålar om en encrgi av upp till 200 GeV från den
Ee
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 341
nya storacceleratorn. Till följd härav pågår inom CERN en omfattande översyn av program och budget för grundprogram och program för lagringsringar. Det svenska bidraget till dessa program för nästa budgetår kan — vid en bidragskvot av 4,78 & — beräknas till 25 870 000 kr.
(--3 370 000 kr.).
2. CERN:s program för en 300 GeV-accelerator
I enlighet med de av riksdagen godkända riktlinjerna för finansiering-
en av det svenska deltagandet i CERN:s program för en 300 GeV-acce-
lerator skall merparten av kostnaderna för Sveriges deltagande i detta program bestridas inom ramen för reservationsanslaget Atomforsk-
ning (prop. 1971:55, UbU 1971: 18, rskr 1971: 175). Kostnaderna i öv-
rigt för programmet skall t. v. bestridas från förevarande anslag. Ifrågavarande kostnader kan för nästa budgetår — vid en bidragskvot av 4,80 £& — beräknas till 3 450 000 kr. (+750 000 kr.).
3. Kostnader för svensk representation i CERN
Inom ramen för anslaget får högst 45 000 kr. tas i anspråk för svenska representanters deltagande i sammanträden med CERN samt dess kom-
mittéer och arbetsgrupper. För nästa budgetår föreslår rådet att detta belopp räknas upp med 5 000 kr. till 50 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar Sveriges bidrag för nästa budgetår till CERN:s grundprogram och program för lagringsringar — vid en bidragskvot av 4,78 <o — till 26 550 000 kr. (-+4 050 000 kr.).
TI enlighet med de av riksdagen godkända riktlinjerna för finansieringen av Sveriges deltagande i CERN:s program för en 300 GeVaccelerator (prop. 1971:55, UbU 1971:18, rskr 1971: 175) skall merparten av kostnaderna för Sveriges deltagande i detta program bestri-
das inom ramen för rescrvationsanslaget Atomforskning. Kostnader-
na i övrigt för programmet skall t. v. bestridas från förevarande anslag.
De sammanlagda kostnaderna för Sveriges deltagande budgetåret 1974/75 i programmet för en 300 GeV-accelerator kan — vid en bi-
dragskvot av 4,80 £& — beräknas till ca 15,4 milj. kr. Av detta belopp
motsvarar ca 11,7 milj. kr. de kostnader som, i enlighet med vad jag redovisat vid min anmilan av reservationsanslaget Atomforskning, skall bestridas inom ramen för nämnda anslag och 3 700 000 kr. (4-1 000 000 kr.) de kostnader, som skall bestridas från förevarande anslag.
Jag har vidare beräknat ett belopp av 70 000 kr. (+25 000 kr.) för svenska representanters deltagande i sammanträden med CERN samt dess kommittéer och arbetsgrupper.
Ee
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 342
Anslaget bör för nästa budgetår räknas upp med sammanlagt
5 075 000 kr. till 30 320 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Europeiskt samarbete inom kärnforskningen för budget-
året 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 30 320 000 kr.
E 53. Europeiskt samarbete inom rymdforskningen
1972/73 Utgift 11 559 303
1973/74 Anslag 10 161 000
1974/75 Förslag 9 984 000
Från detta anslag bestrids dels kostnaderna för Sveriges deltagande i den europeiska organisationens för rymdforskning (ESRO) vetenskapliga program, dels Sveriges bidrag till driften av sondraketförsöksplatsen Esrange vid Kiruna (prop. 1972:48 bil. 1, UbU 1972:27, rskr 1972: 217). Kostnaderna för bl. a. Sveriges deltagande i ESRO:s grund-
program och tillämpningsprogram bestrids från ett särskilt anslag under trettonde huvudtiteln (prop. 1972: 48 bil. 2, NU 1972: 37, rskr 1972: 216). Statens delegation för rymdverksamhet, som inrättades den 1 juli
1972, är svenskt beredningsorgan för bl. a. kontakter med ESRO.
Statens delegation för rymdverksamhet 1. ESRO:s vetenskapliga program
Sverige deltar, i enlighet med statsmakternas beslut, t. v. till utgången av år 1974 i ESRO:s vetenskapliga program (prop. 1972:48 s. 38, NU 1972: 37, rskr 1972: 216). I syfte att ge underlag för prövningen av bl. a. frågan om fortsatt svenskt deltagande i detta program har delegationen utarbetat promemorian Svensk rymdforskning i långtidsperspektiv. Delegationen rekommenderar bl. a. ett fortsatt svenskt deltagande i ESRO:s vetenskapliga program även efter utgången av år 1974.
Kostnaderna för Sveriges deltagande i det vetenskapliga programmet budgetåret 1974/75 kan — med utgångspunkt i en bidragskvot av 4,63 9460
— beriknas till 8 451 000 kr. (—371 000 kr.).
2. Bidrag till driften av Esrange
I samband med att ESRO:s medlemsstater beslöt lägga ned organisa-
tionens sondraketprogram träffades ett avtal mellan ESRO och Sverige
om att Sverige den 1 juli 1972 skulle överta ansvaret för sondraketförsöksplatsen Esrange vid Kiruna (prop. 1972:48 s, 29—33, NU 1972: 37, rskr 1972: 216). Vidare träffades avtal mellan ESRO och vissa av organisationens medlemsstater om ett specialprojekt för uppsändande av sondraketer. Avtalet innebär bl. a. att Sverige förbundit sig att un-
Ee
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 343
der en period av fem år, dvs..t. o. m. den 30 juni 1977, driva Esrange ' mot att de i specialprojektet deltagande staterna förbundit sig att under
samma period bidra till driftkostnaderna.
Med hänsyn till inträffade prisstegringar kommer Sveriges bidrag till driften av Esrange budgetåret 1974/75 att behöva ökas till 1 533 000
kr. (4194 000 kr.).
Departementschefen
Jag vill erinra om vad jag anfört angående fortsatt svensk rymdforskning vid min anmälan i det föregående av för vissa forskningsändamål gemensamma frågor. I enlighet därmed förordar jag att Sve-
rige för viss tid deltar i ESRO:s vetenskapliga program även cfter ut-
gången av år 1974. |
Jag beräknar, i enlighet med delegationens förslag, kostnaderna för Sveriges deltagande i ESRO:s vetenskapliga program budgetåret 1974/75
till 8 451 000 kr. (—371 000 kr.). Vidare beräknar jag, med hänsyn till inträffade prisstegringar, Sve-
riges andel av kostnaderna under nästa budgetår för driften av Esrange
till 1 533 000 kr. (+194 000 kr.).
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med sammanlagt 9 984 000 kr. (—177 000 kr.). Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
]. godkänna att Sverige deltar i ESRO:s vetenskapliga program
även efter utgången av år 1974,
2, till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen för budget-
året 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 9 984 000 kr.
E 54. Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader
1972/73 Utgift 2 382 145 1973/74 Anslag 2 698 000 1974/75 Förslag 3 102 000
Forskningsinstitutet för atomfysik förstatligades år 1964 (prop. 1964:
47, SU 1964: 47, rskr 1964: 148). Enligt sin stadga, fastställd av Kungl. Maij:t den 29 juni 1964 (ändrad senast den 25 maj 1973), har institutet till uppgift att bedriva forskning och utbildning inom atomfysikens område. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) är central myndighet för institutet.
Ee
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet = 344
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Universitets- Dcepartements-
kanslersämbetet . chefen
Personal
| Forskarpersonal | 9 | of. | of. |
| Övrig personal | 20 29 | +3 +3 | +3 +3 |
Anslag
| Lönekostnader | 1 837 000 | +217 000 | |
| Sjukvård | 15 000 | of. | |
| Reseersättningar | 7 500 | 1000 | |
| Lokalhyror | 502000 UU 4559 000 | 4147 000 | |
| Bränsle, lyse och vatten | 240 000 | + 29000 | |
| Renhållning och städning | 65 500 | + 8000 | |
| Telegram och telefon | 31 000 2 698 000 | o+ 2000 +559 000 +404 000 |
Universttetskanslersämbetet
UKÄ föreslår att de i riksstaten för innevarande budgetår uppförda
anslagen Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader (förslagsanslag) och Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m, m. (re-
servationsanslag) ersätts av ett reservationsanslag benämnt Forskningsinstitutet för atomfysik. UKÄA förutsätter därvid att sådana ökade personalkostnader som uppstår till följd av centralt träffade löneöverenskommelser skall bestridas från förslagsanslaget till täckning av merkostna-
der för löner och pensioner m, m. under sjunde huvudtiteln. Vidare bör
möjlighet finnas till kompensation för sådana höjningar av lokalhyror m. m. som inte kunnat förutses i samband med anslagsframställning för institutet. Eventuell reservation vid utgången av budgetåret 1973 /74 på anslaget Forskningsinstitutet för atomfysik: Matcriel m. m. bör tillföras det nya reservationsanslaget.
UKÄ:s förslag i övrigt innebär i korthet följande.
1. Pris- och löneomräkning m. m. 249 000 kr., varav 44 000 kr. avser
höjt lönekostnadspålägg. 2. O-alternativet (—169 000 kr.) skulle innebära bl. a. avgiftsbelägg-
ning av tjänster till andra institutioner och en kraftig minskning av bestrålningstiden vid institutets 225-cm-cyklotron.
3. I samband med anslagsomläggningen bör särskilda medel beräknas för kostnader för vikarier för anställd personal (--60 000 kr.).
Om den föreslagna anslagsomläggningen inte kommer till stånd bör institutet erhålla ytterligare resurser för administration (-1-60 000 kr.).
4. Lönekostnaderna vid en tjänst som forskningsingenijör och två tjänster som laboratorieingenjör, vilka f. n. bestrids från anslaget Atomforskning, bör nästa budgetår bestridas från förevarande anslag (5150 000 kr.). Statens räd för atomforskning har tillstyrkt förslaget.
Ee
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 345
5. Ytterligare medel bl. a. för ändamål som nu bekostas från institu-
tets materielanslag (+ 100 000 kr.).
Departementschefen
Jag är inte beredd att förorda den av universitetskanslersämbetet fö-
reslagna anslagsomläggningen. Vid min beräkning av anslaget till för-
valtningskostnader för nästa budgetår har jag räknat med att lönekost-
naderna vid en tjänst som forskningsingenjör och två tjänster som laboratorieingenjör, vilka f.n. bestrids från anslaget till atomforskning,
fr. o. m. den 1 juli 1974 skall bestridas från förevarande anslag.
I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar
under detta anslag än sådana av automatisk natur.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 3 102 000
kr.
E 55. Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m.
1972/73 Utgift 276 861 Reservation 58 191 1973/74 Anslag 257 000! 1974/75 Förslag 270 000
1? Av anslaget skall vid utgången av budgetåret 6 800 kr. tillföras budgetutjämningsfonden.
Departementschefen
Jag förordar att anslaget höjs med 13 000 kr. Jag hemställer att
Kungl. Maj:t föreslår riksdägen
att till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m.m. för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 270 000 kr.
E 56. Kiruna geofysiska institut
1973/74 Anslag 910 000 1974/75 Förslag 1775 000
Kiruna geofysiska institut förstatligades år 1973 (prop. 1973: 59, UbU
1973: 20, rskr 1973: 134). Enligt sin instruktion, fastställd av Kungl.
Maj:t den 25 maj 1973, har institutet till uppgift att bedriva och främja
forskning samt mät- och registreringsverksamhet inom det geokosmofysiska ämnesområdet. Institutet skall vidare inom sitt verksamhetsområde medverka vid forskarutbildning som anordnas vid universitetet
Ee
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet ' 346
i Umeå. Institutet utgör, såvitt avser denna utbildning, en institution
vid universitetet. Institutets verksamhet utövas vid observatoriet i Ki-
runa och vid jonosfärobservatoriet i Lycksele. Universitetskanslersäm-
betet (UKÄ) är chefsmyndighet för institutet. Av anslaget får högst 780 000 kr. användas för lönekostnader.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Universitets- Departements-
kanslersämbetet chefen
Personal
| Forskarpersonal | 4 | of. | of. |
| Övrig personal | 8 12 | +7 +7 | +7 +7 |
Universitetskanslersämbetet
UKÄ föreslår att anslaget för nästa budgetår räknas upp med sammanlagt 990 000 kr. till 1 900 000 kr.
Den föreslagna uppräkningen innebär i korthet följande.
1. Löneomräkning 26 000 kr., varav 19 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. 0-alternativet (—93 200 kr.) skulle enligt UKÄ medföra betydande svårigheter för en fortsatt verksamhet. En minskning av personalen med en kontorist skulle innebära att bearbetningen av vetenskapliga data försvårades. En nedskärning av medlen för drift m. m. måste, i institutets nuvarande ekonomiska läge, fördelas på olika verksam-
heter.
3. Lönekostnaderna vid en tjänst som forskningsingenjör, två tjänster som laboratorieingenjör, en tjänst som laboratorietekniker, två tjänster som institutionstekniker och en tjänst som kontorist, vilka f. n. bestrids från anslaget Naturvetenskaplig forskning, bör nästa budgetår bestridas från förevarande anslag (--370 000 kr.). Statens naturvetenskapliga forskningsråd (NFR) har tillstyrkt förslaget.
4. Medel för materiel som innevarande budgetår anvisats från an-
slaget Naturvetenskaplig forskning bör för nästa budgetår anvisas från
detta anslag. (+70 000 kr.). NFR har tillstyrkt förslaget.
5. För lokalkostnader beräknar UKÄ 410 000 kr.
6. Förstärkning av nuvarande anslag (+114 000 kr.).
Departementschefen
Vid min beräkning av anslaget för nästa budgetår har jag räknat
med att lönekostnaderna vid en tiänst som forskningsingenjör, två
tjänster som laboratoricingenjör, en tjänst som laboratorietekniker, två tjänster som institutionstekniker och en tjänst som kontorist, vilka f.n. bestrids från anslaget till naturvetenskaplig forskning, fr. o. m. den 1 juli 1974 skall bestridas från förevarande anslag.
Ec
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 347
I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under detta anslag än sådana av automatisk natur.
Anslaget bör för nästa budgetår räknas upp med 865 000 kr. till 1775 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kiruna geofysiska institut för budgetåret 1974/75 anvisa
ett reservationsanslag av 1 775 000 kr.
E 57. Latinamerika-institutet i Stockholm
1972/73 Utgift 75 1973/74 Anslag 84 000 1974/75 Förslag 313 000
Latinamerika-institutet i Stockholm har enligt sin instruktion, fastställd av Kungl. Maj:t den 29 maj 1969 (ändrad senast den 11 december 1970), till uppgift att främja studiet av samhälls- och kulturutvecklingen i de latinamerikanska länderna. Det åligger institutet särskilt att driva och främja forskning och utbildning om Latinamerika, driva biblioteksverksamhet och utgöra dokumentationscentrum för latinamerikaforskningen. Institutet skall vidare anordna kurser, föreläsningar och seminarier och i Övrigt sprida information om latinamerikanska förhållanden samt medverka till ekonomiska och allmänkulturella kontakter med Latinamerika.
Kostnaderna för institutet har efter det att institutet år 1969 omorganiserades till ett fristående statligt institut täckts genom att behållningen av den iberoamerikanska fonden har tagits i anspråk (jfr prop. 1969: 21, SU 1969: 47, rskr 1969: 138). Med utgången av innevarande budgetår är fondmedlen förbrukade. Chefsmyndighet för institutet är universitetskanslersämbetet (UKÄ).
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Universitets- Departements-
kanslersämbetet chefen Personal Handläggande personal 2 of. of. Övrig personal 0,5 of. of.
2,5 of. of. Anslag Utgifter
| Lönekostnader | 197 000 l | + 6000 |
| Sjukvård | 2000 I + 43000 | of. |
| Lokalkostnader | 5 000 | + 20000 |
| Expenser m. m. | 76 000 . 280 000 + 43 000 | + 7000 + 33 000 |
Uppbördsmedel Fondmedel 196 000 -—196 000 —L 196 000
Nettoutgift 84 000 +239 000 +229 000
Ee
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 348
Universitetskanslersämbetet
UKÄ förordar att medel till institutet budgetåret 1974/75 anvisas under ett reservationsanslag. UKÄA förutsätter därvid att sådana ökade personalkostnader som uppstår till följd av centralt träffade löneöverenskommelser skall bestridas från förslagsanslaget till täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. under sjunde huvudtiteln. UKAÄ:s förslag i övrigt innebär i korthet följande.
1. Pris- och löneomräkning m. m. 33 000 kr., varav 5 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Beträffande 0-alternativet bedömer UKÄ en reducering av medlen till lönekostnader omöjlig med hänsyn till nuvarande personalsituation och till de uppgifter, som åligger institutet. Minskningen skulle därför drabba driftkostnadsposterna med en nedskärning av verksamheten — främst informations- och dokumentationsfunktionerna — som följd.
3. Medelsanvisning med anledning av övergång till reservationsanslag (+10 000 kr.).
4. Ökad medelsanvisning med anledning av bortfall av fondmedel (196 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Mar:t föreslår riksdagen
att till Latinamerika-institutet i Stockholm för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 313 000 kr.
E 58. Institutet för social forskning
1972/73 Utgift 995 477 1973/74 Anslag 1243 000 1974/75 Förslag 1286 000
Institutet för social forskning inrättades den 1 januari 1972 (prop. 1971: 141, UbU 1971: 32, rskr 1971: 348, prop. 1972: 29, UbU 1972: 25, rskr 1972: 185). Institutet har enligt sin instruktion (1972: 371) till uppgift att bedriva och främja forskning rörande sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor samt att verka för samordning av sådan forskning. Institutet skall vidare inom sitt verksamhetsområde medverka vid utbildning som anordnas vid läroanstalter för högre utbildning. Universitetskanslersämbetet (UKAÄ) är chefsmyndighet för institutet.
Ee
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 349
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Universitets- Departements-
kanslersämbetet chefen Personal Forskarpersonal 10,5 +1 of. Övrig personal 4 | of. of.
14,5 -+1 of.
Anslag
| Lönekostnader | 1023 000 | 4123 000 | 426 000 |
| Sjukvård | 3 000 | + 1000 | + 1000 |
| Reseersättningar | 25 000 | + 2000 | + 1000 |
| Lokalkostnader | 102 000 | + 8000” | + 8000 |
| Expenser | 90 000 | + 10000 | + 7000 |
Forsknings- och utvecklings-
arbete — + 100 000 —
1 243 000 +244 000 +43 000
Universitetskanslersämbetet
1. Löneomräkning 26 000 kr., varav 24 000 kr. avser höjt lönckost-
nadspålägg.
2. I 0-alternativet förordar UKÄ att antalet assistenttimmar, som får
disponeras av institutet, minskas med 1 000. 3. Tjänst som biträdande professor omfattande utvärderingsforskning inom det socialpolitiska området (497 000 kr.). Förslaget rörande medel för forsknings- och utvecklingsarbete innebär bl.a, att institutet skulle få möjligheter att initiera projekt inom sitt verksamhetsområde och att anställa personal för begränsad tid inom
särskilda forskningsprojekt.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Mart föreslår riksdagen
att till Institutet för social forskning för budgetåret 1974/75 an-
visa ett förslagsansiag av 1 286 000 kr.
E 59, Bidrag till Institutet för internationell ekonomi
| 1972/73 Utgift | 780 000 |
| 1973/74 Anslag | 830 000 |
| 1974/75 Förslag | 875 000 |
Från detta anslag bestrids kostnader för verksamheten vid Institutet
för internationell ekonomi (prop. 1962: 1 bil. 10 s. 525, SU 1962: 102,
rskr 1962: 245). Enligt sina stadgar, fastställda av Kungl, Maj:t den 6 juni 1962 (ändrade senast den 18 oktober 1968), har institutet, som även är institution vid universitetet i Stockholm, till uppgift att bedriva forsk-
ning rörande internationella ekonomiska relationer.
Ee
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 350
Universttetskanslersämbetet
För att gästforskarverksamheten skall kunna förstärkas föreslår uni-
versitetskanslersämbetet (UKÄ) att anslaget räknas upp med 100 000 kr.
0-alternativet (—42 000 kr.) skulle enligt UKÄ innebära en begränsning av möjligheterna att knyta gästforskare till institutet.
Departementschefen
Jag förordar att anslaget för nästa budgetår räknas upp med 453 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Institutet för internationell ekonomi för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett anslag av 875 000 kr.
E 60. Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut
| 1972/73 Utgift | 749 000 |
| 1973/74 Anslag | 813 000 |
| 1974/75 Förslag | 860 000 |
Från detta anslag bestrids vissa personalkostnader vid Konung
Gustaf V:s forskningsinstitut. Övriga kostnader för verksamheten täcks
av medel från Konung Gustaf V:s 80-årsfond. Vid institutet, där ett fyr-
tiotal forskare är verksamma, bedrivs huvudsakligen forskning med in-
riktning mot reumatiska och andra invalidiserande folksjukdomar (prop.
1947: 272, SU 1947: 247, rskr 1947: 436).
Styrelsen för Konung Gustaf V:s 80-årsfond
1. Löneomräkning m. m. 78 000 kr., varav 21 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. 0-alternativet skulle innebära indragning av en tjänst som ekono-
mibiträde. |
3. Medelsanvisning för vissa lönekostnader som f:n. bestrids från Konung Gustaf V:s 80-årsfond (4:80 000 kr.).
4. Tjänst i lönegrad B 5, personlig för nuvarande innehavaren av en
tjänst som förste forskningsingenjör i lönegrad A 28 vid institutet med
samtidig indragning av sistnämnda tjänst (-+-11 000 kr.).
5. Ökad medelsanvisning för biträdespersonal (+138 000 kr.).
Departementschefen
Vid min beräkning av detta anslag har jag beaktat medelsbehovet
bi. a. för ökade kostnader till följd av inträffade lönestegringar och höjt
Ee
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 351
lönekostnadspålägg. Jag förordar att anslaget för nästa budgetår räknas upp med 47 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett anslag av 860 000 kr.
E 61. Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm
| 1972/73 Utgift | 357 000 |
| 1973/74 Anslag | 380 000 |
| 1974/75 Förslag | 399 000 |
Från detta anslag bestrids kostnader för verksamheten vid Internationella meteorologiska institutet i Stockholm (prop. 1955: 1 bil. 10 s. 697, SU 1955: 8, rskr 1955: 8). Enligt sina stadgar, fastställda av Kungl. Maj:t den 28 december 1956, har institutet till uppgift att bedriva forsk-
ning i meteorologi och därmed sammanhängande ämnen samt att främja internationellt vetenskapligt samarbete på meteorologins område.
Verksamheten vid institutet bedrivs inom ämnesområdena dynamisk meteorologi, atmosfärens fysik, atmosfärens kemi samt geofysisk hydromekanik och oceanografi.
Styrelsen för Internationella meteorologiska institutet i Stockholm
1. Pris- och löneomräkning 39 000 kr.
2. QO-alternativet (--21 000 kr.) skulle innebära en reduktion av gäst-
forskarverksamheten. 3. Förstärkning av gästforskarverksamheten (+183 000 kr.).
4. Medel för datamaskintid (+50 000 kr.).
Departementschefen
Jag förordar att anslaget för nästa budgetår räknas upp med 19 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stock-
holm för budgetåret 1974/75 anvisa ett anslag av 399 000 kr.
E 62. Bidrag till Vetenskapsakademien
1973/74 Anslag 4 980 000 1974/75 Förslag 5430 000
Från detta anslag utgår bidrag till Vetenskapsakademiens centrala
verksamhet och till verksamheten vid vissa av dess institutioner (prop. 1973: 59, UbU 1973: 20, rskr 1973: 134).
Ee
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 352
1973/74" Beräknad ändring 1974/75
Akademien Departements-
chefen
| 1. Central verksamhet | 1507 000 +1 128 000 |
| 2. Biblioteket | 2 124 000 + 576 000 |
| 3. Kristinebergs marinbiolo- | 746 000 + 450 000 |
giska station 4. Mittag-Lefflers matcmatis- 100 000 + 50000
ka stiftelse .
5. Abisko naturvetenskapliga 310000 = + 113000 fp = +450000
station 6. Forskningsstationen för 193 000 + 75 000
astrofysik i Anacapri 7. Lärdomshistoriska sam- — + 39000
lingarna
4980 000 +2 431 000 4450 000 + Beloppen anger akademiens fördelning av statsbidraget.
Vetenskapsakademien
1. Akademien ger sedan år 1972 ut miljötidskriften AMBIO — a journal of the human environment. AMBIO finansieras f.n. genom
bl. a. anslag från vissa forskningsråd, statens naturvårdsverk och styrelsen för teknisk utveckling. Dessa anslag bör successivt ersättas med
anslag direkt över riksstaten (-+200 000 kr.).
2. För den internationella kontaktverksamheten som omfattar bl. a. medlemsavgifter till vissa internationella vetenskapliga sammanslut-
ningar och forskarutbyte inom ramen för särskilda avtal med akade-
mier i andra länder räknar akademien med ett ökat medelsbehov
(-+521 000 kr.).
3, Det beräknade ökade medelsbehovet för akademiens institutioner omfattar, förutom medel för löne- och prisomräkning, bl. a. engångsanslag för inköp och underhåll av viss utrustning vid Kristinebergs marinbiologiska station och forskningsstationen för astrofysik i Anacapri
(+174 000 kr.).
Departementschefen
Vetenskapsakademien har hittills slutit avtal om forskarutbyte med
Royal Society i London, Sovjetunionens vetenskapsakademi och medicinska akademi samt vetenskapsakademierna i Ungern, Polen och Tyska
Demokratiska Republiken. Vidare har akademien anmält sin avsikt att träffa avtal med den tjeckoslovakiska vetenskapsakademien. Akademicn räknar därjämte med att under nästa budgetår underställa Kungl. Maj:t frågor om avtal med ytterligare akademier. Jag ansluter mig
till vad föredragande statsrådet uttalade i prop. 1973: 59 (s. 78) angå-
ende Vetenskapsakademiens och dess institutioners framtida ställning
och verksamhet m. m. (UbU 1973: 20, rskr 1973: 134), nämligen att det får anses vara ett samhällsintresse att forskarutbytet genom akade-
Ee
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 353
miens försorg breddas. Vid min beräkning av anslaget till bidrag till
akademien för nästa budgetår har jag därför beaktat behovet bl. a. av medel för denna verksamhet.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen |
att till Bidrag till Vetenskapsakademien för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 5 430 000 kr.
E 63. Bidrag till Riksföreningen mot cancer
1972/73 Utgift 3 000 000 Reservation —
1973/74 Anslag 3 000 000
1974/75 Förslag 3 000 000
Detta anslag är avsett som bidrag till verksamheten inom Riksför-
eningen mot cancer för forskning såväl i gränsområdet mellan grundläggande biologisk forskning och cancerforskning som för direkt till-
lämpad klinisk forskning rörande tumörsjukdomarnas diagnostik och
behandling (prop. 1971: 1 bil. 10 s. 355, UbU 1971: 3, rskr 1971: 84).
Som villkor för statsbidraget gäller bl. a. att socialstyrelsen och statens medicinska forskningsråd skall utse vardera en ledamot i Riksföreningens mot cancer forskningsnämnd samt att föreningens beslut om bevil-
jande av anslag som överstiger 300 000 kr. skall underställas Kungl.
Maj:ts prövning.
Riksföreningen mot cancer
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Departementschefen
Jag förordar att anslaget för nästa budgetår förs upp med oförändrat
belopp.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Riksföreningen mot cancer för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.
Ee
23 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bil. 10
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 354
f) inredning och utrustning
E 64. Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.
I riksstaten för innevarande budgetår finns uppfört ett reservationsanslag av 73 milj. kr. till inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.
För nästa budgetår föreligger anslagsframställningar från byggnadsstyrelsen, utrustningsnämnden för universitet och högskolor samt tek-
niska högskolans i Stockholm byggnadskommitté om sammanlagt 78,4
milj. kr. Beredningen av hithörande frågor är ännu inte avslutad. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1974 års riksdag lägga
fram en särskild proposition i ämnet. I riksstatförslaget bör tas upp ett
preliminärt belopp av 75 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Inredning och
utrustning av lokaler vid universiteten m.m. för budgetåret
1974/75 beräkna ett reservationsanslag av 75 000 000 kr.
Ef
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 355
F LÄRARUTBILDNING
Vissa gemensamma frågor
Skolöverstyrelsen
I prop. 1973:1 (bil. 10 s. 432) redovisades skolöverstyrelsens (SÖ:s) bedömningar av det framtida behovet i fråga om antal intagna till lärarutbildning. SÖ har i sin långtidsbedömning nu på några punkter gjort
en revidering, bl. a. med hänsyn till beslut vid 1972 och 1973 års riks-
dagar. Förändringarna avser i första hand lärare i läroämnen. Vad gäller lärare för lågstadiet resp. mellanstadiet redovisas nu endast ett alter-
nativ till intagning.
SÖ:s beräkning i långtidsbedömningen av intagningskapaciteten till vissa lärarutbildningar framgår av följande tabell.
Antal intagningsplatser i vissa lärarutbildningar 1973/74—-1978/79 Utbildnings- Antal intagningsplatser kategorier
1973/74 —1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79
| Förskollärare | 2400 2580 2730 2880 3030 3180 |
| Lågstadielärare | 1 080 960 720 720 720 720 |
| Mellanstadielärare | 1440 1248 1080 1080 1080 1080 |
| Ämneslärare | 1800 1550 1550 1450 1450 1450 |
| Speciallärare | 944 980 1092 1092 1092 1092 |
| Gymnastiklärare | 250 250 250 250 250 250 |
| Musiklärare | 173 100 200 200 200 200 |
| Teckningslärare | 72 72 150 150 150 150 |
| Hushållslärare | 96 108 132 132 132 132 |
| Barnavårdslärare | 36 36 36 36 36 36 |
| Textillärare | 108 108 96 96 96 96 |
| Slöjdlärare | 96 926 96 926 96 96 |
Lärare i administra-
tiv eller teknisk
databehandling — — — — — — Lärare för industri
och hantverk 144 144 144 192 192 192 Lärare för jordbruk,
skogsbruk och
trädgårdsnäring 48 48 48 24 24 24 Lärare för handel "
och kontor 48 96 48 48 48 48 Lärare inom vård-
yrkesutbildning 320 298 298 298 298 298
Vad gäller lärare för vårdyrken har SÖ reviderat sin beräkning i sär-
skild skrivelse den 4 september 1973.
Kungl. Maj:t gav den 2 juni 1972 universitetskanslersämbetet och SÖ i uppdrag att på grundval av prop. 1972: 26 utreda vissa kvarstående frå-
gor beträffande vidareutbildning av mellanstadielärare.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 356
I nämnda proposition framhölls bl. a. följande.
En viktig princip som fastställdes i samband med 1967 års lärarutbildningsreform var att högstadiets ämneslärare skulle vara behöriga
att undervisa i tre ämnen. Motsvarande krav bör gälla för den vidare-
utbildade mellanstadieläraren. Vidare framhölls att en särskilt metodikkurs om ca sex veckor borde anordnas inom vidareutbildningens ram. Som inträdeskrav till metodikkursen angavs minst tre års tjänstgöring på mellanstadiet efter examen. Läraren borde efter metodikkursen med full tjänstgöring tjänstgöra en termin på grundskolans högstadium,
innan han kunde anses behörig för ordinarie ämneslärartjänst.
SÖ har med skrivelser den 5 juli och den 30 augusti 1973 överlämnat
förslag i frågan. Förslagen innebär i korthet följande.
I fråga om en tredje tillvalskurs, som ett led i vidareutbildningen av mellanstadielärare, framhåller SÖ i sitt förslag, att de vidareutbildade mellanstadielärarna skall vara behöriga att undervisa i tre ämnen på högstadiet. I de fall vidareutbildningen omfattar 40 poäng i samma
ämne som ingår i tillvalskursen i vederbörandes mellanstadielärarutbildning, bör därför fordras att vidareutbildningen också omfattar tillvalskurs i ett tredje ämne. Tillvalskurs som ett led i vidareutbildningen kan
också bli aktuell för de äldre folkskollärarna vilka inte i sin grundutbildning genomgått någon tillvalskurs.
SÖ anser att det förefaller lämpligast för dem som skall genomgå
vidareutbildningen att ifrågavarande tillvalskurser anordnas av lärarhögskolorna. För lärarhögskolorna vore en sådan anordning värdefull. Den minskning av intagningen till grundutbildning vid lärarhögskolorna, som kan bli nödvändig under de närmaste åren, medför en minskning av timunderlaget för lärartjänsterna vid lärarhögskolorna. Ett tillskott av studerande inom vidarcutbildningen skulle öka möjligheterna att ge lärare vid lärarhögskolorna förlängt förordnande. SÖ bedömer det dessutom vara pedagogiskt värdefullt att på detta sätt kunna sammanföra studerande i grundutbildningen med erfarna lärare, som ge-
nomgår vidareutbildning.
Med hänvisning till vad som här anförts föreslår SÖ att varje lärar-
högskola fr. o. m. höstterminen 1974 skall per termin få ta in totalt
högst 16 examinerade folkskollärare/mellanstadielärare såsom stude-
rande i tillvalskurser som anordnas inom grundutbildningen.
Vad gäller vidareutbildning av folkskollärare som examinerats enligt äldre bestämmelser är det enligt SÖ:s uppfattning angeläget att vidareutbildade folkskollärare och mellanstadielärare, oavsett skillnader i grundutbildning, uppnår samma kompetens för undervisning och sam-
ma behörighet för tjänster på högstadiet. Vidareutbildningen av folk-
skollärare vilka utexaminerats enligt äldre bestämmelser bör därför så långt möjligt anpassas efter den vidareutbildningsmodell som beslutats för mellanstadielärare vilka utexaminerats enligt 1968 års lärarhögskol-
F
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 357
stadga. Samtidigt bör en alltför stor skärpning av de vidareutbildningskrav som nu gäller för folkskollärare undvikas.
För att kunna möta de studerandes individuella behov när det gäller val av tillvalsämne samt kursernas förläggning i tid och rum bör olika modeller för kursernas anordnande finnas. SÖ föreslår följande.
Modell I
Examinerade folkskollärare/mellanstadielärare bereds i mån av plats
möjlighet att följa tillvalskurs som anordnas inom grundutbildningen på lärarhögskolornas mellanstadiclärarlinje. Kurserna förläggs till sen eftermiddagstid eller kvällstid.
Modell 2
16 examinerade folkskollärare/mellanstadielärare bildar en särskild studerandegrupp vid en lärarhögskola och genomgår tillvalskursen som
utsträcks över en termin och förläggs till sen eftermiddagstid eller kvällstid. Modell 3
För lärare som ej kan följa kurserna av modell 1 och modell 2 anordnas särskilda tillvalskurser, organiserade som två feriekurser förlagda
till två på varandra följande somrar och med självstudier under mellan-
liggande läsår. Kurserna anordnas av lärarhögskolorna och omfattar samma antal timmar som de reguljära tillvalskurserna.
Nämnda kurser bör stå öppna även för lärare som önskar följa dem i fortbildningssyfte.
SÖ beräknar kostnaden per år till 998 000 kr. vid en kapacitet av dels
16 studerande vid 15 lärarhögskolor enligt modellerna 1 och 2, dels 10 kurser med 16 studerande per kurs enligt modell 3. Kurserna avses äga rum under sommarferierna 1974 och 1975.
Vad angår den metodikkurs som föreslås anordnad inom ramen för
vidareutbildningen av folkskollärare och mellanstadielärare, anför SÖ
att kursen bör anordnas en gång om året med början sommaren 1974. SÖ föreslår att kursen anordnas vid minst två lärarhögskolor med iäm-
neslärarlinje. Metodikkursen bör omfatta 40 timmar per ämne i de två
undervisningsämnen i vilka mellanstadieläraren genomgått tillvalskurs. I det tredje ämnet i vilket läraren skall ha minst 40 poäng och ej har
tillvalskurs bör metodikkursen omfatta 60 timmar. SÖ föreslår vidare att då ingen praktikutbildning ingår i metodikkursen denna bör innehålla auskultationer.
För den som avlagt folkskollärarexamen enligt äldre bestämmelser
än stadgan (1968: 318 ändrad senast 1972: 92) för lärarhögskolorna
bör metodikkurser analogt med vidareutbildningen av mellanstadie-
lärare omfatta 60 timmar metodik i det ämne där folkskolläraren har
F
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 358
40 poäng (alternativt 60 poäng) och 40 timmar metodik i det ämne
där folkskolläraren har tillvalskurs. I det tredje ämnet där behörig-
heten grundas på genomgången folkskollärarexamen torde ämnesinne-
hållet ha utvecklats så att den kurs som många folkskollärare studerat vid seminariet inte till fullo kan anses innehålla modernt stoff. Metodikkursen bör för dessa lärare omfatta 60 timmar metodik i det tredje
ämnet. SÖ beräknar kostnaden för 300 deltagare till 800 000 kr.
SÖ har i samråd med 1968 års barnstugeutredning fått i uppdrag att
anordna en försöksverksamhet med förkortad förskollärarutbildning för
barnskötare. Försöksverksamheten överensstämmer med tilläggsdirekti-
ven till barnstugeutredningen, där föredragande statsrådet anför.
Utredningen bör pröva i vilken utsträckning den enskilde eleven kan genomgå en förskolepedagogisk utbildning etappvis. Eleven bör därvid
vid övergång från en utbildning till en annan kunna utnyttja tidigare inhämtade kunskaper och erfarenheter.
Utbildningen, som är uppdelad på en förberedande åttaveckorskurs
och en huvudkurs om 42 veckor, är avsedd för barnskötare med långvarig erfarenhet av arbete inom förskolan. Försöksverksamheten om-
fattar två kurser med vardera 18 deltagare. Kurserna är förlagda till förskoleseminariet i Solna och till Halmstad. Utbildningen har rönt ett
stort intresse bland verksamma barnskötare. Antalet behöriga sökande var ca 300. Även i kommunerna har intresset för denna vidareutbildning varit stort. Flera förskoleseminarier har uttryckt intresse för att få be-
driva försöksverksamheten.
Utbildningen har administrerats av SÖ och förskoleseminarierna i Göteborg och Solna. Den förberedande kursen har bekostats inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen. För huvudkursen om 42 veckor har ca 350 000 kr. anvisats av Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln.
Finsk-svenska utbildningsrådet har i skrivelse den 28 september 1973 föreslagit dels att ett visst antal intagningsplatser på klasslärarlinjerna
bör tillkomma och reserveras för behöriga sökande med finska språket
som modersmål, dels att en försöksvis intagning motsvarande två intagningsklasser övervägs, nämligen en klass på lågstadielärarlinjen och en
klass på mellanstadielärarlinjen. SÖ bör vidare, enligt rådets mening, få i uppdrag att undersöka behoven av den föreslagna utbildningen för de närmaste åren samt utarbeta förslag till förläggning, organisation och innehåll av utbildningen. SÖ har yttrat sig över skrivelsen och till-
styrkt att den föreslagna utbildningen kommer till stånd.
SÖ har i skrivelse den 6 oktober 1971 avgett förslag till bl. a. ny utformning av lärarutbildningen för handels- och kontorsyrken. Enligt
förslaget skall denna lärarutbildning bygga på samma komponenter som lärarutbildningen för industri- och hantverksyrken. Sådan lärarutbild-
ning kommer fr. o. m. budgetåret 1974/75 'att omfatta 40 veckor vid
lärarhögskola. Ämnesutbildningen skall i första hand inhämtas i gymnasieskolan. F
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 359
Departementschefen
Jag vill inledningsvis erinra om vad jag anfört vid min anmälan av
vissa gemensamma frågor rörande skolväsendet.
I prop. 1973: 1 (bil. 10 s. 439) framhöll föredragande statsrådet sambandet mellan lärarutbildningens dimensionering och dimensioneringen av högskoleutbildningen i dess helhet. 1968 års utbildningsutredning (U 68) har nu i betänkandet (SOU 1973: 2) Högskolan bl. a. lagt fram förslag till riktlinjer för de pedagogiska studie-
vägarnas intagningskapacitet. Av betydelse är också det förslag som
lärarutbildningskommittén lagt fram i betänkandet (SOU 1972: 92)
Fortsatt reformering av lärarutbildningen om att de s. k. övningslärarna praktiskt taget undantagslöst i sin lärartjänst skall kombinera ett
läro- och ett övningsämne. Nyligen har också skolöverstyrelsen (SÖ)
föreslagit inrättande av motsvarande kombinationstjänster för de s.k.
yrkeslärarna. Dessa förslag är avsedda att behandlas i ett sammanhang.
För nästa budgetår bör intagningsplatserna i stort sett fördela sig enligt
SÖ:s förslag. Den starkt förbättrade tillgången av ämneslärare och lä-
rare för låg- och mellanstadierna bör dock beaktas i högre grad redan nästa år än vad SÖ gjort. Med hänsyn bl. a. till riksdagens beslut om den allmänna förskolan bör en snabbare utbyggnad av förskollärarutbildningen ske.
| Ämneslärare | 1560! |
| Lärare för klass på mellanstadiet | 1 080 |
| Lärare för klass på lågstadiet | 912 |
| Lärare för specialundervisning i grundskola m. m. | 980? |
| Förskollärare | 2 664 |
| Gymnastik- och idrottslärare | 250 |
| Lärare i barnavård | 36 |
| Lärare i hemkunskap | 96 |
| Lärare i textilslöjd | 108? |
| Lärare i trä- och metallslöjd | 96 |
| Lärare för industri och hantverk | 192 |
| Lärare för handel och kontor | 48 |
| Lärare i vårdyrken | 364" |
| Lärare i musik | 125? |
| Lärare i teckning | 72 |
| Flyginstruktör | 12 |
| Studie- och yrkesvägledare | 180 |
+ I detta antal ingår även deltagare i den särskilda metodikkursen för mellanstadielärare som avser att vidareutbilda sig till ämneslärare samt deltagare i särskild vidareutbildning i matematik m. fl. ämnen. 2 I detta antal ingår även deltagare i fortbildningskurser om minst en termin. ? I detta antal ingår även deltagare i särskild utbildning av yrkeslärare i klädsömnad. + Treterminskurser och 19-veckorskurser vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor. 5 Utbildning av dessa lärare bekostas inte från anslag under litt. F.
Under innevarande år pågår en försöksverksamhet med förkortad
förskollärarutbildning för barnskötare. Enligt min mening
bör denna verksamhet för nästa budgetår bedrivas i större omfattning
F
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 360
för att ge möjlighet åt än fler barnskötare med längre tids erfarenhet
från barnstugorna att kunna vidareutbilda sig till förskollärare. Jag räknar med att verksamheten, förlagd till sex orter, skall kunna omfatta 144 deltagare.
Vid 1972 års riksdag fattades beslut om ny uppläggning av vidare-
utbildningen av mellanstadielärare till ämneslärare (prop. 1972: 26, UbU 1972: 20, rskr 1972: 153). En särskild metodikkurs
om sex veckor skall genomgås av dem som vill vidareutbilda sig. Dimensioneringen av denna kurs, som skall anordnas för första gången under budgetåret 1974/75, styr vidareutbildningens kapacitet. Intagningens storlek måste därför bedömas i samband med ställningstagandet till den
s.k. direktutbildningen av ämneslärare i form av praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögskola. Vidareutbildningen bör nästa budgetår
omfatta högst 150 mellanstadielärare.
SÖ har i särskild skrivelse föreslagit att tillvalskurserna i mellansta-
dielärarutbildningen görs tillgängliga för bl. a. dem som utbildats enligt äldre folkskollärarutbildning. Jag tillstyrker förslagen vad avser model-
lerna 1 och 3. Som SÖ framhåller kan detta även anses som en bety-
delsefull fortbildningsåtgärd.
SÖ har i sin anslagsframställning för nästa budgetår aktualiserat frågan om lokalisering av ämneslärarutbildningen. SÖ har därvid
föreslagit att denna utbildning inte längre skall anordnas i Karlstad,
Växjö och Örebro. Detta har mött motstånd från bl. a. de berörda kom-
munerna. I avvaktan på ställningstagandet till U 68:s förslag om loka-
lisering av högskoleutbildningen räknar jag dock med intagning till ämneslärarutbildning även nästa år på de nämnda orterna.
I enlighet med SÖ:s förslag räknar jag med att utökningen av speciallärarutbildningen skall ske vid lärarhögskolan i Umeå.
Den föreslagna särskilda utbildningen av barnskötare till förskollärare bör förläggas till sådana orter där försöksbarnstuga i enlighet med
barnstugeutredningens modell förekommer. I dessa barnstugor tillämpas
lagarbetsprincip och barnen indelas i s. k. syskongrupper. Vid lärarhög-
skolan i Härnösand bör en förskollärarlinje inrättas.
Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t hur intagningsplatserna för
Käirarutbildning bör fördelas mellan olika orter nästa budgetår.
Vid 1973 års riksdag fattades beslut om en ny utformning av utbild-
ningen av lärare för industri och hantverk (prop. 1973: 1 bil. 10 s. 440,
UbU 1973: 11, rskr 1973: 114). Den praktisk-pedagogiska utbildningen
förlängdes därvid till 40 veckor. SÖ har i sin anslagsframställning före-
slagit att även utbildningen av lärare för handel och kontor skall få denna tidsmässiga omfattning och motsvarande utformning. Ett ställningstagande till detta förslag bör anstå till dess att
SÖ redovisat bedömningar av utbildningsbehovet för den aktuella liärargruppen.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 361
Mot bakgrund av det förslag finsk-svenska utbildningsrådet framlagt vill jag betona vikten av att barn till invandrare ges en så god och allsidig utbildning som möjligt om det svenska samhället. För att uppnå detta mål krävs ofta att undervisningen i vissa delar kan ske på invandrarbarnens modersmål. Jag ser därför positivt på utbildningsrådets förslag att man inom ramen för den årliga dimensioneringen av klasslärarutbildningen bör anordna den föreslagna lärarutbildningen för behöriga sökande med finska som modersmål. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att ge SÖ i uppdrag att utarbeta förslag till de förändringar i timplaner m, m. som kan bli aktuella för upprättandet av särskild utbildning på Jåg- och mellanstadielärarlinjerna inom en oförändrad kostnadsram. Utbildningen skall vara tillgänglig för personer vilka är såväl finsk- som svensktalande och har lämplig utbildning.
SÖ bör även få i uppdrag att utreda förutsättningarna för en förstärkt fortbildning av lärare som undervisar barn till invandrare inom ramen för anslaget Lärares fortbildning m. m.
SÖ bör vidare undersöka förutsättningarna för en till ferietid förlagd särskild utbildning av de obehöriga lärare som inom det obligatoriska skolväsendet f. n. undervisar barn till invandrare.
I prop. 1971: 34 (s. 52) förutskickade min företrädare särskilda åtgärder för de yrkesvalslärare som helt önskade övergå till undervisning. Genom en ändring i skolstadgan (1971: 235), som fick verkan från den 1 juli 1972, fick de yrkesvalslärare som hade 20 poäng (motsvarande) i samhällskunskap tillgodoräkna sin yrkesvägledningskurs om en termin som ytterligare 20 poäng i ämnet samhällskunskap. Genom beslut den 20 december 1973 har en särskild utbildning öppnats för de yrkesvalslärare som inte har samhällskunskap. Genom att gå igenom en särskild kurs kan de förvärva 20 poäng i ämnet samhällskunskap. Även här beaktas den genomgångna yrkesvägledningskursen.
SÖ har i skrivelse den 5 november 1973 bl. a. föreslagit att försök soch demonstrationsverksamheten vid lärarhögskolorna under ytterligare en treårsperiod skall bedrivas i oförändrad omfattning jämfört med innevarande budgetår. Skrivelsen remissbehandlas f. n. Jag avser att senare återkomma till Kungl. Maj:t i denna fråga.
Under en rad av år har fortbildningen av lärare präglats av de reformer som genomförts på skolans olika områden och därvid kommit i stor utsträckning omfatta ämnesmässig och metodisk utbildning. Detta reformarbete är nu i stort sett avslutat. Jag finner det därför naturligt att fortbildningsverksamheten i framtiden kommer att präglas mer av skolans övergripande och sociala mål.
Samtidigt måste beaktas att fortbildningen ständigt anpassas till skolväsendets växlande behov. För att möjliggöra detta vill jag, i likhet med SÖ, betona betydelsen av att betrakta de medel som ställs till fortbildningens disposition såsom rörliga resurser.
F
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 362
Mot denna bakgrund vill jag peka på dels betydelsen av att utbildningen av skolledare även i fortsättningen ges hög prioritet, dels vikten av ett fortsatt samarbete mellan SÖ och studieförbunden i fråga om fortbildning av handledare inom invandrarundervisningen.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 363
F 1. Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m.
1972/73 Utgift 177 138 476 1973/74 Anslag 182 161 000 1974/75 Förslag — 171 338 000
Lärarhögskolor finns dels i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala (större lärarhögskolor), dels i Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå och Växjö
(mindre lärarhögskolor). Bestämmelser om verksamheten vid lärarhögskola återfinns i stadgan (1968: 318) för lärarhögskolorna (omtryckt 1971: 463, ändrad 1972: 92).
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Skolöverstyrelsen Departements-
chefen Personal Lärar- och forskarpersonal 1405 —132 —182 Anslag Utgifter Lönekostnader 152 028 000 —12 317 000 —L16 586 000
| Sjukvård | 166 000 of. — 26 000 |
| Vissa expenser | 246 000 + 12 000 + 12 000 |
| Lokalkostnader | 21 937 000 + 6280 000 + 6182 000 |
| Ersättning till vissa elever | 7 789 000 — 390 000 |
182 166 000 — 6 025 000 —L10 808 000 Uppbördsmedel Upplåtelse av lokaler m. m. 5 000 of. + 15 000
Nettoutgift 182 161 000 -— 6 025 000 —10 823 000
Skolöverstyrelsen
1. Pris- och löncomräkning m. m. 8 985 000 kr., varav 3 844 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Skolöverstyrelsen (SÖ) har med hänvisning till föreslagna nedskär-
ningar i utbildningskapaciteten ej redovisat något 0-alternativ. 3. Beslutade kapacitetsförändringar medför ett minskat medelsbehov
för lärarlöner och tjänstgöringstillägg (—10 735 000 kr.).
4. Kapaciteten på ämneslärarlinjen bör minskas med 250 intagningsplatser (—2 680 000 kr.). SÖ anser därvid att ämneslärarutbildningen i
Karlstad, Växjö och Örebro bör upphöra.
5. Kapaciteten på mellanstadielärarlinjen bör minskas med 192 intagningsplatser (—1 360 000 kr.).
6. Kapaciteten på lågstadielärarlinjen bör minskas med 120 intag-
ningsplatser (-—510 000 kr.). 7. Förskollärarutbildningen bör byggas ut med 150 intagningsplatser,
F
Prop. 1974:1 ; Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 364
förlagda med två klasser till förskollärarlinjen i Karlstad och en till linjen i Växjö och två klasser vid lärarhögskolan i Härnösand (+400 000 kr.).
8. I anledning av föreslagna kapacitetsförändringar bör kostnaderna för tjänstgöringstillägg minskas (=1 370 000 kr.). 9. Avlöningsförmåner åt studerande bör räknas upp (+825 000 kr.). 10. SÖ föreslår mot bakgrund av bristen på speciallärare en utbyggnad av speciallärarutbildningen med ytterligare 24 intagningsplatser på utbildningsgren 1 och med 12 intagningsplatser på gren 2, talpedagogutbildning (+-460 000 kr.). En ordinarie lektorstjänst i. specialundervisningens pedagogik bör inrättas i Umeå. 11. Utbildningen av studie- och yrkesvägledare bör öka med 60 intagningsplatser (-+270 000 kr.).
12. I och med budgetåret 1973/74 har genom särskild utbildning ca
275 lärare erhållit behörighet i musik. Något ytterligare behov av denna utbildning beräknas inte föreligga. (—195 000 kr.) 13. Behov föreligger f. n. inte att utbilda ytterligare lärare i administrativ databehandling (ADB) och teknisk databehandling (TDB) var-
för någon utbildning i dessa ämnen inte bör komma till stånd under
budgetåret 1974/75 (—375 000 kr.).
14. Vidareutbildningsbehovet för lärare på grundskolans högstadium i matematik, teknik samt fysik eller kemi torde genom anordnande av ytterligare en kurs för 30 deltagare f. n. vara täckt (--410 000 kr.).
15. Med hänsyn till det stora antal lärare som är verksamma inom området handel och kontor föreslås att även budgetåret 1974/75 två särskilda kurser för nu verksamma lärare anordnas med 24 deltagare i varje. Därutöver föreslås två kurser om 40 veckor för utbildning av Järare för handel och kontor (4560 000 kr.).
16. Innevarande budgetår får antas 144 deltagare till kurs för lärare för industri och hantverk. Därvid upptas ca 50 platser av lärare för arbetsmarknadsutbildningens behov. SÖ föreslår att antalet platser förblir 144, men att de skall avse endast lärare för det reguljära skolväsendets behov. Förslaget förutsätter att annan lärarutbildning, bekostad
ur effte huvudtitelns anslag Arbetsmarknadsservice, i stället anordnas för lärare för arbetsmarknadsutbildningens behov. I enlighet med
föredragande statsrådets uttalande i prop. 1973: 1 (bil. 10 s. 441) räk-
nar SÖ med ny utformning av utbildningen fr. o. m. budgetåret
1974/75. Kurstiden förlängs därvid från 33 till 40 veckor (4343 000 kr.).
17. SÖ beräknar att en ändrad praktikorganisation i lärarutbildningen
kommer att medföra en ökning av kostnaderna för klasslärarlinjerna (+2 146 000 kr.) och en minskning för ämneslärarlinjerna (—2 430 000
kr.).
18. SÖ upprepar sitt tidigare framförda yrkande om en förstärkning
F
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet "365
av pedagogikinstitutionerna. För budgetåret 1974/75 bör två nya tjänster som biträdande professor tillsammans med cen tjänst som forskningssekreterare och två tjänster som assistenter om vardera 500 timmar inrättas. (+427 500 kr.)
19. Genom kapacitetsminskningar och genomförandet av en ny praktikorganisation i lärarutbildningen bör delposten till administration av förberedande praktisk pedagogisk utbildning och kostnaderna för arvoden för pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter kunna minskas (—200 000 kr.). De båda posterna bör enligt SÖ slås samman.
20. SÖ finner behov föreligga av en förstärkning av den studievägledande och kurativa verksamheten vid lärarutbildningsanstalterna (4160 000 kr.).
21. Kostnaderna för löner till städpersonal och övriga utgifter för städning samt för bevakning och uppvärmning beräknas öka (--1 151 000 kr.).
22. SÖ har i skrivelse den 12 september 1973 begärt nedsättning av undervisningsskyldigheten för institutionsföreståndare vid lärarhögskolorna (-+1 500 000 kr.).
Färarhögskolekårernas samarbetsorgan har i skrivelse i fråga om tillvalsämnena på låg- och mellanstadielärarlinjerna hemställt att timtalet för mellanstadiet tas i anspråk för en utökad integrering och fördjupning av teori-praktik-metodik, samt för såväl mellanstadiet som lågstadiet speciella fördjupningskurser på det egna stadiet.
Kommittén för postgymnasial utbildning i Värmlands län har i skrivelse ansett att en eventuell nedläggning av ämneslärarutbildningen i Karlstad skulle föregripa beslut och åtgärder i anledning av lärarutbildningskommitténs förslag.
Skolstyrelsen i Örebro kommun har i skrivelse redovisat olika skäl för att en eventuell nedskärning av ämneslärarutbildningen inte bör drabba filialorterna. Likaså har styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolan i Örebro i skrivelse den 9 oktober 1973 framfört argument för ett bibehållande av ämneslärarutbildningen i Örebro.
Växjö högskolekommitté har i skrivelse hemställt att ställningstagandet till frågor om den praktisk-pedagogiska utbildningen i Växjö sker i samband med behandlingen av 1968 års utbildningsutrednings och lärarutbildningskommitténs förslag samt att ämneslärarutbildningen i Växjö t. v. bibehålls i sin nuvarande form.
Elever och f.d. elever vid ämneslärarutbildningen i Örebro har i skrivelse framfört synpunkter till förmån för ett bibehållande av ämneslärarutbildningen i Örebro.
Jurist- och samhällsvetareförbundet har i skrivelse föreslagit att antalet utbildningsplatser för studie- och yrkesvägledning läsåret 1974/75 bör minskas.
Svensk yrkesvalslärarförening har i skrivelse föreslagit dels vissa för-
F
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 366
ändringar i behörighetsbestämmelserna för tjänst som syokonsulent, dels
en sådan dimensionering av utbildningen av studie- och yrkesvägledare att någon överutbildning av syokonsulenter ej kommer till stånd.
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor inom lärarutbildningen anser jag att intagningskapacite-
ten på ämneslärarlinjen bör vara 1 560 intagningsplatser inkl. de mellanstadielärare som genomgår vidareutbildning samt de lärare på grundsko-
lans högstadium som vidareutbildas i matematik, teknik, fysik eller kemi. Jag beräknar dessa grupper till 150 resp. 60. Detta innebär att 1350 lärarkandidater kan tas in på ämneslärarlinjen. Vidare räknar
jag på mellanstadielärarlinjen med 1 080 intagningsplatser samt på låg-
stadielärarlinjen med 912 intagningsplatser. En del av intagningsplat-
serna för låg- och melHanstadielärarutbildningen bör, såsom jag anfört
under Lärarutbildning: Vissa gemensamma frågor, få tas i anspråk för
särskild utbildning för finsktalande studerande. Jag anser att nuva-
rande intagningskapacitet vid ämneslärarutbildningen i Karlstad, Växjö
och Örebro bör vara oförändrad.
Med hänvisning till vad jag senare kommer att föreslå under anslaget
Förskoleseminarierna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. räknar jag med en ökning av antalet intagningsplatser på förskollärarlinjen vid
lärarhögskolorna med 120 platser (7).
I enlighet med SÖ:s förslag förordar jag en utbyggnad av speciallärarlinjen med ytterligare 24 intagningsplatser på utbildningsgren 1 och med 12 intagningsplatser på utbildningsgren 2. Jag biträder vidare förslaget om ordinarie sättning av en lektorstjänst i specialundervisningens metodik i Umeå (10).
Jag anser inte att kapaciteten för utbildning av studie- och yrkes-
vägledare bör utökas (11).
Med utgångspunkt i skolöverstyrelsens (SÖ:s) förslag beräknar jag således en minskad medelstilldelning med anledning av bl. a. dels beslutade kapacitetsförändringar (3), dels upphörande av särskild utbildning av lärare i musik (12) samt utbildning av lärare i ADB och TDB
(13).
Vidareutbildning för lärare på grundskolans högstadium i matematik, teknik, fysik och kemi bör för budgetåret 1974/75 anordnas för 60 lärare (14) enligt vad jag tidigare föreslagit.
Jag anser att all utbildning av lärare, som bedrivs vid lärarhögskolorna, bör bekostas ur förevarande anslag oberoende av om den bedrivs för det ordinarie skolväsendets eller för arbetsmarknadsutbild-
ningens behov. Antalet platser för lärare inom industri och hantverk
bör därvid ökas till 192 för att tillgodose även behovet av lärare för arbetsmarknadsutbildningen. I enlighet med föredragande statsrådets uttalande i prop. 1973: 1 (bil. 10 s. 441) som lämnats utan crinran av
F
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 367
riksdagen (UbU 1973: 11, rskr 1973: 114) räknar jag medel för en förlängning av kurstiden till 40 veckor (16). Enligt vad jag erfarit kommer chefen för arbetsmarknadsdepartementet senare denna dag att anmäla för riksdagen att det bemyndigande som lämnades av 1960 års
riksdag att av anslaget till arbetsmarknadsutbildning bekosta lärarutbildning inte längre erfordras. : Genomförandet av en ny praktikorganisation i lärarutbildningen
(prop. 1973: 78, UbU 1973: 34, rskr 1973: 274) beräknas vidare medföra minskade kostnader för utbildningen av ämneslärare (17). Denna reform och beslutade kapacitetsförändringar medför en minskning av
kostnaderna för administration av förberedande praktisk-pedagogisk utbildning och arvoden för pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter med 205 000 kr. (19).
Den nya praktikorganisationen medför vidare att de studerande under
den s. k. praktikterminen inte längre tjänstgör som praktiklärare. Som
en följd härav upphör hittills utgående avlöningsförmåner under praktikterminen och gängse studiesociala förmåner kommer i stället att utgå.
Jag är inte beredd att biträda förslaget om inrättande av två tjänster som biträdande professor, en tjänst som forskningssekreterare samt två tjänster som assistent vid de pedagogiska institutionerna (18).
Jag finner det otillfredsställande att, såsom påvisats av en arbetsgrupp inom SÖ, inte mindre än 650 platser vid lärarhögskolorna var outnytt-
jade hösten 1972. Jag tillstyrker därför att särskilda medel avsätts för studievägledning vid högskolorna (20). |
Jag är inte beredd att biträda förslaget om en nedsättning av under-
visningsskyldigheten för institutionsföreståndare vid lärarhögskolorna (22).
Med hänvisning till vad jag nyss anfört hemställer jag att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om antalet intagnings-
platser vid lärarhögskolorna, ba . bemyndiga Kungl. Maj:t att inom ramen för beslutad utbild-
ningskapacitet anordnas särskild. utbildning på låg- och mel-
lanstadielärarlinjerna för behöriga personer med finska som
modersmål,
3. till Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m.m. för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 171 338 000 kr.
F 2. Lärarhögskolorna: Driftkostnader
1972/73 Utgift 31 905 419 Reservation 4759 158 1973/74 Anslag 34 271 000 1974/75 Förslag 32 441 000
Anslaget är fördelat på 16 anslagsposter. Anslagsposterna 1—15 upp-
F
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 368
tar belopp som fördelats på de femton lärarhögskolorna. Från dessa anslagsposter, som för budgetåret 1973/74 uppgår till sammanlagt
31 105 000 kr., bekostas tjänster på löneplan A enligt särskilda bestämmelser samt extra arbetskraft, reseersättningar till tjänstemän och stu-
derande, expenser vid förvaltningarna samt materiel m. m. Under an-
slagsposten 16. Viss utrustning m. m. har för budgetåret 1973/74 beräk-
nats 3 166 000 kr., varav skolöverstyrelsen (SÖ) fördelar medel till ovan angivna ändamål samt till produktion av ITV m. m. mellan lärarhög-
skolorna.
Skolöverstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning m. m. 1 397 000 kr., varav 407 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Med hänsyn till lärarhögskolornas totalt minskade kapacitet kan
medlen för personal, reseersättningar, expenser och materiel räknas ned (—1 952 000 kr.). | 3. Ändrad praktikorganisation för utbildningen av lärare för klass-
och ämneslärare medför ett minskat medelsbehov (——590 000 kr.). Sammanlagt medför SÖ:s förslag en minskning av anslaget med
1346 000 kr.
Departementschefen Vid min beräkning av anslaget har jag utgått från mina ställningstaganden under anslaget Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. Jag har på grund av kapacitetsförändringar inom lärarutbildningen räknat med en större minskning av medelsbehovet än skolöverstyrelsen. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Lärarhögskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 32 441 000 kr.
F 3. Förskoleseminarierna: Avlöningar till lärarpersonal m. m.
1972/73 Utgift! 27 580 095 1973/74 Anslag 31213 000 1974/75 Förslag 34 267 000
1 Anslaget Förskoleseminarierna: Utbildningskostnader.
Förskoleseminarium finns i Borås, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå, Malmö, Norrköping, Solna, Stockholm, Södertälje, Umeå, Upp-
sala, Västerås och Örebro. För verksamheten gäller Kungl. Maj:ts be-
stämmelser den 29 april 1964 rörande förskoleseminarierna (ändrade
senast den 25 maj 1973).
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 369
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen
Personal
| Lärarpersonal | 250,5 | +4 | +11 |
| Övrig personal | 49 299,5 | +1 +5 | of. . +11 |
Anslag
| Lönekostnader | 25 050 000 | +1 145 400 +1 389 400 |
| Sjukvård | 31 000 | + 92000 + 92000 |
| Lokalkostnader | 6 132 000 31 213 000 Avrundat | -+-1 596 000 +1 656 000 +2 750 400 +3 054 400 +2 750 000 +3 054 000 |
Skolöverstyrelsen
Under senare år har förskollärarutbildningens kapacitet ökat på föl-
jande sätt.
1970/71 — 1971/72 = 1972/73 — 1973/74
Förskoleseminarier 1710 1920 2010 2010 Lärarhögskolor — 180 240 390
1710 2100 2250 2 400 (ökning från föregående år) (--300) (4390) (4150) (4150)
Inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen har därutöver anordnats förskollärarutbildning för omkring 130 arbetslösa personer med beteendevetenskapligt inriktad högskoleutbildning. I samråd med 1968 års
barnstugeutredning har vidare startats en försöksverksamhet med ut-
bildning av 36 barnskötare till förskollärare.
Aktuella uppgifter saknas f.n. om förskollärarbehov och förskol-
lärartillgång. En utredning härom har påbörjats inom skolöverstyrelsen (SÖ). I avvaktan på nya prognosuppgifter räknar SÖ med en i jämfö-
relse med föregående års förslag minskad utbyggnadstakt. SÖ föreslår en ökning med 780 intagningsplatser budgetåren 1974/79 till förskollärarutbildning vid lärarhögskolor och förskoleseminarier. För budgetåret 1974/75 beräknas en ökning med 180 platser, varav 150 platser enligt förslaget skall förläggas till förskollärarlinjer vid lärarhögskola.
SÖ:s förslag i övrigt innebär i korthet. 1. Pris- och löneomräkning m. m. 2332 000 kr., varav 602 000 kr.
avser höjt lönekostnadspålägg.
2. I 0-alternativet har SÖ räknat med dels en reducering av intagningen med 180 platser, dels en minskning av timtalet i undervisningen.
SÖ betraktar båda dessa förslag som orealistiska.
3. Under budgetåret 1972/73 tillkom 90 intagningsplatser vid förskoleseminarierna, vilket under nästa budgetår medför ett större antal klasser i årskurs 2 (+180 000 kr.).
24 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bil. 10
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 370
4. Medel begärs för ytterligare 30 intagningsplatser vid förskoleseminarierna (+70 000 kr.).
5. Den ökade intagningen under föregående år medför ett ökat lokal-
behov (+199 000 kr.).
Departementschefen
Jag vill först erinra om vad jag i det föregående har anfört vid min
anmälan av vissa gemensamma frågor inom lärarutbildningen.
Utbildningskapaciteten för förskollärare har under senare år utökats
kraftigt. Vid förskoleseminarier och lärarhögskolor finns innevarande budgetår 2 400 intagningsplatser för förskollärare. Med hänsyn till att det fortfarande råder brist på utbildad personal inom förskolan anser
jag att en ytterligare utbyggnad är motiverad. En väsentlig del av denna ökning bör enligt min mening tillgodogöras personer med långvarig er-
farenhet av verksamhet inom förskolan. Den försöksverksamhet med förkortad utbildning av barnskötare till förskollärare som initierats av
1968 års barnstugeutredning bör bedrivas även nästa budgetår för att
ge möjlighet för en större grupp barnskötare med långvarig erfarenhet
av arbete inom förskolan att vidareutbilda sig till förskollärare. Jag
beräknar medel för en fortsatt försöksutbildning med i huvudsak samma uppläggning som den nuvarande. Utbildningen bör omfatta högst 144 deltagare.
Den reguljära utbildningen vid lärarhögskolornas förskollärarlinjer bör vidare utökas med fyra klasser, varav två förläggs till lärarhög-
skolan i Härnösand och en klass till vardera av lärarhögskolorna i
Karlstad och Växjö.
Antalet intagningsplatser vid förskollärarutbildning kommer nästa år därmed att utgöra 2 664.
Jag beräknar vidare medel för den utvidgning av årskurs 2 som följer av beslut som redan fattats av statsmakterna.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Förskoleseminarierna: Avlöningar till lärarpersonal m. m.
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 34 267 000
kr.
F 4. Förskoleseminarierna: Driftkostnader
1972/73 Utgift! 1423 518 Reservation! 329 812 1973/74 Anslag 2 641 000 1974/75 Förslag 2 139 000 ! Anslaget Förskoleseminarierna: Materiel m. m.
Anslaget är fördelat på 15 anslagsposter. Anslagsposterna 1—14 upp-
tar belopp som fördelats på de 14 förskoleseminarierna. Från des-
F
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 371
sa anslagsposter, som för budgetåret 1973/74 uppgår till sammanlagt
1 878 000 kr., bekostas rescersättningar till tjänstemän och studerande, expenser, studieutfärder, skötsel av trädgårdar samt materiel m. m. Under anslagsposten 15. Viss utrustning m.m. har för budgetåret 1973/74 beräknats 763 000 kr. för vissa utgifter i samband med central
intagning av studerande, för tillhandahållande av vissa betygsblanket-
ter samt för gemensamma kostnader för förskoleseminarierna samman-
hängande med den statliga redovisningsorganisationen m. m.
Skolöverstyrelsen
1. Prisomräkning 31 000 kr.
2, I 0-alternativet föreslår skolöverstyrelsen (SÖ) en minskning med
105 000 kr. med hänsyn till den i 0-alternativet under anslaget Förskoleseminarierna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. föreslagna ka-
pacitetsminskningen.
3. För reseersättningar åt tjänstemän och studerande samt för expenser krävs ökade medel, dels med hänsyn till de under budgetåret
1972/73 tillkomna intagningsplatserna, dels med hänsyn till den intagningsökning som föreslagits för budgetåret 1974/75 (430 000 kr.). 4. SÖ föreslår i annat sammanhang att en kostnadsram till SÖ:s dis-
position för förskoleseminarierna uppförs under anslaget Inredning och
utrustning av lokaler vid universiteten m. m. Medelstilldelningen för materiel m. m. kan därför minskas med 600 000 kr.
Departementschefen
Vid min beräkning av medelsbehovet under reservationsanslaget In-
redning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. har jag tagit hänsyn till behovet av återanskaffning även vid förskoleseminarierna.
Däremot skall kostnader för förbrukningsmateriel och annan löpande återanskaffning även fortsättningsvis finansieras från detta anslag.
Med hänsyn härtill samt till den under anslaget Förskoleseminarierna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. föreslagna försöksverksamheten med utbildning av barnskötare till förskollärare bör anslaget föras upp med sammanlagt 2 139 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Förskoleseminarierna: Driftkostnader för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 2 139 000 kr.
F 5. Gymnastik- och idrottshögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m.
1972/73 Utgiftt 9198 773
1973/74 Anslag 9 137 000
1974/75 Förslag 10 473 000 ! Anslaget Gymnastik- och idrottshögskolorna: Utbildningskostnader.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 372
Gymnastik- och idrottshögskola finns i Stockholm och Örebro. Be-
stämmelser för verksamheten återfinns i stadgan (1967: 273) för gym-
nastik- och idrottshögskolorna (ändrad senast 1972: 91). Utbildningen på gymnastiklärarlinje och idrottslärarlinje omfattar två år. Den senare
linjen finns endast i Stockholm. Ledningen av högskolorna utövas av styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Styrelsen Departements-
chefen Personal
| Lärarpersonal | 48,5 | of. | of. |
| Övrig personal | 28 76,5 | +1 +1 | of. of. |
Anslag Utgifter Lönekostnader 6 121 800 + 339 600 + 258 800 Sjukvård 4 600 of. of. Lokalkostnader 2989 500 +1153 200 +1 092 200 Kostnader för redovisnings-
central 15 100 of. — 15100
9 131 000 +1 492 800 +1 335 900 Uppbördsmedel Lokalhyror m. m. 33 000 of. of.
Nettoutgift 92 098 000 -+1 492 800 41335 900
Avrundat +1 493 000 +1 336 000
Styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna
1. Pris- och löneomräkning m. m. 1411 900 kr., varav 148 300 kr.
avser höjt lönekostnadspålägg.
2. I 0-alternativet har styrelsen räknat med att bl. a. minska intagningen till gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm med 25 elevplatser, att minska tidsomfånget för de årliga fjällfärderna och att övergå till varannandagsstädning. Det första förslaget är svårt att försvara med hänsyn till nuvarande efterfrågan på utbildning, det andra
skulle innebära en pedagogisk försämring och det tredje skulle medföra ökad arbetsbörda för kvarvarande städpersonal.
3. Medel begärs till en förstärkning av lärarresurserna i pedagogik. Förslaget innebär en omvandling av assistenttimmar till lektorstimmar
(420 100 kr.).
4, Styrelsen föreslår att en tjänst som materialförvaltare inrättas vid
högskolan i Stockholm för organiserande av materiel, förråd och distribution samt materiel- och apparatvård (+45 200 kr.).
Departementschefen
Vid gymnastik- och idrottshögskolorna finns f. n. 250 intagningsplatser.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 373
Kostnaderna för avgift till redovisningscentral m. m. bör nästa budgetår belasta anslaget Gymnastik- och idrottshögskolorna: Driftkostnader. I övrigt hänvisar jag till sammanställningen och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Avlöningar till lärar-
personal m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsan-
slag av 10 473 000 kr.
F 6. Gymnastik- och idrottshögskolorna: Driftkostnader
1972/73 Utgift!t 285 126 Reservation! 52 020
1973/74 Anslag 938 000 1974/75 Förslag 876 000 2 Anslaget Gymnastik- och idrottshögskolorna: Materiel m. m.
Styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna
1. Prisomräkning 75 000 kr.
2. I O-alternativet föreslår styrelsen en minskning med sammanlagt 89 000 kr. med hänsyn till de i 0-alternativet under anslaget Gymnastik-
och idrottshögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. föreslagna minskningarna av utbildningskapaciteten och av tidsomfånget för fjäll-
färderna.
3. Styrelsen föreslår att särskilda medel anvisas för bestridande av kostnader för materiel och viss apparatur vid elevarbete på idrottslärarlinjen (-+-40 000 kr.).
Departementschefen
Som jag anfört under föregående anslag bör medel för avgift till
redovisningscentral anvisas under förevarande anslag. Hittills har från
detta anslag bestridits kostnader bl. a. för återanskaffning av viss utrustning. Vid min beräkning av medelsbehovet under reservationsanslaget Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. har jag tagit hänsyn till behovet av återanskaffning även vid gymnastik-
och idrottshögskolorna. Härvid hänvisar jag till vad jag anfört under anslaget Förskoleseminarierna: Driftkostnader. Anslaget, som innevarande budgetår uppgår till 938 000 kr., bör för nästa budgetår föras upp med sammanlagt 876 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Driftkostnader för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 876 000
kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 374
F 7. Seminarierna för huslig utbildning: Avlöningar till lärarpersonal m. m.
1972/73 Utgiftt 15 509 428 1973/74 Anslag 15 396 000
1974/75 Förslag 15 685 000 " Anslaget Seminarierna för huslig utbildning: Utbildningskostnader.
Seminarium för huslig utbildning finns i Göteborg, Stockholm, Umeå
och Uppsala. Bestämmelser för verksamheten vid seminarium för huslig utbildning återfinns i stadgan (1961: 433) för seminarierna för huslig
utbildning (omtryckt 1973: 447). Vid sådant seminarium utbildas barnavårdslärare, hushållslärare och textillärare på treårig linje. Vidare ut-
bildas ekonomiföreståndare på tvåårig linje. Antalet intagningsplatser läsåret 1973/74 är på barnavårdslärarlinjen 36, på hushållslärarlinjen
96, på textillärarlinjen 108 samt på ekonomiföreståndarlinjen 60.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen Personal
| Lärarpersonal | 142 | -—2,5 | —7,5 |
| Övrig personal | 34 176 | —0,5 —3,0 | —0,5 -—8,0 |
Anslag
| Lönekostnader | 12 403 000 | + 584 000 | — 87 000 |
| Sjukvård | 14 500 | of. | of. |
| Lokalkostnader | 2 978 500 15 396 000 | +319 000 4903 000 | +376 000 -+289 000 |
Skolöverstyrelsen
Med hänvisning till prognoser angående det framtida utbildningsbehovet av lärare föreslår skolöverstyrelsen (SÖ) för budgetåret 1974/75
en ökad utbildningskapacitet på hushållslärarlinjen med tolv intagnings-
platser. På grund av de under föregående år företagna kapacitetsminsk-
ningarna på hushållslärarlinjen, barnavårdslärarlinjen och textillärarlin-
jen kommer behovet av lärartimmar i årskurserna 2 och 3 att minska.
I prop. 1973: 1 (bil. 10 s. 457) har under förevarande anslag föreslagits att 24 intagningsplatser på textillärarlinjen skulle få bytas ut mot utbildningsplatser för deltagare i särskild kurs för yrkeslärare i söm-
nad i syfte att ge dessa lärare behörighet att undervisa i textilslöjd i grundskolan. Sedan riksdagen i skrivelse den 5 april 1973 anmält sina beslut angående anslag till lärarutbildning för budgetåret 1973/74 (UbU 1973: 11, rskr 1973: 114) har SÖ i skrivelse den 17 maj 1973 föreslagit att, under vart och ett av budgetåren 1973/74, 1974/75 och 1975/76,
en ettårig behörighetsutbildning skall anordnas, dels för yrkeslärare i
F
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 375
sömnad, dels för vissa vävlärare. Under vart och ett av dessa läsår skall,
enligt förslaget, högst 24 platser i den reguljära utbildningen kunna by-
tas ut mot behörighetsutbildning. För att antalet lärartimmar vid semi-
narierna för huslig utbildning inte skall minskas under budgetåren | 1974/75 och 1975/76 bör behörighetsutbildningen, enligt SÖ:s förslag,
under dessa år inte ersätta intagningsplatser utan ta i anspråk lärarkapa-
citet som blivit ledig i årskurs 2 resp. 3.
För pris- och löneomräkning m. m. beräknar SÖ ett ökat medelsbe-
hov av 1260 000 kr., varav 322 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
I 0-alternativet räknar SÖ med att intagningen till textillärarlinjen och barnavårdslärarlinjen minskas med vardera tolv platser. Enligt be-
fintliga prognoser bör intagningen på textillärarlinjen minskas med tolv platser budgetåret 1975/76. SÖ räknar dessutom i 0-alternativet
med en nedskärning av timplanerna. Detta skulle emellertid innebära en sänkning av standarden på utbildningen.
Departementschefen
Lärarutbildningskommittén har 1 sitt betänkande (SOU 1972: 92)
Fortsatt reformering av lärarutbildningen föreslagit en omorganisering av bl. a. den utbildning som bedrivs vid seminarierna för huslig utbild-
ning. I avvaktan på ställningstagande till detta förslag bör intagningskapaciteten vid seminarierna inte förändras.
Under budgetåret 1974/75 bör, liksom under innevarande budgetår, anordnas en särskild kurs för yrkeslärare i sömnad i syfte att ge dessa
lärare behörighet till lärartjänst i textilslöjd vid grundskolan. Även
budgetåret 1974/75 bör 24 intagningsplatser på textillärarlinjen kunna
bytas ut mot utbildningsplatser för deltagare i sådan ettårig behörig-
hetsutbildning. |
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Seminarierna för huslig utbildning: Avlöningar till lärar-
personal m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag
äv 15 685 000 kr.
F 8. Seminarierna för huslig utbildning: Driftkostnader
1972/73 Utgift! 342 760 Reservation! 57 784
1973/74 Anslag 1279 000
1974/75 Förslag 1 140 000
1 Anslaget Seminarierna för huslig utbildning: Materiel m. m.
Skolöverstyrelsen
1. Prisomräkning 62 000 kr.
2, I 0-alternativet föreslår skolöverstyrelsen (SÖ) en minskning med
F
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 376
11 000 kr. med hänsyn till den i 0-alternativet under anslaget Seminarierna för huslig utbildning: Avlöningar till lärarpersonal m. m. föreslagna kapacitetsminskningen.
3. På grund av de under föregående år företagna kapacitetsminskningarna kan medlen för reseersättningar åt tjänstemän och studerande, expenser, bidrag till studieutfärder och materiel minskas med sammanilagt 45 000 kr.
4, SÖ föreslår i annat sammanhang att en kostnadsram till SÖ:s disposition för seminarierna för huslig utbildning uppförs under anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. Medelstilldelningen för materiel kan därför minskas med 125 000 kr. Departementschefen
Hittills har från detta anslag bestridits kostnader bl. a. för återanskaffning av viss utrustning vid seminarierna för huslig utbildning. Vid min beräkning av medelsbehovet under reservationsanslaget Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. har jag tagit hänsyn till behovet av sådan återanskaffning även vid seminarierna för huslig utbildning, Härvid hänvisar jag till vad jag anfört under anslaget Förskoleseminarierna: Driftkostnader.
Anslaget, som för innevarande budgetår uppgår till 1 279 000 kr., bör för nästa budgetår föras upp med sammanlagt 1 140 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Seminarierna för huslig utbildning: Driftkostnader för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 1 140 000
kr. |
F 9. Slöjdlärarseminariet: Avlöningar till lärarpersonal m. m.
1972/73 Utgift! 1398 354 1973/74 Anslag 1379 000 1974/75 Förslag 1440 000 1 Anslaget Slöjdlärarseminariet; Utbildningskostnader.
Slöjdlärarseminariet, som är beläget i Linköping, har till ändamål att utbilda lärare i trä- och metallslöjd. Bestämmelser för verksamheten vid seminariet återfinns i stadgan (1960: 511) för slöjdlärarseminariet (omtryckt 1973: 420). Utbildningen vid seminariet är ettårig.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen Personal Lärarpersonal 12 of. of. Övrig personal 3,5 of. of.
15,5 of. of.
F
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 377
Anslag Lönekostnader 1076 000 +25 500 +19 500 Sjukvård 1400 of. of. Lokalkostnader | 301 600 +37 200 -+41 500
1379 000 +62 700 +61 000
Avrundat +63 000
Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen (SÖ) räknar för budgetåret 1974/75 med oförändrad
intagning, dvs. 96 intagningsplatser. För pris- och löneomräkning m. m. beräknar SÖ ett ökat medelsbehov
av 62 700 kr., varav 25 500 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
I 0-alternativet räknar SÖ med en nedskärning av vissa undervisningsmoment. Detta kan dock inte ske utan att utbildningens mål samtidigt måste omprövas.
Departementschefen
Jag har ingen erinran mot skolöverstyrelsens förslag angående intagningen vid slöjdlärarseminariet för budgetåret 1974/75.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Slöjdlärarseminariet: Avlöningar till lärarpersonal m. m.
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 440 000
kr.
F 10. Slöjdlärarseminariet: Driftkostnader
1972/73 Utgift! 60 100 Reservation! 1 900
1973/74 Anslag 109 000
1974/75 Förslag 93 000
1 Anslaget Slöjdlärarseminariet: Materiel m. m.
Ur detta anslag bekostas reseersättningar åt tjänstemän och studerande, expenser, bidrag till studieutfärder samt materiel m. m.
Skolöverstyrelsen
1. Prisomräkning 5 000 kr.
2. I 0-alternativet räknar skolöverstyrelsen (SÖ) med att anslaget
minskas med 6 000 kr., som helt måste belasta materielanslaget. 3. SÖ föreslår i annat sammanhang att en kostnadsram till SÖ:s disposition för slöjdlärarseminariet uppförs under anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. Medelstilldelningen kan därför minskas med 20000 kr. Härvid hänvisar jag till vad jag anfört under anslaget Förskoleseminarierna: Driftkostnader.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 378
Departementschefen
Vid min beräkning av medelsbehovet under reservationsanslaget In-
redning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. har jag tagit hänsyn till behovet av återanskaffning även vid slöjdlärarseminariet.
Anslaget, som innevarande budgetår uppgår till 109 000 kr., bör för nästa budgetår föras upp med sammanlagt 93 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Slöjdlärarseminariet: Driftkostnader för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 93 000 kr.
F 11. Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor
1972/73 Utgift 11 879 995 1973/74 Anslag 15 120 000 1974/75 Förslag 17 240 000
De av riksdagen godtagna riktlinjerna för vidareutbildning av sjuksköterskor m. m. (prop. 1968: 66, SU 1968: 108, rskr 1968: 259) innebär bl. a. att statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor (STHUS) i fortsättningen huvudsakligen skulle svara för lärarutbildning och viss
kursverksamhet i anslutning till denna. Övergångsvis förutsattes dock
vissa uppgifter utanför lärarutbildningen ligga kvar hos institutet. Så-
lunda skulle i mån av behov särskilda avdelningssköterskekurser och
anestesikurser kunna anordnas t. o. m. budgetåret 1970/71. I erforderlig
omfattning skall t. v. även administrativa kurser kunna anordnas vid
institutet.
Enligt avtal den 2 april 1971 och den 30 juni 1972 mellan staten och Tandstingsförbundet skall under en övergångstid kunna anordnas ancstesikurser och avdelningssköterskekurser.
För verksamheten gäller bestämmelser i Kungl. Maj:ts brev den 11 november 1966 (ändrat senast den 26 maj 1972).
Genom beslut den 17 juli 1968 uppdrog Kungl. Maj:t åt skolöverstyrelsen (SÖ) att utreda förutsättningarna för att organisatoriskt samordna den lärarutbildning som bedrivs vid de yrkespedagogiska instituten och
lärarutbildningen vid sjuksköterskeinstitutet.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Skolöverstyrelsen Departements-
chefen Utgifter Lönekostnader 5 551 000 +1 432 000 + 910 000
| Sjukvård | 3 000 of. of. |
| Reseersättningar | 65 000 + 31000 + 8 000 |
| Lokalkostnader | 720 000 + 254 000 + 140 000 |
| Expenser | 248 000 + 20000 + 2 000 |
F
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 379
Ersättning till vissa elever 9130 000 +1 677 000 +1 170 000 Övriga utgifter . a) inköp och underhåll av un-
dervisningsmateriel m. m. 97 000 + 14000 + 11000 b) diverse utgifter 7 000 of. of.
15 821 000 +3 428 000 +2 241 000 Uppbördsmedel Ersättning för kurser 701 000 of. + 121000
Nettoutgift 15 120 000 + 3 428 000 +2 120 000
Skolöverstyrelsen
SÖ räknar inte med någon förändring av SIHUS yttre organisa-
tion budgetåret 1974/75.
Den av SÖ föreslagna omfattningen av verksamheten — utom såvitt
gäller fullföljande av redan påbörjade kurser — jämförd med planerad
verksamhet innevarande budgetår framgår av följande sammanställning.
1973 /74 Antal kurser
Sö:s förslag för
1974/75
| Lärarkurs (3 terminer) | 11 | 13 |
| Kompletteringskurs för yrkeslärare | 1 | 1 |
| Administrativ kurs | 1 | 1 |
| Avdelningssköterskekurser | 22 | 22 |
| Anestesikurser | 4 | 4 |
Fortbildningskurser avseende ämnes-
fördjupning 4 3 Lärarkurs (19 v.) 1 1
1. Pris- och löneomräkning m. m. 146 000 kr., varav 201 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. I 0-alternativet har SÖ räknat med att två fortbildningskurser om
19 veckor samt kompletteringskursen för yrkeslärare bortfaller.
3. SÖ har i skrivelse den 4 september 1973 föreslagit vissa åtgärder för att lösa den akuta lärarbristen inom vårdområdet. Av skrivelsen framgår att nuvarande utbildningskapacitet tillgodoser det ersättnings-
behov som kan väntas uppkomma till följd av avgång från yrket. Mot
bakgrunden av den akuta bristen och en fortsatt snabb expansion inom vårdutbildningen framstår dock en tillfällig ökning av utbildningskapaciteten i fråga om lärare angelägen. SÖ anser vidare att när nuvarande brist har täckts och utvecklingen inom vårdområdet kommit in 1 ett lugnare tempo, bör utbildningskapaciteten snarast möjligt anpassas till det mera långsiktiga behovet av lärare inom vårdutbildningen. För budgetåret 1974/75 föreslår SÖ att antalet lärarkurser om tre terminer utökas med tre. Den föreslagna utökningen vid SIHUS medför ett ytter-
ligare medelsbehov om 818 000 kr. Tidigare har vissa rekryteringssvårigheter förelegat beträffande fort- :
bildningskurser avseende ämnesfördjupning. SÖ anser emellertid att behovet av sådana kurser är odiskutabelt. För budgetåret 1974/75 är be-
F
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 380
hovet enligt SÖ:s bedömning tre fortbildningskurser och en lärarkurs, dvs. en minskning med en fortbildningskurs (=335 000 kr.).
4. För utökning av antalet kontaktbesök per läkarkandidat under
den praktiskt-pedagogiska utbildningen föreslår SÖ ökade medel under anslagsposten Reseersättningar (+20 000 kr.).
Departementschefen
I likhet med skolöverstyrelsen (SÖ) räknar jag inte med att någon förändring av institutets (SIHUS'”) yttre organisation skall komma till stånd under budgetåret 1974/75.
Jag har vid mina. beräkningar av medelsbehovet utgått från att antalet elevplatser vid de lärarkurser som planeras börja under budgetåret 1974/75 ökas med två elever i varje kurs. Vid sin bedömning av behovet av ytterligare lärarkurser har SÖ utgått från en mycket stor expansion i vad gäller gymnasieskolans vårdlinje och sjuksköterskeut-
bildningen. Som jag framhållit i annat sammanhang bör dessa utbildningar inte öka i den utsträckning som SÖ föreslagit. Mot denna bak-
grund och med anledning av att en extra lärarkurs om tre terminer har anordnats innevarande budgetår beräknar jag för budgetåret 1974/75
medel till elva lärarkurser om tre terminer. I övrigt räknar jag med
det antal kurser som SÖ föreslagit. Kungl. Maj:t bör dock kunna besluta att planerad kurs byts ut mot annan kurs. Jag vill i detta sammanhang anmäla för riksdagen att Kungl. Maj:t den 19 oktober 1973 uppdragit åt SÖ att till Kungl. Maj:t inkomma med ett utförligt underlag för den fortsatta dimensioneringen av samtliga lärarutbildningar inom vårdområdet.
Enligt de avtal som träffats mellan staten och Landstingsförbundet
den 2 april 1971 och den 30 juni 1972 angående anordnande av anestesikurser och avdelningssköterskekurser skall kursavgifterna justeras vid
förändring i löneläget för den personal som medverkar i kurserna.
Efter samråd med Landstingsförbundet har en viss justering av kursavgifterna gjorts, vilket innebär att i staten upptagna Uppbördsmedel
beräknas öka med 121 000 kr. Vid min beräkning av medelsbehovet under reservationsanslaget Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. har jag tagit hänsyn till behovet av sådan återanskaffning även vid SIHUS. Härvid
hänvisar jag till vad jag anfört under anslaget Förskoleseminarierna:
Driftkostnader.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 17 240 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Mai:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om anordnandet av kurser
vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor,
2. till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 17 240 000 kr.
F
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 381
F 12. Särskilda lärarutbildningsåtgärder
1972/73 Utgift 2 334 516 Reservation 1 938 846 1973/74 Anslag 1 942 000 1974/75 Förslag 1942 000
Skolöverstyrelsen
Höjt lönekostnadspålägg 60 000 kr.
Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår följande disposition av anslaget för budgetåret 1974/75.
Särskilda metodikkurser om sex veckor inom vidareutbildning
av mellanstadielärare 800 000 Studiestipendier till folkskollärare och stipendier till vissa del-
tagare i av Hermods anordnade kurser 30 000 Särskilda metodiska fortbildningskurser 110 000 Vidareutbildning av lågstadielärare till mellanstadielärare och
mellanstadielärare till lågstadielärare 267 000 Kurs för förskollärare som tjänstgör eller avser att tjänstgöra
som lärare vid förskollärarutbildning 280 000 Kurs i yrkesvägledning för särskolans lärare 225 000 Pedagogisk utbildning av lärare för lantbrukets och skogsbru-
kets yrkesutbildningar 1 400 000 Undervisning i simning för icke simkunniga studerande på låg-
| och mellanstadielärarlinjer vid lärarhögskolorna | 45 000 |
| Samordningsfrågor inom lärarutbildningen | 150 000 |
| Andra särskilda lärarutbildningsåtgärder | 450 000 |
3 757 000
En del av reservationsmedlen kommer att användas för att täcka
kostnader under innevarande budgetår. Återstående reservationsmedel beräknas bli utnyttjade under budgetåret 1974/753. Med hänvisning till
det redovisade medelsbehovet föreslår SÖ att anslaget ökas med
1091 000 kr.
0-alternativet innebär enligt SÖ bl. a. en nedskärning av antalet deltagare i särskilda metodikkurser inom vidarcutbildning av mellanstadie-
lärare från 300 till 150. Vidare måste utbildningen av lågstadielärare till mellianstadielärare och mellanstadielärare till lågstadielärare uppskjutas ett år. Kurserna för förskollärare eller särskollärare kan inte komma till stånd. Slutligen medför 0-alternativet en nedskärning av de medel för andra särskilda lärarutbildningsåtgärder, vilka disponeras av Kungl. Maj:t.
Departementschefen
Särskilda metodikkurser om sex veckor inom vidareutbildningen av
mellanstadielärare bör enligt min mening anordnas för högst 150 deltagare under budgetåret 1974/75. Vidareutbildning av lågstadielärare
till mellanstadielärare och av mellanstadielärare till lågstadielärare bör
komma till stånd. Jag finner det vidare angeläget att en kurs i yrkesvägledning för särskolans lärare anordnas under budgetåret 1974/75.
F
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 382
Dock räknar jag med ett något lägre deltagarantal än SÖ föreslagit. Kurs för förskollärare som tjänstgör eller avser att tjänstgöra som lärare
vid förskollärarutbildning bör enligt min mening anstå. I övrigt har jag i stort ingen crinran mot SÖ:s förslag till disposition av anslaget. Med
hänvisning härtill och med hänsyn till reservationens storlek beräknar jag anslaget till ett lägre belopp än vad SÖ föreslagit.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Särskilda lärarutbildningsåtgärder för budgetåret 1974/75 .
anvisa ett reservationsanslag av 1 942 000 kr.
F 13. Lärares fortbildning m. m.
1972/73 Utgift 39 927 812 Reservation 4 548 786 1973/74 Anslag 39 653 000 1974/75 Förslag 39 853 000
Ur detta anslag bekostas fortbildning av skolledare, lärare samt personal av olika kategorier för skolans elevvårdande verksamhet m. fl. Verksamheten bedrivs till större delen av lärarhögskolornas fortbildningsavdelningar och av länsskolnämnderna. Övrig fortbildning bedrivs under skolöverstyrelsens (SÖ:s) direkta ledning eller av lärarorganisationer.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen Personal Lärarpersonal 190 of. of. Övrig personal 34 of. of.
224 of. of. Anslag
Skolöverstyrelsens fortbild-
ningsverksamhet 3 140 000 + 38 000 — 42 000 Lärarhögskolornas fortbild-
ningsverksamhet 19 773 000 +1 112 000 +360 000 Länsskolnämndernas fortbild-
ningsverksamhet 16 740 000 — 718 000 —718 000 Höjt lönekostnadspålägg — — +600 000
39 653 000 + 432 000 +200 000
Skolöverstyrelsen
Fortbildningsverksamheten har under de senaste åren präglats av
de reformer som genomförts på skolans område. Flera omfattande fort-
bildningsprojekt har nu avslutats. SÖ konstaterar i detta läge att det nu
blir angeläget att diskutera mål och innehåll för en mera kontinuerlig fortbildning och hur tillgängliga resurser skall disponeras. Den vägledande principen inför anslagsframställningen 1974/75 har därför varit
F
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 383
att utifrån en mål- och innehållsdiskussion disponera fortbildningsin-
satserna inom ramen för tillgängliga medel.
Fortbildningens innehåll kommer enligt SÖ inför planeringen för den närmaste tre- till fem-årsperioden att innebära en systematisk satsning på skolans övergripande och sociala mål. Här kommer bl. a. de överväganden som görs i anslutning till den diskussionsbroschyr som utred-
ningen om skolans inre arbete (STA) framlade våren 1973, liksom kom-
mande åtgärder i anledning av SIA:s förslag, att vara vägledande för fortbildningens innehåll och utformning. Fortbildningen kring övergripande målfrågor bör behandlas i nära anslutning till enskilda ämnen eller ämnesområden och inte som separata inslag, understryker SÖ.
Vid ställningstagandet till fortbildningens innehåll och utformning
är det vidare angeläget att i ökad utsträckning grunda utbudet av akti-
viteter på de problem och behov som upplevs ha störst aktualitet för den enskilde läraren och på den enskilda skolenheten. Detta gäller sär-
skilt den lokala fortbildningen inom de obligatoriska studiedagarnas
ram. När det gäller aktiviteter som organiseras av fortbildningsavdelning-
arna vid lärarhögskolorna avses denna verksamhet i ökad omfattning
inriktas på skolledare, lärarutbildare och lokala studieledare.
SÖ ifrågasätter, med tanke på vad som framhållits om fortbildningens innehåll och utformning, om inte verksamheten skulle vinna på en friare resursdisponering, dvs. resurserna borde inte helt bindas till tjänster
utan borde kunna disponeras för andra expertinsatser. SÖ hemstilller
således om bemyndigande att inom nuvarande ram för fortbildningskon-
sulentresursen och i samråd med länsskolnämnderna få avgöra i vilken utsträckning resursen skall fördelas på fasta konsulentförordnanden
resp. kunna utnyttjas för andra personalinsatser inom den av länsskolnämnderna bedrivna fortbildningsverksamheten.
SÖ:s förslag innebär i korthet följande. 1. Pris- och löneomräkning m. m. 1092 000 kr., varav 600 000 kr. av-
ser höjt lönekostnadspålägg.
2. 0-alternativet skulle enligt SÖ innebära en reducering av anslaget med 1 572 000 kr.
En reduktion av anslaget i enlighet med 0-alternativet skulle medföra att verksamheter, vilka bekostas med medel som härrör från projekt som
upphör i och med utgången av budgetåret 1973/74 måste utgå, begrän-
sas eller uppskjutas till senare år.
3. Under läsåret 1972/73 påbörjades inom vårdområdet lärarkurser i anatomi, fysiologi och mikrobiologi. Innevarande budgetår planeras
två kurser inom varje ämnesområde till en sammaniagd kostnad av
1065 000 kr.
Kurserna syftar till att ge kompetens för undervisning i anatomi och
fysiologi resp. medicinsk mikrobiologi på den tvååriga vårdlinjen av
F
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 384
gymnasieskolan samt i vissa fall även på specialkurser inom vårdom-
rådet och i grundutbildning av sjuksköterskor.
4. Ytterligare medel till resestipendier bör ställas till förfogande
(430 000 kr.). 5. Posten allmän planering m. m. bör räknas upp (+ 50 000 kr.).
6. Medlen för allmän kursverksamhet inom ramen för lärarhögskolor-
nas fortbildningsverksamhet bör räknas upp. Det är SÖ:s uppfattning att i fortbildningens allmänna inriktning prioritera samhällets övergri-
pande mål för skolans verksamhet. Planeringen härför innebär en strä-
van att konkretisera olika delområden av de övergripande målen såsom
kommunikationsfärdighet, utvecklandet av laborativ metodik. Hit hör
även könsrollsfrågor, internationella frågor inkl. invandrarfrågor och vuxenpedagogiska problem (+28 000 kr.).
7. SÖ ser lärarutbildningssektorn inom fortbildningsverksamheten såsom angelägen och beräknar en ökning av posten (+50 000 kr.).
8. Fortbildning av skolledare måste även i fortsättningen ges hög pri-
oritet, särskilt med tanke på deras ansvar för det lokala fortbildningsarbetet. En ökad decentralisering av styrningen av skolans verksamhet, som inom en inte alltför avlägsen framtid kan bli verklighet, kommer att ställa stora krav på den enskilde skolledaren. En fortsatt utbyggnad och utveckling av skolledarfortbildningen är därför nödvändig. Samtliga grundskolekurser bör ökas till sammanlagt fyra veckor. På försök måste även någon av gymnasieskolekurserna ges samma omfattning i tid. Försöken med den regionala och lokala utbildningen bör även ut-
vidgas. Även antalet kursplatser bör ökas. Inom ramen för posten in-
går dessutom det planerings- och utvecklingsarbete rörande skolledarutbildning (PLUS-programmet), som på SÖ:s uppdrag bedrivs vid lärarhögskolan i Linköping. (+515 000 kr.)
9. Under budgetåret 1973/74 har i samarbete med studieförbunden utbildningen av lärare för svenskundervisningen av invandrare startats. Denna verksamhet avses fortsätta i form av dels utbildning av nya lärar-
grupper, som ej tidigare deltagit i denna undervisning, dels fortbildning
av sådana lärare som redan medverkat i undervisning. SÖ beräknar en utökning av verksamheten från 620 000 kr. till 700 000 kr. för budget-
året 1974/75. Utbildningen av lärare för vuxna analfabeter och utbildningen av tvåspråkiga lärare (kontaktlärare i invandrartäta kommuner) beräknas ske i samma former och i samma omfattning som skett under budgetåret 1973/74. Under budgetåret 1973/74 påbörjas vidare information till och utbildning av skolpersonal i invandrartäta kommuner. Sammanlagt beräknar SÖ kostnaderna för fortbildning av lärare inom
invandrarundervisningen för budgetåret 1974/75 till 1 100 000 kr.
(+100 000 kr.).
10. En särskild fortbildning som pågått sedan budgetåret 1970/71
och alltjämt pågår riktar sig till yrkeslärare, En ökad fortbildningsinsats
F
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 385
förutsätts för ämnesområden inom tekniksektorn under budgetåret
1974/75 med fortsättning budgetåret 1975 /76.
För att fullfölja den inom vårdsektorn påbörjade fortbildningen och därmed täcka in hela målgruppen räknar SÖ med att det under budgetåret kommer att behövas ytterligare en kurs i åldringsvård och farmakologi samt två kurser i vardera socialmedicin och sjukdomslä-
Ta. . Behovet av särskild fortbildning inom konsumtions-, distributions-
och kontorssektorerna bedöms vara stort, (+ 1 009 000 kr.)
11. Skolledarförbundet har i skrivelse hemställt att från den 1 juli 1974 en extra ordinarie tjänst som fortbildningsledare inrättas vid samtliga länsskolnämnder utom vid nämnden i Gotlands län sämt att Kunegl. Maj:t för tiden till den 1 juli 1974 medger att arvodestjänst som
fortbildningsledare får förenas med lönegradsplacerad tjänst som skol-
ledare.
Departementschefen
Stora delar av den fortbildningsverksamhet som föranletts av reformerna inom utbildningsväsendet har nu avslutats. Jag delar därför
skolöverstyrelsens (SÖ:s) uppfattning om det angelägna i att nu diskutera fortbildningen, insatt i ett större sammanhang. Fortbildningens innehåll måste i framtiden präglas mer av skolans övergripande och
sociala mål. Det är därvid värdefullt att de övergripande målen också
behandlas i anslutning till enskilda ämnen. SÖ har i skrivelse den 1
mars 1972 frambållit att det i den reguljära lärarutbildningen finns ett
klart behov av undervisning om dels problem med anknytning till social- och tonårspsykologi, dels rörande kontakterna med hemmen och de ungdomsvårdande organen, I prop, 1973: 78 (s. 19—25) förordas en sådan förstärkning av undervisningen. Man bör inom fortbildningen
uppmirksamma dessa problem för att en sådan inriktning av lärar-
utbildningen skall få effekt på arbetet i de enskilda skolorna.
Vad gäller medlen för SÖ:s fortbildningsverksamhet beräknar jag inga ökade medel för resestipendier m. m. och allmän planering m. m. (4 och 5). Jag biträder i övrigt SÖ:s förslag till disposition av anslags-
posten. .
I likhet med SÖ anser jag att fortbildningen av skolledare även t fort-
sättningen måste ges hög prioritet. Inte minst bör detta ses mot bak-
grund av det arbete som f. n. bedrivs av utredningen om skolans inre arbete (STA) och utredningen om skolan, staten och kommunerna
(SSK). Jag biträder således SÖ:s förslag om en viss ökning av medlen
till utbildning av skolledare.
Den verksamhet som innevarande budgetår påbörjats, genom sam-
arbete mellan SÖ och studieförbunden för utbildning av handledare för
F
25 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bil. 10
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildringsdepartementet 386
svenskundervisning av invandrare, bör fortsätta. Jag beräknar ökade
medel för detta ändamål. SÖ har I särskilda skrivelser den 5 juli och den 30 augusti 1973 framlagt förslag beträffande vidareutbildning av folkskollärare och mellanstadielärare.
Jag anser att denna vidareutbildning bör bedrivas i av SÖ föreslag-
na former i så måtto att utbildningen bör antingen anordnas såsom två
feriekurser förlagda till två på varandra följande somrar med självstudier under mellanliggande läsår eller komma till stånd genom ut-
nyttjande av icke ianspråktagna platser i tillvalskurser som anordnas i grundutbildningen. En antalsmässig ram bör gälla för ifrågavarande
utbildning. Jag finner att ifrågavarande utbildning under budgetåret 1974/75 bör omfatta högst 150 studerande. Vad gäller SÖ:s förslag om
att ge möjlighet för personer utanför grundutbildningen att följa undervisningen i tillvalskurser på mellanstadielärarlinjen avser jag att
senare återkomma till Kungl. Maj:t. Vidare bör medlen till särskild fortbildning av lärare inom yrkesundervisningen räknas upp i enlighet med SÖ:s förslag till 0-alternativ. Jag beräknar inga ökade medel för allmän kursverksamhet, studiemateriel, produktion m. m. eller till utbildning av lärarutbildare. I övrigt biträder jag SÖ:s förslag till disposition av anslagsposten.
Jag har inget att erinra mot SÖ:s förslag till disposition av medlen till länsskolnämndernas fortbildningsverksamhet.
Jag anser att SÖ bör ges bemyndigande att, efter samråd med länsskolnämnderna och när så erfordras med berörda personalorganisationer, få avgöra i vilken utsträckning fortbildningskonsulentresursen skall fördelas på fasta konsulentförordnanden resp. aktivt utnyttjas för andra personalinsatser inom den av länsskolnämnden bedrivna fortbild-
ningsverksamheten, Jag är inte beredd biträda förslaget om inrättan-
de av extra ordinarie tjänster som fortbildningsledare vid länsskolnämnderna.
Med hänvisning till vad jag här anfört räknar jag med ett medelsbehov för budgetåret 1974/75 av 39 853 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lärares fortbildning m.m. för budgetåret 1974/75 an-
visa ett reservationsanslag av 39 853 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 387
G VUXENUTBILDNING
Departementschefen
Vuxcenutbildningen har en betydande omfattning. Läsåret 1972/73 var bruttoantalet deltagare i studiecirkelverksamheten ca 2,1 milj.
Folkhögskolorna samlade 13554 elever i vinterkurserna och 33 885 i ämneskurser. Elevantalet i kommunal vuxenutbildning uppgick våren
1973 till ca 139 000. Denna utbildning var utbyggd i 360 av landets då-
varande 464 kommuner. Av dessa kunde 320 kommuner erbjuda både
grundskolekurser och gymnasieskolekurser. Även undervisningen i radio-TV har nu en betydande omfattning.
Studiecirkelverksamheten är den typ av vuxenutbildning som upp-
visat den snabbaste aktivitetsökningen. Sedan läsåret 1967/68 har brutto-
antalet deltagare i studiecirklarna ökat med ca 700000. En mycket
snabb ökning har också skett beträffande deltagarantalet i folkhögskolarnas korta ämneskurser. Från 1971 till 1972 ökade antalet med 39 2. Den läroplansbundna kommunala vuxenutbildningen har inte expan-
derat i samma utsträckning. Efter en snabb tillväxt omedelbart efter
starten av den nya utbildningsformen har verksamheten under senare år i många kommuner legat på oförändrad nivå och från läsåret 1970/71 har det totalt sett skett en svag minskning av antalet studerande.
De senaste årens reformer inom vuxenutbildningen har syftat till att
underlätta för dem som i ungdomsåren endast fick en kort grundutbildning att återuppta studier. En viktig insats i detta avseende har
varit införandet av ett särskilt tilläggsbidrag till studiecirklar i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap på en nivå som svarar mot
högst grundskolans årskurs 9. Detta bidrag har gjort det möjligt att
erbjuda kurserna till en låg kostnad och att rekrytera deltagare till cirklarna genom uppsökande verksamhet på arbetsplatser och i bostadsområden. Läsåret 1972/73 utgjordes 36 96 av de allmänna studiecirklarna av cirklar i ovannämnda prioriterade ämnen och en synnerligen omfattande uppsökande verksamhet bedrevs såväl i studieförbun-
dens egen regi som i samarbete mellan studieförbunden och de kom-
munala skolmyndigheterna.
En försöksverksamhet med uppsökande verksamhet har sedan år
1970 bedrivits av kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbild-
ning (FÖVUX). Verksamheten har huvudsakligen varit förlagd till olika industrier där studieorganisatörer, som utvalts i samråd med medverkande fackföreningar och studieförbund, sökt upp kortutbildade och
sökt intressera dem för att delta i studiecirklar. I försöksverksamheten
har skiftarbetare, personer med fysiskt tungt arbete och människor
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 388
bosatta i glesbygd särskilt uppmärksammats. Under fyra försöksår har
FÖVUJD verksamhet omfattat sammanlagt omkring 3 000 deltagare, vilka genomfört ctt ganska omfattande studicprogram. I samband med försöksverksamheten har alltså en betydande utbildningsinsats fullgjorts.
För att denna angelägna verksamhet inte skall behöva avbrytas i och med att FÖVUX avslutar sitt utredningsarbete under år 1974 har jag under anslaget till kommittéer även för budgetåret 1974/75 beräk-
nat särskilda medel för uppsökande verksamhet.
Frågan om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning utreds f.n. av en särskild arbetsgrupp inom Kungl. Maj:ts kansli. Gruppen tillsattes sedan Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens centralorga-
nisation rest krav på att rätten till studieledighet skyndsamt skulle reg-
leras genom lagstiftning. Arbetsgruppen avser att lägga fram sina förslag
under år 1974, Som jag tidigare anfört kommer även FÖVUX att pre-
sentera sina förslag under året. Vidare kan under år 1974 väntas förslag från kommittén för studiestöd åt vuxna. Det utredningsarbete som kommer att redovisas får en central betydelse för det fortsatta reform-
arbetet inom vuxenutbildningen. Genom den lagstiftning om invandrares rätt till ledighet och lön för
deltagande i svenskundervisning, som trädde i kraft den 1 juli 1973, har
de förvärvsarbetande invandrarnas möjligheter att lära sig svenska och
orientera sig om svenska samhällsförhållanden förbättrats väsentligt. De invandrare som börjat sin första anställning i Sverige efter den 1 januari 1973 har, med några undantag, rätt till 240 timmars ledighet och lön för deltagande i undervisning i svenska språket med samhälisorientering. De som har börjat sin anställning i Sverige före detta datum får, om de inte redan kan svenska, rätt till antingen 240 celler 160 timmars ledighet och lön och de skall senast den 30 juni 1978 erbjudas möjligheter att påbörja undervisning. Den undervisning som är cn följd av lagstiftning har under hösten 1973 börjat anordnas av studieförbunden efter samråd med berörda fackliga organisationer och arbetsgivare.
Lagstiftningen om rätt till ledighet och lön som jag nyss berört om-
fattar inte de invandrare som står utanför förvärvslivet. Denna grupp utgörs till övervägande del av icke förvärvsarbetande kvinnor, vilka
många gånger har ytterst begränsade kunskaper i svenska och därför
lätt blir isolerade i samhället. För att motverka en isolering kommer
jag i det följande att föreslå flera åtgärder för att förbättra invandrar-
kvinnornas möjligheter till språkundervisning. För cn uppsökande veork-
samhet bland dessa kvinnor har jag beräknat 500 000 kr. Verksamheten skall enligt förslaget bedrivas av studicförbunden. Ökade resurser föreslås för studiecirklar och folkhögskolekurser som utformas för att
tillgodose invandrarkvinnornas speciella behov. Det i arbetsmarknadsdepartementet föredragande statsrådet kommer senare denna dag under elfte huvudtitein att föreslå att försöksverksamheten med kontakt-
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 389
kurser för invandrarkvinnor, vilken sedan några år genomförs i samarbete med statens invandrarverk och skolöverstyrelsen, fortsätter även under nästa budgetår. För deltagare i kontaktkurser kan barntillsyn ordnas i anslutning till studierna.
Folkbildningsorganisationerna har viktiga uppgifter inte bara när det gäller att ge människor möjligheter att komplettera och aktualisera sin utbildning. Kulturrådet har i betänkandet (SOU 1972: 66) Ny kulturpolitik fäst uppmärksamheten på vilken omfattande amatörverksamhet studieförbunden bedriver inom teater, musik, dans, konst och konsthantverk. Läsåret 1972/73 studerade omkring 30 9 av studiecirkeldeltagarna estetiska ämnen. Vid utarbetandet av sina förslag har kulturrådet tagit fasta på folkbildningsorganisationernas stora möjligheter att förmedla kulturella upplevelser till nya grupper genom att aktivera människor i ett fritt skapande med konstnärlig inriktning. Jag ämnar, som jag tidigare nämnt, senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1974 års riksdag lägga fram en särskild proposition om den statliga kulturpolitiken i vilken jag även avser att ta ställning till förslag beträffande studiecirkelverksamhetens villkor och resurserna för studieförbundens centrala verksamhet. I avvaktan härpå förs i riksstatförslaget under anslagen Bidrag till studiecirkelverksamhet och Bidrag till studieförbund upp preliminära belopp.
För vuxenutbildning har budgetåret 1973/74 anvisats ca 626 milj. kr. För budgetåret 1974/75 beräknas utgifterna för detta ändamål öka med ca 65 milj. kr. till ca 691 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 390
G 1. Viss utbildning via radio och television m. m.
1972/73 Utgift 42 002 868 Reservation 1.563 632 1973/74 Anslag 44 250 000 1974/75 Förslag 44 450 000
Från anslaget bekostas utgifter för den verksamhet med produktion av undervisningsprogram m. m. för radio och television, som sedan budgetåret 1972/73 handhas av kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet.
Vidare ersätts kostnader för skolprogramverksamheten vid Sveriges Radio. Skolprogramverksamheten handhas inom Sveriges Radio av en
särskild enhet, utbildningsprogramenheten, som förutom skolprogrammen även ombesörjer den inom Sveriges Radio producerade vuxenun-
dervisningen i radio och TV. Denna senare verksamhet finansieras av
avgiftsmedel.
Kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet
Kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsområdet (TRU-kommittén) har den 1 juli 1972 från
den tidigare TRU-kommittén (TRU TI) övertagit ledningen av TRU:s
produkitonsverksamhet (prop. 1972: 1 bil. 10 s. 434), TRU I har avlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1973: 19) TRU:s försöksverksamhet 1967 —1972 till Kungl. Maj:t som överlämnat det till TRU-kommittén för beaktande. TRU-kommittén framhåller att betänkandet utgör ett viktigt underlag för kommitténs fortsatta arbete. För att få ytterligare uppslag och synpunkter har kommittén sänt ut betänkandet för kommentar till ett antal myndigheter, organisationer, utredningar m. fl.
TRU-kommitténs verksamhet skall enligt direktiven främst vara in-
riktad på vuxenutbildning på alla utbildningsnivåer och på förskola. I
kommitténs uppgift ingår att lägga fram förslag om hur radio- och TV-
inslag m. m. skall utnyttjas på dessa områden, Därvid skall även andra distributionsformer än eterdistribution beaktas. Kommittén har vidare
i uppdrag att lägga fram förslag om en mer definitiv organisation av
verksamheten i framtiden. Den skall därvid bl. a. analysera de konsekvenser olika organisationsformer kan få för radiolagstiftningen m. m.
Kommittén skall också överväga frågan om hur avgränsningen mot och samordningen med utbildningsmyndigheterna m. fl. bör ordnas.
Långtidsplanering
TRU-kommittén framhåller att den i sin planering av den fortsatta
verksamheten utgått från att beslut om cen framtida organisation av
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 391
produktionen m. m. efter remissbehandling och riksdagsbeslut inte kan träda i kraft under budgetåret 1974/75. Den verksamhet som TRU be-
driver innebär emellertid en rad åtaganden för en längre tidsperiod.
Dessa åtaganden innebär t. ex. ansvar för kommitténs ca 140 heltidsanställda medarbetare samt för fullföljande av en rad olika flerårsprojekt. Kommittén anser sig därför ha ett ansvar för planeringen av verksamheten även efter utgången av nämnda budgetår.
TRU-kommittén framhåller att långtidsplanering är nödvändig eftersom TRU måste samarbeta med olika utbildningsarrangörer i vissa cen-
trala projekt. Studieförbunden planerar sin verksamhet lång tid i förväg. För att TRU:s produkter skall kunna användas i studieförbundsverk-
samheten är det därför nödvändigt att TRU i god tid informerar om och gemensamt med studieförbunden diskuterar kommande insatser. Detta innebär att arbetet på de enskilda projekten i regel omfattar flera år. En förväntan om TRU:s stöd för och medverkan i vissa angelägna utbildningsinsatser i framtiden föreligger också från t. ex. studieförbund,
förskolor och handikapporganisationer.
För budgetåret 1974/75 önskar TRU utöka verksamheten inom följande områden.
Förskoleverksamheten OM-projektet, dvs. TV-programmen på dagtid för i första hand hemmavarande barn, bör fortsätta men utökas till att omfatta ytterligare en
sändning med repris per vecka. Vidare önskar TRU under budgetåret 1974/75 utarbeta ett tryckt arbetsmaterial för barnen att användas i anslutning till programmen.
Handikappverksamheten
TRU har sedan år 1971 enligt Kungl. Maj:ts uppdrag arbetat med försök och utveckling av läromedel för olika handikappgrupper i samarbete med bl. a. resp. gruppers organisationer. Verksamheten kommer under budgetåret 1973/74 bl. a. att omfatta etersändningar av TV-program för döva.
Under budgetåret 1974/75 är försöksverksamheten så långt kommen att den bör utökas bl. a. för att i någon mån infria de förväntningar
som genom förberedelsearbetet kommit att ställas på TRU.
Regionala konsulenter
För att möjliggöra en bättre kommunikation mellan TRU och avnämarna inom vuxenutbildningsområdet, inrättades på försök tre tjäns-
ter som regional konsulent den 1 juli 1972. Erfarenheterna från
denna försöksverksamhet är mycket goda, vilket visat sig i den utvärdering av verksamheten som gjorts. Försöksverksamheten bör därför utökas i begränsad omfattning under budgetåret 1974/75 samt då också avse förskoleområdet.
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 392
Föräldrautbildning Ett område där TRU:s insatser från flera håll bedömts som mycket angelägna är utbildning av föräldrar/vuxna. TRU:s erfarenheter från
såväl förskoleområdet som vuxenutbildningsområdet torde vara av stort
värde för planeringen av en föräldrautbildning. Försök pågår under
budgetåret 1973/74 och verksamheten bör starta under budgetåret
1974/75. Kassetter
Videokassettekniken kommer att bli en betydelsefull tillgång för utbildningsområdet. TRU anser att möjligheterna att utnyttja videokassetter inom vuxenutbildningen på sikt bör medföra att den rörliga bilden, som hittills utnyttjats i begränsad omfattning inom detta område, blir ett utmärkt tillskott för såväl enskilt studerande som gruppstudier. TRU planerar att budgetåret 1974/75 göra ett distributionsförsök i större skala. Den bevakning som TRU gör av vad som händer inom kassettområdet bör också utvidgas.
Personalkostnader
Inom de områden TRU verkar, dvs. i första hand förskoleverksam-
heten och vuxenutbildningen, finns ännu endast begränsade pedagogiska erfarenheter av läromedelsproduktion med ljud och rörlig bild. Detta medför att TRU och utbildningsprogramenheten på Sveriges Radio, som också arbetar inom vuxenutbildningsområdet, i stor utsträckning
själva måste utveckla metodik och kunnande. Sålunda krävs en konti-
nuerlig internutbildning. Det är också nödvändigt för TRU att-få be-
hålla den personal som nu skaffat sig ett kunnande och en erfarenhet
som i vissa fall är unik. Här spelar lönesättningen en avgörande roll.
LT öneutvecklingen inom t. ex. Sveriges Radio har de senaste åren varit
betydligt gynnsammare än för TRU. TRU anser sig därför ha behov
av resurser för att inhämta eftersläpningen för att kunna behålla sin
personal.
Teknisk utrustning Inom ramen för 1973/74 års anslag har viss ersättningsanskaffning
skett av gammal utrustning, bl.a. har två färgkameror samt en ny videobandmaskin inköpts. Under budgetåret 1974/75 beräknas erforderlig ersättningsanskaffning till ett belopp motsvarande normal av-
skrivning kunna göras inom ramen för oförändrat anslag. Ytterligare
en bandmaskin erfordras emellertid bl.a. för att kunna redigera de program som produceras. Aktualitetsbevakning
Vissa projekt inom utbildningsområdet bör direkt anknytas till ak-
tuella händelser i samhället. Denna typ av projekt kan dock inte preci-
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 393
seras i en anslagsframställning, dvs. minst två år före eventuell användning. TRU bör bättre än tidigare kunna ha möjlighet att göra sådana insatser. | -
Anslagsberäkningen
Kommittén föreslår att anslagsposten för verksamheten förs upp med 22 042 000 kr., vilket innebär en ökning med 2 252 000 kr. i förhållande
till innevarande budgetår.
1973/74 Beräkning för 1974/75
Kommittén Departements-
chefen A. Produktion m.m. Beräknad medelsförbrukning 18 165 000 20 897 000 19 845 000 ./. Inflytande medel 1100 000 1 200 000 1 200 000 ./. Reservation/beräknad
reservation från föregående 145 000
| budgetår | (1 000 000): | 1 000 000! |
| Anslag/Anslagsbehov | 16 920 000 | 19 697 000 17 645 000 |
| Anslagsförändring | + 2777000 + 725 000 |
B. Ersättning till televerket Beräknad medelsförbrukning 2 200 000 3 330 000 3 330 000 Reservation/beräknad reser-
| vation från föregående | : | ||
| budgetår | 317 000 | 985 000 | 985 000 |
| Anslag/Anslagsbehov | 2 870 000 | 2.345 000 | 2 345 000 |
| Anslagsförändring | — 525000 = — 525 000 | ||
| Anslag/Anslagsbehov | 19 790 000 22 042 000 19 990 000 | ||
| Anslagsförändring | + 2252 000 + 200 000 |
+ Under budgetåret 1972/73 till Kungl. Maj:ts disposition.
1. Produktion m. m. Kommittén räknar med en viss ökning av produktionsvolymen jäm-
fört med innevarande budgetår. .
a) Pris- och löneomräkning m. m. 1127 000 kr., varav 232 000 kr.
avser höjt lönekostnadspålägg.
b) 0-alternativet skulle innebära att TRU måste skära ner projektverksamheten, vilket bl. a. skulle medföra att viss personal måste fri-
ställas (-—1 034 200 kr.).
c) Inköp av ny videobandmaskin (+750 000 kr.).
d) Utökad regional kontaktverksamhet (+250 000 kr.).
e) Utökad projektverksamhet (4650 000 kr.).
2. Ersättning till televerket för distribution av
program |
Den beräknade medelsförbrukningen för ersättning till televerket beräknar kommittén till 3 330 000 kr. budgetåret 1974/75 (—525 000 kr.).
Sveriges Radio
För innevarande budgetår beräknas sändningstiden för skolprogram-
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 394
men uppgå till totalt 719 timmar, varav 384 timmar i ljudradio och 335
timmar i television.
Utvecklingen av sändningstiden i skolradio resp. skoltelevision under
den senaste femårsperioden, i timmar per år, framgår av följande ta-
beller.
Tim/år 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74
beräknad Skolradio Riksskolradio 405 399 353 278 312 Regional skolradio 50 72 55 80 72
455 471 408 358 384 Skoltelevision
| Förstasändningar | 47 | 47 | 31 | 32 | 32 |
| Bearbetade repriser | 71 | 7 | 81 | 67 103 | |
| Återutsändning | 228 267 224 228 | 200 |
346 385 336 327 335
Anslagsframställningen som sker efter samråd med TRU bygger på förutsättningen att utbildningsprogramenheten skall följa den allmänna
utvecklingen på skolans område och satsa särskilt på sådana delar av
skolväsendet där läromedelsbehovet är stort.
1973/74 Beräknad ändring 1974:75
Sveriges Departements-
Radio och chefen
teieverket a) Sveriges Radios kostnader 13 920 000 -+2 317 000 of. b) Televerkets Kostnader 5 540 000 +1 385 000 of.
24 460 000 -+-3 702 000 of.
1. Allmänna kostnadsstegringar för produktion och distribution av
skolprogram inkl. höjt lönekostnadspålägg (+3 180 000 kr.).
2. 0-alternativet skulle innebära inskränkningar beträffande personal, programproduktion, utvärdering, informationsverksamhet och konsu-
lentverksamhet. Det skulle omöjliggöra satsning på läromedel för två-
åriga linjer inom gymnasieskolan, där behovet f. n. är stort, samt kraftigt reducera basutbudet på de övriga stadierna (—1 022 000 kr.).
3. Utöver verksamheten innevarande år föreslås medel för en utökning av produktionen av specialversioner av elevhäften för svagpresterande clever i normalklass, medel för försöksverksamhet om hur pro-
grammaterial skall kunna tillrättaläggas för hörsel- och synskadade clever, rörelsehindrade elever och elever i särskola samt medel för viss utbyggnad av den regionala skolradion (+F522 000 kr.).
Departementschefen
TRU-kommittén skall enligt sina direktiv i första hand inrikta verk-
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 395
samheten på vuxenutbildning och förskola. Jag vill erinra om uttalandet i prop. 1973: 1 (bil, 10 s. 478) angående vikten av att kommittén försöker nå dem som har det största behovet av intellektuell, kulturell och social
stimulans. Vid min beräkning av anslaget har jag utgått från en utökning av
TRU-kommitténs verksamhet under budgetåret 1974/75. Jag räknar
med en ökad medelsförbrukning för produktion m. m. med 1 680 000
kr. I likhet med TRU-kommittén anser jag att ökade insatser bör göras beträffande program och material för förskolebarn och handikap-
pade samt inom föräldrautbildningen. Även viss utökad försöksverk-
samhet med regional information är angelägen. I likhet med TRU anser jag det mycket väsentligt att bevakningen av vad som händer inom kassettområdet utvidgas. :
Jag har ingen erinran mot inköp av en ny videobandmaskin inom ramen för anslaget. Medel för revidering och aktualisering av TRU-
program samt eventuell nyproduktion för undervisning vid högskolan
i Linköping, som under budgetåret 1973/74 beräknats under detta anslag (prop. 1973: 354 s. 76, UbU 1973: 27, rskr 1973: 174), har jag för budgetåret 1974/75 beräknat under anslaget Teknisk samt viss medicinsk
"och matematisk-naturvetenskaplig utbildning och forskning m. m. i Göteborg och Linköping (—600 000 kr.).
I likhet med Sveriges Radio anser jag att utbildningsprogramenheten bör följa den allmänna utvecklingen på skolans område och satsa särskilt på sådana områden dir behovet av läromedel är stort.
För budgetåret 1974/75 räknar jag med en total medelsförbrukning
av 45 450 000 kr. Med hänsyn till att en reservation på 1 milj. kr., som
tidigare stått till Kungl. Maj:ts disposition bör kunna utnyttjas under budgetåret 1974/75, beräknar jag anslaget till 44 450 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningarna hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Viss utbildning via radio och television m. m. för budget-
året 1974/75 anvisa ctt reservationsanslag av 44 450 000 kr.
G 2. Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader
1972/73 Utgift 4.331 630 1973/74 Anslag 4 868 000 1974/75 Förslag 5 011 000
För den riksrekryterande vuxcenutbildningen finns statliga skolor i
Norrköping och Härnösand. Vid dessa ges utbildning enligt läroplanerna
för grundskolans högstadium och gymnasieskolan samt särskild teknisk utbildning.
Undervisningen vid statens skolor för vuxna bygger på en kombina-
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet | 396
tion av muntlig undervisning under periodvis återkommande kurser vid skolorna och självstudier i form av brevskolestudier på hemorten (s. k. varvad undervisning). I enlighet med. beslut av 1967 års riksdag an-
ordnas vid skolan i Norrköping även enbart brevskoleundervisning. Be-
stämmelser om den statliga riksrekryterande vuxenutbildningen har meddelats i kungörelsen (1971: 424) om kommunal och statlig vuxenutbildning (ändrad senast 1973: 410).
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen Personal Lärarpersonal 37 +2 of. Övrig personal 23,5 of. of.
60,5 +2 of. Anslag
| Lönekostnader | 4112 000 | 4298 000 | +130 400 |
| Sjukvård | 5 000 | of. | of. |
| Reseersättningar | 15 000 | + 300 | + 800 |
| Lokalkostnader | 441 000 | — 33 200 | — 22 000 |
| Expenser | 295 000 4 868 000 | + 33 400 -+299 000 | + 33 800 +143 000 |
Skolöverstyrelsen
Med anledning av att sökandefrekvensen till skolorna, efter att un-
der flera år ha varit oförändrad eller avtagande, åter uppvisar en sakta
stigande tendens, räknar skolöverstyrelsen (SÖ) med viss mindre utökning av organisationen såväl för den varvade undervisningen som för enbart brevskoleundervisningen, För budgetåret 1974/75 beräknar SÖ antalet elever i varvad undervisning till 2 200 och i brevskolekurser till
3 000.
1. Pris- och löneomräkning m. m. 179 000 kr., varav 104 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Två av de fyra vakanta adjunktstjänsterna vid skolan i Norrköping
bör dras in fr. o. m. budgetåret 1974/75. 3. SÖ beräknar att antalet undervisningstimmar skall öka med 2 120. En vakant adjunktstjänst, för vilken medel ej beräknats budgetåret
1973/74, bör återbesättas (4151 300 kr.).
4. Medlen för uppvärmning och lokalhållning i övrigt bör minska
med hänsyn till belastningen (—50 000 kr.).
5. SÖ begär en ökning av medlen för publikationstryck, annonsering m. m. för att informationen om skolorna skall förbättras (--18 700 kr.).
Departementschefen
Vid min beräkning av anslaget har jag utgått från ett oförändrat antal elever. Två av de vakanta adjunktstjänsterna i Norrköping bör dras
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet : 397
in vid ingången av budgetåret 1974/75. Jag anser det mycket angeläget
att informationen om skolorna förbättras och räknar därför med en
ökning av medlen för publikationstryck, annonsering m.m.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Mai:t föreslår riksdagen
att till Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 5 011 000 kr.
G 3. Statliga skolor för vuxna: Material för självstudier
1972/73 Utgift 1 304 245 Reservation 3 330 498
1973/74 Anslag 1000 1974/75 Förslag 700 000
Från anslaget betalas material för självstudier samt kostnader i samband med granskning av elevernas svarslösningar. Anslaget täcker kost-
naderna för eleverna vid de statliga vuxenskolorna, vid viss förlängd
undervisning inom gymnasieskolcorganisationen samt vid försöksverksamhet med särskild gymnasial utbildning i glesbygd.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen Kostnader för material m. m. I Arvoden för granskning av : 1 000 -+2 377 000 + 699 000
svarslösningar J
Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att 116 000 kr. anvisas för arvoden
för granskning av tillgänglig studiemateriel, varav 95 000 kr. till skolan i Norrköping och 21 000 kr. till skolan i Härnösand. Kostnader för materiel m. m. beräknar SÖ till 2 262 000 kr., varav prisomräkning 102 000
kr. (+2 377 000 kr.)
Departementschefen
Med hänsyn till reservationens storlek beräknar jag anslaget till ett lägre belopp än skolöverstyrelsen har föreslagit.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Srarliga skolor för vuxna: Material för självstudier för
budgetåret 1974/753 anvisa ett reservationsanslag av 700 000
kr.
G 4. Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel m. m.
1972/73 Utgift 164 770 Reservation 67 177 1973/74 Anslag 198 000 1974/75 Förslag 198 000
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 398
Från anslaget bekostas materiel, böcker, utrustningskomplettering
m. m. vid skolorna för vuxna i Norrköping och Härnösand.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen Vuxenskolan i Norrköping . 118 000 +12 000 I of Vuxenskolan i Härnösand 80 000 + 8000 f "
198 000 +20 000 of.
Skolöverstyrelsen
Med hänsyn till den beräknade ökningen av antalet elever räknar skolöverstyrelsen med en ökning av medelsbehovet för förbruknings-
materiel och i viss mån utrustningskomplettering jämfört med innevarande budgetår med 20 000 kr., varav prisomräkning 9 900 kr.
Departementschefen
Med hänsyn till reservationen räknar jag med ett något lägre anslagsbehov än skolöverstyrelsen.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Srarliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel m. m.
för budgetåret 1974/75 anvisa ctt reservationsanslag av 198 000
kr.
G 5. Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna
1972/73 Utgift 126 145 342 1973/74 Anslag 165 000 000 1974/753 Förslag 165 000 000
Kommunal vuxenutbildning omfattar enligt beslut av 1967 års riks-
dag (prop. 1967: 85, SU 1967: 117 och 129, 2LU 1967: 45, rskr 1967: 277
och 290) utbildning som motsvarar utbildningen enligt läroplanerna för grundskolans högstadium och för gymnasieskolan. Statsbidrag utgår
med 100 &Z av utgifterna för löner till lärare och skolledare. Bestäm-
melser om statsbidrag finns i kungörelsen (1971: 424) om kommunal och
statlig vuxenutbildning (ändrad senast 1973: 410).
Skolöverstyrelsen
1. Kommunal vuxenutbildning var i juni 1973 införd i ca 360 av landets dåvarande 464 kommuner. Efter kommunsammanläggningarna vid årsskiftet 1973/74 blir det endast fyra kommuner som, såvitt nu
kan bedömas, inte har kommunal vuxenutbildning. Vårterminen 1973
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 399
deltog ca 29 000 elever i grundskolekurser, ca 46 000 i gymnasieskolekurser på två-, tre- och fyraårig linje samt ca 64 000 elever i särskilt yrkesinriktade kurser.
2. Skolöverstyrelsens (SÖ:s) förslag till anslagsberäkning för budgetåret 1974/75 framgår av följande sammanställning.
| Prisomräkning | + 4 000 |
| Lönekostnadspålägg m. m. | + 7279 000 |
| Grundskolekurser | + 2958 000 |
| Gymnasieskolekurser | + 9262 000 |
| Skolledare m. m. | + 842000 |
| Orienteringskurs för vuxenstuderande | + 405 000 |
| Intagning av elever | + 42 000 |
+4-20 792 000
Avrundat +21 000 000
3. SÖ anser att rekryteringsstimulerande åtgärder bör sättas in för att nå prioriterade målgrupper med grundskolekurser. Kommunerna bör få rätt att inrätta grundskolekurser, om antalet deltagare bedöms var-
aktigt uppgå till lägst åtta.
4, SÖ föreslår att Kungl. Maj:t även för budgetåret 1974/75 skall utfärda bestämmelser om att antalet undervisningstimmar inom gym-
nasiecskolekurser får öka med 10 96 i förhållande till faktisk nivå närmast föregående budgetår samt att varje kommun medges generell rätt
att öka antalet undervisningstimmar med 5 90.
5. SÖ föreslår att försöksverksamheten med 100 kurser med lägst åtta elever på orter där skiftarbete förekommer i större omfattning får fortsätta under budgetåret 1974/75.
6. SÖ föreslår att 120 arvodestjänster som huvudlärare och 80 arvo-
destjänster som institutionsföreståndare får inrättas vid kommunal vuxenutbildning.
7. SÖ föreslår att ca 100 nybörjarkurser i engelska om vardera högst 120 undervisningstimmar får anordnas.
8. SÖ föreslår att ca 100 studiebidragsberättigade preparandkurser i svenska för invandrare om vardera högst 200 timmar får anordnas inom kommunal vuxenutbildning budgetåret 1974/75.
9. SÖ begär medel för viss försöksverksamhet med orienteringskurs
för vuxenstuderande. SÖ har i skrivelse den 5 november 1973 inkommit med förslag om den närmare utformningen av kursen.
I skrivelse den 5 mars 1973 har SÖ inkommit med förslag om för-
söksverksamhet med samlisningsmodeller i kommunal vuxenutbildning.
SÖ erinrar om det arbete som pågår inom SÖ med att anpassa ungdomsskolans läroplaner till vuxenutbildningens behov och att utarbeta
underlag för läromedelsproduktion inom vuxenutbildningsområdet. Utbildningen i matematik på gymnasial nivå utformas med tanke på att
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 400
den skall kunna tillämpas på alla de linjer i gymnasieskolan som f.n.
förekommer i kommunal vuxenutbildning.
I ämnen på vissa linjer och grenar är det nu, särskilt på mindre orter,
svårt att åstadkomma så stort elevunderlag att en kurs kan komma till stånd. Enligt SÖ skulle dock elevunderlaget ofta bli tillräckligt för en kurs, om nuvarande bestämmelser ändrades så att studerande i ämne
eller ämnen på olika linjer och grenar kunde undervisas tillsammans.
SÖ föreslår att försöksverksamhet med samläsningsmodeller skall få bedrivas under två läsår. Försöksverksamheten skall begränsas till högst
25 kurser i matematik på gymnasial nivå. Genom att eleverna efter
hand avgår med slutbetyg eller delas upp i specialiserade grupper kommer grupperna sannolikt att bli små under senare delen av kurserna.
Denna kostnadsökning motverkas enligt SÖ i viss mån av att det skulle bli vanligare med stora grupper i början av varje kurs.
Elever vid Alviks vuxengymnasium för hörselskadade har anhållit om att antalet undervisningstimmar skall få öka med 25 4 inom den kommunala vuxenutbildningens ämneskurser för hörselskadade. Yttranden har avgetts av Stockholms skoldirektion, av länsskolnämnden i
Stockholms län den 4 april 1973 och av SÖ den 5 juli 1973. SÖ före-
slår i sitt yttrande att SÖ erhåller bemyndigande att med stöd av 16 § sista stycket kungörelsen (1971: 424) om kommunal och statlig vuxenutbildning medge att antalet lektioner i kurs inom kommunal vuxen-
utbildning enligt läroplanerna för grundskolans högstadium samt två-
årig ckonomisk, social och teknisk linje och treåriga linjer av gymnasieskolan får för hörselskadade elever som följer speciell kurs enligt 24 § nämnda kungörelse utökas med högst 25 40 av det totala antalet lektioner enligt timplanen, tid för prov ej inräknad.
Kurser inom kommunal vuxenutbildning vid fångvårdsanstalter
Skolstyrelsen i Lindesbergs kommun har anhållit om medgivande
att på fångvårdsanstalten Hinseberg få anordna vissa gymnasieskolekur-
ser inom den kommunala vuxenutbildningen med endast sex deltagare. Yttranden i ärendet har avgetts av länsskolnämnden i Örebro län den
18 december 1972 och av SÖ den 8 februari 1973. SÖ har den 10 oktober 1973 inkommit med en skrivelse angående
grundskolekurser och gymnasieskolekurser vid fångvårdsanstalter. SÖ framhåller att elevunderlaget på de flesta anstalter är för litet för att
kurser inom kommunal vuxenutbildning skall kunna anordnas enligt
nuvarande bestämmelser. SÖ betonar att dessa personer måste betraktas som en angelägen målgrupp för kommunal vuxenutbildning.
I en tidigare skrivelse den 29 mars 1971 har SÖ begärt bemyndigan-
de att medge att ämneskurs vid fångvårdsanstalt får påbörjas med ett
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 401
lägre elevantal än tolv. Denna skrivelse överlämnades tillsammans med
vissa andra skrivelser i samma ämne till kriminalvårdsberedningen. Kriminalvårdsberedningen har senare i betänkandet (SOU 1972: 64) Kriminalvård tillstyrkt SÖ:s framställning (s. 203). SÖ preciserar och
i viss mån kompletterar nu sin tidigare framställning.
På grund av den ökade frigången och den föreslagna ändrade anstaltsorganisationen blir det enligt SÖ möjligt för fler intagna att del-
ta i undervisning ute i samhället på samma villkor som gäller för andra vuxenstuderande. Samtidigt minskar emellertid möjligheterna att få
till stånd grupper för undervisning av sådana intagna som av olika
skäl inte tillåts delta i utbildning utanför anstalterna. Det är angeläget att förutsättningar skapas så att denna grupp kan få meningsfull undervisning. SÖ föreslår därför att undervisning för intagna inom anstalt skall
få anordnas på samma villkor som för handikappade, dvs. att kurs
får anordnas om antalet elever i kursen beräknas varaktigt uppgå till
lägst fem. Det bör dessutom vara möjligt att ge studiehandledning för ett lägre antal elever än fem. Antalet bidragsberättigade undervisningstimmar bör då beräknas med en femtedel av det totala antalet undervisningstimmar per elev som deltar i undervisningen.
Extra och extra ordinarie tjänster inom den kommunala vuxenutbildningen
I skrivelse den 4 juni 1973 har SÖ inkommit med förslag angående inrättande av vissa extra ordinarie och extra tjänster som lärare inom den kommunala vuxenutbildningen. I fråga om många: av förslagen
fordras inte beslut av riksdagen. För överblickens skull berör jag även dessa förslag. | .
Enligt nuvarande bestämmelser får lärare vid kommunens gymnasieskola undervisa i den särskilda yrkesinriktade utbildningen inom kommunal vuxenutbildning och om det inte finns gymnasieskola i kommunen får icke-ordinarie lärare anställas för denna undervisning (74 § kungörelsen 1971: 424 om kommunal och statlig vuxenutbildning). I övrig kommunal vuxenutbildning, dvs. kurser som motsvarar utbildning enligt läroplanerna för grundskolans högstadium eller
enligt kursplanerna för tvåårig ekonomisk, social och teknisk linje samt
tre- och fyraårig linje, undervisar timlärare och pensionsavgångna lärare. Inom det allmänna stödområdet (utom i g-ort) får dock undervisning inom kommunal vuxenutbildning inräknas i tjänst som lärare vid gymnasieskolan och grundskolan (73 § kungörelsen 1971: 424).
Genom olika beslut av Kungl. Maj:t har också vissa andra undantag medgetts nämligen för den tvååriga gymnasiala heltidsundervisningen för vuxna i Lund, för den särskilda skolenheten för teknisk utbildning i Katrineholm, för Sveaplans vuxengymnasium i Stockholm
G
26 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bil. I0
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 402
samt för lärare som tidigare undervisade vid s. k. kompletteringskur-
ser vid yrkesskola. Genom beslut av Kungl. Maj:t den 29 juni 1973
fick ordinarie och extra ordinarie lärare inom grundskolan och gymnasieskolan som under läsåret 1972/73 haft tilläggstimmar inom kom-
munal vuxenutbildning, under läsåret 1973/74 räkna in kommunal
vuxenutbildning i motsvarande omfattning i tjänsten.
SÖ föreslår att särskilda extra och extra ordinarie
tjänster som adjunkt och ämneslärare skall kunna inrättas inom kommunal vuxenutbildning. Tjänsterna skall motsvara tjänst som lärare nr 16, 17 och 18 i grundskolan och tjänst som lärare nr 153, 155, 157, 159 och 161 i gymnasieskolan (beteckningar enligt bil. 1 och 2 till skolstadgan 1971: 235, ändrade senast 1973: 417).
Det har från början inte varit självklart för SÖ att förslaget skall
genomföras i hela landet vid en och samma tidpunkt. Det har rått tveksamhet om det principiellt riktiga i att förordna lärare t. v. utan
tidsbegränsning för en undervisning där tjänstgöringsunderlaget kan variera kraftigt och ofta med mycket Kort varsel både totalt och i enskilda ämnen. SÖ erinrar också om att det på vissa håll i landet fortfarande råder brist på lärare inom ungdomsskolan. Möjligheten att
få extra ordinarie tjänst inom kommunal vuxenutbildning kan kanske
leda till att Järare i ungdomsskolan söker sig dit, vilket kan försvåra rekryteringen av lärare på bristorterna. SÖ har dock, bl. a. med hänsyn till de praktiska svårigheterna att införa begränsningar, slutligen stannat för att föreslå att förslaget skall genomföras generellt. Principerna om rätt till förordnande på extra ordinarie tjänst enligt 14 kap.
5 § skolstadgan bör enligt SÖ göras tillämpliga på förordnande som
lärare inom kommunal vuxenutbildning.
SÖ föreslår vidare att den som innehar hei- eller halvtidstjänst inom kommunal vuxenutbildning skall få möjlighet till fyllnadstjänstgöring vid andra skolformer. I första hand bör fyilnadstjänstgöring förekomma vid grundskolans högstadium, gymnasieskolan och statsunderstödd folkhögskola. Även annan statlig eller statsunderstödd skola kan bli aktuell, t. ex. skolenhet med statlig vuxenutbildning. . .
Nuvarande bestämmelser om rätt till fyllnadstjänstgöring
inom kommunal vuxenutbildning för lärare vid grundskolan och gymnasieskolan i glesbygd bör utvidgas till att gälla alla orter i landet. För ordinarie lärare bör dock fyllinadstjänstgöringen få
omfatta högst en fjärdedel av undervisningsskyldigheten och bara före-
komma om läraren inte kan få full tjänstgöring vid den egna skolformen och inte heller kan få annan fyllnadstjänstgöring eller om han har erfarenhet av vuxenundervisning och är väl lämpad för sådan undervisning. I glesbygd bör dock nuvarande bestämmelser övergångsvis gälla under ytterligare ett år.
Prop. 1974:1 Bilaga 19 Utbildningsdepartementet 403
SÖ föreslår vidare att Järare vid skolenhet med statlig vuxenutbildning bör få rätt till fyllnadstjänstgöring inom kommunal vuxenutbildning. Under förutsättning av länsskolnämndens medgivande bör fyllnadstjänstgöring kunna ingå också i ämneslärartjänst vid folkhögskola om läraren godtar detta.
Beträffande behörighet för extra och extra ordinarie tjänst
som lärare inom kommunal vuxenutbildning föreslår SÖ bl. a. ett sär-
skilt behörighetsvillkor som innebär att den sökande antingen bör
a) ha genomgått folkhögskollärargrenen vid ämneslärarlinjen i Linköping eller den vuxenpedagogiska grenen vid lärarhögskolan i Stock-
holm eller b) ha fullgjort väl vitsordad tjänstgöring som lärare inom
statlig eller kommunal vuxenutbildning eller vid statsunderstödd folk-
högskola under sammanlagt minst ett läsår med i medeltal minst fem
veckotimmar. Beträffande meritvärderingen vid tillsättning av tjänst
inom kommunal vuxenutbildning föreslår SÖ att 17 kap. 29—31 §§
skolstadgan kompletteras med en föreskrift om att särskilt avseende skall fästas dels vid genomgången lärarutbildning av sådan art som speciellt avser vuxenundervisning, dels vid längden av väl vitsordad
tjänstgöring inom statlig och kommunal vuxenutbildning eller stats-
understödd folkhögskola.
Den nya organisationen bör enligt SÖ genomföras den 1 juli
1974.
Representanter för den fasta lärarstaben vid Sveaplans vuxengymnasium har i särskild skrivelse framhållit värdet av fasta tjänster i
kommunal vuxenutbildning och anhållit att nuvarande tjänster inte dras in.
Departementschefen
I iikhet med skolöverstyrelsen (SÖ) förordar jag att antalet undervisningstimmar inom gymnasieskolekurser även under budgetåret 1974/75 får öka med 10 20 i förhållande till faktisk nivå föregående budgetår. På detta stadium bör man särskilt inrikta sig på att yrkesinriktade kurser kommer till stånd, dvs. sådana kurser som förbereder
för inträde på arbetsmarknaden. Det ankommer på Kungl. Maj:t att
meddela bestämmelser i dessa frågor.
Enligt nuvarande bestämmelser får kurser inom kommunal vuxen-
utbildning anordnas om antalet elever beräknas varaktigt uppgå till lägst tolv. Inom det allmänna stödområdet (med undantag av s. k. g-ort)
får dock kurser påbörjas om antalet elever beräknas' varaktigt uppgå vill lägst åtta. På orter som ligger utanför det allmänna stödområdet
eller är g-orter och dir skiftarbete förekommer i större omfattning har
sedan budgetåret 1972/73 pågått försöksverksamhet med 100 kurser
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 404
med lägst åtta deltagare. För handikappade elever får speciell kurs
anordnas om antalet deltagare beräknas varaktigt uppgå till lägst fem.
SÖ föreslår att alla kommuner skall få rätt att inrätta grundskolekurser med lägst åtta deltagare. Jag är medveten om att det särskilt i mindre kommuner i vissa fall kan vara svårt att erhålla tillräckligt
antal deltagare för att kurser skall kunna inrättas. Möjligheterna att
erbjuda kommunal vuxenutbildning varierar starkt från kommun till kommun. Det är angeläget att man når en jämnare fördelning över
landet. Även andra lösningar än bestämmelser om en generell sänk-
ning av clevantalet i kurserna övervägs emellertid inom pågående utredningar och jag är inte beredd att föregripa ett ställningstagande
till deras förslag. I likhet med SÖ anser jag dock att försöksverksamheten på orter där skiftarbete förekommer i större omfattning bör
fortsätta i samma utsträckning som tidigare under budgetåret 1974/75.
Jag förordar också att försöksverksamhet med samläsningsmodeller inom kommunal vuxcnutbildning bör genomföras i huvudsak enligt SÖ:s förslag. Försöksverksamheten bör pågå under budgetåren
1974/75 och 1975/76 och begränsas till högst 25 kurser.
SÖ föreslår att kurs inom kommunal vuxenutbildning på fångvårdsanstalt skall få anordnas om antalet deltagare beräknas varaktigt uppgå till lägst fem. Utbildningen på fångvårdsan-
stalt anordnas f. n. också av bl. a. studieförbund och vissa folkhögskolor för vilka bestämmelserna är sådana att utbildningen kan ske i mindre grupper än inom kommunal vuxenutbildning. Genom sin friare uppläggning, sina större möjligheter till anpassning efter deltagarnas behov och sin betoning av personlighetsutveckling och social kontakt är utbildningen inom studieförbund och folkhögskola i många fall den som bäst lämpar sig för personer som i likhet med många intagna har kort utbildning, är ovana vid studier och har psykologiska och sociala problem av olika slag. Kommunal vuxenutbildning kan dock vara lämpligast för den som är inställd på att skaffa sig en yrkesutbildning. Jag förordar därför att kurser inom kommunal vuxenutbildning på fångvårdsanstalter fr. o. m. den 1 juli 1974 får anordnas under förutsättning att antalet deltagare beräknas varaktigt uppgå till lägst fem. Jag
är inte beredd att tillstyrka SÖ:s förslag om studiehandledning vid des-
sa kurser. Det ankommer på kriminalvårdsstyrelsen och SÖ att i sam-
råd och efter kontakt med olika utbildningsanordnare överväga vilka utbildningsprogram som bör erbjudas på olika anstalter för att bäst
tillgodose de intagnas behov.
SÖ har begärt medel för viss försöksverksamhet med oriente-
ringskurs för vuxenstuderande. Denna orienteringskurs föreslogs ursprungligen av kompetensutredningen i betänkandet (SOU 1970: 21) Vägar till högre utbildning. I prop. 1972: 84 angående gymnasieskolans
kompetensvärde m. m. framhöll min företrädare (s. 97) att han ansåg.
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 405
det vara för tidigt att ta ställning till kursens funktion i behörighetshänseende. Kursen borde till att börja med drivas försöksvis och en utvärdering av resultaten göras, innan ställning togs till om deltagande i den skulle ingå i det allmänna behörighetsvillkoret för vuxna. SÖ:
borde få i uppdrag att i samråd med universitetskanslersämbetet utarbeta förslag till läroplan, dimensionering m. m. för en sådan försöks-
verksamhet inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen. SÖ
har nu inkommit med ett sådant förslag. Jag förordar att Kungl. Maj:t
medger att orienteringskurser får anordnas på försök inom ramen för den föreslagna resursen för gymnasieskolekurserna. Kurserna bör stå öppna även för andra intresserade än dem som avser att gå vidare till'
högre utbildning. Det ankommer på Kungl. Maj:t att utfärda bestämmelser om högsta antal undervisningstimmar i kurserna m. m.
SÖ:s förslag om arvodestjänster för huvudlärare och institutions-
föreståndare är jag inte beredd att biträda. Jag kan inte heller nu för-
orda att förslaget om nybörjarkurser i engelska och särskilda preparandkurser i svenska för invandrare genomförs.
Jag vill i detta sammanhang kommentera användningen av scha-
blontillägget för studie- och yrkesorientering
m.m. Enligt nuvarande bestämmelser (17 § kungörelsen 1971: 424 om kommunal och statlig vuxenutbildning) får för studiehandledning samt studie- och yrkesorientering anslås högst det antal timmar som motsvarar följande antal procent av det totala antalet Icktioner enligt timplanen, nämligen 25 20 inom grundskolekurser, 13 Z inom gymna-
sieskolekurser som motsvarar utbildning på tvåårig ekonomisk, social
och teknisk linje, treårig linje och fyraårig linje inom gymnasieskolan
och 10 <& inom sådan annan gymnasieskolekurs som SÖ bestämmer.
Tiden får också användas för stödundervisning enligt bestämmelser som
SÖ meddelar. Högst fyra tiondelar av statsbidraget för studiehandledning och stu-
die- och yrkesorientering får användas för hel- eller deltidsanställda
studie- och yrkesvägledare inom kommunal vuxenutbildning. I dessa
tjänster får också ingå tjänstgöring som studie- och yrkesvägledare vid studieförbund (75 a § kungörelsen 1971: 424, ändrad 1972: 313).
Det har i vissa fall rått tveksamhet om hur fritt en kommun får
använda schablontillägget och på vilka grunder det kan rekvireras. Kungl. Maj:t har genom vissa beslut förtydligat bestämmelserna. Genom beslut den 3 april 1970 angående undervisning för nybörjare i
engelska förklarade Kungl. Maj:t att schablontillägget kan användas för nybörjarundervisning i engelska. Genom beslut den 7 juni 1972
klargjorde Kungl. Maj:t att statsbidraget i fråga får användas för studiehandling, studie- och yrkesorientering och stödundervisning oavsett
utgiftsslag och den form i vilken verksamheten bedrivs. Av beslutet
framgår vidare att även om statsbidraget beräknas efter olika schablo-
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 406
ner, med ett visst belopp per undervisningstimme i kurser enligt läro-
planen för resp. vissa linjer vid gymnasieskolan, grundskolans högstadium och särskild yrkesinriktad utbildning, behöver det inte användas
på de olika kurserna i proportion till bidragets storlek. Det är i stället
fråga om cen ekonomisk totalram som kommunen fördelar alltefter
de lokala behoven. Bestämmelserna om schablontillägget i kungörelsen (1971: 424) om kommunal och statlig vuxenutbildning bör förtydligas enligt nämnda beslut.
Eftersom dessa behov kan skifta från skola till skola är det natur-
ligt att skolstyrelsen inom resp. kommun bedömer hur den samlade
resursen bör utnyttjas på bästa sätt. Indirekt berörs även annan vuxen-
utbildning inom kommunen än kommunal vuxenutbildning eftersom all studie- och yrkesvägledning bör ge en allsidig orientering om utbildningsvägar. Som en allmän riktlinje gäller att bidraget i första hand bör användas för att tillgodose behov hos kortutbildade (prop.
1970: 35 s. 43, prop. 1971: 37 s. 93, prop. 1972: 26 s. 75, prop. 1973: 54 s. 73). Även handikappade utgör en prioriterad grupp (prop. 1971: 37 s. 97). Om eleverna vid Alviks vuxengymnasium för hörselskadade på grund av sitt handikapp har svårt att följa undervisningen inom det fastställda timtalet för kursen, kan Stockholms kommun besluta att använda cen del av schablonbidraget till stödundervisning för denna grupp, vilket jag anser vara en bättre lösning än att Kungl. Maj:t fastställer särskilda kursplaner. Vad jag här redovisat ligger i linje med de allmänna strävandena att inom en angiven resursram vidga den kommunala självbestimmanderätten på undervisningsområdet.
Som jag har redovisat i det föregående beräknas bidraget efter schablon. Det bör också rekvireras enligt schablonen under förutsättning att kommunen haft faktiska kostnader motsvarande det rekvirerade beloppet.
Till grundskolekurs inom kommunal vuxenutbildning får f. n. sökande som gått igenom linje 9 g i grundskolan enligt 1962 års läroplan, allmän realskola, flickskola, gymnasium, fackskola eller minst två årskurser i folkhögskola eller har motsvarande kunskaper tas in endast under förutsättning att han kan beredas plats utan ökade kostnader för statsverket. Det har visat sig att vissa sökande med sådan utbildning saknar
visst betyg på grundskolenivå som krivs för behörighet till fortsatt
utbildning. Sådana sökande bör självfallet kunna tas in utan nämnda
begränsning för grundskolestudier i det aktuella ämnet.
I detta sammanhang bör anmälas för riksdagen att Kungl. Maj:t i några enskilda fall medgett undantag från gällande bestämmelser om rätt att tas in i kommunal vuxenutbildning för studier på grundskolenivå samt om rätt att få betyg och inräkna detta i nytt slutbetyg. Medgivandena avser studerande som tidigare på grund av medicinska och sociala skäl haft speciella svårigheter att tillgodogöra sig utbildningen.
Jag övergår nu till att behandla frågor om lärarorganisatio-
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 407
nen för den kommunala vuxenutbildningen när det gäller utbildning som motsvarar läroplanen för grundskolan eller kursplanerna för följande linjer av gymnasieskolan, nämligen de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna samt de treåriga och fyraåriga linjerna.
På uppdrag av Kungl. Maj:t (jfr prop. 1972: 26 angående vuxenutbildning, s. 76) har SÖ kommit in med förslag angående lärarorganisa-
tionen inom den kommunala vuxenutbildningen. SÖ föreslår bl. a. att man bör inrätta extra och extra ordinarie tjänster inom den kommuna-
la vuxenutbildningen. Jag anser att det är väsentligt att anställnings-
tryggheten för lärare inom kommunal vuxenutbildning förbättras och
att vuxenutbildningen får möjlighet att rekrytera lärare som är särskilt
lämpade för vuxenundervisning. Jag är däremot inte beredd att förorda en ny typ av lönegradsplacerade icke-ordinarie lärartjänster. Med hänsyn till att bl. a. utredningen om skolan, staten och kommunerna arbetar med att utforma ändrade regler för statsbidrag kan det vara
mindre lämpligt att nu införa en helt ny organisation. I stället bör det
vara möjligt att fåta innehavare av icke-ordinarie lönegradsplacerade tjänster i grundskolan och gymnasieskolan inom ramen för sin undervisningsskyldighet få tjänstgöra inom kommunal vuxenutbildning. Sådan tjänstgöring, som formellt har karaktären av fyllnadstjänstgöring, bör företrädesvis fördelas så att berörda lärare kommer att få hela eller huvuddelen av sin tjänstgöring förlagd till den kommunala vuxenutbildningen. Genom cn sådan fördelning kan man lättare få tillgång
till lärare som är särskilt lämpade för vuxenutbildning. Vid fördelningen bör tillses att tjänstgöringen inom vuxenutbildningen knytes till tjänster inom grundskolan resp. gymnasieskolan alltefter den nivå un-
dervisningen inom kommunal vuxenutbildning i huvudsak avses få.
Även ordinarie lärare inom grundskolan eller gymnasieskolan bör få fyllnadstjänstgöra inom den kommunala vuxenutbildingen. Möjligheten till fyllnadstjänstgöring för ordinarie lärare skall i första hand erbjudas lärare som inte kan få full tjänstgöring vid den egna skolformen och inte heller kan få annan fyllnadstjänstgöring, men även ordinarie lärare med erfarenhet av och lämplighet för vuxenunder-
visning kan fyllnadstjänstgöra i kommunal vuxenutbildning. Sådan fyllnadstjänstgöring bör normalt inte få omfatta mer än en fjärdedel av undervisningsskyldigheten. Även lärare vid skolenhet med statlig
vuxenutbildning bör få fyllnadstjänstgöra inom kommunal vuxenutbildning.
Vad jag förordat 1 det föregående om fyllnadstjänstgöring inom kom-
munal vuxenutbildning för lärare i grundskolan och gymnasieskolan kräver att antalet extra ordinarie och extra lärartjänster i grundskolan
och gymnasieskolan ökar i motsvarande mån. Med hänsyn till de varia-
tioner över tiden som finns inom kommunal vuxenutbildning både to-
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 408
talt och inom de enskilda ämnena anser jag att det är nödvändigt att göra någon form av begränsning. Därför bör under budgetåret 1974/75 högst 35 <2 av timunderlaget i kommunal vuxenutbildning inom en kommun få användas för att inrätta icke-ordinarie lönegradsplacerade lärartjänster i grundskolan eller gymnasieskolan eller till fyllnadstjänstgöring i mindre omfattning. | Under innevarande budgetår får ordinarie och extra ordinarie lärare inom grundskolan eller gymnasieskolan inte fullgöra undervisning i form av tilläggstimmar inom den kommunala vuxenutbildningen, såvida inte detta fordras av organisatoriska skäl. Denna bestämmelse bör förlängas
att gälla t. v. Den bör vara tillämplig även på de lönegradsplacerade
tjänster som jag förordat i det föregående. Eftersom jag inte förordar en ny typ av tjänst finns det ingen anled-
ning att ta ställning till SÖ:s förslag om ändrade behörighetskrav. Jag anser dock att det är angeläget att de lärare som huvudsakligen får sin undervisning förlagd till kommunal vuxenutbildning har särskild utbild-
ning för, erfarenhet av och lämplighet för vuxenutbildning. Även vid
urval av lärare som endast till en mindre det inräknar timmar inom kommunal vuxenutbildning i tjänsten eller undervisar som timlärare bör
hänsyn tas till sådana meriter. Detta kan emellertid redan ske enligt gällande bestämmelser. Det ankommer på Kungl. Maj:t att följa utvecklingen och eventuellt besluta om erforderliga förtydliganden om det skulle visa sig nödvändigt för att förverkliga intentionerna. Enligt vad jag förordat i det föregående bör kommunerna fr. o. m.
den 1 juli 1974 få möjlighet att utnyttja 35 94 av timunderlaget inom
den kommunala vuxenutbildningen för inrättande av vissa tjänster inom grundskolan och gymnasieskolan. Enligt nuvarande bestämmelser får undervisning i kommunal vuxenutbildning i vissa fall inräknas i tjänst som ordinarie och icke-ordinarie lärare. Detta gäller bl. a. lärare som under läsåret 1972 /73 hade tilläggstimmar inom kommunal vuxcnutbildning, lärare 1 vissa glesbygdsområden, lärare som tidigare undervisade vid s. k. kompletteringskurser samt lärare vid Sveaplans vuxengymnasium i Stockholm, den tvååriga gymnasiala heltidsundervisningen i Lund
och den särskilda skolenheten för teknisk utbildning i Katrineholm. Bestämmelserna för den särskilda skolenheten i Katrineholm bör fortsätta att gälla t.v. I övrigt torde i de flesta fall andelen timmar i den kommunala vuxenutbildningen som enligt angivna bestämmelser
tas i anspråk för särskilda tjänster och fyllnadstjänstgöring rymmas inom den förordade ramen om 35 <Z av timunderlaget. I den mån så är fallet bör dessa bestämmelser kunna upphävas. Kungl. Maj:t bör uppdra
åt SÖ att kartlägga förhållandena och komma in med förslag om sär-
skilda bestämmelser, om det skulle visa sig att ytterligare undantag behöver göras för vissa kommuner eller enskilda lärare. SÖ bör vidare få i uppdrag att, beträffande dem som hittills fullgjort
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 409
undervisningen i kommunal vuxenutbildning, undersöka i vad mån
mina förslag på ett sådant sätt påverkar möjligheten att få undervisa att det kan finnas behov av särskilda åtgärder.
Det är angeläget att statsbidrag till kommunal vuxenutbildning endast
belastar anslaget Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna.
Detta kräver att statsbidragsbestämmelserna förtydligas. Det ankommer på SÖ att därefter meddela erforderliga anvisningar. . |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna de riktlinjer beträffande lärarorganisationen för
den kommunala vuxenutbildningen som jag förordat,
2. till Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 165 000 000
kr.
G 6. Bidrag till studiecirkelverksamhet
G 7. Bidrag till studieförbund
Jag har i samband med min inledande översikt angående vissa frågor inom kulturområdet anmält att jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1974 års riksdag lägga fram en särskild proposition om den statliga kulturpolitiken. I denna proposition kommer bl. a. kulturrådets förslag beträffande bidrag till studiecirkelverksamhet och studieförbund att tas upp. Det är lämpligt att också skolöverstyrelsens förslag om studiecirkelverksamhet och studieförbund behandlas i detta sammanhang. I avvaktan på detta bör anslagen Bidrag till studiecirkelverksamhet och Bidrag till studieförbund tas upp med preliminärt beräknade belopp i riksstaten. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1974/75 beräkna
1. till Bidrag till studiecirkelverksamhet ett förslagsanslag av
259 000 000 kr.,
2. till Bidrag till studieförbund ett anslag av 14 400 000 kr.
G 8. Bidrag till driften av folkhögskolor
1972/73 Utgift 117 048 835 1973/74 Anslag 135 000 000 1974/75 Förslag 135 000 000
Från anslaget utgår statsbidrag till driftkostnader för totalt 108 folk-
högskolor. Skolornas verksamhet omfattar dels vinterkurser, dels äm-
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 410
neskurser. Elevantalet vid vinterkurserna utgjorde under arbetsåret
1972/73 13 554 och vid ämneskurserna 33 885. Bidrag till driftkostnader för folkhögskolor utgår enligt kungörelsen (1966: 758) om statsbidrag till driftkostnader för folkhögskolor (ändrad senast 1972: 636) till
löner m. m. åt lärare och rektor med 100 2 av de faktiska kostnader-
na, till kostnader för kurativ verksamhet och studie- och yrkesoriente-
ring samt till kostnader för viss annan personal med, beroende på sko-
lans storlek, 50-150 4 av ett indexbundet bidragsunderlag av 107 300
kr. för budgetåret 1973/74 samt till pedagogisk utrustning m. m. med
50—150 &Z av ett bidragsunderlag om 13 000 kr. Utöver nämnda bidrag utgår avgiftsbidrag, dvs. bidrag till vissa avgifter enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring (ändrad senast 1973: 481) och förordningen (1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift (ändrad senast 1973: 486), be-
träffande rektor och lärare. Efter skolöverstyrelsens (SÖ:s) prövning i varje särskilt fall kan från anslaget utgå även bidrag till kostnader för
personlig assistans åt handikappade elever vid folkhögskolor. Från anslaget utgår även medel till försöksverksamhet med ökad lärartäthet
för handikappade elever samt till försöksverksamhet med kurser för
bl. a. psykiskt utvecklingsstörda, svårt rörelsehindrade och hörselskadade elever.
Skolöverstyrelsen
Omfattningen av undervisningen vid folkhögskolor under de fem senaste budgetåren framgår av följande uppställning.
| Budgetår | Antal deltagare Vinterkurs | Antal deltagare Ämnceskurs | Antal deltagare Sammanlagt |
| 1968/69 | 12 142 | 13 374 | 25 516 |
| 1969/70 | 12 904 | 16 506 | 29 410 |
| 1970/71 | 13 207 | 18 637 | 31 844 |
| 1971/72 | 13 299 | 25 860 | 39 159 |
| 1972/73 | 13 554 | 33 885 | 47 439 |
1. För höjning av lönekostnadspålägg beräknas 1 381 380 kr.
2. SÖ beräknar att den totala utbildningsvolymen för budgetåret 1974/75 kommer att uppgå till ca 650 000 elevveckor, dvs. lika många som innevarande budgetår. De kostnader för förskott och slutreglering,
som skall belasta förevarande anslag beräknar SÖ till 111 840 500 kr.
Härtill kommer kostnader för avgiftsbidrag och lönekostnadspålägg med
23 962 700 kr.
3. SÖ räknar med att handikappverksamheten vid folkhögskolorna kommer att öka ytterligare. Förutsättningarna i detta hänseende har under de senaste åren blivit allt bättre i och med att många skolor vid
om- eiler nybyggnad av skollokaler och elevhem — i överensstämmelse
med av riksdagen gjort uttalande — anpassat dessa till de krav som
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 411
undervisning av handikappade ställer. SÖ föreslår därför att 1 milj. kr.
anvisas för fortsatt försöksverksamhet med ökad lärartäthet för handi-
kappade elever, dvs. en ökning med 500 000 kr.
4. För budgetåret 1972/73 har 399 000 kr. anvisats för kringkostnader, som inte täcks på annat sätt, i samband med kurser för bl. a. psy-
kiskt utvecklingsstörda, svårt rörelsehindrade och hörselskadade elcver.
Samma belopp har anvisats för budgetåret 1973/74. I avvaktan på utvärdering av den pågående försöksverksamheten föreslår SÖ en höjning av nu utgående belopp med 101 000 kr. till 500 000 kr.
5. SÖ upprepar sitt tidigare framförda förslag om att varje folkhögskola ges möjlighet att ta i anspråk lärartimmar inom den tilldelning
som nu gäller för skolan för samordningstjänster inom vuxenutbildning. SÖ anser det vara väsentligt att samarbetet mellan folkhögskolorna, studieförbunden och andra anordnare av vuxenundervisning ut-
vecklas. Folkhögskolornas möjligheter till samplanering med andra for-
mer av vuxenundervisning och till konsulentverksamhet bör ökas. Ef-
tersom antalet lärartjänster redan nu i allmänhet utnyttias till det yt-
tersta för undervisning föreslår SÖ att för varje lärartimme som tas i anspråk för samplanering eller konsulentverksamhet ett statsbidrag skall
utgå som motsvarar ersättningen till en lärartimme. SÖ beräknar att ca 7 000 lärartimmar krävs för att täcka behovet i alla regioner och vid
alla typer av folkhögskolor. Av dessa skulle 3500 vara omvandlade lärartimmar som inte medför någon extra kostnad och 3 500 vara resursförstärkning. Kostnader för dessa timmar beräknas för budgetåret
1974/75 uppgå till 200 000 kr. 6. SÖ föreslår med hänvisning till kulturrådets förslag, att övnings-
Järare skall få möjlighet att inräkna handledning av studiecirkel i sin
undervisningskyldighet. Denna möjlighet föreligger sedan länge för äm-
neslärare vid folkhögskolorna. En sådan förbättring skulle också medföra att vissa undersysselsatta övningslärare kan få full tjänst. Eftersom skillnaden mellan övningslärarens timarvode och statsbidraget till studiecirkeltimme efter hand minskat beräknar SÖ att kostnadsökningen under folkhögskoleanslaget kommer att bli mycket begränsad. Under budgetåret 1974/75 beräknas medelsbehovet uppgå till 20 000 kr.
7. Med hänvisning dels till utbildningsutskottets uttalande (UbU 1973: 27) om att staten måste vara beredd att ta ett avgörande ansvar för finansieringen av verksamheten vid den riksrekryterande folkhög-
skolan i Haparanda, dels till att nämnda skola icke kommer att erhålla
något landstingsbidrag beräknar SÖ ett extra statsbidrag för tickande
av lokalkostnader och övriga kostnader vid folkhögskolan i Haparanda. SÖ beräknar medelsbehovet till 300 000 kr. budgetåret 1974/75.
8. SÖ föreslår att ytterligare två speciallärartjänster får inrättas för att bereda nu verksamma lärare en tryggare anställning inom skolformen. Förslagets genomförande medför enligt SÖ inga ytterligare kost-
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 412
nader. Dessutom föreslår SÖ att 40 ordinarie ämneslärartjänster inrät-
tas under budgetåret 1974/75. Inte heller detta förslag medför enligt SÖ någon ytterligare kostnad eftersom ordinarie ämneslärare har samma löneförmåner som icke ordinarie ämneslärare i befordringsgång.
Totalt beräknar SÖ att de utbildningsinsatser som skall belasta före-
varande anslag kommer att öka med ca 3 333 600 kr.
Samernas folkhögskola i Jokkmokk
Samernas folkhögskola startade sin verksamhet år 1942 med uppgift att bereda sameungdomar möjligheter till förbättrad grundutbildning, ökad kännedom om samenäringarna och samekulturen samt aktuell
orientering om det svenska samhället. Huvudman för skolan var vid starten Svenska missionssällskapet Kyrkan och Samerna, som kunde
tillskjuta medel till verksamheten tack vare gåvor och donationer men
framför allt genom att en årlig rikskollekt till skolan togs upp i lan-
dets kyrkor.
Fram till år 1968 tog skolan endast emot samiska elever. Flertalet av
dessa hade endast nomadskolans undervisning som grund. Alltefter-
som sameungdomarnas möjligheter till utbildning inom det reguljära
skolväsendet förbättrades minskade elevantalet vid folkhögskolan i Jokkmokk vilket skapade ekonomiska problem för skolan. Dessa förvärrades genom att den årliga rikskollekt missionssällskapet förfogat över drogs in.
Svårigheterna ledde till att missionssällskapet inte längre ansåg sig kunna stå som huvudman för verksamheten. I det läget vände sig Svenska samernas riksförbund (SSR) och Same-Ätnam till regeringen med begäran om ekonomiskt stöd och utredning om skolans fortsatta verksamhet. I maj 1970 beviljade Kungl. Maj:t skolan ctt bidrag på 200 000 kr. för att täcka driftunderskott och förutsatte samtidigt att representanter för SÖ, Norrbottens läns landsting, Jokkmokks kommun, SSR och Same-Ätnam skulle utreda frågan om skolans framtida huvudmannaskap. Efter utredningsarbete och förhandlingar skapades
enighet om att som huvudmän för skolan skulle ingå Jokkmokks kom-
mun, SSR och Same-Ätnam. Huvudmannaskapet skulle organiseras i
stiftelseform. I maj 1972 övergick skolan till den nya huvudmannen.
Sedan folkhögskolan börjat vända sig även till icke-samer förbättrades rekryteringsläget betydligt. Läsåret 1972/73 tog skolan i vinterkurserna emot sammanlagt 74 elever, varav 33 samer. Dessutom arrangerades ett antal kortare kurser. För täckande av driftunderskott har skolan under åren 1970/73 beviljats sammanlagt 465 000 kr.
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 december 1970 har sa-
meutredningent i uppdrag att utreda frågan om åtgärder till ! Landshövdingen Gösta Elfving, ordförande, hovrättsassessorn Olof Köhl, departementssekreteraren Thomas Rönström, rektorn Lars Thomasson och renskötaren Lars Utsi.
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 413
stöd för samernas språk och kultur m. m. Utredningen har den 19 januari 1973 överlämnat promemorian (Ds U 1973: 2) Samernas folkhögskola med förslag till åtgärder till stöd för Samernas folkhögskola i Jokkmokk. | :
I promemorian framhålls att Samernas folkhögskola i Jokkmokk bör
bibehållas och att verksamheten bör förstärkas. Som skäl härför anförs bl. a. att skolan utgör en mycket betydelsefull institution till stöd för strävandena att bevara och utveckla den samiska kulturen. Med sin
tvärkulturella utformning skapar skolan förståelse och intresse för samekulturen bland den icke-samiska ungdomen samtidigt som de samiska eleverna konfronteras med samhällets kulturmönster och värderingar.
Utredningen föreslår att kursverksamheten vid skolan i
Jokkmokk skall byggas upp kring en två- till treårig grundkurs med en årlig undervisningstid om 34 veckor och med inslag av samiska ämnen som eleverna fritt kan välja enligt egna önskemål. Vid sidan av grundkursen bör kunna anordnas en specialkurs om 34 veckor i samisk och nordisk slöjd med konsthantverk för såväl samiska som andra elever, en ämneskurs i ekologi i huvudsaklig överensstämmelse med den vid skolan nu bedrivna försöksverksamheten, en ämneskurs avsedd att ge utbildning för turistnäringen samt ämneskurser om ca fyra veckor var-
dera i samiskt språk på olika nivåer samt kortare ämneskurser i sam-
arbete med studieförbund, andra organisationer, olika myndigheter och
Nordiska sameinstitutet. För att förstärka lärarinsatsen för specialkur-
sen i samisk och nordisk slöjd föreslår utredningen en till relationstalet 4,0 höjd lärartäthet för nämnda kurs. Skolan bör enligt utredningen dimensioneras för 100 elever och 34 arbetsveckor, dvs. tillsammans 3 400 clevveckor.
Under flera år har Samernas folkhögskola redovisat betydande driftunderskott. För täckande av dessa har särskilda medel utgått via statsbudgeten och dåvarande statens lappfond. Genom den föreslagna utbyggnaden av skolan för 100 elever anser utredningen att skolan skall kunna drivas inom ramen för tillgängliga bidrag från stat och landsting m. fl. Vid den föreslagna utbyggnaden beräknas det författningsenliga statsbidraget öka med 190 000 kr. Utredningen förutsätter dock att statsbidrag i likhet med vad som f. n. gäller skall kunna utgå för att täcka eventuellt uppkommande underskott intill dess skolan byggts ut i enlighet med utredningens förslag. Av promemorian framgår vidare att utredningen, trots att Samernas folkhögskola har sin starkaste förankring inom samernas kärnområden, anser det vara en riksange-
lägenhet att skolans fortbestånd garanteras.
Utredningen har vidare funnit det nödvändigt att — förutom före-
slagen förstärkning av det ekonomiska underlaget — föreslå vissa in-
vesteringar för att åstadkomma förbättringar på lokalsidan. Det
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 414
gäller dels byggande av elevhem, dels byggande av undervisningslokaler m. m. .
Vad gäller finansieringen av huvudmannens andel av byggnationen, 606 000 kr., föreslår utredningen att kommunen och organisationerna själva prövar olika finansieringsmöjligheter såsom möjligheten att erhålla hos länsstyrelsen fonderade vattenregleringsmedel, lån hos
landstinget enligt samma villkor som tillimpats för skolans tidigare
landstingslån eller engångsanslag ur samefonden.
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av SÖ, univer-
sitetskanslersämbetet (UKÄ) — efter hörande av rektorsämbetet vid
universitetet i Umeå —, lantbruksstyrelsen — efter hörande av lant-
bruksnämnderna i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län —,
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), länsstyrelsen i Norrbottens län, länsarbetsnämnden i Norrbottens län, länsskolnämnden i Norrbottens län, styrelsen för samefonden samt folkhögskoleutredningen. Vidare har yttranden avgetts av Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Norrbottens läns landstingskommun, Västerbottens läns landstingskom-
mun genom dess utbildnings- och kulturnämnd, kommunstyrelsen i
Jokkmokks kommun, SSR, Same-Ätnam, Nordiska samerådets svenska sektion, Stiftelsen Samernas folkhögskola, Samernas folkhögskolas styrelse — efter hörande av lärrarråd och elevkår —, Differentierade samernas Storumankonferenser (Storumangruppen) samt Uppsala sameförening.
Remissinstanserna instämmer med de i utredningen anförda skälen
. för att Samernas folkhögskola i Jokkmokk skall bibehållas.
Flera remissinstanser, bl. a. AMS, länsstyrelsen i Norrbottens län, länsarbetsnämnden i Norrbottens län, länsskolnämnden i Norrbottens län, Svenska kommunförbundet, SSR och Stiftelsen Samernas folkhög-
skola, delar utredningens uppfattning beträffande den framtida ku rs-
verksamheten vid skolan. SÖ, som i stort delar utredningens uppfattning, påpekar dock att rekryteringen till 34 veckors grundkurser av två eller tre års varaktighet — som i mycket stor utsträckning främst riktar sig till dem som vill skaffa sig behörighet — under de senaste
åren minskat, såväl i hela riket som i Norrbotten. Orsakerna härtill är
många, framhåller SÖ. Tveksamheten om möjligheten att få anställning
efter mer omfattande teoretiska studier har ökat. Utbyggnaden av studieförbundens prioriterade studiecirklar och den kommunala vuxenutbildningen har dessutom skapat fler utbildningsalternativ. I vissa områden, bl. a. i Norrbotten, har en expansion av AMU-center med
filialer och en ökad andel grundutbildning inom dessa betytt att man
i minskad omfattning använder folkhögskolorna för sådan utbildning.
Den nya gymnasieskolan, som ger samma slag av allmän behörighet
som folkhögskolan, påverkar också den framtida rekryteringen till de
långa fleråriga kurserna. När det gäller Samernas folkhögskola måste
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 415
dessutom främst av allt konstateras att den grupp, varur sökande med intresse för samiska ämnen kan väntas komma, är både begränsad och
vikande. Enligt SÖ:s uppfattning kan Samernas folkhögskola inte i
framtiden räkna med en omfattande rekrytering till längre behörighetsgivande kurser.
I sammanhanget uttalar vidare länsstyrelsen i Norrbottens län, läns-
skolnämnden i Norrbottens län samt Stiftelsen Samernas folkhögskola
att Samernas folkhögskola bör få en egen profil som gör skolan unik och attraktiv. Samiska språket, samisk slöjd och samiskt konsthantverk bör vara de ämnen som ger skolan dess profil på samma sätt som musiken ger sådan profil åt Framnäs folkhögskola och konstnärlig utbildning ger profil åt Sunderby folkhögskola. Även den särskilda kursen i ekologi, som är tämligen ny, kan medverka härtill.
Endast tre remissinstanser kommenterar utredningens förslag röran-
de lärartätheten. SÖ framhåller att eftersom rekryteringssvårigheter kan förutses för vissa kurser med huvudsakligen samiska kurs-
deltagare, kan en ökning av lärartätheten för fler kurser komma att bli angelägen. En sådan ökning bör vara av schablonkaraktär och enligt SÖ:s uppskattning medföra att relationstalet 3,0 får gälla för samtliga kurser utom de beräknade långa behörighetsgivande kurserna. Norrbottens läns landstingskommun stöder utredningens förslag om att de särskilda statsbidragsbestämmelser som tillämpas för viss musikutbildning även bör kunna gälla för specialkursen i samisk och nordisk slöjd. Samernas folkhögskolas styrelse föreslår att Järartäthetstalet 4,0 får tillämpas i de »samiska ämnena» (f. n. slöjd och samiska språken).
Till utredningens förslag beträffande dimensioneringen av verksamheten vid skolan ansluter sig bl. a. länsskolnämnden i Norrbot-
tens län och Stiftelsen Samernas folkhögskola. Samernas folkhögskolas
styrelse framhåller att det fordras en radikal resursförstärkning om det skall gå att realisera den målsättning och det verksamhetsprogram som utredningen formulerar. SÖ anser att skolans styrelse bör överväga om det i framtiden kommer att finnas förutsättningar att organisera tre årskurser vid skolan. Det kan enligt SÖ ifrågasättas om det inte är lämpligt att i stället organisera endast två årskurser med ca 25 elever i första och ca 20 elever i andra årskursen. SÖ framhåller vidare, att om man förutsätter att skolan får resurser att för kortkursverksamhet ta emot 30 studerande parallellt med de längre kurserna av behörighetskaraktär och att den kan organisera kurser med ca 40 deltagare under
ytterligare 14 veckor, kommer antalet kursveckor att kunna uppgå till
3 110 clevveckor. AMS anser att dimensioneringen av skolans verksamhet frimst måste bedömas utifrån tillgång på och behov av folkhög-
skoleplatser i det aktuella länet. Vid ställningstagande till en eventuell utbyggnad bör dock enligt AMS även de positiva effekterna för Jokk-
mokksområdet tillmätas betydelse. Länsarbetsnämnden i Norrbottens
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet | 416
län anser att skolans framtida storlek är en fråga av utbildningspolitisk natur. Länsarbetsnämnden hänvisar till den relativt stora folkhögskoletätheten i Norrbotten. Till detta kommer att den kommunala vuxenutbildningen expanderar kraftigt inom länet och får ses som ett likvär-
digt och ofta mer närbeläget alternativ till folkhögskolan. Det förefaller troligt att rekryteringsbasen för folkhögskolornas kurser till grund-
skolenivå kommer att bli mindre under de närmaste åren. Detta gäller också Samernas folkhögskola, och om intresset från samernas sida för
studier vid denna folkhögskola inte blir större, kan det finnas farhågor
för att den föreslagna utbyggnaden kommer att överstiga efterfrågan på utbildning, anser länsarbetsnämnden. Västerbottens läns landstingskommun framhåller att eftersom det inom den angivna ramen 3 400
elevveckor skall rymmas även kurser som förläggs till annan tid än vin-
terkurserna, behöver skolan enligt utbildnings- och kulturnämndens uppfattning inte byggas ut till 100 elevplatser utan kan nöja sig med ett mindre antal. Nämnden finner det angeläget, att skolan får en verksamhet som från ekonomisk synpunkt är så förmånlig som möjligt, men
anser en överkapacitet i fråga om elevplatser olämplig, särskilt med hänsyn till den avmattning i fråga om sökande till folkhögskolorna som kunnat spåras under senare år. Same-Ätnam framhåller att man bör ha
i minnet att om elevantalet utökas till ca 100 så utsätts skolan för större risk att få in elever med sociala och psykiska problem. Följden av
detta blir enligt Same-Ätnam att också undervisningen utsätts för större störningsrisker och ökade påfrestningar för alla personalkategorier och
elever. I syfte att skapa bättre förutsättningar och förebygga sociala konfliktsituationer kan det vara realistiskt att även kalkylera med anställande av en kurator, som helt kan ägna sig åt elevvården, ty rektor och lärare har varken tid eller adekvat utbildning att syssla med problem av denna elevvårdande karaktär.
Många remissinstanser, bl.a. SÖ, länsstyrelsen i Norrbottens län, länsarbetsnämnden i Norrbottens län, Norrbottens läns landstingskommun, Västerbottens läns landstingskommun samt Landstingsförbundet,
biträder vad utredningen anfört om Samernas folkhögskola som en
riksangelägenhet.
Av nämnda yttranden framgår bl. a. att frågan om insatser för samekulturen i första hand är en riksangelägenhet och att kostnaderna för skolan i huvudsak bör bekostas med statliga medel. Av Norrbottens läns landstingskommuns yttrande framgår att det förhållandet att skolan måste anses som en riksskola automatiskt medför ett ökat ekono-
miskt ansvar från samhällets sida för skolans framtida existens. Av
yttrandet framgår vidare att landstingens engagemang sannolikt främst
kommer att ske i form av ekonomiska bidrag. För Norrbottens vid-
kommande har landstinget nyligen reviderat bestämmelserna för lands-
tingets stödjande av folkhögskolor. Enligt dessa bestämmelser skall stö-
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 417
det till folkhögskolorna utgå i form av ett allt-i-ett-bidrag och vara maximerat till i princip 3 400 elevveckor för de större skolorna. För att maximeringen inte skall drabba skolorna alltför hårt har införts vissa övergångsbestämmelser att gälla t.o.m. utgången av år 1976. För de mindre skolorna — hit räknas Samernas folkhögskola — utgår bidrag med samma belopp per vecka (75 kr.), dock för högst 1 700 elevveckor. Enligt övergångsbestämmelserna utgår dessutom bidrag med 50 kr. per
elevvecka i intervallet 1701—3 400 elevveckor per läsår. Därest folkhögskolan i Jokkmokk byggs ut i enlighet med sameutredningens för-
slag innebär således landstingets nya bidragsbestämmelser att det årliga bidraget t. o. m. budgetåret 1976 kan utgå för högst 3 400 elevveckor
för att därefter sjunka till 1700. SÖ framhåller att staten bör svara för
vissa driftkostnader för Samernas folkhögskola utöver de bidrag som utgår till lärarlöner, viss kringpersonal och pedagogisk utrustning. Detta
särskilda bidrag bör bestämmas så att det uppgår till samma belopp
per elevvecka som landstingsbidraget, men maximeras att gälla högst 1500 elevveckor varje år. Kostnaderna härför kan beräknas till högst
112 500 kr. per år. Bidraget skall inte utgå i de fall av Landstingsför-
bundet föreslaget interkommunalt ersättningssystem träder i funktion. Den verkliga kostnaden kan alltså förutses komma att ligga under den beräknade maximala. SÖ biträder också utredningens uppfattning om att staten under skolans utbyggnadsperiod täcker eventuellt uppkommande underskott. Länsskolnämnden i Norrbottens län anser att driftunderskott måste täckas med allmänna statsmedel och Stiftelsen Samernas folkhögskola framhåller att om inte landstingsmedel för täckande av driftunderskott kan erhållas i tillräcklig omfattning, resterande medel bör kunna påräknas från allmänna statsmedel.
Länsskolnämnden i Norrbottens län och Stiftelsen Samernas folkhögskola anser bl. a. beträffande utredningens investeringsförslag att lokalsituationen vid skolan är av den arten att en utbyggnad är
oundviklig och tillstyrker därför förslaget om utbyggnad i etapper. Lik-
nande synpunkter anförs av Same-Ätnam och Samernas folkhögskolas styrelse. SSR hänvisar i frågan till de yttranden som avgelts av Stiftelsen Samernas folkhögskola resp. Samernas folkhögskolas styrelse. Länsarbetsnämnden i Norrbottens län uttrycker viss tveksamhet beträffande den planerade utbyggnaden om ej denna kan kombineras med en samordning av vuxenutbildningen inom kommunen samt en utveckling av
det planerade samarbetet med Nordiska sameinstitutet och universitetet
i Umeå. SÖ framhåller som sin uppfattning att en lokalbehovsprövning
gällande Samernas folkhögskola kan göras först efter överläggning med
skolan om den troliga volymen av undervisningen.
Några remissinstanser har synpunkter på hur finansieringen av byggprojekten skall lösas. Länsskolnämnden i Norrbottens län och Stiftel-
sen Samernas folkhögskola anser att finansieringen i första hand bör
G
27 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bil, 10
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 418
ske genom statsmedel. Liknande synpunkter framför länsstyrelsen i
Norrbottens län som menar att övervägande skäl talar för att staten tar hela ekonomiska ansvaret för folkhögskolans verksamhet både vad gäller nödvändiga investeringar och framtida drift. Styrelsen för samefonden framhåller i sitt yttrande att styrelsen inte har någon erinran mot att medel ställs till förfogande ur samefonden för att bekosta same-
organisationernas andel i investeringskostnaderna' därest inga andra fi-
nansieringskällor står till buds. Norrbottens läns landstingskommun
framhåller, med anledning av sameutredningens synpunkter på möjligheten av lån via landstinget, att det under en övergångsperiod omfat-
tande tiden t. o. m. budgetåret 1975 kan beviljas bidrag till standardförbättringar. Dessa bidrag beviljas av landstinget och skall — enligt den bedömning som förvaltningsutskottet gjort — endast i undantags-
fall utgå till investeringar som motiveras av ökad verksamhet.
SSR, Same-Ätnam och Nordiska samerådets svenska sektion har i
skrivelse den 9 oktober 1973 bl, a. gett sitt stöd till den föreslagna ut-
byggnaden av Samernas folkhögskola.
Departementschefen
Folkhögskolan har en viktig funktion att fylla inom vuxenutbild-
ningen. Antalet elever har under senare år ökat kraftigt. Ökningen har framför allt gällt ämneskurserna. Antalet deltagare uppgick un-
der läsåret 1972/73 till sammanlagt 47 439. Av dessa gick 13 544 i vin-
terkurserna och 33 885 i ämneskurserna.
Under de senaste åren har en viss omorientering av folkhögskolans verksamhet kunnat iakttas. Ett uttryck härför är ämneskursernas tillväxt. Ett annat är att många folkhögskolor tar emot studerande inom arbetsmarknadsutbildningen. Elever. med .sociala, fysiska och psykiska handikapp har i växande utsträckning tagits emot av folkhögskolorna, som även gjort särskilda insatser för dessa elever.
För att utreda vilken roll folkhögskolan kan och bör spela i kulturliv
och utbildningssamhälle har tillkallats en särskild utredning, folkhögskoleutredningen. Utredningen skall bl. a. pröva frågan om avvägningen mellan kortare och längre kurser, göra en bedömning av filialfolk-
högskolor och dagfolkhögskolor samt diskutera vilka uppgifter folk-
högskolan kan fylla i ett system med återkommande utbildning.
I innevarande års riksstät beräknas under detta anslag 500 000 kr.
för försöksverksamhet med ökad lärartäthet för handikappade elever.
Jag anser att denna försöksverksamhet är angelägen och. räknar med att den skall bedrivas i samma omfattning även under nästa budgetår. (3) I riksstaten beräknas också sammaniagt 399 000 kr. för försöksverksamhet med kurser för bla. psykiskt utvecklingsstörda, svårt rörelse-
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 419
hindrade och hörselskadade elever. Även denna försöksverksamhet:
finner jag angelägen. För att möjliggöra en något utökad verksamhet
beräknar jag för budgetåret 1974/75 ytterligare 10 000 kr. (4) |
Jag är f.n. inte beredd att tilllstyrka förslaget om att varje folkhög-
skola ges möjlighet att ta i anspråk lärartimmar inom den tilldelning som nu gäller för skolan för samplanering eller konsultverksamhet inom vuxenutbildningen. Jag vill inte föregripa förslagen från folkhögskoleutredningen som har att ta ställning till frågan om samverkan mellan
folkhögskola och annan studieverksamhet. Jag delar dock skolöverstyrelsens (SÖ:s) uppfattning att det är av stor betydelse att få till stånd
en så bra samplanering som möjligt mellan olika former av vuxenutbildning. Jag räknar med att folkhögskoleutredningen om den så finner lämpligt med förtur prövar frågan om samverkan och till Kungl. Maj:t kommer in med förslag därom. (5) Jag är inte beredd att till-
styrka förslaget om inrättande åv ytterligare 40 ordinarie ämneslärartjänster. (8) |
De övningslärare som tjänstgör vid folkhögskolor undervisar företrä-
desvis i estetiska ämnen. Dessa lärares fackkunskaper och erfarenheter av vuxenundervisning kan vara av stort värde då det gäller att utveckla det kulturellt inriktade folkbildningsarbetet. Jag tillstyrker därför SÖ:s
förslag om att övningslärare skall få möjlighet att inräkna handledning av studiecirkel i sin undervisningsskyldighet. (6) | Med hänvisning till bl. a. utbildningsutskottets uttalande (UbU 1973:
27) beräknar jag att för nästa budgetår medel för Finska folkhögskolan
i Sverige under anslaget Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m. Finska folkhögskolan som är inrymd i folkskoleseminariets tidigare lokaler i Haparanda har som huvudman Riksförbundet Finska föreningar i Sverige. Skolan startade innevarande läsår och -här ca 40
elever. Det bör vidare för riksdagen anmälas att Kungl. Maj:t den 20 december 1973 anvisat 150 000 kr. från detta anslag till kostnader för driften av folkhögskolan i Haparanda för budgetåret 1973/74. (7)
Läsåret 1971/72 gick ca 1 500 elever med fysiska, psykiska och sociala
handikapp på folkhögskola. Enligt SÖ:s bedömning kommer handikapp-
verksamheten vid skolorna att ytterligare öka. Detta förhållande för med sig krav på ytterligare specialundervisning. Mot nämnda bakgrund och för att bereda nu verksamma lärare en tryggare anställning inom skolformen tillstyrker jag därför SÖ:s förslag om inrättande av ytterligare två speciallärartjänster. (8) |
Det stöd som statsmakterna under ett antal år gett åt verksamheten vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk har motiverats av de speciella
uppgifter skolan har när det gäller att bevara samiska kulturvärden och bereda sameungdomar möjligheter att förbättra sin grundutbild-
ning. Skolans kursverksamhet i samiska språk, samiska slöjdarter och
andra ämnen med anknytning till samiska traditioner och levnadsför-
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 420
hållanden kan spela en viktig roll för att hålla det samiska kulturarvet levande. Dessutom ger skolan den samiska befolkningen en viktig möjlighet till aktuell samhällsorientering och studium av frågor som är av
gemensamt intresse för samerna. Sameutredningen har nu lagt fram förslag till åtgärder till stöd för Samernas folkhögskola i Jokkmokk
(Ds U 1973: 2).
Jag delar sameutredningens uppfattning, vilken fått stöd av en enhällig remissopinion, att det är angeläget att Samernas folkhögskola
får möjligheter att fortsätta och vidareutveckla sitt arbete. Sedan läsåret 1968/69 har skolan stått öppen även för andra än sa-
mer. Härigenom har rekryteringen underlättats och verksamheten har kunnat intensifieras betydligt. Skolan har gjort en insats för kortutbildade i norrlandsregionen och har i de kortare ämneskurserna sam-
lat deltagare från vitt skilda delar av landet.
Att skolan ur bidragssynpunkt har en särställning med tanke på insat-
serna för den samiska befolkningen bör rimligtvis inte hindra att rekryteringen till skolan breddas på det sätt som skett under senare år. Tvärt-
om bör det vara en viktig uppgift för skolan att förmedla kännedom om
samernas kultur och levnadsförhållanden till en mycket vid krets, bl. a.
genom att söka ytterligare utvidga samarbetet med föreningsliv, folkbildningsorganisationer, skolmyndigheter och kulturinstitutioner.
Utredningens förslag till utformning av kursverksamheten får stöd av en rad remissinstanser. Vid sidan av grundkursen skulle enligt ut-
redningen utrymme kunna ges åt en specialkurs om 34 veckor i sa-
misk och nordisk slöjd med konsthantverk för såväl samiska som
andra elever, en ämneskurs i ekologi i huvudsaklig överensstämmelse med den vid skolan nu bedrivna försöksverksamheten, en ämneskurs avsedd att ge utbildning för turistnäringen samt ämneskurser om ca fyra veckor vardera i samiskt språk på olika nivåer samt kortare ämneskurser i samarbete med studieförbund, andra organisationer, olika myndigheter och Nordiskt samiskt institut. Det ankommer på skolans styrelse att i enlighet med folkhögskolestadgans bestämmelser utforma innehållet i verksamhetsprogrammet.
Utredningen har fört fram förslag om ökad lärartäthet för special-
kursen i samisk och nordisk slöjd. Få remissinstanser har kommenterat förslaget. Med hänsyn till att en rad olika tekniker inom slöjd- och hantverksområdet måste tillgodoses vid slöjdundervisningen är jag beredd att tillstyrka utredningsförslaget. Jag föreslår således att Samer-
nas folkhögskola fr. o. m. budgetåret 1974/75 skall få använda sig av
en lärartäthet som motsvarar relationstalet 4,0 för specialkursen i samisk och nordisk slöjd.
Sameutredningen har utgått ifrån att garantier för folkhögskolans fortbestånd skulle skapas på bästa sätt genom att skolan dimensione-
rades för 100 elever och en verksamhet under 34 elevveckor, dvs. för
GC
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 421
sammanlagt 3400 elevveckor. Enligt utredningens beräkningar skulle
en ökad volym av verksamheten medföra ett intensivare utnyttjande
av resurserna varigenom årliga driftunderskott skulle kunna undvikas. Sedan utredningen lade fram sitt betänkande har Norrbottens läns
landsting fattat beslut om nya regler för bidrag till folkhögskolorna inom länet. De nya bidragsreglerna, som jag redovisat i det föregående, trädde i kraft den 1 januari 1973.
Ett antal remissinstanser, i första hand SÖ och länsarbetsnämnden i Norrbottens län, har uttryckt tveksamhet inför utredningens förslag att dimensionera verksamheten för 100 elever. En av de viktigaste orsakerna till tveksamheten är att folkhögskolorna i Norrbotten redan har
en hög intagningskapacitet i förhållande till riksgenomsnittet. De nya bidragsregler som landstinget infört syftar till att ange ramar för folk-
högskolornas verksamhet och förhindra överkapacitet.
Enligt min mening bör bedömningen av de framtida insatserna för
folkhögskolan i Jokkmokk göras med utgångspunkt i SÖ:s dimensio-
neringsförslag, vilket innebär att verksamheten kan beräknas komma
att omfatta ca 3 110 elevveckor.
En rad remissinstanser har uttalat sig för att Samernas folkhögskola bör ses som en riksangelägenhet. Av yttrandena framgår bl. a. att kostnaderna för skolan i huvudsak bör bekostas med statliga medel. Jag
vill i detta sammanhang erinra om att staten för täckande av driftunderskott vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk under ett antal år anslagit särskilda medel via statsbudgeten och dåvarande statens lapp-
fond. Underskottet uppgick under åren 1970/73 till 465 000 kr., varav
175 000 kr. har belastat fonden.
Mot bakgrund av utredningens förslag och synpunkter bör det statliga stödet till Samernas folkhögskola främst utformas som en kompensation för förlorat landstingsbidrag. Det statliga stödet bör utgå från dels SÖ:s dimensioneringsförslag, dels de nya bidragsregler som genom beslut av Norrbottens läns landsting numera gäller för folkhögskolorna i Norrbotten.
Jag föreslår därför att statsbidrag utgår till elevveckor för vilka
landstingsbidrag inte ges och med det belopp per elevvecka som gäller för landstingsbidraget. För budgetåret 1974/75 behöver Samernas folkhögskola ett statligt stöd utöver reguljärt statsbidrag med ca 35 000 kr.
Jag beräknar ett medelsbehov av denna storleksordning under ansla-
get Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m.
Liksom tidigare bör det härutöver vara möjligt för sameorganisa-
tionerna att få täckning för sin andel av eventuellt uppkommande
driftunderskott som kan uppstå vid den av mig beräknade kursvotly-
men. Medel härför beräknas också under anslaget Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m.
Sameutredningen framhåller att skolan har svåra lokalproblem och
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 422
föreslår nybyggnad av bl. a. elevhem och undervisningslokaler. Utred-
ningsförslaget har kommenterats av några remissinstanser. Jag vill i
detta sammanhang endast erinra om att beslut om statsbidrag till bygg-
nadsarbeten meddelas av SÖ.
Vad beträffar sättet att finansiera byggprojekten har flera remissinstanser anfört att detta i första hand bör ske genom statsmedel. En-
ligt gällande bestämmelser utgår statsbidrag till permanenta lokaler med högst 75 2 av ett bidragsunderlag som beräknas på olika sätt be-
roende på lokalernas karaktär. Resterande del skall täckas av huvud-:
mannen. Jag delar utredningens uppfattning att kommunen och organisationerna själva bör pröva olika finansieringsmöjligheter. Jag förordar med hänsyn till belastningen på anslaget att ett oförändrat belopp anvisas.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 135 000 000 kr.
G 9. Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor
1972/73 Utgift 6 335 206 Reservation 7 057 661
1973/74 Anslag 6 000 000 |
1974/75 Förslag 6 000 000
Enligt kungörelsen (1958: 480) om statsbidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor (ändrad senast 1969: 111) kan statsbidragsberättigad folk-
högskola få bidrag till kostnaderna för anskaffande av permanenta skollokaler och bostäder åt lärare och elever genom ny-, tilleller ombyggnad eller genom förvärv och iordningställande av befintlig byggnad. Statsbidrag till permanenta lokaler utgår med högst 75 90 av ett bidragsunderlag som beräknas på olika sätt beroende på lokalernas karaktär. Till kostnaderna för uppförande av provisoriska lo-
kaler utgår statsbidrag med 325 kr. per kvadratmeter nettogolvyta.
Statsbidrag utgår vidare med 50 77 av den beräknade kostnaden för första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel och med högst 75 Z av beräknade kostnader för inredning av och inventarier till elevbostäder.
Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen (SÖ) har under oktober 1972 på nytt inventerat skolornas byggnadsplaner. Enligt denna inventering motsvarar investeringsbehovet ett totalt medelsbehov av ca 69 milj. kr., varav medelsbe-
hovet för s. k. rörelseskolor utgör ca 50 milj. kr. En fortsatt prioritering av dessa skolor är enligt SÖ nödvändig.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet . 423
För budgetåret 1974/75 föreslår SÖ oförändrad medelsanvisning för byggnadsarbeten inkl. inredning och inventarier, dvs. 6 milj. kr.
Departementschefen
Jag tillstyrker skolöverstyrelsens förslag och hemställer att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor för budget-
året 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.
G 10. Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m. till folkhögskolor |
1972/73 Utgift 1985 049 Reservation 603 566 1973/74 Anslag 2 000 000
1974/75 Förslag 2 450 000
Av anslaget disponeras 1 milj. kr. till engångsanskaffning av dyrbarare pedagogisk utrustning m. m. Beloppet skall även kunna användas till utgifter för tekniska anordningar vid vissa folkhögskolor för att under-
lätta för handikappade att delta i folkhögskolekurser.
För sanering av vissa folkhögskolors ekonomi har anvisats 1 milj. kr.
Skolöverstyrelsen
För arbetsåret 1972/73 redovisade skolorna behov av stadigvarande undervisningsmateriel motsvarande en sammanlagd kostnad av drygt 2 milj. kr. Skolorna har tilldelats ca 740 000 kr. för detta ändamål. Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår oförändrad medelsanvisning budgetåret
1974/75. Under arbetsåret 1972/73 har ca 1500 handikappade elever deltagit
i vinterkurser eller ämneskurser inom folkhögskolan. Ett femtontal skolor har tilldelats drygt 260 000 kr. för åtgärder och hjälpmedel i samband med denna studerandegrupps vistelse vid folkhögskola. De
handikappades antal vid folkhögskolorna ökar. För att säkerstilla att ut-
bytet av folkhögskolestudierna blir det bästa möjliga måste enligt SÖ
medel finnas tillgängliga för olika underlättande åtgärder även för budgetåret 1974/75. SÖ föreslår oförändrad medelsanvisning för bidrag till engångsanskaffning av pedagogisk utrustning och tekniska anordningar för handikappade elever, dvs. 1 milj. kr. budgetåret 1974/75.
Bidrag till sanering av folkhögskolornas ckonomi söktes under arbetsåret 1972/73 av 39 skolor med en sammänlagd skuld av 47,7 milj. kr., varav 4,7 milj. kr. utgjorde en icke räntebelastad del. Behovet av
bidrag till sanering av ekonomin är sålunda enligt SÖ fortfarande myc-
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 424
ket stort. Med hänvisning till att folkhögskoleutredningen bl. a. har i
uppdrag att utreda den framtida utformningen och storleken av sane-
ringsbidraget föreslår dock SÖ oförändrad medelsanvisning för bidrag
till sanering av folkhögskolornas ekonomi, dvs. 1 milj. kr. budgetåret 1974/75.
Departementschefen
Jag räknar i likhet med skolöverstyrelsen (SÖ) medel för pedagogisk utrustning med 1 milj. kr.
För sanering av folkhögskolornas ekonomi beviljade 1966 års riksdag
(prop. 1966: 42, SU 1966:75, rskr 1966: 186) ett belopp om totalt 10 milj. kr. att fördelas under femårsperioden 1967/68-—1971/72. Under
budgetåren därefter har årligen anvisats I milj. kr. för saneringsända-
mål. Föregående budgetår fördelades detta saneringsbidrag mellan sex folkhögskolor. Enligt de riktlinjer som beslöts vid bidragets införande
skall bidraget användas för återbetalning av tyngande lån för folkhög- ' skolorna. Härigenom uppnås en betydande ekonomisk lättnad för dessa skolor. Behovet av bidrag till sanering av ekonomin är fortfarande mycket stort. I avvaktan på förslag från folkhögskoleutredningen, som
har i uppdrag att utreda bl.'a. den framtida utformningen av sanerings-
bidraget, räknar jag i likhet med SÖ med oförändrat medelsbehov för sanering av folkhögskolornas ekonomi, dvs. 1 milj. kr.
Med hänvisning till vad jag anfört under anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor bör under förevarande anslag också medel beräknas
dels för verksamheten vid den riksrekryterande folkhögskolan i Haparanda, dels för täckande av förlorat landstingsbidrag m. m, vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk. Anslaget bör uppföras med 2450 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m.m. till
folkhögskolor för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservations-
anslag av 2 450 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepårtementet 425
G 11. Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet .
1972/73 Utgift 6 724 161 1973/74 Anslag 8 000 000
1974/75 Förslag 9 650 000
Statsbidrag utgår fr. o. m. budgetåret 1970/71 till löntagarorganisationerna för deras centrala kursverksamhet enligt beslut av statsmakterna år 1970 (prop. 1970: 35, SU 1970: 107, rskr 1970: 273). Enligt be-
stämmelserna i kungörelsen (1970: 272) om statsbidrag till löntagarorganisationers centrala kursverksamhet utgår statsbidrag till kostnader för
undervisning, resor och inackordering. Till ersättning för undervisnings-
kostnader utgår statsbidrag med 100 Z av de faktiskt utgående ersätt-
ningarna, dock högst 100 kr. per elevvecka. Till kostnader för deltagares resor utgår bidrag med hälften av de faktiska kostnaderna och för in-
ackordering med 30 kr. per elevdygn. |
Bidragsberättigad kurs skall omfatta minst fem kursdagar eller, i fråga
om kurs som inom en för kursdeltagarna sammanhållen utbildningsgång
uppdelas på flera kurstillfällen (delkurser), sammanlagt minst fem kursdagar. Vidare skall kurs för att vara bidragsberättigad till inte obetydlig del avse utbildning i allmänna ämnen, såsom samhällskunskap, national-
ekonomi, psykologi, svenska, matematik eller produktionsteknik.
Bidrag utgår vidare försöksvis under innevarande budgetår till dels
Lantbrukarnas riksförbunds centrala kursverksamhet med högst 200 000
kr., dels Sveriges fiskares riksförbunds centrala kursverksamhet med
högst 10 000 kr.
Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen (SÖ) beräknar för budgetåret 1972/73 utgifterna till ca 7,7 milj. kr. Under innevarande budgetår har anslaget förts upp med 8 milj. kr. SÖ föreslår att bidraget till löntagårorganisationernas centrala kursverksamhet höjs till 10 milj. kr. under budgetåret 1974/75.
Höjningen av bidraget motiveras dels av verksamhetsökning, dels av
förslag om höjning av de fasta bidragen till inackorderings- och undervisningskostnader.
SÖ, som sålunda beräknar att den totala verksamheten kommer att öka under nästa budgetår, beräknar kostnadsökningen som en följd härav till 400 000 kr. Med hänsyn till att ingen justering av bidragsbe-
loppen har skett sedan år 1970, då bidragen infördes, föreslår SÖ vidare
att bidraget till inackordering ökas från nuvarande 30 kr. till 40 kr. per elevdygn och till undervisningskostnaderna från högst 100 kr. till högst
110 kr. per elevvecka. Bidrag till deltagarnas resor bör enligt SÖ utgå
oförändrat med hälften av de faktiska kostnaderna. De föreslagna ändringarna av bidragsbeloppen beräknas medföra en kostnadsökning av
närmare 1,5 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 426
SÖ föreslår också, i avvaktan på att försöksverksamheten utvärderas, att bidrag till Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges fiskares riks-
förbund får utgå med maximerat belopp även under budgetåret 1974/75. Bidrag till Lantbrukarnas riksförbund bör utgå med högst
300 000 kr., dvs. en ökning med 100 000 kr. och till Sveriges fiskares
riksförbund med högst 20 000 kr., dvs. en ökning med 10 000 kr.
Sveriges hantverks- och industriorganisation och Sveriges köpmanna-
förbund har i en särskild skrivelse hemställt att organisationerna skall få komma i åtnjutande av bidrag ur detta anstag.
Departementschefen
Statsbidraget till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet infördes genom beslut av statsmakterna år 1970 och är i första hand
avsett för kortutbildade inom den fackliga rörelsen. Kursverksamhetens
omfattning har ökat kraftigt under de senaste åren.
Verksamheten bland löntagarorganisationerna under budgetåret 1972/73 omfattade 631 kurser, 4 704 kursdagar och 18 126 kursdeltagare. Den planerade verksamheten under innevarande budgetår omfattar ca 667 kurser, ca 5 210 kursdagar och ca 21 000 kursdeltagare.
Jag delar skolöverstyrelsens (SÖ:s) uppfattning att kursverksamheten kommer att öka även nästa budgetår. Vid beräkningen av medelsbe-
hovet utgår jag från att den totala verksamhetsökningen kommer att bli något större än vad SÖ antagit. |
Eftersom ingen ändring av bidragsbeloppen har skett sedan budgetåret 1970/71, när bidraget infördes, anser jag vidare att en justering av bidragsbeloppen är väl motiverad. Bidragen till inackordering och undervisningskostnader bör höjas budgetåret 1974/75. Jag föreslår att bidra-
get till inackordering höjs från 30 kr. till 35 kr. per elevdygn och att
bidraget till undervisningskostnader höjs från högst 100 kr. till högst 105 kr. per elevvecka.
I innevarande års riksstat beräknas under detta anslag också medel för försöksverksamhet. Bidrag utgår således försöksvis till Lantbrukar-
nas riksförbund och Sveriges fiskares riksförbund. Jag anser att denna försöksverksamhet bör fortsätta även under nästa budgetår och räknar
i avvaktan på utvärdering med att den skall bedrivas i samma omfatt-
ning och omfatta samma organisationer som hittills.
Mot bakgrund av dels förslaget om ändring av bidragsbeloppen, dels
den beräknade expansionen av kursverksamheten förordar jag att anslaget förs upp med 9 650 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverk-
samhet för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av
9 650 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 427
G 12. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.
1972/73 Utgift! 38 220 925 1973/74 Anslag 45 000 000
1974/75 Förslag 48 500 000 | ! Anslaget Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. under elfte huvudtiteln.
Från anslaget bestrids kostnader för bl. a. elementär undervisning i
svenska språket med samhällsorientering för vuxna invandrare, vilka är stadigvarande bosatta i Sverige samt kostnader för cirkelledarutbild-
ning, pedagogiskt utvecklingsarbete och administration.
För anslaget gäller Kungl. Maj:ts bestämmelser den 25 maj 1973 om
undervisning för invandrare i svenska språket m. m. Bestimmelserna
innebär bl. a. att statsbidrag utgår vid undervisning i svenska språket
med samhällsorientering samt särskild samhällsundervisning med högst
79 kr. per studietimme fördelade på kostnader för ledararvode, studie-
materiel, lokaler samt uppsökande verksamhet och lokal administration.
Statsbidrag utgår vidare till bl. a. kostnader för medverkan av experter m. fl. Undervisningen, som bedrivs som försöksverksamhet, får innevarande budgetår omfatta högst 550 000 studietimmar. Undervisningen
bedrivs av skolöverstyrelsen (SÖ) i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen
och statens invandrarverk och anordnas av studieförbunden. Skolöverstyrelsen
Omfattningen av språkundervisningen under de fem senaste budgetåren framgår av följande uppställning.
| Budgetår | Deltagare | Studietimmar | Kostnader, kr. |
| 1968/69 | 90.335 | 311 379 | 17 872 365 |
| 1969/70 | 148 462 | 641 574 | 40 241 487 |
| 1970/71 | 251 778 | 781 676 | 49 070 263 |
| 1971/72 | 165 282! | 665 556 | 46 346 581” |
| 1972/73 | 121 673" | 515 227 | : 33 952 097? |
! Cirkelledarna ej inräknade. Dessutom bör noteras att slopandet av den maximering av antalet studietimmar per cirkel (30 studietimmar) som gällde 1970/71 har medfört längre cirklar och därmed ett mindre antal registrerade deltagare. ” 2 Inkl. kostnaderna för deltagare med utbildningsbidrag.
I. För höjning av lönekostnadspålägg beräknas 653 400 kr. 2. SÖ upprepar sitt tidigare framförda förslag om ett borttagande
av timtalsbegränsningen för studiecirkelverksamheten i svenska språ-
ket med sambhällsorientering för invandrare. Det totala utbildningsbehovet för budgetåret 1974/75 uppskattas till ca 600 000 studietimmar.
Dessutom vill SÖ ha till stånd en uppmjukning av bestämmelsen om att vid cirkelstart minst tio deltagare bör vara närvarande. SÖ menar att en återgång till de föreskrifter som gällde fram till den 1 juli 1972 bör ske, dvs. till samma regler som gäller för de allmänna studiecirk-
larna. De kostnader för verksamheten, som skall belasta förevarande
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 428
anslag beräknar SÖ till 45 milj. kr. Härtill kommer kostnader för ATPavgifter m. m. för ledare i studiecirklar med 6 milj. kr.
3. SÖ upprepar också sitt tidigare framförda förslag om särskilda medel för uppsökande verksamhet och barntillsyn bland hemarbetande invandrare. Då kostnader för viss uppsökande verksamhet täcks av det
höjda administrationsbidraget i studiecirklar i svenska språket med sam-
hällsorientering för invandrare föreslår SÖ att de medel som ställs till förfogande i första hand bör avse kostnader för barntillsyn. SÖ föreslår en försöksverksamhet omfattande 50000 studietimmar. Kostnaderna
för en sådan försöksverksamhet skulle uppgå till 500 000 kr.
4, SÖ föreslår att den särskilda samhällsundervisningen för invandrare byggs ut. Omfattningen av denna undervisning under budgetåret 1974/75 beräknas till 12 500 studietimmar, en ökning jämfört med budgetåret 1973/74 med 1 200 studietimmar. Av studietimmarna
bör enligt SÖ ca 10000 utnyttjas till samhällsundervisning medan ca
2500 bör användas till en försöksverksamhet med kurser i sömnad,
matlagning m. m. för invandrarkvinnor. SÖ föreslår också att tolk bör kunna anlitas i erforderlig utsträckning, utan att detta, vilket nu är
fallet, innebär en reducering av antalet studietimmar. Med en genomsnittlig timkostnad av 75 kr. beräknas kostnaderna uppgå till 937 500
kr. Detta medför ett ökat medelsbehov av 90 000 kr. 5. Särskilda medel har sedan budgetåret 1971/72 ställts till SÖ:s förfogande för anordnande av kurser vid ett antal folkhögskolor i svenska språket med samhällsorientering för invandrare. SÖ föreslår bl. a. att
lärartätbeten för invandrarkurserna fastställs till 3,3 och upprepar sitt
tidigare framförda förslag om femyvceckors introduktionskurser för in-
vandrare vilka ämnar deltaga i folkhögskolornas vinterkurser. Kostnaderna för här avsedd verksamhet beräknas till 524 000 kr., dvs. en ökning med 164 000 kr.
6. För ledarutbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete samt administration beräknar SÖ det totala medelsbehovet till 1050 000 kr., dvs. en ökning med 100 000 kr.
7. SÖ, som enligt vad som anförts i prop. 1973: 1 (bil. 10 s. 196, UbU
1973: 2, rskr 1973: 48) har ålagts att svara för central registrering av
arbetstagares deltagande i undervisning för invandrare i svenska språket m. m., beräknar att driftkostnaderna under budgetåret 1974/75 to-
talt kommer att uppgå till 1 milj. kr. 8. SÖ föreslår vidare att den förenklade redovisningsrutin som fr. o. m. innevarande budgetår gäller för allmänna studiecirklar fr. o. m. nästa budgetår även skall omfatta studiecirklar i svenska språket med samhällsorientering och särskild samhällsundervisning för invandrare. SÖ uppskattar det totala medelsbehovet för de utbildningsinsatser som skall belasta förevarande anslag till ca 55 057 000 kr., dvs. en ök-
ning med ca 10 057 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 429
Departementschefen
Mot bakgrund av den stora invandringen åren 1964 och 1965 ställde
statsmakterna fr. o. m. budgetåret 1965/66 medel till förfogande för avgiftsfri undervisning för invandrare. Skolöverstyrelsen (SÖ) fick därigenom möjlighet att i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)
och fr. o. m. den 1 juli 1970 statens invandrarverk (STV) anordna av-
giftsfri undervisning i svenska språket med samhällsorientering samt fr.o.m. den 1 juli 1971 särskild samhällsundervisning för i Sverige
mera varaktigt bosatta utlänningar. Undervisningen som bedrivs i form av försöksverksamhet meddelas av studieförbunden. Av de tio av SÖ godkända studieförbunden har samtliga under budgetåret 1972/73
redovisat cirkelverksamhet i svenska för invandrare. 1972 års riksdag (prop. 1972: 100, InU 1972: 27, rskr 1972: 292) fattade beslut om lagstadgad rätt till ledighet och lön vid deltagande i
svenskundervisning för invandrare, vilka börjat sin första anställning
i Sverige efter utgången av år 1972. Lagen (1972: 650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare (ändrad 1973: 238) trädde i kraft den 1 juli 1973, 1973 års riksdag (prop. 1973: 43,
InU 1973: 15, rskr 1973: 158) har fattat beslut som innebär att nämnda
lag med vissa avvikelser gjorts tillämplig även på utländsk arbetstagare som före den 1 januari 1973 tagit anställning här i landet. Verksamheten under budgetåret 1972/73 fick enligt utfärdade be-
stämmelser omfatta 550000 studietimmar. Av dessa utnyttjades drygt -
515 000. Orsaken till att timmarna inte kunnat utnyttjas torde enligt SÖ vara dels att det skett en begränsad nyinvandring under året, dels att antalet frivilliga överenskommelser mellan parterna om svenskundervisning minskat i avvaktan på den lag om invandrares rätt till ledighet och lön vid svenskstudier som trädde i kraft den 1 juli 1973. Under innevarande budgetår har det totala antalet studietimmar beräknats vara oförändrat. Den undervisning som är en följd av lagstiftning har beräknats kräva totalt 300 000 studietimmar. I prop. 1973: 43 (s. 22) angavs dock särskilt att ramen kan tas upp till förnyad prövning när ytterligare erfarenheter vunnits, främst av bruttoinvandringens omfattning år 1973, För icke anställda invandrare har beräknats 250 000 studietimmar.
Jag är f.n. inte beredd att tillstyrka SÖ:s förslag om borttagande
av timtalsbegränsningen i studiecirkelverksamheten i svenska språket med samhällsorientering för invandrare. Jag beräknar det totala utbildningsbehovet för budgetåret 1974/75 till oförändrat antal studietimmar, dvs. 550 000. Jag beräknar att 300 000 studietimmar skall användas till undervisning som är en följd av lagstiftning och att 250 000
studietimmar skall användas till undervisning av icke anställda invand-
rare. Även för budgetåret 1974/75 bör gälla att den angivna ramen kan tas upp till förnyad prövning när ytterligare erfarenheter vunnits.
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 430
Jag är inte heller beredd att tillstyrka SÖ:s förslag om en uppmjukning av bestämmelsen om att vid cirkelstart minst tio deltagare bör vara närvarande. (2)
Den nya lagstiftningen har avsevärt förbättrat de anställda invandrarnas möjligheter att lära sig svenska. Genom att studierna kan ske på
betald tid och i anslutning till arbetet finns det förutsättningar för att
alla förvärvsarbetande invandrare skall kunna lära sig svenska.
De invandrare som saknar anställning, i första hand hemarbetande kvinnor, har givetvis möjligheter att få undervisning i de cirklar som
erbjuds kostnadsfritt gneom studieförbunden. De kan också söka sig
till de s.k. kontaktkurser som sedan år 1970 försöksvis bedrivits av
SIV och SÖ. I anslutning till kontaktkurserna kan vid behov anord-
nas barntillsyn. Även om ett stort antal hemarbetande invandrarkvin-
nor utnyttjat möjligheterna till studier i dessa båda former, kan de åtgärder som hittills vidtagits inte anses vara tillräckliga för att även de
invandrare som lever relativt isolerade från det svenska samhället skall
bli engagerade i studieverksamheten. Jag anser det därför motiverat
att resurser ställs till förfogande för en brett upplagd uppsökande verksamhet bland hemarbetande invandrare. Verksamheten bör bedrivas av studieförbunden som har betydande erfarenheter av invandrarundervisning och som genom den lagbundna undervisningen kommer att
få kontakt med nya grupper invandrare. Jag föreslår att under nästa
budgetår 500 000 kr. ställs till SÖ:s disposition för fördelning bland de studieförbund som önskar bedriva uppsökande verksamhet. Vid fördelningen av medel bör särskilt uppmärksammas projekt i invandrar-
täta kommuner. Fördelningen bör vidare genomföras så att verksamheten leder till en allsidig prövning av metoder att bryta hemarbetan- ' de invandrares isolering. (3) -
Om en uppsökande verksamhet skall kunna genomföras med gott resultat är det angeläget att ha möjlighet att erbjuda ett varierat. utbud av kurser. Jag tillstyrker därför SÖ:s förslag om försöksverksamhet med . kurser i sömnad, matlagning m. m. för hemarbetande invandrare. För-
söksverksamheten beräknas omfatta 2500 av de studietimmar som är
avsedda för särskild samhällsundervisning. Vidare tillstyrker jag förslaget om att det totala antalet studietimmar för särskild samhällsundervisning ökar med 1200 timmar till 12 500 studietimmar. Kostnaderna för den utökade verksamheten beräknar jag till 90000 kr. Jag är inte beredd att tillstyrka SÖ:s förslag om ändrade bidragsregler för särskild samhällsundervisning. (4)
Kurser i svenska språket med samhällsorientering för invandrare har
under föregående budgetår anordnats vid flera folkhögskolor. Tre
slag av kurser har genomförts, nämligen sommarkurser omfattande en
kurstid av två till fyra kursveckor, ämneskurser omfattande en till fyra kursveckor samt tvådagars ämneskurser organiserade av studieförbund
GC
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 431
i samarbete med folkhögskola. Några av kurserna har vänt sig till hemarbetande invandrarkvinnor varvid inslag som köpträning och konsu-
mentkunskap prioriterats. För invandrarkurser vid folkhögskolor be-
räknar jag ett totalt medelsbehov av 400 000 kr., dvs. en ökning med 40 000 kr. Ökningen bör till största delen användas för en utbyggnad av
den kursverksamhet som riktar sig till hemarbetande invandrare. Jag
är inte beredd att tillstyrka SÖ:s förslag om höjd lärartäthet för invandrarkurser och introduktionskurser för invandrare. (5)
Jag finner dessutom, efter samråd med det i invandrarärenden föredragande statsrådet, att den försöksverksamhet med kontaktkurser för
invandrarkvinnor vilken bedrivits sedan ett antal år tillbaka under tillsyn av SÖ och SIV via medel från anslaget Anpassningsåtgärder för invandrare under elfte huvudtiteln bör kunna fortsätta och belasta
nyssnämnda anslag även under nästa budgetår.
För ledarutbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete samt admini-
stration är jag, med hänvisning till att jag. under anslaget Lärares fort-
bildning m. m. beräknat ökade medel för utbildningen av ledare inom
invandrarundervisningen, f.n. inte beredd att beräkna ytterligare medel under detta anslag. (6) .
Enligt vad som anförts i prop. 1973: 1 (bil. 10 s. 196, UbU 1973: 2,
rskr 1973: 48) bör SÖ handha den centrala registreringen av vissa ar-
betstagares deltagande i svenskundervisning. Registret skall innehålla
uppgifter om vilka arbetstagare som fått undervisning enligt lagen (1972: 650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare (ändrad 1973: 238). Jag beräknar ett belopp av 500 000 kr. för här avsedd registrering under budgetåret 1974/75. (7)
1973 års riksdag (prop. 1973: 54, UbU 1973: 27, rskr 1973: 174) fat-
tade beslut om vissa förenklingar.av statsbidragsgivningen till de all-
männa studiecirklarna. Jag är nu beredd att föreslå att. också studie-
cirklarna i svenska språket med samhällsorientering och särskild sam- -
hällsundervisning för invandrare får använda sig av ett förenklat redo-' visningsförfarande. Statsbidrag bör fr. o. m. budgetåret 1974/75 beräk-. nas för varje lokal anordnare av studiecirkelverksamhet och inte som nu för varje studiecirkel. Med lokal anordnare avses studieförbunds
lokalavdelning eller annat lokalt organ av studieförbund. (8) Jag förordar också en höjning av statsbidraget till studiecirklarna
i svenska språket med samhällsorientering samt särskild samhällsundervisning för invandrare. Jag räknar med att bidrag till ledare och materiel skall utgå med högst 46 kr. per studietimme. Statsbidraget kommer
således, med giltighet fr. o. m. budgetåret 1974/75, att uppgå till' totalt
högst 81 kr. per studietimme mot nuvarande högst 79 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen :
att till Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 48 500 000 kr.
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 432
G 13. Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder
1974/75 Nytt anslag (förslag)t 701 000 + Innevarande budgetår utgår för dessa ändamål medel ur dels anslaget Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder under åttonde huvudtiteln, dels anslaget Anpassningsåtgärder för invandrare under elfte huvudtiteln.
Från anslaget Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder under åttonde huvudtiteln disponerar skolöverstyrelsen (SÖ) under innevarande
budgetår vissa medel för fördelning dels till kurs- och konferensverksamhet av mera speciell natur, dels till försöksverksamhet och under-
sökningar inom folkbildningsarbetet.
Från anslaget Anpassningsåtgärder för invandrare under elfte huvudtiteln disponerar statens invandrarverk (SIV) medel för försöksverksamhet med tolkutbildning.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen
och statens
invandrar-
verk 1. Kurs- och konferensverk-
samhet 126 000 + 25 000 of. 2. Försöksverksamhet och
undersökningar inom folk-
| bildningsarbetet | 20 000 | of. | of. |
| 3. Tolkutbildning | 525 000 671 000 | +548 000 4573 000 | 430 000 +30 000 |
Skolöverstyrelsen
SÖ föreslår en höjning av anslagsposten Kurs- och konferensverksamhet dels för ökad verksamhet, dels för att återställa anslaget till 1963 års nivå 1 fast penningvärde (-+25 000 kr.).
SÖ förordar i 0-alternativet en minskning av medlen för kurs- och konferensverksamhet.
Statens invandrarverk
SIV föreslår ytterligare insatser för att möta utbildningsbehovet av tolkar på olika fack- och språkområden. En utbyggnad av antalet kurser i rättstolkning, ökad examination av rättstolkar och fler fackkurser inom en rad ämnesområden såsom arbetsmarknads-, social- och sjukhustolkning föreslås.
Stödet till den lokala och regionala verksamheten bör också enligt SIV ökas, särskilt vad gäller informations- och kontaktverksamhet. Medel behövs vidare för pedagogiskt utvecklingsarbete, utvärdering av kur-
ser m. m. Den ökade aktiviteten medför också större administrations-
kostnader.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 433
Totalt beräknar SIV att de utbildningsinsatser som skall belasta förevarande anslag kommer att öka med 548 000 kr. Dessutom förutsätter ' SIV att det bidrag från justitiedepartementet som avser individuella inackorderingsbidrag till deltagare i rättstolkningskurserna blir av minst samma storlek som föregående år. .
Tolkutbildning . Försöksverksamhet med tolkutbildning' igångsattes år 1968 på initiativ av arbetsgruppen för invandrarfrågor. Verksamheten övertogs av invandrarverket vid verkets tillkomst år 1969. | Verksamheten har alltsedan starten huvudsakligen inriktats på fortbildning av sådana tolkar som har uppgifter av företrädesvis kontaktnatur inom olika samhällsområden. Med detta avses tolkar som kan bistå i vardagliga situationer, t. ex vid diskussion av ackordsöverenskommelser och skyddsföreskrifter, eller besök hos försäkringskassan, bostadsförmedlingen eller läkare. Därutöver har invandrarverket:bedrivit speciella kurser för tolkar inom polis- och domstolsväsendet. Internatkurser har anordnats för tolkar på finska, serbokroatiska, grekiska, turkiska, italienska, polska, ungerska, spanska, arabiska och tjeckiska samt omfattat följande fackområden: rätts-, arbetsmarknads-, social- och sjukvårdstolkning samt skatteterminologi. Sedan år 1969. har sammanlagt ca 740 tolkar deltagit i kurserna. Kursdeltagarna har i första hand rekryterats via invandrarbyråer, kommunala förvaltningar, landsting, arbetsmarknadsverket, polismyndigheter och tingsrätter samt fackföreningar och företag. Kurserna inleds numera med en internatundervisning på vilken följer en period av hemarbete. Denna avslutas med ytterligare en undervisningsperiod i internatform. Utbildningen omfattar sammanlagt 72 lärarledda timmar. Under innevarande budgetår beräknas 13—14 dubbla internatkurser bli anordnade. Kurserna är förlagda till Nordens folkhögskola Biskops Arnö och har på senare tid bedrivits som ämneskurser. a | . Erfarenheterna har visat att internatkurserna inte kunnat täcka den stora efterfrågan på tolkutbildning. Därför har utbildningen fr. o. m. budgetåret 1972/73 breddats genom anordnande även av lokala och reglonala kurser. Dessa läggs upp som. studiecirklar och bedrivs efter enhetliga studieplaner i studieförbundens regi. Kurserna äger företrädesvis rum på kvällstid och tar ca en termin i anspråk. Även denna utbildning har en sammanlagd kurstid på 72 timmar. Kurserna finansieras i huvudsak med statsbidrag i enlighet med gällande bestämmelser för sådan verksamhet samt med bidrag från avnämargrupperna. Under innevarande budgetår förväntas ca 75 lokala och regionala kurser bli arrangerade. Detta innebär att ytterligare ca 700 tolkar kan få fortbildning.
G
28 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr1. Bil. 10
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 434
Som jag berört i det föregående vid min anmälan av anslaget Huma-
nistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal har invandrar-
utredningen överlämnat delbetänkandet (SOU 1972: 83) Invandrarut-
redningen 2, Tolkservice, Nordisk språkkonvention. I det följande återges i sammandrag invandrarutredningens förslag rörande s. k. kontakt-
tolkar samt remissinstansernas yttranden över förslagen.
De nuvarande möjligheterna till utbildning för kontakttolkar bör en-
ligt utredningen breddas. Kurser i form av studiecirklar bör anordnas
av studieförbunden i samråd med bl. a. arbetsmarknadens parter. Tolkutbildning bör även förekomma vid folkhögskolor. För tolkar som för sina arbetsuppgifter inte är i behov av tolkutbild-
ning på universitetsnivå. bör tolkkurser i huvudsak kunna anordnas i form av studiecirklar med ca 60—380 timmars undervisning. Statsbidrag bör utgå i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen (1963: 463) om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet (omtryckt scnast 1973: 409). Den del av kostnaderna som inte täcks av bidrag bör enligt utredningen kunna tas ut i form av deltagaravgifter eller tillskjutas av någon eller några av de parter som är intressenter i utbildningen, t. ex. arbetsgivare och. fackliga organisationer. Utredningen framhåller vidare att det är av största vikt att verksamheten så långt det är möjligt
bedrivs efter enhetliga riktlinjer över hela landet. SÖ bör — i egenskap
av anslagsfördelande myndighet — bli ansvarig för denna form av
tolkutbildning. SIV:s försöksverksamhet med tolkutbildning bör vid
lämplig tidpunkt avslutas och .huvudansvaret för den regionala och lokala tolkutbildningen då överföras till SÖ. Dessutom bör SÖ i samråd med den tolkskola som invandrarutredningen föreslår utarbeta ett antal typstudieplaner för olika former av lokal tolkkursverksamhet vilka 1 huvudsak bör följas av de lokala arrangörerna.
Enligt utredningen bör längre tolkkurser som kräver studier på heltid kunna genomföras i form av ämneskurser vid folkhögskolor. För planering och genomförande av denna form av kursverksamhet bör
samråd ske mellan SÖ och den föreslagna tolkskolan. Även för denna form av kursverksamhet bör så enhetliga studieplaner som möjligt
tillämpas. Statsbidrag för undervisningen förutsätts utgå enligt bestämmelserna i kungörelsen (1966: 758) om statsbidrag till driftkostnader för folkhögskolor (ändrad senast 1972: 636). Elevkostnaderna, och i förekommande fall ersättning för förlorad arbetsförtjänst, bör enligt utredningen i huvudsak kunna bestridas av resp. tolks huvudman/arbetsgivare.
Som jag frambållit i det föregående har invandrarutredningens betänkande remitterats till ett 40-tal myndigheter och organisationer. Nästan samtliga remissinstanser tillstyrker utredningens förslag om att utbildningen av s.k. kontakttolkar skall anordnas av studieförbunden
och folkhögskolorna. I några yttranden aktualiseras andra utbildnings-
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 435
alternativ än dem utredningen föreslagit. SÖ, som tillstyrker utredningens förslag om att lokal och regional tolkutbildning skall anordnas av studieförbunden och folkhögskolorna, framhåller att även kommunerna bör kunna svara för lokal tolkutbildning. Särskild yrkesinriktad utbild-
ning förekommer redan inom den kommunala vuxenutbildningens ram.
För en sådan utbildning krävs en särskild läroplan, eftersom den kommunala vuxenutbildningen är läroplansbunden. Lokal och regional tolkutbildning bör enligt SÖ:s mening även kunna ske inom ramen för ar-
betsmarknadsutbildningen. En särskild läroplan måste utarbetas även
här, eftersom arbetsmarknadsutbildningen är läroplansbunden. Svenska kommunförbundet menar — med hänsyn till att de lokala förhållandena på det frivilliga bildningsområdet kan vara så skiftande — att kommu-
nerna själva, om de så finner lämpligt, bör kunna svara för tolkunder-
visningen. Kommunerna bör i sådana fall erhålla statsbidrag efter samma grunder som studieförbunden. Landsorganisationen i Sverige (LO)
anser att studiecirkelformen visat sig vara mindre lämplig för det slag
av kvalificerad utbildning man avser att meddela. Då utbildningen av
arbetsplatstolkar till övervägande del bör omfatta undervisning i fack-
liga ämnen, bör utbildningen förläggas till fackföreningsrörelsens egna internatskolor. Huvudmannaskapet skall därför enligt LO:s mening anförtros de fackliga organisationerna på samma sitt som gäller för annan facklig utbildning. LO avvisar utredningens förslag att överföra ansvaret
för kontakttolkutbildningen till SÖ. Även Tjänstemännens centralorganisation (TCO) ifrågasätter om studiecirkeln är den lämpligaste formen
för tolkutbildningen. Enligt TCO:s mening är utbildningens innehåll till största delen av sådan karaktär att lektionsformen framstår som
den mest limpade. TCO vill därför förorda att utbildningen även får lämnas inom den kommunala vuxenutbildningens ram.
Några remissinstanser, däribland SÖ, LO, TCO och Folkbildningsförbundet, anför skäl för att tolkkurser i form av studiecirklar bör omfatta fler studietimmar än de 60—80 timmar invandrarutredningen föreslår. Enligt SÖ:s bedömning kommer så stora variationer att före-
komma beträffande förkunskaper och tidigare tolkerfarenhet att en
ram på 60—120 timmar vore att föredra. LO och TCO är överens om
att den föreslagna utbildningstiden är otillräcklig. Enligt TCO:s mening bör utbildningstiden fördubblas för att ge önskvärda resultat. Folk-
bildningsförbundet framhåller att 60—980 timmar inte är till fyllest. Utbildningen bör enligt förbundets mening omfatta minst 80—100 tim-
mar.
Hur verksamheten skall finansieras har kommenterats av bl. a. SÖ,
LO och TCO. SÖ anser i motsats till utredningen att statsbidrag till stu-
diecirklar för tolkar bör utgå i enlighet med de normer som gäller
för undervisningen i svenska för invandrare. Detta skulle innebära att staten till största delen finansierar verksamheten och att undervisningen
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 436
därigenom kan bli avgiftsfri för deltagarna. En större enhetlighet uppnås
genom att undervisningen inte blir Jika beroende av kommunala bidrag, som varierar från kommun till kommun. Vidare föreslår SÖ att särskilda statsbidrag skall utgå till ämneskurser för tolkar. Även här bör, : enligt SÖ:s mening, invandrarundervisningen kunna tjäna som mönster.
Till ämneskurser vid folkhögskola i svenska språket med samhällsorien-
tering för invandrare utgår nämligen högre statsbidrag än för vanliga ämneskurser, vilket bl. a. innebär mycket låga avgifter för deltagarna. LO anser att ersättning för förlorad arbetsförtjänst vid utbildning av arbetsplatstolkar bör betalas av arbetsgivaren. TCO framhåller att ut-
bildningen i likhet med vad som gäller för invandrarutbildningen bör
ske på av arbetsgivare betald tid och i övrigt vara kostnadsfri, I motsats till vad utredningen föreslagit anser TCO att deltagaravgifter inte bör förekomma.
Departementschefen
Försöksverksamhet med tolkutbildning har bedrivits sedan år 1968. Ansvaret för utbildningen vilar sedan år 1969 på statens invandrarverk (SIV). Verksamheten har huvudsakligen inriktats på fortbildning av sådana tolkar som har uppgifter av företrädesvis kontaktnatur inom
olika samhällsområden. Till största delen har utbildningen genomförts som internatkurser förlagda till Nordens folkhögskola, Biskops Arnö. Budgetåret 1972/73 breddades utbildningen. Den omfattar numera
även lokala och regionala kurser. Dessa genomförs i studiecirkelform och anordnas av studieförbunden. | .
Invandrarutredningen överlämnade i slutet av år 1972 sitt delbetänkande (SOU 1972: 83) Invandrarutredningen 2, Toikservice, Nordisk språkkonvention. Utredningen har bl. a. föreslagit en breddning av utbildningsmöjligheterna för s. k. kontakttolkar. Kurser i form av studie-
cirklar bör anordnas av studieförbunden i samråd med bl. a. arbetsmark-
nadens parter. Tolkutbildning bör även förekomma vid folkhögskolor. Utredningen har också föreslagit att SIV:s försöksverksamhet avslutas vid lämplig tidpunkt och att huvudansvaret för den lokala och regionala tolkutbildningen överförs till skolöverstyrelsen (SÖ). :
Som framgått av redogörelsen för remissbehandlingen tillstyrker näs-
tan samtliga remissinstanser utredningens förslag rörande s. k. kontakt-
tolkar. Jag tillstyrker därför att utbildningen av sådana tolkar bedrivs dels i studiecirklar, dels såsom ämneskurser vid folkhögskolor, dvs. i de former som prövats under försöksperioden. Invandrarutred-
ningens förslag att folkhögskolornas tolkkurser skall bedrivas. enligt så enhetliga kursplaner som möjligt sammanhänger med folkhögskoleut-
redningens arbete beträffande utformningen av folkhögskolans framtida
verksamhet. I avvaktan på vad folkhögskolcutredningen kommer att föreslå bör därför tolkkurserna på folkhögskolor bedrivas inom ramen för de bestämmelser som gäller för ämneskurser.
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 437
Vidare tillstyrker jag utredningens förslag att ansvaret för tolkutbildningen förs över från SIV till SÖ med giltighet fr. o. m. budgetåret 1974/75. Som jag nyss angav anser invandrarutredningen att försöksverksamheten med tolkutbildningen bör avslutas i och med att utbildningen förs över till SÖ. Vissa administrativa frågor som rör utbildningen måste emellertid lösas innan försöksverksamheten kan anses avslutad. Jag avser att senare föreslå Kungl: Maj:t att uppdra åt SÖ att komma in med förslag i dessa avseenden. Med hänsyn till det nu anförda förordar jag att verksamheten även under budgetåret 1974/75 bedrivs som försöksverksamhet.
Jag förordar att medel för den angivna tolkutbildningen, som nu bekostas från reservationsanslaget Anpassningsåtgärder för invandrare, delposten 3 a, under elfte huvudtiteln anvisas under ett särskilt riksstatanslag. Under detta anslag bör tas upp medel även till de ändamål som för innevarande budgetår bekostas från reservationsanslaget Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder, delposterna 2 och 3, under åttonde huvudtiteln. Den behållning som vid utgången av budgetåret 1973/74 kan finnas på anslaget Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder bör fördelas på detta anslag och anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål. no | |
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder för budget-
året 1974/75 anvisa ett reservationsänslag av 701 000 kr.
G
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 438
H STUDIESOCIALA ÅTGÄRDER
Departementschefen
I prop. 1973: 1 (bil. 10 s. 497) framhöll föredragande statsrådet bl. a. att studiemedelssystemet hade fungerat under nästan tio år. Den grundläggande principen för systemet var riktig, framhöll föredragande statsrådet vidare, nämligen att en tyngdpunkt i systemet skall ligga på generösa återbetalningsregler för dem som får de lägsta inkomsterna senare i livet. Mot bakgrund av de gångna årens erfarenheter var det dock
motiverat med en prövning av systemets regler. Denna borde inriktas
på återbetalningsreglerna och med syfte att underlätta för dem som efter utbildningen är att betrakta som betalningssvaga.
Prövningen har skett inom en särskild arbetsgrupp i utbildnings- och finansdepartementen och arbetsgruppens förslag har redovisats i prome-
morian (DsU 1973: 16) Återbetalning av studiemedel. Huvudpunkterna i förslaget är en höjning av studiebidraget, en ny utformning av inflationsgarantiregeln och en stark förbättring av de sociala trygghetsreglerna. Jag instämmer i att sådana åtgärder bör vidtas och avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att en särskild proposition läggs fram i
frågan.
Fr. o. m. innevarande läsår förverkligas tidigare riksdagsbeslut om ett enhetligt studiestöd för alla studerande över 20 år (prop. 1972: 27, SfU
1972: 20, rskr 1972: 148 och prop. 1973:63, SfU 1973: 17, rskr 1973:
240). Dessa får numera studiemedel. Dessutom gäller fr. o. m. innevarande läsår att återbetalningspliktiga studiemedel också kan tilldelas yngre elever i bl. a. gymnasieskolan. Dessa studerandegrupper har alltså
under året fått förbättrade studiesociala förmåner. Vid ett genom-
förande av förslagen i den nyssnämnda promemorian kommer de att få ytterligare förbättringar av sitt studiestöd. |
Jag vill också påpeka att alla nordiska regeringar numera förbundit sig att tillimpa enhetliga regler vid tilldelning av studiestöd för studier
i annat nordiskt land. Den svenska riksdagen har nyligen behandlat denna fråga i anledning av prop. 1973: 189 (SfU 1973: 37, rskr 1973:
331). Olika reformförslag har även aktualiserats av centrala studiehjälps-
nämnden (CSN) i dess anslagsframställning och av studiemedelsutredningen i betänkandet (SOU 1973: 17) Teknisk översyn av studiemedelssystemet. Till dessa förslag återkommer jag i den nyss nämnda särskilda propostionen.
CSN har i sin anslagsframställning lagt fram förslag om hemreseersättning för yngre studerande i gymnasieskolan m. fl. skolformer att gälla fr. o. m. budgetåret 1975/76. Riksdagen har vid sin behandling
H
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 439
av denna fråga bifallit ett yrkande om att ersättningen skulle utgå till de
studerande inom det allmänna stödområdet som får sin utbildning vid
gymnasieskoleortens skola (SfU 1973: 17, rskr 1973: 240). CSN:s förslag avviker från riksdagsbeslutet såväl vad avser de ersättningsberättigades antal som kostnadsram. Nämndens förslag innebär att ett system med
frikort för hemresor skulle införas. Enligt min mening bör såsom CSN föreslagit hemreseersättning införas fr. o. m. budgetåret 1975/76. Ett
kompletterande utredningsarbete bör dock göras av CSN för att belysa olika alternativa utformningar av hemreseersättningen inom den av riksdagen angivna kostnadsramen. Jag avser senare föreslår Kungl.
Maj:t att CSN får i uppdrag att utföra detta kompletterande utredningsarbete.
Jag vill erinra om att en särskild sakkunnig f. n. utreder frågan om
behovet av en särskild organisation för studerandehälsovård. I av-
vaktan på detta utredningsarbete, som beräknas bli klart under 1974, föreslås en viss höjning av statsbidraget till denna hälsovård.
CSN har i skrivelse den 14 november 1973 föreslagit att nämndens namn ändras till centrala studiefinansieringsnämnden eller alternativt centrala studiestödsnämnden. Som motiv för den föreslagna förändringen åberopar CSN att det nuvarande namnet numera endast tar sikte på studiestödet för yngre studerande i gymnasieskolan m. fl. skolformer. Tidsmässigt har också frågan fått aktualitet genom nämndens omloka-
lisering till Sundsvall i juli 1974. Jag delar CSN:s uppfattning att ett
namnbyte nu bör äga rum och har för min del kommit till slutsatsen att det nya namnet bör vara centrala studiestödsnämnden. Jag återkommer senare till Kungl. Maj:t med förslag till de författningsändringar som erfordras.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 440
H 1. Centrala studiestödsnämnden m. m.!
1972/73 Utgift 8 780 925 1973/74 Anslag 10 489 000 1974/75 Förslag 11 853 000
Centrala studiehjälpsnämnden (CSN) är enligt instruktion (1971: 759, ändrad 1973: 351) central förvaltningsmyndighet för ärenden om studiesocial verksamhet och därmed sammanhängande frågor i den mån sådana ärenden ej ankommer på annan myndighet, CSN är central myndighet för studiemedelsnämnderna. CSN:s delegation för utländska stude-
rande handlägger frågor som rör utländska studerande.
Studiemedelsnämnderna handhar studiefinansieringen för dem som uppbär studiemedel för eftergymnasiala studier. För nämnderna gäller instruktion (1965: 745, ändrad senast 1973: 419).
Centrala studiestödsnämnden och studiemedelsnämnderna
1973/74 | Beräknad ändring 1974/75
Centrala Departements-
studie- chefen
hjälps-
nämnden Personal Handläggande personal 27 + 6 +2 Övrig personal 119 +11 +1
146 +17 +3 Anslag . Lönekostnader 7259 000 +1 190 200 + 411 100 Sjukvård 23 000 + 1 000 + 2 000 Reseersättningar 62 000 + 218 000 + 531 300
därav för internordiska resor 3 000 — -— Lokalkostnader 772 000 + 267 000 + 231100 Expenser 2373 000 + 794 500 + 188 900
därav för engångsutgifter 8 000 +74 500 -+18 000
10 489 000 +2 470 700 +1 364 400
Avrundat +2 471 000 +1 364 600
Centrala studiehjälpsnämnden
1. Pris- och löneomräkning m. m. 1152 200 kr., varav 169 500 kr.
avser höjt lönekostnadspålägg. 2. I 0-alternativet förordar CSN på personalsidan en minskning med ca nio tjänster, varav fem tjänster vid CSN. Förslaget om personalminskning vid CSN skulle i första hand innebära färre personer för återkravsverksamheten, vilket innebär att effektiviteten beträffande återkrav av stu-
diestöd minskar. Dessutom måste en tjänst för granskning av studieme-
delsansökningar dras in, vilket innebär längre behandlingstider för de
2 Såsom jag förordat bör centrala studiehjälpsnämnden byta namn till centrala studiestödsnämnden
H
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 441
studerandes ansökningar. På expensanslaget bör en nedskärning främst avse publikationstryck, vilket skulle få mycket negativa konsekvenser för informationen om det studiesociala stödet. En personalminskning vid studiemedelshämnderna kommer att återverka på behandlingstiden
för studiemedelsansökningar. Dessutom måste telefon- och expeditionstider minskas. | - 3. För förstärkning av CSN:s kansli bör, med placering på sekreta-
riatet, beräknas medel för en byrådirektör/förste byråsekreterare i högst A 28, en förste byråsekreterare i A 24 samt.en amanuens i reglerad be-
fordringsgång för tillsyns- och kontrollfrågor, en förste byråsekreterare
i högst A 25 för utredningsverksamhet och anslagsfrågor, en assistent i .
A 19 för framställning och distribution av publikationstryck och blan-
ketter. Dessutom krävs en halv biträdestjänst. (+335 800 kr.)
4. På sektion I, som handlägger studiestöd för gymnasiala studier,
bör inrättas en tjänst som amanuens i reglerad befordringsgång för att
avlasta sektionschefen kvalificerade handläggningsuppgifter (456 200
kr.). . -
5. På sektion II, som handlägger-studiestöd för. eftergymnasiala studier, bör inrättas en tjänst som amanuens i reglerad befordringsgång för
att avlasta sektionschefen kvalificerade ärenden rörande bl. a.- kontroll och utredningen av enskilda ärenden (-+356 200 kr.).
6. På sektion III, som handlägger ärenden avseende debitering och
uppbörd av studiemedel, bör inrättas två nya biträdestjänster för hand-
läggning av uppskovsärenden. För handläggning av ärenden rörande
avgiftsindrivning från personer som är bosatta utomlands, bör inrättas
en ny tjänst som assistent i A 19. (+136 500 kr.)
7. På sektion IV, som handlägger personal- och kameralärenden, bör
i samband med den ökade arbetsbelastnitgen inom sektionen, bevak-
ning och indrivning av återkrävt studiestöd samt förstärkt kostnadsbe-
vakning inrättas en tjänst som assistent i A 17. Desutom krävs två kva-
lificerade biträdestjänster för handläggning av återkravsärenden.
(+133 800 kr.)
8. Till CSN:s expenser behövs ytterligare medel med 764 500 kr. Till studiemedelsnämndernas expenser ytterligare 30 000 kr. (4-794 500 kr.)
9. Vid studiemedelsnämnderna behövs extra personal (motsvarande
tre biträdestjänster) under de mest arbetstyngda perioderna. För detta
samt för viss förbättrad upplysningsverksamhet till de studerande krävs
ytterligare 125 700 kr.
Departementschefen
Arbetsbelastningen vid centrala studiestödsnimnden (CSN) har alitsedan 1964 års studiesociala reform trädde i kraft varit stor. Förändringar i det studiesociala systemet har skett, särskilt under de senaste
åren. I samband med bl. a. dessa förändringar har arbetsuppgifter av
H
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 442
juridisk karaktär vid CSN ökat i omfattning. Med hänsyn härtill beräknar jag medel för en tjänst som byrådirektör i A 26 för sådana arbetsuppgifter. För att förstärka CSN:s resurser när det gäller tillsyns- och kontrollfrågor beräknar jag medel för en amanuens i befordringsgång. För att förbättra CSN:s möjligheter att följa upp återkravsärenden beräknar jag medel för en tjänst som kvalificerat biträde.
Vidare har jag under detta anslag tagit hänsyn till kostnader i samband med att CSN flyttar till Sundsvall i juli 1974.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 11 853 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 11 853 000 kr.
H 2. Studiebidrag m. m.
I riksstaten för innevarande budgetår finns uppfört ett förslagsanslag av 544 milj, kr. till studiebidrag m. m. Jag ämnar senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1974 års riksdag lägga fram särskild proposition angående vissa studiesociala frågor. I avvaktan härpå bör i riksstatförslaget under detta anslag tas upp ett preliminärt beräknat belopp av 579 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Studiebidrag
m.m. för budgetåret 1974/75 beräkna ett förslagsanslag av
379 000 000 kr.
H 3. Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti
| 1972/73 Utgift | 519 998 |
| 1973/74 Anslag | 400 000 |
| 1974/75 Förslag | 300 000 |
Från detta anslag bestrids kostnader dels för avskrivning med 25 & av kapitalskulden på statsgaranterade studielån i enlighet med kungörelsen (1961: 384) om avskrivning av lån för studier, dels för avskrivning i de fall låntagaren avlidit eller varaktig betalningsoförmåga inträtt. De låneformer som är förbundna med allmän avskrivning med 25 96 har upphört enligt 1964 års riksdagsbeslut om reformering av det studiesociala stödet till studerande ungdom. Genom konstruktionen av den allmänna avskrivningen kommer dock anslaget att belastas med kostnader under en övergångstid.
Centrala studiehjälpsnämnden föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med oförändrat belopp.
H
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 443
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med ett belopp av 300 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig
kreditgaranti för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag
av 300 000 kr.
H 4. Ersättning till postverket och riksbanken för deras bestyr med studiesocialt stöd
1972/73 Utgift 2 174 996 1973/74 Anslag 2133 000 1974/75 Förslag 2 133 000
Från detta anslag bestrids kostnader för postverkets och riksbankens bestyr med studielån resp. studiemedel.
Centrala studiehjälpsnämnden beräknar medelsbehovet till 2 133 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar medelsbehovet för ersättning till riksbanken och post-
verket till 2 133 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till postverket och riksbanken för deras bestyr
med studiesocialt stöd för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsanslag av 2 133 000 kr.
H 5. Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor m. m.
| 1972/73 Utgift | 118 125 |
| 1973/74 Anslag | 280 000 |
| 1974/75 Förslag | 280 000 |
Enligt kungörelsen (1945: 594) angående statsbidrag till skolhem för lärjungar vid högre skolor och till avlöning av föreståndare vid dylikt skolhem (ändrad senast 1973: 354) får efter skolöverstyrelsens (SÖ:s) medgivande statsbidrag med 35 500 kr. för år utgå till avlöning av föreståndare vid skolhem för elever vid vissa i kungörelsen angivna liroanstalter. Bidraget utgår endast för elevhem som har annan huvudman än primärkommun.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 444
Skolöverstyrelsen
SÖ föreslår att anslaget för budgetåret 1974/75 förs upp med 672 000
kr. . . SÖ föreslår att bidraget per heltidsanställd föreståndare vid elevhem
med enskild huvudman höjs med 4 500 kr. per tjänst (+58 500 kr.)
Vidare föreslår SÖ att bidrag utgår till avlösare för föreståndare vid elevhem med enskild huvudman med 10 000 kr. per tjänst (+130 000
kr.).
SÖ föreslår även att bidrag utgår till avlösare för övriga förestån-
dare med 5 500 kr. per föreståndare (+203 500 kr.).
Departementschefen
Jag är inte beredd att biträda skolöverstyrelsens (SÖ:s) förslag om en
höjning av statsbidragen eller införande av bidrag för nya ändamål. Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid .
gymnasieskolor m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsanslag av 280 000 kr.
H 6. Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande
1972/73 Utgift 1409 300
1973/74 Anslag 1.530 000
1974/75 Förslag 1 560 000
Från detta anslag bestrids kostnader för bidrag till hälso- och sjukvård för studerande enligt bestämmelser som Kungl. Maj:t meddelat den 25 maj 1973.
Tillsyn över hälso- och sjukvården för studerande utövas av socialstyrelsen som har att pröva ansökningar om statsbidrag till sådan verk-
samhet. Statsbidrag utgår till kårortsnämnderna för hälso- och sjukvård
i Borås, Göteborg, Karlstad, Linköping, Luleå, Malmö/Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala, Växjö och Örebro med 14 kr. per studerande in-
till ett antal av 10 000 studerande och med 9 kr. för varje ytterligare studerande. Statsbidrag beräknas efter antalet studerande som under budgetåret aktivt bedriver studier.
Socialstyrelsen lägger fram förslag om en uppräkning av bidraget till
15 resp. 10 kr., vilket medför en ökning av det totala medelsbehovet med 185 000 kr. Det statsbidragsgrundande antalet studerande beräknas
under budgetåret 1974/75 uppgå till 135 000.
Sveriges förenade studentkårer har i en skrivelse anhållit alt stats-
H
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 445
bidraget till studerandehälsovården i framtiden utgår med ett fast belopp som höjs årligen med en procentsats som motsvarar kostnadsstegring-
arna. |
Departementschefen
Frågan om studerandehälsovården utreds av en särskild sakkunnig. I avvaktan på förslag i frågan om studerandehälsovården förordar jag
att bidrag till hälso- och sjukvård utgår med 15 kr. per studerande intill
ett antal av 10000 och med 9 kr. för varje ytterligare studerande. Med
hänsyn till den föreslagna förbättringen av statsbidraget och det mins-
kade antalet studerande beräknar jag medelsbehovet till 1560 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår-riksdagen
att till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budget-
året 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1560 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 446
I INTERNATIONELLT-KULTURELLT SAMARBETE
Under detta littera anvisas medel till ett antal ändamål av skiftande
karaktär inom det internationella samarbetet såväl inom som utanför
Norden. Bl.a. ingår kostnaderna för Sveriges deltagande i Unescos
verksamhet. Vidare beräknas medel för Sveriges andel av den gemen-
samma nordiska verksamhetsbudgeten för nordiskt kulturellt samarbete, vilken behandlas i särskild ordning.
Vad gäller kostnaderna för Sveriges deltagande i Europarådets kul-
turella verksamhet och i utbildnings- och forskningssamarbete inom OECD bestrids dessa huvudsakligen under andra anslag, bl. a. under tredje huvudtiteln.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 447
a) kulturellt utbyte med utlandet
I 1. Kulturellt utbyte med utlandet
1972/73 Utgift 466 600 Reservation 340 387 1973/74 Anslag 506 000
1974/75 Förslag 831 000
Ur detta reservationsanslag utgår bidrag till vissa ändamål inom det
internationella kulturutbytet utanför Norden.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75 Myndighet/ Departementsorganisation chefen 1. Deltagande i konferenser och kurser, anordnade av eller i samverkan med internationella organisationer på kulturområdet 75 000 — + 21000 2. Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet 1000 of. of. 3. Svenskt deltagande i europeiska skoldagen 15 000 of. of. 4. Svenska studenthemmet i Paris 31 000 -+-101 000 of. 5. Nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte 60 000 + 30 000 of. 6. Sverige-Amerikastiftelsen 36 000 + 3600 + 3600 7. Svenskt deltagande i Europeiska byggnadsvårdsåret 1975 — — +300 000 8. Till Kungl. Maj:ts disposition 288 000 — + 400 506 000 +134 600 +325 000
Styrelsen för det svenska studenthemmet i Paris upprepar sitt före-
gående år framlagda förslag om att en lönegradsplacerad tjänst som
föreståndare för studenthemmet inrättas. Vidare hemställer styrelsen bl. a. om ett indexreglerat årligt driftbidrag samt om medel för arvodering av en sckreterare åt föreståndaren.
Departementschefen
Inom ramen för Europarådets verksamhet planeras under år 1975
koncentrerade insatser för informations- och erfarenhetsutbytet inom
byggnadsminnesvårdens område. Jag finner det väsentligt att man från svensk sida deltar i detta arbete och beräknar för den centrala svenska planeringen och viss annan aktivitet i sammanhanget totalt 300 000
kr., vilka bör anvisas för budgetåret 1974/75.
Jag utgår från att visst driftbidrag till svenska studenthemmet i Paris
Ia
Prop. 1974: 1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet | " 448
även nästa budgetår efter särskild prövning skall kunna anvisas från
anslagsposten Till Kungl. Maj:ts disposition. Under nämnda post har
jag vidare beräknat medel för årsavgifter till ett antal internationella
sammanslutningar på utbildningens, forskningens och kulturens om-
råden.
Sverige-Amerikastiftelsens tre statliga stipendier utgår f.n. med
1000 kr. per månad. Jag beräknar ytterligare medel till stiftelsens för-
fogande så att stipendierna kan höjas till I 100 kr. per månad.
Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kulturellt utbyte med utlandet för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 831 000 kr.
I 2. Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.
1972/73 Utgift 3 144 627
1973/74 Anslag 3 130 000
1974/75 Förslag 3 600 000
Sverige är sedan år 1950 medlem av Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco). Svenska unescorådet är : ett med stöd av Unescos stadga inrättat nationellt råd med uppgift att 1 Sverige främja Unescos verksamhet och stödja svenska insatser inom ramen för dess program.
Svenska FN-förbundet har ansvaret för den allmänna upplysningsverksamheten i Sverige om Unesco. Fr. o. m, budgetåret 1971/72 anvisas medel för detta ändamål över tredje huvudtiteln.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Unescorådet Departements-
: : chefen Årsbidrag till Unesco 3 060 000 +5538 000 +410 000 Svenska unescorådets
verksamhet 70 000 | of. of.
Deltagande i Unescos
generalkonferens | — + 60 000 + 60 000
3 130 000 +618 000 +470 000
Svenska unescorådet
Unescos budget beräknas i USA-dollar medan den huvudsakliga ut-
giftsvalutan är franska francs. Den budget som fastställdes av 1972 års generalkonferens för Unescos reguljära verksamhet under perioden 1973—1974 har kraftigt urholkats genom devalveringen av dollarn och därav följande kursförluster. Vid en-extraordinär generalkonferens i oktober 1973 beslöts därför om en extra uttaxering av medlemsstaterna på 12,52 milj. dollar. För Sveriges del innebär detta dels att det
Ta
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 449
för innevarande budgetår anvisade anslaget överskrids med 94 000 kr., dels att det ordinarie medlemsbidrag som beräknas för budgetåret
1974/75 bör ökas med ett belopp av 180 000 kr. För det ordinarie bidraget, som kommer att beräknas med utgångspunkt i den budget för åren 1975—1976 som fastställs av Unescos generalkonferens hösten 1974, förutser rådet en ökning om totalt ca 15 70. Rådet beräknar kostnaderna för Sveriges medlemskap i Unesco m. m. under budgetåret 1974/75 till sammanlagt 3 748 000 kr. Departementschefen För Unescos budgetperiod 1975—1976 räknar jag preliminärt med en lägre ökning än Unescorådet, nämligen ca 10 76. Med hänvisning till
sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 3 600 000 kr.
I 3. Bidrag till vissa internationella kongresser i Sverige
1972/73 Utgift 418 722 Reservation 143 453 1973/74 Anslag 390 000
1974/75 Förslag 390 000
Från detta reservationsanslag utgår efter särskild ansökan bidrag till
förberedelse- och administrationskostnader för i Sverige anordnade in-
ternationella kongresser på forskningens, utbildningens och kulturens
områden.
Departementschefen Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Bidrag till vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 390 000 kr.
I 4. Bidrag till svenska institut i utlandet
1972/73 Utgift 506 000 1973/74 Anslag 536 000 1974/75 Förslag 584 000
1973/74 Beräknad ändring 1974/75 Instituten Departementschefen
| Svenska institutet i Rom | 415 000 | + 67 700 | 440 000 |
| Svenska institutet i Athen | 66 000 | + 4000 | + 4000 |
| Tessininstitutet i Paris | 55 000 536 000 | + 43 000 +114 700 | + 4000 +48 000 |
Ia
29 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bil. 10
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 450
Svenska institutet i Rom
Ökat statsbidrag begärs för att möjliggöra en höjning av föreståndar-
lönen samt för arvodering av ledaren för institutets kurs i romersk konsthistoria. I övrigt hänvisar styrelsen till kostnadsökningar i Italien. 0-alternativet skulle i första hand innebära en minskning av institu-
tets stipendier.
Svenska institutet i Athen
Styrelsen anhåller om en uppräkning av statsbidraget för 1974/75 med hänsyn till prisstegringar i Grekland och en höjning av pensions-
avgiften för föreståndaren. En reduktion enligt 0-alternativet skulle framtvinga en minskning av institutets stipendier.
Tessininstitutet i Paris
Förutom kompensation för kostnadsökningar begär styrelsen medel för ytterligare sekreterar- och visningshjälp samt för stipendie- och ad-
ministrationskostnader i samband med en föreslagen årlig konsthistorisk: kurs för svenska universitetsstuderande, 0O-alternativet innebär för Tes-
sininstitutets del minskade möjligheter till bl. a. utställningsverksamhet.
Departementschefen
På grund av de inträffade kostnadsstegringarna förordar jag en viss höjning av bidragen till instituten. Kostnader i samband med kurserna i konsthistoria vid institutet .i: Rom och vid Tessininstitutet bör be-
stridas av de medel som anvisas till de humanistiska fakulteterna. Det ankommer på vederbörande universitetsmyndighet att besluta härom.
Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till svenska institut i utlandet för budgetåret
1974/75 anvisa ett anslag av 584 000 kr. |
Ia
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 451
b) nordiskt kulturellt samarbete
I S. Nordiska samarbetsprojekt m. m.
I enlighet med bestämmelserna i det år 1971 ingångna nordiska kulturavtalet har en ordning med en gemensam verksamhetsbudget för det
nordiska kultursamarbetet införts. För denna verksamhetsbudget, som avser ett budgetår sammanfallande med kalenderåret, tillämpas en ge-
mensam nordisk budgetbehandling. Budgetåret 1973/74 har under an-
slagen Sckretariatet för nordiskt kulturellt samarbete, Nordiska samarbetsprojekt m. m., Nordiska institutet för samhällsplanering, Nordiska
institutet för teoretisk atomfysik och Nordiska kulturfonden anvisats
sammanlagt 11975 000 kr., avseende kalenderåret 1974. I riksstaten för budgetåret 1974/75 förutsätts medel bli anvisade för den svenska andelen av 1975 års nordiska verksamhetsbudget. Departementschefen
Medel för den svenska andelen av verksamhetsbudgeten för det nor-
diska kultursamarbetet bör fr. o. m, nästa budgetår anvisas under ett
anslag, benämnt Nordiska samarbetsprojekt m. m. 1975 års nordiska
verksamhetsbudget kommer att få sin huvudsakliga behandling under
våren 1974 inom Nordiska ministerrådet. Jag ämnar senare föreslå
Kungl. Maj:t att för vårriksdagen lägga fram en särskild proposition
rörande anslaget. Detta bör i avvaktan på denna proposition föras upp
med oförändrat belopp, med beaktande av att medel för vissa punkter
som för inevarande budgetår beräknats under detta anslag för budgetåret 1974/75 beräknas under anslaget Bidrag till vissa bilaterala nor-
diska projekt m. m.
Med hänvisning till vad jag anfört hemstiller jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition om den svenska andelen
av 1975 års verksamhetsbudget för det nordiska kultursamar-
betet, till Nordiska samarbetsprojekt m.m. för budgetåret
1974/75 beräkna ett förslagsanslag av 11 778 000 kr.
I 6. Nordiska afrikainstitutet: Avlöningar m. m.
| 1972/73 Utgift | 518 924 |
| 1973/74 Anslag | 643 000 |
| 1974/75 Förslag | 634 000 |
Nordiska afrikainstitutet, som är förlagt till Uppsala, inrättades ge-
Ib
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 452
nom statsmakternas beslut år 1962 (prop. 1962: 100, SU 1962: 135, rskr
1962: 313). Institutet har till uppgift att i Norden främja studiet av afrikanska förhållanden samt verka för den internationella biståndsverk-
samheten i vad denna berör Afrika. Det åligger institutet särskilt att
främja utbildning av personal för biståndsverksamhet i Afrika, att spri-
da information rörande Afrika och aktuella afrikanska förhållanden, att vara dokumentationscentrum för afrikaforskningen samt att främja
vetenskaplig forskning och undervisning om Afrika. Verksamheten leds
av en av Kungl. Maj:t utsedd styrelse, i vilken även ingår representanter för de övriga nordiska länderna. Kungl. Maj:t har den 29 juni 1964 fastställt instruktion för institutet.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Styrelsen Dcepartements-
chefen Personal IIandläggande personal 3 +LS5 of. Övrig personal 5 +1 of,
g +2,5 of. Anslag
| Lönekostnader | 444 000 | +159 500 | +10 500 |
| Sjukvård | 1 000 | + 500 | + 500 |
| Lokalkostnader | 198 000 643 000 | — 20 000 +140 000 | —20 000 — 9 000 |
1 Härutöver finns för institutet två tjänster inrättade vid Uppsala universitetsbibliotek.
Styrelsen Styrelsens förslag innebär i korthet följande. 1. Pris- och löneomräkning 11 500 kr., varav 10 000 kr. för höjt lönekostnadspålägg.
2. 0-alternativet innebär borttagande av arvoden till extra skrivhjälp
(—15 000 kr.) samt minskning av städfrekvensen (—15 000 kr.). 3. Nya tjänster som forskarassistent, halvtidsanställd redaktör och
expeditionsvakt (+145 500 kr.). 4. Ökad medelsanvisning till arvoden (+3 000 kr.).
5. Omräknade lokalkostnader m. m. (—20 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Nordiska afrikainstitutet: Avlöningar m.m. för budget-
året 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 634 000 kr.
Ib
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 453
I 7. Nordiska afrikainstitutet: Driftkostnader
1972/73 Utgift 419 971 Reservation 95 710
1973/74 Anslag 337 000 1974/75 Förslag 354 000
Från detta reservationsanslag bestrids kostnader för resersättningar, expenser, bokinköp, seminarie- och föreläsningsverksamhet m. m. samt för resestipendier. Vidare får -— under förutsättning att gåvo- och dona-
tionsmedel ställs till förfogande — från anslaget bestridas kostnader för en extra tjänst som forskarassistent.
Styrelsen
Styrelsen begär medel för en väsentlig höjning av resestipendierna
samt en ökning av anslaget till expenser och bokinköp. Därtill föreslår man utvidgad seminarieverksamhet och en pedagogisk försöksverksam-
het. Anslaget för driftkostnader föreslås höjt med 122 000 kr.
Beträffande 0-alternativet innebär detta för institutet en sänkning av anslaget för seminarie- och föreläsningsverksamhet från 74 000 kr. till 56 000 kr., fördelat på minskad föreläsningsverksamhet (—6 000 kr.)
och slopande av nordiskt seminarium (—12 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör med beaktande av prisomräkning och andra kostnads-
ökningar av automatisk karaktär för nästa budgetår föras upp med
354 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Nordiska afrikainstitutet: Driftkostnader för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 354 000 kr.
I 8. Bidrag till vissa bilaterala nordiska projekt m. m.
1972/73 Utgift 1 428 830 Reservation 539 748 1973/74 Anslag 1673 000 1974/75 Förslag 2 262 000
Under detta anslag förs vissa ändamål upp som f. n. inte ingår i den
gemensamma nordiska verksamhetsbudgeten. Under anslaget beräknas
för budgetåret 1974/75 medel för vissa ändamål som tidigare förts
under anslaget Nordiska samarbetsprojekt m. m.
Av sammanställningen framgår anslagets disposition innevarande budgetår och begärda ökningar för budgetåret 1974/75.
Ib
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 454
Belopp Begärd ökning
1973/74 1974/75
1. Svenska föreningen Norden a) Föreningens allmän- 500 000 +250 000
na verksamhet b) Nordisk lektorats- 135 000 + 95 000
verksamhet c) Lärarutbyte mellan 45 000 of.
de nordiska länderna d) Nordiska studieutby- 75 000 + 25 000
tesresor för skolung-
dom e) Stipendier till svens- 50 000 + 10000
ka gymnasieskole-
elever för studieresor
1 Norden N Vuxenundervisning i
svenska och finska a) Kurser i finska och 130 000 + 70000
svenska b) Kurser i svenska för 20 000 of.
finländska lärare EST Föreningen Nordisk 45 000 + 15 000 folkhögskola i Genéve Nordiska kurser i språk 45 000 + 10000 oh och litteratur nn Svenskhemmet Voksenåsen
| a) Lokalkostnader | 340 000 | +280 000 |
| b) Stipendieverksamhet | 60 000 | + 30 000 |
| 6. Bidrag till inköp av | 4 000 | of. |
svensk litteratur till Islands riksbibliotek 7. St:e Genevitve-biblioteket i Paris a) Bidrag till lön för en 4 200 + 1200
nordisk bibliotekarie b) Inköp av svensk lit- 10 000 of.
teratur till bibliote-
ket 8. Kommittén för över- 24 000 + 16 000 sättning till svenska av finsk facklitteratur 9. Kulturellt utbyte och 60 000 of. samarbete med Island 10. Till Kungl, Maj:ts dis- 125 800 — position
1673 000 +802 200
1 Härutöver har för budgetåret 1973/74 beräknats sammanlagt 197 200 kr. under anslaget Nordiska samarbetsprojekt m.m. för vissa ändamål, vilka budgetåret 1974/75 avses bli tillgodosedda under förevarande anslag.
Anslagsframställningarna
Svenska föreningen Norden, som budgetåret 1970/71 fick en höjning
av bidraget till föreningens allmänna verksamhet till 500 000 kr. bl. a. för att föreningen skulle kunna bedriva en utvidgad nordisk upplys-
ningsverksamhet, ansöker om en ökning till 750 000 kr. Den begärda
ökningen avser dels kompensation för pris- och löneökningar m. m.,
Ib
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 455
dels en ytterligare utvidgning av föreningens verksamhet. Föreningen begär dessutom höjning bl. a. av anslagsposten för Icktoratsverksamhet, där föreningen vill öka verksamheten, och av posten för skolungdomsutbyte.
Norrbottenskretsen av föreningen Norden begär en höjning av anslagsposten Kurser i finska och svenska för en utvidgning av kursverksamheten.
I enlighet med tidigare beslut pågår arbeten med en utbyggnad av svenskhemmet Voksenåsen utanför Oslo. För den utbyggda anlägg-
ningen begär byggnadsstyrelsen medel för en preliminärt beräknad höj-
ning av hyresbeloppet.
Konstnärernas riksorganisation och Svensk-norska samarbetsfonden begär ett årligt svenskt statsbidrag om 3 000 svenska kronor fr. o. m. budgetåret 1974/75 till driften av det svensk-norska Kunstnerhuset i Svolver i Nord-Norge.
Svenska sektionen av Nordiska samerådet ansöker om ett bidrag för
1974 om 57 500 kr. till verksamheten inom sektionen och inom den svenska sektionen av Samisk språknämnd. Vid olika tillfällen har medel sökts för stipendier m. m. med anknytning till nordiska samarbetsaktiviteter. Styrelsen för Nordiska institu-
tet för samhällsplanering och styrelsen för Nordens folkliga akademi har begärt medel för stipendier till svenska studerande vid dessa utbildningsinstitutioner. Vidare har Samernas folkhögskola i Jokkmokk begärt medel för bidrag till icke-svenska studerande vid folkhögskolan.
Departementschefen
Anslaget bör för budgetåret 1974/75 föras upp med 2 262 000 kr. Härvid har jag beaktat att vissa ändamål, bl. a. vissa stipendier och medel för nordiskt konst-, musik- och teatersamarbete av närmast bilateral karaktär, som tidigare bekostats från andra anslag, avses bli tillgodosedda under detta anslag.
En väsentlig del av föreningarna Nordens verksamhet avser information och upplysning om nordiska förhållanden. Inom den nya organisatoriska uppbyggnaden av det nordiska samarbetet är målen och ansvarsfördelningen för dessa uppgifter ännu oklara. Efter beslut av Nordiska
rådets presidium och Nordiska ministerrådet överväger en särskild ar-
betsgrupp dessa frågor. I gruppens mandat ingår att också ta upp övrig nordisk informationsverksamhet, bl. a. genom kontakt i behövlig ut-
sträckning med Föreningarna Nordens Förbund. Innan gruppen lagt fram sina förslag är jag inte beredd att tillstyrka en utvidgning av den
svenska föreningens upplysningsverksamhet. Viss kompensation för prisoch löneökningar bör dock utgå. Vidare bör anslagsposten för lektoratsverksamhet höjas så att den medger en verksamhet i samma omfattning som f. n.
Ib
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 456
I övrigt har jag beräknat medel för mindre höjningar av bidragen till bl. a. den finska kursverksamhet som Norrbottenskretsen av för-
eningen Norden bedriver och till Nordiska folkhögskolan i Genéve.
Formerna för den kursverksamhet för finländska lärare som skolöverstyrelsen i samarbete med andra organ bedriver bör med hänsyn tilt det
intresse som visats den från berördas sida ägnas ökad uppmärksamhet. Med hänsyn till befintliga reservationer bedömer jag dock inte någon
höjning av anslaget som behövlig. Höjd lokalhyra kommer att utgå för svenskhemmet Voksenåsen på
grund av beslutad utbyggnad. Det slutliga hyresbeloppet kan dock fastställas först sedan utbyggnaden slutförts. I avvaktan härpå har jag
beräknat 280 000 kr. för detta ändamål. Några särskilda stipendieordningar knutna till bestämda utbildningsinstitutioner bör ej inrättas. Inom de nordiska samarbetsorganen kom-
mer generella riktlinjer för stöd till vidareutbildning m. m. i nordisk regi att övervägas, varvid även stipendiefrågor torde aktualiseras.
Vad gäller bidrag till svensk-norska kunstnerhuset i Svolver kan jag inte tillstyrka ett fast bidrag. Ett engångsbidrag bör kunna prövas inom ramen för medel till Kungl. Maj:ts disposition. Även bidrag till Nor-
diska samerådets svenska sektion torde få prövas inom ramen för dispo-
sitionsmedlen.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa bilaterala nordiska projekt m. m. för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 2 262 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 457
KAPITALBUDGETEN
I STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
Televerkets fond
I: B 2. Televisions- och ljudradioanläggningar
1972/73 Utgift! 38 200 000 1973/74 Anslag! 39 700 000 1974/75 Förslag 40 100 000
Investeringsanslaget Rundradioanläggningar
Detta investeringsanslag avser televerkets investeringar i televisionsoch ljudradioanläggningar.
Televisionens och ljudradions (rundradions) programverksamhet reg-
leras genom avtal mellan svenska staten och Sveriges Radio aktiebolag. Enligt avtalet svarar Sveriges Radio med ensamrätt för rundradions
programverksamhet. Televerket svarar för distribution av rundradio-
program, avstörningsverksamhet samt uppbörd av avgifter för innehav
av mottagare. Byggnadsstyrelsen har ansvar för bl. a. projektering och
byggande av större byggnader för Sveriges Radio.
Enligt gällande principer för rundradioverksamhetens finansiering
skall såväl drift- som investeringsutgifterna bestridas av avgiftsmedel.
Investeringarna avskrivs omedelbart till 100 96. Av de samlade avgifter som inflyter ställs genom årliga beslut av Kungl. Maj:t medel till förfogande för de med verksamheten förenade utgifterna. T. o. m. budgetåret 1972/73 var medelstilldelningen uppdelad på ljudradio- och televisionsverksamhet. Eventuella överskott fonderas hos televerket för att kunna användas under andra år, då de löpande intäkterna inte förslår att täcka utgifterna. Sålunda reserverade medel kan utnyttjas av televerket såsom rörelsemedel mot erläggande av ränta, vilken tillförs fonden.
Undantagna från avgiftsfinansiering är Sveriges Radios skolprogramverksamhet och programverksamhet för utlandet. Medelsbehovet för
dessa ändamål täcks genom riksstatsanslagen Viss utbildning via radio och television m. m. under åttonde huvudtiteln resp. Information om
Sverige i utlandet under tredje huvudtiteln. Från förstnämnda anslag bestrids även kostnaderna för den programproduktion som handhas av
kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och television
inom utbildningsväsendet. Ersättning till televerket för att vissa blinda är befriade från att erlägga ljudradioavgift utgår från det under åttonde
Kb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 458
huvudtiteln uppförda riksstatsanslaget Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet, Sveriges Radios kostnader för beredskapsutrustning betalas vidare från det under samma huvudtitel uppförda anslaget Viss
beredskapsutrustning m. m, för Sveriges Radio.
De anslagsframställningar, som årligen inges av Sveriges Radio och
berörda myndigheter, skall utgå från en samlad planering, som skall
utföras på sådant sätt att underlag erhålls för en avvägning under en viss period av intäkter och kostnader i rundradioverksamheten. Svcriges Radio skall ha huvudansvaret för planeringen, som skall bedrivas
1 nära samråd med berörda myndigheter.
I anslutning till redovisningen i det följande av televerkets förslag för budgetåret 1974/75 redogörs därför för rundradiorörelsens beräknade resultat för budgetåren 1972/73 och 1973/74 samt för det av televerket, byggnadsstyrelsen och Sveriges Radio beräknade medelsbehovet
fram t. 0. m. budgetåret 1978/79.
Allmän översikt
Av följande sammanställning framgår antalet sändarstationer för ljudradio och TV vid utgången av budgetåret 1972/73.
Större Mindre Tot.
stationer stationer Sändarstationer
för ljudradio (FM) 51 35 86 Sändarstationer
för TV 1 55 150 205 Sändarstationer
för TV 2 54 57 111
Radiolänklinjerna för ljudradio och television hade vid utgången av budgetåret 1972/73 en längd av ca 6 500 km och omfattade ca 31 000
km bildförbindelser och ca 100 000 km programförbindelser för ljud. Distributionsnätet för ljudradion är utbyggt för total täckning av
landets befolkning med samtidig sändning av tre program. Sändningstiden för ljudradions allmänna riksprogram uppskattas under budgetåret 1972/73 till ca 18 000 timmar, vartill kommer den regionala pro-
gramverksamheten med en sändningstid om drygt 4 000 timmar. Under 1972/73 bedrev Sveriges Radio dessutom försöksverksamhet med lokalradio över tre områden med en total sändningstid av ca 1 500 timmar. Distributionsnäten för TV 1 och TV 2 beräknas per den 30 juni 1973
ha en täckningsgrad av ca 99,6 96 resp. 98,3 2. Sändningstiden för televisionens riksprogram utgjorde för budgetåret 1972/73 i genom-
snitt 89,9 timmar per vecka. Försök med regionala TV-sändningar över vissa regioner har motsvarat en sändningstid av i genomsnitt 2,9 timmar per vecka.
Kb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 459
Budgetåret 1972/73 var det första budgetår under vilket TV 1 och
TV 2 arbetade på lika villkor i fråga om tilldelade resurser och planerad sändningstid. Den successiva uppbyggnaden av TV 2 som inleddes bud-
getåret 1969/70 var därmed avslutad. Under det gångna budgetåret uppnåddes också den av statsmakterna uppsatta målsättningen att omkring
en fjärdedel av programproduktionen bör ske regionalt (prop. 1966: 136, SU 1966: 163, rskr 1966: 388). Nuvarande mottagaravgifter, som är oförändrade sedan den 1 juli
1971, utgör för hushåll med TV-mottagare och radiomottagare celler
bara TV-mottagare 55 kr. per kvartal. För hushåll med färg-TV-mottagare gäller en särskild tilläggsavgift av 25 kr. per kvartal. Den sär-
skilda ljudradioavgift för hushåll som endast har radiomottagare upp-
går till 50 kr. per år.
Antalet särskilda ljudradioavgifter uppgick den 30 juni 1973 till ca
265 000 och antalet tilläggsavgifter för färg-TV till ca 640 000.
Antalet allmänna mottagaravgifter uppgick vid samma tidpunkt till drygt 2,7 milj. Praktiskt taget varje hushåll har en eller flera radiomottagare. Ca 90 96 av alla hushåll beräknas inneha TV-mottagare.
Kostnaderna för ljudradio- och televisionsverksamheten under budgetåret 1972/73 utgjorde enligt preliminära uppgifter 630,5 milj. kr. varav (26,4 + 38,2 +16,0=) 80,6 milj. kr. avsåg avskrivning till 100 960 av Sveriges Radios, televerkets och byggnadsstyrelsens investeringar och (450,3 +99,6=) 349,9 milj. kr. Sveriges Radios och televerkets kostna-
der för produktion och distribution av program.
Under samma budgetår uppgick de totala intäkterna i rundradiorö-
relsen till 680 milj. kr. Totalt innebär resultatet under budgetåret
1972/73 ett överskott av 49,5 milj. kr. Detta innebär att det ackumulerade överskottet per den 30 juni 1973 uppgår till 266,5 milj. kr.
1969 års radioutredning (direktiv se 1970 års riksdagsber. U 49) avlämnade den 14 mars 1973 sitt betänkande (SOU 1973: 8) Radio i ut-
veckling. Betänkandet har remissbehandlats och beredning av utred-
ningens förslag pågår.
Kungl. Maj:t meddelade den 23 februari 1973 beslut med anledning av en framställning från Sveriges Radio angående ny arbetsordning för företaget.
Kostnaderna för radionämndens verksamhet, som bestrids i särskild
ordning med avgiftsmedel, uppgick för budgetåret 1972/73 till 275 000 kr. Genom beslut den 30 mars 1973 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla en utredningsman för att
utreda radionämndens organisation m. m.
Kb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 460
Televerket
Investeringar Medelförbrukningen under budgetåret 1973/74 beräknas till 37 milj. kr.
Investeringskostnaderna för rundradioanläggningar under perioden
1974/75—1978/79 i 1973 års kostnadsnivå framgår av följande sammanställning. 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 milj. kr. Stationer 27,0 29,5 28,5 36,5 43,5 Radiolänklinjer 8,0 8,5 11,0 3,0 1,0 Rundradiocentraler mm. 6,6 3,6 4,0 6,0 2,5 41,6 41,6 43,5 45,5 47,0
Beträffande det för budgetåret 1974/75 upptagna beloppet för statio-
ner anför televerket att det i huvudsak erfordras för att uppföra några mindre stationer för ljudradio och TV 1 samt ett trettiotal mindre sta-
tioner för TV 2. Vidare kommer bl.a. reservelverk och reservsändare
att installeras vid vissa stationer. Det för radiolänklinjer upptagna beloppet erfordras för att öka kapaciteten på vissa linjer. Vidare beräknas för 1974/75 medel för att färdigställa den nya rundradiocentralen i Norrköping och för arbeten på den nya rundradiocentralen i Sundsvall
m. m.
Den nu pågående utbyggnadsetappen av TV 2-nätet avser dels ut-
byggnad av ytterligare stationer för att uppnå en täckning av ca 99 96
av befolkningen, dels ombyggnad av provisoriska anläggningar till permanenta samt anskaffande av reservutrustningar för hela TV 2-nätet. Televerket redovisar en revidering av gällande utbyggnadsplan med utgångspunkt i de ekonomiska förutsättningar som gäller för rundradiorörelsen och de erfarenheter som erhållits av vågutbredningsförhållanden m. m. I den nya planen räknar televerket med att bygga stationer även för befolkningskoncentrationer med mindre än 150 hushåll med dåliga TV 2-mottagningsmöjligheter. Vidare räknas nu med en
slutlig täckning av TV 2 som med endast någon tiondels procent understiger TV 1-täckningen. Under femårsperioden planeras ca 190 mindre
TV 2-stationer tillkomma. Därvid kommer glesbygden, speciellt i inre Norrland, att prioriteras.
I övrigt erfordras under perioden i första hand medel för reinvesteringar i befintliga ljudradio- och TV 1-stationer samt kompletteringar
av radiolänklinjerna samt utrustning för fjärrövervakning av distribu-
tionsnätet.
Då bl. a. anskaffning av radiomatcriel innebär att mera långsiktiga
engagemang måste träffas erfordras att ett beställningsbemyndigande
om 25 milj. kr. erhålles för budgetåret 1975/76.
Kb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 461
Driftkostnader
Tcleverkets driftkostnader för programdistribution och avgiftsinkassering har beräknats till 112,8 milj. kr. för innevarande budgetår.
Televerket beräknar driftkostnaderna för perioden 1974/75—1978/79 i 1973 års kostnadsnivå enligt följande sammanställning.
1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79
milj. kr. Televerkets driftkostnader 110,0 115,0 115,0 115,0 115,0
Kostnadsminskningen från budgetåret 1973/74 till 1974/75 beror
enligt televerket bl. a. på att utrustningarna för TV 2 visat sig ha en relativt hög grad av driftsäkerhet.
Byggnadsstyrelsen
Investeringar
Medelsförbrukningen för investeringar i radio- och televisionshus
beräknas för budgetåret 1973/74 till 15,1 milj. kr. Investeringskostnaderna under perioden 1974/75-—1978/79 i 1973
års kostnadsnivå framgår av följande sammanställning.
1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79
milj. kr.
Radio- och tele-
visionshus 17,7 12,8 — — —
För byggnadsstyrelsens förslag lämnas en närmare redogörelse vid anmälan av investeringsanslaget Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio.
Sveriges Radio Investeringar
TInvesteringskostnaderna beräknas för innevarande budgetår till 26,1
milj. kr. Sveriges Radios beräknade investeringskostnader under perioden 1974/75—1978/79 i 1973 års kostnadsnivå framgår av följande sammanställning.
1974/75 1975/76 1976/77 1977 /78 1978/79
milj. kr. Sveriges Radios investeringar 31,5 36,6 31,0 31,0 31,0
Kb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 462
Av det för budgetåret 1974/75 beräknade beloppet hänför sig 8 milj. kr. till sådana byggnadsarbeten och inredningar för vilka Sveriges Radio skall svara och återstoden till tekniska och administrativa inventarier.
Driftkostnader
Den översyn av Sveriges Radios verksamhetsformer, varom styrelsen
beslutade år 1970 avslutades 1972. Åtgärder som befunnits påkallade
med anledning av översynen för att höja den inre produktiviteten och effektiviteten samt sänka kostnadsnivån håller nu på att successivt genomföras.
Sveriges Radios driftkostnader beräknas för innevarande budgetår till
490,2 milj. kr. Med hänsyn till att de budgetmässiga konsekvenserna av den nämnda översynen av Sveriges Radios verksamhetsformer ännu
inte kan överblickas har det därvid förutsatts att hela beloppet inte skall behöva tas i anspråk. Statsmakterna har angett vissa riktlinjer för Sveriges Radios plane-
ring t.o.m. budgetåret 1975/76. Utgångspunkten har därvid varit att företaget fr. o. m. innevarande budgetår skall bedriva verksamheten på en jämfört med budgetåret 1972/73 oförändrad nivå och att ytterligare
inkomsttillskott i rundradiorörelsen inte skall erfordras (prop 1973: 1 bil. 10, KrU 1973: 15, rskr 1973: 113) Av följande sammanställning framgår de av Sveriges Radio beräk-
nade kostnaderna under perioden 1974/75—1978/79. Beräkningarna har
gjorts i gällande penningvärde, dvs. utan hänsyn till de pris- och löne-
stegringar som kan uppstå under budgetåren 1973/74 och 1974/75 eller följande budgetår.
1974/75 1975/76 1976/77 1977/718 1978/79
milj. kr, Sveriges Radios driftkostnader 495,7 498,7 498,7 498,7 498,7
För budgetåret 1974/75 räknas med samma sändningstid som planeras under 1973/74 eller ca 84 timmar per vecka. Även för ljudradions riksprogram räknas med samma sändningstid som under innevarande bud-
getår dvs. ca 18 000 timmar per år. Inom ramen för de av statsmakterna angivna förutsättningarna för
verksamheten under den kommande treårsperioden eftersträvar Sveriges Radio en omfördelning av resurser och programproduktion från Stock-
holm till distrikten. Det gäller både medverkan i televisionens och ljud-
radions riksprogram och regionala program. Sveriges Radio beräknar sändningstiden för regional TV-verksamhet till 4,3 veckotimmar för budgetåret 1974/75, vilket är en ökning med 1,5 timmar jämfört med innevarande budgetår. För regionala ljudradioprogram beräknas sändningstiden till oförändrat drygt 4 000 timmar.
Kb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 463
Sveriges Radio har under de sista åren tillförts kompensation för kostnadsökningar med 6 20. Enligt beräkningar har emellertid helårseffekten av pris- och lönestegringarna i stället utgjort drygt 8 <z. Enligt
Sveriges Radio är en sådan beräkning realistisk även för budgetåret
1974/75. Sveriges Radio har tidigare utgått från att det skall vara möj-
ligt att besparingarna till följd av översynen av verksamheten skulle
medge både finansiering av den hittills på försök bedrivna regionala TV-verksamheten och en inleverans av överskott i enlighet med vad
som förutsatts av statsmakterna. Redan den hittillsvarande kostnadsutvecklingen har enligt Sveriges Radio rubbat dessa förutsättningar.
Utöver en jämfört med tidigare budgetår ökad kompensation för automatiska kostnadsstegringar erfordras därför en medelsökning om 12
milj. kr. för att säkerställa utbyggnaden av den regionala TV-verksam-
heten.
Sveriges Radio föreslår att vid behandlingen av anslagsframställningen för nästa budgetår den av statsmakterna angivna planeringspe-
rioden bör rullas vidare till att omfatta budgetåret 1976/77.
Sveriges Radio föreslår vidare att företaget skall äga rätt att ur rundradiorörelsens fond rekvirera medel svarande mot vid budgetårsskifte eventuellt föreliggande överskott av TV-programenheternas verksamhet. Med hänsyn till programproduktionens villkor och kravet på lik-
värdighet för programenheterna synes det nämligen enligt Sveriges
Radio rimligt att programenheterna i sin planering kan utgå från att för
programverksamheten tilldelade medel kan utnyttjas för programpro-
duktionen även efter utgången av det budgetår för vilket de ursprungligen avsetts.
I särskild skrivelse har Sveriges Radio överlämnat en intern utredning
rörande decentralisering av företagets verksamhet. Utredningens förslag kommer att behandlas av ledningen för Sveriges Radio under våren
1974. Sveriges Radio har vidare anmält att företaget avser att göra en ut-
värdering av erfarenheterna av tvåkanalsystemet i TV med beaktande av såväl de programpolitiska som de organisatoriska och ekonomiska aspekterna.
Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (Klys) kon-
staterar i sin årliga skrivelse med prioriteringsförslag för kulturområdet att Sveriges Radio utgör en av de allra viktigaste arbetsplatserna för
de svenska kulturarbetarna: och att omfattningen av Sveriges Radios
verksamhet därför är av stor kulturpolitisk betydelse. Det finns enligt Klys risk för att åtgärderna med anledning av översynen av verksam-
Kb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 464
hetsformerna kan komma att försämra arbetsvillkoren för den fast
anställda personalen liksom engagemangsmöjligheterna för de fria kulturarbetarna, Klys understryker vikten av att ekonomiska förutsättningar
skapas för att Sveriges Radios programutbud på kulturområdet kan upprätthållas på hittillsvarande nivå.
Avgiftsintäkterna och fondbehållningen
Den av Sveriges Radio, televerket och byggnadsstyrelsen beräknade intäkts- och kostnadsutvecklingen samt fondbehållningen under innevarande och nästa budgetår framgår av följande sammanställning.
1973/74 1974/73
milj. kr. Kostnader 681,2 696,5! Intäkter
| Särskilda ljudradioavgifter | 13.0 | 12,0 |
| Allmänna mottagaravgifter | 606,0 | 616,0 |
| Färgavgifter | 78,0 | 104,0 |
| Ränta på avgiftsmedel | 24,9 721,9 | 30,0 762,0 |
| Över/underskott | + 40,7 | + 65,5 |
| Ackumulerad fondbehållning | 307,3 | 372,8 |
2 Sveriges Radios driftkostnader är beräknade i 1973 års pris- och lönenivå, dvs. utan hänsyn till pris- och lönestegringar som kan uppstå under budgetåren 1973/74 och 1974/75
Enligt en av Sveriges Radio upprättad långtidsprognos för kostnadsutvecklingen t. o. m. budgetåret 1977/78 kan verksamheten finansieras med nuvarande avgifter och tillgänglig fondbehållning t. o. m, utgången
av perioden om pris- och lönenivån förutsätts förändras med i genom-
snitt 6 Z> per år. Om pris- och lönenivån ökar med 87, om året krävs ett inkomsttillskott i rundradiorörelsen senast vid utgången av budgetåret 1977 /78.
Departementschefen
Televisions- och ljudradioverksamheten finansieras genom avgifter
från innehavare av TV- och radiomottagare. Det gäller både Sveriges Radios egna utgifter för programverksamheten, televerkets investeringar och driftkostnader samt byggnadsstyrelsens investeringar i vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio. Eventuella överskott av mottagarav-
giftsmedel fonderas hos televerket för att kunna användas under andra år, då de löpande intäkterna inte förslår att täcka utgifterna. Skolprogramverksamheten, programverksamheten för utlandet och de av TRU-
kommittén producerade TV- och ljudradioprogrammen finansieras med skattemedel.
Kb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 465
I enlighet med de av statsmakterna uppställda målen för TV-verksamhetens utbyggnad nådde under budgetåret 1972/73 TV 2 resursmässig likställighet med TV 1. Därmed var den successiva utbyggnad av TV 2, varom statsmakterna fattade beslut år 1966, avslutad. Distributionsnätet för det andra programmet har byggts ut till i det närmaste samma täckning som TV 1 har f.n. I enlighet med statsmakternas förutnämnda beslut sker vidare ungefär en fjärdedel av programproduktionen regionalt.
Olika sektorer av TV- och ljudradioverksamheten har under den senaste tiden varit eller är f.n. föremål för utredning. Sålunda verkställs inom Sveriges Radio de åtgärder som befunnits påkallade med anledning av den nyligen avslutade översynen av företagets verksamhetsformer. Åtgärderna syftar bl. a. till att på sikt sänka kostnadsnivån
och höja den inre produktiviteten och effektiviteten. Sveriges Radios
styrelse har vidare beslutat att företa en utvärdering av tvåkanalsystemet i TV. Utvärderingen skall bedrivas med hjälp av utomstående expertis och innefatta såväl en programpolitisk bedömning som en ekonomisk och organisatorisk utvärdering av systemet. Under våren 1974 kommer Sveriges Radio dessutom att ta ställning till förslagen från en intern utredning rörande decentralisering av företagets verksamhet. Förslagen avser bl. a. en förstärkning av Sveriges Radios regionala produktionsresurser.
Även på den statliga sidan berörs TV- och ljudradioverksamheten
av pågående och nyligen avslutade utredningar. Den år 1969 tillsatta
radioutredningen avslutade sitt arbete under våren 1973 med att avge ett betänkande med förslag om bl. a. lokalradio, stercofonisk ljudradio,
utbildningsradio samt åtgärder för att öka samhiällsinformationen i
radio och TV. Betänkandet har genomgått en omfattande remissbehandling som nyligen avslutats. Radioutredningens förslag berör flera andra statliga utredningars arbete, däribland kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet. I sammanhanget bör också noteras att reklamutredningen, som har att utreda reklamens verkningar med särskild hänsyn till reklam i TV, väntas avge sina förslag under innevarande budgetår. Våren 1973 tillkallades en särskild utredningsman för att se över radionämndens orga-
nisation och arbetsformer. Enligt statsmakternas beslut år 1973 har vissa riktlinjer fastställts
för televisionens och ljudradions utveckling t. o. m. budgetåret 1975/76. Utgångspunkten har därvid varit att Sveriges Radio skall bedriva verksamheten under jämfört med närmast föregående budgetår oförändrade förutsättningar och att något inkomsttillskott i rundradiorörelsen
inte skall efordras under perioden. I sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 har Sveriges Radio
föreslagit att planeringsperioden skall skjutas fram till att gälla t. o. m.
Kb
30 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bil. 10
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 466
budgetåret 1976/77. Med anledning härav vill jag framföra följande.
Det framstår med hänsyn till den av Sveriges Radio redovisade kost-
nadsutvecklingen som ytterst angeläget att åtgärderna med anledning av översynen av verksamhetsformerna kan genomföras så snabbt som möjligt. Jag utgår därför från att de budgetmässiga konsekvenserna av
översynen 1 dess helhet kan överblickas vid medelsberäkningen för
budgetåret 1975/76.
De frågor som aktualiseras i radioutredningens förslag och den
därav föranledda remissbehandlingen påkallar enligt min mening en samlad översyn. Jag avser därför att i ett annat sammanhang tillkalla en särskild arbetsgrupp för ändamålet. Gruppen, som bör arbeta i nära samräd med pågående utredningar på området, bör bi. a. ta fram olika handlingsalternativ för att lösa TV-och ljudradioverksamhetens finan-
sieringsfrågor på sikt. Gruppen bör arbeta med sikte på att kunna lägga
fram sina förslag i god tid före den eventuella uppsägning av avtalet mellan staten och Sveriges Radio som avtalsenigt kan ske år 1976.
I avvaktan på resultatet av denna översyn bör Sveriges Radio planera sin verksamhet under den kommande treårsperioden på grundval av oförändrade förutsättningar i vad gäller sändningstid m. m. Utgångspunkten för Sveriges Radios planering bör vara att något inkomsttillskott i verksamheten genom höjda avgifter inte skall vara erforderligt under de närmaste åren. Det jag nu anfört innebär inte något ställningstagande till tidpunkten för nästa inkomsttillskott genom höjda avgifter. Jag vill i sammanhanget erinra om att mottagaravgifterna varit oförändrade sedan den 1 juli 1971. En stram hushållning med tilldelade medel jämte gynnsam utveckling när det gäller inkomsterna av tilläggsavgifter för färg-TV har bidragit härtill.
Jag går nu över till medelsbehovet för nästa budgetår, vilket framgår av följande sammanställning (milj. kr.)
1973/74 1974/75
beräknat |
Televerket, Departements-
byggnadsstv- chefen
relsen och
Sveriges
Radio
Televerket Investeringskostnader 37,0 41,6 38,9 Driftkostnader 112,8 110,0 110,0
Byggnadsstyrelsen Investeringskostnader 15,1 8,1 8,1
Kb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 'Utbildningsdepartementet 467
Sveriges Radio
| Investeringskostnader | 26,1 | 31,5 | 31,5 |
| Driftkostnader | 490,2 681,2 | 495,7" 686,9 | 511,57 700,0 |
+ Kostnaderna är beräknade i 1973 års pris- och lönenivå, dvs. utan hänsyn till pris- och lönestegringar som kan uppstå under budgeten 1973/74 och 1974/75 > De beräknade kostnaderna innefattar tillägg för pris- och lönestegringar som kan uppstå under budgetåren 1973/74 och 1974/75
Det för televerkets investeringar upptagna beloppet är avsett för
olika kompletteringar m. m. av distributionsnätet för ijudradio, TV 1 och för fortsatt utbyggnad och komplettering av distributionsnätet för TV 2. Härigenom kan utbyggnaden av täckningen för TV 2, som beräknas till 98,7 > per den 1 juli 1974, fortsätta.
Jag förordar vidare att ett beställningsbemyndigande om 25 milj. kr. för budgetåret 1975/76 lämnas till televerket.
Anslaget till Television- och ljudradioanläggningar bör beräknas med hänsyn till att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att
möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning
av medelsförbrukningen, Jag förordar därför att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning.
| milj. kr.
| Beriknad medelsförbrukning 1974/75 | 38,9 |
| 10 90 marginal | 3,9 |
| Avgår beräknad ingående behållning 1974-07-01 | —2,7 |
| Erforderligt anslag budgetåret 1974/75 | 40,1 |
Beträffande televerkets driftkostnader räknar jag med samma belopp som televerket.
Det av mig beräknade beloppet för byggnadsstyrelsens investeringar avser i huvudsak fortsatt nybyggnad av TV-husct i Malmö. Jag återkommer härtill i det följande vid anmälan av investeringsanslaget Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio.
Vid beräkningen av Sveriges Radios driftkostnader för nästa budgetår har jag, i enlighet med Sveriges Radios förslag, räknat med en kompensation för pris- och lönestegringar på 8 76. Jag har vidare utgått från att de kostnadssänkande åtgärder som föranleds av översynen
av företagets verksamhetsformer medför ett i förhållande till Sveriges Radios förslag minskat medelsbehov.
Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (Klys) har framfört synpunkter beträffande engagemangsmöjligheterna i radio och TV för de fria kulturarbetarna m. m. Jag anser mig kunna utgå från
att företaget noga följer hur kulturarbetsmarknaden i dess helhet på-
Kb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 468
verkas av de åtgärder som översynen av verksamhetsformerna ger
anledning till.
Sveriges Radio anser att det med hänsyn till bl. a. programproduk-
tionens villkor är rimligt att programenheterna i sin planering kan utgå
från att programverksamheten tilldelade medel kan utnyttjas även efter utgången av det budgetår för vilka de tilldelats progromenheterna. Jag anser inte att ett sådant system kan införas innan de budgetmässiga konsekvenserna av översynen klarlagts. I avvaktan härpå bör vid prövningen av frågor om återleverans av uppkommande överskott förfaras på samma sätt som hittills.
Utöver de för Sveriges Radio beräknade medlen för investerings- och
driftkostnader för budgetåret 1974/75 bör bolaget — liksom fallet är under innevarande budgetår — ha möjlighet att i kostnadsutjämnande
syfte rekvirera ett belopp av högst IS milj. kr. med skyldighet att under nästföljande budgetår återställa de sålunda rekvirerade medlen.
De av mig beräknade totala utgifterna för televisionens och ljudradions avgiftsfinansierade verksamhet under budgetåret 1974/75 uppgår således till 700 milj. kr. Eftersom avgiftsintäkterna inom rundradiorörelsen under nästa budgetår — som framgått av det föregåen-
de — kan upppskattas till 762 milj. kr. skulle rörelsen uppvisa ett
överskott av drygt 62 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. medge att televerket lämnas det beställningsbemyndigande
som jag förordat i det föregående,
2. till. Televisions- och ljudradioanläggningar för budgetåret
1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 40 100 000 kr.
Kb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 469
II STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
I: 14. Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio
1972/73 Utgift 15 789 705 Behållning "3915 314 1973/74 Anslag 11 230 000! 1974/75 Förslag 8 145 000!
1 Anslaget Radio- och televisionshus.
Detta investeringsanslag avser byggnader för Sveriges Radio, vars byggkostnader överstiger 2 milj. kr. En särskild investeringsplan finns
fastställd för anslaget. Sveriges Radio svarar för upprättandet av pro-
gramhandlingar för byggnadsobjekt och för redovisningen av dessa till Kungl. Maj:t, medan byggnadsstyrelsen har huvudansvaret för projekteringen och byggandet.
Byggnadsstyrelsen
Redogörelse har lämnats för kontorshus B i Stockholm i
prop. 1971: 2 (bil. 4 s. 13, KrU 1971: 1, rskr 1971: 17) och för T V-h us 1 Malmö i prop. 1973: 85 (bil. 6, KrU 1973: 19, rskr 1973: 143). Kost-
nadsramarna för nämnda objekt har skrivits upp med hänsyn till den allmänna stegringen av byggnadskostnaderna.
Departementschefen
Medelsbehovet för radio- och televisionshus för nästa budgetår be-
räknar jag enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan (1 000-tal kr.) Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig-
start — ställande
1972-04-01 1973-04-01 Faktisk Beräknad för år—mån. år —mån.
t.o.m. — rr
1973-06-30 1973/74 1974/75 Kontorshus B
i Stockholm m. m. 33 600 35 340 26 395 8 800 145 71-11 73-06 Radio- och tele-
visionshus i Göteborg 32 485 32485 32 141 344 — 68-01 70-06 TV-hus i Malmö 15 000 16 300 — 6 000 8 000 73-11 75-05
58536 15144 8 145
Kb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 4790
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgång | Beräknad medelsförbrukning | |
| Behållning 1973-07-01 | 3915 1973/74 1974/75 | 15 145 8145 |
Anslag 1973/74
riksstat 2780
tilläggsstat I 8450 Anslag 1974/75
(förslag) 8145 :
23 290 23 290
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio för budgetåret
1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 8 145 000 kr.
II: 15. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
Innevarande budgetår har anvisats dels investeringsanslag av 22 102 000 kr. till byggnadsarbeten för vissa kulturändamål, dels investeringsanslag av 180 milj. kr. till byggnadsarbeten vid universiteten m. m.
För nästa budgetår föreligger framställningar från byggnadsstyrelsen och tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté om investeringsanslag av 180 milj. kr. till byggnadsarbeten vid universiteten m. m. Vidare föreslår byggnadsstyrelsen investeringsanslag av 41 000 000 kr. till byggnadsarbeten för vissa: kulturändamål, 1650 000 kr. till byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. och 2 500 000 kr. till uppförande av vårdskola. Medel för nämnda byggnadsarbeten bör fr. o. m. budgetåret 1974/75 anvisas under ett gemensamt anslag benämnt Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Beredningen av dessa frågor är ännu inte avslutad. Jag avser att senare föreslå Kungl.
Maj:t att för 1974 års riksdag lägga fram en särskild proposition i äm-
net. I riksstatförslaget bör tas upp ctt preliminärt belopp av 210 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Mai:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Byggnadsar-
beten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde för
budgetåret —1974/75 beräkna ett investeringsanslag av
210 000 000 kr.
Kb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 471
IV STATENS UTLANINGSFONDER
IV:5 Studiemedelsfonden
Investeringsanslaget till fonden berörs av den proposition som jag förutskickat under anslaget Studiebidrag m. m. I riksstatförslaget bör tas upp ett preliminärt beräknat belopp av 447 milj. kr. Med anledning
härav hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Studiemedels-
fonden för budgetåret 1974/75 beräkna ett investeringsanslag
av 447 000 000 kr.
IV: 6 Lånefonden för studentkårlokaler
1972/73 Utgift 3 000 000 Reservation 4 402 000 1973/74 Anslag 1 000
1974/75 Förslag 1000
Denna fond tillkom genom beslut av 1963 års riksdag (prop. 1963: 172,
SU 1963: 212, rskr 1963: 405). Enligt kungörelsen (1964: 398) om lån för
anskaffning av studentkårlokaler (ändrad senast 1973: 384) kan lån från
fonden utgå till studentorganisationer vid universiteten m. fl. läroanstal-
ter för anordnande av studentkår- och restauranglokaler för anställda och studerande. Enligt kungörelsen (1970: 273) om lån för inredning och utrustning för vissa studentkårlokaler (ändrad 1973: 385) kan lån från fonden utgå för första uppsättningen av inredning och utrustning för
restauranglokaler. |
Till följd av statsmakternas beslut (prop. 1973: 1 bil. 13 s. 222, CU 1973: 10, rskr 1973: 110) har beslutanderätten i frågor om stöd till allmänna samlingslokaler flyttats över till en delegation inom bostadsstyrelsen. Kungl. Maj:t har uppdragit åt delegationen att även vara beredande organ i frågor om lån från förevarande fond (jfr prop. 1973: 1
bil. 10 s. 531). De lånebelopp som sammanlagt beviljats ur fonden intill utgången
av budgetåret 1972/73 framgår av följande sammanställning.
Ränte- och
amorterings-
| Låneunder- lag | Läånebelopp lånebeloppet | fri del av | |
| Restauranglokaler | 7756 000 | 7756 000 | 7756 000 |
| Övriga kårlokaler | 25 341 000 11 092 500 | 7 401 000 |
Inredning och utrustning för
restauranglokaler 652 000 652 000
19 500 500 15 809 000
Kb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 472
För budgetåren 1964/65—1973/74 har under anslaget anvisats sam-
manlagt ca 26 milj. kr. Som framgår av sammanställningen har lån om sammanlagt ca 19,5 milj. kr. beviljats intill utgången av budgetåret 1972/73.
För innevarande budgetår har anvisats ett investeringsanslag av 1000 kr. Vidare får lån beviljas från fonden intill ett sammanlagt belopp av 20 milj. kr.
Bostadsstyrelsen
Med hänsyn till bl. a. de utbetalningar som kan väntas bör ett anslag av 3 milj. kr. föras upp för budgetåret 1974/75. Lån bör under nästa budgetår få beviljas intill ett sammanlagt belopp av 20 milj. kr.
Departemenischefen
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp.
Vidare bör lån under nästa budgetår få beviljas intill ett sammanlagt
belopp av 20 milj. kr. |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. medge att under budgetåret 1974/75 lån får beviljas från låne-
fonden för studentkårlokaler intill ett sammanlagt belopp av
20 000 000 kr.,
2. till Lånefonden för studentkårlokaler för budgetåret 1974/75
anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Vad föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet
Margit Edström
Kb
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 473
Register
Sid. Översikt DRIFTBUDGETEN A Utbildningsdepartementet m. m.
| 11 Utbildningsdepartementet | 12 176 000 |
| 11 Kommittéer m. m. | 20 200 000 |
| 12 Extra utgifter | 500 060 |
32 876 000 B Kulturändamål a) konst, litteratur, musik, teater m. m.
| 17 Konstnärsstipendier | 9 560 000 |
| 20 Konstnärsbelöningar | 2025 000 |
| 20 Statens konstråd | 250 000 |
| 21 Förvärv av konst för statens byggnader m, m. | 3 800 000 |
22 Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m. m. 14 228 000 25 Statens biografbyrå 759 000 26 Vissa åtgärder inom kulturområdet +232 611 000 26 Musikaliska akademien 1 842 000
28 Filmstöd 3 380 000
30 Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Ra-
dio 900 000
b) arkiv, museer m. m.
Riksarkivet: 31 Förvaltningskostnader 10 165 000
33 Inköp av arkivalier och böcker m. m. 95 000
34 Landsarkiven 6 882 000
Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt vis-
arkiv:
| 35 Förvaltningskostnader | 3 558 000 |
| 39 Insamlingsverksamhet m. m. | 643 000 |
| 40 Kulturminnesvård och museer m. m. | +73 901 000 |
| 41 Bidrag till Skansen | 2.365 000 |
| 43 Svenskt biografiskt lexikon | 764 000 |
Stifts- och landsbiblioteken:
| 44 Förvaltningskostnader | 1264 000 |
| 46 Bokinköp och bokbindning m. m. | 187 000 |
| 46 Inköp av vissa kulturföremål | 100 000 |
+ Beräknat belopp
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 474
c) ungdoms- och folkbildningsverksamhet 48 — Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet 8 275 000 50 Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verk-
| samhet | 30 500 000 |
| 53 Bidrag till ungdomsledarutbildning | 7 780 000 |
| 54 Statens ungdomsråd | 1355 000 |
| 59 Bidrag till hemgårdsrörelsen | 275 000 |
| 60 Vissa folkbildningsåtgärder m. m. | +17 083 000 |
60 Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och nar-
kotikaupplysning 1736 000 61 Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m. 3 092 000
d) utbildning inom kulturområdet 64 Akademien för de fria konsterna med konsthög-
| skolan | 5 666 000 |
| 68 Konstfackskolan | 12 095 000 |
| 72 - Musikhögskolorna = | 18 006 000 |
| 78 Statens scenskolor | 7 089 000 |
| 82 Statens dansskola | 2 230 000 |
| 84 Dramatiska institutet | 8 185 000 |
492 646 000
C Kyrkliga ändamål
| Domkapitlen och stiftshämnderna m. m.: | se |
| 89 Förvaltningskostnader | 4 453 000 |
| 93 Reparationsarbeten på domkapitelsbyggnader | 3 000: |
| 94 — Ersättningar till kyrkor m. m. | 140 000 |
| 94 — Vissa ersättningar till kyrkofonden | 5 051 000 |
| 95 Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. | 311 000 |
| 96 Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor | 4 060 000 |
| 98 — Bidrag till ekumenisk verksamhet | 120 000 |
| 99 — Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna | 140 000 |
100 — Bidrag till reparationsarbeten på de svenska ut-
landsförsamlingarnas kyrkobyggnader 80 000
101 — Bidrag till trossamfund 10 000 000.
24 358 000
D Skolväsendet
a) centrala och regionala myndigheter m. m.
| 116 Skolöverstyrelsen | 63 965 000 |
| 120 — Länsskolnämnderna | 27 508 000 |
| 121 — Statens institut för läromedelsinformation | +322 000 |
| 122 — Stöd för produktion av läromedel | +1 850 000 |
| 122 Utveckling av studielämplighetsprov | 312 000 |
| 123 — Bidrag till vissa elevorganisationer | 580 000 |
| 124 — Bidrag till vissa föräldraorganisationer | 355 000 |
» Beräknat belopp
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 475
b) pedagogiskt utvecklingsarbete
125 Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet 26 625 000
c) det obligatoriska skolväsendet m. m. 129 Bidrag till driften av grundskolor m. m. 4 260 000 000 139 Särskilda åtgärder på skolområdet 30 000 000 140 Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk
inom utbildningsväsendet 1200 000 141 Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. 6 524 000
144 Nomadskolor 5 798 000 Specialskolan m. m.:
| 145 Utbildningskostnader | 49 825 000 |
| 150 Utrustning m. m. | 2135 000 |
| 151 Resor för elever jämte ledsagare | 2 350 000 |
152 Bidrag till förskoleverksamhet m. m. för vissa
handikappade barn 1300 000 d) gymnasiala skolor m. m.
| 155 Bidrag till driften av gymnasieskolor | 1438 000 000 |
| 171 Bidrag till studie- och yrkesorientering | 43 308 000: |
| 174 Bidrag till viss vårdyrkesutbildning | 36 315 000 |
| 177 Kostnader för viss personal vid statliga realskolor | 1000 |
| 177 Bidrag till driften av riksinternatskolor | 8 762 000 |
Sjöbefälsskolorna: 180 Utbildningskostnader 10 799 000 182 Utrustning m. m. 552 000
Statens skogsinstitut:
183 Avlöningar till lärarpersonal m. m. 1 500 000
184 Driftkostnader 601 000
Trädgårdsskolan i Norrköping:
| 185 Utbildningskostnader | 973 000 |
| 186 Materiel m. m. | 116 000 |
| 137 Bidrag till Bergsskolan i Filipstad | 1076 000 |
| 188 Bidrag till driften av vissa privatskolor | 13 483 000 |
| 190 Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning | 19 000 000 |
193 Främjande av lärlingsutbildning hos hantverks-
mästare m. m. 1935 000 194 Bidrag till kostnader för granskning av utförda
gesällprov 45 000 195 Vissa kurser för ingenjörer m. m. 680 000
e) investeringsbidrag 196 Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet
m. m. 167 500 000
202 Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m. 23 050 000
204 Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för
folkskoleväsendet 714 000 204 Bidrag till bostäder för lärare inom det obligato-
riska skolväsendet 54 000
6 249 113 000
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet . 476
E Högre utbildning och forskning
a) centrala myndigheter m. m.
Universitetskanslersämbetet:
| 205 Förvaltningskostnader | 11 836 000 |
| 206 Utredningar m. m. | 2075 000 |
| 207 — Utrustningsnämnden för universitet och högskolor | 3 150 000 |
| 208 Nämnden för socionomutbildning | 1482 000 |
b) universiteten m. m.
Humanistiska fakulteterna m. m.:
231 Avlöningar till lärarpersonal 62 447 000
231 Driftkostnader 18 367 000
Tcologiska fakulteterna:
244 Avlöningar till lirarpersonal 4 614 000
244 Driftkostnader 1113 000
Juridiska fakulteterna: 247 Avlöningar till lärarpersonal 11 299 000 247 Driftkostnader 2232 000
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: 250 —- Avlöningar till lärarpersonal 85 206 000 250 Driftkostnader 22213 000
Medicinska fakulteterna m. m.:
253 Avlöningar till lärarpersonal 120 333 000
253 Driftkostnader 86 004 000
Odontologiska fakulteterna m. m.:
| 260 Avlöningar till lärarpersonal | 30 817 000 |
| 260 Driftkostnader | 14 714 000 |
| 264 Vissa tandsjukvårdskostnader | 24 704 000 |
Farmaceutiska fakulteten m. m.: 265 Avlöningar till lärar personal 4 626 000 265 Driftkostnader 4 637 000
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
m. m.:
267 Avlöningar till lärarpersonal 106 244 000
267 Driftkostnader 60 990 000
Tekniska fakulteterna m. m.: 271 Avlöningar till lärarpersonal 94 833 000 271 Driftkostnader 58 730 000 276 Teknisk samt viss medicinsk och matematisk-na-
turvetenskaplig utbildning och forskning m. m. i Göteborg och Linköping 117 326 000
283 Grundläggande humanistisk, samhällsvetenskaplig
och matematisk-naturvetenskaplig utbildning i
Linköping 8 511 000
287 — Decentraliserad universitetsutbildning m. m. 5229 000
c) vissa högskolor m. m.
Bibliotekshögskolan:
| 289 Utbildningskostnader | 4 386 000 |
| 291 Undervisningsmateriel m. m. | 689 090 |
| 292 — Journalisthögskolorna | 6 195 000 . |
| Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet | 477 |
| 293 Socialhögskolorna | 28 831 000 |
| 296 Fortbildning av socionomer, journalister m. m. | 850 000 |
| 301 Vissa kurser för utländska studerande | 1479 000 |
| 302 Bidrag till Ericastiftelsen | 956 000 |
| 303 Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm | 2 983 000 |
304 Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala ut-
bildningsverksamhet 385 000
d) gemensamt för universitet och högskolor
Vctenskapliga bibliotek:
| 305 Avlöningar | 37 910 000 |
| 308 Bokinköp m. m. | 19 364 000 |
| 311 Förvaltningarna vid universiteten m. m. | 46 348 000 |
| 313 Lokalkostnader vid universiteten | 271 413 000 |
| 314 Ersättning ät vissa opponenter vid disputationer | 1400 000 |
| 315 Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden | 3 650 000 |
| 315 Stipendier för forskarutbildning | 13 985 000 |
316 Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten
m.m. 11 205 000 319 Universitetens datamaskincentraler 1000 320 Kostnader för datamaskintid 24 650 000 322 Extra utgifter vid universiteten m. m. 1 440 000
e) vissa forskningsändamål
| 331 Medicinsk forskning | 58 015 000 |
| 332 Humanistisk forskning | 11 915 000 |
| 334 Samhällsforskning | 13 600 000 |
| 335 Naturvetenskaplig forskning | 70 130 000 |
| 337 Atomforskning | 30 245 000 |
| 340 Europeiskt samarbete inom kärnforskningen | 30 320 000 |
| 342 Europeiskt samarbete inom rymdforskningen | 9 984 000 |
Forskningsinstitutet för atomfysik:
| 343 Förvaltningskostnader | 3 102 000 |
| 345 Materiel m. m. | 270 000 |
| 345 Kiruna gceofysiska institut | 1775 000 |
| 347 Latinamerika-institutet i Stockholm | 313 000 |
| 348 Institutet för social forskning | 1286 000 |
| 349 Bidrag till Institutet för internationell ekonomi | 875 060 |
| 350 Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut | 860 000 |
351 Bidrag till Internationella meteorologiska insti-
tutet i Stockholm 399 000
351 Bidrag till Vetenskapsakademien 5430 000
353 Bidrag till Riksföreningen mot cancer 3 000 000
f) inredning och utrustning
354 Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. +75 000 000
1758 371 000
> Beräknat belopp
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 478
F Lärarutbildning
Lärarhögskolorna: 363 Avlöningar till lärarpersonal m. m. 171 338 000. -
367 Driftkostnader 32 441 000
Förskoleseminarierna: 368 Avlöningar till lärarpersonal m. m. 34 267 000 370 Driftkostnader 2139 000
Gymnastik- och idrottshögskolorna:
371 Avlöningar till lärarpersonal m. m. 10 473 000
373 Driftkostnader 876 000
Seminarierna för huslig utbildning: 374 Avlöningar till lärarpersonal m. m. 15 685 000 375 Driftkostnader 1:140 000
Slöjdlärarseminariet: 376 Avlöningar till lärarpersonal m. m. 1440 000 377 Driftkostnader "93 000 378 Statens institut för högre utbildning av sjukskö-
terskor 17 240 000
381 — Särskilda lärarutbildningsåtgärder 1942 000
382 — Lärares fortbildning m. m. 39 853 000
328 927 000
G Vuxenutbildning
390 = Viss utbildning via radio och television m. m. 44 450 000
Statliga skolor för vuxna:
| 395 Utbildningskostnader | 5 011 000 |
| 397 Material för självstudier | 700 000 |
| 397 Undervisningsmateriel m. m. | 198 000 |
398 — Bidrag till driften av kommunala skolor för
| vuxna | "165 000 000 |
| 409 Bidrag till studiecirkelverksamhet | +259 000 000 |
| 409 = Bidrag till studieförbund | 14 400 000 |
| 409 — Bidrag till driften av folkhögskolor | 135 000 000 |
| 422 — Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor | 6 000 000 |
423 — Bidrag till engångsanskaffning av utrustning
m. m. till folkhögskolor 2450 000
425 — Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet 9 650 000
427 - Undervisning för invandrare i svenska språket
m. m. 48 500 000
432 — Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder 701 000
691 060 900
H Studiesociala åtgärder
440 — Centrala studiestödsnämnden m. m. 11 853 000
442 — Studiebidrag m. m. | +579 000 000
442 Kostnader för avskrivning av vissa studielån med
statlig kreditgaranti 300 000
+ Beräknat belopp
Prop. 1974:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 479
443 — Ersättning till postverket och riksbanken för de-
ras bestyr med studiesocialt stöd 2133 000 443 — Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem
vid gymnasieskolor m. m. 280 000 444 — Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande 1560 000
595 126 000 : I Internationellt-kulturellt samarbete a) kulturellt utbyte med utlandet 447 - Kulturellt utbyte med utlandet 831 000 448 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco
m. m. 3 600 000 449 — Bidrag till vissa internationella kongresser i
Sverige 390 000 449 — Bidrag till svenska institut i utlandet 584 000
b) nordiskt kulturellt samarbete 451 - Nordiska samarbetsprojekt m. m. +11 778 000
Nordiska afrikainstitutet:
| 451 Avlöningar m. m. | 634 000 |
| 453 Driftkostnader | 354 000 |
| 453 — Bidrag till vissa bilaterala nordiska projekt m. m. | 2 262 000 |
20 433 000 Summa för driftbudgeten 10192 910 060
KAPITALBUDGETEN
I Statens affärsverksfonder m. m.
Televerkets fond 457 — Televisions- och ljudradioanläggningar 40 100 000
40 100 000
H Statens allmänna fastighetsfond
469 Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio 8 145 000 470 - Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde +210 000 000
218 145 090
IV Statens utlåningsfonder
471 — Studiemedelsfonden +447 000 090
471 — Lånefonden för studentkårlokaler 1000
447 001 000
Summa för kapitalbudgeten 705 246 000
Totalt för utbildningsdepartementet 10 898 157 0009
+ Beräknat belopp
TRYCKERIBOLAGET IVAR H/EGGSTRÖM AB, STOCKHOLM 1974
Bilaga 11 till statsverkspropositionen 1974 Prop. 1974: 1 Bilaga 11
Jordbruksdepartementet
ÖVERSIKT
Till jordbruksdepartementets verksamhetsområde hör jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering, skogspolitiken, prisreglering på jordbrukets och fiskets områden, fiskefrämjande åtgärder, rennäringsfrågor, djursjukvård, djurskydd, livsmedelsfrågor, frökontroll, växtskydd och lantbrukskemisk service, utbildning, forskning och försök på jordbrukets, trädgårdsnäringens, veterinärmedicinens och skogsbrukets områden, miljövård — omfattande vatten-, luft- och övrig naturvård, skydd mot buller samt renhållning — forskning på miljövårdsområdet, idrott samt jakt och viltvård.
Det förslag till utgiftsram för jordbruksdepartementets verksamhetsområde som läggs fram för budgetåret 1974/75 omfattar 1 910 milj. kr. Detta innebär en ökning med 573 milj. kr. från innevarande budgetår.
Av ökningen under jordbrukshuvudtiteln hänför sig för budgetåret 1974/75 större delen till kostnaderna för det prisstopp som införts på vissa jordbruksprodukter till följd av prisutvecklingen på dessa produkter. |
Härutöver är, såsom varit fallet under senare år, utgiftsbehoven störst inom miljövårdsområdet. Även för det kommande budgetåret föreslås förbättringar på detta område. Huvudparten av resurserna hänför sig till dels fortsatt statligt stöd till utbyggnad av kommunala avloppsreningsverk, dels fortsatt stöd till miljövårdande åtgärder inom industrin.
Stödet till idrotten föreslås öka ytterligare. Ökningen avser främst stödet till idrottens organisationer.
Jordbrukspolitiken utreds f.n. av 1972 års jordbruksutredning. I avvaktan på de resultat som utredningen kommer att framlägga utgår stöd till jordbruket enligt de riktlinjer som fastlades av 1967 års riksdag. Stödet utgår framför allt i form av gränsskydd för den inhemska produktionen och ekonomiskt stöd till rationalisering. Rationaliseringsstödet utgår främst i form av statliga kreditgarantier för lån. Sedan budgetåret 1967/68 har staten ställt till förfogande garantiramar på totalt mer än
1 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bilaga 11
Prop. 1974: 1 ” Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 2
1900 milj. kr. För nästa budgetår föreslås oförändrad garantiram av ca 300 milj. kr. Ramarna för statligt bidrag till jordbrukets rationalisering föreslås höjda. | . .
Skogspolitiska utredningen framlade våren 1973 ett betänkande med förslag till utformningen av skogspolitiken. Regeringen ansåg dock ut- ' redningens förslag inte kunnat ligga till grund för en ny skogspolitik utan vidare utredning. Därför har en ny utredning tillsatts för att utreda vissa frågor inom skogspolitiken. Förslag om ett program för intensifierad skogsvård i Norrland kommer att framläggas för vårriksdagen.
För utbildningen, forskningen och försöksverksamheten på jordbrukets, skogsbrukets och näraliggande områden föreslås resursförstärkningar i form av såväl personal som utrustning och byggnader. Särskild förstärkning föreslås för forsknings- och försöksverksamheten, vilket Jigger i linje med den allmänna satsning på sådan verksamhet som föreslås för nästa budgetår. |
Jordbruk, trädgårdsnäring och rennäring
Riksdagen beslutade våren 1971 om prissättningen på jordbrukets produkter för perioden den 1. juli 1971—den 30 juni 1974. Kännetecknande för beslutet var dels en strävan att väsentligt höja avräkningspriserna på mjölk, dels att huvudparten av de belopp som skulle tillföras jordbruket i samband med justeringarna till följd av utvecklingen av den allmänna prisnivån skulle läggas på mjölk och kött.
Prisförbättringarna på mjölk har inneburit en stimulans för mjölkproduktionen. Invägningen vid mejerierna har ökat successivt. Invägningen under tolvmånadersperioden november 1972—oktober 1973 uppgick till drygt 2 850 milj. kg eller ca 7,5 7 mer än den lägsta invägningen under en tolyvmånadersperiod, nämligen invägningen september 1970—augusti 1971.
För att begränsa de prismässiga verkningar som under år 1973 skulle föranledas av jordbruksregleringen infördes prisstopp fr. o. m. den 1 januari 1973 på mjölk, grädde, ost, kött, fläsk och charkuterivaror. Prisstoppet har senare förlängts t.o.m. den 20 juni 1974. Prisstoppet har emellertid inte fått inkräkta på de kompensationsbelopp som skall tillfalla jordbruket. I stället för kompensation genom prishöjningar den 1 januari och den 1 juli 1973 samt den 1 januari 1974 har jordbruket tillförts motsvarande belopp av medel över riksstaten. Den kompensation som i enlighet härmed skall tillföras jordbruket uppgår till ca 700 milj. kr. för helt budgetår. Vidare tillförs jordbruket ytterligare ca 300 milj. kr. av införselavgiftsmedel m. m. under innevarande regleringsår. Detta innebär att konsumentpriserna på livsmedel subventioneras med totalt mer än 1 000 milj. kr. av statsmedel.
Jordbruksnämnden har fått i uppdrag att avge förslag om prisregleringen för jordbruksprodukter för tiden efter den 30 juni 1974. Till
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 3
grund för förslagen skall ligga de allmänna riktlinjer för jordbrukspolitiken som angavs i 1967 års riksdagsbeslut samt det av 1972 års jordbruks- ' utredning avgivna betänkandet Vissa förslag rörande prisregleringen efter den 30 juni 1974.- Överläggningar pågår mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation samt nämndens konsumentdelegation. Överläggningarna rörande sockerbetor och socker pågår mellan jordbruksnämnden och företrädare för sockerbetsodlarna och sockertillverkningen samt konsumentdelegationen.
I enlighet med beslut av 1971 års riksdag har jordbruksnämnden i samråd med lantbruksstyrelsen gjort en översyn av prisstödet till jordbruket i norra Sverige. En utredning om den jordbruksekonomiska undersökningen har gjorts av lantbruksekonomiska samarbetsnämnden.
I särskild proposition som kommer att föreläggas 1974 års vårriksdag kommer förutom regleringen av priserna på jordbruksprodukter efter den 30 juni 1974 även att behandlas jordbruksnämndens och lantbruksekonomiska samarbetsnämndens förenämnda förslag.
Under budgetåret 1972/73 har investeringsverksamheten inom jordbruket och trädgårdsnäringen ökat i förhållande till närmast föregående budgetår. Ramarna för de statliga kreditgarantierna för lån har utnyttjats i större utsträckning än tidigare. Särskilt markant är ökningen av ' kreditgarantierna för lån till inre rationaliseringsåtgärder. Efterfrågan på lånegarantier till trädgårdsnäringens rationalisering fortsätter att öka. För att tillgodose behovet nästa budgetår föreslås en höjning av denna garantiram med 3 milj. kr. till 14 milj. kr. Även efterfrågan på lånegarantier för övriga ändamål väntas öka. Nu gällande totalram av ca 300 milj. kr. bedöms dock vara tillräcklig för budgetåret 1974/75.
Ramarna för statsbidrag till åtgärder för jordbrukets yttre och inre rationalisering har under budgetåret 1972/73 höjts till 25 milj. kr. Ramarna har utnyttjats helt. Den stora cfterfrågan på bidrag sammanhänger med de utvidgade bidragsmöjligheter som tillkommit under senare år såsom stöden till begränsat utvecklingsbara mjölkproduktionsföretag och till miljövårdande åtgärder. Medelsbehovet väntas öka ytterligare. För budgetåret 1974/75 föreslås därför bidragsramarna höjda till totalt 28 milj. kr. |
Efterfrågan på bidrag för särskild rationalisering i norra Sverige har ökat kraftigt budgetåret 1972/73 bl.a. på grund av de utvidgade bidragsmöjligheter som statsmakterna beslutade 1971. Den nu gällande ramen för bidrag beräknas bli helt utnyttjad innevarande budgetår. För budgetåret 1974/75 föreslås en höjning av ramen med 3 milj. kr. till 20 milj. kr. |
Jordfonden, som har stor betydelse för strukturrationaliseringen, uppgår f.n. till 277 milj. kr. Fastighetsförvärven med anlitande av fonden har minskat under budgetåret 1972/73, medan försäljningen av fastigheter har ökat. Försäljningarna uppnådde budgetåret 1972/73 den hittills
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet . 4
högsta nivån. Det är angeläget att verksamheten kan upprätthållas på en hög nivå även under kommande budgetår. Detta kan dock ske utan att ytterligare medel tillförs fonden.
För att effektivisera lantbruksstyrelsens verksamhet föreslås en omorganisation av styrelsen att gälla fr. o. m. budgetåret 1974/75.
Rådgivnings- och kursverksamhet är ett viktigt instrument för att främja jordbrukets rationalisering. Under budgetåret 1974/75 kommer fortsatt uppmärksamhet att ägnas åt de nya bestämmelserna om jordbruksbeskattning samt åt arbetarskydd och andra arbetsmiljöfrågor. Den under budgetåret 1972/73 startade försöksverksamheten med lantbruksprogram i TV kommer att fortsätta.
Lantbruksstyrelsen har avgett förslag till åtgärder för att trygga biodlingens framtid. Förslag i frågan kommer att föreläggas vårriksdagen.
För skördeskador på 1972 års skörd utbetalades under våren 1973 2,5 milj. kr. Skördeskadefonden tillförs liksom under innevarande budgetår 30 milj. kr.
Sedan rennäringslagen trädde i kraft den 1 juli 1971 har nu samtliga samebyar ombildats och organiserats såsom ekonomiska föreningar med huvudsaklig uppgift att driva renskötsel. Rationaliscringen av renskötseln fortskrider i beräknad omfattning.
Renförlusterna inom vissa samebyar i Norrbottens län har varit betydande under vinterbetessäsongen 1972/73 på grund av exceptionellt svåra betesförhållanden. För att minska verkningarna av dessa förluster har för innevarande budgetår anvisats 4 milj. kr. på tilläggsstat.
Skogsbruk
Världens konsumtion av skogs- och skogsindustriprodukter har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Efterfrågeutvecklingen har medfört att Sveriges skogsindustrier kunnat expandera starkt både kvantitativt och genom ökad grad av vidareförädling. Det totala produktvärdet liksom exporten har fyrdubblats sedan år 1950. Trots att exportvärdet av skogsindustriprodukter sedan år 1950 ökat från 2,4 miljarder kr. till 9 miljarder kr. har dess andel av den totala exporten minskat från 42 90 till 22 0.
I takt med skogsindustriernas stigande virkesbehov har skogsbrukets bruttoavverkningar sedan år 1950 ökat från ca 40 milj. skogskubikmeter (m?sk) per år till ca 75 milj. msk per år.
Det senaste årets ökade efterfrågan på cellulosa och papper har inneburit att lagren av dessa varor har kunnat minskas. Priserna på dessa produkter väntas öka. Den goda efterfrågan på sågade trävaror har bestått och 1974 års leveranser har till stor del redan sålts till kraftigt höjda priser.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 5
För att säkra den inhemska försörjningen av trävaror infördes i scptember 1973 prisstopp på sådana varor. Prisstoppet som baserades på priserna den 2 maj 1973 kombinerades med ett åtagande från branschen att under år 1973 tillföra hemmamarknaden minst samma kvantitet sågade och hyvlade trävaror som under år 1972. Åtagandet innebär vidare att varje företag så länge prisstoppet består skall leverera minst 20 96 av produktionen under år 1974 till hemmamarknaden.
För skogsbrukets del har konjunkturuppgången inneburit bl. a. en höjning av sågtimmerpriserna med 65 20 och av massavedspriserna med 35 <0. Detta är de mest markanta prisökningarna sedan början av
1950-talet.
Skogspolitiska utredningen lämnade under våren 1973 sitt betänkande med förslag till ny skogspolitik. Regeringen uttalade därvid att förslagen inte kunde ligga till grund för en ny skogspolitik utan vidare utredning. Sakkunniga (1973 års skogsutredning) har därför tillkallats för att utreda vissa frågor inom skogspolitiken, bl. a. skogsindustrins råvaruförsörjning på långt sikt.
För budgetåret 1974/75 föreslås bl. a. förstärkning av skogsstyrelsens resurser för informationsfrågor. Vidare föreslås att bidrag med 75 26 skall utgå till skogsvägbyggnad i Norrlands inland. Förslag om intensifierad skogsvård i Norrland avses läggas fram för vårriksdagen.
Fiske
Landningarna av svenskfångad fisk har under scnare år minskat, medan fångstvärdet varit relativt oförändrat. Utvecklingen under år 1973 tyder emellertid på en viss ökning av fångstmängden och fångstvärdet. Bl. a. en internationellt tilltagande knapphet på fisk har Jett till att marknaden nu kännetecknas av stora prisökningar. Värdet av de svenska fisklandningarna såväl i Sverige som utomlands har ökat. En förbättring av fiskarnas inkomster synes därför sannolik.
Inom fiskerinäringen har konsolideringen av fiskeföretagen fortsatt. Under budgetåret 1973/74 får statliga lånegarantier på sammanlagt 20 milj. kr. lämnas för detta ändamål. Statliga kreditgarantier får jämsides med lån från en särskild lånefond lämnas även för lån till fiskets berednings- och konservindustri. Vidare utgår statliga fiskerilån för rationaliseringsåtgärder med 9 milj. kr. Bidrag och lån har även ställts till förfogande för fiskare som drabbats ekonomiskt till följd av förbudet mot sillfiske i Nordsjön och Skagerak under vissa delar av året.
För nästa budgetår föreslås stödåtgärder av samma omfattning som innevarande budgetår.
En ny utredning har tillsatts med uppgift att utreda fiskelagstiftningen. Utgångspunkten för utredningens arbete skall vara att främja fritidsfisket samtidigt som yrkesfisket skall ges goda möjligheter att bestå som näring.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 6
Service och kontroll
Genom den nya livsmedelslagen har möjligheterna vidgats att vidta åtgärder för att förbättra livsmedelshygienen och att hindra olämpliga tillsatser i livsmedel. Ökade möjligheter kommer vidare successivt att ges för konsumenterna att avgöra livsmedlens kvalitet och näringsvärde genom hållbarhetsmärkning, innehållsdeklaration, varumärkning m. m. Genom tillkomsten av statens livsmedelsverk har resurserna för livsmedelskontrollen förstärkts kraftigt. För nästa budgetår föreslås viss ytterligare förstärkning av verkets resurser för importkontroll samt av verkets livsmedelslaboratorium och toxikologiska laboratorium.
1973 års riksdag har antagit ändrade grunder för: distriktsveterinäror-' ganisationen. Statsmakternas beslut innebär bl.a. att antalet tjänster
inom distriktsveterinärorganisationen ökar med 25. Vidare reduceras
kostnaderna för djursjukvård för avlägset boende djurägare: |
Utredningen om kontrollanstalterna på jordbrukets område har avgett betänkande om den framtida växtskyddsverksamheten. Proposition kommer att föreläggas vårriksdagen med förslag till riktlinjer för växtskyddsverksamheten. I avvaktan på denna proposition och de vidare förslag som utredningen kan komma att framlägga föreslås inte några resurs-
förstärkningar vid dessa anstalter.
Utbildning och forskning
Utbildningen och forskningen samt försöksverksamheten på jordbrukets, trädgårdsnäringens, skogsbrukets och veterinärmedicinens områden har under senare år erhållit betydande resursförstärkningar. Anslagen till dessa ändamål föreslås för nästa budgetår uppgå till ca 255 milj. kr., vilket innebär en ökning med drygt 35 milj. kr. Vad gäller forskningsoch försöksverksamheten på nämnda områden föreslås en extra förstärkning. I fråga om lantbrukshögskolan sker en förstärkning av bl. a. den byggnadstekniska utbildningen. Veterinärhögskolan tillförs bl. a. ytterligare utbildnings- och forskningsresurser till följd av riksdagens beslut angående inrättande av en fältstation i Skara. I enlighet med samma riksdagsbeslut utökas husdjursförsöksverksamheten vid lantbrukshögskolan, vilket innebär bl. a. att en ny försöksstation förläggs till Skara. För att öka kännedomen om skogstillståndet och dess förändringar ' föreslås en uppräkning av medlen till skogshögskolan i syfte att utöka och förbättra den löpande riksskogstaxeringen. Alnarpsinstitutet föreslås ingå i lantbrukshögskolan såsom en institution inom denna.
Under åttonde huvudtiteln har anmälts frågan om principer för statligt stöd till universitetsrestauranger. I överensstämmelse med dessa principer har anslagen till jordbrukets högskolor räknats.
Arbetet med att förse högskolorna med ändamålsenliga lokaler har fortsatt under år 1973. Byggnadsarbeten för ca 120 milj. kr. har det se-
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet va 7
naste året påbörjats ceHer varit under utförande. För nästa budgetår föreslås ett anslag till byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. av 50 milj. kr. För inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor beräknas ctt anslag av 18 milj. kr. |
Miljövård och idrott
Miljövårdens främsta uppgift är att skapa och garantera en livsvänlig:' miljö åt nuvarande och kommande generationer. Därför måste :miljöförstörelsen hejdas och förstörd miljö åter ges en acceptabel kvalitet. För att detta mål skall nås krävs en aktiv miljöpolitik och ett nära samarbete mellan stat, kommuner, näringsliv och enskilda.
Men det är inte tillräckligt med miljövårdande insatser inom de egna nationsgränserna. Miljöproblemen känner inga territoriella, gränser. Därför är ett nära samarbete mellan länderna nödvändigt. På olika områden har ett sådant samarbete utvecklats. Inte minst gäller detta det av Förenta Nationerna beslutade miljövårdsprogrammet (UNEP).
När det gäller det svenska miljövårdsarbetet har under det senaste året ansträngningarna att förstärka miljövårdens medel — lagstiftning, administration, forskning, ekonomiska stimulansbidrag osv. — fortsatt.
Den 1 juli 1973 trädde en ny lagstiftning om kontroll av hälso- och miljöfarliga varor i kraft. Lagen innehåller bestämmelser om bl. a. tillverkning, försäljning, annan hantering och import av hälso- och miljöfarliga varor. Genom den nya lagstiftningen får samhället ökade möjligheter att utöva en effektiv kontroll över hanteringen av olika kemiska varor och att ingripa för att förebygga skador. För prövning av frågor om hälso- och miljöfarliga varor har inrättats en till statens naturvårdsverk knuten produktkontrollnämnd. |
Under 1973 har också trätt i kraft en rad inom ramen för arbetet med den fysiska riksplaneringen beslutade och för miljövårdsarbetet betydelsefulla ändringar i naturvårds-, byggnads- och expropriationslagstift-" ningen. Möjligheterna att reglera täktverksamhet har förbättrats genom under året beslutade ändringar i naturvårdslagen. Ändringar har genomförts också i miljöskyddslagstiftningen i syfte att bl. a. underlätta tillsynsorganens arbete. Riksdagen har vidare beslutat om ny lagstiftning om ansvarighet för oljeskador till sjöss, samhällets räddningstjänst och transporter av farligt gods på väg.
Under de senaste åren har betydande statsbidrag utgått till kommunernas och industrins investeringar i reningsanläggningar och andra miljövårdande åtgärder. Denna intensifierade satsning har varit motiverad såväl från miljövårdssynpunkt som av sysselsättningsskäl. Under budgetåren 1971/72 och 1972/73 har sammanlagt 1175 milj. kr. anvisats för bidrag till kommunala reningsverk och miljövårdande åtgärder
inom industrin.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 8
Också under innevarande budgetår har beslutats om förhöjda statsbidrag till kommunala och industriella miljövårdsinvesteringar. För arbeten som påbörjas under tiden den 16 oktober 1973—den 31 maj 1974 kan bidrag utgå med när det gäller kommunala reningsverk högst 75 9c och när det gäller miljövårdsåtgärder inom industrin högst 50 46. För förhöjda bidrag under nämnda tid har anvisats sammanlagt 170 milj. kr. Till följd bl. a. av den intensifierade bidragsgivningen har betydande begränsningar av utsläppen av förorenande ämnen från äldre industrianläggningar uppnåtts. När det gäller tätorternas avloppsrening har också stora förbättringar uppnåtts. Den 1 juli 1973 beräknades sålunda 38 90 av tätortsbefolkningen vara anslutna till reningsverk med kemisk rening, 46 Fo till reningsverk med biologisk rening och 10 46 till reningsverk med mekanisk rening medan 6 96 saknade rening. Motsvarande siffror två år tidigare kan beräknas till 10 56, 62 96, 14 &Z och 14 96. Ansträngningarna att få till stånd ytterligare reningsverk med effektiv rening måste emellertid fortsätta med inriktning på att målet för den första saneringsetappen skall kunna uppnås, dvs. att tätorterna senast år 1975 får en tillfredsställande avloppsrening. Avfallsproblemen samt frågan om återvinning av avfallsprodukter har kommit att framstå som ett par av de viktigaste miljöfrågorna. Kraftfulla insatser för att komma tillrätta med dessa problem krävs såväl av stat och kommuner som av näringslivet. Målet måste vara att så långt det är möjligt begränsa avfallsmängderna, förbättra omhändertagandet av avfall samt öka återvinningen av råmaterial och energi ur avfallsprodukterna. Ökade statliga bidrag har lämnats till investeringar i anläggningar för behandling av avfall. Forskningen kring avfallsfrågorna och återvinningsproblematiken har vidare intensifierats. Som cen viktig del av miljöfrågorna ingår säkerställandet av områden för allmänhetens rekreation och friluftsliv samt för kulturella eller vetenskapliga ändamål. Ett ökat antal sådana områden har säkrats under det senaste året och f. n. är områden med en total arcal av närmare 250 000 ha skyddade i form av naturreservat. Ökade insatser görs också för att genom olika skötselåtgärder göra dessa områden mera tillgängliga för allmänheten. I form av beredskapsarbeten görs betydande insatser i landskapsvårdande syfte. Under budgetåret 1972/73 beräknas sådana arbeten ha utförts till en total kostnad av ca 100 milj. kr. Också idrottsoch friluftsanläggningar har i stor omfattning utförts såsom beredskapsarbeten under det scnaste året. Totalkostnaden beräknas till närmare 100 milj. kr. Flera utredningar inom miljövårdsområdet har under det senaste året avlämnat sina förslag. Andra väntas under år 1974. Miljökontrollutredningen har lagt fram förslag om ett informationssystem på miljövårdsområdet. Förslaget syftar till att effektivisera och systematisera arbetet med insamling, bearbetning, sammanställning och
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 9
analys av data rörande olika miljöförhållanden för att ge myndigheter och andra större möjligheter att följa och kontrollera utvecklingen inom miljövården. Proposition i anledning av utredningens förslag avses senare läggas fram för vårriksdagen. I anslutning därtill: kommer också att behandlas en nyligen genomförd översyn av naturvårdsverkets organisation.
Kommittén för planering av turistanläggningar och friluftsområden har i december 1973 lagt fram betänkandena Turism och rekreation i Sverige samt Huvudmannaskapet för vandringsleder i fjällvärlden.
Förslag rörande vissa åtgärder på avfallsområdet har lagts fram av utredningen rörande omhändertagande och behandling av kemiskt avfall. Inom departementet bereds f.n. frågor om omhändertagande och behandling av olika former av avfall.
Naturvårdskommittén väntas inom kort lägga fram förslag om vissa ändringar i naturvårdslagstiftningen. Också fritidsbåtutredningen, utredningen om spridning av kemiska medel och miljöforskningsutredningen väntas lägga fram förslag under år 1974.
Förslagen för 1974/75 innebär fortsatta förstärkningar av insatserna på miljövårdsområdet. Sammanlagt beräknas anslagen till miljövård och idrott uppgå till drygt 381 milj. kr. för nästa budgetår. Frågor rörande anslag till statens naturvårdsverk och till miljövårdsforskning kommer att tas upp i den proposition till vårriksdagen som behandlar miljövårdens informationssystem.
Den särskilda rikskampanj mot nedskräpning som pågått sedan 1970 i samarbete mellan staten och näringslivet föreslås i sin nuvarande form avslutas den 1 juli 1974. Informationsverksamhet i syfte att minska nedskräpning förutsätts i fortsättningen ingå som en del i naturvårdsverkets allmänna informationsverksamhet. Anslaget till naturvårdsverket för miljövårdsinformation föreslås öka med 350 000 kr. till 2 milj. kr.
Anslagen för att säkerställa och vårda naturområden föreslås öka med 1,2 milj. kr. till 23,6 milj. kr.
Stödet till idrotten föreslås öka med 8,5 milj. kr., varav 8,3 milj. kr. till organisationsstöd. Stödet till idrotten under nionde huvudtiteln föreslås därmed uppgå till 65,6 milj. kr. för organisationsstöd och 24,4 milj. kr. för anläggningsstöd. Därutöver utgår betydande belopp under åttonde huvudtiteln till lokalt aktivitetsstöd.
Anslaget till den av staten och industrin gemensamt finansierade forskningen inom miljövårdsområdet föreslås öka med 500 000 kr. till 2,5 milj. kr. Den ökade satsningen skall avse forskning rörande avfallsproblemen.
För bidrag till kommunala avloppsreningsverk föreslås en oförändrad bidragsram av 130 milj. kr. Också för stödet till miljövårdande åtgärder inom industrin föreslås ctt oförändrat belopp av 50 milj. kr. Detta innebär att det femårsprogram som beslutats av 1969 års riksdag förlängs
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 10
ett år. Bidragsgivningen föreslås i första hand inriktad på sådana branscher och industrier där reningsåtgärder av någon omfattning hittills inte vidtagits. Vidare föreslås att bidrag skall kunna utgå med upp till 50 &0 för investeringar i ny reningsteknik som det är ett samhällsintresse att få utprovad. Från anslaget föreslås vidare utgå stöd till avfallsbehandling enligt hittillsvarande riktlinjer.
Internationellt samarbete .
I anslutning till förstärkningen av gränsskyddet för fettvaruindustrins produkter har införts en EFTA-tullpreferens vid import av margarin till ' Sverige. Vissa mindre ändringar och tillägg har gjorts i fråga om de jordbruksavtal som inom ramen för EFTA träffats med Island och Portugal. .
Sverige har ratificerat 1973 års internationella sockeravtal. Avtalet, som ersätter 1968 års avtal, skiljer sig väsentligt från det senare. Sålunda finns i det nya avtalet inga marknadsreglerande bestämmelser i form av t. ex. begränsning av den inhemska sockerproduktionen. Syftet med det nya avtalet är främst att bevara den samarbetsorganisation som byggts upp för den internationella handeln med socker samt att skapa en ram för förberedelser för förhandlingar om ett nytt fullständigt avtal. Avtalet är avsett att träda i kraft den 1 januari' 1974 och skall gälla i första hand i två år såvida inte ett nytt avtal har kunnat ingås dessförinnan.
Förenta Nationernas miljöstyrelse, som upprättades av 1972 års generalförsamling på basis av rekommendation från FN:s miljökonferens i Stockholm samma år, höll i Genéve den 12—22 juni 1973 sitt första sammanträde. I styrelsen ingår 58 stater, däribland Sverige. Miljöstyrelsen antog bl.a. ett arbetsprogram med angivande av de problemområden som skall behandlas med förtur. Bland dessa områden är bostads- och boendemiljö, hushållning med mark och vatten, jordförstöring och ökenutbredning samt miljöpolitiska åtgärders inverkan på handel och'ekonomi. Andra prioriterade områden är havsmiljön, naturskydd, bevarande av genetiska resurser samt utnyttjandet av energitillgångarna. .
Sverige undertecknade den 3 april 1973 en konvention om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter. Särskild proposition om godkännande av konventionen kommer att föreläggas vårriksdagen.
Sverige har ratificerat en global konvention om förhindrande av havsföroreningar till följd av dumpning av avfall. Enligt konventionen förbjuds dumpning från fartyg av vissa särskilt angivna miljöfarliga imnen och material, medan andra ämnen får dumpas endast efter tillstånd av nationell myndighet. . |
Europarådets första miljöministerkonferens hölls i Wien den 28—30
mars 1973. Resolutioncer rörande planering av den naturliga miljön, na-
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 11
tionalparker och naturreservat samt miljövårdsutbildning och -information antogs.
Det år 1970 bildade Nordiska kontaktorganet för miljövårdsfrågor har under år 1973 ombildats till en ämbetsmannakommitté för miljövårdsfrågor underställd Nordiska ministerrådet. Kommitténs arbetsgrupper för miljövårdsforskning och miljövårdsutbildning har under året av- Jimnat rapporter med förslag till riktlinjer för det fortsatta nordiska samarbetet inom dessa områden. Vidare har Nordiska miljöskyddskommittén i oktober 1973 avlämnat förslag till miljöskyddskonyention mellan Danmark, Finland, Sverige och Norge. Förhandlingar har under år 1973 pågått mellan Sverige och Danmark om åtgärder mot föroreningen av Öresund.
Sverige deltog i FN:s havsböottenkommitté, som under år 1973 bållit en session i New York och en i Genéve. Bland de ämnen som kommittén har att förbereda till FN:s havsrättskonferens i Caracas år 1974 märks frågor om utvidgning av kuststaternas fiskejurisdiktion och om åtgärder mot havsföroreningar.
Den 13 september 1973 undertecknades en konvention rörande fisket och bevarandet av de levande tillgångarna i Östersjön och Bälten. Särskild proposition om godkännande av konventionen kommer att föreläggas vårriksdagen.
För att skydda det minskade sillbeståndet i Nordsjön och Nordostatlanten antog den Nordostatlantiska fiskerikommissionen år 1971 en rekommendation om förbud mot sillfiske i Nordsjön och Skagerak under vissa perioder åren 1972 och 1973. För förbudstiden år 1973 innehåller rekommendationen två alternativ, nämligen dels ett på visst sätt reglerat konsumtionsfiske under perioden den 1 februari—den 31 mars 1973 plus 1250 ton under tiden den 1 april--den 15 juni 1973, dels en möjlighet för stater med mindre betydande sillfiske att i stället fiska 2500 ton under hela förbudsperioden den 1 februari—den 15 juni. Vid möte med kommissionen i maj 1973 beslutades att den reglering som gällde för år 1973 skulle utsträckas att gälla till den 15 juni 1974.
Liksom tidigare år deltog Sverige under år 1973 i FAO:s verksamhet. Det försämrade läget för världens livsmedelsförsörjning dominerade FAO:s 17:e konferens i november 1973. Organisationen uttalade sig för att en världslivsmedelskonferens i FN:s regi bör avhållas under 1974. Beslut härom har sedermera träffats av FN:s generalförsamling, som förlagt konferensen till Rom och tilldelat FAO en betydande roll i sammanhanget. |
Sverige har deltagit i OECD:s jordbruksministermöte i Paris den 11— 12 april 1973. Vid mötet diskuterades gemensamma jordbruksproblem och riktlinjer drogs upp för den fortsatta verksamheten inom OECD på jordbrukets område.
Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 12
Sammanställning
Förändringarna totalt inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde i förhållande till riksstaten för budgetåret 1973/74 framgår av följande sammanställning uttryckt i milj. kr.
Anvisat Förslag Förändring
1973/74 1974/75
DRIFTBUDGETEN
| ÅA. Jordbruksdepartementet m. m. | 13,0 | 13,6 +. 0,6 | |
| B. Jordbrukets rationalisering m. m. | 152,3 | 166,4 + 14,2 | |
| C. Jordbruksprisreglering | 270,1 | 874,3 | + 604,2 |
| D, Skogsbruk | 84,1 | 89,6 + 5,5 | |
| E. Fiske | 23,9 | 19,4 — 4,5 | |
| F. Service och kontroll | 95,8 101,6 + 5,8 | ||
| G. Utbildning och forskning | 174,1 206,4 + 32,3 | ||
| H. Miljövård m. m. | 467,2 377,4 — 89,8 | ||
| I. Diverse | 4,2 | 5,5 | + 1,4 |
| Summa för driftbudgeten | 1284,5 18542 + 569,6 |
KAPITALBUDGETEN Statens affärsverksfonder
Domänverket 4,2 4,0 — 0,2 Statens allmänna fastighetsfond 45,0 50,0 + 5,0 Statens utlåningsfonder 2,9 1,9 — 1,0 Diverse kapitalfonder — — —
Summa för kapitalbudgeten 52,1 55,9 + 3,8 Totalt för jordbruksdepartementet 1 336,6 1910,1 + 573,4
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet | 13
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 4 januari 1974. :
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes "ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFS- SON, ZACHRISSON, LEIJON.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1974/75 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde och anför.
DRIFTBUDGETEN Nionde huvudtiteln
Å. JORDBRUKSDEPARTEMENTET M. M.
A 1. Jordbruksdepartementet 1972/73 Utgift 5 752 494 1973/74 Anslag 6 828 000 1974/75 Förslag 7 200 000
1973/74 — Beräknad ändring
1974/75
Departements-
chefen Personal
| Handläggande personal | 52 | 2. |
| Övrig personal | | 32 84 | — — |
Anslag
| Lönekostnader | 6485 000 — —+ 311 000 |
| Sjukvård | 11000 -— 11000 |
| Reseersättningar | 922.000 + 60 000 |
| Expenser | 233000 + 12000 |
6 828000 + 372 000
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 7 200 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet : 14
A 2. Lantbruksrepresentanter 1972/73 Utgift 677 443 1973/74 Anslag 1 023 000 - 1974/75 Förslag 1104 000
Lantbruksrepresentanterna har till uppgift att inhämta och förmed. Ja kunskaper om jordbruket, skogsbruket och fisket samt därmed sammanhängande näringar ävensom miljövården i de länder eller internationella organisationer som ingår i deras verksamhetsområden. F.n. är lantbruksrepresentanterna placerade i Bryssel, Moskva, Nairobi och Washington.
1973/74 — Beräknad ändring
1974/75
Departements-
chefen Personal
| Handläggande personal | 4 | — |
| Övrig personal | 3 7 | — — |
Anslag
| Lönekostnader | 613 000 | + 40 000 | |
| Vissa biträdeskostnader | 189 000 | + 10 000 | |
| Sjukvård | 4 000 | — | |
| Resekostnader och expenser inom verksamhets- | | | ||
| området | 87 000 | + 4000 |
Ersättningar för resor till och från Sverige
vid tjänsteuppdrag och semester 1 000 —
| Ersättning för kostnader för förhyrning av bo- | | . | | |
| städer | | 129 000 1023 000 | + 27 000 + 81 000 |
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantbruksrepresentanter för budgetåret 1974/75 an-
visa ett förslagsanslag av 1 104 000 kr. |
A 3. Kommittéer m. m. 1972/73 Utgift 12 426 556 Reservation 763 638 1973/74 Anslag 4 800 000 1974/75 Förslag 4 900 000
Anslaget bör höjas med 100 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett re-
servationsanslag av 4 900 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet | 15
A 4. Extra utgifter 1972/73 Utgift 341 112 : Reservation - 283 375 1973/74 Anslag 360 000 1974/75 Förslag 380 000
Anslaget bör höjas med 20 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen |
att till Extra utgifter för budgetåret 1974/75 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 380 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet "16
B. JORDBRUKETS RATIONALISERING M. M.
B 1. Lantbruksstyrelsen 1972/73 Utgift 14 877 417 1973/74 Anslag 15 691 000 1974/75 Förslag 17 580 000
Lantbruksstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om lantbruket och lantbrukets rationalisering, den allmänna hälso- och sjukvården bland husdjuren, djurskyddet samt veterinärväsendet, i den mån sådana ärenden inte ankommer på annan myndighet. Styrelsen är chefsmyndighet för lantbruksnämnderna och deras ortsombud, distriktsveterinärorganisationen samt statens hingstdepå och stuteri. Styrelsen är också tillsynsmyndighet över statens lantbruksinformation, statens centrala frökontrollanstalt och de lokala frökontrollanstalter som är behöriga att utföra statsplombering av utsädesvara, statens maskinprovningar samt de lokala lantbrukskemiska Kkontrollanstalter vars stadgar styrelsen fastställt. Styrelsen skall vidare följa verksamheten vid de hushållningssällskap för vilka styrelsen fastställt stadgar.
Lantbruksstyrelsen leds av en styrelse. Chef för lantbruksstyrelsen är en generaldirektör. Inom styrelsen finns sex byråer, nämligen administrativa byrån, strukturbyrån, investeringsbyrån, lantbruksbyrån, husdjursbyrån och jordbruksekonomiska byrån. Vidare finns en veterinäravdelning som består av två byråer, veterinärbyrån och djurhälsobyrån. Dessutom finns särskilda arbetsenheter för översiktlig planering, rådgivningsfrågor och internationella ärenden.
Styrelsen ställer personal till förfogande för statens lantbruksinformation.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Lantbruks- = Departe-
styrelsen ments-
chefen Personal
| Handläggande personal | 108 | 44 | — |
| Övrig personal | 80 188 | -—2 +2 | —3 —3 |
Anslag
Utgifter Lönekostnader 12 306 000 41228 000 + 673 000 Sjukvård 20 000 — — Reseersättningar 663 000 + 777.000 + 670 000
Därav utrikes resor (40 000) (—) (—)
Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 17
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Tantbruks- Departe-
| styrelsen | ments- chefen | |
| Lokalkostnader | 1 230 000 + 33 000 4 33 000 | |
| Expenser | 899 500 + 528000 + 481 500 | |
| Därav engångsutgifter | (20000) (+ 87000) (+ 67 000) | |
| Upplysningsverksamhet | 424 000 + 47000 + 31000 |
Kostnader för viss infor-
mationsverksamhet 150 000 — —
15 692 500 +2 613 000 41 888 500 Uppbördsmedel 1 500 — oo 500
Nettoutgift 15 691 000 +2613 000 +—+1 889 000
Lantbruksstyrelsen
Lantbrukets omstrukturering och effektivisering har under senare år försiggått i hög takt. Denna utveckling har ägt rum inom ramen för en i stort sett oförändrad produktionsvolym. En betydande minskning har skett i fråga om antalet förvärvsarbetande i jordbruk, antalet brukningsenheter och antalet kor. Även arealen åker har minskat. Sålunda har dennva areal under perioden 1961-1971 sjunkit med 0,9 46 per år eller i genomsnitt med 28 000 ha per år och uppgår f.n. till ca 3 milj. ha. Antalet brukningsenheter har under samma period minskat med ungefär 4 76 per år eller omkring 8 000 enheter per år. År 1972 fanns 144 000 brukningsenheter med mer än 2 ha åker. Antalet förvärvsarbetande i jordbruket minskade under perioden 1950—1965 med nära 5 <c per år och under perioden 1965—1970 med närmare 8 96 per år.
En stor skillnad föreligger mellan nuvarande företagsstruktur och en företagsstruktur anpassad till rådande tekniska och ekonomiska förutsättningar. Eftersom dessa förutsättningar ändras med den tekniska utvecklingen förskjuts ständigt målet för lantbrukets rationaliseringsverksamhet. Vid fortsatt ckonomisk tillväxt i det svenska samhället och vid nu gällande jordbrukspolitiska riktlinjer: kan därför under återstoden av 1970-talet väntas cn snabb strukturrationalisering i samband med viss. krympning av jordbrukets produktionsapparat. Samtidigt kommer olika rationaliseringsåtgärder att öka produktiviteten. Produktionen kommer därför inte att minska i takt med resursernas krympning. Det är alltjämt nödvändigt att lantbrukets omstrukturering och övrig anpassning till rådande tekniska och ckonomiska förutsättningar stöds och underlättas genom olika statliga insatser.
Målet för lantbruksverkets verksamhet i stort är att tillgodose efterfrågan från näringsutövarna inom jordbruket, trädgårdsnäringen och rennäringen på statligt stöd enligt gällande näringspolitiska beslut i 2 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga 11
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 18
sådan omfattning och takt att en snabb rationalisering av berörda näringar underlättas. Detta innebär att resurserna såväl i fråga om personal som tillgång på kreditgarantiramar och bidragsmedel måste vara tillräckliga för att nyssnämnda efterfrågan skall kunna tillgodoses utan större dröjsmål samt att utrymme därutöver finns för erforderligt initiativ och utvecklingsarbete. Denna ambitionsnivå har i stort sett kunnat uppfyllas under budgetåret 1972/73 trots att investeringarna i jordbruket och trädgårdsnäringen stigit samt att nya stödformer införts på jordbrukets område. Även för budgetåren 1973/74 och 1974/75 bör det, fastän viss minskning av lantbruksnämndernas personal genomförts från den 1 juli 1973, vara möjligt att i stort upprätthålla hittillsvarande ambitionsnivå även om vissa mindre angelägna uppgifter tillfälligt måste eftersättas. Denna bedömning gäller dock endast under förutsättning att ytterligare minskning av de personella resurserna ej sker och att tillgången på medel för främst statsbidrag till jordbrukets rationalisering ökas. : En ny organisation av styrelsen bör i huvudsak genomföras den 1 juli 1974. Det är angeläget att den nya organisationen är helt genomförd vid styrelsens flyttning till Jönköping, som beräknas ske omkring den 1 juli 19735. Verkets kostnader för utlokaliseringen är beaktade så långt det f.n. är möjligt. I samband med flyttningen kan vissa tillfälliga svårigheter uppkomma att på ett tillfredsställande sätt fullgöra styrelsens äligganden. Styrelsen behandlar därefter de' särskilda yrkandena för budgetåret 1974/75. . 1. Pris- och löneomräkning m.m. 3532 000 kr., varav 315 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. 2. I 0-alternativet föreslås indragning av sju handläggartjänster och sex biträdestjänster. 3. Eftersom styrelsens befattning med totalisatorverksamheten upphör fr. o.m. den 1 januari 1974 (prop. 1973: 113, JoU 1973: 28, rskr 1973: 235) kan en byrådirektörstjänst m. m. dras in (— 115 000 kr). 4. För anskaffande av composer och för övergång till en förenklad metod för framställning av kommunikationskataloger med hjälp av ADB behövs ett engångsbelopp av sammanlagt 87 000 kr. 5. För omtryck av vissa äldre författningar behövs 20 000 kr. 6. För kostnader i samband med omlokaliseringen till Jönköping behövs på myndighetsanslaget 1 815 000 kr.
Statskontoret har på uppdrag av lantbruksstyrelsen genomfört översyn av lantbruksstyrelsens organisation. Enligt statskontoret bör vissa ändringar göras i den nuvarande organisationsstrukturen i syfte att under verksledningsnivån få en ökad samordning av den löpande verksamheten och därigenom underlätta delegering av beslutsrätt.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 19
På grundval av statskontorets förslag föreslår lantbruksstyrelsen en ny verksorganisation med fyra huvudenheter, nämligen en administrativ avdelning, en företagsavdelning, en växtodlingsavdelning samt en veterinär- och husdjursavdelning. Dessutom skall direkt under verksledningen finnas en planeringsenhet, en enhet för internationella frågor och ett revisionskontor. Administrativa avdelningen föreslås bestå av nuvarande administrativa byrån samt enheterna för administrativ rationalisering och rådgivning. I företagsavdelningen bör större delen av nuvarande struktur- och investeringsbyråerna ingå. Till växtodlingsavdelningen föreslås lantbruksbyrån samt den sektion inom investeringsbyrån som svarar för torrläggningsärenden bli överförda. Veterinär- och husdjursavdelningen föreslås bestå av den nuvarande provisoriska veterinäravdelningen samt husdjursbyrån. Jordbruksckonomiska byrån bör stå kvar som cen fristående enhet, eftersom dess verksamhet f.n. utreds av lJantbruksekonomiska samarbetsnämnden. Lantbruksstyrelsens strävan har varit att organisationsförslaget skall kunna genomföras inom oförändrad personalram. Fyra tjänster för kameralt arbete föreslås indragna. nämligen tjänster för en byrådirektör, en kamrer, en revisor och ctt biträde. Förslaget innebär vidare att en tjänst som chef för avdelning inrättas och att medel beräknas för en i styrelsens personalförteckning upptagen byråchefstjänst som f. n. hålls vakant (veterinär- och husdjursavdelningen). Dessutom begärs tjänster för en handläggare (veterinär- och husdjursavdelningen) samt för en tekniker och två assistenter (administrativa avdelningen). Två assistenttjänster för servicefunktioner, som efter omlokaliseringen till Jönköping skall vara gemensamma med skogsstyrelsen, föreslås vidare inrättade fr. o. m. den 1 januari 1975. Totalt innebär organisationsförslaget en kostnadsökning för personal med 284 000 kr.
Lantbruksstyrelsen framhåller att förslaget inte kan genomföras utan omplacering av åtskilliga tjänster inom de nya enheterna med därav följande mer eller mindre ändrade arbetsuppgifter. BI. a. förutsätter förslaget att två byvråchefstjänster ändras till tjänster som chef för avdelning. Styrelsen förutsätter att löneställningen för tjänsterna i den nya organisationen kommer att bli föremål för förhandlingar.
Styrelsens förslag har remitterats till statskontoret, som i huvudsak tillstyrker det.
Departementschefen
Lantbruksstyrelsen föreslår att en ny organisation för styrelsen genomförs den 1 juli 1974. Jag finner det angeläget att de nackdelar undanröjs som nuvarande organisation visat sig medföra. Det gäller särskilt svårigheterna att följa upp och samordna den löpande verksamheten. Med hänsyn till styrelsens stora verksamhetsområde och mångskiftande arbetsuppgifter bör en :omorganisation enligt de av styrelsen
föreslagna riktlinjerna bidra till att effektivisera arbetet. Jag tillstyrker sålunda en organisation med fyra avdelningar, två stabsenheter och ett revisionskontor. Vad gäller jordbruksekonomiska byrån har jag för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att ta upp dess framtida verksamhet m. m. i propositionen angående reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. Förslaget till organisation torde bifogas protokollet som bilaga. Det är enligt min mening angeläget att omorganisationen är helt genomförd vid styrelsens omlokalisering till Jönköping.
Med anledning av den föreslagna organisationen bör inrättas fyra extra ordinarie tjänster som chef för avdelning. Beträffande avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag att ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs.
På grund av vad jag nyss anfört och med hänvisning till sammanställningen beräknar jag förevarande anslag till 17 580 000 kr. Jag har därvid bl. a. räknat medel för en tjänst som byrådirektör för handläggning av djurskyddsfrågor samt för en tekniker vid administrativa avdelningen. En tjänst som chef för avdelning bör tills vidare kunna hållas vakant. Jag har vidare räknat medel för att anskaffa tryckeriteknisk utrustning m. m. (4). Slutligen har jag räknat 1,4 milj: kr. för vissa kostnader i samband med styrelsens omlokalisering (6).
Under åberopande av det anförda och med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna de riktlinjer för lantbruksstyrelsens organisation som
jag förordat i det föregående,
[a . bemyndiga Kungl. Maj:t att vid lantbruksstyrelsen inrätta fyra
extra ordinarie tjänster som chef för avdelning,
[ED . bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de övergångsanordningar
och åtgärder i övrigt som behövs för förslagens genomföran-
de,
4. till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1974/75 anvisa ctt för-
slagsanslag av 17 580 000 kr.
B 2. Lantbruksnämnderna 1972/73 Utgift 93 110 330 1973/74 Anslag 26 040 000 1974/75 Förslag 99 788 000
Lantbruksnämnd skall uppmärksamt följa lantbrukets tillstånd och utveckling samt vidta eller hos lantbruksstyrelsen föreslå de åtgärder : som är påkallade eller i övrigt lämpliga, särskilt för att åstadkomma cen snabb strukturrationalisering inom lantbruket. Nämnden svarar även för vissa statliga åtgärder i fråga om tillsyn över växtodling och husdjursskötsel, om skördeskadebidrag, skördeuppskattning och jordbruks-
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 21.
statistik samt om försöksverksamhet och kursverksamhet inom lant-
brukets område. Nämnden handlägger vidare frågor inom fiskets och
rennäringens områden och andra områden som enligt särskilda bestämmelser ankommer på nämnden.
Vid lantbruksnämnd finns, om inte lantbruksstyrelsen bestämmer
annat, en strukturenhet, en produktionsenhet och en administrativ en-
het. Vid lantbruksnämnderna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbot-
tens län finns även en rennäringsenhet.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Lantbruks- Departe-
styrelsen ments-
chefen Personal
| Handläggande personal | 891 | — | — |
| Övrig personal | 433 1324 | — — | — — |
| Anslag | i | ||
| Lönekostnader | 77 279 000 +3 266 000 +2 755 000 | ||
| Sjukvård | 92 000 | — | — |
| Reseersättningar | 7 433 000 + 92000 + 922 000 | ||
| Lokalkostnader | 7 005 000 + 743 000 + 740 000 | ||
| Expenser | 3 078 000 + 208 000 + 125 000 | ||
| Utrustning | 500 000 + 35000 -- 20000 |
Utbildningskurser för viss
personal vid lantbruksor-
ganisationen 253 000 + 16000 + 16000 Kostnader i samband med
projekteringsverksamheten 300 000 — — Ersättning för tjänster samman-
hängande med kontakter
mellan lantbruksnämnderna
och näringsutövarna 100 000 — —
96 040 000 +4 360 000 +3 748 000
Inkomster vid lantbruksnämnderna, som redovisas på driftbudge-
tens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 4
milj. kr. (1973/74 4 milj. kr.).
Till lantbruksnämnderna infiutna renbetesavgifter skall tas till uppbörd under anslaget för att användas inom renskötseln enligt föreskrifer som meddelas av lantbruksstyrelsen.
Lantbruksstyrelsen
Lantbruksnämndernas arbetsbelastning har under budgetåret 1972/73' varit stor till följd av bl. a. den ökade investeringsverksamheten i jordbruket och trädgårdsnäringen samt de nya stödformer som tillkommit under senare år. De för budgetåret 1973/74 tillgängliga personalresurserna bedöms vara tillfyllest även budgetåret 1974/75. Sedan statskontorets översyn av lantbruksstyrelsens organisation slutförts har styrelsen
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 22
begärt att statskontoret skall göra en sådan översyn även i fråga om lantbruksnämnderna.
1. Pris- och löneomräkning 4 350 000 kr., varav 1 872 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. .
2. I 0-alternativet förordar styrelsen indragning av 18 lantbrukskonsulenttjänster, 30 assistenttjänster och 30 biträdestjänster.
3. För utbildning av personal i samband med lantbruksstyrelsens' omlokalisering till Jönköping behövs 10 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 99 788 000 kr.
B 3, Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. 1972/73 Utgift 2 858 451 1973/74 Anslag 4 000 000 1974/75 Förslag 4 200 000
Anslaget används för att bestrida kostnader för kursverksamhet m. m. i syfte att främja rationaliseringen inom jordbruket och trädgårdsnäringen samt den yttre rationaliseringen inom skogsbruket. Av anslaget får disponeras dels högst 30 000 kr. för ersättningar till deltagare i kur- ' ser anordnade i anslutning till verksamheten vid lantbrukshögskolans konsulentavdelning samt kostnader för att anlita andra föreläsare vid dessa kurser än de som tillhör konsulentavdelningen, dels högst 400 000 kr. för att bestrida kostnader för inspelning av .lantbruks-. program för TV.
Lantbruksstyrelsen
Rådgivnings- och kursverksamheten är ett av de viktigaste instrumenten för att främja jordbrukets rationalisering. Under budgetåret 1973/74 ägnas fortsatt stor uppmärksamhet åt de nya bestämmelserna om jordbrukets beskattning samt frågor rörande arbetarskydd och arbetsmiljö inom jordbruket m. m. Vidare har styrelsen tillsammans med statens lantbruksinformation träffat avtal med TRU-kommittén och TV2 om fortsatt försöksverksamhet med lantbruksprogram i TV under år 1974. För budgetåret 1974/75 begärs medel för en oförändrad kursverksamhet.
Anslaget föreslås höjt med 341-000 kr. Höjningen avser ökade kostnader för lärararvoden, produktion av TV-program, annonser, resor och material m. m. Därav avser 38 000 kr. höjt lönekostnadspålägg.-
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 200 000 kr. till 4,2 milj. kr. Jag har därvid beaktat inträffade kostnadsstegringar.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m.m. för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 4 200 000 kr.
B 4. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. 1972/73 Utgift 14 384 425 1973/74 Anslag 19 000 000 1974/75 Förslag 25 000 000
Från anslaget utbetalas bidrag till yttre och inre rationalisering enligt kungörelsen (1967: 453) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering m. m, (ändrad scnast 1973: 527), bidrag enligt kungörelsen (1972: 247) om rationaliseringsstöd till vissa jordbruk med mjölkproduktion, bidrag enligt kungörelsen (1972: 293) om statsbidrag till miljövårdande åtgärder inom jordbruks- och trädgårdsföretag samt bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond som utfästs före den 1 juli 1967. Därutöver används anslaget för vissa speciella ändamål.
Bidrag för viure och inre rationalisering
| Budgetår | Ram | Beviljade bidrag m.m. |
| 1972/73 | 25 000 0001 24 950 000 | |
| 1973/74 | 20 000 000 |
1974/75 (förslag) 28000 000
1 Därav 5 milj. kr. på tilläggsstat II.
Lantbruksstyrelsen
Anslaget bör föras upp med 27 milj. kr. och därav bör få tas i anspråk medel för speciella "ändamål i samma utsträckning som för innevarande budgetår.
Efterfrågan på bidrag under budgetåret 1972/73 var större än under budgetåret 1971/72. . :
[ fråga om bidrag till yttre rationalisering har under budgetåret 1972/73 behovet inte kunnat tillgodoses. Orsaken härtill är främst : kraftigt ökade lantmäterikostnader. Den nu gällande lantmäteritaxan (1971: 1101) innebär till skillnad mot den tidigare gällande taxan att den fastighetsbildningsverksamhet som är en direkt följd av lantbruks-. nämndernas köp- och försäljningsverksamhet inte åtnjuter någon ned-
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 24
sättning. Den fastighetsbildningsverksamhet i övrigt som utgör led i jord- och skogsbrukets yttre rationalisering och i vilken lantbruksnämnderna inte har ställning som sakägare erhåller likaså i väsentligt minskad omfattning nedsättning. I de fall bidrag till kostnaderna kan erhållas genom lantbruksnämnd medges nämligen som regel ej nedsättning. Nämnda förhållande och lantmäteriets minskade anslag för bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet, vilket bestämmer den totala omfattningen av nedsättning enligt lantmäteritaxan, ställer och förväntas i ökad utsträckning ställa ökade krav på bidrag från detta anslag. Därför behövs för budgetåret 1974/75 ett utrymme för bidrag till yttre rationalisering på 12 milj. kr. I fråga om bidrag till inre rationalisering beror den ökade efterfrågan på det stigande intresset för investeringar i mjölkproduktion och de utvidgade bidragsmöjligheter som tillkommit under senare år. 1971 års riksdag beslutade sålunda dels sänka minimibeloppet för bidrag som beviljas enligt kungörelsen (1967:453) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering m. m. till 2 500 kr., dels öka möjligheterna att tillämpa dispensbestämmelserna i 20 § kungörelsen och därigenom skapa förutsättningar för att bevilja bidrag till inre rationalisering av jordbruk i rorra Sverige utan samband med kapitalkrävande yttre rationalisering. Vidare har 1972 års riksdag beslutat om statligt stöd för att underlätta fortsatt eller utvidgad mjölkproduktion hos jordbruksföretag som har begränsade utvecklingsmöjligheter och om statsbidrag till miljövårdande åtgärder inom jordbruksförctag. Det är angeläget från rationaliseringssynpunkt att den ökade investeringstakten inom jordbruket — framför allt beträffande investeringar för mjölkproduktion fortsätter. En förbättrad miljövård inom jordbruksföretagen är också betydelsefull från allmän synpunkt. Statsbidrag till investeringar inom nämnda områden är av stor betydelse för investeringsnivån. Det är därför angeläget att ramutrymmet är så avpassat att efterfrågan på bidrag kan tillgodoses. För budgetåret 1974/75 behövs ett utrymme för bidrag till inre rationalisering på 16 milj. kr., dvs. samma belopp som slutligt fastställts för budgetåret 1972/73. | Den totala ramen för budgetåret 1974/75 bör således uppgå till 28 milj. kr., varav 12 milj. kr. bör få disponeras för bidrag till yttre rationalisering och 16 milj. kr. för bidrag till inre rationalisering. Kungl. Maj:t bör liksom hittills kunna jämka fördelningen mellan dessa ändamål, : Vid beräkningen av medelsbehovet under anslaget har beaktats bl. a. de vinstmedel som tillförs anslaget i samband med försäljning av jordfondsfastigheter. Vidare har beaktats -driftsresultaten på 'de fastigheter som kronan upplåtit till sambruksföreningar och behovet av ca 300 000 . kr. för utbetalning av utfästa bidrag till återbetalning av lån från
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementct 25
jordbrukets maskinlånefond. Vidare beräknas ett medelsbehov under budgetåret 1974/75 av ca 1 milj. kr. för att bestrida statsbidrag till sådana torrläggnings- och andra rationaliseringsåtgärder i Kvismaredalen, Mosjöbotten och Västra Mosjön i Örebro län som enligt gällande föreskrifter cj belastat fastställda bidragsramar. '
Departementschefen
Det statliga ckonomiska stödet till jordbrukets rationalisering utgår huvudsakligen i form av kreditgarantier. Bidragsgivningen från detta anslag begränsas i huvudsak till att avse åtgärder som har nära samband med strukturrationaliseringen. All bidragsgivning till inre rationalisering i samband med särskild rationalisering belastar dock anslaget Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. Liksom lantbruksstyrelsen anser jag att bidragsramarna under förevarande anslag bör tas upp med sammanlagt 28 milj. kr., varav 12 milj. kr. bör avse yttre rationalisering och 16 milj. kr. inre rationalisering. Kungl. Maj:t bör kunna jämka fördelningen mellan dessa ändamål. För utbetalningar från anslaget beräknar jag 25 milj. kr. Av anslaget bör få tas i anspråk medel för speciella ändamål i samma utsträckning som under innevarande budgetår.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. medge att under budgetåret 1974/75 statsbidrag beviljas till
jordbrukets rationalisering intill ett belopp av 28 000 000 kr.,
2, till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 000 kr.
B 5. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. 1972/73 Utgift 215 000 Reservation = 7 182 741 1973/74 Anslag 150 000 1974/75 Förslag 150 000
Från anslaget utbetalas dels bidrag som beviljas enligt kungörelsen (1968: 377) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering (ändrad senast 1973: 416), dels bidrag som beviljas till trädgårdsföretag enligt kungörelsen (1972: 293) om statsbidrag till miljövårdande åtgärder inom jordbruks- och trädgårdsföretag. Därutöver disponeras anslaget för bidrag till Svenska fruktfrämjandet, Svenska grönsaksfrämjandet och Svenska blomsterfrämjandet.
Lantbruksstyrelsen
Under budgetåret 1972/73 har något statsbidrag inte beviljats vare sig enligt trädgårdsrationaliseringskungörelsen eller enligt bestämmelserna om bidrag till miljövårdande åtgärder inom trädgårdsföretag. Det är
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 26
dock sannolikt att viss efterfrågan kan uppstå redan under innevarande budgetår. Berörda odlareorganisationer har anfört att väsentliga kostnadsökningar för bränsle till växthusens uppvärmning kan komma att öka anspråken på bidrag till rationaliseringsåtgärder i bränslebesparande syfte. Med hänsyn härtill bör anslaget föras upp med ett belopp av 200 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m.m. för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.
B 6. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti 1972/73 Utgift 616 856 1973/74 Anslag 1 000 000 1974/75 Förslag 1 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för att täcka förluster på grund av statlig garanti för lån till jordbrukets yttre och inre rationalisering, förvärv och drift av jordbruk, maskinhållning inom jordbruket, uppförande av lagerhus m. m. för jordbruksändamål, trädgårdsnäringens rationalisering m. m., rennäringens rationalisering m. m. samt inköp av avelshästar och ridhästar.
Ändamål 1971/72 1972/73 1973 U 74 Beräknad
ändring
1974/75
fast- = jäm- be- fast- — jäm- be- fast- Lant- De-
ställd kad viljad — ställd kad viljad — ställd bruks- parte-
ram ram ga- ram! = ram ga- ram styrel- ments-
ranti ranti sen chefen
milj. kr.
1. Yttre rationalisering 90,0 920,0 39,3 88,0 88,0 41,6 88,0 — — 2. Inre rationalisering 920,0- 90,0 68,7 90,0 95,0 80,5 90,0 +5 +5 3. Jordförvärvslån 55,0 50,0 22,4 55,0 -. 40,0 21,0 45,0 —5 —8 4, Driftslån 45,0 50,0 44,4 45,0 55,0 44,9 55,0 — — 5, Maskinlån :7,0 7,0 1,6 7,0 > 7,0 1,4 7,0 — — 6. Lagerhus m. m. 4,0 4,0 3,6 4,0 4,0 1,3 4,0 ' — 7. Trädgårdsnäringens
rationalisering m.m. 9,0 9,0 9,0 1140 16,0: 10,5 : 11,0 +3 +3 8. Rennäringens ratio-
nalisering m. m. 2,5 2,5 1,1 2,5 2,5 0,9 2,5 — — 9. Inköp av avels-
och ridhästar 0,5 0,5 0,07 0,5 0,5 0,1 0,5. — —
303,0 303,0 190,17 303,0 303,0 202,2 303,0 = +3 — —
1¶Prop. 1973: 85, JoU 1973: 23, rskr 1973: 147.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 27
Lantbruksstyrelsen ÅA. Anslag m.m.
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
B. Kreditgarantiramar
1—5. Ramarna för lånegaranti till yttre och inre rationalisering, jordförvärvslån, driftslån och maskinlån har under budgetåret 1972/73 inte utnyttjats helt. Sammanlagt har dock dessa ramar utnyttjats bättre än under närmast föregående budgetår.
Rationaliseringsbehovet inom jordbruket och då främst i form av investeringar i tillskottsmark, ekonomibyggnader och markanläggningar är fortfarande betydande. Efterfrågan på kreditgarantier kan därför väntas fortsätta att öka. -
För budgetåret 1974/75 föreslås inte någon ändring av det totala ramutrymmet för här avsedda ändamål jämfört med det ramutrymme
som fastställts för budgetåret 1973/74. Ramen för kreditgaranti för inre
rationalisering bör dock höjas till 95 milj. kr., medan ramen för jordförvärvslån kan sänkas till 40 milj. kr. För övriga ramar föreslås inte någon ändring.
Enligt 27 § andra stycket 4 kungörelsen (1967: 453) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering m. m. (ändrad senast 1973: 527) skall Jantbruksnämnds beslut att lämna statligt stöd underställas lantbruksstyrelsens prövning om stödet gäller garanti för jordförvärvslån och köpeskillingen eller annan ersättning för förvärvet överstiger 1 milj. kr. eller garanti för driftslån till en och samma låntagare till högre belopp än 200 000 kr. Nämnda belopp, som således reglerar nämnds befogenhet i dessa frågor, har varit oförändrade. sedan år 1967. En strävan är att så långt möjligt delegera beslutanderätten i enskilda ärenden till lantbruksnämnderna. Det är därför angeläget med en höjning av beloppen och att bestämmelserna lättare skall: kunna anpassas till utvecklingen inom området. Nyssnämnda bestämmelser bör således upphävas. Vid bifall avser styrelsen att föreskriva fortsatt underställningsskyldig-
et av lantbruksnämnds beslut om statlig kreditgaranti för större jordförvärvslån och driftslån.
6. Ramen på 4 milj. kr. till kreditgaranti för lån till lagerhus m. m. för budgetåret 1972/73 har inte utnyttjats helt. Ramen -för budgetåret 1974/75 bör dock behållas oförändrad. Liksom under tidigare år har härvid beaktats att en del av kreditbehovet kan tillgodoses av kreditinstitut utan krav på statlig garanti.
7. Garantiramen för trädgårdsnäringens rationalisering m. m. avser garanti för rationaliseringslån,. förvärvslån och driftslån till trädgårdsföretag, lån till inrättande av lagerhus och auktionshallar för trädgårdsprodukter samt lån till maskinhållning. Intresset för rationalisering är '
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 28
stort och den för budgetåret 1972/73 till 9 milj. kr. fastställda garantiramen utökades med 2 milj. kr. Efterfrågan fortsätter att öka huvudsakligen beroende på att rationaliseringsprojekten blir av större omfattning och mera kostnadskrävande. Under det senaste året har det genomsnittliga garantibeloppet för rationaliscringsåtgärder ökat från 150 000 kr. till omkring 190 000 kr. De ökande priserna på bränsle gör det också angeläget att pågående övergång till modernare och i viss mån energisparande anläggningar främjas. Garantiramen bör fastställas till 14 milj. kr.
8. Garantiramen för rennäringens rationalisering m. m. för budgetåret 1972/73 har inte utnyttjats helt. Efterfrågan på garantier väntas öka. Ramen bör vara oförändrad.
9. Ramen för kreditgarantier för lån till inköp av avelshästar och ridhästar behöver inte ändras.
Departementschefen
Efterfrågan på kreditgarantier ökade totalt sett under budgetåret 1972/73. Särskilt markant var ökningen av kreditgarantierna för inre rationalisering. Enligt min mening finns det dock ingen anledning att ändra det totala rambeloppet för budgetåret 1974/75. Däremot bör en viss omfördelning ske mellan de olika garantiramarna.
I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag att ramarna för kreditgaranti till inre rationalisering och till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. bör höjas med 5 milj. kr. resp. 3 milj. kr. Ramen för kreditgaranti för jordförvärvslån kan enligt min mening sänkas med 8 milj. kr. Jag biträder den av lantbruksstyrelsen föreslagna delegeringen av vissa kreditgarantiärenden.
För budgetåret 1974/75 bör statlig kreditgaranti beräknas för lån till yttre rationalisering med 88 milj. kr., för lån till inre rationalisering med 95 milj. kr., för jordförvärvslån med 37 milj. kr., för driftslån med 55 milj. kr., för maskinlån med 7 milj. kr., för lån till uppförande av lagerhus för jordbruksändamål m. m. med 4 milj. kr., för lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. med 14 milj. kr., för lån till rennäringens rationalisering m. m. med 2,5 milj. kr. samt för lån till inköp av avelshästar och ridhästar med 500 000 kr. Kungl. Maj:t bör närmare kunna bestämma fördelningen mellan de fem förstnämnda ändamiålen.
Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med oförändrat 1 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. medge att för budgetåret 1974/75 statlig kreditgaranti lämnas
för lån till yttre rationalisering, lån till inre rationalisering,
jordförvärvslån, driftslån, maskinlån, lån till uppförande av
Jagerhus för jordbruksändamål m. m., lån till trädgårdsnä-
ringens rationalisering m. m., lån till rennäringens rationalise-
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 29
ring m.m. samt lån till inköp av avelshästar och ridhästar
med sammanlagt 303 000 000 kr., varav till uppförande av
lagerhus för jordbruksändamål m. m. 4 milj. kr., till träd-
gårdsnäringens rationalisering m. m. 14 milj. kr., till rennä-
ringens rationalisering m. m. 2,5 milj. kr. samt till inköp av
avelshästar och ridhästar 500 000 kr.,
ND . till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000
kr.
B 7. Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. 1972/73 Utgift 12 270 824 1973/74 Anslag 12 000 000 1974/75 Förslag 14 000 000
Från anslaget utbetalas dels bidrag till särskild rationalisering inom norrlandslänen, Kopparbergs och Värmlands län samt inom den del av Älvsborgs län som omfattar landskapet Dalsland enligt kungörelsen (1967: 453) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering m. m. (ändrad senast 1973: 527), dels bidrag som beviljas enligt kungörelsen (1971: 420) om rationaliseringsstöd till vissa jordbruk. Därutöver används anslaget för vissa speciella ändamål i de delar av landet där verksamhet med särskild rationalisering bedrivs.
Bidragsram för särskild rationalisering
| Budgetår | Ram | Beviljade bidrag |
| 1972/73 | 17 000 000 | 15 692 000 |
| 1973/74 | 17 000 000 |
1974/75 (förslag) 20 000 000
Lantbruksstyrelsen
Anslaget bör föras upp med 15 milj. kr., varav 300 000 kr. avses för vissa produktionsbefrämjande åtgärder.
Efterfrågan på bidrag var under budgetåret 1972/73 större än under budgetåret 1971/72. Orsaken härtill är främst en stigande investeringsvilja i mjölkproduktionen tillsammans med vissa utvidgade bidragsmöjligheter som tillkommit under senare år. Investeringar i ekonomibyggnader för mjölkproduktion har kommit att dra allt högre kostnader. Det är angeläget att investeringsverksamheten i denna produktionsgren kan få möjligheter att fortgå i nuvarande takt för att därmed höja pro-
Prop. 1974: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 30
duktionens effektivitet. Investeringarna är ofta av sådan storleksordning att de med hänsyn till sökandens likviditet inte kan realiseras utan det statliga rationaliseringsbidraget. Detta är därför av avgörande betydelse för investeringsnivån.
Medlen till produktionsfrämjande åtgärder avser tillfälliga insatser på olika områden inom jordbrukssektorn, t. ex. främjande av foderoch utsädesproduktion, fåravel och galthållning, svinstamkontroll samt provning, introduktion och uppföljning av nya rön i praktiskt bruk. Djurens hälsotillstånd har en avgörande betydelse för animalieproduktionens ekonomi. Det är därför angeläget att även stödja veterinärmedicinska åtgärder framför allt genom hälsokontrollverksamhet. Medlen för produktionsfrämjande åtgärder bör därför räknas upp med 100 000 kr.
Bidragsramen för innevarande budgetår beräknas bli helt disponerad. Behovet av bidraget kommer att ytterligare öka. Därtill kommer att utgifter för bidrag till åtgärder som avses i kungörelsen om rationaliscringsstöd till vissa jordbruk beräknas belasta ramen med ca 4 milj. kr. Ramen för nästa budgetår bör därför fastställas till 21 milj. kr.
Lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen och skogsstyrelsen har i gemensam skrivelse lämnat redogörelse för verksamheten med särskild rationalisering under budgetåret 1972/73. .
Intill den 1 juli 1973 har enligt skrivelsen sammanlagt 190 områden godkänts för särskilda rationaliseringsåtgärder. Inom dessa har verksamheten börjat vid totalt 494 brukningsenheter. Mer än en tredjedel av enheterna eller 194 ligger i Norrbottens län. Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens Jän har vardera något mer än 15 96 av enheterna, medan för Kopparbergs län redovisas 36 och för Värmlands Jän 5 enheter. . Den genomsnittliga åkerarealen vid de brukningsenheter som under budgetåret 1972/73 fått arealtillskott har ökat från 32 till 40 ha och skogsmarksarealen från 155 till 180 ha. Lantbruksnämndernas rationaliseringsreserv i anslutning till områdena uppgick den 30 juni 1973 till 4 279 ha åker och 28 363 ha skogsmark.
Sedan verksamheten med särskild rationalisering började budgetåret 1960/61 har statsbidrag beviljats till inre rationalisering och driftrationalisering med sammanlagt 87,4 milj. kr. Av detta belopp har 34,6 milj. kr. utgått i Norrbottens län. I Jämtlands, Västernorrlands och Västerbottens län har beviljats resp. 14,5, 13,4 och 12.9 milj. kr. samt i Kopparbergs och Gävleborgs län 6,1 resp. 4,4 milj. kr. I Värmlands och Älvsborgs län har verksamheten endast begränsad omfattning. Huvuddelen av bidragen celler ca 62 milj. kr. avser investeringar i ekonomibyggnader, medan 7 milj. kr. utgått till dikning.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet | 31
Departementschefen
Erfarenheterna av verksamheten med särskild rationalisering är alltjämt goda. Efterfrågan på bidrag ökade kraftigt förra budgetåret bl. a. på grund av de utvidgade bidragsmöjligheter som tillkommit under senare år. Lantbruksstyrelsen beräknar att bidragsramen innevarande år kommer att disponeras helt och att efterfrågan på bidrag till särskild rationalisering kommer att ytterligare öka. Enligt min mening bör därför ramen för nästa budgetår ökas med 3 milj. kr. till 20 milj. kr. Med hänsyn till eftersläpningar vid utbetalningarna av beviljade bidrag beräknar jag anslagsbehovet för budgetåret 1974/75 till 14 milj. kr. Jag har därvid räknat med 300 000 kr. till vissa produktionsfrämjande åtgärder i de delar av landet där verksamheten med särskild rationalisering bedrivs.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. medge att under budgetåret 1974/75 statsbidrag beviljas till
särskild rationalisering intill ett belopp av 20 000 000 kr.,
2. till Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland,
m.m, för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av
14 000 000 kr.
B 8. Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter m.m. 1972/73 Utgift 1238 730 1973/74 Anslag 1200 000 1974/75 Förslag 1 400 000
Anslaget används i huvudsak för bidrag till investeringar i byggnader och andra fasta anläggningar på bestående kronolägenheter, till flyttningsbidrag och avträdesersättning åt innehavare av kronolägenheter samt för att bestrida vissa andra utgifter för lägenheterna.
Lantbruksstyrelsen
Medelsbehovet för statsbidrag och crsättningar för budgetåret 1974/ 75 är ca 580 000 kr. Inkomsterna beräknas för samma period till ca" 80 000 kr. För budgetåret 1974/75 behöver sålunda ytterligare omkring 500 000 kr. kunna disponeras. Detta innebär en ökning i förhållande till innevarande budgetår med 100 000 kr. Det är främst av sociala och glesbygdspolitiska skäl angeläget att dessa investeringar i byggnader m. m. kommer till stånd.
Domänverket
Anslagsbehovet har ökat på grund av att en definitiv avveckling av upplåtelserna enligt äldre författningar skall ske i takt med kontraktens
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 32
utlöpande. I samband härmed utbetalas innestående avträdesersättningar även om fortsatt upplåtelse sker till samma brukare. Till detta kommer att antalet utlöpande kontrakt ökar fram till mitten på 1970-talet. För budgetåret 1974/75 är en ökning av domänverkets del av anslaget med 200 000 kr. till 1 milj. kr. erforderlig.
Departementschefen Anslaget bör höjas med 200 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1400 000 kr.
B 9. Befrämjande av husdjursaveln m. m. 1972/73 Utgift 1257 274 Reservation 606 030 1973/74 Anslag 1 000 000 1974/75 Förslag 1 000 000
Från anslaget bestrids bidrag till avelsföreningar och liknande organisationer. Vidare utgår från anslaget stöd åt hästaveln. Detta konceentreras i huvudsak till hästpremiering, hingsthållning och bidrag till vissa andra kvalitetsfrämjande åtgärder enligt beslut av 1966 års riksdag. Från anslaget utgår också bidrag till främjande av mjölkavkastningskontroll m. m.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Lantbruks- Departestyrelsen mentschefen 1. Bidrag till avelsföreningar och liknande organisationer 210 000 — — 2. Stöd åt hästaveln 1660 000 3 — 3. Främjande av mjölkavkastningskontroll m. m. 2350 000 « — 1220 000 — — 1 I beloppet ingår 170 000 kr. av reserverade medel. 2 I beloppet ingår 50 000 kr. av reserverade medel. 3 Oförändrad beräkning förutsätter att 170 000 kr. av reserverade medel får tas 1 anspråk för ändamålet. s« Oförändrad beräkning förutsätter att 50000 kr. av reserverade medel får tas i anspråk för ändamålet.
Lantbruksstyrelsen AV reservationen på anslaget bör 220 000 kr. få tas i anspråk, varav 170 000 kr. för stöd åt hästaveln och 50 000 kr. för främjande av mjölkavkastningskontroll m. m. Anslaget bör föras upp med 1 milj. kr.
Prop. 1974: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 33
1. Anslagsposten tas i anspråk för bidrag till avelsföreningarna för nötboskap, svin, fjäderfä och kaniner, för rådgivnings- och upplysningsverksamhet för att främja och påskynda rationaliseringen av animalieproduktionen samt för stöd till nämnden för avelsvärdering av tjurar. För att de viktigaste bidragsbehoven skall kunna tillgodoses är det nödvändigt att anslagsposten tas upp med oförändrat belopp.
2. För stöd åt hästaveln står under budgetåret 1973/74 ett beiopp av 660 000 kr. till styrelsens förfogande. Härav utgör 170 000 kr. rescrverade medel, som enligt medgivande får användas till bidrag för hingsthållningen. Stödet bör utgå med oförändrat belopp.
3. Fr. o. m. budgetåret 1968/69 har årligen ställts medel till styrelsens förfogande för att försöksvis stimulera till ökad anslutning till mjölkavkastningskontroll och andra åtgärder för att främja en rationell mjölkproduktion. Under innevarande budgetår får 350 000 kr. disponeras för ändamålet, varav 50 000 kr. utgörs av reserverade medel. På grund av läget inom mjölkproduktionen är det angeläget att ytterligare insatser kan göras. För att de viktigaste bidragsbehoven skall kunna tillgodoses är det nödvändigt att stödet kan utgå med oförändrat belopp.
Av redogörelsen för ifrågavarande verksamhet framgår att medlen under budgetåret 1972/73 i huvudsak har disponerats för vissa av lantbruksnämndernas åtgärder för främjande av mjölkboskapskontroll och rationell mjölkproduktion, för i Svensk Husdjursskötsels och husdjursföreningarnas regi bedriven fortsatt introduktion av klövvård och utfodringsservice samt för av lantbrukets avbytarutredning anordnad försöksverksamhet med avbytare i mjölkproducerande besättningar.
Departementschefen
Under budgetåret 1974/75 bör 220000 kr. av reserverade medel disponeras, varav 170 000 kr. för stöd åt hästaveln och 50 000 kr. för främjande av mjölkavkastningskontroll m. m. Anslaget kan därför föras upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Befrämjande av husdjursaveln m.m. för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.
B 10. Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet 1973/74 Anslag 1000 1974/75 Förslag 1 000
Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1000 kr. till uppdragsverksamhet vid statens hingstdepå och stuteri, 3 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga I1
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 34
Verksamheten avser främst att tillgodose halvblodsavelns behov av goda beskällare. Rekryteringen av hingstdepån sker dels från stuteriet, dels genom inköp av hingstar och hingstföl. Verksamheten finansieras med avgifter. Inkomsterna skall täcka de direkta kostnaderna. Täckning av underskott sker genom bidrag till verksamheten från reservationsanslaget Bidrag till statens hingstdepå och stuteri. |
Stat för verksamheten vid statens hingstdepå och stuteri
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Lantbruks- Departe-
styrelsen ments-
chefen Inkomster Uppdragsverksamhet 1145 000 -+165 000 2165 000 Bidrag 632 000 + 23 000 — 82 000
17777 000 4188 000 + 83 000 Utgifter Lönekostnader 1109 000 +115 000 + 34 000
| Sjukvård | 1 000 4 1000 + 1000 |
| Resecrsättningar | 22 000 + 3000 + 1000 |
| Lokalkostnader | 269 000 + 3000 -- 3 000 |
Ersättning till domänverkets fond för uppläten mark 30 000 + 1000 + 1000 Expenser 11 000 + 3000 -F- 3 000 Häst- och fölinköp 71 000 — — Övriga utgifter 264 000 + 62 000 + 40 000 1777 000 -- 188 000 + 83 000
Lantbruksstyrelsen Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Departementschefen Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
B 11. Bidrag till statens hingstdepå och stuteri 1973/74 Anslag 632 000 1974/75 Förslag 550 000
Under anslaget anvisas medel för att täcka beräknat underskott av verksamheten vid statens hingstdepå och stuteri.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 35
Lantbruksstyrelsen
Anslaget bör föras upp med 655 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till staten för verksamheten vid statens hingstdepå och stuteri, vilken redovisas under anslaget Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet, beräknar jag bidragsbehovet till 550 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till statens hingstdepå och stuteri för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 550 000 kr.
B 12. Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling
Kungl. Maj:t uppdrog den 30 juni 1971 åt lantbruksstyrelsen att utreda den svenska biodlingen och inkomma med förslag till åtgärder. Styrelsen har den 5 juni 1973 avgett sina förslag i ämnet. Förslagen, som berör bl. a. bidraget till främjande av biskötsel, har remissbehandlats. Jag har för avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att lägga fram särskild proposition med anledning av lantbruksstyrelsens förslag.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Särskilt stöd
åt biskötsel och växtodling för budgetåret 1974/75 beräkna ett
reservationsanslag av 215 000 kr.
B 13. Bidrag till Svensk matpotatiskontroll 1972/73 Utgift 110 000 Reservation — 1973/74 Anslag 120 000 1974/75 Förslag 170 000
Från anslaget bestrids kostnader för Svensk matpotatiskontrolls (SMAK) verksamhet. SMAK har till uppgift att genom olika åtgärder verka för att inom landet saluförd matpotatis är av fullgod beskaffenhet. SMAK står under Iecdning av en styrelse, i vilken bl. a. konsumenterna, odlarna och handeln är företrädda.
Av anslaget för innevarande budgetår är 15 000 kr. avsedda för SMAK:s allmänna verksamhet och 105 000 kr. för upplysningsverksamhet. SMAK har dessutom fått 580 000 kr. av införselavgiftsmedel.
Lantbruksstyrelsen
I enlighet med beslut av 1973 års riksdag skall obligatorisk kvalitetsmärkning under offentlig kontroll införas för matpotatis (prop. 1973: 96, JoU 1973: 25, rskr 1973: 232). SMAK har därvid fått till uppgift
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 36
att fr.o.m. den 1 oktober 1974 biträda lantbruksstyrelsen vid tillsyn över bestämmelsernas efterlevnad. Detta kräver bl. a. för uppföljning av kontrollen viss förstärkning av SMAK:s basorganisation. Kostnaderna härför beräknas till 100 000 kr. I utgångsskedet krävs särskild tillsyn av att matpotatisen är märkt, Härvid erhålls även uppgifter till grund för ett förpackarregister. Kostnaden för detta ändamål beräknas första verksamhetssäsongen uppgå till 100 000 kr. Övergången till de nya bestämmelserna kräver en intensiv upplysningsverksamhet. Denna planeras ske i form av en annonskampanj till en kostnad av 425 000 kr. Beloppet bör dock kunna täckas av prisregleringsmedel eller av andra för dylika ändamål tillgängliga medel. Anslaget bör räknas upp med 200 000 kr. till 320 000 kr., varav 15 000 kr. till allmän verksamhet, 105 000 kr. för upplysningsverksamhet, 100 000 kr. för förstärkt basorganisation och 100 000 kr. för tillsyn av att varan är märkt m. m.
Departementschefen
För förstärkning av SMAK:s basorganisation beräknar jag att anslaget bör höjas med 50 000 kr. till 170 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Svensk matpotatiskontroll för budgetåret 1974/
75 anvisa ett reservationsanslag av 170 000 kr.
B 14, Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen
| 1972/73 Utgift | 2535 609 |
| 1973/74 Anslag | 500 000 |
| 1974/75 Förslag | 522 000 |
Anslaget avser kollektiv återbäring av skatt på bensin som förbrukas till jordfräsar inom yrkesmässig trädgårdsodling. Medlen disponeras av lantbruksstyrelsen efter samråd med trädgårdsnämnden för bidrag till vissa för trädgårdsnäringen allmännyttiga ändamål. Medel som inte utbetalas som bidrag förs vid utgången av påföljande budgetår över till trädgårdsnäringens bensinskattefond, som förvaltas av kammarkollegiet och får disponeras av lantbruksstyrelsen för samma ändamål som anslaget.
Lantbruksstyrelsen
Under budgetåret 1972/73 har för bidrag till olika ändamål disponerats 423 200 kr. Medelstillgången uppgick vid utgången av budgetåret till 1150 218 kr. Därav utgjorde 374 779 kr. beviljade men ej utbetalade bidrag. .
Den särskilda skatten på bensin har under budgetåret höjts med öre per liter, vilket innebär en ökning av den totala bensinskatten från
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 37
67 till 70 öre per liter eller med ca 4,5 90. Anslaget bör ökas i motsvarande grad och föras upp med 522 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 22 000 kr. till 522 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett anslag av 522 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.
B 15. Främjande av rennäringen 1972/73 Utgift 1194 810 Reservation 388 509 1973/74 Anslag 630 000 1974/75 Förslag 630 000
1 Anslaget Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande.
Anslaget används för upplysning, rådgivning, kontaktåtgärder o.d. på rennäringens område. Anslaget används vidare för att främja avsättningen av renkött och för mindre undersökningar om betestillgång och andra förhållanden av betydelse för renskötseln. Under anslaget anvisar staten också bidrag till rennäringens katastrofskadeskydd.
Lantbruksstyrelsen
Lantbruksstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 630 000 kr.
1. Styrelsen beräknar medelsbehovet för rådgivningsverksamhet m. m.
till 300 000 kr.
Program för upplysnings- och rådgivningsverksamheten på kort och lång sikt har utarbetats. Målsättningen är att underlätta för samebyarna att fungera enligt rennäringslagen och den svensk-norska renbeteskonventionen. Dessutom skall verksamheten omfatta produktionsrådgivning, sysselsättningsfrågor m. m.
För planering av renskötseldriften, betesgången m. m. är uppgifter om betestillgången inom samebyarna av grundläggande betydelse. Medel bör därför stå till förfogande för mindre undersökningar gällande betestillgång och andra förhållanden som kan anses nödvändiga och som inte kan finansieras på annat sätt.
2. Behovet av medel för rennäringens katastrofskadeskydd är svårt att uppskatta i förväg eftersom behovet varierar från år till år. Det kan emellertid antas att en säkrare uppskattning av medelsbehovet kan företas när erfarenheter vunnits av hur katastrofskadeskyddet fungerar. I avvaktan härpå beräknar styrelsen medelsbehovet oförändrat till 330 000 kr.
Prop. 1974: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 38
Departementschefen
I enlighet med lantbruksstyrelsens förslag bör anslaget tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Främjande av rennäringen för budgetåret 1974/75 anvisa
ett reservationsanslag av 630 000 kr.
B 16. Kompensation för bensinskatt till rennäringen
| 1972/73 Utgift | 200 000 |
| 1973/74 Anslag | 200 000 |
| 1974/75 Förslag | 210 000 |
Anslaget avser kollektiv återbäring av skatt på bensin, som förbrukas vid användning av snöskotrar inom rennäringen.
Anslaget står till lantbruksstyrelsens förfogande. Medlen betalas ut till Svenska samernas riksförbund, som disponerar dem enligt landsmötets beslut för ändamål som gagnar renskötande samer.
Lantbruksstyrelsen
Den särskilda skatten på bensin har under budgetåret höjts med 3 öre per liter, vilket innebär en ökning av den totala bensinskatten med ca 4,5 2. Lantbruksstyrelsen föreslår därför att anslaget ökas i motsvarande grad och förs upp med ett belopp av 210 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kompensation för bensinskatt till rennäringen för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett anslag av 210 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 39
C. JORDBRUKSPRISREGLERING
C 1. Statens jordbruksnämnd 1972/73 Utgift 9 011 551 1973/74 Anslag 10 039 000 1974/75 Förslag 10 772 000
Statens jordbruksnämnd är central förvaltningsmyndighet för ärenden om prisreglering och marknadsföring på jordbrukets och fiskets områden. Nämnden ansvarar vidare för den ekonomiska försvarsberedskapen på livsmedelsområdet och är huvudman för skördeskadeskyddet.
Jordbruksnämnden består av en generaldirektör och högst fem andra Jedamöter. Vid handläggning av fiskeärenden ingår i nämnden ytterligare en ledamot. Chef för nämnden är generaldirektören. Inom nämnden finns fem byråer, nämligen animaliebyrån, vegetabiliebyrån, administrativa byrån, utredningsbyrån och utrikeshandelsbyrån, samt två särskilda sektioner, nämligen fisksektionen och beredskapsscktionen.
Till jordbruksnämnden är knutna nämndens konsumentdelegation och beredskapsråd.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Statens Departe-
jordbruks- ments-
nämnd chefen Personal
| Handiäggande personal | 49 | +6 | +1 |
| Övrig personal | 101 150 | —3 +3 | —3 -—2 |
Anslag
Utgifter
| Lönekostnader | 8 687 000 + 696000 + 335 000 | ||
| Sjukvård | 22 000 + 24000 + 21000 | ||
| Reseersättningar | 374 000 + 74000 + 69000 | ||
| Därav utrikes resor | (8 000) | (— | (> |
| Lokalkostnader | 603 000 + 359000 + 330 000 | ||
| Expenser | 593 000 — 5000 — 22000 | ||
| Därav engångsutgifter | (VD (+ 12000) (+ 2000) | ||
| Särskilda undersökningar | 110 000 | — | — |
10 389 000 +1148 000 + 733 000 Uppbördsmedel Ersättning från fonden för
beredskapslagring 350 000 — —
Nettoutgift 10 039 000 +1148000 —+ 733 000
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 40
Inkomster vid statens jordbruksnämnd, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 1,3 milj. kr. (1973/74 1,2 milj. kr.).
Statens jordbruksnämnd
I. Pris- och löneomräkning m. m. —-795 000 kr., varav 212 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Vid administrativa byråns kanslisektion minskas personalen med två kvalificerade biträden med anledning av att bensinskatterestitutionerna överförs till riksskatteverket (— 96 000 kr.).
3. På utredningsbyrån minskas personalen med ett halvt kvalificerat biträde och ett biträde i befordringsgång med anledning av att livsmedelsinventeringen överflyttas till statistiska centralbyrån (—69 000 kr.).
4. Personalen på animaliebyrån bör utökas med en byrådirektör och en förste byråsekreterare (4156 000 kr.).
5. En tjänst som förste byråsekreterare bör inrättas på vegetabiliebyrån (67 000 kr.). .
6. Vid sektionen för restitutionsärenden föreslås att en tjänst som förste byråsekreterare inrättas (+ 67 000 kr.).
7. Tjänsten som chef för utrikeshandelsbyrån bör bli ordinarie.
8. Fisksektionen bör ombildas till byrå. Detta medför bl.a. att en tjänst som avdelningsdirektör byts ut mot en tjänst som ordinarie byråchef. (52 000 kr.)
9. Beredskapssektionen föreslås också bli ombildad till byrå. Den nuvarande tjänsten som avdelningsdirektör byts ut mot en tjänst som ordinarie byråchef. Vidare föreslås att personalen utökas med cn byrådirektör och en förste byråsekreterare. (+158 000 kr.)
10. För enskilda besöksresor i samband med omlokaliseringen av nämnden beräknas 68 000 kr. |
Departementschefen
Med hänvisning till 'sammanställningen beräknar jag anslaget till 10 772 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare en förste byråsekreterare (4) och 68 000 kr. för enskilda besöksresor i samband med nämndens omlokalisering (10).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens jordbruksnämnd för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 10 772 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 41
C 2. Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden
1972/73 Utgift 1973/74 Anslag
1974/75 Förslag
TLantbruksekonomiska samarbetsnämndens uppgift är att samordna kalkyler och utredningar rörande den ekonomiska utvecklingen inom
lantbruket.
Samarbetsnämnden består av en ordförande, cheferna för lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd och statistiska centralbyrån samt tre: andra Iedamöter. Chef för nämnden är ordföranden. Under ordföranden leds arbetet av en byråchef. Arbetet bedrivs främst genom särskilda
expertgrupper.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Lantbruks- Departe-
ekonomiska = ments-
samarbets- chefen
nämnden
Personal
| Handläggande personal | 2 | — | — |
| Övrig personal | 1 3 | — — | — — |
| Anslag | ” | ||
| Lönekostnader | 344 000 + 56000 + 6000 | ||
| Sjukvård | 1000 | — | — |
| Reseersättningar | 21 000 | — | — |
| Expenser | 17 000 | — | — |
| Särskilda utredningar | : 730 000 + 52000 + 17000 |
1113 000 +108000 + 23000
Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden
1. Pris- och löneomräkning m. m. 458 000 kr., varav 23 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Delposten ersättningar för uppdrag i posten lönekostnader föreslås bli uppräknad (+50 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 136 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 42
C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område Det är min avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att för riksdagen lägga fram särskild proposition angående reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m. I propositionen avses komma att behandlas även översyn av stödet till jordbruket i norra Sverige och av den jordbruksekonomiska undersökningen. Med hänvisning härtill hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1974/75 beräkna ett förslagsanslag av 700 000 000 kr.
C 4. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m.m.
1972/73 Utgift — 34527 558 1973/74 Anslag — 37941 000 1974/75 Förslag — 38298 000
För statens jordbruksnämnds beredskapslagring gäller vissa riktlinjer som, med stöd av riksdagens beslut, senast har fastställts genom beslut av Kungl. Maj:t den 5 juni 1973.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75 Statens jord- Departebruksnämnd «<mentschefen Anslag Lagring genom Svensk spannmålshandels försorg 8 435 000 + 318 000 — 107 000 Lagring i jordbruksnämndens regi 9 994 000 + 464 000 + 464 000 Ränta på fondkapital för Svensk spannmålshandels lagring 8 750 000 +1 050 000 — 350 000 jordbruksnämndens lagring 10 237 000 + 350 000 + 350 000 Övriga beredskapsåtgärder 525 000 + 130 000 — 37 941 000 +2 312 000 + 357 000
Statens jordbruksnämnd Kungl. Maj:t uppdrog den 20 mars 1970 åt lantbruksekonomiska samarbetsnämnden att göra en översyn av metodiken m.m. för beräkning av produktions- och konsumtionsutvecklingen samt försörjningsbalansen på livsmedelsområdet. Resultaten av detta arbete, rapporten Livsmedelsberedskap: En metodstudie rörande olika sätt att beskriva försörjningsberedskapen på livsmedelsområdet, överlämnades den
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 43
2 mars 1973 av Kungl. Maj:t till 1972 års jordbruksutredning. I avvaktan på utredningen utgår jordbruksnämnden från samma målsättning för beredskapslagringen för budgetåret 1974/75 som för de tre senaste budgetåren.
För beredskapslagring i jordbruksnämndens regi räknar nämnden med att disponera det kapital om 151 250 000 kr. som återstår i nämndens delfond under fonden för beredskapslagring sedan 120 milj. kr. har disponerats för lagring i Svensk spannmålshandels regi (4357 000 kr.).
Animalieproduktionens stora beroende av importerade proteinrika fodermedel har styrkts i rapporten från lantbruksekonomiska samarbetsnämnden. Jordbruksnämnden föreslår att ytterligare 20 milj. kr. anvisas till nämndens delfond under fonden för beredskapslagring för ett första inköp och lagring av 109000 ton animaliskt proteinfoder. (-1-1 825 000 kr.)
Räntan på ianspråktaget kapital har beräknats efter en räntesats på
Go. :
Anslagsposten för övriga beredskapsåtgärder behövs för planläggning av livsmedelsberedskapen med LIBE-modellen (30 000 kr.) och ADBsystem (170 000 kr.), utredningar och uppföljningar beträffande planläggningen av ersättningsproduktionen inom livsmedelsområdet (75 000 kr.) samt planläggning av jordbrukets blockorganisation (380 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och foder-
medel m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag
av 38 298 000 kr.
C 5. Stöd till jordbruket i norra Sverige
Med hänvisning till vad jag anfört under punkten C 3 hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Sröd till jord-
bruket i norra Sverige för budgetåret 1974/75 beräkna ett
förslagsanslag av 74 000 000 kr.
C 6. Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m. 1972/73 Utgift 5 662 634 1973/74 Anslag 6 000 000 1974/75 Förslag 4 800 000
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 44
Lantbruksstyrelsen disponerar anslaget för utbetalningar dels enligt kungörelsen (1967: 422) om särskilt övergångsbidrag och avgångsvederlag åt jordbrukare, dels med anledning av eventuella besvärsärenden i fråga om arealtillägg och övergångsbidrag enligt tidigare bestämmelser, dels ock enligt rennäringskungörelsen (1971: 438) för särskilt avgångsvederlag åt renägare.
Lantbruksstyrelsen
Antalet beviljade ansökningar om särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare för år 1972 uppgick till ca 7 600. Bidrag på ca 4,5 milj. kr. betalades ut hösten 1973. Styrelsen uppskattar medelsbehovet till ca 4,5 milj. kr.
I fråga om avgångsvederlag åt jordbrukare uppgick utgifterna under budgetåret 1972/73 till ca 200 000 kr. Styrelsen beräknar medelsbehovet till ca 200 000 kr.
För särskilt avgångsvederlag åt renägare uppgick utgifterna under budgetåret 1972/73 till ca 120 000 kr. Styrelsen beräknar medelsbehovet till ca 100 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m.m. för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 4 800 000 kr.
C 7. Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket
Med hänvisning till vad jag anfört under punkterna B 1 och C 3 hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till
bokföringsverksamheten inom jordbruket för budgetåret 1974/
75 beräkna ett reservationsanslag av 1 218 000 kr.
C 8. Bidrag till permanent skördeskadeskydd 1972/73 Utgift 30 000 000 1973/74 Anslag 30 000 000 1974/75 Förslag 30 000 000
Under anslaget anvisar staten bidrag till skördeskadefonden. Medlen används för att bestrida ersättningar för skördeskador.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 45
Statens jordbruksnämnd
Efter samråd med statistiska centralbyrån beräknas statsbidraget till skördeskadefonden för budgetåret 1974/75 till ett oförändrat belopp av 30 milj. kr.
Departementschefen
Ersättningar till följd av skördeskador utgår enligt ett system som grundar sig på objektiva skördeuppskattningar. Som en komplettering till detta system utgår behovsprövade bidrag. Dessa kan utbetalas då så betydande skördeskador föreligger att skördeskadeersättning uppenbarligen bort utgå men så ej har skett på grund av systemets konstruktion. Det belopp som årligen står till förfogande för behovsprövade bidrag är f.n. 192 av de utgående allmänna ersättningarna för skördeskador, dock lägst 600 000 kr. Beloppet bör ändras till 2 6 av de utgående allmänna ersättningarna för skördeskador, dock lägst 800 000 kr.
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret
1974/75 anvisa ett anslag av 30 000 000 kr.
C 9. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. 1972/73 Utgift 13 463 000 1973/74 Anslag 13 761 000 1974/75 Förslag 14 058 000
Statens jordbruksnämnd är huvudmyndighet för det permanenta skördeskadeskyddet. Skördeskadeskyddets kansli är knutet till statistiska centralbyrån. Under anslaget anvisas medel som disponeras av statistiska centralbyrån för att bekosta de objektiva skördeuppskattningarna, skördeskadeskyddets tekniska administration samt lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikproduktion.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Statistiska Departe-
centralbyrån ments-
chefen Anslag Objektiva skördeuppskatt-
ningar 8 271 000 + 93 000 + 93 000 Skördeskadeskyddets
tekniska administration 1 501 000 + 78 000 + 18000 Lantbrukets företagsregister
och därmed samordnad
statistikproduktion 3 989 000 +186 000 + 186 000
13 761 000 +357 000 +297 000
Prop. 1974: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 46
Statistiska centralbyrån
Medelsbehovet under anslaget beräknas öka med 357 000 kr. I denna ökning ingår pris- och löneomräkning vid befintlig organisation med 247 000 kr. För övriga kostnadsökningar beräknas 110 000 kr.
Verksamheten med de objektiva skördeuppskattningarna förutsätts bli oförändrad under nästa budgetår.
Skördeskadeskyddets tekniska administration bör i fråga om löpande
visar att en ökad information om skördeskadeskyddet är angelägen. Kostnaden härför beräknas till 60 000 kr. Samråd har i denna fråga skett med nämnden för samhällsinformation.
I fråga om lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikproduktion har statsmakterna anslagit medel innevarande budgetår för att förbereda en lantbruksräkning år 1975 eller 1976. Efter ytterligare överväganden föreslår centralbyrån att lantbruksräkningen till huvudsaklig del äger rum 1975, men att den beträffande trädgårdsföretagen sker i form av en separat trädgårdsräkning i början av år 1976. För 1973/74 har beviljats 100 000 kr. till förberedelsearbeten. Under 1974/75 erfordras en ökning med 50 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 14 058 000 kr. Jag har därvid räknat medel till förberedelscarbeten för en lantbruksräkning år 1975 och en trädgårdsräkning år 1976.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Administration av permanent skördeskadeskydd m.m.
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 14 058 00G
kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 47
D. SKOGSBRUK D 1. Skogsstyrelsen 1972/73 Utgift 7959 061 1973/74 Anslag 8 211 000 1974/75 Förslag 10149 000
Skogsstyrelsen har till uppgift att Jeda de statliga åtgärderna för att främja det enskilda skogsbruket och att verka för dettas och skogsnäringens utveckling. Styrelsen är centralt organ för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet och central myndighet för rådgivnings- och fortbildningsverksamhet rörande det enskilda skogsbrukets rationalisering samt för virkesmätning och skogsstatistik.
Skogsstyrelsen leds av en styrelse, Chef för skogsstyrelsen är en gcneraldirektör. Inom styrelsen finns två skogsbyråer, en administrativ byrå samt en avdelning för information, rådgivning och fortbildning och en avdelning för virkesmätning och statistik.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Skogs- Departe-
styrelsen ments-
chefen Personal
| Handläggande personal | 44 | +5 | +1 |
| Övrig personal | 55 99 | +2 +7 | -|-2 +3 |
Anslag Utgifter Lönekostnader 6 065 000 4 1015000 + 688 000 Sjukvård 25 000 + 6000 + 4000 Reseersättningar 293 000 + 545000 + 473 000
Därav utrikes resor (10 000) (+ 5000) (+ 5000)
Lokalkostnader 539 900 + 306000 + 301000 Expenser 1 308 000 + 530000 = 3 471 000
Därav engångsutgifter (6000) (+ 29000) (+ 2000)
Provmätningar 16 000 + 1000 —+ 1 000
8 246 000 + 2403 000 = —+1938 000 Uppbördsmedel Inkomst av fotogrammetrisk upp-
dragsverksamhet 35 000 — —
Nettoutgift 8211 000 + 2403 000 = +1 938 000
Skogsstyrelsen Med hänsyn till de pågående snabba förändringarna inom skogsnäringen krävs ökade resurser om skogsvårdsorganisationens insatser skall
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 48
kunna struktureras och dimensioneras på ett sätt som medger upprätthål- Jande av en rimlig ambitionsnivå.
1. Pris- och löneomräkning m. m. 427 000 kr., varav 146 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. 0-alternativet innebär en minskning med sex icke ordinarie tjänster. vilket kommer att medföra minskad ambition på områdena ekonomi, personaladministration, bidragsfrågor och skoglig rådgivning (— 144 000 kr.).
3. För att förbättra samordningen och utbytet av informationsresurserna inom skogsvårdsorganisationen bör avdelningen för information, rådgivning och fortbildning förstärkas med en byrådirektör (4106 000 kr.).
4. Avdelningen för virkesmätning och statistik bör organiseras med en sektion för varje huvudområde, Härför behövs förstärkning med två byrådirektörer, den ene för utredningsarbete, upprättande av skogliga prognoser, Överarbetning och utveckling av den skogliga statistiken, sammanställningar och översikter av internationella sammanhang m. m., den andre för handläggning av skogsvärderings- och taxeringsfrågor, prissättningsnormer för virke och virkesprisutveckling m. m. (+ 207 000 kr.).
5. För handläggning av internationella skogliga frågor m. m. föreslås förstärkning av generaldirektörens sekretariat med en tjänst som amanucens/förste byråsekreterare (469 000 kr.).
6. För cffektivisering av skogsbruksplanläggning och annan översiktlig planering behövs en byrådirektör vid första skogsbyrån. Om tjänsten inrättas kan en av skogsvårdsstyrelsemedel bekostad assistenttjänst på byrån dras in. (-+102 000 kr.)
7. Ökade arbetsuppgifter i samband med lantbruksorganisationens redovisningssystem kräver cen förstärkning av administrativa byrån med två kontorsbiträden (-+82 000 kr.) och vtterligare medel för automatisk databehandling (+ 100 000 kr). För redovisningsverksamheten i övrigt uppstår ökade kostnader för nya lokaler m. m. (--142 000 kr). Anslaget kan minskas med en engångsanvisning för innevarande budgetår (—6 000 kr.).
8. Inom ramen för det totala anslagsbeloppet för reseersättningar bör delposten för utrikes resor ökas med 5 000 kr. samtidigt som kostnaderna för resor till Danmark, Finland och Norge tillåts belasta anslagspostens huvuddel.
9. Omlokaliseringen av styrelsen till Jönköping kräver dubblering av sex tjänster (--257 000 kr.) samt förhyrning av tillfälliga lokaler (+80 000 kr.). Särskilda medel bör också anvisas för personalens flyttning m. m. (4319 000 kr.), styrelsens flyttning (+ 157 000 kr.), inköp av vissa inventarier m. m. (+145 000 kr.) och utbildning av nyanställd personal (+ 10 000 kr.).
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet : 49
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 10 149 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för en ny tjänst som byrådirektör för handläggning av informationsfrågor (3). För redovisningsverksamheten inom redovisningsgruppen skogsstyrelsen har jag beräknat medel för bl. a. ytterligare två kontorsbiträden och ökade 1okal- och databehandlingskostnader (7). För dubblering av tjänster, behov av tillfälliga lokaler m. m. i samband med skogsstyrelsens flyttning till Jönköping har jag beräknat 1 089 000 kr. (9).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Skogsstyrelsen för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslags-
anslag av 10 149 000 kr.
D2. Bidrag till skogsvårdsstyrelserna 1972/73 Utgift 39 539 861 1973/74 Anslag 41 240 090 1974/75 Förslag 43 180 000
Skogsvårdsstyrelserna har till uppgift att främja och stödja den enskilda skogshushållningen samt att verka för att skogsvårdsarbetet inom de enskilda skogarna bedrivs på ett planmässigt sätt. Styrelserna skall också utöva den uppsikt och vidta de åtgärder som enligt gällande skogsvårds-, naturvårds- och andra författningar ankommer på dem.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Skogs- Departe-
styrelsen ments-
: chefen Personal
| Förvaltningspersonal | 240 | — | — |
| Teknisk personal | 449 689 | — — | — — |
Anslag Avlöningar 28 886 000 + 169 000 + 169 000 Skogsvårdsstyrelsernas allmänna
verksamhet 1 826 000 + 1201 000 + 194 000 Skogsbruksskolor
Ersättning till domänverkets
fond för upplåten mark 213 000 + 3 000 + 8 000 Lönekostnadspålägg |
a) ATP-avgifter 2273 000 + 74000 + 74000 .
b) Arbetsgivaravgifter till sjuk-
försäkring 867 000 + 5 000 + 5 000
c) Allmän arbetsgivaravgift 1155 000 + 7 000 + 7 000
d) Lönegarantiavgift 6 000 — —
e) Arbetarskyddsavgift 14 000 + 1 000 + 1 000
4 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bilaga II
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 50
1973;j74 Beräknad ändring 1974/75
Skogs- Departe-
styrelsen ments-
- chefen
f) Arbetsgivaravgift till arbetslös-
hetsförsäkring och det kon-
tanta arbetsmarknadsstödet — + 116 000 + 116 000
g) Socialförsäkringsavgift — -+ 966 000 + 966 000
h) Kostnader för pensionsavgång-
en skogsvårdsstyrelsepersonal 6 000 000 + 400 000 + 400 000
41 240 000 + 2947 000 + 1940 000
Skogsstyrelsen
Under budgetåret 1972/73 uppgick skogsvårdsstyrelsernas förrättningsverksamhet till 289 000 dagar, vilket är 35 000 dagar mindre än under det närmast föregående budgetåret. De skogliga beredskapsarbetena har svarat för 60 §0 av den totala verksamheten.
Den offentliga verksamheten har minskat med 39 000 dagar sedan föregående budgetår beroende på dels att skogsyrkesutbildningen i nästan alla län övertagits av landstingen, dels att viss verksamhet på beredskapssidan numera redovisas som serviceverksamhet.
Mot bakgrund av de rådande och framtida goda avsättningsförhållandena för virke är det angeläget att de skogsvårdande åtgärderna intensifieras i takt med de ökade avverkningarna. Resurserna för skopsvårdsstyrelsernas offentliga verksamhet bör därför ökas. De ökade resurserna bör i första hand sättas in på rationalisering av den skogliga : primärproduktionen och på skogsskyddets område. Vidare krävs en ökad inventering och uppföljning av återväxtarbetet. Styrelsen föreslår därför att den offentliga verksamheten ökas med 1 000 dagar till sammanlagt 70 000 dagar för budgetåret 1974/75.
Genomsnittskostnaden budgetåret 1972/73 för offentlig verksamhet och serviceverksamhet har beräknats till 430 kr. per förrättningsdag. Förrättningsdagskostnaden beräknas genom automatiska kostnadsökningar stiga till 455 kr. för budgetåret 1974/75.
Det statliga bidraget till skogsvårdsstyrelsernas offentliga verksamhet under budgetåret 1974/75 bör uppgå till 31 850 000 kr. Vissa utgifter av offentlig natur vilka inte ingår i förrättningsdagskostnaden beräknas till 576 000 kr.
Om statsverkets inkomst av skogsvårdsavgifter kommer att uppgå till oförändrat 11,7 milj. kr. blir för budgetåret 1974/75 det totala statsbidraget till skogsvårdsstyrelsernas verksamhet 44 126 000 kr.
Beträffande beloppets bestridande från olika anslag föreslås följande. Tjänstebrevskostnader bör bestridas från. anslaget Ersättning till postverket för befordran av tjänstebrevsförsändelser. Utgifterna för reseer-
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet | 51
sättningar till personal för viss kursverksamhet bör belasta anslaget Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. samt vissa förrättningskostnader anslaget Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m.m. Beloppen under nyssnämnda anslag beräknas till resp. 555 000, 200 000 och 150 000 kr. eller sammanlagt 905 000 kr. Resterande 43 221 000 kr. bör anvisas under anslaget Bidrag till skogsvårdsstyrelserna. Under ifrågavarande anslag bör dessutom anvisas ytterligare 966 000 kr. för ökade kostnader till följd av höjt lönekostnadspålägg.
Skogsstyrelsen bör bemyndigas att fördela anslaget mellan skogsvårdsstyrelserna, fastställa inkomst- och utgiftsstater för styrelserna samt meddela erforderliga föreskrifter rörande staternas tillämpning.
1. Pris- och löneomräkning 2 492 000 kr., varav 966 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. 0-alternativet innebär en minskning av antalet extra ordinarie tjänster i reglerad befordringsgång med 30.
Depurtementschefen
Antalet förrättningsdagar i skogsvårdsstyrelsernas offentliga verksamhet för budgetåret 1974/75 beräknar jag till 69 000. Medelstilldelningen per förrättningsdag bör höjas från 433 kr. till 461 kr. Utgiftsramen för skogsvårdsstyrelsernas ej taxebelagda verksamhet blir med utgångspunkt från detta belopp 31 809 000 kr. För vissa andra kostnader av offentlig natur bör beräknas 576 000 kr. Skogsvårdsstyrelserna tillförs även belopp som svarar mot inflytande skogsvårdsavgifter. Som chefen för finansdepartementet tidigare denna dag anmält bör statsverkets inkomst av dessa avgifter för nästa budgetår beriknas till 11,7 milj. kr. |
Jag förordar alltså att den totala kostnadsramen för den med statsmedel finansierade delen av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet för budgetåret 1974/75 bestäms till 44085 000 kr. Fördelningen på olika anslag bör ske enligt följande. Tjänstebrevskostnaderna bör bestridas från anslaget Ersättning till postverket för befordran av tjänstebrevsförsändelser. Vidare bör utgifter för rescersättningar åt personal för kursverksamheten belasta anslaget Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. samt vissa förrättningskostnader anslaget Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. Dessa utgifter bör för nästa budgetår beräknas till resp. 555 000, 200 000 och 150000 kr. eller sammanlagt 905 000 kr. Återstående 43 180 000 kr. bör anvisas under detta anslag.
Liksom hittills bör Kungl. Maj:t fastställa dispositionsstat för den statliga anslagsgivningen till skogsvårdsstyrelsernas omkostnader samt bemyndiga skogsstyrelsen att i övrigt fördela anslaget mellan skogsvårdsstyrelserna och fastställa deras inkomst- och utgiftsstater. I sam-
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 52
band härmed bör skogsstyrelsen även få meddela erforderliga föreskrifter rörande staternas tillämpning.
Jag vill i detta sammanhang föreslå att riksdagens medgivande inhämtas till att statlig kreditgaranti för lån till skoglig plantskoleverksamhet även under budgetåret 1974/75 får beviljas intill ett belopp av 1 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. medge att under budgetåret 1974/75 statlig kreditgaranti för
Jån till skoglig plantskoleverksamhet beviljas intill ett belopp
av 1 000 000 kr.,
2. till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 43 180 000 kr.
D3. Bidrag till skogsförbättringar 1972/73 Utgift 11 191 129 1973/74 Anslag 8 000 000 1974/75 Förslag 8 000 000
Huvuddelen av anslaget utnyttjas för att lämna bidrag till skogsplantering på nedlagd jordbruksmark. I övrigt lämnas stöd till iståndsättning av skogar med otillfredsställande skogstillstånd, bl. a. vissa restskogar, till skogsdikning, till åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter, till inventering av vissa skador på växande skog samt till att täcka förluster till följd av sådan statlig kreditgaranti som avses i kungörelsen (1969: 705) om statligt stöd vid skada på skog. Bidragsbestämmelserna för anslaget återfinns i kungörelsen (1948: 239) om statsbidrag till vissa skogsförbättrande åtgärder (ändrad senast 1961: 109).
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Skogs- Departe-
styrelsen ments-
chefen Rambelopp 1. Skogsodlingsåtgärder på
| nedlagd jordbruksmark | 6 000 000 — 1000 000 — 1 006 000 | ||
| 2. Övriga åtgärder | 2 500 000 + 1000 000 + 1 000 000 8 500 000 | — | — |
| Anslag | 8 000 000 | — | — |
| Skogsstyrelsen | s |
1. Under det senaste året har ca 7000 ha nedlagd jordbruksmark skogsodlats med stöd av medel ur anslaget. Genom godtagbar självföryngring eller genom skogsodling utan bidrag beräknas ytterligare 7 000—
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 53
8 000 ha sådan mark ha blivit beskogad. Med den minskning av skogsodling som noterats för det senaste åren uppnås inte balans mellan jordbruksmarkens minskning och överföring till skogsmark av mark som tagits ur jordbruksproduktionen. Tidigare eftersläpning i fråga om plantering har också medverkat till att stora arcaler före detta jordbruksmark ligger utan särskild användning. Utrymme finns för en kraftigt ökad skogsodling på dessa marker.
Den för budgetåret 1972/73 anvisade ramen för skogsodlingsåtgärder på nedlagd jordbruksmark har inte helt förbrukats. Vid budgetårets slut återstod 1,9 milj. kr. ofördelade. För att upprätta markanvändningsplaner har tagits i anspråk 145 000 kr. Den sistnämnda verksamheten, kompletterad av informationsmaterial till markägarna, bör även fortsättningsvis få bedrivas med stöd av medel inom ifrågavarande ram.
En anledning till att anslagsdelen inte utnyttjats helt kan vara den omfattande beredskapsverksamheten som dels omfattar plantering av nedlagd jordbruksmark, dels tar i anspråk personalresurserna för andra ändamål. Vidare har verkningarna av 1969 års stormfällningar inte övervunnits helt. De förbättrade skogskonjunkturerna bedöms emellertid öka investeringsbenägenheten och inställningen till ifrågavarande åtgärder. Intensifierad information till markägarna grundad på upprättade markanvändningsplaner kommer sannolikt att verka i samma riktning. Det totala behovet av medel för ökad bidragsgivning beräknas dock inte stiga till det belopp som anslagits de närmast föregående budgetåren. Bidragsramen för skogsodlingsåtgärder på nedlagd jordbruksmark bör tas upp med 5,0 milj. kr.
2, Ramen för bidrag till övriga åtgärder används bl.a. för bidrag till att återföra gamla restskogsmarker i produktivt skick. Restskogarna, som huvudsakligen finns i Norrland, har uppstått vid huggningar under tidigare skeden, då möjligheterna till naturlig föryngring av dessa marker överskattades. Inom ramen ges dessutom bidrag till skogsdikning samt återväxtåtgärder på t. ex. igenväxta hagmarker med otiilfredsställande skogstillstånd.
Anslagsdelen har utnyttjats helt under budgetåret 1972/73. Med anledning av ökat intresse för skogsdikning beräknas belastningen på anslaget öka. Bidragsramen till övriga åtgärder bör tas upp med 3,5 milj. kr.
I avvaktan på en mer intensiv uppföljningsperiod behövs inget bemyndigande avseende bidragsbeviljning till försöksverksamheten med mekaniserad dikning, gödsling och skogsodling av myrmark under budgetåret 1974/75.
3. Utbetalningarna under anslaget beräknas till 8 milj. kr.
Prop. 1974: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 54
Departementschefen
Jag föreslår att ramarna för statsbidrag under budgetåret 1974/75 till skogsodling på nedlagd jordbruksmark och till med anslaget i övrigt avsedda åtgärder tas upp med 5 milj. kr. resp. 3,5 milj. kr. (1, 2). Kungl. Maj:t bör kunna jämka fördelningen mellan de båda ändamålen. För utbetalning under anslaget beräknar jag 8 milj. kr. (3).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t förestår riksdagen att
1. medge att under budgetåret 1974/75 statsbidrag beviljas med
högst 8 500 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på nedlagd jord-
bruksmark och med anslaget i övrigt avsedda ändamål, |
2. till Bidrag till skogsförbättringar för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.
D 4. Vägbyggnader på skogar i enskild ägo 1972/73 Utgift 13 720 805 1973/74 Anslag 15 000 000 1974/75 Förslag 16 500 0900
Statsbidrag utgår för att bygga skogsbilvägar. Till skogshuvudvägar av särskild betydelse från fritidssynpunkt kan förhöjt bidrag lämnas. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1943: 530) om statsbidrag till vissa väg- och flottledsbyggnader m. m. (ändrad senast 1967: 376).
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Skogs- Departe-
styrelsen ments-
chefen Rambelopp 1. Skogsvägbyggnadsföretag 14 500 000 +2 500 000 — 2. Förhöjning av statsbidraget till
skogsvägar i det inre stöd-
området — -:--2 000 000 +2 000 000 3. Förhöjning av statsbidraget till |
skogshuvudvägar av särskild betydelse från fritidssynpunkt 500 000 — —
15 000 000 +4 500 000 -1|-2 000 000 Anslag : 35 000 000. +1 500 000 --1 500 000
Skogsstyrelsen
1. Under det gångna året har skogsvårdsorganisationen redovisat en översiktlig plan för skogsvägbyggandet under perioden 1970-1985. Av planen framgår bl. a. att de enskilda vägar som har ett påtagligt intresse för skogsbruket har en längd av 163 000 km. 73 0 av landets
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 55
skogsmarksareal ligger inom vägarnas normala verkningsdjup. 5 milj. ha skogsmark kan med god lönsamhet göras tillgängliga genom skogsvägbyggnad under perioden. Det befintliga vägnätet i södra Sverige behöver till skillnad från i norra Sverige rustas upp i stor omfattning. Planen upptar nybyggnad av 21100 km väg, omläggning av 1950 km, genomgripande förbättring av 17 400 km och punktförbättring av 34 600 km. Den sammanlagda kostnaden för dessa åtgärder har beräknats till I miljard kr. i 1970 års priser.
Under budgetåret 1972/73 har förutom från ifrågavarande anslag beviljats bidrag till skogsbilvägbyggnad från norrländska skogsproduktionsanslaget och av beredskapsmedel. Sammanlagt har 1123 km skogsvägar nybyggts och 315 km omlagts eller förbättrats. Detta motsvarar ca 2/3 av årsbehovct enligt den nämnda 15-årsplanen. Mot bakgrund av de i planen redovisade behoven föreslås en ökning av ifrågavarande rambelopp med 2,5 milj. kr. motsvarande en ökning av verk-
samheten med 10 46. | |
I syfte att göra större arealer tillgängliga för ett intensivare skogsbruk föreskrev Kungl. Maj:t i juni 1972 att statsbidrag om 75 90 försöksvis fick utgå till kommunala och enskilda beredskapsarbeten som avser nybyggnad av skogsvägar inom vissa delar av Norrlands inland och Kopparbergs län under budgetåren 1971/72 och 1972/73. För detta ändamål anvisades ctt rambelopp om 5 milj. kr. Från skoglig synpunkt är det angeläget att verksamheten får fortsätta. Ett stort antal ansökningar om bidrag har lämnats. Styrelsen föreslår därför att bidraget till skogshuvudvägar från ifrågavarande ordinarie anslag höjs till 60 96 inom det s. k. skogliga inlandsstödsområdet. Rambeloppet bör för detta ändamål ökas med 2 milj. kr.
Sammanlagt föreslås att rambeloppet för skogsvägbyggnadsföretag ökas med 4,5 milj. kr. till 19 milj. kr.
2. Under senare år har allmänhetens intresse för att trafikera skogsvägarna ökat. Enligt den översiktliga skogsvägplanen är 84 7 av skogsvägnätet öppet för allmän trafik under sommaren. 80 90 av detta hålls öppet utan att markägaren erhåller underhållsbidrag eller förhöjt bidrag från ifrågavarande anslag. I vissa delar av landet är många skogsvägar starkt nedslitna på grund av fritidstrafiken. Vissa vägar inom för allmänheten attraktiva områden hålls stängda för allmän trafik. Styrelsen avser att i särskild ordning aktualisera frågan om förändring av bidragsbestämmelserna för ifrågavarande anslag så att underhållsåtgärder i vissa fall blir bidragsberättigade.
Rambeloppet för förhöjning av statsbidraget till skogshuvudvägar av särskild betydelse från fritidssynpunkt föreslås till oförändrat 500 000 kr. |
3. Utbetalningarna under anslaget beräknas till 16,5 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 56
Departementschefen
Kungl. Maj:t föreskrev den 16 juni 1972 att statsbidrag om 75 9o försöksvis fick utgå till kommunala och enskilda beredskapsarbeten som avser nybyggnad av skogsvägar inom det s.k. skogliga inlandsstödsområdet. För ändamålet anvisades ett rambelopp av 5 milj. kr. I praktiken har verksamheten pågått under budgetåret 1972/73. Av arbetsmarknadsstyrelsens redogörelse för försöksverksamheten framgår att 165 km väg byggts i de tre nordligaste länen. Totatlkostnaden har uppgått till 6,5 milj. kr., varav 4,9 milj. kr. ersatts med statliga bidrag. Sammanlagt har 19200 dagsverken utförts. Arbetsmarknadsstyrelsen bedömer att arbetena skapar sysselsättning även på sikt genom ökade avverknings- och skogsvårdsarbeten. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår att bidragsgivningen i fortsättningen i första hand sker över ifrågavarande anslag.
Stora arealer i Norrlands inland är så belägna att avverkning med åtföljande skogsvård inte kan bedrivas utan att ekonomiska förluster uppstår. Samtidigt är sådana arbeten både på kort och lång sikt betydelsefulla för sysselsättningen och för skogsindustrins råvaruförsörjning. Jag föreslår därför att bidrag skall kunna utgå med 75 926 av godkänd kostnad för byggande av skogsbilväg inom det inre stödområdet enligt 4 § kungörelsen (1970: 180) om statligt regionalpolitiskt stöd (ändrad senast 1973: 869). Om länsstyrelsen finner att väg varom nu är fråga kan användas för allmän trafik, bör som villkor för statsbidraget gälla att bidragstagaren förbinder sig att inte utan länsstyrelsens medgivande stänga av vägen för trafik. I övrigt bör gälla bestämmelserna i kungörelsen (1943: 530) om statsbidrag till vissa väg- och flottledsbyggnader m. m. Liksom hittills bör skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna vid disposition av bidragsramarna och vid beslut om ifrågavarande högre bidrag samråda med arbetsmarknadsstyrelsen resp. länsarbetsnämnderna. Kostnaderna för ifrågavarande verksamhet beräknar jag till 2 milj. kr.
I fråga om statsbidrag till skogsvägbyggnadsföretag föreslår jag en oförändrad ram av 14,5 milj. kr. För förhöjt bidrag till skogsvägar i det inre stödområdet föreslår jag en ny ram av 2 milj. kr.(1). Ramen för förhöjt bidrag till skogshuvudvägar av särskild betydelse från fritidssynpunkt bör tas upp med oförändrat 500-000 kr. (2). Kungl. Maj:t bör kunna jämka fördelningen mellan de olika ändamålen. För utbetalning under anslaget beräknar jag 16,5 milj. kr. (3).
Det ankommer på Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer att meddela de särskilda föreskrifter som kan föranledas av bifall till vad jag nu förordat.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 57
Jag hemstiller att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna vad jag förordat rörande statsbidrag till skogsvägar
i det inre stödområdet,
2. medge att under budgetåret 1974/75 statsbidrag beviljas med
högst 17 000 000 kr. till vägbyggnader på skogar i enskild ägo,
3. till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 16 500 000 kr. att av-
räknas mot automobilskattemedlen.
D 5. Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m.
I prop. 1972: 111 om regional utveckling och hushållning med mark och vatten framhöll chefen för inrikesdepartementet bl. a. att det var angeläget att genom fortsatt statligt stöd förbättra möjligheterna för en intensivare skogsvård i de fyra nordligaste länen. Vidare anmäldes avsikten att återkomma i ärendet i samband med prövningen av skogspolitiska utredningens förslag. Riksdagen beslutade bl.a. att ge Kungl. Maj:t till känna vad inrikesutskottet anfört om förslag om skogsvårdsprogram m. m. (InU 1972: 28, rskr 1972: 347). Enligt utskottet borde förslag till skogsvårdsprogram för Norrland läggas fram redan till 1973 års riksdag varvid särskilt borde beaktas skogsvårdsproblemen i Norrbottens Jän.
I statsverkspropositionen 1973 anmälde dåvarande chefen för jordbruksdepartementet bl. a. sin avsikt att om möjligt redovisa sina överväganden rörande skogspolitiska utredningens förslag och ett norrländskt skogsvårdsprogram för 1973 års riksdag. Skogspolitiska utredningen överlämnade sina förslag i mars 1973. Något konkret förslag till skogsvårdsprogram för Norrland framlades inte. Regeringen ansåg att utredningens förslag inte kunde ligga till grund för skogspolitikens utformning utan vidare utredning. Sakkunniga har därför tillkallats för att utreda vissa frågor inom skogspolitiken. .
Frågan om en intensifiering av skogsvården i Norrland är enligt min mening så betydelsefull inte bara för sysselsättningen i glesbygden utan också för skogsindustrins långsiktiga råvaruförsörjning att de sakkunnigas förslag inte kan avvaktas. Det är därför min avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att under årets vårriksdag lägga fram proposition angående intensifierad skogsvård i Norrland.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Åtgärder för
ökad skogsproduktion i Norrland m. m. för budgetåret 1974/
75 beräkna ett förslagsanslag av 10 100 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 58
D 6. Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. 1972/73 Utgift 1464 480 1973/74 Anslag 1572 000 1974/75 Förslag 1719 000
Från anslaget bestrids kostnader för rådgivnings- och kursverksamhet riktad till skogsägare och skogsarbetare med syfte att främja skogsbrukets rationalisering samt för viss personalutbildning och information.
Skogsstyrelsen
Rationaliseringsarbetet inom skogsbruket bedrivs intensivt och berör så gott som samtliga verksamhetsområden. Skogsstyrelsens långtidsplan för rådgivnings- och kursverksamhet upptar därför såväl kontinuerlig rådgivning inom ett brett register av ämnesområden som koncentrerade insatser inom enskilda ämnesgrenar. Dessa utbildningsinsatser, framför allt de som har karaktär av kampanjer, kräver omfattande förberedelser i form av läromedelsframställning och personalutbildning. Kampanjerna är mer effektiva än andra insatser på detta område och kostnaderna per deltagardag dessutom lägre.
Under innevarande budgetår slutförs förberedelserna för en kampanj i beståndsanläggning som skall påbörjas hösten 1974. Kampanjen är ett viktigt led i strävan att trygga goda återväxtåtgärder på de ökande slutavverkningsarealerna. Intensifierad rådgivning planeras vad gäller frågor om arbetsmiljö, arbetarskydd och arbetsteknik. Denna rådgivning har hög prioritet med hänsyn till dels de stora risker för olycksfall och ohälsa som sammanhänger med skogsarbete, dels den omständighet att privatskogsägarna som egna företagare inte omfattas av skogsyrkesinspektionens verksamhet. En översiktlig kartläggning som styrelsen utfört visar att privatskogsägare drabbas av olycksfall med dödlig utgång i större omfattning än anställda skogsarbetare. |
Behovet av rådgivning rörande skogsbruksplanernas användning har ökat markant.
Med hänsyn till allmänhetens ökade engagemang i skogliga frågor behövs förbättrad information om skogsnäringen. Informationen till den enskilde skogsägaren om dennes rättigheter och skyldigheter bör utökas. Informationen genom annonsering i dagspressen bör vidareutvecklas och utökas. Vidare kräver informationen i anslutning till rådgivning i arbetsmiljöfrågor m. m. ökade resurser.
Avsikten är att personalutbildningen under budgetåret 1974/75 skall inriktas på bl. a. arbetsmiljö- och beståndsvårdsfrågor.
Styrelsen tillstyrker en hemställan från Sveriges skogsvårdsförbund
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 59
om statsbidrag med 100 000 kr. för intensifierad informationsverksamhet.
Mot denna bakgrund ökar medelsbehovet för budgetåret 1974/75 med 657 000 kr. Anslaget bör tas upp med 2 229 000 kr.
1. Pris- och löneomräkning 97 000 kr.
2. 0-alternativet innebär en nedskärning av de koncentrerade insatserna på områdena arbetsmiljö och arbetsteknik samt beståndsanläggning (— 14 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör höjas till 1 719 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. intensifierad rådgivning i frågor om arbetsmiljö, arbetarskydd och arbetsteknik. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen :
att till Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m.m.
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1719 000
kr. | |
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Joräåbruksdepartementet 60
E. FISKE
E 1. Fiskeristyrelsen 1972/73 Utgift 6 292 716 1973/74 Anslag 7 601 000 1974/75 Förslag 8 043 000
Fiskeristyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden angående fiske och fiskerinäringen i den mån sådana ärenden ej ankommer på statens jordbruksnämnd. Styrelsen är chefsmyndighet för statens lokala fiskeriadministration.
Fiskeristyrelsen leds av en styrelse. Chef för fiskeristyrelsen är en överdirektör. Inom styrelsen finns tre byråer, nämligen byrån för saltvattensfisket, byrån för sötvattensfisket och administrativa byrån, samt ett havsfiskelaboratorium och ett sötvattenslaboratorium.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Fiskeri- Departe-
styrelsen ments-
chefen Personal
| Handläggande personal | 28 | + 5 | — |
| Övrig personal | 64 92 | +10 +15 | — - |
Anslag Lönekostnader för tjänstemän 4 073 000 + 947 000 + 126 000 Lönekostnader för annan personal
| än tjänstemän | 1576 000 | + 236 000 + 158 000 |
| Sjukvård | 6 000 | + 10000 + 8000 |
| Reseersättningar | 194 000 | + 53 000 + 10000 |
| Därav utrikes resor | (15 000) (+ 5 000) | (—) |
| Lokalkostnader | 618 000 | + 92000 + 89 000 |
| Expenser | 203 000 | + 141 000 + 14000 |
Fiskeriundersökningsfartygens
| . omkostnader | 628 000 | + 50 000 + 22000 |
| Övriga utgifter | 303 000 7 601 000 | + 80000 + 15000 + 1609 600 + 442 000 |
Fiskeristyrelsen
1. Pris- och löneomräkning 597 000 kr., varav 97 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. 0-alternativet innebär minskad insats av extra personal på fiskeriundersökningsfartygen och kortare gångtid för fartygen. Minskningen förutsätts endast drabba institutioner och vetenskapsidkare utanför fiskeristyrelsen och statens naturvårdsverk. (—405 000 kr.)
Prop. 1974: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 61
3. För att ombesörja styrelsens kontakter och samarbete med press, radio och television behövs en byrådirektör (+ 88 000 kr.).
4. Med hänsyn till fackbyråernas krav på service i juridiska och administrativa frågor föreslås förstärkning av administrativa byrån med ytterligare en byrådirektör. För kamerala uppgifter och skrivgöromål erfordras ytterligare en kansliskrivare och ett biträde. Två extra tjänster för handläggning av ärenden rörande lån och stöd till fiskerinäringen bör föras upp på extra ordinarie stat. (+ 167 000 kr.)
5. Saltvattensfiskebyråns sektion för tekniska ärenden, som handlägger fiskehamnsärenden, bör förstärkas med ett biträde (+ 38 000 kr.).
6. Vid fackbyråernas sektion för fritidsfiske behövs en fiskerikonsulent och ett biträde (+ 114 000 kr.).
7. Mcd anlitande av tillfälliga anslagsmedel pågår vid sötvattenslaboratoriet forskning rörande vissa kräftdjursproblem, bl. a. insättning av kräftdjur som fisknäring i reglerade sjöar och utsättning av signalkräfta. För att tillgodose behovet av fortsatt, långsiktig forskning på detta område behöver laboratoriet ytterligare en laborator. Två biträdestjänster vid laboratoriet som f.n. avlönas av fiskeavgiftsmedel bör föras över på ordinarie stat. Dessutom föreslås ökade medel för laboratoriets publiceringsverksamhet. (+ 191 000 kr.)
8. För havsfiskelaboratoriets uppgifter inom den kemiska oceanografin behövs ytterligare en laborator. Samtidigt kan en tjänst som förste fiskeriinspektör dras in. För att avlasta laboratorerna rutingöromål, särskilt på fiskeriundersökningsfartygen, erfordras ytterligare en fiskerikonsulent. Vidare krävs tre laboratorieassistenter för att effektivisera rutinprovtagningen på fisk och bearbetningen av hydrografiskt material. Vid laboratoriet behövs också en instrumentmakare och verkstadsutrustning. Medel föreslås även för tillfällig arbetshjälp och för databehandling av biologiskt och hydrografiskt material. (-+ 414 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsanslag av 8 043 000 kr.
E 2. Fiskeriintendenter m. m. 1972/73 Utgift 1118 582 1973/74 Anslag 1 094 000 1974/75 Förslag 1225 000
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 62
Statens lokala fiskeriadministration omfattar fiskeriintendentorgani-
sationen, statens fiskeriingenjör, statens fiskodlingsanstalt i Älvkarleby
och statens fiskeriförsöksanstalt i Kälarne. Fiskeriintendentorganisationen är fördelad på fem sötvattensdistrikt och två kust- och havsdistrikt. I varje distrikt finns en fiskeriintendent som chef.
1973 /74 Beräknad ändring 1974/75
Fiskeri- Departe-
styrelsen ments-
chefen
Personal
| Handläggande personal | 11 | + 6 | — |
| vrig personal | 3 14 | + 6 + 12 | — - |
Anslag
Utgifter Lönekostnader 1094 000 + 730 000 + 33 000
Sjukvård 1 000 — —
| Reseersättningar | 107 000 | + 68 000 -+— 5 000 |
| LTokalkostnader | 83 000 | + 90 000 + 90000 |
| Expenser | 38 000 1323 000 | + 24000 + 3000 + 912 000 -I- 131 000 |
Uppbördsmedel Bidrag av vissa fiske- och arrendeavgiftsmedel 130 000 + 5000 + 5000 Ersättningar för undersökningar 99 000 — 5000 -— 5000 229 000 - — Nettoutgift 1 094 000 + 912 000 + 131 000
Fiskeristyrelsen 1. Pris- och löneomräkning 85 000 kr., varav 27 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. 2. 9-alternativet beräknas vad gäller slopande av arvodestjänst för fiskeriingenjör inte på kort sikt inskränka fiskeriadministrationens insatsmöjligheter. I fråga om minskad insats av extra personal och minskad reseverksamhet väntas särskilt verksamheten vid de personellt mindre distriktskontoren bli lidande. (—58 000 kr.) 3. På grund av den starka ökningen av miljövårdsärenden bör liksom f.n. är fallet vid fiskeriintendentkontoret i övre södra distriktet även övriga sex intendentkontor förstärkas med en byrådirektör vid vart och ett av kontoren. Dessutom bör samtliga intendentkontor tillföras ett kvalificerat biträde. (4- 777 000 kr.) 4. För att ordna vattenförsörjningen vid statens fiskeriförsöksstation i Kälarne har genom byggnadsstyrelsens försorg anlagts en vattenled-
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 63
ning från Ansjön till försöksstationen. Anläggningskostnaden uppgår till ca 900 000 kr. och den årliga hyresersättningen till byggnadsstyrelsen till 50 000 kr. Tillgången på vattenavgiftsmedel, med vilka försöksstationens drift eljest bekostas, medger inte att hyreskostnaden finansieras av dessa medel. (-|- 50 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1225 000 kr. .
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fiskeriintendenter m.m. för budgetåret 1974/73 anvisa
ett förslagsanslag av 1225 000 kr.
E 3. Främjande i allmänhet av fiskerinäringen 1972/73 Utgift 213 269 Reservation : 478 098 1973/74 Anslag 275 000 1974/75 Förslag 275 000
Från anslaget utgår bidrag till främjande i allmänhet av fiskerinäringen i enlighet med plan som Kungl. Maj:t fastställer på förslag av fiskeristyrelsen. Vidare utgår ersättning för förlust på försöksfiske för. vilket statsgaranti har lämnats enligt kungörelsen (1953: 242) angående statsgaranti för försöksfiske (ändrad senast 1969: 370). Från anslaget utgår också statsbidrag till inköp av radiotelefonanläggning och livräddningsflotte på fiskefartyg. Dessutom bestrids från anslaget vissa särskilda kostnader för bevakningsfartyg till stöd för det svenska sillfisket på Nordsjön. Från anslaget utgår även ersättning till samerna . för visst avgiftsfritt fiske på statens vatten inom Norrbottens län.
1973/74 — Beräknad ändring 1974/75
Fiskeri- Departe-
styrelsen ments-
chefen Anslag Till Kungl. Maj:ts disposition 127 000 — — Täckande av förluster på grund
av främjande av försöksfiske — — — Bidrag till anskaffande av radio- |
telefon m. m. på fiskefartyg 65 000 — — Vissa kostnader för stödfartyg
för sillfisket 75 000 — — Ersättning till samerna för visst
avgiftsfritt fiske 8 000 — —
i 275 000 —. —
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 64
Fiskeristyrelsen
1. Ramen för statsgarantier för förluster på försöksfiske föreslås bli höjd från f. n. 200 000 kr. till 300 000 kr.
2. I särskild skrivelse föreslår fiskeristyrelsen att bidrag till inköp av radiotelefon på gränsvågbandet får utgå med högst 50 70 av inköpskostnaden i stället för som f.n. med högst 1200 kr. per anläggning. Ändringen föranleds av internationella bestämmelser som medför att befintliga gränsvågtelefonstationer skall bytas ut mot nya anläggningar av annan konstruktion senast år 1982. Anläggningar av den äldre typen kostar f.n. ca 3 000—5 000 kr. per styck i inköp, medan de nya anläggningarna kostar ca 10 000—-12 000 kr.
Remissyttrande
Riksrevisionsverket är inte berett att tillstyrka en höjning av bidragen till anskaffande av radiotelefon i enlighet med fiskeristyrelsens förslag. Verket anför att kommunikationsradio numera bör betraktas som cn normal utrustningsdetalj i fiskefartyg och att kostnaden för radioanläggningarna trots prishöjningen endast utgör en mindre del av yrkesfiskets investeringar.
Departementschefen
Garantiramen för försöksfiske höjdes genom beslut av riksdagen år 1969 från 160 000 kr. till 200 000 kr. Jag förordar att ramen höjs till 250 000 kr.
Bidrag till inköp av radiotelefon får enligt nuvarande bestämmelser utgå med högst 1 200 kr. per anläggning. Befintliga större anläggningar måste till följd av internationella bestämmelser efter hand bytas ut mot väsentligt dyrare sådana. Maximigränsen för bidrag till inköp av radioteleion bör höjas till 3 000 kr.
Anslaget bör såsom fiskeristyrelsen föreslagit tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Främjande i allmänhet av fiskerinäringen för budgetåret
1974/75 anvisa ctt reservationsanslag av 275 000 kr.
E 4. Kursverksamhet på fiskets område 1972/73 Utgift 291 738 Reservation 403 325 1973/74 Anslag 305 000 1974/75 Förslag 305 000
Anslaget används för yrkesutbildning av fiskare, för viss fortbildning av fiskeritjänstemän samt för undervisningskurser och studieresor som är
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 65
till nytta för verksamheten i sammanslutningar av större betydelse för ss fritidsfisket.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75 Fiskeri- Departestyrelsen mentschefen Anslag Till fiskeristyrelsens disposition för . . yrkesutbildning av fiskare m.m. 265 000 —10 000 - Statsbidrag till Södra Sveriges : Fiskeriförening 20 000 — — Statsbidrag till Svenska fiskarenas studieförbund för dess allmänna verksamhet 20 000 — — Statsbidrag till Sveriges Fritidsfiskares Riksförbund för kostnader för centralt anordnade kurser — + 10 000 — 305 000 — —
Fiskeristyrelsen Ansökningarna om bidrag till kurser för yrkesutbildning av fiskare uppgår f.n. till ca 474 000 kr. För fritidsfiskets utbildningsbehov tar styrelsen upp 10000 kr. Posten till styrelsens disposition för yrkesutbildning av fiskare föreslås bli minskad med samma belopp. Övriga poster under anslaget bör föras upp med oförändrade belopp.
Departementschefen Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att anslaget förs upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Kursverksamhet på fiskets område för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 305 000 kr.
E 5. Bidrag till fiskehamnar m. m, 1972/73 Utgift 1732 570 Reservation 2048 316 1973/74 Anslag 3 000 000 1974/75 Förslag 3 600 000
Från anslaget utgår bidrag enligt kungörelsen (1971: 384) om statsbidrag till byggande äv fiskehamnar. Från anslaget täcks också eventuella underskott vid driften av kvarvarande statliga fiskehamnar och kostnader för underhåll och drift av fiskefyrar samt för utmärkning av 5 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bilaga 11
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 66
fiskegränser. Vidare bestrids kostnaderna för fiskets andel i sjöfartsverkets utgifter för farledsverksamheten, sjöräddningsväsendet, fyrar och andra säkerhetsanordningar m. m.
Fiskeristyrelsen
Reserverade och för innevarande budgetår anvisade medel beräknas komma att i det närmaste tas i anspråk under budgetåret. För budgetåret 1974/75 beräknas medelsbehovet till sammanlagt 5 213 000 kr. Därav upptas för statsbidrag till byggande av fiskehamnar 3 000 000 kr., för fiskets andel i sjöfartsverkets utgifter för farledsverksamheten m. m. 1813 000 kr., för underskott vid driften av de statliga fiskehamnarna 300 000 kr. samt för underhåll och drift av fiskefyrar och utmärkning av fiskegränser 100 000 kr.
Departementschefen
Det totala anslagsbehovet beräknar jag till 3 600 000 kr. Därtill kommer den behållning av reservationsmedel som kan föreligga vid ingången av nästa budgetår. Vid min bedömning har jag beräknat bl. a. 1 689 000 kr. för att täcka fiskets andel i sjöfartsverkets kostnader för farledsverksamheten m. m.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till fiskehamnar m. m. för budgetåret 1974/75 an-
visa ett reservationsanslag av 3 600 000 kr.
E 6. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen
| 1972/73 Utgift | 1 600 |
| 1973/74 Anslag | 20 000 |
| 1974/75 Förslag | 20 000 |
Från anslaget utgår bidrag och ersättning i samband med isbrytningen för fiskets behov dels på ost- och sydkusten samt under särskilda förkållanden i de största insjöarna, dels på västkusten.
Fiskeristyrelsen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Departementschefen
Anslaget bör i enlighet med fiskeristyrelsens förslag föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret 1974/
75 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 67
E 7. Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen 1972/73 Utgift 1103 907 Reservation 849 876 1973/74 Anslag 1100 000 1974/75 Förslag 1162 000
Anslaget avser kollektiv återbäring av skatt på bensin, som förbrukas i yrkesmässigt fiske. Medlen fördelas av fiskeristyrelsen efter ansökan av vissa fiskarorganisationer samt i övrigt efter förslag av lantbruksnämnderna. Anslaget beräknas på grundval av kalkyler över bensinåtgången som utförs av lantbruksnämndernas fiskerikonsulenter med tre års mellanrum.
Fiskeristyrelsen Bensinåtgången per år i yrkesmässigt fiske har år 1971 beräknats till 2 064 600 liter för perioden 1973/74—1975/76. Restitutionsbeloppet är 56 öre per liter. Anslaget beräknas till 1 162 000 kr.
Departementschefen Jag biträder fiskeristyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 1 162 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedtien.
E 8. Särskilt omställningsstöd till fiskare, m. m. 1972/73 Utgift 266 500 1973/74 Anslag 3 000 000 1974/75 Förslag 3 000 000 Från anslaget utgår dels omställningsstöd till fiskare som avser att framdeles varaktigt utöva annan yrkesverksamhet, dels bidrag till vissa fiskare med anledning av förbudet mot sillfiske i Nordsjön och Skagerak.
Fiskeristyrelsen Styrelsen föreslår en ökad satsning på det s. k. Nordsjöstödet och till följd härav en ändring av normerna för stödet samt borttagande av omställningsstöden eller eventuellt skärpta krav för desamma. Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Departementschefen Särskilda omställningsbidrag bör få utgå även budgetåret 1974/75. Från anslaget bör även liksom för innevarande budgetår kunna utgå
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 68
särskilda bidrag med anledning av reglering av fisket. Jag är inte nu beredd att ta ställning till fiskeristyrelsens förslag i fråga om ändrade normer för stödet. Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Särskilt omställningsstöd till fiskare, m. m. för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.
E 9. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske 1972/73 Utgiflt 1 790 927 1973/74 Anslag 1 000 1974/75 Förslag 1 000
Från anslaget bestrids bl. a. utgifter för att täcka förluster på grund av statlig garanti för lån till konsolidering av de ekonomiska förhållandena vid fiskeföretag, för lån till investeringar inom fiskets beredningsoch konservindustri samt för lån till vissa åtgärder som främjar fritidsfisket. Bestämmelser för verksamheterna har meddelats i regleringsbrev den 18 juni 1971 och kungörelsen (1971: 445) om statligt stöd till fiskerinäringen (ändrad 1972: 249).
Fiskeristyrelsen
Garantiramarna bör för nästa budgetår föras upp med oförändrade belopp av 20 milj. kr. för lån till konsolidering av de ekonomiska förhållandena vid fiskeföretag, 5 milj. kr. för lån till investeringar inom fiskets berednings- och konservindustri samt 2 milj: kr. för Iån till vissa åtgärder som främjar fritidsfisket. Med hänsyn till belastningen bör anslaget tas upp med 1 milj. kr.
Styrelsen anmäler att ingen ansökan inkommit om garanti för lån till investering i kortfiskeområde och föreslår att denna stödform vad gäller sådana investeringar avskaffas och ersätts med ett bidragssystem samt att under ett nytt reservationsanslag, benämnt Främjande av fritidsfisket, anvisas 450 000 kr. för ändamålet.
Departementschefen
Fiskeristyrelsens förslag om anvisande av medel för bidrag till investeringar i kortfiskeområden m. m. kan jag inte nu förorda.
I övrigt biträder jag fiskeristyrelsens förslag. Anslaget bör föras upp
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. medge att under budgetåret 1974/75 statlig garanti beviljas för
lån till konsolidering av fiskeföretag intill ett sammanlagt
belopp av 20 000 000 kr., för lån till investeringar inom fiskets
berednings- och konservindustri intill ett belopp av 5 000 000
Prop. 1974: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 69
kr. och för lån till åtgärder som främjar fritidsfisket intill ett
belopp av 2 000 000 kr.,
2. till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
E 10. Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m.
| 1972/73 Utgift | 141 216 |
| 1973/74 Anslag | 1000 |
| 1974/75 Förslag | 1000 |
Från anslaget bestrids kostnaderna för de fiskeutredningar i enskilda vattenmål, vilka utförs inom den lokala statliga fiskeriadministrationen. Kostnaderna finansieras med ersättningar som tas till uppbörd under anslaget. Ersättningarna betalas av sökandena i de vattenmål i vilka särskilda utredningar utförs. |
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Fiskeri- Departe-
styrelsen ments-
chefen Personal
| Handläggande personal | 9 | — | — |
| Övrig personal | 45 54 | — — | : — — |
Fiskeristyrelsen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Departementschefen
Jag biträder fiskeristyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen . . ee
att till Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m.m. för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
E 11. Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. 1972/73 Utgift 456 665 1973/74 Anslag 1 000 000 1974/75 Förslag 750 000
Från anslaget bestrids huvudsakligen ersättningar till strandägare enligt lagen (1950: 599) om ersättning för mistad fiskerätt m. m. (ändrad senast 1960: 708).
Prop. 1974: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 70
Fiskeristyrelsen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Departementschefen |
Anslaget bör föras upp med 750 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kr.
E 12. Fiskeriundersökningsfartyg 1972/73 Utgift 3 357 632 Reservation 3 498 877 1973/74 Anslag 6 500 000 1974/75 Förslag 1 000 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för att bygga ett nytt fiskceriundersökningsfartyg som skall ersätta undersökningsfartyget Skagerak.
Fiskeristyrelsen
Det totala medelsbehovet för att bygga och utrusta fartyget har beräknats till 18,5 milj. kr. fördelat på budgetåren 1971/72—1973/74. Härtill kommer medel för att bestrida kostnader på grund av mervärdeskatt och rörligt pris under budgetåret 1974/75.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 1 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fiskeriundersökningsfartyg för budgetåret 1974/75 anvisa
ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.
E 13. Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten 1972/73 Utgift — Reservation 707 017 1973/74 Anslag 1 000 1974/75 Förslag 1000
Från anslaget utgår bidrag till utövare av yrkesmässigt fiske inom vattenområde där utkomstmöjligheterna av fiske försämrats genom avlysning på grund av att fisk från området genom förorening får anses otjänlig till människoföda.
Fiskeristyrelsen
Med hänsyn till belastningen på anslaget och till reservationen bör anslaget föras upp med oförändrat belopp.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 71
Departementschefen
Anslaget bör i enlighet med fiskeristyrelsens förslag föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiske-
vatten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av
1000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet
F. SERVICE OCH KONTROLL
F 1. Statens livsmedelsverk 1972/73 Utgift 15 103 077 1973/74 Anslag 20 084 000 1974/75 Förslag 21520 000
Statens livsmedelsverk är central förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor. Till verkets förvaltningsområde hör även besiktningsveterinärorganisationen.
Livsmedelsverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Inom verket finns tre avdelningar, nämligen hygienavdelningen, undersökningsavdelningen och administrativa avdelningen. Avdelningarna är organiserade på sammanlagt fem byråer och tre laboratorier.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Statens livs- Departe-
medelsverk ments-
chefen
Personal
| Handläggande personal | 75 | +I1I2 | + 2 |
| Övrig personal | 125 200 | + 3 +15 | + 2 |
Anslag
| Lönekostnader | 12152000 -- 1749 000 + 799 000 | |
| Sjukvård | 24000 —+ 3000 + 2000 | |
| Reseersättningar | 301000 o—+ 187000 —+ :220 000 | |
| Därav utrikes resor | (65 000) (+ 10 000) | (—) |
| Resor som ersätts av uppdragsgivare 10 000 | — — | |
| Lokalkostnader | 1496000 + 277000 —+ 280000 | |
| Expenser | 1636000 + 159000 + 75 000 |
Utrednings- och undersöknings-
| kostnader | 2891000 + 144000 + :144 000 |
| Uppdragsverksamhet | 60 000 — — |
| Kursverksamhet | 714000 — 230000 — 140 000 |
| Informationsverksamhet | 346000 + 24000 + 24 000 |
Teknisk expertis m, m. på det
regionala planet 454 000 + 32 000 + 32 000
20 084 000 = —+ 2345 000 — 1436 000
Inkomster vid statens livsmedelsverk, som redovisas på driftbud-
getens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till
1150 000 kr. (1973/74 1 150 000 kr.).
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 73
Statens livsmedelsverk
1. Pris- och löneomräkning 1302 000 kr., varav 284 000 kr. avser höjt lönckostnadspålägg.
2. Alternativ 0 innebär i första hand minskad omfattning av verkets undersökningar rörande förekomsten av pesticider i grönsaker och frukt samt begränsning av möjligheten till särskilda undersökningsprojekt i fråga om främmande ämnen m. m. i livsmedel (= 1 055 000 kr.).
3. Genom att minska anslagsposten till kursverksamhet med 266 000 kr. ges utrymme för utökning av verksamheten vid hygienavdelningen och undersökningsavdelningen m. m. Med hänsyn till arbetsbelastningen i fråga om införselärenden bör hanteringsbyrån förstärkas med ytterligare en byrådirektör. En tjänst som laboratoricläkare vid livsmedelslaboratoriets näringssektion bör bytas ut mot en Jaboratorstjänst. Vid toxikologiska laboratoriet behövs en toxikolog med docentkompetens och cn assistent för verksamhet med specifikt sjukdomsfria djur. Till utrikes resor för innehavare av vissa specialtjänster behövs 10 000 kr. för studier av bl. a. djurexperimentell toxikologi. För studiebidrag till personal som deltar i utbildning med nära anknytning till tjänsten behövs 10 000 kr.
4. För inspektionsverksamheten inom produktionskontrollen behöver produktionsbyrån ytterligare en statsinspektör samt en avdelningsdirektör. Byrån bör vidare förstärkas med ytterligare en byrådirektör för att organisera livsmedelsverkets kursverksamhet. (--292 000 kr.)
5. För att tillgodose normbyråns behov av personalförstärkning bör en för charkuterivarukontroll avsedd assistenttjänst på byrån bytas ut mot en högre assistenttjänst (+ 16 000 kr.).
6. För att leda metodutveckling och utarbeta metodanvisningar för bl. a. regionala livsmedelslaboratorier behövs en förste mikrobiolog vid livsmedelslaboratoriets biologiska sektion. Med hänsyn till de ökande arbetsuppgifterna inom näringsområdet behöver näringssektionen ytterligare en assistent. (-- 149 000 kr.)
7. Till följd av de krav som utvecklingen inom det livsmedelstoxikologiska området ställer på toxikologiska laboratoriet behöver det förstärkas med en förste biokemist, två assistenter och tre laboratorieassistenter (4365 000 kr.).
8. För att biträda pressombudsmannen vid kanslibyrån behövs en assistent (+71 000 kr.).
9. För flyttnings- och reseersättningar till personalen med anledning av verkets omlokalisering till Uppsala beräknas för nästa budgetår ett medelsbehov av 150 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 74
Departementschefen
"Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 21 520 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för en laborator vid livsmedetlslaboratoriets näringssektion, Samtidigt kan en tjänst som laboratorieläkare vid sektionen dras in. Vidare har jag räknat medel för ytterligare en byrådirektör vid hanteringsbyrån samt för en assistent vid toxikologiska laboratoriet (3). Jag har dessutom tagit upp 212 000 kr. för kostnader för verkets omlokalisering till Uppsala (9).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 21 520 000 kr.
F 2. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier 1972/73 Utgift 7914 239 1973/74 Anslag 9182 000 1974/75 Förslag 9 160 000
Från detta anslag avlönas personal som utför köttbesiktning vid kontrollslakterierna. Statens utgifter för ändamålet täcks av slakteriföretagen och i fråga om renkontrollslakterier av renägarna enligt särskild taxa.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Statens livs- Departe-
medelsverk ments-
chefen Personal
| Veterinärtjänster! | 79 | -— 2 | - 2 |
| Assistenttjänster | 24 103 | — - 2 | — - 2 |
Anslag Lönekostnader 8 838 000 — 108 000 — 113 000 Sjukvård 2000 — — Reseersättningar 335 000 + 90 000 + 90 000 Expenser 7 000 + 3000 + 1000
9 182 000 — 15 000 — 22 000
1 Härtill kommer ca 20 veterinärer som utför besiktning vid renkontrollslakterier.
Avgifter för köttbesiktning, vilka redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 8,3 milj. kr. (1973/74 7,8 milj. kr.).
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 75
Statens livsmedelsverk 1. Pris- och löneomräkning 74 000 kr. Höjt lönekostnadspålägg utgör 207 000 kr. 2. Under budgetåret 1971/72 har fem kontrollslakterier lagts ned. Till följd därav utnyttjas inte tre tjänster som överveterinär i Ae 28 och två tjänster som besiktningsveterinär i Ae 27. Två av tjänsterna bör dras in och tre omvandlas till tjänster som förste besiktningsveterinär i Ac 26. Vidare bör antalet tjänster som förste besiktningsveterinär i Ag 26 utökas med en till högst åtta. Samtidigt kan en tjänst som överveterinär i Ag 28 utgå. (— 182 000 kr.) 3. Med hänsyn till belastningen samt prisomräkning bör anslagsposten till reseersättningar räknas upp med 90 000 kr. 4, För inköp av facklitteratur och facktidskrifter behövs ytterligare 3 000 kr.
Departementschefen Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 9 160 000 kr.
F 3. Statens veterinärmedicinska anstalt 1972/73 Utgift 14 973 987 1973/74 Anslag 15 168 000 1974/75 Förslag 16 354 000
Statens veterinärmedicinska anstalt utför praktiskt-vetenskapliga undersökningar, vetenskaplig forskning och andra arbeten, som äger samband därmed, inom veterinärmedicinens och livsmedelshygicnens områden. Anstalten producerar sera, vacciner och andra bakteriologiska preparat för djursjukvård. Anstalten bedriver upplysnings- och forskningsverksamhet bl. a. i fråga om bekämpning av kreaturssjukdomar. Statens veterinärmedicinska anstalt leds av en styrelse, Chef för anstalten är en föreståndare. Inom anstalten finns sju avdelningar, bakteriologiska avdelningen, virologiska avdelningen, patologisk-anatomiska avdelningen, kemiska avdelningen, parasitologiska avdelningen, produktionsavdelningen och konsulentavdelningen samt en ekonomisektion. Därjämte finns vid anstalten en tjänst som statsepizootolog.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 76
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Statens Departe-
veterinär- ments-
medicinska chefen
anstalt Personal
| Handläggande personal | 52 | + 7 | — |
| Övrig personal | 156 208 | + 9 +16 | = — |
Anslag
| Lönekostnader | 10 976 000 +1663000 <>—+ 314 000 |
| Sjukvård | 20 000 4 10000 — 10000 |
| Reseersättningar | 91 000 + 24000 + 5 000 |
| Därav utrikes resor | (16000) (+ 4000) (— |
| Lokalkostnader | 1 683 000 + 293000 + 293 000 |
| Expenser | 186 000 + 5000 + 5 000 |
| Särskilda undersökningar | 168 000 L 2000 + 2 000 |
| vriga utgifter | 2 044 000 + 376000 + 357000 |
15 168 000 +2373000 —+1186 000
Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 4,8 milj. kr. (1973/74 4,7 milj. kr.).
Statens veterinärmedicinska anstalt
1. Pris- och löneomräkning 1 205 000 kr., varav 267 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. 0-alternativet innebär minskad personal och minskade omkostna-
der med tillhopa 775 000 kr. |
3. Under bakteriologiska avdelningen begärs 46 000 kr. såsom arvode till aspirantveterinärer för att vinna förbättrade möjligheter att rekrytera veterinärtjänster.
4. Virologiska avdelningen behöver förstärkning med en laborator och en laboratorieassistent för uppbyggnad av ett laboratorium för muloch klövsjukediagnostik (--142 000 kr.).
5. För patologisk-anatomiska avdelningen behövs en ny laboratorstjänst för att kunna tillfredsställande bemästra rutinmaterialet samt forsknings- och utvecklingsarbetet (+98 000 kr.). Avdelningen behöver även förstärkning med en institutionstekniker med hänsyn till ökad arbetsvolym i obduktionssalen (+41 000 kr.).
6. För att fylla bristen på kvalificerad personal vid kemiska avdelningen föreslås en tjänst som förste kemist (+ 73 000 kr.).
7. En tjänst som statsveterinär i ungnöts- och fårsjukdomar begärs vid konsulentavdelningen med hänsyn till talrika sjukdomsproblem hos dessa djurslag och för att kunna handleda regionalt placerade djurslagsspecialister (5100 000 kr.). Vidare begärs för denna avdelning en bi-
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 77
trädande konsulent i husdjurshygien med hänsyn till de starkt ökade arbetsuppgifterna inom denna sektor av konsulentverksamheten (--84 000 kr.). Dessutom föreslås överföring till ordinarie stat av den till avdelningen knutna viltkonsulenten, som f.n. avlönas av medel ur jaktvårdsfonden (+ 108 000 kr.). Härvid uppkommer även vissa följdkostnader (+15 000 kr.). |
3. Parasitologiska avdelningen behöver en befattning som institutionstekniker för att fylla en påtaglig brist i organisationen (+41 000 kr.).
9. Medel begärs för en beredskapsassistent, en instrumentmakare, en laboratoricassistent och tre kvalificerade kontorsbiträden. Vidare tas kostnader upp för diagnostikberedskap m. m. (+242 000 kr.).
10. För förberedelse av omlokalisering till Uppsala tas upp kostnader för två tjänstemän och därutöver vissa konsultkostnader (+ 178 000 kr.).
Departementschejen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1974/
75 anvisa ett förslagsanslag av 16 354 000 kr.
F 4. Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m. 1972/73 Utgift 158 801 Reservation 27 661 1973/74 Anslag 50 000 1974/75 Förslag 50 000
Anslaget ir avsett för inköp av sådan laboratorieutrustning m. m. som krävs under beredskapstillstånd och krig.
Lantbruksstyrelsen
Styrelsen föreslår att anslaget förs upp med 150 000 kr., varav 50 000 kr. för lokalhyror och andra fasta kostnader, 35 000 kr. för övning i uppsättning av beredskapslaboratorium samt 65 000 kr. för utbyte av substrat vid ett laboratorium, inköp av viss materiel m. m.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 50 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Anskaffande av viss laboratorieutrustning m.m. för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr.
Prop. 1974: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 78
F 5. Veterinärstaten 1972/73 Utgift 20258 151 1973/74 Anslag 20 728 000 1974/75 Förslag 23 287 000
Från anslaget avlönas personal i distriktsveterinärorganisationen. Vidare bekostas bl. a. viss kursverksamhet för veterinärpersonal m. fl.
1973 års riksdag har antagit ändrade grunder för distriktsveterinärorganisationen (prop. 1973: 178, JoU 1973: 51, rskr 1973: 378).
1973 /74 Beräknad ändring 1974/75
Lantbruks- Departe-
styrelsen ments-
chefen Personal
| Distriktsveterinärer | 285 | — | — |
| Veterinärstipendiater | 12 297 | — — | -— — |
Anslag
| Lönekostnader | 18863 000 = +2 461 000 42 461 000 | ||
| Sjukvård | 11 000 | — | — |
| Reseersättningar | 1719 000 | — | — |
| Expenser | 21000 + 342 000 + 101 000 | ||
| Kursverksamhet | 111 000 | — | — |
Omkostnader vid karantänsan-
stalten i Haparanda för husdjur 3000 — 3 000 — 3 000
20728 000 = --2800 000 +2 559 000
Lantbruksstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning m. m. 2461 000 kr., varav 496 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. För personalvårdande åtgärder m. m. behövs 8 000 kr.
3. Automatisk databehandling av distriktsveterinärernas praktikverksamhet bör införas. Kostnaderna för budgetåret 1974/75 beräknas till 333 000 kr., varav 103 000 kr. för engångsutgifter.
4. Karantänsanstalten i Haparanda avvecklas (— 3 000 kr.).
Departementschefen
Hur den av föregående års riksdag antagna ändringen i grunderna för distriktsveterinärorganisationen påverkar förevarande anslag för budgetåret 1974/75 kan ännu inte överblickas.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 23 287 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för utvidgad verksamhet med automatisk databehandling av distriktsveterinärernas praktikverksamhet.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 79
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vererinärstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslags-
anslag av 23 287 000 kr.
F 6. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. 1972/73 Utgift 6 494 368 1973/74 Anslag 4 000 000 1974/75 Förslag 4 000 000
Anslaget är främst avsett för kostnader och ersättningar i samband med bekämpande av eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar, såsom salmonellos och mul- och klövsjuka.
Lantbruksstyrelsen
Styrelsen föreslår att anslaget förs upp med 4 milj. kr. och att styrelsen bemyndigas att liksom för innevarande budgetår använda högst 200 000 kr. av anslaget för särskilda undersökningar avseende främst salmonellos.
Departementschefen
Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m.m.
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000
kr.
F 7. Bidrag till djursjukvård i vissa fall
| 1972/73 Utgift | 601 975 |
| 1973/74 Anslag | 600 000 |
| 1974/75 Förslag | 600 000 |
Anslaget disponeras av samtliga länsstyrelser för bidrag enligt kungörelsen (1946: 164) om statsbidrag till mindre bemedlade för djursjukvård m. m. (ändrad senast 1971: 1147).
Lantbruksstyrelsen Bidrag utgår till djurägare vars taxerade årsinkomst inte överstiger 5 000 kr. Anslaget föreslås föras upp med oförändrat belopp.
Departementschefen Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag. Jag hemstiller att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till djursjukvård i vissa fall för budgetåret 1974/
75 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 80 F 8. Veterinärinrättningen i Skara
| 1972/73 Utgift | 768 703 |
| 1973/74 Anslag | 819 000 |
| 1974/75 Förslag | 700 000 |
Veterinärinrättningen i Skara, som organisatoriskt lyder under vete-
rinärhögskolan, är sjukvårdsanstalt för husdjur och utövar djursjukvård mot ersättning. Vid inrättningen får även bedrivas vetenskapliga undersökningar rörande husdjurens sjukdomar. Veterinärinrättningen leds av en nämnd. Föreståndare och platschef
är en chefsveterinär.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Veterinär- Departe-
högskolan ments-
chefen Personal
| Veterinär personal | 5 | — | — |
| vrig personal | 15 20 | — — | — — |
Anslag
Utgifter
| Lönekostnader | 604 000 - + 68 000 + 68 000 |
| Omkostnader | 965 000 4329 000 +229 000 1 569 000 +397 000 + 297 000 |
| Inkomster | 750 000 +416 000 +416 000 |
Nettoutgift 819 000 — 19 000 —119 000
Veterinärhögskolan
1. Pris- och löneomräkning 81 000 kr., varav 19 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. 0-alternativet innebär en minskning av anslaget med 40 000 kr.
3. Vid veterinärinrättningen bör inrättas en tjänst som stallförman. Delposten för arvoden till tillfällig personal kan i så fall minskas med motsvarande belopp.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Verterinärinrättningen i Skara för budgetåret 1974/75 an-
visa ett förslagsanslag av 700 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 81
F 9, Statens centrala frökontrollanstalt: Förvaltningskostnader 1972/73 Utgift 8 936 759 1973/74 Anslag 9933 000 1974/75 Förslag 10 084 000
Statens centrala frökontrollanstalt är centralt organ för den statliga frökontrollverksamheten med uppgift att mot fastställda avgifter verkställa analysering, provtagning och plombering m. m. av utsädesvaror samt att bedriva forskning och försöksverksamhet i syfte att främja tillhandahållandet av fullgott utsäde. Anstalten bedriver vidare rådgivning och upplysning samt utövar tillsyn av efterlevnaden av lagar och förordningar samt arbetar för samordning av frökontrollverksamheten. Anstalten har hand om uppbörden av växtförädlingsavgifter.
Statens centrala frökontrollanstalt leds av en styrelse. Chef för anstalten är en föreståndare. Anstalten omfattar en huvudinstitution samt två öppna filialer och en sluten filial. Den slutna filialen utför frökontroll vid W. Weibull AB.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Statens Departe-
centrala ments-
frökontroll- chefen
anstalt Personal
| Handläggande personal | 26 | — | — |
| Övrig personal | 139 165 | — 6 — 6 | — 6 — 6 |
Anslag
| Lönekostnader | 6 908 000 + 150 000 +148 000 |
| Sjukvård | 20 000 — — |
| Reseersättningar | 92 000 + 8000 + 5000 |
| Därav utrikes resor | (7.000) (+ 2000) (+ 1000) |
| Lokalkostnader | 962 000 + 37 000 + 37 000 |
| Expenser | 154 000 + 10000 + 7000 |
Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark 25 000 + 1000 + 1000 Övriga utgifter 1772 000 — 26 000 — 47 000
9 933 000 + 180 000 +151 000
Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt, som redovisas på
driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 6,4 milj. kr. (1973/74 6 milj. kr.).
Statens centrala frökontrollanstalt
1. Pris- och löneomräkning m. m. 375 000 kr., varav 176 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. 6 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bilaga 11
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementct 82
2. 0-alternativet innebär en minskning av anslaget med 506 000 kr., varav 214 000 kr. motsvaras av en reell minskning av behovet av medel.
3. Som en följd av intensiv rationalisering beräknas det vara möjligt att nedbringa antalet anställda med sex personer (—178 000 kr.). Vidtagna och påbörjade rationaliseringar under budgetåren 1968/69—1974/ 75 minskar personalen med sammanlagt 46 personer.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen .
att till Statens centrala frökontrollanstalt: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 10 084 000
kr.
F 10. Statens centrala frökontrollanstalt: Utrustning
| 1972/73 Utgiflt | 31 666 Reservation | 30 379 |
| 1973/74 Anslag | 60 000 | oe |
| 1974/75 Förslag | 60 000 |
Statens centrala frökontrollanstalt
För att möjliggöra fortsatt utnyttjande av nya tekniska framsteg med personalreduceringar som följd krävs oförändrade medel för investeringar i utrustning.
Effekten av den upprustning som genomförts framgår bäst av att mot gjorda investeringar svarar en för budgetåret 1973/74 årlig besparing av 1,8 milj. kr. i lönekostnader. För att bibehålla nuvarande ambitionsnivå förutsätter anstalten fortsatt oförändrad medelsanvisning under anslagsposten.
Departementschefen
Jag biträder statens centrala frökontrollanstalts förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens centrala frökontrollanstalt: Utrustning för budget-
året 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kr.
F 11. Statens växtskyddsanstalt 1972/73 Utgift 7216 007 1973/74 Anslag 7 910 000 1974/75 Förslag 8 290 000
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 82
Statens växtskyddsanstalt är centralt statligt organ för uppgifter på växtskyddets område samt för åtgärder till skydd av vegetabiliska produkter. Anstalten bedriver forskning och praktiska försök i syfte att skydda den inhemska växtodlingen mot sjukdomar och skador, som förorsakas av virus, växter eller djur eller som är av fysiogen art. Anstalten utför vidare undersökningar och utredningar rörande skador, som insekter m. fl. förorsakar på lagrade vegetabiliska produkter. Anstalten anordnar växtskyddskurser för konsulenter och instruktörer samt lämnar allmänheten råd och upplysningar i anslutning till sin verksamhet. Anstalten svarar för kontroll av import och export av växter och växtprodukter.
Statens växtskyddsanstalt leds av en styrelse. Chef för anstalten är en föreståndare. Anstalten består av en central huvudinstitution samt filialer, som är förlagda till olika delar av landet.
1973;74 Beräknad ändring 1974/75
Statens Departe-
växtskydds- ments-
anstalt chefen Personal
| Handläggande personal | 38 | +2 | — |
| Övrig personal | 72 110 | +7 +9 | -— — |
Anslag
| Lönekostnader | 6 135 000 + 725 000 -t- 209 000 | |
| Sjukvård | 8 000 | — — |
| Reseersättningar | 196 000 + 33 000 | 4 000 |
| Därav utrikes resor | (17 000) (+ 2 000) (-i- 2 000; | |
| Lokalkostnader | 788 000 + 134000 + 131 000 | |
| Expenser | 196 000 + 23000 + 11 000 | |
| Särskilda undersökningar | 239 000 + 24000 + 10000 | |
| Övriga utgifter | 348 000 + 48 000 + 15 000 |
7 910 000 + 987000 —-— 380000
Avgifter för växtskyddsinspektion m. m., som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 2 445 000 kr. (1973/74 2 273 000 kr.).
Statens växtskyddsanstalt
1. Pris- och löneomräkning 414 000 kr., varav 147 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. 0-alternativet innebär en anslagsminskning med 408 000 kr.
3. För resistensprövning erfordras en utbyggnad av anstaltens resurser (-+561 000 kr.).
4, Undersökningar rörande smågnagare fordrar en anslagsökning (+138 000 kr.).
Prop. 1974: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 84
5. Med hänsyn till det försämrade fytosanitära läget i landet föreslås en förstärkning av anstaltens inspektionsavdelning (+ 199 000 kr.).
6. En arvodesbefattning för trädgårdsbrukets växtskydd föreslås överförd på extra ordinarie stat. För nödvändig teknisk biträdeshjälp erfordras ett kvalificerat biträde. (-1-59 000 kr.)
7. För att erhålla behövlig skrivhjälp m. m. vid filialen i Åkarp behövs ett biträde. Även medel för skötsel av trädgård bör anslås. (446 000 kr.)
3. Den resistensbiologiska forskningen vid anstaltens norrlandsfilial i Röbäcksdalen fordrar vissa personalförstärkningar. En tjänst som institutionstekniker bör inrättas, varjämte en vaktmästartjänst bör bytas mot en tjänst som försökstekniker (454 000 kr.).
9. För vissa andra uppgifter behöver anslaget ökas med 16 000 kr.
Departementschefen
Utredningen om kontroHanstalterna på jordbrukets område har den 21 september 1973 avgett betänkandet (Ds Jo 1973: 5) Den framtida växtskyddsverksamheten. Betänkandet, som har remissbehandlats, berör växtskyddsanstaltens framtid. Jag har för avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att för riksdagen lägga fram särskild proposition med förslag till riktlinjer för växtskyddsverksamheten.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens växtskyddsanstalt för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 8 290 000 kr.
F 12. Bekämpande av växtsjukdomar
| 1972/73 Utgift | 764 063 |
| 1973/74 Anslag | 150 000 |
| 1974/75 Förslag | 150 000 |
Från anslaget bestrids ersättningar för kostnader till följd av åtgärder mot spridning av växtsjukdomar och för förluster på grund av sådana sjukdomar. BL a. utgår ersättning vid utrotande av berberis och bekämpande av vissa potatissjukdomar. Vidarc bestrids vissa kostnader för beredskapsåtgärder mot koloradoskalbaggen från anslaget.
Lantbruksstyrelsen
Behovet av ytterligare medel för särskilda insatser mot koloradoskalbaggen kan ännu inte överblickas. Styrelsen föreslår att anslaget förs upp med oförändrat belopp.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 85
Departementschefen
Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1974/753
anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kr.
F 13. Statens lantbrukskemiska laboratorium 1972/73 Utgift 4 021 6541 1973/74 Anslag 4 160 000 1974/75 Förslag 4233 000
Statens lantbrukskemiska laboratorium är centralt organ för kemisk analysverksamhet i fråga om produkter från jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring samt förnödenheter för dessa näringars behov. Laboratoriet utför analyser och undersökningar på uppdrag av myndigheter eller enskilda och fungerar som servicelaboratorium för forskning och försöksinstitutioner på jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens områden. Laboratoriet utvecklar analys- och provtagningsmetoder av betydelse för den lantbrukskemiska analysverksamheten samt lämnar råd och upplysningar i ämnen som hör till laboratoriets verksamhetsområde.
Statens JlJantbrukskemiska laboratorium leds av en styrelse. Chef för laboratoriet är en föreståndare. Inom laboratoriet finns två avdelningar, en jordavdelning och en foderavdelning, samt en särskild sektion för metodutveckling. Dessutom finns en norrlandsfilial i Röbäcksdalen.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Statens Jant- Departe-
brukskemiska ments-
laboratorium "chefen
Personal
| Handläggande personal | : 10 | +1 | — |
| Övrig personal | 41 51 | +1 +2 | - — |
Anslag
| Lönekostnader | 2 643 000 + 360 000 + 68 000 |
| Sjukvård ' | 8 000 + 3 000 + 3000 |
| Reseersättningar | 16 000 + 24000 + 2000 |
| Därav utrikes resor | (5000) (+ = 5000) (—) |
| Lokalkostnader | 1225 000 — 22 000 — 22 000 |
| Expenser | 62 000 + 26 000 + 4000 |
| Övriga utgifter | 206 000 + 199 000 + 18 000 |
4 160 000 + 590 000 + 73 000
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 86
Inkomster vid statens lantbrukskemiska laboratorium, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 1,5 milj. kr. (1973/74 1,5 milj. kr.).
Statens lantbrukskemiska laboratorium 1. Pris- och löncomräkning 78 000 kr., varav 63 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. 2. 0-alternativet innebär nedläggning av den nystartade norrlandsfilialen i Umeå, vilket medför en årlig besparing av 354 000 kr. Engångsutgiften för överföring av verksamheten till Uppsala beräknas till 27 000 kr. 3. Breddning av metodutvecklingen med hjälp av en försöksledare har genomförts med hjälp av från uppdragsverksamheten inbesparade medel. Dessa medel behövs nu i uppdragsverksamheten (- 79 000 kr.). 4. En reserv för extra arbetskraft behövs för att uppdragsverksamheten skall kunna ökas (+ 166 000 kr.). 5. För ökad metodutveckling och för svårare uppdragsanalyser behövs ett kvalificerat laboratoriebiträde (4-43 000 kr.). 6. För övriga uppgifter inom anstalten behövs en förstärkning med 224 000 kr.
Departementschefen Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Statens lantbrukskemiska laboratorium för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 4 233 000 kr.
F 14. Statens maskinprovningar 1972/73 Utgift 2 896 128 1973/74 Anslag 2 798 000 1974/75 Förslag 2928 000
Statens maskinprovningar har till uppgift att prova i allmänna han- deln förekommande maskiner för jordbruk, skogsbruk, trädgårdsbruk och livsmedelsindustri samt att lämna upplysningar om deras beskaffenhet genom att ge ut tryckta meddelanden rörande verkställda provningar. Bland maskinprovningarnas uppgifter i övrigt ingår att lämna allmänheten råd och upplysningar samt att verka för en ändamålsenlig maskinanvändning. | | Statens maskinprovningar leds av en styrelse. Chef för maskinprovningarna är en föreståndare. Inom maskinprovningarna finns en huvudexpedition, tre allmänna avdelningar och en avdelning för livsmedelsindustrins maskiner. |
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet - 87
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Statens Departe-
maskin- ments-
provningar chefen
Personal | Handläggande personal 11 — —
vrig personal 18 — | oo
29 — —
Anslag . . |
Lönekostnader 1777 000 + 77 000 + 77 000
| Sjukvård | 2 000 - | — | — |
| Reseersättningar | | 84 000 | — | — |
| Därav utrikes resor | (4 000) | (ej max.) (+ 1000) | |
| Lokalkostnader | 28 000 + 53 000 + 53 000 | ||
| Expenser | 225 000 | — | — |
| Övriga utgifter | 182 000 | — | — |
2 798 000 +130 000 + 130 000
Inkomster vid statens maskinprovningar, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 800 000 kr. (1973/74 750.000 kr.).
Statens maskinprovningar
1. Pris- och Jöneomräkning 130 000 kr., varav 43 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. 0-alternativet innebär för maskinprovningarna att en försöks-
teknikertjänst (eventuellt en försöksledartjänst) samt en kontorsbiträdestjänst måste dras in och vederbörande befattningshavare avskedas. Därjämte måste övriga kostnader reduceras i ungefärlig proportion till nuvarande andel.
3. Maximeringen av beloppet för utlandsresor föreslås slopad.
Departementschefen |
Med bhbänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens maskinprovningar för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 2 928 000 kr.
F 15. Statens växtsortnämnd
| 1972/73 Utzift | 117 105 |
| 1973/74 Anslag | 122 000 |
| 1974/75 Förslag | 142 000 |
Statens växtsortnämnd handhar uppgifter enligt växtförädlarrätts-
lagen (1971: 392, ändrad 1971: 628) och kungörelsen (1968: 214) om
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 88
statsplombering av utsäde (ändrad senast 1971: 394). Nämnden full-
gör de skyldigheter som åligger myndighet i unionsstat enligt konventionen den 2 december 1961 för skydd för växtförädlingsprodukter.
Nämnden består av ordförande samt 13 andra ledamöter. Inom nämn-
den finns en avdelning för växtförädlarrättsfrågor samt en avdelning för odlingsvärdesprövning med en sektion för lantbruksväxter och en sektion för köksväxter. Hos nämnden finns ett kansli som förestås
av en chef.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Statens Departe-
växtsort- ments-
nämnd chefen
Personal
| Handläggande personal | 1 | — | — |
| Övrig personal | 1 2 | = — | — — |
Anslag
Utgifter
| Lönekostnader | 106.000 + 44000 + 15000 |
| Sjukvård | 100 — — |
| Reseersättningar | 40000 + 2000 + 2000 |
| Därav utrikes resor | (20 000) (+ 5000) (4 2000) |
| Lokalkostnader | 14000 +4- 1000 + 1000 |
| Expenser | 17000 + 1500 + 1000 |
| Övriga utgifter | 4900 + 1500 + 1000 |
182 000 + 50 000 + 20 000 Uppbördsmedel Avgifter 60 000 — —
Nettoutgift 122000 + 50 000 + 20 000
Statens växtsortnämnd
1. Pris- och löneomräkning m. m. 49 000 kr., varav 3 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. 0-alternativet innebär en minskning med 8 400 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1974/75 anvisa ctt
förslagsanslag av 142 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 89
G. UTBILDNING OCH FORSKNING
G 1. Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader 1972/73 Utgift 142 152 047 1973/74 Anslag 148 312 000 1974/75 Förslag — 54512 000
1 Inkl. delar av anslagen Alnarpsinstitutet: Förvaltningskostnader och Alnarpsinstitutet: Materiel m.m.
Vid lantbrukshögskolan bedrivs utbildning, forskning, försöksverksamhet och rådgivning på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden. Försöksverksamheten omfattar även renskötseln. Forsknings- och undervisningsorganisationen är innevarande budgetår uppdelad på 15 institutioner, Utbildningen, som är femårig, är uppdelad på linjer för agronomer, hortonomer och landskapsarkitekter. Varje år antas 145 studerande varav 105 på agronomlinjen, 10 på hortonomlinjen och 30 på landskapsarkitektlinjen. Försöksverksamheten, som följer ett program som årligen fastställs av högskolestyrelsen (riksförsöksprogrammet), bedrivs inom institutionernas försöksavdelningar och vid högskolans försöksstationer i skilda delar av landet. Genom konsulentavdelningen förmedlas resultaten av forskning och försöksverksamhet till bl.a. de statliga rationaliseringsorganen på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden.
Styrelsen för lantbrukshögskolan är också styrelse för Alnarpsinstitutet. Institutet har till uppgift att meddela undervisning på lantbrukets och trädgårdsnäringens områden. Inom institutet finns en lantbruksavdelning och cen trädgårdsavdelning. Vid Jantbruksavdelningen finns lantmästarkurs. Vid trädgårdsavdelningen anordnas trädgårdsteknikerkurs, trädgårdsförmanskurs, två grundläggande yrkeskurser per år samt propedeutisk kurs för hortonomie studerande. Till lantmästarkurserna antas 128 elever. Vid trädgårdsavdelningen antas 20 elever till teknikerkursen, 40 till förmanskursen, 60 till grundkurserna och 10 till den propedeutiska kursen.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Lantbruks- Departe-
högskolan ments-
chefen Personal Utbildning, forskning och
försöksverksamhet Lärare, försöksledande
personal m. fl. 257 +14 + 3
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 90
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Lantbruks- Departe-
| högskolan | ments- chefen | |||
| Bibliotek m.m. | | | | | ||
| Handläggande personal | 4 | — | — | |
| Övrig personal | 10 | — | — |
Centrala förvaltningen Handläggande personal 14 — — Övrig personal 75 + 1 oo Konsulentavdelningen
| Handläggande personal | 16 | — | — |
| Övrig personal | 12 388 | — +15 | — + 3 |
Anslag Utgifter Lönekostnader 29 512 000 +2083 000 = +1 297 000 Sjukvård 100 000 + 60000 + 560000 Reseersättningar | 392 000 + 40000 + 20000
Därav utrikes resor (11 500) (--) (— Lokalkostnader 17 047 000 +4 847 000 = +4 869 000 Expenser 946 000 + 157000 + 60000
Därav akademiska högtidligheter
m.m. (12 000) (—) (—) Doktorandstipendier 140 000 — — Bidrag till tryckning av doktors-
avhandlingar m. m. 92 000 — — Driftkostnader för baljväxt-
laboratoriet 72 000 — = Utländska forskare 28 000 — — Ersättning till Alnarps egen-
dom för vägunderhåll m. m. 18 000 + 2 000 — Underhåll av park- och
prydnadsanläggningar vid |
Alnarp 23 000 + 10 000 — Bidrag till driften av
Norrvikens trädgårdar 100 000 — — Kostnader för undervisnings-
odlingar på Alnarp — + 150 000 —
48 387 000 -+7 349 000 = +6 306 000 Uppbördsmedel Försålda baljväxtkulturer
m.m. 75 000 — — Medel från Stiftelsen Oscar och es
Lili Lamms Minne — — + 106 000
Nettoutgift 48 312 000 +7 349 000 = -+6 200 000
Lantbrukshögskolan
Verksamheten vid lantbrukshögskolan utgör ett grundläggande led i arbetet att effektivisera jordbruks- och trädgårdsproduktionen i syfte att få fram billigare och bättre livsmedel och förbättra berörda näringars konkurrensförmåga. Vid lantbrukshögskolan pågår även forskning och försök inom näraliggande områden. Högskolan medverkar vidare
Prop. 1974: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 91
i u-landshjälpen för utveckling av u-ländernas livsmedelsproduktion. Enligt högskolans uppfattning bör utbildningen prioriteras högst av högskolans olika verksamheter. Dels måste basresurserna förstärkas för att ge de studerande en fullvärdig utbildning, dels måste vissa nya utbildningslinjer erhålla ökade resurser.
1. Pris- och löneomräkning m. m. 5 758 000 kr., varav 771 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. O-alternativet innebär en minskning av resurserna. med nära 2 milj. kr. under detta anslag och med 0,5 milj. kr. under driftkostnadsanslaget, En minskning av resurserna måste resultera i en minskad in-. tagning av elever. En avveckling av landskapsarkitektutbildningen kan övervägas. Med en minskning av utbildningen följer automatiskt cn begränsning av forskningen. |
3. Enligt beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973: 107, JoU 1973: 26, rskr 1973: 233) skall ett västra husdjursförsöksdistrikt inrättas. Medel bör anvisas för en distriktsförsöksledare (+92 000 kr.).
4. Innehavaren av en personlig biträdande professur uppnår pensionsperiodens nedre gräns den 1 juli 1974. Med hänsyn till att en kvalificerad forskartjänst härvid dras in bör en tjänst som docent inrättas. (--87 000 kr.)
5. Ytterligare 5 000 assistenttimmar behövs för undervisningen (4279 000 kr.).
6. Medel för speciallärare behövs för bl.a. landskapsarkitektutbildningens ämnesområden och för utbildningen av agronomer med teknisk inriktning (+ 103 000 kr.).
7. Med överlämnande av August T. Larssons donationsfond om ca 2,2 milj. kr. begärs en biträdande professur i lantbrukets informationslära (597 000 kr). |
8. En tjänst som universitetslektor i lantbruksbyggnader bör inrättas (+97 000 kr.). Lantbrukshögskolan har vidare i skrivelse den 22 augusti 1973 redovisat förslag till förbättring av den tekniska utbildningen.
9. Den omfattande nybyggnadsverksamheten i samband med bl. a. veterinärhögskolans omlokalisering medför behov av en skyddsingenjör (+-58 000 kr.). n .
10. För landskapsarkitektutbildningen behövs ytterligare en tjänst. som universitetslektor (497 000 kr.).
11. En tjänst som försöksledare föreslås omvandlad till en tjänst som statshortonom vid försöksavdelningen för växtförädling av frukt och bär vid Balsgård (++22 000 kr.).
12. Medel behövs för anställning av tillfällig personal vid konsulentavdelningen (+61 000 kr.).
13. Kostnaderna för de undervisningsodlingar inom Alnarps trädgårdar som används i undervisningen vid lantbrukshögskolan beräknas till 150 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 92
14. En tjänst som statsagronom i produktkvalitet bör inrättas (54-100 000 kr.).
15. En tjänst som förste konsulent vid institutionen för radiobiologi och cen forskarassistenttjänst inom området lantbrukets inre arbetsmiljö föreslås (-i-162 000 kr.).
16. Anslaget föreslås i övrigt räknas upp med 186 000 kr.
Kammarkollegiet har yttrat sig över högskolans förslag såvitt avser punkten 7 ovan. Enligt kollegiets mening torde donators önskemål bäst tillgodoses om staten övertar donationskapitalet och inrättar en biträdande professur i lantbrukets informationslära.
Organisationskommittén för omlokalisering av veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt (OKV) har i skrivelse den 30 augusti 1973 begärt medel för ett gemensamt bibliotek för lantbruksvetenskap och veterinärmedicin på Ultuna. För budgetåret 1974/75 begär kommittén att medel ställs till det gemensamma bibliotekets förfogande för ytterligare en bibliotekarie, två biblioteksbiträden samt en expeditionsvakt (4170 000 kr.). Statskontoret, som yttrat sig över framställningen, tillstyrker den begärda medelsförstärkningen.
Styrelsen för lantbrukshögskolan har i skilda skrivelser föreslagit ändrat ämnesinnehåll för vissa professurer, som inom kort skall ledigförklaras. Styrelsen föreslår sålunda att professurerna i marklära och växtpatologi ändras till professur i marklära, särskilt markkemi resp. professur i växtpatologi, särskilt mykologi. Styrelsen föreslår vidare att benämningen på professuren i växtfysiologi ändras till professur i växtfysiologi I. Med växtfysiologi I avses därvid växtfysiologi, särskilt tillväxtens fysiologi, medan växtfysiologi II skulle innefatta växtfysiologi, särskilt metabolisk fysiologi. Styrelsen föreslår också att benämningen på biträdande professuren i växtnäringslära ändras till biträdande professur i växtnäringslära I. AÄmnesinnehållet avses därvid omfatta den oorganiska växtnäringsläran (mineralämnesläran) med anknytning till växternas näringsfysiologi, marken som oorganisk växtnäringskälla och kemiskt reaktionssystem, handelsgödseln och dess användning samt markkartering. Med växtnäringslära II skulle förstås växtnäringslärans markbiologiska aspekter, marken som biologiskt reaktionssystem, de mikrobiella markprocessernas samspel med och betydelse för växtodlingen, den organiska marksubstansen som bördighetsfaktor, organiska gödselmedel samt markunderhåll och markvård som långsiktiga åtgärder.
Styrelsen för lantbrukshögskolan har i skrivelse den 17 augusti 1973 inkommit med förslag angående Alnarpsinstitutets organisation. Alnarps-
Prop. 1974: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 93
institutet utgör en särskild utbildningsenhet för lantmästar- och trädsgårdsteknikerutbildning. Institutet har en med lantbrukshögskolan gemensam styrelse. Institutets kansli ingår i högskolans centrala förvaltning. Med utgångspunkt från en utredning som styrelsen låtit utföra och med yttranden över denna av berörda parter på Alnarpsinstitutet och institutionen för trädgårdsvetenskap och landskapsplanering samt elevrepresentanter föreslår styrelsen att Alnarpsinstitutet integreras i högskolan och bildar en institution vid denna. Den nya institutionen föreslås bli helt likställd med övriga institutioner vid högskolan. Forskning skall dock inte bedrivas vid institutionen. Styrelsen föreslår att institutionen skall benämnas institutionen för lantbruks- och trädgårdsteknisk utbildning och att den skall förestås av en prefekt som utses av styrelsen. Nuvarande institutionschefen och biträdande institutionschefen förordnas som avdelningsföreståndare för var sin avdelning.
Remissyttranden över förslaget har avgetts av statskontoret, skolöverstyrelsen, Sveriges förenade studentkårer, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO). Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget att ombilda Alnarpsinstitutet till en institution inom lantbrukshögskolan.
Departementschefen
Jag tar först upp förslaget rörande Alnarpsinstitutets organisation. 1973 års riksdag (prop. 1973:1 bil. 11 s. 124, JoU 1973:1, rskr 1973: 86) behandlade ett förslag rörande den framtida utbildningen av lantmästare och trädgårdstekniker vid Alnarpsinstitutet. Enligt det nu aktucila förslaget skall Alnarpsinstitutet ombildas till en institution vid lantbrukshögskolan. Institutionen blir likställd med högskolans övriga institutioner med det undantaget att någon forskning inte skall bedrivas vid institutionen. Vidare innebär förslaget att medlen till ifrågavarande verksamhet anvisas under anslagen till Jantbrukshögskolan. Liksom remissinstanserna finner jag att förslaget tillgodoser såväl önskemålen om en enhetligare organisation av utbildningsverksamheten som kraven på bättre samordning och rationell användning av tillgängliga resurser. Jag har sålunda ingen erinran mot att Alnarpsinstitutet med lantmästar- och trädgårdsteknikerutbildningen inordnas som en institution vid lantbrukshögskolan. Institutionen bör benämnas institutionen för lantmästar- och trädgårdsteknikerutbildning. |
Kungl. Maj:t medgav genom beslut den 26 maj 1972 att styrelsen för Jantbrukshögskolan fick ta emot ett årligt belopp av ca 300 000 kr. från Stiftelsen Oscar och Lili Lamms Minne för att vid högskolan inrätta en extra professur i ekologisk miljövård. Genom beslut den 10 augusti 1973 har Kungl. Maj:t tillsatt tjänsten. För nästa budgetår har lönekostnaderna för professuren beräknats under anslagsposten Löne-
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 94
kostnader samtidigt som ctt lika stort belopp tagits upp som uppbördsmedel. Enligt vad jag sedermera inhämtat är stiftelsen beredd att till statsverket överlämna ctt engångsbelopp för att bestrida de årliga kostnaderna för professuren. Om ett sådant belopp överlämnas är jag beredd föreslå Kungl. Maj:t besluta att ifrågavarande tjänst omvandlas till en ordinarie professur och att det särskilda uppbördsbeloppet inte behöver inlevereras. Riksdagens bemyndigande att inrätta ifrågavarande professur bör därför inhämtas.
Jag har ingen erinran mot lantbrukshögskolans förslag till ändrade benämningar av vissa professurer. Jag förordar sålunda att professurerna i marklära, växtpatologi och växtfysiologi i samband med återbesättande ändras till professur i marklära, särskilt markkemi, professur i växtpatologi, särskilt mykologi resp. professur i växtfysiologi I. Jag har heller inget att erinra mot att biträdande professuren i växtnäringslära ändras till biträdande professur i växtnäringslära I.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 54 3512 000 kr. Jag har därvid i överensstämmelse med 1973 års riksdagsbeslut (prop. 1973: 107, JoU 1973: 26, rskr 1973: 233) om inrättande av en fältstation i Skara beräknat medel för cen tjänst som distriktsförsöksledare (3). Jag har vidare räknat med att en biträdande professur i lantbrukets informationslära inrättas vid högskolan mot att kapitalet i August T. Larssons donationsfond om ca 2,2 milj. kr. övertas av staten (7). Vidare har jag beräknat medel för en tjänst som universitetsiektor i lantbruksbyggnader, vilket ger högskolan möjlighet till ökad satsning på den tekniska utbildningen (8). För det gemensamma bibtlio- 1eket för lantbruksvetenskap och veterinärmedicin på Ultuna har jag räknat upp anslaget med 134 000 kr. Det förslag om utökat stöd till universilelsrestauranger som chefen för utbildningsdepartementct tidigare denna dag redovisat vid sin anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. förutsätter vidare en uppräkning av lokalkostnaderna med 22 009 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna vad jag i det föregående förordat i fråga om Aln-
arpsinstitutets inordnande i lantbrukshögskolan,
[55] . bemyndiga Kungl. Maj:t att vid lantbrukshögskolan inrätta
en professur i ekologisk miljövård i enlighet med vad jag för-
ordat i det föregående,
2 . bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra benämningar på professu-
rer i enlighet med vad jag förordat i det föregående,
4. till Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 54 512 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 95
G 2. Lantbrukshögskolan: Driftkostnader 1972/73 Utgift 110 359 464 Reservation 12.425 813 1973/74 Anslag 110917 000 1974/75 Förslag 11 557 000
1 Inkl. delar av anslagen Alnarpsinstitutet: Förvaltningskostnader och Alnarpsinstitutet: Materiel m. m.
Från anslaget bestrids omkostnaderna m.m. för institutionernas verksamhet samt lönekostnaderna för teknisk och administrativ personal vid institutionerna.
Lantbrukshögskolan
0-alternativet minskar anslaget med 0,5 milj. kr. Av den begärda anslagsökningen hänför sig 743 600 kr. till pris- och löneomräkning, varav 146 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. Inrättandet av intondentsbefattningar avlastar prefekterna m.fl. olika administrativa göromål. Medel för tre sådana tjänster erfordras (+ 173 000 kr). För pedagogiskt utvecklingsarbete krävs 50 000 kr. Det ökade antalet studerande ställer ytterligare krav på resurser för material och övrig utrustning (100 000 kr.). Kostnader för viss undervisning som Uppsala universitet ger för högskolans studerande beräknas till 50 000 kr. För nya utbildningskurser och för forskarutbildningen erfordras ytterligare 120 000 kr. För främjande av ograducrade' forskares vetenskapliga verksamhet och för resebidrag till utländska studie- och kongressresor behöver anslaget räknas upp med 20 000 kr. resp. 15 000 kr. I övrigt bör anslaget höjas med 1 084 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör räknas upp med 640 000 kr. Jag hemställer att Kunzl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantbrukshögskolan: Driftkostnader för budgetåret 1974/
75 anvisa ett reservationsanslag av 11 557 000 kr.
G 3. Lantbrukshögskolan: Bokinköp m. m 1972/73 Utgift 1724 734 Reservation 156 160 1973/74 Anslag 1756 000 1974/75 Förslag 806 000
1 Inkl. del av anslaget Alnarpsinstitutet: Materiel m.m,
Från anslaget bestrids omkostnaderna för högskolans bibliotcks- och publikationsverksamhet.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 96
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Lantbrukshög- = Departe-
skolan ments-
chefen
Biblioteksverksamheten 465 000 + 140 000 + 31 000 Publikationsverksamheten 291 000 + 125 000 + 19 000
756 000 +265 000 + 50 000
Lantbrukshögskolan
Av den begärda anslagshöjningen hänför sig 65 000 kr. till prisstegringar. Ökade krav på biblioteksverksamheten gör att anslaget behöver höjas med 100 000 kr. Som ett resultat av högskolans expansion har publikationsverksamheten ökat. Anslaget bör även för detta ändamål höjas med 100 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantbrukshögskolan: Bokinköp m.m. för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 806 000 kr.
G 4. Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten 1972/73 Utgift 20 337 564 Reservation "1926 862 1973/74 Anslag 23 460 000 1974/75 Förslag 26 665 000
Från anslaget bestrids vissa driftkostnader för högskolans försöksverksamhet.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Tantbruks- Departe-
högskolan ments-
chefen
Försöksverksamheten 21 963 000 -+1559 000 +3 205 000 Ersättning till domänverkets
fond för upplåten mark 1497 000 — —
23 460 000 +1559 000 3205 000
Lantbrukshögskolan
1. Av den begärda ökningen är 916 000 kr. pris- och löneomräkning, varav 363 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. O-alternativet minskar försöksverksamhetens resurser med 1 126 000
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 97.
kr. Personalen minskas därmed med ca 20 personer. Bl. a. måste avdelningen för renförsök avvecklas.
3. Jordbrukssektionen föreslår att 32 nya projekt påbörjas 1974/75. Som särskilt angelägna områden framhålls jordbearbetningsfrågor, blötgödselns effekter, omväxlingsgrödor vid ensidig stråsädesodling, bekämpning av örtogräs, vallodlingsförsök samt trindsädesodling.
4. Inom husdjurssektionen framhålls förädlingsförsök, grovfoderkonservering, immunoglobulinstudier, svinproduktion samt ägg- och fjäderfäförsök. Totalt 235 nya projekt föreslås av denna sektion.
5. Bland trädgårdssektionens 20 nya projekt är bl.a. följande områden aktuella, nämligen förbättrad produktkvalitet, utveckling av nya eller i ringa omfattning odlade produkter samt utvärdering av kvalitativa egenskaper hos köksväxter.
6. Såsom väsentliga frågor inom tekniska sektionen bedöms byggnadstekniska undersökningar, klimatiseringsundersökningar, växthusundersökningar och utarbetande av rådgivningsunderlag.
7. På det företagsekonomiska området föreslås ett nytt projekt rörande åretruntutfodring på stall.
8. Beloppet för utrikes resor bör höjas från 14 000 kr. till 20 000 kr.
De partementschefen
Försöksverksamheten vid lantbrukshögskolan syftar till att ge jordbruket, husdjursskötseln (inkl. renskötseln) och trädgårdsnäringen direkt vägledning i praktiska och ekonomiska frågor. Verksamheten har karaktär av tillämpad forskning och det är enligt min mening angeläget att denna liksom annan forskning tillförs väsentligt ökade resurser. Anslaget bör räknas upp med 3 205 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten för budget-
året 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 26 665 000 kr.
G 5. Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m.
| 1972/73 Utgift | 106 828 |
| 1973/74 Anslag | 1.000 |
| 1974/75 Förslag | 1000 |
Anslaget avser de jordbruksegendomar som lantbrukshögskolan disponerar för sin försöksverksamhet samt Alnarps trädgårdar. Kungl. Maj:t fastställer årligen en stat för jordbruks- och trädgårdsdriften vid dessa enheter. Lantbrukshögskolan
Anslaget bör föras upp med oförändrat 1 000 kr. 7 Riksdagen 1974.1 saml. Nr I. Bilaga II
Prop. 1974: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 98
Departementschefen
Jag biträder lantbrukshögskolans förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöksstatio-
nerna m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.
G 6. Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader 1972/73 Utgift 16 623 624 1973/74 Anslag 15 184 000 1974/75 Förslag 25 720 000
Vid veterinärhögskolan bedrivs undervisning och forskning på det veterinärmedicinska området. Verksamheten är uppdelad på 16 institutioner. Vid högskolan bedrivs även djursjukvård. Utbildningen vid hög-
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Veterinär- Departe-
högskolan ments-
chefen Personal Utbildning och forskning . Lärare m. fl. 116 +12 + 2 Biblioteket Handläggande personal 3 — — Övrig personal 3 — — Centrala förvaltningen
| Handläggande personal | 3 | — | — |
| Övrig personal | so 30 155 | — +12 | + 2 |
Anslag
Lönekostnader 10 827000 + 1416000 + :569 000
| Sjukvård | 35000 —+ 5000 —+ 5 000 |
| Rescersättningar | 38 500 + 39 000 —+ 2 000 |
| Därav utrikes resor | (3 000) — (— |
| Lokalkostnader | 3 949 000 + 9903 000 + 9918 000 |
| Expenser | 207 800 + 42 700 +. 41700 |
Därav akademiska högtidligheter
m. m. (5 000) (—) (—) Doktorandstipendier 43 000 — : — Bidrag till tryckning av .
doktorsavhandlingar 10 000 — — Ersättning för avskaffade
examensavgifter 1 000 — — Utländska forskare 11000 — 9 000 — Kursmikroskop m. m. för
| studerande | 50 000 | — | — |
| Underhåll av park | 10700 + | 300 + | 300 |
| Utgifter för djursjukvården | 1 000 | — | — |
15 184 000 = +11415 000 +10 536 000
Prop. 1974: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 99
skolan omfattar till veterinärmedicine kandidatexamen två läsår och till veterinärexamen ytterligare tre och ett halvt läsår. Intagningen uppgår till 50 studerande per läsår. 1973 års riksdag beslutade om inrättande av en fältstation i Skara (prop. 1973: 107, JoU 1973: 26, rskr 1973: 233). Riksdagen beslutade samtidigt att förlägga undervisningen för de studerande under den sista terminen till fältstationen.
Veterinärhögskolan
Veterinärhögskolan får hittills anses ha haft en hög forskningspotential. Flertalet angelägna forskningsuppgifter har kunnat genomföras. För framtiden gäller att behovet av forskningsinsatser ökar kraftigt, inte minst till följd av pågående strukturrationalisering, centralisering och industrialisering av livsmedelsproduktionen. Kvaliteten på den veterinärutbildning som meddelas vid högskolan har internationellt sett ett mycket gott anseende. För att denna skall kunna bibehållas krävs dock inte oväsentliga förbättringar av resurserna på vissa områden.
J. Pris- och löneomräkning 10 257 000 kr., varav 263 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. O-alternativet medför att högskolans resurser måste minska med sammanlagt ca 1,5 milj. kr. En sådan besparing förutsätter en indragning av samtliga assistenttimmar. .
3. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni 1973 skall en tjänst som biträdande statsveterinär inrättas fr. o. m. den 1 juli 1974 (+97 000 kr.).
4. Institutionen för medicin Il behöver förstärkas med en universitetslektor (597 000 kr.).
5. Till en ny särskild enhet för sjukdomsgenetik vid det husdjursvetenskapliga centrat i Uppsala behövs en professor, en biträdande professor, en forskarassistent och en assistent (+333 000 kr.).
6. Inför flyttningen till det biomedicinska centrat i Uppsala behöver institutionen för virologi tillföras en forskarassistent (473 000 kr.).
7. Som ett första led i uppbyggnaden av den veterinärmedicinska radiobiologin bör inrättas en professur i ämnet (+ 108 000 kr). |
8. 1000 assistenttimmar föreslås för institutionen för parasitologi (+56 000 kr.).
9. Anslaget bör i övrigt räknas upp med 394 000 kr.
Departementschefen
Jag vill först anmäla att Kungl. Maj:t genom beslut den 27 april 1973 om tillsättande av tjänsten som professor i medicinsk kemi återbesatte tjänsten med benämningen professur i medicinsk och fysiologisk kemi.
Med hänvisning till sammanstiällningen beräknar jag anslaget till 25 720 000 kr. Jag har därvid beräknat 94 000 kr. för viss förstärkning av centrala förvaltningen. Vidare har jag beräknat medel för cen
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 100
tjänst som biträdande statsveterinär (3) och för en tjänst som forskarassistent (6). Med hänvisning till vad jag anfört under punkten G 1 har anslagsposten Lokalkostnader räknats upp med 15 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna vad jag i det föregående anfört i fråga om ändrad
benämning på professur,
2. till Vererinärhögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 25 720 000 kr.
G 7. Veterinärhögskolan: Driftkostnader 1972/73 Utvift 6 145 609 Reservation 737 391 1973/74 Anslag 7 406 000 1974/75 Förslag 7892 000
Från anslaget bestrids omkostnaderna m.m. för institutionernas verksamhet samt lönekostnaderna för teknisk och administrativ personal vid institutionerna.
Veterinärhögskolan
1. Pris- och löneomräkning 548 000 kr., varav 131 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. 0O-alternativet minskar högskolans resurser för biträdeshjälp och materiel med 390 000 kr.
3. För främjande av ograducrade forskares vetenskapliga verksamhet krävs ytterligare 80 000 kr.
4, Ansiaget bör i övrigt höjas med 1 618 000 kr., varav 1 162 000 kr. avser apparater och materiel.
Departementschefen
Anslaget bör räknas upp med 486 000 kr. Jag har därvid räknat medel för bl.a. en tjänst som vaktmästare vid Skaraavdelningen av institutionen för sjukdomsgenetik och husdjurshygien. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vererinärhögskolan: Driftkostnader för budgetåret 1974/
75 anvisa ett reservationsanslag av 7 892 000 kr.
G 8. Veterinärhögskolan: Bokinköp m. m. 1972/73 Utgift 150 818 Reservation . 29.335 1973/74 Anslag 166 000 1974/75 Förslag 177 000
Från anslaget bestrids omkostnader för verksamheten vid högskolans bibliotek.
Prop. 1974: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 101
Veterinärhögskolan
Anslaget behöver höjas med 34 000 kr. för att täcka behovet av kurslitteratur för de studerande och kompensera prishöjningar.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår ökas med 11 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Veterinärhögskolan: Bokinköp m.m, för budgetåret 1974/
75 anvisa ett reservationsanslag av 177 000 kr.
G 9. Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet 1972/73 Utgift 314 913. Reservation 87 1973/74 Anslag 315 000 1974/75 Förslag 370 000
Från anslaget bestrids kostnader för högskolans försöksgård i Skara.
Veterinärhögskolar
Anslaget bör räknas upp med 10 000 kr. med hänsyn till det höjda lönekostnadspålägget. Anslaget bör i övrigt ökas med 67 000 kr. på grund av allmän prishöjning samt kostnader för en tjänst som laboratorieassistent.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med ett belopp av 370 000 kr. Jag har dirvid beräknat medel för bl.a. en tjänst som Iaboratorieassistent. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vererinärhögskolan: Försöksverksamhet för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 370 000 kr.
G 10. Veterinärhögskolan: Lantbruksdriften vid försöksgården 1972/73 Nettoinkomst — 3 301 1973/74 Anslag 1 000 1974/75 Förslag 1000
Veterinärhögskolan
Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder veterinärhögskolans förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Veterinärhögskolan: Lantbruksdriften vid försöksgården
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 102
G 11. Skogshögskolan: Förvaltningskostnader
1972/73 Utgift 15 937 105 1973/74 Anslag 16 413 000 1974/75 Förslag 17 432 000
Vid skogshögskolan bedrivs utbildning, forskning och försöksverksamhet på skogsbrukets område. Verksamheten är uppdelad på 18 institu-
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Skogshög- Departe-
skolan ments-
chefen Personal Utbildning, forskning och
försöksverksamhet Lärare, försöksledande personal
m. fl. 132 + 3 — Biträdande personal 12 + 1 — Skogsbiblioteket
| Handläggande personal | 2 | — | — |
| Biträdande personal | 3 | — | — |
| Centrala förvaltningen | | | ||
| Handläggande personal | 8 | — | — |
| Biträdande personal | 30 187 | — + 4 | — — |
Anslag Utgifter Lönekostnader 12 570 700 + 653 000 + 333 UUU
Sjukvård 40 000 + 13000 + 13000
Reseersättningar 64 000 + 12000 + 12000
Därav utrikes resor (15 000) (— (—
Lokalkostnader 3 199 000 + 633000 + 587000 Expenser 343 700 + 24700 + 74000 Därav akademiska högtidligheter m.m. (5 000) (—) (—)
Ersättning till domänverkets
| fond för upplåten mark | 85 000 | | — | — |
| Bidrag till tryckning av | oe | ||
| doktorsavhandlingar m. m. | 20 000 | — | — | |
| Doktorandstipendier | 65 000 | — | — |
Underhåll av parker och
byggnader 19 000 + 6 000 — Kostnader för samarbets-
nämnden för jordbrukets
högskolor 31 300 + 6 700 —
16 437 700 +1348 400 = -+1 019 000 Uppbördsmedel Avgifter för bränsle och
| elektriskt ljus | 7 000 | — — |
| Försäljning av publikationer | 12 100 — 8 100 | - |
| Hyresinkomster | 5 600 — 2 600 24 700 — 10700 | — — |
Nettoutgift 16 413 000 +1359 100 -—+1019 000
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 103
tioner och avdelningar fördelade på fyra institutionsgrupper. Utbildningen vid högskolan är fyraårig. De första tre åren omfattar vartdera tre terminer och det fjärde året två terminer. Undervisningen är under första läsäret förlagd till Garpenberg. Intagningen uppgår till 40 studerande per Jäsår. Enligt beslut av 1971 års riksdag kommer högskolan att lokaliseras till Umeå, Garpenberg och Uppsala. Omlokaliseringen sker successivt och beräknas vara avslutad år 1978. | Skogshögskolan
Skogsindustrin är nu utbyggd till en sådan nivå att den — vid fullt utnyttjande av kapaciteten — förbrukar mera virke än vad som produceras genom den löpande tillväxten i skogarna. I detta läge riktas intresset framför allt mot möjligheterna att långsiktigt öka skogsproduktionen. Här bör forskarna vid skogshögskolan kunna göra en stark och betydelsefull insats. Detta förutsätter främst att den skogligt inriktade biologiska forskningen bereds optimala möjligheter. Härutöver krävs effektiva insatser för ett produktionshöjande tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete. Detsamma gäller resutsuppskattningsarbetet, dvs. riksskogstaxeringen och de därpå baserade virkesbalanserna.
1. Pris- och löneomräkning 917 000 kr., varav 300 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. 0-alternativet innebär en nedskärning av forskningsverksamheten. Vidare föreslås indragning av en högre tjänst vid centrala förvaltningen samt övergång till varannandagsstädning. (— 875 000 kr.) |
3. Av omlokaliseringen orsakade merkostnader 28 000 kr.
4. En tjänst som utbildningsledare (halvtid) bör inrättas. Bl. a. har riksrevisionsverket påtalat behovet av att en person vid högskolan får ansvara för utbildningens planering och uppföljning. (-+49 000 kr.)
5. En tjänst som forskningsledare (meteorolog) bör inrättas för att behandla problem sammanhängande med det marknära klimatet (+ 84 000 kr.). |
6. En biträdande professur i skogsproduktionens långsiktiga programmering bör inrättas i utbyte mot en befintlig försöksledartjänst (+ 13 000 kr). : |
7. En tjänst som biträdande professor i arbetsanalys och ergonomi bör inrättas i utbyte mot en tjänst som försöksledare (+ 13 000 kr.).
8. För filialbiblioteket i Garpenberg erfordras en sekreterare (+ 41 000 kr.)
9. En halvtidstjänst som forskningskoordinator planeras (+ 49 000 kr.). ee
10. Anslaget bör i övrigt räknas upp med 165 000 kr.
Styrelsen för skogshögskolan föreslår i skrivelse den 8 maj 1973 '
att benämningen på professuren i skogsuppskattning och skögsindelning ändras till professur i skogsindelning, I skrivelse den 18 maj 1973 har
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementct 104
styrelsen föreslagit att ämnesområdet för professuren i skogsekonomi skall omfatta tillämpningen av ekonomisk tcori och metodik vid företagsförvaltning inom skogsnäringen, skogsvärdering, handeln med skogsprodukter samt samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning av hushållningen med naturresursen skog. Den nuvarande professurens ämnesområde omfattar nationalekonomisk och företagsekonomisk teori och metodik med särskild hänsyn till tillämpningar inom skogsbruket såsom skogspolitik, skogsekonomisk geografi och marknadslära samt skoglig investerings- och värderingsteori. I skrivelse den 10 december 1973 föreslår styrelsen att benämningen på professuren i skogsbotanik ändras till professur i skoglig mykologi med mikrobicH ekologi.
Departementschefen
Jag förordar, i enlighet med skogshögskolans styrelse, att professurerna i skogsuppskattning och skogsindelning samt i skogsbotanik i samband med återbesättande ändras tll professur i skogsindelning resp. professur i skoglig mykologi med mikrobiell ckologi. Vidare förordar jag att ämnesområdet för professuren i skogsekonomi skall omfatta tillämpningen av ckonomisk teori och metodik vid företagsförvaltning inom skogsnäringen, skogsvärdering, handeln med skogsprodukter samt samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning av hushållningen med naturresursen skog.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 17 432 000 kr. Av omlokaliseringen orsakade merkostnader har jag därvid beräknat till 83 000 kr. (3). Jag har vidare beräknat medel för omvandling av en försöksledartjänst fill tjänst som biträdande professor i arbetsanalys och ergonomi (7). Med hänvisning till vad jag anfört under punkten G 1 har anslagsposten Lokalkostnader räknats upp med 6 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra benämningen på och äm-
nesinnehållet för professurer enligt vad jag förordat i det
föregående,
2. till Skogshögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 17 432 000 kr.
G 12. Skogshögskolan: Driftkostnader 1972/73 Utgift 11 821 313 Reservation 1507 510 1973/74 Anslag 12 427 000 1974/75 Förslag 13553 000
Från anslaget bestrids omkostnaderna m. m. för institutionernas verksamhet samt lönekostnaderna för teknisk och administrativ personal vid institutionerna.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 105:
Skogshögskolan
1. Pris- och löneomräkning 370 000 kr., varav 178 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. 0-alternativet minskar resurserna för högskolans driftkostnader med 600 000 kr.
3. Ökade kostnader i samband med högskolans omlokalisering (4-94 000 kr.). .
4. Det nya riksskogstaxeringsomdrevet påbörjades sommaren 1973 med höjd målsättning. Anslaget bör för detta ändamål räknas upp med 1041 000 kr., varav 428 000 kr. avser ökad stubbinventering, 360 000 kr. markinventering, terrängklassificering och viltfoderinventering samt 253 000 kr. permanentmärkning av provytor.
5. För ergonomisk och arbetssociologisk forskning krävs 150 000 kr.
6. För skoglig resistensforskning föreslås en höjning av anslaget med 140 000 kr.
7. Anslaget bör i övrigt räknas upp med 266 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 1126000 kr. Jag har därvid beräknat 94 000 kr. för ökade kostnader i samband med högskolans omlokalisering, Jag har vidare räknat upp anslaget med 470 000 kr. för ökad stubbinventering i det nya riksskogstaxeringsomdrevet (4).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Skogshögskolan: Driftkostnader för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 13 553 000 kr.
G 13. Skogshögskolan: Bokinköp m, m. 1972/73 Utgift 162 902 Reservation 548 1973/74 Anslag 179 000 1974/75 Förslag 191 000
Från anslaget bestrids omkostnaderna för verksamheten vid högskolans bibliotek. Skogshögskolan
De automatiska kostnadsökningarna för bokinköp m. m. beräknas till 29 000 kr. Härutöver begärs en ökning med 12 000 kr. för komplettering av litteraturbeståndet. Departementschefen
Anslaget bör föras upp med ett belopp av 191 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Skogshögskolan: Bokinköp m.m. för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 191 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 106
G 14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor . m m, 1972/73 Utgift 6 401 603 Reservation 2 668 622 1973/74 Anslag 11 500 000 1974/75 Förslag 18 000 000
Från anslaget bestrids kostnader för inredning och utrustning av Jokaler vid jordbrukets högskolor och andra institutioner, som har anknytning till forsknings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde.
Lokal- och utrustningsprogramkommittén (LUP-kommittén) för jordbrukets högskolor har till uppgift bl. a. att utarbeta utrustningsprogram innefattande förslag till kostnadsramar för nämnda institutioner. Kommittén skall successivt överlämna förslag till utrustningsnämnden för universitet och högskolor som begär anslag i utrustningsfrågor och som sedan har att efter statsmakternas bestämmande vidta de åtgärder som behövs för programmens förverkligande. Byggnadsstyrelsen har hand om den verksamhet som avser planering och upphandling av inredning.
Inredning
I fråga om inredningsobjekt, som inte tidigare redovisats för riksdagen anförs följande.
Byggnudsstyrelsen
I det följande redogörs för de inredningsobjekt för vilka styrelsen föreslär nya eller höjda kostnadsramar. Medelsbehovet för veterinärmedicinsk utbildning och forskning i nybyggnader på Artillerifältet i Uppsala redovisas i styrelsens inredningspetita till utbildningsdepartementet.
Lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan Ultuna
Kliniskt centrum, nybyggnad. Kungl. Maj:t har den 11 maj 1973 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden.
Vid styrelsens redovisning den 30 januari 1973 av kompletterade förslagshandlingar, uppskattades inredningskostnaderna till 8,1 milj. kr, Det förhållandevis låga värdet förklaras av att stallen och behandlingslokalerna har mycket få inredningsenheter. Detaljplaneringen påbörjas emellertid först under hösten 1973. Styrelsen föreslår därför att en delram på 7 milj. kr. förs upp.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 107
Bibliotek, nybyggnad. På tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 har för detta objekt förts upp en delram av. 350 000 kr. Styrelsen föreslår att en definitiv ram av .2 050 000 kr. förs upp i inrednings- planen.
Oförutsedda mindre inredningsobjekt
I gällande inredningsplan har uppförts en delram av 2 250 000 kr. Byggnadsstyrelsen föreslår i samråd med LUP-kommittén för jordbrukets högskolor att delramen höjs med 700 000 kr. till 2 950 000 kr. Av detta belopp avser 250 000 kr. ersättningsanskaffning med anledning av en brand den 27 juni 1973 i gamla ladugården vid Kungsängen. Nämnda ersättningsanskaffning måste ske under hösten 1973, varför styrelsen — i avvaktan på den föreslagna höjningen — avser att finansiera denna inredning med tillgängliga medel inom anslaget.
Utrustning
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
I fråga om utrustningsobjekt, som inte tidigare redovisats för riksdagen cller för vilka föreslås nya kostnadsramar, anförs följande.
Lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan Ultuna
Djurstallar m.m., Kungsängen och Lövsta. I gällande utrustningsplan har objektet tagits upp med en delram av 3 milj. kr. För budgetåret 1974/75 bör objektet föras upp med en definitiv ram av 4,6 milj. kr. Därvid har beräknats 100 000 kr. för utrustning för utemjölkningsanläggning på Lövsta samt 1 milj. kr. för återanskaffning av utrustning, som förstörts vid brand på Kungsängen.
Kemi, ombyggnad. I samband med nybyggnader kommer vissa institutioner att lämna lokaler i den byggnad där institutionen för kemi är förlagd. Denna institution kan därmed utöka sina lokaler från 1600 m? till 2553 m”. För utrustningsanskaffning och flyttningskostnader beräknas 1 milj. kr.
Ekonomi och statistik, ombyggnad. Institutionen för ekonomi och statistik disponerar f. n. en lokalyta av sammanlagt ca 1 255 m”. Institutionens disponibla yta föreslås ökas med 925 m? genom övertagande av lokaler som friställs i samband med att husdjursvetenskapligt centrum och nybyggnaden för markvetenskap färdigställs. För utrustning av institu-. tionens lokaler föreslås en definitiv kostnadsram av 300 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 108
Kliniskt centrum, nybyggnad. Kungl. Maj:t har den 11 maj 1973 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnad av kliniskt centrum. Enligt reviderat lokalprogram omfattar centret totalt 19 269 m?, varav 3728 m? avser gemensamma utrymmen, 9911 m? institutionslokaler och 5 630 m”? djurstallar. Arbetet med att upprätta utrustningsprogram beräknas vara avslutat under hösten 1974. Vissa beställningar bör dock läggas ut redan under budgetåret 1974/75. I utrustningsplanen för detta år bör därför objektet föras upp med en delram av 2 milj. kr.
Försöksdjur vid Kungsängen, Lövsta och husdjursvetenskapligt centrum. Till de utbyggda försöksstallarna vid Kungsängen och Lövsta kommer bl. a. försöksavdelningarna vid Wiad, Bäcklösa och Vipängenområdet att flytta. Vissa stallar på Kungsängen uppförs vidare för veterinärhögskolans institution för sjukdomsgenctik och husdjurshygien. För att de investeringar som gjorts i byggnader m. m. skall kunna nyttiggöras inom rimlig tid krävs att ctt stort antal försöksdjur köps in. Medelsbehovet för djuranskaffning till Kungsängen och Lövsta beräknas till 501 000 kr. resp. 1,1 milj. kr. Vidare har i byggnadsprogrammet för husdjursvetenskapligt centrum tagits upp vissa djurutrymmen för forskning och undervisning. Behov föreligger att anskaffa djur till en sammanlagd kostnad av 96 000 kr. För de angivna ändamålen bör i utrustningsplanen föras upp en definitiv kostnadsram av sammanlagt 1,7 milj. kr.
Bibliotek, nybyggnad. Genom beslut den 28 september 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnad av bibliotek vid Ultuna inom en kostnadsram av 10 275 000 kr. i prisläget den 1 april 1973. För utrustning av objektet bör i utrustningsplanen föras upp en definitiv kostnadsram av 490 000 kr.
Skara
Fältstation. På grundval av prop. 1973: 107 har statsmakterna beslutat att inrätta en fältstation för veterinärmedicin och lantbruksvetenskap i Skara. Vissa befintliga lokaler beräknas kunna utnyttjas. I avvaktan på ytterligare utrustningsplanering bör objektet tas upp med en delram av 1,1 milj. kr. i utrustningsplanen. Härav avser 600 000 kr. utrustning av försöksgårdarna Götala och Bjertorp i västra husdjursförsöksdistriktet.
Skogshögskolan
Umeå
Provisoriska lokaler. Enligt. statsmakternas beslut skall skogshögskolan omlokaliseras till Umeå, Garpenberg och Uppsala. Vissa delar
Prop. 1974: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 109
av högskolans institutioner kommer att flytta till Umeå under år 1974 och inrymmas i provisoriska Jokaler på universitetsområdet. Frågan om en skogsmeteorologisk fältstation kommer inom kort att underställas Kungl. Maj:ts prövning. I utrustningsplanen bör en delram av 500 000 kr. föras upp för ifrågavarande ändamål.
Ultuna
Provisoriska lokaler. Under år 1974 kommer avdelningen för marklära och avdelningen för vertebratckologi att få provisoriska lokaler på Ultunaområdet. För budgetåret 1974/75 bör en delram av 550 000 kr. tas upp för utrustning av dessa lokaler.
Ersättningsanskäffningar m.m.
Sedan budgetåret 1968/69 har i utrustningsplanen för jordbrukets högskolor förts upp en kostnadsram för oförutsedda mindre utrustningsobjekt. För innevarande budgetår är denna ram 800 000 kr. Det är f. n. svårt att tillgodose behovet av återanskaffning av försliten utrustning vid jordbrukets högskolor. Om standarden skall kunna upprätthållas är det nödvändigt att en planmässig upprustning av föråldrad och för-
tas upp en ram för ersättningsanskaffningar m. m. av utrustning för jordbrukets högskolor. För budgetåret 1974/75 föreslås en definitiv kostnadsram av 2 milj. kr.
Departemenischefen
De kostnadsramar som tas upp i följande inredningsplan bör godtas.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 110
Inredningsplan (1 000-tal kr.)
Inredningsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning
defini- delram art! t.o.m. Beräknad för
tiv t. o.m. 19735 —
ram 1975- 06-30 — 1973/74 1974/75
06-30
Slutredovisat 1973-06-30 | 1449
Lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan
Ultuna
Växtodling, nybyggnad 625 1 491 Växtpatologi, nybyggnad 850 I 676 Genetik och växtförädling,
om- och tillbyggnad 750 1 677 Ekonomibyggnader m.m.,
Kungsängen, etapp II 1250 1 1220 Matsal 319 1 62 Ekonomibyggnad och ma-
skinhall 250 1 173 Arbetsmetodik och teknik
samt Jordbrukstekniska institutet 800 1 604
Kraftfoderfabrik, Lövsta 100 1 85 Markvetenskap, nybyggnad
av arbetshallar, växthus och näthall 110 1 105
Markvetenskap, nybyggnad 2 200 1 137 Kemi, ombyggnad av un- 2 800 3000
dervisningslaboratorium 200 1 175 Gamla ladugården i Kungs-
| ängen, ombyggnad | 200 1: 200 |
| Undervisningshus och aula 950 | 1 613 |
| Försöksanläggning, Lövsta 3 800 | 1 |
Växtodling, mikro-
klimatlstation m. m. 45 1 Mikrobiologi, om- och
tillbyggnad 50 I 9 Husdjursvetenskapligt
centrum 7600 I Fårstallar, Lövsta 125 1 Kliniskt centrum,
nybyggnad 7000 3 Djurstallar, Kungsängen I 150 1 Bibliotek, nybyggnad 2 050 2b
Alnarp Frukt- och bärproduktion,
lagerbyggnad 50 1 37 Trädgårdsvetenskap och
landskapsplanering,
nybyggnader 1 600 1 155 700 700 Alnarps trädgårdar, växthus 250 1 246 Lantbrukets byggnadsteknik,
växthus 100 1
Skara Fältstation 400 1 200 200
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 111
Inredningsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning
defini- delram art! t.o.m. Beräknad för tiv t.o.m. 1973: —— — — ram ' 1975- ..06-30 = 1973/74 1974/75 06-30
Röbäcksdalen Djurstallar m. m., ny- och ombyggnad 200 1 194 Institutionslokaler, om- 100 95 och tillbyggnad 1100 1 870
Institutet för skogsförbättring Lokaler i Umeå 200 1 140 60
Skogshögskolan Umeå Skogshögskolan, nybyggnad 200 1 200
Oförutsedda mindre inredningsobjekt 2850 2b 1305 600 600
Syssclsättningsobjekt budgetåren 1971/72 och 1972/73 840 1 840
Sysselsättningsobjekt budgetåret 1973/74 1000 1 500 500 20 164 19050 9623 6000 5 095 — 39 214 20 718
1 Art av kostnadsram för resp. objekt 1. Tidigare godtagen kostnadsram. 2a. Ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv ram). 2b. Ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram). 3. Ny kostnadsram.
Anslagsbehovet nästa budgetår för inredning beräknar jag till 5 milj. kr. enligt följande sammanställning. |
Anslagsberäkning avseende inredning (1 000-tal kr.)
Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning
Medelsreservation 1973-07-01 1995
| Anslag för, 1973/74 | 4100 | 1973/74 | 6 000 |
| Anslag för 1974/75 (förslag) | 5 000 11 095 | 1974/75 | 5 095 11 095 |
De kostnadsramar som tas upp i följande utrustningsplan bör godtas. För objektet Kliniskt centrum, nybyggnad, har jag beräknat en delram av 2 milj. kr. Jag förutsätter därvid att den slutliga kostnaden kan hållas inom en ram av 15 milj. kr. För objektet Ersättningsanskaffningar m. m. har jag beräknat en definitiv ram av 1 milj. kr. Jag har därvid tagit hänsyn till den omfattande nyanskaffning av utrustning som nu sker vid jordbrukets högskolor.
Prop, 1974: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 112
Utrustningsplan (1 000-tal kr.)
Utrustningsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning
defini- delram art! t.o.m. Beräknad för
tiv t.o.m. 19735 —— — —
ram 1975- 06-30 = 1973/74 1974/75
06-30
Fantbrukshögskolan och veterinärhögskolan Ultuna Telefonväxlar 1115 1 101 Försöksdjur 937 1 608 Arbetsmetodik och teknik
samt Jordbrukstekniska
| institutet | 765 1 403 |
| Undervisningshus och aula 300 | 1 101 |
| Markvetenskap, nybyggnad 3 900 | 1 351 |
Växtodling, mikroklimat-
station m. m. 380 1 65 Slakthus, inredning och ut-
rustning av förhyrda lokaler 750 1 Husdjursvetenskapligt
centrum 9 500 1 6 073 8 500 Djurstallar m. m.,
| Kungsängen och Lövsta 4500 | 2b |
| Försöksanläggning, Lövsta 7 000 | 1 2022 |
| Kemi, ombyggnad | 800 3 |
Ekonomi och statistik,
ombyggnad 300 3
Kliniskt centrum,
nybyggnad 2000 3
Försöksdjur, Kungsängen, Fövsta och husdjurs-
vetenskapligt centrum 1 000 3 Bibliotek, nybyggnad 490 3
Alnarp 'Trädgårdsvetenskap och
landskapsplanering,
| nybyggnader | 5 600 | 1 585 |
| Alnarps trädgårdar, växthus = 75 | 1 34 | |
| Lantbrukets byggnadsteknik, | 800 2 000 | |
| växthus | 700 | 1 181 |
| Försöksdjur | 100 | 1 |
Röbäcksdalen Försöksdjur 363 1 362 Institutionslokaler 1460 I 788 I 200 h 200
Skara Försöksgård: a) utrustning 126 1 b) försöksdjur 124 1 200 600 Fältstation 650 3
Skogshögskolan Umeå Provisoriska lokaler 500 3
Ultuna 400 Provisoriska lokaler 550 3
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 113
| Utrustningsobjekt Kostnadsram | Medelsförbrukning |
| defini- delram art! t.o.m, Beräknad för | |
| tiv t.o.m. | 1973- —— — |
| ram 1975- | 06-30 — 1973/74 1974/75 |
06-30 Oförutsedda mindre utrustningsobjekt
| Budgetåret 1971;/72 | 295 | 1 220 | |
| Budgetåret 1972/73 | 400 | 1 172 800 300 | |
| Budgetåret 1973/74 | 800 | 1 | 45 |
| Ersättningsanskaffningar m.m.1 000 | 3 | 1000 | |
| Vissa utredningskostnader 100 | 41765 4815 — — 46 580 | 1 | 49 6 087 8073 13 000 27 160 |
! Art av kostnadsram för resp. objekt 1. Tidigare godtagen kostnadsram. 2a. Ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv ram). 2b. Ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram). 3. Ny kostnadsram.
Anslagsbehovet för nästa budgetår för utrustning beräknar jag till
13 milj. kr. enligt följande sammanställning.
Anslagsberäkning avseende utrustning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgång | Beräknad medelsförbrukning | ||
| Medelsreservation 1973-07-01 | 673 | ||
| Anslag för 1973 /74 | 7 400 | 1973/74 | 8073 |
| Anslag för 1974/75 (förslag) | 13 000 21073 | 1974/75 | 13 000 21073 |
Byggnadsstyrelsen resp. utrustningsnämnden får för varje i inrednings- resp. utrustningsplanen upptaget objekt lägga ut beställningar intill högst det belopp, som angetts som kostnadsram för objektet, med avdrag för de medel som förbrukats vid tidpunkten för beställningen. För nästa budgetår innebär detta att medgivande bör lämnas att beställa inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. dels för byggnadsstyrelsen till ett sammanlagt belopp av (39 214 000— 20 718 000=) avrundat 18,4 milj. kr., dels för utrustningsnämnden till ett belopp av (46 580 000-27 160 000=) avrundat 19,4 milj. kr., allt att betalas tidigast under budgetåret 1975/76.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t förestår riksdagen
att till Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets hög-
skolor m.m. för budgetåret 1974/75' anvisa ett reservations-
anslag av 18 000 000 kr. 8 Riksdagen 1974.1 saml. Nr 1. Bilaga 11
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 114 G 15. Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m.
| 1972/73 Utgift | 280 419 |
| 1973/74 Anslag | 300 000 |
| 1974/75 Förslag | 300 000 |
Från anslaget bestrids crsättningar vid Iantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna åt sakkunniga i befordringsärenden och vissa opponenter vid disputationer.
Depurtementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m.m.
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 300 000
kr.
G 16. Jordbruksforskning 1972/73 Utgift 7353 687 Reservation 1332 600 1973/74 Anslag 8 800 000 1974/75 Förslag 10 120 000
Anslaget disponeras av Statens råd för skogs- och jordbruksforskning för bidrag till forskning inom jordbrukets och trädgårdsnäringens områden.
Statens råd för skogs- och jordbruksforskning
Jordbruket undergår f.n. betydande förändringar genom bl.a. fortgående rationaliseringar, omläggningar i växt- och djurproduktion samt utveckling inom livsmedelsindustrin. Behovet av nya produkter ökar. För att möjliggöra en gynnsam fortsatt utveckling erfordras intensifierade undersökningar på många områden, bättre anpassning av våra kulturväxter till odlingsmiljön liksom också bättre anpassning av våra husdjur. Härigenom uppnås ökad produktivitet och förhindras sjukdomar och rubbningar i livsfunktionerna. Forskning angående kulturväxternas ekologi med tillhörande växtnäringsfrågor erbjuder flera nya problemställningar. Behovet av parasit- och miljökontroll med biologiska hjälpmedel träder allt starkare i förgrunden hos både växter och djur. Vegetabilie- och animalieprodukternas kvalitetsegenskaper har avgörande betydelse vid förädling till livsmedel. Ekonomiska undersökningar måste i större omfattning infogas i jordbrukets forskningsprojekt. Samspelet jordbruk och miljövård, särskilt landskapsvård, tilldrar
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 115
sig ökad uppmärksamhet. För att göra jordbruket än mera konkurrenskraftigt i det inhemska näringslivet och gentemot utlandet behövs sålunda kraftigt utökade forskningsinsatser och anslaget bör därför uppräknas med 1 500 000 kr. till 10 300 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 1 320 000 kr. till 10 120 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Jordbruksforskning för budgetåret 197+4/75 anvisa ett re-
servationsanslag av 10 120 000 kr.
G 17. Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning 1972/73 Utgitt 1185 000 Reservation — 1973/74 Anslag 1185 000 1974/75 Förslag 1185 000
Mellan staten och Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk forskning har den 16 november 1971 träffats avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på det jordbrukstekniska området. Avtalet avser tiden den 1 juli 1972—den 30 juni 1975. Enligt avtalet medverkar staten i finansieringen av verksamheten genom ett årligt bidrag av 1185 000 kr. medan stiftelsen åtar sig att under hela avtalsperioden tillskjuta sammanlagt lägst 1605 000 kr. Ansvaret för genomförandet av det avtalade programmet åvilar Jordbrukstekniska institutet.
Jordhbrukstekniska institutet
Anslaget bör föras upp med 1 185 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning för budget-
året 1974/75 anvisa ett rescervationsanslag av 1185 000 kr.
G 18. Bidrag till Sveriges utsädesförening 1972/73 Utgift 6 147 000 1973/74 Anslag 6 582 000 1974/75 Förslag 6 882 000
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 116
Sveriges utsädesförening har till uppgift alt genom försöks- och förädlingsarbete verka för sädesslagens och frösorternas utveckling. Statsbidraget används till avlöning av föreningens ca $0 ordinarie tjänstemän och av arbetarpersonal samt till vissa omkostnader.
Sveriges utsädesförening
1. Pris- och löneomräkning 300 000 kr., varav 175 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2, Förstärkning av den centrala administrationen (-+50 000 kr.).
3. Förstärkning bör ske vid resistensavdelningen vid Hammenhög med en forskningsassistent (-I-58 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 300 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Sveriges utsädesförening för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 6 882 000 kr.
G 19. Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling
| 1972/73 Utgift | 255 000 |
| 1973/74 Anslag | 255 000 |
| 1974/75 Förslag | 255 000 |
Från anslaget utgår bidrag till W. Weibull AB för den praktiskt vetenskapliga verksamheten vid Weibullsholm och till den växtförädling som bedrivs av Algot Holmberg och Söner AB.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Bidragsmot- Departe-
tagaren ments-
chefen Bidrag till den praktiskt veten-
skapliga verksamheten vid Weibullsholm 225 000 +275 000 —
Bidrag till växtförädlingsarbetet
vid Algot Holmberg och Söner AB 30 000 + 90 000 —
255 000 +365 000 —
W. Weibull AB med Weibullsholms växtförädlingsanstalt har anhållit om oförändrat statsbidrag, 225 000 kr., till sin samlade växtförädlingsverksamhet och dessutom om ett särskilt anslag, 275 000 kr. till sin
trädgårdsväxtförädling. Algot Holmberg och Söner AB har begärt högre statsbidrag till förädlingen av sojabönan.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 117
Departementschefen
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för
budgetåret 1974/75 anvisa ett anslag av 255 000 kr.
G 20. Skoglig forskning 1972/73 Utgift 2 816 692 Reservation 207 839 1973/74 Anslag 3 125 000 1974/75 Förslag 3 625 000
Anslaget disponeras av statens råd för skogs- och jordbruksforskning och används tillsammans med medel från fonden för skoglig forskning för att främja forskning, som är ägnad att gagna skogsbrukets utveckling och stärka skogsnäringens bärkraft.
Statens räd för skogs- och jordbruksforskning
De senaste årens kostnadsutveckling inom skogsbruket har försämrat förutsättningarna för en lönsam och bestående virkesproduktion. Om skogsbruket skall kunna uppnå tillfredsställande konkurrenskraft för att därigenom säkra ökad långsiktig virkesproduktion, behövs starkt ökade insatser på alla områden där kostnadssänkningar bedöms vara möjliga. Insatserna på forskningens område spelar därvid en viktig roll. En kraftig ökning av den skogliga forskningens resurser behövs därför. Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 1 075 000 kr. till 4 200 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 500 000 kr. till 3 625 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen |
att till Skoglig forskning för budgetåret 1974/75 anvisa ett re-
servationsanslag av 3 625 000 kr.
G 21. Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. 1972/73 Utgift 1152 000 Reservation — 1973/74 Anslag 1152 000 1974/75 Förslag 1152 000
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 118
Mellan staten och Stiftelsen Skogsförbättring har den 1 december 1971 träffats avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. Avtalet avser tiden den 1 juli 1972—den 30 juni 1975. Enligt avtalet medverkar staten i finansieringen av verksamheten genom ett årligt bidrag av 1152 000 kr., medan stiftelsen åtar sig att under hela avtalsperioden tillskjuta sammanlagt 6 145 000 kr. Ansvaret för den avtalade verksamhetens bedrivande åvilar Institutet för skogsförbättring.
Institutet för skogsförbättring
Anslaget bör föras upp med 1 152 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Svöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling
och skogsgödsling m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett re-
servationsanslag av 1 152 000 kr.
G 22. Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning 1972/73 Utgift 3 000 000 Reservation — 1973/74 Anslag 3 300 000 1974/75 Förslag 3 600 000
Mellan staten och Stittelsen Skogsteknisk FoU har den 3 mars 1972 träffats avtal om gemensam finansiering av kollektiv forskning på det skogstekniska området. Avtalet avser tiden den 1 juli 1972—den 30 juni 1975. Enligt avtalet medverkar staten i finansieringen av verksamheten genom att tillskjuta 9 900 000 kr., varav 3 000 000 kr. under budgetåret 1972/73, 3 300 000 kr. under budgetåret 1973/74 och 3 600 000 kr. under budgetåret 1974/75. Stiftelsen skall under treårsperioden tillskjuta sammanlagt lägst 14 850 000 kr. Ansvaret för den avtalade verksamhetens genomförande åvilar Nämnden för skogsteknisk forskning.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 300 000 kr. till 3 600 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt till Sröd till kollektiv skogsteknisk forskning för budgetåret
1974/75 anvisa ctt reservationsanslag av 3 600 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 119
G 23. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
| 1972/73 Utgift | 255 008 |
| 1973/74 Anslag | 287 000 |
| 1974/75 Förslag | 295 000 |
Skogs- och lantbruksakademien har till ändamål att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet verka för det svenska jordbrukets och skogsbrukets samt angränsande näringars utveckling och förkovran. Från anslaget bestrids utgifter för akademiens ordinarie tjänstemin, ersättning åt skoglig expertis, bidrag till bibliotek m. m. samt vissa kostnader för utländskt forskarutbyte och utländska forskarkontakter. Kungl. Maj:t fastställer årligen inkomst- och utgiftsstat för akademiens verksamhet.
Skogs- och lantbruksakademien
1. Pris- och löneomräkning 8 000 kr., varav 6 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Bidraget till ersättning åt skoglig expertis, 30 000 kr., disponeras som bidrag till avlöning av en skoglig sekreterare. Denna befattning bör föras upp på personalförteckning och helt bekostas av statliga medel (--49 000 kr.). I andra hand begärs att det nuvarande bidraget ökas med 30 000 kr. till 60 000 kr.
Departementschefen P
Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 8 000 kr. till 295 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret
1974;75 anvisa ett förslagsanslag av 295 000 kr.
G 24. Statens skogsmästarskola 1972/73 Utgitt 1497 453 1973/74 Anslag 1 501 000 1974/75 Förslag 1571 000
Statens skogsmästarskola har till uppgift att utbilda skogsmästare med kompetens dels för anställning som förvaltare cller i andra befattningar i allmän och enskild tjänst inom skogsbruk och trädförädling, där högre utbildning än skogsteknikerutbildning celler skogsskola är önskvärd, dels att inneha och förvalta kombinerade jordbruks- och skogsbruksegendomar, dels att vara självständiga företagare inom skogshantering och trävarurörelse. Vid skolans huvudkurs antas årligen 30 elever.
Prop. 1974: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 120
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Statens Departe-
skogsmästar- ments-
skola chefen Personal
| Skolledare och lärare | 6 | +1 | — |
| Övrig personal | 5 1 | — +1 | — — |
Anslag Utgifter
Lönekostnader 847 000 +131 000 + 34 000
Sjukvård 2000 — — Reseersättningar 58 000 + 23 000 + 3000
| Därav utrikes resor | (2 000) | (— (—) |
| Lokalkostnader | 422 000 + 77 000 + 77 000 | |
| Expenser | 89 000 + 37 000 + 8000 | |
| Övriga utgifter | 89 000 4103 000 + 9000 | |
| Därav engångsutgifter | VV (+ 73 900) | (—) |
1 507 000 +371 000 + 131 000 Uppbördsmedel Hyresinkomster : 6 000 + 61 000 + 61 000
Nettoutgift 1501 000 +310 000 + 70 000
Statens skogsmästarskola
1. Pris- och löneomräkning m. m. 70 000 kr., varav 20 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. 0-alternativet innebär en minskning av anslaget med 77 000 kr.
3. Inom området för skogsteknik och förvaltningslära bör en tjänst som lektor inrättas. Samtidigt kan medlen för speciallärare minskas. (--42 000 kr.) .
4, Huvuddelen av maskinutbildningen vid preparandkursen bedrivs externt vid olika maskinskolor. Kostnaderna härför beräknas till 25 000 kr.
5. För fortbildning av egen personal erfordras 11 000 kr.
6. För inköp av diverse utrustning bör ett engångsbelopp av 75 000 kr. anvisas.
7. Anslaget bör i övrigt höjas med 87 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1571 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens skogsmästarskola för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 1 571 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 121
G 25. Reseunderstöd för studier m. m.
1972/73 Utgift 40 490 Reservation 18 399 1973/74 Anslag 39 000
1974/75 Förslag 39 000
Från anslaget utgår bidrag till utrikes studie- och kongressresor.
Lanthruksstyrelsen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Departementschefen
Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Reseunderstöd för studier m. m. för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 39 000 kr.
G 26. Bidrag till viss ungdomsverksamhet
| 1972/73 Utgift | 500 000 |
| 1973/74 Anslag | 500 000 |
| 1974/75 Förslag | 500 000 |
Från anslaget bestrids bidrag till ungdomsverksamhet på jordbrukets och skogsbrukets områden.
Lantbruksstyrelsen
Lantbruksstyrelsen föreslår efter samråd med skogsstyrelsen att anslaget räknas upp med 50 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till viss ungdomsverksamhet för budgetåret 1974/75
anvisa ett anslag av 500 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 122
H. MILJÖVÅRD M. M.
H 1. Statens naturvårdsverk
Miljökontrollutredningen har i augusti 1973 avlämnat betänkandet (SOU 1973: 36 och 37) Miljövårdens informationssystem (MI). De förslag som lagts fram av utredningen berör bl. a. anslagen Statens naturvårdsverk och Miljövårdsforskning. Vidare har naturvårdsverkets organisation setts över av en särskilt tillkallad utredningsman. Denne har i oktober 1973 avgett betänkandet (Ds Jo 1973: 6) Naturvårdsverkets organisation. Det är min avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att lägga fram särskild proposition i anledning av nämnda förslag.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens natur-
vårdsverk för budgetåret 1974/75 beräkna ett förslagsanslag av
25 984 000 kr.
H 2. Koncessionsnämnden för miljöskydd 1972/73 Utgift 1 440 736 1973/74 Anslag 1 605 000 1974/75 Förslag 1 660 000
Koncessionsnämnden för miljöskydd handlägger ärenden rörande tillstånd till eller förbud mot miljöfarlig verksamhet. Nämnden består av ordförande och tre andra ledamöter.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Koncessions- Departe-
nämnden ments-
för miljöskydd = chefen Personal
| Handläggande personal | 9 | + 1 | — |
| Övrig personal | 6 15 | + 2 + 3 | — — |
Anslag
| Lönekostnader | 1262 000 4- 316 000 + 42 000 | |
| Sjukvård | 2 000 | — — |
| Reseersättningar | 135 000 + 10 000 | — |
| Lokalkostnader | 80 000 + 25 000 + 12000 | |
| Expenser | 126 000 + 19000 + 1000 |
1605 000 + 370 000 + 55 000
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 123
Koncessionsnämnden för miljöskydd
1. Pris- och löneomräkning 52 000 kr., varav 30 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. 0-alternativet innebär en minskning av anslagsposterna för resor och expenser med sammanlagt 80 000 kr.
3. För att minska handläggningstiden behövs två assistenter. För en ytterligare minskning av handläggningstiden behövs ännu en sckreterare. Vidare bör vissa löner och arvoden höjas. (+ 272 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1974/
75 anvisa ett förslagsanslag av 1 660 000 kr.
H 3. Miljövårdsinformation 1972/73 Utgift 1973 534 Reservation 166 965 1973/74 Anslag 1 650 000 | 1974/75 Förslag 2 000 000
Anslaget används för information inom miljövårdsområdet. Från anslaget utgår också av Kungl. Maj:t bestämda bidrag till vissa organisationer för naturvårdsupplysning.
Statens naturvårdsverk
Naturvårdsverket har till följd av den ökning av anslaget, som beslutades vid 1970 års riksdag, kunnat bygga upp en effektivt fungerande informationsenhet. Senast har verket under våren 1973 startat en månadspublikation, kallad Miljöaktuellt, med en upplaga om ca 9 000 exemplar. Anslaget har emellertid varit oförändrat sedan budgetåret 1970/71. Samtidigt har verket vuxit och fått en rad nya arbetsuppgifter. Inte minst den till verket fr. o. m. den 1 juli 1973 knutna produktkontrollverksamheten ställer nya och ökade krav på informationsenheten. För information i produktkontrollfrågorna beräknar verket medelsbehovet till 250 000 kr.
Den rikskampanj mot nedskräpning, som den till naturvårdsverket organisatoriskt knutna rikskommittén Håll Sverige Rent bedriver sedan hösten 1970, bör upphöra med utgången av innevarande budgetår. Rikskommittén avser att lägga fram ett förslag om att kommittén då upplöses och att dess centrala verksamhet i begränsad omfattning överförs till naturvårdsverket. En sådan fortsättning av arbetet är även enligt verkets uppfattning önskvärd. För detta ändamål behöver infor-
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 124
mationsanslaget förstärkas med 250 000 kr. För att upprätthålla en oförändrad ambitionsnivå för den övriga delen av naturvårdsverkets egen informationsverksamhet beräknar verket en ökning med 465 000 kr.
Den verksamhet som bedrivs av de ideella naturvårdsorganisationerna har stor betydelse för att underhålla intresset för naturen och naturvårdsarbetet. De bör därför få fortsatt statligt stöd till sitt arbete. Verket föreslår att bidraget till Svenska naturskyddsföreningen räknas upp med 20 000 kr. till 420 000 kr. och bidraget till Samfundet för hembygdsvård med 15 000 kr. till 230 000 kr.
Naturvårdsverket föreslår att anslaget för budgetåret 1974/75 sammanlagt höjs med 1 milj. kr. till 2 650 000 kr.
Departementschefen
Informationsverksamheten är en viktig del av miljövårdsarbetet. Under scnare år har också betydande resurser satsats på information om miljövårdsproblemen och om de åtgärder som vidtas för att komma till rätta med dessa problem. Samhällets miljövårdsinformation bör emellertid byggas ut ytterligare bl. a. med hänsyn till att nya verksamhetsområden tillkommit. Vidare bör de ideella naturvårdsorganisationerna ges möjlighet att fortsätta och utveckla sitt arbete.
Sedan den 1 juli 1970 pågår en särskild rikskampanj mot nedskräpning under ledning av den till naturvårdsverket organisatoriskt knutna rikskommittén Håll Sverige Rent. I särskilt statsanslag till kommittén har utgått totalt 2 milj. kr. Lika mycket har tillskjutits från näringslivet till kommitténs arbete. Därjämte har omfattande insatser gjorts i olika former på det regionala och lokala planet. Enligt min mening har kampanjen utgjort en viktig del av de insatser som under de senaste åren vidtagits för att minska nedskräpningen i naturen. En kampanj av detta slag bör emellertid vara tidsbegränsad. Jag delar därför naturvårdsverkets uppfattning att verksamheten i dess nuvarande form bör upphöra med utgången av innevarande budgetår. Upplysningsverksamhet i syfte att minska nedskräpning bör i fortsättningen ingå som ett naturligt inslag i den allmänna informationsverksamhet på miljövårdsområdet för vilken naturvårdsverket har ansvaret.
Med hänsyn till vad jag här anfört bör anslaget höjas med 350 000 kr. till 2 milj. kr. för nästa budgetår. Det ankommer på Kungl. Maj:t eller efter Kungl. Maj:ts bemyndigande statens naturvårdsverk att besluta om anslagets fördelning på olika ändamål. Den reservation som vid utgången av budgetåret 1973/74 kan finnas på anslaget Rikskampanj mot nedskräpning bör föras över till anslaget Miljövårdsinformation. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Miljövårdsinformation för budgetåret 1974/75 anvisa ctt
reservationsanslag av 2 000 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 125
H 4. Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m. 1972/73 Utgift 9254 161 Reservation 7268 400 1973/74 Anslag 92 000 000 1974/75 Förslag 92-000 000
Från anslaget bestrids sådana ersättningar till markägare och andra sakägare som föranleds av beslut enligt naturvårdslagen (1964: 822). Anslaget kan även i vissa fall användas för ersättning till sakägare vid avslag på ansökan om tillstånd till nybyggnad inom område för vilket gäller förordnande enligt 86 eller 122 § byggnadslagen (1947: 385) i dess lydelse intill den 1 januari 1965. Vidare kan från anslaget utgå statsbidrag till kommun eler stiftelse vid säkerställande av naturvårdsobjekt. Härjämte får anslaget disponeras för att bestrida kostnader för värdering i samtliga fall, då ersättning till sakägare skall utgå från anslaget. Från anslaget får även utbetalas ersättning för markägares ombudsoch expertkostnader efter särskild bedömning från fall till fall, oberoende av om uppgörelse rörande bildande av naturreservat eller förvärv av mark för naturvårdsändamål träffas eller inte.
Statens naturvårdsverk
Under budgetåret 1972/73 har sammanlagt ca 9,7 milj. kr. tagits i anspråk för att säkerställa ca 6 000 ha landareal enligt följande tabell.
Ändamål 1 000-tal Hektar Antal
kr. landareal beslut
1. Ersättningar vid avsättande av
naturvärdsområden (naturreservat och naturminnen) 4214 4256 46
2. Bidrag till kommun eller stiftelse 3 691 1545 18 3. Ersättningar till följd av
bestämmelser om strandskydd 565 127 10 4. Ersättningar i anledning av
täktreglering 1244 132 8 5. Ersättningar till följd av
bestämmelser om annat landskapsskydd 6 — 1
Summa 9 720 6 060 83
För budgetåret 1974/75 beräknar länsstyrelserna medelsbehovet under detta anslag till 31,6 milj. kr. Vid fastighetsdomstolar pågår f.n. ca 70 rättegångar, där ersättningskrav riktats mot kronan på omkring 30 milj. kr. Det kan i sammanhanget också nämnas att den 1 juli 1973 områden med en sammanlagd landareal av ca 80 000 ha var belagda med interimistiska förbud enligt 11 § naturvårdslagen.
De ändringar i naturvårdslagens ersättningsbestämmelser som genomförts den 1 januari och den 1 juli 1973 och som länsstyrelserna beaktat vid sina beräkningar kommer vid oförändrad ambitionsnivå att på
Prop. 1974: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 126
längre sikt avsevärt reduccra anspråken på anslaget. Emellertid torde det vara realistiskt att under de närmaste budgetåren alltjämt räkna med ett betydande medelsbehov. Till en början kommer under budgetåret 1974/75 betydande belopp att behöva tas i anspråk från anslaget med anledning av de till lagändringarna hörande övergångsbestämmelserna. Vidare förutsätter de av statsmakterna antagna riktlinjerna för hushållningen med mark och vatten omfattande insatser för att säkerställa värdefulla naturområden. Verket föreslår därför ett oförändrat anslag av 9 milj. kr. för budgetåret 1974/75.
Departementschefen
Anslaget bör såsom naturvårdsverket föreslagit föras upp med ctt oförändrat belopp av 9 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättningar vid bildande av naturreservat m.m. för bud-
gctåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 9 000 000 kr.
H 5. Vård av naturvårdsområden m. m. 1972/73 Uteift 6 791 127 Reservation 1413 633 1973/74 Anslag 9 400 000 1974/75 Förslag 10 600 000
Från anslaget bestrids kostnader för vård och förvaltning av dels nationalparker och sådana andra naturvårdsobjekt i statens ägo som redovisas på naturvårdsfonden och förvaltas av domänverket, dels naturvårdsobjekt i ecklesiastik och enskild ägo som förvaltas av eller i samråd med skogsvårdsstyrelse. Från anslaget utgår också medel för landskapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet samt ersättning till domänverkets fond för upplåten mark motsvarande normalräntan för lån från statens utlåningsfonder på bokföringsvärdet av fastigheter som redovisas under naturvårdsfonden.
Statens naturvårdsverk
Ett viktigt led i naturvårdsarbetet utgörs av vården och förvaltningen av säkerställda objekt. Denna verksamhet avser inte endast att bevara objekten i visst tillstånd och skydda dem mot skadliga ingrepp eller förändringar utan också att förbättra möjligheterna för allmänheten att utnyttja områden som är lämpade härför.
Naturvårdsverkets beräkningar av medelsbehovet för budgetåret 1974/75 sammanfattas i följande tablå (1 000-tal kr.).
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 127
Ändamål Anslag Anslag Statens naturvårdsverks
1972/73 1973/74 förslag
1974/75
| Totalt | Ökning | |||
| 1. Domänverket | 1742 | 2 000 | 5 200 | + 3 200 |
| 2. Skogsstyrelsen | 2 600 | 3 000 | 7 000 | -1- 4 000 |
| 3. Naturvårdsverket | 658 | 1 000 | 2 500 | + 1500 |
4, Landskapsvårdande
åtgärder 1 000 1 000 1000 — 5, Ersättning till
domänverkets fond
för upplåten mark 2100 2 400 2 790 + 300
Summa 8 100 9 400 18 400 = 9000
Under 1973/74 och 1974/75 avses ett stort antal från skötselsynpunkt kostnadskrävande områden komma att avsättas som naturreservat. För flera av dem måste vårdkostnaderna bestridas från förevarande anslag. De medel som hittills anvisats under anslaget har inte räckt till för att rusta upp naturvårdsobjekten i erforderlig utsträckning. För att områdena skall bli tillgängliga för allmänheten behövs medel för bl. a. vägar, strövstigar, parkeringsplatser, bryggor, toaletter, renhållning och underhåll av byggnader. I takt med allmänhetens ökade utnyttjande av områdena behövs också ökad tillsyn och information.
Av anslaget får under budgetåret 1973/74 1 milj. kr. användas för bidrag till försöksverksamhet med landskapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet. Inom ramen för försöksverksamheten pågår praktiska försök i syfte att finna lämpliga metoder för landskapets öppethållande. Särskild uppmärksamhet ägnas kostnaderna för de landskapsvårdande åtgärderna samt frågan om i vilken form skötseln av de utvalda områdena långsiktigt bör genomföras. Naturvårdsverket räknar med ett oförändrat medelsbehov för den fortsatta försöksverksarmheten under budgetåret 1974/75.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 1,2 milj. kr. till 10,6 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vård av naturvårdsområden m. m. för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 10 600 000 kr.
H 6. Stöd till idrotten: Organisationsstöd m. m. 1972/73 Utgift 50 922 036 Reservation 127 457 1973/74 Anslag 57 300 000 1974/735 Förslag 65 600 000
Anslaget används för bidrag till Sveriges riksidrottsförbund för der idrottsverksamhet som bedrivs av förbundet och till förbundet anslutna
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 128
organisationer. Från anslaget utgår också av Kungl. Maj:t särskilt fastställda bidrag till vissa utanför riksidrottsförbundet stående organisationer. För anslagets användning gäller de av 1970 års riksdag beslutade riktlinjerna för organisationsstödet till idrotten (prop. 1970:79, SU 19706. 122, rskr 1970: 291).
Sveriges riksidrottsförbund
Anslaget bör för nästa budgetår höjas till 65,6 milj. kr., vilket innebär en ökning med 8,3 milj. kr. i förhållande till anslaget för budgetåret 1973/74. Förslaget överensstämmer med den plan som lades fram av idrottsutredningen. Av anslaget beräknas 45,5 milj. kr. för specialförbundens verksamhet samt för bidrag till utanför riksidrottsförbundet stående organisationer och till motionsverksamhet för studerande. Denna del av anslaget föreslås öka med 5,3 milj. kr. Riksidrottsförbundet framhåller därvid att verksamhetens utveckling och framtidsplaneringen inom organisationerna kräver väsentligt större ekonomiska resurser än vad som nu står till buds. Av anslaget beräknas vidare 20.1 milj. kr. för riksidrottstörbundets verksamhet och för verksamhet av gemensam natur inom idrottsrörelsen.
Departementschefen
Statens stöd till idrotten har under de senaste åren ökat avsevärt. Det är enligt min uppfattning angeläget med en kraftig ökning av detta stöd också för nästa budgetår. Det är därvid av särskild vikt att satsningen på breddidrotten kan förstärkas ytterligare. Anslaget bör, som Sveriges riksidrottsförbund föreslagit, för budgetåret 1974/75 föras upp med 65,6 milj. kr., vilket innebär en ökning med 8,3 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Svöd till idrotten: Organisationsstöd m.m. för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 65 600 000 kr.
II 7. Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m. 1972/73 Utgift 30 041 962 Reservation 14 385 064
1973/74 Anslag 24 200 000
1974/75 Förslag 24 400 000
Från anslaget lämnas bidrag till idrottsanläggningar enligt de riktlinjer som fastställts av 1970 års riksdag (prop. 1970: 79, JoU 1970: 33, rskr 1970: 239) samt vissa på dessa riktlinjer grundade av Kungl: Maj:t angivna normer, Anslaget disponeras också för bidrag enligt kungörelsen (1969: 323) om statsbidrag till hamn, brygga eller farled för fritidsbåtar
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 129
(ändrad 1971: 372) samt för vissa serviceåtgärder för fritidsbåttrafiken m. m, Från anslaget utgår vidare ersättningar till vissa organisationer för serviceverksamhet beträffande anläggningar samt bidrag till riksanläggningar för den samlade idrottsrörelsens behov. Anslaget används dessutom för utvecklingsarbete rörande idrottsanläggningar.
Statens naturvårdsverk
Betydelsefulla insatser har under senare år gjorts för att förbättra miljön och säkerställa från naturvårdssynpunkt värdefulla markområden för rekreation. Ett tillgodoseende av önskemålet att få ut så många människor som möjligt till aktiv rekreation i skog och mark förutsätter emellertid direkta åtgärder för att få till stånd anläggningar för idrott . och friluftsliv. Naturvårdsverket anser det därför angeläget att staten genom bidragsgivning kan stimulera främst kommunerna till att uppföra olika slag av motions- och rekreationsanläggningar.
Naturvårdsverkets beräkningar av medelsbehovet för budgetåret 1974/75 sammanfattas i följande tablå
Ändamål Anslag Anslag — Statens naturvårdsverks
1972/73 1973/74 — förslag
1974/75
| Totalt | Ökning | |||
| 1. Fritidsbåttrafiken | 8,5 | 9,0 11.5 | -|- 2,5 | |
| 2. Utvecklingsarbete | 1,0 | 1,0 | 1,2 | + 0,2 |
| 3. Riksanläggningar | 5,0 | 5,0 | 5,5 | -I- 0,5 |
| 4. Vissa organisationer | 0,6 | 0,8 | 1,0 | + 0,2 |
5, Mindre idrottsanläggningar
som uppförs av idrotts- | föreningar o. d. 2,5 2,5 3,5 + 1,0
6. Övriga idrottsanläggningar
(friluftsanläggningar) 6,0 5,9 9,5 + 3,6
Summa 23,6 24,2 32,2 -+ 8,0
Till följd av den fortgående ökningen av antalet fritidsbåtar har anspråken på insatser från sjöräddningsväsendet m. m. ökat. Sjöfartsverket har för budgetåret 1974/75 anmält ett medelsbehov av 6 816 000 kr. Sjösäkerhetsrådets medelsbehov har beräknats till 870 000 kr. Naturvårds-: verket hade den 1 juli 1973 inneliggande ansökningar om bidrag till hamn, brygga eller farled för fritidsbåtar i vilka de beräknade anläggningskostnaderna uppgick till sammanlagt ca 113 milj. kr., motsvarande ett statsbidragsbehov av ca 56 milj. kr. Mot bakgrund av det stora behovet anser naturvårdsverket det nödvändigt att medlen för bidrag till byggande av hamnar m. m,. räknas upp. |
För utvecklingsarbete bedömer verket medelsbehovet under budgetåret 1974/75 till 1,2 milj. kr., vilket innebär en ökning med 200 000 kr. jämfört med innevarande budgetår. 9 Riksdagen 1974.1 saml. Nr 1. Bilaga I1
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 130
Sveriges riksidrottsförbund har i skrivelse till naturvårdsverket förordat att till anläggningen Bosön anvisas ca 5,5 milj. kr. under budgetåret 1974/75. Behov av medel för andra riksanläggningar har ej aktualiscrats.
De organisationer som fått bidrag till sin serviceverksamhet under budgetåret 1972/73 beräknar medelsbehovet till sammanlagt 2255 000 kr. för budgetåret 1974/75. Verket anser det viktigt att med statsmedel stödja sådan allmännyttig serviceverksamhet som de frivilliga organisationerna åtar sig att utföra på friluftslivets område. Med hänsyn till det anförda förordar naturvårdsverket att 1 milj. kr. anvisas för detta ändamål,
Enligt naturvårdsverket är det av stor vikt att staten stöder tillkomsten av anläggningar för allmänhetens motion och rekreation, den s. k. breddidrotten. Det finns enligt verkets mening starka skäl att kraftigt höja anslagen till sådana anläggningar. Verket föreslår därför att 9,5 milj. kr. anvisas för bidrag till friluftsanläggningar. Vidare bör 3,5 milj. kr. anvisas i bidrag till mindre idrottsanläggningar som uppförs av föreningar m. m.
Departementschefen
Det är enligt min uppfattning angeläget med ctt fortsatt kraftigt stöd till anläggningar för motions- och breddidrott. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 24,4 milj. kr. För utbyggnad av elev- och personalbostäder vid idrottsinstitutet på Bosön har jag beräknat en kostnadsram av 4 690 000 kr.
Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att till Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m.m. för budgetåret
1974/75 anvisa ctt reservationsanslag av 24 400 000 kr., varav
9 200 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
H 8. Miljövårdsforskning
Med hänvisning till vad jag anfört under punkten H 1 hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Miljövårds-
forskning för budgetåret 1974/75 beräkna ett reservations-
anslag av 20 560 000 kr.
H 9. Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet 1972/73 Utzift 1500 000 Reservation — 1973/74 Anslag 2 000 000 1974/75 Förslag 2 500 000
Prop. 1974: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 131
Mellan staten och Stiftelsen Industrins vatten- och Iuftvårdsforskning har den 23 november 1972 träffats avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet inom miljövårdsområdet. Avtalet avser tiden den 1 juli 1973—den 30 juni 1976. Enligt avtalet skall var och en av parterna medverka i finansieringen av verksamheten genom ett erundbidrag av 1,5 milj. kr. per år. Frågan om ytterligare bidrag utöver grundbidraget förutsätts prövas vid förhandlingar för vart och ett av de budgetår avtalei avser. För budgetåret 1973/74 tillskjuter var och en av parterna utöver grundbidraget ett tilläggsbidrag av 500 000 kr. Härigenom står för 1973/74 sammanlagt 4 milj. kr. till förfogande. Av detta belopp skall lägst 1,2 milj. kr. disponeras för forskning rörande avfallsfrågor. Verksamheten skall bedrivas i enlighet med ett till avtalet fogat ramprogram. Ansvaret för programmets genomförande åvilar Instilutet för vatten- och luftvårdsforskning.
Efter särskilda förhandlingar melian parterna har den 11 december 1973 under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande träffats avtal rörande tilläggsbidrag för budgetåret 1974/75. Enligt avtalet skall var och en av parterna utöver grundbidraget på 1,5 milj. kr. tillskjuta 1 milj. kr. i tilläggsbidrag för nästa budgetår. Därmed kommer för 1974/75 sammanlagt 3 milj. kr. att stå till förfogande för den avtalsbundna kollcktiva forskningen inom miljövårdsområdet. Av detta belopp skall lägst 1.7 milj. kr. disponeras för forskning rörande avfallsfrågor. Jag vill i detta sammanhang framhålla att i den mån Institutet för vatten- och luftvårdsforskning vid sidan om den genom avtalet reglerade verksamheten utför annan forskningsverksamhet bör samtliga kostnader för denna senare verksamhet täckas genom härför avsedda anslag.
Under åberopande av vad jag anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000
kr.
H 10. Särskilda undersökningar inom miljövärdsområdet, m. m. 1973/74 Anslag 4 000 000 1974/75 Förslag 4 000 000
Anslaget används för att bekosta utredningar och undersökningar inom miliövårdsområdet i första hand rörande vattenvårdsfrågor och restaurering av förorenade vattenområden, m. m.
Statens naturvårdsverk
Anslagets användning, som tidigare varit begränsad till vattenvårdsområdet i form av en delpost under anslaget Bidrag till kommunala
Prop. 1974: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 132
avloppsreningsverk m. m., har fr. o. m. innevarande budgetår utvidgats till i princip hela miljövårdsområdet, vilket innebär ökade anspråk på anslaget. Som följd av utvecklingen inom naturvårdsverkets arbetsområde har under de senaste åren förevarande utredningsverksamhet ändrat karaktär i flera hänseenden. En tendens finns till ökad verksamhet i verkets regi med motsvarande minskning av bidrag till externa utredningar. Både de externa och interna projekten är ofta två- celler fleråriga. Ofta är en utredning en följd eller utvidgning av en tidigare.
Det för innevarande budgetår beräknade beloppet för planerade projekt överstiger de anvisade medlen med drygt 3 milj. kr. Detaljuppgifter rörande projekten håller på att tas fram och bearbetas. När detta skett avser verket ta ställning till den nedskärning i de redovisade anspråken som behöver göras för att anslagsramen skall kunna hållas. Nedskärningen medför att åtskilliga projekt måste skjutas upp. Anspråken på anslaget budgetåret 1974/73 uppgår därför till drygt 11 milj. kr. så långt nu kan överblickas. Verket har emellertid stannat för att föreslå en till 3,5 milj. kr. begränsad ökning, varav ca 1 milj. kr. preliminärt avses för bidrag till utredningar om och restaurering av förorenade vattenområden.
Departementischefen
Anslaget bör för nista budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m.m.
för budgetåret '1974/75 anvisa ett reservationsanslag av
4000 000 kr. |
H 11. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. 1972/73 Utgift 322 295 404 1973/74 Anslag 2355 000 000 1974/75 Förslag 155 000 000
Från anslaget utgår bidrag för ny-, till- eller ombyggnad av avloppsreningsverk. Bidrag bestäms med hänsyn till reningsgraden och utgår normalt med lägst 30 ec och högst 50 6 av kostnaden. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1968: 308) om statsbidrag till avloppsreningsverk (ändrad 1971: 371). Enligt övergångsbestämmelserna till denna kungörelse får' statsbidrag enligt kungörelsen (1959:251) om statsbidrag till vatten- och avloppsanläggningar (ändrad 1967: 374) beviljas sådana vatten- och avloppsföretag som efter särskilt tillstånd börjat utföras före den 1 juli 1968. Från anslaget utgår vidare bidrag cenligt kungörelsen (1971: 914) om förhöjt statsbidrag till avloppsreningsverk och vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin samt enligt
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 2 133
Kungl. Maj:ts beslut den 8 september 1972 och den 12 oktober 1973 om förhöjda statsbidrag till avloppsreningsverk och miljövårdande åtgärder inom industrin. Dessutom utgår från anslaget förhöjda statsbidrag till reningsverk i Vindelälvsområdet.
Statens naturvårdsverk
Bidrag enligt äldre bestämmelser har numera beviljats samtliga bidragsberättigade företag som påbörjats före den 1 juli 1968 med undantag för vissa företag inom Göteborgs och Bohus län till vilka statsbidrag skall utgå enligt särskilda beslut av Kungl. Maj:t. För dessa sistnämnda företag kvarstår ett medelsbehov som av länsstyrelsen beräknats till omkring 20,3 milj. kr., varav ca 4,3 milj. kr. för budgetåret 1974/75.
För budgetåret 1973/74 kan anspråken på bidrag till kommunala avloppsreningsverk uppskattas till ca 260 milj. kr. Då bidragsramen uppgår till endast 130 milj. kr. beräknas balansen vid budgetårets utgång till ca 130 milj. kr. Under budgetåret 1974/75 väntas ytterligare bidragsansökningar med en totalkostnad av ca 400 milj. kr., vilket motsvarar ett bidragsbelopp av ca 160 milj. kr. Enligt verkets bedömning kommer medelsbehovet för statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk att efter budgetåret 1974/75 fortlöpande minska från ovan redovisade behov till 75—100 milj. kr. per budgetår. Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen av reningsprocesserna föreligger cmellertid stora svårigheter att göra säkra prognoser för medelsbehovet för slutet av 1970-talet. ”
Av det anförda framgår att en förhöjd bidragsram är angelägen för budgetåret 1974/75 om inte en besvärande balans skall kvarstå under de följande budgetåren. Verket föreslår därför en till 160 milj. kr. förhöjd bidragsram vilket skulle ge en balans vid utgången av budgetåret på 130 milj. kr. Detta kan enligt naturvårdsverkets mening anses som en hög om dock godtagbar balans. Efter budgetåret 1974/75 synes det möjligt att efter hand minska bidragsramen. .
Beslut om statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk har under budgetåren 1968/69—1972/73 fattats med ett sammanlagt belopp av 824,6 milj. kr., varav för förhöjda bidrag 464,6 milj. kr. Av det totala bidragsbeloppet har t. o. m. den 30 juni 1973 utbetalats 480,6 milj. kr. För ytterligare utbetalningar av redan beviljade bidrag erfordras således 344 milj. kr. Härtill kommer utbetalningar till följd av bidrag som beviljas under innevarande och nästa budgetår. För budgetåret 1974/75 beräknas utbetalningarna under anslaget till sammanlagt ca 140 milj. kr.
I detta sammanhang vill naturvårdsverket framhålla att de nuvarande bidragsbestämmelserna inte i alla avseenden är ändamålsenliga. Detta gäller bl. a. regeln om att reningsverk måste vara avsett för minst tio bostadsfastizheter samt bestämmelsen att ökad utgift för ledningar till re-
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 134
ningsverk får räknas in i den bidragsgrundande kostnaden om reningsverket, för att vattenvården skall främjas, förläggs på längre avstånd från bebyggelse än som av andra skäl är ändamålsenligt.
Vad gäller bestämmelsen att företag skall avse minst tio bostadsfastigheter för att bidrag skall kunna utgå vill verket framhålla att i vissa fall kan ett färre antal bostadsfastigheter hysa flera hundra personer och i andra fall kan tio bostadsfastigheter bebos av endast några tiotal personer. Begränsningen bör därför i stället knytas till antalet personer eller bostäder som skall betjänas av anläggningen. Enligt naturvårdsverkets mening kan bestämmelsen lämpligen utformas så att bidrag utgår under förutsättning att reningsverket är avsett att betjäna bostäder för sammanlagt minst 50 personer. |
Beträffande statsbidrag till ledningar till avloppsreningsverk har departementschelen i prop. 1970: 1 (bil. 11 s. 159) anfört att det från vattenvårdssynpunkt ofta är fördelaktigt att avloppsfrågan löses gemensamt för flera samhällen och att bidrag därför borde kunna utgå till överföringsledningar i sådana fall där det är motiverat av vattenvårdsskäl. Naturvårdsverket vill framhålla att det kan vara motiverat att statsbidrag får utgå till Överföringsledning också då en sådan ledning från vattenvårdssynpunkt åtminstone kan jämställas med separat reningsverk och det från totalekonomisk synpunkt är fördelaktigare med överföring av avloppsvattnet.
Departementschefen
Statsbidragen till kommunala avloppsreningsverk har ökat kraftigt under de scnaste ären. Som en följd av de insatser som gjorts har tätorternas avloppsreningsförhållanden starkt förbättrats. Flertalet nya reningsverk planeras nu för kemisk rening. En bidragande orsak till den snabba utbyggnaden under de senaste två åren har varit att statsbidragen i sysselsättningsfrämjande syfte höjts under vissa perioder från högst 50 fe till högst 75 46. Under budgetåren 1971/72 och 1972/73 har sammanlagt ca 675 milj. kr. beviljats i bidrag till reningsverk varav 465 milj. kr. i förhöjda bidrag.
Också under innevarande budgetår har utbyggnaden av reningsverk påskyndats i syfte att öka sysselsättningen främst inom byggnads- och anläggningssektorn. Enligt beslut av 1973 års höstriksdag utgår förhöjda bidrag till anläggningar som påbörjas under tiden den 16 oktober 1973— den 31 maj 1974 (prop. 1973: 165, FiU 1973: 40, rskr 1973: 344). För förhöjda statsbidrag till reningsverk under denna tid har 100 milj. kr. beräknats utöver den för budgetåret tidigare beslutade bidragsramen på 130 milj. kr. |
Trots den snabba utbyggnaden under de senaste åren saknar fortfarande ett antal samhällen tillfredsställande avloppsrening. Det är där-
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 135
för angeläget att det statliga stödet till kommunerna för byggande av effektiva reningsverk fortsätter. Under budgetåret 1974/75 bör bidrag till reningsverk därför få beviljas intill ett belopp av 130 milj. kr., dvs. samma belopp som gäller för innevarande budgetår. Utbetalningarna av bidrag från anslaget beräknas under nästa budgetår uppgå till ca 155 milj. kr.
Naturvårdsverket har i sin anslagsframställning tagit upp vissa frågor rörande bidragsbestämmelsernas utformning. Jag kan i huvudsak biträda de synpunkter verket därvid framfört. För att bidrag skall kunna utgå bör således krävas att reningsverket är avsett att betjäna anläggningar för minst 50 personer cller är av motsvarande storick. Vid överföring av avloppsvatten från ett samhälle till ett annat bör bidrag kunna utgå inte bara då överföringen framstår som lämpligare från vattenvårdssynpunkt än ett separat reningsverk utan också i de fall då de olika alternativen från vattenvårdssynpunkt kan betraktas som i stort sett likvärdiga och överföringen innebär en ckonomiskt fördelaktigare lösning.
Under åberopande av vad jag anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. medge att för budgetåret 1974/75 statsbidrag till kommunala
avloppsreningsverk får beviljas intill ett belopp av 130 000 000
kr.,
2. till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 155 000 000 kr.
H 12. Bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m. m. 1972/73 Utgift 77 342 990 Reservation 373 547 435 1973/74 Anslag 50 000 000 1974/75 Förslag 50 000 000
Från anslaget utgår bidrag till åtgärder som minskar vatten- eler luftförorening eller buller från industriell anläggning. Bidrag utgår normalt med ett belopp som motsvarar högst 25 4 av godkänt bidragsunderlag men får för en och samma anläggning inte överstiga 2,5 milj. kr. om inte särskilda skäl föreligger. Bidragsbestämmetlserna återfinns i kungörelsen (1969: 356) om statsbidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin (ändrad senast 1972: 281). Vidare kan från anslaget utgå bidrag enligt kungörelsen (1971: 914) om förhöjt statsbidrag till avloppsreningsverk och vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin samt enligt Kungl. Maj:ts beslut den 8 september 1972 och den 12 oktober 1973 angående bemyndigande för naturvårdsverket att bevilja förhöjda statsbidrag till avloppsreningsverk och miljövårdande åtgärder inom industrin.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet "136
Från anslaget utgår också stöd enligt kungörelsen (1972: 280) om statligt stöd till avfallsbehandling. Bidrag till anläggning för avfallsbehandling utgår med högst 50 ce av godkänt bidragsunderlag.
Statens naturvårdsverk
Verket uppskattade i slutet av år 1968 på grundval av överslagsmässiga beräkningar behovet av investeringar under de närmast följande åren för vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin till drygt I miljard kr. I prop. 1969: 1 (bil. 11 s. 172) förklarade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet att — med utgångspunkt från att ett belopp av nämnda storleksordning investerades under en femårsperiod — statsbidraget borde under samma period uppgå till ca 250 milj. kr. vid ett bidrag på 25 46. Detta innebar att 50 milj. kr. borde anvisas under vart och ett av budgetåren 1969/70—1973/74.'
För att ytterligare stimulera industrins investeringar och därigenom öka sysselsättningen beslöt 1971 års höstriksdag att statsbidragen till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin skulle höjas från högst 23 <> till högst 75 96 under tiden den 1 november 1971—den 30 juni 1972. På tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisades totalt 300 milj. kr. för ifrågavarande bidrag. I samma syfte som ett år tidigare beslöt 1972 års höstriksdag att förhöjda statsbidrag skulle utgå med högst 50 46 under tiden den:.1 september 1972—den 30 april 1973. På tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisades ' 100 milj. kr. för detta ändamål.
De investeringar som möjliggjorts genom statsbidragen har inneburit ett innehållande av mycket stora föroreningsmängder. Insatserna har bl. a. medfört en halvering av stoftemissionen till atmosfären från industrin till mindre än 150 000 ton/år, en minskning av utsläppen av organisk substans från cellulosaindustrin från 1850 till 1450 ton/dygn, en minskning av mängden suspenderat material i avloppsvattnet från samma industri med ca 320 ton/dygn och en minskning av mängden metaller i avloppsvattnet från järn- och stålverk med ca 25 ton/dygn. Olika typer av åtgärder har vidtagits vid något över 1 000 anläggningar.
De till tidsperioden 1969/70—1973/74 begränsade statsbidragen till industrin tillkom för att sanera miljövårdstörhållandena inom anläggningar som tagits i drift före den 1 juli 1969. Bidragen har givit goda resultat både från sysselsättnings- och miljövårdssynpunkt. Inom vissa industribranscher har åtgärderna dock varit av mindre omfattning varför avsevärda miljövårdsproblem förblivit olösta. Bland orsakerna till detta förhållande kan nämnas brist på tekniska lösningar, oklarhet om vilka krav som kunnat ställas samt prioritering av andra miljövårdsproblem. Inom de flesta av de här åsyftade branscherna har kraven numera kunnat konkretiseras och många av de aktuella iadustrierna står inför
Prop. 1974: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 137
omfattande miljövårdsinvesteringar i anläggningar som tagits i drift före den 1 juli 1969. Med hänsyn härtill föreslår naturvårdsverket en fortsatt bidragsgivning till industrin med högst 25 42 under budgetåren 1974/75—1978/79. Medelsbehovet för 1974/75—1978/79 beräknas till 75 milj. kr., dvs. 15 milj. kr./budgetår.
Inom vissa branscher har miljövårds- och sysselsättningsintressena kommit i motsatsställning. Det gäller företrädesvis branscher där cen omodern produktionsteknik används och där lösningarna av miljövårdsproblemen ställer sig så dyra att en nedläggning är ett näraliggande alternativ. Kostnaderna för samhället kan dock bli mycket större vid en nedläggning jämfört med statliga bidrag till de miljövårdsinvesteringar som krävs. Miljövårdsinsatserna består i dessa fall ofta i en omläggning och modernisering av processinriktningen och apparaturen. För femårsperioden 1974/75—1978/79 förutses ett behov av investeringar på 50 milj. kr. för ifrågavarande ändamål. Den. maximala bidragsprocenten bör lämpligen sättas till 50.
Stödet till avfallsbehandling har utgått under endast ett år. Naturvårdsverket vill framhålla att behovet av anläggningar för avfallsbehandling inom industrin är mycket. stort och att avsevärd tid krävs för att planera och genomföra den erforderliga utbyggnaden på området. Avfallssektorn kan därför förutses behöva stöd under åtskilliga år framåt. Medelsbehovet för 1974/75—1978/79 beräknas till ca 60 milj. kr. eller ca 12 milj. kr. per år vid fortsatt bidragsgivning enligt nuvarande riktlinjer. Det är dock tycksamt om en maximering av statsbidraget till 50 <& är tillräcklig för att nå erforderlig behandlingskapacitet. Bidragsmöjligheterna har dock ännu inte funnits så länge att cn ändring kan anses motiverad. Medelsbehovcet för förlustgarantier vid avfallslagring kan för perioden beräknas till 15 milj. kr. eller 3 milj. kr. per år. |
För bullerreducerande åtgärder inom industrin har statsbidrag liksom i fråga om avfallsbehandling utgått "endast under ett år. Saneringen väntas kräva en avsevärd tid. Investeringarna i industrier som tagits i bruk före den 1 juli 1969 väntas under femårsperioden 1974/75— 1978/79 bli ca 50 milj. kr.
Inom flera industribranscher finns fortfarande förhållandevis höga föroreningsutsläpp, trots att man vidtagit de åtgärder som kunnat krävas med beprövad teknik. Ett exempel härpå utgör cellulosaindustrin, där luktolägenheter och utsläpp av stora mängder organisk substans: kvarstår som olösta problem. Här behövs nya tekniska lösningar för att kunna kraftigt minska utsläppen. Erfarenheterna från miljövårdsarbetet har visat att företagen är tveksamma när det gäller att satsa på nya oprövade tekniska lösningar av föroreningsproblemen. Bidragsmöjlig-
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 138
mycket angelägna för att förhållandena skall kunna förbättras. Investeringsbehovet för här ifrågavarande ändamål för femårsperioden 1974/75 -—1978/79 beräknas uppgå till 175 milj. kr. Naturvårdsverket finner det mycket angeläget att statsbidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin får utgå till kostnader för nya oprövade tekniska lösningar av föroreningsproblemcen. Sådant stöd bör därför utgå under kommande femårsperiod, varvid bidraget bör kunna variera mellan 10 36 och 75 &.
Under hänvisning till det anförda föreslår naturvårdsverket att bidragsgivningen till industrin för miljövårdande åtgärder får fortsätta under budgetåren 1974/75—1978/79 men med en delvis annan inriktning än tidigare. Medelsbehovet har beräknats till 50 milj. kr. per år, dvs. 250 milj. kr. för hela femårsperioden eller samma belopp som beslutades för budgetåren 1969/70-—1973/74. Verkets förslag för den fortsatta bidragsgivningen sammanfattas i följande tablå.
Objekt Invest. Max. Genom- Medels- Medels-
1974/75- bidrags- snittlig ' behov behov/år 1978/79 procent bidrags- 1974/75- milj. kr. milj. kr. procent 1978/79
milj. kr.
Sancring av miljövärds-
förhållanden inom ännu ej åtgärdade branscher 375 25 20 75 15
Sancring av nedläggnings-
| hotade industrier | 50 | 50 | 40 | 20 | 4 |
| Avfallsbehandling | 150 | 50 | 40 | 60 12 | |
| Förlustgarantier för | " | ||||
| avfallsbehandling | 15 100 100 | 15 | 3 |
Bullerreducerande
åtgärder 50 25 20 10 2 Nya oprövade tekniska
lösningar av föroreningsproblem 175 75 40 70 14
Summa 815 — — 250 50
Enligt naturvårdsverkets uppfattning är det vidare angeläget att möjligheter att bevilja bidrag till kommunala avfallsanläggningar snarast införs. Statsbidrag till anläggning för omhändertagande av sådant avfall som faller under kommuns obligatoriska renhållningsansvar utgår f.n. inte. Den kommunala avfallshanteringen är emellertid i många fall av otillfredsställande kvalitet. De avfallsmängder som kommunerna skall omhänderta har på senare år ökat kraftigt. Kommunernas behandlingsanläggningar utnyttjas hårt med miljöolägenheter som följd. Från anslaget Bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m. m. kan, som ovan anförts, statligt stöd utgå till vissa avfallsanläggningar. Genom detta stöd har man syftat till att initiera och stödja behandling av företrädesvis kvalificerat kemiskt avfall. Ehuru det många gånger framstått som önskvärt att bidrag givits även till anläggningar för be-
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 139
handling av kommunalt avfall har den begränsade medelstillgången under anslaget och det ovan redovisade primära syftet med bidragsgivningen Jagt hinder i vägen för sådant stöd.
Mot bakgrund av det anförda finner naturvårdsverket angeläget att vidgade möjligheter snarast införs att bevilja statsbidrag till kommunala avfallsanläggningar. För detta ändamål beräknas ett medelsbehov av 15 milj. kr. per år.
Departementschefen
Sedan den 1 juli 1969 utgår enligt av 1969 års riksdag beslutade grunder bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin. Bidraget som utgår med upp till 25 6 av den godkända investeringskostnaden är i första hand avsett som stöd till sådana äldre industrier som i samband med tillkomsten av miljöskyddslagstiftningen ställts inför krav på omfattande reningsåtgärder.
Under budgetåren 1969/70—1973/74 har sammanlagt 250 milj. kr. anvisats för ifrågavarande bidrag. I sysselsättningsstimulerande syfte har under de senaste åren dessutom anvisats 470 milj. kr. för förhöjda bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin. Det sammanlagda be- Jopp som under den gångna femårsperioden ställts till förfogande uppgår därmed till 720 milj. kr.
Enligt naturvårdsverkets uppfattning har den hittillsvarande bidragsgivningen lämnat goda resultat såväl från miljövårds- som från sysselsättningssynpunkt. Inom många branscher återstår dock betydande problem att lösa. Verket föreslår därför att den nuvarande bidragsgivningen till industrin med 25 Z fortsätter. Härutöver föreslås att bidrag i vissa fall skall kunna utgå med mer än 25 9o.
Jag vill för egen del till att börja med framhålla att huvudprincipen när det gäller kostnadsansvarct för industrins miljövårdsinvesteringar är att miljövårdskostnaderna måste ses som en del av produktionskostnaderna. Det finns emellertid i detta sammanhang anledning att skilja mellan reningsåtgärder vid äldre industrier och vid nyanläggningar. När det gäller nya anläggningar kan kostnaderna för miljövårdsåtgärder tas med i kalkylerna redan från början. I fråga om äldre industrianläggningar, dvs. sådana som uppförts före den nuvarande miljöskyddslagstiftningens tillkomst och där det alltså inte funnits anledning att i samma omfattning som numera räkna in kostnaderna för miljövårdsåtgärder i kalkylerna, uppkommer i många fall betydande ckonomiska svårigheter vid genomförandet av de omfattande reningsåtgärder som nu krävs. TI dessa senare fall kan det därför vara motiverat att samhället övergångsvis stöder industrins miljövårdsinvesteringar genom bidrag på sätt som skett under den femårsperiod som avslutas med innevarande budgetår. |
Jag delar naturvårdsverkets bedömning att de bidrag som beviljats under den gångna perioden varit av stor betydelse från både miljövårds-
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 140
och syssclsättningssynpunkt. Genom den stimulans som bidragen utgjort har utbyggnaden av reningsanordningar inom industrin avsevärt påskyndats. Utvecklingen har emellertid gått olika snabbt inom olika branscher. Det finns därför skäl att förlänga det nuvarande femårsprogrammet med ett år och låta de nuvarande bidragen till industrin utgå också under nästa budgetår. Bidragsgivningen bör därvid i första hand inriktas på sådana branscher och sådana industrier där reningsåtgärder av någon omfattning hittills inte vidtagits t. ex. därför att lämpliga tekniska lösningar ännu inte funnits. Också inom de branscher där betydande insatser redan gjorts bör dock bidrag kunna utgå för åtgärder som bedöms som särskilt angelägna. Detta gäller t. ex. i sådana fall där miljövårdskraven ytterligare skärps.
Bidrag bör liksom hittills normalt endast utgå för åtgärder vid anläggningar som tagits i drift före den 1 juli 1969. Undantag från denna princip bör kunna göras när det gäller åtgärder som innebär att nya tekniska lösningar utprovas. Under innevarande femårsperiod har i begränsad omfattning beviljats bidrag i sådana fall. Jag anser det emellertid angeläget att ökade insatser görs i syfte att stimulera industrin att utveckla och utprova nya metoder för att lösa miljövårdsproblemen. I detta sammanhang kan nämnas att betydande bidrag lämnas av styrelsen för teknisk utveckling (STU) till utvecklingsarbete på miljövårdsområdet. Bidrag bör emellertid också såsom naturvårdsverket föreslagit . i ökad utsträckning kunna beviljas för försöksanläggningar i fullstor skala i den mån det vid dessa används metoder som det är ett samhällsintresse att få prövade. Bidrag bör i dessa fall kunna utgå med upp till 50 5. Det bör dock ankomma på Kungl. Maj:t att besluta i de fall då bidrag föreslås utgå med mer än 25 40.
Från anslaget utgår sedan den 1:juli 1972 också stöd till avfallsbehandling. Riktlinjerna för detta stöd finns angivna i prop. 1972: 1 bil. 11 s. 117. Som naturvårdsverket framhåller är det angeläget att insatserna inom avfallsområdet intensifieras under de närmaste åren. Verket har därvid också föreslagit att möjlighet införs att bevilja bidrag till kommunala avfallsanläggningar. Jag är inte f.n. beredd att förorda några ändringar när det gäller det statliga stöd som nu utgår till avfallsbehandling. Jag vill i detta sammanhang erinra om att frågor om omhändertagande och behandling av olika former av avfall f.n. bereds inom jordbruksdepartementet.
Medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår beräknar jag till
att
1. godkänna vad jag förordat rörande fortsatta bidrag till miljö-
vårdande åtgärder inom industrin,
2. till Bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m. m. för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 141
H 13. Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. 1972/73 Utgift 1 604 032 1973/74 Anslag 9260 000 1974/75 Förslag 1055 000
Från anslaget utbetalas ersättning för förluster som uppkommer till följd av angrepp av vissa rovdjur på renar, får och andra tamdjur. Gällande bestämmelser finns i 16 § jaktstadgan (1938: 279) och kungl. brev den 13 december 1967. Från anslaget utgår vidare belöningar enligt kungörelsen (1963: 117) om belöning för dödande av säl samt crsättningar enligt kungörelsen (1970: 890) om ersättning för skada av kronhjort. m. m. Slutligen bekostas från anslaget vissa åtgärder för att förebygga skador av rovdjur.
Statens naturvårdsverk
1. Medelsbehovet för ersättningar för rovdjursskador beräknas öka med 100 000 kr, till 900 000 kr. under nästa budgetår. Ökningen motiveras bl. a. av att ersättningarna för dödade renar och för rovdjursdödade får höjts med ca 5 § resp. närmare 15 46.
2. För särskilda åtgärder för att förebygga skador av rovdjur beräknas ett med 20 000 kr. till 50 000 kr. höjt belopp. Medlen erfordras för inventeringar av rovdjursförekomst och rovdjursskador m.m. i samband med ett omfattande projekt som planeras börja vintern 1973/74 samt för lokala insatser i form av rovdjursinventeringar och skyddsjakt.
3. För ersättning av skador av kronhjort inom det s. k. frireservatet i Skåne Leräknas ett oförändrat belopp av 120 000 kr.
4. Om kungörelsen 1965: 117 ej ändras kan medelsbehovet för belöningar för dödande av säl på grund av sälstammarnas tillbakagång minskas från 10 000 kr. till 5 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 95 000 kr. till 1055 000 kr. Jag har därvid bl. a. beräknat medel för höjda ersättningar för rovdjursskador. Jag väntar inom kort ett nytt förslag från statens naturvårdsverk i denna fråga. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning för vissa skador av rovdjur, m.m. för budget-
året 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 055 000 kr.
Prop. 1974: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 142
H 14. Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond 1973/74 Anslag 5 000 000 1974/75 Förslag 5 000 000
Förenta Nationernas miljöstyrelse, som inrättades genom beslut av 1972 års gencralförsamling, har bl.a. till uppgift att fördela medel ur Förenta Nationernas miljöfond. Fonden avses finansiera kostnaderna för nya miljöprogram inom FN-systemet. Miljöstyrelsen beslutade vid sitt första sammanträde i juni 1973 att fondmedlen skall utnyttjas för frågor rörande bl. a. bostads- och boendemiljö, hushållning med mark och vatten, förhindrande av jordförstöring, ökenutbredning m. m. samt miljökravens inverkan på handel och ekonomi. Andra prioriterade områden är oceanerna, bevarandet av natur, vilda djur och genetiska resurser samt encrgifrågorna.
Den svenska regeringen har utfäst sig att bidra till fonden med 5 milj. dollar under en femårsperiod. För budgetåret 1974/75 beräknar jag ett medelsbehov av 5 milj. kr. för detta ändamål.
Under åberopande av vad jag anfört hemställer jag att Kungl Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 000 kr.
Prop. 1974: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 143 I. DIVERSE I 1. Servitutsnämnder, m. m.
| 1972/73 Utgift | 85 791 |
| 1973/74 Anslag | 145 000 |
| 1974/75 Förslag | 55 000 |
Från anslaget bestrids kostnader för servitutsnämndernas verksamhet och för utbildning av synemän enligt jordabalken.
Lantbruksstyrelsen
Medelsbehovet för servitutsnämndernas verksamhet beräknas till
Utbildningen av synemän bedrivs enligt uppdrag av Kungl. Maj:t. Efter innevarande budgetår beräknas 40 kurser ha genomförts med omkring 900 deltagare. Under budgetåret 1974/75 erfordras fem kurser för grundutbildning och fortbildning av synemän med sammanlagt ca 120 deltagare. Kostnaden beräknas till 50 000 kr. Medel till de äldre arrendenämnderna, vilkas verksamhet upphörde den 31 december 1971, behövs inte för budgetåret 1974/75.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 55 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen |
att till Servitutsnämnder, m. m. för budgetåret 1974/73 anvisa ctt
förslagsanslag av 55 000 kr.
I 2. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. 1972/73 Utgift 2 012 789 Reservation 1410 024 1973/74 Anslag 1 000 1974/75 Förslag 1 000 000
Från anslaget utbetalas bidrag såsom ersättning för förluster på grund av naturkatastrof m. m. i enlighet med föreskrifter som Kungl. Maj:t meddelar i varje särskilt fall.
Med hänsyn till det beräknade medelsbehovet bör anslaget föras upp med 1 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m.m. för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 1000 000
kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 144
I 3. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.
1972/73 Utgift 4 269 127 1973/74 Anslag 3 992 000 1974/75 Förslag 4475 000
Från anslaget bestrids utgifter för Sveriges deltagande i vissa internationella organisationer m. m.
Beräknad
ändring
1973/74 1974/75
Departe-
ments-
chefen
FAO 3 420 000 + 300 000 FN:s miljöstyrelse — + 50 000 Unionen för skydd av växtförädlingsprodukter
(UPOV) 50 000 -1- 10.000 Europeiska växtskyddsorganisationen 28 000 — International Committee for Recording Productivity
| of Milk Animals | | 5 000 — |
| Internationella veterådet | 17 500 + 2500 |
| Internationella frysinstitutet i Paris | 10 800 + 4200 |
| Internationella sockerorganisationen | 75 000 + 10000 |
Kommissionen enligt 1959 års nordostatlantiska
| fiskerikonvention | 15 000 - 4 15 000 |
| Internationella rådet för havsforskning | 60 000 -- 20000 |
| Finsk-svenska gränsälvskommissionen | 50 000 -+- 21 000 |
Internationella byrån i Paris för bekämpande av
smittsamma husdjurssjukdomar (OIE) 32 000 — Europeiska kommissionen för bekämpande av
mul- och klövsjuka 20 700 + 300 Nordiska metodikkommittén för livsmedel 23 000 — Diverse internationella organisationer och
kongresser 185 000 + 50 000
3 992 000 +483 000
Kostnaderna för Sveriges deltagande i FN:s miljöstyrelse bör i fortsättningen redovisas på en särskild post. Jag har vidare under posten Diverse internationella organisationer och kongresser räknat medel för dels vissa kostnader för den nordiska skogskongress som anordnas av Sverige sommaren 1974, dels ett symposium om skogsbrukets processormaskiner som anordnas i Sverige hösten 1974 av den för ECE, FAO och ILO gemensamma kommittén för skoglig arbetsteknik och utbildning av skogsarbetare. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 4 475 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. [för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 4475 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 145 I 4. Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder
| 1972/73 Utgift | 20 901 |
| 1973/74 Anslag | 29 000 |
| 1974/75 Förslag | 12 000 |
Från anslaget utbetalas ersättning till riksbanken för förvaltningen av egnahemslånefonden m. fl. lånefonder. Fullmäktige i riksbanken Antalet lån som förvaltas av riksbanken uppgår vid utgången av år 1974 till omkring 3 500. Ersättningen beräknas till 12 000 kr. Departementschefen Anslaget bör föras upp med 12000 kr. Jag hemställer att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen |
att till Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 kr.
I 5. Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar
| 1972/73 Utgift | — |
| 1973/74 Anslag | 5 000 |
| 1974/75 Förslag | 5 000 |
Från anslaget bestrids kostnaderna för dels syner och besiktningar på statens hus och byggnader, dels syncförrättningar enligt 10 kap. vattenlagen (1918: 523), dels ock för ersättning i visst fall till förvaltare för avlyst flottled. Fiskeristyrelsen
Styrelsen framför åter sitt förslag beträffande bidrag till förrättningskostnader vid bildande av fiskevårdsområden, F.n. utgår sådana bidrag av avgifter som tagits upp enligt 2 kap. 10 § vattenlagen. Till följd av att antalet fiskevårdsområden ökat de senaste åren har belastningen på dessa avgifter stegrats. Bidragen bör fr. o. m. nästa budgetår bestridas över riksstaten under detta anslag. På grund härav bör anslaget räknas upp med 45 000 kr. Departementschefen
Fiskeristyrelsens förslag att bestrida bidrag till förrättningskostnader vid bildande av fiskevårdsområde med medel som anvisas över riksstaten är jag inte beredd att biträda. Anslaget bör därför föras upp med oförändrat belopp.
Jag hemstiller att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kr. 10 Riksdagen 1974, I saml. Nr 1. Bilaga 11
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 146
KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder
G. Domänverket I G:2. Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. Från anslaget bestrids kostnader för förvärv för statens räkning av värdefulla naturområden. Enligt beslut av 1963 års riksdag (prop. 1963: 71, JoU 1963: 11, rskr 1963: 139) finns under domänfonden en delfond, benämnd naturvårdsfonden, under vilken naturvårdsobjekt i statens ägo redovisas.
Statens naturvårdsverk |
Under budgetåret 1972/73 har beslut fattats om inköp av områden för sammanlagt ca 3,9 milj. kr., i stort sett motsvarande hela anslaget för budgetåret, 4 milj. kr. Områdena har en areal av sammanlagt ca 1300 ha. Länsstyrelserna har uppskattat medelsbehovet för budgetåret 1973/ 74 till ca 21,2 milj. kr. och för budgetåret 1974/75 till ca 14 milj. kr. Dessa beräkningar är emellertid delvis osäkra och täcker inte heller hela arbetsfältet. Många förvärv initieras nämligen av naturvårdsverket.
Ändringarna i naturvårdslagens ersättningsbestämmelser den 1 januari och den 1 juli 1973 torde få till följd att många ägare av värdefulla naturområden finner det fördelaktigare att sälja sin mark till staten än att acceptera förfogandeinskränkningar med små möjligheter till intrångsersättning. Detta är en från naturvårdssynpunkt önskvärd utveckling. eftersom inköp ger staten full handlingsfrihet vid utnyttjande och skötsel av de ifrågavarande områdena. En ökning av markförvärven torde också bli resultatet av flera mål som handläggs vid fastighetsdomstolar. Den intensifierade förvärvsverksamhet som sålunda förutses under budgetåret 1974/75 motiverar en inte obetydlig ökning av anslaget. Mot bakgrund av det anförda föreslår naturvårdsverket att anslaget för budgetåret 1974/75 höjs med 4 milj. kr. till 8 milj. kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med ett oförändrat belopp av 4 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Markförvärv för naturvårdsändamål, m.m. för budget-
året 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000 kr.
IT.;Statens allmänna fastighetsfond
II: 16. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. Under detta anslag anvisas medel till byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor och andra institutioner, som har anknytning till forsknings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets område.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 147
Byggnadsstyrelsen
För budgetåret 1974/75 bör under detta anslag anvisas 50 milj. kr.
Departementschefen
Alla i investeringsplanen för nästa budgetår redovisade objekt har
tidigare redovisats för riksdagen.
Anslagsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 50 milj. kr. Jag
förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investe-
ringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- — Fär-
start dig-
Faktisk Beräknad för stäl-
tom —— — lande
1972- = 1973- — 1973- 04-01 — 04-01 06-30 = 1973/74 1974/75 mån/år mån/år
Slutredovisat 1973-06-30 16 390 Färdigställda, ej slutredovisade projekt 19452 1281 382
Lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan Ultuna . | |
| Markvetenskap, nybyggnad | 11950 12685 7209 4000 = 1000 12.71 10.73 |
| Kraftfoderfabrik, Lövsta | 3595 = 3650 2852 400 300 11.70 = 10.73 |
| Undervisningshus och aula | 6800 6400 5 908 200 200 6.71 12.72 |
| Försöksanläggning, Lövsta | 13.740 . 14755 6119 6500 1500 8.72 1.74 |
Försörjningsanläggningar, etapp I 5 080 5 100 2 685 2 000 400 5.72 9.74 Mikrobiologi, om- och tillbyggnad 450 425 375 25 20 6.72 10.72 Växtodling, mikroklimatstation m. m. 765 625 569 25 25 6.72 12.72 Husdjursvetenskapligt centrum,
| nybyggnad | 43875 40000. — 6691. 20000 10000 12.72 7.74 | |
| Fårstallar, Lövsta | 1100 1100 | 800 200 12.72 1.74 |
| Kliniskt centrum, nybyggnad | 85 500 90 000 | 15.000 30 000 8.73 5.76 |
| Försörjningsanläggningar, ctapp II 9 100 9875 | 2 000 3 600 8.73 9.76 | |
| Djurstallar, Kungsängen | 7650 8 000 | 5 000 2 500 8.73 9.74 |
| Bibliotek, nybyggnad | 10 275 | 3000 5000 11.73 5.75 |
Alnarp Trädgårdsvetenskap och landskapsplanering, nybyggnader 11175 11275 6 313 3 000 1000 4.72 10.73 Lantbrukets byggnadsteknik, växthus 1855 1 890 1736 100 2S 2.72 8.73 Utbyggnad av vägar och parkeringsplatser samt åtgärder för markbehandling 1 160 1160 377 600 1C0 12.72 5.73
Statens centrala frökontrollanstalt Växthus, Stora Råby 650 700 60 540 50 873 12.73
Statens maskinprovningar
| Förråds- och provningshall i Alnarp, | | | |
| nybyggnad | 550 550 :76 736 64971 56327 | 500 25 6.72 10.72 |
| Reducering av medelsbehovet | | | 13620 6327 |
| Beräknad medelsförbrukning | 51351 50 000 |
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 148
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgång | Beräknad medelsförbrukning | ||
| Medelsreservation 1973-07-01 | 6 351 | ||
| Anslag för 1973 /74 | 45 000 | 1973/74 | 51 351 |
| Anslag för 1974/75 (förslag) | 50 000 101 351 | 1974/75 | 50 000 101 351 |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m.m. för
budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 50 000 000
kr.
IV. Statens utlåningsfonder
IV: 7. Fiskerilånefonden. Ur fonden beviljar fiskeristyrelsen lån främst för inköp av båtar och maskinell utrustning för yrkesmässigt fiske. Fiskerilån för nyetablering inom fisket lämnas endast om särskilda skäl före- Kgger. Bestämmelser för lån ur fonden finns i kungörelsen (1971: 445) om statligt stöd till fiskerinäringen (ändrad 1972: 249). Ramen för utlåning från fonden har för budgetåren 1966/67—1973/74 utgjort 9 milj. kr.
Fiskeristyrelsen
En låneram på oförändrat 9 milj. kr. bör tas upp för nästa budgetår.
Departementschefen
Härför behövs ett kapitaltillskott till fonden av 1 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fiskerilånefonden för budgetåret 1974/75 anvisa ctt in-
vesteringsanslag av 1 000 000 kr. |
IV: 8. Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m.m. Ur fonden beviljar fiskeristyrelsen lån för sådan åtgärd inom fiskets berednings- och konservindustri som väsentligt underlättar avsättningen av fisk eller förbättrar fiskarnas möjligheter att köpa förnödenheter. Bestämmelser för lån ur fonden finns i kungörelsen (1971: 445) om statligt stöd till fiskerinäringen (ändrad 1972: 249).
Prop. 1974: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 149
Fiskeristyrelsen
Vid utgången av budgetåret 1972/73 fanns i fonden ett odisponerat belopp av 929 000 kr. Amorteringarna beräknas till 277 000 kr. för budgetåret 1973/74 och 276 000 kr. för budgetåret 1974/75. Samtidigt fanns ej avgjorda ansökningar om lån på sammanlagt ca 800 000 kr. Tillskott till fonden behövs med 1 milj. kr. för nästa budgetår.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av
fisk m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag
av 700 000 kr.
IV: 9, Statens fiskredskapslånefond. Fonden inrättades genom beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962: 23, JoU 1962: 5, rskr 1962: 140). Fiskare, som vid utövning av yrkesmässigt fiske fått fiskredskap skadade eller förlorat fiskredskap samt till följd av skadan eller förlusten behöver ekonomiskt bistånd för att kunna fortsätta med yrkesfiske, kan för detta ändamål erhålla lån från fonden enligt bestämmelserna i kungörelsen (1962: 100) om fiskredskapslån (ändrad senast 1969: 815).
Fiskeristyrelsen
Utlåningen från fonden uppgick vid utgången av år 1971 till ca 378 000 kr. och vid utgången av år 1972 till ca 262 000 kr. Riksdagens medgivande till fortsatt disposition av anslaget nästa budgetår bör inhämtas. Om behållningen under fonden, ca 296 000 kr. per den 1 augusti 1973, bedöms vara otillräcklig, bör fonden samtidigt erhålla ett lämpligt avpassat tillskott.
De puartementschefen
Anslaget bör föras upp med 200 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen |
att till Statens fiskredskapslånefond för budgetåret 1974/75 an-
visa ett investeringsanslag av 200 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 150
VII. Fonden för förlag till statsverket
VII: A. Lagring av jordbruksprodukter. För främst erforderlig säsongmässig lagring av smör och köttvaror anvisades för budgetåret 1970/71 ett investeringsanslag av 90 milj. kr. För utlånade medel erläggs ränta som motsvarar gällande diskonto med tillägg av en halv procent.
Statens jordbruksnämnd
Anslaget bör under budgetåret 1974/75 med oförändrat belopp få användas för det med anslaget avsedda ändamålet. Departementschefen
Jag biträder statens jordbruksnämnds förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att medge att det för budgetåret 1970/71 anvisade investerings-
anslaget Lagring av jordbruksprodukter under budgetåret 1974/
75 får användas för det med anslaget avsedda ändamålet.
VII: B. Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. För att finansiera inlösen av inhemskt oljeväxtfrö anvisades för budgetåret 1953/54 ett investeringsanslag av 50 milj. kr. För utlånade medel erläggs ränta som motsvarar gällande diskonto med tillägg av en halv procent.
Statens jordbruksnämnd
Anslaget bör under budgetåret 1974/75 med oförändrat belopp få användas för det med anslaget avsedda ändamålet. Departementschefen
Jag biträder statens jordbrukspämnds förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen .
att medge att det för budgetåret 1953/54 anvisade investerings-
anslaget Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö under budgetåret
1974/75 får användas för det med anslaget avsedda ändamålet.
VII. Fonden för beredskapslagring
VIII: A. Statens jordbruksnämnds delfond: Lagring av jordbruksprodukter för beredskapsändamål. För att finansiera statens jordbruksnämnds beredskapslagring anvisades för budgetåret 1970/71 ett investeringsanslag av 271 250 000 kr.
Statens jordbruksnämnd
Anslaget bör höjas till 291 250 000 kr. för nyinlagring av animaliskt proteinfoder. Anvisade medel bör under budgetåret 1974/75 i sin helhet få användas för de med anslaget avsedda ändamålen.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 151
Departementschefen
I avvaktan på resultatet av 1972 års jordbruksutrednings arbete är jag f.n. inte beredd att föreslå någon ökning av anslaget. Jag hemställer därför att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att medge att det för budgetåret 1970/71 anvisade investerings-
anslaget Lagring av jordbruksprodukter för beredskapsändamål
under budgetåret 1974/75 får användas för det med anslaget av-
sedda ändamålet. | :
IX. Diverse kapitalfonder
IX: 6. Jordfonden. Fonden uppgår, sedan den för budgetåret 1973/74 tillförts 1 000 kr., till 277 179 000 kr. Fondens medel skall enligt beslut av 1948 års riksdag användas för att bestrida lantbruksnämndernas kostnader för fastighetsförvärv i samband med åtgärder för yttre rationalisering på jordbrukets område.
Av medlen får högst 20 milj. kr. användas för inlösen av sådana ofullständiga jordbruk, som ej behövs för rationaliseringsändamål, samt för inlösen av avflyttad renägares bostad i enlighet med vad som anförts i prop. 1971: 51. Sålunda inlösta fastigheter skall redovisas på särskild delfond.
Medlen skall vidare användas för investeringar på de fastigheter som av kronan upplåts till sambruksföreningar i enlighet med vad som anförts i prop. 1972: 1 (bil. 11 s. 158). | |
Lantbruksstyrelsen
Fonden bör tillföras ett formellt belopp av 1 000 kr.
Den kassamässiga behållningen var vid utgången av budgetåret 1973/ 74 59,9 milj. kr. Härav beräknas ca 25 milj. kr. vara disponerade genom bindande köpeavtal. Återstående belopp beräknas behöva tas i anspråk under kommande budgetår främst för en angelägen intensifiering av strukturrationalisering i skogsmark, där behoven är utomor- .dentligt stora av att ändamålsenligare brukningsenheter kan bildas.
Utvecklingen av inköps- och försäljningsverksamheten belyses av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår Inköp Försäljning m. m.
1968/69 87,6 80,6 1969/70 112,9 94,1 1970/71 129,3 — 117,9 1971/72 135,8 — 136,4 1972/73 126,7 — 141,0
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 152
Jag vill i detta sammanhang redovisa ytterligare uppgifter rörande inriktningen och effekten av nämndernas inköps- och försäljningsverksamhet. Rationaliseringsreserven uppgick vid slutet av budgetåret 1972/73 till sammanlagt 16 200 ha åker och 108 300 ha skogsmark. Under budgetåret 1972/73 inköpte lantbruksnämnderna 8 150 ha åker och 42 800 ha skogsmark. Av förvärven under första halvåret 1973 låg 82 90 av åkerarealen och 57 2 av skogsmarken i de egentliga jordbruksbygderna. Av försäljningarna under samma tid låg 83 Z av åkerarealen och 60 70 av skogsmarken i dessa jordbruksbygder.
I följande tabell anges hur summan av köpeskillingarna (123 milj. kr.) för de brukningsenheter, som lantbruksnämnderna förvärvade under budgetåret 1972/73 procentucllt fördelar sig på olika storleksgrupper.
Åker, ha Skog, ha
—25 26—50 =51—100 101—200 201— == Summa
| =—2 9 | 4 | 5 | 3 | 4 | 25 |
| 3—5 7 | 4 | 1 | 2 | 0 | 14 |
| 610 11 | 5 | 3 | 1 | 1 | 21 |
| 11-20 = 15 | 4 | 4 | 1 | — | 24 |
| 21—30 = 4 | 2 | 1 | 0 | 1 | 8 |
| 31—50 = 3 | 1 | 1 | 1 | — | 6 |
| 51— — | 1 | 1 | 0 | — | 2 |
| Summa 49 | 21 | 16 | 8 | 6 | 100 |
Effekten av lantbruksnämndernas försäljningar av jordfondsfastighe-
ter belyses i följande sammanställning, där antalet brukningsenheter,
som under budgetåret 1972/73 fått tillskottsmark, har fördelats på åkerareal före tillköp. För varje storleksgrupp anges medelarealen åker och
skogsmark före resp. efter tillköp. |
Storleksgrupper efter Antal bruk- Medelareal, ha åkerareal före till- ningsenheter
köp, ha Åker Skogsmark
före - efter före efter
till- till- till- till-
köp köp köp köp
| — 2 | 153 | 1 | 1 | 96 119 | ||
| 3— 5 | 179 | 4 | 5 | 100 117 | ||
| 6—10 | 371 | 8 | 11 | 80 100 | ||
| 11—15 | 265 | 13 | 18 | 88 115 | ||
| 16—20 | 250 | 18 | 23 | 70 | 93 | |
| 21—25 | 143 | 23 | 30 | 68 | 83 | |
| 26—30 | 144 | 28 | 33 | 100 114 | ||
| 31—40 | 148 | 36 | 43 | 86 101 | ||
| 41—50 | 81 | 45 | 52 | 79 | 94 | |
| 51— | : Summa 1855 | 121 | 102 11 22 | 26 | 194 209 92 111 |
Prop. 1974: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 153
I detta sammanhang bör också verkningarna av jordförvärvslagen
(1965: 290) redovisas. Av följande sammanställning framgår omfatt-. ningen av de lagfarter, som beviljats för jordbruksfastigheter under ti-
den den 1 juli 1965—den 30 juni 1973.
Antal - Areal : Areal
åker, skogsmark,
ha ha
Enligt jordförvärvslagen prövade förvärv (exkl.överlåtelser mellan juridiska personer)
| Fysiska personers förvärv | 27 065 227 100 | 528 200 |
| Juridiska personers förvärv | 2 946 34 200 | 325 600 |
| Juridiska personers överlåtelser | 376 | 3 000 138 700 |
Från prövning enligt jordförvärvslagen undantagna förvärv
Släktförvärv, kommunförvärv m, m. 61 373 554 400 2 045 700
| Domänverkets förvärv | 309 | 3 400 | 66 700 |
| Domänverkets överlåtelser | 178 | 3 100 | 61 400 |
| LFantbruksnämndernas förvärv | 8194 54 800 | 235 000 | |
| Lantbruksnämndernas överlåtelser | 11 274 52 500 | 231 400 |
Beträffande juridiska personers förvärv har 90 sådana gjorts av företag, som bedriver förädling eller distribution av jordbruksprodukter, 1 048 av företag som bedriver förädling av skogsprodukter, 1 016 av exploaterinegsföretag och 753 av andra företag. Av de förvärv som skogsförädlingsföretagen gjort har förvärvsegendomen i 553 fall legat i skogsbruksbygd eller i skogsbruksdominerad mellanbygd, medan egendomen i 233 fall legat i jordbruksbetonad mellanbygd och i 168 fall i område, som hänförs till jordbruksbygd. I 823 fall har skogsförädlingsföretagens förvärv inneburit en utvidgning av tidigare innehav i området. Av de fysiska personernas förvärv har 14 750 gjorts av yrkesverksamma jordbrukare. 8 958 förvärv har avsett cj bestående brukningsenheter. Beträffande förvärv som undantas jordförvärvslagens prövning har ca 54 400 sådana ägt rum i form av släktförvärv omfattande en areal av ca 483 400 ha åker och 1 803 600 ha skogsmark. I 3 521 fall har kommuner stått som förvärvare.
Erfarenheterna av tillämpningen av jordförvärvslagen har inte föranlett lantbruksstyrelsen att föreslå ändringar av den.
Departementschefen
Lantbruksnämndernas inköps- och försäljningsverksamhet, som sker med anlitande av jordfonden, är av stor vikt för jordbrukets strukturrationalisering. Fonden uppgår till ca 277 milj. kr. De medel som finns odisponerade eller flyter in vid fastighetsförsäljningar m. m. beräknar jag räcka till för inköpsverksamheten m. m. under budgetåret 1974/75. Anslaget bör därför föras upp med oförändrat 1 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 154
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Jordfonden för budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr. |
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström '
Prop. 1974 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 155
Bilaga
TYSWUOUOYISYnIGPIOf
UBJAG
FUIU[2PAR | 10381) -SBUIUPHQIN
FULISSIH[CLUONPI 13YW[LUOSIAJ— 3yuaWOUOFT+— AN AT)BJ)SJUTLUPP— -SFUIUAIBPEY 1YUa
| BHSIUIUPEe— | e2UONLUIJUI 10) 103
ANTIISIUNUPY
YSIPNNf—
294U 19404 AMAIIS 23yqUa IIYUSSTULISUL]J YI0—
10) J3YUJ
HOYDSIUDSAO -SINfpsAy UaSJaJÄJSSNYDIGQJUET | | -SINfpsnyYy
103 JE— > 490 —
| 10AINPIJAQ "ITP
-SppANSPIUIS -SZUNRUUIAY
OSJIIÄIS 42IP[E1IIU00N) SppAYsmip—
-OsjeuyInfa
430 103 I | —J euupvwu— j1 Yu 10381] -IBUTINIA I2y4Uud yu myua BUUJIpAR SVjSsOF |
IOJUOYSUOISTADY =
| |
BUIUJAPABSTUNPOIXLA
-IXBA 2yuasBurpo
| -SNYUSPNPA -SPIR8pRIL
-sBuruey—
UBlUTY
Pyua Pyua
124 -YNSpeuIIA -SFUTII)SJAUJ
UJINPYOING— 292403
2ayua Au
Prop. 1974: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet' 156
Register Sid.
1 Översikt
DRIFTBUDGETEN
ÅA. Jordbruksdepartementet m. m.
| 13 Jordbruksdepartementet | 7 200 000 |
| 14 Lantbruksrepresentanter | 1 104 000 |
| 14 Kommittéer m, m. | 4 900 000 |
| 15 Extra utgifter | 380 000 |
13 584 000
B. Jordbrukets rationalisering m. m. 16 Lantbruksstyrelsen 17 580 000
20 Lantbruksnämnderna 99 788 000
22 Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. :: 4 200 000
| 23 Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. | 25 000 000 |
| 25 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. | 150 000 |
| 26 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti | 1 000 000 |
29 Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m.m. 14 000 000
31 Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare' av vissa krono-
| lägenheter m.m. | | | 1400 000 |
| 32 Befrämjande av husdjursaveln m. m. | 1 000 000 |
| 33 Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet | 1000 |
| 34 Bidrag till statens hingstdepå och stuteri | 550 000 |
| 35 Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling | 1215 000 |
| 35 Bidrag till Svensk matpotatiskontroll | 170 000 |
| 36 Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen | 522 000 |
| 37 Främjande av rennäringen | 630 000 |
| 38 Kompensation för bensinskatt till rennäringen | 210 000 |
166 416 000 C. Jordbruksprisreglering
| 39 Statens jordbruksnärand | 10 772 000 |
| 41 Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden | 1136 000 |
| 42 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område | 1700 000 000 |
42 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och foder-
| medel m. m. | 38 298 000 |
| 43 Stöd till jordbruket i norra Sverige | 174 000 000 |
| 43 Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m. | 4 800 000 |
| 44 Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket | 11 218 000 |
| 44 Bidrag till permanent skördeskadeskydd | 30 000 000 |
| 45 Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. | 14 058 000 |
874 282 000 D. Skogsbruk
| 47 Skogsstyrelsen | 10 149 000 |
| 49 Bidrag till skogsvårdsstyrelserna | 43 180 000 |
| 52 Bidrag till skogsförbättringar | 8 000 000 |
| 54 Vägbyggnader på skogar i enskild ägo | 16 500 000 |
57 tgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m, m. 210 100 000 58 Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. 1719 000
89 648 000
E. Fiske
| 60 Fiskeristyrelsen | 8 043 000 |
| 61 Fiskeriintendenter m. m. | 1225 000 |
| 63 Främjande i allmänhet av fiskerinäringen | 275 000 |
| 64 Kursverksamhet på fiskets område | 305 000 |
| 65 Bidrag till fiskehamnar m. m. | 3 600 000 |
1 Beräknat belopp
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet : 157
Sid.
| 66 Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen | 20 000 |
| 67 Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen | 1 162 000: |
| 67 Särskilt omställningsstöd till fiskare, m. m. | 3 000 000 |
| 68 Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske | 1000 |
| 69 Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m, | 1000 |
| 69 Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. | 750 000 |
| 70 Fiskeriundersökningsfartyg | 1000 000 |
| 70 Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten | 1000 |
19 383 000
F. Service och kontroll 72 Statens livsmedelsverk 21 520 000 74 Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontroll-
slakterier 9 160 000 75 Statens veterinärmedicinska anstalt "16 354 000
| 77 Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m. | 50 000 |
| 78 Veterinärstaten | 23 287 000 |
| 79 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. | 4 000 000 |
| 79 Bidrag till djursjukvård i vissa fall | 600 000 |
| 80 Veterinärinrättningen i Skara | 700 000 |
Statens centrala frökontrollanstalt:
| 81 Förvaltningskostnader | 10 084 000 |
| 82 Utrustning | :60 000 |
| 82 Statens växtskyddsanstalt | 8 290 000 |
| 84 Bekämpande av växtsjukdomar | 150 000 |
| 85 Statens lantbrukskemiska laboratorium | 4 233 000 |
| 86 Statens maskinprovningar | 2 928 000 |
| 87 Statens växtsortnämnd | 142 000 |
101 558 000 G. Utbildning och forskning Lantbrukshögskolan:
| 89 Förvaltningskostnader | 54 512 000 |
| 95 Driftkostnader ' | 11 557 000 |
| 95 Bokinköp m. m. | 806 000 |
| 926 Försöksverksamheten | 26 665 000 |
| 97 Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m. | 1000 |
Veterinärhögskolan:
| 98 Förvaltningskostnader | 25 720 000 |
| 100 Driftkostnader | 7892 000 |
| 100 Bokinköp m. m. | 177 000 |
| 101 Försöksverksamhet | 370 000 |
| 101 Lantbruksdriften vid försöksgården | 1 000 |
Skogshögskolan:
| 102 Förvaltningskostnader | 17 432 000 |
| 104 Driftkostnader ' | 13 553 000 |
| 105 Bokinköp m. m. | 191 000 |
106 Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor
| m.m. | 18 000 000 |
| 114 Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m. | 300 000 |
| 114 Jordbruksforskning | 10 120 000 |
| 115 Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning | 1 185 000 |
| 115 Bidrag till Sveriges utsädesförening. | 6 882 000 |
| 116 Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling : | 255 000 |
| 117 Skoglig forskning | 3 625 000 : |
117 Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och
| skogsgödsling m. m. | 1152 000 |
| 118 Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning | 3 600 000 |
| 119 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien | 295 000 |
| 119 Statens skogsmästarskola - | 1571 000 |
| 121 Reseunderstöd för studier m. m. | 39 000 |
| 121 Bidrag till viss ungdomsverksamhet | 500 000 |
206 401 000
Prop. 1974:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet : 158
Sid.
H. Miljövård m. m
| 122 Statens naturvårdsverk | 125 984 000 |
| 122 Koncessionsnämnden för miljöskydd | 1 660 000 |
| 123 Miljövårdsinformation | 2 000 000 |
| 125 Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m. | 92 000 000 |
| 126 Vård av naturvårdsområden m. m. | : 10 600 000 |
Stöd till idrotten:
| 127 Organisationsstöd m. m. | 65 600 000 |
| 128 Anläggningsstöd m. m. | 24 400 000 |
| 130 Miljövårdsforskning | 220 560 000 |
| 130 Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet | 2 500 000 |
| 131 Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m.m. | 4 000 000 . |
| 132 Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. | 155 000 000 |
| 135 Bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m. m. | 50 000 000 |
| 141 Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. | 1055 000 |
| 142 Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond | 5 000 000 |
377 359 000 I. Diverse
| 143 Servitutsnämnder, m. m. | 55 000 |
| 143 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. | 1 000 000 |
| 144 Bidrag till vissa internationella organisationer m, m. | 4475 000 |
| 145 Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder | 12 000 |
| 145 Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar | 5 000 |
5 547 000
Summa för driftbudgeten 1 854 178 000
KAPITALBUDGETEN
Statens affärsverksfonder
Domänverket 146 Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. 4 000 000
Statens allmänna fastighetsfond 146 Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. 50 000 000
Statens utlåningsfonder 148 Fiskerilånefonden 1000 000 148 Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk
m. m. 700 000 149 Statens fiskredskapslånefond 200 000
1 900 000
Fonden för förlag till statsverket 150 Tagring av jordbruksprodukter 150 Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö
Fonden för beredskapslagring 150 Statens jordbruksnämnds delfond: Lagring av jordbruks-
z produkter för beredskapsändamål
Diverse kapitalfonder 151 Jordfonden 1000
Summa för kapitalbudgeten 55 901 000
Totalt för jordbruksdepartementet 1910 079 000
1 Beräknat belopp
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973 730514
Bilaga 12
Handelsdepartementet
ÖVERSIKT
Ilandelsdepartementets verksamhetsområde omfattar förutom handelspolitik bl. a. exportfrämjande åtgärder, pris-, konkurrens- och konsumentfrågor, ekonomiskt försvar samt patent- och registreringsfrågor. Krigsmaterielinspektionen inom departementet kontrollerar tillverkning och utförsel av krigsmateriel. Till departementet hör de statsägda företagen Svenska penninglotteriet aktiebolag och Aktiebolaget Tipstjänst.
Departementets budget föreslås öka med 84,9 milj. kr. till 386,9 milj. kr.
Handelspolitiska frågor Europeiska gemenskaperna (EG)
Sveriges avtal med den europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) trädde i kraft den 1 januari 1973.
Den första tullsänkningen i förhållande till EG-länderna ägde rum den 1 april 1973, då tullarna för huvuddelen av industrivarorna sänktes med 20 6. En ytterligare sänkning med 2046 skedde den 1 januari 1974. Enligt den i avtalet fastställda tidtabellen kommer tullarna för i huvudsak alla industrivaror att vara helt avvecklade den 1 juli 1977. Den tullfrihet som tidigare gällt inom Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) behålls i allt väsentligt i handeln med de EFTA-länder som inträtt som medlemmar i EG, dvs. Storbritannien och Danmark.
För ett antal känsliga varor, främst vissa pappers- och stålprodukter, gäller särbestämmelser. Dessa innebär bl. a. en långsammare takt för tullavvecklingen samt möjlighet att i vissa fall under övergångstiden ta ut den tull som tillämpas mot utanförstående länder.
I enlighet med avtalet har upprättats en blandad kommitté som har till uppgift att administrera avtalet och följa dess tillämpning. I den blandade kommittén ingår representanter för Sverige och för EG. Kommittén har sammanträtt två gånger under år 1973. Kommittén har tillsatt en särskild tullkommitté för behandling av ursprungs- och tullfrågor. Tullkommittén Har haft tre möten under år 1973.
Arbetet i den blandade kommittén och i tullkommittén har under året
främst avsett frågor som sammanhänger med den praktiska tillämpningen av avtalet, främst i fråga om ursprungsreglerna. Den blandade kommittén har bl.a. beslutat om ändringar i ursprungsreglerna som ytterligare
| Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bilaga 12
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet ta
säkerställer bevarandet av tidigare tullfrihet mellan de ursprungliga EFTA-länderna. Beslut har också fattats om att genomföra förenklingar i proceduren för utsprungsdokumentationen, bl. a. införande av en enhetsblankett EUR. 1 fr. o. m. den 1 januari 1974, som innebär lättnader av betydelse för handeln.
I blandade kommittén har vidare behandlats en rad tekniska problem rörande avtalets tillämpning, t. ex. frågor om varudefinitioner som hänger samman med de indikativa kvantitetsramar som gäller för vissa varor.
Från svensk sida har i blandade kommittén föreslagits att diskussioner skall inledas om möjligheterna att utvidga avtalet att omfatta ytterligare varor hänförliga till kapitel 1—24 i Bryssel-nomenklaturen, t. ex. sådana EFTA-frihandelsvaror som inte omfattas av avtalet med EG. Aktuella problem på jordbruks- och fiskeområdena har också tagits upp från svensk sida.
Sverige har under diskussionerna i den blandade kommittén erinrat om intresset för närmare samarbete när det gäller offentlig upphandling, miljövård, transportpolitik och undanröjande av tekniska handelshinder.
Sveriges avtal med den europeiska kol- och stålgemenskapen (CECA) trädde i kraft den 1 januari 1974. Som följd härav kommer ett prissystem som motsvarar det inom CECA tillämpade att från nämnda tidpunkt tillämpas i handeln mellan Sverige och EG-länderna. Trots att CECAavtalets ikraftträdande fördröjts genom att ratificeringsproceduren inom gemenskapen inte slutförts förrän under november mänad 1973 har genom särskild överenskommelse tullavvecklingen för CECA-varor kunnat påbörjas såsom förutsetts i avtalet. Den första tullavvecklingen med 20 76 ägde sålunda rum den 1 april 1973. En ytterligare sänkning med 20 Z ägde rum den 1 januari 1974.
Inför de första tullsänkningarna vidtogs i Sverige omfattande förberedelser för atl ursprungsregelsystemet skulle kunna tillämpas på eti korrekt och smidigt sätt som samtidigt skulle underlätta för exportörer och importörer att utnyttja tullsänkningarna. En intensiv informationsverksamhet ägde rum inom näringslivet bl. a. innefattande ett stort antal kurser för berörda företag. Rådgivning har ägt rum från tullverkets sida liksom från Sveriges exportråd och näringslivets organisationer. Exportrådet har i samråd med handelsdepartementet och generaltullstyrelsen utgett EG-handboken, en handbok rörande ursprungsreglerna och tilllämpningen av dessa. Regelbundna kontakter äger rum mellan myndigheter, organisationer och näringslivet bl. a. i en särskild kontaktgrupp inom kommerskollegium. Behovet av ändringar och kompletteringar av ursprungsreglerna utreds av kommerskollegium på grundval av de erfarenheter som företag och myndigheter fätt vid tillämpningen.
Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)
Två av EFTA:s ursprungliga medlemsländer, Storbritannien och Danmark, inträdde den 1 januari 1973 som medlemmar i EG. Vid samma tidpunkt trädde frihandelsavtal i kraft mellan Portugal, Schweiz, Sverige
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 Handelsdepartementet 3
och Österrike å ena sidan och EG å den andra. Frihandelsavtalet mellan Island och EG trädde i kraft den 1 april 1973.
Norges förhandlingar med EG resulterade i ett frihandelsavtal som undertecknades den 14 maj 1973. Det trädde i kraft den 1 juli 1973.
Det till EFTA associerade Finland paraferade den 21 juli 1972 ett frihandelsavtal med EG. Detta undertecknades den 5 oktober 1973 och trädde i kraft den 1 januari 1974.
Samarbetet inom EFTA fortsätter under de nya förutsättningarna på grundval av EFTA-konventionen. För svensk del kommer EFTA också i fortsättningen att vara av stor betydelse för de ekonomiska förbindelserna med Europa. Drygt 207 av den svenska exporten går till de kvarstående EFTA-länderna.
Ministermöten inom EFTA har ägt rum i maj och i november. I samband med diskussioner om de europeiska frihandelsförbindelserna underströk ministrarna EFTA:s fortsatta betydelse för medlemsländerna dels för en fortsättning och utvidgning av det interna samarbetet, dels som forum för diskussioner och konsultationer i vidare handelspolitiska frågor. Ministrarna har vidare understrukit vikten av samarbetet inom EFTA i fråga om det nya ursprungsregelsystemet som tillämpas såväl internt inom EFTA som i förhållande till EG.
EFTA-konventionen har under det gångna året ändrats i vissa hänseenden som en följd av den nya marknadssituationen. EFTA:s ursprungsregler har sålunda anpassats till det system som gäller enligt EFTA-ländernas frihandelsavtal med EG. EFTA:s varuomfattning har vidgats till att avse samtliga de livsmedelsindustriprodukter som ingår i frihandelsavtalen.
Vissa organisatoriska förändringar har vidare vidtagits när det gäller kommittéstrukturen och sekretariatet.
Undersökningar pågär om möjligheterna att utvidga det interna samarbetet. På förslag från svensk sida har beslutats att inom EFTA studera möjligheterna att förstärka och utvidga arbetet på att avlägsna de tekniska handelshindren. Sålunda studeras förutsättningarna för en fortsatt avveckling av sådana icke-tariffära handelshinder som orsakas av tvingande tekniska och administrativa föreskrifter. Vid utredningarna undersöks bl. a. hur det system med förhandskonsultationer om nya eller ändrade tvingande tekniska föreskrifter, vilket sedan länge tillämpats mellan EFTA-länderna, skall kunna förbättras. Vidare studeras på vilka ytterligare produktområden överenskommelser om ömsesidigt godkännande av provningsresultat skall kunna träffas. Dessutom undersöks möjligheterna till ett utvidgat samarbete med andra internationella organisationer på detta område. Förhandlingar pågår mellan vissa medlemsländer om nya eller kompletterande avtal på jordbruksområdet.
Jugoslavien har deltagit med observatörer i ett antal möten på expertnivå.
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 Handelsdepartementet 4
Nordiskt samarbete
Arbetet inom det nordiska ministerrådet har varit inriktat på dels det nordiska handlingsprogram som ministerrådet presenterade i sin berättelse till Nordiska rådets session i Oslo i februari 1973, dels utbyggnaden av organisationen för det nordiska regeringssamarbetet.
Det praktiska arbetet med handlingsprogrammet har nu inletts på en rad områden. Den nordiska fonden för teknologi och industriell utveckling har börjat sin verksamhet. Ministerrådet har beslutat att fonden skall tillföras ytterligare 10 milj. kr. under 1975.
Nordtest — det nordiska samarbetsorganet för materialprovning och kontroll har också inlett sin verksamhet. Medel för driften har beviljats från fonden för teknologi och industriell utveckling.
På bl. a. trafikområdet och inom byggsektorn har konkreta samarbetsprojekt satts igång. På miljövårdsområdet har utarbetats ett förslag till en konvention mellan de nordiska länderna om ömsesidigt hänsynstagande vid prövning av tillåtligheten av miljöskadlig verksamhet. Ett betydelsefullt instrument för det nordiska miljövårdssamarbetet har därmed tillskapats.
Under 1973 har en utredning angående det kommunala samarbetet över de nordiska riksgränserna avslutats. Med utgångspunkt från denna kommer ett förslag till nordisk konvention om gränskommunalt samarbete att utarbetas.
Ett utvidgat samarbete mellan de nordiska länderna planeras vidare på arbetsmiljö-, turist- och konsumentområdena.
Förnyelsen av det nordiska samarbetets organisation är nu i det väsentliga genomförd. Ministerrådssekretariatet i Oslo började sin verksamhet den 1 juli 1973. Antalet anställda vid sekretariatet uppgick vid ärsskiflet 1973/74 till ca 20 personer och viss ytterligare personalförstärkning förutses under år 1974. Sekretariatet leds av en generalsekreterare. Det består av fyra avdelningar, samordningsavdelningen, avdelningen för ekonomiska frågor, industri-, energi- och regionalpolitik, avdelningen för social-, arbetsmarknads- och miljöpolitik samt avdelningen för transport- och kommunikationsfrågor.
Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT)
Vid GATT:s ministermöte i Tokio, som ägde rum den 12-14 september 1973 med deltagande av drygt 100 länder, antogs enhälligt en deklaration om att inleda multilaterala handelsförhandlingar inom ramen för GATT.
Förhandlingarna skall enligt Tokio-deklarationen bl. a. syfta till att genomföra lullförhandlingar med användande av lämpliga metoder av så generell tillämpning som möjligt och att minska eller avskaffa icketariffära åtgärder eller deras restriktiva eller störande effekt för handeln. Förhandlingarna skall såsom en kompletterande teknik omfatta en undersökning av möjligheterna att samordnat minska eller avskaffa alla
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 5
handelshinder inom vissa speciella sektorer. En undersökning skall vidare göras av det ändamålsenliga i det nuvarande multilaterala skyddsklausulsystemet, varvid särskilt skall beaktas reglerna för tillämpningen av artikel XIX om skyddsklausuler i GATT-avtalet. Beträffande jordbruket skall tillämpas en förhandlingsmetod som ligger i linje med förhandlingarnas allmänna målsättning men tar hänsyn till de särskilda problemen på detta område. Tropiska produkter skall behandlas som en särskild prioritetssektor.
Förhandlingarna skall vidare syfta till att tillförsäkra ytterligare fördelar för u-ländernas internationella handel i syfte att uppnå en väsentlig ökning i deras valutainkomster, diversifiering av deras export, ökad tillväxttakt för deras handet, med beaktande av deras utvecklingsbehov. De minst utvecklade u-ländernas speciella situation skall ägnas särskild uppmärksamhet.
Förhandlingarnas olika element skall föras framåt samtidigt.
En förhandlingskommitté har upprättats för att övervaka förhandlingarnas förlopp. Kommittén har befogenhet att med beaktande av Tokio-deklarationen bl. a. utarbeta och genomföra detaljerade förhandlingsplaner och upprätta lämpliga förhandlingsprocedurer, inkl. särskilda procedurer för förhandlingar mellan i-länder och u-länder.
Förhandlingskommittén höll sitt första sammanträde i Genéve den 24—26 oktober 1973.
Under år 1973 har EFTA-ländernas frihandelsavtal med EG granskats med tanke på avtalens förenlighet med GATT:s artikel XXIV, som bl. a. innehåller särskilda villkor för bildandet av frihandelsområden.
Inom GATT har en särskild arbetsgrupp utarbetat en faktastudie över förhållandena på textilområdet vilken presenterades vid årsskiftet 1972/73. Arbetsgruppen har därefter fått i uppdrag att utarbeta förslag till ett nytt multilateralt avtal på textilområdet att ersätta långtidsavtalet för bomullstextilier. Texten till ett nytt avtal som i princip omfattar alla slag av textilier överenskoms preliminärt den 20 december 1973.
FN:s konferens för handel och utveckling (UNCTAD) samt råvuruavtal
Sedan den tredje sessionen med världshandelskonferensen (UNCTAD HI) i Santiago de Chile ägt rum under april-maj 1972, har ett flertal sammanträden hållits med UNCTAD:s styrelse och dess olika kommittéer. Sverige är medlem i styrelsen och i samtliga kommittéer.
I centrum för uppföljningsarbetet efter konferensen har stått frågan
om samordning vid lösandet av monetära, finansiella och handelspolitiska problem, råvarukonsultationer, behandlingen av u-ländernas problem vid de allmänna handelsförhandlingarna inom GATT, biståndsmålsättningen, u-ländernas skuldbörda, genomförandet av FN:s strategi för det andra utvecklingsårtiondet och utarbetandet av en kod för linjekonferenser. En stadga för staters ekonomiska rättigheter och skyldigheter är under utarbetande.
De särskilda tullförmåner (s. k. tullpreferenser), som Sverige sedan den
Prop. 1974:1 = Bilagal2 Handelsdepartementet 6
1 januari 1972 beviljar u-länderna har under år 1973 utvidgats till att omfatta ytterligare ett antal varor. Preferenserna tillämpas nu för de sammanlagt 62 länder och områden som hittills kommit in med bl. a. uppgift om den myndighet som utfärdar s. k. ursprungsintyg, vilket krävs för att preferenser skall kunna beviljas.
FN:s sockerkonferens 1973 har under året sammanträtt i två omgångar i UNCTAD:s regi med deltagande av ett 80-tal länder, däribland Sverige. Konferensen lyckades inte nå enighet om ett fullständigt sockeravtal att ersätta 1968 års avtal. Resultatet blev i stället ett s. k. administrativt avtal utan marknadsreglerande artiklar att gälla från och med 1 januari 1974 och två år framät, såvida inte ett nytt fullständigt avtal har kunnat ingås dessförinnan. Sverige har ratificerat avtalet.
Under år 1973 har Sverige ratificerat 1972 ärs internationella kakaoavtal, som trädde i kraft den 30 juni 1973 och gäller till och med den 30 september 1976.
Efter beslut inom kaffeorganisationen har det internationella kaffeavtalet i dess administrativa delar förlängts att gälla till den 1 oktober 1975. Avtalet avses komma att omförhandlas under år 1974. Sverige är f. n. medlem i kaffeorganisationens styrelse.
Sverige är den störste enskilde bidragsgivaren till GATT/UNCTAD:s gemensamma handelscentrum (ITC), som är det centrala internationella organet för främjande av u-ländernas export. U-länderna har framfört önskemål om att biståndet från ITC kompletteras genom särskilda informationsorgan i industriländerna. En utredning inom handelsdepartementet har framlagt förslag om upprättande av ett sådant organ i Sverige. Verksamheten avses bekostas av medel från tredje huvudtiteln, C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram. Proposition i ärendet avses föreläggas 1974 ärs riksdag.
Andra internationella organisationer
Inom Organisationen för ckonomiskt samarbete och utveckling (OECD) ägde ett ministermöte rum den 6—8 juni 1973. Huvudfrägan vid mötet var den internationella ekonomiska situationen. Ministrarna betonade behovet av gemensamma åtgärder mot inflationen. Ministrarna diskuterade vidare samarbetet med u-länderna samt energifrågor.
OECD:s exekutivkommitté har sammanträtt fem gånger på hög nivå för att bl. a. behandla den s. k. Rey-gruppens studie av världshandeln och därmed sammanhängande problem, särskilt internationella investeringar och multinationella företag. Organisationens befattning med energifrågor har till följd av oljesituationen på senare tid intensifierats.
Bland andra internationella organisationer verksamma på det handelspolitiska området i vilkas arbete Sverige medverkar aktivt kan nämnas FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE). I dess handelskommitté pågår fortlöpande överläggningar om handelspolitiska spörsmål med sikte på att bl. a. avveckla administrativa och andra hinder för handeln inom regionen, i första hand mellan öst och väst.
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 7
Bilaterala avtal
Under år 1973 fördes förhandlingar med Bulgarien, Polen, Rumänien, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och Ungern inom ramen för Sveriges bilaterala handelsöverenskommelser med dessa stater.
Nya långstidsavtal, som ersätter äldre sådana, har slutits med Rumänien, Tjeckoslovakien och Ungern.
Sedan diplomatiska förbindelser upprättats mellan Sverige och Demokratiska Folkrepubliken Korea samt Tyska Demokratiska Republiken (DDR) har långtidsavtal på regeringsnivå ingåtts med dessa länder.
Gällande frilistning av import från statshandelsländerna i Europa och ' Asien utökades den 1 augusti 1973 med ytterligare ett antal varuslag. Bland dessa märks hästkött, metanol, råvävnader av bomull och rayon, knutna mattor, prydnadsporslin samt fartyg. Efter den 1 januari 1974 tillämpas mot DDR samma import- och exportfrilistning som mol övriga nämnda statshandelsländer.
De överenskommelser som tidigare träffats med Hongkong, Portugal, Republiken Korea och Singapore om begränsning av exporten till Sverige av vissa trikå- och konfektionsvaror har i samtliga fall förnyats med vissa varumässiga ändringar för ytterligare en ettårsperiod. Detta gäller också överenskommelsen med Portugal om en begränsning av exporten av vissa tekoprodukter från Macao. Nya exportbegränsningsavtal har vidare slutits med Indien och Malaysia.
Krigsmaterielkontroll
Krigsmaterielinspektionens kontroll av tillverkningen av krigsmateriel i landet omfattade vid årsskiftet 1973/74 131 enskilda tillverkare. Tillverkningsvärdet för år 1972 var 1 209 milj. kr., en minskning med 178 milj. kr. jämfört med år 1971.
Vid inspektionen har ca I 250 utförselärenden behandlats under år 1973. Beviljade utförseltillstånd under år 1973 avser utförsel till ett värde av ca 325 milj. kr. Medelvärdet av krigsmaterielexporten under perioden 1968-1972 var 325 milj. kr. per är.
Lotterifrågor
Akuebolaget Tipstjänst och Svenska penninglotteriet aktiebolag ökade sin omsällning det senaste verksamhetsåret.
Omsättningen hos Tipstjänst uppgick under verksamhetsåret den 1 juli 1972—-den 30 juni 1973 till 687 milj. kr. (628)!. Till statsverket inlevererades 350 milj. kr. (326), därav 148 milj. kr. (138) i form av lotterivinstskatt och radskatt.
Penninglotteriets intäkter av lottförsäljningen var under är 1973 447 milj. kr. (435). Tio nummerlotterier anordnades under året mot åtta
I Siffror inom parentes gäller närmast föregående verksamhetsår.
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 8
under år 1972 och 3,6 milj. (3,5) lotter såldes. I de tolv penninglotterierna säldes 17,7 milj. (17,3) lotter. Liksom under tidigare år anordnades ett särskilt lotteri för kulturella ändamål. Av penninglotteriets bruttoomsättning beräknas 223,0 milj. kr. (222,4) tillfalla stalsverket. Härav utgörs 30,0 milj. kr. (28,7) av lotterivinstskatt.
Den 1 april 1973 trädde vissa bestämmelser rörande beskattning av bingo-, automat- och roulettspel i kraft. Samtidigt infördes tillständskrav för anordnande av sådana spel. Under år 1973 har närmare 1 000 ansökningar om tillstånd att anordna bingospel avgjorts av Kungl. Maj:t.
Mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts har inom handelsdepartementet upprättats en promemoria med förslag till riktlinjer för regleringen av bingospel m. m. Utöver vissa principiella överväganden och förslag innehåller promemorian förslaget att all tillståndsgivning i fråga om bingospel skall handhas av länsstyrelserna. Promemorian har remissbehandlats, och proposition i frågan avses föreläggas 1974 års riksdag.
Exportfrämjande åtgärder och turism
Tullavvecklingen genom avtalet med EG föranleder en fortsatt koncentration av exportfrämjande insatser på de curopeiska marknaderna. Handelssekreterarorganisationen har de senaste åren byggts ut kraftigt inom detta område för att lämna exportnäringen specialiserad kommersiell service av hög kvalitet. Förslag till fullföljande av denna utbyggnad med handelssekreterarkontor i Hamburg och Helsingfors framläggs. Den svenska handelskammaren i Bryssel har den 1 januari i år efter initiativ från kammaren omvandlats till handelssekreterarkontor.
Programmet för exportstimulans för teko-industri och manuellt arbetande glasindustri föreslås förlängt under ett budgetår i avvaktan på en utvärdering av insalserna.
Svenska turisttrafikförbundet fortsätter den år 1970 påbörjade kampanjen Sverige-Nu, som vill framhäva turismen i Sverige som ett alternativ till turism utomlands.
Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor
En ändring av allmänna prisregleringslagen (1956:236) trädde i kraft den 1 juli 1973. Lagens nya lydelse innebär att prisreglering i ökad utsträckning skall kunna användas som ett led i stabiliseringspolitiken. Vid samma tidpunkt genomfördes i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1973:58; NU 1973:40; rskr 1973:155) en omorganisation av statens pris- och kartellnämnd (SPK). Den nya organisationen möjliggör en effektivare prisövervakning bl. a. genom att verksamheten är uppdelad på byråer, vilka omfattar samtliga näringsområden. Som ett resultat av riksdagsbehandlingen i samma fråga tillsattes vidare i november 1973 en utredning om informationsverksamheten hos SPK.
Det prisstopp på vissa viktiga livsmedel som infördes fr. o. m. den 1 januari 1973 har varit i kraft under hela året. Fr. o. m. den 7 september
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 Handelsdepartementet 9
infördes även prisstopp på sågade trävaror m. m., och samtidigt uppdrogs ät kommerskollegium att övervaka den svenska marknadens försörjning med dessa varor. Vidare trädde samma dag bestämmelser om förhandsanmälan av beslutade prishöjningar i kraft vad gäller massaved, pappersmassa och papper. Motsvarande bestämmelser gäller fr. o. m. den 19 oktober i fråga om vissa oljeprodukter, och den 7 december beslutades om högstpriser på dessa produkter.
Konsumentverket började sin verksamhet den 1 januari 1973. Samtidigt upphörde verksamheten hos konsumentinstitutet, konsumentrådet och Varudeklarationsnämnden. En verksamhetsplan har upprättats och flera nya projekt har satts igång. Verket prioriterar särskilt säkerhetsfrågor och frågor av större hushållsekonomisk betydelse. En förstärkning av resurserna hos verket föreslås, bl. a. innebärande att tre nya tjänster inrättas.
Ärendetillströmningen hos allmänna reklamationsnämnden har fortsatt att öka. Förslag framläggs om en förstärkning av nämndens resurser.
I fråga om tillämpningen av lagen (1970:412) om otillbörlig marknadsföring och lagen (1971:112) om förbud mot oskiliga avtalsvillkor har tillströmningen av ärenden visal en fortsatt ökning. En förstärkning av resurserna hos konsumentombudsmannen föreslås därför.
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1973:1, bil. 12; NU 1973:44; rskr 1973:161) utgår fr.o.m. den 1 juli 1973 statligt stöd till kommersiell service i glesbygd. Konsumentverket har den löpande tillsynen över verksamheten och beslutar bl. a. om investeringsstöd. Verket biträds i dessa frågor av en särskild nämnd, glesbygdsnämnden, som består av representanter för enskild och kooperativ handel samt specialister på distributions- och glesbygdstrågor. Mycket tyder på att efterfrågan på investeringsstöd kommer att öka. En fördubbling av investeringsanslaget föreslås därför.
Butiksetableringsutredningen har i sitt betänkande (SOU 1973:15) Kommunal planering och detaljhandel lämnat förslag rörande kommunernas detaljhandelsplanering, som bl. a. innefattar en modell för fördelning av butikslägen. Betänkandet och de remissyttranden som avgivits däröver har överlämnats till distributionsutredningen för att övervägas vid utredningsuppdragets fullgörande. Varudeklarationsutredningen har i sitt betänkande (SOU 1973:20) Varudeklaration, ett medel i konsumentpolitiken, övervägt olika principlösningar rörande den framtida varudeklarationsverksamheten. Utredningen föreslår bl. a. en lag om varudeklaration enligt vilken deklaration, i vissa fall med s. k. grundkrav, skall kunna föreskrivas. Betänkandet har remissbehandlats och bereds f.n. inom handelsdepartementet.
Inom handelsdepartementet har upprättats en promemoria om tillfällig handel. I promemorian föreslås denna handel få drivas enbart efter särskilt tillstånd av länsstyrelse. Tillstånd föreslås få meddelas endast om behov av försäljningsformen föreligger. Vägledande bör därvid bl. a. vara om handeln är av väsentlig betydelse från konsumentsynpunkt. Förslagen har remissbehandlats, och proposition i frågan avses föreläggas 1974 års
Prop.1974:1 — Bilaga 12 - Handelsdepartementet J0
riksdag.
Sverige deltar i det internationella samarbetet i konkurrens- och konsumentpolitiska frågor, som bedrivs inom bl. a. OECD och Europarådet. På konsumentområdet har därvid särskild tonvikt lagts på arbetet med produktsiäkerhetsfrägor.
Det nordiska samarbetet i konsumentfrågor har tidigare bedrivits inom Nordiska kommittén för konsumentfrågor. Nordiska ministerrådet har beslutat att en ämbetsmannakommitté för dessa frågor skall upprättas.
För verksamheten inom pris-, konkurrens- och konsumentområdet föreslås anslagshöjningar med 4,5 milj. kr.
Patent- och registreringsfrågor
Sverige deltar i det internationella samarbetet som på patent-, varumärkes- och mönsterområdet pågår inom bl. a. världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO) och Europarådet. Sedan den konvention som benämnes Patent Cooperation Treaty (PCT) antogs år 1970 har ett omfattande förberedelsearbete ägt rum inom WIPO. Enligt PCT skall nyhetsgranskning och eventuellt också patenterbarhetsprövning ske endast vid ett fåtal patentverk i världen. Det svenska patentverket har förutsättningar att bli ett av dessa verk.
Sverige har tillsammans med 20 andra stater deltagit i förhandlingarna om en europeisk patentgemenskap. Vid en diplomatisk konferens i Munchen i september och oktober år 1973 antogs en konvention om ett europeiskt patentförfarande (EPC). Sverige undertecknade konventionen vilken innebär bl. a. att ett curopeiskt patentverk med säte i Munchen skall kunna meddela patent som blir gällande i alla eller vissa av de anslutna staterna. Det svenska patentverket kommer att inom ramen för
EPC vid sidan av europapatentverket i Munchen kunna verka som
PCT-myndighet. En sådan lösning anses vara till fördel för nordiska palentsökande och nordisk industri. Europapatentverket skall under en övergångstid mot ersättning kunna lägga ut arbete på de nationella patentverken för att underlätta omställningen till nya förhållanden. Det svenska patentverket kan komma att åtaga sig sådant arbete.
Såväl PCT som EPC avser att minska det dubbelarbete som f.n. förekommer vid behandling av patentansökningar. Konventionerna beräknas medföra praktiska Konsekvenser för Sverige först i slutet av 1970-talet. Det svenska patentverket får då räkna med en stark minskning av antalet ansökningar.
Patentpolicykommittén (H 1969:10) utreder de problem som för det svenska patentverkets del aktualiseras av såväl PCT som EPC. Kommittén lade i februari 1973 fram ett delbetänkande (Ds Il 1973:1). Den curopeiska patentkonventionen - konsekvenser för svenskt patentväsen. Betinkandet lades efter remissbehandling till grund för Sveriges ställ-
ningstagande till EPC vid konferensen i Munchen. Kommittén avser att
under våren 1974 avge ett betänkande om den svenska patentlagstittningens anpassning till PCT. Arbetet bedrivs i nordiskt samarbete.
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 11
Sverige har deltagit i det arbete som bedrivits inom Europarädet för att få till ständ ett internationellt klassificeringssystem. I april 1973 ratificerade Sverige en överenskommelse om internationell pateniklassificering.
Vid en diplomatisk konferens i Wien våren 1973 antogs överenskommelser om internationell registrering av varumärken, om internationell klassificering av figurmärken samt om skydd av typsnitt. Sverige har i december 1973 undertecknat de två förstnämnda överenskommelserna.
Patentverket föreslås få utvidga den del av verksamheten som bedrivs enligt principerna för uppdragsverksamhet så att verket på ett smidigare sätt skall kunna anpassa sig efter kundernas önskemål.
För verket föreslås en anslagsminskning med ca 2,3 milj. kr. Minskningen möjliggörs av en utökad uppdragsfinansiering. Anslaget redovisas i programtlermer.
Ekonomiskt försvar
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar genomförde under år 1971 en förstudie rörande långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret. En rapport om resultatet av förstudien redovisades i december 1971. Kungl. Maj:t uppdrog 1 juli 1972 är överstyrelsen att i samarbete med berörda myndigheter t. v. fortsätta utvecklingen av elt system för långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret. En studieplan samt förslag beträffande planeringssystemets utformning och programindelning skulle redovisas under budgetåret 1972/73.
Överstyrelsen har genom olika delrapporter under året lämnat detta underlag. Rapporterna har remissbehandlats. Med utgångspunkt från rapporterna och remissinstansernas synpunkter har Kungl. Maj:t uppdragit ät Överstyrelsen att i samråd med berörda myndigheter bedriva försök med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret.
Sekretariatet för säkerhetspolitik och längsiktsplanering inom toltalförsvaret inrättades den 1 juli 1972 inom försvarsdepartementet. Sekretariatet utarbetar säkerhetspolitiskt underlag m. m. för statsmakternas inriktning av planeringen bl. a. inom det ekonomiska försvaret. Det hittills framtagna underlaget ingär till del i de av chefen för handelsdepartementet den 23 november 1973 utfärdade anvisningarna för försök med längsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret.
Överstyrelsen fick i juni 1972 uppdraget att i samråd med statskontoret genomföra en förundersökning rörande ett informationssystem för det ekonomiska försvaret. Bl. a. skulle effektivitets- och produktivitetsvinster vid införande av ett sådant system klarläggas. Överstyrelsen har den 4 oktober 1973 överlämnat sin slutrapport. Överstyrelsen konstaterar att förutsättningarna för ett informationssystem av avsedd typ inte föreligger främst på grund av att planeringsfunktionerna ännu inte. .har utvecklats till en sådan nivå att detaljerade krav|pä informationsunderlag kan preciseras. Inom ramen för bl.a. nu igångsatta försök med långsiktsplanering pågår särskilda studier och metodutvecklingar som har
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 Handelsdepartementet 12
till främsta syfte att skapa ökad effektivitet i planeringsarbetet. I avvaktan på rapportering av dessa studier tas t. v. inte ställning till om en huvudstudie beträffande ett informationssystem skall påbörjas.
I Kungl. Maj:is uppdrag till överstyrelsen angående utveckling av ett system för långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret skulle även frågor om programindelning för det ekonomiska försvaret och för överstyrelsens egen verksamhet behandlas. Överstyrelsen har i tidigare nämnda rapporter lämnat förslag till programindelning.
De i december 1972 tillkallade sakkunniga som hade till uppgift att pröva det löpande oljelagringsprogrammet 1970-1976 avlämnade den 5 juli 1973 betänkandet (Ds H 1973:2) Råolja i beredskap -- Förslag om utökad beredskapslagring inom oljelagringsprogrammet 1970—1976. Betänkandet har remissbehandlats. Efter förslag av Kungl. Maj:t har riksdagen godkänt en beredskapslagring av råolja på 3 milj. m? (prop. 1973:194, FöU 1973:27, rskr 1973:366). Överstyrelsen har ålagts att administrera råoljelagringen. Kostnaderna för lagringen, som beräknas till ca 485 milj. kr. i prisläget första kvartalet 1973 kommer att täckas genom uttag av en särskild beredskapsavgift för oljeprodukter under tre år med början den 1 juli 1974.
Med anledning av den internationella oljekrisen har Kungl. Maj:t under hösten vidtagit vissa beredskapshöjande åtgärder. Sålunda har medel ställts till överstyrelsens förfogande för en landsomfattande besparingskampanj i press, radio och TV. En av Kungl. Maj:t förordnad energisparkommitté har som ett samråds-, kontakt- och samarbetsorgan knutits till överstyrelsen. Kungl. Maj:t har även förordnat om tillståndsgivning fr. o. m. den 1 december 1973 vad beträffar export av mineraloljeprodukter. Kommerskollegium har med anledning därav föreskrivit att tillstånd till utförsel t. v. lämnas utan särskild begränsning efter prövning
från fall till fall.
Kungl. Maj:t har med stöd av 2§ i prisregleringslagen bemyndigal statens pris- och kartellnämnd att fastställa maximipriser för bensin, motorbrännolja och eldningsolja.
Vidare har Kungl. Maj:t tillsatt en bränslenämnd och cen elransoneringsnämnd för reglering av den inhemska energiförsörjningen.
Riksdagen har på förslag av Kungl. Maj:t samtyckt till att bestämmelserna i allmänna förfogandelagen (1954:279) och allmänna ransoneringslagen (1954:280) skall äga tillämpning (prop. 1973:203, FöU 1973:28, rskr 1973:367). Vidare har riksdagen beslutat om lag om reglering av förbrukningen av elektrisk kraft (prop. 1973:205, FöU 1973:29, rskr 1973:368). Kungl. Maj:t har därefter utfärdat kungörelser om ransonering av flytande bränsle, m. m. (1973:1080) samt reglering av förbrukningen av elektrisk kraft (1973:902).
Riksdagen har också efter förslag av Kungl. Maj:t beslutat om ändring i förordningen (1957:344) om oljcavgift m.m. (prop. 1973:204, FöU 1973:30, rskr 1973:369). Kungl. Maj:t får fastställa oljeavgiftens storlek enligt av riksdagen godkända grunder. Nya avgifter gäller fr. o. m. den 1
januari 1974 (SFS 1973:1091).
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 13
En särskild försörjningsberedning under ledning av chefen för handelsdepartementet har inrättats för att inom Kungl. Maj:ts kansli svara för samordningen av frågor om energiförsörjningen på kort sikt.
Kungl. Maj:t disponerar en rörlig kredit på 350 milj. kr. vid omständigheter av synnerlig vikt för rikets försvarsberedskap. Den 28 december har 300 milj. kr. ställts till överstyrelsens förfogande för inköp av oljeprodukter.
Vissa kvantiteter olja kommer inte att kunna importeras till priser som ryms inom den fastställda högstprisnivån. Kungl. Maj:t har därför med stöd av allmänna ransoneringslagen beslutat att ett clearingsystem skall införas för att möjliggöra import av sådana kvantiteter.
För ekonomiskt försvar föreslås anslag om 237,2 milj. kr., vilket är en ökning med 78.0 milj. kr. För utbyggnad av lagerutrymmen avses 69,2 milj. kr. och för beredskapslagring 46,0 milj. kr.
Sammanfattning
Anslagsförändringarna inom handelsdepartementets verksamhetsområde i förhållande till riksstaten för budgetåret 1973/74 framgår av följande sammanställning.
oo Milj. krön
Anvisat Förslag Föränd-
1973/74 1974/75 ring DRIFTBUDGETEN
| A Handelsdepartementet m. m. | 9,8 | 9.9 | + OJ |
| B. Främjande av utrikeshandeln m. m. 39.1 | 42,3 | + 32 | |
| C. KommerskoHegium m. m. | 9,3 | ,6 | + 0,3 |
D. Pris-, konkurrens- och konsument-
frägor 37,0 41,0 + 4,0 FE. Patent- och registrerings-
verket m. m. 47,1 45,8 «13 1. Ekonomiskt försvar 86,3 85,6 = 0,7
Summa för driftbudgeten 228,6 234,2 + 5,6
KAPITALBUDGETEN
| Vv. Fonden för läncunderstöd | 42.0 | 37,5 | 4,5 |
| VIH. Fonden för beredskapslagring | 26,0 | 46,0 | + 20,0 |
| IX. Diverse kapitalfonder | 54 | 69,2 | + 63,8 |
| Summa för käpitalbudgeten 73,4 | 152,7 | + 79,3 | |
| Totalt för handelsdepartementet | 302,0 | 386,9 | + 84,9 |
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 = Handelsdepartementet 14
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hället inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1974.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärenden AN-
DERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACIH- RISSON, LEIJON.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Feldt, anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1974/75 inom handelsdepartementets verksamhetsområde och anför.
DRIFTBUDGETEN Tionde huvudtiteln
A. HANDELSDEPARTEMENTET M. M.
A 1. Handelsdepartementet
1972/73 Utgift 5 054 302
1973/74 Anslag 5 787 000
1974/75 Förslag 6 240 000
1973/74 Beräknad
ändring
1974/75
Personal Handläggande personal 44 + 2 Övrig personal 27 of.
71 + 2 Anslag .
| Lönekostnader | | 5 012 000 + 377 000 |
| Sjukvärd | 12 000 = 12 000 |
| Reseersättningar (även för utrikes resor) | 135 000 + 7 000 |
| Expenser | 628 000 + 81 000 |
Därav engångsutgifter (45 000)
5 787 000 + 453 000
Med hänsyn till ökade arbetsuppgifter inom departementet bör anslaget räknas upp med 237 000 kr. för ytterligare expertis. I övrigt ökar medelsbehovet under anslaget med 216 000 kr.
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 - Handelsdepartementet 15
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 6 240 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Handelsdepartementet för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 6 240 000 kr.
A 2. Kommittéer m. m. 1972/73 Utgift 1 902 808 Reservation 771.799 1973/74 Anslag 2 500 000
1974/75 Förslag 2 000 000
Anslaget bör för nästa budgetår räknas ner med 500 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett
reservationsanslag av 2 000 000 kr.
A 3. Extra utgifter 1972/73 Utpgift 95 138 Reservation 60 266
1973/74 Anslag 100 000
1974/75 Förslag 100 000
Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Exira utgifter för budgetåret 1974/75 anvisa ett :
reservalionsanslag av 100 000 kr.
A 4. Krigsmaterielinspektionen 1972/73 Utgift 173 137 1973/74 Anslag 191 000 1974/75 Förslag 196 000
Krigsmaterielinspektionen inom handelsdepartementet utövar kontroll
över tillverkningen av krigsmateriel och handlägger ärenden rörande tillstånd till export av sådan materiel. Inspektionens personal utgörs av krigsmatlerielinspektören och två biträden.
Kostnaderna för kontrollmyndighetens organisation och verksamhet skall bestridas genom avgifter från tillverkare av krigsmateriel.
1973/74 Beräknad
ändring
1974/75 Anslag
| Lönekostnader | 171 500 | + 5 000. | |
| Sjukvård | 1000 | ot. | |
| Reseersättningar | 4 000 | of. | |
| Lokalkostnader | 6 000 | of. | |
| Expenser | 8 500 191 000 | + 5000 | ot. |
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 Handelsdepartementet 16
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj: föreslår riksdagen
att till Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 196 000 kr.
A 5. Kostnader för nordiskt samarbete 1972/73 Utgift 276 956 1973/74 Anslag 100 000 1974/75 Förslag 200 000
[Från anslaget bestrids kostnader för Sveriges deltagande i samarbetet inom ramen för nordiska ministerrådet och nordiska ministerrådets ställföreträdarkommitté samt för deltagande i andra former av nordiskt samarbete. Jag beräknar för nästa budgetår medelsbehovet till 200 000
kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för nordiskt samarbete för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr.
A 6. Nordiska ministerrådssekretariatet
För innevarande budgetår har till Nordiska ministerrådssekretariatet anvisats ett förslagsanslag av 1 145 000 kr.
Nordiska ministerrådet fastställde i maj 1973 ministerrådssekretariatets budget för perioden den 1 januari-den 30 juni 1974 och för perioden den 1 juli den 31 december 1974. På riksstaten för budgetåret 1973/74 har medel anvisats för att täcka den svenska andelen av kostnaderna för ministerrådssekretariatets verksamhet under tiden den 1 januari—-den 30 juni 1974.
Fr. o. m. år 1975 införs en budget för ministerrådssekretariatet som omfattar ett budgetår som sammanfaller med kalenderåret. Budgeten för år 1975 kommer att behandlas under perioden januari-mars 1974 inom Nordiska ministerrådet. Jag vill inte föregripa denna behandling utan ämnar senare föreslå Kungl. Maj:t att under riksdagens vårsession lägga fram en särskild proposition rörande anslag för att täcka den svenska andelen av kostnaderna för ministerrådssekretariatets verksamhet under andra halvåret 1974 och under år 1975. I avvaktan på denna proposition bör anslaget tas upp med oförändrat belopp.
Under äberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Nordiska
ministerrådssekretariatet för budgetåret 1974/75 beräkna ett
förslagsanslag av 1 145 000 kr.
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 17
B. FRÄMJANDE AV UTRIKESHANDELN M. M.
B 1. Sveriges exportråd
1972/73 Utgift 3 000 000 1973/74 Anslag 3 300 000 1974/75 Förslag 3 300 000
Sveriges exportråd inrättades den 1 juli 1972 genom avtal mellan svenska staten och Sveriges allmänna exportförening (prop. 1972:31, NU 1972:27, rskr 1972:187). Rådet leds av en styrelse. Denna består av åtta ledamöter med sex suppleanter. Hälften utses av Kungl. Maj:t och hälften av Exportföreningen. Styrelsen utser inom sig ordförande. Rådets uppgift är att planera, samordna och genomföra åtgärder för att främja Sveriges export. För att lösa denna uppgift leder rådet den kommersiella verksamheten vid den specialiserade kommersiella utlandsrepresentationen, dvs. handelssekreterarkontoren och de handelskamrar i utlandet som
sluter samarbetsavtal med rådet. Rådet skall samråda med utrikesdeparte-
mentet vid behandlingen av sådana exportfrämjande uppgifter som fordrar medverkan av utrikesrepresentationen.
I enlighet med 8 11 i avtalet mellan svenska staten och Sveriges allmänna exportförening om Sveriges exportråd (bilaga till prop. 1972:31) skall staten under de fyra första verksamhetsåren bidraga till rådets finansiering med totalt 13 miljoner kronor. Anslag har hittills utgått med 3 milj. kr. för budgetåret 1972/73 och 3,3 milj. kr. för budgetäret 1973/74. Näringslivets bidrag till finansieringen av Sveriges exporträd sker genom abonnemangsavgifter från företagen till rådet. Rådet bedriver uppdragsverksamhet för sina abonnenter mot särskild avgift. Abonnemang ger tillgång till rådets och handelssekreterarnas tjänster samt tjänster av exportfrämjande art frän utrikesrepresentationen. Vidare är abonnemang cen förutsättning för rätt att delta i statsfinansierade exportfrämjande åtgärder som rådet och utlandsmyndigheterna genomför. Abonnemang är vidare, enligt avtalet mellan staten och Sveriges allmänna exportförening, en förutsättning för erhällande av tjänster från de statsstödda handelskamrar i utlandet som slutit samarbetsavtal med rådet.
Sveriges exportråd
Sveriges exporträd hemställer att ett anslag på 3,3 milj. kr. ställs till rädets förfogande för verksamheten under budgetåret 1974/75.
2 Riksdagen 1974. I saml. Bilaga 12
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 Handelsdepartementet 18
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med 3 300 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sveriges exportråd för budgetäret 1974/75 anvisa ett
reservationsanslag av 3 300 000 kr.
B 2. Handelssekreterare 1972/73 Utgift 9452 623 Reservation 2 209 360 1973/74 Anslag 13 120 000 1974/75 Förslag 15 467 000
Handelssekreterarnas uppgift är att öka den svenska exporten genom specialiserad kommersiell service särskilt i fråga om marknadsföring. Handelssekreterarna rekryteras från tjänster i eller nära företagsledningen i svenska företag med exportinriktning för tjänstgöring under fyra till fem år på marknader, där en ökning av den exportfrämjande verksamheten bedöms lämplig.
F.n. är 23 handelssekreterarkontor inrättade. Av dessa är åtta placerade i Nordamerika ett i vardera "Toronto, Vancouver, Chicago, Detroit, Houston och Los Angeles samt två i New York. Ett av kontoren i New York arbetar i Amerikas förenta stater och Canada med marknadsfrågor för speciellt teko- och glasindustrierna. Handelssekreteraren i Toronto leder verksamheten också vid handelssekreterarkontoret i Vancouver.
I Europa finns tio kontor, nämligen i Zärich, Prag, Dässeldorf, Stuttgart, Milano, Budapest, Wien, London, Haag samt Bryssel.
På övriga industrilandsmarknader finns kontor i Tokio och Melbourne.
Tre handelssekreterarkontor arbetar i utvecklingsländer med huvudsaklig uppgift att introducera svenska konsulter och entreprenörer i utvecklingsprojekt. De är placerade i Mexico City för norra delarna av Latinamerika, Nairobi för Östafrika och Beirut för Främre Orienten.
De 23 handelssekreterarkontoren sysselsätter ca 200 personer. Förutom handelssekreterarna utgörs personalen av marknadssekreterare, praktikanter med stipendier från Sveriges exportråd, lokalanställda assistenter och biträdespersonal. Hos flertalet handelssekreterare finns två praktikanter. För budgetåret 1973/74 har medel till stipendier åt dessa anvisats med ca 1,4 milj. kr., vilket motsvarar ett 5O-tal stipendier under
ett år.
Den under budgetäret 1970/71 påbörjade försöksverksamheten med avgiftsbeläggning av handelssekreterarnas tjänster av konsultkaraktär gav under budgetåret 1972/73 ca 338 000 kr. i arvodesinkomster för handelssekreterare och praktikanter. Övriga inkomster avseende i uppdragsverksamheten särskilt anställd personal samt ersättning för omkostnader uppgick till ca 1,5 milj. kr.
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 = Handelsdepartementet 19
Av arvodesinkomsterna redovisas 75 96 som uppbörd under anslaget till handelssekrteterare, medan 25 96 av inkomsterna tillförs inkomsttiteln Övriga diverse inkomster.
Ilandelssekreterarna begär för budgetåret 1974/75 ökade anslag för expenser till den icke avgiftsbelagda delen av verksamheten, dvs. den allmänna verksamheten, med sammanlagt 2 348 000 kr. För pris- och löneomräkning beräknas 2 187 000 kr.
Byggnadsstyrelsen beräknar att bostadskostnaderna för handelssekreterarna ökar med 125 000 kr.
Sveriges exportråd beräknar för budgetåret 1974/75 ökade anslag för expenser i den allmänna verksamheten med sammanlagt 2 107 000 kr. till totalt 8 146 000 kr.
Rådet framhåller att det är angeläget att handelssekreterarfunktionen i Förbundsrepubliken = Tyskland ytterligare förstärks genom «att handelssekreterarkontor inrättas i Hamburg. Nordtyskland är en viktig inkörsport för svenska exportörer, framför allt för mindre och medelstora företag, som söker sig ut på marknader utanför Norden. En så viktig exportstrategisk punkt bör enligt rädet bevakas av ett handelssekreterarkontor. Därigenom tillförs exportfrämjandet på den nordiyska marknaden den specialiserade expertis som är klart nödvändig för att motsvara det behov av service som föreligger från exportföretagens sida. Totalkostnaden kan uppskattas till 500 000 kr.
Exportrådet föreslår också att en enhet för Norden med handelssekre-
terares uppgifter organiseras inom rådet. Förslaget innebär att två marknadssekreterare anställs varav den ene bör placeras i Finland och den andra ha Norge, Danmark och Island som verksamhetsområde. Ett sådant arrangemang skulle enligt rådets uppfattning tillgodose behovet av specialiserad bevakning av Norden. Rådet beräknar kostnaderna till 600 000 kr.
Vad gäller praktikanter vid handelssekreterarkontoren föreslår rådet att ytterligare en praktikant tillförs kontoret i Tokio och att antalet praktikanter vid kontoret i Toronto utökas från två till tre. Medel för två praktikanter för det nya handelssekreterarkontoret i Bryssel föreslås föras över till förevarande anslag från reservationsanslaget B 4. Svenska handelskamrar i utlandet, m. m. För att återställa stipendiernas värde på de orter som drabbats av valutaförändringar och fördyring av levnadskostnaderna bör en uppjustering ske. Sammanlagd ökning beräknas till 289 000 kr.
Rådet föreslår vidare att medel anvisas för att ge praktikanterna möjlighet till en 3--4 veckors introduktionsperiod hos rådet före praktikanttjänstgöringen utomlands samt att stipendietiden förlängs med
ett år för 15 praktikanter. Under det andra året föreslås att stipendiet
höjs med 40 -50 7. Beräknade kostnader för detta uppgår till 690 000 kr.
Rädet föreslår därutöver att en reserv på 74 000 kr. ställs till förfogande för förnyade uppjusteringar av stipendierna på grund av förväntade ytterligare revalveringar och kostnadsstegringar.
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 Handelsdepartementet 20
Vidare föreslår rådet att medel anvisas för inrättande av filialkontor i Osaka till handelssekreteraren i Tokio och i Rom till handelssekreteraren i Milano. En ytterligare förstärkning av handelssekreterarorganisationen föreslås också genom anvisande av medel för två marknadssekreterare. För att täcka kostnaderna för dessa förstärkningar behövs 380 000 kr.
Departementschefen
Handelssekreterarorganisationen har byggts ut kraftigt under den senaste tioårsperioden. Handelssekreterarkontorens antal har mer än tredubblats och är nu 23. För tio år sedan var de enbart placerade på transoceana marknader, medan inriktningen nu innebär en starkare satsning på de största svenska exportmarknaderna. De enskilda kontorens kapacitet för handläggning av kvalificerade uppdrag från svenska företag
har också väsentligt förbättrats. Antalet anställda inkl. praktikanter var år
1963 ca 25. I januari 1974 uppgår de till drygt 200.
Kvalitativt har kontoren förstärkts på alla nivåer. Handelssekreterarna rekryteras nu genomgående från personal i företagsledande nivå i framgångsrika exportföretag. En ny personalkategori, marknadssekreterare, har tillkommit vid vissa kontor. Marknadssekreterarna har i allmänhet en utbildningsnivå som motsvarar händelssekreterarnas men inte samma praktiska erfarenhet. Vidare har alla kontor numera minst två praktikanter med stipendium från Sveriges exportråd. Det totala anslaget för handelssekreterarorganisationen som budgetåret 1963/64 var ca 1,7 milj. kr. är budgetåret 1973/74 ca 13,1 milj. kr. Handelssekreterarorganisationens verksamhet finansieras f. n. till ca 35 4: genom intäkter i uppdragsoch projektverksamhet och till 65 7 genom anslag över statsbudgeten. Detta sker f.n. på så sätt att staten tillhandahåller erforderliga lokaler och svarar för allmänna administrationskostnader, innefattande främst löneutgifter för den personal som är att betrakta som gemensam för de olika verksamhetsgrenarna på kontoren.
Vid min anmälan i prop. 1972:31 (s. 20, NU 1972:27, rskr 1972:187) av frågan om inrättande av Sveriges exportråd uttalade jag, att från handelskammarhåll kunde komma att aktualiseras fråga om omvandling av handelskammare till handelssekreterarkontor. Detta har under föregående budgetår skett med handelskamrarna i Wien, London och Haag (prop. 1972:120 bil 8 s. 51, NU 1972:66, rskr 1972:319) samt under innevarande budgetår med handelskammaren i Bryssel (prop. 1973:110 bil. 8, s. 43, NU 1973:70, rskr 1973:396).
Genom en omorganisation kan det av Sveriges exportråd föreslagna handelssekreterarkontoret i Hamburg upprättas inom ramen för tillgängliga medel. Omorganisationen innebär att verksamheten vid handelssekreterarkontoret i Nairobi upphör samtidigt som utrikesförvaltningen förstärker ambassaden där med en tjänsteman som främst skall syssla med handelsförfrågningar. Vidare har tjänsten som handelssekreterare vid kontoret i Vancouver dragils in. Verksamheten vid detta kontor leds av
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 21
handelssekreteraren i Toronto.
Jag biträder exportrådets uppfattning att det föreligger behov av specialiserad service i Norden men jag anser att medel bör beräknas för att inrätta ett handelssekreterarkontor av normalt slag. Ett sådant bör inrättas i Helsingfors. Kravet på kvalitet bör inte frångäås när det gäller de nordiska marknaderna som är av särskilt intresse för de mindre och medelstora företagen.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande har jag tillkallat en sakkunnig för att göra en Översyn av Organisatoriska frågor inom handelssekreterarverksamheten.
Systemet med praktikanter hos handelssekreterarna har utfallit väl. Det ger en värdefull utbildning och praktikanternas erfarenhet kan nyttiggöras av svensk exportindustri. Efterfrågan på praktikantplatser är slor.
Jag anser att rådets förslag att bereda vissa praktikanter tillfälle till ytterligare ett års tjänstgöring för att öka deras erfarenhet av exportfrågor är värt att pröva. Enligt min mening bör fyra praktikanter få möjlighet till förlängd stipendietid med ytterligare ett år. Under det andra äret bör de, efter att under det första året ha tillgodogjort sig kommersiell erfarenhet vid ett handelssekreterarkontor på en industrilandsmarknad, placeras på en utvecklingsmarknad hos en svensk beskickning. Genom den starka koncentration till industrilandsmarknader som på senare år skett i handelssekreterarverksamheten och genom en minskning av antalet handelssekreterarkontor i u-länder minskar också möjligheterna till praktik på denna typ av marknader. En uppföljning av den praktikantverksamhet som varit på u-landsmarknader visar att praktiken varit värdefull för stipendiaterna. Den form av fortsatt praktik som jag föreslår innebär också en värdefull komplettering av den utbildning som ges vid handelssekreterarkontoren i i-länder.
Jag beräknar dessutom medel för alt en viss justering av stipendiebeloppen skall kunna vidtagas.
Jag tillstyrker vidare att ett filialkontor till handelssekreterarkontoret i Tokio inrättas i Osaka.
Lönemedel för den personal vid utrikesdepartementets ckonomibyrå som på heltid arbetar med handelssekreterarnas redovisning samt medel för ytterligare ett kvalificerat biträde där bör anvisas under förevarande anslag.
Jag beräknar det statliga bidraget till handelssekreterarorganisationen till sammanlagt 15 467 000 kr., vilket innebär en ökning med drygt 2,3 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår. Av ökningen beräknas 538 000 kr. för det nya handelssekreterarkontoret i Bryssel och 230 000 kr. för inrättande av ett handelssekreterarkontor i Helsingfors fr. o. m. den 1 januari 1975. För pris- och löneomräkning avseende övriga kontor beräknar jag 1 152 000 kr. För utökad stipendietid med ytterligare ett år för fyra praktikanter beräknar jag 144 000 kr. och för filialkontor i Osaka 140 000 kr. Lönemedel för viss personal vid utrikesdepartementets ekonomibyrå beräknar jag till 143 000 kr.
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet bo [Ng
Det nuvarande systemet med ett reservationsanslag för handelssekreterarkontorens verksamhet tillkom innan avgiftsbeläggning av handelssekreterarnas tjänster infördes. Denna s. k. uppdragsverksamhet tillkom år 1970 på försök och har för budgetåret 1972/73 utvecklats till totalt ca 1,8 milj. kr. i omsättning. Samtidigt har även den s. k. projektverksamheten vuxit till ca 5,1 milj. kr. Expensmedlen för allmän verksamhet omfattade ca 4,8 milj. kr., varav en del använts för att subventionera uppdrags- och projektverksamheten. Sammantaget dominerar den avgiftsbelagda verksamheten kontoren. Mot denna bakgrund framstår nuvarande anslagskonstruktion och redovisningssystem numera som inte fullt ändamålsenliga. Inom handelsdepartementet pågår arbete med att utforma ett nytt system. Enligt detta skulle verksamheten vid handelssekreterarkontoren indelas i följande verksaumhetsgrenar eller program, nämligen allmän verksamhet, projektverksamhet och uppdragsverksamhet.
I allmän verksamhet skulle ingå de tjänster som handelssekreterarkontoren avgiftsfrilt utför som t.ex. råd till besökande affärsmän, enklare varuförfrågningar, rutinkorrespondens samt den övriga verksamhet som ej innefattas under projekt- och uppdragsverksamhet.
Projektverksamhet skulle omfatta de tjänster som handelssekreterarkontoren utför på uppdrag av Sveriges exportråd eller kommerskollegium och som helt celler delvis finansieras av staten med särskilt anslagna medel för exportfrämjande ändamål.
Uppdragsverksamhet skulle omfatta de tjänster som handelssekreterarkontoren utför på särskild beställning och mot särskild avgift för enskild abonnent eller myndighet.
Som grund för ett ställningstagande till ändrade former för budgetering och redovisning på detta område avser jag att under budgetåret 1974/75 låta pröva det nya systemet för redovisning av verksamheten vid handelssekreterarkontoren. Detta kan ske inom ramen för nuvarande anslagsinstruktion. Som inkomst under anslaget bör emellertid fr. o. m. budgetåret 1974/75 tas till uppbörd ersättningar och arvoden etc. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att ge närmare anvisningar om utformningen av redovisningssystemet.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att till Handelssekreterare tör budgetåret 1974/75 anvisa ett
reservationsanslag av 15 467 000 kr.
B 3. Exportfrämjande åtgärder
1972/73 Utgift 5 693 000 1973/74 Anslag 4 900 000 1974/75 Förslag 5 350 000
Under detta anslag föreslås medel för exportfrämjande åtgärder. Medlen är främst avsedda för bransch- eller temabundna aktiviteter som stöder företagens exportansträngningar. Det är därvid fråga om kollektiva exportinsatser som syftar till ökad exportintäkt. Medlen disponeras av Sveriges exportråd i samråd och samarbete med de svenska kommersiella
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 = Handelsdepartementet 23
stödjepunkterna i utlandet. Verksamheten bedrivs i fortlöpande kontakt med svensk exportindustri. Medlen går vanligtvis under benämningen projektmedel och verksamheten betecknas som projektverksamhet.
Projektverksamheten är i hög grad knuten till de svenska exportföretagens egna marknadsföringsåtgärder. Flertalet exportfrämjande projekt finansieras av staten och näringslivet gemensamt, varjämte exportföretagen i regel har betydande kostnader som är hänförliga till projekten men som inte kommer till synes vid själva projektredovisningen.
Sveriges exportråd hemställer om en höjning av anslaget för exportfrämjande åtgärder med 1 100 000 kr. till 6 000 000 kr. Därav avser 400 000 kr. projektinventeringar och förutsättningsanalyser, 795 000 kr. basundersökningar och marknadsrapporter och 3755 000 kr. direkta exportaktioner för produkter och branscher på en eller flera prioriterade marknader. Dessa marknader är Väst- och Östeuropa, Nordamerika och Japan. Slutligen beräknas 1 050 000 kr. för allmänna åtgärder varav 200 000 kr. för metodutveckling av projektverksamheten, 550 000 kr. för tidskriften Sweden Now, 200000 kr. ett informativt projekt benämnt Sverige: samarbetspartner i Europa samt 100 000 kr. för oförutsett.
Departementschefen
Jag ansluter mig till den marknadsprioritering som Sveriges exportråd lagt fram. Vid min anmälan av detta anslag i 1973 års statsverksproposition (prop. 1973:1 bil. 12 s. 27, NU 1973:16, rskr 1973:94) uttalade jag att anslaget borde användas för åtgärder som stöder företagens exportansträngningar direkt och på ett konkret säljfrämjande sätt. Exportrådet har i sin anslagsframställning något avvikit från denna beskrivning av anslagets användning. Rådet har således beräknat medel för projektinventeringar och förutsättningsanalyser samt för basundersökningar och marknadsrapporter. Jag förordar att anslaget disponeras för sädana åtgärder, eftersom resultatet av denna verksamhet måste innebära bättre underlag för de direkta cexportaktionerna och ett mer kvalificerat genomförande. Rådet föreslår också ult anslaget disponeras för vissa allmänna aktiviteter. Däri ingår 200 000 kr. för metodutveckling, 550 000 kr. för informationstidskriften Sweden Now och 200 000 kr. för ett informationsprojekt benämnt Sverige: samarbetspartner i Europa samt därutöver en reserv på 100 000 kr. Medel för bidrag till Sweden Now bör liksom förut beräknas under detta anslag. För metodutveckling beräknas medel under anslaget Svenska handelskamrar i utlandet m. m. Medel för allmäninformativa projekt beräknas under anslag på tredje huvudtiteln.
Bortsett sålunda från medel för vissa allmänna åtgärder godtar jag i stort sett exportrådets beräkningar och föreslår en ökning av anslaget med 450 000 kr. till 5 350 000 kr.
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 24
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Exportfrämjande åtgärder m. m. för budgetåret 1974/75
under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
5 350 000 kr.
B 4. Svenska handelskamrar i utlandet m. m. 1972/73 Utgift 1783 020 Reservation 504 224 1973/74 Anslag 1687 000 1974/75 Förslag 1 209 000
Från anslaget bestrids under innevarande budgetår statens utgifter för svenska handelskamrar i utlandet, praktikanter vid dessa handelskamrar, Svenska slöjdföreningen samt exportfrämjande åtgärder i övrigt.
Under "denna anslagspunkt redovisas i det följande även framställningar om att medel skall anvisas för extra anslag till de svenska handelskamrarna i utlandet, indirekt exportfrämjande aktiviteter på östoch u-länder, metodutveckling för spridning av marknadsinformation och exportutbildningsinsatser.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Dep.chefen
1. Svenska handelskamrar i
utlandet 598 000 : 94 000 :- 94 000 2. Praktikantverksamheten vid
svenska handelskamrar i |
utlandet 219 000 = 14 000 : 24 000 3. Svenska slöjdföreningen 360 000 + 747 000 — 360 000 4. Exportfrämjande åtgärder
i övrigt 510 000 + 1 500 000 of.
1687 000 +2 139 000 — 478 000
Svenska handelskamrar i utlandet.
De svenska handelskamrarna i utlandet beviljas statsbidrag enligt grunder som godkändes av riksdagen åren 1964 och 1965 (prop. 1964:1 bil. 12 s. 40, SU 1964:10, rskr 1964:10 och prop. 1965:1 bil. 12 s. 52,
SU 1965:10, rskr 1965:10).
Statsbidraget utgörs av allmänt bidrag motsvarande 50 9 av kamrarnas intäkter från medlemsavgifter och av lönebidrag till handelskammarcheferna med belopp som varierar mellan 40 000 kr. och 44 000 kr. Hälften av det allmänna bidraget betalas ut direkt till handelskamrarna och hälften till en handelskamrarnas fond.
För budgetåret 1973/74 har anvisats 598 000 kr. att fördelas mellan handelskamrarna i Paris, Madrid, Bryssel, Buenos Aires och Sao Paolo samt handelskamrarnas fond. Av detta belopp avser 363' 000 kr. allmänna bidrag, 214 000 kr. chefslönebidrag och 21 000 kr. bidrag till ATPavgifter.
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 = Handelsdepartementet 25
Svenska utlandshandelskamrarnas förening hemställer att bidraget för budgetåret 1974/75 skall utgå med 504 000 kr. till kamrarna i Paris, Madrid, Buenos Aires och Sao Paolo. Av beloppet utgör 309 000 kr. det allmänna bidraget, 172 000 kr. chefslönebidrag och 23 000 kr. ATPavgifter. Kammaren i Bryssel har fr. o. m. den 1 januari 1974 omvandlats till handelssekreterarkontor.
Praktikanter vid de svenska handelskamrarna i utlandet
Sveriges exportråd hemställer att 205 000 kronor anslås för budgetåret 1974/75. Rådet framhåller att det är nödvändigt med viss uppjuste-
ring för att återställa stipendiernas värde på orter som drabbats av
valutaförändringar och fördyrade levnadsomkostnader.
Svenska slöjdföreningen
Svenska slöjdföreningen har till uppgift bl. a. att sprida kunskap om god formgivning och ger i detta syfte ut tidskriften Form samt bedriver utställningsverksamhet i Malmö och deltar i utställningar utomlands. För innevarande budgetår har föreningen erhållit statsbidrag med 360 000 kr.
Svenska slöjdföreningen hemställer att bidraget höjs med 747 000 kr. Av höjningen avses 360 000 kr. för föreningens övriga verksamhet och 387 000 kr. för inrättande av ”Svenska Designrådet”. Enligt föreningens förslag skall detta råd arbeta som en länk mellan industrin och fackmän inom designomrädet. Rådet skall genom sitt arbete bl. a. informera om vad design innebär och vad som kan vinnas genom att utnyttja sådan kunskap.
Exportfrämjande åtgärder i övrigt
Till exportfrämjande åtgärder i Övrigt har för innevarande budgetår anvisats 510 000 kr. bl. a. för vidareutveckling av metoder för exportstödet.
Sveriges exporträd föreslår att medel anvisas för extra anslag till de svenska handelskamrarna. Rådet anför att i avtalet mellan staten och Sveriges allmänna exportförening om "bildande av Sveriges exportråd föreskrivs att rådet skall söka träffa avtal med de svenska handelskamrar i utlandet som erhäller statliga bidrag. Detta innebär att handelskamrarna i likhet med handelssekreterarkontoren och de svenska beskickningarna utomlands intimt skall samarbeta med hemmaorganisationen för att på allt sätt främja svensk export till resp. verksamhetsland. Avtal med samtliga statsunderstödda kamrar träffades under budgetåret 1972/73. I och med detta har exportrådet också påtagit sig ett ansvar för att den kommersiella bevakningen i de länder där handelskamrar finns fungerar tillfredsställande. En första förutsättning härför är att adekvata resurser ställs till kamrarnas förfogande.
För att säkerställa alla utlandshandelskamrars medverkan i det
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 Handelsdepartementet 26
exportfrämjande arbetet erfordras enligt Sveriges exportråds bedömning ett särskilt anslag om 200 000 kr. för budgetåret 1974/75. Fördelningen
av detta anslag mellan kamrarna avses ske av exportrådet på sätt rådet
bedömer lämpligt i anslutning till beslutad inriktning och omfattning av den exportfrämjande verksamheten.
Remissyttrande över framställningen har avgivits av kommerskollegium som ställer sig tveksamt till att på föreslaget sätt kombinera två skilda bidragsformer. Kollegiet föreslär i stället att reservmedel ställs till Kungl. Maj:ts förfogande för prövning när behov av medel föreligger.
Sveriges exportråd hemställer att 250 000 kr. anvisas för indirekt expurtfrämjande aktiviteter på öst- och u-länder. Rådet anför att det på senare är visat sig vara nödvändigt att komplettera de direkt säljstödjande åtgärderna med speciella aktiviteter som syftar till att underlätta varuutbytet i bäda riktningarna och som därigenom främjar exporten på ett indirekt sätt. I östländerna utgör otillräcklig export till västländerna ofta ett hinder för att utveckla den svenska exporten. Motsvarande svårigheter föreligger även i handeln med vissa u-länder.
Sveriges exportråd hemställer vidare att 250000 kr. anvisas för metodutveckling för spridning av marknadsinformation. Rådet lägger stor vikt vid uppgiften att insamla, bearbeta och förmedla internationell marknadsinformation. Rådet introducerade i maj 1973 ett system för selektiv spridning av exportinformation, som gör det möjligt för företagen att i stället för att abonnera på sex cirkulärserier erhålla ett informationsbrev en gång i veckan med informationer berörande uteslutande de ämnesområden och marknader de från början valt ur en katalog på 240 rubriker. Innevarande budgetår kommer främst alt ägnas ät en konsolidering av systemet. Kostnaderna för denna verksamhet torde kunna bäras av de på systemet prenumererande företagen och rådets totalbudget. Samtidigt växer ständigt informationsutbudet vilket medför att kraven på rådet att utveckla sitt informationssystem i takt med företagens växande behov oauvlätligen stiger. Under budgetäret 1974/75 avser rädel att göra en fördjupad utredning av informationsbehovet, speciellt hos mindre exporterfarna företag, och av möjligheterna till ett vidgat, kostnadssänkande samarbete på informationshanteringsområdet inom och utom landet. För budgetåret 1974/75 uppstår behov av
speciella anslag för ändamålet. Rådet uppskattar medelsbehovet för en
sådan metodutveckling till 250 000 kr.
Sveriges exportråd hemställer slutligen att 800 000 kr. ställs till förfogande för exportutbildningsinsatser under budgetåret 1974/75. Exportrådet understryker behovet av en övergripande samordning av den exportutbildning som förekommer inom ett flertal organisationer och institutioner. I och med att Sveriges exportråd inrättats och blivit det centrala organet inom cexportfrämjandet ter det sig naturligt att rådet också ges funktionen att vara centralorgan för exportutbildningen. Speciellt bör givetvis därvid rådet närmare utreda den mindre exporterfarna industrins utbildningsbehov. Exportutbildningen mäste för att vara effektiv bli en integrerad del i övriga exportfrämjande aktiviteter.
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 = Handelsdepartementet 27
Under innevarande budgetår planerar Sveriges exportråd, under förutsättning att statsbidrag beviljas, att genomföra en utredning om behov och utbud av exportutbildning i Sverige. Remissyttranden över förslaget har avgivits av statens institut för företagsutveckling (SIFU), skolöverstyrelsen (SÖ), kommerskollegium (KK) och Stiftelsen exportskolan. SIFU skulle med tillfredsställelse hälsa ökade insatser från statsmakternas sida vad gäller exportutbildning. SÖ delar exportrådets uppfattning att bättre överblick och samordning av utbildningen på området behövs samt att den bör bedrivas i nära samarbete med organisationer och myndigheter som arbetar med export. KK finner en utredning på exportutbildningens område med särskild inriktning på de mindre och medelstora företagens behov angelägen. KK förordar att utredningsarbetet sker i den offentliga utredningens form. Exportskolan vilsordar behov av ytterligare praktisk exportutbildning utöver den verksamhet som bedrivs av bl. a. skolan, men finner det inte möjligt att bedöma anslagets storlek förrän resultatet av den utredning som planeras under innevarande budgetår föreligger. Samtliga remissinstanser poängterar att hänsyn bör tas till den utbildning som redan finns.
Depurtementschefen
Handelskammaren i Bryssel har omvandlats till handelssekreterarkontor. Med hänsyn härtill bör anslaget till de statsstödda svenska handelskamrarna i utlundet för nästa budgetår räknas ner med 94 000 kr. för allmänt statsbidrag till kamrarna grundat på medlemsavgifter enligt gällande regler. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra om statsbidrag enligt dessa regler skall utgå till handelskammare som inte slutit samarbetsavtal med Sveriges exportråd. För praktikanter vid de svenska handelskamrarna i utlandet beräknar jag en minskning med 24 000 kr. Denna minskning skall vid oförändrat antal praktikaner hos de fyra återstående kamrarna i Paris, Madrid, Sao Paolo och Buenos Aires medge en viss höjning av stipendicbeloppen.
Till bidrag för Svenska slöjdföreningen är för innevarande budgetår upptagen en anslagspost med 360 000 kr. under förevarande reservationsanslag. Slöjdföreningen har i sina anslagsäskanden begärt medel för inrättande av elt svenskt designråd. Frågor om industriell design utreds inom industridepartementet. Efter samråd med chefen för industridepartementet föreslår jag att frågan om bidrag till Svenska slöjdföreningen prövas vid beredningen av nyss nämnda utredning. Jag föreslår att bidraget till Svenska slöjdföreningen för nästa budgetår räknas upp med 30 000 kr. till 390 000 kr. Jag kommer i det följande att föreslå att medlen tas upp under ett särskilt anslag (B 10. Svenska slöjdföreningen).
För exportfrämjande åtgärder i övrigt beräknar jag oförändrat anslag. Jag biträder inte exportrådets framställning om extra anslag till de svenska handelskamrarna i utlandet, och jag kan inte tillstyrka att medel anvisas för indirekt exportfrämjande aktiviteter på öst- och u-länder. Inte heller anser jag att särskilda medel bör anvisas för metodutveckling för
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 Handelsdepartementet 28
spridning av marknadsinformation. Jag delar exportrådets uppfattning att praktisk exportutbildning behövs hos särskilt de mindre och medelstora företag som saknar exporterfarenhet. Jag har med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande beslutat tillkalla en sakkunnig med uppdrag att utreda frågor om vidareutbildning i internationell marknadsföring.
Anslaget bör föras upp med sammanlagt 1 209 000 kr. Härav beräknar jag till utlandshandelskamrarna 504 000 kr., till praktikantverksamheten där 195 000 kr. samt till exportfrämjande åtgärder i övrigt 510 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att till Svenska handelskamrar i utlandet m. m. för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av I 209 000 kr.
B 5. Svenska turisttrafikförbundet 1972/73 Utpift 5 400 000 1973/74 Anslag 6 968 000 1974/75 Förslag 7449 000
Svenska turisttrafikförbundet (STTF) skall enligt sina stadgar — fastställda av Kungl. Maj:t i december 1946 och senare delvis ändrade med Kungl. Maj:ts godkännande — främja resandet från utlandet till och inom Sverige och i detta syfte driva upplysningsverksamhet samt verka för utvecklingen av landets turistväsen.
STTIF:s styrelse har ställt upp som riktlinjer för förbundets verksamhet att söka samordna och intensifiera marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland, så att det utländska resandet (till Sverige om möjligt håller jämna steg med svenskarnas turistresor till utlandet och att söka medverka till att svensk turism organiseras och utvecklas på ett sådant sätt, att resor i Sverige för svenska folket blir ett verkligt alternativ till utländska resor. Förbundet skall också söka medverka till insamling, bearbetning och redovisning av statistik och annat faktamaterial, belysande turismens och fritidsresandets struktur och utveckling, som kan tjäna som underlag för statliga, kommunala och privata åtgärder inom turist- och fritidssektorn.
STTF har som aktiva medlemmar landsting, kommuner, föreningar och företag samt som passiva medlemmar enskilda personer. STTF:s angelägenheter handhas av en styrelse och ett råd. Styrelsen består av 13 ledamöter och 12 suppleanter, av vilka Kungl. Maj:t utser sju resp. sex. Bland de sju ledamöterna utser Kungl. Maj:t en att vara ordförande. Övriga ledamöter och suppleanter i styrelsen utses av rådet, som i sin tur utses av medlemmarna.
Huvudkontoret i Stockholm är organiserat i tre avdelningar: marknadsavdelningen (utrikessektion, inrikessektion, informationssektion), kansliavdelningen (ekonomi och personal) och utvecklingsavdelningen (utredning och statistik).
I anslaget för budgetåret 1973/74 är inräknat 200 000 kr. för Sverige Nu-kampanjen som vill framhäva Sverige som ett alternativ till turism
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 29
utomlands. För kampanjen har förbundet därutöver reserverat ytterligare 300 000 kr. av sina samlade budgetmedel. Utöver statsanslaget beräknar förbundet i sin budget för budgetåret 1973/74 intäkter till ett belopp om sammanlagt 885 000 kr. som kan användas för kampanjer och övrig verksamhet. I statsanslaget till förbundet är inräknat 750 000 kr. för säljstöd på olika marknader.
Sedan den 1 juli 1972 är förbundet huvudman för Sverigehuset vid Kungsträdgården i Stockholm och tillhandahåller kontorsservice åt andra hyresgäster i huset.
1973/74 Beräknad
ändring
1974/75
Personal
| Handkäggande personal | 14 = | 1 |
| Övrig personal | | 33 - 47 = | 2 3 |
Anslag
Utgifter
| Lönekostnader | 2622 800 + 232 400 |
| Lokalkostnader | 1194 000 + 48 800 |
| Expenser | 4 036 200 + 571 100 |
7 853 000 + 852 300
Inkomster Medlemsavgifter 45 000 Bidrag från näringslivet 100 000 Bidrag från turistnäringen
| till Sverige-Nu | 650 000 |
| Svcrige-huset | 10 000 |
| Övrig! | 80 000 |
| Stalsansfag | 6 968 000 + 852 300 |
7 853 000 + 852 300
De samlade statsbidragen till förbundets verksamhet var under budgetären -1970/71—-1972/73 6 034000 kr., 6 064000 kr. och 6 100 000 kr. Under denna period minskade näringslivets bidrag till förbundets organisation från 200 000 till 100 000 kr. om året. Förbundet arbetade således under en treårsperiod med i princip oförändrad budget. För budgetåret 1973/74, under vilket det samlade statsanslaget utgör 6 968 000 kr. har STTF fätt täckning för automatiska kostnadsökningar med 383 000 kr. Detta har inneburit att en kraftig rationaliscring och nedskärning av organisationen genomförts.
I. Löne- och prisomräkning beräknas till 627 000 kr.
2. Sverige Nu-kampanjen har haft stor betydelse såsom medel att till en bred allmänhet ge information om Sveriges turist- och fritidsresurser, och den bör fortsätta. Kampanjen har bedömts så viktig att sammanlagt 500 000 kr. av förbundets totala budgetmedel avdelats för kampanjen. Med ett förväntat bidrag av 650 000 kr. från näringslivet är budgeten för kampanjen 1 150 000 kr. år 1973. Med hänvisning till att en mycket
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 30
betydande del av den kommersiella satsningen sker på projekt, anknutna till kampanjen men inte direkt på kampanjen och med tanke på de kraftigt ökade kostnaderna inom annons- och trycksakssektorn, bör. 600 000 kr. beviljas av statsmedel för Sverige Nu-kampanjen år 1974 för att säkerställa en nödvändig grundbudget. Detta innebär alltså en ökning av den statliga medelstilldelningen med 100 000 kr.
3. Det är önskvärt att på den kanske mest expansiva av alla utlandsmarknader — den japanska — en försöksverksamhet initieras. För ändamälet bör 125 000 kr. disponeras.
Departementschefen
Förslag om en ny central turistorganisation har i december 1973 lagts fram av turistutredningen (Ds Jo 1972:22) i betänkandet Turism och rekreation i Sverige (SOU 1973:52). Betänkandet skall remissbehandlas. Jag förordar att STTF får en uppräkning av anslaget motsvarande löneoch prisomräkning med 481 000 kr. Anslaget blir då 7 449 000 kr. för budgetåret 1974/75. Inom detta anslag ryms då, förutom medel för förbundets driftkostnader, medel med 750 000 kr. för turistvärvande åtgärder utomlands. För Sverige Nu-kampanjen år 1974 beräknar jag liksom föregående budgetår 200 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Svenska turisttrafikförbundet för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 7 449 000 kr.
B 6. Exportfrämjande åtgärder för teko-industri samt manuellt arbetande glasindustri 1972/73 Utgift 7515 982 Reservation 6 [ND [0 ba — un un 1973/74 Anslag 7200 000 1974/75 Förslag 7 200 000
Från anslaget bestrids utgifter för exportfrämjande åtgärder i form av bl. a. bidrag till vissa tröskelkostnader (prop. 1970:41, SU 1970:61, BaU 1970:23, rskr 1970:165 och 1970:188). Bestämmelserna finns i särskilda av Kungl. Maj:t den 29 juni 1970 utfärdade föreskrifter.
Av anslaget avses enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni 1973 för teko-industrier 6,5 milj. kr. och för manuellt arbetande glasindustri 0,7 milj. kr.
1970 års stimulansprogram innebar för exportstödet till de berörda branscherna att teko-stödet skulle utgå i fyra år och glasstödet i tre. Det senare har förlängts med ett fjärde är. Exportstödsprogrammet innefattar bidragsanslag, lånegarantier, exportkonsulenter samt administration vid kommerskollegium.
De sammanlagda bidragsanslagen är för fyraärsperioden 24,3 milj. kr. för teko och 2,7 milj. kr. för glas. Vid utgången av budgetåret 1973/74 kan 4,6 milj. kr. av teko-stödet beräknas återstå i form av en till största
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 31
delen disponerad reservation. Glasstödet beräknas vara helt förbrukat. Bidragsanslaget används till kollektiva insatser på särskilt iniressanta marknader och fill individuella bidrag till företagens cgna marknadsföringsåtgärder i vad dessa avser tröskelkostnader. Dessutom bestrids från bidragsanslaget de nämnda kostnaderna exportkonsulenter och administralion.
Lånegarantisystemet är avsett för län till investeringar som företagen gör för att öka sin marknadsföring på export. Under innevarande budgetår är ramen för statens garantiåtaganden 22,5 milj. kr. för teko och 4,0 milj. kr. för glas. Ramarna som avser hela fyraårsperioden är utnyttjade med endast 2,3 milj. kr. för teko och 1,5 milj. kr. för glas. Till garantisystemet är knutet ett förlusttäckningsanslag som ännu inte
behövt tas i anspråk. :
Exportstödet administreras av kommerskollegium med undantag av statsbidraget till glasindustri. Detta bidrag, som fr. o. m. innevarande budgetår endast avser kollektiva insatser, administreras av Sveriges exportråd. Till kommerskollegium är knutet ett sekretariat för administrationen av exportstödsprogrammet. I sekretariatet ingår två exportkonsulenter, en för textilindustrin och en för konfektionsindustrin. De är placerade hos resp. branschförening. = «
Fortsatt stimulansprogram för teko-industrierna
I skrivelse den 28 maj 1973 har samarbetskommittéerna för textilindustrin och konfektionsindustrin hemställt, att stimulansprogrammet för teko-industrierna skall fortsätta fr. o. m. den 1 juli 19741. o. m. den 30 juni 1978. Chefen för industridepartementet kommer senare denna dag att redogöra för framställningen och remissyttrandena över densamma. I anslutning därtill kommer att redogöras för en framställning från kommerskollegium om att pälsindustrin bör omfattas av stödåtgärder inom teko-stödet.
Fortsatt exportstöd till glasindustrin
I skrivelse den 27 augusti 1973 har Svenska glasbruksföreningen hemstiällt, att exportstödet till den manuellt arbetande glasindustrin fastställs att utgå fr. o. m. den 1 juli 1974 1. o. m. den 30 juni 1978. Föreningen föreslår att det fortsatta exportstödet skall utgå med 1 milj. kr. per år. dvs. ett med 300 000 kr per är höjt belopp. Ilexibla tillämpningsbestämmelser bör innebära möjlighet även till individuella bidrag till företag för exportprojekt. Till branschen bör knytas en exportkonsulent och ramen för lånegarantier bör vidgas med I milj. kr.
Föreningen anför bl. a. att glasindustrin under de senaste åren har undergått betydande organisatoriska förändringar. Koncentration har skett till färre antal företag. Kostnadsutvecklingen har emellertid varit så ogynnsam för branschen att den totala importökningen är större än den
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 32
beräknade konsumtionsökningen, vilket inneburit en successivt krympande hemmamarknad. En fortsatt betydande exportökning krävs.
Remissyttranden över glasbruksföreningens frumställning
Yttrande har efter remiss avgivits av kommerskollegium, statens industriverk och Sveriges exporträd. Kommerskollegium anför att importtrycket på branschen kommer att öka ytterligare genom EG-avtalen.
De flesta bruk måste därför räkna med att försäljningen på den svenska
tillväxt kommer således att till största delen vara avhängig av exportutvecklingen. Kollegiet föreslår att företagens egna resurser kompletteras med ett fortsatt statligt exportstöd. Stödet bör utformas så att dels ökade ckonomiska resurser ställs till förfogande för effektiva introduktionsåtgärder, dels företagen ges tillgång till en fortsatt och utökad kvalificerad rådgivning och ökad marknadsinformation. Detta bör kunna genomföras huvudsakligen inom ramen för kollektiva projekt. I undantagsfall bör möjlighet finnas till vissa individuella bidrag. Kollegiet tillstyrker också att branschen får en exportkonsulent och bedömer anslagsbehovet inkl. kostnaderna för denna till 1 milj. kr. För att underlätta planeringen bör ett principbeslut fattas om ett fortsatt exportstöd i minst tre är. Vidare föreslår kollegiet att fortsatta garantier för lån till exportändamål inryms i de lånegarantier som administreras av industriverket. Industriverket anser att det nu genomförda ecxportprogrammet resulterat i koncentrerade exportsatsningar på olika marknader. Genom exporlistödet synes glasindustrin också ha aktiverats till effektivare insatser. Vid sidan av det rent ekonomiska stödet som kommit glasindustrin till del har exportkonsulentens insats varit av stor betydelse även från industripolitisk synpunkt. Verket förordar en fortsättning av exportstödel t. o. m. budgetåret 1977/78. Sveriges exporträd tillstyrker också ett fortsatt exportstöd. Detta bör framför allt inriktas på genomförande av direkt säljfrämjande åtgärder på primära marknader som Nordamerika och EG-länderna för de aktivt marknadsarbetande företagen samt på utformning av undersökningsprogram för de mindre exporterfarna företagen. Dessa program bör genomföras vid handelssekreterarkontoren av bransch- och marknadskunnig personal. Inom ramen för kollektiva program av denna art kommer individuellt företagsanpassade marknadsstrategier att kunna utarbetas. Exporträdet vill också att individuella bidrag skall kunna utgå till de större företagens åtgärder, om sådana bidrag inte utgör rörelsebidrag utan ett tillskott till företagens marknadsaktivileter utöver normalt program. Exportrådet tillstyrker ett anslag av 1 milj. kr. inkluderande medel för en exportkonsulent.
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 = Handelsdepartementet 33
Departementschefen
Sedan budgetåret 1970/71 har bidrag för exportfrämjande åtgärder utgält till teko-industrin och den manuellt arbetande glasindustrin från detta anslag. Bidragen har tillsammans med länegzarantier till industrin och exportkonsulenter bildat ett särskilt exportstöd till de nämnda branscherna inom ramen för ett stimulansprogram. Chefen för industridepartementet kommer senare denna dag att Jämna en redogörelse för stimulansprogrammet i sin helhet.
Vid min anmälan av exportstödet till 1970 års riksdag (prop. 1970:41 s. 55) beräknade jag det sammanlagda direkta bidraget till teko-industrin inom det fyraåriga stimulansprogrammet till denna industri till 17,2 milj. kr. inkl. exportkonsulenter. Ramen för lånegarantier beräknade jag till 30 milj. kr. Under trycket av svårigheter som teko-branscherna haft under löpande stödperiod har bidragsramen ökats och är vid periodens utgång 24,3 milj. kr. Lånegarantiramen har kunnat reduceras till 22,5 milj. kr. på grund av ringa efterfrågan av garantierna. Utfästelser har gjorts för endast 2,3 milj. kr.
För glasindustrin beräknade jag i samma proposition sammanlagda bidrag under en treårsperiod till 975 000 kr. Lånegarantiramen beräknades till 3 milj. kr. Stimulansprogrammet har utökats att avse fyra år och anslagen ökats under perioden. Ramen för direkta bidrag är vid utgången av innevarande budgetår 2,7 milj. kr. och ramen för lånegarantier 4 milj. kr. Jämfört med teko-industrin har glasindustrin proportionellt sett utnyttjat lånegarantierna mer och ianspråktagit 1,5 milj. kr. av ramen. Det beror bl.a. på att garantierna utnyttjats för att finansiera ett långtgående samarbete i exportförsäljning som etablerats av några glasbruk.
Exportstödet -- med undantag av de direkta bidragen till glasindustrin som handhas av Sveriges exporträd fr. o. m. innevarande budgetår administreras av kommerskollegium. För uppgiften har kollegiet ett särskill sekretariat med därtill knutna exportkonsulenter. Till kommerskollegium är också knuten en rådgivande nämnd med representanter för bl. a. näringsorganisationer och de anställda.
Exportstödet liksom stimulansåtgärderna avseende utbildning avsågs verka i fyra år för teko-industrin och i tre år för glasindustrin. Under samma tid skulle användningen av stödet följas av särskilda experter för att en utvärdering skulle kunna ske.
I själva verket har exportstödet verkat betydligt kortare tid. Det tog viss tid innan administrationen kunde organiseras och innan formerna för verksamheten stabiliserades. Inom bidragsverksamheten har en uppdelning gjorts mellan individuella bidrag som utgår till företagens egna åtgärder för s. k. tröskelkostnader och bidrag till s. k. kollektiva åtgärder. Det kan beräknas att de individuella bidragen vid utgången av innevarande budgetår verkat i drygt tre år och bidragen till kollektiva aktiviteter under ännu kortare tid. De individuella bidragen till tröskelkostnader har främst rört företagens marknadsundersökningar, marknadsplaner och
3 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 12
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 34
kostnader för anpassning av produkter till exportmarknadernas krav. De kollektiva bidragen har gällt för flera företag gemensamma aktioner såsom utställningar, gemensamma marknadsplaner m. m. Kommerskollegium har också verkat för att företagen alltmer kommit att få en individuell och företagsanpassad service inom ramen för kollektiva resurser. Dessa resurser har byggts upp i form av bransch- och marknadskunnig personal vid handelssekreterarkontoren. Inom ramen för projekt har denna expertis, som finns framför allt vid handelssekreterarkontoren i Europa och Nordamerika, kunnat arbeta fram gemensamma basundersökningar och på grundval av dessa arbeta ut individuella och företagsanpassade marknadsstrategier för företagen. Kommerskollegium har också alltmer prioriterat denna typ av kollektiva insatser.
För innevarande budgetår beräknas för teko-industrierna 3,5 milj. kr. användas för kollektiva insatser varav 900000 kr. för mässor. Till individuella bidrag utgår 3,6 milj. kr. och 500 000 kr. används för exportkonsulenter och administration. Fr. o. m. innevarande budgetår utgår till glasindustrin endast kollektiva bidrag, vilka uppgår till 700 000 kr. och på uppdrag av Kungl. Maj:t administreras av Sveriges exportråd.
Jag har redogjort för att exportstödet verkat kortare tid än som från början var avsett. En samlad bedömning av exportstödets verkningar i dess olika former, av olika åtgärders effektivitet osv. låter sig inte göras nu. Efter samråd med chefen för industridepartementet förordar jag därför att exportstödet liksom stimulansprogrammet i avvaktan på pågående utvärderingar fär fortgå under ytterligare ett budgetår. Jag är således inte nu beredd att ta ställning till de föreslagna fleräriga stimulansprogrammen för här berörda branscher.
Förslaget innebär också att den hittillsvarande administrationen vid kommerskollegium fortsätter. Medel härför beräknas under kollegiets myndighetsanslag. Till exportfrämjande åtgärder för teko-industri beräknar jag 6,5 milj. kr. och för manuellt arbetande glasindustri 700 000 kr. för budgetåret 1974/75. Tånegarantiramarna kan hållas oförändrade. Anmälan därom görs under nästa anslag.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Exportfrämjande åtgärder för teko-industri samt manu-
ellt arbetande glasindustri för budgetåret 1974/75 anvisa ett
reservationsanslag av 7 200 000 kr.
B 7. Täckande av förluster på grund av garantier för lån till teko-industri samt manuellt arbetande glasindustri
1972/73 Utgifl = 1973/74 Anslag 450 000 1974/75 Förslag 450 000
Från anslaget bestrids utgifter för att täcka förluster på grund av statsgarantier för lån till teko-industrierna och den manuellt arbetande glasindustrin (prop. 1970:41, SU 1970:61, BaU 1970:23, rskr 1970:165
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 = Handelsdepartementet 35
och 1970:188).
Statsgaranti beviljas enligt särskilda av Kungl. Maj:t den 29 juni 1970 meddelade föreskrifter.
Kommerskollegium föreslär att fortsatta garantier för lån till exportändamål inryms i de lånegarantiformer som administreras av industriverket.
Svenska glasbruksföreningen föreslår att i fråga om den manuellt arbetande glasindustrin ramen för den statliga lånegarantin vidgas med 1 milj. kr.
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag tidigare anfört bör exportstödet till teko-industrierna och den manuellt arbetande glasindustrin utgå oförändrat under ytterligare ett budgetår. Läånegarantiramarna bör därför vara 22,5 milj. kr. resp. 4 milj. kr. för nästa budgetår. Anslaget till förlusttäckning bör oförändrat vara 450 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. medge att för budgetåret 1974/75 ramen för statsgaranti för
lån till teko-industri samt manuellt arbetande glasindustri
fastställs till sammanlagt 26 500 000 kr.
ba . till Täckande av förluster på grund av garantier för lån till
teko-industri samt manuellt arbetande glasindustri för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kr.
B8. Exportfrämjande åtgärder för möbelindustri, snickeriindustri m. fl.
1972/73 Utgift - Reservation 800 000
1973/74 Anslag 800 000 1974/75 Förslag 800 000
Efter förslag av Kungl. Maj:t godkände 1972 års riksdag ett fyraårigt exportstödsprogram (prop. 1972:47, NU 1972:33, rskr 1972:196) om totalt 3,2 milj. kr. för möbel- och snickeriindustri m. fl.
Departementischefen
Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med 800 000 kr. Jag beräknar därvid 500 000 kr. för bidrag till kollektiva exportprojekt inom berörda branscher samt 300 000 kr. för att hos Sveriges exporträd användas för att bestrida kostnader för såväl erforderliga administrativa insatser avseende planering, genomförande och uppföljning av projekt som marknadsföringskonsultation i anslutning till dessa.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Exportifrämjande åtgärder för möbelindustri, snickeri-
industri m. fl. för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservations-
anslag av 800 000 kr.
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 Handelsdepartementet 36
B 9. Exportfrämjande åtgärder för sko- och garveriindustri
1973/74 Anslag 700 000
1974/75 Förslag 700 000
Efter förslag av Kungl. Maj:t godkände 1972 års riksdag riktlinjer för försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet m. m. (prop. 1972:127, FöU 1972:25, rskr 1972:325). Riktlinjerna innefattar bl. a. ett fyraårigt försöksprogram för exportstimulerande åtgärder. Stödet skall utgå med 700 000 kr. per är.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Exportfrämjande åtgärder för sko- och garvertindustri för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 700 000
kr.
B 10. Svenska slöjdföreningen
Nytt anslag (förslag) 390 000
Med hänvisning till vad jag anfört under reservationsanslaget B 4. Svenska handelskamrar i utlandet m. m. föreslår jag att medel för bidrag till Svenska slöjdföreningen tas upp med ett belopp av 390 000 kr. för budgetåret 1974/75.
"Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att till Svenska slöjdföreningen för budgetäret 1974/75 anvisa
ett anslag av 390 000 kr.
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 Handelsdepartementet 37
C. KOMMERSKOLLEGIUM M. M.
C 1. Kommerskollegium
1972/73 Utgift 11 889 437
1973/74 Anslag 8 809 000
1974/75 Förslag 9 157 000
Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga frågor om handelspolitik och utrikeshandel samt vissa frågor i samband med näringsrättsliga regleringar och inrikeshandel.
Kommerskollegium leds av en styrelse. Chef för kollegiet är en generaldirektör, som är styrelsens ordförande. Inom verket finns en planeringssektion, fyra utrikeshandelsbyråer samt en byrå för inrikeshandel och administrativa frågor.
Vidare finns direkt under verkschefen ett särskilt sekretariat för handläggning av ärenden om exportfrämjande åtgärder för tekoindustrin och den manuellt arbetande glasindustrin.
Till kollegiet är knutet ett handelspolitiskt råd och en CECA-nämnd samt en rådgivande nämnd för frågor ang. auktorisation av revisorer.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Kommers- = Dep.chefen
kollegium Personal Handläggande personal 66 of. of. Övrig personal 47 + I +1
Anslag Lönekostnader 7478 000 -+230 600 +356 600 Sjukvård 22 000 of. of. Reseersättningar (även för
utrikes resor) 70000 + 9200 + 4200 Lokalkostnader 654 000 = + 350 000 of. Expenser 585 000 - 19800 -- 32 800
Därav engängsutgifter (67 000) (14 500) Stipendier till svenska praktikanter vid internationella organisationer - - + 20 000
8 809 000 +570 000 + 348 000
Kommerskollegium
1. Pris- och löneomräkning m. m. 699 290 kr., varav 181 065 kr.
avser höjt lönekostnadspålägg.
2. I O-alternativet, som kräver en anslagsreducering med 463 000 kr., förordar kommerskolllegium i första hand nedskärning av kollegiets personalresurser.
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 38
3. Planeringssektionen behöver förstärkas med en sckreterare (+ 46 270). Medel till tillfällig arbetskraft och expertis bör anvisas med 50 000 kr. 4, Ökad verksamhet motiverar att anslagsposten Reseersättningar
räknas upp med 5 000 kr.
5. För nyanskaffning av mattor och textilier till vissa skrivrum, av hyllor och skåp till biblioteket samt för att täcka följdkostnader för en assistent behövs ett engångsanslag på 14 500 kr. Anslagsposten Expenser behöver därutöver räknas upp med 4 000 kr. för inköp av facklitteratur.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 9157 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för en assistent på planeringssektionen (3). Vidare har jag under en särskild anslagspost beräknat medel för stipendier till svenska praktikanter vid internationella organisationer. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Kommerskollegium för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 9 157 000 kr.
C 2. Bidrag till vissa internationella byråer m. m.
1972/73 Utgift 513 511
1973/74 Anslag 427 000 1974/75 Förslag 453 000 Från anslaget bestrids utgifter för Sveriges deltagande i vissa internationella organ. För budgetåret 1974/75 torde under anslaget medel beräknas enligt följande.
1973/74 1974/75 Ändring
1. Internationella byrån i Paris för utställningar (jfr prop. 1947:1 bil. 12 s. 156) 14 000 14 000 -- 2. Internationella byrån (WIPO/BIRPI) i Genéve (jfr prop. 1956:1 bil. 12 s. 161, 1963:1 bil. 12 s. 152) 181 000 196 000 + 15 000 3. Internationella rådgivande bomullskommittén (ICAC) (jfr prop. 1951:47) 15 000 15 000 - 4. Internationella studiegruppen för blyoch zinktrågor (jfr prop. 1960:1 bil. 12 s. 284) 10 000 10 000 = S. Internationella katfeorganisationen (jfr prop. 1962:1 bil. 12 s. 281) 147 000 125 000 - 22 000 6. Internationella gummistudiegruppen (fr prop. 1966:1 bil. 12 s. 168) 10 000 10 000 - 7. Internationella kakaoorganisationen Gfr prop. 1973:36) = 33 000 + 33 000 8. Övrigt 50 000 50 000 - 427 000 453 000 + 26 000
>
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 Handelsdepartementet . 39
Departementschefen
Med hänvisning till sam manställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa internationella byråer m. m. för budget-
äret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 453 000 kr.
C 3. Kostnader för vissa nämnder m. m.
| 1972/73 Utgift | 49 790 |
| 1973/74 Anslag | 50 000 |
| 1974/75 Förslag | 53 000 |
Från anslaget bestrids utgifter för arvoden, expenser, m. m. för granskningsnämnden för försvarsuppfinningar, oljelagringsrådet och resegarantinämnden. Dessa institutioners medelsförbrukning budgetåret 1974/75 har beräknats enligt följande.
1973/74 Ändring 1974/75
1. Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar Gfr prop. 1971:138) 35 000 + 3 000 2. Oljelagringsrådet (fr prop. 1957:144 och 1968:136) 9 000 of. 3. Resegarantinämnden (fr prop. 1967:106 och 1972:92) 6 000 of. 50 000 + 3 000
Departementschefen
Med hänvisning till sam manställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Kostnader för vissa nämnder m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 53 000 kr.
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 - Handelsdepartementet 40
D. PRIS-;, KONKURRENS- OCH KONSUMENTFRÅGOR
D 1. Marknadsdomstolen
1972/73 Utgift! 630 517
1973/74 Anslag 742 000 1974/75 Förslag 769 000
! Anslaget Marknadsrådet
Marknadsdomstolen handlägger ärenden enligt lagen (1953:603) om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet, lagen (1970:412) om otillbörlig marknadsföring och lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor.
Marknadsdomstolen består av ordförande och vice ordförande samt åtta andra ledamöter, av vilka två är särskilda ledamöter, en för ärenden om konkurrensbegränsning och en för ärenden om otillbörlig marknadsföring jämte ärenden om oskäliga avtalsvillkor. Av övriga ledamöter företräder tre företagarintressen och tre konsument- och löntagarintressen. Till domstolen är knutet ett kansli.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Mark nads- Dep.chefen
domstolen Personal Fandläggande presonal 4 ol. of.
Övrig personal 2 + 1 of.
Anslag TLönekostnader 657 000 + 44 000 + 16 000 Sjukvärd 1 000 of. ot. Reseersättningar (även
| för utrikes resor) | 34 000 | of. | of. |
| Lokalkostnader | 23 000 | + 9 000 | + 9000 |
| Expenser | 27 000 742 000 | + 2000 + 55 000 | + 2 000 + 27 000 |
Marknadsdomstolen
1. Pris- och löneomräkning 27 000 kr., varav 16 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. I 0-alternativet förordas en minskning av medlen för en sekreterare. Konsekvenserna för domstolens verksamhet skulle bli ytterligare växande ärendebalanser.
3. En tjänst som expeditionsvakt erfordras med anledning av kommande flyttning till nya lokaler (+ 41 000 kr.).
4. Medel för extra skrivhjälp (+ 3 000 kr.).
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 = Handelsdepartementet 41
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 769 000 kr. Behovet av ytterligare medel i samband med flyttning torde senare få prövas av Kungl. Maj:t.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Marknadsdomstolen för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 769 000 kr.
D 2. Näringsfrihetsombudsmannen 1972/73 Utgift 1529 812 1973/74 Anslag 1689 000 1974/75 Förslag 1782 000
Niäringsfrihetsombudsmannen handhar uppgifter som tillkommer honom enligt lagen (1953:603) om motverkande i vissa fall av Konkurrensbegränsning inom näringslivet.
Näringsfrihetsombudsmannen biträds i sin tjänsteutövning närmast av en ställföreträdare samt två byråchefer. Verksamheten är uppdelad på rotllar.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Niäringsfrihets--=— Dep.chefen
ombudsmannen
Personal Handläggande personal 14 +2 of. Övrig personal 6 of. of. Anslag Lönekostnader 1 528 000 + 167 000 + 44 000 Sjukvärd 5000 - of. of. Rescersättningar (även för
| utrikes resor) | 17 000 + 7000 | + 1 000 |
| Lokalkostnader | 101 000 + 43 000 | + 43 000 |
| Expenser | 38 000 + 7 000 1689 000 + 224 000 | + 5 000 + 93 000 |
Näringsfrihetsombudsmannen
1. Pris- och lönecomräkning m. m. 92 000 kr., varav 37 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. I O-alternativet förordas en personalminskning, vilken skulle medföra minskat utrymme för egna initiativärenden.
3. Arbetsuppgifter i fråga om det internationella och nordiska samarbetet samt behovet av en planeringsenhet nödvändiggör inrättandet av en rotel med en avdelningsdirektör och en byråsekreterare (+ 164 000 kr.). N
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 42
De partementschefen
Kungl. Maj:t inrättade den 28 juni 1968 en tjänst som näringsfrihetsombudsman i Ce 5 och den 9 juni 1967 en tjänst som ställföreträdande näringsfrihetsombudsman i Ce 2. Enligt min mening bör tjänsterna inrättas som ordinarie, den förra med beteckningen p och den senare med
de att byta ut en tjänst som näringsfrihetsombudsman i Ce 5 mot en sådan tjänst i Cp 5 och en tjänst som ställföreträdande näringsfrihetsombudsman i Ce 2 mot en sådan tjänst i Cr 2.
Med hänvisning till sammanställningen och till vad jag här anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
1. att till Näringsfrihertsombudsmannen för budgetäret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av I 782 000 kr.,
2. att bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag
förordat i det föregående inrätta en tjänst som näringsfrihets-
ombudsman i Cp 5 och en tjänst som ställföreträdande
näringsfrihetsombudsman i Cr 2.
D 3. Konsumentombudsmannen 1972/73 Utgilt 1810 919 1973/74 Anslag 2 063 000 1974/75 Förslag 2331 000
Konsumentombudsmannen handhar uppgifter som tillkommer honom enligt lagen (1970:412) om otillbörlig marknadsföring och lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor.
Konsumentombudsmannen biträds i sin tjänsteutövning närmast av en ställföreträdare. Verksamheten är uppdelad på olika enheter för marknådsföringsärenden, för ärenden om oskäliga avtalsvillkor och för information.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Konsumentom- Dep. chefen
budsmannen
Personal Hanudläggande personal 14 +3 of. Övrig personal 8 +5 of. Anslag Lönekostnader 1 754 000 + 497 500 + 190 000 Sjukvård 4000 + 2500 + 1500 Resversättningar (även för
utrikes resor) 29 000 + 1000 + 1000 Lokalkostnader 76 000 + 38 000 + 38 000 Expenser 200 000 + 137 000 + 37 500
Därav engånpsutpifter (2 500) (21 000) (3 000)
2063 000 + 676 000 + 268 000
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 43
Konsumentombudsmannen
1. Pris- och löneomräkning m. m. 120 700 kr., varav 45 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. I O-alternativet förordas i första hand en minskning av personalen på marknadsföringssidan. En nedskärning av anslaget är oförenlig med den nuvarande målsättningen för verksamheten. |
3. För handläggning av ärenden enligt avtalsvillkorslagen behövs en förstärkning med en handläggare och ett kvalificerat biträde (+ 138 300 kr.).
4. För marknadsföringsärenden behövs ytterligare en handläggare och ett kvalificerat biträde (+ 118 400 kr.).
5. För informationsfrågor behövs en förstärkning med en handläggare (+ 55 200 kr.).
6. Beloppet för experter och extra föredragande behöver räknas upp (+ 40 000 kr.).
7. Expensposten behöver räknas upp bl. a. för löpande information och anskaffning av telefonväxel (+ 96 000 kr.).
8. För registrering, expeditionsgöromål och betjäning av telefonväxel behövs medel motsvarande tre tjänster (+ 129 300 kr.).
Därutöver hemstills, att den översyn av myndighetens organisation, som aviserades i prop. 1970:58 angående anslag till marknadsrådet och konsumentombudsmannen, nu genomförs.
Depuartementschefen
Jag anser alt det ännu inte finns tillräckligt underlag för att ta ställning till hur konsumentombudsmannens organisation mera permanent skall utformas. Behovet av ytterligare personal bör därför tillgodoses genom en uppräkning av medlen för extra personal.
Kungl. Maj:t inrättade den 5 juni 1970 en tjänst som konsumentombudsman i Ce 5 och cen tjänst som ställföreträdande konsumentombudsman i Ce 2. Enligt min mening bör tjänsterna inrättas som ordinarie, den förra med beteckningen p och den senare med beteckningen r. Kungl. Maj:t bör därför inhämta riksdagens bemyndigande att byta ut en tjänst som konsumentombudsman i Ce 5 mot en sådan tjänst i Cp 5 och en tjänst som ställföreträdande konsumentombudsman i Ce 2 mot en sådan tjänst i Cr 2.
Med hänvisning till sammanställningen samt till vad jag här anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
1. att till Konsumentombudsmannen för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 2 331 000 kr.,
2. att bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag föror-
dat i det föregående inrätta en tjänst som konsumentombuds-
man i Cp 5 och en tjänst som ställföreträdande konsument-
ombudsman i Cr 2.
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 - Handelsdepartementet 44
D 4. Statens pris- och kartellnämnd
1972/73 Utgift 13 671 169 1973/74 Anslag 13 579 000 1974/75 Förslag 15279 000
Statens pris- och kartellnämnd är central förvaltningsmyndighet för frågor rörande prisövervakning och har till uppgift att följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhällanden inom näringslivet med undantag av bank- och försäkringsväsendet.
Nämnden leds av en styrelse. Ledamöter av denna är generaldirektören hos nämnden och åtta andra ledamöter, som Kungl. Maj:t utser särskilt.
Inom nämnden finns en avdelning för pris- och konkurrensövervakning samt utredande verksamhet. Avdelningen är uppdelad på fyra byråer. Vidare finns en statistisk byrå, en administrativ byrå samt en upplysningssektion och ett planeringssekretariat.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Statens pris- Dep.chefen
och kartell-
nämnd Personal Handläggande personal 110 ot. of. Övrig personal 58 of. of. Anslag Lönekostnader 9 812 000 + 1 372 000 + 1 541 000
därav engångsutgifter (75 000) Sjukvärd 29 000 + 1 000 + 1.000 Reseersättningar (Given för
utrikes resor) 150 000 of. of. Lokalkostnader 1754 000 + 62 000 + 62 000 Lxpenser 1 174 000 + 414 000 + 96 000
därav engängsutgifter (230 000) (263 000) (25 000) Allmän upplysningsverksamhet 660 000 of. of.
13 579 000 + 1 849 000 + 1 700 000
Statens pris- och kartellnämnd
I. Pris- och löneomräkning 1374 000 kr., varav 264 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Ökade kostnader för sjukvård (+ 1 000 kr.). 3. Medel behövs för ökade lokalkostnader (+ 62 000 kr.).
4. Medel behövs för ökat utnyttjande av ADB-rutiner och utvidgning av butiksregistret samt för utvecklingsarbete i samarbete med statistiska centralbyrån (+ 300 000 kr.).
5. Ytterligare expensmedel behövs för bl. a. inventarier (+ 331 000 kr.).
6. Medel erfordras för anlitande av konsulter m. m. (+ 45 000 kr.).
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 Handelsdepartemenetet 45
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 15 279 000 kr. Jag har därvid beräknat ytterligare medel för bl a. automatisk databehandling.
Chefen för kommundepartementet kommer senare denna dag att föreslå vissa förändringar beträffande tjänster vid de till länsstyrelserna knutna priskontoren.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt till Statens pris- och kartellnämnd för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 15 279 000 kr.
Konsumentverket
Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor och har till uppgift att stödja konsumenterna och förbättra deras ställning på marknaden.
Konsumentverket leds av en styrelse som består av nio ledamöter. Chef för verket är en generaldirektör. Inom verket finns två utredningsavdelningar, en informationsenhet, en teknisk enhet, en administrativ enhet samt ett plancringssekretariat.
Verket tillhör de myndigheter, som deltar i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Följande programindelning gäller för konsumentverket.
1. Utredning och producentkontakt.
2. Information och utbildning.
3. Varuprovningar m. m. på uppdrag.
Medel för konsumentverkels verksamhet anvisas huvudsakligen under följande anslag.
D 5. Konsumentverket: Förvaltningskostnader. D 6. Konsumentverket: Forskning m. m. D 7. Konsumentverket: Allmänna reklamationsnämnden.
Verket ansvarar även för vissa medel, som anvisas under anslaget D 8 Bidrag till kommersiell service i glesbygd m. m., och medlen under anslaget V:8 Lån till investeringar för kommersiell service i glesbygd.
Anslaget D 5 är ett förslagsanslag, som finansierar programmen 1—3. Programmet Varuprovningar m.m. på uppdrag redovisas under en förslagsvis betecknad anslagspost med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under denna post redovisas kostnader och intäkter för verkets uppdragsverksamhet. Anslagsposten får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten disponerar konsumentverket en rörlig kredit hos riksgäldskontoret på högst 100 000 kr.
Anslaget 1) 6 är ett reservationsanslag, från vilket verkets bidrag till konsumentinriktad forskning, studieverksamhet m. m. utgår. Anslaget D7 är ett förslagsanslag, som finansierar försöksverksamheten med allmänna reklamationsnämnden.
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 - Handelsdepartementet 46
Konsumentverket har i en verksamhetsplan dragit upp de närmare riktlinjerna för arbetet inom verket. Ett omfattande förberedelscarbete och ett flertal förstudier med inriktning på hushållens övergripande problem har påbörjats. Därutöver sker en uppföljning av vissa projekt som påbörjades inom konsumentinstitutet, konsumentrådet och Varudeklarationsniämnden. Verksamheten inriktas i första hand på frågor av slörre hushållsekonomisk betydelse och på säkerhetsfrågor. Särskild tonvikt läggs därvid på de resurssvaga konsumentgruppernas problem.
Konsumentinformation om försäkringar
I oktober 1966 tog dåvarande statens konsumentråd initiativ till en allsidigt sammansatt utredning rörande informationsfrågor i samband med försäkringar. Utredningen, som antog namnet statens konsumentråds försäkringsutredning, avliämnade i april 1972 betänkandet (SOU 1972:29) Konsumentupplysning om försäkringar. Konsumentrådet överlämnade i maj 1972 betänkandet till chefen för handelsdepartementet.
Efter remiss har yttrande över betänkandet avgivits av riksförsäkringsverket, statskontoret, försäkringsinspektionen, nämnden för samhällsinformation, skolöverstyrelsen, marknadsrådet (numera marknadsdomstolen), näringsfrihetsombudsmannen, konsumentombudsmannen, statens konsumentråd, Varudeklarationsnämnden, Svenska kommunförbundet, Svenska försäkringsbolags riksförbund, Svenska annonsörers förening, Svenska reklambyråförbundet, Svenska journalistförbundet, Tjänstemännens centralorganisation, Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation, Sveriges hemkonsulentförening, Centerns kvinnoförbund, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund, Husmodersförbundet hem och samhälle, Motorbranschens riksförbund samt gemensamt av Landsorganisationen i Sverige, Kooperativa förbundet och Folksam (LO-KF-Folksam).
Yttrande har även kommit in från Riksförbundet för sexuellt likaberättigande och Försäkringstagarnas riksförbund.
Utredningen konstaterar att huvudparten av informationen om försäkringar i dag kommer från försäkringsbolagen och Försäkringsbolagens upplysningstjänst. Konsumentorgan, press, radio, TV, banker och skolor lämnar i begränsad utsträckning information om försäkringar.
Utredningen konstaterar vidare att vid missnöje eller tveksamhet från en försäkringstagares sida över ett bolags handläggning av ett skadcärende kan, förutom inför domstol, prövning på den skadelidandes initiativ i vissa bolag ske i nämnder med konsumentrepresentanter. Bolagen har vidare utvecklat ett system med nämnder, som är rådgivande i förhållande till bolagen. Dessa är gemensamma för branschen eller för majoriteten av bolag, och bolagen är i vissa fall skyldiga att hänskjuta ärenden till dessa nämnder. Försäkringstagare kan dock formellt inte själva direkt vända sig dit.
Utredningen lägger i sitt betänkande fram ett flertal förslag som
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 47
innebär att konsumentverket får nya och vidgade arbetsuppgifter. Utredningen anser att den huvudsakliga informationsinsatsen i fråga om försäkringar även i fortsättningen bör göras av brunschen. Kompletterande åtgärder från samhällets sida anses dock önskvärda. Sålunda föreslås att kommunala konsumentnämnder och hemkonsulenter bör ge råd om hushållsekonomisk planering där försäkringar ingår som ett naturligt element. Konsumentverket föreslås producera bl. a. underlagsmaterial för rådgivningen. Verket bör vidare medverka till att studier utförs av försäkringsförsäljarnas arbete samt sammanställa viss översiktlig marknadsinformation av den typ som branschen inte på egen hand utformar. Informationen bör även inkludera viss produktorientering. Utredningen föreslår också att branschen i samråd med konsumentverket utvecklar standardiserade informationssystem för sakförsäkringar samt att försöksverksamhet sätts igång i syfte att förenkla utbudet på personförsäkringsområdet. Därutöver föreslås också att konsumentverket tar initiativ till inrättandet av ett kontaktforum där problem på försäkringsområdet skall diskuteras. I detta forum bör branschen, konsumentverket och försäkringsinspektionen vara representerade.
Utredningen anser det angeläget med en central rådgivningsinstans dit missnöjda skadelidande kan vända sig med förfrågningar. Vidare framhålls att alla konsumenter bör ha samma möjlighet att få ett skadeärende prövat i nämnd med konsumentrepresentanter. Utredningen har emellertid inte kunnat enas i frågan om organisatoriska lösningar för rådgivningsoch skadeprövningsfunktionerna och lägger fram alternativa förslag till lösningar. Tre ledamöter förordar att såväl rådgivningen som nämndförfarandet åläggs allmänna reklamationsnämnden. Fyra ledamöter anser att den existerande verksamheten med bolagsanknutna nämnder bör utvecklas. Av dessa senare anser en ledamot att rådgivningen bör handhas av allmänna reklamationsnämnden, en ledamot att en särskild rådgivningsnämnd finansierad av branschen bör inrättas och två ledamöter att inget behov finns av central rådgivningsinstans.
När det gäller den granskning av försäkringsbolagens skaderegleringar, som genomförs av försäkringsinspektionen, konstaterar utredningen att den hittills avsett endast en del av försäkringsområdet och att den varit av begränsad omfattning. Utredningen förordar därför att en översyn sker av verksamheten. Beträffande formerna för en sådan översyn är utredningen inte helt enig.
Remissinstanserna
Vad utredningen anfört om behovet av rådgivning i hushällsekonomisk planering och pris- och produktinformation samt inrättandet av ett kontaktforum fär i allmänhet stöd av flertalet remissinstanser som uttalat sig därom. LO-KF-Föolksam anser sålunda, att den syn som utredningen har på informationsproblemen i stort är riktig. Dessa remissinstanser framhåller vidare, att det är väsentligt att försäkringstagarna ges
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartemenetet 48
inflytande, och stöder därför utredningens tanke på kontakter mellan konsumentverket och försäkringsbranschen i frågor, som ytterst syftar till förbättringar av produkten försäkring. Svenska försäkringsbolags riksförbund ansluter sig i princip till utredningens åsikter men ifrågasätter om organisationen av konsumentverket ger utrymme åt alltför omfattunde insatser på försäkringsområdet. Försäkringsinspektionen anför att konsumentverket bör vara en självklar bärare av ansvaret för pris- och produktinformation om försäkringar. Inspektionen understryker vidare att det kontaktforum som utredningen föreslär är det mest centrala och värdefulla av förslagen. Ett sådant organ kan enligt försäkringsinspektionen förväntas bidra till att produktkonkurrensen minskar till förmån för ökad priskonkurrens.
Flertalet remissinstanser ansluter sig till utredningens grundläggande bedömningar vad gäller behovet av rådgivnings- och nämndförfarande i skadeärenden. Däremot råder delade meningar hur detta behov bör tillgodoses. I princip inryms remissinstansernas uppfattningar i två olika förslag varav det ena avser inrättandet av en avdelning för försäkringar vid allmänna reklamationsnämnden och det andra gäller nämnder med konsumentrepresentanter i anslutning till de enskilda bolagen. Därvid förutsätter i allmänhet de remissinstanser, som förordat att en avdelning för försäkringsfrågor inrättas vid allmänna reklamationsnämnden, att nämndens kansli svarar för den centrala rådgivningen. De som förordar bolagsanknutna nämnder föreslår i allmänhet att branschen på något sätt svarar för rådgivningen. Lösningen med bolagsanknutna nämnder förordas av bla. försäkringsinspektionen som anser att försäkringstvister har speciell karaktär av = rättstvists natur och att allmänna reklamationsnämnden därför inte skulle kunna fylla ifrågavarande uppgift utan att för ändamålet utvidgas med en avdelning, som småningom skulle få närmast specialdomstols ställning. Inspektionen avstyrker sålunda en central nämnd vid allmänna reklamationsnämnden och kan därför inte heller tillstyrka att rådgivningen handhas av allmänna reklamationsnämndens kansti. Inrättandet av en central nämnd vid allmänna reklamationsnämnden förordas av bl. a. konsumenträdet, som framhåller att en stor nackdel i systemet med bolagsanknutna nämnder är att konsumentrepresentanternas möjlighet att päverka besluten begränsas av att föredragande i dessa nämnder ofta är tjänstemän i det berörda bolaget. Det fordras, anser konsumentrådet, ett organ som är skilt från de enskilda bolagen för att allmänheten skall få förtroende för organets opartiskhet och för att konsumentinfiytandet skall bli reellt.
Utredningens förslag om översyn av försäkringsinspektionens skaderegleringsgranskning ställer sig de remissinstanser, däribland försäkringsinspektionen, som yttrat sig över förslaget i allmänhet positiva till. Den övervägande delen av dessa instanser anser att det bör ske genom att försäkringsinspektionen i samråd med branschen och konsumentverket ser över den nuvarande verksamheten.
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 -Handelsdepartementet 49
Departementsehefen
Innan jag redovisar mina ställningstaganden i de anslagsfrågor som berör konsumentverket, vill jag redogöra för min syn på de förslag, som statens konsumentråds försäkrtingsutredning lagt fram.
Flertalet av utredningens förslag avser frågor rörande information om försäkringar, huvudsakligen hushällsekonomisk rädgivning och pris- och produktinformation, samt problemuppfångande verksamhet. Utredningen ulgår därvid från att huvudansvaret för genomförandet av de föreslagna åtgärderna skall äligga konsumentverket, som är central myndighet för konsumentfrågor. Remissinstanserna ansluter sig i stort till utredningens förslag i dessa delar. Nägra instanser har dock synpunkter på administrationen av den översiktliga informationen och anser alt den bör handhas av försäkringsinspektionen eller ankomma på branschen.
För egen del anser jag att utredningens förslag i stort överensstämmer med den inriktning av konsumentpolitiken, som riksdagen tidigare uttalat sig för. Jag delar utredningens uppfattning att konsumentverket bör handha de arbetsuppgifter, som konsumentinformation om försäkringar för med sig. Det får anses ankomma på verket att undersöka hur och i vilken utsträckning utredningens förslag skall genomföras. Jag vill dock närmare beröra förslagen om central rådgivning och nämndförfarande.
Det råder delade meningar hos säväl utredningens ledamöter som remissinstanserna om vilken organisatorisk lösning av nämnd- och rädgivningsförfarandet som bör väljas. Ett förslag är att hos allmänna reklamationsnämnden inrätta en avdelning för försäkringsfrågor. Nämndens kansli skulle då svara för rådgivningen. Ett andra förslag är att nämnder med konsumentrepresentanter upprättas i anslutning till resp. försäkringsbolag och att-frågan om central rådgivningsinstans löses separat anlingen genom allmänna reklamationsnämnden eller genom en särskild rådgivningsnämnd finansierad av branschen.
Jag delar utredningens uppfattning, att alla Konsumenter, oberoende av i vilket bolag försäkring tecknats, bör ha möjlighet att få ett ärende prövat i nämnd med konsumentrepresentanter. Enligt min mening är det därvid av central betydelse, att den skadelidande har förtroende för prövningsnämndens opartiskhet. Det är av denna anledning inte tillfredsställande med enbart bolagsanknutna nämnder. En från bolagen skild, neutral prövningsnämnd bör därför finnas. En sådan nämnd bör kunna medverka till att de frågor det här gäller bedöms utifrån enhetliga grunder. Förekomsten av en central nämnd strider självfallet inte mot den allmänna principen att företag alltid själva i första hand skall försöka lösa sina reklamationsfrågor. Härvid kan det vara naturligt för vissa försäkringsbolag att lösa dessa frågor i egna prövningsnämnder.
Beträffande de organisatoriska frågorna vill jag framhålla vikten av att en ordning tillskapas, varigenom konsumenterna på ett enkelt sätt och utan tyngande formaliteter kan framföra sin sak. Valet av organisatorisk lösning bör även påverkas av det förhållandet att konsumenterna kan ha svårigheter och avgöra vart de skall vända sig i reklamationsfrågor. Det
4 Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bilaga 12
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 - Handelsdepartementet 50
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra denna fråga.
Jag ansluter mig i likhet med flertalet remissinstanser till förslaget att en central instans bör svara för rådgivning i försäkringsfrågor. Det bör ankomma på konsumentverket att i samräd med försäkringsinspektionen svara för den närmare uppläggningen. Därvid bör samråd ske även med branschen.
När det gäller utredningens förslag i fråga om försäkringsinspektionens skaderegleringsgranskning delar de remissinstanser som uttalat sig däröver i stort uppfattningen, att verksamheten bör ses över. För egen del finner jag, att en granskning av den typ inspektionen bedriver är värdefull för alla parter. Det bör dock undersökas om verksamheten kan breddas och om resultaten av granskningen kan ligga till grund för diskussioner mellan branschen och berörda myndigheter. Försäkringsinspektionen har uttalat sig för en sådan undersökning. Jag förutsätter att inspektionen i samräd med konsumentverket genomför en översyn av sin skaderegleringsgranskning.
D 5. Konsumentverket: Förvaltningskostnader
1972/73 Utgift! 6 748 692
1973/74 Anslag 13 702 000 1974/75 Förslag 14774 000 ! Avser första halvåret 1973
Programsammanställning
1 000-tal kr.
1972/73 1973/74 1974/75 Beräknar
Utfall Anslag ee rr ee tr -
Kons.verket Dep.chefen Program 1. Utredning och producentkontaki 4 620 8 830 9 720 9473
2, Information och utbildning 3 136 6 551 7552 6 900
3. Varuprovningar m.m. på uppdrag 1 l l l
Summa kostnader 7 757 15 382 17 273 16 374
Avgår intäkter under anslaget —- 1 008 —- 1680 - 1400 = 1600
Summa anslag 6 749 13 702 15 873 14 774
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 = Handelsdepartementet 51
Programmet Utredning och producentkontakt
Verket prioriterar särskillt verksamheten inom arbetsområdet fritid, resor m. m. Detta område har tidigare inte varit föremål för några systematiska insatser från konsumentmyndigheternas sida, varför verket inriktar sig på grundläggande undersökningar av probleminventerande karaktär. Stora resurser har därvid avsatts till bilområdet. Verket ser det vidare som angeläget att på sikt väsentligt förbättra kontaktmöjligheterna mellan myndigheter, branschorganisationer och företag. Verket avser också att bygga upp ett system för problemuppfångning med speciell inriktning på resurssvaga konsumenter.
Konsumentverket planerar att intensifiera varudeklarationsarbetet inom produktområden som innebär risker för konsumentens liv, hälsa och säkerhet. Verket räknar vidare med att de förslag, som varudeklarationsutredningen lämnat i sitt betänkande (SOU 1973:20) Varudeklaration, ett medel i konsumentpolitiken, kommer att medföra nya uppgifter för verket.
Programmet Information och utbildning
Programmets mål är på kort sikt att ge konsumenterna information i konsumentpolitiska frågor och vägledning i valet av varor och tjänster. På lång sikt skall programmet medverka till att skapa kunskaper och beteenden hos konsumenterna som främjar deras möjligheter att påverka såväl produktutbudet som övriga förhållanden på marknaden. Med hjälp av problemuppfångning, ett rationellt mediaval och effektmätningar syftar programmet till att ge konsumenterna en väl avvägd total information.
Verket producerar läromedel och material för utställningar i konsumentfrägor och svarar för rådgivning till allmänheten. Verket följer vidare det utvecklingsarbete rörande utbildning i konsumentkunskap, som bedrivs inom skolöverstyrelsen. En översyn av utställnings- och rådgivningsverksamheten har inletts i syfte att finna former att bättre nå konsumenterna.
Konsumentverket lämnar service till de 39 hemkonsulenierna och har utarbetat nya riktlinjer för deras verksamhet. Verket har vidare i samråd med Svenska kommunförbundet utarbetat riktlinjer för organisationen och inriktningen av den kommunala konsumentpolitiska verksamheten. Kurser anordnas i dessa frågor för kommunala handläggare.
Tidskriften Råd och Rön, som utges av verket, har delvis ändrat karaktär. Ambitionen är att i varje nummer ge en allsidig presentation av större frågor av konsumentpolitisk betydelse.
Inför budgetåret 1974/75 önskar verket höja ambitionsnivån inom den regionala och Jokala verksamheten. Vidare krävs resurser för samordning och uppföljning av informationsinsatser gemensamma med andra myndigheter. En utökning av informationen via bl. a. radio och television kräver ökade resurser. Detta gäller särskilt information av konsumenträttslig karaktär.
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 52
Programmet Varuprovningar m. m. på uppdrag
Detta program omfattar varuprovningar m. m. på uppdrag som verket åtar sig att ulföra. Verksamheten bedrivs inom ramen för full kostnadstäckning.
Verket har svårt att närmare bedöma omfattningen av verksamheten under programmet innan ställning tagits till förslagen i varudeklarationsutredningens betänkande. En viss årlig ökning av beställningarna kan dock förutses.
Resursbehov
Pris- och löneomräkning utgör 800 000 kr., varav 231 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
Verket har i sin anslagsframställning dels begärt vissa resursförstärkningar, som är direkt hänförliga till programmen Utredning och producentkontakt samt Information och utbildning, dels sådana förstärkningar, som avser verkets centrala servicefunktioner planering och administration och som schablonmässigt fördelats på de båda nämnda programmen.
För den verksamhet, som direkt kan hänföras till programmet Utredning och producentkontakt, har verket begärt en resursförstärkning med 267 000 kr. Därunder inbegrips bl. a. medel för en byrådirektörstjänst för bilfrågor samt medel för tillfällig personal och ökad skriv- och räknekapacitet.
För den verksamhet, som direkt kan hänföras till programmet Information och utbildning, har verket begärt en resursförstärkning med 556 000 kr. Därvid har bl. a. en ökning av medlen för informationsaktiviteter avseende konsumentskyddslagstiftning och produktsäkerhetsfrågor begärts (+ 400 000 kr.). Medel har vidare begärts för en byråassisteni och för tillfällig personal.
För verkets centrala servicefunktioner har en resursförstärkning med 500 000 kr. begärts. Därvid har i första hand begärts medel för en byrådirektörstjänst för juridiska frågor och en byrådirektörstjänst för handläggning av glesbygdsärenden. Medel behövs även för biträdespersonal på den administrativa enheten.
Verket har inkomster från i huvudsak publikations- och varudeklarationsverksamheterna. För budgetåret 1974/75 har verket beräknat intäkterna från publikationsverksamheten till I 400 000 kr. Verket har vidare räknat med att inkomsterna från varudeklarationsverksamheten kommer att försvinna i enlighet med varudeklarationsutredningens förslag. Skulle hittillsvarande avgiftssystem bibehållas, beräknar verket inkomsterna under budgetåret 1974/75 till 200 000 kr.
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 Handelsdepartementet 53
Personalfrågor
1972/73 1973/74 1974/75 Beräknar
Konsument- Dep.chefen
verket Personal
| Handläggande personal | 86 | 86 | 90 | 88 |
| Övrig personal | 56 142 | 56 142 | 60 150 | 57 145 |
Departementschefen
Verket inriktar sina resurser i första hand på frågor av större hushållsekonomisk betydelse och på säkerhetsfrågor. Denna inriktning ansluter jag mig till. Mot bakgrund av verkets allmänna prioriteringar är det naturligt att verket ägnar bilfrågorna särskild uppmärksamhet. Min beräkning av medelsbehovet medger en resursförstärkning för arbetet med dessa frågor.
När det gäller verkets utåtriktade information är det av stor vikt, att denna görs lättillgänglig. Verket bör även framgent undersöka hur man bäst skall kunna föra ut konsumentinformationen. Som verket framhåller i sin anslagsframställning, är det därvid av betydelse att studera effekterna av olika informationsinsatser. Jag förordar att en viss uppräkning sker av medlen för information.
Vissa förstärkningar av central administration och planering bör göras. Jag har sålunda bl. a. räknat med viss resursförstärkning för handläggning av glesbygdsfrågor.
Verkets beräkningar av inkomsterna under anslaget kan jag ansluta mig till. Jag är dock inte beredd att förorda, att avgifterna för varudeklarationsmärkningen slopas. Denna fräga torde få prövas i samband med att ställning tas till varudeklarationsutredningens övriga förslag.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen. Jag har därvid fördelat kostnaderna för verkets centrala administration och planering i huvudsak efter de riktlinjer, som verket tillämpat i sin anslagsframställning. Beräkningen torde bl. a. medge utrymme för inrättandet av tre tjänster hos verket, varav en biträdestjänst.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Konsumentverket: Förvaltningskostnader för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 14 774 000 kr.
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 - Handelsdepartementet 54
D 6. Konsumentverket: Forskning m. m.
1972/73 Utgift 600 000 Reservation 533 390
1973/74 Anslag 1 320 000
1974/75 Förslag 1500 000
Från anslaget bestrids utgifter för bidrag till forskning, studieverksamhet och internationellt samarbete.
Konsumentverket
Från anslaget bör finansieras projekt, som direkt eller indirekt ger konkret underlag för konsumentpolitiska åtgärder. Dessa projekt skall vara av problemuppfångande, problembelysande eller problemlösande karaktär och vara inriktade på de resurssvaga konsumenterna. Ftt prioriterat område är utarbetandet av metoder att mäta effekterna av konsumentpolitiska åtgärder. Anslaget behöver räknas upp med 430 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar medelsbehovet till 1 500 000 kr. och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Konsumentverket: Forskning m.m. för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av I 500 000 kr.
D 7. Konsumentverket: Allmänna reklamationsnämnden
1972/73 Utgift 770 600 1973/74 Anslag 1 800 000
1974/75 Förslag 2 042 000
Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift att pröva enskilda konsumenters klagomäl beträffande varors och tjänsters beskaffenhet m. m.
Nämnden bedrivs som en försöksverksamhet av konsumentverket. Hos nämnden finns en heltidsanställd ordförande och fyra vice ordförande. Verksamheten är uppdelad på nio avdelningar. Till nämnden är knutet ett kansli.
Konsumentverket
1. Pris- och löneomräkning 103 900 kr., varav 43 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. I O-alternativet förordas en minskning av sammanträdesfrekvensen hos nämnden. Konsekvenserna för verksamheten skulle vara kraftigt ökade ärendebalanser.
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 - Handelsdepartementet 55
3. För reklamationsärenden inom försäkrings- och fastighetsmäkleriområdet erfordras en förstärkning av kansliet med två handläggare och ett bilräde samt medel för arvoden till nämndens Jedamöter m. m. (+ 259 800 kr.).
4. För reklamätionsfrågor rörande byggnadsverksamhet och hantverksarbeten behövs en expert (+61 250 kr.).
Departementschefen
Jag beräknar anslaget till 2 042 000 kr. Denna beräkning medger en förstärkning av nämndens kansli, vilken bl. a. möjliggör en utvidgning av verksamhetsområdet.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Konsumentverket: Allmänna reklamationsnämnden för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 2 042 000 kr.
D 8. Bidrag till kommersiell service i glesbygd m. m,
1973/74 Anslag 2 100 000 1974/75 Förslag 2500 000
Frän anslaget bestrids utgifter för hemsändningsbidrag enligt kungörelsen (1973:608) om stalligt stöd till kommersiell service i glesbygd samt utgifter för infriande av kreditgaranti enligt samma kungörelse.
Konsumentverket har den övergripande tillsynen över det stöd till kommersiell service i glesbygd för vilket medel anvisas under tionde huvudtileins anslag D 8 och V:8. Verket tecknar kreditgarantier och gör utbetalningar från förevarande anslag för infriande av sådana garantier.
Under anslaget har beräknats 2 000 000 kr. för hemsändningsbidrag och 100 000 kr. för infriande av kreditgarantier. Ramen för tecknande av kredilgarantier är f. n. 1 000 000 kr.
Konsumentverket
Ramen för tecknande av kreditgarantier bör höjas till 2 000 000 kr. och beloppet för infriande av garantier bör höjas till 200 000 kr.
Departementschefen
Förutsättningar att närmare bedöma medelsbehovet saknas f. n. En viss uppräkning bör dock ske varvid även ökade medel för hemsändningsbidrag bör beräknas. Jag beräknar medelsbehovet till 2 500 000 kr. och förordar att ramen för tecknande av kreditgarantier sätts vid 2 000 000 kr.
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 56
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen 1. att, till Bidrag till kommersiell service i glesbygd m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kr. 2. att, medge att kreditgaranti för lån till anskaffning av varulager under budgetåret 1974/75 beviljas intill ett belopp av 2 000 000 kr.
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdpartementet 57
E. PATENT- OCH REGISTRERINGSVERKET M. M.
Patent- och registreringsverket
Patent- och registreringsverket handlägger ärenden angående patent, varumärken, mönster, namn och ' aktiebolag. Patent- och registreringsverket leds av en lekmannastyrelse med åtta ledamöter. Chef för verket är en generaldirektör. Inom verket finns en patentavdelning, ett bibliotek, en varumärkesbyrå, cn mönstersektion, en namnsektion, en bolagsbyrå, en besvärsavdelning, en administrativ byrå samt en planerings- och utvecklingsenhet. Patentavdelningen består av åtta byråer och ett patentkansli. Chefen för patentavdelningen är generaldirektörens ställföreträdare. Chefen för varumärkesbyrån har tillsyn över mönster- och namnsektionerna. I besvärsavdelningen, som fr. o. m. den 1 juli 1972 t. v. arbetar på tre avdelningar, prövas besvär angående patent, varumärken, mönster och namn.
Enligt beslut av riksdagen år 1973 skall bolagsbyrån omlokaliseras till Sundsvall i etapp 2 av utflyttningen av statliga myndigheter.
Vid verket fanns den 1 juli 1973 626 anställda, varav 284 utgjorde handläggande personal.
Patent- och registreringsverket tillhör de myndigheter som deltar i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Följande programindelning gäller t. o. m. budgetåret 1973/74 för verket.
1. Patentärenden.
Teknisk information och dokumentation.
Nyhetsgranskning m. m.
BWIN Varumärkes- och mönsterärenden.
Namnärenden.
nuv . Bolagsärenden.
Patent- och registreringsverket' redovisar vidare två internprogram, Besvärsärenden och Central administration.
Patent- och registreringsverkets verksamhet under programmen 1—6 finansieras från ett förslagsanslag benämnt Patent- och registreringsverket. Programmet Nyhetsgranskning m. m. redovisas förslagsvis över en anslagspost med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under denna post redovisas kostnader och intäkter för verkets uppdragsverksamhet. Anslagsposten får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för att tillgodose behov av rörelsekapital disponerar patent- och registreringsverket en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 100 000 kr.
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 Handelsdepartementet 58
E 1. Patent- och registreringsverket 1972/73 Utpift 42 772 838 1973/74 Anslag 43 590 000 1974/75 Förslag 41 318 000
Produktions- och avgiftspolitik
Intresset för patent och varumärken samt frekvensen i fråga om bolagsbildning beror på aktiviteten i näringslivet. Efterkrigstiden har utmärkts av en mycket stark frammarsch på det ekonomiska livets område. För patentverkets del har det inneburit en ständigt stigande efterfrågan beträffande främst patent, varumärken och bolagsbildning. Verket har små möjligheter att styra denna utveckling. Avgiftsförändringar kan inte mer än tillfälligtvis påverka ansökningsvoly men.
Vad gäller kvalitetskravet är verket i huvudsak bundet genom bestämmelser i gällande lagstiftning såväl i fråga om den formella som den materiella behandlingen. Verket har emellertid en medveten strävan att bedöma dessa frågor så praktiskt som möjligt för att därigenom kunna erbjuda en så fullgod service som möjligt ät sina kunder.
Eftersom man genom en ändrad avgiftspolitik eller genom att acceptera en ändrad kvalitet i ärendehandläggningen inte i någon nämnvärd grad kan påverka efterfrågan, anser verket att resurserna i stället måste anpassas till efterfrågan för att köbildning och ökade balanser inte skall uppstå.
Verket emotser de närmaste åren inom flertalet verksamhetsområden en stigande efterfrågan på sina tjänster med en ökande arbetsvolym som följd. Den allmänna mälsättningen för produktionspolitiken är att inom varje program uppnå en produktion som svarar mot den årliga efterfrågan och att samtidigt reducera onormalt stora balanser av ärenden. Vidare ser verket som sin uppgift att förbättra kundservicen. Verket följer härvid en rullande långsiktsplan.
Omfattningen av det internationella samarbetet har redovisats i huvudtitelns inledande översikt.
Rationaliserings- och utvecklingsarbete
Den under senare år stigande efterfrågan har medfört allt större krav på verkets produktionsresurser. Stora ansträngningar görs för att uppnå högre effektivitet av befintliga resurser. Ett omfattande rationaliseringsoch utvecklingsarbete med tyngdpunkten förlagd till patent- och bolagsprogrammen inleddes under milten av 1960-talet. Det omfattande rationaliseringsprogrum som då påbörjades hur i väsentliga delar avslutats varigenom betydande rationaliseringsvinster uppnåtts. Nya viktiga ralionaliseringsprojekt har dock tillkommit som bör fullföljas.
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 - Handelsdepartementet 59
Finansiecringsbudget
[ anslagsfraumställningen lämnas uppgifter om de inkomster verket uppbär i form av avgifter m. m. samt om kostnaderna för verksamheten.
Milj. kr.
1972/73 1973/74 1974/75 Beräknar
| UtFall | Beräknat | PRY Dep.chefen | mn | |
| Inkomster | 46,0 | 45,6 | 45,6 | 46,0 |
| Kostnader | 43,1 | 44.0 | 48,2 | 41,3 |
| Resultat | + 2,9 | + 1.6 | - 2, 2,6 | + 4,7 |
Programsammanställning
I 000-tal kr.
1972/73 1973/74 1974/75 Beräknar
Utfall Anslag — Oe —
PRY Dep.ehefen
Program 1. Patentärenden 21163 21822 23783 23 643 2. Teknisk information och dokumentation 5433 6 307 : 7 314 3 292
3. Nyhetsgranskning in. m. 0 1 1
4. Varumärkes- och mönster-
| ärenden | 3.556 | 3 768 | 4 147 | 4176 |
| 5. Namnärenden | 642 | 717 | 799 | 816 |
| 6. Bolagsärenden | 12-353 11 445 12 202. 9 860 |
Varav rationaliserings-
| projekt | (230) | (200) | (230) | (0) |
| Summa kostnader 43 148 44 060 48 246 41 788 | ||||
| Avpär intäkter under | | | |||
| anslaget | - 377 | - 470 | - 470 | 470 |
Summa anstag 42 770 43 590 47 776 41 318
Programmet Patentärenden
Programmet omfattar handläggning av ärenden angående patent på uppfinningar.
Budgetåret 1968/69 inkom 18400 ansökningar. Därefter sjönk antalet ansökningar på grund av konjunkturnedgången till 17 200 1971/72 och beräknas 1973/74 stiga till 18 300. Antalet avgjorda patentansökningar per år beräknas under samma period öka från 18 600 till 18 800. Detta innebär en produktivitetsökning från 102 fill 117 avgjorda ärenden per manär eftersom antalet ingenjörer i manår nedgått under perioden från 183 till 161. Den ökade produktionen beräknas ge "en minskning i balansen av oavgjorda ansökningar från 60 500 för
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 60
budgetåret 1968/69 till 54 500 för budgetåret 1973/74. Detta motsvarar f.n. en medelbehandlingstid för beviljade patent på ungefär fyra år.
Utfall PRV Beräknat
1972/73 1973/74 1974/75 Antal ärenden
| Ifterfrågan | 17 800 | 18 300 | 18 700 |
| Produktion | 18 700 | 18 800 | 19 600 |
| Kostnader (1 000-1a1 kr.) | 21 163 | 22480 | 23 783 |
Motiv
Verkets målsättning är att i framtiden kunna erbjuda en i huvudsak lika snabb och omsorgsfull ärendebehandling som det blivande europeiska patentverket. Samtidigt skall balanserna nedbringas till att motsvara ungefär det dubbla antalet inkomna patentansökningar.
Antalet ansökningar beräknas öka med ca 296 per år fram till den tidpunkt då Patent Cooperation Treaty (PCT) och European Patent Convention (EPC) träder i kraft. Detta beräknas ske tidigast år 1977. Därefter sker en minskning fram till omkring år 1980 då ett fortvarighets-
tillstånd nås.
Pris- och löneomräkning på befintliga resurser har beräknats till 869 000 kr. Verket anser att ett förverkligande av det s. k. O-alternativet skulle medföra en produktionsminskning med ca 5 7.
Verket begär 300 000 kr. för att möjliggöra fortsatt deltagande i det internationella samarbetet på patentområdet. För fortsatt rationalisering yrkas 150 000 kr. för kopiering av hänvisningar från granskningsbesked.
Granskningsmaterialets tillväxt medför behov av fler hyllor m. m. För detta begär verket 160 000 kr. Verket begär 200 000 kr. för planering inför EPC och PCT. Verket anser att dess budgetförslag kan ge en årlig produktionsökning med 600 avgjorda ärenden. .
Ett belopp på 250 000 kr., som för innevarande budgetår anvisats för utgifter av engångsnatur, har räknats bort.
Programmet Teknisk information och dokumentation
Programmet omfattar verkets informations- och dokumentationstjänst på patentområdet. Häri ingår biblioteket och publiceringsverksamheten på patentområdet. :
Antalet mottagna, omklassade och distribuerade utländska patentskrifter beräknas öka från 947 700 för budgetåret 1968/69 till 1 150 000 för budpetåret 1973/74. Motsvarande siffror för framtagna patentskrifter m. m. är 89 500 resp. 135 000.
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 61
Utfall PRV Beräknat
1972/73 1973/74 1974/75
Antal ärenden!
Mottagna och distribuerade utl.
| patentskrifter | 1199 700 1150 000 1 150 000 | ||
| Iramtagna patentskrifter m. m. | 135 470 | 135 000 | 135 000 |
| Kostnader (1 000-1a] kr.) | 5433 | 6 620 | 7 314 |
I Avser endast två av flera prestationstyper inom biblioteket.
Motiv
Verkets målsättning för den interna servicefunktionen är att befria den handläggande ingenjörspersonalen från arbetsuppgifter förenade med granskningsmaterialets organisation och tillväxt. Målsättningen för den externa servicefunktionen är att genom förbätlrad och utvidgad publicering m.m. bl.a. öka de patentsökandes förutsättningar att själva utföra preliminär nyhetsgranskning och därmed medverka till en minskning av antalet ansökningar, som inlämnas pä grund av otillräcklig kunskap om befintlig teknik.
Pris- och löneomräkningen på befintliga resurser har beräknats till 309 000 kr. Verket konstaterar i anslutning till O-alternativet att programmet i kostnadshänscende styrs av för programmet externa faktorer. För att verket skall kunna fylla sin uppgift som nyhetsgranskande palentverk och tillhandahålla den service som näringslivet kräver, kan resurstilldelningen icke minskas.
Den ökade publiceringen utomlands av patentskrifter och liknande, som skall ingå i det obligatoriska granskningsmaterialet vid verket, medför ökade kostnader för hantering och förvaring. För att kunna möta denna volymökning begär verket ytterligare 290 000 kr. Kostnaden för inköp från utlandet av artiklar om teknik beräknas till 250 000 kr.
Verket begär sammanlagt 455 000 kr. för en utökning och förbättring av informationsverksamheten. Detta innefattar mikrtofilmning av patentskrifter och patentansökningar, fullständig klassning av ansökningarna samt ersättning av den klassordnade samlingen patentskrifter i biblioteket med microfiche.
Härutöver yrkar verket alt de delar av programmet som avser hela den externa servicefunktionen inom informationstjänsten, dvs. vissa delar av bibliotekets verksamhet samt publiceringsverksamheten behandlas enligt principerna för uppdragsverksamhet. Ett belopp på 100 000 kr., som för innevarande budgetår anvisats för utgifter av engångsnatur, har räknats bort.
Programmet Nyhetsgranskning m. m.
Programmet omfattar nyhetsgranskning av uppfinningar utan samband med patentansökan och övriga kommissionärsuppgifter på patentomrä-
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 Handelsdepartementet 62
det, likhetsgranskning av varumärken och mönster utan samband med ansökan och tillhandahålande av annan information ur det datorbaserade varumärkesregistret samt försäljning av icke vidimerade fotokopior av i huvudsak patentansökningar och patent. Fr. o.m, den I oktober 1973 har verket övertagit hela verksamheten från kommissionären för palentärenden. Under programmet redovisas verkets uppdragsverksamhet.
1972/73 1973/74 1974/75 Beräknar
Utfall Beräknat
PRV Dep.cheten
Efterfrågan, resultat
| Inkomna uppdrag! | 812 | 2 000? 2500 | 2 500 | ||||
| Kostnader (1 000-tal kr.) | 576 | 1200 | 1400 | 1400 | |||
| Intäkter (1 000-tal kr.) | 843 | 1200 | 1400 | 1400 | |||
| Resultat (1 000-tal kr.) | +267? | 0 | 0 | 0 | |||
| Driftbidrag | 0 | 0 | 0) | 0 |
I Avser endast uppdrag på patentomrädet. 2 Tillfälligt överskott beroende på att avgifterna för abonnemang på kopior erlagts under 1972/73 med kostnader som uppkommer först under kommande budgetår. Detta överskott kommer således successivt att förbrukas. Ett fortvarighetstillständ beräknas vad gäller abonnemangen inträda under 1975/76. 3 Innefattar även tidigare kommissionärsverksamhet.
Uppdragsverksamheten på varumärkesområdet beräknas komma igång den 1 juli 1974. Fyra manår av ingenjörspersonal och åtta manår av kontorspersonal beräknas disponeras för uppdragsverksamheten på pa-
tentområdet under budgetåret 1974/75.
Programmet or et Varumärkes- och mönsterärende? Varumärkes- och mönsterärenden
Till programmet har förts det nya åliggandet att registrera kommunala vapen enligt Kungl. Maj:ts kungörelse (1973:686) om registrering av kommunala vapen. Antalet varumärkesansökningar beräknas öka från 6 000 för budgetåret 1968/69 till 6 200 för budgetåret 1973/74. Den ärliga produktionen beräknas under motsvarande period preliminärt öka med 400 och antalet oavgjorda ärenden öka från 5 300 till 5 500.
Ny mönsterlag (SFS 1970:485) trädde i kraft den I oktober 1970. En historisk jämförelse av efterfrågan och produktion är därför inte meningsfull. Antalet oavgjorda ärenden vid ulgången av budgetåret 1972/73 var 1 800.
Utfall PRY Beräknat
1972/73 1973/74 1974/75
Antal ärenden
| Efterfrågan, varumärkesansökningar | 6 200 | 6 200 | 6 200 |
| Produktion, varumärkesansök ningar | 5 600 | 6 000 | 6 000 |
| Efterfrågan, mönsteransökningar | 2300 | 2 700 | 3 1600 |
| Produktion, mönsteransökningar | 2200 | 2 800 | 3 100 |
| Kostnader (1 000-tal kr.) | 3 556 | 4034 | 4 147 |
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 Handelsdepartementet 63
Motiv
Verkets målsättning för programmet är att med bibehållande av nuvarande kvalitet i handläggningen av ärendena och med minsta möjliga resurstillskott fullfölja produktionsplaneringen som syftar till en produktion molsvarande efterfrågan.
Pris- och löneomräkningen på befintliga resurser har beräknats till 285 000 kr. Verket anser att ett förverkligande av 0O-alternativet skulle innebära en balansökning med ca 450 varumärkesansökningar och ca 300 mönsteransökningar, dvs. en förlängd väntetid med omkring en resp. en och en halv månad.
Översyn av datorprogrammen för likhetsgranskning av ordmärken och inledande studie rörande likhetsgranskning av figurmärken medför ett resursbehov av 50 000 kr.
Ny inredning av varumärkesarkivet medför en kostnad av 25 000 kr.
För den nytillkomna uppgiften alt registrera kommunala vapen behövs resursförstärkning med 25 000 kr.
För att möta en stigande efterfrågan vad gäller mönsterärenden begär verket sammanlagt 25 000 kr.
Programmet Nam närenden
Detta program avser handläggning av ärenden angäende byte av släktnamn och förnamn.
Antalet inkomna namnärenden per är beräknas till 4 300 1973/74, samma antal som 1968/69. Produktionen har i stort motsvarat efterfrägan.
Utfall PRY Beräknat
1972/73 1973/7 1974/75
Antal ärenden
| Ifterfrågan | 4 100 | 4 300 | 4 500 |
| Produktion : | 4 300 | 4 300 | 4 500 |
| Kostnader (1 000-tal kr.) | 642 | 749 | 799 |
Motiv
Verkets målsättning för programmet är att stimulera och tillgodose allmänhetens intresse för namnbyte. Pris- och löneomräkningen har beräknats till 36 000 kr.
Programmet Bolagsärenden
Programmet avser arbetsuppgifter som i huvudsak regleras i lagen (1944:705) om aktiebolag. > Antalet inkomna bolagsbildningsärenden per år beräknas under petioden 1968/69- 1973/74 preliminärt stiga från 9 500 till 12 000 och
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 Handelsdepartementet 64
antalet inkomna registerändringsärenden från 25 500 till 42 000. Antalet avgjorda bolagsbildnings- och registerändringsärenden var budgetåret 1968/69 9 200 resp. 26 000 och beräknas budgetåret 1973/74 preliminärt till 15 300 resp. 40 000. Balansen av oavgjorda bolagsbildningsärenden beräknas preliminärt minska med 2 800 under perioden. Balansen av registerändringsärenden ökar med 3 200. Antalet bolagsbildningsärenden minskade under budgetåret 1972/73 bl.a. till följd av ändringar i akticbolagslagen.
Den ökning i såväl produktion som produktivitet som ägt rum under de senaste ären är framför allt ett resultat av det rationaliseringsarbele som i större skala påbörjades under budgetåret 1967/68 bl. a. genom övergång från enmansrotlar till grupprotlar, datorstyrning av påminnelseförfarandet på balanssektionen samt mikrofilmning av akticbolagsregistret. Sedan föregående budgetår prövas på försök ändrad indelning av byrån i arbetsenheter.
Utfall PRV Beräknat
1972/73 1973/74 1974/75 Antal ärenden! Efterfrågan,
bolagsbildningsärenden 15 700 12 000 10 000 Produktion,
bolagsbildningsärenden 16 000 15 300 10 000 Efterfrägan,
registerändringsärenden 38 700 42 000 45 000 Produktion,
registerändringsärenden 38 400 40 000 45 000 Kostnader (1 000-tal kr.) 12-353 11 556 12 202
I Övriga huvudprestationer inom programmet är beställningar och granskning av räkenskapshandtingar.
Motiv
Med hänsyn till kundernas krav är bolagsbyråns målsättning beträffande samlliga ärenden att tillgodose efterfrågan utan att besvärande balanser uppkommer. För registreringsbevis bör behandlingstiden vara särskilt kort och ingen balans får tolereras.
Pris- och löneomräkning på befintliga resurser har beräknats till 330 000 kr. Verket räknar med att antalet bolagsbildningsärenden kommer att minska väsentligt som en följd av de ändrade bestämmelser om lägsta aktiekapital som införts genom lagen (1973:303) om ändring i lagen (1944:705) om aktiebolag. Till följd av de sista årens stora antal bolagsbildningur kommer emellertid under perioden övriga ärendegrupper dvs. registerändringsärenden, räkenskapshandlingar, beställningar och Övrig service att öka i accelererande takt. Verket anser dock att alla bedömningar av utvecklingen på sikt är synnerligen osäkra, då konsekvenserna av ändring i gällande aktiebolagslag, ny firmalag samt bolagsbyråns beslutade utlokalisering ej kan bedömas i dag. Ett förverkligande av
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 - Handelsdepartementet ena 65
0-alternativet innebär enligt verket att man inte skulle kunna fullgöra sina serviceskyldigheter åt näringslivet på ett tillfredsställande sätt. Produktionen av t. ex. registreringsbevis och redovisningshandlingar skulle minska med 6 000 resp. 5 500 ärenden.
För att bibehålla nuvarande personalstyrka behöver verket ytterligare 200 000 kr. För ökade datorkörningar samt underhåll för maskiner yrkas 25 000 kr. Till inköp av ny utrustning krävs enligt verket ett resurstillskott på 105 000 kr. För fortsatt rationaliseringsverksamhet yrkas 180 000 kr.
Härutöver yrkar verket att de delar av programmet som avser tillhandahållande av registreringsbevis, ärsberättelser och bolagsordningar mot avgift samt den avgiftsfria telefonservicen får behandlas enligt principerna för uppdragsverksamhet.
Programmet Besvärsärenden
Programmet är ett internprogram, vars kostnader har fördelats på huvudprogrammen med hänsyn till den omfaltning det tas i anspråk. Programmen avser prövning av besvär angående patent, varumärken, mönster och namn samt avgivande av utlätunde till domstolar i mäl
angående dessa ärenden. | |
Antalet inkomna besvärsärenden rörande patent per år beräknas under
perioden 1968/69—-1973/74 vara i stort oförändrat 1 100 ärenden.
Antalet avgjorda ärenden per år under samma period stiger från 625 till 920. Balansen av oavgjorda ärenden beräknas vid utgången av budgetåret 1973/74 uppgå till 2 852, dvs. motsvara en väntetid på ca 3 är. Produktionen vad gäller besvär avseende varumärken, mönster och namn har i stort motsvarat efterfrågan. |
Motiv
Verkets målsättning för programmet är en genomsnittlig behandlingstid för patentbesvär som inte överstiger lvå år.
Pris- och löncomräkning på befintliga resurser har beräknats till 72 000 kr. En medelsram enligt 0O-alternativet skulle medföra en balansökning med ca 70—80 patentärenden vilket verket anser orimligt.
Verket anser att besvärsavdelningen behöver tillföras två göromälsförordnanden som teknisk ledamot för utt åtminstone få balansökningen av besvär i patentärenden att upphöra (21000 kr). För att bibehålla relationen mellan antalet ordinarie och extraordinarie ledamöter av samtliga ledamöter på besvärsuvdelningen bör två tjänster som göromålsförordnanden ersättas med två fasta tjänster i C 1 (218 000 kr). Besvärsavdelningens kansli bör dessutom förstärkas med elt biträde (40 000 kr.).
S Riksdagen 1974, 1 saml, Nr I. Bilaga 12
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 Handelsdepartementet 66
Programmet Central administration
Programmet är ett internprogram, vars kostnader hur fördelats på huvudprogrammen med hänsyn till den omfattning det tas i anspråk. Under programmet redovisas verkets styrelse jämte generaldirektören samt administrativa byrån och plancerings- och utvecklingsenheten.
Motiv
Administrativa byräns målsättning är att tillhandahålla sådan central ekonomi- och personaladministration, information och service att en effektiv styrning mot formulerade del- och huvudmål möjliggörs inom de olika programverksamheterna.
Målsättningen för planerings- och utvecklingsenheten anges vara bl. a. att göra verket bättre rustat för en anpassning av verksamhetens inriktning och den framtida verkspolitiken efter de krav som en ny internationell miljö och olika intressentgrupper i framtiden beräknas komma att ställa på verkel samt att genom rationaliserings- och utvecklingsarbete uppnå ett effektivare utnyttjande av de resurser som ställs till verkets förfogande.
Pris- och löneomräkning på befintliga resurser har beräknats till 385 000 kr. O-alternativet skulle innebära en minskning av central administration med fem till sex personer. Detta skulle medföra försämrad intern service (vaktmästeri, telefonväxel m. m.) och extern service. För planerings- och utvecklingsenheten skulle detta alternativ i första hand medföra att tidsplanerna för rationaliseringsprojekten måste förlängas med åtföljande negativ inverkan på rationaliseringsresultaten.
Verket begär ett resurstillskott på 147 000 kr. för utökad utbildningsverksumhet m. m. För att täcka kostnader i samband med införande av
ett system för personaladministration benämnt PAI yrkar verket 80 000
kr., samt för ökade kostnader för sjukvård m. m. 40 000 kr. För överföring av personalresurser från projektmedel till programmet yrkas 105 000 kr. och för en ny tjänsteman för planerings- och utvecklingsuppgifter 65 000 kr.
Personalfrågor
[972/73 1973/74 1974/75 Beräknar
PRY Dep.chefen Personal (manår)
| Handkiggande | 294 | 284 | 291 | 288 |
| Övrig | 330 624 | 342 626 | 347 638 | 344 632 |
Patent- och registreringsverket beräknar att ett genomförande av dess förslag under programmen kräver en personalökning med 12 manär varav
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 67
7 avser handläggare. Personalökningen avser alla programmen med undantag av nyhetsgranskning och namnärenden.
Verket föreslår vidare att två göromälsförordnanden inrättas på besvärsavdelningen.
Departementschefen
Palent- och registreringsverket tar aktivt del i det internationella palentsamarbetet. Detta arbete har givit som resultat bl.a, att det svenska patentverket kan komma att utföra nyhetsgranskning på uppdrag av det europeiska patentverk som avses skola inrättas i Minchen samt att svensk personal kan anställas vid detta verk. För att fullgöra de nya och ändrade uppgifter som faller på personalen i och med att dessa internationella åtaganden träder i kraft krävs enligt verkets mening vissa utbildningsinsatser. Jag har räknat medel härför.
Verket har på uppdrag av Kungl. Maj:t gjort en utredning om utökad uppdragsverksamhet inom verkets informations- och dokumentationstjänst. Verket hemställer att hela den externa servicefunktionen inom informationstjänsten samt publiceringsverksamheten överförs till uppdragsverksamhet. Härutöver hemställer verket att vissa delar av bolagsbyråns verksamhetsomräde nämligen tillhandahållande av registreringsbevis, årsberättelser och bolagsordningar mot avgift samt den avgiftsfria telefonservicen får bedrivas enligt de principer som gäller för uppdragsverksamhet. Förslaget om den utökade uppdragsverksamheten inom informations- och dokumentationstjänsten har remissbehandlats, Jag ansluter mig till flertalet remissinstansers positiva uppfattning om förslaget. Jag instämmer även i verkets förslag beträffande bolagsbyrän, då detta bör kunna förbältra servicen i fräga om tillhandahållande av registreringsbevis och medföra att en god standard på telefonservicen kan hållas. Inom vissa av de områden som föreslås för utvidgad uppdragsverksamhet föreligger dock endast ett indirekt samband mellan efterfrågan, utbud och pris. För att få erfarenhet om verkningarna av en utvidgad uppdragsverksamhet bör denna t. v. bedrivas på försök. Vid övergång till uppdragsverksamhet kan anslaget räknas ned med tillhopa 2 272 000 kr.
All uppdragsverksamhet inom verket bör redovisas under ett särskilt program benämnt Uppdragsverksamhet. Programmet Nyhetsgranskning m. m. utgär därvid.
Efterfrågan på bolagsbyråns tjänster kan komma att genomgå stora förändringar till följd av de ändrade bestämmelser om lägsta aktiekapital som införts genom lagen (1973:303) om ändring i lagen (1944:705) om aktiebolag och övergångsbestämmelserna i anslutning fill dessa (SFS 1973:1081).
Verket har gjort en översiktlig bedömning av utvecklingen. Osäkerheterna är dock så stora att jag inte är beredd att förorda en permanent resursförstärkning på bolagsbyrån. Härtill kommer att det enligt min mening bör vara möjligt att ytterligare effektivisera versamheten vid byrån.
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 68
Verket har begärt medel för rationaliseringsverksamhet inom bolagsbyrån. Jag är inte beredd att pröva detta, innan en utvärdering har skett av tidigare genomförda rationaliseringsprojekt vid byrån.
För att motverka balansökningar på besvärsavdelningen har verket
yrkat att två göromålsförordnanden som teknisk ledamot tillförs avdel-
ningen. Trots denna förstärkning kommer balansen av patentärenden enligt verkets budgetförslag att öka. Jag finner den nuvarande balansen av dessa ärenden alltför stor. För att göra det möjligt att nedbringa denna har Kungl. Maj:t i december 1973 tillfört besvärsavdelningen tre göromålsförordnanden som tekniskt kunnig ledamot. Riksdagen har i skrivelse den 13 december 1972 med anledning av motion 1972:924 om inrättande av patentdomstol och i skrivelse den 29 mars 1973 med anledning av proposition 1973:1 (bil. 12, s. 70) anhällit om en översyn rörande patent- och registreringsverkets besvärsavdelning. I enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande har jag tillkallat en sakkunnig för att utreda besvärsavdelningens organisation och arbetsformer.
Verket föreslår också att två tjänster som patenträttsråd i C 1 inrättas på besvärsavdelningen för att bibehålla relationen mellan antalet ordinarie och extraordinarie tjänster samt antalet meddelade göromålsförordnanden. I avvaktan på utredningsresultatet är jag inte beredd ta ställning till förslaget.
Kostnaderna för patent- och registreringsverkets verksamhet skall täckas av de avgifter verkets kunder erkigger. Avgifterna under varje program skall i princip ge full kostnadstäckning. Enligt tidigare beslut av riksdagen gäller detta dock inte för programmet namnärenden (prop. 1963:37, LIU 1963:31, rskr 1963:307).
Verkets kunder bör emellertid betala för den fulla kostnaden för patent- och registreringsväsendet dvs. också för externa kostnader t. ex. de som är förknippade med det internationella patentsamarbetet. För att uppnå detta mål bör täckningsgraden alltid ligga över 1,0. Samtidigt måste det beaktas att fastställda avgifter kan ges viss varaktighet.
täckningsgraden. Som framgår av verkets anslagsframställning kommer täckningsgraden att sjunka under 1,0. En ändring av avgifterna har därför blivit nödvändig. I december 1973 beslöts om ändring av årsavgitten för patent (SES 1973:906) och förnyelseavgiften för varumärken (SFS 1973 :907).
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av programsammanställningen för patent- och registreringsverket.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen att
1. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för taxepolitiken
och uppdragsverksamheten,
ta . till Parent- och registreringsverket för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 41 318 000 kr.
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 69
E 2. Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register
1972/73 Utgift 4 862 265 1973/74 Anslag 3 500 000 1974/75 Förslag 4500 000
Från detta anslag bestrids länsstyrelsernas annonskostnader för att kungöra sådana anmälningar som skall tas in i förenings- och handelsregistren.
Avgifter, som flyter in i samband med anmälningarna, redovisas på riksstatens inkomstsida under tileln Avgifter för registrering i föreningsm. fl. register. Avgifterna, som höjdes den 1 januari 1972 (kungörelser 1971:918 och 919), avses täcka kostnaderna under detta anslag samt länsstyrelsernas handläggningskostnader i samband med anmälningarna. För budgetåret 1972/73 har inkomsttiteln redovisats med 3 288 874 kr.
Anslaget bör för nästa budgetär föras upp med 4,5 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 4 500 000 kr.
6 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 12
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 70
F. EKONOMISKT FÖRSVAR
Under fonden för beredskapslagring och förrådsfonden för ekono-
miskt försvar redovisas samtliga kostnader och intäkter som hänger samman med lagring hos överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Balans mellan intäkter och kostnader på driftstaten för resp. fond fås genom omföring av erforderligt belopp från anslaget F 2. Ersättning för beredskapslagring m.m. Det omförda beloppet bokförs som intäkt på resp. fond. |
Kostnaderna för central administration beräknas i sin helhet under anslaget F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Den del av dessa kostnader som skall belasta resp. fonds drift omförs mellan myndighetsanslaget och vederbörlig fond varvid det omförda beloppet redovisas som uppbördsmedel under myndighetsanslaget.
F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
1972/73 Utgift 7 046 735 1973/74 Anslag 8 646 000
1974/75 Förslag 8 688 000
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har till uppgift att samordna
landets försvarsförberedelser på det ekonomiska området. I den mån det
inte ankommer på annan myndighet skall styrelsen också ombesörja att det totala försvarets behov av förnödenheter kan tillgodoses vid krig eller avspärrning. På styrelsen ankommer dessutom att fullgöra uppgifter beträffande undanförsel och förstöring. Ledamöter i styrelsen är en generaldirektör, som är styrelsens ordförande, och minst sex andra ledamöter, som Kungl. Maj:t utser särskilt. Bland ledamöterna utser Kungl. Maj:t en vice ordförande. Inom styrelsen finns en avdelning, omfattande en utredningsbyrå och en varubyrå, samt en administrativ byrå, en affärsbyrå, en bränslebyrå och en informationssektion. Avdelningen leds av en avdelningschef. Varje byrå föreslås av en byråchef. Avdelningschefen samordnar styrelsens olika planeringsfunktioner. Direkt under avdelningschefen finns t. v. ett särskilt sekretariat för studier och långsiktsplanering.
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 = Handelsdepartementet 71
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Överstyrelsen — Dep.chefen
Personal Handläggande personal 104 + 7 +2 Övrig personal 59 +1 +2
163! +8? +4?
Anslag Utgifter Avlöningar 6 565 000 + 934 000 + 376 000 Sjukvård 26 000 - - Rescersättningar (även för ut-
| rikes resor) | 165 000 + 20000 + 9000 |
| Lokalkostnader | 603 000 + 54000 + 68 000 |
| Expenser | 1457 000 - 120 000 :- 49 000 |
| Därav engångsutgifter | (20 000) (—2 000) |
| Gengastorskning | 250 000 + 150 000 + 100 000 |
| Syntetläderprov | 100 000 - > |
Samarbetsprojekt inom skoin-
dustri 500 000 - =
92 666 000 + 1 038 000 + 504 000 Uppbördsmedel Ersättning från fonden för be-
redskapslagring, överstyrelsens
för ekonomiskt försvar delfond - 1 020 000 — 295 000 - 137 000 Ersättning från förrådstonden för
ckönomiskt försvar 2 - 325 000 — 325 000
Neltoutgift 8646 000 = -+418 000 + 42 000
199 avlönas från mynd ighetsanslaget.
25 avlönas från driftstaten för fonden för beredskaplagring, Överstyrelsens
delfond. 35 avlönas från driftstaten för förrådsfonden för ckonomiskt försvar. 4 avlönas från investeringsanslag för förråd sanläggningar. Varav 4 under anslaget FF 1 och 4 under anslaget F 2. Varav 2 under anslaget I 1 och 2 under anslaget F 2.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
1. Löne- och prisomräkning m. m. 422 000 kr.
2. I 0-alternativet förordar överstyrelsen i första hand minskad insats av extra personal och minskad ADB-verksamhet. Detta skulle innebära att sekretariatet för studier och långsiktsplanering måste slopas. Överstyrelsen skulle då inte kunna fullgöra sin uppgift att leda och samordna långsiktsplaneringen inom det ekonomiska försvaret. Återgång till manuella rutiner skulle bli nödvändig.
3. Med hänsyn till den ökade arbetsbelastningen inom de olika byråerna behövs en förstärkning med två byrådirektörer, en byråsekretetare Och en assistent (+ 281 000 kr.).
4. Genom byte av tjänster och överflyttning av medel från expensan-
slaget till löner kan dataenheten permanentas.
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 72
5. För ökad forskning och försöksverksamhet på gengasområdet behövs ytterligare medel (+ 150 000 kr.).
6. Medelsförstärkning behövs vidare för bl. a. ökad och utvecklad dataverksamhet (+ 140 000 kr.) samt för utgifter i övrigt (+ 65 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 8688 000 kr. Därvid har jag bla. beräknat medel för att höja beredskapen på energisektorn, främst i samband med s. k. fredskriser, genom förstärkning av bränslebyrån med en byrådirektör och cn byråsekreterarte (+ 153 500 kr.) samt för ökad forskning på gengasomridet (+ 100 000 kr.).
Överstyrelsen har sedan flera år haft till uppgift att redovisa bedömda produktivitets- och effektivitetsvinsler av styrelsens interna datasystem. Dessa vinster har enligt min uppfattning inte klarlagts i tillräcklig grad varför jag inte kan förorda att dataverksamheten organiseras i en särskild enhet. Den utveckling av teknologin på informationsbehandlingsområdet som pågår kan komma att dels innebära lösningar som ger effektiviletsvinster till sänkta kostnader, dels överföra delar av beräkningsarbetet direkt till informationsanvändarna.
Kungl. Maj:t utfärdade den 14 december 1973 kungörelse (1973 :1080) om ransonering av flytande bränsle, m. m. Enligt kungörelsen skall en nämnd, bränslenämnden, ansvara för ransoneringen i den mån det ej ankommer på annan myndighet. Bränslenämnden är knuten till överstyrelsen. Jag förordar att kostnaderna för nämnden under innevarande och nästkommande budgetår bestrids från detta anslag under en av Kungl. Maj:t i staten för överstyrelsen uppförd särskild anslagspost. Underlag för beräkning av kostnaderna för nämnden föreligger f. n. inte.
Jag hemställer att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
att till Överstyrelsen för ekonomiskt försvar för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 8 688 000 kr.
F 2. Ersättning för beredskapslagring m. m.
1972/73 Utgift 82 235 752
1973/74 Anslag 77 139 000
1974/75 Förslag 76 385 000
Från anslaget bestrids utgifter för beredskapslagring m. m. med så stort belopp som erfordras för balans i driftstaten för fonden för beredskapslagring, överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond samt för balans i driftstaten för förrådsfonden för ekonomiskt försvar.
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 Handelsdepartementet 73
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Överstyrelsen — Dep.chefen
I. Personalkostnader, inklusive
lönekostnadspälägg 1567 000 + 260 000 + 120 000
2. Övriga omkostnader 1 136 000 + 312 000 + 143 000 Därav reseersättningar (116 000) (+ 17000) (+ "6 000)
(även för utrikes resor)
| Del i central administration | (1 020.000) (+ 295 000) (+ 137 000) | |
| 3. Hyror och lagringskostnader | 4256 000 +9 287 000 +1 008 000 | |
| 4, Lapringsförluster | 1 000 000 | of. of. |
| 5. Övriga lagringskostnader | 8 910 000 - 573 000 —- 2 818 000 | |
| 6. Ränta på fondkapital | 60 270 000 + 6 650 000 | of. |
| 7. Underskott på förrådsfonden | - + 793 000 + 793 000 |
77 139 000 = +16 729 000 — 754 000
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
På kapitalbudgeten begärs en ökning med 95 milj. kr. för ökad lagring bl. a. av koks, läkemedel, gasbensin och textila råvaror.
1. Löneomräkning 122 000 kr. Lönekostnaderna för affärsbyråns personal belastar i sin helhet driftstaten. Personalen behöver förstärkas med två assistenter och en förrådsmästare (+ 138 000 kr.).
2. Medelsförstärkning behövs för resor (+ 17 000 kr.).
3. Behov av medel för hyror och lagringskostnader ökar dels genom prisomräkning (+ 225 000 kr.), dels genom redan inträdd lagerökning (+ 408 000 kr.) och dels genom yrkad lagerökning (+ 179 000 kr.). För att erlägga hyror till förrådsfonden behövs extra medel (+ 650 000 kr.). Genom uppsägning av hyreskontrakt m. m. reduceras hyreskostnaderna (— 175 000 kr.). I särskild skrivelse har överstyrelsen begärt medel för engångshyra för två skyddade anläggningar för eldningsolja (+ 8 000 000 kr.).
4. Lagringsförluster på grund av kvalitets- och kvantitetsförluster beräknas till oförändrat belopp.
5. Trots ökade transport- och hanteringskostnader reduceras övriga lagringskostnader genom bortfall av dispositionsbegränsning m. m. (-- 573 000 kr.).
6. Medelsförstärkning behövs för räntekostnader (+ 6 650 000 kr.) för den ökning av fondkapitalet som begärs.
7. Medel erfordras för att täcka underskott på preliminär stat för förrådsfonden för ekonomiskt försvar (+ 793 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 76 385 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för en förrådsmästare och en förrådsman (1) samt för lager av koks, gasbensin och textilier.
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 74
Kungl. Maj:t ändrade den 5 juni 1972 bestämmelserna för förvaltningen av öÖverstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond av Fonden för beredskapslagring. På posten Ränta på fondkapitalet bokfördes tidigare även räntan på föreslagen kapitalökning för investeringar. Enligt de nya bestämmelserna skall i fortsättningen endast räntan på kapitalbehållningen på delfonden vid budgetårets ingång bokföras. För budgetåret 1974/75 beräknas därför en oförändrad ränta (6).
I detta sammanhang vill jag anmäla att Kungl. Maj:t den 28 december 1973 föreskrev att den rörliga kredit som ställts till Kungl. Maj:ts förfogande (prop. 1970:1 bil. 12, SU 1970:10, rskr 1970:10) att användas under vissa förutsättningar, fick disponeras av överstyrelsen för ekonomiskt försvar för inköp av oljeprodukter intill ett belopp av högst 300 milj. kr. Slutlig ställning har ännu inte tagits till hur kostnader på grund av utnyttjandet av krediten samt eventuella förluster i samband därmed skall täckas. Om det befinns lämpligt bör det kunna ske genom belastning av detta anslag.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning för beredskapslagring m.m. för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 76 385 000 kr.
F 3. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier i beredskapssyfte till teko-, sko- och garveriindustrierna 1973/74 Anslag 500 000
1974/75 Förslag 500 000
Från anslaget bestrids utgifter för att täcka förluster på grund av statsgarantier för lån till teko-, sko- och garveriindustrierna (prop.
1972:127, FöU 1972:25, rskr 1972:325).
Statsgaranti beviljas enligt särskilda av Kungl. Maj:t den 15 december 1972 meddelade föreskrifter.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
Kreditgarantier har ännu ej lämnats, varför några förluster inte har
uppstått. Anslaget bör uppföras med oförändrat belopp.
Departementschefen
På kapitalbudgeten under Fonden för låneunderstöd, Lån till teko-, sko- och garveriindustrierna, föreslås att 25 milj. kr. anvisas för budgetåret 1974/75. Detta innebär att den för innevarande budgetår beviljade garantiramen bör vidgas från 27,5 milj. kr. till 40 milj. kr för budgetåret 1974/75. Anslaget för förlusttäckning för nästa år tas upp med oförändrat 500 000 kr.
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 Handelsdepartementet 75
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1. medge att för budgetåret 1974/75 ramen för statlig kredit-
garanti för län till teko-, sko- och garveriindustrierna vidgas
till sammanlagt 40 000 000 kr. 2. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier i
beredskapssyfte till teko-, sko- och garveriindustrierna för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 Handelsdepartementet 76
KAPITALBUDGETEN
V: Fonden för låneunderstöd
V:6 Lån till utbyggnad av oljelagringen
1972/73 Utgift 10770 923 Reservation 1 820 990 1973/74 Anslag 11 500 000 1974/75 Förslag 11500 000
Från förslaget bestrids statens kostnader för beredskapslagring av olja enligt riktlinjer, som godkänts av riksdagen.
1970 1976 års oljelagringsprogram
Efter förslag av Kungl. Maj:t godkände 1969 års riksdag riktlinjer för utbyggnad av beredskapslagringen av olja under sjuårsperioden 1970—1976 (prop. 1969:136, BeU 1969:66, 2 LU 1969:86, rskr 1969:398 och 375). De fastställda riktlinjerna innefattar förutom ett program för en totalt sett ökad lagring av de produkter, som tidigare lagrats, dvs. bensin, fotogen, motorbrännolja och eldningsoljor även gasol. Vissa mängder av de lagrade produkterna skall förvaras i skyddade eller särskilt lokaliserade anläggningar. Till finansieringen av kostnaderna för denna lagring skall staten bidra med ca 11,5 milj. kr. för år. Bidraget, som avser merkostnaderna för skyddad och lokaliserad lagring, skall utgå i form av ränte- och amorteringsfria lån till de lagringsskyldiga.
Oljeavgifter
Influtna oljeavgifter jämlikt förordningen (1957:344) om oljeavgift m. m. uppgick under budgetåret 1972/73 till 41 687 kr.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
Styrelsen hemställer, att för budgetåret 1974/75 anvisas ett investeringsanslag av 11,5 milj. kr. för att genomföra det av 1969 års riksdag beslutade oljelagringsprogrammet för perioden 1970-1976.
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 = Handelsdepartementet 77
Departementschefen
För det av 1969 ärs riksdag beslutade oljelagringsprogrammet beräknar jag ett medelsbehov för statliga lånebidrag för budgetåret 1974/75 av 11,5 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Län till utbyggnad av oljelagringen för budgetåret
1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 11 500 000 kr.
V:7. Lån till teko-, sko- och garveriindustrierna
1972/73 Utgift = Reservation 25 000 000 1973/74 Anslag 30 000 000 1974/75 Förslag 25 000 000
Från anslaget bestrids kostnader för de amorterings- och räntefria lån som av beredskapsskäl lämnas till teko-, sko- och garveriindustrierna (prop. 1972:127, FöU 1972:25, rskr 1972:325). Lån beviljas enligt särskilda av Kungl. Maj:t den 15 december 1972 meddelade föreskrifter.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
Produktionskapaciteten hos landets bomullsspinnerier och bomullsväverier ligger väsentligt under den nivå som erfordras för försörjning i ett beredskapsläge. Överstyrelsen har därför prioriterat ansökningar från företag inom bomullssektorn.
En undersökning av företagens investeringsplaner för övriga berörda branscher har visat att investeringsbehoven är avsevärt större än vad som tidigare beräknats. Nuvarande medelstilldelning medger således inte stöd i nämnvärd omfattning till övriga sektorer inom beklädnadsbranschen och inte heller till bomullsindustrin för dess planerade följdinvesteringar under de närmaste åren. Överstyrelsen har därför hemställt om en investeringsram på sammanlagt 90 milj. kr. utöver redan anslagna medel. För budgetåret 1974/75 beräknar överstyrelsen ett medelsbehov av 30 milj. kr.
Departementschefen
Jag avser att senare denna dag vid anmälan av ärende på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1973/74 behandla frågan om cen investeringsram för avskrivningslån till teko-, sko- och garveriindustrier.
Jag beräknar ett medelsbehov för statliga länebidrag för budgetåret 1974/75 av 25 milj. kr. och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Län till teko-, sko- och garveriindustrierna för budgetåret
1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 25 000 000 kr.
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 78
V:8 Lån till investeringar för kommersiell service i glesbygd 1973/74 Anslag 500 000
1974/75 Förslag 1 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för investeringsstöd i form av avskrivnings- och investeringslån enligt kungörelsen (1973:608) om statligt stöd till kommersiell service i glesbygd. Lånen beviljas av konsumentverket, som vid prövningen av stödärenden bistås av en till verket knuten rådgivande nämnd, glesbygdsnämnden.
Konsumentverket
Konsumentverket saknar f.n. förutsättningar att närmare bedöma storleken av det framtida anslagsbehovet. Tillgängligt material tyder emellertid på att investeringsstödet på sikt behöver betydligt utökas. Verket föreslår, att anslaget räknas upp till 1 000 000 kr.
Departementschefen
Jag ansluter mig till verkets bedömning och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Län till investeringar för kommersiell service i glesbygd
för budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av
1 000 000 kr.
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 = Handelsdepartementet 79
VII1: Fonden för beredskapslagring
Överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond
VIII:1. Lagring för beredskapsändamål 1972/73 Utgift 18 476 216 Reservation 80 569 943
1973/74 Anslag 26 000 000 1974/75 Förslag 46 000 000
Fonden för beredskapslagring inrättades genom beslut av Kungl. Maj:t den 27 maj 1970. På fonden redovisas den beredskapslagring som handhas av statens jordbruksnämnd och överstyrelsen för ekonomiskt försvar.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
Inom väsentliga delar av de varuområden som ingår i överstyrelsens lagringsverksamhet har genomförts revideringar av försörjningsplanläggningen. Mot bakgrund härav yrkar styrelsen ökade fondmedel.
1. För ökad kokslagring föreslår överstyrelsen att 10 milj. kr. anvisas på tilläggsstat I för innevarande budgetår samt att ytterligare 20 milj. kr. för detta ändamål ställs till förfogande budgetåret 1974/75.
2. Förstärkningen av beredskapen inom läkemedelsområdet bör fullföljas och härför bör anvisas 11,5 milj. kr.
3. För inköp av aluminiumoxid m. m. bör fonden ökas med 11,5 milj. kr.
4. Styrelsen föreslår att medel för inköp av gasbensin anvisas med 22 milj. kr.
5. Det är angeläget att medel ställs till förfogande för inköp av textila råvaror till ett belopp av 12 milj. kr.
6. För vissa andra försörjningsviktiga varor, såsom fotokemikalier, vattenreningsmedel och koksalt begärs sammanlagt 6 milj. kr.
7. På tilläggsstat I för innevarande budgetår bör 2 milj. kr. ställas till förfogande för inköp av flygbensin och transformatorolja.
Departementschefen
Den utökade beredskapslagring jag här föreslår avser i första hand sådana energiråvaror som är känsliga för importstörningar. Därutöver föreslås en fortsatt ökad lagring av textila råvaror i enlighet med riksdagens beslut rörande försörjningen på beklädnadsområdet (prop. 1972:127, FöU 1972:25, rskr 1972:325). |
Under anslaget beräknar jag 10 milj. kr. för ökad kokslagring (1), 22 milj. kr. för lagring av gasbensin (4) samt 12 milj. kr. för utökad lagring
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 80
av textila råvaror m. m. (5). Slutligen beräknar jag 2 milj. kr. för inköp av flygbensin och transformatorolja (7).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lagring för beredskapsändamål för budgetåret 1974/75
anvisa ett investeringsanslag av 46 000 000 kr.
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 81
IX: Diverse kapitalfonder
Förrådsfonden för ekonomiskt försvar
IX: 7. Förrådsanläggningar m. m. :
1972/73 Utgift 5 077 490 Reservation 3 439 638 1973/74 Anslag 5 400 000 1974/75 Förslag 69 200 000.
Förrådsfonden för ekonomiskt försvar inrättades genom beslut av Kungl. Maj:t den 3 juni 1965. Nya bestämmelser för denna fond utfärdades av Kungl. Maj:t den 29 juni 1973. På fonden redovisas de förrådsanläggningar m. m. som uppförs celler förvärvas och förvallas av överstyrelsen för ckonomiskt försvar.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
1. Överstyrelsen har upprättat en reviderad försörjningsplan för flygdrivmedel. För att kunna påbörja anläggningsarbetena för en fjärde skyddad lagringsanläggning för flygdrivmedel under budetäret 1974/75 erfordras ett investeringsanslag av 4 milj. kr.
2. För att påbörja utbyggnaden av en skyddad lagringsanläggning för : gasol ingående i det av 1969 ärs riksdag faställda oljelagringsprogrammet 1970-1976 har för budgetåren 1972/74 anvisats sammanlagt 6,5 milj. kr. För arbetenas planenliga bedrivande erfordras för budgetåret 1974/75 en medelsanvisning av 5 milj. kr.
3. Från anslaget bestrids sedan budgetåret 1969/70 kostnader för anskaffning och förrådsuppläggning av fältledningsmateriel för civila, skyddade oljelagringsanläggningar. För kringgångstransporter vid kommunikationsavbrott över vattendrag är det angeläget att disponera lättare rörmateriel än som ingår i de nuvarande fältledningsförråden. Till
anskaffning av en första förrådsenhet föreslår Överstyrelsen att för
budgetåret 1974/75 anvisas 600 000 kr.
4. Medel har yrkats för ökad beredskapslagring av vissa varor. Under förutsättning att medel beviljas måste ytterligare utbyggnad av lagringsutrymmen ske. För detta ändamål beräknar överstyrelsen ett belopp av ca 10 milj. kr.
5. Till utbyggnad av lager för råolja i enlighet med riksdagens beslut behövs för budgetåret 1974/75 60 milj. kr.
6. 12 milj. kr. yrkas även för en skyddad anläggning för eldningsolja under förutsättning att yrkade medel på anslaget F 2. Ersättning för beredskapslagring m. m. inte ställs till förfogande för engångshyra av en motsvarande anläggning.
Prop. 1974:1 — Bilaga 12 Handelsdepartementet 82
Departementschefen
Under anslaget beräknar jag 4 milj. kr. för att påbörja utbyggnaden av en skyddad anläggning för flygdrivmedel (1), 5 milj. kr. för att fortsätta arbetet med den skyddade anläggningen för lagring av gasol (2) samt 200 000 kr. för ytterligare utbyggnad av lagringsutrymmen.
I propositionen 1973:194 angående beredskapslagring av råolja m. m. (FöU 1973:27, rskr 1973:366) anförde jag att investeringar i anläggningar för råoljelagringen borde föras upp under förrådsfonden för ekonomiskt försvar. För budgetåret 1974/75 beräknar jag 60 milj. kr. för uppförande av sådana anläggningar. :
Sag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Inv esteringsplan I. (1 000-tal kr.)
By vynadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning By pestart Färdig:
oe - oo — to — —- ställande
Faktisk Beräknad för mån./år
t.o.m. -
1/4 1972 1/4 1973 1972/73 1973/74 1974/75
Uppförande av flygdriv-
medelsanläggning -- 16 000 = — -- 4000 10/74 10/77 Uppförande av anläggning
för gasol 15 000 15.000 — 6 500 5000 12/73 12/76 Uppförande av div. lag-
ringsutrymmen = - - = 200 10/74 2/75 Uppförande av råoljeanläpg-
ningar oe 198 300 = — - 60 000 9/74 10/77
A nslagsberäkning (1 000- tal kr.)
| Medelstillgång | Beräknad medelstörbrukning | ||
| Behållning 1973-07- 0 | 3 440 | 1973/74 | 8 840 |
| Anslag för 1973/74 | 5 400 | 1974/75 | 69 200 |
Anslag för 1974/75 (förslag) 69 200
78 040 78 040
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Förrådsanläggningar m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa elt investeringsanslag av 69 200 000 kr. Vad föredragande sålunda med instämmande av statsrådets
Övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 Handelsdepartementet 83
Register Sid.
1 Översikt
DRIFTBUDGETEN
A. Handelsdepartementet m. m.
| 14 Handelsdepartementet | 6 240 000 |
| 15 Kommittéer m. m. | 2 000 000 |
| 15 Extra utgifter | 100 000 |
| 15 Krigsmaterielinspektionen | 196 000 |
| 16 Kostnader för nordiskt samarbete | 200 000 |
| 16 Nordiska ministerrådssekretariatet | +1 145 000 |
9 881 000 B. Främjande av utrikeshandeln m. m.
| 17 Sveriges exportråd | 3 300 000 |
| 18 - Handelssekreterare | 15 467 000 |
| 22 Exportfrämjande åtgärder | 5 350 000 |
| 24 Svenska handelskamrar i utlandet m. m. | 1209 000 |
| 28 — Svenska turisttrafikförbundet | 7449 000 |
30 Exportfräimjande åtgärder för teko-industri samt manuellt
arbetande glasindustri 7 200 000 34 Täckande av förluster på grund av garantier för lån till
teko-industri samt manuellt arbetande glasindustri 450 000 35 - Exportfrämjande åtgärder för möbelindustri, snickeri-
industri m. fl. 800 000
36 Exportfrämjande åtgärder för sko- och garveriindustri 700 000 36 Svenska slöjdföreningen 390 000
42 315 000
C. Kommerskollegium m. m.
| 37 Kommerskollegium | 9.157 000 |
| 38 Bidrag till vissa internationella byråer m. m. | 453 000 |
| 39 Kostnader för vissa nämnder m. m. | 53 000 |
9 663 000 D. Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor
| 40 Marknadsdomstolen | 769 000 |
| 41 - Näringsfrihetsombudsmannen | 1782 000 |
| 42 Konsumentombudsmannen | 2331 000 |
| 44 Statens pris- och kartellnämnd | 15 279 000 |
45 Konsumentverket:
| 50 Förvaltningskostnader | 14 774 000 |
| 54 Forskning m. m. | 1500 000 |
| 54 Allmänna reklamationsnämnden | 2 042 000 |
| 55 — Bidrag till kommersiell service i glesbygd m. m. | 2 500 000 |
40 977 000
Prop. 1974:1 = Bilaga 12 Handelsdepartementet 84
Sid.
E. Patent- och registreringsverket m. m. 58 Patent- och registreringsverket 41 318 000 69 Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register 4 500 000
45 818 000
F. Ekonomiskt försvar 70 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar 8688 000 72 Ersättning för beredskapslagring m. m. 76 385 000 74 Täckande av förluster på grund av kreditgaranticer i bered-
skapssyfte till teko-, sko- och garveriindustrierna 500 000
85 573 000
Summa för driftbudgeten 234 227 000
KAPITALBUDGETEN
V. Fonden för låneunderstöd 76 Lån till utbyggnad av oljelagringen 11 500 000 7 Lån till teko-, sko- och garveriindustrierna 25 000 000 78 Län till investeringar för kommersiell service i glesbygd 1 000 000
37 500 000
VIII. Fonden för beredskapslagring
Överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond:
Lagring för beredskapsändamål 46 000 000
IX. Diverse kapitalfonder 81 Förrådsfonden för ekonomiskt försvar
Förrådsanläggningar m. m. 69 200 000
Summa för kapitalbudgeten 152 700 000
Totalt för handelsdepartementet 386 927 000
GOTAB 73 5611 S Stockholm 1973
Bilaga 13 till statsverkspropositionen 1974 Prop. 1974: 1 Bilaga 13
Arbetsmarknadsdepartementet
Översikt
Till arbetsmarknadsdepartementet hör frågor om arbetsmarknad, arbetsmiljö, invandring och svenskt medborgarskap samt regional utvecklingsplanering och regionalpolitiskt stöd.
Inom arbetsmarknadspolitiken har insatserna under senare år inriktats särskilt på att bereda svårplacerade sysselsättning, att stärka anställningstryggbeten och att förbättra stödet till arbetslösa. De lagar om anställningsskydd och om vissa anställningsfrämjande åtgärder som antogs av höstriksdagen innebär en bättre grund för åtgärder som gynnar utsatta grupper på arbetsmarknaden, I årets budgetförslag följs dessa insatser upp med ytterligare förstärkning personalmässigt och. tekniskt av såväl den allmänna som den mera speciellt inriktade förmedlingsverksamheten. | | - Riksdagen beslutade under år 1973 om åtgärder för att skapa en bättre arbetsmiljö och tillförsäkra de anställda ett ökat inflytande över dessa frågor på den egna arbetsplatsen. För ett kraftfullt genomförande av besluten begärs nu ytterligare resurser till arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen. Arbetsmiljöutredningen fortsätter sitt arbete som kommer att mynna ut i förslag till en ny lag om arbetsmiljön.
Statsmakternas beslut våren 1973 om den fortsatta regionalpolitiska stödverksamheten under femårsperioden 1973/74—1977/78 ger möjligheter till betydande tillskott av arbetstillfällen inom det allmänna stödområdet. En fortsatt regional utvecklingsplanering, länsplancring 1974, pågår.
Arbetsmarknad
Under senare delen av år 1972 förbättrades konjunkturen märkbart. Förbättringen gav inte omedelbar effekt på arbetsmarknaden. Efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft ökade visserligen något, men främst exportindustrin kunde öka sin produktion inom ganska vida gränser genom att bättre utnyttja den redan befintliga kapaciteten, som under konjunkturavmattningen hade bibehållits på en relativt hög nivå. 1 Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bil. 13
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 2
Under år 1972 minskade antalet personer som berördes av varscl kraftigt jämfört med närmast föregående år. Detta var för arbetskraftens del den första indikationen på en konjunkturuppgång. Minskningen har fortsatt år 1973. Den är mest påtaglig inom metallindustrin.
Under loppet av år 1973 tog sig konjunkturuppgången alltmer uttryck också i ökad efterfrågan på arbetskraft. Denna tendens var en följd av framför allt den fortsatta förmånliga utvecklingen inom cexportindustrisektorn. Utvecklingen blev emeHertid under det senaste året mer positiv också inom hemmamarknadsindustrin. Den ökade efterfrågan har i några regioner medfört brist på viss yrkeskunnig arbetskraft.
Efterfrågeutvecklingen visade samma positiva tendenser i konjunkturbarometerundersökningarna, där andelen företag som uppger sig ha brist på viss arbetskraft ökade under år 1973. I första hand redovisas brist på yrkesarbetare. Att antalet kvarstående lediga platser ökade betydligt kraftigare än totalantalet lediganmälda platser kan tyda på växande svårigheter att rekrytera den efterfrågade arbetskraften. Platserna har således kommit att stå obesatta längre tid. Utvecklingen framgår av följande tabell.
Antal anmälda lediga platser per månad resp. kvarstående lediga platser vid månadens mitt, kvartalsgenomsnitt
1970 1971 1972 1973 Tidsperiod Anm. Kvarst. Anm. Kvarst. Anm, Kvarst. Anm, Kvarst.
| lediga lediga platser — platser platser = platser | lediga Iediga | lediga lediga platser = platser platser = platser | lediga lediga | |
| 1:a kv. 66 700 = 57100 | 52 300 = 34800 | 48900 25 600 | 51000 26200 | |
| 2:a kv. 89 800 78 300 | 70 700 46 900 | 69 600 41300 | 67 300 = 41 800 | |
| 3:e kv. 65 300 66300 | 52600 35900 | 52700 34000 | 54300 38 200 | |
| 4:e kv. 55600 47300 | 51100 26400 | 47 800 25 900 |
Sysselsättningen, som har hållits väl uppe under hela lågkonjunkturperioden, ökade markant från tredje kvartalet 1972 till samma kvartal 1973. Antalet sysselsatta kvinnor har ökat kontinuerligt från år 1970. Utvecklingen framgår av följande sammanställning.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 3 Antalet sysselsatta enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU) åren 1970—1973, kvartalsgenomsnitt av månadsdata (tusental) Tidsperiod 1970 1971 1972 1973 Totalt
| 1:a kv. | 3 769 | 3 812 | 3 808 | 3 813 |
| 2:a kv. | 3 857 | 3 884 | 3877 | 3 863 |
| 3:e kv. | 3 909 | 3 894 | 3 899 | 3 940 |
| 4:e ky, | 3 880 | 3 851 | 3 866 |
Män
| 1:a kv. | 2290 | 2285 | 2262 | 2260 |
| 2:a kv. | 2336 | 2327 | 2 300 | 2289 |
| 3:e kv. | 2383 | 2348 | 2329 | 2337 |
| 4:e kv. | 2333 | 2297 | 2290 |
Kvinnor
| 1:a kv. | 1479 | 1527 | 1546 | 1553 |
| 2:a kv. | 1522 | 1557 | 1577 | 1574 |
| 3:e kv. | 1526 | 1 546 | 1 569 | 1603 |
| 4:0 kv. | 1547 | 1554 | 1576 |
Som nyss sagts hade det förbättrade allmänna konjunkturläget mera märkbar effekt på arbetskraftsefterfrågan först under senare delen av år 1973. Det var också först under andra halvåret 1973 som det förbättrade arbetsmarknadsläget tog sig uttryck i påtagligt lägre arbetslöshetstal än motsvarande tid år 1972.
Arbetslöshetens utveckling enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU) framgår av följande diagram.
Arbetslöshet enligt AKU åren 1971—1973
1 1 bh
JFMAMJJ ASOND J FMAMJJAÄASONDJFMAMJJASOND
1971 1972 1973
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 4
Den bild av arbetslöshetens förändring som arbetsförmedlingens statistik ger överensstämmer relativt väl med den utveckling som kan utläsas ur arbetskraftsundersökningarna. Totalantalet arbetslösa har sålunda även enligt förmedlingsstatistiken legat på en förhållandevis hög nivå alltsedan början av år 1971. Den säsongrensade serien över antalet vid arbetsförmedlingarna anmälda arbetslösa visade också en klar nedgång från september till november 1973.
Den ökade efterfrågan på arbetskraft som har gjort sig gällande av- . ser främst yrkesområden med en hittills klar dominans av min. Nedgången i arbetslösheten avser därför framför allt männen. Inom flertalet yrkesområden med f.n. stor andel kvinnor har efterfrågeökningen varit begränsad. Vidare har de latent arbetssökande kvinnorna konti- . nuerligt minskat under en längre period samtidigt som de aktivt arbetssökande har ökat i ungefär samma omfattning. Överströmningen från latent arbetssökande till aktivt arbetssökande har alltså fortsatt. Som en följd härav kan en förskjutning i relationen mellan arbetslösa män
och arbetslösa kvinnor avläsas såväl i arbetskraftsundersökningarnas
statistik som arbetsförmedlingsstatistiken. Andelen kvinnor av det totala antalet arbetslösa har ökat. I oktober 1973 utgjorde arbetslösa. kvinnor mer än 46 70 av totalantalet arbetslösa i arbetsförmedlingsstatistiken. I många län utgjorde de mer än halva antalet arbetslösa. Ökningen av arbetslösa kvinnor bar drabbat åldrarna under 25 år hårdast. Vidare har de icke arbetslöshetsförsäkrades andel av arbetslösheten varit högre för kvinnor än för män.
De nytillträdande på arbetsmarknaden möter alltjämt betydande svårigheter. Av samtliga personer i arbetskraften i åldern 16—24 år var under senare delen av år 1973 sålunda 5,3 6 arbetslösa, medan motsvarande tal för åldersgruppen 25-—74 år var 1,9 42. Det är mot bakgrund av dessa förhållanden samt de anpassningsproblem som föreligger som man skall se dels de åtgärder mot ungdomsarbetslösheten som har vidtagits under år 1973, dels de förslag til ytterligare insatser som nu förs fram. | |
De under år 1973 vidtagna åtgärderna har inriktats direkt på de grupper av arbetskraften som har haft de mest betydande problemen på arbetsmarknaden. Först kan nämnas att arbetsmarknadsutbildning, arkivarbete och halvskyddat arbete har bedrivits i något ökad omfattning. Vidare har stöd i form av den s. k. femkronan lämnats till arbetsgivare som utöver ordinarie rekrytering har anställt och utbildat ungdomar och kvinnor. Särskilda förmedlingsaktiviteter har genomförts för att nå elever i grundskolans och gymnasieskolans avslutningsklasser med information om arbetsmarknad och utbildning. Till förmån för. dessa grupper har bestämmelserna om flyttningsbidrag ändrats. Också det särskilda bidrag som har utgått till elever i åldern 18—19 år under viss yrkesorienterande arbetsmarknadsutbildning har varit av be-
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 5
tydelse. Det program för åtgärder mot ungdomsarbetslösheten som utarbetades för något år sedan och kompletterades i juni 1973 gav under år 1973 ca 25 000 ungdomar möjlighet till arbete eller utbildning. I programmet har, utom nyss redovisade åtgärder, ingått beredskapsarbeten och praktikarbeten. Syftet har varit att bl. a. underlätta ungdomarnas övergång från skolan till arbetslivet.
Beredskapsarbetena har med hänsyn till utvecklingen under året kommit att alltmer inriktas mot sektorer där de tidigare inte har praktiscrats i nämnvärd omfattning. Nära 8 000 personer sysselsattes sålunda i beredskapsarbeten inom vård-, service- och tjänstesektorn vid mitten av juni 1973.
Riksdagens beslut i december 1973 med anledning av prop. 1973: 165 angående vissa ekonomisk-politiska åtgärder innebär betydande stimulans för de grupper arbetssökande som har problem även under högkonjunktur. Sålunda utökas arkivarbetena och uppskattningsvis 10 000 nya arbetstillfällen skapas inom den kommunala servicesektorn. Vidare innebär åtgärderna betydande stimulans inom byggsektorn dels genom ökade resurser för beredskapsarbeten och ordinarie vägbyggande, dels genom ökat byggande av barnstugor, skolor, reningsverk m. m.
Sysselsättningsstimulansen inriktas framför allt på kvinnor och ungdomar samt på tjänstesektorn och byggsektorn. Genom riksdagsbeslutet kombineras angelägna åtgärder för att förbättra samhällets service med sysselsättningsskapande åtgärder.
De olika medel som arbetsmarknadspolitiken arbetar med har efter hand utvecklats och förfinats. Härigenom och genom andra åtgärder har det blivit möjligt för nya grupper, framför allt kvinnorna, att söka sig ut på arbetsmarknaden. Detta har också skett i betydande utsträckning. Vad som nu träder i förgrunden är behovet att kartlägga sysselsättningsmöjligheterna framdeles inom olika samhällssektorer och härigenom skapa bättre underlag för statsmakternas planering och beslut på sysselsättningspolitikens område. Samtidigt ger en sådan kartläggning en bättre grund för att vidareutveckla arbetsmarknadspolitiken. F.n. övervägs inom arbetsmarknadsdepartementet, vilket material som redan finns som underlag för en sådan kartläggning, i vad mån materialet behöver förbättras eller nytt material tas fram samt hur materialet bör ställas samman för att bäst tjäna sitt ändamål. Vissa åtgärder i detta syfte har vidtagits. Sålunda har anvisningarna för arbetet med länsplancring 1974 kompletterats på några punkter, och bedömningar görs av förutsättningarna att bättre än f.n. samordna den regionala utvecklingsplaneringen och långtidsutredningarna.
Som framgår av det föregående finns det ett betydande antal lediga platser som inte har besatts samtidigt som det finns ett stort antal arbetssökande. En särskild kampanj genomförs därför under år 1974 inom arbetsförmedlingen i samråd med arbetsmarknadens parter för att i
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 6
enskilda fall jämka samman arbetssökandes och arbetsgivares krav och önskemål. I enlighet med riksdagens beslut hösten 1973 anställs för denna verksamhet särskild personal med erfarenhet från arbetslivet.
Utöver denna insats av engångsnatur föreligger oberoende av konjunkturläge ett långsiktigt behov att intensifiera den platsförmedlande verksamheten och inte minst arbetet inom anpassningsgrupperna för att underlätta för äldre arbetstagare och handikappade att behålla det arbete de har eller få ny anställning. Av dessa skäl föreslås nu att arbetsförmedlingsorganisationen förstärks personalmässigt. Förstärkningen är motiverad också av behovet att öka insatserna för andra grupper av arbetssökande — framför allt kvinnor och ungdomar — som möter svårigheter på arbetsmarknaden på grund av arbetsgivares attityder eller egen bristande arbetserfarenhet. Delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor har i skrivelse till regeringen föreslagit bl. a. viss försöksverksamhet i syfte att stärka kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Förslag läggs nu fram som tillmötesgår delegationens önskemål.
Personalen vid arbetsförmedlingarna måste för att kunna lösa sina uppgifter ha tillgång till bl. a. aktucH och utförlig information om 1ediga arbetstillfällen. För att förmedlingarna skall kunna svara upp mot nuvarande och framtida krav i dessa hänseenden bör förutsättningarna att använda modern datateknik i förmedlingsarbetet prövas. Viss försöksverksamhet har redan inletts och medel ställs nu till förfogande för att utvidga verksamheten. Det gäller i första hand en datorassisterad framställning av platslistor. Erfarenheterna från försök i stockholmsområdet visar att denna framställningsmetod kan ge betydande vinster. Vissa förberedande undersökningar kommer vidare att inledas med datorbaserade s.k. söksystem, varigenom ett urval av lediga platser snabbt skall kunna erbjudas en arbetssökande. I anslutning härtill har uppdragits åt AMS att undersöka på vilka vägar man kan åstadkomma en ökad information till arbetsförmedlingarna om tillgängliga platser.
För arbetsmarknadsverkets regionala och lokala organisation föreslås förstärkning med medel motsvarande 290 nya tjänster, varav 35 tjänster för kvalificerade biträden. Härtill kommer medel för en ökning av antalet aspiranter från 110 till 170. Den ökade medelstilldelningen medger således förstärkning av verkets organisation med 350 personer.
Den omstrukturering av arbetsförmedlingsarbetet som i enlighet med riksdagens beslut har genomförts under år 1973 — innebärande modifierad öppen förmedling — kan bedömas få positiva effekter för stora grupper av arbetssökande. Arbetsförmedlingens ställning och uppgifter har behandlats i en inom inrikesdepartementet upprättad promemoria (Ds In 1973: 3) Principer för förmedlingsverksamheten vid de offentliga arbetsförmedlingskontoren. Promemorian, som har remissbehandlats,
,
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementct 7
kommer att läggas till grund för nya bestämmelser om förmedlingens uppgifter och inriktning.
Behovet av särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser med hänsyn till utvecklingen i fråga om energiförsörjningen nästa budgetår kan inte bedömas f.n. En hög beredskap för snabba åtgärder måste hållas. Budgetförslagen är emellertid utformade utan hänsyn till behov av sådana särskilda insatser.
Arbetsmiljö
Området för arbetsmiljöåtgärder omfattar flertalet frågor som rör samspelet mellan individ, arbete och den närmiljö som en arbetsplats utgör. I arbetsmiljön ingår sålunda arbetarskyddet inkl. företagshälsovården men också de förhållanden i övrigt på arbetsplatserna som har betydelse för den enskildes arbetssituation och trivsel i arbetet, bl. a. anpassningen av arbetsplatser och produktionsprocess till arbetstagarnas förutsättningar. Dessa frågor handläggs fr.o.m. den 1 januari 1974 inom arbetsmarknadsdepartementet, där de har förts samman till en särskild enhet.
F.n. pågår ett omfattande reformarbete inom såväl arbetarskyddets som arbetsmarknadspolitikens ram med inriktning på att skapa ökad trygghet för de anställda och att ge dem ökat inflytande över förhållandena på den egna arbetsplatsen.
Dessa reformer är delar av regeringens politik för arbetslivets demokratisering i vid bemärkelse. Insikten om att en social reformering av arbetslivet är en förutsättning för att företagen över huvud taget skall kunna få arbetskraft har vuxit sig allt starkare inom vida kretsar i vårt land. Hösten 1972 beslutade riksdagen om styrelserepresentation för löntagarna i företagens styrelser och under år 1973 har medel från allmänna pensionsfonden avsatts för att användas som tillskott till ägarkapital i företagen. Dessutom fattade riksdagen hösten 1973 beslut om omfattande reformer inom arbetarskydds- och anställningstrygghetsområdena. Utredningsförslag från arbetsrättskommittén väntas vid årsskiftet 1974/75. Dessa åtgärder är delar i en omfattande reformpolitik för arbetslivets sociala förnyelse under 1970-talet.
Arbcetarskyddet har förstärkts kraftigt under de senaste åren. Under innevarande budgetår tillförs såväl arbetarskyddsstyrelsen som yrkesinspektionen avsevärda personalförstärkningar. Utbyggnaden följs nu upp med förslag om ytterligare resurser. För att främja en samordnad inriktning av de statliga arbetarskyddsorganens verksamhet har arbetsmedicinska institutet integrerats i arbetarskyddsstyrelsen. Den statliga forskningsorganisationen på arbetarskyddsområdet förstärks genom en arbetsmedicinsk filial i Umeå.
Skyddsorganisationen på arbetsplatserna har fått betydligt ökade befogenheter. Skyddsombud skall nu i ökad omfattning utses också vid
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 8
mindre arbetsställen. Systemet med regionala skyddsombud byggs ut. Skyddskommittéernas uppgifter vidgas och kommittéerna får en central ställning inom det lokala arbetarskyddet i företagen. Kommittéerna skall planera och övervaka hela skyddsarbetet på arbetsplatserna, inte minst företagshälsovården. Skärpta regler har också införts angående prövning från arbetsmiljösynpunkt redan på planeringsstadiet vid utformningen av arbetslokaler m. m. Skyddsombuden och skyddskommittéerna skall medverka vid denna planering. Arbetsmarknadens parter ansvarar för att skyddsombud, arbetsledare och annan berörd personal får erforderlig utbildning. För denna utvidgade och förbättrade utbildning utgår bidrag från arbetarskyddsfonden som tillförs ökade medel genom att arbetarskyddsavgiften höjdes den 1 januari i år.
Yrkesinspektionen omorganiseras och förstärks bl. a. genom kraftiga personalförstärkningar och genom en ökning av antalet distrikt. Till yrkesinspektionen har också knutits särskilda nämnder med beslutanderätt. Arbetsmarknadens parter är representerade i nämnderna. |
När det gäller att anpassa befintliga arbetsplatser till arbetstagarnas förutsättningar står ett flertal medel till förfogande. De har förstärkts under de senaste åren, Särskilt anpassningsgrupperna som bildas fortlöpande bidrar till att intensifiera verksamhet med anpassning av arbetet och arbetsmiljön så att de bättre skall svara mot handikappades och äldres möjligheter att göra en insats i arbetslivet. Antalet anpassningsgrupper hade den 1 juli 1973 stigit till ca 3 700. Bland de arbetshjälpmedel som står till anpassningsgruppernas förfogande kan nämnas bidrag till arbetsbiträde, särskilda anordningar på arbetsplatsen och speciella arbetstekniska hjälpmedel samt bidrag och lån till motorfordon för handikappade. Åtgärder av denna typ hör till de viktigaste medlen för att öka möjligheterna för handikappade och äldre att erhålla eller behålla arbete i öppna marknaden. Hit hör också rehabiliterings- och stödåtgärder i form av arbetsprövning, arbetsträning och anpassningskurser som syftar till att göra berörda arbetstagare bättre skickade för olika yrkes- och arbetsuppgifter. Verksamheten med bidrag till arbetsbiträde och särskilda anordningar på arbetsplatsen m. m. har ökat under budgetåret 1972/73. Som ctt resultat av anpassningsgruppernas arbete väntas behovet av särskilda anordningar på arbetsplatserna även framdeles komma att snabbt öka. Höjda medelsramar och förbättrade bidragsvillkor medger en fortsatt snabb expansion av verksamheten i takt med behovsutvecklingen. Bidrag eller lån till motorfordon i syfte att göra det möjligt för den handikappade att förflytta sig mellan bostad och arbetsplats eller skola har under senare år lämnats till ca 2 000 personer per år. Förslag läggs fram om höjda bidrag till driften av avdelningar för arbetsprövning och arbetsträning. Antalet platser i anpassningsundervisningen föreslås väsentligt utökat. Förutsättningarna för en effektivering av rehabiliteringsarbetet kommer att prövas.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 9
Överläggningarna i anpassningsgrupperna leder i regel fram till att lösningar på föreliggande problem uppnås i samförstånd. Om så inte sker kan arbetsmarknadsmyndigheterna med stöd av de lagar om anställningsskydd och vissa anställningsfrämjande åtgärder som riksdagen antog år 1973 lämna arbetsgivaren anvisningar om vilka åtgärder han bör vidta och i sista hand förordna att arbetsgivaren får anställa endast sådan arbetstagare som den offentliga arbetsförmedlingen har anvisat eller godtagit. Anpassningsgruppernas verksamhet kommer att följas upp av en arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet.
Näringshjälp i form av bidrag och lån utgör ett viktigt instrument när det gäller att finna sysselsättnings- och försörjningsmöjligheter för många handikappade och äldre som inte kan få lämpligt arbete på den öppna arbetsmarknaden men kan driva egen verksamhet.
För handikappade arbetstagare som inte kan erhålla eller behålla anställning på den öppna arbetsmarknaden anordnas halvskyddat arbete i det reguljära näringslivet. Skyddad sysselsättning anordnas i form av särskilda beredskapsarbeten, arkivarbete, skyddat arbete och hemarbete.
Antalet platser i dessa verksamhetsformer har ökat väsentligt under 1960-talets senare del och under 1970-talet. För att kompensera för ökade lönekostnader i verksamheten läggs förslag fram om kraftigt höjda driftbidrag till huvudmännen. Inom kort kommer frågan om enhetligt huvudmannaskap och en förbättrad samordning av verkstäder för skyddat arbete, industriella beredskapsarbeten, kontorsarbetscentraler och hemarbete att på nytt utredas. Utredning kommer också att göras beträffande den yrkesrehabiliterande verksamheten.
Invandring och svenskt medborgarskap
Under efterkrigstiden har Sverige fram t. o. m. år 1971 haft en relativt stor årlig nettoinvandring. Denna förbyttes under år 1972 i en nettoutvandring. Ett av skälen härtill torde vara sysselsättningsläget under åren 1971 och 1972. Utvecklingen under åren 1967—1972 framgår av följande sammanställning.
| År | Nettoinvandring | Nordbor | Icke-nordbor |
| 1967 | 12 500 | 4 600 | 7 900 |
| 1968 | 16 100 | 11 900 | 4 200 |
| 1969 | 45 500 | 34 900 | 10 600 |
| 1970 | 52 100 | 32 400 | 19 700 |
| 1971 | 7100 | — 3 000 | 10 100 |
| 1972 | — 6 700 | — 8 600 | 1 900 |
Följande tablå visar invandringens omfattning under de första elva månaderna åren 1971—1973. Siffrorna är delvis preliminära.
| Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet | 10 | ||
| Tidsperiod Bruttoinvandring | Nettoinvandring | ||
| Totalt Nordbor Icke-nordbor Totalt Nordbor Icke-nordbor | |||
| jan.—nov. 1971 36 700 19 600 17 100 | 7 400 —2 700 10 100 | ||
| jan.—nov. 1972 = 23 900 12 700 11 200 | —5 700 —7 800 | 2100 | |
| jan.—nov. 1973 = 23600 12 100 11 500 | —5 700 —7 200 | 1500 |
Av tablån kan utläsas att återutvandringen av utlänningar under perioden januari--november 1973 uppgick till 29 300 personer jämfört med 29 600 under motsvarande period år 1972. Bruttoinvandringen har under de båda åren varit i stort sett oförändrad. In- och utvandringen av utlänningar under år 1973 kommer alltså i likhet med förhållandet året dessförinnan att resultera i en betydande nettoutvandring.
Antalet arbetsanmälda utlänningar uppgick i oktober 1973 enligt tillgänglig statistik till drygt 230 000, dvs. omkring 10 000 flera än ett år tidigare trots nettoutvandringen. Det finns anledning att anta att siffrorna inte ger en korrekt bild av det verkliga antalet utlänningar på den svenska arbetsmarknaden. Åtgärder övervägs för att förbättra statistiken.
Under år 1972 beviljades ca 10 300 utlänningar svenskt medborgarskap. Av dessa var ca 6 200 nordbor.
Med anledning av händelserna i Chile under fjolåret har Sverige förklarat sig berett att ta emot sådana personer som i Chile eller vid återsändning därifrån till resp. hemland kunde riskera att utsättas för allvarlig förföljelse. Ca 600 personer har under år 1973 kommit till vårt land inom ramen för erbjudandet. Härutöver har beslut fattats om kollektiv överföring till Sverige av ca 500 flyktingar främst från flyktingläger i Europa. Beslutet omfattar även ett mindre antal socialt handikappade zigenare.
Allteftersom antalet invandrare ökat i vårt land har skärpt uppmärksamhet ägnats invandrarnas behov av stöd vid anpassningen till svenska förhållanden. Sålunda har informationsinsatserna förstärkts genom bl. a. samarbete mellan invandrarverket samt skilda statliga och kommunala myndigheter. Vidare har ett relativt stort antal kommuner inrättat särskilda invandrarbyråer.
Ett viktigt steg för att underlätta invandrarnas anpassning här i landet togs genom riksdagens beslut hösten 1972 och våren 1973 om undervisning i svenska för anställda invandrare (prop. 1972: 100, InU 1972: 27, rskr 1972: 292 och prop. 1973: 53, InU 1973: 15, rskr 1973: 158). Härigenom har invandrare på den svenska arbetsmarknaden gcenom lagstiftning tillförsäkrats rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning. Statligt stöd lämnas till undervisning i svenska språket och samhällsinformation för icke-anställda invandrare liksom till undervisning i invandrarbarnens modersmål och stödundervisning i
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 11
svenska. Försöksverksamheten med kontaktkurser för hemarbetande invandrarkvinnor har fortsatt.
I fråga om sociala förmåner har invandrarna i huvudsak samma rätt till bl. a. sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och studiesociala förmåner som svenska medborgare.
Särskilda medel utgår till kommunala biblioteks inköp av litteratur på invandrarspråk. Också invandrarnas egna organisationer och trossamfund får finansiellt stöd bl. a. via invandrarverket.
Invandrarutredningen har i uppdrag att lägga fram ett samlat program för samhällets olika aktiviteter för invandrarnas anpassning. Utredningens slutbetänkande beräknas föreligga under våren 1974.
Invandrarutredningens förslag i betänkandet (SOU 1972: 83) Tolkservice, Nordisk språkkonvention i fråga om bl. a. utbildning av tolkar och översättare samt ökad Ööversättningsservice åt myndigheter m. fl. har remissbehandlats. I samband med chefens för utbildningsdepartementet anmiilan tidigare i dag av anslagsäskandena under åttonde huvudtiteln har förslag lagts fram om utbildning av tolkar. I det följande redovisas ställningstagandet till utredningens förslag om auktorisation av tolkar och översättningsservice åt myndigheter.
Betänkandet (Ds In 1973: 12) Anställningstillstånd för utomnordiska sjömän vid anställning på svenskt fartyg, som har avgetts av en år 1972 tillkallad sakkunnig, har remissbehandlats. Ställningstagandena till förslaget kommer att anmälas inom kort.
Utlänningsutredningens betänkanden (SOU 1972: 84) Flyktingskap med förslag om ändrade regler för flyktings inresa och vistelse i Sverige samt (Ds In 1972: 20) Frihetsberövande enligt utlänningslagen med förslag om vissa ändringar av förvarsinstitutet har tillsammans med betänkandet (SOU 1972: 85) Asyl remissbehandlats. Förslagen bereds nu i arbetsmarknadsdepartementet.
För att ytterligare underlitta flyktingars anpassning i vårt land föreslås att medel anvisas för statsbidrag till Röda Korset för bl. a. rådgivningsverksamhet.
Regional utveckling
Regionalpolitiskt stöd utgår främst i form av lokaliseringsstöd — dvs, investeringsstöd — sysselsättningsstöd och utbildningsstöd.
Med utgången av budgetåret 1972/73 avslutades den treårsperiod för statligt regionalpolitiskt stöd som beslutades av 1970 års riksdag. Ramen för det regionalpolitiska stödet fastställdes för perioden till 1 200 milj. kr. Genom beslut av 1973 års riksdag höjdes ramen till 1375 milj. kr. Lokaliseringsstöd beviljades under perioden 734 företag med sammanlagt 1 080 milj. kr., varav 217 milj. kr. i lokaliseringsbidrag/ avskrivningslån och 863 milj. kr. i lokaliseringslån. Sysselsättningsstöd har utgått med 29 milj. kr. och utbildningsstöd med 173 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 12
Lokaliseringsstödets omfattning och geografiska fördelning under perioden den 1 juli 1965-—den 30 juni 1973 vad avser företag inom in-
dustrisektorn framgår av följande tabell.
Lokaliseringsstöd till industriföretag under perioden 1.7.1965-—30.6.1973
Län Antal Stödets omfattning i I 000-tal kr Fördel- Sysselsättningsökning (s. k. kommun- företag ning blockslän) Bidrag Län Summa 94 Faktisk = Planerad
(t. o.m,.
31.12.1972)
| Uppsala | 1 | — | 930 930 | — 7 | 15 |
| Södermanlands | 7 | — 11 860 | 11 860 0,5 | 16 | 69 |
| Östergötlands | 25 | 1952 86 386 | 88 338 4,3 | 1 020 1827 | |
| Jönköpings | 5 | — 15 100 | 15 100 0,7 | 337 | 417 |
| Kronobergs | 14 | — 11 860 | 11 860 0,6 | 110 | 199 |
| Kalmar | 13 | 3871 38 247 | 42 118 2,0 | 593 | 779 |
| Gotlands | 9 | 1 540 5 938 | 7478 0,4 | 56 | 152 |
| Blekinge | 2 | — 36 000 | 36 000 1,8 | 327 | 845 |
| Kristianstads | 3 | — 5 000 | 5 000 0,2 | 16 | 65 |
| Malmöhus | 4 | — 4283 | 4283 0,2 | 66 | 25 |
| Hallands | 1 | — 1150 | 1150 0,1 | — | — |
| Göteborgs och Bohus 18 | 3 490 31 1i4 | 34 604 1,7 | 529 | 642 | |
| Alvsborgs | 66 | 17 355 121 107 138 462 6,7 | 1805 2827 | ||
| Skaraborgs | 3 | — 13 700 | 13 700 0,7 | 210 | 163 |
| Värmlands | 130 | 55 311 215 114 270 425 12,2 | 2932 3 722 | ||
| Örebro | 8 | — 34 526 | 34 526 1,7 | 83 | 173 |
| Västmanlands | 7 | — 10 836 | 10 836 0,5 | 27 | 111 |
| Kopparbergs | 159 | 50 622 200 708 251 330 12,2 | 1773 2 836 | ||
| Gävleborgs | 88 | 38 180 134 628 172 808 8,4 | 1783 2252 | ||
| Västernorrlands 103 | 69 922 272 516 342 438 16,6 | 1828 2829 | |||
| Jämtlands | 75 | 40 269 69 403 109 672 5,3 | 1375 1739 | ||
| Västerbottens | 108 | 79 168 162 266 241 434 11,8 | 1983 3199 | ||
| Norrbottens | 98 | 63 171 170 591 233 762 11,4 | 1205 1271 | ||
| Totalt | 947 424 851 1653 263 2 078 114 100,0 | 18 081 26157 |
Därav: lnom stödområdet 778 414654 1176 028 1 590 682 77,0 12813 18 398 Utom » 169 10197 477 235 487 432 23,0 5 268 7759
Utanför stödområdet har stöd lämnats företag i områden med särskilda sysselsättningsproblem, framför allt vissa områden intill stödområdesgränsen och orter med ensidig näringslivsstruktur.
Det regionalpolitiska stödet har givit betydande tillskott av arbetstillfällen inom det allmänna stödområdet. Inom stora delar av stödområdet har ökad industrisysselsättning bidragit till att vända den trendmässigt negativa utvecklingen. Så är fallet främst i Norrlands kustland. Påtagliga resultat har uppnåtts också genom lokaliseringspolitiska punktinsatser i de inre delarna av skogslänen. Fortsatta och målmedvetna insatser behövs emellertid i åtskilliga områden för att säkra sysselsättningen och för att män och kvinnor skall kunna erbjudas valmöjligheter på arbetsmarknaden. De nya riktlinjer för den regionalpolitiska stödverksamheten som 1973 års riksdag har antagit att gälla
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 13
för femårsperioden 1973/74—1977/78 innebär en vidareutveckling av stödet särskilt för de inre delarna av skogslänen. Så t.ex. kan förhöjt lokaliseringsbidrag med 65 46 av kostnaderna för investeringar i byggnader inom det inre stödområdet beviljas. Vidare kan i undantagsfall avskrivningslån beviljas industriföretag i det inre stödområdet vid investeringar i maskiner, arbetsredskap och verktyg. Stödverksamheten har även breddats. Kretsen av stödberättigade företag har utvidgats genom att företagsinriktad partihandel och uppdragsverksamhet kan få stöd vid investeringar inom det allmänna stödområdet. Sysselsättningsstöd utgår nu inte bara till industriföretag utan också till företag som bedriver industriliknande verksamhet, industriservice samt företagsinriktad partihandel och uppdragsverksamhet. Vidare har beloppen för sysselsättningsstöd höjts.
För att stärka kvinnornas ställning på arbetsmarknaden Jäggs förslag fram om att företag som får lån och bidrag i lokaliseringssyfte skall ha skyldighet att anställa både män och kvinnor. Den nya ordningen, som får formen av försöksverksamhet, bygger på förslag från delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor.
Med stöd av riksdagens beslut år 1972 (prop. 1972: 111 bil. 1, InU 1972: 28, rskr 1972: 347) om ett regionalpolitiskt handlingsprogram har Kungl. Maj:t uppdragit åt länsstyrelserna att i samverkan med kommuner och landsting genomföra en fortsatt regional utvecklingsplancring — länsplanering 1974. Kommunernas medverkan i planering- . en utökas och informationen direkt till medborgarna om den regionalpolitiska planeringen byggs ut.
Ramen för regionalpolitiskt stöd har för femårsperioden 1973/74— 1977/78 fastställts till 2 500 milj. kr., varvid 450 milj. kr. beräknats för lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, 325 milj. kr. för utbildningsstöd, 150 milj. kr. för sysselsättningsstöd och 1550 milj. kr. för lokaliseringslån. .
Industricenteranläggningar är i enlighet med beslut av 1973 års riksdag under uppbyggnad i Lycksele och Strömsund.
Genom beslut av 1973 års riksdag byggdes stödet till glesbygderna ut väsentligt. För att centralt följa utvecklingen i glesbygderna har en interdepartemental beredningsgrupp inrättats. Genom denna hålls fortlöpande kontakt mellan berörda departement och samordnas åtgärderna inom glesbygdspolitiken.
Vid sidan av den lokaliseringspolitiska stödverksamheten utgår kreditstöd till den mindre och medelstora industrin genom statens industriverk och företagareföreningarna i form av statliga lånegarantier och lån ur statens hantverks- och industrilånefond. För att tillgodose de mindre och medelstora företagens behov av direktlån från företagareföreningarna anvisade 1973 års riksdag på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår 20 milj. kr. till förstärkning av statens hant-
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 14
verks- och industrilånefond. För nästa budgetår föreslås en förstärkning av fonden med 30 milj. kr. för att föreningarnas utlåningskapacitet skall bibehållas.
Inom arbetsmarknadsdepartementet arbetar en expertgrupp med uppgift att försöksvis samordna uppföljningen och bevakningen av statens fordringar i företag som har fått statligt stöd m. m. Gruppen har vidare till uppgift att arbeta fram förslag till åtgärder i enskilda uppföljningsärenden. Genom beslut av 1973 års riksdag har den regionala uppföljnings- och bevakningsverksamheten försöksvis knutits till länsstyrelserna. Redan nu kan konstateras att den intensifierade uppföljningsverksamheten har gett väsentliga resultat, framför allt i samband med finansiella rekonstruktioner och liknande åtgärder i stödföretagen.
Sammanställning .
Anslagsförändringarna inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde i förhållande till riksstaten för motsvarande anslag för budgetåret 1973/74 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Anvisat Förslag Förändring
1973/74 1974/75 DRIFTBUDGETEN
| A. Arbetsmarknadsdepartementet m.m. | 21,5 | 22,4 + 0,9 |
| B. Arbetsmarknad m. m. | 2 750,6 3 208,3 +457,7 | |
| C. Arbetsmiljö m. m. | 617,0 | 745,5 + 128,5 |
| D, Invandring m. m. | 40,2 | 39,0 — 12 |
| E. Regional utveckling | 245,5 | 241,4 — 41 |
| Summa för driftbudgeten | 3 674,8 4 256,6 +581,8 |
KAPITALBUDGETEN
| Statens utlåningsfonder | 20,0 | 30,0 + 10,0 | |
| Fonden för låneunderstöd | Summa för kapitalbudgeten Totalt för arbetsmarknads- departementet | 250,0 270,0 3 944,8 4 551,6 +606,8 | 265,0 + 15,0 295,0 + 25,0 |
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 15
Utdrag av protokollet över arbetsmarknadsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFS- SON, ZACHRISSON, LEIJON.
Chefen för arbetsmarknadsdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1974/75 inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde, dock att de på driftbudgeten under punkterna C 3 och D 1—4 upptagna frågorna samt delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning under punkten B1 och programmet Rcehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade under punkten C 4 anmäls av statsrådet Leijon. Föredragandena anför.
DRIFTBUDGETEN Elfte huvudtiteln
A ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET M. M.
A 1. Arbetsmarknadsdepartementet 1972/73 Utgift 18 438 523 1973/74 Anslag 19 719 000 1974/75 Förslag 9925 000
1 Anslaget A 1. Inrikesdepartementet.
Arbetsmarknadsdepartementet har inrättats fr.o.m. den 1 januari 1974. Huvuddelen av det tidigare inrikesdepartementets uppgifter handläggs nu av det nya arbetsmarknadsdepartementet. Bostadsfrågorna har övertagits av det nybildade bostadsdepartementet. Till arbetsmarknadsdepartementet har från socialdepartementet överförts frågor om arbetarskydd, arbetstid och samarbete inom internationella arbetsorganisationen (ILO). Organisatoriskt indelas arbetsmarknadsdepartementcet i fem sakenheter, nämligen arbetsmarknadsenheten, arbetsmiljöenheten, invandrarenheten, lokaliseringsenheten och enheten för regional utvecklingsplancring. Dessutom finns ett planerings- och budgetsekretariat, ett rättssckretariat och ctt internationellt sckretariat samt försöksvis en
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 16
expertgrupp för att samordna uppföljning och bevakning av statens ekonomiska engagemang hos företag som har fått statligt stöd. Personalmässigt har departementet 56 handläggare och 36 övrig personal.
1974/75 Personal Handläggande personal 58
Övrig personal : 36
94 Anslag
| Lönekostnader | 7 645 000 |
| Regionalpolitiskt utvecklingsarbete m. m. | 1580 000 |
| Reseersättningar | 200 000 |
| Expenser | | 300 000 |
9 925 000
Kungl. Maj:t har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1965: 65 s. 19, SU 1965: 105, rskr 1965: 295) beslutat inrätta en tjänst för departementsråd i arbetsmarknadsdepartementet. Jag beräknar ytterligare medel för en tjänst som departementssekreterare eller kanslisekreterare och en kanslisttjänst.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 9923 000 kr. För uppföljning och bevakning av statens ekonomiska cngagemang hos företag som har fått statligt stöd beräknar jag 500 000 kr. och för regionalpolitiskt utvecklingsarbete 1 580 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Arbetsmarknadsdepartementet för budgetåret 1974/75 an-
visa ctt förslagsanslag av 9 925 000 kr.
A 2. Kommittéer m. m. 1972/73 Utgift 16 390 532 Reservation 12 100 365 1973/74 Anslag 18 800 000 1974/75 Förslag 8 615 000
1 Inrikesdepartementets kommittéer,
För innevarande budgetår har under anslaget beräknats 2 milj. kr. för sådant forsknings- och utvecklingsarbete som är av betydelse för arbetsmarknadspolitiken. F.n. pågår större undersökningar om de ekonomiska effekterna av omskolning och geografisk rörlighet, om arbetsförmedlingens informationsverksamhet samt den potenticlla arbetskraften och arbetskraftsrekryteringen. Jag förordar att för nästa budgetår ett oförändrat belopp på 2 milj. kr. tas upp för detta ändamål.
För övrig utredningsverksamhet räknar jag med ctt medelsbehov av 6 615 000 kr. |
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 17
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett rc-
servationsanslag av 8 615 000 kr.
A 3. Extra utgifter 1972/73 Utgift 1234 684 Reservation 1213 233 1973/74 Anslag 1200 000 1974/75 Förslag 200 000
1 Avser Inrikesdepartementet.
För budgetåret 1974/75 förordar jag oförändrat anslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1974/75 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 200 000 kr.
A 4, Internationellt samarbete 1972/73 Utgift 3 100 000 1973/74 Anslag 2 801 000 1974/75 Förslag 3 630 000 En mindre del av anslaget ersätter det under elfte huvudtiteln i riksstaten för innevarande budgetår uppförda reservationsanslaget Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser i Sverige. I övrigt ersätter det vissa delar av det under femte huvudtiteln i riksstaten för innevarande år uppförda förslagsanslaget Internationellt socialpolitiskt samarbete.
Från anslaget skall bestridas kostnaderna för Sveriges deltagande i ILO:s verksamhet och för ILO-kommittén. Dessutom bestrids kostnader för sådana internationella kongresser inom arbetsmarknadsdepartcmentets område, för vilka Sverige åtar sig värdskapet, bl. a. inom ramen för FN-samarbetet.
Sveriges andel i kostnaderna för ILO:s verksamhet, som för år 1973 beräknades till ca 2 603 000 kr., kan för år 1974 beräknas till ca 3 017 000 kr. Den årliga svenska avgiften till ILO betalas för varje kalenderår i två poster, som i regel erläggs i januari och juli under det år bidraget avser. Medelsbehovet för detta ändamål bör för budgetåret 1974/75 beräknas till ca 3 360 000 kr. För ILO-konferenser beräknar jag 170 000 kr. Dessutom bör 100 000 kr. tas upp för eventuella kostnader för sådana internationella kongresser inom arbetsmarknadsdepartementets område, för vilka Sverige kan tänkas åta sig värdskapet.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Internationellt samarbete för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 3 630 000 kr.
2 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bil. 13
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 18
B ARBETSMARKNAD M. M.
Arbetskraftsutbud och sysselsättning åren 1965—1977
Som en bakgrund till vad jag i det följande kommer att anföra i fråga om behovet av bättre underlag för statsmakternas planering och beslut på sysselsättningspolitikens område lämnar jag först en redogörelse för dels arbetskraftsutbud och sysselsättning under åren 1965 -—1972, dels tillgängliga prognoser rörande utvecklingen på dessa områden under de närmaste åren. |
ÅArbetskraftsutbudet åren 1965-—1972
Utvecklingen på arbetsmarknaden under 1960-talets senare hälft och början av 1970-talet kännetecknas av en kraftig ökning av antalet personer i arbetskraften och antalet sysselsatta. Flera faktorer har påverkat denna utveckling.
Ett av de mest framträdande dragen i utvecklingen under perioden 1965—1972 är den fortsatta kraftiga ökningen av antalet kvinnor i arbetskraften. Den kvinnliga arbetskraften har under perioden ökat med omkring 240 000 personer, varav omkring hälften faller på gruppen kvinnor med barn under sju år. Den senare gruppens relativa arbetskraftstal, dvs. andelen i arbetskraften i procent av samtliga i denna befolkningskategori, har ökat från 36,8 till 53,7 20 mellan åren 1965 och 1972. Det är viktigt att notera att de relativa arbetskraftstalen för kvinnor under den senaste konjunkturnedgången har fortsatt att öka. Under konjunkturnedgången åren 1966—1967 noterades en minskning i dessa tal.
En annan faktor av stor betydelse för arbetskraftsutvecklingen är immigrationen. Under här ifrågavarande period har tillskottet till arbetskraften genom nettoimmigration uppgått till 85 000 personer. För år 1972 noteras emellertid en nettoemigration och därmed bröts en utveckling som har kännetecknat 1960-talet. I beräkningarna av immigrationens betydelse för arbetskraftsökningen har antagits samma relativa arbetskraftstal som för befolkningen i sin helhet, något som med stor sannolikhet innebär en underskattning av immigrationens inverkan på arbetskraftstillskottet.
Medan kvinnornas ökade arbetskraftsutbud och nettoimmigrationen har svarat för hela den totala ökningen i arbetskraften under perioden 1965—1972, kan man för den manliga befolkningen konstatera en minskning i de relativa arbetskraftstalen. Den manliga arbetskraften har därmed kommit att minska med uppemot 7 000 personer under perioden, trots en befolkningsökning på ca 110 000 inom åldersgrupperna 16—74 år. Nedgången i de relativa arbetskraftstalen gäller främst
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 19
de högre åldrarna, dvs. 65 år och däröver, men även åldrarna 55—464 år. Den minskning i de relativa arbetskraftstalen för yngre åldrar som kunde avläsas i början av perioden har under de senaste åren upphört. Detta synes gälla både män och kvinnor. De faktorer som ligger bakom dessa tendenser är i första hand utbildningsexpansionen under 1960talet, som innebar att större grupper blev kvar i utbildning med minskande arbetskraftstal som följd. Denna tendens synes ha brutits under senare år, vilket innebär att allt fler har anmält sig som arbetssökande i stället för att fortsätta i skolmässig utbildning. Av betydelse i sammanhanget är också att de grupper som har avslutat sin utbildning under 1960-talets senare del har ökat. Nedgången i de äldre männens arbetskraftstal torde delvis kunna hänföras till minskat förvärvsarbete bland pensionärer. En minskad efterfrågan på arbetskraft under den senare delen av perioden torde också ha inverkat. Avgången ur arbetskraften i åldrarna 45—64 år har ökat och därmed också antalet män utanför arbetskraften i dessa åldersgrupper. Antalet män som av olika skäl står utanför arbetskraften har sålunda ökat med 70 000 personer. Till en del torde denna utveckling förklaras av de strukturella förändringarna 1 näringslivet med åtföljande problem för framför allt de äldre. De avsevärt förbättrade möjligheterna till förtidspensionering för äldre arbetare med tungt arbete torde i detta sammanhang också ha stor betydelse. Trots en betydande ökning av den manliga befolkningen blir slutresultatet för perioden en minskning av antalet män i arbetskraften.
Av väsentlig betydelse för utvecklingen av antalet sysselsatta är arbetstiden per vecka. Mellan åren 1965 och 1972 har medelarbetstiden per vecka för de sysselsatta minskat med omkring fyra timmar. Anledningen härtill är inte bara arbetstidsförkortningen, som påverkade 'arbetstiden under åren 1971 och 1972, utan även den ökande andelen deltidsarbetande.
FT arbetskraftsundersökningarna (AKU) ingår uppgifter om vad som skulle kunna kallas potentiella arbetskraftstillgångar. De grupper som då avses är dels arbetslösa, dels de s.k. Jatent arbetssökande samt de som har arbetat mindre än 35 timmar under mätveckan men som förklarat att de både kunnat och velat ta mer arbete. Av de nämnda undersökningarna framgår bl. a. att antalet deltidsarbetande som vill och kan ta mer arbete har ökat något under de senaste åren. Förändringarna synes ha samband med efterfrågeläget, så att antalet har minskat när efterfrågan har ökat och omvänt. De latent arbetssökande har minskat kraftigt och stabilt över perioden, medan de aktivt arbetslösa har ökat i ungefär samma utsträckning.
Prop. 1974:1 Bilaga i3 Arbetsmarknadsdepartementet 20
Antalet arbetslösa, latent arbetssökande samt deltidsarbetande som
önskat mer arbete åren 1967 och 1972.
1967 1972 Arbetslösa
| Män | 46 800 | 59 100 |
| Kvinnor | 32 800 | 48 100 |
| Samtliga | 79 600 | 107 200 |
Latent arbetssökande
| Män | 13 600 | 16 500 |
| Kvinnor | 110 300 | 80 500 |
| Samtliga | 123 900 | 97 000 |
Deltidsarbetande
som kunnat och velat ta mer arbete
| Män | 28 700 | 27 100 |
| Kvinnor | 53 500 | 64 500 |
| Samtliga | 82 300 | 91 600 |
Sysselsättningen åren 1965—1972
Mellan åren 1965 och 1972 ökade antalet sysselsatta enligt AKU totalt med omkring 165 000 personer. Förändringen innebar en minskning för männen (—48 000) och en kraftig ökning för kvinnorna (+213 000). Ökningen i sysselsättningen totalt sett hänför sig till den första delen av perioden, medan ungefär konstant sysselsättningsnivå redovisas för de tre senaste åren av perioden. För kvinnorna har sysselsättningstalen ökat varje år under perioden med ett undantag (1966—1967).
Andelen personer med deltidsarbete har ökat i jämn takt under perioden. Ökningen har varit särskilt markant för kvinnorna. Antalet kvinnor med deltidsarbete ökade sålunda från år 1965 till år 1972 med drygt 173 000. Antalet heltidsarbetande kvinnor ökade under samma tid med drygt 40 000.
Sysselsättningen i de olika näringsgrenarna. Uppgifter rörande syssclsättningsutvecklingen i de olika näringsgrenarna kan hämtas dels från nationalräkenskaperna, dels från den reviderade och framskrivna versionen av 1970 års långtidsutredning (LU 73). I följande tabell redovisas utvecklingen under 1960-talet samt åren 1970—1972. I tabellen har också intagits tal för åren 1972—1977 enligt den i LU 73 redovisade prognosen.
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 21
Sysselsättningens förändringar i olika näringsgrenar åren 1960—1972 samt prognos för åren 1972—1977 (LU 73).
| Näringsgren | Antal sysselsatta (tusental) åren 1960—65 = 1965—70 = 1970—72 1972—77 | LU 73 | ||
| Jordbruk m. m. | —130 | — 80 — 18 | — 65 | |
| Skogsbruk | — 8 | — 19 — 17 | — 28 | |
| Industri | + 47 — 36 | — 37 | — 29 | |
| El, gas, vatten och avlopp — 1 | 4: 0 => 0 | -- 0 | ||
| Byggnadsvcerksamhet | I 53 | -)- 9 | — 26 | — 1; |
Summa varu- och kraftpro-
| duktion — 38 — 126 | — 97 | —141 | |
| Varuhandel | + 24 + 14 | — 13 | -I- 335 |
| Samfärdsel | + 3 | + 5 > 3 | — 1 |
Privata tjänster inkl.
| fastighetsförvaltning | + 32 | + 26 + 4 | + 14 |
| Offentliga tjänster | +115 +206 -;- 105 | -1-203 | |
| Summa tjänsteproduktion —-1-174 --252 + 99 | Totalt -'-136 | -1-126 + 1 | +251 -- 110 |
Den kraftiga minskningen av antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk, den tydliga förändringen i utvecklingen inom industrisektorn samt den kraftiga ökningen inom den offentliga sektorn är mest utmärkande för utvecklingen under den period som tabellen omfattar. Medan nedgången i sysselsättningen synes avta inom jordbruket ökar den inom skogsbruket. För industrins del inträffade en förändring vid 1960-talets mitt, då sysselsättningen började minska efter att ha ökat under en lång period. En viss återhämtning skedde år 1970 men därefter har nedgången fortsatt. Totalbilden döljer emellertid betydande branschmässiga och regionalt betingade skillnader.
För byggnadsindustrin inträdde år 1970 den förändringen i sysselsättningsutvecklingen att en tämligen stabil sysselsättningsökning vändes i en minskning som sedan dess har tilltagit i accelererande takt. För samfärdsel och varuhandel tedovisas under 1960-talet en viss ökning . som emellertid inom varuhandeln övergick i en minskning under 1970talets första år. Privata tjänster har ökat något under hela perioden. För offentliga tjänster slutligen redovisas en mycket stark ökning under perioden. Även under 1970-talets två första år med det svaga allmänna efterfrågeläge som då rådde har sysselsättningsökningen inom sektorn fortsatt. De extraordinära arbetsmarknadspolitiska åtgärder som vidtogs under dessa båda år har medverkat till att tillväxttakten har förblivit hög.
Bedömningar för perioden 1972—1977.
I LU 73 har gjorts en avstämning och framskrivning av 1970 ärs långtidsutredning varvid även arbetskraftsprognosen har reviderats med hänsyn till utvecklingen och övriga förhållanden. När det gäller arbets-
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 2
punkter avviker från LU 70.
a) LU 73 antar en lägre immigration (15 000 per år) jämfört med LU 70 (20 000 per år).
b) LU 73 antar en jämfört med LU 70 mer positiv utveckling av de relativa arbetskraftstalen för de yngre åldersgrupperna och en mer negativ utveckling av dessa tal för de äldre åldersgrupperna.
Resultaten av den nya arbetskraftskalkylen ger följande förändringar för perioderna 1970—1975 och 1972—1977.
Medelfolkmängd Antal personer Antal arbetade
i arbetskraften timmar fär
totalt 16—274 år milj. tim.
1970—1975 Antal 4- 199.500 = + 94 400 -1- 96 900 — 262,26 94 per år 0,5 0,3 0,5 — 0,8 1972-1977 Antal + 195100 = + 79 700 + 74 000 + 33,98 94 per år 0,5 0,3 0,4 O,l
I kalkylen över arbetskraftsutbudet har någon direkt hänsyn till sambandet mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft inte tagits. Inte heller har någon analys gjorts av eventuella skillnader i struktur mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft.
I LU 73 antas att produktivitetsökningen kommer att bromsas upp under resten av 1970-talet. Skälen till detta antagande är bl. a. den väntade fortsatta förskjutningen av sysselsättningen till näringar med lägre produktivitetsökning (tjänstesektorn). Härtill kommer att den produktivitetshöjande strukturomvandlingen inom industrin har medfört problem som gör att den knappast kan antas fortgå i samma höga takt som under 1960-talet. Vidare måste rationaliseringsarbetet fortsättningsvis bedrivas under större hänsynstagande till arbetsmiljön.
Den bedömning som LU 73 gör för de olika näringsgrenarna för åren 1972—1977 återfinns i den tidigare redovisade tabellen (s. 21) där de procentuella förändringarna har översatts till tusental personer. Utvecklingen i stort som den har varit sedan 1960-talets senare hälft fortsätter enligt prognosen med vissa avvikelser. Inom skogsbruket t. ex. bedöms sysselsättningen minska snabbare än under de båda tidigare femårsperioderna. Nedgången inom byggnadssektorn, som har varit kraftig under åren 1970—1972, bedöms fortsätta om än i något dämpad takt.
För industrin antas produktivitetsökningen komma att fortsätta i hög takt (7,8 20 per år), bl. a. beroende på den outnyttjade reserv som beräknas i utgångsläget (år 1972). Under 1960-talet ökade produktiviteten med ca 8 4 per år, och under åren 1970—1972 med 5 9 per år.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 23
Samtidigt har man, som redan sagts, pekat på vissa faktorer som gör det troligt att ökningen blir lägre. |
Inom industrin i dess helhet skulle produktionen enligt prognoserna öka med 6,7 %6 per år under perioden 1972—1977. Även denna relativt kraftiga ökning skall ses mot bakgrund av att utvecklingen har varit svag under perioden 1970—1972 (1 42 mot av LU 70 antagna 5 <o årlig ökning).
Relationen mellan varuproduktion och tjänsteproduktion nådde redan för flera år sedan den punkt där antalet i tjänstesektorn sysselsatta är större än i industrin. Den beräknade produktivitetsstegringen inom industrin väntas medföra en fortsatt nedgång i industrisysselsättningen, trots en betydande ökning av produktionen. Industrin torde emellertid även i fortsättningen komma att spela en nyckelroll i den svenska ekonomin. En allt effektivare varuproduktion fungerar i det övergripande perspektivet som en resursskapande faktor i det att den utgör basen för expansion av andra, mer arbetsintensiva näringsgrenar. Härtill kommer industrins betydelsefulla roll i det regionalpolitiska perspektivet. De stimulerande effekterna av en viss ökning av industrisysselsättningen kan väntas vara avsevärt större än effekterna av en lika stor ökning av sysselsättningen inom andra branscher.
Tjänstesektorns beräknade tillväxt sker till största delen inom gruppen offentliga tjänster, där ökningen bedöms bli kraftigare än under perioden 1965—1970. I LU 70 beräknades antalet sysselsatta inom nämnda grupp öka med 185 000 personer under perioden 1970—31975, vilket var 3/4 av den beräknade totala sysselsättningsökningen. Under åren 1970— 1972 har antalet sysselsatta personer i offentlig tjänst fortsatt att öka starkt men produktionsökningen har avtagit. För hela den offentliga scktorn var den årliga ökningen i produktion drygt 4 96 under perioden 1970—1972 mot nära 6 §e för perioden 1965—1970.
Enligt nu gjorda beräkningar för perioden 1972—1977 kommer produktionen av offentliga tjänster att öka med ca 4 2 per år. Denna ökningstakt är ungefär oförändrad jämfört med vad som angavs i LU 70. Nedrevideringar av produktionsökningen inom bl. a. utbildningen och försvaret motsvaras sålunda av upprevideringar för socialvården och rättsväsendet.
Arbetsmarknaden under år 1973 m. m.
Den förbättrade konjunkturen under år 1973 har avspeglats i sysselsättningsutvecklingen. Minskningen i männens sysselsättning under de föregående åren som tidigare har berörts har under år 1973 bromsats upp och t. o. m. övergått i en sysselsättningsökning under årets senare del. För kvinnornas del har ökningen i antalet sysselsatta fortsatt. Under tredje kvartalet visar arbetskraftsundersökningarna också på en be-
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 24
tydande ökning av antalet personer i arbetskraften. Detta tillskott till arbetskraften har till stor del kunnat beredas sysselsättning. För det nämnda kvartalet redovisas 8000 fler män och 34000 fler kvinnor sysselsatta jämfört med motsvarande tid året dessförinnan. Detta framgår av följande tabell som visar talen för tredje kvartalet åren 1970— 1973.
Antalet personer i arbetskraften och sysselsatta enligt AKU under 3:e kvartalet åren 1970—-1973 (tusental)
| År | I arbetskraften totalt därav kvinnor totalt därav kvinnor | Sysselsatta |
| 1970 | 3965 1559 | 3 909 1526 |
| 1971 | 3 9296 1596 | 3 894 1 546 |
| 1972 | 4004 1 621 | 3 899 1569 |
| 1973 | 4035 1650 | 3 940 1603 |
I fråga om invandringen har betydande förändringar inträtt. Under år 1970 redovisades ett invandringsöverskott på nära 50 000 personer, vilket under år 1971 reducerades till 3 000 personer. Under år 1972 registrerades en nettoutvandring på 6 700 personer och för år 1973 beräknas nettoutvandringen bli av samma omfattning. Antalet arbetsanmälda utländska medborgare har emellertid ökat under år 1973 och även antalet meddelade arbetstillstånd har varit större än föregående år. Även med reservation för brister i statistiken kan de angivna siffrorna tolkas som ett utslag av ökad sysselsättningsgrad bland de i landet bosatta utländska medborgarna, något som i sin tur ligger i linje med den allmänna bilden av förbättrad sysselsättning.
Efterfrågan på arbetskraft ökade under senare delen av år 1972 och avsåg då främst yrkesutbildad arbetskraft. Under år 1973 förstärktes denna tendens och under senare delen av året avsåg den ökade efterfrågan även inte yrkesvan arbetskraft. Emellertid kan man konstatera en viss eftersläpning i efterfrågan på arbetskraft i förhållande till andra tecken på konjunkturuppgång. Orderingången och produktionen inom exportindustrin ökade sålunda mycket kraftigt redan under första delen av år 1973. En under konjunkturnedgången vidmakthållen produktionskapacitet torde utgöra en del av förklaringen till denna eftersläpning. Redan under år 1972 kunde man således i statistiken över meddelade varsel om nedläggningar och driftinskränkningar avläsa en strävan från företagen att behålla sin personal.
Utvecklingen av efterfrågan på arbetskraft kan studeras i arbetsförmedlingarnas statistik över vid månadens mitt obesatta platser samt över det totala antalet under månaden 'nyanmälda lediga platser. Som ett mått på aktiviteten på arbetsmarknaden och därmed konjunkturläget -
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarkzadsdepartementet 25
torde den senare redovisningen vara av särskilt intresse. Jämfört med år 1972 var ökningen i antalet nyanmälda lediga platser under första delen av år 1973 obetydlig. Först under scnare delen av år 1973 ökade antalet nyanmälda lediga platser påtagligt. Framför allt redovisades en stark ökning i efterfrågan på arbetskraft inom tillverkningsindustrin. Även antalet obesatta platser vid månadens mitt visade cn likartad utveckling under året. En markant ökning i efterfrågan på arbetskraft inträffade efter semestrarna och antalet kvarstående lediga platser vid månadens mitt var under andra halvåret 1973 drygt 20 96 högre än under motsvarande period ctt år tidigare. Statistiken kan sannolikt tolkas så att den växande efterfrågan har åtföljts av ökade svårigheter att tillsätta platserna, varför dessa redovisas som obesatta under något längre tid. Regionalt förelåg under år 1973 en något splittrad bild. Efterfrågan på arbetskraft ökade först i södra och mellersta delarna av Jandet med undantag till en början för storstadsområdena och speciellt stockholmsområdet, som först under andra delen av året har fått en klar efterfrågeökning.
Utveckiingen framgår av följande tabell och diagram.
Kvarstående lediga platser. Kvartalsgenomsnitt av mittmånadsdata
| 1970 | 1971 | 1972 | 1973 | |
| 1:a kv | 57 000 | 35 000 | 26 000 | 26 000 |
| 2:a kv | 78 000 | 47 000 | 41 000 | 42 000 |
| 3:e kv | 66 0090 | 36 000 - 34 000 | 38 000 | |
| 4:e kv | 47 009 | 26 000 | 26 000 | 35 000 |
Till arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser åren 1971-1973
1000-ta! piatser 1971 1972 12973
”] 208
Sanninga yrken induatrierbete
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 26
Ökningen i efterfrågan på arbetskraft kan utläsas också i konjunkturinstitutets kvartalsvisa barometerundersökningar för industrin och byggnadsverksamheten. Vid undersökningstillfället i september 1973 uppgav sålunda 47 4 av industriföretagen brist på yrkesarbetare och 18 46 brist på andra arbetare. Därmed noterades de högsta bristtalen beträffande dessa kategorier av arbetskraft sedan december 1970. Någon brist på tjänstemannapersonal inom industrin har enligt konjunkturbarometern praktiskt taget inte förekommit sedan år 1971. Inom byggnads- och anläggningsverksamheten noterades i september 1973 ökad brist på främst träarbetare medan bristen på övrig arbetskraft inom denna sektor var fortsatt begränsad. Även bland varuhandelsföretagen redovisades synnerligen låga bristtal i september 1973.
Som tidigare framhållits har antalet personer som har berörts av varsel om nedläggningar eller driftinskränkningar legat på en klart lägre nivå under år 1973 än under de båda åren dessförinnan. De sektorer som redovisar den kraftigaste minskningen i antalet varselberörda är gruv-, metall- och verkstadsindustrin, medan pappers-, massa- och grafisk industri samt livsmedelsindustri redovisar fler varselberörda personer under år 1973 än år 1972. Den positiva utvecklingen hänför sig till industrigrenar med stor andel manlig arbetskraft.
Följande diagram ger en bild av omfattningen av antalet personer som har berörts av varsel under de tre senaste åren.
Varsel om personalinskränkningar (samtliga berörda)
A 5000 :
4000 +
1971 3000 +
20004
10004
Prop, 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 27
Arbetslösheten enligt AKU låg varje kvartal under år 1973 på en något lägre nivå än föregående år. Ser man på utvecklingen över året finner man att nedgången i arbetslösheten blivit alltmer markerad under senare delen av året, vilket stämmer väl överens med den positiva utvecklingen av antalet lediga platser. Den säsongmässiga uppgången i arbetslöshetstalen uteblev celler var klart mindre under hösten samtidigt som sysselsättningssiffrorna visade en stabil, positiv utveckling. Minskningen i arbetslösheten har till största delen hänfört sig till män. Även de månader när arbetslösheten totalt sett har minskat, har en ökning kunnat konstateras för kvinnornas del. Arbetsförmedlingens statistik pekar på samma utveckling.
Antalet arbetslösa enligt AKU, fördelat på kön och ålder (tusental)
År Ungdomar Män över 25 år Kvinnor över Samtliga
under 25 år 25 år
1:a 2:a 3:e 1:a 2:a 3:e la 2:a 3:e 1:a 2:a 3:e
kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv.
1972 42 32 43 50 38 34 31 26 29 122 95 106 1973 37 28 40 49 35 29 33 24 25 119 87 94
Bland de arbetslösa i åldrarna 25—74 år var under vissa månader andelen kvinnor större än andelen män. Även av de arbetslösa ungdomarna var en stor andel kvinnor. Som exempel kan nämnas att av de arbetslösa under 25 år i september 1973 var nära två tredjedelar kvinnor. Den ökande andelen kvinnor bland de arbetslösa är ett karakteritiskt drag i de senaste årens utveckling. Samtidigt bör dock uppmärksammas att sysselsättningen för kvinnor har ökat, varför ökningen av arbetslösheten är uttryck för en ökad tillströmning av kvinnor till arbetsmarknaden.
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementct 28
Antalet arbetslösa i procent av antalet personer i arbetskraften enligt
AKU åren 1971—21973
4
ungdomar
s .
so - kvinnor
I samtliga
1 ÅL 2
JEMAMJJASONDJFMAMJJASONDJFMAMJJASOND
1971 1972 1973
Arbetslösheten i procent i olika åldersgrupper enligt AKU
| Åldersgrupp | 3:e kv 1971 | 3:e kv 1972 | 3:e kv 1973 |
| 16—24 år | 5,2 | 6,0 | 5,6 |
| 25—44 ” | 2,0 | 2,1 | 1,7 |
| 45—54 | L5 | 13 . | 12 |
| 55—64 ” | 2,2 | 2,0 | 2,0 |
| 65—74 ” | 3,5 | 3,0 | 1,6 |
| 16—74 ” | 2,5 | 2,6 v | 2,3 » |
I många län har kvinnorna utgjort mer än halva antalet arbetslösa. Denna utveckling har gjort sig starkt gällande särskilt i skogslänen.
Av följande diagram som avser perioden 1970—1973 framgår den förut beskrivna tendensen klart.
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 29
Arbetslösa kvinnor i procent av samtliga arbetslösa
fo
A
304 == 777 DER a
25 Urs od
204 Mo
1034 HH «4
(0) | nn nn I
LäLd
J FM A MJ J AA S ON D
Arbetsförmedlingarnas statistik över arbetslösheten visar en utvecklingsbild som i stort sett överensstämmer med AKU. Det bör observeras att en allt större andel av de i AKU registrerade arbetslösa uppger att de söker arbete genom arbetsförmedlingen. AMS har beräknat att denna utveckling medfört en höjning av antalet hos arbetsförmedlingarna registrerade arbetslösa med ca 5 000 under perioden juni 1971—juni 1973. Samtidigt finner man att antalet icke arbetslöshetsförsäkrade arbetslösa har ökat under en längre tid. Även denna utveckling tyder på att nytillträdande på arbetsmarknaden i allt högre grad söker sig till arbetsförmedlingen. Det förbättrade konjunkturläget fick under senare delen av år 1973 till effekt att ökningen av icke-försäkrade arbetslösa avstannade, Den kraftigaste effekten av högkonjunkturen finner man dock i fråga om arbetslösheten bland kassamedlemmar. Detta innebär att arbetslösheten, även när efterfrågan på arbetskraft ökar, ligger kvar på en förhållandevis hög nivå för de grupper som inte har etablerat sig på arbetsmarknaden, dvs. framför allt kvinnor och ungdomar med besgränsad eller ingen arbetserfarenhet. Detta gäller även för äldre, ortsbundna och handikappade.
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 30
Vid arbetsförmedlingarna registrerade arbetslösa vid skilda tidpunkter och inom skilda åldersgrupper År Febr. Maj Aug. Nov. 1971
| —24 år | 8 400 | 9 000 | 11 400 | 17 200 |
| 25—59 år | 32 400 | 27 800 | 26 800 | 36 400 |
| 60— år | 18 900 | 16 800 | 15 000 | 17 700 |
| Samtliga | 59 700 | 53 600 | 53 200 | 71 300 |
| —24 år | 16 500 | 12 300 | 14 600 | 18 400 |
| 235—59 år | 44 300 | 32 100 | 30 900 | 36 100 |
| 60— år | 19 900 | 17 200 | 16 100 | 18 100 |
| Samtliga | 80 800 | 61 600 | 61 700 | 72 300 |
| -—24 år | 16 900 | 12 100 | 15 400 | 15 500 |
| 25-—59 år | 46 100 | 32 100 | 28 700 | 30 000 |
| 60— år | 19 900 | 16 600 | 15 300 | 17 800 |
| Samtliga | 82 900 | 60 800 | 59 400 | 63 300 |
Sysselsättningspolitiska åtgärder. Den uppgång i konjunkturen som blev allt mera påtaglig under senare delen av år 1972 kom till uttryck i sänkta arbetslöshetstal först efter någon fördröjning. Antalet arbetslösa låg sålunda kvar på en osedvanligt hög nivå långt in på år 1973. Under senare delen av år 1972 vidtogs en rad åtgärder i syfte att öka sysselsättningen och att förbereda arbetsmarknaden för den kommande konjunkturuppgången. Anslagen till beredskapsarbeten ökades med sammanlagt 900 milj. kr. och statsbidragen till kommunala beredskapsarbeten höjdes för tiden fram till den 30 april 1973. Omfattande tidigareläggningar av statliga byggen och sjukhusbyggen beslutades. Särskilda skatteavdrag infördes i syfte att stimulera industrins investeringar i byggnader och det tidigare införda skatteavdraget för företagens investeringar i maskiner och andra inventarier höjdes och fick förlängd giltighet. Begränsningarna i fråga om byggnadstillstånd för flertalet s. k. oprioriterade byggen avskaffades temporärt.
Åtgärderna inriktades särskilt på att underlätta utträdet i arbetslivet för nytillträdande på arbetsmarknaden, dvs. ungdomar och tidigare hemarbetande kvinnor. Ett särskilt utbildningsgstöd infördes sålunda till företag som anställde och utbildade särskilt ungdomar och kvinnor och möjlighet öppnades för ungdomar i ålder 18—19 år att genomgå cen särskild arbetsmarknadskurs med praktik inom arbetsmarknadsutbildningens ram. Arbetsmarknadsutbildningens resurser vidgades för att öka de arbetssökandes möjligheter att hävda sig vid den ökning i efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft som en konjunkturuppgång medför. Särskilda insatser vidtogs också för att öka tillgången på yrkesutbildad arbetskraft inom vårdsektorn.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 31
I december 1973 fattades beslut om vissa ekonomisk-politiska åtgärder som delvis hade samma syfte som de under år 1972 vidtagna åtgärderna. Sålunda utökas arkivarbetena och uppskattningsvis 10 000 nya arbetstillfällen skapas inom den kommunala servicesektorn. Vidare innebär åtgärderna betydande stimulans inom byggsektorn dels genom ökade resurser för beredskapsarbeten och ordinarie vägbyggande, dels genom ökat byggande av barnstugor, skolor, reningsverk m. m.
Sysselsättningsstimulansen inriktas framför allt på kvinnor och ungdomar samt på tjänstesektorn och byggsektorn. Genom riksdagsbeslutet kombineras angelägna åtgärder för att förbättra samhällets service med sysselsättningsskapande åtgärder.
Liksom under tidigare år har de direkt sysselsättningsskapande åtgärderna under år 1973 varit särskilt inriktade på byggsektorn. Bakgrunden härtill är den försämring i sysselsättningen inom denna sektor som blivit en följd av nedgången i bl. a. bostadsbyggandet. Som cn följd av dessa åtgärder har arbetslösheten bland byggnadsarbetare legat på en klart Jägre nivå än de båda föregående åren.
Antalet sysselsatta i branschen har emellertid fortsatt att minska, vilket klart framgår av arbetskraftsundersökningarnas redovisning men också av byggnadsarbetareförbundets medlemsstatistik. I inte obetydlig utsträckning är det yngre och välutbildade personer som lämnar byggbranschen.
Under år 1973 har byggarbetsmarknadens problem behandlats av den i slutet av år 1972 tillsatta byggarbetsgruppen! som har lagt fram två promemorior (Ds In 1973: 2 och 1973: 10) Sysselsättningen på byggarbetsmarknaden 1973—1974. Gruppen konstaterar i den första promemorian att minskningen i bostadsbyggandet och nedgången i de kommunala investeringarna tillsammans med en fortsatt snabb rationalisering samt en mindre gynnsam fördelning på yrkesgrupper inom byggnadsarbetarkåren innebär risker för en betydande arbetslöshet och en snabb nedgång i sysselsättningen, om inte åtgärder vidtas under i varje fall en övergångsperiod. Gruppen menar att kåren inte får minska i alltför snabb takt. För att få till stånd en mer balanserad nedgång har gruppen föreslagit cn rad åtgärder. Bland dessa förslag ingår tidigareläggning av offentligt byggande, inte minst vägbyggande, samt ökat statligt stöd till ombyggnads- och sancringsverksamhet. Vidare har gruppen föreslagit fortsatta satsningar på miljövårdsbyggandet, fortsatt hög nivå på beredskapsarbetena samt höjd planeringsberedskap hos stat och kommuner. Samtidigt med dessa byggstimulerande åtgärder borde fackorganisationer och arbetsmarknadsverket gemensamt gå ut med
1 Generaldirektören G. Rune Berggren, ordförande, överdirektören Gunnar Andersson, byråchefen Magnus Elison, departementssekreteraren Erling Jacobsson, tillika sekreterare, andre förbundsordföranden Börje Jönsson och direktören Gunnar Olofgörs. I de sakkunnigas arbete har även sekreteraren Ulf Westerberg deltagit.
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 32
intensifierad information till byggnadsarbetarna om vidareutbildningsmöjligheter och övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder som samhället erbjuder.
I sin andra promemoria har gruppen kompletterat sina tidigare förslag. Sålunda bör byggfrågorna under en tid framöver prioriteras hos beslutande lokala, regionala och centrala myndigheter, handläggningen av bl.a. statliga byggnadsärenden förenklas så att sysselsättningsaspekter (säsongstyrning) bättre kan tillgodoses och vissa konkreta arbetsuppgifter av betydelse för svensk byggexport påskyndas.
Byggarbetsgruppens förslag har legat till grund för flera av regeringens åtgärder inom byggsektorn under år 1973. Den stimulans för byggsektorn detta har inneburit torde i väsentlig mån ha bidragit till att arbetslösheten har kunnat dämpas.
De byggstimulerande åtgärderna kunde väntas få effekt endast om rekryteringen till branschen reglerades. En sådan reglering infördes genom den av förra årets riksdag antagna lagen (1973: 160) om anställning av arbetskraft för byggnadsarbete. Lagen, som gäller till utgången av juni 1974, ålägger arbetsgivare som vill anställa arbetstagare utan utbildning eller erfarenhet inom byggnadsbranschen att först vända sig till arbetsförmedlingen.
När investeringarna inom byggnadsbranschen minskar, får det snabbt återverkan också på andra grupper än byggnadsarbetarna. Även konsulternas arbetsmarknad har berörts av utvecklingen, och byggarbetsgruppens förslag tog sikte även på denna grupp av arbetstagare. En särskild arbetsgrupp med företrädare för AMS och konsulternas organisationer har under år 1973 arbetat med denna delsektor. Gruppeua har i en rapport redovisat vissa förslag som AMS styrelse har ställt sig bakom. Vissa av dessa förslag har förverkligats. Det gäller t. ex. vidgade ekonomiska ramar för det statliga stödet till kommunernas projektering samt vidgningen av stödberättigad kommunal projektering till att omfatta även viss förberedande projektering. Även byggarbetsgruppen har lagt vikt vid dessa åtgärder. Vidare har genom AMS försorg vissa åtgärder inriktade på arbetskraften inom konsultsektorn (utbildning och information) kunnat komma till stånd eller planläggas.
Av tidigare redovisning har framgått att behovet av sysselsättningsstimulerande åtgärder varit särskilt markerat inom vissa branscher och för vissa grupper på arbetsmarknaden. Under konjunkturnedgången 1971—-1972 inriktades åtgärderna i större utsträckning än tidigare även på de södra och mellersta delarna av landet. De allmänna beredskapsarbetena ökade t.ex. i omfattning och bedrevs över hela landet. En betydande stimulans gavs åt industrin för att riskerna för friställningar och driftinskränkningar skulle minskas. I takt med konjunkturuppgången har insatserna under år 1973 alltmer inriktats på grupper och regioner som inte i märkbar mån har berörts av konjunkturuppgången.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet = 33
Denna konjunkturbetingade anpassning av åtgärderna har tagit sig uttryck bl.a. i ökning av beredskapsarbeten för äldre, ortsbunden celler handikappad arbetskraft, ökning av antalet arkivarbetsplatser och fortsatta ansträngningar att ge kvinnor och ungdomar arbete på öppna marknaden. Arbetsmarknadsutbildningen har hållits på fortsatt hög nivå och möjligheterna till arbetsplacering efter genomgången utbildning bör nu öka även för äldre arbetstagare och andra grupper som har en svag ställning på arbetsmarknaden. .
Arbetsmarknadspolitikens olika medel har utnyttjats för att svara mot de förändrade behov som har trätt i förgrunden. Inom arbetsmarknadsutbildningens ram har alltmer differentierade behov av kurser kunnat tillgodoses. För kvinnornas del har den allmänna arbetsförberedande utbildningen kommit att spela en viktig roll. I fråga om val av yrkesutbildning visar sig emellertid de traditionella, könsbundna attityderna starka även inom arbetsmarknadsutbildningen. Särskilda kurser för ungdomar har tillkommit. Det under år 1972 beslutade särskilda utbildningsstödet, den s.k. femkronan, har tillämpats under hela år 1973 och får tillämpas även under år 1974. Beredskapsarbetenas breddning har fortsatt. Arbeten inom tjänste- och servicesektorn har således ökat kraftigt. I arbeten av detta slag sysselsattes under en stor del av år 1973 mer än 5 000 personer och under juni månad var antalet 8 000 personer. De särskilda åtgärder som prövades inom vårdsektorn och som innebar en kombination av utbildning och beredskapsarbeten har visat sig vara en lämplig väg att dels öka anställningstryggheten för redan anställda som har enbart praktik, dels ge ett inte obetydligt antal personer möjlighet att arbeta inom sjukvårdssektorn. Verksamheten har förlängts och får bedrivas till utgången av mars 1975.
Utvecklingen under det senaste året har med särskild skärpa visat betydelsen av en väl fungerande och väl dimensionerad arbetsförmedlingsorganisation. Det gäller allmänt för att åstadkomma den nödvändiga anpassningen mellan arbetssökande och lediga platser men i synnerhet för att skapa förutsättningar för de äldre, de handikappade och övriga svårplacerade att få anställning. Besluten om förstärkning av arbetsförmedlingarnas personal och de organisatoriska förändringar som har genomförts inom förmedlingen under senare tid har i hög grad haft till syfte att stärka dessa gruppers ställning på arbetsmarknaden. Det förhållandet att det finns ett betydande antal lediga platser samtidigt som det finns ett stort antal arbetssökande utgör bakgrunden till beslutet förra året att under år 1974 ställa särskilda lönemedel till AMS förfogande för att med särskilt anställd personal genomföra en kampanj i syfte att påverka arbetssökandes och arbetsgivares önskemål så att de arbetssökande kan beredas anställning på de lediga platserna (prop. 1973: 165 s. 45, FiU 1973: 40, rskr 1973: 344).
3 Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bil. 13
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 34
Omfattningen av vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder åren 1971— 1973
Tids- Antal personer som Genomsnittligt antal personer i period = fålt flyttningsbidrag
arbetsmarknadsutbild- — allm. beredskaps- särsk. beredskaps-
ning arbete arbete
1971 1972 1973 1971 1972 1973 1971 1972 1973 1971 1972 1973
1 kv 5600 5600 5700 469500 52700 54300 3500 29700 17 800 14 400 13 100 23 900 2 kv 5800 5900 5900 37300 42900 46500 4500 26800 19 600 12 800 13 400 23 500 3 kv 7100 6600 7000 26600 28800 31300 3300 8600 7400 11400 10900 15 000 okt.-nov. 3 800 3700 4200 46300 47100 52500 5900 8900 8700 17 500 15 800 17 400
Som anmäldes i 1973 års statsverksproposition (prop. 1973:1 bil. 13 s. 26) har en särskild sakkunnig utrett frågan om fortsatta välfärdsundersökningar. I promemorian (Ds In 1972: 17) Forskning om välvärden och dess fördelning i Sverige presenterades vissa förslag om dels den organisatoriska formen för, dels uppläggningen av fortsatta välfärdsundersökningar. Promemorian har remissbehandlats. På Kungl. Maj:is uppdrag har institutet för social forskning sedermera, efter samråd med statistiska centralbyrån, överlämnat förslag till den fortsatta välfärdsforskningens inriktning på olika välfärdskomponenter samt hur dessa skall belysas. Vidare har centralbyrån lagt fram förslag om undersökningar av levnadsförhållandena i samhället. När det gäller uppläggningen och inriktningen av arbetet finns olikheter mellan de båda myndigheternas uppfattning.
Chefen för finansdepartementet har vid sin anmälan av anslaget Statistiska centralbyrån: Statistik, register, prognoser förordat en successiv utveckling och utvärdering av olika välfärdskomponenter i enlighet med vad centralbyrån föreslagit. Ett nära samarbete bör därvid komma till stånd med berörda konsumenter. Som statistiska centralbyrån har förutsatt kommer den att ha ansvaret för planering och genomförande av statistikproduktionen medan institutet för social forskning kommer att bedriva forskningsverksamhet och utveckla forskningsmetoder på området. Det blir därför naturligt att statistiska centralbyrån och institutet för social forskning samarbetar så att forskningsresultaten successivt tillgodoförs arbetet med undersökningarna av levnadsförhållandena.
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 35
Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten under budgetåret 1974/75
Innan jag redogör för mina förslag i fråga om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten under budgetåret 1974/75 vill jag först anmäla dels en inom inrikesdepartementet upprättad promemoria (Ds In 1973: 3) Principer för förmedlingsverksamheten vid de offentliga arbetsförmedlingskontoren samt över denna avgivna remissyttranden, dels en från Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) inkommen framställning som har formen av ett arbetsmarknadsprogram för akademikerna samt över framställningen avgivna remissyttranden, dels en skrivelse till regeringen från delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor med vissa förslag till särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt över skrivelsen avgivna remissyttranden.
Departemenispromemorian (Ds In 1973: 3)
Den grundläggande principen för förmedlingsverksamheten vid de offentliga arbetsförracdlingskontoren finns intagen i 4 § arbetsmarknadskungörcisen (1966: 368, omtryckt 1972: 300, ändrad senast 1973: 832). Den lyder: ”Vid arbetsförmedling skall eftersträvas att varje arbetsgivare får bästa möjliga arbetskraft och varje arbetssökande det arbete som är lämpligast för honom.” Bestämmelsen har, med väsent- Jigen samma innehåll, varit intagen i författningar om offentlig arbetsförmedling alltsedan år 1907.
Frågan om förmedlingsverksamhetens inriktning togs upp av inrikesutskottet år 1971 i dess betänkande (InU 1971: 33) över två motioner om arbetsmarknadspolitiken. I den cna motionen (1971: 109) hade begärts en utredning av' arbetsmarknadspolitiken som fördelningspo-
betsförmedlingens målsättning och arbetssätt borde därvid övervägas. Kritik hade enligt motionen riktats särskilt mot arbetsförmedlingens dubbla mål enligt 4 § arbetsmarknadskungörelsen. Den neutralitet som här åsyftas mellan två parter med väsentligt olika styrka på arbetsmarknaden blev i realiteten ett stöd för den starkare parten, arbetsgivaren. Denna ”förmenta neutralitet” mellan arbetsgivare och arbetstagare borde enligt motionen därför uppges.
Frågan om arbetsförmedlingens neutralitet hade tagits upp även i den andra motionen (1971: 1113). Den målsättning för arbetsförmedlingsverksamheten som uttrycks i 4 8 arbetsmarknadskungörelsen inne-
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 36
bar enligt motionen att verksamheten skulle tjäna två sinsemellan oförenliga strävanden: individens strävan att få det arbete som är lämpligast för honom och arbetsköparens intresse att få elitmänniskor uttryckt i termen ”bästa möjliga arbetskraft”. Denna bestämmelse borde enligt motionen utgå ur arbetsmarknadskungörelsen. Vidare borde en allmän översyn av instruktionerna för arbetsförmedlingen ske:
Beträffande frågan om arbetsförmedlingens ställning som opartiskt informationsorgan på arbetsmarknaden förklarade sig utskottet inte ha ifrågasatt någon ändring av arbetsförmedlingens neutralitet i förhållande till arbetsgivare och arbetstagare. Detta hindrade emellertid inte att arbetstagarens möjligheter att göra sig gällande kunde förbättras inom ramen för nuvarande förmedlingsprinciper. Utskottet pekade särskilt på vikten av en väl utbyggd information beträffande arbetsplatser och arbetsvillkor etc. som statsmakterna tidigare hade tagit ställning för. Beträffande utformningen av 4 § arbetsmarknadskungörelsen uttalades följande: ”Utskottet är införstått med behovet av en författningsmässig reglering som allmänt anger förmedlingsarbetets inriktning men kan inte underlåta att ifrågasätta om regeln numera ger ett helt adekvat uttryck för arbetsförmedlingens serviceskyldighet gentemot arbetsgivare och arbetstagare mot bakgrund av de stora förändringar som inträtt i fråga om arbetsförmedlingsarbetets innehåll och metodik. Vad utskottet anfört i denna fråga bör ges Kungl. Maj:t till känna.”
I utskottets betänkande berördes inte närmare en aspekt på neutralitetsfrågan som hade tagits upp i den förstnämnda av de båda här refererade motionerna, nämligen frågan om arbetsförmedlingens service till företag med dåliga arbetsförhållanden. I motionen crinras bl. a. om att AMS år 1969 i ctt cirkulärmeddelande till länsarbetsnämnderna hade bemyndigat dessa att med företag med onormalt hög personalomsättning i första hand ta upp överläggningar om åtgärder för att söka minska arbetskraftsomsättningen och i andra hand, om sådana överläggningar ej ledde till resultat, minska servicen till företaget. Sedan detta cirkulärmeddelande hade anmälts till justitieombudsmannen, förklarade denne i beslut den 16 april 1971 att AMS hade överskridit sin kompetens genom att i tillämpningsföreskrifter meddela normer om prestationsavbrott i arbetsförmedlingens service. Sådana normer kunde enligt justitieombudsmannens uppfattning inte tillkomma på annat sätt än genom föreskrifter i arbetsmarknadskungörelsen eller genom annan av Kungl. Maj:t utfärdad kungörelse. AMS återkallade härefter cirkulärmeddelandet. I skrivelse den 18 juni 1971 hemställde AMS att Kungl. Maj:t måtte undanröja de formella hinder som begränsade möjligheterna att bl. a. anpassa arbetsförmedlingens service i förhållande till arbetsmarknadens krav och verkets personella och organisatoriska resurser.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 37
I promemorian konstateras att en väl fungerande offentlig arbetsförmedling är en av grundförutsättningarna för en politik som syftar till full sysselsättning. Sedan den grundläggande regeln för den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet kom till i början av 1900-talet har samhället ändrats radikalt, och ambitionsnivån inom social- och arbetsmarknadspolitiken har höjts. Den offentliga arbetsförmedlingen har förstärkts, och en rad nya medel har skapats för att hjälpa de enskilda arbetssökandena att få sysselsättning och för att stödja dem som trots allt står utan arbete.
Den offentliga arbetsförmedlingen är avgiftsfri och står öppen för alla som söker arbete eller arbetskraft. Om en arbetssökande inte kan få arbete via annonsmarknaden eller genom personliga kontakter, är han i allmänhet helt beroende av arbetsförmedlingen. För att komma i fråga för stöd genom arbetsmarknadspolitikens åtgärder måste man anmäla sig som arbetssökande vid arbetsförmedlingen. Skyldighet att stå till arbetsmarknadens förfogande gäller också för den som under arbetslöshet vill uppbära vissa former av ekonomiskt stöd. Behovet och beroendet av de tjänster som den offentliga arbetsförmedlingen erbjuder är således väsentligt större för dem som söker arbete än för dem som söker arbetskraft. |
Den omständigheten att arbetsförmedlingen har att ägna den största omsorgen åt de arbetssökande innebär enligt promemorian inte att den som söker arbetskraft genom förmedlingen skall drabbas av några begränsningar i den service som han väntar sig och har rätt att kräva. Det självklara häri framgår redan av att arbetsförmedlingen för att kunna anvisa de arbetssökande arbete på öppna marknaden är beroende av att en efterfrågan på arbetskraft finns anmäld hos förmedlingen och att denna efterfrågan riktar sig mot alla grupper som söker arbete genom förmedlingen. Arbetsgivarens intresse av att anmäla lediga platser till förmedlingen och lämna utförliga uppgifter om dem torde vara beroende av vilka förväntningar han har i fråga om arbetsförmedlingens service. Med de restriktioner som gäller enligt särskilda bestämmelser åvilar det och måste det således vara ett intresse för arbetsförmedlingen att så långt möjligt söka tillgodose föreliggande behov av arbetskraft i enlighet med arbetsgivarens önskemål. Enligt promemorian är det inte någon ändamålsenlig metod att försöka åstadkomma förbättringar av dåliga arbetsförhållanden, otillfredsställande personalpolitik o. d. genom att neka arbetsgivare den offentliga arbetsförmedlingens tjänster. Tvärtom kan en sådan åtgärd leda till en vidgad personalrekrytering vid sidan av den offentliga förmedlingen, till skada för de arbetssökande som skulle ha behövt stöd genom andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder än ren platsförmedling. I fall av den art som här avses är i stället en aktiv insats från för-
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarkaadsdepartementet 38
medlingens sida önskvärd i syfte att direkt påverka arbetsgivaren att förbättra förhållandena för de anställda. Härvid blir verksamheten med s. k. anpassningsgrupper aktuell, liksom de medel som kan komma att ställas till arbetsförmedlingens förfogande på grundval av de förslag som har lagts fram av utredningen rörande ökad anställningstrygghet och vidgad behörighet för arbetsdomstolen. Denna zktiva linje bör enligt promemorian prägla det fortsatta arbetet.
Det betcnas i promemorian att den offentliga arbetsförmedlingens möjligheter att lösa sin primära uppgift beror av att förmedlingen har goda kunskaper om arbetsmarknaden, de arbetssökande och de anställningar som erbjuds. Den centrala frågan är hur förmedlingen skall få kännedom om alla som söker arbete och om alla arbetstillfällen som bjuds samt hur ingående denna information skall vara.
Med utgångspunkt i de synpunkter som anläggs i promemorian på den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet dras följande slutsatser i fråga om förmedlingens allmänna uppgifter och dess ställning i förhållande till arbetssökande och arbetsgivare.
En utgångspunkt för att anordna offentlig arbetsförmedling har varit behovet att medverka tiil att knyta samman arbetssökande och lediga platser i det dubbla syftet att bereda arbetssökande sysselsättning och att tillgodose näringslivets behov av arbetskraft. Den offentliga förmedlingen har alltså både ett socialpolitiskt och ett allmänt ekonomiskpolitiskt (näringspolitiskt) mål. |
Det näringspolitiska målet dominerade länge förmedlingsarbetet i den meningen att man kvantitativt och kvalitativt godtog efterfrågan på arbetskraft sådan den bestämdes av arbetsgivaren. Som cen naturlig följd av detta synsätt inriktades ansträngningarna att nå det sociala målet på åtgärder för att anpassa de arbetssökande lokalt, yrkesmässigt och kvalitativt till efterfrågan. Åtgärder i detta syfte utnyttjas fortfarande i förmedlingsarbetet med stor framgång och det finns inte skäl att reducera detta samhäliets stöd när det gäller att ge de arbetssökande bättre förutsättningar på arbetsmarknaden. Tvärtom ökar skälen för att ytterligare koncentrera den fortsatta utbyggnaden av arbetsförmedlingens resurser på stödet till den i regel svagare parten i anställningssituationen, nämligen den arbetssökande.
Dessa åtgärder till de arbetssökandes stöd har cemellertid haft en prägel av passivitet så till vida som de har syftat och syftar till en anpassning av arbetskraften i olika hänseenden till efterfrågan. De nya medel som har ställts till arbetsförmedlingens förfogande under senare år har en mera aktiv karaktär. De siktar till att påverka arbetskraftsefterfrågan och möjligheterna för de arbetssökande att stå kvar i anställningar som de redan har. Detta markerar en ny inriktning av arbetsförmedlingens arbete och förstärker förmedlingens ansvar för verksamhetens sociala mål. Det förut nämnda förslaget till lagstiftning om
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 39
trygghet i anställningen för utvecklingen vidare efter dessa linjer. Åtskilliga av de medel som arbetsförmedlingen arbetar med tillgodoser uppenbart också det näringspolitiska målet. Även själva platsförmedlingen tjänar givetvis ett näringspolitiskt intresse. Något avkall på arbetsförmedlingens insatser för att tillgodose efterfrågan bör enligt promemorian inte komma i fråga.
Tyngdpunkten i den offentliga arbetsförmedlingens uppgifter har alltmer förskjutits mot insatser för att bereda arbete åt arbetssökande på den öppna arbetsmarknaden. Denna utveckling kan enligt promemorian knappast behandlas som en fråga om opartiskhet eller ”neutralitet” mellan två motstående parter, den arbetssökande och arbetsgivaren.
På grundval av det som har sagts i det föregående framhålls det till slut i promemorian att arbetsförmedlingens s.k. gyllene regel i 4§ arbetsmarknadskungörelsen i dess nuvarande form inte Jäingre ger ett vare sig fullständigt eller adekvat uttryck för förmedlingens uppgifter.
Huvuduppgifterna vid arbetsförmedling synes i stället kunna uttryckas på följande sätt:
”Vid arbetsförmedling skall lämnas fullständig och objektiv information i alla avseenden som har betydelse för arbetssökande resp. arbetsgivare.
I förmedlingsarbetet skall särskilt eftersträvas
att den arbetssökandes arbetsönskemål och arbetsförutsättningar klarläggs,
att de arbetsmarknadspolitiska medel som står till förfogande utnyttjas för att bereda den arbetssökande möjlighet att ta arbete av det slag som bedöms lämpligt med hänsyn till sökandes önskemål och förutsättningar,
att arbetsgivare anvisas arbetssökande som bedöms ha förutsättningar att fullgöra arbetsuppgifter som är förbundna med lediganmilda anställningar,
att samarbete kommer till stånd med arbetsgivare i syfte att främja arbetsförhållandenas anpassning till de arbetssökandes förutsättningar.”
Remissyttranden över departementspromemorian (Ds In 1973: 3)
Remissyttranden över promemorian har avgetts av justitiekanslern, Svea hovrätt, kammarrätten i Stockholm, överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, statens järnvägar, statens avtalsverk, statens personalpensionsverk, statens personalnämnd, universitetskanslersämbetet (UKA), skolöverstyrelsen (SÖ), arbetsdomstolens ordförande, AMS, statens handikappråd — som har bifogat yttrande från riksförbundet mot allergi —, förhandlingsutredningen, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, SAF, Sveriges redareförening, Statsföretagens förhandlingsorganisation (SFO),
Frop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 40
Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO), LO, Svenska byggnadsarbetareförbundet, Svenska fabriksarbetareförbundet, Svenska lantarbetareförbundet, Svenska metallindustriarbetareförbundet, Svenska skogsarbetareförbundet, TCO, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) och Statstjänstemännens riksförbund (SR) gemensamt, ILOkommittén, Sveriges personaladministrativa förening, Handikappförbundens centralkommitté (HCK) och Sveriges advokatsamfund.
Skogs- och lantarbetsgivareföreningen, Föreningen skogsbrukcets arbetsgivare och Bankinstitutens arbetsgivareorganisation har instämt i SAF:s yttrande, medan Handelsanställdas förbund hänvisar till LO:s yttrande.
Det övervägande antalet remissinstanser ansluter sig i huvudsak till eller har ingen erinran mot promemorians förslag till ny formulering av 48 arbetsmarknadskungörelsen.
LO erinrar först om att organisationen tidigare har. konstaterat att den formella neutralitet som gäller för arbetsförmedlingens arbete i realiteten innebär att den starkare parten, arbetsgivaren, har ett företräde framför den arbetssökande. Den inledande meningen i promemorians förslag bör enligt LO kompletteras så att det framgår att förmedlingen både skall inhämta och lämna fullständig och objektiv information i samverkan med arbetsmarknadens parter. Vissa av attsatserna bör vidare formuleras om. Med syftning på den tredje att-satsen hävdar organisationen att det grundläggande för förmedlingsarbetet inte längre är att arbetsgivare anvisas arbetssökande utan att arbetssökande erbjuds lediga platser.
Enligt LO:s mening strider det vidare mot inriktningen av arbetsförmedlingens verksamhet att i bedömningen av cen persons förutsättningar att utföra en arbetsuppgift enbart utgå från arbetsgivarens krav. Arbetsgivarens önskemål om arbetskraft måste anpassas till det arbetskraftsutbud som finns. En sådan anpassning kan ske genom det samarbete mellan fackliga organisationer, arbetsgivare och arbetsförmedling som lagförslaget om anställningsfräimjande åtgärder syftar till att etablera. Detta bör klart komma till uttryck i arbetsmarknadskungörelsen. Den tredje att-satsen bör därför ha följande lydelse: ”att då arbetssökande erbjuds ledig plats, bedöms förutsättningarna att fullgöra arbetsuppgifterna i förekommande fall i samförstånd med arbetsgivare och fackliga organisationer.” LO föreslår vidare att den sista att-satsen formuleras sålunda: ”att samarbete skall komma till stånd med både arbetsgivare och fackliga organisationer.”
Svenska byggnadsarbetareförbundet anser att arbetsförmedlingen rutinmässigt bör informera om det relativa löneläget i det företag där den arbetssökande överväger att söka anställning samt om personalomsättningens omfattning och struktur. Den arbetssökande bör ges möjlighet att bedöma en eventuell arbetsgivares personalpolitik. Detta kan
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 41
1. ex. ske genom att fackförening inhämtar kunskap av denna art bland de anställda och ges rätt att delge arbetssökande denna information via bl. a. arbetsförmedlingen.
TCO menar att den ändring som föreslås är nödvändig, om den särskilda lagstiftningen till stöd för äldre arbetskraft och arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga skall få önskad effekt.
SACO och SR understryker i sitt gemensamma yttrande att den formella ändringen av 4 § inte får tas till intäkt för ytterligare inskränkningar i arbetsförmedlingens primära åliggande, nämligen att förmedla arbeten.
Svenska landstingsförbundet understryker att om arbetsförmedlingens roll som centralt informations- och serviccorgan inom arbetsmarknaden förstärks, kan man anta att de arbetssökande i ökad grad verkligen kommer att utnyttja förmedlingen. Därmed bör följa att arbetsgivarna på ctt aktivt sätt och i större utsträckning kommer att medverka till ett förtroendefullt och ömsesidigt samarbete med arbetsförmedlingen.
Med syftning på den tredje att-satsen förutsätter SÖ att reglerna om lärarbehörighet inte kommer att påverkas av förslaget och att bedömningen av om en arbetssökande fyller kraven för tjänst alltjämt skall göras av skolmyndigheten.
ILO-kommittén konstaterar att den föreslagna formuleringen av arbetsförmedlingens uppgifter inte strider mot de regler och principer som återfinns i ILO:s konvention angående den offentliga arbetsförmedlingens organisation samt ij rekommendationen i samma ämne.
Några remissinstanser, däribland Svenska metallindustriarbetareförbundet och Svenska fabriksarbetareförbundet, är kritiska till promemorian. Fabriksarbetareförbundet finner promemorians förslag alltför allmänt hållet och kräver att mer preciserade normer utarbetas. Målsättningen för arbetsförmedlingen bör utformas så att det framgår att den arbetssökande sätts i förgrunden. Vidare bör förmedlingen ges större befogenheter gentemot arbetsgivarna.
En kritisk inställning till förslaget intar även AMS” majoritet, som framhåller att den nya formuleringen visserligen är mera omfattande och detalirik än den nu gällande skrivningen men ifrågasätter om den ger en klarare och mera konkret vägledning för arbetsförmedlingsverksamheten. I yttrandet hänvisas till följande formulering, som verket framför i annat sammanhang: ”Huvudprogrammet Arbetsmarknadsservice omfattar sådan verksamhet som syftar till att dels ge arbetstagare ett verksamt stöd för att förbättra utbytet av deras arbetskraftsutbud, dels medverka till att arbetsgivare inom ramen för de arbetskraftstillgångar som finns eller kan utvecklas får den personal som de efterfrågar.” Mcd utgångspunkt från denna formulering, som särskilt skjuter fram de sökandes behov av service från arbetsförmedlingen, an-
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 42
ser AMS att den nuvarande 4 § bör ersättas av en bestämmelse, som ger styrelsen rätt att utfärda anvisningar för en i vissa situationer nödvändig begränsning av förmedlingens service. SAF:s representanter i styrelsen reserverar sig, eftersom de anser att majoritetens förslag inte anger arbetsförmedlingens uppgifter bättre än 4§ i dess nuvarande lydelse.
uppgifter väl täcks av 4 § i dess nuvarande utformning och att någon förändring inte är påkallad. Föreningen har emellertid i och för sig inte någon invändning mot att de föreslagna att-satserna betraktas som underliggande motiv för arbetsförmedlingens verksamhet. När det i promemorian sägs att arbetsförmedlingen skall lämna fullständig och objektiv information i alla avseenden som har betydelse för arbetssökande och arbetsgivare kan det enligt SAF ifrågasättas om avsikten är att förmedlingen skall lämna någon information utöver vad företaget självt uppger om arbetsplatsen och det lediga arbetet eller att arbetsmarknadsmyndigheternas egen uppfattning om arbetsgivaren skulle uttryckas. På samma sätt kan man, när det gäller uppgifterna om den arbetssökande, fråga om förmedlingen skulle ge någon personlig uppfattning av den arbetssökande utöver de betyg och referenser som han själv kan lämna. Arbetsförmedlingens informationsskyldighet borde vidare inordnas bland att-satserna. Den tredje att-satsen är enligt föreningen en självklarhet. För att ha någon verklig mening borde en regel av detta slag, i de falt då flera arbetssökande kan föreslås, innehålla en bestämmelse om att den för arbetsuppgiften mest lämpade anvisas. Liknande synpunkter framförs av Sveriges personaladministrativa förening.
Ett direkt avstyrkande av förslaget framförs av SHIO, som anser att företagens möjligheter att få tillfredsställande service från arbetstörmedlingen skulle ytterligare försvagas. Allt fler arbetsgivare skulle antagligen tvingas gå vid sidan av den allmänna arbetsförmedlingen för att få tag på kompetent arbetskraft, vilket inte kan vara en önskvärd utveckling vare sig för de arbetssökande eller för företagen.
Frågan om införandet av rätt för arbetsmarknadsverket att begränsa servicen till företag med onormalt hög personalomsättning har kommentcrats i några yttranden. AMS betonar att mot bakgrund av det faktum att förväntningarna eller anspråken på förmedlingens service ofta överstiger de resurser som står till förmedlingens förfogande blir begränsningar i arbetsförmedlingens service inte sällan nödvändiga och detta drabbar både arbetsgivare och arbetstagare. Detta är tyvärr ctt ofrånkomligt faktum så länge denna obalans mellan anspråk och resurser föreligger. Enligt styrelsens mening föreligger fortfarande skäl — och detta kommer att vara förhållandet också efter genomförandet av
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 43
det framlagda lagförslaget om trygghet i anställningen — att i tvingande fall vidta åtgärder som i praktiken innebär en inskränkning av arbetsförmedlingens service. Om nu gällande formella bestämmelser omöjliggör dylika åtgärder, hemställer styrelsen åter att erforderliga lagändringar vidtas. |
LO motsätter sig promemorians uttalande att arbetsgivare som söker arbetskraft inte skall drabbas av några begränsningar i den service från arbetsförmedlingens sida som ”arbetsgivaren har rätt att kräva”. Enligt LO strider det mot inriktningen av arbetsförmedlingens verksamhet att arbetsgivaren skulle ha någon absolut rätt att kräva service av arbetsförmedlingen. Organisationen erinrar om att den tidigare har framhållit att arbetsförmedlingens begränsade personella resurser inte bör utnyttjas för att förmedla arbetssökande till företag med stora svarigheter att behålla personal. Det innebär en begränsning av arbetsförmedlingens service till andra företag. Arbetsgivare som inte vidtar åtgärder för att förändra förhållanden som kan vara anledning till en hög personalomsättning bör i stället bli föremål för särskilda åtgärder från arbetsmarknadsmyndigheternas sida enligt lagförslaget om anställningsfrämjande åtgärder. Liknande synpunkter framförs av Svenska skogsarbetareförbundet.
Statens personalnämnd anser att om arbetsmarknadsverket fick rätt att i vissa fall begränsa servicen till företag skulle neutralitetsbegreppet som princip i den förmedlande verksamheten utgå. Detta begrepp bör behållas både av socialpolitiska och näringspolitiska skäl. Enligt nämnden torde dessutom den prioritering som AMS har begärt att få göra
betsförhål!landen. Det är därför mera angeläget att skapa andra möjligheter att påverka arbetsgivarna härvidlag.
Sveriges personaladministrativa förening instämmer i uppfattningen som framförs i promemorian att arbetsförmedlingen så långt som möjligt skall försöka tillgodose föreliggande behov av arbetskraft i enlighet med arbetsgivarens önskemål.
Framställning från SACO
Under år 1972 registrerades enligt SACO i genomsnitt över 150 000 personer, vilka arbetsförmedlingen inte kunde placera på den öppna arbetsmarknaden, I denna summa innefattas även personer som tenomgår arbetsmarknadsutbildning.
De grupper som på grund av de ökande kraven i arbetslivet och den snabba strukturomvandlingen har drabbats särskilt hårt är de äldre och handikappade. Arbetsgivarnas återhållsamhet med nyrekryteringen har dessutom medfört speciella svårigheter för nytillträdande på arbetsmarknaden.
Arbetslösheten bland tiänstemän är fortfarande lägre än bland övriga
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 44
grupper men antalet stiger relativt snabbare. Perioderna av arbetslöshet är dessutom längre för tjänstemännens del. Med hänsyn till att utbudet av nytillträdande arbetskraft från utbildningsväsendet i så hög grad är inriktat på tjänstemannayrken är risken stor att man får en fortsatt snabb stegring av arbetslösheten bland dessa grupper.
I fråga om arbetsmarknadens struktur för akademiker framhåller SACO att sysselsättningsproblemen under senarc år till övervägande del har berört de nyexaminerade. Bland dem som redan är etablerade på arbetsmarknaden förekommer emellertid också en växande arbetslöshet. Bakom de nyexaminerades svårigheter ligger den snabbt växande cxaminationen från universitet och högskolor. Läsåret 1962/63 examinerades totalt ca 5 000 akademiker, varav hälften kom från spärrade, yrkesinriktade studievägar. Sedan ett par år tillbaka ligger examinationen på 15 000—17 000, och av dessa kommer endast ungefär en tredjedel från yrkesinriktade studievägar. Examinationen förutses dock avta fram mot mitten av 1970-talet.
Beträffande utsikterna inför de närmaste åren anför SACO att den offentliga sektorns begränsade expansionstakt kommer att leda till en långsammare ökning av antalet nya tjänster. Sysselsättningen på tjänstesidan förmår inte öka i den takt som krävs.
Enligt SACO leder bristen på arbetstillfällen också till minskad rörlighet på arbetsmarknaden. Det kan också tänkas, menar SACO, att dessa svårigheter förstärks av strävandena att öka anställningstryggheten för dem som redan är etablerade på arbetsmarknaden. Detta framtidsperspektiv får dock inte leda till handlingsförlamning eller dölja det faktum att nya arbeten trots allt tillkommer. Överskottet av akademiskt utbildade kommer att absorberas fortare först när både arbetssökande och arbetsgivare anpassar sig till verkligheten och accepterar att akademiker sysselsätts på områden utanför de traditionella.
SACO framhåller vidare att den offentliga arbetsförmedlingen, för att kunna fungera effektivt, måste få en större andel av den totala omsättningen av arbetskraft. En utredning av olika metoder med detta syfte bör därför omedelbart göras, varvid frågan om ett system med obligatorisk anmälan av lediga platser naturligen kommer att aktualiseras. SACO anför vidare att arbetsförmedlingarnas tjänstemän bör bli fler och bättre utbildade, att arbetsförmedlingen i ökad utsträckning måste utnyttja moderna tekniska hjälpmedel och i ökad utsträckning tillämpa aktiv platsackvisition. Enligt SACO bör även försöksverksamhet med slussningscentraler för nytillträdande genast sättas i gång. Om denna ger positivt resultat, bör sådana enheter inrättas vid alla större förmedlingskontor. Den interlokala förmedlingen måste också bringas att fungera bättre. Den arbetsgrupp inom AMS som behandlar dessa frågor bör därför intensifiera sitt arbete och snabbt lägga fram förslag till åtgärder.
€
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 45
Eftersom akademiker utbildas på ctt fåtal platser i landet, är de ofta beroende av hjälp att efter utbildningen flytta till orter där arbete finns. Reglerna för flyttningsbidrag till nycxaminerade akademiker borde därför enligt SACO förbättras ytterligare och stöd bör utgå på lika villkor till alla arbetssökande.
En effektiv och aktivt rådgivande studie- och yrkesvägledning förutsätter enligt SACO ökning och samordning av befintliga resurser. Studievägledarna vid universiteten bör efter befattningsutbildning även kunna svara för information om arbetsmarknaden. Antalet centralt placerade studievägledare behöver dessutom ökas.
Enligt SACO måste inslagen av arbetsmarknadsupplysning i den akademiska undervisningen förstärkas och ett program motsvarande gymnasicskolans syoprogram snarast utarbetas.
SACO framhåller vidare att information till arbetsgivare om tillgången på arbetssökande akademiker och vad de kan måste föras ut på bred front av arbetsmarknads- och utbildningsmyndigheterna.
Organisationen kräver vidare att arbetsmarknadsverkets praktikförmedlingar tilldelas större resurser och att de goda intentionerna i AMS” praktikarbetsprogram förverkligas. Praktiken måste därvid vara relevant i förhållande till individens yrkesplaner.
Löne- och anställningsvillkoren i praktikarbete måste också bevakas och de förslag som statens personalnämnd har lagt fram angående statlig praktikverksamhet snarast förverkligas.
Beträffande arbetsmarknadsutbildningen anför SACO att ett bredare utbud av kurser för akademiker måste komma till stånd och att de i första hand görs korta och har stora inslag av praktik. Bristyrkesutbildning måste också kunna förekomma för akademiker och utbildningsbidrag utgå till dem som inom arbetsmarknadsutbildningens ram bedriver studier på eftergymnasial nivå.
Enligt SACO måste beredskapsarbeten som ligger någorlunda i nivå med akademikernas utbildning och som ger god praktik bli ett permanent inslag i arbetsmarknadspolitiken. Arbetena får inte ges sådan omfattning och inriktning att de ersätter fasta tjänster som annars skulle ha inrättats. Ett kollektivavtal om löne- och anställningsvillkoren inom tjänste- och vårdsektorn måste slutas omedelbart. Organisationen framhåller vidare att AMS måste ge en bättre information om vad beredskapsarbeten är.
Stödet vid arbetslöshet måste enligt SACO innebära bättre förmåner än f.n. Det gäller bl. a. ersättningens nivå och ersättningstidens längd. Stödet måste göras tillgängligt för nya grupper såsom nyexaminerade och fria yrkesutövare. Strävan måste vara att hela arbetslöshetsstödet samordnas med den allmänna försäkringen.
Enligt SACO:s mening bör AMS bygga ut sin utlandsservice och förstärka sin arbetsmarknadsbevakning i andra länder så att internationell
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 46
platsförmedling till åtminstone ett begränsat antal länder blir möjlig och praktikutbytet med utlandet intensifieras. Strävan bör också vara att undanröja olika hinder för tjänstgöring i utlandet såsom svårigheter att få tjänstledighet samt ofördelaktiga meritvärderings- och pensionsregler vid återgång till tjänst i Sverige.
Remissyttranden över SACO:s framställning
Remissyttranden över SACO:s framställning har avgetts av AMS, LO, SAF, skolöverstyrelsen (SÖ), Statstjänstemännens riksförbund (SR) och TCO.
Av remissinstanserna ansluter sig SR till de av SACO redovisade synpunkterna och instämmer i organisationens förslag. TCO framhåller att SACO:s krav på konkreta åtgärder täcks i allt väsentligt av de synpunkter och förslag som framförs i TCO:s arbetsmarknadspolitiska program.
SAF frambåller att flera av SACO:s krav överensstämmer med andra arbetstagargruppers önskemål och att en del av åtgärderna f.n. diskuteras i olika utredningar. |
LO anför beträffande den offentliga arbetsförmedlinegen att det lagförslag om anställningsfrämjande åtgärder som regeringen har lagt fram ger länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna möjlighet att begära uppgifter om lediga platser från företagen, samtidigt som man skaffar sig cn insyn i företagens personalpolitik. TCO instämmer i SACO:s krav att den interlokala förmedlingen måste förbättras. Samtidigt framhåller man liksom SAF att den förnämsta metoden att ge arbetsförmedlingen större andel av den totala rörligheten på arbetsmarknaden är att göra förmedlingens tjänster mer attraktiva för både arbetsgivare och arbetssökande. SACO:s övriga förslag för att öka förmedlingens effektivitet bidrar enligt TCO och SAF utan tvekan till att göra den mer anlitad på frivillighetens väg. Enligt AMS kommer de påtalade bristerna i arbetsförmedlingens effektivitet i betydande omfattning att avhjälpas genom det nya arbetssätt för förmedlingen som kommer att genomföras under budgetåret 1973/74. AMS påminner om att den interna utbildningen av arbetsförmedlingens personal f.n. ses Över.
SACO:s uppfattning att reglerna för flyttningshjälp till nyexaminerade akademiker bör vara samma som för dem som lämnar gymnasieskolan delas av AMS, LO, TCO och SAF.
Beträffande SACO:s önskemål om förbättrad studie- och yJkesvägledning och arbetsmarknadsupplysning framhåller AMS att åtgärder har vidtagits i form av informationsprogram, broschyrer och seminarier. AMS betonar önskvärdheten av att arbetsmarknadsinformation framdeles närmare knyts till undervisningen och eventuellt obliga-
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 47
toricläggs. Skall detta kunna ske behöver arbetsförmedlingen större personcila resurser och universitetens studievägledare bältre möjligheter att följa utvecklingen på arbetsmarknaden. Enligt SAF måste den väsentligaste insatsen på informationsområdet göras redan innan de akademiska studierna påbörjas, för att kunna bidra till ett realistiskt ämnesval.
Beträffande SACO:s inställning till praktikarbete vill LO och AMS framhålla att en särskild arbetsgrupp som AMS, SÖ och universitetskanslersämbetet tillsatt, har till uppgift att undersöka vad som kan göras för att förbättra tillgången på praktikplatser. SAF hänvisar också till nämnda arbetsgrupp och hävdar att näringslivet har begränsade möjligheter att bereda praktikplatser åt de stora grupper av arbetstagare, som har behov av detta.
Beträffande SACO:s önskemål om ökad arbetsmarknadsutbildning för akademiker hänvisar remissinstanserna i olika avscenden till de utredningar och den arbetsgrupp som f.n. behandlar dessa frågor. Det finns anledning att avvakta utredningarnas förslag innan nuvarande bestämmelser ändras. AMS framhåller att de universitetsutbildade bör beakta hela utbudet av kurser inom arbetsmarknadsutbildningen. Det finns inte någon anledning annat än i undantagsfall att inrätta speciella kurser för akademiker. Kapaciteten vid befintliga kurser räcker enligt AMS, LO och SÖ även för akademiker och kan vid större tillströmning lätt utökas. En viss individuell anpassning av utbildningen är möjlig inom all arbetsmarknadsutbildning.
TCO instäramer i SACO:s krav att utbildningsbidrag bör kunna utgå även för sådan utbildning som är studiemedelsberättigad. AMS anser att denna fråga bör behandlas av den pågående utredningen om arbetsmarknadsutbildningen. LO och AMS anscr att bristyrkesutbildning enbart för akademiker icke bör anordnas eftersom denna form av utbildning redan nu står öppen för akademiker.
Med anledning av SACO:s krav om beredskapsarbeten för akademiker framhåller AMS och LO att beredskapsarbeten även i fortsättningen kommer att behövas för att akademiker skall få tillfällig sysselsättning och att de gångna årens erfarenheter nu kan läggas till grund för planeringen av beredskapsarbeten inom tjänstesektorn. Enligt LO:s mening är det den arbetssökandes kapacitet och förutsättningar i övrigt som skall vara avgörande för vilka beredskapsarbeten som erbjuds de arbetslösa och i mindre grad tidigare yrke. SAF menar att anordnandet av beredskapsarbeten till stor del är en resursfråga, där tillgängliga medel måste fördelas bland alla grupper av arbetstagare. Den yngre arbetskraften måste därvid stå tillbaka för den äldre eftersom de unga inte på samma sätt är bundna till en speciell ort. TCO anser att urvalet av arbetsobjekt måste breddas, att en inventering av lämpliga
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 48
beredskapsarbeten för tjänstemän bör göras och att allmänna beredskapsarbeten inom kontor och förvaltning avpassade efter tjänstemännens behov och förutsättningar bör komma till stånd.
I fråga om SACO:s synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen hänvisar LO till tidigare yttrande med anledning av KSA-utredningen där LO instämde i utredningens förslag att anslutningen till arbetslöshetsförsäkringen alltjämt skulle vara frivillig. LO hade inte heller någon erinran mot förslaget att införa ett statligt kontant arbetsmarknadsstöd. SAF och TCO tillstyrker SACO:s krav på en utredning angående allmän arbetslöshetsförsäkring och SAF framhåller det angelägna i att en samordning sker av de olika socialförsäkringarna, så att en gemensam kvmpensationsnivå uppnås vid olika typer av inkomstbortfall. En sådan samordning bör också syfta till en gemensam administration.
SACO:s förslag till aktivering av arbetsförmedlingen vad avser möjligheterna att erbjuda arbete och praktik utomlands biträds av SAF. AMS anför att styrelsen i så stor utsträckning som möjligt försöker tillgodose ungdomens efterfrågan på arbete i utlandet. Möjligheterna att erhålla arbete har dock inte ökat i takt med efterfrågan. Den minskning i efterfrågan på arbetskraft som kinnetecknat den svenska arbetsmarknaden under senare år har också haft sin motsvarighet i en rad andra europeiska länder. Vidare försvårar den ökande utströmningen av elever från de utländska universiteten och högskolorna möjligheterna för svenska långtidsutbildade att finna arbete i utlandet. Överenskommelsen om en gemensam arbetsmarknad inom EG har dessutom medfört en mer restriktiv immigrationspolitik gentemot utanförstående länder. En annan svårighet är att många av de europeiska länderna saknar en tillräckligt väl utbyggd offentlig arbets-' förmedlingsapparat. :
Skrivelse från delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor
Delegationen (Ju 1973: 03) för jämställdhet mellan män och kvinnor har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 juni 1973 föreslagit vissa arbetsmarknads- och regionalpolitiska åtgärder för att skapa större jämställdhet mellan män och kvinnor i arbetslivet.
Delegationen erinrar i sin skrivelse om att allt fler kvinnor under 1960-talet har sökt och fått arbete utanför hemmet. Framför allt har gifta kvinnor i stor utsträckning sökt sig ut på arbetsmarknaden. Inte minst har arbetsmarknads- och skattepolitiska åtgärder verkat aktiverande på kvinnorna. Trots samhällsinsatserna och den utveckling dessa har initierat konstaterar delegationen att mycket återstår att göra innan jämställdhet mellan män och kvinnor råder på arbetsmarknaden.
Delegationen betonar att kvinnornas möjligheter att ta arbete i stor utsträckning begränsas av brister i sådan samhällsservice som ligger
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadséåepartementet 49
utanför arbetsmarknadspolitikens ram. Men problemen orsakas också i många fall av fördomar och negativ inställning till kvinnlig arbetskraft. Dessa attityder måste angripas var de än uppträder, inte minst hos arbetsgivare.
Kvinnornas speciella problem har uppmärksammats tidigare. Redan nu finns inom arbetsmarknadsverket tjänstemän med uppgift att särskilt bevaka kvinnornas arbetsmarknadsfrågor. Även om man sedan lång tid har accepterat principen om samma arbetsmarknadspolitik för män och kvinnor har det alltså ansetts nödvändigt att vidta särskilda åtgärder för kvinnorna. Delegationon, som instämmer i principen om en gemensam arbetsmarknadspolitik för män och kvinnor, påpekar att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i många fall har kommit att få störst betydelse för männen. Inom arbetsmarknadsutbildningen är studie- och yrkesval starkt könsbundet. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken har stimulerat kvinnor till aktivt arbetssökande. När det sedan har gällt att få ett arbete har samhällets möjligheter att hjälpa kvinnorna varit alltför begränsade och i praktiken har kvinnorna fått stå tillbaka när arbetstillfällena i en region eller på en ort varit alltför få. Delegationens här redovisade förslag gäller särskilt arbetsmarknadsutbildningen och Jokaliseringspolitiken. Att 10 000-tals kvinnor genom samhällsåtgärder har fått möjlighet att hävda sin rätt till arbete kan inte skymma det faktum att dessa samhällsåtgärder har varit anpassade till de krav som ställs på männen bl. a. eftersom männen traditionellt har varit familjens försörjare. När nu detta mönster håller på att brytas måste, enligt delegationen, samhällets ansvar för kvinnornas rätt till arbete skärpas.
Mot den angivna bakgrunden föreslår delegationen vissa åtgärder att prövas på försök i syfte att främja en utjämning mellan männens och kvinnornas arbetsmarknad. För det första bör arbetsmarknadsverket tilldelas medel för att under en försöksperiod anställa 100 arbetsförmedlare vilka enbart kan ägna sig åt kvinniiga arbetssökandes problem. Varje distriktskontor och vissa lokalkontor inom arbetsförmedlingen bör få en sådan befattning. Dessa befattningshavare skulle vid sidan av egentligt förmedlingsarbete ägna sig särskilt åt platsackvisition, deltagande i anpassningsgruppernas arbete, arbetsplatsbesök, kontakt med företrädare för fackliga organisationer och kommuner. För det andra bör ett särskilt utbildningsbidrag utgå till arbeisgivare som för senare anställning utbildar män resp. kvinnor för arbetsuppgifter som domineras av arbetstagare av motsatt kön. Bidrag bör utgå för utbildning till vissa särskilt angivna yrken och till sin storlek bestämmas i åct enskilda fallet med hänsyn tagen till de kostnader utbildningen beräknas medföra. Utbildningstiden bör omfatta högst sex månader och parterna på arbetsmarknaden föreslås få ett inflytande på utbildningens uppläggning. Det tredje förslaget slutligen går ut på att främja anställandet av såväl män som kvinnor i företag som får Iokaliseringsstöd. Bestämmel- 4 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bil. 13
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 50
sen föreslås få den utformningen att som villkor för stöd till lokaliseringsutbildning skall gälla att inte något av könen får mindre än 40 90 av det totala antalet utbildningsplatser inom företaget. Villkoret bör gälla även för andra former av lokaliseringsstöd. Dispens från dessa villkor skall kunna ges av AMS.
Remissyttranden över delegationens skrivelse
Remissyttranden över delegationens skrivelse har avgetts av sociatstyrelsen, statskontoret, statens avtalsverk, statens personalnämnd, skolöverstyrelsen (SÖ), kommerskollegium, AMS och samtliga länsarbetsnämnder, LO, TCO, Statstjänstemännens riksförbund (SR), SAF, Sveriges industriförbund, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO), Statsföretag AB, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund, Riksorganisationen centerns kvinnoförbund, Folkpartiets kvinnoförbund, Fredrika Bremer-förbundet, Husmodersförbundet hem och samhälle samt Yrkeskvinnors klubbars riksförbund.
Förslaget om inrättandet av särskilda tjänster tilstyrks av flertalet remissinstanser som en försöksverksamhet även om några av dessa anför principiella betänkligheter mot specialdestineringen. SÖ och kommerskollegium vill se åtgärderna som led i en mer allmän reformpolitik med syfte att bryta traditionella mönster i fråga om utbildnings- och yrkesval.
AMS tillstyrker förslaget men menar — liksom också flertalet länsarbetsnämnder — att det inte får innebära en återgång till uppdelningen manligt/kvinnligt i arbetsförmedlingarnas arbete. Tjänsterna bör, menar AMS integreras i kontorsorganisationen. Verksamheten med särskilda åtgärder för kvinnor bör inte tolkas som något nytt eftersom särskild aktiveringsverksamhet för kvinnor bedrivits av arbetsmarknadsverket under många år. Den föreslagna försöksverksamheten bör ses som cen fortsättning av den verksamhet som således redan är igång. Styrelsens yttrande är inte enhälligt.
LO tillstyrker att arbetsförmedlingen förstärks enligt delegationens förslag för att kunna öka servicen till både kvinnor och män i syfte att medverka till en större jämställdhet meilan män och kvinnor på arbetsmarknaden. TCO anser att förslaget är otillräckligt för att arbetsförmedlingens service skall bli tillfredsställande men intar i övrigt samma ståndpunkt som LO. Även Svenska landstingsförbundet tillstyrker förslaget men ifrågasätter om det stora antalet tjänster är befogat för att genomföra en försöksverksamhet.
Svenska kommunförbundet ansluter sig till delegationens förslag och anser att det överensstämmer med regeringens förslag hösten 1973 om
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 51
209 särskilda förmedlare med uppgift att genomföra en kampanj för att anpassa arbetsgivares och arbetstagares önskemål till varandra.
Delegationens förslag tillstyrks också av Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund, Riksorganisationen centerns kvinnoförbund och av Folkpartiets kvinnoförbund. Även Fredrika Bremer-förbundet tillstyrker förslaget och har, liksom de tre tidigare nämnda kvinnoorganisationerna, ingen erinran mot att tjänsterna blir specialdestinerade enligt delegationens förslag. Yrkeskvinnors klubbars riksförbund motsätter sig däremot att en resursförstärkning inriktas på det speciella sätt som delcgationen föreslår. |
Bland de remissinstanser som anfört principiella betänkligheter mot specialdestincering av tjänsterna återfinns också SAF, SHIO och Sveriges industriförbund som har avgett gemensamt yttrande. 1 yttrandet pekas bl.a. på de s.k. aktiveringsinspektörernas verksamhet vid länsarbetsnämnderna. Deras kunskaper och erfarenheter borde kunna tillvaratas i detta sammanhang. Organisationerna menar att man i första hand bör undersöka möjligheterna att inom arbetsmarknadsverket cffektivera förmedlingsarbetet. Om särskilda resurser tillskapas enligt delegationens förslag bör dessa inte specialdestineras. Statsföretag AB tillstyrker särskilda resurser för att lösa de problem som möter kvinnorna på arbetsmarknaden. Om dessa resurser skall tillskapas genom ytterligare speciella tjänster eller om de kan åstadkommas genom omdisponering av befintliga resurser anser sig Statsföretag AB inte kunna bedöma.
Socialstyrelsen och statskontoret menar att arbetsuppgifterna för dessa tjänster bör vara av uppsökande och informativ karaktär och anpassas till lokala förhållanden varvid arbetsmarknadsmyndigheterna har att göra nödvändiga prioriteringar. SACO och SR anser att förslaget inte innebär en riktig lösning på de problem som delegationen pekar på. SACO menar att arbetsförmedlingen behöver en allmän förstärkning och att internutbildningen bör utvecklas så att alla arbetsförmedlare görs medvetna om speciella problem på arbetsmarknaden. Moderata samlingspartiets kvinnoförbund förespråkar andra åtgärder inom förmedlingens område t. ex. åtgärder för att få ett bättre grepp om lediga platser och utvecklandet av moderna metoder i förmedlingsarbetet. Husmodersförbundet hem och samhälle avvisar förslaget om speciella tjänster och menar att det skulle innebära en återgång till könsuppdelad arbetsförmedling. Förbundet pekar på behovet av utbildning av arbetsförmedlare i dessa frågor.
Delegationens förslag om ett särskilt utbildningsstöd har mött positivt gensvar hos ett övervägande antal remissinstanser. De invändningar som förekommer är desamma som i fråga om det tidigare förslaget, d.v.s. att särskilda åtgärder — även utbildningsåtgärder av detta slag — kan verka konsoliderande på attityder och alltså bidra till
att förstärka traditionell yrkesbundenhet. I allmänhet synes dock remissinstanserna vara mindre oroade för denna effekt när det gäller utbildningsstödet, vilket beror på att man redan har positiva erfarenheter av företagsutbildning. SÖ karaktäriserar förslaget som givande och intressant och menar att de yrken som kan komma ifråga bör väljas så att gymnasiclinjernas elever får konkreta förebilder för okonventionella val och praktiska möjligheter att genomföra dem. Statens personalnämnd anser att utbildningsstöd bör utgå även inom den statliga sektorn. AMS liksom flertalet länsarbetshämnder tillstyrker förslaget som sådant men menar att urvalet av yrken måste bättre anpassas till den regionala näringslivsstrukturen. AMS förutsätter att.de som genomgår utbildningen anställs på vanliga villkor under utbildningstiden. LO tillstyrker också förslaget under förutsättning att avtal har tecknats med de företag som skall komma i åtnjutande av bidraget samt att de personer för vilka bidrag utgär har fast anställning under utbildningstiden. Svenska landstingsförbundet pekar på behovet att ytterligare öka det manliga rekryt2ringsunderlaget inom vårdsektorn och ser delegationens förslag som en lämplig väg. Svenska kommunförbundet, som tillstyrker förslaget, menar att man mer ingående bör diskutera vilka yrkesområden som skat! komma ifråga för bidrag.
Några få remissinstanser ställer sig negativa till delegationens förslag. TCO och Husmodersförbundet hem och samhälle menar att man bör undersöka de möjligheter som finns att anknyta till redan beslutade stödformer innan nya skapas. Fredrika Bremer-förbundet hävdar att arbetsgivare inte gör någon uppoffring när de anställer kvinnor i t. ex, verkstadsindustrin eller män i vårdyrken och att de därför ej behöver kompenseras. SAF, SHIO och Sveriges industriförbund ifrågasätter starkt om enbart utbildningsstöd kan ge någon nämnvärd effekt. Det måste i så fall kombineras med samtidiga åtgärder som påverkar de arbetssökandes attityder, menar organisationerna. =
Delegationens förslag om anställning av män resp. kvinnor som v i llkor för lokaliseringsstöd tillstyrks eller godtas av socialstyrelsen, statens avialsverk, LO, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund, Riksorganisationen centerns kvinnoförbund, Folkpariiets kvinnoförbund och Fredrika Bremer-förbundet.
Enligt Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund bör liknande regler snarast möjligt övervägas i fråga om företagens användande av investeringsfonderna. LO framhåller att särskilda ansträngningar fordras om traditionella rekryteringsmönster, som inte betingas av rationella skäl, skall brytas. Folkpurtieis kvinnoförbund påpekar att många av de arbetstillfällen som skulle vara avsedda för kvinnor i företag som får lokaliseringsbidrag inte överensstämmer med kvinnornas egna önskemål sådana de ir i dagens läge. Huvudregeln måste därför tillämpas flexibelt.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 53
Socialstyrelsen pekar dock på risken att det föreslagna villkoret lokalt kan verka så negativt för presumtiva lokaliseringar att det allvarligt försvårar företagsrekrytering och därmed den lokala syvsselsättningspolitiken.
AMS framhåller att situationen f. n. är sådan att det finns risk för en Jårnsiktig, hög arbetslöshet bland kvinnorna i stödområdet och att det därför, som delegationen uttalat, erfordras särskilda åtgärder för att bryta det nuvarande rekryteringsmönstret. Enligt styrelsen är flera länsarbetsnämnder tveksamma till förslaget från praktisk synpunkt, framför allt när det är fråga om relativt begränsade utökningar av personalstyrkan. Kravet på dispenser skulle i sådana fall kunna bli så omfattande att kvoteringsreglerna i själva verket sätts ur spel. Styrelsen ser som cen alternativ utväg att företagen i samband med ansökan or tokaliseringsstöd redovisar rekryteringsplaner i avseende på yrkesfördelning och möjligheterna att sysselsätta både män och kvinnor. Detta skulle ge möjlighet för länsarbetsnämnderna — innan lokaliseringsärendena avgörs regionalt eller centralt — att förhandla med företagen om personalsammansättningen. Länsarbetsnämndens utlåtande skulle därefter följa ärendet och innebära skyldighet för nämnden att noga följa rekryteringen och medverka till att den får den avsedda inriktningen. Denna ordning kan också kompletteras med tillsättandet av anpassningsgrupper i lokaliseringsföretagen även i de fa!l antalet anställda understiger 50. AMS föreslår också att det i ett eller ett par län inom stödområdet organiseras en försöksverksamhet med st tarkt utökade informationsinsatser till företagen och de anställda, till myndigheter, arbetsmarknadens organisationer och till kvinnorna själva och deras familjer om arbetsmarknadsförhållandena och om nödvändigheten av att bryta det traditionella rekryteringsmönstret.
Tveksamma till förslaget är statskontoret, kommerskollegium, TCO, Svenska kommunförbundet, SR, SAF, Sveriges industriförbund, Svenska landstingsförbundet, SACO, SHIO, Statsföretag AB, Moderata samlingspartiers kvinnoförbund, Husmodersförbundet hem och samhälle och Yrkeskvinnors klubbars riksförbund.
Statskontoret anser att man i samband med den fortsatta länsplaneringen bör kunna ange riktlinjer i fråga om den kvinnliga förvärvsverksamhetens omfattning i olika delar av ett lin. Betingelserna för olika insatser i syfte att skapa regionalt mer balanserade arbetsmarknader är antagligen för varierande för att villkor knutna just till lokaliseringsstödet skall vara både verkningsfulla och praktiskt rimliga. Kommerskollegiz:m anför att en kvotering kan få negativa effekter på företagens rekrytering av arbetskraft och i vissa fall leda till minskad benigenhet att utnyttja de regionalpolitiska stödformerna med negativa effekter på det samlade utbudet av arbetstillfällen. Liknande synpunkter framförs
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 54
av SR, SACO, SAF, Svenska landstingsförbundet, Statsföretag AB och Husmodersförbundet hem och samhälle.
Svenska landstingsförbundet anser att de föreslagna villkoren för lokaliseringsstöd i stället bör få karaktären av mål eller principer. Enligt Svenska kommunförbundet bör man i stället för generella och principiella villkor ge föreskrifter som gör en anpassning till omständigheterna i varje särskilt fall möjlig.
Förslag om ökade informationsinsatser som alternativ till delogationens förslag framförs också av SAF.
TCO anser att kvoteringen blir svår att tillämpa i praktiken eftersom lokaliseringsbidrag ofta utgår till mindre företag. TCO menar också liksom Moderata samlingspartiets kvinnoförbund och Yrkeskvinnors klubbars riksförbund att förmedlingen måste behandla en manlig och en kvinnlig arbetssökande lika och utan hänsyn till kön pröva den enskilde individens arbetsmarknadssituation och inrätta stödåtgärderna därefter.
Departementschefen
Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten under budgetåret 1974/75. Jag har tidigare redovisat sysselsättningsutvecklingen under perioden 1967—1972 samt redogjort för de bedömningar av utvecklingen fram till år 1977 som har gjorts av långtidsutredningen. Jag tar nu först upp en fråga som jag bedömer vara av utomordentlig vikt för sysselsättningsoch arbetsmarknadspolitikens utveckling på längre sikt, nämligen frågan om förbättrat underlag för sysselsättningsplanering som jag tidigare kortfattat har berört.
Lösningen på många av dagens problem hänger samman med möjligheterna att åstadkomma cen positiv sysselsättningsutveckling. Det gäller t. ex. möjligheterna att förverkliga målen om jämnare inkomstfördelning och bättre regional balans. Kraven på samhälleliga insatser för att trygga sysselsättningen har växt sig starkare under den senaste konjunkturnedgången, då problem som tidigare var begränsade till vissa delar av landet har kommit att framstå som generella sysselsättningsproblem. En bättre grund än f. n. måste därför skapas för mer långsiktiga åtgärder i syfte att trygga en fortsatt sysselsättningsökning under 1970-talet.
Av tidigare redovisning har framgått, att en betydande sysselsättningsökning har skett under en lång följd av år. Den aktiva arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiken har till väsentlig del bidragit till sysselsättningsökningen. Även under lågkonjunkturåren 1971—1972 kunde sysselsättningen hållas på samma höga nivå som högkonjunkturåret 1970 och för bl. a. den offentliga sektorn redovisas en klar ökning av sysselsättningen. Att sysselsättningen sålunda har kunnat vidmakthållas på en hög nivå i motsats till vad som har varit fallet under tidigare avmatt-
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 55
ningsperioder är ett resultat av de kraftiga sysselsättningsfrämjande åtgärder som statsmakterna har vidtagit under den senaste konjunkturnedgången. Även en fortsatt positiv sysselsättningsutveckling kommer enligt min bedömning att kräva kraftfulla och målmedvetna åtgärder från samhällets sida,
Den aktiva arbetsmarknadspolitiken har fått allt fler medel till sitt förfogande. Det har inte bara varit fråga om arbetslöshetsbekämpande verksamhet. Arbetsmarknadspolitiken har också fått en aktiv inriktning som har sin grund i målet att alla som vill och kan ta ett arbete också skall erbjudas samhällets hjälp att realisera denna önskan. Denna aktiva, i många fall uppsökande verksamhet har gett gott resultat. Stora grupper som tidigare inte har trätt in på arbetsmarknaden finns nu i arbete eller som aktiva arbetssökande.
Sysselsättningen spelar en avgörande roll för möjligheterna att förverkliga målen ökad jämlikhet och välfärd. Låginkomstutredningen pekade bl. a. på detta viktiga förhållande. Väsentliga behov av samhällsservice måste tillgodoses. En utbyggnad av denna service är ofta i sig sysselsättningsskapande. En aktiv sysselsättningspolitik kan därför i dubbel mening motiveras från välfärds- och jämlikhetssynpunkt. Endast tillgång på varaktiga arbetstillfällen kan öka möjligheterna för nya grupper på arbetsmarknaden.
Jag betonade tidigare att samhällets ansvar för sysselsättningen bar ökat. Denna allmänt accepterade ståndpunkt tar sig flera uttryck, t. ex. i lagstiftningen om anställningstrygghet och anställningsfrämjande åtgärder. I det regionalpolitiska handlingsprogram som antogs hösten 1972 angavs ramar för utvecklingen i regionerna som skall vara utgångspunkt för planering och beslut inom olika samhällssektorer i fråga om åtgärder av betydelse för bl. a. sysselsättningsutvecklingen. Det finns enligt min mening anledning att nu gå vidare och undersöka hur samhället skall förbättra människornas möjligheter att få sysselsättning framdeles.
Förutsättningarna för att ställa samman ett underlag för statsmakternas planering och utformning av sysselsättningspolitiken ter sig förhållandevis goda. Underlag skapas t. ex. genom den regionala utvecklingsplaneringen (länsplanering 1974), genom långtidsutredningarna samt genom de branschutredningar som utarbetas inom industridepartementets verksamhetsområde.
För att länsplanering 1974 bättre skall kunna fullgöra sin roll som underlag för statsmakternas planering av sysselsättningen har de regionala och Iokala bedömningarna och redovisningarna av sysselsättningsutvecklingen byggts ut. Jag återkommer till denna fråga i avsnittet Regional utveckling. Förutsättningarna att bättre samordna länsplancringen och långtidsutredningarna prövas f.n. Inom regeringen övervägs i vilka former det fortsatta arbetet med planeringen av sysselsättningen skall bedrivas. En parlamentarisk sysselsättningsutredning skall tillsättas.
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 56
Behovet av särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser med hänsyn till utvecklingen i fråga om encergilörsörjningen nästa budgetår kan inte bedömas f.n. En hög beredskap måste hållas. Budgetförslagen är emeilertid utformade utan hänsyn till behov av sådana särskilda insatser.
Mina förslag i det följande i fråga om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten under budgetåret 1974/75 skall ses mot bakgrunden av i första hand de ökande svårigheterna, som jag har beskrivit i det föregående, att jämka samman krav och önskemål från arbetsgivare resp. arbetssökande. Detta förhållande har sin grund i dels de successivt höjda krav på arbetskraften som förändringarna inom näringsliv och förvaltning ställer, dels de begränsningar som många arbetssökande har i sitt arbetsutbud. Den bristande överensstämmelsen mellan önskemålen från arbetstagare och arbetsgivare kan komma att skärpas ytterligare. Enligt min mening måste de förra året beshatade insatserna för att överbrygga spänningarna fullföljas. Jag är medveten om att det inom arbetsmarknadspolitikens ram inte är möjligt att lösa alla problem som de arbetssökande möter. Samhällets service måste byggas ut på flera områden. Kommunernas åtgärder är här av stor betydelse. Men självfallet kommer arbetsmarknadsmyndigheternas arbete i förgrunden när det gäller att lösa de komplicerade anpassningsproblemen. Arbetsförmedlingen måste här spela en aktiv roll. Inriktningen på att lösa den enskilde arbetssökandens problem bör behållas. Samtidigt måste arbetsförmed-' lingens information om förhållandena på arbetsmarknaden breddas. Om inte informationsbehovet kan tillgodoses, finns risk för att arbetssökandena och arbetsgivarna kommer att sakna tillräckligt faktaunderlag för de jämkningar i önskemål från båda parter som kommer att krävas. Förstärkning av arbetslörmedlingen, en effektiv, kundinriktad organisation av arbetsförmedlingsarbetet och utveckling av försöken med användning av ADB i förmedlingsarbetet är därför några av de åtgärder som prioriteras i årets budgetförslag.
Enligt arbetskraftsundersökningarna har en ökad andel av de arbetslösa sökt sig till arbetsförmedlingen. Detta aktualiserar bl. a. frågan om bättre information till arbetsförmedlinger om lediga platser. Kungl. Maj:t har under förra året gett AMS i uppdrag att utreda förutsättningarna härför.
En effektiv arbetsförmedling med ökade personella och tekniska resurser måste emellertid även fortsättningsvis ägna särskild uppmärksamhet åt de konkurrenssvaga grupperna på arbetsmarknaden. Arbotsförmedlarens kunnighet och förmåga att utnyttja arbetsmarknadspolitikens resurser kommer därför att alltjämt ha betydelse för flera grupper. Jag ser den ökning av arbetsförmedlingens resurser som nu föreslås som en möjlighet att bättre tillgodose dessa behov. Den föreslagna medelstilldelningen medger en förstärkning av arbetsmarknadsverkets organisation med 350 personer. Den särskilda försöksverksamhet för att stärka
Prep. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 57
kvinnans ställning i arbetslivet som jag strax skall beröra är en åtgärd för att bryta fördomar och negativ inställning och därigenom bidra till att utjämna skillnader mellan männens och kvinnornas ställning på arbetsmarknaden.
Förstärkningen av den arbetsförmedlande verksamheten inom arbetsmarknadspolitiken innebär en tyngdpunktsförskjutning mot förebyggande verksamhet. Arbetet inom de s. k. anpassningsgrupperna har samma karaktär. Det är nödvändigt att tillgängliga resurser utnyttjas så att arbetet inom anpassningsgrupperna nu kan stabiliseras och vidarcutyeck- Jas. Lagarna om anställningsskydd och om vissa anställningsfrämjande åtgärder kommer att ge arbetsmarknadsverket ett stöd för den förebyggande verksamhet som jag här har talat om. Lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder ger de fackliga organisationerna och länsarbetsnämnderna ökade möjligheter att påverka företagens personalpolitik. Som jag tidigare erinrat om bör detta medföra att klyftan mellan företagens och arbetstagarnas synpunkter på anställningskrav och anställningsförhållanden i övrigt kan överbryggas bättre än hittills.
Departemenispromemorian (Ds In 1973: 3). Det ankommer på Kungl. Maj:t att utfärda föreskrifter om arbetsförmedlingens uppgifter och förmedlingsarbetets inriktring. På grund av det uttalande som inrikesutskottet gjorde år 1971 (InU 1971: 33) och som riksdagen gav Kungl. Maj:t till känna finner jag det emellertid angeläget att övervägandena ned anledning av förslagen i den inom inrikesdepartementet upprättade promemorian Principer för förmedlingsarbetet vid de offentliga arbetsförmedlingskontoren och däröver avgivna remissyttranden redovisas för riksdagen.
De allmänna riktlinjerna för arbetsmarknadspolitiken och därmed också för verksamheten vid arbetsförmedlingarna lades fast senast genom beslut av 1966 års riksdag (prop, 1966: 52, SU 107, rskr 251). I propositionen berördes inte nirmare den principiella inriktningen av förmedlingsverksamheten och riksdagen gjorde irte heller något särskilt uttalande i frågan. Den redan förut gällande regeln i ämnet, som var intagen i kungörelsen (1947: 983) om den offentliga arbetsförmedlingen. överfördes därför med endast smärre redaktionefila ändringar till 4 3 erbetsmarknadskungörelsen (1966: 368, omtryckt 1972: 300, ändrad senast 1973: 832). Enligt paragrafen skall vid arbetsförmedling eftersträvas att varje arbetsgivare får bästa möjliga arbetskraft och varje arbetssökande det arbete som är lämpligast för honom.
I fråga om den principiella inriktningen av verksamheten vid arbetsförmedlingarna föreslås i promemorian att 4 § arbetsmarknadskungörelsen formuleras om så att det klarare än f.n. markeras dels den betydelse informationen har inom arbetsförmedlingsverksamheten, dels att tyngdpunkten i förraedlingsverksamheten ligger i insatser för att bereda arbetssökande sysselsättning. Den föreslagna nya huvudregeln inne-
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 58
bär att vid arbetsförmedling skall lämnas fullständig och objektiv information i alla avseenden som har betydelse för arbetssökande resp. arbetsgivare. Därefter skall enligt förslaget anges vad som särskilt skall eftersträvas i förmedlingsarbetet.
Flera remissinstanser har anfört synpunkter på frågan om information och dess betydelse i förmedlingsarbetet. LO menar att förmedlingen skall både inhämta och lämna information i samverkan med arbetsmarknadens parter. Jag delar denna uppfattning. Det nära samarbete med parterna på arbetsmarknaden som arbetsmarknadsverket har i olika frågor och på skilda nivåer bör naturligtvis omfatta också informationsverksamheten. Jag förutsätter att så kommer att ske även i fortsättningen utan att det särskilt anges i de bestämmelser som reglerar just arbetsförmedlingsverksamheten.
Några remissinstanser har tagit upp frågan vad som menas med fullständig och objektiv information. Härmed bör enligt min mening förstås att enbart saklig information skall lämnas. Detta behöver emellertid inte, som SAF synes anse, innebära att arbetsförmedlingen begränsar sig till att lämna endast sådana uppgifter om arbetsgivaren och den lediga anställningen som arbetsgivaren har lämnat. Skulle arbetsgivaren ha underlåtit att ge relevanta upplysningar, bör förmedlingen som LO betonar kunna lämna kompletterande uppgifter, som har inhämtats från annat håll. Med anledning av vad Svenska byggnadsarbetareförbundet har anfört beträffande informationen till arbetssökande om bl. a. löneläge och personalomsättning vill jag erinra om att arbetsförmedlingen främst i samband med utformningen av verksamheten vid öppen förmedling har prövat att i platsannonser lämna uppgift om facklig kontaktman, som har kännedom om förhållandena på arbetsplatserna. Även informationen om den arbetssökande skall självfallet vara saklig och relevant för den anställning som det är fråga om. Som handikapprådet och HCK framhåller skall endast sådana upplysningar lämnas om de arbetssökande som har betydelse för arbetsuppgifternas utförande. En arbetsgivare kan naturligtvis kräva cxempelvis läkarintyg av en platssökande, men arbetsförmedlingen har ingen anledning att begära något sådant vid förmedling av anställningar. En annan sak är att arbetsförmedlingen i sina strävanden att bereda arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga en med hänsyn till handikappet lämplig anställning behöver göra en kartläggning av sökandens arbetsförutsättningar som förberedelse för vidare åtgärder inom arbetsvårdens ram. Jag vill i detta sammanhang erinra om de möjligheter som arbetsförmedlingen har att i de s. k. anpassningsgrupperna ta upp diskussioner med arbetsgivare och företrädare för arbetstagare om anställning av arbetstagare med arbetshinder. Den lag om vissa anställningsfrämjande åtgärder som riksdagen antog i december förra året och som träder i kraft den 1 juli 1974 ger arbetsförmedlingen nya möjligheter i denna riktning.
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 59
Promemorians förslag i fråga om vad som särskilt skall eftersträvas i förmedlingsarbetet har i vissa delar Jämnats helt utan erinringar vid remissbehandlingen, Sålunda råder inga delade meningar om att förmedlingspersonalen skall klarlägga den arbetssökandes arbetsönskemål och arbetsförutsättningar samt utnyttja de arbetsmarknadspolitiska medel som står till förfogande för att bereda den arbetssökande möjlighet att ta arbete av det slag som bedöms lämpligt med hänsyn till sökandens önskemål och förutsättningar.
Några remissinstanser har däremot rest invändningar mot förslaget att arbetsgivare skall anvisas arbetssökande som bedöms ha förutsättningar att fullgöra arbetsuppgifter som är förbundna med lediga anställningar. LO betonar att utgångspunkten för förmedlingsarbetet numera är att arbetssökande erbjuds lediga platser, inte att arbetsgivare anvisas arbetssökande. Enligt LO:s mening bör vidare bedömningen av en persons förutsättningar att utföra en arbetsuppgift inte göras enbart med utgångspunkt i arbetsgivarens krav utan i stället ske i samförstånd med arbetsgivare och fackliga organisationer. SAF å sin sida anser at: förslaget i denna del är en självklarhet. Föreningen hävdar att en regel av detta slag, för att ha någon verklig mening, borde innehålla en bestämmelse om att i de fall då flera arbetssökande kan föreslås den för arbetsuppgiften mest lämpade anvisas.
Arbetsförmedlingens uppgift bör vara att genom stöd och service i olika former ge den enskilde möjligheter till sysselsättning som så nära som möjligt ansluter till den enskildes önskemål och förutsättningar. Detta framgår redan av vad jag tidigare har anfört. I enlighet härmed får de arbetssökande erbjudanden om lediga platser. Arbetsförmedlingens erbjudanden innebär i praktiken i första hand att de arbetssökande får ta del av utbudet av lediga platser i de platslistor som kontinuerligt ställs samman som ctt led i den s.k. öppna förmedlingen. Dessa platslistor är avsedda att underlätta snabba och direkta kontakter mellan arbetstagare och arbetsgivare, och arbetsförmedlingen har ingen möjlighet att bedöma om de som utnyttjar listorna är lämpade för de anställningar de söker. När en personlig kontakt etableras mellan den sökande och arbetsförmedlaren, kan och bör arbetsförmedlaren däremot göra en bedömning av den sökandes möjligheter att fullgöra de arbetsuppgifter som är förbundna med lediganmälda anställningar. Denna bedömning skall självfallet inte utgå enbart från arbetsgivarens krav. Lika självklart är att arbetsförmedlingen inte utan vidare skall erbjuda en arbetssökande en anställning om denne inte har de kvalifikationer som arbetsgivaren har angett. I stället bör förmedlingen vid behov ta upp överläggningar med arbetsgivaren för att få honom att modifiera de krav han ställer. Den bedömning som skall göras kan alltså vara en komplicerad uppgift, som innebär en sammanvägning av olika faktorer.
Frop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadséepartementet 60
Diskussioner med arbetsgivare av den art som jag här har talat om bör naturligt sko inom ramen för dei samråd som förutsätts i lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder, dvs. i anpassningsgrupperna. I lagen understryks betvdelsen av detta samråd mellan arbetsmarknadsmyndigheter, arbetsgivare och fackliga organisationer, varigenom arbetsmarknadsmyndigheterna får möjlighet till insyn och inflytande över företagens personalpolitik. Om det visar sig omöjligt att uppnå samförståndslösningar och en arbetsgivare uppenbart nonchalerar anvisningar från AMS, kan styrelsen enligt lagen som en yttersta åtgärd förcrdna att arbetsgivaren får anställa endast sådan arbetstagare som den offentliga arbetsförmedlingen har anvisat eller godtagit. I den mån anpassningsgrupp finns hos arbetsgivaren tillgodoses alltså T.O:s önskemål om samråd i samband med bedömningen av en persons förutsättningar att utföra en arbetsuppgift. Att utsträcka denna samrådsskyldighet till att gälla samtliga förmedlingsärenden är inte praktiskt möjligt. Däremot är jag ense med LO om att sådant samråd även utanför anpassningsgruppernas verksamhet bör ske i förmedlingsarbetet i den mån det behövs och kan anordnas på ett praktiskt sätt.
Vad slutligen angår förslaget att samarbete skall komma till stånd med arbetsgivare i syfte att främja arbetsförhållandenas anpassning till de arbetssökandes förutsättningar delar jag LO:s uppfattning att samarbetet bör omfatta inte bara arbetsgivare utan även de fackliga organisationerna. Förslaget i denna del förstärker förmedlingens ansvar för verksamhetens sociala mål. Ett samarbete av det slag det här är fråga om har som jag har nämnt förut pågått sedan några år tillbaka i anpassningsgrupperna.
Jag anser alltså att en uppgift vid förmedlingsarbetet är att sträva efter att samarbete kommer till stånd med arbetsgivare och berörda arbetstagarorganisationer i syfte att främja arbetsuppgifternas och arbetsförhållandenas anpassning till de arbetssökandes förutsättningar.
Sammanfattningsvis bör i enlizhet med vad jar har förordat i arbetsförmedlingsarbetet eftersträvas att sökandens önskemål och arbetsförutsättningar klarläggs, att arbetsmarknadspolitikens medel utnyttjas för att ge sökanden möjlighet atl ta arbete som nära ansluter till hans önskemål och förutsättningar samt att samråd etableras i syfte att anpassa arbetsuppgifter och arbetsförhållanden till de sökandes förutsättningar. Mot bakgrund av dessa förmedlingsinsuiser bör arbetssökande erbjudas lediganmälda anställningar, i vilka arbetsuppgifterna är sådana som sökanden bedöms kunna fullgöra.
Vad sedan gäller frågan om rätt för arbetsmarknadsverket att begränsa arbetsförmedlingens service framhålls i promemorian att det inte är någon ändamålsenlig metod för att försöka åstadkomma förbättringar av dåliga arbetsförhållanden att neka arbetsgivare den offentliga arbets-. förmedlingens tjänster. En sådan åtgärd kan tvärtom Ieda till en vidgad
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 61
personalrekrytering vid sidan av den offentliga förmedlingen till skada för arbetssökande som skulle ha behövt stöd genom andra åtgärder än ren platsförmedling. Problemen bör i stället lösas genom en aktiv insats från förmedlingens sida i syfte att direkt påverka arbetsgivarna att förbättra förhållandena för de anställda.
De få remissinstanser som har yttrat sig i denna fråga har delade åsikter. Statens personalnämnd och Sveriges personaladministrativa förening ansluter sig till promemorians synsätt, medan AMS och LO är kritiska. AMS betonar, mot bakgrund av det faktum att anspråken på förmedlingens service ofta överstiger de resurser som står till dess förfogande, att begränsningar i servicen ofta blir nödvändiga och att detta drabbar både arbetsgivare och arbetstagare. Enligt AMS” mening kommer det även efter genomförandet av lagförslaget om trygghet i anställningen att finnas skäl att i tvingande fall vidta åtgärder som i praktiken innebär en inskränkning av arbetsförmedlingens service. LO gör invändningar mot promemorians uttalande att arbetsgivare som söker arbetskraft inte skall drabbas av några begränsningar i den service från arbetsförmedlingens sida som arbetsgivaren har rätt att kräva. Arbetsförmedlingens begränsade personella resurser bör inte utnyttjas för att förmedla arbetssökande till företag med stora svårigheter att behålla personal. Det innebär en begränsning av förmedlingens service till andra företag. Arbetsgivare som inte vidtar åtgärder för att förändra förhållanden som kan vara anledning till en hög personalomsättning bör enligt LO och Svenska skogsarbetareförbundet i stället bli föremål för särskilda åtgärder från arbetsmarknadsmyndigheternas sida enligt förslaget till lag om anställningsfrämjande åtgärder.
Arbetsmarknadspolitiken har efter hand fått er ny inriktning när det gäller att lösa de grundläggande sysselsättningsproblemen. Arbetsförmedlingens arbete bedrivs alltmer inom företagen och syftar till att anpassa arbetsplatserna till människornas förutsättningar. Anpassningsgrupperna och de s. k. äldrelagarna har utgjort led i denna utveckling. Denna inriktning fullföljs genom den lag om vissa anställningsfrämjande åtgärder som jag tidigare i korthet har berört. Enligt min mening skulle det strida mot det synsätt som sålunda tränger igenom alltmer inom arbetsmarknadspolitiken att införa en bestämmelse som ger arbetsmarknadsverket rätt att som en påföljd för hög personalomsättning avstänga företag från arbetsförmediingens servico. När betydande resurser inom förmedlingsorganisationen tas i anspråk av företag med stor personaiomsättning kan det, som LO framhåller, innebära en begränsning av servicen till andra företag. Det kan självfallet medföra att förmedlingen i praktiken inte kan ge den service som företaget gör anspråk på. Allvarligare synes det mig dock vara att servicen minskar också till de arbetssökande. Om man för att råda bot på dessa förhållanden avstängde sådana företag, skulle det sålunda i hög grad
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 62
drabba de arbetstagare som skulle komma att anställas av företagen vid sidan av arbetsförmedlingen och därigenom gå miste om det stöd i olika former som förmedlingen kan ge. Vidare skulle arbetstagarna inte längre kunna få fullständig information vid förmedlingen, vilket innebär att grundvalen för verksamheten urholkas. Som LO framhåller bör företag med hög personalomsättning i stället bli föremål för särskilda åtgärder från arbetsmarknadsmyndigheternas sida, bl. a: med stöd av lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder, i syfte att undanröja orsakerna till den höga personalomsättningen.
-SA4CO:s framställning. Jag vill först anmäla att representanter för studentkårerna vid Lunds, Stockholms och Uppsala universitet samt för Filosofiska fakulteternas studentförening i Göteborg vid en uppvaktning i inrikesdepartementet i augusti 1973 har överlämnat en skrivelse vari bedömningar görs som i fråga om nycxamincrade överensstämmer med dem som görs i SACO:s nyss redovisade framställning.
Framställningen från SACO spänner över stora områden av arbetsmarknadspolitiken. När det gäller frågan om tillgången på arbetstillfällen inom tjänstesektorn vill jag erinra om att den syssclsättningsökning vi har haft under den senaste femårsperioden till mycket stor del har skett inom sektorn offentliga tjänster. Även under lågkonjunkturåren 1971—1972 ökade den offentliga sektorns sysselsättning betydligt. Jag har i annat sammanhang pekat på den offentliga sektorns stora betydelse för sysselsättningen i stort. Det är min uppfattning att denna fråga bör behandlas i ett mer övergripande och långsiktigt sammanhang, dvs. som ett led i sysselsättningsplaneringen.
Tjänstemännens problem på arbetsmarknaden uppmärksammas alltmer i arbetsmarknadspolitiken. Särskilda åtgärder har vidtagits på t. ex. arbetsmarknadsutbildningens område och beredskapsarbetena har i betydande utsträckning anpassats till tjänstemännens behov. En sådan breddning av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten anser jag bör fortsätta. Samtidigt är det viktigt att en mindre traditionell syn på akademikernas arbetsmarknad växer fram både hos arbetsgivare och hos de långtidsutbildade själva. Jag vill i detta sammanhang erinra om att arbetsmarknadsutbildningen f.n. utreds av särskilt tillkallade sakkunniga.
I fråga om arbetsförmedlingens funktion tillgodoses de synpunkter "som SACO framför i stor utsträckning dels genom de personalökningar som nu föreslås, dels genom de förra året beslutade ändringarna i förmedlingens arbetsformer och inre organisation. Även användningen av moderna tekniska hjälpmedel utvecklas nu vidare inom platsförmedlingen. Som jag har nämnt tidigare har AMS fått i uppdrag att utreda förutsättningarna att förbättra informationen till arbetsförmedlingen om lediga platser.
Prop. 1974:1 Biiaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 63
Skyddet vid arbetslöshet har byggts ut och förstärkts genom beslut av 1973 års riksdag. Riksdagens beslut innebär bl.a. att skyddet vid arbetslöshet skall bygga på den nuvarande försäkringen och på ett nytt kontant arbetsmarknadsstöd. De nya reglerna, som gäller fr. o. m. den 1 januari 1974, bör tillgodose vissa av de önskemål som SACO har fört fram.
Genom beredskapsarbeten har ett betydande antal ungdomar beretts sysselsättning under de två senaste åren. Även långtidsutbildade har sysselsatts i sådana arbeten i växande omfattning. Lönefrågorna vid beredskapsarbeten har reglerats även på tjänstesektorn, senast genom det avtal som slöts den 7 november 1973 mellan statens avtalsverk och parterna på arbetstagarsidan avseende beredskapsarbeten inom tjänstesektorn. En vidgad plancring av beredskapsarbeten pågår kontinuerligt vid länsarbetsnämnderna. Därvid tas givetvis hänsyn till de behov som gör sig mest gällande, Jag vill erinra om att SACO genom sina representanter i flera länsarbetsnämnder har möjlighet att föra fram synpunkter på det arbetsmarknadspolitiska området. Genom SACO:s representation i dessa länsarbotsnämnder bör det också finnas goda förutsättningar för organisationen att informera sina medlemmar om de olika arbetsmarknadspolitiska medlen.
Som jag sade inledningsvis berör SACO:s arbetsmarknadsprogram många problemområden. Flera av dessa områden behandlas kortfattat av organisationen och förslagen behöver i flera fall utvecklas ytterligarc för att det skall vara möjligt att lägga dem till grund för beslut. Jag anser att de nya åtgärder och förbättringar av redan existerande arbetsmarknadspolitiska medel, som jag i det följande förordar, i betydande utsträckning tillgodoser SACO:s önskemål.
Skrivelsen från delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor. En stor del av det totala tillskottet till arbetskraften i vårt land har under en följd av år utgjorts av gifta kvinnor. Vad detta tillskott har betytt för näringslivets utveckling och samhällets funktioner i övrigt är svårt att mäta men det finns all anledning att även framdeles stödja den utveckling som har lett till att allt fler kvinnor har kunnat få arbete utanför hemmet. De bedömningar angående kvinnornas situation på arbetsmarknaden som delegationen gör i sin skrivelse delar jag. Jag är också överens med delegationen om att frågorna om männens och kvinnornas roll på arbetsmarknaden har en djup förankring i traditionella värderingar och attityder som det knappast är möjligt att ändra på kort tid. De problem kvinnorna ställs inför på arbetsmarknaden är av skiftande karaktär och måste därför angripas från flera utgångspunkter, bl.a. genom åtgärder inom arbetsmarknadspolitikens ram. Många re- missinstanser har också anlagt detta mer principiella, långsiktiga perspektiv på frågan. Arbetsmarknadsområdet är enligt min mening ctt
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 64
lämpligt område för en konstruktiv försöksverksamhet, eftersom det är på detta område som de traditionella, könsbundna värderingarna och fördomarna och den bristande jämlikheten klarast kommer till uttryck. Ett annat område som har avgörande betydelse i sammanhanget är skolan, däri inbegripet både förskolan, den obligatoriska skolan och yrkesutbildningen. Inom skolans ram görs också sedan lång tid insatser för att ge cleverna information om konsekvenserna av könsbundna attityder till studie- och yrkesval. Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag lagt fram förslag om en väsentlig förstärkning av resurserna för studie- och yrkesvägledning inom skolväsendet. En försöksverksamhet på arbetsmarknadens område skulle som skolöverstyrelsen har framhållit kunna få betydelse även för skolan i de fall exempel kommer fram på val av yrke och utbildning där könsbundenheten har brutits. Jag förordar således att en försöksverksamhet inleds huvudsakligen på det sätt som delegationen har föreslagit.
Delegationens första förslag innebär att arbetsmarknadsverket får resurser att försöksvis anställa 100 arbetsförmedlare för att särskilt ägna sig åt kvinnliga arbetssökande.
Några remissinstanser uttrycker farhågor för att en sådan verksamhet som här avses skulle innebära en återgång till en efter kön delad arbetsförmedlingsfunktion. Jag vill i det sammanhanget peka på att det redan nu finns särskilda tjänstemän avdelade inom arbetsmarknadsverket med placering centralt och på länsarbetsnämnderna vilka har till uppgift att bevaka kvinnornas sysselsättningsfrågor. Vidare bör här crinras om de ändrade former för förmedlingsarbetet som beslutades förra året. Någon uppdelning av förmedlingen har delegationen inte avsett och bör inte heller komma till stånd. De tjänster som nu föreslås inrättade bör alltså integreras i den reguljära förmedlingsorganisationen och användas för en utvidgning på sätt som delegationen har föreslagit av den av AMS redan nu bedrivna aktiveringsverksamheten för kvinnornas sysselsättning. Försöksverksamheten bör påbörias snarast, om möjligt redan den 1 april 1974.
Delegationens förslag om utbildningsbidrag till arbetsgivare som utbildar män resp. kvinnor för arbetsuppgifter som domineras av motsatt kön har tillstyrkts av flertalet remissinstanser. Bidraget bör enligt min mening utformas i enlighet med delegationens förslag med den justeringen att beloppet fastställs till högst 5 kr. per timme att utgå under högst sex månader inom ett begränsat antal yrkesområden. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa inom vilka yrkesområden bidrag skall utgå. Som bl. a. LO har framhållit bör de personer för vilka bidrag beviljas vara anställda i företaget redan från den tidpunkt då bidrag börjar utgå. Utbildningens utformning bör ske i nära samarbete med de fackliga organisationerna. Försöksperioden bör vara tre år och verksamheten påbörjas den 1 juli 1974. Närmare föreskrifter utfärdas av Kungl. Maj:t.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 65
Frågan om medelsbehovet för verksamheten behandlas under anslaget Arbetsmarknadsservice.
Delegationens förslag i fråga om villkor för lokaliseringsstöd behandlar jag under avsnittet Regional utveckling.
Under åberopande av det anförda hemställer jag — såvitt gäller punkten 2 efter samråd med statsrådet Leijon — att Kungl. Maj:t
1. ger riksdagen till känna vad jag har anfört i det föregående
om arbetsförmedlingens uppgifter och förmedlingsarbetets in-
riktning,
2. föreslår riksdagen att godkänna de riktlinjer som jag har för-
ordat i det föregående i fråga om dels anställande av särskild
personal vid arbetsförmedlingen med huvuduppgift att ägna
sig åt arbetsplacering av kvinnor, dels särskilt utbildnings-
bidrag.
Programindelning
AMS tillhör de myndigheter som deltar i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Övergången till programbudget för arbetsmarknadsområdet skedde fr. o. m. budgetåret 1972/73 och anmäldes för riksdagen i prop. 1972: 1 (bil. 13 s. 27—536).
Följande programindelning har fastställts att gälla t. v. under budget-
året 1973/74. |
1. Arbetsmarknadsinformation [SN
Yrkesmissig och geografisk rörlighet
. Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa
RV . Regionalpolitiska stödåtgärder
An . Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade
. Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade
NA . Åtgärder för flyktingar
8. Kontant stöd vid arbetslöshet
9. Totalförsvarsverksamhet
10. Förvaltning av utrustning
Programmet Arbetsmarknadsinformation «omfattar upptagning, bearbetning och spridning av sådan information som underlättar för arbetstagare att efter sina behov och förutsättningar finna lämplig sysselsättning, få vägledning vid val av yrke och utbildning eller kännedom om åtgärder som är ägnade att förbättra vederbörandes möjligheter på arbetsmarknaden samt för arbetsgivare att finna erforderlig arbetskraft.
Programmet indelas inte i delprogram.
Programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet omfattar dels ekonomiskt stöd åt deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt verkets egna åtgärder och ekonomiskt stöd åt utom- 5 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bil. 13
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 66
stående huvudmän för tillhandahållande av arbetsmarknadsutbildning, dels ekonomiskt stöd och praktiska åtgärder för flyttande arbetskraft.
I programmet ingår delprogrammen Arbetsmarknadsutbildning, Flyttningsbidrag, Inlösen av egnahem m. m. och Bostäder för flyttande arbetskraft.
Programmei Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa omfattar planering och drift av arbetsmarknadsverkets egna arbeten, initiering av arbeten hos andra huvudmän och ekonomiskt stöd åt dessa samt påverkan av sysselsättningsutbudet genom reglering av investeringsfonder.
I programmet ingår delprogrammen Allmänna beredskapsarbeten, Industribeställningar, Detaljplaneringsbidrag, Investeringsfondsärenden och Stöd till lageruppbyggnad. Sistnämnda delprogram är av tillfällig natur.
Programmet Regionalpolitiska stödåtgärder omfattar aktiviteter för att underlätta lokalisering av företag till regioner där en expansion bör främjas i enlighet med de riktlinjer som har dragits upp i den regionalpolitiska planeringen samt ekonomiskt stöd i detta syfte.
I programmet ingår delprogrammen Lokaliseringssamråd, Lokaliseringsbidrag, Lokaliseringsutbildning, Sysselsättningsstöd och Lokaliseringslån.
Programmet Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade omfattar aktiviteter för rehabilitering av arbetssökande, tillhandahållande av ekonomiskt stöd åt huvudmän för anordnande av arbetsprövning och arbetsträning samt anordnande av särskilda kurser och utbildningsformer för arbetssökande med handikapp i arbetslivet.
I programmet ingår delprogrammen Arbetsprövning, Arbetsträning och Utbildning av svårplacerade.
Programmet Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade omfattar planering och drift av verkets egna särskilda beredskapsarbeten, initiering av sådana arbeten hos andra huvudmän och ekonomiskt stöd åt dessa, ekonomiskt stöd till skyddad och halvskyddad verksamhet hos andra huvudmän, ekonomiskt stöd åt handikappade m. fl. för anskaffning av motorfordon och igångsättning av eget företag samt ekonomiskt stöd åt arbetsgivare för anpassning av arbetsplats till arbetstagares förutsättningar samt arbetsbiträde.
I programmet ingår delprogrammen Arbetshjälpmedel åt handikappade, Näringshjälp, Särskilda beredskapsarbeten, Arkivarbeten, Halvskyddad sysselsättning, Skyddad sysselsättning och FHemarbete.
Programmet Åtgärder för flyktingar omfattar över[öring av flyktingar till Sverige och omhändertagande av flyktingar och vissa andra grupper av utlänningar tills de kan placeras på arbetsmarknaden.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 67
I programmet ingår delprogrammen Överföring av flyktingar och Omhändertagande av flyktingar. Programmet Kontant stöd vid arbetslöshet omfattar sådan verksamhet som syftar till att ombesörja kontant stöd åt arbetslösa. Verksamheten avser tillsyn av erkända arbetslöshetskassor, statsbidrag till arbetslöshetskassor och kommuner samt omställningsbidrag till äldre arbetslösa. I programmet ingår deiprogrammen Ersättning till arbetslöshetskassor, Kommunalt kontantunderstöd och Omställningsbidrag. Programmet Totalförsvarsverksamhet omfattar aktiviteter för dels kartläggning av behov och tillgång på arbetskraft i krig, utformning och genomförande av arbetsmarknadsverkets krigsorganisation, personalplanläggning för det ekonomiska försvaret och handläggning av ansökningar om anstånd med militär tjänstgöring, dels ock godkännande av utbildningsmöjligheter för vapenfria, tjänstplacering av vapenfria, tillsyn över utbildning och tjänstgöring, registrering m. m. I programmet ingår delprogrammen Försvars- och beredskapsplanering samt Vapenfria tjänstepliktiga. Programmet Förvaltning av utrustning avser förvaltning av mer kapitalkrävande utrustning t.ex. förläggningsbyggnader och vägmaskiner. Sådan utrustning får hyras ut inom eller utom arbetsmarknadsverket, varvid hyran skall beräknas så att alla uppkommande kostnader täcks. I programmet ingår delprogrammen Förläggningsbyggnader samt Maskiner och fordon m. m. Under programmet Kontant stöd vid arbetslöshet har en ny stödform, kontant arbetsmarknadsstöd, införts fr. o. m. den 1 januari 1974 (prop. 1973: 56, InU 1973: 23, rskr 1973: 251). I samband härmed har det hittillsvarande kommunala kontantunderstödet avvecklats. Till följd härav bör delprogrammet Kommunalt kontantunderstöd utgå och ersättas med ett nytt delprogram benämnt Kontant arbetsmarknadsstöd. Under programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet bör vidare delprogrammet Bostäder för flyttande arbetskraft slopas vid utgången av budgetåret 1973/74. De båda delprogrammen Arbetsprövning och Arbetsträning inom programmet Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade bör slås samman till ett delprogram. Slutligen bör delprogrammet Särskilda beredskapsarbeten under programmet Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade flyttas till programmet Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa som hädanefter bör benämnas Sysselsättningsskapande åtgärder. Med dessa undantag bör den redovisade programindelningen gälla oförändrad under budgetåret 1974/75. Flertalet av de nu nämnda programmen finansieras från anslag som behandlas i det följande under förevarande avsnitt B. Arbetsmarknad m. m. Programmen Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade samt Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade finansieras från
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 68
ett anslag som behandlas under avsnittet C Arbetsmiljö m. m. Programmet Regionalpolitiska stödåtgärder finansieras dels från ett anslag på driftbudgeten, som behandlas under avsnittet E Regional utveckling, dels från ett anslag på kapitalbudgeten benämnt Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån. Programmet Åtgärder för flyktingar slutligen finansieras från ett anslag som behandlas under avsnittet D Invandring m. m.
Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
AMS är central förvaltningsmyndighet för allmänna arbetsmarknadsfrågor. AMS är även chefsmyndighet för länsarbetsnämnderna. 1 styrelsens uppgifter ingår bl.a. att leda planläggning av och själv vidta åtgärder som betingas av arbetslöshet eller brist på arbetskraft, leda verksamheten i fråga om statligt regionalpolitiskt stöd och fullgöra uppgifter enligt lagstiftningen om lokaliseringssamråd samt i övrigt bedriva rådgivning och upplysning rörande näringslivets lokalisering, ha överinseende över den offentliga arbetsförmedlingen samt öva tillsyn över annan arbetsförmedling än den offentliga och över de erkända arbetslöshetskassorna, handlägga vissa ärenden rörande investeringsfonder, planlägga utnyttjandet av landets arbetskraft vid krig eller krigsfara samt handlägga ärenden om uppskov eller anstånd med militärtjänstgöring och vissa ärenden rörande vapenfria tjänstepliktiga.
Chef för AMS är en generaldirektör med en överdirektör som ställföreträdare. Inom styrelsen finns tre avdelningar, nämligen avdelningen för arbetsmarknadsservice, avdelningen för sysselsättningsplanering och avdelningen för ekonomi och administration. Inom avdelningen för arbetsmarknadsscervice finns sex enheter, inom avdelningen för syssclsättningsplanering fem enheter och inom avdelningen för ekonomi och administration fem enheter.
Under AMS är länsarbetsnämnderna länsmyndigheter för allmänna arbetsmarknadsfrågor. Varje länsarbetsnämnd har ett kansli bestående av en förmedlingsavdelning, en planeringsavdelning och en administrativ avdelning. Arbetet hos länsarbetsnämnden leds av en länsarbetsdirektör. För arbetsförmedlingsverksamheten är landet indelat i 69 distrikt, vart och ett med ctt distriktskontor, som under länsarbetsnämnden har ansvaret för förmedlingsverksamheten inom distriktet, och ett antal lokalkontor som är underställda distriktskontoret. Antalet lokalkontor uppgår till 160 sammanlagt. Dessutom finns arbetsförmedlingsombud och tillfälliga kontor.
Förmedlingsorganens verksamhet omfattar förmedling, arbetsvård och yrkesvägledning samt registrering och mönstring av sjömän. Länsarbetsnämnderna har därjämte ålagts vissa uppgifter enligt den nyligen antagna iager om vissa anställningsfrämjande åtgärder. Länsarbetsnämnderna skall vidare handlägga ärenden angående kontant arbets-
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 69
marknadsstöd samt biträda vid försvarsberedskapsplanering enligt styrelsens anvisningar.
Förvaltningskostnaderna avser i huvudsak lönekostnader och andra omkostnader för personalen vid AMS, länsarbetsnämndernas kanslicr och arbetsförmedlingskontoren. Förvaltningskostnaderna belastar programmen och medel för att täcka dessa kostnader tas upp under samma anslag som gäller för övriga kostnader under resp. program. I likhet med anslagsframställningarna för budgetåren 1972/73 och 1973/74 har AMS dock redovisat sina förslag beträffande förvaltningskostnaderna sammanförda för alla programmen. Detta underlättar statsmakternas prövning av personalförstärkningar och vissa omkostnadsposter. I det närmast följande behandlas därför AMS” förslag beträffande förvaltningskostnaderna för budgetåret 1974/75 gemensamt för alla programmen.
1973/74 Beräknat 1974/75
AMS Departe-
mentschefen Personal
| Handläggande personal | 3 303 | 3 828 | 3558 |
| Övrig personal | 827 4130 | 916 4744 | 862 4420 |
Utgiftsposter
| Vissa lönekostnader | 213 797 000 257 719 000 243 171 000 | ||
| Arvoden till yrkesvalslärare 6 821 000 | 200 000 | 200 000 | |
| Övriga arvoden | 1 365 000 | 1 397 000 | 1397 000 |
Utbildnings- och
instruktionsverksamhet 2 320 000 3 640 000 3 520 000
Sjukvård 715 000 799 000 765 000 Fokalkostnader
a) Styrelsen 4 575 0C0O 8 823 000 8 825 000
b) Länsarbetsnämndernas
kanslier och arbetsför-
medlingskontoren 29 592 000 41 375 000 38 242 000
Reseersättningar 6 786 000 7 880 000 7 866 000
Expenser
| a) Inventarier | 3 370 000 | 3 555 000 |
| b) Telefon m. m. | 10 044 000 | 10 444 000 20 354 000 |
| c) Övriga cxpenser | 4 880 000 | 5 838 000 |
Databehandling a) Datasystem och
terminaler m.m. 7 650 000 9 514 000 8 970 000 b) ADB i förmedlingsarbetet 1 5C0 000 7 182 060 6 500 000
c) Rationaliseringsundersökningar 225 000 450 000 225 000
d) Bearbetning av statistiskt
| material | 525 000 | 803 000 | 525 000 |
| Postavgifter | 450 000 | 350 000 | 550 000 |
| Kapitalkostnader | 310 000 | 7 400 0C0 | 200 009 |
294 925 000 1367 562 000 2342 010 000
1 Härtill kommer följdkostnader med 3 985 000 kr. för de nya tjänster AMS föreslår. Följdkostnaderna avser sjukvård, reseersättningar och expenser.
2 Inberäknat följdkostnader.
Prop, 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 70
AMS 1. Pris- och löneomräkning 7 696 000 kr., varav 5 315 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg under utgiftsposterna Vissa lönekostnader, Övriga arvoden och Lokalkostnader (städlöner). 2. 0-alternativet skulle innebära en minskning av personalen, motsvarande 228 tjänster, varav 55 vid styrelsen eller länsarbetsnämndernas kanslier och 173 vid arbetsförmedlingskontoren. 3. Vissa lönekostnader. Under denna utgiftspost faller dels avlöningsförmåner till personal vid AMS, länsarbetsnämndernas kanslier och arbetsförmedlingskontoren, dels ersättningar för konsultuppdrag, dels arvoden till länsarbetsnämndernas läkare, kontaktmän för yrkesvägledning, praktikanter, arbetsförmedlingsombud och särskilda mönstringsförrättare. a) AMS enheter bör tillföras följande nya tjänster, nämligen förmedlingsenheten 1 byrådirektör som chef för anståndsgruppen, 1 byrådirektör för ärenden angående anpassningsverksamhet och 1 byråsekreterare för ärenden angående praktikförmedling, arbetsvårdsenheten 1 byråingenjör för handläggning av statsbidragsärenden samt kalkylering, kostnadsanalys och resultatuppföljning och 1 byrådirektör för speciella arbetstekniska hjälpmedel och särskilda anordningar på arbetsplatser för handikappade, yrkesvägledningsenheten 1 byrådirektör för utrednings-, planeringsoch redigeringsarbete och 1 psykolog för samordningsuppgifter, utbildningsenheten 1 byråsekreterare för icke yrkesinriktad utbildning, 1 byråsekreterare för planering av yrkesutbildande kurser, 1 byråsekreterare för handläggning av besvärsärenden och 1 kvalificerat biträde, försäkringsenheten 1 byrådirektör för handläggning av frågor rörande programmet Kontant stöd vid arbetslöshet, frågor rörande särskilt stöd, de erkända arbetslöshetskassornas avgifter, statsbidragsfrågor m. m., 1 byråsekreterare för handläggning av besvärsärenden samt frågor i övrigt rörande det kontanta arbetslöshetsstödet och 1 kvalificerat biträde för beräkning av statsbidrag, redovisning av preliminärskattemedel samt statistikarbete, metod- och informationsenheten 1 byrådirektör för utveckling av arbetsformer och styrinformation i samband med ADB inom arbetsförmedlingen, 1 byrådirektör för utveckling av arbetsförmedlingens platsförmedlingsmetodik, 1 byråsekreterare för allmänna utredningsuppgifter, 2 biträden för enhetens kansli, varav 1 kvalificerat, utredningsenheten 1 kanslist, produktionsenheten 1 kvalificerat biträde, lokaliseringsenheten 1 byråsekreterare och 2 kvalificerade biträden som allmän förstärkning, försvarsenheten 1 byråsekreterare som allmän förstärkning,
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 71
ekonomienheten 1 byrådirektör på budgetsektionen för ekonomiska specialanalyser, 1 revisor för bl. a. handhavandet av kontoregistret för kassabokföringen och 2 kvalificerade biträden,
intendenturenheten 1 byråsekreterare för ekonomiska utredningar och budgetering av intendenturverksamheten och 2 telefonister,
organisationsenheten 1 byrådirektör och 1 byråsekreterare för administrativ utveckling och 1 byrådirektör för ekonomiska utredningar, budgetering och uppföljning av rationaliseringsinsatser,
juridiska enheten 1 avdelningsdirektör och 1 byråsekreterare för uppföljning av den utåtriktade verksamheten bl. a. rörande arbetsvård och lokalisering samt uppgifter i samband med olaga arbetsförmedling,
personalenheten 1 byrådirektör och 1 kvalificerat biträde för företagsnämndsverksamhet, 1 kvalificerat biträde för matrikelföring m. m. och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromäål.
b) Länsarbetsnämndernas kanslier bör tillföras följande nya tjänster, nämligen 58 inspektörer som förstärkning av nämndernas administrativa avdelningar, 22 inspektörer som förstärkning av vissa nämnders planeringsavdelningar, 10 inspektörer som förstärkning av vissa nämnders förmedlingsavdelningar, 2 konsulenter för regional personalutbildning och 73 biträden, varav 25 kvalificerade.
c) Arbetsförmedlingskontoren bör tillföras 400 tjänster som assistent och inspektör inom arbetsförmedlingen och 1 inspektör och 2 biträden vid sjömansregistret i Göteborg samt 5 psykologer.
I inledningen till anslagsframställningen har styrelsen redovisat sin bedömning av såväl den kortsiktiga som den långsiktiga utvecklingen på arbetsmarknaden. Av redogörelsen framgår bl. a. att vi måste räkna med fortsatta omfattande förändringar inom näringslivet. Många människor kommer att bli tvungna att ställa om sig till nya arbetsuppgifter. Efter de två senaste årens konjunkturdämpning kommer det att finnas kvar många arbetslösa som även i ett förbättrat konjunkturläge har svårt att få folfäste på arbetsmarknaden. Undersökningar som styrelsen har gjort bekräftar antagandet att cn betydande del av de arbetslösa har sådana funktionsnedsättningar eller andra arbetshinder celler ställer sådana villkor för att ta anställning att de måste betecknas som svärplacerade. Av redogörelsen i inledningen framgår vidare att samttidigt som efterfrågan på arbetskraft tenderar att öka i samband med den påbörjade konjunkturuppgången visar det sig att utbud och efterfrågan inte stämmer överens. Det är uppenbart att en ömsesidig anpassning måste ske. Både arbetsgivarnas krav på de arbetssökande och de arbetssökandes krav på arbetsuppgifterna måste jämkas. Den nu beskrivna situationen kommer att ställa stora anspråk på arbetsförmedlingen, i första hand på själva platsförmedlingen men också på insatser som syftar till att underlätta den ömsesidiga anpassningen mellan utbud och efterfrågan. Tidigare erfarenheter visar att besvärliga syssel-
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 72
sättningsproblem kan klaras genom intensifierade förmedlingsinsatser, varigenom andra, mindre rationella åtgärder kan undvikas. Redan i dag är emellertid förmedlingens resurser otillräckliga för att möta anspråk som arbetssökande och arbetsgivare ställer. Härtill skall läggas att av statsmakterna nyligen fattade beslut kommer att medföra ökad belastning på förmedlingen, t. ex. införandet av det nya kontanta arbetsmarknadsstödet.
För budgetåret 1973/74 har anvisats medel för anställning av 110 arbetsförmedlingsaspiranter. Styrelsen beräknar behovet till 175 årsaspiranter. Härför bör beräknas ytterligare 2 590 000 kr.
d) Personliga tjänster för arkivarbetare. Inom arbetsmarknadsverket finns ett antal arkivarbetare som kan komma att uppfylla villkoren för erhållande av personlig tjänst. Personliga tjänster kan emellertid inte inrättas inom ramen för disponibla medel. Styrelsen hemställer om mcedel för inrättande av sådana tjänster med 927 000 kr.
e) Länsarbetsnämndernas läkare. För tfäkararvoden har för budgetåret 1973/74 beräknats 1 600 000 kr. Detta belopp behöver räknas upp med 638 000 kr. Arvodet till läkarna utgår med samma belopp som gäller för försäkringskassornas läkare eller med 3 432 kr. (exkl. lönekostnadspålägg) per veckotimme och år upp till 15 veckotimmar per år. Med hänsyn till svårigheten att anskaffa läkare i erforderlig omfattning begränsar styrelsen sitt yrkande för budgetåret 1974/75 till att avse en ökning med 150 veckotimmar.
f) Övrigt, För de fortsatta försöken att utnyttja representanter från förvaltning, näringsliv och organisationer i samband med kollektiv yrkesorientering eller utarbetande av informationsmaterial behövs 50 000 kr. Vidare behövs 75 000 kr. för revisionsteknisk expertis vad beträffar organisationsförmedlingarna och 100 000 kr. för anlitande av experter från företagareföreningar och konsultföretag i niringshjälpsärenden. Slutligen föreslår styrelsen att ytterligare 100 000 kr. beräknas för försöksverksamheten med kontaktmän för yrkesvägledning vid folkhögskolorna.
Kostnaderna för de under denna punkt föreslagna personalförstärkningarna och uppräkningarna av ersättningar och arvoden beräknas till 36 226 000 kr. exkl. omkostnader. Av beloppet avser 842 000 kr. uppräkning av lönekostnadspålägget.
4. Arvoden till yrkesvalslärare. Fr.o.m. budgetåret 1974/75 upphör yrkesvalslärarna i grundskolan att vara anställda hos arbetsmarknadsverket som en följd av att studie- och yrkesorientceringsorganisationen genomförs helt. Yrkesvalslärarna vid särskolorna skall dock stå kvar t. v. För arvoden till dessa beräknas 200 000 kr.
5. Utbildnings- och instruktionsverksamhet. Medelsbehovet beräknas för budgetåret 1974/75 till 3 640 000 kr., vilket innebär en ökning med 1 320 000 kr., varav 162 000 kr. avser pris- och löneomräkning. Den nya förmedlingsorganisationen med förändrade och
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 73
delvis nya arbetsformer förutsätter fortsatta och väsentligt ökade utbildningsinsatscr. I första hand gäller detta den utbildning som ansluter till utvecklingen av arbetsförmedlingsmetodiken. Vidare betonas i den nya förmedlingsorganisationen kravet på en fastare arbetsledning och samtidigt gruppsamverkan. Stor del av utbildningen kommer därför att gälla träning i de arbetsledande funktionerna och samverkan i grupp. Som komplement till den utbildning som ges i form av centrala internatkurser planerar styrelsen en viss utökning av den lokala utbildningen. Detta förutsätter noggrant utarbetade kurspaket med kostnadskrävande tekniska hjälpmedel som komplement för att stödja de lokala handledarnas undervisning.
6. Lokalkostnader. Under tredje kvartalet 1974 flyttar styrelsen till nyuppförda lokaler i Solna. Årshyran för de nya lokalerna beräknas för budgetåret 1974/75 till 7 785 000 kr., vilket innebär en ökning med 4 170 000 kr. inkl. höjt lönekostnadspålägg. Övriga kostnader för styrelsens lokaler beräknas till 1 040 000 kr. Lokalkostnaderna för länsarbetsnämndernas kanslier och arbetsförmedlingskontoren beräknas för budgetåret 1974/75 till 41 375 000 kr., vilket innebär en ökning med 11 783 000 kr., varav 1 788 000 kr. utgör pris- och löneomräkning inkl. höjt lönekostnadspålägg. Av ökningen hänför sig 934 000 kr. till nödvändiga lokaländringar till följd av dels länsarbetsnämndernas ändrade kansliorganisation och dels den nya arbetsförmedlingsmetodiken. Mocdelsbehovet för budgetåret 1974/75 specificeras enligt följande. Hyrorna beräknas till 31 446 000 kr. För ändrings- och inredningsarbeten beräknas 1 594 000 kr. Städilöner beräknar styrelsen till 7 447 000 kr. och övriga städkostnader till 588 000 kr. Löpande underhållskostnader m. m. beräknas uppgå till 300 060 kr.
7. Databehandlineg. Medelsbehovet för datasystem och terminaler m. m. under budgetåret 1974/75 beräknas till 9 514 000 kr., vilket innebär en ökning med 1 864 000 kr., varav 740 000 kr. utgör prisoch löneomräkning. Av det sammanlagda medelsbehovet hänför sig 7 307 000 kr. till drift och underhåll av datasystem, 236 000 kr. till utveckling av ett nytt datasystem för materielredovisning, 1915 000 kr. till terminalerna samt 56 000 kr. till underhåll av dataregistreringsutrustning. Vad beträffar ADB i förmedlingsarbetet beräknar styrelsen kostnaderna till 7182 000 kr. för budgetåret 1974/75. Härav hänför sig 6 374 000 kr. till datorassisterad framställning av lokala platslistor i Stockholm, Göteborg och Malmö samt 808 000 kr. till matchningsförsök m.m. Av det förstnämnda beloppet avser 4479 000 kr. tryckning av platslistorna (inberäknat fotosättning och distribution). Styrelsen framhåller att försöken att med hjälp av ADB effektivera förmedlingsarbetet måste påskyndas. Så väsentliga framsteg kan nås att tekniska resurser snarast måste ställas till styrelsens förfogande. Härigenom kan cen bättre fungerande arbetsmarknad åstadkommas och anspråk på andra arbetsmarknadspolitiska insatser sannolikt begränsas. Målsättningen måste en-
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 74
ligt styrelsens mening vara att ett fullt utbyggt system inkluderande matchning av arbetssökande och lediga platser skall kunna användas i förmedlingsarbetet budgetåret 1977/78. För att denna målsättning skall kunna uppnås bör under budgetåret 1974/75 registrering av arbetssökande och lediga platser påbörjas i stockholmsområdet, där terminalnätet bör byggas ut och matchning påbörjas.
Departementschefen
AMS har föreslagit kraftiga personalförstärkningar för nästa budgetår. Förslagen avser såväl den centrala organisationen som länsarbetsnämndernas kanslier och arbetsförmedlingskontoren. I större eller mindre omfattning berör förslagen alla programmen, men till övervägande del faller de under programmet Arbetsmarknadsinformation. Den redogörelse för verksamheten inom förmedling, yrkesvägledning och arbetsvård som AMS lämnar under nämnda program kan därför ses som en allmän motivering för de begärda personalförstärkningarna.
Arbetsmarknadsverket har fått betydande personaltillskott under de senaste åren samtidigt som verket har organiserats om i etapper i syfte att öka effektiviteten. Hittills under 1970-talet har verket således tillförts sammanlagt 470 tjänster för handläggande personal. Personaltillskotten har inriktats både på åtgärder för att lösa den äldre och svårplacerade arbetskraftens problem och på egentlig platstörmedling, under senare tid med särskild inriktning på att underlätta en anpassning av arbetskraftsutbudet till en väntad ökning i efterfrågan.
Arbetsmarknadsverket kommer att ställas inför ökade och nya arbetsuppgifter även under nästa budgetår. När det gäller strävandena att bereda äldre och personer med nedsatt arbetsförmåga sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden spelar verksamheten i anpassningsgrupperna, som påbörjades år 1971, redan en stor roll. Verksamheten byggs ut fortlöpande. I den av riksdagen i december förra året antagna lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder läggs tyngdpunkten vid den samverkan inom företagen som verksamheten i anpassningsgrupperna innebär. Resultatet av denna verksamhet blir dock i hög grad beroende på om arbetstörmedlingen kan göra en aktiv insats i sammanhanget. Införandet av kontant arbetsmarknadsstöd som komplement till den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen kommer vidare att medföra nya arbetsuppgitter för framför allt Jänsarbetsnämndernas kanslier, men även arbetsförmedlingskontoren kan väntas få ökad arbetsbelastning. De ökade arbetsuppgifterna motiverar enligt min mening väsentliga personalförstärkningar även under budgetåret 1974/75. Jag vill här erinra om att chefen för inrikesdepartementet i prop. 1973: 165 med förslag till vissa ekonomisk-politiska åtgärder (s. 45) framhöll att AMS borde tilldelas ökade resurser för en särskild kampanj under kalenderåret 1974 med syfte att underlätta anpassningen mellan utbud och cfterfrågan på arbetskraft, sedan det hade visat sig att det fanns ett betydande antal lediga platser
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 75
samtidigt som antalet arbetssökande var stort. Kungl. Maj:t har härefter ställt lönemedel till AMS förfogande tör tillfällig arvodesanställning av högst 200 arbetsförmedlare under senare hälften av budgetåret 1973/74. Eftersom denna satsning skall pågå ett år bör motsvarande medelstilldelning beräknas även för första hälften av budgetåret 1974/ 75. Jag vill vidare hänvisa till min behandling i det föregående av förslaget från delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor om inrättande av 100 tjänster för arbetsförmedlare som kan koncentrera sitt förmedlingsarbete på kvinnliga arbetssökande.
Förstärkningarna för budgetåret 1974/73 bör tilldelas verket i form av en medelsram. Jag räknar med ett belopp av 29150 000 kr. (exkl. följdkostnader), varav 1 050 000 kr. utgör löneomräkning och 3 113 000 kr. avser uppräkning av lönekostnadspålägget. Vid beräkningen av medelsramen har jag utgått från följande nya tjänster i den centrala organisationen, nämligen en byrådirektör i A 28 och en förste byråsekreterare i A 24 på försäkringsenheten, en byrådirektör i A 27 på metodoch informationsenheten, en byrådirektör i A 27 på ekonomienheten och en förste byråsekreterare i A 25 på personalenheten. Jag har vidare utgått från 50 tjänster för handläggande personal och 35 tjänster för kvalificerade biträden vid länsarbetsnämndernas kanslier samt 200 tjänster för handläggande personal vid arbetsförmedlingskontoren. Av de sistnämnda bör 100 tjänster, i enlighet med vad jag har anfört i det föregående, inrättas om möjligt redan den 1 april 1974 och användas för utvidgade insatser till förmån för kvinnornas sysselsättning. Vid beräkningen av medelsramen har jag även beaktat den tillfälliga förstärkning av arbetsförmedlingen under första hältten av budgetåret 1974/75 som jag nyss har berört. Medelsramen möjliggör vidare en utökning av antalet arbetsförmedlingsaspiranter från 110 till 170 årligen och ger vidgat utrymme för tillfällig personal motsvarande ett belopp av 400 000 kr. Det ökade medelsbehovet avseende arvoden åt länsarbetsnämndernas Jäkare, ekonomisk expertis och kontaktmän för yrkesvägledning bör kunna tillgodoses inom medelsramen. Vad beträffar frågan om inrättande av personliga tjänster för arkivarbetare är jag inte beredd att beräkna särskilda medel härför under de gemensamma förvaltningskostnaderna. Inberäknat den nya medelsramen har arbetsmarknadsverket tillförts sammanlagt 760 nya tjänster under första hälften av 1970-talet, vartill kommer utökningen av antalet arbetsförmedlingsaspiranter och den nyssnämnda tillfälliga förstärkningen av arbetsförmedlingen under kalenderåret 1974.
Beträffande de för programmen gemensamma förvaltningskostnaderna i Övrigt vill jag inskränka mig till att kommentera ett fåtal poster. Följdkostnaderna för de nyssnämnda personalförstärkningarna beräknar jag till i runt tal 1,5 milj. kr. I Jikhet med AMS anser jag att de av riksdagen nyligen beslutade ändringarna i förmedlingens arbetsformer och inre organisation förutsätter ökad utbildning av personalen. Jag
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 76
med 400 000 kr. Under ifrågavarande post tar jag även upp ett belopp på 800 000 kr. för ökade kapitalkostnader vid AMS” kursgård Aske. Jag avser att senarc föreslå Kungl. Maj:t att vissa utförda investeringar i kursgården och omkringliggande byggnader skall värderas in i arbetsmarknadsverkets utrustningskapital. I fråga om lokaler innebär AMS” förslag att utgifterna kommer att uppgå till 8825 000 kr. för den centrala organisationen och 41375 000 kr. för verkets övriga lokaler under budgetåret 1974/75. Såvitt avser den centrala organisationen ansluter jag mig till AMS" förslag. Vad beträffar verkets övriga lokaler är jag däremot inte beredd att helt godta AMS” förslag utan beräknar utgifterna till i runt tal 38.2 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen för databehandling bör minskas med ett belopp av 225 000 kr. vilket i praktiken används för avlöningar. Samtidigt bör posten Vissa lönekostnader ökas med samma belopp. Vad beträffar ADB i förmedlingsarbetet har för innevarande budgetår beräknats ett belopp av 1.5 milj. kr. som används för datorassisterad framställning av dagliga platslistor inom vissa yrkesområden vid länsarbetsnämnden i Stockholms län. Genom beslut av Kune!. Maj:t har ytterligare medel ställts tin AMS” förfogande för utvidgning av denna listframställning till fler yrkesområden. De lediganmälda platserna kan publiceras snabbare än tidigare och som en följd därav har omsättningen av platserna ökat. ADB-tekniken har vidare gjort det möjligt att införa enklare rutiner för aktualitetskontroll och bevakning av platser som står kvar obesatta. För ADB i förmedlingsarbetet beräknar jag för nästa budgetår ett belopp av 6,5 milj. kr. vilket ger utrymme för datorassisterad listframställning, förutom vid linsarbetsnämnden i Stockholms län, även vid länsarbetsämnderna i Göteborgs och Bohus län samt Malmöhus län. Beloppet möjliggör även förberedelser för användning av söksystem med terminaler i själva platsförmedlingen. Under de gemensamma förvaltningskostnaderna faller slutligen kapitalutgifter som avser vissa anskaffningar av bl. a. kontorsinventarier som görs med anlitande av anslaget B 6 Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning och som skrivs av omedelbart. AMS har här för nästa budgetår beräknat ett belopp av 7,4 milj. kr., varav 6,5 milj. kr, avser möblering och annan inredning av de nya lokaler till vilka den centrala organisationen beräknas flytta under tredje kvartalet 1974. Jag är ännu inte beredd att ta ställning till vilka anskaffningar som behövs i samband med denna flyttning och tar därför inte upp något belopp för detta ändamål. I övrigt godtar jag AMS” beräkning.
Med hänvisning i övrigt till sammanställningen på s. 69 beräknar jag de gemensamma förvaltningskostnaderna under budgetåret 1974/75 till i runt tal 342 milj. kr. (-1-47 milj. kr.). Detta belopp skall fördelas mellan programmen i förhållande till deras beräknade andel i de gemensamma förvaltningskostnaderna. Som jag har nämnt i det föregående
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 71
tas medel för att täcka dessa kostnader upp under samma anslag som
gäller för övriga kostnader under programmet. Det sagda gäller dock inte programmet Förvaltning av utrustning. Kostnaderna under detta
program skall täckas av hyra som debiteras de program som använder
utrustningen. Följande tablå visar fördelningen mellan programmen.
1974/75
Beräknat
| Arbetsmarknadsinformation | 278 438 000 |
| Yrkesmässig och geografisk rörlighet | 18 456 000 |
| Sysselsättningsskapande åtgärder | 16 431 000 |
| Regionalpolitiska stödåtgärder | 3 418 000 |
| Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade | 2 734 000 |
| Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade | 8 544 000 |
| Åtgärder för flyktingar | 1 710 000 |
| Kontant stöd vid arbetslöshet | 4 443 000 |
| Totalförsvarsverksamhet | 6 836 000 |
| Förvaltning av utrustning | 1 0008 000 |
Summa 342 010 000
B 1. Arbetsmarknadsservice 1972/73 Utgift 1 128 912 064 1973/74 Anslag 1246 000 000 1974/75 Förslag 11 467 794 000
1 T förekommande fall har förhöjt lönekostnadspålägg inräknats.
Från anslaget bestrids utgifterna för programmen Arbetsmarknadsinformation och Yrkesmässig och geografisk rörlighet.
1972/73 1973/74 1974/75
Utgift Anslag Beräknar
AMS Departe-
mentschefen
Programmet Arbetsmarknadsinformation 1. Förmedling, arbetsvård och
yrkesvägledning! 244 723 000 264 274 000 352 295 000 321 438 000 Prosrammet Yrkesmässig och geografisk rörlighet
| 2. Arbetsmarknadsutbildning 777 954 000 | 882 750 000 | 1 080 500 000 1 053 400 000 | ||
| 3. Flyttningsbidrag | 55 356 000 | 72 000 000 | 76 700 000 | 73 500 000 |
| 4. Inlösen av egnahem m. m. | 380 000 | 1 500 000 | 1 090 000 | 1 000 000 |
5. Bostäder för flyttande
arbetskraft? 31 144 000 1 300 000 0 0 6. Förvaltningskostnader 20115 000 24 176 009 19 700 000 18 456 000
Summa 1 128 912 000 1246 000 000 1530 195 000 1467 794 000
1 [nberäknat förvaltningskostnader.
2 Delprogrammet avvecklas helt vid utgången av budgetåret 1973/ 74,
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 78
Programmet Arbetsmarknadsinformation avser arbetsmarknadsverkets verksamhet för förmedling, arbetsvård och yrkesvägledning. Verksamheten under programmet handhas centralt av avdelningen för arbetsmarknadsservice vid AMS samt regionalt .och lokalt av länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingskontoren. Förmedlingsverksamheten syftar till att bringa arbetssökande och arbetsgivare i kontakt med varandra. Förmedlingen lämnar information om arbetsmarknadsläget på kortare och längre sikt. De arbetssökande informeras om lediganmälda platser, olika arbetsmarknadspolitiska medel för att underlätta individens möjligheter på arbetsmarknaden, villkoren för kontant stöd vid arbetslöshet m. m. Andra serviceåtgärder utgörs av ackvisition av arbeten och medverkan vid kartläggning av de personliga förutsättningarna för olika arbeten med hjälp av bl. a. psykologiska anlagsundersökningar. Arbetsgivarna informeras om aktuella arbetssökande, tillgängliga arbetskraftsresurser på kortare och längre sikt samt olika arbetsmarknadspolitiska medel för att underlätta anpassningen av arbetsplats och arbetsmiljö till arbetskraften. I förmedlingsarbetet används i stor utsträckning olika slags platslistor. Information om lediga platser förmedlas också på vissa orter genom regionalradioprogram och telefonsvararanläggningar. Arbetsvården utgör ett komplement till förmedlingens allmänna service och skall tillgodose de handikappades behov av särskilda åtgärder. Dessa åtgärder bildar egna delprogram i styrelsens programindelning, varför arbetsvårdsåtgärder såsom arbetsträning m. m. inte berörs närmare i detta program. Läkarundersökningar och psykologiska anlagsundersökningar utgör viktiga hjälpmedel vid utredandet av de personliga förutsättningarna för yrkesmässig rehabilitering. Upplysningsverksamheten är inriktad på information om handikapp, handikappades problem på arbetsmarknaden och arbetsvårdens verksamhet. Yrkesvägledningen skall bistå de arbetssökande i deras strävan att komma till klarhet om egna förutsättningar och önskemål i förhållande till vad utbildningsväsendet och arbetslivet kan erbjuda dem. Yrkesvägledningen använder ett rikhaltigt skriftligt informationsmaterial och såsom hjälpmedel vid anlagsorientering psykologiska anlagsundersökningar. Det skriftliga materialet syftar till att ge allmänheten och arbetsmarknadsverkets tjänstemän information om yrken, utbildningar och arbetsmarknaden. Programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet består av delprogrammen Arbetsmarknadsutbildning, Flyttningsbidrag, Inlösen av egnahem m. m. och Bostäder för flyttande arbetskraft. Delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning omfattar utgifter för yrkesutbildning som sker av sysselsättningspolitiska skäl. Huvudsakligen är det fråga om omskolning och annan yrkesutbildning av personer, som är eller löper risk att bli arbetslösa eller är svårplacerade på ar-
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 79
betsmarknaden och för vilka en utbildning bedöms som nödvändig för att stadigvarande arbete skall kunna erhållas. Som försöksverksamhet anordnas sedan budgetåret 1966/67 utbildning till s.k. bristyrken av även icke arbetslösa personer (bristyrkesutbildning). Utgifterna avser kostnader främst för anordnande av utbildningen och för utbildningsbidrag åt kursdeltagarna enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368, omtryckt 1972: 300, ändrad senast 1973: 832), AMS och skolöverstyrelsen svarar gemensamt för arbetsmarknadsutbildningen.
Delprogrammet Bostäder för flyttande arbetskraft avvecklas vid utgången av budgetåret 1973/74.
De övriga två delprogrammen inom programmet avser utgifter för flyttningsbidrag och inlösen av egnahem m. m. enligt arbetsmarknadskungörelsen.
Programmet Arbetsmarknadsinformation
AMS
I fråga om verksamheten under budgetåret 1972/73, och den långsiktiga utvecklingen har AMS anfört bl. a. följande.
Förmedling. Under budgetåret 1972/73 har antalet personer i arbetskraften stigit samtidigt med att efterfrågan har legat kvar på en låg nivå. Vidare har den bristande överensstämmelsen i de arbetssökandes och de lediga platsernas sammansättning gjort att arbetsförmedlingen, trots ett totalt sett ökat arbetskraftsutbud och en hög arbetslöshet, har mött ökade svårigheter att tillsätta lediganmälda platser med befintliga sökande. Detta har tagit sig uttryck bl. a. i att arbetsförmedlingen även under lågkonjunkturen månad för månad har redovisat ett relativt högt antal kvarstående lediga platser. Trots förstärkta insatser för att bereda arbetslösa arbete på den öppna marknaden har det ökade utbudet av arbetskraft i förening med en låg efterfrågan gjort att arbetslösheten har legat kvar på cn hög nivå.
I samband med 1971 års äldrelagstiftning skedde en utbyggnad av den verksamhet med anpassningsgrupper som tidigare hade påbörjats inom arbetsmarknadsverket. I dessa grupper samverkar arbetsförmedling, arbetsgivare och de fackliga organisationerna enligt i samråd utfärdade riktlinjer. Verksamheten har under budgetåret utvecklats snabbt och antalet anpassningsgrupper uppgick den 30 juni 1973 till ca 3 700.
Under budgetåret 1972/73 har tillströmningen av kvinnor till arbetsmarknaden varit fortsatt hög men lägre än under föregående budegetår. Arbetslösheten bland kvinnorna har legat på en relativt hög nivå. Olika åtgärder har därför prövats för att öka de nytillträdande kvinnornas sysselsättningsmöjligheter dels på den öppna arbetsmarknaden
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 80
genom bl. a. det särskilda utbildningsbidraget, dels genom beredskapsarbeten. Andelen kvinnor av samtliga personer i beredskapsarbete har ökat från 8 95 (3 028 personer) i april 1972 till 18 96 (7 015 personer) i april 1973. Andelen kvinnor i arbetsmarknadsutbildning var vid den senare tidpunkten 45 40 (ca 24700 personer). Utvecklingen visar på en bestämd inriktning hos kvinnorna mot ökad förvärvsaktivitet. Många kvinnor, som under de närmaste åren söker sig ut på arbetsmarknaden, kommer att behöva mer stöd från arbetsförmedlingen än andra arbetssökande. | Ungdomsarbetslösheten har under budgetåret 1972/73 legat kvar på en fortsatt hög nivå. I januari 1973 var över 18 000 ungdomar (personer under 25 år) anmälda som arbetslösa på arbetsförmedlingen och av dessa var ca 9 000 under 20 år. AMS har vidtagit en rad åtgärder för att minska arbetslösheten. Dessa har i huvudsak varit inriktade på platsförmedling, utbildningsåtgärder och beredskapsarbeten. Jämsides härmed har förmedlingen bedrivit en uppsökande verksamhet och kartiagt ungdomsarbetslösheten. Sammanlagt räknar styrelsen med att i utbildning och beredskapsarbeten ha sysselsatt ca 27 000 ungdomar under budgetåret 1972/73. Arbetsförmedlingen har vidare på de allra flesta förläggningsorter för värnpliktiga i högre grad än tidigare är genomfört olika aktiviteter för att bereda dessa arbete eller utbildning efter utryckningen. Det är realistiskt att räkna med högre arbetslöshet bland ungdom under 70-talet än under 60-talet, om inte arbetsförmedlingsåtgärderna för dem förstärks, Speciella insatser måste göras bl. a. för det inte obetydliga antal ungdomar som lämnar grundskolan utan att gå vidare till fortsatt utbildning celler som avbryter grundskoleeller gymnasieskoleutbildning. Många ungdomars minskade intresse för utbildning och deras inställning till olika slag av arbete måste mötas med uppsökande information. För ungdomar som saknar tidigare erfarenhet av arbetslivet torde praktisk yrkes- och utbildningsorientering 1 olika former bli ett nödvändigt inslag. En stor del av yrkesvägledningsarbetet kommer därför även fortsättningsvis att bedrivas bland relativt unga människor. Studerande vid universitet och högskolor har under budgetåret crbjudits möjligheter att delta i arbetsmarknadsoricntering i mindre seminariegrupper i anslutning till undervisningen. Problemen för de nycxamincerade från dessa utbildningsanstalter kan väntas kvarstå. Bristen på överensstämmelse mellan många nyexaminerades utbildning och arbetsmarknadens behov nödvändiggör förstärkta förmedlingsinsatser och åtgärder i form av arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten. Arbetsmarknaden ställer ökade krav på att teoretisk utbildning skall kompletteras med praktisk arbetslivserfarenhet. Studerande i såväl gymnasial som eftergymnasial utbildning har därför — oberoende av utbildningsinriktning — välgrundade skäl att ställa krav på praktikförmedling-
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 81
ens resurser. Under året har förmedling av praktikplatser i huvudsak bedrivits enligt principen öppen förmedling. Pryoförmedlingen har organiserats med utgångspunkt från den nya läroplanen för grundskolan.
För vissa yrkesgrupper har arbetstörmedlingen speciella åtaganden beträffande förmedling av lediga platser. Detta gäller ifråga om lärarförmedling, sjömansförmedling samt artist- och musikerförmedling.
Omfattningen av lärarförmedlingen regleras bl.a. genom den bestimmelse i skolstadgan som föreskriver, att icke-ordinarie lärartjänster i regel skall lediganmälas till den offentliga arbetsförmedlingen. Inom pedagogiskt arbete nyanmäldes under budgetåret 1972/73 sammanlagt 47 900 platser. Antalet lediganmälda helterminstjänster var 21 100. Arbetsmarknadsverket rekryterade under året i samarbete med skolöverstyrelsen och invandrarverket tvåspråkiga lärare för stödundervisning och elevvårdsuppgifter i grundskolan för invandrarbarn.
De lediganmälda platserna vid sjömansförmedlingarna visar en fortsatt minskning. Antalet arbetssökande låg under budgetåret 1972/73 på ungefär samma nivå som föregående budgetår. Strukturrationaliseringen inom sjöfarten väntas fortgå. Sjömansförmedlingens arbetssätt och arbetsmetodik måste moderniseras med inriktning på bättre informationsservice vad gäller arbetsmarknad, arbetskraftstillgång, utbildningsmöjligheter, yrkeskrav etc. visavi arbetsgivare och allmänhet.
Förmedling av artister och musiker m.fl. har under året bedrivits vid arbetsförmedlingarna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. AMS bedriver dessutom i samarbete med resp. arbetstagarorganisationer viss förmedlingsverksamhet inom de s.k. centrumbildningarna (Författarcentrum, Teatercentrum m. fl.).
Utlokaliseringen av statliga myndigheter från Stockholm har medfört behov av arbetsförmedlingsservice till de anställdas anhöriga. En speciell förmedlingsexpedition med två tjänstemän har inrättats i Stockholm. För att informera om lediga tjänster vid statliga myndigheter i Stockholms län och på omlokaliseringsorter utger AMS tillsammans med statens personalnämnd en särskild platslista.
Informationen till arbetstagare inom jordbruket har under året fortsatt i samarbete med lantbruksnämnderna och LRF. Syssclsättningsåtgärder i form av beredskapsarbeten har behövt ökas, eftersom äldre lokalt bundna och handikappade jordbrukare utgör en allt större andel av dem som söker förmedlingens tjänster. Vinterarbetslösheten bland lantarbetarna har trots åtgärderna ökat och låg under månaderna januari--mars 1973 på ca 102 av medlemsantalet i lantarbetarnas arbetslöshetskassa. Minskningen av de sysselsatta inom jordbruket beräknas fortsätta.
Arbetsförmedlingssamarbetet med utländska .arbetsmarknadsmyndigheter och internationella organisationer har under budgetåret omfattat internationell arbetsförmedlingssamverkan enligt OECD:s re- 6 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bil. 13
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 82
kommendationer, förmedling av långtidspraktik genom officiella avtal och överenskommelser om praktikantutbyte och förmedling av foeriepraktik och feriearbete.
Kontakterna med de finländska myndigheterna i svfte att etfektivera samarbetet mettan arbetsförmedlingarna i Finland och Sverige har fortsatt. Antalet arbetsanmälda finländare har sedan slutet av år 1971 hållit sig tämligen oförändrat kring 109 000. Tjänster speciellt avsedda för förmedling av finländsk arbetskraft inrättades under budgetåret 1972/73 vid nio arbetsförmedlingskontor. Den 11 april 1973 kom Sverige och Finland överens om åtgärder vid förmedling av arbetskraft mellan de båda länderna. Innebörden av överenskommelsen är att arbetskraften, i enlighet med målsättningen i 1954 års konvention om gemensam nordisk arbetsmarknad, i största möjliga utsträckning skall förmedlas genom arbetsförmedlingen. Överenskommelsen, som trädde i kraft den 1 juli 1973, stälier väsentligt ökade krav på arbetsförmedlingen. Finskspråkig personal måste i princip finnas tillgänglig vid arbetsförmedlingarna på de orier i Sverige dit den finska arbetskraften främst söker sig. Utbytet av informationsmaterial mellan länderna skall vidgas. En finskspråkig svensk platslista med platser lämpade för internordisk förmedling skall ges ut.
Den interlokala förmedlingen har minskat i omfattning till följd av den låga efterfrågan på arbetskraft. När efterfrågan nu ökar, samtidigt som på vissa orter en hög lokal arbetslöshet kvarstår, måste arbetsförmedlingen öka sina insatser vad gäller interlokal förmedling. Det har påpekats i det inledande avsnittet om den långsiktiga utvecklingen på arbetsmarknaden att såväl de arbetssökande som arbetsgivarna ställer allt högre och mer differentierade krav på arbetet resp. arbetskraften. Förmedlarna kommer därför att i ökad utsträckning behöva ha cen ingående kännedom om arbetsmarknaden inte enbart på den egna orten utan över hela landet. Informationen om lediga platser på andra orter måste vara utförlig och snabbt tillgänglig. Den interlokala förmedlingens organisation, arbetsformer och ickniska hjälpmedel kommer att bli föremål för utredning och försöksverksamhet. Likaså kommer arbetsförmedlingens framtagning och användning av styrinformation beträffande sökande och lediga platser att vidareutvecklas.
Lagstiftningen om kontant arbetsmarknadsstöd trädde i kraft den 1 januari 1974. För förmedlingens del innebär reformen tillströmning av nya sökandegrupper och flera kontakttillfällen med den arbetslöse än f.n. Arbetsförmedlingen skall göra den grundläggande bedömningen huruvida den sökande är arbetslös, står till arbetsmarknadens förfogande och i övrigt uppfyller cersättningsvillkoren.
Förmedlingen kommer vidare att ha den fortlöpande kontakten med den sökande, troligen på samma villkor som kommer att gälla för de arbetslöshetsförsäkrade. Länsarbetsnämndernas kanslier får samma upp-
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 83
gifter som de nuvarande arbetslöshetskassornas huvudkontor och styrelsen i fråga om prövning av ersättningsrätt och administration i övrigt.
Arbetsvård. Under det sista decenniet har en mycket kraftig ökning av antalet arbetsvårdssökande inträffat. Sedan år 1959 har antalet sökande ökat från 26 500 till 97 500 år 1971 och 94 600 år 1972. Sistnämnda år är det första då antalet arbetsvårdssökande inte har ökat i jämförelse med närmast föregående år.
Det ökade antalet arbetsvårdssökande sammanhänger med de senare årens allt snabbare strukturella förändringar på arbetsmarknaden. Dessa har medfört bl. a. att äldre och handikappade arbetssökande har fått svårare att finna och behålla en anställning, med ökade anspråk på arbetsvårdande åtgärder som följd.
Trots den restriktivitet som har utmärkt arbetsmarknaden när det gäller nyanställningar under år 1972 har antalet arbetsvårdssökande som har fått arbete i öppna marknaden ökat, både totalt och relativt sett. År 1971 fick 10 438 personer, registrerade som arbetsvårdssökande, arbete i öppna marknaden mot 10 874 år 1972. Härutöver har ett större antal handikappade personer, som ej har varit arbetsvårdssökande, anvisats arbete i öppna marknaden.
Det ökande antalet arbetsvårdssökande i förening med totalt sett otillräckliga personalresurser har medfört att — liksom fallet har varit för yrkesvägledningssökande — långa väntetider måst tillämpas. Efter en intensivinsats våren 1973, med bl. a. punktinsatser av särskilt avdelad personal, kunde köerna till arbetsvården i stort sett avvecklas.
Svårigheterna för äldre och handikappade m. fl. att få arbete kommer att vara stora under de närmaste åren även om antalet sysselsatta i halvskyddat arbete kan beräknas öka relativt kraftigt. Genom kommunernas och landstingens hårdare ekonomiska läge kommer inte antalet arbetstillfällen inom verkstäder för skyddat arbete att öka i samma utsträckning som under senare år. Det finns också anledning att räkna med att det kommer att bli svårt att öka antalet platser i arkivarbete i ' någon högre grad. De arbetshindrades speciella behov av att kombinera utbildning med praktik gör att praktikförmedlingen bör utöka sin service till denna grupp.
Yrkesvägledning. Under budgetåret 1972/73 uppgick antalet rådsökande för yrkesvägledning hos arbetsförmedlingen till 120414 mot 112 052 budgetåret 1971/72. Ökningen var 7,5 6. Antalet återbesök utgjorde budgetåret 1972/73 27 367 mot 24 534 under budgetåret 1971/ 72, en ökning med 11,5 fc. Antalet rådsökande har fördubblats sedan år 1962.
Antalet yrkesvägledningslektioner inom utbildningsväsendet har under budgetåret 1972/73 uppgått till 10 002 mot 7360 under budgetåret 1971/72. Ökningen hänför sig till största delen till insatser inom arbetsmarknadsutbildningen, där 5 170 lektioner hållits mot 2 987 budgetåret
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepariementet 84
1971/72. Även antalet lektioner i gymnasieskolan har ökat, medan däremot verksamheten i folkhögskolan har fortsatt att minska.
Förekomsten av långa köer av yrkesvägledningssökande har medfört svårigheter för arbetsförmedlingen att bistå de sökande på ett tillfredsställande sätt. Efter utredning av köernas sammansättning och intensifierade åtgärder med bl. a. punktinsatser från särskilt avdelad personal har köcrna i stort sett kunnat avvecklas under våren 1973.
Strukturförändringar och andra förhållanden inom arbetslivet kan väntas ställa allt fler vuxna inför svåra omställningsproblem. Förra budgetåret anmäldes ett ökat behov av yrkesvägledningsinsatser på olika områden. För att nå de sålunda uppställda målen fordras — jämsides med fortsatta rationaliseringsåtgärder — en personalförstärkning. Insatser för vuxna i omställningssituationer och medverkan i kursen Arbetsliv och utbildning inom arbetsmarknadsutbildningen, försök med uppsökande verksamhet bland ungdom och lågutbildade samt systematiserad viägledning för olika grupper handikappade är exempel på områden där en ökning av insatserna blir mycket personalkrävande.
Anslagsberäkning. AMS beräknar medelsbehovet inom programmet Arbetsmarknadsinformation under budgetåret 1974/75 till 352,3 milj. kr. enligt följande specifikation.
1973/74 1974/75
Beräknat
AMS
Psykotekniska undersökningar 24 200 000 28 400 000 Läkarundersökningar i samband med arbetsvård 1 100 000 800 000 Reseersättning och traktamente till arbetssökande m.fl. vid inställelse hos arbetsförmedlingsorgan 110 000 200 000 Regionala platslistor 6 600 000 8 000 000 Information till allmänheten genom publikationstryck och annonsering m.m. 7 207 000 9 256 000 Tryckning av blanketter för arbetssökande 1 600 000 1 500 000 Drift och underhåll av AMS? tryckeri
| (inkl. kapitalkostnader) | 410 000 | 585 000 |
| Drift och underhåll av tjänstebilar | . | |
| (inkl. kapitalkostnader) | 312 000 | 425 000 |
Gemensamma förvaltningskostnader (inkl. höjt lönekostnadspålägg) 222 735 000 303 129 000
Summa 264 274 009 352 295 000
Psykotekniska undersökningar. Ifrågavarande undersökningar använder sig såväl arbetsförmedlare som yrkesvägledare och arbetsvärdare av i sin verksamhet med kartläggning och utredning av de sökandes förutsättningar för utbildning och arbete. Utöver dessa undersökningar ges viss psykologkonsultation i form av förberedande, uppföljande eller stödjande samtal. Det särskilt för val av arbetsmarknadsutbildning anpassade förkortade undersökningsförfarandet, KA-undersökningen, har nu introducerats i samtliga län. Under budgetåret 1972/ 73 genomfördes 1 813 sådana undersökningar
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 85
Kostnaderna för psykotekniska undersökningar uppgick under budgetåret 1972/73 till ca 20,5 milj. kr. Antalet undersökningar under budgetåret 1972/73 uppgick till 20 535 mot 20 562 under föregående budgetår. Styrelsen räknar med att antalet undersökningar kommer att öka under budgetåret 1974/75, särskilt gäller detta KA-undersökningar och individuella timdebiterade insatser vid t. ex. kurserna Arbetsliv och utbildning. Kostnaderna härför beräknas till totalt 28.4 milj. kr.
Regionala platslistor. Av ifrågavarande medel utgår crsättningar till arkivarbetsverksamhetens kontorsarbetscentraler för visst arbete med framställningen av platslistor. Utgiften motsvaras av en lika stor inkomst under programmet Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade. Ett utvecklingsarbete planeras för att få till stånd ett enhetligt system för produktion av lokala platslistor. Därvid skall eftersträvas bättre beskrivningar av de Iediga platserna och högre aktualitet hos platsmaterialet. Vidare kommer mer enhetliga regler att utarbetas för listornas periodicitet och geografiska täckningsområde samt för Jistornas spridning. Erfarenheterna från pågående ADB-försök kommer därvid att utnyttjas.
Informationsverksamhet. För detta ändamål beräknar AMS 9 256 000 kr. under budgetåret 1974/75, vilket innebär en ökning med 2 049 000 kr. För annonsering beräknas 1.2 milj. kr., för tidningen Arbetsmarknaden med platsjournalen 2.2 milj. kr., för framställning av riksvakanslistor, t. ex. lärarlistan, 1,3 milj. kr., för böcker och broschyrer om arbetsmarknaden, bl. a.. yrkesvägledningens broschyrer, samt för personaltidning 2,7 milj. kr., för konferenser i samband med information om äldrelagarnas tillämpning 500 000 kr., samt för utställningar, audivisuella hjälpmedel, filmer och projektverksamhet 1.3 milj. kr.
Programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet AMS och skolöverstyrelsen
Arbetsmarknadsutbildning. Under budgetåret 1972/73 deltog ca 125 000 personer i arbetsmarknadsutbildning (exkl. lokaliseringsutbildning, utbildning i företag med stöd av särskilt utbildningsbidrag, ”femkronan” och anpassningskurser). Jämfört med föregående budgetår har antalet deltagare ökat med ca 4 000. Ca 94 000 personer påbörjade utbildning under budgetåret 1972/73.
Kostnaderna för arbetsmarknadsutbildningen under budgetåret 1972/ 73 har för AMS och skolöverstyrelsen uppgått till 463,3 resp. 305,6 milj. kr. Härtill kommer 3 resp. 21 milj. kr. för anpassningskurser för handikappade under delprogrammet Utbildning av svårplacerade.
Av följande sammanställning framgår hur antalet personer som har påbörjat arbetsmarknadsutbildning under budgetåret 1972/73 har fördelat sig på olika kursanordnare samt utbildningens volym i veckor.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 86
Kursanordnare Antal Procentuell Utbildningens Antal elever fördelning — genomsnittliga elevveckor längd i veckor
Av SÖ särskilt anordnade kurser (exkl. anpassningskurscr) 53 500 = 56,9 20 1 070 000 Företagsutbildning (exkl. lokaliseringsutbildning och ”femkronan”) 3 000 8,5 16 1238 000 Det reguljära utbildningsväsendet 22000 = 23,4 32 704 000 Övriga kurser (korrespondenskurser, kurser i studieförbundens regi m. fl.) 10500 = 11,2 13 136 500 Summa 94000 100,0 2038 500
En fördelning på yrkesinriktning visar att drygt 26 fc av dem som har färdigutbildats under budgetåret har utbildats inom tillverkningsindustrin. Ca 11 €& har utbildats inom sektorn kameralt och kontorstekniskt arbetc, närmare 6 96 inom tekniskt arbete och ca 5 96 inom vårdområdet. Inom serviceområdet, där ca 9 96 har utbildats, har flertalet genomgått utbildning till dagbarnvårdare. Ca 10 96 av kvinnorna och 42 26 av männen har utbildats för arbete inom tillverkningsindustrin. Totalt sett har andelen kvinnor utgjort knappt 50 70 av deltagarna i arbetsmarknadsutbildningen under budgetåret 1972/73. AMS räknar med att andelen kvinnor kommer att öka. Bristyrkesutbildvingen har under budgetåret 1972/73 omfattat 2 750 personer. Häri ingår inte den utbildning kombinerad med beredskapsarbete som har anordnats för anställda inom kroppssjukvården, mentaloch åldringsvården samt barnstugeverksamheten. Denna utbildning har omfattat närmare 4 500 personer inom vårdområdet och ca 300 personer inom barnstugeverksumheten. Kostnaderna för bristyrkesutbildningen har under budgetåret 1972/73 uppgått till 25,2 milj. kr. AMS räknar med att ca 125 000 personer kommer att delta i arbetsmarknadsutbildning under budgetåret 1973/74 och ca 130000 under budgetåret 1974/75. En fortsatt ökning av utbildningsinsatserna inom de av skolöverstyrelsen särskilt anordnade kurserna har därvid förutsatts. Förutom cen viss minskning av utbildningen inom sektorn byggnads- och anläggningstekniskt arbete avses kursernas yrkesinriktning i stort sett vara oförändrad. Under budgetåret 1972/73 deltog närmare 11 000 personer i kursen Arbetsliv och utbildning, arbetsmarknadsinformation med praktik. Kursen omfattar fyra veckor med möjlighet till förlängning i individuella fall och riktar sig främst till nytillträdande på arbetsmarknaden. Kursdeltagarna får ingående yrkes- och arbetsmarknadsinformation och möj-
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 87
Jighet till praktik inom ett celler flera yrkesområden. Härigenom ökar möjligheterna att lösa deltagarnas sysselsättnings- och utbildningsproblem. Resultatet av kurserna har hittills varit gott och AMS räknar med en utökning av denna form av utbildning.
Utbildningsbidragens realvärde har enligt AMS minskat trots höjningar av bl. a. grundbidragen åren 1970, 1972 och 1973. Utbildningsbidragen bör vara så stora att de stimulerar arbetslösa personer att utbilda sig i stället för att uppbära kontantunderstöd.
Grundbidrag föreslås utgå lika för gift och ogift med 750 kr. per månad. Detta innebär en höjning med 835 kr. per månad för gift och : med 135 kr. per månad för ogift. Med hänvisning till de insatser som görs för att underlätta kvinnornas möjligheter till förvärvsarbete och införandet av särbeskattning framhålls att grundbidraget helt bör undantas från reducering på grund av makeinkomst. Kostnaderna för de två förslagen beräknas till 49 resp. 25 milj. kr.
Traktamente till familjeförsörjare utgår med 3735 kr. per månad vid utbildning och bosättning utom hemorten. Detta bör enligt AMS höjas till 450 kr. per månad. Kostnadsökningen beräknas till 2 milj. kr.
För att stimulera till ökad bristyrkesutbildning föreslås ett icke behovsprövat stimulansbidrag med 300 kr. per månad. Kostnaderna härför beräknas till 6 milj. kr.
Som försöksverksamhet under budgetåret 1974/75 föreslår AMS att ett bidrag till företagsutbildning med 6 kr. per elev och närvarotimme införs om konjunkturläget eller utvecklingen på arbetsmarknaden kräver detta. Enligt AMS skulle företagen härigenom stimuleras att undvika bl. a. driftinskränkningar och permitteringar. Kostnaderna för försöksverksamheten bör inte få överstiga 5 milj. kr.
Enligt nuvarande bestämmelser får från anslaget Arbetsmarknadsservice bestridas kostnader för avgiftsfri undervisning i svenska språket för invandrare under högst två månader i samband med arbetsmarknadsutbildning. Skolöverstyrelsen anser att en grundutbildning under två månader ger endast begränsade kunskaper. Beroende på individuella behov bör invandrare ges möjlighet att inom arbetsmarknadsutbildningen erhålla en fördjupad undervisning i svenska språket.
För budgetåret 1973/74 får nyssnämnda anslag disponeras för att bestrida kostnader för bidrag till zigenare som har fyllt 18 år och deltar i utbildning motsvarande den som ges inom den obligatoriska skolan. Bidraget utgår efter samma grunder som gäller för utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen. Även för budgetåret 1974/75 kommer medel att behövas för denna verksamhet. Skolöverstyrelsen räknar med att bidrag behöver utbetalas till 170 elever med i genomsnitt 1 000 kr. per elev och månad. Medelsbehovet beräknas till ca 2 milj. kr.
Enligt gällande bestämmelser får anslaget Arbetsmarknadsservice disponeras även för utbildning av lärare inom arbetsmarknadsutbild-
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 88
ningen. Hittills har kostnaderna för sådan utbildning belastat såväl detta anslag som anslaget för lärarhögskolorna. Skolöverstyrelsen har i sin anslagsframställning för Tärarhögskolorna beräknat medel för pcdagogisk utbildning endast för gymnasieskolans behov. Därvid har förutsatts att motsvarande lärarutbildning för industri- och hantverkslärare inom arbetsmarknadsutbildningen i fortsättningen helt skall bekostas från anslaget Arbetsmarknadsservice. Utbildningen avses liksom tidigare bli anordnad vid lärarhögskolorna. Utbildningstiden, som f. n. är 33 veckor, föreslås bli 40 veckor, i likhet med vad som gäller för lärare inom gymnasieskolan. Vidare föreslås att de nyss nämnda principerna för den pedagogiska utbildningens bedrivande och finansiering skall gälla alla lärarkategorier inom arbetsmarknadsutbildningen. Kostnaderna för utbildning av ca 100 lärare inom industri och hantverk under budgetåret 1974/75 beräknas till 6.2 milj. kr., vilket innebär en kostnadsökning med ca 2 milj, kr. i förhållande till budgetåret 1973/74.
AMS beräknar för sin del medelsbehovet under delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning till 744,5 milj. kr., inkl. 87 milj. kr. för föreslagna ändringar av bidragsbestämmelser m. m.
Under förutsättning att antalet deltagare i skolöverstyrelsens kurser blir ca 75 000 under budgetåret 1974/75 beräknar skolöverstyrelsen sitt medelsbehov till 336 milj. kr. Härvid har tagits hänsyn till kostnaderna för lärarutbildning och för bidrag till zigenare.
AMS” och skolöverstyrelsens sammanlagda medelsbehov för delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning uppgår sålunda till (744,5 —+ 336=) 1 080,5 milj. kr.
Flyttningsbidrag. AMS framhåller att verksamheten med flyttningsbidrag till följd av den låga efterfrågan på arbetskraft har haft relativt liten omfattning under budgetåret 1972/73. Utgifterna minskade med 1 milj. kr. till 55 milj. kr. Utvecklingen på arbetsmarknaden och de av riksdagen fastställda förändringarna av villkoren m. m. för flyttningsbidragen kommer att medföra att de för innevarande budgetår anvisade medlen, 72 milj. kr., i sin helhet torde komma att förbrukas. Under de närmaste åren förutses en oförändrad omfattning av verksamheten.
AMS föreslår i likhet med föregående år att utrustningsbidraget skall höjas från 2 000 till 3 000 kr. samt att ersättning skall kunna utgå för inkomstbortfall till den som söker arbete i samband med förestående avsked. Vidare bör flyttningsbidrag i ökad utsträckning kunna utgå till nyexaminerade från universitet och högskolor. Bestämmelserna om hyrestillskott föreslås bli införda i arbetsmarknadskungörelsen som ett permanent bidrag.
Medelsbehovet för delprogrammet Flyttningsbidrag beräknas till totalt 76,7 milj. kr. under budgetåret 1974/75. I detta belopp ryms
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 89
hjälp till hemvändande utlandssvenskar, vilken har obetydlig omfattning. :
Inlösen av egnahem m.m. Antalet inlösta fastigheter har kontinuerligt minskat sedan budgetåret 1969/70 då 65 löstes in. Under budgetåret 1972/73 har AMS löst in sju egnahem och sålt 26. Det minskade behovet av fastighetsinlösen kan ses som en följd dels av att den regionalpolitiska stödverksamheten har gjort det möjligt för flera människor att finna sin utkomst i närheten av hemorten och dels av konjunkturavmattningen. i |
För budgetåret 1974/75 beräknar AMS medelsbehovcet till 1 milj. kr., vilket innebär en minskning med 500 000 kr: i förhållande till vad som har anvisats för budgetåret 1973/74. Beloppet möjliggör inlösen av 50 fastigheter. Utgifterna för verksamheten beräknas till 1,8 milj. kr. och försäljningsintäkterna till 800 000 kr.
Bostäder för flyttande arbetskraft. Kungl. Maj:t har uppdragit åt AMS att senast till den 30 juni 1974 avveckla verksamheten med uthyrning av förläggningsplatser till personer som har flyttat för att tillträda arbete. AMS räknar inte med att behöva tillhandahålla sådana bostäder efter utgången av budgetåret 1972/73.
Stödet till zigenares bosättning har under budgetåret 1972/73 varit av obetydlig omfattning. Zigenarna bör nu kunna erhålla stöd av samhällets ordinarie organ i fråga om bl. a: bostadsanskaffning och AMS räknar därför inte med att i fortsättningen behöva vidta några åtgärder för att underlätta deras bosättning. Styrelsen föreslår därför att Kungl. Maj:t återkallar nu gällande bemyndigande för AMS beträffande zigenare. Delprogrammet Bostäder för flyttande arbetskraft skulle härigenom kunna avvecklas.
Departementschefen
Medelsbehovet under programmet Arbetsmarknadsinformation avser, som framgår av AMS” anslagsberäkning, huvudsakligen programmets andel i de gemensamma förvaltningskostnaderna. En stor del av dessa kostnader avser Jöner till personal för förmedling, yrkesvägledning och arbetsvård. 1 det föregående har jag föreslagit en väsentlig förstärkning av denna personal. För de verksamheter som programmet i övrigt omfattar har för innevarande budgetår beräknats 41 539 000 kr., varav 24.2 milj. kr. för psykotekniska undersökningar och 7 207 000 kr. för information till allmänheten genom publikationstryck och annonsering m.m. För psykotekniska undersökningar har AMS föreslagit en uppräkning med 4,2 milj. kr. För egen del räknar jag med oförändrat belopp under nästa budgetår. Vad beträffar information till allmänheten har AMS föreslagit en ökning med ca 2 milj. kr. Jag tillstyrker en ökning med 350 000 kr., vilket innebär att AMS disponerar 7 557 000 kr.
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 90
för ändamålet under nästa budgetår. Härtill kommer ett belopp motsvarande inkomsterna av försäljning av publikationer. Dessa inkomster kan beräknas till ca 300 000 kr. De sammanlagda utgifterna under programmet, bortsett från förvaltningskostnaderna, beräknar jag till 43 milj. kr. för nästa budgetår.
Föredraganden
Arbetsmarknadsutbildningen har bl. a. till följd av den snabba strukturomvandlingen på relativt få år expanderat kraftigt. Från ca 46 000 deltagare i arbetsmarknadsutbildning budgetåret 1965/66 har antalet ökat till ca 125 000 budgetåret 1972/73. Ungefär en halv miljon arbetstagare har under dessa åtta år fått sin ställning på arbetsmarknaden stärkt genom de ökade kunskaper som arbetsmarknadsutbildningen ger. Som framhölls i prop. 1973: 1 (bil. 13 s. 90) leder arbetsmarknadsutbildning i regel snabbt fram till ett arbete. Efterkontroller, som har gjorts under första halvåret 1973 i fråga om personer som har genomgått utbildning, visar på fortsatt goda resultat. Av dem som hade fullföljt arbetsmarknadsutbildning och inte var förhindrade att ta arbete hade sålunda 76 <& fått anställning inom tre månader efter utbildningens slut.
Under den gångna lågkonjunkturen har en rad nya vägar prövats inom arbetsmarknadsutbildningens ram. De s.k. ALU-kurserna (Arbetsliv och utbildning, arbetsmarknadsinformation med praktik). som i första hand bedrivs i yrkesvägledningssyfte, har tidigare nämnts. Av rapporter från länsarbetsnämnderna framgår att kurserna har gett goda resultat. Deltagarna i dessa kurser har fått större kännedom om möjligheterna att få ett arbete och många av dem har kommit till klarhet om de egna förutsättningarna inför yrkesvalet. I många fall har kursdeltagarna fått fortsatt anställning i det arbete som praktiktjänstgöringen har omfattat.
Ett annat relativt nytt inslag i arbetsmarknadsutbildningen är de insatser för vidareutbildning inom sjukvården och barnstugeverksamheten som tidigare har redovisats för riksdagen (prop. 1973: 1 bil. 13 s. 24). Bland de anställda inom dessa vårdområden har intresset varit mycket stort för de koncentrerade fortbildningskurser som har anordnats. De personer som har fått arbete som vikarier under utbildningstiden har i många fall därefter fått fortsatt anställning eller förlängda vikariat. 1973 års riksdag har beslutat att denna verksamhet skall fortsätta t. o. m. utgången av mars 1975 (prop. 1973: 165, FiU 1973: 40, rskr. 1973: 344).
De förslag som delegationen för jämställdhet melian män och kvinnor har lagt fram har redovisats i det föregående (s. 63), varvid förordats en försöksverksamhet som syftar till att underlätta för kvinnor resp. män att ta anställning i yrken som av tradition domineras av det
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 91
motsatta könet. Jag vill i detta sammanhang framhålla att utbildningsvalet inom arbetsmarknadsutbildningen liksom inom det ordinarie skolväsendet är synnerligen könsbundet. Budgetåret 1972/73 utgjorde så- Junda männen 82 96 av deltagarna i sådan utbildning som syftar till anställning inom tillverkningsindustrin. I fråga om utbildning inom kontorsområdet rådde omvända proportioner. Ca 80 £c av: deltagarna var kvinnor.
I fråga om inriktningen av arbetsmarknadsutbildningen under budgetåret 1974/75 har AMS lagt fram följande förslag till preliminär plan för den beräknade fördelningen av antalet elever som påbörjar utbildning och för antalet kursveckor, fördelade på skilda kursanordnare.
Kursanordnare Antal Procen- = Utbildning- Antal clev-
clever tuell ens genom- veckor
[9 fördel- snittliga
ning längd i
veckor
SÖ:s särskilt anordnade kurser (exkl. anpassningskurser) 60 000 60 21 1 260 000 Företagsutbildning (exkl. lokaliseringsutbildning och ”femkronan”) 10 000 10 16 160 000 Det reguljära utbildningsväsendet 20 000 20 32 640 000 Övriga kurser ( korrespondenskurscer, kurser i studieförbundens regi m. fl.) 10 000 10 14 140 000
Summa 100 000 100 2209 000
Under innevarande budgetår kan arbetsmarknadsutbildningen beräknas komma att omfatta ca 125 000 påbörjade och/eller avslutade utbildningar, vilket innebär en oförändrad volym jämfört med budgetåret 1972/73. AMS beräknar behovet av resurser för budgetåret 1974/75 med utgångspunkt i 130 000 berörda elever. Det innebär med den fördelning på kursområden och utbildningstid som AMS har redovisat ca 100 000 påbörjade utbildningar och ca 2,2 milj. elevveckor. Som 1tidigare har anförts har de senaste åren karakteriserats av hög efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft samtidigt med en kraftig tillströmning tiil arbetsmarknaden av icke yrkesutbildade arbetssökande. Detta förhållande torde komma att råda även under de närmaste åren, vilket ställer krav på en härefter dimensionerad arbetsmarknadsutbildning. Av dessa skäl förordar jag att den av AMS upprättade planen läggs till grund för verksamhetens inriktning under budgetåret 1974/73.
AMS har i sin anslagsframställning föreslagit vissa ändringar av gät- Jande bestämmelser om utbildningsbidrag. Bidragen har höjts åren 1970, 1972 och 1973. Med hänsyn till kostnadsutvecklingen anser jag att
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 92
grundbidragen bör höjas även i år. För såväl gift som ogift person förordar jag en höjning med 40 kr. per månad, vilket innebär ett grundbidrag om 705 resp. 655 kr. per månad fr. o. m. den 1 juli 1974. Höjningen kan beräknas medföra en utgiftsökning av ca 15 milj. kr.
AMS har vidare föreslagit att grundbidragen inte skall reduceras med hänsyn till makes inkomst. I samband med behandlingen av prop. 1973: 56 med förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring m. m. begärde 1973 års riksdag (InU 1973: 23 s. 53—54) att en parlamentariskt sammansatt utredning skulle tillsättas för att ompröva den på olika områden gällande regeln om reduktion av statligt bidrag med hänsyn till makes inkomst. Sedan visst pågående förberedelsearbete inom kort är slutfört kommer fråga om bemyndigande att tillkalla särskilda sakkunniga för detta utredningsarbete att anmälas. I avvaktan på resultatet av utredningen är jag inte beredd att ta ställning till AMS" förslag. Inte heller är jag beredd att förorda AMS' förslag om lika grundbidrag för gift och ogift person. |
AMS förslag i fråga om traktamente till familjeförsörjare, särskilt stimulansbidrag vid bristyrkesutbildning och bidrag till företagsutbildning anser jag mig inte kunna biträda. Jag vill i detta sammanhang hänvisa till vad föredragande departementschefen anförde i prop. 1973: 1 (bil. 13 s. 94) samt till att förslagen faller inom ramen för det uppdrag som kommittén (In 1972: 04) för översyn av arbetsmarknadsutbildningen har.
AMS och försvarets civilförvaltning har i skrivelse till chefen för försvarsdepartementet föreslagit att de utgifter som belastar programelementet Omskolning av skadade under fjärde huvudtiteln och som uppgår till ca 50 000 kr. per budgetår i stället skall belasta anslaget Arbetsmarknadsservice. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet förordar jag att kostnader för omskolning av i militärtjänst skadade bestrids från nämnda anslag och redovisas under delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning.
Inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen kan AMS och skolöverstyrelsen anordna avgiftsfri undervisning under högst två månader i svenska språket för invandrare i samband med yrkesutbildning. Skolöverstyrelsen har föreslagit att denna undervisning i vissa fall skall kunna utvidgas. Med anledning härav vill jag erinra om bestämmelserna i Jagen (1972: 650, ändrad 1973: 238) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare. Ledighet med lön skall enligt lagen beviljas invandrare för språkundervisning i högst 240 timmar. Språkundervisningen inom arbetsmarknadsutbildningen utgör ett komplement till denna lagreglerade grundutbildning. Jag anser mig därför inte kunna biträda skolöverstyrelsens förslag. Jag har inga erinringar mot skolöverstyrelsens beräkningar av medelsåtgången i fråga om undervisningen på grundskolenivå för vuxna zigenare.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 93
Skolöverstyrelsen har vidare föreslagit att kostnaderna för utbildning av lärare för arbetsmarknadsutbildningens behov helt skall bestridas från anslaget Arbetsmarknadsservice. Jag kan inte biträda detta förslag. I stället har jag efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet funnit att sådan utbildning helt bör bekostas inom ramen för lärarhögskolornas verksamhet. I enlighet härmed har chefen för utbildningsdepartementet tidigare i dag förordat att anslaget för lärarhögskolorna under åttonde huvudtiteln räknas upp för att tillgodose det utbildningsbehov om ca 100 lärare som skolöverstyrelsen räknar med för arbetsmarknadsutbildningens del under budgetåret 1974/75. Därigenom behövs inte längre det bemyndigande som lämnades av 1961 års riksdag (prop. 1961: 1 bil. 7 s. 184) att från anslaget till arbetsmarknadsutbildning bekosta lärarutbildning.
1971 års riksdag fattade beslut om nya regler för körkort och körkortsregistrering. Med anledning av detta beslut anordnas utbildning av vissa förare av tyngre fordon i gymnasieskolan. I den mån det är arbetsmarknadsmässigt motiverat kommer sådan utbildning också att meddelas i form av s. k. bristyrkesutbildning. Resurserna för sådan utbildning kommer därför att behöva vidgas.
Inberäknat kostnaderna för de av mig förordade höjningarna av grundbidragen, för omskolning av i militärtjänst skadade samt för de bidrag som föreslås för att medverka till mindre könsbunden personalrekrytering och yrkesutbildning beräknar jag AMS” och skolöverstyrelsens utgifter för arbetsmarknadsutbildningen till (718,9+334,5 =) 1 053,4 milj. kr. Jag har därvid räknat in kostnaderna för beskattningen av utbildningsbidragen och den av riksdagen beslutade förlängningen av det särskilda utbildningsstödet till särskilt kvinnor och ungdomar som arbetsgivare anställer och utbildar utöver normal rekrytering.
Departementschefen
I likhet med AMS räknar jag med att beslut om flyttningsbidrag under nästa budgetår kommer att meddelas i ungefär samma omfattning som under innevarande budgetår.
Den höjning av utrustningsbidraget som AMS har föreslagit anser jag mig inte kunna biträda. Inte heller är jag beredd att förorda förslaget om ersättning för inkomstbortfall till den som har sagts upp från ett arbete och tar ledigt för att söka nytt. Jag vill i detta sammanhang erinra om bestämmelserna i den av riksdagen i december förra året antagna lagen om anstiällningsskydd, enligt vilken arbetstagare under uppsägningstid har rätt till ledighet med bibehållna anställningsförmåner i den utsträckning som skäligen fordras för att han skall kunna besöka arbetsförmedlingen celler annars söka arbete.
Förslaget om att utvidga bidragsgivningen till att generellt omfatta nyexaminerade från universitet, högskolor och motsvarande utbild-
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 94
ningsanstalter kan jag inte biträda. Jag hänvisar i denna fråga till vad chefen för inrikesdepartementet anförde i prop. 1973: 1 (bil. 13 s. 96).
AMS har vidare föreslagit att den nuvarande försöksverksamheten med s. k. hyrestillskott till familjeförsörjare skall upphöra och bidraget införas som en permanent del av flyttningsbidraget. För egen del anser jag att ytterligare erfarenheter av försöksverksamheten bör avvaktas innan den av AMS föreslagna ändringen aktualiseras.
AMS har i augusti 1973 överlämnat en redogörelse för den försöksverksamhet med särskilt familjebidrag vid säsongarbetslöshet som har pågått sedan år 1966. Syftet med detta bidrag är att underlätta för säsongarbetslösa familjeförsörjare, som inom ett halvår beräknas kunna återgå till sitt ordinarie yrke i hemorten, att under begränsad tid ta arbete i annan ort. Av redogörelsen framgår att verksamhetens omfattning successivt har minskat. Jag är inte beredd att tillstyrka AMS” förslag att bidragsformen nu permanentas. I stället bör försöksverksamheten fortsätta så att ytterligare erfarenheter kan vinnas. I likhet med AMS förordar jag att bidraget, som har varit oförändrat sedan år 1966, höjs från nuvarande 300 kr. till 450 kr. per månad.
Jag beräknar medelsbehovet för flyttningsbidrag till 73,5 (+1,5) milj. kr. Härvid har jag räknat in de utgiftsökningar som följer av förslaget under programmet Syssclsättningsskapande åtgärder för svårplacerade om att flyttningsbidrag skall kunna utgå i vissa fall vid tillträde av arbete i halvskyddad verksamhet.
För Inlösen av egnahem m. m. beräknar jag 1 milj. kr. (—500 000 kr.). Därutöver disponeras inom delprogrammet försäljningsinkomster om uppskattningsvis 800 000 kr.
Bostäder för flyttande arbetskraft. Kungl. Majt har uppdragit åt AMS att senast under innevarande budgetår avveckla verksamheten med uthyrning av förläggningsplatser till personer som har flyttat för att tillträda arbete. AMS” förslag att även övrig i delprogrammet förekommande verksamhet skall avvecklas kan jag biträda. Delprogrammet Bostäder för flyttande arbetskraft kan härigenom utgå.
Med hänvisning till det anförda och sammanställningen i det föregående (s. 77) beräknar jag anslaget Arbetsmarknadsservice till 1 467,8 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna de ändringar av grunderna för utbildnings- och
flyttningsbidrag som har förordats, att tillämpas fr. o.m. den
1 juli 1974,
2. till Arbeismarknadsservice för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av I 467 794 000 kr.
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 95
B 2. Sysselsättningsskapande åtgärder
1972/73 Utgift 11 816 021 063 Reservation 1973/74 Anslag 1735 356 000 1974/75 Förslag 739431 000
1 Inkl. det tidigare under anslaget ej redovisade delprogrammet Särskilda beredskapsarbeten.
2 Härutöver har på tilläggsstat I anvisats 700 milj. kr.
Från anslaget bestrids utgifterna för programmet Sysselsättningsska-
pande åtgärder utom delprogrammet Stöd till lageruppbyggnad.
1972/73 1973/74 1974/75
Utgifi Anslag Beräknar
AMS Departe-
mentschefen
1. Allmänna beredskaps-
arbeten 1 105 670 000 331 200 000 350 000 000 320 000 000 2, Särskilda beredskaps-
| arbeten | 635 161 000 367 780 000 | 385 000 000 | 373 000 000 | |
| 3. Industribeställningar | 49 393 000 | 10 000 000 | 10 000 000 | 10 000 000 |
| 4, Detaljplancringsbidrag | 8 024 000 | 8 000 000 | 20 000 000 | 20 000 000 |
| 5. Förvaltningskostnader | 17 773 060 Summa 1 816 021 000 735 356 000 | 18 376 000 | 18 800 000 783 800 000 | 16 431 000 739 431 000 |
Programmet Sysselsättningsskapande åtgärder består av delprogrammen Allmänna beredskapsarbeten, Särskilda beredskapsarbeten, Industribeställningar, Detaljplancringsbidrag, Investeringsfondsärenden och Stöd till lageruppbyggnad. Sistnämnda delprogram behandlas under nästföljande anslagspunkt.
Delprogrammet Allmänna beredskapsarbeten omfattar statliga beredskapsarbeten i den mån de inte är särskilt avsedda för svårplacerad arbetskraft samt statsbidrag till motsvarande kommunala och enskilda arbeten, ävensom statligt stöd till tidsbegränsad fortsatt drift vid nedläggningshotade företag. Delprogrammet Särskilda beredskapsarbeten — vilket t.o.m. innevarande budgetår redovisas under anslaget Särskilda åtgärder för arbetsanpassning — omfattar motsvarande arbeten för svårplacerade. Bestämmelser om beredskapsarbeten återfinns i arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368, omtryckt 1972: 300, ändrad senast 1973: 832) och om företagsstöd i kungörelsen (1972: 302) om statsbidrag till nedläggningshotade företag.
Under delprogrammen Industribeställningar och Detaljplaneringsbidrag faller kostnader för statliga industribeställningar som läggs ut av sysselsättningsskäl samt kostnader för projektering av vissa allmänna arbeten i syfte att öka beredskapen mot arbetslöshet.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 96
Delprogrammet Investeringsfondsärenden belastas av administrationskostnader, vilka ingår i de för programmet gemensamma förvaltningskostnaderna.
AMS
Allmänna beredskapsarbeten. För budgetåret 1972/73 anvisades till allmänna beredskapsarbeten 329,2 milj. kr. på riksstaten, 630 milj. kr. på tilläggsstat I och 130 milj. kr. på tilläggsstat IIT, dvs. sammanlagt 1 109,2 milj. kr.
De allmänna och särskilda beredskapsarbetenas fördelning på olika slag av ändamål har under senare år utvecklats så som framgår av följande tabell.
Tusental utförda dagsverken i allmänna (A) och särskilda (S) beredskapsarbeten
| Slag av arbete | 1968/69 — 1969/70 = 1970/71 = 1971/72 —1972/73 | Budgetår | |||
| Vägarbeten A 676 | S 262 | 477 251 | 417 1027 171 | 235 | 694 293 |
| Skogsvård A 467 | S 616 | 301 594 | 315 615 | 763 308 | 7 874 |
| Husbyggnad A 229 | S 186 | 158 145 | 184 130 | 671 166 | 488 421 |
Vatten och avloppsarbeten A 198 145 160 558 288
S 213 186 251 227 299
Industriella
| arbeten | S 128 | 123 | 166 | 277 | 375 |
| T-arbeten | S 589 | 548 | 582 | 763 | 758 |
| Övriga arbeten A | 83 S 349 | 47 138 | 65 1179 1455 319 | 569 | 678 |
Summa A 1653 1128 1141 4198 3 002
S 2343 1985 2234 2545 3698
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 97
Antalet dagsverken och kostnaderna för olika slags allmänna beredskapsarbeten under det senaste budgetåret framgår av följande tabell,
Dagsverken och kostnader vid olika slags allmänna beredskapsarbeten under budgetåret 1972[73 : :
Ändamål Tusental Nedlagda kostnader! Dagsverkskostnader!
dags- (milj. kr.) (kr.) verken
Totalt AMS andel Totalt AMS andel
| Vägar | 694 413 385 | 595 SSs |
| Vatten och avlopp 288 - 192 79 | 665 275 | |
| Husbyggnad | 488 359 173 | 835 355 |
| Skogsvård | 7 19 13 | 253 164 |
Natur- och land-
| skapsvård | 70 | 14 10 | 199 141 |
| Kulturminnesvård | 30 | 10 T- | 323 236 |
| Militära arbeten | 21 | 12 12 | 571 554 |
| "Turism och fritid | 87 | 48 20 | 249 230 |
| Tjänster | 817 114 88 | 139 107 | |
| Vårdarbete | 151 | 19 12 | 126 81 |
| Övrigt | 279 124 81 | 443 253 | |
| Summa 3 002 1323 870 | 441 290 |
Därav:
| Statliga arbeten | 1281 | 496 475 | 387 371 |
| Kommunala arbeten 1480 728 337 | 492 228 | ||
| Enskilda arbeten | 241 | 100 58 | 414 248 |
1 Härtill kommer vissa sociala kostnader på totalt 38,8 milj. kr.
Beredskapsarbetena hade som framgår av tabellerna stor omfattning under det senaste budgetåret liksom under det närmast föregående, Detta gäller för alla delar av landet. Trots att läget på arbetsmarknaden allmänt sett stabiliserades under budgetåret 1972/73 var arbetslösheten ' förhållandevis stor för vissa grupper, främst kvinnor och ungdom samt arbetstagare inom byggnadsverksamheten. Särskilda insatser gjordes därför för dessa grupper. Således anordnades beredskapsarbeten på vårdområdet i form av bl. a. vikariat för anställda som deltog i vidare- utbildning genom arbetsmarknadsverkets försorg. Vid olika statliga verk sysselsattes i mars 1973 över 3 000 ungdomar genom särskilda praktikarbeten. I byggsektorn har beredskapsarbetena under det senaste budgetåret omfattat bl. a. upprustning av äldre bostadshus.
Antalet sysselsatta arbetslösa vid beredskapsarbeten under vissa månader samt andelarna ungdom och äldre för totalt resp. kvinnor redovisas i följande tabell.
7 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bil. 13
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 98
Antalet anvisade arbetslösa vid beredskapsarbeten och deras ålders- och könsfördelning vid mitten av vissa månader
År, Allmänna beredskaps- Särskilda beredskapsmånad arbeten arbeten
Antal därav (2.6) Antal därav (94) personer —— — personer —— — — 45 år 24 år 45år 24 år och och och och äldre yngre äldre yngre
| Februari Totalt | 3 669 36 | 1 | 15 011 72 6 |
| därav kvinnor | 20 25 | 0 | 455 89 2 |
| Maj Totalt | 4040 84 | 3 | 13 095 67 8 |
| därav kvinnor | 36 57 14 | 585 25 9 | |
| Augusti = Totalt 2392 74 | 5 | 11 642 70 6 | |
| därav kvinnor | 26 50 25 | 585 77 8 | |
| November Totalt 7485 55 23 | 18 688 66 10 | ||
| därav kvinnor | 276 23 49 | 1030 63 17 | |
| Februari Totalt 31647 53 | 19 | 13 273 60 11 | |
| därav kvinnor | 1641 18 46 | 1041] 70 13 | |
| Maj Totalt 26 146 51 | 19 | 13 368 59 13 | |
| dårav kvinnor | 1850 2] 38 | 1235 63 12 | |
| Augusti = Totalt 8118 6l 13 | 10997 65 8 | ||
| därav kvinnor | 253 13 46 | 1203 72 5 | |
| November Totalt 9640 47 28 | 16 870 62 11 | ||
| därav kvinnor | 983 l1 60 | 1587 63 14 |
| Februari Totalt 17857 39 38 | 23174 60 12 | |
| därav kvinnor | 3 241 10 62 | 1664 62 15 |
| Maj Totalt 19 994 27 42 | 23 092 60 12 | |
| därav kvinnor | 5013 13 55 | 1647 61 16 |
Reserven av lämpliga objekt för beredskapsarbeten var god under det gångna budgetåret, varför arbetena i allmänhet kunde startas med kort varsel. Till flertalet kommunala arbeten som utfördes under tiden den 1 september 1972—den 30 april 1973 utgick förhöjt statsbidrag med 50 96 av kostnaderna i stället för 33 §c, vilket stimulerade många kommuner att tidigarelägga arbeten.
Under budgetåret 1974/75 kommer konjunkturutvecklingen sannolikt att medföra en betydande efterfrågan på arbetskraft. Behovet av allmänna beredskapsarbeten kan därför väntas i stort sett motsvara vad anvisade medel i riksstaten för budgetåret 1973/74 medger, eller ca 1,1 milj. dagsverken. Fördelningen mellan olika slags projekt beräknas bli ungefär densamma som under budgetåret 1972/73; eventuellt ökar tjänste- och vårdsektorns andel ytterligare något. Medelsbehovet beräknas till 350 milj. kr., varav 150 milj. kr. för vägarbeten. Möjligheterna att nu med någon säkerhet bedöma arbetsmarknadsutvecklingen under budgetåret 1974/75 är emellertid begränsade, varför styrelsen avser att återkomma med begäran om ytterligare medel om det visar sig nödvändigt.
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 99
Särskilda beredskapsarbeten. För budgetåret 1972/73 anvisades till särskilda beredskapsarbeten 352,8 milj. kr. på riksstaten, 270 milj. kr. på tilläggsstat I och 100 milj. kr. på tilläggsstat III, dvs. sammanlagt 722,8 milj. kr. Antalet utförda dagsverken och nedlagda kostnader vid olika slags arbeten framgår av följande sammanställning.
Dagsverken och kostnader vid olika slags särskilda beredskapsarbeten under budgetåret 1972/73
| Ändamål | Tusental Nedlagda kostnader Dagsverkskostnader dagsverken = (milj. kr.)! | Totalt AMS andel Totalt AMS andel | (kr.y | |
| Vägar | 293 | 138 126 | 471 429 |
| Vatten och avlopp | 299 | 174 77 | 581 258 |
| Husbyggnad | 421 | 206 84 | 488 200 |
| Skogsvård | 874 | 160 127 | 183 146 |
| Natur- och landskaps- | : | ||
| vård | 281 | 57 49 | 203 173 |
| Kulturminnesvård | 130 | 36 28 | . 274 217 |
| Militära arbeten | 11 | 2 2 | 241 239 |
| Turism och fritid | 83 | 43 22 | 526 267 |
| Industriella arbeten 375 | 114 52 | 304 139 | |
| Tjänster | 16 | 4 2 | 241 135 |
| Vårdarbetc | 1 | 0 0 | 292 251 |
| Övrigt | 914 Summa 3 698 1129 676 | 195 107 | 214 116 305 183 |
Därav:
| Statliga arbeten | 1 861 | 485 386 | 261 207 |
| Kommunala arbeten — 1454 | 518 234 | 356 161 | |
| Enskilda arbeten | 383 | 126 56 | 328 147 |
2 Härtill kommer sociala kostnader på totalt 27 milj. kr.
Under budgetåret 1968/69—1972/73 sysselsattes i medeltal ca 12 000, 11 000, 12 000, 14 000 resp. 19 000 personer. Omfattningen av de särskilda beredskapsarbetena har således ökat kraftigt under det senaste budgetåret. Höjningen av statsbidraget för kommunala arbeten till 50 70 har sannolikt utgjort en kraftig stimulans. Liksom föregående budgetår var vintern gynnsam för landskaps-, natur- och skogsvårdsarbeten samt kommunala s. k. T-arbeten.
Vid de särskilda beredskapsarbetena sysselsätts till ca 70 96 äldre och lokalt bunden arbetskraft. Därjämte sysselsätts vid s.k. T-arbeten dels mentalvårdspatienter och psykiskt utvecklingsstörda, dels personer som har varit föremål för nykterhets-, kriminal- eller ungdomsvård samt vård för narkotikamissbruk, dels också personer som av andra skäl har nedsatt arbetsförmåga.
I industriella beredskapsarbeten sysselsattes den 30 juni 1973 1861 personer, varav 906 kvinnor, vid 53 arbetsplatser. Den 30 juni 1972 var motsvarande antal 1 684 personer. Vid tre av arbetsplatserna har inletts
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 100
förhandlingar med privata företag om överlåtelse av tillverkningen med villkor att de sysselsatta får fortsatt anställning. Tidigare har fyra industriella beredskapsarbeten övertagits av privata företag; fyra arbetsplatser har blivit skyddade verkstäder och fem arbetsplatser har lagts ned. |
Strukturförändringarna medför att speciellt gruppen äldre och i övrigt svårplacerade personer får allt svårare att hävda sig på den öppna marknaden. Fysiskt krävande arbeten är i många fall olämpliga för de arbetssökande det här är fråga om. En ytterligare diversifiering av de särskilda beredskapsarbetena är därför angelägen.
Konjukturdämpningen har accentuerat svårigheterna för den svårplacerade arbetskraften. Äldre arbetslösa har haft längre arbetslöshetsperioder än övriga. Det finns anledning att räkna med att arbetslösheten bland äldre och handikappade kommer att ligga kvar på en hög nivå även under den nu påbörjade konjunkturuppgången.
AMS bedömer f.n. behovet av särskilda beredskapsarbeten under budgetåret 1974/75 till ca 2 milj. dagsverken. Andelen vägarbeten bör enligt styrelsen vara ungefär densamma som f.n.
Kostnaden per dagsverke kan beräknas till 185 kr. Det totala medelsbehovet uppgår till 385 milj. kr. Om utvecklingen på arbetsmarknaden skulle medföra utgifter härutöver har styrelsen för avsikt att begära medel på tilläggsstat.
Industribeställningar. Under budgetåret 1972/73 fattade AMS beslut om industribeställningar (s.k. rådrumsbeställningar) för sammanlagt 17,3 milj. kr., av vilket belopp 13,8 milj. kr. upparbetades under budgetåret, Dessa beställningar beräknas ha medfört 18 000 dagsverken under budgetåret.
Under budgetåret 1972/73 utfördes vidare 135 000 av totalt 570 000 dagsverken som hade åstadkommits genom industribeställningar under budgetåret 1971/72. Sistnämnda beställningar utgjordes av dels omfattande rådrumsbeställningar och dels också i särskild ordning genomförda tidigareläggningar av reguljära statliga och kommunala beställningar.
Att på sikt bedöma behovet av att lägga ut industribeställningar i AMS? regi är förenat med stora svårigheter. AMS beräknar emellertid medelsbehovet under budgetåret 1974/75 till oförändrat 10 milj. kr., vilket beräknas möjliggöra 14 000 dagsverken.
Detaljplaneringsbidrag. Under budgetåret 1972/73 gavs bidrag till kommuner för projektering för totalt 55 milj. kr. av arbeten med en anläggningskostnad av ca 900 milj. kr. Detta beräknas motsvara en sysselsättningsberedskap av 1,9 milj. dagsverken. Genom den intensiva projekteringsverksamheten har reserven av lämpliga projekt för beredskapsarbeten kunnat hållas på en betryggande nivå trots den stora omfattningen av dessa arbeten. Projekteringsverksamheten ger ett
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 101
värdefullt tillskott till sysselsättningen för arkitekter 'och byggnadstekniker. |
Under budgetåret 1974/75 behöver arbeten motsvarande 2,1 milj. dagsverken projekteras, vilket innebär en ökning motsvarande 500 000 dagsverken jämfört med vad som planeras bli utfört under innevarande budgetår. Medelsbehovet under budgetåret 1974/75 beräknas därför till 20 milj. kr.
AMS har med särskild skrivelse den 4 september 1973 överlämnat en rapport om sysselsättningen i byggkonsultbranschen. Rapporten har utarbetats av en arbetsgrupp, som styrelsen har tillsatt särskilt för ändamålet, med företrädare för styrelsen och de sysselsatta i branschen. Styrelsen tillstyrker de åtgärder som föreslås i rapporten. I denna konstateras bl. a. att de senaste årens utveckling i byggsektorn har medfört en avsevärd minskning av sysselsättningen i byggkonsultbranschen. Därför bör enligt arbetsgruppen särskilda åtgärder vidtas med syfte att skapa sysselsättning för byggkonsulter m, fl. och samtidigt förbättra projekteringsberedskapen i fråga om byggnads- och anläggningsarbeten. Arbetsgruppen föreslår att såväl den statliga som den statsunderstödda kommunala beredskapsprojekteringen inriktas på tidigare stadier av projekteringen än f.n. Kommunerna föreslås vidare kunna få bidrag för översiktlig planering av bostadsområden m. m. samt för särskilda projekt såsom trafikplanering, kartläggning av vatten- och avloppsnät o.d. Den ram inom vilken AMS årligen får bevilja bidrag till kommunal projektering bör enligt arbetsgruppen höjas.
Arbetsgruppen föreslår vidare att även andra än kommuner skall kunna få bidrag för projektering. Inom ramen för bostadsbyggandet föreslås dels räntefria förskott på bostadslån vid tidigarelagd projektering dels särskilda bidrag på upp till 1000 kr. per lägenhet vid projektering av vissa ombyggnadsarbeten. Industrin föreslås ra utnyttja investeringsfonder för projektering. Därutöver förordas i rapporten att åtgärder vidtas till förmån för forskning, utveckling och prognosverksamhet inom byggsektorn, export av konsulttjänster samt för information och bättre fortbildningsmöjligheter för byggkonsulter.
Investeringsfondsärenden. AMS har under det gångna budgetåret — med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande — medgivit att olika industriföretag under år 1972 fått föra över sammanlagt 102 milj. kr. till lagerinvesteringskonton. Därutöver har styrelsen yttrat sig till finansdepartementet i 1050 ärenden om användande av investeringsfonder för byggnads- och maskininvesteringar och i 190 ärenden om användande av sådana fonder i lokaliseringspolitiskt syfte. AMS har tillstyrkt 850 av ansökningarna, företrädesvis avseende byggnadsinvesteringar. | |
Företagens intresse för investeringsfonderna som konjunkturstimulerande medel är betydande. Det framgår bl. a, av att antalet företag med
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 102
investeringsfonder fortgående ökar. Antalet var vid 1972 års taxering 3 768. Styrelsen anser att systemet med investeringsfonder bör behållas med i stort sett nuvarande utformning.
För delprogrammet uppstår inga andra kostnader än administrationskostnader, vilka ingår i de för programmet gemensamma förvaltningskostnaderna.
Departementschefen
Allmänna och särskilda beredskapsarbeten. De allmänna resp. särskilda beredskapsarbetena finansieras f.n. från skilda anslag, benämnda Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa resp. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning. Dagsverkenas fördelning mellan arbeten som betecknas som allmänna resp. särskilda har varierat från år till år. Variationerna är delvis skenbara, bl. a. eftersom det vid vissa arbetsplatser sysselsätts såväl svårplacerade som andra arbetslösa. Det skulle därför enligt min mening vara förenat med praktiska fördelar om alla beredskapsarbeten i fortsättningen kunde finansieras från samma anslag. Det är å andra sidan uppenbart att de särskilda beredskapsarbetena har delvis andra syften än de allmänna. De särskilda arbetena måste planeras och genomföras i nära samråd med arbetsvårdstjänstemännen på resp. orter, och det är ofta nödvändigt att vid dessa arbetsplatser anställa assistenter och arbetsledare med crfarenhet av olika handikappgruppers problem. Jag har med hänsyn till dessa skilda synpunkter funnit det lämpligt att i fortsättningen hänföra de båda typerna av beredskapsarbeten till olika delprogram inom samma program. Jag förordar således att allmänna resp. särskilda beredskapsarbeten fr. o. m. budgetåret 1974/75 behandlas som två delposter under förevarande anslag, vilket bör kallas Sysselsättningsskapande åtgärder.
Som framgår av redovisningen av AMS anslagsframställning har beredskapsarbetena haft mycket stor omfattning under de två senaste budgetåren. Detta gäller för alla delar av landet. Även under innevarande budgetår är arbetenas omfattning större än vad som någonsin förekom före den scnaste konjunkturnedgången. Ca 45 §o av dagsverkena utfördes i skogslänen, medan ca 20 2 utfördes i storstädslänen och ca 35 §o i övriga län.
De allmänna beredskapsarbetena utförs numera till ca en tredjedel inom tjänste- och vårdområdena. I dessa arbeten sysselsätts kvinnor och ungdom i stor utsträckning. Vid övriga allmänna beredskapsarbeten liksom vid flertalet särskilda arbeten är det däremot fortfarande till övervägande delen män som sysselsätts. Där är också andelen medelålders och äldre personer relativt stor.
Såvitt man nu kan bedöma arbetslöshetens utveckling bör beredskapsarbetena t. v. ha i stort sett oförändrad inriktning. Andelen vägarbeten
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 103
bör emellertid kunna minskas väsentligt. Chefen för kommunikationsdepartementet har tidigare denna dag förordat att ett särskilt anslag på 200 milj. kr., benämnt Särskilda byggnads- och förbättringsarbeten avseende statliga vägar, skall tas upp under sjätte huvudtiteln för vägarbeten som utförs av sysselsättningsskäl. Dessa arbeten avses bli utförda av statens vägverk i samråd med AMS så att de åsyftade effekterna uppnås. Även i fortsättningen måste emellertid en del vägarbeten utföras som beredskapsarbeten, bl.a. för att sysselsätta vissa grupper av socialt handikappade arbetslösa. Det är väsentligt att urvalet av arbetsobjekt för beredskapsarbetena fortlöpande omprövas med hänsyn till både de arbetslösas behov och kostnaderna för olika slags arbeten.
Jag vill i detta sammanhang anmäla att saneringsutredningen i sitt betänkande (SOU 1973: 27) Sanering III har föreslagit att beredskapsarbeten skall få avse restaurering av bostadshus som ägs av kommuner eller allmännyttiga företag. Enligt nu gällande praxis förekommer endast undantagsvis att ny- eller ombyggnad av bostadshus utförs som beredskapsarbeten. För egen del får jag cfter samråd med chefen för bostadsdepartementet avstyrka att ändring görs i denna praxis.
Jag vill här också beröra en fråga som. rör tillämpningen av bestämmelserna om statsbidrag till enskilda beredskapsarbeten. Enligt arbetsmarknadskungörelsen får till beredskapsarbete utväljas arbete som beräknas bli utfört inom den närmaste tiden även om arbetslöshet inte råder. Arbetet skall således vara så angeläget att det skulle ha utförts senare även om det inte blivit utvalt till beredskapsarbete. Till kommunala beredskapsarbeten utgår statsbidrag med belopp som anges i särskild författning, om tillämplig sådan finns, och i andra fall med normalt 33 22 av de kostnader som AMS godkänner. Denna procentsats är avvägd så att bidraget skall täcka kommunernas kostnader för att tidigarelägga projekt, som annars inte skulle ha utförts förrän senare, och därutöver utgöra en viss ekonomisk stimulans. AMS har rätt att jämka bidragsandelen i särskilda fall. Jämkning uppåt får dock ske endast för kommun med hög och långvarig arbetslöshet samt sjunkande befolkningstal. Någon viss procentsats intill vilken jämkning får ske har inte fastställts. Det har däremot förutsatts (prop. 1966: 52: s. 250) att jämkningsmöjligheten skall utnyttjas återhållsamt och att en mera väsentlig jämkning skall förekomma endast i undantagsfall.
Enskilda beredskapsarbeten utförs f.n. huvudsakligen av ckonomiska och ideclla föreningar samt stiftelser. För de enskilda arbetena har någon bestämd statsbidragsandel inte fastställts annat än beträffande arbeten till vilka bidrag kan utgå enligt särskild författning. I andra fall skall bidrag utgå med belopp som motsvarar de godkända kostnaderna med avdrag för vad som motsvarar arbetets värde för huvudmannen. Även vid enskilda beredskapsarbeten gäller dessutom att AMS får jämka
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 104
bidraget. Detta får sålunda höjas i fråga om arbeten som bedrivs i område med hög och långvarig arbetslöshet samt sjunkande befolknimgstal. :
Erfarenheterna hittills av reglernas tillämpning hos både AMS och Kungl. Maj:t visar på vissa svårigheter vid prövning av fråga om jämk- ' ning av bidragsandelen för enskilda beredskapsarbeten. Svårigheterna hänger samman med att huvudmännen ibland gör gällande att värdet för dem av att arbetena kommer till stånd är litet eller i vissa fall inget alls. Som jag nyss har redovisat leder gällande bestämmelser till att arbeten som helt eller huvudsakligen saknar värde för resp. huvudman inte bör väljas till beredskapsarbeten. Inte sällan åberopar huvud-. männen cmellertid — som skäl för att arbetet bör utföras som beredskapsarbete och att bidragsandelen skall jämkas uppåt — olika omständigheter som inte i första hand kan hänföras till den sysselsättningsskapande effekten, t. cx. att arbetena gäller institutioner för handikappade eHer för ideella ändamål. Enligt min mening kan man vid prövning av ett arbetes angelägenhet som beredskapsarbete och bidragets storlek inte helt bortse från sådana omständigheter. Men jag vill understryka att dylika hänsyn i allmänhet inte får leda till att bidraget sätts högre än vad som skulle ha utgått om det hade varit fråga om ett kommunalt beredskapsarbete. En höjning av bidragsandelen utöver vad som gäller för kommunala beredskapsarbeten bör förekomma endast i rena undantagsfall.
Jag övergår nu till anslagsberäkningen för delprogrammen Allmänna resp. Särskilda beredskapsarbeten. Behovet av beredskapsarbeten under kommande år kan inte bedömas med någon större säkerhet. Jag förordar emellertid att AMS för budgetåret 1974/75 anvisas medel motsvarande ca 1,1 milj. dagsverken i allmänna beredskapsarbeten och ca | 2.2 milj. dagsverken i särskilda beredskapsarbeten, dvs. ungefär samma dagsverksantal som kom till utförande under budgetåren närmast före den senaste konjunkturnedgången. Med hänsyn till vad jag tidigare har anfört om möjligheterna att begränsa vägarbetcenas andel av främst de allmänna beredskapsarbetena och om statsbidragens storlek vid de enskilda arbetena beräknar jag medelsbehovet för allmänna beredskapsarbeten till 320 milj. kr. och för särskilda beredskapsarbeten till 373 milj. kr. . . :
Det belopp som vid budgetårets slut har förbrukats för väg- och gatuarbeten skall räknas av mot automobilskattemedlen. Uppskattningsvis kan beloppet anges till 150 milj. kr. vid allmänna och 50 milj. kr. vid särskilda beredskapsarbeten.
Industribeställningar. Jag beräknar i likhet med AMS ctt medelsbehov av 10 milj. kr.. under nästa budgetår för sådana beställningar som AMS lägger ut i syfte att ge arbetsförmedlingen behövligt rådrum i samband med företagsnedläggningar m. m.
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 105
Detaljplaneringsbidrag. Jag vill här först ta upp de förslag som har förts fram i den förut nämnda rapporten om sysselsättningen för byggkonsulter m. fl., vilken AMS har överlämnat till Kungl. Maj:t.
Som anförs i rapporten bör kommunernas projekteringsverksamhet stödjas i relativt stor utsträckning under de närmaste åren. Detta har som tidigare nämnts också förordats av byggarbetsgruppen (s. 31). Ett sådant stöd synes nödvändigt dels för att reserven av lämpliga projekt för beredskapsarbeten skall kunna upprätthållas, dels med hänsyn till . sysselsättningen för de yrkesgrupper som berörs av själva projekteringen. Kungl. Maj:t har av dessa skäl den 16 november 1973 höjt den ram inom vilken AMS under innevarande budgetår får bevilja projekteringsbidrag till kommuner från 8 milj. kr. till 20 milj. kr. Enligt min mening bör en beslutsram på 20 milj. kr. gälla också för nästa budgetår. Kungl. Maj:t har vidare föreskrivit att bidragen får avse antingen slutlig projektering, vilken leder fram till startklara projekt, eller mera grundläggande projektering i enlighet med vad som förordas i den nyss nämnda rapporten.
I arbetsgruppens rapport föreslås också vissa stödåtgärder till förmån för projektering av bostadsbyggande. Förslagen avser både. ny- och ombyggnadsarbeten. Vissa förslag om bidrag till projektering av ombyggnadsarbeten har dessutom förts fram av saneringsutredningen i dess betänkande (SOU 1973: 27) Sanering III. Efter samråd med chefen för bostadsdepartementet avstyrker jag att stödåtgärder införs för projektering inom bostadssektorn. Inte heller de övriga i rapporten framförda förslagen bör enligt min mening föranleda någon åtgärd. Det tillhör AMS” uppgifter att fortlöpande bevaka utvecklingen även inom konsultbranschen och att vidta de åtgärder inom ramen för verkets ordinarie verksamhet som kan visa sig erforderliga för berörda grupper.
Jag beräknar ett medelsbehov för delprogrammet Detaljplancringsbidrag under budgetåret 1974/75 av 20 milj. kr.
Med hänvisning i övrigt till sammanställningen i det föregående (s. 95) beräknar jag det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för budgetåret till 739,4 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 739 431 000 kr., varav för-
slagsvis 200 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemed-
len.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 106
B 3. Stöd till lageruppbyggnad 1972/73 Utgilt 112 993 610 1973/74 Anslag 50 000 000 1974/75 Förslag 1000
Från anslaget bestrids utgifterna för det i programmet Sysselsättningsskapande åtgärder ingående delprogrammet Stöd till lageruppbyggnad. Bestämmelser för verksamheten återfinns i kungörelsen (1971: 1249) om statsbidrag i vissa fall till lagerökning. Stödet är begränsat till räkenskapsår som avslutades närmast före den 1 mars 1973.
AMS
AMS har preliminärt beviljat statsbidrag till lagerökningar på sammanlagt 1 033 milj. kr. hos ca 350 företag.
Under budgetåret 1972/73 har 196 ansökningar fullföljts genom företeende av utdrag ur räkenskaperna som visar lagerökningens storlek. Av dessa ansökningar har styrelsen bifallit 188, varvid statsbidrag har beviljats med sammanlagt 135 milj. kr. (i flertalet fall 20 90 av lagerökningen). Åtta ansökningar har lämnats utan bifall.
Slutliga ansökningar om stöd till lageruppbyggnad skulle ges in senast den 1 september 1973. Styrelsen beräknar inte något medelsbehov för budgetåret 1974/75.
Departementschefen
Enligt vad jag har inhämtat har AMS numera fattat slutliga beslut j flertalet ärenden om stöd till lageruppbyggnad. Ett mindre antal ärenden, däribland några besvärsärenden hos Kungl. Maj:t, återstår att avgöra. Stödets totala omfattning kan med ledning härav beräknas till ca 145 milj. kr. avseende lagerökningar på sammanlagt ca 730 milj. kr.
Eventucllt hinner enstaka ärenden inte avgöras slutligt före den 1 juli 1974, varför anslaget bör föras upp på riksstaten för nästa budgetår med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sröd till lageruppbyggnad för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 1 000 kr.
B 4. Kontant stöd vid arbetslöshet 1972/73 Utgift 435 153 989 1973/74 Anslag 680 000 000 1974/75 Förslag 975 000 000
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 107
Från anslaget bestrids utgifterna för programmet Kontant stöd vid arbetslöshet.
1972/73 1973/74 1974/75
Utgift Anslag Beräknar
AMS Departe-
mentschefen
1. Ersättning till
arbetslöshetskassor 388 523 000 613 850 000 968 600 000 895 557 000 2. Kommunalt
kontantunderstöd 11 491 000 3 000 000 = — 3 - Omställningsbidrag 30 903 000 36 000 000 30 000 000 30 000 000 4. Kontant
arbetsmarknadsstöd -— 23 000 000 50 000 000 45 000 000 5. Förvalningskostnader 4237 000 4150 000 4 800 000 4 443 000
Summa 435 154 000 680 000 000 1053 400 000 975 000 000
Programmet Kontant stöd vid arbetslöshet indelas under innevarande budgetår i delprogrammen Ersättning till arbetslöshetskassor, Kommunalt kontantunderstöd, Omställningsbidrag och Kontant arbetsmarknadsstöd.
Delprogrammet Ersättning till arbetslöshetskassor avser verksamhet enligt lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring. Fr.o.m. den 1 januari 1974 utgår sådan ersättning i form av skattepliktig dagpenning för högst fem dagar i veckan enligt tio klasser mellan 40 och 130 kr. För rätt till ersättning krävs tolv månaders medlemskap i arbetslöshetskassa. För företagare krävs 24 månaders medlemsskap. Vidare krävs, med vissa undantag, att den försäkrade närmast före arbetslöshetens inträde har utfört förvärvsarbete i minst fem månader inom en ramtid av högst tolv månader.
Ersättningstiden för arbetslöshetsförsäkrade är 300 dagar. Uppnår den försäkrade 55 års ålder innan denna tid gått till ända utgår ersättning under längst 450 dagar.
Den under delprogrammet Kommunalt kontantunderstöd bedrivna verksamheten upphörde med utgången av år 1973,
Under deiprogrammet Omställningsbidrag redovisas kostnaderna för omställningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen som beviljats äldre arbetslösa före den 1 januari 1974. Bidragsgivningen, som nu successivt avvecklas till följd av införandet av det kontanta arbetsmarknadsstödet, utgör ett försörjningsskydd i avvaktan på nytt arbete.
Delprogrammet Kontant arbetsmarknadsstöd avser verksamhet enligt lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Sådant stöd, som normalt uppgår till 35 kr. per dag, kan från den 1 januari 1974 beviljas personer som inte är arbetslöshetsförsäkrade eller som ännu inte uppfyller ersättningsvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen. I vissa fall kan
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 108
arbetsmarknadsstöd utgå också till den vars rätt till ersättning från arbetslöshetskassa har upphört. I allmänhet krävs för rätt till kontant arbetsmarknadsstöd att den arbetslöse har arbetat minst fem månader under den senaste 12-månadersperioden. Med förvärvsarbete jämställs i vissa fall vård av åldring eller handikappad. Den som har genomgått
utbildning av visst kvalificerat slag och omedelbart därefter har varit
arbetslös under tre månader har också rätt till arbetsmarknadsstöd.
Kontant arbetsmarknadsstöd utgår under längst 150 dagar för den som inte uppnått 55 års ålder, under längst 300 dagar för den som är mellan 55 och 60 år och under obegränsad tid för den som är mellan 60 och 67 år.
Även för den som har fyllt 55 år och som blivit arbetslös till följd av strukturförändring inom näringslivet i orten eller, för företagare, i branschen är ersättningstiden obegränsad.
AMS
Ersättning till arbetslöshetskassor. De kostnader för statsbidrag till arbetslöshetskassorna som väsentligen bestämmer medelsbehovet för budgetåret 1974/75 utgörs dels av slutlig reglering av
1972— den 31 december 1973, dels av förskottsbetalningar enligt de ändrade bidragsvillkor som gäller för arbetslöshetsförsäkringen fr. o. m. den 1 januari 1974. Av följande tabell framgår att medlemsantalet i arbetslöshetsförsäkringen ökat med i genomsnitt 100 000 per år. Ökningen torde komma att fortsätta,
Antal medlemmar Per den
2166 014 31 augusti 1970 2279 508 3 oo” 1971 2 373 083 31 ” 1972 2 445 342 30 april 1973
Antalet ersättningsdagar per årsmedlem spelar den avgörande rollen vid kostnadsberäkningen. För budgetåren 1971/72 och 1972/73 grundades kostnadsberäkningarna på 3,6 resp. 4 ersättningsdagar per medlem. Det verkliga antalet ersättningsdagar per årsmedlem uppgick dock för försäkringsåren 1970/71 och 1971/72 till 4 resp. 4,8. Utbetalningarna har sålunda under de två senaste åren legat på en hög nivå. Det kan förutsättas att antalet ersättningsdagar även efter en konjunkturuppgång kommer att stanna på cn relativt hög nivå. En prognos över antalet ersättningsdagar. per årsmedlem är dock svår att göra eftersom : ett flertal i sig svårbedömbara variabler måste ligga till grund för en sådan beräkning. De nya ersättningsbestämmelserna kommer också att
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 109
innebära att antalet ersättningsdagar per medlem ökar: Styrelsen har i sina beräkningar av statsverkets :kostnader för budgetåret 1974/75 grundat sina kalkyler på 5,5 ersättningsdagar per årsmedlem. Medelsbehovet för budgetåret 1974/75 beräknas uppgå till 968,6 milj. kr. enligt följande fördelning.
Statsverkets kostnad för grundbidrag 140 250 000 Progressivbidrag fast del 420 750 000 : |
procentdel 364 650 000. os 785 400 000
Förvaltningsbidrag 22 950 000 Särskilt stöd till erkända arbetslöshetskassor ' | 20 000 000
| Summa '968 600 000
Omställningsbidrag. Under budgetåret 1971/72 uppbar i medeltal 4 505 personer per månad omställningsbidrag medan motsvarande antal under budgetåret 1972/73 uppgick till 4347, Medelsförbrukningen belöpte sig till 30,9 milj. kr. Omställningsbidraget skall enligt riksdagens beslut successivt avvecklas fr. o. m. den 1 januari 1974. Bidraget kommer således under en övergångstid att utgå endast till dem som före det nya stödsystemets ikraftträdande hade beviljats sådant bidrag. Med hänsyn härtill beräknar AMS medelsbehovet. för budgetåret 1974/75 till 30 milj. kr..
Kontant arbetsmarknadsstöd Med utgångspunkt från vad som anförs i KSA-utredningen bedömer styrelsen det troligt att ersättning för ca 4 milj. dagar kommer att utbetalas per år. Statsverkets kostnader för verksamheten inskränker sig till en tredjedel av totalkostnaden. Stödet finansieras över en särskilt inrättad arbetslöshetsfond vars utgifter till två tredjedelar bestrids av arbetsgivareavgifter. Medelsbehovet för statsverkets andel av kostnaderna beräknas till 50 milj. kr.
Det totala medelsbehovet för programmet Kontant stöd vid arbetslöshet beräknas för budgetåret 1974/75 till totalt 1 053,4 milj. kr. Härav utgör 4,8 milj. kr. förvaltningskostnader.
Departementschefen
I sin huvudrapport (SOU 1968: 60—462) Arbetsmarknadsverket och arbetsmarknadspolitiken föreslog statskontoret bl. a. att arbetslösa kassamedlemmars personliga besök hos arbetsförmedlingskontoren varje vecka skulle ersättas med telefonanmälan. En försöksverksamhet med telefonanmälan hade då nyligen påbörjats. Vid sin anmälan av statskontorets betänkande för 1970 års riksdag (prop. 1970: 1 bil. 13 s. 76) anförde chefen för inrikesdepartementet att han inte var beredd att ta ställning till statskontorets ifrågavarande förslag förrän den pågående försöksverksamheten hade utvärderats. Departementschefen erinrade om att hänsyn borde tas till de förändringar som kunde komma att aktualiseras av beslut i anledning av den pågående utredningen om kon-
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 110
tant stöd vid arbetslöshet, något som kunde föranleda viss tidsförskjutning av utvärderingen av försöken på detta område. AMS har i anslutning till sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 överlämnat en rapport innehållande en redogörelse för den hittillsvarande försöksverksamheten med telefonanmälan från arbetslösa kassamedlemmar och förslag till hur dessas kontakter med arbetsförmedlingen skall vara ordnade i fortsättningen. Ärendet har inom AMS förberetts av en särskild ledningsgrupp i vilken huvudorganisationerna på arbetsmarknaden har varit företrädda. I redovisningen konstateras att telefonanmälan har haft både för- och nackdelar. Ledningsgruppens överväganden utmynnar i förslag till en ordning som i största möjliga utsträckning motsvarar de olika intressenternas behov. Personlig anmälan på arbetsförmedlingen vid inträffande arbetslöshet införs för alla försäkrade. Telefonanmälan slopas och obligatoriskt återbesök hos förmedlingen skall äga rum senast efter fyra veckor för dem som fortfarande är arbetslösa. I områden med dåliga kommunikationer eller lång resväg mellan arbetsförmedling och den sökande kan telefonsamtal med förmedlingstjänsteman ersätta obligatoriskt återbesök. En flexibel ordning i fråga om tätare återbesök införs. Regler fastställs för länsarbetsnämnderna eller distriktskontoren som innebär skyldighet att i vissa lägen och för vissa grupper av försäkrade införa återbesök senast efter två veckor. Till följd av dessa överväganden föreslås viss ändrad ordning för arbetslöshetsräkningen.
Enligt de nya bestämmelserna om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd ankommer det på AMS att föreskriva vilken ordning som skall gälla för anmälan hos arbetsförmedlingen. AMS har genom beslut den 12 oktober 1973 fastställt den ordning för anmälan hos arbetsförmedlingen och den tid för genomförandet m. m. som nyssnämnda ledningsgrupp har föreslagit.
Den reform av stödet vid arbetslöshet som beslutades av förra årets
riksdag och som har trätt i kraft den 1 januari 1974 innebär en betydande förstärkning av det ekonomiska skyddet för försäkrade som drabbas av arbetslöshet genom bl. a. förlängda ersättningstider och väsentligt höjda dagpenningbelopp. Det kontanta arbetsmarknadsstödet ger ett ekonomiskt grundskydd vid arbetslöshet för främst nytillträdande och återinträdande grupper på arbetsmarknaden.
I prop. 1973: 56 med förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring m. m. beräknades kostnaderna för reformen till närmare 1 600 milj. kr. för budgetåret 1974/75. Härav beräknades arbetslöshetskassornas kostnader till 1 360 milj. kr. och kostnaderna för det kontanta arbetsmarknadsstödet till 140 milj. kr. Av totalkostnaderna beräknades arbetslöshetsfonden komma att belastas med drygt 6090 milj. kr., varav drygt 400 milj. kr. skulle täckas av arbetsgivaravgifter och ca 200 milj. kr. av staten. Progressivbidragen och förvaltningsbidragen som helt täcks av staten be-
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 111
räknades till drygt 750 milj. kr. Statens totala utgifter för budgetåret 1974/75 beräknas sålunda till (200--750=) 950 milj. kr. Det framhölls dock att kostnaderna var ytterst vanskliga att beräkna, bl. a. mot bakgrund av svårigheterna att bedöma arbetslöshetens omfattning och fördelning på kassor med olika ersättning. Vanskligheterna att beräkna kostnaderna kvarstår särskilt i fråga om det kontanta arbetsmarknads-
stödet. |
Med hänsyn till utvecklingen på arbetsmarknaden och de erfarenheter som vunnits rörande dagpenningklasser som kassorna fastställt i den reformerade arbetslöshetsförsäkringen finns anledning att något revidera den tidigare Kostnadsberäkningen. Jag beräknar därför anslaget till 975 milj. kr. Fördelningen mellan de olika stödformerna framgår av en sammanställning i det föregående (s. 107). Av ersättningen till arbetslöshetskassorna beräknar jag 20 milj. kr. för särskilt stöd till vissa erkända arbetslöshetskassor. I anslutning till behandlingen av prop. 1973: 56 med förslag till nya bestämmelser om stöd vid arbetslöshet uttalade riksdagen (InU 1973: 23, rskr 1973: 251) att cn översyn borde göras av bestämmelserna om rceduktion av bl.a. det kontanta arbetsmarknadsstödet med hänsyn till makes inkomst. Jag hänvisar i denna fråga till vad jag har anfört under anslaget B 1. Arbetsmarknadsservice (s. 92). Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Kontant stöd vid arbetslöshet för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 975 000 000 kr.
B 5. Totalförsvarsverksamhet 1972/73 Utgift 17 356 762 1973/74 Anslag 26 460 000 1974/75 Förslag 23 606 000
Från anslaget bestrids utgifter för programmet Totalförsvarsverksamhet. Programmet består av delprogrammen Försvars- och beredskapsplanering och Vapenfria tjänstepliktiga.
1972/73 1973/74 1974/75 Utgift Anslag Beräknar AMS Departcmentschefen
1. Försvars- och bercdskapsplanering 1 585 000 1750 000 3 360 000 1 850 000 2. Vapenfria tjänstepliktiga 2481 000 16 820000 17400 000 14 920 000 3. Förvaltningskostnader 6 291000 7890000 7240 000 6836 000 Summa 17 357 000 26460 000 28000 090 23 606 000
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 112
Delprogrammet Försvars- och beredskapsplanering omfattar dels planering för utnyttjande av landets arbetskraft under beredskaps- och krigstillstånd samt planläggning av arbetsmarknadsverkets krigsorganisation dels statsbidrag till sådana frivilliga försvarsorganisationer som fyller viktiga uppgifter när det gäller utbildning av personal för arbetsuppgifter i krigstid inom totalförsvarets civila delar. Verksamheten, som huvudsakligen är av utrednings- och informationskaraktär, handhas i : AMS av försvarsenheten och regionalt av länsarbetsnämnderna.
Delprogrammet Vapenfria tjänstepliktiga omfattar utbildning, redovisning och registrering av värnpliktiga som 'har fått tillstånd att' fullgöra vapenfri tjänst. Utbildningen syftar till att de vapenfria skall kunna fullgöra en för samhället betydelsefull tjänst inom totalförsvaret. AMS handhar de vapenfrias redovisning och registrering samt bestämmer vilket slag av tjänstgöring de vapenfria skall fullgöra och när de skall tjänstgöra. Delprogrammet belastas av kostnader för ekonomiska och sociala förmåner åt vapenfria tjänstepliktiga. Dessa förmåner, som utgår enligt samma regler som gäller för övriga värnpliktiga, avser bl. a. avlöning, inkvartering, förplägnad, visst antal fria resor samt familjebidrag i vissa fall. Delprogrammet belastas vidare av ersättningar för vissa utbildningskostnader m. m. till myndighet eller annan som tilldelas vapenfria tjänstepliktiga.
AMS Försvars- och beredskapsplanering Den s.k. branschplanläggningen 1973/74 förbereddes under föregående budgetår genom bl. a. en undersökning av planeringsläge och tillgängligt behovsunderlag inom den i det enskilda verket/företaget krigsplanlagda sektorn av totalförsvarets arbetsmarknad. Nya föreskrifter har utfärdats för beredskapsregistrering samt för personalplanläggning inom vissa specialområden.
Under budgetåret 1972/73 har sedvanlig fördelning gjorts av 31 000 47-åringar. Omorganisationen av AMS har aktualiserat en anpassning av krigsorganisationen till de nya förhållandena. Arbetet med mobiliserings- och beredskapsverket för hela arbetsmarknadsverket har förts vidare enligt Kungl. Maj:ts anvisningar. På liknande sätt har planläggningen för arbetsmarknadsparternas krigsorganisation fortsatt.
De frivilliga försvarsorganisationerna har under budgetåret dels bedrivit upplysnings- och rekryteringsverksamhet dels medverkat vid utbildning av frivillig personal som leds av myndighet. Antalet personer i grund- och repetitionsutbildning utgjorde 1 670.
Styrelsen anser att utbildningen behöver ökas betydligt. F.n, kan många sökande inte beredas plats på kurserna. De största bidragstagarna är Blå Stjärnan, som under budgetåret 1973/74 får 725 000 kr. för utbildning av djurskötare och traktorförare m. m., samt Sveriges
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 113
kvinnliga bilkårer och Frivilliga automobilkåren, vilka under budgetåret 1973/74 tår 570 000 resp. 300 000 kr. Utbildningen av bilförare avser bl. a. förare av tunga lastbilar. Utbildningstiden bör enligt trafik-
syn till trafiksäkerheten.
Vapenfria tjänstepliktiga. Under budgetåret 1972/73 fullgjordes 270 000 tjänstgöringsdagar inkl. repetitionsutbildning. Verksamheten begränsades främst av svårigheter att med gällande bestämmelser för täckande av utbildningskostnader finna Jämpliga tjänstgöringsalternativ. Särskilt besvärande var bristen på utbildningsplatser inom vårdsektorn.
De utbildningsmyndigheter som för budgetåret 1974/75 beräknas utbilda de flesta vapenfria tjänstepliktiga är luftfartsverket, civilförsvarsstyrelsen, vattenfallsverket och riksantikvarieämbetet. I övrigt beräknas utbildning ske bl.a. vid socialstyrelsen, SIDA, Sveriges kristna ungdomsråd och televerket samt hos vissa kommuner.
Tjänstgöringen hos civilförsvarsstyrelsen innefattar fyra veckors utbildning i brand-, räddnings- och sjukvårdstjänst. Flertalet av dem som tilldelas civilförsvaret har fullgjort viss tjänst som värnpliktiga. De har därför begränsad tjänstgöringstid som vapenfria (i genomsnitt 125 dagar). De vapenfria som tilldelas kommuner, riksantikvarieimbetet, SIDA och Sveriges kristna ungdomsråd genomgår också nyssnämnda fyraveckorsutbildning hos civilförsvarsstyrelsen, hos vilken de dessutom fullgör sina repetitionsövningar och blir krigsplacerade. Tjänstgöringen hos kommuner omfattar i övrigt vård av åldringar, barn och handikappade.
Doe redovisade utbetalningarna under budgetåret 1972/73 — 9 481 000 kr. — hänförde sig på grund av eftersläpning i bokföringen till stor del till föregående budgetår. Verksamheten hade då mindre omfattning. Kostnaderna för verksamhetsåret 1972/73 väntas till stor del belasta motsvarande anslag under budgetåret 1973/74.
Enligt uppgift från vapenfrinämnden kommer AMS under åren 1973 och 1974 att tilldelas ca 3 100 vapenfria, varefter antalet beräknas minska till ca 1 000 årligen.
Antalet tjänstgöringsdagar per år behöver [r. o. m. budgetåret 1974/75 ökas till 325 000. Även om detta sker kommer vid budgctårcets slut en hel årsklass att få sin grundutbildning fördröjd med ett år. Medelsbehovet för delprogrammet uppgår till 17,4 milj. kr.
Departementschefen
För bidrag till de frivilliga försvarsorganisationerna har beräknats ett belopp av 1 750 000 kr. under innevarande budgetår. AMS har föreslagit en kraftig höjning av detta belopp. För egen del kan jag inte tillstyrka annan höjning än 100 000 kr. som kompensation för inträffade 8 Riksdagen 1974. I saml, Nr I. Bil. 13
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 114
kostnadsstegringar. Jag utgår härvid från att berörda organisationer, i likhet med tidigare år, kostnadsfritt får tillgodogöra sig tjänster, s. k. gratistjänster, som tillhandahålls av det militära försvaret.
Vad beträffar vapenfriverksamheten grundas medelsbehovet för de vapenfrias förmåner på ett antagande om 300 000 tjänstgöringsdagar. Antalet tillstånd att fullgöra vapenfri tjänst har ökat starkt under de senaste åren. Som AMS har föreslagit bör därför verksamhetens omfattning ökas till 325 000 tjänstgöringsdagar. Med hänsyn till svårigheten att beräkna medelsförbrukningen anser jag dock att medelsbehovet för vapenfriförmånerna bör tas upp till oförändrat belopp för nästa budgetår. För täckande av vissa utbildningskostnader som kan uppstå hos myndighet celler annan som tilldelas vapenfria har för innevarande budgetår förts upp ett belopp av 2,2 milj. kr. Mot bakgrund av erfarenheterna hittills av reglerna för kostnadsfördelningen beträffande vapenfriverksamheten anser jag att detta belopp kan minskas till 300 000 kr. Med dessa utgångspunkter beräknar jag utgifterna för delprogrammet Vapenfria tjänstepliktiga under budgetåret 1974/75 till 14,9 milj. kr. '
Med hänvisning i övrigt till sammanställningen i det föregående hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Totalförsvarsverksamhet för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 23 606 000 kr.
B 6. Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning 1972/73 Utgift 14 538 908 Reservation 11 403 221
1973/74 Anslag 6 500 000 |
1974/75 Förslag 1000 000
Från anslaget bestrids alla utgifter för anskaffning av utrustningsföremål, vilkas anskaffningsvärde överstiger 10 000 kr. och vilkas livslängd överstiger tre år. Annan utrustning anskaffas med anlitande av resp. programanslag.
AMS
Utrustningskapitalets omfattning samt anskaffningar under budgetåren 1972/73—1974/75 framgår av följande sammanställning.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 115
Utrustningens värde efter avskrivningar samt anskaffningar (tusental kr.)
So 2 c P- I. Eor SS fir f. oo for HS 2 SS
. TA RN ST SP TA ST Ä3SS SMR For SAN 23 vän OA TAN
59 £9 33 = ÅN ÅA ÄTA Slag av utrustning
Förläggningsbyggnader 57 152 2210 47 882 400 36 990 1 000 29 600 Maskiner och fordon för : byggnads- och . anläggningsarbeten m.m, 10 800 2 505 9 190 2000 ' 8035 2000 7 240 Vagnar och bodar "9315 3 154 8630 1800 . 38520 1 800 8 440 Maskiner för industriella . | . beredskapsarbeten 2 700 5579 6 530 3 500 8 040 0 6 110 Maskiner för
| kontorsarbetscentraler | 0 669 | 532 1 000 1282 1 000 1852 | ||
| Tjänstebilar | 132 119 | 172 135 | 230 240 | 354 |
| Tryckerimaskiner | 144 | 83 97 | 55 110 | 0 70 |
Diverse utrustning för
| förråd och verkstad = | 0 | 48 | 35 | 50 | 68 | 60 101 |
| Kontorsinventarier | | [0] | [0] | [0] | 0 | 0 5215 | 0 |
| Teleutrustning | 0 171 | 0 243 . | 0 1945 | 0 | ||
| Dataregistreringsutvustning : | 0 | 0 | 0 | 67 | [0] 240 | [0] |
Summa = 80243 14538 73 038 9250 63275 = 13500 53 767
För budgetåret 1972/73 beräknade AMS ett medelsbehov för anskaffning av förläggningsbyggnader på ca 15 milj. kr. I 1972 års statsverksproposition beräknades samma medelsbehov till 9,4 milj. kr. Situationen på bostadsmarknaden medförde emellertid att dessa investeringar kunde begränsas till 2,2 milj. kr., samtidigt som byggnader för totalt 3,7 milj. kr. kunde avyttras. Utvecklingen av antalet tillgängliga förläggningsplatser redovisas under anslaget B 7. Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning. .
Beståndet av maskiner och fordon m. m. har. utökats vid de industriella beredskapsarbetsplatserna. I övrigt har inköpen avsett ersättning av försliten utrustning. För byggnadsverksamheten har tillgången på tyngre maskiner för schaktning och transport varit god i den öppna marknaden, varför behovet liksom hittills till övervägande del har kunnat täckas genom inhyrning. Styrelsens utgifter för maskinanskaffningar m. m. uppgick till totalt 12,1 milj. kr., varav 6,5 milj. kr. avsåg cersättningsanskaf[ning. . ls
Inte heller under budgetåret 1973/74 planerar styrelsen att nyanskaffa tyngre maskiner för byggnadsverksamheten. Ersättningsanskaffning för ca 4 milj. kr. behövs för att hålla oförändrad teknisk standard på entreprenadmaskiner. tjänstebilar, vagnar och bodar m. m. Det gäller främst kompressorer och vagnar som utrustats enligt arbetarskyddsstyrelsens anvisningar. Ny- och crsättningsanskaffning av industrimaskiner under
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 116
innevarande budgetår planeras för 3 milj. resp. 500 000 kr., vartill kommer nyanskaffningar för ca I milj. kr. vid kontorsarbetscentralerna. Under budgetåret 1974/75 anser sig AMS behöva anskaffa enstaka förläggningsbyggnader för 1 milj. kr. som komplettering av nu befint- Jiga byggnader. Styrelsen räknar vidare med att behöva ersättningsanskaffa entreprenadmaskiner, tjänstebilar, vagnar, bodar m. m. för 4,1 milj. kr. För kontorsarbetscentraler erfordras nyanskaffning och ersättningsanskaffning med vardera 500 000 kr. AMS flyttning till nya lokaler i Solna medför ett medelsbehov av 4 775 000 kr. för möblering och inredning. I beloppet ingår även kostnaderna för flyttning och vissa installationer. För i huvudsak cersättningsanskaffning av möbler, kontorsmaskiner och annan kontorsutrustning för länsarbetsnämndernas räkning beräknas ett medelsbehov under budgetåret 1974/75 av 440 000 kr. Utgifterna för telefonväxel och snabbtelefonanläggning till styrelsens nya förvaltningslokaler beräknas till 1745 000 kr. För anskaffning av telefonväxlar till länsarbetsnämndernas lokaler erfordras 200 000 kr.
Departementischefen Behovet av att anskaffa förläggningsbyggnader m. m. har under de senaste åren varit väsentligt mindre än beräknat. Till följd härav har en betydande reservation uppkommit på förevarande anslag. Samtidigt har vissa slags maskiner m. m. under såväl det föregående som det innevarande budgetåret köpts in i större utsträckning än vad som förutsågs vid anslagsberäkningen för resp. budgetår. Enligt min mening bör de reserverade medlen på anslaget utnyttjas innan ytterligare medel anvisas. Jag bedömer den nuvarande rcservationen i huvudsak tillräcklig för att tillgodose arbetsmarknadsverkets investeringsbehov fram till utgången av budgetåret 1974/75, inräknat de utgifter som uppkommer i samband med AMS? flyttning till nya loka-
byggnader och maskiner m. m. bör anskaffas endast i den mån bostäder och utrustning inte kan förhyras, På riksstaten för budgetåret 1974/75 bör anslaget föras upp med ett belopp av 1 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen . att till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 117
B 7. Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning 1973/74 Anslag 5 060 000 1974/75 Förslag 1 000
Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för programmet Förvaltning av utrustning, vilket utgör ett serviceprogram för försörjning av Övriga program med mer kapitalkrävande utrustning. Sådan utrustning får hyras ut inom eller utom arbetsmarknadsverket, varvid hyran skall beräknas så att samtliga uppkommande kostnader täcks. Programmet består av delprogrammen Förläggningsbyggnader samt Maskiner och fordon m. m.
AMS
Förläggningsbyggnader. Detta delprogram avser förvaltning av förläggningsbyggnader som skall disponeras under delprogrammen Arbetsmarknadsutbildning, Allmänna resp. Särskilda beredskapsarbeten, Omhändertagande av flyktingar och Vapenfria tjänstepliktiga samt för extern uthyrning till företag, kommuner m.fl. Vägledande för delprogrammets verksamhet är att förläggningsbehovet i första hand skall tillgodoses genom förhyrning på den allmänna bostadsmarknaden. Krav på snabba förläggningsinsatser samt regionala förläggningssvårigheter medför emellertid att AMS i viss utsträckning måste kunna tillhandahålla förläggningsbyggnader.
Situationen på den allmänna bostadsmarknaden har medfört minskad efterfrågan på temporära förläggningsbyggnader. Styrelsen räknar med en fortlöpande nedskärning av antalet egna förläggningsplatser enligt följande:
Antal förläggningsplatser vid utgången av resp. budgetår Ändamål "> 1972/73 1973/74 1974/75
Arbetsmarknadsutbildning 3437 3 646 3 846 Bostäder för flyttande arbetskraft 26 0 0 Allmänna beredskapsarbeten 450 386 286 Särskilda beredskaps-
| arbeten | 1105 | 1105 | 1103 |
| Vapenfria tjänstepliktiga | 364 | 460 | 460 |
| Åtgärder för flyktingar | 364 | 364 | 364 |
| Kommuner, företag m. fl. | 3 201 | 2650 | 1575 |
| Outhyrda bostäder m. m. | 2012 Summa 11 029 | 525 9136 | 0 7 636 |
Utöver vad som framgår av tabellen har AMS ctt mindre antal provisoriska enfamiljshus, vilka hyrs ut till kommuner m. fl. Under budgetåret 1972/73 såldes 72 sådana hus. Fr. o. m. budgetåret 1975/76 be-
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 118
räknas det totala antalet förläggningsplatser i styrelsens byggnader vara i stort sett oförändrat t. o. m. budgetåret 1978/79.
Under budgetåret 1972/73 utgjorde ifrågavarande verksamhet huvuddelen av delprogrammet Bostäder för flyttande arbetskraft inom programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet. Bruttoutgifterna på sistnämnda delprogram var då sammanlagt 40,2 milj. kr., varav 19 milj. kr. utgjorde driftkostnader för uthyrda byggnader. Sistnämnda kostnader belastar numera de program (resp. kommuner och företag) som utnyttjar utrustningen. I övrigt uppgick kostnaderna för förläggningsverksamheten således till 21,2 milj. kr. Den beräknade utvecklingcen av kostnaderna och intäkterna framgår av följande tabell.
Kostnader och intäkter i förläggningsverksamheten (milj. kr.)
| Slag av | 1972/73 | 1973/74 | 1974/75 |
| kostnader/intäkter | Utfall | ||
| Avskrivningar | 11,5 | 11,3 | 8,4 |
| Räntor | 4,6 | 3,9 | 3,0 |
| Reparation och underhåll | 4,6 | 5,9 | 5,4 |
| Drift av outhyrd utrustning | 0,5 | 0,5 | 0,3 |
| Administration | — | 0,6 | 0,7 |
| Summa kostnader 21,2 | 22.2 | 17.8 |
Hyror från uthyrning till: Arbetsmarknadsutbildning 5,9 6,4 6,5 Bostäder för flyttande arbetskraft 0,2 0 0 Allmänna beredskaps- | arbeten 1,6 1,5 11 Särskilda beredskaps-
| arbeten | 3,7 | 3,8 | 3,8 |
| Vapenfria tjänstepliktiga | 0,5 | 0,9 | 0,9 |
| Åtgärder för flyktingar | 0,3 | 0,7 | 0,7 |
| Kommuner, företag m. fl. 5,4 | 4,6 | 2,4 | |
| Försäljningsintäkter | 3,7 | 4,3 | 2,4 |
| Summa intäkter 21,3 | 22,2 | 17.8 |
Maskiner och fordon m.m. Under detta delprogram förvaltas AMS” maskinpark. Denna är avsedd att i den mån behovet inte kan tillgodoses genom förhyrning, täcka maskinbehovet vid verkets vägbyggen, vatten- och avloppsarbeten, skogsvårdsarbeten m. m. samt vid de industriella arbetena och kontorsarbetscentralerna.
För budgetåret 1972/73 redovisades ifrågavarande verksamhet under anslagen Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa (delprogrammet Allmänna beredskapsarbeten) och Särskilda åtgärder för arbetsanpassning (delprogrammen Särskilda beredskapsarbeten och Arkivarbeten) samt under de för arbetsmarknadsverket gemensamma förvaltningskostnaderna.
Kostnaderna för förvaltning av maskiner och fordon m. m. beräknas utveckla sig på sätt som framgår av följande tabell.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 119
Kostnader och intäkter för maskinutrustning m.m. (milj. kr.)
| Slag av | 1972/73 | 1973/74 | 1974/75 | |
| kostnader/intäkter | Utfall | |||
| Avskrivningar | 8,4 | 7,4 | 7,3 | |
| Räntor | 1,9 | 2.4 | 2,3 | |
| Reparation och underhåll | 5,4 | 6,0 | 5,9 | |
| Förrädets drift | 0,9 | 0,6 | 0,6 | |
| Inhyrning | 0,4 | 0,4 | 0,4 | |
| Administration | Summa kostnader 17,0 | 0 | 0,4 17,2 | 0,4 16,9 |
| Hyror från intern uthyrning 14,4 | 13,9 | 13,7 | ||
| Hyror från extern uthyrning 3,0 | 2,4 | 2,4 | ||
| Försäljningsintäkter | Summa intäkter 18,0 | 0,6 | 0,9 17,2 | 0,8 16,9 |
Av hyrorna från intern uthyrning under budgetåret 1974/75 beräknas 5,8 milj. kr. avse delprogrammet Allmänna beredskapsarbeten, 7,1 milj. kr. delprogrammet Särskilda beredskapsarbeten och 800 000 kr. övriga delprogram.
AMS beräknar inte något medelsbehov för programmet Förvaltning av utrustning under budgetåret 1974/75 utöver vad som beräknas bli täckt av programmets intäkter. Styrelsen hemställer att ett formellt an-
slag om 1 000 kr. anvisas för ändamålet.
Departementschefen
Läget på bostadsmarknaden har under de senaste åren medfört en kraftig nedgång i efterfrågan på förläggningsplatser i AMS” byggnader. Kungl. Maj:t uppdrog därför — som chefen för inrikesdepartementet redovisade i 1973 års statsverksproposition — i december 1972 åt AMS att förutsättningslöst se över styrelsens förläggningsverksambhet och komma in med förslag rörande verksamhetens framtida omfattning och inriktning. :
AMS lämnade i skrivelser den 26 april och den 28 maj 1973 den begärda redogörelsen. Styrelsen uttalade därvid att behovet av bostäder för personer som var föremål för arbetsmarknadsåtgärder i första hand borde tillgodoses genom förhyrning på den allmänna bostadsmarknaden. Sådan förhyrning borde enligt styrelsen om möjligt ske individuellt och annars kollektivt genom styrelsens försorg. I konsekvens härmed borde styrelsens bestånd av förläggningsbyggnader minskas . väsentligt under en övergångsperiod av ett par år.
Kungl. Maj:t har i regleringsbrev för budgetåret 1973/74 fastställt en stat för förevarande anslag, vilken bl. a. förutsätter att beståndet av förläggningsbyggnader successivt minskar under budgetåret. Enligt min mening bör nyssnämnda av AMS förordade riktlinjer läggas till grund också för den fortsatta planeringen av förläggningsverksamheten. Med
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 120
hänsyn till läget på bostadsmarknaden bör således AMS" byggnadsbestånd minskas ytterligare i huvudsaklig enlighet med vad styrelsen har föreslagit i sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75. Eventuellt uppkommande realisationsförluster under nämnda budgetår bör kunna rymmas inom ramen för hyresinkomsterna och de medel som kan komma att finnas reserverade på anslaget vid utgången av innevarande budgetår.
För delprogrammet Maskiner och fordon m.m. kan samtliga utgifter beräknas bli täckta av inkomster under samma delprogram.
Anslaget bör med hänsyn till det anförda föras upp med endast ett formellt belopp av 1 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning för
budgetåret 1974/75 anvisa ctt reservationsanslag av 1 000 kr.
B 8. Arbetsdomstolen
| 1972/73 Utgift | 640 579 |
| 1973/74 Anslag | 691 000 |
| 1974/75 Förslag | 752 000 |
Arbetsdomstolen tar upp och avgör mål rörande kollektivavtal samt andra mål enligt särskilda bestämmelser. Domstolen består av ordförande och åtta ledamöter.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Arbetsdomstolen Departe-
ments-
chefen Personal
| Handläggande personal | 3 | — | — |
| Övrig personal | 3 6 | — — | — — |
Anslag
| Löncekostnader | 576 000 | +28 000 | +14 000 | ||
| Sjukvård | 800 | — | — | ||
| Reseersättningar | 4000 | — | — | ||
| Lokalkostnader | 93 500 | -+43 900 | +43 900 | ||
| Expenser | 16 700 691 000 | + 9300 + 81 200 | + 3100 +61 000 |
Arbetsdomstolen
1. Pris- och löncomräkning 61 100 kr., varav 14 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Medlen för sammanträdesarvoden samt vikariats- och övertidsersättningar behöver räknas upp.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 121
Departementschefen
Utredningen rörande ökad anställningstrygghet och vidgad behörig-
et för arbetsdomstolen kommer under våren att lägga fram ett betänkande angående arbetsdomstolens organisation. Det anslagsbehov som ett genomförande av utredningens förslag kan föranleda ber jag att få återkomma till i samband med min anmälan av dessa förslag.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Arbetsdomstolen för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsansiag av 752 000 kr.
B 9, Statens förlikningsmannaexpedition
| 1972/73 Utgift | 455 572 |
| 24973/74 Anslag | 633 000 |
| 1974/75 Förslag | 648 000 |
Statens förlikningsmannacxpedition är central myndighet för det statliga förlikningsväsendet och Jeds av en styrelse. Chef för förlikningsmannacxpeditionen är en byråchef.
1973/74 Beräknad ändring 1S74/75
Statens förliknings- ' Departemannaexpedition mentschefen
Personal Handläggande personal 2 — -—
Övrig personal 3 — —
Anslag Lönekostnader 316 000 + 13 000 -£- 13 000
Ersättning till förliknings-
| män m. fl. | , 252 000 | — | — |
| Sjukvård | 200 | — | -— |
| Reseersättningar | 26 400 | — | — |
| Lokalkostnader | 23 900 | + 2 300 | + 2000 |
| Expenser | 7 000 | — | — |
Ersättningar för distriktsförlikningsmännens expenser 2 500 — —
633 000 +15 300 +15 000
Statens förlikningsmannaexpedition
Pris- och löneomräkning 15 300 kr., varav 7 600 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 122
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens förlikningsmannaexpedition för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 648 000 kr.
B 10. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar
| 1972/73 Utgift | 30 734 |
| 1973/74 Anslag | 9 000 |
| 1974/75 Förslag | 30 000 |
Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar avger utlåtanden i frågor som avser tillämpningen av lagen (1949: 345) om rätten till arbetstagares uppfinningar. Nämnden består av ordförande och sex ledamöter. Till följd av konstaterade kostnadsökningar bör anslaget för nästa budgetår tas upp med ett belopp av 30 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar för budget-
året 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 123
C ARBETSMILJÖ M. M.
Allmänna synpunkter
Den allt snabbare strukturomvandlingen i näringslivet tillsammans med tillämpningen av ny teknik och nya produktionsformer förändrar radikalt förhållandena på arbetsplatserna. De tekniska förändringarna medför ofta nya och större risker för skador på grund av buller, luftföroreningar, psykisk press och annat. Det föreligger också påtagliga risker för att vissa grupper av anställda i ökande grad slås ut från den ordinarie arbetsmarknaden. Den tekniska utvecklingen får inte ske på bekostnad av miinniskornas trygghet, hälsa och trivsel. Produktionens villkor måste beaktas men samtidigt måste människans villkor i produktionen ägnas stor omsorg. Problemen måste ständigt angripas med insatser såväl på arbetarskyddets område som på det arbetsmarknadspolitiska fältet.
Området för arbetsmiljöåtgärdér omfattar flertalet frågor som rör samspelet mellan individ, arbete och den närmiljö som cen arbetsplats utgör. Häri ingår arbetarskyddet inkl. företagshälsovården men även de åtgärder i övrigt som vidtas för att anpassa arbetsplatserna och produktionsprocessen till arbetstagarnas förutsättningar. Sådana åtgärder har också ett arbetsmarknadspolitiskt syfte och ingår som ett väsentligt clement i arbetsförmedlingens och framför allt i de s. k. anpassningsgruppernas verksamhet.
Genom nära samarbete mellan alla berörda parter — företagen, de fackliga organisationerna, arbetarskyddsorganen och arbetsförmedlingen — måste kraftfulla åtgärder vidtas för att skapa en god arbetsmiljö med arbetsplatser väl anpassade till arbetstagarnas förutsättningar. Arbetsmiljöåtgärder blir instrument med vars hjälp arbetslivet förnyas i syfte att vidga välfärdsbegreppet och ge det ett djupare innehåll. Med dessa utgångspunkter pågår ett omfattande reformarbete inom såväl arbetarskyddets som arbetsmarknadspolitikens ram med inriktning på att skapa ökad trygghet för de anställda och att ge dem ökat inflytande över förhållandena på den egna arbetsplatsen.
Ett betydelsefullt steg i denna reformpolitik har tagits genom de beslut som har fattats av 1973 års riksdag om väsentliga förändringar i arbetarskyddslagstiftningen och ökade resurser för forskning, utbildning och tillsyn inom arbetsmiljöområdet. Besluten bygger på arbetsmiljöutredningens första delbetänkande och en remissbehandling, som har innefattat bl. a. en arbetsplatsremiss med omkring 85 000 deltagare.
De nya lagreglerna om arbetarskyddet innebär att skyddsorganisationen på arbetsplatserna får betydligt ökade befogenheter. Bestämmelserna
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 124
har utformats med sikte på att framhäva att arbetarskyddet i hög grad är en uppgift för den lokala fackliga verksamheten. Nya regler har fastställts för att bredda skyddsombudens uppgifter och stärka deras ställning och handlingsmöjligheter. Skyddsombud skall nu i ökad omfattning utses också vid mindre arbetsställen. Systemet med regionala skyddsombud byggs ut. Skyddskommittéernas uppgifter vidgas och kommittéerna får cn central ställning inom det lokala arbetarskyddet i företagen. Kommittéerna skall planera och övervaka hela skyddsarbetet på arbetsplatserna, inte minst företagshälsovården, och medverka vid planering av arbetslokaler. anordningar och arbetsmetoder.
Särskilda åtgärder har beslutats för att tillförsäkra skyddsombud, arbetsledare och annan berörd personal erforderlig utbildning i arbetsmiljöfrågor. Ansvaret för utbildningen skall ligga på arbetsmarknadens parter. En särskild utbildningsdelegation med representanter för bl.a. arbetsmarknadens parter har knutits till arbetarskyddsstyrelsen. För bidrag till utbildningen kommer att anvisas medel från arbetarskyddsfonden.
Skärpta regler har införts angående prövning från arbetsmiljösynpunkt redan på planeringsstadiet av arbetslokalernas utformning m. m. Vidare har nya bestämmelser införts om ansvaret för arbetarskyddsverksamheten på arbetsställen som är gemensamma för flera arbetsgivares anställda, exempelvis byggarbetsplatser. Skärpta påföljdsbestämmelser gäller i de fall skyddsåtgärder som har föreskrivits av tillsynsmyndigheterna inte verkställs.
Betydelsefulla ändringar har genomförts i fråga om arbetarskyddsstyrelsens organisation och dess resurser när det gäller att bl. a. utarbeta nödvändiga anvisningar. För att främja en samordnad inriktning av de statliga arbetarskyddsorganens verksamhet har arbetsmedicinska institutet integrerats i arbetarskyddsstyrelsen. -En arbetsmedicinsk filial byggs nu upp i Umeå. Filialen ger ett värdefullt tillskott till den statliga forskningsorganisationen på arbetarskyddsområdet.
Den regionala arbetarskyddsorganisationen, yrkesinspektionen, har också förstärkts kraftigt under de senaste budgetåren. Yrkesinspektionen förstärks ytterligare under innevarande budgetår och antalet yrkesinspektionsdistrikt utökas från 11 till 19. Ett av syftena härmed är att främja yrkesinspektionens möjligheter att verka nära arbetsställena och snabbt ta ställning till skyddsfrågor som uppkommer där. Flera specialinspektioner har inordnats i allmänna yrkesinspektionen. Till yrkesinspektionen har knutits beslutande nämnder med representanter för bl. a. arbetsmarknadens parter.
Arhetarskyddsavgiften som erläggs av arbetsgivarna höjdes den 1 januari 1974 från 0,05 till 0,10 cec. Eftersom hela lagstiftningen om arbetarskyddet avser även staten som arbetsgivare skall arbetarskyddsavgift i fortsättningen betalas också av staten. Härigenom och genom
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 125
den höjda arbetarskyddsavgiften tillförs arbetarskyddsfonden ytterligare ca 50 milj. kr. om året. Dessa medel skall användas för bl. a. de regionala skyddsombudens verksamhet liksom den utvidgade och förbättrade utbildningen i arbetsmiljöfrågor av skyddsombud, arbetsledare, tekniska planerare och personal inom företagshälsovården. Genom fonden får också forskning och produktutveckling inom arbetsmiljöområdet ökade resurser.
Åtgärderna inom arbetsmarknadspolitiken, vilka beslutas i samverkan mellan arbetsförmedlingen, företagen och de fackliga organisationerna, ger ökade möjligheter att på ett tidigt stadium möta och medverka till lösningar inom företagen av uppkommande arbetsvårdsproblem. Arbetsförmedlingen får genom arbetet i anpassningsgrupperna möjlighet att kartlägga funktioner inom företagen som är lämpade för handikappade. Genom omplaceringar och ergonomiska åtgärder kan arbetshandikappad2 personer härigenom beredas möjlighet att erhålla och behålla anställning.
En viktig reform på arbetslivets område innebär de av riksdagen år 1973 antagna lagarna om anställningsskydd och om vissa anställningsfrämjande åtgärder. Reglerna ger bl.a. stöd åt anpassningsgruppernas verksamhet. Antalet anpassningsgrupper har ökat mycket kraftigt under de senaste två åren och uppgår nu till ca 3700. Gruppernas verksamhet innebär, som inledningsvis framhölls, att arbetsförmedlingen i nära samverkan med företagen och de fackliga organisationerna har möjlighet att genom omplaceringar, ergonomiska åtgärder m,. m, bereda tillfälle för personer med nedsatt arbetsförmåga att få och behålla anställning på den öppna arbetsmarknaden. Gruppernas verksamhet bygger således på ett samarbete mellan arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter. Uppnås inte lösningar i samförstånd kan dock arbetsmarknadsmyndigheterna meddela arbetsgivaren anvisningar om vilka åtgärder denne bör vidta. Som yttersta åtgärd kan AMS förordna att arbetsgivaren får anställa endast sådana arbetstagare som arbetsförmedlingen har anvisat eller godtagit.
Anpassningsgrupperna har ett omfattande åtgärdssystem till sitt förfogande för att underlätta anpassningen av arbetsplatserna till arbetskraftens förutsättningar och för att genom rehabilitering och stödåtgärder — främst i form av arbetsprövning, arbetsträning och anpassningsundervisning — göra berörda arbetstagare bättre skickade för olika yrkes- och arbetsuppgifter.
Arbetsträning är i huvudsak en landstingskommunal angelägenhet. Arbetsprövning förekommer såväl vid statens arbetsklinik som vid de kommunala arbetsvårdsinstitutionerna. Antalet platser för arbetsprövning och arbetsträning har ökat kraftigt under 1960-talets senare del och början av 1970-talet och uppgick vid utgången av juni 1973 sammanlagt till 2 600. För vissa handikappgrupper, vilkas behov inte har kunnat till-
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 126
godoses vid de landstingskommunala instituten för arbetsprövning och arbetsträning, har staten kommit att ta på sig ansvaret för motsvarande verksamhet genom de s. k. anpassningskurserna. Antalet personer som påbörjade sådana kurser uppgick budgetåret 1972/73 till 1 500 och beräknas av AMS komma att uppgå till 2 000 under budgetåret 1973/74. Härtill kommer att den omfattande verksamheten med psykotekniska anlagsprov och särskilda orienteringskurser inom arbetsmarknadsutbildningen delvis har ett med arbetsprövning och arbetsträning likartat syfte, dvs. att kartlägga de handikappades arbetsförutsättningar och/ eller att träna upp deras fysiska och psykiska arbetsförmåga. Bedömningen av de arbetshandikappades förutsättningar och arbetsträningen av dessa handikappade sker alltså i många och delvis svåröverskådliga former. En översyn bör därför göras i syfte att klarlägga förutsättningarna för att i högre grad samordna och effektivera verksamheten.
För att bl. a. kompensera ökade lönekostnader inom arbetsprövning och arbetsträning föreslås förbättrade bidrag till driften av verksamheten. Kostnaderna för den skattebeläggning av klientersättningarna som trädde i kraft den 1 januari 1974 bestrids helt av statsmedel. Antalet platser i anpassningsundervisning kommer också att ökas och verksamheten att vidgas till fler handikappgrupper.
De olika formerna av statligt stöd till arbetshjälpmedel åt handikappade har förbättrats väsentligt under senare år. Antalet ärenden rörande bidrag till tekniska anordningar på arbetsplatsen, särskilda arbetstekniska hjälpmedel och arbetsbiträde beräknar AMS vid oförändrade bidragsbestämmelser till ca 1200 för budgetåret 1973/74..
Genom förslag till vidgade medelsramar och höjning av bidragen till arbetsbiträde medges cen fortsatt utbyggnad av nämnda stödformer i huvudsaklig överensstämmelse med AMS' förslag.
Vissa grupper av arbetssökande kan inte finna varaktiga anställningar på den öppna marknaden på grund av nedsatt arbetsförmåga celler andra särskilda förhållanden. Möjligheterna för dessa grupper att få och behålla ett arbete förutsätter att de i större eller mindre grad skyddas från konkurrens. Det sker i form av arkivarbeten, särskilda beredskapsarbeten, halvskyddad sysselsättning, skyddad sysselsättning och hemarbeten. I skyddat arbete, främst vid särskilda härför inrättade verkstäder, kan produktionen och arbetsplatserna från början anpassas till särskilda handikappgruppers behov.
Särskilda beredskapsarbeten utgör temporära alternativ till övriga sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade. Verksamheten redovisas under anslaget B 2. Sysselsättningsskapande åtgärder.
Arkivarbete har i hög grad kommit till användning för att bereda svårplacerad arbetskraft syssolsättning. På Kungl. Maj:ts förslag beslutade förra årets riksdag (prop. 1973: 165, FiU 1973: 40, rskr 1973: 344) att anvisa ytterligare 50 milj. kr. för en ökning av verksamheten.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 127
Detta belopp medger en ökning av antalet sysselsatta under innevarande budgetår från 13 000 personer till ca 15 000. Även för nästa budgetår beräknas medel för ca 15 000 sysselsatta. :
På grundval av förslag från utredningen rörande den skyddade sysselsättningen beslutade 1972 års riksdag (prop. 1972: 1 bil. 13, InU 1972: 3, rskr 1972: 63) om nya och väsentligt förbättrade bidragsvillkor för den halvskyddade sysselsättningen vilka trädde i kraft den 1 juli 1972. Enligt dessa villkor får arbetsgivare statsbidrag med 40 4 av den kontantlön inkl. semesterersättning som har betalats ut till arbetstagarna. De förbättrade bidragsvillkoren har lett till en snabb expansion av verksamheten. Antalet belagda platser uppgick under budgetåret 1971/72 till 2134. Motsvarande siffra för budgetåret 1972/73 var 4 300.
Även verksamheten vid verkstäderna för skyddat arbete har ökat i omfattning. Antalet platser uppgick år 1972 till 13 563. För att kompensera bl. a. ökade lönekostnader i den skyddade verksamheten föreslås väsentliga höjningar av driftbidragen.
Verkstäderna för skyddat arbete har setts över av särskilt tillkallade sakkunniga, som har redovisat resultatet av sitt arbete i betänkandet (SOU 1972: 54) Skyddat arbete. I betänkandet föreslås bl.a. enhetligt landstingskommunalt huvudmannaskap för verksamheten. Vid remissbehandlingen har åsikterna i huvudmannaskapsfrågan gått starkt isär. Med anledning härav bör frågan om ett enhetligt huvudmannaskap och ' en bättre samordning av organisationen för skyddad verksamhet samt industriella beredskapsarbeten, kontorsarbetscentraler och hemarbete utredas ytterligare. .
Hemarbete beräknas under budgetåret 1974/75 få samma omfattning som under budgetåret 1973/74.
C 1. Arbetarskyddsstyrelsen 1972/73 Utgift 121 185 978 1973/74 Anslag 28 095 000 1974/75 Förslag 33 585 000
1 Exkl. 2 milj. kr. för särskilda arbetarskyddsprojekt.
Arbetarskyddsstyrelsen är central myndighet för arbetarskydds- och arbetstidsfrågor, däri inbegripet arbetsmedicinska frågor och frågor rörande den centrala tillsynen på arbetsplatserna enligt produktkontrolllagstiftningen. Styrelsen är chefsmyndighet för yrkesinspektionen.
Arbetarskyddsstyrelsen leds av en styrelse. Denna utgörs av en generaldircktör och en överdirektör samt nio ledamöter som representanter för bl.a. parterna på arbetsmarknaden. Inom verket finns tre avdelningar. Dessa är tillsynsavdelningen, arbetsmedicinska avdelningen och administrativa avdelningen. |
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 128
Beräknad ändring 1974/75
1973/74 Arbetarskydds- Departc-
styrelsen ments-
chefen Personal
| Handläggande personal | 162 | +45 | +24 |
| Övrig personal | 156 318 | +29 -|- 74 | +16 +40 |
Anslag
| Lönekostnader | 20 903 000 +5 637 000 | +4 017 000 |
| Sjukvärd | 34 000 + 7 000 | 4 5 000 |
| Resccersättningar | 669 000 -|- 293 000 | + 138 000 |
| Därav utomnordiska resor (110.000) — (-- 60 000) | (— | |
| Lokalkostnader | 1469 000 -+- 832 000 | + 650 000 |
| Expenser | 2 600 000 =-1 147 000 | + 625 000 |
| Därav engångsutgifter | (353 000) (+ 131 000) (-- 10000) |
Vissa kostnader för utbildning av företagshälsovårdspersonal m.m. 500 000 + 100000 — 400 000 Upplysning m. m, på arbetarskyddets område 520 000 + 330 000 + 180 000 Uppdragsverksamhet 1 400 000 + 275 000 4 275 000
Summa 28 095 000 +58 621 000 +5 490 000 Inkomster, redovisade på driftbudgetens inkomstsida 1575 000 4 250 000 + 250 000
Årbetarskyddsstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning 1767 000 kr., varav 516 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. O-alternativet kan uppnås genom en generellt minskad insats för anvisnings- och forskningsarbete.
3. Tillsynsavdelningen behöver ytterligare resurser [rämst för att få möjlighet att förstärka lednings- och samordningsfunktionen i förhållande till yrkesinspektionen samt för att intensifiera arbetet med anvisningar till förebyggande av olycksfall och ohälsa. Resursförstärkningar behövs också för tillsynen enligt produktionkontrollagstiftningen. Behovet beräknas till en avdelningsdirektör, 16 byrådirektörer och fyra biträden. Därutöver föreslås enheten för medicinska och sociala frågor omorganiserad till byrå, varvid en tjänst som avdelningsdirektör bör ersättas med en tjänst som byråchef. Enheten behöver dessutom förstärkas med en tjänst som psykolog. (-- 1991 957 kr.).
4. Vid den arbetsmedicinska avdelningen i Stockholm behövs cn tjänst som laborator i klimatfysiologi och en tjänst som förste forskningsingenjör för frågor rörande egentlig arbetsfysiologi. Den betydelse som arbetspsykologin har inom den arbetsvetenskapliga forskningen motiverar inrättande av en tjänst som professor för dessa frågor. Vidare behövs cn tjänst som psykolog. För kvalificerade kemiska
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 129
utredningar erfordras en tjänst som förste forskningsingenjör. För att kunna utföra fler hälsoundersökningar erfordras ytterligare en läkare. För kvalificerad forskning rörande uppkomsten av olycksfallsrisker behövs en tjänst som laborator. Därutöver erfordras en tjänst för en statistiker samt fem tjänster som laboratorieassistenter.
För den fortsatta utbyggnaden av den arbetsmedicinska filialen i Umeå föreslås en tjänst som förste forskningsingenjör för frågor om rörelseanatomi samt en Iaboratorieassistent och ett biträde. För frågor rörande fysikalisk kemi behövs en tjänst som förste kemist. Vidare erfordras en avdelningsingenjör, två laboratorieassistenter och ett biträde. För främst teknisk-yrkeshygieniska undersökningar behövs en tjänst som förste forskningsingenjör, en tjänst som avdelningsingenjör, två som laboratorieassistenter och en som biträde. Slutligen behövs en tjänst som sjuksköterska (+ 2 042 397 kr.).
5. Arbetsbelastningen vid arbetstidsbyrån motiverar en ny y tjänst för föredragning i arbetstidsnämnden. Vid planeringsenheten erfordras ytterligare en tjänst som avdelningsdirektör, en tjänst som byrådirektör och en biträdestjänst. Enheten bör omorganiseras till byrå, varvid nuvarande tjänst som avdelningsdirektör byts ut mot en tjänst som byråchef. Inom lagbyrån behövs ytterligare en byrådirektör och en amanuens samt ett biträde. Kanslibyrån behöver förstärkas med en avdelningsdirektör för personaladministrativa frågor, en byrådirektör för allmänna göromål av kvalificerad art och en bibliotekarie. Därutöver erfordras ytterligare två biträden och tre expeditionsvakter. Utbildningsscektionen behöver tillföras tre byråsekreterare, en assistent och ett biträde för den externa utbildningen. Informationssektionen behöver byggas ut med en avdelningsdirektör, en byrådirektör, två byråsekreterare och ett biträde (+ 1 998 741 kr.).
6. För resor, lokaler, vetenskaplig utrustning, kursverksamhet och för ökade informationsinsatser m.m. behövs ytterligare medel (+ 1414 000 kr.).
Departementschefen
Arbetarskyddsstyrelsen har under de senaste budgcetåren fått avsevärda resursförstärkningar samtidigt som betydelsefulla förändringar skett i fråga om styrelsens organisation. Verksstyrelsen har ombildats och innefattar numera representanter för bl.a. arbetsmarknadens huvudorganisationer. Sedan det tidigare fristående arbetsmedicinska institutet integrerats med arbetarskyddsstyrelsen har en rad direkta kanaler öppnats mellan forskning och tillämpning. Härigenom har man i högre grad än tidigare fått underlag för bedömning av hur forskningen bör inriktas för att ge snabba lösningar på praktiska problem. En filial till den arbetsmedicinska avdelningen är under uppbyggnad i Umeå. 9 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bil. 13
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 130
Jag vill i detta sammanhang erinra om att chefen för utbildningsdepartementet tidigare denna dag har föreslagit att en professur i medicin, särskilt yrkesmedicin, skall inrättas vid högskolan i Linköping. Vidare avser chefen för utbildningsdepartementet att senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1974 års riksdag. lägga fram proposition om högre teknisk utbildning och forskning inom det arbetsvetenskapliga området vid högskolan i Luleå.
Som jag inledningsvis framhöll är en fortsatt kraftig utbyggnad av arbetarskyddsstyrelsen under nästa budgetår angelägen. Ytterligare personal krävs bl.a. för att kunna tillgodose arbetslivets ökade krav på arbetarskyddsanvisningar. En fortsatt utbyggnad bör också ske av den arbetsmedicinska verksamheten, främst vid filialen i Umeå. Utbyggnaden av arbetarskyddsorganen ställer också ökade anspråk i fråga om planering och administration. Vid resursavvägningen bör även beaktas de ökade arbetsuppgifter som är en följd av den nya lagstiftningen om hälso- och miljöfarliga varor.
Jag har beräknat medel för följande nya tjänster, nämligen på tillsynsavdelningen nio handläggande tjänstemän för utarbetande av arbetarskyddsanvisningar samt för att tillföra avdelningen ökad kapacitet när det gäller ledning och samordning av yrkesinspektionens verksamhet. Av denna förstärkning avses fyra tjänster för ökade insatser i kemiska arbetsmiljöfrågor och produktkontrollfrågor. Tillsynsavdelningen behöver också tillföras ytterligare två biträden. Arbetsmedicinska filialen i Umeå bör tillföras två förste forskningsingenjörer, en förste kemist, två avdelningsingenjörer, en Ööversköterska, fem laboratorieassistenter och tre biträden. Vid arbetsmedicinska avdelningen i Stockholm behövs cn tjänst som laborator i klimatfysiologi, främst för utredningar i fråga om temperatur och dragproblem på arbetsplatserna m. m. Jag har beräknat medel även för dessa tjänster. Den vikt som måste fästas vid den arbetspsykologiska forskningen motiverar vidare att avdelningens arbetspsykologiska enhet leds av cen professor. Kungl. Maj:t bör därför begära riksdagens bemyndigande att få inrätta en sådan tjänst. Slutligen har jag beräknat medel för en tjänst som förste forskningsingenjör för kemiska miljöfrågor vid avdelningen.
När det gäller den administrativa avdelningen har jag beräknat medel för en byrådirektör och ett biträde vid lagbyrån. Jag har också beräknat medel för en byrådirektör vid planeringsenheten och en byrådirektör och tre biträden vid kanslibyrån. Vidare har jag beräknat medel för en förste byråsekreterare, en byråsekreterare och ett biträde på utbildningssektionen samt för en byrådirektör och ctt biträde för intensifierade insatser när det gäller information om arbetsmiljöfrågor.
Sammanfattningsvis beräknar jag medel för 40 nya tjänster vid arbetarskyddsstyrelsen. Jag beräknar vidare medel för en tillfällig förstärkning av den administrativa avdelningens kanslibyrå och utbildnings-
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 131
sektionen samt för ökad upplysningsverksamhet. Med hänvisning i övrigt till sammanställningen i det föregående (sid. 128) beräknar jag anslaget till 33 585 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att hos arbetarskyddsstyrelsen in-
rätta en tjänst som professor i Ce 1,
2. till Arbetarskyddsstyrelsen för budgetåret 1974/75 anvisa ctt
förslagsanslag av 33 585 000 kr., varav 191000 kr. att av-
räknas mot automobilskattemedlen.
C 2. Yrkesinspektionen 1972/73 Utgift 20 643 591 1973/74 Anslag 27 525 000 1974/75 Förslag 33 520 000
Från anslaget bekostas den allmänna yrkesinspektionen vilken har att utöva tillsyn över efterlevnaden av arbetarskydds- och arbetstidslagstiftningen m. m. samt — inom sitt verksamhetsområde — produktkontrollagstiftningen. Allmänna yrkesinspektionen svarar även för arbetstidsinspektionen för vägtrafiken. Den allmänna yrkesinspektionen kommer under innevarande budgetår att omorganiseras från nuvarande 11 distrikt till 19 distrikt. Tillsynen utövas i huvudsak genom besök på arbetsplatserna och genom förhandsprövning av ritningar m. m. till ny-, till- eller ombyggnad av arbetslokaler m. m.,
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Arbetarskydds- Departe-
styrelsen ments-
chefen
Personal
| Inspekterande personal | 270 | + 57 | 431 |
| Övrig personal | 78 348 | -- 20 -|- 77 | -|- 6 +37 |
Anslag Lönekostnader "21234 000 --7 339 000 2-5 377 000 Sjuk vård 34 000 +. 4000 -t 2 000 Reseersättningar 2 440 000 + 531 000 + 170 000 Lokalkostnader 1 827 000 + 452 000 -I- 200 000 Expenser : 760 000 -:- 438 000 -- 100 000
Därav engångsutgifter (194000) (+ 218 000) (— 35000) Utbildning och information 1 000 000 + 200 000 + 130 000 Anskaffning och under- | håll av instrument 230 000 + 16 000 + 16000
Summa 27525 000 -:-8 980 000 +5 995 000
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 132
Arbetarskyddsstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning 3 070 000 kr., varav 577 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. 0-alternativet skulle för yrkesinspektionen innebära en indragning av 17 tjänster för inspekterande personal och fyra tjänster för-övrig personal med därav följande minskning av främst besöken på arbetsplatserna.
3. Som ett led i den pågående utbyggnaden och förstärkningen av yrkesinspektionen erfordras ytterligare personal. Ytterligare resurser behövs också för de i prop. 1973: 130 vidgade uppgifterna för yrkesinspektionen jämfört med arbetsmiljöutredningens förslag. Även tillsynen över efterlevnaden av lagstiftningen om hälso- och miljöfarliga produkter kräver ytterligare personal. Behovet beräknas till 45 tjänster för inspekterande personal. För handläggning av ärenden av administrativ och juridisk karaktär erfordras ytterligare 12 byrådirektörer så att varje yrkesinspektionsdistrikt får tillgång till en sådan tjänst. Vidare behövs ytterligare 20 biträden (++ 6 473 454 kr.).
4. För en fortsatt utbyggnad av den interna utbildningen erfordras ytterligare medel (+ 130 000 kr.).
Departementschefen
Yrkesinspektionen omorganiseras f.n. i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut. Omorganisationen innebär bl.a. att antalet yrkesinspektionsdistrikt ökas från nuvarande 11 till 19. Till yrkesinspektionen har knutits beslutande nämnder med representanter för bl. a. arbetsmarknadens parter. Flera specialinspektioner har fr. o.m. den 1 januari 1974 inordnats i den allmänna yrkesinspektionen.
Yrkesinspektionen har under de senaste budgetåren fått betydande ' personalförstärkningar. Sedan budgetåret 1971/72 har organisationen sålunda tillförts över 100 nya tjänster. Personalstyrkan uppgår nu till ca 350 personer, varav 270 inspekterande tjänstemän. Dessa personalförstärkningar är en viktig förutsättning för genomförandet av den förändrade arbetarskyddslagstiftningen som kommer att ställa ökade krav på yrkesinspektionen. Som jag tidigare har nämnt är en fortsatt kraftig förstärkning av yrkesinspektionens resurser nödvändig. Arbetsmiljöutredningens förslag bör därvid kunna tjäna som riktmärke. Hänsyn bör tas också till de ökade arbetsuppgifter som följer av den nya lagstiftningen om hälso- och miljöfarliga varor.
För nästa budgetår beräknar jag medel för 12 tjänster för administrativa och juridiska uppgifter samt för förstärkning med 19 inspekterande tjänstemän och 6 biträden fr. o. m. den 1 januari 1975. Förstärkningen ger ytterligare kapacitet för tillsynen ute på arbetsplatserna, för att därigenom stödja den lokala skyddsorganisationen i dess verksamhet. Förstärkningarna ger även ökade möjligheter för arbetarskyddsverket
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 133
att vid sidan av den ordinarie tillsynen göra särskilda insatser i vissa branscher eller i fråga om speciella miljöproblem. Samtliga yrkesinspektionsdistrikt kommer att disponera en tjänst var för handläggning av administrativa och juridiska ärenden.
Sammanlagt kommer yrkesinspektionen således att tillföras 37 tjänster. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 33 520 000 kr. Jag har därvid räknat medel även för en utökad utbildnings- och informationsverksamhet för yrkesinspektionens personal och för kommunala tillsynsmän.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Yrkesinspektionen för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsanslag av 33 520 000 kr., varav 1 393 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.
C 3. Statens arbetsklinik 1972/73 Utgift 1843 155 1973/74 Anslag 2375 000 1974/75 Förslag 2425 000
Statens arbetsklinik prövar handikappades förutsättningar för olika arbeten, bedriver därmed sammanhängande forskning och medverkar vid utbildning av rehabiliteringspersonal.
Arbetskliniken leds av en styrelse om sju ledamöter. Chef för kliniken är en överläkare.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Arbetskliniken — Före-
draganden
Personal 28 -)- 4 — Anslag Utgifter
| Löncekostnader | 1993 000 | 11478 521 | + 84 000 |
| Sjukvård åt personal | 5 000 | + 500 | -1- 500 |
| Rescersättningar | 24 000 | -I- 1500 | + 1000 |
| Fokalkostnader | 123 000 | -- 30 000 | +12 000 |
| Expenser | 40 000 | + 110 000 | '-:-25 000 |
| Övriga utgifter | 205 000 2 390 000 | — 45 000 '—72 500 -- 575 521 | + 50 000 |
Inkomster Ersättningar för utfört arbete 15 000 — 5000 —
Nettoutgift 2 375 000 -; 565 521 +50 000
1 Därav för forskning 200 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet . 134
Styrelsen för statens arbetsklinik
1. Pris- och löncomräkning m. m. 109 000 kr., varav 50 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. :
2. 0-alternativet innebär att klinikens utbildningsverksamhet helt läggs ner och att prövningsverksamheten minskas.
3. Prövningsavdelningarna bör tillföras ytterligare 2 ingenjörstjänster och 1 lirartjänst. Vidare behövs cn civilingenjör för forsknings- och utvecklingsarbetet inom kliniken (243 000 kr.). Forskningsmedlen behöver dessutom ökas med 200 000 kr.
4. Styrelsen avser att bygga till kliniken med två baracker och beräknar på grund härav viss ökning av lokalkostnaderna.
5. Kliniken behöver bl. a. en ny telefonväxel, snabbtelefonväxel och transportbuss (106 000 kr.).
6. Moderna mätningsinstrument, viss medicinsk utrustning och en statistikmaskin behöver anskaffas (100 000 kr). Kliniken disponerar inga medel för kurs- och konferensverksamhet och begär 10 000 kr. för detta ändamål. |
Föredraganden
Statens arbetsklinik har en central ställning inom arbetsvård och rehabilitering och medelsanvisningen till kliniken har: under de scnaste fem åren ökat med nira 130 46. Jag beräknar det ytterligare medelsbehovet för klinikens verksamhet under nästa budgetår till 155 000 kr. Eftersom anslaget för innevarande budgetår innefattar ett engångsbelopp på 105 000 kr. för vissa investeringskostnader, förordar jag med hänvisniog till sammanställningen att anslaget tas upp med 2425 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens arbetsklinik för budgetåret 1974/75 anvisa ctt
förslagsanslag av 2 425 000 kr.
C 4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning 1972/73 Utgift — 1417 077 358 Reservation 125 337 864 1973/74 Anslag 22556 780 000 1974/75 Förslag 676 000 000
3 Exkl. det tidigare under anslaget redovisade delprogrammet Särskilda beredskapsarbeten.
2 Härutöver har på tilläggsstat I anvisats 50 milj. kr.
Från anslaget bestrids utgifterna för programmen Rehabiliteringsoch stödåtgärder för svårplacerade och Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 135
1972/73 1973/74 1973/74 Utgift Anslag Beräknar
AMS Departe-
mentschefen
Programmet Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade 1. Arbetsprövning 5 679 000 9 200 000 13 305 000 40 400 000 2. Arbetsträning 15 529 000 : 24 100 000 26 760 000 3, Utbildning av svår-
placerade 24 497 000 43 000 000 40 000 000 41 700 000 4. Förvaltningskostnader 2 503 000 2215 000 2995 000 2 734 000
Programmet Svsselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade
5. Arbetsbjälpmedel åt
| handikappade | . 14 748 000 | 26 845 000 | 44 000 000 30 845 0090 |
| 6. Näringshjälp | 9949 000 | 15 500 000 | 13 000 000 15 500 000 |
| 7. Arkivarbete | 241 383 000 | 274 400 000 | 293 0600 000 344 677 000 |
8. Halvskyddad syssel-
| sättning | 15 631 000 | 50 000 000 | 86 000 000 60 000 000 | |
| 9. Skyddad sysselsättning | 78 014 000 | 102 300 000 | 126 980 000 129 500 000 | |
| 10. Hemarbete | 1 667 000 | 2 100 000 | 2 400 000 | 2 100 000 |
| 11. Förvaltningskostnader | 7477 000 Summa 417 077 000 | 7 120 000 556 780 000 | 7 820 000 661 200 000 676 000 000 | 8 544 000 |
Programmet Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade består av delprogrammen Arbetsprövning, Arbetsträning och Utbildning av svårplacerade.
Arbetsprövning syftar till att genom praktiska arbetsprov under yrkesmässiga former och med hjälp av medicinsk, psykologisk och social utredning kartlägga den handikappades intressen, anlagsinriktning, fysiska och psykiska arbetsförmåga samt arbetsmotivation m. m.
Arbetsträning skall ge en systematisk uppträning av den handikappades fysiska och psykiska arbetskapacitet.
Till landstingskommun, kommun, förening eller stiftelse, som anordnar arbetsprövningsavdelning eller verkstad för arbetsträning, utgår dels bidrag för anordnande av lokaler och anskaffning av den första uppsättningen maskiner eller likvärdig utrustning, dels bidrag till driften av sådan avdelning eller verkstad samt för klientersättningar, lokalhyror och andra driftkostnader.
Utbildning av svårplacerade, vilken sker vid av skolöverstyrelsen anordnade anpassningskurser, kan föregå såväl yrkesutbildning och andra arbetsvårdsåtgärder som arbetsplacering. Undervisningen syftar till att underlätta för kursdeltagarna att självständigt klara sig i både arbete och på fritid. I anpassningsundervisningen ingår bl.a. social träning, teoretisk och praktisk yrkesträning och förberedande yrkesutbildning. Kurser anordnas f.n. för rörelsehindrade, psykiskt utvecklingsstörda, synskadade och hörselskadade. Annan arbetsmarknadsutbildning för
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 136
handikappade och svårplacerade än anpassningskurser redovisas under anslaget B 1. Arbetsmarknadsservice, programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet.
Programmet Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade består av delprogrammen Arbetshjälpmedel åt handikappade, Näringshjälp, Arkivarbeten, Halvskyddad sysselsättning, Skyddad sysselsättning samt Hcemarbete.
Delprogrammet Arbetshjälpmedel åt handikappade omfattar bidrag till arbetsbiträde, särskilda anordningar på arbetsplatsen, speciella arbetstekniska hjälpmedel samt bidrag och lån till motorfordon för handikappade.
Arbetsgivare som anställer äldre eller handikappad arbetssökande kan erhålla bidrag till arbetsbiträde eller sådana särskilda anordningar på arbetsplatsen som är nödvändiga för att den anställde skall kunna utföra arbetet. Om särskilda skäl föreligger kan bidrag utgå även för person som har blivit handikappad under anställning. Bidrag kan beviljas även för inköp av speciella arbetstekniska hjälpmedel som anställd handikappad behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter men som arbetsgivaren normalt inte tillhandahåller. För att göra det möjligt för handikappad att förflytta sig mellan bostad och arbetsplats eller skola kan bidrag eller lån beviljas för anskaffning av personbil eller motordriven invalidvagn. .
Delprogrammet Näringshjälp omfattar bidrag och lån till handikappade celler äldre m. fl. arbetssökande för att börja verksamhet som egen företagare eller i vissa fall för att fortsätta sådan verksamhet.
Arkivarbete anordnas för att bereda sysselsättning ät sådana arbetslösa, som genom arbetsförmedlingen inte kan erhålla lämplig anställning i den öppna marknaden på grund av ålder, nedsatt arbetsförmåga eller andra särskilda förhållanden. Arkivarbetsplatser kan inrättas hos statliga och kommunala verk och myndigheter samt hos allmännyttiga institutioner. På vissa orter anordnas arkivarbete vid särskilda kontorsarbetscentraler i arbetsmarknadsverkets regi.
Statsbidrag till halvskyddad sysselsättning avser att stimulera företag samt kommunala eller landstingskommunala organ att bereda sysselsättning åt personer med nedsatt arbetsförmåga som inte kan erhålla eller behålla anställning på den öppna marknaden. För att en arbetsgivare skall kunna godkännas som huvudman för sådan verksamhet krävs bl. a. att arbetstagarna erhåller lön och övriga förmåner enligt gällande kollektivavtal eller motsvarande normer.
Arbetstagare som på grund av handikapp inte kan få eller behålla anställning på den öppna marknaden eller i halvskyddad sysselsättning kan också beredas arbete i verkstäder för skyddad sysselsättning. Till landstingskommun, kommun, förening eller stiftelse som anordnar verkstad för skyddad sysselsättning utgår dels bidrag för anordnande av lokaler
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 137
och anskaffning av den första uppsättningen maskiner eller likvärdig utrustning, dels bidrag till driften av sådan verkstad samt för klientersättningar, lokalhyror och andra driftkostnader.
Hemarbete kan beredas handikappade som av olika skäl inte kan bege sig till arbetsplats. Hemarbete administreras vanligen av en särskild hemarbetscentral knuten till verkstad för skyddad sysselsättning.
Bestämmelser om sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade finns i arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368; omtryckt 1972: 300, ändrad senast 1973: 832) och kungörelsen (1966: 370, ändrad senast 1973: 1056) om statsbidrag till verkstäder inom arbetsvården.
Delprogrammet Särskilda beredskapsarbeten, som tidigare tillhört detta anslag, redovisas under anslaget B 2. Syssclsättningsskapande åtgärder.
AMS Programmet Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade
Arbetsprövning och arbetsträning. Vid utgången av budgetåret 1972/73 fanns det i överensstämmelse med huvudmännens planer för verksamheten ca 600 platser för arbetsprövning. Vid samma tidpunkt disponerades ca 1 970 platser för arbetsträning. Huvudmännen hade i sin planering utgått från att 2 090 träningsplatser då skulle ha funnits inrättade. Behovet av platser för arbetsprövning och arbetsträning är väsentligt större än vad som kommer till uttryck i huvudmännens plancring, som till stor del styrs av möjligheten att erhålla statsbidrag. För att stimulera huvudmännen till en erforderlig utbyggnad bör anordningsbidrag få utgå med 50 &Z eller, om anläggningarna är belägna inom områden där förhöjt bidrag kan utgå, med 75 90 av anläggningskostnaderna. Kostnaderna för ändringsförslagen beräknas uppgå till 670 000 kr. för arbetsprövning och 650 000 kr. för arbetsträning. Där så påkallas av ny metodik m. m. bör ersättning för modernisering av verkstadsutrustning få utgå enligt samma bidragsgrunder som gäller för första uppsättningen av maskiner eller utrustning.
Styrelsen föreslår liksom föregående år att klientersättningarna, som utgår i form av utbildningsbidrag, helt får bestridas av statsmedel. Kost-
kr. för arbetsträning.
Vid såväl arbetsprövnings- som arbetsträningsavdelning utgår bidrag till Jokalhyra med hälften av hyreskostnaderna, dock med högst 18 kr./m? och år samt för högst 25 m”? eller, om lokalen är avsedd för särskilt utrymmeskrävande verksamhet, högst 40 m? per arbetsplats.
Styrelsen föreslår att statsbidrag till hyreskostnaderna får utgå med hälften av de faktiska kostnaderna eller, i de fall bidraget avser lokaler som anordnats före den 1 januari 1960 och som ägs av huvudmannen,
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 138
kr. för arbetsprövning och 250 000 kr. för arbetsträning.
För fortbildning av föreståndare m./1l. vid arbetsvårdsinstituten be-
Det totala medelsbehovet för bidrag till anordnande och drift av arbetsprövnings- och arbetsträningsavdelningar kan med ovan angivna förbättringar beräknas till ca 13,3 milj. kr. för arbetsprövning och 26,7 milj. kr. för arbetsträning. Med oförändrade bidragsbestämmelser beräknas medelsbehovet för arbetsprövning till 11 milj. kr. och för arbetsträning till 20,8 milj. kr. Med anledning av den fortgående integrationen mellan arbetsprövning och arbetsträning föreslås de båda verksamheterna bli sammanförda i ett gemensamt delprogram.
Utbildning av svårplacerade. Under budgetåret 1972/ 73 har 1500 personer deltagit i anpassningsundervisning, vilket motsvarar gjorda beräkningar. Kurser har huvudsakligen anordnats för synskadade, hörselskadade, psykiskt utvecklingsstörda, intellektuellt arbetshindrade samt rörelsehindrade.
För budgetåret 1973/74 planeras i enlighet med länsarbetsnämndernas ramförslag en utökning av kurserna för intellektuellt arbetshindrade och psykiskt sjuka. Av skolöverstyrelsens medelsberäkning framgår bl. a. att skolarna för vuxna synskadade i Kristinehamn och Växjö föreslås överförda till arbetsmarknadsutbildningen såsom anpassningskurser. Skolöverstyrelsen hemställer vidare om bemyndigande att från anslaget få bestrida kostnader för utbildning av lärare till anpassningskurser för handikappade. Antalet platser i sådan pedagogisk utbildning vid lärarhögskola bör härvid fastställas.
Medelsbehovet för AMS' verksamhet på detta område beräknas till 5 milj. kr. och skolöverstyrelsens utgifter till 35 milj. kr., sammanlagt 40 milj. kr.
Förslag om ändrade bidragsbestämmelser för personer som genomgår arbetsprövning, arbetsträning och anpassningskurser redovisas under programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet, delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning.
Medelsbehovet för programmet Rcehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade beräknas för AMS del till 48 milj. kr. för budgetåret 1974/75. Härtill kommer. en medelsanvisning till skolöverstyrelsen som förutsätts ske med 35 milj. kr. från ett förslagsanslag till arbetsmarknadsutbildning.
Programmet Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade
Arbetshjälpmedel åt handikappade. Under budgetåret 1972/73 ökade antalet bidrag till arbetsbiträde från 92 till 143. Detta torde främst bero på länsarbetsnämndernas medverkan genom an-
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 139:
passningsgrupperna och arbetsmiljöns anpassning till de handikappade och äldre. Behovet av arbetsbiträde till handikappade är betydligt större än vad det faktiska utfallet för budgetåret 1972/73 ger vid handen. För att arbetsgivarna genom bidragsreformen skall stimuleras att anställa gravt handikappade personer föreslås bidragsbeloppet höjt från 3 000 kr. till 5 000 kr. per arbetstagare och halvår. Under förutsättning att denna bidragshöjning kommer till stånd väntas antalet bidrag öka från 150 budgetåret 1973/74 till 400 budgetåret 1974/75. Utgifterna beräknas till 4 milj. kr., varav 1,6 milj. kr. hänför sig till den föreslagna bidragshöjningen.
Genom främst anpassningsgruppernas arbete har även verksamheten med särskilda anordningar på arbetsplatsen utvecklats så att antalet personer som kommit i åtnjutande därav under budgetåret 1972/73 uppgick till 215. Kostnaderna uppgick till ca 1,2 milj. kr. I samband med de aktiviteter som föreskrivs till följd av de s.k. äldrelagarna har fram till den 1 juli 1973 omkring 3 700 anpassningsgrupper bildats. Till följd härav kommer också behovet av särskilda anordningar på arbetsplatsen att fortlöpande öka. Den årliga ökningen beräknas av styrelsen till ca 375 ärenden eller från 465 budgetåret 1973/74 till 815 budgetåret 1974/75. Utgifterna beräknas till 7 milj. kr. Även antalet bidrag till speciella arbetstekniska hjälpmedel väntas öka från 450 bidrag budgetåret 1973/74 till ca 600 budgetåret 1974/75. Utgifterna härför beräknas av styrelsen till ca I milj. kr.
Undet budgetåret 1972/73 har bidrag och lån till motorfordon för handikappade beviljats i 1736 resp. 278 fall till ett belopp av 13,9 milj. kr. Verksamhetens omfattning blev mindre än vad som tidigare beräknats, vilket enligt styrelsen till största delen torde bero på att mer restriktiva bestämmelser för byte av motorfordon började tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1972. Medelkostnaden för bidrag och lån uppgick under budgetåret 1972/73 till 8 894 kr. Styrelsen räknar med att effekten av ovanniimnda restriktiva bestämmelser om återanskaffning av motorfordon skall vara temporär och utgifterna för ersättningsanskaffning åter stiga till normalläge. En viss ökning av antalet ansökningar kan också väntas genom att antalet handikappade i arbete eller utbildning är i stigande. Såsom styrelsen tidigare framhållit bör inkomstprövningen slopas. I andra hand bör de inkomstgränser som nu gäller för bidrag till fordon höjas från 21 000 kr. till 25 000 kr. för handikappad som sammanbor med make eller ensamstående handikappad med barn under 18 år samt till 22 000 kr. för annan handikappad. I bruttoinkomsten bör invaliditetsersättning eller liknande förmån inte räknas in. Avdraget för makes: inkomst bör ändras från 3 000 kr. till 5 000 kr. och för barn under 18 år från 1000 kr. per barn till samma nivå som gäller för bidragsförskott. Kostnaderna för ändringsförslagen beräknas till ca 6,8 milj. kr.
Kostnaderna för aggregat eller ändringar som krävs för att den handi-
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 140
kappade skall kunna bruka motorfordon föreslås bli bidragsberättigade i sin helhet. F.n, kan bidrag beviljas med högst 4000 kr. i de fall inkomstprövat bidrag samtidigt utgår. Kostnaderna för ändringsförslaget beräknas till 250 000 kr. Prisutvecklingen på motorfordon motiverar enligt styrelsen en höjning av det högsta bidragsbeloppet från 15 000 kr. till 17 000 kr. Styrelsens merutgifter härför beräknas till 3,7 milj. kr. Reglerna för bidrag till byte av motorfordon bör vidare göras förmånligare för handikappad person som tidigare inte erhållit bidrag. Merutgifterna härför uppges vara obetydliga.
Utgifterna för bidrag och lån till motorfordon för handikappade beräknas under budgetåret 1974/75 uppgå till 31,8 milj. kr. vilket belopp möjliggör reformerade bidrags- och lånevillkor samt beviljande av ca 2 500 bidrag och 250 lån.
Det sammanlagda medelsbehovet för delprogrammet Arbetshjälpmedel åt handikappade belöper sig till 44 milj. kr.
Näringshjälp. Under budgetåret 1972/73 beviljades 602 bidrag och 98 lån till egen rörelse. Antalet personer som erhållit hjälp uppgick till 613. Motsvarande siffra under budgetåret 1971/72 var 767. Nedgången synes enligt styrelsens uppfattning främst vara betingad av konjunkturdämpningen. Medelkostnaden för beviljade bidrag och lån uppgick till 15 670 kr. mot 14 700 kr. under föregående budgetår.
Näringshjälpen har enligt styrelsens bedömning kommit att utgöra ctt viktigt instrument när det gäller att finna sysselsättnings- och försörjningsmöjligheter för många handikappade och äldre. Kraven på ekonomiska insatser vid rörelseetableringar har dock ökat under senare år. Detta medför att maximibeloppet för bidrag och räntefritt lån behöver höjas från 15 000 till 20 000 kr. Merutgifterna härför anges till 2,3
samheten gentemot budgetåret 1973/74 för vilket 15,5 milj. kr. beräknats vilket bedöms ge utrymme för 900 bidrag och 175 lån till egen rörelse. | :
Sedan budgetåret 1966/67 har som försöksverksamhet näringshjälp kunnat ges till handikappade, ensamstående kvinnor eller medelålders eller äldre personer och därmed jämställda som gemensamt börjar verksamhet som egna företagare. Dessa bestämmelser bör nu tas in i arbetsmarknadskungörelsen och reglerna i övrigt ändras så att denna form av näringshjälp även kan utgå vid fortsatt verksamhet. Dessutom bör handikappad kunna erhålla näringshjälp även om kompanjon inte är berättigad till näringshjälp. Merutgifterna härför beräknas till 200 000 kr. Länsarbetsnämnderna bör slutligen bemyndigas att pröva frågor som gäller niäringshjälp för fortsatt verksamhet som egen företagare eller kompletterande räntebelagt lån enligt 59 § andra stycket arbetsmarknadskungörelsen. Medelsbehovet inom delprogrammet anges till 18 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 141
Arkivarbete. De fortgående strukturförändringarna och den låga efterfrågan på arbetskraft har ökat behovet av arkivarbetsplatscr. Den ursprungliga ramen för arkivarbetena vidgades under budgetåret från 10 000 till 13 000 personer. Antalet personer i arkivarbete uppgick vid utgången av budgetåret 1971/72 till 9 932 och vid utgången av budgetåret 1972/73 till 12 658. Antalet sysselsatta förutsätts, enligt givna anslag, successivt trappas ned till ursprungliga 10 000. Behovet av arkivarbeten kommer dock även framdeles att vara stort, varför det enligt styrelsens uppfattning är angeläget att söka behålla den nuvarande volymen. Samtidigt är det angeläget att genom intensifierad arbetsförmedling medverka till ökad övergång från arkivarbete till anställning på den öppna marknaden.
Den 1 november 1972 träffades avtal mellan AMS och statstjänstemannasektionen inom TCO (TCO-S) rörande anställningsvillkor för sysselsatta i arkivarbete. Under innevarande budgetår kommer det nya avtalet att till fullo slå igenom på den kassamässiga medelsförbrukningen. Den anvisade medelsramen beräknas täcka utgifterna för sysselsättning av i genomsnitt 12 200 personer. Om den successiva minskningen av antalet i arkivarbete syselsatta på grund av arbetsmarknadsläget visar sig svår att genomföra kommer därför medelsanvisningen budgetåret 1973/ 74 att vara otillräcklig. Styrelsen har i sina beräkningar för medelsbehovet budgetåret 1974/75 utgått från att 13 000 personer kommer att sysselsättas i arkivarbete. Lönekostnaderna har beräknats enligt år 1973 gällande löner. Under angivna förutsättningar beräknas medelsbehovet till 293 milj. kr., varav 11,2 milj. kr. avser kommunala och 281,8 milj. kr. statliga arkivarbeten. ,
Halvskyddad sysselsättning. Under budgetåret 1971/72 var 2 134 personer sysselsatta i halvskyddat arbete. Under budgetåret 1972/73 tillkom 2 174 utnyttjade platser, varför det vid budgetårets slut sålunda fanns 4 300 belagda platser som gav ett utfall av ca 5,4 milj. arbetstimmar. Medelsförbrukningen under budgetåret 1972/73 uppgick till 15,6 milj. kr.
Arbetsgivare och fackliga organisationer har visat ctt stort intresse för det halvskyddade arbetet sedan bidragsbestämmelserna reviderades år 1972. En tydlig indikation på det förbättrade bidragets stimulanseffekt kan ses i det förhållandet att antalet arbetstillfällen i halvskyddad verksamhet från den 1 juli 1972 ökat i accelerande takt. F. on. uppgår ökningen till ca 200 platser per månad. Arbetsmarknadsparternas intresse för verksamheten torde ytterligare komma att stimuleras genom anpassningsgruppernas verksamhet. Halvskyddat arbete är för många handikappade den effektivaste lösningen av sysselsättningsproblemet. Starka ekonomiska, sociala och psykologiska skäl talar därför för att stora ansträngningar bör göras för att vidga denna form av sysselsättning. Varje placering kräver dock omfattande insatser från arbetsför-
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 142
medlingens sida. En förutsättning för att ett tillräckligt antal platser skall kunna inrättas är därför att arbetsförmedlingens personella resurser förstärks. För personer i halvskyddad och skyddad sysselsättning kan f.n. flyttningsbidrag endast utgå i form av respenning för dagliga resor. Styrelsen hemställer att samtliga bestämmelser som gäller i fråga om flyttningsbidrag även får omfatta arbetstagare i halvskyddad och skyddad sysselsättning. Det erforderliga medelsbehovet -beräknas till 86 milj. kr.
Skyddad sysselsättning. Även: vid en betydande ökning av antalet halvskyddade platser kommer en fortsatt utbyggnad av den skyddade sysselsättningen att bli nödvändig för att stora grupper av handikappade skall ges möjlighet till en produktiv insats. Vid slutet av budgetåret 1972/73 var antalet platser för skyddat arbete sammanlagt 13 850. Enligt huvudmänners planer skulle antalet platser vid samma tidpunkt ha uppgått till 15 104. Främsta orsaken till att den planerade utbyggnaden inte har kunnat fullföljas synes vara huvudmännens ekonomiska situation samt att såväl byggnadskostnader som lönekostnader stigit kraftiet. Dessa ökningar har huvudmännen på grund av statsbidragens konstruktion fått bära helt. Vidare synes den ovisshet som uppstått på grund av olika yttranden och diskussioner om vem som i framtiden skall vara huvudman för verksamheten i icke oväsentlig grad ha verkat återhållande.
Tör att den erforderliga utbyggnaden av verksamheten skall komma till stånd synes enligt styrelsens mening statsbidragets ursprungliga fördelningseffekt behöva återställas. Dessutom bör: styrelsen erhålla större resurser för ökad medverkan vid planering, projektering och förbättringar av arbetsmiljön, ergonomiska förhållanden och arbetsmetoder vid verkstäderna. Härigenom bör också driftkostnaderna på sikt kunna hållas nere. I överensstämmelse med vad styrelsen anfört i sitt yttrande över betänkandet (SOU 1972: 54) Skyddat arbete föreslås att anordnandebidrag får utgå med 50 §& eller om anläggningen är belägen inom område där förhöjt bidrag kan utgå, med 75 §6 av anläggningskostnaderna. För att täcka projekteringskostnaderna bör en del av anordningsbidraget få utgå som projekteringsbidrag. Mcrutgifterna för förslagen beräknas till ca 16,4 milj. kr. Statsbidrag till maskiner och likvärdig utrustning föreslås utgå enhetligt med två tredjedelar av anskaffningskostnaderna. Bidrag bör också kunna utgå till annan erforderlig utrustning. Merutgif-
verkstadsutrustning på grund av ändrad produktionsinriktning bör bidrag utgå enligt samma regler som gäller för första uppsättningen maskiner. Merutgifterna härför beräknas till ca 1 milj. kr. Vidare bör statsbidrag utgå för leasing av maskiner och övrig utrustning, om utrustningen vid kontraktstidens slut blir huvudmännens egendom. Bidraget bör vara av samma storleksordning som vid vanligt inköpsförfarande och utbetalas i
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 143
delposter. Ändringsförslaget medför inga merkostnader. Driftbidrag föreslås utgå med 50 22 av den lön som utbetalas till de anställda handikappade. Kostnaderna härför anges till ca 6 milj. kr. I likhet med vad styrelsen tidigare har föreslagit bör statsbidrag för hyreskostnader utgå med hälften av de faktiska kostnaderna celler, i de fall bidraget avser lokaler som anordnats före den 1 januari 1960 och ägs av huvudmannen, de faktiska kostnaderna. Merutgifterna härför beräknas till 1,6 milj. kr.
F.n. kompetensförklaras ledningspersonal vid skyddade verkstäder av arbetsmarknadsverket.' Styrelsen föreslår att denna prövning överflyttas till huvudmännen samt att styrelsen ej behöver godkänna kontrollant vid anordnande av verkstad. För fortbildning av föreståndare och arbetsledare vid verkstäder för skyddat arbete erfordras 430 000 kr. (-i-30 000 kr.). Med de angivna förbättringarna av bidragsvillkoren beräknar styrelsen medelsbehovet för 15 851 platser vid verkstäder förskyddat arbete till ca 127 milj. kr. Med oförändrade bidragsregler beräknas medelsbehovet vid samma platsantal till 102,3 milj. kr.
För beviljande av anordningsbidrag under budgetåret 1974/75 bör, om angivna förbättringar av bidragsreglerna antas, styrelsen bemyndigas att för anordnande av verkstäder inom arbetsvården bevilja bidrag inom ett belopp av 50 milj. kr. Vid oförändrade bidragsvillkor beräknar styrelsen en anslagsram om 30 milj. kr. som erforderlig. |
Hemarbete. Den 31 december 1972 sysselsattes 679 personer mot 624 vid motsvarande tidpunkt år 1971. Även om verksamheten inte bar nått upp till den planerade omfattningen ser styrelsen det som positivt att antalet platser ökat jämfört med föregående budgetår. Det är enligt styrelsens mening svårt att förutse den kommande utvecklingen för hemarbetet. En viss utbyggnad torde cmellertid komma att behövas. Denna är dock i viss mån beroende på utbyggnadstakten av arbetsvårdsverkstäderna. Ökningen av antalet hemarbetare under den närmaste femårsperioden kan därför bli mindre än vad som tidigare har beräknats. Driftbidrag för hemarbete bör enligt styrelsens mening utgå enligt motsvarande regler som föreslås för verkstäder för skyddat arbete, men med förslagsvis 75 76 av lönesumman. En sådan omläggning av bidragsgivningen anses inte medföra ökade kostnader för statsverket. Medelsbehovet beräknas till 2,4 milj. kr.
Totalkostnaderna för programmet Sysselsättningsskapande åtgärder för svärplacerade beräknas budgetåret 1974/75 till 661,2 milj. kr.
För budgetåret 1972/73 har styrelsen bemyndigats att under vissa förutsättningar avskriva inom arbetsmarknadsverket uppkommande fordringar till ett belopp ej överstigande 3 000 kr. I enlighet härmed har under budgetåret beslut fattats om avskrivningar av fordringar till ctt sammanlagt belopp av 161 957 kr. Avskrivningen avser till större delen fordringar på flyktingar, zigenare samt personer som erhållit start- eller näringshjälp.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 144
Styrelsen hemställer om fortsatt bemyndigande att avskriva lånefordringar under budgetåret 1974/75.
Föredraganden
Arbetsprövning, arbetsträning och utbildning av svårplacerade. Bidrag till anordnande och drift av avdelningar för arbetsprövning och arbetsträning utgår nu enligt samma bestämmelser som gäller för verkstäder för skyddad sysselsättning. AMS har liksom föregående år lagt fram förslag till ändrade grunder för dessa bidrag. Som jag tidigare har framhållit (s. 125) har arbetsprövnings- och arbetsträningsverksamheten expanderat kraftigt under 1960-talets senare del och under 1970-talet. Antalet platser för arbetsprövning och arbetsträning uppgick vid utgången av juni 1973 till sammanlagt ca 2 600. Jämsides med arbetsprövnings- och arbetsträningsverksamheten i kommunal regi har under senare år vid skolöverstyrelsens centra för arbetsmarknadsutbildning införts en verksamhet som har ett näraliggande syfte. Det gäller verksamheten med s.k. anpassningskurser för vissa kategorier svårt handikappade inom grupperna synskadade, hörselskadade, döva, rörelsehindrade och psykiskt utvecklingsstörda. Även denna verksamhet har expanderat kraftigt under senare år. Antalet personer som påbörjade anpassningsundervisning uppgick budgetåret 1972/73 till 1 500. Staten har genom anpassningskurserna kommit att åta sig ansvaret för en kartläggande och tränande verksamhet för vissa handikappgrupper vilkas behov av sådan träning inte har kunnat tillgodoses inom de mer allmänt inriktade arbetsvårdsinstitutionerna.
Utöver verksamheten med anpassningskurser bedriver AMS särskilda orienteringskurser inom arbetsmarknadsutbildningens ram och en omfattande verksamhet med psykotekniska arbetsprov, vilka delvis har ett med arbetsprövning och arbetsträning likartat syfte, dvs. att kartlägga de arbetshandikappades förutsättningar och/eller träna upp deras fysiska och psykiska arbetsförmåga.
Utbyggnaden av de här redovisade yrkesinriktade rehabiliteringsåtgärderna har kommit till stånd utan någon övergripande samordning. Målet för och omfattningen av insatserna har också skiftat mellan de olika huvudmännen. Mot denna bakgrund har jag funnit det motiverat att en översyn nu görs av verksamhetsområdet.
Trots att verksamheten kommer att ses över finner jag det motiverat att mot bakgrund av bl. a. kostnadsutvecklingen höja driftbidraget till arbetsprövning från nuvarande 8000 kr. per 1200 arbetstimmar till 10 000 kr. samt för arbetsträning från 3 000 tilll 7 000 kr. Kostnaden för reformerna kan beräknas till 4,5 milj. kr. Jag vill i detta sammanhang också crinra om att staten har påtagit sig hela kostnadsansvaret om ca 4 milj. kr. för den skattebeläggning av klientersättningarna som genom-
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementcet - 145
förts från den 1 januari 1974. Med anledning av den fortgående integrationen av arbetsträning och arbetsprövning bör verksamheterna, i enlighet med AMS' förslag, sammanföras till ett delprogram. AMS förslag om ändrade grunder för anordningsbidrag m.m. är jag inte beredd att tillstyrka med hänsyn till den aviserade utredningen. Som jag nyss nämnde utgår bidrag till anordnande av avdelningar för arbetsprövning och arbetsträning enligt samma bestämmelser som gäller för verkstäder för skyddad sysselsättning. Huvudmannaskapet för dessa verkstäder och vissa därmed likartade verksamheter kommer senare att beröras av departementschefen.
Med hänsyn till de väsentligt förbättrade driftbidragen beräknar jag medelsbehovet för arbetsprövning och arbetsträning till 40,4 (+7,1) milj. kr. Härav bör i enlighet med styrelsens förslag beräknas 80 000 kr. resp. 280 000 kr. för utbildning av föreståndare och arbetsledare vid institutioner för arbetsprövning och arbetsträning.
Liksom AMS räknar jag med att behovet av platser för utbildning av svårplacerade vid anpassningskurserna kommer att öka. Då det visat sig att kostnaderna per elev blir mindre än vad som tidigare har beräknats kan en ökning av verksamheten rymmas inom ett lägre belopp än som har anvisats, för innevarande budgetår. Jag beräknar därför medelsbehovet för budgetåret 1974/75 till 41 (— 1,3) milj. kr. vilket gör det möjligt att öka antalet kursdeltagare från 1 500 till 2 000. Beträffande villkoren för utbildningsbidrag till personer som genomgår utbildning för svårpiacerade och utbildning av lärare hänvisar jag till vad jag anfört i det föregående (s. 95) under anslaget B 1. Arbetsmarknadsservice. Det sammanlagda medelsbehovet för de i programmet Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade ingående delprogrammen bör således beräknas till 82,1 milj. kr. Härtill kommer programmets andel av arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader (s. 135).
De partemenischefen
Arbetshjälpsmedel åt handikappade. Antalet anpassningsgrupper har ökat mycket kraftigt under de senaste två åren och uppgår nu till ca 3 700. Gruppernas verksamhet, som bygger på ett förtroendefullt samarbete mellan arbetsförmedlingen, företagen och de fackliga organisationerna, går ut på att genom omplaceringar, ergonomiska åtgärder m. m. göra det möjligt för personer med nedsatt arbetsförmåga att få eller behålla anställning på den öppna arbetsmarknaden. De av riksdagen år 1973 antagna lagarna om anställningsskydd och vissa anställningsfrämjande åtgärder, som innebär en viktig reform på arbetslivets område, ger ett kraftigt stöd åt anpassningsgruppernas verksamhet. Uppnås inte lösningar i samförstånd inom grupperna kan arbetsmarknadsmyndigheterna meddela arbetsgivaren anvisningar om vilka åt- 10 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bil. 13
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 146
gärder denne bör vidta. Som yttersta åtgärd kan AMS förordna att arbetsgivaren får anställa endast sådana arbetstagare som anvisas genom arbetsförmedlingen.
Anpassningsgrupperna har ett omfattande åtgärdssystem till sitt förfogande för att underlätta anpassningen av arbetsplatserna till arbetskraftens förutsättningar och för att genom rehabiliterings- och stödåtgärder göra berörda arbetstagare bättre skickade för olika yrkes- och arbetsuppgifter.
De olika formerna av statligt stöd till arbetshjälpmedel åt handikappade har väsentligt förbättrats under senare år. Antalet ärenden rörande bidrag till tekniska anordningar på arbetsplatsen, särskilda arbetstekniska hjälpmedel och arbetsbiträde uppgick budgetåret 1972/73 till sammanlagt 358 och beräknas till 620 för budgetåret 1973/74 vid oförändrade bidragsbestämmelser och till ca 1200 enligt AMS” budgetförslag för nästa år. .
Liksom AMS bedömer jag att behovet av arbetshjälpmedel kommer att öka väsentligt till följd av bl.a. anpassningsgruppernas verksamhet. Medelsramen bör därför höjas med 3 milj. kr. För att öka möjligheterna för vissa grupper av handikappade — främst synskadade och gravt rörelsehindrade — att med hjälp av arbetsbiträde kunna utföra en normal arbetsinsats i näringslivet förordar jag att maximibeloppet för bidrag till arbetsbiträde höjs från 3 000 kr. per halvår till 4200 kr. Kostnaden för denna reform kan beräknas till 1 milj. kr.
Antalet ärenden rörande bidrag och lån till motorfordon uppgick föregående budgetår till sammanlagt 2034 och kostnaderna till 13,9 milj. kr. För innevarande budgetår har Kungl. Maj:t fastställt en beslutsram av 21 milj. kr., vilket innebär en höjning med 3 milj. kr. Med hänsyn till den i förhållande till beslutsramen låga belastningen föreligger enligt min mening nu inte något behov av att ytterligare vidga ramen eller att höja anslagsbeloppet. AMS förslag till ändringar i grunderna för bidrag och lån till motorfordon är jag inte beredd att tillstyrka.
Näringshjälp. Utgifterna för näringshjälp under budgetåret 1972/73 uppgick till 9,9 milj. kr. Detta belopp är väsentligt lägre än det belopp av 15,5 milj. kr. som anvisats för verksamheten under budgetåret 1973/74. En betydande expansion är således möjlig inom ramen för tillgängliga medel. Med hänsyn härtill beräknar jag medelsbehovet under budgetåret 1974/75 till oförändrat 15,5 milj. kr. Jag delar AMS” bedömning att försöksverksamheten som innebär att näringshjälp ges till handikappade, medelålders eller äldre personer och därmed likställda som gemensamt börjar verksamhet som egna företagare, nu bör vidgas till att avse även näringshjälp till fortsatt verksamhet.
Särskilda beredskapsarbeten. Särskilda beredskapsarbeten utgör temporära alternativ till övriga sysselsättningsskapande åtgärder för svår-
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 147
placerade. Verksamheten redovisas fr. o. m. budgetåret 1974/75 under anslaget B 2. Sysselsättningsskapande åtgärder.
Arkivarbete. Arkivarbete har i hög grad kommit till användning för att bereda svårplacerad arbetskraft sysselsättning. Förra årets riksdag beslutade (prop. 1973: 165, FiU 40, rskr 344) att anvisa ytterligare 50 milj. kr. för ökning av verksamheten. Detta belopp medger att antalet sysselsatta under budgetåret 1973/74 ökas från ca 13 000 till ca 15 000 personer. Jag räknar med att behovet av arkivarbete kommer att ligga på en hög nivå även under nästa budgetår. Medel bör därför beräknas så att de möjliggör sysselsättning av ca 15 000 personer. Med hänvisning till det anförda beräknar jag medelsbehovet för arkivarbete till 344,7 (4-70,3) milj. kr. Härvid bör uppmärksammas att det under programmet Arbetsmarknadsinformation tagits upp medel för ersättningar till kontorsarbetscentralerna för framställningen av lokala platslistor (s. 89). Detta belopp skall tillgodogöras ifrågavarande anslag.
Halvskyddad sysselsättning. På grundval av förslag från utredningen rörande den skyddade sysselsättningen beslutade 1972 års riksdag (prop. 1972: 1 bil. 13 s. 135) om nya och väsentligt förbättrade bidragsvillkor för den halvskyddade sysselsättningen vilka trädde i kraft den 1 juli 1972. Enligt villkoren erhåller arbetsgivare bl. a. statsbidrag med 40 av den kontantlön inkl. semesterersättning som har betalats ut till arbetstagarna. De förbättrade bidragsvillkoren har lett till en snabb expansion av verksamheten. Antalet belagda platser uppgick således under budgetåret 1971/72 till 2 134. Motsvarande siffra för budgetåret 1972/73 var 4 300.
Liksom AMS anser jag att starka ckonomiska, sociala och psykologiska skäl talar för att stora ansträngningar görs för att vidga den halvskyddade sysselsättningen. Jag vill i detta sammanhang emellertid understryka att syftet med verksamheten är att bereda plats ät handikappade med nedsatt arbetsförmåga som annars inte kan få anställning på den öppna arbetsmarknaden. Verksamheten får således inte resultera i alt företagen avlastas ansvaret för handikappade som redan är anställda hos dem i vidare mån än som följer av bestämmelsen att företag efter särskild prövning av arbetsmarknadsverket i vissa fall kan få överföra redan anställd handikappad till halvskyddad sysselsättning. Som förutsättning härför gäller att nedsättningen i arbetsförmågan är avsevärd eller att annat särskilt skäl föreligger. Av det sammanlagda antalet platser för halvskyddad sysselsättning i ett företag får högst hälften vara belagda med personer som på detta sätt har överförts inom företaget. Eftersom halvskyddad sysselsättning anordnas inom företag i det ordinarie näringslivet och behovet av flyttningsstimulerande åtgärder därmed är samma som för Övriga grupper av arbetssökande, har jag inte någon erinran mot AMS? förslag att samtliga former av flyttningsbidrag skall utgå till personer som bereds plats i halvskyddad sysselsättning.
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 148
Medel härför beräknas under anslaget Arbetsmarknadsservice, programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet.
AMS har beräknat medelsbehovet för budgetåret 1974/75 under antagande att verksamheten kommer att omfatta ca 18 000 arbetstagare. Som framgår av min tidigare redovisning (s. 135) understiger dock medelsförbrukningen under föregående budgetår väsentligt de anvisade medlen. Med hänsyn härtill beräknar jag medelsbehovet för nästa budgetår till 60 (--10) milj. kr. Beloppet medger att antalet belagda platser under budgetåret successivt ökas till 10—12 000.
Skyddad sysselsänning. Under senare år har den skyddade sysselsättningen byggts ut väsentligt. År 1969 fanns 9 175 platser vid skyddade verkstäder. Vid utgången av år 1972 hade antalet stigit till 13 563. Den kassamässiga omslutningen för verkstäderna var år 1972 447,1 milj. kr.
Verkstäderna för skyddat arbete har utretts av särskilt tillkallade sakkunniga vilka redovisat resultatet i betänkandet (SOU 1972: 54) Skyddat arbete. I betänkandet föreslås bl. a. ett landstingskommunalt huvudmannaskap för verksamheten. Vid remissbehandlingen har åsikterna i huvudmannaskapsfrågan gått isär. Under den vidare beredningen av ärendet inom departementet har det blivit uppenbart att förslag i fråga om den framtida inriktningen och organisationen av den skyddade verksamheten inte kan läggas fram utan ytterligare utredning. Jag har därför, som jag tidigare nämnt, för avsikt att inom den närmaste tiden hemställa om Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla sakkunniga härför. De sakkunnigas uppdrag avses också komma att omfatta behovet av åtgärder för att bättre samordna den skyddade verksamheten med de likartade verksamheterna industrielia beredskapsarbeten, kontorsarbetscentraler och hemarbeten och lämpligheten av att alla dessa verksamheter bedrivs inom en sammanhållen organisation.
Den skyddade sysselsättningen är väsentlig när det gäller att bereda sådana arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga som inte kan finna varaktiga anställningar på den öppna marknaden meningsfullt arbete i en arbetsmiljö där de är skyddade från konkurrens. Vidare bör framhållas att verkstäderna för skyddat arbete kan anordnas så att såväl produktionen som arbetsplatserna redan från början anpassas till särskilda handikappgruppers behov, t. ex. psykiskt utvecklingsstörda, gravt rörelsehindrade.
Efter samråd med landstinesförbundet och kommunförbundet förordar jag, med hänsyn till planerat utredningsarbete, att driftbidragen förbättras inom ramen för nu gällande bidragskonstruktion. Jag föreslår därför att bidraget till driften av verkstäder för skyddat arbete som f. n. utgår med 5 000 kr. resp. 3 000 kr. per år och verkstadsplats, vilken till 1 200 timmar utnyttjas av arbetstagare, höjs till ett enhetligt driftbidrag om 7 000 kr. Kostnaden för denna reform kan beräknas till ca 30 milj. kr. Med hänsyn till de förbättrade driftbidragen och belastningen under
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 149
föregående budgetår beräknar jag medelsbehovet under delprogrammet till 129.5 (-+27.2) milj. kr. Härav bör 400 000 kr. beräknas för utbildning av föreståndare och arbetsledare vid verkstäder för skyddad sysselsättning. Liksom under innevarande budgetår bör AMS cnligt oförändrade bidragsgrunder få bevilja anordningsbidrag till verkstäder inom arbetsvården inom en ram av 25 milj. kr. Ramen möjliggör tillkomsten av ytterligare ca 1500 platser. Kungl. Maj:t bör liksom hittills ha möjlighet att vidga ramen om behov härav uppkommer. Jag förordar att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens bemyndigande härtill. Med hänsyn till den skyddade sysselsättningens lokala och regionala förankring genom det kommunala ansvaret för verksamheten och till möjligheterna att lägga ut arbeten inom verksamheten i form av hemarbete samt till att flyttningsbidrag i form av respenning i vissa fall kan utgå till handikappad som erhåller anställning i skyddad sysselsättning är jag inte beredd att tillstyrka AMS förslag i fråga om Tflyttningsbidrag till personer i skyddad verksamhet.
Det sammanlagda medelsbehovet för de i programmet Syssclsättningsskapande åtgärder för svårplacerade ingående delprogrammen bör således beräknas till 591,2 milj. kr. Härtill kommer programmets andel av arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader (s. 77).
För innevarande budgetår har AMS bemyndigats att på vissa villkor besluta om avskrivning av lånefordran uppkommen inom arbetsmarknacdsverket. Jag föreslår att AMS även för nästa budgetår får ett bemyndigande att avskriva lånefordringar.
Med hänvisning till den sammanställning av medelsberäkningen för nästa budgetår som gjorts i det föregående (s. 135) hemställer jag, såvilt gäller punkten 2 efter samråd med statsrådet Leijon att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. medge att Kungl. Maj:t får bemyndiga AMS att under budget-
året 1974/75 besluta om avskrivning av låneferdran, uppkom-
men inom arbetsmarknadsverket, beträffande vilken antingen
omständigheterna ger vid handen att vederbörande inte kan
betala sin skuld och enligt styrelsens bedömande ingen eller
ringa möjlighet föreligger att i framtiden ta ut betalning eller
också åtgärder för att bevaka och driva in fordringen bedöms
förenade med arbete och kostnader i sådan utsträckning att
åtgärderna inte är ckonomiskt lönande, allt under förutsättning
att sådana åtgärder ändå inte anses påkallade av andra än eko-
nomiska förhållanden,
ta . godkänna de ändringar av grunderna för dels bidrag till ar-
betsprövning, arbetsträning, arbetshjälpmedel åt handikappa-
de, näringshjälp och skyddad sysselsättning, dels flyttnings-
bidrag vid tillträde av plats i bhalvskyddad sysselsättning som
jag har förordat, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1974,
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 150
3. medge att beslut om bidrag till anordnande av verkstäder för
handikappade under budgetåret 1974/75 meddelas intill ett
belopp av 25 milj. kr., 4. bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om ökning av den under
3 upptagna ramen för budgetåret 1974/75, 5. till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 676 000 000 kr.
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 151
D INVANDRING M. M.
Allmänna synpunkter
Under åren 1965—1970 uppgick nettoinvandringen av utlänningar i genomsnitt per år till ca 32 000 personer. Den dämpade efterfrågan på arbetskraft i Sverige under åren 1971 och 1972 ledde emellertid till en kraftig minskning av invandringen, vilket framgår av följande sam-
manställning. |
År Bruttoinvandring | Utvandring Nettoinvandring
Totalt Nordbor Icke- Totalt Nordbor Icke- Totalt - Nordbor = Icke-
nordbor nordbor nordbor
1968 32 700 21 700 11 000 16 600 9 900 6 700 16 100 11 900 4 200 1969 59600 44 000 15 600 14 100 9 200 4 900 45 500 34 900 10 600 1970 73 600 48 000 25 600 21 500 15 600 5 900 52 100 32 400 19 700 1971 38 700 20 700 18 000 31 600 23 700 7 900 7100 -—3 000 10 100 1972 25 600 13 600 12 000 32 300 22200 10100 —6700 —8 600 1 900
En fortsatt begränsad efterfrågan på arbetskraft under år 1973 torde enligt tillgänglig statistik ha lett till att bruttoinvandringen förra året hade ungefär samma omfattning som under år 1972. Utvandringen synes vidare ha varit större än invandringen. Det torde alltså finnas anledning att också för år 1973 räkna med en betydande nettoutvandring.
Trots nettoutvandringen under de två senaste åren uppgick antalet arbetsanmälda utlänningar på den svenska arbetsmarknaden i oktober i fjol till drygt 230 000, vilket är ca 10 000 fler än vid samma tidpunkt året dessförinnan. Det har emellertid visat sig att det statistiska underlaget är bristfälligt på grund av att arbetsgivarnas skyldighet att göra arbetsanmälningar inte fullgörs tillfredsställande. Den framtida utformningen av arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet i fråga om anställda utlänningar övervägs f. n.
De kraftiga förändringarna i migrationstalen under de senaste åren jämförda med de närmast föregående åren torde väsentligen bero på konjunkturdämpningen. En ytterligare anledning synes vara att benägenheten att återvända till hemlandet är störst de första åren efter invandringen. En undersökning, som har utförts av statistiska centralbyråns prognosinstitut och som omfattade tidsperioden 1968—1972, visar att av dem som invandrade år 1968 hade 33 26 av männen och 30 40 av kvinnorna utvandrat vid slutet av år 1972. Av dem som invandrade under år 1969 hade 32 > av männen och 26 6 av kvinnorna lämnat Sverige vid undersökningsperiodens slut. Motsvarande
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 152
siffror för dem som invandrade år 1970 var 32 resp. 25 36. Av undersökningen framgår vidare att återutvandringen av främst nordbor har varit hög och att detta särskilt har gällt åldersgruppen 15—24 år. Invandrare från vissa östeuropeiska länder uppvisar i likhet med der som har kommit från Grekland och Turkiet mycket låga återutvandringstal. Personer över 50 års ålder från de båda sistnämnda länderna samt Jugoslavien återvänder emellertid i betydligt större utsträckning än personer i yngre åldrar.
Den ckonomiska utvecklingen i Västeuropa under senare år har medfört en stor arbetskraftsinvandring till industriländerna. Till Sverige har under 1960-talet invandringen skett från i första hand övriga nordiska länder. främst Finland, men också i stor utsträckning från Jugoslavien, Grekland och Turkiet. Det finns anledning att räkna med att invandringen under de närmaste åren kommer att ligga på avsevärt lägre nivå än under åren 1969 och 1970. En viktig faktor torde vara de kraftiga insatserna för att bereda arbete åt den arbetskraft som finns på den svenska arbetsmarknaden. Dessa insatser omfattar självfallet också de invandrare som är bosatta här i landet. Den naturliga följden av denna politik blir att det arbetsmarknadsmässigt betingade behovet av ytterligare invandring minskar.
I sammanhanget bör erinras om det avtal som i april 1973 undertecknades av svenska och finska myndigheter och organisationer och som syftar till alt arbetskraftisförflyttningarna mellan de båda länderna i större utsträckning än hittills skall kanaliseras genom den offentliga arbetsförmedlingen. Överenskommelsen, som trädde i kraft den 1 juli 1973, innebär bl. a. att finländska arbetstagare som söker arbete i Sverige skall vända sig till arbetsförmedlingen i hemlandet för att få en allsidig information om såväl vad det egna landet kan erbjuda i fråga om arbete, sociala förmåner m. m. som motsvarande förhållanden i Sverige. För den svenske arbetsgivaren gäller att han får anställa endast sådan arbetssökande som har haft kontakt med arbetsförmedling i Sverige eller Finland, såvida det inte är fråga om arbetsbyte inom Sverige. Arbetsmarknadsmyndigheterna skall ställa resurser till förfogande så att överenskommelsen får åsyftad effekt. För att säkra det egna behovet av arbetskraft har Finland dessutom vidtagit särskilda åtgärder inom bl. a. arbetsmarknads-, regional- och bostadspolitikens områden.
Omfattningen av invandringen från andra länder under kommande år är svår att bedöma. Av stor betydelse är den utlänningspolitik som olika curopeiska invandrarländer för. Det kan vara skäl att erinra om att många länder för en restriktiv utlänningspolitik — i fråga om EGländerna gäller detta beträffande medborgare i länder som står utanför EG — och att nationella hänsyn är utslagsgivande för politikens praktiska utformning. Av betydelse är vidare den aktuella ekonomiska
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 153
situationen i utvandrarländerna samt allmänna clHer geografiskt begränsade konjunkturvariationer.
Sammanfattningsvis torde man f. n. för de närmaste åren kunna räkna med cen invandring av ungefär samma storlek som under de senaste två åren.
Inom ramen för den kollektiva överföringen av flyktingar till Sverige för varaktig vistelse här har vi under fjolåret tagit emot ytterligare ett drygt hundratal personer av asiatisk härkomst som har utvisats från Uganda. Sammanlagt har den svenska insatsen omfattat drygt 400 personer. Vidare har medel ställts till förfogande för att bekosta resorna från vistelselandet till Sverige för nära anhöriga till dessa personer.
Beslut har fattats om överföring under innevarande budgetår av flyktingar främst från läger i Europa och om uttagning av ytterligare ett antal socialt handikappade zigenare inom ramen för den försöksvorksamhet som inleddes hösten 1971.
Händelserna i Chile under hösten 1973 medförde omede!bart behov av att hjälpa människor undan förföljelse och lidanden. Sverige har senom ett snabbt erbjudande om cn fristad här i landet kunnat göra en betydelsefull insats. Hittills har ca 600 personer kunnat föras över hit.
Efter hand som antalet invandrare har ökat kraftigt, har behovet att vidta åtgärder för att underlätta invandrarnas anpassning kommit i blickpunkten. I maj 1968 tillsattes invandrarutredningen för att lägga fram förslag till ett samlat program för samhällets olika aktiviteter för invandrarnas anpassning. Utredningen har hittills lagt fram förslag om dels undervisningen i svenska språket m. m., dels utbildning och auktorisation av tolkar och översättare samt ökad Ööversättningsservice åt myndigheter. Utredningens slutbetänkande väntas föreligga i vår.
I fråga om svenskundervisningen beslöt riksdagen hösten 1972 (prop. 1972: 100, InU 1972: 27, rskr 1972: 292) och våren 1973 (prop. 1973: 43, InU 1973:15, rskr 1973: 158) att genom Jagstiftning tillförsäkra invandrare på den svenska arbetsmarknaden rätt till ledighet och lön vid deltagande i sådan undervisning.
På grundval av förslaget om tolkservice m. m. har chefen för utbildningsdepartementet tidigare denna dag anmält förslag i fråga om utbildning av tolkar. I det följande läggs förslag fram om tolkförmedling och översättningsservice åt myndigheter m. fl.
Inom olika samhällsområden har under de senaste åren en rad åtgärder vidtagits till förmån för invandrarnas anpassning.
Sålunda genomför de centrala ämbetsverken särskilda informationsinsatser i samråd med nämnden för samhällsinformation och invandrarverket. Verken anpassar efter hand sina allmänna informationsåtgärder till invandrarnas särskilda informationsbehov. Som exempel kan näm-
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 154
nas ett informationspaket bestående av en grundbroschyr innehållande allmän samhällsinformation, för vilken invandrarverket svarar, jämte ett antal kompletterande broschyrer, utarbetade av de myndigheter som svarar för vissa sektorer av samhället. Denna information ges ut på 14 olika språk.
Sedan år 1968 ges Invandrartidningen ut i fem språkversioner. Dessa kompletteras numera av en svensk version, huvudsakligen använd i språkundervisningen, och en månadsbulletin på ytterligare sex språk.
I ett 50-tal kommuner har särskilda invandrarbyråer inrättats för att underlätta den enskilde invandrarens kontakt med samhällsorganen. I andra kommuner har i samma syfte de kommunala nämnderna förstärkts med språkkunnig personal.
Arbetsmarknadens parter samverkar för att förbättra introduktionen på arbetsplatserna för nyanställda invandrare. Parterna och berörda centrala myndigheter bedriver särskilt samarbete i fråga om arbetarskydd inriktat på invandrarna.
Inom arbetsmarknadsutbildningens ram har på fyra orter försök anordnats med undervisning på finska för finsktalande kursdeltagare, som har alltför bristfälliga kunskaper i svenska för att kunna följa utbildningen på detta språk.
[ fråga om sociala förmåner har inte bara medborgare i övriga nordiska länder utan också andra utlänningar som bosätter sig här i huvudsak samma rätt som svenska medborgare till bl. a. socialhjälp, barnbidrag, allmän tilläggspension, sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, yrkesskadeförsäkring och studiesociala förmåner.
Inom undervisningsområdet pågår sedan flera år samarbete med Finland och Jugoslavien i frågor rörande utbildning av finska resp. jugoslaviska barn som bor här. Vidare utgår statsbidrag till stödundervisning i bl. a. svenska och undervisning i elevens hemspråk.
För vuxna invandrare, som inte omfattas av lagstiftningen om rätt till ledighet och lön vid svenskundervisning, finns ett omfattande utbud av avgiftsfria språkkurser, som anordnas av studieförbunden. Inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen ges undervisning i svenska som förberedelse till yrkesutbildning eller arbetsplacering. Studieförbunden anordnar vidare studiecirklar i särskild samhällsundervisning. Kontaktkurser för hemarbetande invandrarkvinnor har under senare år anordnats försöksvis. I samband härmed har invandrarverket av medel under anslaget Anpassningsåtgärder för invandrare bestritt kostnaderna för uppsökande verksamhet och barntillsyn. Försöksverksamhet med förskoleaktiviteter för invandrarbarn pågår i socialstyrelsens regi på ett tiotal orter.
Möjligheterna för de kommunala biblioteken att köpa in litteratur på invandrarspråken har ökats genom att särskilda medel härför har
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 155
anvisats över statsbudgeten. Litteraturutredningen och invandrarutredningen kommer inom kort att föreslå åtgärder för litteraturförsörjningen för spåkliga minoriteter här i landet.
Sveriges Radio sänder program för finskspråkiga invandrare i såväl radion som televisionen.
Invandrarnas egna riksorganisationer, de s. k. invandrarkyrkorna och ideella svenska organisationer som sysslar med invandrarfrågor får samhällsstöd via invandrarverket. Föredragande statsrådet i utbildningsdepartementet har tidigare denna dag anmält förslag om att det statliga stödet till fria kristna samfund utvidgas till att omfatta andra såväl kristna som icke kristna trossamfund.
Förslag till ett samlat åtgärdsprogram rörande den framtida inriktningen och omfattningen av samhällets åtgärder för invandrarnas anpassning kommer som nyss har sagts att inom kort läggas fram av invandrarutredningen.
Riksdagens revisorer har i skrivelse till Kungl. Maj:t redovisat vissa förslag och synpunkter rörande principerna och formerna för den verksamhet som bedrivs av invandrarverket. Underlaget för skrivelsen är en granskningspromemoria, dagtecknad i januari 1973, och yttranden över promemorian från rikspolisstyrelsen, invandrarverket samt länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus och Västmanlands län.
Granskningen som utfördes under år 1972 har begränsats till frågor som handläggs inom verkets tillstånds- och medborgarskapsbyråer samt i viss utsträckning inom dåvarande kanslibyrån. Vid granskningen uppmärksammades särskilt handläggningstiden för tillståndsärenden, tidsåtgången vid genomförandet av åtgärder för avlägsnande av utlänning samt utlänningskontrollen.
I promemorian framhölls att de genomsnittliga handläggningstiderna hos invandrarverket beträffande vissa slag av ärenden är alltför långa. Revisorerna pekar i skrivelsen på att bl.a. övergången till ADB-rutiner och andra organisatoriska förändringar skulle kunna leda till förbättringar av handläggningstiden hos verket men att det inte hade klarlagts när ADB-systemet kunde fungera i full utsträckning. Jag vill i sammanhanget upplysa att systemet togs i bruk under senare hälften av maj i fjol och att överflyttningen till det maskinella registret av de uppgifter som fanns i de tidigare manuella registren numera är avslutad.
I fråga om handläggningstiden hos utlänningsnämnden har revisorerna — i syfte att tiden skall nedbringas väsentligt — förordat att nämndens kapacitet ökas, vilket kan ske genom en ökning av antalet suppleanter i nämnden, Vidare har revisorerna föreslagit att beredning och föredragning av ärenden hos nämnden anförtros de tjänstemän hos verket som handlägger resp. ärenden.
På framställning av nämnden har sedan hösten 1971 ytterligare en
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 156
suppleant varit förordnad, vilket har gjort det möjligt för nämnden att arbeta på tre avdelningar. Vidare har riksdagen förra året beslutat (prop. 1973: 108, InU 1973: 21, rskr 1973: 206) om ändring av utlänningslagen (1954: 193). Ändringen innebär att nämnden inte behöver höras i ärenden om avvisning eller förpassning, om invandrarverket finner skäl att låta utlänningen stanna kvar i landet. Enligt vad jag har inhämtat uppgår numera antalet balanserade ärenden hos nämnden i genomsnitt till endast några tiotal. Genom de vidtagna åtgärderna her syftet med revisorernas skrivelse i denna del tillgodosetts.
Revisorerna framhåller att det enligt utlänningslagen ankommer på kinsstyrelse att besluta om verkställighet av förpassning, förvisning och utvisning. Länsstyrelsens befattning med dessa ärenden innebär att länsstyrelsen genom polismyndighets försorg låter delge utlänningen avlägsnandebeslutet och från polismyndigheten begär förslag om sättet att verkställa åtgärden. Länsstyrelsen fattar därefter det formelia beslutet i ärendet och uppdrar åt polismyndighet att ombesörja verkställigheten. Det kan enligt revisorerna sättas i fråga om inte hand- Jäggningsordningen innebär en onödig omgång med därav följande tidsutdräkt. Beslutsfattandet torde utan olägenhet kunna ankomma på polismyndighet, i vart fall ifråga om förpassning och utvisning.
Revisorernas ifrågavarande förslag har nära samband med de förslag som utlänningsutredningen har lagt fram i betänkandet (SOU 1972: 84) Flyktingskap. Enligt min mening bör därför frågan inte prövas separat utan i samband med ställningstagandet till utredningens betänkande.
Revisorerna har vidare riktat uppmärksamheten på att avlägsnandeåtgärder i vissa fall kan fördröjas genom att länsstyrelserna skjuter upp verkställigheten av lagakraftvunna avligsnandebeslut i avvaktan på att Kungl. Maj:t prövar ansökan om upphiivande av beslutet. Enligt revisorernas mening är det motiverat att direktiv lämnas om under vilka omständigheter Kunel. Maj:ts beslut bör avvaktas. I likhet med revisorerna finner jag det lämpligt att också denna fråga prövas i samband med utlänningsutredningens förslag. Jag vill dock erinra om att vissa anvisningar för handläggningen av ärenden om utlännings avlägsnande ur landet har lämnats i Kungl. Maj:ts skrivelse den 6 februari 1970 till rikspolisstyrelsen och invandrarverket. Anvisningarna tar sikte främst på det fallet att påståenden görs om risk för politisk förföljelse vid handläggning av fråga om avlägsnande eller verkställighet av avlägsnandebeslut.
Ytterligare pekar revisorerna på att långa handläggningstider ofta medför stora olägenheter för den enskilde och betydande kostnader för det allmänna. De föreslår därför att invandrarverket överväger någon form av prioritering av ärenden, i vilka dröjsmål kan anses vara förenat med sådana kostnader. Vidare frambåller revisorerna att sociala skäl
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 157
ofta talar för att sådana ärenden behandlas snabbt.
Jag ansluter mig till invandrarverkets uppfattning att det är betänkligt att göra den enskildes rätt beroende av samhällets kostnader för hans uppehälle under den tid hans ärende handläggs av myndigheterna. Verket tillämpar redan en prioritering av vissa ärenden, men skälen härför är att samhället har vidtagit eller avser att vidta tvångsåtgärder mot den enskilde eller att hans sociala situation bedöms vara särskilt allvarlig. Jag är därför inte beredd att förorda särskilda föreskrifter av generell natur om prioritering av utlänningsärenden endast på den grund att det allmänna annars åsamkas kostnader.
Revisorerna erinrar i fråga om utlänningskontrollen om att invandrarverket som central utlänningsmyndighet har det yttersta ansvaret på myndighetsnivå för kontrollsystemets uppbyggnad och funktion, även om betydande delar av den praktiska verksamheten har uppdragits åt polismyndigheterna. Det är antagligt att omläggningen av vissa rutiner till automatisk databehandling kommer att underlätta kontrollen. Revisorerna menar dock att den verkställda granskningen har gett intryck av att ytterligare åtgärder är påkallade om vårt lands generösa hållning i utlänningsfrågor skall kunna behållas utan störningar och skärpningar av bestämmelserna . Enligt revisorerna torde brister i tillståndskontrollen öppna möjligheter för en illegal invandring, vars storlek är svår att fastställa men som kan bedömas uppgå till flera tusen personer per år och med ökande tendens. Vidare pekar revisorerna på att arbetsgivare i stor utsträckning underlåter att fullgöra föreskriven uppgiftsskyldighet i samband med att utlänning börjar eler slutar anställning samt att sociala myndigheter i strid med givna föreskrifter inte till polismyndighet anmäler åtgärder som vidtas i socialhjälpsärenden beträffande utlänning.
Utlänningskontrollen bedrivs i form av yttre och inre kontroll. Den yttre utlänningskontrollens huvudsyfte är att hindra icke önskvärda utlänningar att resa in i Jandet. Sådan utlänning skall avvisas. Den yttre kontrollen åligger de lokala polismyndigheterna under tillsyn av rikspolisstyrelsen. Syftet med den inre utlänningskontrollen är att övervaka dels att utlänning inte vistas eller arbetar här utan de legitimationshandlingar och tillstånd som krävs, dels att fråga om utlännings avlägsnande prövas om förutsättningar härför kan antas föreligga. Denna kontroil utövas centralt av invandrarverket och lokalt av Jokal polismyndighet.
De nuvarande formerna för utlänningskontrollen prövades av riksdagen i samband med behandlingen av förslag om riktlinjer för utlänningspoliuken m. m. (prop. 1968: 142, SU 196, rskr 405) och organisationen av statens invandrarverk (prop. 1969: 53, SU 86, rskr 218). Någon anledning att nu ompröva dessa former föreligger enligt min mening inte.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 158
I fråga om tillämpningen av kontrollen bör nämnas att vissa myndigheter — arbetsförmedlingskontor, socialnämnder och barnavårdsnämnder — genom cirkulär år 1971 har crinrats om den underrättelseskyldighet som åligger dem enligt utlänningskungörelsen, UtIK (1969: 136). Invandrarverket har i sitt yttrande framhållit att belägg saknas för att myndigheterna numera iate fullgör sin skyldighet. Beträffande arbetsgivaranmälningarna har det sedan länge stått klart att arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet inte fullgörs tillfredsställande. Initiativ har därför tagits för att få till stånd effektivare former för arbetsanmälningarna.
Avslutningsvis tar revisorerna upp den nuvarande möjligheten att befria viseringsfria utlänningar, som är inskrivna vid läroanstalter i utlandet och som vistas här under ferier, från skyldighet att ha arbetstillstånd under tre månader sommartid. Anordningen kan betecknas som en utvidgning av den i UtIK reglerade förmån av ungefär samma innehåll som gäller för utländska studerande vid svenska läroanstalter. Beträffande sistnämnda kategori är förmånen förenad med ctt särskilt villkor, nämligen att de studerande under terminerna skall ha sin försörjning tryggad genom stipendier, egna medel eller på annat sätt. Det har ansetts opraktiskt att dessa studerande under ferierna skulle vara nödsakade att Jämna landet. Eftersom motsvarande skäl inte föreligger beträffande studerande vid utländska läroanstalter vill revisorerna ifrågasätta om anledning finns att behålla denna speciella förmån.
I anslutning härtill vill jag erinra om att Sverige har tagit aktiv del i och stött ansträngningarna i internationella sammanhang att undanröja hinder för ett fritt folkutbyte. De av revisorerna angivna förmånerna för utländska studerande har tillkommit som ett led i dessa ansträngningar. Vi har härigenom velat främja ungdomsutbytet mellan kinderna, vilket får anses vara av stor betydelse i skilda sammanhang. Jag är inte nu beredd att medverka till att försämra de förmåner som finns för studerande vid utländsk läroanstalt.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 mars 1972 tillkallades en sakkunnig för att utreda frågan om arbetstillstånd för utomnordiska medborgare vid anställning på svenskt fartyg. Den sakkunnige har i juli 1 fjol avgett betänkandet (Ds In 1973: 12) Anställningstillstånd för utomnordiska sjömän vid anställning på svenskt fartyg. Betänkandet har remissbehandlats. Jag kommer inom kort att anmäla mina ställningstaganden med anledning av förslaget.
I årets budgetförslag beräknas medel för vissa mindre personalförstärkningar och för ytterligare utveckling av de fr. o. m. innevarande budgetår införda ADB-rutinerna för handläggningen av tillstånds- och medborgarskapsärenden. Under särskilt anslag tas medel upp för översättningsservice åt invandrarverket samt övriga myndigheter m. fl.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 159
D 1. Statens invandrarverk 1972/73 Utgift 16 405 394 1973/74 Anslag 14 840 000 1974/75 Förslag 16 455 000
Statens invandrarverk är central förvaltningsmyndighet för invandrar- och medborgarskapsfrågor i den mån de inte ankommer på annan myndighet. Verket skall fortlöpande bevaka behovet av samt föreslå och samordna åtgärder för att främja invandrares anpassning i Sverige.
Invandrarverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Inom verket finns fyra byråer. Dessa är tillståndsbyrån, medborgarskapsbyrån, anpassningsbyrån och administrativa byrån. Dessutom finns en registerenhet. Till verket är knutna utlänningsnämnden med kansli och en rådgivande expertgrupp.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Invandrar- Före-
verket draganden Personal
| Handläggande personal | 70 | + 35 | +2 |
| vrig personal | 110 180 | + 22 + 57 | +2 44 |
Anslag
Lönekostnader
| a) Avlöningsförmåner m.m. | 10 460 000 +3 850 000 + 485 000 | ||
| b) Ersättning för konsultuppdrag 110 000 | — | — | |
| Sjukvård | 55 000 + 11000 + 12000 | ||
| Reseersättningar | 58 000 + 84000 + 39 000 | ||
| därav utrikes resor | (12000) (+ 5000) (+ 1 000) | ||
| Lokalkostnader | 873 000 + 770 000 + 554 000 | ||
| Expenser | 764 000 + 432 000 + 35 000 | ||
| därav representation | (5 000) | (—) | — |
| Automatisk databehandling | 1 870 000 + 265 000 + 265 000 | ||
| Översättningskostnader | -— | — -I- 600 000 |
Utbildnings- och instruktionsverksamhet 50 000 + 25000 — Rationaliserings- och utvecklingsarbete 100 000 + 370 000 + 125 000 Särskilda kostnader vid övergång till ADB-rutiner 500 000 — 500 000 — 500 000
14 840 000 +5 307 000 +1 615 000
Statens invandrarverk
1. Pris- och löneomräkning 1 396 900 kr., varav 254 900 avser höjt lönekostnadspålägg. 2. Verket beräknar att 0-alternativet — tillämpat proportionellt över hela verksamheten — skulle innebära en minskning av antalet tjänster
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 160
med ca 10, vilket skulle medföra främst längre handläggningstider för tillstånds- och medborgarskapsirenden.
3. Verkets enheter bör tillföras följande nya tjänster, nämligen
tillståndsbyrån 2 byrådirektörer för kvalificerade arbetsuppgifter, främst ärenden om utlännings avlägsnande ur riket, och 2 byråsckreterare för handläggning av övriga tillståndsärenden samt 2 kvalificerade biträden (:;-367 200 kr.),
medborgarskapsbyrån 3 byrådirektörer och 3 assistenter för att nedbringa handläggningstiderna i fråga om naturalisationsärenden, varvid hittills anvisade medel för tillfällig förstärkning av byråns personal bör utgå (-'-255 700 kr.),
anpassningsbyrån 1 byrådirektör för utbildningsfrågor, 6 byrådircktörer/byråsekreterare och 2 byråsekreterare med uppgift att regionvis följa behovet av och föreslå åtgärder för invandrarna inom kommunernas verksambetsomåden, 1 byrådirektör och 1 byråsekreterare för frågor rörande arbetsmarknad och arbetarskydd, 1 byrådirektör/byråsekreterare för samordning och initiativ inom skilda ämnesområden, 2 byråsekreterare för information och bistånd till invandrare i individuella ärenden samt + biträden, varav 2 kvalificerade (--1 180 000 kr.) — av de begärda tjänsterna motsvarar 11 sådana funktioner, som f.n. utförs med anlitande av arvodesanställd personal, avlönad med medel från anslaget Anpassningsåtgärder för invandrare (p. D 3),
administrativa byrån 1 avdelningsdirektör för att avlasta byråchefen vissa ärendegrupper, varvid nuvarande tjänst som avdelningsdirektör på allmänna sektionen kan dras in, 1 byrådirektör och 1 byråsekreterare till nämnda sektion, 1 assistent och 1 kvalificerat biträde för personalfrågor, 1 assistent och 1 kanslist för kamerala uppgifter samt 2 expeditionsvakter (+ 426 400 kr.),
registerenheten 4 kvalificerade biträden (-+ 177 400 kr.).
4. Verkets informationsresurser behöver kraftigt förstärkas. För publikationsverksamhet inkl. distribution yrkas 1 byrådircktör/byråsekreterare, 1 byråsekreterare och 1 expeditionsvakt. För att handha verkets facktidskrift krävs 1 byrådirektör (redaktör), 1 byråsekreterarce (bitr. redaktör) och 1 assistent. För fortsatt utgivning av en personaltidskrift yrkas 1 byrådirektör (redaktör). För att avlasta informationschefen vissa arbetsuppgifter krävs 1 byråsekreterare (bitr. pressombudsman). För seminarier, konferenser och övrig kontaktverksamhet yrkas 1 byråsekreterare och 1 byråassistent. Vidare bör skapas en särskild dokumentationscentral med 3 tjänster, nämligen 1 byrådirektör och 2 byråsekreterare. För kontorsuppgifter hänförliga till informationsarbetet behövs 2 biträden, varav 1 kvalificerat (--849 500 kr.). — Av de yrkade tjänsterna motsvarar 8 sådana funktioner, som f.n. utförs av arvodesanställd personal, avlönad från anpassningsanslaget.
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 161
5. Reseersättningar. Medel bör anvisas för personalens resor till Norrköping i samband med förberedelserna för verkets flyttning.
6. Expenser. I anslutning till förslaget om en särskild dokumentationscentral yrkas medel för inköp av publikationer, böcker och tidskrifter (--50 000 kr.).
För att hålla verkets personal fortlöpande underrättad om viktigare frågor som berör anställningsförhållanden, flyttningen till Norrköping m. m. bör medel anvisas för att täcka kostnaderna för en personaltidskrift (+38 000 kr.).
7. Rationaliserings- och utvecklingsarbete. Modifiering och utveckling av verkets terminalbaserade ADB-system samt översyn av vissa av verkets interna rutiner m. m. kräver ökade medel (--370 000 kr.).
Föredraganden
Av väsentlig betydelse för arbetsbelastningen inom tillståndsbyrån är antalet kvalificerade ärenden — främst ärenden om avlägsnande av utlänning ur landet. I stort sett har denna typ av ärenden ökat relativt kraftigt varje år sedan år 1969. Samtidigt kompliceras handläggningen genom att många åberopar politiska skäl för att få stanna här. Som en följd bl. a. härav har de genomsnittliga handläggningstiderna blivit långa. Jag beräknar därför medel för förstärkning av tillståndsbyrån med en byrådirektör och ett kvalificerat biträde.
Verket har upprepat sina tidigare år framförda krav på en omfattande förstärkning av de personella resurserna för anpassnings- och informationsverksamheten. Eftersom invandrarutredningen om några månader kommer att lägga fram ett samlat program för samhällets olika aktiviteter för invandrarnas anpassning är jag inte beredd att biträda yrkandena.
Administrativa byrån bör tillföras en tjänst som byråsekreterare för uppgifter inom byråns allmänna scktion samt en tjänst som assistent för kassagöromål inom ckonomisektionen. Jag beräknar medel härför.
Under anslagsposten Expenser beräknar jag medel bl. a. för viss intern information. Vidare förordar jag att ytterligare medel anvisas under anslagsposten Automatisk databehandling för de maskinclla driftkostnaderna för ADB-systemet samt för vissa modifieringar av detta.
Sedan invandrarverket inrättades har medel anvisats under anslaget Anpassningsåtgärder för invandrare (p. D 3) för översättningskostnader avseende anpassningsverksamheten. Kostnaderna för invandrarverkets övriga byråer har bestritts från förevarande anslag. För översättningar som utförts åt andra myndigheter m. fl. har ersättning tagits ut och tillgodoförts anpassningsanslagcet.
I likhet med vad invandrarutredningen har anfört i betänkandet (SOU 1972: 73) Tolkservice, Nordisk språkkonvention (p. D 3), anser jag att
11¶Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bil. 13
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 162
invandrarverket också i fortsättningen bör mot ersättning kunna bistå myndigheter och organisationer m. fl. med översättningar till och från invandrarspråken. Verkets språksektion bör i fortsättningen organisatoriskt knytas till den administrativa byrån.
Under förevarande anslag bör medel anvisas för att bestrida invandrarverkets samtliga kostnader för översättningsarbete. Jag beräknar medelsbehovet till 600 000 kr.
För fortsatt rationaliserings- och utvecklingsarbete beräknar jag ytterligare medel.
Med hänvisning i övrigt till sammanställningen i det föregående beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 16 455 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens invandrarverk för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 16 455 000 kr.
D 2. Åtgärder för flyktingar
1972/73 Utgift 15 171 733 1973/74 Anslag 20670 000 1974/75 Förslag — 18 210000
Från anslaget bestrids utgifterna för det i programbudgeten för arbetsmarknadsverket upptagna programmet Åtgärder för flyktingar. Programmet består av delprogrammen Överföring av flyktingar och Omhändertagande av flyktingar.
1972/73 1973/74 1974/75
Utgift Anslag Beräknar
AMS Före-
| draganden
| 1. Överföring av | | | . | ||
| flyktingar | 477 000 | 500 000 | 500 000 | 500 000 |
| 2. Omhänder- | : | : | ||
| tagande av | | . | |||
| flyktingar | 12 709 733 16 000 000 16 000 000 16 000 000 | |||
| 3. Förvaltnings- | . | |||
| kostnader | 1985 000 4 170 000 1 800 000 1710 000. |
Summa 15 171 733 20 670 000 18 300 000 18210 000
AMS
.
Överföring av flyktingar. Den kollektiva överföringen av flyktingar och med dem jämställda personer under budgetåret 1972/73 omfattade omkring 450 personer. Under budgetåret överfördes vidare ett antal vuxna socialt handikappare zigenare jämte deras barn. Kostnaderna för verksamheten uppgick till 477 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 163
Styrelsen räknar med att verksamheten under budgetåret 1974/75 kommer att omfatta överföring av ett 1 000-tal personer. Medelsbehovet beräknas till 500 000 kr.
Omhändertagande av flyktingar. Under sistlidna budgetår omhändertogs 475 kollektivt överförda flyktingar och med dem jämställda personer samt 764 enskilt inresta utlänningar som jämställts med flyktingar. Rese- och starthjälp vid arbetsplacering lämnades med sammanlagt 2 624 000 kr. Vidare betalades kostnader för återresa till hemlandet för sådana medellösa personer från utomnordiska länder som önskade återvända till hemlandet sedan det hade visat sig att de inte kunde få arbeta i Sverige.
Medelsbehovet för budgetåret 1974/75 beräknas till 16 milj. kr., varav 15 930 000 kr. för omhändertagande av omkring 1 000 kollektivt överförda flyktingar och lika många med flyktingar jämställda enskilt inresta utlänningar. För bidrag till hemresor beräknas 70 000 kr.
Föredraganden
Inom ramen för den kollektiva överföringen av flyktingar till Sverige för varaktig vistelse här har under år 1973 ca 650 flyktingar eller med flyktingar jämställda personer förts över hit. Merparten av dessa eller ca 600 personer har kommit som en följd av omvälvningen i Chile under hösten i fjol. De extraordinära förhållandena i Chile och det stora behovet av omgående insatser för att rädda människor undan förföljelse har gjort att uttagningen av flyktingarna därifrån inte har skett på sedvanligt sätt genom en uttagningsdelegation, sammansatt av representanter för berörda myndigheter. Information till flyktingarna om Sverige och svenska förhållanden har därför inte kunnat lämnas före ankomsten hit. Anledning finns därför att särskilt uppmärksamma dessa flyktingars behov av stöd i skilda avseenden.
Under hösten 1973 har beslut vidare fattats om överföring under innevarande budgetår av flyktingar främst från läger i Europa. Beslutet innefattar medgivande att ta ut ytterligare ett antal socialt handikappade zigenare inom ramen för den försöksverksamhet härmed som inleddes år 1971. I enlighet med sitt uppdrag kommer expertgruppen för vissa zigenarfrågor — så snart som förutsättningar härför föreligger — att redovisa erfarenheterna av och lägga fram förslag om formerna för den fortsatta verksamheten.
Det är f. n. inte möjligt att bedöma i vilken omfattning kollektiv överföring av flyktingar till Sverige kan behöva ske i fortsättningen eller i vad mån åtgärder i övrigt som bekostas från anslaget behöver vidtas. Jag räknar emellertid med att verksamhetens omfattning kommer att ligga i nivå med vad som har gällt under senare år och förordar därför att anslaget förs upp med 18 210 000 kr. för budgetåret 1974/75. Därvid förutsätter jag att Kungl. Maj:t i enlighet med hittills tillämpade
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 164
principer också i fortsättningen kan besluta om kollektiva överföringar samt om de överfördas omhändertagande och om andra åtgärder som bedöms erforderliga. Vidare utgår jag från att anslaget liksom hittills skall kunna tas i anspråk för bidrag till hemresa för medellösa ickenordbor, som inte har fått tillstånd att vistas och arbeta i Sverige. Vid beräkningen av anslaget har 2 milj. kr. tagits upp under delprogrammet Omhändertagande av flyktingar för att täcka kostnaderna för permanenta förläggningsbyggnader.
Med hänvisning till sammanställningen i det föregående hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Åtgärder för flyktingar för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 18 210 000 kr.
D 3. Anpassningsåtgärder för invandrare
1972/73 Utgift 4705 458 Reservation 1075 249 1973/74 Anslag 4 680 000 1974/75 Förslag 4195 000
Från anslaget utgår bidrag för att täcka underskott hos den stiftelse som ger ut Invandrartidningen. Vidare bekostas från anslaget sådana anpassningsåtgärder i övrigt för invandrare för vilka medel inte står till förfogande i annan ordning.
Stiftelsen Invandrartidningen och statens invandrarverk har inkommit med framställningar rörande anslag för dessa ändamål under budgetåret 1974/75.
Invandrarutredningen, som tillkallades med stöd av bemyndigande den 28 maj 1968 för att utreda invandrares anpassningsproblem m. m., avlämnade i november 1972 delbetänkandet (SOU 1972: 83) Tolkservice, Nordisk språkkonvention, med förslag om bl. a. utbildning av tolkar, auktorisation av tolkar och översättare samt om utökad översättningsservice åt myndigheter m. fl.
Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare i dag redovisat de remissinstanser, som har avgivit yttrande över betänkandet, och sina ställningstaganden till förslagen om tolkutbildning. Förslag om tystnadsplikt för tolk och frågan om nordisk språkkonvention prövas inom justitiedepartementet.
I det följande redovisas anslagsframställningarna samt förslagen om auktorisation av tolkar och översättare samt om översättningsservice jämte remissyttranden i anslutning härtill.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 165
1973/74 Beräknad ändring 1974/75 Invandrar- Föreverket! draganden
1. Bidrag till Stiftelsen Invandrartidningen 1145 000 + 690 000 + 95 000 2. Publikationstryck 915 000 + 232000 + 65 000 3. Försöksverksamhet a) Tolkutbildning 525 000 + 548 000 — 525 000 b) Bidrag till organisationer m. fl. för anpassningsåtgärder 925 000 + 593 000 + 200 000 c) Informations- och . kontaktverksamhet 500 000 + 275 000 — 4, Översättningsarbete avseende anpassningsverksamheten 370 000 + 267 000 — 370 000 5. Kurativ verksamhet | för särskilda grupper — + 150 000 — 6. Andra anpassningsåtgärder 300 000 + 255000 + 50000 4 680 000 + 3010 000 — 485 000
1 För anslagsposten 1 av Stiftelsen Invandrartidningen.
Stiftelsen Invandrartidningen
1. Pris- och löneomräkning 95 000 kr., varav 15 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. 2. Invandrartidningen ges ut på f.n. fem språk, nämligen finska, grekiska, italienska, serbokroatiska och tyska. Tidningen utkommer med 46 nummer per år, varav 20 nummer av de finska och serbokroatiska editionerna omfattar 8 sidor medan resterande nummer och övriga editioner omfattar 4 sidor. En mindre prenumerationsavgift tas ut. Under budgetåret 1972/73 har antalet prenumerationer minskat från 31 400 till 26 300, en följd av bl. a. minskad invandring och stor utvandring under åren 1972 och 1973. Vid några tillfällen årligen ges speciella temanummer ut i samverkan med någon central myndighet, som därvid själv svarar för de merkostnader som uppstår vid utgivningen. Temanumren distribueras till i princip samtliga invandrare från berörda språkområden. Som komplement till Invandrartidningen ger stiftelsen som försöksverksamhet ut en månadsbulletin på högst sex språk som inte täcks av den övriga tidningsverksamheten. Bulletinen ges ut gratis inom ramen för tillgängliga medel. Stiftelsen föreslår att Invandrartidningen utvidgas med två språkversioner. Dessutom bör medel ställas direkt till stiftelsens förfogande för
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 166
bestridande av merkostnaderna för temanumren. Vidare begärs medel för fortsatt utgivning av månadsbulletinen.
Stiftelsens förslag beräknas medföra att underskottet i tidningsverksamheten blir drygt 1,8 milj. kr.
Remissyttrande
Statens invandrarverk tillstyrker stiftelsens förslag.
Statens invandrarverk
1. Pris- och löneomräkning 355 000 kr., varav 28 700 kr. avser höjt
lönekostnadspålägg.
2. Publikationstryck. Under anslagsposten beräknas 475 000 kr. för information om invandrarfrågor till svenskar, innefattande bl. a. 250 000 kr. för fortsatt utgivning av facktidskriften Ny i Sverige med iem nummer per år utan uttagande av prenumerationsavgift. Vidare beräknas för information till invandrare 525 000 kr., varav 350 000 kr. för fortsättning av ett projekt för samordning av information från olika fackområden. |
3. Tolkutbildning. Medel begärs för utökad försöksverksamhet med kurser för rättstolkar och tolkar inom övriga fackområden, cxamination av rättstolkar, informationsdagar för lärare och verksamma tolkar, pedagogiskt utvecklingsarbete m. m.
4, Bidrag till organisationer m. fl. för anpassningsåtgärder. Invandrarnas organisationer och religiösa samfund har ett stort behov av fortsatt och ökat ekonomiskt stöd för sin verksamhet. Resurser behövs också för att stimulera svenska organisationer att ägna sig åt invandrarfrågor. Mot denna bakgrund föreslås en uppräkning av anslagsposten. : |
5. Informations- och kontaktverksamhet.. Under anslagsposten beräknas 350 000 kr. för seminarier och konferenser för olika grupper i samhället, vilka kommer i kontakt med invandrarproblem. För annan informations- och kontaktverksamhet såsom ökad produktion av filmer, AV-material och utställningar för den svenska allmänbeten beräknas 375 000 kr. .
Från anslagsposten har under de två senaste budgetåren bidrag lämnats via skolöverstyrelsen för uppsökande verksamhet och barnpassning i samband med en begränsad försöksverksamhet med s. k. kontaktkurser för invandrarkvinnor. Skolöverstyrelsen bör ges resurser att ta över verksamheten. Invandrarverkets medverkan bör därmed upphöra. Om så inte sker bör medel för en utökad bidragsgivning anvisas för ändamålet. Ne
6. Översättningsarbete avseende anpassningsverksamheten. Medelsbehovet under anslagsposten är beroende av den övriga anpassnings-
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 167
verksamheten vars omfattning kan förutses öka. Ytterligare medel erfordras därför för översättningsarbete.
7. Kurativ verksamhet för särskilda grupper. Särskilda medel bör ställas till förfogande för kurativa insatser för vissa grupper av invandrare med speciella svårigheter att anpassa sig i samhället.
Invandrarutredningen
Nuvarande ordning
Auktorisation av tolkar och översättare mm. Auktorisation av översättare (translatorer) sker f.n. genom handelskamrarna i Malmö, Örebro och Göteborg, medan Stockholms handelskammare sedan november 1971 bar upphört härmed. Auktorisationen har till syfte att tillgodose näringslivets behov av kvalificerade översättare. Villkoren för auktorisation återfinns i resp. handelskammares stadga angående auktoriserade translatorer. Stadgarna är i huvudsak likalydande. Inom handelskammaren finns en translatornämnd. Beslut
om auktorisation grundas på ett sakkunnigutlåtande om den sökandes
kompetens sedan denne genomgått skriftligt prov som är gemensamt för handelskamrarna. Kan den sökandes kompetens styrkas i annan ordning krävs inte sådant utlåtande. Den som antagits som auktoriserad translator skall till handelskammaren avge en försäkran, varigenom han förbinder sig att iaktta vissa etiska regler och tystnadsplikt. Därefter utfärdar handelskammaren ett certifikat som förnyas årligen.
I Malmö och Göteborg har dessutom förekommit förordnanden som translator publicus (allmän översättare). Beslut om antagande till translator publicus grundas i princip på en allmän bedömning om den: sökandes lämplighet. Den som antagits skall inför länsstyrelsen avlägga ed att han efter bästa förstånd och samvete skall fullgöra de uppdrag som lämnas honom.
Någon auktorisation av tolkar förekommer inte i Sverige.
Inom ramen för den försöksverksamhet med tolkutbildning!, som' statens invandrarverk (SIV) bedriver, pågår emellertid sedan budgetåret 1970/71 även försök med examination av tolkar som är verksamma inom rätts- och polisväsendet. En bedömningsgrupp vari ingår språkexperter, juridiska experter m. fl. avgör om examinationsbevis skall utfärdas i det enskilda fallet. För att få examinationsbevis bör tolken ha mycket goda kunskaper i svenska och det främmande språket, i synnerhet i den särskilda terminologi som är aktuell vid tolkning inför polis
1 Sc härom under anslagen E 5. Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal och E 6. Humanistiska fakulteterna m. m. : Driftkostnader under VIIH:e huvudtiteln.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 168
och domstol. Vidare görs en bedömning av bl. a. tolkens allmänna kunskaper om rättsväsendet.
Tolk- och översättningsservice. Invandrarutredningen företog under första halvåret 1972 en kartläggning av nuvarande tolkoch översättningsservice. Kartläggningen begränsades till främst sådana områden där behov av sådan service förekommer mera regelbundet.
Av utredningens kartläggning framgår bl. a. att det finns stora skillnader både regionalt och lokalt i fråga om tillgång på tolkar. Åtskilliga kommuner och statliga organ har rekryterat personer med kunskaper i invandrarspråk till tjänster där kontakter med invandrare ofta förekommer. I vissa fall har — såväl på det primär- som sckundärkommunala planet — inrättats särskilda tjänster som tolk t.ex. vid invandrarbyråer och sjukhus. Detta gäller också vissa statliga organ. På grund av den stora andelen finsktalande i Norrbotten finns sålunda s.k. allmän tolk för finska språket vid tingsrätterna i Haparanda och Gällivare. I ett mycket stort antal kontakter mellan invandrare och samhällsorgan sker cmellertid tolkning med hjälp av släktingar och bekanta till invandraren.
Organiserad tolkförmedling saknas på många orter i Sverige. När sådan förmedling förekommer växlar utformningen av verksamheten från ort till ort och från område till område. Hos många offentliga organ förmedlas tolkuppdrag genom särskilda tolkförteckningar som upprättats av viss myndighet för att tillgodose dess eget tolkbehov eller eventuellt det behov som finns hos en större krets av samhällsorgan. I kommuner där invandrarbyråer finns svarar dessa i stor utsträckning för tolkförmedlingsverksamheten på orten.
I fråga om översättningsservice framgår av utredningens kartläggning bl.a. att vissa centrala ämbetsverk har anställt särskilda översättare för översättning av skrivelser och av informationsmaterial till utlänningar. Så har skett hos t. ex. AMS, rikspolisstyrelsen, SIV och utrikesdepartementct.
Inom SIV finns en särskild språksektion som består av åtta översättare, varav en är föreståndare. De anställda utför f£. n. översättningar till eller från engelska, tyska, holländska, franska, italienska, spanska, portugisiska, finska, ryska, tjeckiska, bulgariska, serbokroatiska, makedoniska, slovenska, polska och grekiska. Språksektionens arbete omfattar bl.a. översättning och språklig granskning av skilda organs publikationer — främst informationsmaterial, översättning av skrivelser som inkommit till SIV eller till vissa departement. Vidare förmedlar sektionen översättningsuppdrag mellan utomstående översättare och organ som har behov av översättningsservice.
Inom utrikesdepartementet finns en translatorsektion med fem tjänstemän, Sektionen ombesörjer översättningar till och från franska,
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 169
engelska och tyska. Den utför i vissa fall även översättningar åt andra myndigheter.
I vissa kommuner utför invandrarbyråerna översättningar eller förmedlar översättningsuppdrag. Denna service kan erbjudas invandrare, företag, andra kommuner, organisationer m. fl. Verksamheten har totalt sett en relativt blygsam omfattning.
Av utredningens kartläggning framgår vidare att vid ett stort antal myndigheter har blanketter översatts till de vanligaste invandrarspråken.
Utredningens förslag
Auktorisation av tolkar och översättare m.m. Utredningen konstaterar att såväl enskilda som samhällsorgan, organisationer och företag har behov av att få veta vem de anförtror sina angelägenheter och om vederbörande är kompetent att utföra det aktuella uppdraget. Utredningen framhåller vikten av att en verifiering av tolkens eller översättarens kompetens kommer till stånd och förordar att ett system för auktorisation av tolkar och översättare införs.
Utredningen föreslår att en statlig nämnd för auktorisation av kvalificerade tolkar och översättare inrättas. I nämnden bör ingå företrädare för rättsväsendet, näringslivet, arbetsmarknaden, invandrarområdet och språkvårdsorgan. Nämnden bör arbeta i nära anslutning till den av utredningen föreslagna tolkskolan. Det bör åligga nämnden att regelbundet ordna auktorisationsprov för kvalificerade tolkar och översättare. Utredningen bedömer att nämndens kansli bör bestå av två handläggare och ett biträde. Därutöver bör i relativt stor omfattning anlitas utomstående expertis.
Berättigade att delta i proven bör enligt utredningen vara personer som — kan styrka erforderliga språkkunskaper — har minst tre års väl vitsordad erfarenhet av tolkning/översättning — avser att efter auktorisationen utöva sin tolk/översättarverksamhet
enligt för auktoriserade tolkar och/eller översättare fastställda stad-
gar.
Utredningen har dock inte lämnat något förslag till sådana stadgar.
Vid sidan av auktorisationsförfarandet bör finnas en examination av tolkar på lägre nivå. Den föreslagna nämnden bör svara även för denna verksamhet. Berättigade att delta i examinationerna bör vara personer, som kan styrka erforderliga språkkunskaper och som har väl vitsordad tolkerfarenhet.
Den statliga nämnden bör vidare ha till uppgift att föra register Över auktoriserade tolkar och översättare samt över cxaminerade tolkar.
Utredningen anser det inte nödvändigt att tolk eller översättare skall ha viss behörighet för att få anlitas av myndigheter. Det bör i princip kunna överlämnas åt myndigheterna att avgöra vilka kvalifikationer
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 170
som tolken eller översättaren bör ha i det enskilda fallet, t. ex. om denne bör vara auktoriserad eller inte. Utredningen finner därför inte anledning att gå in på frågan om beteckningen ”auktoriserad tolk” (översättare) bör få särskilt skydd i lag för att förhindra missbruk av denna yrkesbenämning.
Tolk- och översättningsservice. Frågan om tolkförmedling bör enligt utredningen lösas genom samverkan mellan olika offentliga organ. Hos myndigheter med ofta återkommande tolkbehov kan det vara rationellt att upprätta en egen tolkförteckning. Närmast till hands ligger dock att offentliga organ på olika orter och nivåer samarbetar med varandra i syfte att göra det möjligt att' gemensamt lösa frågan om anskaffande av tolk. Invandrarbyråerna erbjuder numera i allt större utsträckning sina tjänster även till landstingskommunala och statliga organ. För vissa byråer utgör sålunda förmedling av tolkuppdrag för sjukvården mer än hälften av hela tolkförmedlingsverksamheten. Utredningen anser det mycket angeläget att kommunerna i större utsträckning än hittills bygger ut särskilda invandrarfunktioner och att dessa organ ges tillräckliga resurser. Det är således mest ändamålsenligt att söka sig fram till lösningar av tolkförmedlingsproblemen som är anpassade efter de lokala förutsättningarna och behoven.
Utredningen anför vidare att frågan om tolkförmedlingen sammanhänger med övriga problem som berör lokal och regional handläggning av invandrarfrågor, vilka kommer att behandlas i det kommande huvudbetänkandet. Utredningen vill därför inte föregripa sina kommande överväganden genom mera preciserade förslag i fråga om lokal eller regional tolkförmedling.
I samband med sina överväganden angående nordisk språkkonvention anför utredningen att om en sådan konvention införs kan den få en utformning som nödvändiggör särskilda åtgärder i syfte att garantera tillgången på tolkar och översättare i hela landet. En sådan åtgärd är att införa ett system för registrering av tolkar genom det allmännas försorg. Enligt utredningens mening bör ett sådant register föras länsvis av länsstyrelsen. Härigenom sker en lämplig avgränsning av registrets omfattning och skapas förutsättningar för att det skall fylla sin uppgift på ett ändamålsenligt sätt.
Huruvida en länsvis registrering är en lämplig anordning när det gäller tolkförmedling över huvud taget är det enligt utredningen emellertid för tidigt att mera bestämt uttala sig om.
Utredningen anför att man vid kartläggningen av nuvarande översättningsservice inom statsförvaltningen kunde konstatera att behov av sådan service föreligger beträffande invandrarspråk, dvs. finska, serbokroatiska, grekiska m.fl. På grund härav förordar utredningen att den språksektion som sedan några år finns inrättad hos SIV får en dimensionering som svarar :mot de aktuella behoven. SIV bör sålunda även
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 171
i fortsättningen mot ersättning kunna tillhandagå myndigheter, företag och organisationer med översättningar till och från invandrarspråk och språklig granskning av sådana översättningar. Däremot anser inte uttredningen att något behov f.n. föreligger av en central statlig organisation för att utföra och förmedla översättartjänster till språk som engelska, tyska och franska.
Utredningen förordar vidare att den pågående utvecklingen med flerspråkiga blanketter och broschyrer på invandrarspråk påskyndas. För att blankettmaterialet skall få en så enhetlig språklig utformning som möjligt bör samråd ske med SIV.
Remissyttrandena
Auktorisation av tolkar och översättare m.m. Det övervägande antalet av de remissinstanser som yttrat sig om auktorisation av kvalificerade tolkar och översättare tillstyrker förslaget. Dessa instanser finner det sålunda angeläget att ett system med auktorisation införs för att därigenom skapa vissa garantier för att en anlitad tolk är kompetent för sitt uppdrag. Domstolsväsendets organisationsnämnd (DON) framhåller att det många gånger är förenat med stora svårigheter att finna en lämplig tolk i det särskilda fallet. Det är en allvarlig brist att myndighet — eftersom auktoriserade tolkar saknas — inte har någon garanti för att den som kommer i fråga som tolk uppfyller åtminstone vissa grundläggande krav.
Näringsfrihetsombudsmannen (NO) avstyrker helt förslaget eftersom varje form av auktorisation utgör en konkurrensbegränsning som medför risk för skadeverkningar i den praktiska tillämpningen. NO anför vidare bl.a. att statsmakterna har ställt sig negativa till krav på offentlig auktorisation och att undantag har gjorts endast då särskilda skäl ansetts motivera detta. Statliga regleringar har sålunda i vissa fall betingats av säkerhetssynpunkter t. ex. i fråga om elektrisk installationsverksamhet samt handeln med vapen och ammunition. I andra fall har skälen varit sanitära eller polisiära. Berättigade krav på yrkesskicklighet kan ställas på en rad yrkesutövare, vilkas yrkesverksamhet i minst lika hög grad som tolkens har stor vikt och betydelse från samhällclig synpunkt, utan att för den skull någon form av auktorisation ifrågasätts. .
I fråga om förslaget om en statlig nämnd som bl. a. skall anordna auktorisationsprov anser några remissinstanser, bl. a. statskontoret, att nämnden kanslimässigt bör knytas till statens invandrarverk som är ansvarig förvaltningsmyndighet i invandrarfrågor. Socialstyrelsen och kammarrätten i Göteborg anser det inte vara nödvändigt att inrätta en särskild nämnd för auktorisation. Kammarrätten finner att denna uppgift bör ankomma på utbildningsrådet vid universitetskanslersämbetet
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 172
(UKA) medan socialstyrelsen anser att tolkskolan bör ha hand om uppgiften.
Nästan samtliga av do remissinstanser som yttrat sig över förslaget om en examination av tolkar på lägre nivå tillstyrker detta. Endast LO och kammarrätten i Göteborg ifrågasätter om en särskild examination av dessa tolkar behövs och menar att bevis om genomgången utbildning torde vara tilläckliot.
Beträffande förslaget om upprättande av ett centralt register över auktoriserade tolkar och översättare samt över cxaminerade tolkar har de fåtaliga remissinstanser som uttalat sig i denna fråga varit positiva.
Kammarrätten i Göteborg anser att utbildningsrådet vid UKA bör föra ett centralt register över auktoriserade tolkar och översättare. Vidare bör varje länsstyrelse ha en aktucil förteckning över auktoriserade tolkar och översättare. DON anvisar — som ett tänkbart alternativ till ett centralt register hos den statliga nämnden — ctt regionalt system med register hos varje länsstyrelse. Svea hovrätt finner det mera rationellt att tolkregister förs endast genom länsstyrelsernas försorg. Härigenom torde även landstingens och kommunernas tolkservice underlättas. Även Försäkringskasseförbundet förordar någon form av länsvis registrering av tolkar och översättare.
AMS förordar att i registret anges om vederbörande besitter specialkunskaper inom visst ämnesområde samt att de översättare som tidigare auktoriserats av handelskammare tas in under särskild rubrik i registret.
Tolk- och översättningsservice. Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig över frågan om tolkförmedling. De har företrädesvis uppehållit sig vid frågan om vilken myndighet som skall tillhandahålla tolkförteckning (register). Remissinstansernas yttranden i denna del har nyss redovisats.
Förslaget om att utvidga SIV:s språksektion för att svara mot aktuella behov av översättningsservice har vunnit mycket stor anslutning hos remissinstanserna. Endast ett fåtal remissinstanser har avvikande mening. Kammarrätten i Göteborg anser att SIV — i vart fall på längre sikt — endast i undantagsfall torde behöva anlitas för översättningar för utomstående myndigheter m.fl. eftersom behovet av översättningsservice lämpligen kan tillgodoses genom tolk- och översättartjänster, vilka kan förmedlas av länsstyrelse. Det saknas därför anledning att permanent bygga ut SIV:s språksektion för dessa behov. Detta hindrar inte att en tillfällig förstärkning kan vara nödvändig intill dess översättningsservicen genom länsstyrelsernas förmedling har bringats att fungera tillfredsställande. Svea hovrätt menar att översättning 1 första hand bör ske på det regionala planet och åstadkommas med utnyttjande av bl. a. translatorer upptagna i länsstyrelsernas förteckningar. Därcmot torde Ööversättningsservice vid SIV i hög grad behövas för att
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 173
åstadkomma mera permanent brukade skriftliga handlingar såsom blanketter och formulär m. m.
Några remissinstanser, däribland Svea hovrätt och kammarrätten i Göteborg framhåller att den översättningsservice som erbjuds inte får begränsas till att avse endast invandrarspråk.
Samtliga instanser tillstyrker eller har ingen erinran mot att blanketter och broschyrer på invandrarspråk kommer till användning i större utsträckning än för närvarande. Stockholms kommuns invandrarnämnd påpekar vikten av att det vid sidan av översatta blanketter även finns översatta anvisningar för blankettens användning samt att dessa anvisningar bör utformas med tanke på de skillnader i bakgrund som föreligger för invandrare från olika länder. Kammarrätten i Göteborg understryker att handling som utfärdas av svensk myndighet bör vara avfattad på svenska men att detta inte hindrar att blanketter, som har stort användningsområde, lämpligen kan vara avfattade på svenska och ett e!ler flera främmande språk.
Föredraganden
Invandrarutredningen framhåller i sitt betänkande vikten av att samhällets tolk- och översättningsservice förbättras samt lägger fram förslag om bl. a. tolkutbildning, auktorisation av tolkar och översättare och utökad översättningsservice åt myndigheter m. fl.
Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare i dag föreslagit att tolkutbildning på högskolenivå skall anordnas som yrkesinriktade studiekurser vid filosofisk fakultet samt att övrig tolkutbildning skall ske i form av studiecirklar och ämneskurser vid folkhögskolor. Skolöverstyrelsen skall enligt förslaget den 1 juli 1974 överta ansvaret för utbildningen av s. k. kontakttolkar, vilken skall bedrivas som försöksverksamhet även under budgetåret 1974/75. Invandrarverkets försöksverksamhet med tolkutbildning bör därvid upphöra. Jag behandlar i det följande frågorna om auktorisation av tolkar och översättare, tolkförmedling :samt översättningsservice åt myndigheter m. fl.
Utredningen föreslår ett system för auktorisation av kvalificerade tolkar och översättare samt examination av s. k. kontakttolkar. Förslaget innebär i princip att vederbörande skall kunna genomgå ett kunskapsprov avseende framför allt språkkunskaperna.
Jag anser att det inte föreligger något behov att genom särskilt kunskapsprov ytterligare styrka kompetensen hos de personer som har genomgått tolkutbildning. Jag delar utredningens uppfattning att det inte är nödvändigt att tolk eller översättare skall ha viss behörighet för att få anlitas av myndighet utan myndigheterna bör själva avgöra vilka kvalifikationer tolken eller översättaren bör ha i det enskilda fallet. Det finns anledning att beakta de invändningar som NO har fört fram från
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 174
näringsrättslig synpunkt mot auktorisation av vissa yrkesutövare. Mot bakgrund härav anser jag att auktorisation eller examination av tolkar och översättare t. v. inte heller bör införas för sådana personer som inte har genomgått tolkutbildning.
Ett viktigt led i samhällets tolk- och översättningsservice utgör tolkförmedlingsverksamheten. Utredningen konstaterade vid sin kartläggning av nuvarande tolkservice bl. a. att organiserad tolkförmedling saknas på många orter i landet samt att sådan förmedling, där den förekommer, bedrivs under former som varierar från ort till ort. Utredningen anser att en tillfredsställande lösning -av tolkproblemen inte kan uppnås utan att frågan om förmedling av tolktjänster uppmärksammas,. Enligt utredningens mening hänger frågan om tolkförmedlingen samman med övriga problem som berör lokal och regional handläggning av invandrarfrågor, exempelvis ansvarsfördelningen mellan olika huvudmän för åtgärder för invandrare.
Jag delar utredningens uppfattning att frågan om tolkförmedling hänger samman med bl. a. ansvarsfördelning rörande åtgärder för invandrare. Jag anser emellertid att vissa åtgärder för att förbättra: tolkförmedlingsverksamheten bör kunna vidtas redan nu. En lämplig åtgärd synes t. v. vara att genom det allmännas försorg registrera tolkar och översättare. Ett sådant register bör föras länsvis. I samråd med chefen för kommundepartementet förordar jag därför att ett tolkregister upprättas hos varje länsstyrelse. I registret bör efter anmälan införas sådana personer som är beredda att motta uppdrag som tolk eller översättare inom länet. Någon prövning av kvalifikationerna som tolk eller översättare bör t.v. inte ske. Erfarenheterna får visa om denna fråga behöver övervägas ytterligare. Registret bör innehålla uppgifter om bl. a. tolkutbildning, språkkunskaper samt fackområde såsom rättstolkning, arbetsmarknadstolkning eller sjukvårdstolkning. Ett sådant register bör kunna ge en tillräcklig god ledning för att bedöma kvalifikationerna hos de registrerade. Det ankommer på Kungl. Maj:t att utfärda närmare föreskrifter om registreringen.
Vid sin kartläggning av nuvarande översättningsservice fann utredningen att behov av sådan service förelåg främst beträffande invandrarspråk. Mot denna bakgrund förordar utredningen att den språksektion som sedan några år finns inrättad inom invandrarverket får en dimensioncring som svarar mot det aktuella behovet.
Som jag har framhållit i det föregående (s. 162) bör det även i fortsättningen finnas en till invandrarverket knuten översättningsorganisation, som kan åta sig kvalificerade översättnings- och granskningsuppdrag från statliga och kommunala myndigheter, organisationer och andra. Eftersom myndigheternas information till invandrare liksom till svenskar måste vara korrekt — särskilt om informationen gäller bestämmelser som är förenade med straffansvar — är det nödvändigt att
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 175
översättningar av samhällsinformation utförs eller granskas av översättare som handlar under tjänsteansvar. Detsamma gäller information som lämnas av arbetsmarknadsorganisationer m. fl.
För innevarande budgetår har medel anvisats under förevarande anslag för översättningsarbete avseende anpassningsverksamheten. För översättningsarbete åt annan än anpassningsbyrån tas ersättning ut och tillgodoförs anslaget. Översättningsverksamheten subventioneras till stor del främst från myndighetsanslaget. Med hänsyn till att den verkliga kostnaden för verksamheten betydligt överstiger det genomsnittliga marknadspriset för översättningsarbete bör invandrarverkets översättningsverksamhet även i fortsättningen i viss mån subventioneras. Ersättningen bör dock bestämmas till ett högre belopp än marknadspriset eftersom arbetet utförs under tjänsteansvar. Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela närmare anvisningar bärom.
Under ett nytt anslag, Översättningsservice (p. D 4) tas de medel upp med vilka hela den fortsatta översättningsverksamheten bör subventioneras. Ersättningarna för utförda översättningsuppdrag bör tillgodoföras det nya anslaget. Från detta skall förvaltningskostnaderna för språksektionen och dess arbete bestridas. De under anpassningsanslaget anvisade medlen för översättningskostnader avseende anpassningsverksamheten bör härvid utgå. |
Invandrarutredningen kommer att under våren lägga fram sitt förslag till ett samlat handlingsprogram för samhällets olika aktiviteter för att främja invandrarnas anpassning i Sverige. I avvaktan härpå förordar jag vissa förstärkningar av invandrarverkets resurser för anpassningsverksamheten. |
Stiftelsen Invandrartidningen har i likhet med föregående år föreslagit en utvidgning av tidningsverksamheten med avseende på antalet språkeditioner. Vidare har stiftelsen begärt medel för fortsatt utgivning av temanummer och en månadsbulletin. Jag är inte beredd att biträda förslagen. Liksom hittills bör i princip de merkostnader som uppkommer vid framställning och distribution av temanummer täckas genom bidrag från de myndigheter för vilkas räkning information lämnas. Stiftelsen bör liksom under innevarande budgetår vara oförhindrad att ge ut en månadsbulletin inom ramen för tillgängliga medel. Bidraget till stiftelsen bör ökas med ett mindre belopp som svarar mot beräknade kostnadsökningar vid oförändrad omfattning av tidningsverksamheten.
Under anslagsposten Publikationstryck har begärts medel bl.a. för fortsättning av ett av invandrarverket i samarbete med andra myndigheter påbörjat projekt för samordning av samhällsinformation till invandrarna. Projektet bör enligt min mening innebära ett bättre utnyttjande av myndigheternas resurser för information. För att säkra den påbörjade verksamheten, som jag finner angelägen, beräknar jag en mindre höjning av anslagsposten.
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdeparteraentet 176
Under senare budgetår har en kraftig uppräkning skett av medlen under anslagsposten Bidrag till organisationer m. fl. för anpassningsåtgärder. För innevarande budgetår har för detta ändamål anvisats 925 000 kr. Med hänsyn till storleken av detta belopp och det kommande utredningsförslaget är jag inte beredd att förorda ytterligare medel för bidragsverksamheten i allmänhet.
Svenska röda korset har efter initiativ av bl. a. Förenta Nationernas flyktingkommissarie under hösten 1973 inrättat en rådgivningsbyrå för flyktingar. Byrån har till syfte att på olika sätt hjälpa flyktingar, framför allt nyanlända, till rätta här i landet men även att bistå dem i de fall det gäller emigration till tredje land. Vidare skall byrån fungera som kontaktorgan mellan flyktingarna och myndigheterna samt bistå flyktingarna med rådgivning i sociala och juridiska frågor. Överstyrelsen för Svenska röda korset har anhållit om statligt stöd för ändamålet. Jag anser att byråns verksamhet bör understödjas och förordar efter kontakt med invandrarverket att anslagsposten räknas upp med 200 000 kr.
För innevarande budgetår har invandrarverket från anslagsposten Informations- och kontaktverksamhet ställt 100 000 kr. till förfogande för bl. a. barnpassning i anslutning till den försöksverksamhet som pågår med särskilda kontaktkurser för hemarbetande invandrarkvinnor. Jag förutsätter att medel för barnpassning även i fortsättningen kan disponeras från anslagsposten i den utsträckning som behövs.
Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Anpassningsåtgärder för invandrare för budgetåret 1974/
75 anvisa ett reservationsanslag av 4 195 000 kr.
D 4. Översättningsservice Nytt anslag (förslag) 185 000
Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående under anslagen Statens invandrarverk (p. D 1) och Anpassningsåtgärder för invandrare (p. D 3) hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Översättningsservice för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsanslag av 185 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 177
E REGIONAL UTVECKLING
Allmänna synpunkter
Statligt regionalpolitiskt stöd har lämnats sedan den 1 juli 1965. Sedan dess har t. o. m. den 30 juni 1973 totalt 947 industriföretag fått lokaliseringsstöd. I lokaliseringsbidrag/avskrivningslån har utgått 425 milj. kr. och i lokaliseringslån 1653 milj. kr. Företagen har uppgett en planerad sysselsättningsökning på ca 26 200 personer till följd av de investeringar för vilka stöd har lämnats. Den faktiska sysselsättningsökningen vid slutet av år 1972 till följd av då genomförda investeringar uppgick till ca 18 100 personer. Under den nämnda perioden har vidare 38 företag inom turistnäringen beviljats stöd i form av lokaliseringslån med sammanlagt 34 milj. kr.
Med utgången av budgetåret 1972/73 avslutades den treårsperiod för statligt regionalpolitiskt stöd som beslutades av 1970 års riksdag (prop. 1970: 75, SU 1970: 103, rskr 1970: 270). Medelsramen för det regionalpolitiska stödet inkl. transportstöd fastställdes för treårsperioden till 1200 milj. kr. Genom beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973: 85 bil. 8, InU 1973: 17, rskr 1973: 183) höjdes denna ram till 1 375 milj. kr.
Under treårsperioden beviljades 734 företag lokaliseringsstöd med sammanlagt 1 050 milj. kr., varav 217 milj. kr. i Iokaliseringsbidrag/avskrivningslån och 863 milj. kr. i lokaliseringslån. Sysselsättningsstöd har under perioden utbetalats med 29 milj. kr. motsvarande 6 034 årsarbetskrafter. Utbildningsstöd har beviljats med 173 milj. kr. för sammanlagt ca 24 000 personer.
Lokaliseringsstöd har under treårsperioden lämnats 601 företag inom det allmänna stödområdet. Stödet till dessa företag motsvarar 98 6 av beviljade lokaliseringsbidrag och 70 2 av beviljade lokaliseringslån. I övriga delar av landet har stödet utgått till företag i områden med särskilda sysselsättningsproblem, framför allt vissa områden intill stödområdesgränsen och orter med ensidig näringslivsstruktur.
Riksdagen beslutade våren 1973 (prop. 1973: 50, InU 1973: 7, rskr 1973: 248) om medlen i den fortsatta regionalpolitiska stödverksamheten. Företagsinriktad partihandel och uppdragsverksamhet med mer än Jokal betydelse inkluderades därvid bland verksamheter som kan stödjas vid investeringar inom det allmänna stödområdet. Företag som bedriver uppdragsverksamhet kan dessutom få lånegaranti för anskaffning av omsättningstillgångar. I undantagsfall kan Kungl. Maj:t bevilja förhöjt lokaliseringsbidrag med högst 65 20 av kostnaderna för investe- 12 Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bil. 13
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 178
ringar i byggnader inom det inre stödområdet. Likaså i undantagsfall kan avskrivningslån beviljas industriföretag vid investeringar i maskiner, arbeisredskap och verktyg inom det inre stödområdet. Sysselsättningsstöd utgår inte endast till industriföretag utan också till företag med industriliknande verksamhet, industriserviceföretag, partihandelsföretag och företag med uppdragsverksamhet. Sysselsättningsstödet uppgår till 7 000 kr. per årsarbetskraft under första och andra året och till 3 500 kr. under det tredje året. |
I det regionalpolitiska handlingsprogram som statsmakterna antog år 1972 (prop. 1972: 111 bil. 1, InU 1972: 28, rskr 1972: 347) har riktlinjer angetts för en rullande regional utvecklingsplanering. Med stöd av detta beslut har Kungl. Maj:t uppdragit åt länsstyrelserna att i samverkan med kommuner och landsting genomföra en fortsatt regional utveckiingsplanering — länsplanering 1974. Ett första steg i denna länsplanering är att aktualisera det planeringsunderlag i form av prognoser rörande den regionala utvecklingen m. m. som behövs för den statliga och kommunala planeringen. Kommunerna tar i särskild ordning ställning till detta planeringsunderlag. Med utgångspunkt i planeringsunderlaget och kommunernas ställningstaganden skall länsstyrelsen utforma de rtegionalpolitiska riktlinjer som länsstyrelsen anser bör följas i den fortsatta länsplaneringen fram t. o. m. år 1980 och år 1990. Häri innefattas bl. a. förslag till planeringsnivåer för län och kommuner, förslag till eventuella ändringar i den år 1972 beslutade regionala strukturen samt förslag till åtgärder för att lösa föreliggande regionalpolitiska problem. Arbetet i länen med länsplanering 1974 beräknas bli avslutat under år 1975. .
Medborgarnas syn på de problem som skall lösas inom ramen för den regionala utvecklingsplancringen är ett väsentligt underlag för planeringsarbetet i län och kommuner. Det är en uppgift för främst de politiska partierna att kartlägga medborgarnas uppfattningar i dessa frågor. För att underlätta de politiska partiernas arbete utvidgas informationen direkt till allmänheten om de planeringsaktiviteter som behandlas i kommunerna under år 1974, nämligen länsplanering 1974, programarbetet i anslutning till den fysiska planeringen och den regionala trafikplaneringen.
Sysselsättningsfrågornas stora roll i länsplaneringen motiverar en systematisk insamling av de fackliga organisationernas syn på utvecklingen. Kommunerna har därför uppmanats att överlägga med företrädare för de fackliga organisationerna i resp. kommun om de sysselsättningsproblem som föreligger och de åtgärder som behövs för att avbjälpa problemen. Kommunernas och de fackliga organisationernas synpunkter utgör därefter underlag i länsstyrelsernas planeringsarbete.
I anslutning till arbetet med länsplancering 1974 fullföljs de år 1972 fastlagda regionalpolitiska riktlinjerna genom att länsstyrelserna med
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 179
utgångspunkt i de av statsmakterna beslutade planeringsnivåerna för länen anger planeringstal för enskilda kommuner.
För femårsperioden 1973/74—1977/78 har riksdagen fastställt en medelsram för regionalpolitiskt stöd om 2 500 milj. kr., varvid 450 milj. kr. har beräknats för Jokaliseringsbidrag/avskrivningslån, 325 milj. kr. för utbildningsstöd, 150 milj. kr. för sysselsättningsstöd och 1 550 milj. kr. för lokaliseringslån. Inom ramen har stöd beräknats också till Stiftelsen Norrlandsfonden. Vidare får outnyttjat utrymme av de ramar för beslut om regionalpolitiskt stöd som har fastställts för treårsperioden 1970/71—1972/73 tas i anspråk.
Lokaliseringssamråd enligt lagen (1970: 725) om lokaliseringssamråd bedrivs av cen särskild delegation inom AMS. Resultaten av samrådsverksamheten har hittills varit begränsade. Särskilda sakkunniga (In 1972: 02) utreder frågan huruvida starkare styrmedel i regionalpolitiskt syfte kan anses behövliga och lämpliga. I avvaktan på resultatet av utredningen beslutade riksdagen förra året att ändra lagen (1970: 725) om lokaliseringssamråd. Ändringen (1973: 549) innebär att lokaliseringsmyndigheten får förelägga den anmälningsskyldige att komplettera anmälan med utredning om förutsättningarna att förlägga verksamheten till ort utanför område där samrådsskyldighet föreligger.
I enlighet med riksdagens beslut år 1973 har Stiftelsen Industricentra bildats. Stiftelsen har till uppgift att planera, uppföra, äga och förvalta industricenteranläggningar. Verksamheten' påbörjades under sommaren 1973. F.n. uppförs industricenteranläggningar i Strömsund och Lycksele.
Genom beslut av 1973 års riksdag byggdes stödet till glesbygderna ut väsentligt. Sålunda har, utöver de sysselsättningsfrämjande åtgärder som berörs i det följande, ett nytt stöd införts för att trygga varuförsörjningen i glesbygder. Ett särskilt anslag står till förfogande för sociala insatser i glesbygder och nya bidragsbestämmelser har införts som särskilt . gynnar utveckling av den lokala trafikförsörjningen där. Organisatoriska möjligheter har skapats för att anpassa skolväsendet till speciella förhållanden i glesbygder.
En omfattande planering av service m.m. i glesbygder pågår bl. a. inom ramen för länsplaneringen. För att centralt följa utvecklingen i glesbygderna har en interdepartemental beredningsgrupp inrättats. Genom denna hålls fortlöpande kontakt mellan berörda departement för erforderlig samordning av skilda åtgärder inom glesbygdspolitiken.
Verksamheten med särskilda syssclsättningsstödjande åtgärder i glesbygder har byggts ut. Medel har ställts till företagareföreningarnas förfogande för punktinsatser i fråga om rådgivning och service m. m. till småföretag i glesbygder. Ytterligare fem kommuner i de. inre delarna av skogslänen omfattas av verksamheten med kommunala sysselsättningsinsatser. Stödet till hemarbetsverksamheten fortsätter. Ytterligare
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 180
medel föreslås för den utbyggnad av väg 363 och vissa andra vägar i Lycksele, Sorsele och Vindelns kommuner som förra årets riksdag tog ställning till.
Företagareföreningarna har sedan den 1 juli 1973 det nyinrättade industriverket som tillsynsmyndighet. Utöver anslagen under elfte huvudtiteln får företagareföreningarna medel från det under trettonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Främjande av företagsservice.
Vad beträffar företagareföreningarnas uppgift som förmedlare av statliga Jån till den mindre industrin m. m. vill jag erinra om att 1973 års riksdag på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår har anvisat 20 milj. kr. till förstärkning av statens hantverks- och industrilånefond. Åtgärden motiverades av de mindre och medelstora företagens ökade anspråk på dircktlån från företagareföreningarna. För att föreningarnas utlåningskapacitet skall kunna bibehållas på en hög nivå även under nästa budgetår förordas nu en ytterligare förstärkning av fonden med 30 milj. kr. Vidare föreslås en förstärkning av det statliga bidraget till företagareföreningarnas administration.
I prop. 1973: 1 (bil. 13 s. 150) anmäldes att en expertgrupp hade inrättats inom inrikesdepartementet med uppgift att som försöksverksamhet samordna uppföljningen och bevakningen av statens fordringar i företag som har fått statligt stöd. Det hör vidare till gruppens uppgifter att arbeta fram förslag till åtgärder i enskilda uppföljningsärenden. Genom beslut av 1973 års vårriksdag (prop. 1973: 50, InU 1973: 7, rskr 1973: 248) har den regionala uppföljnings- och bevakningsverksamheten försöksvis knutits till länsstyrelserna.
Den intensifierade uppföljningen och den därmed förenade samordningsverksamheten har bedrivits under så kort tid, att några principiella ställningstaganden inte kan grundas på hittillsvarande erfarenheter. Redan nu kan emellertid konstateras, att verksamheten har gctt väsentliga resultat. Sålunda har sysselsättningen i ett flertal fall genom rekonstruktionsåtgärder kunnat tryggas vid företag i regionalpolitiskt känsliga områden. Såväl i dessa ärenden som i sammanhang där staten har haft att enbart som kreditgivare bevaka sin fordran har uppföljningsåtgärderna medfört icke oväsentliga besparingar.
Skrivelse från delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor
I det föregående (s. 48) har jag anmält vissa förslag till åtgärder som har lagts fram av delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor och mina ställningstaganden till förslagen såvitt avser arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Jag behandlar här delegationens förslag att företag som får lån eller bidrag i lokaliseringssyfte skall ha skyldighet att anställa såväl män som kvinnor. Ett villkor för utbildningsstöd bör enligt delegationen vara att inte något av könen får mindre än 40 96 av det totala antalet utbildningsplatser inom företaget. Samma villkor bör en-
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 181
ligt delegationen gälla även för andra former av lokaliseringsstöd så att inte något av könen representerar mindre än 40 6 av det totala antalet personer som nyanställs till följd av stödet. Delegationen, som anser att verksamheten bör få formen av försöksverksamhet, föreslår att dispens från huvudregeln skall kunna ges av AMS.
Den regionalpolitiska stödverksamheten utgör enligt min mening ett område som är lämpat för en försöksverksamhet av det slag som delegationen har föreslagit. Ett grundläggande motiv bakom utformandet av de regionalpolitiska stödformerna har varit att öka antalet sysselsättningstillfällen och få till stånd en mera differentierad arbetsmarknad i de delar av landet, främst skogslänen, där arbetslösheten och undersysselsättningen är mest framträdande. Erfarenheter har visat att undersysselsättningen i skogslänen är särskilt stor bland kvinnorna. Det är därför av stor betydelse att det regionalpolitiska stödet utformas och tillämpas på ett sådant sätt att det effektivt bidrar till att förbättra kvinnornas situation på arbetsmarknaden.
Redan nu gäller som huvudregel för samtliga stödformer att företag som får stöd skall kunna redovisa ökad sysselsättning. Det är enligt min mening naturligt att precisera detta krav på sådant sätt att män och kvinnor får lika rätt till de nya syssclsättningstillfällen som kommer till genom samhällets stöd. Jag förordar därför att en försöksverksamhet nu påbörjas enligt de av delegationen föreslagna principerna.
Som villkor för att få lokaliseringsstöd och utbildningsstöd bör alltså gälla att minst 40 42 av det antal arbetsplatser som tillkommer i ett företag som får sådant stöd skall förbehållas vartdera könet. Den ordning som AMS förordar i sitt remissyttrande och som innebär en skyldighet för företagen att i samband med ansökan om stöd redovisa rekryteringsplaner i avseende på yrkesfördelning och möjligheterna att sysselsätta både män och kvinnor kan väl inordnas i det av mig förordade systemet. Planerna bör utarbetas med utgångspunkt i de villkor jag nyss har förordat och i nära samverkan mellan företag, länsarbetsnämnder och fackliga organisationer. Sedan beslut om regionalpolitiskt stöd har fattats bör det ankomma på länsarbetsnämnd att medverka till och kontrollera att den upprättade rekryteringsplanen uppfylls, vilket innebär bl. a. att villkoret i fråga om fördelningen mellan män och kvinnor i huvudsak skall iakttas kontinuerligt under rekryteringstiden.
Den nya ordningen bör få karaktär av försöksverksamhet och gälla under en tvåårsperiod. Före utgången av försöksperioden bör erfarenheterna av verksamheten redovisas. Av verksamhetens försökskaraktär följer att bestämmelserna om personalsammansättningen i de företag som får stöd bör tillimpas med viss försiktighet i ett inledningsskede. Dispens från huvudregeln bör kunna ges av Kungl. Maj:t resp. AMS om förhållandena gör det nödvändigt. Detta är fallet särskilt när den nylokaliserade eller utvidgade verksamheten ersätter företag som har lagts
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 182
ner celler inskränkt driften. I sådana fall är det självklart att sysselsättning i första hand skall beredas dem som har blivit friställda. Det är möjligt att dispenserna kommer att bli många och omfattande men oavsett detta har jag sett det som angeläget att lägga fast en mera bunden riktpunkt för verksamheten.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna de ändringar av grunderna för regionalpolitiskt
stöd som jag har förordat att tillämpas fr.o.m. den 1 juli
1974.
E 1. Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet 1972/73 Utgift 118 244 190 1973/74 Anslag 189 094 000 1974/75 Förslag 188 419 000
Från anslaget bestrids utgifterna för det i programbudgeten för AMS upptagna programmet Regionalpolitiska stödåtgärder med undantag av delprogrammet Lokaliseringslån. Delprogrammet Lokaliseringssamråd belastas endast av förvaltningskostnader.
1972/73 1973/74 1974/75
Utgift Anslag Beräknar
AMS Departc-
ments-
chefen
1. Lokaliseringsbidrag 42 617 000 920 000 000 920 000 000 90 000 000 2. Lokaliseringsutbildning 58 524 000 65 000 OCC 37 200 000 65 000 000 3. Sysselsättningsstöd 13 692 000 30 000 000 30 000 000 30 000 000 4. Infriande av statlig garanti för lån i
lokaliseringssyfte till rörelsekapital — «1 000 1000 1 000 5. Förvaltningskostnader 3 411 000 4093 000 3 699 000 3 418 000
Summa 118 244 000 189 094 000 210 900 000 188 419 000
För femårsperioden 1973/74—1977/78 har riksdagen fastställt en medelsram för regionalpolitiskt stöd (prop. 1973: 50, InU 1973: 7, rskr 1973: 248). Härvid beräknades 450 milj. kr. för lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, 325 milj. kr. för lokaliseringsutbildning och 150 milj. kr. för sysselsättningsstöd. Outnyttjat utrymme av de ramar för beslut om regionalpolitiskt stöd som har fastställts för treårsperioden 1970/71— 1972/73 får tas i anspråk. | |
Under budgetåret 1972/73 har beslut fattats om lokaliseringsbidrag/ avskrivningslån med 80,3 milj. kr. Stödformen avskrivningslån har kommit till endast begränsad användning.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 183
I utbildningsstöd har under budgetåret 1972/73 utbetalats 58,5 milj. kr. Under året beräknas 11 500 personer ha deltagit i lokaliseringsutbildning.
Följande tablå visar det beviljade sysselsättningsstödet för kalenderären 1970—1972.
| År | Bev. sysselsättningsstöd (milj. kr.) Antal årsarbetskrafter | |
| 1970 | 7,5 | 1508 |
| 1971 | 13,9 | 2772 |
| 19721 | 8,7 | 1754 |
1 Beviljat t. o. m. den 30 juni 1973
Infriande av garantier för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital har hittills inte förekommit.
Bestämmelser rörande den regionalpolitiska stödverksamheten återfinns i kungörelsen (1970: 180) om statligt regionalpolitiskt stöd (omtryckt 1973: 552).
AMS
Lokaliseringsbidrag. Styrelsen räknar med att antalet ansökningar om lokaliseringsstöd kommer att öka väsentligt. I avvaktan på erfarenheter av hur de nya bestämmelserna påverkar medelsramarna föreslår dock styrelsen en oförändrad medelstilldelning av 90 001 000 kr. för delprogrammet Lokaliseringsbidrag, varav för infriande av statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital liksom tidigare ett formellt belopp om 1 000 kr.
Lokaliseringsutbildning. Styrelsen beräknar att ca 13 000 personer under budgetåret 1974/75 kommer att genomgå lokaliseringsutbildning. Med oförändrat bidragssystem uppgår medelsbehovet härför till 75,6 milj. kr. Styrelsen bedömer det vara av stor vikt, att utbildningsstödet hålls på en nivå som ger företagen skälig täckning för utbildningskostnaderna. Med hänvisning till att några förändringar av bidragsbeloppets storlek inte har skett sedan år 1970 föreslår styrelsen, att schablonstödet höjs från 5 till 6 kr. per timme samt att styrelsen får besluta om ersättning med upp till 12 kr. per timme vid utbildning med individuellt anpassat stöd. Om schablonstödet höjs, medför det enligt styrelsen en merutgift även för det individuellt anpassade stödet, eftersom schablonstödets belopp är normgivande. De föreslagna ändrade reglerna för utbildningsstöd medför enligt styrelsen ett ökat medelsbehov med 11,6 milj. kr.
Sysselsättningsstöd. Systemet med sysselsättningsstöd är numera fullt utbyggt. För budgetåret 1974/75 beräknar styrelsen medelsbehovet till oförändrat 30 milj. kr.
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbeismarknadsdepartementet 184
Till täckande av arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för programmet Regionalpolitiska stödåtgärder beräknas 3 699 000 kr.
Departementschefen
Som jag tidigare har berört har för perioden 1973/74—1977/78 en ram på 450 milj. kr. beräknats för beslut om lokaliseringsbidrag/avskrivningslån inklusive ersättning för flyttningskostnader för maskiner m. m. Motsvarande beslutsramar har beräknats till 325 milj. kr. för utbildningsstöd och 150 milj. kr. för sysselsättningsstöd. Därutöver har Kungl. Maj:t bemyndigats att ta i anspråk det belopp som vid periodens ingång kvarstod outnyttjat av bidragsramen för treårsperioden 1970/71—1972/73.
Svårigheterna är av naturliga skäl stora att med någon större säkerhet förutsäga hur anspråken på Jokaliseringsstöd skall utveckla sig under en så kort tidsperiod som ett budgetår. Anspråken hänger delvis samman med den allmänna investeringsviljan inom industrin, vilken i hög grad varierar med konjunkturerna. Det är mot denna bakgrund av stort värde att totalramar har fastställts för fem år och att Kungl. Maj:t inom de angivna totalramarna kan bevilja stöd för betydelsefulla investeringar oberoende av de anslag som anvisas för vart och ett av budgetåren. Investeringsviljan inom stödområdet har hittills under innevarande budgetår varit större än tidigare år. Genomförandet av projekten har i många fall ansetts vara av stor betydelse för utvecklingen av näringslivet och sysselsättningen. Sålunda har Iokaliseringsstöd beviljats med betydande belopp vid vissa betydelsefulla nyetableringar och utbyggnader av företag i bl. a. Luleå-området och Ådalen.
Den starka efterfrågan på lokaliseringsstöd som har rått under första delen av innevarande budgetår torde kunna betraktas som en engångsföreteelse och bör into vara bestämmande för anslagsberäkningen för kommande budgetår. De medel som anvisas under anslaget utnyttjas för utbetalning av beviljade bidrag. Eftersom utbetalningarna sker i takt med att investeringarna genomförs uppstår naturligt en eftersläpning jämfört med beviljat stöd. Mot denna bakgrund anser jag det tillräckligt att för delprogrammet Lokaliseringsbidrag för nästa budgetår ta upp ctt oförändrat belopp av 90 001 000 kr. Av beloppet beräknas liksom innevarande år ett formellt belopp av 1000 kr. för infriande av statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital. Hittills har inga sådana garantier behövt infrias.
Stiftelsen Industricentra påbörjade sin verksamhet under innevarande budgetår. De av riksdagen beslutade industricenteranläggningarna i Lycksele och Strömsund är under uppförande. Anläggningen i Lycksele beräknas kunna tas i bruk med början i februari detta år och anläggningen i Strömsund några månader senare. Stiftelsens förvaltning har
enligt riksdagens beslut lokaliserats till Skellefteå. Förvaltningskostnaderna täcks delvis genom bidrag från förevarande anslag.
I fråga om utbildningsstöd föreslår AMS att schablonstödet höjs från 5 till 6 kr. för varje nyanställd och arbetstimme samt att maximigränsen för styrelsens beslutanderätt i fråga om individuellt anpassat utbildningsstöd höjs från 10 till 12 kr. Eftersom riksdagen nyligen har tagit ställning till medlen i den fortsatta regionalpolitiska stödverksamheten vill jag inte nu förorda någon ändring av gällande regler. Enligt min mening kan syftet med utbildningsstödet uppnås utan någon höjning av beloppen. Jag vill erinra om att Kungl. Maj:t har möjlighet att bevilja individuellt anpassat utbildningsstöd med högre belopp än 10 kr. per arbetstimme.
Utbildningsstöd har visat sig vara av särskild betydelse för att realisera vissa stora lokaliseringsprojekt. Jag tänker närmast på etableringen i Norrland av företag inom textilbranschen. Genom insatser av denna typ skapas förutom nya arbetstillfällen ökade valmöjligheter på arbetsmarknaden i områden med ensidigt näringsliv. Jag beräknar medelsbehovet vid oförändrat bidragssystem till 65 milj. kr. för delprogrammet Lokaliseringsutbildning.
Ännu saknas erfarenheter av de nya reglerna för sysselsättningsstöd eftersom reglerna tillämpas första gången under våren 1974. I likhet med AMS beräknar jag medelsbehovet till oförändrat 30 milj. kr. för delprogrammet Sysselsättningsstöd.
Under åberopande av det anförda och med hänvisning till sammanställningen i det föregående hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret
1974/75 anvisa ctt förslagsanslag av 188 419 000 kr.
E 2. Särskilda stödåtgärder i glesbygder 1972/73 Utgift 5 409 396 Reservation 4105 756 1973/74 Anslag 25 000 000 1974/75 Förslag 25 000 000
Från anslaget betalas kostnader för försöksverksamhet i form av stöd till hemarbete i vissa glesbygder och för andra stödåtgärder m. m. som kan aktualiseras för att förbättra levnadsförhållandena för befolkningen i glesbygderna, Vidare limnas bidrag till företagareföreningar för genomförande av speciella projekt i syfte att främja företagsamhet i glesbygder, bidrag till kommuner för vissa sysselsättningsinsatser samt utbyggnad av väg 363 jämte vissa andra vägar i Lycksele, Sorsele och Vin- 13 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bil. 13
Prop, 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 186
delns kommuner. Verksamheten handhas av industriverket, företagareföreningarna, vägverket och vissa kommuner. För budgetåret 1973/74 beräknas kostnaderna för hemarbete m. m. till 5 milj. kr., för stöd till företagareföreningar till 1 milj. kr., för kommunala sysselsättningsinsatser till 9 milj. kr. och för åtgärder i Vindelälvsområdet till 10 milj. kr.
Statens industriverk
I en redogörelse för försöksverksamheten framhåller industriverket att stödet till hemarbete under budgetåret 1972/73 har gett ca 2 100 personer arbete på hel- eller deltid. Arbetsinsatsen motsvarar enligt företagareföreningarnas beräkningar heltidsarbete för 1200 personer. Jämfört med föregående budgetår innebär det en ökning med ca 150 heltidsarbeten.
Företagareföreningarna har under budgetåret 1972/73 beviljat bidrag till företag som bereder sysselsättning genom hemarbete i glesbygder med ca 3,4 milj. kr. Föreningarnas kostnader för att administrera verksamheten har uppgått till drygt 1,1 milj. kr. Totalkostnaden per heltidssysselsatt uppgick liksom under det föregående budgetåret till ca 3 800 kr.
Liksom tidigare har objekt av hemslöjds- och hantverkskaraktär givit ett väsentligt tillskott av arbetstillfällen. Även industriföretag har engagerats i verksamheten.
Industriverket framhåller att verksamheten fortlöpande ökat i omfattning. Den förbättrade konjunkturen antas göra företag i olika delar av landet mera benägna att lägga ut tillverknings- och andra uppdrag som hemarbete. Verket beräknar kostnaderna för budgetåret 1974/75 till 6 milj. kr.
Kostnaderna för stödet till företagareföreningar för genomförande av speciella projekt i syfte att främja företagsamheten i glesbygder beräknar industriverket till oförändrat 1 milj. kr.
Från anslaget bekostas även utgifter för åtgärder i Vindelälvsområdet samt för kommunala sysselsättningsinsatser. Då dessa verksamheter handhas av vägverket och vissa kommuner har industriverket inte behandlat dem i sin anslagsframställning.
Departementschefen
Anslaget till Särskilda stödåtgärder i glesbygder disponeras för hemarbete, punktinsatser av företagareföreningarna, kommunala sysselsättningsinsatser och vissa vägbyggen i Vindelälvsområdet.
Glesbygdsstöd till hemarbete administreras av företagareföreningarna. Arbetena utgörs huvudsakligen av hemslöjd och legoarbeten för industriföretag, Stödet avser att täcka kostnader som föranleds av att verksamheten bedrivs som hemarbete. Glesbygdsstödet till hemarbete har resulterat i arbete för ett par tusen personer på hel- eller deltid. För
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 187
befolkningen i de bygder det här gäller är detta av väsentlig betydelse. Verksamheten bör därför fortsätta.
Det är angeläget att den fortsatta utbyggnaden av stödet till hemarbete sker på sådant sätt att olika former av statligt regionalpolitiskt stöd inte kan utgå till en och samma verksamhet. Gränsdragningen kan i det enskilda fallet vara svår när verksamheten t. ex. utvecklas från hemarbete till industri. Under uppbyggnadsskedet kan glesbygdsstöd utgå. Senarc inträder rätt till sysselsättningsstöd enligt kungörelsen (1970: 180) om statligt regionalpolitiskt stöd. Det förhållandet att företaget tidigare har fått glesbygdsstöd bör inte hindra att sysselsättningsstöd utgår när förutsättningarna för sådant stöd är uppfyllda. Den allmänna principen bör emellertid vara att glesbygdsstöd inte skall kunna utgå samtidigt med regionalpolitiskt stöd. Avsteg från denna princip kan dock i en del fall behöva göras främst därför att vissa former av glesbygdsstöd utbetalas kontinuerligt under året medan sysselsättningsstöd för samma år utbetalas i efterskott. Det bör i sådana fall kunna accepteras att stöd utgår i båda formerna för samma period. Glesbygdsstöd skall dock upphöra att utgå senast från den dag sysselsättningsstöd beviljats. Glesbygdsstöd bör inte beviljas verksamhet till vilken lokaliscringsstöd och/eller sysselsättningsstöd kan utgå. Jag föreslår att liksom innevarande budgetår 5 milj. kr. beräknas för ändamålet. |
Närmare erfarenheter saknas ännu av det särskilda stöd till företagareföreningarna i skogslänen som har införts fr. o. m. budgetåret 1973/ 74. Avsikten är att stödet skall täcka kostnaderna för genomförandet av speciella projekt som främjar företagsamhet i glesbygder. I avvaktan på ytterligare erfarenheter beräknar jag oförändrat belopp, 1 milj. kr., för detta ändamål.
De kommunala syssclsättningsinsatserna, som bedrivs med bidrag från detta anslag, har rönt stor uppskattning. I början av år 1973 var sådana arbeten i gång i sex kommuner. Uppemot 1 000 personer var tidvis sysselsatta. Ytterligare fem kommuner har beviljats medel för att inventera objekt som är lämpliga för kommunala sysselsättningsinsatser. När denna inventering har genomförts är det förutsatt att arbeten som har kommit fram vid inventeringen skall påbörjas. Vid slutet av innevarande budgetår kan man alltså räkna med att kommunala sysselsättningsinsatser bedrivs med glesbygdsmedel i elva kommuner. Önskemål om att få bidrag till kommunala sysselsättningsinsatser har framförts från ytterligare ett antal kommuner.
Vid en konferens som kommunförbundet och inrikesdepartementet anordnade i Åsele hösten 1973 med berörda kommuner och länsmyndigheter diskuterades ingående de lokala syssclsättningsinsatserna. De erfarenheter som därvid redovisades gav vid handen att en rad olika typer av projekt har blivit utförda och att nya arbetstillfällen har tillförts glesbygderna. Jag vill för min del särskilt understryka att projekten
: Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 188
liksom hittills skall vara arbetsintensiva och att länsarbetsnämnderna skall se till att äldre personer i ökad utsträckning får tillgång till arbetstillfällena.
Den hittillsvarande utbyggnaden av de kommunala sysselsättningsinsatserna har gått snabbt och de har ännu inte funnit sin slutliga form. Under de närmaste månaderna kommer bl. a. till följd av Åselekonferensen erfarenheter av väsentlig betydelse för verksamhetens framtida utformning att samlas in. I avvaktan på dessa erfarenheter föreslår jag
För att bygga ut väg 363 samt vissa andra vägar i Lycksele, Sorsele och Vindelns kommuner har för innevarande budgetår anvisats 10 milj. kr. som en första ctapp under en fyraårsperiod. Jag föreslår att även för budgetåret 1974/75 anvisas 10 milj. kr. för ändamålet. Det sammanlagda medelsbehovet under budgetåret 1974/75 kan således beräknas till (S+1+9—+10=) 25 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Särskilda stödåtgärder i glesbygder för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.
E 3. Bidrag till företagareföreningar m. fl.; Administrationskostnader 1972/73 Utgift 10 230 000 Reservation 337 727 1973/74 Anslag 11 400 000 1974/75 Förslag 13 000 000
Från anslaget utgår statsbidrag till täckande av administrationskostnader för företagareföreningarna, Företagareföreningarnas förbund och vissa centrala organisationer på hantverkets, småindustrins och turistnäringens område. Bestämmelser rörande företagareföreningarnas kreditstödjande verksamhet återfinns i kungörelsen (1960: 372) om statligt kreditstöd till hemslöjd, hantverk och småindustri (omtryckt 1973: 550).
Statens industriverk
Företagareföreningarna har för budgetåret 1974/75 anmält behov av statligt bidrag till sina administrationskostnader med 135 865 000 kr., varav 100 000 kr. avser särskilt stöd åt företagsamheten i Tornedalen genom Norrbottens företagareförening.
Vidare har Företagareföreningarnas förbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Svensk industriförening och Svenska turisthotellens riksförbund hemställt om bidrag för organisationernas verksamhet under budgetåret 1974/75 med 300 000 kr., 70 000 kr., 20 000 kr. resp. 20 000 kr.
Enligt företagareföreningarnas stater för kalenderåret 1973 beräknas administrationskostnaderna till ca 24,5 milj. kr., varav löner inkl. sociala
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 189
kostnader ca 17,7 milj. kr. Intäkterna har för samma år beräknats till ca 24,1 milj. kr., varav statliga administrationsbidrag ca 12,4 milj. kr., landstingsmedel ca 7,4 milj. kr. och övriga intäkter ca 4,3 milj. kr. För kalenderåret 1974 har föreningarna beräknat administrationskostnaderna till ca 31 milj. kr., varav löner etc. 22,4 milj. kr. Intäkterna har beräknats till ca 30,5 milj. kr. Behov av statligt administrationsbidrag av 15,1 milj. kr. har härvid bedömts erforderligt. Bidrag av landstingsmedel har beräknats till 9,8 milj. kr. och övriga intäkter till 5,7 milj. kr.
Industriverket erinrar om att behovet hos föreningarna av resurser för bevakning, uppföljning m. m. av företag, som har erhållit statligt stöd, har ökat under senare år. De former för uppföljningsverksamheten som numera tillämpas innebär att tyngdpunkten av uppföljningsarbetet åvilar föreningarna. De statliga engagemangen, framför allt i form av lokaliseringsstöd, uppgick år 1972 till över 2 miljarder kr.
Verket ansvarar för samordning och planering av de statliga insatserna för företagsservice. Företagareföreningrana skall därvid svara för den regionala samordningen av de lokalt bundna serviceinsatserna och ' för informationen till företagen om tillgänglig företagsservice. Mot denna bakgrund räknar verket med att efterfrågan på föreningarnas tjänster kommer att öka väsentligt, varför deras resurser för allmän rådgivning och kreditförmedling behöver förstärkas. :
Flera föreningar planerar att utöka sina kanslier till följd av att de aktiverat sin verksamhet. Industriverket påpekar, att många av dessa är underdimensionerade i förhållande till de ökade arbetsuppgifterna.
Verket föreslår för budgetåret 1974/75 ett anslag om 16 milj. kr., varav 100 000 kr. till Norrbottens företagareförening som stöd 'åt företagsamheten ; Tornedalen.
Yttrande |
Företagareföreningarnas förbund erinrar om att samhällets åtgärder för att stödja och stimulera småindustrin efter hand vuxit i omfattning. För att informera om serviceutbudet och även främja ökad användning av service krävs en slagkraftig regional organisation, Förbundet anser att föreningarnas anmälda behov är för knappt tilltagna och hemställer att anslaget för budgetåret 1974/75 förs upp med 20 milj. kr.
Departementschefen
Genom sin förtrogenhet med företagsamheten ute i länen och sina erfarenheter av de skiftande problem som möter i första hand de mindre och medelstora företagen spelar företagareföreningarna en betydelsefull roll inom den allmänna näringspolitiken. Inom den del av näringspolitiken som regionalpolitiken utgör verkar föreningarna med rådgivning i lokaliseringsfrågor, beredning och uppföljning av lokaliseringsärenden samt administration av glesbygdsstödet. Vidare fullgör för-
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartemeatet 190
cningarna sina traditionella uppgifter som förmedlare av lån ur statens hantverks- och industrilånefond och som beredningsorgan i ärenden om statlig kreditgaranti. Föreningarna svarar också för ekonomisk och teknisk rådgivning åt de mindre och medelstora företagen. Genom att företagareföreningarna har fått karaktären av regionala basorgan för det nyinrättade industriverket har deras betydelse ytterligare förstärkts.
De ökade arbetsuppgifterna för företagareföreningarna under scnare år har motsvarats av en kraftig höjning av det statliga administrationsbidraget. Anslaget har ökat från 5 milj. kr. under budgetåret 1968/69 till 11,4 milj. kr. under innevarande budgetår. Jag vill dessutom erinra om att föreningarna fr. o. m. innevarande budgetår anvisas medel också från reservationsanslaget Främjande av företagsservice under trettonde huvudtiteln.
Med hänsyn till föreningarnas ökade arbete med bevakning och uppföljning av företag som erhållit statligt stöd och mot bakgrund av företagareföreningarnas ökade betydelse som förmedlingslänk mellan olika statliga organ och de mindre och medelstora företagen anser jag det motiverat med en ytterligare förstärkning av föreningarnas resurser för administrativa ändamål. Föreningarna bör härigenom få möjlighet att utöka sin basorganisation i den utsträckning det är nödvändigt för att möta en ökad efterfrågan på deras tjänster.
Jag föreslår sålunda en höjning av det statliga bidraget till företagareföreningarnas administrationskostnader med 1,6 milj. kr. Av anslaget bör som hittills 100 000 kr. beräknas för bidrag till Norrbottens företagareförening för särskilt stöd åt företagsamheten i Tornedalen. Vidare bör medel få tas i anspråk för stöd till vissa organisationer på hantverkets, småindustrins och turistnäringens område.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till företagareföreningar m.fl.: Administrations-
kostnader för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag
av 13 000 000 kr.
E 4. Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till hantverksoch industriföretag m. fl. 1972/73 Utgift 11 613 220 1973/74 Anslag 20 000 000 1974/75 Förslag 15 000 000
Statens förbindelser till följd av utfärdade garantier för lån till hantverks- och industriföretag och för lån till turistnäringen infrias från förevarande anslag, då behov därav uppkommer. Förluster i företagarceföreningarnas långivning från statens hantverks- och industrilånefond skall föreningarna i första hand täcka med medel ur egna förlusttäck-
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 191
ningsfonder. Kungl. Maj:t kan emellertid efter särskild prövning medge förening bidrag från detta anslag för att täcka förluster. Av anslaget för budgetåret 1973/74 utgör 5 milj. kr. engångsbelopp för sanering av företagareföreningarnas äldre lånefordringar.
Statens industriverk
Från garantigivningens tillkomst den 1 juli 1954 t.o.m. den 30 juni 1973 har bemyndiganden lämnats företagareföreningarna att teckna garanti för lån på tillhopa ca 704 milj. kr. och riksbankens avdelningskontor att teckna garanti för lån till turisthotell på tillhopa ca 21 milj. kr. Summan av statens slutgiltiga förluster och utestående fordringar på grund av infriade garantier uppgick den 30 juni 1973 till ca
80 milj. kr. :
Under budgetåren 1968/69—1972/73 infriades garantier om ca 12,2, 2,9, 14,2, 14,1 resp. 10,1 milj. kr. Från anslaget har därjämte utbetalats ca 6,1 milj. kr. till täckande av förluster på lån som lämnats av företagareföreningarna, varav ca 3,5 milj. kr. under budgetåret 1972/73.
I förlusttäckningsavgifter jämlikt 19 3 andra stycket kungörelsen (1960: 372) om statligt kreditstöd till hemslöjd, hantverk och småindustri har under budgetåret 1972/73 influtit ca 1 milj. kr.
De scnaste årens omfattning av infriade lånegarantier återspeglar enligt verket de allt svårare betingelserna för den mindre och medelstora industrin. Trots förbättrat kreditbedömningsunderlag och trots allt noggrannare uppföljning av engagemangen bedömer verket att statens förluster med anledning av garantiåtagandena kommer att även fortsättningsvis ligga tämligen högt. Företagareföreningarnas låneförluster har, av samma orsak som nyss har nämnts beträffande garantilånen, ökat markant under senare år. Höjningen av lånegränsen till 200 000 kr. har ökat förlustrisken.
För budgetåret 1974/75 föreslår verket ett anslag om 15 milj. kr.
Departementschefen
Jag biträder statens industriverks förslag att anslaget nästa budgetår förs upp med 15 milj. kr.
Verksamheten med uppföljning och bevakning av statens fordringar i företag som har fått statligt stöd samt resultaten av verksamheten har jag tidigare redovisat (s. 180).
För hantverks- och industrilån gäller att den ränta som företagareföreningarna betalar på sina lån från statens hantverks- och industrilånefond ligger en halv procentenhet under föreningarnas utlåningsränta. Skillnaden skall företagareföreningarna avsätta för förlusttäckningsändamål. För en del! föreningar har de avsatta beloppen visat sig otillräckliga. För innevarande budgetår anvisades därför under förevarande anslag ett engångsbelopp av 5 milj. kr. för sanering av före-
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 192
tagareföreningarnas äldre lånefordringar. Statens industriverk har hos företagareföreningarna inhämtat uppgifter om resp. förenings behov av förlusttäckningsmedel och kommer inom kort att lämna förslag till förlusttäckning.
Kommerskollegium föreslog hösten 1972 att reglerna för företagareföreningarnas avsättning av medel till förlusttäckning skulle ändras så att större förlusttäckningsmedel tillfördes föreningarna. Erfarenheterna av den pågående genomgången av föreningarnas låneförluster bör få avgöra om någon ändring av reglerna kan bedömas vara erforderlig. Jag är därför inte beredd att nu föreslå någon sådan ändring.
I förlusttäckningsavgifter på industrigarantilån har under budgctåret 1972/73 influtit ca 1 milj. kr.
Influtna räntor på lokaliseringslån tillfaller i sin helhet statsverket. Räntan är densamma som för industrigarantilån, f.n. 7,5 90. Om en halv procentenhet av räntan — motsvarande förlusttäckningsavgiften på industrigarantilån förutsätts skola i skälig omfattning täcka förluster på lokaliseringslånen, kan statens inkomst för sådan förlusttäckning beräknas till ca 2,4 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till
hantverks- och industriföretag m.fl. för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 15 000 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 193
KAPITALBUDGETEN Elfte huvudtiteln
IV. STATENS UTLÅNINGSFONDER
IV: 10. Statens hantverks- och industrilånefond 1972/73 Utgift 20 000 000 Bcehållning 34 500 000 1973/74 Anslag 120 000 000 1974/75 Förslag 30 000 000
1 Härutöver har på tilläggsstat I anvisats 20 milj. kr.
Från anslaget överförs medel till statens hantverks- och industrilånefond för utlåning till företagareföreningarna, vilka i sin tur lämnar hantverks- och industrilån till hemslöjds-, hantverks- och småindustriföretag. Långivningen regleras genom kungörelsen (1960: 372) om statligt kreditstöd till hemslöjd, hantverk och småindustri (omtryckt 1973: 550), vilken även innehåller bestämmelser om statlig garanti för lån till hantverks- och industriföretag. Särskilda bestämmelser om statlig garanti för lån till turisthotell finns i brev den 30 juni 1965.
För innevarande budgetår har till fonden anvisats 40 milj. kr., varav på tilläggsstat I 20 milj. kr. Råmen för statsgaranti till hantverks- och industriföretag m. m. har fastställts till 100 milj. kr. Ramen inrymmer även nyssnämnda garantier för lån till turisthotell och får vidare tas i anspråk för vissa lån till omställningsfrämjande investeringar inom . textil- och konfektionsindustrierna.
Statens industriverk
Företagareföreningarna har beräknat sitt behov av nya lånemedel för budgetåret 1974/75 till 70 milj. kr.
Kapitalbehållningen. i fonden uppgick enligt verket per den 30 juni 1973 till drygt 325 milj. kr.
Föreningarnas utlåning av statsmedel uppgick åren 1968—21972 till 57,5, 84,6, 77,5, 75,3 resp. 91,9 milj. kr. Enligt vad industriverket erfarit, har en kraftig efterfrågeökning förmärkts under år 1973. Mot bakgrund härav och då industriverkets insatser i fråga om företagsservice väntas skapa ytterligare efterfrågan på krediter föreslår verket för budgetåret 1974/75 att fonden förstärks med 70 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 194
Vad angår det statliga kreditstödet i form av lånegarantier till hemslöjd, hantverk och småindustri samt till turisthotell anmäler verket att summan av de garantier som beviljats under vart och ett av budgetåren 1968/69—1972/73 utgjorde 64,8, 39,5, 32,3, 67,4 resp. 62,3 milj. kr. För innevarande budgetår har fastställts en lånegarantiram på 100 milj. kr. Verket bedömer denna ram vara väl anpassad till behovet.
Yttrande
Företagareföreningarnas förbund framhåller vikten av att företagareföreningarnas insatser på det speciella kreditområde där de verkar kan utökas och anser att en ändring bör övervägas av beloppsgränsen för lånen till företagarna från nuvarande 200 000 kr. till 300 000 kr.
Departementschefen
Inledningsvis vill jag erinra om att statens hantverks- och industrilånefond under hösten 1973 förstärktes genom att 20 milj. kr. anvisades på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår. Härigenom kan sammanlagt ca 42 milj. kr. i nya lånemedel ställas till företagarcföreningarnas förfogande under budgetåret 1973/74. Förstärkningen av fonden har skett för att tillgodose ökad efterfrågan på kreditstöd från den mindre och medelstora industrin.
Företagareföreningarna har i samband med att deras organisation successivt förstärkts fått allt större betydelse som förmedlare av statligt kreditstöd till de mindre och medelstora företagen. I detta sammanhang vill jag erinra om riksdagens beslut att tilldela företagareföreningarna vidgade uppgifter i fråga om företagsservice. Föreningarnas ökade aktivitet på detta område beräknas medföra ytterligare anspråk på krediter genom företagareföreningarna. |
Företagareföreningarnas totala nyutlåningskapacitet under innevarande budgetår kan med hänsyn till inflytande amorteringar och fondens behållning vid budgetårets ingång beräknas till ca 110 milj. kr., vilket innebär en väsentlig ökning jämfört med tidigare år. För att bibehålla en hög nyutlåningskapacitet även under nästa budgetår bedömer jag det vara erforderligt att förstärka fonden med 30 milj. kr.
Företagareföreningarnas förbund har i sitt yttrande över industriverkets anslagsframställning föreslagit en höjning av beloppsgränsen för lån från företagareförening till en och samma sökande från 200 000 kr. till 300 000 kr. Motioner om cen ändring av lånegränsen avslogs av 1973 års vårriksdag (NU 1973: 55, rskr 1973: 226) under hänvisning till att gränsen höjdes så sent som år 1971 från 150 000 kr. till 200 000 kr. Även enligt min mening bör ytterligare erfarenheter av nuvarande lånegräns avvaktas innan ytterligare höjning övervägs. Om särskilda förhållanden föreligger kan företagareförening redan nu efter medgivande av statens industriverk bevilja lån med högre belopp.
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 195
Ramen för statsgaranti för lån till hantverks- och industriföretag m. m. har för innevarande budgetår fastställts till 100 milj. kr., vilket innebär en ökning med 20 milj. kr. jämfört med budgetåret 1972/73. Statens industriverk har föreslagit att ramen för budgetåret 1974/75 fastställs till oförändrat belopp. Jag delar industriverkets uppfattning att en lånegarantiram på 100 milj. kr. är väl anpassad till behovet.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t förslår riksdagen att
1. medge att statsgaranti för lån till hantverks- och industriföre-
tag m. m. under budgetåret 1974/75 beviljas intill ett belopp
av 100 000 000 kr.,
2. till Statens hantverks- och industrilånefond för budgetåret
1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 30 000 000 kr.
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 196
V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
V: 9. Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån 1972/73 Utgift 221 434 385 Behållning 200 801 074 1973/74 Anslag 250 000 000 1974/75 Förslag 265 000 000
Från anslaget bestrids utgifterna för det i programbudgeten för AMS under programmet Regionalpolitiska stödåtgärder upptagna delprogrammet Lokaliseringslån. Lokaliseringslån utlämnas enligt kungörelsen (1970: 180) om statligt regionaipolitiskt stöd (omtryckt 1973: 552).
Under budgetåret 1972/73 har beslut fattats om lokaliseringslån med 261 milj. kr. Den för femårsperioden 1972/73—1977/78 fastställda ramen för beslut uppgår till 1550 milj. kr. Dessutom får outnyttjat utrymme av den beslutsram som fastställdes för treårsperioden 1970/71— 1972/73 tas i anspråk.
Ramen för statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital har för innevarande budgetår fastställts till 25 milj. kr. Under 1972/73 beviljades garantier till ett belopp av 8,3 milj. kr.
AMS
Styrelsen räknar med att utvidgningen av begreppet stödberättigad verksamhet och ett ökat antal ansökningar kommer att medföra större anspråk på stöd i form av lokaliseringslån. För budgetåret 1974/75 föreslår styrelsen en medelstilldelning av 300 milj. kr. för delprogrammet T okaliseringslån.
Departementschefen
Som jag tidigare har anfört har för perioden 1973/74—1977/78 beräknats en ram för beslut om lokaliseringslån på 1550 milj. kr. Härtill kommer det belopp som vid periodens ingång kvarstod outnyttjat av ramen för den avslutade treårsperioden. Under anslaget Lokaliseringslån har för innevarande budgetår anvisats 250 milj. kr.
Som jag har anfört vid anmälan av anslaget Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet (p. E 1) har efterfrågan på lokaliseringsstöd varit särskilt hög under innevarande budgetår. Bland de företag som fått lokaliseringslån med betydande belopp märks Obbola Linerboard AB, Norrbottens Järnverk AB, Avesta Jernverks AB och Movomec AB.
Behållningen på anslaget vid utgången av budgetåret 1972/73 var ca 200 milj. kr. Med hänsyn till behållningens storlek och förutsebara utbetalningar från anslaget under innevarande och nästa budgetår anser jag att anslaget för nästa budgetår bör tas upp med 265 milj. kr.
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 197
Jag föreslår vidare att ramen för statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital fastställs till oförändrat 25 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1. medge att statsgaranti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital beviljas intill ett belopp av 25 000 000 kr. under budgetåret 1974/75, 2. till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 265 000 000 kr.
Vad föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
Prop. 1974: 1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 198
Register Sid.
Översikt
DRIFTBUDGETEN
ÅA Arbetsmarknadsdepartementet m. m.
| 15 - Arbetsmarknadsdepartementet | 92 925 000 |
| 16 . Kommittéer m. m. | 8 615 000 |
| 17 . Extra utgifter | 200 000 |
| 17 BW . Internationellt samarbete | 3 630 000 |
22 370 000
B Arbetsmarknad m. m. 18 Arbetskraftsutbud och sysselsättning åren 1965-1977 23 Arbetsmarknaden under år 1973 m. m. 35 Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten under budget-
året 1974/75 65 Progtamindelning 68 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader 7 . Arbetsmarknadsservice 1467 794 000 95 . Sysselsättningsskapande åtgärder 739 431 000 106 VIN . Stöd till lageruppbyggnad 1000 106 . Kontant stöd vid arbetslöshet ! 975 000 000
| 111 VR Totalförsvarsverksamhet | 23 606 000 |
| 114 - Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning | 1000 000 |
| 117 NA . Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning | 1000 |
| 120 . Arbetsdomstolen | 752 000 |
| 121 . Statens förlikningsmannaexpedition | 648 000 |
| 122 -— OD . Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar | 30 000 |
3 208 263 000
C Arbetsmiljö m. m. '
123 Allmänna synpunkter
| 127 1]. Arbetarskyddsstyrelsen | 33 585 000 |
| 131 2. Yrkesinspektionen | 33 520 000 |
| 133 3. Statens arbetsklinik | 2 425 000 |
| 134 4, Särskilda åtgärder för arbetsanpassning | 676 000 000 |
745 530 000
D Invandring m. m. 151 Allmänna synpunkter
| 159 I. Statens invandrarverk | 16 455 000 |
| 162 2. Åtgärder för flyktingar | 18 210 000 |
| 164 3. Anpassningsåtgärder för invandrare | 4195 000 |
| 176 4. Översättningsservice | 185 000 |
39 045 000
E Regional utveckling 177 Allmänna synpunkter 182 1. Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet 188 419 000 185 2. Särskilda stödåtgärder i glesbygder 25 000 000 188 3. Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrations-
kostnader 13 000 000 190 4. Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till
hantverks3 och industriföretag m. fl. 15 000 000
241 419 000
Summa för driftbudgeten 4256 627 000
Prop. 1974:1 Bilaga 13 Arbetsmarknadsdepartementet 199
KAPITALBUDGETEN
IV. Statens utlåningsfonder 193 Statens hantverks- och industrilånefond 30 000 000
VY. Fonden fär låneunderstöd 196 Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån 265 000 000
Summa för kapitalbudgeten 295 000 000
Totalt för arbetsmarknadsdepartementet 4551 627 000
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 730513
Bilaga 14
Bostadsdepartementet
ÖVERSIKT
Bostadsdepartementet inrättades den 1 januari 1974 och består i huvudsak av delar ur de tidigare inrikes- och civildepartementen. Departementet har även tagit över vissa frågor angående bostadsstöd från socialdepartementet. :
Bostadspolitiken har under lång tid haft sin tyngdpunkt i åtgärder för att häva bostadsbristen. Med tilltagande mättnad på bostadsmarknaden kommer andra problem mer i förgrunden. Hit hör bostadsproduktionens kvalitativa aspekter, förnyelsen av bostadsbeståndet och nyproduktionens fördelning på olika bostadsformer. I detta brytningsskede har en omprövning av bostadspolitikens inriktning tagit sin början i flera samtidigt arbetande utredningar. Det har mot denna bakgrund framstått som angeläget att till ett departement samla arbetsuppgifter av grundläggande betydelse för utvecklingen av den framtida bostadsförsörjningen.
Till bostadsdepartementet hör — förutom ärenden angående bostäder — fysisk riksplancering och bebyggelseplanering samt byggnads-, lantmäteri- och kartfrågor. Departementet organiserades vid nybildningen på tre sakenheter, en för fysisk riksplanering, en för plan- och byggnadsärenden samt en för bostadsbyggande m. m. Till den förstnämnda enheten fördes bl.a. ärenden angående tillstånd till industrilokalisering enligt 136 a § byggnadslagen (1974: 385). Lantmäteri- och kartärenden fördes till planerings- och budgetsekretariatet.
Bostäder
Utvecklingen på bostadsmarknaden under år 1973 karakteriserades i hög grad av minskad efterfrågan på bostäder i nyproducerade flerfamiljshuslägenheter på många håll i landet. Ett överskott på sådana bostäder har uppkommit. Som följd härav har påbörjandet av lägenheter i flerfamiljshus minskat kraftigt. Samtidigt har småhusbyggandet ökat så att dess andel av det totala byggandet nu uppgår till ca 55 46 mot ca 30 960 för några år sedan.
Denna utveckling är positiv i vissa avseenden. Bl.a. ger den ökad 1 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bil. 14
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 2
valfrihet för många bostadssökande och större utrymme, inom en given total resursram, för en angelägen ökning av moderniseringsverksamhet samt förbättring av bostadsmiljön enligt de riktlinjer som fastställdes av 1973 års riksdag.
Utvecklingen inrymmer emellertid också åtskilliga problem. Antalet outhyrda lägenheter ökade under förra året. Enligt vissa beräkningar fanns det den 1 september 1973 drygt 21 000 outhyrda lägenheter i statsbelånade hus. Hyresförlusterna för de tomma lägenheterna medför betydande svårigheter för många bostadsföretag och kommuner. De nuvarande möjligheterna till lån för att täcka hyresförluster under åren 1971-1973 och cftergift av sådana lån föreslås därför bli utsträckta till att gälla även förluster under år 1974.
De frågor som är aktuella inom bostadspolitiken rör i första hand bostadsbyggandets omfattning och inriktning under de närmaste åren, utformningen av bostadslånesystemet samt beskattningen av bostäder med olika förvaltningsformer. En översyn av dessa frågor pågår inom tre utredningar, nämligen boendeutredningen, bostadsfinansieringsutredningen och bostadsskattekommittén. Utredningarna skall på regeringens uppdrag påskynda sitt arbete och lägga fram förslag i huvudfrågorna under mars 1974 i syfte att snabbt möjliggöra en samlad översyn av lige och reformbehov på det bostadspolitiska området. Även bygglagutredningen kommer att påskynda sitt arbete. En prövning av reformbehovet kommer att göras snarast möjligt efter det att utredningarnas förslag har remissbehandlats. Prövningen av dessa frågor kommer att omfatta även de förslag som har lämnats av byggkonkurrensutredningen i betänkandet (SOU 1972: 40) Konkurrens i bostadsbyggandet. Bocndeutredningens förslag i betänkandet (SOU 1973: 50) Bostäder 1974— 76 samt servicekommitténs betänkande (SOU 1973: 24) Bocndescrvice 7 bereds f. n. i bostadsdepartementet.
Den av förra årets riksdag fastställda bostadsbyggnadsplanen för år 1973 innefattade ett statligt belånat bostadsbyggande om ca 80 000 lägenheter. Byggandet utan statliga lån angavs till 8000 lägenheter. Planen gav alltså förutsättningar för påbörjande av sammanlagt ca 88 000 lägenHeter. Vidare tillkom en projektreserv om 10 000 lägenheter. Byggnadstillstånd fick utan begränsningar meddelas för småhus utan statliga lån, vilka påbörjades under tiden september—december förra året.
En inte oväsentlig del av ramen för beslut om bostadslån blev outnyttjad under år 1973. Antalet lägenheter för vilka lånebeslut meddelades beräknas till ca 68 000. Beslut om byggnadstillstånd för företag utan statliga lån beräknas ha meddelats för projekt med totalt ca 14 000 lägenheter. Antalet lägenheter för vilka lånebeslut eller byggnadstillstånd meddelades under år 1973 kan alltså uppskattas till ca 82 000. Det faktiska påbörjandet, som det redovisas statistiskt, kan antas ha fått
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 3
ungefär samma omfattning. Jämfört med år 1970, då 106 700 lägenheter påbörjades, har alltså bostadsbyggandet minskat kraftigt. Inte bara bostadsbyggandets omfattning utan även dess inriktning har förändrats avsevärt under de senaste åren. Som inledningsvis anförts har småhusens andel av påbörjandet ökat markant.
En annan förändring under senare år är utvecklingen av lägenhetsstorlekarna i nybyggda statligt belånade flerfamiljshus resp. småhus. Den genomsnittliga Jlägenhetsytan har successivt minskat i flerfamiljshusen men ökat i småhusen. Totalt sett för alla lägenhetstyper uppgår den genomsnittliga skillnaden i yta till ca 50 m?. Skillnaden hänför sig till både större rumsantal och större yta vid givet rumsantal.
Den minskade nyproduktionen friställer resurser som kan användas för att öka ombyggnads- och förbättringsverksamheten inom det äldre bostadsbeståndet och för att förbättra miljö och service i bostadsområdena. Vissa åtgärder i syfte att stimulera moderniseringsverksamheten genomfördes under hösten 1972 och våren 1973 på grundval av bl. a. sanceringsutredningens förslag. Åtgärderna innebar att det statliga stödet till modernisering utvidgades och förbättrades och att kommunerna fick ökade möjligheter att leda och planera verksamheten samt att genomdriva önskvärd sanering.
Ytterligare åtgärder till förbättring av äldre bostäder föreslås nu på grundval av saneringsutredningens betänkande (SOU 1973: 27) Sanering III om upprustning av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse. Förslagen innebär att i första hand kommunerna skall göra urvalet av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse som bör bevaras och göra upp planer för verksamheten. Det statliga stödet till sådan ombyggnadsverksamhet föreslås bli förstärkt. Nuvarande möjligheter att höja låncunderlaget för kulturhistoriskt värdefulla bostadsbyggnader vidgas så att lån skall kunna ges även för byggnad som har betydelse för miljöbilden. En särskild låneform (tilläggslån) med ränte- och amorteringsfrihet under viss tid föreslås för upprustning av bebyggelse vars bevarande är en riksangelägenhet, om kostnaderna för upprustningen överstiger det förhöjda låneunderlaget.
Delegationen för bostadsfinansicring träffade även år 1973 överenskommelse med kreditinstituten om byggnadskrediter till det statligt belånade bostadsbyggandet. Under året har endast mindre störningar inträffat i fråga om kreditförsörjningen under byggnadstiden, främst beträffande styckebyggda småhus.
Beträffande den långfristiga kreditgivningen fortsatte kön av låntagare att öka under första delen av år 1973. I juni träffade delegationen och Svenska bankföreningen en överenskommelse som innebar att affärsbankerna åtog sig att under år 1973 bidra med totalt 2,5 miljarder kr. till finansiering av färdiga fastigheter. Av detta belopp avsåg 1,5 miljarder kr. en ökning av affärsbankernas nettoinnehav av bostads-
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 4
obligationer. Delegationen har under hand överlagt också med övriga berörda kreditinstitut för att säkra deras engagemang i den långsiktiga bostadsfinansicringen.
Kostnaderna inom bostadsbyggandet har fortsatt att öka under år 1973. Låneunderlags- och pantvärdenivån höjdes från 1 juli med drygt 4 96 för alt täcka kostnadsstegringarna. På grundval av ett förslag från den s. k. låncunderlagsgruppen har metoderna för justering av låncunderlags- och pantvärdenivån ändrats i syfte att bittre anpassa denna nivå till kostnadsförändringar under byggnadstiden.
Kostnadsökningarna skulle enligt grunderna för paritetslånesystemet ha föranlett höjning av paritetstalen för år 1974 och därmed följande behov av hyreshöjningar. Med hänsyn till bl.a. pågående översyn av lånesystemet har emellertid oförändrade paritetstal fastställts för år 1974.
Hyrorna i nyproduktionen har ökat under år 1973 till följd av utvecklingen av byggnadskostnaderna och de höjda kostnaderna för drift och underhåll av fastigheterna. Även hyrorna i det äldre bostadsbeståndet har stigit. Hyresstegringarna reduceras dock väsentligt för stora hushållsgrupper genom de reformer i fråga om bostadstilläggen som genomfördes från den 1 januari i år och som innebar bl. a. en höjning av de övre hyresgränserna för det statskommunala bostadstillägget.
Enligt beslut av 1973 års riksdag har bostadsbyggnadsplanen fått en annan konstruktion än tidigare. Planen har således numera ctt treårigt perspektiv i stället för ett femårigt. Fördelningen av bostadsbyggandet för de tre åren skall avse alla kommuner. Fr. o. m, år 1974 skall vidare programmet för byggande med statligt stöd avse både bostäder .och bostadskomplement, dvs. sådana lokaler som omfattas av låncunderlag och pantvärde. Den gemensamma ramen skall uttryckas i kvadratmeter våningsyta med angivande av det antal bostadslägenheter som uppskattas kunna byggas inom denna ram.
Den av förra årets riksdag antagna bostadsbyggnadsplanen för år 1974 omfattar en ram för beviljande av bostadslån om 8375 000 m? våningsyta, motsvarande ctt beräknat antal lägenheter av 850 000 jämte lokaler som omfattas av låneunderlag och pantvärde för bostadslån. Antalet lägenheter som ryms inom ramen kan med hänsyn till den ökande andelen småhus numera beräknas till ca 75 000. Av låneramen får högst 20 000 m? våningsyta tas i anspråk för nybyggnad av lokaler i äldre bostadsområden. Planen omfattar vidare ett byggande utan statliga lån, beräknat till 8 000 lägenheter. De båda ramarna för bostadsbyggandet ger således utrymme för beslut om bostadslån och byggnadstillstånd för företag med ca 83 000 lägenheter. För ramarna gemensamt tillkommer cen projektreserv om 10 000 lägenheter jämte lokaler som byggs med stöd av statligt lån. SS |
Föreliggande uppgifter om planerad igångsättning under år 1974
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 5
tyder på en ytterligare minskning av bostadsbyggandet. Med hänsyn till att ramarna till större delen redan har fördelats på kommuner föreslås dock ingen ändring i den fastställda planen för år 1974.
För åren 1975 och 1976 förordas, i avvaktan på prövningen av de bostadspolitiska reformbehoven, preliminärt cn bostadsbyggnadsplan av samma omfattning som för år 1974 med undantag för att planen för år 1976 inte bör inrymma någon projektrescrv.
Outnyttjade delar av ramarna för nybyggnad för år 1974 föreslås — liksom skedde i fråga om ramarna för år 1973 — få tas i anspråk för ombyggnads- och förbättringsverksamhet om så behövs.
Delegationen för bostadsfinansiering har övervägt frågan om ekonomiska ramar för det statligt stödda bostadsbyggandet. Delegationen har framlagt sina överväganden i en promemoria (Ds In 1973: 14) som har remissbehandlats. Frågan bereds f. n. inom bostadsdepartementet.
Anslaget till Lånefonden för bostadsbyggandet tas för nästa budgetår upp med 3 155 milj. kr., en ökning med 475 milj. kr. Anslaget till Bostadstillägg m. m. tas upp med 1 095 milj. kr., en ökning med 130 milj. kr.
Anslaget till Viss bostadsförbättringsverksamhet föreslås ökat med 45 milj. kr., delvis som cen följd av en föreslagen ökning av maximibeloppet för räntefritt förbättringslån till pensionärer m. fl. från 12 000 till 15 000 kr.
I fråga om byggnadsforskningen behandlas ett av statens råd för byggnadsforskning framlagt förslag till långsiktigt program för forskningens inriktning. Byggnadsforskningen föreslås få ökade resurser genom en höjning av byggnadsforskningsavgiften.
Ramen för beviljande av bidrag och lån till anordnande av samlingslokaler föreslås vidgad från 20 till 23 milj. kr.
På grund av de särskilda ckonomiska problem som föreligger för studentbostadsföretagen föreslås att i särskilda fall möjligheter ges till fortsatt ränte- och amorteringsfrihet för vissa tilläggslån till sådana företag.
Fysisk riksplanering
I enlighet med riksdagens beslut i december 1972 med anledning av propositionen (1972: 111) om regional utveckling och hushållning med mark och vatten fortsätter arbetet med den fysiska riksplaneringen. Arbetet har inriktats på dels att i regiona! och lokal planering fulifölja de genom riksdagens beslut fastlagda riktlinjerna, dels att vidareutveckla en fortlöpande fysisk riksplanering inom ramen för en mera integrerad samhällsplanering.
Arbetet med fullföljandet av de beslutade riktlinjerna indelas i ett programskede fram till den 1 juli 1974 och i ett därefter följande planeringsskede som i huvudsak skall vara avslutat den 1 juli 1976. Verk-
Prop, 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 6
samheten har sin tyngdpunkt i den kommunala planeringen. På länsstyrelserna ankommer — utöver de uppgifter som faller på dem inom vissa sektorer, t. ex. naturvården — betydelsefulla samordningsuppgifter. Det åligger bl. a. planverket och naturvårdsverket att svara för de anvisningar som behövs. | | :
Kungl. Maj:t uppdrog den 2 februari 1973 åt länsstyrelserna att föra överläggningar med kommunerna samt redovisa vissa program för kommunal planering och för åtgärder från länsstyrelsernas sida.
Statens planverk har i enlighet med beslut vid förra årets riksdag organiserats om, vilket innebär att frågorna om fysisk riksplanering inom verket handläggs av en särskild byrå, regionbyrån. Planverket lämnade i juni 1973 i skrivelse till kommunerna förslag till utformning av kommunala program i den fysiska riksplaneringen. Efter samråd med övriga berörda centrala verk utfärdade planverket i november 1973 tekniska anvisningar för länsstyrelsernas redovisning av resultatet av arbetet under programskedet. I samband med riksdagsbeslutet om den fysiska riksplaneringen infördes nya regler beträffande planmissig prövning av glesbebyggelse. Som ett led i sitt generella anvisningsarbete har planverket i en PM som i augusti 1973 sänts ut till kommunerna belyst frågan om formerna för lämplighetsprövning av all bebyggelse utanför detaljplan.
Statens naturvårdsverk har mot bakgrund av riksdagsbeslutet om hushållning med mark och vatten och förarbetena för detta utarbetat förslag till råd och anvisningar för naturinventering och naturvårdsplanering. Detta förslag remissbehandlas f.n. Vidare har riksantikvarieämbetet i en PM till landsantikvarierna lämnat synpunkter angående redo- . visning av kulturminnesvårdens intressen i programskedet.
Efter remissbehandling kommer Kungl. Maj:t att ta ställning till resultatet av programarbetet i kommuner och län. Därefter skall en redovisning lämnas till 1975 års riksdag.
Det finns anledning att räkna med att det kommer att krävas planeringsinsatser inom ett betydande antal kommuner med otillräckliga resurser för ändamålet. Under anslaget C 2. Bidrag till översiktlig planering m. m. föreslås därför en ökning från 1 milj. kr till 3 milj. kr. för stöd till sådan kommunal planeringsverksamhet som hänger samman med den fysiska riksplaneringen.
Utredningen angående bl. a. miljöförhållanden i sådana industriorter som aktualiseras genom den fysiska riksplaneringen (UMIT) arbetar med sikte på att lämna ett första betänkande i år. Detta betänkande kommer främst att behandla problem som uppkommer under industrins planerings- och utbyggnadsskede. En särskild arbetsgrupp inom departementet med företrädare för närmast berörda verk arbetar med förslag till basprogram för undersökningar angående naturförhållandena vid orter av detta slag. En rapport från arbetsgruppen beräknas föreligga inom
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 7
kort. Utredningen rörande vattenkraftsutbyggnader i södra Norrland och norra Svealand avser att redovisa resultatet av sitt arbete i vår. - | Som betonats redan i prop, 1972: 111 är det angeläget att besluten om hushållningen med våra naturresurser föregås av information till allmänheten och av en så bred samhällsdebatt som möjligt. I syfte att medverka till detta har Kungl. Maj:t anvisat medel till en informationsverksamhet. Denna kommer att omfatta de tre riksomfattande planeringsaktiviteter som under år 1974 föranleder viktiga ställningstaganden i kommunerna, nämligen den regionalpolitiska planeringen, den regionala trafikplaneringen och den fysiska riksplaneringen. Informationsverksamheten genomförs av berörda departement och verk i samarbete med nämnden för samhällsinformation och Svenska kommunförbundet. För den fysiska riksplaneringens del tar den sikte på insatser dels under programskedets senare del i kommunerna, dels under det planeringsskede som inleds under senare delen av år 1974. För den långsiktiga utvecklingen av den fysiska riksplaneringen har vissa grundläggande utgångspunkter lagts fast genom 1972 års riksdagsbeslut. Arbetet med planeringen av en andra etapp i den fysiska riksplaneringen pågår. Nya inventeringar och utredningar planläggs med sikte på att resultaten skall kunna presenteras i sådan tid att de kan tas upp till debatt innan de inarbetas i en slutrapport. Ett underlagsmatcrial för diskussion kring program och arbetsformer för den fysiska riksplaneringens andra etapp förbereds f. n. inom departementet.
Lantmäåäteri- och kartväsendet I enlighet med beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973: 1, bil. 14, CU 1973: 3, rskr 1973: 36) läggs lantmäteriet och rikets allmänna kartverk (RAK) den 1 juli 1974 samman i en gemensam organisation under ett centralorgan, statens lantmäteriverk. Det nya verket skall i princip ta över de verksamheter som f. n. utförs av lantmäteriet och RAK var för sig och dessa skall bedrivas i stort enligt befintliga planer men med den förbättrade samordning av resurserna som bl, a. förutsätts i motiven för reformen. Den nya organisationen innebär bl. a. att det nuvarande lantmätcriets regionala och lokala myndigheter i större utsträckning än hittills kan utnyttjas för arbetsuppgifter inom kartverksamheten. Härigenom skapas förutsättningar för en bättre samordning av de statliga och kommunala insatserna på området och för en bättre kartförsörjning totalt sett. Organisationen för det nya statens lantmäteriverk skapar förutsättningar för rationaliseringseffekter som bedöms möjliggöra vissa besparingar. Full effekt kan visserligen uppnås först under budgetåret 1975/76 då verket enligt planerna skall ha omlokaliserats till Gävle. En viss reduccring av befintliga resurser görs emellertid redan under budgetåret 1974/75.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet
Anslagen för budgetåret 1974/75
Anslagsyrkandena för nästa budgetår inom bostadsdepartementets
verksamhetsområde uppgår till 4 739,1 milj. kr. Anslagsförändringarna i förhållande till riksstaten för budgetåret 1973/74 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Anvisat Förslag Förändring
1973/74 1974/75 DRIFTBUDGETEN
| A. Bostadsdepartementet m. m. | — | 11,0 + 11,0 |
| B. Bostadsbyggande m. m. | 11 175,9 | 1353,2 3- 177,3 |
| C. Planväsendet | 16,9 | 17,5 + 0,6 |
| D. Lantmäteri- och kartväsendet | 248,1 | 67,4 --F 19,3 |
| Summa för driftbudgeten | 1 240,9 | 1 449,1 + 208,2 |
KAPITALBUDGETEN IV Statens utlåningsfonder Lånefonden för bostadsbyggande 2 680,0 3 155,0 +475,0 Låncefonden för inventarier i vissa specialbostäder 0,0 0,0 — Lånefonden för kommunala markförvärv 100,0 125,0 + 25,0 Lånefonden för allmänna samlingslokaler 17,0 0,0 — 17,0
V Fonden för låneunderstöd Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse — 10,0 -I- J0,0
VILI Fonden för förlag till statsverket Förskott till vissa plankostnader m. m. 0,4 0,0 — 04
Summa för kapitalbudgeten 2797,4 3 290,0 + 492,6
Totalt för bostadsdepartementet 4 038,3 4 739,1 + 700,8
1 Av beloppet avser 965,0 milj. kr. bostadstillägg m. m. Härutöver har på tilläggsstat I för 1973/74 anvisats 30 milj. kr. 216,6 milj. kr. till rikets allmänna kartverk avser endast tiden 1974-01-01— 1974-06-30.
Prop. 1974: 1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 9
Utdrag av protokollet över bostadsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFS- SON, ZACHRISSON, LEIJON.
Chefen för bostadsdepartementet, statsrådet Carlsson, anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1974/75-inom bostadsdepartementets verksamhetsområde och anför.
DRIFTBUDGETEN Tolfte huvudtiteln
A BOSTADSDEPARTEMENTET M. M.
A 1. Bostadsdepartementet Nytt anslag (förslag) 6 490 000
1974/75 Personal Handläggande personal 44
vrig personal | 26
| 70
Anslag
| Lönekostnader | 6 025 000 |
| Reseersättningar | 120 000 |
| Expenser | 345 000 |
6 490 000
Till bostadsdepartementet fördes i samband med den nya departementsindelningen den 1 januari 1974 ett fyrtiotal handläggare och övrig personal från civildepartementet och ett tiotal från inrikesdepartementet. Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1965: 65 s. 19, SU 1965: 105, rskr 1965: 295) har Kungl. Maj:t beslutat inrätta två tjänster för kansliråd i bostadsdepartementet. Den ena tjänsten är avsedd för
Prop. 1974:1 Bilaga 14 'Bostadsdepartementet 10
chefen för planerings- och budgetsekretariatet. Den andra tjänsten är avsedd för chefen för det internationella sekretariatet.
Jag har vidare beräknat medel för bl. a. en informationssekreterare och viss biträdespersonal. För speciella undersökningar samt forskningsoch utredningsverksamhet beräknar jag 500 000 kr. i ecxpertmedel.
Med hänvisning till sammanställningen i övrigt beräknar jag anslaget till 6 490 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bostadsdepartementet för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 6 490 000 kr. |
A 2. Kommittéer m. m.. Nytt anslag (förslag) 4 000 000
Till bostadsdepartementets verksamhetsområde förs över från civildepartementet bl.a. bygglagutredningen (K 1969:55) och utredningen rörande miljöproblem m. m. i vissa industriområden (C 1972: 01) och från inrikesdepartementet bl.a. boendeutredningen (In 1970:36) och utredningen rörande bostadsfinansieringen (In 1972: 03).
Jag beräknar anslagct till 4 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett re-
servationsanslag av 4 000 000 kr.
A 3. Extra utgifter Nytt anslag (förslag) 150 000
Jag beräknar behovet av medel till 150 000 kr. Jag hemstiller att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1974/75 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 150 000 kr.
A 4. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. Nytt anslag (förslag) 350 000
Anslaget förs över från civildepartementet. Med hänsyn bl. a. till att kommittén för bostäder, byggande och planering inom FN:s ekonomiska kommission för Europa kommer att företa en resa i Sverige hösten 1974 beräknar jag behovet av medel till 350 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet | ou
B BOSTADSBYGGANDE M. M.
B 1. Bostadsstyrelsen
1972/73 Utgift — 11651408 1973/74 Anslag — 13563 000 1974/75 Förslag 13989 000
Bostadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet med uppgift att främja bostadsförsörjningen. Den är också chefsmyndighet för länsbostadsnämnderna.
I styrelsens uppgifter ingår främst att handha den statliga låne- och bidragsverksamheten för att främja bostadsförsörjningen. Det åligger styrelsen att handlägga även ärenden om statligt stöd till allmänna samlingslokaler och studentkårslokaler.
Bostadsstyrelsen leds av en styrelse. Chef för bostadsstyrelsen är en generaldirektör. Inom styrelsen finns fem byråer. Dessa är kanslibyrån, låne- och bidragsbyrån, planeringsbyrån, tekniska byrån och värderingsbyrån. Vidare finns en samlingslokaldelegation.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Bostads- Departe-
styrelsen ments-
chefen
Personal
| Handläggande personal | 85 | +1 | — |
| Övrig personal | 67 152 | — | +1 | — — |
Anslag Utgifter
| Lönekostnader | 10 327 000 | +285 000 4222 000 | ||
| Sjukvård | 30 000 | — | — | |
| Reseersättningar | 182 000 | + 10000 + 10000 | ||
| Därav utrikes resor | (10 000) | — | — | |
| Lokalkostnader | 1 006 000 | -+194 000 4194 000 | ||
| Expenser | 1158 000 | — | — | |
| Därav representation | (2 000) | — | — | |
| Publikationstryck | 170 000 | — | — | |
| Automatisk databehandling | 200 000 13 773 000 | + 489 000 +426 000 | oo | — |
| Uppbördsmedel | 210 000 Nettoutgift 13563 000 | + 489 000 -+-426 000 | — | — |
Bostadsstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning m. m. 426 000 kr., varav 246 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. Styrelsen anför att de medel (172 000 kr.)
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 12
som har anvisats för budgetåret 1973/74 för särskilda utgifter i samband med personalindragning numera erfordras endast till ett belopp motsvarande lön till en tjänsteman i lönegrad A 26 (— 100 000 kr.)
2. 0-alternativet och därmed följande personalinskränkningar skulle drabba bl. a. följande arbetsuppgifter: rationaliseringsverksamheten, utveckling av boendeservice och experimentbyggande, analys av konsekvenserna av bostadsnormer för ny- och ombyggnad, metodutveckling, uppföljning av kostnadsutveckling samt utrednings-, kontakt- och informationsverksamheten. Styrelsen anser att alternativet inte är möjligt att genomföra.
3. För att åstadkomma en kortare granskningscykel inom rcevisionskontoret föreslås en förstärkning av kontoret med en förste byråsekreterare (+4- 63 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bostadsstyrelsen för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsanslag av 13 989 000 kr. |
B 2. Länsbostadsnämnderna 1972/73 Utgift 24 452 394 1973/74 Anslag 26 444 000 1974/75 Förslag 27460 000
Det finns en länsbostadsnämnd i varje län utom Gotlands, där länsstyrelsen fullgör de uppgifter som åvilar iänsbostadsnämnd. Nämnden är länsmyndighet för den statliga verksamheten för att främja bostadsförsörjningen. Den fattar beslut om lån och bidrag m. m. samt förvaltar utestående lån.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Bostads- Departe-
styrelsen ments-
chefen Personal
| Handläggande personal | 150 | — | — |
| Övrig personal | 262 412 | — — | — = |
Anslag
| Lönekostnader | 22264000 + 786 000 4 786 000 | ||
| Sjukvård | 50 000 | — | — |
| Reseersättningar | 710 000 | — | — |
| Tokalkostnader | 2 270 000 + 230 000 + 230 000 | ||
| Expenser | 1150 000 | — | — |
26 444 000 41 016 000 +1 016 000
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 13
Bostadsstyrelsen
1. Pris- och löncomräkning m. m. 965 000 kr., varav 535 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Den omfattande personalminskning som 0-alternativet innebär anser styrelsen inte möjlig att genomföra. Styrelsen hänvisar till bl. a. den arbetsbelastning för nämnderna som följer med ökat småhusbyggande och ökad ombyggnadsverksamhet. Vidare framhåller styrelsen att arbetet med bostadstilläggen blivit mera omfattande samt att nya arbetsuppgifter tillkommit i samband med långivningen till allmänna samlingslokaler.
3. Fem länsbostadsnämnder delar växel med andra statliga myndigheter. För dessa nämnders andelar i lönekostnaderna för telefonister erfordras ett belopp av 51 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Länsbostadsnämnderna för budgetåret 1974/75 anvisa ctt
förslagsanslag av 27 460 000 kr.
B 3. Statens hyresråd 1972/73 Utgift 1492 683 1973/74 Anslag 1835 000 1974/75 Förslag 1787 000
Statens hyresråd är central myndighet för handläggning av mål och ärenden på hyresregleringens område. Hyresrådet har också hand om vissa centrala administrativa uppgifter för den statliga arrendenämndsoch hyresnämndsorganisationen..
Hos hyresrådet finns ett fast kansli och arvodesavlönade extra föredragande.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Hyresrådet Departe-
ments-
chefen
| Personal
| Handläggande personal | 9 | —1 | —1 | |
| Övrig personal | 12 21 | > —1 | —1 -—2 |
Anslag
| Utgifter | | | |||
| Lönekostnader | 1433 000 — 30 300 | —73 000 | ||
| Sjukvård | 4000 | - | — | |
| Resecrsättningar | 4 800 + 4500 | — | ||
| Lokalkostnader | 127 200 + 17000 | --17 000 | ||
| Expenser | 299 000 -+- 22 300 1 868 000 + 13500 | + 8000 --48 000 | ||
| Uppbördsmedel | — 33 000 Nettoutgift 1 835 000 + 13500 | — | — 48 000 | — |
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 14
Statens hyresråd 1. Pris- och löneomräkning m. m. 92 400 kr., varav 34 300 kr. av-
ser höjt lönekostnadspålägg.
2. Antalet till hyresrådet inkomna besvärsmål har under en lång följd av budgetår minskat. Även arbetsbalansen har nedgått kraftigt. Rådets verksamhet inom hyresregleringens område är avhängig bl. a. hyresregleringslagens giltighetstid. Lagen har senast förlängts att gälla till 1974 års utgång. Enligt bestämmelser, som skall iakttas sedan hyresregleringen har upphört, skall ärenden som har anhängiggjorts innan lagen har upphört att gälla avgöras i den ordning som har gällt förut. Det torde därför vara realistiskt att räkna med en viss tillströmning av besvärsmål efter årsskiftet 1974/1975, även om hyresregleringen upphör då. Frågan om överprövning av hyresnämnds avgörande utreds f. n. av hyresprocesskommittén. Enligt direktiven har kommittén att överväga om hyresrådet kan ombildas och byggas ut till en överinstans för i första hand hyressättnings- och saneringsmål. Även om överprövningen av hyresnämnds avgörande i hyresregleringsärenden förs över till en sådan ny öÖverinstans, torde rådets verksamhet inte kunna avvecklas före utgången av budgetåret 1974/75. Viss erfarenhet har nu vunnits av bur de ändrade reglerna med en individuell prövning av bashyran genom överenskommelse har påverkat ärendetillströmningen. Det är dock med hänsyn till många oförutsebara faktorer synnerligen svårt att göra säkra prognoser om den kommande arbetsvolymen. Hyresrådet har tills vidare hand om de centraladministrativa uppgifterna för arrende- och hyresnämnderna. Uppgifterna skall senare övertas av domstolsverket. Rådet utgår från att nämnda uppgifter helt eller delvis kommer att handhas av rådet under budgetåret 1974/75. Antalet tjänstemän vid hyresrådets kansli har efter hand minskat under senare år. En tjänst som byrådirektör är f. n. vakant. Hyresrådet föreslår att endast denna tjänst nu dras in (-— 76 400 kr.). 3. Anslagsposten Expenser behöver ökas för bestridande av kostnader för blankettryck och ADB-bearbetning (4 20 000 kr.). Samtidigt avgår visst belopp för minskat behov av medel för inventarier och publikationstryck (— 26 500 kr.).
Departementschefen Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1787 000 kr. Jag har därvid räknat med att en vakant byrådirektörstjänst (2) samt en kansliskrivartjänst kan utgå ur organisationen. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Statens hyresråd för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1787 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 15
B 4. Bostadstillägg m. m. 1972/73 Utgift 1867 844 930 1973/74 Anslag 965 000 000 1974/75 Förslag 1 095 000 000
1 Anslaget bostadstillägg för barnfamiljer m. m. 2 Härutöver har på tilläggsstat I anvisats 30 milj. kr.
Från anslaget, vilket för innevarande budgetår redovisas under femte huvudtiteln, bekostas statliga bostadstillägg för barnfamiljer och statsbidrag till statskommunala bostadstillägg för barnfamiljer och till familjer och cnsamstående utan barn. Bostadstilläggen, som är inkomstprövade, syftar till att ge familjer och ensamstående med lägre inkomster ett förstärkt ekonomiskt stöd. De statsbidragsberättigande statskommunala bostadstilläggen är anknutna till bostadskostnaderna. Bidragsbestämmelserna finns i kungörelsen (1968: 425, ändrad senast 1973: 378) om statliga bostadstillägg till barnfamiljer och kungörelsen (1973: 379, ändrad senast 1973: 956) om statsbidrag till statskommunala bostadstillägg.
Bostadsstyrelsen
Styrelsen föreslår att inkomstgränsen för reducering av bostadstillägg räknas upp så att andelen familjer med bostadstillägg blir oförändrad. Därutöver föreslår styrelsen att den nedre inkomstgränsen höjs med 5 000 kr. Vidare föreslår styrelsen att särskilt tillägg införs för familjer med inkomster under den nedre reduceringsgriänsen. Tillägget skulle vara så konstruerat att för varje 1 000-tal kr. varmed inkomsten understiger gränsen stödet ökas med 40 öre för varje 25-tal kr. varmed hyran överstiger den bidragsberättigande hyresgränsen, dock så att högst 24 kr. utgår i stöd.
Styrelsen föreslår också att de övre hyresgränserna höjs med 100 kr. för hushåll med högst fyra barn och med 75 kr. för hushåll med minst fem barn.
Slutligen föreslår styrelsen att regeln om reducering av bidragsgrundande bostadskostnad med hänsyn till familjens behov slopas.
Styrelsen räknar med en fortsatt ökning av kostnaderna för statsbidrag till kommunala bostadstillägg med hänsyn till hyresutvecklingen. Anslagsbehovet för nästa budgetår beräknar styrelsen till 1 215 milj. kr. Styrelsen föreslår vidare att 1,8 milj. kr. får disponeras för upplysning m, m. om bostadstillägg.
Departementschefen
De statliga och statskommunala bostadstilläggen till barnfamiljer har förstärkts kraftigt under de senaste åren. Härigenom har bostadstilläggen fått allt större betydelse som ett medel att minska bostadskostnaderna
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 16
för barnfamiljer med lägre inkomster och därigenom ge dem ökad möjlighet att skaffa sig en tillräckligt stor och välutrustad bostad. Enligt beslut av förra årets höstriksdag har de statskommunala bostadstilläggen till barnfamiljer ytterligare förbättrats fr. o. m, den I januari 1974 genom att samtliga övre hyresgränser höjts med 100. kr., vilket innebär en anpassning av bostadsstödet till de ökade bostadskostnaderna. Fr. o, m. den 1 januari 1974 har vidare de statskommunala bostadstillläggen utvidgats till att omfatta även låginkomsttagare utan barn. Inkomstprövningen av bostadstilläggen grundas på den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten och på reduccringsfaktorer, som ökar på visst sätt med ökad inkomst. Bostadsstyrelsen har föreslagit vissa ändringar i reglerna om inkomstprövningen, bl. a. en höjning fr. o. m. den 1 januari 1975 av inkomstgränserna för att anpassa dem till inkomstutvecklingen. En sådan anpassning har tidigare skett regelmässigt. Jag vill i denna fråga erinra om att 1972 års skatteutredning enligt tilläggsdirektiv har uppdrag att dels söka åstadkomma en lindring av de s.k. marginaleffekterna för inkomsttagare i mellaninkomstlägena, dels beakta behovet av skattesänkningar för inkomsttagare med lägre inkoms-
i skattereglerna eller de sociala bidragens konstruktion eller kombinationer av dessa båda vägar. För att möjliggöra en provisorisk lösning av dessa frågor skall utredningen utarbeta förslag som kan läggas till grund för beslut vid 1974 års riksdag. Frågan om inkomstgränserna för bostadstillläggen under år 1975 bör därför anstå tills skatteutredningen har lagt fram sitt förslag. Jag vill i sammanhanget erinra om att en särskild utredning, bostadstilläggsgruppen, undersöker möjligheterna att grunda inkomstprövningen på mer aktuella inkomstuppgifter än den taxerade inkomsten. Gruppen har också uppdrag att göra en teknisk genomgång av den framtida utformningen av administrationen av bostadstilläggen. Bostadsstyrelsens övriga förslag i fråga om bostadstilläggen ger mig inte anledning att förorda några ändringar i gällande regler. Jag vill emcllertid, med anledning av särskild framställning av styrelsen, ta upp frågan om höjning under löpande bidragsår av bostadstilläggen på grund av höjda bostadskostnader. Nuvarande regler innebär att varje kommun själv får avgöra om sådana ändringar av tilläggen skall ske. Bostadsstyrelsen, som uppger att ungefär hälften av kommunerna utnyttjar denna möjlighet, föreslår sådan ändring av reglerna att kommunerna skulle bli skyldiga att ompröva tilläggen vid hyreshöjningar. Svenska kommunförbundet, som har avgett yttrande till styrelsen i denna fråga, finner att en tvingande föreskrift av sådan innebörd skulle medföra betydande administrativt merarbete för kommunerna. Förbundet är emellertid positivt till att frågan behandlas närmare när större klarhet föreligger beträffande bostadstilläggens framtida utformning och administration.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet . 17
För egen del vill jag framhålla att utvecklingen av bostadskostnaderna, inte minst de ökade kostnaderna för värme och varmvatten, medför berättigade krav från de boende på en snabbare anpassning av bostadstill- Jäggen till kostnadsökningarna. Å andra sidan kan det finnas beaktansvärda skäl för kommunerna att begränsa. kostnaderna för administrationen av bostadstilläggen. I avvaktan på den pågående översynen av bl. a. bostadstilläggens administration bör avvägningen mellan dessa två intressen ankomma på kommunerna. Jag anser mig alltså inte böra förorda bostadsstyrelsens förslag om bindande föreskrifter i ämnet. Det bör emellertid enligt min mening kunna förutsättas att kommunerna vid sådana avvägningar lägger stor vikt vid de boendes behov, särskilt i de fall där hyreshöjningar under bidragsåret är av inte endast obetydlig storlek. :
Anslagsbehovcet för budgetåret 1974/75 beräknar jag till 1 095 milj. kr., en ökning med 130 milj. kr. Ungefär hälften av anslaget avser statliga bostadstillägg och återstoden statsbidrag till statskommunala bostadstillägg. Jag har även beräknat 1,5 milj. kr. för fortsatt upplysningsverksamhet om bostadstilläggen. |
Anslaget bör i anslutning till den ändrade departementsindelningen redovisas under tolfte huvudtiteln.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bostadstillägg m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 1095 000 000 kr.
B 5. Räntebidrag m. m. 1972/73 Utgift 1479 467. 1973/74 Anslag 1 000 1974/75 Förslag 1000 000
Från anslaget bestrids utgifter för räntebidrag enligt bestämmelserna i räntebidragskungörelsen (1962: 541 upphävd 1967: 553). Dessa bestämmelser innebär att räntebidrag utgår för att täcka den del av räntekostnaderna för primär- och sekundärlån som hänför sig till ränta över en bestämd räntesats (basränta). Räntebidrag utgår endast för täckande av räntekostnader för tid t. o. m. utgången av år 1967.
Bostadsstyrelsen
Förseningar, bl. a. i fråga om de slutliga lånebesluten, har föranlett utbetalningar av räntebidrag på närmare 1,5 milj. kr. under budgetåret 1972/73. För eventuella försenade utbetalningar under innevarande budgetår har anvisats ett formellt belopp av 1 000 kr.
Även under budgetåret 1974/75 bör möjlighet finnas för utbetalning av räntebidrag. Bostadsstyrelsen föreslår att anslaget också för detta budgetår förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. 2 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bil. 14
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 18
Departementschefen .
Som bostadsstyrelsen har föreslagit bör medel fortfarande stå till förfogande för eftersläpande utbetalningar av räntebidrag. Anslaget bör därutöver få tas i anspråk för utbetalning av vissa andra bidrag.
Enligt 33 § i den numera upphävda bostadslånekungörelsen (1962: 537), vilken fortfarande tillämpas beträffande äldre lån, har kommun rätt att under vissa förutsättningar av statsmedel få ersättning med fyra femtedelar av vad kommunen har erlagt till täckande av förlust, som uppstått vid förvaltning av allmännyttigt företag tillhörigt hus vilket uppförts, ombyggts eller förvärvats med stöd av bostadslån. Anspråk på sådan ersättning prövas av bostadsstyrelsen. Bestämmelser av samma innehåll gäller beträffande lån enligt vissa andra äldre lånekungörelser. Något anslag för detta utgiftsändamål finns inte upptaget på riksstaten. Ett särskilt anslag för ersättning i visst fall anvisades på tilläggsstat I för budgetåret 1971/72 (prop. 1971: 145, bil; 9, CU 1971: 30, rskr 1971: 294).
F.n. föreligger en ansökan om ersättning ' enligt nämnda bestämmelser, avseende ett belopp av drygt 1/2 milj. kr. Det torde finnas anledning att räkna med att ytterligare ansökningar om sådan ersättning kommer att göras. Jag anser det Jämpligt att beviljade ersättningar av detta slag får betalas ut från förevarande anslag. Anslagsrubriken bör i samband härmed ändras till Räntebidrag m. m.
Närmare underlag för beräkning av anslagsbehovet saknas. Jag förordar att anslaget för budgetåret 1974/75 förs upp med ett belopp av 1 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. medge att sådan ersättning till kommuner som angivits i det
föregående bestrids från förevarande anslag,
2, till Räntebidrag m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ctt för-
slagsanslag av 1 000 000 kr.
B 6. Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. 1972/73 Utgift 96 181 021 1973/74 Anslag 150 000 000 1974/75 Förslag 195 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för förbättringslån i den mån de är ränte- och amorteringsfria, bostadsanpassningsbidrag, vinterbidrag, förvaltningsbidrag till förmedlare av bostadsegnahemslån samt fr. o. m. den 1 juli 1973 det nyinförda bidrag som i vissa fall kan utgå till ombyggnad av bostadslägenhet, det s. k. initialstödet. Anslaget, som är ett förslagsanslag, anvisas med det belopp som erfordras för utbetalning av lån och bidrag.
Prop. 1974: 1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 19
Bestämmelserna om förbättringslån finns i kungörelsen (1962: 538) om förbättringslån (omtryckt 1973: 535). Lån utgår för förbättring och i vissa fall uppförande av bostad för åldringar, handikappade m. fl. samt under vissa förutsättningar för förbättring av annan bostad. Lånet får i allmänhet vara räntefritt och stående intill ett belopp av 12 000 kr. per lägenhet.
Bostadsanpassningsbidrag utgår enligt bestämmelserna i kungörelsen (1973: 327) om bostadsanpassningsbidrag, som fr. o. m. den 1 juli 1973 har ersatt bestämmelserna om invalidbostadsbidrag. Bostadsanpassningsbidraget utgår för åtgärder inom och i anslutning till bostadslägenhet som behövs för att handikappad skall kunna utnyttja lägenheten på ändamålsenligt sätt. Bidrag utgår i regel med högst 15 000 kr.
Bestämmelserna om vinterbidrag, som utgår enligt bestämmelserna i räntelånckungörelsen (1967: 553, ändrad senast 1973: 340) innebär i korthet att bidrag utgår i samband med bostadslån för den särskilda kostnad som beräknas ha uppstått genom att byggnadsföretaget har utförts vintertid.
Initialstöd utgår enligt bestämmelserna i kungörelsen (1973: 538) om bidrag av statsmedel i vissa fall till ombyggnad av bostadslägenhet. Bidrag utgår för ombyggnad av hus med mer än två lägenheter under förutsättning bl. a. att ombyggnaden sker med stöd av bostadslån enligt bostadslånekungörelsen och att liigenheterna före ombyggnaden inte fyller kraven på lägsta godtagbara standard. Bidrag utgår för ombyggnad som påbörjas under tiden den 1 juli 1973—den 31 december 1974, Bidragets belopp utgör 20 26 av den godkända ombyggnadskostnaden, dock högst 6 000 kr. för varje lägenhet.
För beslut om räntefria förbättringslån fastställer riksdagen årligen en medelsram för det löpande kalenderåret och cen preliminär ram för det närmast följande. Riksdagen har medgivit att sådana lån får beviljas med högst 110 milj. kr. under vart och ett av åren 1973 och 1974 (prop. 1973: 1 bil. 13, CU 1973: 19, rskr 1973: 208).
Bostadsstyrelsen
Bostadsstyrelsen föreslår att maximibeloppet för räntefria förbättringslån höjs från 12 000 till 15 000 kr. per lägenhet. Vidare föreslår styrelsen att ramen för beslut om räntefria förbättringslån fastställs slutligt till 135 milj. kr. för år 1974 och preliminärt till samma belopp för år 1975 samt att anslaget för budgetåret 1974/75 förs upp med 200 milj. kr. (+50 milj. kr.). Av detta anslag föreslås högst 500 000 kr. få tas i anspråk för information.
Lån- och bidragsgivningens omfattning belyses av följande uppgifter. Under budgetåret 1972/73 inkom 8 492 ansökningar om förbättringslån mot 9 090 under budgetåret 1971/72. Under budgetåret 1972/73 med-
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 20
delades 7 817 beslut om lån avseende 9 222 lägenheter, jämfört med 8 430 resp. 9 350 under närmast föregående budgetår.
Under budgetåret 1972/73 beviljades förbättringslån med 137,5 milj. kr.. varav 81,7 milj. kr. utgjorde räntefria lån eller lånedelar. Motsvarande belopp under budgetåret 1971/72 var 126,3 resp. 80,9 milj. kr.
Det genomsnittliga lånebeloppet per lägenhet uppgick till 14 910 kr. under budgetåret 1972/73 jämfört med 12 890 kr. under närmast föregående budgetår. Det räntefria beloppet per lägenhet uppgick till 8 859 kr. jämfört med 8 490 kr. för budgetåret 1971/72.
Under budgetåret 1972/73 beviljades invalidbostadsbidrag för 3 151 lägenheter med ett belopp av 23,8 milj. kr. Detta innebär 'en fortsatt ökning i antal lägenheter och i belopp. Budgetåret 1971/72 beviljades sålunda bidrag för 2 550 lägenheter med ett belopp av 21,8 milj. kr.
Vinterbidrag beviljades under budgetåret 1972/73 med 10,8 milj. kr., jämfört med 7,8 milj. kr. under budgetåret 1971/72.
Beträffande maximibeloppet för räntefria förbättringslån anför styrelsen följande.
Nuvarande maximibelopp, 12 000 kr., fastställdes i april 1970. Från denna tidpunkt fram till och med maj 1973 har byggnadskostnadsindex ökat med 28 §e för småhus av trä. Från maj 1972 till maj 1973 steg byggnadskostnaderna med drygt 13 46. Om kostnaderna fortsätter att stiga i samma takt fram till den 1 juli 1974 blir ökningen från april 1970 ca 40 Sc. Detta skulle enligt styrelsen motivera en höjning av maximibeloppet för räntefria förbättringslån till inemot 17 000 kr.
Eftersom byggnadskostnadsindex inte tar hänsyn till de rationaliseringar i byggandet som äger rum, kan man enligt styrelsen överväga att i stället utgå från styrelsens värderingskoefficienter. Möjligheterna till kostnadsminskningar genom rationalisering är dock avsevärt mindre vid ombyggnader och upprustningar än vid nybyggnad. Enligt nämnda. koefficienter skulle utvecklingen mellan maj 1970 och maj 1973 innebära en kostnadsökning med 20 90. Stegringen under det sistnämnda året har uppgått till 7 2. Vid en fortsatt stegring i sistnämnda takt fram till början av budgetåret 1974/75 blir den totala stegringen från maj 1970 närmare 30 4.
Dessa kalkyler, som avser tiden endast fram till budgetårets ingång, visar enligt styrelsen att maximibeloppet för räntefria förbättringslån bör höjas till minst 15 000 kr. fr. o. m. budgetåret 1974/75. Med hänsyn till osäkerheten i kalkylerna begränsar sig styrelsen till att föreslå en höjning till 15 000 kr. Styrelsen föreslår vidare att det speciella maximibelopp som gäller för lån till samer bosatta i de fyra nordligaste länen höjs från 14 000 till 17 000 kr.
Beträffande information anför styrelsen följande.
Styrelsen har informerat genom bl. a. annonser om riksdagens beslut år 1973 om utvidgat stöd till. modernisering. Information har även gått ut om vinterbidragen.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 21
Styrelsen anser det angeläget med fortlöpande information, utöver den reguljära i form av skrivelser till förmedlingsorgan och länsbostadsnämnder, så att kännedom om gällande låne- och bidragsformer når ut till dem som kan få del av det bostadspolitiska stödet.
Informationen bör i första hand avse förbättringslån, bostadslån till ombyggnad och det s. K. initialstödet i samband med detta lån, bostadsanpassningsbidrag och vinterbidrag. Lämpliga former för informationen kan vara' annonsering, inslag i radio och television samt informationsblad.
Styrelsen, som i denna fråga har överlagt med nämnden för samhällsinformation, hemställer att av anslaget får disponeras högst 500 000 kr. för information.
I fråga om låneramarna anför styrelsen att enligt länsbostadsnämndernas beräkningar för beslut om räntefria förbättringslån erfordras ca 105 milj. kr. för år 1973 och ca 120 milj. kr. för år 1974. Under år 1972 meddelades beslut till ett belopp av 71 milj. kr. För år 1973 ligger den beräknade långivningen något under den fastställda ramen på 110 milj. kr. Det för år 1974 beräknade beloppet måste räknas upp med ca 15 milj. kr. med hänsyn till förslaget om höjning av maximibeloppet. Den preliminärt fastställda ramen på 110 milj. kr. för år 1974 bör med hänsyn härtill omprövas och fastställas till 135 milj. kr. För år 1975 bör preliminärt fastställas samma ram som för år 1974.
Utbetalningen av räntefria lån beräknas till ca 125 milj. kr. under budgetåret 1974/75. Besluten om lån under ett budgetår resulterar under samma budgetår i utbetalning i huvudsak endast i form av förskott. Dessa motsvarar uppskattningsvis två tredjedelar av det beviljade beloppet. Återstoden kan till större delen beräknas bli utbetald under följande budgetår. .
Länsbostadsnämnderna har beräknat att utbetalningarna av bostadsanpassningsbidrag och invalidbostadsbidrag kommer att uppgå till 34 milj. kr. för budgetåret 1974/75.
Utbetalningarna av bidrag till ombyggnad av flerfamiljshus, det s. k. initialstödet, beräknar styrelsen till 11 milj. kr. under samma: budgetår.
Utgifterna för vinterbidrag kan väntas uppgå till 28 milj. kr. under budgetåret 1974/75.
Det totala anslagsbehovet kan således beräknas till (125 —- 34 + 11 -t- 28 =) 198 milj. kr. för budgetåret 1974/75.
Remissyttrande
Nämnden för samhällsinformation anför i remissyttrande över bostadsstyrelsens anslagsframställning i vad den avser medel för information att avsikten är att nå ut till stora grupper av medborgare med-.sådan information som berör medborgarnas rättigheter och skyldigheter samt att därvid utnyttja olika informationskanaler med tyngdpunkt på
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet | 22
dagspressannonsering. Informationsåtgärder av denna karaktär bör ges hög prioritet. Nämnden anser det begärda beloppet realistiskt men gör dock en viss reservation angående medelsbehovets storlek, eftersom nämnden inte har haft tillgång till en detaljerad redovisning. |
Departementschefen
Maximibeloppet för räntefritt förbättringslån fastställdes i april 1970 till 12 000 kr. per lägenhet. Bostadsstyrelsen har med hänvisning till byggnadskostnadernas stegring föreslagit att beloppet höjs till 15 000 kr. : | . |
En anpassning av maximibeloppet till kostnadsutvecklingen är enligt min mening angelägen för den grupp av låntagare, för vilken denna låneform sedan gammalt i första hand är avsedd, dvs. i huvudsak personer som har fyllt 60 år, förtidspensionärer och handikappade, vilka bor i en- eller tvåfamiljshus. I fråga om förbättringslån till annan Jåntagare, dvs. kommun, allmännyttigt företag eller .enskild ägare av flerfamiljshus, anser jag att det inte finns motsvarande skäl för höjning av maximibeloppet. Jag vill i sammanhanget erinra om att lånemöjligheterna så sent som förra året utsträcktes till vissa flerfamiljshus utan krav på att lägenheterna skall bebos av pensionärer och likställda.
Jag förordar därför att den av bostadsstyrelsen föreslagna höjningen av maximibeloppet till 15 000 kr. genomförs beträffande den förstnämnda låntagargruppen.
I konsekvens härmed bör det särskilda maximibeloppet för samer i de fyra nordligaste länen höjas från 14 000 till 17 000 kr.
De av mig förordade ändrade bestämmelserna bör träda i kraft den 1 juli 1974.
Den för år 1974 preliminärt fastställda ramen för beviljande av räntefria förbättringslån utgör 110 milj. kr.
Enligt länsbostadsnämndernas beräkningar erfordras 120 milj. kr. för beslut om räntefria förbättringslån. De av mig förordade ändringarna i grunderna för förbättringslån kan beräknas belasta ramen med 10 milj. kr. per år. Jag förordar att ramen för år 1974 fastställs slutligt till 130 milj. kr. För att sysselsättningsstödjande åtgärder skall kunna genomföras snabbt med hjälp av ökad förbättringslångivning synes det lämpligt att Kungl. Maj:t liksom tidigare utverkar riksdagens bemyndigande att vidga ramen om det behövs. Ramen för år 1975 bör preliminärt bestämmas till samma belopp som för år 1974, dvs. 130 milj. kr.
Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 195 milj. kr. Jag har därvid även beräknat medel för information om låne- och bidragsverksamheten. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser om dispositionen av medel för detta ändamål.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 23
1. godkänna de ändringar i grunderna för förbättringslån, som
jag har förordat, att gälla fr. o. m. den 1 juli 1974,
ta . medge att - räntefria förbättringslån beviljas med 'högst
130 000 000 kr. under vart och ett av åren 1974 och 1975,
3. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid behov besluta om ökning -av'
den under 2 upptagna ramen för långivringen under år 1974,
4. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. för budgetåret
1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 195 000 000 kr. |
B 7, Byggnadsforskning 1972/73 Utgift 6 000 000 1973/74 Anslag 92 000 000 1974/75 Förslag 92-000 000
Forsknings- och rationaliseringsverksamheten inom byggnads- och anläggningsområdet stöds finansiellt genom en särskild s. k. byggnadsforskningsavgift, beräknad på viss del av lönesumman inom byggnadsindustrin. Därjämte anvisas årligen ctt obetecknat anslag under nyss nämnda rubrik. Avgifterna och anslaget tillförs fonden för byggnads- . forskning.
Enligt beslut av riksdagen (prop. 1971: 4, CU 1971: 4, rskr 1971: 24) utgår byggnadsforskningsavgiften fr.o.m. den 1 januari 1972 med 0,5 90 av avgiftsunderlaget.
Statens råd för byggnadsforskning Allmänt
Rådet har att fördela i fonden för byggnadsforskning tillgängliga medel dels till verksamheten vid statens institut för byggnadsforskning (SIB), dels till övriga forskningsinstitutioner, företag och enskilda forskare. Dessutom skall rådets kanslikostnader och programverksamhet bestridas med dessa medel.
I proposition 1971:4 (s. 59) med förslag till lag om ändring i förordningen angående byggnadsforskningsavgift m. m. uttalades att det var angeläget att byggforskningsrådets totalprogram för insatserna avseende forskning och utveckling (FoU) redovisades. Vidare framhölls att rådets verksamhetsberättelse och anslagsframställning borde innehålla preliminära programbudgetar för inriktningen av forskningsinsatserna på längre sikt samt information om programverksamheten och ändrade prioriteringar. Forskningsverksamhetens uppläggning inom ramen för programmen borde också redovisas.
Med anledning av dessa uttalanden har en särskild arbetsgrupp på rådets uppdrag utarbetat ett ramprogram som under år 1972 remittera-
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 24
des till en rad myndigheter, organisationer m. fl. På grundval av ramprogrammet och yttranden däröver har tre av rådet tillsatta programkommittéer utarbetat förslag till FoU-program inom områdena .A — Planering och brukande av byggd miljö, B — Konstruktion och drift av tekniska system samt C — byggnadsproduktion omfattande administration, tillverkning och underhåll. Med ledning av bl.a. förslagen till FoU-program redogör rådet i sin anslagsfrarställning för budgetåret 1974/75 för verksamhet och planer beträffande forskningens inriktning och omfattning under perioden 1972/73—1978/79 inom programmen Planering, behovsutredning och uppföljning, Information samt Stöd till FoU. Det sistnämnda programmet är uppdelat på delprogram som motsvarar de förut nämnda områdena A, B och C. Rådet anser sig därmed ha presenterat det långsiktiga program för rådets verksamhet inklusive informationsverksamheten som Kungl. Maj:t begärt.
I samband med redogörelsen för den långsiktiga verksamhetsplanen behandlar rådet också målen för byggnadsforskningen i resurstermer och föreslår att avgiften knyts till produktionsvärdet i byggnads- och anläggningsverksamheten. Vidare föreslår rådet en utredning om verksamhetens finansiering på längre sikt.
I det följande redovisas cn sammanfattning av rådets redogörelse för verksamhetens inriktning och omfattning. Vidare redovisas rådets förslag rörande finansieringen av verksamheten, innefattande bl. a. ctt förslag om ett statsanslag för budgetåret 1974/75 av 9 milj. kr.
Vissa utgångspunkter för rådets förslag
Inriktning. Ursprungligen var inriktningen av rådets verksamhet nära knuten till bostadsförsörjningen, främst till nybyggnadsverksamheten. Parallellt med att begreppen bostadsmiljö och bostadsförsörjning fått vidgad innebörd har byggnadsforskningen sträckts ut att omfatta bebyggelse för andra ändamål än boende. Arbetsmiljöns förnyelse sker delvis genom byggande och ger därför byggnadsforskningen nya uppgifter. Samhällsplancringen utgör ett underlag för allt byggande oavsett ändamål. Anläggningar är betydelsefulla delar av samhällets fysiska miljö som helbet. Byggnadsforskningen behandlar numera alltså all fysisk miljö som kommit eller kommer till genom byggande — den byggda miljön.
Vidgningen har också medfört uppgifter för rådet vid sidan om cgentlig byggnadsverksamhet vilka är av betydelse för den byggda miljöns egenskaper, kostnader och belastning på naturresurserna. Till rådets område hör samhällsplanering, byggnads- och anläggningsverksamhet, byggnadsmaterialtillverkning samt förvaltning med underhåll, moderniscring m. m. .
Ett etablerat sammanfattande begrepp för alla dessa verksamheter saknas. Analogt med begreppet bostadsförsörjning kan man enligt rådet tala om försörjning med byggd miljö.
Prop. 1974: 1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 25
Översikt över området. Bostadsbristen präglade synen på miljöfrågorna under 1950- och 1960-talen. Att ge varje människa tillgång till en god bostad var ett kvantitativt mål som för flertalet människor samtidigt innebar en miljömässig förbättring. Många av de områden som byggdes och fortfarande byggs fungerar väl och erbjuder en god miljö. Den snabba utbyggnaden av stora bostadsområden och byggmetoder som medför stora ingrepp i terräng och vegetation i förening med kostnadspressen har dock ibland enligt rådet givit upphov till socialt bristfälliga och upplevelsemässigt torftiga miljöer.
Rådet anscr att en stark separering av bostäder och arbetsplatser har inverkat menligt på exempelvis Jokal service i bostads- och arbetsmiljö, något som främst drabbat resurssvaga. människor. Behovet av goda lokala kommunikationer accentueras. |
Den ökade småhusandel i bostadsbyggandet som är att vänta och den därmed följande ökade utbredningen av staden ger målkonflikter. Jämlik fördelning av service och rörelsemöjligheter försvåras. Om stora områden eller hela stadsdelar byggs ut snabbt med småhus i stället. för stora hus lär varken negativa sociala verkningar eller yttre enformighet automatiskt försvinna enbart därigenom anser rådet.
Inslaget av sancring och ombyggnad ökar i bostadsförsörjningen. Bostadssociala insatser går hand i hand med en önskan att bevara befintliga miljöer. Arbetsmiljöfrågorna förs enligt rådet fram i förgrunden och blir viktiga områden för forskningen. :
Synen på ekonomi, bland tekniker och planerare, har länge präglats av bostadsbristen: största möjliga nyproduktion med tillgängliga resurser. Nu sker en anpassning till en förändrad situation. Bostadshusens årskostnader utgör endast omkring hälften av tätortens totala kostnader. Av bostadshusens årskostnader är knappast hälften kapitalkostnader. Starkt schematiskt kan man således säga att endast en fjärdedel : av tätortens årskostnader är direkt beroende av produktionskostnaden' för bostäder. Inom de andra tre fjärdedelarna har FoU-insatserna hittills varit begränsade och rationaliseringsmöjligheterna är sannolikt betydande. Förbättrad planekonomi, samutnyttjande av lokaler, förbättrad förvaltning och rationaliserad Jokalvård är några exempel. |
Byggnadsverksamheten beräknas öka mindre än andra näringsgrenar. Bostadsbyggandet minskar. Antalet sysselsatta i branschen minskar som resultat av minskad produktion och ökad produktivitet. Intresset för export av byggande — tjänster, komponenter, produktion — ökar. Byggmarknaden har också påverkats av integrationssträvanden i olika former såsom fusioner och totalentreprenader. Denna strukturomvandling i förening med det minskade byggandet har kännbart påverkat konsultmarknaden. oo .
Bostadsbyggande i stora projekt kan väntas gå tillbaka till förmån för begränsade utbyggnadsetapper. De långa seriernas ckonomi måste
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet / 26
enligt rådet i stället åstadkommas med byggsystem som passar många marknadssituationer. Denna utveckling liksom även import och export inom byggnadsindustrin främjas av bl. a. ett framgångsrikt standardiseringsarbete. : |
Byggandet som arbetsmiljö uppmärksammas allt mer. Det gäller både de fysiska riskerna och olägenheterna och kravet på ökad social: trygghet. ”
Teknisk utveckling inom byggnadsområdet har verksamt bidragit till att produktionsmålen kunnat nås och till att kostnadsutvecklingen på delar av byggområdet varit gynnsam. Behovet av att förbilliga försörjningen med byggd miljö kvarstår dock oförminskat.
Behov av lättare transporter, möjligheter till export och bättre föränderbarhet talar för en fortsatt utveckling mot lättare byggnader. Det finns också skäl emot en sådan utveckling. Bl.a. ger byggnadernas ringa massa problem med inomhusklimatet. Klimatet runt byggnaden, : mikroklimatet, påverkas av dess utformning. Dessa aspekter anser rådet måste vägas in om man skall klara klimatfrågorna med ett minimum av resursförbrukning.
Överhuvud taget kommer frågan om naturresursernas ändlighet, framför allt på energiområdet, enligt rådet att styra den fortsatta tekniska utvecklingen inte bara inom byggnadsområdet.
FoU-verksamhet i rådets omvärld. Under budgetåret 1972/73 slutförde rådet tillsammans med motsvarande nordiska organ en kartläggning av den gemensamma forskningsprofilen. Avsikten är att pröva om man med den som grund kan samordna de nordiska insatserna för maximal sammanlagd nytta. Rådet har också låtit kartlägga sådan FoU-verksamhet inom Sverige med avseende på byggande som sker med andra finansieringskällor än byggforskningsrådets.
Den sammanlagda byggnadsforskningen uppgick under budgetåret 1970/71 till över 200 milj. kr. vilket utgör ca 0,7 Z av produktionsvärdet (inklusive underhåll och reparationer) för byggnads- och anläggningsverksamheten. År 1971 utgjorde FoU finansierad genom rådet ca 16 70 av total FoU inom byggnads- och anläggningssektorn. Den FoU som finansieras på andra vägar än genom rådet har sin tyngdpunkt inom områdena Tekniska system och Byggnadsproduktion. Jämfört med övriga nordiska länder går en stor del av den svenska rådsfinansierade FoU-verksamheten till området Byggnadsproduktion.
Kunskaper behöver överföras mellan olika forskningsområden och bilda utgångspunkt för vidareutveckling eller transformering. Rådet efterlyser en sådan verksamhet, ett slags mellanting mellan forskning och transformering. Bl.a. skulle den behövas som komplement till forskningen i det viktiga gränsområdet mellan byggnadsforskning och social forskning där grundläggande kunskap om brukarnas behov och krav skall hämtas.
Prop. 1974: 1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet : 27
Rådet stöder strävandena mot en samplanerad profilering av högskolornas forskning. De bör vidare få ökade basresurser i sina ordinarie budgetar för att forska inom angelägna bristområden såsom klimatisering och försörjning med installationer, ekonomi och arbetsvetenskap.
För fiera angelägna forskningsområden saknas utvecklade FoUmiljöer. Som exempel nämner rådet byggnadsekonomiområdet, drift av tekniska system och forskning om sambandet mellan människa och närmiljö. Det är här viktigt att på olika sätt bygga upp och förbättra den institutionella FoU-miljön, bl. a. genom en anslagspolitik som kan skapa arbetstrygghet för de professionella forskarna. .
Som redovisats i rådets FoU-undersökning bedriver den privata sek-' torn ett omfattande FoU-arbete. Det är i hög grad önskvärt att företagen utnyttjar högskolor och institut. Dessa får därigenom kontakt med praktisk verksamhet till gagn för forskning och utbildning. Uppdragsgivarna får kunskap om och träning i FoU-arbete. Former och resurser för sådana åtaganden behövs.
Mål för verksamheten. Samhällets mål för försörjning med byggd miljö bestämmer byggnadsforskningens övergripande mål. Rådet talar om tre mål för verksamheten .som ansluter till rådets uppgifter enligt instruktionen.
Planeringsmålet: att. ha en god kunskap om intressenternas FoU-behov och att inom ramen av samhällsmål och direktiv utforma och förnya såväl kortsiktiga konkreta verksamhetsplaner som mer långsiktiga programstudier.
Informationsmålet: att se till att den kunskap som produceras snabbt kommer till nytta och att redan existerande kunskap blir (förblir) känd och lätt tillgänglig.
FoU-målet: att stödja FoU som bidrar till — cen byggd miljö med egenskaper som motsvarar samhällsmål och
brukarnas krav samt medverkar till ökad jämlikhet — ökat brukarinflytande — låga totalkostnader vid minsta möjliga belastning på naturresurserna — en byggscktor som fungerar väl i samhällsekonomi och arbetsmark-
nad och ger dem som arbetar däri en god arbetsmiljö — underlag för formulering av nya samhällsmål.
Rådet ställer upp ett allmänt kvantitativt mål för FoU-verksamheten. Det måste ses mot bakgrund av den totala FoU-verksamheten inom byggnadssektorn. Liksom annan industriell verksamhet får byggandet stöd för FoU-insatser genom vissa skattelättnader (SFS 1973: 421). Insatserna bör därför kunna öka till minst en procent av produktionsvärdet över en tioårsperiod. De är f.n. 0,7 procent. FoU-intensiteten är även med en sådan ökning låg jämfört med andra industrigrenar. En del av insatserna bör ske samordnat genom byggforskningsrådet.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet i 28
År 1971 användes en sjättedel på sådant sätt. Mot slutet av tioårsperioden bör en fjärdedel av FoU-insatserna finansieras genom rådet. Detta kvantitativa mål innebär att inkomsterna till byggnadsforskningsfonden successivt måste öka till 0,25 procent av produktionsvärdet inom byggnadsindustrin.
Förslaget innebär att något mindre än halva ökningen av den totala satsningen på FoU kanaliseras via rådet. Återstoden finansieras dirckt av företag, myndigheter m. fl. .
Rådets ekonomiska situation. Under 1960-talet ökade det avgiftsfinansierade byggforskningsrådets resurser i stort sett i takt med de budgetfinansierade forskningsrådens. Under 1970-talet har övriga räd fått en fortsatt ökning medan byggforskningsrådet trots utvidgningen av ansvarsområdet till anläggningssidan successivt fått lägre realinkomster. Orsakerna är sänkt uttagsprocent och minskande löneandel i produktionen samt byggnadsproduktionens utveckling. Med samma Öökningstakt som Övriga forskningsråd skulle byggforskningen fått ytterligare 20—40 milj. kr. under 1970-talets första år. Följande tabell belyser detta förhållande (löpande priser).
Rådets Rådets hypotetiska inkomster vid samma
inkomster årliga procentuella ökning som
(avgift +
anslag) STU NFR NFR + MFR
+ SFR + HFR
+ AFR i
| 1970/71 (utgångsår) 38,0 | 38,0 38,0 38,0 | |
| 1971/72 | 38.1 | 46,0 42,0 42,0 |
| 1972/73 | 41,5 | 56,0 47,0 47,0 |
| 1973/74 | 45,0 | 66,0 58,0 53,0 |
| 1974/75 (förslag) | 52,0 | |
| 1975/76 (förslag) | 62,5 |
STU = Styrelsen för teknisk utveckling NFR — Naturvetenskapliga forskningsrådet MFR = Medicinska forkningsrådet SFR = Samhällsvetenskapliga forskningsrådet HFR =- Humanistiska forskningsrådet AFR =: Atomforskningsrådet
Begränsningen i inkomsterna återspeglas också i förhållandet mellan beviljade och sökta anslag. Andelen beviljade medel har stadigt minskat sedan slutet av 1960-talet. En fortsatt låg beviljningsgrad innebär enligt rådet att betydelsefulla frågor inte kan behandlas, att goda projekt blir utan stöd, att nya problem måste lämnas därhän och att fors-' karna inte utnyttjas. Det senare är inte bara olyckligt från samhällsekonomisk synpunkt utan innebär också direkta sysselsättningsproblem. Detta skall även ses mot bakgrunden av att statsmakternas. åtgärder nu lett till en mycket välkommen ökning av forskarutbildningen inom byggområdet.
Prop. 1974: 1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet | 29
Rådets förslag beträffande finansiering av forskningsverksamheten
Rådet erinrar om att byggnadsforskningsavgiftens konstruktion har samband med uppbördsförfarandet. Någon saklig koppling till lönesumman finns inte. Rådet föreslår nu att byggnadsforskningsavgiften kopplas till produktionens storlek och ej till lönesumman. Förslaget innebär att riksdagen fastställer hur stor andel av produktionsvärdet inom byggnadssektorn som skall gå till byggnadsforskning — cn s. k. FoU-procent. Med en enkel omräkningsmetod och kännedom om avgiftsunderlagets andel av produktionsvärdet kan sedan uttagsprocenten för avgiften räknas fram, För att uttagsprocenten smidigare skall kunna anpassas så att byggnadsforskningens resurser kommer att motsvara den av riksdagen fastlagda målsättningen föreslår rådet att uttagsprocenten i fortsättningen skall fastställas av Kungl. Maj:t.
På längre sikt föreslår rådet en utredning om verksamhetens finansiering. En anknytning till innehav och brukande av byggnader och anläggningar är önskvärd men svår att åstadkomma vid avgiftsfinansiering. Tänkbara lösningar är. därför finansiering med skattemedel celler avgift, som även fortsättningsvis är knuten till produktion av byggnader m. m, men som har anknytning till momssystemet. I stället för en avgift lagd ovanpå övriga kostnader skulle en del av momsen på byggandet kunna avdelas för forskning.
I denna fråga har ledamöterna Kypengren och Jansson avgett särskilt yttrande. De stöder rådets krav på ökade medel. De anser emellertid att moms på bostadsbyggande bör avskaffas och finner därför en anknytning till momssystemet icke önskvärd. Rådets ökade medelsbe-. hov bör enligt deras mening finansieras över statsbudgeten.
Rådet föreslår, under förutsättning att riksdagen godtar förslaget till ett avgiftssystem knutet till produktionsvärdet i byggnads- och an- Jäggningsverksamheten, att FoU-procenten fastställs till 0,16 procent för år 1975, 0,17 procent för år 1976 och 0,18 procent för år 1977. Om detta förslag inte godtas hemställer rådet att avgiftsprocenten höjs från 0,5 till 0,7 procent den 1 januari 1975. I statligt anslag begärs för budgetåret 1974/75 9 milj. kr. Förslaget innebär att rådet bedömer sitt medelsbehov till 52 milj. kr. för budgetåret 1974/75 och 62.5 milj. kr. för budgetåret 1975/76. I realiteten innebär det att byggforskningsrådet endast hämtar igen eftersläpningen och att inkomsterna under budgetåret 1975/76 återförs till nivån under åren 1969—1971. De var då 0.16 procent av produktionsvärdet. :
Rådet lämnar en redovisning för inkomstutvecklingen budgetåren 1969/70—1973/74 och den beräknade inkomstutvecklingen budgetåren 1974/75—1978/79 enligt rådets förslag. Som jämförelse redovisas den inkomstutveckling som skulle bli följden av vissa alternativa uttagsproccenter, förutsatt att avgiftsunderlagets andel av produktionsvärdet
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet "30
fortsätter att sjunka långsamt jämfört med det för år 1972 skattade värdet. Detta är mycket lågt jämfört med för år 1971 och föregående år beräknade värden. Osäkerheten är stor på grund av att erfarenhet ännu saknas från anläggningssidan som ingår i avgiftsområdet fr. o. m. år 1972. Det är bl.a. denna osäkerhet i beräkningarna som föranlett rådets förslag om att beslut om avgiftens storlek i stället skall anges i FoU-procent. För samtliga beräkningar förutsätts vidare en utveckling av byggnads- och anläggningsverksamheten i enlighet med finansdepartementets senaste långtidsutredning, dvs. en fortsatt men måttlig ökning av volymen. Beräkningarna avser vidare 1973 års pris- och löneläge. Andelen statsanslag förutsätter oförändrad andel statligt byggande i egen regi. Rådets redovisning av inkomstutvecklingen framgår av följande tablåer.
Byggforskningsrådets inkomstutveckling
1. Inkomstutveckling budgetåren 1969/70—1973/74 (milj. kr.)
1969/70 70/71 71/72 72/73 73/74
| Räntor, publikationer o. d. | 1,3 | 1,7 2,1 2,3 2,3 |
| Avgift | 34,2 37,4 39,0 37,6 33,5 | |
| Statsanslag | 2,4 | 2,4 4,2 6,0 9,0 |
Summa 37,9 41,5 45,3 45,9 44,8 FoU-procent (anslag o. avgift i 4, av produktionsvärdet kalenderåren 1969—1973) 0,17 0,17 0,16 0,11 0,12
2. Beräknad inkomstutveckling budgetåren 1974/75--1978/79 enligt rådets huvudalternativ (milj. kr.)
1974/75 75/76 76/77 17/78 78/79
Räntor, publikationer o. d. "2,5 2,8 3,2 3,9 4,3 Avgift 43,0 S2,s5 > 56,7 60,9 65,1 Statsanslag 9,0 10,0 10,8 11,6 12,4
Summa 54,5 65,3 70,7 76,4 81,8
3. Beräknad inkomstutveckling budgetåren 1974/75-—1978/79 vid alternativa uttagsprocenter (summa inkomster, mill. kr.)
| Uttagsprocent | 1974/75 75/76 76/77 77/78 -T8JTO |
| 0,5 | 45,0 44,8 44,7 44,9 44,8 |
| 0,6 21, (fr. 1975-01-01) | 49,0 53,3 53,2 534 53,3 |
| 0,7 24 (fr. 1975-01-01) | 54,0 61,8 61,7 61,4 61,3 |
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 31
Uttagsprocenterna 0,5, 0,6 och 0,7 svarar budgetåret 1978/79 mot FoU-procenter om resp. 0,09, 0,11 och 0,13.
Resursfördelning i stort
Rådets verksamhet är som tidigare nämnts uppdelad på tre program, 1 — Planering, behovsutredning och uppföljning, 2 — Information samt 3 — Stöd till FoU med delprogrammen Planering och brukande av Byggd miljö, konstruktion och drift av Tekniska system samt Byggnadsproduktion omfattande administration, tillverkning, underhåll.
Rådets planer beträffande verksamhetens inriktning och omfattning bygger på redovisade mål och utförda behovsutredningar. Därvid är målet i resurstermer konkretiserat i den redovisade inkomstberäkningen som innebär att FoU-procenten fastställs till 0,16 96 för år 1975, 0,17 96 för år 1976 osv. Konsekvenserna av en oförändrad inkomstnivå redovisas endast för budgetåret 1974/75.
Den procentuella fördelningen av rådets resurser på program och delprogram och förändringarna från budgetåret 1972/73 till budgcetåret 1978/79 framgår av följande tablå.
Procentuell fördelning av rådets resurser
1972/73 — 1978/79
| Planering, behovsutredning och uppföljning | 4 | 5 |
| Information | 15! | 15 |
| Stöd till FoU, därav | 81 80 | |
| Byggd miljö . | 30 | 35 |
| Tekniska system | 39 | 35 |
| Byggnadsproduktion | 31 | 30 |
1 Speciellt hög kostnad p. g. a. särskilda förhållanden.
Oförändrad inkomstnivå skulle jämfört med huvudalternativet innebära kraftig inskränkning av program 1 och 2. Rörelsefriheten för nya insatser inom program 3 blir ändock mycket. begränsad. Utvecklingen mot ökad anställningstrygghet påverkar forskningsrådens frihet. Forskningsprojektens relativa långsiktighet gör att riktningsändringar tar avsevärd tid. Några betydelsefulla sådana kan göras till budgetåret 1974/75 endast inom ramen för en resursökning, om «kraftiga nedskärningar av pågående forskning skall undvikas.
Rådets förslag till forskningsinriktning
Program 1 — planering, behovsutredning och uppföljning. Tre programkommittéer med områden som motsvarat delprogrammen har lagt fram rapporter som bildat underlag för rådets verksamhetsplanering i anslagsframställningen för budgetåret 1974/
Prop. 1974: 1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet |: 32
75. Rådet överväger nu att ombilda kommittéerna till permanenta rådgivande organ, programnämnder, med uppgift att göra program för rådets verksamhet med betoning på framtidsbedömningar samt värdering av FoU-resultat. Att utveckla metoder för att lösa dessa uppgifter skulle också ingå i nämndernas arbete. Utökade kontakter med intressenterna i rådets verksamhet är cn viktig del av verksamheten. För initiering och samordning av FoU-projekt till s.k. block avser rådet att tillsätta tillfälliga styrgrupper med representanter för byggnadsforskningens intressenter. | Rådet räknar med att under perioden göra betydande insatser på området framtidsstudier. Planeringen av rådets verksamhet på lång sikt förutsätter också ett samarbete med andra forskningsorganisationer, såväl svenska som nordiska och internationella. Enligt rådets bedömning måste program 1 ges en större andel av resurserna under de närmaste åren för att därefter kunna återgå till den relativa nivån för budgetåret 1973/74. I kronor blir det ändå en betydande ökning — från 1,8 milj. kr. budgetåret 1972/73 till 3,2 milj. kr. budgetåret 1974/75. En satsning på planering och uppföljning anser rådet bör leda till ökad effektivitet i FOU-arbctet. Oförändrad inkomstnivå skulle enligt rådet innebära att programarbetet fick begränsas kraftigt och inriktas mot att söka forskningsområden som kan inskränkas avsevärt. Vidare skulle bl. a. framtidsstudierna få finansieras på annat sätt. Program 2 — information. Mål och planer för informationen grundar sig på det betänkande som rådets informationsutredning publicerade i mars 1973 samt på den omfattande remissbehandlingen. Behovet av information är mycket stort, i synnerhet av för praktik och utbildning anpassad information. Programanslaget beräknas öka från 6.5 milj. kr. budgetåret 1972/73 till 12,2 milj. kr. budgetåret 1978/79. Verksamheten uppdelas i två delprogram, information om och från byggforskningen samt stöd till information och dokumentation. Det första delprogrammet tilldelas ca 70 26 av anslaget i inledningsstadiet. Det minskar till drygt 60 §c budgetåret 1978/79. I fråga om information om och från byggnadsforskningen anför rådet att det planerar att kraftigt satsa på att anpassa sin information till motlagarna för att snabbt och effektivt föra ut forskningsresultaten i utbildning och praktisk tillämpning. Härmed tillmötesgår man ett uttalat krav från branschens sida. Forsknings- och informationsverksamhet skall samplaneras och forskarna själva engageras i informationsarbetet. Sclektivitet i spridningen av information är en viktig del av verksamhetsprogrammet. Effekterna av informationsverksamheten bör följas upp med regelbundna intervall. I långtidsplanen räknar rådet med att en anpassad information skall ge byggnadsforskningen inte oväsentliga försäljningsintäkter. Skulle rå-
Prop. 1974:1 Bilagå 14 Bostadsdepartementet 33
dets inkomster bibehållas på oförändrad nivå kommer övergången till informationsformer som är mer anpassade till de praktiskt verksamma intressenternas behov att bli begränsad.
Informationsutredningen och remissvaren betonade vikten av ett fortsatt stöd från rådet till informations- och dokumentationsverksamhet inom branschen.
Närmare hälften av programanslaget under budgetåret 1972/73 gick till dokumentationsverksamhet (institutet för byggdokumentation) och rådet räknar med fortsatt stöd för denna verksamhet. Transformerad information till bl. a. landets ca 200 000 byggnadsarbetare skall utvecklas. Terminologiarbete kräver krafttag för att det skall bli ordning i en ordsamling där godtycke rått sedan årtionden. Rådet ämnar vidare öka sitt stöd till utbildningen och framhåller att den är ett effektivt medel att föra ut forskningsrön i praktisk tillämpning.
Arbetet inom delprogrammet blir i stora delar beroende av de förslag om samordning av organisation och verksamhet inom ett antal av branschens egna informationsorgan som kommer att framläggas av arbetsgruppen ORGI! mot slutet av år 1973.
Vid oförändrade resurser måste enligt rådet transformeringsverksamheten drabbas, såvida inte en rationellare organisationsstruktur kan ge besparingar inom delprogrammet i övrigt.
Program 3 — stöd till FoU. En allmän kunskapsbas direkt användbar inom planering, konstruktion och produktion och som underlag för fortsatt FoU har byggts upp. Dessa insatser skall fortsätta och utsträckas till nya områden, t. cx. fysiska arbetsmiljöfrågor och kostnadsfrågor, där kunskapsbasen är bristfällig eller närmast obefint- Jig.
Den genomgående målinriktade forskningen skall i ökande grad sammanföras till projektblock med inriktning på viktiga problem. Projekten inom blocket inordnas i en plan vars sammanhållande faktor är den direkta målinriktningen. För samordning och för stimulerande av ny forskning kan en särskild styr- eller referensgrupp behövas. Hittillsvarande erfarenhet av denna metod att utveckla FoU är goda.
Under budgetåret 1973/74 räknar rådet med att etablera block omkring energifrågan, kostnadsfrågor, lätta byggsystem samt belysningsteknik, det senare med betoning på arbetsmiljö. För energifrågorna, dvs. hushållning genom effektivare distribution och användning, räknar rådet med att satsa ca 12 milj. kr. under en femårsperiod.
Budgetåret 1973/74 tar blockforskningen 8 milj. kr. eller drygt en
femtedel av programanslaget. Målsättningen är att under budgetåret 1978/79 ha drygt en tredjedel av forskningen i projektblock, dvs. 22
1 En särskild arbetsgrupp med representanter för byggnadsbranscher och berörda informationsorgan (Institutet för byggdokumentation, Byggtjänstorganen, ER-nämnden, Byggstandardiseringen och BSAB) tillsatt på initiativ av rådet. 3 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bil. 14
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 34
milj. kr. Sammantaget innebär rådets planer avscende- block-FoU att en stor del av de föreslagna ökade inkomsterna disponeras för sådana insatser.
Rådet tar upp vissa frågor som berör vad rådet kallar överskärande problemområden. Med den indelning av program 3 i delprogram som rådet valt kommer liksom med varje annan indelning ctt antal viktiga frågor att skära över gränserna. En kort beskrivning av dessa frågor ger en enkel överblick över-några viktiga utvecklingslinjer.
Förvaltning har stor betydelse och får alltmer ökad tyngd. Mot den bakgrunden skall processfrågorna ges ökad uppmärksamhet. Arbetsmiljön skall uppmärksammas, speciellt den industriella miljön. Hänsyn till den yttre miljövården och ekologiska synsätt skall föras in i projekten om inte annat som cn alltid närvarande bakgrundsfaktor av stor betydelse. Inom klimatisering och försörjning görs särskilda insatser för forskning och utbildning.
Experimentbyggandet skall stödjas med uppföljning av experiment. Experimentbyggandet har nära anknytning till företagens produktut-. veckling. Rådet ämnar i samråd med STU vidga insatserna på detta område. Intresset för export av byggande och byggkomponenter ökar. Rådet avser att stödja ansträngningar att undanröja tekniska handelshinder, bl. a. via standardiseringsorganen.
Erfarenhetsåterföring från produktion och förvaltning/brukande stöds bl. a. i AMA-arbetet. Rådet har med konsumentverket mycket preliminärt diskuterat att bygga ut reklamationsnämndens verksamhet till att även omfatta fast egendom, varvid byggforskningen skulle göra de analyserande insatserna. |
Rådet beskriver härefter de tre delprogrammen och tar först upp delprogram ÅA: Planering och brukande av byggd miljö. Delprogrammet omfattar planering och brukande av den byggda miljön i vid mening och tangerar problem av bl. a. psykologisk, social, ekonomisk och statsvetenskaplig karaktär. Kunskapsnivån inom forskningsfältet är ojämnt utvecklad.
FoU-arbetet uppdelas i dels forskning för planering, dvs. framtagandet av det kunskapsunderlag om brukarkrav m. m. som behövs vid planering av samhällen och byggnader, dels forskning om planering, dvs. kunskap om plancringsprocesserna och deras arbetsmetoder.
Forskning för plancring har tagit i anspråk ca två tredjedelar av resurserna. De största satsningarna har gällt klimat, brukarnas användning och värdering av byggd miljö samt deras upplevelse av den byggda miljön. Forskning om planering har fått den återstående tredjedelen av resurserna. De största satsningarna har här gällt olika metoder i samhällsplaneringen, särskilt lokaliseringsmodeller och ekonomiska plancringsmetoder. . .
Delprogrammet skall få kraftigt ökade resurser under de närmast
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet So 35
kommande åren. Fördelningen av dessa skall ske så att forskning om. planering får den största ökningen. Forskningen skall avse såväl själva processerna som deras arbetsmetoder. Avsikten med denna satsning är att i ökad utsträckning föra ut hittills samlad kunskap om brukarkrav på miljön m. m. till praktisk användning i plancring. Särskilt behövs ökade insatser på byggnadsplaneringsprocessen och dess arbetsmetoder, frågor som berör förvaltningen av byggd miljö samt de redovisningstekniker vilka måste utvecklas och prövas som medel för större brukarinflytande i planeringsprocesserna.
Även forskning för planering skall enligt rådet få ökade resurser i kronor räknat. Den relativa andelen sjunker emellertid. De ökade resurserna kommer i första hand att inriktas på forskning om naturresurser, den befintliga byggda miljön (sanering), bullerproblem, användning och värdering av den byggda miljön, trafik- och Iokaliseringsproblem samt ekonomisk kunskap av betydelse för plancring.
Bakom den planerade omfördelningen ligger uppfattningen att det inom angränsande forskningsområden finns. en betydande kunskap om hur miljön bör vara beskaffad. Den behöver kompletteras och göras tillgänglig för dem som planerar och bygger, vilket är en uppgift för byggnadsforskningen. Men framför allt behövs processer och metoder som medger att den kunskap som finns blir brukad och leder till en byggd miljö som svarar mot kraven. Samtidigt skall processerna vara avpassade till kraven på brukarinflytande.
Vid oförändrad medelstilldelning kommer utrymmet för initiativ i fråga om nya forskningsområden att minska kraftigt. På grund av forskningens långsiktighet behövs nämligen tillgängliga resurser för att stödja redan planerad och påbörjad forskning. Först under en Jängre tidsperiod kan en omfördelning av resurser ske. Nya projekt inom de eftersatta områdena trafik och ekonomi kan inte startas. Blockforskning kan endast påbörjas i form av samordning av redan befintlig kunskap (inom sanering, klimat, planprocess). Block som fordrar ny kunskap — värderingsmetoder, arbetsmiljö, etapputbyggnad -— får uppskjutas. Forskningsstrategiska initiativ för att påskynda kunskapstillväxt och resultatanvändning försenas.
Delprogram B: Konstruktion och drift av tekniska svstem är f.n. det största inom program 3. Inom åtskilliga områden är kunskapsnivån väl utvecklad. Rådet söker successivt trappa ner insatsérna där, t. ex. beträffande betongkonstruktioner, materialforskning och andra områden som
är väl studerade. -
Kraftig satsning behövs på FoU om konstruktion och drift mot bakgrund av driftfrågornas betydelse för ekonomi och ekologi. En stor del av den samlade verksamheten sker i projektblock. Tyngdpunkten faller inom blocken energifrågor och lätta byggsystem. Inom husbyggnadsområdet riktas intresse mot träkonstruktioner. Inre försörjningssystem
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 36
betonas. Den framtida energisituationen kräver att man ägnar intresse åt värmeisolering, värmemagasinering, ventilation, belysning och drift.
Inom området anläggningar inriktas forskningen på yttre försörjningssystem. Byggandet och grundvattenfrågor ägnas fortsatt stort intresse. Underjordsbyggandet väntas öka i framtiden och motiverar ökad forskning.
För övrigt inrymmer programmet bl. a. följande frågor: — möjligheter att formulera krav i prestationstermer utan bindning till
system, material eller produktionsmetoder — begreppet beständighet ur mekanisk, komisk och biologisk synvinkel — mätteknik och standardisering av mätmetoder — ytskikt som har stor betydelse för drift- och underhållskostnader — lastförutsättningar vid dimensionering av byggnader — byggnadsdynamik och vibrationsfrågor — byggnadsteknisk tillämpning av klassificering av berg- och jordarter.
Vid oförändrad medelstilldelning kommer inte utrymme att finnas för planering och genomförande av blockforskningen. Ett flertal block måste senarcläggas för att erforderligt utrymme för basforskningen skall finnas.
Rådet anför att verksamheten inom delprogram C: Byggnadsproduktion omfattande administration, tillverkning och underhåll skall inriktas mot att utveckla en resurssnål byggnadsproduktion av hus och anläggningar. I det korta perspektivet satsas på konkret rationaliseringsarbete, utveckling av nya metoder och produkter. Däri innefattas studier av experimentbyggande i samarbete med produktionsföretagen.
Den långsiktiga satsningen ägnas produktionens förutsättningar i syfte att främja en rationell och innovationsbenägen produktionsapparat. Däri ligger studier av samhällets regelsystem i form av tekniska normer samt ekonomiska planer och andra inverkande politiska beslut.
Verksamhetsområdet indelas i underprogrammen Byggnadsmarknad, Byggprocess, Förvaltningsprocess, Tillverkningsteknik, Underhålls- och moderniseringsteknik (UM) samt Generella metoder.
Strukturförändringar på byggmarknaden ägnas ökat intresse, även vad avser deras återverkningar på arbetsmarknaden. Byggprocessen studeras ur effektivitetssynpunkt. Arbetsmiljöfrågorna skall ägnas ökat intresse. Inom förvaltningsprocessen bedrivs fortsatta studier för en rationellare underhållsplanering och förvaltningsorganisation. Området tillverkningsteknik kommer även fortsättningsvis att få de största beloppen. Kravet på effektivitetshöjningar är centralt. Intresset inriktas mot arbetsmiljöfrågor och teknik för föränderbar boendemiljö. För UM-teknik krävs betydande insatser av tillämpad karaktär. |
Oförändrad medelstilldelning till delprogram' C kommer enligt rådet att få följande konsekvenser under budgetåret 1974/75:
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 37
— planerad satsning på block-FoU avscende kostnadskalkylering, lätta
byggsystem och energifrågor kommer att senareläggas — planerad bred inriktning på arbetsmiljöfrågor kommer att försvåras — uppbyggnaden av nya FoU-miljöer för att åstadkomma en starkare
koppling av praktik och akademi kommer inte att kunna påbörjas.
Beträffande vissa gemensamma funktioner erinrar rådet om att för den löpande verksamheten finns en kansliorganisation vars kostnader och personalstat årligen fastställs av Kungl. Maj:t. Rådet föreslår, mot bakgrund av programorienteringen av verksamhetsplanerna, att rådet i fortsättningen skall fastställa kostnaderna m. m. för denna organisation. I den nu redovisade verksamhetsplanen visar kostnaderna för gemensamma funktioner en sjunkande andel av rådets omsättning.
Departementschefen
När frågan om att utvidga byggnadsforskningsavgiften till att gälla även anläggningsverksamheten behandlades i prop. 1971:4 framhöll föredragande departementschefen att det var angeläget att byggforskningsrådets totalprogram för insatserna inom forskning och utveckling (FoU) redovisades för Kungl. Maj:t. Rådet borde dessutom lägga fram preliminära programbudgcetar för inriktning av forskningsinsatserna på längre sikt samt information om programverksamheten och ändrade prioriteringar. Vidare anförde föredragande departementschefen att det var hans avsikt att Kungl. Maj:t skulle anmäla synpunkter på verksamhetens huvudsakliga inriktning för riksdagen.
I prop. 1972: 1 (bil. 13, s. 198) behandlades vissa frågor av betydelse för forskningsverksamhetens framtida inriktning och av grundläggande betydelse för möjligheterna att rationalisera byggandet. Det gällde främst den byggnadsekonomiska forskningen och stödet till företagsbundet utvecklingsarbete. Vidare ställningstaganden till det långsiktiga forskningsarbetets inriktning ansågs emellertid böra anstå tills en av byggforskningsrådet tillsatt särskild arbetsgrupp, som anmäldes i rådets anslagsframställning för budgetåret 1972/73, hade slutfört sitt arbete och rådets ställningstagande härtill förelåg.
Rådet remitterade under år 1972 ett av den särskilda arbetsgruppen utarbetat ramprogram till en rad myndigheter, organisationer m. fl. På grundval av ramprogrammet och yttrandena däröver har rådet nu utarbetat det långsiktiga program för rådets verksamhet som Kungl. Maj:t begärt och redovisar detta program i sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75. I samband därmed behandlar rådet också det ckonomiska utrymmet för byggnadsforskningen och föreslår bl. a. att byggnadsforskningsavgiften knyts till produktionsvärdet i byggnads- och anläggningsverksamheten.
Innan jag går närmare in på de av rådet framförda förslagen vill jag inledningsvis understryka att den år 1971 anmälda avsikten att Kungl.
Prop, 1974: 1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 38
Maj:t skulle redovisa sina synpunkter på forskningsverksamheten avser dennas buvudsakliga inriktning. Det innebär bl. a. att Kungl. Maj:ts uttalanden om forskningsprogrammen inte bör vara av samma detaljerade karaktär som rådets redovisning vilken i vissa avscenden också fullgör uppgiften som en detaljerad anslagsbudget för kommande verksamhetsår, främst det närmast kommande.
Jag övergår därefter till rådets förslag och tar först upp frågan om byggnadsforskningens volym och finansiering.
Rådet anser att målet beträffande de samlade FoU-insatserna inom byggnads- och anläggningssektorn bör vara att öka dessa insatser till 1 42 av det sammanlagda produktionsvärdet inom denna sektor. En beräkning av den samlade byggnadsforskningen avseende budgetåret 1970/ 71 visar att den då uppgick till sammanlagt drygt 200 milj. kr. vilket motsvarar 0,7 Fc av produktionsvärdet inom byggnads- och anläggningssektorn. Rådet anser vidare att den genom rådet finansierade forskningens del härav bör ökas så att den utgör 0,25 §t, vilket innebär att något mindre än halva ökningen av insatserna bör kanalisceras via rådet.
Jag anser mig inte ha underlag för att kunna förorda de av rådet preciserade målen, även om jag från mera allmänna utgångspunkter kan vitsorda betydelsen av forsknings- och utvecklingsinsatser inom byggnads- och anläggningssektorn.
Beträffande finansieringen av den forskning som sker genom byggforskningsrådet föreslår rådet ett nytt avgiftssystem som innebär att byggnadsforskningsvolymen kopplas till produktionsvärdet och inte till lönesumman inom byggnads- och anläggningsindustrin. Förslaget innebär vidare att riksdagen skall fastställa hur stor andel av produktionsvärdet som skall gå till byggnadsforskningen — en s. k. FoU-procent — som senare omräknas till en på lönesumman beräknad uttagsprocent som fastställs av Kungl. Maj:t. Härigenom skulle enligt rådet vissa nackdelar med nuvarande avgiftssystem kunna elimineras. En sådan nackdel är att det föreligger betydande svårigheter att i förväg beräkna vilken forskningsvolym som en viss uttagsprocent medför därför att lönesumman utgör en varierande andel av produktionsvärdet. En annan nackdel är att förändringar i uttagsprocenten får effekt först efter något år. Rådet föreslår att FOU-procenten fastställs till 0.16 Sö för år 1975.
Om förslaget beträffande nytt avgiftssystem inte godtas hemstiller rådet att avgiftsprocenten höjs från 0,5 96 till 0,7 6 den 1 januari 1975.
Rådet anser vidare --- mot bakgrund bl. a. av att byggnadsforskningen omfattar även förvaltning av byggnader och anläggningar medan avgiften belastar i huvudsak nyproduktionen — att byggnadsforskningens finansiering på Jängre sikt bör ändras på ett mer genomgripande sätt än vad rådet föreslår för de närmaste åren. Som tänkbara lösningar
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet | 39 :
anger rådet budgetfinansiering eller avgift med anknytning till momsuppbörden. Ett nytt avgiftssystem som knyts till innehav och brukande av byggnader och anläggningar anges som önskvärt men svårt att konstruera. Rådet anser mot denna bakgrund att det bör få Kungl. Maj:ts uppdrag att utreda frågan om finansieringen på längre sikt av rådets verksamhet.
Jag har förståelse för de synpunkter som rådet fört fram i fråga om nuvarande finansieringssystem och dess olägenheter. Det kan visserligen innebära svårigheter att inkomsterna är beroende av ctt så svårberäknat underlag som lönesumman i byggnads- och anläggningsverksamheten. Jag anser dock att det f.n. inte finns underlag för en alternativ lösning. Jag vill för övrigt erinra om att den nyligen inrättade arbetarskyddsfonden, som har till uppgift att bl.a. främja forskningen inom arbetarskyddsområdet, har en finansieringskonstruktion som är likartad med den som gäller för bycgnadsforskningen.
Mot denna bakgrund bör i stället en mera begränsad höjning av uttagsprocenten i kombination med utökning av statsanslaget vara att föredra före de av rådet förordade lösningarna.
Med hänsyn till det jag nyss har anfört förordar jag att byggnadsforskningsavgiften höjs från nuvarande 0,5 40 till 0.6 6 av avgiftsunderlaget, vilket innebär en återgång till den uttagsprocent som gällde före vidgningen den 1 januari 1972 av avgiftsplikten till anläggningssektorn. Ändringen bör träda i kraft den 1 januari 1975. Den föreslagna höjningen föranleder ändring i förordningen om byggnadsforskningsavgift. Förslag härom bör föreläggas riksdagen i särskild proposition. Jag kommer senare denna dag att göra hemställan härom hos Kungl. Maj:t.
Beträffande det statliga anslaget till byggnadsforskning vill jag erinra om att det höjdes till 7 milj. kr. för innevarande budgetår. Skälet härtill var bl.a. en beräknad förskjutning mot en ökad andel statlig anläggningsverksamhet, Vidare beslöt förra årets riksdag att ett engångsbidrag av statsmedel om 2 milj. kr. skulle utgå under innevarande budgetår. Grunden för detta engångsbidrag var svårigheterna att förutse minskningen av avgiftsinkomsterna under detta budgetår.
I enlighet med de av mig i det föregående förordade principerna för ökning av byggnadsforskningsvolymen förordar jag att anslaget för byggnadsforskning för budgetåret 1974/73 förs upp med 9 milj. kr. Det är således samma belopp som under innevarande budgetår men eftersom det inte innefattar något engångsbidrag är det att betrakta som en höjning av statsanslaget.
Jag vill i detta sammanhang ta upp ytterligare en fråga av ekonomisk natur. Statens institut för byggnadsforskning, vars verksamhet bekostas av medel som anvisas av rådet, skall omlokaliseras till Gävle. Pågående planering är inriktad på att flyttning skall ske under sommaren 1976. Institutet har anfört att flyttningen till Gävle och uppbyggnaden av nya
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 40
laboratorier där samt erforderlig utbyggnad av bl. a. institutets bibliotek och databehandlingsresurser medför investeringskostnader som inte bör bestridas av byggforskningsmedel. Institutet beräknar behovet av särskilda medel för dessa ändamål till ca 3,2 milj. kr. För egen del får jag, efter samråd med chefen för finansdepartementet, anföra följande. De investeringskostnader för nybyggnader som uppkommer i samband med omlokalisering av statlig verksamhet bekostas av medel på kapitalbudgeten. För inredningen av nybyggnaderna och sådan utrustning som är knuten till lokalerna anvisas som regel medel på anslag under sjunde huvudtitein. Allmänt gäller att befintlig inredning och utrustning skall utnyttjas även efter omlokaliseringen i den mån starka funktionella eller ekonomiska bedömningar inte talar cmot detta. Planeringen av lokalförsörjningen och utrustning i samband med tillkomsten av nya lokaler för institutet är ännu inte så långt framskriden att det är möjligt att nu ta ställning till institutets förslag. Frågan om anvisande av medel till institutet för ifrågavarande ändamål får prövas senare.
Jag övergår nu till att behandla forskningsverksamhetens huvudsakliga inriktning.
Den statligt stödda byggnadsforskningens tillämpningsområde har successivt vidgats. Senast skedde en formell vidgning när tillämpningsområdet från år 1972 utsträcktes till att omfatta även anläggningssektorn. Redan dessförinnan hade i ökande omfattning samhällsplanering och förvaltning av byggnader kommit att ingå i byggforskningsrådets verksamhetsområde. Också den allmänt ökade inriktningen på moderniseringsverksamhet har avspeglats i byggnadsforskningens inriktning. Man kan således på goda grunder i likhet med rådet hävda att byggnadsforskningens tillämpningsområde numera omfattar all fysisk miljö som kommer eller kommit till genom byggande.
För egen del kan jag i huvudsak ställa mig bakom rådets beskrivning av inriktningen av dess verksamhet. I väsentliga delar bygger också rådets beskrivning på ett uttalande i prop. 1972: 1 (bil. 13, s. 200) där forskningsområdet anges omfatta samhällsplanering, byggnads- och anläggningsverksamhet, byggnadsmaterialtillverkning samt förvaltning med underhåll, modernisering m. m.
Det är emellertid också uppenbart att den förhållandevis vida definition av verksamhetsområdet som rådet gör medför att man tangerar problem som det finns särskilda forskningsorgan för. Jag tänker bl. a. på arbetsmiljöfrågor och frågor med utpräglad anknytning till samhällsvetenskaplig forskning. När det gäller sådana gränsområden bör enligt min mening rådets insatser inriktas på att genom kontakter med andra forskningsorgan bidra till att klarlägga fördelningen av forskningsinsatserna mellan de olika organen. Rådet bör också i sina kontakter med andra forskningsorgan i möjlig mån bidra till att sådan forskning, som kan ha betydelse för byggnads- och anläggningssektorn, bedrivs inom närliggande forskningsområden.
Prop. 1974: 1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 41
Mina synpunkter i gränsdragningsfrågorna grundas på uppfattningen att byggforskningsrådet liksom hittills bör vara ett branschforskningsorgan och att. den av rådet stödda forskningen i första hand skall avse områden som inte andra forskningsorgan kan väntas behandla. Mina synpunkter torde ligga väl i linje med rådets uppfattning att det redan nu finns en betydande kunskap om hur miljön bör vara beskaffad men att denna kunskap behöver kompletteras och göras tillgänglig för dem som planerar och bygger. Det senare är sålunda en uppgift för byggnadsforskningen.
Av vad jag har anfört framgår att jag i huvudsak kan ansluta mig till det av rådet föreslagna forskningsprogrammet. Det innebär bl. a, att jag med undantag för de mindre reservationer jag gjort i gränsdragningsfrågorna också kan ansluta mig till den planerade ökade satsningen på forskning inom delprogrammet planering och brukande av byggd miljö. Jag vill i sammanhanget anmäla att vissa andra frågor rörande samhällsplaneringsforskningen som behandlades av 1972 års riksdag (CU 1972: 13, rskr 1972: 99) övervägs inom bostadsdepartementet.
Några andra uttalanden beträffande forskningsverksamhetens huvudsakliga inriktning anser jag mig nu inte ha anledning att göra. Jag vill dock erinra om de uttalanden som chefen för dåvarande inrikesdepartementet gjorde i prop. 1972: 1 (bil. 13, s. 199) beträffande den byggnadsekonomiska forskningen. Han uttalade därvid bl. a., att bristen på övergripande byggnadsekonomisk forskning försvårar en lämplig avvägning mellan de områden som tilldelas forskningsmedel. Jag förutsätter därför i likhet med chefen för dåvarande inrikesdepartementet att byggforskningsrådet ägnar den byggnadsekonomiska forskningen ingående uppmärksamhet i samband med det fortsatta programarbetet. Enligt vad jag har erfarit avser rådet att närmare redovisa utvecklingen av denna forskning i anslagsframställningen för budgetåret 1975/76.
Vad slutligen beträffar rådets förslag att rådet självt i fortsättningen skall fastställa kostnader och personalstat för kansliorganisationen är jag nu inte beredd att förorda någon ändring i nuvarande ordning.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsforskning för budgetåret 1974/75 anvisa ett an-
slag av 9 000 000 kr.
B 8. Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler 1973/74 Anslag 5 000 000 1974/75 Förslag 5 000 000
Från anslaget utbetalas dels anordnings- och inventariebidrag till allmänna samlingslokaler enligt bestämmelserna i kungörelsen (1973: 400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler, dels ock bidrag med
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet — - 42 :
500 000 kr. sammanlagt till riksorganisationerna för allmänna samlingslokaler. För anordnande av allmänna samlingslokaler utbetalas även lån från Lånefonden för allmänna samlingslokaler.
Bestämmelserna om anordningsbidrag och lån för anordnande av allminna samlingslokaler innebär i korthet att bidrag och Jån beviljas kommun, aktiebolag, förening eller stiftelse för nybyggnad, cmbyggnad eller köp av byggnad i syfte att tillgodose behovet av allmänna samlingslokaler. Anordningsbidrag utgår med högst 30 § eller, när särskilda skäl föreligger, med högst 35 40 av låneunderlaget. Lån utgår med högst det belopp som tillsammans med anordningsbidraget motsvarar 50 90 av låneunderlaget.
Bestämmelserna om inventariebidrag innebär att sådant bidrag bevil- Jas för anskaffande av inventarier till allmänna samlingslokaler. Inventariebidrag utgår med högst 10 46 av låncunderlaget till den del detta inte överstiger 500 000 kr. och 5 £& av överskjutande belopp. Bidrag fär dock inte överstiga 300 000 kr.
För beslut om bidrag och lån fastställer riksdagen årligen en gemensam ram, av vilken en viss angiven del får tas i anspråk för bidrag. För budgetåret 1973/74 har ramen för lån- och bidragsgivningen fastställts till 20 milj. kr., varav högst 12 milj. kr. för bidrag (prop. 1973: 1, bil. 13, CU 1973: 10, rskr 1973: 110).
Ärenden om bidrag och lån handläggs inom bostadsstyrelsen av en samlingslokaldelogation.
Bostadssiyrelsen
Till bostadsstyrelsens förslag i fraga om anslag och ramar avscende stödet till allmänna samlingslokaler har samlingslokaldelegationen anslutit sig.
Beträffande den gemensamma ramen för beslut om bidrag och lån anför styrelsen följande.
Med stöd av riksdagens beslut (prop. 1973: 85, bil. 8, CU 1973: 17, rskr 1973: 151) har under senare delen av budgetåret 1972/73 meddelats vissa beslut om lån enligt kungörelsen (1957: 367) om statslån för anordnande av allmänna samlingslokaler m. m. (upphävd 1973: 400) med janspråktagande av ramen för innevarande budgetår. Lånebeloppet uppgår till totalt 5,6 milj. kr., varav 4 milj. kr. skall avräknaas mot ramens bidragsdel. |
Enligt uppgifter, som har inhämtats från tiksorganisationerna, planeras ny- och ombyggnader med ett beräknat låneunderlag av inemot 60 milj. kr. Härutöver kan tillkomma samlingslokaler med i första hand kommun som byggherre, uppskattningsvis motsvarande 3—4 milj. kr. i låncunderlag. För projekt med ett låneunderlag av denna omfattning kan det totala låne- och bidragsbehovet uppskattas till i runt tal 35 milj. kr. Med hinsyn till osäkerheten i uppskattningen föreslår bostadsstyrel-
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet | 43
sen för budgetåret 1974/75 en ram på 30 milj. kr., varav för bidrag högst 18 milj. kr.
Vid beräkningen av behovet av anslag för utbetalning av bidrag under budgetåret 1974/75 utgår bostadsstyrelsen från att medel för utbetalning bör finnas i samma omfattning som möjligheterna att bevilja bidrag under budgetåret 1973/74, dvs. till ett belopp av 12 milj. kr. Styrelsen förutsätter vidare att från anslaget även under budgetåret 1974/75 utbetalas ett bidrag på 500 000 kr. till riksorganisationerna. Styrelsen, som räknar med att det vid utgången av innevarande budgetår skall finnas en reservation på anslaget på 3,5 milj. kr., föreslår att anslaget förs upp med 8 milj. kr. för budgetåret 1974/75.
Departementschefen
Innan jag går in på bostadsstyrelsens anslagsframställning tar jag upp vissa frågor rörande samlingslokalstöd till kyrkor och trossamfund och därmed sammanhängande frågor om upplåtelseplikt för allmänna samlingslokaler.
Som villkor för samlingslokalstöd gäller att samlingslokalerna opartiskt, i skälig omfattning och på skäliga villkor hålls tillgängliga för upplåtelse åt varje inom orten verksam organisation eller grupp med organiserad verksamhet.
1968 års beredning om stat och kyrka föreslår i sitt slutbetänkande (SOU 1972: 36) Samhälle och trossamfund bl. a. att kyrkor och trossamfund, svenska kyrkan dock först sedan dess beskattningsrätt upphört, skall få del av det allmänna samlingslokalstödet. I detta syfte föreslår beredningen, som framhåller att gudstjänstlokaler ofta byggs i kombination med lokaler för annan verksamhet, att upplåtelseplikten begränsas beträffande gudstjänstrum, om det i anslutning därtill finns lokaler för allmän uthyrning i viss utsträckning. Upplåtelseskyldighet för gudstjänstrum skall enligt beredningen i sådana fall inte föreligga, såvida upplåtelsen innebär något som strider mot rummets heled eller samfundens trosuppfattning och det inte kan tas för visst att gudstjänstrummet och dess inventarier behandlas med aktsamhet och pietet.
Sveriges frikyrkoråd och dess samarbetsnämnd har sedermera i skrivelse den 28 maj 1973 hemställt att beredningens förslag i denna del genomförs samt föreslagit viss begränsning av upplåtelseplikten även för andra samfundslokaler än gudstjänstrum.
Med anledning av dessa förslag vill jag understryka att andra trossamfund än svenska kyrkan har samma möjligheter som andra organisationer att få del av statligt stöd till allmänna samlingslokaler. Det kan enligt min mening inte komma i fråga att ge trossamfunden cen mer gynnad ställning än övriga organisationer genom att befria dem från den som villkor för stöd gällande upplåtelseskyldigheten på föreslaget sätt. I anslutning härtill vill jag framhålla att hinder inte möter
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 44
mot att en lokalhållare, som inte anser sig kunna acceptera upplåtelseskyldigheten beträffande viss del av lokalerna, kan få statligt stöd beträffande övriga delar av lokalerna. Vad jag nu har anfört har motsvarande tillämpning beträffande möjligheterna till stöd inom ramen för bostadslångivningen till samfundslokaler i bostadsområden av begränsad storlek.
Jag övergår nu till bostadsstyrelsens anslagsframställning.
Bostadsstyrelsen har föreslagit att den gemensamma ramen för bidrag och lån vidgas från 20 till 30 milj. kr., varav 18 milj. kr. för bidrag. I avvaktan på ytterligare erfarenhet angående efterfrågan på bidrag och lån anser jag mig inte kunna förorda större vidgning än 5 milj. kr. Jag förordar alltså att den gemensamma ramen för budgetåret 1974/75 fastställs till 25 milj. kr., varav 15 milj. kr. för bidrag. Liksom tidigare bör Kungl. Maj:t utverka riksdagens bemyndigande att vidga ramen om det behövs av sysselsättningsskäl.
Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 5 milj. kr. Jag har därvid även beräknat medel för bidrag med ett sammanlagt belopp av 600 000 kr. till riksorganisationerna för samlingslokaler, vilket innebär en höjning med 100 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. medge att beslut om anordnings- och inventariebidrag samt lån
för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1974/75 med-
delas inom en ram av 235 000 000 kr., varav högst 15 000 000
kr. får tas i anspråk för bidrag,
ra . medge att den under 1 angivna ramen får överskridas om det
behövs av sysselsättningsskäl,
3. till Anordningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000
kr.
B 9. Upprustningsbidrag m. m. för allmänna samlingslokaler 1973/74 Anslag 5 000 000 1974/75 Förslag 5 000 000
Från anslaget utbetalas upprustningsbidrag enligt bestämmelserna i kungörelsen (1973: 400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler. Särskild efteravgift enligt samma kungörelse av äldre lån skall också avräknas mot anslaget. Bestämmelserna innebär i korthet att bidrag kan utgå med högst 50 76 av kostnaderna för upprustning av allmän samlingslokal och betalning av skulder. Lån som har beviljats enligt kungörelsen (1957: 367) om statslån för anordnande av allmänna samlingslokaler m. m. eller motsvarande äldre bestämmelser kan under vissa
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 45
förutsättningar efterges, s. k. särskild eftergift. Sådan eftergift kan även beviljas i stället för upprustningsbidrag.
Enligt beslut av 1973 års vårriksdag (prop. 1973: 1, bil. 13, CU 1973: 10, rskr 1973: 110) skulle anslaget, 5 milj. kr., också utgöra en ram för beslut om bidrag och särskild eftergift. Riksdagen har sedermera medgivit att beslut får meddelas inom en ram av 8 milj. kr. under budgetåret 1973/74 (prop. 1973: 170, CU 1973: 31, rskr 1973: 342).
Bostadsstyrelsen
Styrelsen anser att under budgetåret 1974/75 beslut om upprustningsbidrag skall kunna meddelas intill ett belopp av 5 milj. kr. och föreslår därför att anslaget förs upp med nämnda belopp.
Depaurtemenischefen
Ramen för beviljande av upprustningsbidrag och särskilda eftergifter för innevarande budgetår, 5 milj. kr., vidgades enligt beslut av 1973 års höstriksdag (prop. 1973: 170, CU 1973: 31, rskr 1973: 342) till 8 milj. kr. Vidgningen föranleddes av att 3 milj. kr. av ifrågavarande ram tagits i anspråk redan före den 1 juli 1973 för beslut om lån för avhjälpande av ekonomiskt trångmål, vilka inte rymdes inom den för budgetåret 1972/73 fastställda ramen för långivningen.
För beslut om upprustningsbidrag och särskilda eftergifter under budgetåret 1974/75 bör fastställas en ram av 5 milj. kr. Även medelsbehovet beräknar jag till 5 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. medge att beslut om upprustningsbidrag och särskilda efter-
gifter av äldre lån meddelas inom en ram av 35 000 000 kr.
under budgetåret 1974/75,
[. ill Upprustningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000
kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 46
C PLANVÄSENDET
C 1. Statens planverk 1972/73 Utgift 11 699 350 1973/74 Anslag 12 666 000 1974/75 Förslag 14 270 000
Statens planverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden om planläggning av bebyggelse och om byggnadsväsendet. Det åligger verket aft i anslutning till den allmänna uppsikten över planläggningen och byggnadsväsendet ge råd och vägledning för planläggningen samt meddela föreskrifter, råd och anvisningar för byggnadsväsendet ävensom att verka för samordning mellan planverkets och andra myndigheters insatser på dessa områden.
Planverket leds av en styrelse. Chef för planverket är en generaldirektör. Inom verket finns fem byråer: administrativa byrån, byggnadsbyrån, planbyrån, regionbyrån och stadsbyrån. |
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Planverket Dcepartements-
chefen
Personal
| Handläggande personal | 84 | +3 | +0 |
| Övrig personal | 37 121 | +2 -|-5 | +1 +1 |
Anslag
| Lönekostnader | 9 884 000 | +1 426 000 | 3- 830 000 |
| Sjukvård | 14 000 | + 2 000 | + 2 000 |
| Reseersättningar | 297 000 + 22000 | + 10000 | |
| därav utomnordiska resor —( 40 000) (+ 5 000) | (— | ||
| Tokalkostnader | 873 000 | + 605 000 | + 605 000 |
| Expenser | 1598 000 12 666 000 | + 418 000 +2 473 000 | + 157 000 41 604 000 |
Inkomster vid planverket, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas för budgetåret 1974/75 till 2 000 000 kr., varav 1400 000 kr. från försäljning av publikationer.
Planverket
1. Löne- och prisomräkning 1399 412 kr., varav 240 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Alternativ 0 har beräknats innebära en reducering av den nuva-
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 47
rande medelsramen med totalt 601 000 kr., varav huvuddelen (550 000 kr.) beräknas falla på anslagsposten lönekostnader. Planverket framhåller att en anslagstilldelning enligt detta alternativ skulle allvarligt försämra verkets möjligheter att fullgöra sina åligganden. Särskilt torde verkets utåtriktade verksamhet, som tar sig uttryck i publicering, skriftliga utlåtanden, personliga överläggningar och besvarande av telefonförfrågningar, komma att bli lidande.
3. Planverket yrkar ytterligare medel för experter för att rationellt kunna bedriva uppgiften att utge föreskrifter, råd och anvisningar till plan- och byggnadslagstiftningen (4227 000 kr.).
4. För förstärkning av skrivfunktionen vid verket yrkas en tjänst som kvalificerat biträde vid administrativa byrån (+44 350 kr.).
5. För insamling av erfarenheter av tillämpningen av Svensk Byggnorm, verkets typgodkännande verksamhet och tillverkningskontroll behövs en tjänst som byrådirektör vid byggnadsbyrån (492 942 kr.).
6. För projekt avseende planekonomiska redovisningar samt för att tillföra verkets anvisningsarbeten relevant ekonomisk fackkunskap behövs en tjänst som avdelningsdirektör vid stadsbyrån (-+95 604 kr.).
7. För att medverka vid planering och utformning av utställningar i planverkets permanenta utställningslokal samt för löpande arbetsuppgifter i anslutning härtill behövs en assistenttjänst (---46 270 kr.).
8. För beaktande av funktionella och miljömässiga krav på bostäders och arbetslokalers utformning behövs en tjänst som byrådirektör vid byggnadsbyrån (-+ 84 242 kr.).
9. Vunna erfarenheter av va-nämndens verksamhet visar att efterfrågan på nämndens tjänster har en sådan omfattning att arbetsinsatserna måste mer än fördubblas för att ärendebalansen skall kunna hållas på godtagbar nivå. För att detta skall vara möjligt krävs betydligt ökade personalresurser. Planverket beräknar 620 000 kr. för ändamålet (+415 000 kr.).
10. Under anslagsposten Expenser: beräknas ökningar av bl. a. kostnaderna för publikationstryck och kopiering samt för bidrag till statens betong- och stålbyggnadskommittéer.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet under anslaget till 14 270 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare ctt kvalificerat biträde vid administrativa byrån (4). Vidare har jag beräknat ytterligare 250 000 kr. för va-nämndens verksamhet (9) och 50 000 kr. för publikationstryck (10); 125 000 kr. av beloppet till va-nämnden är motiverade av ett behov att avarbeta ärendebalansen.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens planverk för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsanslag av 14 270 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 48
C 2. Bidrag till översiktlig planering m. m. 1972/73 Utgift 321 255 Reservation 10 593 088 1973/74 Anslag 4219 000 1974/75 Förslag 3 228 000
Från anslaget bestrids enligt föreskrifterna i kungörelsen (1958: 163) angående statsbidrag till vissa plankostnader och i prop. 1947: 245 angivna grunder dels övergångsvis kostnader för upprättande av regionplan i enlighet med byggnadslagstiftningens föreskrifter, dels vissa vägföreningskostnader för genomförande av byggnadsplan. För innevarande budgetår har Kungl. Maj:t föreskrivit att högst 1 milj. kr. av medlen under anslaget får användas till från allmän synpunkt angelägna planeringsföretag i andra former än sådana som byggnadslagen (1947: 385) anvisar. Här avses bidrag till kostnader för översiktlig kommunal planering huvudsakligen inom sådana regioner som bedöms vara av särskilt intresse för den fysiska riksplaneringen.
Planverket
Regionplanering enligt byggnadslagen pågår f.n. i Göteborgs- och Kalmarregionerna.
Pilanverket räknar med att det under innevarande budgetår kan bli aktuellt att avlösa samtliga utestående förskott med undantag av förskott som beviljats Södra Kalmar läns regionplaneförbund. Medelsbehovet för avlösning av förskott beräknas till sammanlagt 13 278 000 kr. varav 257 000 kr. för Sundsvallsregionen, 487 000 kr. för Sjuhäradsbygden, 9 614 000 kr. för Stockholmsregionen och 2 920 000 kr. för Göteborgsregionen.
Under budgetåret 1974/75 kan aktualiseras avlösning av bidragsförskott med 278 000 kr. till Södra Kalmar läns regionplaneförbund. Det statliga stödet för upprättande av regionplan enligt byggnadslagstiftningen torde därmed vara avvecklat.
Från ett stort antal kommuner föreligger förfrågningar om bidrag till olika planeringsföretag i andra former än dem byggnadslagen anvisar. Planverket förutser att det under innevarande budgetår tillgängliga beloppet för sådana ändamål har tagits i anspråk före budgetårets utgång.
Planverket räknar med att ett hundratal kommuner under budgetåren 1974/75—1975/76 kan komma att framställa anspråk på statligt stöd till sådan planering som påkallas av den fysiska riksplaneringens riktlinjer. Verket föreslår att 4 milj. kr. får tas i anspråk för ändamålet under budgetåret 1974/75.
Sammanlagt bör anslaget tillföras 4 339 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 49
Departementschefen I enlighet med beslut av 1971 och 1972 års riksdagar (prop. 1971: 1 bil. 14, CU 1971: 7, rskr 1971: 35 samt prop: 1972: 1 bil. 14, CU 1972: 7, rskr 1972: 70) pågår f.n. en avveckling av det statliga finansiella stödet till upprättande av regionplaner. Kungl. Maj:t har under innevarande budgetår beviljat förskott till Göteborgsregionen med 385 000 kr. Jag förutser att förskott med 100 000 kr. skall komma att beviljas även till Kalmarregionen under budgetåret. I likhet med planverket bedömer jag att förskott under budgetåret 1974/75 skall aktualiseras endast beträffande Kalmarregionen. Detta förskott beräknas till 50 000 kr. Som planverket har anfört kan det under innevarande budgetår bli aktuellt att genom bidrag avlösa utestående förskott hos samtliga förbund med undantag av regionplaneförbundet för Södra Kalmar län (Kalmarregionen). Det sammanlagda medelsbehovet för dessa avlösningar har, i överensstämmelse med planverkets redovisning, beräknats till 13 278 000 kr. I likhet med planverket räknar jag med att avlösning av bidragsförskott till Kalmarregionen kan komma att ske under budgetåret 1974/75. Anslaget för 1974/75 behöver för detta ändamål tillföras 228 000 kr. Under den tid som har förflutit sedan planeringsverksamhet påbörjades inom olika regionplaneområden kan erfarenhetsmässigt inom något eller några områden ha inträffat omständigheter av sådan beskaffenhet, t. ex. ändring i den kommunala indelningen, att det vid tidpunkten för slutlig prövning av bidragsfrågan föreligger formella hinder för avlösning av beviljade och i sak alltjämt motiverade bidragsförskott. Det bör i sådana fall vara möjligt för Kungl. Maj:t — under förutsättning att fråga är om fall där regionplaneringen bedöms bli till allmän nytta att besluta om avlösning av förskott även om bidragsvillkoren inte är formellt uppfyllda. Riksdagens bemyndigande härtill bör inhämtas. Under anslaget skall beräknas medel för stöd även till annan kommunal planering än den som bedrivs i regionplaneförbundens regi, huvudsakligen sådan planering som hänger samman med den fortsatta fysiska riksplaneringen men också andra typer av planering av allmänt intresse. Chefen för dåvarande civildepartementet har redovisat de närmarc motiven och formerna för denna bidragsgivning vid sin föredragning i anslutning till prop. 1972: 111. Stöd avses i första hand kunna komma i fråga till planering i regioner där kommunerna har begränsade planeringsresurser men där överväganden från rikssynpunkt föranleder omfattande planeringsinsatser. Prövningen om och i vilken utsträckning bidrag skall lämnas åvilar Kungl. Maj:t och sker efter förslag av planverket med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall. 4 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bil. 14
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 50
Hittills vunna erfarenheter av arbetet med fysisk riksplanering visar att planeringsinsatser av den typ och omfattning som här avses behövs inom ett betydande antal kommuner med otillräckliga planeringsresurser för ändamålet. Detta behov understryks av att kommunerna i sin uppföljning av den fysiska riksplaneringen efter den 1 juli 1974 kommer in i ett aktivt planeringsskede. Jag beräknar medelsbehovet för detta ändamål till 3 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att, utan hinder av bidragsvillkoren,
besluta om avlösning av beviljade förskott till kostnader för
regionplaneverksamhet,
2. till Bidrag till översiktlig planering m. m. för budgetåret 1974/
75 anvisa ett reservationsanslag av 3 228 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 51
D LANTMÄTERI- OCH KARTVÄSENDET '
Sammanläggning av lantmäteriet och rikets allmänna kartverk
Enligt beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973: 1 bil. 14, CU 1973: 3, rskr 1973: 36) skall lantmäteriet och rikets allmänna kartverk, med i princip oförändrade arbetsuppgifter, den 1 juli 1974 föras samman till en gemensam organisation. Huvudmotiven för sammanläggningen är att åstadkomma en bättre samordning av kartverksamheten totalt sett, en bättre total kartförsörjning samt en bättre samordning mellan de statliga och kommunala mätnings- och kartverksamheterna i länen.
Det nya verket skall, liksom det nuvarande lantmäteriet, ledas av en styrelse och vara organiserat på tre nivåer: ett centralorgan, i varje län en överlantmätarmyndighet samt lokalt fastighetsbildningsmyndigheter. Riksdagsbeslutet innebär vidare att centralorganet, som får benämningen statens lantmäteriverk, skall organiseras i fyra huvudenheter/avdelningar, en administrativ avdelning, en fastighetsavdelning, en kartavdelning och en produktionsavdelning. Beslutet innefattar även vissa riktlinjer för den organisatoriska indelningen av avdelningarna.
Lantmäteristyrelsen och kartverket tillhör de myndigheter som enligt statsmakternas beslut skall omlokaliseras till Gävle. Flyttningen avses ske sommaren 1975, dvs. cirka ett år efter det att den nya organisationen trätt i kraft.
Detaljorganisation för statens lantmäteriverk
Inom civildepartementet har, med utgångspunkt i de fastlagda riktlinjerna för den nya organisationen, utförts ett arbete för utformning av detaljorganisation m. m. för centralorganet. Arbetet har bedrivits inom cen för ändamålet särskilt sammansatt arbetsgrupp med företrädare för lantmäteristyrelsen och kartverket och med biträde av konsulter från Statskonsult AB. Arbetet redovisas i promemorian (Ds C 1973: 2) Organisation för statens lantmäteriverk och innefattar förslag beträffande organisationens uppbyggnad i detalj, arbetsuppgifter samt personaluppsättning med fördelning inom organisationen.
Förslaget till organisationens detaljuppbyggnad bygger på den i propositionen skisserade indelningen av avdelningarna i enheter.
Enheterna har delats upp i ett antal ”ärendegrupper” eller — vad gäller enheter inom produktionsavdelningen — ”produktionsställen”. Uppdelningen grundar sig på studier och analys av samband i skilda hänseenden mellan olika arbetsuppgifter (verksamhets-, resurs- och målsamband m.m.).
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 52
Administrativa avdelningen föreslås bestå av en personalenhet, en ekonomienhet och en planeringsenhet samt en redovisningscentral. Inom varje enhet görs en uppdelning på fyra ärendegrupper. Avdelningen får en planerings-, samordnings- och servicefunktion för verket i dess helhet. Inom avdelningen avses handläggas huvudsakligen frågor rörande personaladministration, ekonomi, verksamhetsplanering, organisation och information samt andra för verket gemensamma administrativa uppgifter, t.ex. skrivservice, budtjänst och intendenturfrågor.
Inom fastighetsavdelningen organiseras en fastighetsbildningsenhet, en registerenhet, en värderingsenhet och en utvecklingsenhet. Enheterna delas upp på tre ärendegrupper vardera. Till avdelningen förs frågor om fastighetsbildning, fastighetssamverkan, fastighetsbestämning, fastighetsvärdering och fastighetsregistrering. Uppgifterna utförs f.n. uteslutande inom lantmäteristyrelsen och påverkas inte direkt av omorganisationen. I förhållande till nuläget innebär den föreslagna organisationen endast den förändringen att forskningsarkivet inom nuvarande registerbyrån vid lantmäteristyrelsen har förts till ekonomienheten.
Kart- och produktionsavdelningarna skall handha de uppgifter som f.n. utförs vid kartverkets geodetiska, fotogrammetriska och kartografiska byråer, verkets militärbyrå samt lantmäteristyrelsens tekniska byrå.
Kartavdelningen föreslås bestå av en geodetisk, en fotogrammetrisk och en kartografisk enhet samt en försvarsenhet. Enheterna delas upp på sammanlagt 12 ärendegrupper. Huvudfunktioner för de tre förstnämnda enheterna blir marknadsorienterad verksamhet (planering för kartförsörjningen, beställningsverksamhet), metod- och produktutveckling samt föreskrifts- och anvisningsverksamhet. Försvarsenheten skall handha säkerhetsskydds- och beredskapsärenden.
Produktionsavdelningen organiseras enligt förslaget i en mätningsenhet, en kartredaktionell enhet, en rit- och gravyrenhet samt en produktionsserviceenhet. Indelningen har gjorts med hänsyn till de olika faserna i produktionsprocessen för kartor. Arbetsuppgifterna inom varje enhet fördelas på ett antal produktionsställen, sammanlagt 12. ' Förslaget bygger på huvudprincipen att uppgifter som innebär tillämpning av samma eller likartade tekniker/metoder skall hållas samman organisatoriskt, oavsett om de resulterar i skilda produkter. De tre förstnämnda enheterna skall handha verksamhet som avser mätning, stercobearbetning, insamling och redigering av kartuppgifter, ritning och gravyr samt reproduktion. Uppgifter av servicekaraktär för betjäning av själva produktionsapparaten samt flygfotografering har förts samman i produktionsserviceenheten.
Produktionsavdelningens organisation enligt förslaget innefattar dess-
Prop. 1974: 1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 53
utom, fristående från enhetsindelningen, en särskild grupp till avdelningschefens förfogande för produktionsplanering.
Inom centralorganet organiseras slutligen även ett revisionskontor, i organisatoriskt avseende direkt underställt verkschefen.
Arbetsgruppen har inte funnit det möjligt att inom uppdragets ram undersöka möjligheterna att decentralisera uppgifter i anslutning till omorganisationen. Förslaget till arbetsuppgifter för centralorgancet innebär alltså inte några förändringar i den nuvarande uppgiftsfördelningens centralt-regionalt-lokalt. I promemorian erinras emellertid om att frågan om viss decentralisering i samband med sammanläggningen har aktualiserats och att lantmäteristyrelsen och kartverket har tillsatt en gemensam arbetsgrupp med uppgift att studera vissa därmed sammanhängande spörsmål.
Promemorians förslag till personaldimensionering utgår [rån förutsättningen att det nya verket skall ta över de verksamheter som f.n. utförs av lantmäteriet och kartverket var för sig och att dessa skall bedrivas i stort enligt befintliga planer men med den förbättrade målsättning som ligger i motiven för reformen. En annan förutsättning för den i promemorian gjorda bedömningen av personalbehovet är att verksamheterna skall bedrivas i gemensamma lokaler i Gävle. Den föreslagna organisationen bedöms skapa förutsättningar för rationaliseringseffekter som bör kunna leda till viss reducering av befintliga personalresurser. Exempel på sådana cffekter är minskning av antalet organisationsenheter och därmed antalet tjänster för ledningsfunktioner samt bättre samordning av planering och produktion i kartverksamheten.
Antalet anställda vid lantmäteristyrelsen och rikets allmänna kartverk motsvarar sammanlagt drygt 720 årsarbetskrafter. I organisationsförslaget har det totala personalbehovet beräknats till 678 tjänster, vilket alltså innebär en reducering med drygt 40 i förhållande till nuläget. Av dessa är 15 tjänster hänförliga till verksamhet som kommer att bedrivas inom administrativa avdelningen, medan 29 avser verksamheter inom blivande kart- och produktionsavdelningarna. I promemorian framhålls att en inte obetydlig del av den reducerade arbetskraften representerar sådana besparingar, som kan göras först sedan verket har: omlokaliserats till Gävle.
Departementschefen
Enligt beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973: 1 bil. 4, CU 1973: 3, rskr 1973: 36) skall lantmäteriet och rikets allmänna kartverk, med i princip oförändrade arbetsuppgifter, den 1 juli 1974 läggas samman till en organisation. Centralorganet för det nya verket, statens lantmäteriverk, skall indelas i fyra huvudenheter-avdelningar, en administrativ av-
Prop. 1974: 1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet = ' 54
delning, en fastighetsavdelning, en kartavdelning och en produktionsavdelning. Beslutet innefattar vidare riktlinjer. för indelningen av avdelningarna i underenheter.
En särskild arbetsgrupp inom civildepartementet med företrädare för Jantmäteristyrelsen och rikets allmänna kartverk och med biträde av Statskonsult AB har haft uppdrag att utforma detaljorganisation m. m. för centralorganet i det nya verket. Gruppens arbete redovisas i promemorian (Ds C 1973: 2) Organisation för statens lantmäteriverk. I promemorian läggs bl.a. fram förslag till organisationens uppbyggnad i detalj. Förslaget följer de genom riksdagsbeslutet fastlagda riktlinjerna. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att besluta i frågan om organisationens utformning på de nivåer som har behandlats i promemorian samt om arbcetsuppgifternas och personalens fördelning på organisationens olika delar.
I promemorian tas också upp frågan om möjligheterna att decentralisera arbetsuppgifter i anslutning till sammanläggningen, Några ändringar i den nuvarande uppgiltsfördelningen centralt-regionalt-lokalt föreslås inte. Chefen för dåvarande civildepartementet har berört denna fråga i prop. 1973: 1 (bil. 14, s. 109) i anslutning till riktlinjerna för omorganisationen och därvid uttalat att ytterligare undersökningar behövs för ställningstagande. Sådana undersökningar har, som sägs i promemorian, nu påbörjats i de berörda myndigheternas regi. Jag vill erinra om att beslutet om sammanläggning av de båda verken delvis grundats på ett intresse av att få tillgång till de regionala och lokala lantmäteriorganen för att samordna och underlätta verksamheten med de allmänna kartorna. Det blir därför en viktig uppgift för det nya verkets ledning att i sin planeringsverksamhet undersöka den lämpligaste arbetsfördelningen mellan centralorganet och de regionala och Iokala myndigheterna. Det ingår i verkets uppgifter att, om behov därav bedöms föreligga, vidta eller föreslå lämpliga decentraliseringsåtgärder. Något formligt uppdrag till verket i detta hänseende behövs alltså inte. Självfallet utgår jag från — inte minst med hänsyn till att verket skall omlokaliseras till Gävle cirka ett år efter omorgansationen — att eventuella personalöverföringar vidtas vid sådana tidpunkter och på sådant sätt att onödiga störningar undviks.
Promemorian innehåller även förslag i fråga om personalbehov för statens lantmäteriverk med fördelning på olika organisationsenheter. T.antmäteristyrelsens och kartverkets nuvarande personal motsvarar sammanlagt ca 720 årsarbetskrafter. I promemorian har det totala personalbehovet beräknats till 678 tjänster, dvs. en reducering med drygt 40 i förhållande till nuläget. Av dessa är 15 tjänster hänförliga till uppgifter inom administrativa avdelningen, medan 29 tjänster avser uppgifter för blivande kart- och produktionsavdelningarna. Arbetsgruppen framhåller särskilt att en inte obetydlig del av den reducerade arbets-
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 55
kraften är hänförlig till sådana besparingar, som kan göras först sedan verket har omlokaliserats till Gävle.
Jag delar den i promemorian redovisade uppfattningen att den föreslagna organisationen ger förutsättningar för rationaliseringseffekter' som, utan förändring av den nuvarande ambitionsnivån, bör kunna Ieda till viss personalminskning. Den gjorda beräkningen av personalbehovet för statens lantmäteriverk är enligt min mening realistisk i förhållande till de uppgifter som myndigheten skall svara för. Jag anser dock att antalet tjänster för uppgifter inom administrativa avdelningen kan reduceras med två och att det totala behovet för verket sålunda bör vara 676 tjänster. I likhet med arbetsgruppen är jag medveten om att rationaliseringsvinsten — ett 40-tal tjänster — inte kan uppnås i sin helhet förrän verket har omlokaliserats till Gävle och därmed fått lokalmässiga förutsättningar för att utnyttja de rationaliseringsmöjligheter som den nya organisationen ger. Vid min beräkning av anslag till statens Jantmäteriverk i det följande utgår jag därför från att den största delen av rationaliseringsvinsten kan tas ut först under budgetåret 1975/76.
Anslagen till lantmäteri- och kartväsendet
I den nya organisationen för det statliga lantmäteri- och kartväsendet ingår statens lantmäteriverk, överlantmätarmyndigheterna och de statliga fastighetsbildningsmyndigheterna. Syftet med de statliga insatserna på lantmäteri- och kartområdena kan sammanfattas på följande sätt:
— att under beaktande av samhällets krav på en lämplig disposition av mark och vatten skapa ett ändamålsenligt fastighetsbestånd — genom att bilda nya fastigheter för bebyggelse, industriändamål m. m., genom att förbättra fastighetsindelningen till grund för exploatering och sanering av bebyggelscområden och för rationalisering av jordbruk och skogsbruk m. m. samt genom att tillskapa sammanslutningar eller annan samverkan mellan fastigheter |
— att avhjälpa oklarheter i fastighetsbeståndet och dess förhållande till den äganderättsliga indelningen
— att tillhandahålla uppgifter om den fasta egendomen
— att svara för landets geodetiska uppmätning och flygfotografering för kartläggningsändamål
— att utföra grundläggande kartläggning och utge kartor i skalor, serier och versioner anpassade till samhällets grundläggande och kontinuerliga behov samt att verka för samordning av grundläggande mätnings- och kartläggningsverksamhet |
— att tillhandahålla andra uppgifter av kartografisk natur
— att på beställning utföra mätningsverksamhet, flygfotografering och kartframställning, bl. a. som ett led i samhällsbyggandet
— att till skydd för rikets säkerhet granska kartor och flygbilder samt svara för åtgärder som tryggar totalförsvarets behov av kartor
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 56
m. m. och att bedriva verksamheten så att de krav rikets säkerhet ställer kan tillgodoses. Det nya verket skall, liksom f. n. lantmäteriet och kartverket, ingå i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Följande programindelning har fastställts att gälla tills vidare. [Ey . Vissa allmänna myndighetsuppgifter 2. Förrättnings- och uppdragsverksamhet 3. Mätning och kartläggning 4. Försvarsberedskap Medel tas upp under följande sex anslag. . Lantmäteriverket: Vissa allmänna myndighetsuppgifter . Lantmäteriverket: Förrättnings- och uppdragsverksamhet WII Lantmäteriverket: Mätning och kartläggning BB Lantmäteriverket: Försvarsberedskap in . Lantmäteriverket: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet a . Lantmäteriverket: Utrustning Anslag nr 1 är ett förslagsanslag som skall finansiera verksamheten inom program 1. Anslag nr 2 är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för program 2. Som intäkter under anslaget redovisas dels fakturerade avgifter, dels ianspråktagna medel från bidragsanslaget (nr 5), dels värdet av utförda men ännu ej fakturerade prestationer. Anslag nr 3 är ett reservationsanslag som skall finansiera verksamheten inom program 3. Anslag nr 4 är ett reservationsanslag som skall finansiera verksamheten inom program 4. Anslag nr 5 är ett förslagsanslag med två delposter avseende a. kostnader beroende på att nedsatt lantmäteritaxa tillämpas på vissa ärenden m. m. b. statsbidrag till kostnader för fastighetsbildningsförrättningar m.m. Anslag nr 6 är ctt reservationsanslag som skall finansiera lantmätcriverkets investeringar i utrustning m. m. Lantmäteristyrelsen och kartverket har, i enlighet med särskilda anvisningar, samrått vid prövningen av behovet av resurser för lantmäteriverket för budgetåret 1974/75 och redovisat sitt arbete i en gemensam anslagsframställning.
D 1. Lantmäteriverket: Vissa allmänna myndighetsuppgifter 1972/73 Utgift 119 408 000 1973/74 Anslag «120269 000 1974/75 Förslag 24852 000 1 Avser nuvarande anslag D 1. Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter jämte del av nuvarande anslag E 1. Kartverket: Allmänna kartarbeten
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 57
Programmet Vissa allmänna myndighetsuppgifter Programmet omfattar i huvudsak följande uppgifter av myndighetskaraktär: — föreskrifter, råd och anvisningar för lantmäteri- och kartverksamheterna — frågor om fastighetsregistrering — biträde åt domstolar — service-, rådgivnings- och upplysningsverksamhet åt andra statliga organ samt åt kommunala organ i fastighetstekniska, fastighetsrättsliga och fastighetsekonomiska frågor — gcodetisk, fotogrammetrisk och kartografisk service och rådgivning åt kommuner
1972/73 1973/74 1974/75
Utfall Budget Lantmäteri- Dcepartementsstyrelsen chefen och kart- | verket
Lantmäteriet = 218 615 000 119 819 000 Kostnader 26 956 000 24 852 000 Kartverket 2892 000 2450 000 Avgår komplementkostnader 929 000 — — — Summa utfall/anslag 19 408000 20269 000 26956 000 24 852 000 "1 Avser nuvarande anslag D 1. Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter 2 Avser del av nuvarande anslag E 1. Kartverket: Allmänna kartarbeten; beloppet 892 000 avser beräknat belopp för verksamhetsåret 1973, beloppet 450 000 avser anvisat belopp för första halväret 1974.
Lantmäteristyrelsen och kartverket Verken framhåller att rationaliseringseffekter som möjliggörs av sammanläggningen inte kan uppnås till fullo förrän budgetåret 1975/76 då omlokalisering till Gävle har skett. Föreslagen medelstilldelning har därför beräknats med utgångspunkt i medelstilldelningen för innevarande budgetår. 1. Löne- och prisomräkning 603 000 kr., varav 385 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. 2. Ett genomförande av alternativ 0 skulle allvarligt försvåra möjligheterna att på ett tillfredsställande sätt utöva de speciella myndighetsuppgifter som programmet omsluter och skulle även föra med sig en försening av pågående utvecklingsprojekt. Verken motsätter sig den nedskärning som ligger i alternativet. 3. Ökade resurser behövs för olika uppgifter i samband med den av statsmakterna beslutade fastighetsregisterreformen om upprättade tidsplaner skall kunna hållas. Nuvarande kapacitet för överföring av registerinnehållet till ADB-läsligt medium måste fördubblas. Kostnader-
Prop. 1974: 1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet' | 58
na härför beräknas till 500 000 kr. Vidare behövs ytterligare 300 000 kr. för arbetet med föreskrifter för den nya registerkartan i anslutning till reformen.
4. För ökad service-, rådgivnings- och upplysningsverksamhet åt statliga och kommunala organ begärs 1500 000 kr., varav 250 000 kr. för två tjänster som linslantmätare vid överlantmätarmyndigheterna i Gävleborgs och Västerbottens län.
5. Omlokaliseringen till Gävle medför särskilda kostnader för flyttning av inredning och utrustning, flyttning och omstationering av personal, m. m. Under anslaget beräknas sammanlagt 3 404 000 kr. för dessa ändamål.
Departementschefen
Jag beräknar medelsbehovet under anslaget till 24 852 000 kr. Jag har därvid beräknat sammanlagt ytterligare 500 000 kr. för verksamheterna med dels överföring av fastighetsregisterinnehållet till ADBläsligt medium, dels föreskrifter angående den nya registerkartan (3). Jag har vidare beräknat ytterligare 300 000 kr. — varav huvuddelen för en tjänst som länslantmätare vid vardera överlantmätarmyndigheten i Gävleborgs och Västerbottens län — för service-, rådgivningsoch upplysningsverksamhet åt statliga och kommunala organ (4). Slutligen har jag beräknat 2 900 000 kr. för särskilda kostnader i samband med omlokaliseringen till Gävle (5). Vid anslagsberäkningen har jag utgått från att den nya gemensamma organisationen för lantmäteri- och kartverksamheterna skall möjliggöra viss, begränsad personalbesparing inom programmet.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantmäteriverket: Vissa allmänna myndighetsuppgifter
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 24 852 000
kr.
" D 2. Lantmäteriverket: Förrättnings- och uppdragsverksamhet
1972/73 Utgift 0 1973/74 Anslag 12.000 1974/75 Förslag 1000
! Avser nuvarande anslagen D 2. Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdrags-
verksamhet och E 3. Kartverket: Uppdragsverksamhet
Programmet Förrättnings- och uppdragsverksamhet
Programmet omfattar lantmäteriets förrättningsverksamhet, den särskilda skiftesverksamheten i Kopparbergs län samt de uppdragsverksamheter som f. n. handhas av lantmäteriet och kartverket var för sig. För förrättningsverksamheten utgår ersättning enligt lantmäteritaxan
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 59
(1971: 1101) som i princip avses täcka självkostnaderna. Viss del av förrättningsverksamheten är dock subventionerad genom driftbidrag. Den särskilda skiftesverksamheten finänsieras helt med sådant bidrag. Uppdragsverksamheterna bedrivs i affärsmässig form.
1972/73 1973/74 1974/75
Utfall Beräknat Lantmäteri- Departements-
styrelsen och chefen
kartverket
Lantmäteriet 92 946 000 96 491 000 Kostnader | 104 490 000 104 490 000
Kartverket 17 270 000 = 27 280 C00 Lantmäteriet 96 625 000 96491 000
3Intäkter 104 490 000 104 490 000
Kartverket 17 270000 27280 000
Lantmäteriet 3 679 000 [0]
Resultat . [0] [6]
Kartverket [0] 0 Driftbidrag
Lantmäteriet 6 998 000 26 000 000 7 200 000 6 000 000
1 Beräknat belopp, avser kalenderåret 1973 ? Avser första halvåret 1974 uppräknat till helt år 3 Inkl. driftbidraget t Exkl. bidrag för täckande av underskott 1971/72
Utvecklingen och sammansättningen av det till verksamhet inom programmet utgående bidraget från anslaget D 5. Lantmäteriverket: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet beräknas bli följande. '
Delpost 1972/73 1973/74 1974/75
Utfall Anvisat Lantmäteri- Departements-
styrelsen chefen
Statsbidrag till sak- 1 000-tal kr. ägares kostnader för fastighetsbildningsförrättningar m. m. 647 1 000 1 000 1 000 Därav som utbetalas a av länsstyrelsen (307) (400) (400) (400) Kostnader som beror på att nedsatt lantmäteritaxa tillämpas på vissa ärenden m. m. 6998 6 000 7 200 6 000
Täckande av underskott 1971/72 — 3 686 — — Utfall/Anslag 7645 10 686 8200 7 000
Därav statsbidrag till sakägare 647 1000 1000 1 000 Driftbidrag 6 998 9 686 7200 6 000
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 60
Lantmäteristyrelsen och kartverket Den övervägande delen eller ca 50 70 av förrättningsverksamheten berör bostadsbyggnadssektorn. Efterfrågan på fastighetsbildningsåtgärder bedöms för de egentliga tätorternas utveckling — främst bildande av tomtplatser för bostadsändamål — bli minst lika stor under de närmaste åren som hittills. | Fastighetsbildnings- och planeringsfrågor i samband med fritidsbebyggelsens utveckling har stor omfattning och är inte sällan komplicerade. För närvarande cffektueras fastighetsbildning under ibland mycket svåra planförhållanden för ca 15 000 fritidstomter per år. En viss avmattning i efterfrågan har under senare år kunnat iakttas. Konjunktursvängningarna torde i särskilt hög grad inverka på just denna fastighetsbildningssektor. Av lantmäteriets kapacitet har under en följd av år ca 25 90 använts för verksamheten med fastighetsrationalisering inom jord- och skogsbruk. Under treårsperioden 1970—72 har inom lantmäteriet avslutats fastighetsrationaliseringsföretag av större omfattning som berört omkring 6 100 brukningsenheter om sammanlagt 258 000 hektar. Vid årsskiftet 1972/73 pågick sådana företag berörande omkring 4000 brukningsenheter om sammanlagt 265 000 hektar. Verksamhetens framtida inriktning och omfattning kan komma att påverkas av förändringar inom jord- och skogsbrukspolitiken. Verksamheten med iganderättsutredningar är särskilt betydelsefull för att skapa redigarce fastighetsförhållanden, främst i Kopparbergs län. Utredningarna är synnerligen angelägna inte enbart för jord- och skogsbrukets rationalisering utan i minst lika hög grad för utvecklingen från bebyggelsesynpunkt. Det torde inte vara orealistiskt att räkna med ett primärt behov av sanering genom äganderättsutredningar för cen "årlig arcal av minst 40 000 hektar under de närmaste budgetåren. Den pågående verksamheten med laga skiften i Kopparbergs län omsluter ca 60 000 hektar. Två skiften om sammanlagt 29 000 hektar beräknas bli slutförda under innevarande budgetår. Återstående skiften beräknas slutföras senast under budgetåret 1950/81. Antalet begärda förrättningsåtgärder uppgick under budgetåret 1972/ 73 till ca 41 000, vilket innebär en ökning med inemot 2 000 i förhållande till närmast föregående budgetår. Arbetsbalansen har trots detta kunnat hållas på en i stort sett oförändrad nivå och innefattade den 1 juli 1973 knappt 35 000 förrättningsåtgärder. För budgetåret 1974/75 beräknas ett ökat behov (-++1 200 000 kr.) av medel under bidragsanslaget för nedsättning enligt 10 § lantmäteritaxan (1971: 1101). Medlen behövs dels som komplement till de enligt taxan beräknade ersättningarna i fall då dessa ger oskäliga resultat, dels
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 61
för att stimulera till sådan fastighetsbildning som ur allmän synpunkt är nödvändig.
Uppdragsverksamheten inom programmet består vad gäller nuvarande lantmäteriet främst av mätningsteknisk service och kartläggningsservice, främst åt kommuner. Samarbetet med dessa sker i stor utsträckning i fasta former och regleras genom speciella service- och samarbetsavtal. Inom nuvarande kartverkets uppdragsverksamhet förekommer bl. a. geodetiska mätnings-, utrednings- och beräkningsuppdrag, flygfotografering och andra uppgifter inom fjärranalys, laboratorieverksamhet samt ritmaskinsarbeten. Ett ökat behov av insatser inom uppdragsverksamheten finns hos avnämarna, särskilt kommunerna.
Departementschefen
Lantmäteriverkets förrättningsverksamhet finansieras till övervägande del genom att ersättning tas ut av sakägare och uppdragsgivare. För viss del av verksamheten utgår dock statligt bidrag genom anslag.
Riksdagen har år 1971 tagit ställning till grunderna för taxcsättningen och statsbidragsgivningen i lantmäteriverksamheten (prop. 1971: 170, CU 1971: 32, rskr 1971: 322) och därvid fastställt i viss mån nya principer för taxesättningen. Den nya ordningen — som syftar till att anpassa avgifterna till den nytta de enskilda förrättningarna medför för fastighetsägarna — skall av praktiska skäl genomföras i etapper och har därför tillämpats endast delvis i den lantmäteritaxa (1971: 1101) som utfärdades i anslutning till riksdagsbeslutet med ikraftträdande den 1 januari 1972. Kungl. Maj:t har på mitt förslag beslutat om om- Jäggning fr.o.m. den 1 januari 1974 av taxesättningen beträffande ytterligare ett antal förrättningstyper. Härigenom har erhållits en närmare anpassning till de genom riksdagsbeslutet fastlagda grunderna. Effekterna av omläggningen vad gäller behovet av medel för taxenedsättning i vissa ärenden beaktades redan vid beräkningen av driftbidraget för innevarande budgetår.
För budgetåret 1974/75 räknar jag med ett oförändrat medelsbehov av 6 milj. kr. för sådana kostnader som beror på att nedsatt lantmäteritaxa tillimpas på vissa ärenden m.m., varav 2,3 milj. avser sådan skiftesverksamhet i Kopparbergs län som bedrivs helt på statsverkets bekostnad. Även i fråga om medel för statsbidrag till sakägare i vissa fall räknar jag med ett oförändrat behov av 1 milj. kr. för budgetåret 1974/75. Hemställan angående anslag för angivna ändamål görs i det följande under anslaget D 5. Lantmäteriverket: Bidrag till förrättningar och uppdragsverksamhet. Förevarande anslag bör tas upp endast med ett formellt belopp.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantmäteriverket: Förrättnings- och uppdragsverksamhet
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet "on 62
D 3. Lantmäteriverket: Mätning och kartläggning 1972/73 Anslag 129355 000 1973/74 Anslag 215 484 000 1974/75 Förslag 31 892 000
1 Avser huvuddelen av anslaget E 1. Kartverket: Allmänna kartarbeten, verksamhetsåret 1973
2 Avser huvuddelen av anslaget E 1. Kartverket: Allmänna kartarbeten, första halvåret 1974 (Jfr anslaget D 1. Vissa allmänna myndighetsuppgifter)
Programmet Mätning och kartläggning
Anslaget och programmet motsvarar i allt väsentligt kartverkets nuvarande anslag och program med beteckningarna E 1. Kartverket: Allmänna kartarbeten resp. Allmänna kartarbeten. Den nuvarande indelningen i delprogram, som i huvudsak skiljer på nyframställning och revidering, har cmellertid ersatts av en indelning efter skala.
Programmet omfattar hela kartläggningsproceduren, dvs. geodetiska, fotogrammetriska och kartografiska arbeten fram till reproducerbara tryckoriginal. I programmet ingår vidare flygfotografering och bildframställning för kartläggningens behov samt geodetiska riksnätsarbeten och geodetiska projekt, delvis internationella sådana.
11971/72 21972/73 — 31973/74 — 1974/75
Utfall Anvisat Anvisat Kartverket = Departeoch lant- mentsmäteri- chefen styrelsen
Kostnader 28 732 000 31 842000 16299 000 39490 000 32492 000 Avgår intäkter
under anslaget 1065 000 1030000 = 815000 1 600 000 1 600 000 Avgår komple-
mentkostnader 980000 1457 000 — — — Utfall/Anslag 26687 000 29355 000 15 484000 37890 000 31 892 000
1 Avser huvuddelen av anslaget E 1. Kartverket: Allmänna kartarbeten, verksamhetsåret 1972 |
2 Avser huvuddelen av anslaget E 1. Kartverket: Allmänna kartarbeten, verksamhetsäret 1973
3 Avser huvuddelen av anslaget E 1. Kartverket: Allmänna kartarbeten, första halvåret 1974
Kartverket och lantmäteristyrelsen
Löne- och prisomräkning beräknas till 1346 000 kr., varav 524 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
Verksamheten avses bedrivas inom ramen för de långtidsplaner som tidigare lagts fram.
Myndigheternas budgetförslag redovisas i form av tre alternativ, alternativen 0, 1 och 2.
En tillämpning av alternativ 0 skulle enligt myndigheterna innebära
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 63
att förstagångsutgivningen av de ekonomiska och topografiska kartserierna inte kan slutföras år 1978 som planerats utan först år 1980 och skulle även resultera i förseningar i arbetet med rikstriangulering. En resursminskning enligt detta alternativ bedöms få återverkningar i form av lägre kartstandard och sämre planeringsmöjligheter för stora sektorer inom statlig och kommunal förvaltning.
Plancringen av verksamheten enligt budgetalternativ 1 innebär att förstagångsutgivningen av de ekonomiska och topografiska kartserierna slutförs år 1978, att ekonomiska kartan revideras fullständigt inom sammanlagt fyra län före år 1980 samt att topografiska kartan revideras omväxlande fullständigt och partiellt med 151 resp. 210 blad under åren 1974—1979. I alternativet ryms vidare en årlig utgivning av 6 blad av Översiktskartan i skalan 1: 250 000 samt arbete med översiktskartan i skalan 1:500 000 med sikte på utgivning åren 1974—1981. I det av myndigheterna förordade budgetförslaget, alternativ 2, ingår därutöver bl. a. en partiell revidering av den ekonomiska kartan med sammanlagt 3 000 blad fram till år 1979. Alternativ 2 innehåller vidare förslag om resurser för viss personalförstärkning vid överlantmätarmyndigheterna för kontinuerlig åjourhållning av den ekonomiska kartan.
Departementschefen
Den blivande centrala organisationen för kartläggnings- och mätningsverksamheterna — med särskilda organisationsenheter för planering-utveckling och produktion och med en ökad specialisering i arbetet — skapar enligt min mening förutsättningar för effektiva arbetsformer. Även tillgången till nuvarande lantmäteriets regionala och 1okala myndigheter i den nya för lantmäteri- och kartverksamheterna gemensamma organisationen bör kunna bidra till att underlätta verksamheten inom förevarande program. Full effekt torde kunna uppnås först under budgetåret 1975/76 då centralmyndigheten har omlokaliserats och finns samlad i gemensamma lokaler i Gävle. Förutsättningar för vissa rationaliseringseffekter som, utan förändring av produktionsvolymen, möjliggör personalbesparingar bör emellertid föreligga redan under budgetåret 1974/75. Jag förordar därför en medelstilldelning som innebär någon reducering i förhållande till myndigheternas anslagsberäkning enligt alternativ 1.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantmäteriverket: Mätning och kartläggning för budget-
året 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 31 892 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 64
D 4. Lantmäteriverket: Försvarsberedskap
| 1972/73 Anslag! | 674 000 |
| 1973/74 Anslag? | 443 000 |
| 1974/75 Förslag | 918 000 |
t Avser anslaget E 2. Kartverket: Försvarsberedskap, verksamhetsåret 1973, 2 Avser anslaget E 2. Kartverket: Försvarsberedskap, första halvåret 1974.
Programmet Försvarsberedskap Programmet omfattar sådana uppgifter som åligger kartverket för att trygga kartförsörjningen i krig, vari ingår främst beredskapsplanläggning, förberedelser för krigskartetryckning, sekretessåtgärder samt vissa administativa åtgärder i övrigt.
1971/72: 1972/[731 1973/74? -1974/75 Utfall Anvisat Anvisat - Kartverket Departeoch lant- mentsmäteri- chefen styrelsen
Kostnader 648 000 676 000 443000 =918 000 918 000 Avgår komplementkostnader 2 000 2000 — — — Utfall/Anslag 646 000 674000 443000 918 000 918 000
1 Avser anslaget E 2, Kartverket: Försvarsberedskap, verksamhetsåret 1972 resp. verksamhetsåret 1973. 2 Avser anslaget E 2. Kartverket: Försvarsberedskap, första halvåret 1974.
Kartverket och lantmäteristyrelsen Löne- och prisomräkning beräknas till 32 000 kr., varav 19 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. : Verksamheten inom programmet bedöms öka, både vad gäller utifrån styrda tjänster, främst den s.k. spridningsgranskningen, och uppgifter som har att göra med beredskapsplanläggning. Budgetförslag redovisas i form av två alternativ, alternativen 0 och 1. Alternativ 0 innebär en minskning av programmets resurser med 45 000 kr. Om alternativet genomförs, uppstår ovillkorligen fördröjningar som berör allmänheten, myndigheter och företag. Budgetförslaget enligt alternativ 1 bedöms inte fullt täcka behoven för de uppgifter inom programmet som följer av Jagar och författningar. Med hänsyn till nyligen genomförda lättnåäder i sekretessbestämmelserna och i avvaktan på erfarenhet av den förestående omorganisationen läggs emellertid inte nu fram förslag om ytterligare ökning.
Prop, 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 65
Departementschefen
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantmäteriverket: Försvarsberedskap för budgetåret 1974/
75 anvisa ett reservationsanslag av 918 000 kr.
D 5. Lantmäteriverket: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet 1972/73 Utgift 17 645 107 1973/74 Anslag 110 686 000 1974/75 Förslag 7 000 000
! Avser anslaget D 3. Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag anfört under anslaget Lantmäteriverket: Förrättnings- och uppdragsverksamhet beräknar jag medelsbehovet under anslaget till 7 000 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantmäteriverket: Bidrag till förrättnings- och uppdrags-
verksamhet för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag
av 7 000 000 kr.
D 6. Lantmäteriverket: Utrustning 1972/73 Utgift 13 999 562 Reservation 2 800 625 1973/74 Anslag 21 250 000 1974/75 Förslag 2 750 000
1 Avser anslagen D 4. Lantmäteriet: Utrustning och E 4. Kartverket: Utrustning
2 Avser anslag D 4. Lantmäteriet: Utrustning, budgetåret 1973 /74 och anslag E 4. Kartverket: Utrustning, första halvåret 1974.
Under anslaget tas normalt upp endast utrustningsföremål med anskaffningsvärde av minst 10 000 kr. För budgetåret 1974/75 tas dock upp vissa utrustningsobjekt med lägre anskaffningsvärde, vilka behövs på grund av omlokaliseringen.
Lantmäteristyrelsen och kartverket
Lantmäteristyrelsen och kartverket beräknar behovet av medelstilldelning till 4703 000 kr. Härav avser 553 000 kr. sådana nyanskaffningar — huvudsakligen kontorsdriftsutrustning och fotolaboratorieutrustning — som föranleds av omlokaliseringen till Gävle. Av totalbeloppet avser vidare 1 650 000 kr. utrustning för verksamheten vid centralorganet och 2 500 000 kr. utrustning för verkets regionala och lokala 5 Riksdagen 1974.1 saml. Nr 1. Bil. 14
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 66
organ, dvs. nuvarande lantmäteriets myndigheter. I syfte att öka myndigheternas möjligheter att ge framförallt kommunerna service i fråga om mätningsverksamhet och kartframställning föreslås att myndigheterna förses med viss egen utrustning för kartreproduktion.
Departementschefen
Jag beräknar medelsbehovet för utrustning till 2750 000 kr. Härav är 553 000 kr. engångsbelopp för nyanskaffning i samband med verkets omlokalisering till Gävle.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantmäteriverket: Utrustning för budgetåret 1974/75 an-
visa ett reservationsanslag av 2 750 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 67
KAPITALBUDGETEN Tolfte huvudtiteln
IV. STATENS UTLÅNINGSFONDER
TV:11. Lånefonden för bostadsbyggande 1972/73 Utgift 2713 000 000 Behållning 704 600 000 1973/74 Anslag 2 680 000 000 1974/75 Förslag 3155 000 000 e
Från fonden utbetalas bostadslån, räntelån, räntebärande förbättringslån, tomträttslån till kommun samt lån avseende kostnader för outhyrda lägenheter. Fonden belastas också, i obetydlig omfattning, av utbetalningar av vissa andra lån som beviljats enligt äldre bestämmelser.
Gällande bestimmelser om bostadslån finns i bostadslånekungörelsen (1967: 552, omtryckt 1973: 534). Enligt dessa bestämmelser utgår Jån i huvudsak till ny- och ombyggnad av bostadshus. Bostadslånets storlek bestäms så att det utgör en andel av ett i särskild ordning fastställt låneunderlag. Andelen är 30 6 för kommun eller allmännyttigt företag, 28 Fc för bostadsrättsförening med kommunal insyn, 20 42 i fråga om småhus som skall bebos av låntagaren och 15 4 i övriga fall. Låneunderlaget bestäms i fråga om nybyggnad enligt en av Kungl. Maj:t fastställd metod som summan av beräknade kostnader för mark och dess iordningställande för bebyggelse samt för byggande. Vid ombyggnad utgör med vissa begränsningar den godkända kostnaden för arbetet låneunderlag. Det förutsätts att underliggande lån tas upp i öppna marknaden. För bostadslån skall erläggas ränta efter en räntesats som fastställs av Kungl. Maj:t för ett kalenderår i sänder. Räntan iär subventionsfri. Lånet förutsätts bli återbetalat inom 30 år. Vid ombyggnad kan såväl kortare som Jängre amorteringstid bestämmas. Betalning av ränta och amortering på bostadslånet skall i flertalet fall omfördelas i tiden enligt särskilda regler. Omfördelningen sker med hjälp av en av statsmakterna fastställd basannuitet och ett paritetstal som Kungl. Maj:t fastställer årligen.
Bestämmelserna om räntelån finns i räntelånekungörelsen (1967: 553, ändrad senast 1973: 340). Räntelån utgår dels för bostadshus som uppförts eller byggts om med stöd av statligt lån som beviljats enligt de bestämmelser som gällde före den 1 januari 1968, dock ej för hus som färdigställts före år 1958, dels för bostadshus som uppförts utan statligt lån, om räntebidrag förut beviljats för huset. Räntelån avser viss del av räntekostnaderna för fastighetslånen. Storleken av räntelån bestäms av en viss räntesats (basränta) och ett paritetstal som fastställs årligen. Ränta utgår efter samma procentsats som för bostadslån. Betalning av
Prop. 1974: 1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 68
ränta och amortering skall ske i den mån paritetstalets ökning gör det möjligt.
En redogörelse för bestämmelserna i kungörelsen (1962: 538) om /förbättringslån (omtryckt 1973: 535) har lämnats förut under anslaget B 6. Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.
Tomträttslån — till kommuner = enligt = tomträttslånekungörelsen (1965: 905, omtryckt 1973: 537) kan utgå till kommuner som upplåtit tomträtt till mark för bostadsändamål.
Lån enligt kungörelsen (1972: 760, ändrad 1973: 539) om lån avseende kostnader för outhyrda lägenheter — hyresförlustlån — utgår för täckande av viss del av hyresförluster under åren 1971—1973.
För långivningen i form av bostadslån och förbättringslån fastställer riksdagen årligen olika ramar. Kungl. Maj:t har bemyndigande att under vissa förutsättningar utvidga de fastställda ramarna. 1973 års riksdag har medgivit att ramen för lån till nybyggnad för år 1973 får bestämmas med utgångspunkt i 82 500 lägenheter med en viss genomsnittsyta. För vart och ett av åren 1974 och 1975 får ramen bestämmas till 8 375 000 m? våningsyta, motsvarande ett beräknat antal lägenheter av 80 000 jämte lokaler som omfattas av Jlåncunderlag och pantvärde för bostadslån. Lån till ombyggnad samt räntebärande förbättringslån får beviljas intill ett belopp av 170 milj. kr. under år 1973 och 220 milj. kr. under år 1974.
Anslaget till fonden, vilken anvisas med det belopp som behövs för utbetalning av beviljade lån, har förts upp med 2 680 milj. kr. för budgetåret 1973/74.
I det följande redovisas, förutom bostadsstyrelsens anslagsframställning, vissa förslag som saneringsutredningen har lagt fram.
Saneringsutredningen!", som tillkallades med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 19 december 1968 och den 21 mars 1969 för att utreda frågan om åtgärder för sanering av det äldre bostadsbeståndet, avlämnade i juli 1973 sitt slutbetänkande (SOU 1973: 27) Sanering III. I betänkandet behandlas frågor rörande bevaring och upprustning av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m. m.
I betänkandet framlagda förslag om bidrag till konserveringsarbeten och kostnader för antikvarisk kontroll handläggs inom utbildningsdepartementet. Utredningen har också lagt fram förslag om stöd för ombyggnadsverksamheten i form av beredskapsarbeten och projekteringsbidrag. Dessa frågor har förut denna dag anmälts av chefen för arbetsmarknadsdepartementet.
Yttranden över betänkandet har efter remiss avgetts av riksrevisionsverket, riksantikvarieämbetet och statens historiska muscum, statens na- 1 Generaldirektören Bertil Sännås, ordförande, riksdagsledamoten Alvar Andersson, direktören Claés Breitholtz, riksdagsledamoten Sven Ekström, kommunalrådet Erik Johannesson, direktören Sten Källenius, riksdagsledamoten Bertil Petersson och förbundsordföranden Erik Svensson.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 69
turvårdsverk, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), bostadsstyrelsen efter hörande av länsbostadsnämnder, 'statens råd för byggnadsforskning, statens institut för byggnadsforskning, statens planverk, länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Kalmar, Gotlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län, vilka bifogat yttranden från olika länsorgan, kommunala organ och landsantikvarier, boendeutredningen, bygglagutredningen, 1965 års musci- och utställningssakkunniga (MUS 65), 'bostadsfinansieringsutredningen, fullmäktige i riksbanken, Svenska kommunförbundet, styrelsen för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Svenska försäkringsbolags riksförbund, Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Svenska byggnadsarbetareförbundet, Hyresgästernas riksförbund, Sveriges fastighetsägareförbund, HSB:s riksförbund, Svenska riksbyggcen, Svcriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Näringslivets byggnadsdelegation, Svenska kommunaltekniska föreningen; Svenska arkitekters riksförbund (SAR), Föreningen Sveriges stadsarkitekter, Sveriges museimannaförbund och Samfundet för hembygdsvård.
Svenska bankföreningen, Svenska försäkringsbolags riksförbund, Svenska byggnadsentreprenörföreningen och Sveriges fastighetsägareförbund har i sina yttranden hänvisat till yttrandet från Näringslivets byggnadsdelegation. Boendeutredningen och bostadsfinansieringsutredningen har avgett gemensamt yttrande.
Vid länsstyrelsernas remissyttranden har fogats yttranden av bl.a. Stockholms, Eksjö, Jönköpings, Kalmar, Västerviks, Gotlands, Lunds, Malmö, Ystads, Göteborgs, Kungälvs, Härnösands och Sundsvalls kommuner.
Yttranden har avgetts också av länsstyrelsen i Östergötlands län och Göteborgs förorters förbund.
Bostadsstyrelsens anslagsframställning
Bostadsstyrelsen anför beträffande bostadsbyggandets och långivningens omfattning och inriktning följande.
År 1972 färdigställdes genom nybyggnad 104 000 lägenheter, vilket innebär en minskning med 3 000 lägenheter i jämförelse med år 1971. Utvecklingen under perioden 1968—1972 framgår av följande uppställning.
Inflyttningsfärdiga lägenheter
År Totalt Däravi Andelen (94)
lägenheter
småhus flerfamiljs- — i småhus
| hus
| 1968 106 234 28 656 | 77 578 | 27 |
| 1969 109 055 31 699 | 77356 + +-29 | |
| 1970 109 843 34 617 | 75 226 | 32 |
| 1971 107 188 31 945 | 75 243 | 30 |
| 1972 104 046 37135 | 66 911 | 36 |
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet | 70
Av 1972 års tillskott av lägenheter i flerfamiljshus utgjordes 4 300 av rum i s. k. specialbostäder, dvs. bostäder för studenter, åldringar i ålderdomshem, personal vid sjukhus och vårdanstalter etc. Av dessa specialbostäder utgjordes 2 060 av rum i ålderdomshem, dvs. ungefär samma antal som under år 1971. Totalt minskade nyproduktionen av specialbostäder mellan åren 1971 och 1972 med 1 000 rum.
Antalet under första halvåret 1973 färdigställda lägenheter var ca 800 lägre än under motsvarande period 1972. Under andra halvåret 1973 beräknas färdigställandet bli av sådan omfattning att lägenhetstillskottet för hela år 1973 torde komma att uppgå till ca 98 000 lägenheter, dvs. ca 6 000 mindre än under år 1972. Jämfört med år 1972 beräknas anta- Jet färdigställda lägenheter i småhus öka med ca 8 000 till omkring 45 000 och antalet lägenheter i flerfamiljshus minska med ca 14 000 till omkring 53 000.
Under år 1972 påbörjades drygt 98 000 lägenheter, dvs. 6 300 färre än under år 1971. Påbörjandet av småhus ökade med 7 100 lägenheter medan antalet lägenheter i flerfamiljshus minskade med 13 400. Detta innebar en ökning av andelen lägenheter i småhus från 34 till 44 72. Utvecklingen av påbörjandet under åren 1968--1972 redovisas i följande tablå.
Påbörjade lägenheter År Totalt Därav i Andelen (24)
lägenheter
småhus flerfamiljs- — i småhus
hus
| 1968 107 400 30 200 | 77200 | 28 |
| 1969 105 400 34 200 | 71 200 | 32 |
| 1970 106 700 30 800 | 75 900 | 29 |
| 1971 104 600 35 700 | 68 900 | 34 |
| 1972 98 300 42 800 | 55 500 | 44 |
De av Kungl. Maj:t fastställda ramarna för beslut om bostadslån under år 1973 ger utrymme för beslut om lån till företag med ca 80 000 lägenheter. För företag utan statliga lån gäller en ram för meddelande av byggnadstillstånd på 6 400 lägenheter. Vidare har Kungl. Maj:t beslutat att för småhus utan statliga lån får byggnadstillstånd utan rambegränsning meddelas för påbörjande under tiden september—december under innevarande budgetår. Enligt styrelsens bedömningar kommer ramen för beslut om lån att tas i anspråk för beslut avseende ca 67 000 lägenheter. Beslut om byggnadstillstånd (inkl. vårdplatser i ålderdomshem) uppskattas komma att meddelas för ca 11 000 lägenheter.
Under första halvåret 1973 påbörjades 35 650 lägenheter, dvs. inemot 6 300 mindre än under första halvåret 1972. Den förändring i fördelningen på hustyper som kännetecknade föregående period har fortsatt.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet | 71
Sålunda minskade antalet lägenheter i flerfamiljshus med nära 8 200, medan antalet lägenheter i småhus ökade med 1 900. Detta innebär en ökning av andelen småhus från 36 till 48 Zz.
Vid slutet av år 1972 var antalet lägenheter i pågående företag ca 6 000 lägre än vid motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Vid slutet av juni år 1973 pågick bostadsföretag med 71 400 lägenheter, vilket innebar en minskning med ca 11 000 sedan slutet av juni år 1972.
I fråga om bostadsbyggandets regionala fördelning var storstadsområdenas andel av färdigställandet i hela riket under år 1972 37 Z6 jämfört med 39 Z året tidigare. I Stor-Malmö ökade bostadsbyggandet med ca 1500 lägenheter mellan åren 1971 och 1972. I Stor-Stockholm och Stor- Göteborg minskade däremot byggandet med ca 900 resp. ca 3 500 lägenheter. I landet utanför storstadsområdena var antalet inflyttningsfärdiga lägenheter i stort sett lika de båda åren, inemot 66 000 lägenheter.
Antalet påbörjade lägenheter i storstadsområdena minskade med ca 2 800 lägenheter mellan åren 1971 och 1972 — andelen sjönk därigenom från 36 till 35 Z6. Minskningen var särskilt markant i Stor-Göteborg med ca 1400 lägenheter. I övriga kommunblock minskade igångsättningen med undantag för kommunblock med mellan 30 000 och 75 000 invånare, där påbörjandet ökade något.
Beträffande fördelningen på lägenhetstyper minskade andelen lägenheter om tre eller flera rum och kök i flerfamiljshus år 1972 jämfört med år 1971, medan andelen små lägenheter ökade. I småhusen ökade andelen stora lägenheter något. I följande tablå visas lägenhetsfördelningen i hus färdigställda åren 1970—1972.
Inflyttningsfärdiga lägenheter fördelade på lägenhetstyper Är för inflytt- = Antal lägen- Därav i 924 ning heter
1 rum 2 rum 3 rum 4 el. flera rum Samtliga hus
| 1970 | 109 843 18,7 | 21,2 | 26,0 34,1 : |
| 1971 | 107 188 19,5 | 20,8 | 27,5 32,2 |
| 1972 | 104 046 18,8 | 20,0 | 24,5 36,8 |
Småhus
| 1970 | 34 617 | 2,0 | 3,8 | 4,9 89,2 | |
| 1971 | 31 945 | 2,3 | 3,4 | 6,9 87,4 | |
| 1972 | 37135 | 1,4 | 2,5 | 7,9 88,2 | |
| Flerfamiljshus | | | ||||
| 1970 | 75 226 26,4 | 29,2 | 35,7 | 8,8 | |
| 1971 | 75 243 26,8 | 28,1 | 36,3 | 8,8 | |
| 1972 | 66 911 28,4 | 29,6 | 33,7 | 8,2 |
Den sedan mitten av 1960-talet inträdda förskjutningen mot mindre lägenhetstyper i flerfamiljshusen fortsätter således. Uppgifter om lägenhetsfördelningen i de flerfamiljshusprojekt som erhöll preliminärt beslut
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet | 72
om bostadslån under åren 1971 och 1972 tyder inte på att det kommer att ske en förändring i 1973 års lägenhetstillskott.
Uppgifterna om lägenhetsfördelningen i småhus med beslut om bostadslån under åren 1971 och 1972 visar en betydande minskning av andelen småhus med fyra rum och en ökning av andelen större småhus. Vidare kan konstateras en ökning av andelen småhus med tre rum och kök.
Den genomsnittliga lägenhetsytan i flerfamiljshus fortsatte att minska : under år 1972. Orsaken härtill har — förutom förskjutningen mot mindre lägenhetstyper — varit en fortsatt minskning av de olika lägenhetstypernas genomsnittsytor. För småhusen har lägenhetsytan däremot genomsnittligt ökat under år 1972. Förändringarna under de senaste åren visas i följande tablå.
Genomsnittlig lägenhetsyta i statligt belånade flerfamiljshus och småhus, m?
År för prel. låne- = Flerfamiljshus Småhus med beslut
| ett beslut | två beslut | ||
| 1970 | 66,9 | 115,2 | 109,3 |
| 1971 | 66,0 | 115,0 | 111,3 |
| 1972 | 65,6 | : 117,0 | 112,2 |
De färdigställda lägenheternas fördelning efter byggherrekategori framgår av följande sammanställning.
Inflyttningsfärdiga lägenheter fördelade efter byggherrekategori
År för Andel lägenheter (24) uppförda av byggherrar inom
inflyttning — följande sektorer
Offentlig Kooperativ Enskild
Rikskoope- Övriga
rativa företag företag
Småhus
| 1968 | 10 | 4 | 0 | 86 |
| 1969 | 10 | 2 | 0 | 88 |
| 1970 | 8 | 1 | 0 | 90 |
| 1971 | 8 | 1 | 0 | 91 |
| 1972 | 6 | 1 | 0 | 924 |
Flerfamiljshus
| 1968 | 57 | 22 | 3 | 18 |
| 1969 | 59 | 19 | 4 | 18 |
| 1970 | 59 | 19 | 3 | 19 |
| 1971 | 62 | 17 | 3 | 18 |
| 1972 | 66 | 16 | 2 | 16 |
I fråga om småhusen har såväl den offentliga som den kooperativa sektorns andel minskat under senare år. Aven i fråga om flerfamiljshus-
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 73
byggandet har den kooperativa sektorns andel minskat. Den offentliga sektorns del av detta byggande har däremot ökat i betydande grad.
När det gäller den statliga långivningen till flerfamiljshus har de allmännyttiga företagens andel ökat markerat under de senaste åren, under det att de kooperativa företagens andel har minskat. Även de enskilda företagens andel har minskat markant under år 1972.
Antalet färdigställda lägenheter utan statligt stöd ökade under år 1972 med drygt 4 000 till 15 800. Andelen lägenheter med statligt stöd var år 1972 85 7o, jämfört med 89 46 under år 1971. Av följande tablå framgår motsvarande andelar för småhus och flerfamiljshus.
Inflyttningsfärdiga lägenheter med statligt stöd
| År | Andel lägenheter (24) med statligt stöd Småhus Flerfamiljshus | |
| 1968 83 | 94 | |
| 1969 TI | 93 | |
| 1970 78 | 93 | |
| 1971 7 | 924 | |
| 1972 67 | 95 |
Ca 83 40 av antalet påbörjade lägenheter under år 1972 byggdes med statligt stöd. För småhusen och flerfamiljshusen var motsvarande tal 67 resp. 96 Zo. Den statsstödda andelen småhus var sålunda densamma som i 1972 års färdigställande.
Under vart och ett av åren 1970, 1971 och 1972 har byggnadskostnaderna stigit i ungefär samma omfattning. Årsmedeltalen för byggnadskostnadsindex har ökat med drygt 7 70 under resp. år.
Det i oktober 1970 införda prisstoppet uppmjukades med dispenser för vissa varor under år 1971 och upphävdes vid årets utgång. Matcrialpriserna har successivt stigit med ca 5 70 per år. Ökade löner samt mervärdeskatt och arbetsgivaravgifter har medfört markerade kostnadsstegringar i januari 1971, i oktober 1971 och i januari 1973. Totalt. steg kostnaderna för produktionsfaktorerna från december 1970 till januari 1973 med ca 20 26.
Kostnaderna för den färdiga produkten ökade under åren 1970 och 1971 mindre snabbt än priserna enligt index, vilket bl. a. hängde samman med rationaliseringar och anpassningar i byggprocessens olika led. År 1972 uppvisar emellertid kostnaderna en utveckling som ungefär överensstämmer med indexförändringen.
Förändringarna under senare år av byggnadskostnaden, dvs. produktionskostnaden minus tomtkostnaden, sammanfattas i följande tablå, vilken avser statligt belånade flerfamiljshus i nybyggnadsområden. Uppgilterna har hämtats ur de preliminära låneansökningarna.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet | 74
År Genomsnittlig Byggnadskostnad per - Byggnadskostnad för
bostadslägenhets- — m? lägenhetsyta en 3-rumslägenhet
yta, m?
Kr. Ökning i «4, Yta, m? Kr.
| 1970 69,5 | 981 4,4 | 79 | 74 200 |
| 1971 68,6 | 1039 5,9 | 78 | 77 700 |
| 1972 67,7 | 1115 7,3 | 78 | 83 100 |
Kostnadsutvecklingen under första halvåret 1973 har karakteriserats
av en synnerligen kraftig prisökning på vissa viktiga byggnadsmaterial. Från december 1972 fram till maj 1973 har prisökningen sålunda varit närmare 30 96 på trävaror och 20 § på armeringsstål. För övriga material och varuslag med huvudsakligen inhemsk avsättning har priserna under nämnda period ej ökat lika mycket, men i många fall betydligt mer än tidigare år. Priserna på betongvaror och murtegel har stigit med ca 9 96, på lättbetong och värmeisoleringsmaterial med 6 å 7 <c6. Medelvärdet för hela riket av schablonbeloppen för mark- och cexploateringskostnader för flerfamiljshus har under år 1972 ökat med 8 kr. per m? våningsyta (vy) till 72 kr. per m” vy eller med ca 13 4. För åren 1970 och 1971 kunde konstateras ökningar med 8 70 vardera året. Medelvärdet för hela riket av tilläggsbeloppen för grundläggningsoch grovplaneringskostnader för flerfamiljshus har under år 1972 ökat med 3 kr. per m? vy till 36 kr. per m? vy eller med 9 90. För år 1970 och 1971 var motsvarande ökning 5—6 92. Av totala produktionskostnaden för en lägenhet i flerfamiljshus inom cxploateringsområde med preliminärt beslut under år 1972 utgjorde kostnaden för mark och exploatering närmare & 36 och kostnaden för grundläggning och grovplanering likaledes närmare 8 96. Dessa andelar har varit i stort sett oförändrade under senare år. Hyrorna i nyproducerade, statsbelånade flerfamiljshus kan följas genom statistiska centralbyråns årliga undersökningar. Uppgifterna för år 1972 är preliminära. I följande tablå belyses hyresnivån för lägenheter tillhöriga allmän-
Hyrorna för lägenheter i allmännyttiga företag om 3 rum och kök färdigställda åren 1971 och 1972 Stor- Stor- Stor- — Kommunblock Övriga Stock- Göte- Malmö med över kommunholm borg 75 000 invånare block Hyra per lägenhet, kr. I 1971 7720 7150 6 140 6 670 6 370 1972 8 000 7 490 6 950 7010 6 680 Hyra per m? bostadslägenhetsyta, kr. ? 1971 98 92 7 84 82 1972 100 95 88 90 86 Bostadslägenhetsyta per lägenhet, m? 1971 78 78 79 80 78 1972 80 78 79 78 71 1 Hyra inkl. bränsle.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 15
nyttiga företag och färdigställda åren 1971 och 1972. Dessa företag sva-
rade år 1972 för två tredjedelar av den statsbelånade flerfamiljshusproduktionen. Uppgifterna avser den vanligaste lägenhetstypen — 3 rum och kök — som utgör nära 40 46 av produktionen.
Mellan åren 1968 och 1969 steg hyrorna i nyproduktionen i tämligen begränsad omfattning, men år 1970 började en kraftigare stegring som har fortsatt under åren 1971 och 1972. Ökningen av hyran per m? har förstärkts av att den genomsnittliga lägenhetsytan successivt har minskat.
De årliga hyresförändringarna i hela beståndet av hyreslägenheter kan belysas genom de bostads- och hyresundersökningar som statistiska centralbyrån årligen genomför. Följande tablå belyser förändringarna sedan år 1969 med uppdelning av lägenheterna efter byggnadsperiod. Hyresförändringar för lägenhetsbeståndet under åren 1969—1972
| Byggnadsperiod | Ökning av månadshyran i 2, från december till december resp. år 1969-70 | 1970—71 | 1971—72 |
| — 1900 | 2,8 | 4,3 | 11,0 |
| 1901—1920 | 3,1 | 4,0 | 12,1 |
| 1921—1940 | 3,9 | 4,0 | 13,2 |
| 1941—1950 | 3,5 | 4,9 | 9,5 |
| 1951—1960 | 3,0 | 5,6 | 6,2 |
| 1961—1965 | 2,7 | 5,1 | 5,1 |
| 1966—1968 | 2,2 | . | - |
| 1966—1969 | 2,0 | 4,4 | . |
| 1966—1970 | . | 4,2 | 3,8. |
| Samtliga lägenheter | 2,8 | 4,7 | 6,6 |
I hyreslägenheterna ökade hyrorna i genomsnitt med inemot 3 940 mellan åren 1969 och 1970 och med nära 5 260 mellan åren 1970 och 1971. Under därpå följande period, 1971—1972, var hyresstegringen ännu kraftigare, 6,6 726. De största höjningarna (10—13 46) har det
senaste året skett för lägenheter färdigställda före år 1951, medan lägen-
heter byggda därefter har fått markerat lägre hyreshöjningar. Sedan år 1967 har utförts undersökningar om förekomsten av outhyrda lägenheter. I undersökningarna redovisas andelen outhyrda lägenheter i den statligt belånade flerfamiljshusproduktionen viss tid efter husens färdigställande. Resultaten visas i följande tablå.
Andel (,) outhyrda lägenheter inom olika ortsgrupper tre månader efter färdigställandet
Färdigställande- Stor- Stor- Stor- Kommunblock Övriga Hela
period Stock- Göte- Malmö med mer än kommun- riket
holm borg 75 000 invånare block
1967 1—3 kvartalen 0,4 3,6 — 2,6 4,2 3,0 1968 1 halvåret 1,8 11,9 0,4 6,3 5,9 5,4 2 ” 2,1 9,8 0,2 4,2 5,6 4,9
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet "76
Färdigställande- Stor- Stor- Stor- Kommunblock Övriga Hela period Stock- Göte- Malmö med mer än kommun- riket
holm = borg 75 000 invånare block
1969 1 halvåret 3,7 5,5 0,8 5,5 3,3 3,8 2 ” 1,3 5,5 0,2 0,5 2,4 2,2 1970 1 halvåret 1,5 5,4 0, 2,7 1,1 2 2 ” 0,5 4,3 1,7 — 0,7 1,6 1,6 1971 1 halvåret 3,2 7,4 1,2 2,4 4,2 3,9 2 ” 2,6 12,7 2,6 7,8 8,8 TS 1972 1 halvåret 10,3 21,8 6,9 5,9 13,0 11,4 2 ” 12,1 24,9 13,7 = 7,7 8.4 10,9
Under åren 1969 och 1970 minskade för hela riket andelen outhyrda lägenheter. Under år 1971 ökade emellertid åter uthyrningssvårigheterna. Denna utveckling förstärktes kraftigt under år 1972. Uthyrningssvårigheterna detta år var särskilt märkbara i storstadsområdena. Vid tre tillfällen under åren 1972 och 1973 har bostadsstyrelsen genomfört undersökningar rörande antalet lägenheter som var outhyrda i de statsbelånade flerfamiljshus som färdigställts under åren 1967—1972. Undersökningarna har avsett de lägenheter som varit färdigställda t.o.m. halvåret före resp. undersökningstidpunkt. Resultaten framgår av följande tablå.
Outhyrda lägenheter vid olika tidpunkter i statsbelånade flerfamiljshus färdigställda under åren 1967—1972
Ortsgrupper
Stor- Stor- Stor- Kommun- Övriga Hela
Stock- Göte- Malmö block med = :kommun- riket holm «borg mer än 75 000 block
invånare
Antal outhyrda
| lägenheter | : | |
| 1972-03-01 | 540 2720 330 1690 | 2920 8 200 |
| 1972--09-01 | 1220 3910 800 2340 | 4 200 12 470 |
| 1973-03-01 | 2240 4520 1410 2950 | 5 260 16 380 |
I 94 av färdigställda lägenheter
| 1972-03-01 | 0,9 6,2 1,5 2,7 | 2,2 | 2,5 |
| 1972-09-01 | 1,7 8,3 3,2 3,4 | 2,9 | 3,5 |
| 1973-03-01 | 2,8 9,3 5,3 2 4,0 | 3,4 2 | 4,3 |
Antalet outhyrda lägenheter har fördubblats under det senaste året. Av de ca 16 400 lägenheter som var outhyrda den 1 mars 1973 låg omkring hälften i storstadsområdena, där framför allt Göteborg redovisade stora uthyrningssvårigheter.
Andelen outhyrda lägenheter i olika årgångar av hus har enligt föl-
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 71
jande tablå stigit mellan de olika undersökningstidpunkterna. Detta in-
nebär att för en del lägenheter, som tidigare varit uthyrda, har det inte
varit möjligt att finna en ny hyresgäst.
Andel (,) outhyrda lägenheter i hus färdigställda under åren 1967—1972
1967 1968 1969 1970 1971 1972
| 1972-03-01 1,7 | 2,4 | 2,5 | 1,8 | 4,3 | |
| 1972-09-01 24 | 3,1 | 3,6 | 25 | 3,4 | . |
| 1973-03-01 3,2 | 4,5 | 4,2 | 3,0 | 3,7 | 72 |
Bostadsstandarden förbättrades under 1960-talets andra hälft, i vissa avseenden snabbare än under den första.
Enligt bostadsräkningarna byggdes ca 470 000 lägenheter under åren 1966—1970 och 390 000 åren 1961—1965. Avgången av lägenheter var något | lägre under den andra än under den första femårsperioden: 180 000 lägenheter jämfört med 200 000 lägenheter.
Av de 3 181 000 bostäder som fanns vid slutet av år 1970 var 870 000 eller 27 <z högst tio år gamla. Av det bostadsbestånd som fanns vid slutet av år 1965 var 24 9c högst så gamla.
Genom den omfattande nyproduktionen och avgången av gamla lägenheter samt en stor moderniseringsverksamhet har bostadsbeståndets utrustningsstandard avsevärt förbättrats.
År 1970 var 77 <c av lägenheterna försedda med badrum eller duschrum, centralvärme, we samt vatten och avlopp (kvalitetsgrupp 1—2). Åren 1960 och 1965 hade 51 resp. 65 9 av bostäderna denna standard.
Antalet lägenheter som saknade någon eller några av utrustningsdetaljerna centralvärme, wc, vatten eller avlopp (kvalitetsgrupperna 4—7) minskade mellan åren 1965 och 1970 från 660 000 till 390 000 eller från 23 till 12 §e av hela beståndet.
Bostadsbeståndets förskjutning mot större lägenhetstyper fortsatte under 1960-talets andra hälft. Andelen lägenheter med fyra cller flera rum ökade från 23 till 28 76, medan andelen lägenheter med högst två rum och kök minskade i ungefär samma omfattning, från 51 till 46 Go.
Samtidigt med ökningen av lägenheternas storlek minskade hushållens genomsnittliga storlek genom en kraftig ökning av antalet hushåll med endast en eller två boende. Dessa hushålls andel av samtliga hushåll ökade från 50 till 55 96 mellan åren 1965 och 1970.
värt. Antalet rumsenheter per 100 boende var 121 år 1960, 131 år 1965 och 146 år 1970. Förbättringen var 8 90 under första hälften av 1960talet och 11 4: under andra hälften.
Ett annat uttryck för denna förbättring är förändringarna i det antal hushåll som enligt i bostadsräkningen tillämpade normer klassificeras som trångbodda. Förändringarna sammanfattas i följande tablå.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 78
Trångbodda hushåll enligt olika normer åren 1960, 1965 och 1970.
| År | Trångbodda hushåll Norm 1 Antal hushåll Andel (050) av — Antal hushåll Andel (24) av | samtliga | Norm 2 | samtliga |
| 1960 215 000 | 8 | 866 000 | 34 | |
| 1965 127 000 | se | 695 000 | 25 | |
| 1970 52 000 | 2 | 477 000 | 16 |
Norm 1: mer än två boende per rum utöver kök Norm 2: mer än två boende per rum utöver kök och ett rum
Bostadsstyrelsen bar fortsatt med sin årliga enkät om bostadsförmedlingarnas verksamhet innefattande uppgifter om nyregistrerade, avregistrerade och kvarstående bostadssökande. Enkäten avseende år 1972 har begränsats till kommunerna i de tre storstadsområdena samt till kommuner med minst 30 000 invånare.
Övervägande antalet kommuner har ansett att det under år 1972 har blivit lättare för de bostadssökande att erhålla Jägenhet. Detta gäller särskilt för barnfamiljerna (50 av 64 kommuner) men inte i samma grad för enpersonshushållen (32 av 64 kommuner). Endast några få kommuner har ansett att det blivit svårare.
I 54 kommuner som lämnat jämförbara uppeifter för tre år minskade antalet nyregistrerade sökande med 6 76 mellan åren 1970 och 1971 och med 7 90 mellan åren 1971 och 1972. Hela antalet kvarstående sökande minskade från år 1970 till år 1971 med 9 96, men var ungefär oförändrat mellan åren 1971 och 1972. Att inte nedgången i antalet nyregistrerade fick till följd en minskning av totala antalet kvarstående sökande under den senare perioden berodde på att avregistreringarna var färre än tidigare år.
Antalet förmedlade lägenheter i dessa 54 kommuner jämte Stor- Stockholm uppgick under år 1970 till 80 000 och ökade något under åren 1971 och 1972 till 82 000 resp. 84 000. Andelen förmedlade lägenheter i det äldre bostadsbeståndet har under dessa år ökat från 56 till 67 Ye.
I 1972 års enkät har något fler kommuner än i 1971 års enkät uttalat att sökande avböjer erbjudande om lägenhet. Flerpersonshushåll utan barn avböjer i större omfattning än barnfamiljerna. Enpersonhushållen avböjer erbjudanden i något mindre omfattning än barnfamiljerna.
Vad gäller kreditförsörjningen behandlade bostadsstyrelsen i anslagsframställningarna för budgetåret 1973/74 den allvarliga situation som hade uppkommit på marknaden för de långa fastighetslånen. Genom att bostadshypoteksinstituten inte kunde försälja obligationer i erforderlig utsträckning, kunde lånebehovet inte tillgodoses med den följden att det utestående kreditivbeloppet i färdigställda fastigheter kraftigt ökade.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet - 79
I juni 1973 nådde delegationen för bostadsfinansiering och Svenska bankföreningen en överenskommelse som syftade till en förbättring av avlyftssituationen. Affärsbankerna åtog sig att under år 1973 bidra med totalt 2,5 miljarder kr. till finansiering av färdiga fastigheter. Detta skall ske dels genom att affärsbankerna ökar sitt nettoinnehav av bostadsobligationer med 1,5 miljarder kr., dels genom omvandling under året till ett belopp av 1 miljard kr. av utestående kreditiv till särskilda krediter i avvaktan på att fastighetslån kan erhållas. |
Bostadsstyrelsen understryker vikten av att stora insatser görs för att bringa ned tiden för väntan på avlyft. Den uppkomna balansen måste: snabbt avvecklas. Den i lägenheter räknat minskande bostadsproduktio- : nen kan inte väntas i någon högre grad underlätta en lösning under den närmaste tiden. Den stora förskjutningen mot ökad andel småhus bidrar nämligen till att produktionens volym och anspråken på krediter inte minskar i samma grad.
Bostadsbyggnadsprogram för åren 1973—1977 har redovisats för 429 av landets 464 kommuner. Endast 340 kommuner är ålagda att upprätta program, och utöver dessa har sålunda program redovisats för 89 kommuner. I följande tablå redovisas det bostadsbyggande som kommunerna efter bedömning av bostadsbyggnadsbehov och resurser har ansett vara behövligt och — med hänsyn till bl. a. marktillgång och förberedelseläge — möjligt att påbörja.
Påbörjande enligt kommunernas program, antal lägenheter
1973 1974 1975 1976 1977 1973—77
Stor-Stockholm 18317 16774 — 17231 13077 12562 77961 Stor-Göteborg 7687 8179 7374 7722 7305 38 267 Stor-Malmö 6 812 6 101 6 443 6 364 6 376 32 096 Summa storstadsområden 32 816 31 054 31 048 27163 26243 148324 Övriga programkommuner 57 490 56 245 55 626 54 760 52469 276 590 Samtliga pro- | gramkommuner 90 306 87 299 86 674 81 923 78712 424914
De redovisade programmen sammantagna omfattar en genomsnittlig årlig produktion av 85 000 lägenheter. Under perioden minskar det planerade årliga påbörjandet från 90 300 till 78 700 lägenheter.
Mellan de fyra senaste programomgångarna har det planerade påbörjandet minskat kraftigt. I programomgången 1970—1974 var sålunda den planerade volymen i genomsnitt per år 122 000 lägenheter. I programomgångarna 1971—1975, 1972—1976 och 1973—1977 var motsvarande antal 116 000, 105 000 resp. 85 000 lägenheter. Det är främst i de tre storstadsområdena som det planerade påbörjandet har minskat. De-
Prop. 1974: 1. Bilaga 14 Bostadsdepartementet 80
ras andel av produktionen har därigenom sjunkit från 41 till 35 26 mellan de fyra senaste programomgångarna.
I följande tablå redovisas bostadsbyggandets (påbörjandets) fördelning på hustyper enligt kommunernas program.
Påbörjandets fördelning på hustyper enligt kommunernas program, antal lägenheter
1973 1974 1975 1976 1977 1973-—77
Flerfamiljshus 44985 43805 44152 42067 38895 213904 Småhus 45321 43494 42522 39856 39817 = 211010 Andel småhus (24 50 ' 50 49 49 51 50
För hela programperioden redovisas 214 000 lägenheter i flerfamiljshus och 211 000 lägenheter i småhus. I förhållande till föregående programomgång har antalet småhuslägenheter ökat med omkring 8 000, medan antalet flerfamiljshuslägenheter däremot har minskat med närmare 111 000. I de tre senaste programomgångarna har småhusandelen ökat kraftigt: från 34 76 1971—1975 till 39 <& 1972—1976 och till 50 9£ i den aktuella programomgången.
Kommunerna redovisar i bostadsbyggnadsprogrammen uppgifter om lägenhetsstorlek och våningsyta i det planerade bostadsbyggandet. Mcllan de tre senaste programomgångarna har andelen flerfamiljshuslägenheter om två rum och kök ökat från 34 till 38 26. Lägenheterna om högst ett rum och kök resp. tre rum och kök har vardera minskat med en procentenhet och lägenheterna med fyra eller flera rum och kök med två procentenheter under samma tid. I den totala produktionen — flerfamiljshus och småhus — har lägenheterna om fyra eller flera rum ökat från 43 till 51 £6 mellan de två senaste programomgångarna beroende på den kraftiga-relativa ökningen av antalet lägenheter i småhus.
För hela programperioden beräknas den genomsnittliga våningsytan uppgå till 81 m”? i flerfamiljshus och till 121 m? i småhus. Ytan i flerfamiljshusen beräknas öka något under perioden medan den beräknas minska för småhusen. Mellan de tre senaste programomgångarna har den genomsnittliga våningsytan inte nämnvärt förändrats.
Det planerade byggandet har fördelats på tre markägarekategorier. För hela programperioden ligger 67 f& av lägenheterna på kommunmark, 16 96 byggherremark och 13 96 på övrig mark. För 4 96 av lägenheterna saknas markägaruppgift. Andelen lägenheter på kommunmark och byggherremark minskar under perioden, medan andelen ökar för övrig mark. Andelen lägenheter på kommunmark är något större för flerfamiljshus än för småhus. För hela perioden ligger 69 90 av flerfamiljshuslägenheterna och 65 96 av småhuslägenheterna på kommunmark. I tidigare programomgångar var denna skillnad större.
Andelen lägenheter på kommunmark tenderar att minska med tillta-
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 81
gande kommunstorlek, medan motsatsen gäller 'andelen lägenheter på byggherremark. I den minsta kommungruppen (<10 000 invånare) planeras 76 Sc av lägenheterna bli uppförda på kommunmark vilket kan jämföras med 56 96 i Stor-Stockholm, I de tre storstadsområdena anges drygt 20 4: av lägenheterna ligga på byggherremark.
I de tre storstadsområdena kan noteras en klar minskning av andelen lägenheter på kommunmark mellan de tre senaste programomgångarna. I Stor-Stockholm har andelen minskat från 63 till 56 22, i Stor-Göteborg från 70 till 57 20 och i Stor-Malmö från 68 till 60 72. I Stor-Göteborg och Stor-Malmö har i stället andelen lägenheter på byggherremark ökat. I Stor-Stockholm har en förskjutning till övrig mark skett. Minskningen av andelen lägenheter på kommunmark torde kunna sättas i samband med ökningen av småhusandelen.
Av samtliga flerfamiljshuslägenheter planeras 71 § att uppföras på exploateringsområden och 26 46 på saneringsområden, varav 2 90 på s.k. resttomter, 15 46 på områden med programmerad sancring och 9 €5 på övriga saneringsområden.
Av flerfamiljshuslägenheterna i exploateringsområden planeras 82 90 att uppföras på kommunmark, 12 6 på byggherremark och 6 56 på övrig mark. För flerfamiljshuslägenheter i saneringsområden är andelen på kommunmark 40 26 och på byggherremark 37 96.
Närmare 60 22 av flerfamiljshuslägenheterna i saneringsområden berörs av ett av kommunen upprättat saneringsprogram. Hälften av dessa lägenheter ligger på kommunmark.
I exploateringsområden ligger 27 YZ och i saneringsområden 9 > av flerfamiljshuslägenheterna på tomträttsmark. I föregående programomgång var andelen för saneringsområden något högre.
Beträffande tiden mellan kommunalt markförvärv och planerad byggstart gäller för 16 96 av produktionen på den kommunägda marken att kommunen innehaft marken kortare tid än 5 år, för 38 20 har kommunen innehaft marken 5-9 år och för 35 §o0 minst 10 år före byggstart.
Länsbostadsnämndernas bedömningar av bostadsbyggandets (påbörjandets) omfattning har för vart och ett av åren i programomgången 1973—1977 givit följande resultat.
Påbörjande enligt länsbostadsnämnderna (i storstadsområdena de kommunala samarbetsorganen), antal lägenheter
1973 1974 1975 1976 1977
Storstadsområdena 28 000 28 000 28 060 28 000 28 000 Landet i övrigt 53000 53000 353500 52700 = 52700 Totalt 81 000 81 000 81 500 80 700 80 700
Bostadsstyrelsen redovisar vissa synpunkter på det aktuella läget inom bostadsförsörjningen och därav betingade förslag. 6 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bil. 14
Prop. 1974: 1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 82
Ett av de väsentligaste målen för bostadspolitiken har varit att av- ' skaffa bostadsbristen. Detta mål har ansetts böra nås i första hand genom en bostadsproduktion av tillräcklig omfattning. Nyproduktionen har också kunnat successivt ökas till en nivå som bedömts som erforderlig på längre sikt för att realisera detta mål och vissa angivna mål för bostadsstandarden.
De stora lägenhetstillskotten har givetvis inneburit att bostadscfterfrågan i ökande grad har kunnat tillgodoses. Detta har kommit till uttryck genom att dels köerna hos bostadsförmedlingarna har minskat och i ännu mindre grad än tidigare representerar en aktuell och betalningskraftig efterfrågan, dels att det uppkommit avsättningssvårigheter för nybyggda lägenheter.
Detta ändrade läge på bostadsmarknaden med bättre balans mellan utbud och efterfrågan har ytterligare framhävts av den lågkonjunktur som präglat åren 1971 och 1972 och även i viss mån år 1973. Underlaget för bostadsefterfrågan och dess tillväxt har varit svagt genom bl. a. cmigrationsöverskott och en låg tillväxt av den totala privata konsumtionen. |
Lägenhetstillskotten under åren 1971 och 1972 har varit stora och även under år 1973 beräknas tillskottet bli stort.
Här nämnda förhållanden har samtliga medverkat till de ökande avsättningssvårigheterna för under senare år nybyggda flerfamiljshuslägenheter. Detta har lett till en väsentlig minskning i påbörjandet av nya flerfamiljshusprojekt. Efterfrågan på egnahem har emellertid varit stark och småhusbyggandet har successivt ökat.
Den ökade andelen småhus, vilka kräver betydligt större investering per lägenhet än flerfamiljshusen, medför att bostadsinvesteringarna inte minskar i samma omfattning som antalet nybyggda lägenheter. Mellan åren 1971 och 1972 ökade investeringarna med 2,5 Z och under år 1973 beräknas de minska med endast 6,5 ce.
Ovissheten om de närmaste årens bostadsbyggande har ökat under scnare tid. Antalet outhyrda lägenheter i nyproduktionen har på många orter fortsatt att stiga. Initiativen till produktion av nya flerfamiljshus måste då bli begränsade. Kommunernas bostadsbyggnadsprogram för perioden 1973—1977 pekar på cn total årlig påbörjandenivå av ca 80 000 lägenheter. Kostnadsutvecklingen har varit extrem. Priserna på vissa byggnadsmatcrial har ökat i en takt som inte förekommit sedan början av 1950-talet. Det finns risk för att bostadsbyggandet kan komma in i en situation, då en med hänsyn till långsiktiga behov erforderlig produktion inte kan upprätthållas.
Osäkerheten i fråga om efterfrågeutvecklingen och de närmaste årens byggnadsmöjligheter har väsentligt påverkat kommunernas planering. Såväl redovisningarna i bostadsbyggnadsprogrammen som erfarenheter av de senaste årens byggande visar att planeringsberedskapen har för-
Prop. 1974: 1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 83
sämrats. Planeringen kännetecknas just nu inte bara av stor osäkerhet ifråga om bostadsbyggandets volym utan kanske i än högre grad av osäkerhet om dess inriktning, fördelning mellan nybyggnad och ombyggnad samt om bostadsområdenas utformning. Minskningen av nyproduktionen har på grund av denna osäkerhet och ändringar i planeringen inte medfört något överskott av startberedda projekt.
Det finns risk för att bostadsbyggandet på nytt kan komma i samma otillfredsställande planeringssituation som flera gånger tidigare. För låg planeringsberedskap kan komma att hindra byggandet eller leda till en forcering under de sista skedena av planeringen som inverkar menligt på kvalitet och kostnader samt försvårar cen allsidig debatt i planfrågor. En hög långsiktig planeringsberedskap framstår därför som starkt befogad även om produktionen de närmaste åren kommer att ligga på en lägre nivå än tidigare.
Bostadspolitiska frågor utreds för närvarande av tre utredningar: boendeutredningen, bostadsfinansieringsutredningen och bostadsskattekommittén. Med hänsyn till den pågående utredningsverksamheten lämnar styrelsen endast på några punkter konkreta förslag till åtgärder. Den väsentligaste avser en förstärkning av bostadstilläggen. Dessutom föreslås en utvidgning av hyresförlustlånen till att även gälla förluster uppkomna under år 1974. Vissa förbättringar av långivningen till småhus föreslås också.
Bostadsstyrelsen understryker vikten av att de nya problem som uppkommit på bostadsmarknaden analyseras ingående. En fråga av särskilt intresse är den i vissa orter förekommande koncentrationen av lediga lägenheter till ett fåtal bostadsområden och projekt samtidigt som lägenheter i projekt som byggts vid samma tid eller t. o. m. senare med likartad lägenhetssammansättning och kostnadsnivå har kunnat hyras ut. Med hänsyn till problemets karaktär är det angeläget att en undersökning av orsakerna kommer till stånd snabbt. Styrelsen anser att en sådan undersökning bör vara en uppgift i första hand för byggnadsforskningen och har föreslagit statens råd för byggnadsforskning att ett forskningsprojekt genomförs.
Den senaste tidens kostnadsökning har sin grund i en stark internationell efterfrågan på svenska exportvaror vilken höjer prisnivån även på den svenska marknaden. Priserna på vissa material liksom bostädernas driftkostnader påverkas även av starkt ökade oljepriser. För att motverka prisstegringarnas effekt på produktionskostnader och bostadskostnader måste åtgärder vidtas på olika områden.
En kostnadsstegring till följd av prisstegringar på vissa varor kan begränsas, bl. a. genom en omsorgsfull avvägning mellan materialval och produktionsteknik. Det ligger i sakens natur att producentföretagen i allmänhet har de bästa förutsättningarna att göra sådana avvägningar. Det blir därvid i rådande situation än mer angeläget att beställaren skri-
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 84
ver program som anger kraven på den önskade produkten utan onödiga begränsningar av materialval och utformning.
En ökad inriktning på modernisering och förbättring av befintliga bostadslägenheter som alternativ till rivning och nybyggnad innebär att likvärdiga resultat kan nås med väsentligt mindre materialförbrukning. Denna aspekt får större betydelse då materialpriserna stiger och är därför ett ytterligare motiv för en ökad moderniserings- och förbättringsverksamhet.
Om åtgärder mot kostnadsstegringen inte blir effektiva, kommer bostadskostnaderna att öka starkt i nybyggda hus. Med tillämpning av reglerna för det nuvarande finansieringssystemet blir effekten på kort sikt att kostnaderna för de boende ökar även i övriga hus med ränteoch paritetslån. Därigenom ökar prisskillnaden gentemot bostäder i hus utan sådana lån.
Senare årgångar av bostäder har redan förut ett sämre kostnadsläge än äldre hus på grund av mervärdeskatten. Denna är proportionell mot byggnadskostnaderna och det absoluta skattebeloppet blir alltså större då byggnadskostnaderna ökar. Bostadsstyrelsen förutsätter att de problem som är förenade med denna skatt kommer att beaktas av pågående utredningar. |
Under 1970-talet kan antalet hushåll beräknas öka svagare än under 1960-talet. Den del av en given bostadsbyggnadsvolym, som därigenom inte längre behövs för att öka antalet lägenheter, kan då utnyttjas för att snabbare förbättra bostadsförhållandena för hushåll med dåliga bostäder eller låg utrymmesstandard. Ett stort antal lägenheter med låg standard ingår i det utnyttjade bostadsbeståndet, och uppskattningsvis 350 000— 400 000 hushåll är fortlarande trångbodda enligt den aktuella normen. Samtidigt finns det ett stort antal outhyrda lägenheter i senare årgångar av hus, vilket bidragit till en minskad nyproduktion. Styrelsen anser det därför angeläget att hushållens bostadsefterfrågan förstärks genom förbättringar av bostadstilläggen.
Bostadsbyggandet har under senare år starkt förskjutits mot småhus som nu utgör omkring hälften av nyproduktionen. Enligt kommunernas bostadsbyggnadsprogram kommer denna produktionsinriktning att bibehållas de närmaste åren.
Småhusen är till stor del egnahem med höga produktionskostnader som kan efterfrågas endast av hushåll med stora utrymmesbehov, möjligheter att betala en egen insats och med någorlunda goda inkomster. Andra hushåll kommer att bo i flerfamiljshus. Om någon ändring inte sker av nuvarande förhållanden kommer befolkningen, särskilt i större tätortsregioner, att uppdelas på olika bostadsområden med stora skillnader i fråga om hushållstyper, inkomster, sociala förhållanden och bostadsstandard, dvs. bostadsområdena blir segregerade.
Skillnaderna har under Jång tid ökat i fråga om lägenheternas storlek
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 85
i flerfamiljshus och i småhus. Likaså har olikheterna i ekonomiska villkor mellan boende i hyres- och bostadsrättshus å ena sidan och i cgnahem å den andra fått ökad betydelse. Härigenom skärps segregationsproblemen. Hirtill bidrar också den stora ökningen av småhusbyggandet utan statliga lån särskilt då detta samlas till vissa områden med höga tomtkostnader och speciellt påkostade hus.
Styrelsen understryker starkt vikten av att de nuvarande tendenserna till ökad skiktning av befolkningen melian olika bostadsområden motverkas.
Vad gäller småhusbyggandet anser styrelsen att alla möjligheter att utvidga det statsbelånade byggandet bör utnyttjas innan frislippande av byggande utan statliga Jån kommer i fråga. En utvidgning eiler ett slopande av ramen för beslut om byggnadstillstånd för småhus medför att vissa företag som varit avsedda att finansieras med statliga lån övergår till finansiering utan statslån. Detta medför bl. a. att höga tomtkostnader lättare kan accepteras av byggherrarna och att kommunernas möjligheter att realisera uppställda kostnadsmål försämras.
Styrelsen har genom undersökningar konstaterat betydelsen för den enskilde småhusköparen av den produktionskostnadskontroll som sker i samband med den statliga långivningen. Styrelsen lägger fram vissa förslag till förbättring av den statliga långivningen till småhus. Härigenom stärks de statliga lånens konkurrenskraft.
Att på kort sikt åstadkomma förbättringar av de förhållanden som här närmast har berörts är, frånsett de föreslagna åtgärderna i fråga om den statliga belåningen, främst en fråga för den kommunala planeringen. Kommunerna kan genom bebyggelseplanering och markfördelning medverka till att styra småhusbyggandet mot statligt finansierade hus av måttlig storlek och med kontroll av försäljningspriser. Även under senare år har det varit möjligt att på sina håll bygga småhus i hyresform. Erfarenheterna härav bör studeras och föras vidare.
En väg att motverka skillnaden mellan olika områden är att bygga nya områden på sådant sätt att olika hustyper och upplåtelseformer får bättre kontakt med varandra. Sådana bostadsområden med en blandning av småhus och flerfamiljshus i begränsad skala torde kunna ge miljövärden som inte kan uppnås vid en ensidigt sammansatt produktion. De löser visserligen inte på kort sikt problemet med koncentration av olika hushållstyper och inkomstklasser till cenahem resp. hyres- och bostadsrättslägenheter men ger bättre förutsättningar för en inom varje område mer differentierad hushålls- och befolkningsstruktur på längre sikt.
Kvalitetsskillnaderna kan också minskas genom att den yttre miljön för flerfamiljshusen förbättras och ges egenvärden som ökar dessa bostäders attraktivitet vid jämförelse med småhus.
Småhusen medför i jämförelse med flerfamiljshus större investeringar per lägenhet för själva byggandet och större kommunala investeringar
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 86
och driftkostnader. Det ökade småhusbyggandet skärper därför ytterligare kraven på att bostadsområden och projekt planeras med tanke på ett effektivt utnyttjande av investeringsresurserna och med beaktande av kommunala driftkostnader på längre sikt. Bostadsstyrelsen redovisar följande bedömningar och förslag vad gäller bostadsbyggnadsplanen för åren 1974—1976. För år 1973 har riksdagen (CU 1973: 19) uttalat sig för en bostadsbyggnadsplan med ramar som ger utrymme för beslut om bostadslån för ca 80 000 lägenheter och för beslut om byggnadstillstånd för företag utan statliga lån med 8 000 lägenbeter. För båda ramarna gemensamt tillkommer en projektreserv av högst 10 000 lägenheter. Kungl. Maj:t har genom beslut den 29 juni 1973 medgivit att byggnadstillstånd får meddelas utan rambegriänsning såvitt gäller småhus under förutsättning att de egentliga husbyggnadsarbetena påbörjas under månaderna september—december 1973. Nämnda ram för beslut om bostadslån kommer inte att helt utnyttjas. Såvitt nu kan bedömas med ledning av uppgifter från länsbostadsnämnderna kommer beslut om lån att meddelas för ca 67 000 lägenheter. Beslut om byggnadstillstånd för företag utan statliga lån beräknas komma att meddelas för totalt ca 11 000 lägenheter, inklusive platser i ålderdomshem. Genom omfördelningar av ramar och utnyttjandet av reserver kommer beslut om lån resp. tillstånd att kunna lämnas för alla företag som det i övrigt finns förutsättningar för. Fr. o. m. år 1974 har bostadsbyggnadsplanen enligt riksdagens beslut (CU 1973: 19) en annan konstruktion än tidigare. Den period planen avser har begränsats från fem till tre år. Alla kommuner får samma plancringsperspektiv genom att uppdelningen på s.k. expansiva orter och andra orter har slopats. Vidare gäller att programmet för byggandet med statligt stöd skall avse både bostäder och bostadskomplement, dvs. sådana lokaler som omfattas av låneunderlag och pantvärde. Ramen för beslut om Iån skall uttryckas i kvadratmeter våningsyta med angivande av det antal bostadslägenheter som beräknas kunna byggas inom denna ram. | Enligt riksdagens beslut gäller för såväl år 1974 som år 1975 en total ram för beslut om bostadslån av 8 375 000 m? våningsyta. Ramen har beräknats på följande sätt: för bostäder 7 820 000 m?, vilket förutsätts ge möjligheter för beslut om lån till 80 000 lägenheter, för lokaler (utöver de som särskilt anges i det följande) 350 000 m" motsvarande 4,5 St av den för bostäder beräknade ramen, för skollokaler i integrerade anläggningar 50 000 m”?, för barnstugor 135 000 m? och för lokaler i äldre områden 20 000 m”. Sistnämnda antal kvadratmeter för lokaler i äldre områden utgör inom den totala gemensamma ramen en särskild ram som inte får överskridas.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 87
Byggandet utan statliga lån beräknas till 8 000 lägenheter för såväl år 1974 som år 1975. För år 1974 har vidare fastställts en projektreserv av högst 10 000 lägenheter jämte lokaler som uppförs med statligt stöd.
På grundval av de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen för åren 1973—1977 och bedömningar för icke-programkommuner har länsbostadsnämnderna för nämnda år angivit en genomsnittlig årlig produktion av 81 000 lägenheter. För vart och ett av de enskilda åren i perioden har angivits en produktion som praktiskt taget motsvarar nämnda genomsnitt. Jämfört med programomgången 1972-—-1976 innebär detta en minskning med 1 genomsnitt 22 000 lägenheter per år, dvs. drygt 20 Gc.
'T dagens situation finns en stor osäkerhet i de kommunala bedömningar som har resulterat i den nämnda planeringsnivån. Bostadsstyrelsen har emellertid för sin del — med hänsyn till boendeutredningens överväganden — inte gjort någon bedömning av bostadsbehov och bostadsefterfrågan under de år förslaget till bostadsbyggnadsplan skall avse, dvs. åren 1974—1976.
För de två första åren i nämnda period gäller redan i enlighet med riksdagens beslut en plan som ger utrymme för beslut om bostadslån och byggnadstillstånd avseende ca 88 000 lägenheter. Härtill kommer för år 1974 en projektreserv på 10 000 lägenheter.
Bostadsbyggnadsplanen bör vara så vid att den ger utrymme för den på sikt behövliga och möjliga produktionen. I nuvarande läge — mot bakgrund av kommunernas planeringsnivå — synes en plan av den omfattning som gäller för år 1974 -— 88 000 lägenheter — 10 000 lägenheter i projektreserv — kunna gälla även för åren 1975 och 1976. Bostadsstyrelsen förutsätter att eventuella förändringar i plancringsläget beaktas innan planen för år 1974 slutligt fastställs, och att givetvis nivån för åren 1975 och 1976 inte låses utan kan omprövas i höjande riktning kommande år.
Bostadsstyrelsen föreslår följande ramar för beslut om bostadslån.
Ramarna bör ge utrymme för beslut om lån för 80 000 bostadslägenheter. Planeringen för åren 1974—1977 innebär en lika fördelning på flerfamiljshus och småhus och med genomsnittliga våningsytor på 81 resp. 121 m”?. Med hänsyn härtill bör för bostäder räknas med ett antal kvadratmeter av (80 000 X 101 =) 8 080 000.
Den yta som beräknats för lokaler i de för åren 1974 och 1975 fastställda ramarna är mycket osäker, eftersom lokalbyggandet varicrar år från år. I vilken omfattning gjorda ändringar i lokalbelåningsreglerna påverkar rambehovet är vidare svårt att bedöma. För lokaler bör därför
Den totala ramen bör sålunda fastställas till 8 635 000 m?.
I avvaktan på erfarenheter beträffande frekvensen av lån till lokaler i äldre områden bör delramen för beslut om sådana lån fastställas till oförändrat 20 000 m?.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 88
Medelsramen för beslut om bostadslån till nybyggnad under år 1973 har beräknats under antagande av att långivningen till 40 76 avser lägenheter i småhus. Lånebeloppet per lägenhet har antagits till 22 600 kr. för flerfamiljshus resp. 27 200 kr. för småhus.
Medelsramen för år 1974 beräknas i det följande för ett garanterat program på 80 000 lägenheter med statligt stöd. Styrelsen räknar med att 50 0 av långivningen kommer att avse lägenheter i småhus. Lånebeloppet per lägenhet har antagits uppgå till 23 500 kr. tör Flerfamiljshus och till 27 000 kr. för småhus.
Under dessa förutsättningar kan behovet av medel för beslut om bostadslån till nybyggnad under kalenderåret 1974 beräknas till följande belopp.
| Bostadslån till nya flerfamiljshus (40 000 Igh x< 23 500 kr.) | 940 000 000 |
| Bostadslån till nya småhus (40 000 Igh >< 27 000 kr.) | 1 080 000 000 |
| Totalt | 2 020 000 0680 |
Ramen för beslut om bostadslån till ombyggnad och räntebärande förbättringslån har fastställts till 170 milj. kr. för år 1973 och preliminärt till 220 milj. kr. för år 1974, Länsbostadsnämnderna har beräknat att beslut om bostadslån till ombyggnad kommer att meddelas för ca 115 och 150 milj. kr. under åren 1973 resp. 1974. Nämnderna räknar vidare med att meddela beslut om räntebärande förbättringslån till ett belopp av ca 70 resp. 90 milj. kr. under dessa år.
Nämndernas beräkningar avseende år 1974 avser ett totalt lånemedelsbehov av 240 milj. kr. Med hänsyn till de bemyndiganden Kungl. Maj:t har att vidga ramen, ger inte dessa beräkningar anledning till ändring av den preliminärt fastställda ramen på 220 milj. kr.
För år 1975 bör ramen preliminärt fastställas till 220 milj. kr.
I fråga om anslagsbehovet anför styrelsen att anslagsbelastningen under budgetåret 1972/73 uppgick till 2 713 milj. kr. I sin anslagsframställning för budgetåret 1973/74 beräknade styrelsen utgifterna till samman- Jagt 3 000 milj. kr. Utgifterna blev således 287 milj. kr. mindre än beräknat. Utbetalningen av nya lån blev lägre i ungefär samma omfattning. Tomträttslån betalades ut i större omfattning, men å andra sidan inflöt till fonden mera medel i form av amorteringar och inlösta lån. Behållningen på anslaget vid utgången av budgetåret 1972/73 blev 705 milj. kr. i stället för beräknade 420 mili. kr.
Styrelsen har anmodat länsbostadsnämnderna att beräkna utbetalningarna av Jån till nybyggnad under innevarande och nästföljande budgetår. Nämnderna räknar med att utbetalning under de båda budgetåren av Iån till nya flerfamiljshus kommer att avse ca 64 600 resp. 52 300 lägenheter. Detta överensstämmer väl med den preliminära långivningen
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 89
räkningar som realistiska. Även antalet lägenheter i småhus, för vilka
lån beräknas bli utbetalda, synes kunna godtas.
Anslagsbelastningen för de båda budgetåren beräknar styrelsen enligt
följande tablå. Skuldökningen på paritetslån och utbetalningen av räntc-
Jån har beräknats under förutsättning av oförändrade paritetstal och räntor.
Beräknad anslagsbelastning för budgetåren 1973/74 och 1974/75
Milj. kr. 1973/74 —1974/75
Utbetalning av:
| lån till nybyggnad av flerfamiljshus | 1345 1185 |
| lån till nybyggnad av småhus | 845 955 |
| ombyggnads- och förbättringslån | 175 220 |
| skuldökning på paritetslån | 540 720 |
| räntelån | 640 660 |
| tomträttslån | 200 200 |
| lån för hyresförluster | 1C0 160 |
| Förskott, netto | 0 0 |
| Amorteringar och inlösen | -— 715 —735 |
| Anslagsbelastning | 3 130 3 305 |
Vid ingången av budgetåret 1973/74 fanns en behållning på anslaget av 705 milj. kr. För budgetåret har anvisats ett arslag på 2 680 milj. kr. En behållning på ca 255 milj. kr. skulle sålunda finnas på anslaget vid ingången av budgetåret 1974/75. Då anslagsbelastningen beräknats till 3 305 milj. kr. kan anslagsbehovet för budgetåret 1974/75 beräknas bli 3 050 milj. kr.
Bostadsstyrelsen har också tagit upp vissa särskilda lånefrågor.
Belåningen av småhus föreslås således förbättras. Styrelsen har på uppdrag av Kungl. Maj:t övervägt frågan om åtgärder i syfte att undanröja de svårigheter som kan uppstå för låntagare i orter där behovet av lån med bättre förmånsrätt än statslånet inte kan tillgodoses. Svärigheterna gäller i praktiken endast vid belåning av nybyggda småhus och har samband med gällande bestämmelser om maximering av låneunderlaget och den utsträckning i vilken bostadslån får fördjupas. De bestämmelser som här avses är följande.
Enligt Kungl. Maj:ts föreskrifter till 19 § bostadslånekungörelsen är låncunderlaget såvitt gäller byggnadskostnaden maximerat till 85 000 kr. för enfamiljshus eller lägenheter i tvåfamiljshus.
Bostadslån kan fördjupas om underliggande kredit ej kan erhållas till ett belopp som uppgår till 70 9c av låneunderlaget. Lån för nybyggnad av småhus får fördjupas med mer än 10 46 av låneunderlaget endast i den utsträckning som bostadsstyrelsen bestämmer. Styrelsen har med stöd härav föreskrivit att så får ske utan styrelsens medgivande a) för byggnadstöretag inom de fyra nordligaste länen, b) i fråga om jord-
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 90
bruksfastighet och c) i fråga om hus som skall bebos av låntagaren om fastigheten ligger utanför planlagt område. I nämnda fall kan fördjupning ske ”till botten”, dvs. uppgå till 70 96 av låneunderlaget. Bestämmelserna om fördjupning har utformats utifrån den förutsättningen att underliggande kredit (bottenlån) i normalfallet skall utgå med ett belopp som svarar mot skillnaden mellan 90 5 av pantvärdet, dvs. bostadslånets övre gräns, och bostadslånet, som utgör 20 46 av låneunderlaget. Erhålles bottenlån i denna omfattning blir låntagarens egen insats den som normalt förutsättes, dvs. 10 4c av pantvärdet. Man kan, bortsett från de fall när den faktiska produktionskostnaden överstiger pantvärdet, särskilja två fall då den egna insatsen blir större. Det ena fallet är när bottenlån inte erhålles till ett totalt belopp som uppgår till 70 20 av låneunderlaget. Felande belopp inom 70 96 av låneunderlaget täcks genom fördjupning av bostadslånet. Eventuell skillnad mellan pantvärde och låneunderlag ökar den egna insatsen med motsvarande belopp. Det andra fallet är när bottenlån erhålles till ett belopp som utgör minst 70 7 av låneunderlaget men inte till ett så stort belopp att det svarar mot hela utrymmet under bostadslånets undre gräns. Det första fallet motsvarar de ärenden i vilka bostadslån fördjupas. Antalet småhuslägenheter i ärenden med fördjupning uppgick under åren 1970—1972 till 800—-1 000 per år. Fördjupningar förekommer i första hand i de fyra nordligaste länen och därutöver i Gotlands, Värmlands och Kopparbergs län. Antalet ärenden av det andra slaget har inte kunnat statistiskt kartläggas. De återfinns emellertid i allt väsentligt i de län där fördjupning förekommer. I dessa län har vissa kreditinstitut generella regler för begränsning av bottenlånets storlek. Problemet med den större egna insatsen i de här nämnda fallen har i viss utsträckning skärpts fr. o. m. den 1 januari 1973. Fram till denna tidpunkt var maximeringen av låneunderlaget knuten till våningsytan genom att större sådan yta än 110 m? ej fick föranleda ökning av låncunderlaget. Därefter gäller i stället en beloppsgräns på 83 000 kr. Detta belopp svarar ungefär mot den låneunderlagsnivå som gällde för källarlösa småhus vid den tidigare ytgränsen 110 m”? våningsyta. Beloppsgränsen kom emellertid att innebära en sänkning av låneunderlaget för källarhusen och därmed större anspråk på underliggande kredit. Beloppsgränsen svarar ungefär mot ett källarhus med en bostadsyta av 80 m?. Det förhållandet att bostadslån och bottenlån tillhopa i vissa fall ej uppgår till ett belopp motsvarande 90 46 av pantvärdet är enligt bostadsstyrelsens mening inte godtagbart. En lösning på problemet är att bottenlån lämnas i full utsträckning i alla ärenden. Det har vid olika tillfällen efter överläggningar med långivarna varit möjligt att få gencrella ökningar i deras engagemang. Styrelsen har nyligen haft cn ny sådan
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 91
överläggning avseende möjligheterna att öka bottenlångivningen i första hand i de fyra nordligaste länen. Det torde emellertid knappast vara möjligt att få generella utfästelser från långivarna till full belåning i samtliga ärenden.
En garanti för att i samtliga ärenden bottenlån och bostadslån tillhopa kommer att uppgå till 90 6 av pantvärdet bör emellertid finnas och kan erhållas genom att nuvarande begränsningar av möjligheterna till fördjupning av bostadslånet slopas. Bostadsstyrelsen föreslår att så sker. Genomförandet av en sådan ändring bör kombineras med överläggningar med kreditinstituten om en ökad långivning i vissa områden jämfört med nuvarande förhållanden.
Ett avskaffande av gällande begränsningar av fördjupningsmöjligheten löser det problem som föranlett Kungl. Maj:ts uppdrag. Bestämmelsen om maximeringen av låneunderlaget innebär då inget hinder för att bottenlån och bostadslån tillhopa skall kunna uppgå till 90 46 av pantvärdet. Bostadsstyrelsen har dock av andra skäl funnit att även denna bestämmelse bör omprövas.
En direkt följd av maximeringen är att paritetslånets omfördelande effekt på kapitalkostnaderna minskar vid ökande kostnader för husct, då omfördelning endast får ske för lån inom låneunderlaget. Det förbållandet att bostadslånet relativt sett blir avsevärt mindre vid ökande kostnader för huset har därtill lett till — när ramarna för Jångivningen varit begränsade — att ett beslut om bostadslån i många fall efterfrågats bara som en möjlighet att påbörja företaget. Lånet har då senare ej uttagits. Har bostadslånet varit litet i förhållande till pantvärdet har det ej heller varit så värdefullt eftersom kreditinstitut har kunnat tillhandahålla tån i bostadslånets läge med fördelaktiga ränte- och amorteringsvillkor.
För att stärka bostadslånets konkurrenskraft kan maximeringen antingen börja vid en högre gräns än den nuvarande celler helt slopas. I det senare fallet skulle låneunderlaget få uppgå till samma belopp som pantvärdet.
En höjd gräns för maximeringen bör möjliggöra byggandet av hus utan någon reducering av låneunderlag och därmed av bostadslån, som för stora familjer inte skulle kunna betraktas som oskäligt stora.
Styrelsen har funnit en sådan gräns vara 100 000 kr. Inom detta belopp kan byggas källarhus i 1-plan på ca 100 m? bostadsyta eller källarhus i 1 1/2 plan på ca 120 m?. Inom gränsen ryms källarlösa hus upp till ca 140 m”.
Styrelsen föreslår sålunda att det högsta beloppet för låncunderlaget såvitt gäller byggnadskostnaden höjs från f. n. 85 000 till 100 000 kr.
Bostadsstyrelsen anför vidare i frågan om fördjupning, att i konsekvens med styrelsens hemställan avseende nybyggnad av småhus ter det sig rimligt att fördjupningsreglerna görs såvitt möjligt enhetliga även för övriga hus, dvs. nybyggnad av flerfamiljshus samt ombyggnad. Utgångs-
Prop. 1974: 1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 92
punkten för fördjupningen bör därför vara statslånets beriknade nedre gräns. Den särskilda regeln om att fördjupningens omfattning i vissa sammanhang närmare skall regleras av bostadsstyrelsen torde bli överflödig. För ombyggnad av flerfamiljshus bör den naturliga begränsningen finnas att det totala Jånet inte får överstiga lånet för en motsvarande nybyggnad. För nybyggnad av flerfamiljshus finns vidare ingen anledning att utöka fördjupningens maximala storlek utöver gällande 10 £& av låneunderlaget. Enligt gällande bestämmelser kan lån för täckande av hyresförluster utgå för utebliven hyra under åren 1971—1973. I förarbetena (prop. 1972: 124) förutsattes att det under denna tid borde finnas möjlighet till åtgärder av kommuner och bostadsföretag i syfte att anpassa bostadsbyggandet till den lokala situationen på bostadsmarknaden. Enligt bostadsstyrelsens i det föregående redovisade undersökningar avseende antalet outhyrda lägenheter har dessa ökat avsevärt mellan den I mars 1972 och den 1 mars 1973. En fortsatt ökning under år 1973 är inte utesluten. Mot denna bakgrund föreslår bostadsstyrelsen att möjligheterna till lån för täckande av hyresförluster utsträcks i första hand för hyresför- Juster som uppkommit under år 1974. S. k. integrerade skollokaler — dvs. i huvudsak lokaler för grundsko- Jan som ingår i en integrerad anläggning för boendeservice — kan inräknas i låncunderlaget för bostadslån. Den övervägande delen av anläggningen skall bestå av lokaler som fyller även annan servicefunktion för de boende. Beslutanderätten i sadant ärende utövas av Kungl. Maj:t. Beträffande beslutanderätten anför bostadsstyrelsen följande. Ifrågavarande skolor har hittills inkluderats vid beräkning av pantvärdet i ett relativt stort antal fall. Länsbostadsnämnden och bostadsstyrelsen yttrar sig 1 ärende till Kungl. Maj:t. Erfarenhet har därigenom vunnits av dessa typer av projekt. I regel är det inte fråga om ärenden som ir mera komplicerade än ätskilliga andra som Tlänsbostadsnämnd har att bedöma. Det är uppenbart att en uppdelning av beslutanderätten i ett Jåncärende på flera organ har en fördröjande inverkan. Styrelsen hemställer därför att beslutanderätten överförs till länsbostadsnämnden. Regeln att anläggningen till övervägande del skall innehålla lokaler för annan service än skolor gäller fr. o. m. den 1 juli 1973. Eifekten av denna bestämmelse är därför f.n. svår att bedöma. Det finns dock skäl som talar för att cn icke önskad koncentration av servicelokaler kommer till stånd just för att mängden servicelokaler till ytan skall bli större än skoldelen i en centrumanläggning av integrerat slag. Detta vore olyckligt, eftersom ett viktigt motiv för införandet av de nya reglerna var att genom integrerade lösningar åstadkomma en decentralisering av service till de boendes närhet.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 93
Styrelsen föreslår att, då särskilda skäl föreligger, det skall vara möjligt att göra undantag från bestämmelsen att den övervägande delen av anläggningen skall innehålla andra lokaier än skolor.
Bostadsstyrelsen föreslår en höjning av maximibeloppet för ombyggnad av småhus, för vilka de för bostadslån eljest gällande förutsättningarna i fråga om varaktigt behov, god bostadsstandard och god bostadsmiljö inte gäller. Beloppet höjdes fr. o. m. den 1 juli 1973 från 20 000 kr. till 25 000 kr. Enligt styrelsen har byggnadskostnaderna ökat avsevärt under det senaste året och ytterligare prisstegringar kan väntas. Med hänsyn härtill och till att handläggningen i vissa avseenden är enklare i fråga om ärenden med låneunderlag under maximigränsen föreslår styrelsen att beloppet höjs till 30 000 kr.
I anslagsäskandena för såväl budgetåren 1972/73 som 1973/74 föreslog styrelsen en tidigareläggning av utbetalningen av tomträttslån gcnom att beslutet om lån anknöt till det preliminära beslutet om bostadslån. Förslag av samma innebörd har även framlagts av saneringsutredningen. I prop. 1973: 21 uttalade departementschefen att han inte ansåg sig kunna förorda förslaget med hänsyn till dess budgeteffekter. Departementschefen crinrade om kommunernas möjligheter att få kortfristiga krediter avseende marken och dess iordningställande i avvaktan på tomträttslånens utbetalning.
Civilutskottet (CU 1973: 19) anslöt sig till departementschefens bedömning men uttalade att möjligheterna borde övervägas att på begäran av kommun bevilja tomträttslån i direkt anslutning till slutligt beslut om bostadslån med därav följande tidigare utbetalning.
Kungl. Maj:t har med anledning härav uppdragit åt bostadsstyrelsen att i sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 belysa de administrativa och anslagsmässiga konsekvenserna av en sådan ändring av reolerna om utbetalning av tomträttslån.
En ändring av angiven innebörd skulle leda till en ökning av antalet beslut om tomträttslån. Under år 1972 meddelades 34 beslut om tomträttslån til lika många kommuner. Utskottet synes utgå från att en eventuell ändring endast skall gälla i bostadslåneärenden där länsbostadsnämnden meddelar slutligt beslut, dvs. i flerfamiljshusärenden och i ärenden avseende småhus i grupp. Antalet dylika ärenden var samma år 276 resp. 70. Om beslut om tomträttslån skulle ha meddelats i anslutning till varje slutligt beslut resp. för varje kommun beträffande övriga ärenden (styckebyggda småhus med bostadslån och privatfinansierade hus), skulle antalet beslut om tomträttslån år 1972 ha ökat från 34 till i runt tal (2765-70-34 =) 380. Ett genomförande av den ifrågasatta ändringen skulle dock inte leda till en så stor ökning av antalet beslut, eftersom kommunerna sannolikt skulle finna det praktiskt att låta varie ansökan omfatta flera slutliga bostadslånebeslut.
Bostadsstyrelsen har inte funnit avgörande administrativa skäl mot en ändring av den innebörd som utskottet har angivit.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 94
Ett genomförande av ändringen fr. o. m. budgetåret 1974/75 innebär att utbetalningarna under detta budgetår kommer att omfatta — utöver normala utbetalningar enligt gällande regler — även ungefär en halv årgång av slutliga beslut för flerfamiljshus och gruppbyggda småhus. Denna extra utbetalning har beräknats till 90 å 100 milj. kr. Som framgår av beräkningen av anslaget till lånefonden beräknas den normala utbetalningen till i runt tal 200 milj. kr. För budgetåret 1975/76 och därefter påverkas inte utbetalningarna av tomträttslån av en ändring jämfört med dem enligt gällande regler.
Remissyttrande över bostadsstyrelsens förslag angående belåning av småhus
Över bostadsstyrelsens förslag angående belåning av småhus har yttrande avgetts av boendeutredningen. Boendeutredningen tillstyrker styrelsens förslag i den det det avser vidgade möjligheter att fördjupa bostadslån till småhus. Utredningen anser att det härigenom blir möjligt att minska de huvudsakligen regionalt betingade skillnaderna i förutsättningarna för nybyggnad. Enligt utredningen kvarstår dock den grundläggande frågan att bottenlångivarna bedömer kreditvärderiskerna på annat sätt än den statliga lånemyndigheten eller att de av formella skäl är förhindrade att lämna Jån. Bostadsstyrelsen lämnar inte direkta förslag i dessa avseenden. Enligt boendeutredningens uppfattning bör dessa frågor också komma att behandlas av den arbetande bostadsfinansieringsutredningen. Fördjupningsmöjligheten enligt förslaget medför risker att bottenlångivarna känner sig mindre förpliktade än hittills att lämna lån. Boendeutredningen förutsätter dock att denna fråga följs fortlöpande och att man är beredd att vidta åtgärder om dessa farhågor besannas. I fråga om bostadsstyrelsens förslag att höja låneunderlagets maximigräns vad avser byggnadskostnaden från 85 000 till 100 000 kr. anför utredningen att följden härav blir minskade bostadskostnader med 25 kr. per månad, om paritetslånets omfördelande effekt utnyttjas. Utredningen beräknar medelsbehovet för en sådan ökad statlig utlåning till 100 milj. kr. Enligt boendeutredningens bedömning beror nedgången i andelen statligt belånade småhus till stor del på de med tiden förändrade effekterna av beskattningsreglerna på bostadsområdet. Med beskattningens nuvarande effekter torde nämligen åtskilliga hushåll inte längre ha samma behov av bostadslån av bostadskostnadsskäl som tidigare, oavsett om möjligheterna till omfördelning utnyttjas eller inte. Paritetslånens påverkan på bostadskostnaderna är mindre än beskattningens för de småhus som här kommer i fråga. Det är därför enligt utredningen svårt att finna att bostadslånens konkurrensförmåga skulle komma att påverkas av förslaget, annat än möjligen marginellt.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 95
Boendeutredningen anser att det mest akuta problemet inom bostadsförsörjningen är att skilda ekonomiska villkor för olika upplåtelseformer medför att nybyggandet utvecklas helt olika för lägenheter som upplåts med äganderätt å ena sidan och med hyres- eller bostadsrätt å den andra. I detta läge är enligt boendeutredningens uppfattning den föreslagna förändringen av maximala låneunderlaget mindre motiverad.
Med det förbättrade underlag som det pågående utredningsarbetet i bostadsutredningarna bör leda till kommer dock frågan om maximigränser naturligen att tas upp till ny prövning.
Saneringsutredningen Urvalsfrågor
Saneringsutredningen erinrar i betänkandet (SOU 1973: 27) Sanering III om att den i sitt huvudbetänkande behandlade den bostadspolitiska målsättningen vid sanering. Utredningen konstaterar att upprustning av bostadsbebyggelse m.m. i kulturhistoriska miljöer berör fler målområden än sanering av vanlig bostadsbebyggelse.
Utredningen diskuterar de motiv som ligger bakom samhällets agerande på det byggnadsvårdande området. Ett sådant motiv är omsorgen om den historiska kontinuiteten. Därvid ligger tonvikten på byggnader och miljöer av sådan art, att de utsäger något om tidigare samhälleliga eller estetiska ideal eller ger en bild av de sociala villkoren för olika grupper i äldre tider.
Vid sidan av de kulturhistoriska motiven anger utredningen andra motiv för bevarande av äldre bebyggelse, bl. a. att de äldre bostäderna kan ge utbudet på marknaden en större variationsrikedom och därigenom öka valfriheten i bostadssökandet.
Utredningen redovisar olika möjligheter att definiera begreppet kulturhistoriskt värde och betonar att värderingen av ett objekt, även om den influcras av kunskap om objektet, dock till sin art är subjektiv. Främst på grund härav bör det kulturhistoriska värdebegreppet ges en mycket vid definition. Värdebegreppets med nödvändighet svåravgränsade och ibland vaga karaktär bör inte hindra att den kulturhistoriska aspekten jämställs med andra synpunkter som kan anläggas på bostadssanering, dvs. bostadspolitiska. sociala och arbetsmarknadspolitiska. De kulturhistoriska önskemålen bör samordnas med cen rad nyttosynpunkter när det gäller att rusta upp och återanvända bebyggelsen. Undantag härifrån utgörs av det bevarande som helt motiveras av museala motiv.
Målet för verksamheten kan enligt utredningen limpligen uttryckas på följande sätt: stödja bevarandet av de miljöer och enskilda bostadshus som efter värdering bedöms värdefulla och/eller fredningsbara, även om fastigheterna från ekonomisk synpunkt inte är lönsamma.
Utredningen anscr att det är kommunerna som bör göra urvalet av
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 96
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Utgångspunkten bör vara de Iokala preferenserna. Arbetet med det kulturhistoriska urvalet bör vara en del av den större uppgiften att utforma ett bostadssaneringsprogram. Som ctt inslag i programmen kan de kulturhistoriska synpunkterna vägas in på ett realistiskt sätt.
Kommunerna bör utnyttia tillgänglig antikvarisk expertis, dvs. i första hand Jandsantikvarierna. Speciellt viktigt är att samråd sker på ett tidigt stadium i inventerings- och planeringsarbetet. Därmed förbättras möjligheterna att samordna de lokala insatserna med kulturminnesvården i stort.
En viss prioritering av objekten måste till sist dock göras på riksnivå. Därvid ställs på nytt krav på urval och lämpliga metoder för detta. En möjlig väg är att i första hand främja bevarandet av hela och sammanhållna miljöer. Totalmiljöaspekten kan fungera som en begränsande faktor vid urval av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Urvalet bör spegla viktiga historiska skeden och levnadsbetingelserna för olika samhällsgrupper i det förflutna.
Planerings- och inventeringsfrågor
Utredningen understryker att det är väsentligt att det kulturhistoriska inventeringsarbetet grundas på det sakkunniga arbete de kulurminnesvårdande myndigheterna bedriver och att planeringen på områdesnivå underordnas kommunens översiktliga planering. Planeringsarbetet bör i tillämpliga delar anknyta till den arbetsgång som rekommenderades i utredningens huvudbetänkande (SOU 1971: 64).
Den av utredningen föreslagna arbetsgången för det planeringsarbete som avser kulturhistoriska byggnader och miljöer är i korthet följande. Det inledande arbetsmomentet utgörs av en inventering. Denna bör innefatta bl. a. en beskrivning av objektens kulturhistoriska egenskaper.
På basis av inventeringen görs en användningsplanering, vilken bör få en central uppgift. Användningsplaneringen avser att utreda och ge vägledning för en möjlig och lämplig användning av befintlig och kompletterande bebyggelse för bostäder, handel och övriga verksamheter.
Finner man i användningsplaneringen att ett område skall bevaras, avgränsas detta s.k. bevaringsområde. Ett sådant område kan definieras som ett sammanhängande bebyggelseområde med dominerande inslag av kulturhistoriskt värdefulla byggnader, för vilkas utseendemässiga, byggnadstekniska och därmed ibland även funktionella förändring restriktioner införts av antikvariska skäl. För ett sådant område bör, där så erfordras, stadsplanen ändras för att konfirmera rådande bebyggelsestruktur. Bevaringsområdena har nämligen i sig inga rättsverkningar.
När befintlig bebyggelse strider mot fastställd stadsplan, gäller för
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 97
närvarande i princip förbud mot ombyggnader, som kan hänföras till nybyggnad. Om det är angeläget att ifrågavarande bebyggelse bevaras och detta förutsätter ombyggnad, måste därför någon form av planändring ske. Utredningen rekommenderar för sådana fall en stadsplaneändring, som anger bebyggelseutformningen under överblickbar tid och i lämplig omfattning ansluter till befintlig bebyggelsestruktur samt i övrigt anger lämplig nybebyggelse.
Det är väsentligt, anser utredningen, att kommunen på ctt tidigt stadium tar ställning i princip till den på basis av inventeringen utarbetade användningsplanen. Den kan utgöra underlag för en målformulering och ett handlingsprogram. Detta program bör innehålla tids- och tesursplaner, som främst uttryckts genom kommunal-ekonomisk flerårsplanering, bostadsbyggnadsprogram och bostadssaneringsprogram.
Mot bakgrund av uppställda mål bör prövas möjliga genomförandealternativ. Därvid bör särskilt studeras vilka åtgärder som det ankommer på fastighetsägaren att finansiera inom ramen för dennes ordinarie fastighetsförvaltning och vilka åtgärder som är betingade av kulturhistoriska hänsyn och som kan motivera prövning i särskild ordning. Dessa studier bör ske i samråd med fastighetsägaren, Genomförandet kan också ske med olika grader av kommunalt engagemang.
Vid studiet av genomförandealternativ bör prövas möjligheterna att utnyttja olika markpolitiska hjälpmedel såsom kommunal förköpsrätt, expropriation, markflörvärvslån samt tomträttsupplåtelse.
Sedan den ekonomiska bedömningen har skett, bör underlag föreligga för politiska ställningstaganden till dels bebyggelsens användning, dels antagande och fastställande av ny stadsplan och dels kommunala bostadsbyggnads- och bostadssaneringsprogram.
För den kulturhistoriskt betingade upprustningsverksamheten föreslår utredningen att det kommunala bostadsbyggnadsprogrammet :skall som en integrerad del av bostadssaneringsprogrammet innehålla en särskild redovisning av bevaringsprogram. Bevaringsprogrammen skall innehålla en sammanfattning av inventeringar och studier samt redovisning av bevaringsområden och fristående kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Vidare skall anges de särskilda åtgärder som en upprustning kräver samt kommunens mål för denna typ av sancring. Bevaringsprogrammen bör vara förankrade i den fysiska planeringen. Vidare bör de innehålla en beskrivning som möjliggör bedömning av det kulturhi-' ' storiska värdet hos byggnader och områden. Utlåtande härom av antikvarisk expertis bör bifogas.
För att förbereda och underlätta en framtida Jåneprövning bör kommunen uttala sin vilja att bevara den redovisade bebyggelsen på grund av dennas kulturhistoriska och miljömässiga värde, Detta sker genom att kommunfullmäktige antar bevaringsprogrammet och i princip uttalar sig för samhällelig medverkan till restaurering av den bebyggelse som programmet avser. 7 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bil. 14
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 98
Med hänsyn till den av utredningen föreslagna utformningen av det statliga kreditstödet för restaureringsåtgärder anser utredningen att i bevaringsprogrammen bör göras en särredovisning av dels byggnader som anses böra bevaras och som kan restaureras inom ramen för en måttlig ökning av belåningen, dels byggnader som bedöms mycket angelägna att bevara och för vilka bevaringsåtgärderna är så kostnadskrävande att de antas inte kunna genomföras med stöd av en sådan ökning av belåningen. Kommunens redovisning kan därmed utgöra underlag för framställning om statligt kreditstöd. ” Utredningen berör också vissa samordningsfrågor. De kommunala samordningsfrågorna i stadsbyggnadsprocessen bör enligt utredningen särskilt uppmärksammas med hänsyn till den komplicerade bild som kännetecknar kulturhistoriskt betingad upprustningsverksamhet. Även ansvarsfördelningen mellan statliga och kommunala organ bör uppmärksammas. Då saneringsverksamheten är en primärkommunal uppgift bör det enligt utredningen i första hand ankomma på kommunen att samordna de olika aktiviteterna inom berörda kommunala organ och samråda med länsförvaltningen och antikvariska myndigheter under arbetet med bevaringsområden och bevaringsprogram. Utredningen föreslår att de som f.n. svarar för uppgifter rörande kulturminnesvården i länen (landsantikvarierna) samt i Stockholm och Göteborg (stadsmusecrna) får företräda de antikvariska synpunkterna vid planering av restaurceringsåtgärder och beredning av låneärenden rörande kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse i avvaktan på statsmakternas ställningstagande till 1965 års museci- och utställningssakkunnigas förslag i betänkandet (SOU 1972: 45) om kulturminnesvårdens framtida organisation.
Ekonomiskt stöd Gällande låneregler m.m. Beträffande bostadslån fastställer länsbostadsnämnden ett låneunderlag för beräkning av lånets storlek. Vid ombyggnad utgörs låneunderlaget av den ombyggnadskostnad som länsbostadsnämnden godkänner. Den får dock inte vara högre än det låneunderlag som kan beräknas för motsvarande nybyggnad eller det beräknade värdet av huset i ombyggt skick. Avser lånet ombyggnad av kulturhistoriskt märklig byggnad, kan låneunderlaget efter medgivande av Kungl. Maj:t bestämmas till högre belopp än vad som följer av de nyss nämnda reglerna. Från sikerhetssynpunkt placeras bostadslånet i förhållande till ett beräknat pantvärde. Vid ombyggnad bestäms pantvärdet i regel till ett belopp som motsvarar fastighetens värde efter ombyggnad. Det får dock inte överstiga pantvärdet för en jämförlig nybyggnad. Sedan möjlighet öppnades år 1963 att medge höjning av låncunderlaget för statligt lån till kulturhistoriskt märkliga byggnader har fram tiil
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 99
den 31 december 1972 till länsbostadsnämnderna inkommit sammanlagt
87 ansökningar om sådant medgivande. Omfattningen av ansökningar och beslut om höjt låneunderlag framgår av följande sammanställning.
Ort Antalan- = Antal lä- Däravi Beviljade Antal lä- Därav i
sökningar genheter småhus = framställ- genheter småhus
ningar
| Stockholm <56 | 585 | 9 | 17 | 61 | 9 | |
| Ystad | 12 | 158 | — | 7 | 84 | — |
| Visby | 5 | 15 | 2 | 2 | 4 | I |
| Eksjö | 5 | 1 | 3 | 5 | 11 | 5 |
| Västervik I | 7 | — | 1 | 7 | — | |
| Karlskrona = 1 | 5 | — | 1 | 5 | — | |
| Övriga orter 7 | 10 | 7 | 6 | 9 | 6 | |
| Summa 87 | 791 | 23 | 39 | 181 | 21 |
Som framgår av sammanställningen avser ansökningarna ctt litet antal orter och bland dessa dominerar Stockholm och Ystad. Det stora antalet ansökningar som inte har slutbehandlats beror främst på att handlingar för slutligt beslut om bostadslån inte har inkommit till länsbostadsnämnden.
Höjningen av låneunderlaget för kulturhistoriskt märkliga byggnader utöver det på vanligt sätt beräknade låneunderlaget har i regel uppgått till högst 7076 av detta underlag. En höjning härutöver torde enligt utredningens mening inte i nämnvärd grad ha förbättrat finansicringsmöjligheterna, eftersom det i sådana kostnadslägen är mycket svårt att få kapitalkostnaderna täckta utan exceptionellt höga hyror eller kommunala subventioner av sådan omfattning att de menligt skulle ha inverkat på möjligheterna att genomföra annan angelägen restaurering.
Gjorda beräkningar visar mycket varierande effekter av beslutad förhöjning av låneunderlaget. I de gynnsammaste fallen har kapitalkostnaderna i utgångsläget kunnat minskas med 46 kr. per m? bostadslägenhetsyta, i vissa andra fall har reduceringen av dessa kostnader varit mindre än 10 kr. per m? bostadslägenhetsyta. Trots det höjda låneunderlaget och i vissa fall annat stöd har i så gott som samtliga fall, där restaureringen avsett hyreslägenheter, kommunala subventioner ansetts nödvändiga för att begränsa hyreskostnaderna.
Lån med höjt låneunderlag som grundläsggande stöd. Restaureringen av äldre bostadsbebyggelse synes normalt inte föranleda krav på ökad belåning. Även inom bevaringsområden torde åtskilliga fastigheter kunna byggas om inom ramen för den normala belåningen, vilket enligt utredningen bör eftersträvas. I vissa fall kommer restaurering emellertid att medföra så stora kostnader att en betydande förbättring av lånemöjligheterna är nödvändig, om restaureringen skall kunna bedrivas i sådan takt att inte de mest angelägna behoven eftersätts. Det grundläggande stödet bör som hittills enligt ut-
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 100
redningens mening ha formen av bostadslån för ombyggnad med möjligheter till höjt låneunderlag. Utredningen anser att denna långivning i stort sett bör följa nuvarande låneregler men föreslår en del förändringar i syfte att göra dessa lån mera användbara än f.n. vid restaurering av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelsc.
Utredningen föreslår inte någon fix gräns för höjningen av låneunderlaget. I praktiken kommer dock, anser utredningen, en faktisk gräns att uppkomma genom svårigheterna att med rimliga hyror täcka kapitalkostnaderna. Gränsen mellan höjt Jåncunderlag och ekonomiskt stöd i annan form bör enligt utredningen få avgöras i det enskilda fallet. För flerfamiljshus bör hänsyn därvid tas till vad som bedöms vara möjligt att förränta inom ramen för framtida hyror.
Utredningen tar upp frågan om fördjupning av bostadslånet. Med fördjupning avses en utökning av lånet när behovet av kredit med bättre förmånsrätt än statslånet, s.k. underliggande kredit, inte kan tillgodoses. Utredningen konstaterar att det i vissa fall har varit förenat med avsevärda svårigheter att hos kreditgivarna erhålla underliggande kredit i erforderlig omfattning för objekt med höjt låneunderlag. Enligt gällande bestämmelser kan fördjupning av bostadslånet vid ombyggnad ske från 70 90 av låncunderlaget, om underliggande kredit inte kan erhållas i full utsträckning. En höjning av låneunderlaget skulle medföra att gränsen för fördjupning försköts uppåt och därigenom förutsätta ett större bottenlån. Detta kan antas ofta medföra svårigheter hos bottenlångivaren. Utredningen föreslår därför att bostadslånet, till den del det avser det höjda låncunderlaget, fördjupas automatiskt — dvs. utan prövning av möjligheterna att erhålla underliggande kredit — ned till 70 6 av det enligt vanliga regler beräknade Jåneunderlaget.
Vid ombyggnad får inte såsom vid nybyggnad tomtkostnader ingå i låneunderlaget. Speciellt i tider med kreditrestriktioner kan det bli problem att vid ombyggnad få fastighetens ingångsvärde (fastighetens värde före ombyggnad) belånat till rimliga villkor, vilket påverkar de årliga kapitalkostnaderna i ogynnsam riktning. Utredningen föreslår därför att — utöver den godkända ombyggnadskostnaden — även fastighetens ingångsvärde får ingå i låneunderlaget. Med anledning av att utredningens förslag i övrigt avser att medge en ökad belåning framhåller utredningen angcelägenheten av att ingångsvärdet bedöms restriktivt för att inte medföra markvärdestegring. Bostadsstyrelsen föreslås få i uppdrag att utarbeta regler för denna bedömning.
Vad gäller amorteringstiden anser utredningen att vid ombyggnad av kulturhistoriskt värdefulla byggnader varaktig användning bör förutsättas och längsta tillåtna amorteringstid, dvs. 40 år, som regel medges. Vid bestämning av amorteringstiden skall hänsyn även tas till kreditrisker. I den mån ombyggnaden avser objekt i centralt beläget bevaringsområde bör kreditriskerna enligt utredningens uppfattning kunna bedömas som måttliga.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 101
Utredningen anser, att långivningen till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skall kunna avse även de typer av lokaler som fr. o. m. den 1 juli 1973 omfattas av de allmänna bestämmelserna för beräkning av låneunderlag och pantvärde vid ombyggnad. Bortsett från nämnda fall bör långivningen avse endast hus, som innehåller bostäder för varaktigt boende. Fritidshus bör sålunda undantas från långivningen.
Ny låneform — tilläggslån. Bostadslån med höjt låncunderlag ger ett viktigt stöd vid sanering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse men i många fall är det enligt utredningen inte tillräckligt för finansiering av mer kostsamma restaureringar. Som exempel anger utredningen byggnader med mycket låga utnyttjandetal.
Utredningen anför vidare att den kulturhistoriskt värdefullaste bebyggelsen vid restaurering ofta ställer mycket stora krav på pietet och yrkesskicklighet. Kostnaden för tidsödande hantverksinsatser och för det omständliga förfarandet vid många andra arbetsmoment kan bli mycket betungande. I de fall bevarandet av sådan bebyggelse anses vara en riksangelägenhet är det enligt utredningen inte rimligt att fastighetsägarna, de boende eller vederbörande kommun skall bära hela bördan av de extra kostnader, som på grund av antikvariska hänsyn uppkommer vid iståndsättning och modernisering av de kulturhistoriskt värdefullaste byggnaderna. Utredningen föreslår: därför särskilda stödåtgärder utöver bostadslån med höjt låneunderlag för sådan kulturhistorisk restaurering av bostadsbebyggelse, som är en riksangelägenhet och där kostnaderna blir betydande.
Vid övervägandet om ett särskilt stöd för restaurering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse av riksintresse skall ges som direkta bidrag eller lån har utredningen funnit att i den mån extra stödåtgärder anses erforderliga dessa bör få formen av särskilda lån, benämnda tilläggslån, som är ränte- och amorteringsfria under viss tid.
Tilläggslånet föreslås vara ränte- och amorteringsfritt under tio år. Statsmakterna bör i förväg ange de generella riktlinjerna för avskrivning eller uppsägning. Innebörden i dessa riktlinjer bör vara att de secdermera föreliggande hyrespolitiska och boendekostnadsmiissiga förutsättningarna avgör frågan om avskrivning eller uppsägning av lånet. Sedan den tioåriga perioden med ränte- och amorteringsfrihet löpt ut, bör enligt utredningen följande alternativ prövas: — förlängning under ytterligare fem eller tio år av ränte- och amor-
teringsfriheten '— avskrivning eller uppsägning, helt eller delvis.
Uppsägning eller avskrivning, som avser en del av beloppet, bör förenas med förlängd ränte- och amorteringsfrihet beträffande återstoden av lånet.
Sedan tiden för förlängd ränte- och amorteringsfrihet har utgått bör frågan om avskrivning eller uppsägning avgöras slutligt.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 102
Som förutsättning för tilläggslån bör i regel gälla att bostadslån med höjt låneunderlag har beviljats. I vissa fall kan dock, anser utredningen, de hyrespolitiska förutsättningarna vara sådana att en höjning av låneunderlaget utöver det på vanligt sätt beräknade är utesluten. Det bör i sådana fall finnas möjlighet att bevilja tilläggslån, fastän låneunderlaget inte har höjts.
Beträffande uppsagda tilläggslån bör det enligt utredningen vara en huvudregel att de villkor som gäller för bostadslånet skall gälla även för tilläggslånet. Med hänsyn till ovissheten om framtida låneformer bör låntagaren ha möjlighet att vid uppsägningstillfället välja mellan då befintliga former för återbetalning. Vidare bör länsbostadsnämnden kunna bestämma kortare amorteringstid om det uppsagda beloppet är ringa.
I fråga om inteckningssäkerheten för tilläggslånet föreslår utredningen att den, när bostadslånet är ctt paritetslån, placeras omedelbart efter säkerheten för skuldökningen. När bostadslånet är ett annuitetslån, bör säkerheten kunna placeras med nedre gränsen vid 100 6 av pantvärdet för att möjliggöra belåning av fastigheten med anlitande av inteckning inom utrymmet ned till bostadslånets övre gräns.
Vissa skyddsbestämmelser bör enligt utredningen gälla för hus med tilläggslån. Tusen bör vara skyddade mot förändringar och vårdas på det sätt som anges i byggnadsminneslagen. Till lånebeslutet bör därför fogas en skyddsföreskrift. I denna bör anges bl.a. att byggnaden inte utan samtycke av antikvarisk myndighet får rivas, ombyggas eller på annat sätt förändras och att den skall ägnas erforderligt yttre och inre underhåll. Enligt utredningen bör i konsekvens härmed vissa tillägg göras i byggnadsminneslagen och i uppsägningsreglerna för bostadslån. Utredningen lägger dock inte fram något förslag till lagändring.
Utredningen anser att småhus med hyrda lägenheter bör få ckonomiskt stöd efter samma grunder som flerfamiljshus. I fråga om småhus som bebos av ägaren har utredningen övervägt om möjligheterna att i pengar omsätta det värde som tillagts fastigheten genom cen subvention borde medföra att dessa hus behandlades på annat sätt. Utredningen anser dock att riskerna för missbruk är ringa och föreslår att tilläggslån får utgå även för småhus som bebos av ägaren.
Kulturhistoriska kriterier för ekonomiskt stöd. Utredningen erinrar om att frågan om det statliga restaureringsstödets inriktning på miljöer behandlades i tredje lagutskottets yttrande vid 1969 års riksdag, vilket Jigger till grund för förevarande utredningsuppdrag. Utredningen föreslår en sådan inriktning av det statliga kreditstödet, i vad gäller såväl höjt låneunderlag som tilläggslån. Tillämpningsområdet för långivningen bör alltså omfatta inte bara enskilda byggnader utan även omgivande sådana som har betydelse för miljöbilden. Stödet bör också förknippas med villkor att kommunen skall
ha vidtagit åtgärder för att trygga bevarandet av den miljö i vilken byggnaden är belägen. F.n. har exempelvis åtgärder för begränsning av byggnadsrätter viss effekt för bevarande av bebyggelse. Av betydelse härvidlag blir på sikt de bevaringsprogram som kommunerna enligt utredningens förslag skall upprätta och kommunernas beslut om avgränsning av kulturhistorisk bebyggelse i form av bevaringsområde.
Utredningen föreslår att tilläcgslån ges för restaurering av fredningsbar bostadsbebyggelse medan det statliga stödet för restaurering av byggnader i övrig kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse bör begränsas till bostadslån med höjt låneundertag.
Med fredningsbar bostadsbebyggelse avses byggnader och miljöcr, som är av sådant kulturhistoriskt värde att de kan förklaras som byggnadsminnen. Enligt bestämmelserna i byggnadsminneslagen (1960: 690) kan byggnad, som bevarar egenarten hos gången tids byggnadsskick eller minnet av historisk betydelsefull händelse och som med hänsyn härtill är att anses som synnerligen märklig, av riksantikvarien förklaras för byggnadsminne.
Övrig kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse omfattar enligt utredningen byggnader och miljöer som har ctt betydande kulturhistoriskt värde och vars bevarande därigenom är av stort alimänintresse.
Enligt utredningens uppfattning bör även fristående byggnader (solitärer) utanför bevaringsområde, som bör bevaras av kulturhistoriska skäl, kunna komma i fråga för lån med höjt låncunderlag eller tilläggslån,
Förfarandet vid långivningen. Utredningen erinrar om att det enligt gällande regler är Kungl. Maj:t som beslutar om höjning av låneunderlaget för kulturhistoriskt märkliga byggnader. Dessförinnan skall förmedlingsorganet, länsbostadsnämnden och bostadsstyrelsen yttra sig och synpunkter inhämtas från de regionala antikvariska myndigheterna och länsarkitekten. Detta förfarande utgör en administrativ belastning och en onödigtvis fördröjande faktor. Utredningen föreslår att länsbostadsnämnderna blir beslutande organ såvitt gäller höjning av låneunderlaget med högst 40 96 utöver det låneunderlag som beräknas för ombyggnad enligt vanliga grunder.
Om Jlänsbostadsnämnden vid sin prövning av låneärendet finner att en höjning med 40 46 är otiliräcklig, bör ärendet hänskjutas till bostadsstyrelsen för beslut.
I ärenden rörande tilläggslån bör enligt utredningen besluten fattas av bostadsstyrelsen, sedan samråd ägt rum med riksantikvarieämbetet i fråga om prioriteringen från antikvarisk synpunkt. Förfarandet motiveras av att tillgången på medel för sådana lån torde bli begränsad och att det därför erfordras en prioritering på riksplanct.
Länsbostadsnämnden skall, oavsett om beslut i låneärendet skall fattas av nämnden eller bostadsstyrelsen, samråda med landsantikvarien eller motsvarande myndighet.
Prop. 1974: 1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 104
Om de antikvariska myndigheterna har funnit att byggnad eller miljö är fredningsbar eller kan hänföras till värdefull kulturhistorisk bostadsbebyggelse, skall lånemyndigheten vara bunden av denna bedömning, dock utan skyldighet att bevilja lån om hinder möter enligt de allmänna reglerna för långivningen. Låneramar m.m. Utredningen uppger att planerade restaureringsarbeten i Stockholm under en period av 10—15 år beräknas medföra en kostnad av ca 750 milj. kr. Kostnaden för bostäder understiger två tredjedelar av denna summa. Kostnaden för projekt i andra kommuner, vilka beräknas bli färdigställda under budgetåret 1974/75, väntas understiga 20 milj. kr. Någon kostnad för den långsiktiga restaureringsverksamheten i dessa kommuner kan inte anges. Behovet av lånemedel för höjt låneunderlag bör enligt utredningen liksom hittills tillgodoses genom lånefonden för bostadsbyggande och beviljade belopp bör avräknas på medelsramen för bostadslån för ombyggnad och räntebärande förbättringslån. Utredningen beräknar att höjning av låneunderlag under budgetåret 1974/75 kan komma att ta i anspråk ca 10 milj. kr. av statliga lånemedel. I jämförelse med budgetåret 1971/72 innebär detta en ökning med 8,7 milj. kr. För tilläggslånen bör medel avsättas i Fonden för låneunderstöd. Utredningen har beräknat att för detta ändamål behövs ett anslag på 25 milj. kr. under budgetåret 1974/75 och 35 milj. kr. under budgetåret 1975/76. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser. Utredningen föreslår att de ändrade bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 1974. Vidare anför utredningen att ett relativt stort antal ärenden f.n. är anhängiga hos länsbostadsnämnderna och att dessa i möjlig mån bör inrymmas i det förbättrade stödet, Utredningen föreslår därför att detta stöd skall kunna utgå även i ärende, vari beslut om lån (preliminärt celler slutligt) har meddelats vid ikraftträdandet, dock ej om lånet har utbetalats.
Reservation Mot utredningens förslag att tilläggslån skall kunna utgå till småhus som bebos av ägaren har reservation avgetts av ledamoten Svensson. Reservanten erinrar om att innehavare av ett cgenägt småhus på grund av skattelagstiftningens konstruktion åtnjuter högst betydande subventioner vid jämförelse med bostadsrättshavare och hyresgäster. Det måste därför framstå som direkt utmanande, om denna subventionseffekt ytterligare förstärks genom att det värde som genom subvention tillläggs fastigheten i samband med försäljning helt eller delvis kan omsättas i pengar. En eventuell återbetalningsskyldighet kan enligt reservanten bli mer eller mindre illusorisk, då det är svårt att avgöra om en värdeökning hänför sig till restaurering, till penningvärdeförsäm-
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 105
ring eller annat. Den administrativa bevakningen måste i sammanhanget bli besvärande och innefatta vissa kontrollproblem.
Remissyttrandena Urvalsfrågor m.m.
Utredningens uppfattning att den kulturhistoriska värderingen till sin art är subjektiv och att därför det kulturhistoriska värdebegreppet bör ges en vid definition delas av många remissinstanser. Till dessa hör bl. a. riksantikvarieämbetet, länsstyrelsen i Jönköpings län, boendeutredningen och bostadsfinansieringsutredningen.
Några remissinstanser, bland dem riksantikvarieämbetet och SAR, uttrycker dock viss tvekan inför utredningens betoning av den subjektiva faktorn. Statens institut för byggnadsforskning delar utredningens uppfattning men efterlyser en klarare definition av begreppet kulturhistoriskt värde. Institutet anför att det vore önskvärt att precisera vissa kriterier av mer objektiv natur för att vidga underlaget för bedömningen. En byggnadsteknik och ett materialval specifikt för en viss epok kunde lika väl som en byggnads stilhistoriska kvalitet vara sådana faktorer att granskas vid urvalet.
När ett område eller en byggnad har klassificerats som kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och bevaringsprogrammen har antagits av kommunfullmäktige medför detta enligt Näringslivets byggnadsdelegation betydande inskränkningar i fastighetsägarens rätt att disponera över sin fastighet. Mot denna bakgrund anser delegationen att det hade varit önskvärt med mer entydig definition av begreppet kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Delegationen lämnar inget konkret förslag men anser att en precisering av begreppet måste komma fram på sikt.
Vissa ytterligare synpunkter på denna definitionsfråga redovisas i det följande i samband med redogörelsen för remissyttrandena beträffande utredningens förslag rörande kulturhistoriska kriterier för ckonomiskt stöd.
Utredningens förslag att kommunerna i samråd med antikvarisk expertis bör göra urvalet av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse för att därmed säkra sambandet med övrig kommunal planering tillstyrks av praktiskt taget alla remissinstanser som har yttrat sig i denna fråga. Hit hör riksrevisionsverket, riksantikvarieämbetet, länsbostadsnämnderna i Stockholms och Jönköpings län, statens råd för byggnadsforskning, statens institut för byggnadsforskning, länsstyrelserna i Stockholms och Västernorrlands län, Stockholms och Jönköpings kommuner, bygglagutredningen, Svenska kommunförbundet, SABO, Svenska kommunal-tekniska förening och Sveriges museimannaförbund. Svenska kommunförbundet understryker att ansvaret för inventering och urval måste ligga hos kommunerna. I motsats härtill ifrågasätter SAR om alla kommuner
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 106
har kompetens, vilja eller förmåga att analysera, häva värdet och genomföra urvalet av kulturhistorisk bebyggelse.
Den prioritering av urvalet som slutligen måste ske på riksnivå bör enligt länsstyrelsen i Västernorrlands län inte bli för snäv. Vid denna prioritering bör enligt Stockholms kommun kommunens ståndpunkt tillmätas största vikt. Statens planverk erinrar om det nära sambandet mellan de överväganden som får göras inom ramen för den fysiska riksplaneringen och avgörandet av vad som är att hänföra till fredningsbar boestadsbebyggelse. Enligt SAR kan det ifrågasättas om inte beslut måste fattas på läns- oller riksplanet när det gäller urval av bebyggelse med riksintresse.
Några remissinstanser tar upp frågan om allmänhetens inflytande på urvalet. Sålunda anser statens råd för byggnadsforskning att reella möjligheter för allmänheten att utöva inflytande i urvals- och plancringsprocessen bör tillskapas. SAR föreslår att för Iekmannen fattbara illustrationer av restaurcringsprojekt bör publiceras på ett tidigt stadium så att hänsyn kan tas till opinionen. Liknande synpunkter framförs av riksantikvarieämbetet. Kommunernas beslut i fråga om urvalet bör kunna överklagas anser statens institut för byggnadsforskning och påpekar att det vid arbetet med användningsplancringen ges utmärkta tillfällen till medinflytande från de boende. Behovet av att den kommunala planeringen görs i samråd mellan kommun, boende och fastighetsägare understryks av Näringslivets byggnadsdelegation.
Planerings- och inventeringsfrågor
Utredningens uppfattning att det kulturhistoriska inventerings- och planeringsarbetet bör underordnas kommunens översiktliga planering har inte mött några invändningar från remissinstanserna. Den föreslagna arbetsgången vid inventerings- och planeringsarbetet stöds av flertalet remissinstanser. Många av dem betonar vikten av att inventeringar av kulturhistoriska byggnader och miljöer snarast påbörjas. Göteborgs kommun framhåller betydelsen av att byggnadstekniska undersökningar genomförs i ett tidigt skede av plancringen. Sveriges museimannaförbund framhåller vikten av att all bebyggelse inom ett aktuellt område oavsett kulturhistoriskt värde och på sikt all äldre bebyggelse i landet inventeras. Liknande synpunkter framförs av Stockholms kommun.
Flera remissinstanser har tagit upp frågan om kostnader i samband med inventcrings- och planeringsarbetet. Sålunda anför länsstyrelsen i Stockholms län att en allmän inventering av kulturhistoriska byggnader torde komma att bli mycket tidskrävande och ställa stora krav på personella och ekonomiska resurser. Då behovet är mycket ojämnt fördelat på olika län och kommuner, bör det enligt länsstyrelsens mening närmare utredas hur kostnaderna för inventeringen skall fördelas mellan stat och kommun. Länsstyrelsen i Västernorrlands län föreslår att stats-
Prop. 1974: 1 Bilaga 124 Bostadsdepartementet — ' 107
bidrag till inventeringarna bör övervägas. Till statsbidraget bör därvid knytas normerande men inte detaljreglerande bestämmelser. Även bygglagutredringen, Svenska kommunal-tekniska föreningen och Föreningen Sveriges stadsarkitekter tar upp frågan om möjligheter till statsbidrag för inventeringsarbetet.
Beträffande de kulturminnesvårdande organens deltagande i inventerings- och planeringsarbetet och kostnaderna i samband med detta anför riksantikvariecämbetet, flera landsantikvarier, MUS 65 och Sveriges museimannaförbund att kulturminnesvården bör ges resurser att delta i det grundläggande inventerings- och planeringsarbetet. Sveriges museimannaförbund anser att det vore mest fördelaktigt om kostnaderna för inventeringar belastade kommunerna under det att kostnaderna för det antikvariska deltagandet i det fortsatta arbetet bör ingå i projektkostnaderna. Enligt riksantikvarieämbetet måste resurser även ställas till ämbetets förfogande för utarbetande av erforderliga anvisningar för inventering och användningsplanering. Bostadsstyrelsen anser att det bör ankomma på de antikvariska myndigheterna att utfärda anvisningar för inventering och användningsplancring av fastigheter med kulturhistoriska värden.
Flertalet remissinstanser stöder utredningens förslag beträffande arbetet med användningsplaneringen och avgränsningar i samband därmed av s.k. bevaringsområden. Några instanser delar dock inte utredningens uppfattning om innehållet i bevaringsområdena. Sålunda anför riksantikvarieämbetet att ett bevaringsområde kommer att omfatta inte bara bebyggelse av blandad karaktär och med skiftande kulturhistoriskt viärde utan i många fall också områden där husen har rivits. I syfte att återställa en skadad helhetsmiljö måste en komplettering med bl. a. ny bebyggelse anses ingå som ett synnerligen viktigt led i bevaringsplancringen. Det är med hänsyn härtill, anser ämbetet, angeläget att kommunerna ges det stöd som behövs för att med hjälp av gällande byggnadslagstiftning reglera nybyggnadsverksamheten inom bevaringsområden så att en god anpassning i miljömässigt bänscende kan ske.
Begreppet bevaringsområde bör enligt Sveriges museimannaförbund i den praktiska tillämpningen ges en vid tillämpning, så att även områden med mera spridd äldre bebyggelse skall kunna komma i fråga för stöd.
Bygglagutredningen anser att från dess utgångspunkter beredningsförfarandet i kommunerna f. n. bör formaliseras i så liten grad som möjligt varför förslaget om införande av särskilda bevaringsområden avstyrks. Om regler angående bevaringsområden ändå införs, bör det enligt bygglagutredningen i tillämpningen markeras att avgränsningen av sådana områden bara har till uppgift att utgöra ett led i stödgivningen till den kulturhistoriskt betingade upprustningen. SAR föreslår att bygglagutredningen upptar bevaringsområde som ett planinstitut och att det därmed ges rättsverkan.
Prop. 1974: 1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 108
Utredningens rekommendation av stadsplaneändring som ett medel att främja bevarande av viss bebyggelse stöds av bl.a. riksantikvarieämbetet, bostadsstyrelsen, statens institut för byggnadsforskning, statens planverk, Stockholms kommun och Sveriges museimannaförbund. Vikten av att någon form av garanti lämnas för bevaringsområdenas fortbestånd understryks av länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att gällande regler bör ändras så att det ges ökade möjligheter att utfärda 'föreskrifter angående bebyggelsens extetiör. HSB:s riksförbund anser att stadsplancändring, som anger bebyggelseutformningen under överblickbar tid och som konfirmerar befintlig bebyggelse och reglerar nybebyggelse, bör innehålla bestämmelser om materialval, takutformning, gaturummets gestaltning o.d.
Landsantikvarien i Stockholms län betonar att motsvarande skyddsinstrument som utredningen har föreslagit för stadsplanclagd bebyggelse också bör finnas för bebyggelsemiljö utanför planlagda samhällen.
Utredningens förslag att de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen som en integrerad del av bostadssaneringsprogrammen skall innehålla en särskild redovisning av bevaringsprogram delas av ett stort antal remissinstanser. Bland dessa märks riksantikvarteämbetet, länsbostadsnämnderna i Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län, statens råd för byggnadsforskning, statens institut för byggnadsforskning, länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar och Västernorrlands län, Stockholms kommun, Skånes handelskammare, bygglagutredningen, Hvyresgästernas riksförbund, Svenska riksbyggen och SAR.
Förslaget avstyrks av länsbostadsnämnden i Stockholms län, som anser att den detaljrikedom som föreslås vid redovisningen av bevaringsprogrammen inte kan uppnås inom rimlig tid. Sundsvalls kommun ifrågasätter om inte bevaringsprogrammen är av sådan speciell art att de bör behandlas utanför bostadsbyggnads- och bostadssaneringsprogrtammen. Till de remissinstanser som närmare har kommenterat förslaget om bevaringsprogram hör bostadsstyrelsen, som anför att ifrågavarande planering måste ingå som ett naturligt led i kommunernas planering av saneringsverksamheten och bostadsförsörjningen i övrigt. Vidare anför styrelsen att det för ifrågavarande byggnader och miljöer tillkommer vissa speciella aspekter som kan motivera särskilda planeringsrutiner. Några särskilda bestämmelser i kungörelsen om bostadsbyggnadsprogram och i styrelsens föreskrifter synes dock enligt styrelsens uppfattning inte erforderliga. Länsstyrelserna i Jönköpings och Kalmar län anser att vid upprättande av bevaringsprogram samråd bör ske med länsstyrelserna med hänsyn till deras roll som samordnande organ för samhällsplaneringen i länen.
Fullmäktige i riksbanken förutsätter att ifrågavarande saneringsprojekt inpassas i de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen och vägs mot övriga insatser för bostadsförsörjningen inom den ram som kan :
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 109
godtas ur stabiliseringspolitisk synpunkt. Enligt Svenska kommunförbundet är det angeläget att bevaringsprogrammen läggs fast efter lokala bedömningar i samråd med antikvarisk expertis och att någon regional eller central styrning av urvalet inte bör förekomma. Upprättande av bevaringsprogram ställer enligt kommunförbundet stora krav på kommunerna. Programmen bör därför få växa fram successivt.
Beträffande tillämpningen av föreslagna stödåtgärder i ett övergångsskede framhåller några remissinstanser att arbetet med att upprätta bevaringsprogram och till dess kommunfullmäktige beslutar att anta programmen kommer att ta avsevärd tid i anspråk. Därvid betonas att kommunernas formella beslut om bevaringsprogrammen i inledningsskedet inte får hindra tillämpning av föreslagna lånebestämmelser. Bl. a. Sveriges museimannaförbund befarar att kravet på att kommunerna skall ha upprättat bevaringsprogram kommer att verka kraftigt häm-
kravet på vidtagna åtgärder bör ställas så att en Översiktlig användningsplan är utarbetad och antagen av kommunen.
SAR delar utredningens uppfattning i denna fråga men framhåller samtidigt att bevaringsprogrammet inte får bli en regleringspost i det stora programmet. Den föreslagna organisationsapparaten förefaller enligt förbundets uppfattning alltför tung för ifrågavarande objekt.
Landsantikvarien i Stockholm län framhåller att erfarenheterna av arbetet i Stockholm med att upprätta något som motsvarar bevaringsprogram har visat att det är nödvändigt med en i varje fall regional styrning för att representativa typer av olika slags bebyggelse skall kunna täckas in.
Nödvändigheten av att de av kommunfullmäktige antagna bevaringsprogrammen prövas av en från kommunen fristående instans, t. ex. länsstyrelsen, framhålls av Näringslivets byggnadsdelegation. De som berörs av programmen bör enligt delegationens mening ha möjlighet att anföra besvär över besluten i samma ordning som gäller för planbeslut enligt byggnadslagen.
Beträffande den föreslagna särredovisningen i bevaringsprogrammen av dels byggnader som kan restaureras inom ramen för en måttlig ökning av belåningen, dels byggnader för vilka bevaringsåtgärderna blir mer kostnadskrävande anför riksantikvarieämbetet att det endast i undantagsfall torde vara möjligt att ange de kulturhistoriskt betingade merkostnaderna.
Sveriges museimannaförbund anser att det skulle vara utomordentligt värdefullt med kompletterande bestämmelser som tillät statliga initiativ för upprättande av bevaringsprogram i analogi med vad som föreskrivs i byggnadslagen beträffande upprättande av generalplan.
Beträffande utredningens förslag att bevaringsprogrammen skall antas av kommunfullmäktige anför Mulmö kommun att detta inte bör
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 110
fastställas. Avgörandet bör ankomma på de enskilda kommunerna.
Utredningens förslag att de som f.n. svarar för uppgifterna rörande kulturminnesvården i länen, dvs. landsantikvarierna samt stadsmuseerna i Stockkolm och Göteborg, t.v. får företräda de antikvariska synpunkterna vid planering av restaureringsåtgärder och beredning av lånceärenden tillstyrks av bl. a. riksantikvarieämbetet och Stockholms kommun. Göteborgs kommun påpekar att, eftersom stadsmuseet sorterar under en kommunal nämnd, det juridiska ansvaret bör klarläggas och arbetsgången preciseras.
Ekonomiskt stöd
I några remissyttranden framhålls att den nuvarande produktionsapparaten inte är Jämpad för underhålls- och restaureringsarbeten, som i jämförelse med nybyggnad ofta är förenad med speciella problem. Vidare framhålls nödvändigheten av en utökad forskning avseende information om äldre byggnadsteknik och traditionella material samt att en utbildningsverksamhet kommer till stånd på alla nivåer. Bl.a. statens institut för byggnadsforskning och Samfundet för hembygdsvård anser att utbildningsverksamheten bör byggas ut.
Statens råd för byggnadsforskning anför att mycket talar för att restaureringsåtgärderna trots de stödformer som utredningen föreslår kommer att medföra betydande hyreshöjningar, vilket kommer att leda till en icke önskvärd boendesegregation. Enligt rådet bör i en sådan situation de kulturhistoriskt betingade insatserna vägas mot exempelvis möjligheter till kvarboende och de kommunala målsättningarna beträffande boendekostnaderna. Rådet anser att restriktivitet bör iakttas vad gäller utsmyckning i lägenheterna, eftersom dessa är tillgängliga endast för lägenhetsinnehavarna. Svenska kommunförbundet och SABO uwunderstryker det väsentliga i att restaurerade lägenheter inte förbehålls en begränsad grupp av ekonomiskt starka hyresgäster, en uppfattning som delas av bl. a. Svenska riksbyggen.
Enligt Näringslivets byggnadsdelegation bör huvudprincipen vid långivningen vara att, i den mån stämpeln ”kulturhistoriskt värdefull bebyggelse” sätts på någon fastighet, inskränkningen i fastighetsägarens dispositionsmöjligheter skall kompenseras genom förbättrade lånemöjligheter kombinerade med fastighetsekonomiskt avpassad avskrivning av statslånet.
Statens institut för byggnadsforskning ifrågasätter om utredningens förslag till förbättrade lånemöjligheter är tillräckliga för att kunna bevara bebyggelse med starkt eftersatt underhåll. Med nuvarande små möjligheter till byggnadsminnesförklaring torde endast ett litet antal objekt kunna påräkna tilläggslån. Institutet anser att det för att undvika orimligt hög hyresnivå kan komma att bli nödvändigt att åter utreda kompletterande stödåtgärder som statligt stöd till kommunala inköp,
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 111
ökade bidragsmöjligheter från riksantikvarieämbetet, beredskapsarbeten m.m. Effekten av den föreslagna långivningen torde i och för sig kunna få positiv verkan anser landsantikvarien i Stockholms län, som dock starkt ifrågasätter om lånemöjligheterna är tillräckliga för att nog många husägare inom ett bevaringsområde skall vara villiga att satsa på erforderliga upprustningar.
Flera remissinstanser är helt positiva till utredningens förslag beträffande de föreslagna finansiella stödåtgärderna. Till dessa hör bl a. riksantikvarieämbetet, Jönköpings kommun och Hvyresgästernas riksförbund.
Många remissinstanser, däribland riksantikvarteämbetet, länsbostadsnämnderna i Stockholms och Kalmar län samt länsstyrelsen i Kalmar län, delar utredningens uppfattning att en vidgad tillämpning av lån med höjt låneunderlag bör kunna bli en lämplig grundläggande stödform.
Med anledning av vad utredningen anfört om att höjningen av låneunderlaget måste avvägas med hänsyn till vad som kan vara möjligt att förränta inom ramen för framtida hyror framhåller bostadsstyrelsen nödvändigheten av att räkna med att det på många orter torde föreligga en större hyresbetalningsvillighet på grund av centralt läge och god miljö. I annat fall torde i de flesta fall utrymme för höjning av Jåneunderlaget inte föreligga utan tilläggslån måste tillgripas i större utsträckning.
Beträffande förslaget om en automatisk fördjupning av bostadslånet ned till 70 46 av det enligt vanliga regler beräknade låneunderlaget anför bostadsstyrelsen att en möjlighet till ökad fördjupning behövs också med hänsyn till förekomsten av lokaler som inte ingår i låneunderlaget utan endast i pantvärdet.
Fullmäktige i riksbanken framhåller att låneunderlaget enligt utredningen inte skall höjas mer än att kapitalkostnaderna kan täckas av beräknade hyresinkomster. Följs denna norm skulle ett icke fördjupat bostadslån inte behöva ligga på en högre nivå än den till vilken kreditinstituten skulle kunna vara villiga att gå.
Utredningens förslag att — utöver den godkända ombyggnadskostnaden — även fastighetens ingångsvärde skall få ingå i låncunderlaget tillstyrks av länsbostadsnämnderna i Stockholms och Jönköpings län, länsstyrelsen i Gotlands län, Gotlands kommun, konungcriket Sveriges stadshkypotekskassa och Sveriges museimannaförbund. Bostadsstyrelsen framhåller att bedömningen av det ingångsvärde som förutsätts ingå i låneunderlaget inrymmer många och svåra problem, bl. a. med hänsyn till de effekter bostadssaneringslagens tillämpning kan komma att få på fastighetspriserna inom sancringsområden. Länsstyrelsen i Gotlands län anser att reglerna för bestämning av ingångsvärdet bör utformas så att det blir möjligt i det enskilda fallet
Prop. 1974: 1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 112
beakta de marknadsmässiga förutsättningarna på orten. Boendeutredningen och bostadsfinansieringsutredningen understryker i likhet med sanceringsutredningen att fastighetens ingångsvärde måste prövas restriktivt vid fastställande av låneunderlaget. Fullmäktige i riksbanken anser att frågorna om ingångsvärdets roll vid belåningen av fastigheter i samband med restaurcrings- och saneringsverksamhet bör behandlas i ett mera generellt sammanhang.
Förslaget att längsta tillåtna amorteringstid för ombyggnadslån, dvs. 40 år, som regel bör medges tillstyrks av bl. a. riksantikvarieämbetet, länsbostadsnämnden och länsstyrelsen i Stockholms län, Gotlands kommun och konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Riksantikarieämbetet förutsätter att den förlängda amorteringstiden inte binds vid krav på nybyggnadsstandard i väsentliga avseenden. Liknande synpunkter framförs av länsstyrelsen i Stockholms län. Enligt konungariket Sveriges stadshypotekskassa bör en 40-årig amorteringstid kunna accepteras i fall där nybyggnadsstandard föreligger.
När allmänna förutsättningar finns för tilläggslån bör enligt bostadsstyrelsens mening överväganden om höjning av låneunderlaget och om tilläggslånets storlek utgå från kapitalkostnader, beräknade utifrån paritetslånevillkoren. I övrigt bör, i enlighet med utredningens förslag, förutsättas och ges möjlighet till lån med en amorteringstid av 40 år. SAR anför att, eftersom kulturhistoriskt värdefulla byggnader i princip aldrig skall rivas, ytterligare förlängning av amorteringstiden bör övervägas.
Utredningens förslag att långivningen till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skall kunna avse förutom bostäder även lokaler som utgör bostadskomplement tillstyrks av bl.a. riksantikvarieämbetet, SABO, och Stockholms kommun.
Föreningen Sveriges stadsarkitekter finner det olyckligt att stöd till fritidshusen uteslutits, då glesbygdens byggnadskultur inte torde ha något annat alternativ att överleva än som fritidsbostäder.
Utredningens förslag om en särskild Ilåneform, tilläggslån, för upprustning av fredningsbar bostadsbebyggelse stöds av ett stort antal remissinstanser, bl.a. riksantikvarieämbetet, länsbostadsnämnderna i Stockholms, Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län, länsstyrelserna i Jönköpings och Kalmar län, Stockholms kommun, fullmäktige i riksbanken, Svenska kommunförbundet, SABO och konungariket Sveriges stadshypotekskassa.
Förslaget att vissa skyddsföreskrifter skall fogas till beslut om tilläggslån tillstyrks av bl. a. riksantikvarieämbetet, statens planverk och länsstyrelsen i Stockholms län. Riksantikvarieämbetet anför att dessa föreskrifter bör formuleras i analogi med byggnadsminneslagens skyddsföreskrifter. Ämbetet anser att även kreditstöd i form av höjt låncunderlag måste förutsätta någon form av garantier mot en fram-
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 113
tida förvanskning av byggnaden i kulturhistoriskt avseende. Den form av skydd som bör krävas torde enligt ämbetet kunna åstadkommas gcnom en registrering i form av en anteckning i fastighetsboken, innebärande en anvisning till byggnadsnämnden att i dessa fall särskilt se till att byggnadslagstiftningens bestämmelser till skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse följs. SABO anser att tilläggslånen är en förutsättning för att bevara vissa byggnader och att kunna hyra ut lägenheter till kostnader som inte utcestänger stora befolkningsgrupper från att cfterfråga dessa bostäder. Bostadsstyrelsen konstaterar att utredningen inte närmare diskuterat storleken av tilläggslånet. Styrelsen förutsätter att bostadslånct utgörs av paritctslån. Som ytterligare förutsättning för tilläggslån bör enligt styrelsens mening övervägas ett kommunalt ekonomiskt engagemang. Vad gäller amorteringstiden för tilläggslån anför bostadsstyrelsen att av utredningens förslag inte klart framgår vad som skall ske efter den sista tioårsperioden av lånets löptid, dvs. 20 år efter Jånets utbetalning. Enligt styrelsens uppfattning bör en omprövning kunna ske vart tionde år, till dess bostadslånet har slutamorterats. Vid denna tidpunkt torde helt nya förutsättningar för en återbetalning av till- Jäggslånet föreligga. Under alla förhållanden bör enligt styrelsen slutlig ställning till frågan om avskrivning eller uppsägning inte tas förrän cfter 30 år. Göteborgs kommun befarar att ovissheten om de framtida kapitalkostnadernas storlek kan leda till att fastighetsägarens benägenhet att underhålla fastigheten minskar. Beträffande säkerheten för tilläggslånet anför bostadsstyrelsen att lånet bör säkerställas, förutom av särskild inteckning härför, av säkerheten för paritetslånet och skuldökningen (generalpantklausul). Motsvarande bör tillämpas när omfördelning inte sker. Därvid bör till ytterligare säkerhet för tilläggslånet upplåtas rätten i andra hand till annan långivares inteckning med förmånsrätt mellan övre gränsen för bostadslånet och 100 §6 av pantvärdet. Utredningens uppfattning att tilläggslån skall utgå även för sm åhus som bebos av ägaren delas av bl. a. riksantikvarteämbetet, statens råd för byggnadsforskning, statens planverk, Svenska kommunförbundet, SAR, Sveriges museimannaförbund, landsantikvarierna i Jönköpings och Kalmar län och Skånes handelskammare. MUS 65 anser att det finansiella stödet bör omfatta även enbostadshus. Sveriges museimannaförbund framhåller att den äldre bostadsbebyggelsen i stor utsträckning utgörs av en- och tvåfamiljsbostäder. I våra äldre trästäder utgör sådana hus nästan hela byggnadsbeståndet från tiden före 1930 och på landsbygden är detta förhållande ännu mera markerat. Undantas : småhusen skulle det endast bli fråga om en speciell stödform för en begränsad del av det äldre bostadsbeståndet. Liknande synpunkter framför landsantikvarien i Jönköpings län. 8 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bil. 14
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 114
Förslaget om tilläggslån till småhus som bebos av ägaren avstyrks av Hyresgästernas riksförbund.
Vissa särskilda lånefrågor Några remissinstanser diskuterar frågan om ekonomiskt stöd även till annan bebyggelse än bostadshus. Hit hör bl.a. riksantikvarieämbetet, bostadsstyrelsen, länsstyrelserna i Malmöhus och Västernorrlands län, Göteborgs kommun, SAR och Föreningen Sveriges stadsarkitekter. Sålunda anför riksantikvarieämbetet att i de gamla stadskärnorna med handels- och hantverksgårdar ekonomibyggnaderna ofta utgör ett dominerande inslag. Enligt ämbetets uppfattning är det angeläget att förutom nämnda ekonomibyggnader även förvaltningsbyggnader, skolor, industribyggnader etc. kan komma i åtnjutande av den form av stödåtgärder som utredningen föreslår celler motsvarande stöd. Möjligheten att utnyttja det befintliga statliga stödet till allmänna samlingslokaler bör enligt ämbetet prövas. Bostadsstyrelsen pekar på att i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse konsthantverkslokaler, försäljningslokaler till dessa, konstnärsateljéer, mindre kontor m. m. kan utgöra värdefulla delar av miljön. Enligt nu gällande regler kan statliga lån utgå endast om lokalerna är att betrakta som bostadskomplement. Vid lån till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse bör emellertid enligt styrelsen möjligheter skapas att ge statligt stöd också till andra lokaler för att därmed undvika att värdefull bebyggelse förfaller eller rivs. Även länsstyrelsen i Västernorrlands län vill utvidga långivningen till att omfatta t. ex. äldre industrimiljöcr. Fullmäktige i riksbanken anför att ingen finansieringsform anvisas för restaureringar av de hus och delar av hus, vilkas ombyggnadskostnader inte kan ingå i låneunderlaget. Någon vidgning av bestämmelserna för den statliga 1okalbelåningen föreslås inte. Fullmäktige anser att dessa frågor bör klaras ut. Ekonomiskt stöd till nybyggnad för att kunna bevara helhetsbilden i en miljö förordas av bl. a. riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna i Stockholms och Malinöhus län, MUS 65, Svenska kommunal-tekniska föreningen och Föreningen Sveriges stadsarkitekter, Några remissinstanser diskuterar möjligheterna till ekonomiskt stöd vid mer begränsade upprustningar och vidmakthållandet av upprustningsåtgärderna. Sålunda anför riksantikvarieämbetet att i ett långsiktigt perspektiv en försiktig upprustning och kontinuerligt underhåll är den lämpligaste formen för iståndsättning och vidmakthållande av äldre kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Med hänsyn till detta bör enligt ämbetet lånestödet även kunna utnyttjas för mera begränsade upprustningsåtgärder. Statliga initiativ på detta område skulle minska behovet av framtida punktinsatser av det slag som nu aktualiseras. Statens institut för byggnadsforskning framhåller att frågan om vid-
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 1i5
makthållandet av äldre byggnader är särskilt viktig att lösa. Föreningen Sveriges stadsarkitekter förordar en etappvis upprustning och anser att lånemöjligheterna bör främja en sådan upprustning. Angelägenheten av att krav ställs på rimligt underhåll betonas av SAR, som anscr att detta krav jämte tckniska anvisningar för underhållet bör knytas till lånevillkoren.
Ekonomiskt stöd bör utgå för ombyggnad av hus som inte inrymmer bostäder till användning som bostadshus anser bl. a. länsbostadshämnden och länsstyrelsen i Malmöhus län, landsantikvarien i Gotlands län samt Gotlands kommun.
Frågan om den övre lånegränsen tas upp av bostadsstyrelsen. Styrelsen anför att vid särskilt höga ombyggnadskostnader avseende hus ägda av enskilda kravet på en egen insats av 15 90 kan utgöra ett hinder för genomförandet. Styrelsen vill därför föreslå att i ärenden angående förhöjt låneunderlag eller tilläggslån den övre lånegränsen för enskilda sätts till generellt 90 4.
Svenska kommunal-tekniska föreningen diskuterar möjligheterna att även kunna använda förbättringslån vid ombyggnad inom bevaringsområden. Föreningen erinrar om att som förutsättning för förbättringslån gäller bl. a. att huset inte får fylla ett varaktigt behov. Detta krav bör slopas anser föreningen. Länsbostadsnämnden i Östergötlands län framför liknande förslag. Stor-Stockholms planeringsnämnd och Stockholms kommun anser att reglerna om varaktigt behov bör tas bort för pensionärs- och handikapplägenheter i flerfamiljshus som kommun avser att rusta upp.
Kulturhistoriska kriterier för ekonomiskt stöd
Flertalet remissinstanser har inte gjort några erinringar mot utredningens förslag att tilläggslån skall ges för restaurering av fredningsbar bostadsbebyggelse och att det statliga stödet för restaurering i övrig kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse bör begränsas till bostadslån med höjt låneunderlag. Till de instanser som tillstyrker förslaget hör riksantikvarieämbetet som anför att utredningens definitioner anknyter till traditionella och allmänt accepterade värderingssystem.
Några remissinstanser har emellertid invändningar mot förslaget. Länsbostadsnämnden i Stockholms län och länsstyrelserna i Stockholms och Gotlands län efterlyser en klarare definition av ”övrig kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse” för att möjliggöra en likartad långivning. Riksrevisionsverket befarar att de olika lånevillkoren som är förknippade med föreslagna låneformer kommer att påverka den delvis subjektivt grundade klassificeringen av kulturhistorisk bebyggelse. Liknande synpunkter framförs av statens råd för byggnadsforskning.
Förslaget att det statliga kreditstödet inriktas på miljöer har fått
Prop. 1974: 1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 116
en mycket positiv reaktion hos många remissinstanser, bl. a. riksantikvarieämbetet, statens naturvårdsverk, länsbostadsnämnderna i Jönköpings och Kalmar län, statens råd för byggnadsforskning, SABO, länsstyrelserna i Stockholm, Jönköpings och Kalmar län samt Stockholms och Gotlands kommuner.
Flera instanser tar i detta sammanhang upp frågan om stöd till restaurcring av annan bebyggelse än bostadshus. Det hade enligt länsstyrelsen i Jönköpings län varit lämpligt att utredningen behandlat även denna fråga så att möjligheterna att bevara hela miljöer bättre kunnat överblickas. Liknande synpunkter anförs av Föreningen Sveriges stadsarkitekter. Länsstyrelsen i Kalmar län föreslår att en prövning sker av i vilken ordning samhället skall kunna säkra bevarandet av sädana fastigheter som inte innehåller bostäder men ändå utgör en integrerad del av en kulturhistoriskt värdefull miljö. Kalmar kommun anför liknande synpunkter.
Utredningens uppfattning att även fristående kulturhistoriska byggnader, solitärer, utanför bevaringsområde bör erhålla ekonomiskt stöd delas av bl.a. länshostadsnämnden och länsstyrelsen i Malmöhus län samt Stockholms kommun.
Några remissinstanser däribland länsstyrelsen i Stockholms län och Gotlands kommun framhåller betydelsen av att även bostadsbebyggelse på landsbygden kan omfattas av det ekonomiska stödet.
Förfarande vid långivningen
Minga remissmyndigheter, bland dem riksantikvarieämbetet, ansluter sig till utredningens förslag att lånemyndigheterna, vad avser den kulturhistoriska värderingen, skall vara bundna av de antikvariska myndigheternas bedömning.
Utredningens förslag beträffande beslutanderätten i ärenden om höjning av låneunderlaget tillstyrks av riksantikvarieämbetet, länsbostadsnämnden och länsstyrelsen i Stockholms län, länsbostadsnämnden och länsstyrelsen i Malmöhus län samt Stockholms och Gotlands kommuner.
Av annan mening är emellertid bostadsstyrelsen. Med hänsyn till det begränsade antalet ärenden och angelägenheten av en enhetlig praxis vid ärendebehandlingen föreslår styrelsen att under en övergångsperiod beslutanderätten i alla ärenden avscende höjning av låneunderlaget läggs hos styrelsen. En begränsning till ärenden med en större höjning av låneunderlaget än 40 46 skulle endast innebära en dubbel prövning av ärendena. Styrelsen anser att detta förslag under alla förhållanden innebär en förenkling jämfört med nuvarande regler. Länsbostadsnämnden i Västmanlands län anser att nämndernas beslutanderätt bör omfatta även tilläggslånen.
Länsbostadsnämnden och länsstyrelsen i Jönköpings län anser att
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 117
nämnderna bör få möjlighet att lämna bostadslån inom kreditvärdet och avkastningsvärdet. Länsbostadsnämnden i Göteborgs och Bohus län anför att det från lånehanteringen finns exempel på att den slutligt redovisade ombyggnadskostnaden väsentligt överstiger den preliminärt beräknade kostnaden. Detta kan enligt nämnden medföra att den inte blir behörig att meddela slutligt beslut i Jåncärende, i vilket den tidigare har meddelat preliminärt beslut. En sådan situation måste från praktiska synpunkter betraktas som högst otillfredsställande av alla inblandade parter. Nämnden avstyrker därför utredningens förslag och föreslår att nämnden ensam blir beslutande organ i vad avser höjning av låneunderlaget. .
Möjligheten för nämnderna att höja låneunderlaget bör enligt länsbostadsnämnden och länsstyrelsen i Kalmar län inte begränsas till 40 96 utöver det normala Jäneunderlaget. Gränsen bör enligt nämndens uppfattning sättas vid den kapitalkostnad som det är möjligt att förränta inom ramen för den högsta hyra som kommunen bedömer är möjlig att ta ut.
Statens råd för byggnadsforskning anför att konstruktionen med tillläggslån som en påbyggnad av bostadslånet kan innebära vissa gränsdragningsproblem när lånemyndigheterna skall fördela kostnaderna mel- Jan antikvariska åtgärder som finansieras med tilläggslån och ”normala” moderniseringsåtgärder som finansieras med bostadslån. Det finns risk för att normala moderniseringskostnader övervältras till tillläggslånet i syfte att dämpa effekterna i bruksvärdeshyran. Rådet förutsätter att lånemyndigheterna följer upp kostnadserfarenheterna.
SABO understryker att det vid restaurering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse finns skäl till vissa undantag från kraven på lägsta godtagbara standard enligt saneringslagen från såväl antikvariska som ckonomiska synpunkter. Önskvärdheten av en liberal tolkning av kraven på Jägsta godtagbara standard i samband med restaurering av kulturhistoriskt värdefulla bostäder betonas även av bl. a. Stockholms kommun och Svenska kommunal-tekniska föreningen.
Låneramar m. m.
Riksantikvarieämbetet anser att på grund av det uppdämda underhåällsbehov som har uppstått genom långvariga byggnadsförbud m. m. det torde vara nödvändigt med en generös tillämpning av Jånereglerna. Bl.a. länsstyrelsen i Stockholms län och Svenska kommunförbundet anför liknande synpunkter och ifrågasätter om de beräknade anslagsbehoven räcker. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa anför att det är angeläget att hänsyn tas till storleken av tillgängliga resurser på kapitalmarknaden när omfattningen av ifrågavarande ombyggnadsarbeten fastställs. Svenska kommunal-tekniska föreningen framhåller att ombyggnadskostnaderna för ifrågavarande byggnader blir mycket höga,
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 118
vilket resulterar i höga hyror även vid förhöjt låncunderlag. Det kan komma att medföra att bevaringsvärd bebyggelse inte kan byggas om och bevaras. Föreningen anser att det därför är av största vikt att tillräckliga resurser avsätts för en generös tillämpning av tilläggslångivningen för att täcka överkostnader vid restaurering.
Departementschefen
I det föregående har jag redogjort för bostadsstyrelsens anslagsframställning samt vissa förslag av saneringsutredningen och remissyttrandena över förslagen. Jag tar nu upp de frågor som har saniband med bostadsstyrelsens anslagsframställning och behandlar först bostadsbyggandets omfattning och inriktning m. m.
Ett av de mest väsentliga målen för bostadspolitiken under cfterkrigstiden har varit att avskaffa bostadsbristen. Detta mål har statsmakterna bedömt kunna uppnås i första hand genom en nyproduktion av tillräcklig omfattning. Till följd av kraftigt vidgade resurser till bostadsbyggandet har nyproduktionen kunnat ökas till i genomsnitt drygt 100 000 lägenheter per år sedan 1960-talets mitt. Under åren 1965-— 1973 färdigställdes således totalt ca 920 000 lägenheter. De stora lägenhetstillskotten har också medfört att den stora efterfrågan på bostäder i hög grad kunnat tillgodoses, Utvecklingen på bostadsmarknaden under de senaste åren har till följd bl. a. härav kommit att karakteriseras av en vikande efterfrågan. Detta gäller dock väsentligen endast lägenheter i nybyggda eller några år gamla flerfamiljshus. Efterfrågan på lägenheter har i växande utsträckning kommit att inriktas på småhus.
Den minskade efterfrågan har på många håll i landet medfört ett lägenhetsöverskott. Som följd härav har påbörjandet av flerfamiljshus minskat kraftigt. Nedgången var särskilt stor under år 1973. Kommunerna och bostadsföretagen har på detta sätt sökt anpassa bostadsproduktionen till den aktuella situationen. Samtidigt har småhusbyggandet ökat betydligt. Dess andel av det totala bostadsbyggandet uppgår nu till ca 55 26 mot 30 56 för några år sedan.
Utvecklingen på bostadsmarknaden är positiv i flera avseenden. Överskottet på flerfamiljshuslägenheter och det ökade utbudet av lägenheter i småhus medför sålunda större valfrihet för många bostadssökande. Denna valfrihet begränsas dock i någon mån, särskilt vad gäller de i ekonomiskt avseende sämst ställda hushållsgrupperna, av att lägenhetsutbudet främst omfattar nybyggda lägenheter med jämförelsevis höga bostadskostnader. Genom att bostadstilläggen ytterligare utvidgas och förbättras från den 1 januari i år bl. a. på det sättet att de övre hyresgränserna höjs bör dock även dessa grupper få ökade möjligheter att utnyttja det ändrade läget på bostadsmarknaden.
Den totalt sett minskade nyproduktionen ger även utrymme, inom given resursram, för en angelägen ökning av moderniseringsverksam-
Prop. 1974: 1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 119
heten samt en förbättring av bostadsmiljön enligt de riktlinjer härför som fastställdes av 1973 års riksdag. Under år 1973 vidgades ombyggnads- och förbättringsverksamheten inte oväsentligt och vissa beräkningar för år 1974 visar på en ytterligare ökning. I det förslag till bostadsbyggnadsplan som jag behandlar mera ingående i det följande ges utrymme för en avsevärd ökning av verksamheten. Nedgången i nyproduktionen bör vidare möjliggöra en önskvärd ökning av lokalbyggandet som tillgodoser behovet av service åt de boende i både äldre och nya bostadsområden.
Utvecklingen inom bostadsbyggandet inrymmer dock åtskilliga problem. Antalet outhyrda lägenheter fortsatte sålunda att öka på många orter under förra året. I mars 1973 uppgick de lediga lägenheterna i statsbelånade flerfamiljshus färdigställda år 1967 och senare till 16 400. Motsvarande antal ett halvår senare var drygt 21 000. Härtill kommer ett antal lediga rum eller lägenheter i studentbostadshus eller ungdomshotell, vilka kan uppskattas till ca 4000. Den minskade nyproduktionen bör dock kunna medföra en viss förbättring celler stabiliscring av uthyrningssituationen.
Hyresförlusterna för de tomma lägenheterna medför betydande svårigheter för många bostadsföretag och kommuner. 1972 och 1973 års riksdagar beslöt om särskilda stödåtgärder för att täcka bostadsföretagens hyresförluster på grund av Jediga lägenheter. Företagen erhöll sålunda möjligheter att genom statliga lån täcka sådana hyrcsförluster som uppkom under åren 1971-—1973. Vissa möjligheter till eftergift av lånen infördes också. Åtgärderna avsågs endast få karaktär av engångsinsats i avvaktan på att kommunerna skulle hinna anpassa bostadsbyggandet till situationen på den lokala bostadsmarknaden. Utvecklingen under år 1973 visar emellertid att det finns behov av stöd för täckande av hyresförluster under ytterligare en tid. Jag återkommer till denna fråga i det följande.
Situationen på bostadsmarknaden har även påverkat kommunernas och bostadsföretagens planering av de närmaste årens bostadsbyggande. Denna kännetecknas f.n. av stor osäkerhet i fråga om inte bara bostadsbyggandets omfattning utan kanske än mer dess inriktning, dvs. fördelningen mellan nybyggnad och ombyggnad resp. mellan flerfamiljshus och småhus.
Den aktuella bostadspolitiska debatten har i stor utsträckning rört frågor om bostadsbyggandets omfattning och inriktning under de närmaste åren och skillnader i ekonomiska villkor för bostäder med olika förvaltningsform och därmed sammanhängande tendenser till ökad kategorisering i bostadsområdena. Därjämte har frågor som hör samman med utvecklingen av det nuvarande bostadslånesystemet spelat stor roll i debatten. Det gäller i första hand den snabba ökningen av låneskulden med dess effekter på bl.a. amorteringstiderna för de statliga lånen.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 120
En översyn av de nämnda bostadspolitiska frågorna pågår inom tre utredningar, nämligen boendecutredningen, bostadsfinansieringsutredningen och bostadsskattekommittén. Utredningarna skall på regeringens uppdrag lägga fram förslag i huvudfrågorna under mars 1974. Regeringen har mot bakgrund av de ökade svårigheterna velat påskynda utredningsarbetet i syfte att snabbt nå fram till en samlad översyn av läge och reformbehov på det bostadspolitiska området. Även bygglagutredningen kommer att påskynda sitt arbete. En prövning av reformbehovet kommer att göras snarast möjligt efter det att utredningarnas förslag har remissbehandlats. Prövningen av dessa frågor kommer att omfatta även de förslag som har lämnats av byggkonkurrensutredningen i betänkandet (SOU 1972: 40) Konkurrens i bostadsbyggandet. Boendeutredningens förslag i betänkandet (SOU 1973: 50) Bostäder 1974—76 samt servicekommitténs betänkande (SOU 1973: 24) Bocndescrvice 7 bereds f. n. i bostadsdepartementet.
Den av förra årets riksdag fastställda bostadsbyggnadsplanen för år 1973 var beträffande det statligt belånade bostadsbyggandet grundad på en ram, uttryckt i kvadratmeter våningsyta, som gav utrymme för ca 80 000 lägenheter. Byggandet utan statliga lån angavs till 8 000 lägenheter. De båda ramarna gav alltså tillsammans förutsättningar för påbörjande av 88 000 lägenheter. Därutöver fastställdes en projcektreserv om högst 10 000 lägenheter. Byggnadstillstånd för bostadsbyggande utan statliga lån har vidare fått meddelas utan rambegränsning för småhus som påbörjades under tiden september-—december förra året.
En inte oväsentlig del av ramen för beslut om bostadslån förblev outnyttjad under år 1973. Antalet lägenheter för vilka lånebeslut meddelades beräknas uppgå till ca 68 000.
Beslut om byggnadstillstånd för företag utan statliga lån beräknas ha meddelats för projekt med totalt ca 14 000 lägenheter. Totala antalet lägenheter för vilka lånebeslut eller byggnadstillstånd meddelades under år 1973 kan alltså uppskattas till ca 82 000. Det faktiska påbörjandet, som det redovisades statistiskt, kan antas ha fått ungefär samma omfattning. Detta skulle innebära att det av statsmakterna fastställda miljonprogrammet avscende bostadsbyggandets omfattning under åren 1965—1974 fullt ut har genomförts vid utgången av programperioden.
Igångsättningen av nya bostadsprojekt har minskat väsentligt under senare år. År 1970 påbörjades företag med totalt 106 700 lägenheter, dvs. en tredjedel fler än under år 1973. Inte bara byggandets omfattning utan även dess inriktning har emellertid förändrats avsevärt. Under trycket av bostadsbristen inriktades bostadsbyggandet tidigare i första hand på flerfamiljshusproduktion. Det samhällsekonomiska utrymmet för bostadsbyggandet begränsade också möjligheterna för en vidgad småbusproduktion, vilken generellt är betydligt mer investeringskrävande än flerfamiljshusbyggandet. Småhusens andel av det totala årliga
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 121
påbörjandet varierade länge mellan 25 och 30 §c. Under 1970-talets första år skedde emellertid en omsvängning och småhusandelen ökade från 29 96 år 1970 till 44 42 år 1972. En ytterligare ökning har skott under år 1973. Av påbörjandet detta år beräknas ca 55 46 vara småhus. Utvecklingen mot en ökad småhusproduktion innebär att bostadsbyggandets totala investeringsvolym inte minskar i samma takt som nedgången i antal lägenheter anger.
Samtidigt med denna ändrade produktionsinriktning har lägenhets-
hus. Den genomsnittliga lägenhetsytan i flerfamiljshus har minskat med 5—6 m? mellan åren 1968 och 1973, från 72 m? till ca 66 m?2. Minskningen beror på en förskjutning både mot mindre ytstorlekar för lägenheter med givet antal rum och mot Jägenheter med mindre antal rum. Andelen lägenheter om fyra eller flera rum utgör för närvarande endast ca 8 40 av hela flerfamiljshusproduktionen.
Beträffande småhusen är utvecklingen den motsatta. Lägenhetsytorna ökar och uppgår genomsnittligt för alla lägenhetstyper till drygt 115 m”. Småhusen är således i genomsnitt ca 50 m? större än lägenheterna i flerfamiljshus. De stora lägenhetstyperna dominerar; omkring 90 45 av de nybyggda småhusen har minst fyra rum.
En fortsatt utveckling med minskande lägenhetsstorlekar i flerfamiljshusproduktionen får på sikt negativa följder för de bostadssökandes valmöjligheter. Större familjer blir i den mån de har ekonomiska resurser härför i stor utsträckning hänvisade till småhusmarknaden för att kunna få en tillräckligt stor bostad. De nu arbetande bostadsutredningarna har som jag nyss sagt att söka lösningar på dessa problem.
Till följd av nedgången i nyproduktionen friställs resurser som kan användas för att öka ombyggnads- och förbättringsverksamheten inom det äldre bostadsbeståndet och för att förbättra miljö och service i bostadsområdena. Vissa åtgärder i syfte att stimulera moderniseringsverksamheten genomfördes under hösten 1972 och våren 1973 på grundval av bl. a. saneringsutredningens förslag.
Åtgärderna innebar att det statliga stödet till modernisering utvidgades och förbättrades. Särskilda bidrag på upp till 6 000 kr. per lägenhet kan sålunda utgå till fastighetsägare som före utgången av år 1974 påbörjar statligt belånad ombyggnad. Vidare kan förbättringslån utgå för upprustning av flerfamiljshus med begränsad återstående användningstid. De statliga bostadslånen till ombyggnad har gjorts förmån- Jigare genom att de kan utgå i form av annuitetslån och genom att amorteringstiden under vissa förutsättningar kan utsträckas till 40 år. Detta medför att kapitalutgifterna och därmed hyran kan hållas lägre i början av lånets löptid än som hittills varit fallet. De av riksdagen beslutade åtgärderna innebär vidare att kommunerna får ökade möjligheter att planera och leda moderniseringsverksamheten samt att genomdriva önskvärd sanering.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 122
Det viisentligt vidgade statliga stödet till moderniseringsverksamheten möjliggör förbättringar för de boende i äldre områden såväl inom själva bostäderna som i den yttre miljön. Till en förbättrad yttre miljö bidrar även de under senaste år ändrade reglerna för finansiering av lokaler för boendeservice. De ändrade lånereglerna har underlättat uppförandet av s.k, integrerade anläggningar, vilka är avsedda att tillhandahålla ett differentierat serviceutbud åt de boende. Erfarenheterna från redan uppförda anläggningar har varit positiva vilket bidragit till ett fortsatt byggande av sådana anläggningar.
Den tidigare mycket höga produktionstakten i bostadsbyggandet kan på vissa håll ha gett upphov till brister i planeringen av t. ex. utemiljön, lekplatser, service i olika former osv. Uthyrningssvårigheterna i en del nybyggda bostadsområden är delvis orsakade av på detta sätt uppkomna brister i områdenas miljö och kvalitet. Här kan finnas anledning att i efterhand söka rätta till förhållandena. Förra årets riksdag beslöt om särskilda insatser för en barnvänlig boendemiljö som innebär att kommuner och bostadsföretag kan få bidrag på upp till 50 £6 av kostnaderna för anordnande och utrustning av lekplatser o.d. i bostadsområden där sådana saknas och för upprustning av befintliga lekplatser. Dessa insatser är av engångskaraktär och gäller endast för sådana åtgärder som kommer till stånd under år 1974.
Det finns emellertid anledning att pröva frågan om ytterligare åtgärder för att höja kvaliteten i vissa bostadsområden och på så sätt göra dem mer attraktiva. Boendeutredningen har i sitt förut nämnda betänkande redovisat vissa förslag i denna fråga. Utredningens förslag har remissbehandlats. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till frågan om åtgärder för att förbättra den yttre boendemiljön.
Beträffande kreditförsörjningen träffade delegationen för bostadsfinansiering även år 1973 överenskommelse med kreditinstituten om byggnadskrediter till det statligt belånade bostadsbyggandet. För att undvika att fördelningsproblem i fråga om irediterna skulle medföra förseningar i igångsättningen har instituten vidare enligt överenskommelsen åtagit sig att vid behov i samråd iösa frågor rörande fördelningen av kreditgivningen dem cmellan. Denna ordning har fungerat tillfredsställande och under året har endast mindre störningar inträffat i fråga om kreditförsörjningen under byggnadstiden. De uppkomna svårigheterna har i flertalet fall gällt småhus, där det enligt långivarna i mänga fall har varit fråga om otillräckliga kontantinsatser i kombination med brist på bankförbindelser från låntagarens sida.
Vad gäller den långfristiga kreditgivningen ökade avlyftsköerna under första halvåret 1973. Ökningen av köerna var en följd av att bostadsobligationer inte kunde placeras på kapitalmarknaden i erforderlig omfattning. I juni träffade cmellertid delegationen och Svenska bankföreningen en överenskommelse som innebar att affärsbankerna åtog sig
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 123
alt under år 1973 bidra med totalt 2.5 miljarder kr. till finansiering av färdiga fasticheter. Av detta belopp avsåg 1,5 miljarder kr. en ökning av affärsbankernas nettoinnehav av bostadsobligationer. Återstoden avsågs att under året användas för omvandling av utestående krediter till särskilda krediter i avvaktan på att fastighetslån kunde erhållas. Delegationen har under hand överlagt också med övriga berörda kreditinstitut för att säkra deras engagemang i den långsiktiga bostadsfinansieringen. Genom dessa åtgärder från delegationens sida kunde en förbättring av avlyftssituationen uppnås, i någon väsentlig utsträckning dock först under årets sista månad.
Under år 1973 uppkom även vissa andra problem rörande den långfristiga kreditgivningen till bostadsbyggandet. Långivarna ställde sig. sålunda i några fall tveksamma till att lämna ut fastighetslån på grund av att alltför många lägenheter i de berörda fastigheterna inte hade kunnat hyras ut. Härigenom uppkommer betydande svårigheter för företag som på grund av ett stort antal outhyrda lägenheter redan är i svårigheter. Möjligheter till lösning av dessa problem bevakas av delegationen för bostadsfinansiering.
Efter en period av relativt stabila byggnadskostnader under 1960talets senare del har kostnaderna ökat ganska kraftigt. Byggnadskostnaderna per m? lägenhetsyta i statligt belånade flerfamiljshus har stigit med 6 å 7 90 under vart och ett av åren 1971—1973. Kostnadsökningarna under det senaste året har delvis orsakats av avsevärt höjda materialpriser. Särskilt gäller detta matcrial och utrustningsdelar som baseras på trävaror men även priserna på stål- och järnprodukter, betongvaror, värmeisoleringsmaterial m. fl. varor har stigit väsentligt. Prisökningarna har till viss del kunnat begränsas genom prisstopp på vissa produkter.
Som en följd av kostnadsutvecklingen höjdes låneunderlags- och pantvärdenivån med drygt 4 fc från juli 1973.
På grundval av ett förslag från låneunderlagsgruppen — en expertgrupp inom bostadsdepartementet — har metoderna för bestämning och tillämpning av tidskocfficienten för justering av låneunderlaget och pantvärdet ändrats. Syftet med denna ändring är att uppnå en bättre anpassning mellan kostnader och låneunderlag/pantvärde genom att kostnadsstegringarna under byggnadstiden till skillnad från vad som tidigare har gällt skall beaktas vid meddelande av slutligt lånebeslut.
Kostnadsökningarna skulle enligt grunderna för paritetslånesystemet ha föranlett höjning av paritetstalen för år 1974 och därmed följande behov av hyreshöjningar. Kungl. Maj:t har emellertid fastställt oförändrade paritetstal för år 1974. Ett skäl härtill är att Kungl. Maj:t inte velat föregripa resultatet av pågående översyn av lånesystemet. Vidare har vid beslutet även hänsyn tagits till de hyreshöjningar som har skett under det senaste året, bl. a. på grund av de starkt stigande bränslekostnaderna,
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 124
De stigande byggnadskostnaderna innebär ökade bostadskostnader, i första hand i nyproduktionen. Betydande hyresstegringar i hela beständet har skett under de senare åren till följd av kraftigt stigande kostnader för drift och underhåll av fastigheterna. Detta beror bl.a. på en ökning av de kommunala avgifterna för vatten och renhållning m. m., höjd fastighetsskatt och höjda löner för den fastighetsskötande personalen. Härtill kommer effekterna av oljekrisen. Man kan räkna med att bränslekostnaderna per kvadratmeter mer än fördubblats med anledning av de ökade oljepriserna.
Hyresstegringarna kompenseras dock för stora hushållsgrupper genom den utvidgning och förbättring av bostadstilläggen som har genomförts den 1 januari i år. Statens utgifter för bostadstilläggen beriknas uppgå till ca 1 miljard kr. under innevarande budgetår. Härtill kommer den kommunala delen av tilläggen, omkring 250 milj. kr.
Jag övergår nu till frågan om bostadsbyggnadsplanen. Enligt beslut av 1973 års riksdag har bostadsbyggnadsplanen fått en annan konstruktion än tidigare. Planen har således numera ett treårigt perspektiv i stället för ett femårigt. Fördelningen av bostadsbyggandet för de tre åren skall avse alla kommuner. Den tidigare uppdelningen på s.k. expansiva orter och andra orter har således slopats. Fr. o. m. år 1974 skall vidare programmet för byggande med statligt stöd avse både bostäder och bostadskomplement, dvs. sådana lokaler som omfattas av låncunderlag och pantvärde. Den gemensamma ramen skall uttryckas i kvadratmeter våningsyta med angivande av det antal bostadslägenheter som uppskattas kunna byggas inom denna ram.
Den av förra årets riksdag antagna bostadsbyggnadsplanen för år 1974 omfattar en ram för beviljande av bostadslån för nybyggnad om 8375 000 m? våningsyta, motsvarande ett beräknat antal Jägenheter av 80000 jämte lokaler som omfattas av låneunderlag och pantvärde för bostadslån. Antalet lägenheter som ryms inom denna ram kan med hänsyn till den ökande andelen småhus numera beräknas till ca 75 000. Ytramen för bostadslägenheter beräknas till 7 820 000 m”? våningsyta. Den gemensamma ramen innefattar därtill bostadskomplement med 350 000 m” våningsyta, Jokaler i äldre områden med 20 000 m?, skollokaler i integrerade anläggningar med 50 000 m? och barnstugor med 135 000 m?. Den nyss nämnda ytan om 20000 m? utgör en särskild delram för nybyggnad av lokaler i äldre bostadsområden.
Planen omfattar vidare ett byggande utan statliga lån, beriknat till 8 000 ligenheter. De båda ramarna för bostadsbyggandet ger således utrymme för beslut om bostadslån och byggnadstillstånd för företag med sammanlagt 83 000 lägenheter. För ramarna gemensamt tillkommer en projektreserv om 10000 Figenheter jämte lokaler som byggs med stöd av statligt lån.
Föreliggande uppgifter om planerad igångsättning under år 1973 tyder
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 125
på cen ytterligare minskning av bostadsbyggandet. Med hänsyn till att ramarna till större delen redan har fördelats på kommuner föreslår jag dock inte någon ändring i den fastställda planen för år 1974.
Utvecklingen inom bostadsbyggandet gör det sannolikt att ramarna för nybyggnad för år 1974 inte kommer att utnyttjas helt. Med tanke på det önskvärda av en ökad modernisering av det äldre bostadsbeståndet föreslår jag att outnyttjade delar av dessa ramar får — liksom skedde i fråga om ramarna för år 1973 — tas i anspråk för ombyggnadsoch förbättringsverksamhet om så behövs. Utgångspunkten bör härvid vara att ombyggnad av två lägenheter genomsnittligt kräver ungefär samma investeringsutrymme som nybyggnad av en lägenhet.
För åren 1975 och 1976 förordar jag en bostadsbyggnadsplan av samma omfattning som för år 1974 med undantag för att planen för år 1976 inte bör inrymma någon projektreserv. |
Förekomsten av ett betydande antal tomma lägenheter i en ort eller region är enligt min mening en omständighet som bör beaktas vid fördelning av bostadsbyggnadsramar och turordning inom ramarna.
Jag vill slutligen i anslutning till behandlingen av bostadsbyggnadsplanen erinra om de synpunkter och överväganden i frågan om ramsystemet för det statligt stödda bostadsbyggandet som har redovisats av delegationen för bostadsfinansiering i en promemoria (Ds In 1973: 14). Delegationen diskuterar möjligheten att uttrycka ramen i ekonomiska termer, exempelvis i produktionskostnader eller pantvärde, i stället för som nu i kvadratmeter våningsyta. Promemorian har remissbehandlats och bereds f. n. inom bostadsdepartementet.
Medelsramen för beviljande av bostadslån för nybyggnad under år 1974 beräknar jag enligt följande sammanställning. Fördelningen mellan småhus och flerfamiljshus har jag beräknat så att 55 90, i lägenheter räknat, av långivningen kommer att avse småhus. Genomsnittsbeloppen har räknats upp med hänsyn till den höjning av låneunderlags- och pantvärdenivå som Kungl. Maj:t beslutade förra året.
Antal Genomsnittligt Totalt lånebelopp
lägenheter — lånebelopp (kr.) (milj. kr.)
| Lån för flerfamiljshus 34 000 | 24 500 | 833 | |
| Län för småhus | 41 000 | 28 100 | 1152 |
| Summa | 75 000 | 1985 |
Kungl. Maj:t bör utverka riksdagens bemyndigande att vidga medelsramen dels vid sådana ändringar i fråga om de genomsnittliga Jånebeloppen som kan bli en följd av ändringar i produktionsinriktningen, låneunderlagsnivå m. m., dels i samband med eventuella vidgningar av det garanterade programmet genom ianspråktagande av projektreserver.
Medelsramen för beslut om lån för ombyggnader och räntebärande
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 126
förbättringslån har preliminärt fastställts till 220 milj. kr. för år 1974. Behovet av medel kan väntas öka främst på grund av det vidgade stödet till moderniseringsverksamheten. Av denna anledning förordar jag att medelsramen för beslut om lån till ombyggnader och räntebärande förbättringslån bestäms till 240 milj. kr. för såväl år 1974 som år 1975. Kungl. Maj:t bör som hittills utverka riksdagens bemyndigande att vidga medelsramen för sådan ökning av ombyggnads- och förbättringsverksamheten som behövs av sysselsättningsskäl. Därjämte bör, som jag har anfört i det föregående, ramen få ökas i den mån ramarna för nybyggnad inte utnyttjas. . Anslaget till lånefonden för bostadsbyggandet bör för nästan budgetår tas upp med 3 155 milj. kr., en ökning med 475 milj. kr. Jag går nu över till att behandla vissa lånefrågor. Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit att belåningen av nybyggda småhus förbättras. Styrelsens förslag innebär att gällande begränsningar av möjligheterna till fördjupning av bostadslånet slopas. Bostadslåncet kan f.n. fördjupas om underliggande kredit inte kan crhållas till ett belopp som uppgår till 70 96 av låneunderlagct. Ett avskaffande av begränsningarna skulle medföra att bottenlån och bostadslån tillhopa kommer att uppgå till 90 Z av pantvärdet i samtliga småhusärenden. Som ett led i de förbättrade villkoren för småhusbelåningen vill styrelsen även slopa den regionala inskränkning i långivningen som hänger samman med att vissa kreditinstitut är förhindrade att lämna lån utanför s. k. hälsovårdstätorter. Bostadsstyrelsens förslag innebär vidare att det högsta beloppet för låneunderlaget såvitt gäller byggnadskostnader höjs från 85 000 till 100 000 kr. Över styrelsens förslag rörande småhusbelåningen har boendcutredningen avgett yttrande. Utredningen tillstyrker förslaget om vidgade möjligheter till fördjupning av bostadslånet. Utredningen anser dock att vissa problem skulle kvarstå, bl. a. i fråga om långivarnas bedömning av kreditvärderiskerna. Vidare skulle de ökade fördjupningsmöjligheterna kunna leda till att bottenlångivarna kände sig mindre förpliktade än hittilis att lämna lån. Dessa frågor kommer emellertid, framhåller utredningen, att tas upp till övervägande av pågående bostadsutredningar. Beträffande förslaget om höjning av maximibeloppet för låncunderlaget ställer sig boendeutredningen avvisande och hänvisar till att även denna fråga kommer att tas upp till prövning av de nu arbetande utredningarna. Enligt vad jag har erfarit har under senaste år uppkommit vissa svårigheter när det gäller belåningen av nybyggda småbus. Detta kan bl.a. bero på att småhusbyggandet ökat mycket kraftigt och stiller större krav på engagemang från långivarnas sida. Det är angeläget att
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 127
erforderliga åtgärder vidtas för att undanröja hindren för en störningsfri kreditgivning. Frågan om en förbättrad småhusbelåning kommer att behandlas i anslutning till den översyn av bostadsfrågorna som sker i bostadsutredningarna. I avvaktan på resultatet av denna översyn är jag inte beredd att nu ta ställning till bostadsstyrelsens förslag.
Frågan om möjligheterna för vissa kreditinstitut att lämna lån utanför hälsovårdstätort bereds f. n. inom finansdepartementet.
Beträffande belåningen av integrerade serviceanläggningar vill jag erinra om det beslut som fattades vid 1972 års riksdag (prop. 1972: 72, CU 1972: 28, rskr 1972: 201). Enligt detta beslut får skollokaler som ingår i integrerade anläggningar för boendeservice under vissa förutsättningar och efter medgivande av Kungl. Maj:t inräknas i Jåneunderlaget för bostadslån. En förutsättning är att anläggningen till övervägande del består av andra servicelokaler än skollokaler.
För sammanlagt ett tjugotal integrerade serviceanläggningar har beslut meddelats om inräkning av skollokalerna i låneunderlag eller (före den 1 juli 1973) pantvärde för bostadslån.
Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning anfört att det finns skäl som talar för att en inte önskad koncentration av servicelokaler kommer till stånd enbart av det skälet att sådana lokaler måste uppta en större del av ytan i en integrerad anläggning än skollokalerna. Styrelsen anser detta vara olyckligt, eftersom ett viktigt motiv för att införa de nya reglerna var att genom integrerade lösningar åstadkomma en decentralisering av service till de boende. Styrelsen föreslår därför att, då särskilda skäl föreligger, det skall vara möjligt att göra undantag från bestämmelsen att den övervägande delen av anläggningen skall innehålla andra lokaler än skolor. Styrelsen föreslår också att beslutanderätten i fråga om skollokalerna skall föras över från Kungl. Maj:t till liäinsbostadsnämnderna.
Jag vill i denna fråga inledningsvis erinra om att syftet med ifrågavarande låneregler är att underlätta kreditförsörjningen för skollokaler som är utformade och samordnade med andra lokaler på ctt sådant sätt att behovet av övriga lokaler nedbringas i väsentlig utsträckning och att de boendes behov av lokaler blir bättre tillgodosett. Eftersom skollokalerna genom att innefattas i låneunderlaget får en garanterad finansiering både beträffande krediter under byggnadstiden och slutliga lån, är det rimligt att vissa krav ställs på omfattningen av den integrering som utgör grund för långivningen. Ett sådant krav är att skollokalerna skall utgöra en integrerad del av en anläggning vars våningsyta till övervägande del består av lokaler som fyller annan servicefunktion för de boende. Gällande bestämmelser hindrar således att den prioriterade långivningen utsträcks till skollokaler med endast obetydlig integrering.
Det är emellertid uppenbart att betydande integrering och väsent-
Prop. 1974: 1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 128
liga samordningsvinster kan uppnås även i fall när skollokaler utgör en övervägande del av en anläggnings yta. Sålunda kan många utrymmen i en skola — t. ex. skolmatsal, bibliotek, tecknings- och slöjdutrymmen, samlings- och gymnastiksalar — ges en sådan utformning och drivas på ett sådant sätt att de i stor utsträckning kan användas även av andra än skolans elever och således bli till påtaglig nytta för de boende i ett bostadsområde. För att sådana utrymmen som ligger i en skola skall kunna belånas krävs dock att de tillsammans med andra lokaler som fyviler en servicefunktion för de boende är större än de renodlade skollokalerna i anläggningen, Enligt gällande regler kan då som nämnts inte bara de samutnyttjade lokalerna utan även skollokalerna innefattas i låneunderlaget för bostadslån. Om utrymmena däremot förläggs utanför skolan men nyttjas av både skolan och de boende i området, är det i regel möjligt att såväl inräkna utrymmena i låneunderlaget eller pantvärdet som lämna skolbyggnadsbidrag.
I syfte att tillvarata alla möjligheter till samordningsvinster och förbättrade servicemöjligheter för de boende som kan uppkomma, om vissa av skolans lokaler utformas så att de får cn mångsidig och samordnad användning, är jag — efter samråd med cheten för utbildningsdepartementet — beträffande belåningen av skollokaler beredd att förorda undantag från bestämmelsen att den övervägande delen av en integrerad anläggning skall innehålla andra lokaler än skolor. Förutsättningen bör vara att det finns en betydande andel lokaler som getts en sådan utformning att de blir till påtaglig nytta för de boende. Belåningen bör emellertid begränsas till samutnyttjade utrymmen. De renodlade skollokalerna bör således finansieras i annan ordning. I övrigt bör samma krav ställas som vid belåning av skollokaler i integrerade anläggningar.
Den av mig förordade ändringen syftar till att klarlägga belåningsreglerna på ett sådant sätt att handläggningen av de aktuella låneärendena skall kunna underlättas. I avvaktan på erfarenheterna av de nya reglerna är jag emellertid inte beredd att nu förorda att beslutanderätten förs över från Kungl. Maj:t till länsbostadsnämnderna.
Bostadsstyrelsen har vidare föreslagit att det högsta låneunderlaget för lån till ombyggnad av småhus som inte uppfyller kravet på varaktigt behov höjs från 25 000 till 30 000 kr. För dessa ombyggnader krävs inte sedvanlig kommunal borgen för en del av bostadslånet och bostads- Jånet kan fördjupas i sin helhet.
Förra årets riksdag beslöt om en höjning av ifrågavarande beloppsgräns från 20 000 till 25 000 kr. Jag är inte beredd att nu förorda ytterligare höjning.
Lån för täckande av hyresförluster kan enligt gällande bestämmelser utgå för sådana förluster som har uppkommit under åren 1971—1973. Till följd av att antalet outhyrda lägenheter har fortsatt att öka föreslår
Prop. 1974: 1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 129
bostadsstyrelsen att lånemöjligheterna utsträcks till att även gälla förluster uppkomna under år 1974.
De på många håll växande uthyrningssvårigheterna medför stora problem för kommunerna och bostadsföretagen. Utvecklingen på bostadsmarknaden har emellertid resulterat i en avsevärd nedskärning i påbörjandet av flerfamiljshus, vilket efter hand bör leda till ett minskat tillskott av nya bostäder och därmed en förbättrad uthyrningssituation för företagen. För många företag kvarstår dock t.v. de ekonomiska svårigheterna på grund av hyresförluster. Jag anser därför att Iån för täckande av sådana förluster bör utgå även för år 1974.
Liksom hittills bör härvid gälla att lånen avser endast utebliven hyra för tomma lägenheter. Hyresförluster som hänför sig till fastighetsförvaltningen i övrigt faller alltså utanför denna långivning.
I anslutning härtill vill jag också ta upp problemen med de lediga lägenheterna i vissa studentbostadsföretag. De ökade hyresförlusterna har gjort att berörda företag och studentorganisationer i olika sammanhang fört fram bl. a. frågan om avskrivning av ränte- och amorteringsfria tilläggslån och motsvarande delar av bostadslån till studentbostadsföretag. Sådana lånebelopp skall enligt gällande regler sägas upp till amortering och börja löpa med ränta, sedan tio år förflutit från utbetalningen. Mot bakgrund av rådande ekonomiska svårigheter för vissa studentbostadsföretag, främst beroende på vikande studenttillströmning och därmed sammanhängande uthyrningssvårigheter, förordar jag att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens bemyndigande att i särskilda fall medge ytterligare ränte- och amorteringsfrihet under viss tid.
Vad angår frågan om tidigareläggning av utbetalningarna av tomträttslån vill jag erinra om vad civilutskottet vid 1973 års riksdag (CU 1973: 19) anförde härom. Enligt utskottet borde övervägas möjligheterna att på begäran av kommun bevilja tomträttslån i direkt anslutning till slutligt beslut om bostadslån. Detta skulle möjliggöra tidigare utbetalning av lånen än enligt gällande regler, vilka innebär att tomträttslån beviljas under kalenderåret efter det att slutligt beslut om bostadslån meddelats.
Bostadsstyrelsen har på uppdrag av Kungl. Maj:t utrett konsekvenserna av en sådan ändring av bestämmelserna om utbetalning av tomträttslån. Styrelsen har funnit att en ändring skulle föranleda en utgiftsökning för staten med 100 milj. kr. under nästa budgetår. Utgiftsökningen är av engångskaraktär.
När marken innehas med äganderätt får fastighetsägaren byggnads- krediter som täcker även kostnader för marken och dess iordningsställande. Detta sker inom ramen för överenskommelsen mellan dcelegationen för bostadsfinansiering och kreditinstituten. Upplåts däremot marken med tomträtt svarar kommunen för finansieringen av marken. Kommunen har som regel möjlighet att ta upp korta lån på kre- 9 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bil. 14
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 130
ditmarknaden för detta ändamål i avvaktan på utbetalningen av tomträttslånen.
Kommunernas svårigheter att i vissa ekonomiska lägen finansiera kostnaderna för tomträttsmarken anser jag väsentligen vara en kreditmarknadsfråga som bör kunna lösas genom förhandlingar mellan delcgationen och kreditinstituten. Sådana förhandlingar pågår.
Jag övergår nu till sanceringsutredningens förslag.
På grundval av saneringsutredningens huvudbetänkande (SOU 1971: 64 och 65) Sanering I och II fattade 1973 års riksdag (prop. 1973: 21, CU 1973: 19, rskr 1973: 208 och prop. 1973: 22, CU 1973: 20, rskr 1973: 209) beslut om betydelsefulla reformer i syfte att främja saneringsverksamheten inom äldre bostadsområden. Besluten avsåg bl.a. frågor rörande planering, genomförande och finansiering av bostadssanering. En av de grundläggande riktlinjerna för verksamheten som riksdagen fastställt är att äldre byggnader av både samhällsekonomiska, kulturhistoriska och miljömässiga skäl samt av hänsyn till de boendes intressen skall bevaras och moderniseras i den omfattning som det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. I enlighet härmed innefattade besluten bl. a. en förstärkning av det finansiella stödet till ombyggnad och förbättring.
Ett bevarande av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse inrymmer, 1 jämförelse med modernisering av äldre bostadshus i allmänhet, särskilda problem med hänsyn till såväl bebyggelsens speciella kvaliteter som kostnaderna för de åtgärder som behövs för upprustning och bevarande. Saneringsutredningen — som har behandlat dessa frågor i enlighet med beslut av 1969 års riksdag (SU 1969:50, rskr 1959: 141, 3LU 1969: 45, rskr 1969: 318) — har i sitt slutbetänkande (SOU 1973: 27) Sanering IU lagt fram förslag om åtgärder till stöd för upprustning av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse.
Huvudpunkterna i utredningens förslag är dels att kommunerna skall göra ökade insatser i fråga om planeringen av verksamheten, dels att staten skall öka sitt ekonomiska stöd till kostnaderna för upprustningsarbeten. I den senare delen föreslås en ny stödform, ränte- och amorteringsfria tilläggslån, för särskilt värdefull bebyggelse som är av byggnadsminneskaraktär. För övrig bebyggelse föreslås att nuvarande stöd i form av förhöjt låneunderlag för bostadslån behålls, dock med viss vidgning och förbättring av stödet.
Utredningens förslag har i stort sett fått ett positivt mottagande av remissinstanserna och förslagen kan enligt min mening i huvudsak läggas till grund för beslut om åtgärder i syfte att förbättra möjligheterna att rusta upp och bevara kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse.
Utredningen har i fråga om definitionen av begreppet kulturhistoriskt värde framhållit att tonvikten bör ligga på byggnader och miljöer av sådan art att de säger något om tidigare samhälleliga eller estetiska
Prop. 1974: 1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 131
ideal eller ger en bild av de sociala villkoren för olika grupper i äldre tider. Samtidigt har utredningen pekat på att värderingen till sin art är subjektiv och att värdebegreppet med nödvändighet får en svåravgränsad och vag karaktär. Delvis mot denna bakgrund anser utredningen att urvalet av den bebyggelse som skall bevaras bör göras av kommunerna i samråd med antikvarisk expertis. Härigenom kan enligt utredningen de kulturhistoriska synpunkterna på ett realistiskt sätt vägas in i arbetet med de kommunala bostadssaneringsprogrammen.
Några remissinstanser har gett uttryck för tvekan inför utredningens betoning av den subjektiva faktorn och efterlyst en klarare definition av begreppet kulturhistoriskt värde. Nästan alla remissinstanser har dock tillstyrkt förslaget att urvalet skall göras av kommunerna i samråd med antikvarisk expertis.
Det finns enligt min mening f. n. inte underlag för en mera preciserad definition av begreppet kulturhistoriskt värde än den som utredningen har angett. Jag ansluter mig därför i huvudsak till utredningens förslag på denna punkt. I den mån den fortsatta verksamheten ger underlag härför, får definitionsfrågan tas upp till förnyat övervägande längre fram. Med anledning av utredningens uttalande att värdebegreppet bör ges en mycket vid definition vill jag dock frambålla att kommunens beslut i fråga om urvalet måste vara underbyggda av antikvarisk expertis. Också vid beviljande av lån får ett urval göras inom de ramar för långivningen som jag förordar i det följande. Beträffande den särskilt värdefulla bebyggelse, som skall få stöd i form av tilläggslån, vill jag dessutom framhålla att anknytningen till bestämmelserna om byggnadsminnen måste Jeda till ett urval på riksnivå genom riksantikvarieämbetets försorg. Jag vil! tillägga att detta förhållande bör starkt begränsa de av ett par remissinstanser befarade riskerna för att skillnaderna mellan de två föreslagna stödfermerna skulle påverka klassificeringen av kulturhistorisk bebyggelse.
Vid prioritering på riksnivå av olika objekt inom ramarna kan, som utredningen har framhållit, urvalet ske så att bevarandet av hela och sammanhållna miljöer sätts i första hand.
Beträffande formerna för kommunernas samråd med antikvarisk expertis bör erinras om de förslag som 1965 års musci- och utställningssakkunniga i betänkandet (SOU 1972: 45) Kulturminnesvård har lagt fram beträffande kulturminnesvårdens regionala organisation. Förslag på grundval av betänkandet avses skola föreläggas 1974 års riksdag.
Med anledning av att några remissinstanser har tagit upp frågan om allmänhetens inflytande på urvalet vill jag erinra om det utredningsarbete rörande medinflytandefrågor som pågår inom boendeutredningcen och utredningen (C 1970: 29) om den kommunala demokratin.
Utredningen har utförligt behandlat frågor rörande planering av åtgärder för upprustning av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. De
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 132
riktlinjer för planeringsverksamheten som utredningen har dragit upp synes mig i sina huvuddrag lämpliga som vägledning för kommunerna. Däremot finns det enligt min mening inte anledning att från statens sida ställa krav på en formalisering av verksamheten genom utarbetande av bevaringsprogram och fastställande av särskilda bevaringsområden. Förhållandena är starkt skiftande mellan kommunerna och de bör ha frihet att själva utforma lämpliga planeringsrutiner. Kommunala program med redovisade bevaringsområden torde dock kunna vara av värde vid låneprövningen. Som bostadsstyrelsen har framhållit måste planeringen ingå som ett naturligt led i kommunernas planering av sancringsverksamheten och bostadsförsörjningen 1 övrigt.
Det grundläggande arbetet med inventering och användningsplancering förutsätter medverkan från antikvarisk expertis. Den av riksantikvaricämbetet berörda frågan om resurser för att utarbeta anvisningar i ämnet får prövas i annat sammanhang. Det av några remissinstanser framförda förslaget om statsbidrag till inventeringsarbeten kan jag inte stödja.
Som utredningen har framhållit kan en stadsplaneändring ibland vara ett medel för att främja bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Jag vill i detta sammanhang erinra om att frågan angående skydd för kulturhistoriskt värdefulla bebyggelser och miljöer utreds av bygglagutredningen. I avvaktan på en mera genomgripande reform av byggnadslagstiftningen har enligt beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973: 196, CU 1973: 35, rskr -1973: 386) genomförts ändringar i denna lagstiftning som ger kommunerna ökade möjligheter att förhindra rivning av byggnad när det är påkallat bl. a. för bevarande av kulturhistoriskt eller miljömässigt värdefull bebyggelse.
De allmänna riktlinjerna för statens ekonomiska stöd will upprustning av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse som utredningen har dragit upp innebär, som jag i korthet har nämnt förut, att stödet skall utgå i två olika former. För sådan bebyggelse i allmänhet behålls enligt förslaget den nuvarande stödformen, förhöjt låneunderlag vid beviljande av bostadslån, dock med ändringar i vissa avseenden. För särskilt värdefull bebyggelse, som enligt bestämmelserna i byggnadsminneslagen kan förklaras som byggnadsminne, föreslås en ny stödform, ränte- och amorteringsfria tilläggslån. Vidare föreslår utredningen, med åberopande av det förut nämnda utlåtandet av tredje lagutskottet (3LU 1969: 45), att det statliga kreditstödet inriktas även på hela och sammanhållna miljöer. Tilläimpningsområdet för långivningen bör alltså enligt utredningen omfatta inte bara enskilda byggnader utan även omgivande sådana som har betydelse för miljöbilden.
Till dessa riktlinjer, som har vunnit betydande stöd bland remissinstanserna, kan jag i huvudsak ansluta mig. Jag vill dock i fråga om byggnader, som inte är kulturhistoriskt värdefulla men väl av betydelse
Prop. 1974: 1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 133
för miljön, frambålla att stöd i form av tilläggslån inte är förenligt med förslaget att långivningen skall knyta an till byggnadsminnesbegreppet. Den föreslagna vidgningen av tillämpningsområdet för långivningen till byggnader av betydelse för miljöbilden kan alltså endast avse bostadslån med förhöjt låneunderlag. Även i övrigt har jag funnit anledning till vissa jämkningar i utredningens förslag. Jag återkommer härtill i det följande.
Beträffande stödet i form av bostadslån med förhöjt låneunderlag har utredningen inte föreslagit någon övre gräns för höjningen. Utredningen anser att i praktiken en gräns uppkommer genom svårigheterna att med rimliga hyror täcka kapitalkostnaderna och att gränsen mellan höjt låneunderlag och ekonomiskt stöd i annan form får avgöras från fall till fall. Jag delar utredningens uppfattning på denna punkt. För flerfamiljshus kommer alltså de kostnader som kan förräntas inom ramen för bruksvärdehyran att utgöra en gräns för höjningen av låneunderlaget. Om dessa hyror beräknas inte ge kostnadstäckning, torde bostadslån i allmänhet kunna utgå endast om kommunala eller andra bidrag skjuts till.
Utredningen, som utgår från att en höjning av låneunderlaget medför svårigheter att få en däremot svarande ökning av bottenlånet, föreslår att bostadslånet till den del det avser det höjda låneunderlaget får fördjupas automatiskt ned till 70 6 av det enligt vanliga regler beräknade låneunderlaget. Förslaget innebär att lånesökanden inte behöver visa att han inte kan få bottenlån i tillräcklig omfattning. Fullmäktige i riksbanken har i sitt remissyttrande påpekat att låncunderlaget enligt utredningens förslag inte skall höjas mer än att kapitalkostnaderna kan täckas av beräknade hyresinkomster. I praktiken skulle detta innebära att ett icke fördjupat bostadslån inte behöver ligga på en högre nivå än den till vilken kreditinstituten skulle kunna vara villiga att gå. Med utgångspunkt i fullmäktiges bedömning av fördjupningsbehovet anser jag mig inte böra förorda förslaget om automatisk fördjupning. Jag vill till- Jägga att, om svårigheter att erhålla tillräckliga krediter skulle uppkomma i enstaka fall, kommunerna torde kunna undanröja svårigheterna genom alt gå i borgen för bottenlånet.
Utredningens förslag att fastighetens värde före ombyggnad, det s. k. ingångsvärdet, skall få räknas in i Jlåneunderlaget kan jag inte biträda. Det finns enligt min mening inte anledning att i detta avseende ha andra regler för lån med förhöjt låneunderlag än för lån till ombyggnad i allmänhet.
Utredningens uppfattning att längsta tillåtna amorteringstid, för bostadslån i form av annuitetslån till ombyggnad, 40 år, som regel bör kunna medges vid ombyggnad av kulturhistoriskt värdefulla byggnader har bland några remissinstanser föranlett delade meningar beträffande tillämpningen av det som huvudregel gällande kravet på nybyggnads-
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 134
standard i väsentliga avseenden. Uttrycket väsentliga avseenden ger utrymme för en nyanserad bedömning av standardnivån, Önskemålen om bevarande av värdefull bebyggelse till rimliga kostnader och hyror hör enligt min mening till de skäl som bör ges särskild vikt vid bedömningen av standardkraven i ärenden angående förhöjt låncunderlag.
För långivningen till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse gäller, bortsett från de särskilda reglerna om förhöjt låneunderlag, de allmänna bestämmelserna för bostadslån. Härav följer att, som utredningen har föreslagit, långivningen omfattar sådana lokaler i bostadsområden som får räknas in i låncunderlag och pantvärde, medan fritidshus faller utanför långivningen. Till frågan om lånestöd till vissa andra lokaler återkommer jag i det följande.
Utredningens förslag om ett särskilt lånestöd i form av ränte- och amortcringsfria tilläggslän till upprustning av byggnad, som kan förklaras som byggnadsminne, grundas på uppfattningen att bevarandet av sådana byggnader är en riksangelägenhet och att kostnaderna kan bli betydande, bl. a. därför att upprustningen i sådana fall ofta ställer mycket stora krav på pictet och yrkesskicklighet. Utredningen anscr att det inte är rimligt att fastighetsägarna, de boende eller kommunen skall bära hela bördan av de extra kostnaderna. Vid övervägande av frågan om ett särskilt stöd bör ges som bidrag eller lån har utredningen funnit att stödet bör få formen av särskilda lån, som är ränte- och amorteringsfria under viss tid.
Ett stort antal remissinstanser stöder förslaget om tilläggslån. Flera remissinstanser ser denna låneform som cn förutsättning för att bevara ifrågavarande bebyggelse. För egen del kan jag ansluta mig till uppfattningen att staten bör bidra med ett särskilt ekonomiskt stöd för bevarandet av bostadsbebyggelse som är av byggnadsminneskaraktär. Jag förordar också att stödet ges i form av ränte- och amorteringsfria tillläggslån. Till skillnad från bostadsstyrelsen, som förutsätter att bostadslånet i dessa fall skall ha formen av paritetslån, anser jag att tilläggslånet inte bör kombineras med paritetslån. En riktpunkt för tilläggslångivningen bör, som jag strax återkommer till, vara att tilläggslånen skall återbetalas och en kombination av de två låncformerna skulle enligt grunderna för paritetslånen väsentligt begränsa återbetalningsmöjligheterna. En förutsättning för tilläggslån bör alltså vara att bostadslån — med celler utan höjning av låneunderlaget — utgår som annuitetslån.
Bostadsstyrelsen har påpekat att utredningen inte har diskuterat storleken av tilläggslånet. Utgångspunkten för bedömningen av denna fråga bör vara att tilläggslånet tiicker rimliga kostnader utöver dem som omfattas av låneunderlaget. F.n. saknas dock underlag för att bestämma en gräns för tilläggslåncets storlek. Jag förordar att som en riktpunkt vid handläggningen av låneärenden skall gälla att tilläggslånet i allmänhet
Bilaga 14 Bostadsdepartementet 135
inte utgår med högre belopp än som motsvarar 40 4; av Iåneunderlaget före höjningen med möjlighet att gå Jängre om det finns särskilda skäl. Vad jag förordar i det följande i fråga om handläggningen av låneärenden innebär att lånepraxis kommer att utformas av Kungl. Maj:t.
Enligt de av utredningen föreslagna villkoren för tilläggslån skall det vara ränte- och amorteringsfritt under tio år. Efter utgången av tioårsperioden skall på grundval av de hyrespolitiska förutsättningar som då föreligger ställning tas till olika alternativ. Dessa är antingen förlängning av ränte- och amorteringsfriheten under ytterligare fem eller tio år eller också avskrivning eller uppsägning helt eller delvis av låncebeloppet. Avskrivning eller återkrav av delbelopp bör enligt utredningen förknippas med förlängd ränte- och amorteringsfrihet under fem eller tio år för återstoden av lånet. Förslaget innebär att frågan om avskrivning eller uppsägning avgörs slutligt senast 20 år efter det att lånet har betalats ut.
Enligt min mening bör det vara en huvudregel att tilläggslånet skall förräntas och amortceras efter tio år. Mitt förslag i det föregående att tilläggslånet skall kombineras med bostadslån i form av annuitetslån torde tillsammans med värderingen av de ofta centralt belägna kulturhistoriska byggnaderna i allmänhet ge förutsättningar härför. I undantagsfall bör det finnas möjlighet att förlänga ränte- och amorteringsfribeten ytterligare en tid, dock högst tio år. Eftergift av lånen bör medges endast om det föreligger synnerliga skäl som motiverar en sådan åtgärd. Av administrativa skäl bör de angivna tiderna räknas från halvårsskiftet efter lånets utbetalning.
Villkoren för betalning av ränta och amortering bör före utgången av den första tioårsperioden bestämmas av Kungl. Maj:t på grundval av då gällande regler för bostadslån.
Utredningen har föreslagit att tilläggslån till småhus som bebos av ägaren skall utgå på samma villkor som Jån till hus där lägenheterna upplåts med hyres- eller bostadsrätt. En reservant inom utredningen har motsatt sig förslaget med hänvisning till bl. a. risken för att värdet av tilläggslånet skulle kunna vid försäljning omsättas i pengar. Många remissinstanser har stött utredningens förslag med åberopande av att den äldre bostadsbebyggelsen i stor utsträckning består av en- och tvåfamiljshus. Den av reservanten påtalade risken bör enligt min mening kunna undanröjas, om tilläggslån till småhus som bebos av ägaren förenas med villkor om obligatoriskt återkrav cfter tio år. Jag förordar att lån får utgå för sådana småhus på nämnda villkor.
Vad gäller inteckningssäkerheten för tilläggslånet tillstyrker jag utredningens förslag med de kompletteringar som bostadsstyrelsen har föreslagit. Det innebär i huvudsak att säkerheten placeras med nedre gränsen vid 100 96 av pantvärdet för att möjliggöra belåning av fastigheten med anlitande av inteckning inom utrymmet ned till bostadslånets övre gräns.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 136
I enlighet med utredningens förslag bör hus med tilläggslån skyddas mot förändringar och vårdas på sätt som anges i byggnadsminneslagen. Till lånebeslutet bör därför fogas en skyddsföreskrift, utformad i analogi med byggnadsminneslagens skyddsföreskrifter.
Några remissinstanser har tagit upp vissa särskilda lånefrågor.
En sådan fråga gäller cn utvidgning av det ekonomiska stödet till annan bebyggelse än bostadshus. Sålunda anför riksantikvaricämbetet att ckonomibyggnader ofta utgör ett dominerande inslag i gamla stadskärnor med handels- och hantverksgårdar. Ämbetct anser att inte bara sådana byggnader utan även förvaltningsbyggnader, skolor, industribyggnader m. m. bör komma i åtnjutande av stöd. Bostadsstyrelsen pekar på att i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse konsthantverkslokaler, försäljningslokaler till dessa, konstnärsateljéer, mindre kontor m. m. kan utgöra värdefulla delar av miljön. Enligt styrelsen bör möjligheter skapas att ge statligt stöd även till sådana lokaler. Flera remissinstanser anser att stöd bör utgå även till nybyggnad som behövs för att bevara helhetsbilden i en miljö.
Jag har i det föregående behandlat frågan om bostadslån med förhöjt låneunderlag till lokaler. Vad jag därvid har anfört innebär att ett lånestöd till andra byggnader och lokaler än dem som enligt gällande regler omfattas av låneunderlag och pantvärde faller utanför ramen för bostadslångivningen och den därtill knutna tilläggslångivningen. Det kan emellertid finnas skäl att i viss omfattning och som cen försöksverksamhet göra undantag för sådana lokaler som bostadsstyrelsen nämner och ckonomibyggnader som riksantikvarieämbetet åsyftar. Jag förordar att sådana byggnader och lokaler får räknas in i pantvärdet, om de i den miljö där de fanns tidigare utgjorde bostadskomplement.
Vid remissbehandlingen framförda förslag om särskilt stöd till nybyggnad i vissa fall, om höjning av den övre lånegränsen för bostadslån till enskilt ägda bostadshus och om stöd i form av förbättringslån till hus som fyller ett varaktigt behov anser jag mig inte kunna förorda.
I fråga om förfarandet vid långivningen har utredningen föreslagit att beslutanderätten i ärenden om höjning av låneunderlaget förs över från Kungl. Maj:t till länsbostadsnämnderna såvitt gäller höjning av låneunderlaget med högst 40 90 och till bostadsstyrelsen i övriga fall. Beslutanderätten i ärenden om tilläggslån föreslås bli lagd på styrelsen.
För egen del förordar jag att, i avvaktan på närmare erfarenheter av den nya låneformen, beslut om tilläggslån t.v. meddelas av Kungl. Maj:t. I konsekvens härmed bör någon ändring nu inte göras beträffande beslutanderätten i ärenden om höjning av låneunderlaget. Frågan om en decentralisering av beslutanderätten får prövas av Kungl. Maj:t, när erfarenheter av långivningen har vunnits.
Till sist tar jag upp frågan om övergångsbestämmelser sawmt anslagsoch ramfrågor.
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 137
De av mig förordade ändrade bestämmelserna för statligt stöd till upprustning av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse bör tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1974. Eftersom ett relativt stort antal ärenden angående sådan upprustning f. n. är anhängiga hos länsbostadsnämnderna, synes det lämpligt att de nya bestämmelserna får, på sökandens begäran, tillämpas även i ärende i vilket preliminärt beslut om lån har meddelats före den 1 juli 1974.
Omfattningen av det statliga stödet till ombyggnad med hjälp av bostadslån med förhöjt låneunderlag och tilläggslån bör bestämmas genom särskilda ramar.
Utredningen har beräknat behovet av lånemedel för förhöjt Jåneunderlag till 10 milj. kr. för budgetåret 1974/75. Jag förordar att ramen för beslut om sådan förhöjning bestäms till 10 milj. kr. för vart och ett av åren 1974 och 1975. Detta belopp bör utgöra en maximerad delram inom den av mig i det föregående förordade ramen om 240 milj. kr. för beslut om bostadslån för ombyggnad och räntebärande förbättringslån.
För tilläggslångivningen bör fastställas en beslutsram om 20 milj. kr. för vartdera av åren 1974 och 1975.
Medel för utbetalning av tilläggslån bör anvisas på ett särskilt anslag under fonden för låneunderstöd med benämningen Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse. Säkra utgångspunkter för beräkning av anslagsbehovet saknas. Jag förordar att anslaget för budgcetåret 1974/75 förs upp med 10 milj. kr. .
Beträffande ram och anslag för tilläggslångivningen gör jag hemställan i det följande under punkten V: 10.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. uttala sig för en bostadsbyggnadsplan för år 1974 :med den
omfattning och fördelning jag har förordat,
ba. medge att ramen för beviljande av bostadslån till nybyggnad
under år 1974 fastställs till 8 375 000 m? våningsyta, motsva-
rande ctt beräknat antal lägenheter av 75 000 jämte lokaler
som omfattas av låncunderlag och pantvärde för bostadslån,
3. medge att ramarna för bostadslån och byggnadstillstånd för
nybyggnad under år 1974 får tas i anspråk för ombyggnads-
och förbättringsverksamhet, i den mån de inte utnyttjas helt
för sitt ändamål,
4, medge att ramen för beviljande av bostadslån till nybyggnad
under vart och ett av åren 1975 och 1976 får samma omfatt-
ning som den under 2 föreslagna ramen för år 1974, |
5. medge att av ramen för bostadslån för vart och ett av åren
1974—1976 högst 20 000 m? våningsyta får tas i anspråk för
nybyggnad av lokaler i äldre bostadsområden,
6. medge att Kungl. Maj:t meddelar bestämmelser om projektre-
serv för åren 1974 och 1975 i enlighet med vad jag förordat,
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 138
7. medge att beslut om bostadslån till nybyggnad meddelas intill ett belopp av 1 985 000 000 kr. under år 1974, [0 . medge att beslut om bostadslån till ombyggnad samt räntcebärande förbättringslån meddelas intill ett belopp av 240 000 000 kr. under vart och ett av åren 1974 och 1975, 9. medge att av de under 8 upptagna ramarna högst 10 milj. kr. skall utgöra en särskild ram för beslut om förhöjt låneunder- Jag för kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse, 10. bemyndiga Kungl. Maj:t att under de förutsättningar som har angetts i det föregående besluta om utökning av de under 7 och 8 upptagna ramarna, 11. medge att långivningen avscende kostnader för outhyrda lägenheter får avse även hyresförluster uppkomna under år 1974, 12. godkänna vad jag i det föregående har anfört om belåning av integrerade anläggningar för boendeservice, 13. bemyndiga Kungl. Maj:t att i särskilda fall medge fortsatt ränte- och amorteringsfrihet under viss tid beträffande vissa lån och delar av lån till studentbostadsföretag, 14. godkänna i det föregående angivna allmänna riktlinjer i fråga om urval och planering avseende upprustning och bevarande av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse, 15. godkänna i det föregående förordade grunder för statligt lånestöd avseende ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse, 16. till Lånefonden för bostadsbyggande för budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 3 155 000 000 kr.
I1V:12. Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder 1972/73 Utgift 1650 858 Behållning 10 988 308 1973/74 Anslag 1000 1974/75 Förslag 1000
Från fonden bestrids utgifter för lån för anskaffning och förnyelse av inventarier i bostad, som är avsedd att hyras ut i möblerat skick och tillgodose ett mera kortvarigt behov av bostad för ensamstående person eller annat mindre hushåll. Lån utgår till bolag, förening eler stiftelse som svarar för inredning av sådan bostad. Lån kan beviljas intill 1 800 kr. per rum. Lånebestämmelserna finns i kungörelsen (1959: 371) om lån från lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder (ändrad senast 1973: 328).
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 139
Bostadsstyrelsen
Bostadsstyrelsen föreslår att anslaget för budgetåret 1974/75 förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Under budgetåret 1972/73 utbetalades 4945 000 kr. och till fonden inflöt i form av amorteringar och inlösen av lån 3 298 172 kr. Vid budgetårets utgång fanns en behållning på anslaget av 10 988 308 kr.
Styrelsen räknar med en långivning omfattande ca 1000 rum under vart och ett av budgetåren 1973/74 och 1974/75. Det totala lånebeloppet per budgetår kan beräknas till 1,8 milj. kr.
Styrelsens anslagsberäkning framgår av följande tablå.
| Ej disponerade medel den 1 juli 1973 | 10 988 300 | |
| Anslag budgetåret 1973/74 | 1 000 | |
| Amorteringar m. m. budgetåret 1973/74 | 3 500 000 | |
| Disponibelt budgetåret 1973/74 | 14 489 300 | |
| Beräknad långivning budgetåret 1973/74 | 1 800 000 | |
| Ej disponerade medel den 30 juni 1974 (avrundat) | 12 600 000 | |
| Amorteringar m. m. budgetåret 1974/75 | 3 600 000 | |
| Beräknad långivning budgetåret 1974/75 | 1 800 000 | |
| Anslagsbehov budgetåret 1974/75 | 1000 |
Departementschefen
Jag biträder bostadsstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder för
budgetåret 1974/75 anvisa ett investoringsanslag av 1 000 kr.
IV: 13. Lånefonden för kommunala markförvärv 1972/73 Utgift 55 079 565 Behållning 59 252 335 1973/74 Anslag 100 000 000 1974/75 Förslag 125 000 000
Lånebestämmelserna finns i kungörelsen (1968: 227) om markförvärvslån till kommun (ändrad senast 1973: 536). Dessa bestämmelser innebär i korthet att kommun kan erhålla lån av statsmedel för förvärv av dels sådan fast egendom i område utan samlad äldre bebyggelse (exploateringsområde) som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning, dels — från och med den 1 januari 1974 — sådan fast egendom i område med samlad äldre bebyggelse (saneringsområde) som efter ny- eller ombyggnad till större delen skall utnyttjas för bostadsändamål.
Ansökan om lån skall inges till bostadsstyrelsen som med cget yttrande överlämnar ärendet till Kungl. Maj:t för prövning.
Prop. 1974: 1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 140
Bostadsstyrelsen
Ansökningar avseende förvärv under år 1972 har inkommit till ett totalt belopp av 146,5 milj. kr. Summan av tillstyrkta belopp avseende exploateringsområden (87,0 milj. kr.) och ansökningar avseende sanceringsområden (28,5 milj. kr.) uppgår till sammanlagt ca 115,5 milj. kr., en ökning med ca 27 milj. kr. jämfört med år 1971. Denna ökning avser till ca 18 milj. kr. förvärv inom exploateringsområden och till ca 9 milj. kr. förvärv inom saneringsområden. De belopp som avser förvärv inom sanceringsområden under år 1972 bör ses mot bakgrund av att markförvärv inom exploateringsområden vid denna tid fortfarande prioriterades i lånebestämmelserna. Många kommuner har sålunda avstått från att ansöka om lån för förvärv inom saneringsområden.
Enligt de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen för programperioderna 1972—1976 och 1973—1977 var andelen lägenheter i flerfamiljshus belägna på kommunägd mark inom cxploateringsområden 82 0 för båda perioderna. Motsvarande andelar inom sanceringsområden var för de två programperioderna 38 960 resp. 40 go.
Mot bakgrund av bl. a. den av 1973 års riksdag beslutade vidgningen av Jlångivningen till fastigheter i sancringsområden anser styrelsen att de hittillsvarande årliga anslagen till markförvärvslånefonden framstår som otillräckliga. För att underlätta för kommunerna att bygga upp en god markberedskap och därigenom positivt inverka på samhällsplanering och plangenomförande är det angeläget att anslaget till lånefonden ökas så att lånebehovcen kan tillgodoses.
Bostadsstyrelsen anser att för markförvärvslån erfordras 125 milj. kr. avseende förvärv i exploateringsområden och 100 milj. kr. avseende förvärv i saneringsområden. Under budgetåret 1974/75 beräknas fonden tillföras ca 14 milj. kr. i amorteringar. Med hänsyn härtill erfordras ett anslag till fonden på 210 milj. kr.
Departementschefen
Anslaget till lånefonden för kommunala markförvärv uppgår för budgetåret 1973/74 till 100 milj. kr. Långivningen har fr. o. m. den 1 januari 1974 vidgats till att omfatta också förvärv av mark i sancringsområden. Eftersom långivningen under innevarande budgetår i huvudsak avser förvärv under år 1973, kommer inte vidgningen av långivningen att i någon större utsträckning föranleda anspråk på lånemedel förrän under nästa budgetår. Däremot kommer det anslag som anvisas för budgetåret 1974/75 att användas för lån som avser förvärv av både exploaterings- och saneringsfastigheter. Omfattningen av kommunernas markflörvärv under år 1974 och därav föranledda låneanspråk kan inte nu beräknas med någon större säkerhet. Eftersom ansökningstiden för
Prop. 1974: 1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 141
lån avseende förvärv under år 1973 går ut den 1 mars 1974, föreligger heiler ännu inte uppgifter om lånebehovet för år 1973. Också erfarenheterna av låneverksamheten avscende 1972 års förvärv har begränsat värde för beräkning av anslagsbehovet under budgetåret 1974/75, eftersom många kommuner torde ha avstått från att ansöka om lån för förvärv inom saneringsområden.
De av bostadsstyrelsen redovisade uppgifterna avseende förvärv under år 1972 visar emellertid att det utöver tillstyrkta belopp för förvärv av exploateringsfastigheter om 87 milj. kr. också fanns ansökningar avseende saneringsområden till ett belopp om 28,5 milj. kr. Även om uppgilterna beträffande saneringsområden som nyss nämnts har ett begränsat värde, tyder de cmellertid på ytterligare lånebehov som behöver tillgodoses med hänsyn till de av statsmakterna (prop. 1972: 21, CU 1972: 19, rskr 1973: 208) uppdragna riktlinjerna för sanering av det äldre bostadsbeståndet.
På grund av det anförda förordar jag att anslaget för nästa budgetår ökas med 23 milj. kr. och alltså förs upp med 125 milj. kr.
I enlighet med förslag av bostadsstyrelsen bör beslutanderätten beträffande markförvärvslån överföras från Kungl. Maj:t till bostadsstyrelsen. Ändringen bör träda i kraft den 1 juli 1974 och omfatta förvärv beträffande vilka förutsättningar för lån uppkommit tidigast år 1974.
Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att till Lånefonden för kommunala markförvärv för budgetåret
1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 125 000 000 kr.
IV:14. Lånefonden för allmänna samlingslokaler 1972/73 Utgift 14 000 000 Behållning 2 000 000 1973/74 Anslag 17 000 000 1974/75 Förslag 1 000
Från fonden utbetalas lån till nybyggnad, ombyggnad eller köp av samlingslokaler enligt kungörelsen (1973: 400) om statligt stöd till allmiinna samlingslokaler. En redogörelse för lånebestämmelserna har Jämnats under punkten B 8. Vidare utbetalas från fonden lån enligt kungörelsen (1957: 367, upphävd 1973: 400) om statslån för anordnande av allmänna samlingslokaler m. m.
För varje budgetår fastställs en ram för långivningen. Denna ram omfattar också bidragsgivningen från anslaget Anordningsbidrag m. m. för allmänna samlingslokaler. Ramfrågan har behandlats under sistnämnda anslag (B 8).
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 142
Bostadsstyrelsen
Vid utgången av budgetåret 1972/73 fanns beviljade men ej utbetalda lån till ett belopp av ca 28 milj. kr. Behållningen på anslaget uppgick till 2 milj. kr., vartill kommer fondens kontanta behållning på inemot 14 milj. kr. Anslaget har för budgetåret 1973/74 anvisats med 17 milj. kr. Amortcringarna under budgetåret kan beräknas till ca 4 milj. kr. Medräknat de amorteringar som beräknas inflyta under budgetåret 1974/75 bör disponibla fondmedel räcka till utbetalning i erforderlig omfattning av redan beviljade lån och av de lån som biir beviljade under budgcetåren 1973/74 och 1974/75. Styrelsen föreslår att anslaget för budgetåret 1974/75 anvisas med endast ett formellt belopp på 1 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder bostadsstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lånefonden för allmänna samlingslokaler för budgetåret.
1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
V FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
V: 10 Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse Nytt anslag (förslag) 10 000 000 kr.
Departementschefen
Under åberopande av vad jag anfört under punkten IV: 11 hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. medge att beslut om tilläggslån meddelas intill ett belopp av
20 000 000 kr. under vart och ett av åren 1974 och 1975,
2, tilll Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse
för budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av
10 000 000 kr.
Prop. 1974: 1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 143
VIL FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
VII: 2. Förskott till vissa plankostnader m. m.
| Ingående behållning | Anslag | Utgift | |
| 1972/73 | 2 243 188 | 1 000 | 2 199 000 |
| 1973/74 | 45 188 | 450 000 | 1485 000 |
| 1974/75 Förslag | 10188 | 40 000 | 250 000 |
1 Preliminärt belopp
Från anslaget förskotteras bidrag till kostnader för upprättande av regionplan i enlighet med byggnadslagstiftningens föreskrifter. Bestämmelser härom är givna i 132 § byggnadslagen (1947: 385, ändrad senast 1959: 611).
Planverket
Regionplanering enligt byggnadslagens bestämmelser pågår f. n. inom Göteborgs- och Kalmarregionerna.
Verket beräknar behovet av förskottsmedel till 485 000 kr. för innevarande budgetår och till 100 000 kr. för budgetåret 1974/75. Anslaget beräknas behöva tillföras 90 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag anfört under anslaget C 2. Bidrag till översiktlig planering m. m. beräknar jag behovet av förskottsmedel under budgetåret 1974/75 till 50 000 kr. Anslaget bör tillföras 40 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Förskott till vissa plankostnader m.m. för budgetåret
1974/73 anvisa ett investeringsanslag av 40 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemstillt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
Prop. 1974:1 Bilaga 14 Bostadsdepartementet 144
Register
Sid.
1 Översikt
DRIFTBUDGETEN
A. Bostadsdepartementet m. m. 9 Bostadsdepartementet 6 490 000 10 Kommittéer m. m. 4 000 000
Extra utgifter 150 000
Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. 350 000
10 990 000
B. Bostadsbyggande m. m. 11 Bostadsstyrelsen 13 989 000 12 LTänsbostadsnämnderna 27 460 000 13 Statens hyresråd 1787 000 15 Bostadstillägg 1095 000 000
| 17 Räntebidrag m. m. | 1 000 0C0 |
| 18 Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. | 195 000 000 |
| 23 Byggnadsforskning | 9 000 000 |
| 41 Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler | 5 000 000 |
| 44 Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler | 5 000 000 |
1353 236 000 C. Planväsendet
46 Statens planverk 14 270 000
48 Bidrag till översiktlig planering m. m. 3 228 000
17 498 000
D. Lantmäteri- och kartväsendet 51 Sammanläggning av lantmäteriet och rikets allmänna
kartverk
55 Anslagen till lantmäteri- och kartväsendet
Lantmäteriverket
| 56 Vissa allmänna myndighetsuppgifter | 24 852 000 |
| 58 Förrättnings- och uppdragsverksamhet | 1000 |
| 62 Mätning och kartläggning | 31 892 000 |
| 64 Försvarsberedskap | 918 000 |
| 65 Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet | 7 000 000 |
| Utrustning | 2 750 000 |
67 413 000
Summa för driftbudgeten 1 449 137 000 KAPITALBUDGETEN IV. Statens utlåningsfonder
| 67 Låncefonden för bostadsbyggande | 3 155 000 000 | |
| 138 Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder | 1 000 | |
| 139 Lånefonden för kommunala markförvärv | 125 000 000 | |
| 141 Lånefonden för allmänna samlingslokaler | 1 000 |
3 280 002 000
V. Fonden för låneunderstöd 142 Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse 10 000 000
VII. Fonden för förlag till statsverket 143 Förskott till vissa plankostnader m. m. 40 000
Summa för kapitalbudgeten 3 290 042 000
Totalt för bostadsdepartementet 47739 179 000
MARCUS BOKTR,. STOCKHOLM 1973 730622
Bilaga 15 till statsverkspropositionen 1974 Prop. 1974: 1 Bilaga 15
Industridepartementet
ÖVERSIKT
Till industridepartementets verksamhetsområde hör ärenden rörande den allmänna näringspolitiken, industri och hantverk, naturresurser, bergsbruk, energiförsörjning, teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete, officiell provnings- och kontrollverksamhet samt statsägda företag.
Utvecklingen inom svensk industri
Inom industrin sysselsätts drygt I milj. personer. Därmed svarar industrin lör ungefär en fjärdedel av den totala sysselsättningen i landet. Av vår samlade produktion svarar industrin f.n. för ca 30 ec.
Sysselsättning och produktionsvolym inom industrisektorn totalt under perioden 1960-1973 framgår av följande sammanställning.
1960 1965 1970 1973
Antal sysselsatta (1 000-tal) 1017 1067 1031 1 004 Andel av totala sysselsättningen (”;) 28,1 28,4 26,6 25,7 Andel av totala produktionen ("3 i 1968 ärs priser) 24,3 27.6 29,6 29,8
1960-talet har kännetecknats av en snabbt stigande industriproduktion. Detta gäller i särskilt hög grad tiden fram till år 1965, då industrisysseisättningen samtidigt ökade. Därefter har tillväxten inte varit Jika snabb. Industriproduktionens andel av den totala produktionen i landet har emellertid successivt ökat under perioden 1960—1973. Denna andet uppgick år 1973 till ca 30 Fc mot ca 28 76 år 1965 och ca 24 70 år 1960:(1968 års priser).
Under 1960-talet har en kraftig förskjutning av sysselsättningen ägt rum från de varuproducerande till de tjänsteproduecrande sektorerna inom ekonomin. Denna utvecklingstendens kan väntas komma till uttryck även under 1970-talet. Särskilt inom jord- och skogsbruket har sysselsättningen varit kraftigt vikande. För industrins del ökade sysselsättningen fram till år 1965, vilket innebar att dess andel av den totala sysselsättningen bibehölls på cn i stort sett oförändrad nivå av ca 1 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga 15
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 2
28 Fo. Från år 1965 har emellertid sysselsättningsandelen för industrisektorn minskat något. Antalet verksamma inom industrin minskade sålunda med 36 000 personer mellan 1965 och 1970 och med ytterligare 27 000 personer fram till ingången av år 1974. Räknat i antal timmar har industrins sysselsättningsandel sjunkit från ca 31.90 år 1960 till. 28 46 år 1970 och 27 Ze år 1973.
Industrin har under den senaste 15-årsperioden kännetecknats av en mycket snabb produktivitetsutveckling. Under 1960-talet ökade produktionsvolymen per arbetstimme med ca 8 96 per år. Under perioden 1971—1973 har produktionsvolymen per arbetstimme ökat med drygt 6 96 per år. Den ökade arbetsproduktiviteten beror både på en ökad insats av kapital per arbetad timme och kvalitativa förbättringar hos maskiner och anläggningar. En väsentlig faktor i sammanhanget har vidare varit den höjda utbildningsnivån hos de industrianställda. Förändringar i fördelning och utnyttjande av resurserna har också bidragit till den positiva utvecklingen.
Under år 1973 beräknas industriinvesteringarna ha uppgått till ca 9 400 milj. kr. Industrisektorn har under perioden 19653—1973 svarat för en femtedel av den totala bruttoinvesteringsvolymen. Andelen har varit i stort sett den samma för samtliga år.
Utvecklingen inom den svenska ekonomin har medfört trendmässiga förskjutningar av produktion och sysselsättning mellan olika näringsgrenar. Även inom näringsgrenarna har sådana förskjutningar gjort sig gällande. Sålunda kan för industrisektorn noteras påtagliga skillnader 1 industribranschernas utveckling. Därmed har den svenska industrins branschstruktur genomgått en påtaglig förändring.
Den kraftigaste tillbakagången har inträffat i textil- och konfcektionsindustrierna, där antalet anställda minskat med ca 36 000 personer mellan 1965 och 1973 — en genomsnittlig årlig minskning med drygt 6 7. Även läder. och skoindustrin samt jord- och stenindustrin tillhör branscher med kraftigt minskande andelar av industrisysselsättningen. Samtidigt har verkstadsindustrin ökat sin andel från 38 90 år 1965 till 42 Z år 1972 och därigenom ytterligare befäst sin ställning som vår dominerande industribransch. Inom verkstadssektorn är det främst transportmedelsindustrin som svarar för ökningen. Bland övriga expansiva delar av industrin kan nämnas den kemiska industrin och plastvaruindustrin.
Strukturomvandlingen har emellertid inte endast inneburit att vissa branscher stagnerat eller gått tillbaka medan andra expanderat. Utvecklingen skiljer sig kraftigt för olika företag inom samma bransch. Denna spridning har varit påtaglig inom i stort sett samtliga branscher — såväl expansiva som tillbakagående. Detta förhållande kan illustreras med utvecklingen inom textil: och Kkonfektionsindustrierna, inom vilka många företag förmått att kraftigt öka sin produktion trots branschernas totalt sett kraftiga tillbakagång.
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 3
Industrisektorns utveckling har medfört olika effekter för skilda regioner, vilket delvis förklaras av regionala skillnader i branschsammansättning. Utvecklingen för en viss bransch inom cen region har i många fall klart avvikit från branschgenomsnittet. Således har t.ex. Boråsregionen klarat teko-krisen bättre än flertalet andra regioner. f samband med revideringen och uppföljningen av 1970 års långtidsutredning i början av år 1973 (SOU 1973: 21) gjordes en prognos för perioden 1972—1977. Denna gav vid handen att den totala produktionskapaciteten inom industrin beräknades öka med nära 7 4c per år 1.0. m. 1977. Sysselsättningen i antal timmar beräknades minska med 1 under perioden 1972—1977. Industrisysselsättningen, räknat i antal sysselsatta, bedömdes minska med 0,5 4 per år för perioden 1970—1975 och med 0,6 46 per år för perioden 1972—1977. Den gångna och väntade utvecklingen inom svensk industri understryker angelägenheten av cen aktiv industripolitik som syftar till att stärka industrins internationella konkurrenskraft, bibehålla sysselsättningen på en hög nivå och motverka ogynnsamma följder av den snabba strukturomvandlingen. Det är också väsentligt att de anställdas krav på medinflytande och tillfredsställande arbetsförhållanden tillgodoses. Ett omfattande reformarbete har genomförts och pågår. På senare tid har kraven på en aktiv energipolitik skärpts liksom behovet av en nära samordning mellan industripolitiken och energipolitiken. Det framstår likaså som en väsentlig uppgift för samhället att aktivt medverka till en vil avvägd användning av landets naturresurser, där hänsyn tas till både behovet av en tryggad sysselsättning och en god hushållning med miljö- och naturtillgångar. En ökad statlig samverkan med den kooperativa och privata industrin inom olika branscher kan väntas under 1970-talet. Detta är ett naturligt led i statens ansvar för sysselsättning och trygghet i landet. Det organisatoriska reformarbetet på industripolitikens område har varit omfattande under senare år. Särskilt kan nämnas bildandet av styrelsen för teknisk utveckling, Sveriges investeringsbank AB och Statsföretag AB. Under år 1973 har resurserna för de industripolitiska insatserna väsentligt byggts ut genom inrättandet av statens industriverk. Härigenom har på myndighetsplanet skapats ett organ för utredande och verkställande uppgifter inom industri-, energi- och mineralområdena. Förslag om formerna för att inordna statens institut för företagsutveckling (SIFU) i industriverket avses bli förelagt 1974 års vårriksdag.
Svensk energiförsörjning Energikonsumtionen ökade under perioden 1965—1972 från 26 Mtoe! till 33,3 Mtoe. Ökningen under perioden var i genomsnitt 4,5 20 per år 1 Mtoe = milj. ton ckvivalent olja. Energikvantiteter av olika slag kan om vandlas efter sitt termiska värmeinnehåll och anges i det gemensamma mättet ton ckvivalent olja (toe).
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 4
med en starkare ökning i periodens början, ca 6 §0 per år mellan 1965 1970. De första åren av 1970-talet kännetecknades av en betydligt blygsammare ökning av cnergikonsumtionen till följd av konjunkturdämpningen.
Levererad energi (i Mtoe) åren 1965 och 1972, fördelad på användningsområden (exkl. bunkeroljor för utrikes sjöfart och flygdrivmedel), framgår av följande sammanställning.
Användningsområde 1963 1972 Ökning
1965—1972
24 per år
| Industri | 10,8 | 13,2 | 2,9 |
| Samfärdscl | 3,9 | SI | 3.9 |
| Bostäder och övrigt | 9,9 | 13,7 | 4,7 |
| Totala leveranser | 24,6 | 32,0 | 3,9 |
| Omvandlings- och överföringsförluster = 1,4 | 3.5 | ||
| Total tillförd energi | 26,0. | 35,5 | 4,5 |
Huvuddelen av energikonsumtionen faller på bostäder och övrigt,
43 <2, och på industrin, 41 §2. Transportsektorn svarar för 16 56. Under rubriken bostäder och övrigt faller framför allt uppvärmningen av bostäder och av allmänna lokaler, såsom skolor, sjukhus, affärslokaler
och kontorsbyggnader. Fördelningen mellan olika energislag framgår av följande samman-
ställning.
Totalt tillförd energi år 1965 och 1972, fördelad på energislag
| 1965 Mtoc om | 1972 Mtoe 04 | |||
| Oljeprodukter | 16,6 | 64 | 25,1 | 71 |
| Kol och koks | | 2,2 | 8 | 1,6 | 4 |
| Vattenkraft! | 4,6 | 18 | 5,5 | 16 |
| Kärnkraft | — | — | 0,4 | 1 |
| Lutar, ved och vedavfall | 2, 26,0 100 | 10 | 2,9 35,5 100 | 8 |
1 Vattenkraften har omräknats efter sitt termiska energiinnehåll, varvid 1 kWh = 860 kilokaloricr.
De inhemska bränslena svarar således för en liten och alltmer minskande andel av vårt energibehov. Även den inhemska vattenkraften minskade sin andel. Kärnkraften har ännu inte byggts ut i någon större utsträckning.
Beroendet av importerade bränslen, främst olja, är stort. År 1972 täcktes ca 75 90 av vår cnergiförbrukning med importbränslen.
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartemertet 5
I samband med uppföljningen av 1970 års långtidsutredning gjordes en översyn även av de för 1970-talet tidigare redovisade energiprognoserna. Den långsamma tillväxten under de första åren av 1970-talet föranledde därvid en viss nedjustering av de tidigare prognoserna för 1970talets mitt. Även om en kraftig ökning av industrins produktion förutsätts, väntas det totala energibehovet stanna vid 43,9 Mtoe år 1975, vilket är 3,2 Mtoe mindre än man räknade med i långtidsutredningen. För år 1977 beräknas det totala energibehovet bli 49,8 Mtoe.
Kraftindustrins planer innebär en betydande satsning på kärnkraft. År 1975 kan tillsammans fem kärnkraftaggregat i Oskarshamn, Ringhals och Barsebäck ge en produktion av 14 TWh, År 1977 kan genom tillkomsten av ytterligare två kärnkraftaggregat, i Ringhals och i Barscbäck, den kärnenergibaserade elproduktionen ökas till 20 TWh. Denna produktion motsvarar inemot 5 milj. ton olja per år, om i stället olieeldade kraftverk hade byggts.
Utbyggnaden av kärnkraft räcker dock inte till för att minska beroendet av importerad olja i absoluta tal. Oljeimporten beräknas fortsätta att öka från 25,1 milj. ton år 1972 till resp. 28,8 och 32,8 milj. ton år 1975 och år 1977. En sådan ökning av importberoendet innebär natur- Jigtvis nackdelar från beredskapssynpunkt. Försämringen av importmöjligheterna för olja under hösten 1973 har bekräftat att kraftfulla åtgärder måste vidtas för att dels på kort sikt klara försörjningen när oljeimporten försvåras, dels på lång sikt öka vår försörjningstrygghet.
För att samordna ansträngningarna att lösa de problem scm rådande krissituation föranleder på kortare sikt har en särskild försörjningsderedning tillsatts med chefen för handelsdepartementet som ordförande och med deltagande av representanter för berörda departement och myndigheter. |
Ett omfattande arbete pågår f.n. för att ge underlag för beslut om vår långsiktiga cnergipolitik mot bakgrund bl.a. av de senaste årens utveckling liksom av den utveckling på energiområdet som kan förutses för de närmaste 10—1535 åren. Här kan nämnas bl. a. energiprognosutredningen och den nyligen tillkallade programkommitté som skall utarbeta förslag till forsknings- och utvecklingsprogram inom cnergiområdet. Båda dessa utredningar beräknas vara färdiga under andra halvåret 1974. Pågående utredningar har nu kompletterats med en energipolitisk delegation som regeringen inrättat för att samordna arbetet inom olika berörda departement när det gäller långsiktiga frågor av betydelse för energiområdet. En huvuduppgift för delegationen är att 1a initiativ som är ägnade att öka vår långsiktiga försörjningstrygghet på energiområdet.
Eftersom både de kortsiktiga och de långsiktiga encrgifrågorna har stor betydelse för utvecklingen inom samhällsekonomin i dess helhet,
1 1 TWh (terawattimme) = 1 miljard kilowattimmar.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 6
har regeringen vidare tillsatt ett särskilt energiråd med statsministern som ordförande. Energirådet skall vara ett forum för diskussion och samråd i olika energipolitiska frågor. Vid sidan av företrädare för regeringen ingår i rådet representanter för bl. a. de politiska partierna, de politiska ungdomsförbunden, löntagarorganisationerna, jordbruket, näringslivet, bostadsmarknadens organisationer och naturvårdsintressena.
Organisatoriska förstärkningar har också skett hos myndigheterna. Ökade personalresurser föreslås vidare för nästa budgetår, bl.a. vid industriverkets energibyrå och delegationen för atomenergifrågor.
Regeringen har beslutat att till 1975 års riksdag utarbeta förslag om ett långsiktigt energipolitiskt handlingsprogram.
Utgifterna inom industridepartementets verksamhetsområde föreslås för budgetåret 1974/75 öka med 215 milj. kr. till totalt 2 017 milj. kr. Ökningen fördelar sig med 88 milj. kr. på driftbudgeten, som därmed uppgår till 496 milj. kr., och 127 milj. kr. på kapitalbudgeten, som därigenom omsluter 1 521 milj. kr.
Inom industridepartementets område arbetar f.n. 22 kommittéer och utredningar. Ett stort antal av dessa beräknas avsluta sitt arbete under året. Bland dessa kan nämnas installationsbranschutredningen, grafiska kommittén, dataindustriutredningen, utredningen om närförläggning av kärnkraftverk, energiprognosutredningen, programkommittén för forsknings- och utvecklingsprogram inom energiområdet och 1972 års FFVutredning.
Allmänna näringspolitiska frågor
En särskild interdepartemental arbetsgrupp har bildats för att samordna arbetet rörande de multinationella företagen. Utredningsarbete pågår beträffande såväl multinationella företags verksamhet i Sverige som svenska företags aktiviteter utomlands. Koncentrationsutredningen kartlägger dessa företags efllekter på den svenska ekonomin. Vidare scr en nyligen tillsatt utredning (Ju 1973: 17) över 1916 års lag om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. m. Härvid behandlas bl. a. frågan om en kontroll av utländska företags etableringar och verksamhet i Sverige. Inom den interdepartementala arbetsgruppen görs en översyn av gällande prövningssystem för svenska investeringar utomlands.
Ett gott samarbete mellan samhällets olika parter fordrar ett väl fungerande system för utbyte av information rörande planerade eller förväntade förändringar. Under år 1973 har en treårig försöksverksarmhet med ett organiserat informationsutbyte mellan företag och samhälle inletts. En första enkätomgång omfattande industriföretagens verksamhet har genomförts. Under detta år plancras två enkätomgångar bli genomförda rörande företagens utveckling samt särskilda åtgärder för infor-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 7
mation till företagen rörande samhällsorganens planering. Försöksverksamheten leds av en särskild delegation. ,, Qfemtliga styrelseledamöter har utsetts för en treårig försöksperiod i i
2 större förvaltningsbolag och 8 allmännyttiga stiftelser.
Arbetstagarna i aktiebolag och ekonomiska föreningar med minst 100 anställda har sedan den 1 april 1973 rätt att under en försöksperiod om tre år utse två ledamöter i företagets styrelse. För att arbetstagarnas representanter i företagsnämnder och styrelser skall kunna få den nödvändiga insynen i de frågor som har betydelse för företagets fortbestånd och utveckling, krävs att de får tillgång till ekonomisk information om företaget. I en inom industridepartementet utarbetad promemoria (Ds I 1973: 6) föreslås att de anställdas representanter i företagsnämnderna under en fyraårig försöksverksamhet får rätt att utse en s. k. arbetstagarkonsult, som skall ha till uppgift bl. a. att komplettera den ekonomiska information som lämnas av företagsledningen. Härigenom skulle de anställda ges ökade möjligheter till insyn även i verksamheter utanför Sverige. Försöksverksamheten föreslås omfatta 200 företag, Förslaget remissbehandlas f.n.
Försöksverksamheten med ökat arbetstagarinflytande inom den statliga företagsgruppen har fortsatt. För att klarlägga uppläggningen av och dagsläget i fråga om demokratiseringsarbetet inom den statliga bolagssektorn har företagsdemokratidelegationen genomfört en enkätundersökning. Under år 1973 har delegationen utarbetat en rapport om försöksverksamhet med företagsdemokrati vid statliga bolag. Rapporten ger ökad kunskap i de frågor som sammanhänger med ökad medbestämmanderätt för de anställda, Vidare har delegationen lagt fram en lägesrapport från verksamheten vid Karlskronavarvet AB. Utvärdering av försöksverksamheten vid tobaksfabrikerna i Arvika och Härnösand pågår. Delegationen har i en skrivelse föreslagit att verksamheten bör överföras i en permanent form under arbetsmarknadsparternas gemensamma ledning. Denna fråga bereds f. n. inom industridepartementet i samråd med berörda parter.
Arbetslivsforskningsutredningen har avlämnat sitt betänkande (SOU 1973: 553). Utredningen föreslår att ett särskilt institut för beteendevetenskaplig arbetslivsforskning inrättas med staten och Svenska arbetsgivareföreningen som stiftare. Förslaget remissbehandlas f.n.
För att utarbeta underlag för industripolitiska beslut och svara för genomförandet av beslutade åtgärder inrättades den 1 juli 1973 statens industriverk. Inom verket finns resurser för industripolitisk planeringsoch utredningsverksamhet. Vidare handlägger verket ärenden rörande industripolitiska stöd- och servicceinsatser samt energi- och mineralfrågor. Verket har det samordnande ansvaret för statens insatser på företagsserviceområdet.
Verkets stöd- och serviceuppgifter är främst inriktade på de mindre
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 8
och medelstora företagen. Som regionala replipunkter för verket fungerar företagareföreningarna. Dessa har innevarande budgetår fått resurser för ökad rådgivning och informationsförmedling framför allt till de mindre och medelstora företagen. Förslag läggs nu fram om ytterligare ökade resurser hos företagareföreningarna för detta ändamål.
I enlighet med statsmakternas beslut skall SIFU integreras med industriverket den 1 juli 1974 samtidigt som en ökad regionalisering av SIFU:s verksamhet skall ske. De närmare formerna för denna integration och regionalisering har utretts av en särskild organisationskommitté, som nyligen lämnat sitt betänkande (Ds 1 1973: 4). Förslag i frågan kommer att föreläggas vårriksdagen. I detta sammanhang får organisationskommitténs förslag om en uppbyggnad av resurser hos företagareföreningarna för utbildningsservice till de mindre och medelstora företagen prövas.
Sveriges investeringsbank AB har viktiga nitringspolitiska uppgifter och tillgodoser genom sin kreditgivning väsentliga behov hos näringslivet.
Banken har under år 1973 beviljat nya krediter på sammanlagt ca 500 milj. kr. Bankens låneutfästelser uppgick vid årsskiftet 1973/74 till ca 3 100 milj. kr. Tyngdpunkten vad gäller utlåningen under år 1973 har avsett företag inom skogs- och verkstadsindustrierna. Vidare har de mindre och medelstora företagens finansieringsproblem ägnats ökad uppmärksamhet.
För finansieringen av verksamheten har medel lånats upp såväl på den svenska som på den internationella marknaden.
Genom de överskott som framkommit i bankens rörelse har det egna kapitalet jämte reserver stigit från 1000 milj. kr., som utgjorde bankens startkapital, till ca I 300 milj. kr.
AB Svensk exportkredits utelöpande lån uppgick vid utgången av 1973 till ca 1300 milj. kr. Större delen av utlåningen avser de svenska varven. Under år 1973 har aktiekapitalet ökats med 100 milj. kr. till totalt 200 mijj. kr. Av ökningen har staten som hälftenägare tillskjutit 50 milj. kr.
Norrlandsfonden hur genom finansieringsstöd till utvecklingsarbete och industriell utbyggnad medverkat till en utveckling av det norrländska näringslivet. Uppbyggnaden av IndustrieHt utvecklingscentrum (UC) i Skellefteå är ett led i fondens strävan att förbättra den industriel'a miljön i Norrland. Under nästa budgetår erhåller fonden ett totalt tillskott på 20 milj. kr.
Internationella frågor
De internationella kontakterna inom departementets verksamhetsområde har fortsatt att förstärkas såväl bilateralt som multilateralt.
TI syfte att genomföra det av Nordiska ministerrådet fastställda handlingsprogrammet för industripolitik m. m. har nordiska ämbetsmanna-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 9
kommittéer upprättats för industri- och cnergipolitik och för byggfrågor.
Sverige har under det gångna året deltagit i diskussioner i en inom de europeiska gemenskaperna (EG) upprättad kommitté för frågor om anrikning av uran. Kontakter har vidare tagits med EG angående eventuellt svenskt deltagande i EG:s program för fusionsenergiforskning. Sedan år 1970 deltar Sverige i det teknologiska samarbetet mellan flertalet västeuropeiska länder, vilket startades av EG-länderna.
Överläggningar har under det gångna året förts med ett flertal östeuropeiska stater inom ramen för de bilaterala avtalen om ckonomiskt, industriellt och tekniskt-vetenskapligt samarbete. På det multilaterala planet har diskussioner om utvidgat industriellt och tekniskt-vetenskapligt samarbete mellan öst och väst förts inom FN:s ckonomiska kommission för Europa och under den europeiska säkerhets. och samarbetskonferensen.
Sverige deltar även i det samarbete i fråga om internationella investeringar och multinationella företag som bedrivs i flera internationella organisationer, framför allt OECD.
I flera av OECD:s kommittcer har Sverige aktivt deltagit i arbetet. Särskild uppmärksamhet kar därvid ägnats varvs- och övriga industribranschfrågor samt cnergi-, teknik- och vetenskaps- samt miljövårdsfrågor.
Branschfrågor
Arbetet på det branschpolitiska fältet har i växande utsträckning inriktats på att bygga upp ett bredare kunskapsunderlag som bas för industripolitiska åtgärder. Som ett led i detta arbete har inom industridepartementet utförts en omfattande undersökning, den s.k. industristrukturutredningen, av den strukturella och finansiella utvecklingen i olika industribranscher. Härvid har behandlats även industrins kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete. I en särskild studie, som utförts eecmensamt av Sveriges verkstadsförening och Svenska metallindustriarbetareförbundet med stöd av industridepartementet, belyses arbetskraftsströmmarna inom verkstadsindustrin. Resultatet av undersökningarna kommer att offentliggöras inom kort.
Under år 1973 har två branschråd inrättats, ett för byggbranschen och ett för skogsindustrin. Härigenom skapas fasta former för att etablera ct nära och fortlöpande samråd mellan berörda samhillsorgan, företagen och de anställda i frågor av vitalt intresse för berörda branscher. Råden har till huvudsaklig uppgift att fortlöpande följa branschen i dess helhet med tonvikt på den långsiktiga utvecklipgen.
I en inom industridepartementet utförd utredning redovisas den svenska varvsindustrins dagsläge och framtidsutsikter. Antalet sysselsatta vid storvarven var vid utgången av år 1972 ca 24300 personer.
Prop. 1974:1 Bilaga i5 Industridepartementet 10
Enligt varvens bedömningar kommer sysselsättningen under perioden 1973-1977 att öka med mer än 2 000 personer. Investeringsprogrammen för samma period uppgår till sammanlagt nära 2 000 milj. kr. Härtill kommer planerade investeringar i bl. a. reparationsverksamhet och dieselmotortillverkning om ca 700 milj. kr.
Verksamheten inom styrande kommittén för de fyra storvarven har under år 1973 varit omfattande. På grundval av det nämnda utredningsarbetet inom industridepartementet och de synpunkter som framkommit i styrande kommittén och i dess samrådsgrupp med företrädare för de fackliga organisationerna redovisas nu ändrade riktlinjer för den statliga varvspolitiken. Sålunda föreslås att statsmakterna, i motsats till tidigare, bör kunna medverka till att upprätthålla den svenska varvsindustrins konkurrenskraft, även om det innebär en expansion av kapaciteten inom branschen. Samtidigt understryks vikten av ett nära och intensifierat samarbete mellan varvsföretagen inbördes och mellan företagen och statsmakterna. Giltighetstiden för den femåriga garantiramen för fartygskrediter föreslås bli förlängd med ytterligare ett år, dvs. t.o.m. år 1979. Ramen föreslås i samband härmed bli ökad med 600 milj. kr. till 4 500 milj. kr.
Inom OECD:s arbetsgrupp för varvsfrågor pågår arbetet med nya rekommendationer till medlemsländerna beträffande villkoren för varvens krediter till rederierna.
Under de senaste åren har beslut fattats om statliga åtgärdsprogram för ett antal branscher. En viss förlängning av programmet för textiloch konfektionsindustrierna föreslås.
Till följd av minskad efterfrågan har svårigheter uppstått inom pälsindustrin. Förslag läggs nu fram om att de olika stimulansåtgärderna för textil- och konfektionsindustrierna fr.o.m. budgetåret 1974/75 skall gälla även för pälsindustrin.
Våren 1973 fattades beslut om ett stimulansprogram för gjuteriindustrin. Branschen har sålunda fr. o. m. den 1 juli 1973 inordnats bland de branscher som kan erhålla statliga lånegarantier, s. k. strukturgarantier, och statliga bidrag till konsulttjänster i omställningsfrämjande syfte. Vidare har en försöksverksamhet inletts med tekniska konsulenter för att till branschens företag förmedla forskningsrön och ny teknik. Förslag läggs nu fram om ett utbildningsprogram för branschen.
Det av Investeringsbanken helägda AB Strukturgaranti, som administrerar den treåriga försöksverksamheten med strukturgarantier, har sedan starten den 1 juli 1972 beviljat strukturgarantier för ca 35 milj. kr.. varav merparten gått till textil. och konfektionsindustrierna.
Genom tillkomsten av statens industriverk har ytterligare förutsättningar skapats för en kontinuerlig utrednings- och bevakningsverksamhet rörande olika industribranscher. Verket avses svara för en fort-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 11
löpande uppföljning och framskrivning av det material som tagits fram genom industristrukturutredningen.
Industriverket har förra året fått i uppdrag att på grundval av en inom industridepartementet utarbetad förstudie utreda vissa frågor inom svensk livsmedelsindustri, Ett liknande utredningsuppdrag har vidare nyligen lämnats till verket beträffande plastindustrin.
Metallmanufakturutredningens betänkande (SOU 1973: 29), i vilket förslag lagts fram till statliga åtgärder för branschen, har remissbehandlats. Utrednirgens förslag prövas f. n. inom departementet.
Den år 1971 tillkallade dataindustriutredningen har under år 1973 lagt fram cen lägesrapport (SOU 1973: 6), som remissbehandlats. Utredningens slutrapport väntas föreligga under våren 1974.
Utredningen rörande vissa frågor inom järn- och stålområdet har framlagt en rapport rörande konsekvenserna av övergången till ett med den europeiska kol- och stålgemenskapen (CECA) gemensamt prissättningssystem. Ett betänkande, som behandlar bl.a. informationsfrågor och arbetsmiljöförhållanden, väntas inom kort.
Vidare har utredningen rörande transport, raffinering och förädling av olja och naturgas nyligen lagt fram en lägesrapport (Ds I 1973: 5) om bl. a. förutsättningarna för att bygga ut Sveriges raffinaderikapacitet.
Bergsbruk och naturresurser
Resurserna för utredande och planerande verksamhet på mineralområdet har förstärkts i syfte att skapa underlag för ett bättre utnyttjande av landets mineraltillgångar. Sålunda finns inom statens industriverk en mineralbyrå, som svarar för myndighetsuppgifterna på området. För att förvalta statens gruvegendom finns ett särskilt organ, nämnden för statens gruvegendom.
På grundval av 1963 års gruvrättsutrednings förslag avses efter lagrådsbehandling förslag om en ny gruvlag att läggas fram för riksdagen under våren 1974. I avvaktan på att en ny gruvlag träder i kraft har lagen om inskränkning i rätten till inmutning i Norrbottens län förlängts att gälla intill utgången av juni 1974.
Statsmakterna fastställde år 1973 riktlinjerna för Sveriges geologiska undersöknings (SGU) framtida verksamhet och organisation. Härvid underströks SGU:s karaktär av service- och fackorgan i fråga om bl. a. geologisk kartering samt information och dokumentation på geologins område. En organisationskommitté väntas inom kort lägga fram förslag till bl. a. detaljorganisation för SGU och till fördelning av resurserna mellan de båda framtida Iokaliseringsorterna Uppsala och Luleå. Förslag avses bli förelagda riksdagen under våren 1974.
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 12
Avtal har träffats mellan nämnden för statens gruvegendom och Luossavaara—Kiirunavaara AB (LKAB) om att LKAB skall genomföra en undersökning av de järnmalmsfyndigheter i Norrbottens län som påträffats vid den malminventering som SGU utfört i detta län under åren 1963—1972. SGU:s avrapportering av resultaten av inventeringen beräknas vara helt genomförd år 1976.
Under våren 1973 har avtal träffats mellan staten och Boliden AB om upptagande av gruvdrift i Stekenjokk. Enligt avtalet som har cn löptid av 20 år förbinder sig bolaget att senast den 1 juli 1979 ha gruvan utbyggd till en produktionskapacitet av 400 000 ton kopparmalm per år. Staten har lämnat bolaget dels ett bidrag av 27 milj. kr. för planering, utbyggnad och idrifttagande av gruvan, dels en garanti på 100 milj. kr. för lån som bolaget tar upp för detta ändamål.
Energifrågor
Förbrukningen av elenergi har efter några år med måttlig tillväxttakt ökat kraftigt under år 1973. Statens vattenfallsverk har trots detta konstaterat att det kan finnas motiv för en viss sänkning av den förbrukningsprognos som hittills har legat till grund för den fortsatta utbyggnaden av det statliga kraftsystemet. Motsvarande synes gälla för de kommunala och enskilda kraftproducenterna. Som cen följd härav krävs inte något beslut under år 1974 om att bygga ut kärnkraften ytterligare utöver de ageregat, som redan är beslutade eller fast planerade. Åtgärder för att säkra tillgången på anrikningstjänster och på så sätt bevara handlingsfriheten behöver dock vidtas redan nu. Den upphandling av anrikningstjänster som därvid blir aktuell avses ske genom Svensk kärnbränsleförsörjning AB. Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 1973: 170, NU 1973: 71, rskr 1973: 384) att statlig säkerhet med högst 300 milj. kr. skall ställas till förfogande för åtaganden som kärnbränslebolaget gör i samband med upphandlingar av kärnbränsle.
Under investeringsanslaget Krafistationer m. m. föreslås on uppräkning med 162 milj. kr. till 1480 milj. kr., som främst avses täcka vattenfallsverkets utgifter under budgetåret 1974/75 för verkets redan beslutade investeringsprogram. Härutöver föreslås ett nytt vattenkraftprojekt i Ångermanälven och installation av ytterligare ett aggregat i Harsprångets kraftstation i Luleälven.
Planerings- och utredningsverksamhet på energiområdet har intensificrats. En förstärkning av de statliga resurserna för fortlöpande utrednings- och prognosverksamhet på energiområdet har skett genom bildandet av energibyrån inom statens industriverk. Dess resurser avses nästa budgetår väsentligt förstärkas.
Även arbetet med att belysa kärnkraftens miljö- och säkerhetsaspekter har intensifierats, En utredning rörande högaktivt avfall från kärnkraftverk tillkallades i april 1973. Uppdrag att utföra vissa special-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 13
undersökningar på området har vidare lagts ut på bl. a. försvarets forskningsanstalt och delegationen för atomcenergifrågor. Delegationen föreslås nästa budgetår få väsentligt ökade resurser.
Delegationen för forskning rörande kärnkraftens säkerhets- och miljöfrågor inledde sin verksamhet i början av år 1973 och har lagt ut en rad undersökningsuppdrag.
En särskild programkommitté har nyligen tillkallats för att utarbeta förslag avseende forsknings- och utvecklingsverksamhet inom energiområdet. |
De nu nämnda åtgärderna syftar till att skapa underlag för det långsiktiga handlingsprogram för energiområdet som regeringen har beslutat att utarbeta förslag om till 1975 års riksdag.
Utvecklingen på oljeområdet har skärpt behovet av åtgärder för att på lång sikt säkerställa tillgången på fossila bränslen. Utredningsarbetet rörande naturgas har intensifierats. Ett bolag — Östgas AB — har bil- . dats för att närmare undersöka förutsättningarna för import från Sovjetunionen, Bolaget har gjort bl. a. en förprojektering av en naturgasledning från den finska till den svenska kusten. Vidare har en statlig naturgasdelegation inrättats för att samordna det svenska utredningsarbetet och svara för kontakter med andra tänkbara leverantörer av naturgas. Frågan om tidpunkt m. m. för en eventuell import av naturgas till Sverige är dock alltjärnt oviss.
Det halvstatliga Oljeprospektering AB har under år 1973 företagit borrningar bl. a. på kontinentalsockeln utanför Skåne och Gotland. Ett nytt bolag — Petroswede AB — har bildats för alt bedriva prospektering efter olja och naturgas utomlands, i första hand i Nordsjön och angränsande havsområden. Även i detta bolag är staten hiälftendelägare.
Teknisk forskning och utveckling
Den tekniska förnycelsen inom industrin är av avgörande betydelse för vår konkurrenskraft på världsmarknaderna. Teknisk forskning och utvecklingsarbete är nödvändigt för att lösa angelägna problem som rör cnergiförsörjning, miljövård och andra viktiga samhällsområden. Statens stöd till dessa verksamheter föreslås bli väsentligt ökat nästa budgetår.
Till styrelsen för teknisk utveckling (STU) föreslås 211 milj. kr. bli anvisade, vilket innebär en ökning med 33 milj. kr. Ökade insatser föreslås i fråga om bl.a. energiteknik, materialteknik, produktionsteknik, informationsbehandlingsteknik och innovationsfrämjande verksamhet.
För att komplettera STU:s stöd i den industriella förnyelseprocessens senare stadier, där de kommersiella riskerna är betydande, har den 1 juli 1973 inrättats en särskild fond, statens utvecklingsfond, som detta budgetår disponerar 30 milj. kr. genom överföring från Investeringsbankens vinst. På samma sätt föreslås fonden erhålla ytterligare 30 milj. kr. nästa budgetår.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 14
Svenska utvecklingsaktiebolaget har begärt att få sitt aktiekapital höjt med 30 milj. kr. Frågan bereds f. n.
Utvecklingsaktiebolaget har under år 1973 bl. a. ökat sitt engagemang 1 dataföretaget Stansaab Elektronik AB till hälftenägande. Stansaab, som under år 1973 omsatte 85 milj. kr., har f. n. 740 anställda. Utvecklingen inom Stansaab har varit gynnsam och prognosen för år 1974 är positiv.
För provningsanstalterna läggs fram förslag om betydande investeringar. Statens provningsanstalt föreslås i samband med omlokaliseringen till Borås år 1976 få utrustning som ger anstalten förbättrade möjligheter att utföra provningar och mätningar. Anstaltens brandlaboratorium kommer att flyttas till Borås redan år 1975.
Vid statens skeppsprovningsanstalt i Göteborg föreslås ett manöveroch våglaboratorium bli uppfört. T.aboratoriet kommer att ge möjligheter bl. a. att förbättra sjöegenskaperna för stora tankfartyg. Laboratoriet är av betydelse för den svenska varvsindustrins utvecklingsmöjligheter.
Särskilda medel föreslås bli anvisade för en kraftigt ökad insats på kärnkraftens säkerhets- och miljöfrågor. Sammanlagt föreslås 11.7 milj. kr., varav 2,5 milj. kr. redan innevarande budgetår. För en stor del av detta arbete beräknas AB Atomenergis resurser kunna bli utnyttjade. : Anslaget till Atomenergi föreslås nästa budgetår bli 47,9 milj. kr.
AB Asca-Atom föreslås få ett tillskott av 35 milj. kr. från staten, varav 20 milj. kr. avser höjning av aktiekapitalet. Asea tillskjuter samma belopp. Asea-Atom hade den 1 december 1973 inneliggande order till ett värde av ca 2 800 milj. kr. Bolaget har ca 1 000 anställda och utnyttjar i mycket stor utsträckning andra svenska industriföretag som underleverantörer.
Sveriges medverkan i det europeiska rymdsamarbetet föreslås bli utökad med deltagande i utvecklingen av en europeisk bärraket för uppskjutning av geostationära satelliter. Svenska företag har erbjudits intressanta industrikontrakt inom ramen för det curopciska rymdsamarbetet. :
Nordisk fond för teknologi och industrielt utveckling, som bildades förra året enligt en överenskommelse mellan de nordiska länderna, föreslås bli tillförd ytterligare 10 milj. kr. Sveriges andel är 4,5 milj. kr.
statsägda företag
Flertalet statsägda företag, som industridepartementet svarar för, ingår i Statsföretagsgruppen. Utanför gruppen står i fråga om producerande företag främst AB Asea-Atom och Stansaab Elektronik AB. Vidare finns de affärsdrivande verk som industridepartementet svarar för, nämligen domänverket, förenade fabriksverken och vattenfallsverket.
Inom Statsföretag AB fortsätter konsolideringen i syfte att ge ökad
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 15
styrka och effektivitet åt Statsföretagsgruppen i dess helhet. Den positiva utvecklingen år 1972 har fortsatt under år 1973, då gruppen expanderat kraftigt både omsättnings- och resultatmässigt. På grund av bl.a. den goda efterfrågan från betydande exportmarknader beräknas gruppens samlade försäljning uppgå till ca 5 600 milj. kr., en ökning med ca 1100 milj. kr. i förhållande till år 1972. Överskottet före bokslutsdispositioner och skatter väntas överstiga 400 milj. kr., vilket innebär ökning på ca 50 §c jämfört med år 1972.
För sysselsättningen spelar också Statsföretagsgruppen en stor roll. Antalet anställda uppgick den 1 september 1973 till 36 200 personer, vilket var ca 1 200 fler än vid årsskiftet 1972/73.
Statsföretags årsredovisning för år 1972 har överlämnats till riksdagen (skr 1973: 133). Uppgifter i övrigt om de statsägda bolagen och om affärsverken har sammanställts i publikationen Statliga företag.
I det följande redovisas översiktligt utvecklingen inom gruppen under är 1973 och planeringen för framtiden.
Statsföretag förvärvade i maj 1973 MoDoKemi AB. Den petromiska industrin bedöms få en allt större betydelse i Sverige. MoDo- Kemi spelar här en viktig roll i processen från basråvara till färdiga, specialiserade kemisk-tekniska produkter. Åtgärder vidtas nu för att fortsätta förändringen av produktionsinriktningen mot specialprodukter.
AB Kabi:s nuvarande anläggning i Strängnäs är landets enda produktionsenhet för jäsning av baspenicillin. Under våren 1973 beslöt Kabi och AB Astra att bilda ett gemensamt företag i Strängnäs för framställning av antibiotika. Detta gemensamma bolag skall vidare uppföra en beredningsfabrik som skall löntillverka Astras och Kabis behov av penicillinpreparat.
I början av år 1973 bildade Statsföretag ett dotterbolag, Steam Generator AB, med uppgift att teckna avtal om tillverkning och leverans av ånggencratorer. Avtal har tecknats avseende leveranser till det fjärde kärnkraftaggregatet i Ringhals, till vilket det amerikanska företaget YWestinghouse är huvudleverantör.
En grafisk koncern, Liber grafiska AB, bildades i början av år 1973. I denna koncern ingår bl.a. AB Allmänna förlaget och Svenska reproduktions AB samt, efter Statsföretags förvärv av resterande 50 ft av aktierna, Utbildningsförlaget Liber AB.
Inom Statsföretagsgruppen investerades 512 milj. kr. år 1970, 740 milj. kr. år 1971 och 931 milj. kr. år 1972. Gruppens industriinvesteringar motsvarade ca 1196 av den svenska industrins totala investeringar år 1972. Den största delen av investeringarna har gjorts inom stödområdet, främst i övre Norrland, Till den sysselsättningsökning dessa investeringar medfört inom själva Statsföretagsgruppen kommer den sysselsättning som åstadkommits inom andra industriföretag i landet genom leveranser samt anläggnings- och byggnadsarbeten.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 16
Investeringstakten är fortfarande hög inom gruppen och alltjämt främst koncentrerad till företagen i övre Norrland. Under de tre första kvartalen av år 1973 har redovisats investeringar för sammanlagt 623 milj. kr., vilket är drygt 100 milj. kr. mer än under samma tid år 1972. Av dessa investeringar hänför sig 329 milj. kr. till LKAB och 198 milj. kr. till Norrbottens järnverk AB (NJA).
För de närmaste fem till sex åren plancras ytterligare stora investeringar inom Statsföretagsgruppen, vilka kommer att ge cn stark sysselsättningsskapande effekt. Uddevallavarvet AB har beslutat att genomföra ett stort investeringsprogram om i runt tal 500 milj. kr. Varvet skall i docka kunna bygga de mycket stora fartyg som nu alltmer efterfrågas. Sysselsättningseffekten av den beslutade investeringen blir ett nettotillskott på 400—500 personer.
Inom NJA håller det stora investeringsprogrammet, Investeringsprogram 70, på att avslutas. Företagets produktionsapparat har därmed effektiviserats i betydande grad. Lönsamheten förbättras starkt.
Under hösten 1972 inleddes uppbyggnaden av ett koksverk vid NJA, vilket beräknas kosta ca 340 milj. kr. Det kommer att svara för järnverkets hela koksbehov, ca 800 000 ton per år, och bereda ca 150 personer sysselsättning. Koksverket är planerat så att det lätt skall kunna byggas ut om koksbehovet vid NJA skulle öka.
För perioden t. o. m. år 1980 har inom NJA utarbetats en ny iuvesteringsplan. För åren 1974—1976 finns ett detaljerat handlingsprogram. De totala investeringskostnaderna t.o.m. år 1976 beräknas till 350 milj. kr. Sysselsättningseffekten är beräknad till 350 nya arbetstillfällen. För åren 1977—1980 finns planer på att bygga ett valsverk med cen kapacitet av 500 000 ton per år. Härigenom skulle NJA år 1979 kunna tillverka 1,5 milj. ton valsade produkter. Denna investering, som beräknas till 300—400 milj. kr., bedöms ge ytterligare mellan 400 och 500 personer sysselsättning.
Vid NJA har preliminära utredningar också genomförts avseende de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att förädla:cen större andel av den svenska malmen inom Jandet i ett nytt stålverk beläget i Luleå, Stålverk 80. Valet att avsluta förädlingen i ämnesstadiet beror på att cn uppdelning i stålämnesproducerande enheter och enheter för färdigprodukter håller på att ske på världsmarknaden. Det bedöms att en tillverkning av stålämnen skulle vara ctt lämpligt steg för förädling i större skala av de lappländska malmerna.
Den preliminära teknisk-ekonomiska utredningen har avsett ett stålverk, som skulle byggas i tre etapper var och en med 4 milj. tons produktionskapacitet. Den tillverkningsvolym som erhålls är jämförlig med den som de stora stålverk, som byggs i EG-länderna och Japan, kommer att producera. Investeringskostnaden inkl. rörelsekapital för varje etapp
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 17
om 4 milj. ton ligger i storleksordningen 2 700 milj. kr. i 1973 års penningvärde. Personalbehovet är ungefär 2000 personer per etapp. Kapitalbehovet för Stålverk 80 är så stort att det bedömts: erforderligt att statsmakterna vid ett genomförande ställer viss del av investeringskapitalet till förfogande för Statsföretag och NJA.
De kontakter som förevarit med svenska och utländska stålverk har givit vid handen att dessas inköpsbehov av ämnen åren 1978—1979 kan göra det möjligt för NJA att finna avsättning för produktionen efter en första uppbyggnadsetapp av Stålverk 80.
Om det pågående utredningsarbetet bekräftar riktigheten av denna bedömning, avses förslag bli förelagt 1974 års riksdag avseende beslut om uppförande av den första etappen med en produktionskapacitet av 4 milj. ton.
Inom SVETAB-gruppen är i dag ca 1 100 personer anställda, varav ca 900 i stödområdet. Svenska industrietablerings AB (SVETAB) söker kontinuerligt sysselsättningsobjekt. På senare tid har bolaget börjat orientera sig mot verkstadsindustrin, vilket tagit sig uttryck i bl.a. ett beslut om att etablera en fälgfabrik i Luleå som kommer att sysselsätta ca 150 personer. Svenska bromsbandsfabriken, som ingår i SVETABgruppen. planeras bli utökad med en anläggning i Sollefteå för ca 150 personer. Beslut har vidare nyligen fattats av statsmakterna om att SVETAB under en treårsperiod skall få ett tillskott på sammanlagt 60 milj. kr. för att skapa minst 600 nya arbetstillfällen främst inom stödområdet. Tillskottet finansieras genom att utdelningskravet på Statsföretag minskas med motsvarande belopp under samma period.
Staten har förvärvat hälften av aktiekapitalet i Eiser AB. Detta företag skall enligt avtal mellan staten och Eiser Invest AB med början år 1974 etablera sömnadsfabriker i Kramfors, Sollefteå och Gällivare. I dessa tre fabriker skall arbetsstyrkan successivt under en femårsperiod öka till sammanlagt ca 600 personer.
Domänverket har f.n. 5 900 anställda. Den konjunkturförbättring på marknaden för färdiga trävaror som inträdde under slutet av år 1972 har fortsatt under år 1973. Avsättningsförhållandena för timmer har varit goda och priserna har efterhand stigit, sedan försäljningarna inleddes hösten 1972. Även för massaveden har priserna förbättrats. Omsättningen år 1972 uppgick till 519 milj. kr. Vinsten för år 1973 beräknas till 45 milj. kr. mot 14 milj. kr. för år 1972.
Under år 1973 har domänverkets markköp omfattat ca 14 000 ha, varav 8 100 ha genom förvärv av Stribergs grufve AB. Ca 4 300 ha har avyttrats. Genom markbyten har avståtts ca 2700 ha och erhållits ca 3 000 ha.
Domänverket har under år 1973 ställt arbetsobjekt för beredskapsarbeten till arbetsmarknadsverkets förfogande omfattande ca 146 000 dagsverken. 2 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga 15
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 18
Vid förenade fabriksverken har antalet årsanställda varit 6 900 under budgetåret 1972/73. Omsättningen uppgick till 676 milj. kr., vilket var 33 milj. kr. mindre än under föregående budgetår. Det redovisade nettoresultatet visar en förlust av 15 milj. kr. mot en förlust av 16
milj. kr. budgetåret 1971/72. För nästa budgetår föreslås ett investe-
ringsanslag av 13 milj. kr. främst för vissa nödvändiga underhålls- och upprustningsarbeten.
Den särskilda utredning, 1972 års FFV-utredning, som har till uppgt att utreda den framtida verksamhetsinriktningen m. m, för fabriksverken, beräknas avge sitt betänkande under våren 1974.
Vattenfallsverket har redovisats i det föregående (s. 12).
Sammanfattning
Förändringarna inom industridepartementets verksamhetsområde i förhållande till motsvarande anslag i riksstaten för budgetåret 1973/74 framgår av följande sammanställning. Medel på tilläggsstat har inte tagits med. Beloppen anges i milj. kr.
Anvisat Förslag Föränd-
1973/74 1974/75 ring
DRIFTBUDGETEN Trettonde huvudtiteln
| A. Industridepartementet m. m. | 13,1 | 13,5 + 04 |
| B. Industri m. m. | 40,9 | 43,0 + 21 |
| C. Bergsbruk m. m. | : 60,2 | 62,2 + 2,0 |
| D. Energiförsörjning | 14,3 | 12,2 — 21? |
| E. Teknisk utveckling m. m, | 280,2 | 365,4 + 85,2 |
| F. Domänverket | 0,1 | 0,1 — |
| Summa driftbudgeten | 408,8 | 496,4 + 87,6 |
KAPITALBUDGETEN I — Statens affärsverksfonder
| E. Förenade fabriksverken F. Statens vattenfallsverk G. Domänverket | 23,2 1 318,0 1 480,0 + 162,0 — | 13,4 -— 9,38 4,5 + 4,5 | |
| IH. Statens allmänna fastighetsfond | 2,6 | 3,3 + 0,7 | |
| VI. Fonden för statens aktier | Summa kapitalbudgeten 1393,8 1521,2 + 127,4 | 50,0" | 20,0 — 30,0 |
| Totalt för industridepartementet | 1 802,6 2 017,6 + 215,0 |
1 Engångsanvisning för Teckning av aktier i AB Svensk exportkredit. 2 Minskningen beror på en anslagsteknisk omläggning.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementct 19
Utdrag av protokollet över industriärenden hållet inför Flans Maj:t ' Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFS- SON, ZACHRISSON, LEVUON.
Chefen för industridepartementet, statsrådet Johansson, anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1974/75 inom industridepartementets verksamhetsområde och anför.
DRIFTBUDGETEN Trettonde huvudtiteln
4. INDUSTRIDEPARTEMENTET M. M.
A 1. Industridepartementet 1972/73 Utgift 7 476 973 1973/74 Anslag 38 151 000 1974/75 Förslag 8 476 000
1973/74 Beräknad änd-
ring 1974/75
Personal
| Handläggande personal - | 61 | +1 |
| Övrig personal | 27 88 | of. +1 |
Anslag
| Lönekostnader | 7 521 000 | + 300 000 |
| Sjukvård | 15 000 | — 15 000 |
| Reseersättningar (även utrikes resor) | 210 000 | + 10 000 |
| Expenser | 405 000 8 151 000 | + 30 000 + 325000 |
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet . 20
Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1965: 65 s. 19, SU 1965: 105, rskr 1965: 295) inrättade Kungl. Maj:t år 1971 en tjänst som kansliråd i departementet för beredning av lagstiftningsfrågor m. m. (prop. 1972: 1 bil. 15 s. 13). Kungl. Maj:t har den 1 juli 1973 bytt ut denna tjänst mot en tjänst som kansliråd, personlig för L. Hansson, för beredning av vissa särskilda frågor av bl. a. rättslig natur avseende affärsverk och statsägda företag.
Som framgår av sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 8 476 000 kr. Jag har härvid beräknat medel för ytterligare en tjänst som departementssckreterare/kanslisekreterare vid enheten för energipolitik. Jag har vidare beaktat att medel för sjukvård fr. o. m. nästa budgetår anvisas under det under sjunde buvudtiteln upptagna anslaget Gemensamma ändamål för statsdepartementen. För löne- och prisomräkning m. m. har jag beräknat 256 000 kr., varav 180 000 kr. till följd av höjt lönekostnadspålägg.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Industridepartementet för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 8 476 000 kr.
A 2. Tekniska attachéer m. m.
| 1972/73 Utgift | 169 253 |
| 1973/74 Anslag | 216 000 |
| 1974/75 Förslag | 232 000 |
Från detta anslag bestrids kostnader för en tjänst som teknisk attaché
i Paris.
1973/74 Beräknad
ändring
1974/75
Anslag
| Lönekostnader | 111 000 | 14 3 000 |
| Vissa biträdeskostnader | 28 000 | + 2000 |
| Bostadskostnader | 41 000 | + 1 000 |
| Sjukvård | 1 000 | of. |
Expenser (och reseersättningar inom verksamhetsområdena) 21 000 of. Ersättning för resor till och från Sverige vid tjänsteuppdrag och semester 14 000 of.
216 000 + 16 000 1 Avser förhöjt lönekostnadspålägg.
I Moskva, Paris, Tokyo och Washington finns teknisk-vetenskapliga attachéer, som även är kontaktmän för Ingenjörsvetenskapsakademien.
Huvuddelen av kostnaderna för dessa attachéers avlöningar m. m. be-
strids av styrelsen för teknisk utveckling. En teknisk-vetenskaplig rådgivare är sedan den 1 januari 1973 stationerad i London.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 2
Med hänvisning till sammanställningen' beräknar: jag anslaget till 232 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Tekniska attachéer m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 232 000 kr.
A 3. Kommittéer m. m.
1972/73 Utgift 7876 595 Reservation 1541 274 1973/74 Anslag 4 350 000 1974/75 Förslag 4 450 000
Från förevarande anslag bestrids förutom kostnaderna för industridepartementets kommittéer m. m, även kostnaderna för arvoden och resor m. m. för följande organ, näringspolitiska rådet, delegationen för forskning rörande kärnkraftens säkerhets- och miljöfrågor, dispensnämnden för arbetstagarrepresentation, byggbranschrådet och branschrådet för skogsindustrin.
Under detta budgetår beräknas ett antal utredningar avsluta sin verksamhet, bl. a. dataindustriutredningen, 1972 års FFV-utredning, 1972 års försöksdjursutredning och pyroteknikutredningen, som överförts från handelsdepartementct till industridepartementet. Med hänsyn till beräknade kostnader för bl. a. delegationen (I 1973: 01) för försöksverksamhet enligt lagen (1972: 826) om uppgiftsskyldighet i vissa planeringsfrågor och utredningen (I 1972: 08) om högaktivt avfall från kärnkraftverk (AKA-utredningen) räknar jag för nästa budgetår med i huvudsak samma medelsbehov som för innevarande budgetår. Anslaget bör dock med hänsyn till kostnader i anledning av höjt lönekostnadspålägg räknas upp med 100 000 kr. Sammanlagt beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 4 450 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa elt re-
servationsanslag av 4 450 000 kr.
A 4. Extra utgifter
1972/73 Utgift 162 348 Reservation 136 996 1973/74 Anslag 200 000 1974/75 Förslag 200 000
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1974/75 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 200 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 22
A 5. Bidrag till vissa internationella organisationer 1973/74 Anslag 140 000 1974/75 Förslag 155 000
Från detta anslag bestrids kostnader för Sveriges bidrag till internationella byrån för mått och vikt samt internationella organisationen för legal metrologi.
Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 155 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa internationella organisationer för budget-
året 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 155 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 23
B. INDUSTRI M. M.
B 1. Statens industriverk: Förvaltningskostnader
I riksstaten för innevarande budgetår har för detta ändamål förts upp ett förslagsanslag av $,2 milj. kr.
I prop. 1973: 41 förordade jag att statens institut för företagsutveckling (SIFU) inordnas i statens industriverk den 1 juli 1974 och att SIFU:s nuvarande verksamhet ytterligare regionaliseras (s. 119 och 117). Riksdagen godkände dessa förslag (NU 1973: 54, rskr 1973: 225). De organisatoriska frågorna i samband härmed har utretts av en särskild organisationskommitté (I 1973: 02), som nyligen avgett betänkandet (Ds I 1973: 4) SIFU:s framtida organisation. Betänkandet remissbehandlas f.n. De i betänkandet redovisade förslagen berör bl.a. anslagen till industriverket och SIFU. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att lägga fram proposition i ämnet till årets riksdag. I avvaktan bärpå bör i riksstatsförslaget förevarande anslag föras upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens indu-
striverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1974/75 beräk-
na ett förslagsanslag av 8 200 000 kr.
B 2. Statens industriverk: Utredningar m. m.
I riksstaten för innevarande budgetår har för detta ändamål förts upp ett reservationsanslag av 2,2 milj. kr.
Med hänsyn till vad jag nyss anfört vid min anmälan av anslaget Statens industriverk: Förvaltningskostnader bör i riksstatsförslaget förevarande anslag föras upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens indu-
striverk: Utredningar m.m. för budgetåret 1974/75 beräkna
ett reservationsanslag av 2 200 000 kr.
B 3. Sprängämnesinspektionen 1972/73 Utgift 1304 521 1973/74 Anslag 1491 000 1974/75 Förslag 1670 000
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 24
Sprängämnesinspektionen är statligt tillsynsorgan för ärenden om explosiva och brandfarliga varor och därmed sammanhängande frågor. Statens industriverk är chefsmyndighet för inspektionen. I fråga om handläggningen av arbetarskyddsärenden är inspektionen underställd arbetarskyddsstyrelsen och sprängämnesinspektören är specialinspektör inom yrkesinspektionen, Inspektionen är under sprängämnesinspektören organiserad på två civila avdelningar och en militär avdelning. Den ena civila avdelningen handlägger ärenden rörande explosiva varor och brandfarliga gaser, den andra ärenden rörande brandfarliga vätskor.
- 1973/74 Beräknad ändring 1974/75 Statens Departcindustriverk — mentschefen Personal Handläggande personal 13 + | + I Övrig personal 5 of. of. 18 i 1 + 1 Anslag Utgifter : Löncekostnader 1 224 000 +158 100 33-152 200 Sjukvård 3 000 of. of. Rescersättningar 127 000 — 10500 -- 10 000 (även utrikes tjänsteresor) Lokalkostnader 75 000 + 13 800 -1- 13 800 Expenser 64 000 + 8600 =- 3000 därav engångsutgifter (11000) (— 4300) (— 6400) 1493 000 + 191 000 +179 000 Uppbördsmedel Försäljning av tekniska meddelanden 2000 of. of. Nettoutgift I 491 000 =-— 191 000 -1: 179 000
Statens industriverk 1. Pris- och löneomräkning m. m. 99 900 kr.; varav 30 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. 2. I 0-alternativet förordar statens industriverk att den tjänst som byrådirektör vilken inrättades den 1:juli 1972 dras in. Detta innebär att avsedd förstärkning av civila avdelningen för brandfarliga vätskor försvinner (— 79 300 kr.). 3. Användningen av gas inom industrin stiger vilket medför ökade arbetsuppgifter med säkerhetsfrågor för civila avdelningen för explosiva varor och brandfarliga gaser. Avdelningen behöver förstärkas med en tjänst som förste byråingenjör, inkl. följdkostnader (+85 900 kr.). 4. Under anslagsposten Expenser behövs ytterligare medel för information i anslutning till inspektionens verksamhet, för facklitteratur och
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet = : 25
dokumentation samt vidareutbildning av personalen. Vidare önskas särskilda medel för representation hos inspektionen (49 500).
5. För anskaffning av viss laboratorie- och registreringsutrustning erfordras som engångsutgift 4 200 kr. (—4 300 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1670 000 kr. Jag har härvid beräknat medel för bl.a. en tjänst som förste byråingenjör (3).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 1 670 000 kr.
B 4. Företags- och branschfrämjande åtgärder 1972/73 Utgift 6 455 074! Reservation 6 048 9241 1973/74 Anslag 12750 000? 1974/75 Förslag 14100 000
1! Anslagen Utbildningsåtgärder för textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin, Utbildningsätgärder m. m. för möbelindustri, snickeriindustri m, fl. och Omställningsfrämjande åtgärder för vissa industribranscher. : :
2 Anslagen Utbildningsåtgärder för textil- och konfektionsindustrierna, Utbildningsåtgärder m. m. för möbelindustri, snickeriindustri m. fl., Teknisk konsulentverksamhet för gjuteriindustrin, Omställningsfrämjande åtgärder för vissa industribranscher och Främjande av företagsservice.
Under förevarande anslag föreslås bli sammanförda dels de nuvarande anslagen för utbildningsåtgärder m. m., som f.n. disponeras av statens institut för företagsutveckling (SIFU), dels de nuvarande anslagen för omställningsfrämjande åtgärder för vissa industribranscher och för frimjande av företagsservice, vilka disponeras av statens industriverk. | |
För textil- och konfektionsindustrierna (teko-industrierna) löper ett fyraårigt utbildningsprogram, som enligt tidigare beslut avslutas vid utgången av budgetåret 1973/74 (prop. 1970:41, SU 1970:-60, rskr 1970: 164). För möbelindustri, snickeriindustri, trähusindustri och viss annan trämanufakturindustri löper likaledes ett fyraårigt program under perioden 1972/73—1975/76, vilket består av utbildningsåtgärder och teknisk konsulentverksamhet (prop. 1972:47, NU 1972: 33, rskr 1972: 196). För gjuteriindustri löper ctt treårigt program under perioden 1973/71—1975/76, vilket omfattar enbart teknisk konsulentverksamhet (prop. 1973: 57, NU 1973: 37, rskr 1973: 149).
De omställningsfrämjande åtgärderna innefattar statliga bidrag till konsultundersökningar, som berör teko-industrierna, skoindustrin, möbelindustrin, den manuella glasindustrin och gjuteriindustrin, eniigt de riktlinjer som angivits i prop. 1971: 1 (bil. 15, NU 1971: 13, rskr 1971:
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 26
120), prop. 1972: 46 (NU 1972: 32, rskr 1972: 195) och prop. 1973: 57 (NU 1973: 37, rskr 1973: 149). Omställningsprogrammet, som är tidsbegränsat, löper under perioden 1971/72—1974/75.
Åtgärderna för främjande av företagsservice består av statliga bidrag till företagareföreningarna i syfte att förstärka dessas allmänt utvecklingsbefrämjande verksamhet, i första hand teknisk och ekonomisk rådgivning, kontaktförmedling och information. Riktlinjerna härför har angivits i prop. 1973: 41 (NU 1973: 54, rskr 1973: 225).
Som framgått av denna redovisning har under senare år en rad olika stimulansprogram upprättats för skilda branscher. Vidare har innevarande budgetår medel anvisats för främjande av företagsservice under ett särskilt anslag. Jag finner det ändamålsenligt att medlen för dessa olika företags- och branschfrämjande åtgärder samlas under ett enda anslag. På riksstaten bör därför fr. o. m. budgetåret 1974/75 föras upp ett särskilt reservationsanslag, benämnt Företags- och branschfrämjande åtgärder. Den behållning som vid utgången av juni 1974 finns på de nuvarande reservationsanslagen Utbildningsåtgärder för textil- och konfektionsindustrierna, Utbildningsåtgärder m. m. för möbelindustri, snickeriindustri m. fl, Teknisk konsulentverksamhet för gjuteriindustrin, Omställningsfrämjande åtgärder för vissa industribranscher och Främjande av företagsservice bör föras över till förevarande anslag.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Myndigheterna Departe-
ments-
chefen Utbildningsåtgärder m. m.
Teko-industrierna 3 300 000 +2 200 000 — 300 000
Möbelindustrin,
snickeriindustiin m. fl. 1650 000 +1 100 000 of.
Gjuteriindustrin 300 000 + I 500 000 + 650 000 Omställningsfrämjande åtgärder 5 000 000 of. -—1 000 000 Företagsservice 2 500 000 +2 500 000 +2 000 000
12 750 000 -I-7 300 000 +1350 060
UTBILDNINGSÅTGÄRDER M. M. FÖR VISSA BRANSCHER Teko-industrierna Statens institut för företagsutveckling
Utbildningsprogrammets omfattning under de tre första budgetåren framgår av följande sammanställning.
Budgetår Antal kurser Antal deltagare
| 1970/71 | 36 | 1369 |
| 1971 /72 | 98 | 2491 |
| 1972/73 | 80 214 | 1442 5 302 |
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 27
Företagsbesök av konsulter har ägt rum i ca 120 teko-företag av totalt ca 550 företag i branscherna. Syftet med denna uppföljning av utbildningen har varit att ge de enskilda företagen tillfälle att ta ställning till de åtgärder som behövts just hos dem.
Det grundläggande syftet med utbildningen är att väcka förståelse för och insikt om faktorerna bakom förändringarna av marknaden och produktionen. Målsättningen är att sprida kännedom om nya metoder vad gäller administration och teknik. I detta sammanhang är det enligt SIFU av stor betydelse att den pedagogiska uppläggningen grundas direkt på exempel från teko-industrierna och på självverksamhet kring praktikfall.
SIFU anscr att det dynamiska skeende som i många teko-företag igångsatts med hjälp av den statliga satsningen inte bör avbrytas i och med utgången av det fjärde programåret, utan bör fullbordas under ytterligare minst fyra år. Informationskurser och konferenser bör bedrivas med oförminskad volym. Dessa föreslås nu bli inriktade mot sådana kategorier anställda som tidigare inte haft möjlighet att delta, bl. a. nyanställd personal. Även uppföljningsinsatserna, som enligt SIFU har mycket stor betydelse för effekten av utbildningsåtgärderna, föreslås fortgå med oförminskad volym.
Programmet bör enligt SIFU utvidgas med ett nytt, företagsanpassat skede med kurser, konferenser och aktiviteter som inriktas på de enskilda företagens aktuella behov.
Sammanlagt beräknar SIFU medelsbehovet för detta program till 5,5 milj. kr. under budgetåret 1974/75.
Samarbetskommittéerna för teko-industrierna
I skrivelse den 28 maj 1973 har samarbetskommittéerna för resp. textil- och konfektionsindustrin hemställt om fortsatta och utökade stimulansåtgärder för teko-industrierna i fyra år räknat från den 1 juli 1974. I samarbetskommittéerna, som är högsta samrådsorgan för branscherna, ingår företrädare för Sveriges konfektionsindustriförbund, Sveriges textilindustriförbund, Konfektionsindustriföreningen, Textilrådet, Beklädnadsarbetarnas förbund Textil—-Konfektion—Läder, Svenska industritjänstemannaförbundet och Sveriges arbetsledareförbund.
Samarbetskommittéerna uppehåller sig inledningsvis vid branschernas situation i dagsläget och vid utvecklingstendenserna. Antalet anställda inom teko-industrierna beräknas vid ingången av år 1973 vara sammanlagt ca 50 000 personer. Av dessa är ca 60 § kvinnor. Medelåldern bland de anställda ligger alltjämt åtskilligt högre än medeltalet för industrin. Sysselsättningen är koncentrerad till södra och sydvästra Sverige, framför allt till sjuhäradsbygden kring Borås. Över hälften av de anställda finns inom orter, som tidigare benämnts landsbygd och där tillgången på alternativ sysselsättning är begränsad.
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet : 28
Vid nedläggelser har det visat sig att den relativt höga medelåldern och den betydande andelen kvinnlig arbetskraft medfört svårigheter att omplacera de friställda i andra produktiva sysselsättningar. Arbetslösheten inom teko-området är för såväl arbetare som tjänstemän alltjämt betydligt högre än inom industrin i medeltal.
År 1950 var importandelen för konfektions- och trikåvaror ca 5 Sö av tillförseln och för vävnader 20—30 Ze. Vid utgången av år 1972 utgjorde importandelarna för konfektionsvaror 67 4& och för trikåvaror och vävnader 63 96. Efter en tillfällig nedgång under år 1971 har importen fortsatt att öka starkt. Under de första två åren av 1970talet ökade exporten med ca 10 42. Under första halvåret 1973 var ökningstakten ungefär dubbelt så stor. |
En minskad tillgång på naturliga textilfibrer, såsom ull och bomull, har kunnat registreras. Knappheten har efter hand kommit att omfatta även halvfabrikat, inte minst s. k. råväv av bomull. Samtidigt härmed har förmärkts en ökad benägenhet hos cxportländerna att själva vidareförädla varorna fram till slutprodukter, Detta kan antagas förstärka det, enligt samarbetskommittéerna, redan nu hårda importtrycket på den svenska marknaden.
Den svenska teko-produktionen måste, framhåller samarbetskommittéerna, med hänsyn till dessa faktorer successivt länkas in på ett antal smala varusegment, där de svenska produkterna kan förväntas bli konkurrenskraftiga.
Samarbetskommittéerna föreslår en förlängning och utvidgning av nu löpande åtgärdsprogram vad gäller stöd till utbildning, omställning samt export. Stöd föreslås därutöver kunna utgå till vissa speciella utvecklingsprojekt. Stödet föreslås bli förlängt med fyra år räknat fr. o m. den 1 juli 1974.
Utbildningsprogrammet beskrivs av samarbetskommittéerna som ett utvecklingsprogram i tre skeden. Det första skedet utgörs av kurser och konferenser och har informationsgivande karaktär. I ett andra skede skor en uppföljning med hjälp av konsulter hos företagen. Härvid bereds företagen tillfälle att ta ställning till behövliga åtgärder. Dessa båda skeden omfattas av nu löpande program. Som ett tredje skede föreslås att företagsanpassade åtgärder införs för att stödja företagen i samband med att dessa vidtar utvecklingsåtgärder av skilda slag.
Samarbetskommittéerna föreslår att det första skedets kurs- och konferensverksamhet skall fortsätta efter den 1 juli 1974, men i något minskad omfattning. Kostnaden beräknas till 2 milj. kr. per år.
Nuvarande resurser för det andra skedet — konsultuppföljning — anser samarbetskommittéerna vara för små. Det behövs ett större antal” dagar per företag för konsultbesöken och vidare föreslås verksamlieten bli utvidgad till att omfatta fler företag. För denna verksamhet föreslås 1 milj. kr. per år. |
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 29
Det tredje skedet föreslås omfatta dels till företagens aktuella behov anpassade kurser och konferenser för vidareutbildning av olika befattningshavarce, dels betydande insatser — i genomsnitt 75 konsultdagar per företag — för i första hand företagsinterna utvecklingsåtgärder. Kostnaderna för kurs- och konferensgivningen beräknas till 2,2 milj. kr. per år. Ifråga om konsultinsatserna beräknas kostnaden till 4 milj. kr. per år, av vilka staten föreslås svara för en skälig del. Bidrag för konsulter föreslås kunna ges även till företag med tillfredsställande ekonomisk bärkraft. |
Samarbetskommittéerna föreslår således en ökning av den statliga medelstilldelningen vad gäller utbildning från nuvarande 3,3 milj. kr. till i det mest långtgående alternativet 9,2 milj. kr. per år.
Beträffande om ställningsprogrammet föreslår samarbetskommittéerna bl.a. att omställningsbidrag skall kunna utgå oavsett företagets ekonomiska bärkraft. Vidare anförs att hittillsvarande erfarenheter av strukturgarantierna inom teko-området visar att de använts i förhållandevis begränsad skala. En av orsakerna torde vara att nuvarande villkor är för snäva för stora grupper företag. Företag, som gör omfattande förändringar av sin interna struktur — cxempelvis omläggning av produktionen från ett varusortiment till ett annat — föreslås kunna erhålla strukturgarantier. Vidare föreslås att strukturgarantier skall kunna aktualiseras även i de fall då statligt stöd för försörjningsberedskap utgår.
Vad gäller exportprogrammet anför samarbetskommittéerna att effekten av åtgärderna inte kan avläsas förrän efter en längre tidsrymd och efter upprepade insatser. Exportprogrammet anses dock ha haft en positiv inverkan på exportutvecklingen. Intresset från företagens sida har varit stort och många beslutade aktiviteter har ännu inte hunnit genomföras.
Stort intresse tillmäts de marknads- och basundersökningar som bedrivs i Centraleuropa, en stor och svår marknad som nu succcssivt blir tillgänglig allteftersom tullavtrappningen fortsätter. På grundval av dessa undersökningar måste kostsamma säraktioner och uppföljningar vidtas.
Med hänsyn till de påfrestningar som den ökade importkonkurrensen kommer att medföra på hemmamarknaden, är det enligt kommittéerna en nödvändighet för bibehållande av sysselsättning, beredskap etc. att satsningen på export ytterligare intensifieras. Den ökade satsning, som från företagens sida är nödvändig, bör härvid enligt kommittéerna motsvaras av en liknande ökning från statens sida.
Kommittéerna föreslår med hänsyn härtill att statens insatser för teko-industriernas exportstimulans ökas från nuvarande 6,5 milj. kr. per år till 15 milj. kr. under vart och ett av de fyra kommande budgetåren. En ökad satsning på individuella bidrag anses motiverad. Likaså anses inom ramen för våra internationella åtaganden teko-aktiviteterna kun-
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 30
na utvidgas att avse även kostnader, som företagen har för introduktion och marknadsföring även på etablerade exportmarknader. Förslaget innebär också att administrationen av exportstödet i kommerskollegicts teko-sekretariat bör fortsätta med därtill hörande exportkonsulenter placerade vid branschföreningarna. För speciella utvecklingsprojekt föreslås, med tanke på nödvändigheten av att successivt Jänka in den svenska teko-produktionen på ett relativt begränsat antal varuområden, 2 milj. kr. Samarbetskommittéerna har i en skrivelse i november 1973 lämnat vissa kompletterande synpunkter på branschernas utveckling och produktionsförutsättningar. Skrivelsen har inte remitterats.
Remissyttranden över samarbetskommittéernas förslag Efter remiss har yttranden över framställningen från teko-industriernas samarbetskommittéer avgetts av skolöverstyrelsen, kommerskollegium (KK), överstyrelsen för ekonomiskt försvar, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens industriverk, SIFU, styrelsen för teknisk utveckling . (STU), länsstyrelserna i Östergötlands, Jönköpings, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län, Sveriges exportråd, Sveriges investeringsbank AB, Kooperativa förbundet (KF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svensk industriförening, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges industriförbund, vilka avgivit gcmensamt yttrande, Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Svenska textilforskningsinstitutet, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges grossistförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Vissa remissinstanser har inhämtat yttranden från andra berörda organ, länsstyrelsen i Östergötlands län från Östergötlands och Södermanlands handelskammare, länsstyrelsen i Hallands län från Falkenbergs, Halmstads och Varbergs kommuner samt länsarbetsnämnden och Jänsstyrelserna i Älvsborgs och Skaraborgs län från länens näringslivskommittéer. Endast ett fåtal av remissinstanserna berör uttryckligen branschernas läge. KK och statens industriverk instämmer i stort med den givna bedömningen av branschernas situation. Trots de lönsamhetsförbättringar som kunnat konstateras under det scnaste året är enligt industriverket Jäget för många företag inom teko-industrierna fortfarande ansträngt. Länsstyrelsen i Hallands län anför att situationen speciellt inom konfektionsindustrin har varit besvärlig. En av länsstyrelsen gjord undersökning från 1972 om de mindre och medelstora företagens problem i länet styrker att tcko-företagen har behov av stöd för att kunna hävda sig konkurrensmässigt. SAF/Industriförbundet konstaterar att behov av statliga åtgärder alltjämt föreligger i syfte att stimulera företagen
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 31
i dessa branscher till omställnings- och omstruktureringsåtgärder och pekar på teko-industriernas pressade läge. Den bild av teko-industriernas dagsläge och förväntade utveckling som samarbetskommittéerna lägger till grund för sin hemställan stämmer i stort med Svensk industriförenings uppfattning.
Flera remissinstanser tar upp frågan om vilka effekter åtgärderna haft. Enligt KK:s uppfattning har exportprogrammet haft en klar, positiv effekt. KK anför vidare att de åtgärder som hittills vidtagits inom omställnings- och utbildningsprogrammens ramar redan torde ha medverkat till att förbättra branschernas internationella konkurrenskraft. Beträffande utbildningsprogrammet anser SIFU att effekten av insatta resurser och ansträngningar är mycket hög och att alla erfarenheter som SIFU och branschförbunden hittills gjort är enbart positiva. Sratens industriverk anför att trots den förhållandevis korta tid som omställningsstödet verkat tyder allt på att goda resultat kan uppnås med stimulansåtgärder av detta slag. För samverkansprojekt tar det erfarenhetsmässigt minst ett år från det att diskussion inleds till dess beslut fattas. Därefter fordras enligt industriverket ytterligare insatser och tid innan den slutliga hopfasningen av företagen genomförts. Även Sveriges investeringsbank noterar att förberedelscarbetet vid fusioner och liknande åtgärder är relativt långvarigt och att därför de kontakter som tagits mellan AB Strukturgaranti och olika sökanden under första verksamhetsåret ännu inte hunnit leda till resultat. SAF/Industriförbundet anför att åtgärderna har rönt ett positivt mottagande inom berörda företag. Inte minst utbildningsåtgärderna har uppskattats både av arbetsgivare och arbetstagare. Svensk industriförening anser att de statliga åtgärderna har varit av betydande värde.
Det stora flertalet remissinstanser tillstyrker att stimulansåtgärderna i sin helhet förlängs enligt förslagen i framställningen från teko-industriernas samarbetskommittéer. Svensk industriförening anför t. ex. att fortsatta statliga åtgärder skulle uppfattas mycket positivt och bidra till att förstärka den framtidsoptimism som under senare år vuxit fram bland företagare och anställda.
Vid tiden för remissbehandlingen hade ingen utvärdering av stimulansåtgärdernas effekter färdigställts. Flera remissinstanser har häri sett en brist. SAF/Industriförbundet motsätter sig inte att programmet förlängs för den föreslagna perioden och utvidgas på sätt som föreslagits, men anser att en översyn av formerna bör ske när åtgärdernas verkningar bättre kan överblickas. LO bedömer det som nödvändigt, trots de svårigheter detta innebär, att en utvärdering görs av åtgärdernas effekter på branschens struktur och utvecklingsmöjligheter. Endast med hjälp av en sådan utvärdering ges möjlighet till en bedömning huruvida ytterhigare åtgärder är påkallade. SHIO och länsstyrelsen i Östergötlands län är inte beredda att tillstyrka den föreslagna utvidgningen av teko-programmen med hänsyn till främst att effekterna inte studerats.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 32
Beträffande utbildningsprogrammet förordar statens industriverk en fortsättning bestående av informationskurser och konferenser med i princip samma utformning som tidigare. Vidare bör på företagsnivå genomföras anpassade kurser och konferenser. Som komplement till dessa åtgärder bör företag beredas tillfälle att utan kostnad under en vecka anlita extern konsult, t. ex. sådan som medverkat som lärare i kurserna. Svensk industriförening anser att det ur den mindre industrins synvinkel finns skäl önska en förskjutning enligt samarbetskommittéernas förslag mot mera individuellt anpassade stödformer, främst konsultverksamhet och direkt behovsstyrd utbildning. Enligt föreningens uppfattning är resurserna för konsultverksamhet helt otillräckliga. Föreningen är vidare kritisk till att resurserna för konsultuppföljningen f. n. handhas av SIFU. Enligt föreningen är det felaktigt att inte ta till vara kunnandet även hos andra konsulter än dem som är knutna till utbildningsprogrammet och pekar på att formerna för verksamheten inom ramen för omställningsstödet ger möjlighet att anlita den konsult som bäst och billigast utför sitt uppdrag. Det är för övrigt enligt Svensk industriförening tveksamt om en gränsdragning mellan konsultinsatserna 1 utbildnings- och omställningsprogrammen är motiverad. Snarare kan, i varje fall för den mindre industrins vidkommande, en strukturomställning bli den logiska följden av konsultinsatser i anslutning till utbildning. Skolöverstyrelsen anser att utbildning kan vara ett medel i den anpassningsprocess som pågår inom teko-området. Enligt skolöverstyrelsen synes den föreslagna uppläggningen och inriktningen av verksamheten lämplig. I principfrågan om ansvaret för sådan utbildning vill skolöverstyrelsen ifrågasätta om inte kortarc, mera speciella kurser regelmässigt bör ankomma på näringslivet. Skolöverstyrelsen har dock intet att erinra mot att staten helt eller delvis bestrider kostnaderna för sådan kurs- ' verksamhet då förhållandena inom branschen motiverar detta. Svenska textilforskningsinstitutet föreslår att de föreslagna åtgärderna skall innefatta även utveckling av läromedel på olika kompetensnivåer i textiltekniska ämnen och att särskilda medel anslås till detta.
Beträffande omställningsprogrammet crinrar statens industriverk i sitt remissvar om att konsultbidrag utgår till dels individuella projekt, dels samverkansprojekt. Bidrag till lönsamma och expansiva företag kan dock enligt gällande regler endast lämnas för samverkansprojekt. Industriverket anser, liksom samarbetskommittéerna, att dylika företag skall kunna erhålla bidrag även för individuella projekt. Då det gäller bidrag till dotterbolag eller sektioner i större företag bör cnligt verkets åsikt frågan om bidrag avgöras efter resp. dotterbolags/scktions situation. Även länsstyrelsen i Malmöhus län och SAF/Industriförbundet tillstyrker att omställningsbidrag skall kunna ges till bärkraftiga företag.
Statens industriverk finner det vidare angeläget att strukturgarantier
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 33
finns tillgängliga som en del av stödprogrammet även efter den 1 juli 1975. Industriverket förordar att garantierna administreras av verket för att säkerställa en samordning dels med omställningsbidragen, dels med de s. k. industrilånegarantierna. KF anser att en viss uppmjukning av villkoren och en utvidgning av tillimpningsområdet för strukturgarantier, så som föreslagits av samarbetskommittéerna, kan vara berättigad men att dessa ändringar inte får komma i konflikt med målsättningen att åstadkomma en så rationell branschstruktur som möjligt. Sveriges investeringsbank förordar att ställningstagandet till en utvidgning av AB Strukturgarantis verksamhet uppskjuts i avvaktan på vidare erfarenhet av verksamheten och att inga väsentliga förändringar vidtas före den treåriga försöksperiodens utgång.
I fråga om exportprogrammet anför KK att de nya EG-avtalen resulterar å ena sidan i en hårdnande konkurrens på såväl den svenska marknaden som exportmarknaderna, men å andra sidan i möjligheter till ökad export. KK bedömer därför de närmaste åren som avgörande för om de svenska teko-industrierna skall kunna utnyttja detta förändrade marknadsläge. En förutsättning är att de exportstimulerande projekt som satts igång i samarbete med industrin genomförs och inte avbryts vid den innevarande försöksperiodens slut. I samarbete med handelssekreterarkontoren har utbildats branschkunnig personal vars fortsatta medverkan bör säkerställas. KK erinrar om det stöd som utgår inom ramen för försörjningsberedskapspolitiken liksom den kontroll av konkurrensen från lågprisimport som införts. Om statsmakternas åtgärder för tekö-industrierna skall få eftersträvad verkan, dvs. bevarandet av en livsduglig produktion i landet, kan industrins förmåga till anpassning till den nya marknadssituationen vara av avgörande betydelse. Mot denna bakgrund finner KK ett fortsatt exportprogram i hög grad motiverat och tillstyrker att exportprogrammet förlängs under ytterligare en fyraårsperiod. Anslagsnivån för budgetåren 1974/75 och 1975/76 föreslås ligga på 10 milj. kr. per budgetår. Minst 50 26 av de totala medlen bör därvid disponeras för kollektiva projekt. De individuella bidragen bör även i fortsättningen avse tröskelkostnader och på sikt kan en successiv avtrappning komma i fråga, KK föreslår att garantier för lån till exportändamål i fortsättningen inryms i de Jånegarantiformer som administreras av statens industriverk. Administrationen av exportprogrammet inom KK bör fortsätta. Exportkonsulenterna, som redan är anställda av KK men placerade hos branschföreningarna, bör i fortsättningen placeras i KK:s lokaler.
I en särskild promemoria har KK belyst handelspolitiska överväganden med avseende på teko-stödet.
Sveriges exportråd tillstyrker samarbetskommittéernas förslag om fortsatt cxportstöd och rekommenderar en stark satsning på de centralcuropeiska marknaderna, Rådet tillstyrker ett större anslag för nästa 3 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga 15
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 34
budgetår utan att ange belopp. Rådet anser att individuellt exportstöd inte skall utgå på bekostnad av det kollektiva stödet men framhåller att det inom ramen för kollektiva satsningar bör finnas utrymme för individuelit företagsanpassade åtgärder. I den utsträckning individuella bidrag skall utgå bör dessa vara dirckt kopplade till marknadsaktiviteter som utgör ett tillskott till företagens marknadsbearbetning utöver normalt program. I annat fall utgör stödet ett rent rörelsebidrag.
Från pågående utvärderingsarbete, vad gäller bl. a. exportprogrammet, vid företagsekonomiska institutionen vid universitetet i Uppsala har under hand lämnats följande synpunkter. Den av samarbetskommittéerna föreslagna anslagsökningen måste betraktas som omotiverat stor och det anförs kritiska synpunkter på att öka andelen individuella bidrag i exportstödet. Det hävdas att de individuella bidragen inte påverkar de stora och mer exporterfarna företagen att i sin exportverksamhet handla annorlunda än vad de skulle ha gjort i frånvaro av bidrag. En utökning av resurserna till individuella bidrag och slopande av bestämmelserna att bidrag endast kan utgå till tröskelkostnader skulle leda till att de större företagen blev helt dominerande avnämare till exportstödet.
SAF/Industriförbundet anser att begreppet tröskelkostnader skall vidgas i tillämpningen och att företagsanpassade åtgärder är av mera nytta för de oerfarna företagen än allmänna kartläggningar. KF är tveksamt till ändring av exportstödets tillämpningsregler men tillstyrker i övrigt. SHIO är positiv till nuvarande försöksverksamhet. Statens industriverk tillstyrker att det nu löpande av kommerskollegium administrerade programmet förlängs. Svensk industriförening framhåller att exportstödet i liten utsträckning utnyttjas av den mindre teko-industrin som är mer betjänt av utbildning bl. a. på exportområdet och uppföljande konsultverksamhet på företagen.
STU räknar med, vad avser förslaget att 2 milj. kr. anslås för sp eciella utvecklingsprojekt, att kunna — utöver bidraget till Svenska textilforskningsinstitutet — satsa omkring 2 milj. kr. per år på tekniskt-industriella utvecklingsprojekt. STU anför dock att om en aktivering av den tekniska utvecklingen inom teko-industrierna kommer till stånd kan behovet beräknas till mellan 3 och 4 milj. kr. Svenska rextilforskningsinstitutet "understryker att produktutvecklingen är av utomordentligt stor betydelse för teko-industriernas framtid. Statens industriverk förordar att, inom ramen för de omställningsfrämjande åtgärderna, bidrag för extern expertis vad gäller tillämpningen av olika tekniker och produktutveckling skall kunna utgå.
Utvärdering av utbildningsstödjande åtgärder
Kort tid efter det att stimulansprogrammen för teko-industrierna igångsatts, påbörjades på mitt initiativ särskilda projekt i syfte att efter hand samla erfarenheterna och söka bedöma de olika programmens cf-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 35
fekter. För utbildningsprogrammet har en utvärdering slutförts av försvarets brevskola. Utvärderingsprojekt rörande omställnings- och cexportprogrammen pågår f.n. vid företagsekonomiska institutionen vid universitet i Uppsala.
Den av försvarets brevskola utförda bedömningen av utbildningsprogrammet har nyligen sammanfattats i en rapport. Utvärderingen har syftat till att söka belysa dels utbildningsresultatet, dels utbildningseffekten. Utbildningsresultatet avser då det kortsiktiga utfallet och kan mätas vid celler i omedelbar anslutning till en kurs. Med utbildningseffekt avses det långsiktiga resultatet, framför allt hur deltagarna tillämpar sin nya kunskap i sin verksamhet. Tyngdpunkten ; utvärderingsarbetet har legat vid det mer kortsiktiga utbildningsresultatet. Under slutskedet har försök gjorts att bedöma också de långsiktiga utbildningseffekterna.
För att möjliggöra mätning av utbil dningsresultatet måste de kortsiktiga målen formuleras. En av de första uppgifterna har därför varit att biträda kursarrangörer vid formulering av dessa mål. Utvärderingsarbetet har sannolikt därigenom även bidragit till cen höjd effektivitet i utbildningen. Mätningen av utbildningsresultatet har omfattat 11 av totalt 36 kurser under hösten 1971 samt 73 av totalt 77 kurser under 1972. |
Bland viktigare resultat kan nämnas att det för kurserna framtagna kursmaterialet bedömdes ha hög kvalitet och vara användbart för den egna verksamheten inom företagen. Kursdeltagarna var genomgående positiva till kursernas uppläggning och genomförande. Deltagandet ansågs stimulerande och utvecklande. +.
De undersökningar som gjorts avseende utbildningseffekten, dvs. vilken verkan utbildningen haft på deltagarnas verksamhet i företagen, har baserats på ett litet antal företagsintervjuer. En viss försiktighet när det gäller att generalisera resultaten är därför nödvändig.
Resultaten pekar på att utbildningsåtgärderna åstadkommit långsiktigt mer positiva attityder till utbildnings- och utvecklingsfrågor i allmänhet. Vidare har många företag genomfört åtgärder som inspirerats genom kursdeltagande. Det är ännu för tidigt att slutligt utvärdera effekterna av dessa åtgärder.
Målsättningen har också varit att belysa effekten av kombinerad utbildning och konsultuppföljning. Intervjuer visar att företagens handlingsbenägenhet vad gäller uppslag till åtgärder som initierats genom kursdeltagande har ökat genom konsultuppföljningen. En annan betydelsefull effekt är en tendens till ökad samverkan mellan företagen.
Undersökningsresultaten visar att utbildningsprogrammet förmått att inte bara identifiera vissa av de problem som företagen möter utan också tillhandahålla metoder för problemens lösning. Enligt utvärde-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 36
ringsrapporten måste det därmed anses att ett av utbildningsprogrammets mål har uppfyllts.
Utvärderingsrapporten utmynnar i bl. a. följande rekommendationer. Vid all av statens stödd utbildningsverksamhet bör uppföljning av insatserna äga rum som kontroll. De gjorda mätningarna tyder på att utbildningsdelen av utvecklingsprogrammet för 1eko-industrierna haft stor betydelse för branscherna och därför bör fortsätta. Speciellt synes integreringen mellan kursgivning och konsultinsats inom företag ha varit värdefull. En utveckling av denna integrerade utbildningsmodell föreslås.
Möbelindustrin, snickeriindustrin m. fl.
Träindustriförbundet och Träindustrins branschorganisation har hos SIFU hemställt om medelsförstärkning för ifrågavarande utbildningsprogram under budgetåret 1973/74. Branschorganisationerna betecknar utfallet av programmets olika delar under det första året som tillfredsställande och anför att branschernas till en början försiktiga inställning mycket snart kommit att bli odelat positiv. Efterfrågan har blivit högre än vad som ursprungligen förväntades och därmed hotas de ekonomiska ramarna att sprängas. Detta anges sammanhänga med bl. a. de mindre företagens starka uppslutning.
SIFU delar branschorganisationernas uppfattning att ytterligare medel behövs för ifrågavarande utbildningsprogram. Vid genomförandet av utbildningsprogrammet har SIFU kunnat dra nytta av sina erfarenheter från motsvarande program för teko-industrierna och den manuclla glasindustrin. Härigenom har aktiviteterna kunnat inledas med stor bredd redan under programmets första år. De särskilda aktiviteterna för de mindre företagen i form av veckoslutskonferenser och kompletterande intern företagsrådgivning i samverkan med bl. a. vissa företagareföreningar har mötts av ett stort intresse. Beroende på den stora anslutningen från de mindre företagens sida har man i ramplancringen för innevarande år tvingats till nedskärningar i utbudet av programaktiviteter för övriga företag.
SIFU föreslår att utbildingsprogrammet för den träbearbetande industrin för nästa budgetår ökas med 1,1 milj. kr. till sammanlagt 2 750 000 kr.
SIFU har hemställt om samma höjning av medelstilldelningen för innevarande budgetår.
Gjuteriindustrin
Statsmakterna fattade våren 1973 beslut om vissa åtgärder dels för att underlätta en nödvändig strukturförändring inom gjuteribranschen, dels för att öka de enskilda företagens möjligheter att tillgodogöra sig
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 37
resultaten av den gjuteritekniska forskningen (prop. 1973:57, NU 1973: 37, rskr 1973: 149).
I den undersökning som låg till grund för beslutet konstaterades att kunskapsnivån inom branschen borde höjas på flera områden. Detta gäller bl. a. i fråga om administrativa rutiner, marknadsföring och produktionsplanering. Behovet av en ökad utbildning underströks också av flera remissinstanser.
Då prop. 1973: 57 förelades riksdagen, pågick diskussioner mellan SIFU och gjuteriindustrins branschorganisationer rörande utformningen av ett utbildningsprogram för branschen. Med hänsyn härtill togs i propositionen inte ställning till behovet av speciella utbildningsåtgärder för branschen, Diskussionerna i fråga har nu slutförts och SIFU har i sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 föreslagit ett fyraärigt utbildningsprogram för gjuteriindustrin. Programmet, som vänder sig till alla kategorier av företag inom branschen har en bred ämnesinriktning och innehåller ämnen inom såväl det ekonomiska som det tekniska området. För större företag föreslås möjlighet till företagsintern kurs- och konferensverksamhet. Dessutom föreslås ett speciellt utbildningsprojekt rörande samspelet mellan matcrialleverantörer. gjutgodstillverkare och avnämare.
Kostnaderna för utbildningsprogrammet har SIFU beräknat till 6 milj. kr. För budgetåret 1974/75 har kostnaderna beräknats till 1.3 milj. kr.
Beträffande den treåriga försöksverksamheten med tekniska konsulenter, vilka anställs vid SIFU med uppgift att förmedla forskningsrön och ny teknik till gjuteribranschen, beräknar SIFU ett oförändrat medelsbehov av 300 000 kr.
Verkstadsindustrin
Verkstadsindustrin har ett mycket stort inslag av småföretag. Dessa har av flera skäl svårigheter att följa och nyttiggöra den snabba utveckling som sker inom cxempelvis marknadsföringens och produktionsteknikens område.
Vad avser behovet av utbildning på det verkstadstekniska området är enligt SIFU situationen sådan att en systematisk genomgång av projekteringskaraktär för att få fram adekvata utbildningsprogram och vissa andra stödåtgärder bör göras. SIFU beräknar kostnaderna för genomgången, som föreslås omfatta en treårsperiod, till 800 000 kr., varav 200 000 kr. för budgetåret 1974/73 och 300 000 kr. för de följande två budegetåren.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 38
Depurtementschefen Teko-industrierna
Textil- och konfektionsindustriernas utveckling under 1970-talet har visat att teko-utredningens framtidsbedömning (SOU 1970: 59 och 60), som låg till grund för statsmakternas beslut om stimulansåtgärder, i vissa avscenden var alltför optimistisk. Fortsatt importökning och något Jägre exportökning än beräknat har resulterat i en svagare produktionstillväxt än man räknade med. De negativa effekterna på sysselsättningen har förstärkts av att arbetsproduktivitetens ökning har varit starkare än vad teko-utredningen ansåg trolig. Antalet anställda, som år 1967 utgiorde omkring 75 000 personer, har således minskat kraftigare än beräknat och synes redan nu ha närmat sig den nivå på 50 000 personer, som teko-utredningen beräknade skulle gälla för år 1980.
En stagnerande eller minskande produktion på lång sikt karaktäriserar teko-området som helhet men utvecklingen är något olika för de två huvudsektorerna. Textilindustrin kan karaktäriseras som produktionsmässigt svagt expansiv, om än inte tillräckligt för att med hänsyn till arbetsproduktivitetens stegring medge oförändrad sysselsättningsnivå. Inom konfektionsindustrin minskar produktionen successivt. Ett undantag utgjorde år 1972, men under år 1973 fortsatte konfektionsindustrins produktion att minska.
Teko-industrierna sysselsätter i ovanligt hög grad kvinnlig arbetskraft. Medelåldern för de sysselsatta är vidare alltjämt åtskilligt högre än i genomsnitt inom industrin. Teko-industrierna utmärks av förhållandevis stark geografisk koncentration. En betydande del av de anställda finns på orter där sysselsättningsalternativ i stor utsträckning saknas.
Arbetslösheten inom teko-området ökade under slutet av 1960-talet och var som störst år 1971. Därefter har en successiv minskning kunnat registreras även om arbetslösheten fortfarande är betydligt högre inom teko-industrierna än för industrin i sin helhet. Detta gäller för samtliga kategorier anställda.
Den svenska tecko-exporten har. även om ökningstakten är lägre än vad man tidigare räknade med. hittills under 1970-talet ökat procentuellt mer än importen av teko-produkter. Under åren 1971 och 1972 ökade exporten med närmare 10 £c per år och under första halvåret 1973 steg ökningstakten till 25 &. Exportframgångarna berörde framför allt de nordiska marknaderna samt Storbritannien.
Den fortgående importökningen har lett till en på vissa punkter kritisk självförsörjningsnivå. År 1972 infördes därför särskilda åtgärder i försörjningsberedskapssyfte för bl.a. teko-industrierna (prop. 1972: 127, FöU 1972:5, rskr 1972: 325). Åtgärderna har till en början inriktats på s. k. grundtextiltillverkning.
Vid införandet av stimulansåtgärderna för teko-industrierna betonades karaktären av försöksverksamhet och det angelägna i att en omsorgsfull uppföljning och utvärdering kom till stånd. Det utvärderingsarbete som initierades en kort tid efter det att de olika stimulansåtgärderna igångsattes har slutförts endast till den del som avser utbildningsprogrammet. En mer slutgiltig bedömning avseende effekterna av övriga delar. dvs. export- och omställningsprogrammen, och av hela det integrerade stimulansprogrammet måste därför anstå t.v.
Erfarenheterna av utbildningsprogrammet är goda. Deltagarna har genomgående varit positiva till kursernas uppläggning och genomförande. Att delta i kurserna har ansetts stimulerande och utvecklande. Resultaten från utvärderingen antyder också vissa positiva effekter på lång sikt. Kursdeltagande synes således förhållandevis ofta inspirera till åtgärder inom företagen. Den gjorda utvärderingen antyder att utbildningsåtgärder av detta slag förmår belysa de problem som företagen möter och även tillhandahålla metoder för problemens lösning.
Samarbetskommittéerna för tcko-industrierna har i skrivelse den 28 maj 1973 hemställt att samtliga stimulansåtgärder för teko-industrierna skall fortsätta att löpa i fyra år räknat från den 1 juli 1974. Vidare föreslås väsentligt ökade anslag, uppmjukning av vissa tillämpningsregler och viss vidgning av programmet. Skrivelsen har remitterats. Remissinstanserna har Överlag ställt sig positiva till fortsatta stödåtgärder till teko-branscherna.
Samarbetskommittéerna återkom i frågan i skrivelse i november 1973. I denna understryks betydelsen av fortsatta stimulansåtgärder.
Teko-industriernas konkurrenskraft har förbättrats under senare år. Dessa branscher har dock enligt min mening ännu inte uppnått en tillräcklig marknadsmässig och ekonomisk styrka.
Efter samråd med chefen för handelsdepartementet, som tidigare denna dag lagt fram förslag om en förlängning av exportprogrammet, förordar jag därför att utbildningsprogrammet för teko-industrierna inte avbryts i och med utgången av innevarande budgetår utan förlängs med ett budgetår.
Vad jag här anfört innebär givetvis inte ett avståndstagande från den grundläggande principen att branschpolitiska stödprogram av detta slag bör vara tidsbegränsade. Hittillsvarande erfarenheter på utbildningsområdet visar samtidigt enligt min mening att branschprogrammen är ett användbart näringspolitiskt instrument och därför kan komma att användas även inom andra branscher. Det står klart att stödperiodens längd måste anpassas efter förhållandena i varje särskilt fall. I fråga om den av samarbetskommittéerna föreslagna förlängningen av teko-programmet med fyra år är jag inte beredd att ta ställning innan bl. a. det pågående utvärderingsarbetet har slutförts i sin helhet.
Jag är inte beredd att tillstyrka en ökad resursinsats, såsom föreslagits
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 40
av bl.a. organisationerna inom teko-området. I fråga om utbildningsåtgärderna för teko-industrierna beräknar jag 3 milj. kr. för budgetåret 1974/75. Detta innebär en viss minskning i förhållande till budgetåret 1973/74, men cen betydande resursökning jämfört med vad som ursprungligen beslutats för teko-industrierna.
Beträffande inriktningen av ett fortsatt utbildningsprocgram har tekoindustriernas organisationer och även SIFU i samband med att de förordat en ökning av resursinsatserna föreslagit en förskjutning mot företagsanspassade åtgärder. Flera remissinstanser stöder förslaget. Jag anser emellertid att programmet bör löpa med i huvudsak oförändrad inriktning. Visst utrymme bör ändå finnas för en ökad satsning på företagsanpassade aktiviteter jämfört med nuläget.
Möbelindustrin, snickeriindustrin m. fl.
För flertalet av den träbearbetande industrins delbranscher har lönsamheten under senare tid starkt förbättrats främst till följd av ökad efterfrågan och högre priser. Denna för branschen positiva utveckling innebär inte, enligt min mening, att branschens grundläggande svagheter undanröjts och att behoven av långsiktigt verkande åtgärder såsom utbildning minskat.
Att de mindre företagen, bland vilka utbildningsbehoven torde vara störst, visat ett starkt intresse för utbildningsprogrammet är glädjande. Allmänt sett bör det emellertid krävas starka skäl för att under löpande programperiod låta en gång givna resursramar för stimulansåtgärder inom en sektor utvidgas. Jag anser inte sådana skäl föreligga utan förordar en oförändrad ram av 1650 000 kr. för utbildningsåtgärderna m. m. för den träbearbetande industrin under nästa budgetår.
Gjuteriindustrin
På flera områden inonr gjuteriindustrin är behovet av en höjning av kunskapsnivån klart dokumenterat. Av den branschutredning som låg till grund för 1973 års proposition (1973: 57) framgår sålunda att bl. a. de administrativa rutinerna i många fall är dåligt utvecklade, speciellt bland de mindre och medelstora företagen. Även i fråga om t. ex. produktutveckling, produktionsplanering, marknadsföring och arbetsmiljöförbättrande åtgärder finns enligt utredningen behov av ökade insatser vid företagen inom branschen. Detta skärper självfallet ytterligare kraven vad gäller kunskaperna hos de inom gjuteriindustrin verksamma. Vid remissbehandlingen av utredningen framhöll också flera remissinstanser, bl. a. Svenska järn- och metallgjuteriers förening och Svenska metallindustriarbetareförbundet, att speciella utbildningsinsatser var angelägna för att höja kunskapsnivån inom branschen, Utbildningsbehovet har scnare ytterligare understrukits av de två branschföreningarna, Svenska gjuteriföreningen och Svenska järn- och mcetallgjutericers förening.
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 41
Efter diskussioner med representanter för gjuteriindustrin har SIFU lagt fram ctt förslag till utbildningsprogram för branschen. Utformningen av programmet har skett mot bakgrund av de erfarenheter SIFU fått vid genomförandet av motsvarande utbildningsinsatser för andra branscher, bl. a. teko-industrierna. Enligt min mening bör detta program, med vissa modifikationer, kunna öka gjuteriindustrins möjligheter att möta de stigande krav som jag tidigare berört. Jag räknar därför med att programmet i sina huvuddrag bör kunna genomföras under perioden 1974/75—1977/78. |
[ likhet med förhållandena inom många andra branscher är utbildningsbehovet inom gjuteriidustrin särskilt framträdande bland de mindre och medelstora företagen. De större företagen inom branschen ingår, med ett fåtal undantag, i större verkstadsindustrikoncerner och har därigenom som regel redan i dag tillgång till en betydande internutbildning inom de områden som här är aktuella. Den vertikala integrationen torde också i många fall medföra att problemen och därmed utbildningsbehoven inom denna företagskategori blir specifika för resp. företag. SIFU:s insatser bör därför inriktas på att i första hand tillgodose utbildningsbehov hos de mindre och medelstora företagen inom branschen. Den av SIFU föreslagna speciella företagsinterna utbildningen vid de större företagen bör inte ingå i programmet.
Det är enligt min mening inte motiverat att ur huvudprogrammet bryta ut ett särskilt projekt avseende samverkan mellan materialicverantörer, gjutgodstillverkare och avnämare. Hithörande frågor måste, inte minst mot bakgrund av branschens karaktär av underleverantörsindustri, ingå som viktiga element i så gott som samtliga kursmoment.
Programmet kan i övrigt i huvudsak genomföras i enlighet med de av : SIFU föreslagna riktlinjerna. För nästa budgetår räknar jag med cen medelsram av 650 000 kr. för utbildningsprogrammet för gjuteriindustrin. Jag är inte beredd att nu ta ställning till programkostnaderna för kommande budgetår.
Medel till teknisk konsulentverksamhet för förmedling av forskningsrön och ny teknik till gjuteriindustrin har anvisats för innevarande budgetår. För verksamheten, som enligt tidigare beslut skall pågå på försök i tre år, bör för budgetåret 1974/75 anslås oförändrat 300 000 kr.
Verkstadsindustrin
SIFU har föreslagit att en systematisk genomgång av hela det verkstadstekniska området görs för att få fram anpassade utbildningsprogram och andra stödåtgärder i samband med utbildning, främst företagsinriktad rådgivning.
Mctallmanufakturutredningen har i sitt betänkande (SOU 1973: 29) Järn- & Metallmanufakturindustrin under 70-talet behandlat behovet av
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 42
stimulansåtgärder för en del av verkstadsindustrin. Efter avslutad remissbehandling bereds f.n. utredningens förslag. I samband härmed "får även det av SIFU aktualiserade förslaget prövas.
För utbildningsåtgärder m. m. har jag för budgetåret 1974/75 beräknat medel med sammanlagt (3 000 000 +4- 1650 000 -+ 650 000 -F 300 000 =) 5,6 milj. kr. |
I detta sammanhang vill jag även nämna en fråga som berör samtliga utbildningsprogram, nämligen frågan om rese- och traktamentsbidrag till deltagare i utbildning.
Gällande riktlinjer har redovisats i prop. 1970:41 (s. 49). Dessa innebär att resebidrag utgår med ett högsta bidrag av 100 kr. per tur och returresa vid regionala arrangemang och av 150 kr. vid centrala arrangemang. Vidare utgår traktamentsbidrag med förslagsvis 40 kr. per deltagardygn. Bidrag utgår till bl.a. avdelningschefer, arbetsledare och fackliga förtroendemin.
Kungl. Maj:t har genom beslut den 7 december 1973 erinrat SIFU om gällande riktlinjer och med hänsyn till kostnadsutvecklingen höjt traktamentsbidraget till 50 kr.
OMSTÄLLNINGSFRÄMJANDE ÅTGÄRDER FÖR VISSA INDUSTRIBRANSCHER Statens industriverk
Statens industriverk erinrar om att rätten till bidrag för omställningsfrämjande åtgärder genom statsmakternas beslut har utvidgats till att omfatta också gjuteriindustrin fr. o. m. budgetåret 1973/74 (prop. 1973: 57, NU 1973: 37, rskr 1973: 149).
Genom den tidsförskjutning som uppstår mellan beslut om bidrag och utbetalningen av detta måste vid varje budgetårs slut finnas en reservation, som skall täcka beslutat men inte utanordnat bidrag. Vidare måste, framhåller industriverket, ett omfattande kontakt- och introduktionsarbete utföras innan bidrag kan utbetalas till nytillkommande branscher. Mot bl. a. denna bakgrund uppskattas medelsbehovet till oförändrat 5 milj. kr., varvid hänsyn tagits dels till tidsförskjutningen mellan beslut och utbetalningar av bidraget, dels till den ökning av ansökningar om bidrag som kan väntas från de branscher som fr. o. m. budgetåret 1972/73 omfattas av stödet.
Industriverket föreslår, vilket framgått av den tidigare lämnade redovisningen av remissyttrandena över framställningen från teko-industriernas samarbetskommittéer, bl. a. att reglerna ändras så att konsultbidrag till företag med god ekonomisk ställning kan utgå inte enbart vid samgåendeprojekt utan också vid företagsinterna omställningsprojekt. Samma förslag har framförts även av samarbetskommittéerna för tekoindustrierna.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 43
Pälsindustrin .
Flera års milda vintrar har medfört en minskad efterfrågan på pälsar vilket lett till en lagerökning i såväl fabrikant- som detaljistledet. Sysselsättningsläget inom pälsindustrin har försämrats och genom branschens starka koncentration till Tranås har lokala sysselsättningsproblem uppstått.
Pälsindustrin har hittills inte omfattats av stimulansprogrammen för teko-industrierna. i
KK har efter framställning från Svenska pälsfabrikantföreningen, understödd av Tranås kommun, Jönköpings läns företagareförening, näringslivsråd och länsstyrelse, låtit göra en översiktlig undersökning av branschen, Förutsättningsanalys för pälsbranschen (april 1973). I undersökningen, som utförts av Ekonomisk företagsledning AB, pekades på flera av de allvarliga problem som utmärker pälsindustrin. I många avscenden överensstämmer branschens svårigheter med dem som sedan länge karaktäriserat teko-industrierna: hård importkonkurrens främst vad avser Jågpris- och lågkvalitetssortimentet, stort inslag av småföretag, överkapacitetsproblem etc. Likheterna är särskilt stora mellan pälsindustri och kapptillverkande industri.
KK. som före tillkomsten av statens industriverk disponerade anslagen för omställningsfrämjande åtgärder, har under hänvisning till utredningens resultat i skrivelse den 9 maj 1973 hemställt att pälsindustrin inkluderas i omställningsprogrammet för teko-industrierna. KK anför vidare att ett eventuellt exportstöd till pälsindustrin bör integreras med det löpande programmet för teko-industrierna, men att det under budgetåret 1973/74 inte finns utrymme inom anslagets ram för det exportstöd som från bl. a. branschhål!l bedömts nödvändigt.
Under våren 1973 biföll riksdagen, med hänvisning till bl. a. den av KK gjorda studien, en motion om en branschutredning rörande pälsindustrin (motion 1973: 822, NU 1973: 53, rskr 1973: 261).
TI sitt remissvar med anledning av samarbetskommittéernas för tekoindustrierna framställning om fortsatta stimulansåtgärder uppehåller sig länsstyrelsen i Jönköpings län utförligt vid pälsindustrin. Länsstyrelsen hänvisar till den gjorda utredningen och pekar bl. a. på att denna uppskattat att nära 80 90 av de fabrikstillverkade pälsarna i landet produceras i Tranås. Enligt länsstyrelsens mening visar det material som redan föreligger att förhållandena inom pälsindustrin är sådana att branschen bör räknas in i teko-industrierna och sålunda få del av de olika stimulansåtgärder, som i fortsättningen bör utgå till teko-industrierna.
Departementschefen
Statens industriverk har Jiksom bl.a. samarbetskommittéerna för teko-industrierna, föreslagit att reglerna för de omställningsfrämjande åtgärderna ändras så att konsultbidrag till ekonomiskt bärkraftiga före-
Prop, 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 44
tag kan utgå inte som nu med begränsning till samgåendeprojekt utan även vid interna företagsomställningar.
Flertalet av nu löpande branschprogram kommer att avslutas inom de närmaste åren. Jag finner det angeläget att erfarenheterna från dessa samlas och att resultaten av de utvärderingsprojekt som inletts kan tillvaratas vid utformningen av nya program cller vid förändringar av principiell karaktär i löpande program. Mot den bakgrunden är jag inte f.n. beredd att föreslå någon ändring vad gäller de principiella riktlinjerna för omställningsprogrammet.
I prop. 1972: 46 (s. 24) anfördes att anslagets storlek för efterföljande budgetår får prövas mot bakgrund av vunna erfarenheter. Som en anpassning till den efterfrågan som kan förutses räknar jag med en medelsram av 4 milj. kr. för bidrag till konsultundersökningar för budgetåret 1974/75. I sammanhanget kan nämnas att reservationen under anslaget vid utgången av juni 1973 var 5 728 542 kr.
Pälsindustrins svåra situation motiverar att vissa stimulansåtgärder sätts in för att underlätta branschens anpassning. Likheterna med konfektionsindustrin är så stora att åtgärderna bör kunna vara desamma som gäller för teko-industrierna. Jag förordar därför, efter samråd med chefen för handelsdepartiecmentet, att stimulansåtgärderna för teko-industrierna — utbildnings-, export- och omställningsstöd, inkl. tillgång till statliga strukturgarantier — fr. o. m. budgetåret 1974/75 får gälla även pälsindustrin.
Med hänsyn till pälsindustrins begränsade storlek i förhållande till teko-industrierna bör pälsindustrin kunna omfattas av stimulansåtgärderna utan anslagsmässiga konsekvenser.
Riksdagen har hemställt om en branschutredning rörande pälsindustrin. Jag anser att tillräckligt underlag föreligger för ett ställningstagande till behovet av stimulansåtgärder för branschen. Jag anser så- Jedes inte att en mer omfattande branschundersökning är befogad. På mitt uppdrag genomförs vissa ytterligare undersökningar, vilka beräknas bli färdiga under första halvåret 1974.
FÖRETAGSSERVICE
Statens industriverk
Statens industriverk bedömer att det genom en lämplig fördelning av bidragen till företagareföreningarna under innevarande budgetår bör vara möjligt för samtliga föreningar att initiera en aktiv uppsökande kontakt- och informationsverksamhet. lndustriverket delar emellertid samtidigt den uppfattning som uttrycks i delegationens för de mindre och medelstora företagen betänkande (SOU 1972: 78) Företagsservice för utveckling av mindre och medelstora företag att en sådan verksamhet för att verkligen få en utvecklingsstimulerande effekt på företagen
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 45
redan i initialskedet bör vara av en relativt betydande volym. Verket hemställer därför att medlen till främjande av företagsservice för budgetåret 1974/75 ökas med 2,5 milj. kr. till 5 milj. kr.
Industriverket erinrar vidare om att delegationen i nämnda betänkande föreslog en begränsad försöksverksamhet med statliga bidrag för att täcka sådana kontakt- och tröskelkostnader som ingår i varje nytt konsultuppdrag och vilka ur småföretagens synvinkel torde verka speciellt hämmande på intresset att utnyttja kvalificerad rådgivning. Delegationen ansåg det vara rimligt att försöksverksamheten begränsades till ett par län.
Industriverket är av den uppfattningen att en försöksverksamhet av det slag delegationen förordat skulle kunna ge värdefulla resultat. Verket hemställer därför att av de medel som för budgetåret 1974/75 anvisas för främjande av företagsservice få utnyttja högst 800 000 kr. för försöksverksamhet med bidrag till konsultinsatser i mindre och medelstora företag. Verket hemställer vidare att i samråd med rådet för mindre och medelstora företag, berörda intressgorganisationer och företagareföreningar få utfärda erforderliga tillämpningsanvisningar för försöksverksamheten liksom att utvälja lämpliga försökslin och branscher.
Företagareföreningarnas förbund har i skrivelse den 6 september 1973 till Kungl. Maj:t hemställt att 10 milj. kr. anvisas för främjande av företagsservice budgetåret 1974/75. I skrivelsen har förbundet vidare begärt alt ytterligare 4,8 milj. kr. ställs till föreningarnas förfogande för budgetåret 1974/75 avscende bl. a. vissa insatser inom företagsledareutbildningens område.
Departementschefen
Genom det anslag för främjande av företagsservice som utgår under innevarande budgetår har förutsättningar skapats att inom varje företagareförening bygga upp en allmän informations- och kontaktlförmedlande funktion gentemot företagen. För att föreningarna i ökad utsträckning också skall kunna bedriva en aktivt uppsökande verksamhet, som inbegriper bl. a. företagsanalyser med probleminventering, bland de mindre och medelstora företagen bör emellertid ytterligare medel anvisas. Vidare har jag ansett att vissa medel bör anvisas för genomförande av specielia projekt inom företagsserviceområdet. Dessa projekt kan avse bl.a. uppföljning av tidigare företagsserviceinsatser, samverkan mellan vissa föreningar inom marknadsföringsområdet och genomförande av informationskonferenser.
I avvaktan på erfarenheterna av ifrågavarande företagsserviceverksamhet vid företagareföreningarna och med hänvisning till de särskilda insatser som redan görs inom vissa industribranscher är jag inte nu be-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 46
redd att tillstyrka den av industriverket förordade försöksverksamhe- . ten med bidrag till konsultinsatser. |
Beträffande Företagareföreningarnas förbunds hemställan om särskilda medel för vissa insatser inom utbildningsområdet vill jag erinra om att jag i annat sammanhang avser återkomma till Kungl. Maj:t med förslag om förändrad organisation för SIFU. I detta sammanhang får även frågan om företagareföreningarnas roll vad avser industripolitiska utbildningsinsatser prövas.
Mot denna bakgrund beräknar jag för nästa budgetår en ökning av det statliga bidraget för främjande av företagsservice med 2 milj. kr. till sammanlagt 4,5 milj. kr. Liksom innevarande budgetår bör fördelningen av det statliga bidraget grundas på programförslag som utarbetas av företagarcföreningarna.
Sammanfattningsvis förordar jag att förevarande anslag för budgetåret 1974/75 förs upp med (5,6 +4+4,5 =) 14,1 milj. kr., vilket innebär en ökning med 1 350 000 kr, i förhållande till innevarande budgetår.
Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för stimulansåt-
gärder åt pälsindustrin,
2 till Företags- och branschfrämjande åtgärder för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 14 100 000 kr.
B 5. Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher 1972/73 Utgift — Reservation 300 000 1973/74 Anslag 325 000 1974/75 Förslag 1275 000
Från anslaget, som disponeras av statens industriverk, bestrids kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier som berör företag inom textil- och konfektionsindustrierna, skoindustrin, möbelindustrin, den manuella glasindustrin och gjuteriindustrin. Räntebefrielse 1 samband med strukturgaranti beviljas av AB Strukturgaranti enligt riktlinjer som angivits i prop. 1972: 46 (NU 1972: 32, rskr 1972: 195) och prop. 1973: 57 (NU 1973: 37, rskr 1973: 149) och i enlighet med vad som överenskommits i avtal mellan Kungl. Maj:t och Sveriges investeringsbank AB angående administrering av statliga strukturgarantier.
Statens industriverk
Ramen för lånegarantier är för budgetåret 1973/74 70 milj. kr. och skall enligt tidigare fattade beslut vara 100 milj. kr. för budgetåret 1974/75.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 47
Räntebefrielse utgör en viktig del i det stödprogram som redovisas i prop. 1972:46. Med hänsyn härtill och då Jånegarantiramen kommer att vidgas måste enligt statens industriverks och AB Strukturgarantis mening anslaget ökas.
Industriverket hemställer därför att för budgetåret 1974/75 1275 000 kr. anvisas för räntebefrielse i samband med strukturgarantier. |
Departementschefen
Vid min anmälan av anslaget Företags- och branschfrämjande åtgärder har jag förordat att stimulansåtgärderna för teko-industrierna — således också strukturgarantierna — fr.o.m. budgetåret 1974/75 får gälla även för pälsindustrin. Jag har vidare förordat att ingen ändring nu görs vad gäller de principiella riktlinjerna för omställningsåtgärderna.
I enlighet med vad jag anfört i prop. 1972:46 (s. 29) bör anslaget räknas upp i proportion till ökningen av garantiramen och med hänsynstagande till att räntebefrielse skall kunna ges upp till tre år. Genomsnittlig garantiram utgör under budgetåret 1973/74 55 milj. kr. och under budgetåret 1974/75 85 milj. kr. Anslaget bör i enlighet härmed uppgå till 1275 000 kr. för budget året 1974/75.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till fö-
retag inom vissa industribranscher för budgetåret 1974/75 an-
visa ett reservationsanslag av 1 275 000 kr.
B 6. Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher
| 1972/73 Utgift | — |
| 1973/74 Anslag | 1 000 |
| 1974/75 Förslag | 1 000 |
Från anslaget, som disponeras av statens industriverk, bestrids utgifter för förluster i samband med strukturgarantier, som beviljats av AB Strukturgaranti enligt riktlinjer som angivits i prop. 1972: 46 (NU 1973: 32, rskr 1972: 195) och prop. 1973: 57 (NU 1973: 37, rskr 1973: 149) och i enlighet med vad som överenskommits i avtal mellan Kungl. Maj:t och Sveriges investeringsbank AB angående administrering av statliga strukturgarantier.
Statens industriverk
Statens industriverk framhåller att eftersom systemet med lånegarantier fungerat endast under en kort tid, är det svårt att bedöma om och i vilken omfattning förluster kan väntas uppstå under budgetäret 1974/75. De kan dock uppskattas bli relativt små och industriverket anser att medelsbehovet inte behöver överstiga 1 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 48
Departementschefen
Jag vill erinra om vad jag vid min anmälan av anslaget Företags- och branschfrämjande åtgärder har anfört beträffande pälsindustrin.
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 1 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Täckande av förluster på grund av strukiurgarantier till
företag inom vissa industribranscher för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
B 7. Främjande av hemslöjden 1972/73 Utgift 1 022 259 Reservation 44 016 1973/74 Anslag 1032 000 1974/75 Förslag 1110 000
Från anslaget, som disponeras av statens industriverk, lämnas bidrag till olika hemslöjdsändamål.
Statens industriverk
År 1968 fastställde statsmakterna riktlinjerna för det statliga stödet till hemslöjden (prop. 1968:1 bil. 9 s. 91, SU 1968: 7, rskr 1968: 7). Riktlinjerna utformades i huvudsak enligt det förslag som år 1967 framiades av hemslöjdsutredningen (Ds Fi 1967: 9). Enligt industriverkets mening saknas anledning att nu frångå de principer som sålunda ligger till grund för omfattningen och inriktningen av det statliga stödet till hemslöjden. Industriverket framhåller dock, att en viss höjning av anslaget för budgetåret 1974/75 torde vara ofrånkomlig till följd av inträffade och väntade löne- och kostnadsökningar. - Med hänsyn till att villkoren för statsbidrag till heltidsanställd hemslöjdskonsulent nu är uppfyllda i samtliga 24 län föreslår industriverket, att en uppräkning sker av det statliga bidraget till konsulenternas löner, sociala avgifter och resor, traktamenten m. m.
Industriverket föreslår vidare att statens stöd till övriga hemslöjdsändamål — Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund, särskilda resebidrag, sameslöjden m. m. — i stort sett bör räknas upp till den nivå som hemslöjdsutredningen föreslog.
Industriverket föreslår, att anslaget för nästa budgetår ökas med 186 000 kr. till sammanlagt 1 218 000 kr. Departementschefen
Jag delar industriverkets uppfattning att en uppräkning av anslaget till främjande av hemslöjden bör ske. För nästa budgetår bör anslaget öka med 78 000 kr. till sammanlagt 1 110 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ökat bidrag till hemslöjdskonsulenternas verksamhet samt till sameslöjden och Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 49
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1974/75 anvisa
ctt reservationsanslag av 1 110 000 kr.
B 38. Statens institut för företagsutveckling: Uppdragsverksamhet
B 9, Statens institut för företagsutveckling: Främjande av företagsutveckling
B 10. Statens institut för företagsutveckling: Utrustning
I riksstaten för innevarande budgetår har för dessa ändamål förts upp ett förslagsanslag av 1 000 kr. och två reservationsanslag av resp. 8,9 milj. kr. och 500 000 kr.
Med hänvisning till vad jag anfört vid min anmälan av anslaget Statens industriverk: Förvaltningskostnader bör i riksstatsförslaget förevarande anslag föras upp med oförändrade belopp.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1974/75 beräkna
1. till Statens institut för företagsutveckling: Uppdragsverksam-
het ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
ta . till Statens institut för företagsutveckling: Främjande av före-
tagsutveckling ett reservationsanslag av 8 900 000 kr.,
3. till Statens institut för företagsutveckling: Utrustning ett re-
servationsanslag av 500 000 kr.
B 11. Medeltillskott till Norrlandsfonden 1972/73 Utgitt 5 000 000 Reservation — 1973/74 Anslag 5 000 000 1974/75 Förslag 5 000 000
Stittelsen Norrlandsfonden, som bildades år 1961, har till uppgift att främja näringslivets utveckling i Norrland. Fonden skall därvid ta initiativ till och stödja sådant forsknings- och utvecklingsarbete som syftar till att vidareförädla norrländska råvarutillgångar eller som på annat sätt är av betydelse för det norrländska näringslivet. Fonden skall också med beaktande av den regionalpolitiska planeringen medverka till utveckling och differentiering av dels industri som arbetar med norr- Lindska råvaror, dels sådan industriell produktions- och serviceverksamhet i övrigt som är stödberättigad enligt normerna för det statliga lokaliseringsstödet. Fonden skall slutligen ta initiativ till och stödja utredningar. som bedöms vara av betydelse för det norrländska näringslivet, 4 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 15
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 50
samt främja samordning av den regionala företagsservicen i Norrland, För Norrlandsfonden gäller en av Kungl. Maj:t den 17 december 1970 fastställd stadga.
Norrlandsfonden förvaltas av en av Kungl. Maj:t utsedd styrelse. Den direkta ledningen av fondens verksamhet utövas av en verkställande direktör. Fondens kansli ligger i Luleå.
Fondens verksamhet finansierades t. o. m. år 1970 helt genom en årlig avsättning av LKAB:s vinstmedel med 15 milj. kr. Med hänsyn till att fonden under innevarande femårsperiod fr. o. m. år 1971 erhållit ökade uppgifter, skall enligt statsmakternas ställningstagande (prop. 1970: 85, SU 1970: 106, rskr 1970: 272) fonden — utöver nämnda tillskott — erhålla ytterligare medel, så att sammanlagt 20 milj. kr. årligen tillförs fonden. För vart och ett av budgetåren 1971/72 och 1972/73 har därför 5 milj. kr. anvisats att belasta den för budgetåren 1970/71—1972/73 fastställda ramen för det regionalpolitiska stödet (prop. 1970: 75, SU 1970: 103 och BaU 1970: 40, rskr 1970: 270 och 304).
För budgetåret 1973/74 har på motsvarande sätt den nuvarande ramen, omfattande budgetåren 1973/74—1977/78, för det regionalpolitiska stödet belastats med 5 milj. kr. (prop. 1973: 50, InU 1973: 7, rskr 1973: 248).
Norrlandsfonden ingår bland stiftarna av det år 1971 inrättade Industriellt utvecklingscentrum (IUC) i Skellefteå, som har till huvuduppgift att lämna service till de norrländska företagen på produktutvecklingsområdet. Fonden har lämnat ett bidrag om 12 milj. kr. till IUC.
Uppbyggnaden av IUC har fortsatt. F.n. har IUC ca 15 personer anställda. IUC har resurser att medverka i företagens produktutvecklingsarbete genom att bl. a. utföra marknadsundersökningar, patentgranskningar, tekniska utredningar och konstruktionsarbeten samt experimentella provningar. Vidare kan IUC medverka till att lösa problem inom de regl!ertekniska och kvalitetstekniska områdena.
Norrlandsfonden
Under verksamhetsåret 1972 beviljade Norrlandsfonden anslag om 34,6 milj. kr. vilket med 2,9 milj. kr. understiger motsvarande summa för 1971. Av dessa medel gick 23,6 milj. kr. i form av lån till industriell utbyggnad, 10,3 milj. kr. till industriellt utvecklingsarbete och 700 000 kr. till forskning och utredningar. Av de under år 1971 beviljade anslagen utgjordes dock 12 milj. kr. av bidrag till IUC. Om detta engångsbidrag inte medräknas vid jämförelsen mellan åren 1971 och 1972, kan konstateras att fonden ökat sin anslagsgivning under 1972 med ca 9 milj. kr.
Norrlandsfonden hemställer, att 5 milj. kr. ställs till fondens förfogande över statsbudgeten även för budgetåret 1974/75.
I skrivelse den 19 oktober 1973 med förslag till ändringar i fondens
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet - 51
stadga har Norrlandsfonden hemställt bl. a. att fonden skulle få möjlighet att i undantagsfall limna kortfristiga lån, om andra kreditmöjligheter inte föreligger. Enligt statsmakternas ställningstagande (prop. 1961: 77, SU 1961: 89, rskr 1961: 233) saknar fonden denna möjlighet.
Departementschefen
Jag finner det värdefullt att IUC:s uppbyggnad nu fortskridit så långt att vissa basresurser finns för att underlätta produktutvecklingsarbetet bland de norrländska företagen, speciellt de mindre och medelstora. Samtidigt anser jag det angeläget att IUC i sin fortsatta verksamhet fäster stor vikt vid att skapa ett nära och förtroendefullt samarbete med företagen. En viktig förutsättning för en positiv utveckling för IUC är att den service som erbjuds når ut till företagen på ett effektivt sätt. Med hänsyn till företagareföreningarnas informations- och kontaktförmedlande uppgifter inom det industripolitiska området lägger jag därvid stor vikt vid att ett nära samarbete upprättas mellan iUC och berörda föreningar. Därutöver finner jag det självklart att IUC samarbetar med andra serviceorgan, kreditinstitut ro. fl. i Norrland så att ett rationellt utnyttjande av befintliga resurser uppnås.
Jag räknar vidare med att IUC ingående och kontinuerligt följer upp sina projekt så att underlag skapas för en utvärdering senare av hela 1UC-verksamheten.
Norrlandsfonden har hemställt att i undantagsfall få lämna kortfristiga lån, om andra kreditmöjligheter inte föreligger. Enligt min uppfattning bör denna möjlighet finnas för fonden i vissa fall; Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga föreskrifter.
För att Norrlandsfonden skall kunna fortsätta sin företagsfrämjande verksamhet beräknar jag i enlighet med fondens förslag 5 milj. kr. för nästa budgetår för finansiering av en del av verksamheten. Liksom för innevarande budgetår förordar jag efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet att dessa medel belastar den för budgetåren 1973/71—1977/78 fastställda ramen för regionalpolitiskt stöd.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna vad jag anfört beträffande rätt för Norrlandsfonden
att lämna kortfristiga Iån,
2. Aill Medelstillskott till Norrlandsfonden för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
B 12. Statliga kreditgarantier till varvsindustrin, m. m.
Riksdagen antog åren 1970 och 1971 riktlinjer för den statliga varvspolitiken (prop. 1970: 82, BaU 1970: 43, rskr 1970: 327 och prop. 1971: 117, NU 1971: 27, rskr 1971: 229). Varvspolitikens utformning präglades av den dystra utvecklingen för curopeisk varvsindustri mot slutet av
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 52
1960-talet. Under kraftig japansk prispress var man i flertalet varvsnationer i färd med att med statligt stöd reorganisera varvsindustrin. Subventionsinslagen blev påtagliga i många varvsnationer även om motiven för statliga ingripanden varierade. Den snabba japanska expansionen hade möjliggjorts genom kraftiga subventioner som motiverades av Japans intresse av att utveckla en egen handelsflotta och av att uppnå låga fraktkostnader för sin stora sjöburna råvaruimport. I Frankrike och Storbritannien motiverades stödinsatserna primärt av Jokaliseringspolitiska hänsyn.
Investeringsaktiviteten var genomgående låg vid de svenska varven under senare delen av 1960-talet. Osäkerheten om den framtida utvecklingen av tonnagecfterfrågan och utbudskapaciteten var stor och motiverade en försiktig investeringspolitik från varvsföretagens sida. I denna osäkra situation var det angeläget att inte genom statliga åtgärder stimulera till en kapacitetsökning. Den statliga varvspolitiken inriktades därför på att konsolidera och effektivisera existerande varvsföretag.
Under hösten år 1970 tog dåvarande chefen för industridepartementet initiativ till förhandlingar mellan staten och varvsindustrin i samverkansfrågor. År 1971 undertecknades ett avtal mellan de fyra storvarven som syftade till att stärka partsföretagens individuella konkurrenskraft, lönsamhet och utvecklingsmöjligheter. I syfte att förverkliga och fördjupa samarbetet upprättades en styrande kommitté med företrädare för parterna och statsmakterna. Vidare upprättades en samrådsgrupp bestående av styrande kommitténs ledamöter och representanter för partsföretagens fackliga organisationer.
Alltsedan bildandet har inom styrande kommittén och samrådsgruppen varvsindustrins utvecklingstendenser diskuterats. I början av år 1973 stod det klart att den svenska varvsindustrin skulle komma att gå en refativt expansiv period till mötes. I motsats till situationen ett par år tidigare präglades varvsföretagens bedömningar av en påtaglig optimism. Många tecken tydde på att en ny utvecklingsfas inletts. I denna situation tog jag initiativ till en utredning med syfte att närmare klarlägga den svenska varvsindustrins utgångsläge mot bakgrund av den snabbt förändrade internationella situationen på sjöfarts- och varvsområdet. Tyngdpunkten skulle läggas på en analys och diskussion av varvsföretagens egna långsiktiga bedömningar. Härvid skulle särskild vikt läggas vid finansieringsfrågorna.
En arbetsgrupp inom industridepartementet har genomfört denna utredning och har nu lagt fram en rapport angående utvecklingen av svensk varvsindustri med förslag till vissa förändringar av den statliga varvspolitiken. Utredningsrapporten har ingående diskuterats med varvsföretagen inom styrande kommittén för varvssamarbete. Vidare har yttranden över rapporten inhämtats från de fackliga representanterna i
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 53
varvsindustrins samrådsgrupp, nämligen representanter för Sveriges arbetsledareförbund, Svenska industritjänstemannaförbundet samt Svenska metalNindustriarbetareförbundet. |
Rapport angående utveckling av svensk varvsindustri
Den nuvarande varvspolitiken — bakgrund och riktlinjer
I utredningsrapporten konstateras att 1960-talet för hela den europeiska varvsindustrin var ett decennium präglat av ekonomiska svårigheter med starka inslag av kriser. Avgörande för styrkan och varaktigheten i varvsindustrins svårigheter var omfattande strukturella förändringar på både utbuds- och efterfrågesidan. Den helt dominerande förändringen på utbudssidan var Japans inträde i stor skala på världsmarknaden. De moderna japanska varven förvärvade snabbt en prisledande ställning när det gällde större tank- och bulktonnage. På efterfrågesidan styrde den snabba tekniska utvecklingen efterfrågan mot nya fartygstyper och fartygsstorlekar som flertalet europeiska varv i då rådande läge inte hade tekniska förutsättningar att producera. De europeiska varven utsattes således för stark priskonkurrens samtidigt som de ställdes inför svåra strukturella omställningsproblem.
Avkastningen i de svenska varven sjönk under 1960-talet i rask takt. De reserver som byggts upp under 1950-talets goda vinstår förtärdes successivt. De sista åren av 1960-talet var dystra år med ansenliga förluster i varvsföretagen. Att den s. k. varvskommittén tillsattes år 1967 var således ett logiskt steg som redan hade tagits eller snart skulle Komma att tas i flertalet av konkurrentländerna i Europa. |
Varvskommittén, som avlämnade sitt betänkande i februari är 1970 (I-Stencil 1970: 1), framhöll att det kortsiktiga perspektivet helt domincrades av likviditets- och räntabilitetsproblem. Orderstocken sträckte sig in på år 1973, men en stor del av de tecknade kontrakten var tagna till oförmånliga priser. Flera kontrakt var tecknade till fasta priser och kunde redan då bedömas bli förlustbringande. Det svårbedömbara och osäkra utvecklingsperspektivet på längre sikt gav enligt kommitténs mening en anvisning om att stor försiktighet borde iakttas med att binda vtterligare investeringsmedel till varvsbranschen. Kapacitetsutvidgande investeringar borde enligt kommittén skjutas till cen framtid då de internationella konkurrensförhållandena bättre kunde överblickas.
I 1970 års varvsproposition (prop. 1970: 82) som följde på varvskommitténs betänkande uppehöll sig föredragande departementschefen vid några principiella aspekter som frågan om stöd till varvsindustrin hade aktualiserat. |
Utredningsrapporten refererar till nämnda proposition, i vilken det framhålls att en väsentlig förutsättning för bevarad framstegstakt — och
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 54
därmed långsiktig trygghet för de anställda — är att vårt näringsliv fortlöpande kan ställa om till nya livskraftiga och expanderande industrigrenar. Av samma karaktär, och inte mindre viktig, är den anpassning av struktur, produkter och produktionsmetoder till ändrade efterfrågeförhållanden, ny teknik etc. som måste ske inom de traditionella industribranscherna för bibehållande av konkurrenskraften. Om därvid en bransch som helhet är expanderande, stagnerande eller rent av minskande kan i sig självt från ekonomisk synpunkt anses vara utan betydelse. Avgörande är om produktionsresurserna ger större samhällsekonomiskt utbyte vid aktuell användning än vid bästa alternativa användning.
Enligt prop. 1970: 82 skulle näringspolitiken således inriktas på att stimulera utvecklingen av de industrigrenar som kunde anses ha goda förutsättningar vid de svenska produktionsvillkoren. Ett första krav var då att inte genom åtgärder på andra fält, t. ex. genom tullar och handelsrestriktioner, binda produktionsresurser i mindre lönsamma näringsgrenar. Särskilda skäl, exempelvis beredskaps- och lokalisceringsskäl, kunde föreligga i enskilda fall och takten i omställningen kunde behöva modereras med hänsyn till sociala och ekonomiska konsekvenser. I övrigt borde det vara en grundsats i svensk näringspolitik att bestående olikheter i produktionsförutsättningarna i förhållande till andra länder inte skulle utjämnas genom stödåtgärder.
Näringspolitiken skulle ha direkta uppgifter vad beträffar omstillningen inom stagnerande näringsgrenar där man dock som regel kunde finna stora skillnader mellan enskilda företags konkurrensförmåga. Erfarenhetsmässigt gick ofta dålig lönsamhet i par med bristande förmåga och resurser till omställning. I sådana fall kunde branschstimulerande, i tiden begränsade åtgärder vara berättigade.
Ett, särskilt problem förelåg när en industrigren brottades med problem som kunde tänkas vara av tillfällig art. Näringspolitiska åtgärder ägnade att överbrygga svårigheterna borde i sådana fall inte vara utcslutna förutsatt att de framtida konkurrensförutsättningarna för industrigrenen i fråga kunde anses som goda. Bedömningen av framtidsutsikterna måste ofrånkomligen alltid bli relativt osäker. Hänsyn måste tas inte bara till den internationella utvecklingen utan också till branschens inneboende möjligheter att öka sin konkurrenskraft, exempelvis genom en förbättrad struktur och andra rationaliseringsåtgärder.
De riktlinjer för den statliga varvspolitiken som lades fast i prop. 1970: 82 cch som godkändes av riksdagen (BaU 1970: 43, rskr 1970: 327) förenades med förslag om bibehållande av systemet med kreditgarantier och höjning av upplåningsrätten för AB Svensk exportkredit. För stöd åt tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete av direkt betydelse för varvsindustrins fortsatta utveckling och konkurrenskraft föreslogs ett tidsbegränsat stöd inom en ram av 50 milj. kr. under budgetåren 1970/ 71—1972/73. Medien skulle fördelas av styrelsen för teknisk utveckling
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet | 55
och förslaget innebar en ökning av stödet till skeppsteknisk forskning och utveckling med omkring 13 milj. kr. per år. Det underströks att insatserna på forsknings- och utvecklingsområdet måste ges sådan omfattning att de svenska varven förmådde hävda sig framgångsrikt i den snabba tekniska utvecklingen i branschen. Den svenska varvsindustrins satsning på forskning och utveckling ansågs i då rådande läge av skilda skäl vara för liten varför samhället borde ge ett förhållandevis stort stöd.
Det akuta läget vid Götaverken under hösten 1970 och det statliga initiativet till och genomförandet av rekonstruktionen kom — enligt utredningsrapporten — att bekräfta varvskommitténs bedömning att förhållandena vid de olika varven skilde sig starkt från varandra och motiverade selektiva statliga ingrepp snarare än generella stödåtgärder.
I utredningsrapporten refereras även 1971 års varvsproposition (prop. 1971: 117. NU 1971: 27, rskr 1971: 229). I denna proposition, som var starkt präglad av de då aktuella problemen för varvsindustrin, upprepas det som lagts fast i prop. 1970: 82, nämligen att staten inte borde medverka till en ökning av varvsindustrins kapacitet. Den svaga lönsamheten inom varvsindustrin i kombination med den omfattande handelskreditgivningen ansågs motivera att den statliga varvspolitiken under de närmaste åren borde sikta till konsolidering snarare än expansion.
I prop. 1971:117 föreslogs vissa modifieringar av systemet med fartygskreditgarantier, innebärande bl. a. att garantierna knöts till levetrans av fartyg i stället för till tidpunkten för orderteckning. Det underströks i detta sammanhang att när det gäller ianspråktagandet av den svenska kreditmarknaden någon generell prioritering av varvsindustrin i förhållande till andra industribranscher inte kunde anses lämplig.
I utredningsrapporten påpekas att varvskommittén redan år 1970 hade betonat att åtskilligt torde stå att vinna för svensk varvsindustri geaom ökad samverkan i branschen. Det fanns vidare ett behov av nära och fortlöpande kontakter mellan staten och varvsindustrin. I april 1971 undertecknades ett konsortialavtal mellan de fyra storvarven syftande till att stärka partsföretagens individuella konkurrenskraft, lönsamhet och utvecklingsmöjligheter. För att leda och vidareföra samarbetet upprättades cn styrande kommitté med företrädare för parterna och statsmakterna. Vidare upprättades cn samrådsgrupp bestående av styrande kommitténs ledamöter och representanter för partsföretagens fackliga organisationer.
Departementschefen fäste i prop. 1971: 117 stor vikt vid konsortialavtalet. Han pekade på att de svenska storvarven internationellt sett är tekniskt framstående och borde ha möjlighet att genom bl. a. teknisk utveckling, produktspecialisering och marknadsanpassning stärka sin konkurrenskraft. För att uppnå detta krävdes ökad samverkan, och det
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 56
åtgärd vid statsmakternas ställningstagande till hur stort betalningsansvar för varvsindustrin staten borde ta på sig. Utredningstapporten övergår därefter till att behandla fartygsmarknaden i ett internationellt perspektiv med tonvikt på sådana förhållanden som pekar mot en förändring av produktionsvillkoren för svensk varvsindustri. Grunden för en bedömning av utvecklingstendensen för svensk varvsindustri är den internationella utvecklingen på sjöfartsområdet.
Den internationella bakgrunden
Fartygsmarknaden — liksom den därmed nära sammanhängande sjöfartsmarknaden — karaktäriseras av en stark internationell konkurrens som omfattar praktiskt taget alla varvsländer av någon betydelse. Av länderna utanför statshandelsgruppen är det endast Förenta staterna som uppehåller en nämnvärd varvsindustri baserad enbart på den inhemska marknaden, vilken bredvid omfattande militära beställningar utgörs av ett starkt subventionerat federalt sjöfartsprogram. För alla övriga varvsländer är fartygsexporten en avgörande faktor; i Sverige utgör denna 70 å 80 &, i Japan numera ca 60 ”& av produktionen. I motsats till vad som var fallet under mellankrigstiden har den internationella fartygsefterfrågan efter kriget varit synnerligen expansiv. En växande världshandel och speciellt industriländernas snabbt ökande cnergibehov, tillgodosett främst med olja, har lagt grunden för en i det långa loppet gynnsam sjöfartskonjunktur. Krigstidens nedslitning av handelsflottorna och ceftersatta ersättningsbehov samt en stark teknisk utveckling, bl. a. mot stora och automatiserade fartyg, utgjorde under 1950- resp. 1960-talet speciella efterfrågestimulerande faktorer. Externa politiska händelser har dock medfört häftiga momentana störningar med efterverkningar på de även eljest starkt spekulativa fartygs- och fraktmarknaderna. Det samlade tonnaget av världshandelsflottan har enligt utredningsrapporten mer än fördubblats sedan mitten av 1950-talet och uppgick är 1972 till 268 milj. bruttoregisterton (BRT) mot 105 milj. BRT år 1956, vilket innebär en årlig genomsnittlig tillväxt om ca 6 ft. Motsvarande tillväxt för tanktonnaget var 8 å 9 Ce. Produktions- och välståndsökningen i de industrialiserade länderna har resulterat i kraftigt ökade behov av sjötransporter, vilket gett upphov till och underlag för den starka expansionen av flottan. Av föreliggande prognoser att döma väntas de industrialiserade ländernas bruttonatienalprodukt (BNP) fortsätta att öka i förhållandevis hög takt under 1970-talet (ca 5 <a per år). Detta innebär fortsatt ökat behov av sjötransporter. Prognoser om handelsflottans utveckling sammanställda av OECD's varvskommitté indikerar en total världshandelsflotta år 1980
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet : 57
på 400—3450 milj. BRT. I rapporten påpekas att dessa prognoser givetvis inrymmer stora osäkerhetcr, bl. a. vad gäller bedömningen av yttre bestämningsfaktorer samt val av metoder. De faktorer som särskilt
analyserats är BNP-tillväxt i OECD-länderna, framtida energibehov,
varvid Förenta staterna granskats särskilt, genomsnittligt transportavstånd för sjöburen olja, ersättningsbehov samt oljeflottans produktivitetsutveckling.
Utmärkande för förändringarna av världshandelsflottans sammansättning sedan 1950-talets mitt är en kontinuerlig och snabb specialisering av tonnaget. Bulkfartygen, som här avscr fartyg för transport av varor av typen malm, säd, kol, bauxit inkl. s. k. kombinationstonnage, ökade sin andel av världshandelsflottan från 4 96 år 1956 till 24 6 år 1972. Samtidigt steg tankfartygens andel från 27 till 39 £z. Utredningen menar att flera faktorer talar för att tank- och bulkfartygens andel av världshandelsflottans tonnage kommer att öka och uppgå till omkring 75 <6 är 1980.
Att tendensen till en allt högre grad av specialisering av tonnaget även i Övrigt är påtaglig understryks i rapporten. De traditionella styckegodsfartygens uppgifter har till stor utsträckning kommit att övertas av speciella fartyg för t.ex. containers, bilar, naturgas och lastbärande pråmar. Man kan även se den kraftiga storlekstillväxten inom bulk- och tankfartygssektorn som en specialisering. Speciellt här har de transportckonomiska vinster, som kunnat uppnås genom utnyttjande av skalcko-
nomi och införande av arbetsbesparande teknik, varit en bidragande
orsak.
Utvecklingen av världshandelsflottan under de allra närmaste åren kan med god precision bedömas på grundval av varvens inneliggande orderstock. Sålunda kan tankfartygsflottan i början av år 1976 beräknas uppgår till ca 300 milj. dödviktston (DWT). Detta innefattar fartyg i order för leverans åren 1973, 1974 och 1975 och hänsyn tagen till avgång genom skrotning etc. I tabell 1 jämförs denna beräkning med OECDprognosen för 1980.
Tabell 1. Fartyg för transport av olja 1973, Tankfartyg! 186 milj. DWT Kombinerade fartyg, 28,5 milj. DWT: 20 milj. DWT Flotta för transport av olja ca 206 milj. DWT
Varav större än 150 000 DWT ca 80 milj. DYWT
andel större än 150 000 DWT ca 3954, 1976, Flotta för transport av olja? ca 300 milj. DWT
Varav större än 150 000 DWT ca 170 milj. DWT andel större än 150 000 DWT ca 555
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 58
1980, OECD:s prognos 360 -375 milj. DWT
Varav större än 150 000 DWT ca 255 milj. DWT andel större än 150 000 DWT ca 7095
+ Fearnley & Eger, World Bulk Flect. 2 70 24 av kombinerade fartyg sysselsatta med oljetransport. Inkl. kombinerade fartyg.
Tankfartygsflottan kommer enligt prognosen att i det närmaste ha fördubblats mellan åren 1973 och 1980. Om den kraftiga tillväxten under de tre första åren fortsätter, kommer den befintliga flottan år 1980 alt kraftigt överskrida de av OECD prognostiserade värdena. Den historiska utvecklingen visar också på cn mycket stark expansion av det stora tonnaget, och föreliggande siffror indikerar en fortsatt kraftig ökning av denna kategori fartyg.
Vad avser fartyg för annan trunsport än olja torde marknaden komma att utvecklas i en något lugnare takt än tankfartygsmarknaden. Utvecklingen under åren 1973 till 1976 synes ligga i linje med prognosens värden (tabell 2). Någon uppdelning av marknaden på olika fartygstyper har av utredningen inte ansetts möjlig att göra, men man antar att bulkfartygen kommer att svara för den större delen av expansionen.
Tabell 2. Fartyg för övriga transporter 1972, Övriga fartyg! 163 milj. BRT Kombinerade fartyg, 15 milj. BRT;, —10 milj. BRT Tartyg för övriga transporter ca 153 milj. BRT 1976, flotta för övriga transporter ca 193 milj. BRT 1980, OECD:s prognos 230 —250 milj. BRT
t [loyd's Register of Shipping, 1972. Alla fartyg utom tankfartyg. : Se anmärkning 2 tabell 1.
T utredningsrapporten redovisas vidare dels varvskapacitetens utveckling under det senaste decenniet, dels de prognoser som i dag är tillgängliga för den framtida kapacitetsutvecklingen. Det sjösatta tonnaget från världens varv var fyra gånger så stort år 1972 som år 1956. Trenden mot specialisering av tonnaget i världshandelsflottan återspeglas i nybyggnadernas sammansättning. En växande del av produktionen utgörs av tank- och bulkfartyg — 76 6 av det färdigställda tonnaget år 1972 bestod av dessa fartygstyper (diagram 1).
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 59
Diagram 1. Sjösatt tank-, bulk- och frakttonnage 1963—1973.
Milj BRT
14 . /
1963 64 65 66 67 68 69 70 71 72 173
(Proghos)
Den ökade leveransvolymen har gjort det möjligt för många varv att inrikta sin produktion mot speciella fartygstyper och storlekar, varigenom en mera rationell produktion kunnat åstadkommas. Detta har i praktiken inneburit ökning av varvskapaciteten för många av de varv som valt att följa med i byggandet av de ständigt större bulk- och tankfartygen. Därjämte har tillkommit, särskilt i Japan, ett antal helt nya varv speciellt inriktade på produktion av stort tonnage. Övergången till produktion av större fartyg innebär emellertid att leveransvolymen uttryckt i BRT växer mer än proportionellt i förhållande till produktionsvolymen (mätt i fasta priser eller förädlingsvärde). I ett historiskt perspektiv kommer därigenom det sjösatta tonnaget (mätt i BRT) att överskatta den ”verkliga” ökningen av varvskapaciteten.
I flera europeiska länder, framför allt i Storbritannien, har varvsindustrin inte kunnat följa med i omstrukturerings- och rationaliseringstrenden, varför den kommit att förlora i andel av producerat bruttotonnage. Detta framgår av tabell 3. I rapporten understryks det att varvskapaciteten uttryckt i BRT inte är ett direkt mått på den arbetsmängd varven presterar. Arbetsmängden varierar nämligen starkt mellan olika fartygstyper. Siffrorna i tabellen är dock i stort relevanta för en jämförelse mellan länder av varvskapaciteten.
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet = = - 60
Tabell 3. Andelar i procent av världens varvsproduktion 1955 —1972 (färdigställda fartyg, BRT), resp. orderstock 1973-07-01
1955 1960 1965 1970 1972 Orderstock
1973-07-01 Japan 1 22 42 48 48 44
| Sverige | 10 Y IE 7 8 9 |
| Västtyskland | 19 13 9 6 5 6 |
| Storbritannien | 27 16 1 6 5 7 |
| Frankrike | 7 5 4 4 4 4 |
| Spanien | I 2 2 3 4 5 |
| Norge | 3 3 4 3 3 4 |
| Nederländerna | 8 || 3 3 2 |
Källa: Lloyd"s Register of Shipping.
Det mest framträdande draget är att de japanska varven under 1960talet kom att inta en mycket dominerande ställning. Att dominansen kommer att bestå även under de kommande fyra till fem åren framgår av den sista kolumnen i tabell 3 som visar varvsländernas andel av orderstocken vid halvårsskiftet 1973.
I utredningen har cxisterande utbuds- och efterfrågeprognoser stu-
derats och den bild av fartygsmarknaden under 1970-talet som indikeras av detta prognosmaterial kan sammanfattas på följande sätt.
Tabell 4. Utbud och efterfrågan på varvskapacitet, milj. BRT
AWES SAJ
min -max min — max Nybyggnadsefierfrågan 1971-—1980: Totalt 258—280 302--312 Genomsnitt/år 26--28 30—31 Utbudet 1975 och 1980:
OECD 1975 BAH 1980
| Japan | 18,3 |
| OECD !- Västeuropa | 16,0 |
| Totalt | 39,5 58&,1—72,9 |
I tabell 4 avser efterfrågesiffrorna de prognoser som hösten 1972 utarbetades av Association of West European Shipbuilders (AWES) resp. Shipbuilders Association of Japan (SAJ). Dessa prognoser har överarbetats av en arbetsgrupp inom OECD, varvid vissa olikheter beträffande material och definitioner korrigerats.
Den av OECD gjorda kapacitetsberäkningen (ca 40 milj. BRT för år 1975) grundas på en enkät, vilken alla större varv i samtliga viktiga varvskänder besvarat. Eftersom varven vid svarstillfället praktiskt taget genomgående hade full ordertäckning t.o.m. 1975, avser beräkningen prognosticerad produktion under nämnda år. Den s. k. BAH-prognosen
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 61
(Booz-Allen & Hamilton International) för utbudet år 1980 är däremot en enkel trendframskrivning med 10 resp. 15 26 årlig tillväxt och har således inte, sisom OECD:s beräkning, grundats på uppskattningar av resp. lands förutsättningar och planer.
OECD-arbetsgruppens slutsats är att även med hänsyn till de metodskillnader och osäkerheter som finns i de berörda prognoserna för utbud och efterfrågan står det klart att det vid mitten av 1970-talet kommer att finnas en varvskapacitet som är större än vad den långsiktiga efterfrågan på fartyg skulle motivera. Någon kvantifiering av storleken av denna överkapacitet har dock inte gjorts. I utredningen framhålls dock att eftersom fartygstillskottet fram till år 1976 blir väsentligt högre än vad efterfrågeprognosen indikerar (ca 40 milj. BRT mot ca 30 milj. BRT) så blir — i ett statiskt betraktelsesätt — Överskottskapaciteten under senare delen av 1970-talet ännu större än vad beräkningen i tabellen utvisar. Emellertid kommer vid denna tidpunkt även det förväntade fartygsbehovet under första delen av 1980-talet att påverka fartygsefterfrågan.
I utredningsrapporten redovisas huvuddragen i utvecklingen inom varvsindustrin i viktigare konkurrentländer. Det konstateras att den japanska varvsindustrin under de senaste tio åren haft en produktionsökning som varit dubbelt så snabb som för varvsindustrin som helhet. Mellan åren 1961 och 1971 ökade det sjösatta tonnaget i världen från ca 8 milj. till 25 milj. BRT. Under samma tid ökade det sjösatta tonnaget vid de japanska varven från mindre än 2 milj. till nästan 12 milj. BRT. Den tidigare nämnda OECD-enkäten visar på en nedtoning av denna relativt sett höga cxpansionstakt. Leveranskapaciteten beräknas fram till år 1975 öka med 50 §t (till 18 milj. BRT), vilket är samma expansionstakt som anges för den samlade varvsindustrin utanför Japan.
I utredningen konstateras att de japanska varvens mycket goda konkurrensläge successivt försämrats under de senaste tio åren. Rekryteringen av arbetskraft har på flera håll blivit ett allvarligt problem och den allmänna industriella expansionen har varit förenad med betydande löneökningar. För varvsindustrin kan noteras en genomsnittlig årlig löneökning med 17 §0 under femårsperioden 1967—1972. En omedelbar och direkt inverkan på varvens internationella konkurrenssituation har följt av de senaste årens successiva revalveringar av den japanska valutan. Mot de ganska omfattande förändringar av de japanska varvens komparativa fördelar som sålunda inträffat står dock alltjämt deras synnerligen höga modernitets- och rationaliseringsgrad samt de andra fördelar som följer av att behärska ca hälften av världens fartygsmarknad och cen ännu större andel (ca 60 46) av marknaden för stort tonnage.
Även om EG-ländernas varvsindustrier i dagsläget uppvisar betydande skillnader finns det skäl för att behandla dem gemensamt. Det grundläggande problemet, nämligen att under ett starkt japanskt konkurrens-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 62
tryck anpassa en traditionell och till stor del omodern varvskapacitet till de nya marknadskraven, är i allt väsentligt detsamma för samtliga. De omfattande statliga stödåtgärder som i alla dessa länder vidtagits i syfte att möta den japanska konkurrensen har också kommit att omfattas av en gemenskapsram, i enlighet med vad Rom-avtalet bestämmer. Den fortsatta varvspolitiken i alla EG-länderna är därför i hög grad avhängig av hur denna gemensamma handlingsram utformas.
Längst i omställningen har man kommit i Frankrike. Genom nedläggningar, fusioneringar och samarbetsavtal har huvuddelen av varvsproduktionen kommit att koncentreras till två varvsföretag. Båda dessa har nya moderna stordockor. Varvsinvesteringarna har även i övrigt haft relativt stor omfattning under senare år och varit väl marknadsanpassade, varför de franska varven framgångsrikt kunnat möta den växande efterfrågan på stort tanktonnage. Mellan storvarven och cen del medelstora varv finns avtal om inbördes specialisering på vissa fartygstyper. Den kapacitetsökning som förutses till år 1975 uppgår till inemot 40 <c och väntas i sin helhet ske vid befintliga varvsanläggningar.
Omställningen i Västtyskland har varit mindre framgångsrik. Västtysklands kraftiga andelsminskning av världens fartygsproduktion kan tillskrivas en sen och endast partiell anpassning till efterfrågeexpansionen för större tank- och bulkfartyg. Däremot har den västtyska varvsindustrin uppnått en marknadsledande ställning vad gäller arbetskraftsintensiva container-, roll on/roll off- och kylfartyg. Produktionen år 1975 förväntas överstiga den nuvarande med ca 50 <z, främst beroende på en stark utökning av andelen stort tonnage.
De största insatserna för omstrukturering av varvsindustrin har gjorts i Storbritannien. Inom ramen för den år 1967 inrättade Shipbuilding Board hade vid utgången av år 1971 totalt ca 40 milj. £ tillförts den brittiska varvsindustrin.
Den brittiska varvsindustrin, som har ett brett produktionsprogram innefattande också de största tank- och bulkfartygen, besitter stor teknisk kompetens. Storbritanniens andel av världsproduktionen har trendmässigt minskat sedan mitten av 1950-talet och produktionen har mätt i volym stigit obetydligt sedan mitten av 1960-talet, Detta förhållande kan enligt en aktuell konsultgranskning (Booz-Allen & Hamilton International) bl. a. hänföras till bristfällig företagsledning, låg investerings- ' nivå, en internationellt sett mycket arbetsintensiv produktion, bristande personaladministration och fyra till fem gånger så många strejkdagar per arbetare som industrigenomsnittet. Följden har blivit betydande finansiella svårigheter, höga fartygspriser, leveransförseningar och därmed låg internationell konkurrenskraft. Den produktionsökning som enligt OECD-enkäten planeras inom den brittiska varvsindustrin fram till 1975 är också väsentligt lägre än för övriga EG-länder. Samma förhållande gäller beträffande andelen stort tonnage i produktionen.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 63
En viktig förbättring i de brittiska varvens konkurrenssituation har dock följt av de senaste årens valutakursförändringar.
Två curopeiska länder utanför EG — Norge och Spanien — har under senare år uppvisat en betydande varvsindustriell expansion. Ca 90 <o av nybyggnaderna i Norge kommer från två stora varvsgrupper som på kort tid byggts upp till en starkt samplanerad produktion vid ett flertal produktionsställen längs norska syd- och västkusten. Stora tankoch bulkfartyg svarar för huvudparten av produktionen samtidigt som en salsning gjorts på kapacitet för LNG'!- och kemikaliefartyg. Tillverkningen av stora borrplatiformar för oljeletningen i Nordsjön expanderar snabbt.
I Spanien är varvsindustrin sedan år 1965 den snabbast växande industribranschen. Den åtnjuter kraftigt statligt stöd främst motiverat med önskan att upparbeta ett inhemskt nät av underlevcrantörsindustrier. En kraftig restrukturering pågår inom ramen för den ”Acta de Concierto” som år 1969 slöts med de spanska myndigheterna. Tre större varv ingår nu 1 en varvskoncern med 50 22 statligt ägarintresse och ca 60 a av produktionen. Produktionen vid de stora varven inriktas på större tankionnage av standardtyp. Detta kompletteras med en stark inriktning av de medelstora varven på tonnage specialiserat för havsfiske. Produktionskapaciteten beräknas år 1975 ha uppnått den nuvarande svenska nivån ca 2 milj. BRT. .
Av varvsländer utanför Västeuropa och Japan bör särskilt nämnas Förenta staterna och Sydkorea. Den ålderdomliga karaktär som länge präglat varvsindustrin i Förenta staterna är, bl. a. till följd av det federalt subventionerade sjöfartsprogrammet, på väg att försvinna. Ett flertal högmoderna varvsanläggningar för tillverkning av såväl stort tanktonnage som LNG-fartyg är under uppförande. Det direkta produktionsstödet inom ramen för programmet liksom de gynnsamma finansieringsförhållandena ger de amerikanska varven betydande favörer.
Helt nya tillverkningsvarv i länder som Portugal, Brasilien, Taiwan och Sydkorca har på senare tid tillkommit. Sådana nyanläggningar byggs oftast i direkt eller indirekt samarbete med storvarv i Japan celler Västcuropa. Det mest ambitiösa utbyggnadsprogrammet gäller Sydkorea. Tva helt nya varv, ett för fartyg i storleksklassen 100 000—200 600 DWT och ett för fartyg större än 300 000 DWT färdigställs under år 1973. Konkreta planer för byggande av ytterligare stordockor föreligger.
Varvsindustrisamarbete inom OECD
I utredningsrapporten redovisas det varvsindustriella samarbetet inom ramen för OECD.
Fartlygsmarknadens utpräglade internationella karaktär innebär natur-
1 S.k. Liquified natural gas carriers, dvs. fartyg för transport av flytande naturgas.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 64
ligt nog att varvsstöd i ett Jand fått återverkningar på varven i andra länder. Detta har särskilt kommit till uttryck vad gäller kreditstödet. Alla exporterande varv hade att anpassa sig till de förmånliga kreditvillkor som de japanska varven vid början av 1960-talet började erbjuda fartygsbeställare.
På internationell nivå togs varvssituationen upp inom OECD iår 1963. Under industrikommittén tillsattes en arbetsgrupp, vilken slutredovisade sitt utredningsuppdrag 1965. Med hänvisning till denna rapport föreslog den svenska regeringen att en särskild kommitté skulle tillsättas för att komma till rätta med den subventionspolitik som utvecklats inom den internationella varvsindustrin. Denna arbetsgrupp (WP6), som tillsattes direkt under OECD:s råd, har arbetat sedan år 1966.
Innebörden av den överenskommelse angående exportkrediter för nya fartyg som träffades mellan 13 av OECD:s medlemsländer och som trädde i kraft den 1 juli 1969, kan sammanfattas i följande. De anslutna staterna förband sig tillse att varven med statligt stöd inte erbjöd bättre kreditvillkor än lägst 20 96 kontantbetalning, högst åtta års kredittid och lägst 6 €& ränta. Amorteringarna på dessa krediter borde ske med regelbundna intervaller normalt om sex månader. Möjlighet fanns dock att i undantagsfall utsträcka löptiden till maximalt tio år. Mcra fördelaktiga villkor åt u-länder kunde ges i enskilda fall. En särskild anmilningsprocedur inrättades för avvikelserna. Lägsta kontraktsränta höjdes den 1 januari år 1971 från 6 4 till 7,5 %o.
I utredningsrapporten konstateras att exportkreditöverenskommelsen fungerat väl under de fem år den varit i kraft. De deltagande länderna har lojalt uppfyllt sina åtaganden. Antalet anmälda avvikelser har varit få och inte föranlett några åtgärder. Man har också erhållit en de facto-harmonisering av fartygsräntan genom att avtalets villkor blivit normerande för kreditkontrakten. Det förtjänar särskilt anmärkas att överenskommelsen visat sig hålla även i ett svagare marknadsläge. Trots synnerligen dålig orderingång till varven under senare delen av år 1971 och första delen av år 1972 framträdde inga tendenser till återtagen kreditkonkurrens.
Samtidigt med exportkreditöverenskommelsen antogs en rekommendation om ”standstill” på övriga stödområden. Mandatet för WP6 avsåg emellertid avveckling också av övriga stödformer. Dessa varierar åtskilligt mellan länderna både till omfattning och tillämpning. De fal- Jer dock i stort sett inom följande kategorier, direkt stöd till fartygsbyggande, tullar och andra importhinder, diskriminerande skatter, diskriminerande interna regleringar eller förfaranden samt investeringsoch omställningsstöd åt den egna varvsindustrin.
Mot bakgrund av den förbättrade orderingången under åren 1970— 1971 kunde parterna sommaren 1971 enas om principerna för en paketlösning i form av en förhandlingsprocedur. De länder som alltjämt uppehöll varvsstöd av ovannämnt slag skulle erbjuda en avvecklingsplan i
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 65
tre omgångar med slutpunkten år 1975. Länder utan sådant varvsstöd — däribland Sverige — erbjöd status quo, dvs. förband sig att inte införa något sådant varvsstöd under förutsättning att avvecklingen av övriga Jänders varvsstöd förlöpte planenligt. Denna andra överenskommelse — benämnd ”Gencral Agreement” och slutgiltigt fastställd av OECD:s råd i oktober 1972 — bekräftar de deltagande ländernas avsikt att stegvis och före den 1 november 1975 avveckla de berörda stödåtgärderna för varven. De till överenskommelsen knutna anslutningsprotokollen kom dock att bli ofullständiga på grund av varvskonjunkturens försämring under våren 1972.
I samband med att överenskommelsen om det allmänna varvsstödet antogs i oktober 1972 framfördes från flera varvsländers sida stor oro över fartygsmarknadens allmänna utveckling. OECD:s råd uppdrog med anledning härav åt WP6 att noga följa efterfråge- och utbudsutvecklingen. En arbetsgrupp med uppgift att i första hand granska föreliggande efterfrågeprognoser och kapacitetsberäkningar tillsattes av WP6 i november 1972. Arbetsgruppens rapport härom framlades i maj 1973. De däri redovisade beräkningarna och slutsatserna har refererats under avsnittet Den internationella bakgrunden.
Den svenska varvsindustrins dagsläge och framtidsutsikter Utvecklingen under 1960-talet
Utredningen framhåller att få svenska industribranscher verkar under så internationellt betingade konkurrensförhållanden som varvsindustrin. De svenska varven har hållit sin marknadsandel och konkurrensförmåga anmärkningsvärt väl, trots bl.a. betydande inslag av direkta statliga stödåtgärder (räntesubventioner och strukturrationaliseringsstöd) i flertalet konkurrentländer. Statens engagemang i svensk varvsindustri har begränsats till ett fåtal direkta ingripanden av totalt sett mindre omfattning, främst Uddevallavarvet år 1963 och Götaverken år 1971. Härtill kommer införandet av statliga fartygskreditgarantier år 1963.
Sedan mitten av 1950-talet har ca 80 0 av den svenska fartygsproduktionen avsatis på den internationella marknaden. Detta torde vara en högre exportandel än inom någon annan större industribransch i landet. Den svenska varvsindustrin sysselsätter enligt industristatistiken ca 30 000 personer, vilket innebär att den svarar för ca 3 2 av det totala antalet sysselsatta inom industrin. Varvsindustrins betydelse från sysselsättningssynpunkt är emellertid större än vad som framgår av dessa siffror, eftersom den är en utpräglad monteringsindustri med omfattande underleveranser från övrig svensk industri. Varven beräknas indirekt sysselsätta ca 15 000 personer hos svenska underleverantörer. Varvsindustrins exportvärde år 1972 uppgick till inemot 2 000 milj. kr., motsvarande ca 5 % av den totala svenska exporten detta år. 5 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga 15
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 66
Den svenska varvindustrin är starkt koncentrerad såväl vad avser lokalisering som storlek. Branschen domineras av ett fåtal stora enheter: Eriksbergs Mckaniska Verkstads AB (Eriksberg), AB Götaverken inkl. Öresundsvarvet (Götaverken), Kockums Mockaniska Verkstads AB (Kockums) och Uddevallavarvet AB (Uddevalla). Dessa fyra svenska storvarv placerar sig bland världens 25 största varvsföretag, varav Kockums på femte plats efter fyra japanska varv år 1971.
Storvarvens dominerande ställning i svensk varvsindustri framgår av att dessa svarar för mer än 95 2 av. den totala fartygsproduktionen i landet och för ca 80 96 av det totala antalet sysselsatta inom branschen. De flesta mindre och medelstora varv bedriver i stor utsträckning annan tillverkning än fartygsbyggnation, t. ex. stålkonstruktioner för broar och industrianläggningar.
Fram till mitten av 1950-talet karaktäriserades skeppsbyggandet till stor del av hantverksmässiga och därmed arbetskrävande produktionsmetoder. Ur produktionsteknisk synvinkel kan det sägas att varje fartyg var unikt. Den hårdnande internationella konkurrensen och redarnas krav på högt automatiserade och stora fartyg, främst bulk- och tankfartyg, ställde emellertid redan i början av 1960-talen varven inför nödvändigheten att skapa nya och tekniskt mera avancerade anläggningar. Det krävdes en rationellare organisation av arbetet om man skulle tillverka standardiserade fartygstyper i längre serier. För de svenska storvarvens del inleddes denna utveckling i slutet av 1930-talet och i början av 1960-talet genom bl. a. tillkomsten av Arendalsvarvet samt utbyggnaden av Uddevallavarvet och Eriksberg. Kockums utbyggnad och rationalisering av varvsanläggningarna i slutet av 1960talet bör också ses mot denna bakgrund.
Under det att de svenska storvarven utvecklat sin konkurrenskraft genom att bygga stora fartyg i standardutförande, har de mindre och medelstora varven satsat på att bygga mindre, men relativt avancerat specialtonnage.
Kännetecknande för produktionsutvecklingen vid storvarven under 1970-talets första år har således varit en accentuerad och fortgående specialisering till ett fåtal standardiserade fartygstyper i långa tillverkningsserier samt en påtaglig tendens mot allt större fartygsstorlekar.
Enligt en av utredningen genomförd studie av storvarvens underleverantörsförhållanden år 1972 framgår att varven i första underleverantörsledet indirekt ger sysselsättning åt ca 10 500 personer vid svenska företag. Den totala sysselsättningseffekten i samtliga underleverantörsled har beräknats till ca 15 000 personer. Geografiskt sctt är denna härledda sysselsättning störst i varvsregionerna och Norrbotten. I det senare fallet avser sysselsättningen Norrbottens järnverk AB (NJA).
Storvarvens totala inköp av varor och tjänster under år 1972 uppgick till ett värde av ca 1 800 milj. kr., varav ca 400 milj. kr. utgjordes av import. Cirka hälften av varvens totala inköp utgörs av järn- och stål-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet = = - 67
varor. Återstoden avser bl.a. entreprenadarbeten på fartyg, diverse fartygsutrustning, konstruktionselement och förbränningsmotorer. Inköpen faller på ett stort antal företag av skiftande storlek inom främst
verkstadsindustrin. = | .
Tillverkningen av konstruktionselement och skrovscktioner för fartyg på lego- och entreprenadbasis har ökat kraftigt under senare år. Underleverantörer är i de flesta fall varv som helt eller delvis lagt ned den egna fartygsproduktionen, t. ex. varven i Karlskrona, Gävle och Sölvesborg. En av orsakerna till ökningen av denna typ av underleveranser 'har varit brister i de större varvsregionerna på kvalificerad arbetskraft, främst plåtslagare och svetsare. Samtidigt har det varit lättare att rekrytera denna kategori av arbetskraft på de mindre orterna som har eller har haft fartygsproduktion. En ytterligare bidragande orsak kan ha varit de relativt sett stora förändringarna i varvens produktinriktning, bl. a. innebärande att den befintliga produktionsapparaten blivit mindre ändamålsenlig.
I utredningsrapporten konstateras att storvarvens inköp berör ett betydande antal anställda vid företag både utom och inom branschen. En eventuell förändring av produktionsanläggningarna med åtföljande ändring av den nuvarande scktionsbyggnadstekniken kan få avgörade betydelse för bl. a. vissa mindre varvsföretag, som f. n. är helt beroende av leveranser till storvarven.
Trots kraftiga fluktuationer har den intenationella varvsindustrin under hela 1960-talet upplevt en trendmässig ökning av orderstockarna i förhållande till leveranskapaciteten. Enbart från första kvartalet 1968, dvs. omedelbart efter Suezkrisen 1967, och fram till slutet av år 1972 mer än fördubblades volymen av beställt fartygstonnage i varvens orderportföljer. Denna utveckling har fortsatt under åren 1972 och 1973. Sedan halvårsskiftet 1972 har de svenska varvens orderböcker ökat med totalt 7,5 milj. DWT eller ca 60 46. Varvens inneliggande beställningar i slutet av september månad 1973 uppgick till sammanlagt ca 19 milj. DWT. Volymmässigt sett är detta den största orderstocken i branschens historia.
Tabell 5. Fartyg i order vid svenska varv 1973-09-30
| Antal | DWT | 2 | |
| Tankfartyg | 81 | 15 588 690 | 81 |
| OrejBulk/Oitl-fartyg | 15 | 1776 900 | 10 |
| Ore/Oil-fartyg | 3 | 678 500 | 4 |
| Produktfartyg | 22 | 567 300 | 3 |
| Bulkfartyg | 1 | 118 000 | 1 |
| Kemikaliefartyg | 9 | 159 700 | 1 |
| Övriga | 5 | 18 060 | |
| Totalt | 136 | 18 907 150 | 100 |
Källa: Sveriges varvsindustriförening.
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 68
Under perioden oktober 1972— september 1973 har varven teckrat ett åttiotal nya kontrakt omfattande totalt ca 10 milj. DWT, vilket i genomsnitt motsvarar drygt 50 £6 av inneliggande orderstockar. Huvuddelen avser leveranser under åren efter 1975. Enligt varvens egna bedömningar har dessa beställningar genomgående kunnat tas med betyd- Jigt förmånligare kontraktsvillkor än vad som var möjligt endast ett år tidigare (1971). Under sistnämnda år tecknade varven också jämförelsevis få nya kontrakt. Återstoden av varvens inneliggande order är tagna under åren 1968 t. o. m. 1970, varav större delen kommer att levereras inom de två närmaste åren. För de flesta av varven torde även dessa ha tagits till förhållandevis goda priser. Vissa av varven har emellertid fortfarande ett mindre antal olönsamma kontrakt från åren 1968 och 1969 kvar i orderportföljerna. Dessa kommer dock att levereras under år 1973 eller i början av år 1974.
Som framgår av tabell 6 kommer de svenska storvarvens farlygsproduktion under de närmaste åren att utgöras av tankfartyg i främst två storleksklasser, nämligen dels fartyg mellan 100 000-150 000 DWT. dels över 300 000 DWT, s.k. Ultra Large Crude Carrier (ULCC). Samtliga storvarv utom Götaverken har f.n. ULCC-fartyg i order, varav Uddevallavarvet har de största (485 060 DWT) och Kockums de flesta. För Uddevallavarvets del innebär de på senare tid tagna orderna alt de befintliga anläggningarnas kapacitet väsentligt måste utvidgas under do närmaste åren.
Tabell 6. Tankfartyg i order vid storvarven 1973-09-30
| Fartygssiorlek (DWT) | Antal | DWT | 94 |
| 100 000 — 149 999 | 36 | 4 821 000 | 32 |
| 150 000 -- 199 999 | 14 | 2154 870 | 14 |
| 200 090 — 249 999 | 7 | 1631 060 | 10 |
| 250 000 —299 999 | 6 | 1 531 000 | 10 |
| Över 300 000 | IS | 5 425 150 | 34 |
| Totalt | 78 | 15 563 020 | 100 |
Källa: Sveriges Varvstndustriförening.
Storvarvens framtidsbedömningar
I det tidigare nämnda konsortialavtalet mellan storvarven har parterna förklarat sig beredda att upprätta en årlig sammanställning av de olika partsföretagens långsiktiga investeringsplaner samt att deige varandra dessa planer ($ 8). I linje med denna överenskommelse togs inom industridepartementet under våren 1973 initiativ till en skriftlig redovisning, baserad på en enkät, av resp. varvföretags långsiktiga bedömningar
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 69
för perioden 1973—1977. Redovisningen, som omfattar.bl. a. en bedömning av investerings-, sysselsättnings- och leveransvärdesutvecklingen samt en finansieringsanalys för den aktuella perioden, har kompletterats genom direkta kontakter med storvarvens företagsledningar. Det redovisade prognosmaterialet är kvalitativt heterogent. Detta är naturligt med tanke på att varv med full orderbeläggning under hela femårsperioden lättare kan åstadkomma en konsistent bedömning än varv med stort inslag av ”prognosfartyg” (dvs. fartyg som förväntas bli beställda men som ännu ej finns i orderportföljen) mot slutet av perioden. Dessutom utarbetas inte de olika företagens femårsplaner tidsmässigt parallellt. Vidare finns osäkerheter i planmaterialet genom att inte alltigenom samma förutsättningar beträffande exempelvis löne-, materialkostnads-, valutakurs- och prisutveckling använts. Beroende på att informationsinsamling på detta sätt prövades för första gången har även vissa brister i enkätens uppläggning givit vissa tolkningssvårigheter för varven vid ifyllandet av formuläret. Det bör understrykas att plancrna är företagsledningarnas bedömning av den långsiktiga utvecklingen. I flera fall torde inte planerna ha slutgiltigt fastställts av resp. företagsstyrelse. |
Sysselsättningsutvecklingen | De fyra storvarven har redovisat följande bedömningar av sysselsättningsutvecklingen för åren 1973 t.o.m. 1977. Redovisningen avser totalt antal anställda inom varvsrörelsen (inkl. entreprenader) vid utgången av resp. år.
Tabell 7. Sysselsättningsutvecklingen 1973 —1977 Förändring under 1972 1973 1974 1975 1976 1977 perioden Utfall
24300 246090 24590 26000 26180 26650 —2350(-10 97
Den planerade ökningen vid storvarven av antalet anställda med drygt 2300 personer under perioden utgörs till huvuddelen av kollektivanställda. Enligt planerna skulle Uddevalla- och Göteborgsregionerna komma att erhålla en kraftig ökning (ca 1500 av de nya arbetstillfällena), dock först mot slutet av perioden. Som jämförelse kan nämnas att storvarven i den avstämda långtidsutredningen (SOU 1973: 21) redovisat en planerad ökning av sysselsättningen med 1,4 26 per år under perioden 1972—1977. Storvarven har forfarande en allvarlig brist på kvalificerade yrkesarbetare, främst svctstare och plåtslagare. I varvsregionerna efterfrågar varven f.n. totalt ca I 500 personer. För att råda bot på personalbristen har varven intensifierat sin internutbildning, ökat uppdragen på legooch entreprenadbasis samt stoppat eller i varje fall bromsat upp av-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 70
vecklingen av den inhyrda arbetskraften vid varven. En stor del av den planerade sysselsättningsökningen torde således emanera från den bristsituation som varven f.n. upplever.
Leveransvärdeutvecklingen
År 1972 levererade de svenska storvarven fartyg för ett värde av drygt 2 300 milj. kr. Som framgår av tabell 8 uppgår det av storvarven beräknade leveransvärdet (i löpande priser) för år 1977 till ca 5 400 milj. kr. Varven räknar således med att under prognosperioden mer än fördubbla 1972 års leveranser värdemässigt sctt.
Tabell 8. Storvarvens beräknade leveransvärden (i löpande priser) 1973 —1977 milj. kr.
Förändring under År 1973 1974 1975 1976 1977 perioden
2979 3321 4247 5306 5417 -: 2438 (+81 2)
För en bedömning av kapacitetseffekterna behövs en uppskattning i reala termer, dvs. utan inverkan av prisutvecklingen. Med hänsyn tagen endast till aktuclla leveransplaner är det sannolikt att den totala, reala kapacitetsökningen under prognosperioden skulle komma att uppgå till 50—60 9o. -
Enligt varvens bedömningar kommer andelen kontantkontrakt att vara relativt oförändrad under perioden. Den starka ökningen av leveransvärdeutvecklingen kommer således att medföra en kraftig ökning av kundkrediterna.
Som tidigare framhållits torde det finnas anledning att se med cen viss försiktighet på det redovisade planmaterialet. Det gäller särskilt prognoserna för åren 1976—1977 som baserats bl. a. på ett antal prognosfartyg. Prognoserna torde vidare förutsätta att investeringarna under tidigare år genomförs planenligt. Investeringsprogrammet för åren 1973—1975 är av så genomgripande omfattning att produktionsstörningar kan befaras. Huruvida sådana störningar finns medtagna i kalkylen är inte känt. |
Investeringsutvecklingen
Den svenska varvsindustrins investeringsutveckling under 1950- och 1960-talet kännetecknades av relativt stora fluktuationer med tre kraftiga investeringstoppar — en mot slutet av 1950-talet och två under 1960talet. Dessa innefattade bl. a. tillkomsten av Arendalsvarvet och utbyggnaden av Eriksberg och Uddevallavarvet samt en omfattande ombyggnad av Kockums anläggningar i Malmö. Under 1960-talet investerades i genomsnitt ca 135 milj. kr. per år. .
Storvarvens investeringsplaner för femårsperioden 1973—1977 präglas
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 71
av en påtaglig optimistisk framtidsbedömning och'skulle, om de till fullo kom att realiseras, innebära en markant investeringsökning jämfört med förhållandena under de två närmast föregående decennierna. Storvarven avser — enligt de planer som redovisades 1 juni 1973 — att investera totalt ca 2 800 milj. kr. fram till och med år 1977. Detta innebär att ca 570 milj. kr. per år kommer att investeras under den närmaste femårsperioden. Jämfört med utfallet år 1972 (198 milj. kr.) innebär detta ungefär en tredubbling av den årliga investeringsvolymen. |
Tabell 9. Investeringsutvecklingen 1973 —1977, milj. kr.
1973 1974 1975 1976 1977 Summa
Investeringar i varvsrörelse — lyftanordningar, kranar m. m. = 156 62 15 24 30 287 — plåthantering "81 125 1 56 19 392 — byggnader och anläggningar
(lokaler, bäddar, dockor m. m.) 34 122 146 149 49 500 — övriga investeringar 115 115 106 120 121 577 - Summa 386 424 378 349 219 1756 Övriga investeringar (1. ex. fartygsandelar) 187 227 204 262 175 1055 Totala investeringar 573 651 582 611 2394 2811
Som framgår av tabellen uppgår de planerade investeringarna i varvsrörelse till ca 1750 milj. kr. Med tanke på den svaga investeringsutvecklingen under 1960-talet torde större delen av detta belopp utgöras av investeringar som varven tvingas att genomföra för att ersätta gamla och nedslitna anläggningar och anpassa dessa för det större tonnaget som finns i order. Ett av storvarven har vidare uppgivit att det av företaget redovisade investeringsprogrammet bör kompletteras med investeringar av storleksordningen 300 milj. kr. |
Övriga investeringar (1 055 milj. kr.) avser ägarengagemang i fartyg (360 milj. kr.) samt anläggningar för reparationsverksamhet (325 milj. kr.) och motortillverkning (370 milj. kr.).
De redovisade investeringsprogrammen har, som inledningsvis understrukits, baserats på väsentligt skilda förutsättningar. Att bedömningarna 1 något fall inte på ett realistiskt sätt återspeglar företagets framtida utvecklingsmöjligheter, bl. a. med tanke på finansieringen, torde stå fullt klart. Projekteringsmiässigt tycks vissa planer vara mycket ofullständiga. Vidare torde varvens underleverantörer, både vad avser förändringar i sysselsättningen och i produktionen, komma att beröras i en utsträckning som inte helt kan överblickas.
För branschen i dess helhet står det emellertid klart, att om resp. varvsföretag realiserar sina nu redovisade investeringsplaner så kommer den totala produktionskapaciteten att öka högst avsevärt fram till och med år 1977. Med hänsyn till framförallt sammansättningen av innelig-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 72
gande orderportföljer och Ieveransplancer synes det sannolikt att den årliga nybyggnadskapaciteten (f. n. ca 4 milj. DWT) kommer att öka med ca 10—15 46 per år till uppemot 7 milj. DWT mot slutet av 1970-talet. Som jämförelse kan nämnas att man i den avstämda långtidsutredningen (SOU 1973: 21) bedömer varvens kapacitetstillväxt till 8,0 7% per år mellan åren 1972 och 1977.
Finansicringsbehov och interna finansieringsmöjligheter
För den närmaste femårsperioden har de fyra storvarven redovisat följande finansieringsbehov.
Tabeli 10. Tilförda medel 1973 —1977, milj. kr.
1973 1974 1975 1976 1977 Summa
Från verksamheten internt tillförda medel 211 531 502 645 824 2713 Nettoökning av långfristiga skulder: — nya lån för refinansiering
av lämnade fartygs-
krediter . 907 1276 1995 2257 2297 8 732 — nya lån mot säkerhet i
anläggningstillångar -- 150 > 215 100 39 504 — Övriga lån 29 19 20 21 20 109 — amortering på
befintliga lån —589 527 —594 —695 —673 —3 078 Summa tillförda medel 558 1449 2138 2328 2507 8 980
Under perioden bedöms således internt genererade medel uppgå till totalt 2 713 milj. kr. Detta torde innefatta en relativt optimistisk bedömning av vinstutvecklingen, vilket framförallt gäller de belopp som uppgivits för åren 1976—77. Som tidigare framhållits finns det flera anledningar att se med stor försiktighet på prognoserna för dessa år. Prognoserna har baserats på relativt kraftig ökning av leveranskapaciteten fram till årsskiftet 1976/77 men endast en del av de angivna leveransvärdena täcks av inneliggande orderstock. Det finns följaktligen en osäkerhet knuten till de antaganden som prognoserna baseras på när det gäller priser och villkor i ännu ej tecknade men förväntade kontrakt. Vidare torde kostnadsprognosernå vara ytterst osäkra exempelvis vad gäller löneutvecklingen. Därtill kommer eventuell kostnadspåverkan till följd av valutakursförändringar och produktionsstörningar i samband med genomförandet av investeringsprogrammen.
Dcet är av intresse att jämföra summan av internt genererade medel med det sammanlagda investeringsbehovet under perioden. Det senare har, som tidigare redovisats, uppskattas till ca 2 800 milj. kr. Tidsmässigt fördelar sig investeringarna enligt följande.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 73
Tabell 11. Totala investeringar 1973 —1977, milj. kr. År 1973 1974 1975 1976 1977 Summa
573 651 582 611 394 2811
Betraktar man något oegentligt summan av de internt genererade medlen (2 713 milj. kr.) för alla storvarven under hela femårsperioden skulle slutsatsen således vara att de planerade investeringarna i stort kan självfinansieras. En sådan jämförelse förutsätter dock att relationen är ungefär densamma i alla varv och att den tidsmässiga fördelningen ej uppvisar någon allvarlig brist på balans. Av det redovisade planmaterialet framgår cmellertid att betydande olikheter mellan varvsföretagen föreligger och att dessa accentueras vid en årsvis jämförelse. Det kan sålunda konstateras att företagens möjligheter till självfinansiering är mycket olika. För flera av företagen krävs ett betydande tillskott i form av extern finansiering. En grov uppskattning ger vid handen att ytterligare ca 500 milj. kr. i extern upplåning skulle komma att behövas under åren 1973—1975 under förutsättning att finansieringsmöjligheterna utvecklas på ovan angivet sätt.
Varvens bedömningar vad gäller upplåning mot säkerheter i anläggningstillgångar slutar på 504 milj. kr. under perioden 1973—1977. I runda tal torde de planerade investeringarna — om totalt 2 800 milj. kr. — kunna resultera i ökat belåningsvärde (fastighetsinteckningar) med mellan 500 och 1 000 milj. kr. Den planerade upplåningen mot säkerheter i anläggningstillgångar beräknas huvudsakligen kunna ske i Sverige framförallt genom upptagande av obligationslån.
Storvarven planerar en kraftig ökning av bruttoupplåningen för refinansiering av lämnade fartygskrediter med totalt ca 8 730 milj. kr. under perioden, vilket torde innebära att varven har en stor mängd kreditkontrakt i orderportföljerna. Motsvarande ökning av lämnade fartygskrediter har uppgivits till drygt 7 190 milj. kr.
Tabell 12. Ökning av lämnade fartygskrediter 1973—1977, milj. kr.
År 1973 1974 1975 1976 1977 Summa
| Levererade fartyg | 3866 488 1317 1920 1459 6050 |
| Ej levererade fartyg | —36 527 432 —152 371 1142 |
| Summa | 830 1015 1749 1768 1830 7192 |
Tabellens redovisning avser retfoökningen av storvarvens planerade kreditgivning under perioden. ”Ej levererade fartyg” utvisar värdet av de förskottsväxlar som varven erhåller från beställaren under tiden mellan kontrakts- och leveranstidpunkterna.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 74
Den planerade ökningen av upplåningsbehovet för refinansiering av lämnade fartygskrediter överstiger under perioden den redovisade ökningen av motsvarande kreditgivning till fartygsbeställarna med ca 1 540 milj. kr. Såväl det nuvarande innehavet av obelånade säkerheter — s. k. första och andra prioritetsinteckningar i fartyg — som tillskottet av säkerheter under prognosperioden torde väl räcka till för att täcka angiven nyupplåning under förutsättning att statliga garantier kan påräknas. Härtill kommer möjligheter att i vissa fall (inom tolv månader före leverans) utnyttja förskottsväxlar för refinansicring med hjälp av statsgarantier.
Den för prognosperioden totala ökningen i kapitalbindningen i lager och produkter i arbete uppgår till ca 1 400 milj. kr.
Tabell 13. Förändring av lager och produkter i arbete 1973—77, milj. kr. År 1973 1974 1975 1976 1977 — Summa
--81 +274 704 = 17 +316 -1 392
4
Den kraftiga ökningen av kapitalbindningen är föranledd av en högre produktionsvolym, vilket också avspeglas i utvecklingen av beräknade leveransvärden. Över perioden förutsätts en kraftig ökning av erhållna kontantförskott, vilket speglar varvens kontrakterade och antagna betalningsvillkor.
Tabell 14. Förändring av erhållna förskott på beställda fartyg 1973 —1977, milj. kr.
År 1973 1974 1975 1976 1977 Summa
| Kontantförskott | 785 —102 142 315 184 1324 |
| Förskottsväxlar | —36 527 432 —152 371 1142 |
| Summa | 749 425 574 163 555 2466 |
Värdet av förändringen i erhållna förskottsväxlar är identiskt lika med de uppgifter som redovisats för lämnade fartygskrediter avseende ej levererade fartyg. Den ökade kapitalbindningen i lager och produkter i arbete (ca 1 400 milj. kr.) svarar — totalt sett — mot erhållna kontant-
förskott från beställare. De erhållna kontantförskotten utgör under pro-
gnosperioden en betydande finansicringskälla för flertalet av varven.
För att fullständigt analysera de erhållna uppgifterna från varven skulle ytterligare information behövas, t.ex. resp. varvs nuvarande innehav och pantsättning av säkerheter, storlek och löptid av befintliga lån samt betalningsvillkor och tidpunkt för försäljning av nya fartyg. Då dessa uppgifter inte finns tillgängliga, är slutsatserna och kommen-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet ' 75
tarerna grova och sannolikt också i vissa fall felaktiga. Även om slutsat-
serna håller för varven totalt och för hela perioden, torde man rent
allmänt kunna påstå att det finns betydande skillnader mellan varven. Detta gäller i synnerhet bedömningarna av internt genererade medel mot slutet av perioden. Känsligheten med hänsyn till exempelvis dollarutvecklingen är betydande. Under prognosperioden räknar således storvarven med att ha ett externt upplåningsbehov av storleksordningen 9 300 milj. kr., varav huvuddelen avser refinansiering av lämnade fartygskrediter. En sammanfat-
tande beskrivning av varvens bedömningar av den finansiella utveck-
lingen under perioden 1973—1977 lämnas i tabell 15.
Tabell 15. Storvarvens finansieringsbedömningar för perioden 1973 -—1977, milj. kr.
Totalt
1973—
1973 1974 1975 1976 1977 1977
Tillförda medel Från verksamheten internt tillförda medel 211 531 502 645 824 2713 Ökning av längfristiga skulder — nya lån för refinansiering
av lämnade krediter 907 1276 1995 2257 2297 8732 -— Övriga lån 29 169 235 121 59 613 -|. Amortering på befintliga lån 589 527 594 695 673 3078 Summa tillförda medel 558 1449 2138 2328 2507 Använda medel Investeringar 573 651 582 6l1 394 2811 Ökning av lämnade fartygskrediter 830 1015 1749 1768 1830 7192 Summa använda medel 1403 1666 2331 2379 2224 Förändring av övriga = | balansposter —845 —217 —193 —-51 +283
Arbetsgruppens förslag
Till skillnad från den situation som rådde när riktlinjerna för den nuvarande varvspolitiken lades fast, präglas de svenska varvens fram-
tidsbedömning i dag av en påtaglig optimism. I utredningsrapporten framhålls risken för en global överkapacitet på fraktmarknaden under senare delen av 1970-talet. Det finns därför risk för fallande fraktsatser och pressade priser på fartygsmarknaden, vilket kan leda till en avsevärd skärpning av den internationella konkurrensen. Arbetsgruppens slutsats är att de svenska varvens konkurrenskraft måste stärkas genom ett omfattande investerings- och rationaliseringsprogram för att kunna möta en sådan situation.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 76
Det anförs att det i detta läge finns anledning för statsmakterna att ompröva den nu gällande varvspolitiska grundregeln och inom de allmänna ramar som gäller för näringspolitiken vara beredd att medverka till ett upprätthållande av den svenska varvsindustrins konkurrenskraft även om det innebär kapacitetsexpansion. En utbyggnad inom svensk varvsindustri måste dock ske på ett för hela branschen samordnat sätt, vilket nödvändiggör ett samarbete mellan varvsföretagen och mellan företagen och statsmakterna.
I utredningsrapporten anförs därefter följande.
Det samarbete mellan storvarven som under lång tid förekommit och som formaliserats och förstärkts genom det s. k. konsortialavtalet från år 1971 bör ytterligare intensifieras, Ett långt drivet samarbete mellan företag, som inte i första hand konkurrerar inbördes utan på en hård internationell marknad måste från samhällets sida anses som särskilt angeläget. Den flexibilitet som i vissa fall kan åberopas som argument för samma eller likartade satsningar på flera håll, måste i ökad grad vägas mot de fördelar som många gånger såväl företagsekonomiskt som samhällsekonomiskt står att vinna på samarbete och specialisering. Att de svenska storvarven valt att inrikta sin produktion mot likartat tonnage i längre serier ökar givetvis möjligheterna att fördjupa och vidga det samarbete som inletts.
Det allmänna varvssamarbetet har successivt vidareutvecklats genom t. ex. det gemensamma motorbolaget som storvarven bildat år 1973 och det arbete som kontinuerligt utförs i olika arbetsgrupper med företrädarc för resp. varv. Detta arbete har varit nyttigt och är en förutsättning för och ct steg mot effektivare insatser beträffande varvens strategiska funktioner, såsom långtidsplancring, teknisk utveckling, marknadsföring och finansiering. IT detta sammanhang kan nämnas det intensifierade samarbetet inom det skeppstekniska forsknings- och utvecklingsområdet. Inom det administrativa området kan noteras utvecklandet av gemensamma datorbaserade redovisningsrutiner för bl. a. råvaror och halvfabrikat.
Ett system för samråd mellan statsmakterna och branschens huvudintressenter utgör en nödvändig grundval för utformandet av en adekvat branschpolitik. Ett löpande samrådsförfarande är nödvändigt särskilt i en bransch som utsätts för tvära konjunkturella kast. Behovet förstärks av att de statliga engagemangen i varvsbranschen, genom bl. a. fartygskreditgarantisystemet, är både omfattande och långsiktiga. Målet bör vara att statsmakternas ställningstagande kan grundas på en väl genomarbetad och samstämd bedömning av branschens utveckling.
Tillkomsten av konsortialavtalet år 1971 och därmed upprättandet av styrande kommittén och samrådsgruppen var ett viktigt steg i denna riktning. Detta institutionaliserade samrådssystem har sedan tillkoms-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet = ' 77
ten successivt förbättrat möjligheterna till konstruktivt informationsutbyte mellan berörda parter. De hittillsvarande erfarenheterna av arbetet inom styrande kommittén och samrådsgruppen bör nu utvärderas, och statsmakterna bör tillsammans med företagen och de anställda pröva formerna för det vidare samrådet. Det bör i detta sammanhang övervägas på vilket sätt de mindre och medelstora varvsföretagens intressen bäst skall kunna tillgodoses.
Ett effektivt samråd förutsätter en gemensam informationsbas som gör det möjligt att kontinuerligt följa branschens förväntade utveckling över en längre tidsperiod. Informationen måste vid varje bedömningstillfälle syfta till att ge en fullständig och aktuell bild av branschens långsiktiga utveckling vad gäller exempelvis investeringar, finansiering, sysselsättning, produktionsinriktning, forskning och utveckling. Innehållet i och formerna för ett informationspaket, som i ett första steg föreslås omfatta endast storvarven, bör mera i detalj diskuteras och fastläggas inom styrande kommittén och samrådsgruppen.
En lämplig ordning skulle kunna vara att styrande kommittén och samrådsgruppen under förhösten varje år låter sammanställa partsföretagens bedömningar vad avser utvecklingen under den kommande femårsperioden. Sammanstiällningen, som således endast skulle utgöra en summering av företagens planer, skulle vad gäller t.ex. produktionsinriktning, kapacitetsutveckling, sysselsättningsutveckling och finansiering kommenteras av styrande kommittén och samrådsgruppen för alt därefter tillställas Kungl. Maj:t. Regeringen skulle härigenom varje år i statsverkspropositionen kunna redovisa för riksdagen en aktuell bedömning av branschens långsiktiga utveckling och bl.a. med hänsyn till denna anpassa de branschpolitiska åtgärderna till ändrade förhållanden.
Ett sådant system för kontinuerlig kontakt med och insyn i varvsbranschen i syfte att bättre kunna anpassa de branschpolitiska åtgärderna innebär givetvis inte något avsteg från de allmänna riktlinjer som kännetecknar svensk industripolitik. Det bör således också fortsättningsvis gälla att bestående olikheter i produktionsförutsättningarna i förhållande ti!l andra länder inte bör utjämnas genom statiiga stödåtgärder av subventionskaraktär. Någon generell prioritering av varvsindustrin i förhållande till andra industribranscher när det gäller ianspråktagande av den svenska kredit- och kapitalmarknaden bör inte heller fortsättningsvis komma i fråga. Tidsbegränsade särskilda insatser riktade mot hela branschen liksom stöd till ett specifikt företag i syfte att komma över akuta svårigheter bör självfallet kunna göras för varvsindustrin som för andra branscher.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 78
Statlig medverkan på finansicringsområdet
Genom det gällande systemet för statliga fartygskreditgarantier har staten åtagit sig att medverka till att underlätta varvens refinansiering av lämnade kundkrediter (refinansieringslån). Garantierna kan även utnyttjas för att till cn del finansiera fartyg under byggnad (fartygsbyggnadslån). Vidare finns möjlighet att utnyttja garantier för s.k. redares borgenslån, dvs. av beställare upptagna lån med av resp. varvsföretag tecknad borgen, |
Nu gällande garantiram omfattar fem års produktion och uppgår till 3 900 milj. kr. Under år 1973 har fattats ett beslut om en garantitilldelning avseende storvarven som uppgår till 1125 milj. kr. Detta garantibelopp avser leveranser åren 1973 och 1974. Av detta belopp hade per den 4 oktober 1973 ianspråktagits ca 250 milj. kr. Den under scnaste halvåret 1973 starkt ökande likviditeten hos redarna bar möjliggjort större kontantandelar på levererade fartyg samt förtidsbetalningar av lämnade krediter. Detta tillsammans med snabbt växande orderstock har kraftigt reducerat varvens aktuella behov av upplåning.
Den årliga garantitilldelningen sker efter generöst utformade principer. Staten medverkar således genom garantierna till refinansieringslån i för varven tillräcklig omfattning.
Anskaffningen av rörelsekapital med hjälp av garantier sker i dag genom att förskottsväxlar kan lämnas som säkerhet bakom garantier. I den mån förskottsväxelmassan värdemässigt motsvarar varvets upparbetningskostnader för fartyg kan således garantierna utnyttjas för att täcka detta rörelsekapitalbehov. Det bör dock i detta sammanhang påpekas att garantisystemet i princip inte utformats med syfte att lösa detta problem. Möjligheten till anskaffning av rörelsekapital genom förskottsväxlar är betingad av utvecklad praxis i tidigare garantisystem. I prop. 1971: 117 förutsätts att varven på sikt själva skall täcka sitt behov av rörelsekapital.
När det gäller själva administrationen av garantisystemet kan konstateras att detta i huvudsak fungerar tillfredsställande och utan större komplikationer. Vissa 'smärre olägenheter kan dock noteras. Garantisystemet kräver relativt omfattande administration av säkerheter. För varje utfärdad garanti finns en bankdepå för samtliga till lånet börande säkerheter. Det nuvarande regelsystemet kräver kontinuerliga omplaceringar av säkerheter mellan olika bankdepåer. En valutakursförändring ändrar lånens och säkerheternas värden och följaktligen måste depåerna justeras. I den mån varvsföretagen cj har tillräcklig mängd säkerheter för att kunna åstadkomma en buffert genom överhypotek, måste man ständigt flytta om säkerheterna.
De nuvarande garantierna har en löptid på maximalt 15 år. En långivare måste vid utebliven betalning hinna avisera riksgäldsfullmäktige,
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 79
som administrerar garantisystemet, om betalningskrav innan. garantins löptid utgår. Därmed måste i praktiken lånens löptid något (ca 14 dagar) understiga garantins löptid, vilket medför att garantierna inte kan utnyttjas för 15-åriga lån.
Sammanfattningsvis kan Konstateras att det löpande garantisystemet är tillfredsställande utformat när det gäller att omhänderta refinansieringsproblemen även om vissa administrativa brister kan noteras.
Av det tidigare redovisade materialet framgår att varvens anspråk på extern upplåning kan förväntas öka kraftigt under 1970-talet. Den sammantagna upplåningsvolymen för rörelsekapital och för refinansiering av kundkrediter under den kommande femårsperioden kommer enligt planerna att omfatta ca 9 300 milj. kr. Även om en viss del av upplåningen kan åstadkommas inom Jandet kommer man för den huvudsakliga upplåningen att vara hänvisad till den utländska kapitalmarknaden. Mycket tyder på att curovalutamarknaden under överskådlig tid kommer att vara den huvudsakliga upplåningskällan för svensk varvsindustri.
Den grundläggande förutsättningen för att varven skall kunna resa belopp av nämnd storleksordning på den internationella kapitalmarknaden är någon form av statlig medverkan. De realsäkerheter som genereras vid varvsproduktionen är till stor del inte belåningsbara utan komplettering. Statens medverkan har därför inriktats på. att genom garantier skapa tillgång till den utländska kapitalmarknaden. Sådana statliga fartygskreditgarantier har sedan år 1963 i flera omgångar ställts till varvens förfogande.
Det nu löpande garantisystemet vars riktlinjer lades fast i prop. 1971: 117 är en fundamental del av den nuvarande statliga varvspolitiken. Vid utformningen av garantisystemet baserades det statliga åtagandet på förutsättningen om i stort sett oförändrad varvskapacitet. Därmed var det statliga engagemanget volymmässigt i princip fastlagt. Varvsföretagens planer för kommande femårsperiod skulle medföra en väsentlig volymmässig ökning av statens åtagande vid oförändrad utformning av garantisystemet.
Oron på valutamarknaden innebär för branscher med betydande utländsk upplåning resp. kontrahering i främmande valutor stora problem och risker. Genom att större delen av varvens upplåning sker mot statliga kreditgarantier innebär detta ett risktagande från samhällets sida. Det är därför en angelägen uppgift att närmare pröva problemen härrörande från valutakursrisker. Varvens nuvarande möjligheter att lösa valutaproblmen är starkt begränsade när det gäller de kursrisker som uppstår i och med Kkontraktsteckningen och som omfattar tiden fram till leverans av fartyget.
Även om det nuvarande garantisystemet kan sägas vara i huvudsak adekvat utformat med hänsyn till systemets syfte, finns det mot denna
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 80
bakgrund skäl att mera förutsättningslöst sc över statens medverkan på hela det finansiella området i vad avser den svenska varvsindustrin. En sådan översyn bör även omfatta varvens Övriga finansicringsmöjligheter liksom de krav som kan ställas från det sjöfartspolitiska området.
Yttrande över utredningsrapporten
Vid behandlingen av utredningsrapporten i styrande kommittén anslöt sig varvsrepresentanterna såväl till den i utredningen presenterade analysen som till de slutsatser som framförs. Styrande kommittén anför att utredningen bör kunna ligga till grund för utformningen av den statliga varvspolitiken.
De feckliga representanterna i varvsindustrins samrådsgrupp avser i ett yttrande att utredningen innehåller ett värdefullt underlag för bedömning av den svenska varvsindustrins framtid och för de industripolitiska åtgärder som statsmakterna har anledning att vidtaga. Man menar dock att utredningen huvudsakligen berör marknadsmässiga, kapacitetsmässiga och finansiella frågor utan att ingående behandla de viktiga arbetsmarknadsfrågorna. Det framhålls att arbetslivets villkor är av största betydelse för varvsindustrins möjligheter att rekrytera och behålla personal i en sådan omfattning, som svarar mot den förväntade totala sysselsättningen. Grundläggande för dessa villkor är utformningen av investeringar och arbetsorganisation. Uppmärksamhet bör ägnas åt strävandena att förbättra arbetsmiljön och öka de anställdas inflytande över företag och arbetsplatser. I övrigt anförs i yttrandet följande.
Statsmakterna fastslog år 1971 att den grundläggande principen för varvsindustrin skulle vara att de näringspolitiska åtgärderna icke skulle medverka till en ökning av varvsindustrikapaciteten. I utredningsrapporten framhålls att statsmakterna, i det läge som nu råder, bör ompröva den gällande grundregeln och medverka till att upprätthålla den svenska varvsindustrins konkurrenskraft även om det innebär kapacitetsexpansion. .
De fackliga representanterna i samrådsgruppen framhåller, att risker är förknippade med en stark expansion av den svenska varvsindustrins kapacitet. Man är emellertid övertygad om att den svenska varvsindustrin har goda förutsättningar att motsvara en framtida efterfrågan på stort tonnage. Det kräver fortgående omställning tiil modernare och större kapacitet vid de enskilda varven. Att avstå från en sådan omställning innebär emellertid en ännu större risk för att den svenska varvsindustrins konkurrenskraft och marknadsposition går förlorad, vilket vore ett hot mot sysselsättningen — inte bara inom varvsindustrin utan också inom stora regioner inom landet.
De risker som är förenade med on utbyggnad av kapaciteten kommer i sista hand att bäras av samhället. De fackliga representanterna instämmer därför i slutsatsen, att samhället måste ställa krav på branschen
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 81
och på att expansion sker på ett för hela branschen samordnat sätt. Ett nära samarbete mellan företagen samt mellan företagen och samhället är nödvändigt. I detta samarbete är de fackliga organisationerna beredda att aktivt medverka. Inom ramen för ett fördjupat samarbete mellan företag, statsmakter och fackliga organisationer är de fackliga representanterna beredda att acceptera de nya riktlinjerna för varvspolitiken vilka skisseras i utredningen.
I utredningen framhålls att samarbetet mellan storvarven formaliscrats och förstärkts genom det s. k. konsortialavtalet från år 1971.
Enligt de fackliga representanternas uppfattning har samarbetet tidigare varit mycket begränsat mellan de svenska varven vilket inneburit nackdelar för den svenska varvsindustrin som helhet. De senaste två årens arbete har dock inneburit vissa framsteg, men samarbetet går fortfarande trögt och enligt de fackliga representanternas uppfattning måste statsmakterna också i fortsättningen spela en aktiv och pådrivande roll när det gäller samarbetet inom branschen. N
Från de fackliga organisationernas sida har samarbetet på motorområdet vid olika tillfällen tagits upp till diskussion och angelägenheten av att vidta åtgärder för en samproduktion har understrukits. I ett sådant samarbete är det angeläget att åstadkomma en uppläggning som effektivt tillvaratar det yrkeskunnande som finns vid de olika medverkande företagen. Ytterligare ett fält för samarbete är tillverkning av hjälpmotorer.
I yttrandet framhålls vidare att det i anknytning till diskussionen om samarbete mellan de svenska storvarven finns anledning att särskilt framhålla tillverkningen av fartygssektioner. En del av detta behov täcks f.n. genom import. Det ligger i företagens och samhällets intresse att åstadkomma en ökad kapacitet på det här området inom landet. Tillgången på yrkeskunnig arbetskraft, främst svetsare och plåtslagare, är i hög grad avgörande för förläggningen av en sådan produktion. Man bedömer det som osannolikt att man skall kunna klara en tillräcklig rekrytering på de nuvarande varvsorterna och man bör därför söka efter alternativa lokaliseringar. .
Samrådet mellan statsmakter, företagsledningar och de anställdas representanter har under de senaste två åren skett inom ramen för styrande kommittén och samrådsgruppen. I utredningsrapporten föreslås att de hittillsvarande erfarenheterna nu utvärderas och att formerna för det fortsatta samrådet prövas. .
Tillkomsten av den styrande kommittén och samrådsgruppen innebar för första gången en möjlighet för de fackliga företrädarna att regelbundet få diskutera branschproblem med företagsledningarna och statsmakterna. Detta var således ett viktigt framsteg. Enligt de fackliga representanternas erfarenhet har emellertid samrådet varit bristfälligt. De fackliga representanterna har sammanträffat med styrande kommittén efter 6 Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bilaga 15
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 82
det att denna sammanträtt och fattat sina beslut. I fortsättningen anser man från fackligt håll det nödvändigt att antingen radikalt förändra arbetet inom samrådsgruppen och styrande kommittén celler att skapa helt nya organisatoriska former. Ett minimivillkor är att. statsmakternas och företagsledningarnas representanter samråder med de fackliga representanterna innan man går till beslut.
D>o fackliga representanterna anser att det är angeläget att de direkt kan delta i samarbetet mellan: företagsledningar och statsmakter. En möjlighet att åstadkomma detta är att omorganisera den styrande kommittén och skapa ett branschråd med trepartsrepresentation. Man vill emellertid på detta stadium inte ta ställning till formerna för det fortsatta samrådet, utan endast hemställa att en arbetsgrupp tillsättes för att närmare pröva erfarenheterna av det hittillsvarande samrådet och olika alternativa möjligheter att förbättra detta samråd.
I utredningsrapporten föreslås en kontinuerlig informationsinsamling för att göra det möjligt att följa branschens förväntade utveckling över en längre tidsperiod. Företagens bedömningar för den kommande femårsperioden avses bli insamlade och redovisade i statsverkspropositionen. Denna redovisning skulle kunna ligga till grund för en aktuell bedömning av branschens långsiktiga utveckling och för branschpolitiska åtgärder.
Från fackligt håll delas uppfattningen att ett sådant informationssystem är en nödvändig förutsättning för en rationell planering av de näringspolitiska åtgärderna. Man vill understryka angelägenheten av att företagens långsiktsplaner redovisas i företagsniämnderna och att det där ges tillfälle till diskussion av planmaterialet. |
När det gäller finansieringsfrågorna föreslås i utredningsrapporten en förutsättningslös översyn av statens medverkan på hela det finansiella området. Som bakgrund anges dels kapitalbehovens omfattning under kommande år, dels de riskproblem som följer med valutaoron.
De fackliga representanterna delar uppfattningen att det är värdefullt med en sådan förutsättningslös undersökning av finansieringsfrågorna. Från de anställdas sida tillmäter man statsmakternas medverkan för att lösa finansieringsfrågorna en stor betydelse när det gäller att skapa tryggad sysselsättning inom varvsindustrin.
Depaärtementschefen
Den svenska varvsindustrin är mycket starkt beroende av den internationella utvecklingen. Detta gäller i första rummet vad om händer på sjöfartsmarknaden. Efterkrigstiden har utmärkts av en snabb tillväxt av världshandeln, vilket främst förklaras av industriländernas ökande cnergibehov och av den allmänna liberaliseringen av världshandeln, Detta har gett upphov till och underlag för en stark expansion av världshandelsflottan. Särskilt snabb har tillväxten varit för tanktonnagcet.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet : | 83
Världshandelsflottans ökning — till över 260 milj. bruttoregisterton (BRT) år 1972 mot ca 100 milj. kr. BRT vid mitten av 1950-talet — har innefattat även en kontinuerlig och snabb specialisering av tonnagcet. S. k. bulkfartyg för olja, malm, kol etc. har, samtidigt som de tenderat att bli allt större, snabbt ökat sin andel av världshandelsflottan. Speciella fartyg för transport av containers, bilar, kemikalier, naturgas etc. har blivit vanliga.
Även om världshandelsflottan vuxit i tämligen jämn takt har balansen på fraktmarknaden inte varit särskilt stabil. Fraktbehovet har varierat med växlande konjunkturer men framför allt på grund av politiska störningar, exempelvis vid de båda Sucz-kriserna åren 1956 och 1967. Som följd härav har sjöfraktpriserna särskilt för olja uppvisat mycket stora svängningar med kraftiga pristoppar vid Sucz-kriserna. Vid båda dessa tillfällen följde en stark beställningsvåg hos varvsindustrin. Under år 1973 har oljefraktmarknaden uppvisat fraktsatser som väl kan jämföras med de båda föregående pristopparna. Orderingången till varven har också varit osedvanligt hög under detta år.
Den allmänna framtidsbedömningen när det gäller efterfrågan på tonnage är positiv. Prognoserna pekar på en fördubbling av den totala flot- | tan under 1970-talet. Särskilt stort är det tillkommande behovet av större tonnage för oljetransporter. I storleksklassen över 150 000 dödviktston (DWT) skulle det erforderliga tonnaget mer än trefaldigas.
För världens varvsindustri är denna väntade långsiktiga marknadsutveckling tillfredsställande. Bilden behöver emellertid kompletteras. En betydande osäkerhet är knuten till utvecklingen på energiområdet. Frågor som hur mycket olja som kommer att konsumeras år 1980, var den kommer att hämtas och hur mycket som kommer att sjötransporteras kan i dag inte entydigt besvaras. Jag kan här peka på de mycket divergerande uppskattningar som föreligger om storleken av USA:s importbehov av olja och om i vilken takt oljeimporten kommer att öka. Vilken roll Mellanöstern kommer att spela för världens oljeförsörjning är i hög grad beroende av den allmänpolitiska utvecklingen under de närmaste åren. Även begränsade förändringar i dessa avseenden påverkar starkt tonnagebehovet och därmed nybeställningsbehovet.
Det råder således en betydande osäkerhet i beräkningen av hur stor världshandelsflottan, och i synnerhet tankerflottan för oceanfrakter, behöver vara omkring år 1980 för att kunna svara mot det fraktbehov som då kommer att finnas. Det är vidare ovisst i vilken takt uppbyggnaden av världshandelsflottan kommer att ske. Vad som i det senare fallet framstår som ctt orostecken är att nytillskottet till tankflottan under perioden 1973—1976 med relativt stor säkerhet kommer att ske i snabbare takt än vad oljefraktbehovet kan väntas växa. Även om bl. a. konjunkturutvecklingen under de närmaste åren kommer att påverka oljefraktefterfrågan positivt så får man enligt mitt förmenande räkna
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 84
med risk för ett motsvarande negativt inflytande senare under 1970-ta-
marknaden är under uppbyggnad.
De tidigare refererade utbyggnadsprognoserna för världshandelsflottan innebär, tillsammans med beräknad ersättningsanskaffning, ett genomsnittligt årligt nybeställningsbehov under 1970-talet av storleksordningen 30 milj. BRT. Mot detta skall ställas den tillgängliga kapaciteten för produktion av fartyg. Denna beräknas enligt OECD-enkäten till ca 27 milj. BRT för 1971/72 och ca 40 milj. BRT för år 1975. Direkt ställda mot varandra visar sålunda dessa beräkningar på ett kapacitetsöverskott på omkring 10 milj. BRT vid mitten av 1970-talet. |
De rationaliseringar av produktionsapparaten i de flesta varvsländerna som redovisats i den inom industridepartementet utarbetade utredningsrapporten synes enligt min mening tala för att redan kapacitetsuppskattningen för år 1975 kommer att visa sig vara i underkant. I varje fall torde några år senare leveransförmågan uppgå till betydligt mer än 40 milj. BRT. Frågan är då i vad mån efterfrågan särskilt under senare delen av 1970-talet har underskattats. De betydande osä-
kerhetsfaktorer som finns i dagsläget har redan framhållits.
Min slutsats härav är inte nödvändigtvis att världens varv överlag skulle hamna i sysselsättningssvårigheter under senare delen av 1970-talet. Ordertillgången täcker redan betydande delar av kapaciteten framemot år 1978.
Effekten av ”överkapaciteten” kan i denna situation komma att bli långa framtidsengagemang för varven men med pressade fartygspriser och för varven ogynnsamma kreditvillkor. Det är tänkbart att risken för sysselsättningsnedgång i varvsindustrin därmed skulle kunna bemästras, men den skulle sannolikt komma att avlösas av andra långsiktiga och svårbedömda risker som skulle komma att belasta varvens räntabilitet. Det gäller löne- och kostnadsutvecklingen samt den valutaosäkerhet som vi kan räkna med kommer att finnas lång tid framöver.
Denna bedömning är grundad på en internationell utveckling utan genomgripande förändringar av de politiska och ckonomiska förhållandena. Skulle härvidlag, påverkad och påskyndad av det aktuella läget på cenergiförsörjningsområdet, väsentliga förändringar ske som t. ex. påverkar produktionsutvecklingen inom industriländerna och det internationella handelsmönstret, kan giveivis förhållandena radikalt komma att förändras. Detta gäller inte minst varvsindustrin, I rådande oklara läge kan dock enligt min mening inga precisa slutsatser dras vad gäller en eventuell påverkan på svensk varvsindustri och svensk varyspolitik.
De långsiktiga bedömningar som storvarven — Eriksberg, Götaverken, Kockums och Uddevalla — redovisat tyder på en kraftig expansion av svensk varvsindustri. Under femårsperioden 1973—1977 räknar företagen med att öka leveransvärdet från cirka 3 000 milj. kr. år 1973 till
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 85
5 900 milj. kr. år 1977. I löpande priser väntar man sig således kunna nära nog fördubbla det årliga leveransvärdet. Man torde kunna räkna med att de under år 1973 tecknade kontrakten som avser leveranser under senare delen av femårsperioden är tagna till bättre priser än de order som effektuerades under år 1973. Antalet sysselsatta vid storvarven var vid utgången av år 1972 cirka 24 300 personer och man planerar att vid slutet av år 1977 kunna sysselsätta omkring 26 500, motsvarande en ökning med cirka 10 96. Investeringsprogrammen under femårsperioden omfattar nära 2 000 milj. kr. vad gäller enbart själva varvsrörelsen. Till detta kommer planerade investeringar på cirka 800 milj. kr. i bl. a. reparationsverksamhet och dieselmotortillverkning. Att också de mindre och medelstora svenska varven ser relativt ljust på framtiden finns det anledning att räkna med.
En utökning av svensk varvskapacitet mätt i såväl värde som volym skulle bli följden om dessa planer realiserades och givetvis framför allt om storvarvens skisserade investeringsprogram kom att genomföras. Det står också klart att flera av de svenska storvarven till stora delar måste effektucra långtgående utbyggnadsplaner för att lönsamt kunna producera vissa av de beställningar som tagits. Detta kan i sin tur främst sägas vara en [följd av att svensk varvsindustri i ökande grad inriktar sin produktion mot större tanktonnage i långa serier. Som påpekas i utredningsrapporten var andelen tankfartyg av totala orderstocken (i DWT) vid utgången av augusti månad 1973 drygt 80 fc. I det närmaste 70 & av dessa tankfartygsbeställningar utgjordes av fartyg större än 150 000 DWT.
Storvarvens planerade kapacitetsökning och förstärkta inriktning på "stort tanktonnage måste ses i det internationella perspektivet. Tillgängligt prognosmaterial pekar på en klar risk för framtida överkapacitet och denna risk för obalans måste anses särskilt stor när det gäller utbud och efterfrågan på stort tanktonnage. Det kan inte hållas för uteslutet alt merparten av svensk varvsindustri mot slutet av detta decennium har en ny och väsentligt utvidgad produktionsapparat främst avsedd för stort tanktonnage samtidigt som orderböckerna är dåligt fyllda och omfattar beställningar som kan väntas ge svag lönsamhet.
I en eventuell framtida överkapacitetssituation med pressade fartygspriser kommer kraven på en rationell produktionsapparat och god konkurrenskraft att förstärkas för att företagen skall kunna överleva och sysselsättningen tryggas. De redovisade omfattande investeringsprogrammen kommer att stärka varvens konkurrenskraft och kan komma att visa god avkastning på sikt. I det kortsiktiga perspektivet kan de expansiva programmen vara en förutsättning för en tryggare sysselsättning även under perioder som kännetecknas av ”köparens marknad” och därmed intensiv priskonkurrens.
Innan jag övergår till att behandla de förslag som Jagts fram i rappor-
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 86
ten vill jag, i likhet med vad de fackliga representanterna anfört i sitt yttrande, understryka behovet av att de arbetsmarknads- och arbetsmiljömässiga konsekvenserna av utvecklingen inom den svenska varvsindustrin särskilt beaktas. Jag vill betona vikten av att den utbyggnad av svensk varvsindustri som nu förestår kan baseras på ett förtroendefullt och öppet samarbete mellan arbetstagare och företagsledningar vid berörda företag. De aviserade investeringarna är av en sådan storleksordning att omställningarna på arbetsplatserna kommer att bli mycket långtgående och delvis påfrestande för berörd personal. I denna omstruktureringsproccess finns ett inte oväsentligt utrymme för alternativa utformningar av produktionsapparaten och det är härvidlag viktigt att alla hänsyn och synpunkter — ekonomiska och t. ex. arbetsmiljömässiga — kan vägas samman. Ett betydande inflytande från de anställda måste i detta avseende enligt min mening anses vara utomordentligt angeläget.
De nu gällande riktlinierna för den svenska varvspolitiken präglas av den genomgående dystra branschutvecklingen särskilt mot slutet av 1960-talet och under de två första åren på 1970-talet. I den osäkra situation som rådde var det naturligt för statsmakterna att eftersträva en konsolidering snarare än en expansion av den svenska varvsindustrin. Den nuvarande varvspolitiken kom därför helt naturligt att baseras på den grundläggande principen att staten inte skulle medverka till cn ökning av varvsindustrins kapacitet.
Utredningsrapportens redovisning av de svenska varvens nuvarande framtidsbedömning visar att dessa är påtagligt optimitiska. Varvsföretagens planer är ctt uttryck för ändrade marknads- och lönsamhetsförutsättningar för branschen. Jag delar den i rapporten framförda uppfattningen att det är nödvändigt att överväga om den nuvarande varvspolitiken, tillkommen under helt andra förutsättningar, längre kan anses adekvat utformad. |
Enligt min uppfattning finns det anledning att ompröva nu gällande varvspolitiska riktlinjer. Inom de allmänna ramar som gäller för näringspolitiken bör statsmakterna vara beredda att medverka till ett upprätthållande av den svenska varvsindustrins konkurrenskraft även om det innebär kapacitetsexpansion. Branschens storlek bör, som framhålls i rapporten, i princip bestämmas av dess förmåga att av egen kratt bibehålla en sådan ekonomisk och marknadsmässig styrka att de som arbetar i branschen kan erbjudas anställningsvillkor och sysselsättningstrygghet i paritet med annan industriell verksamhet. Det är mot denna bakgrund vi har att bedöma den ständiga omstrukturering och förnyelse av svensk varvsindustri som pågår. Varje projekt måste på sedvanligt sätt uppfylla de företagsekonomiska och andra krav som det investerande företaget ställer upp och vad gäller t. ex. finansieringen avgöras utifrån de meriter som företaget eller projektet i varje särskilt fall kan redovisa.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet en 87
I utredningsrapporten betonas vikten av att en expansion inom svensk varvsindustri sker på ett samordnat sätt. Jag ansluter mig helt till detta och vill, liksom de fackliga representahterna, i det sammanhanget peka på nödvändigheten av ett vidgat samarbete dels mellan varvsföretagen, dels mellan företagen, de anställda och statsmakterna.
I rapporten framhålls att det samarbete mellan storvarven som under lång tid förekommit och som formaliserats och förstärkts genom det s.k. konsortialavtalet från år 1971 ytterligare bör intensilieras. Detta förhållande framhävs från de fackliga representanternas sida, som menar att samarbetet mellan de svenska varven varit mycket begränsat. Jag delar de fackliga representanternas uppfattning att statsmakterna även fortsättningsvis måste spela en aktiv och pådrivande roll när det gäller samarbetet inom branschen. Ett långt drivet samarbete mellan företag som inte i första hand konkurrerar inbördes utan på en hård internationell marknad måste från samhällets sida anses som särskilt angeläget. I ökad grad måste. som framhålls i utredningsrapporten, den flexibilitet som ibland kan åberopas som argument för likartade satsningar på flera håll, vägas mot de fördelar som många gånger såväl företagsekonomiskt och samhällseckonomiskt står att vinna på samarbete och specialisering.
I utredningsrapporten konstateras att fartygsdieselmotorer är en betydelsefull fartygskomponent, som är ett naturligt objekt för samverkan. I prop. 1971: 117 anförde föredragande departementschefen att det långsiktiga målet för ett motorsamarbetc bör vara en helt samordnad tillverkning, dvs. ett samarbete på konstruktions- och utvecklingsområdet och en gemensam produktion koncentrerad till en eller ett par tillverkningsenheter. Med hänsyn till de betydande bindningarna i anläggningar, verkstadsutrustning, verktyg ete. måste emellertid en utveckling i denna riktning ske etappvis. Ett första steg har under år 1973 tagits i och med ett avtal mellan storvarven att bilda ett gemensamägt motorbolag. Föremålet för bolagets verksamhet skall vara att under beaktande av partföretagens ekonomiska självständighet samordna tillverkning, investeringar, lagerhållning, inköps- och ritkontorsverksamhet vad gäller Jångsamtgående dieselmotorer och reservdelar, sammanhålla licensfrågor gentemot licensgivaren och medverka till ökat tekniskt samarbete mellan Jicensgivare och licenstagare och parterna sinsemellan,
Det allmänna varvssamarbetet har under de senaste åren successivt vidareutvecklats bl. a. genom det arbete som kontinuerligt utförs i olika arbetsgrupper med företrädare för resp. varv. Jag vill understryka att detta arbete är en förutsättning för och ett steg mot effektivare insatser beträflande varvens strategiska funktioner, såsom långtidsplanering, teknisk utveckling, marknadsföring och finansiering. Jag vill i detta sammanhang framhålla vikten av det intensifierade samarbetet inom det skeppstekniska forsknings- och utvecklingsområdet. Jag återkommer till detta i samband med behandlingen av verksamheten inom styrelsen för teknisk utveckling.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 88
Ett system för samråd mellan statsmakterna och branschens huvudintressenter utgör en nödvändig grundval för utformandet av en adekvat branschpolitik. Samrådet mellan statsmakterna, företagsledningar och de anställdas representanter har sedan konsortialavtalets tillkomst skett inom ramen för styrande kommittén och samrådsgruppen. I utredningen föreslås att de hittillsvarande erfarenheterna utvärderas och att statsmakterna tillsammans med företagen och de anställda bör pröva formerna för det vidare samrådet.
Jag anser tillkomsten av styrande kommittén och samrådsgruppen vara ctt viktigt framsteg. Även om man i likhet med de fackliga representanterna kan peka på att samrådet varit bristfälligt, har dock härigenom skapats en möjlighet till regelbundna diskussioner mellan statsmakterna, företagsledningarna och de anställda. Jag delar den av utredningen framförda uppfattningen att den organisatoriska ramen för detta samarbete mellan staten, företagen och de anställda bör ses över. Jag är inte nu beredd att ta ställning till formerna för det fortsatta arbetet utan anser att detta får prövas gemensamt av de tre intressenterna inom ramen för nuvarande organisation. Jag vill fästa uppmärksamheten på frågan om hur de mindre och medelstora varvens intressen bäst kan tillgodoses.
I rapporten understryks att ett effektivt samråd förutsätter en g£emensam informationsbas som gör det möjligt att kontinuerligt följa branschens förväntade utveckling över en längre tidsperiod. Informationen måste vid varje bedömningstillfälle syfta till att ge en fullständig och aktuell bild av branschens långsiktiga utveckling vad gäller exempelvis investeringar, finansiering, sysselsättning, produktionsinriktning, forskning och utveckling. Innehållet i och formerna för denna information, som i ett första steg föreslås omfatta endast storvarven, bör mera i detalj diskuterås och fastliggas inom styrande kommittén och samrådsgruppen.
Enligt rapporten skulle en lämplig ordning kunna vara att styrande kommittén och samrådsgruppen under förhösten varje år låter sammanställa partsföretagens bedömningar vad avser utvecklingen under den kommande femårsperioden. Sammanställningen, som således endast skulle utgöra en summering av företagens. planer, skulle vad gäller t. ex. produktionsinriktning, kapacitetsutveckling, syssclsättningsutveckling och finansiering kommenteras av styrande kommittén och samrådsgruppen för att därefter tillställas industridepartementet. Härigenom kan varje år i statsverksproposition för riksdagen redovisas en aktuell bedömning av branschens långsiktiga utveckling. BI. a. med hänsyn till . denna redovisning blir det möjligt att anpassa de branschpolitiska åtgärderna till ändrade förhållanden.
Jag delar utredningens uppfattning att ett sådant informationssystem är en nödvändig förutsättning för en rationell planering av industripoli-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 89
tiska åtgärder. Systemet för kontinuerlig kontakt med och insyn i varvsbranschen i syfte att bättre kunna anpassa de branschpolitiska åtgärderna innebär givetvis inte något avsteg från de allmänna riktlinjer som kännetecknar svensk industripolitik. Också fortsättningsvis bör gälla att olikheter i produktionsförutsättningarna i förhållande till andra länder inte utjämnas genom statliga stödåtgärder av subventionskaraktär. Någon generell prioritering av varvsindustrin i förhållande till andra industribranscher när det gäller ianspråktagande av den svenska kreditoch kapitalmarknaden bör inte heller fortsättningsvis komma ifråga. Tidsbegränsade särskilda insatser avseende hela branschen liksom stöd till visst företag i syfte att komma över akuta svårigheter bör självfallet kunna göras för varvsindustrin som för andra branscher.
När det gäller finansieringssidan konstateras i rapporten att varvens anspråk på extern upplåning kan väntas öka kraftigt under 1970-talet. Det enligt företagens bedömningar ansenliga upplåningsbehovet för refipansicring av kundkrediter kan inte tillgodoses inom landet. Varvsföretagen kommer liksom tidigare att vara hänvisade till utländska kapitalmarknader. Därmed kommer liksom f.n. någon form av statlig medverkan att behövas för de finansicringsbehov som inte motsvaras av belåningsbara säkerheter. Statens medverkan vid tillgodoseendet av varvens upplåningsbehov har skett genom statliga fartygskreditgarantier som sedan år 1963 i flera omgångar har ställts till varvens förfogande.
I rapporten framhålls att det nu gällande systemet för fartygskreditgarantier i huvudsak är tillfredsställande utformat när det gäller att omhänderta varvens refinansieringsproblem. I utredningsrapporten påpekas i sammanhanget några smärre administrativa brister i systemet.
När det gäller varvens behov av rörelsekapital konstateras i rapporten att detta idag till en del kan tillgodoses inom ramen för det statliga garantisystemet genom att förskottsväxlar kan lämnas som säkerhet bakom utfärdade garantier. Jag vill understryka att det nu löpande garantisystemcet vars riktlinjer lades fast i prop. 1971: 117 är en fundamental del av den nuvarande statliga varvspolitiken. Vid utformningen av garantisystemet baserades det statliga åtagandet på förutsättningen om i stort sett oförändrad varvskapacitet. Därmed var det statliga engagemangcet volymmässigt i princip fastlagt. Som jag tidigare framhållit bör statsmakterna i rådande läge vara beredda att medverka till ett upprätthållande av den svenska varvsindustrins konkurrenskraft även om detta innebär en kapacitetsexpansion. Varvsföretagens planer för kommande femårsperiod skulle medföra en väsentlig volymmässig ökning av statens åtagande vid oförändrad utformning av garantisystemet. Även om de statliga åtagandena genom fartygskreditgarantier hittills ej behövt infrias innebär dock garantiåtaganden att samhället bär en potentiell risk. Det nuvarande garantisystemet bör, mot bakgrund av den expansiva utveck-
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 90.
lingen och de ändrade varvspolitiska riktlinjerna, bli föremål för en. översyn. |
Vad gäller användandet av statliga fartygskreditgarantier för anskaffning av det rörelsekapital som svarar mot upparbetningskostnaderna för fartyg vill jag erinra om att garantisystemet i princip inte utformats för att lösa detta problem. Möjligheten till anskaffning av rörelsekapital genom förskottsväxlar är betingad av utvecklad praxis i tidigare garantisystem. I prop. 1971: 117 (s. 33) förutsätts att varven på sikt själva skall täcka sitt behov av rörelsekapital. Detta långsiktiga mål bör också gälla fortsättningsvis. |
Utvecklingen på valutamarknaden under senare tid innebär för branscher med betydande utländsk upplåning resp. kontraheriog i främmande valutor stora problem och risker. Detta innebär på varvsområdet indirekt ett risktagande från samhällets sida genom att större delen av varvens upplåning sker mot statliga kreditgarantier. Jag delar därför uppfattningen i rapporten att det är cn angelägen uppgift att närmare pröva de problem som sammanhänger med valutakursriskerna.
Finansierings- och valutaproblematiken kommer under de närmaste åren inte att bli mindre omfattande än hittills. Det är viktigt att de svenska varvens konkurrenskraft stärks genom att produktionsapparaten effektiviseras. På samma sitt är det från både företags- och samhällsekonomiska utgångspunkter angeläget att reducera risken på det finansiella området och att finna en form för en rationell kapitalanskaffning till lägsta möjliga kostnad.
Även om det nuvarande garantisystemet kan sägas vara i huvudsak ändamålsenligt utformat med hänsyn till systemets syfte, anser jag mot den bakgrund som här tecknats det vara nödvändigt att nu se över statens medverkan på det finansiella området i vad avser den svenska varvsindustrin. En sådan översyn bör omfatta även varvens övriga finansicringsmöjligheter liksom de svenska redarnas finansieringsmöjligheter i den mån dessa är av betydelse för svenska varv. Jag har för avsikt att föranstalta om en sådan översyn, som då bör ske i nära kontakt med styrande kommittén.
I syfte att förbättra förutsättningarna för en långsiktig finansiell planering i varvsföretagen bedömdes det vid utformningen av det nuvarande garantisystemet angeläget att tilldela varvsindustrin en garantiram omfattande fem år. Riksdagen har vid tre tidigare tillfällen fattat beslut om sådana femårsramar. Det senaste riksdagsbeslutet avsåg en garantiram för åren 1974—1978 som uppgick till 3 900 milj. kr. (prop. 1973: 1 bil. 15 s. 35, NU 1973: 17, rskr 1973: 95). Den framförhållning som möjliggörs genom femårsramar har bedömts vara värdefull. Ställning bör nu därför tagas till frågan om garantiram för åren 1975—1979.
Med hänsyn till vad jag tidigare anfört beträffande riktlinjerna för den statliga varvspolitiken och i avvaktan på den nödvändiga översynen
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 91
av hela finansieringsproblematiken bör garantiramen för den nu aktuella femårsperioden fastställas på samma sätt som tidigare år. Med ledning av de uppgifter varven lämnat har jag beräknat den sammanlagda garantiramen till svensk varvsindustri för åren 1975—1979 till 4 500 milj. kr.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t
1. inhämtar riksdagens yttrande över de industripolitiska riktlin-
jer beträffande svensk varvsindustri som jag angivit i det före-
gående,
[50]. föreslår riksdagen att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskonto-
ret att ikläda staten garantier till svensk varvsindustri till ett
sammanlagt belopp av högst 4 500 000 000 kr. avseende kredit-
givning till produktion av fartyg under åren 1975—1979.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 92
C. BERGSBRUK M. M.
Havsområdenas naturtillgångar Havsresursutredningen
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1968 tillkatlades en särskild sakkunnig! för att utreda uppläggningen av en långsiktig inventering av kontinentalsockelns naturtillgångar.
Utredningen (Fi 1969: 57), som antog namnet havsresursutredningen, har avlämnat betänkandet (SOU 1972: 43) Utnyttjande och skydd av havet. I betänkandet framförs förslag rörande statliga insatser på ett flertal olika områden. Hit hör utnyttjandet av havsområdena för utvinning av livsmedel och mineral, för sjöfart m. m. och skyddet av havsmiljön mot föroreningar. I detta sammanhang tar utredningen upp frågan om geologisk kartering av havsbottnen. Vidare diskuteras verksamhet av gemensamt intresse för flera utnyttjandeformer såsom oceanografisk mät- och observationsverksamhet samt sjömätning. Forskning, utveckling och utbildning tas likaledes upp liksom internationellt samarbete och vissa frågor med anknytning till havsrättsliga problem. Utredningen anser alt det ömsesidiga beroendet mellan olika till havs bedrivna aktiviteter medför ett samordningsbehov, vilket väntas öka om utredningsförslagen i Övrigt genomförs. Eftersom havsutnyttjandet i framtiden kan bli avscvärt mer betydelsefullt än i dag föreligger vidare ett behov av uppföljning av utvecklingen och av möjligheter till initiativtagande, menar utredningen, som även efterlyser en bättre samordning av de svenska insatserna i det internationella samarbetet avseende havsfrågor. För att tillgodose nämnda samordningsbehov m. m. bör enligt utredningen en självständig delegation inrättas centralt inom statsförvaltningen men med kanslimässig anknytning till styrelsen för teknisk utveckling.
Remissyttrandena
Ett sextiotal instanser har yttrat sig över havsresursutredningens betänkande. Då yttrandena bedömts utgöra ett värdefullt komplement till utredningens betänkande har inom industridepartementet gjorts en relativt utförlig sammanställning av de genom remissbehandlingen framkomna synpunkterna. I detta sammanhang redovisas endast remissinstansernas inställning till frågan om inrättande av en delegation för havsresurscer.
Uppfattningar i nära samklang med utredningsförslaget redovisas, ofta mot bakgrund av underremisser, av försvarets forskningsanstalt,
2 Numera verkställande direktören Sven Swarting.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 93
försvarsmedicinska forskningsdelegationen, riksantikvarieämbetet, universitetskanslersämbetet, statens naturvetenskapliga forskningsråd, rikets allmänna kartverk, kommittén för planering av turistanläggningar och fritidsområden, Landsorganisationen i Sverige, Statstjänstemännens riksförbund, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges industriförbund/ Svenska arbersgivareföreningen, Svenska hamnförbundet, Sveriges redareförening, Vattenvärnet, Ahlsell & Ågren AB, AB Atomenergi och Boliden AB. |
Ytterligare ett antal instanser, såsom svenska unescorådet, Veten- Skapsakademien, Internationella meteorologiska institutet 1 Stockholm och Svenska teknologföreningen stöder förslaget om en delegation, men menar att relationerna till forskningen är oklara och att delegationen bör förses med en forskningsnämnd.
Överbefälhavaren och chefen för marinen skiljer sig från övriga remissinstanser genom att föreslå en i jämförelse med utredningsförslaget avsevärt förstärkt organisation, en överstyrelse för havsforskning.
Vissa remissinstanser anser visserligen att ett visst samordningsbehov finns och att ett samordnande organ därför bör inrättas, men menar att detta inte bör ges några administrativa eller verkställande funktioner. Till denna kategori hör Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, statskontoret, generaltullstyrelsen, fiskeristyrelsen, Sveriges geologiska undersökning och Ingenjörsvetenskapsakademien.
Tveksamhet om behovet av att överhuvudtaget inrätta en delegation redovisas av sjöfartsverket, statens naturvårdsverk, kommerskollegium, styrelsen för teknisk utveckling och Statsföretag AB. Dessa organ menar att de uppgifter, som utredningen velat förlägga till delegationen, helt eller väsentligen kan lösas genom redan existerande myndigheter och organisationer.
Några remissinstanser, bland dem Svenska naturskyddsföreningen, finner att organisationsfrågan bör bli föremål för förnyad utredning.
Departementschefen
Med hänsyn till att havsresursutredningens förslag berör många olika sektorer av samhällslivet har jag samrått med cheferna för utrikes-, försvars-, kommunikations-, finans-, utbildnings-, jordbruks- och förutvarande civildepartementen. Mycket talar för att havsresursutredningens förslag bör prövas i ett bredare och delvis annorlunda sammanhang än det som har enbart havsområdena som gemensam nämnare. Frågor som rör havets levande tillgångar och ekologi måste således bedömas mot bakgrund av bl.a. fiskeripolitiska och miljöpolitiska ställningstaganden. Angelägenheten av gcologisk kartering av havsbottnen måste ställas i relation till behoven av motsvarande kartering på land. Sjömätning och oljeskadebekämpning har nära samband med bl.a. sjöfartsfrågor. Kunskap om havet förmedlas och utvecklas i väsentliga
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 94
delar i anknytning till naturvetenskaplig och teknisk utbildning och forskning i allmänhet. Svenska stäilningstaganden till insatser vad gäller utvecklingsbistånd och till internationella havsrättsliga problem är intimt sammanflätade med vårt lands utrikespolitik, etc.
Övervägande skäl talar för att prövningen av utredningsförslagen i första hand bör ske i anslutning till det sakområde och inom det fackdepartement som närmast berörs av förslagen i fråga. Behovet av samurdning av olika insatser för att utnyttja och skydda havsområdena kan tillgodoses genom fortlöpande samråd.
De av havsresursutredningens förslag, som det närmast ankommer på mig att ta ställning till, avser kartläggning och exploatering av kontinentalsockelns mineraltillgångar samt utveckling av teknik för arbeten i havet. Vidare kommer jag att ta upp förslaget om inrättande av en delegation för havsresurser.
Havsresursutredningen har visat att karteringen av havsbottnen och utvinningen därifrån av främst sand och grus innefattar möjligheter och problem som i hög grad förtjänar att beaktas. Jag avser att i annat sammanhang ta upp dessa frågor.
Med hänsyn till det såväl nationellt som internationellt tilltagande utnyttjandet av havsområdena för olika ändamål finner jag det angeläget att den tekniska utvecklingen av metoder och utrustning för verksamhet i havct stimuleras. Jag återkommer till detta vid min anmälan av anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling.
Remissopinionen beträffande utredningens förslag att inrätta en delegation för havsresurser är splittrad vad gäller både behovet av en delegation och en sådan delegations uppgifter. Vissa samordningsbehov synes föreligga främst i fråga om forskningsinsatser avseende havsområdena. I stor utsträckning torde emellertid dessa behov kunna tillgodoses genom samarbete mellan redan befintliga organ. Jag vill vidare erinra om att likartade samordningsfrågor f.n. behandlas i ett vidare perspektiv av forskningsråds- och miljövårdsforskningsutredningarna (U 1972: 02 och Jo 1972: 02). Mot denna bakgrund är jag inte beredd att förorda att en delegation för havsresurser inrättas.
C 1. Sveriges geologiska undersökning: Förvaltningskostnader
I riksstaten för innevarande budgetår har för detta ändamål förts upp ett förslagsanslag av 9 975 000 kr.
Statsmakterna har våren 1973 fastställt riktlinjer för Sveriges geologiska undersöknings (SGU) verksamhet och organisation (prop. 1973: 41, NU 1973: 54, rskr 1973: 225), En särskild organisationskommitté (I 1973: 04) har tillkallats för att utarbeta förslag till detaljorganisation m. m. Kommitténs förslag väntas föreligga inom kort. Anslagsfrågor
N
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 95
m. m. för SGU bör därför redovisas senare. I avvaktan härpå bör i riksstatsförslaget anslaget föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Sveriges geo-
logiska undersökning: Förvaltningskostnader för budgetåret
1974/75 beräkna ctt förslagsanslag av 9 975 000 kr.
C 2. Sveriges geologiska undersökning: Kartarbeten m. m.
C 3. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning
C 4. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering
C'5. Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet
I riksstaten för innevarande budgetår har för dessa ändamål förts
upp dels tre reservationsanslag av resp. 4037 000, 730 000 och 21,9
milj. kr., dels ett förslagsanslag av 600 000 kr. för uppdragsverksamheten.
Med hänvisning till vad jag nyss anfört vid min anmälan av SGU:s anslag till förvaltningskostnader bör i riksstatsförslaget förevarande
anslag föras upp med oförändrade belopp. Jag hemställer att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen |
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1974/75 beräkna
1. till Sveriges geologiska undersökning: Kartarbeten m.m. ett
reservationsanslag av 4 037 000 kr.,
2. till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning ot reserva-
tionsanslag av 730 000 kr.,
3. till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering ett re-
servationsanslag av 21 900 000 kr.,
4. till Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet
ett förslagsanslag av 600 000 kr.
C 6. Bergsstaten
1972/73 Utgift 1 026 111 1973/74 Anslag 1070 000
1974/75 Förslag 846 000
Bergsstaten är det lokala statliga organct för ärenden rörande bergshantering och därmed sammanhängande frågor. I dess uppgifter ingår
att handlägga ärenden om förvärv och försvar av-gruvrättigheter, att
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 96
anvisa områden i dagen för gruvarbete och att utöva teknisk inspektion
av gruvfyndigheter.
Bergsstaten är sedan den 1 januari 1974 organiserad på ett nordligt och ett sydligt distrikt med distriktskontor i Luleå resp. Falun. Var-
dera distriktet förestås av en bergmästare. För södra distriktet tillkom-
mer ett lokalkontor i Helsingborg. Statens industriverk är chefsmyndighet för bergsstaten, men bergsmästarna utövar sin verksamhet som självständig myndighet.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Statens in- Departements-
dustriverk chefen Personal Handläggande personal 5 of.
Övrig personal 3 + 1 of.
8 + 1 Anslag
| Lönekostnader | 863 000 -— 192 000 —237 000 | ||
| Sjukvård | 1000 | of. of. | |
| Reseersättningar | 73 000 — 17 000 — 17 000 | ||
| Lokalkostnader | 45 000 | + 16000 + 16 000 | |
| Expenser | 38 000 — 32 000 — 36 000 | ||
| därav engångsutgifter | (43 000) (— 35000) (— 37 000) | ||
| Kungörelsekostnader | — 1 070 000 | — 225 000 —224 000 | — + 50 000 |
1 Fr. o. m, den I januari 1974.
Statens industriverk
1. Enligt statsmakternas beslut (prop. 1973:1 bil. 7 s. 226, SoU 1973: 5. rskr. 1973: 102) har den 1 januari 1974 vissa arbetsuppgifter överförts från bergsstaten till allmänna yrkesinspektionen. Samtidigt har antalet distrikt minskats från fyra till två (prop. 1973: 1 bil. 15 s. 46, NU 1973: 17, rskr. 1973: 95). I anledning härav beräknas kostnaderna nästa budgetår minska med 308 000 kr.
2. Pris- och löneomräkning m. m. 72 000 kr., varav 16 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
3. En assistenttjänst bör inrättas i norra distriktet (+46 000 kr.).
4. För anskaffning av kontorsmaskiner och inventarier erfordras som engångsanvisning 8 000 kr. (— 35 000 kr.).
Departementschefen
Enligt det förslag till ny gruvlag, som avses bli förelagt vårriksdagen, skall bergsstaten svara för vissa kostnader för kungörelser i samband med inmutningar och utmålsförrättningar. Kostnaderna avses bli täckta bl. a. genom höjning av vissa ansökningsavgifter. Vid min beräkning av
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet - "97
anslaget har jag beaktat det medelsbehov som kan: uppkomma” vid ger nomförandet av detta förslag.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer ; jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bergsstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslags-
anslag av 846 000 kr.
C 7. Statens gruvegendom 1972/73 Utgift 19 007 242 1973/74 Anslag 21 890 000 1974/75 Förslag 24 100 000
Nämnden för statens gruvegendom, som inrättades den 1 juli 1973 (prop. 1973: 41, NU 1973: 54, rskr 1973: 225), har till uppgift att förvalta statens gruvegendom och besluta i frågor om upplåtelse av sådan egendom. Enligt instruktionen (1973: 567) skall nämnden svara för att gruvegendomen tas tillvara på bästa sätt och, där så befinnes lämpligt, utökas. Nämnden skall särskilt följa utvecklingen inom sitt verksamhetsområde och ta initiativ till åtgärder för att förbättra det ckonomiska utbytet av den statliga gruvegendomen. | |
Nämnden består av fem ledamöter. Statens industriverk svarar för kanslifunktioner åt nämnden.
Anslaget avses täcka nämndens utgifter för dels drift, anläggningar, skatter och ersättning till Boliden AB i samband med gruvdriften i Adakrfältet, dels mervärdeskatt och kommunala skatter på inkomster från utarrendering av. vissa staten tillhöriga gruvrätter, dels nämndens andra utgifter såvitt gäller Adak och statens övriga gruvrätter.
Beträffande verksamheten i Adak och förvaltningen av statens övriga gruvrätter hänvisas till den redogörelse som lämnats i prop. 1971:1: (bil. 15 s. 69—72).
För att bestrida utgifterna för gruvdriften i Adakfältet och de i ti- . digare avtal inbegripna gruvfälten — Bjurforsgruvan i Norsjö: socken och Rävlidengruvan i Lycksele socken — har totalt intill utgången av budgetåret 1972/73 120 milj. kr. ställts till kommerskollegiets förfogande, Statsverkets inkomster av gruvdriften för samma tid har uppgått till 210 milj. kr. Härtill kommer" inkomster av överlåtna fastigheter och försåld utrustning. Från. beloppet avgår kommunala.skatter. .
Sedan brytningen av malm påbörjades i Adak i början av 1940-talet har inemot 5,5 milj. ton malm brutits med ett kopparinnehåll av ca: 108 000 ton. Under år 1973 har brutits ca 225 000 'ton med en genomsnittlig kopparhalt av ca 1,7 4c. Nu kända brytvärda malmtill-. gångar beräknas enligt nämnden för statens gruvegendom vid ett kopparpris av ca 7 500 kr. per ton räcka t. o. m. år 1977 eller 1978. 7 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga 15
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 98
1973 /74 Beräknad ändring 1974/75
Nämnden för Departe-
statens gruv- mentschefen
egendom Anslag Å. Löpande verksamhet 1. Driftkostnader 13 200 000 + 980 000 + 980 000 2. Anläggningskostnader 750 000 of. of. 3, Ersättning till Boliden AB 1750 000 + 120000 -- 120000 4, Mervärdeskatt 3 400 000 + 100 000 + 100000
därav för
statens gruvegendom (3 200 000) (-I- 300000) (+ 300 000)
sand-, grus- och stentäkter (200 000): (— 200000) (— 200000) 5. Kommunala skatter 2 600 000 + 900 000 + 9200 000 6. Vissa förvaltnings- och
utredningskostnader 190 000 — 40 000 — 40 000
därav för
statens gruvegendom (170 000) (— -20000y (— 20000)
sand-, grus- och stentäkter (20000): (— 20000) (— 20000) B. Prospektering och övriga undersökningar 7. Prospektering — + 1 000 000 — 8. Undersökningar — -+ 150 000 -I- 150 000
21 890 000 +3 210 000 -+2 210 000
3 Medlen disponeras av statens industriverk.
Nämnden för statens gruvegendom
I. Driftkostnaderna i Adak väntas öka med 7,4 96 beroende på ökade löne- och matericlkostnader.
2. Adakentreprenadens nu kända återstående livslängd föranleder inte större nyinvesteringar, varför medel erfordras endast för nödvändiga ersättningsanskaffningar .
3. Kontraktsenlig ersättning till Boliden AB utgår med 12,5 0 på summan av driftskostnader och anläggningskostnader och har beräknats till 1 870 000 kr.
4. Mcrvärdeskatten beräknas till 3,5 milj. kr., varav 3 350 000 kr. avser Adak och 150 000 kr. gruvarrenden.
5. Höjningen av utgifterna för kommunala skatter beror av förväntat bättre resultat för Adakentreprenaden.
6. Förvaltnings- och utredningskostnader består huvudsakligen av förvaltnings- och försvarsavgifter för av staten ägda utmål och andelar i utmål samt utgifter för externa utredningar och kontrollanalyser m. m. för den löpande verksamheten.
7. Medlen är avsedda att möjliggöra för gruvnämnden att ta upp prospektering i syfte att utöka den statliga gruvegendomen.
8. Medlen är avsedda att bekosta kompletterande borrningar, malmberäkningar, anrikningsförsök m. m. på statliga utmål, bl.a. i syfte att finna ersättningsmalmer för Adakmalmerna. |
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 99
Vid ett kopparpris av ca 6 150 kr. per ton beräknas inkomsterna av sligförsäljningen från Adakfältet inkl. mervärdeskatt till 23 milj. kr. Ökningen jämfört med tidigare år beror på de starkt stegrade metallpriserna.
Inkomsterna från gruvarrenden beräknas till 10 milj. kr. jämfört med ett utfall 1972/73 på ca 9 milj. kr.
Inkomsterna, vilka sålunda beräknas till sammanlagt ca 33 milj. kr., redovisas på driftbudgetens inkomstsida under titeln Inkomster av statens gruvegendom.
Departementschefen
I prop. 1973: 1 (bil. 15 s. 48) anmälde jag, att den tidpunkt närmar sig då brytningen i Adakgruvorna inte längre kan upprätthållas. Under år 1973 har kommerskollegium och — efter den 1 juli — nämnden för statens gruvegendom i samarbete med Sveriges geologiska undersökning ytterligare intensifierat arbetet med att finna brytvärda ersättningsmalmer i området. Vissa smärre malmtillskott har påvisats. Dessa kan endast i ringa utsträckning väntas bidra till en förlängning av gruvdriften. Vid min medelsberäkning har jag beaktat behovet av medel för fortsatta utredningar. .
Beträffande de av nämnden begärda medlen för prospektering avser jag att återkomma till denna fråga senare i vår i samband med anmälan av förslag till ny organisation m. m. för Sveriges geologiska undersökning.
Medel för kostnader i samband med industriverkets handläggning av frågor om tillstånd till sand-, grus- och stentäkter bör i fortsättningen anvisas under industriverkets anslag till resp. förvaltningskostnader och utredningar m. m.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens gruvegendom för budgetåret 1974/75 anvisa ctt
förslagsanslag av 24 100 000 kr.
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 100
D. ENERGIFÖRSÖRJNING
Under denna rubrik redovisas viss statlig tillsyns- och bidragsverksamhet avseende särskilt elenergi.
Staten bedriver en rad aktiviteter inom energiområdet. Verksamheten sker i olika organisatoriska former och med olika slag av finansiering. Av den verksamhet på energiområdet som faller inom industridepartcementets ansvarsområde bör nämnas främst den statliga produktionen och distributionen av elkraft genom statens vattenfallsverk. Denna verksamhet finansieras till viss del över det på kapitalbudgeten upptagna investeringsanslaget Kraftstationer m. m. Avsevärda belopp anslås vidare till teknisk utveckling m. m. — i första hand avseende kärnenergi — genom styrelsen för teknisk utveckling och AB Atomenergi. Prospektering efter uran bedrivs genom Sveriges geologiska undersökning.
Viss statlig verksamhet av betydelse från energisynpunkt redovisas även under andra huvudtitlar. Åtgärder rörande oljelagring och priskontroll av petroleumprodukter hör till handelsdepartementets verksamhetsområde. Viss forskning av betydelse för energiområdet finansieras inom ramen för anslagen Atomforskning under åttonde huvudtiteln och Byggnadsforskning under tolfte huvudtiteln.
Kontakter har tagits med EG om ett eventuellt samarbete på fusionsområdet, Fortsatta kontakter kan eventuellt leda till svensk medverkan i Euratoms fusionsforskningsprogram.
Den statliga verksamheten på oljeförsörjningens område bedrivs till stor del i aktiebolagsform. Prospektering efter olja och naturgas sker således inom Oljeprospektering AB. Detta bolag har under år 1973 bedrivit borrningar i södra Sverige och på den svenska delen av kontinentalsockeln. För prospektering utanför Sverige, främst i Nordsjön och angränsande havsområden, har under året bildats ett nytt bolag, Petroswede AB. Såväl Oljeprospektering som Petroswede ägs till hälften av staten genom vattenfallsverket och LKAB.
Under år 1973 har vidare frågan om import av naturgas fått ökad aktualitet. Östgas AB, som ägs till hälften av staten, undersöker förutsättningarna för naturgasimport från Sovjetunionen. Delegationen för naturgasfrågor (I 1973: 03) har allmänt samordnande uppgifter i fråga om naturgasimport.
Vissa utredningar inom energiområdet i allmänhet
Energiprognosutredningen (I 1972: 03), som tillsattes år 1972, lade i mars 1973 fram en avstämning av de avsnitt i 1970 års långtidsutredning, som behandlar energiförsörjningen, och upprättade i samband
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet . 101
därmed prognoser för åren 1975 och 1977. Vidare har utredningen i juli 1973 lagt fram en lägesrapport, i vilken redogörs för uppläggningen av utredningens arbete och det inventeringsarbete som dittills utförts. Under utredningens ledning bedrivs en rad delutredningar om energins prisclasticitet, byggnaders ventilationssystem och isolering, kollektivmätning, transportsidans energianvändning, energins roll i samhällsekonomin m. m. Utredningen väntas avge sitt huvudbetänkande under senare delen av år 1974. '
Den prognosverksamhet som ingår i cnergiprognosutredningens uppgifter skall bedrivas permanent och kommer cfter utredningens färdigställande att inordnas bland statens industriverks uppgifter. Verkets energibyrå får därmed en central ställning i den statliga energipolitiken på myndighetsplanct.
Elutredningen (I 1971: 01) behandlar frågor om eldistributionens och clproduktionens organisation. Förutsättningarna för och konsekvenserna av ytterligare vattenkraftutbyggnader i främst Klarälven, Dalälven, Ljusnan, Ljungan och Indalsälven med biflöden utreds av en särskild utredning (C 1972: 02). Denna utredning skall ge underlag för en samlad bedömning av hur vattendragen i södra Norrland och norra Svcaland skall användas.
Nyligen har vidare en särskild programkommitté (I 1973:06) tillkallats för att kartlägga vilken forsknings- och utvecklingsverksamhet som f.n. pågår på energiområdet i Sverige och vilka behov som kan finnas av ytterligare sådana insatser. Med utgångspunkt häri skall kommittén arbeta fram förslag till forsknings- och utvecklingsprogram för energiområdet.
Arbete med anknytning till energiområdet bedrivs också av den år 1973 tillsatta utredningen (Ju 1973: 06) rörande lagstiftning om allmänna värmeanläggningar. Utredningens uppgifter rör bl. a. frågor om anslutning av fastigheter till fjärrvärmenät.
Vissa utredningar rörande kärnkraftens säkerhet
Den statliga tillståndsgivningen och tillsynen på kärnenergiområdet grundas i stor utsträckning på internationella säkerhetsnormer och erfarenheter, Ett självständigt svenskt säkerhetsarbete är dock nödvändigt mot bakgrund av såväl den omfattande utbyggnaden av kärnkraft som vissa speciella förutsättningar i vårt land.
Forsknings- och utvecklingsarbete rörande kärnkraftens säkerhet utförs dels av AB Atomenergi, dels inom ramen för ctt särskilt program för forskning rörande kärnkraftens säkerhets- och miljöfrågor (jfr prop. 1973: 1 bil. 15 s. 52). Detta program, som avser frågor om kraftreaktorers säkerhet och inverkan på miljön såvitt avser radioaktivt utsläpp, skall genomföras under perioden 1973—1976. Verksamheten: leds av
en av Kungl. Maj:t tillsatt delegation för forskning rörande kärnkraftens
säkerhets- och miljöfrågor.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet | 102
Härjämte pågår, som redovisas i det följande, ett antal utredningar rörande olika aspekter av kärnsäkerhetsfrågan.
Utredningen (1 1970:16) rörande närförläggning av kärnkraftverk tillkallades år 1970 med uppdrag att från ekonomiska, miljömässiga och säkerhetsmässiga synpunkter undersöka möjligheterna att förlägga kärnkraftverk nära stora tätorter. Utredningens primära syfte var att skapa underlag för myndigheternas bedömning av vissa då aktuella närförläggningsprojekt, främst Stockholms clverks fjärrvärmeverk i Värtan. Arbetet har efter hand inriktats på mer allmänna studier av riskförhållanden vid kärnkraftverk. Ett mycket omfattande tekniskt material har tagits fram.
Genom tilläggsdirektiv år 1971 uppdrogs åt utredningen att undersöka bl.a. frågor om samlokalisering av kärnkraftverk och annan industri. |
Närförläggningsutredningen väntas lägga fram sitt huvudbetänkande i början av år 1974.
Utredningen (I 1972: 08) rörande högaktivt avfall från kärnkraftverk tillkallades i april 1973. Utredningen skall lägga fram förslag till åtgärder som kan komma att erfordras vid en eventuell framtida förvaring inom landet av avfall från svenska anläggningar. I uppdraget inför frågor om organisation, finansiering och lagstiftning.
Utredningen väntas komma att lägga fram en lägesrapport i februari 1974 på grundval av internationellt material om avfallsförvaring.
Vid sidan av dessa utredningar görs vissa specialundersökningar rörande säkerhetspolitiska m. fl. aspekter av kärnkraftutbyggnaden. Inom försvarets forskningsanstalt utreds frågan om möjligheterna till otilllåten framställning av kärnvapen på grundval av klyvbart material från kärnkraftverk. Frågor om skydd av kärnenergianläggningar mot sabotage utreds av CDL-företagens samarbetsorgan under medverkan av bl. a. rikspolisstyrelsen och delegationen för atomenergifrågor. Vidare utarbetas inom delegationen en redovisning av det system för kontroll av klyvbart material som nu är under uppbyggnad i Sverige i enlighet med våra åtaganden enligt bl. a. fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen. De här nämnda utredningarna väntas komma att föreligga i början av år 1974.
Svensk kärnbränsleförsörjning AB
Våren 1972 fastställde statsmakterna (prop. 1972: 57, NU 1972: 39, rskr 1972: 200) allmänna riktlinjer för verksamheten på kärnbränsleförsörjningens område. I samband därmed godkändes ett konsortialavtal mellan statens vattenfallsverk, Sydsvenska kraft AB (Sydkraft) och Oskarshamnsverkets kraftgrupp AB (OKG) om bildande av ett aktie-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 103
bolag, Svensk kärnbränsleförsörjning AB, med uppgift att främja landets försörjning av kärnbränsle.
Bolaget har den 17 december 1973 avgett en redogörelse för vissa frågor av försörjningspolitiskt intresse, främst avscende anrikning av uran, som under året behandlats inom bolaget. .
Inledningsvis redogör bolaget för 1966 års atomsamarbetsavtal mellan Sverige och Förenta staterna, vilket utgör grunden för försörjningen med anrikningstjänster av det nu beslutade svenska kärnkraftprogrammet. Avtalet, som gäller till år 1996, innebär ett åtagande från amcerikanska atomenergikommissionen (AEC) att tillhandahålla anrikningstjänster för vissa i bilaga till avtalet närmare angivna kraftreaktorer. Bilagan omfattar f. n. samtliga de kraftreaktorer med en effekt av sammanlagt ca 8300 MW som beräknats vara i drift omkring år 1980. Inom ramen för avtalet har hittills anrikningskontrakt träffats mellan vederbörande kraftföretag och AEC för sex reaktorer. Beträffande återstående reaktorer gäller avtalets leveransgaranti endast under förutsättning att Kontrakt träffas inom de närmaste månaderna.
Mot bakgrund av att AEC:s anrikningskapacitet väntas komma att bli fullt utnyttjad i början av 1980-talet pågår en omläggning av Förenta staternas samarbetsavtal med olika länder. Man avser att övergå från de nuvarande avtalen med leveransgaranti för vissa anläggningar till avtal som utgör endast en formell ram för kommersiella kontrakt som AEC i mån av kapacitet i framtiden kan komma att träffa med kraftföretag i vederbörande land.
Denna övergång till en ny avtalstyp kommer att gälla även gentemot Sverige. På amerikansk begäran har förhandlingar i frågan inletts. Det nya avtalet, som väntas kunna träda i kraft före den 1 juli 1974, kommer inte att medföra någon ändring i sak av den amerikanska leveransgarantin för de reaktorer som tas upp i bilagan till nuvarande avtal. Där- . emot kommer motsvarande garantier för nya reaktorer inte att crbjudas.
Parallellt med den angivna omläggningen av regeringsavtalen har AEC:s kontraktsvillkor väsentligt skärpts. De nya villkoren innebär bl. a. att hittillsvarande behovskontrakt ersätts med kontrakt för fasta kvantiteter, att tecknandet av kontrakt måste ske minst åtta år i förväg och att förskottsbetalning måste erläggas. En närmare redogörelse härför har lämnats i annat sammanhang (prop. 1973: 170 s. 52 och 56). Amerikansk och utländsk kraftindustri gavs tillfälle att innan de nya villkoren trädde i kraft framföra synpunkter till såväl AEC som vederbörande kongressutskott, Svensk kraftindustri företräddes därvid av bolaget.
Bolaget framhåller att Sovjetunionen f.n. i praktiken är den enda alternativa leverantören av anrikningstjänster. Avtal har nyligen träffats om leveranser till flera västeuropeiska länder. Bolaget har under
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet - 104
året fört förhandlingar med vederbörande sovjetiska exportorganisa-
tion om lIegoanrikning i Sovjetunionen för svensk räkning. Avsikten har varit att upphandla anrikningstjänster för ett reservlager avsett för delägarnas gemensamma behov. Förhandlingarna har nyligen lett till en principöverenskommelse om villkoren för leverans vid slutet av 1970-
talet jämte vissa optioner. |
Bolaget framhåller vidare att flera projekt till utbyggnad av nya anrikningsanläggningar på olika håll i världen är föremål för utredningar och diskussioner. I tekniskt hänseende står valet mellan anläggningar bascrade på gasdiffusionsprocessen — som används i stormakternas nuvarande anläggningar — och den nyare gascentrifugprocessen. Diffusionstekniken torde i dag 'ha ctt visst försteg genom de mångåriga erfarenheterna från Förenta staterna, Storbritannien och Frankrike. Enligt många bedömare har dock centrifugtekniken en större teknisk utvecklingspotential. För denna linje talar enligt bolaget även det förhållandet att anläggningar kan byggas ut i mindre steg och att kraftbehovet är väsentligt mindre än vad som gäller för gasdiffusionstekniken.
Bolaget har studerat tre anrikningsprojekt som kan tänkas få betydelse för landets försörjning på lång sikt. Ett projekt gäller uppförandet av en kommersiell anrikningsanläggning i Canada, baserad: på amerikansk diffusionsteknik. Övriga två projekt gäller uppförandet av anläggningar i Västeuropa. Eurodif-projektet, som tillkom på franskt initiativ, avser en diffusionsanläggning. Investeringskostnaden beräknas till 6 000 —7 000 milj. kr., exkl. kostnader för kraftförsörjning. I den studie som ligger till grund för projektet deltar förutom franska "även belgiska, italienska, spanska och svenska intressenter. Sverige företräds av AB Atomenergi.
Franska regeringen har nu fattat beslut om franskt deltagande i projektet och samtidigt förklarat, att en gasdiffusionsanläggning under alla förhållanden kommer att uppföras med sikte på att tas i drift år 1979.
Det andra europeiska projektet avser utbyggnad av anläggningar enligt gascentrifugtekniken. Detta projekt baseras på en överenskommelse mellan de brittiska, nederländska och västtyska regeringarna. Bolag har bildats för såväl produktion av anrikat uran som tillverkning av centrifuger jämte projektering och uppförande av anläggningar. Produktionsbolaget Urenco Ltd väntas år 1976 förfoga över en begränsad kapacitet vid anläggningar i Nederländerna och Storbritannien. Denna utbyggnad är i huvudsak garanterad av de båda regeringarna. För vidare utbyggnad erfordras emellertid kommersiella kontrakt med europeisk kraftindustri.
En särskild studiegrupp har bildats i syfte att ge såväl kraftindustri '
utanför de tre länderna som andra intressenter insyn i projektet. Bolaget deltar jämte AB Atomenergi i arbetet inom gruppen.
Frågan om utbyggnad av cen. västeuropeisk anrikningskapacitet be-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet . 105.
handlas även inom de europeiska gemenskaperna (EG). EG:s minister- ” råd beslöt i maj 1973 att tillsätta en permanent kommitté för urananrikningsfrågor. Kommittén fick till uppgift bl. a. att värdera diffusionsresp. centrifugtekniken som underlag för politiska beslut inom EG om stöd till en oberoende europeisk kapacitet. Flera utomstående länder, bl. a. Sverige, har beretts tillfälle att delta i gruppens arbete. Det har antytts att EG genom olika åtgärder skulle kunna skapa förutsättningar ' för europeiska anläggningar enligt såväl centrifug- som diffusionsmetoden.
Bolaget framhåller avslutningsvis att försörjningsläget i fråga om anrikningstjänster åtminstone fram till mitten av 1980-talet synes tillfredsställande för svensk del genom möjligheter till kontraktering i Förenta staterna och Sovjetunionen. Trots detta måste enligt bolaget frågan om den långsiktiga försörjningen med anrikningstjänster ägnas stor uppmärksamhet. Det torde från. olika synpunkter vara önskvärt att en mera normal marknadssituation med flera konkurrerande leverantörer utbildas. Detta utgör bakgrunden till bolagets bevakning av de olika anrikningsprojekt som redovisats, Det aktuella försörjningsläget har inte ansetts motivera risktagande engagemang från svensk kraftindustris sida i själva projekten. Bolaget kommer emellertid vid sina fortsatta överväganden om en långsiktig upphandlingspolitik på anrikningsområdet att söka ta hänsyn även till intresset av att skapa utrymme för nya leverantörer vid sidan av de nu etablerade.
D 1. Statens elektriska inspektion . 1972/73 Utgift 2651 577 1973/74 Anslag 3 076 000 1974/75 Förslag 3 205 000
Elektriska inspektionen är den lokala statliga organisationen med uppgift att utöva tillsyn över elektriska starkströmsanläggningar och handlägga därmed sammanhängande frågor. Inspektionen är organiserad på fem distrikt med kontor i Hässleholm, Kristinehamn, Stockholm, Hudiksvall och Skellefteå. Statens industriverk är chefsmyndighet för inspektionen. Chef inom varje distrikt är en överinspektör som har uppgifter även som specialinspektör inom yrkesinspektionen.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 106
”1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Statens Departe-
industriverk = ments-
chefen
Personal Handläggande personal 22 + 1
Övrig personal 15 of. of.
37 + 1 Anslag Utgifter . Lönekostnader 2 404 000 +148 600 + 76 000 Sjukvård 5 000 of. of. Reseersättningar 184 600 + 37 400 + 92000
därav för utrikes resor (10 000) (5 000) (of.) Lokalkostnader 330 400 + 34 500 + 31 000
Expenser 153 000 + 38300 = + 13000
därav engångsutgifter (7 000) (+ 4000) (— 7000)
3 077 000 -+258 800 + 129 000 Uppbördsmedel Försäljning av ritningar 1 000 — 1000 of.
Nettoutgift 3 076 000 -+259 800 +129 000
Statens industriverk
1. Löne- och prisomräkning 154 000 kr., varav 59 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. I 0-alternativet räknar statens industriverk med indragning av en tjänst som förste distriktsingenjör, minskning av tillfällig personal samt av medel till resor och expenser (—150 000 kr.). Konsekvenserna för verksamheten blir att resurserna för tillsynsuppgifter och arbetarskydd minskar.
3. Som förstärkning på den tekniska sidan i västra distriktet behövs en tjänst som förste distriktsingenjör (+71 500 kr.).
4. Anslagsposten till expenser bör räknas upp med 19 000 kr. avseende kartanskaffning och inköp av kartskåp, kassaskåp m. m.
5. Begränsningen till 10 000 kr. för utrikes resor bör höjas till 15 000 kr.
6. Uppbördsmedel för försäljning av ritningar bör utgå.
Departementischefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens elektriska inspektion för budgetåret 1974/75 an-
visa ett förslagsanslag av 3 205 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet : 107
D 2. Kostnader för vissa nämnder
| 1972/73 Utgift | 39 060 |
| 1973/74 Anslag | 43 000 |
| 1974/75 Förslag | 43 000 |
Under anslaget redovisas arvoden och expenser för statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström och krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar. Prisregleringsnämnden tar upp de prisfrågor rörande strömleveranser som av statens industriverk överlämnas till nämnden. Krigsskyddsnämnden behandlar frågor bl. a. rörande kraftanläggningars skydd mot brand- och bombskador samt rörande skydd åt personal som är sysselsatt vid kraftanläggningar.
För budegetåret 1973/74 beräknas kostnaderna för prisregleringsnämnden till 22 000 kr. och för krigsskyddsnämnden till 21 000 kr.
Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström och krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar beräknar för budgetåret 1974/75 kostnaderna till oförändrat belopp.
Departemenischefen
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för vissa nämnder för budgetåret 1974/75 an-
visa ett förslagsanslag av 43 000 kr.
D 3. Främjande av landsbygdens elektrifiering 1972/73 Utgift 7783 134 Reservation 1378 460 1973/74 Anslag 9 000 000 1974/75 Förslag 9 000 000
Enligt kungörelsen (1959: 369) om statligt stöd åt landsbygdens clförsörjning kan stöd beviljas till nyanläggning och upprustning av elektriska distributionsnät på landsbygden i form av bidrag och lånegarantier. Beslut om sådant stöd fattas av statens industriverk.
Av den 1 juli 1973 disponibla medel under anslaget får 400 000 kr. användas för industriverkets verksamhet på området. Övriga medel har ställts till länsstyrelsernas förfogande för att disponeras för utbetalning av beviljade bidrag. För budgetåret 1973/74 har industriverket bemyndigats bevilja upprustningsbidrag och bidrag till nyanläggning med sammanlagt 8 milj. kr. Vidare får industriverket bevilja statlig garanti för lån till dessa ändamål med sammanlagt 10 milj. kr.
Statens industriverk
Utbetalningarna under 1974/75 kommer i likhet med 1973/74 sannolikt att uppgå till 9 milj. kr. Statens industriverk föreslår att anslaget förs upp med 9 milj. kr. nästa budgetår.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 108
Vid början av budgetåret 1973/74 fanns inneliggande hos verket ansökningar om bidrag med sammanlagt 39 milj. kr., varav omkring 37,5 milj. kr. till upprustning och resten till nyanläggning. För att bidragsverksamheten skall kunna bedrivas i med hänsyn härtill önskvärd omfattning önskar verket få bemyndigande att under budgetåret 1974/75 meddela beslut om bidrag med 16 milj. kr. för upprustning och nyanläggning av elektriska distributionsnät på landsbygden. Vidare bör alltjämt ett betopp om 10 milj. kr. tas upp för'lånegaranticr.
Departementschefen
Sedan riksdagen år 1958 (prop. 1958: 116, JoU 1958: 17, rskr 1958: 278) beslöt att statliga bidrag skulle kunna utgå för upprustning och nyanläggning av elnät på landsbygden har t.o.m. innevarande budgetår sammanlagt 102,5 milj. kr. anvisats för främjande av Jandsbygdens elektrifiering. |
Riksdagen uttalade sig vid behandlingen av 1971 års statsverksproposition (prop. 1971: 1 bil. 15 s. 77, NU 1971: 13 s. 26, rskr 1971: 120) för ett fortsatt stöd inom en total ram av 40 milj. kr. I prop. 1972: 1 (bil. 15 s. 49) framhöll jag att en riktpunkt för planeringen på området borde vara att medgivandet att bevilja bidrag hölls på cen nivå av 8 milj. kr. under budgetåret 1972/73 och de fyra därefter följande budgetåren. Riksdagen har sedermera i enlighet härmed medgivit ett belopp av 8 milj. kr. för vartdera budgetåren 1972/73 och 1973/74.
Med hänsyn till vad industriverket anfört anser jag det befogat att öka bemyndigandet för 1974/75 från 8 till 10 milj. kr. Bemyndigandena för återstoden av femårsperioden får minskas i motsvarande mån. Liksom jnnevarande budgetår bör 10 milj. kr. tas upp för lånegarantier.
Jag godtar industriverkets bedömning av medelsbehovet för nästa budgetår. Anslaget bör således föras upp med 9 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. medge att under budgotåret 1974/75 bidrag för upprustning
och nyanläggning av. elektriska distributionsnät på landsbyg-
den beviljas intill ett belopp av sammanlagt 10 000 000 kr.,
ta . medge att under budgetåret 1974/75 statlig garanti för lån till
upprustnings- och nyanläggningsåtgärder som berör landsbyg-
dens elnät beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kr.,
[5 till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 9 000 000 kr.
D 4. Statens kärnkraftinspektion 1972/73 Utgift 11.590 536 1973/74 Anslag 22 202 000 1974/75 Förslag 1 000
1 Anslaget Delegationen för atomenergifrågor
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 109
Delegationen för atomenergifrågor har till uppgift bl. a. att vara tillsynsmyndighet enligt atomenergilagen (1956: 306, ändrad senast 1972: 179) och att handha sådana uppgifter med avseende på kontroil av atområbränsle och särskilt klyvbart material som följer av Sveriges internationella åtaganden.
Delegationen leds av en styrelse med fem ledamöter. Inom delegationen finns en reaktorförläggningskommitté med uppgift att biträda vid behandling av ärenden, som angår säkerheten vid atomenergianläggning eller vid handhavande av atombränsle.
Delegationens verksamhet finansieras med avgifter enligt en av Kungl. Maj:t senast den 28 december 1972 fastställd taxa, som avses medföra full kostnadstäckning.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Delegationen Departements-
chefen Personal
| Handläggande personal | - 10 | + 6 | + 7 |
| vrig personal | | 5 15 | + 1 + 7 | +1 +8 |
| Anslag | | |
Utgifter Lönekostnader : 1982 000 +496 000 "4617 000 Sjukvård . - 2000 of. + 1000 Reseersättningar
(även utrikes tjänsteresor) 80 000 "+ 30 000 + 30 000 Lokalkostnader | 91 000 + 79 000 . + 79 000 Expenser 47 000 + 33 000 + 53 000
| (därav engångsutgifter) | 2 202 000 | (—) | +638 000 | (—) | (+ 20 000) +780 000 |
| Uppbördsmedel | | | ||||
| Tillsyn av atomenergi- . | . | . | |||
| anläggningar m. m. | — | | — | 29281 000 | ||
| Nettoutgift | 2202 000 | -1-638 000 — 2201 000 |
Inkomsterna av verksamheten beräknas under 1973/74 till 2,2 milj. kr. och redovisas under detta budgetår på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet på inkomsttiteln Tillsyn av atomenergianläggningar m. m. | |
Delegationen för atomener, gifrågor
1. Löne- och prisomräkning 165 000 kr., varav 49 000 kr. avser höjt lönekos stnadspålägg.
. Förstärkning behövs med sammanlagt sju tjänster. En reaktorinspektör behövs för bl.a. normarbete och medverkan vid styrning av forsknings- och utvecklingsarbete. För bearbetning och sammanstillning av drifterfarenheter av säkerhetsintresse, teknisk dokumentation
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 110
m. m. behövs cen biträdande reaktorinspektör. För att avlasta inspektionens nu anställda fyra reaktorinspektörer i fråga om de löpande arbetsuppgifterna krävs fyra tjänster som byråingenjör. På grund av ökningen av den handläggande personalen behövs ytterligare en biträdes-: tjänst. Med denna ökning kan resurser avdelas även för en förbättrad information utåt. Lönckostnaderna för de föreslagna nya tjänsterna uppgår till sammanlagt 479 000 kr. Av nuvarande medel till lönekostnaderna avser viss del arvode åt konsulter. Dessa medel bör minskas med 100 000 kr. (-- 379 000 kr.)
3. Reseersättningar behöver ökas med 25 000 kr., lokalkostnader med 50 000 kr. och expenser med 20 000 kr. huvudsakligen på grund av den föreslagna personalförstärkningen.
Departementschefen
Den väntade omfattningen av det svenska kärnkraftprogrammet föranledde statsmakterna att år 1970 fatta beslut om en kraftig ökning av resurserna för tillsynsmyndigheten enligt atomenergilagen, delegationen för atomenergifrågor och dess reaktorförläggningskommitté (prop. 1970: 83, SU 1970: 94, rskr 1970: 220). I samband därmed beslöts också att verksamheten skulle avgiftsfinansieras. I nämnda proposition förutskickades, att delegationens resursbehov skulle öka i framtiden. För verksamheten disponerade delegationen budgetåret 1970/71 tolv tjänster jämte medel till konsulter. Sedermera har medel beräknats för tre nya tjänster hos delegationen för bl. a. vidgade uppgifter rörande kontrollen ..
av atområbränsle och särskilt klyvbart material till följd av internatio-
nella överenskommelser.
Jag anser i likhet med delegationen att den bör tillföras ytterligare resurser för att kunna svara mot de krav på ökade insatser på säkerhetsområdet som ställs av kärnkraftutbyggnaden. Det är enligt min mening ett oavvisligt krav att säkerhetsarbetet fortlöpande håller högsta möjliga kvalitet. Delegationens arbete med säkerhetsgranskning måste öka i takt med att antalet kärnkraftverk under utbyggnad växer samt i och med att anläggningar färdigställs och därmed kräver tillsyn under drift. Ökade insatser behövs för att tillvarata och bearbeta erfarenheter både från uppförandet av anläggningarna och 'driften av dem. Vidare måste delegationen följa det forsknings- och utvecklingsarbete på säkerhetsområdet som bedrivs i Sverige och utomlands samt också medverka vid styrningen av den inhemska verksamheten på detta område. Även arbetct med säkerhetsnormer kräver ökade insatser inte minst vad gäller anpassningen av utländska normer till svenska förhållanden. Delegationen bör dessutom ha möjlighet att informera om sin verksamhet.
Med hänsyn till karaktären av delegationens uppgifter måste dess personalstyrka vara så avpassad att störningar i verksamheten i möjligaste mån kan undvikas. Jag bedömer därför att antalet tjänster hos delegatio-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet . 111
nen bör ökas något mer än vad delegationen själv begärt. Jag förordar alltså att ytterligare en tjänst som reaktorinspektör i Ce 1, avsedd för granskning och tillsyn av kärnkraftanläggningar, inrättas hos delegationen den 1 juli 1974. För samma ändamål beräknar jag vidare medel för två tjänster som byråingenjör. Jag har vidare för arbetet med normer, uppföljning av forskningsverksamhet samt teknisk dokumentation och information beräknat medel för en tjänst som avdelningsdirektör, två tjänster som biträdande reaktorinspektör och en tjänst som byråingenjör. Jag beräknar slutligen medel för ytterligare en biträdestjänst.
Som jag nyss nämnt är delegationens verksamhet i sin helhet avgiftsfinansierad. Mot bakgrund härav anser jag det ändamålsenligt att samtliga inkomster och utgifter i samband med verksamheten redovisas under förevarande anslag. Härvid behövs inte längre någon särskild inkomsttitel för detta ändamål. Inkomsterna, som bör tillgodoföras anslaget, beräknar jag till 2 981 000 kr., varför anslaget för nästa budgetår bör tas upp med 1 000 kr.
Jag anser att beteckningen statens kärnkraftinspektion bättre svarar mot delegationens uppgifter. Anslagsbeteckningen bör därför fr. o. m. nästa budgetår ändras till Statens kärnkraftinspektion. Vidare bedömer jag att det finns skäl att överväga om, med reaktorförläggningskommittén som förebild, ytterligare en eller flera kommittéer för särskilda rådgivande uppgifter, t. ex. i normfrågor, bör inrättas vid delegationen. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta i dessa frågor. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att vidta erforderliga ändringar i delegationens instruktion så att de kan gälla från senast 1 juli 1974.
Under åberopande av vad jag anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid statens kärnkraftinspektion
inrätta en tjänst för reaktorinspektör i Ce 1,
2. till Statens kärnkraftinspektion för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet = = - 112:
E. TEKNISK UTVECKLING M. M
Verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling
Styrelsen för teknisk utveckling (STU) är central förvallningsmyndighet för statens stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete.
I STU:s uppgifter ingår bl. a. att följa den tekniska utvecklingen, att . initiera samarbete, att ta initiativ till och stödja teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete samt att ge råd och stöd åt uppfinnare och förmedla forskningsresultat till kommersiellt utnyttjande.
STU leds av en styrelse. Chef för ämbetsverket är en' gencraldirektör, som biträds av cen planeringsdirektör. Inom verket finns fyra enheter; nämligen administrativa enheten, utvecklingsenheten, rådgivnings- och ' förmedlingsenheten samt internationella enheten.
STU svarar för medelsförvaltning och administration även åt statens råd för vetenskaplig information och dokumentation (SINFDOK) sämt för administration åt statens utvecklingsfond. SINFDOK ansvarar för planering och samordning av verksamheten inom området information och dokumentation i Sverige och för internationellt samarbete på detta område. SINFDOK fördelar stöd till projekt inom dels allmän information och dokumentation, som inte kan hänföras till visst ämnesområde, dels teknisk information och dokumentation. :
Vid STU fanns den 1 juli 1973 93 anställda, varav 46 utgjorde handliggande personal.
STU tillhör de myndigheter som deltar i utrednings- och försöksverksamheten med programbudegetering inom statsförvaltningen. Följande programindelning gäller t. v. för verksamheten vid STU.
1. Finansiellt stöd till teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet 2. Utrednings- och plancringsverksamhet 3. Rådgivnings- och förmedlingsverksamhet
+ . Drift av forskningsstationer :
Programmet Finansiellt stöd till teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet indelas i följande delprogram. a
a. Stöd till behovsområden b. Informations- och dokumentationsverksamhet c. Internationell kontaktverksamhet STU:s verksamhet under programmen 1—3 finansieras från reserva-
tionsanslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling och vad avser stöd till skeppsteknisk forskning och utvecklingsverksamhet under program 1 även från reservationsanslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Skeppsteknisk forskning och utveckling.
Program 4 finansieras från förslagsanslaget Styrelsen för teknisk ut-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 113
veckling: Drift av forskningsstationer. Sistnämnda anslag får i princip
inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga Jlikviditetsproö-
blem för driften av forskningsstationer disponerar styrelsen en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 100 000 kr.
För finansiering av investeringar i utrustning anvisas medel under re-
servationsanslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning.
E 1, Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
1972/73 Utgift 1109 626 507 Reservation 59 667 630 1973/74 Anslag 157 100 000. 1974/75 Förslag 191 000 000
1 Disponerat 121 733 000.
Översikt av kostnader och finansiering budgetåren 1972/73—1974/
75 (belopp i milj. kr.).
1972/73 — 1973/74 = 1974/75 Beräknar
STU Departe-
ments-
chefen Program 1. Finansiellt stöd till teknisk
fou-verksamhet 129,9 159,8 240,5 183,0 2. Utrednings- och planerings-
verksamhet 1,2 2,5 0,8 0,8 3, Rådgivnings- och förmed- | |
lingsverksamhet 3,4 7,1 : 6,2 11,2
Summa kostnader 134,5 170,0 247,5 195,0
Avgår finansiering utöver
| anslag | | | |||
| Intäkter (återbetalning) | 9,6 | 4,0 | 4,0 | 4,0 |
| Reservationer | 3,2 | 8,9 | — | — |
| Summa disponerat/anslag 121,7 157,1 243,5 | 191,0 |
Styrelsen för teknisk utveckling Program 1. Finansiellt stöd till teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet
Programmet avser finansiellt stöd till tillämpad teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. Stöd lämnas 1 regel som bidrag med krav på återbetalning i de' fall projekten leder till kommersiellt exploateringsbara produkter eller metoder. Stöd till industriellt utvecklingsarbete kan lämnas även såsom lån. Enligt särskilt bemyndigande kan flerårigt stöd lämnas dels till forsknings- och utvecklingsprojekt, dels enligt avtal med företrädare för industribranscher eller grupper av företag till fleråriga kollektiva forskningsprogram.
8 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 15
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 1i4
I programmet ingår förutom STU:s cgen informations- och dokumentationsverksamhet även del av den verksamhet som bedrivs av SINFDOK och den av styrelsen bedrivna eller understödda internationella kontakt- och samarbetsverksamheten. Inom ramen för den i samarbete med Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) bedrivna kontakt- . verksamheten finns kontaktmän i Paris, Washington, Moskva och Tokyo, vilka tillika är förordnade som teknisk-vetenskapliga attachéer vid resp. beskickning. Vid beskickningen i London har kontaktmannen förordnats som teknisk-vetenskaplig rådgivare.
Program 1 | 1972/73 — 1973/74 — 1974/75 Beräknar Delprogram
STU Departe
ments-
chefen
Belopp i milj. kr. 1a. Stöd till behovsområden 121,7 150,7 226,7 171,6 1 b. Informations- och dokumen-
tationsverksamhet 5,4 . . 6,0 8,0 . 6,9 1c. Internationella kontakter 2,8 3,1 : 5,8 4,5
Summa kostnader 129,9 159,8 240,5 183,0
STU framhåller i sin anslagsframställning att teknisk utveckling är av avgörande betydelse för vårt näringslivs bärkraft och samhällsutvecklingen i övrigt. STU ir samhillets centrala instrument för insatser på detta område och svarar för ca 10 90 av vårt lands totala insatser. + Det är därför naturligt att STU:s verksamhet i första hand inriktas på att aktivt komplettera och stödja andra insatser och verksamheter på området. S
STU:s insatser beträffande framtagandet och genomförandet av tckniska utvecklingsprojekt innefattar i första hand stöd till sådana projekt av hög riskkaraktär vars genomförande cj skulle komma till stånd utan STU:s stöd. STU:s medverkan kan här omfatta hela kedjan av åtgärder för projektets genomförande. - - : es
STU påpekar att intresset för de mindre och medelstora företagen har ökat starkt i den allmänna sambhällsdiskussionen på senare tid. Detta intresse baserar sig på att ca 50 && av alla industriverksamma syssölsätts inom denna scktor. Olika åtgärder, t. ex. kapitalstöd och allmän teknisk och ekonomisk rådgivning, har starkt aktualiserats. Det. är en stor fördel för Sverige att jämsides med de stora företagen ha cen stor mängd av mindre, flexibla enheter. STU har därför intensifierat. uppmärksamheten i fråga om ekonomiskt stöd till mindre företags och enskilda personers projekt. : . | |
STU framhåller vidare som väsentligt, att forsknings- och utvecklings- (fou-) verksamheten i Sverige inte successivt förskjuts mot alt avse förbättringar i fråga om tidigare framgångsrika produkter, processer
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 5
och metoder. Effektiviteten i svensk industri är på en internationellt sett hög nivå när det gäller att bedriva projekt, som befinner sig i långt
framskridet skede, medan den är sämre, när det gäller den första fasen
i utvecklingsarbetet — den orienterande, problemformulerande och idé-
skapande. STU scr det som en väsentlig uppgift att genom en kombi-
nation av stödjande, rådgivande, kontaktskapande och informerande insatser bidra till utveckling av nya produkter hos mindre och medelstora
företag.
Delprogram 1a. Stöd till behovsområden Fördelning av kostnader på behovsområden inom delprogrammet 1a. Stöd till behovsområden framgår av följande sammanställning (i milj.
kr.).
Behovsområde 1972/73 1973 /74 1974/75
Utfall Anvisat Beräknar
STU
1. Energiteknik 6,57 7.20 14,00 2. Materialteknik 20,39 26,40 33,00 3. Transportteknik | 10,15 10,40 14,00 4, Produktionsteknik 14,27 17,00 32,00 5. Kemi- samt skogs- och : oo
| träteknik | 15,78 | 17,40 | 29,00 | |
| 6. Informationsbehandling samt | | | : | |
| styr- och komponentteknik | 13,63 | 16,40 | 27,00 |
| 7. Miljövårdsteknik | 17,54 | 9,80 | 15,00 |
| 8. Socialteknik | 16,58 | 18,20 | 32,00 |
| 9. Livsmedelsteknik | 11,91 | 12,80 | 19,00 |
| 19. Naturresursteknik | 4,89 | 6,50 | 7,80 |
| Summa kostnader 121,71 | 142,19 | 222,80 |
De förändringar beträffande insatserna vid den: ökade ambitionsnivå som STU föreslår för budgetåret 1974/75 innebär i huvudsak följande.
Energiteknik. Ökade insatser förestås för utvecklingsprojekt för energibesparing samt fortsatt och ökat stöd till fou-insatser avseende utveckling av apparater och utrustning. .
-— Materialteknik. Ökade insatser föreslås främst inom delområdena
icke-järnmetaller och hårdmetall, polymerer, keramer och glas samt cement och betong.
Transportteknik. Ökade insatser föreslås för utveckling av persontransportsystem och cen intensifierad komponentutveckling inom fordonsteknik inkl. motorteknik.
Produktionsteknik. Kraftigt ökade insatser föreslås för projekt som innehåller ny eller förbättrad teknik och har goda förutsättningar att :' leda till produkter eller metoder för en internationell marknad, liksom
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 116
för fortsatt uppbyggnad av produktionstekniken inom olika industribranscher för såväl enkla som teknologiskt avancerade produkter.
Kemi-, skogs- och träteknik. Ökade ivsatser föreslås inom kemiteknik, främst inriktade mot marknadsorienterad och forskningsintensiv produktutveckling samt destruktion och återvinning. Vidare föreslås kraftig fortsatt ökning avseende träteknik inriktad mot en vidgning av branschens möjligheter till framställning av produkter med högt förädlingsvärde.
Informationsbehandling, styr- och komponentteknik. Ökade resurser föreslås för insatser inom mätteknikområdet samt för forskning och utveckling avseende ny teknik och nya tillämpningar för elektroniska och. optiska komponenter och system.
I en särskild skrivelse till anslagsframställningen har STU föreslagit stöd till utveckling av ett datorsystem för decentraliserad databehandling I ett samarbete som inbegriper svensk dataindustri samt .universitet och högskolor.
Dataindustriutredningen (I 1971: 02) har beretts tillfälle att yttra sig över STU:s anslagsframställning vad avser behovsområdet informationsbehandling, styr- och komponentteknik. Utredningen framför i sitt yttrande bl. a. motiv för att STU i ökad utsträckning bör stödja den mera långsiktiga datatekniska forskningen, samt påpekar behovet av ökade resurser för projektadministration inom STU. Beträffande prioriteringen mellan olika delområden vill utredningen i likhet med föregående år förorda en ökad satsning på delområdena informationsbehandling med tillämpad matematik, styr-, mät- och reglerteknik samt undervisningsteknologi.
Dataindustriutredningen har vidare haft samråd med STU rörande den särskilda skrivelsen med förslag om stöd till utveckling av system för decentraliserad databehandling.
Miljövårdsteknik. Kraftigt ökade insatser föreslås för avfallsområdet med tyngdpunkt på återvinning. Dessutom föreslås ökade insatser inom miljömätteknik och fortsatt ökning inom bullerområdet.
Socialteknik. Fortsatta kraftigt ökade insatser föreslås för arbetsmiljöområdet för fullföljande av initierade insatser samt till delområdet medicinsk teknik för utveckling av utrustning och metoder att förbättra sjukvårdens ekonomi. Viss ökning föreslås för delområdena handikapphjälpmedel och konsumentteknik. Inom området täkemedelsteknik föreslås dels ökad satsning inom metodforskning, dels ökad satsning på nya läkemedel.
Livsmedelsteknik. Ökade insatser för nyttiggörande av framkomna processer på protcinområdet samt ökade insatser för nya produktionsmetoder avseende huvudkomponenterna fett och kolhydrat. Ökade insatser för apparatur för matberedning och varmhållning samt för olika industriella enhetsoperationer. Viss ökning av insatserna inom Övrig
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 117
bioteknik. Om tillräckliga medel beviljas, beräknas ökade insatser inom tillämpad näringslära, och motiven för detta utvecklas i en särskild skrivelse till anslagsframställningen.
Naturresursteknik. Viss ökning av insatserna föreslås på teknik för kontinuerlig malmbrytning samt för anrikning och upparbetning av fattiga malmer.
Huavsresursutredningens förslag i betänkandet (SOU 1972: 43) Utnyttjande och skydd av havet har tidigare berörts som inledning till anslagsfrågorna på bergsbruksområdet. I förevarande sammanhang kommer de av utredningsförslagen som gäller den tekniska utvecklingen att tas upp. Den föreslagna delegationen för havsresurser skulle vid sidan av en rad andra uppgifter även allmänt ha att verka för tekniskt utvecklingsarbete inom havsutforsknings- och havsexploateringsområdet och för att etablera ett nära samarbete mellan myndigheter och näringsliv i dessa och andra havsfrågor. Vad gäller det havstekniska området föreslår utredningen i övrigt att utveckling av apparatur för undersökning av metallföremål på havsbottnen stimuleras, att behovet av teknik för att kontrollera militära installationer på havsbottnen särskilt beaktas, att den svenska marinens erfarenheter inom dykeri och annan undervattensverksamhet utnyttjas i framtida civil havsforskning och havsexploatering samt att utvecklingsverksamheten med automatiska oceanografiska stationer intensifieras.
Remissyttrandena över havsresursutredningens förslag vad avser teknisk utveckling utmärks av uppfattningen att stödet till den havstekniska forskningen och utvecklingen är otillräckligt. Chefen för marinen framhåller vikten av ett fördjupat samarbete inom havsforskning och undervattensteknik mellan civila myndigheter och institutioner samt marinen, försvarets materielverk och försvarets forskningsanstalt. Eftersläpningen på det undervattenstekniska området med avseende på övervakning och kontroll samt sökning, identifiering och bärgning av föremål på havsbottnen bedöms vara betydande. Ingenjörsvetenskapsakademien anser att svensk forskning och industri kan göra stora insatser på många havstekniska områden, t. ex. i fråga om instrument för olika slags mätningar i havet, konstruktioner för undersökningar och arbeten till sjöss och under vatten samt dykeri. Vad gäller dykeriet bör marinens och med marinen samverkande industriers erfarenheter utnyttjas. Enligt statskontoret är sammanställandet av teknisk och ekonomisk marknadsinformation beträffande utrustning för mineralutvinning till havs samt kontakt med näringslivet i fråga om teknisk utveckling m. m. ett arbetsfält som bör åvila STU. Sveriges industriförbund/Svenska arbetsgivareföreningen tedovisar synpunkter som i väsentliga delar överensstämmer med vad Svenska teknologföreningen anför. Organisationerna anser att utredningens förslag på det havstekniska
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 118
området är otillräckliga och att den växande internationella marknaden inte beaktats i erforderlig utsträckning. Exempel ges på industribranscher som kan ha intresse av att ta fram och leverera olika system och utrustningsenheter för verksamhet i havet. Att utnyttja företagens tekniska och ekonomiska kupnande samt erfarenheter av Jångtidsplancring och projektvärdering bedöms vara angeläget för att garantera god avkastning av samhällets investeringar i forsknings- och utvecklingsarbete. Sådana investeringar samt ökad problem- och marknadskännedom fordras enligt organisationerna om svensk industri skall kunna tillvarata sina möjligheter internationellt. Industriförbundet/SAF anser vidare att man bör överväga huruvida ett formaliserat samarbete mellan staten och intresserade företag bör komma till stånd. Statsföretag AB mcenar att olika inom havsresursutnyttjandet uppkommande tekniska utvecklingsfrågor kan inordnas i den stödverksamhet STU bedriver med utgångspunkt i utifrån kommande behov. Samma uppfattning redovisas av STU, som bedömer de av utredningen föreslagna insatserna på havsteknisk forskning och utveckling vara för små för att den avsedda effekten skall uppnås. STU efterlyser vidare en prioritering mellan utredningens olika förslag.
Statens delegation för rymdverksamhet, som innevarande budgetår disponerar 3,6 milj. kr. under detia anslag, föreslår att 4 838 000 kr. anvisas för rymdverksamhet för budgetåret 1974/75. STU har för detta ändamål i sitt förslag tagit upp 3,9 milj. kr.
Kungl. Maj:t har — med stöd av riksdagens bemyndigande — för budgetåret 1973/74 medgivit STU att — i vissa fall dock under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande — ingå avtal och fatta beslut rörande flerårigt stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m., vilket — inberäknat löpande avtal och beslut — innebär åtaganden om högst 70 milj. kr. för löpande budgetår och därefter 10 milj. kr. mindre per år under en fyraårsperiod. STU föreslår att de angivna beloppen ökas med 20 milj. kr. vid oförändrad ambitionsnivå och med 40 milj. kr. vid anslagstilldelning enligt STU:s förslag.
Delprogram 1b. Informations- och dokumentationsverksamhet |
STU föreslår en kraftigt ökad insats på dokumentationsområdet, så att vunna forskningsresultat görs lätt tillgängliga och effektivt utnyttjas.
Delprogram 1c. Internationella kontakter
STU föreslår cn kraftigt ökad insats på projektsamverkan med andra länder och cen ökad insats på kontakter med utländska myndigheter i anslutning till bilaterala samarbetsavtal. STU: föreslår vidare en ökad satsning på teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet. Det sistnämnda
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 119
sker på basis av de förslag som efter slutförd översyn av verksamheten lades fram i promemorian (Ds I 1973: 1) Teknisk-vetenskaplig utlandsrepresentation. Som ett första led i en fortsatt utbyggnad av verksamheten pågår förberedelser för att öppna ett utlandskontor vid den svenska beskickningen i Bonn. En ledningsgrupp med representanter för utrikes- och industridepartementen, STU och IVA har tillsatts och en rullande treårsplanering mellan STU och IVA har införts.
Program 2. Utrednings- och planceringsverksamhet
Programmet avser genomförande och metodutveckling av långsiktig plancring, prognosverksamhet, övergripande utredningar och sådan utredningsverksamhet som avser STU:s verksamhet och inriktning.
STU föreslår oförändrad ambitionsnivå för budgetåret 19734/75.
Progam 3. Rådgivnings- och förmedlingsverksamhet
Rådgivnings- och förmedlingsverksamheten har som huvudmål att framför allt genom konsultativa insatser, men även genom ekonomiskt stöd, bidra till framtagandet och nyttiggörandet av innovationer samt att genom allmänna — icke direkt projektanknutna — insatser beträffande kontakter och samverkan mellan näringsliv och forskningsinstitutioner bidra till att bättre tillvarata tillgängliga fou-resurser och därigenom effektivera tekniskt utvecklingsarbete inom landet. Insatserna riktar sig huvudsakligen till dels enskilda uppfinnare, dels de mindre och medelstora företagen. Inom programmet faller även planering och utredning rörande ny forskningsstationsverksamhet.
STU föreslår en kraftig ökning av utredningsverksamheten rörande de mindre och medelstora företagen samt en ökning av kontaktsekreterarverksamheten vid universitet och högskolor. Ökade resurser föreslås även för förmedling till exploatering av innovationer.
STU lägger slutligen fram vissa förslag i personalfrågor. BI. a. föreslås tre extra tjänster för överingenjör bli utbytta mot extra ordinarie.
Departementschefen
Sedan STU inrättades den 1 juli 1968 har närings- och industripolitiken fortlöpande utvecklats i betydelsefulla avseenden. Detta gäller såväl helhetssynen som de finansiella och organisatoriska resurserna för att förverkliga politiken.
Stödet till industriellt utvecklingsarbete och teknisk forskning har under de senaste åren kraftigt ökats. Budgetåret 1967/68 uppgick det samlade samhälleliga stödet till omkring 41 milj. kr. Efter tillkomsten av STU år 1968 som ctt centralt instrument för samhällets ekonomiska insatser har dessa ökats till 178 milj. kr. innevarande budgetår. En
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 120
fortsatt och ökad satsning på industriellt utvecklingsarbete och teknisk forskning är nödvändig.
Föregående år har statens industriverk och statens utvecklingsfond inrättats (prop. 1973:41, NU 1973: 54, rskr 1973: 225), den senare som ett viktigt komplement till de ekonomiska insatser för industriellt utvecklingsarbete som görs av STU och Sveriges investeringsbank AB. Enligt överenskommelse mellan de nordiska länderna (prop. 1973: 79, NU 1973: 35, rskr 1973:138) har samtidigt en nordisk fond för teknologi och industriell utveckling inrättats.
De statliga direkta insatserna för stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbetc är ett av närings- och industripolitikens verktyg. Erfarenheter av den: verksamhet som bedrivits genom STU har nu kunnat samlas under en följd av år. En översyn som syftar till att bl. a. precisera och effektivisera STU:s funktioner i deras närings- och samhällspolitiska sammanhang har inletts under medverkan av STU.
Med anledning av att statens utvecklingsfond börjat sin verksamhet vill jag erinra om den uppgiftsfördelning som gäller mellan STU och fonden. STU:s och fondens bidrag är små jämförda med industrins totala insatser för utvecklingsarbete. Likväl får den statliga insatsen en väsentlig betydelse genom att stöd i första hand lämnas till projekt som innebär viktiga utvecklingssteg och därmed innebär teknisk eller kommersiell osäkerhet. Dessa projekt skulle inte komma att utföras utan att risken delas. STU skall stödja utvecklingsprojekt där det tekniska utvecklingsmomentet är väsentligt. Prövningen av projektens marknadsförutsättningar kan för STU endast bli preliminär, inte minst med hänsyn till tidsskalan. Statens utvecklingsfond skall å andra sidan stödja projekt där den tekniska risken har nedbringats men den kommersiella risken är betydande. Fondens prövning av ett projekts marknadsförutsättningar blir därför av avgörande betydelse. STU bör kunna lämna betydelsefull medverkan vid fondens prövning av projekt i tekniskt avseende. S
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 november 1973 har jag tillkallat en programkommitté (I 1973: 06) för att utarbeta förslag till fou-program inom energiområdet, Den beräknas framlägga förslag före utgången av augusti 1974. STU medverkar på olika sätt i programkommitténs arbete. :
Resultatet av detta arbete kan förväntas få konsekvenser för STU:s energitekniska verksamhet. I direktiven för kommittén lämnade jag en redogörelse för dagsläget vad beträffar energi-fou, särskilt i vad avser aktuella förslag från myndigheter och andra organ till ökad cenergiteknisk fou. Särskild uppmärksamhet bör i avvaktan på de åtgärder som kan bli resultatet av programkommitténs arbete ägnas sådana förslag.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 121
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande har jag vidare tillkallat en utredning (1 1973: 05) för offentlig upphandling och teknisk utveckling. Även denna utredning berör STU, som medverkar i dess arbete på olika sätt. Utredningen skall enligt direktiven föreslå bl. a. förfaranden, varigenom STU i samråd med upphandlande organ inom de offentliga sektorerna kan klarlägga på vilka produktområden väsentliga förbättringar kan uppnås genom tekniskt utvecklingsarbete. Detta innebär att STU redan under den period som utredningsarbetet pågår försöksvis prövar olika former av insatser. Särskild uppmärksamhet bör ägnas denna verksamhet med hänsyn till den mycket betydelsefulla roll denna typ av statlig utvecklingsstimulans kan tänkas spela i framtiden.
Vid min anmälan av detta anslag till närmast föregående riksdagar har angivits vissa samhälls- och teknikområden på vilka uppmärksamheten bör koncentreras och ökat stöd ges. De tidigare angivna riktlinjerna bör fortfarande gälla.
STU föreslår i sin anslagsframställning ökade resurser särskilt för behovsområdena energiteknik, produktionsteknik och socialteknik. Jag har därutöver tagit del av styrelsens projektvis utförda planering. Med utgångspunkt härifrån beräknar jag för stöd till behovsområden 171,6 milj. kr. Jämfört med min beräkning för innevarande budgetår räknar jag med kraftigt ökade insatser särskilt för energiteknik, materialteknik, produktionsteknik och för vissa delar av området informationsbehandling m.m. Även för socialteknik och naturresursteknik beräknar jag ökade medel. För övriga behovsområden beräknar jag mindre ökningar. Sedan STU:s underlag för planering av verksamheten inom de nämnda behovsområdena lagts fram, avser jag att i annat sammanhang återkomma till Kungl. Maj:t med förslag till fördelning av tillgängliga medel.
Inom behovsområdet energiteknik beräknar jag medel för en oförändrad ambitionsnivå för den del av AB Atomencrgis långsiktiga forskningsprogram som faller inom området. Kraftigt ökade insatser bör göras på projekt som syftar till effektivare encrgiutnyttjande. Ökade medel beräknas för forsknings- och utvecklingsarbete avseende urananrikning.
Området materialteknik är av väsentlig långsiktig och grundläggande betydelse för stora delar av. den svenska industrin. Jag biträder i huvudsak STU:s förslag till program, men vill stryka under behovet av cn . målmedveten satsning på keramiska material för höga temperaturer och påkänningar. Sådana material är av avgörande betydelse för den fortsatta utvecklingen av bl. a. processmetallurgin men även på andra betydelsefulla teknikområden. .
Under området transportteknik beräknar jag ökade medel för indu- .
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 122
striellt inriktat utvecklingsarbete bl.a. avseende kollektiva persontransporter. Jag räknar också med en fortsatt satsning på utveckling av alternativa motorer, särskilt med avseende på komponenter och hjälpapparater. |
Under bzehovsområdet produktionsteknik Yåmnas stöd såväl till utveckling av ny eller förbättrad produktionsteknik som till utveckling av nya produkter. I båda fallen skall en begränsning göras till projekt som inte faller inom något av STU:s övriga behovsområden. Jag beräknar starkt ökade medel särskilt för projekt inom den mindre och medelstora industrin. Jag vill framhålla betydelsen av ett nära samband med den uppfinningsstödjande verksamheten under programmet rådgivnings- och förmedlingsverksamhet.
Vad beträffar kemi- samt skogs- och träteknik biträder jag STU:s förslag.
För området informationsbehandling samt styr- och komponentteknik beräknar jag medel för en fortsatt kraftig ökning, företrädesvis med avseende på informationsbehandling. I övrigt biträder jag STU:s plancring inom en i huvudsak oförändrad ambitionsnivå.
STU har anmält ett särskilt medelsbehov för att kunna stödja ett projekt som syftar till utveckling av decentraliserade databechandlingssystem i samarbete mellan svensk dataindustri och universitet och högskolor. Detta projekt är av den omfattningen att det bör prövas samtidigt med de förslag som dataindustriutredningen kan komma att framlägga. Jag har erfarit att utredningen inom kort kommer att avge sitt slutbetänkande. Efter remissbehandling får utredningens förslag prövas på sedvanligt sitt. I avvaktan härpå förordar jag fortsatt stöd till sådana forskningsprojekt vid universitet och högskolor som kan utföras i samarbete med svensk dataindustri.
Jag biträder STU:s planering under behovsområdet miljövårdsteknik inom en i huvudsak oförändrad ambitionsnivå.
För socialteknik beräknar jag ökade medel men räknar med oförändrade insatser avseende läkemedelsteknik.
Inom livsmedelsteknik bör en ytterligare koncentration ske till projekt med industriell anknytning.
Vad slutligen beträffar naturresursteknik vill jag fästa uppmärksamheten på det havstekniska området. Jag har tidigare anfört att jag anser det angeläget att den havstekniska utvecklingen stimuleras. Denna bedömning ligger väl i linje med de synpunkter som redovisats i remissyttrandena över havsresursutredningen. Jag anser emellertid i likhet med STU att havsresursutredningens förslag inte ger ett tillräckligt underlag för en bedömning av vilka åtgärder på området som bör prioriteras. Jag avser att senare återkomma till Kungl. Maj:t med förslag om den ytterligare utredning som kan vara erforderlig.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 123
Vad gäller det naturresurstekniska området i övrigt biträder jag STU:s förslag.
Under anslaget har jag också, efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet, beräknat medel för viss. inhemsk rymdverksamhet, bl.a. i vad avser medel för ett svenskt rymdforskningsprogram av — jämfört med innevarande budgetår — ungefär oförändrad omfattning.
Kungl. Maj:t har sedan budgetåret 1968/69 inhämtat riksdagens bemyndigande att inom en given medeolsram för en femårsperiod godkänna avtal om stöd till kollektiv teknisk forskning m. m. (jfr prop. 1968: 68 s. 37). I samband med att Malmfondens egendom överfördes till STU (prop. 1970: 1 bil. 15 s. 65, SU 1970: 13, rskr 1970: 13) vidgades bemyndigandet till att avse även beslut om flerårigt stöd till projekt avseende teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. För budgetåret 1973/74 har Kungl. Maj:t bemyndigats godkänna avtal eller beslut om sådant stöd som — inberäknat löpande avtal eller beslut — innebär åtaganden om högst 70 milj. kr. under vart och ctt av budgetåren 1974/75—1977/78. Möjligheten att lämna långsiktigt stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete är en av förutsättningarna för en effektiv stimulans åt sådan verksamhet. STU föreslår, att ramen för åtaganden om långsiktigt stöd ökas till 80 milj. kr. under de båda första budgetåren under nästkommande femårsperiod vid cn i huvudsak oförändrad anslagsnivå och 100 milj. kr. per budgetår under samma år vid en anslagsnivå motsvarande STU:s totala förslag. Jag är beredd att förorda en viss ökning av ramen. Jag förordar därför att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att under budgetåret 1974/75 godkänna stöd till nämnda ändamål, som inberäknat löpande avtal eller beslut innebär åtaganden om högst 85 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1975/76—1978/79. Lämnas bemyndigandet, ankommer det på Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter som behövs.
För informations- och dokumentationsverksamhet beräknar jag medel för en viss ökning av den verksamhet som bedrivs av SINFDOK.
Vad gäller internationell verksamhet biwäder jag i huvudsak STU:s basförslag. Härutöver beräknar jag medel för bl.a. internationella förprojekt och den i samarbete med Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) bedrivna verksamheten med teknisk-vetenskapliga attachéer.
Jag har tidigare redogjort för den översyn som genomförts av denna senare verksamhet. Det är väsentligt att verksamheten kan planeras långsiktigt. Det har förutsatts att näringslivet genom IVA svarar för en del av de totala kostnaderna. Jag biträder förslaget att verksamheten planeras och genomförs i enlighet med avtal med flerårig räckvidd mellan STU och IVA. Kungl. Maj:t bör därför inhämta riksdagens bemyndi-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 124
gande att godkänna sådana avtal. Vad beträffar stöd till fleråriga forsknings- och utvecklingsprojekt samt stöd till kollektiv forskning inhämtar Kungl. Maj:t regelmässigt riksdagens bemyndigande att inom vissa ramar godkänna beslut och avtal härom. Det synes praktiskt att detta bemyndigande jämväl får avse avtal om den av STU i samarbete med IVA bedrivna verksamheten med teknisk-vetenskapliga attachéer.
Medel har tidigare beräknats under detta anslag för utbyte av forskare med vissa östeuropeiska stater m. m. Under tredje huvudtiteln har därutöver medel beräknats för liknande utbyte inom ramen för IVA:s verksamhet. Ministern för utrikes ärendena har tidigare idag föreslagit att medel för utbyte av forskare med vissa östeuropeiska stater :fortsättningsvis skall anvisas under tredje huvudtiteln (D 3).
STU:s planerings- och utredningsverksamhet har till syfte att dels bilda underlag för styrelsens övergripande verksamhetsplanering, dels bereda styrelsens förslag till Kungl. Maj:t beträffande verksamhetsinriktning och former för statens stöd till industrielt utvecklingsarbete och teknisk forskning. Jag beräknar medel härför i enlighet med STU:s förslag.
Rådgivnings- och förmedlingsverksamhet syftar dels till att åstadkomma bättre förutsättningar för nyskapande av teknik; : dels till effektivare utnyttjande av känd teknik. Förstnämnda ändamål främjas bl.a. genom att uppfinnare lämnas råd samt ckonomisk och administrativ hjälp. Det senare ändamålet främjas genom olika förmedlande åtgärder, genom biträde vid exploatering av forskningsresultat, genom åtgärder för att förbättra kontakten mellan universitet, högskolor och forskningsinstitutioner å ena sidan och näringslivet å andra sidan samt genom särskilda insatser avseende forskningsstationer. Under programmet faller även utredningsverksamhet syftande till förslag om åtgärder för att göra modern teknik och produktutveckling lättare tillgänglig för mindre och medelstora industriföretag, som ibland har svårigheter att tillgodogöra sig utvecklingsresultat. Därvid bör möjligheterna att utnyttja utländsk teknik också beaktas.
Den verksamhet jag nu berört skall genomföras i samarbete med såväl centrala myndigheter, främst statens industriverk och statens institut för företagsutveckling, som olika regionala organ, främst företagareföreningarna.
I detta sammanhang vill jag erinra om vad jag anförde vid anmälan av förslag rörande industripolitisk verksorganisation, m. m. (prop. 1973: 41 s. 110). Den förstärkning av företagareföreningarnas kontaktförmedlande och analyserande verksamhet som jag då förordade och som riksdagen godkände (NU 1973: 54, rskr 1973: 225) gör det möjligt för STU att bättre nå ut med sina tjänster till främst de mindre och medelstora företagen. Jag beräknar ökade medel främst för kontaktverksamhet ' och för åtgärder rörande mindre och medelstora företag. . | |
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 125
Under detta program bör, liksom tidigare, intensifierad uppmärksamhet ägnas innovationsförloppen och de faktorer som påverkar ett effektivt utnyttjande av utvecklingsidéer. Verksamheten bör syfta även till att skapa sådan kännedom om de tekniskt-industriella förnyelseprocesserna att det statliga stödet till teknisk forskning och utveckling effektivare kan bidra till att stimulera innovationsbenägenheten hos enskilda företag. Det är väsentligt att idéer och behov konfronteras på ett tidigt stadium. En viktig uppgift är också att' ge förutsättningar för att kännedom om planeringen under delprogrammet Stöd till behovsområden sprids bland idérika och kreativa personer, grupper och företag.
De direkta innovationsfrämjande åtgärderna omfattar även ekonomiskt stöd och administrativ hjälp vid utvecklingen av ett urval innovationsidéer antingen till den fas, där marknaden kan fungera som urvalsinstrument och tjäna som drivkraft för den fortsatta utvecklingen av idéer, eller till den fas, där förutsättningarna för stöd under delprogrammet Stöd till behovsområden kan prövas. Resurserna för råd och stöd till uppfinningsverksamhet bör ökas. Medel för ökat ekonomiskt stöd till vidareutveckling av uppfinningar har tidigare beräknats under delprogrammet Stöd till behovsområden. För nästa budgetår beräknar jag mcedel för sådant stöd under programmet Rådgivnings- och förmedlingsverksamhet. Stödet bör som hittills fördelas i anslutning till verksamheten under detta program. |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1974/75, i en-
lighet med vad jag anfört, godkänna avtal och beslut rörande
stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
m.m. som inberäknat löpande avtal och beslut innebär åta-
ganden om högst 85 000 000 kr. under vart och ett av budget-
åren 1975/76-—1978/79,
ba till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och
utveckling för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsan-
slag av 191 000 000 kr.
E 2. Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer
| 1972/73 Utgift | — |
| 1973/74 Anslag | 1000 |
| 1974/75 Förslag | 1000 |
Från anslaget finansieras program 4, som avser drift och förvaltning av forskningsstationer. Forskningsstationernas uppgift är att ställa lämpliga forskningslokaler och därtill anknuten service till förfogande för mindre projektgrupper och institut.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 126
Styrelsen för teknisk utveckling
Programmet avser för budgetåret 1974/75 endast forskningsstationen i Stockholm, vars drift handhas av en särskild stiftelse, Planceringsarbete pågår för en andra forskningsstation förlagd till Göteborg.
Departementschefen
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningssta- '
tioner för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 000
kr.
E 3. Styrelsen för teknisk utveckling: Skeppsteknisk forskning och utveckling 1972/73 Utgift 111 882 539 Reservation 12 388 923 1973/74 Anslag 13 000 000 1974/75 Förslag 14 000 000:
1 Disponerat 11 498 000.
Från anslaget utgår bidrag för stöd åt tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete av direkt betydelse för den svenska varvsindustrins fortsatta utveckling och konkurrenskraft (prop. 1970: 82 s. 47, SU 1970: 113, rskr 1970: 307). STU har för budgetåret 1973/74 medgivits att efter anmälan till Kungl. Maj:t fatta beslut om stöd till skeppsteknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m., som inberäknat löpande beslut innebär åtaganden om högst 5 milj. kr. under budgetåret 1974/75 och högst 3 milj. kr. under budgetåret 1975/76.
Styrelsen för teknisk utveckling
STU föreslår att 24 milj. kr. anvisas för budgetåret 1974/75. Vid medelsfördelningen bedömer STU att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt | — skeppstekniska systemstudier, med inriktning på fartvgstyper som
är ckonomiskt och tekniskt anpassade för framtida sjötransportbe-
hov och därav betingade drift- och underhållsaspekter, samt härför
erforderligt kunskapsunderlag beträffande skeppshydromekanik,
skrovkonstruktion och skeppsmaskinteknik, — produktionsteknik med inriktning på rationellt utnyttjande av per-
sonella och materiella resurser och deras utveckling, — arbetsmiljön vid varven med inriktning på arbetsförhållanden som
är fysiskt och psykiskt tillfredsställande för individen.
För fleråriga åtaganden m. m. föreslår STU en: ram av högst 15 milj. kr. för vart och ctt av budgetåren 1974/75 och 1975/76.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 127 .
Departementschefen Stödet till skeppsteknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet har inneburit en ökning av det totala forsknings- och utvecklingsarbetet på detta område. Det har även lett till ökat samarbete inom varvsindustrins skeppstekniska forsknings- och utvecklingsverksamhet. Inom ramen för det vidgade samarbetet mellan de fyra storvarven har ett planeringsorgan inrättats. I detta medverkar företrädare för de fyra större varvsföretagen samt representanter för vissa forskningsinstitutioner. Plancringsorgancet inbegriper i sitt arbete den forskning som finansieras av varvsföretagen och STU. Vidare tar det hänsyn till bl. a. den verksamhet som genomförs med dirckta statsanslag vid statens skeppsprovningsanstalt. Årligen upprättas ett program för den på så sätt avgränsade skeppstekniska forsknings- och utvecklingsverksamheten. Beslut om stöd inom detta område fattas sedan av STU. De åtgärder som nu vidtagits i syfte att öka samordningen av den skeppstekniska forsknings- och utvecklingsverksamheten anser jag fungera tillfredsställande. Jag är därför beredd att förorda att det särskilda stödet till denna forsknings- och utvecklingsverksamhet får fortsätta ännu någon tid. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad jag tidigare anfört vid min anmälan av frågor rörande statliga kreditgarantier till varvsindustrin, m. m. (s. 87). Vidare kommer jag i det följande att förorda att ett manöver- och våglaboratorium uppförs vid statens skeppsprovningsanstalt (s. 141 och s. 214). Med hänvisning till vad jag nu anfört förordar jag att anslaget för nästa budgetår förs upp med 14 milj. kr. För att möjliggöra en långsiktig planering av stödet till den skeppstekniska forsknings- och utvecklingsverksamheten förordar jag att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att under budgetåret 1974/75 godkänna beslut om stöd till skeppsteknisk forskning och industriellt utvecklingsarbetc, som — inberäknat löpande beslut — innebär åtaganden om högst 5 milj. kr. under budgetåret 1975/76 och högst 3 milj. kr. under budgetåret 1976/77. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1. bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1974/75 godkänna beslut rörande stöd till skeppsteknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m., som inberäknat löpande beslut innebär åtaganden om högst 5 000 000 kr. under budgetåret 1975/76 och högst 3 000000 kr. under budgetåret 1976/T7, ra . till Styrelsen för teknisk utveckling: Skeppsteknisk forskning och utveckling för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 14 000 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet ' 128
E 4. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning 1972/73 Utgift 11 946 124 Reservation 4235 014 1973/74 Anslag 8 000 000 1974/75 Förslag 6 000 000
t Disponerat 3 478 000.
Över anslaget anvisas medel för anskaffning av dyrare apparatur och instrument för teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete.
Styrelsen för teknisk utveckling
För att forskning och utveckling skall vara meningsfull och kunna hållas på en från internationell synpunkt hög nivå krävs — framhåller STU — att modern och för ändamålet kvalificerad apparatur används. Kravet från STU på institutioner m. fl. att bestrida åtminstone del av kapitalkostnaderna för utrustning som anskaffats med anlitande av medel från detta anslag i kombination med svårigheter att få fleråriga uppdrag från industrin har dock lett till minskad efterfrågan på medel från anslaget. |
För budgetåtet 1973/74 ökades anslaget kraftigt jämfört med tidigare år på grund av två mycket investeringskrävande projekt. De projekt som nu föreligger kräver icke motsvarande höga investeringsvolym, varför STU för budgetåret 1974/75 föreslår att 6 milj. kr. anvisas.
Departementschefen
Jag biträder STU:s bedömning av medelsbehovet. Jag förordar vidare att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att under budgetåret 1974/75 godkänna beslut om beställning av utrustning, som — innefattande redan löpande beställningar — uppgår till högst 3 milj. kr. under budgetåret 1975/76 och högst 2 milj. kr. under budgetåret 1976/77.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1974/75 god-
känna beslut om beställning av utrustning, som inberäknat
redan löpande beställningar uppgår till högst 3 000 000 kr. un-
der budgetåret 1975/76 och högst 2 000 000 kr. under bud-
getåret 1976/77,
ba . till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för budget-
året 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 129
Verksamheten vid statens provningsanstalt Statens provningsanstalt (SP) har till uppgift att organisera och samordna den officiella provningen och kontrollen i Svcrige, samordna den metrologiska verksamheten, kontrollera ädelmetallarbeten, | probera ädelmetaller och bestämma vikten fin metall, leda justeringsväsendet, handlägga ärenden om mått och vikt samt utföra justeringar. SP är sedan den 1 juli 1972 central förvaltningsmyndighet för officiell provning och kontroll samt allmän och legal metrologi. På uppdrag av myndigheter och enskilda utför SP provningar och undersökningar av material och konstruktioner. SP:s uppdragsgivare inom provningsverksamheten utgörs till ca 95 96 av mindre och medelstora företag. SP bedriver teknisk-vetenskaplig forskning inom sitt verksamhetsområde och ställer sin personal till förfogande för nationellt och internationellt standardiseringsarbete. I SP:s uppdragsverksamhet ingår att bedriva sådan materialprovning som traditionellt hänförs till ett Jands centrala materialprovningsanstalt, | att bedriva arbete som riksprovplats eller riksmätplats enligt statsmakternas närmare beslut, att bedriva provnings- och kontrollverksamhet med anknytning till SP:s myndighetsarbete. I SP:s forsknings- och utvecklingsarbete ingår att ta fram nya och ändamålsenliga metoder för provning och kontroll inom de områden som bedöms vara mest angelägna när det gäller att skydda liv, hälsa och egendom, att utveckla mätmetoder och mätteknik samt provnings- och kontrollmetoder som stöd för den tekniska utvecklingen inom landet och i takt med de krav som ställs på en industrination med omfattande utrikeshandel. I SP:s myndighetsarbete ingår att rcorganisera och samordna utnyttjandet av landets resurser för officiell provning och kontroll och för legal och allmän metrologi samt leda verksamheten på området i takt med den internationella utvecklingen, | att medverka i standardiseringsarbete i syfte att undanröja hinder för svensk export och import samt berika verksamheten med crfarenhetcer från annat håll, att verka för enhetliga och rimliga myndighetskrav på tekniska produkter och att medverka vid de tekniska undersökningar och utredningar som bör föregå nya sådana krav. SP leds av en styrelse. Chef för SP är en generaldirektör. Sedan den 1 9 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga 15
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 130
juli 1973 är SP organiserad på tre tekniska avdelningar, två tekniskt-administrativa enheter — mätcentrum och provcentrum — och ett kansli. Härtill kommer regionala avdelningar i Göteborg och Lund. SP:s provningsverksamhet är huvudsakligen lokaliserad till Stockholm och Göteborg, men mätningar med transportabel apparatur, provningar och kontroller utförs även på andra orter. Den regionala verksamheten omfattar främst byggnadstekniska provningar, tillverkningskontroll, justering och ädelmetallkontroll. Med justering och ädelmetallkontroll arbetar 84 tjänstemän och ca 100 uppdragstagare inom SP. För övrig verksamhet finns ca 275 hel- eller deltidsanställda personer. I samband med statens övertagande av Chalmers provningsanstalt i Göteborg den 1 juli 1973 har all personal där beretts anställning vid SP. Huvuddelen av SP:s verksamhet överflyttas enligt statsmakternas beslut (prop. 1971: 29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196) till Borås år 1976. SP:s utgifter för justering och ädelmetallkontroll bestrids från ett särskilt förslagsanslag (E7), medan inkomsterna redovisas på driftbudgetens inkomstsida under en särskild inkomsttitel. . I övrigt omfattas verksamheten vid SP av utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering. Följande programindelning gäller t. v. för verksamheten. 1. Uppdragsverksamhet 2. Egen forskning 3. Myndighetsuppgifter Medel för verksamheten anvisas under följande anslag. HR - Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet bh . Bidrag till statens provningsanstalt WW . Statens provningsanstalt: Utrustning Anslag 1 är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för program 1, 2 och 3. I program 1 ingår även uppdragsforskning, dvs. sådan forskning som finansieras med externa bidrag. Som inkomst under anslaget redovisas uppburna avgifter och ianspråktagna medel från anslag 2. Medel som svarar mot avskrivning och förräntning av utrustningskapitalet skall — med vissa särskilt angivna undantag — levereras in till särskild inkomsttitel på riksstaten. Anslag 2 är ett reservationsanslag över vilket statens bidrag utgår i första hand till programmen 2 och 3, men även till att täcka eventuellt underskott i uppdragsverksamheten. | | Anslag 3 är ett reservationsanslag, som skall finansiera investeringar i kostnadskrävande utrustning. Anslag 1 får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för att t. v. tillgodose behovet av rörelsekapital disponerar SP en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 1,5 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 131
E 5. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet
| 1972/73 Utgift | — |
| 1973/74 Anslag | 1 000 |
| 1974/75 Förslag | 1 000 |
Under detta anslag redovisas samtliga utgifter och inkomster av provningsverksamheten m. m. vid SP.
Av följande sammanställning framgår den totala omfattningen av den verksamhet som omfattas av programbudgetering (i 1 000-tal kr.).
1972/73 — 1973/74 — 1974/75
Utfall : Beräknar
Provningsanstalten Departe-
| mentschefen
Program 1
| Intäkter | 9 823 | 14 436 | 13 964 |
| Kostnader | 11 318 | 14 436 | 14 230 |
| Underskott | 1495 | — | 266 |
Program 2
Kostnader 1343 1985 2025
Program 3
| Intäkter | 790 | — | 845 |
| Kostnader | 3 784 | 4245 | 7019 |
| Underskott | 2994 | — | 6 174 |
| Total nettokostnad 5 832 | 6 230 | 8465 | |
| Bidragsanslag | 5 900 | 6 230 | 8465 7 040 |
Statens provningsanstalt Program 1. Uppdragsverksamhet
Verksamheten under programmet grundas på dels behovet av undersökningar till följd av statliga bestämmelser och anvisningar samt olika former av kontroll, dels behovet av opartiskt utförda undersökningar i samband med ekonomiska och andra överenskommelser, tvister och domstolsförhandlingar, konsumentupplysning osv. Fill detta kommer undersökningar och mätningar, där stor noggrannhet och särskilt kunnande fordras och där uppdragsgivaren saknar egna resurser. Verksamheten omfattar undersökningar av material, konstruktioner och produkter, kalibreringar, tillverkningskontroller, analyser, mättekniska undersökningar etc. Resultaten sammanfattas i intyg, typgodkännanden, utlåtanden och rapporter.
Såsom uppdragsverksamhet betraktas även den del av forsknings- och utvecklingsarbetet som finansieras med bidrag från forskningsråd, fonder och institutioner.
Under treårsperioden 1970/71—1972/73 minskade antalet uppdrag från 32 420 till 27 241. Trots två taxehöjningar om vardera 15 Z under perioden minskade också intäkterna från 9,5 milj. kr. till 9,3 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet = 132
Minskningen beror till stor del på den dåliga byggkonjunkturen, vilken speciellt påverkat den avdelning som utför byggnadstekniska provningar. SP förutser dock cen långsam stegring av uppdragsvolymen under de närmaste åren. Utvecklingen är beroende av om anstalten utses till riksprovplats för vissa objekt.
Eftersom Chalmers provningsanstalt sedan den 1 juli 1973 ingår i statens provningsanstalt och detta medför en expansion av uppdragsverksamheten, föreslår anstalten att den rörliga krediten i riksgäldskontoret ökas till 3 milj. kr. för budgetåret 1974/75.
Program 2. Egen forskning
Forsknings- och utvecklingsarbetet inriktas på utveckling av nya provningsmetoder och är av grundläggande betydelse för både myndighetsfunktionen och uppdragsverksamheten. Detta är nödvändigt för att provningsanstalten skall kunna upprätthålla och förbättra sin kompetens samt kunna möta efterfrågan på nya områden.
SP:s roll som riksmätplats och riksprovplats i det nya mät- och provplatssystemet kommer att medföra ett ökat resursbehov inom detta program. För nästa budgetår beräknar SP kostnaderna till 2 025 000 kr.
Program 3. Myndighetsuppgifter
SP är central förvaltningsmyndighet för officiell provning och kontroll och för allmän och legal metrologi. Den verksamhet som bedrivs vid mät- och provcentrum hänförs i sin helhet till detta program. Vidare fungerar SP som expertinstans på materialprovningens och mätteknikens område. Detta sker genom medverkan vid utarbetande av remisscr, konsultationer, deltagande i nationellt och internationellt standardiserings- och annat kommittéarbete samt i utredningar, konferenser och symposier, genom visningar, föreläsningar, föredrag etc. Verksamheten redovisas under tre delprogram — remissarbete, kommittéarbete och allmän information. Inom ramen för detta program redovisas även det arbete som utförs inför omlokåäliséringen till Borås.
SP föreslår att fr. o. m. budgetåret 1974/75 sju tjänster som laboratoriechef dubbelbemannas för att täcka beräknad avgång vid omlokaliseningen och fem nya chefstjänster, som tillkommer vid omlokaliscringen, tillsätts. Iostnaden för dessa åtgärder beräknas till 1,3 milj. kr. för nästa budgetår. Kostnadsökningen hänför sig i övrigt till den fortsatta uppbyggnaden av mät- och provplatsorganisationen.
Sammanlagt beräknar SP bidragsbehovet under programmet till 6 174 000 kr. | |
SP har i skrivelse den 14 juni 1973 lagt fram ett förslag till ny organisation i anslutning till omlokaliseringen till Borås. Förslaget innebär i huvudsak att följande funktioner bör finnas i Borås, nämligen verksledning, planering och information, mätcentrum och provcentrum. I
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 133
Borås bör vidare finnas ett centralt kansli för SP samt tre tekniska avdelningar för resp. byggnadsteknisk, kemisk och elektrofysikalisk mätning, provning och kontroll. Provningsanstalten förutsätts vidare få regionala avdelningar för uppdragsprovning m. m. i Stockholm, Göteborg och Lund. Ansvaret för driften vid anstaltens byggnadstekniska filialer och justerarkontor på ett flertal orter i landet avses enligt SP:s förslag åvila de regionala avdelningarna.
Departementschefen
Statens provningsanstalt (SP) är sedan den 1 juli 1972 central förvaltningsmyndighet för officiell provning och kontroll samt för allmän och legal metrologisk verksamhet. Arbetet med att bygga upp de för de nya myndighetsfunktionerna nödvändiga resurserna fortgår planenligt. Jag beräknar för nästa budgetår medel för fortsatt uppbyggnad.
SP:s huvuddel skall omlokaliseras till Borås år 1976. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 1 november 1973 sker uppdelningen så att 186 nuvarande tjänster flyttas till Borås och 92 stannar i Stockholm. I beslut den 20 december 1973 har Kungl. Maj:t vidare medgivit att lokalplaneringen får ske med utgångspunkt i att 200 personer är anställda vid anstalten i Borås. SP:s brandtekniska laboratorium skall enligt beslut av Kungl. Maj:t den 16 november 1973 flyttas redan sommaren 1975. Planeringen för flyttningen är nu inne i ett intensivt skede och genomförs i anslutning till de tidplaner och de förslag till ny organisation m. m. som anstalten framfört. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till de närmare detaljerna i organisationen och vidta erforderliga åtgärder för dess genomförande. Beträffande byggnadsfrågan får jag hänvisa till vad chefen för finansdepartementet tidigare denna dag anfört vid sin anmälan av anslaget Byggnadsarbeten för statlig förvaltning (prop. 1974: 1 bil. 9 II: 11).
Bidragsanslaget till SP bör för nästa budgetår räknas upp med 810 000 kr. till 7 040 000 kr. Jag har vid min medelsberäkning tagit hänsyn till att System S avses bli infört den 1 juli 1974 för all verksamhet vid SP och att SP samtidigt i sin helhet avses bli ansluten till kammarkollegiets redovisningscentral.
Vad gäller genomförandekostnader för omlokalisering får jag hänvisa till vad föredragande statsrådet anfört tidigare denna dag i samband med anmälan av anslaget Förberedelser för omlokalisering av statlig verksamhet under sjunde huvudtiteln (prop. 1974: 1 bil. 9 E 17).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budget-
året 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 134
E 6. Bidrag till statens provningsanstalt 1972/73 Utgift 5 849 458 Reservation 1156 376 1973/74 Anslag 6 230 000 1974/75 Förslag 7 040 000
Som framgått av redogörelsen under anslaget till uppdragsverksamhet föreslår statens provningsanstalt, att bidragsanslaget höjs med 2 235 000 kr. till 8465 000 kr., inkl. kostnader för höjt lönekostnadspålägg, budgctåret 1974/75.
I enlighet med vad jag anfört vid min anmälan av anslaget till uppdragsverksamhet bör förevarande anslag nästa budgetår föras upp med 7 040 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 7 040 000 kr.
E 7. Statens provningsanstalt: Justering och ädelmetallkontroll 1972/73 Utgift 5 526 516 1973/74 Anslag 6 240 000 1974/75 Förslag 7 936 000
SP har sedan den 1 juli 1972 ansvaret för justeringsverksamhet och ädelmetallkontroll. Från detta anslag bestrids utgifterna för verksamheten. Inkomsterna redovisas på driftbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln Inkomst av justering och ädelmetallkontroll.
Statens provningsanstalt
Med hänsyn till att ikraftträdandet av lagen (1971: 1082) om handel med ädelmetallarbeten flyttats fram till den 1 juli 1974 och till redovisningstekniska svårigheter hemställer provningsanstalten att verksamheten även nästa budgetår skall finansieras över ett särskilt förslagsanslag.
Budgetåret 1971/72 visade verksamheten ett underskott på 500 000 kr. Sedan en höjning av ädelmetalltaxan genomförts i december 1972 visade verksamheten 1972/73 ett överskott på 400000 kr. För budgetåret 1973/74 beräknas inkomsterna till 7 milj. kr. och utgifterna till 7,1 milj. kr. Underskottet beror på myndighetsuppgifter inom ramen för lagen (1971: 1081) om volym och vikt.
För budgetåret 1974/75 beräknar anstalten inkomsterna till 7,5 milj. kr. och utgifterna till 7 770 000 kr. Utgiftsökningen hänför sig till en ökning av stickprovstagningen enligt lagen om volym och vikt samt överföringen av vissa justeringsrutiner till automatisk databehandling.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 135
Departementschefen
Med anledning av riksdagens ställningstagande (motion 1972: 1349, NU 1972: 57, rskr 1972: 305) har inom industridepartementet utarbetats promemorian (Ds I 1973: 3) Ädelmetallkontroll, som innefattar bl. a. förslag till ny lag om handel med ädeimetallarbeten. Promemorian har remissbehandlats. Jag avser i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att lägga fram proposition i ärendet till årets riksdag. Ett beslut om att den nya lagen skall gälla fr.o.m. den 1 juli 1974 kommer under budgetåret 1974/75 att medföra vissa ökade utgifter, bl.a. för utbildning av personal. Vid min beräkning av medelsbehovet under anslaget har jag beaktat dessa utgifter.
För budgetåret 1974/75 bör anslaget föras upp med 7936 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens provningsanstalt: Justering och ädelmetallkon-
troll för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av
7 936 000 kr.
E 8. Statens provningsanstalt: Utrustning 1972/73 Utgift 795 995 Reservation 3 104 874 1973/74 Anslag 1100 000 1974/75 Förslag 8 005 000
Över anslaget anvisas medel för anskaffning av mer kostnadskrävande utrustning vid SP.
Statens provningsanstalt
För sin verksamhet måste SP ha tillgång till kvalificerad personal och ändamålsenlig, ofta avancerad utrustning inom olika tekniska områden där en insats från SP bedömts vara av betydelse för samhälle och näringsliv. Utrustningen är också en grundförutsättning för provningsanstaltens forsknings- och utvecklingsarbete samt för de myndighetsfunktioner som anstalten utövar.
För budgetåret 1974/75 beräknar SP medelsbehovet för utrustning till nuvarande verksamhet till 2 035 000 kr. Därav utgör utrustning för justering och ädelmetallkontroll 275 000 kr. och för Industriellt utvecklingscentrum (1UC) i Skellefteå 200 000 kr.
SP redovisar även behov av viss utrustning som skall placeras i Borås. Häri ingår bl. a. tryckpress för 20 meganewton (MN) kraft, ckofritt rum, dödviktsmaskin, komparationsutrustning och viss brandteknisk utrustning. Kostnaderna beräknas till sammanlagt 17 620 000 kr. Planeringen av utrustningen har skett i samråd med utrustningsnämnden för universitet och högskolor och byggnadsstyrelsen. Till en viss del är det sådan
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet . 136
utrustning som inte kunnat anskaffas i Stockholm på grund av SP:s lokalsituation. Med hänsyn till lång upphandlingstid för en del av utrustningen hemställer SP om ctt beställningsbemyndigande av 17 620 000 kr. För budgetåret 1974/75 beräknar SP medelsbehovet för denna utrustning till 8 470 000 kr.
Departementschefen
För nuvarande verksamhet beräknar jag medel i enlighet med SP:s förslag. Därav är 275 000 kr. avsedda för utrustning till laboratorierna för ädelmetallkontroll och legal metrologi och 200 000 kr. för IUC i Skellefteå. |
Med hänvisning till vad jag nyss anfört under anslaget för uppdragsverksamhet bör cn förnyelse ske av provningsanstaltens utrustning vid flyttningen till Borås. Jag biträder anstaltens bedömning av behovet av utrustning utom vad avser tryckpressen för 20 MN kraft. Behovet av en större press behöver utredas ytterligare.
För viss utrustning till SP i Borås bör nu tas upp en delram av 11 620 000 kr. Jag förordar att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att beställa utrustning för detta belopp. Medelsbehovet för detta ändamål under budgetåret 1974/75 beräknar jag till 5 970 000 kr.
Förevarande anslag bör för nästa budgetår föras upp med sammanlagt 8 005 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att utrustning till statens
provningsanstalt i Borås beställs inom en kostnadsram av
11 620 000 kr.,
2. till. Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 8 005 000 kr.
Verksamheten vid statens skeppsprovningsanstalt
Statens skeppsprovningsanstalt utför på uppdrag av myndighet eller enskild provningar och undersökningar av betydelse för skeppsteknik och sjöfart samt, i den mån anstaltens utrustning och förhållanden i övrigt medger det, också andra provningar och undersökningar. Anstalten bedriver teknisk-vetenskaplig forskning inom sitt verksamhetsområde.
Skeppsprovningsanstalten leds av en styrelse. Chef för anstalten är en generaldirektör. Anstalten är organiserad på tre tekniska avdelningar, nämligen drifts- och verkstadsavdelningen, ritkontorsavdelningen och beräkningsavdelningen, och en administrativ avdelning.
Antalet anställda den 1 juli 1973 var 97.
Verksamheten vid statens skeppsprovningsanstalt tillhör de områden som ingår i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering. Följande programindelning gäller t. v. för verksamheten.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartemeatet 137
1. Uppdragsverksamhet 2. Egen forskning 3. Myndighetsuppgifter Medel för verksamheten anvisas under följande anslag. 1. Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet 2. Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt 3. Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning
Anslag 1 är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för program 1, 2 och 3. I program 1 ingår även uppdragsforskning, dvs. sådan forskning som finansieras exempelvis av styrelsen för teknisk utveckling. Som inkomst under anslaget redovisas uppburna avgifter och medel som tagits i anspråk från anslag 2. Medel som svarar mot avskrivning och förräntning av utrustningskapitalet levereras in till särskild inkomsttitel på riksstaten.
Anslag 2 är ett reservationsanslag, över vilket statens bidrag utgår i första hand till programmen 2 och 3, men även till att täcka eventuellt underskott i uppdragsverksamheten.
Anslag 3 är ctt reservationsanslag, som skall finansiera anstaltens investeringar i mer kostnadskrävande utrustning.
Anslag 1 får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för att t.v. tillgodose behov av rörelsekapital disponerar statens skeppsprovningsanstalt en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 750 000 kr.
E 9, Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet
| 1972/73 Utgilt | — |
| 1973/74 Anslag | 1 000 |
| 1974/75 Förslag | 1 000 |
Under detta anslag redovisas samtliga utgifter och inkomster för
verksamheten vid statens skeppsprovningsanstalt.
Av följande sammanställning framgår den totala verksamheten vid
anstalten (i 1 000-tal kr).
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 138
1972/73 1973/74 1974/75
Utfall Beräknar
Skeppsprovnings- Departements-
anstalten chefen
Kostnader Program 1
Uppdragsverksamhet 6 653 7 200 7930 Program 2
| Egen forskning | 1555 | 1 700 | 2135 |
| Program 3 | 2360 | ||
| Myndighetsuppgifter | 360 | 400 | 765 |
| Summa kostnader | 8568 | 9 300 10 830 |
Intäkter Program I | 6 656 7200 7930 Statens bidrag till pro-
gram 2 och 3 19135 2100 2 900! 2360 (Reservation
| till nästa budgetår) | (85) | (—) | (—) |
| Summa intäkter | 8571 | 9 300 10 830 | |
| Resultat | +3 | — | — |
1 Varav 40 000 kr. för höjt lönekostnadspälägg.
Statens skeppsprovningsanstalt Program 1. Uppdragsverksamhet
Av den totala uppdragsverksamheten vid anstalten utgörs ca 60 9c av forsknings- och utvecklingsarbete och resten av rutinbetonad provning samt expert- och konsultverksamhet.
Forsknings- och utvecklingsarbetet inom program 1 bedrivs dels som s. k. industriuppdrag från svenska och utländska varv, rederier, oljebolag, hamnmyndigheter, etc., dels som s. k. statliga sekundäruppdrag, huvudsakligen från militära myndigheter som försvarets materielverk och försvarets forskningsanstalt, men också från andra myndigheter som sjöfartsverket, fiskeristyrelsen och statens järnvägar.
Industriuppdragen erhåller alltmer inslag av långsiktigt forskningsoch utvecklingsarbete, vilket delvis kan tillskrivas styrelsens för teknisk utveckling satsning på skeppsteknisk forskning och utveckling. De scnaste årens utveckling mot mer sofistikerade specialfartyg har inneburit en högre nivå på den experimentella insatsen och en mer avancerad analys- och utredningsverksamhet. Intäkterna av industriuppdragen står följaktligen i direkt samband med varvsindustrins utveckling.
Uppdragsverksamheten vid skeppsprovningsanstalten förutsätts lämna full kostnadstäckning. Ersättning för utförda uppdrag utgår enligt taxa, som anstalten fastställer. Denna har de senaste åren ökats med 15 96 per år. Eftersom anstalten arbetar i internationell konkurrens, måste hänsyn tas till utländska anstalters prisnivå. Uppdragsvolymen uttryckt i avgif-
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 139
ter har fr. o. m. budgetåret 1970/71 t.o.m. budgetåret 1972/73 ökat med i medeltal 11,4 70 om året. Särskilt kraftig var ökningen under budgetåret 1972/73. Det nya kavitationslaboratoriet har verksamt bidragit till denna utveckling.
Program 2. Egen forskning
En nödvändig förutsättning för att kunna hålla den konsultativa och i allmänhet projektbundna uppdragsverksamheten vid skeppsprovningsanstalten på en godtagbar teknisk-vetenskaplig nivå är att utrymme finns för långsiktig egen forskning. Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen inom anstaltens verksamhetsområde och anstaltens konkurrensläge är det angeläget att denna forskning inte eftersätts. Nya utländska uppdrag erhålls ofta som följd av att anstaltens teknisk-vetenskapliga kapacitet blir känd genom att egna forskningsresultat sprids internationellt. Anstaltens egen forskning bedrivs inom följande huvudområden.
1. Metodstudier, experimentella principer och instrumentutveckling, 2. Fartygs formgivning och framdrivning, 3. Fartygs manöveregenskaper och uppträdande i sjögång, 4. Basforskning. Kostnaderna för program 2 framgår av följande sammanställning.
1970/71 1761 375 kr. 1971 /72 1765 057 kr. 1972/73 1.554 863 kr. ot 1973 [74 1 700 000 kr.' "1 Beräknat belopp.
För nästa budgetår beräknar anstalten kostnaderna till 2 135 000 kr.
Program 3. Myndighetsuppgifter
Huvuddelen av kostnaderna för myndighetsuppgifter hänför sig till behandling av remisser och förfrågningar från departement och statliga myndigheter, diverse utredningar, försöksverksamhet med programbudgetering samt studiebesök och visningar.
Byggnadsstyrelsen har beräknat ökade hyror för anstaltens lokaler budgetåret. 1974/75. Anstalten begär, i avvaktan på en slutlig lösning av hyresfrågan, att ett därav uppkommande underskott av verksamheten för budgetåret 1974/75 med 360 000 kr. får täckas från program 3.
Sammanlagt beräknar anstalten kostnaderna under programmet till 765 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 140
Departemenischefen
Orderläget för den svenska varvsindustrin är f. n. gott, som framgått av min redovisning i samband med statliga kreditgaranticr till varvsindustrin, m. m. (B 12). Varvens inneliggande beställningar var i slutet av augusti 1973 sammanlagt 19,1 milj. DWT, vilket innebär en ökning sedan mitten av 1972 med 7,5 milj. DWT eller ca'65 ec. Detta är den i tonnage räknat största orderstocken i branschens historia. Samtliga storvarv har full beläggning t. o. m. år 1976.
För att skeppsprovningsanstalten skall kunna erbjuda de svenska varven kvalificerade tjänster är det väsentligt att anstaltens teknisk-vetenskapliga nivå vidmakthålls. Jag har tagit hänsyn härtill vid min beräkning av medelsbehovet under anstaltens bidragsanslag nästa budgetår.
Snabba fartygs farthållnings- och sjöegenskaper och stora fartygs manöveregenskaper i trånga farvatten har tilldragit sig ökat intresse. Jag återkommer vid min anmälan av anstaltens utrustningsanslag och av anslaget till byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. till frågan om uppförandet av ett manöver- och våglaboratorium vid skeppsprovningsanstalten.
Vad gäller skeppsprovningsanstaltens hyror vill jag erinra om de riktlinjer som fastställts för byggnadsstyrelsens hyresberäkning (prop. 1970: 1 bil. 2 s. 20—22, SU 1970: 15, rskr 1970: 15).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
E 10. Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt 1972/73 Utgift 1915 381 Reservation 331 335 1973/74 Anslag 2 100 000 1974/75 Förslag 2 360 000
Som framgått av redogörelsen under anslaget till uppdragsverksamhet föreslår statens skeppsprovningsanstalt att bidragsanslaget höjs från 2.1 milj. kr. budgetåret 1973/74 till 2,9 milj. kr., inkl. kostnader för höjt lönekostnadspålägg, budgetåret 1974/75.
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 2 360 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 2 360 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet = 141
E 11. Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning 1972/73 Utgift 311 253 Reservation 483 552 1973/74 Anslag 500 000 1974/75 Förslag = 12350 000
Över anslaget anvisas medel för anskaffning av mer kostnadskrävande utrustning vid skeppsprovningsanstalten.
Statens skeppsprovningsanstalt
Byggnadsstyrelsen erhöll den 5 juni 1973 i uppdrag att utarbeta byggnadsprogram för ett manöver- och våglaboratorium vid skeppsprovningsanstalten. Som underlag för detta föreligger ett omfattande utredningsmaterial vid anstalten. Samma dag erhöll anstalten i uppdrag att utarbeta en utrustningsplan för laboratoriet. Anstalten uppskattar kostnaderna för laboratoriebyggnaden till 6,4 milj. kr. och för utrustningen till 12 milj. kr., vilket belopp bör anvisas under detta anslag.
Skeppsprovningsanstalten föreslår vidare att byggnadsstyrelsen får i uppdrag att utarbeta byggnadsprogram för en mindre skeppsprovningsfänna i anslutning till anstaltens nuvarande anläggningar. Anstalten uppskattar kostnaderna för byggnad av den mindre rännan till 1,3 milj. kr. och för utrustning till 700 000 kr. Utrustningskostnaderna avses bli tagna från detta anslag under en följd av år. För budgetåret 1974/75 har
Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen inom skeppsprovningsanstaltens verksamhetsområde krävs för fortlöpande modernisering och komplettering av anstaltens utrustning 700 000 kr.
Departementschefen
I enlighet med Kungl. Maj:ts uppdrag inkom byggnadsstyrelsen den 12 oktober 1973 med byggnadsprogram för ett manöver- och våglaboratorium vid skeppsprovningsanstalten. Byggnadsstyrelsen beräknar kostnaderna för laboratoriebyggnaden till 7 750 000 kr: Jag kommer att vid min anmälan av anslaget Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. förorda att laboratoriet får utföras inom nämnda kostnadsram. Under detta anslag beräknar jag nu 12 milj. kr. för utrustning till labora- ' toriet. Kostnaderna för driften av laboratoriet avses bli täckta genom dels industriuppdrag från svenska och utländska varv och rederiföretag, dels särskilda forskningsuppdrag från myndigheter och institutioner. Vissa långsiktiga uppdrag förutses komma att erhållas från styrelsen för teknisk utveckling.
Med hänsyn till nybyggnaden av ett manöver- och våglaboratörium är Jag inte beredd att nu ta ställning till förslaget om utbyggnad av skepps-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 142
provningsanstalten med en mindre skeppsprovningsränna. För anstaltens fortlöpande utrustningsbehov och ersättningsanskaffningar beräknar jag 350 000 kr.
Anslaget bör alltså för budgetåret 1974/75 föras upp med sammanlagt 12 350 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 12 350 000 kr.
E 12. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
| 1972/73 Utgift | 620 000 |
| 1973/74 Anslag | 700 000 |
| 1974/75 Förslag | 745 000 |
Bidraget utgör statens stöd till Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) centrala verksamhet (jfr prop. 1968: 68 s. 57, SU 1968: 131, rskr 1968: 304).
Ingenjörsvetenskapsakademien
Anslaget bör räknas upp med 85 000 kr. vilket motsvarar ökade kostnader. IVA föreslår härutöver att anslaget ökas med
dels 100 000 kr. avseende internationella akademikontakter,
dels 200 000 kr. för bevaknings- och utredningsverksamhet vad gäller forskningens organisation och planering,
dels 155 000 kr. för den externa biblioteksservice av allmän karaktär som IVA svarar för. Sammanlagt föreslås anslaget alltså bli ökat med 540 000 kr.
Departementschefen
För nästa budgetår bör anslaget räknas upp med 45 000 kr. till totalt 745 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret
1974/75 anvisa ett anslag av 745000 kr.
E 13. Bidrag till Sveriges standardiseringskommission 1972/73 Utgift 2560 000 1973/74 Anslag 2 960 000 1974/75 Förslag 3 250 000
Sveriges standardiseringskommission är centralorgan för den nationella standardiseringsverksamheten och företräder Sverige i det internationella standardiseringsarbetet. Kommissionen utarbetar och fast-
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 143
ställer svensk standard samt verkar för att denna används. Kommissionen bidrar även till samordningen mellan standardiseringsarbetet och varudeklarationsverksamheten.
Kostnaderna för verksamheten bestrids genom statsbidrag, kontantbidrag från näringslivet och ersättningar från statliga verk m. fl. samt genom försäljning av standardpublikationer. Sedan budgetåret 1966/67 utgör statsbidraget 60 26 av näringslivets kontantbidrag till verksamheten under det sistförflutna budgetåret (jfr prop. 1966:1 bil. 12 s. 42, SU 1966: 10, rskr 1966: 10). Statsbidraget täcker därmed ca en fjärdedel av kostnaderna för verksamheten. För budgetåret 1973/74 anvisades dessutom 120 000 kr. för att underlätta ett samordnat införande i Sverige av det internationella måttenhetssystemet SI.
Sveriges standardiseringskommission
Näringslivets kontantbidrag till kommissionen och dess fackorgan under budgetåret 1972/73 var 5 217 500 kr. Kommissionen hemställer därför om statsbidrag för budgetåret 1974/75 med 60 2 av detta belopp eller avrundat 3 130 000 kr. Kommissionen begär också ett särskilt bidrag av 200 000 kr. för vidgat internationellt samarbete och ett bidrag av 200 000 kr. för fortsatt introduktion av SI-systemet.
Departementschefen
Den nationella och internationella standardiseringsverksamheten minskar de tekniska hindren för varuhandel mellan olika länder och bidrar till den svenska industrins internationella konkurrenskraft. Förekomsten av standard underlättar myndigheternas arbete med föreskrifter och anvisningar. Vidare används standardiserade provningsmetoder som underlag för konsumentupplysning och varudeklaration. .
I utarbetandet av svensk standard deltar ca 4000 företrädare för myndigheter, organisationer och företag. Myndigheternas medverkan är värdefull och en förutsättning för att hänvisning till en standard skall kunna ske i föreskrifter.
Det internationella standardiscringssamarbetet ökar i omfång och betydelse. Verksamheten vidgas till nya områden som exempelvis korrosionsskydd, miljömätteknik och kvalitets- och tillförlitlighetsteknik. Det är värdefullt att resultaten i allt högre grad direkt kan tillämpas på det nationella planet.
I samarbete med bl. a. statens provningsanstalt, Ingenjörsvetenskapsakademien och Svenska teknologföreningen genomför standardiseringskommissionen en informationskampanj för att underlätta en samordnad övergång till SI-systemet i Sverige. Övergången planeras vara genomförd till slutet av år 1977. .
För standardiseringskommissionens verksamhet under budgetåret 1974/75 bör statsbidrag utgå med 3 130 000 kr. för nationellt och inter-
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 144
nationellt standardiseringsarbete samt med 120 000 kr. för fortsatt arbete med introduktion av SI-systemet.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Sveriges standardiseringskommission för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett anslag av 3 250 000 kr. S
E 14. Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi 1972/73 Utgift 50 800 000 Reservation — 1973/74 Anslag 49 800 000 1974/75 Förslag 47900 000
AB Atomenergi bildades år 1947 med huvudsaklig uppgift att handha det målbundna forsknings- och utvecklingsarbetet på kärnenergiområdet. Aktickapitalet i bolaget uppgår till 14 milj. kr. Staten är sedan år 1969 ensam akticägare.
Riksdagen godkände år 1956 (prop. 1956: 176, 3 LU 1956: 22, rskr 1956: 344) allmänna riktlinjer för bolagets verksamhet. Dessa riktlinjer har vid flera tillfällen modifierats i samband med riksdagens prövning av anslag till bolaget.
Till följd av ett Konsortialavtal år 1968 mellan staten och Allmänna svenska elektriska aktiebolaget (ASEA) överfördes Atomencergis resurser för tillverkning av bränsleelement och för viss projektering den 1 januari 1969 till ett av staten och ASEA samägt företag, AB Asea-Atom (prop. 1968: 169, SU 1968: 199, rskr 1968: 408). Enligt detta konsortialavtal åtar sig staten att verka för att forsknings- och utvecklingsresurserna hos Atomenergi kan stödja svensk industris kommersiella verksamhet på kärnenergiområdet.
Riksdagen godkände år 1970 (prop. 1970:1 bil. 15 s. 97, SU 1970: 13, rskr 1970: 13) särskilda riktlinjer för bolagets kärnenergiverksamhet under femårsperioden 1970/71—1974/75. Dessa riktlinjer innebar bl. a. att bolaget skulle utgå från en anslagsram om 290 milj. kr., inräknat kostnadsökningar, för femårsperioden 1970/71—1974/75.
I samband med utbyte av vissa skuldförbindelser har bolagets ränteutgifter till staten minskats. Den förutsedda anslagsramen har med hänsyn härtill reducerats (prop. 1971:1 bil. 15 s. 114, NU 1971: 13, rskr 1971: 120). Enligt den sålunda reviderade långtidsplanen förutsätts anslaget till bolagets kärnenergiverksamhet under budgetåret 1974/75 uppgå till 48,8 milj. kr. Bolaget redovisade hösten 1972 ett nytt förslag till långtidsprogram avscende femårsperioden 1973/74—1977/78.
Bolagets verksamhet är koncentrerad till Studsvik. Här ligger bolagets huvudkontor och forskningsstation med bl.a. reaktorerna R2, R2-0, Kritz och olika laboratorier. I Stockholm har bolaget ett kontor. Utvecklingsarbete rörande utvinning av uran ur skiffer bedrivs vid uran-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 145
verket i Ranstad. Antalet anställda i bolaget var vid ingången av budgetåret 1973/74 ca 1 000.
Atomenergis verksamhet finansieras till väsentlig del genom statsanslag. Mcdel för utvecklingsarbete rörande utvinning av uran anvisas under särskilt anslag (E 15). Återstoden av bolagets verksamhet finansieras dels från förevarande anslag, dels i betydande utsträckning även genom forskningsbidrag och egna inkomster av uppdrag.
Atomenergis styrelse har utsett ett särskilt programråd som skall ge synpunkter på utformningen av bolagets utvecklingsprogram på reaktoroch bränsleområdet. I detta programråd ingår bl.a. företrädare för Asea-Atom, andra tillverkande företag och kraftindustrin.
AB Atomenergi
I ctt flertal länder, främst USA, pågår en omfattande utbyggnad av kärnkraften som ett komplement till andra kraftslag. Japan håller på att genomföra ett stort kärnkraftprogram och Sovjetunionen bygger ut sin kärnkraftbaserade elproduktion mycket starkt. EG-kommissionen har föreslagit berörda regeringar i Västeuropa att all tillkommande produktion av elenergi inom gemcenskapen skall baseras på kärnkraftverk.
Lättvattenreaktorerna fortsätter att dominera marknaden kommersiellt. Frågor rörande kärnbränsleförsörjningen och hanteringen av radioaktivt avfall från kraftverken tilldrar sig ett ökat internationellt in-: tresse.
Utvecklingen i Sverige innebär bl. a. ett fortsatt arbete på kärnkraftstationerna i Oskarshamn, Ringhals, Barsebäck och Forsmark. Svensk industri svarar för huvuddelen. av leveranserna till de nya kraftverken. Enligt föreliggande planer kommer kraftverken Ringhals 1 och 2, Oskarshamn 2 samt Barsebäck 1 att kunna tas i drift under åren 1974 och 1975.
Atomenergis statsfinansierade verksamhet är till största delen inriktad på att stödja det industriella utbyggnadsprogrammet på kärnkraftområdet, bl.a. genom att bolaget bearbetar problem av betydelse för reaktorsystemens säkerhet och tillförlitlighet. Atomenergi anser det vara angeläget att inom sin begränsade resursram för utvecklingsarbete på lättvattenområdet bibehålla en hög kompetens på ett antal nyckelområden av särskild betydelse för den svenska kärnkraftindustrin. Bolaget samarbetar bl. a. med Asea-Atom inom ramen för ctt särskilt samarbetsavtal. Avtalet inriktar Atomenergis insatser på i första hand bränsleutveckling, reaktorfysik och värmeteknik samt i mera begränsad utsträckning på kapslingsmaterial för bränsle, konstruktionsmaterial, korrosion och vattenkemi.
Bolaget fortsätter också sitt utvecklingsarbete på uranutvinning ur skiffer och följer utvecklingen på anrikningsområdet med uppmärksamhet, bl. a. genom att delta i internationella samarbetsprojekt. 10 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bilaga 15
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 146
Upparbetning av bestrålat bränsle från svenska kärnkraftverk sker t. v. i utländska upparbetningsanläggningar, som också tar ansvaret för en slutlig förvaring av det högaktiva avfallet med användande av mcetoder som godtagits av de nationella strålskyddsmyndigheterna. Behov av ökade svenska forskningsinsatser på avfallsområdet föreligger enligt bolagets bedömning.
Enligt bolagets mening är vidare säkerhets- och miljöfrågorna av avgörande betydelse för samhällets accepterande av kärnkraften. Utvecklingen av säkerhetskriterier och standarder för lättvattenreaktorer går nu väsentligt snabbare än tidigare, särskilt i Förenta staterna. Bolaget anser det angeläget att statsmedel ställs till förfogande för behandling av grundläggande och långsiktiga säkerhetsproblem på kärnencergiområdet. Arbetet bör i viss utsträckning kunna ske i internationellt samarbete och med utnyttjande av försöksanläggningen i Marviken. De särskilda insatser, som bolaget föreslår på kärnsäkerhetsområdet, bör ses som ett komplement till det arbete som utförs i Studsvik för medel som ställs till förfogande av delegationen för forskning rörande kärnkraftens säkerhets- och miljöfrågor. För speciella insatser rörande aktivt avfall och siikerhetsfrågor begär bolaget ctt tilläggsanslag om 6,7 milj. kr. under budgetåret 1973/74.
Den gaskylda högtemperaturrceaktorn och den snabba reaktorn tilldrar sig ökad uppmärksamhet bland svenska intressenter. Bolaget avser därför att i samråd med den svenska marknadens parter utarbeta förslag till riktlinjer för ett utvecklingsprogram för dessa reaktortyper. Som ett första led i detta arbete ingår att undersöka förutsättningarna för samarbete med utländska parter.
Atomenergi föreslår efter rekommendation från det gemensamt av bolaget och styrelsen för teknisk utveckling (STU) etablerade Rådet för Studsviks forskning, att de tidigare av STU anvisade medlen för kärn- 1eknisk forskning ersätts med ctt särskilt statsanslag till Atomenergi.
För angelägna investeringar i anläggningar i Studsvik redovisar bolaget för budgetåret 1974/75 ett behov av 21 milj. kr. i lånemedel. Av dessa medel avser bolaget att använda 9 milj. kr. för en nybyggnad av ett farmaceutiskt laboratorium, samt. 5,5 resp. 3,6 milj. kr. för första etappen på en tillbyggnad av bränslelaboratoriet och en hanteringsanläggning för radioaktivt avfall. För övriga anläggningsarbeten beräknas kostnaderna till 2,9 milj. kr. i kostnadsläget juli 1973. Nödvändiga investeringar 'i försöksutrustningar avser bolaget att genomföra med användande av de medel, som frigörs genom avyttrande av bolagets tillgångar i Ågesta kraftvärmeverk. Driften vid Ågestastationen kommer att läggas ned.
Mot bakgrunden av den senaste tidens internationella utveckling är det enligt bolagets mening uppenbart, att de framtida problemen angående Sveriges energikonsumtion och dess fördelning på olika energi-.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 147
råvaror erfordrar nya och grundläggande överväganden. Bolaget anser det vara väl motiverat, att allmänna medel på det energitekniska området i första hand sätts in på att genomföra kärnkraftprogrammet på ett säkert, tillförlitligt och ekonomiskt sätt. Vid sidan av detta kräver en rad problem som blivit aktuclia på det energitekniska området under senare år en kvalificerad tvärteknisk bearbetning. En del av detta arbete kan utföras vid Atomenergis forskningsstation i Studsvik. Bland problem, som behöver bearbetas, nämner bolaget minskning av energiomvandlingsförluster, ökad utnyttjning av spillvärme, ökad verkningsgrad vid kraftalstring, utnyttjning av alternativa bränslen, förgasning av kol och skiffer, produktion och utnyttjning av syntetisk gas samt energilagring och utnyttjande av fusionskraft. Bolaget föreslår att 6 milj. kr. anvisas budgetåret 1974/75 över ctt särskilt anslag för tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete inom cnergitekniken.
Totalt hemställer bolaget om följande bidrag av statsmedel för budgetåret 1974/75. ” | |
För kärnenergiverksamheten inom bolaget 71,3 milj. kr., varav 6 milj, kr. utgör en överföring av medel för långsiktig kärnteknisk forskning, som f. n. anvisas över anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling.
För utvecklingsarbete rörande utvinning av uran 2,4 milj. kr. Medel anvisas över anslaget Utvecklingsarbete rörande utvinning av uran.
För anläggningsarbeten i Studsvik 21 milj. kr. i form av Iån ur fonden för låneunderstöd. .
För visst tekniskt forsknings. och utvecklingsarbete för energibesparing m.m. 6 milj. kr.
Följande sammanställning visar den totala verksamheten inom bolagets huvudområde, kärnenergiteknisk forskning och utveckling, med utgångspunkt från finansicringskällan (i milj. kr.). Arbetet bedrivs såväl med statsanslagsfinansicring som i form av forskning huvudsakligen finansicrad av STU och forskningsråd, vidare i samarbetsform med delfinansiering från andra intressenter inom och utom landet samt slut- Jigen som en kommersiellt inriktad rörelse, där lönsamhetskriterier är vägledande för omfattningen och inriktningen.
I beloppen ingår utvecklingsarbete rörande utvinning av uran med 6 milj. kr. budgetåret 1972/73, 2,5 milj. kr. 1973/74 och 2,4 milj. kr. 19734/75. Prognosen för 1973/74 utgår från förutsättningen, att bolaget får 6,7 milj. kr. i begärt tilläggsanslag för speciella insatser rörande aktivt avfall och säkerhetsfrågor. Bolaget har beträffande budgetåret 1974/75 utgått från att medel överförs till bolaget från STU cnligt bolagets förslag.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 148
Utfall Prognos Beräknar bolaget
72/73 73/74 74/7 5
Bolagets Annan «Bolagets Annan Bolagets Annan
stats- finan- stats- finan- stats- finan-
anslag siering — anslag siering — anslag siering
1. Helt statsfinansierat kärnenergitekniskt
utvecklingsarbete 18.9 — 26,2 — 41,9 — 2. Forskningsverksamhet huvudsakligen
finansierad av STU och forskningsråd 6,2 9,9 4,6 13,3 3,1 9,4 3. Samarbete på det kärnenergitekniska
| fältet | 17,3 9,7 14,1 11,9 | 16,5 11,9 | ||
| 4, Övrigt utvecklingsarbete | | 1,7 | 2,8 | 2,8 | |
| 5:1 Stödfinansierad försäljning | 771 7,1 | 4,8 | 8,7 | 6,3 11,3 |
| 5:2 Övrig kommersiell försäljning | 3,4 19,5 | 1,9 22,1 | 1,1 28,7 | |
| 6. Investeringar | 3,2 — | — | — | — — |
| 7. Finansiella poster | —1,6 56,8 46,2 59,0 56,0 103,0 | 4,6 115,0 | 2,0 3,7 61,3 135,0 |
Departementschefen
Atomenergi har föreslagit en väsentlig ökning av anslagen till forsknings- och utvecklingsarbete på det energitekniska området. Jag delar bolagets uppfattning att forskning och utveckling rörande energibesparing m. m. bör tillmätas en ökad betydelse i framtiden. Det finns starka samhälleliga skäl att förbättra hushållningen med energi. Jag har därför som tidigare anmälts tillkallat en programkommitté (I 1973: 06) som skall utarbeta förslag till ett forsknings- och utvecklingsprogram inom energiområdet för den närmaste tioårsperioden.
Vidare har jag under anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling beräknat medel för kraftigt ökade insatser på projekt avscende effektivare energiutnyttjande. Vid min anmälan av anslaget Särskilda säkerhetsarbeten inom kärnenergiområdet (E 16) kommer jag därutöver att framlägga vissa förslag om cen ytterligare ökning av de statliga forskningsinsatserna. Regeringen har beslutat att till 1975 års riksdag utarbeta förslag om ett Jångsiktigt energipolitiskt program inbegripande ställningstaganden till den fortsatta kärnkraftutbyggnaden.
Bolaget vill nu modernisera sina anläggningar i Studsvik och bredda sin kompetens genom att nyanställa viss kvalificerad personal. Jag anser att resurserna i Studsvik bör förnyas för att bättre svara mot de krav som ställs från olika håll. Detta möjliggör för bolaget att bearbeta viktiga uppgifter och delta i fortsatt långsiktigt samarbete med svenska och utländska kärnkraftintressenter, främst Asea-Atom.
Anläggningarna i Studsvik tillkom huvudsakligen i slutet av 1950talet och i början av 1960-talet och kan i dagsläget beräknas representera ett återanskaffningsvärde av ca 500 milj. kr. I samband med den
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 149
under åren 1970—1971 genomförda koncentrationen till Studsvik genomfördes en 'anpassning av befintliga resurser med viss komplettering och nyanskaffning av teknisk utrustning.
Jag vill i detta sammanhang först beröra frågan om nya anläggningsinvesteringar i Studsvik. |
Jag har inhämtat att bolaget avser att avyttra sina fastigheter på Liljeholmen i Stockholm. På en av fastigheterna finns en kontorsbyggnad med ca 17 000 m? Jägenhetsyta och ett brandförsäkringsvärde om ca 33 milj. kr. Hyresgäster i kontorshuset är bl. a. televerket, styrelsen för teknisk utveckling, statskontoret och delegationen för atomenergifrågor. Jag kan inte tillstyrka att bolaget beviljas lån ur fonden för låneunderstöd för nya anläggningsarbeten, men finner det lämpligt att den köpeskilling som erhålls för Liljeholmsfastigheterna används för anläggningsinvesteringar i Studsvik. Särskilt angeläget finner jag det vara, att en tillbyggnad av bränslelaboratoriet kan påbörjas utan onödig tidsutdräkt. Den föreslagna nybyggnaden av ett farmaceutiskt laboratorium bör komma till stånd endast under förutsättning att bolaget kan uppnå full konstnadstäckning för verksamheten vid laboratoriet.
Jag övergår därefter till att behandla frågan om investeringar iny utrustning.
Vid min anmälan av detta anslag i prop. 1973: 1 (bil. 15 s. 90) anförde jag följande angående en förnyelse av bolagets utrustning.
Atomenergi, som är en av delägarna i kraftvärmeverket i Ågesta, undersöker förutsättningarna att lägga ned driften vid verket den 1 juli 1974, då nuvarande driftavtal mellan bolaget och statens vattenfallsverk löper ut. Genom försäljning av Atomenergi tillhörig egendom i Ågestaanläggningen skulle, efter avräkning av avvecklingskostnaderna, medel frigöras. Genom användning av sådana medel kan nyss nämnda förnyelse av bolagets utrustning m. m. åstadkommas. — — — Bolaget avser även att lägga fram förslag till Kungl. Maj:t om användningen av medlen. Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter om medlens disposition.
Beslut har nu fattats om en framtida nedläggning av Ågestaverket. Atomenergi har uppskattat, att ca 14 milj. kr. kommer att stå till förfogande för investeringar i ny utrustning i Studsvik sedan avvecklingen genomförts.
Jag har inte något att crinra mot att bolaget gör investeringar i ny utrustning. Detta bör ske med anlitande av medel från Ågesta under förutsättning att bolaget överlämnar räntebärande skuldförbindelser till kammarkollegiet på belopp motsvarande investeringarnas storlek. Räntesatsen skall vara densamma som den vid varje tid gällande normalräntan för Jån från statens utlåningsfonder. Räntekostnaderna bör redovisas under förevarande anslag. Det ankommer på Kungl. Maj:t att fastställa amorteringsplan för skuldförbindelserna.
Jag biträder i huvudsak Atomenergis förslag att merparten av bola-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 150
gets forsknings- och utvecklingsinsatser på reaktorområdet liksom hittills ägnas åt lättvattenreaktorer. Jag har inte heller något att erinra mot att bolaget i ökad omfattning följer utvecklingen av gaskylda högtemperaturreaktorer.
Viss del av kostnaderna för bolagets deltagande i internationellt samarbete beträffande urananrikning och arbeten med snabba reaktorer bör liksom hittills belasta anslaget Internationellt atomenergisamarbete.
Bolagets kommersiella verksamhet utvecklas i positiv riktning. Jag förutsätter att bolaget fortsätter sina ansträngningar att få sin instrumenttillverkning lönsam.
Vid min beräkning av medel under förevarande anslag har jag beaktat dels att vissa kostnader för säkerhetstekniska arbeten i Studsvik bör kunna bestridas från anslaget Särskilda säkerhetsarbeten inom kärnenergiområdet, dels att vissa medel för kärnteknisk forskning även budgetåret 1974/75 bör belasta anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling.
Under åberopande av vad jag änfört i det föregående hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi
för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av
47 900 000 kr. i
E 15. Utvecklingsarbete rörande utvinning av uran 1972/73 Utgift 6 000 000 Reservation — 1973/74 Anslag 2 500 000 1974/75 Förslag 2 400 000
Från anslaget bestrids bl.a. kostnaderna för ett utvecklingsarbete rörande utvinning av uran i Ranstad. Projektet syftar till att genom utvecklingsarbete 1 anslutning till uranverket i Ranstad ge underlag för ett beslut om en eventuell framtida produktion av uran ur de mellansvenska skiffrarna. Urantillgångarna i Ranstad tillhör världens största, men är med nuvarande uranpriser inte kommersiellt intressanta på grund av den låga uranhalten. För att bekräfta utvecklingspotentialen och undersöka de ekonomiska förutsättningarna för en exploatering av Ranstadsfyndigheterna har bolaget ingått ett samarbetsavtal med statens vattenfallsverk, varvid parterna med delad finansiering under en treårsperiod skall gemensamt bearbeta frågorna och ta ställning till den fortsatta verksamheten (prop. 1972: 57, NU 1972: 39, rskr 1972: 200).
Medel från anslaget används även för att finansiera arbeten på att preliminärt bedöma exploateringsförutsättningarna för uranmalmer, som påträffas utanför Ranstadsområdet.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 151
AB Atomenergi
Förutsättningarna att utnyttja de stora men låghaltiga urantillgångar-
na i de mellansvenska skiffrarna undersöks f. n. av experter från Atom-
energi, statens vattenfallsverk, Boliden AB och LKAB. Enligt Atomenergis uppfattning har de utförda tekniska undersökningarna visat, att uranfyndigheterna vid Ranstad kan bli av betydelse för 1980-talets bränsleförsörjning. Under budgetåret 1974/75 skall bolaget och vattenfalisverket tillsammans redovisa ett nytt beslutsunderlag som resultat av ett treårigt projektarbete. |
Bolaget uppskattar medelsbehovet för budgetåret 1974/75 till 2,4 milj. kr.
Departementschefen
Jag beräknar Atomenergis medelsbehov för Ranstadsarbetena under budgetåret 197:4/75 till 2,1 milj. kr. Liksom hittills bör inom ramen för detta anslag finnas möjlighet att finansiera arbeten för preliminär bedömning av exploatceringsförutsättningar för andra uranmalmstyper, som kan komma fram vid inhemsk prospektering. Kostnaden härför beräknar jag till 300 000 kr. Anslaget bör alltså tas upp med 2,4 milj. kr.
Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utvecklingsarbete rörande utvinning av uran för budget-
året 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 2 400 000 kr.
E 16. Särskilda säkerhetsarbeten inom kärnenergiområdet Nytt anslag (förslag) 9 200 000
Jag har vid min anmälan av anslaget Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi redovisat förslag från bolaget om en förstärkning av de svenska insatserna på forskning rörande bl. a. aktivt avfall från kärnkraftverk och reaktorsäkerhet. Jag har därvid nämnt dels att en programkommitté tillkallats för att utarbeta förslag till ett forsknings- och utvecklingsprogram inom energiområdet för den närmaste tioårsperioden, dels att regeringen har beslutat att till 1975 års riksdag utarbeta förslag om ett långsiktigt energipolitiskt program inbegripande ställningstaganden till den fortsatta kärnkraftutbyggnaden. Emellertid anser jag att forskningen rörande kärnkraftens säkerhet redan nu bör tillföras ökade resurser. Jag föreslår därför att särskilda medel anslås för sådana insatser. För ändamålet bör ett särskilt reservationsanslag föras upp på riksstaten.
Med hänsyn till den personal och de tekniska resurser som står till Atomenergis förfogande finner jag det naturligt att de nya säkerhets-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 152
arbetena i betydande utsträckning utförs vid bolagets anläggningar i Studsvik och Marviken. Möjligheterna till internationell samverkan bör tillvaratas. Arbetena bör komplettera de undersökningar som f. n. utförs i Studsvik på uppdrag av bla. delegationen för forskning rörande kärnkraftens säkerhets- och miljöfrågor.
Beslut om disposition av medlen fattas av Kungl. Maj:t.
För särskilda säkerhetsarbeten inom kärnenergiområdet bör anvisas sammanlagt 11,7 milj. kr. för budgetåren 1973/74 och 1974/75. Av dessa medel kommer jag senare denna dag att föreslå, att 2,5 milj. kr. anvisas på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1973/74.
Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Särskilda säkerhetsarbeten inom kärnenergiområdet för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 9 200 000
kr.
E 17. Internationellt atomenergisamarbete 1972/73 Utgift 3 769 486 1973/74 Anslag 5 200 000 1974/73 Förslag 4 930 000
Från anslaget bestrids främst Sveriges kostnader för deltagande i verksamheten inom det Internationella atomenergiorganet (IAEA), kostnader för vissa projekt inom det av OECD bildade atomencergiorganet (NEA), nordiskt samarbete på kärnenergiområdet, internationellt samarbete beträffande snabba reaktorer och urananrikning. De största kostnaderna hänför sig till Sveriges medverkan i NEA-projekten Halden och Dragon. Utgifter för resp. budgetår redovisas i följande sammanställning (i 1 000-tal kr.).
| 1972/73 Redovisat Beräknat | 1973/[74 | 1974/75 Beräknad Förslag | ändring 1974/75 | |
| 1. IAEA | 1251 | 1650 | 1 800 | + 150 |
| 2. Halden | 1175 | 940 | 940 | of. |
| 3, Dragon | 965 | 1 600 | 1350 | — 250 |
4, Nordiskt
samarbete 205 300 300 of. 5. Snabba
| reaktorer | 98 | 130 | 130 | of. | |
| 6. Urananrikning | — | 500 | 110 | — 390 | |
| 7. Övrigt | 75 | 300 | 300 | of. | |
| Summa utgifter 3 769 | 5 420 | 4930 | — 490 | ||
| Anslag | 4 240 | 5 200 | 4930 | — 270 |
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 153
AB Atomenergi har motiverat medelsbehovet för budgetåret 1974/75 enligt följande.
1. Svcriges bidrag till IAEA:s reguljära och allmänna fond har beräknats med ledning av styrelsens förslag till generalkonferensen hösten 1973. Kostnaden för arbetet med dokumentationssystemet INIS beräknas för 1974/75 kräva ett bidrag med 155 000 kronor, dvs. en ökning med 15 000 kronor jämfört med budgetåret 1973/74. Under denna post förutses vidare kostnader för expertuppdrag i IAEA:s regi, som skall bestridas av Sverige.
2. Sedan år 1958 har ett antal länders atomenergiorgan inom ramen för det nuvarande NEA drivit ett projekt med en försöksreaktor av tungvattentyp i Halden i Norge. Enligt beslut i december 1972 har Halden-projektet förlängts med en ny 3-årsperiod, åren 1973—1975. Bolagets andel i kostnaderna för projektet motsvarar ett bidrag på 2 805 000 kr., dvs. 935 000 kr. per år. Det för budgetåret 1974/75 angivna beloppet har beräknats med hänsyn härtill.
3. Sedan år 1959 har genom avtal mellan atomenergiorganen i vissa europeiska länder och Euratom drivits ett projekt med en gaskyld högtemperaturreaktor i Winfrith i Storbritannien, det s. k. Dragonprojektet. Bolagets bidrag till projektet enligt den i december 1972 beslutade förlängningen på tre år, den 1 april 1973—den 31 mars 1976, motsvarar ett bidrag av £ 130 000 per budgetår, dvs. 1 330 000 kr. Det för budgetåret 1974/75 angivna beloppet har beräknats med hänsyn bärtill.
4. Beloppet avser huvudsakligen kostnader för nordiskt samarbete på kärnenergiområdet och deltagande i en nordisk arbetsgrupp rörande reaktorsäkerhet.
5. Utveckling av snabba reaktorer har betydelse för kärnkraftens möjligheter att spela en framträdande roll i energiförsörjningen på längre sikt. Det föreslagna beloppet avser beräknad kostnad för samarbete med projektbetonad inriktning med ett utomstående företag. .
6. Atomenergi är medlem i Eurodif, det västeuropeiska studiekonsortiet för urananrikning som bildats på franskt initiativ, och i ACE, den europeiska sammanslutning som bildats för att närmare studera de ekonomiska förutsättningarna för en användning av gascentrifugmetoden. Från anslaget bestrids vissa kostnader för bolagets deltagande i de angivna utredningarna.
7. Beloppet avser kostnader för dels resor, dels anordnande av konferenser m. m. i Sverige. Härutöver kan kostnader för eventuellt svenskt deltagande i internationellt samarbete på fusionsområdet aktualiseras.
Departementschefen
De arbeten som med svenskt stöd och enligt långsiktiga åtaganden bedrivs på NEA-projekten Halden, Dragon och Eurochemic (jfr prop. 1974: 1 bil. 5 B 2) utgör för Sveriges del värdefulla komplement till det
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 154
inhemska utvecklingsprogrammet rörande reaktorbränslen, behandling av radioaktivt avfall m. m. Det nordiska samarbetet på kärnenergiområdet ökar i omfattning och ger goda resultat.
Vid min anmälan av anslaget Atomcenergiverksamhet inom Akticbolaget Atomenergi för budgetåret 1972/73 (prop. 1972:1 bil. 15 s. 79) har jag redogjort för frågan om fortsatta insatser på snabbreaktorområdet. I enlighet med vad jag därvid förordat bör eventuella informationskostnader kuona bestridas från anslaget till internationellt atomenergisamarbete.
Av den redogörelse för vissa frågor rörande landets försörjning med kärnbränsle som lämnats tidigare (s. 104) har framgått bl. a. att Atomcnergi företräder svenska intressen i två europeiska samarbetsprojekt på anrikningsområdet. Medlemsbidrag för Atomenergis deltagande i samarbetet bör bestridas från förevarande anslag.
Mot bakgrund av den snabba internationella utvecklingen på kärnenergiområdet bör möjlighet finnas att från detta anslag, om så bedöms lämpligt, bestrida kostnader, som kan uppkomma vid eventuellt svenskt deitagande i internatipnella utvecklingsprojekt på kärnenergiområdet. Detta kan innebära att det nu beräknade anslaget behöver överskridas.
Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Internationellt atomenergisamarbete för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 4 930 000 kr.
E 18. Medelstillskott till Aktiebolaget Asea-Atom Nytt anslag (förslag) 15 000 000
I november 1968 träffade staten och Allmänna svenska clektriska akticbolaget (ASEA) ctt konsortialavtal om samarbete på reaktor- och bränslcområdet. Avtalet gäller till utgången av år 1979 och innebär bl. a. att parterna skall samarbeta inom ramen för ett självständigt bolag, AB Asea-Atom.
Asca-Atom har till uppgilt att bedriva utveckling, tillverkning och försäljning av kärnreaktorer och reaktorbränsle. Bolaget har övertagit vissa tillverkningsresurser m. m. som tidigare fanns hos ASEA och AB Atomenergi.
Aktickapitalet i Asca-Atom har fastställts till 60 milj. kr., varav staten och ASEA skall äga lika stora deltar. För sitt nuvarande akticinnehav har staten betalat en överkurs av 60 <c, dvs. 18 milj. kr. utöver aktiernas parivärde.
Ordförandeskapet i Asca-Atoms styrelse skall alternera mellan de båda aktieägarna. I avtalet har föreskrivits att vissa beslut kräver enighet mellan akticägarna.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 155
Vid anmälan av konsortialavtalet i prop. 1968: 169 framhöll föredragande statsrådet, att föreningen av Atomenergis och ASEA:s verksamhet för utveckling och projektering av kommersiella reaktorer skulle medge rationaliseringsvinster och ett effektivt utnyttjande av landets resurser på reaktor- och bränsleområdet. Vidare framhölls att den valda samarbetsformen utgjorde en lösning av frågan om kommersiell exploatering på ett område där den industriella verksamheten baseras på stora statliga utvecklingsinsatser. Mot bakgrund av den väntade marknadsutvecklingen bedömdes ett engagemang i exploateringen på lång sikt vara företagsekonomiskt motiverat för statens del. Även allmänna industripolitiska skäl talade för cn fördjupad samverkan mellan staten och industrin på detta område. Riksdagen godkände förslagen (SU 1968: 199, rskr 1968: 408).
I enlighet med konsortialavtalet började det nya bolaget Asea-Atom sin verksamhet den 1 januari 1969. Det engagerades snabbt i förhandlingar om reaktorleveranser till olika kraftverksprojekt inom och utom landet. Det visade sig därvid att bolaget hade begränsade möjligheter att ställa realsäkerhet för sina åtaganden i samband med leveranser. Detta utgjorde en nackdel i konkurrensen med utländska reaktorleverantörer. Asca-Atom hemställde därför om en särskild garanti från aktie-. ägarnas sida till ett belopp av 500 milj. kr., fördelat med hälften vardera på staten och ASEA.
Såvitt avser statens åtaganden underställdes garantifrågan riksdagen. I prop. 1969: 101 föreslogs att garantin skulle få formen av en förbindelse att intill ett belopp av 500 milj. kr. tillskjuta medel som kunde visa sig vara erforderliga utöver bolagets egna tillgångar för att bolaget vid var tid skulle kunna fullgöra sina förpliktelser. Förslaget godkändes av riksdagen (SU 1969: 99, rskr 1969: 245). Inom ramen för riksdagens bemyndigande utfärdades en statlig garanti av 250 milj. kr. ASEA ställde en motsvarande garanti.
Begiiran om medelstillskott 1972
Utvecklingen under den första treårsperioden av bolagets verksamhet präglades av betydande kostnadsstegringar på den internationella kärnkraftmarknaden. Asca-Atom kunde dock stärka sin position under perioden och hade vid utgången av år 1971 inneliggande order till ett värde av ca 1 500 milj. kr. Den 7 mars 1972 gjorde Asea-Atom framställningar till staten och ASEA att vardera aktieägaren skulle lämna ett medelstillskott om 30 milj. kr. under år 1972.
Som motiv för bolagets begäran om medelsförstärkning åberopades bl.a. att man haft höga etableringskostnader och förutsåg förluster på grund av förseningar i färdigställandet av kärnkraftverket Oskarshamn 1. Vidare anförde bolaget bl. a. följande.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 156
Kostnaderna för utveckling av reaktorsystem, komponenter och reaktorbränsle bedömer Asea-Atom som höga och ofta förenade med omfattande och dyrbart experimentellt arbete samt verifikationsprovning innan ctt utvecklingssteg kan introduceras i kommersiell skala. Även marknadsföring och direkt anbudsgivning är mycket tids- och kostnadskrävande på grund av det omfattande tekniska material som ingår i ett reaktoranbud. Vid anbud för export tillkommer dessutom kostnader för utredningar och modifikationer för anpassning till lokala säkerhetsoch förläggningskrav. Asea-Atom har varit engagerat i omfattande utvecklingsarbete och marknadsföring i Sverige och utlandet. Bolaget räknar också i fortsättningen med betydande kostnader för vidareutveckling av reaktorsystem och komponenter.
ASEA förklarade sig i skrivelse till Asea-Atom villigt att tillskjuta 30 milj. kr. under förutsättning bl.a. att staten gjorde motsvarande tillskott.
I prop. 1972: 52 föreslogs att Asca-Atom skulle få ett medelstillskott om 30 milj. kr. under budgetåret 1972/73. Vid sin anmälan framhöll jag bl. a: följande.
Verksamheten vid Asea-Atom är väsentlig för den svenska utvecklingen på kraftförsörjningens område. Bolaget kommer att svara för leverans av reaktorer och bränsle till ett flertal svenska anläggningar. Det är ur energipolitisk synvinkel mycket angeläget att bolaget har de ekonomiska resurser som krävs för att leveranserna till de svenska kraftverken skall kunna fullgöras utan förseningar. Asea-Atoms resursbehov har varit föremål för överläggningar mellan ägarna. Bolaget har anmilt behov av medelstillskott från staten med 30 milj. kr. under 1972. ASEA, som i likhet med staten är hälftendelägare i Asea-Atom, har förklarat sig villigt att tillskjuta motsvarande belopp under förutsättning att de av båda aktieägarna utställda garantierna att tillskjuta högst 500 milj. kr. reduceras med summan av de aktuella tillskotten. Jag finner att Asea-Atom bör erhålla det begärda medelstillskottet om 30 milj. kr. från staten. Som följd härav bör statens förbindelse att till bolaget tillskjuta högst 250 milj. kr. reduceras med nämnda belopp.
Riksdagen godkände förslaget (NU 1972: 34, rskr 1972: 197). Genom beslut den 7 juni 1972 föreskrev Kungl. Maj:t att garantiförbindelsen till Asea-Atom skulle avse ett belopp av högst 220 milj. kr. för statens del. I skrivelse till Asea-Atom den 21 juli 1972 förklarade ASEA att dess garantiförbindelse till Asea-Atom även den skulle avse högst 220 milj. kr.
Begäran om aktiekapitalhöjning och medelstillskott under år 1974
Bolagets orderingång under den senaste fyraårsperioden har varit följande,
1969 ca 485 milj. kr. 1970 ca 34 milj. kr. 1971 ca 466 milj. kr.
1972 ca 342 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 157
Under år 1973 har bolaget kunnat göra ett viktigt genombrott på exportmarknaden, då det finska bolaget Teollisuuden Voima Oy har beställt ett kärnkraftverk (effekt 660 MW el) med tillhörande första bränsleladdning. Beställningssumman är över 700 milj. kr. STAL-LA- VAL turbin AB och Uddcomb Sweden AB skall som underleverantörer svara för viktiga leveranser till anläggningen. Under hösten 1973 erhöll bolaget vidare beställning från Forsmarks kraftgrupp AB på reaktoraggregatet till kärnkraftverket Forsmark 2.
Den 1 december 1973 hade bolaget inneliggande order till ett värde av ca 2 800 milj. kr.
Faktureringen har under de fyra första verksamhetsåren uppgått till sammanlagt 351,1 milj. kr.
Balansomslutningen har utvecklats enligt följande och avser huvudsakligen produkter i arbete som finansierats med kundförskott. 1969-12-31 387,4 milj. kr. 1970-12-31 506,2 milj. kr. 1971-12-31 665,6 milj. kr. 1972-12-31 707,0 milj. kr. 1973-06-16 836,4 milj. kr.
Med hänsyn till de order som tagits räknar bolaget med en fortsatt ökning av balansomslutningen.
Värdet av bolagets omsättningstillgångar steg från 471 milj. kr. den 31 december 1970 till 625 milj. kr. den 31 december 1972. Värdet av anläggningstillgångarna ökade under samma tid från 34 till 82 milj. kr. Häremot står kort- och långfristiga skulder på sammanlagt 441 resp. 640 milj. kr.
Asea-Atom har den 18 december 1973 gjort framställning till bolagets aktieägare om höjning av aktiekapitalet och ytterligare medelstillskott.
Asca-Atom föreslår att bolagets aktieägare genom nyteckning av 400 009 aktier på nominellt 100 kronor per aktie höjer bolagets aktickapital till totalt 100 milj. kr. En sådan aktiekapitalhöjning kommer enligt bolagets bedömning att förbättra relationen mellan det egna kapitalet och balansomslutningen liksom relationen eget kapital/investeringar i fastigheter, maskiner och inventarier.
Bolaget föreslår vidare att akticägarna lämnar ett medelstillskott av totalt 30 milj. kr. under år 1974. Staten och ASEA skulle därvid svara för hälften av tillskottet vardera. Asea-Atom hänvisar till den motivering som bolaget anförde för begäran om medelstillskott under år 1972. Denna motivering anser bolaget alltjämt vara giltig. Som ytterligare skäl för sin begäran om kapitaltillskott nämner bolaget att utvecklingen på den internationella Kärnkraftmarknaden under de senaste åren har präglats av' stora variationer i beställningsvolym och priser. Behovet av referensanläggningar har lett till att en del tidigare order tagits till priser som inte ger skälig täckning för risktagande och utvecklingsinsatser.
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 158
Priserna på nya anläggningar började stiga år 1969. Prisökningarna var beroende bl. a. av att lönenivån steg och att många komponenter blev dyrare. Utökade säkerhetskrav förde med sig extra kostnadsökningar och ledde även till att beställningarna blev mer omfattande än tidigare. Bolagets huvudsakliga fakturering under de närmaste åren kommer att avse kärnkraftverk vilka samtliga priskalkylerats för prisuppgången på kärnkraftmarknaden. De gentemot bolagets kunder tecknade prisjusteringsklausulerna ger inte full täckning för de ökade kostnaderna.
ASEA har i skrivelse till Asca-Atom förklarat sig villigt att nyteckna 200 000 aktier på nominellt 100 kronor samt tillskjuta 15 milj. kr. i övrigt under år 1974 under förutsättning bl. a. att staten vidtar motsvarande åtgärder.
Departementschefen
Asca-Atom har trots hård internationell konkurrens på kärnkraftområdet förmått att hävda sig väl i sin bransch under den första femårsperioden som självständigt bolag. Verksamheten är av stor betydelse för svensk kraftförsörjning. Sysselsättningen i landet påverkas positivt genom att bolaget dels utför cget arbete, dels i mycket stor utsträckning anlitar svenska underleverantörer.
En del order har tagits under en period när prisnivån var pressad. Detta får som följd att bolaget i år och sannolikt också under de närmast följande åren har ett behov av kapitaltillskott. Medel behövs för bi. a. ett vidgat utvecklingsarbete.
En förstärkning av Asca-Atoms ekonomiska resurser framstår enligt min mening som önskvärd. Frågan har behandlats vid överläggningar mellan företrädare för staten och ASEA. Man har därvid varit överens om att föreslå, att bolagets aktickapital skall höjas från 60 till 100 milj. kr. genom att staten och ASEA vardera nytecknar 200 000 aktier på nominellt 100 kronor per aktie. Frågan om medel för aktieteckningen kommer jag att ta upp i det följande under Fonden för statens aktier.
Under år 1974 bör bolaget vidare enligt min uppfattning få ett mcedelstillskott av 20 milj. kr. Av detta bör staten och ASEA svara för hälften vardera. På riksstaten för budgetåret 1974/75 bör uppföras ett särskilt reservationsanslag härför.
ASEA har förklarat sig villigt att bidra med 20 milj. kr. i aktiekapital och 15 milj. kr. i medelstillskott under år 1974 under förutsättning bl.a. att de av staten och ASEA utställda garantierna reduceras med summan av de aktuella kapitaltillskotten från ägarna. Som följd härav bör statens förbindelse att till Asca-Atom tillskjuta högst 220 milj. kr. reduceras med 35 milj. kr. |
Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Medelstillskott till Aktiebolaget Asea-Atom för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 159
E 19. Europeiskt rymdsamarbete m. m, 1972/73 Utgift 13 755 244 1973/74 Anslag 20 269 000 1974/75 Förslag 28 759 000
Statens delegation för rymdverksamhet inrättades den 1 juli 1972 (prop. 1972: 48, NU 1972: 37, rskr 1972: 216). Dess uppgift är att svara för utformning och organisation av den svenska rymdverksamheten. Det åligger delegationen att samordna tillämpnings- och grundforskningsverksamhet i samverkan med berörda myndigheter, institutioner och företag samt att ställa samman och redovisa underlag för statsmakternas rymdpotlitiska ställningstaganden och långsiktiga planering av svensk rymdverksamhet. Delegationen är svenskt beredningsorgan för kontakter med den europeiska rymdforskningsorganisationen (ESRO) och andra internationella rymdorganisationer. Den har från statens naturvetenskapliga forskningsråd och styrelsen för teknisk utveckling (STU) tagit över uppgifterna att fördela de för den inhemska rymdverksamheten tillgängliga resurserna och att samordna den svenska fjärranalysverksamheten.
Delegationen består av nio ledamöter. Bland dessa förordnar Kungl. Maj:t en verkställande ledamot. För delegationen gäller av Kungl. Maj:t den 7 juni 1972 utfärdad instruktion.
Vissa av delegationens verkställande uppgifter har anförtrotts ett statsägt akticbolag, Svenska rymdakticbolaget, likaså upprättat den 1 juli 1972. Bolaget har till uppgift att verkställa det nationella sondraketprogrammet, svara för driften av sondraketförsöksplatsen Esrange, . utföra vissa sekretariats- och utredningsuppgifter åt delegationen samt vidtaga åtgärder för att främja internationell marknadsföring av svensk rymdtecknisk kompetens vid företag och statliga institutioner.
Rymddelegationens verksamhet bedrivs enligt programbudgetprinciper med t. v. följande indelning i program och delprogram, Program 1. Myndighetsuppegifter Delprogram: a) Sckretariatsfunktioner b) ESRO-bevakning c) Övrig internationell rymdverksamhet d) Informationstjänst Program 2. Rymdforskning Delprogram: a) Deltagande i ESRO:s vetenskapliga program b) Esrange specialprojekt c) Nationell rymdforskning (sondraketverksamhet m. m.)
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 160
Program 3. Rymdtillämpningar Delprogram: a) Deltagande i ESRO:s grundprogram b) Deltagande i ESRO:s tillämpningsprogram c) Nationella rymdtillämpningar d) Fjärranalysverksamhet
Sveriges deltagande i ESRO:s program, vilket redovisas under delprogrammen 2a, 3a och 3b, sker i enlighet med riksdagens beslut 1972 (prop. 1972: 48, NU 1972: 37, rskr 1972: 216) och 1973 (prop. 1973: 1 bil. 15 s. 97, NU 1973: 17, rskr 1973: 95).
Delegationens verksamhet under program 1 och delprogrammen 3a och 3b finansieras från dels förevarande anslag, dels vissa bidrag från industrin. Verksamheten under delprogrammen 2a och 2b finansieras från dels anslaget under åttonde huvudtiteln Europeiskt samarbete inom rymdforskningen, dels vissa bidrag från ESRO. Verksamheten under övriga delprogram finansieras från anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling och anslaget under åttonde huvudtiteln Naturvetenskaplig forskning.
Av följande sammanställning framgår fördelningen av förevarande anslag (i I 000-tal kr.).
Program 1972/73 1973/74 1974/75
Utfall Beräknar
Delegationen Departe-
ments-
chefen
1. Myndighetsuppgifter 864! 1050 1584 1255 3a. ESRO:s grundprogram 3285 3371 3 136 3 136 3b. ESRO:s
tillämpningsprogram 9 856 18 033 21 868 24 868
Summa kostnader 14005 22 454 26 588 29 259 Avgår bidrag från industrin 250 500 500 500
Anslag 13 755 21954 26 088 28 759
1 Disponerat 980 000 kr. Delegationen för rymdverksamhet Program 1. Myndighetsuppgifter
Delegationen beräknar kostnaderna för en adekvat verksamhet under program 1 för 1973/74 till 1 507 000 kr. På grund av att de anvisade resurserna understiger denna summa med 457 000 kr. har delegationen tvingats eftersätta bevakningen inom ESRO och även i övrigt haft svårigheter att utföra alla de uppgifter som åvilar den myndighet som ansvarar för den svenska rymdverksamheten.
För budgetåret 1974/75 beräknar delegationen kostnaderna under detta program till I 584 000 kr.
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 161
Program 3. Rymdtillämpningar
Delegationen föreslår ingen förändring i Sveriges deltagande i ES- RO:s grundprogram och tillämpningsprogram. Kostnaderna beräknas för budgetåret 1974/75 till 25 004 000 kr.
För nationella rymdtillämpningar och fjärranalysverksamhet föreslår delegationen en ökning med 992 000 kr till 1 528 000 kr. för budgetåret 1974/75. Medlen föreslås bli anvisade under anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling. 200 000 kr. skall användas för stöd till utredningar och förberedelser inom svensk industri för nya rymdprojcekt, resten skall gå till fjärranalysverksamhet.
Departementschefen
Som tidigare redovisats för riksdagen (prop. 1973: 1 bil. 15 s. 97) pågår inom den europeiska rymdkonferensen överläggningar om den framtida omfattningen och organisationen av europeisk rymdverksamhet. Enighet har nåtts om att ESRO:s uppgifter och program successivt skall överföras till ett nytt organ, European Space Agency (ESA). Efter den 1 april 1974 kommer ESRO att officiellt kallas för ESA, men den nya ESA-konventionen träder i kraft först sedan den ratificerats av berörda länder.
De ESRO-program som Sverige redan deltar i väntas inte bli påverkade av omorganisationen. Som jag senare denna dag kommer att redovisa vid min anmälan av ärenden på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1973/74 har enighet nåtts mellan ESRO:s medlemsstater om ett nytt bärraketprojekt kallat Ariane-projektet. Sverige har anmält sitt deltagande i detta projekt, vars mål är att till år 1980 utveckla cn typ av bärraket som kan sända upp en satellit på 750 kg i geostationär bana. Projektet erbjuder möjligheter till intressanta leveranser från svensk industri. Kostnaden för Sveriges deltagande kan beräknas till sammanlagt högst 26,1 milj. kr. För budgetåret 1974/75 blir kostnaden 3 milj. kr.
I enlighet med statsmakternas beslut (prop. 1972:48, NU 1972: 37, rskr 1972: 216) deltar Sverige i ESRO:s grundprogram och vetenskapliga program t. v. t. o. m. utgången av år 1974. Efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet, som tidigare denna dag vid sin anmälan av anslaget Europeiskt samarbete inom rymdforskningen (bil. 10 E 53) förordat att Sverige för viss tid deltar i ESRO:s vetenskapliga program iven efter utgången av år 1974, förordar jag att Sverige för viss tid deltar i även ESRO:s grundprogram efter utgången av år 1974.
Sverige har, i enlighet med nämnda beslut av riksdagen år 1972, den 20 september 1973 undertecknat ett avtal -om ett telesatellitprojekt. Kostnaderna för Sveriges deltagande beräknas totalt till 91 milj. kr. och för budgetåret 1974/75 till 8 milj. kr. Detta understiger den ur-
11 Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bilaga 15
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 162
sprungligen beräknade totala kostnaden (prop. 1972: 48 s. 28) med ca 4 milj. kr. Jag förordar att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att godkänna detta avtal. .
Kostnaden nästa budgetår för deltagande i ESRO:s grundprogram och i de delar av ESRO:s tillämpningsprogram som riksdagen redan godkänt beräknar delegationen till 25 004 000 kr, vartill kommer 3 milj. kr. för Ariane-projektet. Jag godtar denna beräkning. Medel för nationella rymdtillämpningar och fjärranalysverksamhet har jag beräknat under anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling (E1).
För att täcka ökade kostnader för ESRO-bevakningen, huvudsakligen på grund av Ariane-projektet, har jag under programmet Myndighetsuppgifter beräknat ökade medel.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna att Sverige deltar i ESRO:s grundprogram även efter
utgången av år 1974,
[904 . godkänna det den 20 september 1973 undertecknade avtalet om
ett telesatellitprojekt, .
vv . till Europeiskt rymdsamarbete m. m. för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 28 759 000 kr.
E 20. Nordisk fond för teknologi och industriell utveckling 1973/74 Anslag 4 500 000 1974/75 Förslag 4 500 000
Från anslaget utgår Sveriges bidrag till nordisk fond för teknologi och industriell utveckling, som har bildats den 1 juli 1973 enligt överenskommelse mellan de nordiska länderna (prop. 1973:79, NU 1973: 35, rskr 1973: 138). Syftet med fonden är att främja tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete med industriell inriktning och av gemensamt intresse för två eller flera nordiska länder. Enighet har uppnåtts om att fonden totalt bör tillföras 50 milj. kr., varav 10 milj. kr. anvisats för perieden den 1 juli 1973—den 31 december 1974. Fondens sekretariat är förlagt till Stockholm. Under år 1973 mottog fonden ansökningar om stöd på sammanlagt 40 milj. kr.
Nordiska ministerrådet
Vid sammanträde den 12 juni 1973 fastställde Nordiska ministerrådet stadgar för fonden och beslutade om allmänna riktlinjer och om genercella prioriteringar för fondens första verksamhetsperiod. Enligt dessa skall fonden inrikta sin verksamhet på områdena miljöteknik, inkl. arbetsmiljö, hälsovårdstcknik, transportteknik och materialteknik.
Ministerrådet beslöt vid samma sammanträde att föreslå dels att fonden skulle tillföras 10 milj. kr. år 1975, dels att fondens styrelse borde få
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 163
bevilja flerårigt stöd utöver tillgängliga medel med högst 3 milj. kr. för år 1975 och högst 2 milj. kr. för år 1976. Enligt av Nordiska ministerrådet fastställda fördelningsregler för 1974—1976, varvid Danmark svarar för 22 4, Finland för 16 96, Island för 1 4, Norge för 16 46 och Sverige för 45 90, innebär detta att Sveriges bidrag blir 4,5 milj. kr. och att Sveriges andel av flerårsåtagandena uppgår till 1350 000 kr. för år 1975 och 900 000 kr. för år 1976.
Departementschefen
Medel för den verksamhet som bedrivs av nordisk fond för teknologi och industriell utveckling skall tillskjutas av de nordiska länderna. I enlighet med Nordiska ministerrådets ställningstagande bör 4,5 milj. kr., vilket utgör Sveriges bidrag, anvisas budgetåret 1974/75.
Fonden bör vidare ha möjlighet att göra åtaganden om stöd för flera år. Jag förordar att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att medge att fonden för Sveriges del får lämna stöd som — inberäknat löpande beslut — innebär åtaganden om högst 1 350 000 kr. under år 1975 och högst 900 000 kr. under år 1976.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att stöd lämnas av nordisk
fond för teknologi och industriell utveckling, vilket inberäknat
löpande beslut innebär åtaganden om högst 1350 000 kr.
under år 1975 och högst 900 000 kr. under år 1976,
2. till Nordisk fond för teknologi och industriell utveckling för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 4 500 000
kr.
E 21. Finansiering av statens utvecklingsfond
Statens utvecklingsfond inrättades den 1 juli 1973 (prop. 1973: 41, NU 1973: 54, rskr 1973: 225). Den är en självständig myndighet, men är administrativt knuten till styrelsen för tekniskt utveckling (STU). Dess förvaltning handhas av en särskild styrelse, som tillsätts av Kungl. Maj:t. Fondens verksamhet regleras av en kungörelse (1973: 622).
Fonden har till ändamål att genom långivning stödja riskbetonade investeringar inom industrin för utveckling av nya produkter, processer eller system för industriell produktion. Den är avsedd att utgöra ctt komplement till STU och Sveriges investeringsbank AB. Projekt som kan finansieras på kreditmarknaden i övrigt skall inte stödjas av fonden.
STU:s stöd till tekniskt utvecklingsarbete avser utvecklingsprocessens tidigare skeden, där den tekniska osäkerheten är betydande. För projekt, som erhåller stöd från fonden, skall däremot utvecklingsarbetet ha nått så långt att den tekniska osäkerheten kan bedömas vara låg.
Lån beviljas i regel till högst hälften av den beräknade projektkost-
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 164
naden, och särskild säkerhet erfordras inte. Det förutsätts emellertid att låntagaren genom "att svara för en avsevärd del av kostnaderna för det projekt som stöds också bär en väsentlig del av risken. Återbetalningen av lånen är beroende av i vilken utsträckning projekten blir framgångsrika. Fonden skall emellertid kunna ta betydande risker och det har förutsatts att vissa lån kommer att behöva skrivas ned eller
skrivas av. |
Vid inrättandet av fonden togs inte ställning till dess långsiktiga finansicring. För att fondens verksamhet skulle kunna komma igång redan budgetåret 1973/74 avsattes 30 milj. kr. av Sveriges investeringsbank AB:s vinst för år 1972 till fonden. Det förutskickades att ytterligare medel skulle komma att ställas till förfogande, som skulle medge en vidareutveckling av verksamheten.
Statens utvecklingsfond har hemställt att för budgetåret 1974/75 35 milj. kr. anvisas för fondens verksamhet.
Departementschefen
Frågan om den långsiktiga finansieringen av statens utvecklingsfond bör prövas i ett vidare sammanhang. Jag förordar därför att även för budgetåret 1974/75 30 milj. kr. av Investeringsbankens vinst för år 1973 avsätts till utvecklingsfonden.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna att av vinsten för år 1973 från Sveriges investe-
ringsbank AB 30 000 000 kr. avsätts till statens utvecklings-
fond.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 165
F. DOMÄNVERKET
I samband med budgetreformen år 1912 blev dåvarande domänstyrelsen affärsdrivande verk. Den nuvarande benämningen domänverket, som gemensam beteckning för domänstyrelsen och den lokala skogsförvaltningen, tillkom år 1921.
Genom beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968: 103, JoU 1968: 32, rskr 1968: 269) fastställdes vissa nya riktlinjer för domänverkets verksamhet. Enligt dessa skall verket med sikte på ett gott ekonomiskt utnyttjande driva skogsbruk på den fasta egendom som hör till domänverkets fond, i övrigt förvalta denna egendom och andra tillgångar som hör till fonden samt förvalta och öva tillsyn över vissa andra ailmänna skogar och ecklesiastika boställens skogar. Det statliga skogsbruket skall drivas utbålligt, affärsmässigt och effektivt.
Riksdagens beslut syftade också till samordning av statens skogsbruk och skogsindustri. Det gemensamma målet för verksamheten vid domänverket och AB Statens skogsindustrier (Assi) skall vara att på sikt åstadkomma bästa möjliga samlade ckonomiska utbyte och därvid prestera ett ur företagsekonomisk synvinkel rimligt årsresultat.
Fr. o. m. år 1969 leds domänverket av cn särskild verksstyrelse. Denna består av chefen för domänverket, verkställande direktören i Assi och fyra andra ledamöter som Kungl. Maj:t utser särskilt.
Styrelsen består till övervägande del av samma personer som ingår i Assi:s styrelse. Detta långtgående personsamband i styrelserna är ett viktigt led i samordningen mellan de båda företagen.
Chef för domänverket är en generaldirektör med en överdirektör som ställföreträdare. Verkets centrala förvaltning är uppdelad på fem huvudenheter: försäljningsavdelning, driftsavdelning, rationaliseringsavdelning, ekonomiavdelning och personalavdelning. Den lokala skogsförvaltningen är indelad i 8 distrikt, vilka i sin tur är uppdelade i sammanlagt 67 revir. För förvaltningen av jordbruksdominerna svarar tre domänintendenter knutna till östra, västra och södra distrikten. Vidare förvaltar dominverket statens aktier i ett antal bolag.
Domänverket avser, efter en inom verket gjord utredning, benämnd DV 75—80, att under de närmaste åren genomföra en omorganisation av verket, vilken innebär en långtgående delegering och decentralisering av dess verksamhet. Omorganisationen beräknas medföra bl.a. en minskning av personalen vid centralförvaltningen från nuvarande 370 till 140—160 personer.
Kungl. Maj:t beslöt den 5 juni 1973 att verkets centrala förvaltning skall placeras i Falun.
Antalet anställda inom domänverket de senaste fem åren framgår av följande sammanställning.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 166
1968 1969 1970 1971 1972 Anställda 7450 6990 7140 6 800 6 500
Domänverkets skogsmarksinnehav, exkl. renbetesfjällens skogar och nationalparkerna, uppgår till i runt tal 4 milj. hektar produktiv skogsmark, varav ca 0,5 milj. hektar är belägna ovanför skogsodlingsgränsen. Verkets skogsmarksinnehav utgör ca 18 46 av landets produktiva skogsmark.
Domänverkets försäljning av skogsprodukter består av skog på rot och upparbetat virke. Efter hand har en förskjutning skett från rotförsäljningar mot egna avverkningar främst beroende på önskemålet att till skogen knyta fast personal.
Domänverkets försäljning av virke under de scnaste fem åren framgår av följande sammanställning.
1968 1969 1970 1971 1972
Milj. m? sk 8,1 8,3 8,5 8,6 8,5
Av den totala försäljningen år 1972 på 8,5 milj. skogskubikmeter utgjordes 0,6 milj. av rotförsäljning, medan återstående 7,9 milj. bestod av upparbetat virke. |
Domänverkets ekonomiska ställning under åren 1968—1972 framgär av följande sammanstiillning (i milj. kr.).
1968 = 1969 1970 1971 1972
| Omsättningstillgångar exkl. lager | 112,1 145,9 208,4 241,8 271,7 |
| Lager och varor i arbete | 81,8 56,9 42,5 35,3 33,0 |
| Fysiska anläggningstillgångar | 325,1 387,2 408,0 446,2 479,2 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 42,8 41,6 39,3 46,0 45,8 |
| Balansomslutning | 561,8 631,6 691,2 769,3 829,7 : |
| Korta skulder! | 52,9 51,4 80,6 125,6 122,4 |
| Rörlig kredit | 46,0 18,0 20,0 39,9 — 106,7 |
| Eget kapital (statskapital) | 462,9 562,2 590,6 603,8 600,6 |
1 Inkl. redovisad vinst att inleverera till staten.
Det bokförda värdet av verkets skogs- och jordbruksfastigheter uppgick år 1972 till 448 milj. kr. Motsvarande taxeringsvärde uppgick till 1787 milj. kr. Bland anläggningstillgångarna ingår aktier i Hjälmare kanal och Jäders Bruk AB, AB Orrefors skogar, Mjölsefalls AB, Skogsdon AB och AB Södertomter tillsammans bokförda med ett värde av 45,8 milj. kr. år 1972. Under år 1973 har samtliga aktier i Stribergs Grufve AB förvärvats. Den stora ökningen av bokföringsvärdet för
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 167
fysiska anläggningstillgångar mellan åren 1968 och 1969 hänför sig till den uppskrivning av dessa tillgångar som skedde vid utgången av år 1968 i samband med ändrade regler för avskrivningar.
Domänverkets eget kapital bestod t. o. m. år 1968 av dels det statskapital som verket har att förvalta under domänfonden, dels förnyelsefonden för återväxtkostnader. Dessutom ingick ett par mindre fonder.
I enlighet med nämnda ändrade grunder för domänverkets förvalt-ning av statens skogar har den under domänfonden redovisade markfonden upplösts den 31 december 1968. Behållningen inom fonden har överförts till en nyinrättad investeringsfond. Vidare har den 1 januari 1969 en dispositionsfond inrättats.
Den 31 december 1968 upplöstes även domänverkets förnyelsefond för återväxtkostnader m, m, Behållningen under sistnämnda fond har fördelats med 1/6 på investeringsfonden och 5/6 på dispositionsfonden. |
Kungl. Maj:t har den 29 juni 1970 på grundval av ekonomisk femårsplan för domänverket 1970—1974 fastställt ett årligt avkastningskrav på 23 milj. kr., som skall inlevereras till statsverket under resp. kalenderår. Den del av vinsten som återstår, sedan fastställd avkastning från domänfonden tillgodosetts, skall föras till dispositionsfonden. Domänverket har full frihet att förfoga över dispositionsfondens medel.
Domänverkets ekonomiska resultat åren 1968—1972 framgår av följande sammanställning (i milj. kr.).
1968 1969 1970 1971 1972
Omsättning 401,5 423,4 492,5 529,5 519,0 Prod.-, försäljnings-
| och adm. kostnader | 353,9 369,0 410,4 448,3 454,8 |
| Rörelseresultat | 47,6 54,4 82,1 81,2 64,2 |
| Avskrivningar! | 18,4 25,2 21,7 32,0 39,5 |
Finansiella och extra-
ordinära poster -—1L7 —2,4 3,6 2,2 0,1 Resultat före dispositioner
och skatt 27,5 26,8 58,0 51,4 24,8 Dispositioner och avsätt-
| ningar” | —9,9 —2,6 —7,0 —S5,6 | 0,1 |
| Skatt | 7,4 8,3 17,9 | 17,6 10,5 |
| Redovisat resultat | 10,2 15,9 33,1 | 28,2 14,4 |
| Inlevererat till staten | 5,1 22,2 22,9 23,0 23,0 |
Rörelseresultat i 24 av
omsättn. 11,9 12,8 16,7 15,3 12,4 Redovisat resultat i 94
av i medeltal disponerat
statskapital 2,2 2,8 5,7 4,7 2,4
1 Avskrivningar = investeringar t.o.m. 1968.
2 Varav förändring i varulagerreserv 1968 — 5,8, 1969 — 2,6, 1970 — 7,0, 1971 — 2,6 och 1972 — 1,6.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 168
Av sammanställningen framgår att totala omsättningen år 1972 uppgick till 519 milj. kr. mot 529,5 milj. kr. år 1971. Resultatet före dispositioner och skatt blev 24,8 milj. kr. år 1972. Kravet på inleverans har fullgjorts.
Domänverkets investeringsutveckling under perioden 1968—1972 framgår av följande sammanställning (i milj. kr.).
1968 1969 1970 1971 1972
Investering i maskiner och inventarier 1 1 27,8 40,3 54,0 Investering i byggnader och anläggningar 7, 17,3 > 11,0 7,6
Av denna sammanställning framgår att de totala investeringarna under år 1972 uppgått till 61,6 milj. kr. mot 51.3 milj, kr. år 1971. Under senare år har en kontinuerlig förskjutning ägt rum från investeringar i hus- och vägbyggnad till investeringar i skogsmaskiner.
Till skillnad från övriga affärsdrivande verk får domänverket inte något tillskott för investeringar över statsbudgeten. Verkets kreditbehov tillgodoses dels genom tillgång till rörlig kredit i riksgäldskontoret, som f. n. uppgår till högst 175 milj. kr., dels genom att tillgängliga medel i investeringsfonden får disponeras.
Investeringsfonden får utnyttjas för inköp av fast egendom och till investeringar med en varaktighet av minst tio år, t. ex. byggnader och skogsbilvägar. Genom avsättning till värdeminskningskonto för investeringar hålls fondens kapital intakt. Dessutom skall köpeskillingen för försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. tillföras investeringsfonden.
Uppläggningen av domänverkets finansiering av drifts- och kapitalutgifter medför att endast anslag av speciell natur redovisas i statsbudegcten.
F 1. Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal
| 1972/73 Utgift | 128 653 |
| 1973/74 Anslag | 136 000 |
| 1974/75 Förslag | 135 000 |
Från anslaget bestrids ersättningar som föranleds av beslut av 1933 års riksdag (prop. 1933: 233, BaJo 1933: 1, rskr 1933: 269) angående indragning av viss personal vid domänverket.
Domänverket
Domänverket beräknar kostnaderna år 1974 till 278 000 kr. efter uppräkning för varje pension för år 1974 med 84 kr. på 1973 års pen-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 169
sionsvärde. Av kostnaderna beräknas kyrkofonden enligt sedvanliga beräkningsgrunder svara för 143 000 kr. Domänverket föreslår därför att anslaget uppförs med 135 000 kr. för budgetåret 1974/75.
Depaärtementschefen
Jag har ingen erinran mot domänverkets beräkningar av medelsbehovet för nästa budgetår och föreslår därför att anslaget tas upp med 135 000 kr. Jag biträder vidare ett av domänverket lämnat förslag till fördelning enligt sedvanliga regler av de verkliga kostnaderna för år 1973 mellan anslaget och kyrkofonden.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. besluta att kyrkofonden skall för år 1973 ersätta domänver-
kets fond för utgifter för övertalig personal med 133 000 kr.,
2, till Ersättning till domänverkets fond för utgifter för över-
talig personal för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag
av 135 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 170
KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder.
E. FÖRENADE FABRIKSVERKEN
I. E:1. Byggnader och utrustning 1972/73 Utgift 34 809 905 Behållning 22 906 877
1973/74 Anslag 23 200 000
1974/75 Förslag 13 400 000
Förenade fabriksverken (FFV) inrättades som affärsdrivande verk år 1943 och fick sin nuvarande organisation efter beslut av 1965 års riksdag (prop. 1965: 119, SU 1965: 163, rskr 1965: 398). FFV skall enligt sin instruktion (1965: 840, ändrad senast 1973: 745) bedriva utveckling, tillverkning, försäljning och underhåll av försvarsmateriel, utveckling, tillverkning och försäljning av civila verkstadsprodukter samt tvätterirörelse. I verkets uppgifter ingår även försäljning av övertalig och kasserad materiel m. m. för statens och andras räkning.
FFV förvaltar under fabriksverkens fond redovisade fabriker, verkstäder och tvätterier samt andra under fonden upptagna statliga kapitaltillgångar. FFV uppför anläggningar och byggnader som behövs för verket.
FFV uppbär och redovisar verkets inkomster samt bestrider därmed och med medel som i övrigt står till dess förfogande verkets utgifter.
I FFV ingår följande tillverkande enheter, nämligen gcevärsfaktoriet i Eskilstuna, Åkers krutbruk, torpedverkstaden i Motala, beklädnadsverkstaden i Karlskrona samt ammunitionsgruppen, som omfattar Zakrisdalsverken i Karlstad (MZ), Vingåkersverken i Vingåker (MA), Gällöverken i Gällö (MG) och Vanäsverken i Karlsborg (MV). Av enheternas tillverkning av försvarsmateriel kan nämnas finkalibriga vapen och pansarvärnsvapen samt ammunition till dessa, robotstridsdelar, raketer och torpeder. Av enheternas civila tillverkning kan nämnas vissa bilkomponenter och detaljer till kylkompressorer. Vidare tillverkas uniformer för försvaret liksom för civilt bruk.
Underhåll av försvarsmateriel utförs inom underhållssektorn med verkstäder i Arboga (CVA), Malmslätt (CVM), Västerås (CVV) och Östersund (CVÖ). Underhållsuppgifter i fråga om försvarets telemateriel fullgöres även vid det halvstatliga Telub AB i Växjö.
FFV:s tvätterirörelse bedrivs vid 15 tvätterier, varav ett är
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 171
specialiserat på kemisk tvätt. Vid flertalet övriga tvätterier finns dock mindre anläggningar för kemisk tvätt. I anslutning till ett par av tvätterierna utförs skoreparationer för försvarets behov. Tvätterierna betjänar statliga och landstingsägda sjukhus samt försvarets förband.
Försäljningen av övertalig och kasserad materiel bedrivs inom en särskild enhet, överskottsförsäljningen, som även säljer vissa nytillverkade produkter, främst för de s. k. samhällsverkstädernas räkning. Försäljningen sker f. n. på fem platser i landet.
FFV förvaltar statens aktier och andra ägarandelar i Industri AB Gelfa, AB Avimat (tidigare Polfrost AB), Trivab konfektions AB, FFV sport AB, Tclub AB, Innovations AB Projection KB, Innovations AB Projection, KB United Stirling (Sweden) AB & Co, United Stirling (Sweden) AB och Swedevelop Hospital Equipment AB.
Ekonomisk översikt m. m.
Tillgångarna i fabriksverkens fond (exkl. försvarets materielverks anläggningar) uppgick den 30 juni 1973 till sammanlagt 794,8 milj. kr. Sedan skulderna frånräknats var fondens kapitalbehållning 339 milj. kr.
FFV:s resultaträkningar för de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (i 1 000-tal kr.)
1970;71 1971/72 1972/73
Intäkter
| Rörelsen (före produktutveckling) 33 069 | 47 076 | 39 740 | |
| Utdelning på aktier : | => > 367 | 367 - | 367 |
| Försäljning av anläggningstillgångar 543 | 1592 . 1194 | ||
| Nettoförlust | 22 960 56 939 | 16 198 65 233 | 15 045 56 345 |
Kostnader
| Avskrivningar på fastigheter | 4 090 | 4164 | 4944 |
| Avskrivningar på maskiner | 11 079 | 11 661 | 12 871 |
| Avskrivningar på aktier | 7 840 | 1950 | 120 |
| Räntenetto | 744 | 2155 | 3 439 |
| Kostnader för utveckling, m. m. 10 964 | 15 513 | 9 829 | |
| Extraordinära kostnader | 22 222 56 939 | 29 790 65 233 | 25 143 56 346 |
De minskade intäkterna under budgetåret 1972/73 jämfört med föregående budgetår beror i huvudsak på vissa produktionsstörningar. Liksom under de båda föregående budgetåren har räkenskaperna för budgetåret 1972/73 belastats med höga extraordinära kostnader till följd av cen restriktiv värdering av tillgångarna. Denna omständighet jämte kostnadsökningar har medfört en nettoförlust av verksamheten med 15 milj. kr. under budgetåret 1972/73.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 172
Under året har till statsverket inlevererats avskrivningsmedel med 20,1 milj. kr., motsvarande såväl planenliga som extra avskrivningar på byggnader, maskiner och aktier.
Den fakturerade omsättningen vid FFV uppgick under budgetåret 1972/73 till 676,2 milj. kr., en minskning med 33 milj. kr. sedan föregående år. Av omsättningen hänförde sig 222,2 milj. kr. till de tillverkande enheterna m. m., 283,2 milj. kr. till underhållsverkstäderna, 126,8 milj. kr. till tvätterierna och 44 milj. kr. till överskottsförsäljningen. Faktureringsvärdet av materiel och tjänster till försvaret, exkl. överskottförsäljningens verksamhet, uppgick under budgetåret 1972/73 till ca 500 milj. kr.
Orderingången uppgick vid tillverkande enheter och verkstäder till 498 milj. kr. under budgetåret 1972/73, en ökning sedan föregående år med 32,8 milj. kr. Beställningarna från det svenska försvaret minskade med 2,3 milj. kr. till 395,6 milj. kr. Även beställningarna av civila produkter inom landet minskade något, nämligen från 29,4 till 28,0 milj. kr. Orderingången på export, avseende såväl militära som civila produkter, ökade däremot starkt, nämligen från 37,9 milj. kr. till 74,4 milj. kr.
Orderingången under de scnaste fem budgetåren för produkter från tillverkande enheter och verkstäder framgår av följande sammanställning (i milj. kr.)
| Budgctär Totalt | Försvarsmateriel inom landet | export inom | Civila produkter landet | export | |
| 1968;/69 | 400,3 | 358,1 | 14,3 | 23,9 | 4,0 |
| 1969:70 | 366,7 | 291,1 | 41,5 | 28,2 | 5,9 |
| 1970;71 | 449,8 | 363,7 | 49,0 | 33,7 | 3,4 |
| 1971/72 | 465,2 | 397,9 | 34,2 | 29,4 | 3,7 |
| 1972;73 | 498,0 | 395,6 | 69,6 | 28,0 | 4,8 |
Vid utgången av budgetåret 1972/73 utgjorde försäljningsvärdet av inneliggande orderstock vid de tillverkande enheterna ca 480 milj. kr. Orderstocken för de skilda enheterna är starkt varierande och sysselsättningen vid dem är i hög grad beroende av försvarets disposition av tillgängliga medel. Vid torpedverkstaden och Zakrisdalsverken är sysselsättningen f.n. god. Vid gcvärsfaktoriet är beläggningen däremot otillfredsställande liksom den långsiktiga beläggningssituationen vid beklädnadsverkstaden.
Orderstocken vid underhållsverkstäderna uppgick vid samma tidpunkt till ca 220 milj. kr. Beställningsvolymen förväntas till följd av minskat flygtidsuttag successivt nedgå med sysselsättningsminskning som följd.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet "173
Utvecklingen vid tvätterierna under de fem senaste budgetåren fram-
går av följande sammanställning.
| Budgetår | Vattentvätt Kemtvätt Skoreparationer = Fakt. värde Milj. kg. Milj. kg 1 000 par | Milj. kr. | ||
| 1968/69 | 52,9 | 2,9 | 160 | 70,2 |
| 1969/70 | 59,3 | 2,8 | 150 | 83,8 |
| 1970;71 | 64,5 | 2,7 | 130 | 98,1 |
| 1971;72 | 66,7 | 2,8 | 113 | 118,3 |
| 1972;j73 | 70,0 | 2,8 | 113 | 126,8 |
Medelsförbrukning under budgetåren 1972/73—1973/74
I följande sammanställning redovisas de investeringsmedel som under budgetåret 1972/73 stått till FFV:s förfogande och den omfattning i vilken de tagits i anspråk (i 1 000 tal kr.).
Ingående Anslag Medelsförbrukning Utgående behållning behållning
| beräknad i faktisk er prop. 1972:1 bil. 15
13 817 43 900 43 600 34 810 22 907
Av sammanställningen framgår att investeringsramen för budgetåret 1972/73 inte har utnyttjats, vilket innebär att utgående behållning ökat från i prop. 1972:1 (bil. 15 s. 106) beräknade 4,1 milj. kr. till 22,9 milj. kr. En närmare redogörelse för medelsanvändningen lämnas i det följande.
För budgetåret 1973/74 har investeringsramen fastställts till 31 milj. kr. Eftersom det outnyttjade beloppet vid utgången av budgetåret 1972/73 uppgick till 22,9 milj. kr. och anslaget för budgetåret 1973/74 utgör 23.2 milj. kr., står tillsammans 46,1 milj. kr. till förfogande under innevarande budgetår. FFV räknar med att investeringsramen på 31 milj. kr. skall bli helt utnyttjad. En behållning av (46,1-—31.0) 15,1 milj. kr. kan alltså förutses vid budgetårets utgång den 30 juni 1974.”
Förenade fabriksverken Investeringsprogram
FFV framhåller, att den mindre nedgång i orderingång avscende leveranser av produkter och tjänster till svenska försvaret som skedde under budgetåret 1972/73 mer än väl kompenserades av en ökning i exporten av försvarsmateriel.. Denna tendens beräknas fortsätta under resten av 1970-talet. NS |
Den ogynnsamma kostnadsutvecklingen har fortsatt och påverkar
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 174
både konkurrenssituationen och lönsamheten. De rationaliseringar och försöksvisa organisationsförändringar som successivt genomförs kompenserar inte kostnadsökningarna. De tidigare inträffade tekniska störningarna inom vissa produktionsenheter, som även påverkat resultatet för budgetåret 1972/73, beräknas nu vara överståndna.
I avvaktan på resultatet av 1972 års FFV-utredning (I 1972: 02) anser FFV det inte vara realistiskt eller möjligt att nu framföra förslag till långsiktiga och mera genomgripande förändringar av olika slag.
Det ekonomiska resultatet för budgetåret 1972/73 är i stort sett oförändrat i jämförelse med föregående år. En viss resultatförbättring beräknas uppstå under verksamhetsåret 1973/74.
För budgetåret 1974/75 räknar FFV med att behöva medel för investeringar till ett belopp av 29,3 milj. kr.
I följande sammanställning lämnas uppgifter om faktisk och beräknad medelsanvändning för investeringar budgetåren 1972/73—1974/75
(i 1000 tal kr.).
Faktisk Beräknad utgift
utgift
1972/73 — - 1973/74 1974/75
| Tillverkande enheter | 3 586 | 5 500 | 2 200 |
| Underhållsverkstäder | 11 729 | 5 600 | 8 600 |
| Tvätterierna | 7 091 | 4 900 | I 700 |
| Överskottsförsäljning | — | — | 1500 |
| Reinvesteringar | 12 404 | 14 000 | 15 300 |
| Civila produkter | — 34 810 | 1 000 31 000 | — 29 300 |
Av den föreslagna investeringsramen av 29,3 milj. kr. utgör 4,6 milj. kr. följdinvesteringar. Dessa framgår av följande samman-
ställning (i 1 000 tal kr.).
Objekt Beräknad Tidigare Beräknad
total- anvisade utgift
kostnad medel 1974/75
1. Lokaler och utrustning för rök-
ammunition (MZ) 1 900 1100 800 2, Om- och tillbyggnad av verkstads-
byggnad (MZ) 1400 1.000 400 3. Komplettering av sprängämnes-
gjuteri (MÅ) 3 500 (2 100): 200
4, Ändring av monteringshall
| (CYM) | 800 | 600 | 200 |
| 5. Godsterminal m. m. (CVM) | 2 000 | 700 | 1 300 |
| 6. Projektering av tvätteri i Norrland 700 | (700): | 200 | |
| 7. Rationaliscering av tvättransporter 8 000 | 5 000 | 1 500 |
4 600 2 Investeringen har senarelagts. 2 Hittills har endast en begränsad del av medlen använts.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 175
En redovisning för objekten har lämnats i prop. 1972: 1 (bil. 15
s. 94—97, 101—102) och i prop. 1973: 1 (bil. 15 s. 110).
För nya investeringar har FFV beräknat 9,4 milj. kr. enligt följande sammanställning (i 1 000 tal kr.).
| Objekt | Beräknad totalkostnad utgift 1974/75 | Beräknad |
| 1. Krutförråd (MZ) | 300 | 300 |
| 2. Marketenteri (MZ) | 1 500 | 500 |
3. Reparationsverkstad för motor-
detaljer m.m. (CVA) 10 000 4 000 4, Ökad kylvattenförsörjning (CVA) 500 500 5. Ombyggnad av ventilationsanlägg-
ning (CVA) 800 400 6. Komplettering av cldistributions-
| system (CVA) | 3800 | 800 |
| 7. Mobil värmecentral (CVA) | 100 | 100 |
| 8. Anslutning av avloppssystem (CVM) 1 000 | 1 000 | |
| 9. Ljuddämparanläggning (CVM) | 2 000 | 300 |
10. Försäljningslokal för överskotts-
försäljningen i Skåne 2400 1500
9 400
I fråga om nyinvesteringarna anför FFV i huvudsak följande.
Zakrisdalsverken kommer i framtiden att successivt få ökade behov av lagerhållning och konditionering av krut (1).
Sedan flera år har från miljö- och säkerhetssynpunkter anmärkningar framförts av såväl hälsovårdsnämnd som sprängämnesinspektionen mot det ca 30 år gamla marketenteriet vid Zakrisdalsverken (2).
Underhållet av flygmotor RM 8, som ingår i flygplan 37 Viggen, skall enligt beslut av Kungl. Maj:t utföras vid FFV. De för det direkta underhållsarbetet behövliga investeringarna görs i huvudsak med medel som ställts till förfogande av försvarets materielverk. FFV har i samarbete med materielverket utrett att en avsevärd utökning av egen reparation av motordetaljer innebär en rationalisering och ctt förbilligande av det totala motorunderhållet. Det motiverar anskaffning av hehövliga resurser i bl.a. en ny verkstadsbyggnad vid CVA. Av beloppet utgör 7 milj. kr. byggnadskostnader och 3 milj. kr. utrustnings-
Kostnader (3).
Nuvarande kylvattenresurser räcker inte till vid körning av nya större motortyper (4).
Nuvarande ventilationsanläggning är hårt nedsliten och omodern
(5).
dukter och lokaler. Eldistributionssystemet har byggts på efter hand, vilket gör att det i dag inte fyller kraven på kapacitet och dritftsäkerhet (6).
En förhyrd mobil värmeanläggning som kompletterar värmecentralen i berget behöver köpas (7).
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 176
FFV är skyldigt att snarast ansluta sitt avloppssystem vid CVM till det kommunala avloppssystemet, när detta byggts ut i behövlig omfattning (8).
För det framtida flygplansunderhållet krävs att CYVM disponerar egen ljuddämparanläggning för flygplan (9).
FFV har fr. o. m. våren 1976 sagts upp från den lokal i Kävlinge som förhyrts för överskottsförsäljningens räkning. En ny lokal bör uppföras (10).
För reinvesteringar i maskiner och utrustningar begärs 15,3 milj. kr., som beräknas motsvara avskrivningarna för budgetåret 1973/ 74.
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1974/753
För budgetåret 1974/75 räknar FFV alltså med en medelsförbrukning av 29,3 milj. kr. för investeringar. Sedan detta belopp på sedvanligt sätt ökats med 102 för konjunkturreserv och därefter avdrag gjorts med 15,1 milj. kr. motsvarande den vid budgetårets ingång beräknade behållningen, uppgår ”anslagsbehovet för budgetåret 1974/75 till 17,1 milj. kr. Detta innebär en minskning av anslaget med 6,1 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.
Departementischefen
FFV:s fakturering uppgick under budgetåret 1972/73 till 676,2 milj. kr., vilket var 33 milj. kr. mindre än under föregående budgetår. Faktureringsvärdet av material och tjänster till försvaret, exkl. överskottsförsäljningens verksamhet, uppgick till ca 500 milj. kr.
Orderingången under samma budgetåret uppgick vid tillverkande enheter och verkstäder till 498 milj. kr., en ökning sedan föregående budgetår med 32,8 milj. kr. Ökningen är helt föranledd av orderingång för export. |
Antalet anställda vid FFV, omräknat till årsanställda, uppgick under budgetåret till i genomsnitt 6909 tjänstemän. Detta innebär en personalminskning sedan föregående budgetår med 632 anställda. I löner utbetalades 271 milj. kr.
FFV:s ekonomiska resultat visade för tredje året i rad en nettoförlust. För budgetåret 1972/73 var förlusten 15 milj. kr. Som jämförelse kan nämnas att nettoförlusterna under budgetåren 1970/71 och 1971/72 var resp. 23 milj. kr. och 16,2 milj. kr. Resultatet det sist förflutna budgetåret har påverkats av produktionsstörningar främst vid gevärsfaktoriet och Zakrisdalsverken.
Fabriksverkens fond uppgick den 30 juni 1973 till 339 milj. kr., en ökning sedan föregående år med 19,8 milj. kr. Någon ränta på
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet: =. > "177
fondkapitalet har med hänsyn till rörelseresultatet inte kunnat. betalas 'till statsverket. : :
År 1972 tillkallade jag sakkunniga, 1972 års FEV-utredning a 1972: 02), med uppgift: att utreda framtida verksamhetsinriktning och . organisationsform för FFV. Samma : år tillkallade jag en sakkunnig, 1972 års försöksdjursutredning (I 1972: 06), för att utreda i vilka former landets försörjning av försöksdjur för vetenskapliga ändamål bör
ske. Även den sistnämnda utredningen berör FFV, eftersom verket har
viss försöksdjursuppfödning. De båda utredningarna väntas avlämna sina förslag under våren 1974.
FFV föreslår för nästa budgetår ett investeringsprogram på 29;3 milj. kr., vilket är 1,7 milj. kr. mindre än den för innevarande år godkända investeringsramen. : : .
Av begärda investeringsmedel avses 4,6 milj. kr. bli utnyttjade för att fullfölja påbörjade investeringar. Sålunda behövs 1,2 milj. kr. för att slutföra uppförande och ombyggnad av vissa Jokaler vid Zakris-. soo oms oe = dalsverken. För att slutföra arbetet med godsterminal och: monteringshall vid centrala verkstaden. i Malmslätt behövs 1,5 milj. kr. För fortsatt anskaffning av containers för tvättransporter behövs 1,5 milj. kr. För nämnda investeringar "beräknar jag 4,2 milj. kr. under. nästa budgetår. Bland följdinvesteringarna har FFV beräknat 200 000 kr. för projekteringsarbete för komplettering av sprängämnesgjuteri vid Vingåkersverken och 200 000 kr. för projektering av tvätteri i Norrland. För dessa båda projekteringar är medel redan beräknade inom investeringsramen för innevarande budgetår. Eftersom dessa medel inte avses bli tagna i anspråk under året, behöver ytterligare medel inte beräknas. . a
För nya investeringar begär FFV 9,4 milj. kr. Häri ingår 300000
kr. för uppförande av ett krutförråd och 500 000 kr. för att påbörja uppförande av ett markcetenteri vid Zakrisdalsverken. Det största pro- =" jektet bland de nya investeringarna gäller uppförande av en ny repara- ” tionsverkstad vid centrala verkstaden i Arboga (CVA). Verkstadsbyggnaden är kostnadsberäknad till 7 milj. kr. och utrustningen till 3 milj. kr. Av dessa 10 milj. kr. behövs 4 milj. kr. nästa budgetår. För ökad | kylvattenförsörjning, för ombyggnad av ventilationsanläggning, för ” komplettering av eldistributionssystemet och inköp av en mobil värmecentral i Arboga behövs sammanlagt 1,8 milj. kr. För anslutning av avloppssystemet vid centrala verkstaden i Malmslätt (CVM) till kommunalt avloppsnät behövs 1 milj. kr. För nämnda nya investeringar beräknar jag 7.6 milj. kr.
Bland nya investeringar har FFV begärt 300 000 kr. för att i Malmslätt påbörja uppförandet av en till 2 milj. kr. kostnadsberäknad ljuddämparanläggning. Vidare föreslår FFV uppförande av en ny försäljningslokal för Ööverskottsförsäljningen i Skåne-området. Lokalen är 12 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bilaga 15
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 178
kostnadsberäknad till 2,4 milj. kr., varav 1,5 milj. kr. begärs för nästa budgetår. Jag är inte beredd att nu räkna in medel för dessa båda objekt. Ljuddämparanläggningen bör bli föremål för ytterligare utredning och överväganden. Vad gäller försäljningslokaler för Skåne-området bör de ställningstaganden som 1972 års FFV-utredning kan komma fram till om överskottsförsäljningens framtida organisation avvaktas.
Till ersättningsinvesteringar vid tillverkande enheter, verkstäder och tvätterier beräknar jag i enlighet med FFV:s förslag sammanlagt 15,3 milj. kr., som beräknas motsvara avskrivningarna under budgetåret 1973/74.
Av följande sammanställning framgår hur FFV:s investeringar enligt FFV:s äskanden och mina beräkningar i stort kommer att fördela sig på olika ändamål under nästa budgetår. Sammanställningen visar också utfallet 1972/73 och den beräknade medelsanvändningen under innevarande budgetår (i milj. kr.).
1972/73 1973/74 1974/75
Utfall Beräknat
FFV Departe-
ments-
chefen
| Tillverkande enheter | 3,6 | 5,5 | 2,2 | 2,0 |
| Underhållsverkstäder | 11,7 | 5,6 | 8,6 | 8,3 |
| Tvätterier | T.1 | 4,9 | 1,7 | 1,5 |
| Överskottsförsäljning | — | — | 1,5 | — |
| Reinvesteringar | 12,4 | 14,0 | 15,3 | 15,3 |
| Civila produkter | — 34,8 | 1,0 31,0 | — 29,3 | — 27,1 |
Anslagsbeloppet för budgetåret 1974/75 bör på sedvanligt sätt beräknas med en marginal av 1096 utöver investeringsramen för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsanvändningen. Med hänsyn härtill och med avdrag för den behållning av 16,4 milj. kr., som jag beräknar kommer att finnas under anslaget vid utgången av innevarande budgetår, förordar jag ett anslag av (27,1 + 2,7 — 16,4) 13,4 milj. kr.
Med hänvisning till det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnader och utrustning för budgetåret 1974/75 anvisa
ett investeringsanslag av 13 400 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 179
F. STATENS VATTENFALLSVERK
1. F: 1 Kraftstationer m. m. 1972/73 Utgift 1257 704 281 Behållning 128 619 302 1973/74 Anslag 1318 000 000 1974/75 Förslag 1480 000 000
Statens vattenfallsverk inrättades som affärsdrivande verk år 1909 och fick sin nuvarande organisation efter beslut av 1961 års riksdag (prop. 1961:168, SU 1961: 162, rskr 1961: 368). Vattenfallsverket handhar enligt sin instruktion (1965: 847, ändrad senast 1973: 746) statens kraftverksrörelse och kanalrörelsen vid Trollhätte kanalverk samt verkar för en rationell elkraftförsörjning inom riket. Verket ombesörjer också beredskapsplanläggning av rikets elkraftförsörjning.
Vattenfallsverket beslutar om leverans av elkraft från verkets anläggningar och fastställer avgifter för sådan leverans. Anläggningar och byggnader som fordras för verksamheten utförs av verket.
Utgifterna för verkets investeringar bestrids från investeringsanslaget till kraftstationer m. m. dels genom inkomstmedel som uppbärs och redovisas av verket, dels genom medel som i övrigt ställs till verkets förfogande.
Vattenfallsverket förvaltar statens aktier i produktionsbolagen Bastusels kraft AB, Bergeforsens kraft AB, Bråvallakraft AB, Forsmarks kraftgrupp AB, Fyriskraft AB, AB Grytforsen, AB Kattstrupeforsen, Rebnis kraft AB, Stockholms kraftgrupp AB och AB Umeforsen, i distributionsbolagen AB Alebygdens elverk, AB Boxholms elverk, AB Finspångs elverk, Motala Ströms kraft AB, Pitcortens eldistributions AB, Rönninge elektriska AB, AB Skillingaryds elverk, AB Stenungsunds elverk, Umcå clektriska distributions AB, Vikbolandets elcktriska kraft AB, Vingåkers elverk AB och AB Värmdö elverk samt i Kolbäcks belysnings AB, AB Kärnkraftutbildning, Luleå energiverk AB, Olieprospektering AB, Pcetroswede AB, Svensk kärnbränsleförsörjning AB och Östgas AB.
Tillgångarna i statens vattenfallsverks fond uppgick den 30 juni 1973 till sammanlagt 12 054 milj. kr., varav 10953 milj. kr. belöpte sig på naturtillgångar och anläggningar, 516 milj. kr. på inventarier och förråd och återstoden på poster av finansiell natur. Sedan skulderna frånräknats, var fondens kapitalbehållning 7 392 milj. kr. inkl. balanserade överskottsmedel.
Vattenfallsverkets resultaträkningar för de tre senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (i 1 000-tal kr.).
| Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet - | | 1970/71 1971/72 1972/73 | 180 | ||
| Rörelseintäkter | 1303 804 1426 210 1 565 415 | |||
| Driftkostnader | — 684216 — 617418 — 657 818 | |||
| Rörelseresultat före avskrivningar | 619 588 808 792 907 597 | |||
| Avskrivningar | — 242871 — 352350 — 403 006 | |||
| Rörelseresultat | | | 376 717 456 442 504 591 | ||
| Finansiella intäkter och kostnader, netto — 872 | 1456 | 17 061 | ||
| Resultat före bokslutsdispositioner och . | | | |||
| skatter | 375 845 457 898 521 652 | |||
| Bokslutsdispositioner m. m. | — 9602 — 19856 — 6404 | |||
| Kommunalskatter | — 19003 — 19641 .— 23074 | |||
| Överskott | . | 347240 = 418401 492 174 | ||
| Överskott i medeltal av disponerat | . | | Se | ||
| statskapital | 6,5 24 | 7,0 24 | 7.200 |
Av sammanställningen framgår. att verkets rörelseresultat före avskrivningar budgetåret 1972/73 blev ca 100 milj. kr. bättre än under budgetåret 1971/72. Det gynnsamma kraftbalansläget med god tillgång på vatten medförde att kostnaderna för bränsle och inköpt kraft efter avdrag för intäkter från tillfällig ' kraftförsäljning minskade med 52 milj. kr. Verkets övriga driftkostnader steg kraftigt på grund av avtalsenliga löne- och förmånsförbättringar och väsentligt högre materialpriser. Dessa kostnadsstegringar kompenserades emellertid av kontraktsenliga indextillägg och av de taxchöjningar som genomfördes under år 1972. Efter avskrivningar, finansiella kostnader och intäkter, bokslutsdispositioner och skatter erhölls för budgetåret 1972/73 ett överskott om: . 492 milj. kr., vilket svarar mot en förräntning med 7,2 oe av det disponerade statskapitalet.
Antalet anställda i tjänst hos vattenfallsverket under budgetåret 1972/73 var i medeltal 10 221 mot 9 684 budgetåret 1971/72 och 8692 budgetåret 1970/71. Den omfattande investeringsverksamheten och tillkomsten av nya värmekraftanläggningar har krävt personalförstärkningar inom såväl byggande som drift- och administrationsavdelningar samt för plancrings- och projekteringsuppgifter.
Den för vattenfallsverket totalt disponibla energin och totala belastningen under de tre senaste åren framgår av följande sammanställning. | :
Produktionen av vattenkraft under budgetåret 1972/73 ökade med :. 5 572 GWh i förhållande till budgetåret 1971/72, vilket är mer än den totala produktionsökningen. Härtill bidrog dels tillkomsten av nya vattenkraftanläggningar, dels ökad tillrinning och en viss flerårsreglering. Vattenkraftproduktionen under budgetåret 1972/73 motsvarade 112 <o av medelårsproduktionen mot 94 46 budgetåret 1971/72 och 87 0 budgetåret 1970/71. Den rikliga tillgången. på vattenkraft medförde lägre :
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 181
1970/71. = 1971/72 1972/73
Disponibel energi (i GWh)"
| Vattenkraft | : 22350 | 25 390 | 30 960 |
| Värmekraft | 3 560 | 3 180 | 2950 |
| Import | | 3 780 | 3 500 . 3475 | |
| Inköpt kraft från svenska leverantörer 2950 | 3 060 | 1415 | |
| Totalt disponibel energi | 32 640 | 35 130 | 38 800 |
Belastning (i GWh) Fasta leveranser:
| Industri | 9250 | 9390 | 10 030 |
| Kommunikationer | 1370 | 1400 | 1400 |
| Kraftföretag | 15 740 | 16 810 | 138 340 |
| Egen detaljdistribution | 1500 | 1650 | 1790 |
| Övriga konsumenter | NS 320 | . 320 | 380 |
| Överföringsförluster | 1970 | 2190 | 2500 |
| Summa fasta leveranser . | 30 150 | 31760 | 34 440 |
| Leverans av tillfällig kraft | | |
inom och utom landet inkl. över-
föringsförluster . "> 2490 3 370 4360 Total belastning : 32 640 35 139 38 800
1 1 GWh (gigawattimme) = 1 milj. kilowattimmar produktion av värmekraft och minskade inköp från andra kraftföretag inom och utom landet. | . .
Vattenfallsverkets leveranser under budgetåret 1972/73 av fast kraft exkl. överföringsförluster ökade med 8 46. Ökningstakten var betydligt högre än under de närmast föregående budgetåren beroende på i huvudsak industrins förbättrade produktionsutveckling. Verkets leveranser till industrier ökade således med 6,8 6 mot endast 1,6 96 under budgetåret 1971/72 och en leveransminskning. under budgetåret 1970/ 71.
Försäljningen till andra kraftföretag — i första hand återdistributörer — steg under budgetåret 1972/73 med 9,1 90 dvs. något mer än under budgetåret 1971/72, medan belastningen inom vattenfallsverkets detaljdistribution uppvisade en förhållandevis normal ökningstakt eller
8,6 4. |
Vattenfallsverkets investeringsanslag och medelsförbrukning under budgetåren 1970/71—1972/73 redovisas i följande
| sammanställning (i 1 000-tal kr.). | Ingående behållning | Anslag | Medelsför- "> Utgående | | förbrukning | i behållning |
| 1970/71 | 55 308 | 760 000 | 749 941 | 65 367 |
| 1971/72 | 65367 | 1 140 000 1147 044 | 58 323 | |
| 1972 /73 | 58323 - | 1328 000 1257 704 | 128 619 |
Från investeringsanslaget till kraftstationer m. m, hade för budget-
året 1972/73 anvisats sammanlagt 1328 milj. kr., varav 123 milj. kr.
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 182.
på tilläggsstat I (prop. 1972: 130, NU 1972:67, rskr 1972: 320) och 15 milj. kr. på tilläggsstat II (prop. 1973: 2, NU 1973:1, rskr 1973: 17). Anslagshöjningarna motiverades av dels kostnadsökningar för det tidigare beslutade investeringsprogrammet, dels anskaffning av anläggningar för driftövervakning. Den för samma budgetår fastställda investeringsramen var 1233 milj. kr. Vattenfallsverket tog dessutom i anspråk 24,7 milj. kr. av anslagsreserven. Medlen hade ställts till verkets förfogande för bl. a. tidigareläggning av vissa investeringsobjekt.
Statens vattenfallsverk Allmänna energifrågor
Sveriges förbrukning av primärenergi år 1972 uppgick till 35,5 milj. ekvivalenta oljeton (Mtoe). Importerad olja och oljeprodukter svarade för två tredjedelar, medan kärnkraft, kol m. m. endast svarade för ca 57 av förbrukningen. Enligt befintliga prognoser torde detta starka beroende av olja procentuellt sett minska något under återstoden av 1970-talet. Behovet av olja i ton räknat beräknas dock öka med ca 4590 per år. Utvecklingen på oljemarknaden kommer således under överblickbar framtid att vara av stor betydelse för Sverige.
Samtidigt med att importbehovet i konsumentländerna fortsatt att stiga har de oljeexporterande staterna inom organisationen OPEC under de senaste åren bedrivit en alltmer medveten och koordinerad politik, vilket har lett till kraftiga prisstegringar. Enligt en utbredd internationell bedömning utgör den nuvarande situationen på oljemarknaden inledningen till ett skede med långsiktigt kraftiga prisstegringar och risk för återkommande försörjningskriser.
Konsumentländernas möjligheter att undvika kommande oljekriser består i huvudsak av snabbare exploatering av olje- och gasfyndigheter inom egna land- och havsområden och ökad användning av kärnenergi och kol. Nya kraftkällor såsom fusionsenergi, solenergi m. m. befinner sig ännu i ett mycket tidigt utvecklingsskede och väntas inte få någon betydelse för världens energiförsörjning före sekelskiftet. |
En utväg för svenskt vidkommande att minska beroendet av olja från Mellersta Östern är att utnyttja möjligheterna till leveranser av olja och gas från Nordsjön och Sovjetunionen. Vissa utsikter att importera och använda kol kan också finnas. Vidare kan fortsatta vattenkraftutbyggnader komma att bedömas angelägnare än f.n. Dessa ger dock endast begränsade energitillskott.
Den väsentliga möjligheten för Sveriges del att på sikt minska det starka oljeberoendet är emellertid enligt vattenfallsverkets bedömning en fortsatt målmedveten satsning på energi alstrad i kärnkraftverk. Detta gäller även om energibesparingsåtgärder som kan genomföras. inom ramen för cen förväntad ökning av samhällsekonomin kommer till utförande, En tryggad framtida energiförsörjning i Sverige är därför i
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 183.
hög grad avhängig av kraftindustrins möjligheter att fortsätta kärnkraftutbyggnaderna. Kraftindustrins behov av platser för sådana utbyggnader har presenterats i CDL-rapporten Sveriges elförsörjning 1975—1990, 1972 års studie. Med nu förutsedd efterfrågan på elenergi behöver tre nya lägen etableras redan under första hälften av 1970talet för kärnkraftverk som skall tas i drift fram till år 1985. Enligt gjorda undersökningar bör i första hand Haninge och Tunaberg i Södermanland samt Brodalen i Bohuslän komma ifråga. Haningeläget är avsett för en anläggning för kombinerad kraft- och värmeproduktion. Svårigheter att anskaffa tillräckliga mängder olja eller en väsentlig ändring av prisrelationerna mellan olja och elenergi kan emellertid leda till att efterfrågan på elenergi stiger snabbare än som hittills har bedömts troligt.
Riksdagen antog våren 1973 ett uttalande att inga beslut om ytterligare kärnkraftprojekt skall träffas förrän en uttömmande rapport om den aktuella situationen beträffande kärnkraftens säkerhetsfrågor har förelagts riksdagen. Frågan om deponering av radioaktivt avfall skall därvid ägnas särskild uppmärksamhet.
Vattenfallsverket bearbetar berörda frågeställningar gemensamt med övriga kraftföretag. Säkerhetsproblemen kommer enligt verkets mening att kunna behärskas. Pågående utredningar rörande närförläggning av kärnkraftverk och förvaring av högaktivt avfall bör på ett tillfredsställande sätt kunna klargöra och lösa säkerhetsproblemen innan beslut om ytterligare utbyggnader erfordras.
Kraftförsörjningen
Nederbörden i landet uppgick under budgetåret 1972/73 till 98 40 av normal nederbörd mot resp. 106 26 och 97 Z under budgetåren 1970/71 och 1971/72. Den 1 juli 1972 var landets regleringsmagasin fyllda till 56 ”c, vilket är åtta procentenheter över medianvärdet och lika med det tidigare högsta värdet under den scnaste tioårsperioden. Tillrinningen under budgetåret var över den normala. Vid budgetårets slut fanns i landets regleringsmagasin en lagrad energimängd av 20 800 GWh motsvarande en fyllnadsgrad av 77 Z. Utgångsläget för kraftbalansen under budgetåret 1973/74 var således tillfredsställande.
Den totala tillgången på elenergi i landet budgetåret 1972/73 utgjorde 79 500 GWh inkl. import, vilket innebär en ökning med 5 900 GWh jämfört med närmast föregående budgetår. Tillkomsten av nya vattenkraftanläggningar och framför allt den goda tillrinningen gjorde att vattenkraftproduktionen ökade med 6 100 GWh till 57 900 GWh. Detta motsvarar 106 6 av produktionsförmågan under ett medelår. Tack vare den goda vattenkrafttillgången både i Sverige och Norge, varifrån importerades inte mindre än 5 100 GWh, erfordrades endast en måttlig
Prop. 1974:1 Bilaga15 Industridepartementet : : 184 '
ökning av värmekraftproduktionen med 200 GWh till 15900 GWh: Importen av värmekraft från Danmark och Finland uppgick till sam- manlagt 600 GWh.
Den totala elkonsumtionen i landet exkl. förbrukningen i elpannor' uppgick under budgetåret 1972/73 till 73 900 GWh. Detta innebär en ökning med 7,5 46 jämfört med budgetåret 1971/72. Förbrukningen i clpannor samt cxport exkl. överföringsförluster uppgick till resp. 300 GWh och 4700 GWh. Exporten avsåg huvudsakligen leveranser till Finland. : :
Centrala driftledningen (CDL) lade våren 1970 fram cen prognos över elkonsumtionen i Sverige under 1970-talet. Elförbrukningens årliga tillväxt beräknas enligt denna bli 8,1 70 jämfört med 7,1 90 under 1960talet.
Prognosen byggde i anslutning till 1970 års långtidsutredning på fortsatt snabb tillväxt av den. svenska ekonomin, Konsumtionsutvecklingen
har de scnaste åren företett ett mer dämpat förlopp. Utvecklingen
under 1973 tyder emellertid på att elförbrukningens tillväxt kommer att öka som en följd av konjunkturförbättringen.
Inom CDL pågår arbete med en ny undersökning av elkonsumtionens utveckling i landet. Prognosen beräknas föreligga omkring årsskiftet 1973—1974 och. kommer att omfatta perioden fram till 1985.
Vattenfallsverket har under våren 1973 sett över prognosen för belast-: ningsutvecklingen inom verkets distributionsområde. Prognosen har i huvudsak varit oförändrad sedan 1970. Som allmän bakgrund har tjänat: de bedömningar som gjordes av 1970 års långtidsutredning. Tillgängligt material rörande den ckonomiska utvecklingen har utnyttjats liksom vissa preliminära delresultat från det pågående arbetet med en ny CDLprognos. I övrigt är prognosen främst baserad på aktuell information om individuella abonnenters betingelser och planer. Prognosen avser som vanligt kraftförsäljningen under medelårsförhållanden beträffande vattentillgång. :
Den information som har crhållits vid den företagna genomgången har motiverat en sänkning av prognosvärdena för hela perioden t. o. m. 1982. En mindre del härav faller på industriabonnenterna och förklaras av ändringar i dessas tidigare preliminära utbyggnadsplaner och av övergång till mindre elkrävande processer vid befintliga industrier.
Enligt den avstämning och framskrivning av 1970 års långtidsutredning som gjordes våren 1973 förutses i fråga om bostadsbyggande och offentliga investeringar en avsevärt långsammare' utveckling än som angavs 1970. Denna tendens avspeglas i verkets prognoser för försäljning av elenergi till återdistributörer. Prognossänkningen för abonnenterna inom denna samhällssektor är emellertid relativt måttlig. Skälet härtill är den fortgående stegring av oljepriserna som nu synes sannolik och som bedöms innebära att lokaluppvärmning på elektrisk väg
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet-- "185
på något längre sikt kommer att bli kostnadsmässigt väsentligt gynnsam-
mare än tidigare.
I prognoserna har förlusterna hittills antagits bli 10 45. Gjorda utredningar visar att denna nivå i framtiden är för hög främst därför att tyngdpunkten i produktionen genom de stora värmekraftutbyggnaderna förskjuts söderut. Överföringsförlusterna uppgår f.n. till 8 96 av fast kraftförsäljning. I den aktuella prognosöversynen har'vattenfallsverket NS räknat med förluster om 9 4. |
I den nya prognosen förutses en belastning år 1977 om 48 800 GWh | och 71 900 GWh år 1982. Detta motsvarar en årlig belastningsökning med 8,3 40 under perioden 1972—1982. Jämfört med den förra prognnosen har den företagna översynen lett till en sänkning av belastningsnivån budgetåret 1975/76 med 500 GWh och med 2 300 GWh budget- året 1980/81. :
En svårbedömd fråga i 'prognosarbetet har varit hur mycket den väntade fortgående ökningen av oljepriserna kommer att påverka efterfrågan på clenergi. Redan i det fall en proportionsvis liten del av den nu på olja baserade energikonsumtionen läggs över på elkraft :kommer förbrukningen härav att öka väsentligt snabbare än som här har förutsatts. Vattenfallsverket har heller inte kunnat beakta effekten av en eventuell styrande prispolitik.
Med hänsyn till osäkerheten i olika avseenden har 'vattenfallsverket känt stor tveksamhet inför ändringen av prognosen, Verkets beslut att ändå göra en prognossänkning bör ses som ett uttryck för dess bedömning att den debatt om sparsamhet med energi som nu förs också kommer att leda till konkreta åtgärder, som verkar återhållande på förbrukningsökningen.
Utbyggnadsprogram .
Under budgetåret 1972/73 togs vattenkraftstationen Bastusel i Skellefteälven i drift. Vidare togs i drift två gasturbiner och ett kraftvärmeverk i Norrköping.
Tidigare beslutade och nu föreslagna produktionsanläggningar framgår av följande sammanställning. .
I vattenfallverkets långsiktiga planering ingår att öka effektinstallationen i befintliga vattenkraftstationer i Lule älv. Härigenom erhålls dels billiga tillskott av toppeffekt, dels. bättre regleringsmöjligheter i . älven. I Harsprånget finns plats förberedd för ett fjärde aggregat. Tidsprogrammet har gjorts upp med sikte på gynnsammast möjliga sysselsättningsutveckling inom området. Detta innebär att aggregatet, som ger ett effekttillskott av 148 MW!, bör färdigställas till budgetåret 1978/79. Härför erfordras begynnelscanslag under budgetåret 1974/75.
21 MW (megawatt) = 1 000 kilowatt.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 186
Utbyggnadsobjekt Älv/förläggningsort Planerad
idrifttagning
budgetår
Tidigare beslutade Gasturbin Göteborg 1973/74 Akkats Lilla Lule älv 1973/74 Nämforsen, aggregat 3 Ångermanälven 1973/74 Kraftvärme Uppsala 1973/74
| Vittjärv | Luleälven | : 1974/75 |
| Kärnkraft, aggregat 1 | Ringhals | 1974/75 |
| Oljekondens (ombyggnad) Marviken | 1974/75 | |
| Kärnkraft, aggregat 2 | Ringhals | 1974/75 |
| Rebnis | Skellefteälven | 1974/75 |
| Porjus (ombyggnad) | Luleälven | 1974/75 |
| Gasturbiner, aggregat 3 och 4 Hallstavik | 1974/75 | |
| Gasturbiner, aggregat 3 och 4 Lahall | 1975/76 | |
| Gasturbiner, aggregat I och 2 Stallbacka | 1975/76 | |
| Gasturbiner, aggregat 1 och 2 Gunnarsbo (Forsmark) | 1975/76 | |
| Randi | Lilla Lule älv | 1975/76 |
| Torpshammar, aggregat 2 Gimån | 1975/76 | |
| Ritsem | Luleälven | 1976/77 |
| Kärnkraft, aggregat 3 | Ringhals | 1977/78 |
| Juktan | Umeälven | 1977/78 |
| Kärnkraft, aggregat 1 | Forsmark | 1978/79 |
| Kärnkraft, aggregat 4 | Ringhals | 1979/80 |
| Kärnkraft, aggregat 2 | Forsmark | 1980/81 |
Nu föreslagna
Stenkullafors—Åsele Ångermanälven 1977/78
Harspräånget, aggregat 4 Luleälven 1978/79
I utbyggnadsprogrammet har även medtagits två nya vattenkraftanläggningar, Stenkullafors och Åsele i Ångermanälven. Stenkullafors ingår bland de objekt som har undersökts med anledning av Kungl. Maj:ts beslut den 27 november 1970 angående fortsatt utredning om vissa outnyttjade vattenkrafttillgångar. Enligt vattenfallsverkets planering kan anläggningen, som beräknas få en effekt om ca 50 MW och ge en produktion av 220 GWh per år, påbörjas under budgetåret 1974/75 och färdigställas till budgetåret 1977/78. Utbyggnaden ger sysselsättning åt ca 200 personer under tre år. Enligt preliminära kalkyler uppfyller projektet inte verkets normala avkastningskrav om 8 70 för nya anläggningar.
Vidare pågår projektering av vissa angränsande vattenkraftanläggningar vid Volgsjöfors och Åsele, i vilka staten äger viss del av fallhöjden. Strömfallsägarna kommer att ta ställning till huruvida och på vilket sätt dessa utbyggnader bör genomföras så snart projekteringen är avslutad.
I skrivelse den 17 december 1973 har vattenfallsverket anmält att verket tillsammans med övriga strömfallsägare kommer att ansöka hos vattendomstolen om utbyggnad av alla tre anläggningarna vid årsskiftet 1973—1974. Enligt de arbetsplaner som har upprättats med sikte på en samordnad utbyggnad av anläggningarna skulle jämnast möjliga
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 187
| sysselsättning erhållas med en utbyggnadsordning innebärande att Åsele påbörjas år 1974, Stenkullafors år 1975 och Volgsjöfors år 1977. Anläggningsarbetena kommer tillsammans att ge sysselsättning åt i medeltal ca 225 personer under fem år.
Det samarbete som har inletts mellan strömfallsägarna har enligt verket skapat förutsättningar för ett rationellt genomförande av återstående utbyggnader i den berörda älvsträckan. Samarbetet innebär också att utbyggnadsordningen för de först aktuclla kraftstationerna — Åsele och Stenkullafors — bör kunna väljas på sätt som från allmän sysselsättningssynpunkt bedöms lämpligt. Ordningsföljden bör dock bestämmas definitivt i samband med att tillståndsfrågorna blir avgjorda. För att det skall bli möjligt att anpassa utbyggnadsordningen till vad som är tekniskt rationellt och lämpligt från sysselsättningssynpunkt föreslår vattenfallsverket — som numera äger majoriteten av fallhöjden vid såväl Stenkullaforsen som Åsele — att verkets utbyggnadsprogram kompletteras med Åsele kraftstation. Anläggningen beräknas få en effekt om ca 25 MW och ge en produktion av 110 GWh per år. Preliminära kalkyler visar dock att inte heller detta projekt ger normal avkastning.
Riksdagen har tidigare godkänt utbyggnaden av två oljekondensaggregat om vardera 320 MW. Enligt vattenfallsverkets ursprungliga planer skulle dessa aggregat placeras i Marviken och tas i drift resp. budgetåren 1975/76 och 1976/77. Med hänsyn till att lokaliseringsfrågan inte har hunnit lösas har det till budgetåret 1975/76 planerade aggregatet numera ersatts med gasturbiner i Lahall och Stallbacka i enlighet med riksdagens beslut våren 1973. Det till budgetåret 1976/77 planerade aggregatet kan som en följd av den gjorda prognossänkningen enligt verkets bedömning senareläggas utan att ersättas med något annat produktionstillskott. Verket räknar nu med att ett första oljekondensaggregat erfordras tidigast till budgetåret 1980/81. Mcd anledning av bl. a. uttalandena i prop. 1973: 1 (bil. 15 s. 142) att installation av oljekraftaggregat i Marviken utöver pågående utbyggnad om möjligt bör undvikas arbetar verket nu för att nämnda aggregat i stället lokaliseras till Nynäshamn.
Med här föreslagna produktionstillskott utöver tidigare beslutade anläggningar crhålls följande energi- och effektbalanser.
Energibalansen visar att det med det föreslagna utbyggnadsprogrammet är möjligt att tillgodose den förutsedda förbrukningen av elenergi även vid exceptionella torrårsförhållanden under samtliga redovisade budgetår med undantag för budgetåret 1976/77. Bristen under niimnda budgetår avser vattenfallsverket att täcka genom köp. |
Effektbalansen synes tillfredsställande t.o.m. budgetåret 1978/79. De två första aggregaten i Ringhals kärnkraftstation tas i drift under budgetåret 1974/75. Behovet av effektreserv är störst under de närmast
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet : 188
Energibalans budgetåren 1975/76-—1980/81 (i TWh = 1 000 GWh)
"1975/76 1976/77 1977/78 — 1978/79 "1979/80 — 1980/81 Prima belastning inkl. tillkommande
belastning (0,5 TWh) vid exceptio-
| tionella torrårsförhållanden | 43,9 | 47,5 | 51,3 | 55,5 | 60,1 | 64,7 |
| Försäljning till andra kraftföretag : | : | : | ||||
| inkl. export | 4,0 | 3,4 | 2,7 | 2,7 | 3,2 | 1,7 |
| Summa förbrukning | 47,9 | 50,9 | 54,0 | 58,2 | 63,3 | 66.4 | |
| Produktion från egna befintliga och | | | |||||
| beslutade vattenkraftanläggningar 22,5 | 22,8 | 23,1 | 23,1 | 23,1 | 23,1 |
Produktion från föreslagna nya
| vattenkraftanläggningar | -— | - | 0,1 | 0,2 | 0,2 | 0,2 |
| Produktion från egna befintliga och | : | | | ||||
| beslutade värmekraftanläggningar 20,6 | 22,7 | 26,0 | 31,0: 36,9 | 41,0 | ||
| Produktion från föreslagna nya | | | |||||
| värmekraftanläggningar | — | — | — | — | — | — |
| Köp från andra kraftföretag | : | |||||
| inkl. import | 4,8 | SI | 4,8 | 3,9 | 3,1 | 2,1 |
| Summa produktion | 47,9 | 50,6 | 54,0 | 58,2 | 63,3 | 66,4 |
| Brist | — | — 0,3 | — | — | — | — |
Effektbalans budgetåren 1975/76-—-1980/81 (i MW) .
1975/76 —- 1976/77 1977j78 -1978/79 = 1979/80 = 1980/81
Prima belastningens maximala
timeffekt 7 890 8 580 9300 10.110 11 000 11 890 Försäljning till andra kraftföretag
inkl. export | 443 293 193 193 450 300
Summa belastning | 8333 8873 9 493 10303 — 11450 12 190
Installerad effekt i egna befintliga och - | SS :
beslutade vattenkraftanläggningar 6 011 6 091 : 6 696 6 696 6 696 6 696 Installerad effekt i föreslagna nya .
vatlenkraftanläggningar —"' — 52 200 200 200 Installerad effekt i egna befintliga och .
beslutade värmekraftanläggningar = 4048 4048 4 048 5 633 6 548 7218 Köp från andra kraftföretag 511 393 543 443 293 143 Summa installerad effekt 10 570 10 532 11 339 12972 13 737 14 257 Effektreserv 2237 1659 1 846 2 669 2287 2 067 D:o i 24 av prima belastningens
maximala timeffekt 28,3. 19,3 19,9 26,4 20,8 17,4
därpå följande driftåren innan den maskinella utrustningen har blivit: intrimmad. Detta är förklaringen till den stora effektreserven budget-
året 1975/76.
Enligt vattenfallsverkets preliminära planer torde ytterligare produktionstillskott komma att färdigställas till slutet av 1970-talet. Dessa utbyggnader består av dels kraftvärmeverk i samarbete med kommuner, dels gasturbiner. Diskussioner om gemensamma kraftvärmeanläggningar pågår således med Göteborgs, Södertälje och Eskilstuna m. fl. kommu-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet | 189.
ner samt med Stockholms kommun inom Stockholms kraftgrupp AB. I något fall kan det bli aktuellt att inkomma med förslag om bolagsbild- ' ning redan under innevarande 'budgetår.' OT mö
De förhandlingar med Rederi AB Nordstiernan om lokalisering av oljekondensenheter till Nynäshamn som anmäldes i'anslagsframställningen för budgetåret 1973/74 är nu långt framskridna. En överenskommelse väntas få i huvudsak följande innehåll.
Vattenfallsverket förbinder sig att planera för fossileldade kraftanläggningar i området Norvikudde i Nynäshamn. I ett första steg skall planerna avse två gasturbiner för idrifttagning vid slutet av 1970-talet och i ett andra steg en större anläggning. Verket förvärvar mark för kraftstationsområdet och erhåller dispositionsrätt till mark för kraftledningar och vägar. Vidare förbinder sig verket att anlita ett Rederi AB Nordstiernan tillhörigt entreprenadföretag för vissa inledande byggnadsarbeten, Verket tillförsäkras vissa tjänster för oljeförsörjningen.
Ett avtal med nämnda innehåll skulle gälla under förutsättning att erforderliga tillstånd för lokalisering av fossileldade kraftanläggningar till Nynäshamn föreligger senast den 1 oktober 1975.
Vattenfallsverkets projektreserv, som vid behov snabbt skall kunna tas i anspråk, består f.n. av två gasturbinaggregat om tillsammans ca 150 MW. Med hänsyn till prognossänkningen och den stora osäkerhet som råder beträffande den framtida belastningsutvecklingen är det enligt verket angeläget att i planeringen förbereda ytterligare utbyggnadsobjekt för att kunna möta en cventuellt snabbare ökringstakt. Verket föreslår således att projektreserven utökas med ctt nytt aggregat i Porjus kraftstation. Aggregatct är planerat för en effekt av 230 MW och kostnaden är beräknad till 75 milj. kr. |
Medelsförbrukning
Vattenfallsverkets investeringsram för budgetåret 1973/74 är fastställd till 1278 milj. kr. Härutöver disponerar verket enligt Kungl. Maj:ts särskilda beslut 9,1 milj. kr. av konjunkturreservmedel. Sammanlagt 1287,1 milj. kr. står därmed till verkets förfogande under budgetåret 1973/74. Mcdelsbehovet inkl. nämnda konjunkturreservmedel beräknas nu till 1375,1 milj. kr., vilket överstiger investeringsramen med 88 milj. kr. Större delen. av det ökade medelsbehovet beror på löne- och prisstegringar. Nya upphandlingsvillkor för urananrikningstjänster har vidare medfört tidigareläggning av vissa likvider.
I skrivelse den 2 oktober 1973 har vattenfallsverket hemställt om vtterligare 39 milj. kr. för förvärv av samtliga aktier i Viskans kraft AB.
För budgetåret 1974/75 har vattenfallsverket beräknat ctt medelsbehov av 1 700 milj. kr. Fördelningen på olika investeringsobjekt fram" går av följande sammanställning, som också utvisar den verkliga me-.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 190
delsförbrukningen resp. det beräknade medelsbehovet för budgetåren 1972/73 och 1973/74 (i milj. kr.).
Verklig medels-= Beräknad medelsför-
förbrukning brukning
| 1972/73 | 1973/74 1974/75 | ||
| Vattenkraftanläggningar | 231,6 . | 265,3 | 232,4 |
| Värmekraftanläggningar | 551,4 | 651,2 | 846,6 |
| Kärnbränsle | 108,3 | 46,0 | 25,0 |
| Distributionsanläggningar | 333,3 | 359,4 | 353,0 |
| Övriga ändamål | 20,0 1 244,6 | 68,6 1 390,5 | 26,8 1483,8 |
| Kanalanläggningar | 13,1 | 23,6 | 16,2 |
| Inventarier och material | — 1257,7 | — 1414,1 | 200,0 1700,0 |
För vattenkraftanläggningar föreslår vattenfallsverket följande investeringsprogram (i 1 000-tal kr.).
Redogörelse för Akkats kraftstation har lämnats i prop. 1969: 1 (bil. 15 s. 89). Anläggningskostnaden, som tidigare har angetts till 95 milj. kr., beräknas nu bli 97 milj. kr. Redogörelse för utbyggnad av Näm- Jforsens kraftstation med ett tredje aggregat har lämnats i prop. 1969: 1 (bil. 15 s. 89). Anläggningskostnaden, som tidigare har angetts till 40 milj. kr., beräknas nu bli 42 milj. kr. Redogörelse för ombyggnad och utbyggnad med ctt aggregat av Porjus kraftstation med Lulejaure reglering har lämnats i prop. 1971: 1 (bil. 15 s. 146). Anläggningskostnaden, som tidigare har angetts till 156 milj. kr., beräknas nu bli 167 milj. kr. Stationen förbereds för utökning med ytterligare ett aggregat i ett senare skede. Redogörelse för Vittjärvs kraftstation jämte regleringsåtgärder har lämnats i prop. 1971: 1 (bil. 15 s. 146). Anläggningskostnaden, som tidigare har angetts till 97 milj. kr., beräknas nu bli 109 milj. kr. Redogörelse för Ritsems kraftstation med Sitasjaure reglering har lämnats i prop. 1971: 1 (bil. 15 s. 147) och i prop. 1972:1 (bil. 15 s. 113). Anläggningskostnaden, som tidigare har angetts till 212 milj. kr., beräknas nu bli 250 milj. kr. Redogörelse för utbyggnad av Torpshammars kraftstation med ett andra aggregat jämte utökad korttidsreglering har lämnats i prop. 1972: 1 (bil. 15 s. 114). Anläggningskostnaden, som tidigare har angetts till 19 milj. kr., beräknas nu bli 20,7 milj. kr. Byggnadsarbetena påbörjades hösten 1973. Redogörelse för Randi kraftstation med Randijaure reglering har lämnats i prop. 1973: 1 (bil. 15 s. 125). Anläggningskostnaden, som tidigare har angetts till 95 milj. kr., beräknas nu bli 107 milj. kr. Byggnadsarbetena påbörjades sommaren 1973. Redogörelse för Juktans pumpkraftstation har lämnats i prop. 1973: 1 (bil. 15 s. 125). Anläggningskostnaden, som tidigare har angetts till 195 milj. kr., beräknas nu bli 215 milj. kr. Arbetena påbörjades sommaren 1973. Redogörelse för Rebnis kraft
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 191
Totalkostnad Faktisk ut- Beräknad utgift beräknad gift t. o. m. 1973 1973-06-30 1973/74 1974/75
I. Företag påbörjade före 1973-07-01 Akkats kraftstation 97 000 79 900 15 900 200 Nämforsens kraftstation, aggregat 3 42 000 33 200 8 600 -— Porjus kraftstation, . ombyggnad, med Lulejaure reglering | 167 000 61 800 52 900 44 000 Vittjärvs kraftstation jämte regleringsåtgärder 109 000 48 200 44 100 13 900 Ritsems kraftstation med Sitasjaure reglering 250 000 53 800 56 600 48 600 Torpshammars kraftstation, aggregat 2, jämte utökad korttidsreglering . 20 700 2100 3 700 8 900 Randi kraftstation med. Randijaure reglering 107 000 500 32 800 32 000 Juktans pumpkraftstation 215 000 400 32 200 42 100 Kapitaltillskott till Rebnis kraft AB 7 800 2 600 Kapitalinsatser för ersättningskraft m. m. 1 500 300 Anläggningsmedel till regleringsföretag 7100 8 300 Efterarbeten och skaderegleringar för idrift- : tagna kraftstationer 2100 4 800 265 300 206 400 IH. Företag avsedda att påbörjas 1974/75
Stenkullafors — Åsele
kraftstation 155 000 — — 25 000 Harsprångets kraftstation, aggregat 4 40 000 — — 1000 — 26 000 265 300 232 400
AB, som verket har bildat tillsammans med Skellefteå kommun och
Boliden AB för uppförande av Rebnis kraftstation i Skellefteälven, har lämnats i prop. 1971: 145 (s. 49). För finansiering av bolagets verksamhet under budgetåret 1974/75 behövs kapitaltillskott från delägarna. Kapitalinsatser för ersättningskraft m.m. avser lån till Bergeforsens kraft AB och AB Kattstrupeforsen för finansiering av återstående regleringskostnader och vissa kompletteringsåtgärder. Anläggningsmedel för regleringsföretag avser medel — huvudsakligen skadeersättningar — för anläggningar som har tagits i drift inom Dalälvens, Indalsälvens, Ångermanälvens och Umeälvens flodområden. Inom Skellefteälvens flodområde behövs medel för Rebnisjaure reglering och skadeersätt-
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 192
ningar för idrifttagna anläggningar: Regleringsmagasinet” i Rebnisjaure utnyttjas partiellt sedan våren 1973 och i full omfattning fr. o. m. 1974. Efterarbeten och skaderegleringar för idrifttagna kraftstationer avser huvudsakligen kvarvarande skaderegleringar för anläggningar i Ume och Lule älvar.
Stenkullafors kraftstation skall utnyttja en av de återstående fallsträckorna i Ångermanälvens Åsclegren mellan Råsele och Åsele. An- Jäggningen omfattar damm och kraftstation i älven ca 2,5 km uppströms Torvsjöåns inflöde samt avloppskanal och älvrensningar från anläggningen till en punkt ca 11 km nedströms därom. Maskinstationen med ett aggregat blir av ovanjordstyp. Bruttofallhöjden blir 23,5 m, maximivattenföringen 270 m/s, maximieffekten 52 MW och energiproduktionen 228 GWh/år. Anläggningskostnaden beräknas bli 95 milj. kr. Viss del av anläggningskostnaden behöver täckas med avskrivningsanslag.
Åsele kraftstation skall utnyttja fallhöjden mellan nyssnämnda Stenkullafors kraftstation och den befintliga Hällby kraftstation. Anläggningen omfattar damm och kraftstation i älven ca en mil nedströms Åsele samhälle, till. och avloppskanaler samt rensningar i älven. Maskinstationen, som är av ovanjordstyp, avses bli utrustad med ett rörturbinaggregat. Bruttofallhöjden blir 10,2 m, maximivattenföringen 300 m/s, maximieffekten ca 25 MW och cenergiproduktionen 110 GWh/ år. Anläggningskostnaden beräknas bli 60 milj. kr. Viss del av anläggningskostnaden behöver täckas med avskrivningsanslag. Om utbyggnaden påbörjas år 1974 beräknas stationen kunna tas i drift år 1977.
Harsprångets kraftstation togs i drift i början av 1950-talet och är f.n. utrustad med tre aggregat. Förberedelser är vidtagna för ett fjärde aggregat. Detta får en effekt av 162 MW och en utbyggnadsvattenföring av 175 m/s. Installationen medför ctt tillskott av 148 MW och 34 GWh/år. Anläggningskostnaden beräknas bli 40 milj. kr. Arbetena avses bli påbörjade våren 1975.
För värmekraftanläggningar föreslår vattenfallsverket följande investeringsprogram (i 1000-tal.kr.).
Redogörelse för utbyggnad av de två första aggregaten i Ringhals kraftstation har lämnats i prop. 1968: 1 (bil. 9 s. 131), prop. 1968: 155 (s. 26) och i prop. 1969:1 (bil. 15 s. 91). Anläggningskostnaden för de båda aggregaten, som tidigare har angetts till 1530 milj. kr., beräknas nu bli 1578 milj. kr. Redogörelse för utbyggnad av Ringhals kraftstation med ett tredje aggregat har lämnats i prop. 1972: 1 (bil. 15 s. 117 och 124). Anläggningskostnaden, som tidigare har angetts till 1085 milj. kr., beräknas nu bli 1 200 milj. kr. Redogörelse för ombyggnad av Marvikens kraftstation till oljeeldad kondenskraftstation har lämnats i prop. 1971: 1 (bil. 15 s. 150). Anläggningskostnaden, som tidigare har angetts till 85 milj. kr., beräknas nu bli 89 milj. kr. Redogörelse för
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 193
Totalkost- = Faktisk ut- Beräknad utgift nad beräk- = gift t.o.m. nad 1973 1973-06-30 1973/74 1974/75
I. Företag påbörjade före 1973-07-01 Ringhals kraftstation: Aggregat 1 och 2 1578 000 1301 100 198 700 78 200 Agsgregat 3 1 200 000 165 400 225 500 375 500 Marvikens kraftstation,
ombyggnad 89 000 44 000 31 000 12 900
Gasturbinanläggningar: Hallstavik, aggregat 3
| och 4 | 66 000 | 31 700 27 000 | 7 200 | ||
| Göteborg | 26 000 | 21 100 4900 | — | ||
| Gunnarsbo, aggregat I och 2 45 000 | 3 800 3 200 | 31 000 | |||
| Kapitaltillskott till: | : | ||||
| Bråvallakraft AB | — 700 | -— 700 | |||
| Fyriskraft AB | 20 000 —1 000 | ||||
| Stockholms kraftgrupp AB | . | 500 | 2 000 | ||
| AB Kärnkraftutbildning | 2 000 | 1500 | |||
| Forsmarks kraftgrupp AB | 86 000 | 925 000 | |||
| Östgas AB | 100 | — |
598 200 601 600 H. Företag avsedda att påbörjas 1973/74 Ringhals kraftstation,
aggregat 4 1 043 000 -— 38 000 146 000 Gasturbinanläggningar: Lahall, aggregat 3
och 4 72 000 92 300 11 000 41 000 Stallbacka, aggregat 1 och 2 75 000 6 500 4 000 58 000
53 000 245 000
651 200 846 600
gasturbinaggregaten i Hallstavik har lämnats i prop. 1973: 1 (bil. 15 s.
129). Anläggningskostnaden beräknas oförändrat till 66 milj. kr. Re-
dogörelse för gasturbinaggregatet i Göteborg har lämnats i prop.
1968: 1 (bil. 9 s. 131). Anläggningskostnaden beräknas oförändrat till
26 milj. kr. Redogörelse för gasturbinaggregaten i Gunnarsbo (Fors-
mark) har lämnats i prop. 1972: 1 (bil. 15 s. 116). Anläggningskost-
naden beräknas oförändrat till 45 milj. kr. Redogörelse för Bråvalla-
kraft AB, som verket har bildat tillsammans med Norrköpings kom-
mun för uppförande av ett kraftvärmeverk, har lämnats i prop. 1968: 1 (bil. 9 s. 131). Tidigare lämnade delägarlån kan till viss del återbetalas. Redogörelse för Fyriskraft AB, som verket har bildat tillsammans med Uppsala kommun för uppförande av ett kraftvärmeverk, har lämnats i prop. 1970: 105 (s. 35). Tidigare lämnade delägarlån kan till viss del återbetalas under budgetåret 1974/75. Redogörelse för Stockholms krafterupp AB, som verket har bildat tillsammans med Stockholms kommun för uppförande, förvärv och drift av cnergian-
13 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga 15
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 194
läggningar i Storstockholmsområdet, har lämnats i prop. 1971: 101. Bolaget bedriver t. v. projekteringsverksamhet. Lämpliga lägen för ett kärnkraftvärmeverk har undersökts. Utredningsarbetet. syftar f.n. till att klarlägga i vad mån en Jokalisering till Haninge är genomförbar. Bl. a. skall mark- och recipientundersökningar göras och viss informationsverksamhet bedrivas. Redogörelse för AB Kärnkraftutbildning, som verket har bildat tillsammans med Sydsvenska kraft AB och Oskarshamnsverkcets kraftgrupp AB för utbildning och träning av driftpersonal, har lämnats i prop. 1972: 85 (bil. 10 s. 55). Medelsbehovet avser verkets andel av erforderliga lån från delägarna för finansiering av en simulatoranläggning. Redogörelse för Forsmarks kraftgrupp AB, som verket har bildat tillsammans med Mellansvensk kraftgrupp AB för uppförande och drift av två kärnkraftaggregat i Forsmark, har lämnats i prop. 1971: 145 (s. 51 och 55) och i prop. 1973: 1 (bil. 15 s. 137). Anläggningen avses till viss del bli finansierad genom lån på den allmänna kapitalmarknaden. Härutöver erfordras lån från delägarna. Redogörelse för Östgas AB, som verket har bildat tillsammans med ett antal enskilda och kommunala företag för utredningssamarbete beträffande import av naturgas från Sovjetunionen, har lämnats i prop. 1973: 112. Redogörelse för utbyggnad av Ringhals kraftstation med ett fjärde aggregat har lämnats i prop. 1973: 1 (bil. 15 s. 129). Anläggningskostnaden, som tidigare har angetts till 920 milj. kr., beräknas nu bli 1045 milj. kr. Sprängningsarbetena avses bli påbörjade hösten 1973. Redogörelse för gasturbinaggregaten i Lahall har lämnats i prop. 1973: 1 (bil. 15 s. 130). Anläggningskostnaden beriiknas oförändrat till 72 milj. kr. Redogörelse för gasturbinaggregaten i Stallbacka (Trolhättan) har lämnats i prop. 1973: 1 (bil. 15 s. 130). Anläggningskostnaden, som tidigare har angetts till 72 milj. kr., beräknas nu bli 75 milj. kr.
Medelsbehovet för kärnbränsle avser förskottslikvider i samband med upphandling av urananrikningstjänster för initialladdningar till det tredje och det fjärde aggregatet i Ringhals samt till tre ännu inte beslutade kärnkraftanläggningar, som beräknas tillkomma under åren t. o. m. 1984. |
Vattenfallsverket har lämnat en särskild redogörelse för investeringar avseende distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten. Medelsbehovet beräknas till 353 milj. kr., varav 189,8 milj. kr. för stam- och primärnät, 137,7 milj. kr. för regionala nät och 25,5 milj. kr. för driftövervakningsanläggningar. Av den totala medelsförbrukningen hänför sig 324,8 milj. kr. till anläggningar som är under utbyggnad eller kommer att påbörjas före den 1 juli 1974. | .
Under budgetåret 1974/75 avser vattenfallsverket att påbörja följande distributionsanläggningar (i 1 000-tal kr.).
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 195
Totalkost- Beräknad
nad beräk- utgift
nad 1973 = 1974/75 130 kV ledning Vaikijaure — Randi jämte anslutning
| samt förstärkning av 130 kV nätet | 5 100 | 1200 |
| 400 kV ledning Porjus—Harsprånget jämte anslutning 5 500 | 600 | |
| 400 kV ställverksutbyggnader i i Ångermanälvsområdet = 4200 | 600 | |
| Ny synkronkompensator på Södertörn | 7 900 | 2 000 |
| Fjärrstyrningsutrustning i Uppsala | 2 200 | 1200 |
| Ny 70/20 kV transformatorstation i Löt | 2 700 | 400 |
| 400 kV anslutningsledningar och ställverk för Forsmark 8 200 | 100 | |
| 130 kV ledning Timmersdala — Ryd | 3 700 | 1 700 |
| Linbyte på 130 kV ledning Lärje — Kallebäck | 2100 | 100 |
Ändring av 130 kV ledning för anslutning av ny 400/130
kV station i Göteborg . 5 600 100 Lerum—Kåbäcken—Krokslätt, förstärkning 3 800 100 400/130 kV transformatorstation i Göteborgsområdet
jämte anslutningsledning 31 700 9200 400/130 kV transformatorstation i Halland jämte
| anslutningsledning | 18 300 | 100 |
| Ny 130 kV ledning Tenhult—Jönköping V:a | 2100 | 100 |
| Utökad seriekompensering av 400 kV ledningar | 22 500 | 200 |
| Ny 130/20 kV transformatorstation i Alafors | 3 300 | 300 |
| Regional driftcentral för stamstaiioner i västra Sverige 38 200 | 1C0 | |
| Regional driftcentral för stamstationer i östra Sverige 38 400 | 300 | |
| Vissa anskaffningar för försvarsberedskap | 3 000 | 1 000 |
| Diverse utvidgningar av stamlinje- och primärsystemen | 9 300 | |
| Bygde- och ortsanläggningar | 7 500 | |
| Diverse distributionsanläggningar | 300 |
28 200
Vattenfallsverket hemställer om medel för omedelbar avskrivning av nyssnämnda anskaffningar för försvarsberedskap. Anskaffningarna avser bl. a. utrustning för telekommunikationer.
Medelsbehovet för kanalanläggningar avser kostnader för fördjupning av Trollhätte kanal. Redogörelse härför har lämnats i prop. 1971: 126. Kostnaderna, som tidigare har angetts till 67 milj. kr., beräknas nu bli 65 milj. kr. Kanalarbetena väntas i huvudsak bli slutförda år 1974.
Medelsbehovet för övriga ändamål har verket beräknat till sammanlagt 26,8 milj. kr., varav 10 milj. kr. för diverse kompletteringar av produktionsanläggningar -— bl. a. ombyggnad av ctt ställverk —, 6,8 milj. kr. för inköp av vattenfall och fastigheter — huvudsakligen markanskaffning för planerade transformatorstationer — samt 10 milj. kr. för förvärv och finansiering av företag för elektrisk distributionsverksamhet. Vattenfallsverket har lämnat redagörelse för gjorda anskaffningar, förvärv m. m. under budgetåret 1972/73.
Enligt nuvarande regler och praxis finansieras vattenfallsverkets behov av rörelsemedel med ett äldre anslag för inventarier och matcrial, tillgängliga medel inom kanalvorket, rörlig kredit hos riksgäldskontoret, egna medel samt innehållna överskottsmedel.
I yttrande över verkets hemställan i anslagsframställningen för
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 196
budgetåret 1973/74 om höjning av den rörliga krediten till nuvarande 250 milj. kr. anförde bl. a. riksrevisionsverket att vattenfallsverket i samband med nästa anslagsframställning borde inkomma med en ny beräkning av behovet av rörelsemedel och förslag till finansiering av detta. Därvid borde särskilt beaktas möjligheterna att utnyttja medel från investeringsanslaget för mera stadigvarande behov. Kungl. Maj:t har sedermera föreskrivit att vattenfallsverket skall lämna en sådan redogörelse.
Vattenfallsverket föreslår nu att följande principer tillämpas för finansieringen av verkets behov av rörelsemedel fr. o. m. budgetåret 1974/75.
1. Likvida medel och kortsiktiga fordringar finansieras med kortfristiga skulder och innehållna överskottsmedel.
2. Inventarier, fordon och byggnadsmaskiner samt lagermaterial och bränsle finansieras dels med medel som har frigjorts genom avskrivning och förbrukning, dels med medel som har avsatts till lagerreserv. Stadigvarande behov av medel för inventarier och material finansieras över investeringsanslagcet.
3. Tillfälliga rörelsemedelsbehov finansieras med rörlig kredit.
Vattenfallsverkets behov av rörelsemedel för inventarier, material och lager samt finansieringen härav i enlighet med här angivna principer framgår av följande sammanställning (i milj. kr.).
Utfall Prognos
1972/73 - 1973/74 — 1974/75 - 1975/76 Finansicringsbehov: Inventarier, fordon och
| byggnadsmaskiner | 156 | 190 | 210 | 235 |
| Lager av olja | 45 | 55 | 65 | 75 |
| Lager av material m. m. | 47 248 | 60 305 | 75 350 | 90 400 |
Finansiering:
| Egna medel | 36 | 37 | 37 | 37 |
| Anslag, äldre | 3 | 93 | 93 | 293 |
| Anslag, tillkommande | 200 | 50 | ||
| Rörlig kredit | 119 248 | 175 305 | 20 350 | 20 400 |
Det totala medelsbehovet förutses öka med ca 50 milj. kr. per år under de närmaste åren. För utbyggnaden av produktionsanläggningarna erfordras större och effektivare men också säkrare och mer arbetshygieniska byggnadsmaskiner. Vidare behöver såväl oljelager som reservdelslager för tillkommande anläggningar byggas upp.
Därest i enlighet med nyssnämnda finansieringsprinciper kapitalbehovet för inventarier och material i fortsättningen skall täckas med medel från investeringsanslaget erfordras 200 milj. kr. för budgetåret 1974/75. Med denna förutsättning har behovet av rörlig kredit vid ut-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 197
gången av samma budgetår beräknats till 20 milj. kr. Prisfluktuationer och andra faktorer gör det emellertid svårt att bedöma det exakta medelsbehovet. Med hänsyn härtill och med beaktande av att även tillfälliga variationer i medelsbehovet skall kunna täckas bör en rörlig kredit om 100 milj. kr. stå till verkets förfogande. |
Utgifter för anskaffning av ersättningsbränsle till kärnkraftreaktorer avses bli finansierade med medel som frigörs i takt med bränsleförbrukningen.
Enligt riksdagens bemyndigande får Kungl. Maj:t fr. o. m. budgetåret 1972/73 medge vattenfallsverket att intill ett belopp av 598 milj. kr. teckna borgen för lån som aktiebolag, i vilka statens aktier förvaltas av verket, tar upp på den allmänna kapitalmarknaden. Verket har lämnat redogörelse för gjorda borgensåtaganden under budgetåret 1972/ 73. I den angivna ramen har inräknats borgensåtaganden för Forsmarks kraftgrupp AB om t. v. 200 milj. kr. Denna borgensram för Forsmarksbolaget kommer till större delen att bli utnyttjad under budgetåret 1973/74 för planerad upplåning genom obligationslån och eventuella överbryggningskrediter.
Kostnaderna för Forsmarksbolagets båda aggregat inkl. första bränslesats beräknas i 1973 års prisnivå bli sammaniagt 3 380 milj. kr. Aktickapitalet väntas täcka ca 15 fo av det totala finansieringsbehovet. Bolagets behov av lån skulle därmed uppgå till närmare 2 900 milj. kr. Affärsbankernå har hittills godtagit ett lånebelopp om 1 500 milj. kr. Verkets andel av erforderliga borgensåtaganden för dessa lån utgör ca 1200 milj. kr. Med hänsyn härtill behöver verkets borgensram höjas med 1 000 milj. kr. Om borgensramen i stället skall bestämmas med utgångspunkt från verkets åtaganden enligt konsortialavtal för Forsmarksbolagets totala lånebehov enligt nuvarande kalkyler bör ramen höjas med 1 960 milj. kr. till sammanlagt 2 558 milj. kr.
Organisationsförändring
Produktionen av elkraft genomgår en snabb förändring under 1970talet. De stora kärnkraftverken får en dominerande betydelse för leveranssäkerhet och ekonomi. Engrosdistributionen av clkraft karakteriseras av en fortgående koncentration mot allt färre men individuellt större och ekonomiskt mer betydelsefulla abonnenter. Detaljdistributionen i egen regi och i bolagsform väntas öka något.
Mot denna bakgrund har vattenfallsverkets styrelse fattat ett principbeslut om att från huvudavdelningen drift och förvaltning avskilja värmekraftproduktionen och den 1 januari 1975 inrätta en särskild huvudavdelning för denna. Detta ger företagsledningen ökad möjlighet till insyn i och styrning samt kontroll av värmekraftproduktionen.
Som chefsbefattning vid den nya huvudavdelningen torde kunna utnyttjas en 'i verkets personalförteckning upptagen tjänst som teknisk 14 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga 15
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 198
direktör i lönegraden Cp 4, som nu är vakant. Samtidigt torde en tjänst som kraftverksdirektör i Cp 4 kunna utgå ur förteckningen.
Särskilda frågor En förutsättning för att kraftindustrins utbyggnadsprogram skall kunna genomföras är att miljöstörande bieffekter kan begränsas till en för samhället acceptabel nivå. Kraftföretagen har successivt ökat sina forsknings- och utredningsinsatser inom området. Kraftindustrins centrala organ för detta arbete är CDL:s miljövårdsutskott, som har till uppgift att inom ramen för kraftindustrins mål främja miljövänliga lösningar för kraftbyggnaderna. | Delegationen för forskning rörande kärnkraftens säkerhets- och miljöfrågor, i vilken ingår representanter för statliga myndigheter med intressen på området och för kraftindustrin, har på sitt program tagit upp konkreta frågeställningar av betydelse för kärnkraftanläggningarnas säkerhet.
Vattenfallsverket inrättade år 1969 en miljövårdsstiftelse med upp-
gift att genom naturvårdsverket, SMHI och fiskeristyrelsen studera frågor rörande utsläpp av uppvärmt kylvatten i stora mängder. Naturvårdsverket är också huvudman för en s. k. biotestanläggning som skall iordningställas i anslutning till Forsmarks kraftstation för studier av kylvattenutsläppens inverkan på. växt- och djurliv. Rationell energiförsörjning och energihushållning kräver fortgående forskning och utveckling avseende såväl produktion och distribution som användning av energi i olika former. Vattenfallsverket bedriver och stöder kontinuerligt utvecklingsarbete på dessa områden. Bland aktuella projekt kan nämnas — tekniska lösningar för kombinerad produktion av elkraft och hetvatten i kraftvärmeverk — utveckling av kombinationsprocesser, dvs. anläggningar där ångturbin- och gasturbinprocesser kombineras i syfte att förbättra verkningsgraden — utveckling av luftmagasinverk för att täcka belastningstoppar — vindkraftens tekniska och ekonomiska förutsättningar — metoder och system för återvinning av värmeinnehållet i ventilationsluft — ackumulering av elvärme i bergrum — betingelser från driftsynpunkt m.m. för värmepumpar i svenskt klimat — undersökning av värmepumpens ekonomiska förutsättningar i flerfamiljshus jämfört med oljebaserad uppvärmning — effektbesparingar vid användning av värmepump — industriella elvärmetillämpningar — användning av järn-luft-batterier i eldrivna fordon.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 199
Remissyttranden
Energiprognosutredningen har inte något att erinra mot den av vattenfallsverket företagna sänkningen av belastningsprognosen. Vid utarbetandet av de prognoser för hela energiområdet som utredningen hade att utföra i samband med översynen av 1970 års långtidsutredning sänktes elenergibehovet år 1975 med 5 000—38 000 GWh jämfört med tidigare CDL-prognos. En av orsakerna härtill var den konjunkturavmattning som inträffade åren 1970—1972. En annan var att översynen av 1970 års långtidsutredning gav en avsevärt långsammare utveckling i fråga om bostadsbyggande och offentliga investeringar än som angavs 1970. Sänkningen av vattenfallsverkets belastningsprognos innebär således en anpassning till samma bakgrundsmaterial som encrgiprognosutredningen tidigare har använt. |
Vad gäller vattenfallsverkets förslag beträffande finansiering av rörelsemedelsbehov tillstyrker riksrevisionsverket att anslagsmedel tillskjuts för finansiering av stadigvarande innehav av maskiner, inventarier och lager och att utnyttjandet av rörlig kredit begränsas till att avse fluktuationer i rörelsemedelsbehovet. Vattenfallsverkets möjligheter att utnyttja överskottsmedel för finansiering av omsättningstillgångar bör enligt riksrevisionsverkets mening däremot begränsas. Detta kan ske genom att tidpunkten för slutlig inleverans av överskottsmedel preciseras, förslagsvis till den 15 september.
Med den här föreslagna ändringen måste medel för finansiering av kundfordringar m. m. ställas till förfogande på annat sätt. Riksrevisionsverket rekommenderar härvid att rörlig kredit används för att täcka kundfordringarnas säsongmässiga variationer, under det att medel för stadigvarande behov anvisas från investeringsanslaget. Vattenfallsverkets behov av anslagsmedel och rörlig kredit bör i enlighet härmed räknas om.
Departementschefen
Sveriges försörjning med elektrisk energi är alltjämt till större delen baserad på inhemska vattenkrafttillgångar. Produktionen av vattenkraft under budgetåret 1972/73 uppgick till 57 900 GWh!, vilket motsvarar 78,5 %o av den totala elproduktionen i landet. I övrigt producerades 8 100 GWh i oljekondensverk, 5 700 GWh i mottrycksverk, 2 000 GWh i kärnkraftverk och 100 GWh i gasturbinverk. Importen uppgick till 5 700 GWh och bestod huvudsakligen av vattenkraft från Norge. Exporten av elektrisk energi till våra nordiska grannländer — i första hand till Finland — utgjorde 4 700 GWh exkl. överföringsförluster.
Den totala förbrukningen av elektrisk energi i landet exkl. förbrukning i elpannor ökade under budgetåret 1972/73 till 73 900 GWh eller 2 1 GWh (gigawattimme) = 1 milj. kilowattimmar.
Prop, 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 200
med 7,5 Zo mot 5,7 20 under budgetåret 1970/71 och 5 0 under budgetåret 1971/72. Statens vattenfallsverk svarade för 45,8 46 av ellevceranserna.
Vattenfallsverkets långsiktiga prognos för belastningsutvecklingen — konsumtion inkl. överföringsförluster — inom verkets distributionsområde har i stort sett varit oförändrad sedan 1970. Prognosen har setts över och skrivits fram till år 1982. Enligt verket kan det nu vara motiverat att räkna med en något lägre förbrukningstillväxt än som förutsågs i förra årets prognos. Verket pekar bl, a. på att vissa industrier har skurit ner eller senarelagt sina tidigare preliminära utbyggnadsplaner och att en betydligt långsammare utveckling numera förutses i fråga om bostadsbyggande och offentliga investeringar jämfört med vad som angavs i 1970 års långtidsutredning. Dessutom kan överföringsförlusterna på kraftnätet antas bli lägre än tidigare beroende på att tyngdpunkten i verkets kraftproduktion successivt förskjuts mot södra och mellersta Sverige, dvs. närmare förbrukningscentra.
Den nya prognosen avser som vanligt elförbrukningen vid medelårsförhållanden i fråga om vattentillgång och temperatur och utgår från att vattenfallsverket liksom under tidigare år kommer att svara för ca 45 70 av landets kraftproduktion. Prognosen tar däremot inte generellt hänsyn till att användningen av elektrisk energi kan komma att öka till följd av en fortgående höjning av oljepriserna. Verket har inte heller kunnat beakta effekten av en eventuell ändring av prispolitiken på energiområdet.
Enligt prognosen beräknas förbrukningen av elektrisk energi inom vattenfallsverkets distributionsområde bli 48 800 GWh år 1977 och 71 900 GWh år 1982. Detta svarar mot en årlig belastningsökning med
a i genomsnitt 8,3 6 under perioden 1972—1982. I förra årets prognos, som avsåg perioden 1971—1981, beräknades ökningen bli 8,5 96 per år. Den ligre tillväxttakten i årets prognos betyder att den väntade belastningsnivån budgetåret 1980/81 kan sänkas med 2 300 GWh.
Energiprognosutredningen (I 1972:03) har inte halt något att erinra mot vattenfallsverkets prognos. Utredningen framhåller att sänkningen av verkets belastningsprognos innebär en anpassning till samma bakgrundsmaterial som utredningen har använt vid utarbetandet av prognoser för hela energiområdet i samband med avstämningen och framskrivningen (till år 1977 av 1970 års långtidsutredning (SOU 1973: 21).
Även jag ansluter mig till uppfattningen att den information om utvecklingstendenserna i den svenska ekonomin m. m. som vattenfallsverket har grundat sig på i prognosarbetet motiverar en viss justering av tidigare antagna belastningsnivåer. Elkonsumtionens utveckling fram till början av 1980-talet måste emellertid bedömas mot bakgrund av utvecklingen inom hela energisektorn.
Jag anscr det för tidigt ait nu dra nägra bestämda slutsatser beräffan-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 201
de utvecklingen på längre sikt. Detta är en fråga inte enbart om konsumtionens tillväxt och fördelning på olika energiformer utan också om konsekvenser av och möjligheter att tillhandahålla energi i dess skilda former. .
Ett intensivt utrednings- och planeringsarbete pågår f.n. på energiområdet i syfte att ta fram underlag för utformningen av ett långsiktigt energipolitiskt handlingsprogram. Jag vill i förevarande sammanhang särskilt nämna energiprognosutredningen, som har till uppgift bl. a. att utarbeta alternativa prognoser för hela energisektorn och analysera de olika alternativens samhällsekonomiska och miljömässiga effekter. Utredningen lade för ett halvår sedan fram en lägesrapport (Ds I 1973: 2) med material rörande sannolika energitillgångar i världen och deras betydelse för Sverige. Rapporten diskuterar också möjligheterna att minska konsumtionen av energi och visar med ett räkneexempel hur besparingsåtgärder av skilda slag kan tänkas påverka den totala encrgibalansen i vårt land.
Energiprognosutredningen avser att lägga fram sitt slutbetänkande under tredje kvartalet år 1974. Material från andra pågående utredningar och studier med anknytning till energiområdet väntas också bli redovisat inom kort. Ett omfattande underlag för att utforma ett samlat energipolitiskt handlingsprogram på längre sikt torde således successivt bli tillgängligt under år 1974. Jag räknar därför med att förslag till ett sådant program skall kunna läggas fram nästa år. I avvaktan härpå anser jag att vattenfallsverkets antaganden beträffande belastningsutvecklingen t.v. bör godtas och förordar, att prognosen läggs till grund för bedömningen av verkets resursbehov under budgetåret 1974/75.
Från vattenfallsverket har jag inhämtat uppgifter om hur Sveriges försörjning med elektrisk energi — med beaktande av kravet på leveranssäkorhet — väntas gestalta sig budgetåren 1975/76—1980/81 med hänsyn till den belastningsutveckling som förutses och de utbyggnader som verket, kommuner och enskilda kraftföretag planerar att genomföra under perioden. De cenergi- och effektbalanser som verket därvid har redovisat baserar sig på den prognos för belastningsutvecklingen under 1970-talet som lades fram av kraftföretagens samarbetsorgan CDL år 1970. En ny prognos omfattande tiden fram till år 1985 är f. n. under utarbetande och väntas föreligga inom några månader.
Balanserna, som således utvisar belastningen enligt en tidigare prognos, produktion och installerad maskineffekt i landet enligt senast kända utbyggnadsprogram samt kraftutbytet med de nordiska grannländerna, redovisas i följande sammanställningar. Eftersom utbyggnadstakten kan påverkas såväl av företagens egna åtgärder som av yttre omständigheter är det emellertid inte säkert att produktions- och cffekttillskotten kommer vid här förutsatta tidpunkter.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 202
Torrårsbalanser för hela landet budgetåren 1975/76—1980/81 (i 1 000 GWh)
1975/76 1976/77 1977/T78 1978/79 1979/80 1980/81
Prima belastning 103,9 111,9 120,5 129,6 139,6 150,0 Fast export 4,5 4,4 3,7 3,8 2,7 — : Total belastning 108,4 116,3 124,2 133,4 142,3 150,0 Torrårsproduktion: Vattenkraft inkl.
import 46,0 47,0 48,0 48,5 48,7 48,7 Värmekraft inkl.
import 61,9 66,7 73,7 82,8 90,9 926,6 Total produktion 107,9 113,7 121,7 131,3 139,5 145,3 Brist 0,5 2,6 2,5 2,1 2,7 4,7
Effektbalanser för hela landet budgetåren 1975/76—-1980/81 (i MW!)
1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1979/80 1980/81
Prima belast-
ningens maxi-
mala timeflekt 18900 20400 = 22100 24000 25900 27900 Fast export 500 350 250 250 150 — Total belastning 19400 20750 22350 24250 =26050 27900 Installerad effekt: Vattenkraft inkl.
import 12940 13190 14020 14230 14270 = 14880 Värmekraft inkl.
import 10700 11120 11790 = 13900 15120 16030 Total maskin-
effekt 23640 24310 25810 28130 29390 30910 Reserv 4 240 3 560 3 460 3 880 3 340 3 010 D:o i 2, av prima belastning 22,4 17,5 15,7 16,2 12,9 10,8
11 MW (megawatt) = 1 000 kilowatt
Som framgår av sammanställningarna är energibalanserna med det använda beräkningsunderlaget inte helt tillfredsställande i händelse av år med extrem torka. Det är vidare tveksamt om den beräknade ceffektreserven skall anscs uppfylla rimliga krav på leveranssäkerhet. Jag vill emellertid erinra om att den sänkning av belastningsprognosen som har företagits inom vattenfallsverkets område inte har beaktats i siffermaterialet. Uppgifter från arbetet med den nya CDL-prognosen tyder på att också den kommunala och enskilda sektorn förutser en något lägre be- Jlastningsutveckling än som tidigare har antagits. Kraftbalansbristerna enligt den här lämnade redovisningen behöver därför enligt min mening inte föranleda några åtgärder från statsmakternas sida. Vattenfallsverket har redovisat energi- och effektbalanser för det statliga kraftsystemet under samma period (s. 188). Med det utbygg-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 203
nadsprogram som verket har föreslagit kan den väntade efterfrågan på elektrisk energi täckas även vid exceptionella torrårsförhållanden under hela perioden utom under budgetåret 1976/77, då viss brist kan uppstå. Denna bör dock kunna kompenseras genom köp från andra kraftföretag.
Något beslut att bygga ut kärnkraften ytterligare behöver inte fattas under år 1974.
Effektbalanserna bedöms tillfredsställande t. o. m. budgetåret 1978/79. De effekttillskott som behövs för tiden därefter kräver inte anslag under budgetåret 1974/75. I verkets preliminära utbyggnadsplaner ingår ett antal gasturbiner, som kan färdigställas till slutet av 1970-talet. Verket har också anmält att diskussioner f. n. pågår med vissa kommuner om samarbete i fråga om uppförande och drift av kraftvärmeanläggningar. -
Det tidigare beslutade utbyggnadsprogrammet för produktionsanläggningar bör enligt vattenfallsverket utökas med ett fjärde aggregat i Harsprångets kraftstation i Stora Lule älv. Med hänvisning till Kungl. Maj:ts beslut den 27 november 1970 om fortsatt utredning av vissa vattenkraftprojekt i övre Norrland har verket vidare redovisat "ett förslag till utbyggnader i älvsträckan Volgsjön—Hällby i Ångermanälven.
För budgetåret 1973/74 har från investeringsanslaget Kraftstationer m.m, anvisats 1379 milj. kr., varav 61 milj. kr. på tilläggsstat I (prop. 1973: 170, NU 1973: 71, rskr 1973: 384). Investeringsramen uppgår till 1339 milj. kr. Jag kommer senare denna dag att hemställa att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Kraftstationer m. m. på tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 39 milj. kr. för förvärv av samtliga aktier i Viskans kraft AB. Investeringsramen för innevarande budgetår skulle därmed uppgå till 1378 milj. kr.
För att på kort sikt öka sysselsättningen har Kungl. Maj:t genom skilda beslut förra året föreskrivit att verket skall tidigarelägga vissa byggnads- och anläggningsarbeten. Erforderliga 'medel, varav 9,1 milj. kr. avses bli förbrukade under budgetåret 1973/74, har ställts till förfogande från den anslagsreserv som har beräknats under förevarande investeringsanslag. Verkets totala förbrukning av medel under innevarande budgetår skulle därmed komma att uppgå till 1 387,1 milj. kr.
För nästa budgetår förordar jag en investeringsram av 1 480 milj. kr. Av följande sammanställning framgår hur vattenfallsverkets medelsförbrukning ungefärligen torde komma att fördela sig på olika objektsgrupper budgetåret 1974/75. För jämförelse redovisas också utfallet 1972/73 och den beräknade medelsförbrukningen budgetåret 1973/74 (i milj. kr.).
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 204
1972/73 — 1973/74 — 1974/75
Utrall Beräknad Verket = Departe-
mentschefen
| Vattenkraftanläggningar | 231,6 | 265,3 | 232,4 232,4 | |
| Värmekraftanläggningar | 551,4 | 644,2 | 846,6 852,6 | |
| Kärnbränsle | 108,3 | 26,0 | 25,0 | — |
| Distributionsanläggningar | 333,3 | 359,4 | 353,0 352,0 | |
| Övriga ändamål | 20,0 1244,6 1363,5 1483,8 1 463,8 | 68,6 | 26,8 26,8 | |
| Kanalanläggningar | 13,1 | 23,6 | : 16,2 16,2 | |
| Inventarier och material | — | — | 200,0 | -— |
1257,7 1387,1 17700,0 —1480,0
Medelsförbrukningen för vattenkraftanläggningar beräknar jag till sammanlagt 232,4 milj. kr. Ett bifall. till mitt förslag skulle betyda att vattenfallsverket under nästa budgetår kan färdigställa kraftstationerna vid Vittjärv och Porjus — 357,9 milj. kr. — och fortsätta arbetena vid Randi, Torpshammar, Ritsem och Juktan — 131,6 milj. kr. I beloppet ingår vidare 2,6 milj. kr. för kapitaltillskott till Rebnis kraft AB och 14,3 milj. kr. avscende cfterarbeten och skaderegleringar för idrifttagna kraftanläggningar samt kapitalinsatser för ersättningskraft.
I vattenfallsverkets långsiktiga utbyggnadsplaner ingår att öka maskin-. effekten i befintliga krafistationer i Luleälven. Detta ger billiga tillskott av toppeffckt och bättre regleringsmöjligheter i älven. Installation av nya aggregat har planerats med sikte på gynnsammast möjliga sysselsättningsutveckling i området. Harsprångets kraftstation är förberedd för ett fjärde aggregat. Det avsedda aggregatet, som ger ett effekttillskott av 148 MW, bör enligt verket färdigställas till budgetåret 1978/79.
I Lulcälven sysselsätter vattenfallsverket f.n. omkring 900 byggnadsarbetare. Denna arbetsstyrka kommer successivt att minska fram till år 1977 cfter hand som tidigare beslutade utbyggnader i älven blir färdiga. Från kraftekonomisk synpunkt borde nyss berörda effekttillskott komma något senare än verket nu har planerat. Av sysselsättningsmässiga skäl finner jag det emellertid angcläget att effektutbyggnaderna i Luleälven genomförs i nära anslutning till pågående utbyggnader. Jag förordar därför att verket redan nästa vår får påbörja installationen av ett fjärde aggregat i Harsprångets kraftstation och att erforderliga medel härför — 1 milj. kr. av de totalt 40 milj. kr. som projektet beräknas kosta — ställs till verkets förfogande under budgetåret 1974/75.
Sedan regeringen i april 1970 beslutat att inte föreslå riksdagen någon utbyggnad av Vindelälven uppdrogs åt vattenfallsverket att snarast inkomma med en redogörelse för staten tillhöriga outnyttjade vattenkrafttillgångar i övre Norrland, vilka skulle kunna ersätta utbygg-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 205
naden av Vindelälven med avseende på såväl sysselsättning som energiproduktion. Sedan redogörelsen remissbehandlats uppdrog Kungl. Maj:t åt verket att fortsätta förberedelserna för utbyggnad av ett antal fallsträckor och efter hand underställa projekten statsmakternas prövning. Verket har f.n. flera vattenkraftstationer under uppförande, som med hänsyn till sysselsättningen i berörda områden har ansetts böra komma till stånd, trots att de inte väntas ge den avkastning som normalt krävs för verkets investeringar. De tidigare nämnda kraftstationerna vid Vittjärv, Juktan och Rebnisjaure hör alla till denna kategori.
Även Stenkullaforsen i Ångermanälven ingår bland de utbyggnader som vattenfallsverket har haft i uppdrag att förbereda. Projekteringen har bedrivits i samarbete med övriga innehavare av större fallhöjder i området, eftersom det under utredningsarbetets gång visat sig att en rationell utbyggnad bör omfatta ännu outnyttjad del av fallhöjden uppströms och nedströms Stenkullaforsen.
En samordnad utbyggnad av hela älvsträckan mellan Volgsjön och Hällby skulle omfatta kraftstationer vid Volgsjöfors, Stenkullaforsen och Åsele. Större delen av fallhöjden vid Volgsjöfors ägs av Graningeverkens AB. Staten är ensam ägare vid Stenkullaforsen och majoritetsägare vid Åsele, där även Svanö AB har stora fallhöjdsinnehav. Vattenfallsverket föreslår att utbyggnaderna i den berörda älvsträckan för verkets del skall omfatta både Stenkullaforsen och Åsele. Kraftstationen vid Stenkullaforsen får maskineffekten 50 MW och cen energiproduktion av 220 GWh per år. Åsele kraftstation får maskineifekten 25 MW och en energiproduktion av 110 GWh per år. Den ordningsföljd i vilken utbyggnaderna skall ske bör enligt verket avgöras först när byggnadstillstånd har meddelats och bestämmas med hänsyn till vad som då visar sig lämpligt från tekniska och arbetsmässiga synpunkter. Projekten ger tillsammans sysselsättning åt i medeltal 220 personer i fyra år. Inte någon av de båda stationerna uppfyller verkets normala avkastningskrav för nya anläggningar.
Som framgått av min redogörelse nyss har sysselsättningspolitiska synpunkter ibland spelat en avgörande roll för ställningstagandena till vissa av vattenfallsverkets utbyggnader. Om anläggningarna inte ger normal avkastning på investerat kapital kan verket kompenseras härför genom särskilda avskrivningsanslag. Vattenkraftutbyggnadernas betydelse i sysselsättningshänscende får ses i belysningen av att våra outnyttjade vattenkrafttillgångar ofta är belägna i områden, där det råder påfallande brist på arbetstillfällen och där förutsättningarna att finna annan sysselsättningsskapande verksamhet är mindre goda. Härtill kommer att utbyggnader av vattenkraft — antingen det gäller effektökningar i befintliga kraftstationer eller uppförande av nya anläggningar — genom sin driftsäkerhet och goda reglerbarhet ger pålitliga och betydelsefulla tillskott till landets kraftförsörjning. 15 Riksdagen 1974. I saml. Nr 1. Bilaga 15
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 206
Förutsättningarna för produktion av elektrisk energi i vattenkraftstationer är bättre i vårt land än på många andra håll i världen. Enligt min mening bör dessa energiresurser tas till vara, där detta inte kommer 1 allvarlig konflikt med andra viktiga samhällsintressen. Väsentliga undantag har redan gjorts med hänsyn till miljö- och naturvårdsintressen. Jag vill i detta sammanhang crinra om att förutsättningarna för och konsekvenserna av ytterligare vattenkraftutbyggnader i Klarälven, Dalälven, Ljusnan, Ljungan och Indalsälven med biflöden f.n. studeras av en särskild utredning (C 1972: 02). Vidare har jag erfarit att Svenska kraftverksföreningen och CDL avser att göra en inventering av vattenkrafttillgångarna norr om Indalsälven, Jag torde få anledning att återkomma till detta i annat sammanhang.
Vad gäller de nu aktuella projekten i Ångermanälven anser jag mot bakgrund av vad jag tidigare har anfört det angeläget att dessa kommer till utförande. Härigenom skulle beredas sysselsättning åt ca 220 personer i fyra eller fem år beroende på om även utbyggnaden av Volgsjöfors kommer till stånd. Jag förordar således att kraftproduktionsanläggningarna vid Åsele och Stenkullaforsen, där staten äger huvuddelen av fallhöjden, byggs ut och att erforderliga medel anvisas härför. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra i vilken ordningsföljd utbyggna- . derna bör ske. |
Anläggningskostnaden för Åsele och Stenkullafors kraftstationer har beräknats till sammanlagt 155 milj. kr., varav 25 milj. kr. faller på budgetåret 1974/75. Som jag nyss har framhållit väntas anläggningarna inte ge den avkastning som normalt krävs för verkets investeringar. Verket bör därför anvisas medel från avskrivningsanslag för projekten. Avskrivningsbeloppen, som med nu kända kostnader för alternativ kraftproduktion uppskattas till 50 milj. kr., bör slutgiltigt fastställas när anläggningarna är färdiga att tas i drift.
Medelsförbrukningen för värm ekraftanläggningar beräknar jag till sammanlagt 852,6 milj. kr. Större delen av beloppet — 599,7 milj. kr. — avser pågående utbyggnad av fyra kärnkraftaggregat i Ringhals. Det första aggregatet är fyra månader försenat och väntas nu i likhet med det andra aggregatet bli taget i drift nästa budgetår. Vidare ingår 137,2 milj. kr. för beslutade gasturbiner i Hallstavik, Gunnarsbo, Lahall och Stallbacka, 12,9 milj. kr. för ombyggnaden av Marvikens kärnkraftstation till oljeeldat kondenskraftverk, 88 milj. kr. för kapitaltillskott till Forsmarks kraftgrupp AB samt 3,5 milj. kr. för kapitaltillskott till Stockholms kraftgrupp AB och AB Kärnkraftutbildning. Vid beräkningen av medelsbehovet har jag tagit hänsyn till att tidigare lämnade kapitaltillskott till Bråvallakraft AB och Fyriskraft AB kan återbetalas med 1,7 milj. kr. under budgetåret 1974/75.
Genom tidigare riksdagsbeslut har anvisats medel för ytterligare två oljebaserade kondenskraftaggregat (prop. 1971:1, NU 1971:26, rskr
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet : 207
1971: 226, prop. 1972: 1, NU 1972: 15, rskr 1972: 90 och prop. 1973: 1, NU 1973: 49, rskr 1973: 184). Det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till lokaliseringen härav. Vattenfallsverket har föreslagit att de båda aggregaten uppförs i Marviken i anslutning till ombyggnaden av där befintlig anläggning. Vid min anmälan av förevarande anslag i prop. 1972: 1 (bil. 15 s. 124) framhöll jag att jag inte var beredd att ta ställning till huruvida utbyggnaden av de båda aggregaten skulle ske i Marviken. BL a. borde avvaktas remissbehandlingen av den då offentliggjorda rapporten (SOU 1971: 75) angående fysisk riksplanering. När jag i prop. 1973: 1 (bil. 15 s. 142) på nytt tog upp frågan, uttalade jag med hänvisning till de riktlinjer för den fysiska riksplaneringen som statsmakterna hade fastslagit, att installation av oljebaserade kondenskraftaggregat i Marviken utöver pågående ombyggnad om möjligt borde undvikas. Planeringen fick i stället främst inriktas på områden som enligt nämnda riktlinjer bör reserveras för miljöstörande industri.
Det cna av de här berörda aggregaten, vilket skulle ha tagits i drift under budgetåret 1975/76, har ersatts med gasturbiner. Det andra aggregatet har planerats för idrifttagning under budgetåret 1976/77, men kan enligt vattenfallsverkets nuvarande bedömning senarcläggas till följd av att verket har dragit ner sin belastningsprognos. Inget av de båda aggregaten ingår således f. n. i verkets aktuella utbyggnadsprogram. De medel som har reserverats för utbyggnaden — 40 milj. kr. — kommer därför inte att bli utnyttjade under innevarande budgetår.
Vattenfallsverket räknar nu med att ett kondenskraftaggregat eldat med fossilt bränsle behövs tidigast 1980/81. Verket har förhandlat med Rederi AB Nordstiernan om bl. a. köp och upplåtelse av mark för ett sådant aggregat och gasturbiner i Nynäshamnsområdet. Förhandlingarna har resulterat i ett förslag till ramavtal, som blir giltigt under förutsättning att för lokaliseringen erforderliga tillstånd föreligger inom viss tid efter avtalets undertecknande. Kungl. Maj:t torde senare få pröva frågan om lokalisering av dessa anläggningar. Om Kungl. Maj:t härvid finner den tilltänkta lokaliseringen lämplig, bör verket ha medel till sitt förfogande för anskaffningen av mark. Jag har räknat med att verket kan behöva ca 13 milj. kr. för detta ändamål under budgetåret 1974/75.
Medelsbehovet för kärnbränsle under budgetåret 1974/75 har av vattenfallsverket beräknats till 23 milj. kr. och avser förskottsbetalningar i samband med upphandling av urananrikningstjänster för bränsle till såväl vissa under byggnad varande som tre ännu inte beslutade kärnkraftaggregat. Behovet har uppkommit på grund av att Förenta staternas atomenergikommission har skärpt villkoren för försäljning av sådana tjänster. Köpare som vill försäkra sig om anrikningstjänster från Förenta staterna måste således numera teckna bindande kontrakt minst åtta år före leverans av anrikat uran till den första bränslesatsen i en reaktor
och därtill betala viss del av kostnaden i förskott. |
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 208
Vattenfallsverket har med hänvisning till de nya upphandlingsvillkoren begärt medel till förskottsbetalningar också under innevarande budgetår. Anslagsframställningen har i denna del behandlats i prop. 1973: 170 (s. 52—61) tillsammans med vissa andra frågor rörande planering och samordning på lång sikt av landets försörjning med kärnbränsle. Jag anförde då (s. 58), att Svensk kärnbränsleförsörjning AB mot bakgrunden av de ändrade marknadsförutsättningarna på anrikningsområdet undersöker möjligheten att upphandla anrikat uran som ett reservlager för delägarnas — vattenfallsverket, Oskarshamnsverkets kraftgrupp AB och Sydsvenska kraft AB — gemensamma behov. Bolaget hade därvid tagit upp förhandlingar med Sovjetunionen, som f. n. är den enda alternativa leverantören av anrikningstjänster. Jag fann det naturligt, att kärnbränslebolaget används som instrument även för annan upphandling än den som avser nämnda reservlager och ansåg därför att upphandlingen av anrikningstjänster för här berörda reaktorer också borde ske genom bolaget. Riksdagen har beslutat i enlighet härmed (NU 1973: 71, rskr 1973: 384).
Den angivna ordningen för upphandling av anrikningstjänster innebär att finansieringen av förskottsbetalningar bör ske genom kärnbränslebolaget. Fullmäktige i riksgäldskontoret har bemyndigats att ställa säkerhet för lån som bolaget behöver ta upp med anledning härav. Jag är således inte beredd att tillstyrka vattenfallsverkets begäran om medel för förskottslikvider under budgetåret 1974/75. Vid min beräkning tidigare av verkets kapitaltillskott till Forsmarks kraftgrupp AB har jag vidare utgått från att bolaget kommer att tillämpa den föreslagna ordningen vad gäller upphandlingen av anrikat uran till bolagets båda reaktorer.
Det investeringsprogram för distributionsanläggningar som vattenfallsverket har föreslagit omfattar förstärkningar och utvidgningar av stam-, primär- och regionala nät samt utrustning för automatiserad driftövervakning. Investeringarna i stamlinje- och primärsystemen avser bl. a. 400 kV ledningar Victas—Ritsem och Södermanland— Jönköping—Barsebäck, anslutning av kraftstation samt 400/130 kV transformeringar 1 Porjus, 400/130 kV transformatorstation jämte anslutningsledning i Göteborg, 400 kV Iedning och 400 kV station för anslutning av Barsebäcks kärnkraftstation, 400/130 kV transformator i Ringhals, 400 kV transformering jämte anslutningsledning i Rätan, 400/220 kV transformatorstation jämte anslutningsfack i Täby, 220 kV ledning Täby—Järva, 220/20 kV transformering i Järva samt 220/70 kV transformatorstation i Upplands-Bro. I investeringsprogrammet ingår också vissa anskaffningar för försvarsindamål, bl. a. utrustning för telekommunikationer. Verket har hemställt att utgifterna härför — 1 milj. kr. — får avskrivas omedelbart.
Medelsbehovet under budgetåret 1974/75 för vattenfallsverkets investeringar i distributionsanläggningar beräknar jag till sammanlagt 352
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 209
milj. kr., varav 189,8 milj. kr. för stam- och primärnät, 136,7 milj. kr. för regionala nät och 25,5 milj. kr. för driftövervakningsanläggningar. Verkets begäran om omedelbar avskrivning av vissa anskaffningar för försvarsändamål kan jag f. n. inte biträda.
I posten övriga ändamål ingår diverse kompletteringar och ombyggnader av produktionsanläggningar, inköp av vattenfall och fastigheter samt förvärv och finansiering av företag för distribution av elektrisk energi. Medelsbehovet under budgetåret 1974/75 beräknar jag till 26,8 milj. kr.
Medelsförbrukningen för pågående utbyggnad av Trollhätte kanal för trafik med fartyg med 5,3 m djupgående beräknar jag till 16,2 milj. kr.
Vattenfallsverket disponerar under innevarande år en rörlig kredit i riksgäldskontoret av 250 milj. kr. Vid min redovisning förra året av förevarande anslag (prop. 1973: 1 bil. 15 s. 144) anmälde jag att verket undersökte olika möjligheter att på längre sikt tillgodose behovet av rörelsemedel. Verket har lämnat en redogörelse härför i anslagsframställningen för budgetåret 1974/75.
Vattenfallsverkets behov av likvida medel och medel för kortfristiga fordringar, inventarier, fordon, byggnadsmaskiner, material, bränslen m.m. finansieras huvudsakligen med ett tidigare anvisat investeringsanslag, rörlig kredit och egna medel genom avskrivningar och avsättningar. Några regler för hur rörelsemedelsbehov av skilda slag skall fördelas på olika finansieringskällor finns inte. Verket har lämnat förslag till principer härför. Därvid har förutsatts att stadigvarande behov av inventarier, fordon, byggnadsmaskiner och material samt vissa bränslen skall finansieras med medel från investeringsanslaget till kraftstationer m. m. Tillämpning av dessa principer fr. o. m. budgetåret 1974/75 skulle innebära, att anslaget behöver räknas upp med 200 milj. kr. Samtidigt kan den rörliga krediten räknas ner med 150 milj. kr. till 100 milj. kr., som bör stå till förfogande för täckning i första hand av tillfälliga variationer under året i rörelsemedelsbehovet.
Riksrevisionsverket har förordat viss ändring i vattenfallsverkets förslag till finansiering av rörelsemedel. Efter samråd med chefen för finansdepartementet har jag kommit till uppfattningen att formerna för finansiering av verkets rörelsekapital bör bestämmas i samband med ställningstagandena till budgetutredningens nyligen framlagda förslag (SOU 1973: 43—46). I avvaktan härpå bör verkets tillkommande behov av rörelsemedel liksom hittills finansieras över rörlig kredit. I enlighet härmed förordar jag att verket under nästa budgetår får disponera en rörlig kredit av 300 milj. kr.
Vattenfalls projektreserv består nu av två gasturbinér om tillsammans ca 150 MW och med en beräknad anläggningskostnad av 80 milj. kr. Projekten kan med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1972:2, NU 1972: 1, rskr 1972: 14) tas in i verkets utbyggnadsprogram
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 210
under löpande budgetår med utnyttjande av den medelsreserv som finns under anslaget. Med hänsyn till ovissheten f. n. beträffande den framtida belastningsutvecklingen anser verket att projektreserven bör tillföras ytterligare ett objekt. Som lämpligt objekt föreslår verket ett tillkommande aggregat i Porjus kraftstation i Stora Lule älv. Aggregatet är planerat för en effekt av 230 MW och anläggningskostnaden är beräknad till 75 milj. kr.
Som jag redan har framhållit är utvecklingen på energiområdet idag svår att överblicka. Jag har därför inte något att erinra mot en förstärkning av vattenfallsverkets projektreserv som en beredskapsåtgärd inför en oförutsedd ökning i efterfrågan på elektrisk energi. Jag förordar så- Jledes att projektreserven utökas med det föreslagna aggregatet i Porjus kraftstation.
Med hänvisning till mina nu gjorda stillningstaganden förordar jag att investeringsanslaget Kraftstationer m. m. tas upp med 1 480 milj. kr. Beloppet har beräknats med beaktande av att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en sådan ökning av vattenfallsverkets investeringar under löpande budgetår som kan påkallas av konjunkturmässiga skäl eller annars från kraftförsörjningssynpunkt. Medelsreserven under anslaget uppgår nu till ca 160 milj. kr. Någon uppräkning härav behövs t. v. inte.
Jag övergår nu till att redovisa mina ställningstaganden till vattenfallsverkets övriga förslag för nästa budgetår.
I Forsmark byggs f.n. en kärnkraftstation med två aggregat om vardera ca 900 MW. Anläggningen uppförs av Forsmarks kraftgrupp AB. i vilket staten genom vattenfallsverket äger 74,5 70 av aktierna och Mellansvensk kraftgrupp AB 25,5 46. Enligt konsortialavtalet (prop. 1971: 145 s. 51—53) skall bolagets verksamhet förutom med aktickapital finansieras med externa lån och — i mån av behov — Jån från delägarna. För lån som tas upp på den allmänna kapitalmarknaden skall lämnas säkerhet i form av penninginteckningar i bolagets fasta och lösa egendom eller säkerhet som delägarna ställer i proportion till sina akticinnehav.
Kungl. Maj:t har bemyndigande att medge vattenfallsverket att teckna borgen för lån till bolag, i vilka verket förvaltar statens aktier, intill ett belopp av 598 milj. kr. (prop. 1972: 85, NU 1972: 35, rskr 1972: 198), varav högst 60 milj. kr. för lån till distributionsbolag. För verkets borgensåtaganden för lån till Forsmarks kraftgrupp AB har t. v. upptagits 200 milj. kr. i avvaktan på definitiva finansieringsplaner. Verket har nu begärt att detta belopp skall höjas.
Den totala kostnaden för Forsmarksbolagets båda aggregat, inkl. första bränslesats, beräknas enligt aktuella kalkyler i 1973 års prisnivå bli 3 380 milj. kr. Bolaget räknar med att kunna täcka ca 15 4 härav med aktiekapital. Närmare 2 900 milj. kr. behöver således finansieras
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 211
med lån, varav 2 160 milj. kr. svarar mot statens andel i bolaget. Enligt gällande ordning (prop. 1972: 1 bil. 15 s. 126) skall beloppsramen för vattenfallsverkets borgensåtaganden bestämmas med utgångspunkt från det långsiktiga upplåningsbehovet för berörda bolag. I enlighet härmed bör borgensramen räknas upp med 1 960 milj. kr. Jag har därvid tagit hänsyn till att ett lånebelopp om 200 milj. kr. för Forsmarks kraftgrupp AB redan ingår i nuvarande borgensram.
Med hänvisning till vad jag nu har sagt förordar jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att medge vattenfallsverket att teckna borgen för lån intill sammanlagt 2 558 milj. kr., varav högst 60 milj. kr. för lån till distributionsbolag.
Jag vill slutligen anmäla fråga om viss ändring inom vattenfallsverkets organisation. Verkets nuvarande huvudorganisation fastställdes år 1961 i enlighet med de riktlinjer som hade förordats i prop. 1961: 163 (SU 1961: 162, rskr 1961: 368). Enligt dessa riktlinjer skulle verket under styrelsen ledas av en direktion bestående av generaldirektören och fem direktörer med linjechefs ställning samt en planeringschef med stabsfunktion. Av direktörerna skulle en svara för de administrativa funktionerna, en för byggnadsteknik, en för elektroteknik, en för värmeteknik och en för drift och förvaltning. Verkets lokala förvaltningar, under ledning av kraftverksdirektörer, skulle sortera under chefen för huvudavdelningen drift och förvaltning. Den nya organisationen genomfördes den 1 januari 1962 och har sedan vidareutvecklats. Således har funktionerna elteknik och värmeteknik sammanförts till en huvudavdelning, el- och värmeteknik. En tjänst som teknisk direktör i numera lönegraden Cp 4 har därefter hållits vakant. Vidare har vissa lokala förvaltningar slagits samman och en ny lokalförvaltning — värmekraftverken — inrättats med huvudkontor i Stockholm och produktionsavdelningar i Västerås, Stenungsund, Ågesta, Marviken, Ringhals och Forsmark.
Den snabbt ökande värmekraftproduktionen under 1970-talet och tillkomsten av stora kärnkraftverk med dominerande betydelse för leveranssäkerhet och ekonomi ställer ökade krav från verksledningens sida på direkt insyn, styrning och kontroll av denna verksamhet. Vattenfallsverkets styrelse har därför fattat principbeslut om att organisatoriskt bryta ut värmekraftproduktionen ur huvudavdelningen drift och förvaltning och inrätta en särskild huvudavdelning för denna funktion. Med hänvisning härtill har verket hemställt att den vakanta tjänsten som teknisk direktör i Cp 4 får utnyttjas för befattningen som chef för den nya huvudavdelningen. En tjänst som kraftverksdirektör i Cp 4 kan därvid utgå ur verkets personalförteckning.
Inrättandet av en särskild huvudavdelning för värmekraftproduktion finner jag vara en riktig åtgärd i verkets strävanden att anpassa organisationen till de förändringar som verksamhetsområdet successivt un-
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 212
dergår. Åtgärden synes också ligga väl i linje med de principiella tankegångar som låg till grund för statsmakternas beslut år 1961 om ny huvudorganisation för verket. En tjänst för chef för huvudavdelning i Cp 4 bör således inrättas vid verket. En tjänst för teknisk direktör i Cp 4 och en tjänst för kraftverksdirektör i Cp 4 bör samtidigt utgå ur organisationen.
Detaljutformningen av den nya huvudavdelningens interna organisation övervägs f£. n. inom vattenfallsverket. Om det därvid visar sig finnas behov av ytterligare tjänster, vilkas inrättande kräver riksdagens medverkan, torde Kungl. Maj:t få återkomma till riksdagen härom.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. medge att statens vattenfallsverk får disponera en från
250 000 000 kr. till 300 000 000 kr. ökad rörlig kredit i riks-
gäldskontorct,
ra. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge statens vattenfallsverk
att teckna borgen för lån intill sammanlagt 2 558 000 000 kr.,
varav högst 60 000 000 kr. för lån till distributionsbolag,
3. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid statens vattenfallsverk inrätta
en tjänst för chef för huvudavdelning i Cp 4,
4. till Kraftstationer m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett
investeringsanslag av 1 480 000 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 213
G. DOMÄNVERKET
I. G: 3 Förvaltningsbyggnad för domänverket Nytt anslag (förslag) 4 500 000
Enligt statsmakternas beslut skall domänverkets centralförvaltning flytta till Falun/Borlänge (prop. 1971:29, InU 1971:15, rskr 1971: 196). Kungl. Maj:t beslöt den 5 juni 1973 att centralförvaltningen skulle omlokaliseras till Falun.
Domänverket
För budgetåret 1974/75 föreslår domänverket att ett anslag av 4,5 milj. kr. ställs till förfogande för projektering och inköp av tort för förvaltningsbyggnad i Falun. Flera tomtalternativ diskuteras f.n. I frågor rörande byggnaden sker kontinuerligt samråd med byggnadsstyrelsen. De totala byggkostnaderna, exkl. kostnader för tomt, uppskattas f.n. till 20—25 milj. kr.
Departementschefen
Efter beslutet att förlägga domänverkets centralförvaltning till Falun har Kungl. Maj:t den 5 juni 1973 uppdragit åt verket att inkomma med förslag till lämplig plats för ny förvaltningsbyggnad och att i samråd med byggnadsstyrelsen inkomma med förslag till byggnadsprogram och med uppgift om projekteringskostnader. Under budgetåret 1974/75 bör medel finnas tillgängliga för inköp av tomt och för projekteringskostnaderna, så att arbetet med den nya förvaltningsbyggnaden snabbt kan komma i gång. Jag har ingen erinran mot det av verket föreslagna beloppet för nämnda ändamål.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Förvaltningsbyggnad för domänverket för budgetåret
1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 4 500 000 kr.
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 214
II. Statens allmänna fastighetsfond
Il: 17. Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. 1972/73 Utgift 3471 015 Behållning 614 527 1973/74 Anslag 2 600 000 1974/75 Förslag 3 266 000
Från förevarande anslag bestrids kostnader för byggnadsarbeten vid vissa myndigheter inom industridepartementets verksamhetsområde.
Byggnadsstyrelsen
Byggnadsstyrelsen räknar med en medelsförbrukning av 4,4 milj. kr. under anslaget för budgetåret 1974/75.
Kungl. Maj:t uppdrog den 5 juni 1973 åt byggnadsstyrelsen att utarbeta byggnadsprogram för ett manöver- och våglaboratorium vid statens skeppsprovningsanstalt i Göteborg. Byggnadsstyrelsen inkom den 12 oktober 1973 med detta byggnadsprogram. Laboratoriet omfattar en vattenbassäng med måtten 85 m x 40 m med utrustning för undersökning av fartygsmodellers manöver- och styrningsegenskaper vid gång i regelbundna och oregelbundna vågor. Det förläggs i omedelbar anslutning till anstaltens kontorsbyggnad. Den totala programytan beräknas till 3 800 m?.
Kostnaden för laboratoriebyggnaden uppskattas av byggnadsstyrelsen till 7 750 000 kr. i prisläget den 1 april 1973. Byggnadsarbetena kan påbörjas under senare delen av år 1974 och laboratoriet beräknas då vara klart i början av år 1976.
Byggnadsstyrelsen inkom den 4 december 1973 med framställning om medel för att utföra en förberedande utsprängning av grunden till Jaboratoriet för att få en klarare uppfattning av berggrundens beskaffenhet för upprättande av bygghandlingar. För detta ändamål erfordras 1,2 milj. kr. under innevarande budgetår.
Departementschefen
Jag har inget att erinra mot de av byggnadsstyrelsen föreslagna ändringarna av kostnadsramarna för pågående byggnadsobjekt.
Jag bedömer det vara angeläget att det föreslagna manöver- och våglaboratoriet vid statens skeppsprovningsanstalt kommer till stånd. Sjösäkerheten ställer ökade krav på vår kunskap om stora tankfartygs manöveregenskaper i trånga farvatten och varvsindustrins konstruktionsarbete med tekniskt komplicerade fartyg kräver tillgång till laboratorieresurser för utprovning av farthållningsförmåga och sjöegenskaper. Med hänsyn till angelägenheten av att laboratoriet kan komma till stånd utan
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 215
onödig tidsutdräkt bör byggnadsobjektet redan nu anmälas för riksdagen. Jag har intet att erinra mot den av byggnadsstyrelsen gjorda kostnadsuppskattningen. I gällande investeringsplan bör föras upp en ny kost-
nadsram för nybyggnad av manöver- och våglaboratorium vid statens
skeppsprovningsanstalt av 7 750 000 kr. i prisläget den 1 april 1973. I avvaktan på att projekteringen förts fram längre bör dock den angivna kostnadsramen betraktas som preliminär. För en förberedande utsprängning av grunden bör innevarande budgetår anvisas 1,2 milj. kr. Kungl.
Maj:t har den 20 december 1973 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera laboratoriet t.o.m. förslagshandlingar och att förbereda ut-
sprängning av grunden. Jag kommer senare denna dag att anmäla frågan om medel på tilläggstat II till riksstaten för innevarande budgetår
för sprängningsarbetena.
Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- = Fär-
start dig-
1972-04-01 1973-04-01 Faktisk = Beräknad för år- stäl-
t.o.m. mån. lande
1972/73 — 1973/74 — 1974/75 år-
mån. Byggnadsarbeten vid Malåträsk för Sveriges geologiska undersökning Nybyggnad av kärnarkiv, etapp II 320 320 272 48 70—12 72-—09 Statens skeppsprov- | ningsanstalt Tillbyggnader för kontor och verkstad 3 700 3 770 3 737 33 71-09 -73—03 Nybyggnad av manöveroch väglaboratorium — 7 750! — 1200 4000: — 74—11i 76—01 Svenska institutet för konserveringsforskning Om- och tillbyggnad av laboratorium 4920 4100 1523 2000 400 72-10 74—02 Markförvärv 98 —
8940 15940 5 630 3 281 4 400
1 Preliminär
Prop. 1973:1 Bilaga 15 Industridepartementet 216
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgång | Beräknad medelsförbrukning | ||
| Behållning 1973-07-01 | 615 | ||
| Anslag 1973/74 | 3 800: | 1973/74 | 3 281 |
| Anslag 1974/75 (förslag) 3266 | 7681 | 1974/75 | 4400 7 681 |
2 Inkl. 1,2 milj. kr., som föreslås bli anvisade på tilläggsstat II.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m.m, för budgcet-
året 1974/75 anvisa ctt investeringsanslag av 3 266 000 kr.
VI. Fonden för statens aktier
VI: 1. Teckning av aktier i Aktiebolaget Asea-Atom Nytt anslag (förslag) 20000 000
Vid min anmälan av anslaget Medelstillskott till Aktiebolaget Asea- Atom har jag redovisat behovet av att bl. a. öka aktiekapitalet i Asea- Atom under år 1974. För ändamålet bör anvisas 20 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Teckning av aktier i Aktiebolaget Asea-Atom för budget-
året 1974/73 anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
Prop. 1974:1 Bilaga 15 Industridepartementet 217
Register
Sid.
1 Översikt
DRIFTBUDGETEN
A. Industridepartementet m. m.
| 19 Industridepartementet | 8 476 000 |
| 20 Tekniska attachter m. m. | 232 000 |
| Kommittéer m. m. | 4 450 000 |
| 21 Extra utgifter | 200 000 |
| 22 Bidrag till vissa internationella organisationer | 155 000 |
13 513 000
B. Industri m. m.
Statens industriverk: 23 Förvaltningskostnader +8 200 000 23 Utredningar m. m. +2 200 000 2 Sprängämnesinspektionen 1 670 000 25 Förctags- och branschfrämjande åtgärder +14 100 000 46 Kostnader för räntcebefrielse vid strukturgarantier till
företag inom vissa industribranscher 1275 000 47 Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till
företag inom vissa industribranscher 1 000 48 Främjande av hemslöjden 1110 000
Statens institut för företagsutveckling:
| 49 Uppdragsverksamhet | +1 000 |
| 49 Främjande av företagsutveckling | +8 900 000 |
| 49 Utrustning | +500 000 |
| 49 Medelstillskott till Norrlandsfonden | 5 000 000 |
51 Statliga kreditgarantier till varvsindustrin, m. m.
42 957 000
922 C. Bergsbruk m. m.
Sveriges geologiska undersökning:
| 94 Förvaltningskostnader | +9 975 000 |
| 95 Kartarbeten m. m. | +4 037 000 |
| 95 Utrustning | +730 000 |
| 95 Prospektering | +21 900 000 |
| 95 Uppdragsverksamhet | +600 000 |
| 95 Bergsstaten | 846 000 |
| 97 Statens gruvegendom | 24 100 000 |
62 188 000 100 D. Energiförsörjning
| 105 Statens elektriska inspektion | 3 205 000 |
| 107 Kostnader för vissa nämnder | 43 000 |
| 107 Främjande av landsbygdens elektrifiering | 9 000 000 |
| 108 Statens kärnkraftinspektion | 1 000 |
12 249 000 + Beräknat belopp
Prop. 1974: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 218
E. Teknisk utveckling m. m. 112 Styrelsen för teknisk utveckling:
| 113 Teknisk forskning och utveckling | 191 000 000 | |
| 125 Drift av forskningsstationer | 1000 | |
| 126 Skeppsteknisk forskning och utveckling | 14 000 000 | |
| 128 Utrustning | 6 000 000 | |
| 131 Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet | 1 000 | |
| 134 Bidrag till statens provningsanstalt | 7040 000 |
134 Statens provningsanstalt: Justering och ädelmetallkontroll 79236 000
| 135 Statens provningsanstalt: Utrustning | 8 005 000 |
| 137 Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet | 1000 |
| 140 Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt | 2 360 000 |
| 141 Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning | 12 350 000 |
| 142 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien | 745 000 |
| 142 Bidrag till Sveriges standardiseringskommission | 3 250 000 |
| 144 Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi | 47 900 000 |
| 150 Utvecklingsarbete rörande utvinning av uran | 2 400 000 |
| 151 Särskilda säkerhetsarbeten inom kärnenergiområdet | 9 200 000 |
| 152 Internationellt atomenergisamarbete | 4 930 000 |
| 154 Medelstillskott till Aktiebolaget Asea-Atom | 15 000 000 |
| 159 Europeiskt rymdsamarbete m. m. | 28 759 000 |
| 162 Nordisk fond för teknologi och industriell utveckling | 4 500 000 |
163 Finansiering av statens utvecklingsfond
365 378 000
165 F. Domänverket 168 Ersättning till domänverkets fond för utgifter för
övertalig personal 135 000
Summa för driftbudgeten 496 420 000
KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder
E. Förenade fabriksverken 170 Byggnader och utrustning 13 400 000
F. Statens vattenfallsverk 179 Kraftstationer m. m. 1 480 000 000
G. Domänverket 213 Förvaltningsbyggnad för domänverket 4 500 000
II. Statens allmänna fastighetsfond 214 Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m, m. 3 266 000
VI. Fonden för statens aktier 216 Teckning av aktier i Aktiebolaget Asea-Atom 20 000 000
Summa för kapitalbudgeten 1 521 166 000
Totalt för industridepartementet 2 017 586 000
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 730515
Bilaga 16 till statsverkspropositionen 1974 > Prop. 1974:1 Bilaga 16
Kommundepartementet |
ÖVERSIKT nn
Genom cn ändring av'departementsorganisationen den 1 januäri 1974 har ärenden avseende Bbl. a. kommunherna samt regional indelning och förvaltning förts från civildepartementet, som uppbört, till det nyinrättade kommundepartementet. .
Till kommundepartementets arbetsområde hör ärenden om länsstyrelserna, de lokala skattemyndigheterna. och. kronofogdemyndigheterna samt de ärenden rörande kommuner, landstingskommuner och administrativ indelning som inte ankommer på annat departement. I departementet handläggs vidare ärenden om brandförsvar och beredskap för oljebekämpning till havs. Departementet är organiserat med ett sakområde för organisations- och anslagsfrågor för' länsstyrelserna m. m., ett för personalärenden m. m. och ett för kommunala frågor. Departementets planerings- och budgetsekretariat svarar bl. a. för viss utredningsverksamhet.
Statsmakterna beslöt år 1969 om åtgärder för & att fullfölja 1962 års kommunindelningsreform. Beslutet innebar att indelningsändringar enligt planerna för länens indelning i kommuner skulle genomföras senast vid årsskiftet 1973/74. Den 1 januari 1971 var 190 av landéts enligt planerna 273 kommuner och kommunblock färdigbildade kommuner. Genom beslut under åren 1972 och 1973 färdigbildades vid årsskiftet 1973/74 kommuner inom ytterligare 80 kommunblock. Inom återstående tre kommunblock har sammanläggning ej skett vid årsskiftet 1973/74,
eftersom frågor som hänger samman med den kommunala indelningen
i berörda områden måste utredas ytterligare. Landet omfattar nu 278" kommuner. 1962 års kommunindelningsreform har alltså blivit i huvudsak genomförd. Figur 1 visar den kommunala indelningen fr. o. m. den 1 januari 1974. Av figuren framgår även vilka kommunsammarilägg-
ningar som trädde i kraft vid det senaste årsskiftet och i vilka kommun- '
block sammanläggning återstår. Till följd av den ändrade kommunindelningen har även vissa ändringar i länsindelningen trätt i kraft den Tja | nuari 1974. : eo |
Göteborgsutredningen, som har i uppdrag att utreda frågan om Gö- ' teborgs kommuns samgående med Göteborgs och Bohus läns landstingskommun väntas lägga fram förslag inom kort. Frågan om ett fördjupat 1 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bil. 16
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 2
samarbete mellan Malmöhus läns landstingskommun och Malmö kommun är föremål för fortsatta överväganden. Genom kommunindelningsreformen har skapats större och bärkraftigare kommuner. Därigenom har kommunerna fått större möjligheter att även i framtiden lösa uppgifter av väsentlig betydelse för medborgarna och förutsättningarna för en aktiv regionalpolitik och miljöplanering har förbättrats. En genom kommunindelningsreformen bevarad stark kommunal självstyrelse är avgörande för möjligheterna att främja en livskraftig kommunal demokrati. Den djupgående omvandling som kommunerna varit föremål för har motiverat en översyn av formerna för medborgarinflytandet över den kommunala verksamheten. Den år 1970 tillkallade utredningen om den kommunala demokratin har till uppgift att göra en sådan översyn. Utredningen skall bl. a. överväga åtgärder för att förstärka den kommunala självstyrelsens Jokala förankring. I detta sammanhang kommer utredningen under våren att initiera viss försöksverksamhet i ett antal kommuner. Utredningen skall även överväga sådana åtgärder som syftar till att förbättra förutsättningarna för information till förtroendemännen och medborgarna under olika skeden av beslutsprocessen. En viktig aspekt i detta sammanhang är åtgärder för att bredda medinflytandet i planfrågor. Vidare skall utredningen se över vissa frågor i anslutning till det kommunala styrelseskicket och kommunernas arbetsformer. Utredningen om den kommunala demokratin väntas under året redovisa vissa resultat av utredningsarbetet. Vidare pågår en översyn av kommunallagarna i kommunallagsutredningen, som väntas lägga fram förslag under året. Uppkomsten av större kommuner aktualiserar bl. a. frågan om statens tillsyns- och kontrolluppgifter gentemot kommunerna. Inom departementet pågår en översyn av omfattningen av och metoderna för den statliga tillsynen över kommunerna på skilda verksamhetsområden i syfte att utmönstra onödiga detaljföreskrifter som kan försvåra den kommunala verksamheten. | Den år 1970 tillkallade länsberedningen, som har till uppgift att göra en allmän översyn av uppgiftsfördelningen i stort mellan stat och kommun, skall enligt sina direktiv bl. a. beakta att kommunerna genom indelningsreformen kan väntas mera allmänt bli rustade att bedriva sin verksamhet på sådant sätt att detaljerad tillsyn och kontroll från statens sida kan minska. Beredningen väntas under året lägga fram ett principbetänkande. Sakkunniga har tillkallats med uppdrag att utreda frågan om kommunala och landstingskommunala åtgärder i anslutning till den svenska internationella biståndsverksamheten. Betänkandet (Ds C 1973: 3) Distriktsindelning, arbets- och personalorganisation m. m. inom exekutionsväsendet remissbehandlas f.n. På
Prop. 1974: 1 Bilaga 16 Kommundepartementet 3
grund härav förs medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna nu upp med ett beräknat belopp och förslag kommer att redovisas i särskild proposition till 1974 års riksdag. En särskild beredningsgrupp har tillkallats med uppgift att behandla frågor om "utveckling och utnyttjande inom länsstyrelserna av automatisk databehandling (ADB) med anknytning till samhällsplaneringen. Efter proposition (1973: 185) på grundval av bl. a. betänkandet (SOU 1971: 50) Räddningstjänst har riksdagen beslutat om ansvaret för och organisationen av samhällets räddningstjänst. Beslutet innebär bl. a. att ansvaret för räddningstjänsten i första hand ankommer på det kommunala brandförsvaret medan länsstyrelserna får ansvaret för katastrofberedskapsplanläggningen och för räddningstjänsten vid katastrofer. Ansvaret för oljebekämpningen till havs och i kustvattnen ankommer liksom hittills på tullverkets kustbevakning. Kustbevakningen får också ansvaret för oljebekämpningen i Vänern och Mälaren. Sakkunniga har tillkallats för att göra en allmän översyn av den nuvarande brandförsvarsutbildningen under hänsynstagande till det utbildningsbehov som den allmänna räddningstjänsten föranleder. Sakkunniga har vidare tillkallats med uppdrag att göra en av riksdagen begärd förutsättningslös översyn av frågan om skorstensfejarmästarnas ställning.
Anslagen för budgetåret 1974/75 Anslagsyrkandena för nästa budgetår inom kommundepartementets verksamhetsområde uppgår till 1 049,7 milj. kr. De resursförstärkningar som begärs avser till övervägande del en utbyggnad av skattekontrollen.
Länsstyrelserna m. m. Förslag läggs fram om förstärkning av främst skattekontrollen hos länsstyrelserna. Lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi föreslås få ny organisation fr. o. m. den 1 december 1974.
Räddningstjänst m. m. 1973 års riksdag har godkänt att en central myndighet för räddningstjänst i allmänhet — statens brandnämnd — inrättas den 1 juli 1974 samtidigt som statens brandinspektion och statens brandskola upphör (prop. 1973: 185, CU 1973: 30, rskr 1973: 341). Befintliga tjänster hos dessa myndigheter avses bli överförda till brandnämnden. Härutöver tillkommer en viss förstärkning i form av nya tjänster. Uppbyggnaden av organisationen för beredskap för oljebekämpning till havs och i kustvattnen föreslås fortsätta under budgetåret 1974/75.
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 4
Medelsbehovet för detta ändamål har beräknats under hänsynstagande till att tullverkets ansvar vidgas till att omfatta bl. a. även oljebekämp- : ning i Vänern och Mälaren.
Sammanställning
Anslagsförändringarna inom kommundepartementets verksamhetsområde i förhållande till riksstaten för budgetåret 1973/74 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Anvisat Förslag Förändring
1973/74 : 1974/75
| DRIFTBUD GETEN | . | |
| ÅA. Kommundepartementet m. m. | — | "5,5 + 5,5 |
| B. Länsstyrelserna m.m. | 950,3 1 006,5 + 56,2 | |
| C. Räddningstjänst m.m, | 12,7 | 15,0 + 2,3 |
| Summa för driftbudgeten | 963,0 1027,0 +64,0 | |
| KAPITALBUDGETEN | | |
IL Statens allmänna fastig-
hetsfond
Byggnadsarbeten för läns-
| styrelserna | 30,0 | 22,7 — 71,3 |
| Summa för kapitalbudgeten | 30,0 | 22,7 — 7,3 |
| Totalt för kommundepartementet | 993,0 1 049,7 +56,7 |
Fig. 1 a
Kommun, som färdigbildats genom EZ sammanläggning den 1 januari 1974 Kommuner, som berörs av ytterligare utredning angående indelningen Kommuner, som färdigbildades före den 1 = januari 1974
2 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bilaga 16
Fig. 1 b
A >
s. Nin nr
AR
50 100 km LJ | Kommun, som färdigbildats genom öl sammanläggning den 1 januari 1974 Kommuner, som berörs av ytterligare utredning angående indelningen Kommuner, som färdigbildades före den 1 CF januari 1974
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 5
Utdrag av protokollet över kommunärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 4 januari 1974. |
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFS- SON, ZACHRISSON, LEIJON.
Chefen för kommundepartementet, statsrådet Gustafsson, anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1974/75 inom kommundepartementets verksamhetsområde och anför.
DRIFTBUDGETEN Fjortonde huvudtiteln
A KOMMUNDEPARTEMENTET M. M.
A 1. Kommundepartementet Nytt anslag (förslag) 3 190 000
1974/75
Personal Handläggande personal 17 Övrig personal 16
33 Anslag
| Lönckostnader | 2 900 000 |
| Reseersättningar | 70 000 |
| Expenser | 220 000 |
3 190 000
Till kommundepartementet fördes ett tiotal handläggare och ett lika stort antal övrig personal över från civildepartementet. Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1965: 65 s. 19, SU 1965: 105, rskr 1965: 295) har Kungl. Maj:t beslutat inrätta en tjänst för kanstiråd i kommun- 3 Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bil. 16
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 6
departementet. Tjänsten har inrättats för beredningen av frågor av sektorövergripande karaktär som inte naturligt hör hemma på någon av sakenheterna.
För speciella utredningar beräknar jag 300 000 kr: i cexpertmedel. Jag beräknar anslaget till 3 190 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommundepartementet för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 3 190 000 kr.
A 2. Kommittéer m. m. Nytt anslag (förslag) 2 200 000
Till kommundepartementet hänförs bl.a. Jänsberedningen, utredningen om den kommunala demokratin och kommunallagsutredningen.
Jag beräknar anslaget till 2 200 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m.m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett re-
servationsanslag av 2 200 000 kr.
A 3. Extra utgifter Nytt anslag (förslag) 100 000
Jag beräknar anslaget till 100 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1974/75 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 100 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 7
B LÄNSSTYRELSERNA M. M.
B 1. Länsstyrelserna, B 2. Lokala skattemyndigheterna och B 3. Kronofogdemyndigheterna
Allmän översikt
Länsstyrelserna
Rikets 24 länsstyrelser svarar för den statliga förvaltningen i länen med uppgift att främja resp. läns utveckling och befolkningens bästa samt verka för att statlig, kommunal och landstingskommunal verksamhet samordnas och anpassas till de regionalpolitiska målen.
Länsstyrelsernas arbetsuppgifter är mångskiftande och omfattar bl. a. följande områden, nämligen. den regionalpolitiska planeringen, planoch byggnadsväsendet, fastighetsregistreringen, naturvården, miljöskyddet, livsmedelskontrollen, den allmänna hälsovården, den sociala omvårdnaden, väg- och trafikväsendet, den civila försvarsberedskapen, brandförsvaret, beskattningsväsendet, uppbördsväsendet, exekutionsväsendet samt folkbokföringen. Länsstyrelsen har dessutom vissa övervakningsuppgifter gentemot andra statliga länsmyndigheter, kommuner, landstingskommuner samt enskilda och är inom resp. län högsta polismyndighet, överexekutor samt huvudman för priskontorsverksamheten och hemkonsulentverksamheten.
Länsstyrelsen leds av en styrelse med landshövdingen som ordförande samt tio andra ledamöter. Landshövdingen är chef för länsstyrelsen. Som ställföreträdare för landshövdingen fungerar i Stockholms län en länsöverdirektör och i övriga län en av avdelningscheferna. Med undantag för länsstyrelsen i Stockholms län är länsstyrelserna organiserade med tre avdelningar nämligen planeringsavdelningen, skatteavdelningen och förvaltningsavdelningen. Dessutom finns en administrativ enhet. Avdelningschef är ett länsråd. Länsstyrelsen i Stockholms län har följande avdelningar: plancringsavdelningen, taxeringsavdelningen, kameral- och uppbördsavdelningen, länsskatterättsavdelningen och förvaltningsavdelningen. Vid alla länsstyrelser utom länsstyrelsen i Gotlands län finns en länspolischefsexpedition.
En länsskatterätt och en länsrätt är knutna till länsstyrelsen. Inom förvaltningsavdelningen finns kansli för länsskatterätten och länsrätten utom i Stockholms län där länsskatterättsavdelningen utgör kansli för länsskatterätten.
Under länsstyrelsen lyder i olika avseenden de lokala skattemyndigheterna, kronofogdemyndigheterna, polisväsendet och civilförsvaret.
Prop. 1975: 1 Bilaga 16 Kommundepartementet 8
Antalet anställda hos länsstyrelserna uppgår till ca 9 000.
Riksstatsanslaget på driftbudgeten till samtliga länsstyrelser har för innevarande budgetår uppförts med ca 619 milj. kr.
Lokala skattemyndigheterna
De lokala skattemyndigheterna verkställer mantalsskrivning, upprättar allmän röstlängd för val till riksdagen och kommunal röstlängd, tar befattning med taxeringsarbete samt debitering och uppbörd av skatt m. m., bestämmer pensionsgrundande inkomst samt utövar kontroll över att viss uppgiftsskyldighet inom den allmänna försäkringen fullgörs.
Länsstyrelsen är chefsmyndighet för de lokala skattemyndigheterna i länet. Den lokala skattemyndighetens verksamhetsområde är fögderiet. Chef för lokal skattemyndighet är en fögderidirektör eller en häradsskrivare.
Frågan om arbets- och personalorganisation för lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi har på uppdrag av Kungl. Maj:t utretts av riksskatteverket som den 31 oktober 1973 lämnade utredning med förslag. Förslaget som remissbehandlats redovisas i det följande.
Antalet anställda hos rikets 122 lokala skattemyndigheter uppgår till ca 4 300.
Om man bortser från särskilt beräknade uppbördsmedel, uppgår medelsanvisningen för innevarande budgetår till över 215 milj. kr.
Kronofogdemyndigheterna
Den exekutiva verksamheten avser dels det allmännas fordringar för skatter, böter, allmänna avgifter m. m., dels ärenden som anhängiggörs av enskilda rättsägare. Den förra ärendegruppen dominerar. Dessutom är kronofogde skyldig att handlägga ärenden enligt lagen (1970: 741) om statlig lönegaranti vid konkurs samt att efter länsstyrelsens förordnande vara överexekutor för särskild förrättning.
För den exekutiva verksamheten är riket indelat i kronofogdedistrikt. I varje distrikt finns en kronofogdemyndighet med en kronodirektör eller kronofogde som chef. Enligt beslut av 1972 års riksdag (prop. 1972: 1 bil 14, CU 1972: 7, rskr 1972: 70) blev riksskatteverket den 1 juli 1973 centralmyndighet för administration av exekutionsväsendet.
Frågan om distriktsindelning, arbets- och personalorganisation m. m. inom exekutionsväsendet har utretts av särskilt tillkallad utredningsman som den 30 oktober 1973 lämnade betänkande (Ds C 1973: 3) med förslag. Förslaget som remissbehandlas kommer i den mån det berör frågor som bör underställas riksdagen att redovisas i särskild proposition till 1974 års riksdag.
Antalet anställda inom de 81 kronofogdedistrikten uppgår till nära 2 700.
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 9
Om man bortser från särskilt beräknade uppbördsmedel, uppgår medelsanvisningen för innevarande budgetår till drygt 160 milj. kr.
Civilbefälhavarorganisationen Rikets sex civilbefälhavare verkar i fred för att totalförsvaret inom resp. civilområde planläggs så att det i krig och vid krigsfara kan föras med en enhetlig inriktning samt så att största möjliga försvarseffekt uppnås. Förutom uppgiften att samordna viss planläggning har civilbefälhavaren att leda stabstjänstövningar, utbilda eller verka för utbildning av viss personal för uppgifter i krig samt planera för den egna verksambeten i krig och vid krigsfara, För dessa uppgifter biträdes civilbefälhavarna av var sitt kansli, vilket är förlagt i anslutning till en länsstyrelse. Civilbefälhavarorganisationen omfattar inemot 40 anställda.
Alternativ 0 Länsstyrelserna har i sina anslagsframställningar redogjort för de beräknade följderna av en nedskärning av anslagen med fem procent efter tillägg av löne- och prisomräkning. Länsstyrelserna framhåller att nedskärningen främst skulle påverka anslagen för lönekostnader. Myndigheternas möjligheter att bereda den befintliga personalen fortsatt anställning skulle försvåras. Myndigheternas verksamhet är till övervägande del styrd av författningar eller centralt utfärdade föreskrifter. Inskränkningar av myndigheternas verksamhet måste därför enligt länsstyrelserna drabba initiativverksamheten, främst inom planeringsavdelningarna. På skatteavdelningarna skulle de beräknade besparingarna på länsstyrelserna inte uppväga de betydande förluster för statsverket i form av minskade skattcintäkter som skulle uppkomma om insatsen av exempelvis personal för skatte- och taxeringsrevisioner minskade. Förvaltningsavdelningarnas verksamhet är även styrda av faktorer över vilka länsstyrelserna inte råder. En minskad personalinsats skulle medföra ökade balanser på dessa avdelningar i en utsträckning som inte är acceptabel. Vissa länsstyrelser har föreslagit ändringar i ett antal författningar som reglerar myndigheternas verksamhet. Förslagen fordrar bearbetning och ytterligare överväganden. Ett antal länsstyrelser framhåller att det är orealistiskt att nu påkalla en nedskärning av länsstyrelsernas organisation och verksamhet. Den nuvarande organisationen har fungerat sedan den 1 juli 1971 och har i vissa avseenden ännu inte funnit sin slutliga form. Dessutom framhålls att länsstyrelsernas organisationsnämnd fortlöpande följer länsstyrelsernas verksamhet och bl.a. föreslår förenklingar av arbetsrutiner m. m.
Prop. 1974: 1 Bilaga 16 Kommundepartementet 10
I fråga om de lokala skattemyndigheterna framhålls att en anslagsminskning skulle medföra sämre service gentemot de skattskyldiga men även gentemot taxeringsnämnderna, vilket i sin tur kan väntas medföra en lägre kvalitet på taxeringsresultatet och i vissa fall rättsförluster för skattskyldiga. Vidare skulle kvaliteten på krediterings- och arbetsgivarkontrollen få sänkas, med i vissa fall skatteförluster för det allmänna som följd.
För kronofogdemyndigheternas del hävdas att en minskning av myndigheternas resurser skulle resultera i ett sämre indrivningsresultat. Storleken av förlusterna som härigenom skulle drabba bl. a. statsverket är svår att bedöma, men enligt riksskatteverket skulle förlusterna inte täckas av utgiftsminskningen. | i | |
Remissyttranden
Remissyttranden över länsstyrelsernas anslagsframställningar har avgetts av rikspolisstyrelsen beträffande Jänspolischefsexpeditionerna, civilförsvarsstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar beträffande försvarsenheterna, riksskatteverket beträffande taxeringsavdelningen, skatteavdelningarna och utskänkningskontrollen samt de lokala skattemyndigheterna, nämnden för samhällsinformation beträffande informationsverksamheten, lantbruksstyrelsen och statens livsmedelsverk beträffande länsveterinärerna, statens naturvårdsverk beträffande naturvårdsenheterna, statens pris- och kartellnämnd beträffande priskontoren, konsumentverket beträffande hemkonsulenterna, statens planverk beträffande planenheterna samt lantmäteristyrelsen beträffande lantmäterienheterna.
Rikspolisstyrelsen framhåller att innan resultat av länsberedningens arbete föreligger och i avbidan på statsmakternas beslut i fråga om sammanförande av länspolischefsuppgifter för två eller flera län bör nu inte vidtas sådana förändringar i den regionala polisorganisationen som är ägnade att föregripa en samlad bedömning. I fråga om förslag att föra över viss polispersonal till länsstyrelserna uttalar rikspolisstyrelsen rent principiellt att den bestämt avstyrker tillskapandet av en särskild polisorganisation, som lyder under annat departement än polisväsendet i övrigt.
Civilförsvarsstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar tillstyrker begärda tjänster för uppgifter inom skyddsrumskontrollen. Båda myndigheterna föreslår en översyn av organisationen för länsstyrelsernas försvarsenheter på grund av att personalresurserna anses vara otillräckliga för att genomföra de åtgärder som förutsätts i programplan samt att resurserna är ojämnt fördelade länen emellan.
I fråga om civilbefälhavarkansliernas personalbehov anser överstyrelsen att framförda förslag om förstärkningar bör tillgodoses i första
Prop. 1974: 1 Bilaga 16 Kommundepartementet 11
hand inom ramen för civilbefälhavarutredningens förslag samt att framställningen rörande västra civilområdets kansli bör ges högsta prioritet.
Riksskatteverket tillstyrker att taxeringsenheterna tillförs ytterligare tjänster som taxeringsintendenter för uppgifter i samband med fastighetstaxering och för processföringen med anledning av den utökade taxerings- och skattekontrollen, vilken utökning medfört en mycket stor arbetsbelastning inom taxeringsenheterna. Flertalet länsstyrelser föreslås få ytterligare en sådan tjänst var, de tre största länsstyrelserna föreslås få två var. Utöver denna generella förstärkning tillstyrker verket krav på ökade personalresurser endast i de fall då en klar underbemanning kunnat konstateras.
Genom beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973:85, SkU 1973:27, rskr 1973: 167) förstärktes skattekontrollen med 100 tjänster. Tjänsterna skall inordnas i länsstyrelserna fr. o. m. budgetåret 1974/75. Verket lämnar förslag om fördelningen på länsstyrelserna av dessa tjänster och en motsvarande utbyggnad av antalet biträdestjänster. Verket tillstyrker en fortsatt utbyggnad av taxeringsassistentorganisationen med anledning av övergången till bokföringsmässig redovisning för jordbrukare. Viss resursförstärkning förordas vidare av verket på grund av att antalet speciella distrikt för taxering av delägare i fåmansbolag har utökats.
Mervärdeskatteenheterna har enligt riksskatteverket för små resurser för den materiella granskningen och kontrollen av mervärdeskattedeklarationer — särskilt sådana som kan föranleda återbetalning. Verket tillstyrker därför att ytterligare tjänster tillförs mervärdeskatteenheterna.
För uppbördsenheterna och dataenheterna samt utskänkningskontrollen föreslår verket vissa ytterligare tjänster på grund av ökad arbetsvolym. |
I avvaktan på resultatet av den organisationsundersökning av de Iokala skattemyndigheterna som genomförs av riksskatteverket tillstyrker verket viss förstärkning av dessa myndigheter i form av medel för anställning av tillfällig personal. För att bemästra arbetsuppgifterna med fastighetstaxeringen 1975 förordar verket vidare ett arbetskraftstillskott om ca 120 årsarbetskrafter.
Nämnden för samhällsinformation tillstyrker för informationsprojekt som bör bli gemensamma för samtliga länsstyrelser ca 2,7 milj. kr., för informationsprojekt hos de olika länsstyrelserna ca 1,1 milj. kr., för beredskap för plötsligt uppkommande informationsbehov ca 0,6 milj. kr. samt för kungörelseannonscering ca 4 milj. kr.
Lantbruksstyrelsen och statens livsmedelsverk finner att länsstyrelser- na i Kalmar, Hallands, Älvsborgs och Västerbottens län har behov av personalförstärkning inom länsveterinärfunktionen. Livsmedelsverket anser att förstärkning i Kalmar och Hallands län är av hög angelägenhetsgrad. Båda verken framhåller vikten av att erforderlig biträdeshjälp ställs till länsveterinärernas förfogande.
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 12
Statens naturvårdsverk framhåller, att länsstyrelserna saknar erforderliga resurser för tillsynsverksamheten framför allt på miljövårdsområdet. En förstärkning är särskilt angelägen i län med starkt industrialiserade områden. Sålunda torde, enligt verket, t. ex. situationen i Stockholms län vara särskilt besvärlig. Länsstyrelserna behöver i första hand förstärkas härför med kvalificerade processtekniker. Vad gäller länsstyrelsernas önskemål om ökade resurser för laboratorieundersökningar anser verket det angeläget att varje länsstyrelse har möjlighet att utföra vissa enklare undersökningar. .
Statens pris- och kartellnämnd anser det vara angeläget att fältorganisationen dimensioneras så att den kan svara mot de krav som den centrala organisationen ställer och föreslår att länsstyrelsernas priskontor tillförs 21 nya assistenttjänster. :
Konsumentverket tillstyrker förstärkning med ytterligare en hemkonsulent i vardera Stockholms, Jönköpings, Kristianstads, Örebro och Gävleborgs län och med biträdespersonal i Östergötlands och Jämtlands län. Verket framhåller att även de län som endast har en tjänsteman för konsumentärenden torde vara i behov av kapacitetsförstärkning för att kunna hålla en tillfredsställande bevakning på stationeringsorten och ge service till kommunerna samt bedriva en länsomfattande utbildningsoch informationsverksamhet. |
Statens planverk anser att anslagsframställningarna i alltför hög grad inriktas mot högre tjänster och att en inte obetydlig del av dessa kan ersättas med handläggartjänster i lönegradsskiktet A 19—23. Planverket tillstyrker de av länsstyrelserna begärda tjänsterna rangordnade i fem grupper.
Lantmiäteristyrelsen framhåller att lantmäteriverksamhetens omfattning i Stockholms och Malmöhus län är sådan att behovet av ytterligare en biträdande överlantmätare i resp. län är mycket angclägcet. Styrelsen tillstyrker inrättandet av tjänst som biträdande överlantmätare även i Uppsala, Södermanlands, Gotlands och Jämtlands län, vilka nu saknar sådan tjänst, Därutöver vitsordar styrelsen behovet av vissa omedelbara insatser bl. a. i Kopparbergs län dels för vissa inledande arbeten avseende arronderingsförbättringar på jord- och skogsbrukets område, dels för nedbringande av arbetsbalansen beträffande registreringen av nya fastigheter cfter äganderättsutredningar. I övrigt vitsordar styrelsen vad länsstyrelserna anför om behovet av medel för arkivutrustning samt för vård av befintliga förrättningsarkiv.
Översyn av organisationen hos lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi
Kungl. Maj:t uppdrog den 8 december 1972 åt riksskatteverket att i samarbete med statskontoret utföra organisationsundersökningar hos
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 13
lokala skattemyndigheterna med syfte att utarbeta förslag om dels organisationsmodeller för lokal skattemyndighet, dels normer som kan läggas till grund för beräkning av personalbehovet vid lokal skattemyndighet, dels detaljerad arbets- och personalorganisation för lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi.
Riksskatteverket lämnade den 31 oktober 1973 förslag till arbetsoch personalorganisation för lokala skattemyndigheten i Stockholm.
Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av länsstyrelsen i Stockholms län, lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi, föreningen Sveriges fögderichefer och Statstjänstemannaförbundet.
Nuvarande organisation
Lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi är uppbyggd dels efter geografiska indelningsprinciper, dels med vissa specialistenheter. Myndigheten leds av en fögderidirektör. Det totala antalet anställda vid myndigheten uppgår till cirka 700.
Myndigheten består f.n. av tre avdelningar, nämligen kansliavdelningen, bestående av fyra kontor med tillhopa cirka 200 tjänstemän, debiteringsavdelningen, bestående av sju kontor med cirka 390 tjänstemän samt folkbokföringsavdelningen, bestående av tre kanslier eller expeditioner med cirka 110 tjänstemän.
Riksskatteverkets förslag
Under en fögderichef och en biträdande fögderichef jämte stab föreslås myndigheten skola organiseras med fem enheter nämligen administrativ enhet, två skatteadministrativa enheter, arbetsgivarenhet och folkbokföringsenhet.
Den administrativa verksamhet som enligt förslaget är gemensam för fögderiet omfattar ekonomiadministration med anslagsbevakning, budgetering och arbete för anslagsframställning, personaladministration med rekrytering, bemanningsplanering, personalstatistik, utarbetande av löneuträkningsunderlag m. m., utbiidningsadministration avseende kursadministration med planering och budgetering av myndighetens utbildningsverksamhet, administration av verksamhetsplancring dvs. ledning av enheternas verksamhetsplanering och uppföljning, materieladministration med planering, inköp och förrådshållning av myndighetens kontorsmateriel, rationalisering med organisationsfrågor, uppläggning av rutiner, Jokal- och utrustningsfrågor, blankettfrågor m, m., dokumentadministrativ verksamhet omfattande myndighetsregistratur, upplysningsverksamhet, arkiv, maskinskrift, sekreteraruppgifter m. m. samt övrig kontorsservice med budtjänst, posthantering o. d. De nu nämnda administrativa funktionerna hänförs till den administrativa enheten.
Till skatteadministrativa enheterna hänförs i förslaget skatteadmini-
Prop. 1974: 1 Bilaga 16 Kommundepartementet 14
strationen av fysiska personer, av skattskyldiga som tillhör det s. k. gemensamma distriktet och vissa särskilda distrikt samt av utbor, dödsbon, familjestiftelser och juridiska personer. Var och en av de skatteadministrativa enheterna föreslås skola bestå av fem kontor, varav fyra efter geografisk indelning av fögderiet.
Arbetsgivarenhetens uppgifter omfattar kontroll och revision av arbetsgivare med avscende på redovisning av skatt och uppgifter för debitering av arbetsgivaravgifter.
Folkbokföringsenheten föreslås skola handha registrering av flyttningar och ändrade persondata med därav följande åtgärder, utfärdande av personbevis och flyttningsbetyg, förande av flyttningsbok, rekvisition av personnummer m. m.
Staben föreslås skola biträda vid ledningen och samordningen av verksamheten samt handlägga besvärsärenden.
En tablå över den föreslagna organisationen torde få fogas som bilaga 16.1 till statsrådsprotokollet i detta ärende.
Personalbehovet uppskattas till 533 fasta tjänster. Dessutom fordras ca 50 årsarbetskrafter som tillfällig personal för att möta vissa säsongmässiga arbetstoppar. De fasta tjänsterna fördelas mellan de olika enheterna på följande sätt, fögderiledning och stab 4, skatteadministrativa enheterna ca 330, arbetsgivarenheten ca 60, folkbokföringsenheten ca 90 och administrativa enheten ca 50. I förhållande till nuvarande organisation innebär förslaget en reduktion med över 100 tjänster.
Den nya organisationen föreslås skola genomföras helt den 1 december 1974. Riksskatteverket föreslår att reduktionen av personalen sker successivt, i huvudsak i takt med den naturliga avgången. Omorganisationen måste föregås av omfattande förberedelsearbete i vilket ingår bl. a. detaljutformning av skilda administrativa rutiner, lokalplancring samt utbildning av personal.
Remissyttranden
Länsstyrelsen i Stockholms län instämmer i stort med vad utredningen föreslagit och framhåller att förslaget kommer att utgöra cn god grund för en rationell arbetsuppläggning. Personalen får allsidigare arbetsuppgifter, vilket bör öka trivseln, och allmänheten får bättre service om förslaget genomförs. Länsstyrelsen finner dock förslaget om att bilda två skatteadministrativa enheter mindre lämpligt. Länsstyrelsen menar att man därigenom skapar oklarhet i ansvarsfördelningen på chefsplanet och försvårar möjligheterna till en jämn arbetsfördelning och personaldisposition samt åstadkommer risk för svårigheter i den interna kommunikationen mellan fögderiledningen och kontorscheferna. Länssty-
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 15
relsen förordar att de i skatteadministrativa enheterna ingående tio kontoren skall sortera direkt under fögderiledningen och att föreslagen personal för skatteadministrativa enheternas ledning skall föras över till staben. För att undvika sammanblandning med länsstyrelsens taxeringsenheter som av allmänheten uppfattas som skattekontor föreslår länsstyrelsen att fögderiets kontor benämnes fögderikontor.
I fråga om personalbehovet anser länsstyrelsen att arbetsgivarenheten bör tillföras ytterligare en högre tjänsteman i arbetsledande ställning. Länsstyrelsen finner utredningsförslaget med endast en sådan tjänsteman uppenbart otillräckligt. Länsstyrelsen avstyrker att landskanslisttjänster skall föras över från lokala skattemyndigheten till länsstyrelsen. Landskanslisttjänsterna är en nödvändig tillgång även för fögderierna. Länsstyrelsen understryker att den i övrigt inte kan bedöma om den föreslagna tilldelningen av personal är tillräcklig. Detta får erfarenheterna i framtiden utvisa. Länsstyrelsen anser det därför klart att under de närmaste åren någon anslagsminskning inte kan komma ifråga. Länsstyrelsen finner det tveksamt om tidpunkten för organisationsändringen — den 1 december 1974 — är realistisk då frågan om bl. a. lönesättning och tillsättning av tjänsterna kan dra ut på tiden.
Lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi förordar att det skatteadministrativa arbetet förs samman till en enda enhet — skatteenheten i stället för att delas upp på två skatteadministrativa enheter som utredningen föreslagit. I fråga om arbetsgivarenheten anser myndigheten att den bör tillföras en högre tjänsteman i arbetsledande ställning utöver vad som föreslagits.
Föreningen Sveriges fögderichefer anser förslaget vara väl underbyggt och framhåller att den nya organisationen bör medföra bättre service åt allmänheten och mera rationella arbetsformer. Föreningen tillstyrker förslaget i princip och ansluter sig helt till förslaget att de skattcadministrativa fupktionerna skall delas upp på två enheter. För de arbetsledande uppgifterna inom arbetsgivarenheten fordras enligt föreningens mening en högre tjänsteman utöver vad som föreslagits.
Statstjänstemannaförbundet konstaterar att utredningen i allt väsentligt beaktat de synpunkter och förslag som lagts fram av den särskilda kontaktgrupp som utsetts av lokala skattemyndighetens företagsnämnd. Förbundet framför därför endast vissa detaljsynpunkter beträffande några avsnitt i förslaget. Inom administrativa enheten finner förbundet att företagsnämndsadministrationen, intendenturgruppen och arkivgruppen bör förstärkas utöver vad utredningen föreslagit. Samma förhållande gäller enligt förbundet även resurserna för jämkning av B-skatt. Förbundet anser vidare att ledningsfunktionen inom arbetsgivarenheten bör förstärkas med en biträdande chef.
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 16
Departementschefen
Verksamheten vid länsstyrelserna, lokala skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna styrs till mycket stor del av efterfrågan från allmänheten på dessa myndigheters tjänster. Länsstyrelserna har i sina anslagsframställningar redovisat följderna av en anslagsberäkning enligt alternativ 0. Resultatet skulle bli försämrad service gentemot kommuner och allmänhet och en minskning av initiativverksamheten till förfång för samhällsplanering, skatterevisioner m. m. Enligt min mening kan ett sådant resultat inte godtas. |
Jag förordar att länsstyrelserna nu förstärks med 291 tjänster, varav 37 på plancringsavdelningarna, 218 på skatteavdelningarna, 18 på förvaltningsavdelningarna samt därutöver 18 biträdestjänster och medel för ctt nittiotal årsarbetskrafter. Huvuddelen av förstärkningarna hänförs till skatteförvaltningen med tonvikt på täxerings- och skattekontrollen samt arbetet med fastighetstaxeringen 1975. På grund av cffektiveringen av bilregisterverksamheten räknar jag med att länsstyrelsernas personalresurser härför den 1 juli 1974 kan minskas i en omfattning som motsvarar 150 årsarbetskrafter. Länsstyrelsernas personal, med personalen hos civilbefälhavarnas kanslier inräknad, uppgår då till ca 9 200 tjänstemän.
På uppdrag av Kungl. Maj:t har riksskatteverket i samarbete med statskontoret utfört organisationsundersökningar hos lokala skattemyndigheterna. Som ett första resultat av dessa undersökningar har förslag lagts fram till arbets- och personalorganisation för lokala skattemyndigheten i Stockholm. Förslaget som remissbehandlats innebär att den geografiska indelningsprincipen drivits hårdare än i nuvarande organisation med ökad integrering av arbetsuppgifter och minskning av den nuvarande specialiseringen. Antalet kontor har ökats för att personalstyrkan vid varje kontor inte skall överstiga 40 personer. Personal för rcsursstyrning, för administration av utbildning och för rationalisering har tillförts. Förslaget förutsätter att vissa rutinförändringar i rationaliseringssyfte genomförs. Myndighetens arbetsuppgifter föreslås under en fögderiledning med stab skola fördelas på fem enheter nämligen en administrativ enhet, två skatteadministrativa enheter, en arbetsgivarenhet och en folkbokföringsenhet. Personalbehovet uppskattas till 533 fasta tjänster. Dessutom föreslås medel till ca 50 årsarbetskrafter. Förslaget innebär en reduktion av nuvarande organisation med över 100 tjänster. Organisationsändringen föreslås skola genomföras helt den 1 december 1974 men reduktionen av personalen föreslås ske successivt, i huvudsak i takt med den naturliga avgången. Remissinstanserna har i stort godtagit förslaget men yrkat vissa personalförstärkningar. I fråga om den principiella organisationen har erinringar riktats endast mot de skatteadministrativa arbetsuppgifternas förläggning. Länsstyrelsen i
Prop. 1974: 1 Bilaga 16 Kommunåepartementet 17
Stockholms län föreslår att de tiv skattekontorer — vilka eniigt länsstyrelsen bör benämnas fögderikontor — skall sortera direkt under fögderiledningen och lokala skattemyndigheten i Stockholm förordar att de två skatteadministrativa enheterna skall föras samman till en enda enhet.
För egen del kan jag i allt väsentligt biträda det framlagda förslaget. De skatteadministrativa arbetsuppgifterna bör hänföras till två enheter såsom föreslagits av utredningen. Enligt min mening torde ledningen och samordningen av verksamheten inom detta område underlättas om . de tio kontoren grupperas i två enheter. Fögderiledningen torde också få bättre möjligheter att leda och samordna hela myndighetens verksamhet om tio kontorschefer inte sorterar direkt under denna ledning. Jag vill också ansluta mig till utredningsförslaget att de i skatteadministrativa enheterna ingående kontoren benämnes skattekontor.
Beträffande föreslagen personaltilldelning till fögderiet har samtliga remissinstanser yrkat på att arbetsgivarenhetens ledning förstärks med en biträdande chef. Jag kan biträda detta yrkande. I övrigt finner jag att erfarenheter av organisationens sätt att fungera får visa huruvida förändringar i personaltilldelningen fordras. Jag förordar därför att lokala skattemyndigheten i Stockholm tilldelas 534 fasta tjänster samt medel för ca 50 årsarbetskrafter. För chef för myndigheten bör inrättas cn extra ordinarie tjänst. Beträffande avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag att ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs.
Jag kan vidare ansluta mig till förslaget att den nya organisationen skall genomföras helt den 1 december 1974. Jag förutsätter därvid att löneförhandlingarna kan slutföras under våren 1974 och att vissa chefstjänster kan tillsättas i juli 1974. Jag förordar vidare att reduktionen av personalen sker successivt, i huvudsak i takt med den naturliga avgången. Organisationsförändringen medför behov av vissa övergångsåtgärder. Därför föreslår jag, att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens bemyndigande att vidta erforderliga sådana åtgärder.
För lokala skattemyndigheterna i övrigt kommer riksskatteverkot i samarbete med statskontoret att senare redovisa utredningsförslag. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att till nästa års riksdag lägga fram förslag beträffande dessa myndigheter. För att dessa myndigheter skall kunna bemästra ökningen av arbetsuppgifterna — främst i samband med fastighetstaxeringen — under budgetåret 1974/75 förordar jag en uppräkning av medelstilldelningen motsvarande ca 120 årsarbetskrafter.
I fråga om kronofogdemyndigheterna har utredningsförslag beträffande distriktsindelning, arbets- och personalorganisatien m. m. lämnats i slutet av oktober 1973. Förslaget remissbehandlas f.n. Jag avser att föreslå Kungl. Maj:t att i särskild proposition till 1974 års riksdag lägga
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 18
fram förslag till anslag för kronofogdemyndigheternas verksamhet. I avvaktan på denna särskilda proposition förordar jag att anslaget tas upp med oförändrat belopp.
Mina ställningstaganden till länsstyrelsernas förslag, vilka redovisas närmare i det följande, innebär, med bortseende från de under resp. anslag beräknade uppbördsmedlen, en medelsanvisning om sammanlagt 1 075,7 milj. kr., varav 1 053,0 milj. kr. på driftbudgeten och 22,7 milj. kr. på kapitalbudgeten. Ökningen i förhållande till innevarande budgetår uppgår till 51,0 milj. kr. — en ökning med 58,3 milj. kr. på driftbudgeten och en minskning om 7,3 milj. kr. på kapitalbudgeten. Av beloppet på driftbudgeten avser 664,8 milj. kr. länsstyrelserna, 227,8 milj. kr. de lokala skattemyndigheterna och 160,4 milj. kr. kronofogdemyndigheterna. De särskilda uppbördsmedlen under dessa tre anslag beräknar jag till resp. 5,8 milj. kr., 34,2 milj. kr. och 6,4 milj. kr., en ökning med 2,0 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår. NS
Prop. 1974 1 Bilaga 16 Kommundepartementet 19
SLIVL6T uajpyrdag 2 € = — = — — — — — — — — — — — — — = €
BUIJJJUYZIPUAÄUSpZOJOUOTY BUIpue 14
000 1000 ot+ €L+ €£8+ 000 000 000 000 000 — — — — 000978 000 — — 000
£0€ PeuxrlNog 689 Lv 565 £69 696 9vL 618 618 "PUÄW b OI-F 1 PT FT Zz — & + + + + + + + "IX EE €SE v89 000 000 000 000 000 000 = — — — 000 000 000 — 000 000 pLIEL6T TC z LIF 85€ 6S7 ZOE 86€ 681 689 EZP 9Tr LO0 60S '€ FTI 4I 8 I 8 09T 9 PST TI
SLIVLET IN 01-— 000 000 000 000 000 000 — — — — 000 000 000 — 000 uspyardag I BUIJIJYBIPUÄWSNLYS 8Z0§ £ Ir Spår 001 Lev 00r 6ET 078 61€ €
| IOJ SUIPUR I € Ft TITT OT I + + = + — — Ie3ddn F Lö 611+ 9pIT 1000 000978 — 000 000 000 000 = — — 000 000 — — 000
PeuUNBIAG + TIEf bS £81 Lyb 160 087 TLS TLS [euosrad "PUÄN EI b v TT ZT+ — + — + + — PJEJOT +$6C 856 TSTPV 000 000 000 000794 000 000 = — — — 000 000 000 — 000 Brmugaq
bLIEL6T € €£€S $09 ip9 Lb It8 79§ SES O£fE S0OZ
"wu
7 6L1 I Oc TI r STT ZE €8I
"VI A 10J PUIOSJOIAJSSURT ussuruyeiddnN
SLIvLET 167+ 000 0004I€ 000 000 000 000 000 000 000 000 000 8stt felt 000 000 — 000
Tajpyrdag €£16 £zz LLI9 b9F 958 017 905 679 £zI 6KI Z86 Of 848
BUIMPUR 8Z+ FE I 5 £ € I S SF SF + + — +1000 + +1000 +F1r000 — ocF + 90 885 1000 000 000 000 000 'G €6C+ S6T 00041 000 000 000 — — 000
67 10Jj PENIS PUIISJJIÄJISSURT + + 181 €£46 059 SPL 898 017 piLP 0cI 65 TSLL 608 608 In "PUAA PUILSUIUFPISGSBL[SUL FS I S1+ ET TT £ € 88 88 33eredspeussoqouoj
+ + FT F + + —
€6b 995 650 000 000 000 000 000 000895 — — 000 000 000 000 000 000 000
bLIEL6T T 9 6 8cL 1801 600 Eb8 b88 TAI ESb L+$9 918 007 005 9TT
I O9P IT TS LE L €Z Zz Oc 819 Z € €19 Ad
UPWISPUWgu 18p3ddnspy3ipueWw Jeuosiod d03f1BINsBupsua -SJULISSUOUUBISJAIOZUNI ae uapuojsaorsuad sespddn AR -SI3UBNSeJ Buruggiddn "ddoj2q
-He FUIUJ[EISUPUNULS UJJJUYUIIARUJUET 1PJUUPPSI33SdA [EWrepur USIOJUOHLIEP Ieuosiad TIPPUISORTEAOT UBtf opuessepuek 13pEuISONDUOT PpawuspIoqddn HT) 107 13)SISDI "TX 1euyrIag T3peUuIsON SUIUPNPSIG BUUesI BurwyesIg IRBINOPNIN NAN Ieuos.HNd PIRAYNEIS 2asuadxq ADA 'Tjup 000 SYJSUy aSIoAld euuru 31Q 286 (e (9 PIA I ; z
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 20
Stockholms län
[KE
Er Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris-
F TT.
omräkning m. m. 5 800 929 kr.
Ni. Dt 2. Plancringskansliet — behöver
ce
TE förstärkas med cn byrådirektör.
3 IT £l2s änkan
Jo SA Mm Med tanke på den alltmer intensi-
000 000 000 000 000 000 oo ++ +38
| SI | 10 32 | fierade verksamheten inom kon- |
| DIES | 463 589 296 | 798 |
| Tia | sumentupplysningen behövs det |
CIA 6
| Dim 4-3 + + + 4-3
EIMA ytterligare en hemkonsulent i
| 3 | <t el | Stockholms län. De alltmer krä- | ||
| us | <r ? | öm 596 000 000 000 000 000 000 | 000 | vande arbetsuppgifterna och de i | |
| 2/T | 929 311 566 337 540 500 | 853 | ||
| ES | länet svåra samordningsproblemen | |||
| VR: | 3 2 | |||
| MIA | 28 | 34 | ||
| un | med primär- och sekundärkommu- |
tr s
nal plancring kräver förstärkning
FS = 000 000 000 000 000 000
SG 2 7 | av den kvalificerade personalen på
839 446 235 200 531
regionalekonomiska enheten med
—1 ME fiet en avdelningsdirektör och en förste
kil en
byråsckreterare. På naturvårdsen-
| kräl =E ++ | 000 000 000 000 000 | 000 | ||
| ERE | + -+37 | 7 | heten behövs en avdelningsdirektör | |
| CI | 996 | 289 | ||
| Tia | 446 261 | 818 | ||
| Ela ce | för ledning av den allmänna na- |
al Oc ElAR -+1 + + — + +1
v turvården, en byrådirektör för till- 2
s nn syns- och prövningsärenden inom
"Å r- 00 000 000 000 000 000 000 000 SIT 1062 miljöskyddslagens område och en rf 565 250 163 930 543 500 451 förste byråingenjör för tekniskt ut-
-— ola - 5 2 44 53 redningsarbete inom vattenlagens
al e S ce SS &S S' område. Vidare behövs ytterligare 000 000 000 000 000 000 Oo Se 000
+58 er Mo s3| ++ Fr 00 en byråassistent, en assistent samt
AR 79 697 356 593 328 564
Sö en 5 4 1183 2100000 ett kvalificerat biträde på cenhe-
= £Å + — - [] +4-12 tens expedition. För att minska
=) - + + +
ES an Så 3 3 balanserna och för att förkorta 000 000 000 000 000 000 3 3 000 ov AN IR ++ 4144 + SS handläggningstiderna för framför- 3 585 79 580 380 —- tm
221 796 091 Då 7 5 2 2130000 allt — stadsplanedispenser m. m. 24 + AL + +4- --17 måste — planenheten = förstärkas 3 Ad + + +
rn ud Oo — S S med tre byrådirektörer. En by- 7 SR 000 000 000 000 000 000 S SS 000
2 ic no i Kn a 1442 — <F rådirektör behövs för invente- Om KA Kay 848 272 625 205 793 870 0 un 088 and 5 Ice AA —- ring av planläget. Försvarsen- 8 5 I la 74 92 ta heten behöver för inspektion av
Oo =E I skyddsrumsbeståndet en förste by- CS [= [S-] en v
o än råingenjör. (+1 057 404 kr.)
LE
v =
ÖA 32 3. Den nya lagstiftningen som
nämndemän 23 införs ifråga om särskild fastig- Ej [= till DE
engångsutgifter IT. 5e v SR hötstaxering m.m. medför ökad
An CE =E Z2Rh belastning på taxeringsenheterna
0-0 biti Därav kostnader 35 och enheterna bör därför tillföras äte Anslag Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Ersättning Kungörelseannonscrings- Lantmäterienheten
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 21
en taxeringsintendent och två förste byråsekreterare. Den utökning av antalet taxeringsassistenter som avses skola ske gör det nödvändigt att : den handledande personalen på revisionsenheterna utökas med tre byrådirektörer. Vidare behövs fyra kvalificerade biträden på enheterna. Taxeringsassistentgruppen bör förstärkas med fyrtio taxeringsassistenter. Revisionsdetaljen inom mervärdeskatteenheten behöver förstärkas med två byrådirektörer och ett kvalificerat biträde. (--3 180 396 kr.)
4. Arbetsbelastningen på länsrätten motiverar en utökning av den handläggande personalen med två förste byråsekreterare. För arbetet med handels- och föreningsregistret bör allmänna enheten tillföras ett kvalificerat biträde. För handläggning av körkortsmål på trafikenheten behövs ytterligare en länsassessor. Överexekutorsenhetens arbetsbelastning motiverar en utökning av personalen med en länsassessor (+334 621 kr.)
5. Länsskatterätten bör tillföras tre länsassessorer, två förste länsnotarier och tre kvalificerade biträden. Den utökning av personalen som yrkas bedöms nödvändig för att de personella resurserna skall svara mot de antal mål som måste behandlas under ett år för att inte balanser skall uppstå. (+ 518 844 kr.) |
6. För arbetet med lönegarantiärenden begärs på kameralenheten en byrådirektör. På personalenheten krävs för handläggning av de alltmer arbetskrävande personalvårds- och personalutbildningsfrågorna en byrådirektör och ett kvalificerat biträde. För en effektivering av arbetsgivarkontrollen bör uppbördsenheten = tillföras en. byrådirektör. (—+270 845 kr.)
7. För främst = biträdespersonal = begärs = ytterligare medel. (4-2 372 961 kr.) oo
8. Härutöver begärs ytterligare medel för omkostnader (4-3 105 000 kr.) |
9. Lantmäterienheten. | a) Löne- och prisomräkning m.-m.'28 000 kr. b) För att handlägga de komplicerade ersättningsfrågor som upp-
kommer vid bildandet av naturreservat bör enheten tillföras en biträdande överlantmätare. Vidare beräknas omkostnaderna öka. (4-422 000 kr.) |
Lokala skattemyndigheterna. 10. Löne- och prisomräkning m.m. — 386 402 kr. |
11. I Danderyds fögderi begärs en fögderisekreterare och ett kvalificerat biträde, i Handens fögderi en fögderisekreterare och två kvalificerade biträden, i Huddinge fögderi en fögderiassistent och två kvalificerade biträden, i Jakobsbergs fögderi en fögderisekreterare och ett kvalificerat biträde, i Lidingö fögderi en fögderisekreterare, i Nacka fögderi ett kvalificerat biträde, i Sollentuna fögderi ett kvalificerat biträde, i Södertälje fögderi ett kvalificerat biträde, i Täby fögderi ctt 4 Riksdagen 1974, I saml. Nr 1. Bilaga 16
Prop. 1974: 1 Bilaga 16 Kommundepartementet 22
kvalificerat biträde samt gemensamt för länet fyra landskanslister. Tjänsterna begärs främst för myndighetens handläggning av skattebrott, ärenden rörande dubbelbeskattningsavtal samt på grund av befolkningsökningen i länet. Vidare begärs medel för främst biträdespersonal och för expeditionsvakter på olika fögderier i länet. (41 603 402 kr.)
12. Omkostnaderna beräknas öka. Härvid har beräknats bl. a. 200 000 kr. för flyttning av lokala skattemyndigheten i Danderyds fögderi. (4601 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 13. Löne- och prisomräkning m.m. 1268 672 kr. |
14. I Danderyds distrikt begärs en biträdande kronofogde för handläggning av framförallt konkurs- och lönegarantiärenden, en kronokommissarie för förstärkning av arbetsledningen samt en förste kronoassistent och två kvalificerade biträden. I Handens distrikt begärs en kronofogdesekreterare, två förste kronoassistenter samt tre kvalificerade biträden på grund av stor arbetsbelastning. Den befintliga personalen i Huddinge distrikt är med hänsyn till den alltmer ökande ärendemängden alltför fåtalig och bör förstärkas med en biträdande kronofogde, två kronoassistenter samt tre kvalificerade biträden. De ökande balanserna beträffande allmänna mål i Nacka distrikt gör att distriktet bör förstärkas med en kronoassistent och ett kvalificerat biträde. Sollentuna distrikt bör för att kunna bibehålla nuvarande indrivningsresultat tillföras en biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterare, två förste kronoassistenter samt ett kvalificerat biträde. Den ökade arbetsbelastningen i Solna kronofogdedistrikt gör att distriktet bör tillföras en biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterare. Vidare behövs en förste kronoassistent. För inbindning av och annat arbete med ADB-material bör Stockholms kronofogdedistrikt tillföras två expeditionsvakter. I Södertälje distrikt bör personalen utökas med en kronokommissarie och ett kvalificerat biträde. Gemensamt för distrikten i länet begärs vidare medel för främst biträdeshjälp. (--2 488 328 kr.)
15. Omkostnaderna beräknas öka. (+41 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 104 652 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 51 920 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en biträdande överlantmätare (9), två länsassessorer (4, 5), två taxeringsintendenter (3), fyra byrådirektörer (2, 3), en förste byråingenjör (2), en förste länsnotarie (5), nio förste byråsekreterare (3, 4, 5), fjorton förste taxeringsassistenter (3), tjugoen taxeringsassistenter (3), en byråassistent, en landskanslist, en kansliskrivare samt trettiofem årsarbetskrafter. Jag har även beräknat 2 100 000 kr. i engångsutgifter för inköp av telefon-
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 23
växel. Jag har vidare räknat med att ett genomförande av den nya organisationen för Stockholms fögderi, som jag tidigare redogjort för, skall innebära en personalminskning med över 100 personer och att lönekostnaderna därigenom kan minskas. Jag har även beräknat 200 000 kr. i engångsutgifter för flyttning av Danderyds fögderi.
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet
24 Uppsala län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris-
omräkning m. m. 528 198 kr. 1974/75 2. För handläggning av ärenden
om yrkesmässig trafik behövs på
ändring juridiska enheten en förste byrå-
000 000 000 000 000 000 sekreterare. Regionalekonomiska 2 25 17 10 15 19 enheten bör tillföras en byrådirek- — Tr + + + + Beräknad Länsstyrelsen tör för avlastning av enhetsche-
fen. För inventerings- och plane- 48 54 000 000 000 000 000 000 6 ringsarbete inom den allmänna na- 93 424 331 142 turvården begärs på naturvårdsen- Kronofogdemyndigheten 1973/74 2 2996 heten en byrådirektör och för in-
venterings-, utvärderings- och pla-
000 000 000
1974/75 neringsarbete inom vatten- och
27000 6
259 luftvården en byrådirektör. Ar-
Dep.chefen -I- --238
—
betsbelastningen på planenhe-
ändring ten motiverar en utökning av
000 000 000 000 000 arbetsstyrkan med en byrådirektör. 1 6 27 52000 360 (+367 054 kr.) -:- + -I- — + +-392 Beräknad Länsstyrelsen 3. Taxeringsenheten bör för-
skattemyndigheterna stärkas med cen taxeringsintendent,
102 000 000 000 000 000 000 92 s.k. — fastighetstaxeringsspecialist, 52
| 620 202 | samt två kvalificerade biträden för | |||
| Lokala 1973/74 | 4248 000 000 000 000 000 000 000 -+15 3 18 | 52 18000 87 | 5131 000 | sekreterargöromål och för utred- ningar i samband med bla. eftergranskningar. En utbyggnad |
| 1974/75 | 187.000 210 508 498 115 | 024000 | ||
| Dep.chefen | +1 + +T -+ + -F - -- | = | +2 | av taxeringsassistentorganisationen bör ske med en förste taxeringsas- |
ändring sistent och två taxcringsassistenter 000 000 000 000 000 000 000 000 000
+10 +14 +24 3
48 60.000 55 samt ett kvalificerat biträde. På 473 215 000 515 112 195000 051 mervärdeskatteenheten behövs en Länsstyrelsen -+1 + -I- —+1 + + —L ' 4-3 Beräknad -+ byråassistent för utredningar i
samband med återbetalningsären- 74 159 233 000 000 000 000 000 000 000 000
17 den och = preliminära beslut. 373 279 9226 381 227 538 1335 (+ 427 337 kr.). Länsstyrelsen 1973/74 12 15
4. För den genom förvaltnings-
rättsskipningsreformen ökande ar-
betsmängden behövs på allmänna
personal enheten en länsnotarie (+ 54 674 nämndemän kr.). till fastighetsengångsutgifter
5. Administrativa enheten bepersonal Myndighetsuppgifter Nytt register höver en byrådirektör för den
Därav kostnader a) b) ökande utbildnings- och informa- Personal Handläggande Övrig Anslag Lönckostnader Sjukvård Reseersättningar Tokalkostnader Expenser Ersättning Kungörelseannonserings- Lantmäterienheten
Prop. 1974:1 Bilagå 16 Kommundepartementet 25
tionsverksamheten samt ett kvalificerat biträde för arbete inom ekonomifunktionen. (+ 115 109 kr.).
6. För främst biträdestjänster m.m. krävs ytterligare medel. (+424 728 kr.).
7. Omkostnaderna beräknas öka. (4993 500 kr.). 8. Lantmäterienheten. a) Löne- och prisomräkning m. m. 24 400 kr.
b) Enheten beböver tillföras en biträdande överlantmätare (498 114 kr.).
c) Omkostnaderna beräknas öka. (+17 886 kr.).
Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 88 150 kr. |
10. I Enköpings fögderi behövs ett kvalificerat biträde på grund av det ökade arbetet med skattejämkningar, skattetillägg och förseningsavgifter, i Tierps fögderi behövs två kvalificerade biträden på grund av ökad arbetsbelastning, och i Uppsala fögderi ett kvalificerat biträde för den nödvändiga servicen till taxeringsnämnderna. (-+170 434 kr.)
11. Vidare begärs ytterligare medel för främst biträdespersonal och
expeditionsvakter. (-- 148 416 kr.)
12. Omkostnaderna beräknas minska (— 15 000 kr.)
Kronofogdemyndigheten. 13. Löne- och prisomräkning m. m. 12 000 kr.
14. Omkostnaderna väntas öka. (+ 7 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 17 562 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 5 369 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en taxeringsintendent (3), en byrådirektör (3), en länsnotarie (4), en amanuens (3), en förste byråsekreterare (3), tre taxeringsassistenter (3), en kontorsskrivare, tre kansliskrivare, tre kontorsbiträden samt tre årsarbetskrafter (3, 6). Jag har även beräknat 498 000 kr. i engångsutgifter för kostnader i samband med inredning av nya lokaler för länsstyrelsen.
a
Prop. 1974: 1 Bilaga 16 Kommundepartementet 26
Södermanlands län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 762 494 kr.
1974/75
2. Naturvårdsenheten behöver förstärkas med en förste byråinändring genjör för handläggning av ären-
000 000 000 000 000 den avseende förprövning och till-
32 10 22
523 syn enligt miljöskyddslagen. För
+ + + -F +587
Beräknad Länsstyrelsen arbetsuppgifter i samband med den fysiska riksplaneringen och an-
67 76 000 000 000 000 000 000
nan översiktlig planering behövs
20 380 115 554 213
en tjänst som handläggare på plan-
Kronofogdemyndigheterna 1973/74 3 4282 enheten. (+ 132 784 kr.)
Ib 3. En byrådirektör bör tillföras
000 000 000 92000 3
1974/75 revisionsenheten med främst upp- 41-245 + +251 gift att utföra komplicerade taxe-
Dep.chefen
ringsrevisioner. (+ 81 361 kr.)
ändring
4. Rättsenheten är underbeman-
000 000 000 000 nad och bör tillföras en länsas-
8000 10 25 436 sessor. (+ 81 361 kr.) Beräknad Länsstyrelsen 4393 + + +
5. Vidare begärs medel för extra skattemyndigheterna och tillfällig personal. (+ 300 000
98 106 000 000 000 000 000 000 000 kr.) 20 75 10
| 597 235 | 383 6. Omkostnaderna väntas öka. | |||
| Lokala 1973/74 | 4456 | 5 | (+ 728 000 kr.) | |
| +3 +6 +9 | 000 000 000 000 000 000 000 000 19 22 30 40 | 30 | 000 7. TLantmäterienheten. | a) Löne- och prisomräkning |
| 1974/75 | 852000 138 115 280 | m. m. 7 000 kr. | ||
| Dep.chefen | + + | + + | 21382 |
b) Med hänsyn till länets stor-
ändring
lek är det motiverat att en biträ-
+4 +4 000 009 000 000 000 000 000 000 000 090
dande överlantmätare tillförs lant-
| 19.000 83 | 920 | |
| 061 138 348 203 112 325 | 156 2332 mäterienheten. Vidare bör en | |
| 1 TT [] 1 4 + ' Ia 1 rt T | -- 1 i | |
| Beräknad Länsstyrelsen -+1 | —+ |
tjänst som förste kKontorsskrivare bytas ut mot en tjänst som assi-
73 209 282 000 000 000 000 000 000 000 000 000
stent. För samfällighets- och scrvi-
36 60 66 502 378 610 993 436 021
1 tutsutredningar i samband med
Länsstyrelsen 1973/74 14 138
uppläggandet av nya fastighetsrtegister begärs en tjänst som ingenjör och två kartritningsbiträden. personal Slutligen beräknas omkostnaderna
nämndemän öka. (-+ 239 000 kr.) till fastighetsengångsutgifter Lokala skattemyndigheterna. 7. personal
Myndighetsuppgifter Nytt register Löne- och prisomräkning m. m.
Därav kostnader a) b)
236 000 kr.
Personal Handläggande Övrig Anslag Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokaikostnader Expenser Ersättning Kungörelseannonserings- Lantmäterienheten
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 27
8. Länsstyrelsen begär medel för extra och tillfällig personal. (200 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 367 000 kr.
10. Länsstyrelsen begär medel för extra och tillfällig personal. (4200 000 kr.)
11. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 20 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 19 403 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 5 634 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytterligare en taxeringsintendent, en byrådirektör, en amanuens, två taxeringsassistenter, en tjänst för arbetsuppgifter inom priskontrollen, tre kontorsbiträden samt en årsarbetskraft (2). Jag har även beräknat 40 000 kr. i engångsutgifter för viss arkivutrustning.
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet
Östergötlands län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris-
omräkning m. m, 681 469 kr. 1974/75
2. Antalet ärenden på juridiska
enheten har ökat och enheten bör
ändring I <r tilldelas en tjänst som länsassessor. +4 000 000 000 000 000 000 Regionalekonomiska enhetens ex-
1 47 70 pedition måste förstärkas med ett +314 I 4 + + +125 +557 Beräknad Länsstyrelsen — kvalificerat biträde. Naturvårds-
enheten bör tillföras en biträdande 13 91 104 000 000 000 000 000 . naturvårdsdirektör: för ökade ar- 10 138000 482 255 620 betsuppgifter: med bl.a. den fy- Kronofogdemyndigheterna 1973/74 4735 5 siska riksplaneringen. För ärenden inom tillsynsverksamheten begärs
| 000 000 000 000 | 000 9 en byråingenjör. Arbetsuppgifterna | ||||
| 1974/75 | 262 | 96 150 | på försvarsenhetens tekniska funk- | ||
| Dep.chefen | — + +157 | tion har ökat och blivit mera | |||
| ändring | +2 +2 000 000 000 000 000 000 | 1 5 | 97 183 159 | 000 för tillföras en byråingenjör. 147 | komplicerade och enheten bör där- Enhetens organisationsfunktion |
| Beräknad Länsstyrelsen | —433 + 4- , T + | — | bör tillföras en <byråinspektör | ||
| skattemyndigheterna | 10 159 169 000 000 000 000 000 | — | 000 | (+ 421 168 kr.). |
3. Utökningen av personal och
14 55
528 229 021 därmed effektiveringen av revi-
Lokala 1973/74 7195 8
sionsverksamheten medför atttaxe-
7 6
ringsenheten belastas hårdare. En-
| -+ + +13 | 000 000 000 000 000 80 | 000 000 000 23 | 1 | heten bör därför förstärkas med | ||
| 1974/75 | 346000 254 392 200 102 216000 | 414 | två taxeringsintendenter, varav en | |||
| Dep.chefen | +1 + + + d + + | + -+2 | s.k. fastighetstaxeringsexpert, och | |||
| ändring | +28 060 000 000 000 000 000 +12 +16 | 000 000 000 | 2 | en i utbyte mot en taxeringsinten- dent i lägre löneställning, samt |
| 808 158 254 736 213 100 250000 | 379 | två förste byråsekreterare. Revi- | |
| Beräknad Länsstyrelsen +1 -+ + + -- | + + +3 sionsenheten bör tillföras en avdel- | ningsdirektör med uppgift att ut- | |
| 103 261 364 000 000 000 000 000 000 | 000 000 000 | föra större taxerings- och skatte- | |
| 27 | 65 | ||
| 629 362 100 | 308 | 861 |
revisioner samt två första taxe- 2797 1173 Länsstyrelsen 1973/74 18 23 ringsassistenter och en taxerings-
assistent på grund av det ökande
antalet jordbrukare med bokfö-
personal ringsmässig redovisning. Vidare nämndemän behövs på enheten ett kvalificerat till fastighetsengångsutgifter biträde (+- 532 769 kr.). ggande personal Myndighetsuppgifter Nytt register 4. Som föredragande i körkorts-
vrig Därav kostnader a) b) ärenden behövs en byråassistent Personal Handlä Ö Anslag Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Ersättning Kungörelseannonserings- Lantmäterienheten
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 29
på allmänna enheten. (-+ 52 058 kr.) :5. Administrativa enheten bör tillföras en förste byråsekreterare med uppgift att under enhetschefen svara för utbildningsverksamheten vid länsstyrelsen. (+ 66 392 kr.) 6. Vidare begärs medel för biträdespersonal m. m. (+455 144 kr.)
7. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 1 097 000 kr.)
8. Lantmäterienheten.
a) Löne- och prisomräkning m. m. 36 000 kr.
b) Omkostnaderna väntas öka. (+ 37 000 kr.) - Lokala skattemyndigheterna. 9. ' Löne- och prisomräkning mm. — 462 665 kr. oo
10. I Linköpings fögderi bör personalen utökas med ett biträde på grund av befolkningsökningen och i Mjölby fögderi med ett kvalificerat biträde på grund av den ökade arbetsbelastningen. (+ 80 665 kr.)
11. Omkostnaderna väntas öka. (+ 235 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 12. Löne- och prisomräkning m. m. 77 356 kr.
13. I Linköpings distrikt behövs en expeditionsvakt, i Motala distrikt en kronoassistent och i Norrköpings distrikt en förste krönoassistent. Vidare begärs medel för biträdespersonal. (+ 278 644 kr.) | 14. Omkostnaderna beräknas öka, bl.a. med 80000 kr. avseende kostnader för kronofogdemyndighetens i Motala distrikt flyttning till nya lokaler. (+ 201 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 26 275 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 3 012 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en länsassessor (2), en taxcringsintendent (3), två byrådirektörer (2, 3), två förste byråsekreterare, en förste taxceringsassistent (3), två taxeringsassistenter (3), två byråassistenter, en tjänst för arbetsuppgifter inom priskontrollen, en kansliskrivare (6) samt två årsarbetskrafter. Jag har även beräknat 200 000 kr. i engångsutgifter för kostnader i samband med janspråktagande av nya lokaler för länsstyrelsen och 150 000 kr. i engångsutgifter för Motala fögderis flyttning.
Prop. 1974: 1 Bilaga 16 Kommundepartementet 30
Jönköpings län
e Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris-
SS omräkning m. m. 371 120 kr.
MA .
on 2. Ytterligare en hemkonsulent
E so pe 25 behövs för att hemkonsulentverkej 215 3 mu -H oscc0c S | samhetens mål skall kunna uppfyl- 2137 ri + Ss3sss&Sll It I I = MN - .
CI ASSA a | las. En förste länsnotarie behövs
Mu) vå - tr os ig - pe
HER = eret = | på juridiska enheten för att möta
2195 +++ +
5JAS | de allt större kraven på biträde = o . a 2 ASKR S3888)i I I 18 från avdelningens övriga enheter
Sa OoAarA - samt för att ersätta en arvodesan- SIR TFT AOC - - s - a SR nn -YN N ställd länsnotarie. En förste byrå- MIA m < na sekreterare behövs på den regio-
TT II 1 BIBBI! I It I 8) nalekonomiska enheten för hand-
rn SS [a] S - . a AG en eldo en läggning av ärenden om yrkes- = NA vn a NS :
. HÅ TI bf YT | mässig trafik m.m. En förste by-
5 = a råingenjör behövs på försvars- = 3 V se . .
2153 Il 1 S8888lji I I 18 enheten för den kontinuerliga
50 [a SOoOo72c0 S . = ö 2 2 2 S < 3 S kontrollen av enskilda skyddsrum. s .
215 2 ” La =t & | (+ 242102 kr.)
r SF + o - - 2/A- 3. På taxeringsenheten behövs kod . . o å aoco9R8 S23828s8jl I I I Sj en taxeringsintendent på grund av
s)X "At case pod den ständigt ökande ärendemäng- KV ad) On Mn ej av S = ce TN Sc den och växande balanser. Inom
vc NA SsoVLcJVv 9 2 So den ännu cj utbyggda taxeringsas- Oo . a - TS = ST3L3323 8 8 3 | sistentorganisationen behövs ytterrnSc ++ et br eg DR re oo AN S a . » a Av = 6 3 AGN I AP E ligare cen taxeringsassistent. Till H - - s + rd Fal I + "por tot I förstärkning av arbetsledningen på = i i SS a dataenheten begärs en byrådirck- & 38 SoS S0c60806806002 oo Oo 2 3 tö + 2 2 = SS SS ör. (-+ 206 872 kr.
38 rv 88883833 32 3 33 (7 206 872 kr.) .
SÅ bd 23 un rrAFSnot Nol ee Mm AA Aa el GB S 4. På allmänna enheten behövs a [a elr NA ve . - a s 55 - —- en en byråassistent för handläggning D:e | HE RE I I 2 tt + - - . 4 i Kalen o pt | av körkorts- och utskänkningsärenög - om
C 28 SI 338833 I I = 3 3 den samt ett kvalificerat biträde.
2/A Oror—2 nr I Vv (+ 93 714 kr.) SDN 218 so 3-T392 —— Zi - 5. På länspolischefens cxpedi- |
ATA = (a . - söt - 2 L tion behövs en biträdande länspo- [Se 3 - - rate = SEA Fa lischef och ett kvalificerat biträde. & Soc 2 . . a o Te S cr 22 För utbildningsverksamheten inom 3 SER 3 - a 247
2 =. & Z 5 Sön länsstyrelsen behövs en byrådirek-
= LL hv SA för a . a . ? 5 3 23 55. 5as 5 tör fill administrativa enheten.
SEA EE E5 Cms era (+ 208 470 kr.)
- 29 TITS AN ”
FER EKEN
SiS Elloii-är free
cv JERIIE EESK ERER I la DAS >
ÅÄ HO 0200 OM HO
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 31
6. Vidare begärs medel för tillfällig och extra personäl. (+715 722 kr.)
7. Omkostnaderna väntas öka bl. a. med kostnader i samband med länsstyrelsens inflyttning i nya lokaler. (-+ 1 742 000 kr.)
8. Lantmäterienheten. Löne och prisomräkning m. m. 23 000 kr.
Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 75 400 kr.
10. Omkostnaderna väntas öka. (+ 178 600 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 11. Löne- och prisomräkning m.m. 24 636 kr.
12. Ytterligare medel begärs för biträdespersonal och för tillfällig personal. (+ 129 864 kr.)
13. Omkostnaderna väntas öka. (+ 17 500 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 23 716 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 6 381 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytterligare en taxeringsintendent (3), två byrådirektörer (3), tre förste byråsekreterare, en byråassistent, tre taxeringsassistenter (3), två tjänster för arbetsuppgifter inom priskontrollen samt två årsarbetskrafter. Jag har även beräknat 1237 000 kr. i engångsutgift för kostnader i samband med länsstyrelsens ianspråktagande av ytterligare lokaler m. m.
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 32
Kronobergs län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris-
omräkning m. m. 451 038 kr. 1974/75
2. På grund av den ökade ar-
betsbördan genom nya utredning-
ändring 3|/8828 | | ar behöver länsstyrelsen en ama-
Slecess SS S3öS3S 000 nuens på regionalekonomiska en- AD me —00 [el] -—MHA = heten. (+ 54 674 kr.) + +++ +194 Beräknad Länsstyrelsen 3. Taxeringsenheten bör tillfö-
88288 | | ras en byråassistent för främst or- 44 fell I SecccS 000 NR ganisatoriska uppgifter. (+52 058
Lind er vm Aa ANA 501 kr.) Kronofogdemyndigheten 1973/74 - 2
4. Allmänna enheten bör tillfö- SS) I881 i S es [ ras cen förste byråsekreterare då S SS 000
- rs 1974/75 — in antalet mål på rättsenheten visar = + TT +172 en kontinuerlig ökning (4 66 392 Dep.chefen
kr.) ändring Sjoe22c2 5. På administrativa enheten be- 312838 I [| +1 +3 +4 SS SS5SS3S 000 hövs en förste byråsekreterare för
Oo Tr -BS tt” vi vn Mm N handläggning av bl. a. utbildnings- Beräknad Länsstyrelsen + Ti --350
ärenden (+ 57 426 kr.)
skattemyndigheterna 33238 | | 6. Vidare begärs medel för bi- 93 eseccs | I S505S3 000 AA mo triidespersonal m. m. . (+ 465 812
[0] + rem en tr 051 kr.) | Lokala 1973/74 Lag] 4
7. Omkostnaderna väntas öka. << o0c0c 23232833233 <A 000 (4 298 600 kr.) Sc55372A 3 000 000 ++ +10 AONT—-+Or SS 2
1974;75 ov oc DBvVATr -- > 8. Lantmäterienheten.
138 367
- a) Löne- och prisomräkning Dep.chefen titt Tr cr + -+-1
m. m. 21 000 kr.
ändring feofeo] 23333383 = b) Omkostnaderna väntas öka +7 SS7c3350 3 000 000 -- -— un
| ATNTErr & | 11 | bl.a. för lagring av äldre kartor |
| oc -— 1 | 170000 627 | ur fastighetsregistrets förrättnings- |
| Beräknad Länsstyrelsen rt töiR ot - + | —+1 |
arkiv. (+ 160 000 kr.)
22238 | |
SSA | Lokala skattemyndigheterna. 9.
73 164 237 SöS5SS33 000 000 000
+ To Löne- och prisomräkning m.m.
Ö-A 64 SA NTR 830 559
AA -— 85 785 kr.
Länsstyrelsen 1973/74 - 15
c 10. I Ljungby fögderi en fögde-
TER
SE RN riassistent för handläggning av
S3e
MER bl. a. ärenden rörande återbetal- =E personal nm 2:08 Sc ning av preliminär skatt. I Växjö
ss Sö SR
ss ct rd I 8 ös EE EFT9v0 fastighets-
c 2 Vv HÅ D ggande Mike ä personal OR OD RER VETE Myndighetsuppgifter Nytt register TOS Oo Pa Ex ax AQ EX a) b) vrig O300x EE Personal Handl Ö Anslag ARM ÄND MM Lantmäterienheten
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 33
fögderi begärs en fögderisekreterare för handläggning av ärenden rörande återbetalning av preliminär skatt m. m. Vidare begärs ett kvalificerat biträde. Slutligen begärs medel för biträdespersonal och för till-
fällig personal. (+ 215 215 kr.)
11. Omkostnaderna väntas öka. (+ 49 000 kr.) Kronofogdemyndigheten. 12. Löne- och prisomräkning m. m. 64 465
kr. ' | |
13. I Växjö distrikt bör en tjänst som biträdande kronofogde inrättas i utbyte mot en som extra kronofogdesekreterare. Vidare begärs medel för biträdespersonal. (++ 91 535 kr.)
14. Omkostnaderna väntas öka. (+ 38 000 kr.)
Departementschefen . Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 16 926 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna | till 4 223 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en taxeringsintendent, en byrådirektör, en amanuens, en förste byråsekreterare, tre taxeringsassistenter, en tjänst för arbetsuppgifter inom priskontrollen, en kansliskrivare, ett kontorsbiträde samt två årsarbetskrafter. Jag har även beräknat 40 000 kr. i engångsutgift för inköp av ny bil.
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 34
Kalmar län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 737 668 kr.
1974/75
2. Naturvårdsenheten är underbemannad och bör tillföras en byändring rådirektör. En biträdande länsve-
od
+2 +2 009 000 000 000 000
terinär bör tillföras länsstyrelsen.
18000 44 21
160 (166 834 kr.)
-- + 43-161 -I- +383
Beräknad Länsstyrelsen = 3. Taxeringsenbeten bör tillfö- Tas en taxeringsintendent, s. k. fas-
10 62 72 — pol 000 000 000 000 000 000
tighetlstaxeringsspecialist. På grund
10 293 178 213 194 888
av den stora arbetsbelastningen
Kronofogdemyndigheterna 1973/74 3 3
på enheten behövs vidare en förste od byråsekreterare. På revisionsenhe-
000 000 000 000 000
ten behövs för att kontrollverk-
1974/75 22 92 185
samheten skall fungera med av-
Dep.chefen + 4188 + +395
sedd effektivitet en avdelningsdi-
ändring rektör. (-I-244 566 kr.)
+3 ol
+1 +2 000 000 000 000 000 000 4. Arbetsuppgifterna för länspo-
4000 7 80 55
lischefen har blivit så omfattande,
Länsstyrelsen +194 + +. [y 14-188 +: +473 Beräknad
att väsentliga delar av verksamskattemyndigheterna heten inte kan fullgöras på ett till-
96 os
103 000 000 000 000 000 000 000
fredsställande sätt. En biträdande
15 72 77
442 534 300 363 länspolischef bör därför tillföras
Lokala 1973/74 4 5 länsstyrelsen, (498 114 kr.) vm 8 SS SS S&S 000 000 000 000 000 2 8 000 000 000 5. Vidare begärs medel för ++ + oo m;m 2
15 58 va om 35 främst biträdespersonal och tillfäl-
1974/75 953 102 484 = 1492
Dep.chefen lig personal. (+508 818 kr.)
+ -|- + + + +
6. Omkostnaderna väntas öka.
| ändring | +1 +19 | 000 000 000 000 000 000 od oo 15 090 132 484 373 276 ? E 111000 | SS & QQ &S | 000 385 | (--51.8 000 kr.) 8. Lantmäterienheten. a) Löne- och prisomräkning |
| Beräknad Länsstyrelsen | 83 224 307 000 000 000 000 000 | —+1 —+ -F -F + + —+ 25000 337 554 | od 50 1294 1075 | —+2 000 000 64 858000 207 | m. m. 17 000 kr. b) Lantmäterienheten bör till- föras en biträdande överlantmäta- re. Vidare väntas omkostnaderna |
| Länsstyrelsen 1973/74 | 15 | 19 |
öka. (+ 94 000 kr.)
Lokala skattemyndigheterna. 9.
Löne- och prisomräkning m.m.
personal 145 331 kr. nämndemän 10. Borgholms fögderi har ett till fastighetsgande engångsutgifter större fastighetsbestånd i relation ersonal p Myndighetsuppgifler Nytt register till folkmängden än övriga fögde-
Därav kostnader a) b) rier i länet och behöver tillföras Personal Handläg Övrig Anslag Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Ersättning Kungörelseannonserings- Lantmäterienbeten
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 35
ett kvalificerat biträde. På grund av de ökade arbetsuppgifterna med bl. a. skattetillägg och förseningsavgifter behövs en fögderisekreterare i Kalmar fögderi. Vidare begärs medel för extra personal. (+158 669 kr.)
11. Omkostnaderna väntas öka. (+ 169 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 12. Löne- och prisomräkning m.m. 251 335 kr.
13. I Oskarshamns distrikt behövs på grund av den stora arbetsbe- Jastningen en kronoassistent och ett biträde. (+-80 665 kr.)
14. Omkostnaderna väntas öka. (+51 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 20 699 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 5758 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytterligare en biträdande länsveterinär (2), en taxeringsintendent (3), två byrådirektörer (2, 3), en förste byråsekreterare, två taxeringsassistenter, en tjänst för arbetsuppgifter inom priskontrollen samt fyra årsarbetskrafter (5). Jag har även beräknat 92 000 kr. i engångsutgift för kostnader i samband med lokala skattemyndighetens i Vimmerby fögderi flyttning.
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 36
Gotlands län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och
prisomräkning m. m. 282 555 kr. 1974/75 2. Regionalekonomiska enheten
är underbemannad och bör tillfö-
ändring ras en förste byråsekreterare. På
000 000 000 naturvårdsenheten = behövs för 5000 4000 16 58 83 handläggningen av ärenden inom + + 1 T + b TT Beräknad Länsstyrelsen den allmänna naturvården en förs-
te byråinspektör. En byråassistent
000 000 000 000 i utbyte mot en landskanslist be-
000 000
2 24 39 hövs på planenheten för att arki- Kronofogdemyndigheten 1973/74 815 118 998
tekterna skall kunna avlastas vis-
sa föredragnings- och gransknings-.
1974/75 000 000 uppgifter. (+ 128 429 kr.)
1000 Dep.chefen 3. Taxeringsassistentorganisatio-
+37 419000 + 14-57
nen på Gotland är underbemanändring nad och bör tillföras två taxcrings-
000 000 000 000 000 assistenter och tre kvalificerade bi- 1 8 13 19 41 träden. På skatteavdelningen be- Beräknad Länsstyrelsen + + + +T hövs vidare en byrådirektör för
skattemyndigheten uppgifter inom fastighetstaxering- 2 000 000 000 000 000 000 3 en, För eftergranskning och utred- 11 84 46 123 ningar i skattemål m. m. behövs Lokala -1973/74 1 1267 vidare en assistent på skatteavdel-
ningen. (—- 344 923 kr.) +1 +3 +4 000 000 000 000 000 000 000 000 1974/75 5 1 4. Förvaltningsavdelningen bör 20000 20 27 19
tillföras ytterligare en länsassessor Dep.chefen +248 +129 + -+ + + -1-449 " en på grund av arbetsbelastningen.
ändring Vidare behövs en landskanslist. 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 -+12 +17
5 8 (4124 922 kr.)
19 26 74 083 129 188 104 532 5. På administrativa enheten be- Beräknad Länsstyrelsen +1 + 4 -|- -|- + 4-1 + hövs en förste byråsekreterare för
att organisera den interna utbild- 37 66 103 000 000 000 000 000 000 000 000 j14 ningen m. m. För handläggning av 11 32 958 194 565 383 286 429 länsbostadsnämndsärenden behövs Länsstyrelsen 5 7 vidare cen byråassistent i utbyte
mot en landskanslist. För att kun-
na rekrytera lämplig personal bör
personal en tjänst som amanuens på adminämndemän till fastighets- nistrativa enheten bytas ut mot en
engångsutgifter som byråassistent. (+65 847 kr.) personal Myndighetsuppgifter Nytt register 6. Vidare begärs medel för
Därav kostnader a) b) Personal Handläggande Övrig Anslag Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser FE Ersättning Kungörelscannonscrings- Lantmäterienheten
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 37
främst biträdespersonal m. m. (+322 669 kr.)
7. Omkostnaderna väntas öka. (+ 181 000 kr.) 8. Lantmäterienheten. a) Löne- och prisomräkning m. m. 3 000 kr.
b) Enheten behöver tillföras en biträdande överlantmätare i utbyte mot en byrådirektör. (456 655 kr.)
c) Omkostnaderna väntas öka. (+22 000 kr.)
Lokala skattemyndigheten. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 26 000 kr.
10. Omkostnaderna väntas öka. (415 000 kr.)
Kronofogdemyndigheten. 11. Löne- och prisomräkning m. m. 71 000 kr.
12. Omkostnaderna väntas öka. (+12 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 7 878 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 1324 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för vtterligare en byrådirektör, en taxeringsassistent, en kansliskrivare, ett kontorsbiträde samt två årsarbetskrafter.
5 Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bil. 16
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 38
Blekinge län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och
prisomräkning m. m. 602 128 kr.
1974/75
2. Till förstärkning av samord-
ningsverksamheten inom plane-
| ändring | 000 98 -+F + + + | 000 8000 5000 13 | 000 kansliet tillföras en byrådirektör. 4-124 | ringsavdelningen bör planerings- Regionalekonomiska enheten är |
| Beräknad Länsstyrelsen | jämförd med andra enheter i and- |
ra länsstyrelser av motsvarande
41 47 000 000 000 000 000 000
storlek underdimensionerad och
4 80
146 127 463 bör förstärkas med en förste by-
Kronofogdemyndigheterna 1973/74 2106 2
råsekreterare. Till förstärkning av den allmänna naturvården
4000 behöver naturvårdsenheten = till-
1974/75 98000 38000
+ + +140 föras en byråassistent. På plan-
Dep.chefen
4 enheten behövs en karttekniker.
ändring
(+ 248 391 kr.) +3 000 000 000 000 3. För den kommande allmän-
1000 5000
38 27 na fastighetstaxeringen samt i öv-
Beräknad Länsstyrelsen +134 —+ + ' T +205
rigt som förstärkning till taxeskattemyndigheterna ringsenheten behövs en taxerings-
62 65 000 000 000 000 000
intendent, vidare behövs på enhe-
3000 46
| 313 129 | 472 ten två landskanslister för utred- | ||||
| Lokala 1973/74 | +4 +4 +8 | 2981 000 000 000 000 000 2 11 14 68 34 18000 | 000 | 3 1000 | ningsarbete. Taxeringsassistentor- ganisationen bör tillföras två taxe- ringsassistenter. På uppbördsenhe- |
| 1974/75 | 758000 108 | 992000 | ten behövs en byråassistent. | ||
| Dep.chefen | + + + + + + + + + | (4316 749 kr.) | |||
| ändring | +x ++ +18 | 000 000 000 000 000 000 000 2 47 108 318 215 100000 1229 | 000 000 000 66 20 | 1 891 | 4. För arbetsledande uppgifter inom bil- och körkortsregistren be- hövs på allmänna enheten en by- |
| Beräknad Länsstyrelsen | -—+ T + 1 FT + + + —+ —+1 |
råassistent. (+52 058 kr.)
5. På administrativa enheten
— 000 000 000 62 148 210 000 000 000
behövs för organisation och led-
18000 43 801 305 700 535 507
1105000 ning av personalutbildningen en
Länsstyrelsen 1973/74 10 13
förste byråsekreterare (+ 63 050
kr.)
6. Vidare begärs medel för bipersonal trädespersonal m. m. (+222 624
nämndemän gångsutgifter kr.) till fastighets-
en, 7. Omkostnaderna väntas öka.
ggande personal Myndighetsuppgifter Nytt register (--365 000 kr.) ärav vrig D kostnader a) b) 8. Lantmäterienheten. Personal Handlä Ö Anslag Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Ersättning Kungörelseannonserings- Lantmäterienheten
Prop. 1974: 1 Bilaga 16 Kommundepartementet 39
a) Löne- och prisomräkning m. m. 8 000 kr.
b) Omkostnaderna väntas öka. (+13 000 kr.)
Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m.m. 66 000 kr.
10. Nytillkomna arbetsuppgifter med skattetillägg och förseningsavgifter m. m. motiverar att Karlshamns, Karlskrona och Ronneby fögderier tillförs vardera ett kvalificerat biträde (4125 000 kr.)
11. Omkostnaderna väntas öka. (+ 14 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 12. Löne- och prisomräkning m.m. 124 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 14 499 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 3 612 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytterligare en taxeringsintendent (3), en byrådircktör, två förste byråsekreterare (2), en taxeringsassistent (3), en tjänst för arbetsuppgifter inom priskontrollen, ett kartritningsbiträde (2), ett kontorsbiträde samt två årsarbetskrafter. |
Prop. 1974: 1 Bilaga 16 Kommundepartementet 40
Kristianstads län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 421 733 kr.
1974/75
2. För handläggning av ärenden avseende yrkesmässig trafik m. m. ändring behövs på plancringskansliet en
+3 +3 000 000 000 000 000 000 förste byråsekreterare. På kansliet
6000 28 62 67 39
behövs vidare en biträdande hem-
34-300 + + — 1 + -1-339 konsulent för genomförande av Beräknad Länsstyrelsen
den konsumentpolitiska verksam-
11 79 920 000 000 000 000 000 000
heten i enlighet med den av riks-
14 908 171 412 180 685 dagen angivna målsättningen. Som Kronofogdemyndigheterna 1973/74 3 4
arbetsförstärkning till följd av ökade arbetsuppgifter behövs på re-
000 000 000 000 000 10 68 25 gionalekonomiska — enheten = en 1974/75 322 355
+ + — + amanuens. För ökade arbetsupp-
Dep.chefen
gifter inom främst den industri-
| ändring | 000 000 000 000 000 000 +25 8 10 72 38 40 667 I + + + | 000 795 -+- | tekniska sektorn behövs på natur- vårdsenheten en byrådirektör och för genomförandet av den fysiska |
| Beräknad Länsstyrelsen | riksplaneringen m.m. en byrådi- |
rektör. Planenheten bör tillföras
skattemyndigheterna
112 119 000 000 000 000 090 000 000
en arkitekt för att tillgodose be-
17 926 30
403 197 645 hovet av arbetskraft för översikt-
Lokala 1973/74 4932 5
ligt utredningsarbete. Försvarsen-
6 5
heten behöver för handläggning av
| 4 + +11 | 000 000 000 000 000 000 000 000 000 6 17 | 81 91 | 63 | 000 1.000 | frågor rörande mobilisering och | ||
| 1974/75 | 159 202 173 | 315 | 015 | beredskap i vad avser utrustning | |||
| Dep.chefen | +1 + + + | + | — | + + --2 | och matericl i övrigt en tjänst som | ||
| ändring | +20 34-25 445 | 000 009 000 000 000 000 000 17 479 1170 202 923 711 365000 | 89 | 000 920 39-000 | 000 314 nuvarande personal inte klara ar- | byråinspektör. (--461 433 kr.) 3. Taxcringsenheten kan med | |
| Beräknad Länsstyrelsen | 92 221 313 | +—2 + + + + 000 000 000 000 000 000 23 051 409 461 992 | 50 1 | + + 4-4 betsbelastningen utan behöver till- 000 000 000 1092 | 65 093 | föras ytterligare två taxeringsin- tendenter och en förste byråsekre- terare. Vidare behövs på enheten | |
| Länsstyrelsen 1973/74 | 16 | 20 |
en förste arkivassistent som föreståndare för länsstyrelsens deklara-
tionsarkiv. Taxeringsassistentorgapersonal nisationen behöver byggas ut med nämndemän fyra förste taxeringsassistenter och till fastighetsengångsutgifter två taxeringsassistenter. På datapersonal Myndighetsuppgifter Nytt register enheten behövs på grund av ar- Därav kostnader a) b) betsbeslastningen en byrådircktör. Personal Handläggande Övrig Anslag Lönekostnader Sjukvård Rescersättningar Lokalkostnader Expenser Ersättning Kungörelseannonscrings- Lantmäterienheten
Prop. 1974: 1 Bilaga 16 Kommundepartementet 41
För tjänstgöring som skiftledare på dataenheten behövs ytterligare en assistent. (-- 742 014 kr.)
4. På grund av den stora ökningen av antalet utsökningsärenden föreligger på allmänna enheten behov av personalförstärkning med en byråassistent. Rättsenheten behöver en tjänst som länsassessor för föredragning i länsskatterätten. Den förstärkning av taxeringskontrollen som under senare år skett innebär för rättsenheten ökad arbetsbelastning genom ökat antal skattemål. Med hänsyn härtill behövs på enheten en byråassistent. (--185 477 kr.)
5. Som handläggare av länsstyrelsens personalutbildning behövs på administrativa enheten en byrådirektör. Om tjänsten inrättas kan en tjänst som landskanslist inbesparas. Det framstår som angeläget att polisväsendet fast förankras i den regionala och lokala samhillsorganisationen och att den regionala polisledningen inordnas i Jänsstyrelsen. Länspolischefens expedition bör därför tillföras en polisintendent, en poliskommissarie, en kriminalkommissarie, en polisinspektör samt ett kvalificerat biträde. (--338 204 kr.)
6. Vidare begärs medel för främst biträdespersonal m. m. (-!-695 139 kr.)
7. Omkostnaderna väntas öka. (H-1 341 000 kr.) 8. Lantmäterienheten. a) Löne- och prisomräkning m. m. 26 000 kr. b) Omkostnaderna väntas öka. (--103 000 kr.)
Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 104 152 kr.
10. För en utökad arbetsgivarkontroll behövs i vardera Hässleholms, Klippans, Simrishamns och Ängelholms fögderier en fögderisekreteraic. Vidare begärs medel för främst biträdespersonal. (+637 848 kr.)
11. Omkostnaderna väntas öka. (+53 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 12. Löne- och prisomräkning m. m. 7 000 kr. .
13. I Hässleholms distrikt behövs en biträdande kronofogde och en förste kronoassistent i utbyte mot en kronofogdesekreterare och en kronoassistent. Arbetsbelastningen på kronokommissarie- och förste kronoassistenttjänsterna i Kristianstads distrikt har ökat väsentligt. På grund härav bör distriktet förstärkas med två förste kronoassistenter i utbyte mot två kronoassistenter. Ängelholms distrikt bör tillföras en kronoassistent. Gemensamt för länet begärs vidare en kronofogdesekreterare samt medel för viss biträdespersonal. (4272 000 kr.)
14. Omkostnaderna beräknas öka. (-+60 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 22 108 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna
Prop. 1974: 1 Bilaga 16 Kommundepartementet 42
till 6 000 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en taxeringsintendent (3), tre byrådirektörer (2, 3), två förste byråsekreterare, tre taxeringsassistenter (3), en tjänst för arbetsuppgifter inom priskontrollen, ett kartritningsbiträde samt fyra årsarbetskrafter. Jag har även beräknat 81 000 kr. i engångsutgift för inköp av arkivutrustning.
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 43
Malmöhus län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräkning m.m. —3 462 290 kr. 1974/75
2. Naturvårdsenheten bör tillföras en biträdande naturvårdsdi- 1
| ändring | 4 +13 +14 | 000 000 000 000 000 000 4 51 72 749 237 138 i ' + 4 + | 000 969 + | rektör för att enhetschefen skall kunna avlastas vissa ledningsfunk- tioner. På planenheten behövs en |
| Beräknad Länsstyrelsen | 34 210 244 000 000 000 000 000 000 | 000 | biträdande länsarkitekt för arbetet med översiktliga planfrågor och |
utredningar. För planläggnings-
121 209 490 827 uppgifter inom fredskatastrofsck-
1343 1118 Kronofogdemyndigheterna 1973/74 11 13
torn behövs på försvarsenheten en
byråassistent. (--238 820 kr.) 000 000 000 000 000
3. För att handlägga intendents-
1974/75 75 566
-1-690 +656 — +780 besvär och för att öka avverkning-
Dep.chefen
en av besvärsmål behövs på: taxe-
| ändring | 000 000 000 000 000 000 +1 +25 5 14 238 656 122 319 | 000 791 | ringsenheten en — taxeringsinten- dent. För handläggning av ären- den angående fastighetstaxering |
| Beräknad Länsstyrelsen | —+1 + + + | -I-1 |
bör enheten tillföras en förste byråsekreterare. En fortsatt utbygg-
skattemyndigheterna 35 350 385 000 000 000 000 000 000
nad av taxeringsassistentorganisa-
54 921
550 217 660 107 tionen föreslås med två taxerings-
1 1 Lokala 1973/74 16195000 19
assistenter. Mervärdeskatieenheten bör tillföras en byrådirektör och
000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 +12 +12 +24
17 en byråassistent då enheten i för-
51 49 1974/75 209 386 600 235 677 122 400
hållande till arbetsvolymen är un-
Dep.chefen —+2426 + + +3 —4 -- + 3 -+-2 derbemannad. (+ 374 038 kr.)
6 4. Arbetsuppgifterna inom utändring 000 000 000 000 000 000 000 000 000 + 417 +23 17 skänkningskontrollen har ökat och
51 23000 22000
687 209 964 230 410 1262 allmänna enheten behöver tillföras --2 + +3 —2 + 41135 4 T 1 = 4-4
Beräknad Länsstyrelsen en byråassistent. Rättsenheten är underbemannad ifråga om biträ-
173 463 636 000 000 000 000 000 000 — 000 000 000
despersonal och bör tillföras ett 328 169 773 618 091 478 238 442
3 7 4 1225 kvalificerat biträde. (--95 619 kr.)
Länsstyrelsen 1973/74 32 45
5. För vissa arbetsuppgifter på ckonomifunktionen yrkas ett kvalificerat biträde i utbyte mot cen
personal landskanslist. På civilbefälhava- 1 nämndemän
rens kansli behövs en assistent i
till fastighetsengångsutgifter
utbyte mot ett kvalificerat biträde.
ggande persona Myndighetsuppgifter Nytt register
(73825 kr.) |
vrig Därav kostnader a) b)
6. Vidare begärs medel för
Personal Handlä Ö Anslag Lönekostnader Sjukvård Reseersätltningar Lokalkostnader Expenser Ersättning Kungörelseannonserings- Lantmäterienheten
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 44
främst biträdespersonal och tillfällig personal. (--1 978 488 kr.)
7. Omkostnaderna väntas öka. (-+5 136 500 kr.) 8. Lantmäterienheten. a) Löne- och prisomräkning m. m. 12 000 kr.
b) Lantmäterienheten bör tillföras medel för en biträdande överlantmätare. (+13 000 kr.)
c) Omkostnaderna väntas öka. (+20 000 kr.)
Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m.m. — 100 623 kr.
10. På grund av ökning av arbetsvolymen ifråga om kvalificerade arbetsuppgifter behövs i Eslövs fögderi en fögderisckreterare, i Helsingborgs fögderi på grund av 'den ökade arbetsbelastningen på jämkningsavdelningen en fögderisekreterare och ett kvalificerat biträde. Till förstärkning av arbetsgivarkontrollen behövs vidare i fögderiet en fögderisekreterare. I Landskrona fögderi behövs på grund av den ökade arbetsvolymen en fögderisekreterare, medan i Lunds fögderi två kvalificerade biträden behövs för att tillgodose behovet av arbetsledande personal. I Malmö fögderi behövs på grund av den ökade arbetsmängden — i första hand på jämkningsavdelningen — två fögderiseckreterare och två kvalificerade biträden. Den ökade arbetsbelastningen i Trelleborgs fögderi motiverar att fögderiet tillförs en fögderisekreterare. Tillkomsten av nya arbetsuppgifter m. m. motiverar att Ystads fögderi förstärks med cen fögderisekreterare och ett kvalificerat biträde. Vidare begärs gemensamt för länets fögderier medel för biträdespersonal och tillfällig personal m. m. (+1 146 623 kr.)
11. Omkostnaderna väntas öka. (4745 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 12. TLöne- och prisomräkning m.m. — 192 659 kr.
13. På grund av ökning av arbetsmängden i Lunds distrikt yrkas en kronokommissarie. I Malmö distrikt behövs för handläggning av bl. a. lönegarantiärenden en kronofogde. Vidare behövs för verkställighet av enskilda utsökningsmål m. m. en förste kronoassistent samt fyra kronoassistenter för verkställighet av allmänna mål. I distriktet begärs vidare en förstärkning av kontorspersonalen med ett kvalilicerat biträde. Gemensamt för länets distrikt begärs vidare medel för biträdespersonal och tillfällig personal. (+627 659 kr.)
14. Omkostnaderna väntas öka. (--534 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 47 842 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 19 887 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytterligare en biträdande överlantmätare (8), två taxeringsintendenter (3), två byrådirektörer (3), två förste byråsekreterare, en amanuens, fyra förste taxe-
Bilaga 16 Kommundepartementet "45
ringsassistenter (3), sju taxeringsassistenter (3), en byråassistent, två tjänster för arbetsuppgifter inom priskontrollen, två kansliskrivare samt
tio årsarbetskrafter. Jag har även beräknat 600 000 kr. i cngångsutgift
för vissa inredningskostnader.
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 46
Hallands län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 338 377 kr.
1974/75
2. Planeringsavdelningen i den nya länsstyrelseorganisationen har ändring blivit underbemannad ifråga om
+6 000 000 000 000 000
personal i landskanslistkarriären
25 14 30
och bör därför tillföras en förste
+282 -+ + + 4351
Beräknad Länsstyrelsen byråsekreterare och två byråassistenter. Vidare behövs ett kvalifi-
000 000 000 000 000 000
5 cerat biträde. Ökade arbetsuppgif-
91 490 192 113 891
1973;74 ter till följd av den nya livsme-
Kronofogdemyndigheterna 2 2
delslagstiftningen gör att länssty-
1 I i 75
relsen bör tillföras en hälsovårds-
000 000 000
1974 4000 konsulent. (4278 556 kr.)
58 126 188
Dep.chefen 3. För att komma till rätta med
+ + + + den ökande ärendebalansen på ändring
taxeringsenheten bör enheten till-
2 000 000 000 000 föras en taxeringsintendent och en
+24 4000
26 28
9276 034 byråassistent. Intensificrad taxce-
Beräknad Länsstyrelsen 1
-|- + —+ + -F- rings- och skatterevisionsverksamskattemyndigheterna het kräver utökning av den kvali-
8 920 74 000 000 000 000 000 000
6 ficerade personalen på revisions-
841 528 125 enheten med cen byrådirektör och
Lokala 1973 3 4536
en förste taxeringsassistent. För att
6 -3 1-9 000 000 000 000 000 000 000 000 kunna tillgodose kontrollbehovet i 6
| 1974/75 | 13 95 90 44000 60 34 812000 104 | 190 | större utsträckning än nu kan ske |
| Dep.chefen | + + + + + + + + | +1 | bör mervärdeskatteenhetens perso- |
nal utökas med cen förste byråinändring 8 10 18 spektör och en assistent. 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 6 2 (+380 358 kr.) 61 95 88 61 92 10 5 2 836 4. För att minskning av den
I- 4 F + Beräknad Länsstyrelsen —+1164 + -I- 4-1 f.n. besvärande ärendebalansen på
rättsenheten skall kunna ske bör
32 191 27 000 000 000 000 000 000 000 000 000
14 personalen utökas med en byråas-
762 340 734 100 844 100 215
1 421 sistent. Allmänna enheten bör till- Länsstyrelsen 1973/74 13 17
föras en länsnotarie och en byrå-
assistent. (+ 158 790 kr.)
5. De expeditionella arbetsupp-
personal gifterna på länspolischefens expenämndemän till dition är så omfattande att de f. n. fastighetsengångsutgifter inte kan hinnas med inom rimlig äggande personal g Myndighetsuppgifter Nytt register tid. Biträdespersonalen bör därför
Därav kostnader a) b) utökas med ett kvalificerat biträ- Personal Handl Övri Anslag Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Tokalkostnader Expenser Ersättning Kungörelscannonserings- Lantmäterienheten
Prop. 1974: 1 Bilaga 16 Kommundepartementet 47
de. På administrativa enheten behövs en förste byråsekreterare för handläggning av utbildningsverksamhet m. m. (+ 106 611 kr.)
6. Vidare begärs medel för främst biträdespersonal. (+ 196 208 kr.) 7. Omkostnaderna beräknas öka. (+275 000 kr.) "8. Lantmäterienheten. a) Löne- och prisomräkning m. m. 67 100 kr. b) Omkostnaderna väntas öka. (435 000 kr.)
Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m.m. 67 066 kr.
10. En fögderisekreterare begärs i Falkenbergs, Kungsbacka och Varbergs fögderier på grund av det nytillkomna arbetet med ärenden enligt skattebrottslagen. I samtliga fögderier i länet begärs vidare ett kvalificerat biträde. I Halmstads fögderi begärs därutöver ett kvalificerat biträde, då fögderiets befolkning ökat med ca 7 000 personer genom att Hyltebruks kommunblock numera ingår i fögderiet. Vidare begärs medel för främst biträdespersonal. (+ 951 934 kr.)
11. Omkostnaderna beräknas öka. (--15 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 12. Löne- och prisomräkning m.m. ' 63 003 kr.
13. Antalet ärenden rörande utmätningar och konkurser har ökat och personalen i Halmstads distrikt bör därför utökas med en förste kronoassistent och ett kvalificerat biträde. Varbergs distrikt bör tillföras en kronoassistent. Vidare begärs medel för biträdespersonal. (+252 997 kr.) |
14. Omkostnaderna beräknas öka. (435 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 18 405 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 4 724 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytterligare en biträdande länsveterinär, en taxeringsintendent (3), en byrådirektör, två förste byråsekreterare (3), en länsnotarie (4), två taxeringsassistenter (3) samt en tjänst för arbetsuppgifter inom priskontroillen.
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 48
Göteborgs och Bohus län
vi Länsstyrelsen. 1. Löne- och
prisomräkning m. m. 2 146 000 kr.
1974/7
2. En byrådirektör behövs på regionalekonomiska enheten för de ändring +2 +7 +9 alltmer omfattande planeringsupp-
000 000 000 000 000 000 000 5
87 gifterna samt nödvändigheten av
559 136 442 145 229
att följa utvecklingen i storgöte-
+ + + +1
-+
| Beräknad Länsstyrelsen | borg. På naturvårdsenheten begärs för naturvårdsplaneringen inom ra- | |||
| 25 246 271 000 000 000 000 000 000 | 50 220 264 845 724 | 45 | 000 men för den fysiska riksplanering- 103 en en förste byråinspektör. Vida- | |
| Kronofogdemyndigheterna 1973/74 | 12 000 000 000 000 | 1 | 15 re behövs på enheten ett kvalifi- 000 | cerat biträde för kartritningsgöro- |
| 1974/75 | 702 098 834 | 966 | mål och cen laboratorieassistent. En | |
| Dep.chefen | + --3 — | 2350 | -1-2 | byrådirektör behövs på planenhe- |
ten för den utåtriktade verksam-
ändring
+1 +6 heten av rådgivande och samord-
+7 000 000 000 000 000 000 000
6 6 nande karaktär m. m. På försvars-
887 098 563 560
2395 enheten begärs en ingenjör för in-
Beräknad Länsstyrelsen -F + + -1-3 +2 1-6
spektion av bl. a. enskilda skyddsrum. (+404 000 kr.)
skattemyndigheterna 39 474 513 000 000 000 000 000 000 000
3. En taxeringsintendent behövs
66 66 499 469 190 215 290
för att komma till rätta med det
2 4 3 Lokala 1973;74 21 28
ständigt ökande antalet ärenden S S på taxeringsenheten. Vidare be-
S eS 000 000 000 000 000 000 000 009 SS ES 000 +15 +l11 +26 1974/75 50 ss MD hövs en förste byråsekreterare som 175 AN ia 663 566 891 £70 306 283 medhjälpare = till nämnde taxe- Dep.chefen +2 + -+1 —-- + I —+4221 ringsintendent. För kvalificerat ut-
ändring ee Oo
&Ö &S redningsarbete på enheten begärs
000 000 000 000 000 000 000 000 ES ES 000
+42 = a
50 vidare två förste byråsekreterare.
526 175 566 329 28 300 2 J 378
1193 Därutöver behöver enheten för-
Beräknad Länsstyrelsen 42 | -1-1 -+-1 DL on + -1-6
stärkas med bl.a. ett kvalificerat
SS ee
&S SS biträde. På revisionsenheten be-
171 568 739 000 000 000 000 009 000 Oo Oo 000
AA NA hövs två kvalificerade biträden
90 a NN 289 653 031 500 AA 382
5258 4 1 - i revisionsarbetet. Mervärdeskat-
Länsstyrelsen 1973;/74 34 46
ke teenheten bör tillföras en förste
v &
2, byråsekreterare för utökning av
revisionsverksamheten i = restitupersonal Ae 2§
om tionsfall m.m. På dataenheten
nämndemän 23
Då rn behövs för planering och ar-
till sög engångsutgifter =E
betsledning en förste byråinspek-
personal 25
zZ 2 -
tör. (+ 547 000 kr.)
Därav kostnader TS
4. För handläggning av bl.a.
Personal Handläggande Övrig Anslag Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Ersättning Kungörelseannonscrings- Lantmäterienheten
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 49
kommunala besvärsmål behövs på allmänna enheten en länsassessor. För handläggning av utskänkningsärenden m. m. behövs cn förste byråinspektör på samma cenhet. På bilregistret behövs för bilskatteärenden en byråassistent. På enheten behövs vidare en s. k. skärmchef för arbetet med det nya bilregistret. (+ 240 000 kr.)
5. Administrativa enheten bör tillföras två förste byråsekreterare varav en för handläggning av lönegarantiärenden och cn för att organisera den interna utbildningen. På civilbefälhavarens kansli behövs en byrådirektör (210 000 kr.)
6. Vidare begärs medel för främst biträdespersonal och tillfällig personal. (5-808 000 kr.)
7. Omkostnaderna väntas öka. (4-1 919 000 kr.) 8. Lantmäterienheten. Lönce- och prisomräkning m. m. 104 000 kr.
Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 422 000 kr.
10. Folkmängden i Mölndals fögderi har ökat och personalen bör utökas med cn fögderisekreterare och ett kvalificerat biträde. I Kungälvs fögderi behövs på grund av ökad ärendemängd en fögderiassistent. Som ansvarig för fastighetsregistret behövs i Uddevalla fögderi ett kvalificerat biträde. En assistent behövs för handläggning av arbetsuppgifter som tillkommit sedan nuvarande personalplan fastställdes för Munkedals fögderi. Vidare begärs medel för biträdespersonal. (+688 000 kr.)
11. Omkostnaderna beräknas öka. (+5 450 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 12. Löne- och prisomräkning m.m. 345 000 kr.
13. En kronokommissarie och två förste kronoassistenter behövs för fältindrivning mot bolag och andra juridiska personer i Göteborgs distrikt. En förste byråsekreterare behövs vidare på personal- och kameralsektionen. För handläggning av mera komplicerade allmiinna mål behövs vidare i distriktet en förste kronoassistent och på sektionen för underhållsbidrag en förste kronoassistent. För att biträda kronofogdarna i det ökande antalet utsökningsmål begärs ett kvalificerat biträde och som cn följd av de stora uppdebiteringsökningarna behövs vidare ett kvalificerat biträde. För arbetets behöriga gång i Uddevalla distrikt behövs tre biträden i utbyte mot två kronoassistenter. Vidare begärs medel för bl. a. en materialförvaltare i Göteborg m. m. (4453 000 kr.)
14. Omkostnaderna väntas öka. (431 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 50 603 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 31 256 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en länsassessor (4), en taxeringsintendent (3), två byrådirektörer (3),
Prop. 1974: 1 Bilaga 16 Kommundepartementet 50
fem förste byråsekreterare (3, 4), fyra förste taxeringsassistenter, en länsnotarie, en amanuens, sex taxeringsassistenter, en byråassistent, tre tjänster för arbetsuppgifter inom priskontrollen, ett kontorsbiträde samt tio årsarbetskrafter. Jag har även beräknat 870 000 i engångsutgifter för inköp av ny bil och för vissa inredningskostnader för länsstyrelsen samt 2 350 000 kr. för inventarier m. m. i Göteborgs fögderi.
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 51
Älvsborgs län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 485 399 kr. 1974/75
2. En länsassessor behövs på juridiska enheten för att klara av ändring den växande arbetsbelastningen
000 000 000 000 m. m, På regionalekonomiska en-
4000 60 23 heten behövs för kanslifunktionen +172 + — + --139 Beräknad en byråassistent. Planenheten be- Länsstyrelsen
höver tillföras en byrådirektör för
15 92
| 107 000 000 000 000 000 | 000 | |
| 2 | att arbetsuppgifterna skall kunna | |
| 922 186 518 231 | 866 | skötas tillfredsställande och med |
| Kronofogdemyndigheterna 1973/74 4 | 5 |
tillbörlig snabbhet. En biträdande
länsveterinär behövs för att den
000 000 000 000
övervakning, som enligt gällande 1974/75
48000 190 lagstiftning åvilar länsstyrelsen,
Dep.chefen 4609 + + +721
skall kunna fullgöras. (+276 257
ändring
kr.)
000 000 000 000 000 000
8 3. Två taxeringsintendenter be-
64 90 448 226 746
hövs på taxeringsenheten för att
4 4- + 4
Beräknad Länsstyrelsen klara det ständigt ökande antalet
| skattemyndigheterna | 10 143 153 000 000 000 000 000 000 20 77 150 694 786 398 | 000 | ärenden på enheten, (+183 466 kr.) | 4. En byråassistent behövs på |
| Lokala 1973/74 | 6 | 7975 |
allmänna enhetens trafikdetalj. En
wo <r
000 000 000 000 000 000 förste byråsckreterare och ett kva-
000 +10 1000
1974/75 5 000 15 lificerat biträde erfordras på rätts-
250 257 143 259 101
enheten för att länsskatterätten
Dep.chefen +1116000 + + + + + + +1603
skall kunna avarbeta föreliggande
ändring balanser. (4153 045 kr.) 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 +12 5 1.000
15 5. På administrativa enheten be-
538 250 549 505 140 300 174 942
1 hövs en byrådirektör för hand-
Beräknad Länsstyrelsen 4-1 4 da + + + + —+2
| + | läggning av bl.a. utbildningsfrå- gor. Vidare begär länsstyrelsen | ||
| 117 320 437 000 000 000 000 000 000 | 000 000 000 | ||
| 35 | 65 | medel för biträdespersonal och | |
| 838 582 663 200 | 971 | 788 | |
| 1 1634 | tillfällig personal m. m. (4-890 333 | ||
| Länsstyrelsen 1973/74 21 | 26 |
kr.)
7. Omkostnaderna väntas öka.
(+778 500 kr.)
personal 8. Lantmäterienheten, nämndemän
a) Löne- och prisomräkning till fastighetsengångsutgifter m.m, 24768 kr. personal Myndighetsuppgifter Nytt register b) Ett kvalificerat biträde och
Därav kostnader a) b) ett biträde behövs på lantmäteri- Personal Handläggande Övrig Anslag Lönekostnader Sjukvård Resecrsättningar Lokalkostnader Expenser Ersättning Kungörelseannonserings- Lantmäterienheten
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 52
enheten för att utföra vissa arbetsuppgifter som hittills i stor utsträckning klarats genom lån av personal från överlantmätarmyndigheten (478 760 kr.)
c) Omkostnaderna väntas öka. (+71 472 kr.)
Lokala skattemyndigheterna. 9. Töne- och prisomräkning m. m. 158 000 kr.
10. För lokala skattemyndigheterna i länet begär länsstyrelsen en väsentlig uppräkning av de belopp som länsstyrelsen f. n. förfogar över för lönekostnader för att vid behov av personalförstärkning kunna fördela dessa på de olika lokala skattemyndigheterna i länet. (-1-400 000 kr.)
11. Omkostnaderna väntas öka. (--188 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 12. Löne- och prisomräkning m.m. 62 531 kr.
13. Trollhättans distrikt bör tillföras en biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterare. Länsstyrelsen begär medel för tillfällig personalförstärkning i länets olika kronofogdedistrikt. (+ 133 469 kr.)
14. Omkostnaderna väntas minska. (—=57 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 28 391 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 8 696 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytterligare två byrådirektörer, tre förste byråsekreterare, en amanuens, tre taxeringsassistenter, en landskanslist samt fyra årsarbetskrafter. Jag har även beräknat 190000 kr i engångsutgifter för nyanskaffning av inventarier till de lokala skattemyndigheterna.
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 53
Skaraborgs län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och
prisomräkning m. m. 329 697 kr. 1974/75
2. På regionalekonomiska en-
heten behövs en förste byråsekre-
terare för arbetet med regional ändring +3 -+3 000 000 000 000. 000 000 trafikplanering m. m. och en för
64 21 37 12 arbetet med den påbörjade ADB- + i -
4144 4 +266
= verksamheten. På naturvårdsen-
Beräknad Länsstyrelsen heten behöver länsstyrelsen cn 10 62 7 000 000 000 000 000 000 förste byråingenjör för kontroll 5 351 194 478 251 och tillsyn inom miljövårdsområ- Kronofogdemyndigheterna 1973/74 3 4279 det och en byrådirektör för inven-
tering och planering m. m. För att
000 000 000
1974/75 6000 en förkortning av handläggnings-
365 tiden för planärenden skall kunna
Dep.chefen +184 2.175 + +
ske behövs en förste byråingenjör
ändring på planenheten. (--321 089 kr.) +4 000 000 000 000 000 000 000 3. På taxeringsenheten behövs
1 10 88 36 182 477 en taxeringsintendent för arbetet Beräknad Länsstyrelsen 4196 + T -Imed = fastighetstaxeringen. Till
skattemyndigheterna följd av att antalet rörelsedeklara- 99 105 000 000 000 000 000 000 8 tioner kommer att öka kraftigt er- 99 368 532 173 180 fordras två förste taxeringsassi- Lokala 1973;74 4 5 stenter samt ett kvalificerat biträ-
1-8 000 000 000 000 000 000 000 de på revisionsenheten. För utök-
45 +3 000
3 2 1974/75 920 386 50 49000 39000 ning av mervärdeskatteenhetens 775 171 123 1158000 revisionsverksamhet behövs ytter-
| Dep.chefen | + 4 + + + | + + + + | ligare en förste byråsekreterare. | |
| ändring | 5 -+11 + +16 | 000 000 000 000 000 000 000 000 3 194 | 000 21000 39 | (-1-287 387 kr.) 4. På grund av fortsatt ökning |
056 129 550 374 120 264 av arbetsmängden på rättsenheten
Beräknad Länsstyrelsen 4-1 +- + 4- + d- ' + 4 + +2376000 -+ behövs en förste länsnotarie.
(569 824 kr.) 84 214 298 000 000 000 000 000 000 000
29 5. På administrativa enheten 64 511 941 881 613000 1775 behövs en byrådirektör för hand- Tänsstyrelsen 1973/74 15412 19 läggning av utbildnings- och in-
formationsärenden vid länsstyrel-
sen. (4-73 453 kr.)
personal 6. Vidare begärs medel för nämndemän främst — biträdespersonal. (+ till fastighetsengångsutgifter 388 280 kr.) stnader personal Myndighetsuppgifter Nytt register 7. Omkostnaderna väntas öka.
Därav kostnader a) b) (+546 270 kr.) Personal Handläggande Övrig Anslag Löneko Sjukvård Rescersättningar Lokalkostnader Expenscr Ersättning Kungörelseannonserings- Lantmäterienheten
6 Riksdagen 1974. I saml. Z r ku . Bi SS Te 16
Prop. 1974: 1 Bilaga 16 Kommundepartementet 54
8. Lantmäterienheten. a) Löne- och prisomräkning m. m, 25 000 kr. b) Omkostnaderna väntas öka (435 000 kr.)
Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m.
239 116 kr. |
10. På grund av nya och ökade arbetsuppgifter begärs i Skövde, Tidaholms, Skara och Mariestads fögderier vardera ett kvalificerat biträde. (+166 884 kr.)
11. Omkostnaderna väntas öka. (+71 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 12. Löne- och prisomräkning m,m. 95 283 kr.
13. I Skövde distrikt begärs ett kvalificerat biträde samt i utbyte mot en kronofogdesekreterare en biträdande kronofogde. För en cffcektivering på fältsidan i Mariestads distrikt behövs ett kvalificerat biträde. Vidare begärs medel för biträdespersonal. (--113 717 kr.)
14. Omkostnaderna väntas öka. (+ 57 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 20 771 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 5 545 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en taxeringsintendent (3), två byrådirektörer (2, 3), två förste byråsekreterare, tre taxeringsassistenter (3) samt två årsarbetskrafter. Jag har även beräknat 50 000 kr. i engångsutgift för inköp av ny bil och viss kopieringsutrustning.
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 55
Värmlands län
Länsstyrelsen. 1, Löne- och prisomräkning m. m. 411 596 kr.
1974/75
2. På grund av arbetsbelastningen på juridiska enheten bör
ändring enheten tillföras en länsassessor.
+1 +1 000 000 000 000 000 000 000
Regicnalekonomiska enheten bör
3 1 16 56 110 38
tillföras en byrådirektör och en
4 + + -i- +180
Beräknad Länsstyrelsen byråassistent. Den del av naturvårdsenhetens arbetsuppgifter som
11 74 85 000 000 000 000 000 000
berör kommunala frågor har ökat
11 893 162 318 215 väsentligt och enheten bör för- Kronofogdemyndigheterna 1973/74 3 4599
stärkas med en byråingenjör. På
000 planenheten behövs en tjänst som
000 000 000 000
1974:75 98 byrådirektör då antalet ärenden
105 115
-1-178 4- + 43-381 visar en kontinuerlig ökning. För
Dep.chefen
kontroll av enskilda skyddsrum
ändring
behövs på försvarsenheten en by-
+1 000 000 000 000 000 000 000
2 råingenjör. (+-400 801 kr.)
| 371 105 139 141 + | 628 [1 | 3. På taxceringsenheten behövs | |
| Beräknad Länsstyrelsen | + + | en taxeringsintendent, s.k. fastig- | |
| skattemyndigheterna | 11 130 141 000 000 000 000 000 000 16 24 480 106 508 245 | 000 355 större företag med komplicerad | hetstaxeringsspecialist, och en by- råassistent. För granskning av |
| Lokala 1973/74 | 5 | 6 |
redovisning behövs på revisionsenheten en byrådirektör. Vidare
| +6 +3 | 000 000 000 000 000 000 000 000 000 | 000 2000 | behöver taxeringsassistentgrupper- | ||
| 1974;75 | 18 26 097 312 107 200 | 51 82 53 | 696 | na utökas med en förste taxerings- | |
| Dep.chefen | + +1 + + -+F | + | + + +1 assistent. (-+-277 830 kr.) | ||
| ändring | +11 +11 +22 | 000 000 000 000 000 000 000 000 18000 257 103 312 571 469 | 50 95 33 | 000 2000 441 | 4. Rättsenhetens nuvarande per- sonal svarar inte mot arbetsbelast- ningen på enheten utan bör för- |
| Beräknad Länsstyrelsen | +2 Lt ' + —+ + + + + + 43 |
stärkas med en länsassessor och
en byråassistent. Allmänna enhe- 88 242 330 000 000 000 000 000 000 000 000 000 tens personal bör utökas med en 32 15 64 334 544 546 1185 1039 amanuens och en byråassistent. 2 Länsstyrelsen 1973/74 16 21744 (-+197 497 kr.)
5. Länsläkarens expedition bör
tilldelas ett kvalificerat biträde.
personal På administrativa enheten behövs nämndemän en förste byråsekreterare för handtill fastighetsengångsutgifter läggning av personalvårdsärenden personal ård Myndighetsuppgifter Nytt register m. m. Vidare begärs medel för till-
Därav kostnader a) b) fällig och extra personal m. m. Personal Handläggande Övrig Anslag Lönckostnader Sjukv Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Ersättning Kungörelseannonserings- Lantmäterienheten
Prop. 1974: 1 Bilaga 16 Kommundepartementet 56
(+1 265 276 kr.)
7. Omkostnaderna väntas öka. (4853 000 kr.) 8. Lantmäterienheten. Löne- och prisomräkning m. m. 35 000 kr.
Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m.m. 89 000 kr.
10. För biträdespersonal och extra personal begärs ytterligare medel. (+327 000 kr.)
11. Omkostnaderna väntas öka. (+212 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 12. Löne- och prisomräkning m.m. 14 000 kr.
13. För biträdespersonal begärs ytterligare medel. (+37 000 kr.) 14. Omkostnaderna beräknas öka. (+129 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 23 440) 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 6 736 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytterligare en länsassessor (4), en taxeringsintendent (3), en byrådirektör, tre förste byråscekreterare, tre taxeringsassistenter samt två årsarbetskrafter. Jag har vidare beräknat 200 000 kr. i engångsutgift för utrustning av nya lokaler för länsstyrelsen, inköp av ny bil samt 115 000 kr. för inköp av inventarier m. m. till de lokala skattemyndigheterna.
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 57
Örebro län 4 Länsstyrelsen, 1. Löne- och pris-
5 omräkning m. m. 637 030 kr.
a 2. På planeringskansliet behövs
2 = en byrådirektör för ökad samord-
Tot a . 3 sö 1 | esege2ll I | 18 ning av utredningsverksamheten. v = ÖSALcA . a S/8 2 SeSSS | För att avlasta handläggare ad- SE Muenlby: NM NN - . . oc o 2153 = An i ministrativa uppgifter behövs på alt id IE . . E 23 TF regionalekonomiska enheten en
E 0 § s2ee22l/| | | |8 byråsekreterare. Då tillsynen en- <r -—0 PR = . syran - ? n AE2C3 a. | ligt miljöskyddslagen är eftersatt em Oo La mm a o ee
2IN 3 far & | behöver naturvårdsenheten för-
MM Ja = Mm + + oc . stärkas med en byråinspektör och =] - oda . Te I 1 I S/ee8282|/l I I | 8 för naturvårdsinventeringar och 2 S wa SR -
Sc 2 S o 2 & | bedömningar för säkerställande av
2? 9 | ++ IN angelägna naturvårdsobjekt en by- Dt ba oc . or . Elö. råinspektör. På planenheten föreola : . o 2 35 af a gjsee828i | | |2 ligger behov av en arkitekt på ee .
FIRE +' + 838853 3 | grund av omfattande utrednings-
| 2 2 S wvmmna oo - N 2 SS - 2 Ann & | uppgifter. För kontroll av allmän- KJ KR . ev 21/54 + Ir + | na och enskilda skyddsrum behö- Då ” pss oc &< TNA gee8e828l) | | |8 ver försvarsenheten en byråingen- (-—) [ek sec na . .
S Sd TR 22823 | Jör och för planering och admi-
mn Ol-—i4 a S A a a -” IT OO IlA SS ÄR VS | nistration av övningar med de 1o- in AH le <r or - SA kala civila försvarsorganisationerng 2 aa RR 2 «2 882282/3 38 38 3 3 na en byråassistent. Ökad efter- + v T [---R S eS SS SS o e oo « . . TS AYO BB AQ H — 8 frågan på rådgivning och informa- Na oc < — Le) . sc . end = | tion medför behov av ytterligare K=] AL I
= +tl+tl for ot ol tl en hemkonsulent. (4510 633 kr.)
c 3 RA Nan AA 2322223828 oo 8 3 EZ SrAccAa0r S s Öö SS d, 3. För arbetet med allmän och d = IÖO SDDLCAC0A0 3 Oo SS se s . . - Rv 7 23 TTT IgarlRenn & 2 «am el DolrNn pA & [o.d SS 00 - 5 särskild fastighetstaxering behövs . NH
så So ov N &Ä | Cen taxeringsintendent. Den ökade
vx do td AL Ia a a
sg lAd br) ot o+ + +) arbetsbelastningen på enheten mo-
=S ST TS 388888| | 38 3 3 | tiverar vidare att enheten förstärks H NN mm oScCAD0c002 S oc SS . 2 2 ADD AN = tt ol med cn förste byråsekreterare. gle TV ÄLCSA Rr 28 . - S = SS fX2 - För granskning av rörelsedeklara-
—- . ” . 0 - - L tioner behöver revisionsenheten
H v . .” . . = SEG s tillföras tre taxcringsassistenter. [=] DO f - sc 2 3? 5 a 22 För kontroll och revision av det 5 S 30 - . | 2 2 ös = Sa ökade antalet negativa deklaratio- Zz = oo 5 = - o
3 = 3 23 AR = CICK L ner behövs en byråsekreterare och
o s Z ST 0 oa | MH SE Es z 5 os FE : o SE 2 en byråassistent på mervärdeskat- = 20300 a. vn - 5 = an 28 35 2 - = Se 22 Z2 teenheten. (--417 433 kr.) om = 0 Ö Q = ÖA - o
Fit File biokaa kat E Ka 4. Ökat antal målgrupper och
Ä HO <0AMA0d OM Hd
Prop, 1974: 1 Bilaga 16 Kommundepartementet 58
utbyggnad av taxeringsorganisationen medför behov av en byråsekreterare för beredning och föredragning i länsskatterätten. (-+-59 966 kr.)
5. För information, introduktion och intern utbildning behövs på administrativa enheten en byråsekreterare. På länspolischefens expedition behövs en biträdande länspolischef och ett kvalificerat biträde. (+182 983 kr.)
6. Vidare begärs medel för biträdespersonal och tillfällig personal. (+-612 768 kr.)
7. Omkostnaderna väntas öka. (+554 887 kr.) S. Lantmäterienheten. a) Löne- och prisomräkning m. m. 24 400 kr.
b) Övergången till nytt fastighetsregister medför behov av en ingenjör och ett kartritningsbiträde. (--75 900 kr.)
Lokala skattemyndigheterna, 9. Löne- och prisomräkning m. m. 68 000 kr.
10. För handläggning av kvalificerade ärenden behövs i Hallsbergs, Karlskoga och Lindesbergs fögderier vardera en fögderisekreterare. (+180 000 kr.)
11. Omkostnaderna väntas öka. (-—2 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 12. Löne- och prisomräkning m.m. 67 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 22 633 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 5 903 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en taxeringsintendent (3), två byrådirektörer, en förste byråsckreterare, en amanuens, en taxcringsassistent (3), en tjänst för arbetsuppgifter inom priskontrollen, ett kontorsbiträde samt en årsarbetskraft.
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 59
Västmanlands län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris-
omräkning m. m. 631 487 kr. 1974/75 2. För länsstyrelsens verksamhet
beträffande vattenvårdsplanering-
ändring en inom Mälar-Hjälmarregionen 000 000 000 000 behövs på naturvårdsenheten en 83 10000 50 16 byrådirektör. (+81 361 kr.) 4 + -+ - I +159 Beräknad Länsstyrelsen 3. Arbetsbelastningen på taxe-
ringsenheten motiverar att enheten 71 000 000 000 000 000 000 6 förstärks med en förste byråsekre- 333 101 376 164 980 terare, På revisionsenheten behövs Kronofogdemyndigheterna 1973/74 3 3 ytterligare en taxeringsassistent och ett kvalificerat biträde. För att 000 000 000 1974/75 6000 utöka revisionsverksamheten be- 85 hövs på mervärdeskatteenheten en Dep.chefen +226 + + +317 förste byråsckreterare. Datacnheändring ten bör tillföras en byrådirektör. + +2 000 000 000 000 (+283 920 kr.) 3000 85 25 177 4. Antalet körkortsärenden har Beräknad Länsstyrelsen -- + da [D -+F -1-290 stadigt ökat och allmänna enheten
skattemyndigheterna bör därför tillföras en förste 104 000 000 000 000 000 000 7 byråsekreterare, För avarbetan- 34
| 437 155 | 086 de av balansen på rättsenheten | |||
| Lokala 1973/74 4453 | 5 | behövs en förste byråsekreterare. | ||
| +5 +2 +7 000 000 000 000 | 000 000 | 000 (tr 114 852 kr.) | ||
| 2 | 80 | 43 35 | 1 000 | 3. För planering och ledning av |
| 1974/75 621 445 |
personalutbildning på länsstyrelsen
| Dep.chefen | -F + 1 TT + + + ' 4 ' T + | behövs på administrativa enheten | ||
| ändring | re ++ +9 | 000 000 000 000 000 000 000 2 000 29 000 600 445 186 116 | 000 9 000 70 50 46 407 | en förste byråsekreterare. Vidare begärs medel för extra personal. (--113 380 kr.) |
| Beräknad Länsstyrelsen | -r —+ + -I- 4 + | + -- -+1 |
7. Omkostnaderna väntas öka.
(+127 000 kr.) 81 223 304 000 000 000 000 000 000 000 000
19.000 8. Lantmäterienheten. 35 65 824 294 823 904 636 565 1 Löne- och prisomräkning m. m. Länsstyrelsen 1973/74 15 19 55 000 kr.
Lokala skattemyndigheterna. 9.
Löne- och prisomräkning m. m.
personal 139 040 kr. nämndemän 10. För nytillkomna arbetsupptill fastighetsengångsutgifter gifter behövs i Västerås fögderi ett personal Myndighetsupppgifter Nytt register kvalificerat biträde. Vidare begärs
Därav kostnader a) b) medel för tillfällig och extra per- Personal Handläggande Övrig Anslag Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Ersättning Kungörelseannonscrings- Lantmäterienheten
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 60
sonal. (+141 960 kr.)
11. Omkostnaderna väntas öka. (+9 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 12, Löne- och prisomräkning m.m. 109 000 kr.
13. För extra personal begärs ytterligare medel. (50 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 20 864 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 5 403 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytterligare en taxeringsintendent, två byrådirektörer (3), en förste byråsekreterare (4), en amanuens, cen taxeringsassistent (3) en tjänst för arbetsuppgifter inom priskontrollen samt en årsarbetskraft.
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 61
Kopparbergs län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 927 000 kr.
1974/75
2. Naturvårdsenheten behöver en förste byråinspektör för utövanändring [=] de av tillsyn över miljövårdsutrust-
S
000 000 000 000 000 S 000 ningen hos länets industrier. Plan-
6 Oo 32 17 [0.6]
- enheten behöver en förste byrå-
+ 4 + +116 +117 ++—-288
Beräknad Länsstyrelsen ingenjör och cen byråassistent för att nå rimlig handläggningstid på
13 69 82 el I I I
000 000 000 000 000 S
[=] ärendena. (-+184 000 kr.)
11 tm 925 166 493 333 -
3. För att arbetet med 1975 års
Kronofogdemyndigheterna 1973/74 3 4928000
allmänna fastighetstaxering skall kunna genomföras behövs en taxe-
al ll I I
000 000 000 000 S
1000 So cingsintendent på taxeringsenheten.
1974/75 10 24 Lal 179 346000
Mervärdeskatteenheten = behöver
Dep.chefen -- —+ — +200 —- +4-
tillföras en förste byråsekreterare
ändring [=]
3! I I I för att det uppenbara skattesvinn
-+2 000 000 000 S 000
8000 00
00 en som förekommer skall kunna stäv-
-—
-+-129 -I- 42 -+138 +475 jas. (+145 000 kr.)
Beräknad Länsstyrelsen
4. Rättsenheten bör tillföras en skattemyndigheterna [=] förste byråsekreterare för att avar-
130 137 AL 000 000 000 000 000 S 000
betningen av föreliggande balans
So 00 17 83
662 258 516 av besvärsmål skall kunna ske i
Lokala 5496 6 1973/74 önskvärd takt. (-+58 000 kr.)
cc o So
+4 +4 +8 000 000 000 000 000 000 5. Länspolischefens expedition
6 om + Aa N
45 vm ee a behöver tillföras en biträdande
1974/75 889 106 509 SS 2 AA
länspolischef för att bl. a. inspek-
Dep.chefen + 4- -+ + + + + + + 41993
tionsverksamheten skall kunna
ändring rn oc oo eo & Se SS SS fullgöras i erforderlig utsträckning. 000 000 000 000 000 SS 5 5 000 +12 6 agile] S AO hed
Ludlad] AN NO -— För handläggning av utbildnings-
793 116 510 595 AN -— tm 650
frågor inom länsstyrelsen behövs
Beräknad Länsstyrelsen —+1 + 1 TT -|- Yt TT TT -+-3
på administrativa enheten en byrå-
2 | | 8 8
direktör. (-|-172 000 kr.)
99 234 333 000 000 000 000 3 38 000
i i 74 [=] rr hd 6. Vidare begärs medel för till- 57000 S a 270 448 810 429
1 1043 - fällig och extra personal m. m.
Länsstyrelsen 1973 16 21
[=] a (+31 072 000 kr.)
HN v
Dö = 7. Omkostnaderna väntas öka.
no en DS. [e
-— Sar [5] c or So (+712 000 kr.)
sE2 23 SA d03
personal dog Oo LÖRSEEN 8. Lantmäterienheten.
= [=] K=
TES ML. a) Löne- och prisomräkning
STI RSA Oo ET vo0f97-
SwYATJLERA m. m. 44 000 kr.
ggande a5fbPisa»» personal
IEA R b) Vidare begärs medel för till-
rig I2P0sAaA
RICE fällig personal m.m. (+336 000
Personal Handlä Öv Anslag Lönekostnader Sjukvård Resecrsättningar Lokalkostnader Expenser HM Å
Prop. 1974: 1 Bilaga 16 Kommundepartementet 62
kr.)
Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m.m. 129 000 kr.
10. För ökade arbetsuppgifter främst beträffande skattetillägg och förseningsavgifter m. m, behövs till Borlänge och Mora fögderier vardera ett kvalificerat biträde. (-+85 000 kr.)
11. Omkostnaderna väntas öka. (4-261 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 12. Löne- och prisomräkning m.m. 119 000 kr.
13. Omkostnaderna väntas öka. (+ 169 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 23 422 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 6 862 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytterligare en taxeringsintendent (3), en byrådirektör, två förste byråsekreterare (3, 4), två taxeringsassistenter (3), cn tjänst för arbetsuppgifter inom priskontrollen, ett kontorsbiträde samt tre årsarbetskrafter. Jag har även beräknat 50 000 kr. i engångsutgifter för utbyggnad av länsstyrelsens telefonväxel samt 50 000 kr. för flyttning av lokala skattemyndigheten i Borlänge fögderi.
Prop. 1974: :1 Bilaga rtemen tet 63 16 Kommundepa
Gävleborgs län nr Länsstyr iselser 1.1. h pri La
Nä äkning 1. Löne- oc
omräkn 0 kr. 2 m. m. 677 00 rn ör a la statstt kunna uppfyl akterna 2. F S intentiong . = m er 1 äller E)7 Sles i vad gälle ol: den kons umen tpolitis ka verksam S | - 2 (1 I | 23 t behövs igare p = 2 heten i läne tterlig en SER I 1 Oma 333 3 S SmAada i län y iska
[>] 2 juridis enhe- 2/5 AA hemkonsu lent. SIS å juri c 2 På J td rt ÖVS ökade 5180 . på grund v den =. ten behöv öka oc). | S ärendemäng ären Sh SASSesSor. an 3 832 Ex 238 333 38 3 2 | | 3 lekonomis den en .
Region ionale 2 ” a 3 Svag S heten
S 2Å a ådirek iska enhet bör
[ag] Slå en byrådir
2 | tillföras degrupper. ktör på gr und
3 2 -= 2 22 nn t mn
+ tillkomn av ny Ör
ME a ären F t
turvårdsin inventer ingen äne =E S S I | | 11 = e | 183 I i län av årdsen he- 55 Ne å naturv
Ae 18) Mm behövs S S | Mm.
2 & X n ten
ST en p räinspektör. ör. För .
20 +
g|E + | fullgörande förste by
u av FÖ
lanenh 2 5 Eg . pgifter P
ranskning ligger 2 3 a be- 1332 g sup 31883 | [ örste före jör. ingenjör.
DEE I + + 282 | I ES byråing åinge För T!IE wa I Bl hovav en förs
2 9 8 ORT BD ökade
ST & n arbetsupps gifter i sam -
k E Ma 3 4 = | utö fysiska
5 FOT e-
- | y riksplane
S ed den
> +] band m hövs vi-
28 323 pot ring lanenhe ten
Tje en 333
- S ingen beh förste
3288 | | på pl spektör.
5 - RAR 88 SAT S > en byråin ör
8 dare ta Fö
Zz - SS oh kom ill med 3 rätta vB rsläpning de all- d
2 2 e ma till rä i
” > | att iga cftersläp var liga
JT c bered-
Aa + Ad S 313 838 S äggninge arna i ber övs
rt 3.3 8 33 skapsp splanlägg ni å
+ 3 33 n behö p
F2 i S o MER en örste a MES 3 3 38 försvar byrå hin 2 2 a nan a 3 senhe förs by rr - ten en 5 N a 23 Lr a spektö fö ör.(+45 4 400 kr.) cs ++ + Lo 1 = = cz 4 ! + od . | ringsen ör till illfö- 7 5 AN e 3. Taxe ” heten bö Så tr S 188833 ingsintende - 2'8 33338 T. as er nr tax erin nt för and- 32 5 S 333 3 8 = h ++ havande ifter e3 [ad] RCA 22 > av a rbet SUpPpg ute 8 2 röran- & 2 => 3 3 >= RR Z ingen
5 å VN Ökning tale t
25 a åvoskatt, a v an
Öms i d- . ÅS TI tag + + + 1 a ov od ! de gäv Idiga skatis S tisky xcrings
2 5 SS ämnder i särs iverar Ök kilda taxori
9 23328 S.| I mo tive CS) le ASPe2 SS 2 I 1 3 33 n a tt revisio ns- 3 ER: Öörs tillförs örste taxe 2 enheten en förs rings- = = Lag] Se Se över <a. "ER 3388R S Oo istent. behöve
2 > assist heten vidare e- N = - En = | as a 312 - tl av delnings ingsdire irektör tsc en so m arbets 5 åh 3 egen Vis iSions-
= vockaamheten ör den tliga re Oo
3 ee 3 1 . - An verks amn 1e- 28 am heten. rogr 2 ve GY M OS bete är SE ringsar e hövs Pp
2 og 23 25 Sc b För D å data.
25 5 & = 98, 27 r byråinsp 3 inspektör - 25 3 55 SES HER n förste t
så PTT 3 FÖ 3Ee 23 25:A +2§
a z 23. 0g3 Helle (+ 89 600 kr) 259 600
Ta FIER AT öredrag kr. äcK 4. Fö ör föred
22022 ning o ch tjänst-
SS: 225 rotoko liförare j läns- Ö TÅ göring som p ce i lä <A d >
2 HM
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 64
rätt behövs en länsassessor på allmänna enheten. Vidare begärs en assistent på .bil- och körkortsregistret. Rättsenheten är underbemannad ifråga om kvalificerad personal och bör tillföras en förste länsnotarie. (+194 500 kr.)
5. En biträdande länspolischef bör tillföras länsstyrelsen. För att organisera och leda den interna utbildningen m. m. behövs på administrativa enheten en byrådirektör. På enheten behövs vidare en förste arkivassistent för handhavande av arkiven och biblioteken på länsstyrelsen. (+215 200 kr.) |
6. Vidare begärs medel för tillfällig personal m. m. (+753 000 kr.)
7. Omkostnaderna väntas öka. (+377 300 kr.)
8. Lantmäterienheten.
Löne- och prisomräkning m. m. 152 000 kr.
Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 83 000 kr.
10. Arbetsbelastningen i Söderhamns fögderi motiverar att fögderiet tillföres två kvalificerade biträden (483 000 kr.)
11. Omkostnaderna väntas öka. (+10 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 12. Löne- och prisomräkning m.m. 185 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 22 984 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 6 896 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en länsassessor (2), en byrådirektör, en förste byråingenjör (2), en amanuens, en tjänst för arbetsuppgifter inom priskontroHen samt ett kontorsbiträde.
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 65
Västernorrlands län e Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris- 5 omräkning m. m. 712 959 kr.
» 2. För att avlasta planeringsdi- 3 3 rektören begärs en avdelningsdiha I-] .” s . . 21:33 Oo 1oscJLco & | rektör till regionalekonomiska en- 2l-eT5 Ito 212333 | | | | 8 . - o EI ER o oss 3 heten. Vidare begärs på enheten el + o 4 es oo på eo
SEE 2 ANON AN | en byrådirektör. Två förste byrå-
. + cb + . ses oc ste flås ingenjörer bör tillföras natur-
3 "än o .” . . ll 9 s2e28s8sll I | | 8 vårdsenheten för handläggning av ua I + S . .- s/s ” agan? | tillsynsärenden och ärenden om Si Kar) Am NYA S o . - SIN NN NON = | naturvårdsplanering. Vidare be- MOR 2 ” ”T oh övs ett kvalificerat biträde. Plan- kvalificerat biträde. PI
nea 28 > 0 alex o
TT I I 3 | I 33 IE Pod od 3 enheten bör tillföras ytterligare en
AT VA Gm a byrådirektör och cen förste byrå- [fo en . res or . - 20 8 > + | > ingenjör för de alltmer utökade
Es arbetsuppgifterna. Personalen för
2125 k b
v 82 o | S cartritningsarbeten är otillräckli a g g
DE Il) sllie2282! I I Ile oa .
SEA Se SS | och bör utökas med en karttekni-
FIER 3 AA pra N .
2 SS <= a & | ker. För kontroll och besiktning i -i Tr + T - 2 fx 2jAn z : T av skyddsrum behövs på försvars- 3
2 NM & ee88888j I | |8 enheten en förste byråingenjör.
st "7 Bdägsnng 21 (4580 925 kr.)
2 |)2 T-0 9 eS a . 2 3 5 2 rn > 3. Arbetsbelastningen på taxe- — So ringsenheten motiverar en persona sem tr [=] [a [a] [a] Oo OQ on a , . =S +++ 8!'88382!3 3 2 38 3 nalökning med en taxeringsinten-
NI —- R 2 288 2 SE KR NM FF dent och ett kvalificerat biträde. a a
OO , . a 2å + ltt + + + tt Dataintegrationen och ärenden an-
= = gående skattetillägg och förse- 53 ol a 3 I 323833 3 3 3 3 ningsavgifter kräver en byrådirek- 3 + + . a EN 1. ör = EraARoe 9 &2 — el tör på mervärdeskatteenheten.
5 oo omen - a) (4208 082 kr)
il lnla + oftt + + ++ 4. Den fortgående ökningen av <= mA o200c03 oe Sc äng x ; So länsskatterättens = arbetsuppgifter
214 AN: B33883all 1 8333 . ardetsuppg
2 SARA ac TT) gör att behov föreligger av yt- 2 AA Fn O NN . ev S = an - & | terligare en länsassessor och en
mm - a o o . c - byråsekreterare på rättsenheten. Ka 2 42 = SEA 3 (+ 130 879 kr.) Sve - - . -
2¶DET a 22 5. För handläggning av främst
Ö S a 3 a . . a ÖS Lv Eu Te ES 2 utbildningsärenden behövs en byo7 me Ez cs för o 4 uu o sor .
Få 3 Ei. oder rådirektör på administrativa en-
Se ER Eg 25 TCm2dtea a ZTTERA h eten. För För vård vård av länsstyre lä l-
CET rf rgrläsee
5. MPLTIS ESSER ESA sens arkiv begärs on arkivassistent.
2 ET DZ SS ALOIS LEE . dv s> £:0500x 23 se (1113 309 kr.) ete <07AZA1 MIM dd
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 66
6. Vidare begärs medel för tillfällig och extra personal. (--356 312 kr.)
7. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 794 534 kr.) 8. Lantmäterienheten. a) Lönce- och prisomräkning m. m. 15 000 kr.
b) Medel begärs för ytterligare personal. Vidare beräknas omkostnaderna öka. (-+ 164 000 kr.)
Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 206 000 kr.
10. Omkostnaderna väntas öka. (-+25 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 11. Löne- och prisomräkning m. m. 203 000 kr.
12. Omkostnaderna väntas öka, (-1-25 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 23 116 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 6 274 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytterligare två byrådirektörer (2, 3), två förste byråscekreterarce, tre taxeringsassistenter samt en årsarbetskraft.
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 67
Jämtlands län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris- 175 omräkning m. m. 403 864 kr.
2. En förste byråsekreterare
krävs på regionalekonomiska en-
ändring1974 heten för angelägna arbetsuppgif-
000 000 000 000 ter rörande den regionala trafik- 1 9000 1000 13 planeringen. På naturvårdsenheten —36 - [] 412 -+ + Beräknad Länsstyrelsen begärs för tillsynsverksamheten
enligt miljöskyddslagstiftningen en 50 000 000 000 000 000 000 6 byrådirektör. Vidare motiverar 923 394 118 120 731 behovet av administrativ personal Kronofogdemyndigheten 1973/74 2 2 att enheten tillförs en landskans-
Jist. (+ 178 643 kr.) 000 000 —15 —15 4000 3. En taxeringsintendent behövs 1974/75 på taxeringsenheten för hand- Dep.chefen —158 + —154 läggning av ärenden rörande
ändring allmän och särskild fastighets-
000 000 000 000 taxering. — Taxeringsassistentorga- 4
—15 —14 7000
52 40 nisationen bör utökas med två --226 + —167 Beräknad Länsstyrelsen taxeringsassistenter. På mervär-
skattemyndigheten deskatteenheten yrkas ett kvali- 000 000 000 000 000 000 8 ficerat biträde för fullgörande 18 846 342 118 av arbetsuppgifter med datare- Lokala 1973/74 2 3332 gistrering m. m. (+230 957 kr.)
+2 +3 + 000 000 000 000 000 000 000 000 4. Arbetet med utsökningsären- 15 2 17 24000 90 61 19 den har ökat starkt under de se- 1974/75 596 215 1001000 naste tre åren och allmänna en-
| Dep.chefen | + -+ + + + + + | + | heten bör tillföras en förste läns- | ||
| ändring | + +10 +16 | 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 15 78 874 215 282 182 | 88 60 91 14 | 717 | notarie. (471 019 kr.) 5. För arbetsuppgifterna med internutbildning behövs på admi- |
| Beräknad Länsstyrelsen | 70 142 212 | + —+ -F + -F -I + 000 000 000 15000 792000 384 822 737 | + 000 000 000 657 | —+ —+1 68 475 | nistrativa enheten en förste byrå- sekreterare. För en utbyggnad av fredskansliet enligt 1964 års civil- befälhavarutrednings förslag = till |
| Länsstyrelsen 1973/74 | 11 | 14 |
personalorganisation hos civilbe-
fälhavaren i nedre Norrlands civil-
område bör = civilbefälhavarens
personal kansli tillföras en byråassistent nämndemän (+118 057 kr.) till fastighetsengångsutgifter 6. Vidare begärs medel för personal Myndighetsuppgifter Nytt register främst biträdespersonal. FT
Därav kostnader a) b) 213 460 kr.) Personal Handläggande Övrig Anslag Lönekostnader Sjukvård Rescersättningar Lokalkostnader Expenser Ersättning Kungörelseannonscrings- Lantmäterienheten
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 68
7. Omkostnaderna väntas öka. (4396 000 kr.) 8. Lantmäterienheten.
Med hänsyn till arbetsbelastningen på lantmäterienheten bör enheten
tillföras en biträdande överlantmätare m. m. (+ 105 000 kr.)
Lokala skattemyndigheten 9. Löne- och prisomräkning m.m.
— 262 000 kr.
10. För tillfällig personal begärs ytterligare medel. (+ 50 000 kr.)
11. Omkostnaderna väntas öka. (+45 000 kr.)
Kronofogdemyndigheten. 12. Löne- och prisomräkning m. m. —1 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 15 476 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 3 178 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytterligare
två förste byråsekreterare (3), en tlaxeringsassistent (3), en kansliskrivare
samt ett kontorsbiträde.
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 69
Västerbottens län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 836 000 kr.
1974/75
2. Den höjda ambitionsnivån i den regionalpolitiska planeringen
ändring gör att regionalekonomiska enhe-
I 1
000 000 000 000 000 ten bör tillföras en byrådirektör.
7000 89 23 63 50
Omfattande arbetsuppgifter inom
+ + + + +--182
Beräknad Länsstyrelsen den allmänna naturvården gör att naturvårdsenhetens personal bör
75 000 000 000 000 000
9 förstärkas med en byrådirektör.
561 227 379 132
Nytillkomna arbetsuppgifter m. m.
Kronofogdemyndigheterna 1973/74 3 4308000
gör att en biträdande länsveterinär bör tillföras länsstyrelsen. (+
000 000 000 000 000
6000 239 000 kr.)
1974/75 38 220
3. Taxeringsenheten bör för-
Dep.chefen +154 + + +157 +355
stärkas med processförande och ändring handläggande personal och bör
000 000 000 000 000 000 därför 'tillföras en taxeringsinten- 6000 15 38
235 dent. Vidare begärs på enheten en
Länsstyrelsen --133 + + + +286 +478
Beräknad förste byråsekreterare och en skattemyndigheterna amanuens. (+ 195 000 kr.)
93 102 000 000 000 000 000 000 000
4. För att kunna hålla verk-
10 60 70
| 687 577 286 | 620 samheten på allmänna enheten på | |||
| Lokala 1973/74 | 4 | 5 | acceptabel kvantitets- och kvali- | |
| +5 +4 +9 000 000 000 000 000 | 6 10 83 | 000 000 60 33 | 000 tetsnivå behövs en länsassessor. 2000 | Beslutade och genomförda för- |
| 1974/75 | 011 336 154000 | 695 | stärkningar av skatteavdelningen | |
| Dep.chefen | + + -+ — = —+1 | + + + | +1 + | kommer att medföra en fortsatt |
ändring
ökning av målen i länsskatterät-
+13 000 000 000 000 000
++
| 10 59 | 336000 670000 296 150000 | 65000 17 | 783 | ten. Rättsenheten behöver därför förstärkas med en förste byråsck- | ||
| Beräknad Länsstyrelsen +1476000 —+ —+ + + | + | + + | —+2 | reterare, (+136 000 kr.) 5. För organisation och sam- | ||
| 000 000 000 — | 000 000 000 | |||||
| 85 217 302 | 35 | ordning av utbildningen inom | ||||
| 40000 | 64 | |||||
| 170 541 | 1696000 1145000 | 848 | 504 | länsstyrelsen behövs på admini- | ||
| Länsstyrelsen 1973/74- 15 | 19 |
strativa enheten en byrådirektör. (473 000 kr.) 6. Vidare begärs medel för bipersonal trädespersonal och tillfällig perso-
Lo] nämndemän Ö DS nal m. m. (4622 000 kr.) S till fastighets- > g engångsutgifter
an 7. Omkostnaderna väntas öka. personal Oo
[2 Åh Myndighetsuppgifter Nytt register
o (+ 665 000 kr.)
s nn b=) [—| :Ö. penser Därav kostnader a) b) 8. Lantmäterienheten. Personal Handläggande Övrig < = Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Ex Ersättning Kungörelseannonserings- Lantmäterienheten
: 7 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr än by = =S nu SN
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 70
Löne- och prisomräkning m. m. 17 000 kr.
Lokala skattemyndigheterna, 9, Löne- och prisomräkning m. m. 141 000 kr. ee | 10. För tillfällig personal begärs ytterligare medel. (474 000 kr.)
11. Omkostnaderna väntas öka. (4263 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 12. Löne- och prisomräkning m. m,
132 000 kr. | |
13. Omkostnaderna väntas öka. (450 000 kr.)
Departementschefen oo :
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 21 199 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 5 975 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytterligare en länsassessor (4), två byrådirektörer, en länsnotarie, en amanuens, tre taxeringsassistenter, en tjänst för arbetsuppgifter inom priskontrollen samt två årsarbetskrafter. Jag har även beräknat 220 000 kr. i engångsutgifter för inventarier m. m. för lokala skattemyndigheten i Skellefteå fögderi.
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet : 71
Norrbottens län .
Länsstyrelsen. 1. Löne-. och prisomräkning m. m. 703 550 kr.
2. Planeringskansliet är i förhållande till .arbetsuppgifterna unändring1974/75 I | derbemannat och bör tillföras en 000 000 000 000 000 förste byråsekreterare. För hand- 35 68 60000 40 läggning av ärenden rörande yr-
+ + + 4334
Beräknad Länsstyrelsen — +171 kesmässig trafik samt jakt och viltvård bör juridiska enheten tillfö- 15 94 109 000 000 000 000 000 9 ras två förste byråsekreterare. På 350 530 200 naturvårdsenheten ' behövs = för Kronofogdemyndigheterna 1973/74 5 613000 6 702 handläggning av ärenden rörande den allmänna naturvården en
| 000 000 000 000 | 000 | landskapsarkitekt. I samband med | |
| 1974/75 | 59 55 190 105 | 354 | genomförandet av den fysiska |
| Dep.chefen | + + + | + |
.riksplaneringen har kravet på inändring satser från planenhetens sida kraf- +1 +7 +8 000 000 000 000 000 000 24 93 tigt ökat. Enheten bör därför till- 724 +438 + 4105 +157 + föras en biträdande länsarkitekt. Beräknad Länsstyrelsen (--340 261 kr.)
| skattemyndigheterna | 9 126 135 000 000 000 000 000 000 | 7 5 118 585 287 | 000 790 ringsenheten en ' fastighetstaxe- | 3. För den allmänna fastighets- taxeringen 1975 behövs: på taxc- | |
| Lokala 1973/74 | 1974/75 Dep.chefen | +4 +3 +7 | 5793 000 000 000 000 000 10 93 30 69000 950000 279 119 113000 + + + + 4 | 6 000 taxeringsintendent för att bemäst- 2000 162000 797 + + - -+1 | .ringsspecialist. Vidare behövs en ra balansläget på enheten. För taxerings- och skatterevisioner av- |
+
seende större företag 'bör revi-
| ändring | 9 +11 + +20 | 000 000 000 000 000 10 335 623 296 364 110000 180000 187000 | 000 000 21 249 | sionsenheten tillföras en avdel- ningsdirektör. Vidare bör enheten tillföras två taxeringsassistenter. |
| Beräknad Länsstyrelsen | +1487000 + + + + + + d4- + -+3 |
Arbetsbelastningen på mervärdeskatteenheten gör att enheten bör
103 260 363 000 000 000 000 000 000
27000 64000 förstärkas med en assistent. (+
994 794 639 2023 1154 1.583 395 342 kr.) Länsstyrelsen 1973/74 18
4. Länspolischefens expedition bör tillföras en tjänsteman i landskanslistkarriären. På administratipersonal va enheten behövs för informa-
nämndemän
till fastighets- tions- och utbildningsfrågor och
engångsutgifter
för handhavande av länsstyrelsens
personal Myndighetsuppgifter Nytt register bibliotek och därmed samman-
Därav kossnader a) b)
hängande frågor två förste byrå-
Personal Handläggande Övrig Anslag Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Ersättning Kungörelseannonserings- Lantmäterienheten
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 72
sekreterare. Civilbefälhavarens kansli bör tillföras en byråinspektör. (--242 340 kr.) 5. Vidare begärs medel för främst biträdespersonal. (+401 277 kr.) 6. Omkostnaderna väntas öka. (4958 230 kr.) 7. Lantmäterienheten. a) Löne- och prisomräkning m. m. 32 000 kr. b) Enhetens personal bör förstärkas med ett kvalificerat biträde. Vidare beräknas omkostnaderna öka. (+ 176 000 kr.) Lokala skattemyndigheterna. 8. Löne- och prisomräkning m.m.
178 355 kr. |
9. Arbetsuppgifterna för de lokala skattemyndigheterna har ökat avsevärt under de senaste åren och kommer att öka ännu mer de närmast följande åren. Länsstyrelsen begär därför att personalen i Luleå fögderi utökas med en fögderisekreterare, i Arvidsjaurs fögderi med en fögderiassistent, i Bodens och Kalix fögderier med vardera en landskanslist och i Gällivare, Haparanda, Kiruna och Piteå fögderi med vardera ett kvalificerat biträde. (+-393 245 kr.) 10. Omkostnaderna väntas öka. (+152 400 kr.) Kronofogdemyndigheterna. 11. Löne- och prisomräkning m.m. 286 000 kr. 12. Omkostnaderna väntas öka. (-1-48 000 kr.)
Departementschefen Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 26 436 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 7 144 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytterligare en taxeringsintendent (3), en byrådirektör, två förste byråsekreterare, en taxceringsassistent samt två tjänster med arbetsuppgifter inom priskontrollen. Jag har även beräknat 30 000 i engångsutgift för viss inventarieanskaffning för länsstyrelsen samt 55 000 kr. för samma ändamål för de lokala skattemyndigheterna.
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 73
Diverse ändamål tie Departementschefen Ö + i Na er : es . se DIN Inom ramen för diverse ända- = - o . . - cc
S:» mål bestrids bl. a. kostnaderna för
2 3 maskinhyror och utrustning för
=] . a S a
år LR I = = 3 I I 3 dataenheterna. Jag beräknar att
SIS = = 2 8 SN 8 maskinhyrorna under budgetåret . : : Oo Så
5) ud LJ ON ? 1974/75 kommer att minska med
dt : se
MJA Ford T| 8698 000 kr. och kostnaderna för
+ I I | I | |8 8 88 83 utrustning med 636 000 kr. Jag [a SöS SS SS . a
Fö 2 33 Ax har vidare beräknat att kostnader-
<F SS Oo 02& ns . . a Y 5 an ac na för länsstyrelsernas organisaorm en [rd ; | tionsnämnd ökar med 1180 000
boj 2108 nd | a a 3 3 | 'kr. För kostnader i samband med -
55 ss omstationering och flyttning har
S F&F . N a EINE TI Gc + & a jag beräknat 380 000 kr. och för :
5130 TOT vissa blankettkostnader 530 000
Elle a oo 21 2 29 RR RR 3 2 kr. Jag har vidare beräknat
2 är - 4 650 000 kr. för extra personal
2 AA ih . . S 5 AN hos lokala skattemyndigheterna i 2 . |A samband med den allmänna HH so oa . + | 8 I II 8 fastighetstaxeringen. eS . . . = Pol | 2 33 Med hänvisning till sammanng & NA .” . + . a » 3 3 ställningen beräknar jag medelsbehovet till diverse ändamål till sl0os 32328 I 21 | [8 83 25 498 000 kr. för länsstyrelserna
SS FIT [WS [oa] 232 en [ee] [se] 3 2 SS och 4962 000 kr. för lokala skat- .
Alle > 9ö- e AA 3å temyndigheterna.
— [ET NAN own
å 2Å I ol o+ + + +
dl eg
ss] 828 I II I II |I8
SE 233! 13
= sl 228 rn 0 in a Me
5 00 -— re fa] I I + I
och
z AA ge828g88 il ! | 88 SS SS SS 3 S
- - TS Aa SS & AA Ne un NAN EN [-
Rn 8
v så
Eon : 20
58 2E808e 5 205 fr 2
ög glas pel:v fm 2.05 Dok 3 > 05 >
SEELE ERA CE-IaES
SR EECEKRNKE ERE 2500 Ar0rs0crLED MA TLEONE22Ts-E 20358 Sr sSJ7:0 0 27 rg dig VYER HORROR SAM FER PENE ERE ER EM SVS CSEM Of ARD
är dd MOD MAP
8 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 1. Bil. hu a
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 74
Hemställan Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1. godkänna de riktlinjer för omorganisationen av lokala skatte-
myndigheten i Stockholms fögderi vilka jag förordat i det
föregående; 2. bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en extra ordinarie tjänst
för chef för lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi; 3. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de övergångsåtgärder som
fordras med anledning av omorganisationen av lokala skatte-
myndigheten i Stockholms fögderi; 4. till Länsstyrelserna för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslags-
anslag av 658 994 000 kr.; 5. till Lokala skattemyndigheterna för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 193 524 000 kr.;
6.1 avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1974/75 till Kronofogdemyndigheterna beräkna ett förslags-
anslag av 154 007 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 75
C RÄDDNINGSTJÄNST M. M.
C 1. Statens brandnämnd 1972/73 Utgift 13 366 924 1973/74 Anslag 13 738 000 1974/75 Förslag 4 770 000
2 Anslagen Statens brandinspektion och Statens brandskola
1973 års riksdag har godkänt bl. a. att en central myndighet för räddningstjänst i allmänhet, statens brandnämnd, inrättas den 1 juli 1974 " (prop. 1973: 185, CU 1973: 30, rskr 1973: 341). Brandnämnden bildas genom sammanslagning av statens brandinspektion och statens brandskola. Nämnden skall ha till uppgift bl. a. att ge råd och anvisningar i fråga om räddningstjänstens uppbyggnad, organisation och verksamhet, att biträda Jänsstyrelserna med råd och anvisningar för katastrofberedskapen, att utbilda räddningspersonal och skorstensfejare samt att bedriva visst försöks- och utvecklingsarbete. Nämndens ledamöter utses av Kungl. Maj:t. Nämndens kansli skall arbeta på tre enheter, nämligen en administrativ enhet, en enhet för räddningstjänst och en utbildningsenhet. Samtidigt som brandnämnden inrättas tas den nuvarande länsbrandinspektörsorganisationen bort.
I sina anslagsframställningar för budgetåret 1974/75 har brandinspektionen och brandskolan inte kunnat ta hänsyn till hur ett genomförande av förslagen i prop. 1973: 185 skulle inverka på myndigheterna. Framställningarna utgår alltså från att verksamheten bedrivs enligt gällande bestämmelser.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Myndigheterna = Departe-
ments-
chefen
| Personal | . | ||
| Handläggande personal | 9 | — | +7 |
| Övrig personal | 11 20 | — — | +1 +8 |
Anslag Utgifter
| Lönekostnader | 2 207 300 | +357 900 41032 700 |
| Sjukvård | 4 500 | — + 500 |
| Reseersättningar | 57 100 "o+ 2300 + 87900 | |
| Därav utrikes resor | (16 300) (+ 600) (+ 8 700) | |
| Lokalkostnader | 665 200 | + 43900 + 44800 |
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet | 76
1973/74 Beräknad ändring 1974/75 Myndigheterna Departementschefen
Expenser. = 493 000 4344 000 + 207000
Därav engångsutgifter (17 000) (+193 900) (+ 83 000) Ersättning till kommuner för lokaler och materiel, drivmedel m. m. 18 900 + 1900 + 1100 Visst försöks- och utvecklingsarbete — — + 50000: Lönekostnader för länsbrandinspektörer m. fl. 332 000 — — 332 000 Reseersättningar till läns- : brandinspektörer m. fl. 60 000 oo — 60 000 3 838 000 | 4750 000 +1 032 000 Särskilda uppbördsmedel : Försäljning av publikationer m.m. 100 000 — -—
3 738 000 4750 000 -+1 032 000
Statens brandinspektion 1. Löneomräkning 28 000 kr., varav 18 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. : 2. I 0-alternativet förordar inspektionen en minskning av medelstillgången för vissa omkostnader och för lönekostnader för länsbrandinspektörer m. fl. : 3. Anslagsposten till lokalkostnader bör räknas upp (-+39 000 kr.). 4, Bl. a. ökade kostnader för publikationstryck påkallar e en höjning av anslagsposten till expenser (+12 000 kr.).
Styrelsen för statens brandskola 1. Pris- och löncomräkning m. m. 244 000 kr., varav 38 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. 2. 0-alternativet innebär för brandskolans del en minskning av medelstilldelningen för lönekostnader och expenser, vilket skulle medföra att en brandförmansklass, en brandmannaklass och en gesällklass för skorstensfejare måste inställas. Alternativet innebär att skolan inte kan fullgöra sin uppgift. 3, Praktisk utbildning i brandtjänst bör tas upp vid brandskolan samtidigt som viss ny undervisningsmateriel bör tas fram och studieförberedelser för eleverna bör genomföras i ökad omfattning. För dessa ändamål måste anslagsposten till lönekostnader räknas upp. Samtidigt kan utbildningsprogrammet minskas med en brandmannaklass. Övriga utgifter för utbildningen beräknas öka (-+189 400 kr.). 4, Förändringarna i utbildningsprogrammet medför att anslagsposten till expenser måste räknas upp (+237 600 kr.). Härvid har 210 900 kr. beräknats för anskaffning av ny utrustning och undervisningsmateriel.
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 2 71
Departementschefen
Med hänvisning till 'sammanställningen' beräknar jag anslaget till 4 770 000 kr. Jag har därvid beräknat att brandnämnden — utöver den personal som ingår i nuvarande statens brandinspektion och statens brandskola — skall tillföras åtta nya tjänster. För verkschefen bör inrättas en ordinarie tjänst med beteckningen p. Beträffande avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag att ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid den centrala myndigheten
för räddningstjänst i allmänhet inrätta en ordinarie tjänst för '
verkschefen med beteckningen p,
2. till Statens brandnämnd för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 4 770 000-kr.
C 2. Beredskap för oljebekämpning till havs m. m. 1972/73 Utgift 17 406 690 1973/74 Anslag 14 800 000 1974/75 Förslag 5 450 000
1 Anslaget Beredskap för oljebekämpning till sjöss utom anslagspostern Ersättning till kommuner m. fl. vid ingripande mot oljeutsläpp till sjöss |
Enligt instruktionen (1973: 884) för tullverket handbar tullverket oljebekämpning till sjöss och i kustvattnen. Från det för budgetåret 1973/74 uppförda anslaget Beredskap för oljebekämpning till sjöss bestrids utgifter för bl. a. anskaffning av bekämpningsanordningar och bekämpningsmedel, visst tekniskt utvecklingsarbete, drift och underhåll av teknisk materiel samt ersättningar till kommuner m. fl. vid ingripande mot oljeutsläpp till sjöss.
1973 års riksdag har lämnat utan erinran förslag att tullverkets ansvar för oljebekämpning till sjöss och i kustvattnen vidgas till att omfatta oljebekämpning i Vänern och Mälaren samt även bekämpning 1 samtliga dessa farvatten av löskomna kemikalier och andra miljöfarliga ämnen (prop. 1973: 185, CU 1973: 30, rskr 1973: 341). Som framgår av det följande föreslås att ersättningar till kommuner m. fl. skall utgå från ett särskilt anslag. Generaltullstyrelsen har emellertid i sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 utgått från oförändrad disposition av anslaget.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Generaltull- Departements-
styrelsen chefen
Stat Kostnader för anlitande av
konsulter och annan expertis 300 000 = —
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 78
1973/74 Beräknad ändring 1974/75 Gencraltull- Departementsstyrelsen chefen
Anskaffning av bekämpningsanordningar och bekämpningsmedel m. m. 2400 000 + 350 000 + 500 000 Tekniskt utvecklingsarbete och forskning beträffande medel och metoder för oljebekämpning till sjöss 600 000 + 100 000 + 50 000 Drift och underhåll av teknisk materiel för oljebekämpning 1500 000 + 280 000 + 100 000 Ersättning till kommuner m. fl. vid ingripande mot oljeutsläpp till sjöss 200 000 — — 200 000 5 000 000 = + 730 000 + 450 000
Generaltullstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning m. m. 430 000 kr. 2. I 0-alternativet förordar styrelsen en minskad materielanskaffning. 3. Materielanskaffning enligt en reviderad materielplan medför ökat
medelsbehov (+ 100 000 kr.).
4. Ytterligare medel krävs för den utvidgning av försöks- och utvecklingsarbetet avseende för oljebekämpningsändamål exklusiv fjärranalysteknik som avses ske i samverkan med statens rymddelegation (-+100 000 kr). .
5. Styrelsen räknar med ctt ökat medelsbehov för drift och underhåll med hänsyn till ökad materielanskaffning (4100 000 kr.).
Departementschefen
Med bänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
5 450 000. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ett kombinerat förråds- och bekämpningsfartyg i Vänern i enlighet med vad som har förutsatts i prop. 1973: 185. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Beredskap för oljebekämpning till havs m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 5 450 000 kr.
C 3. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m.
1972/73 Utgift 13 292 497 | 1973/74 Anslag 23 200 000 1974/75 Förslag 3 300 000
1 Anslaget Bidrag till förebyggande och släckning av brand och anslaget Be-
redskap för oljebekämpning till sjöss, anslagsposten Ersättning till kommuner m. fl. vid ingripande mot oljeutsläpp till sjöss
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 79
Från det för budgetåret 1973/74 uppförda anslaget Bidrag till förebyggande och släckning av brand bestrids utgifter för skogsbrandbevakning och ersättning för verksamhet vid brandsläckning. Från anslagsposten Ersättning till kommuner m. fl. vid ingripande mot oljeutsläpp till sjöss under det för samma budgetår uppförda anslaget Beredskap för oljebekämpning till sjöss utgår ersättning för kostnader för bekämpningsåtgärder som har vidtagits mot oljeutsläpp till sjöss.
Genom 1973 års riksdags beslut att anta förslag till ny brandlag (prop. 1973: 185, CU 1973: 30, rskr 1973: 341) som träder i kraft den 1 juli 1974 kommer nya regler att gälla för ersättning till kommuner för verksamhet vid såväl skogsbrandsläckning och oljebekämpning som annan räddningstjänst. Vidare innehåller lagen regler om ersättning till kommuner för kostnader för sanering av oljeskador i vissa i lagen angivna farvatten, vilka kostnader f.n. efter beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall belastar fjortonde huvudtitelns anslag Oförutsedda utgifter. Statens brandinspektion och gceneraltullstyrelsen har emellertid i anslagsframställningarna för budgetåret 1974/75 utgått från en oförändrad disposition av anslaget resp. anslagsposten.
Statens brandinspektion
Brandinspektionen som erinrar om att det är omöjligt att i förväg beräkna åtgången på anslaget Bidrag till förebyggande och släckning av brand — väderleksförhållandena under skogsbrandsäsongen spelar sålunda en avgörande roll — föreslår att anslaget tas ; upp med ett oförändrat belopp om 3 milj. kr.
Generaltullstyrelsen
Styrelsen beräknar en oförändrad medelsåtgång om 200 000 kr. på anslagsposten Ersättning till kommuner m. fl. vid ingripande mot oljeutsläpp till sjöss under anslaget Beredskap för oljebekämpning till sjöss.
Departementschefen
Medelsbehovet för ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m. enligt bestämmelserna i den av 1973 års riksdag beslutade nya brandlagen kan inte beräknas med någon högre grad av säkerhet. Jag hemställer att: Kungl. Maj:t föreslår riksdagen |
att till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 3 300 000 kr.
C 4. Bidrag till kostnader för kommunal beredskap 1972/73 Utgift 2092 066 Reservation : . 763 146 1973/74 Anslag 1 000 000 | | 1974/75 Förslag 1500 000
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet : 80
Från anslaget bestrids utgifter för bidrag till kommuner för beredskapsplanläggning enligt 7 § lagen (1964: 63) om kommunal beredskap. Vissa bestämmelser för tillämpning av nämnda lag har meddelats i kommunala beredskapskungörelsen (1964: 722, ändrad senast 1971: 379) och i Kungl. Maj:ts brev den 14 maj 1971.
Riksnämnden för kommunal beredskap
Numera planläggs ingen kommun förrän .sammanläggning enligt kommunindelningsreformen har skett. Vid ingången av år 1974 är antalet kommuner enligt gällande sammanläggningsplan 278. Hittills har, främst på grund av den knappa medelstilldelningen, endast 91 av dessa kommuner kunnat planläggas. |
Anslaget för innevarande budgetår medger att endast ett 20-tal kommuner kan påbörja sin för övrigt totalförsvar betydelsefulla planläggning. Antalet planlagda kommuner skulle vid 'slutet av budgetåret därmed komma att uppgå till 114 med en sammanlagd folkmängd på ca 5 milj. människor. Därefter skulle således inte mindre än 164 kommuner återstå att nyplanlägga. I sin målsättning år 1970 kalkylerade nämnden med en årlig planläggning av ca 50 nya kommuner jämte en successivt ökande revision av äldre beredskapsplaner till en sammanlagd årlig statsbidragskostnad av 2,5 milj. kr. Senare erfarenheter visar att denna målsättning varit lämplig. Det ligger i sakens natur att planläggningen bör ske så snart som möjligt. Med hänsyn till den medverkan som krävs av de alltmer arbetstyngda länsstyrelserna kan emellertid en snabbare utbyggnadstakt inte rekommenderas.
Med hänsyn till de sålunda redovisade erfarenheterna skulle det enligt dagens beräkningar vara möjligt och lämpligt att slutföra den riksomfattande planläggningen på tre å fyra år. Den kommunala beredskapsplanläggningen skulle med andra ord kunna genomföras helt under nämnda tidsperiod och blir klar budgetåret 1977/78, om nödiga medel härför ställs till riksnämndens förfogande. Med denna nya målsättning skulle enligt nämndens beräkningar år 1970 de nu resterande statsbidragskostnaderna för de 164 ännu inte planlagda kommunerna — inkl. successivt ökande revisionskostnader — uppgå till ungefär 8,5 milj. kr. eller i genomsnitt 2,1 milj. kr. per år. Eftersom någon reservation cj beräknas föreligga på anslaget vid utgången av löpande budgetår, bör för budgetåret 1974/75 anvisas 2,1 milj. kr..
Departementschefen
Jag förordar att anslaget för nästa budgetår ökas med 500 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen | |
att till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap för budget-
året 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet > 81
KAPITALBUDGETEN
I Statens allmänna fastighetsfond
18 Byggnadsarbeten för länsstyrelserna
1972/73 Utgift — 17407 678 Behållning 15 146 277 1973/74 Anslag 30000 000 1974/75 Förslag — 22 700000
Byggnadsstyrelsen
Från detta anslag finansieras byggnadsarbeten för länsstyrelserna m. m. I den mån projekten avser gemensamma bygnader för såväl länsförvaltning som tingsrätt — i Växjö och Vänersborg — föreslår byggnadsstyrelsen att medel för hela projektet beräknas under förevarande anslag. :
Utöver på investeringsplan i prop. 1973: 1 bil. 14 s. 132 upptagna projekt har Kungl. Maj:t den 29 juni 1973 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnad för länsförvaltning och vägförvaltning i Umeå inom en kostnadsram av 8,4 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972.
I petita för budgetåret 1972/73 föreslog byggnadsstyrelsen en sänk- = ning av kostnadsramen för länsstyrelsehus i Linköping från 16,35 milj. kr. i prisläge den 1 april 1971 till 15,0 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972. På grund av vissa tillkommande handikappåtgärder samt ökade kostnader för mellanväggs- och dörrplacering genom organisationsförändringar inom länsstyrelsen föreslår styrelsen.att kostnadsramen förs upp med 15,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973.
Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1973 åt byggnadsstyrelsen att färdigställa bygghandlingar för etapp I av nybyggnad för länsstyrelse och tingsrätt i kv. Sälgen i Vänersborg. Projekteringen skall t. v. inte avse de delar av projektet som berörs av riksantikvarieämbetets prövning av frågan om byggnadsminnesförklaring av det s.k. Strömerska huset. De i ctappen I ingående utrymmena innefattar Jokaler för den genom sammanslagningen av Tössbo och Vedbo tingsrätt med Väners-. borgs tingsrätt utökade tingsrätten med 2500 m? rumsyta, för rättshjälpsanstalt med 200 m? samt för länsförvaltningen med 2650 m? rumsyta. Vid en full utbyggnad tillkommer 'ca 1900 m? rumsyta för länsförvaltningen. Styrelsen föreslår att kostnadsram för hela projektet, vilken uppskattats till 15,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972, förs upp på investeringsplanen.
Kungl. Maj:t uppdrog den 16 mars 1973 åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad för länsförvaltning och tingsrätt i kv. Gunnar Gröpe i Växjö t.o.m. förslagshandlingar. Nybyggnaden innefattar 1925 m?
Prop. 1974: 1 Bilaga 16 Kommundepartementet 82
rumsyta för tingsrätten samt ca 8500 m? rumsyta för länsstyrelsen. I projektet ingår dessutom ombyggnad av befintligt rådhus, där bl. a. den allmänna advokatbyrån bereds plats. Kostnaden har uppskattats till 21,8
milj. kr. i prisläget den 1 april 1972. | |
Kungl. Maj:t uppdrog den 27 april 1973 åt byggnadsstyrelsen att projektera om- och tillbyggnad för länsstyrelsen m.fl. i kv. Ädelstenen i Härnösand t.o.m, förslagshandlingar. Tillbyggnaden inrymmer 3750 m? rumsyta. Ombyggnaden innebär bl. a. ny huvudentré, ändrad rumsdisponering samt allmän upprustning in- och utvändigt. Förutom lokaler för länsstyrelsen inryms även lantmäteriverksamheten, länsbostadsnämnden, yrkesinspektionen, länsläkarorganisationen samt vägförvaltningen. Kostnaden har uppskattats till 11,2 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972.
I samband med att ett nytt länsstyrelsehus är under uppförande planeras en ombyggnad av befintligt länsstyrelsehus i kv. Karin i Malmö. Byggnadsstyrelsen har redovisat ärendet den 29 mars 1973, varvid föreslogs att byggnadsarbeten skulle starta i direkt anslutning till det nya husets färdigställande dvs. hösten 1974. Kostnaden uppskattas till ca 6 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972.
I anslutning till färdigställande av ett nytt länsstyrelsehus och cn ombyggnad av det befintliga länsstyrelsehuset i Malmö bör även den >ttre planeringen ordnas. Kostnaden härför uppskattas till 1,2 milj. kr.
Departementschefen
Jag har inget att erinra mot de av byggnadsstyrelsen föreslagna ändringarna av kostnadsramarna för pågående byggnadsobjekt.
I investeringsplanen finns för innevarande budgetår till Kungl. Maj:ts disposition en kostnadsram om 24,1 milj. kr. Ramen är avsedd för nybyggnad för länsstyrelse och vägförvaltning i Umeå samt för nybyggnad för Jänsstyrelse och tingsrätt i Vänersborg. Jag förordar att dessa .byggnadsobjekt förs upp i investeringsplanen under särskilda kostnadsramar.
Jag förordar vidare att Kkostnadsramar i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag förs upp för nybyggnad för länsstyrelse och tingsrätt i Växjö samt om- och tillbyggnad för länsstyrelse m. fl. i Härnösand.
I samband med att ett nyuppfört länsstyrelsehus i Malmö tas i bruk bör den föreslagna ombyggnaden av det äldre länsstyrelsehuset komma till stånd. Det är lämpligt att i anknytning härtill även ordna den yttre planeringen. Jag föreslår att kostnadsramar för de sistnämnda ända-: målen förs upp i investeringsplanen.
Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsprojekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig
| ' start ställ.
72-04-01 73-04-01 Faktisk Beräknad för år/mån = år/mån
tom ——— — —
73-06-30 73/74 T4[T5
Färdigställda, ej slutredovi-
| sade projekt | 4965 4965 4943 | 22 0 |
| Linköping, länsstyrelsehus 15 000 15 500 13 885 1615 | 0 -71—05 72-11 | |
| Malmö, länsstyrelsehus | 23 450 23 450 7082 12 000 3 500 72—10 74—10 |
Göteborg, nybyggnad för
lokala skattemyndigheten 37500 33 000 7304 21000 4000 -72—04 74—06 Umeå, nybyggnad för läns-
förvaltning och vägförvalt-
ning 8400 0 4 500 4000 -73—09 74—12 Vänersborg, nybyggnad för
länsstyrelse och tingsrätt 15 500 1 0 0 7000 74-11 76—02 Växjö, nybyggnad för läns-
styrelse och tingsrätt 21 800 1 0 0 5000 -75—02 77—02 Härnösand, om- och till-
byggnad för länsstyrelsem fl 11 200 1 0 0 1700 = 75—05 76-—09 Malmö, ombyggnad av läns-
styrelsehus i kv, Karin 5 900 1 0 0 3209 -74—09 75—09 Malmö, yttre planering i
kv. Karin 1200 1 0 0 300 = 75—04 75—09
Summa 33214 39137 28709
1 Kostnadsram redovisas senare
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgång | Beräknad medelsförbrukning | |
| Behållning 1973-07-01 | 15 146 | 1973/74 39 137 |
| Anslag för 1973/74 | 30 000 | 1974/75 28 709 |
Anslag för 1974/75 (förslag) 22 700
67 846 67 846
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna för budgetåret 1974/ 75 anvisa ett investeringsanslag av 22 700 000 kr. Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 84
LJ
BILAGA 16.1
Förslag till organisation av lokala skattemyndigheten i Stockholm.
Fögderichef Stab
Bitr. fögderi-
chef
Administrativ Skatteadmini- Skatteadmini- Arbetsgivar- Folkbokenhet strativ enhet 1 strativ enhet 2 enhet föringsenhet
Skatte- Skatte- | kontor —]| kontor
1 5
Skatte- Skatte- —| kontor — | kontor
2 6
. Skatte- Skatte- —) kontor — | kontor
3 7
Skattc- Skatte- — 1) kontor -—| kontor
Skatte- Skatte-
—| kontor —l| kontor
GD J
Prop. 1974:1 Bilaga 16 Kommundepartementet 85
Register
Sid.
1 Översikt
DRIFTBUDGETEN
A. Kommundepartementet m. m.
| Kommundepartementet | 3 190 000 |
| Kommittéer m. m. | 2 200 000 |
| [KR Extra-utgifter | 100 000 |
5 490 000 B. Länsstyrelserna m. m. Allmän översikt
| Länsstyrelserna | 658 994 000 |
| 1-1 Lokala skattemyndigheterna | 193 524 000 |
| 00 Kronofogdemyndigheterna | 154 007 000 |
1 006 525 000 C. Räddningstjänst m. m.
| 75 Statens brandnämnd | 4 770 000 |
| TI Beredskap för oljebekämpning till havs m. m. | 5 450 000 |
| 78 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m. | 3 300 000 |
| 79 Bidrag till kostnader för kommunal beredskap | 1 500 000 |
15 020 000 Summa för driftbudgeten 1027 035 000
KAPITALBUDGETEN Statens allmänna fastighetsfond 81 Byggnadsarbeten för länsstyrelserna 22 700 000 Summa för kapitalbudgeten 22700 000 Totalt för kommundepartementet 1049 735 000
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 730622
Bilaga 17 till statsverkspropositionen 1974 =. co Prop. 1974: 1 Bilaga 17
Oförutsedda utgifter
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN,. GUSTAFS- SON, ZACHRISSON, LEIJON.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag för budgetåret 1974/75 till oförutsedda utgifter och anför.
DRIFTBUDGETEN
Femtonde huvudtiteln
För bestridande av oförutsedda utgifter är i riksstaten vid sidan av departementshuvudtitlarna uppfört ett förslagsanslag, vilket såsom :ett komplement till de beredskapsstater för särskilda ändamål som årligen antas av riksdagen under vissa betingelser står till Kungl. Maj:ts förfogande.
Jag får. först ge en redovisning för de utgifter som under år 1973 har anvisats utgå från detta anslag efter Kungl.: Maj:ts beslut i varje särskilt
fall. | -
På utrikesdepartementets föredragning: Till ersättning för skadegörelse på vissa byggnader (29/6) 94 298: 19 På försvarsdepartementets föredragning: Till ersättning för krigsmaktens medverkan i samband =:
Till ersättning för vissa kostnader i samband med bärg- |
ning av flygplansvrak (12/7) sissmsesererrrrsr sanna 583 000: 00 |
På civildepartementets föredragning: = | Till ersättning för vissa kostnader i samband med sanering
Summa kr. 761127: 19
1 Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bil. 17
Prop. 1974: 1 Bilaga 17 Oförutsedda utgifter | 2
Vidare har genom beslut på jordbruksdepartementets föredragning (16/8) föreskrivits att från anslaget högst 443 000 kr. förskottsvis skall utgå till ersättning för skador med anledning av översvämningskatastrofen i Sysslebäck, Finnskoga-Dalby kommun. Kungl. Maj:t kommer senare att besluta hur de från anslaget utbetalade ersättningarna slutligen skall bestridas.
Kungl. Maj:t bör även i fortsättningen kunna disponera över medel till täckande av utgiftsbehov som vid riksstatens fastställande inte kan överblickas. Jag förordar sålunda att för nästa budgetår förs upp ett anslag för ändamålet. Beloppet bör tas upp med oförändrat 1 milj. kr. Anslaget bör i princip få disponeras endast för utgifter som är av så brådskande art att resp. ärenden inte hinner underställas riksdagen och att utgifterna inte lämpligen kan bestridas av andra medel som står till Kungl. Maj:ts förfogande. Härmed avses även att utgifter inte får tillgodose ändamål för vilket anslag har förts upp på någon av de beredskapsstater som omtalas i 63 § regeringsformen. |
Beträffande gränsdragningen mellan utnyttjandet av detta anslag och de under de olika departementshuvudtitlarna uppförda reservationsanslagen till extra utgifter torde böra gälla att anslaget till oförutsedda utgifter huvudsakligen skall användas för större sådana. Denna gränsdragning bör emellertid inte tolkas alltför snävt, utan Kungl. Maj:t bör härvidlag ges den handlingsfrihet som efter omständigheterna anses påkallad.
Det bör slutligen ankomma på Kungl. Maj:t att vid nästa riksdags början göra anmälan till riksdagen om de utgifter som under det senaste året anvisats utgå av anslaget till oförutsedda utgifter.
Härutöver bör följande speciella ändamål få tillgodoses av anslaget till oförutsedda utgifter.
Under en följd av år har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att, under förutsättning att andra medel inte står till förfogande för ändamålet, från detta anslag bestrida belopp, som staten genom lagakraftvunnen dom har ålagts att ge ut. Detta bemyndigande har med verkan fr. o. m. budgetåret 1961/62 utvidgats till att omfatta också belopp som staten till följd av skada i samband med statlig verksamhet efter uppgörelse har åtagit sig att ge ut som ersättning. Motsvarande bemyndigande bör inhämtas för nästa budgetår.
Med anledning av prop. 1948: 282 medgav riksdagen (SU 1948: 207, rskr 1948: 406) att från anslaget till oförutsedda utgifter skulle t.v. under budgetåret 1948/49 få utgå ersättning för förlust av celler skada på egendom utom riket till personer, som uppehöll sig utomlands och som var i rikets tjänst, liksom till deras familjemedlemmar och personliga tjänare. Ersättning skulle utgå efter samma grunder som under budgetåren 1943/44—1946/47 hade tillämpats i fråga om motsvarande ersättningar för förluster som hade uppkommit på grund av krigsförhållan-
Prop. 1974:1 Bilaga 17 Oförutsedda utgifter 3
dena (prop. 1944: 183, SU 1944: 147, rskr 1944: 329). För budgetåren 1949/50—1973/74 har riksdagen lämnat motsvarande bemyndiganden. Bemyndigande att på samma villkor betala ut ersättning för skador av ifrågavarande natur bör inhämtas för nästa budgetår.
Med anledning av prop. 1951: 38 medgav riksdagen (SU 1951: 42, rskr 1951: 63) att från anslaget till oförutsedda utgifter skulle t.v. under budgetåren 1950/51 och 1951/52 utgå ersättning för skador på egendom inom landet, vilka hade uppkommit genom de tidigare krigsförhållandena. För budgetåren 1952/53—1973/74 har riksdagen lämnat motsvarande bemyndiganden. Med hänsyn till att krigsskador, exempelvis genom minsprängning, fortfarande om än i mindre omfattning kan förekomma, bör riksdagens bemyndigande inhämtas till att även under nästa budgetår på oförändrade villkor betala ut krigsskadeersättningar.
Jag får i detta sammanhang erinra om att senast i prop. 1973: 170 har föreslagits, att de behov av medel utöver anvisade anslag som eventucllt kan uppkomma för svenska FN-styrkors verksamhet utomlands och övervakningskontingenten i Korea skall få tillgodoses genom anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om täckning av sålunda bestridda utgifter skulle få tas upp framdeles. Mot detta har riksdagen inte gjort någon erinran (FöU 1973: 24, rskr 1973: 365).
I nämnda prop. 1973: 170 har även föreslagits, att vid eventuell ersättning vid skada på eller förlust av föremål, som ingår i utställningen ”Arkeologiska fynd från Folkrepubliken Kina”, skall utgifterna få be- Jasta anslaget till oförutsedda utgifter. Mot detta har riksdagen inte gjort någon erinran (KrU 1973: 44, rskr 1973: 348).
Under åberopande av vad jag sålunda har anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Oförutsedda utgifter för budgetåret 1974/75 anvisa ett för-
slagsanslag av 1 000 000 kr. att stå till Kungl. Maj:ts förfogan-
de för de ändamål och på de villkor jag har förordat i det före-
gående.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 730517
Bilaga 18
Riksdagen och dess verk m. m.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena
ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASP-
LING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACH-
RISSON, LEIJON.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag för budgetåret 1974/75 till riksdagen och dess verk m. m. och anför.
DRIETBUDGETEN
Sextonde huvudtiteln
Fullmäktige i riksgäldskontoret och riksdagens förvaltningsstyrelse har den 22 november resp. den 5 december 1973 överlämnat förslag till de anslag m. m. som bör redovisas under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. för budgetåret 1974/75. Riksdagens förvaltningskontor har upprättat en sammanställning av förslagen, vilken torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende (bilaga 18:1).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt pröva de förslag till anslag m. m. som avgetts av fullmäktige i
riksgäldskontoret och riksdagens förvaltningsstyrelse.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Ifans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
1 Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bil 18
Prop. 1974:1 = Bilaga 18 Riksdagen och dess verk m. m. 2
Bilaga 18.1
RIKSDAGEN OCH DESS VERK M. M.
SAMMANSTÄLLNING
AV
FÖRSLAG TILL MEDELSANVISNING M. M.
DRIFTBUDGETEN
Sextonde huvudtiteln
Förslagen från fullmäktige i riksgäldskontoret och riksdagens förvaltningsstyrelse angående regleringen för budgetåret 1974/75 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m. har liksom föregående år av praktiska skäl sammanförts.
Det av prisnämnden för den allmänna nordiska arkitekttävlingen om riksdagens hus överlämnade utlåtandet har av förvaltningsstyrelsen remitterats till en rad instanser. Förvaltningsstyrelsen har i november 1973 avlåtit en skrivelse till riksdagen med hemställan att riksdagen skall uppdraga åt förvaltningsstyrelsen att ytterligare utreda frågan så att underlag för beslut kan föreläggas riksdagen under höstsessionen 1974.
Det ökade behovet av utrymme med hänsyn till det av riksdagen beslutade systemet med ersättare för ledamot som är riksdagens talman eller tillhör statsrådet har tillgodosetts genom förhyrande av plan 5 i hotellbyggnaden. Härigenom har också behovet av ett ökat antal konferensrum tillgodosetts och reprograficentralen fått ökade resurser.
Sammanställning
Förändringarna inom riksdagens och dess verks område i förhållande till riksstaten för budgetåret 1973/74 framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i I 000-tal kr.
Anvisat Förslag Ökning
1973/74 1974/75 Minskning
| A . Riksdagen | 35 795 38 196 +2 401 | |
| B. Den inre riksdagsförvaltningen | 42 040 44 588 +2 548 | |
| C. Allmänt kyrkomöte | 1 | 50 + 49 |
| D. Riksdagens verk | 21 924 25 503 + 3 579 | |
| E. Diverse | 701 | 771 + 70 |
100 461 109 108 + 8 647
Prop. 1974:1 — Bilaga 18 Riksdagen och dess verk m. m. 3
ANSLAGEN
A. RIKSDAGEN
A 1. Riksdagen: Arvoden m. m. till riksdagens ledamöter
1972/73 Utgift 21 618 523 1973/74 Anslag 22 041 000 1974/75 Förslag 22 628 000
1973/74 Beräknad
ändring
1974/75 Arvoden till riksdagens ledamöter 19 519 000 + 229 000 Kostnadsersättningar 1260 000 = Arbetsgivaravgifter a) arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen 300 000 + 65 000 b) arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensione-
ringen 877 000 c) avgift till grupplivförsäkring 85 000 -d) lönegarantiavgift = + 2 000 e) arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen
och det kontanta arbetsmarknadsstödet = + 39 000 f) socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen = + 317 000
22 041 000 + 652 000 Särskilda upphördsmedel Ersättning från försäkringskassor - - 65 000
22 041 000 + 587 000
Från anslaget bestrids kostnader för arvoden och kostnadsersättningar till samt arbetsgivaravgifter avseende riksdagens ledamöter.
Ökningen under anslagsposten har beräknats till 587 000 kr. Beloppet avser bl. a. av riksdagens beslutade särskilda arvoden till riksdagens vice talmän och ordförandena i utskotten (KU 1973:50).
Ökningen under a) avser tandvårds- och föräldraförsäkringarna (SfU 1973:19).
Avgifterna under e) och f) har av riksdagen beslutats träda i tillämpning fr.o.m. den 1 januari 1974 (InU 1973:23 resp. SfU 1973:28).
Beträffande pensions- och socialförsäkringskostnader i övrigt för riksdagens ledamöter upptas de faktiska utgifterna, beräknade på nu kända förhållanden (Jfr BaU 1969:28, s. 2).
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Riksdagen: Arvoden m. m. till riksdagens ledamöter för
budgetåret 1974/75 anvisas ett förslagsanslag av 22 628 000
kronor.
Prop. 1974:1 = Bilaga 18 Riksdagen och dess verk m. m. 4
A 2. Riksdagen: Reseersättningar m. m. till riksdagens ledamöter
1972/73 Utgift 4 749 152
1973/74 Anslag 5 620 000
1974/75 Förslag 5 744 000
Från anslaget bestrids dels kostnaderna för riksdagsledamöternas flygoch järnvägsresor inom riket och, såvitt gäller andra färdmedel, resor mellan riksdagsorten och hemorten, dels traktamenten till riksdagsledamöter under sessionstid. Från anslaget bestrids även kostnaderna för sådana resor, som riksdagsledamöterna företar med utskotten inom Sverige.
Riksdagen beslöt våren 1972 att som vilande för vidare grundlagsenlig behandling anta förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen, som innebär att ett system med ersättare för riksdagsledamöterna införs (prop. 1972:66, KU 1972:30). Samtidigt antog riksdagen en särskild lag om ersättare för riksdagsledamöterna (rskr. 1972:204, SFS 1972:236). Avsikten är att crsättarsystemet skall kunna tillämpas i början av 1974, sedan erforderliga ändringar i gällande grundlagar slutligt antagits av riksdagen. Traktamentsersättning till ersättare för riksdagsledamot har beräknats till 66 000 kr.
Förvaltningsstyrelsen anser att även med ett något generösare system, som innebär vidgad rätt för riksdagsledamot att använda inrikes flyg vid fullgörandet av riksdagsmannauppdraget, det finns goda förutsättningar att bibehålla dessa kostnader vid rimlig nivå.
Förvaltningsstyrelsen avser att under 1974 närmare studera tillämpningen av de nu beslutade reglerna om ledamöternas reseförmåner för att mot bakgrunden av vunna erfarenheter söka åstadkomma ett även från administrativ synpunkt så praktiskt system som möjligt (KU 1973:50).
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Riksdagen: Reseersättningar m.m. till riksdagens leda-
möter för budgetåret 1974/75 anvisas ett förslagsanslag av
5 744 000 kr.
A 3. Riksdagen: Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksam-
| het | | |
| 1972/73 Utgift | 238 545 |
| 1973/74 Anslag | 300 000 |
| 1974/75 Förslag | 275 000 |
Från anslaget bestrids kostnader som sammanhänger med riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet. Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har den 5 juni 1967 fastställt bestämmelser om ersättning till riksdagsledamot vid deltagande i Europarådets verksamhet
(RFS 1967:15, ändr. 1969 :6).
Europarådets rådgivande församling sammanträder tre gånger årligen i
Prop. 1974:1 — Bilaga 18 Riksdagen och dess verk m. m. 5
Strasbourg. Antalet svenska ombud är sex, vartill kommer sex suppleanter. .
F.n. finns 14 utskott inom Europarådsförsamlingen. I åtta av dessa utskott är Sverige företrätt av två ombud i varje och i de övriga sex utskotten av ett i varje. Utskotten sammanträder i varierande omfattning. Utskottsmöten förekommer på skilda platser i Europa. I medeltal torde årligen totalt hållas ca 40 sammanträden som inte förläggs i anslutning till församlingsmöten i Strasbourg. Därtill kommer ett mindre antal sammanträden helt eller delvis arrangerade av Europarådet i samarbete med andra internationella organ.
Från anslaget bestrids även vissa representationskostnader i samband med församlingsmöten i Strasbourg liksom kostnader för lokala arrangemang då ulskottsmöten förläggs till Sverige.
Med hänsyn till att anslagsbelastningen under budgetåret 1972/73 stannat vid 238 545 kr., torde anslaget för budgetåret 1974/75 kunna reduceras med 25 000 kr. och uppföras med 275 000 kr.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Riksdagen: Riksdagsledamöters deltagande i Europa-
rådets verksamhet för budgetåret 1974/75 anvisas ett för-
slagsanslag av 275 000 kr.
A 4. Riksdagen: Riksdagsutskottens studieresor utom Sverige
1972/73 Utgift 1910 655 1973/74 Anslag 650 000 1974/75 Förslag 750 000
I Innefattar även kostnader för utskottens resor inom Sverige.
Från anslaget bestrids kostnaderna för utskottens studieresor utom Sverige.
Utskott skall samråda med talmanskonferensen innan det fattar beslut om utrikes studieresa. Talmanskonferensen äger meddela närmare bestämmelser om utskottens studieresor.
Anslagsberäkningen har grundats på uppgifter som lämnats av utskotten rörande planerade resor utom Sverige.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Riksdagen: Riksdagsutskottens studieresor utom Sverige
för budgetåret 1974/75 anvisas ett förslagsanslag av 750 000
kr.
A 5. Riksdagen: Parlamentariska delegationer
1972/73 Utgift 91 707 1973/74 Anslag 300 000 1974/75 Förslag 200 000
Prop. 1974:1 — Bilaga 18 = Riksdagen och dess verk m. m. 6
Under förevarande anslag har medel beräknats för kostnader för parlamentariska delegationer enligt följande.
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
| 1. Utländska delegationsbesök i Sverige | 150 000 | -- 50 000 |
| 2. Delegationsbesök i utlandet | 150 000 300 000 | 50 000 -- 100 000 |
Förevarande anslag inrättades från och med budgetåret 1971/72 delvis som en utbrytning från det dåvarande representationsanslaget.
Från anslaget bestrids kostnader för vissa utländska delegationsbesök i
Sverige och för vissa riksdagsdelegationers besök i utlandet. I det förra fallet avses sådana besök av officiella delegationer från andra länders parlament, vilka inbjudits av talmanskonferensen och för vilka riksdagen
står för hela värdskapet. I det senare fallet avses av talmanskonferensen
utsedda svenska riksdagsdelegationers besök i utlandet. Belastningen på förevarande anslag har både under budgetåret 1971/72 och under budgetåret 1972/73 avsevärt underskridit anslagsbeloppet. I viss utsträckning synes detta ha berott på att en hel del utgifter för inbjudna officiella
parlamentarikerdelegationer från utlandet, varom här är fråga, bokförts
på representationsanslaget, A 7. En närmare beräkning av antalet besök och resor samt deras omfattning under budgetåret 1974/75 är svår att göra. Med ledning av de senaste årens erfarenheter torde emellertid böra beräknas 100 000 kr. för utländska delegationsbesök i Sverige och lika mycket för delegationsbesök i utlandet.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Riksdagen: Parlamentariska delegationer för budgetåret
1974/75 anvisas ett förslagsanslag av 200 000 kr.
A 6. Riksdagen: Bidrag till studieresor
1972/73 Utgift 117 750 Reservation 59 882 1973/74 Anslag 120 000
1974/75 Förslag 120 000
Från detta anslag bestrids kostnaderna för bidrag till riksdagsledamöters enskilda studieresor. Bidragen beviljas av talmanskonferensen.
Under budgetåret 1972/73 fördelades bidrag om sammanlagt 127 250 kr. Därav återbetalades 9 500 kr. Den reservation, som vid utgången av budgetåret 1971/72 uppgick till 57 632 kr. har den 1 juli 1973 ökat till 59 882 kr. Anslaget synes för budgetåret 1974/75 böra upptas till
oförändrat belopp, 120 000 kr.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Riksdagen: Bidrag till studieresor för budgetåret 1974/75
anvisas ett reservationsanslag av 120 000 kr.
Prop. 1974:1 — Bilaga 18 = Riksdagen och dess verk m. m. 7
A 7. Riksdagen: Representation m. m. 1972/73 Utgift 275 389 1973/74 Anslag 125 000 1974/75 Förslag 125 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för representation, som talmännen liksom även andra riksdagens organ utövar på riksdagens vägnar (KU 1959:18, s. 9).
Liksom tidigare torde anslaget komma att tas i anspråk för bla. en middag för utländska diplomater och företrädare för näringsliv m. m. samt för en inbjudan till journalister från landsorten att under en vecka studera riksdagsarbetet. Från anslaget bestrids även kostnaderna för måltider och liknande för ett stort antal utländska parlamentarikergrupper eller motsvarande, vilkas Sverigevistelse i övrigt handhas och bekostas av UD/Svenska institutet eller av de utsändande institutionerna själva (jfr under A 5. Riksdagen: Parlamentariska delegationer). Härtill kommer även vissa andra representationskostnader.
För budgetåret 1972/73 var anslaget 125 000 kr. Anslagsöverskridan-
det detta år berodde huvudsakligen på kostnaden för den lunch som riksdagen anordnade för H.M. Konung Gustaf VI Adolf på hans 90-årsdag. Kostnaden för lunchen uppgick till 132 447 kr. Vidare har det visat sig att detta anslag belastats med vissa kostnader för inbjudna officiella utländska parlamentarikerdelegationer, kostnader som rätteligen skulle ha belastat annan anslagspost.
Anslaget torde för budgetåret 1974/75 böra uppföras med oförändrat belopp, 125 000 kr.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Riksdagen: Representation m. m. för budgetåret 1974/75
anvisas ett förslagsanslag av 125 000 kr.
A 8. Riksdagen: Bidrag till riksdagens interparlamentariska grupp 1972/73 Utgift 127 000 1973/74 Anslag 169 000 1974/75 Törslag 194 000
Anslagstypen har efter samråd med riksgäldskontoret ändrats från förslagsanslag till obetecknat anslag.
Styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp
Gruppens bidrag till Interparlamentariska unionen och dess dokumentationscentrum har för verksamheten under kalenderåret 1973 uppgått till ca 32 500 kr. i enlighet med beslut vid unionens rådsmöte i Rom i september 1972. Vid rådsmötet i Geneve i oktober 1973 väntas unionens totala budget för kalenderåret 1974 till följd av kostnadsstegringar främst
Prop. 1974:1 = Bilaga 18 Riksdagen och dess verk m. m. 8
på personalsidan stiga med ca 23 procent och den svenska andelen (som f.n. uppgår till 1,78 procent av den totala budgeten) i motsvarande mån öka, eller till drygt 41 000 kr. (vid nuvarande schweizerfranc-kurs). För verksamhetsåret 1975 föreligger ännu inga säkra beräkningar, men det torde vara realistiskt att räkna med en bidragsökning för svenskt vidkommande med lägst 45 000 kr.
Interparlamentariska unionens årskonferens hösten 1974 avses hållas i Tokio (under tiden 2 11 oktober). Liksom vid den konferens, som avsågs hållas i Santiago de Chile hösten 1973 men blev inställd till följd av statskuppen där, synes gruppens representation få begränsas till sex delegater jämte sekreterare.
Plats för interparlamentariska rådets och de fem studiekommissioner-
nas (utskottens) möten under våren 1975 har ännu inte fastställts (de hölls våren 1973 i Abidjan, Elfenbenskusten, och kommer våren 1974 att hållas i Bukarest) mén kommer troligen att förläggas till Colombo, Sri Lanka. Om så blir fallet, torde den svenska representationen vid mötena få begränsas till de båda fasta ledamöterna av interparlamentariska rådet jämte sekreterare. Ett större antal delegater är annars normalt och ett villkor för en effektiv bevakning av arbetet i de parallellt sammanträdande studiekommissionerna, vilka bereder ärendena för årskonferenserna.
Posten för utrikes möten har beräknats utifrån ovan angivna förutsättningar. Underförstått är därvid även att inga väsentliga pris- eller kursförändringar under mellantiden inträffar eller att större delegationer än som ovan angetts sedermera bedöms som erforderliga.
Övriga delposter har beräknats till oförändrade belopp.
För nästa budgetår torde motsvarande anslag böra höjas till 194 000 kr. Det ökade anslagsbehovet är betingat dels av den förväntade ökningen av den svenska gruppens medlemsavgift till Interparlamentariska unionen för verksamhetsåret 1975, dels av de kostnadsstegringar som följer av att unionens årskonferens hösten 1974 förläggs till Japan (1972 års konferens ägde rum i Rom, och 1973 ärs konferens hade planerats äga rum i Chile).
Beräkningen av anslaget framgår schematiskt av följande uppställning, där jäm förelsebelopp avseende innevarande budgetår även intagits.
1973/74 1974/75 Bidrag till Interparlamentariska unionen
| och dess dokumentationscentrum | 40 000 + 5 000 | |
| Utrikes möten | 113 000 + 20 000 | |
| Inrikes möten och representation | 3 500 | - |
| Skrifter | 3 200 | - |
| Förvaltningskostnader | 10 000 Summa kr. 169 700 | = |
| Avgår medlemsavgifter | = 700 | |
| Medelsbehov | 169 000 + 25 000 |
Riksdagens förvaltningsstyrelse
Riksdagens förvaltningsstyrelse, som inte har något att erinra mot medelsberäkningen, föreslår
att till Riksdagen: Bidrag till riksdagens interparlamentariska
grupp för budgetåret 1974/75 anvisas ett anslag av 194 000
kr.
A 9. Riksdagen: Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare
1972/73 Utgift 55 000
1973/74 Anslag 55 000
1974/75 Förslag 55 000
Styrelsen för Sällskapet Riksdagsmän och forskare
Eftersom ingen expansion av verksamheten för närvarande är planerad beräknas kostnaderna för nästa budgetär vara av samma storlek som i år.
Förutom anslaget från riksdagen och avgifter från medlemmarna älnjuter sällskapet ”naturaförmåner” i riksdagshuset genom att disponera ett rum och genom att ha tillgång till riksdagens upplysningstjänst och skrivbyrå. Dessa förmåner har utnyttjats i ökad utsträckning, men fortfarande mindre än vad som är teoretiskt möjligt. Detta har berott på att sällskapets verkställande sekreterare är anställd vid Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och där har kvalificerad sekreterarhjälp och direkt tillgång till tryckeri m. m.
Det har därför varit praktiskt svårt att lämna annat än större skrivuppdrag till riksdagens skrivbyrå. Handhavandet av arkiv, medlemsregister och studiegruppsregister med de ständiga förändringar som dessa undergäår samt beställning av adresserade kuvert från riksdagens citograf, har måst skötas från IVA, eftersom det kräver en persons kontinuerliga uppmirksamhet.
För verksamheten har följande budget uppgjorts:
| Lön och socialutgifter för sekreterare | 35 000 |
| Biträdeshjälp | 16 000 |
| Publikationer | 4500 |
| Kontorsmateriel | 3 000 |
| Litteratur, kopior m. m. | 2 000 |
Studiegrupper (arvoden till gruppsekreterare) 7 500 Rifo-nytt (redigering) 4 000 Sammanträden (främst mottagningen på IVA) 2 500
Summa kr. 74 500
Den budgeterade summan utgör det belopp som åtgår om verksamheten skall hållas vid sin nuvarande omfattning och under förutsättning att riksdagshusets resurser kan utnyttjas som för närvarande. En sänkning av beloppet skulle medföra att antalet parallellt arbetande studiegrupper måste minskas, att ett lägre antal allmänna möten kan hållas samt att
1" Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bil 18
Prop. 1974:1 — Bilaga 18 Riksdagen och dess verk m. m. 10
Rifo-nytts utgivning måste skäras ned.
Medlemsavgiften utgör för närvarande 25 kr. En höjning av denna utan en motsvarande utvidgning av verksamheten vore olämplig med hänsyn till effekten på medlemsunderlaget, där en minskning vore beklaglig, speciellt vad gäller riksdagens ledamöter. En bibehällen medlemsavgift innebär att ca 19500 av budgeterade 74 500 kr. kan täckas av medlemsavgifter.
Sällskapet får därför anhålla om ett anslag för verksamheten under budgetåret 1974/75 med oförändrat 55 000 kr.
Riksdagens förvaltningsstyrelse
Riksdagens förvaltningsstyrelse tillstyrker framställningen och föreslår
att till Riksdagen: Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och
forskare för budgetåret 1974/75 anvisas ett anslag av 55 000
kr.
A 10. Riksdagen: Bidrag till utrikespolitisk informationsverksamhet
1972/73 Utgift — 1973/74 Anslag 30 000 1974/75 Förslag 30 000
Anslaget, som tidigare haft benämningen Bidrag till Europarörelsens riksdagsgrupp (vars verksamhet numera upphört), är avsett att bestrida kostnader för informations- och studieverksamhet inom riksdagen i utrikespolitiska frågor, för viss representation gentemot utländska besökare i detta sammanhang samt för visst deltagande i internationella utrikespolitiska seminarier, konferenser och liknande.
Medlens användning torde få ankomma på talmanskonferensens prövning i samråd med dels riksdagens utrikespolitiska klubb, dels riksdagens Europarådsdelegation.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår |
att till Riksdagen: Bidrag till utrikespolitisk informationsverk-
samhet för budgetåret 1974/75 anvisas ett anslag av 30 000
kr.
A 11. Riksdagen: Kontorshjälp till riksdagsledamöter
1972/73 Utgift 915 411 1973/74 Anslag 920 000
1974/75 Förslag 1 000 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för kontorshjälp till riksdagsledamöterna.
Anslaget har för budgetåret 1974/75 beräknats efter samma principer som för budgetåret 1971/72 (KU 1971:38). Vid slutligt bifall till Kungl.
Prop. 1974:1 — Bilaga 18 Riksdagen och dess verk m. m. 11
Maj:ts proposition 1973:90 med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning m. m. måste antalet Kontorsbiträden ökas med två, avsedda för ersättare för talman och statsråden, innebärande en ökning av anslaget med 58 000 kr. Dessutom har anslaget uppräknats med 3,3 procent för av riksdagen beslutade socialförsäkringsavgifter.
Med hänsyn till att de exakta kostnaderna under detta anslag inte kan beräknas förrän resultatet av 1974 års lönerörelse föreligger, torde ett anslagsöverskridande i detta fall komma att ske.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Riksdagen: Kontorshjälp till riksdagsledamöter för
budgetåret 1974/75 anvisas ett förslagsanslag av 1 000 000
kr.
A 12. Riksdagen: Pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m. fl. 1972/73 Utgift 4 254 417
1973/74 Anslag 5 315 000 1974/75 Förslag 6 900 000
Från detta anslag bestrids kostnaderna för pensioner åt f. d. riksdagsledamöter samt för pensioner åt efterlevande till riksdagsledamöter.
1971 års riksdag har antagit ersättningsstadga för riksdagens ledamöter
(KU 1971:75).
Med hänsyn till antalet avgående ledamöter vid mandatperiodens slut 1973 torde anslaget, inklusive generella uppräkningar av utgående
pensioner, få uppräknas med 1 585 000 kr.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Riksdagen: Pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m. fl. för
budgetåret 1974/75 anvisas ett förslagsanslag av 6 900 000
kr.
A 13. Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll 1972/73 Utgift 920 654 Reservation = 161 432 1973/74 Anslag 150 000 1974/75 Förslag 175 000
Från anslaget bestrids utgifter för utgivande av otryckta ståndsprotokoll. Anslaget disponeras av riksgäldskontoret.
Kontrakterade protokoll, som för närvarande är under utarbetande, är prästeståndets protokoll vid riksdagarna 1719—1720, 1723, 1726--1727, 1731 och 1734, ridderskapet och adelns protokoll vid riksdagarna 1755—1756 och 1778-1779, borgarständets protokoll vid riksdagen 1740—-1741 samt bondeståndets protokoll vid riksdagarna 1765-1766, 1769--1770, 1771--1772 och 1778-1779.
För arbetet med dessa protokoll erfordras för budgetåret 1974/75 enligt fullmäktiges beräkning 175 000 kr. utöver på anslaget tillgänglig
Prop. 1974:1 = Bilaga 18 Riksdagen och dess verk m. m. 12
behållning.
Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår
att till Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll för
budgetåret 1974/75 anvisas ett reservationsanslag av 175 000
kr.
Prop. 1974:1 — Bilaga 18 Riksdagen och dess verk m. m. 13
B. DEN INRE RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN
B 1. Den inre riksdagsförvaltningen: Förvaltningskostnader 1972/73 Utgift 30 215 353 1973/74 Anslag 32 744 000 1974/75 Törslag 37 333 000
1973/74 Beräknad
ändring
1974/75 Personal Kanmmarkansliet Handläggande personal 31 = Övrig personal 10 = Utskotten Handläggande personal 50 Övrig personal 16 = Förvaltningskontoret Handläiggande personal 30 = Övrig personal 97,5
234,5 Anslag Arvoden till ledamöter av förvaltningsstyrelsen och suppleanter tör dessa 38 000 =
| Lönekostnader | 14 464 000 + 1 356 000 |
| Sjukvård m. m. | 40 000 + 90 000 |
| Reseersättningar | 180 000 + 70 000 |
| Riksdagens restaurang | 75 000 + 25 000 |
| Lokalkostnader | 15 720 000 + 2 729 000 |
| Expenser | 2 362 000 + 263 000 |
| Kostnader för översättningsarbete | 30 000 |
| Publikationstryck | 185 000 + 40 000 |
| Övriga utgifter | 3 566 000 —- 3 424 000 |
36 660 000 + 1 149 000 Särskilda uppbördsmedel
| lrsättning för utlånad personal | - 25 000 |
| Influtna hyror m. m. | = 395 000 2 |
| Försäljning av informationsmateriel | - 45 000 + 11000 |
36 195 000 + 1 138 000
Ökningen under anslagsposten Lönekostnader har av förvaltningsstyrelsen beräknats till 1 356 000 kr. Huvudparten av detta belopp hänför sig dels till löneomräkning till följd av fördelningsavtalet 1973 för riksdagen och dess verk, dels till den av förvaltningsstyrelsen beslutade, ändrade stenograforganisationen och dels till den av riksdagen beslutade socialförsäkringsavgiften om 3,3 procent.
Prop. 1974:1 = Bilaga 18 Riksdagen och dess verk m. m. 14
Genom den förutnämnda ändrade stenograforganisationen har kammarkansliet förstärkts med två lönegradsplacerade stenograftjänster (aspiranter) medan en tjänst som reservstenograf utgått ur organisationen. Med hänsyn till arbetsbelastningen har vissa nya tjänster måst inrättas under budgetåret. Sålunda har utrikesutskottet/internationella sekretariatet måst förstärkas med en arvodestjänst som förste byråsekreterare i A 24. Därjämte har inom förvaltningskontoret två tjänster som materialtekniker i Ag 15 inrättats, en vid teknisk service och en vid snickeriverkstaden, varjämte en tjänst som ekonomibiträde i reglerad
befordringsgång inrättats för lokalvården inom det nytillkomna plan 5 i
hotellbyggnaden. En minskning har emellertid kunnat ske med två tjänster, genom att en tjänsteman på övergängsstat förordnats på vakant högre extra ordinarie tjänst och en tjänsteman — likaledes på övergångsstat — avgätt med pension.
Anslagsposten Sjukvård m. m. har uppräknats med 90 000 kr., varav 80 000 kr. avser av förvaltningsstyrelsen beslutad hälsokontroll för riksdagens ledamöter och tjänstemän.
Anslagsposten Reseersättningar har beräknats öka med 70 000 kr.
Därav utgör ca 10 000 kr. ökning på grund av prishöjningar medan en ökning med 60 000 kr. har beräknats för utskottspersonalens deltagande i utskottens studieresor.
Enligt kontrakt slutet mellan riksdagens förvaltningskontor och
Sarabolaget, skall riksdagen bestrida vissa utgifter avseende riksdagsrestaurangen, bl. a. kostnader för övertid m. m. Med hänsyn till höjda övertidsersättningar och till under föregående budgetår ökat antal kvällsplena med åtföljande övertidstjänstgöring för restaurangpersonalen beräknar förvaltningsstyrelsen att kostnaderna under anslagsposten Riksdagens restaurang kommer att öka med 25 000 kr.
För innevarande budgetår har under anslagsposten Lokalkostnader anvisats 15 720 000 kr. För nästkommande budgetår har förvaltningsstyrelsen beräknat medelsbehovet till 18 449 000 kr., innebärande en ökning av medelsbehovet med 2 729 000 kr. Under anslagsposten till Övriga utgifter har för innevarande budgetår anvisats bl. a. I 617 000 kr., varav för lokalhyra för plan 5 i hotellbyggnaden avsetts 461 000 kr. för senarc hälften av budgetåret, medan 1 156 000 kr. avsetts för eventuell inlösen av de av Stockholms kommun gjorda ombyggnadsinvesteringarna för ifrågavarande lokaler, därest riksdagen skulle besluta sig för att stanna kvar i Riksdagen—Sergels torg. Ifrågavarande anslagspost har för nästkommande budgetår minskats med motsvarande belopp. Med hänsyn till att något beslut om riksdagens hus ännu inte fattats har anslagsposten Lokalkostnader uppräknats med 2 078 000 kr. (hyra för plan 5 med 922 000 kr. och eventuell inlösen av Stockholms kommuns investeringar med 1 156 000 kr. Sistnämnda belopp utgör engångskostnader). Resterande ökning -- 651 000 kr. — avser övriga utgifter som bestrids från här ifrågavarande anslagspost (löner till lokalvårdare 263 000 kr., bevakning 78 000 kr., tvätt 95 000 kr., reparationer och lokaländringar 200 000 kr. (engångskostnader), växter m. m. 15 000 kr.).
Prop. 1974:1 — Bilaga 18 Riksdagen och dess verk m. m. 15
Under anslagsposten Expenser har för innevarande budgetår anvisats
2 362 000 kr. För nästkommande budgetår föreslås en uppräkning av
anslagsposten med 263 000 kr., därav för telefoner 65 000 kr., annonsering 20 000 kr., kontorsmaskiner 50 000 kr., möbler, inventarier m. m. 125 000 kr. (varav ca 43 000 kr. avser engångskostnader), utbildning m. m. 30 000 kr., samt för övriga expenser 28 000 kr. För böcker, tidningar m. m. har för innevarande budgetår anvisats 80 000 kr. Härav avser 70 000 kr. prenumeration på utländska tidskrifter. Medel för detta ändamål har för nästkommande budgetår upptagits under anslaget D 6. Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning, varför anslagsposten Expenser minskats med motsvarande belopp.
För framställning av en ny utgåva av riksdagsbroschyren anvisades för innevarande budgetår under anslagsposten Publikationstryck 75 000 kr. Då arbetet med broschyren inte torde kunna avslutas före den 1 juli 1974 torde för detta ändamål ifrågavarande 75 000 kr. böra anvisas även för nästkommande budgetår. Här ifrågavarande anslagspost föreslås därjämte uppräknad med 40 000 kr. för utgivande av en ny riksdagspromemoria m. m.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Den inre riksdagsförvaltningen: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1974/75 anvisas ett förslagsanslag av 37 333 000
kr.
B 2. Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader för riksdagstrycket m. m. 1972/73 Utgift 5 619 560
1973/74 Anslag 5 710 000 1974/75 Förslag 7 000 000
1973/74 Beräknad
ändring
1974/75 Utgifter Tryckpapper 878 000 + 240 000 Riksdagshandlingar
Tryckningskostnader 4 372 000 + 955 000
Bokbinderikostnader 1259 000 + 295 000
Kommittétryck 1000 -
6 510 000 + 1490 000 Särskilda uppbördsmedel Försäljning av riksdagstryck — 800 000 + 200 000
5 710 000 + 1 290 000
En sannolikt fortsatt ökning av riksdagstryckets omfång samt ytterligare kostnadsstegringar för tryckpapper, tryckeri- och bokbinderiarbeten för budgetåret 1974/75 beräknas för ifrågavarande budgetår medföra en sammanlagd utgiftsökning av ca 20 procent, vartill kommer
Prop. 1974:1 = Bilaga 18 Riksdagen och dess verk m. m. 16
kostnader för iordningställande av ett nytt s. k. skolpaket med riksdagstryck för kontaktverksamheten riksdag—skola, vilket beräknas dra en kostnad av ca 200 000 kr. Försäljningen under föregående budgetår av riksdagstryck uppgick till 1 179 636 kr. På grund av fortsatt försäljning av riksdagstryck torde inkomsterna öka med ca 200 000 kr. Nettoökningen av anslaget beräknas sålunda till 1 290 000 kr.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader för riksdags-
trycket m.m. för budgetåret 1974/75 anvisas ett förslags-
anslag av 7 000 000 kr.
B 3. Den inre riksdagsförvaltningen: Utgivande av särskilda publikationer
1972/73 Utpift 162 172 Reservation 229 656
1973/74 Anslag 135 000 1974/75 Förslag 255 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för utgivningen av uppslagsboken över riksdagens verksamhet (Gula boken) och arbetet på det sammanfattande person- och sakregistret till riksdagens protokoll med bihang för åren 1961- 1970 (10-årsregistret).
Utgifterna för Gula boken uppgick för budgetåret 1972/73 till 125 767 kr. Anvisade medel för budgetåret 1973/74 uppgår till 135 000 kr. På grund av ökade pappers- och framställningskostnader samt sannolik omfångsökning torde anslaget böra uppräknas med ca 15 procent till 155 000 kr. Ca 5 000 kr. beräknas inflyta vid försäljning.
Utgivningen av 10-ärsregistret har återigen fördröjts men utgåvan beräknas kunna färdigställas innevarande budgetår, varvid reservationsbeloppet från budgetåret 1971/72 beräknas tas i anspråk.
För översättning av Sveriges grundlagar till engelska och franska språken beräknas en kostnad av 100 000 kr.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Den inre riksdagsförvaltningen: Utgivande av särskilda
publikationer för budgetåret 1974/75 anvisas ett rescrva-
tionsanslag av 255 000 kr.
Prop. 1974:1 — Bilaga 18 Riksdagen och dess verk m. m. 17
C. ALLMÄNT KYRKOMÖTE
C. Allmänt kyrkomöte 1972/73 Utgift 23 360 1973/74 Anslag 1000
1974/75 Förslag 50 000
Det senaste kyrkomötet ägde rum i augusti-sepltember månader 1970. För budgetåret 1972/73 anvisades ett förslagsanslag av 1 000 kr. Under budgetåret 1972/73 har statskontorets fondbyrå hos riksgäldskontoret rekvirerat medel avseende ej reglerade poster från tidigare budgetår.
Något kyrkomöte beräknas inte äga rum under budgetåret 1974/75.
1968 års kyrkomöte har hos Kungl. Maj:t hemställt att register över kyrkomötets protokoll jämte bihang för åren 1957--1968 måtte utarbetas och tryckas. Ärendet har vilat i avvaktan på att även protokoll från
1970 års kyrkomöte skulle kunna ingå. Chefen för finansdepartementet
har genom överlämnande av promemoria i ärendet underrättat riksdagens förvaltningsstyrelse om kyrkomötlets hemställan.
Kyrkomötesregister har tidigare, med anledning av riksdagens beslut år 1917 (rskr 1917:162) och 1953 (rskr 1953:339), iordningställts för perioderna 1868-1918 och 1920 -1951. I ett av 1968 års kyrkomöte åberopat betänkande av mötets första tillfälliga utskott har understrukits angelägenheten av att nytt kyrkomötesregister upprittas. Förutom registrets funktion som vägledare i samband med handläggningen av kyrkliga ärenden i allmänhet och vid forskning betonar utskottet särskilt den olägenhet avsaknad av register innebär för kyrkomötets eget arbete.
Register över kyrkomötets protokoll jämte bihang för ären 1957-1970 bör nu utarbetas och tryckas. Kostnaderna för detta kan beräknas till ca 50 000 kr.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Allmänt kyrkomöte för budgetåret 1974/75 anvisas ett
förslagsanslag av 50 000 kr.
Prop. 1974:1 — Bilaga 18 = Riksdagen och dess verk m.m. = : 18
D. RIKSDAGENS VERK D 1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader 1972/73 Utgift — 6 064 196 1973/74 Anslag 6 672 000 1974/75 Förslag 7338 000
1973/74 Beräkrad
ändring
1974/75 Personal
| Handläggande personal | 28 | - |
| Övrig personal | 78 106 | ” - |
Anslag
| Lönekostnader | 5 259 000 + 229 000 | |
| Sjukvård | 20 000 + 15 000 | |
| Rescersättningar | 20 000 | : |
| Därav utrikes resor | -- | : |
| Lokalkostnader | 673 000 + 327 000 | |
| Expenser | 388 000 + 20 000 | |
| Publikationstryck | 27 000 + 5000 | |
| Kostnader för maskineH kontroll av inlösta vinster | 200 000 + 10 000 |
Obligationssortering genom automatisk databehandling 75 000 + 75 000 Kostnader för vinstutlottning på premiclånen 60 000 + 5 000
6 722 000 + 686 000 Särskilda uppbördsmedel Försäljning av publikationer 1000 Inkomster i samband med data-
maskindragning m. m. 49 000 50 000 + 20 000
6 672 000 + 666 000
Riksgäldskontoret har som huvudsaklig uppgift att ombesörja den statliga upplåningen och förvalta statsskulden. Emissionsverksamheten har under senare år varit omfattande. En fortsatt livlig emissionsverksamhet förutses.
Kontorets lönekostnader beräknas stiga med 229 000 kr. under 1974/75 i förhållande till anslaget för innevarande budgetår, beroende på höjd lönenivå. Anslagsposten Lokalkostnader har uppräknats med 327 000 kr. till följd av beräknad höjd hyra för kontorets lokaler med 323 000 kr. Kostnaderna för sjukvård beräknas öka med 15 000 kr. på grund av en planerad verksamhet med allmän hälsokontroll för kontorets personal.
Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår
att till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret
1974/75 anvisas ett förslagsanslag av 7 338 000 kr.
Prop. 1974:1 — Bilaga 18 Riksdagen och dess verk m.m. 19
D 2. Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån m. m.
1972/73 Utgift 4 407 276 1973/74 Anslag 3 600 000 1974/75 Förslag 5 325 000
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
t. Obligationspapper | 100000 = + 25000
2. Värdepapperstryck 500 000 + 300 000 3. Annonsering m. m. 3.000 000 "+ 1400 000 3 600 000 + 1 725 000
Utgifternas storlek är beroende av den statliga upplåningens omfattning och inriktning. Belastningen på anslaget för innevarande år beräknas nu till närmare 5 000 000 kr. Vid beräkningen av anslaget 1974/75 har antagits en fortsatt omfattande emissionsverksamhet. Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår att till Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån m.m. för budgetåret 1974/75 anvisas ett förslagsanslag av
5 325 000 kr.
D 3. Riksgäldskontoret: Administrationskostnader för lönsparandet 1973/74 Anslag 320 000
1974/75 Förslag 320 000
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
| 1. Vinstutlottning | 10 000 |
| 2. Information om vinstutlottning | 300 000 - |
| 3. Övrigt | 10 000 |
320 000
Fullmäktige i riksgäldskontoret handhar administrationen av nya lönsparandet, bl.a. den årliga vinstutlottningen. Anslag till vinster i vinstutlottningen samt sparkampanj för budgetåret 1974/75 äskas under sjunde huvudtiteln.
Under förevarande anslag beräknas för administrationskostnader i samband med utlottningen 10 000 kr. För information om vinstutlottning och delgivande av utlottningsresultat, bl. a. genom annonsering i dagspress, beräknas 300000 kr. I beräkningen har inte medtagits kostnader för det arbete som i samband med utlottning och information utföres av riksgäldskontorets egen personal.
Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår
att till Riksgäldskontoret: Administrationskostnader för lön-
sparandet för budgetåret 1974/75 anvisas ett förslagsanslag
av 320 000 kr.
Prop. 1974:1 — Bilaga 18 = Riksdagen och dess verk m. m. 20
D 4. Riksgäldskontoret: Administrationskostnader i samband med premiering av frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt
1973/74 Anslag 1000 1974/75 Förslag 1 000
Kungl. Maj:t har bemyndigats att, om konjunkturläget motiverar det, besluta om premiering av frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt I huvudsaklig överensstämmelse med reglerna i lagen om premiering av visst frivilligt sparande. Riksgäldskontoret skall handha administrationen vid eventuellt kommande premieringar. Anslaget bör för budgetåret 1974/75 uppföras med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår
att till Riksgäldskontoret: Administrationskostnader i samband
med premiering av frivilligt sparande av överskjutande preli-
minär skatt för budgetåret 1974/75 anvisas ett förslagsanslag
av 1 000 kr.
D 5. Riksdagsbiblioteket: Förvaltningskostnader 1972/73 Utzgift 1522 010 1973/74 Anslag 1 668 000 1974/75 Förslag 1 723 000
Riksdagsbiblioteket är främst avsett för riksdagen, dess delegationer och verk, kyrkomötet, Kungl. Maj:ts kansli och de centrala ämbetsverken samt av Kungl. Maj:t förordnade eller jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillsatta kommittéer. Biblioteket skall därjämte, i den mån dess uppgitter ej därigenom äsidosätlts, betjäna dem som bedriver forskning eller allvarliga studier.
Reglemente för riksdagsbiblioteket har fastställts av riksdagen den 15 december 1966 (RFS 1967:181.
Riksdagsbiblioteket
1973/74 Beräknad
ändring
1974/75 Personal Handläggande personal 18 Övrig personal 8 =
Anslag
| Lönekostnader | 1471 000 | +77 000 | |
| Sjukvärd | 5 000 | + 3 000 | |
| Reseersättningar | 8 000 | - | |
| Expenser | 104 000 | = | |
| Publikationstryck | 80 000 1668 000 | --25 000 +55 000 |
Prop. 1974:1 = Bilaga 18 = Riksdagen och dess verk m. m. 21
Fördelningsavtalet för år 1973 har för biblioteket medfört en ökning med 39 000 kr., vartill kommer 3,3 procents ökning för av riksdagen beslutade socialförsäkrtingsavgifter eller 38 000 kr. Anslaget till publikationstryck har minskats med 25 000 kr. Styrelsen föreslär en uppräkning av förvaltningskostnaderna med totalt 55 000 kr.
Riksdagens förvaltningsstyrelse
Riksdagens förvaltningsstyrelse har inte något att erinra mot medelsberäkningen och föreslår
att Lill Riksdagsbiblioteket: Förvaltningskostnader för budget-
året 1974/75 anvisas ett förslagsanslag av 1 723 000 kr.
D 6. Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning
1972/73 Utgift 353 000 Reservation 17 000
1973/74 Anslag 400 000
1974/75 Förslag 520 000
Riksdagsbiblioteket
Höjningen motiveras bl. a. av att biblioteket enligt överenskommelse med riksdagens förvaltningskontor övertar prenumerationen av utländska tidningar för handbiblioteket, vilken kostnad beräknas till 70 000 kr. Kostnaden för ifrågavarande tidningsprenumeration har tidigare bestritts från anslaget B I. Den inre riksdagsförvaltningen: Förvaltningskostnader, vilket anslag minskats med motsvarande belopp. En annan orsak till kostnadsökningen är prisstegringen för bokinköp och bindning, som beräknas till 12 procent.
Riksdagens förvaltningsstyrelse
Riksdagens förvaltningsstyrelse har inle något att erinra mot medelsberäkningen och föreslår
atl till Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning för
budgetåret 1974/75 anvisas ett reservalionsanslag av 520 000
kr.
D 7. Riksdagens ombudsmannaexpedition 1972/73 Utgift 4139 203 1973/74 Anslag 4452 000 1974/75 Förslag 5 180 000
Riksdagens ombudsmän skall ha tillsyn över alt de tjänstemän och andra, som är underkastade fullständigt ämbetsansvar, i sin tjänste-
Prop. 1974:1 — Bilaga 18 Riksdagen och dess verk m. m. [90] [5]
utövning efterlever lagar och andra författningar och i övrigt fullgör sina åligganden. Ombudsmännen skall vidare verka för att brister i lagstiftningen avhjälps och för att enhetlig och ändamälsenlig rättstillämpning främjas.
Av riksdagen antagen instruktion för riksdagens ombudsmän har kungjorts av Kungl. Maj:t den 29 december 1967 med ändring den 29 december 1970 (RFS 1970:10).
Riksdagens ombudsmän
1973/74 Beräknad
ändring
1974/75 Personal Handläggande personal 30 Övrig personal 23
53 Anslag
| Lönekostnader | 3 912 000 + 471 000 |
| Sjukvård | 5 000 + 5 000 |
| Reseersät(ningar | 80 000 + 50 000 |
| Därav utrikes resor | (3000) 7 000) |
| Lokalkostnader | 280 000 + 139 000 |
| Expenser | 175 000 + 63 000 |
4452 000 + 728 000
Arbetsbelastningen är alltjämt mycket stor. Inspektionsverksamheten har en betydande omfattning med en målsättning av ca 30 dagars inspektion för varje ombudsman, vartill kommer de inspektioner som utförs av de ställföreträdande ombudsmännen.
Antalet nya ärenden är 1973 synes komma att överstiga motsvarande antal föregående är.
Beräkningarna under anslagsposten Lönekostnader grundar sig på nu tillämpad organisation. Nägra väsentliga avsteg därifrån torde ej böra ske innan resultatet av den beslutade översynen av JO-institutlionen föreligger (KU 1972:19). En viss ökning av personalen har dock varit erforderlig på grund av arbetsbelastningen. Sälunda har bl. a. — cfter samråd med riksdagens JO-delegation — anställts ytterligare två föredragande mot arvode. Ökat behov av skrivhjälp m. m. har medfört en ökning av personalen med två kansliskrivare. Den lokalvårdande personalen har måst ökas med två personer.
För av riksdagen beslutade socialförsäkringsavgifter bör anslagsposten uppräknas med 115 000 kr.
Med hänsyn bla. till det ovan anförda har anslagsposten till lönekostnader uppräknats med 471 000 kr.
Anslagsposten Reseersättningar överskreds under föregående budgetår med 50 procent. Anledningen har varit i huvudsak ökad inspektionsverksamhet och internationella kontakter. Det kan förutses att inspek-
Prop. 1974:1 Bilaga 18 Riksdagen och dess verk m. m. 23
tionsverksamheten blir av ungefär samma omfattning under budgetåret 1974/75. Med hänsyn härtill föreslås posten uppräknad med 50 000 kr. För utrikes resor beräknas 10 000 kr.
Ombudsmannaexpeditionens Ilokalbehov är numera i huvudsak tillgodosett. Enligt uppgift från byggnadsstyrelsen uppgår hyran för lokalerna för budgetåret 1974/75 till 344 000 kr. Lokalkostnaderna beräknas till 419 000 kr. (hyror 344 000 + löner till lokalvårdare 70 000 + Övriga utgifter för städning 5 000). Här ifrågavarande anslagspost föreslås sålunda uppräknad med 139 000 kr.
IF samband med övertagande av de nya lokalerna har installerats en ny och utökad telefonväxel, vilket beräknas medföra en ökning av telekostnaderna med 10 000 kr. per budgetår.
Kostnaderna för förhyrande av två fotostatkopieringsapparater jämte driftskostnader för dessa beräknas till 42 000 kr. för år.
Förutom orienterande föreläsningar om nyheter på lagstiftningens område med anlitande av experter från departement och andra håll som föreläsare synes det också angeläget att möjlighet finns att i särskilda fall låta föredragande vid ombudsmannaexpeditionen på det allmännas bekostnad deltaga i kurser som anordnas av enskilda institutioner. Här syftas främst på kurser som anordnas av jurist- och samhällsvetarförbundet. För dessa kurser och för bestridande i förekommande fall av kostnader för utbildning av annan personal än föredragandepersonal bör en särskild delpost Kursavgifter m. m. under anslagsposten Expenser uppföras med ett till 3 000 kr. beräknat belopp.
Med hänsyn till anslagsbelastningen under anslagsposten till expenser under föregående budgetår bör anslagsposten uppräknas med ytterligare 8 000 kr.
Anslagsposten till expenser bör således uppräknas med (10 000 + 42 000 + 3 000 + 8 000 =) 63 000 kr.
Riksdagens förvaltningsstyrelse
Riksdagens förvaltningsstyrelse har inte något att erinra mot medelsberäkningen och föreslår
att till Riksdagens ombudsmannaexpedition för budgetåret
1974/75 anvisas ett förslagsanslag av 5 180 000 kr.
D 8. Riksdagens revisorer och deras kansli
1972/73 Utgift 1 865 766
1973/74 Anslag I 910 000 1974/75 Förslag 1 980 000
Riksdagens revisorer har till uppgift att som en statens Överrevision ulöva kontroll av den statliga finansförvaltningen. I delta syfte skall de tillse att stalens inkomster inflyter i behörig ordning, att en god hushållning iakttas med statens medel och att statens tillgångar utnyttjas
Prop. 1974:1 — Bilaga 18 Riksdagen och dess verk m. m. 24
efter rationella grunder.
Revisorerna skall särskilt undersöka den sakliga effekten av myndigheternas medelsdispositioner samt ändamålsenligheten av tillämpade organisationsformer och arbetsmetoder. De skall påtala förhållanden som de finner otillfredsställande och sträva efter att befrämja kostnadsmedvetandet inom den statliga och statsunderstödda verksamheten.
Av riksdagen antagen instruktion för riksdagens revisorer har kungjorts av Kungl. Maj:t den 29 december 1970 (SFS 1970:949).
Revisorerna
1973/74 Beräknad
ändring
1974/75
Personal Handläggande personal 13 Övrig personal 4
Anslag
| Arvoden till revisorerna | 122 000 | - | |
| Lönekostnader för tjänstemän | 1 582 000 | +42 000 | |
| Sjukvård | 2 000 | + 3 000 | |
| Reseersättningar | 50 000 | = | |
| Lokalkostnader | 110 000 | - | |
| Expenser | 44 000 I 910 000 | +25 000 +70 000 |
Sasom ett resultat av 1973 ärs fördelningsförhandlingar har tjänsten som förste expeditionsförman hos revisorerna numera flyttats upp från Ae 15 till Ae 16. Anslagsposten Lönekostnader för tjänstemän har med hänsyn härtill uppräknats med 2 000 kr. Därjämte har anslagsposten uppräknats med 40 000 kr. för av riksdagen beslutade socialförsäkringsavgifter om 3,3 procent.
Utgifterna under anslagsposten Expenser har för sistförflutna budgetår uppgått till ca 76 000 kr., vilket innebär ett överskridande med 32 000 kr. Anledningen härtill är dels stigande priser, dels den efter genomförd omorganisation starkt ökande verksamheten hos revisorerna. De fulla konsekvenserna härav har inte kunnat beaktas vare sig i 1971 års eller i 1972 ärs anslagsframställningar. Anslagsposten torde böra uppräknas med 25 000 kr. Huvudparten härav eller 18 000 kr. avser de årliga minimikostnaderna för den kopieringsmaskin som måst förhyras på grund av den intensifierade utredningsverksamheten.
Riksdagens förvaltningsstyrelse
Riksdagens förvaltningsstyrelse har inte nägot att erinra mot medelsberäkningen och föreslår
att lill Riksdagens revisorer och deras kansli för budgetåret
1974/75 anvisas ett förslagsanslag av 1 980 000 kr.
D 9. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Förvaltningskostnader. 1972/73 Utgift 1 086 983 1973/74 Anslag 1 316 000 1974/75 Förslag 1 343 000
Delegationen 4
1973/74 Beräknad
ändring
1974/75 Personal Handläggande personal 6 - Övrig personal 7 -
13 Anslag Arvoden för medlemmars deltagande i
| sammanträden | 15 000 | + 2 000 | |
| Arvoden för medlemmar av arbetsutskottet | 8 000 | - | |
| Lönekostnader för tjänstemän | 823 000 | +33 000 | |
| Sjukvård | 6 000 | + 2 000 | |
| Rescersättningar | 200 000 | - | |
| Lokalkostnader | 87 000 | = | |
| Expenser | 177 000 1 316 000 | --10 000 +27 000 |
Anslagsposten Arvoden för medlemmars deltagande i sammanträden bör med anledning av viss förväntad ökad mötesfrekvens uppräknas med
2 000 kr.
Höjningen av anslagsposten Lönekostnader för tjänstemän motiveras huvudsakligen av lönegradsuppflyttningar för en byrådirektör, en övervaktmästare och en kansliskrivare, föranledda av 1973 års fördelningsavtal för riksdagen coh dess verk samt av riksdagen beslutade socialförsäkringsavgifter om 3,3 procent.
En reducering av anslagsposten Expenser föreslås med hänsyn till att posten representation förväntas minska under budgetåret 1974/75 i jämförelse med budgetåret 1973/74. De ökade kostnaderna under sistnämnda budgetår beror på att rådets huvudsamling under ifrågavarande budgetår förlagts till Stockholm.
Delegationen anmälde i skrivelse den 8 september 1972 till förvalt-
ningskontoret angående delegationens medelsbehov för 1973/74, att en försöksordning med delad session skulle prövas under 1973 med en första samling i Oslo i februari och en andra i Stockholm under hösten. Detta har sedermera beslutats av rådets plenarförsamling. Andra samlingen ägde rum i Stockholm den 25-27 oktober i Gamla riksdagshuset. Det förefaller troligt att denna försöksordning kommer att prövas under ytterligare något år för att medge en utvärdering av möjligheterna att härigenom öka effektiviteten i rådets arbete. Om så blir fallet är det inte
Prop. 1974:1 — Bilaga 18 = Riksdagen och dess verk m. m. 26
osannolikt att även nästa höstsamling kommer att förläggas till Stockholm. Delegationen vill, liksom skedde i ovannämnda skrivelse, reservera sig för att en delning av sessionen 1974 kan komma att medföra extra kostnader.
Delegationen vill även anmäla att den i ovannämnda skrivelse angivna utredningen om frågan om en nordisk dokumentationscentral kommer att inleda sitt arbete under innevarande budgetår. Utredningen kommer bl. a. att beröra frågan om delegationens arkiv och dess personal.
Riksdagens förvaltningsstyrelse
Riksdagens förvaltningsstyrelse har inte något att erinra mot medelsberäkningen och föreslår
att till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1974/75 anvisas ett
förslagsanslag av 1 343 000 kr.
D 10. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet 1972/73 Utgift 1179 757 1973/74 Anslag 1 585 000 1974/75 Förslag 1 773 000
Delegationen
Riksdagen beslöt den 24 maj 1973 att godkänna tilläggsprotokoll om Nordiska rådets presidiesekretariat och dess rättsliga ställning, vilket undertecknats av Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar den 15 maj 1973. Riksdagens beslut innebär som bekant att samma principer som föreslagits gälla ministerrådets sekretariat i proposition 1973:122 angående godkännande av överenskommelse om Nordiska ministerrådets sekretariat och deras rättsliga ställning kommer att tillämpas för presidiesekretariatets del. Överenskommelsen innehåller bl. a. bestämmelse om ett speciellt avgiftssystem för sekretariatspersonalen. Detta innebär att skatten ersätts av avgift som tillfaller sekretariaten. För utformningen av detta systems tillämpning på preosidiesekretariatet kommer överläggningar att inledas under hösten 1973 mellan
presidiet och finansdepartementet.
Avgiftssystemet torde få återverkningar på presidiets budget. Delegationen får anledning att återkomma härtill.
Rådets presidium har för 1974 antagit en budget om 3 940 000 kr.
I följande sammanställning upptas Sveriges andel, beräknad efter 45 procent av hithörande budgetkostnader.
Prop. 1974:1 — Bilaga 18 Riksdagen och dess verk m. m. 27
Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet 1. Arvoden och löner 742 500 2. Förvaltningskostnader 157 500 3. Resceersättningar 94 500 4. Rådets tryck "501 750 5. Information 312 750 6. Konferenser 54 000
1 863 000
Inkomster - 90 000
1773 000
Riksdagens förvaltningsstyrelse
Riksdagens förvaltningsstyrelse har inte något att erinra mot medelsberäkningen och föreslår
alt till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel
i gemensamma kostnader för Nordiska rådet för budgetåret
1974/75 anvisas ett förslagsanslag av I 773 000 kr.
Prop. 1974:1 = Bilaga 18 Riksdagen och dess verk m. m. 28
E. DEVERSE E 1. Kommittéer m. m.
1972/73 Utgift 131 786
1973/74 Anslag 700 000
1974/75 Förslag — 770 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för kommittéer och utredningar genom särskilda sakkunniga m. m.
Kostnaderna för budgetåret 1974/75 beräknas för den inre riksdagsförvaltningen till ca 760 000 kr. och för riksgäldskontorcet till ca 10 000 kr. . .
Medel har därvid beräknats för de av talmanskonferensen tillsatta utredningarna om riksdagens ombudsmäns uppgifter och arbetsformer (KU 1972:19) ca 350 000 kr. om riksdagens informationsbehov (KU 1972:25) ca 380 000 kr., samt för översyn av utskottens personalorga-
nisation (TK 1973:5) och översyn av riksdagens arbetsformer (KU 1973:26) ca 30 000 kr.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1974/75 anvisas ett
förslagsanslag av 770 000 kr.
E 2. Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.
Anslaget är avsett för täckning av de merkostnader som kan väntas uppkomma till följd av förestående löneöverenskommelser, vilkas ekonomiska konsekvenser prövas av riksdagens lönedelegation.
I princip behöver ytterligare medel för löneökningar som berör redan anvisade förslagsanslag inte anvisas. Medelsanvisningen under sådana anslag är ej till summan begränsad av riksdagen. Riksdagens medgivande till anslagsöverskridande m. m. erfordras endast för löncökningar som faller på obetecknade anslag och reservationsanslag. Under sextonde huvudtiteln finns vissa reservationsanslag, från vilka bestrids arvodeskostnader som brukar uppräknas med beaktande av tilläggen till de statsanställdas löner. Under hänvisning till vad som anförts om motsvarande anslag under sjunde huvudtiteln förordas en medelsanvisning av 1 000 kr.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.
för budgetåret 1974/75 anvisas ett förslagsanslag av I 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 18 Riksdagen och dess verk m. m. 29
Register
DRIFTBUDGETEN Sextonde huvudtiteln Sid. 2 INLEDNING
3 ANSLAGEN
ÅA. Riksdagen
3 I. Arvoden m. m. till riksdagens ledamöter 22 628 000 4 2. — Rescersättningar m. m. till riksdagens ledamöter 5 744 000 4 3. — Riksdagstedamöters deltagande i Europarådets verksamhet 275 000
| 5 4. — Riksdagsutskottens studieresor utom Sverige | 750 000 |
| 5 5. — Parlamentariska delegationer | 200 000 |
| 6 6. — Bidrag till studieresor | 120 000 |
| 7 7. Representation m. m. | 125 000 |
| 7 8. — Bidrag till riksdagens interparlamentariska grupp | 194 000 |
| 9 9. — Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare | 55 000 |
| 10 10. Bidrag till utrikespolitisk informationsverksamhet | 30 000 |
| 10 11. Kontorshjälp till riksdagsledmöter | 1000 000 |
| 1 12. Pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m. fl. | 6 900 000 |
| 1 13. — Utgivande av otryckta ståndsprotokoll | 175 000 |
38 196 000 B. Den inre riksdagsförvaltningen
| 13 1. fFörvaltningskostnader | 37 333 000 |
| 15 2. Kostnader för riksdagstrycket m. m. | 7.000 000 |
| 16 3. — Utgivande av särskilda publikationer | 255 000 |
44 588 000
ec. Allmänt kyrkomöte 17 1. Allmänt kyrkomöte 50 000
50 000
D. Riksdagens verk
Riksgäldskontoret
| 18 1. Förvaltningskostnader | 7 338 000 |
| 19 2. Kostnader vid emisson av statslän m. m. | 5 325 000 |
| 19 3. Administrationskostnader för lönsparandet | 320 000 |
20 4. Administrationskostnader i samband med premiering av
frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt 1000
Riksdagsbiblioteket
| 20 5. — Förvaltningskostnader | 1723 000 |
| 21 6. — Bokinköp och bokbindning | 520 000 |
| 21 7. Riksdagens ombudsmannaexpedition | 5 180 000 |
| 23 8. — Riksdagens revisorer och deras kansli | 1980 000 |
| Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli | |
| 25 9. — Förvaltningskostnader | 1 343 000 |
| 26 10. Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet | 1773 000 |
25 503 000
E. Diverse 28 I. Kommittéer m. m. 770 000 28 2. Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. 1000
771 000
Summa kr. 109 108 000
Bilaga 19 till statsverkspropositionen 1974 Prop. 1974: 1
Riksgäldsfonden
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t ' Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ' ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFS- SON, ZACHRISSON, LEIJON.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1974/75 m. m. och anför.
Med skrivelse den 22 november 1973 har riksgäldskontoret överlämnat förslag till stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1974/75. På utgiftssidan tas i detta förslag upp räntor till ett belopp av 3 146 303 000 kr. och provisioner m. m. om sammanlagt 70 001 000 kr. Av utgiftsräntorna hänför sig 1 833 milj. kr. till de räntelöpande obligationslånen. Fördelningen av detta belopp på de olika lånen framgår av följande sammanställning.
Specifikation av ränta på räntelöpande obligationslån Kr. 1934 års 3 9, lån av 30/12 4 363 572 1937 ” 3 9, amorteringslån av 1/2 = > 1300 578
| 1937 ” 3 94 ” ” 1/3 | 899 865 |
| 1941 ” 31/2 9, lån av 15/12 | 10 838 894 |
| 1942 ” 31/2 90, ” ” 15/8 | 11 041 068 |
| 1943 ” 31/29, ” ” 15/3 | 7881 258 |
| 1943 ” 31/20, ” ” 15/4 . | 12 368 020 |
| 1943 ” 31/2 0, ” ” 1/11 | 11 031 405 |
| 1944 ” 31/2 9,” 15/3 | 7281 330 |
| 1944 ” 31/2 9, ” ” 15/12 | 16 732 380 |
| 1945 ” 3 94 om 1/7 : | 10 776 570 |
| 1945 ” 394 » 0 1/11 | 6 470 550 |
| 1946 ” 3 94 ” 1/2 | 17 494 860 |
| 1946 ” 3 2 ” 15/12 | 6 475 290 |
| 1951 ” 31/2 4, ” ” 15/6 | 8 601 582 |
| 1952 ” 31/2 4, ” ” 10/2 | 6 949 915 |
| 1953 ” 31/29, ” ” 5/10 | . 6 970 145 |
| 1953 ” 31/20, ” ” 14/12 | | 6 955 620 |
1 Riksdagen 1974. I saml. Nr I. Bilaga 19
| Prop. 1974:1 Bilaga 19 Riksgäldsfonden | 2 Kr. | |||
| 1955 års 41/2 Y, lån av 9/5 | 19 543 028 | |||
| 1956 ” 4 1/2 VÄ "20/3 | 11 250 000 | |||
| 1956 ” 43/4 9, ” ” 10/12 | 9 519 000 | |||
| 1959 7” 592 oo” 5/10 | 15 000 000 | |||
| 1960 ” 51/22 ” ” 12/4 | 59 070 000 | |||
| 1963 ” 41/29, ” ” 15/3 | 18 000 000 | |||
| 1963 ” S1/4 90” ” 15/11 | 15 750 000 | |||
| 1964 ” 51/4 90, ” 2” 18/3 | 10 558 853 | |||
| 1964 ” 53/4 90 ” ” 19/3 | 18 689 512 | |||
| 1964 ” 6 24 oo 17/12 | 16 008 600 | |||
| 1965 ” 6 XY »” > 18/3 | 24 000 000 | |||
| 1966 ” 63/4 Y, ” ” 16/9 | 30 375 000 | |||
| 1967 ” 53/4 4, ” ” 17/11 | 31 625 000 | |||
| 1968 ” 61/24, ” -” 19/3 | 39 0006 000 | |||
| 1968 ” 61/44, ” ” 2/5 | 43 750 000 | |||
| 1968 ” 6 9, 25/10 | 46 500 000 | |||
| 1969 ” 6 9, ” 2 23/1 | 48 000 000 | |||
| 1969 ” 63/4 4, ” ” 5/6 | 60 750 000 | |||
| 1969 ” 71/49” ” 3/9 | 58 000 000 | |||
| 1970 ” 71/4 9, amorteringslån av 20/1 | 65 250 000 | |||
| 1970 ” 7 Må 4, lån av 19/5 | . | 58 000 000 | ||
| 1970 ” 71/4 2 ” > 10/11 | 58 000 000 | |||
| 1971 ” 71/4 9, amorteringslån av 8/6 | 58 000 000 | |||
| 1971 ” 71 1/4 ä& lån av 15/9 | 65 250 000 | |||
| 1972 ” 70 ”»” 20/1 | :63 000 000 | |||
| 1972 ” 63 3/4 9, 90 ot 15/3 | 35 437 500 | |||
| 1972 ” 72 ” "9/6 | 56 000 000 | |||
| 1972 ” 7 9, amorteringslån av 10/6 | 38 500 000 | |||
| 1972 ” 61/2 24 lån av 15/11 | 78 000 000 | |||
| 1973 ” 79 | ” 10/1 | 49 000 000 | ||
| 1973 ” 61/2 4,” ” 18/3 | 104 000 000 | |||
| 1973 ” 61/4 4 ” ” 20/5 | 94 625 000 | |||
| 1973 ” 7904 >» ” 11/4 | 56 000 000 | |||
| 1973 ” 705” ” 10/6 | 56 000 000 | |||
| 1973 ” 6 2 »” "18/9 | 66 000 000 | |||
| 1973 ” 79, »”-” 10/11 | 64 600 000 | |||
| 1973 ” 51/ 294” 18/11 | : | | Summa kr. 1832 684 396 | "37 200 000 |
Vinsterna på premicobligationslånen beräknas uppgå till sammanlagt 269 milj. kr. Fördelningen på de olika lånen framgår av följande sammanställning.
| Specifikation av vinster på premieobligationslån | Kr. |
| 1955 års premielån | 2250 000 |
| B-lånet | 5 640 000 |
| 1965 års premielån | 8 300 000 |
| 1967 ” | 31 900 000 |
| 1968 ” första premielån | 15 950 000 |
| 1968 ” andra ” | 13 200 000 |
| 1969 ” premielån | 24 000 000 |
| 1970 ” första premielån | 21 875 000 |
| 1970 ” andra ” | 17 500 000 |
| 1971 ” premielån | 17 700 000 |
| 1972 ” första premielån | 35 400 000 |
| 1972 ” andra ” | 17 700 000 |
| 1973 ” första premielån | 32 600 000 |
| 1973 ” andra ” | 25 200 000 |
Summa kr. 269 215 000 :
Prop. 1974:1 Bilaga 19 Riksgäldsfonden | 3
Inkomsterna på riksgäldsfonden beräknas till 41 304 000 kr. Förslaget till stat utvisar således ett underskott av 3 175 milj. kr., som bör föras av på riksstaten. Detta innebär en ökning med 600 milj. kr. i förhållande till det underskott som har tagits upp i riksstaten för innevarande budgetår.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna bilagda förslag till stat för riksgäldsfonden för bud-
getåret 1974/75 (bilaga 19.1), |
2. för Riksgäldsfonden på driftbudgeten för budgetåret 1974/75
ta upp ett underskott av 3 175 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
Prop. 1974:1 Bilaga 19 Riksgäldsfonden "4
Bilaga 19. 1
Förslag till stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1974/75
Utgifter
Å. Räntor på statsskulden: : Kr. 1. Ränta på räntelöpande obligationslån, förslagsvis 1 833 000 000 2. Vinster på premieobiigationslån, förslagsvis . 269 000 000 3. Ränta på statsskuldförbindelser, förslagsvis 132 000 000 4, ” ”" sparobligationer, förslagsvis . .. 150 000 000 . 5. ” --” upplåning i utlandet för statens vattenfallsverk,
förslagsvis 5 162 000 6. ” -” av staten övertagna lån, förslagsvis 172 000 7. oo” ” lån hos statsinstitutioner och fonder m. m. » förslagsvis 60 000 000 8. Årlig ränta till Hans Maj:t Konungen (den s.k. Guadeloupe-räntan) 300 000 9. Ränta på köpeskillingen för fastigheten nr 1 i
kv. Lejonet i Stockholm 90 000 10. Ränta på konung Carl XIII:s hemgiftskapital 7 500 11. ” ” Göta kanals reparationsfond 7045 12.” ” kortfristig upplåning hos banker m. fl., förslagsvis 20 000 000 13. ” —-” skattkammarväxlar, förslagsvis 300 000 000 14. ” beräknad ny upplåning, förslagsvis 376 564 455
3 146 303 000
B. Provisioner m. m.:
| 1. Kapitalrabatter, förslagsvis | 50 000 000 |
| 2. Försäljningsprovisioner m. m., förslagsvis | 15 000 000 |
| 3, Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis | 5 000 000 |
| 4. Kursförluster, förslagsvis | 1 000 70 001 000 |
Summa kr. 3 216 304 000
Inkomster ÅA. Räntor: 1, Ränta på uppköpta obligationer 1 000 2 oo” rörliga krediter 30 000 000 3. ” ” kortfristig utlåning till banker m. fl. 1 000 000 4, ” ” övriga utlånade medel 2 000 000 33 001 000
B. Uppgäld och kursvinster: 1. Uppgäld 1000 2. Kursvinster 1 000 2 000
C. Diverse inkomster: 1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m. 8 000 000
| 2. Dragningslistor på premielånen | 300 000 | |
| 3. Övriga diverse inkomster | 1 000 8 301 000 | 41 304 000 |
| Underskott att avföras på riksstatens driftbudget | 3 175 000 000 |
Summa kr, 3 216 304 000
MARCUS BOKTR. STHLM 1974 730519
Bilaga 20 till statsverkspropositionen 1974 - Prop. 1974: 1 Bilaga 20
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFS- SON, ZACHRISSON, LEIJON.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1974/75 och anför.
Under huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar uppförs anslag för täckning av den formella investeringsförlust som enligt gällande budgetprinciper uppstår i samband med genomförandet av nya kapitalinvesteringar, som inte kan eller skall förräntas till sitt fulla värde. I likhet med vad som gäller för investeringsanslagen ställs avskrivningsanslagen direkt till de fondförvaltande myndigheternas förfogande.
Föreliggande riksstatsförslag innefattar åtskilliga anslag på kapitalbudgeten beträffande vilka en investeringsförlust måste beräknas. Jag skall nu i korthet redogöra för de fall där så är förhållandet. I anslutning till denna redogörelse kommer jag att hemställa om att avskrivningsanslag föreslås eller tas upp med beräknade belopp i riksstatsförslaget.
Investeringsförlusten bestäms utifrån statens förräntningskrav. I förevarande sammanhang anses detta överensstämma med den för varje budgetår fastställda normalräntan för lån från statens utlåningsfonder. Normalräntan beräknas på grundval av kostnaderna för statens långfristiga upplåning. Kungl. Maj:t har genom kungörelsen (1973: 382) om normalränta för lån från statens utlåningsfonder fastställt normalräntan för innevarande budgetår till 7 26. Jag har vid beräkningen av avskrivningsanslagen följaktligen utgått från ett förräntningskrav på 7 2. 1 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bil. 20.
Prop. 1974:1 Bilaga 20 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 2
Enligt beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 1 bil. 19, SU 1969: 117, rskr 1969: 295) skall under denna huvudtitel också beräknas ersättning för tidigareläggning av vissa investeringar. I huvudsak innebär bestämmelserna att ersättning kan utgå för anskaffningar som avser affärsverksfond, sjöfartsverkets fond eller statens vägverks förrådsfond och som i sysselsättningsfrämjande syfte tidigareläggs i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen. I princip skall myndigheten ersättas för de merkostnader som tidigareläggningen förorsakar. I normalfallet kan en schablonregel tillämpas som innebär att myndigheten får ersättning med 102 av anskaffningens belopp. Ersättning ifråga om anskaffningar som finansieras över investeringsanslag sker således genom att 10 20 av investeringen avskrivs på förslagsvis beräknade avskrivningsanslag på riksstaten.
Statens affärsverksfonder. I överensstämmelse med vad chefen för kommunikationsdepartementet förordar bör enligt gällande principer avskrivas dels de medel som beräknats för försvarsberedskap vid televerket och statens järnvägar med 6 milj. kr. resp. 2,3 milj. kr., dels de medel som beräknats för statens järnvägars investeringar i det ersättningsberättigade nätet med 17,5 milj. kr., dels ock 6 milj. kr. för avskrivning till 50 26 av den nya huvudverkstad som statens järnvägar uppför i det allmänna stödområdet.
Statens allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler för avskrivning av investeringar i allmänna fastighetsfonden utgör grundavskrivning vid nybyggnader för ämbetsverk 25 7 av anläggningskostnaden och vid nybyggnader för kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor 50 220. Investeringar i mark avskrivs inte.
Med tillämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslagen i riksstatsförslaget föras upp i enlighet med följande sammanställning.
Investeringar under anslaget Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar bör, liksom hittills, skrivas av helt.
Anslag Investering Avskrivning
kr. kr.
Justitiedepartementet
| Polishus m. m. | 75 000 000 18 750 000 |
| Byggnadsarbeten för domstolsväsendet | 17 000 000 4 250 000 |
| Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården | 17 750 000 8 875 000 |
Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm 70 000 000 17 500 000 Utrikesdepartementet Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig-
heter för utrikesrepresentationen 12 000 000 3 000 000 Försvarsdepartementet Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar +8 200 000 = +4 100 000 Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar 2 700 000 2 700 000
Prop. 1974:1 Bilaga 20 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 3
Anslag Investering Avskrivning
kr. kr.
Socialdepartementet
Utbyggande av karolinska sjukhuset 7 700 000 3 850 000
Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala 3 520 000 1 760 000
Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdeparte-
mentets verksamhetsområde 9 500 000 4 750 000 Finansdepartementet
Byggnadsarbeten för statlig förvaltning 150 000 000 37 500 000
Inköp av fastigheter m. m. 25 000 000 —
Vissa byggnadsarbeten vid tullverket 600 000 150 000 Utbildningsdepartementet
Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio 8 145 000 —
Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartemen-
tets verksamhetsområde +210 000 000 +105 000 000 Jordbruksdepartementet
Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. 50 000 000 25 000 000 Industridepartementet
Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. 3 266 000 1633 0CO Kommundepartementet
Byggnadsarbeten för länsstyrelserna 22 700 000 5 675 000
Summa kr. 693 081 000 244 493 000
+ Beräknat belopp.
Beträffande anslaget till vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio
erinrar jag om att investeringar i radiohus enligt riksdagens beslut (prop. 1955: 146, SU 1955: 125, rskr 1955: 288) helt skall finansieras
med radiolicensmedel. Motsvarande finansieringsform tillämpas beträf-
fande investeringar i televisionshus. Något avskrivningsanslag på riks-
staten behövs således inte för detta ändamål.
Försvarets fastighetsfond. För investeringar i försvarets fastighetsfond skall enligt gällande regler avskrivningsbehovet beräknas schablonmäs-
sigt till 50 Z av investeringar i kasernbyggnader, medan total avskriv-
ning tillämpas för investeringar i befästningar. Nybyggnad för ämbetsverk avskrivs dock med endast 25 Z0. Investeringar i mark avskrivs inte. Under försvarets fastighetsfond har investeringar beräknats om sammanlagt 272,7 milj. kr. Härav beräknas för markförvärv 19,2 milj. kr., för kasernbyggnader 151,6 milj. kr. och för befästningar 101,9 milj. kr. Avskrivningsanslagen beräknas till sammanlagt avrundat 177,7 milj. kr.
Statens utlåningsfonder. Anslaget till studiemedelsfonden bör skrivas av helt och avskrivningsanslaget beräknas till 447 milj. kr. Investeringsanslaget till fiskerilånefonden för nästa budgetår tas upp med 1 milj. kr. De lån som utgår från denna fond är räntefria under viss tid och förutsätts därefter löpa med en ränta av 5 20. Med hänsyn till att förräntningskravet för statens investeringar fastställts till 7 Zo bör denna investering skrivas av med 405 000 kr. Till Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. tas upp ett investeringsanslag av
Prop. 1974: 1 Bilaga 20 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar' 4
700 000 kr. Dessa lån är under viss tid räntefria och löper därefter med 5 20 ränta. Jag tar här upp ett avskrivningsanslag av 325 000 kr.
Fonden för låneunderstöd. Anslaget till lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. bör skrivas av helt och jag tar upp ett avskrivningsanslag av 4,5 milj. kr. Från anslaget Lån för inrättande av alkoholfria restauranger, som upptagits med 65 000 kr., ' utgår lån som till 1/4 utgörs av en stående räntefri del. Återstoden är räntefri under de fyra första åren av en tjuguårsperiod och löper därefter med en ränta av 4 26. Jag tar här upp ett avskrivningsanslag av 43 000 kr. |
Avskrivning med 100 40 bör liksom tidigare tillämpas beträffande anslaget till lån till utbyggnad av oljelagringen, varför jag tar upp avskrivningsanslaget med 11,5 milj. kr. Från anslaget Lån till teko-, sko- och garveriindustrierna avses utgå lån som är räntefria, varför anslaget bör skrivas av helt. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 25 milj. kr.
Till lån till investeringar för kommersiell service i glesbygd föreslås ett anslag av 1 milj. kr. Vissa lån avses bli ränte- och amorteringsfria. Innan erfarenhet vunnits av långivningen saknas säker grund för beräkning av avskrivningsbehovet, varför detta även för nästa budgetår torde få beräknas schablonmässigt. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 500 000 kr.
Till tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse föreslås ett anslag av 10 milj. kr. Dessa lån avses vara ränte- och amorteringsfria i tio år, vilket medför ett visst' avskrivningsbehov. Erfarenheterna av låncverksamheten kommer att utvisa huruvida någon del av lånen därefter kommer att avskrivas och hur lång den genomsnittliga lånetiden blir. Innan dessa erfarenheter vunnits torde avskrivningsbehovet få beräknas schablonmässigt. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 5 milj. kr.
Diverse kapitalfonder. Till förrådsanläggningar m. m. under förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap har föreslagits ett anslag av 69,2
Statens Statens all- Försvarets
affärsverks- männa fastig- fastighets-
fonder hetsfond fond
II. Justitiedepartementet — 49 375 000 —
III. Utrikesdepartementet — 3 000 000 —
IV. Försvarsdepartementet — . 6 800 000 177 741 000
V. Socialdepartementet - — 10360 000
| VI. Kommunikationsdepartementet 31 802 000 | — | ||
| VII. Finansdepartementet | | — 37 650 000: | — | |
| VII. Utbildningsdepartementet | -— 105 000 000 | — | |
| IX. Jordbruksdepartementet | — 25 000 000 | — | |
| X. Handelsdepartementet | — | — | — |
| XII Bostadsdepartementet | . — : — | — | |
| XTI. Industridepartementet ee | 2000 1 633 000 | — | |
| XIV. Kommundepartementet . | — 5 675 000 | — |
Summa kr. . 31 804 000 244493 000 177 741 000 '
Prop. 1974:1 Bilaga 20 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 5
Statens Fonden Diverse Summa utlånings- = för låne- kapital- : fonder = understöd fonder
II. Justitiedepartementet — — — 49 375 000 III. Utrikesdepartementet — — — 3 000 000 IV. Försvarsdeparte-
| mentet | -— | — | — 184 541 000 . |
| V. Socialdepartementet | — 4 500 000 | — 14 260 000 | |
| VI. Kommunikations- | - | ||
| departementet | — | — 2000 31 804 000 | |
| VII. Finansdepartementet | — 43 000 | — 37 693 000 |
VIII. Utbildningsdeparte-
mentet 447 000 000 — — 552 000 000
IX. Jordbruksdeparte- : MS
mentet . 730 000 — — 25 730 000
| X. Handelsdepartementet | — 37 000 000 69 200 000 106 200 000 | |
| XII. Bostadsdepartementet | — 5 000 000 | — 5 000 000 |
| XIII. Industridepartementet | — | -— — 1 635 000 |
XIV. Kommundepartementet — — — 5 675 000
Summa kr. 447730 000 46 543 000 69 202 000 1 017 513 000
milj. kr. Hela beloppet avser anskaffning som sker av beredskapsskäl och bör avskrivas helt. Jag tar alltså upp ett avskrivningsanslag av 69,2 milj. kr.
Sammanfattning och hemställan. Avskrivningsanslagen uppgår till sammanlagt 1 017 513 000 kr. En översikt över hur anslagen fördelar sig på olika fonder och departement har lämnats i närmast föregående tablå. Under åberopande av vad jag sålunda har anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att | 1. under förutsättning att motsvarande investeringsanslag beviljas, anvisa följande förslagsanslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1974/75 i härefter angivna fonder, nämligen
Postverkets fond Kommunikationsdepartementet . |
Posthus m. m. - 1 000
Televerkets fond
Kommunikationsdepartementet
Teleanläggningar m. m. 2.6 000 000
Statens järnvägars fond Kommunikationsdepartementet :
Järnvägar m. m. . . "25 800 000
Prop. 1974: 1 Bilaga 20 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 6
Luftfartsverkets fond Kommunikationsdepartementet
Flygplatser m. m. 1 000
Fabriksverkens fond Industridepartementet
Byggnader och utrustning 1000
Statens vattenfallsverks fond Industridepartementet
Kraftstationer m. m. 1000
Diverse kapitalfonder Kommunikationsdepartementet
Statens vägverks förrådsfond:
Vägmaskiner m. m. 1 000
Sjöfartsverkets fond:
Sjöfartsmateriel m. m. 1 000
2. under förutsättning att motsvarande investeringsanslag beviljas, anvisa följande reservationsanslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1974/75, i härefter angivna fonder, nämligen
Statens allmänna fastighetsfond Justitiedepartementet
| Polishus m. m. | 18 750 000 |
| Byggnadsarbeten för domstolsväsendet | 4 250 000 |
| Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården | 8 875 000 |
Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm 17 500 000
Utrikesdepartementet
Inköp, uppförande och iståndsättande av fas-
tigheter för utrikesrepresentationen 3 000 000
Försvarsdepartementet
Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar 2 700 000
Socialdepartementet
Utbyggande av karolinska sjukhuset 3 850 000
Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala 1760 000
Vissa byggnadsarbeten m. m. inom social-
departementets verksamhetsområde 4750 000
Prop. 1974: 1 Bilaga 20 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar = 7
Finansdepartementet | Byggnadsarbeten för statlig förvaltning 37 500 000 Vissa byggnadsarbeten vid tullverket 150 000 Jordbruksdepartementet Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. 25 000 000 Industridepartementet | Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. 1633 000 Kommundepartementet Byggnadsarbeten för länsstyrelserna 5 675 000
Försvarets fastighetsfond Försvarets fastighetsfond 177 741 000 :
Statens utlåningsfonder Jordbruksdepartementet Fiskerilånefonden | 405 000 Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. 325 000
Fonden för låneunderstöd Socialdepartementet Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. 4500 000 Finansdepartementet Lån för inrättande av alkoholfria restauranger 43 000 Handelsdepartementet Lån till utbyggnad av oljelagringen 11 500 000 Lån till teko-, sko- och garveriindustrierna 25 000 000 Lån till investeringar för kommersiell service i glesbygd 500 000 Bostadsdepartementet Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse 5 000 000
Diverse kapitalfonder Handelsdepartementet Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap 69 200 000
Prop. 1974: 1 Bilaga 20 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar = 8 3.i avvaktan på särskild proposition i ämnet, beräkna följande reservationsanslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1974/75, i härefter angivna fonder, nämligen
Statens allmänna fastighetsfond Försvarsdepartementet
Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar 4 100 000 Utbildningsdepartementet
Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde 105 000 000
Statens utlåningsfonder Utbildningsdepartementet
Studiemedelsfonden 447 000 000 Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Håns Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 730520
Bilaga 21 till statsverkspropositionen 1974 Prop. 1974: 1 Bilaga 21
Avskrivning av oreglerade
kapitalmedelsförluster
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena AN- DERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFS- SON, ZACHRISSON, LEIJON.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster för budgetåret 1974/75 och anför.
På fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster, som förvaltas av riksgäldskontoret, redovisas förluster, som uppkommit på statens kapitalfonder och överförts till fonden i den ordning Kungl. Maj:t bestämt för varje särskilt fall. Följande förluster skall inte redovisas på fonden, nämligen dels förluster för riksbanksfonden, dels sådana förluster för statens affärsverksfonder, statens pensionsfonder och riksgäldsfonden som är av sådan mindre omfattning att de normalt bör täckas av löpande inkomster eller för vilka täckning kan beredas av inom vederbörande fond verkställda avsättningar till förnyelsefond eller värdeminskningskonto. Innan jag går in på de frågor om avskrivning av på fonden redovisade förluster som nu bör anmälas för riksdagen, vill jag på sedvanligt sätt anmäla frågan om redovisning av vissa ackordsuppgörclser.
Ackordsuppgörelser angående lån från statens utlåningsfonder m. m. Riksdagen har bemyndigat Kungl. Maj:t (prop. 1940: 281, SU 1940: 210, rskr 1940: 373) att i fråga om vissa statliga lån, i den mån ej annat föranleds av särskilda föreskrifter för viss låneverksamhet, efter prövning av omständigheterna i varje föreliggande fall biträda ackord och att i vissa fall efterge lån. 1 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr I. Bilaga 21.
Prop. 1974:1 = Bilaga 21 2
Bemyndigandet omfattar såväl de flesta lån från statens utlåningsfonder som åtskilliga lån under fonden för låneunderstöd och vissa specificerade fonder. Beslutanderätten kan av Kungl. Maj:t delegeras till den förvaltande myndigheten. . När detta bemyndigande lämnades uttalade riksdagen comellertid önskemålet, att redovisning i någon lämplig form årligen skulle lämnas riksdagen för beslut rörande ackordsuppgörelser och andra cfterskinkanden, som fattats på grund av bemyndigandet. Den begärda redovisningen bör som tidigare skett få lämnas riksdagen
I den formen, att avskrifter av de under föregående kalenderår fattade besluten angående biträdande av ackord samt andra efterskänkanden av
statens rätt tillsammans med en sammanfattande förteckning tillställs vederbörande riksdagsutskott.
Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. I gällande riksstat har under denna rubrik uppförts ett anslag av 1 milj. kr. för reglering av uppkommande kapital medelsförluster. Av en av riksgäldskontoret överlämnad redogörelse framgår att föl- Jande förluster av de fondförvaltande myndigheterna anmälts och per den 30 juni 1973 överförts till fonden för oreglerade kapitalmedelsför- Iuster.
Myndighet och fond Reglering av oreglerade kapitalmedelsförluster
Kr. Statens järnvägar Statens järnvägars fond 164 347 996 Byggnadsstyrelsen Statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond 4 698 037 GeneralHtullstyrelsen Statens allmänna fastighetsfond: Gceneraltullstyrelsens delfond 64 303 Kriminalvårdsstyrelsen Statens allmänna fastighetsfond: . Kriminalvårdsstyrelsens delfond 27 422 Fortifikationsförvaltningen . Försvarets fastighetsfond: Kasernbyggnaders delfond 448 421 Befästningars delfond 237 804 Bostadsstyrelsen Lånefonden för bostadsbyggande 245 483 Kammarkollegiet Lånefonden för allmänna samlingslokaler 993 562 Luftfartslånefonden 1 065 000 Fonden för Jäneunderstöd: Kammarkollegiets delfond 15 243 616 Sjöfartsverket Sjöfartsverkets fond 2257 561 Riksbanken Statens bosättningslånefond 78 663 Fonden för låncunderstöd: Riksbankens delfond 58 994 Riksgäldskontoret : Fonden för förlag till statsverket 4119 698 Summa kr. 193 886 563
Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster 3
På fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster redovisades den 1 juli 1972 som ingående balans 197 653 200 kr. Fonden har under budgetåret 1972/73 tillgodoförts dels anslag från driftbudgeten om 161 milj. kr., varav 160 milj. kr. på tilläggsstat, dels 26 125 kr. som influtit på tidigare avskrivna, fonden påförda förluster. Eftersom enligt den lämnade redovisningen fonden samtidigt belastats för förluster med 193 886 563 kr., utgjorde den utgående balansen per den 30 juni 1973 164 792 762 kr., disponibla för reglering av oreglerade kapitalmedelsförluster. För budgetåret 1974/75 bör anvisas 1 milj. kr. för avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster för bud-
getåret 1974/75 anvisa ett anslag av 1 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 730521
Bilaga 22
Statens allmänna fastighetsfond
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEUJER, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFS- SON, ZACHRISSON, LEIJON.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1974/75 och anför.
Inledning
Statens allmänna fastighetsfond är en kapitalfond för redovisning av civila statliga fastigheter, som inte är att hänföra till affärsverken. Fonden omfattar allmänna förvaltningsbyggnader, fångvårdsanstalter, fastigheter för undervisningsändamål, sjukhusbyggnader m. m. Allmänna fastighetsfonden är uppdelad på sju delfonder, nämligen slottsbyggnadernas, kriminalvårdsstyrelsens, beskickningsfastigheternas, karolinska sjukhuscts, akademiska sjukhusets, byggnadsstyrelsens och generaltullstyrelsens delfonder. Av dessa förvaltas slottsbyggnadernas, beskickningsfastigheternas, akademiska sjukhusets och byggnadsstyrelsens delfonder av byggnadsstyrelsen och de övriga av resp. myndighet. I fråga om akademiska sjukhusets delfond svarar dock sjukhusets direktion för fastighetsunderhåll m. m.
Fastighetsfondens inkomster, utgifter och kapitalbehållning redovisas i rikshuvudboken. Inkomst- och utgiftsstat för fonden fastställs årligen av Kungl. Maj:t och riksdagen. Fonden är konstruerad som en produktiv fond. |
Staten för statens allmänna fastighetsfond är uppdelad på följände titlar, nämligen på inkomstsidan A. Ersättning för till statsmyndigheter
1 Riksdagen 1974. I saml. Bilaga 22
Prop. 1974:1 Bilaga 22 Statens allmänna fastighetsfond 2
upplåtna lokaler, B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna 1okaler och markområden och C. Diverse inkomster samt på utgiftssidan A. Reparations- och underhållskostnader m. m., B. Avsättning till värdeminskningskonto och C. Hyrces- och arrendeutgifter m. m. Inkomsterna
och utgifterna under de angivna titlarna tas upp särskilt för de olika
delfonderna. Fondens överskott redovisas under särskild titel på riksstatens inkomstsida.
Dot förslag till stat för allmänna fastighetsfonden som framläggs i det följande torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 22.1. Till grund för förslaget ligger statförslag, som vederbörande förvaltningsmyndigheter har lämnat för de skilda delfonderna. Riksrevisionsverket har yttrat sig över statförslagen.
Förslaget till stat slutar på ett belopp av ca 1 051 milj. kr., vilket innebär en ökning av omslutningen med ca 189 milj. kr. Inkomstposten Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler ökar med ca 181 milj. kr. Fondens överskott ökar med ca 118 milj. kr.
Utgifter
A. Reparations- och underhål!skostnader m. m.
Fr. o. m. budgetåret 1973/74 används något förändrade definitioner av underhåll m. m. vid beräkningen av fastighetsfondens stat (jfr prop. 1972: 1 bil. 21 s. 5). Fastighetsunderhåll omfattar reparation och crsättning av förslitna eller på annat sätt skadade byggnads- eller anläggningsdelar som måste göras för att bibehålla fastigheten i dess byggnadstekniska skick och funktion. Till ombyggnad och komplettering hänförs ändringar av lokalerna föranledda av lokalnyttjarkrav, under förutsättning att åtgärderna inte eller endast i ringa mån ökar värdet på den an- ' läggning de avser. Ombyggnad skall ske inom befintlig byggnads volym, eller, om utökning av volymen sker, utan att totalytan ökas. Vidare kan kompletteringar för rationalisering av drift och underhåll av fastigheter ingå i ombyggnad och komplettering.
I prop. 1972: 1 (bil. 21) redovisades även principer för medelsberäkningen för fastighetsunderhållet. Enligt dessa principer beräknas, med hjälp av statistiska erfarenhetsdata, genomsnittliga underhållskostnader per kvadratmeter för olika lokaltyper, vilka läggs till grund för beräkning av det aktuella medelsbehovet. Dessa medelsberäkningar kompletteras med ett system för intern styrning av underhållsarbetena med hjälp av särskilda underhållsmodeller för varje byggnad eller utvalda typbyggnader.
De här berörda principerna för beräkning av medelsbehovet för det normala fastighetsunderhållet har införts i fråga om byggnadsstyrelsens delfond och skall successivt införas ifråga om kriminalvårdsstyrelsens,
Prop. 1974:1 Bilaga 22 Statens allmänna fastighetsfond 3
karolinska sjukhusets och akademiska sjukhusets delfonder. För slottsbyggnadernas och beskickningsfastigheternas delfonder skall medelsbehovet liksom tidigare beräknas erfarenhetsmässigt och med utgångspunkt i planerade arbeten. För generaltullstyrelsens :delfond används t. v. en enkel schablonmetod.
Medelsbehovet för ombyggnads- och kompletteringsarbeten bör beräknas på grundval av kostnadsberäkningar av planerade åtgärder.
Enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser för förvaltningen av statens allmänna fastighetsfond skall förvaltningsmyndigheterna samråda med byggnadsstyrelsen om principerna för medelsberäkningen under de skilda delfonderna.
Som jag anfört tidigare denna dag vid min anmälan av anslaget till byggnadsstyrelsen under sjunde huvudtiteln skall de förvaltningskostnader som är hänförliga till de av byggnadsstyrelsen förvaltade delfonderna belasta förevarande utgiftspost i staten för statens allmänna fastighetsfond. Dessa förvaltningskostnader fördelas mellan slottsbyggnadernas delfond, beskickningsfastigheternas delfond och byggnadsstyrelsens delfond och förs upp i staten under särskilda delposter av förslagskaraktär, benämnda Förvaltningskostnader. Dessa kostnader beräknas till 32,8 milj. kr. för nästa budgetår och fördelas med 1,5 milj. kr. på slottsbyggnadernas delfond, 2,8 milj. kr. på beskickningsfastigheternas' delfond och 28,5 milj. kr. på byggnadsstyrelsens delfond. :
A 1. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Slottsbyggnadernas delfond 1972/73 Utgift 15 617 046 1973/74 Anvisat 110400 000 1974/75 Förslag 7 650 000
1 Härutöver 2,1 milj. kr. i samband med tilläggsstat I (prop. 1973: 170 bil. 12)
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Byggnads- Dep. chefen
styrelsen
a) Fastighetsdrift : — 1-1 400 000 + 1 400 000 b) Fastighetsunderhåll 4400 000 -- 800 000 — 200 000 c) Ombyggnad och komplettering 4 500 000 — —3 900 006 — 3 950 000 d) Förvaltningskostnader 1 500 000 — —
10 400 000 = —1 700 000 —2 750 000
Byggnadsstyrelsen
Av det för budgetåret 1974/75 upptagna beloppet, som inkluderar medel för pågående arbeten, avser 1,4 milj. kr. fastighetsdrift, 5,2 milj. kr. fastighetsunderhåll och 600 000 kr. ombyggnad och komplettering.
Prop. 1974:1 Bilaga 22 Statens allmänna fastighetsfond 4
Härtill kommer andel av styrelsens förvaltningskostnader. För budgcetäret 1974/75 har detta för slottsbyggnadernas delfond beräknats till oförändrat 1,5 milj. kr.
I beloppet för fastighetsunderbåll har av styrelsen bl.a. beräknats 800 000 kr. för restaurering av kulturhistoriskt värdefulla rumsinredningar m. m. på Stockholms, Drottningholms och Strömsholms slott. Samma belopp har beräknats för säkrings- och skyddsåtgärder m. m. på Borgholms slottsruin, Bohus fästningsruin och Läckö slott. Vidare beräknas 800 000 kr, för fasadrenoveringar samt säkrings- och skyddsåtgärder på Riddarholmskyrkan och Kalmar slott.
Departementschefen
Jag har ingen erinran mot förslaget att kostnaderna för fastighetsdrift, som hittills beräknats under delposten till fastighetsunderhåll, fr. o. m. budgetåret 1974/75 redovisas under särskild, förslagsvis betecknad delpost i likhet med vad som fr. o. m. innevarande budgetår gäller för övriga delfonder som förvaltas av byggnadsstyrelsen.
Med hänvisning till sammanställningen förordar jag. att under slottsbyggnadernas delfond till reparations- och underhållskostnader m. m., inkl. medel för i sysselsättningsfrämjande syfte tidigarelagda objekt, beräknas 7 650 000 kr. för nästa budgetår.
A 2. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Kriminalvårdsstyrelsens delfond 1972/73 Utgift 14 722 449 1973/74 Anvisat 110 203 000 1974/75 Förslag 14 191 000
1 Härutöver 19,4 milj, kr. i samband med tilläggsstat I (prop. 1973: 170 bil. 12)
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Kriminalvårds- Dep. chefen
styrelsen
a) Fastighetsunderhåll 5273000 + 338000 + 338 000 b) Ombyggnad och komplettering 4930000 +14210000 = -+3 650 000
10 203 000 = -+14548 000 +—+3 988 000
Kriminalvårdsstyrelsen
a) Medelsbehovet för fastighetsunderhåll beräknas enligt tillämpade regler till 5 611 000 kr.
b) För ombyggnad och komplettering beräknas sammanlagt 19 140 000 kr. Härav beräknas 6 475 000 kr. för svag- och starkströmsanläggningar.
Prop. 1974:1 Bilaga 22 Statens allmänna fastighetsfond 5
För modernisering av personalbostäder beräknas 350 000 kr. och för anordningar för vattenförsörjning och utbyte av värmepannor m.m. sammanlagt 1430 000 kr. För ombyggnadsarbeten vid fångvårdsanstalter beräknas 10 310 000 kr. och för brandskyddsåtgärder och avvecklingsarbeten 575 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att under kriminalvårdsstyrelsens delfond till reparations- och underhållskostnader m. m. beräknas 14 191 000 kr. för nästa budgetår. Jag har därvid beräknat ett belopp om 2,9 milj. kr. för sådana utgifter under budgetåret 1974/75 som är en följd av givna uppdrag om tidigareläggning av ombyggnadsarbeten i sysselsättningsfrämjande syfte.
A 3. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Beskickningsfastigheternas delfond 1972/73 Utgift 6 436 295 1973/74 Anvisat 9 040 000 1974/75 Förslag 10384 000
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Byggnads- Dep. chefen
styrelsen
a) Fastighetsdrift 2915 000 + 781 000 + 781 000 b) Fastighetsunderhåll 2725 000 + 513 000 + 513 000 c) Ombyggnad och komplettering 600 000 + 100 000 + 50 000 d) Förvaltningskostnader 2 800 000 EN —
9 040 000 +1 394 000 +1 344 000
Byggnadsstyrelsen
a) För bränsle och lyse i kanslilokaler och tjänstebostäider beräknas 1750 000 kr. För övriga driftkostnader inkl. skatter och tomträttsavgifter beräknas 1 946 000 kr.
b) För fastighetsunderhbåll föreslås 3 238 000 kr., varav 300 000 kr. för nytillkomna ambassadanläggningar.
c) För vissa större reparations- och ombyggnadsarbeten behövs 700 000 kr., varav 200 000 kr. för särskilda säkerhetsåtgärder i kanslier och bostäder. ”
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att under beskickningsfastigheternas delfond till reparations- och underhållskostnader m. m. beräknas 10 384 000 kr. för nästa budgetår.
Prop. 1974:1 Bilaga 22 Statens allmänna fastighetsfond 6
A 4. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Karolinska sjukhusets delfond 1972/73 Utgift 7439 023 1973/74 Anvisat 18 000 000 1974/75 Förslag 9 385 000
1 Härutöver föreslås 500000 kr. i samband med tilläggsstat II (prop. 1974: 2 bil. 9).
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Direktionen — Dep. chefen
för karolinska
sjukhusct
a) Fastighetsunderhåll 5 300 000 + 685 000 + 685 000 b) Ombyggnad och komplettering 2 700 000 +2 515 000 + 700 000 c) Särskilda upprustningsåtgärder — + 6 000 000 —
8 000 000 +9 200 000 +1 385 000
Direktionen för karolinska sjukhuset
a) Medelsbehovet för fastighetsunderhåll beräknas enligt tillämpade regler till 5 811 000 kr. för sjukhusets fastighetsbestånd. Vidare behövs 80 000 kr. för kostnader av onerakaraktär samt 94 000 kr. för underhåll av bostads- och arbetspaviljonger som inte är invärderade på fastighetsfonden.
b) För ombyggnad och komplettering beräknas sammanlagt 5 215 000 kr., varav bl. a. 500 000 kr. för upprustning av bostäder och 500 000 kr. för upprustning av våtutrymmen inom vissa vårdavdelningar.
c) För budgetåret 1974/75 begär direktionen 6 milj. kr. för särskilda åtgärder till följd av eftersatt underhåll och för åtgärder i samband med den successiva upprustning av sjukhuset som enligt direktionen bör ske med såväl investerings- som underhållsmedel. Förutom 3 milj. kr. som avser hälften av kostnaderna för vissa objekt, till vars utförande direktionen begärt medel under investeringsanslaget Utbyggande av karolinska sjukhuset, beräknas 500 000 kr. för fortsatt spänningsomläggning, 1 milj. kr. för radiopatologiska avdelningens upprustning, 1 milj. kr. för patologiska avdelningens upprustning och 500 000 kr. för upprustning av thoraxkirurgiska klinikens operationsavdelning.
Departementschefen
Direktionen har begärt medel för vissa större upprustningsåtgärder som ingår i en översiktsplan för en fortgående upprustning av sjukhuset. Jag anser att så omfattande upprustningsåtgärder som direktionen föreslagit inte bör utföras med medel som anvisas till reparations- och underkhållsarbeten på fastighetsfonden. Dessa åtgärder bör bekostas
Prop. 1974:1 Bilaga 22 Statens allmänna fastighetsfond 7
med investeringsmedel på kapitalbudgeten. Chefen för socialdepartementet har tidigare denna dag anmält frågan om anslag till utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret 1974/75. Jag har under förevarande anslagspost endast räknat medel för fortsatt spänningsomläggning inom sjukhusct.
Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att under karolinska sjukhusets delfond till reparations- och underhållskostnader m. m. beräknas 9 385 000 kr. för nästa budgetår.
A 5, Reparations- och underhållskostnader m. m.: Akademiska sjukhusets delfond 1972/73 Utgift 3 322 814 1973/74 Anvisat 3 496 000 1974/75 Förslag 3 845 000
Byggnadsstyrelsen
Medelsbehovet för fastighetsunderhåll beräknas enligt tillämpade regler till 3 845 000 kr.
Departementschefen
I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag förordar jag att under akademiska sjukhusets delfond till reparations- och underhållskostnader m. m. beräknas 3 845 000 kr. för nästa budgetår.
A 6. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Byggnadsstyrelsens delfond 1972/73 Utgift 102 215 658 1973/74 Anvisat 160 600 000 1974/753 Förslag 181 500 000
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Byggnads- Dep. chefen
styrelsen
a) Fastighetsdrift 22 000 000 218 0C0 000 +18 000 000 b) Fastighetsunderhåll 69 600 000 — 4600 000 — 4600 000 c) Ombyggnad och komplettering 40 500 000 + 9500 000 -- 7500 000 d) Förvaltningskostnader 28 500 000 — —
160 600 000 —--22 900 000 +-20 900 000
Byggnudsstyrelsen
a) Styrelsen föreslår att 40 milj. kr. anvisas för fastighetsdrift under nästa budgetår i det fastighetsbestånd där styrelsen ombesörjer driften. Detta belopp täcks av hyror som erläggs av myndigheterna.
Prop. 1974:1 Bilaga 22 Statens allmänna fastighetsfond 8
c) Styrelsen föreslår att 50 milj. kr. anvisas för ombyggnads- och kompletteringsarbeten under budgetåret 1974/75. Häri ingår bl. a. kostnader för vissa arbeten som tidigarelagts genom beslut av Kungl. Maj:t.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att under byggnadsstyrelsens delfond till reparations- och underhållskostnader m. m., inkl. medel för i sysselsättningsfrämjande syfte tidigarelagda objekt, beräknas 181,5 milj. kr. för nästa budgetår.
A 7. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Generaltullstyrelsens delfond
| 1972/73 Utgift | 280 038 |
| 1973/74 Anvisat | 227 000 |
| 1974/75 Förslag | 245 000 |
Generaltullstyrelsen
Medelsbehovet för fastighetsunderhåll beräknas enligt gällande regler till 245 000 kr. I beloppet ingår ca 14 000 kr. för fastighetsskatter.
Departementschefen
I enlighet med generaltullstyrelsens förslag förordar jag att under generaltullstyrelsens delfond till reparations- och underhållskostnader m. m, beräknas 245 000 kr. för nästa budgetår.
B. Avsättning till värdeminskningskonto
De tillgångar som är bokförda på statens allmänna fastighetsfond skrivs av enligt vissa allmänna grunder. Avskrivningstiden är 60 år i normalfall och 40 år i fråga om byggnader för vilka ett extraordinärt avskrivningsbehov anses föreligga (bl.a. fångvårdsanstalter, sjukhus, forskningsinstitutioner och skolor). Grundavskrivning sker i det förra fallet med 25 2 och i det senare med 50 96. Avskrivningen skall i båda fallen fullföljas genom en årlig avsättning till värdeminskningskonto, beräknad till 1,25 26. För grundavskrivningen anvisas anslag på riksstatens driftbudget under huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Medel till den årliga avsättningen till värdeminskningskonto förs upp på fastighetsfondens stat. Den årliga avsättningen påbörjas först under andra budgetåret efter det då byggnaden färdigställts.
I enlighet med angivna grunder har riksrevisionsverket vid den slutliga beräkningen av årsavskrivningen för budgetåret 1973/74 tagit upp denna till 52 789 904 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 22 Statens allmänna fastighetsfond 9
Vid beräkningen av det belopp, som skall tas upp för avsättning till värdeminskningskonto på allmänna fastighetsfondens stat för nästa budgetår, bör till de fastställda årsavskrivningarna för innevarande budgetår läggas beloppet av den årliga avskrivningen på färdiga byggnader som tillkommit under budgetåret 1972/73. I övrigt bör vid beräkningen hänsyn tas till de avskrivningsbelopp som faller bort på grund av slutförda årsavskrivningar. Riksrevisionsverket har beräknat avsättningsbeloppet för budgetåret 1974/75 till 58 346 000 kr. I beloppet ingår, inom byggnadsstyrelsens delfond, 8 145 000 kr. utgörande beräknade rundradioavgiftsmedel för avskrivningar av investeringar i radio- och televisionshus. Motsvarande belopp har tagits upp som inkomst under posten Diverse inkomster. Fördelningen av det sammanlagda avskrivningsbeloppet på de olika delfonderna framgår av bilagan. Jag har inget att erinra mot de sålunda beräknade beloppen.
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m..
C 2. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Kriminalvårdsstyrelsens delfond
| 1972/73 Utgift | 1077 191 |
| 1973/74 Anvisat | 800 000 |
| 1974/75 Förslag | 800 000 |
I enlighet med förslag av kriminalvårdsstyrelsen förordar jag att under kriminalvårdsstyrelsens delfond till hyres- och arrendeutgifter m. m. beräknas 800 000 kr. för nästa budgetår.
C 3. Hyres- och arrendeutgifter m, m.: Beskickningsfastigheternas delfond 1972/73 Utgift 17 648 578 1973/74 Anvisat = 22350 000 1974/75 Förslag 24700 000
Byggnadsstyrelsen
Posten bör föras upp med 24,7 milj. kr. Styrelsen har därvid beräknat bl. a. 2250 000 kr. för nya förhyrningar, inkl. inredning, och inköp av bostadsrätter.
Departementschefen
Jag förordar att under beskickningsfastigheternas delfond till hyresoch arrendeutgifter m. m. beräknas 24,7 milj. kr. för nästa budgetår. Jag räknar dock med att utgifterna för nya förhyrningar, inkl. inredning, och inköp av bostadsrätter skall uppgå till högst 2 milj. kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 22 Statens allmänna fastighetsfond 10
C 4. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Karolinska sjukhusets delfond 1972/73 Utgitt 1960 900 1973/74 Anvisat 2 200 000 1974/75 Förslag 2 300 000
Direktionen för karolinska sjukhuset
Utgifterna beräknas öka med 100 000 kr. Direktionen har vid beräkningen av hyreskostnaderna tagit hänsyn dels till den allmänna hyresjusteringen för ifrågavarande lokaler, dels till den avveckling av vissa förhyrda personalbostäder som blivit följden av tillkomsten av nyuppförda personalbostäder inom Tomtecbodaområdet.
Departementschefen
I enlighet med direktionens förslag förordar jag att under karolinska sjukhusets delfond till hyres- och arrendeutgifter m. m. beräknas 2,3 milj. kr. för nästa budgetår.
C 5. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Akademiska sjukhusets delfond
| 1972/73 Utgift | — |
| 1973/74 Anvisat | 1000 |
| 1974/75 Förslag | 1000 |
T enlighet med byggnadsstyrelsens förslag förordar jag att under akademiska sjukhusets delfond till hyres- och arrendeutgifter m. m. beräknas ett formellt belopp av 1 000 kr. för nästa budgetår.
C 6. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Byggnadsstyrelsens delfond 1972/73 Utgift 254 326 231 1973/74 Anvisat 259 000 000 1974/75 Förslag 295 000 000
Byggnadsstyrelsen
Den av byggnadsstyrelsen förhyrda Iokalytan uppgick den 1 april 1973 till ca 1550 000 m? lägenhetsyta. Den 1 april 1974 beräknas den förhyrda lokalytan ha ökat med ca 30 000 m?. Vid motsvarande tidpunkt år 1975 beräknas lokalytan ha minskat till samma storlek som den 1 april 1973. Avvecklingen av hyresregleringen har dock fått till följd en ökning av byggnadsstyrelsens hyresutgifter fr. o. m. budgetåret 1972/73. Hyresstegringar har främst uppkommit i Stockholm.
Prop. 1974:1 Bilaga 22 Statens allmänna fastighetsfond 1
Erforderligt belopp för budgetåret 1974/75 har beräknats till 295 milj, kr. Häri ingår uppskattade utgifter för ändrings- och inredningsarbeten i förhyrda lokaler samt förvärv av bostadsrätter.
Departementschefen
I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag förordar jag att under byggnadsstyrelsens delfond till hyres- och arrendeutgifter m. m. beräknas 295 milj. kr. för nästa budgetår.
C 7. Hyrces- och arrendeutgifter m. m.: Generaltullstyrelsens delfond 1972/73 Utgift 7712 660 1973/74 Anvisat 9 200 000 1974/75 Förslag 10400 000
Generaltullstyrelsen
Anslagsposten bör tas upp med 10,4 milj. kr. Förändringen hänför sig dels till ökning av hyrorna för befintliga lokaler samt nytillkommande lokaler i bl.a. Haparanda, Sundsvall, Gävle och Norrtälje, dels till minskad omfattning av ändrings- och inredningsarbeten av engångskaraktär.
Departementschefen
I enlighet med gceneraltullstyrelsens förslag förordar jag att under generaltullstyrelsens delfond till hyres- och arrendeutgifter m. m. beräknas 10,4 milj. kr. för nästa budgetår.
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler
Fr. o. m. budgetåret 1969/70 bestrids lokalhyror från statsmyndigheternas myndighetsanslag eller i förekommande fall från sakanslag. Hyran skall, efter särskild debiteringsuppgift från fastighetsfondförvaltande myndighet, tillgodoföras förevarande inkomstpost under den delfond av statens allmänna fastighetsfond från vilken motsvarande utgifter bestrids. Beträffande slottsbyggnadernas delfond kan flertalet av de där redovisade fastigheterna inte disponeras i sådan omfattning att hyresintäkter kan erhållas som täcker utgifterna, utan ett särskilt ersättningsanslag måste anvisas på riksstatens driftbudget för att balans skall erhållas i staten. Jag har tidigare denna dag vid min anmälan av sjunde huvudtiteln beräknat detta tillskott till 5 447 000 kr. för nästa budgetår.
Principer för beräkning av hyror för statliga fastigheter har tidigare redovisats för riksdagen (prop. 1970:1 bil. 2 punkt 5, SU 1970:15, rskr 1970: 15). Syftet med beräkningsprinciperna är att hyrorna skall
Prop. 1974:1 Bilaga 22 Statens allmänna fastighetsfond 12
återspegla de verkliga kostnaderna och anpassas till marknadsmässiga förhållanden.
För vissa fastigheter, där byggnadsstyrelsen svarar för fastighetsdriften, inkluderas driftkostnaderna i lokalhyrorna,
Enligt nu föreliggande beräkningar kommer ersättningar för till statsmyndigheter upplåtna lokaler för nästa budgetår att uppgå till sammanlagt 997 652 000 kr. Jag förordar att posten Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler för budgetåret 1974/75 förs upp med detta belopp och med den fördelning på olika delfonder som framgår av bilagan.
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden
Förvaltningsmyndigheterna har för budgetåret 1974/75 beräknat denna inkomstpost efter samma grunder som för innevarande budgetår. Jag godtar myndigheternas beräkningar och förordar att posten för budgetåret 1974/75 förs upp med 42 256 000 kr. med den fördelning på olika delfonder som framgår av bilagan.
C. Diverse inkomster
Under denna inkomstpost godtar jag förvaltningsmyndigheternas förslag och förordar att posten förs upp med sammanlagt 11 344 000 kr. för nästa budgetår med den fördelning på olika delfonder som framgår av bilagan. Häri ingår under byggnadsstyrelsens delfond 8 145 000 kr. utgörande beräknade rundradioavgiftsmedel för avskrivningar av investeringar i radio- och televisionshus.
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget
För samtliga delfonder utom slottsbyggnadernas delfond tas överskottet upp till belopp som motsvarar skillnaden mellan de beräknade inkomsterna och utgifterna. Med tanke på arten av de fastigheter som redovisas på slottsbyggnadernas delfond uppställs inte något förräntningskrav på denna delfond. Som överskott tas där endast upp ett formellt belopp av 1 000 kr.
Med de av mig förordade beloppen under de olika inkomst- och utgiftsposter för vilka jag nu har redogjort skulle i staten för statens allmänna fastighetsfond för nästa budgetår uppkomma ett överskott om 432 505 000 kr. Det innebär en ökning med 118 266 000 kr. i förhållande till den för innevarande budgetår fastställda staten. Överskottet på statens allmänna fastighetsfond redovisas på riksstaten bland driftbudgetens inkomster under rubriken Inkomster av statens kapitalfonder (B III).
Överskottets fördelning på de olika delfonderna framgår av bilagan.
Prop. 1974:1 Bilaga 22 Statens allmänna fastighetsfond 13
Hemställan Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att godkänna förslaget till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1974/75 (bilaga 22.1).
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
Prop. 1974:1 Bilaga 22 Statens allmänna fastighetsfond 14
Bilaga 22.1 F ÖRSLAG TILL
STAT FÖR STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND FÖR BUDGETÅRET 1974/75
Inkomster Å. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler
| 1. Slottsbyggnadernas delfond | 5 850 000 |
| 2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond | 25 500 000 |
| 3. Beskickningsfastigheternas delfond | 44 341 000 |
| 4. Karolinska sjukhusets delfond | 49 500 000 |
| 5. Akademiska sjukhusets delfond | 16 654 000 |
| 6. Byggnadsstyrelsens delfond | 845 000 000 |
| 7. Generaltullstyrelsens delfond | 10 807 000 9297 652 000 |
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna
lokaler och markområden
| 1. Slottsbyggnadetnas delfond | 1 700 000 |
| 2. Kiiminalvårdsstytrelsens delfond | 1 499 000 |
| 3. Beskickningsfastigheternas delfond | 510 000 |
| 4. Karolinska sjukhusets delfond | 5 400 000 . |
| 6. Byggnadsstyrelsens delfond | 33 000 000 |
| 7. Generaltullstyrelsens delfond | 147 000 42 256 000 |
C. Diverse inkomster 1. Slottsbyggnadernas delfond 101 000
| 2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond | 1 000 | |
| 3. Beskickningsfastigheternas delfond | 1 000 | |
| 4. Karolinska sjukhusets delfond | 1 000 | |
| 5. Akademiska sjukhusets delfond | 1239 000 | |
| 6. Byggnadsstyrelsens delfond | 10 000 000 | |
| 7. Generaltullstyrelsens delfond | 1 000 11 344 000 |
Summa kr. 1 051 252 000
Utgifter A. Reparations- och underhållskostnader m. m. 1. Slottsbyggnadernas delfond, förslagsvis 7 650 000 2. Kiiminalvåirdsstyrelsens delfond 14 191 000 3. Beskickningsfastigheternas delfond, förslagsvis 10 384 000
| 4. Karolinska sjukhusets delfond | 9 385 000 |
| 5. Akademiska sjukhusets delfond | 3 845 000 |
| 6. Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsvis | 181 500 000 |
| 7. Genceraltullstyrelsens delfond | 245 000 227 200 000 |
B. Avsättning till värdeminskningskonto 2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis 3 116 000 3. Beskickningsfastigheternas delfond, förslagsvis 973 000 4, Karolinska sjukhusets delfond, förslagsvis 2 857 000 5. Akademiska sjukhusets delfond, förslagsvis 4 668 000 6. Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsvis 46 661 000 7, Generaltullstyrelsens delfond, förslagsvis 71 000 58 346 000
Prop. 1974:1 Bilaga 22 Statens allmänna fastighetsfond 15
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m.
2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis 800 000 3. Beskickningsfastigheternas delfond, förslagsvis 24 700 000
4. Karolinska sjukhusets delfond, förslagsvis 2 300 000
5. Akademiska sjukhusets delfond, förslagsvis 1000 6. Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsvis 295 000 000 7. Generaltullstyrelsens delfond, förslagsvis 10 400 000 333 201 000
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget
| 1. Slottsbyggnadernas delfond | 1 000 |
| 2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond | 8 893 000 |
| 3. Beskickningsfastigheternas delfond | 8 795 000 |
| 4. Karolinska sjukhusets delfond | 40 359 000 |
| 5. Akademiska sjukhusets delfond | 9 379 000 |
| 6. Byggnadsstyrelsens delfond | 364 839 000 |
| 7. Generaltullstyrelsens delfond | 239 000 432 505 000 |
Summa kr. 1 051 252 000
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 730522
Bilaga 23
Försvarets fastighetsfond
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena
ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1974/75 och anför.
Översikt av fastighetsfondens ställning m. m.
Försvarets fastighetsfond är en kapitalfond för redovisning av byggnader, anläggningar och mark som disponeras för militära ändamål. Fonden omfattar övnings- och skjutfält, kasern- och befästningsanläggningar, flygfält, förråd m. m. Försvarets fastighetsfond är uppdelad på tre delfonder, nämligen befästningars delfond, kasernbyggnaders delfond och försvarets forsk ningsanstalts delfond.
Försvarets fastighetsfonds inkomster och utgifter liksom dess kapitalbehållning redovisas i rikshuvudboken. Inkomst- och utgiftsstat för fonden fastställs årligen av Kungl. Maj:t och riksdagen. Fonden är konstruerad som en produktiv fond. Fondens överskott redovisas under särskild titel på riksstatens inkomstsida. Inkomsterna erhålls dels genom hyresinkomster för lokalupplåtelser till myndigheter och enskilda m. fl. inkomster, dels genom anslag till iståndsättning av befästningar och kaserner.
Av riksrevisionsverkets utdrag ur rikshuvudboken för budgetåret 1972/73 framgår alt fondens ställning den 30 juni 1973 var följande (milj. kr.).
Befäst- Kasern- Försvarets Summa
ningars byggna- = forsknings-
delfond = ders del — anstalts
fond delfond
Tillgångar Fast egendom 3 345,9 2621,9 88,5 6 056,3 I'ordringar hos andra fonder 1.3 19,2 0,4 26,9 Övriga fordringar - 199,8 - 199,8
Summa tillgångar 3 353,2 2 840,9 88,9 6 283,0
I Riksdagen 1974. I saml. Nr. I. Bil. 23
Prop. 1974:1 Bilaga 23 Försvarets fastighetsfond 2
Befäst- = Kasern- = Försvarets Summa
ningars — byggna- — forsknings-
delfond — ders del- = anstalts
fond delfond
Skulder
| Avskrivningskonton | 3 124,0 1 535,8 52,2 | 4 712,0 |
| Diverse medel | 7,3 19,2 0,4 Summa skulder 3 131,3 —-1555,0 52,6 | 26,9 4 738,9 |
| Kapitalbehållning | 221,9 1 285,9 36,3 | 1 544,1 |
I förhållande till fondens ställning den 1 juli 1972 innebär de redovisade beloppen en ökning av värdet av den fasta egendomen (brutto) med 346,5 milj. kr. Nettoökningen av fondens kapital under budgetåret 1972/73 uppgår till 75,4 milj. kr.
Utfallet av staten för fastighetsfonden för budgetåret 1972/73 framgår av en sammanställning som finns intagen i riksrevisionsverkets budget-
redovisning (s. 100). Enligt denna har fondens överskott uppgått till
109,5 milj. kr.
Den för budgetåret 1973/74 fastställda staten för fastighetsfonden balanserar på ett belopp av 428,5 milj. kr. Inkomsterna beräknas till detta belopp medan utgifterna och överskottet beräknas till 303,6 resp. 124,9 milj. kr.
Fortifikationsförvaltningen och byggnadsstyrelsen har avgett förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1974/75. Riksrevisionsverket har yttrat sig över förslagen.
Förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1974/75
Staten för försvarets fastighetsfond skall enligt beslut av 1948 års riksdag ta upp följande titlar, nämligen på inkomstsidan A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler, B. Iyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden, C. Inkomster av övningsoch skjutfält och D. Diverse inkomster samt på utgiftssidan A. Reparations- och underhållskostnader m. m., B. Avsättning till värdeminskningskonto och C. Hyres- och arrendeutgifter för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden samt Överskott att tillföras riksstatens driftbudget. Inkomsterna resp. utgifterna under de angivna titlarna skall tas upp särskilt för de olika delfonderna.
Det förslag till stat för försvarets fastighetsfond som läggs fram i det följande torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 23.1. .
Förslaget slutar på ett belopp av 449 489 000 kr., vilket innebär en ökning av omslutningen med 21 019 000 kr. Detta beror på en ökning av utgifterna och överskottet. Reparations- och underhållskostnaderna för-
utses öka med 13 381 000 kr. och avsättningen till värdeminskningskontot med 1 680 000 kr. Hyres- och arrendeutgifterna förutses öka med
1415 000 kr. Överskottet beräknas öka med 4 543 000 kr. I fråga om
inkomster utom posten Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler förutses en minskning med 314 000 kr. Posten till ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler förutses öka med 21 333 000 kr.
Vid beräkning av de olika posterna tar jag först upp fondens utgifter till behandling.
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.
För objekt som redovisas på befästningars delfond utom flygfält, för vilka särskilda regler gäller, skall underhållskostnaderna enligt prop. 1948:157 beräknas i förhållande till anläggningsvärdet. Därvid skall en underhållskvot på anläggningsvärdet den 1 juli 1946 tillämpas. Enligt riksdagens beslut (SU 1951:61, rskr 1951:110) i anledning av prop. 1951:88 är underhållskvoten 0,6 96 vid 1946 års prisnivå. Denna procentsats räknas för varje år om till gällande prisnivå med hjälp av byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex. Underhållskvoten för år 1973 är 2,84 Zz. För iståndsättning av befästningar m. m., för underhåll av jordbruks- och skogsfastigheter, för skatter och för underhåll av enskilda vägar anvisas dessutom särskilda medel.
I enlighet med vad som anfördes i prop. 1960:1 (bil. 22) skall underhållskostnaderna för flygfälten beräknas i relation till anläggningsvärdet. För flygfälten med rullbanor och andra anordningar som är omedelbart avsedda för flygverksamheten skall därvid tillämpas en underhållskvot av 1,27 av anläggningsvärdet den 1 juli 1946. Underhållskvoten räknas om till gällande prisnivå med hjälp av fortifikationsförvaltningens flygfältsindex. Underhållskvoten för år 1973 är 4,24 Z. För iståndsättning av flygfält och för underhåll av reservvägbaser anvisas dessutom särskilda medel.
Beträffande byggnader m. m. som redovisas på kasernbyggnaders del- | fond och försvarets forskningsanstalts delfond beräknas medelsbehovet för reparation och underhåll, med vissa i det följande angivna undantag, i enlighet med de principer som har angetts i prop. 1945:180 och prop. 1970:1 (bil. 22). I överensstämmelse härmed beräknas medelsbehovet för reparationer och underhåll till viss procent av den faktiska byggnadskostnaden för varje särskild fastighet, omräknad till 1935 års prisnivå. Byggnacdsbeståndet delas därvid upp i tre grupper. Den första gruppen — äldre byggnader — omfattar byggnader som har färdigställts före den 1 juli 1938. Dessa byggnader redovisas i fastighetsfonden på grundval av särskild värdering. Den andra och den tredje gruppen — nyare byggnader — omfattar byggnader som har färdigställts efter nämnda datum och som har varit i bruk längre resp. kortare tid än nio år. Nyare byggnader redovisas med sitt anskaffningsvärde. Underhållsmedel beräknas första
I+ Riksdagen 1974. I saml. Nr. 1. Bil. 23
Prop. 1974:1 Bilaga 23 Försvarets fastighetsfond 4
gången för andra budgetåret efter det budgetår under vilket byggnaden har färdigställts. För byggnader som tillhör den första gruppen skall enligt beslut av 1961 års riksdag (jfr prop. 1961:59 s. 17) tillämpas en grundunderhållskvot . av 1,22 vid 1935 års underhållskostnadsnivå. Underhållskvoten vid sagda prisnivå utgör i andra och tredje grupperna 0,8 resp. 0,4 72. Omräknade till 1973 års prisnivå med hjälp av byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex (basår 1963), som per den 1 april 1973 har fastställts till 178,5, är underhållskvoterna i första gruppen 9,22 Zz samt i andra och tredje grupperna 6,14 resp. 3,07 Z. Utöver de procentuellt beräknade underhållsmedlen anvisas särskilda medel för arbeten av större omfattning (iståndsättningsarbeten) samt för skatller och för underhåll av enskilda vägar.
Från den procentuella beräkningsmetoden undantas övnings- och skjutfälten i enlighet med vad som anfördes i prop. 1948:157. Underhållsmedel för dessa skall fastställas efter uppskattning för varje särskilt
Vid beräkningen av de procentberäknade underhållskostnaderna för nästa budgetår har myndigheterna utgått från de byggnadsvärden som fanns redovisade på delfonderna den 30 juni 1973.
A 1. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Befästningars delfond
1972/73 — Utgift 68 047 713
1973/74 — Anvisat 77 260 000 1974/75 Förslag 81 055 000
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Fortifikations- - Departements-
förvaltningen = chefen
a) Löpande reparation och under- |
håll av befästningar m. m. 44 890 000 = +4 705 000 +4 705 000 b) Iständsättning av befäst-
ningar m. m. 14 710 000 = --2 130 000 =-2 130 000 c) Underhåll av jordbruks-
och skogsfastigheter m. m. 100 000 + 200 000 + 200 000 d) Skatter 100 000 = e) Underhåll av enskilda :
vägar 1300 000 + 150 000 + 150 000 f) Underhåll av flygfält
m. m. 14 240 000 = +1 290 000 +1 290 000 g) Underhåll av reserv-
vägbaser 420000 — 420 000 = 420 000 h) Iståndsättning av flyg-
fält 1 500 000 : -
77 260000 = +3 795 000 +3 795 000
Prop. 1974:1 — Bilaga 23 Försvarets fastighetsfond S
Fortifikationsförvaltningen
a) Medelsbehovet för löpande reparation och underhåll av befästningar m. m. beräknas enligt följande. Det per den 30 juni 1973 bokförda byggnadsvärdet (utom för flygfält) var 2 632 261 504 kr. Från detta byggnadsvärde skall dras utbetalningar för ännu inte färdigställda anläggningar, 14 203 078 kr. Omräknat till 1946 års byggnadskostnadsnivå blir återstoden 1 605 476 012 kr. Detta byggnadsvärde skall användas vid beräkningen av underhållsmedel. Förvaltningen beräknar medelsbehovet enligt i det föregående angivna grunder till (2,84 7 x 1605 476 012) avrundat 45 595 000 kr.
För det ökade underhållsbehov som fredsanvändningen av vissa anläggningar medför (jfr prop. 1973:1 bil. 22 s. 5) bör beloppet räknas upp med 4 milj. kr.
Förvaltningen beräknar alltså medelsbehovet för nästa budgetår under delposten till (45 595 000 + 4 000 000) 49 595 000 kr. eller 4 705 000 kr. mer än för innevarande budgetår.
b) För iståndsättning av befästningar m. m. beräknar förvaltningen i enlighet med de programansvarigas anslagsframställningar för anslagen Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner, Marinförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner, Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner, Central och högre regional ledning: Iståndsättning av befästningar och kaserner samt Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning av befästningar och kaserner medelsbehovet för nästa budgetår till 12 580 000 kr. eller 2 130 000 kr. mindre än för innevarande budgetår. Det föreslagna beloppet avses för följande ändamål.
Arméförband 1. Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. 200 000
Marinförband 1. Ombyggnad av stabsplats (totalkostnad 5,1 milj. kr.) 1 800 000 2. Ombyggnad av signalannex (totalkostnad 785 000 kr.) 235 000 3. Ombyggnad av vissa anläggningar för elt kustartil-
leribatteri (totalkostnad 2 040 000 kr.) 800 000 4, Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. I 165 000
4 000 000
Flygvapenförband 1. Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. 1 000 000
Prop. 1974:1 Bilaga 23 Försvarets fastighetsfond 6
Central och högre regional ledning 1. Ombyggnad av vissa drivmedelsförråd 400 000 2. Ombyggnad av ett ammunitionsförråd (totalkostnad
2 150 000 kr.) 650 000 3. Ombyggnad av en signalanläggning (totalkosinad
3 350 000 kr.) 700 000 4. Ombyggnad av en stabsplats (totalkostnad 3 460 000 kr.) 2 000 000 5. Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. 1130 000
4 880 000
Gemensamma myndigheter och funktioner
1. Ombyggnad av en berganläggning till lokaler för dalor-
anläggningen Cecilia (totalkostnad 3,7 milj. kr.) 1700 000 2. Ombyggnad av ett ammunitionsförråd (totalkostnad
1315 000 kr.) 3800 000
2 500 000
Totalt 12 580 000
Moltiveringar lämnas under anslagen till iståndsättning av befästningar och kaserner i prop. 1974:1 (bil. 6. anslagen B 3, C 3, D 3, E 8 och F 23).
c) För underhåll av jordbruks- och skogsfastigheter m. m. beräknar förvaltningen medelsbehovet för nästa budgetår till 300 000 kr. eller 200 000 kr. mer än för innevarande budgetår.
d) För skatter beräknas medelsbehovet för nästa budgetår till oförändrat 100 000 kr.
e) För underhåll av enskilda vägar räknar förvaltningen med ett medelsbehov av 1 450 000 kr. eller 150 000 kr. mer än för innevarande budgetår.
f) Förvaltningen beräknar medelsbehovet för underhäll av flygfält m. m. enligt följande.
Det per den 30 juni 1973 bokförda anläggningsvärdet var 666 275 244 kr. Från detta värde skall dras dels anläggningsvärdena, sammanlagt 35 900 178 kr., för vissa flygfält m. m. som f. n. inte används och inte heller underhälls (jfr prop. 1960:1 bil. 22 s. 15), dels anläggningsvärdena för färdigställda reservvägbaser, 12 979 330 kr., dels utbetalningar för ännu inte färdigställda byggnadsobjekt, 13 515 000 kr. Omräknat till 1946 ärs byggnadskostnadsnivå blir återstoden 333 403 880 kr. Detta anläggningsvärde skall användas vid beräkningen av underhällsmedel. Förvaltningen beräknar enligt i det föregående angivna grunder medelsbehovet till (4,24 Z x 333 403 880) avrundat 14 130 000 kr.
För underhåll av tekniskt komplicerad flygfältsmateriel (jfr prop. 1966:32 s. 20) bör beloppet räknas upp med Hl milj. kr. För att anskaffa ett isupplösande medel som används för att hålla flottiljernas rullbanor i möjligaste mån snö- och isfria behövs därutöver 300 000 kr.
Prop. 1974:1 Bilaga 23 Försvarets fastighetsfond 7
Förvaltningen beräknar alltså medelsbehovet för nästa budgetär under delposten till (14 130 000 + 1 100 000 + 300 000) 15 530 000 kr. eller 1 290 000 kr. mer än för innevarande budpetår.
g) Förvaltningen beräknar inte något medelsbehov för nästa budgetår för underhäll av reservvägbaser.
h) För iståndsättning av flygfält beräknar förvaltningen för nästa budgetår ett oförändrat medelsbehov av 1,5 milj. kr. Medlen är avsedda för iståndsättning av rullbanan på ett flygfält. Motivering lämnas under anslaget Flygvapentörband: Iståndsättning av befästningar och kaserner i prop. 1974:1 (bil. 6).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen förordar jag alt under befästningars delfond till reparations- och underhållskostnader m. m. beräknas
81 055 000 kr.
A 2. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Kasernbyggnaders delfond |
1972/73 — Utpifl 148 117 185 1973/74 — Anvisat 159 170 000 1974/75 — Förslag 168 390 000
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Fortifikations- = Departements-
förvaltningen — chefen
a) Löpande reparation och
underhåll av byggnader
m. m 58 640 000 +5 650 000 +5 650 000 b) Underhåll och iordning-
ställande av övningsoch skjutfält m. m. 15 300 000 +1 200 000 +1 200 000
cc) Iständsättning av bygg-
nader m. m. 83 530 000 +2 370 000 +2 370 000 d) Skatter 1 000 000 + 200 000 + 200 000 ce) Underhåll av enskilda
vägar 700 000 -
159 170 000 +9 420 000 +9 420 000
Fortifikationsförrvaltningen
a) Det per den 30 juni 1973 bokförda byggnadsvärdet var 2 247 083 275 kr. Detta värde fördelar sig på äldre byggnader och nyare byggnader enligt följande sammanställning.
Prop. 1974:1 Bilaga 23 Försvarets fastighetsfond 8
Äldre byggnader — ' Nyare byggnader
I huvudboken redovisat byggnads-
värde (2 247 083 275 kr.) 326 742 011 1920 341 264
Avgår: a) Värdet av till Norrbottens läns
landsting överlämnade byggnader -2 198 150 "- 4157 945
b) Utbetalningar för ännu inte
färdigställda byggnadsobjekt - —-135 634 716
Byggnadsvärde att användas vid procent- |
tuell beräkning av underhällsmedel 324 543 861 1 780 548 603
Det på detta vis framräknade byggnadsvärdet för nyare byggnader (1 780 548 603 kr.) har reducerats till 1935 års prisnivå. Den procentberäknade delen av delposten har beräknats till
61 190 368 kr. enligt följande sammanställning.
Byggnadsvärde re- Indexkorrigerad — Reparations-
ducerat till 1935 underhållspro- medel
| års prisnivå | cent | |
| Äldre byggnader | 324 543 861 9,22 | 29922 944 |
| Nyare byggnader över 9 är 424 898 366 6,14 | 26 088 760 | |
| Nyare byggnader under 9 är 168 686 118 3,07 | 5 178 664 |
61 190 368
Vid armén finns f.n. ca 2 400 baracker som har anskaffats under beredskapstiden. Dessa är i allmänhet inte i så gott skick att de enligt förvaltningens mening bör värderas in i fastighetsfonden. Detsamma gäller ett antal baracker vid flygfälten. På grund av lokalbrist behövs de emellertid t.v. för törläggnings- och förrådsändamål m. m. För underhåll av barackerna beräknar förvaltningen för nästa budgetår ett medelsbehov av ' 1,3 milj. kr. eller 100 000 kr. mer än för innevarande budgetår.
På vissa nya övningsområden finns ett stort antal byggnader som ännu inte har kunnat värderas in i fastighetsfonden. För oundgängligen nödvändigt yttre underhåll av dessa byggnader beräknas för nästa budgetår ett medelsbehov av 1,8 milj. kr. eller 100 000 kr. mer än för innevarande budgetår.
Förvaltningen beräknar alltså medelsbehovet för löpande reparation och underhåll av byggnader m.m. till (61 190 368 + 1 300 000 + 1 800 000) avrundat 64 290 000 kr.
b) Utgilterna under delposten Underhåll och iordningställande av övnings- och skjutfält m. m. beräknas till 16,5 milj. kr. eller 1,2 milj. kr. mer än för innevarande budgetår. Av beloppet avses 7 milj. kr. för underhåll och 9,5 milj. kr. för iordningställande av övnings- och skjutfält m. m.
c) Under delposten Iståndsättning av byggnader m. m. beräknar förvaltningen i enlighet med de programansvarigas anslagsframställningar för anslagen Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner,
Marinförband: Iständsättning av befästningar och kaserner, Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner, Central och högre regional ledning: Iståndsättning av befästningar och kaserner och Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning av betästningar och kaserner medelsbehovet för nästa budgetår till 85,9 milj. kr. eller 2 370 000 kr. mer än för innevarande budgetår.
För fortsatta arbeten med upprustning av kasernbeståndet tas ett oförändrat belopp av 35 milj. kr. upp för nästa budgetår. Möjligheterna att förverkliga kasernrenoveringsprogrammet påverkas av många ovissa faktorer, bl. a. arbetsmarknadsförhållandena och möjligheterna att utrymma de kaserner som skull renoveras, Renoveringsprogrammet bör därför inte låsas i detalj utan ges en viss flexibilitet. Av detta skäl har förvaltningen fört samman kasernrenoveringarna under en punkt för varje försvarsgren. Beslut om vilka obiekt som skall sättas i gång anses böra anstå till dess att det fortsatta planeringsarbetet har visat för vilka objekt förutsättningar för igängsältning föreligger.
Det belopp av 385,9 milj. kr. som tas upp under delposten Iståndsättning av byggnader m. m. avses för följande ändamål.
Arméeförband
1. Kasernrenoveringar 20 000 000 2. Iständsättning av matinrättningar 3 000 000 3. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbild- |
ningsanordningar m. im. "4 300 000
4, Iståndsättning av förråd och stabs- och förvalt- |
ningslokaler till följd av organisationsändringar "10 500 000 5. Vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. 6 000 000
43 800 000
Marinförband 1. Kasernrenoveringar - 8 000 000 2. ÖrlB S. Ombyggnad av mönstersalsbyggnaden
(totalkostnad 2 milj. kr.) ' 1500 000 3. ÖrlB S. Ombyggnad av artilleriverkstaden till freds-
förråd (totalkostnad 4,7 milj. kr.) 1 600 000 4, Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, .
utbildningsanordningar m. m. . 1400 000 5. Vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. 1 500 000
14 000 000
Prop. 1974:1 Bilaga 23 Försvarets fastighetsfond
Flygvapenförband
1. Kasernrenoveringar 7.000 000 ” är . F 7. Ombyggnad av flygverkstaden (totalkostnad
2 870 000 kr.) 2000 000
. F 14. Ombyggnad av en hangar (totalkostnad 1 860 000 kr.) 1500 000 F 15. Ombyggnad av flygverkstaden (totalkostnad
2 560 000 kr.) 1500 000
. F 18. Iståndsättningsarbeten för utbildningsverksamheten 1 000 000 Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbildningsanordningar m. m. 5 400 000 . Vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. 4 500 000
22 900 000
Central och högre regional ledning 1. Delprogram 4.1. Mindre iständsättningsarbeten på byggnader, vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. 1 400 000 2 Delprogram 4.5. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. 2000 000
3 400 000
Gemensamma myndigheter och funktioner 1. Delprogram 5.4. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. 450 000 Delprogram 5.6. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, vissa tekniska försörjningsanordningat m. m. 200 000 Delprogram 5.7. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, vissa tekniska försörjningsanordningar m,. m. 200 000 Delprogram 5.14. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. 300 000 . Delprogram 5.15. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. 450 000 . Delprogram 5.16. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. 200 000
1 800 000
Totalt 85 900 000
Motiveringar lämnas under anslagen till iståndsättning av befästningar och kaserner i prop. 1974:1 (bil. 6, anslagen B 3, C 3, D 3, E 8 och F 23). d) Under delposten Skatter beräknas för nästa budgetår ett medelsbehov av 1,2 milj. kr. eller 200 000 kr. mer än för innevarande budgetår. e) Förvaltningen beräknar medelsbehovet för nästa budgetår under delposten Underhåll av enskilda vägar till oförändrat 700 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanstillningen förordar jag att under kasernbyggnaders delfond till reparations- och underhällskostnader m. m. beräknas 168 590 000 kr.
A 3. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Försvarets forskningsanstalts delfond 1972/73 Utzift 1 390 332 1973/74 — Anvisat 1 547 000 1974/75 Förslag 1 713 000
1973/74 Beräknad ändring 1974/75
Byggnads- Departements-
styrelsen chefen
a) Löpande reparation och
underhåll av byggnader m. m. 1347 000 +166 000 +166 090
b) Iståndsättningsarbeten
m. m. 200 000 = -
1 547 000 +166 000 +166 000
Byggnadsstyrelsen
a) Det per den 30 juni 1973 bokförda byggnadsvärdet var 83 531 931 kr., varav 4 049 150 kr. för äldre byggnader och 79 482 781 kr. för nyare byggnader.
Medelsbehovet för löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. har, sedan värdet av nyare byggnader reducerats till 1935 ärs prisnivå, beräknats till avrundat I 513 000 kr. enligt följande sammanställning.
Bygpnadsvärde re- Indexkorrigerad — Reparations-
duccerat till 1935 underhällspro- medel
| års prisnivå | cent | ||
| Äldre byggnader | 4 049 150 | 9,22 | 373 332 |
| Nyare byggnader över 9 är 16 325 660 | 6,14 | 1002 396 | |
| Nyare byggnader under 9 år 4 457 725 | 3,07 | 136 852 |
1 512 580
b) För iståndsättningsarbeten m. m. beräknar styrelsen medelsbehovet för nästa budgetär till 200 000 kr. Medlen avses för ombyggnad av äldre laboratorier m. m. samt för ändrings- och inredningsarbeten föranledda av forskningsförsök.
Departementschefen
Med hänvisning till sam manställningen förordar jag att under försvarets forskningsanstlalts delfond till reparations- och underhållskostnader m. m. beräknas I 713 000 kr.
B 1. Avsättning till värdeminskningskonto: Befästningars delfond
1972/73 — Utgift 6 855 475
1973/74 — Anvisat 6 9269 000
1974/75 — Förslag 6 778 000
Fortifikationsförvaltningen
För nästa budgetår beräknas medelsbehovet till 6 778 000 kr.
Depaurtementschefen
Jag förordar i enlighet med fortifikatlionsförvaltningens förslag att till avsättning till värdeminskningskonto under befästningars delfond beräknas 6 778 000 kr.
B 2. Avsättning till värdeminskningskonto: Kasernbyggnaders delfond
1972/73 — Utgift 18 608 698 1973/74 — Anvisat 19 800 000
1974/75 — Förslag 21 630 000
Fortifikationsförvaltningen
För nästa budgetår beräknas medelsbehovet till 21 630 000 kr.
Departementschefen
Jag förordar i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag att till avsällning till värdeminskningskonto under kasernbyggnaders delfond beräknas 21 630 000 kr.
B 3. Avsättning till värdeminskningskonto: Försvarets forskningsanstalts delfond
1972/73 Utgitt 981713 1973/74 — Anvisat 991 000
1974/75 — Förslag 1 032 000
Prop. 1974:1 Bilaga 23 Försvarets fastighetsfond 13
Byggnadsstyvrelsen
För nästa budgetår beräknas medelsbehovet till 999 000 kr.
Departementschefen
Jag förordar i enlighet med förslag av riksrevisionsverket att till avsättning till värdeminskningskonto under försvarets forskningsanstalts delfond beräknas I 032 000 kr.
C 1. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och
arrenderade markområden: Befästningars delfond 1972/73 — Utgift 5 820 927 1973/74 — Anvisat 5 550 000 1974/75 — Förslag 5 950 000
Fortifikationsförvaltningen
Medelsbehovet under denna post för nästa budgetår beräknas till 5 950 000 kr. eller 400 000 kr. mer än för innevarande budgetår. Av det föreslagna beloppet avses 4,1 milj. kr. för förhyrningar av drivmedelsanläggningar, 350 000 kr. för andra hyresutgifter, 1,1 milj. kr. för arrenderingar och 400 000 kr. för utgifter i samband med förhyrningar.
Departementschefen
Jag förordar i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag att till hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markomräden under befästningars delfond beräknas 5 950 000 kr.
C 2. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden: Kasernbyggnaders delfond
1972/73 — Utgift 27 395 586 1973/74 — Anvisat 32 000 000 1974/75 — Förslag 33 000 000
Fortifikationsförvaltningen
Medelsbehovet under denna post för nästa budgetår beräknas till 33 milj. kr. eller I milj. kr. mer än för innevarande budpetär. Av del föreslagna beloppet avses 26 milj. kr. för hyresutgifter, 800 000 kr. för arrendeutpifter och 6,2 milj. kr. för utgifter i samband med förhyrningar.
Prop. 1974:1 Bilaga 23 Försvarets fastighetsfond 14
Departementschefen
Jag förordar i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag att till hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden under kasernbyggnaders delfond beräknas 33 milj. kr.
C 3. Hyres- och arrendeutgifter m, m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden: Försvarets forskningsanstalts delfond
1972/73 — Utgift 365 130
1973/74 — Anvisat 309 000 1974/75 — Förslag 324 000
Byggnadsstyrelsen
För nästa budgetår beräknas de sammanlagda hyreskostnaderna till
324 000 kr.
Departementschefen
Jag förordar i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag att till hyresoch arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden under försvarets forskningsanstalts delfond beräknas
324 000 kr.
1. Överskott att tillföras riksstatens driftbudget: Befästningars delfond 1972/73 — Utgift 13 861 021 1973/74 — Anvisal 19 912 000 1974/75 — Förslag 16 002 000
Fortifikationsförvaltningen
För att få balans i staten bör 16 002 000 kr. tas upp under denna post för nästa budgetår.
Departementschefen
Jag förordar ij enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag att till överskolt att tillföras riksstatens driftbudget under befästningars delfond
beräknas 16 002 000 kr.
2. Överskott att tillföras riksstatens driftbudget: Kasernbyggnaders delfond 1972/73 — Utgift 88 552 465 1973/74 — Anvisal 98 084 000 1974/75 — Förslag 105 967 000
Fortifikationsförvaltningen
För att få balans i staten bör 105 967 000 kr. tas upp under denna post för nästa budgetär.
Departementschefen
Jag förordar i entighet med fortifikationsförvaltningens förslag att till överskott att tillföras riksstatens driftbudget under kasernbyggnaders delfond beräknas 105 967 000 kr.
3. Överskott att tillföras riksstatens driftbudget: Försvarets forskningsanstalts delfond
1972/73 — Utgitt 7 067 257
1973/74 — Anvisat 6 878 000
1974/75 — Förslag 7 44& 000
Byggnadsstyrelsen
För att få balans i staten bör 7 481 000 kr. tas upp under denna post för nästa budgetår.
Departementschefen
Jag förordar i enlighet med förslag av riksrevisionsverket att till överskott att tillföras riksstatens driftbudget under försvarets förskningsanstalts delfond beräknas 7 448 000 kr.
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler
Under denna rubrik redovisar förtifikationsförvaltningen de belopp
som tillförs kasernbyggnaders och befästningars delfonder dels i form av ersättning för av myndigheterna disponerade lokaler, anläggningar och markomräden, dels i form av anslag för iståndsättning av befästningar och kaserner. Vidare redovisar byggnadsstyrelsen under rubriken det belopp som tillförs försvarets forskningsanstalts delfond.
Prop. 1974:1 Bilaga 23 Försvarets fastighetsfond 16
Lokalkostnader
Fortifikationsförvaltningen och byggnadsstyrelsen beräknar inkomsterna för lokalkostnader till sammanlagt 320 151 000 kr.
Av detta belopp skall 93 611 000 kr. tillföras befästningars delfond, 216 687 000 kr. kasernbyggnaders delfond och 9 853 000 kr. försvarets forskningsanstalts delfond. Behovet av medel för lokalkostnader har tagits upp av de nyttjande myndigheterna i deras anslagsframställningar.
Iståndsättningsanslag
Fortifikationsförvaltningens förslag rörande de beräknade utgifterna på delposterna Iständsättning av befästningar m. m., Iständsättning av flygfält och Iständsättning av byggnader m. m. i vad avser befästningars och kasernbyggnaders delfonder har redovisats i det föregående. Täckning för dessa utgifter ingår inte i de lokalkostnader som förvaltningen har bestämt. I stället skall utgifterna på dessa delposter balanseras mot inkomster som härrör sig frän de särskilda driftbudgetanslagen till iständsättning av befästningar och kaserner. Dessa anslag skall i sin helhet tillföras inkomstsidan i försvarets fastighetsfond. Beloppen framgår av följande sammanställning.
Anslag I prop. 1974:1 Härav skall följande belopp
(bil. 6) före- tillföras
slagna belopp er ”
för 1974/75 Befästningars Kasernbyggna-
delfond ders delfond
B3. Arméförband: Iståndsätt-
ning av befästningar och kaserner 44 000 000 200 000 43 800 000
C 3. Marinförband: Iståndsätt-
ning av befästningar och kaserner 18 000 000 4 000 000 14 000 000
D 3. Flygvapenförband: Istånd-
sättning av befästningar och kaserner 25 400 000 . 2500 000 22900 000
F 8. Central och högre regio-
nal ledning: Iståndsättning av befästningar och kaserner 8 280 000 4 880 000 3 400 000
FF 23. Gemensamma myndighe-
ter m. m.: Iståndsättning av befästningar och kaserner 4 300 000 2 500 000 1 800 000
99 980 000 14 080 000 85 900 000
Beträffande försvarets forskningsanstalts delfond ingår täckning för de beräknade utgifterna för iståndsätltningsarbeten m. m. i de lokalkostnader för forskningsanstalten som byggnadsstyrelsen har beräknat.
Fortifikationsförvaltningen och byggnadsstyrelsen tar alltså under posten Ersättning för till statsmyndigheter upplätna lokaler sammanlagt
upp (320 151 000 + 99 9280 000) 420 131 000 kr., varav 107 691 000 kr. under befästningars delfond, 302 587 000 kr. under kasernbyggnaders delfond och 9 853 000 kr. under försvarets forskningsanstalts delfond.
Jag godtar fortifikationsförvaltningens och byggnadsstyrelsens beräkningar och förordar att till ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler beräknas 420 131 000 kr.
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden
Inkomsterna för nästa budgetår under denna post beräknar jag i likhet med fortifikationsförvaltningen till 9 125 000 kr. Detta innebär en ökning med 95 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår. Av de beräknade inkomsterna hänför sig 525 000 kr. till befästningars delfond och 8,6 milj. kr. till kasernbyggnaders delfond.
C. Inkomster av övnings- och skjutfält
I likhet med fortifikationsförvaltningen beräknar jag inkomsterna av övnings- och skjutfält till 6,8 milj. kr. eller 500 000 kr. mer än för innevarande budgetår. Av de beräknade inkomsterna hänför sig 300 000 kr. till befästningars delfond och 6,5 milj. kr. till kasernbyggnaders delfond. |
D. Diverse inkomster
Fortifikationsförvaltningen och byggnadsstyrelsen har beräknat inkomsterna under denna post till 1 269 000 kr. för befästningars delfond, 11,5 milj. kr. för kasernbyggnaders delfond och 664 000 kr. för försvarets forskningsanstalts delfond.
Jag har inte något att erinra mot myndigheternas förslag. Under kasernbyggnaders delfond har därvid tagits upp även de ränteinkomster som beräknas uppkomma med anledning av försäljningen av vissa delar av Järvafältet. Dessa ränteinkomster har beräknats till 11,1 milj. kr.
Hemställan
Under åberopande av vad jag sålunda har anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt godkänna förslaget till stat för försvarets fastighetsfond för
budgetåret 1974/75 (bilaga 23.1).
Vad föredraganden med instämmande av stalsrådets övriga
ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
Prop. 1974:1 Bilaga 23 Försvarets fastighetsfond 18
Bilaga 23.1
Försvarets fastighetsfonds inkomster och utgifter enligt staten för budgetäret 1973/74 samt enligt förslaget till stat för budgetåret 1974/75
Inkomster 1973/74 1974/75
Kr. Kr. ÅA. Ersättning för till statsm yndig-
heter upplåtna lokaler: — . Befästningar delfond 107 752 000 107 691 000 I
. Kasernbyggnaders delfond 281 954 000 302 587 000 vi . Försvarets forskningsanstalts
delfond 2 092 000 9 853 000
398 798 000 420 131 000
. Hyror och arrenden för till
enskilda upplåtna lokaler och
markområden:
| . Befästningars delfond | 430 000 | 525 000 |
| [ . Kasernbyggnaders delfond | & 600 000 9 030 000 | 8 600 000 9 125 000 |
. Inkomster av övnings- och
skjutfält: . Befästningars delfond 300 000 300 000 ta - Kasernbypgnaders delfond 6 000 000 6 500 000
6 300 000 : 6 800 000
. Diverse inkomster: — . Befästningars delfond 1 209 000 1 269 000 tv . Kasernbyggnaders deltond 12 500 000 11 500 000 tu . Försvarets forskningsanstalts
delfond 633 000 664 000
14 342 000 13 433 000
428 470 000 449 489 000
Utgifter 1973/74 1974/75
Kr. Kr. - Repuarations- och underhållskostnader m. m.: . Befästningars detfond 77 260 000 81 055 000 . Kasernbyggnaders delfond 159 170 000 168 590 000 WP . Försvarets forskningsanstalts
delfond 1 547 000 1713 000
237 977 000 251 358 000
. Avsättning till värdeminskningskonto: Betfästningars delfond, förslagsvis 6 969 000 6 778 000 Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis 19 800 000 21 630 000 SN Försvarets forskningsanstalts delfond, förslagsvis 991 000 1032 000
27 760 000 29 440 000
. Iyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden: Befästningars delfond, förslagsvis 5 550 000 5 950 000 bh Kasernbyggnaders deltond, förslagsvis 32 000 000 33 000 000 wW Försvarets forskningsanstalts delfond, förslagsvis 309 000 324 000
37 859 000 39 274 000
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget: 1. Befästningars delfond 19 912 000 16 002 000 2. Kasernbyggnaders delfond 928 084 000 105 967 000 3. Försvarets forskningsanstalts
delfond 6 878 000 7448 000
124 874 000 129 417 000
428 470 000 449 489 000
Goteborys Ö'Tsetirycker AB, Stockholm 734 391 8
Bilaga 24
Beredskapsstat för försvarsväsendet
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 4 januari 1974.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM. CARLSSON, FELDT., SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACH- RISSON, LEIJON.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1974/75 och anför.
Enligt 63 § regeringsformen skall riksdagen årligen anta beredskapsstat för försvarsväsendet. Beredskapsstaten skall uppta de särskilda anslag som vid krigsfara eller krig behövs för att upprätthälla Sveriges fred och oberoende.
Anslagen på beredskapsstaten är beräknade för de militära och civila utgifter som omedelbart föranleds av beslut om förstärkningar av försvarsberedskapen med undantag för sådana utgifter som kan bestridas från förslagsanslag på riksstaten och som inte skall belasta av riksdagen maximerad anslagspost. Anslagen, som samtliga är förslagsvis betecknade, är beräknade för en tid av trettio dagar av högsta försvarsberedskap.
I detta sammanhang vill jag erinra om att utgifter för beredskapsförstärkningar också kan betalas på annat sätt än från anslag på beredskapsstaten eller förslagsanslag på riksstaten. Kungl. Maj:t har sålunda bemyndigats att vid krig, krigsfara eller annan omständighet av synnerlig vikt för rikets försvarsberedskap disponera rörliga krediter i riksgäldskontoret om högst 50 milj. kr. för jordbruksdepartementets och högst 350 milj. kr. för handelsdepartementets verksamhetsområde (prop. 1970:1 bil. 11, JoU 1970:3, rskr 1970:125, prop. 1970:1 bil. 12, SU 1970:10, rskr 1970:10 och prop. 1973:1 bil. 12, FöU 1973:9, rskr 1973:63).
Den beredskapsstat för försvarsväsendet som gäller för innevarande budgetår (prop. 1973:1 bil. 23, FöU 1973:1, rskr 1973:32) tar på driftbudgeten upp anslag om sammanlagt 1 985 milj. kr. och på kapitalbudgeten anslag om sammanlagt 800 milj. kr. Medelsbehoven grundar sig på beräkningar som har utförts under år 1969.
I Riksdagen 1974. I saml. Nr. 1. Bil. 24
Prop. 1974:1 Bilaga 24 Beredskapsstat för försvarsväsendet 2
Driftbudgetanslagen fördelar sig enligt följande (milj. kr.).
Försvarsdepartementcet Psykologiska försvaret: Statens upplysningscentrals utrustning
och verksamhet 5 Socialdepartementet Krigshjälp 850 Det allmänt civila medicinalväsendets
utrustning och verksamhet 950
1 800
Finansdepartementet Utgifter för civil försvarsberedskap 25
Handelsdepartementet Utgifter för det ekonomiska försvaret 75
Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmarknadsåtgärder 80
Kapitalbudgetanslagen är uppförda under fonden för förlag till statsverket och fördelar sig enligt följande (milj. kr.).
Försvarsdepartementet Stärkande av krigsmaktens försvarsberedskap 415
Kommunikationsdepartementet Förlagskapital för kommunikationsverk 235
Finansdepartementet Stärkande av den civila försvarsberedskapen
i allmänhet 120 Handelsdepartementet lörlagskapital för drivmedelsdistribution 30
Anslagen Utgifter för civil försvarsberedskap och Stärkande av den civila försvarsberedskapen i allmänhet är samlingsanslag för sådana civila utgifter för försvarsheredskap, för vilka medel bör beräknas på beredskapsstaten men för vilka särskilda anslag inte har förts upp.
Anslaget Utgifter för det ekonomiska försvaret avser även utgifter för sådana åtgärder inom det ekonomiska försvaret som faller under annat departement än handelsdepartementet, exempelvis åtgärder avseende livsmedelsförsörjningen.
Ir. o. m. budgetåret 1970/71 har ett belopp på 30 milj. kr. förts upp på beredskapsstaten för Förlagskapital för drivmedelsdistribution att användas som startkapital för Drivmedelscentralen AB (DMC).
I samband med revidering av en överenskommelse mellan överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) och vissa oljeföretag rörande distribution och försäljning av flytande bränslen m. m. vid krig eller krigsfara har
Prop. 1974:1 Bilaga 24 Beredskapsstat för försvarsväsendet 3
behovet av startkapital för DMC-setts över. ÖEF beräknar kapitalbehovet under första verksamhetsmånaden till 75 milj. kr. Ökningen beror på bl. a. höjda priser och ökade leveransåtaganden. Hela startkapitalet
uppskattas till 125 milj. kr. ÖEF föreslår därför att 75 milj. kr. tas upp
på beredskapsstaten för försvarsväsendet för budgetåret 1974/75 under Fonden för förlag till statsverket, anslaget Förlagskapital för drivmedelsdistribution. Efter samråd med chefen för handelsdepartementet ansluter
jag mig till ÖEF:s förslag.
Övriga anslag på beredskapsstaten bör för budgetåret 1974/75 föras upp med oförändrade belopp. Det förslag till beredskapsstat som jag sålunda förordar omfattar sammanlagt 2 830 milj. kr., varav I 985 milj.
kr. på driftbudgeten och 845 milj. kr. på kapitalbudgeten. Förslaget
torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 24.1. För en närmare redovisning av de ändamål för vilka medel har beräknats
under driftbudgeten och kapitalbudgeten torde jag få hänvisa till prop. 1970:1 (bil. 23).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna förslaget till beredskapsstat för försvarsväsendet för
budgetåret 1974/75 (bilaga 24.1).
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
Övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
Prop. 1974:1 Bilaga 24 Beredskapsstat för försvarsväsendet
Förslag till Bilaga 24.1
beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1974/75 Driftbudgeten
ÅA. Egentliga statsutgifter:
| IV." Försvarsdepartementet | 5 000 000 |
| Vv. Socialdepartementet | 1 300 000 000 |
| VIL. Finansdepartementet | 25 000 000 |
| Xx Handelsdepartementet | 75 000 000 |
| XL — Arbetsmarknadsdepartementet | 80 000 000 |
1985 000 000
Kapitalbudgeten B. Kapitalinvestering:
VII. Fonden för förlag till statsverket 845 000 000
Egentliga statsutgifter IV. — Försvarsdepartementet
Psykologiska försvaret: a) Statens upplysningscentrals utrustning
och verksamhet, förslagsvis 5 000 000
Vv. Socialdepartementet a) Krigshjälp, förslagsris 850 000 000 b) Det allmänt civila medicinalväsendets
utrustning och verksamhet, förslagsvis 950 000 000
1 800 000 000
VIL. Finansdepartementet a) Utgifter för civil försvarsberedskap,
förslagsvis 25 000 000
Xx. Handelsdepartementet a) Utgifter för det ekonomiska försvaret,
förslagsvis 75 000 000
XI. Arbetsmarknadsdepartementet a) Arbetsmarknadsäåtgärder, förslagsvis 80 000 000
Kapitalinvestering VI. Fonden för förlag till statsverket
lFörsvarsdepartementet: a) Stärkande av krigsmaktens försvarsbered-
skap, förslagsvis 415 000 000
Kommunikationsdepartementet b) Förlagskapital för kommunikationsverk,
förslagsvis 235 000 000
Finansdepartementet: c) Stärkande av den civila försvarsbered-
skapen i allmänhet, förslagsvis 120 000 000
Handelsdepartementet: d) Förlagskapital för drivmedelsdistribution,
förslagsvis 75 000 000
845 000 000
A3eb erys OPs böcker: AR) Stakholmn 734 3755