Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisations- och anslagsfrågor m. m. rörande försvaret

Nr 75

Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisations- och anslagsfrägor

m. m. rörande försvaret; given den I mars 1974.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

CARL GUSTAF

ERIC HOLMQVIST

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att en sammanhållen datadriftorganisation för försvaret, kallad försvarets datacentral, inrättas den 1 juli 1974. Försvarets rationaliseringsinstitut föreslås bli chefsmyndighet för den nya organisationen, som under chefsmyndigheten skall ledas av en styrelse. Driften föreslås bli ekonomiskt självbärande.

Förslag läggs vidare fram om ändrat utbildnings- och övningssystem inom civilförsvaret. Förslaget innebär bl. a. att huvuddelen av befälet får en mera omfattande grundutbildning än f. n. För flertalet högre befälsbefattningar kan grundutbildningen minskas. Personal i manskapsbefattningar föreslås få två veckors, i vissa fall en veckas, grundutbildning. Endast omkring en tredjedel av manskapspersonalen berörs av grundutbildningen. Övningsverksamheten skall enligt förslaget syfta till att skapa samövade enheter. Övningarna skall bedrivas i form av enhetsövningar i så verklighetsnära miljö som möjligt. Övningstiden varierar mellan en och tre dagar. I systemet ingår även särskilda övningar för personal i nyckelbefattningar och mobiliseringsövningar. De föreslagna tjänstgöringstiderna ligger inom ramen för vad nuvarande civilförsvarslag föreskriver.

I propositionen föreslås också att en ny utbildnings-, övnings- och

förrådsorganisation införs inom civilförsvaret. Fem skol- och förrådsanläggningar föreslås bli inrättade. För ändamålet avses civilförsvarets skolor i Rosersberg, Revingeby, Katrineholm-Malmby och Sandön utnyttjas. För Göteborgsområdet föreslås en ny anläggning. Genom omorganisalionen förs bl. a. den materielhantering som f. n. ävilar läns-

I Riksdagen 1974. I saml. Nr 75

styrelserna över till de nya skol- och förrådsanläggningarna.

Slutliga förslag läggs också fram beträffande de anslag som har tagits upp med beräknade belopp i prop. 1974:1 (bil. 6). Sammanlagt begärs

anslag om 661 826 000 kr.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten i statsrådet den 1 mars 1974.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsräden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖEBERG, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN,. GUSTAFSSON, ZACTIRISSON, HJELM-

WALLÉN. :

Chefen för försvarsdepartementet, stutsrädet Holmqvist, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa organisations- och anslagsfrågor m. m. rörande försvaret och anför.

Försvarets datacentral

Nuvarande försöksverksamhet m. m.

Enligt statsmakternas beslut (prop. 1969:1 bil. 6 s. 26, SU 1969:4, rskr 1969:4, prop. 1969:110 s. 41 och 73. SU 1969:105, rskr 1969:249, prop.: 1971:1 bil. 6 s. 113, FöU 1971:1, rskr 1971:60) pågår f. n. försöksverksamhet med gemensam datadritt för försvaret. lörsöksverksamheten som bedrivs under benämningen försvarets datadriftorganisation är avsedd att pågå t. o. m. den 30 juni 1974.

Försvarets datadriftorganisation har till uppgift att huvudsakligen inom försvaret mot ersättning databehandla främst administrativa rutiner som löneuträkning och materielredovisning samt utföra visst metod- och ulvecklingsarbete. Datadriftorganisationen redovisas f.n. som självbärande verksamhet under förslagsanslaget F1. Försvarets civilförvaltning. Försöksverksamheten omfattar en datadriftorganisation med en datadriftledning vid civilförvaltningen, sex datadrifienheter varav en vid vivilförvaltningen, två vid försvarets materielverk och tre vid värnpliktsverket — samt tre stanscentraler 1 Kristianstad, Arboga och Karlstad. Dessulom finns en datadriftdelegation med uppgift att följa verksamhetens utveckling. Personalen vid datadrittenheterna är anställd hos den myndighet till vilken driftenheten är ansluten. Antalet anställda är f.n. ca 200. Omsättningen beräknas för budgetåret 1973/74 till ca 22 milj. kr.

Försvarets civilförvaltning lämnade i juni 1973 slutrapport om försöksverksamheten och förslag till organisation i princip av datadriften inom försvaret. Över rapporten yllrade sig bl. a. statskontoret. Statskontoret underströk de fördelar en sammanhällen datadriftorganisation kan ge och förordade ett organisationsalternativ som skulle leda till att den s.k. DAFA-modellen (prop. 1970:1 bil. 9 s. 37, SU 1970:7, rskr 1970:7) kom

att prägla datadriftorganisationen. Enligt denna modell leds dritten av en styrelse som är underställd en chefsmyndighet.

Kungl. Maj:t har i juni 1973 beslutat om framtida organisation i princip av datadriften i försvaret. I samband härmed uppdrog Kungl. Maj:t åt försvarets civilförvaltning att i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut och under medverkan av överbefälhavaren lägga fram detaljförslag till organisation av datadriften i försvaret jämte erforderliga instruktionsbestämmelser. I uppdraget angavs att inom försvaret skulle organiseras en sammanhällen datadriftorganisation bestäende av en driftledning med direkt underställda datadriftenheter och stanscentrater och med en förvaltningsmyndighet som chefsmyndighet. Organisationen skulle under chefsmyndigheten ledas av en styrelse. Driften skulle vara ckonomiskt självbärande. Vid utarbetandet av förslaget borde de erfarenheter statskontoret gjort rörande bl.a. upppiftsfördelningen mellan styrelse och chefsmyndighet beaktas. Kungl. Maj:t har i prop. 1974:1 (bil. 6 s. 67) räknat med att ctt nytt delprogram (anslag) kallat 5.24 (F24) Försvarets datadriftorganisation skall tillkomma genom utbrytning ur delprogrammet 5.1 (anslaget F1) Försvarets civilförvaltning.

Förslag till ny organisation

Försvarets civilförvaltning har i februari 1974 i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut lämnat förslag till sammanhällen datadriftorganisation inom försvaret. Förslaget har utarbetats på grundval av ett organisationsförslag från en särskilt tillsatt ledningsgrupp bestående av företrädare för civilförvaltningen, rationaliseringsinstitutet och överbefälhavaren. Civilförvaltningens förslag ansluter i princip till ledningsgruppens förslag som bl. a. innefattade försvarets rationaliseringsinstitut eller försvarets materielverk som chelsmyndighet och en styrelse med tio Iedamöter.

Civilförvaltningens förslag som bygger på de principer som angavs i Kungl. Maj:ts tidigare ätergivna beslut i juni 1973 innebär bl. a. följande.

Den sammanhållna datadriftorganisationen föreslås ingå i krigsmakten och benämnas försvarets datacentral (FDC). För utnyttjande och service av datamaskiner bör upprättas produktionsavtal som reglerar kundens och FDC:s ömsesidiga åtaganden. FDC:s uppgifter föreslås omfatta datamaskindrift avseende främst administrativa tillämpningar och administralion av underhål!l m. m. av bl. a. terminaler och linjer för kommunikation med FDC:s datamaskiner. I uppgifterna föreslås vidare ingå programoch datastansning, beredskaps- och krigsplanläggning, kundservice, vissa metodfrågor och vissa uppgifter inom området databasadministration. När så är möjligt av bl. a. sekretesskäl föreslås FDC kunna åta sig uppdrag även från uppdragsgivare utanför försvaret.

För kundernas behov av datamaskinkapacitet för administrativ databehandling skall resurser tillhandahållas eller förmedlas av FDC. Motsvarande gäller kundernas behov av stansning utanför den egna myndigheten med undantag för smärre tillfälliga uppdrag.

Prop. 1974:75. 5

Chefsmyndighetens uppgifter skall bl. a. vara att besluta i frågor där framställningar skall göras till Kungl. Maj:t. Vidare skall chefsmyndigheten besluta i frågor som rör långsiktig resursplanering. Chefsmyndigheten skall också ansvara för beredskaps- och krigsplanläggning av datadriften. Vid val av chefsmyndighet har försvarets materielverk och försvarets rationaliseringsinstitut ansetts vara tänkbara alternativ.

I förslaget förordas försvarets rationaliseringsinstitut som chefsmyn-

dighet. Som skäl för sitt förslag anför civilförvaltningen att chefsmyndigheten måste vara neutral i förhållande till olika kundintressen. Civilförvaltningen anser därför att försvarets rationaliseringsinstitut är lämpligt som chefsmyndighet. För denna lösning talar vidare enligt civilförvaltningen att rationaliscringsinstilutet redan nu har kompetens för de uppgifter som chefsmyndigheten skall svara för. Däremot har institutet inle resurser för beredskaps- och krigsplanläggning, men civilförvaltningen har svårt att se att chefsmyndigheten i denna egenskap skulle ha någon uppgift att fylla under krigsförhållanden. Civilförvaltningen anser att de krav som i dessa hänseenden har ställts på chefsmyndigheten är överdimensionerade. Civilförvaltningen betonar emellertid att hänsyn måste tas också till datadriftens utformning i krigsorganisationen och anser det viktigt att överbefälhavaren vid behov ges direktiv- och anvisningsrätt i dessa frågor gentemot rationaliseringsinstitutet, trots att institutet inte tillhör krigsmakten och någon sådan rätt inte föreligger f. n.

Styrelsen föreslås bestå av högst åtta ledamöter.

Styrelsen föreslås bl. a. lämna förslag till chefsmyndigheten om framställningar till Kungl. Maj:t. Styrelsen förutsätts i förslaget ha en aktiv roll i konkreta driftfrågor.

EDC föreslås bestå av en chef och följande enheter som är direkt underställda chefen, nämligen planeringsenhet, teknisk enhet, dataregistreringsenhet samt driftenheter i Stockholm och Arboga samt en särskild driftenhet för främst värnpliktsverkets verksamhet med produktionsställen i Solna, Kristianstad och Östersund. Är 1976 antas ytterligare en driftenhet tillkomma i Karlstad.

Den personal som skall ingå i FDC förs över från i första hand nuvarande organisationsenheter vid försvarets civilförvaltning, försvarets materielverk och värnpliktsverket. Den nya organisationen avses omfatta ca 210 anställda.

FDC föreslås erhålla ett förslagsanslag på 1 000 kr. för delprogrammet Försvarets dafacentraler. Vidare föreslås att FDC får disponera en rörlig kredit om 6 milj. kr. Den rörliga krediten kan minskas om ackumulerade tillgångar från försöksorganisationen får föras över till FDC.

Den nya organisationen föreslås gälla från den 1 juli 1974.

Remissyttrandena

Som tidigare har nämnts har försvarets civilförvaltning utarbetat sitt förslag på grundval av ctt organisationsförslag från en särskilt tillsatt

ledningsgrupp. Över sistnämnda förslag har överbefälhavaren, chefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvaltningen, försvarets materielverk, värnpliktsverket, civilförsvarsstyrelsen och statskontoret yttrat sig. Särskilda yttranden har vidare avgetts av Försvarets civila tjänstemannaförbund (FCTF) och Sveriges akademikers centralorganisation (SACO). |

Flertalet remissinstanser, bl. a. överbefälhavaren, förordar försvarets materielverk som chefsmyndighet. Skälet härtill är att chefsmyndigheten bör ingå i krigsmakten samt ha en krigsorganisation och vara representerad i högkvarteret. Chefsmyndigheten bör vidare vara underställd överbefälhavarens direktivrätt och ha kompetens för och erfarenhet av krigsplanläggning. Liknande synpunkter anförs av de övriga remissinstanser som förordar materielverket som chefsmyndighet. Materielverket anger att verket har stor erfarenhet som systemanvändare och datacentralkund samt egen erfarenhet av datadrift. FCTF och SACO anser att materielverket bör vara chefsmyndighet bl. a. med hänsyn till verkets kompetens inom dataområdet. Fortifikationsförvaltningen förordar försvarets civilförvaltning som chefsmyndighet.

Statskontoret avstyrker i sitt yttrande över Iledningsgruppens förslag försvarets materielverk som chetfsmyndighet bl.a. på grund av att etl samlat ansvar för ledning, samordning m. m. av datadriften inom försvaret inte ligger inom materic:verkets kompelensområde. Att förlägga chefsmyndighetsfunktionen till en dominerande kund är vidare enligt statskontoret mindre lämpligt. Enligt statskontorets mening kan såväl civilförvaltningen som rationaliseringsinstitutet komma i fräga som chefsmyndighet. Statskontoret stannar för att rationaliseringsinstitutet bör tilldelas denna funktion. Statskontoret erinrar vidare om att utredningen förutsätter att överbefält.avarens dircktivrätt utvidgas om myndighet utanför krigsmakten utses till chefsmyndighet.

Beträffande styrelsen för datadriften anser flera remissinstanser att den för att bättre kunna tillgodose skilda intressen bör vara större än som nu har föreslagits. Statskontoret anser att det bör vara representerat för att kunna redovisa sina erfarenheter av datadritft och för att kunna ta del av och påverka frågor som rör anskaffning av datamaskiner.

Departementschefen

Enligt statsmakternas beslut (prop. 1969:110, SU 1969:105, rskr. 1969:249) bedrivs sedan budgetäret 1969/70 försök med gemensam

datadrift inom försvaret. Försöken är avsedda att pågå t. o. m. den 30 juni 1974. .

Kungl. Maj:t uppdrog i juni 1973 åt försvarets civilförvaltning att i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut och under medverkan av överbefälhavaren utarbeta förslag till detaljorganisation för datadriften inom försvaret. Som riktlinjer för arbetet angavs att det inom försvaret skulle finnas en sammanhållen organisation för datadrift och att organisa-

tionen under en chefsmyndighet skulle ledas av en styrelse. Driften skulle

vara ekonomiskt självbärande. Vid utarbetandet av förslaget borde

civilförvaltningen beakta statskontorets erfarenheter av uppgiftsfördelningen mellan styrelse och chefsmyndighet i samband med datadrift inom statstförvaltningen i övrigt. För ändamålet tillsatte civilförvaltningen en särskild ledningsgrupp med företrädare för civilförvaltningen, rationaliseringsinstitutet och överbefälhavaren.

Försvarets civilförvaltning har med utgångspunkt i de angivna riktlinjerna utarbetat ett organisationsförslag som sammanfattningsvis innebär följande. Den nya organisationen som enligt förslaget bör kallas försvarets datacentral (FDC) föreslås bestå av en chef med följande underställda enheter, nämligen en planeringsenhet, en teknisk enhet, en dataregistreringsenhet och driftenheter i Stockholm och Arboga samt en driftenhet för främst värnpliktsverkets verksamhet med produktionsställen i Solna, Kristianstad och Östersund. Styrelsen föreslås omfatta högst åtta ledamöter. Civilförvalltningen förordar försvarets rationaliseringsinstitut som chefsmyndighet.

Försvarets datacentrals uppgifter begränsas i förslaget till att omfatta huvudsakligen drift av datamaskinutrustning för kunder inom försvaret. Försvaret datacentral föreslås få ett förslagsanslag av 1 000 kr. och disponera en rörlig kredit av 6 milj. kr. Verksamheten avses omfatta ca 210 anställda.

Som civilförvaltningen har föreslagit bör försvarets datacentral ha försvarets rationaliseringsinstitut som chefsmyndighet. Institutet har erforderlig kompetens inom ADB-området och kan anses neutralt i förhållande till olika kundintressen. Jag kan i övrigt i allt väsentligt instämma i vad civilförvaltningen och statskontoret har anfört om chefsmyndigheten. I detta sammanhang vill jag understryka att chefsmyndighetens uppgifter bör kunna begränsas starkt. De datamaskiner som används i fred bör givetvis kunna användas även under krigsförhällanden. Överbefälhavaren bör kunna ge erforderliga direktiv för detta till försvarets datacentral. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till Kungl. Maj:t beträffande de ändringar som med anledning härav bör göras i bl. a. instruktionen (1968:408) för överbefälhavaren.

Försvarets datacentral bör under chefsmyndigheten ledas av en styrelse. Under styrelsen bör finnas en chef för försvarets datacentral. För denne bör inrättas en extra ordinarie tjänst.

Verksamheten bör huvudsakligen omfatta drift av försvarets datamaskinutrustning. Eftersom försvarets datacentral i viss mån kan komma att konkurrera med andra datamaskincentraler bör taxorna principiellt inte belastas med kostnader för beredskapsåtgärder. Det bör uppdras ät överbefälhavaren att i särskild ordning budgetera kostnaderna för dessa.

Övervägande datadrifttekniska skäl talar för att driften vid de data-

maskinanläggningar som är knutna till värnpliktskontoren inordnas i försvarets datacentral. För att undvika störningar i-värnpliktsverkets verksamhet bör verket och försvarets datacentral få i uppdrag att

utarbeta en lämplig ansvars- oca uppgiftsfördelning att tillämpas under det första verksamhetsåret.

Försvarets datacentral bör redovisas som ett särskilt delprogram under huvudprogram 5. Gemensamma myndigheter och funktioner.

Den nya organisationen bör vara ckonomiskt självbärande. Därför bör ett anslag av 1 000 kr. anvisas. Behovet av rörelsekapitat för försvarets datacentral bör tillgodoses genom en rörlig kredit. Jag återkommer till dessa frågor i det följande.

Det ankommer på Kungl. Maj:t att fastställa den närmare organisationen av försvarets datacentral liksom att ange arbetsuppgifter och arbetsfördelning mellan chefsmyndighet, styrelse och försvarets datacentral. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till Kungl. Maj:t i dessa frågor och i frågan om styrelsens omfattning och sammansättning.

I de deltar anställnings- och arbetsvillkor för personal vid försvarets datacentral är förhandlingsfrågor avser jag ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs. Det bör ankomma på försvarets rationaliseringsinstitut att snarast föreslå lämpliga ätgärder för att införa den nya organisationen. :

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1. besluta att försvarets datacentral inrättas den 1 juli 1974,

2. bemyndiga Kungl. Maz:t att i enlighet med vad jag har förordat

i det föregående inrätta en extra ordinarie tjänst som chef för

försvarets datacentral,

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de övergångsåtgärder som

behövs i samband med att försvarets datacentral inrättas.

Ändrad utbildnings-, övnings- och förrådsverksamhet inom civilförsvaret

Inledning

På grundval av 1943 års civilförsvarsutrednings betänkande om bl. a.

luftskyddsorganisationen och den inbördes samordningen mellan de olika civila försvarsgrenarna antogs 1944 års civilförsvarslag (1944:536). Genom denna lag infördes den nuvarande civilförsvarsplikten..

Grunderna för nuvarande system för utbildning och övning av civilförsvarspliktiga fastställdes av 1959 års riksdag (prop. 1959:114, SU 1959:85, rskr 1959:233) på grundval av bl.a. sakkunnigbetänkandet (SOU 1958:12) Civilförsvarets utbildning. Riksdagen godkände samtidigt

principerna för den skadeavhjälpande verksamheten och civilförsvarets organisation i krig och fred. Förslagen i detta avseende byggde på 1953

års civilförsvarsutrednings betänkande (SOU 1958:13) Civilförsvarets organisation.

Med 1959 års riksdagsbeslut som grund antog 1960 års riksdag (prop.

1968:5, 2LU 1969:3, rskr 1960:133) den nu gällande civilförsvarslagen (1960:74). I denna lag regleras civilförsvarspliktens omfattning och civilförsvarsorganisationen för ledning, utrymning och undsättning m. m. Utbildning och övning bedrivs av civilförsvarsstyrelsen vid statens civilförsvarsskolor i Rosersberg, Revingeby, Katrineholm och Sandö samt av länsstyrelserna inom resp. län.

Med Kungl. Maj:ts medgivande har civilförsvarsstyrelsen försöksvis

bedrivit koncentrerad utbildnings- och förrådsverksamhet i Kronobergs,

Kalmar, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län. Försöken har ägt rum i Revingeby. Försöken har inneburit att utbildning och delar av övningsverksamheten i nämnda län har genomförts vid anläggningen i Revingeby. Dit har också ansvaret för den fredstida förrådshanteringen förts över

från länsstyrelserna. .

Civilförsvarsstyrelsen har under våren 1973 redovisat resultatet av försöksverksamheten och länsstyrelsernas synpunkter på denna. Styrelsen har därefter i samband med programplanen för perioden 1974/75— 1978/79 kommit in med förslag till utbildningsprogram för det lokala allmänna civilförsvaret och till fredsorganisation för utbildnings- och

förrådsverksamheten.

Nya riktlinjer för civilförsvarets utveckling har beslutats av 1972 års riksdag (prop. 1972:75, FöU 1973:17, rskr 1972:231). Enligt beslutet

skall bl. a. det lokala allmänna civilförsvaret begränsas till den omfattning

det hade den I juli 1972 eller till omkring 90 42 av 1960 ärs civilförsvars-

organisation. Vidare skall, förutom befälet, endast ca 50 % av manskapet

utbildas i fredstid. Beslutet innebär också viss begränsning i verkskyddsorganisationen.

Utbildning och övning m. m. för civilförsvarspliktiga

Nuvarande ordning Civilförsvarsplikten

Enligt civilförsvarslagen är varje svensk medborgare som är bosatt inom landet skyldig att fr.o.m. 16 t.o.m. 65 års ålder fullgöra sådan tjänstgöring i civilförsvaret som vederbörandes kroppskrafter och hälsotillstånd medger.

Under civilförsvarsberedskap gäller ingen begränsning av tjänstgöringsskyldigheten. Under annan tic är civilförsvarspliktig inte skyldig att tjänstgöra annat än för utbildning och övning. Om det är nödvändigt med hänsyn till försvarsberedskapen fär dock Kungl. Maj:t förordna att civilförsvarsplikt skall fullgöras även under tid då civilförsvarsberedskap inte råder.

För utbildning i fredstid begränsas tjänstgöringsskyldigheten till högst 30 dagar. För civilförsvarspliktig som har krigsplacerats i högre befälsbefattning eller i annan kvalificerad befattning får utbildningstiden utsträckas till högst 60 dagar. Värnpliktig som är inskriven i civilförsvaret kan åläggas att delta i utbildning och övning under den längre tid som han efter inskrivningen i civilförsvaret hade kunnat åläggas att tjänstgöra vid krigsmakten. Varje civilförsvarspliktig är dessutom skyldig att delta i övning i högst 60 timmar under varje följd av tre kalenderår.

Personal

Civilförsvaret anordnas dels som allmänt civilförsvar, som omfattar lokalt civilförsvar i civilförsvarsområden och regionalt civilförsvar i form av undsättningskårer m. m., dels som verkskydd. Den personal som i första hand skrivs in i civilförsvaret är män som lämnat värnpliktsåldern eller som frikallats från värnpliktstjänstgöring, värnpliktiga som fått uppskov frän krigstjänst, kvinnor som inte har vårdnadsplikt eller barn i åldern under 16 är, samt vissa vapenfria tjänstepliktiga. Dessutom tjänstgör i civilförsvarets krigsorganisation befälsanställda som har gått över från reservofficersanställning i krigsmakten.

Med annan personal tecknas frivilligavtal om permanent tjänstgöring i civilförsvaret under beredskap och krig samt om deltagande i övning under fredstid.

Huvuddelen av de nyinskrivna i civilförsvaret är män som under året uppnår 47 ärs ålder. Personal till undsättningskärerna förs över frän krigsmakten vid 33—38 års ålder. Riksmedelvärdet för kvinnornas andel bland nyinskrivna i det lokala allmänna eivilförsvaret är sedan flera år tillbaka ca 14 Z..

Utbildning Civilförsvarspliktig måste med stöd av civilförsvarslagen vara inskriven i civilförsvaret för att kunna kallas till utbildning. Övningsskyldighet gäller däremot för alla civilförsvarspliktiga oavsett om de är inskrivna i civilförsvaret eller inte. Bestämmelser om högsta antal dagar eller timmar för grundutbildning av de olika utbildningskategorierna har fastställts av Kungl. Maj:t i utbildningskungörelsen (1960:655) enligt följande sammanställning.

Utbildnings- Befattning Högsta antal dagar clkategori ler timmar för utbildning

A Högre befäl med särskilda ledningsuppgifter vid civilförsvarets krigsorganisering och befäl i undsättningskär 80 dagar B Sektionschef och adjutant i ledningscentral och högre befäl i ledningskårs fältorganisation m. fl. 60 dagar Manskap i undsättningskär 60 dagar C Civilförsvarschef, distriktschef, plutonchef, vissa kårinspektörer, verkskyddsledare m. fl. 30 dagar D Avdelningschef, gruppchef m. fl. 15 dagar [ Manskap (vissa befattningar) 60 timmar F Manskap (vissa befattningar) 35 timmar

Utbildningen av personal i olika befattningar sker enligt utbildningsplaner som har upprättats av civilförsvarsstyrelsen och fastställts av Kungl. Maj:t. Utbildningsplanen tar upp den utbildningskategori vederbörande är hänförd till samt anger utbildningstidens närmare omfattning i dagar eller timmar och utbildningens ändamäl. Utbildningstiderna är i princip desamma för befattningar i allmänt civilförsvar och verkskydd. För befälsanställdas tjänstgöring i civilförsvarets krigsorganisation gäller kungörelsen (1962:578) om befälsanställning i civilförsvarets krigsorganisation. Tjänstgöring inom civilförsvaret för vapenrfria tjänstepliktiga sker enligt lagen (1966:413) om vapenfri tjänst samt kungörelsen (1966:414) med vissa bestämmelser om vapenfria tjänstepliktiga. Tjänstgöringstiden för vapenfria tjänstepliktiga som är tilldelade civilförsvaret uppgår till 420 dagar. Vissa befattningar med enklare uppgifter kräver inte särskild civilförsvarsutbildning. Sådan utbildning ges heller inte till den som skrivs in i befattning och har sådana civila yrkeskunskaper eller färdigheter som svarar mot det mål som gäller för befattningsutbildningen. Den som inte får särskild civilförsvarsutbildning övas dock i sin befattning.

Utbildningsformer

Utbildningen inom civilförsvaret bedrivs som heltidsutbildning, deltidsutbildning eller kombinerad heltids- och deltidsutbildning. Heltidsutbildning innebär att minst sju timmar av dygnet tas i anspråk för utbildning och att dagersättning utbetalas åt civilförsvarspliktig. Utbildningen ordnas som internatkurs eller dagutbildning. Vid dagutbildning bor eleverna i hemmet och transporteras varje dag till och från utbildningsplatsen. Allt befäl får heltidsutbildning, medan utbildning av manskap

enligt utbildningskungörelsen företrädesvis skall anordnas på deltid. För

manskap i civilförsvarsområdern där elevunderlaget är otillräckligt kan dock heltidsutbildning anordnas gemensamt för flera civilförsvarsområden. Heltidsutbildning kan också bli aktuell för civilförsvarspliktiga som på grund av förvärvsarbete m. m. inte kan utbildas på deltid. Dagersättning utgår som regel inte vid deltidsutbildning eftersom denna normalt

anordnas på kvällstid.

Kombinerad heltids- och deltidsutbildning innebär att kurs för manskap delvis genomförs under lördagar och söndagar och i övrigt på

kvällstid. Heltidsutbildningen i detta sammanhang beror på att vissa

moment av utbildningen kräver övningsfält, skjutbana eller liknande anordningar.

Fr. o. m. budgetåret 1973/74 bedrivs ingen utbildning som deltidseller kombinerad utbildning.

Övningar

Övningstiden för civilförsvarspliktiga är som nämnts i det föregående högst 60 timmar under varje följd av tre kalenderår. Enligt nuvarande riktlinjer skall krigsorganisatiornen övas enhetsvis med i princip fyra års intervall. Vissa ledningsorgan skall övas vartannat år, bl. a. personal för ledning av undsättning, utrymning och mobilisering. Beroende på otillräckliga Övningsresurser m.m. har Öövningsprogrammet inte kunnat genomföras i full utsträckning.

Med undantag för undsättnirgskårerna i vilka personalen i regel fullgör kvarstående värnpliktstjänstgöringstid genomförs övningarna regelmässigt på de civilförsvarspliktigas fritid. Den främsta anledningen till att övningar genomförs på sådant sätt är alt den civilförsvarspliktige med

nuvarande ersältningssystem inte kan få ersättning för eventuellt

inkomstbortfall.

Övningsverksamheten planläggs i stort av civilförsvarsstyrelsen, medan länsstyrelsen genomför övningarna i länet. Övningarna kan delas in i följande tre grupper.

1. Övning med ledningscentraler och fältstaber (ca 20 timmar vartannat år).

2. Övning med personal för utrymning och mobilisering (9--12 timmar varannat eller vart fjärde år).

3. Enhetsövning för grupp (7—14 timmar vart fjärde år).

Övningstyp 1 avser främst övning i ledning av undsättning. Övning av typ 2 sker i form av s.k. civilförsvarsorientering, dvs. personalen informeras om sina uppgifter. Övningstyp 3 slutligen är en praktisk övning, där bl.a. tidigare utbildning repeteras och kompletteras. Övningen avslutas med ett tilliämpningsmoment. Inom ramen för försöksverksamheten vid civilförsvarsskolan i Revingeby har enhetsövningar om 14 timmar försöksvis genomförts.

Förslag till nytt utbildnings- och övningssystem för det lokala allmänna civilförsvaret och verkskyddet

Principiella överväganden

Civilförsvarsstyrelsen utgår i sitt förslag bl. a. från erfarenheterna av nuvarande utbildning och övning och analyserar kraven på rekrytering och utbildning. Styrelsen konstaterar att man med hänsyn till givna resurser har tvingats satsa på en antalsmässig uppbyggnad på bekostnad av kvaliteten. Trots detta har inte ett tillräckligt antal personer kunnat utbildas och övas, främst beroende på brister i de personaladministrativa

åtgärderna. Styrelsen konstaterar också allvarliga brister i det lägre

befälets förmåga att praktiskt leda samverkande enheter i krigsliknande miljö. Vidare har manskapets successivt försämrade befattningskunskaper efter avslutad grundutbildning inte kunnat återhämtas i övningsverksamheten.

Bristerna bör enligt styrelsen i huvudsak kunna avhjälpas genom att öka Övningstiderna samt grundutbildningstiden för det lägre befälet och manskapet. Övningarna bör utformas så att det lägre befälet tränas i praktisk arbetsledning i krigsliknande miljö. Vidare bör rekryteringen förbättras och Övningsintervallen bli tätare. Dessutom bör ytterligare personal avdelas för att planera, genomföra och utvärdera verksamheten.

Försöken med koncentrerad utbildnings- och förrädsverksamhet vid anläggningen i Revingeby visar enligt styrelsen att grundutbildningen för större upptagningsområden bör genomföras vid skolor som administreras av civilförsvarsstyrelsen. Personal ur verkskyddet bör i princip fortfarande få samma grundutbildning som gäller för det allmänna civilförsvaret.

Civilförsvarets krigsorganisatton bör enligt 1972 ärs försvarsbeslut i lämplig utsträckning göras mer enhetlig. Därvid bör enligt civilförsvarsstyrelsen bl. a. undsättningsenheterna föras samman till undsättningsplutoner, bestående av räddnings-, brand- och sjukvårdsgrupper. Plutonerna skall enligt styrelsen kunna självständigt lösa uppgifter och bör därför samövas i fred. Övningarna bör förläggas till de ändamålsenliga utbildningsanordningarna vid civilförsvarsskolorna.

Övriga enheter i det allmänna lokala civilförsvaret bör med hänsyn till övningarnas karaktär och av praktiska och ekonomiska skäl övas vid civilförsvarsskolorna vid korta reseavstånd för de civiltörsvarspliktiga och i annat fall lokalt av länsstyrelserna.

I fråga om Övningar med verkskydd anser styrelsen att de nuvarande regelbundet återkommande civilförsvarsorienteringarna för verkskyddschefer och verkskyddsledare bör utgå. Information till dessa befattningshavare bör i stället ges i skriftlig form eller vid länsstyrelsernas regelbundet återkommande inspektioner av de verkskyddspliktiga företagen. Även den övning som ges befäl för undsättande verksamhet vid de största av dessa företag bör utgå och ersättas med en kaderövning för befäl vid verkskydden. All personal bör regelbundet få information om det egna verkskyddets uppbyggnad, gruppering, utrustning, mobilisering m. m.

Övningar för enheter i verkskyddets skadeavhjälpande organisation bör bl. a. med hänsyn till verkskyddsenheternas utrustning hållas skilda från det allmänna civilförsvarets övningar. Tillgången på lämpliga utbildningsoch övningsanordningar bör tilsammans med reseavståndet för deltagarna bli avgörande för övningarnas förläggning.

Utbildningssvstemet

Civilförsvarsstyrelsen anser det inte möjligt att i nuvarande planeringsram för civilförsvaret utbilda manskap i den omfattning som krigsorganisationen och beredskapen foréörar. Styrelsen utgår emellertid från att organisationen efter mobilisering kan lösa sina uppgifter med successivt växande effekt trots att huvuddelen av manskapet inte utbildas i fred.

Med denna utgångspunkt föreslår civiMörsvarsstyrelsen att endast ca 30 4 av manskapet för det lokala allmänna civilförsvaret grundutbildas. Styrelsen framhåller att den förvarning före krigsutbrott som man-har att räkna med skall användas för att stärka beredskapen så att organisationen kan verka med full effekt när situationen så kräver.

För att möta risken att en sådan förberedelsetid uteblir eller blir otillräcklig föreslås att en mindre del av organisationen ges sådan utbildning att den kan mobiliseras snabbt och därefter omedelbart verka med full effekt. Ca 7 5 av undsöttningsorganisationen föreslås organiseras som sädana snabbt mobiliserbura s, k. S-enheter.

Det förhållandet att endast en mindre det av manskapet grundutbildas får konsekvenser för befälets grundutbildning och för övningarna med organisationen. Befälet får enligt styrelsen bara en mycket begränsad erfarenhet av praktisk arbetsledning under grundutbildningen. För att bl. a. tillgodose detta behov i den mobiliserade organisationen föreslås att en befattning för ställföreträdande gruppehet inrättas i undsättningsenheterna, Särskilt höga krav ställs vidare på att det lägre betälet och det manskap som grundutbildas har goda kunskaper om materielens konstruktion, bandhavande och vård samt om hur olika praktiska uppgifter skall lösas.

Grundutbildningen skall sålunda i första hand omfatta befattningsutbildning. För högre befäl innebär detta utbildning i främst organisation, taktik, stabstjänst och förvaltning, medan lägre befäl och manskap

främst utbildas i materieltjänst och praktiskt arbete. Därutöver skall varje befattningshavare ges viss kunskap om bl. a. verksamhetsmiljön i krig samt utbildas i självskydd och omhändertagande av skadade.

För den personal som skall grundutbildas föreslås följande utbildningstider.

Typbefattning Utbildningstid i veckor Befäl i ledningscentraler och högre befäl 4—8 Gruppchefer 3 Manskap i allmänna civilförsvaret 2 (i vissa fall 1) Manskap i verkskydd I

För huvuddelen av befäl i ledningscentraler och högre fältbefil föreslås att utbildningstiden får utgöra 4—5 veckor. För manskap inom det allmänna civilförsvaret med lämplig yrkesbakgrund begränsas utbildningstiden till en vecka.

Förslaget innebär att nuvarande utbildningstid för flertalet högre chefer minskar med ca två veckor, För plutonchefer, gruppehefer och manskap ökar tiden med en vecka.

Grundutbildningen bör genomföras som heldagsutbildning på vardagar. Antalet kurstyper minskar genom att utbildningen samordnas för befattningar med likartade krav på utbildning. För att förbättra uttagningen till högre befälsbefatlningar görs slutligt urval först i samband med grundutbildningen.

I grundutbildningen bör tre olika slags kurser förekomma, nämligen introduktionskurser, befaltningskurser och fortbildningskurser. Alla som skall grundutbildas genomgår befaltningskurs.

Avsikten med introduktionskurs är att ge deltagarna grundläggande och motivationshöjande kunskap. Kursen avser också att ge länsstyrelsen underlag för den slutliga uttagningen till högre befälsbefattningar. Kursen omfattar miljö- och stridsmedelskunskap, totalförsvarsoch civilförsvarskunskap, befattningsintormation och självskyddsutbildning.

Befattningskurs omfattar allmän utbildning, tjänstegrensutbildning samt vid behov taktisk utbildning i ämnena utrymning, skydd och undsättning samt mobiliseringskunskap. För huvuddelen av dem som skall utbildas utgör denna kurs den enda grundutbildningen.

Fortbildningskurs syftar till att ge kunskaper om främst större organisatoriska förändringar.

Föreslagna tider för grundutbildning ligger inom ramen för det högsta antal dagar som kan tas ut enligt nuvarande bestämmelser i utbildningskungörelsen.

Övningssvstemet

Med utgångspunkten all endast en mindre del av manskapet grundutbildas anser civilförsvarsstyrelsen det vara viktigt att organisationen

övas. Genom övning bör samövade enheter skapas. Styrelsen utgår härvid från det tidigare nämnda antagandet att organisationen efter mobilisering kan lösa sina uppgifler med successivt växande effekt även om huvuddelen av manskapet inte har grundutbildats i fred. Förutom att befäl och viss annan nyckelpersonal är väl utbildade i fredstid, bl. a. beträffande materielkunskap och praktisk arbetsledning, krävs övningsverksamhet i fred med manskap.

Styrelsen framhåller i detta sammanhang betydelsen av att till organisationen rekryteras civilförsvarspliktiga som så långt möjligt har en yrkesbakgrund som passar mot de krav befattningen i civilförsvarets krigsorganisation ställer. Den civilförsvarspliktige förutsätts sålunda i många fall behärska de maskiner, verktyg och arbetsmoment som förekommer 1 organisationen.

I princip föreslås alla enheter genomgå s.k. enhetsövning om tre dagar för befäl och två dagar för manskap. Vissa enheter bör deck med hänsyn till sina uppgifter undantas från enhetsövningar. Andra enheter bör övas under kortare tid än de föreslagna, bl. a. enheterna i verkskyddet som föreslås övas under en dag.

Enhetsövningar för ledningscentral bör genomföras lokalt vid de egna anläggningarna, medan enhetsövningar för de undsättande enheterna bör genomföras i krigsliknande miljö (ruinstad). Innan övning i ruinstad påbörjas måste det outbildade manskapet av säkerhetsskäl orienteras om övningsanordningar och förberedas i enklare övningar. Vidare bör de informeras om civilförsvarets uppgifter och organisation samt få kunskaper i självskydd och viss utbildning i att ta hand om skadade.

Befäl och annan nyckelpersonal bör dessutom enligt styrelsen informeras om planläggningen i eget civilförsvarsområde i fråga om mobilisering, gruppering och undsättning m. m. Denna utbildning bör ges inom ramen för en s.k. särskild övning om högst en dag. I anslutning till de särskilda övningarna beräknas härutöver viss tid för omskolning och fortbildning.

Slutligen bör S-enheterna enligt styrelsen övas under en dag i mobilisering och i anslutning härtill ges en kortfattad repetition av sin befattningsutbildning. Övningstypen bör benämnas mobiliseringsövning.

Det föreslagna övningssystemet innebär alt alla enheter övas i ett fyraärsintervall. Organisationens enheter delas in i fyra grupper som övas enhetsvis vardera en gång under en fyraårsperiod. Vissa enheter och befattningshavare genomgår därutöver särskild övning eller mobiliseringsövning under året mellan två enhetsövningar.

Civilförsvarsstyrelsen föreslår vidare att övningarna i princip förläggs till dagtid och att ersättning utgår till de civilförsvarspliktiga oberoende av på vilken veckodag övningen genomförs.

Den av civilförsvarsstyrelsen föreslagna ändringen av övningstiden innebär inte att den nuvarande fredstida tjänstgöringsskyldigheten för civilförsvarspliktiga ökas. Med hänsyn till att tiden för övning enligt

förslaget anges i dagar i stället för i timmar bör dock viss ändring göras i civilförsvarslagen.

Rekrytering av civilförsvarspliktiga

Styrelsen framhåller att tillgången på värnpliktsavgången personal sjunker på grund av bl.a. minskande årsklasser av 47-åringar. Detta förhållande har inte kunnat mötas med tillräckligt ökad rekrytering av kvinnor och värnpliktiga från marinen och flygvapnet. Om flera yngre värnpliktiga förs över från det militära försvaret till civilförsvaret skulle

enligt styrelsen kraven på antalet utbildade under 1980-talet kunna bli ca

2070 mindre än vad som gäller, med dagens rekryteringsförutsättningar. En sådan föryngring av organisalionen innebär också att de fysiska krav som ställs på personalen lättare skulle kunna tillgodoses. Detta skulle också bli fallet om åldersgränsen för krigsplacering i civilförsvaret sänks från nuvarande 65/60 till 60/55 års älder. Nuvarande förtidsavgångar före

60 års ålder styrker behovet av en sådan sänkning.

Civilförsvarsstyrelsen anser att möjligheterna att öka rekryteringen till civilförsvaret av värnpliktiga bör undersökas. Främst bör härvid en tidig överföring av s. k. B-dels-värnpliktiga från marinen och flygvapnet prövas. Vidare bör värnpliktiga i yrkesbrandkår generellt beviljas uppskov, i varje

fall i åldern över 32 år.

Utbildnings- och förrådsorganisationen

Nuvarande ordning

Utbildningsorganisationen

Inom civilförsvarsstyrelsen handläggs utbildnings- och övningsfrågor vid utbildningsbyrån. I utbildningsbyrån ingår även befälsskolan och undsältningsskolan i Rosersberg samt civilförsvarsskolorna i Katrineholm, Sandö och Revingeby. Vid skolorna anordnas kurser i internatform eller med dagliga transporter av elever till och från anläggningarna. Skolorna har heltidsanställda lärare och delvis väl utbyggda utbildnings- och övningsanordningar.

Vid befälsskolan utbildas allt högre befäl samt deltidsanställda instruktörer. Skolan anlitar den service utbildningsbyrån kan lämna tills civilförsvarsstyrelsen omlokaliseras till Karlstad.

Vid undsättningsskolan och delvis även i Revingeby utbildas vapenfria tjänstepliktliga samt personal ur civilförsvarets undsättningskårer. Vid undsättningsskolan utbildas vidare manskap från civilförsvaret i Stockholm. Utbildning av befäl och manskap är i övrigt förlagd till civilförsvarsskolorna i Katrineholm, Sandö och Revingeby. Utbildning av manskap som inte kan beredas plats på civilförsvarsskolorna sker vid provisoriska anläggningar.

Viss manskapsutbildning äger också rum i länen. Denna utbildning leds

2 Riksdagen 1974. I saml Nr 75

och övervakas av civilförsvarsstyrelsen men administreras av länsstyrelsernas försvarsenheter och sköts av lärare ur civilförsvarsstyrelsen samt deltidsanställda instruktörer.

Signalskyddsutbildning sker vid totalförsvarets signalskyddsskola i Uppsala.

Civilförsvarets övningsverksamhet genomförs i regel lokalt och under länsstyrelsernas ledning utom beträffande undsättningskårerna. För övningar med ledningscentraler och fältstaber ställs övningsledare från civilförsvarsstyrelsen till länsstyrelsernas förfogande.

Utbildningen av verkskyddspersonal är numera densamma som för det allmänna civilförsvarets personal. Såväl utbildning som övning kan genomföras vid civilförsvarsskelorna, av länsstyrelserna eller — efter länsstyrelsens medgivande — av företag som är skyldigt att organisera verkskydd. I sistnämnda fall kan civilförsvarsmyndigheterna ge visst biträde. Uppgift om den personal som har genomgått verkskyddsutbildning lämnas till resp. länsstyrelse.

Förrådsorganisationen

Civilförsvarets materielhantering i fred leds centralt av civilförsvarsstyrelsen där utrustningsbyrån handlägger matcerielfrågorna. Materiel anskaffas av civilförsvarsstyrelsen. Länsstyrelserna administrerar var och en inom sitt län förrådsverksamheten. Länsstyrelserna svarar för att mobilisering planläggs och genomförs inom länen. För förrådsverksamheten finns förrådspersonal som huvudsakligen avlönas med medel som ställs till förfogande av civilförsvarsstyrelsen. Denna personal är knuten till länsstyrelsernas försvarsenhet och leds av en byråinspektör (förrådsförvaltare) vid enheten. Denne fungerar också som mobiliseringsplanläggare och skall handlägga underhållsärenden i krigsorganisationen.

För att tillgodose utbildnings- och övningsverksamheten lånas materiel ur mobiliseringsförråd inom varj2 län.

Förslag till ny utbildnings- och förrådsorganisation

Överväganden

Civilförsvarsstyrelsens tidigare redovisade förslag till nytt utbildningsoch Öövningssystem förutsätter enligt styrelsens mening också en ny utbildningsorganisation.

Endast om utbildningsverksamheten i största möjliga utsträckning förs samman till större enheter är det enligt styrelsen möjligt att använda avancerade utbildningsanordningar. Genom större utbildningsenheter förbättras också möjligheterna att utnyttja goda pedagogiska hjälpmedel. På så sätt höjs kunskapsnivån hos eleverna och deras förståelse och intresse för uppgifterna ökar. För att ett tillräckligt utbildningsunderlag för en sådan anläggning skall erhållas måste utbildningen samordnas inom större områden på samma sätt som vid försöken i Revinge.

Undervisningen bör enligt civilförsvarsstyrelsen bedrivas i internatform i den mån eleverna inte dagligen kan färdas till och från anläggningen. Beläggningen bör vara sådan att verksamheten kan pågå i hela terminer.

De större anläggningarna ger också bättre förutsättningar för Ö vningsverksamheten. Övningar kan genomföras med större enheter, vilket inte är möjligt i nuvarande organisation. Man kan t. ex. samöva enheter över gruppnivån. Såväl pluton- som gruppchefer får därigenom övning i arbetsledning i en realistisk situation.

De angivna utbildningsanläggningarna bör enligt styrelsen samordnas med en till anläggningarna förlagd förräådsdrift. En samlokalisering av utbildningen och hanteringen av mobiliseringsmaterielen gör det möjligt att ge utbildningen de materielresurser som behövs. Styrelsen anser att det av ekonomiska skäl inte är möjligt att skaffa särskild materiel endast för utbildningsändamål.

Civilförsvarsstyrelsen framhäller vidare att en samlokalisering av materielservice med utbildningen och hanteringen av mobiliseringsmatericl också leder till rationaliseringsvinster och bättre möjligheter att möta tillfälliga belastningar i verksamheten. Sådana variationer förekommer för utbildningsservicens del vissa dagar under veckorna och vissa tider varje dag. Eftersom förrädstjänsten inte är tidsbunden i samma omfattning kan personal härifrån utan olägenhet disponeras om varigenom personalslyrkan bättre kan anpassas till verksamhetens behov. Denna rörlighet uppnås endast vid relativt stora förrådsenheter. Systemet har i viss utsträckning prövats i Revingeby och har medfört personalbesparingar. Under försöksverksamheten har det också visat sig att de långa avstånden mellan utbildningsanläggningen och avsides liggande förråd inte har varit betungande. Detta beror bl. a. på de ökade möjligheterna att planera och kombinera transporter till flera förråd samtidigt. Civilförsvarsstyrelsen anser att en länsvis bedriven förrådsverksamhet ställer sig dyrare från drifts- och investeringssynpunkt.

Civilförsvarsstyrelsen har vid sina överväganden också berört frågan om konsekvenserna för beredskapen av en samordnad förrädsdrift. Styrelsen utgår därvid från att materielens tillgänglighet är avgörande för beredskapen. Denna kommer enligt styrelsen att i huvudsak vara oförändrad i den föreslagna organisationen. Inga förändringar avses nämligen ske i ansvaret för beredskap och för planläggning och genomförande av mobilisering. Endast den fredsmässiga hanteringen av materielen förs över till de föreslagna anläggningarna. Länsstyrelserna kommer enligt förslaget att få full insyn i denna verksamhet.

Negativt från beredskapssynpunkt kan dock enligt civilförsvarsstyrelsen vara att viss mobiliseringsmateriel kommer att förvaras vid anläggningarna och användas i utbildning och övning där. Det blir emellertid endast ett litet antal mobiliseringsförråd som berörs av detta. Den största delen av mobiliseringsmaterielen får ligga orörd i sina förråd. Minskningen av antalet förrådsanställda kommer också enligt styrelsen att påverka beredskapen i viss utsträckning. Denna påverkan blir emellertid förhallandevis liten eftersom de förrädsanställda utgör endast en liten del

av den personal som behövs vid mobilisering.

Civilförsvarsstyrelsen påpekar vidare att en förutsättning för att beredskapen inte skall sänkas är att länsstyrelsernas försvarsenheter har tillräckliga resurser för mobiliseringsplanläggning.

Civilförsvarsstyrelsen har övervägt olika alternativ när det gäller a ntalet anläggningar och deras lokalisering. Flera faktorer har beaktats vid dessa överväganden. Länga restider för elever och förrådsarbetslag bör undvikas samtidigt som antalet anläggningar bör hållas nere. Det förra talar för flera och därmed mindre anläggningar och det senare för ett litet antal stora anläggningar. Styrelsen har från kostnadssynpunkt studerat alternativ med tre, fem, sju och nio anläggningar och har därvid stannat för ett alternativ med fem anläggningar. Härigenom uppnås en rimlig avvägning mellan kraven på rationalitet och hänsyn till eleverna. Civilförsvarsstyrelsens beräkningar ger bl.a. vid handen att en förrådsorganisation där omkring 2074 av materielstocken förvaltas av resp. anläggning är lämplig både från personal- och transportsynpunkt. Ökas eller minskas antalet anläggningar leder detta bl. a. till för hög resp. för låg arbetsbelastning på den som ansvarar för förrådsverksamheten. Transportsträckor mellan central anläggning och förråd som överstiger 30 mil bör tillåtas endast i undantagsfall. I den föreslagna organisationen kan även detta krav uppfyllas. Administrativa skäl talar enligt styrelsen för en områdesindelning som inte bryter länsgränser. Vidare bör elevupptagnings- och förrädsförvaltningsområden sammanfalla. Resvägarna för eleverna gör det dock nödvändigt att i vissa fall hänföra elever från samma län till två olika upptagningsområden. Av krigsorganisatoriska skäl anser vivilförsvarsstyrelsen det däremot omöjligt att göra motsvarande avvikelser beträffande förrådsförvaltningen.

Civilförsvarsstyrelsen anser att en anläggning bör förläggas till vardera Stockholms-, Göteborgs- och Mälmöregionerna. Vidare bör en anläggning förläggas till Mälarområdet som har stor betydelse från kommunikationssynpunkt och som svarar för en stor del av civilförsvarets krigsorganisation. Slutligen bör en anläggning finnas i Norrland.

För Stockholm kan eivilförsvarets anläggning 1 Rosersberg utnyttjas och för Malmö anläggningen i Revingeby. I Mälarregionen kan på motsvarande sätt Katrineholmsskolan tillsammans med förråd i Malmby t.v. användas samt i Norrland Sandöskolan vid Kramfors. I Göteborgsregionen måste emellertid en ny anläggning byggas.

Organisationsförslag

Civilförsvarsstyrelsen föreslår att grundutbildningen av civilförsvarspliktiga, huvuddelen av övningsverksamheten samt hanteringen av civilförsvarets materiel i fred skall handhas av civilförsvarsstyrelsen vid fem särskilt inrättade anläggningar för detta ändamål. Motsvarande verksamhet inom länsstyrelserna bör i samband därmed avvecklas.

Förslaget innebär att landet kommer att indelas i fem områden med

var sin utbildnings- och förrådsanläggning. Med vissa avvikelser beträffande upptagningsområdena för elever föreslås områdena få följande omfattning. Södra området: Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads samt Malmöhus län. Västra området: Jönköpings, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län. Ce ntralområdet: Södermanlands, Östergötlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands samt Kopparbergs län. Östra området: Stockholm. Uppsala, Gotlands och Gävleborgs län. Norra området: övriga Norrland. De föreslagna avvikelserna beträffande upptagningsområdena

för elever gäller Hallands län, där elever från den södra delen föreslås bli

utbildade i södra området. Vidare bör elever från norra delen av Kalmar län hänvisas till centralområdets anläggning, elever från Kopparbergs län

och elever från norra delen av Gävleborgs län till östra resp. norra

områdets anläggning.

Förslaget förutsätter att vissa lokala övningsfält och förrådsfilialer kommer att finnas vid sidan av de sammanförda anläggningarna.

Civilförsvarsstyrelsen föreslär att de samordnade utbildnings- och förräådsanläggningarna indelas dels i en utbildningsenhet och en admini-

strativ enhet under en skolchef, dels i en förrådsenhet under en

intendent. Beläggningen vid varie enhet bör enligt styrelsen inte överstiga ca 250 clever. Enheterna avses organisatoriskt ingå i utbildnings- resp. utrustningsbyråerna inom styrelsen.

Skolchefen blir enligt förslaget platschef och svarar för planering och genomförande av utbildnings- och övningsverksamheten samt för den interna administrationen. Han fär vidare direktivrätt över den utbildningsservice som ingår i förrådsförvaltningen. Intendenten skall svara för mobiliseringsförråden i området, utbildningsservice och materielunderhåll samt för underhåll av fastigheler, mark och vägar. Gemensamma frågor avgörs av skolchefen efter samråd med intendenten.

Utbildningen kommer enligt förslaget att till största delen förläggas till anläggningarna. Viss utbildning kan dock genomföras lokalt.

Beträffande verkskyddet bör högre befälsutbildning som hittills genomföras vid befälsskolan i Rosersberg. Utbildning av övrigt befäl och i förekommande fall manskap förläggs i princip till de föreslagna utbildningsanläggningarna. Undantag kan förekomma. Verkskyddets övningar anses kunna genomföras antingen vid utbildningsanläggningarna eller lokalt vid företagen eller vid Öövningsanordningar som civilförsvaret förfogar över. Verkskydden bör ha handlingsfrihet att välja att genomföra sina enhetsövningar vid företagen eller vid övningsfält som ställs till förfogande av civilförsvaret. s

Länsstyrelserna föreslås i materielhänseende stå kvar som mobiliseringsansvariga.

Civilförsvarsstyrelsen föreslär att den nya utbildnings- och förråds-

organisationen införs successivt under åren fram till är 1978. Södra området med Revingebyanläggningen som tidigare har varit försöksanläggning är klar att genast ingå I organisationen. Under budgetåret

1975/76 kan östra området föras över följt av de centrala och norra områdena under budgetåret 1976/77. Tidpunkterna har valts bl. a. med hänsyn till personalläget. För västra området måste en helt ny anläggning projekteras och byggas.

Under uppbyggnadsskedet kommer fr. o. m. budgetåret 1977/78 den nya organisationen att behöva ett tillskott av 22 lärartjänster. Vidare behövs sammanlagt 22 nya tjänster för administration av anläggningarna i de västra, centrala och norra områdena.

På förrådssidan innebär omorganisationen att förrådspersonalen kan

minskas från 216 till 134 personer. Minskningen bör kunna vara genomförd under år 1978.

Huvuddelen av nuvarande arbetsuppgifter för byråinspektörerna (för-

rådsförvaltarna) vid länsstyrelserna bortfaller enligt civilförsvarsstyrelsens mening till följd av den föreslagna omorganisationen.

Vissa förskjutningar i de föreslagna personalminskningarna kan väntas

ske på grund av övergången till ny krigsorganisation.

Minskningen av förrådspersonalen kan ske fortlöpande genom avgång för pension, byte av anställning m. m. För att undvika att tvångsvis omplacera anställda föreslås vissa övergångsanordningar som väntas medföra smärre kostnadsökningar.

Med ledning av resultaten av försöksverksamheten i Revingeby räknar civilförsvarsstyrelsen med en ärtig rationaliseringsvinst på ca 3,5 milj. kr. vid driften av de nya anläggningarna. Härav avser 1 milj. kr. den besparing

som uppnås om byråinspektörerna (förrådsförvaltare) vid länsstyrelserna

dras in. Huvuddelen av vinsten ligger i personalminskningar i förrådsförvaltningen.

Omorganisationen medför ett investeringsbehov om 41 milj. kr. I detta belopp ingår emellertid ca 17 milj. kr. för att sanera barackbyggnader i Rosersberg. Civilförsvarsstyrelsen framhåller dessutom att betydande investeringar har uppskjutils i avvaktan på ställningstagande i organisationsfrågan.

Länsstyrelsernas synpunkter m. m.

Huvuddelen av länsstyrelserna är positivt inställda till att grundutbildningen förs samman till civilförsvarsskolorna. Ungefär hälften av dem tar ställning för eller har inte något att erinra mot att även övningsverksamheten förs samman i avsedd omfattning. Vad avser förräådsverksamheten är flertalet länsstyrelser negativa till förslaget. Bl. a. framhålls att byråinspektörerna (förrådsförvaltarna) vid länsstyrelsernas försvarsenhet besitter ett materiel: och miljökunnande som är en förutsättning för att mobiliseringsplanläggningen skall kunna genomföras. Ett bortfall av dessa kan enligt länsstyrelserna knappast ersättas. Man finner vidare ansvarsfördelningen mellan berörda parter oklar och olämplig. Länsstyrelsernas inflytande på malerielhanteringen anses från mobiliseringssynpunkt bli alltför liten.

I en till försvarsdepartementet inkommen skrivelse har Sveriges verkskvddsförbund bl.a. framhållit att möjlighet att bedriva verkskyddsutbildning som hel- eller deltidsutbildning bör finnas i fortsättningen. Verkskyddsförbundet anser också att föreslagen utökning av tiden för grundutbildning av räddningsledare och räddningsgruppehefer i verkskyddet inte är befogad. Sveriges verkskyddsförbund motsätter sig vidare att övningar för verkskyddet anordnas på arbetstid.

Departementschefen

Bakgrund

Civilförsvaret anordnas dels som allmänt civilförsvar. som omfattar lokalt civilförsvar i civilförsvarsomrtåden och regionalt civilförsvar i form av undsättningskårer m. m., dels som verkskydd. Enligt civilförsvarslagen (1960:74) är varje svensk medborgare som bor i landet fr. o. m. 16 och t.o.m. 65 års ålder skyldig att tjänstgöra i civilförsvaret så långt hans kroppskrafter och hälsotillstånd medger (civilförsvarsplikt).

För utbildning begränsas tjänstgöringsskyldigheten till högst 30 dagar. För civilförsvarspliktig som har krigsplacerats i högre befälsbefattning eller i annan befattning som kräver särskilda insikter eller färdigheter får utbildningstiden utsträckas till högst 60 dagar. Varje civilförsvarspliktig är utöver grundutbildningen skyldig att delta i övning högst 60 timmar under varje fölid av tre kalenderår.

Närmare bestämmelser om högsta antal dagar eller timmar för grundutbildning av de olika utbildningskategorierna har fastställts av Kungl. Maj:t i utbildningskungörelsen (1960:655) för civilförsvaret. Utbildningen av personal i olika befattningar sker enligt utbildningsplaner som har upprättats av civilförsvarsstyrelsen och fastställts av Kungl. Maj:t.

Utbildningen inom civilförsvaret bedrivs som heltidsutbildning, deltidsutbildning eller kombinerad heltids- och deltidsutbildning.

Enligt nuvarande riktlinjer skall krigsorganisationen övas enhetsvis med i princip fyra års intervall. Vissa ledningsorgan bl.a. för ledning av utrymning och mobilisering skall över vartannat är. Med undantag för övningar med undsättningskärer, i vilka de tjänstgöringsskyldiga fullgör tid som inte har tagils i anspråk för tjänstgöring i krigsmakten, genomförs övningarna som deltidsövning eller under lördagar och söndapar, dvs. i princip på den civilförsvarspliktiges fritid.

Övningsverksamheten omfattar f. n. övning med ledningscentraler och fältstaber (ca 20 timmar vartannat är), övning med personal för utrymning och mobilisering (9 12 timmar vartannat eller vart fjärde år) och enhetsövning med grupp (7 timmar vart fjärde år).

Utbildning och övning inom civilförsvaret sker såväl centralt som lokalt inom länen. Den centrala verksamheten är förlagd till skolor i Rosersberg, Katrineholm, Sandö och Revingeby. Dessa ingår i civilförsvarsstyrelsens utbildningsbyrå. Utbildning och övningar vid de centrala skolorna leds av heltidsanställda lärare och sker delvis i internatform. Den

lokala utbildningen leds av civilförsvarsstyrelsen men administreras av länsstyrelserna. Övningarna sker huvudsakligen lokalt och under ledning av länsstyrelserna. Utbildning och övning av verkskyddspersonal kan genomföras centralt, lokalt eller, efter länsstyrelses medgivande, av den som är skyldig att organisera verkskydd.

Civilförsvarsstyrelsen leder civilförsvarets materielhantering i fred samt svarar för anskaffning av materiel direkt eller genom direktiv till länsstyrelserna. Länsstyrelserna administrerar förrådsverksamheten i länen.

De ansvarar också för att civilförsvarets mobilisering i resp. län

planläggs och genomförs. I länsstyrelsernas försvarsenheter ingår en byräinspektör som handlägger bl. a. sådana frågor.

Med Kungl. Maj:ts medgivande har civilförsvarsstyrelsen bedrivit försök med koncentrerad utbildnings- och förrädsverksamhet i Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län. Försöken har varit förlagda till civilförsvarsskolan i Revingeby. Utbildning och viss övnings-

verksamhet som avser dessa län har genomförts i Revingeby. Dit har också ansvaret för den fredstida förrådshanteringen förts över från

berörda länsstyrelser.

Civilförsvarsstyrelsen har våren 1973 redovisat resultatet av försöksverksamheten i en slutrapport. Styrelsen har därefter i samband med sin programplan för perioden 1974/75 - 1978/79 kommit in med förslag till utbildningsprogram för det lokala allmänna civilförsvaret och till fredsorganisation för utbildnings- och förrådsverksamheten.

Civilförsvarsstyrelsens förslag

Civilförsvarsstyrelsen anför att erfarenheterna av den gångna uppbyggnadsperioden har visat att nuvarande utbildnings- och övningssystem har brister. De allvarligaste kvalitativa bristerna anses vara det lägre befälets bristande förmåga att praktiskt leda samverkande enheter i krigsliknande miljö och att manskapet efter avslutad grundutbildning successivt förlorar sina befattningskunskaper. Detta har inte kunnat återhämtas i övningsverksamheten.

Enligt civilförsvarsstyrelsen är det inte möjligt att inom den anvisade ekonomiska ramen för civilförsvaret utbilda allt manskap. Styrelsen utgår dock från att organisationen efter mobilisering kan lösa sina uppgifter med successivt växande effekt även om huvuddelen av manskapet inte utbildas i fred. Med denna utgångspunkt föresläs att endast ca 30 Z av manskapet för det lokala allmänna civilförsvaret utbildas.

Den omständigheten att endast en mindre del av manskapet utbildas, medför enligt vivilförsvarsstyrelsen att större krav mäste ställas på befälets utbildning. Särskilt höga krav ställs på att befälet och sådant manskap som utbildas har kunskaper om matericlens konstruktion, handhavande och värd samt om hur olika praktiska uppgifter skall lösas.

I fråga om utbildningens längd föresläs en utbildningstid om fyra -åtta veckor för befäl i ledningscentraler och högre fältbefäl. För huvud-

delen av dessa grupper bör dock utbildningen begränsas till fyra — fem veckor. För gruppehefer föreslås en utbildningstid om tre veckor och för manskap två veckor. För manskap med yrkesbakgrund som är lämplig för tjänsten i det allmänna civilförsvaret föreslås utbildningstiden omfatta en vecka. Sistnämnda utbildningstid bör gälla också för manskap i verkskydd.

Utbildningen bör enligt civilförsvarsstyrelsen genomföras som heldagsutbildning på vardagar och omftatta introduktionskurser, befattningskurser och fortbildningskurser.

Personal ur verkskyddet föreslås få i princip samma utbildning som personal i det allmänna civilförsvaret.

Övningsverksamheten bör enlig! civilförsvarsstyrelsen syfta till att skapa samövade enheter. Styrelsen antar att organisationen efter mobilisering kan lösa sina uppgifter med successivt växande effekt även om huvuddelen av manskapet inte har utbildats i fred. Styrelsen framhåller vidare att undsättningsenheterna, som omfattar räddnings-, brand- och sjukvärdsgrupper, bör föras samman till undsättningsplutoner. Plutonerna skall självständigt kunna lösa uppgifter och bör därför vara samövade redan i fred. Förutom att befäl och viss annan nyckelpersonal är väl utbildade i fredstid kräver detta att också manskapet övas i fred. Vid

övningstillfälet bör manskapet ges den ulbildning i självskydd som

motsvarar självskyddsutbildningen för allmänheten och därutöver viss

ytterligare utbildning i att ta hand om skadade.

I princip föreslås alla enheter genomföra s. k. enhetsövning om tre dagar för befäl och 1iväå dagar för manskap. Vissa enheter bör undantas från enhetsövningar, medan andra enheter övas under kortare tider än de föreslagna, bl. a. enheterna i verkskyddet som bör övas under en dag. Enhetsövningar för ledningscentral genomförs lokalt vid de egna anläggningarna, medan enhetsövningar för de undsättande enheterna genomförs i krigsliknande miljö vid civilförsvarets skolor. Befäl och annan nyckelpersonal bör vidare informeras om planläggningen i eget civilförsvarsområde i fråga om mobilisering, gruppering och undsättning m. m. Denna utbildning bör ges inom ramen för en s. k. särskild övning om högst en dag. Vidare föreslår styrelsen att snabbmobiliserbara enheter (S-enheter) övas I mobilisering under en dag, s. k. mobiliseringsövning.

Det föreslagna övningssystemet innebär att alla enheter övas en gång under en fyraårsperiod. Vissa enheter och befattningshavare genomgår därutöver särskild övning eller mobiliseringsövning.

Civilförsvarsstyrelsen föreslår vidare att övningarna i princip förläggs till dagtid och att ersättning utgår till de civilförsvarspliktiga oberoende av på vilken veckodag övningen genomförs.

I fråga om övningar med verkskydd föreslär styrelsen att de nuvarande civilförsvarsorienteringarna för verkskyddsechefer och verkskyddsledare utgär och att information i stället ges i bl.a. skriftlig form. Även

nuvarande övningar för befäl för undsättande verksamhet vid de största

verkskydden föresläs utgå och ersättas med en kaderövning för befäl vid

verkskydden. All personal bör regelbundet informeras om det egna verkskyddets uppbyggnad, gruppering, utrustning, mobilisering m. m. Tillgången på lämpliga utbildnings- och övningsanordningar bör tillsammans med reseavständ för övningsdelagarna bli styrande för var övningarna skall genomföras.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller till sist att det bör undersökas, om det är möjligt att öka rekryteringen till civilförsvaret av värnpliktiga. Främst bör en tidig överföring av s.k. B-delsvärnpliktiga från marinen och flygvapnet prövas.

Det föreslagna utbildningssvstemet förutsätter enligt civilförsvarsstyrelsen att utbildning och övningsverksaumhet i stor utsträckning förs samman till anläggningar som kan ge bättre utbildningsbetingelser. För att få tillräckligt stort elevunderlag förutsätts att verksamheten samord-" nas inom större områden. Övningsverksamheten vid de nämnda anläggningarna kan bedrivas med störse enheter och under realistiska förhållanden. Fftersom det av ekonomiska skäl inte är möjligt att skaffa särskild övningsmateriel är det enligt styrelsen nödvändigt att samlokalisera utbildningen och förrådsverksamheten.

Civilförsvarsstyrelsen är medveten om alt en sammanförd organisation för vissa län kan vara i viss mån negativ för civilförsvarets beredskap. Det är i detta sammanhang viktigt att länsstyrelserna får tillräckliga resurser för mobiliseringsplanläggning.

Civilförsvarsstyrelsen anser vidare att den bästa avvägningen mellan en ekonomiskt rationell organisation och hänsynen till eleverna är en organisation med fem anläggningar. .

Civilförsvarsstyrelsen föreslår att utbildningen, en stor del av övningsverksamheten samt förrådsdriften i fred inom civilförsvaret samlas inom fem områden. Inom varje omräde bör finnas en skol- och förrådsanläggning som ingår 1 civilförsvarsstyrelsens utbildnings- och utrustningsbyråer. För detta ändamål vill man dels utnyttja civilförsvarsstyrelsens nuvarande skolor i Rosersberg, Revingeby, Katrineholm-Malmby och Sandö, dels bygga en ny anläggning för Västsverige i Göteborgsområdet.

Övergången till den nya organisationen kan påbörjas med Revingebyanläggningen, som redan är utbyggd, och kan vara slutförd år 1978 då den nya anläggningen för Göteborgsområdet beräknas kunna stå klar. Vidare bör enligt civilförsvarsstyrelsen några lokala övningsfält behållas samt några förrådsfilialer finnas inrättade.

Skolchefen föreslås bli chef för skol- och förrådsanläggningen. Matcrielhanteringen bör ledas av en intendent som beträffande utbildningsservice får direktiv frän skolcketfen men i övrigt får anvisningar från civilförsvarsstyrelsens utrustningsbyrå.

Civilförsvarsstyrelsen föreslår att ansvaret för att genomföra utbildningen och en stor del av övningarna samt för hanteringen av all materiel i fred läggs på styrelsen medan länsstyrelsernas försvarsenheter fortfarande bör svara för genomförande av vissa övningar och all mobiliseringsplanläggning.

Civilförsvarsstyrelsen räknar med att förrådspersonalen genom övergången till den nya organisationen skall kunna minskas från 216 till 134 personer, dvs. med 82 personer. Vidare beräknas huvuddelen av arbetsuppgifterna falla bort för en byräinspektör (förrådsförvaltare) vid länsstyrelsernas försvarsenheter. På skolsidan måste dock vissa lärartjänster och tjänster för administration tillföras.

Civilförsvarsstyrelsen räknar med en årlig rationaliseringsvinst om 3,5 milj. kr. Den nya organisationen förutsätter investeringar i utbildningsanläggningar m. m.

Civilförsvarsstyrelsen har berett länsstyrelserna tillfälle att yttra sig över förslaget. Därvid har framkommit att huvuddelen av dessa är positiva eller inte har något att erinra mot att utbildnings- och övningsverksamheten förs samman. Inställningen till förslaget till den del det rör förrådsverksamheten är däremot genomgående negativ. Förslaget anses bl. a. genom förlusten av byråinspektören och det direkta ansvaret för förrådshanteringen leda till att länsstyrelserna förlorar kunskaper som är nödvändiga för mobiliseringsplanläggningen. Länsstyrelserna efterlyser vidare klarare unsvarsfördelning och samrådsvägar i organisationen.

Ställningstagande

För egen del kan jag godta huvuddragen i civilförsvarsstyrelsens förslag till utbildnings- och övningssystem för civilförsvarspliktiga. Jag anser att de föreslagna ändringarna av utbildningen för huvuddelen av befälet motsvarar de krav som krigsorganisationen ställer. Jag anser också att det föreslagna övningssystemet är i princip lämpligt.

De föreslagna utbildnings- och övningstiderna för de olika typbefattningarna ligger helt inom de tjänstgöringstider för utbildning och övning som får tas ut enligt nuvarande civilförsvarslag. Det ankommer på Kungl. Maj:t att inom ramen för ett högsta antal dagar närmare fastställa utbildnings- och Övningstiderna för de olika befattningarna inom det lokala allmänna civilförsvaret och verkskyddet. Jag avser återkomma med förslag härom. Jag avser också att återkomma med förslag till de ändringar i civilförsvarslagen som bör genomföras med hänsyn till det nya utbildnings- och övningssystemet.

Jag biträder förslaget om att utbildning och övning bör genomföras som heldagsutbildning och heldagsövning under vardagar. För personal vid verkskydd bör dock övningarna även i fortsättningen i lämplig omfattning kunna genomföras på annat sätt än under hela dagar och förläggas till arbetsfri tid. Frågan om i vilken omfattning övning bör genomföras lokalt under länsstyrelses ledning bör övervägas ytterligare.

En konsekvens av att övning skall genomföras som heldagsövning under vardagar blir enligt min mening att någon form av ersättning måste utgå. Frågan om ersättning till civilförsvarspliktiga under övning bereds f.n. inom försvarsdeparlementet. Jag avser därför att i annat sammanhang återkomma till denna fråga.

Förslaget om att närmare undersöka möjligheterna att öka rekryteringen till civilförsvaret av värnpliktiga hör enligt min mening samman med det uppdrag i fråga om värnpliktigas utbildning och utnyttjande m. m. som 1972 års värnpliktsutredning har. Jag är därför inte nu beredd att ta ställning till styrelsens förslag på denna punkt.

Jag anser att civilförsvarsstyrelsens förslag kan ligga till grund för en ny utbildnings-, övnings- och förrådsorganisation för civilförsvaret. Jag finner den föreslagna uppdelningen på fem skol- och förrådsanläggningar

med var och en sitt område lämplig.

Med hänsyn till länsstyrelsernas ansvar för mobiliseringsplanläggningen är det emellertid nödvändigt att deras inflytande över förrådsverksamheten säkerställs på ett bättre sätt än vad som varit fallet under försöksverksamheten i södra Sverige. Regelbundna samråd bör därför äga rum mellan skol- och förrädsanläggningen och försvarsenheterna vid berörda länsstyrelser. Verksamheten vid anläggning bör ledas av skolföreståndaren som chef för hela anläggningen. Ansvaret för verksamheten bör

i högre grad än vad civilförsversstyrelsen har föreslagit delegeras från

styrelsen till skolföreständaren. Beträffande anläggningarnas organisatoriska ställning i förhållande till civilförsvarsstyrelsen är jag inte beredd att nu ta ställning. Jag avvaktar i denna fråga resultatet av den översyn av civilförsvarsstyrelsens organisation som f. n. genomförs av styrelsen och försvarets rationaliseringsinstitut.

Den ändrade uppgiftsfördelningen mellan civilförsvarsorgan och länsstyrelserna innebär att uppgifter förs över från länsstyrelserna till civilförsvarsorgan. Efter samråd med chefen för kommundepartementet anser jag att personalbehovet vid länsstyrelsernas försvarsenheter bör bedömas med hänsyn härtill. Det bör därvid beaktas att länsstyrelserna har framhållit att de byråinspektörer vid försvarsenheterna som nu handlägger förrådsfrågor även handhar uppgifter avseende mobiliseringsplanläggningen. Dessa uppgifter bör givetvis även fortsättningsvis åvila försvarsenheterna. Den föreslagna omorganisationen påverkar inte uppgiftsfördelningen i krig eller krigsorganisationen.

Den förordade organisationsförändringen förutsätts leda till vissa personalminskningar inom förrädsdriften. Dessa kommer enligt min mening alt kunna genomföras utan olägenheter för personalen i samband med pensionsavgångar m. m. och vid behov genom omplacering.

De byggnadsarbeten m. m. som behövs för den nya organisationen bör genomföras successivt. Den takt i vilken den nya organisationen införs

bör prövas i det årliga budgetarbetet. På samma sätt bör den årliga

omfattningen av utbildnings- och övningsverksamheten prövas.

Organisationen för det södra området bör snarast kunna fastställas.

Det ankommer på Kungl. Maj:t att ta ställning till föreliggande organisationsförslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen att 1. godkänna de riktlinjer för ett nytt utbildnings- och övningssystem

och de grunder för en ny utbildnings-, övning- och förräådsorgani-

sation för civilförsvaret som jag har förordat i det föregående. 2. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de övergångsåtgärder och

åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra förslagen och som

inte innebär ändringar i civilförsvarslagen.

Anslagsfrågor

I prop. 1974:1 (bil. 6) har vissa anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde tagits upp med beräknade belopp. Dessa anslag anmäls i det följande. Storleken av preliminärt beräknade belopp och slutligt begärda anslag framgår av följande sammanställning. Anslag Belopp

Prel. beräknat Slutligt beräknat Flygvapenförband: Forskning och

Civilförsvar: Anskaffning av an-

läggningar 8 200 000 8 200 000

DRIFTBUDGETEN Fjärde huvudtiteln

D Flygvapenförband

D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

1972/73 — Utgift 436 315 000 1973/74 — Anslag 391 600 000 1974/75 — Förslag 399 200 000

Verksamheten under anslaget omfattar dels forskning, försök och utveckling som innebär en direkt typutveckling av materiel, dels cj objektbunden forskning som är nära förknippad med flygvapenförbandens verksamhet (flygteknisk och robotteknisk forskning).

Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1973 1337 566 000 kr. För budgetåret 1973/74 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 286,7 milj. kr. och anvisat ett anslag av 391,6 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30

juni 1974 blir (1 337 566 000 + 286 700 000 — 391 600 000)

1232 666 000 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.) Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75

Chefen för flygvapnet Dep.chefen

Bem. Bet. Bem. Bet. Bem. Bet Ilygvapenförband: Objektbunden forskning, utveckling och försök för delprogrammen Gemensamma lednings- och stril-

Flygvapenförband: Fj objektbun-

den forskning för delprogram-

men Jaktförband = 2 500 : = - = Gemensamma produktionsresurser - - - = - - Kostnader 286 700 448600 687700 490600 687 700 490600 Reducering på grund av överpla-

nering - —-357 000 - -—-91 400 —-91 400 Medelsbehov - 391 600 - 399 200 - 399 200 Bemyndigandebehov 286 700 - 687 700 - 687 700 -

I I beloppet ingär 53 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden. 2 I beloppet ingår 141 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

Chefen för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 399,2 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 687,7 milj. kr. inhämtas.

Betalningsmedlen under anslaget används för att betala forskning, försök och utveckling som har beställts med stöd av lämnade beställningsbemyndiganden.

Beställningsbemyndiganden för flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband avses användas bl. a. för försöksverksamhet för att förbättra befintlig materiel och för utvecklingsarbete för framtida ersättning av äldre markradarutrustning.

Beträtfande jaktförband fortsätter utvecklingen av jaktversio-

nen av flygplan 37. Utvecklingen avser säväl grundflygplan som motor, teleutrustning och beväpning.

För attackförbanden avses beställningsbemyndigandena främst användas för typförbättringar av flygplan AJ 37. Viss studieverksamhet planeras vidare inom delorogrammet.

För spaningsförbarden kommer beställningsbemyndigandet att utnyttjas för kompletterande beställningar i fråga om typutvecklingen av flygplan S 37.

Beställningsbemyndigandet för gemensamma produktionsresurser är främst avsett för verksamheten vid försöksplatserna samt för utrednings- och försöksverksamhet.

Av begärda bemyndiganden avses 141 milj. kr. för pristeglering. Beloppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under 1974/75 från prisläge februari 1973 till prisläge februari 1975 enligt bedömd prisutveckling med 91 milj. kr.

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1974 till prisläge februari 1973 enligt bedömd prisutveckling med 50 milj. kr.

Personal som är anställd på anslag för materielanskaffning eller forskning och utveckling redovisas i anslagsframställning för försvarets materielverk. Följande sammanställning redovisar antal och utgifter för den personal som beräknas utnyttjas för berörda primäruppdrag under förevarande anslag.

Försvarets materielverk

Materielverket påpekar att flygtekniska försöksanstalten i sin anslagsframställning för budgetäret 1974/75 har tagit upp behovet av nya vindtunnlar. Materielverket understryker vikten av att beslut om en sådan

anskaffning snarast fattas om vindtunnlarna skall hinna utnyttjas vid utvecklingsarbetet för nästa attackflygplan. Tillgång till inhemsk erforderlig kapacitet ger säkrare utprovningsresultat och minskar därmed risken för kostnadskrävande modifieringar.

Departementschefen

Verksamheten under anslaget kommer under programplaneperioden att i stor utsträckning präglas av typutvecklingen av jaktversionen av flygplan 37. I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231) har Kungl. Maj:t uppdragit åt försvarets materielverk att genomföra denna typutveckling. I prop. 1973:75 anförde min företrädare att första etappen av utvecklingen beräknas vara avslutad under budgetåret 1974/75. Arbetet pågår planenligt. Beträffande robotbeväpningen behövs visst ytterligare underlag innan närmare ställningstagande kan ske.

För studier av ett eventuellt nytt flygplan efter flygplan 37 har Kungl. Maj:t t. o. m. budgetåret 1973/74 ställt 10,9 milj. kr. till materielverkets förfogande. För budgetåret 1974/75 beräknar jag ett belopp av 4,2 milj.

kr. för detta ändamål.

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och medelsbehov. Med utnyttjande av dessa belopp blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1975 1 521 166 000 kr. Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till vilken forskning m. m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att forskning och utveckling

för flygvapenförband får beställas inom en kostnadsram av

687 700 000 kr.,

2. till Flygvapenförband: Forskning och utveckling för budgetåret

1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 399 200 000 kr.

F Gemensamma myndigheter och funktioner

Gemensam försvarsforskning

Riksdagen (prop. 1973:88, FöU 1973:17, rskr 1973:196) har beslutat att de nuvarande delprogrammen Försvarets forskningsanstalt, Militärpsykologiska institutet och Försvarsmedicinska forskningsdelegationen samt programelementet Militärmedicinska undersökningscentralen under delprogrammet Försvarets sjukvårdsstyrelse och programelementet Gemensam fortifikatorisk forskning under delprogrammet Fortifikationsförvaltningen fr. o. m. budgetåret 1974/75 skall ersättas av ett nytt delprogram med benämningen Gemensam försvarsforskning. Till det nya delprogrammet skall också föras flygteknisk och övrig ej objektbunden försvarsteknisk forskning samt långsiktig, kunskapsuppbyggande forsk-

3 Riksdagen 1974. I saml. Nr 75

ning i metodfrågor för det psyko:ogiska försvarets behov.

Riksdagens beslut innebär att försvarets forskningsanstalt får programansvar för delprogrammet Gemensam försvarsforskning och produktionsansvar för huvuddelen av den forskning som bedrivs inom delprogrammet. Fortifikationsförvaltningen behåller produktionsansvaret för den ej objektbundna fortifikatoriska forskningen. Produktionsansvaret för flygteknisk och övrig ej objektbunden försvarsteknisk forskning ligger kvar hos försvarets materielverk.

I organisatoriskt avseende innebär riksdagsbeslutet att militärpsykologiska institutet, militärmedicinska undersökningscentralen, armé- och navalmedicinska forskargrupperra samt flygmedicinska institutionen vid försvarets materielverks försökscentral inordnas i försvarets forskningsanstalt. Anstalten övertar vidare försvarsmedicinska forskningsdelegationens uppgifter. Ledningen av forskningsanstalten kommer liksom f. n. att utövas av en styrelse och en generaldirektör. Anstalten organiseras på fem huvudenheter och ett centralt kansli för planering och administration. Huvudenhet 1 svarar huvudsakligen för forskning avseende plane-

ringsmetodik m. m. samt för samordning av forskningsanstaltens med-

verkan i studier och utredningar inom totalförsvaret. Forskningen vid huvudenhet 2 avser huvudsakligen konventionella vapensystem samt vissa frågor rörande skyddet mot kärnvapen, vid huvudenhet 3 system och metoder för teknisk informatiensbehandling, vid huvudenhet 4 skydd

mot ABC-vapen och vid huvudenhet 5 människans betingelser i totalför-

svaret.

Verksamheten under delprogrammet Gemensam försvarsforskning har budgeterats på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Tillämpad ej objektbunden forskning och Kunskapsuppbyggande forskning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Gemensam försvarsforskning.

Programplan för perioden 1974/75—1978/79

Programplan för delprogrammet har i resp. delar utarbetats av fortifikationsförvaltningen, försvarets forskningsanstalt, militärpsykologiska institutet och försvarsmedicinska forskningsdelegationen.

Fortifikationsförvaltningen anför beträffande programelementet Ej objektbunden fortifikatorisk forskning att studierna bör inriktas mot verkan av konventionella vapen ach förhållanden i samband med koncentrerad lagerhållning av ammunition i bergrum.

Försvarets forskningsanstalt anför beträffande forskningsanstaltens nuvarande delar av delprogrammet bl. a. följande.

De rekommendationer som överbefälhavaren under våren 1972 har utfärdat i samråd med civilförsvarsstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar för inriktningen av forskningsanstaltens verksamhet skall i allt väsentligt ligga till grund för verksamheten under programplaneperioden. Hänsyn har härvid tagits såväl till totalförsvarets samlade behov

Prop..1974:75 35

av forskningsresultat som statsmakternas behov för den långsiktiga planeringen.

Forskningsverksamheten samordnas liksom tidigare med avnämarnas studier, utredningar och planer för utveckling och anskaffning av vapensystem Och inriktas främst på tillämpad ej objektbunden forskning och däremot svarande kunskapsuppbyggande forskning. En strävan är härvid att ge forskningsunderlag till tekniskt enklare och mindre kostnadskrävande system.

Verksamheten inom programclementen A-, B- och C-skyddsteknik

syftar till att ge myndigheter på olika nivåer tekniskt underlag om verkan

av och skydd mot ABC-stridsmedel samt till grundlig analys av de risker i skyddshänseende som av olika skäl tas vid avvägningar och systemutformningar.

Verksamheten inom programelementet Ammunitions- och vapenteknik inriktas mot att ta fram underlag för studier av olika vapensystems verkan och skydd mot dessa. Särskild uppmärksamhet ägnas åt studier som syftar till säkrare funktion, minskade olycksrisker och förbättrade möjligheter att modernisera, underhålla och lagra befintliga system för att förlänga deras användningstid.

Verksamheten inom programelementet Stridslednings-, informations-

och styrteknik syftar till att ta fram underlag för studier av stridskrafternas operativa och taktiska ledning. Stor vikt läggs vid utredningar rörande teknik för siktes-, spanings- och eldledningssystem.

Verksamheten inom programelementen Fordons- och farkostteknik samt Tillförlitlighet och försörjningsteknik berör i huvudsak vissa specialområden, bl. a. material, och inriktas mot att utveckla principer och metoder för tillförlitlighets- och materielunderhållsteknik.

Verksamheten inom programelementet Humanteknik syftar till att

belysa människans fysiska och psykiska uthållighet i samverkan med

materiel och tekniska system och under olika yttre betingelser.

Verksamheten inom programelementet Övergripande studier och utredningar inriktas mot att-utveckla metoder för miljö- och samhällsstudier, perspektiv-, system- och programplanering samt prognoser. Medverkan sker i olika myndigheters utredningar och långsiktiga planering. Vidare fortsätter kunskaps- och kapacitetsuppbyggnad inför nästa perspektivplaneperiod. Försvarets resurser för operationsanalys hålls vid makt.

För programplaneperioden har forskningsanstalten vidare angett bl. a. följande.

Den av 1973 års riksdag beslutade omorganisationen av försvarets forskningsanstalt börjar genomföras under budgetåret 1974/75 och beräknas vara i huvudsak klar i början av programplaneperioden, Vissa förändringar som hänger samman med den beslutade omlokaliseringen kan dock komma att ta längre tid.

Vid programplaneperiodens början tillförs forskningsanstalten nya uppgifter bl.a. i samband med organisationsförändringen. I program-

planen har hänsyn inte kunnet tas till förändringar i organisation, uppgifter eller Ilokalisering. Konsekvenserna av dessa förändringar kommer att redovisas i särskild ordning.

Förberedelser för och genomförande av organisationsförändringarna liksom förberedelser för omlokaliseringen kommer att kräva ökade insatser för ledning och planering under programplaneperioden. Dessa bedöms dock inte medföra annat än marginella förändringar i delprogrammets inriktning.

Militärpsykologiska institutet anför beträffande institutets nuvarande delar av delprogrammet bl. a. följande.

Verksamheten inom programelementet Militärpsykologiska institutet inriktas på att få en mera effektiv ledning, samordning och kontroll av den allt bredare militärpsykologiska verksamheten inom och utom institutet och på att förbättra den administrativa service som krävs för hela verksamhetsområdet.

Verksamheten inom programelementet Gemensam militärpsykologisk forskning inriktas på tillämpad: ej objektbunden forskning främst av psykologisk och sociologisk art. Till stöd främst för den psykologiska (inkl. psykoteknologiska) och sociologiska verksamheten skall den kunskapsuppbyggande forskningen breddas och fördjupas.

Verksamheten inom programelementet Gemensam militärpsykologisk tillämpningsverksamhet inriktas på att tillgodose krigsmaktens behov av prövningspyskologisk medverkan vid personalurval, metodkontroll m. m. Konsultation och rådgivning skall kunna ges främst i fråga om de psykologiska och sociologiska delarna av verksamheten.

Militärpsykologiska institutets verksamhet under programplaneperioden påverkas särskilt av flyttningen till Karlstad under år 1976 och av förändringar på grund av att institutet organisatoriskt slås samman med försvarets forskningsanstalt. Omlokaliseringen kräver ett betungande förberedelsearbete men kommer troligen också att medföra stora avgångar bland den kvalificerade personalen. Den kanske viktigaste följden av sammanslagningen med forskningsanstalten bedöms samtidigt vara att verksamhetsområdet utsträcks även till civilförsvaret och det psykologiska försvaret, vilket kräver utvidgad forskningsverksamhet.

Försvarsmedicinska forskningsdelegationen anför beträffande delegationens nuvarande delar av delprogrammet bl. a. följande.

Verksamheten bör inriktas på att främja tillämpad och kunskapsuppbyggande försvarsmedicinsk forskning avseende ”människan i det moderna krigets miljö”. Den av delegationen stödda forskningen sker både i form av små projekt under kort tid och större fleråriga projekt. Härutöver främjas forskningen genom ett antal forskarutbildningsbefattningar.

Eftersom en stor del av delegationens resurser under senare är har varit bunden i långsiktiga åtaganden, har utrymmet för forskningsinitiativ varit litet och endast ett mindre antal ansökningar av hög prioritet har kunnat bifallas. Delegationen har under en följd av år framhållit att kostnader för

verksamhet av mera fast karaktär bör betalas från resp. myndighets anslag.

Den av berörda myndigheter beräknade utvecklingen av anslaget Gemensam försvarsforskning framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973; 1 000-tal kr.).

1973/74! 2 -1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 Summa 1974/79 117 150 126 860 126610 126290 125970 125640 631370

I Anslagen Försvarets forskningsanstalt, Militärpsykologiska institutet och Försvarsmedicinska forskningsdelegationen. Primäruppdragen Försvarets sjukvårdsstyrelse: Tillämpad objektbunden forskning, utveckling och försök (programelementet Militärmedicinska undersökningscentralen) samt Fortifikationsförvaltningen: Tillämpad ej objektbunden forskning redovisas under anslagen Försvarets sjukvärdsstyrelse resp. Fortifikationsförvaltningen.

2 Prisläge februari 1972,

F 5. Gemensam försvarsforskning

1972/73 Utgift 121238 751! 1973/74 — Anslag 117 150 000! 1974/75 — Förslag 127 000 000

I Se not I till sammanställning om anslagsutvecklingen under programplaneperioden.

Kostnader och medelsbehov Primäruppdrag m. m. 1973/74 1974/75

Försvarets Dep.chefen

forsknings-

anstalt

Gemensam försvarsforsk ning: Tillämpad ej objektbunden forsk-

ning 117 150 000! 123 760 000 123 900 000 Kunskapsuppbyggande forskning Tiltimpad ej objektbunden forti- |

fikatorisk forskning 2 3 100 000 3 100 000 Kostnader = medelsbehov 117 150 000! 126 860 000 127 000 000

Se not I till sammanställning om anslagsutvecklingen under programplaneperioden.

4 Riksdagen 1974.1 saml. Nr 75

Personal

Personalkategori Antal

1973/74 — Beräknad ändring 1974/75

Försvarets Dep.chefen

forsknings-

anstalt

Militär personal

Regementsofficerare 2 of. of.

Pensionerad militär personal i arvodestjänst

Kompaniofficerare 1 of. of. Frivillig tjänstgörande militär personal

Regementsofficerare 1 of. of.

Civil personal

I Därutöver ca 30 arvodestjänster vid försvarsmedicinska forskargrupperna.

Försvarets forskningsanstalt A Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär en kostnadsökning med 7 927 000

kr., varav 2 135 000 kr. avser höjt lönekostnadspåläpg.

B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts beslut

Antalet anställda beräknas successivt minska med ca 20 personer under budgetåret 1973/74 och med ca 20 personer under budgetäret 1974/75 (- 1 200 000 kr).

C. Uppgiftsförändringar

I avvaktan pä vidare utredning har ingen verksamhet förts över till programelementet Övrig cj objektbunden försvarsteknisk forskning.

Forskningsanstalten bör få bemyndigande att utöver anvisade medel lägga ut beställningar av materiel för forskningsändamål inom en kostnadsram av 6 milj. kr.

D., Alternativ 0

En minskning av anslagen enligt alternativ O skulle medföra entledigande av personal. Detta innetär i sin tur att verksamhetens inriktning måste ses Över, vilket kräver en ny omfattande planeringsomgång tillsammans med totalförsvarets perspektivplaneansvariga myndigheter och andra avnämare av forskningsresultat. Denna omplanering måste dess-

utom ske under den period då också omorganisationen ställer stora krav

på personalresurserna.

Departementschefen

Jag kan i huvudsak godta vad forskningsanstalten och övriga myndigheter har anfört om verksamhetens inriktning under programplaneperioden,

Genom beslut av 1973 ärs riksdag (prop. 1973:88, FöU 1973:17, rskr 1973:17, rskr 1973:196) angående försvarsforskningens framtida organisation m. m. fastställdes forskningsanstaltens. indelning för de enheter som är direkt underställda verkschefen. Beslutet innebar vidare att militärpsykologiska institutet och försvarsmedicinska forskningsdelegationen skall upphöra vid utgången av juni 1974. Det ankommer på Kungl. Maj:t att vidta de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för omorganisationen.

I prop. 1973:88 angav dävarande departementschefen att han avsåg äterkomma till Kungl. Maj:t med förslag till åtgärder för att genomföra den beslutade omorganisationen i samband med prövningen av de årliga anslagsframställningarna. Försvarets forskningsanstalt har i januari 1974. ingett ett i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut utarbetat översiktligt förslag till utformning av forskningsanstaltens organisation. Samtidigt överlämnades en av forskningsanstalten i samråd med försvarets materielverk genomförd utredning jämte förslag om teletekniska laboratoriums organisationstillhörighet och lokalisering. Med anledning av dessa förslag förordar jag att följande åtgärder vidtas fr. o. m. den 1 juli 1974.

Ett centralt kansli samt de fem huvudenheterna inrättas i enlighet med riksdagens beslut. Eftersom dessa enheter ännu inte har fätt sin slutliga organisatoriska utformning kommer den interna organisationen att t. v. vara provisorisk. Omorganisationen bör i huvudsak vara genomförd den 1 juli 1975. Beträffande avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag att ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs. Såvitt nu kan överblickas kommer följande tjänsteförändringar att behöva göras och jag förordar att dessa genomförs den 1 juli 1974.

För cheferna för det centrala kansliet och huvudenheterna bör inrättas ordinarie tjänster med beteckningen p. Samtidigt bör fyra tjänster som avdelningschefer (högst Cp/Cr 3) och en tjänst som överingenjör (Cp/Cr 1, chef för planeringsbyrån) vid försvarets forskningsanstalt dras in.

Om det vid det fortsatta arbetet skulle visa sig att ytterligare tjänster behövs för vilkas inrättande krävs riksdagens medgivande kommer dessa att inrätlas som extra i avvaktan på att frågan kan underställas riksåizens . prövning.

Jag förordar vidare att de delar av försvarets teletekniska laboratorium som arbetar med telekomponenter, miljöprovning och miljömätning och som f.n. är placerade i Stockholm förs över till den del av försvarets

materielverk som omlokaliseras till Linköping. Återstående delar av laboratoriet bör ingå i huvudenhet 3 som också kommer att lokaliseras till Linköping.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att medge beställningar av materiel för forskningsändamål utöver anvisade medel. Som forskningsanstalten har föreslagit bör kostnadsramen bestämmas till 6 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1. godkänna de av mig förordade organisationsförändringarna

inom försvarets forskningsanstalt, 2. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid försvarets forskningsanstalt

inrätta sex ordinarie tjänster med beteckningen p, en för chef

för centralt kansli och en för chef för vardera huvudenheten 1,

2,3, 4 och 5,

3. till Gemensam försvarsforskning för budgetåret 1974/75 anvisa

ett förslagsanslag av 127 000 000 kr.,

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1974/75 medge

att materiel för forskningsändamäl beställs inom en kostnads-

ram av 6 000 000 kr.

Försvarets datacentral

Som jag har anfört i det föregående bör en sammanhållen datadriftorganisation inrättas den I juli 1974 och redovisas som ett särskilt delprogram (anslag) med benämningen 5.24 (F24) Försvarets datacentral.

Verksamheten inom delprogrammet Försvarets datacentral bör budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsomrädet Allmän ledning och förbandsverksamhet och redovisas som självbärande under förslagsanslaget Försvarets datacentral.

Programplan för perioden 1974/75—1978/79

Beträffande utvecklingen av delprogrammet förutsätter försvarets civilförvaltning i sitt organisationsförslag bl. a. följande.

Försvarets datacentral (FDC) skall tillgodose kundernas behov av datamaskinkapacitet för administrativ databehandling i krig och fred. Under år 1974 kommer vissa av de datamaskiner som nu är i drift att bytas ut mot nya med väsentligt utökad kapacitet. Utbytet medför ändrade och utökade arbetsuppgifter bl. a. i fråga om operativsystem, programvaror, datakommunikation etc.

FDC föreslås tillhandahålla underlag för och medverka vid anskatfning

av datamaskinutrustning. Anskaffning av datamaskinutrustning förutsätts ske som hittills.

Enligt befintliga planer skall en ny driftenhet tillkomma i Karlstad

under år 1976.

Den beräknade årsomslutningen under delprogrammet framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1973, 1 000-tal kr.). 1973/74 -1974/75 —-1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 Summa 1974/79 22000 24000 25000 30000 30000 30000 139 000

F 24. Försvarets datacentral 1974/75 Nytt anslag (förslag) 1 000

Kostnader och medelsbehov Primäruppdrag 1973/74! 1974/75

Försvarets Dep.chefen

civilför-

valtning Försvarets datacentral: Allmän ledning och förbandsverksamhet 21 851 000 24 360 000 24200 000 Kostnader 21 851 000 24 360 000 24 200 000 Avgår: Intäkter av datacentralens verksamhet 21 850 000 24 359 000 24 199 000 Medelsbehov 1 000 1 000 1 000

! Avser primäruppdraget Försvarets civilförvaltning: Allmän ledning och förbandsverksamhet för programelementet lörsvarets datadriftorganisation.

Personal Personalkategori Antal tjänster

1973/74 — Beräknad ändring 1974/75

Försvarets — Dep.chefen

civilför-

valtning Civil personal

Försvarets civilförvaltning A. Pris- och löncomräkning

Pris- och löncomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 945 000

kr., varav 200 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.

B. Uppgittsförändringar

Övergången till den nya organisationen medför att en tjänsteman som chef för driftenhet förs över ifrån värnpliktsverket. Övergången till nya datamaskiner med därvid tillkommande arbetsupppifter medför att sex nya tjänster bör inrättas (+ 500 000 kr.). Tre tjänster som tidigare har ingått i och belastat datadriftorganisationen men varit avsedda för värnpliktsverkets driftställen förs över till värnpliktsverket och avlönas från verkets anslag (-- 110 000 kr.). Till detta kommer kostnader för slyrelsearvoden. .

För att tillgodose behovet av rörelsekapital föreslås att en rörlig kredit om 6 milj. kr. ställs till datacentralens förfogande. Räntekostnaden för. den rörliga krediten, baserad på räntesatsen 8 7, förutses bli 240 000 kr. under budgetäret 1974/75. I den mån datacentralen får tillgodoräkna sig de tillgångar som har upparbetats inom försöksorganisationen kommer utnyttjandet av den rörliga krediten att bli avsevärt mindre.

Departementschefen

Jag kan i huvudsak godta den föreslagna inriktningen av verksamheten under programplaneperioden. .

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Sam jag har anfört i det föregående räknar jag vidare med alt datacentralen skall få disponera en rörlig kredit. Krediten bör uppgå till 4 milj. kr. och utgå inom ramen för den kredit som stär till förfogande för statliga myndigheter med uppdragsverksamhet.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen

att till Försvarets datacentral för budgetåret 1974/75 anvisa ett

förslagsanslag av 1 000 kr.

G Civilförsvar

G 1. Civilförsvar

1972/73 Utgitt 131 444 553 1973/74 Anslag 122 210 C00 1974/75 Förslag 127 425 C00

Bemyndigandeskulden för anskaffning av civilförsvarsmateriel var den 30 juni 1973 3 906 000 kr. För budgetåret 1973/74 har beställningsbemyndiganden lämnats till ett belopp av 52,2 milj. kr. Detta belopp bör under innevarande budgetår räknas upp med 2 628 000 kr. för prisreglering. De mot nämnda bemyndiganden stående betalningsmedlen utgör 15 325 000 kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1974 blir (3 906 000 + 52 200 000 + 2 628 000 — 15 325 000) 43 409 000 kr.

Tidigare åtaganden beträffande statsbidrag till skyddsrum och branddammar motsvarade en bemyndigandeskuld den 30 juni 1973 av 54,9 milj. kr. För budgetåret 1973/74 har bemyndigande lämnats till ett belopp av 14 948 000 kr. Detta belopp bör under innevarande budgetår räknas upp med 1 893 000 kr. för prisreglering. För samma budgetår har 21 061 000 kr. anvisats i betalningsmedel, varav 9 493 000 kr. avser statsbidrag till skyddsrum i undervisningsanstalter och trafikantskyddsrum för vilka förfarandet med bemyndiganden hittills inte har tillämpats. Enligt riksdagens beslut (prop. 1973:1 bil. 6, FöU 1973:16, rskr 1973:195) får anslaget för innevarande budgetår vid behov dessutom överskridas med högst 8 milj. kr. för att betala gjorda åtaganden

beträffande statsbidrag till skyddsrum m. m. Om detta belopp helt tas i

anspråk kommer bemyndigandeskulden den 30 juni 1974 att vara

(54 900 000 + 14 948 000 + 1 893 000 - 21 061 000 + 9 493 000 —

8 000 000) 52 173 000 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag 1973/74 1974/75 m. m. ”

Civilförsvars- Dep. chefen

styrelsen

Bem. Bet. Bem. Bet. Bem. Bet.

Civilförsvar: Förvaltning - 28 126 - 25 461 - 25 837 Utbildning av civilförsvars--

personal m. m. - 22 117 = 30 693 - 27 831 Civilförsvars-

utbiklning av

allmänheten > 2 391 - 2514 - 2514 Underhäll och

förrådsverk-

samhet . 18 646 = 20598 -- 20 758 Matericlan-

skalfning m.m. 54 828! 29951 272002 35614 25 000 32 639 Anskaffning av

skyddsrum mm. 16841? 29443 565022 31727 56502 31 727 Forskning, för-

sök och ut-

veckling > 1 100 - 1 200 = 1200 Kostnader 131 774 147 807 142 506 Tillkommer: Till Kungl.

Maj:ts dispo-

sition . 4 9485 - = 17135 Avgår: Reducering på erund av över-

planering - :1 104 -1 944 -1 944

Primäruppdrag 1973/74 1974/75

m. m.

Civilförsvars- Dep. chefen

styrelsen

Bem. Bem. Bet. Bem. Bet.

Beräknat belopp

utöver civilförsvarets ut-

giftsram för

att täcka tidi-

gare åtaganden

beträffande

statsbidrag till

behov

I Därav 2 628 000 kr. i prisregleringsbemyndigande

2 Därav 5,7 milj. kr. i prisregleringsbemyndigande

3 Därav 1 893 000 kr. i prisregleringsbemyndigande

4 Därav 21,6 milj. kr. i prisregleringsbemyndigande

5 Motsvarar beräknad medelsförbrukning utöver anslag på kapitalbudgeten

Personal

Personalkategori

1973/74 Beräknad ändring 1974/75

Civiltörsvars- Dep. chefen

styrelsen Civil personal

Civilförsvarsstyrelsen A. Pris- och löne omräkning

Pris- och löneomräkningen innebär en kostnadsökning med 8 437 400 kr., varav 742 400 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.

B. Uppgiftsförändringar

J. Förvaltning

Lokalkostnader för utbildningsanläggningar bör föras till primäruppdragsgruppen Utbildning av civilförsvarspersonal (3 971 000 kr.).

Vissa kostnader för telefonabonnemang bör föras till primäruppdrags-

gruppen Underhåll och förrådsverksamhet (—852 000 kr.).

För biståndsutbildningsnämndens verksamhet i Sandö behövs en växel-

telefonist och en bilförare (+74 000 kr.).

2. Utbildning av civilförsvarspersonal m. m.

Vissa förskjutningar i utbildningsvolymerna mellan olika utbildningsanstalter ökar kostnaderna med 397 000 kr.

För bistltåndsutbildningsnämndens utökade lokaler i Sandö behövs två Jokalvårdare (+74 000 kr.).

Ersättning till civilförsvarspliktiga med 60 kr./dag bör utgå i samband med övning (+2 990 000 kr.).

3. Underhåll och förrådsverksamhet

Lokalkostnaderna ökar genom att nya statligt förhyrda och andra förråd tillkommer som ersättning för vissa äldre förråd (+209 000 kr.).

4. Materielanskaffning m. m.

Matcerielanskaffningen bör inriktas på andra materielgrupper än under innevarande budgetår (+4 119 000 kr.).

Av begärda bemyndiganden avses 5,7 milj. kr. för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande. a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under 1974/75

från prisläge februari 1973 till prisläge februari 1975 enligt bedömd

prisutveckling med 1,7 milj. kr. b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1974

till prisläge februari 1975 enligt bedömd prisutveckling med 4 milj. kr.

5. Anskaffning av skyddsrum m. m.

För budgetåret 1974/75 behövs bemyndiganden att medge statsbidrag till byggande av skyddsrum m. m. till ett belopp av 56 502 000 kr. Bemyndigandena avses för att bygga och modernisera ledningscentraler, modernisera — befolkningsskyddsrum och bygga observaätionsplatser, skyddsrum för framskjutna enheter och krigsbranddammar. Därutöver innefattar det begärda beloppet täckning för beräknade utbetalningar för statsbidrag till skyddsrum i undervisningsanstalter och trafikantskyddsrum samt för vissa kostnader i samband med kontroll av enskilda skyddsrum. För dessa utbetalningar har tidigare inte skett någon avräkning mot bemyndiganden.

Av begärda bemyndiganden avses 2146 milj. kr. för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret

1974/75 frän prisläge februari 1973 till prisläge februari 1975 enlipt

bedömd prisutveckling med 4,2 milj. kr. b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1974

till prisläge februari 1975 enligt bedömd prisutveckling med 17,4 milj.

kr. Av detta belopp avser 9 991 000 kr. engångsuppräkning av bemyn-

digandeskulden från äldre prislägen för bemyndiganden lämnade före

den 1 juli 1973.

Ändrade utbyggnadsplaner medför att medelsbehovet ökar med 430 000 kr.

På grund av överplanering bör medelsbehovet reduceras (—1 227 000 kr.).

6. Forskning, försök och utveckling

Medelsbehovet för olika utvecklingsarbeten ökar med 43 000 kr.

Departementschefen I prop. 1974:1 (bil. 6 s. 43) her jag redogjort för de riktlinjer efter vilka civilförsvaret bör utvecklas i fortsättningen. Jag har vidare i det föregående förordat ett nytt system för civilförsvarsutbildning samt en ny utbildnings- och förrådsorganisation. Beträffande medelsbehovet för bud-

getåret 1974/75 och de bemyndiganden som behövs för verksamheten

vill jag anföra följande.

Vid beräkningen av kostnaderna under primäruppdragsgrupperna har jag beaktat civilfötrsvarsstyrelsens förslag till ändrad redovisning av vissa kostnader. Vid beräkningen av kostnaderna för utbildning av civilförsvarspersonal m. m. har jag inte beräknat medel för ersättningar till civilförsvarspliktiga i samband med övningar. Däremot har jag beaktat behovet av två lokalvårdare till de lokaler som har tillkommit för biständsutbildningsnämndens verksamhet i Sandö.

Som jag har nämnt i det föregående bör beställningsbemyndigandena för materiel och anskaffning av skyddsrum m. m. under innevarande budgetår räknas upp med 2628 000 resp. 1893 000 kr. för prisreglering. Tekniken med prisreglering av beställningsbemyndiganden har tidigare inte tillämpats för civilförsvaret. Övergången till det nya planerings- och programbudgetsystemet förutsätter dock att civilförsvaret i detta hänseende behandlås på samma sätt som det militära försvaret (jfr prop. 1972:75 s. 195). Jag avser därför att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att beslut om prisreglering av den del av civilförsvarets anslag för innevarande budgetår som avser materiel- och skyddsrumsanskaffning skall innefatta bemyndiganden till motsvarande belopp. De bemyndiganden jag i det följande förordar för budgetåret 1974/75 har prisreglerats på samma sätt som bemyndigandena för det militära försvaret.

lör budgetäret 1974/75 beräknar jag att det för materielanskaffning behövs ett beställningsbemyndigande av 25 milj. kr., varav 5,7 milj. kr.

avses för prisreglering, För att betala beställningar som har lagts ut före: den 1 juli 1973 med stöd av tidigare bemyndiganden behövs under budgetåret 675 000 kr. För beställningar med stöd av beviljade bemyndiganden för budgetäret 1973/74 behövs 20,1 milj. kr. Behovet av betalningsmedel för beställningar under budgetåret 1974/75 beräknar jag till 10 647 000 kr. Detta ger ett totalt behov av betalningsmedel för nästa budgetår av 31 422 000 kr.

Vid bifall till vad jag har förordat kommer bemyndigandeskulden för materielbeställningar den 30 juni 1975 att uppgå till 34 359 000 kr.

Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till

vilken anskaffning som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Beträffande anskaffning av allmänna skyddsrum m. m. vill jag erinra om att kommunerna inte är skyldiga att vidta statsbidragsberättigade åtgärder innan medel finns tillgängliga för beräknat statsbidrag eller riksdagen har lämnat bemyndigande till sådant bidrag.

Tidigare åtaganden beträffande statsbidrag till skyddsrum m. m. kan beräknas motsvara en bemyndigandeskuld om 52173 000 kr. vid ingången av budgetåret 1974/75. Jag beräknar att bemyndiganden att medge bidrag dels till kommuner för att anordna allmänna skyddsrum m. m., dels till kostnaderna för enskilda trafikant- och skolskyddsrum m. m. för budgetåret 1974/75 behövs till ett belopp av 56 502 000 kr. Av detta belopp avses 21,6 milj. kr. för prisreglering, varav 9 991 000 kr. utgör en engångsuppräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1974 för bemyndiganden som har lämnats före den 1 juli 1973.

Jag beräknar ett medelsbehov av 20,5 milj. kr. för anskaffning av skyddsrum m. m. för nästa budgetår. Jag räknar dessutom med att anslaget vid behov fär överskridas med högst ett belopp som motsvarar den för budgetåret 1974/75 återstående delen av de 30 milj. kr. som enligt riksdagens beslut (prop. 1972:75 s. 195, FöU 1972:17, rskr 1972:231) vid behov får användas under perioden 1972/73 — 1974/75 för att fullfölja gjorda åtaganden beträffande bidrag till skyddsrumsbyggande m. m. Jag räknar med att ett överskridande med ca 10 milj. kr. kan bli nödvändigt för detta ändamål under nästa budgetår.

Vid bifall till vad jag har förordat beräknas bemyndigandeskulden för statsbidrag till anskaffning av skyddsrum m. m. den 30 juni 1975 bli (52 173 000 + 56 502 000 — 20 500 000 — 10 000 000) 78 175 000 kr.

För forskning, försök och utveckling har jag beräknat medel för en oförändrad ambitionsnivå i förhållande till innevarande budgetär.

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel.

Jag hemställer att Kung!. Maj:t föreslår riksdagen att 1. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att civilförsvarsmateriel

beställs inom en kostnadsram av 25 000 000 kr., 2. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att statsbidrag utgår för

anskaffning av skyddsrum m. m. inom en kostnadsram av

56 502 000 kr., 3. till Civilförsvar för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag

av 127 425 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

II. Statens allmänna fastighetsfond

Försvarsdepartementet

I 6. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar

1972/73 Utgift 5 254 812 Behållning 6 759 698

1973/74 Anslag 5 000 000

1974/75 Förslag 8 200 000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av förråd för civilförsvarets mobiliseringsmateriel och centrala förrådsverksamhet samt nybyggnad av lokaler m. m. för statens civilförsvarsskolor.

Civilförsvarsstyrelsen

Medelsförbrukningen för budgetåret 1974/75 beräknas till 9 913 000 kr. enligt följande sammanställning.

Primäruppdrag m. m. . Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar för delprogrammet Undsättning Företag påbörjade före 1973--07--01 I. Standardförräd för civilförsvarsmateriel 170 2, Revingeby, Utbildningsanläggning 323 Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1973/74 3. Standardförräd för vivilförsvarsmateriel 1025 4. Rosersberg. Nybyggnad av förläggningsbyggnad och för-

sörjningsbyggnad (etapp 4a) 3 500 5. Sandö. Utbildningsanläggning (etapp 2) | 4 4701 Företag avsedda att päbörjas 1974/75

I Varav 3,5 milj. kr. avser investering för biståndsutbildning,

1, 3 och 6. För fortsatt utbyggnad av förråd för civilförsvarsmateriel behövs 2 143 000 kr. för nästa budgetår, varav ca 1,3 milj. kr. för att slutföra nybyggnad av förråd som har påbörjats före eller under budgetåret 1973/74.

2. För att slutföra den pågående utbyggnaden av utbildningsanläggningen i Revingeby behövs 323 000 kr. för nästa budgetår.

4. Kungl. Maj:t uppdrog den 20 oktober 1972 åt byggnadsstyrelsen att låta uppföra en ny förläggningsbyggnad och en ny försörjningsbyggnad m. m. vid statens civilförsvarsskola i Rosersberg inom en kostnadsram av 7 440 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1971, vilket motsvarar 7 950 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1973.

5. Behovet av fortsatt utbyggnad (ctapp 2) för utbildningsverksamheten vid statens civilförsvarsskola i Sandö har tidigare anmälts för

riksdagen i prop. 1973:1 (bil. 6 s. 215). Byggnadsstyrelsen har redovisat

förslag till byggnadsprogram för den fortsatta utbyggnaden. Kostnaderna angavs därvid till 7,8 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1972, vilket motsvarar 8,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1973. Av sist angivna

belopp avser 5 070 000 kr. kostnader för lokaler för den bistånds- och

katastrofutbildning som biståndsutbildningsnämnden bedriver vid civilförsvarsskolan. Dessa kostnader bör inte belasta utgiftsramen för civilförsvaret. För innevarande budgetår har 1 570 000 kr. för detta ändamål lagts till utgiftsramen i form av en tillfällig ramhöjning (prop. 1973:1 bil. 6 s. 44). På samma sätt bör (5 070 000 — 1 570 000) 3,5 milj. kr. ställas till förfogande för nästa budgetår. — Kungl. Maj:t uppdrog den 7 december 1973 åt byggnadsstyrelsen att utarbeta bygghandlingar för byggnadsföretaget.

Departementschefen

Jag beräknar i likhet med civilförsvarsstyrelsen medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 9 913 000 kr. I enlighet med vad jag förordat i prop. 1974:1 (bil. 6 s. 62) bör 3,5 milj. kr. som avser anskaffning av lokaler för bistånds- och katastrofutbildningen inte belasta utgiftsramen för civilförsvaret. Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Investeringsplan (1 000-tal kr.)

Objekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg Färdig-

start ställande

1972-- 1973 - laktisk Beräknad för är-mån år-mån

04-01 04-01 t.o.m. TT SS

1972/73 —-1973/74 1974/75

ÅA. Företag påbörjade

före 1973-07-01 1. Standardförräd för

vivilförsvars-

måitcrie] 14 111 14 961 13 107 1684 170 - 2. Rosersberg. Förlägg-

ningsbyggnad 1260 1260 1232 28 = 70—05 71-08 3. Rosersberg. Anslut-

ning till Käppala-

tunneln 1650 1 650 1553 97 - 70-01 72-05 4. Revingeby. Utbild-

ningsanläggning 6 300 6 300 4977 1000 323 70--02 74-10 5. Sandö, Utbildnings-

anläggning (etapp 1) 3 260 2 660 2467 193 72—05 74—06

Summa A 26 581 26 831 23 336 3 002 493

Objekt Koöstnadsram Medelstorbrukning Bygg- Färdig

— start ställande

1972. 1973- Faktisk Beräknad för år-mån är-mån

04 --01 04--01 to. m,

-

1972/73 1973/74 1974/75

B. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1973/74 6. Standardförräd för civilförsvarsmateriel - 2 640 - 350 1025 =

= 7, Rosersberg. Nybyggnad av förläggningsbyggnad och försörjningsbyggnad m. m. (etapp 4a) 7950 7950 - 3 500 3 500 73--08 75-02 8. Sandö. Utbildningsanläggning fetapp 2) 7800 8 500 > 3 096 ' 4470 74--05 75-12 Summa B 15 750 19 090 - 6 946 8995 - -

Ci Företag avsedda att påbörjas 1974/75 9. Standardförråd för civilförsvars-

Reducering av me-

delsbehovet - - = -370 = >= o-

Beräknat medels-

behov - - - 9 948 9913 - -

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar tör budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 8 200 000 kr. Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Eva Dybeck