Prop. 1979/80:30
om höjning av skatten på energi, m.m.
Prop. 1979/80: 30 Regeringens proposition
1979/80: 30
om höjning av skatten på energi, m. m.
beslutad den IS oktober 1979.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar 'I'HORBJÖRN FÄLLDIN
lNGEMAR MUNDEBO
Propositionens huvudsakliga innehåll
l propositionen föreslås att den allmänna energiskatten höjs med 1 öre per kilowattimme för elektrisk kraft och med 40 kr. per m” för olja. Bensinskatten höjs enligt förslaget med 25 öre per liter. En motsvarande höjning föreslås av kilometerskatten på såväl svenska som utländska for- don och av fordonsskatten för vissa fordon.
Vidare föreslås att den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter höjs med 5 öre per liter bensin och med 5 kr. per m3 motorbrännolja. eldningsolja och bunkerolja.
Höjningarna föreslås träda i kraft den Zl december 1979. Höjningen av fordonsskattcn och kilometerskatten skall dock av praktiska skäl träda i kraft först den 1 februari 1980.
Åtgärder för att inte de som bor i glesbygden skall få en i förhållande till andra försämrad situation genom de höjda energiskatterna kommer att föreslås i annat sammanhang under hösten 1979.
1 Riksdagen 1979/80. I sam. Nr 30
Prop. 1979/80: 30
1. Förslag till
|.)
Lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt
Härigenom föreskriVs att 5 och 14 så?" samt bilagan till lagen (19571262) om allmän energiskattl skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
5.5
Energiskatt utgår å bensin. utom i fall som avses i andra stycket. med 34 örcför liter och & gasol med 26 öre för liter. I fråga om buss. vars tjänstevikt överstiger tretusen kilogram. skall skatten (i gasol dock utgöra allenast Zl öreför liter.
För bensin. som mn'iindes för framställning av stadsgas. skall skatten utgöra 1.6 öre för liter. I fråga om energiskatt å sådan bensin skall i övrigt gälla vad i denna lag stadgas om andra bränslen än ben- sin och gasol.
föreslagen lydelse
Energiskalt utgår på bensin, tttom i fall som avses i andra stycket. med 34 öre par liter och på gasol med 39 öre per liter. 1 fråga om buss. vars tjänstevikt överstiger tretusen kilogram. skall skatten på gasol dock utgå med 34 öre per li— ter.
För bensin. som används för framställning av stadsgas. skall skatten utgå med 1.6 öre per liter. I fråga om energiskatt på sådan ben- sin skall i övrigt gälla vad i denna lag stadgas om andra bränslen än bensin och gasol.
14 &?
Skatten utgår för elektrisk kraft med 3 öre per kilowattimme. För elektrisk kraft. som förbrukas i in- dustriell verksamhet. utgör skatten dock 2 öre per kilowattimme för den del av förbrukningen under ett år som överstiger 40000 kilowatt- timmar.
' Lagen omtryckt 1975: 272. Senaste lydelse av lagens rubrik 19751272. * Senaste lydelse 1977: 57.
Skatten utgår för elektrisk kraft med 4 öre per kilowattimme. För elektrisk kraft. som förbrukas i in— dustriell verksamhet, utgår skatten dock med 3 öre per kilowattimme för den del av förbrukningen under ett år som överstiger 40000 kilowattimmar.
Prop. 1979/80: 30 3 Bilaga till lagen (1957: 2621 om allmän energiskatt Nuvarande lydelse Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas Tulltaxe- Bränsle Skattesats nummer ur 27.01 Stenkol ....................................... 12 kr. för ton ur 27.01 Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter
och liknande fasta bränslen. fram-
ställda av stenkol .............................. 6 kr. för ton ur 27.02 Brunkolsbn'ketter .............................. 6 kr. för ton ur 27.04 Koks och koksbriketter ........................ 14 kr. för ton ur 27.04 Koksstybb .................................... 6 kr. för ton ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör
drift av snabbgående dieselmotor ................ 40 kr. för m" ur 27.10 Motorbrännoljor. eldningsoljor och
bunkeroljor .................. . ................ 40 kr. för rnn
Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder. äger beskattnings- myndigheten fastställa grunder för be- räkning av volymen. Föreslagen lydelse Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas Tulltaxe- Bränsle Skattesats nummer ur 27.01 Stenkol ....................................... 12 kr. för ton ur 27.01 Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter
och liknande fasta bränslen. fram- ställda av stenkol .............................. 6 kr. för ton ur 27.02 Brunkolsbn'ketter .............................. 6 kr. för ton ur 27.04 Koks och koksbrikette ........................ 14 kr. för [on ur 27.04 Koksstybb ......... - ........................... 6 kr. för ton ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör
drift av snabbgående dieselmotor ................ 80 kr. för m-' ur 27.10 Motorbrännoljor. eldningsoljor och
bunkeroljor ................................... 80 kr. för mJ Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder. äger beskattnings- myndigheten fastställa grunder för be- räkning av volymen.
Denna lag träder i kraft den 21 december 1979.
Prop. 1979/80: 30 4
1. Den nya skattesatsen för elektrisk kraft tillämpas för energiförbruk- ning efter den första mätaravläsningen efter ikraftträdandet. om mätarav- läsning görs under tiden den 21 december 1979—den 29 februari 1980. Som mätaravläsning godtas även avläsning som enligt tillämpade rutiner görs av förbrukaren.
2. Görs inte mätaravläsning enligt 1 eller sker sådan avläsning endast i begränsad omfattning. tillämpas den nya skattesatsen på energiförbruk- ning från och med den 21 december 1979. varvid skatten beräknas efter skälig grund. Vad nu har sagts tillämpas även i det fall mätaravläsning görs senare under tiden den 21 december 1979—den 29 februari 1980 än som följer av normalt tillämpade rutiner.
2. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1979: 533) Om ändring i lagen (1961: 372) om bensinskatt
Härigenom föreskrivs att lagen (1979: 533) om ändring i lagen (1961: 372) om bensinskatt skall ha nedan angivna lydelse. -
Nuvarande lydelse
Skatten utgår med sextiuåtta öre per literför vara som avses i l # första stycket (1) och med sjutton öre per liter för metanol. etanol. propylalkohol och isopropylalko- hol. Bla/idas alkohol som nu har sagts i bensin eller annan vara ut- går skatt med sjutton öre per liter för den inblandade alkoholen och med sextinåtra öre per liter för blandningen i övrigt.
Föreslagen lydelse
Skatten utgår med nittiotre öre per liter. För metanol. etanol. pro— pylalkohol och isopropylalkohol ut- går dock skatten med trettio öre per liter. Ingår alkohol som nu har sagts i blandning som avses i I ä' första stycket a) eller b) utgärskat— ten för den inblandade alkoholen med trettio öre per liter och med nittiötre öre per liter för blandning- en i övrigt.
Skatten beräknas efter varans fakturerade volym. I denna skall dock icke inräknas smörolja som tillsatts bensin för motordrift. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen annorledes än enligt veder- tagna grunder. äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräk- ning av volymen.
Denna lag träder i kraft den 21 december 1979.
Prop. 1979/80: 30
3. Förslag till
Lag om ändring i vägtrafikskattelag'en (1973: 601)
. Härigenom föreskrivs att bilagorna 1 och 2 till vägtralikskattelagen (1973: 601)] skall ha nedan angivna lydelse.
Fordonsslag
Nuvarande lydelse FordonSSkatt
A Motorcyklar 1 Tvåhjulig motorcykel utan sidvagn
2 Annan motorcykel B Personbilar
C Bussar 1 Buss som är inrättad för drift endast med bensin eller gasol
2 Annan buss
D Lastbilar l Lastbil som är inrättad för drift endast med bensin eller gasol Annan lastbil .! med anordning för påhängsvagn med två hjulaxlar IJ IJ
' Lagen omtryckt 1979: 280.
Skattevikt. kilogram
0— 75 76—
0—
0- 900 901—
0— 1600 1601— 3000 3001—
0— 1600 1601— 3000 3001— 7000 7001—10000 10001—30000 30001—
0— 1600 1601— 3000 3001—
0— 1600 1601— 3000 3001— 7000 7001—10000 10001—15000 15001—20000 20001—
11 Riksdagen I979l80. [ saml. Nr 30
Skatt. kronor
grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen 75 0 100 0 150 0 280 0 355 75 280 0 309 29 715 0 280 0 309 29 715 11 1155 28 1 995 49 11 795 0 280 0 309 29 715 0 280 0 309 29 715 16 1 355 47 2 765 84 6 965 113 12 615 0
'Jt
Prop. 1979/80: 30
Fordonsslag
med tre eller flera hjulaxlar
2.2 utan anordning för påhängsvagn med två hjulaxlar
med tre eller flera hjulaxlar
E Traktorer och
motorredskap
1 Traftktraktor och regi- strerat motorredskap som inrättats för drift med annat drivmedel än brännolja
2 Traftktraktor och regi- strerat motorredskap som inrättats för drift med brännolja
3 Traktor klass 11
F Släpvagnar 1 Släpvagnar med skatte- vikt högst 3000 kilogram påhängsvagn
annan släpvagn
I.) Släpvagnar med skatte- vikt över 3 000 kilogram. som drages uteslutande av bensin- eller gasoldrivet motorfordon '
Skattevikt. kilogram
0— 1600 1601— 3000 3001— 8000 8001—12000 [2001—18000 18001—27000 27001—
0— 1600 1601— 3000 3001— 6000 6001—10000 10001—14000 14001—17000 17001—
0— 1600 1601— 3000 3001— 6000 6001—11000
11001—15000 15001—18000 18001—27000 27001—
0— 1300 1301— 3000 3001— 7000 7001—
0— 1300 1301— 3000 3001— 7000 7001—
0— 2500 2501—
0— 1000 1001— 3000
0— 1000 1001— 3000
Skatt. kronor
grund- belopp
280 309 715 1 365 2 765 6965 14 705
280 309 715 865 1 625 3 905 7 025
280 309 714 804 1 254 3 054 5 454 14 724
300 345 1 140 4 200
388 450 1487 5447
120 180
180 205
120 137
tilläggsbclopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
() 29 l 3 35 70 86
()
75 135
öl 99 [75
0 ()
0 17
' Drages släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3. Drages släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat motorredskap utgår skatt enligt 4.
Prop. 1979/80: 30
Fordonsslag Skattevikt. kilogram 2.1 påhängsvagnar med en hjulaxel 3 001 —
med två eller flera hjulaxlar
IJ 14 andra släpvagnar med en hjttlaxel med två hjulaxlar
med tre eller flera hjulaxlar
3 Kilometerskatte— pliktiga släpvagnar 3.1 påhängsvagnar med en hjulaxel
med två eller flera hjulaxlar
3.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel
med två hjulaxlar
med tre eller flera hjulaxlar
4 Släpvagnar med skatte- vikt över 3000 kilogram. som drages av trafik- traktor eller registrerat motorredskap2 4.1 påhängsvagnar med en hjulaxel
med två eller flera hjulaxlar
3001 — 13000 13001—
3001—
3001-13000 13001—
3001—13000 13001—
3001— 6000 6001— 8000 8001—
3001— 8000 8001—10000 10001—14000 14001—19000 19001—
3001— 5000 5001— 8000 8001—
3001— 8000 8001—11000 11001—14000 14001—17000 17001—
3001—11000 11001— 17000 17001 —25000 25001—32000 32001—
3001— 6000 6001— 8000 8001—
3001— 8000 80()1—-11000 ”001—20000 20001—
Skatt. kronor
grund- belopp
693
690 1 680
469
467 1 160
465 960
315 1065 1 805
309 1 259 1 859 3 859 7 109
215 615 1275
207 857 1 487 2 477 3 707
204 924 1 944 4 344 7 704
890 2 330 3 830
880 2 830 5 560 16 090
tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten
i klassen
13
10 0
'Jl
25 37 57
19 30 50 65
0
20
'V)
41
13 21 33 41 56
17 30 48
0
48 75 98
39 9! ”7 II
2 Drages släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3.
Prop. 1979/80: 30
Fordonsslag Skattcvikt.
Skatt. kronor
kilogram grund— tilläggsbelopp belopp för varje hclt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen 4.2 andra släpvagnar med en hjulaxel 3001— 8000 600 37 8 001 — 2 450 73 med två hjulaxlar 3001 — 8000 590 25 8001—-11000 [840 54 11001—17000 3460 109 17 001— [0 000 119 med tre eller flera 3 001— 8000 585 .?l hjulaxlar 8 001— 1 1 000 I 635 28 11001—14000 2475 44 14 001 —20 000 3 795 69 20001—25 000 7935 88 25 001—30000 [2335 [16 30001—35 000 18135 74 35 001— 21 835 8 Föreslagen lydelse Fordonsskatt Fordonsslag Skattevikt, Skatt. kronor kilogram grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen A Motorcyklar 1 Tvåhjulig motorcykel 0— 75 0 utan sidvagn 76— 100 0 2 Annan motorcykel 0— 150 0 B Personbilar 0— 900 280 0 901 — 355 75 C Husar l Buss som är inrättad 0— 1 600 280 0 för drift endast med 1601 — 3 000 309 29 bensin eller gaSOl 3 001— 715 0 2 Annan buss 0— 1 600 280 0 1601— 3000 309 29 3 001— 7 000 715 11 7 001 — 10000 1 155 28 10001 —30000 1 995 49 30001 — 11795 0
Prop. 1979/80: 30 9
Fordonsslag Skattevikt. Skatt. kronor kilogram ——————————— grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen D Lastbilar l Lastbil som är inrättad 0— 1 600 280 0 för drift endast med 1 601 — 3 000 309 29 bensin eller gasol 3 001— 715 0 2 Annan lastbil 2.1 med anordning för påhängsvagn med två hjulaxlar 0— 1 600 280 0 1 601 — 3 000 309 29 3 001 — 7 000 715 16 7001—10000 1355 47 10001—15000 2765 84 15 001— 6 965 113 med tre eller flera 0— 1 600 280 () hjulaxlar 1 601 — 3 000 309 29 3 001 — 8 000 715 13 8001 — 12 000 1 365 35 12001—18000 2765 70 18001—27000 6965 86 27 001— 14705 0 2.2 utan anordning för påhängsvagn med två hjulaxlar O— 1 600 280 0 1 601 — 3 000 309 29 3 001 — 6 000 715 5 6001 — 10000 865 19 10001—14000 1625 57 14 001— 17 000 3 905 104 17 001— 7 025 136 med tre eller flera 0— 1 600 280 0 hjulaxlar 1601 — 3000 309 29 3 001 — 6 000 714 3 6 001— 1 1 000 804 9 ”001—15000 1254 45 15001—18000 3054 80 18001—27000 5454 103 27001 — 14 724 () E Traktorer och motorredskap l Trafiktraktor och regi- 0— 1 300 300 0 strerat motorredskap 1 301— 3000 345 45 som inrättats för drift 3 001— 7000 1 140 75 med annat drivmedel 7 001— 4 200 135 än brännolja 2 Trafiktraktor och regi- 0— 1300 425 0 strerat motorredskap 1 301 — 3 000 494 68 Som inrättats för 3 001— 7000 [650 110 drift med brännolja 7 001 — 6 050 I 95 3 Traktor klass 11 0— 2500 120 0
2501— 180 0
Prop. 1979/80: 30 10
Fordonsslag Skattcvikt. Skatt, kronor kilogram grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen F Släpvagnar 1 Släpvagnar med skatte- vikt högst 3 000 kilogram påhängsvagn 0— 1 000 180 0 1001— 3000 205 25 annan släpvagn 0— 1000 120 0 1001— 3000 137 17 2 Släpvagnar med skatte- vikt över 3 000 kilogram. som drages uteslutande av bensin- eller gasoldrivet motorfordon' 2.1 påhängsvagnar med en hjulaxel 3001— 693 13 med två eller flera 3001 —— 13 000 690 10 hjulaxlar 13 001— 1 680 0 2.2 andra släpvagnar med en hjulaxel 3001— 469 9 med två hjulaxlar 3 001— 13 000 467 7 13 001— 1 160 0 med tre eller flera 3 001— 13 000 465 5 hjulaxlar 13 001— 960 0 3 Kilometerskatte- pliktiga släpvagnar 3.1 påhängsvagnar med en hjulaxel 3001— 6000 315 25 6 001 — 8 000 1 065 37 8 001 — 1 805 57 med två eller flera 3001— 8000 309 19 hjulaxlar 8 001- 10000 | 259 30 10001—14000 1859 50 14001—19000 3859 65 19001 — 7 109 0 3.2 andra släpvagnar med en hjulaxel 3001— 5000 215 20 5001 — 8000 615 22 8 001— 1 275 41 med två hjulaxlar 3001— 8000 207 13 8 001 — 11 000 857 21 11001—14000 1487 33 14001—17000 2477 41 17001— 3 707 56 med tre eller flera 3 001—11000 204 9 hjulaxlar 11001 — 17000 924 17 17 001—25 000 1 944 30 25 001— 32 000 4 344 48 32001 — 7 704 0
' Drages släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3. Drages släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat motorredskap utgår skatt enligt 4.
Prop. 1979/80: 30
Fordonsslag Skattevikt, kilogram
ll
Skatt, kronor
grund- belopp
tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
4 Släpvagnar med skatte- Vikt över 3 000 kilogram, som drages av trafik- traktor eller registrerat motorredskapz 4.1 påhängsvagnar med en hjulaxel
med två eller flera hjulaxlar
4.2 andra släpvagnar med en hjulaxel
med två hjulaxlar
med tre eller flera
hjulaxlar
3001— 6000 6001—
3001— 8000 8001—11000 11001—20000 20001—
3001— 8000 8001—
3001— 8000 8001—11000 11001—17000 17001—
3001— 8000 8001—11000 11001— 14000 14001—20000 20001—25000 25001—30000 30001—35000 35001—
955 2 5 75
945 3195 6495 19095
645 2 845
630 I 980 3 930 12 990
625 I 775 2 555 4 025 8 825 13 825 20 625 24 725
54 110
45 110 140
93
27 65 151 158
23 26 49 80 100 136 82
” Drages släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3.
Prop. 1979/80: 30 1”
Bilaga 2 till vägtraflkskattelagen (1.973: 601)
Nuvarande lydelse
Kilometerskatt Fordonsslag Skattevikt. Skatt. öre för 10 kilometer kilogram ___—___— grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen 1 Personbil 0— 900 62 0 901— 67,50 5,50 2 Buss 0— 1600 80 (1 1601— 80 ,50 0.50 3 Lastbil 0- 1 600 80 0 1 601 — 9000 80.75 0.70 9001 — 132,55 0,80 4 Släpvagnar med skatte- vikt över 3 000 kilogram. som drages av kilometer- skattepliktigt fordon med en hjulaxel 3 001- 44 0.35 med två hjulaxlar 3 001— 1 1 000 43 0.23 11001- 67 0.58 med tre eller flera 3001—11000 4! 0,23 hjulaxlar 1 1 001— 60 0.46
Är kilometerskattepliktig bil inrättad för drift med annat dn'vmedel än brännolja utgår skatt med 80 procent av angivna belopp.
Prop. 1979/80: 30
Föreslagen lydelse
Kilometerskatt Fordonsslag Skattevikt. Skatt. öre för 10 kilometer kilogram grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen 1 Personbil 0— 900 81 0 901— 88 7 2 Buss 0— 1600 [00 0 1 601— 100,40 0.40 3 Lastbil 0— 1 600 100 0 I 601— [00,90 0,90 4 Släpvagnar med skatte- vikt över 3 000 kilogram. som drages av kilometer- skattepliktigt fordon med en hjulaxel 3001— 53 0.45 med två hjulaxlar 3001—11000 52 0,38 11001— 82,40 0,72 med tre eller flera 3 001—11000 50 0.30 hjulaxlar 11001— 74 0.57
Är kilometerskattepliktig bil inrättad för drift med annat drivmedel än brännolja utgår skatt med 80 procent av angivna belopp.
Denna lag träderi kraft den 1 februari 1980.
Prop. 1979/80z30 14 4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa for- don, som icke är registrerade i riket
Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till lagen (1976: 338") om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket skall ha nedan angivna lydelse.
Bilaga 2 till lagen ( 1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riketl
Nuvarande lydelse
Kilometerskatt Fordonsslag Totalvikt. Skatt. kronor för kilogram 10 kilometer 1. Brännoljedriven lastbil 0— 10000 1,10 10001—15000 1,60 15001—20000 2.00 20001 — 2,40 2. Brännoljedriven buss 0— 10000 0.90 10001—15000 1,35 15001—20000 1.60 20 001— 1.85 3. Släpvagn kopplad till eller avsedd 10001 — 15 000 0,30 att kopplas till brännoljedriven 15001 —20000 0.45 lastbil eller brännoljedriven buss 20 001 — 0.75 Föreslagen lydelse Kilometerskatt Fordonsslag Totalvikt. Skatt, kronor för kilogram 10 kilometer 1. Brännoljedriven lastbil 0— 10000 1,40 10001—15000 2.00 15 001—20 000 2,45 20 001 — 2,90 2. Brännoljedriven buss 0— 10000 1,10 10001—15000 1,45 15001—20000 1.65 20001 — 1.85 3. Släpvagn kopplad till eller avsedd 10 001 — 15 000 0.40 att kopplas till brännoljedriven 15 001— 20000 0,65 lastbil eller brännoljedriven buss 20001— 1.00
Denna lag träder i kraft den 1 februari 1980. De äldre bestämmelserna tillämpas dock fortfarande vid beskattning av fordon som har införts till landet före ikraftträdandet.
' Senaste lydelse 1979: 281.
Prop. 1979/80: 30
5 Förslag till
15
Lag om ändring i lagen (1973: 1216) om särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter
Härigenom föreskrivs att 2 s lagen (1973: 1216) om särskild beredskaps— avgift för oljeprodukterl skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarunde lydelse Föreslagen lydelse
252
Särskild beredskapsavgift utgår för bensin med sju öre för liter och för motorbrännolja. eldningsolja och bunkerolja med tjugotvå kro- nor för kubikmeter.
Särskild beredskapsavgift utgår för bensin med tölt-' öre för liter och för motorbrännolja. eldningsolja och bunkerolja med tjugosju kronor för kubikmeter.
Denna lag träderi kraft den 21 december 1979.
' Senaste lydelse av lagens mbrik 1975: 275. 7 Senaste lydelse 1978: 409.
Prop. 1979/80: 30 16
Utdrag BUDGETI)EPAR'1"EMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979- 10- 18
Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Bohman. Mundebo. Wikström, Friggebo. Mogård. Dahlgren. Åsling. Sö- der. Krönmark. Burenstam Linder. Johansson. Wirtén. Holm. Andersson. Boo. Winberg. Adelsohn. Danell
Föredragande: statsrådet Mundebo
Proposition om höjning av skatten på energi, m. m.
1 Inledning
Den senaste tidens utveckling på oljemarknaden har visat hur utsatt vårt land är på grund av sitt stora oljeberoende. Oljeprishöjningarna innebär en mycket kraftig extra belastning för bytesbalansen. Stora krav kommer mot denna bakgrund att ställas på den ekonomiska politiken om den samhälls- ekonomiska balansen skall ktrnna förbättras och sysselsättningen tryggas. Det är därför angeläget att på olika sätt åstadkomma en minskning av oljeförbrukningen. De långsiktiga åtgärderna gäller utveckling av ny teknik för hushållning med energi och av alternativa energikällor. Men även kortsiktigt finns möjligheter till sparätgärder och ändrade förbruknings- vanor. Det är angeläget att även beskattningen används som ett medel att stimulera konsumenterna till ökad hushållning med energi. Skatten på energi bör därför nu höjas.
En höjning av skatten på bensin. elektrisk kraft och olja leder till en ökning av konsumenternas kostnader och även till något högre kostnader för näringslivet. Den väsentliga del av näringslivet som konkurrerar med utländska företag på exportmarknaden eller här hemma och som har en hög energiskattebelastning kommer dock i realiteten inte att träffas av ökade energiskattekostnader. eftersom nedsättning av energiskatt f. n. medges så att energiskattebelastningen inte överstiger 1,3 % av de tillver- kade produkternas försäljningsvärde.
I samband med höjningen av bensinskatten bör äVen kilometerskatten för de dieseldrivna fordonen och fordonsskatten för vissa trafiktraktorer m.fl. fordon höjas.
Mot bakgrund av framför allt de kraftigt höjda priserna på oljeprodukter
Prop. 1979/80: 30 17
och det därav föranledda behovet att tillföra oljelagringsfonden ytterligare medel tarjag i det följande även tipp frågan om en höjning av den särskilda beredskapsavgiften på oljeprodukter.
2 Gällande bestämmelser
Skatt på energi utgår enligt lagen (1957: 262) om allmän energiskatt (omtryckt 1975: 272. ändrad senast 1979: 532). Skatten utgår med 6— 14 kr. per ton för" stenkol. koks och andra fasta bränslen och med 40 kr. per m3 för motorbrännolja. eldningsolja och bunkerolja samt för fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående dieselmotor. För elektrisk kraft i allmänhet utgår skatten med 3 öre per kilowattimme och för elektrisk kraft. som förbrttkas i industriell verksamhet. med 2 öre per kilowattimme för den del av förbrukningen som ttnder ett år överstiger 40000 kilowattim- mar.
Energiskattcn på bensin utgör 34 öre per liter och på gasol 26 öre per liter. Används gasol för drift av tyngre buss är skatten på gasol dock endast 21 öre per liter.
Utöver energiskatt tas särskild skatt ut på bensin och gasol. Enligt lagen (1961:372) om bensinskatt (omtryckt 19751274. ändrad senast 1979: 533) utgår sådan skatt med 68 öre per liter och enligt förordningen (1964: 352) om gasolskatt (ändrad senast 1974: 863) utgår sådan skatt med 29 öre per liter utom i fråga om tyngre buss. då skatten utgör 22 öre per liter.
Som en motsvarighet till beskattningen av bensin tas kilometerskatt ut för dieseldrivna personbilar, bussar och lastbilar och tyngre släpvagnar till sådana fordon. Kilometerskatten varierar med fordonsslag, fordonsvikt och axelarrangemang. Reglerna om kilometerskatt finns i vägtrafikskatte- lagen (1973: 601) (omtryckt 1979: 280), VSL.
Enligt lagen (1973: 1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter (ändrad senast 1978z409) utgår avgift med sju öre per liter på bensin och med 22 kr. per m3 på tnotorbrännolja. eldningsolja och bunkerolja.
3 Föredragandens överväganden
3.1 Allmän energiskatt och bensinskatt
Som jag redan har nämnt talar starka skäl för ett högre skatteuttag på energin. Höjningen bör träffa både elektrisk kraft. bensin och olja. Jag anser att en lämplig avvägning uppnås om skatten höjs på elektisk kraft med 1 öre per kilowattimme, på bensin med 25 öre per liter och på oljor med 40 kr. per mil. Höjningen bör göras i lagen om bensinskatt när det gäller bensin och i övrigt i lagen om allmän energiskatt. De nya skattesat- serna bör träda i kraft den 21 december 1979.
Prop. l979/80: 30 18
l prop. 1978/79: 115 (Bil. 4) uttalades att den sammanlagda skatten på metanol och andra s.k. motoralkoholer skulle sänkas till hälften av skatten på bensin och att sänkningen skulle åstadkommas genom en nedsättning av den skatt på motoralkohol som tas ut enligt lagen om bensinskatt. Riksda— gen beslöt i enlighet med förslaget. Den föreslagna höjningen av skatten på bensin med 25 öre per liter bör därför ge upphov till en höjning av skatten på motoralkoholer med 13 öre per liter. [ samband därmed föreslår jag i förtydligande syfte en omformulering av 2 & lagen om bensinskatt.
l samma prop. uttalades vidare att nuvarande relation mellan gällande skatte— och avgiftsuttag på bensin och gasol tills vidare i huvudsak skulle behållas. Uttalandet godtogs av riksdagen. Den sammanlagda skatten är f. n. 102 öre per liter bensin och 55 öre per liter för gasol. utom när det gäller tyngre bussar då skatten på gasol är 43 öre per liter. Skatten på gasol bör därför nu höjas med 13 öre per liter.
Åtgärder för att inte de som bor i glesbygden skall få en i förhållande till andra försämrad situation genom de höjda energiskatterna kommer att föreslås i annat sammanhang under hösten 1979.
3.2 Vägtrafikskatt
En höjning av skatten på bensin med 25 öre per liter bör. för att inte rubba konkurrensförhållandet mellan olika fordon eller förhållandet mellan deras bidrag till kostnaderna för vägväsendet. förenas med en ökad be- skattning av de brännoljedrivna fordonen och Släpvagnarna till sådana fordon. Enligt VSL utgår skatt i form av fordonsskatt och kilometerskatt. Av intresse i detta sammanhang är främst de skatter som motsvarar tidi- gare bränslebeskattning. Dessa skatter är kilometerskatten för brännolje— drivna personbilar. bussar och lastbilar samt för släpvagnar med skattevikt över tre ton till sådana fordon och fordonsskatterna för trafiktraktorer. registrerade motorredskap och släpvagnar med skattevikt över tre ton till sådana fordon. Den fordonsskatt som utgår för bensindrivna fordon och för övriga släpvagnar. dvs. släpvagnar med skattevikt om högst tre ton och släpvagnar som dras endast av bensindrivet fordon. är däremot inte en ersättning för bränslebeskattning.
Jag förordar att kilometerskatten för de kilometerskattepliktiga fordonen och fordonsskatten för trafiktraktorer. motorredskap och deras släpvagnar i princip höjs i samma mån som bensinskatten. Den föreslagna höjningen av energiskatten på brännolja bör därvid beaktas.
1 det följande behandlar jag de olika fordonskategorierna för sig eftersom förhållandena för dem är olika.
3.2.1 Personbilar
Bensinskatten och energiskatten på bensin beräknad per kilometer är f.n. högre än skatten för en brännoljedriven personbil med samma skatte-
Prop. 1979/80: 30 19
vikt. För den sistnämnda personbilen utgår skatten i form av kilometer— skatt och energiskatt på brännolja. I likhet med vad som beslöts våren 1978 bör för varje viktklass kilometerskatten höjas med ett belopp för kilometer som svarar mot höjningen av bensinskatten omräknat till öre för kilometer. 1 det författningsförslag som upprättats inom budgetdepartementet har denna metod använts.
3.2.2 Lastbilar
Vid ändringarna av kilometerskatten våren 1978 beaktades bl.a. att skatten på bensindrivna lastbilar då var högre än på brännoljedrivna med samma skattevikt och att de lättaste lastbilarna i viss utsträckning är substitut till personbilar. De lättaste lastbilamas kilometerskatt höjdes därför med ett belopp för kilometer som svarade mot höjningen av bensin- skatten beräknad för kilometer. För de tyngre fordonen höjdes skattesat- serna i stort sett procentuellt lika mycket som bensinskatten. Samma princip bör följas även vid de nu behandlade höjningsförslagen.
3.2.3 Bussar
] likhet med vad jag anförde i prop. l977/78: 94 anser jag att starka skäl talar för att begränsa skattehöjningen när det gäller bussar som används för kollektivtrafik och annan yrkesmässig passagerarbefordran. Med hänsyn till att de lättaste bussarna. de lättaste lastbilarna och en del personbilar i viss mån är utbytbara bör kilometerskatten för de lättaste bussarna be— stämmas till omkring samma belopp som för de lättaste lastbilarna. Skatte- satserna bör sedan även i fortsättningen bestämmas så att flertalet bussar. vilka återfinns mellan 13 och 16 ton. får måttliga skattehöjningar och de tyngsta bussarna. med en skattevikt omkring 23—24 ton, får små skattehöj— ningar.
3.2.4 Trafiktraktorer och registrerade motorredskap
Kilometerskatt utgår inte för trafiktraktorer och registrerade motorred- skap. En del av fordonsskatten för dessa fordon svarar mot förutvarande brännoljebeskattning. Denna del bör höjas i ungefär samma utsträckning som bensinskatten. Höjningen bör dock inte omfatta de bensindrivna fordonen eftersom dessa träffas av höjningen av bensinskatten.
3.2.5 Släpvagnar
Släpvagnar upp till en skattevikt om 3 ton beskattas lika oavsett dragfor- don. Flertalet av dessa släpvagnar är husvagnar och mycket små släpvag- nar. som till en helt dominerande del dras av bensindrivna personbilar.
Bensinskattehöjningen träffar indirekt de flesta av dessa släpvagnar. De bör därför, i överensstämmelse med vad som beslöts våren 1978. inte omfattas av någon särskild skattehöjning. Detsamma gäller släpvagnar över 3 tons skattevikt som dras av bensindrivet fordon.
Prop. 1979/80: 30 20
Däremot bör vägtrafikskatten för släpvagnar över 3 tons skattevikt som dras av kilometerskattepliktigt fordon tkilometerskattepliktiga släpvagnar) eller av trafiktraktor eller registrerat moton'edskap höjas.
Kilometerskatten för de kilometerskattepliktiga släpvagnarna har i am- ledning av den närmast föregående bensinskattehöjningen höjts i ungefär samma mån som skatten på de kilometerskattepliktiga lastbilarna. Höj- ningen genomfördes i två steg. Våren 1978 höjdes skatten i samband med bcnsinskattehöjningen och den 1 juli 1979 höjdes den med ca 15% i samband med att femte och sista etappen av den år 1971 inledda omfördel- ningen av vägtrafikskattcn genomfördes. Kilometerskatten på släpvag— narna bör nu åter höjas i ungefär samma utsträckning som skatten på lastbilarna.
Släpvagnar till trafiktraktorer och registrerade motorredskap beskattas lika oavsett dragfordonets drivmedel. Det är med nuvarande fordonsin- delning inte möjligt att vid beskattningen göra skillnad mellan släpvagnar som dras av bensindrivna trafiktraktorer eller motorredskap och släpvag— nar som dras av brännoljedrivna sådana fordon. Jag förordar därför en procentuellt sett lika stor skattehöjning för samtliga dessa fordon som för trafiktraktorerna och de registrerade motorredskapen.
3.2.6 Utlandsregistrerade fordon
Enligt lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket (ändrad senast 1979: 281) utgår kilometerskatt för brännoljedrivna lastbilar och bussar och för släpvagnar som har högre totalvikt än 10 ton och som dras av sådan lastbil eller buss.
Kilometerskatten utgör för de utländska fordonen en motsvarighet till den skatt som tidigare togs ut på brännolja. Jag anser att kilometerskatten för dessa fordon bör höjas i samma ut'sträckning som för fordon. registrera- de i Sverige. Av praktiska skäl bör dock skattesatserna kunna avrundas.
3.2.7 Ikraftträdande Höjningen av kilometerskatten bör av praktiska skäl träda i kraft först den 1 februari 1980. Det ankommer på regeringen att utfärda föreskrifter om extra uppbörd av fordonsskatt och extra avstämpling i kilometerräk- nare. m. m.
3.3 Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon, m. m.
Individuell kompensation för bensinskatt utgår f.n. till vissa handikap- pade fordonsägare. till den som förbrukat bensin vid användning ijordbruk av bensindriven traktor eller skördetröska samt till den som yrkesmässigt använder motorsåg.
De föreslagna höjningarna av olika skatter på energi är framför allt energipolitiskt motiverade. Mot den bakgrunden krävs enligt min mening
Prop. 1979/80: 30 21
starka skäl för att med anledning av den föreslagna höjningen av bensin- skatten öka den individuella kompensationen till olika förhrukargrupper. Jag anser att sådana skäl föreligger endast när det gäller handikappade fordonsägare. De nuvarande bestämmelserna i lagen ( 1960: 603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon innebär att en höjning av bensinskatten automatiskt ger motsvarande höjning av kompensationshe- loppen. Merkostnaden för den höjda kompensationen beräknar jag till ca 1.9 milj. kr. för helt bidragsår. Höjningen får effekt på statsbudgeten först under budgetåret 1980/81.
De nuvarande bestämmelserna i kungörelsen (1968: 440) om kompensa- tion för bensinskatt vid yrkesmässig användning av motorsåg (omtryckt 1979: 398) är så utformade att en höjning av bensinskatten delvis medför en höjning av kompensationsbeloppen. Jag anser dock att detta förhållande kan godtas tills vidare.
3.4 Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter
Sedan år 1973 har riksdagen vid flera tillfällen. senast år 1977 (prop. 1976/77:74 bil. 2. FöU 1976/77: 13. rskr 1976/77:311). fattat beslut om uppbyggnad av särskilda beredskapslager av oljeprodukter. Lagerupp- byggnaden finansieras med den särskilda beredskapsavgiften för oljepro- dukter. lnkomsterna från avgiften fondcras i oljelagringsfonden. Medel för uppbyggnad av lagringen betalas ut från fonden efter beslut av regeringen.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) har hemställt att den sär- skilda beredskapsavgiften höjs så att oljelagringsfonden tillförsäkras medel i sådan omfattning att oljelagringsprogrammet kan genomföras i enlighet med av riksdagen fattade beslut. Som skäl för en höjning av avgiften anför ÖEF de nya prognoser som ÖEF i samråd med statens indtrstriverk har gjort för förbrukningen av vissa oljeprodukter samt de under år 1979 kraftigt höjda oljepriserna. Med oförändrat avgiftsuttag och oförändrat lagringsprogram kommer enligt ÖEF det totala underskottet i fonden un- der perioden 1980/81 — 1984/85 att uppgå till mellan 2 712 och 2 899 milj. kr. beroende på olika alternativ för kärnkraftens användning i Sverige.
Efter samråd med chefen för handelsdepartcmentet vill jag framhålla följande. Riskerna för återkommande störningar på den internationella oljemarknaden kan i dag bedömas vara större än tidigare under 1970-talet.
Med hänsyn till de allvarliga verkningar sådana stömingar skulle få för det svenska samhället är det angeläget att. trots de ökade kostnaderna. våra oljelager ökas.
Mot bakgrund av vad jag här har anfört föreslår jag att den särskilda beredskapsavgiften bestäms till 12 öre per liter motorbcnsin och 27 kr. per m3 motorbrännolja. eldningsolja och bunkerolja. En sådan höjning av avgifterna kan beräknas medföra ökade inkomster om ca 1800 milj. kr. under perioden 1980/81—1984/85.
Prop. 1979/80: 30 22
Dessa höjningar är inte tillräckliga för att helt täcka det av ÖEF beräkna— de underskottet i oljelagringsfonden. Det torde därför bli nödvändigt att höja avgifterna ytterligare om det av riksdagen beslutade oljelagringspro- grammet skall kunna fullföljas.
(_)1jelagringsprogrammet baseras emellertid på underlag som togs fram i mitten av 1970-talet. Mot bakgrund bl. a. av de kraftigt höjda oljepriserna och de energihushållningsåtgärder som vidtagits under senare år finns det skäl att se över de oljeförbrukningsprognoser som ingår i detta underlag. ()ljelagringsprogrammets ökade kostnader för folkhushållet talar också för en sådan översyn. Resultatet av folkomröstningen i kärnkraftsfrågan kan också komma att påverka behovet av fredskrislagring av olja. Jag har erfarit att chefen för handelsdepartementet avser att låta utreda frågan om en omprövning av det nu löpande oljelagringsprogrammet.
Jag är mot bakgrttnd härav inte beredd att nu ta ställning till frågan om en ytterligare höjning av beredskapsavgiften.
3.5 Nedsättning av den allmänna energiskatten
Enligt lagen (1974z992) om nedsättning av allmän energiskatt medges sadan nedsättning så att energiskattebelastningen inte överstiger 3 ';??- av de tillverkade produkternas försäljningsvärde fritt fabrik. Riksskatteverket handlägger frågor om nedsättning av detta slag. Regeringen kan enligt lagen medge ytterligare nedsättning. Denna möjlighet har utnyttjats under flera år. Under kalenderåren 1977—1979 har nedsättning mcdgetts till 1.3 % av de tillverkade produkternas försäljningsvärde.
Enligt min mening är det fortfarande befogat att medge nedsättning av allmän energiskatt för den del av industrin som har hög skattebelastning. Nedsättningen bör även för år 1980 ske till 1.3 % av försäljningsvärdet.
Höjningen av den allmänna energiskatten får inte någon ekonomisk effekt för industriföretag. vars energiskattebelastning före höjningen över- stiger 1.3 ?? av försäljningsvärdet. Den särskilda beredskapsavgiften inräk- nas inte i energiskattebelastningen. Jag anser dock att den nu förordade höjningen av beredskapsavgiften bör inräknas i energiskattebelastningen och beaktas vid fastställande av nedsättningen. Beslut härom kan enligt 2 å andra stycket nyss nämnda lag meddelas av regeringen. Jag avser att föreslå regeringen att följa denna princip vid prövning av frågor om ned- sättning av allmän energiskatt för industriföretag.
4 lnkomstberäkning m.m. Den föreslagna höjningen av energiskatten. bensinskatten. kilometer- skatten och fordonsskatten kan. vid oförändrad konsumtion. beräknas öka statsverkets intäkter för helt år räknat med ca 2900 milj. kr. För varje
Prop. 1979/80: 30 23
procentenhet som konsumtionen minskar med anledning av skattehöjning- en ntinskar intäkterna med ca 100 milj. kr. och belastningen på bytesbalan- sen med 375 milj. kr.
5 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att antaga inom budgetdepartementet upprättade förslag till
1. lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt.
2. lag om ändring i lagen (1979: 533) om ändring i lagen (1961: 372) om bensinskatt.
3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen( 1973: 601).
4. lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon. som icke är registrerade i riket.
5. lag om ändring i lagen (1973: 216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979
