om höjning av skatten på energi, m.m.

Regeringens proposition

1979/80: 30

om höjning av skatten på energi, m. m.

beslutad den 18 oktober 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att den allmänna energiskatten höjs med 1 öre

per kilowattimme för elektrisk kraft och med 40 kr. per m? för olja.

Bensinskatten höjs enligt förslaget med 25 öre per liter. En motsvarande höjning föreslås av kilometerskatten på såväl svenska som utländska fordon och av fordonsskatten för vissa fordon.

Vidare föreslås att den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter höjs med 5 öre per liter bensin och med 5 kr. per m? motorbrännolja,

eldningsolja och bunkerolja.

Höjningarna föreslås träda i kraft den 21 december 1979. Höjningen av fordonsskatten och kilometerskatten skall dock av praktiska skäl träda i kraft först den 1 februari 1980.

Åtgärder för att inte de som bor i glesbygden skall få en i förhållande till

andra försämrad situatton genom de höjda energiskatterna kommer att

föreslås i annat sammanhang under hösten 1979.

I Riksdagen 1979/80. I sam. Nr 30

Prop. 1979/80: 30

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att 5 och 14 §§ samt bilagan till lagen (1957: 262) om allmän energiskatt'! skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

5§

Energiskatt utgår å bensin, utom Energiskatt utgår på bensin,

i fall som avses i andra stycket, utom i fall som avses i andra

med 34 öre för liter och å gasol med stycket. med 34 öre per liter och på 26 öre för liter. I fråga om buss, gasol med 39 öre per liter. I fråga

vars tjänstevikt överstiger tretusen Om buss, vars tjänstevikt överstiger

kilogram, skall skatten å gasol dock tretusen kilogram, skall skatten på

utgöra allenast 21 öre för liter. gasol dock utgå med 34 öre per liter.

För bensin, som användes för För bensin. som används för

framställning av stadsgas, skall framställning av stadsgas, skall

skatten utgöra 1,6 öre för liter. I skatten utgå med 1,6 öre per liter. I fråga om energiskatt 4 sådan bensin fråga om energiskatt på sädan ben-

skall i övrigt gälla vad i denna lag sin skall i övrigt gälla vad i denna stadgas om andra bränslen än ben- lag stadgas om andra bränslen än sin och gasol. bensin och gasol.

14 §?

Skatten utgår för elektrisk kraft Skatten utgår för elektrisk kraft

med 3 öre per kilowattimme. För med 4 öre per kilowattimme. För elektrisk kraft, som förbrukas i in- elektrisk kraft, som förbrukas i in-

dustriell verksamhet, utgör skatten dustriell verksamhet, urgår skatten dock 2 öre per kilowattimme för dock med 3 öre per kilowattimme den del av förbrukningen under ett för den del av förbrukningen under år som öÖverstiger 40000 kilowatt- ett år som överstiger 40000 timmar. kilowattimmar.

! Lagen omtryckt 1975: 272. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 272. 2 Senaste lydelse 1977: 57.

Prop. 1979/80: 30 3

Bilaga till lagen (1957: 262) om allmän energiskatt

Nuvarande lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01 StenkOl sooososeeeerrerrererr er rer ere rr arter sta 12 kr. för ton ur 27.01 Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter

-och liknande fasta bränslen, framställda av stenkol sosooooseesrsesersss er rer reser 6 kr. för ton

ur 27.02 Brunkolsbriketter .sssssosssrssersrer ss rs ere era 6 kr. för ton

ur 27.04 Koks och koksbriketter o.ssoossssssssesesr ser ra 14 kr. för ton ur 27.04 Koksstybb sosossosssrsesrsrsersrs rer rer ter ere 6 kr. för ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och

bunkeroljor ssssssssserere rena prrerareeer rerna 40 kr. för m?

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller

sker fakturering annorledes än enligt

vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.

Föreslagen Iydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01 StenkOl oosooeeeseerrerereerrer sees rss s rss ss res 12 kr. för ton ur 27.01 Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter och liknande fasta bränslen, framställda av stenkOl oossoossssssessesrses ses rss sn 6 kr. för ton ur 27.02 Brunkolsbriketter .sosososerererserrssr rer see rerna 6 kr. för ton

ur 27.04 Koks och koksbriketter o.sssssossrersesrser ss s rna 14 kr. för ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljör sosssoosererrrerserrerrrrer er sr es rsa 80 kr. för m? Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder, äger beskattnings-

myndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.

Denna lag träder i kraft den 21 december 1979.

Prop. 1979/80: 30 4

1. Den nya skattesatsen för elektrisk kraft tillämpas för energiförbrukning efter den första mätaravläsningen efter ikraftträdandet, om mätaravläsning görs under tiden den 21 december 1979—den 29 februari 1980. Som mätaravläsning godtas även avläsning som enligt tillämpade rutiner görs av förbrukaren. 2. Görs inte mätaravläsning enligt I eller sker sädan avläsning endast i begränsad omfattning. tillämpas den nya skattesatsen på energiförbrukning från och med den 21 december 1979, varvid skatten beräknas efter skälig grund. Vad nu har sagts tillämpas även i det fall mätaravläsning görs senare under tiden den 21 december 1979—-den 29 februari 1980 än som följer av normalt tillämpade rutiner.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979: 533) om ändring i lagen (1961: 372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs att lagen (1979: 533) om ändring i lagen (1961: 372) om bensinskatt skall ha nedan angivna lydelse. :

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skatten utgår med sextivåtta öre Skatten utgår med nittiotre öre

per liter för vara som avses i I $ per liter. För metanol, etanol, proförsta stycket al och med sjutton pylalkohol och isopropylalkohol utöre per liter för metanol, etanol, går dock skatten med trettio öre per propylalkohol och isopropylalko- liter. Ingår alkohol som nu har

hol. Blandas alkohol som nu har sagts I blandning som avses i I $

sagts i bensin eller annan vara ut- första stycket a) eller b) utgår skatgår skatt med sjutton öre per liter ten för den inblandade alkoholen för den inblandade alkoholen och med trettio öre per liter och med

med sextivåtta Öre per liter för nittiotre öre per liter för blandningblandningen i övrigt. en i Övrigt.

Skatten beräknas efter varans fakturerade volym. I denna skall dock icke inräknas smörolja som tillsatts bensin för motordrift. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen annorledes än enligt vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.

Denna lag träder i kraft den 21 december 1979.

Prop. 1979/80: 30 5

3 Förslag till

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973: 601)

- Härigenom föreskrivs att bilagorna I och 2 till vägtrafikskattelagen

(1973: 601)! skall ha nedan angivna lydelse.

Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1973: 601)

Nuvarande lydelse Fordonsskatt Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor kilogram grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

A Motorcyklar

C Bussar

D Lastbilar

2 Annan lastbil 2.1 med anordning för

påhängsvagn

! Lagen omtryckt 1979: 280. It Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 30

Prop. 1979/80: 30

Fordonsslag Skattevikt. Skatt, kronor kilogram grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt

hundratal

kilogram

över den

lägsta vikten

i klassen

2.2 utan anordning för

påhängsvagn

E Traktorer och motorredskap

än brännolja

F Släpvagnar I Släpvagnar med skatte-

vikt högst 3 000 kilogram

ta Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som drages uteslutande av bensin- eller gasoldrivet motorfordon!

I Drages släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3. Drages släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat motorredskap utgår skatt enligt 4.

Prop. 1979/80: 30 7

Fordonsslag Skattevikt. Skatt, kronor

kilogram grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal

kilogram

över den

lägsta vikten

i klassen

2.1 påhängsvagnar

2.2 andra släpvagnar

3 Kilometerskatte-

pliktiga släpvagnar 3.1 påhängsvagnar

3.2 andra släpvagnar

4 Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram. som drages av trafiktraktor eller registrerat motorredskap? 4.1 påhängsvagnar

? Drages släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3.

Prop. 1979/80: 30

Fordonsslag Skatte vikt, Skatt, kronor kilogram grund- tilläggsbelopp

belopp för varje helt

hundratal

kilogram

över den

lägsta vikten

t klassen

4.2 andra släpvagnar

Föreslagen lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt

hundratal kilogram

över den lägsta vikten i klassen

A Motorcyklar

C Bussar

Prop. 1979/80: 30 9

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilogram över den

lägsta vikten

i klassen

D Lastbilar

2 Annan lastbil 2.1 med anordning för

påhängsvagn

2.2 utan anordning för

påhängsvagn

E Traktorer och motorredskap

än brännolja

Prop. 1979/80: 30 10

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor kilogram grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal

kilogram

över den lägsta vikten i klassen

F Släpvagnar I Släpvagnar med skattevikt högst 3 000 kilogram

2 Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som drages uteslutande av bensin- eller gasoldrivet motorfordon!

2.1 påhängsvagnar

2.2 andra släpvagnar

3 Kilometerskatte-

pliktiga släpvagnar 3.1 påhängsvagnar

3.2 andra släpvagnar

! Drages släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3. Drages släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat motorredskap utgår skatt enligt 4.

Prop. 1979/80: 30

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp

belopp för varje helt

hundratal

kilogram

över den

lägsta vikten i klassen

Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram,

som drages av trafik-

traktor eller registrerat

motorredskap?

4.1 påhängsvagnar

.2 andra släpvagnar

? Drages släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3.

Prop. 1979/80: 30 12

Bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (1973: 601)

Nuvarande lydelse

Kilometerskatt

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, öre för 10 kilometer

kilogram grund- tilläggsbelopp

belopp för varje helt

hundratal

kilogram

över den

lägsta vikten

i klassen

4 Släpvagnar med skatte-

vikt över 3 000 kilogram,

som drages av kilometerskattepliktigt fordon

Är kilometerskattepliktig bil inrättad för drift med annat drivmedel än brännolja utgår skatt med 80 procent av angivna belopp.

Prop. 1979/80: 30 | 13

Föreslagen lydelse

Kilometerskatt

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, öre för 10 kilometer kilogram grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

4 Släpvagnar med skatte-

vikt över 3 000 kilogram,

som drages av kilometer-

skattepliktigt fordon

Är kilometerskattepliktig bil inrättad för drift med annat drivmedel än

brännolja utgår skatt med 80 procent av angivna belopp.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1980.

Prop. 1979/80: 30 14

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket

Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket skall ha nedan angivna

lydelse.

Bilaga 2 till lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket! Nuvarande Ivdelse Kilometerskatt

Föreslagen Iydelse

Kilometerskatt

3. Släpvagn kopplad till eller avsedd 10 001-15 000 0.40 att kopplas till brännoljedriven 15001-20000 0,65 lastbil eller brännoljedriven buss 20001- 1,00

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1980.

De äldre bestämmelserna tillimpas dock fortfarande vid beskattning av

fordon som har införts till landet före ikraftträdandet.

! Senaste lydelse 1979: 281.

Prop. 1979/80: 30 IS 5 Förslag till Lag om ändring i lagen (1973: 1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1973: 1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter! skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse

28?

Särskild beredskapsavgift utgår Särskild beredskapsavgift utgår för bensin med sju öre för liter och för bensin med tolv öre för liter och för motorbrännolja, eldningsolja för motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja med tjugotvå kro- och bunkerolja med tjugosju kronor nor för kubikmeter. för kubikmeter.

Denna lag träder i kraft den 21 december 1979.

! Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 275. 2 Senaste lydelse 1978: 409.

Prop. 1979/80: 30 16

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-10-18

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo, Wikström, Friggebo. Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo. Winberg, Adelsohn, Danell

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition om höjning av skatten på energi, m. m.

1¶Inledning

Den senaste tidens utveckling på oljemarknaden har visat hur utsatt vårt land är på grund av sitt stora oljeberoende. Oljeprishöjningarna innebär en mycket kraftig extra belastning för bytesbalansen. Stora krav kommer mot

denna bakgrund att ställas på den ekonomiska politiken om den samhälls-

ekonomiska balansen skall kunna förbättras och sysselsättningen tryggas. Det är därför angeläget att på olika sätt åstadkomma en minskning av oljeförbrukningen. De långsiktiga åtgärderna gäller utveckling av ny teknik

för hushållning med energi och av alternativa energikällor. Men även kortsiktigt finns möjligheter till sparåtgärder och ändrade förbruknings-

vanor. Det är angeläget att även beskattningen används som ett medel att stimulera konsumenterna till ökad hushållning med energi. Skatten på energi bör därför nu höjas. En höjning av skatten på bensin, elektrisk kraft och olja leder till en

ökning av konsumenternas kostnader och även till något högre kostnader

för näringslivet. Den väsentliga del av näringslivet som konkurrerar med utländska företag på exportmarknaden eller här hemma och som har en

hög energiskattebelastning kommer dock i realiteten inte att träffas av ökade energiskattekostnader, eftersom nedsättning av energiskatt f.n.

medges så att energiskattebelastningen inte överstiger 1,3 ce av de tillver-

kade produkternas försäljningsvärde. I samband med höjningen av bensinskatten bör även kilometerskatten för de dieseldrivna fordonen och fordonsskatten för vissa trafiktraktorer

m. fl. fordon höjas.

Mot bakgrund av framför allt de kraftigt höjda priserna på oljeprodukter

Prop. 1979/80: 30 17

och det därav föranledda behovet att tillföra oljelagringsfonden ytterligare medel tar jag i det följande även upp frågan om en höjning av den särskilda

beredskapsavgiften på oljeprodukter.

2¶Gällande bestämmelser

Skatt på energi utgår enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt (omtryckt 1975: 272, ändrad senast 1979: 532). Skatten utgår med 6—14 kr. per ton för stenkol, koks och andra fasta bränslen och med 40 kr. per m? för motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja samt för fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående dieselmotor. För elektrisk kraft i allmänhet utgår skatten med 3 öre per kilowattimme och för elektrisk kraft, som förbrukas i industriell verksamhet, med 2 öre per kilowattimme för den del av förbrukningen som under ett år överstiger 40 000 kilowattim-

mar.

Energiskatten på bensin utgör 34 öre per liter och på gasol 26 öre per liter. Används gasol för drift av tyngre buss är skatten på gasol dock endast 21 öre per liter.

Utöver energiskatt tas särskild skatt ut på bensin och gasol. Enligt lagen (1961: 372) om bensinskatt (omtryckt 1975:274, ändrad senast 1979: 533)

utgår sådan skatt med 68 öre per liter och enligt förordningen (1964: 352) om gasolskatt (ändrad senast 1974: 863) utgår sådan skatt med 29 öre per

liter utom i fråga om tyngre buss, då skatten utgör 22 öre per liter.

Som en motsvarighet till beskattningen av bensin tas kilometerskatt ut för dieseldrivna personbilar, bussar och lastbilar och tyngre släpvagnar till sådana fordon. Kilometerskatten varierar med fordonsslag, fordonsvikt och axelarrangemang. Reglerna om kilometerskatt finns i vägtrafikskattelagen (1973: 601) (omtryckt 1979: 280), VSL.

Enligt lagen (1973: 1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter

(ändrad senast 1978: 409) utgår avgift med sju öre per liter på bensin och med 22 kr. per m? på motorbrännolja. eldningsolja och bunkerolja.

3¶Föredragandens överväganden

3.1 Allmän energiskatt och bensinskatt

Som jag redan har nämnt talar starka skäl för ett högre skatteuttag på

energin. Höjningen bör träffa både elektrisk kraft, bensin och olja. Jag anser att en lämplig avvägning uppnås om skatten höjs på elektisk kraft

med I öre per kilowattimme, på bensin med 25 öre per liter och på oljor

med 40 kr. per m?. Höjningen bör göras i lagen om bensinskatt när det gäller bensin och i övrigt i lagen om allmän energiskatt. De nya skattesatserna bör träda i kraft den 21 december 1979.

Prop. 1979/80: 30 I8

I prop. 1978/79: 115 (Bil. 4) uttalades att den sammanlagda skatten på metanol och andra s. k. motoralkoholer skulle sänkas till hälften av skatten på bensin och att sänkningen skulle ästadkommas genom en nedsättning av

den skatt på motoralkohol som tas ut enligt lagen om bensinskatt. Riksda-

gen beslöt i enlighet med förslaget. Den föreslagna höjningen av skatten på bensin med 25 öre per liter bör därför ge upphov till en höjning av skatten på motoralkoholer med 13 öre per liter. I samband därmed föreslår jag i förtydligande syfte en omformulering av 2 § lagen om bensinskatt.

I samma prop. uttalades vidare att nuvarande relation mellan gällande

skatte- och avgiftsuttag på bensin och gasol tills vidare i huvudsak skulle

behållas. Uttalandet godtogs av riksdagen. Den sammanlagda skatten är

f.n. 102 öre per liter bensin och 55 öre per liter för gasol, utom när det gäller tyngre bussar då skatten på gasol är 43 öre per liter. Skatten på gasol

bör därför nu höjas med 13 öre per liter.

Åtgärder för att inte de som bor i glesbygden skall få en i förhållande till andra försämrad situation genom de höjda energiskatterna kommer att föreslås i annat sammanhang under hösten 1979.

3.2¶Vägtrafikskatt

En höjning av skatten på bensin med 25 öre per liter bör, för att inte

rubba konkurrensförhållandet mellan olika fordon eller förhållandet mellan

deras bidrag till kostnaderna för vägväsendet, förenas med en ökad beskattning av de brännoljedrivna fordonen och släpvagnarna till sådana

fordon. Enligt VSL utgår skatt i form av fordonsskatt och kilometerskatt.

Av intresse i detta sammanhang är främst de skatter som motsvarar tidigare bränslebeskattning. Dessa skatter är kilometerskatten för brännoljedrivna personbilar, bussar och lastbilar samt för släpvagnar med skattevikt

över tre ton till sådana fordon och fordonsskatterna för trafiktraktorer,

registrerade motorredskap och släpvagnar med skattevikt över tre ton till sådana fordon. Den fordonsskatt som utgår för bensindrivna fordon och

för övriga släpvagnar, dvs. släpvagnar med skattevikt om högst tre ton och

släpvagnar som dras endast av bensindrivet fordon, är däremot inte en ersättning för bränslebeskattning.

Jag förordar att kilometerskatten för de kilometerskattepliktiga fordonen och fordonsskatten för trafiktraktorer, motorredskap och deras släpvagnar i princip höjs i samma mån som bensinskatten. Den föreslagna höjningen av energiskatten på brännolja bör därvid beaktas. I det följande behandlar jag de olika fordonskategorierna för sig eftersom

förhållandena för dem är olika.

3.2.1 Personbilar Bensinskatten och energiskatten på bensin beräknad per kilometer är f.n. högre än skatten för en brännoljedriven personbil med samma skatte-

Prop. 1979/80: 30 19

vikt. För den sistnämnda personbilen utgår skatten i form av kilometer-

skatt och energiskatt på brännolja. I likhet med vad som beslöts våren 1978

bör för varje viktklass kilometerskatten höjas med ett belopp för kilometer som svarar mot höjningen av bensinskatten omräknat till öre för kilometer. I det författningsförslag som upprättats inom budgetdepartementet har denna metod använts.

3.2.2 Lastbilar

Vid ändringarna av kilometerskatten våren 1978 beaktades bl.a. att skatten på bensindrivna lastbilar då var högre än på brännoljedrivna med

samma skattevikt och att de lättaste lastbilarna i viss utsträckning är substitut till personbilar. De lättaste lastbilarnas kilometerskatt höjdes därför med ett belopp för kilometer som svarade mot höjningen av bensinskatten beräknad för kilometer. För de tyngre fordonen höjdes skattesatserna i stort sett procentuellt lika mycket som bensinskatten. Samma

princip bör följas även vid de nu behandlade höjningsförslagen.

3.2.3 Bussar

I likhet med vad jag anförde i prop. 1977/78: 94 anser jag att starka skäl

talar för att begränsa skattehöjningen när det gäller bussar som används för kollektivtrafik och annan yrkesmässig passagerarbefordran. Med hänsyn till att de lättaste bussarna, de lättaste lastbilarna och en del personbilar i viss mån är utbytbara bör kilometerskatten för de lättaste bussarna bestämmas till omkring samma belopp som för de lättaste lastbilarna. Skattesatserna bör sedan även i fortsättningen bestämmas så att flertalet bussar, vilka återfinns mellan 13 och 16 ton, får måttliga skattehöjningar och de tyngsta bussarna, med en skatte vikt omkring 23—24 ton, får små skattehöj-

ningar.

3.2.4 Trafiktraktorer och registrerade motorredskap

Kilometerskatt utgår inte för trafiktraktorer och registrerade motorred-

skap. En del av fordonsskatten för dessa fordon svarar mot förutvarande brännoljebeskattning. Denna del bör höjas i ungefär samma utsträckning som bensinskatten. Höjningen bör dock inte omfatta de bensindrivna fordonen eftersom dessa träffas av höjningen av bensinskatten.

3.2.5¶Släpvagnar

Släpvagnar upp till en skattevikt om 3 ton beskattas lika oavsett dragfordon. Flertalet av dessa släpvagnar är husvagnar och mycket små släpvagnar, som till en helt dominerande del dras av bensindrivna personbilar.

Bensinskattehöjningen träffar indirekt de flesta av dessa släpvagnar. De

bör därför, 1 överensstämmelse med vad som beslöts våren 1978, inte

omfattas av någon särskild skattehöjning. Detsamma gäller släpvagnar över 3 tons skattevikt som dras av bensindrivet fordon.

Prop. 1979/80: 30 20

Däremot bör vägtrafikskatten för släpvagnar över 3 tons skattevikt som dras av kilometerskattepliktigt fordon (kilometerskattepliktiga släpvagnar)

eller av trafiktraktor eller registrerat motorredskap höjas.

Kilometerskatten för de kilometerskattepliktiga släpvagnarna har i an-

ledning av den närmast föregående bensinskattehöjningen höjts i ungefär samma mån som skatten på de kilometerskattepliktiga lastbilarna. Höjningen genomfördes i två steg. Våren 1978 höjdes skatten i samband med

bensinskattehöjningen och den 1 juli 1979 höjdes den med ca 1596 i samband med att femte och sista etappen av den år 1971 inledda omfördelningen av vägtrafikskatten genomfördes. Kilometerskatten på släpvagnarna bör nu åter höjas i ungefår samma utsträckning som skatten på

lastbilarna.

Släpvagnar till trafiktraktorer och registrerade motorredskap beskattas lika oavsett dragfordonets drivmedel. Det är med nuvarande fordonsindelning inte möjligt att vid beskattningen göra skillnad mellan släpvagnar som dras av bensindrivna trafiktraktorer eller motorredskap och släpvag-

nar som dras av brännoljedrivna sådana fordon. Jag förordar därför en

procentuellt sett lika stor skattehöjning för samtliga dessa fordon som för trafiktraktorerna och de registrerade motorredskapen.

3.2.6¶Utlandsregistrerade fordon

Enligt lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket (ändrad senast 1979:281) utgår kilometerskatt för

brännoljedrivna lastbilar och bussar och för släpvagnar som har högre

totalvikt än 10 ton och som dras av sådan lastbil eller buss.

Kilometerskatten utgör för de utländska fordonen en motsvarighet till

den skatt som tidigare togs ut på brännolja. Jag anser att kilometerskatten

för dessa fordon bör höjas i samma utsträckning som för fordon, registrerade i Sverige. Av praktiska skäl bör dock skattesatserna kunna avrundas.

3.2.7 Ikraftträdande Höjningen av kilometerskatten bör av praktiska skäl träda i kraft först den I februari 1980. Det ankommer på regeringen att utfärda föreskrifter

om extra uppbörd av fordonsskatt och extra avstämpling i kilometerräknare, m.m.

3.3 Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon, m. m.

Individuell kompensation för bensinskatt utgår f.n. till vissa handikappade fordonsägare, till den som förbrukat bensin vid användning i jordbruk av bensindriven traktor eller skördetröska samt till den som yrkesmässigt

använder motorsåg.

De föreslagna höjningarna av olika skatter på energi är framför allt energipolitiskt motiverade. Mot den bakgrunden krävs enligt min mening

Prop. 1979/80: 30 21

starka skäl för att med anledning av den föreslagna höjningen av bensin-

skatten öka den individuella kompensationen till olika förbrukargrupper.

Jag anser att sådana skäl föreligger endast när det gäller handikappade

fordonsägare. De nuvarande bestämmelserna i lagen (1960: 603) om bidrag

till vissa handikappade ägare av motorfordon innebär att en höjning av bensinskatten automatiskt ger motsvarande höjning av kompensationsbeloppen. Merkostnaden för den höjda kompensationen beräknar jag till ca

1.9 milj. kr. för helt bidragsär. Höjningen får effekt på statsbudgeten först under budgetåret 1980/81.

De nuvarande bestämmelserna i kungörelsen (1968: 440) om kompensation för bensinskatt vid yrkesmässig användning av motorsåg (omtryckt 1979: 398) är så utformade att en höjning av bensinskatten delvis medför en

höjning av kompensationsbeloppen. Jag anser dock att detta förhållande kan godtas tills vidare.

3.4 Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter

Sedan är 1973 har riksdagen vid flera tillfällen, senast år 1977 (prop.

1976/77:74 bil. 2. FöU 1976/77:13. rskr 1976/77:311), fattat beslut om

uppbyggnad av särskilda beredskapslager av oljeprodukter. Lageruppbyggnaden finansieras med den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter. Inkomsterna från avgiften fonderas i oljelagringsfonden. Medel för uppbyggnad av lagringen betalas ut från fonden efter beslut av regeringen.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) har hemställt att den särskilda beredskapsavgiften höjs så att oljelagringsfonden tillförsäkras medel i sådan omfattning att oljelagringsprogrammet kan genomföras i enlighet med av riksdagen fattade beslut. Som skäl för en höjning av avgiften anför ÖFEF de nya prognoser som ÖEF i samråd med statens industriverk har

gjort för förbrukningen av vissa oljeprodukter samt de under är 1979 kraftigt höjda oljepriserna. Med oförändrat avgiftsuttag och oförändrat lagringsprogram kommer enligt ÖEF det totala underskottet i fonden under perioden 1980/81—1984/85 att uppgå till mellan 2712 och 2899 milj. kr. beroende på olika alternativ för kärnkraftens användning i Sverige.

Efter samräd med chefen för handelsdepartementet vill jag framhålla

följande. Riskerna för återkommande störningar på den internationella

oljemarknaden kan i dag bedömas vara större än tidigare under 1970-talet.

Med hänsyn till de allvarliga verkningar sådana störningar skulle få för det svenska samhället är det angeläget att. trots de ökade kostnaderna,

våra oljelager ökas.

Mot bakgrund av vad jag här har anfört föreslår jag att den särskilda

beredskapsavgiften bestäms till 12 öre per liter motorbensin och 27 kr. per m? motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja. En sådan höjning av

avgifterna kan beräknas medföra ökade inkomster om ca 1800 milj. kr. under perioden 1980/81—- 1984/8S5.

Prop. 1979/80: 30 22

Dessa höjningar är inte tillräckliga för att helt täcka det av ÖEF beräkna-

de underskottet i oljelagringsfonden. Det torde därför bli nödvändigt att

höja avgifterna ytterligare om det av riksdagen beslutade oljelagringsprogrammet skall kunna fullföljas. Oljelapringsprogrammet baseras emellertid på underlag som togs fram i mitten av 1970-talet. Mot bakgrund bl.a. av de kraftigt höjda oljepriserna och de energihushällningsäåtgärder som vidtagits under senare år finns det skäl att se över de oljeförbrukningsprognoser som ingår i detta underlag. Oljelagringsprogrammets ökade kostnader för folkhushållet talar också för en sådan översyn. Resultatet av folkomröstningen i kärnkrafisfrågan kan också komma att påverka behovet av fredskrislagring av olja. Jag har erfarit att chefen för handelsdepartementet avser att låta utreda frågan om en omprövning av det nu löpande oljelagringsprogrammet.

Jag är mot bakgrund härav inte beredd att nu ta ställning till frågan om en ytterligare höjning av beredskapsavgiften.

3.5 Nedsättning av den allmänna energiskatten

Enligt lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt medges

sadan nedsättning så att energiskattebelastningen inte överstiger 3 4. av de tillverkade produkternas försäljningsvärde fritt fabrik. Riksskatteverket handlägger frågor om nedsättning av detta slag. Regeringen kan enligt lagen medge ytterligare nedsättning. Denna möjlighet har utnyttjats under

flera år. Under kalenderåren 1977— 1979 har nedsättning medgetts till 1,3 7z

av de tillverkade produkternas försäljningsvärde. Enligt min mening är det fortfarande befogat att medge nedsättning av allmän energiskatt för den del av industrin som har hög skattebelastning.

Nedsättningen bör även för år 1980 ske till 1,3 24 av försäljningsvärdet. Höjningen av den allmänna energiskatten får inte någon ekonomisk

effekt för industriföretag, vars energiskattebelastning före höjningen över-

stiger 1,3 %& av försäljningsvärdet. Den särskilda beredskapsavgiften inräk-

nas inte i cenergiskattebelastningen. Jag anser dock att den nu förordade höjningen av beredskapsavgiften bör inräknas I energiskattebelastningen och beaktas vid fastställande av nedsättningen. Beslut härom kan enligt 2 § andra stycket nyss nämnda lag meddelas av regeringen. Jag avser att

föreslå regeringen att följa denna princip vid prövning av frågor om nedsättning av allmän energiskatt för industriföretag.

4¶Inkomstberäkning m. m.

Den föreslagna höjningen av energiskatten, bensinskatten, kilometerskatten och fordonsskatten kan, vid oförändrad konsumtion, beräknas öka

statsverkets intäkter för helt år räknat med ca 2900 milj. kr. För varje

Prop. 1979/80: 30 23

procentenhet som konsumtionen minskar med anledning av skattehöjning-

en minskar intäkterna med ca 100 nulj. kr. och belastningen på bytesbalan-

sen med 375 milj. kr.

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen

att antaga inom budgetdepartementet upprättade förslag till

I. lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt,

2. lag om ändring i lagen (1979: 533) om ändring i lagen (1961: 372) om bensinskatt.

3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973: 601),

4, lag om ändring i lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa

fordon, som icke är registrerade i riket,

5. lag om ändring i lagen (1973: 216) om särskild beredskapsavgift

för oljeprodukter.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979