om Iedning och administration av sameskolorna m.m.

Prop. 1979/80: 82

Regeringens proposition

1979/80: 82

om ledning och administration av sameskolorna m. m.

beslutad den 7 februari 1980.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokollet för den ätgärd eller det ändamål som framgår av föredragandens hemstillan.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

BRITT MOGÅRD

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att en särskild sameskolstyrelse inrättas. Denna

skall vara styrelse för alla sameskolor i landet. Till styrelsen skall knytas ett kansli som förestäs av en skolchef. En tjänst som sameskolkonsulent skall inrättas för att biträda skolchefen med handläggningen av pedagogiska frågor. Vid sameskolans högstadium i Gällivare skall finnas en arvodestjänst som studierektor och vid övriga sameskolenheter arvodestjänster som tillsynslärare.

I propositionen behandlas också frågan om s. k. samiska utbildningsråd. Det föreslås att kommunerna själva skall få avgöra om man försöksvis vill inrätta sådana utbildningsräd.

Vidare föresläs att samarbetsnämnder skall finnas vid varje sameskol-

enhet.

De nya reglerna föresläs gälla fr. o. m. den 1 juli 1980.

I Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 82

Prop. 1979/80: 82 ta

Uldrap

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1980-02-07

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande. och statsråden Ullsten. Bohman. Mundebo, Wikström, Friggebo. Mogärd. Dahlgren, Asling. Söder, Krönmark. Burenstam Linder, Johansson, Wirtén. Holm, Boo. Winberg. Adelsohn. Danell och Petri.

Föredragande: statsrådet Mogård

Proposition om ledning och administration av sameskolorna m. m.

1 Inledning

På grundval av sameutredningens förslag (SOU 1975:99) Samerna i Sverige presenterade regeringen våren 1977 en proposition (prop.

1976/77: 80) om insatser för samerna, där bl. a. vissa samiska utbildnings-

frågor behandlades. Riksdagen anslöt sig till förslagen i denna del (KrU 1976/77: 43, rskr 1976/77: 289).

För att lägga fram förslag beträffande den administrativa och pedagogis-

ka ledningen av en samisk utbildningsväg bildades år 1977 inom utbildningsdepartementet en arbetsgrupp med företrädare för departementet. skolöverstyrelsen (SÖ) och utredningen (U 1972: 06) om skolan, staten

och kommunerna (SSK) samt representanter för samernas organisationer.

Arbetsgruppen överlämnade år 1978 sitt betänkande (Ds U 1978: 5) Administration och ledning av en samisk utbildningsväg. En sammanfattning av betänkandet bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga I.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av riksrevistonsverket (RRV), socialstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), SÖ. länsskolnämnderna i Stockholms, Uppsala, Kopparbergs, Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, statens institut för läromedelsinformation (SVL), statens invandrarverk (SIV) samt av

länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Yttranden har vidare avgetts av Stockholms, Härjedalens. Krokoms, Umeå, Vilhelmina, Åsele. Bodens. Gällivare, Jokkmokks. Kiruna, Luleä

och Arjeplogs kommuner. Svenska kommunförbundet har avgett yttrande.

Prop. 1979/80: 82 EJ

Dessutom har yttranden avgetts av Nordiskt samiskt institut. Nordiska Samerådets svenska sektion, Svenska Samernas Rikstörbund (SSR). Samernas samarbetsnämnd och dess delarbetsgrupper. Norrbottens Sameförbund. Vadtejen Saåemeh Siejte (tStorumangruppen. Kiruna sameregiongrupp. Umeå sameförening. Sameföreningen i Stockholm, Sameföreningen i Göteborg samt gemensamt av Stiftelsen Samernas tolkhögskola och Samernas folkhögskolas styrelse.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till regeringsproto-

kullet i detta ärende som biluga 2.

I prop. 1979/80: 100 (bil. 12 s. 274) har regeringen föreslagit riksdagen

alt. i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Sameskolor för budget-

året 1980/81 beräkna ett förslagsanslag av 9990 000kr. Jag anhåller om att

nu få ta upp denna fråga.

2 Bakgrund

Sameskolans nuvarande organisation och omfattning grundar sig på riksdagens beslut år 1962 (prop. 1962: 51, SU 1962: 141. rskr 1962: 319) om nomadskolans organisation och omfattning. I detta fastslogs att den dävarande nomadskolan skulle bestå som en särskild skolform så länge samer-

na själva önskade det och vara likställd med den reguljära skolan. Erfor-

derliga organisatoriska förändringar, liksom även eventuell minskning av

antalet skolor, skulle beslutas av Kungl. Maj:t. Vidare innebar 1962 års

riksdagsbeslut att den dåvarande nomadskolan skulle vara öppen för alla som uppgav sig vara samer. Namnet ”nomadskola” har ersatts av ”sameskola” genom ändring år 1977.

För tillsyn av sameskolan svarar en särskild sameskolinspektion. Dess

arbetsuppgifter och funktion har under årens lopp undergätt ett antal förändringar. Enligt nyssnämnda riksdagsbeslut år 1962 bibehölls den däva-

rande särskilda nomadskolinspektionen. 1967 års riksdag (prop. 1967: 1

bil. 10 p. D 3. SU 1967: 8& rskr 1967: 8) beslutade dra in den särskilda tjänsten som nomadskolinspektör vid länsskolnämnden i Uppsala län vilket

skulle ske vid dåvarande innehavarens pensionering (i och med maj må-

nåds utgång år 1968). Tillsynen av nomadskolväsendet överfördes emel-

lertid redan fr.o.m. budgetåret 1967/68 till länsskolnämnden i Norrbot-

tens län. Beslutet innebar att en av de fyra skolinspektörerna vid länsskolnämnden vid Norrbottens län tillika blev nomadskolinspektör.

Länsskolnämndsutredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1973: 48)

Skolans regionala ledning att en särskild nomadskolstyrelse under SÖ

skulle utöva den direkta ledningen av nomadskotan med de uppgifter som

beträffande grundskolan tillkommer skolstyrelse. Den skolinspektör i Norrbottens län som tillika var nomadskolinspektör skulle under nomadskolstyrelsen utöva de befogenheter som tillkommer skolchef eller rektor.

1 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 82

Prop. 1979/80: 82 4

SÖ erhöll år 1974 regeringens uppdrag att i samband med avgivande av yttrande över länsskolnämndsutredningens betänkande också utvärdera organisationen av den regionala ledningen av skolväsendet i Norrbottens län med avseende på de speciella krav som länets karaktär av glesbygdsområde samt inslagen av samisk och finsktalande befolkning medför. I den promemoria som SÖ avgav i ärendet våren 1974 konstaterades bl. a. att de funktioner som blivit mest lidande genom 1967 års omorganisation var skolchefs- och rektorsfönktionerna för sameskolorna. den utätriktade verksumheten I allmänhet samt vuxenoibildningen i länet. Det noterades som särskilt anmärkningsvärt att nomadskoöleområädet var så geografiskt omfattande (1140 km mellan sameskolorna i Änge och Karesuando) och att Orektorsområdet för de sumiska låg- och metlanstadieskolorna) inte hade vare sig rektor. studierektor eHer tillsynslärare. Det tuillades dock att förändringen av tillsynsorganisationen sannolikt också fätt den positiva effekten att samarbetet med det övriga skolväsendet förbättrats. Sameutredningen framhöll i sitt betänkande Samerna i Sverige att det var en I det närmaste orimlig uppgift för en och summa person att vara både skolinspektör och sameskolinspektör och dessutom svara för ”annan utbildningsverksamhet och kulturell verksamhet bland samerna”. Utredningen efterlyste den uteblivna pedagogiska förstärkning. som varit ett av

skälen till att sameskolorna knöts till fänsskolnämnden i Norrbottens län

och förordade att ett av SÖ tidigare framlagt förslag om en konsulent-

tjänst med utätriktad verksamhet för den samiska minoriteten borde ak-

tualiseras. Denna tjänst skulle kunna placeras vid antingen någon av länsskolnämnderna eller SÖ. Vidare framhöll utredningen att nomadskolfullmäktige I dess nuvarande form inte medgav samiskt inflytande i önskvärd omfattning.

3 Föredragandens överväganden

Enligt 1962 års nomadskolreform har barn till samer rätt att fullgöra skolplikt i sameskolan i stället för i grundskolan. Som samer anses i detta sammanhang alla som uppger sig vara samer. Sameskolan är en statlig

skola. över vilken SÖ har inseende. Länsskolnämnden i Norrbottens län

har tillsvn över landets samtliga sameskolor och skall även främja annan utbildningsverksamhet och kulturell verksamhet bland samerna. För den

direkta ledningen av sameskolorna svarar en särskild skolinspektör vid

länsskolnämnden i Norrbottens län (skolinspektör tillika sameskolinspektör), som jämte andra uppgifter har ett särskilt ansvar för sameskolväsendet och för annan utbildningsverksamhet och kultureH verksamhet bland samerna. På länsskolnämnden i Norrbottens län vilar när det gäller sameskolväsendet de uppgifter som i det allmänna skolväsendet ankommer på

länsskolnämnd, skolstyrelse, skolchef och rektor.

Prop. 1979/80: 82 5

För varje sameskola ftnns sameskolfullmäktige. som har tull opppift att med länsskolnämnden överlägga I frågor som rör sameundervisningen och yttra sig i sådana ärenden. Sameskolfullmäktige utses för varje skola av föräldrar till eleverna vid skolan.

I propositionen om insatser för samerna anförde chefen för utbildnings-

departementet att det klart borde uttalas att samerna utgör en etnisk mino-

ritet I Sverige, som i egenskap av ursprunglig befolkning i sitt eget land, intar en särskild ställning både gentemot majoritetsbefolkningen och andra minoritetsgrupper (prop. 1976/77: 80 s. 107). Inom utbildningssystemet, framhöll föredraganden efter samråd med mig, borde de samiska frågorna få en sturkare ställning (s. 133). Man borde för barn till samer eftersträva inslag av samiskt språk och samisk kultur på alla utbildningsstadier och i den omfattning som motsvarade samernas berättigade önskemål. Samer-

nas ställning som etnisk minoritet motiverade att särskild hänsyn togs för

att säkerställa deras inflytande över undervisningen. De statliga insatser som kunde bli aktuella mäste fortgående anpassas till utvecklingen. Den statliga sameskolan skulle bestå så länge samerna önskade det. I de fall då de samiska utbildningsfrågorna inte kunde lösas tillfredsställande inom ramen för det allmänna skolsystemet borde särlösningar kunna prövas. Riksdagen anslöt sig både till den uttalade grundsynen på samernas särskilda ställning samt till de förordade riktlinjerna för insatser för samisk utbildning (Kr U 1976/77: 43, rskr 1976/77: 289).

Föredraganden utgick i sina överväganden om samernas ställning i det obligatoriska skolväsendet frän att 1962 års riksdagsbeslut om nomadskolans organisatoriska omfattning alltjämt bör ligga till grund för samernas villkor när det gäller undervisningen (s. 134). Samerna skall således. så länge de själva önskar det, ha tillgång till två likvärdiga utbildningsalterna-

tiv på det obligatoriska skolstadiet, nämligen statlig sameskola och kom-

munal grundskola (prop. 1962: 51 s. 49-50).

I propositionen om insatser för samerna anfördes att man borde diskutera dels hur sameskolan skulle kunna göras bättre. dels hur man skulle kunna förstärka de samiska inslagen i grundskolan. För sameskolornas del borde man överväga vilka organisatoriska lösningar som kunde behövas

för att bibehålla vissa sameskolenheter samt hur lärare med samisk språk-

bakgrund skuile kunna få lärarutbildning och hur läromedelssituationen

skulle kunna förbättras. När det gällde samiska inslag i den kommunala grundskolan framhölls i propositionen de utvecklingsmöjligheter som

skulle kunna öppnas när man förverkligade riksdagens beslut om dels reformering av skolans inre arbete (prop. 1975/76: 39. UbU 1975/76: 30. rskr 1975/76: 367). dels hemspråksundervisning (prop. 1975/76: 118, UbU

1975/76: 33, rskr 1975/76: 391: prop. 1976/77: 22, UbU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 111).

Riksdagens beslut om hemspråksundervisning innebär att kommunerna fått skyldighet att aktivt främja och stimulera tväspråkighet hos invandrar-

Prop. 1979/80: 82 6

barn och barn inom ursprungliga minoriteter i Sverige. Kommuner där samiska barn finns har således skyldighet att inom ramen för grundskolan anordna undervisning I samiska som hemspråk och tillhandahålla studiehandledning på hemspräket om en elev behöver det och önskar delta däri.

Riksdagens beslut om ny läroplan för grundskolan (prop. 197879: 180. UblU 1978/79: 45. rskr 1978/79: 422) ger sameelever bättre möjligheter till undervisning i samiskt språk och samisk kultur. Genom besluten om reformering av skolans inre arbete och om hemspräksundervisning kan kommunerna med hjälp av olika lokala lösningar göra särskilda insatser för de samiska barnen. Kommunerna har vidare skyldighet att aktivt informe-

Med anledning av riksdagsbeslutet vid 1977 års riksmöte om insatser för samerna har samiska införts vid högskolan i Luleä som tillvalsämne på låg- och mellanstadielärarlinjerna. Tillvalskursen i detta ämne vänder sig till studerande med förkunskaper i samiska och står öppen även för förskollärarstuderande samt redan examinerade lärare. Utbildningen erbjuds vartannat är. Vidare anordnas f.n. vid universitetet i Umeå fortbildningskurser för lärare 1 samiska.

SÖ har sedan är 1972 lett ett forsknings- och utvecklingsprojekt av sa-

miska läromedel som kommer att avslutas under budgetåret 1979/80. Pro-

jektet har bedrivits i samarbete med SHL. som bidragit med produktions-

stöd för läromedelstframställning. Avsikten är att SÖ och SIL även i fortsättningen skall avsätta särskilda medel till forsknings- och utvecklingsprojekt samt till produktionsstöd för samiska läromedel. Planering pågår

för en ny femärsperiod.

En arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet lade år 1978 fram ett betänkande Administration och ledning av en samisk utbildningsväg. Förslaget har remissbehandlats. Förslaget innebär i korthet att en särskild samisk utbildningsdelegation bildas med företrädare för de samiska intressena och för de centrala myndigheter som inom sitt verksamhetsområde har att utveckla den samiska utbildningsvägen. Till delegationen knyts ett kansli. Delegationens uppgift skall vara att genom initiativ utveckla och samordna insatserna för den samiska undervisningen och utarbeta program för samiska undervisningsinslag bäde vid sameskolorna och inom det allmänna skolväsendet. Till utbildningsdelegationen knyts pedagogis-

ka konsulenter för att ge service till kommuner med samisk befolkning. För ledningen av sameskolorna framläggs två förslag. Det ena utgår från att nuvarande organisatoriska förhållanden kvarstår. Utbildningsdelega-

tionen erhåller enbart yttrande- och förslagsrätt. Enligt det andra förslaget

skall hela det myndighetsutövande. ansvaret för sameskolorna läggas på utbildningsdelegationen. För att ge samerna ett inflytande över samiska undervisningsinslag i skolorna i kommunen föreslår arbetsgruppen att lokala samiska utbildningsråd inrättas i kommuner med samisk befolkning.

Dessutom skall till varje sameskola knytas en sameskolnämnd.

Prop. 1979/80: 82 7

Den nu arbetande skoladministrativa kommittén (U 1978: 17) behandlar frågor som har många beröringspunkter med de förslag som arbetsgruppen lagt fram. Jag anser dock inte att detta hindrar ett beslut nu om hur den samiska utbildningen bör administreras och samernas inflytande över

denna tillgodoses.

Jag föreslår, vilket ligger i linje med vad SSR och andra samiska organisationer förordat, att en självständig sameskolstyrelse inrättas med uppgift i första hand att utgöra särskild skolstyrelse för sameskolorna. Sameskolstyrelsen skall i vad gäller ledning och administration av sameskolorna överta de uppgifter som inte normalt fullgörs av en länsskolnämnd men

som hittills ävilat länsskolnämnden i Norrbottens län. Länsskolnämnder-

na i de län där sameskolor finns kommer i fortsättningen att ha samma tillsynsansvar för sameskolorna som en länsskolnämnd normalt har för det obligatoriska skolväsendet. Därmed upphör det särskilda tillsynsansvar

för sameskolorna i riket som hittills å vilat nämnden i Norrbottens län. En-

ligt min mening finns det därför inte längre anledning att föreskriva att en av skolinspektörerna vid länsskolnämnden i Norrbottens län skall vara

tillika sameskolinspektör.

I den av mig föreslagna sameskolstyrelsen skall ingä företrädare för

samerna och för de myndigheter, som inom sitt verksamhetsomräde har

kontakt med frågor som rör undervisningen av samer. Det bör ankomma på regeringen att närmare bestämma omfattning och sammansättning av

styrelsen och att utse ledamöter i densamma.

Sameskolstyrelsen, i vilken samerna skall ha majoritet, skall vara myn-

dighet för sameskolorna. Dessa bör liksom hittills stå under statligt huvud-

mannaskap. Sameskolstyrelsen bör ansvara för och leda sameskolorna och de elevhem som är knutna till dem samt för denna statliga skolform

huvudsakligen ha de uppgifter som beträffande den kommunala grundsko-

lan tillkommer skolstyrelse. Det bör ankomma på regeringen att besluta

om Iokaliseringen av sameskolstyrelsen och dess kansli efter förslag av ar-

betsgruppen (U 1977: 10) för samefrägor.

Sameskolstyretsen bör dock ges ett vidare ansvar än enbart sameskolorna. Det är ett starkt och befogat samiskt intresse att kunna påverka

ärenden och beslut som har direkt betydelse för undervisningen av samer i

det allmänna skolväsendet. Jag anser därför att det till sameskolstyrelsens

uppgifter också bör höra att genom yttranden och förslag främja och utveckla de samiska undervisningsinslagen i det allmänna skolväsendet. Frågorna kan gälla pedagogiska försök eller läroplans- och Järomedelsut-

veckling. Jag anser vidare att sameskolstyrelsen bör kunna bistå kommunerna när det gäller uppsökande verksamhet bland samer samt informera

om sameskolan och om samiska utbildningsinslag i undervisningen i det allmänna skolväsendet.

För att kunna utföra och samordna de uppgifter som läggs på same-

skolstyrelsen behövs särskilda pedagogiska och administrativa resurser.

Prop. 1979/80: 82 8

Till sameskolstyrelsen bör därför, i enlighet med arbetsgruppens förslag,

knytas ett kansli. Som chef för kansliets verksamhet bör finnas en skolchef (skoldirektör). Denne bör liksom övriga skolcheler av detta slag utses uv regeringen.

Arbetsgruppen ansåg att skolchefen skulle vara samiskspråkig. I remisssvaren fär denna åsikt gehör dels i det gemensamma samiska remissvar som avpetts av bl.a. SSR. dels hos länsskolnämnden i Västerbottens län.

Kiruna kommun m.fl. Umeå kommun önskar dock att kravet på kunska-

per I samiska modifieras.

Samespräkfrågan kompliceras av att det i Sverige finns tre sinsemellan

olika samespråk: sydsamiskan, lulesamiskan och nordsamiskan. För att urvalet inte skall bli allt för begränsat bland för övrigt väl meriterade och

kvalificerade kandidater. bör enligt min mening enbart krävas att skolechefen har väl vitsordad erfarenhet av samisk utbildning, samisk kultur och samiska levnadstörhällanden.

Bäde länsskolnämndsutredningen och sameutredningen har med kraft understrukit behovet av en pedagogisk förstärkning och samordning av den samiska undervisningen. I sina remissvar på arbetsgruppens betänkande har länsskolnämnden och länsstyrelsen i Västerbottens län framhållit behovet av att den samiska undervisningen ges ökade pedagogiska re-

surser.

Mot bakgrund härav och med hänsyn till de många och stora reformerna

inom utbildningsområdet som skall föras ut till sameskolorna och sameun-

dervisningen i övrigt föreslår jag att en tjänst som sameskolkonsulent inrättas för att under skolchefens ledning handha frågor av pedagogisk natur för samtliga sameskolor och på det samiska utbildningsområdet i övrigt.

Nuvarande arvodestjänst som studierektor vid sameskolans högstadium i

Gällivare bör bibehållas. Vidare föreslår jag att en arvodestjänst som tillsynslärare inrättas vid övriga sameskolenheter utan hinder av de bestämmelser som gäller härför i det kommunala skolväsendet. Dessa tillsynslärare bör även kunna ha pedagogiska samordningsuppgifter.

Arbetsgruppen föreslog I sitt betänkande att särskilda pedagogiska konsulenter skulle kunna lämna pedagogisk service och bedriva uppsökande

verksamhet i kommunerna. De skutle också kunna ta initiativ till lärome-

delsutveckling och utarbeta fortbildningsprogram för lärare inom den samiska utbildningsvägen.

Remissopinionen har varit tämligen splittrad i denna del. Den speglar

också de svårigheter som det samiska språkets uppdelning på tre språkgrupper erbjuder. Enligt min mening bör för nämnda uppgifter expertme-

del ställas till sameskolstyrelsens förfogande. Det är angeläget att dessa experter inte isoleras från övriga ämnesföreträdare i skolväsendet utan

får tillfälle att samarbeta t.ex. med fortbildningskonsulenter i olika ämnen. Som jag inledningsvis nämnde anser jag att det samiska inflytandet över

Y Prop. 1979/80: 82

sameskolan måste stärkas. Sameföräldrarna har hittills kunnat göra sitt inflytande gällande inom ramen för sameskolfullmäktige. som består av föräldrar till eleverna vid skolorna. Arbetsgruppen har i stället för denna institution förestagit deis att lokala samiska utbildningsräd inrättas I kommuner med samisk befolkning. dels att till varje sameskola knyts en sameskolnämnd med i huvudsak liknande uppgifter och kompetens son annat utredningssammanhang föreslagits gälla för skolnämnder i grund- och

gymnasieskolan.

Enligt min mening bör det varu möjligt att utveckla och pröva nya förmer för lokalt samiskt inflytande i skolan. I likhet med flertalet remissin-

stanser delar jag de principiella bedömningar som ligger till grund för för-

slaget om ett lokalt samiskt utbildningsråd. Jag finner det därför lämpligt att sådana utbildningsråd inrättas i kommunerna. Det bör emellertid få ankomma på varje kommun att själv ta ställning i trägan. Varje kommun bör också själv få avgöra vilket antal företrädare för kommunala myndigheter resp. samer som skall ingå i rädet. Även frågan om rådets uppgifter bör kommunen själv få ta ställning till. Jag utgär emellertid från att sådana råd bl.a. skall kunna syssla med frågor som gäller sameskolan i kommunen samt vara rådgivande organ till skolstyrelsen i frågor som gäller främjande och utveckling av samiska utbildningsinslag i kommunens skolor. Av vad jag nu har sagt följer att jag inte finner anledning att f.n. föresla regeringen

att meddela nägra bestämmelser om dessa utbildningsråd. Verksamheten

fär ses som en försöksverksaumhet där olika lösningar kan tänkas i olika kommuner. Jag avser att senare föreslå regeringen att uppdra ät SÖ att

följa verksamheten och vid behov till regeringen föreslå de åtgärder som

SÖ kan finna lämpliga. Jag förutsätter att SÖ i denna fråga häller nära kontakt med samernas egna organisationer.

En stark ställning för samernas språk och kultur i skolan bidrar inte bara till att främja de samiska elevernas allmänna utveckling utan också tll att skapa förståelse för samernas önskemål och strävanden. Jag anser det därför vara Önskvärt att motsvarande försöksverksamhet med utbildningsräd som den jag nyss behandlat kommer till stånd också i kommuner med talrik samisk befolkning utan särskild sameskola. Dessa utbildningsråd bör ha som främsta uppgift att vara rådgivande organ till skolstyrelsen för främjande och utveckling av samiska utbildningsinslag i kommunens

skolor. Inte heller för dessa utbildningsråd finner jag skäl att föreslå några

särskilda bestämmelser. Det uppdrag till SÖ som jag nyss talade om bör också avse detta slag av utbildningsräd.

Samarbetsnämnder bör inrättas vid sameskolorna som ett forum för

och elevernas behov av inflytande.

De förslag som läggs fram i denna proposition bör genomföras den juli

1980. Länsskolnämnden i Norrbottens län bör dock intill dess sameskol-

styrelsen trätt i funktion ha ett ansvar för verksamheten vid sameskolor-

Prop. 1979/80: 82 10

na. Det bör ankomma på regeringen att meddela erforderliga övergängsbestämmelser.

4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen

dels föreslar riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat om ledning och administration av

sameskolorna,

dels bereder riksdagen tillfälle att

2. avge yttrande över vad jag har anfört om samiska utbildningsråd.

5 Anslagsberäkningar för budgetåret 1980/81

DRIFTBUDGETEN C 13. Sameskolor

Sameskolor finns i Karesuando, Lannavaara, Gällivare. Jokkmokk, Arjeplog, Tärnaby och Änge. Innevarande budgetår förekommer undervis-

ning i årskurserna 1—6 och vid skolan i Gällivare även i årskurserna 7—9. Sistnämnda årskurser är samordnade med grundskolans högstadium i

kommunen. Vid sameskolan I Arjeplog är emellertid driften tillfälligt nedlagd. Totala antaiet elever beräknas läsåret 1979/80 till 167 och läsåret 1980/81 till 187. Verksamheten regleras t sameskolförordningen (1967: 216, omtryckt senast 1977: 472, ändrad 1978: 606 och 1979: 15).

Vid sameskolan sker undervisning på svenska och på samiska spräket. Ämnet samiska förekommer i samtliga årskurser.

Prop. 1979/80: 82 11

1979! 80 Beräknad ändring 1980/81

Skolöver- Föredra-

styrelsen gunden

Personal Lärare 23 of. Of

Övrig personal 29 of. + 3,5

52 of. r 3,5 Anslag

Skolöverstyrelsen

I. Pris- och löneomräkning 622 000kr.

2. Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår oförändrad organisation för budgetaret 1980/81.

SÖ hemställer

att till Sameskolor för budgetåret 1980/81 anvisas ett förslagsanslag

av 9276 000 kr.

Föredraganden

Pris- och löneomräkning 649 700 kr.

Jag har i det föregående förordat bl. a. att en särskild sameskolstyrelse inrättas för ledning och administration av sameskolorna m. m. och att det till sameskolstyrelsen knyts ett kansli.

Med anledning av mina förslag har jag under anslagsposten Lönekostnader beräknat medel för en tjänst som skolchef (skoldirektör). en tjänst

som sameskolkonsulent, en tjänst som assistent/byråassistent och en halvtidstjänst som vaktmästare. Vidare har jag under denna anslagspost beräknat medel för inrättande av arvodestjänster som tillsynslärare vid sameskolorna. Därtill har jag beräknat medel för lönetillägg enligt 7 kap.

allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST). Un-

Prop. 1979/80: 82 12

der anslagsposten Lönekostnader har jag slutligen beräknat medel för etsättning av expertis med högst 50000 kr. samt medel för ersättning un sameskolstyrelsens ledamöter. Jag har också med anledning av mina förslag räknat med ett ökat me-

delsbehov under anstlägsposterna Reseersättningar (+ 75000 kra. Lokal-

kostnader (+33 300 kr.) och Expenser (+ 75000 kr.). I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under detta anslag än sådana av automatisk natur.

Med hänvisning ull sammanställningen hemställer jag att regeringen

föreslär riksdagen

att till Sameskolor för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag

av 9990 000 kr.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom propositionen förelägga riksdagen vad som upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd eller det ändamäl som framgår av föredragandens hemställan.

Bilaga l

Sammanfattning av förslag från arbetsgruppen för samefrågor (DsU 1978:5) Administration och ledning av en samisk utbildningsväg

1 Utgångspunkter

Arbetsgruppen. som konstaterar att brist på lärarpersonal och stadieanpassade läromedel utgör ett påtagligt hinder för en utökning av sanuisk undervisning, föreslår att produktionsstödet för läromedel på samiska för-

stärks, att läromedelsprojekt för olika stadier kommer till stånd. att lärar-

utbildning anordnas, utt den pedagogiska ledningen för den samiska utbildningsvägen förstärks, att den statliga sameskolan skall bestå så länge samerna önskar det och att det sanuska inflytandet över sameskolan stärks, att det samiska inflytandet där så är lämpligt och möjligt skall överensstämma med andra gängse inflytandeformer som finns eller som häller på att utvecklas inom skolväsendet.

2 En samisk utbildningsdelegation

Eu centralt organ för att planera för och samordna de olika insatserna för en samisk utbildningsväg föreslås i form av en särskild samisk utbild-

ningsdelegation som företräder de samiska intressena. Utbildningsdelega-

tionen skall bestå av nio ledamöter med lika många suppleanter. Samiska organisationer lämnar förslag ull fem ledamöter och lika mänga suppleanter. Myndigheter, som inom sitt verksamhetsomräåde har att utveckla den samiska utbildningsvägen, utser fyra ledamöter och lika många suppleanter. Delegationen utser inom sig ett arbetsutskott. Regeringen utser ord-

förande och vice ordförande.

Till delegationens arbetsuppgifter skall höra pedagogiska frågor, läromedelsutveckling. informationsverksamhet. samråd med länsskolnämnder och kommuner, initiativ till utveckling av en samisk utbildningsväg inom kommuner. kontakt med och samordning av de kommunala samiska utbildningsråden,. pedagogiskt ansvar för utbildningsinnehället vid sumeskolorna samt remissuppgifter.

Arbetsgruppen föreslär att ett kansli knyts till utbildningsdelegationen. Kansliet föreslås bli förlagt till Jokkmokk. Som chef för kansliets verksamhet bör utses en skolchef. Skolcheten utses av delegationen och är anställd av denna. Skolchefen är föredragande i delegationen. Skolchefen skall vara samiskspräkig, ha väl vitsordad erfarenhet av samisk utbildning, samisk kultur och samiska levnadsförhållanden.

Till delegationen bör knytas särskilda pedagogiska konsulenter för att

lämna service till kommunerna och skolorna. Dessa regionala konsulenter underställs utbildningsdelegationen samtidigt som de i sin verksamhet ges en nära anknytning till länsskolnämnder-

na. Tjänsterna föreslås vara en heltidstjänst för den nordsamiska språk-

gruppen och en deltidstjänst vardera för den lulesamiska och den sydsa-

miska språkgruppen.

Prop. 1979/80: 82 | 14

3 Lokala samiska utbildningsråd

I kommuner med samisk befolkning bör inrättas samiska utbildningsräd om den samiska betolkningen så önskar. Rädet skall ha till uppgift att under skolstyrelsen utveckla och samordna den samiska utbildningsvägen i

kommunen. Den skall ha viss initiativrätt samt informations- och bered-

ningsuppgilter.

4 Sameskolans ledning -två alternativ

Alternativ I bänsskolnämnden i Norrbottens län utövar liksom hittills den organisatoriska tillsvnen över sameskolorna, beslutar om intagning av elever och tillsätter kirare och annan personal.

Utbildningsdelegationen ges yttranderätt i frågor av större vikt som rör

verksamheten vid sameskolorna. I frågor av praktisk-pedagogisk natur får utbildningsdelegationen förslagsrätt. Delegationen svarar för den pedagopiska samordningen av undervisningen vid sameskolorna. Vid varje sameskola inrättas en sameskolnämnd med i huvudsak liknande uppgifter och kompetens som de I annat sammanhang föreslagna skolnämnderna för grund- och gymnasieskola.

Alternativ 2 Utbildningsdelegationen eller annat samiskt organ utgör styrelse för sameskolan och har administrativa och pedagogiska resurser härför. Den har tillsyn över sameskolorna, ullsätter lärare och annan personal, har pedagogiskt ansvar för samisk utbildning samt svarar för läromedelsutveckling och infoörmationsverksamhet.

Utbildningsdelegationen underställs SÖ. Delegationens skolchef svarar

för den direkta ledningen av sameskolorna. En sameskolnämnd inrättas

vid varje sameskola.

Prop. 1979/80: 82 15

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (Ds U 1978:5) Administration och ledning av en samisk utbildningsväg

I Utgångspunkter

Remissinstanserna instämmer med innehållet i arbetsgruppens utgångs-

punkter. Riksrevistonsverket (RRV) stryker särskilt under vikten av insat-

ser för samiska läromedel och ökad rekrytering av samisktalande lärarkandidater. Skolöverstyrelsen (SÖ) påpekar att samerna mäste kunna "välja samiskt” alltifrån förskola till vuxenutbildning. Länsstyrelsen i Norrbottens län menar att bedömningen av behovet av samisk utbildning och samiskt kulturliv, som det kommer tll uttryck i betänkandet. bygger på åsikter som bärs upp av rennäringslagen. Denna lag reglerade emellertid helt andra förhållanden än de som gäller för merparten av samerna I dag och i framtiden. Om man inte är uppmärksam på detta förhållande riskerar utvecklingen att länkas in på felaktiga banor. Även om de från de samiska kärnområdena utflyttade samerna kan ha svårt att hävda sin egenart inför trycket från det s. k. storsamhällets olika kulturyttringar varnar både läns-

styrelsen och länsskolnämnden i Norrbottens län för att en avskärmning

ekonomiskt, socialt och kulturellt av samerna från det övriga samhället kan leda till stagnation och slutlig utarmning av den samiska kulturen. Statens invandrarverk (SIV) erinrar om de möjligheter som hemspråksreftormen ger för samiska barn att erhålla undervisning i sitt hemspråk oavsett om de är boende i eller utanför de egentliga sameområdena.

2 En samisk utbildningsdelegation

Flertalet remissinstanser tillstyrker inrättandet av en samisk utbildningsdelegation. SÖ ansluter sig i princip till förslaget men anser dock att frågan om delegationens närmare uppgifter och ansvar i förhållande till

länsskolnämnden i Norrbottens län liksom resursfrågan bör prövas av den

skoladministrativa kommittén (U 1978: 17). RRV å sin sida avstyrker förslaget om att inrätta en samisk utbildningsdelegation med hänsyn till att

den statliga skoladministrationens framtida organisation och uppgifter är

föremål för utredning.

2.1 Sammansättning

Remissvaren innehåller i denna del i huvudsak påpekanden om önskad

representation i utbildningsdelegationen. Från myndigheternas sida uttalar statens institut för läromedelsinformation (SV) önskemål om repre-

sentation i delegationen. Svenska kommunförbundet föreslår att en före-

trädare för primärkommunerna ingår i delegationen. Kiruna sumeregion-

grupp och Stoörumangruppen hävdar bestämt att Samernas Samarbets-

nämnd, riksorganet för i första hand icke renskötande samer. bör i vad

gäller utbildningsfrågor för samer erhålla en mycket framträdande roll.

Sameföreningen i Stockholm menar att även samiska representanter för

samisk utbildning för samebarn utanför sameskolan bör finnas med. Umeå

kommun föreslär att minst hälften av delegationens ledamöter skall vara föräldrar till barn som deltar i sameundervisning. Samernas folkhögskola

Prop. 1979/80: 82 16

anser att det är viktigt att någon representant för vuxenutbildningen blir ullkalflad som adjungerad ledamot i utbildningsdelegationen.

2.2 Arbetsuppgifter

Öm viss enighet råder i fråga om tillskapandet av en utbildningsdelega-

von är meningarna desto mer delade vad beträffar dess uppgifter och befogenheter. sa

RRV. som önskar hänskjuta prövningen av delegationens arbetsuppgif-

ter Till den skoladministrativa kommittén (UC 1978: 171. hävdar att ett flertal av de uppgifter som föreslås äligga utbildningsdelegationen är av sådan be-

skaffenhet att det instruktionsmissigt ankommer på SÖ att handlägga

dem. Länsskolnämnderna i Västerbottens och Norrbottens län menar att delegationens huvuduppgift bör vara att skapa ett samiskt utbildningsalternativ genom konstruktivt samarbete med övriga svenska utbildningsmyndigheter. Bodens kommun anser att vissa övergripande frågor rörande den samiska utbildningen inte kan handläggas av andra än av de centrala ämbetsverken och att dessa organ även i fortsättningen måste ha ett ansvar för den samiska utbildningen. Länsskolnämnden i Jämtlands län befarar alt man för grundskolan och gymnasieskolan skapar konkurrens på länsnivå mellan två sidoordnade myndigheter, länsskolnämnd och delegation. I) heller bör enligt denna nämnd delegationen ha skolstyrelseuppgifter. Länsskolnämnden i Västerbottens län pekar på delegationens myndighetsutövande funktioner och menar att genomförandet av ett samiskt utbildningsalternativ inte är beroende av att en nytillskapad organisation

tar över myndighetsfunktioner. Detta skulle vidare innebära att den kor-

porativt sammansatta delegationen skulle få en skolstyrelsefunktion utan föregaende politiskt val. I dessa synpunkter instämmer bäde länsskolnämnden i Norrbottens län och Vilhelmina kommun.

SIV. länsskolnämnden i Stockholms län, Svenska samernas riksförbund ASSR), Umeå sameförening, Nordiska samerådets svenska sektion. Norrbottens sameförbund. Storumangruppenr och Sameföreningen ansluter sig I huvudsak till förslagen i betänkandet när det gäller delegationens arbetsuppgifter. SSR vill särskilt påpeka betydelsen av att administrationen för sameskolan och den samiska utbildningsvägen i det övriga skolväsendet hålls samman. Sameföreningen I Stockholm anser att förslaget om en samisk utbildningsdelegation ligger i linje med samernas egna önskemål

men att delegationens arbets- och inflytandeformer bör kunna diskuteras och definieras ytterligare.

2.3 Kansli

Många remissinstanser uttrycker tveksamhet om att känstlichefen skall

handlägga så mänga och sinsemellan olika arbetsuppgifter. Det hävdas att

skolchefsskapet för sameskolorna inte torde kunna kombineras med den administrativa ledningen av kansliet. Man menar vidare att en av huvuduppgifterna för utbildningsdelegationen och dess kanslichef är att brett föra ut ett samiskt utbildningsalternativ i de av landets 227 kommuner

som har inslag av samisk befolkning och bistå lokala samiska utbildningsråd med aktuell pedagogisk information och hjälp, vilket är en tung och svår uppgift. Det föreslagna alternativet I anses av somliga innebära viss risk för ett dubbelt chefsskap för sameskolorna, nämligen delegationens skolchef och den skolinspektör som tillika är länsskolnämndens sameskol-

Prop. 1979/80: 82 17

inspektör. Om kanslichefen utöver de föreslagna arbetsupppifterna inom

kansliet även åläggs skolchefsskapet för sameskolorna vill SSR att kans-

let förstärks med en utbildningssekreterare till vilken delegeras de arbets-

uppgifter som kanslichefen har föreslagits få i egenskap av skolchef. Läns-

skolnämnden och länsstyrelsen i Västerbottens län betonar behovet av att sameskolorna och ett samiskt studiealternativ ges ökade pedagogiska resurser. Umea komman föreslår att skolchefstjänsten ersätts med en skolkonsulenttjänst med inriktning på det pedagogiska innehållet i sameundervisningen som helhet. Länsskolnämnden i Västerbottens län och SSR framhäller vikten av att åtminstone kanslichefen är samiskspråkig. Kiriuna kommun och Kiruna sameregiongrupp anser att det klart bör utsägas vilken samiska som avses.

2.4 Särskilda pedagogiska konsulenter

Vad gäller de regionala pedagogiska konsulenterna föreslär SÖ och iwni-

versitets- och högskoleämbeter (UHÄ) en resurs som delegationen kan ut-

nyttja på ett flexibelt sätt. Länsskolnämnden i Västerbottens län finner det i hög grad nödvändigt att med konsulenter förstärka det pedagogiska utvecklingsarbetet I sameskolorna men också för uppbyggandet av ett samiskt utbildningsalternativ. Samiskspräkighet anser de flesta remissinstanser bör vara ett krav för innehav av konsulenttjänst.

3 Lokala samiska utbildningsråd

Utbildningsrådens ställning behandlas av flertalet remissinstanser och

spännvidden på förslagen omfattar allt från ett obligatorium till total frihet för kommuner med samisk befolkning. En nedre gräns för samiskt befolkningstal diskuteras också. De remissinstanser som avstyrker menar till en

del att de redan existerande sameskolfullmäktige fyller de föreslagna

funktionerna. Länsskolnämnden i Uppsala län pekar på den prejudiceran-

de verkan som inrättandet av samiska utbildningsråd kan innebära och

önskar föreskrifter om att dessa utbildningsråd begränsas till att gälla för enbart de urgamla svenska minoriteterna med samiskt eller finskt språk. Svenska kommunförbundet anser att det finns skäl att godta förslaget om ett utbildningsråd som en specialanordning för samerna men menar att en elevantalsgräns bör sättas när sådant räd skall inrättas. Det vore enligt kommunförbundets mening olyckligt om kommunen tvingades inrätta rå-

Kommunförbundet förutsätter att frägan blir föremål för samråd innan beslut fattas. Härjedalens kommun anser att det bör finnas ett samiskt utbildningsräd om det går minst tio samebarn i kommunens skolor. S7V och länsskolnämnderna i Västernorrlands. Jämtlands och Norrbottens län föreslär att kommuner med elevområden med samisk befolkning skall

åläggas skyldighet att mrätta samiska utbildningsräd. Vilhelmina kommun

framför däremot uppfattningen att förslaget om utbildningsrad ej är tillräckligt genomarbetat. Hänsyn mäste även tas till rådets organisation. dess sammanträdesfrekvens och inte minst till hur dess verksamhet skall finansieras. Före slutligt ställningstagande till föreslagen organisation, bör enligt kommunens uppfattning berörda kommuner få inkomma med syn-

punkter på frågan. Länsstyrelsen i Norrbottens län är snarast böjd att uvvisa förslaget om

Prop. 1979/80: 82 18

samiska utbildningsråd bl.a. av det skälet att arbetsgruppen inte har angi-

vit nägot minimikrav på storleken av en samisk befolkning där råden bör inrättas. Länsstyrelsen föreslår i stället att en samerepresentant adjungeras till vederbörande skolstyrelse i förekommande fall. Dessutom skulle de redan nu existerunde sameskolfuöllmäktige kunna fullgöra vissa upppifter som nu föreslås läggas på utbildningsråden. Arjeplogs skolstyrelse för

fram ett förslag om samiska samarbetsnämnder med elevrepresentation.

En samarbetsnämndsledamot skulle kunna adjungeras till skolstyrelsen.

4 -Sameskolans ledning - två alternativ

Såsom redovisats i ett föregående avsnitt har SÖ i princip ej något att invända mot att en samisk utbildningsdelegation inrättas. Däremot anser verket att frågan om delegationens närmare arbetsuppgifter och ansvar i förhållande vill nämnden liksom resursfrågan bör överlämnas till den skoladministrativa kommittén. SÖ:s reservanter menar emellertid att det inte

finns några formella hinder att ge delegationen den ställning som förordas

i alternativ 2 och att samernas ansvar för utbildningen ökar, när detta enligt alternativ 2 övergår till samerna själva. Länsskolnämnden i Stockholms län anser att alternativ 2 skall väljas. Även om undervisningens organisation underställs den föreslagna utbildningsdelegationen, kun och bör enligt nämnden den tillsyn av eleverna, som I dag enligt instruktionen åvilar länsskolnämnderna. kvarstå även vad gäller de samiska eleverna.

avsett om dessa går I sameskola eller har valt den samiska utbildningsvä-

gen I det allmänna skolväsendet.

De saniska remissinstanserna önskar att länsskolnämndens i Norrbottens län tillsyn över sameskolorna skall gå över ull utbildningsdelegatio-

nen. De flesta remissinstanser ansluter sig till förslaget om sameskol-

nämnder.