Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av riksdagens beslut med anledning av proposition om hemspråksundervisning för invandrarbarn (prop. 1975/76: 118, UbU 1975/76: 33, rskr 1975/76: 391) framläggs förslag om bl. a. nytt statsbi- drag till kommunerna för hemspråksträning i förskolan och för hem- språksundervisning i grundskolan och gymnasieskolan.

För hemspråksträning i förskolan för sexåringar föreslås statsbidrag till kommunerna utgå med ett schablonbelopp per deltagande barn och år. Beloppet har preliminärt fastställts till 1 900 kr. inkluderande bidrag till vissa arbetsgivareavgifter. Schablonbeloppet skall jämkas årligen med hänsyn till den genomsnittliga årliga löneutvecklingen.

För hemspråksundervisning i grundskolan och gymnasieskolan före- slås utgå ett schablonbclopp till kommunerna. Dctta belopp beräknas som en kostnad för varje uttagen lärarveckotimme undervisningen om- fattar. Därvid skall för grundskolan räknas 1,1 lärarveckotimmar per deltagande elev och läsår samt för gymnasieskolan 0,75 lärarveckotim- mar per deltagande elev och läsår. Schablonbeloppet har preliminärt be- stämts till 1 765 kr. per lärarveckotimmc vartill kommer bidrag för så- dana arbetsgivareavgifter som i dag ersätts ur bidragsanslagen för grundskola och gymnasieskola. Schablonbeloppet skall årligen jämkas med hänsyn till löneutvecklingen m. m.

Vissa övergångsbestämmelser föreslås, som medger en successiv an- passning för kommuner som enligt nuvarande regler erhåller högre bi- drag än vad det nya statsbidraget medger. För det övervägande antalet kommuner innebär förslaget en betydande resursförstärkning.

• Sida 2
•  Original

Prop. 1976/77: 22 2

I propositionen behandlas också vissa frågor rörande tjänster som hemspråkslärare. Enligt riksdagen bör särskilda statligt reglerade tjäns- ter som hemspråkslärare vid kommunens skolväsende inrättas fr.o.m. den 1 juli 1977. '

Slutligen anmäls en fråga om ändring i skollagen med anledning av riksdagens beslut om ändrad benämning för specialskolorna (UbU 1975/76: 9, SoU 1975/76: 10, rskr 1975/76: 13).

• Sida 3
•  Original

Prop. 1976/77: 22 3

Utdrag UTBILDNINGSDEPAREMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-11-04

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Boh— man, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Mogård

Proposition om statsbidrag till hemspråksundervisning för invandrar- bammm.

1. Inledning

Genom riksdagens beslut med anledning av proposition om hem- språksundervisning för invandrarbarn (prop. 1975/76:118, UbU 1975/76: 33, rskr. 1975/76: 391) skall särskilda statligt reglerade tjänster som hemspråkslärare med anställning vid skolväsendet i kommun inrät- tas fr.o.m. budgetåret 1977/78 såsom extra eller extra ordinarie tjänster. Riksdagen gav härvid som sin mening till känna att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om statsbidragssystem för hemspråksträning i förskolan och hemspråksundervisning inkl. studie- handledning på hemspråk i grundskola och gymnasieskola.

2. Gällande bestämmelser

Statsbidrag och undervisningsformer

Enligt bestämmelser om s tö d u n d e r vi s nin g åt utländska barn iden obligatoriska skolan utgår statsbidrag för stödunder- visning med högst sex veckotimmar per undervisningsgrupp för ut- ländska eller statslösa elever samt för svenska barn som intagits från ut- ländska skolor.

Skolöverstyrelsen har meddelat närmare föreskrifter om sådan stöd- undervisning. Enligt dessa har stödundervisning som mål att bereda eleverna bästa möjliga förutsättning för skolgång i svensk skola. Elever med olika modersmål bör undervisas gemensamt i svenska. Undervis- ningen bör ges av svensk lärare. Undervisningsgrupperna bör vara små (3—5 elever) och i möjligaste mån homogena med avseende på ålder och

• Sida 4
•  Original

Prop. 1976/77: 22 ' 4

färdighet i svenska. I kommuner med tillräckligt antal elever av här av- sett slag kan det vara lämpligt att för undervisning i svenska inrätta en permanent språkklinik.

Stödundervisningen kan även innebära studier på modersmålet under ett par veckotimmar med handledning av lärare som behärskar elevens modersmål (studiehandledning på hemspråk) och med användande av studiemateriel på elevens modersmål, vilken godkänts av skolstyrel- sen.

Undervisningsgrupperna kan vid denna undervisning vara större och åldersmässigt mer heterogena än vid stödundervisning i svenska.

Stödundevisning delas allmänt upp i två delar dels undervis- ning i svenska, dels studiehandledning. Varje invand- rarelevs behov av stödundervisning bör med jämna mellanrum faststäl- las efter en allsidig bedömning, i synnerhet under elevens första tid i skolan.

För varje elev måste stödundervisningens omfattning fortlöpande omprövas. Studiehandledningen är därvid ett särskilt problem. I de allra flesta fall ges denna av hemspråkslärare, som har förutsättningar att med användande av såväl svenska som hemspråk stödja eleven i dennes ämnesstudier. I de fall en nyinvandrad elev inte kan hänvisas till förbe- redelseklass, får denne nästan hela stödundervisningen som studiehand- ledning på hemspåket.

För de elever, som skolan bedömt vara i behov av stödundervisning är denna obligatorisk.

Lönekostnaderna för stödundervisningen täcks över grundskoleansla- get. Under budgetåret 1975/76 uppgick stödundervisningen i svenska till 29 232 lärarveckotimmar och studiehandledningen på hemspråk till 13 898 lärarveckotimmar. Lönekostnaderna för denna undervisning be- räknas ligga kring 80 milj. kr. Därtill kommer bidrag för olika arbetsgi- vareavgifter som utgår enligt särskilda bestämmelser.

Resursen för stödundervisning i gymnasieskolan får användas både för stödundervisning i svenska och i andra ämnen samt för studiehandledning på hemspråk. För innevarande budgetår är 5 milj. kr. anslagna för detta ändamål. Medlen fördelas av Skolöversty— relsen på grundval av antalet elever i kommunerna som behöver detta stöd.

Hemspråksundervisning i grundskolan är frivillig. Undervisningen omfattar 2 veckotimmar och ersätter helt eller delvis undervisningen i annat ämne/andra ämnen. Den samordnas om möjligt mellan elever i olika årskurser. Lönekostnaderna för denna undervisning täcks av det allmänna driftbidraget till grundskolan. Det åligger den 10- kala skolledningen att svara för att invandrareleverna och deras föräld- rar informeras såväl om betydelsen av som möjligheten att välja under- visning i hemspråket.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1976/77: 22 . s

Skolstyrelsen kan enligt supplement till läroplanen medge att alla cle- ver i grundskolan som kommer från hem där man talar ett annat språk än svenska får välja undervisning i hemspråket.

Detta innebär, att skolan måste slå fast, att eleven i hemmiljön har ett annat hemspråk än svenska. Den enda praktiska möjligheten att konsta- tera detta förhållande har för skolans del varit att anlita berörd hem- språkslärare. Den situationen har då inträffat, att hemspråkslärarna tvingats avgöra sitt eget tjänsteunderlag.

Försök med förberedelseklasser finns sedan några är främst på låg- stadiet i kommuner med många invandrarelever. Den grundläggande läs- och skrivinlärningen ges i dessa klasser på hemspråket. Någon ut- värdering av försöken föreligger ännu inte.

När en elev lämnat förberedelseklassen och övergått till sin svenska klass, ges s.k. fortsatt stödundervisning bestående av undervisning i svenska och studiehandledning. Omfattningen bestäms av resp. elevs färdighetsnivå i svenska. För att denna stödundervisning skall fungera krävs ett intimt samarbete mellan alla berörda lärare.

Undervisningen i hemspråk i gymnasieskolan regleras av skolförordningens 8 kap. 4 & fjärde stycket. I detta anges att elev med annat språk än svenska som modersmål kan byta ut undervisning i främmande språk mot undervisning i sitt modersmål. Skolöverstyrelsen har fastställt kursplaner för ett flertal invandrarspråk.

I den allmänna förskolan för sexåringar förekommer f. n. ingen regelmässig hemspråksträning. Enligt lagen om barnomsorg (1976: 381) skall även barn, som av fysiska, psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling, anvisas plats i för- skola tidigare än det år då barnet fyller sex år. Förskolan har därige- nom bl.a. fått ett ansvar för invandrarbamens språkliga utveckling. Försöksverksamhet med hemspråksträning förekommer i ett antal kom- muner. Socialstyrelsen har givit ut särskilda anvisningar om invandrar- barn i förskolan, i dessa har hemspråksträningen en central plats. Denna träning integreras i den dagliga verksamheten i förskolan.

Personalfrågor

För stödundervisningen i grundskolan anlitas såväl svenska lärare som hemspråkslärare.

Med termen svenska lärare avses här de som innehar tjänst enligt skolförordningen (1971: 235, ändrad senast 1976: 682) som ordinarie, extra ordinarie eller extra lärare vid grundskolan eller gymnasieskolan. I skolförordningen regleras dels de arbetsuppgifter som är förenade med tjänsterna, dels de behörighetsvillkor eller krav på viss kompetens som tjänsteinnehavama skall uppfylla.

Med termen hemspråkslärare avses här de tvåspråkiga personer, som

3. Riksdagens beslut angående hemspråksträning i förskolan och hem- språksundervisning i grundskolan och gymnasieskolan

På grundval av ett förslag från arbetsgruppen för fortsatt utredning om invandrarelevernas utbildningssituation (DsU 1975: 13) föreslogs i proposition (1975/76: 118) om hemspråksundervisning för invandrar- barn riktlinjer m.m. för hemspråksundervisningen i förskola, grund- skola och gymnasieskola. Riksdagen anslöt sig till propositionens riktlin- jer dock med den principiella ändringen att tjänsterna för lärare i hem- språk bör vara statligt lönereglerade tjänster som hemspråkslärare med anställning vid skolväsendet i kommun (UbU 1975/76: 33, rskr. 1975/76: 391). '

Riksdagens beslut anknyter till de riktlinjer för invandrar- och mino- ritetspolitiken som fastlades av 1975 års riksmöte (prop. 1975: 26, an 1975: 6, rskr. 1975: 160). De övergripande målen för denna politik sam- manfattas i orden jämlikhet, valfrihet och samverkan. Invandrarna och deras barn skall genom samhällets insatser ges reella förutsättningar att behålla och utveckla det egna språket, den egna kulturen och hålla kon- takt med ursprungslandet. Utbildningspolitiskt betyder detta att vårt samhälle är skyldigt att aktivt främja och stimulera verklig tvåspråkig- het hos invandrarbarnen och att erbjuda dern möjlighet att utveckla sitt hemspråk så att de behärskar det väl såväl känslomässigt som socialt och begreppsmässigt. Detta är avgörande för hela deras personlighetsut- veckling.

Beteckningen hemspråk är vald för att markera inriktningen på un- dervisningen och kriteriet för rätten till denna undervisning. Det gäller träning/undervisning i det språk som utgör ett levande inslag i barnets hemmiljö i Sverige.

Syftet med hemspråksträning och hemspråksundervisning för invand— rarbarnen är att vidmakthålla och utveckla kunskaperna i det språk som barnet använder i sin dagliga miljö. Därigenom främjas barnets känslo- mässiga och intellektuella utveckling. Barnet ges också möjlighet att le- va sig in i och känna samhörighet med föräldrarnas/vårdnadshavarnas kulturella bakgrund.

Enligt riksdagens beslut vid 1975 års riksmöte skall deltagande i hem- språksundervisning vara frivilligt. Riksdagens ställningstagande vid

• Sida 9
•  Original

Prop. 1976/77: 22 . 9

1975/76 års riksmöte innebär ingen ändring i detta avseende. I riks- dagens beslut stryks undcr att det är en rättighet för de invandrarbarn som behöver det att få delta i förskolans hemspråksträning och skolans hemspråksundervisning och att kommunen har skyldighet att erbjuda och anordna dessa stödåtgärder.

Kommun är dock inte skyldig att erbjuda hemspråksträning och hem- språksundervisning för grupp med färre antal barn och elever än fyra om stora svårigheter föreligger och lärare inte finns tillgänglig utan stora extra kostnader, t. ex. på grund av långa och tidsödande resor.

De invandrarbarn som har rätt till hemspråksundervisning i grund- skolan och gymnasieskolan skall, om skolan bedömer det nödvändigt, även ha rätt till studiehandledning på hemspråket. Denna syftar både till att ge undervisning i olika ämnen på hemspråket och till att ytterligare stimulera utvecklingen av hemspråket.

Kommunerna är skyldiga att anordna stödundervisning i svenska för varje invandrarelev som är i behov därav för att kunna följa undervis- ningen i den egna klassen. Med invandrarelever menas här samma elev- grupper som har rätt till hemspråksundervisning. Reglerna för stödun- dervisning i svenska är även tillämpliga på infödda svenska elever som på grund av skolgång i utlandet har behov av sådan undervisning.

Kommunerna är skyldiga att genom information och uppsökande verksamhet nå alla berörda föräldrar/vårdnadshavare med erbjudande om hemspråksträning och hemspråksundervisning.

Kommunerna skall årligen inventera behovet av särskilda åtgärder för invandrarbamen. På grundval av denna inventering bör kommunerna upprätta ett handlingsprogram för hur man i förskola, grundskola och gymnasieskola skall kunna tillgodose varje enskilt barns behov av hem- språksträning resp. hemspråksundervisning.

I propositionen (1975/76: 118) dras vissa riktlinjer upp för hem- språksträningen i f ö r s k 0 l a 11. I invandrartäta kommuner skall den kunna organiseras med t. ex. enspråkiga grupper i deltidsförskolan och i daghemmen. I invandrarglesa kommuner skall integrering av hem- språksträningen under dagliga pass kunna göras i både deltidsförskolan och daghemmen. Språkträning för invandrarbarn är en integrerad del av förskolans arbetssätt, vilket i sin helhet syftar till att stödja den totala personlighetsutvecklingen. Socialstyrelsen har i uppdrag att i samråd med Skolöverstyrelsen utforma riktlinjer för hemspråksträning i för- skolan.

Kommunerna bör i samråd med de lokala invandrarorganisationerna, invandrarföräldrarna och invandrareleverna fritt kunna organisera hem- språksundervisningen i g r u n d 5 k 0 1 a 11 på det sätt som bäst tillgo- doser elevernas allsidiga utveckling och deras studiesituation. I nämnda proposition (s. 94—95) diskuteras nio modellförslag som invandrargrup- pen skisserat och möjligheterna att med utgångspunkt i dessa modeller

• Sida 10
•  Original

Prop. 1976/77: 22 10

och därmed inom den sammanhållna klassens ram anordna speciella enspråkiga undervisningsgrupper.

Även för hemspråksundervisning och studiehandledning på hemsprå- ket för elever i g y m n a si e s k 0 l a n bör en flexibel organisation till- lämpas.

Möjligheten att läsa hemspråk som alternativ till B- eller C-språk eller engelska kvarstår enligt nuvarande bestämmelser.

För att vidga rekryteringen av invandrarungdomar till gymnasiesko- lan skall korta introduktionskurser anordnas fr.o.m. vårterminen 1977 för de ungdomar som inte är förberedda att gå direkt in i det fasta stu- diesystemet. Regeringen har uppdragit åt Skolöverstyrelsen att utforma ramtimplaner för och innehåll i introduktionskurser av växlande längd samt för kompletterande sommarkurser.

I fråga om lä r a r tj ä n s t e r för hemspråksundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan innebär riksdagens tillkännagivande att särskilda statligt reglerade "tjänster som hemspråkslärare bör inrättas fr. o. m. den 1 juli 1977 i kommunerna såsom extra eller extra ordinarie tjänster. Förutom att utföra vanligen förekommande läraruppgiftcr skall hemspråkslärarna liksom hittills även nära samarbeta med invandrar- barnens familjer och svara för socialt kontaktarbete. För egentligt kura- tivt arbete skall däremot skolans elevvårdande personal svara. Lärarna skall kunna användas på olika stadier.

Den tjänstetyp som skall vara förebild för tjänst som hemspråkslärare enligt riksdagen är de statligt reglerade lärartjänster vid skolväsendet i kommun som avses i förordningen (1975: 337) om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun. Tjänsterna avser inte anställning vid någon viss skolform i kommun utan kan användas flexibelt över skolforms- gränserna. I tjänsterna får utöver undervisning i kommunens skolvä- sende ingå dels sådan unervisning som inte står under skolstyrelsens till- syn, dels undervisning i annan kommun.

4. Föredraganden

Språkforskningen har visat att invandrarbarnen först måste grund- lägga och vidareutveckla sina kunskaper i hemspråket, innan de kan till- godogöra sig undervisning i ett nytt språk. Detta gäller särskilt för barn som byter språkmiljö och barn vars föräldrar har ett modersmål (hem- språk) som avsevärt skiljer sig från det som talas i landet i övrigt. Sker inte en ordentlig satsning på undervisning i barnets hemspråk, är risken för s.k. halvspråkighet mycket stor. Detta drabbar då inte bara själva språkutvecklingen utan kan också hämma barnets kulturella identitet. De invandrarbarn som har en svagt utvecklad språklig förmåga både i fråga om hemspråket och bosättningslandets språk löper senare stor risk att få en ekonomiskt och socialt svagare ställning än sina kamrater.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1976/77: 22 11

För en allsidig personlighetsutveckling är barnet beroende av kun- skaper såväl i hemspråk som i svenska. Kan barnet inte tala och förstå föräldrarnas språk, uppstår lätt känslomässiga och sociala klyftor mel- lan föräldrar och barn. Genom aktiva insatser för att främja tvåspråkig- het hos invandrarbarnen förebygger man sådana konflikter. Får barnet tillfälle att väl stabilisera och utveckla sitt hemspråk innan det lär sig det svenska språket, kommer det senare att utveckla en tvåspråkighet som ger hemhörighet i två kulturer. Goda kunskaper i svenska är natur- ligtvis också nödvändiga för att undvika isolering i det svenska samhäl- let.

Riksdagens beslut om hemspråksundervisning m.m. för invandrar- barn (prop. 1975/76: 118, UbU 1975/76: 33, rskr. 1975/76: 391) är av stor betydelse för att skolan skall kunna ge alla invandrarbarn goda för- utsättningar att behålla och utveckla det egna språket och den egna kul- turen samt möjligheter att hålla kontakt med ursprungslandet. Genom beslutet får kommunerna skyldighet att aktivt främja och stimulera två- språkighet hos invandrarbarn och barn inom ursprungliga minoriteter i Sverige.

Rätt till hemspråksträning och hemspråksundervisning har enligt riks- dagens beslut alla barn och ungdomar för vilka ett annat språk än svenska utgör ett levande inslag i deras hemmiljö. Normalt förutsätter detta att föräldrar/vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som sitt modersmål och använder det språket i sitt umgänge med barnet. Denna rätt tillkommer också barn som tillhör en ursprunglig språklig minoritet i landet eller vars familj i en eller flera generationer har bott i landet, förutsatt att barnets språkliga miljö kräver detta. Motivet för att anordna hemspråksundervisning måste vara behovet hos eleven.

Den omständigheten att kommunerna i vissa fall inte är ovillkorligen tvungna att ordna hemspråksundervisning och hemspråksträning får inte medföra att kommunerna avstår från aktiva åtgärder för att erbjuda alla invandrarbarn sådan undervisning eller träning.

Antalet invandrarbarn som får hemspråksundervisning har ökat kraf- tigt de senaste åren. Från läsåret 1974/75 till läsåret 1975/76 har antalet invandrarbarn som får sådan undervisning i grundskolan ökat från ca 18 500 till 23 700, dvs. 28 %. Ungefär var tredje invandrarelev i grund— skolan får hemspråksundervisning.

Jag vill erinra om att de totala kostnaderna för hemspråksundervis- ningen uppgår till ca 80 milj. kr. för innevarande budgetår.

Enligt skolöverstyrelsens specialinformation om hemspråkslärare m.m. fanns det under vårterminen 1976 ca 1 600 hemspråkslärare i grundskolan och gymnasieskolan. Lärarnas tjänstgöringstid låg nästan helt på grundskolan och då företrädesvis på låg- och mellanstadiet. Den genomsnittliga tjänstgöringstiden var ca 18 lärarveckotimmar. Av den totala tjänstgöringstiden var 52 % hemspråksundervisning, 39 % studie-

• Sida 12
•  Original

Prop. 1976/77: 22 12

handledning på hemspråk och 9 % icke schemalagd tid för socialt kon- taktarbete.

Enligt utbildningsutskottets betänkandet bör s t a t 1 i g t r e gl e- rade tjänster som hemspråkslärare med anställning vid skolväsendet i kommun inrättas fr. o. m. budgetåret 1977/78 såsom extra eller extra ordinarie tjänster. Förutom att utföra vanligen förekom- mande läraruppgifter skall hemspråkslärarna även ha nära samarbete med invandrarbamens familjer och svara för socialt kontaktarbete. Lä- rarna skall kunna arbeta på olika stadier. I utbildningsutskottets betän- kande (UbU 1975/76: 33) anförs också att behörig till tjänst för hem- språksundervisning bör bl. a. den vara som dels avlagt lågstadielärar- el- ler mellanstadielärarexamcn eller genomgått utbildning som krävs för tjänst som lärare 16——18, dels har dokumenterade kunskaper i hemsprå- ket. Även den som har avlagt förskollärarexamen och som bedöms lämplig för arbetsuppgiften och har dokumenterade kunskaper i hem- språket bör enligt utskottet kunna vara behörig till nämnda tjänster. En- ligt riksdagens beslut skall regeringen meddela närmare bestämmelser om behörighet.

Skolöverstyrelsen bör enligt utbildningsutskottet kunna förklara även annan än den som uppfyller bchörighetsvillkoren behörig till tjänst, om särskilda skäl föreligger. Behörighetsförklaring får meddelas endast om sökanden inom eller utom landet har genomgått utbildning eller har haft tjänstgöring, som motsvarar vad som fordras för behörighet till ifråga- varande tjänst som lärare, eller om bristen i sökandens behörighet upp- vägs av andra meriter.

Utbildningsutskottct underströk slutligen i denna fråga att det bör un- dersökas om behov föreligger av särskilda övergångsbestämmelser av in- nebörden att lärare som har lång erfarenhet på ifrågavarande undervis- ningsområde den 1 juli 1977 ges företräde till nyinrättad tjänst som lä- rare i hemspråk.

Jag avser senare, efter det att förhandlingar har förekommit med be- rörda personalorganisationer, föreslå regeringen att bestämmelser om hemspråkslärare utfärdas. Enligt utskottet bör hemspråkslärarna ha tjänst vid skolväsendet i kommunen och ej vid viss skolform. Detta krä- ver en särskild förordning vid sidan av skolförordningens bestämmelser. Enligt min mening torde syftet med särskilda tjänster för hemspråkslä- rare gå att förena med anställning i grundskola. Till sådan anställning kan nämligen knytas föreskrifter om tjänstgöring i andra skolformer. Därigenom nås enhetlighet och överskådlighet i förhållande till andra tillämpbara bestämmelser i skolförordningen.

Utskottet har påpekat att vissa samordningsfrågor bör lösas vad gäller tjänstgöring i förskola och grundskola. Jag avser att i annan ordning föreslå regeringen att bestämmelser utfärdas om att hemspråkslärare med anställning i förskola utan ansökningsförfarande kan erhålla tjänst

• Sida 13
•  Original

Prop. 1976/77: 22 13

som hemspråkslärare i grundskolan. Jag avser vidare att ta upp över- läggningar med Svenska kommunförbundet i syfte att hemspråkslärarna i grundskolan skall få motsvarande möjlighet till tjänst i förskolan.

I fråga om befordringsgrunder vid tillsättning av tjänst som hem- språkslärare i grundskolan och gymnasieskolan bör enligt utskottet skol- förordningens bestämmelser om tillsättning av lärartjänst i huvudsak gälla. Dessa är emellertid utformade med utgångspunkt i att den sökan- de har svensk lärarutbildning. Enligt min mening kan dessa bestämmel- ser inte tillämpas i full utsträckning eftersom annan än den som har svensk lärarutbildning kan vara behörig till hemspråkslärartjänst. Andra än de i 17 kap. 29—3155 skolförordningen nämnda bestämmelserna måste därför fastställas för att möjliggöra urval av sökande till hem- språkslärartjänst mot bakgrund av de skilda erfarenheter de sökande har.

Jag vill i detta sammanhang något uppehålla mig vid den allmänna inriktningen för tillsättningsgrunderna för blivande hemspråkslärare. Den personliga lämpligheten för verksamheten och arbetsuppgiftema måste tillmätas stor vikt. För hemspråkslärare är den personliga lämp- ligheten av avgörande betydelse i kontakterna med invandrarbarnen, in- vandrarungdomen och deras familjer. Det är nödvändigt att hemspråks- lärarna accepteras av och har goda kontakter bland invandrarna själva, eljest kan t. ex. syftet med den uppsökande verksamheten förfelas. Språkfärdigheten är vid sidan av den personliga lämpligheten av direkt betydelse för verksamheten. Kunskaper i och på minoritetsspråket och kunskaper i svenska måste därför värderas högt. Utbildningsbakgrunden är en annan faktor som måste vägas in i sammanhanget. Nu verksamma hemspråkslärare har högst olika utbildningsbakgrund. Flertalet har nå- gon form av eftergymnasial utbildning, men endast 40 % av dessa har lärarutbildning. Andelen lärarutbildade skiljer sig markant mellan de olika språkgrupperna. Enligt min mening finns det inte skäl att ange nå- gon viss utbildningsnivå som minimum. Tillsättningsmyndigheten måste i detta hänseende värdera varje sökandes utbildning för sig och därvid tillmäta denna den vikt som anses vara befogad med hänsyn till tjäns- tens art och inriktning. Annan yrkeserfarenhet eller erfarenhet från ar- bete med barn eller ungdom, som ger kunskaper vilka är väsentliga för arbetsuppgiftema, kan vara lika värdefulla och kan väga upp brister i sökandens utbildning.

På grundval av vad jag nu har anfört anser jag att de riktlinjer som bör ställas upp vid tillsättning av hemspråkslärare bör utgå från kunska- per i hemspråket, utbildning, personliga kvaliteter, erfarenheter och kunskaper från den verksamhet tjänsten avser. Det ankommer på re- geringen att utfärda bestämmelser om förfarandet vid tillsättning av tjänst som hemspråkslärare.

Övergångsbestämmelser bör utfärdas med innebörden att sådan lä- rare, som hittills undervisat i hemspråk i grundskola och gymnasieskola

• Sida 14
•  Original

Prop. 1976/77 : 22 14

och som i övrigt bedöms ha sådana kunskaper att han eller hon är lämp- lig för denna uppgift, får företrädesrätt till nu nämnda tjänster.

Underlaget för inrättande av hemspråkslärartjänster får enligt utskot- tet bedömas av Skolstyrelsen med utgångspunkt i det antal lärarvecko- timmar i hemspråksundervisning som bedöms finnas i grundskolan och gymnasieskolan. Skolstyrelsen bör så långt möjligt sträva efter att ge lä- rare heltidstjänst. Detta är främst möjligt i invandrartäta kommuner. I många kommuner blir det inte möjligt att tillförsäkra lärarna ett så stort antal timmar att det ger underlag för hel tjänst. I sådana fall bör Skolstyrelsen inrätta deltidstjänster.

En möjlighet att ge lärarna tillräckligt tjänsteunderlag är genom kom- munal samverkan, vilket bl. a. föreslogs av invandrargruppen. Särskilda regler om ersättning vid sådan samverkan bör utfärdas. Den kommun där läraren har huvuddelen av sin tjänstgöring förlagd bör svara för an- ställningen av läraren. I den mån läraren i sin tjänstgöring har undervis- ning i annan kommun eller landstingskommun, skall denna till den kom- mun där läraren är anställd utbetala ersättning med belopp som motsva- rar den tid tjänstgöringen omfattar.

Enligt utbildningsutskottets mening bör hemspråkslärartjänsterna vid skolväsendet i kommun vara statligt reglerade, dvs. att avlöningsförmå- ner och andra anställningsvillkor skall fastställas under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Enligt 2 kap. 1 5 lagen (1976: 600) om offentlig anställning, vilken träder i kraft den 1 januari 1977, och enligt lagen (1965: 576) om ställföreträdare för kom- mun vid vissa avtalsförhandlingar m.m. krävs härför ett särskilt beslut av riksdagen. Detta beslut bör avse samma anställningsvillkor m.m. som för övriga lärare med anställning i grundskolan.

Jag avser senare att uppdra åt statens avtalsverk att med berörda per- sonalorganisationer förhandla om anställnings- och arbetsvillkor m.m. för tjänst som hemspråkslärare. I dessa lärares undervisningsskyldighet bör ingå visst icke schemalagt kontaktarbete.

En av utgångspunkterna för riksdagsbeslutet var att minoritetsspråken skulle vara med svenska likställda språk. Detta är enligt min mening en förutsättning för att hemspråksundervisningen skall få den betydelse som jag i det föregående understrukit att den måste ha. De som under- visar invandrarbarnen måste ha en tillräcklig utbildning eller genom ti- digare erfarenheter ha förvärvat motsvarande kunskaper för att kunna fullgöra sin uppgift. Skolöverstyrelsen har nyligen avlämnat ett förslag om en tvåårig grundutbildning för hemspråkslärare. Förslaget bereds f.n. inom utbildningsdepartementet. Jag avser att senare föreslå rege- ringen att förslag om utbildning av hemspråkslärare föreläggs riksda- gen. Jag vill också erinra om de särskilda fortbildningskurser för redan verksamma hemspråkslärare som f. n. pågår.

Genom riksdagens ställningstagande i fråga om statligt reglerade tjäns-

• Sida 15
•  Original

Prop. 1976/77: 22 15

ter måste nya överväganden göras beträffande de statliga bidrag som skall utgå till kommun för hemspråksträning i förskolan och för hem- språksundervisning inkl. studiehandledning på hemspråk i grundskolan och gymnasieskolan. Utbildningsutskottct anförde i denna fråga att ett riktmärke för det nya förslaget bör vara att kommun skall få statsbidrag till hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråk i grund- skolan i ungefär samma omfattning som i dag.

Enligt nuvarande bestämmelser utgår statsbidrag för hemspråksunder- visning och studiehandledning på hemspråk i grundskolan ur driftkost- nadsanslaget för det allmänna skolväsendet. Statsbidrag för hemspråks- undervisning utgår för högst två veckotimmar per elev. Statsbidrag för studiehandledning på hemspråk utgår i regel med två veckotimmar för grupp om tre till fem elever. Nuvarande statsbidragsbestämmelser är oklara och ger utrymme för olika tolkningar. Variationerna i uttagna lä— rarveckotimmar per elev som omfattas av hemspråksundervisning och studiehandledning är stora mellan kommunerna i landet. Således var för Stockholms län under läsåret 1974/75 genomsnittet uttagna lärarvecko- timmar 0,7 per deltagande elev. Högsta statsbidragsuttaget beräknat i lärarveckotimmar hade Täby kommun med 1,25 lärarveckotimmar per deltagande elev medan Lidingö kommun, som låg lägst i länet, tog ut endast 0,4 lärarveckotimmar per deltagande elev. Skillnaderna i uttag var ännu större då det gällde studiehandledningen. Tyresö kommun tog ut 3,6 lärarveckotimmar per elev medan Sundbybergs kommun tog ut 0,4 lärarveckotimmar per deltagande elev. Genomsnittet i landet var un- der samma tid 0,56 lärarveckotimmar per deltagande elev i hemspråks- undervisning och 1,4 lärarveckotimmar per deltagande elev i studie- handledning på hemspråk.

Enligt min mening är det otillfredsställande att statsbidragsbestäm- melscrna medger tolkningar, som leder till så starkt skiftande uttag av statsbidrag. Vid konstruktionen av ett nytt statsbidrag bör man så långt möjligt eftersträva regler som undanröjer sådana effekter.

Ett statsbidragssystem bör vara enkelt och administrativt lätthanter- ligt så att det inte ger utrymme för skilda tolkningar om vad bidragsreg- lerna innebär. Både för staten och kommunerna bör det vara av in- tresse att bidragsreglerna är överskådliga och att bidragsnivån kan be- räknas efter entydiga regler. När det gäller bidrag för undervisning bör man dessutom sträva efter en kommunal frihet i medlens användning inom ramen för de ändamål de är avsedda för. I detta fall bör bidraget ge möjlighet att välja en sådan organisation för undervisningen att en kommun kan skifta insatserna från ett läsår till ett annat, exempelvis mellan förberedelseklasser och mer individuella insatser i form av stu- diehandledning. Bidraget bör på så sätt stimulera kommunerna att pla- nera sina undervisningsinsatser med hänsyn till skiftande behov inom kommunen. Elever från små språkgrupper kan härigenom få samma

• Sida 16
•  Original

Prop. 1976/77: 22 16

möjlighet till undervisning i hemspråk som elever från stora språkgrup- per. Detta kan åstadkommas genom att man knyter statsbidraget till varje elev som deltar i hcmspråksträning/hemspråksundervisning.

Ett statsbidragssystem som tillgodoser dessa önskemål måste med nödvändighet vara schabloniserat. I vissa fall kan ett sådant system, vid jämförelse med nuvarande statsbidragsbestämmelser för grundskolans invandrarundervisning, te sig mindre gynnsamt. Mot detta kan anföras de vinster man när i fråga om överskådlighet och enkelhet, som i sig bör medföra bättre möjligheter att planera och organisera undervisningen. Genom att kommunen, som tidigare har anförts, kan variera insatserna bör systemet kunna bidra till en ökad effektivitet i resursanvänd- ningen.

Enligt riksdagens ställningstaganden skall statsbidrag utgå till kom- mun för hemspråksträning inom förskolan för sexåringar och för hem- språksundervisning inkl. studiehandledning på hemspråk i grundskolan och gymnasieskolan. F. n. utgår endast statsbidrag för hemspråksunder- visning och studiehandledning i grundskolan. Regeringen föreslog att ett schablonbelopp skulle utgå till kommunerna för varje barn i förskolan som deltog i hemspråksträning och för varje elev i grundskolan och gymnasieskolan som deltog i hemspråksundervisning. Förslaget byggde på att hemspråkslärartjänsterna skulle vara kommunalt reglerade oav- sett skolform. Schablonbeloppct skulle utgå med samma belopp oavsett skolform. Ett sådant enhetligt schablonbelopp kan emellertid inte tilläm- pas i ett system med kommunalt reglerade lärartjänster i förskolan och statlig reglerade lärartjänster i grundskolan och gymnasieskolan. Sär- skilda statsbidragsbestämmelser får därför tillämpas för förskolan å ena sidan och för grundskolan och gymnasieskolan å den andra.

Efter samråd med chefen för socialdepartementct vill jag i fråga om bidrag till hemspråksträning i förskolan anföra följande.

I propositionen 1975/76: 118 förordade dåvarande statsrådet Hjelm- Wallén att beräkningsgrunden för statsbidraget för hemspråksträning i förskolan borde vara fyra timmar per vecka i grupp om fyra barn, dVS. en veckotimme per deltagande barn i genomsnitt. En lärare skulle så- lunda undervisa i genomsnitt fyra barn för varje schablonbelopp och år. För min del vill jag understryka att detta endast är en beräkningsgrund för statsbidraget. I den verkliga träningssituationen kommer grupperna att kunna vara både större och mindre än fyra beroende på språkgrup- pernas storlek och fördelning i kommunen. Kommunerna avgör således hur hemspråksträningen skall organiseras. Bidraget bör med hänvisning till vad jag tidigare har anfört utgå med ett schablonbidrag beräknat i kronor per deltagande barn och år. I nämnda proposition beräknades schablonbeloppet till kommunerna till 2 300 kr. per barn och år. Belop- pet skullc därefter årligen jämkas med hänsyn till träffade löneavtal.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1976/77: 22 17

Jag har i det föregående föreslagit att särskilda bestämmelser om statsbi- drag bör tillämpas för förskolan. Med utgångspunkt i nu kända uppgif- ter om löneförhållanden bör schablonbeloppet fastställas till 1 900 kr. per barn och år. Statsbidraget för hemspråksträningen bör utgå från och med budgetåret 1977/78. Regeringen bör bemyndigas att årligen jämka grundbeloppet med hänsyn till ändringar i löneutvecklingen. Det bör vi- dare ankomma på regeringen att fastställa närmare föreskrifter om ut- betalning m.m. för detta statsbidrag. Statsbidraget bör utgå från anslag under socialdepartementets huvudtitel. Förslag om medelsanvisning kommer att framläggas i 1977/78 års budgetproposition.

Genom det nu förordade statsbidraget kommer kommunerna att kunna intensifiera sina insatser för invandrarbarnen i förskolan inom ra- men för de skyldigheter kommunerna har enligt lagen om barnomsorg (1976: 381). Jag vill i detta sammanhang understryka den viktiga roll för barnens språkutveckling som en tidig hemspråksträning har under förskoleåren. Det är under dessa år barnets språkliga möjligheter grund- läggs. Kan man nå dit att invandrarbarnen redan vid sin skolstart för- värvat en aktiv tvåspråkighet förebyggs senare problem med skolgången. Anspråken på insatser från skolans sida minskar då i motsvarande mån.

Jag övergår nu till att behandla bidrag till hemspråksun- dervisning i grundskolan.

Som jag tidigare har anfört utgår f. n. bidrag dels till studiehandled- ning på hemspråk med i genomsnitt två veckotimmar per undervisnings- grupp, dels med två veckotimmar för hemspråksundervisning per elev. Även för grundskolan bör man enligt min uppfattning konstruera stats- bidraget så att det tillgodoser de principer för statsbidragsgivning som jag i det föregående har förordat. Invandrargruppen förordade att ett schablonbelopp ges såväl för studiehandledning som för hemspråksun— dervisningen. I propositionen användes som beräkningsschablon för det föreslagna schablonbeloppet fyra timmar per vecka om grupp av fyra barn, dvs. en lärarveckotimme per elev. Med utgångspunkt i nuvarande uttag av statsbidragsresurser för studiehandledning och hemspråk finner man emellertid, vilket jag tidigare har redovisat, att en sådan beräk- ningsschablon inte är tillräcklig för att svara mot riksdagens uttalande om att ett riktmärke för det nya statsbidraget bör vara att kommun skall få statsbidrag i ungefär samma omfattning som i dag. En justering bör därför göras. Det är emellertid inte rimligt att vid en sådan justering utgå från förhållandena i de kommuner som idag har det högsta uttaget av statsbidrag. '

Enligt senaste statistiska uppgifter om hemspråksundervisningen läså- ret 1975/76 togs ca 27 700 lärarveckotimmar ut för hemspråksundervis- ning och studiehandledningpå hemspråk. I hemspråksundervisningen deltog 23 700 elever och i studiehandledning 9 400 elever under nämnda

• Sida 18
•  Original

Prop. 1976/77: 22 18

tid. Ungefär tre fjärdedelar av de senare kan beräknas få både hem- språksundervisning och studiehandledning.

Mot denna bakgrund torde en rimlig avvägning av bidragsnivån vara 1,1 lärarveckotimmar per deltagande elev och år. Detta är ett beräk- ningsunderlag för statsbidraget. En sådan bidragsnivå innebär för det övervägande flertalet kommuner en betydande resursförstärkning, som medger ökade insatser för invandrarbarnen. Några kommuner kommer dock att få mindre resurser än i dag. För sådana kommuner bör sär- skilda övergångsbestämmelser gälla så att de under en treårsperiod har möjlighet till successiv anpassning till den nu föreslagna bidragsnivån. Genom att organisera undervisningen mera effektivt torde goda möjlig- heter föreligga att uppnå denna anpassning. Jag vill i detta sammanhang hänvisa till de förslag om modeller för undervisningsorganisation som föreslagits av invandrargruppen.

Jag vill i detta sammanhang ta upp ytterligare en fråga om undervis- ningens organisation. Det är kommunen själv som har att avgöra denna. Statsbidragsreglema medger både särskilda klasser för invandrarbarnen, s.k. förberedelseklasser, och blandade klasser med både svenska elever och invandrarelever från en och samma språkgrupp eller från flera små språkgrupper. Båda formerna har sina pedagogiska fördelar. I den blan- dade klassen kan det under skolveckan bildas mindre undervisnings- grupper för både invandrareleverna och de svenska eleverna. Under vissa timmar kan undervisningen för invandrareleverna helt ske på deras hemspråk. När invandrareleverna har undervisning på sitt hemspråk sköts undervisningen av hemspråksläraren. De svenska eleverna får un- der tiden sin undervisning av sin ordinarie lärare. Denna fördel med mindre undervisningsgrupper uppnås inte med förberedelseklassen.

Schablonbeloppets storlek får fastställas slutligt efter det att kollektiv- avtal rörande anställnings- och arbetsvillkor har slutits mellan statens avtalsverk och berörda personalorganisationer. Jag beräknar beloppet preliminärt till 1 765 kr. per lärarveckotimme för innevarande år. Detta torde motsvara en genomsnittlig lärarlönekostnad för hemspråkslärare. Därutöver tillkommer bidrag till kostnad för avgifter till försäkring för tilläggspension och till kostnad för övriga arbetsgivareavgifter som kom- munerna i dag får bidrag till enligt bestämmelserna i förordningen (1958: 665) om statsbidrag till driftkostnader för det allmänna skolvä- sendet (omtryckt 1973: 356, ändrad senast 1976: 399). Med dessa bidrag blir det totala schablonbeloppet högre än vad som förut angivits. Det slutliga beloppet bör fastställas av regeringen. På schablonbeloppet bör även beräknas lönekostnadspålägg med f.n. 11 % enligt kungörelsen (1969: 54) om beräkning och redovisning av lönekostnadspålägg.

När det gäller bidrag för hemspråksundervisning i g y m n a s i e s k 0 l a n bör beräkningsschablonen utgå från invandrar- gruppens förslag om tre timmars undervisning i veckan för grupp om

• Sida 19
•  Original

Prop. 1976/77: 22 19

fyra elever. Omräknat i lärarveckotimmar blir detta 0,75 lärarveckotim- mar per deltagande elev och läsår. Jag räknar tills vidare med samma schablonbelopp per lärarveckotimme som för grundskolan.

Jag vill här understryka att de föreslagna statsbidragsbestämmelserna liksom bestämmelserna om hemspråkslärare medger ett flexibelt utnytt- jande av resurserna över skolformsgränsema.

Sehablonbeloppen för grundskolan och gymnasieskolan bör jämkas varje år mot bakgrund av de avtal om löneförmåner m.m. som kan komma att träffas mellan statens avtalsverk och berörda personalorgani- sationer för här nämnd lärarpersonal. Regeringen bör vidare bemyndi- gas fastställa schablonbeloppen med hänsyn härtill. Härvid bör också in- räknas eventuella ändringar i fråga om arbetsgivareavgifter som riksda- gen framdeles kan komma att besluta om.

Utbetalning m. m. av statsbidrag till hemspråksundervisning bör följa de principer som gäller för de allmänna statsbidragen till resp. skolform. Det ankommer på regeringen att utfärda närmare bestämmelser härom.

Jag vill i detta sammanhang anmäla följande fråga. Enligt uttalande av utbildningsutskottet hösten 1975 bör specialskolorna för hörselska- dade benämnas specialskolor för döva och hörselskadade (UbU 1975/76: 9 samt SoU 1975/76: 10, rskr. 1975/76: 13). Detta kräver en ändring i skollagen(1962: 319). Inom utbildningsdepartementet har upprättats förslag till lag om ändring i skollagen. Förslaget bör fogas till detta protokoll som bilaga 1.

5. Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de grunder för statsbidrag till kommunernas hemspråks- träning i förskolan samt hemspråksundervisning i grundskolan och gymnasieskola som jag har förordat i det föregående,

2. besluta att avlöningsförmåner oeh andra anställnings— och arbets- villkor för hemspråkslärare fastställes under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer i samma utsträckning som för övriga statligt reglerade lärartjänster i grundskolan,

3. i övrigt godkänna vad jag i det föregående anfört om tjänst som hemspråkslärare,

4. antaga förslaget till lag om ändring i skollagen (1962: 319).

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som före- draganden har lagt fram.

• Sida 20
•  Original

Prop. 1976/77: 22

Förslag till

20

Bilaga ]

Lag om ändring i skollagen (1962: 319)

Härigenom föreskrivcs att 2a, 23, 30, 31 och 39a åå skollagen (1962: 319)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Zaå

Staten sörjer för undervisning- en i specialskola av barn som på grund av syn-, hörsel- eller talska— da icke kunna följa undervisning- en i grundskolan.

Staten sörjer för undervisningen i specialskola av barn som på grund av synskada eller dövhet el- ler hörsel- eller talskada icke kun- na följa undervisningen i grund- skolan.

23 52 Varje barn, för vilket gäller skolplikt enligt 30 &, äger rätt att få undervisning i grundskolan.

Skolpliktigt barn som på grund av syn-, hörsel- eller talskada icke kan följa undervisningen i grund- skolan äger rätt till undervisning i specialskolan. Fråga om barns rätt till sådan undervisning prövas av lokal styrelse för specialskolan.

Skolpliktigt barn som på grund av synskada eller dövhet eller hörsel- eller talskada icke kan föl- ja undervisningen i grundskolan äger rätt till undervisning i spe— cialskolan. Fråga om barns rätt till sådan undervisning prövas av 10- kal styrelse för specialskolan.

30 5 För barn, som är bosatt i riket, gäller skolplikt. Skolplikt inträder med början av höstterminen det kalenderår, då . barnet fyller sju år, och upphör, om den ej fullgjorts dessförinnan, med utgången av vårterminen det kalenderår, då barnet fyller sexton år.

För barn som på grund av syn-, hörsel- eller talskada icke kan föl- ja undervisningen i grundskolan upphör dock skolplikten senast vid utgången av vårterminen det ka- lenderår då barnet fyller sjutton ar.

1 Lagen omtryckt 1970: 1026. 2 Senaste lydelse 1971: 630.-

För barn som på grund av syn- skada eller dövhet eller hörsel- el- ler talskada icke kan följa under- visningen i grundskolan upphör dock skolplikten senast vid ut— gången av vårterminen det kalen- derår då barnet fyller sjutton år.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1976/77: 22

Nuvarande lydelse

21

Föreslagen lydelse

315

Skolpliktiga barn skola deltaga i undervisningen i grundskolan, om ej annat följer av vad nedan i detta kapitel sägs.

Skolpliktiga barn som på grund av syn-, hörsel- eller talskada icke kunna följa undervisningen i grundskolan skola deltaga i under- visningen i specialskolan, om ej annat följer av 39 a &.

39a

Bestämmelserna i 32—39 55 äga motsvarande tillämpning på barn som på grund av syn-, hörsel— el- ler talskada icke kan följa under- visningen i grundskolan. Bestäm- melserna i 36 och 37 åå om års- kurs 9 i grundskolan skola avse årskurs 10 i specialskolan eller i fråga om elev som anges i 28 a & tredje stycket där avsedd under- visning.

Skolpliktiga barn som på grund av synskada eller dövhet eller hör- sel- eller talskada icke kunna följa undervisningen i grundskolan sko— la deltaga i undervisningen i spe- cialskolan, om ej annat följer av 39 a &.

ås

Bestämmelserna i 32—39 55 äga motsvarande tillämpning på barn som på grund av synskada eller dövhet eller hörsel- eller talskada icke kan följa undervisningen i grundskolan. Bestämmelserna i 36 och 37 55 om årskurs 9 i grund- skolan skola avse årskurs 10 i spe- cialskolan eller i fråga om elev som anges i 28 a ?; tredje stycket där avsedd undervisning.

Fråga huruvida skolplikt enligt 30 & tredje stycket gäller för barn efter utgången av vårterminen det kalenderår då barnet fyller sexton år och fråga om barn enligt 31 5 andra stycket skall deltaga i undervis- ningen i specialskolan prövas av lokal styrelse för specialskolan.

På lokal styrelse för specialskolan ankommer att besluta i frågor som avses i 32 och 34—37 åå.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

3 Senaste lydelse 1971: 630.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM |976 760631

• Sida 22
•  Original