om ändring i taxeringslagen (1956:623).;beslutad den 30 oktober 1980.
Regeringens proposition
1980/81: 69
om ändring i taxeringslagen (1956: 623)
beslutad den 30 oktober 1980.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
ROLF WIRTÉN
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att länsstyrelserna och de lokala skattemyndig-
heterna skall få ökade möjligheter att rätta uppenbara fel i taxeringsnämndernas beslut. Vidare föreslås en förlängning av den tidsperiod under vilken rättelse får ske. De nya reglerna avses kunna tillämpas redan i fråga
om 1980 års taxering. | |
I Riksdagen 198081. I saml. Nr 69
Förslag till
Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)
Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956: 623)! .
dels att i 25, 99, 116 d och 116 m §§ ordet ”debetsedel”” skall bytas ut mot ”skattsedel”,
dels att i 111 § ordet ”taxeringslängd” skall bytas ut mot ”skattelängd”,
dels att i rubriken närmast före 96 § ordet ”skatterätts” skall bytas ut
mot ”länsrätts”,
dels att 72 a § skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
72a§
Har taxering för inkomst eller förmögenhet som har beslutats av taxe-
ringsnämnd icke införts i skattelängd inom föreskriven tid eller har sådan
taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarli-
gen införts felaktigt i sådan längd, får länsstyrelsen eller den lokala skatte-
myndigheten besluta om rättelse av längden i denna det. Har beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958:295) om sjömansskatt eller enligt I & 2 mom. nämnda Jag skattepliktig dagpenning eller det antal perioder om trettio dagar för vilka skattskyldig uppburit sådan inkomst ändrats, skall myndigheten vidtaga härav betingad rättelse av längden.
Har taxering av fysisk person el- Länsstyrelsen eller den lokala ler dödsbo för inkomst eller förmö- skattemyndigheten får vidare, om genhet som har beslutats av taxe- inte särskilda skäl talar för att länsringsnämnd blivit oriktig till följd rätten bör avgöra frågan, besluta av om rättelse av taxeringen i den mån
denna blivit oriktig till följd av 1) uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i
deklaration,
2) uppenbar felaktighet i fråga 2) uppenbar felaktighet i fråga
om uppgift till ledning för påfö- om uppgift till ledning för påförande av skogsvårdsavgift eller om rande av skogsvårdsavgift eller om fastighets taxeringsvärde eller av- fastighets taxeringsvärde,
drag som medges skattskyldig utan 3) uppenbar felaktighet i fråga särskild utredning. om beräkning av intäkt av annan
! Lagen omtryckt 1971: 399
Senaste lydelse av 25 8 1976: 86 99.8 1979: 175 [11 § 1979: 175 116 d § 1979: 175 I 16 m 8 1979:175 lagens rubrik 1974: 773 > Senaste lydelse 1979: 490.
Nuvarande lIvdelse Föreslagen lydelse
fastighet enligt 24 § 2 mom. kom-
munalskattelagen (1928:370), be-
räkning av avdrag enligt 45 § första
stycket kommunalskattelagen eller
beräkning av garantibelopp enligt
47 § kommunalskattelagen.
4) uppenbar felaktighet i fråga
om schablonavdrag för egenavgiti
och avstämning av sådant avdrag
eller avdrag som annars medges
skattskyldig utan särskild utred-
ning,
3) uppenbar felaktighet i fråga 5) uppenbar felaktighet i fråga
om allmänt avdrag, vars rätta be- om avdrag, vars rätta belopp fram-
lopp framgår av debitering, eller av- går av debitering, avdrag för predrag för premier och andra avgifter, mier och andra avgifter, som avses
som avses i 468 2 mom. första 146 § 2 mom. första stycket 3) komstycket 3) kommunalskattelagen munalskattelagen. eller motsvaran-
(1928:370), eller motsvarande av- de avdrag enligt 4 § I mom. andra
drag enligt 4§ I mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, avdrag enligt 46 § 3
inkomstskatt eller avdrag enligt mom. kKkommunalskattelagen eller
46 & 3 mom. kommunalskattelagen 48 2 mom. lagen om statlig in-
eiler 4 § 2 mom. lagen om statlig komstskatt eller avräkning enligt
inkomstskatt eller i fråga om grund- 46 § 4 mom. kommunalskattelagen
avdrag eller uppenbar felaktighet av allmänt avdrag. till den skattskyldiges nackdel i frå- 6) uppenbar felaktighet i fråga ga om sådana förutsättningar för om grundavdrag eller avräkning enskattereduktion eller särskild skat- ligt 50 §3 mom. andra stycket kom-
tereduktion som enligt 68 § skall munalskattelagen av sådant av-
antecknas i skattelängd, drag.
2) uppenbar felaktighet i fråga
om sådana förutsättningar för skaät-
tereduktion, som enligt 68 § skall
antecknas i skattelängd.
8) uppenbar felaktighet i fråga
om förutsättningar för tillämpning
av bestämmelserna i 11 § I mom.
lagen om statlig inkomstskatt om
uppdelning av A-inkomst och B-in-'
komst,
9) uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av makars och hem-
mavarande barns förmögenhet en-
ligt 12 § lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskutt. 4) uppenbar felaktighet, varige- 10) uppenbar felaktighet varigenom A-inkomst enligt 9 § 3 mom. nom A-inkomst enligt 9 § 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt har lagen om statlig inkomstskatt har
betecknats som B-inkomst, betecknats som B-inkomst eller in-
komst av tjänst, till den del denna t2 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 69
utgörs av periodiskt understöd eller
därmed jämförlig periodisk intäkt.
har betecknats som A-inkomst,
5) uppenbarligen för lågt avdrag 11) uppenbarligen för lågt avdrag enligt 50 & 2 mom. kommunalskat- enligt 50 & 2 mom. fjärde stycket telagen eller motsvarande avdrag kommunalskattelagen eller motsvaenligt lagen om statlig inkomstskatt rande avdrag enligt lagen om statlig i fall då den skattskyldiges inkomst inkomstskatt. eller, vad angår makar som båda har taxerats, de skattskyldigas inkomster helt eller delvis har utgjorts av folkpension,
får länsstyrelsen eller den lokala
skattemyndigheten, om ej särskilda
skäl föranleder att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse i
denna del.
Föreligger felaktighet av angivna slag får myndigheten även besluta om
därav föranledd ändring av den skattskyldiges eller makens taxering i ovan angivna hänseenden.
Efter utgången av mars månad Efter utgången av maj månad året efter taxeringsåret får rättelse året efter taxeringsåret får rättelse enligt denna paragraf beslutas en- enligt denna paragraf beslutas en-
dast om anmärkning i fråga om fel- dast om anmärkning i fräga om fel-
aktighet av den art som denna para- aktighet av den art som denna para-
graf avser dessförinnan har gjorts graf avser dessförinnan har gjorts hos den som har att besluta om rät- hos den som har att besluta om rättelsen. telsen.
Innan rättelse beslutas skall, om det behövs, yttrande inhämtas från taxeringsnämndens ordförande. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt andra eller tredje stycket höjning av taxering, skall den skattskyldige beredas tillfälle yttra sig innan rättelse sker, om hinder härför ej möter.
Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den skattskyldige har yrkat, skall. om detta ej är uppenbart överflödigt, beslutet inom två veckor tillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 & 4 mom. föreskrivs i fråga om underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslut.
"Talan mot beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf får ej föras
särskilt. Talan mot taxeringen får även i den del beslutet avser föras hos
länsrätten i den ordning som föreskrivs i 74, 76, 100 och 101 8§.
Denna lag träder i kraft den I januari 1981.
Utdrag BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1980-10-30
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten,
Friggebo, Mogård, Dahlgren. Äsling, Söder, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén. Holm, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petr., Eliasson
Föredragande: statsrådet Wirtén
Proposition om ändring i taxeringslagen (1956: 623)
1 Inledning
Antalet inte avgjorda skattemål vid länsrätterna har ökat markant under
de senaste åren och väntetiden för att få ett mål avgjort i länsrätten har
blivit mycket lång. Detta är givetvis inte acceptabelt. De långa väntetiderna vållar stora olägenheter för de enskilda och skapar en besvärlig arbetssituation för personalen på länsrätterna och på besvärsenheterna vid länsstyrelsernas skatteavdelningar.
En viss förbättring av balanssituationen bör kunna ske när den nyligen genomförda omorganisationen av domstolarna har fått verka ett tag. På sikt bör också vissa andra åtgärder som har företagits under senare tid kunna bidra till en gynnsammare utveckling. Jag tänker då på de ökade personalresurser som har tillförts länsrätterna och på att beloppsgränsen för länsrätts avgörande av taxeringsmål med ensamdomare har höjts. Det bör i detta sammanhang också framhållas att en arbetsgrupp inom riksskatteverket ser över organisationen på länsstyrelsernas besvärsenheter.
Ytterligare åtgärder måste emellertid. vidtas för att komma till rätta med
problemen. Det är angeläget att ta tillvara varje möjlighet att minska väntetiderna för de skattskyldiga och att underlätta den berörda personalens arbetssituation. Inom justitie- och budgetdepartementen övervägs därför f.n. vad som kan göras för att effektivisera och förenkla skatteprocessen. Mer ingripande åtgärder bör lämpligen övervägas inom ramen
för en grundlig översyn, som jag får återkomma till i ett senare samman-
hang. Det finns emellertid ett område, där åtgärder redan nu kan vidtas för att skapa lättnader i skatteprocessen. Ett utvidgat rättelseförfarande enligt 72a§ taxeringslagen (1956:623), TL, är en möjlighet att påverka situationen och vissa smärre utvidgningar bör enligt min mening kunna göras på detta område utan något remissförfarande.
Jag föreslår därför i det följande att de lokala skattemyndigheterna och länsstyrelserna ges ökade befogenheter att rätta uppenbara fel vid taxeringen. Förslaget avser en mindre utvidgning av de möjligheter som nu finns att rätta uppenbara felaktigheter av närmast teknisk natur. Redan i dag torde det ofta förekomma att berörda myndigheter har att ta ställning till framställningar om rättelse av fel som omfattas av förslaget. Den ökade arbetsbelastning som kan uppkomma bedömer jag med hänsyn till att vissa arbetsmoment bortfaller vara av mindre omfattning. Mot bakgrund av att
utvidgningen omfattar fall som ligger mycket nära dem, där rättelse kan
ske enligt nuvarande regler anser jag att en lagrådsgranskning kan underlåtas. De föreslagna bestämmelserna bör träda i kraft snarast möjligt och
kunna tillämpas redan i fråga om 1980 års taxering.
Vissa förenklingar bör även kunna ske i fråga om de besvärsmål, som kan förväntas inkomma till länsrätterna med anledning av den förestående allmänna fastighetstaxeringen. Jag tänker på möjligheterna att förenkla förfarandet vid följdändringar med anledning av ändrat taxeringsvärde.
Fastighetstaxeringskommittén (Fi 1976:05) kommer emellertid, enligt vad jag erfarit. att i ett kommande betänkande föreslå sådana förenklingar. Jag avstår därför från att på nuvarande stadium lägga fram något förslag i detta
avseende och återkommer till den frågan i ett senare sammanhang.
2 Rättelse vid taxeringen
2.1 Nuvarande ordning
Den lokala skattemyndigheten och länsstyrelsen kan enligt 72a§& TL besluta om rättelse av skattelängden om taxeringen inte förts in i längden inom föreskriven tid eller införts för annan än den taxeringen avsett eller annars uppenbarligen införts felaktigt i skattelängden. Rättelse av längden
kan vidare ske i vissa fall vid ändring av sjöinkomst.
Möjlighet finns också att rätta felaktigheter i taxeringsnämndernas beslut. Rättelsemöjligheten avser endast taxering av fysisk person eller
dödsbo och gäller i huvudsak s.k. tekniska fel vid taxeringen. Som villkor
för rättelse gäller att felaktigheten är uppenbar. Rättelse kan sålunda ske
av bl. a. uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i deklaration samt uppenbar felaktighet i fråga om uppgift till ledning för
påförande av skogsvårdsavgift eller i fråga om fastighets taxeringsvärde eller avdrag som medges skattskyldig utan särskild utredning. I sistnämnda
hänseende åsyftas bl.a. olika schablonavdrag. Rättelse får också ske av
uppenbar felaktighet i fråga om allmänt avdrag i ett flertal fall samt av grundavdrag.
Rättelse kan vidare ske när en uppenbar felaktighet föreligger i fråga om skattereduktion, särskild skattereduktion och extra avdrag för folkpensio-
när, om rättelsen blir till den skattskyldiges fördel. Rättelse kan slutligen ske när B-inkomst felaktigt rubricerats som A-inkomst.
Följdändringar i den skattskyldiges eller makens taxering som föranleds av felaktighet av angivna slag får också företas.
Rättelse får i princip inte ske efter utgången av mars månad året efter taxeringsåret. Om det behövs skall yttrande inhämtas från taxeringsnämndens ordförande innan rättelse sker. Den skattskyldige skall vid ifrågasatt
höjning av taxeringen beredas tillfälle att yttra sig innan rättelse sker. om
hinder ej möter. Den skattskyldige skall vidare underrättas om beslutet om
detta ej är uppenbart överflödigt. Talan mot beslutet kan föras endast i samband med talan mot taxeringen.
2.2 Utvidgade rättelsemöjligheter
Nuvarande rättelsemöjligheter avser felaktigheter av närmast teknisk karaktär och någon ändring av denna princip bör inte ske utan en grundlig översyn av rättelseförfarandet. Det finns emellertid enligt min mening utrymme för att redan nu utvidga rättelsemöjligheterna inom ramen för
denna princip. Eftersom en sådan utvidgning av rättelsemöjligheterna är
angelägen föreslår jag att så sker.
F.n. kan rättelse ske endast i fråga om fysiska personer och dödsbo, När rättelseinstitutet infördes motiverades denna begränsning med (prop. 1965: 131, s. 37) att förfarandet borde förbehållas sådana skattskyldiga för
vilka en snabb rättelse av taxeringsfel kunde ha väsentlig ekonomisk
betydelse. Därtill kom att taxeringslängderna för juridiska personer i regel
inte förvarades hos den lokala skattemyndigheten, som ansågs böra utföra rättelserna. utan hos länsstyrelsen.
Även om flertalet fall inte berör juridiska personer saknas enligt min
mening numera anledning att inte låta förfarandet omfatta även juridiska personer. Dessa har givetvis också ett befogat intresse av att snabbt kunna
få en rättelse av uppenbara taxeringsfel. Den omständigheten att längderna för juridiska personer i vissa fall förvaras hos länsstyrelserna utgör inte
heller längre något skäl för den nuvarande begränsningen eftersom även
länsstyrelserna numera har befogenhet att rätta. Jag föreslår därför att
rättelseförfarandet utvidgas till att omfatta även juridiska personer. F.n. får i vissa fall rättelse ske av s. k. procentavdrag och garantibelopp.
De felaktigheter som åsyftas är sådana som uppstått genom att felaktigt taxeringsvärde angetts i självdeklaration celler annars tillämpats av taxeringsnämnd. Det är inte ovanligt att felaktiga procentsatser används vid
beräkning av garantibelopp och s.k. schablonintäkt för annan fastighet
[248 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370). KL]. Som exempel kan
anföras att garantibelopp beräknas efter tre i stället för rätteligen två
procent av taxeringsvärdet. Då felaktigheter av ifrågavarande slag är helt
uppenbara bör dessa kunna rättas enligt 72a§ TL.
Enligt nuvarande regler får rättelse ske i fråga om uppenbar felaktighet i fråga om förutsättningarna för skattereduktion eller särskild skattereduk-
tion. Rättelse får vidtas endast om den är till den skattskyldiges förmån.
Enligt min mening bör man kunna slopa denna begränsning. Det mäste vara till fördel för såväl de skattskyldiga som taxeringsmyndigheterna med
ett enkelt och framför allt snabbt förfarande för rättelse av uppenbara fel av detta slag. Taxeringsnämndens beslut i fråga om skattereduktion kom-
mer till uttryck främst genom en markering av s.k. taxeringskod på deklarationen eller taxeringsavin. Denna kod styr också frågan om gemensam skatteberäkning för B-inkomst. Beslutet innefattar i regel inte något bedömningsmoment. Uppenbar felaktighet av detta slag tillhör därför en fråga som enligt min mening bör kunna åtgärdas inom ramen för rättelseförfarandet.
Den I januari 1979 trädde lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa
sparformer i kraft. Denna innebär att skattskyldig åtnjuter sparskattere-
duktion med viss procent av belopp som under inkomståret insatts på
särskilt konto med vissa i lagen angivna begränsningar. Skattereduktionen är direkt knuten till storleken av det på kontot insatta beloppet. Jag har i prop. 1980/81:39 föreslagit att rättelseförfarandet skall omfatta sparskattereduktion och skattereduktion för aktieutdelning. Vad ovan sagts om rättelse även till den skattskyldiges nackdel bör gälla även dessa fall. Jag föreslår att punkten i lagtexten ges en enklare redaktionell utformning.
Egenavgifter, som belöper på inkomst av jordbruk och rörelse, fär dras
av som omkostnad i förvärvskällan. Vid taxering för visst beskattningsår
medges ett schablonavdrag beräknat på visst angivet sätt för de egenavgifter som hänför sig till beskattningsåret i fråga. Schablonavdraget stäms sedermera av mot de verkliga egenavgifter som påförs vid debiteringen av slutlig skatt. Om de slutliga avgifterna är större än medgivet schablonavdrag, får det överskjutande beloppet dras av som omkostnad i förvärvskällan. Om de däremot understiger åtnjutet schablonavdrag skall skillnadsbeloppet tas upp som intäkt. Vid tillämpningen har det uppstått tveksamhet om felaktigheter i samband med avstämningen ryms inom ramen för gällande bestämmelser om rättelse. Jag anser att i förtydligande syfte bör tas
in föreskrift om att rättelseförfarandet kan tillämpas på uppenbara felaktig-
heter vid beräkning och avstämning av beloppen.
I den mån en skattskyldigs inkomst i hemortskommunen inte förslår till alt täcka de i 46§ 2 mom. KL angivna allmänna avdragen skall bristen enligt 468 4 mom. KL avräknas mot den skattskyldiges inkomster av förvärvskällor i andra kommuner. Avräkning skall ske oavsett om yrkande därom framställs av den skattskyldige eller ej. Även grundavdrag som helt eller delvis inte har kunnat utnyttjas i hemortskommunen skall enligt 50& 3 mom. andra stycket KL avräknas från den skattskyldiges inkomster i annan kommun. Även i här angivna fall bör rättelseförfarandet enligt min mening kunna tillämpas i uppenbara fall.
För äkta makar beräknas skattepliktig förmögenhet för makarna var för
sig. Har därvid ena maken underskott får denna brist avräknas från den andra makens förmögenhet. Om hemmavarande barn, som inte har fyllt 18
år, har beskattningsbar inkomst. som uppgår till minst 6000 kr.. skall
barnet självt taxeras för sin förmögenhet. I detta fall skall dock den
beskattningsbara förmögenheten beräknas gemensamt för makarna och för
föräldrar och barn. Rättelseförfarandet bör även omfatta cen omräkning av skattepliktig och beskattningsbar förmögenhet i nu angivna avseenden,
förutsatt att beräkningen är uppenbart felaktig. Fråga är om en rent teknisk rättelse.
Som B-inkomst räknas enligt 98 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt (1947: 576) inkomst av tjänst till den del inkomsten utgörs av periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt. Utrymme för annan
bedömning finns inte. Rättelseförfarandet bör därför omfatta omrubricering av sådan inkomst som felaktigt angivits som A-inkomst. Jag föreslår att 72a§ TEL ändras i enlighet med vad tag har anfört nu. Jag
föreslår också vissa redaktionella ändringar. En del av dessa föranleds av tidigare beslut i riksdagen om ändring i taxeringslagen.
2.3 Tiden för rättelse
Från och med 1979 års taxering har taxeringsperioden för taxeringsnämnden förlängts till oktober månads utgång. Samtidigt har taxcringsin-
tendentens besvärstid utsträckts till utgången av juni månad året efter taxeringsåret. Någon anpassning till dessa förhållanden av den senaste tidpunkten för rättelse — utgången av mars månad året efter taxeringsåret — har emellertid interskett. Skattelängden, som sedan den underskrivits.
innefattar taxeringSnämndens beslut, framställs först efter taxeringsperio-
dens utgång. Pfdsperioden för rättelse med stöd av 72a§ TL har därige-
nom förkortats.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i skrivelse till budgetdepartementet
föreslagit att beslut om rättelse av uppenbara felaktigheter i taxeringsnämndens beslut får fattas intill utgången av maj månad året efter
taxeringsåret. Riksskatteverket har tillstyrkt den föreslagna ändringen. Verket har
vidare framhållit att det på grund av den numera kraftigt förkortade tiden för rättelser med stöd av 72a§ TL kan befaras att rättelse inte hinner beslutas före mars månads utgång i ett inte obetydligt antal fall. Följden
blir då att taxeringsintendenten måste anföra besvär för att rättelse skall
komma till stånd. Med hänsyn till de stora målbalanser som finns vid flertalet länsrätter och besvärsenheter skulle en sådan ökning av antalet intendentsbesvär vara olycklig.
Jag biträder förslaget om en förlängning av perioden för rättelse till
utgången av maj månad efter taxeringsåret.
Prop. 1980/81: 69 10 3 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att antaga ett inom budgetdeparte-
mentet upprättat förslag till lag om ändring 1 taxeringslagen
(1956: 623). 4 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980