1981/82:20

Skr 1981/82: 20

Regeringens skrivelse

1981/82: 20

med 1981 års redogörelse för de stattiga företagen beslutad den 8 oktober 1981. Regeringen överlämnar till riksdagen, enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll, 1981 års redogörelse för de statliga företagen. På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

NILS G ÅSLING

1 Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 20

Skr. 1981/82: 20 2

INDUSTRIDEPARTEMENTET Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1981-10-08

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tillander, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Åsling

Skrivelse med 1981 års redogörelse för de statliga företagen.

Riksdagen har i februari 1981 beslutat följande i fråga om information till riksdagen om statliga företag (prop. 1980/81:22, NU 1980/81:29, rskr 1980/ 81: 147).

Överlämnandet till riksdagen av Statsföretag AB:s och Svenska Varv

AB:s årsredovisningar upphör fr.o.m. år 1981 och ersätts med en årlig

redogörelse till riksdagen för det statliga företagsägandet. Den årliga redogörelsen ersätter också den av industridepartementet årligen utgivna skriften Statliga företag, som innehållit redogörelser för de affärsdrivande verken och de statligt ägda aktiebolagen.

Redogörelsen, som nu lämnas för första gången i denna form, bygger främst på de olika verkens och företagens årsredovisningar för år 1980 eller motsvarande verksamhetsår, men även på material som företagen överlämnat direkt till industridepartementet.

Företagen svarar själva för innehållet i uppgifterna.

Uppbyggnaden av redogörelsen bygger på samma principer som gällt för skriften Statliga företag. Efter en inledande översikt följer sålunda en

beskrivning av 108 verk och företag med text och vissa sifferuppgifter.

Skr. 1981/82: 20 3

Dessutom finns ett register över styrelser m. m., ett organisatoriskt register och ett alfabetiskt register.

Redogörelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Med hänvisning till vad jag sålunda anfört hemställer jag att regeringen

överlämnar redogörelsen tll riksdagen.

Regeringen beslutar renlighet med föredragandens hemställan.

Skr, 1981/82: 20 4

Bilaga

retagssektorn

AB Tum

CABID-kort (25)

Investment AB

Procordia = KabiVitrum

Skr. 1981/82: 20 in

Industridepartementet

"TArbetsmark-

'Inadsdepar-' NR SNR SEE NER MR ; ; RR tementet.;

Skr. 1981/82: 20 6

TEkonomi- Försvars- Händels-. - Jördbruks- Social >

Tub ae

i fdeparte-; = Ideparte-. departer-; departe= departe- Ideparte-. = I mentet.: mentet Imentet menter ss mentet: mentet

Den statliga företagssektorn i juli 1981. Siffror inom parentes anger statens, Statsföretag ABs resp. Svenska Varv ABs andel i procent av aktiekapitalet i de bolag som inte är helägda. Företagens aktieinnehav redovisas i ett organisatoriskt register på sid 225.

Skr. 1981/82: 20 7

De statliga företagen

Organisationstablån på sidan 4-6 omfattar sju affärsverk, sju kreditin-

stitut och 144 aktiebolag. Av dessa 158 företag, har 108 fått ett eget textav-

snitt. För att ett företag skall redovisas med textavsnitt, krävs att statens andel av aktiekapitalet uppgår till minst 5092 samt att företaget bedriver

verksamhet av viss omfattning eller är av allmänt intresse av särskilda skäl. De sju affärsverken och 151 bolagen äger helt, delvis eller innehar minoritetsandelar i 1070 bolag som — tillsammans med de 158 företagen i

organisationstablån (totalt I 228 företag) — redovisas i de organisatoriska

och alfabetiska registren.

De 158 olika företagen, som ingår bland de statliga företagen, varierar avsevärt i storlek och representerar en mångfald olika verksamhetsinriktningar. Här finns stora allmännyttiga företag som post- och televerket och

kreditinstitut av skiftande storlek som PKbanken och Företagskapital AB.

Det finns industriföretag, som exempeivis AB Eiser och tjänsteproducerande företag som ABAB. Exempel på bolag som ålagts speciella uppgifter av staten är Systembolaget AB och Penninglotteriet AB.

Tabellen nedan är en sammanställning över de företag som är representerade med företagsbeskrivningar. Nedan presenteras de tio största företa-

gen inom den statliga sektorn sorterade efter olika mått. Omsättningen/utlåningen i den statliga företagsgruppen uppgick under år

1980 (eller motsvarande) till 198 miljarder kronor. Motsvarande siffra för

föregående år var 161 miljarder kronor. Resultatet före dispositioner och skatt försämrades från år 1979 till år

1980 med 554 milj. kr. eller 1022. Investeringarna ökade under samma tid med 1988 milj. kr. eller med

1872 och faller på affärsverken och Statsföretagsgruppen.

Ökningen av antalet anställda uppgick till ca 4800 eller 2, vilket är en långsammare ökningstakt än tidigare år.

Affärs- Kredit- Statsför — Svenska Övriga Summa

verken insti- retags- Varv- aktie-

tuten gruppen = koncernen bolag

Medelantal anställda 1980 157 106 3568 46 390 24728 82613 314405

1979 154445 3474 46458 25 490 79 694 309 561 Förändring i Ze +2 +3 +0 -3 +4 +2

! Omfattar i flera fall annat redovisningsår ” Avser utlåning

> Inkl. kreditinstitutens utlåning

Skr. 1981/82: 20

De tio största företagen inom den stat-

liga sektorn

Omsättning (milj. kr.)

Norrlands Skogsägares

Investeringar (milj. kr.)

Norrlands Skogsägares Cellulosa

Resultat före dispositioner och skatt (milj. kr.)

Skr. 1981/82: 20 9

investment AB Procordia

Antal anställda

Hänt under åren 1980-1981

Statsföretag AB

Bedömningar i samband med föregående års bokslut om konjunktursituationen och gruppens positiva utveckling under år 1980 har bara delvis besannats. Sålunda har den fakturerade försäljningen endast ökat med ca

1576 till 13990 milj. kr. Den väsentligaste orsaken står att finna i höstens

sammanbrott på malmmarknaden.

Prisuppgången har emellertid varit tillräckligt stor för att tillsammans med nettot av övriga konjunkturella effekter och de åtgärder som vidtagits

åstadkomma en resultatuppgång för Statsföretagsgruppen. Rörelseresulta-

tet före avskrivningar har således förbättrats med ca 160 milj. kr. till 1158 milj. kr. Exkluderas statlig ersättning för täckande av driftskostnader

uppgår resultatförbättringen till 322 milj. kr. Ökade avskrivningar och ett

försämrat finansnetto har kompenserats av ökad statlig ersättning för

täckande av finansiella kostnader.

Skr. 1981/82: 20 10

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter, som innefattar extraordinära intäkter och kostnader och därmed all statlig ersättning uppgår till 402 milj. kr. — en förbättring med drygt 100 milj. kr. För år 1980 uppgick utlandsförsäljningen till 50 av den totala försäljningen. Av ut-

landsförsäljningen avsåg 5851 milj. kr. (8556) kunder i Europa.

Den omfattande investeringsverksamheten har under året nått sin kul-

men. Tillsammans med intresseföretaget SSAB Svenskt Stål AB har Stats-

företag under år 1980 svarat för 207£ av landets industritnvesteringar. Efter år 1981, som utgör avslutningsår för den nuvarande utbyggnadsfasen, inleds en period av nödvändig konsolidering och återhållsamhet.

År 1980 har omstruktureringar genomförts inom Eiser och Kockumsföretagen samt inom Regioninvest och Svetab. Beslut har fattats om att avveckla den nukleära tillverkningen i Uddcomb. Svenska Tobaks AB har

ombildats så att ett investmentbolag, AB Procordia, nu är moderbolag till

Svenska Tobaksbolaget. I denna företagsgrupp återfinns numera Svenska Navigator AB. Statsföretag har förvärvat 40 2 av aktierna i SAJO Maskin AB i Värnamo. Statsföretag har sålt samtliga aktier i Svenska Torv AB.

Svenska Varv AB

Arbetet med att utveckla koncernens verksamhet i enlighet med den strukturplan som fastställdes av bolagets styrelse och riksdagen under år 1980 har fortsatt. Planen omfattar år 1980— 1984 och målet är att koncernen

senast år 1985 skall visa lönsamhet. För Uddevallavarvet och Arendalsvar-

vet har verksamheten utvecklats positivt i förhållande till de bedömningar som låg till grund för strukturplanen. För Kockums och Karlskronavarvet har resultatet blivit avsevärt sämre än planerat. Kapacitetsminskningar

kommer därför att genomföras vid sistnämnda företag. Den långsiktsplan för Öresundsvarvet, som riksdagen våren 1980 baserade sina ställningstaganden på, visade sig inte vara genomförbar inom den

givna ekonomiska ramen. Svenska Varvs styrelse bedömde vidare att

varvet inte kunde bli lönsamt på längre sikt och beslöt därför att avveckla varvet. I regeringens proposition 1980/81: 131 föreslogs att Svenska Varv skulle

få täckning för sina nedläggningskostnader, vilka sammanlagt uppgår till ca 1000 milj. kr. Riksdagen godtog detta förslag.

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, Ncb

Genom riksdagens beslut år 1979 (prop. 1978/79:207) om förvärv av

aktier i Ncb erhöll företaget ett betydande kapitaltillskott som bas för en omstrukturering och effektivisering av verksamheten. Vissa strukturåt-

gärder vidtogs men den ekonomiska utvecklingen inom Ncb-koncernen

fortsatte att vara otillfredsställande. Trots vissa begränsningar i verksamhetsvolymen förblev räntebördan alltför stor. Virkestillförseln från skogsägareföreningarna minskade ytterligare vilket medförde att massaenhe-

Skr. 1981/82: 20 11

terna belastades med extra kostnader för marginalvirke och produktionsbegränsningar.

Mot bakgrund av en strukturplan gjorde styrelsen i augusti 1980 en hersställan om förnyat kapitaltillskott för att kunna genomföra nödvändiga åtgärder. Utredningar visade att massafabrikerna i Hörnefors och Köpmanholmen inte i erforderlig utsträckning kunde försörjas med inhemskt virke. En nedläggning av dessa anläggningar beräknades belasta företagets egna kapital med stora belopp i form av nedskrivningar och avvecklingskostnader. Även andra åtgärder inom koncernen beräknades medföra extraordinära kostnader.

Industriministern tillkallade en särskild förhandlingsman för att söka nå överenskommelse mellan ägarna (staten 7496, skogsägareföreningarna 2676) om kapitaluliskott till företaget. En överenskommelse kunde inte uppnås. Styrelsen bedömde att 2/3 av aktiekapitalet var förbrukat. Aktieägarna kallades därför till extra bolagsstämma den 3 december 1980 för att ta ställning till om bolaget skulle träda i likvidation. Bolagsstämman beslöt att verksamheten skulle drivas vidare i avvaktan på det kapitaltillskott som då ställts i utsikt av regeringen.

Riksdagen beslöt I maj 1981 (prop. 1980/81:98) att anvisa 300 milj. kr. för aktieteckning i Ncb samt 100 milj. kr. i form av långfristigt lån. Förutom statens kapitaltillskott skulle bl. a. industrilån och skogsobligationer enligt gällande bestämmelser konverteras till B-aktier. Genom statens kapitaltillskott bedömdes koncernen erhålla en tillfredsställande finansiell bas för att uppnå långsiktig konkurrenskraft och lönsamhet i verksamheten.

Av balansräkningen per den 31 december 1980 framgår att företagets egna kapital helt förbrukats sedan det belastats med extraordinära kostnader för nedskrivningar m. m.

Efter nyemission och konvertering beräknas aktiekapitalet komma att uppgå till ca 400 milj. kr. I stort sett samtliga A-aktier kommer att innehas av staten.

Vissa strukturåtgärder |

I syfte att återföra Ncb-koncernen till lönsamhet har beslut fattats om genomförande av en rad betydelsefulla strukturåtgärder.

Beslut om avveckling av Forss fabriker i Köpmanholmen har fattats och samtliga anställda har sagts upp. Genom det statliga s.k. omställningsbidraget beräknas driften fortsätta till halvårsskiftet 1982.

MBL-förhandlingar om nedläggning av Hörnefors fabriker genomfördes i början av år 1981. Verkställigheten uppsköts i avvaktan på riksdagens behandling av regeringens prop. om kapitaltillskott till Ncb.

Riksdagen beslöt att en utvärdering av utvecklingsalternativ för Hörnefors fabriker skall genomföras och föreläggas riksdagen för beslut under hösten 1981. Innan riksdagen fattar sitt beslut förutsätts att fabriken inte

Skr. 1981/82: 20 12

nedläggs. I riksdagens beslut ingår också att företaget skall få täckning för de extrakostnader som kan uppstå på grund av den förlängda driften.

Finansiering och likviditet

Ncbs likviditetsläge har tidvis varit ansträngt. Framförallt gäller detta slutet av år 1980 då konkursrykten medförde att företaget tvingades betala ' förskott för att få leveranser av nödvändiga råvaror. I samband med Ncb:s betalningssvårigheter under vintern 1980/81 hamnde företaget i den situationen (s.k. default) att de långivande bankerna i enlighet med lånevillkoren fick rätt att säga upp ett utlandslån om 46,5 milj. US$ till omedelbar betalning. Lånet har numera ersatts med ett nytt långfristigt lån.

SSAB Svenskt Stål Aktiebolag Försäljning och resultat

Efter fyra år av internationell lågkonjunktur ökade efterfrågan på stål år 1979. Den förbättring av konjunkturen för handelsstål som inträffade då ' förändrades till en drastisk försämring under år 1980. Nedgången började i USA under slutet av år 1979 och drabbade Europa andra kvartalet 1980.

Mot bakgrund av de mycket dystra framtidsutsikterna för stålindustrin och den stora överkapaciteten i branschen beslutade EG i oktober 1980 att införa tvingande produktionsbegränsningar enligt artikel 58 i CECA-fördraget. Detta innebär bl. a. att stålproduktionen för fyra stora stålproduktgrupper inom EG måste minska med 13—202972 sista kvartalet 1980 och första halvåret 1981. Omfattande kontrollåtgärder och sanktioner i form av kraftiga böter infördes för att garantera efterlevnaden.

Den svenska förbrukningen av handelsstål var under år 1980 som helhet oförändrad i förhållande till år 1979. Stålmarknaden uppvisade emellertid mycket stora svängningar under året. Orderingången var speciellt svag under tredje och fjärde kvartalen 1980 som följd av de svenska arbetskonflikterna och stålkrisen i Europa.

SSAB-koncernens fakturerade försäljning uppgick år 1980 till 7 303 milj. kr. Försäljningsökningen om 3 206 milj. kr. jämfört med år 1979 berodde framförallt på tillkomsten av Tibnor-gruppen i koncernen. Exportandelen uppgick till 2596 (46 26). Korrigerat för tillkomsten av Tibnor minskade utlandsförsäljningen med 3 26 medan försäljningen till svenska kunder ökade med 1126. Det medförde minskning av motsvarande exportandel till 4370. Rörelseresultatet efter avskrivningar uppgick till —464 milj. kr. (—322) efter avskrivningar enligt plan om —252 milj. kr. (— 196). Avskrivningarna ökade med 56 milj. kr., varav 28 milj. kr. berodde på tillkomsten av Tibnor.

Resultatet efter finansiella poster uppgick till —584 milj. kr. (—410). Det finansiella nettot uppgick till — 120 milj. kr. (—88), vars förändring om —33 milj. kr. till —25 milj. kr. berodde på att Tibnor konsoliderats i SSAB samt därutöver på ökade räntekostnader under året upptagna lån och till viss del av kursförluster.

Skr. 1981/82: 20 13

Investeringar

SSAB-koncernens investeringar år 1980 uppgick till 1 199 milj. kr. (497),

varav 948 milj. kr. (311) utgjordes av investeringar inom SSAB:s strukturprogram. Övriga investeringar om 250 milj. kr. (186) utgjordes av ersättnings-, miljö- och rationaliseringsinvesteringar.

Finansiering

Koncernens verksamhet under år 1980 finansierades huvudsakligen ge-

nom att 450 milj. kr. av det statliga rekonstruktionslånet med villkorlig

återbetalningsskyldighet och 400 milj. kr. av det statliga strukturlånet

lyftes. Under året emitterdes också ett femtonårigt obligationslån om 200

milj. kr. samt togs i anspråk medelfristiga leverantörskrediter om 100 milj. kr.

Övriga uktieholag

Sedan föregående år har staten avyttrat sitt direkta aktieinnehav av aktier i Datasaab AB, men indirekt behållit 1092 genom det nybildade Teleinvest AB.

Under våren 1981 har de av riksdagen tidigare beslutade två nya regionala investmentbolagen Z-invest AB och AC-invest AB startat sin verksamhet.

Skr. 1981/82: 20 14

Företagsbeskrivningar

Sifferuppgifterna i översiktstabellerna avser koncernuppgifter utom för affärsverken.

Affärsverken

Domänverket

Verkets uppgift och omfattning

Domänverkets huvuduppgift är att bedriva skogsbruk och därmed sammanhängande verksamhet samt att förvalta den fasta egendom och de tillgångar som hör till domänverkets fond.

Domänverket förvaltar skogar fördelade över hela riket. De representerar därigenom vitt skilda förutsättningar för såväl ekonornisk hantering som biologiska tillväxttal m.m. Av landets totala produktiva skogsmark förvaltar domänverket ca en femtedel eller omkring 4 milj. ha.

Domänverket är i sin organisation indelat i sex regioner och en nyttjanderättsdivision med resultat- och utvecklingsansvar.

I Domänkoncernen ingår idag ett 50-tal bolag. Alla ägs av holdingbolaget

Domänföretagen AB. Dotterbolagens andel av koncernens totala omsätt-

ning är ungefär 33 26, Koncernen räknar med att andelen skall öka.

I de flesta fall kan dotterbolagens verksamhet föras tillbaka till domänverkets uppgift att förvalta statens innehav av mark. Bolagen avser att ta tillvara och vidareförädla även andra nyttigheter än den skog som växer på marken.

Dotterbolagen har grupperats i ett antal branscher: träförädling (sågverk

m. m.), energi, skogstillbehör, consulting, entreprenader, turism, tomtför-

säljning, miljöentreprenader, materialtäkter och betong m.m. Den domi-

nerande branschen är träförädling.

Verksamheten under år 1980

Industrins stora efterfrågan på virke fortsatte trots konjunkturavmattningen och bristsituationen ändrade sig inte nämnvärt. Årets prisförhand-

lingar ledde till att priset på sågtimmer steg med 50-70 kr./m? fub. Prishöj-

ningen var särskilt stor i södra Sverige.

Skr. 1981/82: 20 15

Priset på barrmassaved höjdes med ca 20 kr./m? fub och priset på lövmassaved med ytterligare några kronor per kubikmeter.

1980 års virkesförsäljning fördelade sig i stort på följande sätt, med 1979 års siffror inom parentes:

Massaved och flis 3,2 (3,6) milj. m? fub Timmer 3,3 (3.4) milj. m? fub Virke på rot 0,2 (0,2) milj. m? fub

Under år 1980 avverkades 6,7 milj. m? fub (6,7), varav 6,2 milj m? fub (6,5) på egen mark.

De direkta avverkningskostnaderna (drivning 1) ökade med drygt 1196

åren 1979—1980.

Under år 1980 kostade domänverkets skogsvård 161,9 milj. kr. (1979 148,7). Det motsvarar 12 Z av intäkterna. 90,8 milj. kr. (79,0) användes för att anlägga nya skogar, 28,0 milj. kr. (21,0) för vård av växande ungskogar (huvudsakligen röjning och stamkvistning) och 33,0 milj. kr. (29.0) för att

höja produktionen genom gödsling och dikning.

Kostnaderna för skogsvård stiger. För att motverka de ökande kostnaderna för skogsodling har gjorts stora insatser för att utveckla nya metoder

för sådd och plantering.

Domänkoncernens omsättning uppgick till 2090,8 milj. kr. (1 883,6) eller

en ökning med 112 jämfört med föregående år. Ökningen beror huvudsakligen på höjda virkespriser samt på förvärv av två virkesförädlande före-

tag. Rörelseresultatet före avskrivningar blev 343,5 milj. kr. (270,6). Efter avdrag för avskrivningar, finansiella och extraordinära intäkter och kostnader redovisas ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt på 206,9 milj. kr. (117,2). År 1980 har belastats med ca 16 milj. kr. på grund av

ändrade periodiseringsprinciper avseende skogsgödsling m.m. Efter skat-

ter kvarstod ett överskott på 112,6 milj. kr. (77,3). Enligt gällande bestämmelser skall domänverket som avkastning på domänfonden för vart och ett av åren 1980—1984 till statsverket inleverera dels en fast del på 30 milj. kr.. dels en rörlig del motsvarande 30 96 av det redovisade överskottet. Av 1980

års överskott på 135,3 milj. kr. efter skatt skall således 70,5 milj. kr. (54,6)

inlevereras till statsverket.

Domänkoncernens investeringar uppgick till 254,7 milj. kr. (448,7). I

maskiner och inventarier investerades 128,4 milj. kr. (126,8).

Av de totala investeringarna gick 60 milj. kr. (240) till inköp av fastigheter i domänverket. Riksdagen har beviljat domänverket ett förlagslån på

500 milj. kr. för att köpa skogsmark från industriföretag som behöver förbättra sin likviditet. Av förlagslånet utnyttjades under år 1980 53 milj.

kr. Av förlagslånet har hittills utnyttjats 270 milj. kr.

Räntabiliteten före skatt på koncernens totala kapital blev 11,2 92 (8,6).

För domänverket var motsvarande räntabilitet 11,2 92 (7,5). De av Domän-

verket förvaltade fastigheterna i balansräkningen relativt lågt värderade. Om 1975 års taxeringsvärden används i stället blir motsvarande förräntning för koncernen 6,7 26 (4.9).

Skr. 1981/82: 20 16

God räntabilitet är nödvändig för verket som inte får anslag från statsmakterna för verksamheten utan självt måste skapa sådana resurser att företaget utvecklas vidare. Ett högkonjunkturår som år 1980 måste räntabiliteten minst nå den nivå som då uppnåddes för att genomsnittet över en

konjunkturcykel skall vara acceptabelt.

Den ökade räntabiliteten år 1980 får i huvudsak tillskrivas de höjda virkespriserna. Avverkningskostnaderna har nämligen blivit högre än budgeterat. Räntabiliteten förutses komma att sjunka under år 1981. Den befarade minskningen av räntabiliteten beror främst på krympande marginaler mellan priserna på produkter och kostnader.

Framtidsutsikier

Verket räknar med att den starka efterfrågan på dess virke kvarstår år

1981. Med hänsyn till skogstillståndet planeras att sänka avverkningarna något under de närmaste åren, samtidigt som gallringsandelen ökar. För skogsbrukets del beräknas kostnaderna stiga medan virkespriserna ligger

kvar på 1980 års nivå.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt räknar verket med bli

något lägre år 1981 än år 1980. Minskningen hänför sig till både skogsbru-

ket och träförädlingen.

Inkomsterna från försäljning av virke svarar för ungefär 59 26 av omsättningen. Det innebär att även små förändringar i virkespriserna ger stora utslag i resultatet. Varje minskning av virkespriserna med en krona per m?

innebär en minskning av resultatet före bokslutsdispositioner och skatt i verket med 6,6 milj. kr.

De största kostnadsposterna är löner och sociala kostnader. Varje pro- ' cents förändring innebär en förändring av resultatet före bokslutsdisposi-

tioner och skatt med 6,1 milj. kr.

+ Förlängt räkenskapsår I8 mån.

Verkets anor går tillbaka till år 1552 då kung Gustav Vasa grundlade

Krutbruket i Åkers Styckebruk vilket fortfarande är i verksamhet på

samma plats. Namnet FFV förekom första gången år 1943 då ett antal

befintliga militära verkstäder sammanfördes till en organisation. Under

Skr. 1981/82: 20 17

1960-talet tog FFV även hand om försvarsverkstäder för underhåll, samti-

digt som koncernens kunnande vidgades mot civila marknader.

Verkets uppgift och omfattning

FFV är en industrikoncern med inriktning på utveckling och tillverkning av avancerade försvarssystem och civila högteknologiska verkstadsprodukter samt på kvalificerat underhåll inom militära och civila produktom-

råden, framför allt flyg. Verksamheten har fört upp koncernen till teknisk

kompetens inom elektronik, teleteknik och datorteknik. Inom dessa och angränsande områden bedriver FFV även en omfattande konsultverksamhet.

Koncernen har en speciell konstruktion genom att den består av dels ett affärsverk med två sektorer och huvudkontor i Eskilstuna, dels en rad bolag vars aktier omhänderhavs av förvaltningsbolaget FFV Företagen AB, också med säte i Eskilstuna. I Sverige bedriver koncernen verksamhet på ett tjugotal orter, vartill kommer mindre försäljnings- och servicekontor samt mobila enheter.

Sektor Försvarsmateriel med ca 2200 anställda utvecklar och tillverkar försvarsmateriel, främst för pansarbekämpning. Sektorn har även verkstadsprodukter för civila ändamål samt jakt- och skyttevapen på sitt pro- : gram. Sektorledningen finns i Eskilstuna. Produktion och utveckling är förlagd till Karlstad, Vingåker och Gällö (grovkalibrig ammunition), Karlsborg

(finkalibrig ammuntion), Eskilstuna (finkalibriga vapen), Motala (torpeder)

och Åkers Styckebruk (krut).

Sektor Underhåll med ca 3500 anställda utför underhåll av främst för-

svarsmateriel, men bedriver också en omfattande konsultverksamhet och har en växande andel civila tjänster. Kompentensen möjliggör underhåll av

både flygplan och helikoptrar med tillhörande utrustning, markbaserad

elektronisk utrustning, industriutrusningar samt armé-, marin- och flygvapenmateriel.

Sektorledningen finns i Arboga och verksamheten bedrivs där samt i Linköping, Östersund och Stockholm.

Verksamheten under verksamhetsåret 19791/80.

Verksamhetsåret omfattade perioden den 1 juli 1979—den 31 december

1980. FFV:s affärsverksdel är huvudsakligen dimensionerad och strukturerad

för leveranser av materiel och underhållstjänster till det svenska försvaret. En successivt vikande orderingång har gjort att verket sökt sig till andra verksamheter än de traditionella. Stora satsningar ha gjorts.för att bryta sig in på den civila marknaden, bl.a. inom områdena energi, underhåll av industrianläggningar, annat civilt underhåll samt legoproduktion. En ökande export av produkter och tjänster är också nödvändig för FFV:s utveck-

ling mot en livskraftig industri.

2 Riksdagen 1981/82.1 saml. Nr 20

Skr. 1981/82: 20 18

Faktureringen uppgick under det förlängda verksamhetsåret 1979/80 till 1899 milj. kr. Exportandelen var 595 milj. kr. Faktureringen mot det svenska försvaret var I 210 milj. kr.

Efter 1970-talets intensiva period av investeringar har investeringstakten minskat i reala termer. Totalt investerades 88,9 milj. kr. under verksam-

hetsåret.

Verket redovisar för verksamhetsåret ett försämrat resultat jämfört med tidigare år. Detta beror främst på verkets kostnadskrävande engagemang i

vissa bolag bl.a. FFV Allmateriel och FFV Industriprodukter AB, samt i

utvecklandet av en mindre stirlingmotor. Resultatet efter finansiella kostnader och intäkter uppgår till 96,4 milj. kr. och överstiger det av regeringen

fastställda avkastningskravet för verket.

Framtidsutsikter

Svensk försvarsindustri har osäkra framtidsförutsättningar beroende

dels på minskade svenska beställningar, dels på begränsade möjligheter till

export. Inom FFV-koncernen pågår sedan länge projekt för att finna nya

affärsidéer utanför försvarsområdet.

Sedan år 1968 har FFV t. ex. bedrivit utveckling av stirlingmotorer, men ändrade förutsättningar i omvärlden har försenat marknadsintroduktionen trots betydande tekniska framsteg.

För en effektivare civil verksamhet krävs koncentration och renodling

på ett fåtal affärsområden. Koncernens möjligheter å andra sidan att tek-

niskt och ekonomiskt bedriva försvarsmaterieltillverkningen på ett för Sverige tillfredsställande sätt blir allt mer beroende av effektiva satsningar

på export.

Luftfartsverket

Verkets uppgift och omfattning Regelbunden civil luftfart (linjefart) bedrivs på f.n. 36 flygplatser i

Sverige. På 13 av flygplatserna förekommer endast linjefart med lätta flygplan, bl.a. linjetaxitrafik. Av de 36 trafikflygplatserna drivs 14 av luftfartsverket. medan 5 är militära flottiljflygplatser, där den civila flygtrafiken administreras av luftfartsverket. Av övriga 17 flygplatser är 7 militära

Skr. 1981/82: 20 19

övningsfält med kommunal huvudman och 9 kommunala flygplatser. En trafikflygplats är privatägd.

Luftfartsverkets trafikflygplatser är Göteborg-Landvetter, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kiruna, Malmö-Sturup, Norrköping-Kungsängen, Skel-

lefteå, Stockholm-Arlanda, Stockholm-Bromma, Sundsvall/Härnösand,

Umeå, Visby samt Örnsköldsvik. Verket förvaltar dessutom en allmänflygplats (Eslöv).

På nämnda 14 trafikflygplatser svarar verket för marktjänst, dvs. drift

och underhåll av fält och byggnader, försörjningstjänst, bevakningstjänst

och flygplatsräddningstjänst. Ramp- och expeditionstjänst utförs i viss utsträckning av luftfartsverket. Vidare svarar verket för flygtrafiktjänst (flygtrafikledning) för civil och militär luftfart.

Verkets driftkostnader täcks genom trafikavgifter. hyror och arrenden, m.m. Den civila luftfartens kostnadsansvar innebär bl. a. att luftfartsverket skall bedriva sin verksamhet så att full kostnadstäckning erhålls och så att ett överskott uppnås, som motsvarar räntekravet på det av stat och kommun tillskjutna investeringskapitalet.

Investeringarna finansieras dels av staten och dels, när det gäller flygplatsanläggningar, av staten och berörda kommuner gemensamt.

Luftfartsverket medverkar som myndighet till en tillfredsställande trans-

portförsörjning till lägsta möjliga kostnad för konsumenterna samt bidrar

till utvecklingen av den civila luftfarten inom givna trafikpolitiska och luftfartspolitiska ramar. Myndighetsfunktionen avser bl.a. överinseende

av flygsäkerheten avseende civil luftfart, tillståndgivning, godkännande av flygbiljettpriser samt medverkan vid planering av flygplatsnätet i landet.

Verksamheten under verksamhetsåret 1980/81

På de statliga flygplatserna expedierades verksamhetsåret 1980/81 8,3

milj. passagerare, en ökning med 8926. Antalet landningar uppgick till

271 000, en ökning med 1792. Det trafikbortfall, som inträffade under föregående budgetår till följd av konflikten på arbetsmarknaden våren 1980 har

uppskattats till 4—5 20 av årsvolymen landningar resp. passagerare.

I utrikes linjefart ökade antalet landningar med 492, medan antalet

passagerare ökade med 596. Totalt befordrades 3 milj. passagerare. I

inrikes linjefart avreste 3,4 milj. passagerare, en ökning med 2076. Landningsfrekvensen ökade med 922. Flygföretagens lågprissatsning hade viss effekt även under verksamhetsåret 1980/81.

Den nedgång av antalet ankommande och avresande passagerare i

utrikes chartertrafik som började i oktober 1978 har fortsatt. En vändning i

positiv riktning förväntas dock inträffa under sommaren 1981. Passagerarantalet minskade under verksamhetsåret 1980/81 med 6 20 till 1,9 milj. Mätt i landningar var minskningen 5 46.

Taxi- och allmänflygverksamheten minskade i omfattning under perioden. Antalet passagerare i taxiflyg utgjorde under verksamhetsåret 1980/ 81 ca 36000.

Skr. 1981/82: 20 20

Den totala flygfrakten under verksamhetsåret 1980/81 uppgick till 68 000 ton, en minskning med 13292 jämfört med föregående budgetår. Under

samma period befordrades 16 000 ton post, en ökning med 6 96.

Luftfartsverkets intäkter under verksamhetsåret 1980/81 uppgick till 634,9 milj. kr., vilket är en ökning med 77,5 milj. kr. jämfört med verksamhetsåret 1979/80. Verkets intäkter består huvudsakligen av landnings- och passageraravgifter samt undervägs- och stationstjänstavgifter. De sist-

nämnda utgör avgifter för marktjänster såsom incheckning, bagagehante-

ring m. m. på verkets flygplatser. Under året har konstaterats en sämre utveckling än väntat vad gäller intäkter från den utrikes chartertrafiken. Detta har endast delvis kompenserats av en positivare utveckling för

inrikes linjefart. Trafikintäkterna utgjorde verksamhetsåret 1980/81 ca

65 20 av de totala intäkterna. Av övriga intäkter kan främst nämnas diverse hyresintäkter samt ersättning för utförd flygtrafiktjänst på de militära flygplatserna.

Kostnaderna under budgetåret utgjorde 587,6 milj. kr., en ökning med 47,3 milj. kr. Av dessa uppgick löner (inkl. sociala kostnader) till 299,7 milj. kr. eller ca hälften av de totala kostnaderna.

Som konsekvens av regeringens beslut om att resultatförsämringen till följd av arbetsmarknadskonflikten under våren 1980 skall påverka även ränteutbetalningarna till kommunerna har en korrigering av utbetald ränta för verksamhetsåret 1979/80 gjorts. Utbetalningen verksamhetsåret 1980/ 81 har därvid reducerats med 5,8 milj. kr. på grund av motsvarande för hög

utbetalning verksamhetsåret 1979/80.

Luftfartsverkets resultat för verksamhetsåret 1980/81 uppgick till 41,3

milj. kr., vilket betyder att staten erhåller ränta på tillskjutet finansierings-

kapital motsvarande 32 26 av det statliga förräntningskravet.

Av de totala investeringsutgifterna verksamhetsåret 1980/81 om 93 milj.

kr. avser 36 milj. kr. investeringar i flygplatser, 45 milj. kr. investeringar i anläggningar för flygtrafiktjänst, en route och 12 milj. kr. i fordon, maskiner och utrustning.

Framtidsutsikter

Enligt luftfartsverkets prognoser kommer antalet passagerare på de stat-

liga flygplatserna att fram till år 1985 i genomsnitt per år öka med 5.5 4 i linjefart och 396 i chartertrafik. Antalet landningar i linjefart och chartertrafik beräknas årligen öka med 2,5 2 resp. I 20 i genomsnitt. Mot bakgrund av de betydande kapital- och driftkostnadsökningar som

följer av de standard- och kapacitetsutbyggnader som skett på Arlanda och genom tillkomsten av Landvetter och Sturup bedömer verket det nödvändigt med avgiftshöjningar med i genomsnitt ca 1076 per år de närmaste åren. Genom tillvaratagande av skilda rationaliseringsmöjligheter samt en något lugnare kostnadsutveckling anser luftfartsverket det möjligt att redovisa ett resultat som utslaget över en 10-årsperiod skall medge full för-

Skr. 1981/82: 20 21

räntning av investeringskapitalet. De närmaste två budgetåren medger dock inte överskottet full ränteersättning till stat och kommuner. Postverket

Texten avser verksamhetsåret 1979/80.

Verkets uppgift och omfattning

Postverket är ett affärsdrivande verk, med huvuduppgift att svara för

poströrelsen och postgirorörelsen, dvs. att förmedla skriven, tryckt eller på annat sätt framställd information, mindre varusändningar (lättgods)

samt betalningar. Verket driver också annan verksamhet. Postverket utför sålunda uppdrag åt staten — t.ex. skatteuppbörd och utbetalningar av

pensioner och barnbidrag — och åt PKbanken — främst insättningar och

uttag på bankböcker, men också vissa andra tjänster. Postverket utför även tjänster åt andra banker. Vidare driver verket busstrafik i Norrland, sköter upphandling av kontorsmateriel för statsverket och bedriver indu-

striell verksamhet, i första hand för att tillgodose postverkets eget behov: tryckeri, mekanisk verkstad, bil- och bussverkstäder.

Postverkets omorganisation åren 1976—1978 var bl. a. ett sieg mot ökad marknadsorientering. Den utvecklingen har fortsatt under år 1979 genom en ändring av den centrala förvaltningens organisation. Marknads- och

Postteknikavdelningarna har upphört och i stället sammanförs utvecklings-

resurserna för marknadsföringen med rationaliseringsresurserna. Det sker genom två nybildade enheter, Postens distributionsrörelse och Postens kontorsrörelse.

Verksamheten under verksamhetsåret 1979/80

Postvolymen mätt i försändelseintäkter i fast pris beräknas under verk-

samhetsåret 1979/80 ha ökat med ca 596 (2). En allmän portohöjning planerades ske fr. o. m. den I maj 1980. På grund

av det prisstopp som tillfälligt infördes av regeringen begränsades höjningen den 1 maj till paketportot, medan övriga porton höjdes först den 16

juni 1980. För att underlätta och öka brevskrivandet har Posten under våren 1980

erbjudit hushållen att köpa 3 st. häften med vardera 20 rabattmärken. Ca 3,3 milj. rabatthäften såldes under försäljningsperioden (2.6).

Skr. 1981/82:20 2

Under verksamhetsåret 1979/80 ökade masskorsbanden med 7 96 (5) och

gruppkorsbanden med 7 4 (11).

Varubefordran per post sker I huvudsak genom postpaket. Konkurrensen på lättgodsmarknaden är hård men Posten har hävdat sig väl och

antalet postpaket har ökat under budgetåret 1979/80 jämfört med föregående budgetår, som även det uppvisade en ökning. Den 1 maj 1980 infördes en differentierad taxa för paket, som innebär att

kunder med större mängder paket kan få en lägre bastaxa mot samarbetsavtal om inlämningstider — rutiner etc.

En fortsatt utbyggnad av den maskinella brevsorteringen är planerad. I en första etapp fram till år 1986 planeras anläggningar i de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. När utbyggnaden är avslutad kan maskinkodad post utväxlas mellan olika ”maskinorter”, varvid sortering av en betydande del av posten kan ske utan förnyad läsning eller kodning.

Postutdelningsdistrikten i tätorter ökas efter hand som bebyggelsen växer ut. Den 31 december 1979 fanns 7 114 brevbäringsdistrikt (6974).

Postens kontorsnät består f.n. av nära 1900 postkontor, i huvudsak

belägna i tätorter. Vidare finns ca 2700 lantbrevbäringslinjer. Landsbygden betjänas också av drygt 400 postställen. I utpräglad glesbygd förmed-

las både försändelser och betalningar via s.k. postväskor. Antalet postkontor i tätorter har sedan flera år totalt sett ökat som en följd av den fortgående flyttningen från landsbygd till tätort.

Trots att kundunderlaget på landsbygden minskar, förbättras landsbygdens postservice totalt sett. Under år 1979 utökades lantbrevbäringsnätet med ca 2000 km och den totala linjelängden vid slutet av året uppgick därmed till 201555 km. Totalt betjänades vid budgetårsskiftet ca 639000 fasta hushåll och ca 185 000 tillfälliga hushåll av lantbrevbärare.

Äldre och rörelsehindrade kunder med lantbrevbäring har under budget-

året fått möjlighet till bättre postutdelning.

Postgirouppdragen, som utgör en tung del av kassaverksamheten, har

ökat något under budgetåret. Uppdragen åt staten har ungefär samma

omfattning som verksamhetsåret 1978/79 medan antalet insättningar och uttag på PKbankskonton i kassorna minskat med 2.

Ca 90 kommuner utnyttjade under verksamhetsåret 1979/80 Postens

sociala service via lantbrevbärare. Servicen berör f. n. ca 1200 av de totalt

ca 2 700 lantbrevbäringslinjerna.

Under budgetåret har poströstning anordnats vid inte mindre än fyra tillfällen. Vid 1968 års val till riksdagen poströstade ca 300000 väljare. Fr.o.m. år 1970 ändrades reglerna för poströstning och antalet poströster

ökade väsentligt. Vid 1979 års val var antalet poströstande ca fem gånger

större än vid valet 1968.

Skr. 1981/82: 20 23

Postgirot

En väsentlig del av Postgirots verksamhet är entreprenadverksamhet som utförs åt PKbanken och som innebär att Postgirot sköter den dagliga, centrala hanteringen av de person- och girokapitalkonton samt delar av sparkonton, som tidigare tillhörde Postbanken.

Konkurrenssituationen på betalningsmarknaden har under budgetåret

ytterligare skärpts genom att vissa betalningsinstitut infört ränta på medel som innestår på checkräkningar. Som en följd härav har Postgirot fr. o. m.

den 1 mars 1980 infört ränta på vissa postgirokonton. Detta gäller konton

som innehas av företag och andra näringsidkare, organisationer, stiftelser, föreningar och kommuner.

Under budgetåret har 68 824 st. (73 195) nya postgirokonton öppnats och gireringarnas andel av det totala antalet transaktioner har ökat till 32 9c

(29).

Antalet betalningar via postgirokontona ökade under budgetåret med 370 (1) till 319 miljoner, varav 185 miljoner var inbetalningar, 38 miljoner utbetalningar och 96 miljoner gireringar. Gireringarna fortsatte därmed att

öka sin andel av det totala antalet betalningar. Det förmedlade beloppet

steg med 154 (12) till 2978 miljarder kronor. Postgirots andel av det

förmedlade beloppet på giromarknaden (betalningar via post- och bank-

girosystemen) är nu 87,1 7 (87.7). Vissa omföringar mellan speciella stat-

liga konton är inte medtagna i siffermaterialet. Jämförelsetalen för föregå-

ende år har omräknats i enlighet härmed.

Under budgetåret gjordes sammanlagt 21 miljoner (23) insättningar och uttag på totalt 21 miljarder (27) på PKbankens sparkonton, Under samma tid bokfördes på personkontona 71 miljoner (69) transaktioner till ett

belopp av 130 miljarder kronor (80). På girokapitalkontona förmedlades 0,7

miljoner (0,6) betalningsuppdrag på totalt 264 miljarder kronor (203).

Postverket är ett av landets största företag med ansvar för närmare vart hundrade arbetstillfälle i Sverige.

Antalet anställda uppgick vid mitten av budgetåret till 62097 personer

(61538). Av dessa var 40,2 26 (41,7) anställda på deltid.

Uttryckt i årsarbetskrafter uppgick personalstyrkan under budgetåret i genomsnitt till 47 080 (46250), vilket innebär en ökning med ca 2'Z. Posten anlitar dessutom i begränsad omfattning entreprenörer för vissa posttransporter. Rörelseintäkterna i Postverket uppgick under verksamhetsåret 1979/80

till 5953,4 milj. kr. (5 264,7). Därav utgjorde portointäkterna, inkl. ersättning för tjänstepost, 3 518,8 milj. kr. (3 243,0) och avgifterna i tidningsrörelsen 383,3 milj. kr. (358,5). Personalkostnaderna uppgick till 4559,9 milj. kr. (4100.4), vilket innebär en ökning med 1196 (9). Efter extraordinära poster och bokslutsdispositioner uppgick överskottet till 162,1 milj. kr. (117,9). Enligt gällande förräntningskrav skall Postverket inleverera 53,9 milj. kr. (38.6) till statskassan, vilket motsvarar en förräntning för året med

Skr. 1981/82: 20 24

9,25 (8,75) på det av staten tillskjutna kapitalet. Resterande del av överskottet, 108,2 milj. kr. (79,3), föreslås bli avsatt till konsolideringsfon-

den.

. Framtidsutsikter

Under 1970-talet har konkurrensen inom distributionsområdet hårdnat dels genom utvecklingen på data- och telekommunikationsområdet, dels

genom att andra distributionsföretag utvidgat sin verksamhet. Framtidens produkt- och affärsidéer kommer att utformas i nära samarbete med kun-

derna och med minsta möjliga byråkratiska hinder. Posten kommer också att pröva nya verksamhetsformer och söka samarbete med företag som är

intressanta från olika utgångspunkter.

Efterfrågan på de traditionella betalningstjänster som idag bär upp kas-

saverksamheten tenderar att avta. Posten möter den utvecklingen med att söka finna nya uppdrag för postkassorna och lantbrevbäringen. Jämsides med detta fortsätter rationaliseringen och effektiviseringen. Dessa åtgärder ger tillsammans goda möjligheter att också i framtiden ge kunderna en bra kassaservice via ett väl utbyggt nät av postkontor och lantbrevbäringslinjer.

Statens Järnvägar (SJ)

Översikt 1979/80 1978/79

Verkets uppgift och omfattning

SJ är ett affärsdrivande verk, som bedriver gods- och persontrafik på järnväg samt busstrafik och färjetrafik. Kompletterande verksamhet be-

drivs inom ett antal dotterbolag.

SJ:s bannät omfattade vid slutet av verksamhetsåret 1979/80 närmare

11400 km järnväg i huvudspår, vilket var ca 9596 av de svenska järnvä-

garna. SJ:s busstrafik trafikerade en väglängd av ca 20500 km.

Vagnparken för järnvägstrafiken bestod av ca 43 000 godsvagnar med en lastkapacitet på 1,4 milj. ton samt drygt 1950 person- och motorvagnsfordon med ca 104000 sittplatser, 6 700 sovplatser och 3000 platser i liggvag-

nar. Busstrafiken ombesörjdes med ca 1 300 fordon.

Till den i samarbete med utländska järnvägar drivna färjetrafiken bidrog

SJ med tågfärjor på lederna Trelleborg—Sassnitz och Malmö-—Köpen-

hamn.

Skr. 1981/82: 20 25

Verksamheten under verksamhetsåret 1979/80

Den goda konjunkturen under första hälften av verksamhetsåret innebar

en starkt växande efterfrågan på järnvägstransporter av gods. Under vintern 1980 stagnerade transportutvecklingen och trafiksiffrorna började fal-

la. Arbetsmarknadskonflikten i maj medförde ett stort bortfall av transpor-

ter. Trots konjunkturnedgång och konflikt på arbetsmarknaden ökade

godsvolymen med 5 5t jämfört med föregående budgetår. För budgetåret

1980/81 har den vikande industrikonjunkturen medfört en minskning av efterfrågan på godstransporterna.

På persontrafiksidan medförde SJ:s lågprissatsning, tillsammans med höjda bensinpriser. en stor ökning i antal resor och personkilometer.

Lågprisrabattens utformning gav också en klart förbättrad spridning av

resandet över veckan. För budgetåret 1980/81 har antalet resor fortsatt att öka men i långsammare takt än under lågprisernas introduktionsår.

SJ:s bussar körde sammanlagt 76 milj. km.

På färjelederna överfördes bl. a. 5,9 milj. ton järnvägsgods och 7,9 milj. resande. Antalet personbilar på färjorna minskade, medan antalet lastbilar ökade.

SJ:s totala omsättning (exkl. finansiella och extraordinära poster) ökade med 646 till 5703 milj. kr. Härav utgjorde intäkterna i gods- och persontrafik 48 resp. 2690, statlig ersättning för olönsam järnvägstrafik m. m. 134,

busstrafikintäkter 792 samt övriga intäkter 6 22.

Kostnaderna steg med 1192 till 5454 milj. kr., varav personalkostnader 3924 milj. kr.

Beräknat avskrivningsbehov uppgick till 648 milj. kr., varav avskrivning enligt plan 290 milj. kr. I enlighet med 1979 års trafikpolitiska beslut erhölls en kostnadsavlastning för rabatter m. m. inom persontrafiken om 150 milj. kr., som användes för att minska avskrivningarna. Investeringar inom ersättningsberättigade järnvägslinjer och försvarsberedskap m. m., 79 milj. kr., har avskrivits med medel från staten. Budgetårets resultat blev ett underskott med 211 milj. kr. vilket täcks genom minskade avskrivningar enligt beslut av regeringen. De bokförda avskrivningarna blev därmed 287 milj. kr. Förräntningskravet på statskapitalet uppgick till 162 milj. kr. efter nedsättning med 65 milj. kr. enligt statsmakternas beslut.

Investeringarna uppgick till 910 milj. kr., varav SJ självfinansierade 47 20

genom avskrivningar. De fasta anläggningarna tillfördes totalt 347 milj. kr., varav ungefär 104 milj. kr. för bangårds- och spårstandardsarbeten, 58 milj. kr. för signalanläggningar och 35 milj. kr. för eldriftsanläggningar. I rullande järnvägsmateriel investerades 432 milj. kr., varav ca 240 milj. kr. i lok och 105 milj. kr. i godsvagnar.

Skr. 1981/82: 20 26

Televerket

Verkets uppgift och omfattning

Televerket skall tillgodose samhällets behov av moderna telekommunikationer. Verksamheten innefattar marknadsföring, anläggning. drift- och

underhåll av utrustning för rörelsegrenarna telefon, textkommunikation,-

datakommunikation, larm och kommersiell radio. Televerkets uppgift är att aktivt följa utvecklingen på teleområdet och omsätta den till ett marknadsanpassat utbud av produkter och tjänster. Telefonrörelsen är den största verksamhetsgrenen. Den svarar för ca 85 22 av de totala intäkterna.

Televerket ombesörjer även distribution av ljudradio- och televisionsprogram samt uppbörd av avgifter för televisionsmottagare.

Verksamheten under verksamhetsåret 1980/81]

Televerkets expansion har fortsatt inom flertalet rörelsegrenar under budgetåret 1980/81.

Under året har holdingbolaget Teleinvest AB bildats. Bolaget har till uppgift att äga och förvalta fastigheter och aktier i de dotter- och intresseföretag där televerket har engagerat sig.

Antalet beställningar av nya telefonapparater uppgick till 519400 (509800). Antalet telefonapparater i televerkets nät var 6 760000 den 30 juni 1981. Detta innebär en ökning av telefontätheten under budgetåret

från 785 till 812 apparater per 1 000 invånare och Sverige är därmed alltjämt

det telefontätaste landet i världen näst efter USA. Den inländska telefontrafiken — såväl lokal- och närtrafiken som rikstrafiken — är sedan år 1972 fullständigt automatiserad. Möjligheterna till automatisk telefontrafik med utlandet fortsätter att öka, och under budgetåret har mer än 9596 av utlandstrafiken kopplats automatiskt.

Datakommunikationsrörelsen fortsätter att öka i omfattning. Televerket tillhandahåller sedan år 1962 modemutrustningar på abonnemangsbasis för

dataöverföring över dels det allmänna telefonnätet, dels förhyrda ledningar. I samarbete med teleförvaltningarna i Danmark, Finland och Norge

pågår f. n. arbete med att bygga upp ett nordiskt allmänt datanät. Datanätet

togs i begränsad omfattning i drift den I oktober 1980. Trafik i full omfatt-

ning beräknas kunna erbjudas fr. o. m. andra halvåret 1981.

Expansionen av telexrörelsen har fortsatt. Antalet telexanslutningar i

Skr. 1981/82: 20 27

televerkets nät ökade från 15 000 vid budgetårets början till 15 900 vid dess

slut, en ökning med 6,6 Z.

Larmverksamhetens omsättning uppgick under budgetåret 1980/81 till ca 117 milj. kr., en ökning med ca 54 milj. kr. jämfört med föregående budgetår.

Under budgetåret 1980/81 har 39 TV2-sändare och 33 TV1-sändare tagits i bruk, alla vid mindre stationer. Vid utgången av budgetåret var mottag-

ningsmöjligheterna för landets befolkning för ljudradions tre program prak-.

tiskt taget 10096, för TV1 99,677 och för TV2 99,5 Zz. För att öka TV1/ TV2-täckningen kommer under de närmaste åren ytterligare ca 10 TVstationer att uppföras per år. Enstaka FM-sändare kommer att anläggas. På längre sikt beräknas ett fjärde FM-nät komma att anläggas.

Televerkets industridivision, Teli, med televerkstäder i Nynäshamn. Vänersborg och Sundsvall, har till uppgift att tillverka och förse i första hand televerket med modern telemateriel, såsom automatstationer, abonnentväxlar, telefonapparater m. m. Teli har under året dessutom övertagit verksamheten med tillverkning av teleteknisk materiel i Skellefteå samt renovering av teleteknisk materiel i Kristinehamn. Den totala faktureringen uppgick under verksamhetsåret 1980/81 till 970 milj. kr.. varav ca 929 milj. kr. avsåg materielleveranser till televerket.

Televerket genomförde under budgetåret två generella taxehöjningar. Markeringsavgiften höjdes med 2 öre till 20 öre den 1 februari 1981 och abonnemangsavgiften höjdes med 12 kr. den I januari 1981.

Rörelseintäkterna under budgetåret 1980/81 uppgick till 9300 milj. kr.,

en ökning med 1792 jämfört med föregående budgetår. Drift-, tillverk-

nings- och administrationskostnader ökade med ca 9 och uppgick till ca

5300 milj. kr. Efter bokslutsdispositioner. i huvudsak avskrivningar utöver plan re-

dovisar televerket ett nettoresultat på 180,7 milj. kr., vilket motsvarar förräntningskravet på det i medeltal disponerade statskapitalet.

Beträffande rundradioverksamheten gäller att de löpande kostnaderna för produktion och distribution av programmen liksom utgifter för investeringar bestrids med avgiftsmedel. Eventuella överskott tillförs en för ljudradion och televisionen gemensam fond, som sedan den 1 juli 1977 förval-

tas av riksgäldskontoret. Rundradions intäkter för budgetåret 1980/81 var 1825 milj. kr., kostna-

derna ca 1853 milj. kr. och resultatet följaktligen ett underskott med ca 28 milj. kr.

Televerkets investeringar (inkl. rundradio) uppgick till 3664 milj. kr.,

varav 1265 milj. kr. över statsbudgeten. Televerkets personal uppgick vid ingången av år 1980 till 43226. Vid

slutet av året hade antalet anställda ökat med 381 personer till 43 607.

Skr. 1981/82: 20 28

Statens Vattenfallsverk

+ avser kraftverksrörelsen

Historik

Vattenfall grundades år 1909 genom att Trollhätte kanal- och vattenverk,

som haft till uppgift att utnyttja vattenkraften m.m. i Trollhättefallen,

ombildades till ett nytt statligt verk, Kungliga Vattenfallsstyrelsen sedermera Statens Vattenfallsverk, med hela riket såsom verksamhetsområde.

Vattenfall fick till uppgift att bl. a. främja utbyggnaden och tillgodogörandet av vattenkraften i riket, ombesörja utbyggnaden och driften vid elektriska kraftverk samt handha anförtrodda delar av statens kanalrörelse.

Under perioden från bildandet fram till år 1919 uppbyggdes verksamhe-

ten genom utbyggnad av de, för den tiden, stora vattenkraftstationerna Trollhättan, Älvkarleby och Porjus. Elförbrukningen ökade snabbt, mycket beroende på högkonjunkturen under första världskriget.

Under tiden 1920-1939 fortsatte elförbrukningen att öka om än i något

långsammare takt. Under denna tid stabiliserades verksamheten genom

utbyggnad av vattenkraftstationer i södra och mellersta Sverige. Under den första delen inleddes utbyggnaden i mellersta Norrland.

Under 1920-talet påbörjades även utbyggnad av ledningsnät för överfö-

ring vid 200 (kV) kilovolts spänning i landets södra och mellersta delar.

Genom utbyggnad av vattenkraftstationer i Norrland erfordrades så småningom förstärkning av överföringsnätet från produktionscentra i norr till

konsumtionscentra i söder.

År 1938 var hela landet sammankopplat via stamnätet (200 kV).

Det andra världskriget innebar en kraftig ökning av elförbrukningen.

Ökningen har sedan fortsatt under hela efterkrigstiden för att först mot

mitten av 1970-talet visa en stagnerande tendens. Den stora ökningen i förbrukningen har medfört stora utbyggnader av vattenkraften främst i de norrländska älvarna under 1950- och 1960-talen.

Fr.o.m. 1970-talets början har Vattenfall varit engagerat i utbyggnad av

två kärnkraftsanläggningar i större format efter en försöksperiod under

1950- och 1960-talen. På grund av debatt om det svenska kärnkraftsprogrammet har idrifttagningen av delar av de nu aktuella kärnkraftsanläggningarna fördröjts till början av 1980-talet.

Skr. 1981/82: 20 29

Under 1970-talet byggde Vattenfall dessutom nio oljedrivna värmekraft-

stationer varav sju gasturbinstationer.

Under efterkrigstiden har det svenska stamnätet byggts ut väsentligt innebärande bl. a. överföring med upp till 400 kV spänning. Statsmakterna beslutade år 1946 att Vattenfall skulle bygga ut och driva stamnätet men att andra kraftföretag efter överenskommelse skulle få överföra ström på stamnätet.

Genom utbyggnad av stamnätet blev det möjligt för alla stora kraftpro-

ducenter att genom utbyte av kraft erhålla bästa möjliga användande av såväl produktions-som distributionsapparaten. Sådan samkörning inleddes bland de svenska kraftföretagen under 1940-talet och har successivt för-

bättrats samt utbyggts till att omfatta även de nordiska grannländerna.

Verkets syfte

Vattenfall skall enligt sin instruktion handha statens kraftverksrörelse och kanalrörelsen vid Trollhätte kanalverk samt verka för en rationell elförsörjning inom riket.

Kraftverksrörelsen omfattar produktion, distribution och försäljning av

elenergi samt överföring av elenergi på stamnätet.

I ekonomiska termer uttryckt är målet att i konkurrens med andra företag i branschen framställa företagets produkter och tjänster till lägsta

möjliga kostnad. Vattenfalls intäkter skall — förutom att täcka löpande kostnader — medge tillfredsställande avskrivningar och därutöver kunna

lämna ett överskott som utgör skälig förräntning av disponerat statskapital.

Utvecklingen under senare år inom energiförsörjningen har motiverat att

Vattenfall engagerat sig på nya områden inom energiverksamheten såsom

anskaffning av olja, kol, naturgas och torv samt utveckling av solvärme-, värmepump- och vindkraftteknik.

Vattenfall ombesörjer också i samverkan med totalförsvarets övriga myndigheter beredskapsplanläggning av rikets elförsörjning.

Verkets omfattning

Produktionen av den elektriska kraften sker dels i ett sjuttiotal egna och delägda vattenkraftstationer, dels i hel- och delägda värmekraftstationer.

Vattenkraftstationerna ligger till största delen i de norrländska älvarna.

Dessutom finns vattenkraftstationer i Dalälven, Göta älv och Motala

ström, Lule älv är landets mest kraftproducerande älv. I denna älv ligger

Harsprånget som är den största vattenkraftstationen på 940 MW (megawatt = 1000 kilowatt) installerad effekt.

Vattenfalls konventionella värmekraftanläggningar utgörs av fyra egna oljekondensstationer samt elva gasturbinstationer i Svealand och Götaland inkl. Gotland. Vattenfall driver Ringhals kärnkraftstation vid Varberg på västkusten där tre block med en sammanlagd effekt om 2465 MW har

Skr. 1981/82: 20 30

tagits i drift. Det fjärde blocket beräknas tagas i drift under andra halvåret

1982. På ostkusten i norra Uppland ligger Forsmarks kärnkraftstation som ägs

av Forsmarks Kraftgrupp AB med Vattenfall som majoritetsdelägare. Två av stationens tre block är tagna i drift och det tredje är under byggnad med

beräknad idrifttagning under år 1985.

Det svenska storkraftnätet består nu av kraftledningar med 220- och 400

kilovolts spänning med en sammanlagd längd av 14 133 km varav 12386 ägs av staten.

Den elenergi som produceras i Vattenfalls egna och delägda anläggning- : ar säljs direkt engros till större industrier, SJ samt kommunala energiverk och andra återdistributörer. Vattenfall har dessutom en egen detaljdistribution med ca 265 000 abonnenter samt driver även detaljdistributionsverksamhet tillsammans med kommuner och enskilda företag.

Samarbetet i delägda produktions- och distributionsanläggningar tillsammans med kommuner och andra intressenter sker i bolagsform där Vatten-

fall i regel har majoritetsställning i bolagen.

Samverkan i bolagsform sker även inom andra verksamhetsområden som berör energisektorn.

Vid årsskiftet 1979/80 bildade Vattenfall efter statsmakternas godkännande ett förvaltningsbolag, Svensk Energiverksgrupp AB (SEAB) med

uppgift att bl.a. administrera statens aktieinnehav i eldistributions- och

energiverksbolag. År 1980 omsatte SEAB-koncernen nästan en halv mil- Jard kronor.

Vattenfall förvaltar aktier i elva produktionsbolag bland vilka Forsmarks

Kraftgrupp AB är det största. Dessutom förvaltar Vattenfall aktierna i åtta

distributionsbolag utöver de 15 som förvaltas av SEAB. Vattenfall förval-

tar aktier i sex bolag med andra uppgifter inom energiområdet bland vilka Svenska Petroleum AB är det största.

Vattenfall deltar dessutom i ett viktigt samarbete tillsammans med andra kraftföretag i Sverige och de nordiska grannländerna för att genom kraftut-

byte uppnå bästa utnyttjande av de berörda företagens produktions- och

distributionsanläggningar. Kraftutbytet sker via ett tiotal samkörningsförbindelser mellan Sverige, Danmark, Norge och Finland. Det nordiska elikraftsamarbetet sker till stor del inom organisationen Nordel.

En viktig del av Vattenfalls verksamhet är att projektera och uppföra de anläggningar som behövs i kraftverks- och kanalrörelserna.

Verksamheten under verksamhetsåret 1980/81

Vattenfalls elproduktion inkl. andels- och ersättningskraft från andra företags kraftstationer uppgick under verksamhetsåret 1980/81 till 44 044

GWh (miljoner kilowattimmar) motsvarande ca 4592 av landets totala elproduktion. Detta innebär en ökning med 2723 GWh eller nästan 74.

Ökningen hänför sig helt och hållet till kärnkraften vars produktion mer

Skr. 1981/82: 20 31

än fördubblades från 7915 GWh till 16205 GWh samtidigt som vattenkraftproduktionen biev 27172 GWh eller 4 180 GWh mindre än under budget-

året 1979/80. . Vattenfalls försäljning av fast kraft ökade med 281 GWh eller 0,76

medan försäljningen av tillfällig kraft ökade med 652 GWh eller ca 1990. Försäljningen av fast kraft ökade till återdistributörer och egen detaljdistri-

bution samt samkörningsgruppen men leveranserna till de flesta industri-

grupper minskade.

Ökningen bland de tillfälliga leveranserna sammanhänger till större delen med en ökning av den tillfälliga exporten med drygt 2096. På grund av en viss minskning av den fasta exporten blev nettoökningen av exporten

450 GWh eller 1996.

Kraftverksrörelsen

Intäkterna från den fasta kraftförsäljningen ökade med 5 Z jämfört med föregående budgetår på grund av högre index- och oljebundna pristillägg. Samtliga rörelseintäkter ökade från 6058.5 milj. kr. verksamhetsåret 1979/

80 till 6 635,6 milj. kr. verksamhetsåret 1980/81.

Rörelsekostnaderna ökade från 3240,5 milj. kr. till 3764,9 milj. kr. Däribland ökade kostnaderna för drift och underhåll med 241,4 milj. kr.

och kostnaderna för inköpt kraft med 337.8 milj. kr. beroende helt på

ökade inköp från Forsmarks Kraftgrupp AB. Dessa kostnader har dock

hållits nere på grund av från staten utgående ersättning till Forsmarksbola-

get på grund av den försenade idrifttagningen av kärnkraftblocken.

Rörelseresultatet före avskrivningar blev 2 870,7 milj. kr., en förbättring

med 53 milj. kr. jämfört med verksamhetsåret 1979/80.

Bedömt behov av avsättning för förnyelse av anläggningar (kalkylmäs-

siga avskrivningar) uppgick till 1642 milj. kr.

De finansiella intäkterna fördubblades, väsentligen genom ökad utlåning och högre ränteläge för delägarlånen till dotterbolag samt genom räntor

från riksgäldskontoret där Vattenfall hade 1561 milj. kr. i likvida medel placerade vid årets slut.

Som extraordinära intäkter har redovisats av staten utbetald ersättning för fördyrade anläggningskostnader för block 3 och 4 vid Ringhals kärnkraftstation. Denna ersättning har använts för nedskrivning av berörda anläggningar.

Till de kommuner, där Vattenfall har verksamhet, betalas 275 milj. kr. i

skatt, en ökning med 103 milj. kr. jämfört med verksamhetsåret 1979/80.

Den ränta som inlevereras till statsverket på det disponerade statskapitalet

placerat i idrifttagna anläggningar uppgår till 1474,7 milj. kr. eller 11,1 9c

jämfört med 9,5 56 för verksamhetsåret 1979/80.

Det totala förräntningspliktiga kapitalet uppgick vid slutet av budgetåret 1980/81 till 15 134 milj. kr. jämfört med 14798 kr. vid slutet av budgetåret

1978/79.

Skr. 1981/82: 20 32

Kanalrörelsen

Sedan de särskilda kanalavgifterna slopades verksamhetsåret 1979/80 har Trollhätte kanalverk för detta intäktsbortfall kompenserats med bidrag från statsverket. Ersättningen, som satts i relation till trafikvolymen på kanalen, har av regeringen fastställts till fyra och en halv gånger beloppet av vid kanalverket under året uppburna farledsvaruavgifter.

Trafikutvecklingen vid kanalen har varit något sämre än som förutsetts och den transporterade godsmängden uppgick under budgetåret 1980/81 till 3,5 milj. ton mot 3,7 milj. ton budgetåret 1979/80.

Rörelseintäkterna uppgick till 29,8 milj. kr. och fördelade sig på kanaltrafikintäkter 4,5 milj. kr., driftbidrag 24,3 milj. kr. och övrigt 1.0 milj. kr.

Driftkostnaderna uppgick till 29,9 milj. kr., vilket med I milj. kr. översteg föregående budgetårsvärden. Avskrivningarna uppgår till 40000 kr. mot 0 kr. budgetåret 1979/80.

Under budgetåret 1980/81 investerade Vattenfall 2 184,7 milj. kr. i olika slag av anläggningstillgångar jämfört med 1958,9 milj. kr. under budgetåret 1979/80.

I vattenkraftanläggningar har investerats 680,2 milj. kr. en ökning med 202 milj. kr. i förhållande till verksamhetsåret 1979/80. Dessa investeringar har väsentligen avsett fortsättning på tidigare påbörjade utbyggnader samt effektutbyggnader i redan befintliga kraftstationer.

I kärnkraftanläggningar har investerats 364,3 milj. kr. Härvidlag föreligger en minskning från 651,4 milj. kr. jämfört med verksamhetsåret 1979/80. Minskningen sammanhänger med att fyra block vid kärnkraftanläggningarna i Ringhals och Formark har närmat sig färdigställande. De under bugetåret 1980/81 utförda investeringarna avser färdigställande av block 3 och 4 i Ringhals samt kapitaltillskott till Forsmarks Kraftgrupp AB för färdigställandet av block 3 i Forsmark.

I konventionella värmekraftanläggningar har investerats 29,7 milj. kr. och avser väsentligen utbyggnad av ett oljeeldat värmekraftverk på Gotland. Budgetåret 1979/80 uppgick investeringarna i sådana anläggningar till 1980 milj. kr. varför en väsentlig minskning har ägt rum.

I distributionsanläggningar har investerats 816,2 milj. kr. jämfört med 507,1 milj. kr. under verksamhetsåret 1979/80. Dessa investeringar avser utbyggnad av såväl stamnätet som de regionala överföringsnäten.

Antalet anställda i Vattenfall har minskat från 11700 till 11500 under åren 1975—1981. I dessa siffror ligger även en förändrad sammansättning av Vattenfalls personal. Medan antalet inom de byggande enheterna har minskat har under den aktuella tidsperioden driftorganisationerna vid kärnkraftanläggningarna byggts ut med ca 1300.

Vid slutet av budgetåret 1980/81 uppgick personalen vid byggande avdelningar till 4295 och vid drift- och administrationsavdelningar till 6 555.

Skr. 1981/82: 20 33

Framtidsutsikter

Genom riksdagsbeslut våren 1980, efter folkomröstningen, har fastställts

vilket kärnkraftsprogram som får genomföras. Detta beslut har inneburit att förutsättningarna för en rationell och hållbar planering inom Vattenfall väsentligt har förbättrats. Vattenfalls framtid beträffande investeringar och sysselsättning påverkas av att ökningstakten i elförbrukningen har minskat

på grund av försämrad konjunktur inom vissa industribranscher och mins-

kat bostadsbyggande. Dessutom har en del medvetna energisparåtgärder

inletts som kommer att ha en dämpande inverkan på elförbrukningen.

Ett av de viktigaste energipolitiska målen är att minska Sveriges oljeberoende. Rent praktiskt kommer detta att innebära att främst olja för uppvärmningsändamål avses ersättas med andra energislag. Vattenfall kommer härvid att få väsentligt vidgade arbetsuppgifter att tillsammans med främst kommunerna, som har huvudansvaret för värmeförsörjningen, men även tillsammans med enskilda företag att utveckla och införa tekniker som möjliggör att olja kan utbytas mot andra energislag.

De ekonomiska förutsättningarna för verksamheten under 1980-talet synes goda och torde möjliggöra en i stort stabil elprisnivå i reala priser under perioden.

Kreditinstitut

Företagskapital AB

Bolaget startade sin verksamhet år 1973. Dess uppgift är att tillhandahålla riskvilligt kapital till mindre och medelstora företag och på så sätt bidra till företagens fortsatta utveckling med bibehållande av företagens självständighet. Detta sker genom att Företagskapital går in med minoritetsposter i form av aktier eller konvertibla lån. Normalt kompletteras dessa

tillskott med förlagslån.

Bolaget begränsar sina insatser till minoritetsposter och ger möjlighet för huvuddelägarna till återlösen.

Företagskapital ägs till hälften av staten och hälften av affärsbankerna. Som särskild säkerhet för bolagets förpliktelser skall ägarna ställa garanti-

förbindelser på sammanlagt högst tre gånger aktiekapitalet (20 milj. kr.).

3 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 20

Skr. 1981/82: 20 34

De intresseföretag i vilka Företagskapital AB f.n. medverkar med riskkapital är i regel starkt expansiva företag med god lönsamhet. Vid utgången av år 1980 hade Företagskapital AB engagemang uppgående till totalt ca 28 milj. kr. i elva intressecföretag. Dessa företag sysselsätter 1950 personer

och redovisar en omsättning år 1980 av 725 milj. kr. med ett resultat före skatt och dispositioner av ca 40 milj. kr.

Utöver de elva intresseföretageén har bolaget lån i ytterligare fem företag

med ca 5,5 milj. kr., varav 4,3 milj. kr. med säkerhet.

Bolagets totala kapitalengagemang i utomstående företag uppgick till 33,7 milj. kr.. varav 85 7 utgjorde riskkapital. Engagemangen fördelade sig

på aktier (7.1 milj. kr.), konvertibla lån (5,7 milj. kr.), övrig utlåning (20,5

milj. kr.) och garantiförbindelser (0,3 milj. kr.).

Räntenettot för år 1980 var 2,7 milj. kr. För år 1980 redovisas ett resultat

före dispositioner och skatt av 2,7 milj. kr. jämfört med 1,1 milj. kr. för år 1979.

Bolagets balansräkning uppvisar vid utgången av år 1980 en balanserad förlust av 0,7 milj. kr. beroende på kundförluster avseende engagemang ingångna ären 1973-1976. Kundförlusterna har således täckts av bolaget med egna genererade medel. Den balanserade förlusten uppvägs dock av dolda reserver i aktier och i konvertibla lån i börsnoteringsbara företag.

Dessa dolda reserver har uppskattats till 3-4 milj. kr.

AB Industrikredit (inkl. AB Företagskredit)

AB Industrikredit bildades år 1934 och ägs till lika delar av olika banker

och staten. Fr.o.m. år 1962 drevs verksamheten i de två parallellt ägda

bolagen AB Industrikredit och AB Företagskredit. Krediterna med den bästa säkerheten beviljades i AB Industrikredit och övriga krediter i AB Företagskredit. Vid årsskiftet 1979/80 sammanfördes all verksamhet i AB Industrikredit. AB Företagskredit är från samma tidpunkt ett vilande dotterbolag till AB Industrikredit.

Till Industrikredits målgrupp hör mindre och medelstora företag dvs. de

företag som inte har tillgång till obligationsmarknaden. Begränsningarna

när det gäller bransch och företagsform är få. De enda undantagen utgör sådan finansiering för vilken det har bildats särskilda kreditinstitut. Kreditgivningen sker på företagsekonomiska grunder.

Skr. 1981/82: 20 35

Till tryggande av upplåningen ligger, förutom de egna utlåningsreverserna med tillhörande säkerheter, det redovisade egna kapitalet (f.n. 87,0 milj. kr.), värderegleringskontot (f. n. 149,4 milj. kr.), garantikapitalet (f. n. 250,0; max. belopp 400,0 milj. kr.) samt upptagna förlagslån (f.n. 172,8 milj. kr.). Förutsättningar finns att successivt öka utlåningsvolymen till maximalt 27 miljarder vid fullt utnyttjande av garantikapital och förlagslån.

Maximal amorteringstid utgjorde tidigare 15 år men f.n. erbjuds en begränsad del av utlåningen på 20 år. Industrikredit kan numera också bevilja lån med amorteringsfrihet under de första åren av lånetiden.

För att möta framförallt industrins behov av medelfristiga krediter har under senare tid i större omfattning än tidigare erbjudits löptider på 5 resp. 10 år. Industrikredit har även i högre utsträckning än tidigare beviljat lån med enbart företagsinteckningar som realsäkerhet.

Industrikredit har under år 1980 beviljat lån på sammanlagt 2725 milj. kr. vilket innebär en ökning med ca 630 milj. kr. eller ca 30 7 jämfört med år 1979. Under år 1980 föll 6526 av antalet beviljade lån på företag med mindre än 20 anställda. Beloppsmässigt uppgick nybeviljningen till denna företagsgrupp till I 310 milj. kr. eller 4822 av den totala nybeviljningen.

Vid utgången av år 1980 uppgick utestående lån till 9922 milj. kr. Beviljade ej utbetalda lån (summa lånelöften) var vid samma tillfälle 1805 milj. kr. AP-fonden svarar för den helt dominerande delen av Industrikredits upplåning.

Industrikredits överskott före avskrivningar och avsättningar uppgick till 39,8 milj. kr., en ökning med 15,6 milj. kr. eller 64,2 76 jämfört med år 1979. — Överskottet i relation till vid årets slut utelöpande lån och beviljade ej utbetalda lån utgjorde 0,3492 (1979 0.246). — Resultatet före avsättningar och skatt i relation till eget kapital och värderegleringskonto uppgick till 16,3 70 (1979 13.176). — Räntenettot uppgick år 1980 till 58.8 milj. kr., en ökning med 18,6 milj. kr. från år 1979.

Refinansieringsfrågorna kan enligt Industrikredit, bolaget komma att bereda Industrikredit bekymmer åren framöver. Upplåningsbehovet under år 1981 kommer troligtvis att överstiga 2000 milj. kr. Det är enligt bolaget svårt att göra någon säker bedömning av möjligheten att refinansiera detta anspråk hos den traditionella kapitalkällan AP-fonden. Fondens placeringskapacitet är ej längre stigande. Den s.k. fria sektorns utrymme har under år 1980 minskats p.g.a. det stora statliga upplåningsbehovet. Det kan därför enligt Industrikredit bli angeläget att försöka finna andra finansieringskällor.

Skr. 1981/82: 20 36

Eantbrukskredit

Översikt 1980 1979

Utlåning milj. kr. 2268,3 2054,4 Resultat före disp. och skatt milj. kr. 13,1 [LI Redovisat årsresultat milj. kr. 0,0 0.0 Balansomslutning milj. kr. 2313,8 2101,6 Redovisat eget kapital milj. kr. 25,5 23,0 Investeringar milj. kr. - - Antal anställda > =

Lantbrukskredit började sin verksamhet år 1965. Bolaget skall genom

utlämnande av lån, huvudsakligen av långfristig karaktär, medverka vid finansieringen av näringsföretag, vilkas verksamhet företrädesvis avser förädling eller distribution av produkter från jordbruket eller skogsbruket

eller binäringar till dessa eller också distribution av förnödenheter till samma näringsgrenar. Genom upplåning på kapitalmarknaden anskaffas medel för finansieringsverksamheten. Bolagets aktier ägs till hälften av staten och i övrigt av jordbrukets föreningsrörelse, enskild handel och industri samt Kooperativa Förbundet. Såväl staten som övriga aktieägare har ställt garantifonder till bolagets förfogande.

Vid Lantbrukskredits bildande inrättades två skilda kreditaktiebolag, ett

för primärlån och ett för sekundärlån. Under år 1980 har de båda bolagens verksamheter sammanförts i ett bolag. Upplåningen utgjorde vid årets slut 2184,6 milj. kr. Nyupplåningen under året blev 360 milj. kr. och amorteringarna 166,1 milj. kr. Utlåningen utgjorde vid årets slut 2 268,3 milj. kr. Nya lån utlämnades under året med 386,7 milj. kr. och amorteringar på lån

inflöt med 172,8 milj. kr. De största grupperna av låntagare utgörs av

företag som driver handel med spannmål och lantbruksmaskiner samt

därmed sammanhängande verksamhet, livsmedelsindustrier och distributionsföretag. Överskottet på verksamheten under år 1980 — 13 milj. kr. — har i sin helhet förts till värdeminskningskontot för fordringar, som däref-

ter uppgår till sammanlagt 67,8 milj. kr. och utgör 3 76 av utlåningen. Ingen utdelning till aktieägarna har lämnats.

Post- och Kreditbanken, PKbanken

Översikt 1980 1979

Skr. 1981/82: 20 37

Historik

PKbanken bildades år 1974 genom att Postbanken (utom Postgirot) och

Sveriges Kreditbank slogs samman. Den arbetar på samma villkor som

andra affärsbanker.

Av aktiekapitalet, 633,6 milj. kr., äger staten 99,9696. Återstoden ägs

främst av privatpersoner. PKbanken samverkar tekniskt med de andra affärsbankerna i Svenska Bankföreningen och är ansluten till Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation, BAO. De anställdas fackliga organisation

är Svenska Bankmannaförbundet.

Bolagets omfattning

PKbanken har 130 egna kontor, organiserade i fyra regioner och spridda över samtliga län. Kontoren och regioncentralerna har stora befogenheter

då det gäller att bevilja krediter. PKbanken har betydligt större inlåning

från allmänheten än någon annan svensk bank.

Genom sitt omfattande samarbete med Postverket har PKbanken tillgång till ca 2000 postkontor och 2700 lantbrevbärarlinjer som kan utföra de vanligaste transaktionerna, t.ex. insättningar och uttag. Med direkt

koppling till postgiro tillhandahåller banken speciella lönekonton, ränte-

bärande konton och krediter, utöver det vanliga banksortimentet. För

kassatjänst och bokföring m. m. betalar PKbanken till Postverket en er-

sättning, som är ungefär lika stor som kostnaderna för bankens egen organisation. Postgirorörelsens inlåningsmedel förvaltas av PKbanken.

Förräntningen är densamma som den avkastning banken får på sina egna

placeringar, minus hanteringskostnader. Ett avtal mellan Postverket och banken reglerar både hanterings- och ränteersättning.

I koncernen ingår, förutom PKbanken, PKfinans och TKfactoring samt PKbanken International (Luxembourg) S. A. och PKB Investments Ltd i

London. Under år 1980 tillkom det nybildade PKkredit AB. Vidare ingår några mindre bolag.

Verksamheten under år 1980

Efter den snabba kreditexpansionen år 1979 hotade PKbankens likvidi-

tetskvot i början av år 1980 att sjunka under det krav Riksbanken ställt

upp. Inlåningen från hushållen ökade i jämn takt, ca 1092 om året, men där kunde ingen snabb förstärkning skapas. Det blev nödvändigt att försöka

öka inlåningen från kommuner och företag. Det innebar en starkare sats-

ning på specialinlåning, som ökade från 17 till 2196 av bankens hela

inlåning (medelsaldon år 1979 och år 1980). Därmed ökade också andelen av specialinlåningsmarknaden till 2076 (18). Fortfarande är PKbanken något mindre beroende av specialinlåning än bankerna i genomsnitt.

Samarbetet med Postverket omfattar 63,8 20 (66,3) av medelinlåningen.

Den relativa tillbakagången för den postbaserade inlåningen beror främst

på att specialinlåningens andel vuxit.

Skr. 1981/82: 20 38

Bankens andel av all bankinlåning, inklusive bankcertifikat emitterade utanför bankerna, blev i genomsnitt för året 21,2 96 (21,3). Andelen av hela

hushållsinlåningen sjönk. Bankens utlåning låg 13 Z (16) högre än föregående år, räknat på medel-

saldon. Ökningen var 28 26 (17) för de prioriterade bostadskrediterna och

1022 (15) för övriga. Då kreditpolitiken var inriktad på att begränsa utlå-

ningen i svenska kronor skedde tillväxten mer och mer genom krediter i utländsk valuta. De utomlands refinansierade krediterna steg med 5276

men utgör ännu bara 726 av bankens oprioriterade utlåning. Andra affärs-

banker har ungefär dubbelt så hög andel.

PKbankens andel av hela bankutlåningen steg till 17,7 260 (17,4).

Utlåningsräntorna låg lägre än andra affärsbankers även år 1980. Riks-

banken fastställde medelräntan för PKbankens utlåning till högst diskonto

+3,65 70 I samband med att den införde räntereglering. Därmed försvann halva den skillnad på 0,3 procentenhet. som tidigare gällt mot andra affärsbanker. Utjämningen blev helt genomförd i samband med diskontohöjningen i januari 1981, då medelräntan fastställdes till högst diskonto

+4Z.

Rörelseresultatet sjönk med 213 milj. kr. eller 28 96 till 545 milj. kr. (758). Höjt diskonto och relativt sett fördyrad inlåning ledde till att räntenettot sjönk med 194 trots att volymökningen blev så stor som 1676 (14). Övriga

intäkter steg med 157 vilket innebar att rörelseintäkterna totalt ökade med 22 milj. kr. eller 1976 till 1931 milj. kr.

Kostnaderna ökade med 2092 (14) till 1386 milj. kr. Kostnadsökningen var högre än föregående år men hade en annan struktur. Kostnaderna för

bankens egen organisation ökade från 591 milj. kr. till 664 milj. kr. eller med 1296. Detta är de kostnader, som banken på kort sikt kan påverka.

Den begränsade ökningen är resultatet av en strävan att nu dra ned på takten i utbyggnaden av bankens organisation. Personalkostnaderna ökade totalt med 992 till 354 milj. kr. Lönekostnaderna ökade med 13 26, varav 2 procentenheter berodde på personalökning och resten på löneökningar. Övriga kostnader ökade med 1790 bl.a. som en följd av utbyggnad av bankens datorkapacitet. .

Ersättningen till Postverket ökade 3096 (9) till 664 milj. kr. Ökningen

beror på höjd kostnadsnivå i verket och ökad transaktionsvolym, främst på

personkonton, samt till en mindre del på det nya avtal som träffats med verket. De förändrade ersättningsprinciperna innebar en kostnadsökning med 67.

Räntabiliteten, dvs. rörelseresultatet satt i relation till eget kapital. sjönk

från 20.9 till 12,9 26. Banken låg därmed ca 5 procentenheter under genomsnittet för övriga affärsbanker mot knappt 2 procentenheter föregående år.

Förändringen återspeglar de strukturella skillnaderna mellan PKbanken och de övriga affärsbankerna. Att finansieringen till större del sker i form

av inlåning från allmänheten leder till att diskontohöjningar slår hårdare.

Skr. 1981/82: 20 39

Vidare är banken mer beroende av räntenettot samt har en mindre provisionsandel.

PKbanken har sedan starten i betydande grad minskat sin diskontokänslighet genom en systematisk omstrukturering. En analys för det första hela verksamhetsåret, 1975, visar att räntabiliteten då skuile ha sjunkit till 496 vid 1026 diskonto, att jämföra med de 12,9 96 banken nådde år 1980.

Den försämrade räntabiliteten i förening med snabb tillväxt av balansomslutningen medförde att även konsolideringsgraden försämrades under äret. Eget kapital inklusive värderegleringskonton motsvarade sålunda vid slutet av år 1980 6,0 90 av balansomslutningen mot 6,27 ett år tidigare. I förhållande till banklagens kapitaltäckningskrav redovisade banken ett överskott på 381 milj. kr. mot 679 milj. kr. vid slutet av år 1979.

PKfinans och PKfactoring arbetar med företagsfinansiering i form av factoring, leasing, kontrakts-, lager- och importfinansiering (confirming). Vidare tillhandahåller de administrativa rutiner som likvidbearbetning, kravverksamhet och hantering av kundreskontror. De båda bolagen marknadsförs och samadministreras under namnet PKfinans. Under år 1980 fortsatte leasingverksamheten att expandera snabbt. Kontraktsfinansieringen ökade också mycket kraftigt, till stor del beroende på förvärv av kreditportfölj från annat kreditinstitut. Rörelseresultatet för gruppen ökade med 27 46 till 34,7 milj. kr.

PKbanken International (Luxembourg) S.A. bedriver upplåning på eurovalutamarknaden, huvudsakligen för svenska företags räkning. Balansomslutningen ökade med 9595 till 3254 milj. kr. vid slutet av år 1980. Rörelseresultatet sjönk med 52 26 till 10,8 milj. kr.

PKB Investments Ltd i London har till främsta uppgift att ordna finansieringar för svenska företags räkning i olika valutor. Under år 1980 har bolaget fått tillstånd att ta emot inlåning från allmänheten och kan därmed bedriva full bankverksamhet. I samband härmed ökades aktiekapitalet till 10 milj. brittiska pund. Rörelseresultatet uppgick till 1,7 milj. kr. (0,8).

PKkredit AB sysslar främst med belåning av äldre villor i samband med ägarbyten och ombyggnader. Bolaget, som är ett s.k. kreditaktiebolag. startade sin verksamhet under våren 1980 och aktiekapitalet är 50 milj. kr. Utlåningen uppgick till 397 milj. kr. vid årsskiftet och rörelseresultatet redovisades till 5,3 milj. kr. för år 1980.

Framtidsutsikter

Förutsättningarna för den ekonomiska utvecklingen år 1981 är enligt banken i flera avseenden redan givna: fortsatt underskott i statens finanser, fortsatt svensk upplåning utomlands, ännu högre räntenivå än föregående år. Svagare konjunkturläge är att vänta, men banken räknar inte med att det på traditionellt vis leder till lättare kreditpolitik.

För att motverka en fortsatt resultatförsämring genomförde bankerna i början av år 1981 en sänkning av flertalet inlåningsräntor med 1/2 procent-

Skr. 1981/82: 20 40

enhet. Därefter genomförde PKbanken ytterligare en anpassning av räntenivån för inlåningen genom sänkning av räntan för transaktionsmedel på

bankens personkonton. Rörelseresultatet för år 1981 beräknas därefter stiga med 30-40 Z jämfört med år 1980, vilket dock inte är tillräckligt för

att motsvara inflationens påverkan på det egna kapitalet.

Svensk Bostadsfinansiering Aktiebolag BOFAB

Historik

BOFAB är ett kreditaktiebolag som fått sin bolagsordning fastställd av

regeringen och vars verksamhet enligt lagen om kreditaktiebolag står un-

der tillsyn av bankinspektionen. Det anskaffar medel genom att ge ut

obligationer. BOFAB bildades år 1971 av dåvarande Postbanken och

Sveriges Kreditbank som ägde hälften vardera. År 1973 utvidgades ägar-

kretsen till att omfatta alla de privata affärsbankerna utom Sparbankernas Bank. I samband därmed ökades aktiekapitalet och fördelades så att hälften innehas av den statliga PKbanken och andra hälften av affärsbankerna

i övrigt.

Bolagets syfte

Bolaget skall medverka till finansiering av bostads-, kontors- och affärs-

byggnader. Långivningen skall bestå av långfristiga krediter mot säkerhet

av pantbrev i fastigheter och tomträtter. Vidare kan lån lämnas i objekt,

som får statligt lån för ordnande av allmän samlingslokal, ävensom — utan inteckningssäkerhet — i vissa gemensamhetsanläggningar enligt lagen

(1974: 172) om samfällighetsföreningar. Dessutom kan lån lämnas utan inteckningssäkerhet till kommun upp till statslånets nedre gräns för bebyg-

gelse som finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för anordnande av allmän samlingslokal. Medel till utlåningen anskaffas ge-

nom emission av obligationer eller upplåning mot reverser eller förlagsbe-

vis.

Skr. 1981/82: 20 41

Verksamhet under år 1930

Bolagets omslutning utgjorde vid 1980 års utgång 27 163,3 milj. kr. (f.å. 23 226,1).

Under år 1980 upptog bolaget obligationslån på 3876 milj. kr. (4179), varefter summan utestående obligationslån uppgick till 26254.,9 milj. kr. (22422,6). Av ett tidigare utgivet förlagslån återstod 26 milj. kr. (28). Under året lämnade BOFAB 11591 st. (14605) lån till ett sammanlagt belopp av 3949 milj. kr. (4 187) varefter utestående lån vid årets utgång uppgick till 26 394,4 milj. kr. (22 491,5). Intäktsräntorna uppgick år 1980 till 2265,7 milj. kr. (1840,1) och kostnadsräntorna till 2188,3 milj. kr. (1 781,6). Räntenettot utgjorde sålunda 77,4 milj. kr. (58,5). Efter avskrivning av underkurs på obligationslån på 1,0 milj. kr. (0,6) uppgick resultatet före dispositioner, avsättningar och skatt till 58,8 milj. kr. (42,4). Till värderegleringskonto för utlåning har avsatts 44,0 milj. kr. (30,3) varefter kontot uppgår till 144,8 milj. kr. (100,8). Bolaget visar en nettovinst på 6,1 milj. kr. (5,6).

AB Svensk Exportkredit

AB Svensk Exportkredit (SEK) bildades år 1962 med staten och affärsbankerna som hälftendelägare. Bolagets ändamål är att genom kreditgivning medverka vid finansieringen av svensk export av varor och tjänster. Till övervägande del finansieras export av kapitalvaror på kredittider från lägst två till vanligen högst åtta å tio år.

Från den 1 juli 1978 lämnas såväl krediter med statligt stöd som krediter till marknadsmässiga villkor.

Krediter med statligt stöd ges för att utjämna skillnader i konkurrensvillkor vid kreditgivning i förhållande till utländska kreditgivare. Krediter med statsstöd avser i första hand export till u-länder och statshandelsländer. Vid export till industriland åligger det exportören, för att statsstöd skall utgå, att i någon form styrka att utländsk kreditkonkurrens föreligger. Fast ränta tillämpas och i juni 1981 låg räntesatserna för statsstödda krediter mellan 7,75 och 9,5 96 per år beroende på kredittid,. importland och valuta.

Den treåriga försöksperioden för det direkta statliga kreditstödet via SEK utlöpte den 30 juni 1981. Genom den av riksdagen i juni 1981 antagna

Skr. 1981/82: 20 42

regeringspropositionen om industripolitikens inriktning m. m. (prop. 1980/ 81: 130) förlängs det statliga stödet för SEK:s kreditgivning t.o.m. den 30 juni 1983 med i vissa avseenden ändrade villkor från den 1 juli 1981. Den tidigare begränsningen av kreditstockens storlek genom cen till i8 miljarder kronor fixerad ram har upphävts.

Räntesatserna har sänkts normalt med 0,25 Ze, medan den löftesprovision SEK uttar för lämnade kreditoffertar höjs från 0,1 till 0,5 Z per år.

Krediter till marknadsmässiga villkor lämnas då exportör inte avser att alls utnyttja statligt stöd eller då han önskar ta i anspråk statligt kreditstöd enligt lagen om exportkreditstöd (1978: 401). Räntesatsen för SEK:s krediter till marknadsvillkor i kronor var i juni 1981 ca 1546 per år.

För båda slagen av krediter gäller återbetalning efter fastställd plan. vanligen halvårsvis amortering. För lämnade lån skall enligt SEK:s bolagsordning ställas betryggande säkerhet. Ofta ingår i säkerheten en exportkreditgaranti från exportkreditnämnden (EKN).

Vid utgången av år 1980 uppgick bolagets utlåning till 6497 milj. kr. varav 2925 milj. kr. med statsstöd.

Vid samma tidpunkt utestod bolaget med kreditofterter och kreditavtal på tillsammans drygt 24 000 milj. kr. avseende kreditgivning med statsstöd.

Statens kostnad för den statsstödda kreditgivningen har fram till utgången av år 1980 uppgätt till drygt 118 milj. kr.

Bolagets upplåning har i växande grad skett i utlandet. Av totalupplåningen under år 1980 på 2524 milj. kr. genomfördes 580 milj. kr. (2372) i Sverige och 1 944 milj. kr. (77 26) i utlandet. Motsvarande relationstal var är 1979 51 respektive 49 4.

Rörelseöverskottet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick för år 1980 till 91,2 milj. kr. (1979 68 milj. kr.). Förbättringen beror huvudsakligen på rörelsevolymens successiva ökning under äret. Efter skatteavsättning och avsättning av 49 milj. kr. till värderegleringskonto för utlåning uppgick nettovinsten till 25,4 milj. kr. Av till 1981 -års bolagsstämmas förfogande stående medel 27,1 milj. kr. beslöts en utdelning av 55 kr. per: aktie (1979 50 kr.) vilket tog i anspråk 22 milj. kr. samt en avsättning till reservfonden med 2,6 milj. kr. I ny räkning överfördes 2.5 milj. kr.

Sveriges Investeringsbank AB

Skr. 1981/82: 20 43

Bolagets syfte

Sveriges Investeringsbank AB bildades år 1967 och har till uppgift att medverka vid finansieringen av lönsamma investeringar inom näringslivet inriktade på rationalisering, strukturanpassning och utveckling. Bankens verksamhet omfattar även exportfinansiering.

Kreditgivningen skall i första hand gälla finansiering av investeringspro-

jekt och exportaffärer, som inte kan tillgodoses av övriga kredit institut.

Verksamheten under år 1980

Verksamheten vid banken visade under det gångna året en betydande

ökning. Trots den försämring av konjunkturen, som började framträda under år 1980 och en omvittnat svag investeringsvilja. beviljades nya eller utökade krediter om drygt 2 miljarder kronor, att jämföras med ca 1.3 miljarder kronor är 1979 och 1,2 miljarder kronor år 1978. En stor del av ökningen var att hänföra till s.k. leveranskrediter, men även den övriga kreditgivningen hade stor omfattning.

Låneansökningarna avsåg under det senaste året i rätt stor utsträckning rörelsekapital. Banken ägnar sig normalt inte åt kortfristig kreditgivning, som är den vanliga formen för anskaffning av rörelsekapital, men har i enstaka fall ansett sig böra tillmötesgå framställningar därom när det ansetts särskilt angeläget. Riktlinjen har emellertid varit, att kortfristiga

rörelsekapitalbehov är en fråga för andra banker, medan det långfristiga

behovet bör kunna tillgodoses även av Investeringsbanken, eftersom ända-

målet närmast är att jämställa med en investering.

1 1980 års siffra för beviljade nya krediter ingår de förutnämnda leveranskrediterna med ett belopp av ca 900 milj. kr. (1979 143 milj. kr).

Härmed avses krediter till offertgivande svenska företag i samband med offerter på maskiner och anläggningar till andra svenska företag och i

konkurrens med utländska anbudsgivare. Krediterna är ofta förenade med

ett beslut av regeringen om räntestöd. Eftersom krediterna beviljas redan i samband med offertgivningen får man räkna med ett betydande bortfall på grund av att offerterna inte blir antagna. Hittills har beviljade leveranskre-

diter i relativt måttlig omfattning resulterat i slutlig långivning. Utbetalningarna på beviljade lån, det må gälla beslut som fattats under år 1980 eller tidigare, har visat en vikande tendens. Medan dessa betalningar, som representerar den egentliga utlåningen, år 1978 uppgick till nära 1,4

miljard kronor och år 1979 till 1,3 miljard, höll de sig under år 1980 under 1.2 miljard. Denna utveckling synes framförallt bero på det skärpta ränte-

läget, då kunder p. g.a. räntekostnaden avstått från att ta ut beviljade lån

eller föredragit att avvakta med ianspråktagandet i förhoppning om att räntenivån så småningom skall falla. Investeringsbanken äger enligt bo-

lagsordningen lämna lån med löptider upp till 20 år. I praktiken har emel-

lertid detta maximum kommit till relativt ringa användning. Lånens löp-

tider har i praktiken så långt möjligt anpassats till de kassaflöden som

Skr. 1981/82: 20 44

berörda investeringar bedömts kunna generera. Löptiderna för bankens utestående lån är f.n. mindre än 10 år i genomsnitt och de årliga återbetalningarna på utestående lån rätt betydande. Medan återflödet vid mitten av 1970-talet kunde röra sig om upp emot en halv miljard kronor, närmar det sig nu det dubbla beloppet. Även om utbetalningarna på beviljade lån under år 1980 legat på en hög nivå har därför stocken av åtestående lån ökat rätt måttligt. Den steg efter justering för kundförluster och osäkra fordringar med ca 100 milj. kr. till 5090 milj. kr.

Konjunkturnedgången och strukturomvandlingen inom näringslivet förorsakar banken växande förluster på utestående lån. Antalet låntagare på obestånd har under år 1980 tenderat att öka, en utveckling som tills vidare torde bestå. Detta resulterade under det gångna året i konstaterade förluster om ca 90 milj. kr. Ett belopp om 84 milj. kr. reserverades dessutom för osäkra fordringar. De tidigare mycket betydande orealiserade kursförlusterna på den utländska upplåningen har däremot både under åren 1979 och 1980 vänts i orealiserade kursvinster. Under det senaste året uppgick de till 95 milj. kr. Realiserade valutakursförluster uppgick samtidigt till 30 milj. kr. netto.

Inom banken har under år 1980 allt mer tid tagits i anspråk för rekonstruktioner av företag. Insatserna har avsett såväl kundföretag som andra företag, då uppdrag erhållits utan samband med tidigare långivning från bankens sida. Utvecklingsprojekten tenderar att öka och banken ägnar dessa stor uppmärksamhet. I åtskilliga fall har projekten varit av sådan art att enbart rådgivande insatser varit tillräckliga för att föra projekten vidare. I flertalet fall har även lån beviljats för fortsatt utvecklingsarbete. I ett par av företagen har banken medverkat med aktiekapital. Det gäller Carrago Transportsystem AB och AB Bofors Nobelpharma, vilka närmare berörs i det följande.

Samarbetet med utvecklingsfonderna har utvecklats gynnsamt. Under året beviljades netto ca 56 milj. kr. i nya lån. Banken har dessutom erbjudit fonderna nya låneformer. Den har sålunda förklarat sig beredd att ställa lån till fondernas egen disposition i en utsträckning som motsvarar fondernas eget kapital. Banken har också erbjudit sig att på fondernas förslag men på egen risk och efter egen prövning ställa riskkapital till mindre och medelstora företags förfogande i form av förlagslån. Lånen löper utan säkerhet och skulle i det enskilda fallet kunna uppgå till maximalt 500000 kr. Med rätt till utdelning vid konkurs först efter alla andra fordringsägare, står förlagslånen det egna kapitalet mycket nära och ger det mottagande företaget en bättre position gentemot övriga långivare.

Skr. 1981/82: 20 45

Ut- och upplåning

Bankens nyupplåning uppgick till endast 338 milj. kr. (704 milj. kr. år 1979), varav 88 milj. kr. utgjordes av upplåning utomlands. Eftersom årets amorteringar på tidigare upplåning uppgick till 501 milj. kr. minskade bankens medel- och långfristiga låneskuld med 163 milj. kr. under perioden.

Under året har på nya lån utbetalats 1143 milj. kr. (1353 milj. kr. år 1979). Amorteringar på utlåningen har influtit med 843 milj. kr. (1099 milj. kr.).

Trots minskad upplåning och nettoökning av utlåningen har bankens likviditet varit god. Vid 1980 års ingång förfogade banken över likvida tillgångar som efter avdrag för kortfristiga skulder uppgick till 1309 milj. kr. Vid årets utgång uppgick motsvarande belopp till I 141 milj. kr.

Resultat

Bankens räntenetto steg under år 1980 med 54 milj. kr. till 247 milj. kr. Ökningen beror både på det högre ränteläget och på en ökad utlåningsvolym. Därtill kommer att utvecklingen av de utländska valutakurserna haft en ur bankens synvinkel positiv effekt, vilket bl. a. lett till att räntekostnaderna för den utländska upplåningen minskat. Av samma skäl har tidigare beräknade men ännu inte realiserade kursförluster på den utländska upplåningen minskat med ca 95 milj. kr.

Banken tillämpar i år. delvis nya redovisningsprinciper. Fr. o. m. år 1980 medräknas i rörelseresultatet kalkylmässiga kundförluster och såväl realiserade kursdifferenser som årets förändring av inte realiserade kursförluster. I jämförbara termer har rörelseresultatet före kursändringar ökat med 29 milj. kr. till 163 milj. kr och efter kursändringar med 88 milj. kr. till 227 milj. kr.

De kalkylmässiga kundförlusterna, som räknas som ett genomsnitt av de senaste fem årens verkliga kreditförluster, uppgick till drygt 70 milj. kr. (47 milj. kr. år 1979). Årets verkliga kreditförluster minskade med återvunna nedskrivningar från tidigare år, uppgick till 83 milj. kr. (45 milj. kr. år 1979). Bankens engagemang i skogsindustrin innehåller betydande risker. På grund av den osäkerhet som råder vad gäller skogsföretagens utveckling, har därför av försiktighetsskäl avsevärda reserveringar gjorts i årets bokslut för bl.a. fordringar på skogsföretagen. Totalt reserverades för osäkra fordringar 84 milj. kr. Detta belopp har avräknats från kundfordringarna, som därefter uppgick till 5090 milj. kr.

De beräknade; ännu ej realiserade kursförlusterna på bankens upplåning, är i balansräkningen helt intäckta. Därför behöver ingen ytterligare avsättning göras. Hela rörelseresultatet på 227 milj. kr. har därför avsatts till värderegleringskontot för utlåning, vilket därmed uppgår till 228 milj. kr. Reserven för oförutsedda kundförluster har därmed ökat väsentligt. Någon nettovinst redovisas inte för verksamhetsåret 1980.

Skr. 1981/82: 20 46

Statsföretag AB

Statsföretag AB

Statsföretag bildades den t januari 1970 med syfte att organisatoriskt samordna det stora flertalet av de statliga aktiebolagen. Företagsgruppen omfattade den 1 juli 1981 34 bolag. Dotterbolagen verkar i ett flertal olika branscher. Bolagens storlek varierar betydligt till både omsättning och antal anställda. Tyngdpunkten ligger dock i basnäringarna med företag i gruv-, stål-. skogs- och petrokemiska branscherna. Statsföretag har också en avgörande betydelse för sysselsättningen i de norrländska länen. Statsföretag har under 1970-talet investerat ca 5 miljarder kronor i Norrland. Av de anställda i Statsföretagsgruppen är ca 40976 sysselsatta i Norrland med

koncentration till Norrbottens län. Statsföretagsgruppens verksamhet har under de senaste åren påverkats av lågkonjunkturen inom basindustrierna. Det är framför allt för järn- och stålindustrin och inom den petrokemiska industrin som konjunkturavmatt-

ningen medfört stora förluster. Här har de långsiktiga betingelserna så

Beroxo och av moderbolagets aktier i Beroxo, LKAB och SSAB ansetts lämpliga.

Den omfattande investeringsverksamheten nädde under år 1980 sin kulmen. Tillsammans med det 50-procentigt ägda SSAB har Statsföretag under år 1980 svarat för en femtedel av landets industriinvesteringar. Efter

år 1981 inleds en period av nödvändig konsolidering och återhållsamhet.

År 1980 har även karaktäriserats av en stor struktureringsverksamhet och

av fortsatta näringspolitiska uppgifter efter särskilda beslut i riksdagen. Statsföretags verksamhet på det näringspolitiska området har bl. a. innebu-

rit omstrukturering av företag som Eiser och Kockumsföretagen och arbete inom företag som Regioninvest och Svetab. Beslut har också fattats att

avveckla den nukleära tillverkningen i Uddcomb och ge bolaget en ny

inriktning.

Försäljning och resultat Den fakturerade försäljningen har ökat med ca 15736 till 13990 milj. kr.

(12 177) mot prognostiserade närmare 207.

Prisuppgången har varit tillräckligt stor för att åstadkomma resultatupp-

Skr. 1981/82: 29 47

gång för Statsföretagsgruppen. Rörelseresultatet före avskrivningar har

således förbättrats med ca 160 milj. kr. till I 158 milj. kr. (1001). Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till 261 milj. kr. (97). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter, som innefattar all statlig ersättning, uppgick till 402 milj. kr. (296) — en förbättring med drygt 100

milj. kr.

Statsföretagsgruppens försäljning på utländska marknader har ökat lång-

sammare än den totala försäljningen. Det är framför allt försäljningen till Nordamerika som ej expanderat på önskvärt sätt. Försäljningen utanför Europa och Nordamerika har dock ökat med över en tredjedel. För år 1980 uppgick utlandsförsäljningen till 6937 milj. kr. (6 172) eller till 5026 av den totala försäljningen. Av utlandsförsäljningen avsåg 85 22 kunder i Europa, 676 kunder i Nordamerika samt 996 kunder i övriga världen.

Resultatförbättringar har redovisats av bl.a. ABAB, ASSI, BS Konsult,

Ceaverken, KabiVitrum, Kalmar Verkstad, Liber, Procordia och SARA.

ASSI ökade sin försäljning med 574 milj. kr. till 3471 milj. kr., en ökning

med 2096. Efterfrågan på sågade trävaror har på alla områden varit god

under är 1980. ASSI:s resultat efter finansiella intäkter och kostnader uppgick til! 11 milj. kr. För år 1981 förutspås en resultatförsämring, där igångsättningen av den nya kartongfabriken i Frövifors kommer att spela

en väsentlig roll. |

Procordia (f.d. Svenska Tobaks AB) fortsätter att spela rollen som Statsföretagsgruppens ekonomiska/finansiella ryggrad. Den fakturerade försäljningen (exkl. Navigator) har ökat till 1318 milj. kr. medan resultatet förbättrats med 41 milj. kr. till 308 milj. kr. Huvuddelen av försäljning och vinst kan hänföras till dotterbolaget Svenska Tobaks AB, men även ett

företag som Ekströms LivmedelsProdukter i Örebro har haft ett framgångsrikt år.

Statsföretag hänför de företag som enligt riksdagsbeslut fått stöd eller

ersättning för näringspolitiskt motiverade insatser till verksamhet under särskilda program. Till dessa bolag hörde år 1980 Beroxo, Eiser. Kalmar

Kockum, Kockums Chemical. Kockums Industri, LKAB, Regioninvest, Svetabs regionalinvestverksamhet och Uddcomb.

Följande statliga tillskott har under är 1980 påverkat Statsföretagsgruppens resultaträkning (innefattar inte generella stöd av typ AMS-bidrag, äldrestöd, ÖEF-ersättningar etc.) — upplösning av beskattad reserv i Beroxo med 300 milj. kr. för nedskriv-

ning av anläggningstillgångar

— upplösning av beskattad reserv i Eiser med 40 milj. kr., upplagd för

täckande av kostnader i samband med struktureringsarbete och vid-

makthållande av sysselsättning i Norrland — upplösning av beskattad reserv i Kockums Chemical med 9 milj. kr. för

förlusttäckning

Skr. 1981/82: 20 48

— upplösning av beskattad reserv i Kockums Industri med 5 milj. kr. — tillskott till LKAB med 200 milj. kr. för utbyggnad av kulsinterverk i

Kiruna (KP 79) — tillskott för förlusttäckning i LKAB på 340 milj. kr. — upplösning av beskattad reserv i Regioninvest i Norr AB med 19 milj.

kr.

— tillskott avseende Uddcomb för förlusttäckning i samband med avveck-

ling av den nukleära verksamheten med 136 milj. kr. — upplösning av beskattad reserv i Statsföretag med 3 milj. kr. Reserven

har avsatts till ny verksamhet för Eiseranställda i Norrland och för

marknadsföringsåtgärder.

Denna grupp av företag uppvisar för år 1980 ett resultat efter finansiella

intäkter och kostnader på — 757 milj. kr. exkl. statlig ersättning. Även om

LKAB svarar för närmare hälften av underskottet i verksamhet under särskilda program är det framför allt resultatutvecklingen för Beroxo och Uddcomb som lett till att resultatet för jämförbara enheter försämrats.

För Beroxo har färdigställandet av oxo-anläggningen inneburit att avskrivningar och räntekostnader belastat resultatet för år 1980. Produk-

tionsstarten sammanföll med den kanske djupaste petrokemiska krisen

under efterkrigstiden. Detta fick svåra resultatmässiga och finansiella konsekvenser. Den långsiktiga lönsamheten har bedömts sådan att oxo-pro- Jektets anläggningsvärden bör nedskrivas. Det av staten tidigare beviljade

tillskottet på 300 milj. kr. har därför tagits i anspråk för en nedskrivning av bolagets anläggningstillgångar.

Verksamheten inom Eiser har påverkats av konjunkturavmattningen och omfattande strukturella åtgärder som på kort sikt krympt rörelsens omfattning. Enligt proposition 1977/78:73 som utgör underlaget för Eisergruppens bildande ställdes kravet att bolaget skulle uppnå nollresultat år

1980. Detta har ej uppnåtts. En orsak härtill är bl. a. att förutsättningarna för utvecklingen har förändrats genom skärpta sysselsättningskrav på bolaget. Eisers förlust efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till 36 milj. kr. Exkl. statlig ersättning är resultatet — 52 milj. kr. Den starka rationaliseringsverksamheten kommer att fortsätta. LKAB:s situation tycktes i början av år 1980 ljusare än på många år.

Malmpriset hade höjts och leveransvolymen ökat. Under sommaren försämrades emellertid stålkonjunkturen snabbt. Nedgången fick omedelbara

effekter på LKAB:s järnmalmsleveranser som under andra halvåret 1980

uppgick till knappt 9 milj. ton. Företaget redovisade en nettoförlust på 352

milj. kr. Förlusten har täckts i huvudsak av ett statligt tillskott på 340 milj.

kr.

Uddcomb har sedan starten i slutet av 1960-talet vidkänts stora förluster i sin nukleära verksamhet. En omfattande partssammansatt utredningsverksamhet har nu lett till ett beslut att upphöra med den nukleära verk-

samheten fr. o. m. år 1983 och ti stället utveckla verksamheten inom lego-

Skr. 1981/82: 20 49

svetsning samt plåt- och tyngre maskinbearbetning. Förändringen beräknas innebära att företagets personalstyrka på ca 500 anställda halveras.

Underskottet i samband med omställningen har bedömts till 350 milj. kr.

Enligt prop. 1980/81: 128 svarar staten för finansieringen av detta kapital-

behov.

Verksamheten inom de olika dotterbolagen i Statsföretagsgruppen presenteras närmare under varje bolag.

Den sedan år 1978 ökande investeringsvolymen i Statsföretagsgruppen

har under år 1980 nått sin kulmen. Gruppens investeringar i anläggningar uppgick till 2334 milj. kr. Huvuddelen, eller 1782 milj. kr., avser investe-

ringar i basindustriföretagen, dvs. ASSI, Berol Kemi, Beroxo och LKAB.

Strukturförändringar

Under år 1980 överfördes Statsföretags engagemang i Statsraff till intresseföretaget Svenska Petroleum.

Statsföretag har övertagit management- och finansieringsansvaret för Effektregleringsdon AB i Lycksele och för Limsta Produkter AB i Kram-

fors från Eiser.

I december 1980 förvärvade Statsföretag 4096 av aktierna i verkstadsmaskinföretaget AB Sajo Maskin. Resterande aktier ägs av Hexagon AB.

Vid årsskiftet 1980/81 överfördes Berol Kemis 25-procentiga aktieinne-

hav i Beroxo till Statsföretag, som härigenom är ensam ägare till bolaget.

Den 31 december 1980 upplöstes Kalmar Verkstad-koncernen och de enskilda företagen överfördes som dotterbolag till moderbolaget Kalmar Kockum AB.

Den 1 januari 1981 förvärvade Domänverket genom sitt helägda dotter-

företag Domänföretagen AB samtliga aktier i Svenska Torv AB i Sösdala. I januari 1981 fattades beslut om avveckling av Kockums Chemical.

Bland strukturella förändringar, förvärv och försäljningar hos dotterbolagen märks ASSI:s förvärv av det tyska wellpappföretaget Gerro Karton

och försäljningen av verksamheten i Ljusdals Träprodukter AB. Töreboda Limträs anläggning i Västervik och wellpappfabriken i Billingsfors har

nedlagts. BS Konsult har förvärvat Energo Energi och VVS-konsulter AB.

Eiser har överlåtit Nyland Mattor AB till Tarkett AB och avvecklat Nordkonfektion AB i Skellefteå samt DalsEd-fabriken inom Tiger Rang AB. I

anslutning till en överenskommelse med ÖEF har Stigtex AB förvärvat verksamheten i Holma Fabriks AB, Skene. Eisers totala grundtextila verksamhet har fr. o. m. år 1981 sammanförts i Saxylle Kilsund AB.

Kalmar Kockum har fr. o. m. den 1 januari 1980 övertagit transportdivi-

sionen med Kockums Landsverk AB och vissa utländska försäljningsbolag från Kockums Industri AB. Kockums Industri har även avyttrat Logma

AB till postverket. LKAB ökade i början av år 1980 sin andel av aktierna i Malmexport AB till 9070. Liber har under hösten 1980 i samband med nyemission tecknat 40 Zz av aktierna i Graphic System AB. Regioninvest

4 Riksdagen 19811/82. I saml. Nr 20

Skr. 1981/82: 20 50

har förvärvat Suna AB och Pajala Mekaniska Verkstad. Rockwool har förvärvat aktierna i det brittiska entreprenadföretaget Heatmax Insulations Ltd. Rockwool har vidare tillsammans med Vänerskog bildat Delax Fiber AB. Bolaget som till 60 7 ägs av Rockwool AB har som målsättning att utveckla, producera och marknadsföra nya fiberprodukter. Bland

SARA:s engagemang ingår förvärvet av hotell- och konferensanläggningen Billingehus samt företaget Denco AB i Arlöv. Svenska Tobaks AB har

omorganiserat sin verksamhet. Ett förvaltningsbolag, Investment AB Procordia, har bildats och utgör moderbolag i koncernen. Procordia förvärvade den 31 december 1980 PKbankens majoritetspost i Navigator. Procordia äger nu drygt 9190 av Navigator.

Finansiering och soliditet

Huvuddelen av företagen i Statsföretagsgruppen har under år 1980 finansierat sitt kapitalbehov genom extern upplåning. ASSI har emitterat ett

svenskt obligationslån på 120 milj. kr. LKAB har upptagit ett lån på curodollarmarknaden på 120 milj. dollar, varav 50 milj. använts för konvertering av tidigare utlandslån. Statsföretag har efter riksdagsbestut erhållit ett räntefritt förlagslån på 90 milj. kr. med en löptid på 14 år för

aktieteckning i Svenska Petroleum AB.

Statsföretag har kortfristigt svarat för förlustfinansiering i LKAB och

Uddcomb i avvaktan på utbetalning av statliga medel för förlusttäckning i

enlighet med prop. 1980/81:128. Statsföretags finansieringsansvar för Beroxo väntas innebära en kraftig finansiell belastning då ytterligare för-

luster förutses. Beträffande den långsiktiga situationen för LKAB och det av Statsföretag till 5096 ägda SSAB har regeringen för avsikt att åter-

komma i en proposition under hösten 1981. Soliditeten i Statsföretagsgrup-

pen har sjunkit till 28,6 22 vilket är 226 lägre än under år 1979.

Utsikter för år 1981

Statsföretagsgruppens försäljning väntas öka med ca 1096. Någon ljus-

ning i den nuvarande konjunktursituationen med positiva resultatkonsekvenser redan för innevarande år bedöms ej trolig. Tvärtom bedöms gruppen bli tungt pressad av såväl stål- och malmkonjunkturen som av den petrokemiska industrins svåra situation och byggmarknadens utveckling.

Med den statliga ersättning som enligt prop. 1980/81: 128 har beslutats av riksdagen för LKAB och Uddcomb bedöms dock ett positivt resultat för år

1981 kunna uppnås. Bland företag med gynnsamma utsikter kan nämnas ABAB, BS Kon-

sult, KabiVitrum, Kalmar Kockum, Kockumation, Kockums Industri, Liber, Procordia och SARA. Investeringsvolymen väntas jämfört med år

1980 sjunka med ca 2096.

Skr. 1981/82: 20 51

ABAB, Allmänna Bevaknings AB

Bolaget bildades år 1964 med syfte att samordna och effektivisera bevakningen vid särskilt viktiga skyddsföremål och även skapa en balanserad "svensk bevakningsmarknad.

Företaget har nu även ett dotterbolag ABAB Svenska Vakt AB.

Under senaste året uppnådde ABAB-gruppen en omsättning om 221

milj. kr. Detta år genomfördes sista etappen av en omstrukturering av bevakningsverksamheten till två företag, dels moderbolaget ABAB, Allmänna Bevaknings AB och dels dotterbolaget ABAB Svenska Vakt AB.

Det senare helt inriktat på markanden utanför totalförsvaret.

Arbetet med att förbättra lönsamheten speciellt i dotterbolaget, som år

1980 kröntes med framgång, fortsätter under år 1981. Är 1980 besvärades ABAB av personalbrist i Stockholm, situationen på

detta område har nu förbättrats.

Inom ABAB bedöms att företaget har goda utsikter att utvecklas inom

den expanderande servicesektorn och de strategiska frågorna ägnas därför stor uppmärksamhet.

Berol Kemi AB

Bolagets omfattning

Berol Kemi hette tidigare MoDo Kemi och övertogs år 1973 av Statsföretag. Företaget är i dag en av Nordens största tillverkare av organisk-kemiska produkter. Större delen av tillverkningen bygger på petrokemiska råvaror och processer. Huvudkontoret med marknadsföring samt produktutveckling och teknisk service är lokaliserad till Stenungsund. I Nol äger Berol 75 Zz av AB Syntes, som tillverkar polyestrar. gelcoat och

Skr. 1981/82: 20 52

polyuretan. I Domsjö utanför Örnsköldsvik äger Berol en anläggning för

tillverkning av cellulosaderivat. I Mölndal finns en anläggning för tillverkning av tensider. Omkring 7095 av företagets försäljning går på export.

Berol har egna försäljningsbolag i USA. Holland, Tyskland, Frankrike, England, Finland och Japan. Företagets omsättning var år 1980 ca 510 milj. kr. Medeltalet sysselsatta var 757 under 1980.

Verksamheten under år 1980 Berol genomgår successivt en förändring av verksamheten från tillverkning av petrokemiska standardprodukter till ett marknadsorienterat prestationskemiföretag. Genom att närma sig slutmarknaderna ville företaget frigöra sig från råvaruberoendet. Prestationskemin svarar för 577 av företagets föräd-

lingsvärde och standardkemin för 4396. Medan prestationskemin även under år 1980 var vinstgivande (+ 5 milj. kr.) gav standardkemin ett otilifredsställande resultat (— 25 milj. kr.).

Arbetet med att stärka den långsiktiga konkurrensen har fortsatt: — Ytkemi beslöt i december 1980 om mål och strategier samt nya arbets-

former. Det mest närliggande målet är att nå fortsatt positiv resultatut-

veckling under år 1981 samtidigt som utvecklingssatsningarna koncen-

treras till ett antal intressanta områden. — Kolloidkemis nya anläggning i Domsjö har tagits i drift. Den nya anlägg-

ningen fördubblar divisionens produktionskapacitet. Den nya processen

ger ökad produktkvalitet samtidigt som råvarukostnaderna minskas vä-

sentligt.

i början av året förutsägs, att 1980 resultatmässigt skulle bli ett mellanår,

bl.a. som resultat av den konjunkturnedgång man då kunde förutse. Den

internationella nedgången inom petrokemin blev dock betydligt mer dras-

tisk än vad någon räknat med. Detta har påverkat resultatet negativt, dels genom lägre priser och täckningsbidrag för standardprodukter, dels genom

lägre volymer. Konjunkturnedgångens sammanlagda effekt på årsresultatet var ca — 5 milj. kr. För specialprodukter har tillfredsställande resultat uppnåtts.

Även om Berol Kemi inte var direkt indraget i konflikten på arbetsmark-

naden under april och maj påverkades resultatet negativt genom lägre utleveranser och högre transport- och tillverkningskostnader. Arbetskon-

flikterna bidrog även ull att försena idrifttagandet av Domsjöfabriken.

Lågkonjunkturen och arbetsmarknadskonflikten var de två viktigaste skälen till 1980 års förlust.

Utsikter för år 1981

Lågkonjunkturen och de i övrigt besvärliga affärsförutsättningarna för

petrokemisk industri påverkar verksamheten även under år 1981.

Konkurrenskraften har dock stärkts väsentligt under senare år och Berol

Skr. 1981/82: 20 in '»

Kemi har därför satt målet att förbättra resultatet för år 1981 trots lågkon-

junktur. En fortsatt förbättrad resultateftektivitet blir här ett verksamt medel.

Andelen prestationskemi i företagets förädlingsvärde beräknas öka och

andelen standardkemi minska. Arbetet med att förvandla Berol Kemi från ett anläggningsintensivt

produktionsorienterat företag till en kunskapsintensiv marknadsinriktad internationell organisation fortsätter.

Beroxo AB

Översikt 1980 1979

Omsättning | milj. kr. 166,7 179,2

+ Anställda i Berol Kemi AB

Beroxo AB bildades i december 1978. Aktierna ägs av Statsföretag men förvaltningsansvaret åvilar Berol Kemi AB enligt särskilt avtal mellan Statsföretag och Berol Kemi. Verksamheten i Beroxo innefattar försäljning och produktion av oxoprodukter, lösningsmedel och mjukningsmedel. Produktion av butyraldehyd, oktanol och mjukningsmedel sker vid oxoprojektets nya anläggningar på Sandenområdet i Stenungsund. Lösningsmedel och oktansyra produceras vid Domsjöanläggningarna som företaget arrenderar av Berol Kemi.

Beroxo har med hjälp av utomstående expertis låtit genomföra två förvaltningsrevisioner av oxo-investeringen, en under byggtiden i mars 1979 och en sedan projektet avslutats i maj 1980. Bakgrunden till dessa revisioner var de fördyringar och förseningar som uppstått jämfört med ursprunglig plan. Vid den senare revisionen konstateras att ca hälften av kostnadsöverskridandet på ca 200 milj. kr. förorsakats av att projektet underbudgeterats från början. Andra bidragande faktorer var förlängd

Beroxos produktprogram består av specifikationskemikalier (standardprodukter). Verksamheten är ovanligt konjunkturkänslig. Den senaste

konjunkuturnedgången har drabbat Beroxos produkter mycket hårt med kraftiga prisfall som följd. Då priserna på den viktigaste råvaran, propen,

ej sjunkit i motsvarande grad, har tillverkarna av oxo-produkter i Europa utsatts för ett hårt lönsamhetstryck.

Färdigställandet av oxo-anläggningen har-inneburit att avskrivningar och räntekostnader belastat resultatet under det senaste halvåret 1980.

Skr. 1981/82: 20 . 54

Produktionsstarten sammanföll dessutom med en djup lågkonjunktur. Det-

ta fick svåra resultatmässiga och finansiella konsekvenser. Försäljningen

som år 1979 uppgick till 179 milj. kr. sjönk till 167 milj. kr. är 1980.

Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader har försämrats till — 127

milj. kr. (— 16). Den långsiktiga lönsamheten har bedömts sådan att också

projektets anläggningsvärden trots väl fungerande teknik och goda möjligheter till strukturell anpassning i olika petrokemiska system bör nedskrivas. Det av staten tidigare beviljade tillskottet på 300 milj. kr. som utgjort

en förutsättning för projektets tillkomst (prop. 1977/78:125) har därför

tagits i anspråk för en nedskrivning av bolagets anläggningstillgångar.

Under år 1981 fortsätter intrimningen av de nya anläggningarna. Betydande förbättringar av resurseffektiviteten har målsatts inom företagets

samtliga enheter. Möjligheten att med begränsade tilläggsinvesteringar öka produktionskapaciteten kommer att utredas. Arbetet med att lösa Beroxos resultatmässiga och finansiella problem fortsätter.

BSK BS Konsult AB

BSK BS Konsult AB är ett konsultföretag inom byggnadsområdet.

Bolaget startades år 1966 med syfte dels att ge ett kvalitetsmässigt tillskott till konsultverksamheten i landet, dels tillhandahålla speciella

projekteringstjänster åt byggnadsstyrelsen.

Bolagets omfatining.

BSK-gruppen består fr. o. m. år 1981 av moderbolaget BSK BS Konsult AB i Stockholm med avdelningar för arkitektur, byggnadskonstruktion.

VVS ach inredning samt de helägda dotterbolagen Energo, Energi- och

VVS-konsulter AB. i Göteborg, förvärvat under år 1980, FÖJAB Arkitekt-

kontor AB i Lund, förvärvat år 1981, Skandinaviska Projekt!lednings AB, Skandinavprojekt, i Stockholm och Göteborg med avdelningar för projekt-

ledning, kostnadsstyrning samt produkttekniska utredningar, samt AB SACCOS, State and Cooperative consultants of Sweden, i Stockholm, för utlandsverksamhet i Mellanöstern.

Tjänsterna omfattar projekterings- och utredningsverksamhet, projektoch byggledning samt kostnadsstyrning — hantering av kompletta byggprojekt eller specialistinsatser.

Skr. 1981/82: 20 55

Objekten spänner från förvaltningsbyggnader, industri, laboratorier och sjukhus till små ombyggnader.

Med FOJAB som bas bedrivs verksamhet inom området stadsförnyelse — komplettering, förändring och ombyggnad i befintliga bostadsområden.

Bland delområden under utveckling märks ombyggnad och underhåll, energi och miljö, även hälsorisker vid luftföroreningar.

Verksamheten under år 1980

Verksamheten under år 1980 har präglats av god konjunktur inom byggkonsultsektorn. Den förväntade nedgången, motiverad dels av bromsningen av statliga och kommunala investeringar dels av den försämrade industrikonjunkturen, har endast obetydligt berört år 1980 och väntas slå igenom med kraft först under åren 1981 och 1982.

Uppdragsgivare har bestått av byggnadsstyrelsen, diverse andra statliga och kommunala organisationer samt industrier inom och utom Statsföre-

tagsgruppen.

Drygt hälften av Energos uppdragsvolym avser energiområdet. Flera

uppdrag har under året handlagts för byggforskningsområdet.

På utlandssidan har bl.a. handlagts fabriksprojekt för några svenska industrier samt ny ambassad i Lagos.

Lönsamheten för gruppen som helhet har varit mycket god och överträf-

fat budget.

Satsning på utveckling av nya tjänster och kunder har fortsatt.

Verksamheten inom ombyggnadsområdet har ökat snabbt liksom inom energiområdet, där gruppens kapacitet och kompetens avscvärt utökats genom förvärvet av Energo. Inom miljöområdet sker en snabb utveckling betr. hälsorisker med luftföroreningar. Satsning sker även på tjänster inom området kostnadsstyrning och kalkyl samt finansiering av investeringsprojekt.

Etableringen i Lund har fullbordats genom köpet av FOJAB Arkitekt-

kontor AB. FOJAB:s verksamhet avser till stor del kompletteringar, förändringar och ombyggnad i befintliga bostadsområden.

Marknadsföringen utomlands har utökats, bl.a. med ett större projekt

för Sovjetunionen. - För år 1981 förutses en försämrad orderingång och en något reducerad

produktionsvolym.

Skr. 1981/82: 20 56 AB Carbox

AB Carbox utvecklar, tillverkar och marknadsför kompletta pressystem för formning av material. Särskilt inom områdena tjockplåtformning och

kompaktering av pulver har nya systemlösningar utvecklats. Systemen innefattar pressar med olika typer av förspända presstativ och cylindrar samt hanteringsutrustningar, verktyg och mätutrustningar. Dessutom ingår datorer för automatisering och processtyrning.

Carbox” pressystem har mottagits med stort intresse på marknaden, främst utomlands, vilket lett till omfattande försäljningar av pressystem under de första månaderna år 1981.

Under år 1980 har AB Carbox tillsammans med Höganäs AB och Malmöhus Invest AB bildat ett nytt bolag, Micanäs AB, för att i första hand vidareutveckla Carbox” metod för tillverkning av pulverpressade detaljer (Cold Isostatic Press Systems).

1 juni 1981 träffades överenskommelse om överlåtelse av Carbox" pro-

dukter och varumärke till ASEA AB. För den del av AB Carbox” verksamhet, som ej övergår till ASEA planeras legotillverkning av verkstadspro-

dukter.

Ceaverken AB (CEA)

Bolagets syfte

Ceaverken grundades år 1939. Ändamålet var tillverkning av fotopap-

per. Redan efter ett par år började staten intressera sig för företaget, i vilket de såg en möjlighet att tillförsäkra landet inhemsk tillverkning av

olika fotoprodukter. bl.a. röntgenfilm och något senare, år 1943, gick

staten in som ägare av företaget. Under det då pågående kriget i Europa

Skr. 1981/82: 20 57

tillgodosågs en hel del av landets behov av bl.a. röntgenfilm just från Ceaverken.

Ceaverken ingick i Statsföretagsgruppen från starten. Ungefär samtidigt i slutet av 1960-talet installerades en ny gjutmaskin i företaget, vilket ökade kapaciteten avsevärt och företaget startade en omfattande export runt om i världen, bl.a. till USA.

År 1973 förvärvades Scanfors AB, som tillverkade fotokemikalier och

bedrev silveråtervinning från fotografiskt material.

Fram till år 1977 var röntgenfilm företagets huvudsakliga produkt. Då

lanserades en ny produkt, fotosättningspapper, för den grafiska industrin,

vilken liksom röntgenfilmen numera exporteras över stora delar av världen.

Samhällets intresse för företaget såsom en inhemsk garant för tillförsel

av olika fotografiska material kvarstår. Under år 1980 har sålunda avtal

träffats med överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) om försörjningsberedskapsersättning till företaget mot att företaget lämnar garanti för att bibehålla produktionskapacitet för röntgenfilm, fotosättningspapper och

fotopapper. På detta sätt tillförs bolaget under åren 1980, 1981 och 1982 10

milj. kr. per år. Syftet med denna kapitaltillförsel är att förstärka företagets finansiella ställning och därmed företagets möjlighet att klara tillfälliga störningar inom det starkt konkurrensutsatta område företaget är verksamt inom.

Företagets syfte är alltjämt att tillverka olika fotografiskt material. Mål-

sättningen är att inom den närmaste framtiden kunna täcka de primära behovsområdena inom medicinsk röntgen och inom den grafiska industrin för tillverkning av tidningar.

Verksamheten under år 1980.

Ceaverken tillsammans med dotterföretagen Scanfors AB, Cea America Corp. samt Ceaverken (Deutschland) GmbH utgör tillsammans Ceagrup-

pen. Den sammanlagda försäljningen i gruppen uppgick år 1980 till ca 130

milj. kr. Det totala antalet anställda var 186. All tillverkning i gruppen bedrivs i Strängnäs. Företaget marknadsför sina produkter över hela världen. Huvudmarknader är de skandinaviska länderna och de stora länderna på kontinenten, såsom England, Tyskland, Frankrike och Italien. Iran utgör sedan länge en viktig marknad för företagets medicinska röntgenfilm.

Vid ingången av år 1980 vidtogs en förändring i marknadsstrukturen på så sätt att försäljningen på USA upphörde. Detta innebar att företaget

tiltfällhgt halverade sin produktion av röntgenfilm. Den genom USA-avvecklingen frigjorda volymen röntgenfilm har under år 1980 omdisponerats till andra marknader och vid slutet av året kunde produktionskapaciteten

återigen utnyttjas fullt.

Resultatet år 1980 före dispositioner och skatter i företagsgruppen uppgick till 6,7 milj. kr. I detta ingår den ovannämnda ersättningen enligt avtal

Skr. 1981/82: 20 58

med ÖEF. För de närmaste åren föreligger inga behov av större investeringar. Detta innebär att den nuvarande personalstyrkan kommer att bestå

på ungefär nuvarande numerär.

Ceaverken är praktiskt taget det enda företag i sin storlek i världen som på världsmarknaden säljer röntgenfilm i konkurrens med de stora multinationeila fototekniska företagen. Företagsledningens bedömning är att ett

litet och flexibelt företag som Ceaverken även i framtiden kan hävda sig i

denna konkurrens.

AB Eiser

Bolagets omfattning

Eiserkoncernen är Skandinaviens största tekoföretag med ca 5150 an-

ställda varav ca 900 i Finland och ingår sedan år 1978 i Statsföretagsgrup-

pen. Koncernen bildades genom ett samgående mellan all statsägd textil-

och konfektionsindustri (AB Eiser, Algots AB, Nyland Mattor AB, Swe-

Teco-gruppen, Trivab Konfektions AB samt Stigtex AB) med AB Eiser som moderbolag. Huvudkontoret ligger i Borås.

Produktprogrammet omfattar hela tekoområdet från grundtextil tillverkning vid spinnerier och väverier i Borås, Mullsjö och Stigen till färdigsydda produkter.

Verksamheten under år 1980

Under den gångna perioden har koncernens rörelseresultat förbättrats dels genom avveckling av sina förlustbringande enheter, främst i Norrland, dels genom rationalisering både inom produktion och administration.

Arbetet med koncernens utveckling har under år 1980 intensifierats såväl vad gäller affärsidéer som organisation och teknisk förnyelse.

Den nya organisationen innebär att Eiserkoncernen kommer att bestå

av: — Enheter/företag som är både marknadsförande och producerande.

— Enheter som är enbart marknadsförande. Dessa ”köper” sin produk-

tionskapacitet från andra delar av koncernen.

— Enheter som är enbart producerande. Avsättningen av produkterna sker

genom de marknadsförande enheterna.

Skr. 1981/82: 20 59

Koncernen satsar hårt på exportmarknaderna och har egna säljbolag i Finland, Västtyskland och England.

Den fakturerande försäljningen uppgick år 1980 till 765,4 milj. kr. (719,3

mil,. kr. föregående år) varav exportandelen är 37.07 (34,6 20).

Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till —36,4

milj. kr. (—35.5 milj. kr.). Koncernens investeringar i anläggningar uppgick år 1980 till 23,5 milj.

kr. (19,3 milj. kr). Investeringarna avsåg i första hand ersättnings- och rationaliseringsinvesteringar.

Medelantalet anställda i koncernen var under året 5 110 personer, vilket innebär en minskning med 586 jämfört med föregående år. Minskningen i

antalet anställda faller främst på Algots AB, Nordkonfektion AB samt det avyttrade Nyland Mattor AB.

Strukturförändringar

Under året genomförda strukturförändringar framgår av följande upp-

ställning:

Fr.o.m. I januari 1980 ombildades den inom AB Eiser bedriva strumptillverkningen till ett dotterbolag, Eiser Strump AB. Vidare ombildades från samma datum den i moderbolaget bedrivna varptrikåtillverkningen i Mullsjö till ett dotterbolag. Eiser Industri Textil AB.

Verksamheten vid Algots AB:s Norsjö-fabrik avvecklades vid halvårsskiftet 1980.

Effekteregleringsdon AB, Lycksele och Eimsta-Produkter AB. Kramfors, har fr.o.m. juli 1980 administrativt och finansiellt övertagits av Statsföretag AB.

Nyland Mattor AB har fr.o.m. september 1980 överlåtits till Tarkett

AB. Ronneby.

Fr.o.m. september 1980 har baddräktsförsäljningen i USA avvecklats.

Beslutade och pågående strukturförändringar omfattar avveckling av Nordkonfektion AB, Skellefteå, fr.o.m. maj 1981, verksamheten i Dals Ed-fabriken, Tiger-Rang AB, fr. o. m. februari 1981, överkapacitet i Algots

AB ca 200 personer fr. o. m. februari 1981, Lyckselefabriken, Trivab Kon-

fektions AB, fr. o. m. mars 1981 samt Sollefteåfabriken, AB Eiser, fr. o. m.

halvårsskiftet 1981.

Skr. 1981/82: 20 60

Investment AB Procordia (f. d. Svenska Tobaksbolaget)

Under år 1979 fattades beslut om en omstrukturering av den koncern

inom Statsföretagsgruppen där Tobaksbolaget utgjorde moderbolag. Bakgrunden till detta var att den under 1970-talet genomförda diversifieringsverksamheten ställde växande krav på koncernledningen. Under våren

1980 bildades därför ett särskilt förvaltningsbolag vid namn Investment AB Procordia för Tobaksbolaget och dess dotterbolag. Samtliga aktier ägs av Statsföretag AB.

Tobaksbolagets fakturerade försäljning år 1980 blev 877 milj. kr. och vinsten efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till 293 milj. kr., en ökning med 6 respektive 164.

Tobaksbolagets dotterbolag i Holland, cigarrföretaget Elisabeth Bas

B. V. hade år 1980 ett nytt framgångsrikt år. Tack vare ökad export, främst

till Frankrike, kunde man mer än kompensera minskade volymer på en hemmamarknad som under flera år totalt sett varit krympande. Lönsamheten förbättrades. Försäljningsvärdet ökade år 1980 med drygt 1295 till 188 milj. kr.

Ekströms LivsmedelsProdukter AB i Örebro kunde också registrera ett framgångsrikt år 1980. Försäljningsvärdet ökade med 1196 och uppgick till 102 milj. kr. Försäljningen till storkök steg särskilt markant. Volymökningen blev 1296. Den redan förut goda lönsamheten förbättrades ytterligare.

AB Hugo Österberg visade år 1980 oförändrat god lönsamhet. Försälj-

ningsvärdet steg till 33 milj. kr. Omsättningsökningen motsvarades i huvudsak av prisökningar. Sinjet AB nådde avsevärda framgångar med försäljningen av poler- och slipmaskiner, framför allt på export. Fakturerad försäljning steg till 39 milj. kr. Exportandelen uppgick till 4396. Under året förvärvades ett mindre

företag, AB Biegsam, som i Jönköping tillverkar slipmaskiner främst för den svenska marknaden. Resultatet förbättrades men är alltjämt otillfredsställande. Bolagets traditionella sortiment av diskborstar och andra konsumentprodukter svarar för huvuddelen av förlusten.

Vilhelmina Plast AB brottas alltjämt med svårigheter att nå erforderlig volym i sin stora moderna fabrik. Försäljningen för Vilhelmina Plast med

sitt helägda säljbolag, Swepall Hantering AB, uppgick till 51 milj. kr.

inräknat de agenturprodukter för lätt och medeltung materialhantering som Swepall marknadsför, främst lastpallar. Resultatet är fortfarande mycket

otillfredsställande.

Skr. 1981/82: 20 61

Jede-Automater AB utvecklades positivt och i enlighet med en långsiktig

plan. Dotterbolag i Tyskland och Norge etablerades. Försäljningsvärdet ökade 2076 till 32 milj. kr. och vinsten blev — trots extraordinära marknadsinvesteringar — fullt tillfredsställande. I början av år 1980 avyttrades Nordium AB till Kema Nobels konsumentdivision, vilket bör ge ökade förutsättningar för en mera lyckosam

framtid b!. a. genom samordning med Barnängens likartade kem-tekniska sortiment.

Tillsammans med PKbanken har Tobaksbolaget sedan år 1978 varit huvuddelägare i Svenska AB Navigator. Navigator är ett investmentbolag som skapades i slutet av 1960-talet. Efter en alltför snabb tillväxt genom ett stort antal företagsförvärv i mitten av 1970-talet drabbades koncernen av lönsamhetsproblem under konjunkturnedgången mot slutet av decenniet. En sanering av verksamheten blev därmed ofrånkomlig. De senaste åren har en rad dotterbolag sålts eller avvecklats. Saneringsperioden kan nu anses i allt väsentligt avslutad.

I december år 1980 förvärvade Procordia PKbankens aktier i Navigator, som därmed är ett nästan helägt dotterbolag. Förutsättningar bör nu föreligga för Navigator med sina kvarvarande 16 dotterbolag att under de närmaste åren redovisa vinster, om än på en blygsam nivå. Antalet anställda inom Navigatorgruppen är ca 1000 och omsättningen år 1981 beräknas

uppgå till ca 400 milj. kr.

Procordias förvärv av Navigator skall inte ses som ett led i diversifieringsverksamheten. Bolagen inom gruppen kan inte samordnas med dem som förut har förvärvats. Flera av enheterna har emellertid stor utvecklingspotential i form av relativt avancerade produkter i en växande marknad. Det är Procordialedningens förhoppning att genom förvärvet av aktie-majorileten kunna ytterligare bidra till en sund utveckling av xvarvarande Navigator-bolag och dessutom återvinna en del av de stora aktieägartillskott som fått tillskjutas under saneringsperioden.

Exkl. Navigator-koncernen redovisar Procordia-koncernen för år 1980

en omsättning av 1318 milj. kr. Resultatet efter finansiella intäkter och

kostnader uppgick till 308 milj. kr.

Utsikterna för år 1981 måste bedömas med stor försiktighet. Tobaksbolaget som svarar för över 9096 av vinsten känner större osäkerhet än på länge när det gäller konsumtionsutvecklingen. Även för Navigator-koncernen föreligger betydande riskmarginaler. Med denna reservation beräknas emellertid koncernomsättningen, Navigator-gruppen inräknad, komma att

uppgå till ca 1 850 milj. kr.

Skr. 1981/82: 20 - 62

KabiVitrum AB

Bolagets omfattning

Koncernen bildades år 1972 sedan Statsföretag under år 1971 förvärvat samtliga aktier i AB Kabi med dotterföretaget AB Recip. Samma är inträdde Vitrum AB och ACO Läkemedel AB i koncernen. I KabiVitrum ingår också AB Kabi Diagnostica, bildat år 1975, Swe Drug Consulting AB och KabiGen AB, båda bildade år 1978. Swe Drug Consulting AB har som

uppgift att i form av konsultationer, entreprenader och andra tjänster bidra till utvecklingen av läkemedelsstandarden i främst utvecklingsländer. KabiGen, som till hälften ägs av KabiVitrum och till hälften av Svenska Sockerfabriks AB och Hilleshög AB, bedriver forskning och utveckling inom hybrid-DNA-området.

KabiVitrums forskning och produktutveckling bedrivs inom områden som är angelägna för sjukvården och som koncernen har stora förutsätt-

ningar att bearbeta framgångsrikt.

Verksamheten under år 1980

Sedd i ett globalt perspektiv har läkemedelsbranschen hittills varit i ett expansivt skede. Utvecklingen kan väntas bli hämmad av skärpta krav

från myndigheter i skilda länder.

I Sverige ökar läkemedelsförsörjningen i kronor räknat, men en nedgång i volym har noterats. Koncernen har dock bibehållit sin marknadsandel

och har möjligen också kunnat förbättra denna något. Exportförsäljningen

visar en såväl värdemässig som volymmässig ökning.

Då läkemedelsindustrin nämns som cen framtidsbransch brukar vissa

områden framhållas. Till dessa hör bioteknologin och inom denna speciellt hybrid-DNA-tekniken. Inom detta område tyder utvecklingen på att det

inom överskådlig tid blir möjligt att producera ett flertal läkemedel med

denna teknik. Till listan över sådana läkemedel hör hormoner, blodäggviteämnen, insulin och interferon. Alla dessa ingår i koncernens intresseom-

råden. I Sverige liksom i flertalet andra länder är infusionslösningar en grupp

läkemedel som beräknas uppvisa en fortsatt ökning. En utökad användning av intravenös nutrition — näringstillförse! direkt in i blodbanorna —

Skr. 1981/82: 20 63

betecknas som angelägen. Fettemulsionen Intralipid är en av de sex infusionslösningar för näringstillförsel som tillverkas inom koncernen.

Intralipid, som är koncernens största produkt, används nu i över 50 länder, och mer än 20 miljoner infusioner har givits. Sommaren år 1978 registrerades Intralipid i USA som första fettemulsion för intravenöst bruk på den amerikanska marknaden.

KabiVitrum är världens största producent av tillväxthormon. Medlet, Crescormon, framställs ur humana hypofyser, vilket medför en begränsad tillverkning. På koncernens updrag har det amerikanska forskningsföretaget Genentech tagit fram en hybridiserad variant av bakterien E. coli, som vid odling producerar humant tillväxthormon. Bakterien odlas nu i Kabi- Gens laboratorium i 10-litersskala. Denna volym täcker den produktion som krävs för tester och kontroller, innan bakterieproducerat tillväxthormon får användas för behandling av hypofysära dvärgar eller för annat ändamål inom sjukvården. Genom ett avtal träffat år 1980 med det brittiska hälsovårdsministeriet har koncernen tillförsäkrat sig möjlighet till produktion i 400-litersskala. Med denna produktionsvolym möjliggörs också användning av tillväxthormonet inom andra områden, såsom behandling av svårläkta benbrott och utbredda brännskador.

Det gångna året har präglats av omfattande organisatoriska förändringar, som gör koncernen bättre anpassad till den alltmer internationaliserade verksamheten och medför att möjligheterna till rationalisering och samverkan mellan koncernens enheter skall kunna tillvaratas bättre.

Företagsledningen har förstärkts inom viktiga funktioner. Marknadsföringen har fått en samordnad ledning och en ökad orientering mot den internationella marknaden. Tillverkning, kvalitetskontroll, anläggningsverksamhet samt forskning och utveckling har likaledes givits en central ledning. Genom dessa åtgärder underlättas samarbetet mellan produktutveckling, produktion, marknadsföring och administration.

Kalmar Kockum AB

+ Kalmar Verkstads AB

Kalmar Kockum-gruppen tillverkar och marknadsför rälsfordon, gaffeltruckar, lastbärarsystem och dumpers.

Vid utgången av år 1980 hade hela den serie juridiskt ekonomiska trans-

Skr. 1981/82: 20 64

aktioner genomförts, som resulterade i att Kalmar Verkstads-koncernen per den 31 december 1980 upplöstes och de enskilda företagen överfördes

som dotterbolag till det nya moderbolaget Kalmar Kockum AB, där tidi-

gare bl.a. Kockum Landsverk fanns.

Statsföretag har därmed skapat en koncern med speciell inriktning på tung transportutrustning och med drygt 1500 anställda i fyra producerande

bolag i Sverige och 150 i åtta utländska försäljningsbolag. Koncernen har

en stark internationell orientering med närmare 60 Z: av försäljningen utomlands på ett 60-tal marknader.

De marknadssegment koncernen arbetar på är varken påfallande stora eller expansiva i absoluta tal och marknadsandelarna börjar nu på flera avsnitt bli så pass stora att företaget dels hårt attackeras av konkurrenter,

dels på ett helt annat sätt än tidigare år känner av nedgångar i totalmarknaden. Detta gäller främst Kalmar LMV.

Kalmar Verkstad

SJs vagnpark har relativt hög medelålder. I kombination med lågprissatsningens kraftigt ökade resandeström har trycket på vagnparken ökat så att SSs vagnbehov under den närmaste 10-årsperioden uppgår till 900. Detta avser man täcka in dels genom lokdragna vagnar, dels eventuellt genom snabbtåg. Kalmar Verkstads kapacitet klarar numera denna efterfrågan utan större investeringar.

De östafrikanska järnvägarna har några år varit återkommande kunder. Detta förhållande bör kunna fortsätta även om de aktuella ländernas eko-

de godsvagnverkstaden i Tanzania skjutas på framtiden. Främst för att ytterligare stärka bearbetningen av denna typ av marknader har fr. o. m. den I januari 1981 Kalmar Kockum International bildats.

Faktureringen ökade till 92.2 milj. kr. (71,4). Resultatet drogs fortfarande ner av motorvagnsleveranser till FIAT och stannade vid 3,5 milj. kr. (2,8). Antalet anställda uppgick till 419 (397).

Kalmar LMV

Gaffeltruckmarknaden är inte t sig en tillväxtmarknad. Kalmar LMVs

snabba tillväxt har därför huvudsakligen skett på konkurrenternas bekost-

nad med hjälp av överlägsen produktutformning och stora satsningar i marknadsorganisationen.

Långsiktigt måste emellertid konkurrenskraften i alla företag främst

baseras på kostnadseffektivitet. Kalmar LMV har vid utgången av år 1981 genomfört ett investeringsprogram på närmare 100 milj. kr. sedan är 1976 och de fysiska resurserna ger då goda produktivitetsförutsättningar. Marknadssatsningarna fortsätter. Under år 1980 tog företaget stora

marknadsandelar i både USA och Västtyskland med främst de tyngre

Skr. 1981/82: 20 65

avsnitten av sortimentetet. De förberedande studierna av en tillverkande etablering i USA fortsätter.

Faktureringen ökade med ca 30 9 till 342,2 milj. kr. (243,5) och resultatet följde i stort sett med till 20,0 milj. kr. (15,8). Antalet anställda ökade till

640 (528).

Kalmar Lagab — satsningarna gav resultat

Lagab köptes år 1978. Vår bedömning var att man i företaget sysslade med en mycket intressant del av tyngre transporter — systematiserad enhetshantering. Det bedömdes emellertid också nödvändigt att satsa ordentligt i marknadsföringen av dessa system. Det resulterade år 1979 i en

förlust på 1,3 milj. kr. på en fakturering av 26,2 milj. kr.

Satsningarna gav resultat år 1980. Faktureringen ökade med 40 92 till 36,0 milj. kr. och förlusten byttes mot en vinst på 1.0 milj. kr. Antalet anställda var 125 (108).

Kockum Landsverk — offensiv omstrukturering

Sedan den 1 januari 1980 har Kockum Landsverk återuppstått som en självständig juridisk enhet inom gruppen mot särskild offert till Statsföre-

tag.

Resultatet inom den tidigare division Transport i Kockums Industri AB har de senaste åren varit starkt förlustbringande — drygt 60 milj. kr. förlust

under åren 1979—1980. En offensiv omstrukturering är helt nödvändig och ett omfattande program för detta har arbetats ut under det gångna året.

Programmet har tre huvudpunkter:

— Kraftfull satsning på ”egen” marknadsföring i Västeuropa

— Ny inriktning på produktutvecklingen — Effektivitetshöjning inom företaget Personalorganisationerna har aktivt deltagit i och påverkat arbetet med att ta fram utvecklingsprogrammet. Det råder fullständig enighet mellan

koncern- /företagsledning och organisationerna att programmet måste genomföras för att nå målet: Att göra Kockum Landsverk till en lönsam och därmed trygg arbetsplats.

Kockumation AB

5 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 20

Skr. 1981/82: 20 66

Historik

Den nuvarande verksamheten för Kockumation AB. f.d. Kockums

Automation AB, startade år 1975 genom att avdelningar för marina instru-

ment och akustiska sändare bröts ut från Kockums Varv. Samtidigt till-

fördes externt sågverksautomatik, produktionsanläggning för elektronik

samt lyftarmen, Muskeln.

Bolagets syfte

Kockumation AB marknadsför auomatikutrustning för främst marinmarknaden och sågverksindustrin (Rema) samt akustiska sändare.

Bolagets omfattning

Den huvudsakliga verksamheten är förlagd till Malmö och Västerås.

Härtill kommer ett världsomspännande agent- och distributionsnät.

Resurserna omfattar marknadsföring, produktutveckling och viss tllverkning.

Marindivisionen marknadsför dels elektronikprodukter för automatisering ombord på fartyg, dels akustiska sändare för fartygs- och landalarm. De ledande produkterna är lastfördelningsinstrument, nivåmätningssystem, autopiloter samt sonikapparater. Den länge svaga sjöfartsmarknaden

ljusnade något under år 1980 och bidrog till att divisionen kunde notera en

80-procentig orderingångsökning.

Rema-divisionen marknadsför automatikutrustningar för sågverksindustrin.

Inmätnings- och sorteringsutrustningarna för timmer möjliggör rationell

hantering och redovisning för sågverken. Med automatisk sågstyrning uppnås betydande produktivitetsvinster. Vidare erbjuds brädsorteringssystem och det nyintroducerade REMEK -80 (för redovisning och planering).

Elektroniktillverkning sker även för Marindivisionen samt för Kockums

Industri.

Den svenska marknadens avmattning under senare delen av år 1980 har försökt kompenseras genom exportsatsningar.

Genom att bilda Industridivisionen gör företaget en satsning på att bredda sin marknad.

Divisionens produkter omfattar energistyrning, verkstads- och process-

automatik och skall marknadsföras på nya kundkategorier. Nyckelprodukten är än så länge apparater för akustisk sotning — en teknik som bedöms drifts- och bränsleekonomiskt förmånlig.

Nysatsningarna kommer huvudsakligen att inriktas på automatiska mät-, regler- och övervakningssystem.

Skr. 1981/82: 20 67

Verksamheten under år 1980

Orderingången ökade från en flerårig nivå på ca 60 milj. kr. till 89 milj. kr. år 1980. På grund av låg ingående orderstock slutade faktureringen på endast 69 milj. kr. (61). Detta i kombination med nysatsningar medförde att resultatet efter finansiella intäkter och kostnader stannade vid 2,6 milj. kr. (6,1).

Framtidsutsikter

Den ökade volymen bör innebära goda möjligheter till en resultatförbättring under år 1981.

Produktsatsningar samt resursuppbyggnad för att klara de ökade volymerna kommer dock att belasta resultatet.

Orderingången för år 1981 bedöms nå föregående års nivå.

Kockums Industri AB

Bolagets omfattning

Kockums Industri AB är sedan år 1979 helägt dotterbolag till Statsföre-

tag AB.

Transportdivisionen inom moderbolaget har fr.o.m. år 1980 överförts till Kalmar Kockum AB tillsammans med bolagen i Norge och England. '

Waco AB samt Jonsereds träteknikdivision, som båda tillverkar främst hyvelmaskiner och förvärvades under år 1979, har fr.o.m. den I januari 1981 integrerats i en juridisk enhet, Waco-Jonsereds AB, dotterbolag till Kockums Industri AB.

Kockums Industri-koncernens verksamhet har därmed koncentrerats till utveckling, tillverkning och marknadsföring av ett komplett maskinprogram för skogsavverkning, sågverk och träförädling.

I koncernen ingår säljande och tillverkande dotterbolag (sågverksma-

skiner) i USA, Canada och Australien samt försäljningsbolag i Finland och Schweiz. Genomsnittligt antal anställda år 1980 var 1847, därav 678 i utlandet.

Den fakturerade försäljningen för Kockums Industri AB med dotterbolag uppgick under år 1980 till 650 milj. kr. (548) en ökning med 19 4.

Skr. 1981/82: 20 68

Faktureringen från moderbolaget utgjorde 382 milj. kr. (283).

Exporten från Sverige samt de utländska dotterbolagens försäljning

motsvarar 61 26 av den totala faktureringen. Koncernens resultat efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till —36,5 milj. kr. (— 111,9).

Moderbolaget

Den centrala administrationen har omorganiserats och reducerats. Det

tidigare huvudkontoret i Malmö har avvecklats. Moderbolagets två pro-

duktdivisioner har fått totalt ansvar för utveckling, produktion och mark-

nadsföring av sina respektive produktlinjer och därmed även för lönsamheten i sina verksamheter.

En total översyn av tillverkningsenheterna har resulterat i beslut om flyttning av produktionen från Filipstad i syfte att koncentrera tillverkningen till Söderhamn och Stensele. Ca 100 anställda i Filipstad berörs av beslutet, som skall vara fullt genomfört i början av år 1982.

Division Skogsbruk

Divisionen har under året väl hävdat sin ställning som marknadsledande i Norden inom området skogsbruksmaskiner. Den fakturerade försäljning-

en var 213 milj. kr. (165), en ökning med 29 Zz. Exportandelen är 37 4.

Under året har en produktverkstad med totalt ansvar för avverkningsprogrammet organiserats i Söderhamn och arbetet påbörjats för en mot-

svarande produktverkstad för basmaskiner i Stensele.

Jämfört med tidigare år kan noteras en klart positiv utveckling för divisionen. Verksamhetsresultatet är dock fortfarande otillfredsställande.

Under år 1981 beräknas divisionens fakturering bli något större än år

1980 medan orderingången minskar på grund av konjunkturavmattning. Till följd av det pågående åtgärdsprogrammet väntas verksamhetsresulta-

tet bli positivt.

Division Skogsindustri

Divisionens fakturerade försäljning av sågverksmaskiner och anläggningar uppgick till 169 milj. kr. (116), vilket är en ökning med 44 26. I faktureringen ingår Jonsereds hyvelmaskiner med 25 milj. kr. Exportande-

len av försäljningen utgör 70 milj. kr. eller 49 Zz. Under året har diskussioner förts med övriga svenska tillverkare av

sågverksmaskiner om en strukturrationalisering inom branschen. Detta

har bl. a. lett till ett avtal med AB AK Eriksson, avseende marknadsföring och tillverkning av bandsågar och utrustningar för reducerteknik.

Verksamhetsresultatet för divisionen är trots vissa förbättringar inte

tillfredsställande. Ett omfattande åtgärdsprogram har utarbetats och delvis

genomförts under året. Åtgärderna väntas ge effekt under år 1981.

Skr. 1981/82: 20 69

Waco-Jonsereds AB

Under året har faktureringen av Waco-produkterna, främst hyvelmaskiner, varit god. I Sverige har faktureringen ökat 41 20. Totalt har den fakturerade försäljningen ökat 13 90 till 41 milj. kr. (36) exklusive Jonsereds produkter. Exportandelen är 59 90.

Kostnadssänkande åtgärder har vidtagits under året liksom en intensifierad marknadsbearbetning, bl. a. av nya marknader i England och Frankrike.

Resultatet år 1980 är positivt, men motsvarar inte helt förväntningarna. Inte heller år 1981 väntas resultatnivån bli fullt tillfredsställande.

Utlandsbolagen Dotterbolagen utomlands svarade år 1980 för 44972 eller 337 milj. kr. av

koncernens fakturering.

Bolagen i USA och Canada tillverkar och marknadsför huvudsakligen maskiner för sågverksindustrin.

Faktureringen i de båda bolagen minskade 1090 till 212 milj. kr. (236) ; på grund av den nordamerikanska lågkonjunkturen. Som en följd av detta blev resultatutvecklingen negativ och betydligt sämre än väntat.

Dotterbolaget i Australien har reorganiserats under året och har genom förvärv av rörelsen i Scandex Ltd i Australien tillförts egen produktion av

sågverksmaskiner. Faktureringen uppgick till 27 milj. kr. en ökning med 5120. Bolaget bedöms nå ett positivt resultat år 1981.

Bolaget i Finland, som är enbart marknadsförande, ökade under året faktureringen 2176 till 98 milj. kr. (81). Företaget har god lönsamhet och resultatet beräknas bli fortsatt positivt under år 1981.

Framtiidsutsikter

Den pågående rekonstruktionen av koncernen har ställt organisationen under ett mycket hårt tryck. Förändringarna har också medfört stor perso-

nalomsättning bland ledande personal. Den nya organisationen är fr. o. m.

år 1981 bättre rustad och kan inrikta arbetet mera offensivt.

Huvuddelen av det återstående rekonstruktionsarbetet är av mera långsiktig karaktär och ställer i många fall krav på investeringar. Under förutsättning av att inga extraordinära händelser inträffar i om-

världen och fortsatt hög takt i rekonstruktionen beräknar företagsledning-

en att koncernen skall ge ett positivt resultat år 1981.

Skr. 1981/82: 20 s 70

Liber Grafiska AB

Bolagets omfattning

Liber Grafiska AB bildades i januari 1973 genom beslut i Statsföretag ABs styrelse att samordna de grafiska företagsenheterna inom Statsföre-

tagsgruppen. Till Liber överfördes vid denna tidpunkt dels Svenska Repro-

duktions AB med dess dotterbolag huvudsakligen verksamma inom grafisk produktion, dels AB Allmänna Förlaget med dess dotterbolag som företrädesvis är verksamma inom förlagsbranschen. Hösten 1973 förvärvades samtliga aktier i AB C E Fritzes Kungl. Hovbokhandel. Under år 1975 tillfördes Liber två betydande enheter. Genom ett särskilt avtal med staten övertogs den korrespondenskurs- och läromedelsverksamhet som under nära ett sekel bedrivits av Hermods Stiftelse. För att erbjuda även förbruk-

ningsmateriel till skolor köptes samtliga aktier i Skrivab Skol- och Kon-

torsmateriel AB.

Liber Grafiska AB arbetar inom branscherna förlag, tryckeri, bokhandel och förbrukningsmateriel för skolor och industri. Verksamheten är för närvarande organiserad på sex rörelsedrivande divisioner, vilka fungerar

som självständiga resultatenheter samt på två dotterbolag. Liber finns i

Stockholm, Malmö, Lund, Växjö och Göteborg.

Verksamheten under år 1980

Under år 1980 beslöt regeringen att upphäva den författningsenliga sär-

ställning som gällt för vissa delar av verksamheterna inom Allmänna Förlaget, Utbildningsförlaget och LiberKartor. Besluten medför ingen

LiberKartors del blir effekten större genom att ensamrätten till följdproduktion grundad på det allmänna kartmaterialet bortfaller. LiberKartor bedöms ha goda förutsättningar för en fortsatt framgångsrik kartproduktion. Libers fakturerade försäljning uppgick år 1980 till 519,0 milj. kr. vilket är

132 över föregående års 460,6 milj. kr. Flera divisioner har nått goda

försäljningsökningar.

Den successiva resultatförbättringen som noterats under de senaste åren

har fortsatt även under år 1980. Resultatet före bokslutsdispositioner och

skatt uppgick år 1980 till 18,5 milj. kr. mot 12,3 milj. kr. året innan.

Skr. 1981/82: 20 71

LiberLäromedel och LiberTryck svarar för de största resultatförbättringarna. LiberFörlag redovisar också en positiv resultatutveckling till stor del beroende på god försäljning och högre marginal inom den egna förlagsutgivningen. Även Fritzes har förbättrat resultatet jämfört med år 1979. Skrivab nådde ett resultat av samma storleksordning som år 1979 medan LiberHermods och LiberKartors resultat försämrats jämfört med föregående års goda resultat.

De två senaste årens resultatökningar har förbättrat räntabiliteten på kapitalet väsentligt, men förbättringen har hållits tillbaka av samtidigt ökande kapitalbindning. Avkastningen på totalt kapital ökade under år 1980 till 9,8 20 från 8,3 72 året innan, |

För år 1980 lämnades koncernbidrag om 4,0 milj. kr. till bolag inom Statsföretagsgruppen. För år 1979 lämnades utdelning till Statsföretag med 1,0 milj. kr. och koncernbidrag med 0,5 milj. kr.

De samlade investeringarna i färdiga anläggningar och pågående nyanläggningar för år 1980 uppgick till 21,7 milj. kr. och överstiger kraftigt föregående års nivå, 9,3 milj. kr.

Skrivab påbörjade byggnadsarbetena på sin nya anläggning under våren 1980 och anläggningen är helt inflyttningsklar i juli 1981. Skrivab flyttar då in i ett effektivt höglager som ger Skrivab goda möjligheter att ytterligare förbättra leveranskvaliten. Den nya anläggningen stärker Skrivabs konkurrensförmåga när det gäller leveranser av kontorsmateriel till industri och kontor.

LiberTryck installerade i mitten av år 1980 en fyrfärgs arkoffsetpress. Under hösten köpte divisionen en dator för bl. a. produktionsplanering.

Liber tecknade under hösten 1980 i samband med en nyemission 40 Zz av aktierna i Göteborgs Graphic Systems AB. Bolaget kommer att tillföra LiberTryck produktionsvolymer och kunnande inom området grafisk informationsbehandling.

LiberLäromedel intensifierar sin satsning inom elektronikområdet på samtliga utbildningsnivåer. I februari 1981 träffade Liber ett avtal om förvärv av AB Skolelektro, ett företag i Sala som utvecklar och säljer utrustning och laborationsmateriel för undervisning inom elektronikområdet.

Det totala antalet anställda i koncernen uppgick den 31 december 1980 till 1225 personer. Omräknat till fulltidsarbetande enligt riksförsäkringsverkets normer uppgick antalet anställda under år 1980 till i genomsnitt 1201 (1170).

Den tekniska utvecklingen inom såväl tryckeri- som förlagsbranschen har gått mycket snabbt. Libers traditionella verksamhetsområden förlag, tryckeri och bokhandel ändrar successivt karaktär i takt med att såväl samhället i stort som enskilda kunder efterfrågar produkter och tjänster där den nya datortekniken utnyttjas i allt större omfattning. Libers verksamhetsområde kommer sannolikt att kunna beskrivas som information

Skr. 1981/82: 20 72

och kommunikation där affärsidén närmast blir att insamla, bearbeta, presentera, lagra, mångfaldiga och distribuera information. Även utveckling och försäljning av hårdvara, i första hand tillsammans med Libers mjukvara, kan anses ligga inom det nya verksamhetsområdet.

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

Historik

Bolaget startade sin verksamhet år 1980 men malmbrytning förekom i Malmberget redan år 1887. Från Kiruna gick det första malmtåget mot Narvik i slutet av år 1902. LKAB var fram till slutet av 1960-talet världens ledande järnmalmsexportör. Under 1960-talet ändrades strukturen på handeln med järnmalm genom att dels nya gruvor började brytas i bl.a. Australien, Brasilien och Afrika, dels stora hamnar och fartyg byggdes och dels nya stålprocesser genomfördes som ledde fram till minskad efterfrågan på fosforrik malm, vilket i sin tur innebar att LKAB, som från starten levt högt på just den fosforrika malmen, förlorade marknadsandelar.

Fram till början av 1970-talet var LKAB ett renodlat järnmalmsföretag. Bolaget började då diversifiera sin verksamhet såsom ” statens mineralföretag” med sitt mineraltekniska kunnande som bakgrund.

LKAB tog initiativet till bildandet av oljeprospekteringsbolagen OPAB och Petroswede, senare också till Svenska Petroleum AB. Oljeintressena överläts emellertid år 1978 till Statsföretag AB.

Under 1970-talet vidgades verksamheten till att omfatta bl.a. uran, sulfidmalmer, kvarts och kvartsit, sprängämnen, internationell konsultverksamhet, prospektering i större skala samt i början av 1980-talet även fasta energiråvaror och koppar. De flesta av dessa verksamheter drivs i dotterbolag.

Strukturförändringarna inom främst den europeiska stålindustrin och den svåra konjukturnedgången, som började vid mitten av 1970-talet, påverkade LKABs leveransmöjligheter och därmed dess ekonomi. Det förr så vinstgivande företaget har sedan år 1977 gått med förlust — järnmalmen svarar för 9076 av LKAB-koncernens intäkter.

Skr. 1981/82:-20 173

Verksamheten under år 1980

År 1980 började med god efterfrågan på järnmalm, vilken emellertid under sommaren snabbt sjönk då stålkonjunkturen i Europa försämrades. Produktionen, som i början av året låg vid en årstakt av 27 milj. ton stannade för helåret vid 24,1 milj. ton (23,6). Minskningen tvingade till två veckors permission vid slutet av året. Leveranserna blev 21,1 milj. kr., (26,7) varav 93 26 exporterades.

De totala rörelseintäkterna för koncernen ökade med 50 milj. kr. till 2317 milj. kr. Prishöjningar och förändring av produktsammansättningen svarade för +415 milj. kr. och kvantitetsminskningen för —422 milj. kr. Nya koncernenheter stod för 57 milj. kr. av intäktsökningen. Exportintäkterna uppgick till 8496. Koncernens rörelseresultat efter planenliga avskrivningar förbättrades till — 130 milj. kr. (-301). Finansiella intäkter och kostnader uppgick till netto —222 milj. kr. (—-191). Den samlade förlusten, före extraordinära intäkter och kostnader, blev -352 milj. kr. (—492).

För att täcka förlusterna för år 1980 har riksdagen anvisat ett medelstiliskott om tillsammans 340 milj. kr.

Dotterbolagens resultat efter finansiellt netto uppgick sammantaget till —4 milj. kr. (+2).

Koncernens investeringar uppgick till 602 milj. kr. (389). De största enskilda objekten var fortsatt utbyggnad av ny huvudtransportnivå i Kiirunavaara samt om- och tillbyggnad av pelletsverket i Kiruna. Ett apatitverk togs i bruk för att tillvarata fosforinnehållet i avfallet från malmbehandlingen.

Medeltalet anställda uppgick till 7628 (7 748). Nya koncernenheter ingår med ett 90-tal personer.

Koncernens satsning på forskning och utveckling uppgick till ca 100 milj. kr. Förberedelserna att öppna koppargruvan i Viscaria i Kiruna forsatte. Riksdagen har beviljat ett medelstillskott på 50 milj. kr. för Viscariagruvan.

Framtidsutsikter

Stålindustrins svåra situation gör en prognos för de närmaste åren osäker. Leveranserna under år 1981 torde komma att ligga något under 1980 års nivå och uppgå till 18,5 milj. ton. Vissa driftsinskränkningar genomförs under år 1981.

Med utgångspunkt från dessa antaganden beräknas 1981 års verksamhet leda till en förlust på ca 750 milj. kr. efter finansiellt netto. För att täcka denna förlust har riksdagen beviljat ett medelstillskott på motsvarande belopp.

Skr. 1981/82: 20 74

Norrbottens Järnverk Aktiebolag (NJA)

Norrbottens Järnverk AB (NJA) är ett helägt dotterbolag till Statsföretag AB. År 1978 överlät NJA stålrörelsen till SSAB Svenskt Stål AB. Sedan bolaget under år 1979 överlåtit samtliga aktier i Regioninvest i Norr

AB till Statsföretag AB har bolaget inga aktier eller andelar i andra företag.

Årets fakturerade försäljning uppgick till 51,3 milj. kr. och bestod av försäljning av kol till SSAB.

Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till 8,7 milj. kr. varav 8,5 milj. kr. utgjorde upplösning av i tidigare bokslut gjorda avsättningar för

framtida kostnader.

Efter finansiellt netto om 75,9 milj. kr. uppgick resultatet efter finansiella intäkter och kostnader till 84,6 milj. kr.

Inga extraordinära poster förekom under perioden och årets vinst blev

84,6 milj. kr.

NJA hade inga anställda under år 1980. Inga arvoden utgick till styrelse och verkställande direktör.

Från årets verksamhet internt tillförda medel 84,6 milj. kr.. amortering om 251,2 milj. kr från SSAB för år 1978 försålt varulager samt minskning av Övriga långfristiga fordringar om 14,2 milj. kr. tillsammans 350,0 milj. kr. har huvudsakligen använts till att öka rörelsekapitalet och då främst

kortfristig fordran på Statsföretag AB.

Nyckelhus AB

Nyckelhus AB startade år 1962 som ett privatägt företag och övergick år 1969 i statlig ägo. Företaget är sedan år 1970 helägt dotterbolag till Statsföretag AB. All rörelse bedrivs i moderbolaget Nyckelhus AB medan

Skr. 1981/82: 20 75

dotterbolagen. Nyckelhus i Skyttorp AB och Gyllby Såg- och Snickerifabrik AB, enbart är fastighetsförvaltande bolag.

Nyckelihus marknadsför blockade hus i form av materialsatser och nyckelfärdiga volymhus. Målsättningen är att saluföra energisnåla hus av

hög kvalitet. Volymhusen från fabrikerna i Skyttorp och Tjörnarp över-

stiger vida gällande energinormer. Även blockhuskonstruktionen har pre-

standa som Överstiger nu gällande krav. Samtliga Nyckelhus har vidare värmeåtervinning som standardutrustning.

Nyckelhus omsatte år 1980 ca 178 milj. kr. på ca 670 leveranser. Antalet anställda vid årsskiftet var 393 personer.

Resultatet utgjorde —-4,1 milj. kr., som härrör sig från det nu nedlagda danska dotterbolaget.

Småhusmarknaden har de senaste två åren drastiskt minskat och

branschutsikterna är inte gynnsamma. Kapacitetsutnyttjandet är lågt och lönsamheten dålig. Någon förbättring i dessa avseenden förväntas inte

under de närmaste åren.

För Nyckelhus del innebär det viss minskning av leveranserna, som en anpassning till den minskande marknaden.

Regioninvest i Norr AB

Historik

Bolaget bildades i juni 1977 som ett dotterbolag till Norrbottens Järnverk

AB under namnet NJA-Invest. När NJA gick in som en del av SSAB Svenskt Stål AB övergick NJA-Invest till att bli ett direkt dotterbolag till Statsföretag. I samband med att ytterligare medel av riksdagen beviljades

för en utökning av bolagets verksamhet ändrades bolagets namn till Re-

gioninvest i Norr AB.

Bolagets syfte

Regioninvest har som uppgift att på affärsmässiga grunder driva indu-

striföretag och att som investmentbolag medverka i utvecklingsbara projekt. I begränsad omfattning kan bolaget även medverka i infrastrukturella projekt.

Målsättningen för bolaget är enligt riksdagsbeslut att främja sysselsätt-

Skr. 1981/82: 20 76

ningen i Norrbottens län där den industriella verksamheten i huvudsak är

baserad på basindustrin (malm, stål, trä och papper). Regioninvest skall söka utöka och förstärka de industrisektorer i Norrbotten som ligger utanför basindustrins verksamhet.

Regioninvest kan på uppdrag av Statsföretag och industridepartementet

mot särskild offert åtaga sig rekonstruktionsuppdrag. Bolaget har i ett antal

fall accepterat sådana uppdrag.

Bolagets omfattning

Regioninvest med ett antal förvärvade eller nybildade dotterbolag kon-

centrerar sin rörelsedrivande verksamhet till ett antal prioriterade bran-

scher/produktionsområden i vilka ingår ett eller flera företag. Mekanisk bearbetning:

— Mekinor (marknadsföring av mekaniska sektorns produkter) — Suna (kabelstegar m. m.)

— Pajala Mekaniska Verkstad (fordonshytter)

— Polar Medical Products (sjukhusprodukter för engångsbruk)

— Norrbit (bromsskivor)

El och elektronik — Elenorr (elektronikprodukter)

System för tunga transporter i besvärlig miljö — Kiruna Mining (gruvtruckar m. m.) — Unikat (avgasreningssystem)

Byggsektorn — Isolamin (marina inredningssystem, brandsäkra och ljudisolerade bygg-

element m. m.)

— Isohousing (internationell husbyggnadsverksamhet)

Energisektorn — Kryotherm (värmepumpar)

Av infrastrukturella skäl har för reklam och redovisning byggts upp två helägda bolag, Reklaminvest AB och Ekonomisystem AB. Intresset för utvecklingsbara projekt har medfört att minoritetsintres-

sen, 25-49 av aktierna, har förvärvats i sju bolag med skiftande verksamhet.

Omsättningen beräknas för år 1981 komma att uppgå till ca 200 milj. kr.

Ca häften av bolagets produkter avsätts på exportmarknaden.

Antalet anställda i moderbolaget och dotterbolagen uppgick den I juni 1981 till 520 personer. I intressebolagen är 110 personer anställda.

Verksamheten under år 1980

Under året har samtliga aktier förvärvats i Suna Verkstads AB, Polar Medical Products AB och i Kryotherm samt ytterligare aktier i Texpan System Sweden AB (filter för fordon) som härigenom blivit ett majoritetsägt dotterbolag. I intressebolagen Tväråns Såg AB och Åviken Skylt AB

har aktieposterna ökats.

Skr. 1981/82: 20 77

Från PMJ i konkurs och från Strömnes AB har maskiner, inventarier m.m. förvärvats. Verksamheten drivs nu i de två nybildade och helägda företagen Norrbit AB respektive Pajala Mekaniska Verkstads AB.

För den mekaniska verkstadssektorn har bildats ett marknadsföringsbolag — Mekinor AB.

Regioninvests intäkter uppgick under året till 85,4 milj. kr. Koncernens' resultat var 0,8 milj. kr.

Krisen inom varvsbranschen medförde att dotterbolaget Isolamin hade betydande lönsamhetsproblem. Liknande förhållanden har rått för Mining vars verksamhet har intimt samband med stål- och gruvbranschens konjunkturer. För båda bolagen har påtagliga förbättringar inträffat under senare delen av år 1980.

Investeringar under år 1980 uppgick till 33,6 milj. kr. varav i fastigheter 25,1 milj. kr.

Antalet anställda var i medeltal under år 1980 319, varav i moderbolaget 16.

Framtidsutsikter

Under den gångna verksamhetstiden har konstaterats att svårigheterna att få till stånd en industriell utveckling ej baserad på basindustrin i Norrbotten till stor del beror på bristen på lämpliga produktprogram och marknadsföringskanaler. Moderbolagets verksamhet har därför alltmer kommit att koncentrera sig på dessa frågor. Ett antal produktprogram har därför förvärvats. Marknadsföringskanalerna förstärks successivt. Insatser görs vad gäller utveckling av nya produkter.

Rockwool AB

Historik

Rockwool AB bildades år 1937 i Skövde. Bolaget tillverkade och marknadsförde isoleringsmaterial. Under 1950- och 1960-talen växte företaget snabbt. Fabriker för tillverkning av isoleringsmaterial startades i Gimo och Hässleholm. I slutet av 1960-talet köpte Rockwool Laxå Bruks AB, tillverkare av bl.a. isoleringsmaterial. Vid samma tid bidrog bolaget till en strukturrationalisering av den svenska marknaden för entreprenader inom

Skr. 1981/82: 20 . 78

området isolering. Det skedde genom en sammanslagning, under Rockwools ledning, av en rad mindre företag inom branschen. År 1975 övertogs bolaget helt av Statsföretag. Den starka tillväxten i efterfrågan på företa-

gets isoleringsprodukter under 1970-talets senare del tillgodosågs genom starten av en ny fabrik i Hällekis år 1978.

Bolagets omfattning

Rockwoolkoncernen omfattar moderbolaget Rockwool AB och dotter-

bolagen Isenta AB. Örebro, Ecomax (UK) Ltd, Maidenhead, England, Ecomax Dämmstoffhandels GmbH, Laxå Bruks AB, Skövde, Heatmax Insulations Ltd, Manchester samt Delax Fiber AB, Deje (60 90).

Verksamheten år 1980 Rockwoolkoncernen utvecklar, tillverkar och säljer produkter och tjänster inom områdena energibesparing, arbetsmiljö, boendemiljö samt ventilation. Koncernen bedriver sin verksamhet i tre divisioner: Division Isolerprodukter (isoleringsprodukter,) Division Laxå Bruk (mineralfiberprodukter, formpressad stenull samt stålsand), Division Isenta (Isenta AB) (entreprenader inom områdena isolering och ventila-

tion).

Vid sidan om divisionerna arbetar en för koncernen gemensam enhet för forskning och utveckling. Dessutom finns gemensamma enheter (staber), vilka arbetar med att utveckla koncernen på längre sikt.

Koncernen sålde år 1980 varor och tjänster till ett värde av 850 milj. kr. Ökningen jämfört med år 1979 utgör 107 milj. kr. Försäljningen utvecklades totalt sett starkt under årets tre första månader. Den låg under denna period över vad som planerats. Under återstoden av året utvecklades försäljningen sämre och avvek kraftigt från planerna.

Sammantaget nådde försäljningen i koncernen år 1980 ej upp till de

uppsatta målen. Främst följande förhållanden på marknaden påverkade utvecklingen av

försäljningen: Byggandet av bostäder var lågt såväl i Sverige som utomlands.

Konkurrensen på isoleringsområdet ökade i Sverige.

Investeringarna inom industrin ökade väsentligt jämfört med år 1979,

men de låg fortfarande på en låg nivå. Produkterna för asbestersättning rönte stort intresse på den europeiska

marknaden. Koncernen visade år 1980 ett ekonomiskt resultat efter finansiella intäkter och kostnader på 1,3 milj. kr. År 1979 utgjorde motsvarande resultat 12,5 milj. kr. Efter extraordinära intäkter och kostnader, bl. a. bokföringsmässig nedskrivning av aktier i det nyligen förvärvade brittiska bolaget Heatmax Insulations Ctd, uppgick resultatet före bokslutsdispositioner

och skatt till — 6,7 milj. kr.

Skr. 1981/82: 20 179

Under år 1980 utarbetades och antogs en ny strategi för koncernen. Strategins bärande delar är begreppen storskalighet, effektivisering och nyutveckling. Strategin kommer att ligga till grund för koncernens verksamhet under kommande år.

Den nya strategin avsatte redan under år 1980 spår i form av beslut om bildande av en ny division ”Akustik/Marin”. Divisionen kommer att utveckla, tillverka och sälja produkter för bullerdämpning och ljudreglering. Den kommer också att tillhandahålla produkter för bullerdämpning, ljudreglering och isolering inom fartygsområdet. Denna verksamhet bedrevs tidigare inom Division Isolerprodukter.

Det brittiska dotterbolaget Ecomax (UK) Ltd förvärvade det brittiska företaget Heatmax Insulations Ltd. Bolaget arbetar med entreprenader inom området isolering. Köpet är ett led i strävan att bredda verksamheten och säkra avsättningen på den brittiska marknaden för Rockwools lösullsisolering.

Tillsammans med Vänerskog bildades Delax Fiber AB. Det ägs till 60 2 av Rockwool. Delax Fiber AB utvecklar, tillverkar och säljer mineralfiberprodukter för ersättning av asbest. Bildandet av Delax utgör ett viktigt inslag i satsningen på att skapa nya produkter; en satsning, som syftar till att minska koncernens beroende av området isolering.

Framtidsutsikter

De försäljningsmässiga utsikterna för år 1981 är för de flesta av koncernens verksamhetsgrenar förhållandevis ogynnsamma. Den viktiga svenska byggmarknaden kommer att kännetecknas av fortsatt nedgång. Detta gäller både bostadsbyggandet och byggandet inom näringslivet. På exportmarknaderna förväntas en utveckling liknande den svenska.

Härav följer att efterfrågan på koncernens varor och tjänster kommer att utvecklas otillfredsställande. Utvecklingen ställer bl. a. krav på en väsentlig effektivisering av verksamheten i koncernen; allt i syfte att förbättra koncernens ekonomi och stärka förmågan att konkurrera.

Det ekonomiska resultatet bedöms komma att bli fortsatt otillfredsställande under år 1981.

SARA AB

Skr. 1981/82: 20 80

Historik

SARA AB representerade i början av 1970-talet ett i hög grad traditionellt hotell- och restaurangtänkande med de begränsningar den starka

förankringen i alkoholpolitiska traditioner innebar. Företaget hade i detta skede en mycket svag lönsamhet och hade sannolikt ej överlevt utan snabba och omfattande ingrepp i verksamheten. Under decenniets första år genomförde därför företaget en produktmässig sanering och genomgri-

pande omorganisation. En vägledande princip vid omstruktureringen var att låta saneringsfasen i möjligaste mån slutföras innan nyutvecklingen tog vid, varigenom det risktagande som nysatsningarna innebar lättare kunde begränsas och företagets ledningskapacitet utnyttjas rationellt. Antalet

anställda i bolaget minskade väsentligt med åtföljande ökning av produktiviteten.

Möjligheterna till marknads- och produktmässiga förändringar tillvaratogs. Företaget engagerades i nya marknadsområden, såsom — industri- och förvaltningssektorn — genom system och program för

personal- och institutionsrestauranger — offentliga sektorn — genom ett för universitetsrestaurangområdet sär-

skilt bildat bolag — vendingmarknaden — genom förvärv av de båda automatföretagen Can-

teen och Pan-Nordic. En ytterligare breddning av utbudet inom dessa angivna sektorer har

skett samtidigt som det tidigare produktprogrammet kompletterats med

nya driftsformer, såsom budgethotellkedjan Winn, hamburgerrestaurangkedjan Clock samt satsningar inom fritids- och rekreationsområdet.

Bolagets omfattning

Företagets förändrade verksamhetsinriktning belyses ytterligare av att de nya produkternas andel av koncernomsättningen för år 1980 var hela

48,626. Dessa produkter svarar sålunda idag för drygt 70 26 av rörelseresultatet, som för år 1980 uppgick till drygt 10 milj. kr.

Genom en hög investeringstakt har ett stort antal företagsenheter ökat i

flexibilitet och anpassats till framtida krav. Den nya strategin har inneburit ett minskat kapitalengagemang när det gäller nya marknader och produkter, varigenom SARAS expansionsutrymme ökat markant. Ambitionen är att öka konsolideringsgraden och självfinansiera den fortsatta expansionen.

Framtidsutsikter

SARAs utveckling under 1980-talet kommer att innebära en fortsatt expansion inom olika marknadsavsnitt, styrd av företagets lönsamhetskrav.

Avkastningen på det totala kapitalet som de senaste åren legat på ca 4—

590 bör vid slutet av innevarande planperiod, 1983, uppgå till ca 8926 och

Skr. 1981/82: 20 81

vår målsättning är en ytterligare förbättrad lönsamhet under decenniets

senare del.

Prognosen för år 1981 indikerar ett resultat jämförbart med 1980 års,

trots ett inte oväsentligt resultatbortfall, som en konsekvens av de nya

skatteavdragsreglerna för företagens representationskostnader.

Serva Promotion AB

Serva bildades på 1930-talet och var fram till år 1972 ett dotterföretag till

Alfa-Laval. Detta år förvärvades bolaget av IFÖ AB, som är en division

inom Euroc-koncernen. Från år 1979 tillhör Serva Statsföretag AB och fungerar nu som tidigare såsom ett handelsföretag med egna agenturer,

som man marknadsför på exklusiv basis i Sverige och de övriga skandinaviska länderna.

Sortimentet består av såväl konsumentprodukter som förnödenheter till

industrin. I försäljningsarbetet finns två separata säljorganisationer för att nå fram till återförsäljare och slutkund på industrisidan.

När det gäller konsumentprodukter har företaget föjande intresseområden, hushåll, trädgård, sport samt verktyg av gör-det-själv karaktär. Industrisortimentet består av produkter för materialhantering samt apparatur i miljöförbättrande syfte. Under år 1980 representerade konsumentsidan närmare 30 milj. kr. och industriförsäljningen ungefärligen 10 milj. kr.

Marknadsorganisationen studerar årligen ett stort antal nya produkter för

att såväl ersätta som öka ut programmet.

Resultatet före bokslutsdisposition och skatter uppgick till 0,1 milj. kr.

Arbetsmarknadskonflikten i maj påverkade fakturering och resultat negativt.

Under april månad skedde inflyttning i egen fastighet med kontor och centrallager i Segeltorp utanför Stockholm. Enligt företaget betraktas framtidsutsikterna som goda om inte den svenska konsumentens köpkraft alltför starkt minskar och om industrins investeringsvilja ökar.

6 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 20

Skr. 1981/82: 20 82

SMT-Pullmax AB

SMT-Pullmax AB bildades år 1974 i samband med att Statsföretag AB

övertog samtliga aktier i den s.k. Pullmaxgruppen. Företagen samman-

fördes med det tidigare ägda SMT Machine Compay AB och dess dotterbolag i ett nybildat bolag — SMT-Pullmax AB — vars huvudkontor förlades i Göteborg.

Den nya koncernbildningen blev genom fusionen en av de större tillverkarna av verktygsmaskiner t Europa med ett mycket brett produktprogram. Den internaltioneila marknadsföringen byggdes upp kring egna försäljningsbolag i sju länder.

Koncernens verksamhet avser utveckling, tillverkning och marknadsföring av olika typer av verktygsmaskiner. Verksamhetsgrenarna är följande: numeriskt styra svarvar, plåtbearbetningsmaskiner, specialverktyg/ maskiner.

Svarvverksamheten är den mest betydelsefulla inom koncernen och svarar för över halva koncernomsättningen och har samtidigt varit den stora vinstgeneratorn. Kring de i egen regi utvecklade och producerade CNC-styrutrustningssystemen har företaget byggt upp ett brett modernt program av svarvar som täcker större delen av förekommande svarvoperationer.

Plåtmaskinrörelsen svarar för ca en tredjedel av koncernomsättningen.

Verksamheten bedrivs vid produktionsenheter i Göteborg, Kumla och Skellefteå. Efter några inledningsår efter förvärvet år 1974 med tillfreds-

ställande resultat, har verksamheten under senare år uppvisat förluster. En av orsakerna härtill är att de satsningar som gjorts i denna verksamhetsgren i imvesteringar i byggnader, maskiner, produktutveckling ännu ej givit tillräcklig volym och därmed lönsamhet.

Programmet specialverktyg/maskiner tillverkas av tre självständiga företag inom koncernen, Thörns Mek. Verkstad, Abene och Finsliparna, och har få beröringspunkter med verksamheten i övrigt. De svarar för knappt 1092 av koncernomsättningen och har under åren sammanlagt givit ett positivt tillskott till rörelsen.

SMT-Pullmax har ej heller under år 1980 uppnått tillfredsställande lön-

samhet. Företagets ambitiösa satsning på investeringar i byggnader, maskiner och produktutveckling har ej kunnat bäras av det etablerade produktprogrammet.

Skr. 1981/82: 20 83

Under året har ett betydande arbete nedlagts på att samordna de tre enheter som tillverkar plåtbearbetningsmaskiner. Detta steg har stor betydelse för att lösa lönsamhetsproblemen inom detta produktområde.

Koncernen är i hög grad beroende av försäljning utanför landets gränser. Exportandelen för maskinsortimentet är närmare 75 20. Koncernen noterade en påtaglig marknadsförsvagning med åtföljande försäljningsminskning i USA och England men försäijningsframgångar noterades i Frankrike och Skandinavien. Programmet av plåtmaskiner, som marknadsförs mera internationeilt, nådde försäljningsframgångar i Sovjet, Sydostasien och Mellanöstern.

Maskinparken är relativt modern, med en betydande potential för produktionsökning då efterfrågan blir starkare. En ny monteringshall för svarvproduktionen har tagits i bruk, en investering på ca 25 milj. kr.

Omsättningen ökade under äret med 177 till 381 milj. kr., medan resultatet blev —6 milj. kr. (12 milj. kr.). Koncernresultatet har även i är påverkats gynnsamt av svarvverksamheten och resultatnivån för denna produktgrupp har bibehållits. Plåtmaskinverksamheten visade ånyo förlust.

De marknadsmässiga och produktmässiga framtidsutsikterna för koncernen bör bedömas som relativt goda. För att återställa lönsamheten i företaget krävs dock en effektivisering av hela organisationen och en kraftig förbättring av kapitalutnyttjandet.

Inför år 1981 är utsikterna svårbedömbara på grund av den tveksamhet till nyinvesteringar i industrin som det höga ränteläget och det låga kapacitetsutnyttjandet medfört.

AB Statens Skogsindustrier (ASST)

ASST, Aktiebolaget Statens Skogsindustrier, som bildades år 1941, är idag ett av Sveriges större skogsindustriföretag med produktionsanläggningar i olika delar av landet och utomlands.

Koncernen består av tre produktområden — Byggmaterial. Papper och Förpackningar.

ASSI-koncernens nettolevaransvärde år 1980 blev 3471 milj. kr., en ökning från år 1979 med 207. Moderbolagets nettoleveransvärde ökade

från år 1979 till år 1980 med 1822 och uppgick till 1886 milj. kr.

Skr. 1981/82: 20 84

År 1980 medförde för bolaget en fortsatt resultatförbättring. Rörelseresultatet förbätrades med 137 milj. kr., trots att bl.a. råvarukostnaderna steg med 130 milj. kr.

För produktområde Byggmaterial var nettoleveransvärdet 1290 milj. kr., en ökning med 1776 från år 1979. Antalet anställda var 3786. Under året investerades 95 milj. kr. i nya anläggningar. Inom produktområdet finns bl.a. fem stora moderniserade sågverk, vilka gör ASSI till landets största trävaruproducent. Denna verksamhet har god lönsamhet. ASSI är landets största producent av träfiberskivor med en modern anläggning i Laxå, vilken på grund av obalans på marknaden f.n. utgör en betydande förlustkälla.

Vissa av de träförädlande företagen kommer på grund av otillräcklig lönsamhet att avvecklas genom försäljning eller nedläggning.

För produktområde Papper blev nettoleveransvärdet 1330 milj. kr., en ökning med 15 22 från år 1980. Antalet anställda var 2891. Investeringarna uppgick till 821 milj. kr. Investeringarna dominerades av färdigställandet av en ny cellulosalinje i Karlsborgs bruk, Kalix och av byggandet av den nya kartongmaskinen i Frövifors Bruk norr om Örebro. Kartongmaskinen skall främst tillverka mjölkkartong, vilket är en produkt som bedöms ha stark konsumtionstillväxt.

Det genomförda programmet för ökad förädling innebär att av koncernens massatillverkning (800 000 ton) konverteras 807 till papper/kartong. Råvaruförsörjningen snarare än marknaden utgör ett hot mot ett fullt kapacitetsutnyttjande.

Nettoleveransvärdet för produktområde Förpackningar blev 963 milj. kr., en ökning med 192 från år 1979. Lönsamheten är god. Antalet anställda var 2823. Investeringarna uppgick till 125 milj. kr. Under året förvärvades ett bolag i Tyskland. Fabriker för tillverkning av wellpapp m.m. finns förutom i Sverige även i England, Tyskland, Danmark och Schweiz.

I försäljningsbolag och tillverkande bolag utomlands har koncernen 2077 anställda. År 1981 beräknas innebära stora förluster för ASSI1 till följd av lågkonjunkturen på exportmarknaderna och den dämpade byggaktiviteten I Sverige.

Skr. 1981/82: 20 85

Statsföretag International AB

Bolaget har till uppgift att starta och utveckla export- och importverksamhet på marknader utanför Västeuropa och Nordamerika.

Under år 1980 har största delen av verksamheten varit riktad på Sovjetunionen, Väst- och Östafrika. Fakturering av leveranser sker i allmänhet direkt från respektive tillverkande företag inom Statsföretagsgruppen.

Bolaget har under år 1980 medverkat till affärsavslut i storleksordningen 260 milj. kr.

Bolaget har åtta anställda.

Statsföretag International AB har fr. o. m. den I september 1981 övertagit verksamheten av Statsföretag Contracting AB.

Svenska Industrietablerings AB (SVETAB)

Under år 1978 började Svetab uppbyggnaden av den regionala invest-

mentverksamheten genom etableringen av dotterbolagen Svetab Nord AB och Svetab Bergslagen AB. År 1979 etablerades ytterligare två dotterbolag, Svetab Småland AB och Svetab Öst AB, vilkas verksamhet byggts

upp under år 1980. Riskkapitalet i de regionala investmentbolagen har finansierats medelst anslag från riksdagen på tillsammans 70 milj. kr.

De regionala investmentbolagen baserar sin verksamhet på en affärsidé,

som innebär minoritetsengagemang i små och medelstora tillväxtföretag. Utöver satsningar av riskkapital har de regionala investmentbolagen också resurser att aktivt bistå företagsledningen då det gäller frågor som rör

företagets problem och möjligheter. Verksamheten har hittills rönt positivt

intresse från många håll. Nio minoritetsengagemang har genomförts under året. .

Inom Svetabs konsultverksamhet har Investkontakt vidareutvecklat sina metoder för kontaktskapande verksamhet i syfte att finna driftiga och dynamiska företagare med den motivation och läggning som krävs för att

Skr. 1981/82: 20 86

bygga upp utvecklingsbara företag. Investkontakt arbetar bl. a. på uppdrag

av de regionala investmentbolagen och utför i övrigt konsultuppdrag med inriktning på kreativitet, ledarutveckling, personalutveckling etc.

Utöver den regionala investmentverksamheten är moderbolaget majori-

tetsägare av en begränsad företagsgrupp. Datamönster AB arbetar med utveckling och implementering av dator-

baserade mönsterhanteringssystem för konfektionsindustrin. Datamönster

skall per den I januari 1981 förvärva koncernmajoritet i intresseföretaget

Datorgradering i Borås AB i samband med en investering i system för datorbaserade mönsterhanteringssystem som genomförs under åren 1980

och 1981. Datorgraderings omsättning har kraftigt ökat under år 1980 medan Datamönsters omsättning för år 1980 ligger i nivå med föregående år. |

AB Förbandsmaterial har på sitt ordinarie sortiment för företagshälso-

vård och åldringsvård uppnått en försäljningsökning på 3290. Denna ök-

ning inkluderar även en nyetablering på veterinärmarknaden. Totalt redovisar bolaget dock en omsättningsminskning jämfört med år 1979 till följd av att bolaget den I januari 1980 till ADA överlåtit avdelningen för distribution av kostnadsfria hjälpinredel.

Kryotherm AB har under året redovisat en nolltillväxt till följd av minskad försäljning av värmeåtervinningsaggregat, vilket sammanhänger

med den under året minskade nyetableringstakten inom livsmedelshandeln. Försäljningen av värmepumpar har fortsatt att öka i takt med att fler

industrier och förvaltningar tillämpar en energihushållning genom förädling av lågvärdiga kalorier. En fortsatt vidareutveckling av värmepumpar och värmeåtervinningsaggregat har ägt rum. Kostnaderna för detta utvecklingsarbete har till fullo belastat årets resultat. Enligt överenskommelse överläts Kryotherm AB per den 1 januari 1981 till Regioninvest i Norr AB.

För Svetabgruppen uppgick fakturerad försäljning under år 1980 till 57.9

milj. kr. (104,2). Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till 3,8 milj. kr. (2,7).

Svenska Lagerhus AB

Skr. 1981/82: 20 87

Lagerhusbolaget äger och förvaltar lagerhus och ombesörjer lagring av spannmål, frö och fodermedel för bl. a. Svensk Spannmålshandel ek. för-

ening.

Bolaget åtager sig också beredskapslagring av livsmedel på uppdrag av

statens jordbruksnämnd. |

Dotterbolaget Svenska Spannmålsaktiebolaget bedriver inte någon verksamhet.

Svenska Skifferolje AB

Översikt . 1980 1979 Omsättning milj. kr. -" - Resultat före disp. och skatt milj. kr. 2,4 1,9 Redovisat årsresultat milj. kr. 1.0 0,8 Balansomslutning milj. kr. 28.4 26,6 Redovisat eget kapital milj. kr. 27,4 26,5 Investeringar milj. kr. - Antal anställda || |

Under år 1980 har avvecklingen av verksamheten inom Svenska Skiffer-

olje AB fortgått.

Resultatet före bokslutsdisposition och skatt blev 2,4 milj. kr.

Svenska Utvecklings AB (SU)

Historik

Svenska Utvecklings AB bildades år 1968 som ett led i den ökade satsningen på forskning och utveckling. Genom beslut av riksdagen skedde

en rekonstruktion av SU under år 1976. I samband härmed överfördes

aktierna i SU från fonden för statens aktier till Statsföretag AB.

Bolagets syfte

SU har till uppgift att utveckla produkter, metoder och system som är angelägna för samhället. SU är vidare en central utvecklingsresurs för

Statsföretagsgruppen och skall därvid bl. a. söka nya produkter och affärs-

idéer för exploatering inom eller utom gruppen. Slutligen är bolaget också en kanal för utveckling av innovationer från mindre företag och uppfinna-

re.

Skr. 1981/82: 20 88

Verksamheten under år 1980

SUs verksamhet bedrivs inom två avdelningar: — avdelningen för teknisk och kommersiell utveckling, belägen i Stock-

holm, är huvudsakligen sysselsatt med projektledning och sökande efter

nya produkter och affärsidéer för Statsföretagsgruppen.

— avdelningen för energi- och miljöteknik i Åkersberga är huvudsakligen sysselsatt med nya produkter och processer av intresse för Statsföretag

och samhället inom nämnda teknikområden.

Bolaget hade under år 1980 en fakturerad försäljning av 12,8 milj. kr. och . i medeltal 48 anställda.

Beträffande verksamheten under år 1980 kan följande nämnas. Utveck-

lingsarbetet vid bolagets avdelning för energi- och miljöteknik har inom det elektrokemiska området nått exploateringsstadiet för vissa produkter. Sålunda har SU påbörjat försäljning av elektrokemiska celler för organisk

syntes. Förberedelser har också gjorts för exploatering av det järn-nickelbatteri som utvecklats inom SU och med vilket bolaget med framgång deltagit i det amerikanska programmet för elbilar.

Under år 1980 har SU knutit närmare kontakter med den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor i syfte att exploatera de forskningsresultat som kommit fram. Tillsammans med institutionen för systemteknik

vid Linköpings universitet bedriver således SU utvecklingsarbete inom

området bildbehandling. Avtal har bl. a. tecknats om utveckling, tillverk-

ning och försäljning av utrustning för automatisk utsädeskontroll. SU har

vidare på det biotekniska området etablerat samarbete med såväl universitetsinstitutioner som andra statliga forskningsorganisationer.

Bolagets funktion för projektadministration har under året byggts ut och

svarar fr.o.m. år 1981 för projektsamordningen inom Statsföretag AB. I

funktionens uppgifter ingår bl. a. att bedriva projektsökning samt att bear-

beta projektförslag i syfte att exploatera dessa i första hand inom Statsföre-

tagsgruppen.

Bolagets resultat efter finansiella intäkter och kostnader men före bokslutsdispositioner uppgick till 1,5 milj. kr., varav rörelseresultat utgjorde 0

milj. kr. Under år 1980 har ökade egna satsningar gjorts på projekt,

framförallt inom det elektrokemiska området.

Framtidsutsikter

SUs inriktning mot utvecklingsarbete inom områdena energi, bioteknik och bildbehandling samt sökning och förmedling av projekt gör att en

fortsatt ökande marknad och efterfrågan på bolagets tjänster kan förvän-

tas. För år 1981 förutses sålunda en viss ökning av bolagets verksamhets-

volym.

Skr. 1981/82: 20 89 SSAB Svenskt Stål Aktiebolag

Historik

Mot bakgrund av den sedan 1960-talet allt sämre lönsamheten inom

svensk handelsstålsindustri beslutade Stålbranschrådet i februari 1976 att

låta göra en utredning om branschens framtida utveckling och struktur.

I mars 1977 blev handelsstålsutredningen klar och samtidigt star-

tade förhandlingar om bildandet av ett gemensamt handelsstålsbolag för

Sveriges tre största handelsstålverk, Gränges Oxelösunds Järnverk, Norrbottens Järnverk och Domnarvets Järnverk. Förhandlingarna slutfördes i november samma år och i april 1978 antog riksdagen regeringens proposition om statligt engagemang inom handelsstålsindustrin. Därmed kunde avtalet om samgåendet fullföljas och SSAB övertog rörelserna med retroaktiv verkan från den 1 januari 1978.

Verksamheten under år 1980

Den svenska förbrukningen av handelsstål var under år 1980 som helhet oförändrad i förhållande till år 1979. Stålmarknaden uppvisade emellertid mycket stora svängningar under året.

Importkonkurrensen varierade också kraftigt. De svenska verkens

marknadsandelar i Sverige steg under första halvåret till 53 6 från 494 under år 1979. Under tredje kvartalet steg dock importen till nära 6096 av tillförseln. Lagren av stål ökade bl.a. med 13726 i grossistledet. Denna utveckling torde ha varit en följd av det kraftiga prisfallet i Europa efter sommaren. Situationen stabiliserades dock mot slutet av året efter det att krisåtgärderna inom EG trätt i kraft. SSAB-koncernens fakturerade försäljning uppgick år 1980 till 7 303 milj. kr. (4097). Försäljningsökningen om 3 206 milj. kr. berodde framför allt på tillkomsten av Tibnorgruppen i koncernen. Den genomsnittliga prisförändringen för sålda produkter exkl. Tibnor uppgick till ca 776 (1496) medan volymen minskade med ca 290 (+420). Prisförändringen för Tibnorgrup-

pens stålsortiment var av samma storleksordning.

Exportandelen uppgick till 2596 (4696). Korrigerat för tillkomsten av Tibnor minskade utlandsförsäljningen med 3 26 medan försäljningen till svenska kunder ökade med 11796. Det medförde en minskning av motsva-

rande exportandel till 43 26.

Skr. 1981/82: 20 90

Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick för koncernen till —211,9 milj. kr. (— 126,5). Moderbolagets motsvarande resultat uppgick till —358,5 milj. kr. (—189,9). Exklusive Tibnor med +76,6 milj. kr. var försämringen —- 162,0 milj. kr. Vårens arbetsmarknadskonflikter medförde —52 milj. kr. Resterande — 110 milj. kr. berodde framför allt på den vikande efterfrågan under hösten med sänkta produktions- och leveransvolymer.

Den gynnsamma resultatutvecklingen under slutet av år 1979 fortsatte under årets fyra första månader. Resultatet för årets andra tertial är regelmässigt sämre på grund av att de svenska och kontinentala semestrarna infaller under perioden. Under år 1980 försämrades resultatet under denna period ytterligare genom arbetsmarknadskonflikten den 2-11 maj samt den därpå följande hamnarbetarstrejken. Resultatbortfallet på grund av konflikterna beräknades till ca 60 milj. kr.

Resultatförsämringen under årets sista tertial var dramatisk, — 158 milj. kr. jämfört med —54 milj. kr. under januari—augusti. Orsakerna till resultatfallet var den vikande orderingången, vilken ledde till ett väsentligt volymbortfail, samtidigt som prisuppgången vid årets början stagnerat och inte längre kunde kompensera de ökande kostnaderna.

Det finansiella nettot uppgick till — 120,2 milj. kr. (-87.7).

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 23,6 milj. kr. (8,8) sedan 694,1 milj. kr. (424,5) av det statliga rekonstruktionslånet med villkorlig återbetalningsskyldighet tagits i anspråk såsom extraordinär intäkt.

Nettoresultatet för koncernen bestämdes till — 148,0 milj. kr. (—29,5) efter skatter om 7,3 milj. kr. (15,6) och sedan 6,5 milj. kr. (7,0) avsatts till varulagerreserver i dotterbolag samt den åren 1978 och 1979 avsatta rekonstruktionsreserven om sammanlagt 87,6 milj. kr. tagits i anspråk.

SSAB-koncernens investeringar år 1980 uppgick till 1199,0 milj. kr. (497,1) varav 948,0 milj. kr. (311,0) utgjordes av investeringar inom SSABs strukturprogram.

Koncernens verksamhet under år 1980 finansierades huvudsakligen genom att 450 milj. kr. av det statliga rekonstruktionslånet med villkorlig återbetalningsskyldighet lyftes samt 400 milj. kr. av det statliga strukturlånet. Under året emitterades också ett femtonårigt obligationslån om 200 milj. kr. samt togs i anspråk medelfristiga leverantörskrediter om 100 milj. kr.

Den av ägarna lämnade krediten om 1737 milj. kr. för det varulager som övertogs vid SSABs bildande amorterades med en andra tredjedel om 579 milj. kr. Krediten löper med marknadsmässig ränta. Koncernens likvida tillgångar uppgick vid årets slut till 629 milj. kr. (1269). Därav togs efter årsskiftet 579 milj. kr. i anspråk för amortering av den sista tredjedelen av varulagerkrediten. Samtidigt övertogs definitivt en serie obligationslån från NJA om tillsammans 163,4 milj. kr.

Medelantalet anställda uppgick i koncernen till 17 573 (16 105), varav 448

Skr. 1981/82: 20 91

(144) avsåg anställda i utländska dotterbolag. Exklusive tillkomsten av Tibnorgruppen och Kämpe AB minskade medelantalet anställda i SSABkoncernen med 957 vara 126 avsåg avyttrade rörelser.

Koncernen hade vid årets slut anställningsansvar för 18 124 personer vid de svenska arbetsplatserna — en ökning med 986. Exklusive förvärvade grossiströrelser minskade emellertid antalet med 1075 personer.

Swedish Industrial Development Corporation (SID)

SID fungerar som bas i USA för Statsföretag AB samt för några av

Statsföretags dotterbolag. Denna funktion har SID i allmänhet till dess berörda dotterbolag har fått sådan personal, omfattning och särprägel i USA att de kan etablera en självständig enhet.

SID söker följa och analysera vissa amerikanska FoU-investeringar i

syfte att identifiera nya trender, följa utvecklingen och medverka i överföring av aktuell FoU till Sverige.

SID samarbetar med några av de ledande riskkapitalbolagen i USA och får därigenom del av nya affärsförslag, ofta baserade på avancerad teknisk utveckling. Investeringarna i riskkapitalbolag ger etablerade företag möjlighet att selektivt deläga nya bolag, som står i begrepp att exploatera nya produkter. I begränsad men ökande omfattning har SIDs uppdragsgivare dragit fördel av dessa möjligheter att placera sig i ledande positioner inom teknisk och kommersiell utveckling. SID fungerar som förmedlare av information mellan företag och personer i Statsföretagsgruppen och olika

intressenter i USA. I detta arbete söker SID, i första hand, skapa kollegiala direktkontakter mellan berörda parter i respektive land. Oftast sker detta genom att SID samlar in fakta inom aktuellt område samt organiserar besöks- och studieprogram.

Fakturerad försäljning var 2,2 milj. kr. (2,3) och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev 0,0 milj. kr. (0,0). Antalet anställda var 8.

Skr. 1981/82: 20 : 92

Uddcomb Sweden AB

Uddcomb Sweden AB är dotterbolag till Statsföretag AB, som äger 75 4: av aktierna, medan 2570 ägs av det amerikanska företaget Combustion Engineering, Inc.

Företaget har alltsedan starten vidkänts stora ekonomiska förluster på sin nukleära tillverkning. Även de försök som gjorts att komma in på

processkärlsmarknaden har varit förlustbringande. Dessa faktorer har

nödvändiggjort en översyn av Uddcombs framtida inriktning.

Under en större del av år 1980 har därför en partssammansatt utredning

behandlat frågan samt fattåt beslut om den framtida verksamhetsinrikt-

ningen.

Affärsplanen inrymmer målsättningen att företaget under perioden 1981-1982 skall slutföra inneliggande order inom hittills dominerande verksamhetsområden, d.v.s. nukleära och processtekniska tryckkärt,

men framdeles utveckla och fr. o. m. år 1983 koncentrera sig på de två nya verkstads- resp. engineering-dominerade affärsverksamheterna. Mark-

nadssektorerna föreslås bli: medeltung svets- och plåtbearbetning av serieiegokaraktär, tyngre maskinbearbetning, lågrepetitiv tillverkning av tyngre

svetsade konstruktioner och fältservice/ montage samt service- och kon-

sulttjänster.

De nya verksamheterna förutsätter att personalstyrkan reduceras ca

50 20 under en tvåårsperiod. För att täcka kostnaderna för att avveckla Uddcombs nuvarande verk-

samhet samt för etablerande av ny verksamhet har Uddcomb beviljats ett

statligt medelstillskott av 350 milj. kr. avseende åren 1980— 1983.

1980 års förlust är till övervägande del hänförbar till ökade förlustreser-

veringar på order i arbete.

Faktureringen uppgick år 1980 till 75,0 milj. kr. Orderstocken utgjorde

vid slutet av året 268,2 milj. kr. (261,5). Ordervärdet för kärnkraftkompo-

nenter motsvarar 85 26 av hela orderstocken.

1980 års förlust efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till 135,3 milj. kr. Årets resultat har som nämnts kraftigt påverkats av ett ökat nedskrivningsbehov av produkter i arbete. I enlighet med regeringens

proposition täcks det under år 1980 uppkomna underskottet genom ett

aktieägartillskott av 136,0 milj. kr. motsvarande den del av statens till-

skott, som anslagits för detta räkenskapsår.

Skr. 1981/82: 20 93

Svenska Varv AB

Svenska Varv AB

Historik

Svenska Varv AB bildades år 1977 i samband med att staten övertog Salén-invests aktier i AB Götaverken som tillsammans med tidigare helstatliga Karlskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB kom att ingå i den

nya koncernen. Från år 1979 ingår också Kockums varvs- och rederirö-

relse i koncernen.

Bolagets omfattning

Utgångspunkt för arbetet med att omstrukturera koncernen har varit den strukturplan som fastställdes av styrelsen i januari 1980. Koncernens företag grupperades där i tre sektorer som under året haft följande utseende.

Kommersiella Omstrukture- Sysselsättsektorn ringssektorn ningspolitiska

sektorn Calor-Celsius Götaverken Öresundsvarvet

Arendal Götaverken Ångteknik Kockums Götaverken Uddevallavarvet Aluminium

Karlskronavarvet

Götaverken

Sölvesborg

Götaverken

Cityvarvet

Finnboda Varf

Götaverken

Motor

Fr.o.m. årsskiftet 1980/81 har Götaverken Motor förts över från om-

struktureringssektorn till den kommersiella sektorn.

Omstruktureringsarbetet är sålunda koncentrerat till koncernens varvsverksamhet.

Skr. 1981/82: 20 2”

Omstruktureringssektorn

Koncernens storvarv skulle enligt sturkturplanen inriktas mot följande

affärsområden

offshore (Götaverken Arendal) bulk/tank/enhetslastfartyg (Uddevallavarvet)

gas/kemikaliefartyg (Kockums)

prefabricerade fabriksanläggningar (Kockums och Götaverken Aren-

dal)

Ett marknadsgenombrott inom offshore kunde skönjas redan i slutet av

år 1979. Detta var tidigare än vad som hade förutsetts i strukturplanen.

Stigande oljepriser och därav följande ökande intresse att utvinna olja skapade en mycket expansiv marknad där Götaverken Arendal under året kunde teckna kontrakt på två semi-submersible borriggar. Kontrakten täcker varvets självkostnader.

Offshoremarknaden förbättrades successivt under år 1980 och i början av år 1981 kunde Götaverken Arendal sälja den första borrplattformen av "egen konstruktion — GVA 4000 — till en norsk beställare.

Utvecklingen av bränslesnåla tank/bulkfartyg fortsatte vid Uddevallavarvet. Under året kunde varvet trots en generellt sett försvagad fartygsmarknad sälja 55000 dwt OBO-fartyg till priser som i stort sett täcker varvets kostnader.

Något marknadsgenombrott inom affärsområdena gas/kemikaliefartyg

samt prefabricerade fabriksanläggningar har emellertid ännu ej uppnåtts.

Utvecklingen inom storvarvens affärsområden medförde att omstruktu-

reringsarbetet på Götaverken Arendal och Uddevallavarvet kunde fortsätta som planerat. Behovet av en volymreduktion av Kockums, som enligt strukturplanen skulle inriktas mot gas/kemikaliefartyg och prefabricerade

fabriksanläggningar, har emellertid accentuerats. Arbete pågår inom

Kockums att förbereda en snabb volymreduktion omedelbart efter innevarande orderstock för anpassning av volymen till den i strukturplanen föväntade.

Omstruktureringen av Karlskronavarvet har visat sig svårare än väntat. Exportsatsningarna och effektiviseringsarbetet har inte gett avsettt resul-

tat. Verksamhetens omfattning måste bättre anpassas till den efterfrågan som den svenska marinen förväntas ha. En ytterligare reduktion i jämförel-

se med den i strukturplanen bedömda kan därför bli nödvändig.

Beslut om avveckling av verksamheten vid Götaverket Sölvesborg fat-

tades under året sedan det inte visat sig möjligt att nå lönsamhet för de

komposterings- och avfallshanteringsutrustningar företaget utvecklat.

Götaverken Cityvarvets omställning till ett mer renodlat reparationsvarv :

har fullföljts. Arbetet med att öka den interna effektiviteten fortgår planen-' ligt.

Verksamheten vid Finnboda Varf skulle enligt strukturplanen avveck-

las. Reparationsmarknaden i Stockholmsregionen har emellertid förbätt-

Skr. 1981/82: 20 95

rats och en överenskommelse har nåtts med regionala intressenter om försäljning av varvets markområde. Den förbättrade marknaden och den genom försäljningen av markområdet minskade kapitalbördan har möjlig-

jort en fortsatt satsning på Finnboda Varf som ett renodlat lokalt repara-

tionsvarv med kompletterande industriverksamhet. Nybyggnationen av

fartyg upphör därmed och verksamheten halveras sedan det sista fartygsnybygget levererats i mitten av år 1981. En väsentlig del i strukturplanen är kravet på en kraftig förbättring av effektiviteten inom varvsrörelserna. De förväntningar på effektivitetsökningar som fanns avseende år 1980 har endast undantagsvis kunnat infrias.

Problemen är speciellt stora på Kockums och Karlskronavarvet. Hög

prioritet måste därför ges olika åtgärder för att höja effektiviteten.

Strukturplanen innefattade en avveckling av verksamheten vid Öresundsvarvet. Genom beslut i riksdagen i juni 1980 anvisades emellertid speciella medel för en omstrukturering av verksamheten. Hösten 1980 hade anslagna medel förbrukats. En utvärdering av satsningen visade dessutom att någon långsiktig lönsamhet inte skulle kunna uppnås inom

överskådlig tid, varför beslut ånyo togs i Svenska Varvs styrelse att

avveckla verksamheten. I regeringens proposition 1980/81: 131 föreslås att spceciella medel anvisas för att täcka de förluster som beräknas uppkom-

ma under avvecklingsperioden. Avvecklingen kommer att var slutförd i början av år 1983.

Kommersiella sektorn

Industriföretagen stärkte under verksamhetsåret positionerna inom sina

resp. affärsområden. Huvudintresset riktades liksom tidigare mot branscherna energi, cellulosa, petrokemi och rörinstallationer generellt. Inter-

nationaliseringen fortsatte och orderingången känneteckades av ett väx-

ande inslag av paketleveranser.

På marknaden för rörinstallationer har Calor-Celsius genom företagsför-

värv ytterligare stärkt sin position i såväl Sverige som Danmark. Specialiseringen av företaget på rörinstallationer har fullföljts genom avveckling av merparten av elverksamheten.

Inom energiområdet kännetecknades den svenska marknaden av en

påbörjad satsning på alternativa bränslen av typ kol, bark etc. Götaverken

Ångteknik erhöll under året en order på tre stora koleldade hetvattenpannor, vilket är den första större ordern i Sverige avseende koleldning.

Vidare har order erhållits på pannor förberedda för koleldning. Marknaden för dieselkraftverk har utvecklats positivt. Götaverken Mo-

tor kunde sålunda teckna en andra order på en paketleverans till Liberia avseende ett dieselkraftverk och i början av år 1981 erhölls en order till

Barbados. Genom delägarskap i Burmeister & Wain Scandinavian Contractor, ett marknadsförings- och projektbolag för stationära dieselkraftan-

läggningar, har koncernen förstärkt sin inriktning mot denna marknad.

Skr. 1981/82: 20 96

På cellulosaområdet har investeringsbenägenheten i Skandinavien varit fortsatt låg och i ökad utsträckning inriktats mot ombyggnad och reparation av äldre anläggningar. För att kompensera den minskade orderingången från Skandinavien har Götaverken Ångteknik genomfört en betydande exportsatsning med inriktning mot framför allt Nord- och Sydamerika vilket resulterat i order på båda dessa marknader.

Vindkraft

Satsningen på vindkraftteknik har successivt ökat inom koncernen som en följd av de två prototypbeställningar som erhållits från nämnden för energiproduktionsforskning och från Department of Interior i USA. Dessa leveranser sker i samarbete med det amerikanska företaget Hamilton Standard med vilket koncernen redan tidigare etablerat ett samarbete inom vindkraftområdet. Hamilton Standard står för kunnandet avseende turbinblad och regleringsteknik medan Svenska Varv genom dotterföretagen Karlskronavarvet och Götaverken Motor står för de mekaniska komponenterna.

Frakt- och fartygsmarknaden

Koncernen är i stor utsträckning beroende av utvecklingen på fraktmarknaden för fartyg. Denna påverkar direkt driftsresultatet för koncernens rederiverksamhet men även indirekt redarnas benägenhet såväl att beställa nya fartyg som att reparera äldre tonnage. Dessutom påverkar fraktmarknadsutvecklingen andrahandsmarknaden för fartyg och därigenom värderingen av koncernens egna fartyg och kundfordringsrisker.

Fraktmarknaden förbättrades successivt hela år 1979 men försämrades åter under första kvartalet 1980. En stabilisering skedde sedan på en nivå som för OBO-fartyg och produkttankfartyg totalt sett innebar en något

bättre fraktmarknad än år 1979. Frakterna för produkttankfartyg har där-

igenom kunnat täcka samtliga kostnader medan resultatet för OBO-fartygen varit något sämre.

Fraktmarknaden för stora tankfartyg var totalt sett sämre under år 1980 än under år 1979 och frakterna täckte ej helt driftskostnaderna.

Avmattningen av fraktmarknaden för OBO- och produkttankfartyg fick ingen direkt effekt på priserna för andrahandstonnage. Andrahandsmarknaden för stora tankfartyg försämrades däremot avsevärt och priserna låg vid utgången av år 1980 på en mycket låg nivå, vilken ungefär motsvarade situationen i slutet av år 1978.

Försäljningen av koncernens fartygsinnehav har fortsatt som förutsattes t strukturplanen. Antalet försäljningar har minskat i jämförelse med år 1979. Prisutvecklingen på större tanktonnage samt vissa redares svårigheter att betala ränta på lämnade krediter har nödvändiggjort ytterligare reserveringar för kundfordringsrisker.

Den försämrade fraktmarknaden har påverkat efterfrågan på repara-

Skr. 1981/82: 20 97

tionstjänster. Detta har inneburit att reparationsvolymen på Götaverken Cityvarvet minskat något.

Resultat och kapitalbehov

Koncernens omsättning uppgick år 1980 till 6035 milj. kr. (4997) och resultatet före ägartillskott, bokslutsdispositioner och skatt till — 1461 milj. kr. (-867).

Rörelseresultatet efter avskrivningar men före reserveringar uppgår till —871 milj. kr. (—528).

Den förlust som är hänförlig till årets verksamhet exklusive Öresunds-

varvet är nära ca 1000 milj. kr. I koncernens sturkturplan förutsågs stora förluster under omstruktureringsperioden 1980—1984. Årets förlust är emellertid större än vad som förutsågs i planen, bl.a. beroende på att förväntade effektivitetsförbättringar till stor del uteblivit. Trots detta bedöms strukturplanen fortfarande vara genomförbar.

Påverkan från tidigare åtaganden är nu åter, till skillnad från år 1979, negativ. Denna skillnad förklarar huvuddelen av resultatförsämringen mellan år 1980 och år 1979.

Försämringen är främst att hänföra till posterna försäljning av egna fartyg samt reservering för kundfordringsrisker och eget fartygsinnehav. Detta beror på den förändrade utvecklingen av andrahandsmarknaden för främst stora tankfartyg. Från det att marknaden under år 1979 utvecklades mycket positivt vände utvecklingen år 1980. Detta har inneburit att delar av den upplösning av förlustrisker som gjordes i 1979 års bokslut nu åter belastar resultatet.

De förluster som uppstått p.g.a. reservering för kundfordringsrisker och omvärdering av eget fartygsinnehav har ägaren — staten — täckt genom att utfärda s.k. värdegarantier. Dessa är att betrakta som icke räntebärande fordringar på staten vilka infrias (utbetalas) när risken resp. fartyget realiseras. Garantierna utfärdades ursprungligen för att garantera värdet på koncernens fartygsengagemang och kundfordringar under en förväntad kortvarig nedgång av deras värde. Utvecklingen har emellertid medfört att garantierna nu bedöms behöva infrias i sin helhet.

Konstruktionen av värdegarantierna medför att koncernen trots de reserveringar och omvärderingar som gjorts fortfarande måste finansiera bruttofordran resp. ursprunglig kostnad för fartyget. Detta medför en allvarlig belastning för koncernen. Utestående värdegarantier uppgick vid årsskiftet 1980/81 till 2665 milj. kr. Om dessa hade omvandlats till ett kontant kapitaltillskott hade ränteffekten medfört att årets resultat hade förbättrats ca 400 milj. kr.

Valutakurserna, främst US$, fluktuerade kraftigt under år 1980. Dollarn förstärktes i början av året, föll därefter till samma nivå som vid årets början och förstärktes slutligen successivt fram till årsskiftet. Under första delen av år 1981 har dollarn ytterligare förstärkts. 7 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 20

Skr. 1981/82: 20 98

Valutaförändringarna under året där kursen för US$ ökade ca 67 och

kursen för Sfr minskade ca 6 9; medförde att koncernen kunde redovisa en

mindre valutavinst uppgående till + 18 milj. kr. (—22).

Räntenettot är fortsatt negativt. Totalt belastades koncernen med ett

räntenetto uppgående till — 565 milj. kr. (—546). Koncernens skuldbörda

reducerades visserligen under året genom amorteringar men den höjda räntenivån medförde ett i stort sett oförändrat räntenetto jämfört med år

1979. Genom att skuldbördan fortfarande är mycket stor innebär rådande ränteläge en betydande belastning.

Koncernens likvida medel minskade planenligt under år 1980. Merparten av den likviditet om 2371 milj. kr. som i början av år 1980 fanns på ett

spärrat konto i riksgäldskontoret togs i anspråk. Koncernens likviditet är dock fortfarande tillfredsställande. Den kraftiga kapacitetsneddragning som pågår vid koncernens varv har

inneburit att dessa fått ett oproportionerligt stort anläggningskapital. vilket inte ens i en normal marknadssituation skulle kunna förräntas. I samband med bokslutet år 1978 beslöts därför att åren 1978, 1979 och 1980 göra erforderliga nedskrivningar av anläggningskapitalet.

Årets resultat belastas därför i likhet med resultaten åren 1978 och 1979

av en extraordinär kostnad för nedskivning av anläggningstillgångarna om 400 milj. kr. (471). Totalt har anläggningskapitalet nedskrivits med 1 100 milj. kr. under perioden 1978—1980.

Beslut har som tidigare framgått tagits att avveckla verksamheten vid

Öresundsvarvet. Totala förluster under avvecklingsperioden 1980-1983

prognostiseras till ca 1000 milj. kr.

Huvuddelen av Svenska Varvs rederiverksamhet har samlats i Zenit

Shipping. I några fall har det dock varit lämpligt att varven behållit vissa

fartygsinnehav.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt av koncernens samlade rederiverksamhet under år 1980 var + 28 milj. kr.

Delägda rederiers ställning har beaktats i värderingen av koncernens fordringar, andelsinnehav m. m. De reserveringar som härvidlag befunnits nödvändiga är inräknade i koncernens rederiresultat i ovanstående tabell.

Investeringar exkl. skepp och företagsförvärv, 172 milj. kr., ligger liksom föregående år på mycket Jåg nivå och omfattar i stort sett endast

oundgängliga ersättningsinvesteringar.

Antalet anställda på koncernens varvsföretag har kraftigt minskat under

1970-talets senare hälft. Reduktionen är speciellt betydande i Göteborg.

Merparten av minskningen har skett genom s.k. naturlig avgång även om vissa varse] fått tillämpas i samband med Eriksbergsavvecklingen. Genom de anställningsstopp som samtliga varv tillämpat i slutet på 1970-talet har ålderstrukturen kraftigt förändrats.

Fortsatta reduktioner genom naturlig avgång skulle allvarligt kunna begränsa varvsföretagens överlevnadsmöjligheter. De reduktioner som för-

Skr. 1981/82: 20 99

utses i koncernens strukturplan måste helt naturligt ske på ett sådant sätt att överlevnadsmöjligheterna säkerställs. Nyanställningar sker nu också på bl.a. Götaverken Arendal, Götaverken Cityvarvet och Uddevallavarvet.

Riksdagen beslöt år 1978 att en s. k. anställningsgaranti skulle införas för de fyra storvarven inom koncernen för åren 1979 och 1980. Anställningsgarantin kom senare att omfatta även Kockums. Anställningsgarantin för varven i Göteborg, där de kraftigaste reduktionerna skedde. administrerades genom ett speciellt bolag, Projekt 80 AB (P 80). |

Arbetsmarknadslagstifningen och träffade överenskommelser nödvändiggjorde att anställningsgarantin även kom att omfatta övriga bolag i Göteborg inom koncernen. Från dessa överfördes därför övertalig personal till P 80. P 80:s uppgift har varit att förbereda den överförda personalen för anställning utanför varvsföretagen eller ordna andra lösningar som exempelvis pensioneringar.

Koncernen har fått regeringens tillstånd att utsträcka anställningsgarantin in i år 1981 för att då kunna avveckla verksamheten.

Framtidsutsikter

Omorienteringen av nybyggnadsvarven fortsätter. Planerade effektivitetsökningar måste under året infrias för att strukturplanens genomförande inte skall äventyras. Hög prioritet kommer att ges åt de satsningar som görs för skapa marknadsgenombrott inom affärsområdena gas/kemikaliefartyg och prefabricerade fabriksanläggningar.

Resultatet av den egentliga verksamheten rensat från stödeffekter förväntas bli avsevärt bättre på samtliga nybyggnadsvarv. Den positiva inverkan på resultatet hittillsvarande beställarstöd haft bortfaller i stort sett år 1981. Totalt sett förväntas emellertid nybyggnadsvarvens resultat komma att förbättras i jämförels med år 1980.

Reparationsverksamheten förväntas bli positivt påverkad av de effcktiviseringsprogram som är under genomförande. Fortsatta men minskade förluster förutses därför i denna verksamhet.

Calor-Celsius AB

Skr. 1981/82: 20 100

Historik

Calor-Celsius verksamhet kan härledas tillbaka till slutet av 1800-talet då Anderssons vattenledningsaffär startades i Umeå. Fram till andra världs-

kriget växte företaget kontinuerligt i Norrland. Under 1950- och 1960-talen genomgick företaget en mycket kraftig tillväxtprocess. Företagsköp och

sammanslagningar skedde i stor omfattning. Utöver VVS-sidan utökades verksamheten med industriinstallationer under 1950-talet. Sedan mitten av

1960-talet är företaget landets största rikstäckande installatör. Under slutet av 1960-talet etablerades även en utlandsverksamhet.

I december 1975 förvärvades Calor-Celsius av AB Götaverken, och kom

därmed sedermera att ingå i Svenska Varv AB.

Bolagets omfattning

Calor-Celsius är idag ett av Europas ledande installationsföretag med 60 filialer i Sverige samt dotterbolag i Danmark, Norge, Finland och Västtyskland. Såväl moderbolaget som dotterbolagen svarar dessutom för entreprenader i ett stort antal länder. Produktprogrammet omfattar främst rörinstallationer av alla slag i framförallt bostäder, offentlig byggnation och industrianläggningar. Bland övrig verksamhet kan nämnas följande:

Celsius Vent AB, som tillverkar och marknadsför system för utsugning av bil- och svetsgaser, har under år 1980 fortsatt sin expansion såväl i Sverige som i Västtyskland, där dotterbolag etablerats.

AB Centralsug, som installerar och marknadsför sop- och dammsugningssystem över hela världen har under året reducerat sin verksamhetsvolym till den existerande marknaden.

Verksamheten under år 1980

Företagsförvärven har även under år 1980 fortsatt och bidragit till ökade marknadsandelar. I Sverige har expansion skett främst på rörsidan och

bl.a. har Vanadis Entreprenad AB och Lindéns Rörlednings AB förvärvats med sammanlagt ca 375 anställda och en årsomsättning på ca 85 milj.

kr. .

Verksamheten i Danmark har stärkts genom förvärv av Bruun & Sgörensens VVS-avdelning och A/S Danthor, vilka tillsammans har ca 320 an-

ställda och en årsomsättning på ca 110 milj kr.

Efter sanering av förlustbringande verksamhetsgrenar, innebärande av-

veckling av elverksamheten och reduktion av Centralsuggruppen, utgör rörentreprenader 95 26 av verksamheten.

Fastighetsrörelsen har expanderat och flera fastighetsförvärv har skett.

Renoveringsobjektens bokförda värde uppgår till 17 milj. kr. Produktionsvolymen ökade under året till 4,5 milj. tim, dvs. ca 2592 över 1979 års volym, huvudsakligen på grund av företagsförvärven. Ut-

landsverksamhetens andelar av volymen har ökat till 1,5 milj. tim dvs.

8096 över 1979 års volym.

Skr. 1981/82: 20 101

Den svenska byggmarknaden ökade under år 1980 och medförde att brist på arbetskraft uppstod regionalt beroende på ökad investeringsbenägenhet i såväl den privata som den offentliga sektionen. Bostadsbyggandet fort-

satte däremot att minska.

Detta medförde att en tillfredsställande sysselsättning för såväl VVSsom industrisektorn uppnåddes. En viss nedgång av marknaden för industrisektorn inträffade emellertid mot slutet av år 1980.

Marknaden för de utländska dotterbolagen utvecklades också gynnsamt

för de flesta bolagen. Produktionsvolymen var genomgående tillfredsstäl-

lande, medan däremot prisnivån för vissa bolag inte uppnådde den förvän-

tade nivån. Orderingången ökade med 130 milj. kr. till 1000 milj. kr. exkl. vissa

extraarbeten och indextillägg. Orderbortfallet från elverksamheten har mer än kompenserats av orderingången för de under året förvärvade svenska företagen.

Koncernens fakturerade försäljning uppgick till I 100 milj. kr., en ökning från år 1979 med 25 46.

Resultatet före bokslutsdispositioner oh skatt uppgick till 3 milj. kr. (13).

Årets investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 44 milj. kr., varav 18 milj. kr. övertagits i samband med företagsförvärv. Dessutom har i omsättningsfastigheter investerats 10 milj. kr.

Antalet anställda ökade med 600 till ca 4200, varav 1000 personer är verksamma i utlandet.

Konjukturen på den svenska marknaden förväntas bli sämre under år

1981. Såväl näringslivets byggande, bostadsbyggandet som det offentliga byggandet förutses minska jämfört med år 1980. Utöver den allmänna konjukturnedgången bidrar det höga ränteläget till en kraftigt dämpad investeringsvilja. |

Framtidsutsikter

Under år 1980 kommer Calor-Celsius att konsolidera sin verksamhet efter genomförda saneringar och företagsförvärv.Trots en vikande kon-

junktur är förutsättningarna i övrigt gynnsamma och ett något bättre resul-

tat än för år 1980 bedöms kunna uppnås.

AB Finnboda Varf

Skr. 1981/82: 20 102

I den av Svenska Varv AB utarbetade strukturplanen för koncernens

framtida verksamhet angavs att verksamheten vid AB Finnboda Varf skulle avvecklas under år 1981. Flera kommuner i Stockholmsregionen har i egenskap av stora upphandlare framfört starkt intresse av att Finnboda Varf bibehålls som tung verkstadsindustri. Vidare har från regionens sida framhållits vikten av att

en reparationsverksamhet finns tillgänglig för den lokala sjöfarten.

En överenskommelse har träffats vilken innebär att regionen förvärvar

Finnboda Varfs markområde. Försäljningen av markområdet medför att kapitalbindningen och därmed kapitalkostnaderna reduceras. Då samtidigt en påtaglig marknadsförbättring inträtt för reparationsverksamheten har

moderbolagets styrelse beslutat att företaget skall omstruktureras till ett

renodlat reparationsvarv med kompletterande verkstadsproduktion. Verk-

samheten skall anpassas till den lokala marknaden. Detta innebär en kraftig neddragning av verksamhetsvolymen och en betydande personalreduktion. Beslutet innebär vidare att verksamheten skall avvecklas om inte resultatet blir positivt år 1982.

Arbetet med omstruktureringen pågår och uppsägning av övertalig personal har skett. Antalet anställda reduceras till ca 200, vilket innebär en halvering av pesonalstyrkan.

Sedan mitten av 1970-talet har en successiv neddragning av produktionsvolymen skett och verksamheten har orienterats mot fartygreparationer, ombyggnader och tung verkstadsproduktion. Reparationsverksamheten har år 1980 svarat för nästan 2/3 av den totala verksamheten.

Basen för reparationsverksamheten utgörs av löpande underhåll, klassningsarbete och mindre moderniseringar till en fast kundkrets med anknyt-

ning till Stockholmsregionen. Marknadsföringen inriktas i första hand på

att bygga ut och förstärka denna bas samt att fördela reparationsverksam-

heten jämnt över året. Den under andra halvåret 1979 ökade efterfrågan på reparationstjänster

fortsatte under hela år 1980. Till viss del stördes uppgången av konflikten på den svenska arbetsmarknaden och av den finska sjöfartsstrejken.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick år 1980 till -34 milj. kr. (4). Resultatet har påverkats negativt av en kraftig underbeläggning i början av året samt av förluster på varvets sista fartygsnybygge som levereras sommaren 1981.

Skr. 1981/82: 20 103 Götaverken Aluminium AB

Götaverken Aluminium AB har sitt ursprung i den metallfönstertill-

verkning som på 1950- och 1960-talen bedrevs inom Götaverken. Då denna verksamhet i slutet av 1960-talet vidgades till att omfatta aluminiumfönstertillverkning och samtidigt marknaden för övriga metallfönster försämrades, omvandlades verksamheten till ett rent aluminiumförcetag.

Med hänsyn till konkurrensläget i branschen genomfördes år 1976 en investering i ett pressverk i Robertsfors för att uppnå en egen försörjning av aluminiumprofiler.

Götaverken Aluminium (GÖTAL) bearbetar aluminium från göt till färdiga produkter. Bolaget har sitt huvudkontor i Göteborg, fabriker i Robertsfors och Virserum samt försäljningskontor i Stockholm. Verksamhe-

ten bedrivs i två divisioner — Profil Aluminium, som pressar, anodiserar

och bearbetar aluminiumprofiler samt Bygg Aluminium, som tillverkar

dörrar samt fasta och öppningsbara fönsterkonstruktioner. Produktprogrammet omfattar även ett fönsterbeklädnadssystem och ett väggprogram.

Den svenska profilmarknaden stagnerade på 1979 års nivå, ca 31000 ton. Profildivisionen ökade emellertid under år 1980 marknadsandelen i Sverige till 890 motsvarande 2500 ton. Priset på aluminium sjönk under andra halvåret efter att tidigare under året ha legat högt över de officiella världs-

marknadsnoteringarna.

Nedgången i byggvolymen kompenseras av att aluminium kontinuerligt tar andelar från andra material i olika byggprodukter. Speciellt kan framhållas den ökade användingen av aluminium i olika fönsterapplikationer.

Etablering av nya mindre företag i branschen fortsatte, vilket medförde

fortsatt hård priskonkurrens. De isolerade systemen ökade ytterligare sin

andel av företagets leveransvolym. | Den goda efterfrågan på företagets produkter under första delen av året försvagades och innebar en kraftig tillbakagång under hösten. Trots försämrad konjunktur ökade dock den totala orderingången med ca 219c jämfört med år 1979.

Faktureringen steg med 26 9 till 72 milj. kr. och fördelades på profildivi-

sionen med 55 26 och byggdivisionen med 45 46.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till -I milj. kr.

(-3).

Skr. 1981/82: 20 104

Aluminiumförbrukningen förutses långsiktigt komma att öka även om marknaden under år 1981 förväntas minska på grund av försämrade konjunkturer. En viss återhämtning kan väntas under årets senare del. Förbrukningen har starkt samband med utvecklingen inom bygg- och transportbranscherna.

Liksom tidigare kommer Götaverken Aluminiums produktutveckling att orienteras mot byggmarknaden. Ytterligare satsning på nya produktidéer kommer att ske under året.

Götaverken Arendal AB

Historik

AB Götaverken grundades år 1841. Sedan dess har i Göteborg byggts omkring 900 fartyg. Det ursprungliga nybyggnadsvarvet vid Göta Älv har förvandlats till ett av Europas största reparationsvarv, Götaverken Cityvarvet. Fartygsbyggandet i Göteborg har istället koncentrerats till Götaverken Arendal, som blev klart år 1963.

År 1978 påbörjade Götaverken Arendal en omorientering av verksamheten. Numera vänder sig Götaverken Arendal främst till offshore-marknaden med produkter och tjänster för utvinning, produktion och lagring av olja och gas till havs inkl. offshore-service. Företagets verksamhet inriktas också på andra tekniktunga koncept såsom prefabricerade fabriker, marina produkter för akritska områden samt flytdockor.

Verksamheten under år 1980

Under året levererades dessutom tre tankfartyg till Eriksbergs Mek. Verkstads AB. Dessa fartyg var byggda år 1979 till ett statsägt rederi i Libuen. I början av år 1981 skrevs en ny överenskommelse med det libyska rederiet och fargtygen har slutligt levererats under våren 1981.

Flytdockan som havererade i hårt väder under leverans till Sovjetunionen hösten 1979 kunde i augusti 1980 levereras till beställaren.

Under året tecknades order för sammanlagt 1500 milj. kr. varav 1230 milj. kr. avser export. Dessa beställningar hänför sig till affärsområdet offshore.

Skr. 1981/82: 20 105

[ början av år 1981 tecknades ett kontrakt med Consafe Offshore AB på ytterligare en bostads- och serviceplattform för leverans i slutet av år 1982. Produktionen av plattformen kommer att ske vid Kockums i Malmö under ledning av Götaverken Arendal. I mars tecknades vidare kontrakt på en flytande borrplattform av Götaverken Arendals egen konstruktion, GYA 4000. Plattformen skall levereras under slutet av år 1982.

Företagets utvecklingsarbete ägnas i första hand åt produkter för offshore-marknaden. Omfattande insatser pågår för att utveckla dels nya typer av riggar för sjöförhållanden, dels moduler för produktionssystem samt lastnings- och lagringssystem till havs.

Hittills aktuella produkter utgör endast en begränsad del av det totala affärsområdet offshore. För att minska Götaverken Arendals sårbarhet mot fluktationer i marknaden kommer produktsortimentet ständigt att vidgas och utvecklas. De offshoreriggar som hittills levererats är baserade på konstruktioner som företaget fått tillgång till genom licensavtal. Företagets eget forsknings- och utvecklingsarbete resulterade i mars månad 1981 i en beställning på plattform av egen konstruktion. Denna order innebär ett mycket viktigt steg i företagets vidare etablering på offshore-marknaden. Företaget strävar dessutom efter att kvalificera sig för deltagande i de mycket stora produktionsplattformsprojekt som pågår bl. a. i Nordsjön.

Kontor har år 1980 etablerats i såväl Houston, bas för en stor del av de amerikanska offshore-aktiviteterna, som i Oslo.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 9 milj. kr. (1). Resultatet har påverkats positivt med 64 milj. kr. (200) genom upplösning av tidigare gjorda reserveringar för kundfordringsrisker.

Resultatet har belastats med extraordinär nedskrivning av anläggningstillgångarna på 55 milj. kr. (55). Årets investeringar omfattade 6 milj. kr. (4) varav huvuddelen utgörs av investeringar i mindre ägarandelar i de till Consafe Offshore AB levererade bostadsplattformarna.

Vid årsskiftet 1980/81 var antalet anställda 3041, vilket innebär en minskning med 303 personer under året. För att förstärka organisationen rekryterades ett 50-tal personer till kvalificerade specialbefattningar.

Framtidsutsikter Det påbörjade arbetet med yttre och inre effektivisering av verksamheten kommer att fortsätta och intensifieras. Den breddning av marknadsorganisationen som genomfördes under år 1980 siktar mot att ge Götaverkan Arendal en starkare position på främst offshore-marknaden. Den pågående organisationsförändringen, som bygger på resultatorientering och beslutsdecentralisering, väntas också bidra till att stärka företagets position på attraktiva marknader. För år 1981 förväntas ett verksamhetsresultat i nivå med 1980 års.

Skr. 1981/82: 20 106 Götaverken Cityvarvet AB

Historik Götaverken Cityvarvet var det ursprungliga nybyggnadsvarvet inom AB Götaverken, som grundades år 1941. Verksamheten utgjordes i början av mekanisk verkstadsproduktion. År 1947 byggdes det första fartyget.

Efterkrigstidens starka utveckling inom sjöfarts- och rederinäringarna skapade en stark efterfrågan på mer avancerade reparations- och underhållningsarbeten. Först under 1960-talet realiserades emellertid tankarna på att skapa varv som helt var inriktade på reparation. Det första egentliga exemplet på ett sådant internationellt specialiserat reparationsvarv var Lisnave i Portugal. Cityvarvet skapades genom en sammanläggning av Götaverkens och Eriksbergs reparationsrörelser med Lisnave som förebild

för att betjäna fartyg på siöfartsleder i norra Europa.

I mitten av 1970-talet investerades ca 350 milj. kr. och det ursprungliga nybyggnadsvarvet vid Göta Älv förvandlades till ett av norra Europas största och tekniskt mest avancerade reparationsvarv.

Bolagets omfattning

Götaverken Cityvarvet disponerar fyra flytdockor och en torrdocka. De

välutrustade verkstäderna erbjuder en hög servicenivå för alla typer av

reparationer. Fartyg på upp till 240000 ton har dockats vid varvet.

I samband med den kapacitetsneddragning som gjordes under år 1979

har en koncentration av verksamheten skett mot fartygsreparationer, far-

tygsunderhåll och s.k. allmän verkstadsproduktion.

Verksamheten under år 1980

Under år 1980 har inemot 70 2 av verksamheten utgjorts av reparationsoch underhållsarbeten på fartyg.

De fartyg som reparerats under året representerar rederier i mer än 20

olika länder. Av den allmänna sidans leveranser hör brosektioner till halva Stallbackabron till de mest uppmärksammade. Vissa förskjutningar har skett mellan marknader och en ökad kundkrets har upparbetats. Under året reparerades fartyg från ca 200 olika rederier —

exportandelen av fartygsreparationer uppgick till 75 26, vilket utgör 4820 av hela omsättningen.

Skr. 1981/82: 20 107

Företaget kunde genom ett ovanligt stort antal fartygshaverier i närbe-

lägna vatten starta året med fullt kapacitetsutnyttjande. Arbetsmarknads-

konflikten våren 1980 påverkade beläggningen negativt. Under andra halvåret försvagades beläggningssituationen successivt och var under de två

sista månaderna svag. Detta reflekterar sannolikt den fortsatta ökning av reparationskapaciteten i Fjärran Östern, Medelhavsvarvens utbyggnad

samt en försvagning av tankfraktmarknaden.

I Götaverken Cityvarvets strategi ingår bl.a. fortsatt och intensifierad

produkt- och serviceutveckling inom reparationsverksamhet. fartygsunderhåll och hamnservice. För att utveckla Cityvarvet inom dessa områden har förvärv skett av INFIS, ett specialistföretag inom reparationsverksamhet. Vidare kommer en mindre reparationsverksamhet att etableras i

Sölvesborg.

En ytterligare reduktion av verksamhetsvolymen har skett under äret

genom s.k. naturlig personalavgång. Vid årets slut uppgick personalstyr-

kan till totalt 1792 personer.

Fortsatta åtgärder har under året vidtagits av bolaget för att effektivisera verksamheten. Produktivitetsprogrammet har under året gett en effekt på inemot 102 och en lika stor produktivitetsökning beräknas kunna uppnås

under år 1981. Väsentliga insatser har också gjorts för att anpassa företa-

gets organisatoriska struktur mot en större flexibilitet.

Som en följd av Östersjökonventionen om hantering av oljehaltigt vatten har med speciella anslag från bl. a. naturvårdsverket en landbaserad mot-

tagningsstation för barlastvatten börjat uppföras på ett från Göteborgs Hamn arrenderat område i Skarvikshamnen. Anläggningen beräknas vara

färdigställd hösten 1981.

Resultatet före bokslutsdispositiorer och skatt uppgick till 71 milj. kr.

(-92). Resultatet har belastats med en extra nedskrivning av anläggnings-

tillgångarna med 77 milj. kr.

Framtidsutsikter

Resultatet för år 1981 beräknas bli betydligt bättre än år 1980 både

genom ökad effektivitet och genom att resultatet inte belastas med extra

nedskrivningar av anläggningen.

Götaverken Motor AB

Skr. 1981/82: 20 108

Historik

Götaverkens Motors ursprung är motorverkstaden i AB Götaverken. Den under 1930-talet utvecklade egna konstruktionen, GV-motorn, lades ner i slutet av 1960-talet och ersattes med en licens från Burmeister & Wain, Successivt har försäljningen av service och reservdelar växt till en relativt omfattande och lönsam verksamhet.

Under senare år har ansträngningarna riktats mot att minska beroendet av koncernens varvsföretag genom att utveckla nya affärsverksamheter och genom att söka efter nya marknader för dieselmotorerna. Order avseende exportförsäljning av fartygsmotorer och paketleveranser för stationära dieselkraftsanläggningar har erhållits. Strävan är att successivt minska beroendet av den marina marknaden och bland nya produkter kan nämna värmeväxlare samt kompnenter för värmepumpar och vindkraftverk.

Verksamheten under år 1980

Företagets produktion domineras fortfarande av långsamtgående dieselmotorer för marina ändamål och reservdelar för sådana moterer. Under året levererades till koncernens varv fem motorer och lika många till varv utanför koncernen. Dessa hade en sammalagd effekt av 114 MW. Dessutom levererades för ett diesclkraftverk i Liberia två motorer med en effekt av 28 MW.

Under året förvärvades 50 Z av aktierna i Burmeister & Wain Scandinavian Contractor A/S, ett marknadsförings- och projektbolag för stationära dieselkraftsanläggningar. |

Ett försäljningsbolag har bildats i USA för försäljning av den rörkoppling som företaget förvävat rätten till. Produkten kan appliceras på befintligt rörsystem under tryck och kan öppna en ny anslutning utan att rörsystemet behöver stängas av. Kopplingen har marknadsintroducerats under år 1980 och tillverkas f.n. i storlekar upp till I tum.

Götaverken Motor övertog vidare drygt 9026 av aktierna i det under året bildade Welldrill Systems AB, vars produktprogram omfattar tjänster och materiel för vattenborrning och vattenutvinning främst i u-länder.

Konkurrenskraften har förbättrats för Burmeister & Wains modifierade motorkonstruktion tack var en avsevärt lägre bränsleförbrukning. Produkten har därigenom ökat sin världsmarknadsandel. På de marknader som Götaverken Motor har möjlighet att bearbeta har dock efterfrågan på marina motorer minskat under året.

Den globala efterfrågan på stora tvåtaktsmotorer för dieselkraftverk har ökat. Inom företagets licensområde, speciellt Mellanamerika och Kari-. bien, har intresset varit påfallande stort.

Marknaden för reservdelar och teknisk service har utvecklats tillfredsställande. Efterfrågan på utrustningar och modifieringsinsatser, som kan sänka bränsleförbrukningen på fartyg, är mycket stor.

Under år 1980 fick företaget order på dieselmotorer om sammanlagt 68

Skr. 1981/82: 20 109

MW för marint bruk. Dessutom har order tecknats på ytterligare en paketleverans omfattande motor, kringutrustning, montage m. m. till en dieselkraftverksanläggnng i Liberia.

I samarbete med Burmeister & Wain Scandinavian Contractor A/S har stora värmepumpar, i effektklassen 5—12 MW, vidareutvecklats och anpassats för svenska förhållanden.

Resultatet föe bokslutsdispositioner och skatt uppgick till --19 milj. kr. (—20) efter belastning med en extraordinär kostnad för nedskrivning av anläggningstillgångar om 12 milj. kr. Resultatet har påverkats av lånkonjunkturen, vilken inneburit att order på marina dieselmotorer tagits till priser, som inte gett full kostnadstäckning.

Investeringarna uppgick till 15 milj. kr. varav merparten avsåg förvärv av aktier.

Antalet anställda uppgick den 31 december 1980 till 880 (860).

Framtidsutsikter

Efterfrågan från den svenska marina marknaden beräknas minska ytterligare under kommande år. Möjligheterna att kompensera detta genom exort av motorer för marint bruk bedöms som små. Däremot väntas efterfrågan på motorer för dieselkraftverk öka men den kan bara delvis kompensera den marina nedgången. Marknaden för reservdelar och teknisk service bedöms medge avsättning av oförändrad volym.

En volymexpansion för de nya produkterna förutses under de närmaste åren. Produkterna är dock beroende av den allmänna industrikonjunkturen. För att motverka volymnedgången på det marina motorområdet kommer särskilda ansträngningar att göras för att uppnå ökad försäljning av motorer för dieselkraftverk liksom av kompletta kraftverk. Genom att företaget år 1980 erhållit ett licensområde på mer permancnt basis kan en långsiktig planering av insaterna göras.

Götaverken Ångteknik AB

Historik

Götaverken Ångteknik försörjde ursprungligen Götaverkens fartygsbyggen med ångpannor. Sedan 1930-talet har verksamheten emellertid blivit

Skr. 1981/82: 20 110

alltmer separerad från skeppsbyggandet. Specialiseringen på cellulosaindustrin och den ökande internationaliseringen har ytterligare understrukit

verksamhetens särart. I början av 1970-talet ombildades Götaverken Ång-

teknik till ett aktiebolag.

Bolagets omfattning

År 1979 förvärvades Svenska Maskinverkens rörelse. Avsikten med

förvärvet var att bredda produktprogrammet inom skogs- och energisektorerna.

Götaverken Ångteknik är en av världens ledande leverantörer av utrust-

ning till cellulosaindustrin med en dominerande position i Skandinavien och Brasilien. Inom energiförsöjrnings- och värmeåtervinningsområdet har företaget för flera produkter uppnått en stark ställning. För att minska

beroendet av cellulosaindustrin och den skandinaviska marknaden har

Götaverken Ångteknik sedan några år inlett en interantionell satsning,

utvidgat sina åtaganden mot en allt större andel kompletta paketleveranser samt breddat produktprogrammet till att omfatta allt fler panntyper.

Götaverken Ångteknik har huvudkontor i Göteborg, verkstäder i Göteborg, Gävle och Karlshamn samt kontor för division Maksinverken i Kallhäll. Dotterbolag finns i Canada och Norge. I Brasilien bedriver företaget verksamhet genom delägt bolag.

Götaverken Ångteknik AB:s produktprogram omfattar dels tillverkning

och montering av återvinningsanläggningar för cellulosaindustrin, kraftverkspannor, industriångpannor, hetvattenpannor för olika bränslen, av-

gaspannor, marinpannor, värmeväxlare, dels service- och underhållsarbeten för cellulosa-, energi-, petrokemi, och kärnkraftsanläggningar och dels plattformsbaserade cellulosa- och pappersfabriker.

Det stora beroendet av cellulosaindustrins investeringar har minskat till

förmån för kraftverkspannor, industriångpannor, hetvatten- och avgaspannor samt Sunradpannor.

Den internationella satsningen som genomförs för att kompensera den kraftigt minskade investeringsnivån för dellulosaindustrin i Skandinavien har sin huvudinriktning mot Nord- och Sydamerika, där merparten av projekten finns.

Investeringar i återvinningsanläggningar i Skandinavien bedöms främst komma att avse ersättningsinvesteringar. Stigande energipriser kan innebära en ökad marknad för bark- och koleldade pannor, ombyggnad av

befintliga anläggningar samt avgaspannor. I Sverige krävs för att minska oljeberopendet under de närmaste åren omfattande investeringar i koleldade hetvatten- och kraftverkspannor, vilket innebär betydande möjligheter för Götaverken Ångteknik. Underhåll

och investeringar inom den petrokemiska industrin är en annan växande marknad.

Skr. 1981/82: 20 HI

Verksamheten under år 1980

Under år 1980 uppgick orderingången till 585 milj. kr. Bland större order

kan nämnas sodapannepaket till SCA/Östrand, koleldade hetvattenpannor

till Södertälje kommun, gaseldad panna till Lueleå Kraft AB samt avgaspanna till BP/Göteborg. Större Sunrodorder har bl. a. erhållits från Grek-

land, Polen, Jugoslavien, Japan och Sydkorea.

Ordern till Södertälje kommun på tre stora koleldade hetvattenpannor

innebär den första större ordern i Sverige avseende koteldning. På kolsidan

innehåller dessutom orderstocken pannor förberedda för koleldning beställda av Luleå Kraft AB samt Sundsvalls kommun. I början av år 1981

tecknades order på ombyggnad av oljeeldad kraftverkspanna till koleldning för Helsingborgs kommun.

Tramtidsutsikter

En kontinuerlig utveckling av produktprogrammet sker. Anpassning av produkterna till de speciella behov som framkommer i samband med en ökad internationlisering, är under genomförande. Under året har en omfattande utvecklingsinsats gjorts avseende bark- och koleldade pannor. Ett

större utvecklingsarbete avseende förbränning i fluidbädd av inhemska fasta bränslen och kol pågår också. Företaget satsar vidare på utveckling

och marknadsföring av plattformsbaserade massafabriker.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till -6 milj. kr. (-8). Svag lönsamhet på resultatavräknade order tagna i en pressad marknad, låg produktionsvolym i verkstäderna på grund av försenad orderin-

gång och arbetskraftsbrist har försämrat resultatet.

Årets investeringar uppgick till 24 milj. kr. varav 17 milj. kr. avsåg

ökning av aktiekapitalet i det delägda bolaget i Brasilien och resterande 7 milj. kr. huvudsakligen ersättningsinvesteringar avseende maskiner och inventarier. Antalet anställda i Götaverken Ångteknik uppgick vid årets slut till ca

1400 (1300). I Karlshamn har antalet anställda under året ökat med ca 60

personer. Det av Götaverken Ångteknik delägda bolaget Gotaverken Industria e

Comércio har under år 1980 tecknat order för 46 milj. kr., bl.a. på soda-

panna till Ripasa och barkpanna till Simao. Situationen i Brasilien påver-

kas av det ansträngda ekonomiska läget i landet med hög inflation och

marknaden för företagets produkter har varit svag.

Verksamheten i Canada har utökats. Order har tecknats på ombyggnad av en barkpanna till Canadian Cellulose. I början av år 1981 erhölls en stor beställning på en barkeldad anläggning till Nova Scotia.

Götaverken Ångtekniks produktprogram innebär betydande utvecklingsmöjligheter. Ökade exportsatsningar för att kompensera bortfallet av

den skandinaviska cellulosaindustrin är nödvändgta. Den skandinaviska

tekniken bedöms som konkurrenskraftig.

Skr. 1981/82: 20 112

Marknaden i Sverige bedöms främst komma att avse fastbränsleanläggningar för energiproduktion och värmeåtervinning. Denna marknad kan bli

betydande och innebär för Götaverken Ångteknik en stor utvecklingspo-

tential.

Den utländska konkurrensen för anläggningar i Sverige väntas bli hård, anser Götaverken Ångteknik bl.a. genom att de utländska leverantörerna kan erbjuda beställarna subventionerade exportkrediter.

Karskronavarvet AB

Historik

Det äldsta bolaget inom Svenska Varv AB är Karlskronavarvet AB som grundades år 1679 och således har byggt fartyg under 300 år. Varvet var från början helt inriktat på att täcka den svenska örlogsflottans behov av underhåll. reparationer, moderniseringar och nybyggen. Efter andra världskriget genomfördes en omorganisation på grund av marinens minskade behov av tjänster i fredstid. De produktiva enheterna inom örlogsvarvet sammanfördes till Maskinverkstäderna i Karlskrona. Samtidigt inleddes en omstrukturering av verksamheten mot en mer civil produktion. År 1961 ombidades företaget till Karlskronavarvet AB. År 1970 överfördes Karlskronavarvet till industrifepartementet och gick upp i det då nybildade Statsföretag AB. Sedan år 1977 ingår företaget i Svenska Varv AB. Omfattande investeringar har genomförts i anläggningarna framför allt under 1970-talet då i princip ett helt nytt varv byggts upp.

Under 1970-talet har ett flertal försök gjorts att minska beroendet av den svenska marinen, vars beställningsvolym kontinuerligt har minskat. Karlskronavarvet arbetade därför som underleverantör till storvarven under högkonjunkturen i början av 1970-talet och har sedan dess försökt diversifiera sig. Diverisfieringsförsöken med undantag för den marina exporten har inte varit framgångsrika och Hvilans Mekaniska Verkstad avyttrades år 1977.

Bolagets omfattning

Produktprogrammet vid Karlskronavarvet omfattar bl.a. patrullbåtar, ubåtar. minfartyg och kustbevakningssystem. Fartygsproduktionen sker i

Skr. 1981/82: 20 113

såväl plåt som aluminium och glasfiberarmerad plast. På det sistnämnda

" området har företaget ett specialkunnande för fartyg upp till 50 meter — bl.a. minröjningsfartyg, kustbevakningsfartyg och fiskefartyg. Vidare ar-

betar företaget med utveckling av anläggningar inom energiområdet.

Verksamheten vid dotterbolaget Götaverken Sölvesborg AB har varit inriktad på produktion av handelsfartyg, utrustning av mindre fartyg för

Karlskronavarvets räkning, fartygsreparationer samt verkstadsproduktion.

Verksamheten under år 1980

Karlskronavarvet levererade under året åtta fartyg.

Från Götaverken Sölvesborg levererades till svensk beställare ett 3 200 dwt COB-fartyg som kan frakta såväl containes som olja och bulkgods. Vidare har två torrlastfartyg, som ursprungligen tillverkats för svenska beställare, levererats till utländsk redare. Götaverken Sölvesborg har också för Karlskronavarvets räkning utrustat bevakningsfartygen för Liberia.

För svenska marinen byggs f. n. minfartyget Carlskrona, som skall leve-

reras i slutet av år 1981. I början av detta år tecknades kontrakt med marinen på två fartyg i plast för leverans år 1984.

I order finns vidare ett kutsbevakningsfartyg för Generaltullstyrelsen.

patrullbåtar, fikefartyg, produkttankfartyg samt fartygssektioner. Samtliga dessa order skall levereras år 1981. Vidare är två vindkraftverk under produktion. Det ena är beställt av nämnden för energiproduktionsforskning för placering i Maglarp i Skåne och det andra är beställt av inrikesde-

partementet i Förenta staterna. Båda skall monteras under hösten 1981.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till — 112 milj. kr. (-25). Därav ugjorde Karlskronavarvets (moderbolagets) resultat —96 milj. kr. (—17). Resultatet har påverkats negativt av kraftiga kostnadsöveskridanden för framförallt produktionen av två produkttankfartyg.

Antalet anställda var vid årsskiftet 1437 vid Karlskronavarvet och 205

vid Götaverken Sölvesborg. Under året har personalstyrkan minskat med 44 resp. 17 personer genom naturlig avgång. Vissa nyckelbefattningar har tillsatts genom extern rekrytering, men i övrigt har anställningsstopp rått.

Framtidsutsikter

Produktionen av handelsfartyg kommer av lönsamhetsskäl att upphöra under år 1981. Nybeställnignar av örlogsfartyg från svenska marinen bedöms bli av relativt blygsam omfattning under de närmaste åren. De satsningar som sker inom områdena vindkraft samt plast- och stålfartyg för export bedöms inte kunna kompensera marknadsbortfallet. Mot den bak-

grunden har Karlskronavarvets styrelse fattat beslut om neddragning av

verksamheten. De ansträngnigar som gjorts sedan början av år 1979 för att nå en lönsam

inriktning på Götaverken Sölvesborg har inte lyckats. Beslut har fattats om 8 Riksdagen 19811/82. 1 saml. Nr 20

Skr. 1981/82: 20 114

att företaget skall avvecklas. Avvecklingen skall vara slutförd under år 1981. Anläggningarna har överlåtits på Sölvesborgs industristiftelse. En viss reparationsverksamhet beräknas kunna drivas vidare i Götaverken Cityvarvets regi.

Kockums AB

Historik

Kockums grundades år 1840 av Frans Henrik Kockum. Produktionen dominerades då av jordbruksredskap, hushållsutrustning och järnvaror. År 1870 påbörjades skeppsbyggnadsverksamheten, då främst i form av reparationsuppdrag. Det första nybyggda fartyget levererades år 1873. Nybygge nr 76 som levererades år 1897 var varvets första tankfaryg. Den första undervattensbåten konstruerades och levererades under första världskriget (1914). Kockums har sedan dess byggt ca 40 ubåtar till den svenska

marinen. År 1940 byggde Kockums världens första helsvetsade handelsfartyg. År 1966 påbörjades byggnation av torrdockan som kan härbärgera

nybyggen på upp till 700000 dwt. Den stora bockkranen som dominerar

stadsbilden i Malmö togs i bruk år 1974.

Bolagets omfattning Kockums bedriver verksamhet inom affärsområden civila fartyg, prefabricerade fabriksanläggningar, undervattensteknik och verkstadsprodukter. På fartygssidan inriktas verksamheten i första hand mot stora och tekniskt komplicerade enheter såsom gas- och kemikaliefartyg. Företagets strävan

är att kunna erbjuda konkurrenskraftiga lösningar på totala transportsy-

stem. Under år 1980 har utvecklings- och projekteringsarbetet fortsatt

inom området prefabricerade anläggningar. Arbetet inriktas på pråm- och plattformsbaserade fabriker inom bl. a. gas- och kemiområdena samt mo-

duler för fabriksanläggningar. Verksamheten inom undervattensteknik

avser såväl militära ubåtar som utveckling av civila tillämpningar för bl. a.

underhåll av gas- och oljefältsutrustningar till havs. Samarbetsavtal har under året ingåtts med svenska och norska intressenter om utveckling av undervattensbaserade arbetsplatser, s.k. habitat, som möjliggör arbete på

stora havsdjup. Området verkstadsprodukter omfattar produktion i ma-

skinverkstad och gjuteri.

Skr. 1981/82: 20 115

Verksamheten under år 1980

Under år 1980 levererades fyra civila fartyg, två ubåtar och en ubåtsräddningsfarkost. Under året tecknades kontrakt på tre fartyg för leverans under åren

1981-1982. Johansson-gruppen, Skärhamn, beställde ytterligare ett 20 000 dwt ro/ro-fartyg och Rederi AB Soya (Walleniusrederierna) ytterligare två 17 000 dwt biltransportfartyg. Förutom dessa enheter ingick vid årsskiftet

1980/81 i orderstocken två 20000 dwt ro/ro-fartyg för Johansson-gruppen,

Skärhamn, och två 17000 dwt biltransportfartyg för Rederi AB Soya (Walleniusrederierna), samtliga med leverans år 1981. Orderstocken omfattar vidare en ubåt beställd av försvarets materielverk för leverans under år 1981. I januari 1981 träffades överenskommelse med Götaverken Arendal AB om tillverkning av en bostads- och serviceplattform som beställts hos Götaverken Arendal för Consafe Offshore AB, Göteborg. I februari 1981 tecknades preliminärt kontrakt med ett västtyskt kommanditbolag om leverans av det första av de två lagerproducerade LNG-fartygen på 133 000 kbm. Kommanditbolaget har erhållit en tidsbegränsad option att förvärva

även det andra LNG-fartyget.

Utvecklingsarbetet avseende civila fartyg inriktas främst mot fartyg för

transport av gas och kemikalier. Kockums bygger vidare på de erfarenhe-

ter varvet vunnit vid tidigare byggande av LNG-fartyg och de under år 1980 levererade kemikalietankfartygen. Tillsammans med Svenska Varv

Utveckling AB och Götaverken Arendal AB bedrivs utveckling avseende

prefabricerade processanläggningar inom gas- och petrokemi. Inom under-

vattensteknik sker vidareutveckling av militära ubåtar och på den civila

sidan utvecklas service-ubåtar samt havsbottenbaserade habitat- och systemlösningar för underhåll av gas- och oljefältsutrustningar till havs.

Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —656 milj.

kr. (—-773). Resultatet har belastats med räntekostnader på 135 milj. kr. för finansiering av de två LNG-fartyg som byggts för egen räkning. Dessutom har resultatet belastats med en extraordinär nedskrivning av anläggningar-

na med 128 milj. kr. Kockums kapacitetsneddragning och omställning från

serietillverkning av stora tankfartyg till enstycksproduktion av specialfar-

tyg har visat sig betydligt mer tids- och resurskrävande än vad som tidigare förutsatts. Detta har i kombination med den korta tidsrymd som förflutit mellan kontrakt och leverans väsentligt bidragit till årets dåliga resultat. Antalet anställda vid årsskiftet 1980/81 uppgick till 4624 personer, en

minskning under året med 74 personer. En viss ersättningsrekrytering har

skett framförallt inom utbildning av ungdomar på företagets verkstadssko-

la. Strävan har varit att i görligaste mån komma till rätta med den obalans i personalstyrkan som uppstått genom de senaste årens stora personalav-

gång.

Skr. 1981/82: 20 116

I koncernens strukturplan gjordes mot bakgrund av gjorda marknadsprognoser en bedömning av sannolik framtida lönsam verksamhetsvolym inom de olika varvens affärsområden. För Kockums del indikerade analyserna att verksamhetsvolymen skulle komma att behöva orienteras mot en

nivå motsvarande ca 2,4 milj. produktionstimmar per år.

Resultatutvecklingen för år 1980 i kombination med gjorda riskbedömningar av marknadsutvecklingen gjorde dock att Kockums styrelse tog beslut om en neddragning av verksamhetsvolymen från 3,6 milj. timmar till 2,4 milj. timmar.

Svenska Varv Utveckling AB

Bolagets syfte

Svenska Varv Utveckling AB bildades under hösten 1977. Dess uppgift

var att i samarbete med övriga bolag inom koncernen bedriva kommersiellt

och tekniskt utvecklingsarbete avseeende stora affärsprojekt inom för koncernen nya verksamhetsområden. Bolagets verksamhet skulle ses som ett led i ansträngningarna att omrientera koncernen mot nya produktområden. För att tillföra bolaget ökat kunnande knöts till styrelsen utomstående experter från en rad olika branscher.

I samband med att bolagets resurser under år 1979 koncentrerades på affärsområdet prefabricerade anläggningar överfördes övriga utvecklingsprojekt till andra koncernföretag och till den i moderbolaget nyinrättade koncernstaben Koncernutveckling.

Svenska Varv Utveckling, även benämnt Swedyards Development Corp. (SDC) svarar inom koncernen för marknadsföring och utveckling av prefabricerade petrokeniska fabriker. Produktprogrammet omfattar såväl strandbaserade som flytande anläggningar för produktion av ammonmniak/

urea och metanol som moduluppbyggda fabriker. I utvecklingsarbetet integreras alltmer varvens resurser.

Bolagets omfattning En planerad förstärkning av företagets marknads- och teknikresurser har till största delen genomförts och antalet anställda har under året ökat från

57 till 69. Som ett led i den tekniska och marknadsmässiga kunskapsupp-

byggnaden förvärvades i slutet av år 1980 ca 826 av aktierna i det brasi-

Skr. 1981/82: 20 117

lianska ingenjörs- och entreprenadföretaget A Araujo S.A., som främst är

aktivt inom branscherna petrokemi, cellulosa, stål och offshore. Vidare förvärvades 5096 av aktierna i konsultföretaget Viking Engineering AB. En utökning har skett av Houston-bolagets och Dubai-kontorets personella resurser.

Verksamheten under år 1980

SDC samarbetar med det välrenomerade danska ingenjörsföretagei Hal-

dor Topsge A/S, ett av världens ledande företag på petrokemiska processer och katalysatorer av i första hand ammoniakprocesser. Samarbetet

omfatta produkt- och marknadsutveckling, försäljning samt genomförande av kontrakt. Vidare samarbetar SDC med företag sprcialiserade på kon-

struktion av betongplattformar, transportarrangemang och lokala arbeten på fabriksplatsen.

SDC's internationella marknadsföringsarbete har resulterat 1 ett kon-

taktnät på hög nivå i de flesta naturgasländer. Prefab-konceptet är väl

introducerat hos Världsbanken, internationella fonder, banker etc. De

internationella oljebolagen har också under senare delen av år 1980 visat

stort intresse för bolagets offshore-metanolfabriker.

Avsaknaden av referensanläggningar har lett till att marknadsbearbetningen 1 stor utsträckning fått koncentreras till politiskt och ekonomiskt

mindre stabila länder. I samband med offerter har krav ställts på långtgående åtaganden vilka inkluderat finansiering, bolagsbildning, råvarukontrakt,

utbildning, produktion samt distribution av slutprodukt. För att kunna

tillmötesgå sådana krav har företaget inlett samarbete med företag i operator/trader-ledet. Genom de kontakter som etablerats framgår att SDC har ett visst för-

språng när det gäller prefabricerade anläggningar för ammoniak/urea och metanol, trots att japanska företag har levererat ett antal onshorefabriker och trots att japanska, europeiska och amerikanska företag nu marknads-

för offshorefabriker.

Det under år 1978 undertecknade preliminärkontraktet med Pakistan Ajman Fertilizer Corp. om leverans av en ammoniak/urea-anläggning till

Pakistan har inte lett till slutligt kontraktsundertecknande.

De totala kostnaderna för utvecklingsverksamheten uppgick till 56 milj.

kr. och investeringarna uppgick till 13 milj. kr., varav huvuddelen avsåg aktieförvärv.

Framtidsutsikter

Under år 1981 avser SDC att förstärka den hittills uppnådda marknads-

positionen. Relationerna till samarbetspartners, t. ex. internationella gödselmedelsföretag, handelshus, oljebolag, contractingbolag och finansieringsinstitut skall utvecklas och konsolideras. Utvecklingsarbetet skall

fullföljas med sikte på att under året lösa väsentliga frågor för de olika an-

läggningstyperna.

Skr. 1981/82: 20 118

Dotterbolaget MariTerm 'AB har under år 1980 utvecklat sin engineeringsverksamhet och haft uppdrag från såväl externa svenska och utländs-

ka företag som från bolag inom koncernen.

Fr.o.m. år 1981 är MariTerm AB dotterbolag till Zenit Shipping AB.

Uddevallavarvet AB

Historik

Uddevallavarvet AB grundades år 1946 av skeppsredare Gustaf B. Thordén. Företaget utvecklades snabbt och var efter ca 15 år ett av världens 10 största varv. År 1958 övertogs varvet av en stiftelse med representanter för staten, Uddevalla stad och fyra större affärsbanker. Bakgrunden var att

företaget i samband med investeringar räkat i likviditetskris. I januari 1963

träffades en överenskommelse mellan staten och Eriksbergs Mek. Verkstads AB om att de skulle bli hälftenägare i Uddevallavarvet. Avtalet

skrevs på tio år men det sades upp av staten i maj 1971. Uddevallavarvet blev då helt statsägt som dotterbolag i Statsföretag AB och övertogs år

1977 av Svenska Varv.

Under senare år har ett omfattande investeringsprogram genomförts vid

varvet som bl.a. fått en byggdocka för fartyg på upp till 800000 dwt och

nya verkstäder. Produtionen vid Uddevallavarvet är inriktad mot bulk-. tank- och enhetslastfartyg. Produktionsapparat och organisation är väl avpassad för denna typ av produktion. Under senare år har företaget inom de nämnda områdena introducerat flera nya fartygstyper, som mottagits

positivt på marknaden. |

Verksamheten under år 1980

Uddevallavarvet levererade under år 1980 fyra fartyg på tillsammans

371 600 dwt. Under året tecknades kontrakt på tre fartyg på tillsammans 165 000 dwt.

Samtliga dessa beställningar avser varvets 55 000 dwt OBO-fartyg och de byggs för tre olika utländska redare. Ytterligare en order på denna fartygs-

typ erhölls i början av år 1981. Härigenom har varvet bl. a. fem OBO-fartyg

av denna storlek i beställning. Orderstocken på tillsammans elva fartyg innebär full sysselsättning hela året 1982.

Skr. 1981/82: 20 119

Att utveckla fartyg med bästa möjliga transportekonomi är en viktig del av Uddevallavarvets strategi. Företagets utvecklingsresurser har följaktligen koncentrerats till detta område. Genom de under senare år ständigt ökande oljepriserna har intresset fokuserats på att minska bränslekostnaderna. För Uddevallavarvets del har detta resulterat i konstruktion av nya skrovformer, exemplifierade av bl.a. varvets Aframax-fartyg och 55 000 dwt multigrade OBO-fartyg. Företaget har också under året presenterat rapporten ”Energisnålt dieselfartyg”, vilket tilldragit sig mycket stort intresse.

Som ett led i ansträngningarna att skapa egna produkter för dotterbolaget Skandiaverken pågår även där olika utvecklingsprojekt. I detta arbete ingår bl.a. ett livräddningssystem för fartyg somt ett nytt koncept för minikraftverk. ee

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —269 milj. kr. (117). Årets resultat har belastats med en ökning av reserver för kundfordringsrisker på 144 milj. kr. (upplösning med 106 milj. kr.). Dessutom har resutatet belastats med en extraordinär nedskrivning av anläggningstillgångarna på 82 milj. kr.

Antalet anställda uppgick vid årsskiftet 1980/81 till 2912 personer, en minskning under året med 97. För att kunna bibehålla den fastställda produktionsvolymen har företaget startat en intensifierad rekrytering, kombinerad med lärlingsutbildning.

Framtidsutsikter

Order på de fartyg som kommer att levereras under år 1981 togs under en period då marknadspriserna på nybyggen var låga. För år 1981 förutses att rörelseresultatet kommer att ligga på samma nivå som år 1980. Därefter väntas enligt Uddevallavarvet en omsvängning ske. Bättre priser har kunnat uppnås för framtida leveranser. Dessutom ger den serieeffekt som uppstår genom koncentrationen av fartygstyper i orderstocken ett positivt positivt utslag på kostnadssidan.

Zenit Shipping AB

Skr. 1981/82: 20 120

Historik

Zenit Shipping AB (tidigare Rederi AB Zenit) bildades år 1932 som dotterbolag till AB Götaverken med uppgift att investera i fartyg byggda vid varvet. I samband med omstruktureringen av den svenska varvsindustrin blev Zenit dotterbolag till Svenska Varv AB och handhar sedan år

1977 huvuddelen av rederiverksamheten inom Svenska Varv.

Bolagets omfattning

Förvaltningen omfattar ett 30-tal fartyg — tankfartyg, produkttankfar-

tyg, kvlfartyg och kombinationsfartyg, s.k. OBO-fartyg. Bolaget medver-

kar även med utveckling av affärsidéer och nya samarbetsformer för att skapa förutsättningar för försäljning av fartyg från Svenska, Varvkoncer-

nen.

Befraktning och marknadsföring av fartygen sker genom huvudredares försorg eller genom samseglingspooler. Samseglingen Sea-team OBOSs, Oslo, marknadsför alla OBO-fartyg som bolaget har intressen i. Samseglingar med Crown Carriers, Göteborg, och OSCO Carriers, Oslo, marknadsför alla produkttankfartyg som bolaget har intressen i. Genom samseglingspoolerna deltar bolaget i inbefraktningar. Driften av fartygen handhas av väl etablerade rederier.

Verksamheten under år 1980

I januari 1980 såldes och levererades tankfartyget Credy. Zenit tog

vidare under januari gemensamt med Saléninvest-koncernen leverans av kylfartyget Wintersun, det sista fartyget i en serie på sex.

I maj 1980 såldes OBO-fartygen Suecia Team och Norwegia Team och i

juni 1980 såldes OBO-fartyget Nordic Sky. I november sålde Zenit vidare

sin 50-procentiga andel i produkttankfartyget Bera. Vid årsskiftet 1980/81

sålde Zenit ca 1126 av produkttankfartyget Inland till Broströms och köpte

samtidigt från Broströms ca 52 2£ i OBO-fartyget Silverland.

Den förbättring av fraktmarknaden som pågick under år 1979 förbyttes under första kvartalet år 1980 till en försämring. Därefter stabiliserades marknaden. Avkastningen under år 1980 för Zenit-koncernens intressen i OBO-fartyg och produkttankfartyg har totalt sett varit något bättre än under år 1979. För produkttankfartygen innebär detta ett tillfredsställande

resultat medan resultatet för OBO-fartygen är mindre gott. Fraktmarkna-

den för stora tankfartyg har under år 1980 varit sämre än under år 1979 och frakterna har inte kunnat täcka driftskostnaderna. Andrahandsmarknaden

för OBO-fartyg och produkttankfartyg har utvecklats positivt. Andrahandsmarknaden för stora takfartyg har försämrats avsevärt. Priserna låg

vid utgången av år 1980 på en mycket låg nivå.

Torrlastmarknaden synes bereda OBO-fartygen god sysselsättning un-

der det närmaste året, främst med tanke på den kraftigt ökande efterfrågan

på kol. Produkttankmarknaden har under en tvåårsperiod varit god. Trans-

Skr. 1981/82: 20 121

portbehovet av raffinerade oljeprodukter bedöms öka på sikt och därmed

ge tillfredsställande lönsamhet för produkttanktonnaget. Stora tankfartyg

bedöms trots fartreducering och mycket upplagt tonnage inte kunna för-

bättra sin lönsamhet under år 1981. Resultatutvecklingen i Zenit-koncernen är huvudsakligen beroende av utvecklingen på andrahandsmarknaden för fartyg. Förutsättningar för försäljningar värderas löpande. Avvecklingstidpunkten för olika fartyg beror på många olika faktorer bl. a. prisutvecklingen på

andrahandsfartyg, fraktmarknadsutvecklingen och fartygens ålder. Avvecklingen av fartygsinnehavet följer tidigare uppgjorda planer. De största riskerna i fartygsengagemanget finns i stortanktonnaget, där marknadsutvecklingen är mycket svårbedömbar.

Öresundsvarvet AB

Örsundsvarvet i Landskrona grundades år 1915 och kom år 1941 i Götaverkens ägo och blev därmed den första enheten utanför Göteborg.

Under år 1980 omfattade produktionen huvudsakligen specialfartyg för

offshore-industrin samt stora passagerarfärjor. Tre fartyg på totalt 12530 dwt levererades. Under året tecknades kontrakt med holländska rederiet Phs van Om-

meren om leverans år 1982 av tre stycket 41 000 dwt lo/lo-fartyg.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —369 milj. kr. (—83). Resultatet har belastäats med 18 milj. kr. avseende extra nedskrivning av anläggningstillgångarna. Verksamheten har under året karaktäriserats av betydande störningar i produktionen, bl. a. till följd av den utdragna beslutsprocessen om varvets framtid. Produktionsproblem samt en onormalt stor personalavgång har sammantaget medfört ett starkt försämrat

resultat.

Antalet anställda uppgick vid årsskiftet 1980/81 till 2592 personer, en

minskning under året med 399 personer. Reduktionen skedde genom naturlig avgång.

Under hösten 1980 fattade styrelsen vid Svenska Varv AB beslut om

avveckling av Öresundsvarvet. Avvecklingsbeslutet innebär att nuvarande

orderstock kommer att produceras färdig med Öresundsvarvet. Avvecklingen beräknas vara genomförd någon gång under hösten 1983.

Skr. 1981/82: 20 122

Övriga aktiebolog

AB Aerotransport (ABA)

ABA ägs till lika delar av staten och det privatägda Svensk Interkontinental Lufttrafik AB (SILA). Bolagets flygtrafikrörelse har sedan den I oktober 1950 handhafts av konsortiet Scandinavian Airlines System — SAS. Andelarna i konsortiet är 2/7 vartdera för Det Danske Luftfartsel-

skab A/S (DDL) och Det Norske Luftfartselskap A/S (DNL) samt 3/7 för

ABA. Svenska statens andel i SAS är således 3/14. Gemensamt med DDL och DNL äger ABA också konsortiet Scanair som uteslutande driver charterflygrörelse. Ägarförhållandet i Scanair är samma som i SAS.

Linjeflyg AB (LIN) ägs till lika delar av ABA och SAS. Svenska statens

andel utgör sålunda 5/14.

ABAS omsättning, som huvudsakligen består av fastighetsintäkter, var

1979/80 51,4 milj. kr. Därtill kommer finansiella intäkter och kostnader på 6,3 milj. kr. I denna post ingår ABAs andel (3/7) av SAS” och Scanairs

resultat. ABA redovisade en nettovinst på 37.3 milj. kr.

SAS" driftsintäkter ökade 1979/80 med 16 20 till 9 344 milj. kr. Förlusten före skatt uppgick till 79 milj. kr. Flygplansflottan uppgick den 30 september 1980 till 86 plan, därav 4 Boeing 747, 5 DC-10, 2 Airbus A300 B2 och 11

DC-8. . SAS befordrade 1979/80 8,4 milj. passagerare, vilket innebär en minsk-

ning med 3 Z jämfört med föregående år. Genomsnittligt sysselsatte bolaget totalt 17069 personer varav i Skandinavien 14818 och i övriga länder

2251.

Scanair har under verksamhetsåret befordrat 995 000 passagerare till 55 destinationer utanför Skandinavien för 21 researrangörer. De vanligast

förekommande mottagarländerna var Spanien inkl. Kanarieöarna samt

Grekland.

Scanairs resultat för verksamhetsåret visar en vinst på 49000 kr. varav ABASsS andel (3/7) utgör 21000 kr. Omsättningen har uppgått till 608,5 milj. kr. Scanair har under verksamhetsåret haft i medeltal 260 anställda.

Linjeflyg AB (LIN) bedriver regujärtrafik på 22 orter. Under året be-

fordrade LIN 2022000 passagerare. Totalt uppgick driftsintäkterna till

636,9 milj. kr.

Skr. 1981/82: 20 123

Bolagets resultat för verksamhetsåret visat ett överskott av 5,4 milj. kr.

Aktiekapitalet uppgår till 100,0 milj. kr.

Bolaget har under verksamhetsåret haft i medeltal I 232 anställda.

Flygplansflottan bestod vid verksamhetsårets utgång av 10 F28-4000

med vardera 85 platser samt 3 F28-1000 med vardera 70 platser. Inga nya

flygplan har anskaffats under verksamhetsåret.

Dotterbolag

AB Bromma Kontorstryck, vars aktiekapital är 90000 kr., hade år 1979/

80 en omsättning på 32,7 milj. kr. Antalet anställda uppgick i medeltal till 100 personer.

Sörmlands Grafiska AB har ett aktiekapital på 6,0 milj. kr. Omsättningen under år 1979/80 var 81,1 milj. kr. Antalet anställda uppgick i medeltal till 294 personer.

Sky Market Promotion AB är ett helägt dotterbolag till Sörmlands Grafiska AB. Aktickapitalet är 1,0 milj. kr. Omsättningen under år 1979/80 var 16,4 milj. kr. Företaget producerar reklam och annonser för bl.a. SASkoncernen och associerade företag. Antalet anställda uppgick i medeltal till 26 personer. .

Scatype Publishing AB är ett helägt dotterbolag till Sörmlands Grafiska

AB. Aktiekapitalet är 100000 kr. Omsättningen under år 1979/80 var 4,6 milj. kr. Företaget bedriver förlags- och annonsackvisitionsrörelse. Anta-

let anställda uppgick till 3 personer.

Apoteksbolaget AB

Apoteksbolaget AB bildades i augusti 1970 och övertog den 1 januari

1971 med ensamrätt detaljhandeln med läkemedel i landet. Apoteksbolaget ägs till 2/3 av staten och 1/3 av Apotekarsocietetens

stiftelse för främjande av farmaciens utveckling m.m. Ramarna för bolagets verksamhet är angivna i ett avtal med staten, vilket gäller t.o.m. den 31 december 1985. Bolaget skall utan vinstintresse svara för en god läkemedelsförsörjning i landet.

Bolaget har fyra dotterbolag: ADA AB; som bedriver partihandel med läkemedel m. m., Basicon AB som bedriver viss konsulterande verksam-

Skr. 1981/82: 20 124

het samt Apoteksdistribution AB och Apoteksinformation AB som är vilande bolag.

Apoteksbolagets huvudsakliga uppgift är att upphandla och distribuera läkemedel. I rörelsen ingick vid utgången av år 1980 732 apoteksenheter med försäljning av läkemedel till allmänheten. 1 detaljhandelsdistributionen ingick härutöver ca I 500 apoteksombud, huvudsakligen i glesbygd.

Omsättningen år 1980 uppbick till 4,2 miljarder kronor (3,8). Omsättningsökningen var i huvudsak värdemässig och berodde endast till en mindre del på volymökning.

Det ekonomiska resultatet av moderbolagets verksamhet var före bokslutsdispositioner och skatt —0,7 milj. kr. (+27,4) och det redovisade nettoresultatet 0,0 milj. kr. (+3,8).

Dotterbolaget ADA AB hade under år 1980 en omsättning på 20 mil- Jarder kronor (1.7) och redovisade före bokslutsdispositioner och skatt ett överskott på 24,1 milj. kr. (11.1). Nettoresultatet resovisades med 0,2 milj. kr. (0,5).

Investeringarna år 1980 uppgick för Apoteksbolaget till 93,6 milj. kr. (49,0) och för ADA till 3,7 milj. kr. (2,6).

Medelantalet anställda uttryckt i heltidsarbetande uppgick under året till 9890 (9990) i Apoteksbolaget och till 588 (567) i ADA.

Försäljningen av läkemedel väntas volymmässigt minska något under år 1981. Övrig apoteksförsäljning, kemisk-tekniska varor, sjukvårdsartiklar m.m., beräknas däremot visa viss volymmässig ökning. Det ekonomiska utfallet år 1981 bedöms bli något bättre för Apoteksbolaget än 1980 års resultat och för ADA ungefär oförändrat.

AB ASEA-ATOM

Historik

År 1968 träffade staten avtal med ASEA om samarbete på kärnkraftområdet, varvid bildades AB ASEA-ATOM, som ägs till hälften av staten och

till hälften av ASEA. Bolaget bedriver utveckling, konstruktion och marknadsföring av kärnreaktoranläggningar och kärnreaktorbränsle samt försäljning av komplet-

terande tjänster sammanhängande med sådant bränsle. Under år 1979

Skr. 1981/82: 20 125

förlängdes det tidigare avtalet, varvid bl.a. överenskoms att ASEA-

ATOM skall kunna utnyttja sin erfarenhet och kompetens även inom sådana områden som fossileldade kraftverk, avsaltningsanläggningar och speciell processindustri.

Verksamheten under år 1980

Den internationella kärnkraftmarknaden har under året, liksom under de närmast föregående åren, varit svag och nybeställningar har noterats en-

dast i Frankrike, Japan och Sydkorea. De ledande industriländerna har

emellertid klart markerat nödvändigheten av en kraftfull satsning på kolba-

serad elkraft och fortsatt kärnkraftutbyggnad för att möta det alltmer besvärande försörjningsläget med avseende på olja. Comecon har deklare-

rat att 5022 av elenergin i dessa länder skall vara kärnkraftbaserad år 1990.

I Sverige ägde folkomröstning i kärnkraftfrågan rum den 23 mars. Linjerna 1 och 2, som båda förordade ett fullföljande av det föreslagna 12reaktorprogrammet, samlade 58,0 76 av rösterna, varefter regeringen i april meddelade laddningstillstånd för de färdigställda kärnkraftverken Fors-

mark 1 och Ringhals 3. Folkomröstningsresultatet innebar även klartecken för fullföljandet av Forsmark 3, som nu planeras för kommersiell drift i

augusti 1985. Detta är 34 månader senare än enligt ursprungligt avtal. Markarbeten för det centrala lagret för använt bränsle (CLAB) påbörjades i maj. Bolaget kommer att svara för huvuddelen av konstruktionsarbetet samt för montage och idrifttagning av CLAB och skall dessutom som

ombud för Svensk Kärnbränsleförsörjning AB (SKBF) ombesörja

hårdvaruupphandling. Även för Oskarshamn 3 inleddes mark- och

sprängningsarbetet på försommaren. Enligt nu gällande tidplan skall fulteffektdrift påbörjas i slutet av år 1985.

ASEA-ATOM-koncernens fakturering uppgick till 1i102,3 milj. kr. (1316,0), varav ASEA-ATOM 1096,0 milj. kr. (253,6). Faktureringen avser till sin huvuddel leverans av Forsmark I, ersättningsbränsle, tilläggsbeställningar för levererade anläggningar samt service- och konsultuppdrag.

Beställningsingången för ASEA-ATOM-koncernen uppgick till 964,8

milj. kr. (246,2), varav ASEA-ATOM 958,3 milj. kr. (236,8) och avser främst avfallsanläggningar för Forsmark 3 och Oskarshamn 3, CLAB, tilläggsbeställningar för levererade och pågående projekt samt ersättningsbränsle. Värdet av inneliggande order vid årets slut uppgick för ASEA-

ATOM-koncernen till 6 300,4 milj. kr. (6222), varav ASEA-ATOM 5 858,6 milj. kr. (6 198). Beställningsingången anges i prisnivån vid beställningstid-

punkten, medan orderstocken anges i gällande prisnivå vid bokslutstidpunkten. |

De av bolaget levererade svenska kärnkraftverken, Oskarshamn 1 och 2,

Barsebäck 1 och 2 samt Ringhals 1, har under året producerat ca 19

miljarder KWh (ca 18). Leveransdagen för Forsmark 1 inträffade den 10

Skr. 1981/82: 20 126

december, vilket är ca 7 veckor tidigare än enligt avtal, och bolaget erhåller en bonus för tidigarelagd kraftproduktion.

TVO Ii Olkiluoto i Finland har under året producerat drygt 4,5 miljarder

kWh. vilket motsvarar 12-13 70 av Finlands totala elkraftproduktion. Den

i årsredovisningen för år 1979 angivna tvisten avseende tidpunkten för

anläggningens kontraktsenliga övertagande och vissa andra ekonomiska

frågor, är alltjämt föremål för förhandlingar. Efter ett längre stillestånd återupptogs idrifttagningen av TVO IF i oktober, då en reparerad och

modifierad generatorrotor levererades.

Arbetet inom bolagets samarbetsavtal med Studsvik Energiteknik AB

liksom inom kollektivforskningsavtalet har gått planenligt. Det förväntas

att nya betingelser kommer att gälla för dessa avtal under år 1981. Bolaget

har till det amerikanska bolaget Westinghouse lämnat licens på konstruktion och tillverkning av kokarreaktorbränsle och samtidigt från Westinghouse erhållit licens för tryckvattenreaktorbränsle. Avtalen möjliggör också samarbete avscende fortsatt utveckling av lättvattenreaktorbränsle.

Resultatet för år 1980, som varken innebär vinst eller förlust, har belas- tats med efterkostnader för levererade anläggningar fram till årsskiftet 1980/81 samt med vid årsskiftet kända kommande kostnader aktualiserade av besiktningar och garantiåtaganden. Till varulagerreserven har avsatts

55,5 milj. kr. och denna reserv uppgår därmed till 134,9 milj. kr.

ASG AB

Historik

ASG började sin verksamhet år 1935 under firma AB Svenska Godsbilcentraler. Bolaget var från början ett helägt dotterbolag till Rederi AB

Svea och verksamheten omfattade enbart inrikes landsvägstrafik. I början av 1940-talet inträdde de svenska järnvägarna (SJ och de enskilda järnvä-

garna) som hälftendelägare i ASG och bolagets verksamhet utvidgades till

att omfatta även inrikes samlastning på järnväg. Bolagets firma ändrades samtidigt till AB Svenska Godscentraler. Efter andra världskrigets slut

inledde ASG sin internationella trafik, som därefter successivt utvidgats

och nu utgör en betydande del av bolagets verksamhet. Alltjämt är dock

Skr. 1981/82: 20 127

inrikestrafiken på landsväg och järnväg den omsättnings- och resursmäs-

sigt dominerande delen av bolagets verksamhet.

Begreppet ASG hade redan tidigt kommit att såväl nationellt som internationellt helt stå för bolagets identifikation, men först år 1978 fann patentoch registreringsverket tillräckliga skäl att godkänna begreppet ASG som bolagets firma. Bolagets nuvarande firma, ASG AB, registrerades i slutet av år 1978.

Bolagets syfte Målet för ASGs verksamhet är att betjäna det svenska näringslivet i

Sverige och i utlandet med att organisera och administrera transport, spedition och lagring, allt inom ramen för tillfredsställande lönsamhet.

Bolagets omfattning

ASG AB är moderföretag i en företagsgrupp. som omfattar ett 60-tal enheter i Sverige och utlandet. ASG-koncernens omsättning uppgick år

1980 till 5476 milj. kr.

I koncernen sysselsätts ca 4700 personer, varav drygt 400 i filialer,

dotterbolag och försäljningskontor i utlandet.

Verksamheten under år 1980

Verksamheten inom ASG-koncernen har under år 1980 allmänt sett kännetecknats av en fortsatt koncentration till huvudområdena transport,

spedition och lagring. Ägarintressena i sju bolag av mera perifert intresse har avyttrats. Frigjorda resurser har därmed kunnat sättas in där lönsam-

heten är god och där utvecklingspotential föreligger. Nya bolag för flyg-

och sjöspedition har etablerats i Australien, Storbritannien och Fjärran

Östern. I Norge har bildats ett bolag för flygfraktverksamhet med ASGs samarbetspartner i landsvägs- och järnvägstrafik, Linjegods A/S, som

minoritetsdelägare.

Under de första månaderna år 1980, var aktiviteten i den svenska ekonomin förhållandevis hög. De omfattande konflikterna på arbetsmarknaden under våren, i förening med avmattning i den internationella konjunkturen,

medförde en radikal försämring av läget. I ASG-koncernens verksamhet

avspeglades detta i en markant nedgång i godsvolymerna under sommarmånaderna. En viss återhämtning kunde konstateras under hösten, men

årets sista månader kännetecknades av återigen stagnerande eller sjun-

kande volymer.

I ASG-trafiken transporterades under år 1980 9,1 milj. ton gods, varav 6,7 milj. ton i inrikestrafik och 2,4 milj. ton i utrikestrafik. I jämförelse med

år 1979 innebar detta oförändrade godsvolymer i såväl inrikes- som utri-

kestrafik.

De allmänekonomiska förutsättningarna för ASG-koncernens verksamhet blev till följd av konflikterna på arbetsmarknaden och den därefter

Skr. 1981/82: 20 128

vikande konjunkturen sämre än vad som under budgetarbetet hösten 1979

kunde förväntas. Intäktsutvecklingen blev därför svagare än beräknat,

vilket dock i viss mån kompenserades genom en något gynnsammare

kostnadsutveckling än den budgeterade. Koncernens rörelseresultat, efter planenliga avskrivningar, ökade från 13,5 milj. kr. år 1979 till 19,8 milj. kr. år 1980. Ett förbättrat finansnetto samt bokföringsmässiga vinster vid försäljning av anläggningstillgångar innebar att koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatter år 1980 blev 23,7 milj. kr. mot 7,1 milj. kr. föregående år. Efter bokslutsdispositioner om 16,2 milj. kr. (6,0) och skatter om 5,1 milj. kr. (3,6) redovisar ASG-koncernen för år 1980 ett nettoöverskott om 2,6 milj. kr. mot ett lika stort underskott föregående år. ASG-koncernens investeringar i fastigheter och inventarier uppgick år

1980 till 90,3 milj. kr. Härav svarar moderbolaget för 56,2 milj. kr. Nya ASG-terminaler i Sundsvall, Helsingborg och Gällivare har färdigställts under år 1980. Ny flygfraktterminal i omedelbar närhet av Kastrups flygplats i Köpenhamn har uppförts i dotterbolaget ASG (Danmark) A/S regi men helt finansierats av moderbolaget.

Under år 1980 har fattats beslut om utbyggnad av terminalanläggning-

arna i Stockholm/Västberga till en beräknad kostnad av 90 milj. kr.

Viktiga arbetsområden under år 1980, för koncernens personaladministration, har varit utvecklingssamtal och i anslutning därtill en social undersökning. Båda aktiviteterna är ett led i företagets strävan att utveckla

och utbilda organisation och medarbetare till de krav ett säljande service-

företag måste leva upp till för att motsvara omvärldens förväntningar.

Utbildningen har länge varit en viktig del i ASGs personalplanering. En särskild organisation har nu formats med personalutvecklingsgrupper. Dessa är sammansatta av specialister inom olika arbetsområden som till-

sammans med de olika fackliga organisationerna utarbetar utbildningspro-

gram för såväl centralt som lokalt genomförande.

ASGs årliga kostnader för personalutveckling uppgår nu till storleksord-

ningen 7 milj. kr.

Framtidsutsikter

De allmänekonomiska förutsättningarna för ASG-koncernens verksamhet år 1981 måste bedömas som sämre än de som gällt under år 1980.

Godsvolymerna i såväl inrikes- som utrikestrafiken torde ligga stilla eller sjunka med några procent. Även med en relativt lugn kostnadsutveckling torde intäktsutvecklingen, till följd av minskade godsvolymer. knappast vara tillräcklig för att kompensera ofrånkomliga kostnadsökningar. Emellertid har överenskommelse om ett nytt lastpallssystem under våren 1981

träffats mellan transportföretagen och näringslivet. Överenskommelsen förväntas innebära en minskning av förmedlingsföretagens pallkostnader, som under senare år uppgått till närmast orimliga belopp. Infrias förvänt-

ningarna på det nya lastpallssystemet — om än endast delvis — innebär

Skr. 1981/82: 20 129 detta, att möjligheterna för ASG-koncernen att år 1981 uppnå ett rörelseresultat i samma storleksordning som år 1980 kan bedömas som förhållandevis goda.

Brygginvest AB med AB Pripps Bryggerier

+ 790701 —800930

Brygginvest AB är ett statligt investmentbolag med huvuduppgift att

initiera och medverka vid strukturförändringar inom bryggeribranschen. Brygginvest bildades under våren 1979 efter riksdagsbeslut. I regeringens proposition i ärendet bedömdes aktiva statliga insatser som nödvändiga i syfte att skapa konkurrenskraftiga företagsstrukturer med långsiktiga

överlevnadsmöjligheter och för att kunna ta hänsyn till samhällets regionalpolitiska och sysselsättningspolitiska intressen.

Brygginvest förvaltar statens aktier (75 20) i AB Pripps Bryggerier samt

har ett minoritetsengagemang i mälteriföretaget Nord-Malt AB. Enligt riksdagsbeslutet har Brygginvest framlagt en strukturplan för bryggeribranschen samt medverkat vid samordning av några bryggeriföretag. Den 3 augusti 1981 presenterades ett handlingsprogram för regeringen med

förslag till förändringar angående bryggeriindustrins framtida struktur i Sverige.

Historik

Koncernens verksamhet består till huvudsaklig del av dryckes- och mälterirörelse. I dryckesrörelsen ingår tillverkning, försäljning och distri-

bution av maltdrycker, mineralvatten, kolsyrade läskedrycker, stilldrinkar, juicer, safter och pulverdryck.

Bolagets omfattning

Efter ett beslut att upphöra med driften vid Arboga bryggeri våren 1981

kommer moderbolagets tillverkning att vara fördelad på sju bryggerier. som i fallande storleksordning är Bromma, Göteborg, Malmö, Sundsvall, Tingsryd, Torsby (endast läskedrycker) och Gällivare (endast malt-

drycker). I Torsby upphörde maltdrycksproduktionen hösten 1980.

Distributionen till moderbolagets kunder sker dels direkt från brygge- 9 Riksdagen 19811/82. I saml. Nr 20

Skr. 1981/82: 20 130

rierna, dels via depåer. Fem av de sistnämnda har nyligen lagts ned eller är

under nedläggning, varefter 24 återstår.

I moderbolaget ingår även ett mälteri i Bromma som gör koncernen

självförsörjande på malt.

Staten äger 75 Ice av aktierna i Pripps men har överfört aktieinnehavet till ett särskilt bolag, Brygginvest, som således i akticbolagslagens mening rubriceras som moderbolag till Pripps. Återstående 25 56 av aktierna inne-

has av Beijerinvest AB.

Verksamheten under år 1980.

Koncernens omsättning (exkl. dryckesskatter) ökade från 1429 milj. kr. till 1528 milj. kr. Dotterbolaget L.G. Fredrikssons Handels AB svarade för

merparten av denna ökning, medan moderbolagets siffror, 1258 resp. 1276 milj. kr. för de båda åren inte innebar någon nämnvärd förändring. Omsätt-

ningen under år 1979/80 påverkades negativt av volymminskningen i

dryckesförsäljningen men positivt av prishöjningar under året. Dessa uppgick till 7,8 Zo räknat på prisläget vid årets början. Därtill kom emellertid höjningarna av dryckesskatter varigenom den totala prisuppgången blev

17.190. Prisjusteringarna var otillräckliga för att kompensera kostnadsstegringarna under året. Volymminskningen i förening med den bristande rationaliseringen medförde att produktiviteten (mätt i såld volym per anställd) i koncernens dryckesrörelse för första gången på 15 år ej uppvisade någon ökning.

Nedgången i medelantalet anställda begränsades till 184 eller 4.896 och

årets siffra slutade på 3630. För moderbolagets del sjönk antalet med 144 till 3127.

Lönsamheten i koncernen har fortsatt att sjunka och blivit helt otillfredsställande. Resultatet efter kalkylmässiga avskrivningar och finansnetto

uppgick under året till 19,8 milj. kr. jämfört med 66,6 milj. kr. föregående år. I dessa siffror ingår prisstegringsvinst i lager med 8,8 resp. 6,9 milj. kr.

Utbytes kalkylmässiga avskrivningar mot planenliga visar resultatet en

försämring från 112,6 till 67,7 milj. kr.

Som följd av den allmänt svaga utvecklingen för bryggeriprodukter och

osäkerheten om branschens framtida förhållanden har Bryggeri AB Fal-

kens resultat inte blivit så bra som tidigare förväntats. Resultatet efter kalkylmässiga avskrivningar och finansnetto förbättrades således endast med 4,6 milj. kr. eller från —14,4 till -9,8 milj. kr.

De bristande förutsättningarna för rationell planering har nödvändiggjort forsatt återhållsamhet beträffande koncernens investeringsverksamhet. De totala investeringarna uppgick under året till 44 milj. kr. (97).

Försäljningen av f.d. rörelsefastigheter har fortsatt under det gångna

verksamhetsåret. Bland större objekt märks bl. a. Pripps gamla bryggerifastigheter Stampen och Carnegie i Göteborg.

Skr. 1981/82: 20 131

Arbetet på att reducera rörelsekapitalet har intensifierats. Bl.a. har

genom ändrade betalningsvillkor och förbättrade rutiner utestående kund-

fordringar nedbringats. Detta i föreningen med fastighetsförsäljningar och låga investeringsutgifter har medverkat till att de likvida medlen inom

koncernen ökade till 236,9 milj. kr. från 123,4 milj. kr. föregående år.

Framtidsutsikter

Efterfrågan på bryggeriprodukter kommer sannolikt att försvagas ytterligare under verksamhetsåret 1980/81. Koncernen har för att få bättre balans mellan efterfrågan och utbud av

bryggeriprodukter beslutat att under verksamhetsåret 1980/81 upphöra med verksamheten i Arboga och Borås liksom vid några depåer samt att i övrigt vid vissa kvarvarande enheter avveckla äldre tappningskolonner och annan produktionsutrustning. Dessa åtgärder kommer att få klart kostnadssänkande effekter men är alltför otillräckliga för att åstadkomma den nödvändiga anpassningen av produktionsresurserna till faktiskt behov. Fortsatt strukturomvandling ter sig därför ofrånkomlig.

Sysselsättningsnivån sjunker under verksamhetsåret 1980/81 och personalstyrkan blir 4-5 30 mindre än under verksamhetsåret 1979/80. Om förutsättningarna för framtida konkurrens-, ägande- och andra strukturförhållanden i branschen snabbt klarläggs, finns möjlighet att re-

dan under verksamhetsåret 1980/81 vända koncernens lönsamhetskurva

uppåt.

Domänföretagen AB

Historik

Domänverket är ett affärsdrivande verk. Dess verksamhet regleras av en

instruktion, som fastställes av regeringen. Instruktionen innehåller vissa

begränsningar av handlingsfriheten, bl.a. finansiella. Domänverket får

t.ex. ej lämna lån, ej heller upptaga lån från andra än riksgäldskontoret med undantag av normala varukrediter. Domänverket får ej ställa säker-

heter.

Skr. 1981/82: 20 1 '” ta

För att domänverket skulle kunna driva verksamhet under något friare

former och kunna finansiera denna via den normala kreditmarknaden bildade och förvärvade man aktiebolag.

I och med att moderföretaget i denna koncern var ett affärsverk kunde ej en aktiebolagsrättslig koncern bildas. Man gick bl. a. miste om möjligheter till resultatutjämning genom koncernbidrag och om möjligheterna att ut-

nyttja en koncerns finansiella styrka och en effektiv finansiell styrning. För att komma till rätta med detta bildades den 31 december 1975

Domänföretagen AB, som nu äger och förvaltar aktierna och andelarna i

domänkoncernens dotterbolag samt driver viss egen rörelse, bl.a. jordbruk och skogsbruk. Domänföretagen AB är moderbolag i en koncern med drygt 50 bolag.

Bolagets syfte

Domänföretagen AB och dess dotterbolag bygger alla sin verksamhet på produkter från domänverkets marker och på det kunnande som utvecklats i skötseln av dessa marker. Bolagen är en integrerad del av domänkoncernen och ett viktigt komplement till domänverkets skogliga verksamhet. Eftersom sysselsättningen och verksamheten i skogsbruket successivt beräknas komma att minska, är bolagens verksamhet ett sätt att minska koncernens stora beroende av skogsbruket genom att utveckla och marknadsföra andra produkter med anknytning till naturresurserna mark och skog.

Verksamheten under år 1980

Domänföretagskoncernen omfattar virkesförädling, produkter för

skogsbruk, turism och fritid, tomtexploatering, grus och vägentreprenader, betongvaror, miljö och energi. Koncernens omsättning för år 1980 uppgick till 714 milj. kr. vilket är en ökning med 418 milj. kr. mot föregåen-

de år. Ökningen kan nästan helt hänföras till de virkesförädlande företag som förvärvades verksamhetsåret 1979/80. Av koncernomsättningen svarade virkesförädlingen för 472 milj. kr. eller 6690. År 1980 var ett lyckosamt år för de flesta av de virkesförädlande dotter-

bolagen. Året inleddes med god efterfrågan på praktiskt taget samtliga produkter. Avsättningen var hög och priskurvan för sågade och hyvlade

trävaror fortsatte att stiga. Under andra halvåret inträdde en försämring. Efterfrågan minskade på

såväl hemmamarknaden som på de flesta av exportmarknaderna. Byggnadsverksamheten avtog markant och under det andra halvåret minskade utleveranserna betydligt. Priserna stagnerade.

För övriga bolag noteras en vikande marknad för turism, försäljning av

stugandelar och tomtförsäljning. En positiv utveckling har skett för försälj-

ning av skogstillbehör samt grus och betong. -

Rörelseresultatet före avskrivningar enligt plan ökade från 32,1 milj. kr.

Skr. 1981/82: 20 133

till 65,5 milj. kr. Ökningen hänför sig även här huvudsakligen till de vid årsskiftet 1979/80 förvärvade virkesförädlande företagen. En positiv utveckling redovisas även för försäljning av skogstillbehör samt betongvaror och grus.

Betydande resultatförsämring har skett för tomtexploateringen, beroende på en kraftig nedgång i efterfrågan på fritidstomter. Denna nedgång har även drabbat försäljningen av stugandelar. Turismen har i övrigt också haft ett svagt år.

Finansnettot, skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader, försämrades med 11,5 milj. kr. till — 13,3 milj. kr. vilket främst hänför sig till de virkesförädlande företagen. I finansnettot ingår också utvecklingskostnader för intressebolagen NyDo Energi och Forestema med 1.1 milj. kr.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt ökade med 0,5 milj. kr till 21,0 milj. kr. Detta resultat för år 1980 har belastats dels med förluster på 10,4 milj. kr. i bolag som avvecklats vid årsskiftet, dels med utvecklingskostnader på 5,4 milj. kr. i intressebolagen NyDo Energi, Forestema samt i Svenska Wirewood. Koncernen redovisar sålunda exkl. dessa avvecklings- och utvecklingskostnader ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt på 36,8 milj. kr.

Till följd av de stora avsättningar till obeskattade reserver som gjorts under år 1980 redovisar koncernen ett underskott på 9,4 milj. kr.

Årets nettoinvesteringar uppgick till 56,5 milj. kr. mot 118,9 milj. kr föregående år. Det stora investeringsbeloppet år 1979 hänför sig till de förvärv av virkesförädlande företag som då skedde. Årets investeringar kan främst hänföras till de virkesförädlande företagen och medför förnyelse och kapacitetsökning av produktionsapparaten.

Koncernens planenliga avskrivningar uppgick under år 1980 till 29,4 milj. kr. (13,5).

Under året har medelantalet anställda i koncernen uppgått till 1535 (598). Ökningen kan nästan helt hänföras till de virkesförädlande företag som förvärvades vid årsskiftet 1979/80.

Framtidsutsikter

Som en grund för fortsatt utveckling har domänverket beslutat förvärva ytterligare aktier i Domänföretagen AB. Ett viktigt område för fortsatt utveckling är virkesförädlingen, där en ökad strävan bör vara att bättre knyta ihop marknaden med produktionen. Energiområdet är en utmaning, där domänkoncernen bör ha en given plats när det gäller biobränsle. Betydande resurser behöver satsas på utveckling, resurser som dessvärre ej kan mätas i avkastning inom närtid. Ett tredje utvecklingsområde är biologi på vars grund domänverkets verksamhet står. Det växtmaterial Domänföretagen utnyttjar kan förbättras liksom metoder för plantering och odling.

Skr. 1981/82:20 134

För år 1981 väntas resultatet bli sämre än år 1980. Avmattningen för trävarorna håller alltjämt i sig, men konjunkturen väntas vända senare under året. Övriga verksamheter kan dock inte kompensera resultatnedgången för trävarorna.

ELLEMTEL Utvecklings Aktiebolag

ELLEMTEL Utvecklings Aktiebolag ägs till lika delar av televerket och Telefonaktiebolaget L M Ericsson. Bolaget bildades år 1970 i syfte att sammanföra parternas utvecklings- och drifterfarenheter inom telekommunikationsområdet. Verksamheten omfattar huvudsakligen utvecklingsoch konstruktionsarbete, som beställs av delägarna. Tillverkningen är förlagd till delägarnas resp. verkstadsenheter.

Beställning av tekniskt arbete från televerket och L M Ericsson uppgick för år 1980 till 164,3 milj. kr. (139,2). Av de tidigare erhållna och under året

inlagda beställningsvolymerna återstod som orderstock vid 1980 års utgång 197,4 milj. kr. (207,6).

Faktureringen uppgick till 174,5 milj. kr. (155,5).

Utveckling för att komplettera AXE-familjen har forsatt med; dels projekt för digitalisering av hela telefonstationer, dels för att ge systemet

större ekonomiskt kapacitetsområde från små stationer till mycket stora

anläggningar.

Första steget i anläggningarna för det nordiska datanätet har utprovats i Köpenhamn, Stockholm, Helsingfors och Oslo. Provtrafik har startats

under andra halvåret. Två videoväxlar för provtrafik har under året levererats till televerket. Andra versionen av det nya kontorssystemet för upp till 36 anslutningar

baserat på DIA VOX-apparaten har färdigställts.

Skr. 1981/82: 20 135 FFV-Företagen AB Översikt 1979/80" Omsättning milj. kr. 767) Resultat före disp. och skatt milj. kr. -47,3 Redovisat årsresultat milj. kr. - 10,4

+ (18 mån)

Bolaget skapades vid halvårsskiftet 1979 efter beslut av riksdagen. Bola-

get är ett holdigbolag som har till uppgift att äga aktier i de företag som

FFV engagerat sig i och lämna en med denna verksamhet sammanhängande finansiell och administrativ service till dotterbolagen. Företagets första verksamhetsår var den 1 juli 1979—den 31 december 1980. Genom att verksamhetsåret omfattade 18 månader och de ingående företagen inte hade samma redovisningsår är det inte meningsfullt att presentera jämfö-

relse bakåt.

Telub AB med ca 1 300 anställda och verksamhet främst i Växjö tillhan-

dahåller tekniska konsulttjänster och underhåll inom främst de datatekniska och teletekniska områdena. Största enskilda kund är det svenska försvaret. Telub marknadsför också tjänster inom området teknisk information och dokumentation samt utför service av datorer och terminalsy-

stem. Företaget är vidare leverantör och tillverkare av elektroniska vågar och vägningssystem, utrustningar för betalningsbelagd parkering och trafikstyrning samt tillverkare av styr- och reglerutrustningar på legobasis.

Faktureringen år 1980 uppgick till 276 milj. kr. med en förlust före bok-

slutsdispositioner och skatt på 29,8 milj. kr. Förlusten är huvudsakligen

hänförbar till vägningsområdet och åtgärder har vidtagits för att snabbt förbättra situationen.

AB Samefå utvecklar och tillverkar främst riktbänkar för reparation av krockskadade fordon. I ett egenutvecklat datorstyrt system framställs vidare Sveriges alta registreringsskyltar för motorfordon. Två amerikanska dotterbolag salutför riktbänkarna i USA. Antalet anställda uppgår till 173.

FFV Industriprodukter AB, som har merparten av sina ca 145 anställda placerade i Eskilstuna, utvecklar och tillverkar civila verkstadsprodukter som elektroniska mätinstrument (FFV Metem) och transmissionselement

(ETP-bussningen). Faktureringen uppgick under verksamhetsåret 1979/80

till 68 milj. kr.

FFV Norma AB med ca 330 anställda i Åmotfors är en av Europas största tillverkare av gevärs- och pistolammunition för jakt och skytte.

Faktueringen uppgick till 73 milj. kr. under år 1980.

FFV Allmateriel AB säljer främst övertalig och utrangerad materiel från

Skr. 1981/82: 20 136

statliga och kommunala myndigheter och enskilda företag via varuhusked-

jan Allma på /halvdussinet/ platser Sverige runt. Personal ca 200. Faktureringen under verksamhetsåret 1979/80 uppgick till 188 milj. kr. med en förlust före bokslutsdisposition och skatt på 20,6 milj. kr.

Stirling Power Systems Corp. (SPS) i Ann Abor, Michigan, USA, har till uppgift att utveckla och marknadsföra system innehållande FFYs mindre

stirlingmotor.

Aero Systems Engineering Inc. i St. Paul, Minnesota, USA, är marknadsledande inom området motorprovningssystem för gasturbiner. Dotterbolag finns i USA och Sverige. FFV innehar aktiemajoriteten (70 26) sedan

år 1981.

Forsmarks Kraftgrupp AB

Översikt 1980 1979

Omsättning milj. kr. 520,1 13,1

Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag, i vilken statens vattenfallsverk äger 74,5 70 och Mellansvensk Kraftgrupp Aktiebolag 25,5 2, har till syfte att uppföra och driva Forsmarks kärnkraftstation i norra Uppland.

Efter det att regeringen genom beslut den 27 mars 1980 lämnat tillstånd därtill kunde bränsle tillföras block 1. Provdriften därefter genomfördes med få störningar. Kommersiell idrifttagning ägde rum den 10 december 1980 då bolaget övertog ansvaret för anläggningarna från leverantörerna. Produktionen under året blev 2190 GWh.

För block 2 lämnade regeringen tillstånd enligt villkorslagen den 10 april 1980. Tillförsel av bränsle började den 4 november 1980. Provdrift har därefter pågått utan nämnvärda störningar. Produktion startade i januari 1981. Kommersiell idrifttagning ägde rum den 7 juli 1981.

Arbetena på det tredje blocket har efter ett riksdagsbeslut i juni intensifierats och idrifttagningen planeras numera till mitten av år 1985. Av byggnadsarbetena är ca hälften utförda. Större maskinkomponenter är färdiga i verkstad. Uformningen av kontrollrummet har ändrats i enlighet med senaste tidens erfarenheter och krav.

Under år 1980 investerades drygt 1400 milj. kr., varav knappt 900 milj. kr. i block 3. |

Skr. 1981/82: 20 137

GDG Biltrafik AB

Historik

GDG Biltrafik AB, som är moderbolag i GDG-koncernen, bildades år 1932, då under namnet BJ Omnibus AB, för att bedriva den buss- och lastbilstrafik. som Bergslagsbanans styrelse beslutat starta i anslutning till järnvägsrörelsen.

År 1941 förenades Gävle-Dala och Södra Dalarnas järnvägars bussföretag med BJ Omnibus AB, varvid namnförändring skedde till GDG Biltrafik

AB.

I samband med förstatligandet av GDG-järnvägarna år 1947 övergick

aktierna i GDG Biltrafik AB i SJ ägo. Samma år startades bolagets affärsverksamhet med att man började bygga kiosker i anslutning till busstationerna. Påföljande år startades bilservicerörelsen. Under senare år har

affärsverksamheten kompletterats med motell, cafeterior och gummiverk-

städer. Bolaget bedriver också en fabrik för tillverkning av busskarosser samt en resebyråkedja.

Bolagets omfattning

Viss del av verksamheten drivs genom dotterbolag, varav de största är GDG Transport AB, som ombesörjer större delen av koncernens lastbils-

trafik (1980 års omsättning 64,1 milj. kr.) och Alpus AB, som bedriver försäljning och regummering av bilgummi samt släpfordonstillverkning

(omsättning 52,8 milj. kr.).

Verksamheten bedrivs i Skåne, Halland, Bohuslän, Västergötland,

Dalsland, Värmland, Närke, Västmanland, Dalarna och Gästrikland samt i

Stockholm. Dessutom bedriver GDG gränsöverskridande linjetrafik med buss Sverige-Tyskland med anslutning till flera andra länder i Europa

samt Turkiet och Iran. Denna trafik drivs i samarbete med Deutsche

Touring GmbH, ett dotterbolag till Deutsche Bundesbahn.

Trafikrörelsen omfattade år 1980 466 bussar, 232 lastbilar och 238 släp-

vagnar till lastbilar. Totala körsträckan utgjorde för bussarna 29,9 milj.

km. och för lastbilarna 8,7 milj. km. Antalet resebyråer uppgick till 17 st. Affärsrörelsen omfattade 16 st. kiosker och cafeterior, 21 st. bilservicestationer, 2 st. motell och 19 st. gummiverkstälder inkl. regummeringsfabrik.

Skr. 1981/82: 20 138

Verksamheten under år 1980

Koncernens omsättning uppgick under år 1980 till 503 milj. kr., vilket

innebar en ökning i jämförelse med föregående år med 80,8 milj. kr. eller

19,1 20. Större delen av omsättningsökningen eller ca 55 milj. kr. faller på

trafikrörelsen medan affärsrörelsen ökat med ca 25 milj. kr. Inom trafikrö-

relsen har framför allt busstrafiken ökat kraftigt beroende på att allt fler

privatbilister föredragit att gå över till att åka kollektivt på grund av de täta bensinprishöjningarna. Även inom resebyrårörelsen har omsättningsökningen varit betydande,

vilket sammanhänger dels med utbyggnaden av resebyrånätet och dels med den utökade omfattningen av den egna researrangemangsverksamhe-

ten.

Lastbilstrafiken har kunnat bibehålla en hög utnyttjandegrad på fordonen under större delen av år 1980. Först under årets allra sista månader har en viss avmattning kunnat märkas. Trafikinkomsterna ökade med 13.5 76 medan antalet personaltimmar, bilantal och bilkilometer ökade med mindre än 290.

Inom affärsrörelsen ökade omsättningen för bilservicerörelsen med 18,5 milj. kr. och för gummiverkstäderna med 4,5 milj. kr. Ökningen för bilservicerörelsen är dock helt hänförlig till prishöjningarna. Kvantitetsmässigt

noterades betydligt lägre försäljning än föregående år av både bensin,

diesel- och eldningsoljor.

Koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 16,7 milj. kr., en förbättring med 4 milj. kr. i jämförelse med år 1979.

Investeringarna utgjorde 33.8 milj. kr mot 26,8 milj. kr. föregående år. Antalet årsanställda i medeltal under år 1980 uppgick till 1610 personer,

varav 1251 kollektivanställda och 359 övrig personal.

Framtidsutsikter

För busstrafiken skall med giltighet från den I juli 1981 entreprenadavtal träffas med de nya huvudmännen för länstrafiken i Gävleborgs, Kopparbergs, Värmlands och Skaraborgs län. Det kan antagas, att taxesättningen

i dessa län blir sådan, att resandefrekvensen kommer att öka, med påföljd att det kommer att krävas ökning av såväl personal som fordon.

Inom lastbilstrafiken utvisar de första månaderna år 1981 en nedgång av godsmängderna i storleksordningen 1096. Skulle denna nedgång bli bestå-

ende under året kommer det sannolikt att innebära ett försämrat resultat. Detta inte minst som en följd av att större delen av trafiken är bunden till

linjer och bestämda trafikdagar, vilket gör det svårt att snabbt ställa om vid vikande trafik.

Under senare år har de ständigt stigande priserna på flytande bränslen

förorsakat sjunkande försäljning för bilservicerörelsen vilket gör det svårt

att bibehålla en tillfredsställande lönsamhet för denna verksamhet. Denna

Skr. 1981/82: 20 139

utveckling kan komma att accentueras ytterligare. Minskat bilåkande och försämrade konjunkturer påverkar också gummiverkstadsrörelsens försäljning negativt.

För koncernens resultat i sin helhet förutses dock inte någon försämring under år 1981.

AB Gävle Vagnverkstad (AGEVE)

AB Gävle Vagnverkstad, förkortat AGEVE, bildades år 1933 som ett helägt dotterbolag till statens järnvägar (SJ), genom att SJ då övertog AB Trafikförbundets Verkstäder. Detta företag bildades år 1919 av Uppsala- Gävle Järnvägsaktiebolag (UGJ) och Ostkustbanans aktiebolag (OKB) för att gemensamt driva reparationsverkstäder och förråd.

Bolagets syfte är att utföra nytillverkning av och förändringsarbeten på rullande järnvägsmateriel samt att bedriva annat mekaniskt verkstadsarbete.

Faktureringen ökade från 132,4 milj. kr. år 1979 till 174,6 milj. kr. år 1980. Under året har, vid sidan av pågående produktion av den slutna godsvagnen litt Hbis, tillverkats ytterligare tre typer av vagnar nämligen litt HSI för Zambia Railways, ballastvagnar litt Qbx och containervagnar litt Lgjs för statens järnvägar (SJ).

Leveranserna till Zambia Railways har fullföljts och endast vissa uppföljningsarbeten på plats i verkstäderna i Zambia återstår.

Konstruktionsuppdraget och tillverkningen av spårbytesvagnen till statens järnvägar (SJ) har fullföljts.

Leveransåtagandena tillsammans med den tyska firman Linke-Hofmann-Busch om gemensam tiliverkning och leverans av 300 boggier mod MD till statens järnvägar (SJ) pågår planenligt.

Under senare delen av året har reparationer av godsvagnar med större skador utförts för statens järnvägar (SJ).

Skr. 1981/82: 20 140

AB Göta kanalbolag

Göta kanal har drivits och förvaltats av Göta kanalbolag enligt kungligt privilegiebrev från år 1810. Den 31 maj 1978 köpte staten samtliga aktier i bolaget.

AB Göta kanalbolags verksamhet består av kanalrörelse, skogs- och fastighetsförvaltning samt varvs- och reparationsverksamhet.

Kanaltrafiken omfattar numera huvudsakligen fritidsbåtar. Antalet fritidsbåtar som trafikerar Göta kanal har under senare år ökat och var år 1980 5900 st. Passagerarbåtstrafiken på kanalen har fördubblats jämfört med föregående år. Detta beror på den nya verksamheten att marknadsföra och boka dagsturer med passagerarbåtarna på kanalen.

Skogs- och fastighetsförvaltningen omfattar dels marken utmed kanalen, dels skogs- och jordbruksegendomar. De senare är huvudsakligen belägna i Västergötland.

Varvs- och reparationsverksamheten bedrivs f.n. i första hand vid varvs- och dockanläggningen i Sjötorp.

Verksamheten under år 1980 har framför allt präglats av upprustningen av kanalen. Arbetena har emellertid ej kunnat drivas i önskad omfattning beroende på att beredskapsmedel ej kunnat ställas till förfogande i planerad utsträckning. Arbetena har huvudsakligen bestått i upprustning av hamnar och pirar, röjning av kanalbankar, anläggande av bryggor samt vissa muddrings- och strandskoningsarbeten. Huvudkontoret i Motala har under året flyttat in i nyrenoverade lokaler.

Den nya verksamheten med marknadsföring och bokning av dagturer med passagerarbåtar på kanalen och i Vättern har visat sig ge fint gensvar hos allmänheten, som har stort intresse för kortare turer på kanalen.

Ett Kanal- och Sjöfartsmuseum har under året inretts i Motala och det invigdes den 1 juni 1981.

Ekonomiskt går kanalrörelsen sedan flera år med underskott. Dessa underskott har tidigare täckts med överskott från skogs- och fastighetsförvaltningen och genom fastighetsförsäljningar. Tillsammans med bidrag från landstingen har ändock dessa intäkter ej räckt att täcka kanalrörelsens kostnader.

För framtiden räknas med en fortsatt ökning av fritids- och passagerarbåtstrafiken. Åtgärder vidtas för att kunna erbjuda båtägare och andra kanalbesökare bättre möjligheter till rekreation och service.

Skr. 1981/82: 20 141

AB ID-kort

AB ID-kort bildades år 1968. Ändamålet med företaget är att på affärsmässiga grunder marknadsföra, utveckla och tillverka system och utrustning för lösning av marknadens identifierings- och verifieringsproblem, i första hand där krav ställs på hög säkerhet. Företaget ägs av Studsvik Energiteknik AB, Statsföretag AB, postverket och Sparbankernas Förvaltnings AB.

Moderbolagets produktprogram omfattar ID-kort, körkort, tjänste- och företagskort, färdtjänstkort, flygcertifikat och andra slag av behörighetskort. Dotterbolaget Identidatas produktprogram omfattar transaktionskort, kreditkort, patientkort med kringutrustning samt prägling, kodning och distribution av sådana kort. Veridenta slutligen tillverkar och installerar inpasserings- och registreringssystem.

I april 1980 skrevs kontrakt med ID-kort Tunisie SÅ om leverans av en produktionsanläggning för tillverkning av pass, körkort och ID-kort för den tunisiska marknaden. Det tunisiska projektet bedöms få en betydelsefull, positiv inverkan på pågående förhandlingar om liknande projekt i ett flertal utomeuropeiska länder.

Under hösten 1980 överenskoms med Emil Moestue A/S, ingående i Borregaard-koncernen, att etablera en verksamhet i Norge på 50/50 96 basis. Sikkerhetskort A/S, Oslo, med uppgift att marknadsföra och på sikt tillverka ID-kort, tjänstekort, transaktionskort och säkerhetssystem för den norska marknaden.

För moderbolaget förväntas en ungefärligen oförändrad tillverkning av kort, en ökad export av maskiner och utrustning samt en väsentlig förbättring av resultatet.

En hårdnande konkurrenssituation i kombination med en sannolikt vikande marknad innebär för Identidata-Sweden AB en lägre omsättning och ett försämrat resultat.

AB Veridenta förväntar en något lägre utleverans samt försämrat resultat, huvudsakligen beroende på extra kostnader i samband med intern omstrukturering. ,

Skr. 1981/82: 20 142

AB Kurortsverksamhet

AB Kurortsverksamhet bildades år 1918. Bolaget bedriver sjukvårdande

verksamhet. .

Akiickapitalet tillsköts av dåvarande Kungl. Pensionsstyrelsen med medel från folkpensioneringsfonden. . Bolagets sjukvårdande verksamhet består till övervägande del i medi-

cinsk rehabilitering och utredningsverksamhet för de allmänna försäk-

ringskassornas behov. Verksamheten bedrivs vid sjukhus i Nynäshamn

(244 platser). Genom dotterbolaget AB Tranås Kuranstalt ombesörja vården vid riksförsäkringsverkets sjukhus i Tranås med totalt 295 platser, varav 78 platser för patienter som själva betalar sin vård.

Under år 1980 var totalt 375 personer anställda i koncernen. '

AB Kärnkraftutbildning (AKU)

AB Kärnkraftutbildning (AKU) bildades år 1972 av Vattenfall, Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB och Sydkraft AB. Vattenfall äger 5096 av

aktierna och de båda övriga kontrahenterna 25 26 vardera.

AKU svarar för vidareutbildning av kärnkraftverkens driftpersonal. Det

sker vid bolagets anläggning i Studsvik, strax utanför Nyköping. Här har

bolaget låtit uppföra en simulatoranläggning för att under realistiska förhål-

landen träna och utbilda personal. |

AKU utarbetar även läromedelspaket för självstudier vid de olika kärn-

kraftverken. Motivet till satsningen på simulator är att kärnkraftverk drivs vid full

effekt under så stor del av året som möjligt, varför personalen ej kan ges tillfälle till nämnvärd träning under andra driftförhållanden. I simulatoran-

Skr. 1981/82: 20 143

läggningen kan man på ett realistiskt sätt åskådliggöra förhållanden vid

start och stopp av ett aggregat, liksom vid olika typer av fel, vilka kan inträffa i ett kärnkraftverk. Personalen tränas till att göra riktiga ingripanden under onormala drifförhållanden. Simulatorutbildningen blir därige-

nom ett viktigt komplement till den utbildning som bedrivs vid kärnkraft-

verken.

Simulatorn består av två kompletta kontrollrum vardera anslutet till en

datoranläggning.

Det ena är en kopia av kontrollrummet i Barsebäcksverkets första aggregat, vilket är en BWR (kokarreaktor) och det andra är en kopia av kontrollrummet i Ringhalsverkets tredje aggregat, en PWR (tryckvattenreaktor).

De kärnkraftverk, som nu är i drift eller under uppbyggnad i Sverige, är antingen av typen BWR eller Pwr. All driftpersonal vid kärnkraftverken i Sverige kan därför tränas i simulatorn. Vid BWR-simulatorn utbildas även personal för det finska kärnkraftföretaget Teollisuuden Voima Oy i Olki- Iuoto. .

Efter teoretisk utbildning och praktik vid kärnkraftstationerna ges nyanställda grundträning vid Kärnkraftskolan innan tjänstgöring i kraftverkskontrollrummen. Dessutom ges all kontrollrumspersonal årlig återkom-

mande simulatorträning. Under år 1980 har 310 personer genomgått simulatorutbildning. Beslut har fattats att anskaffa en simulatoranläggning för Forsmark 3 och Oskarshamn 3. | Investeringarna under år 1980 har uppgått till 8,29 milj. kr. Antal anställda har uppgått till 43 personer.

AB Landtransport

AB Landtransport administreras av ASG AB och bedriver genom dotterbolag åkeriverksamhet i Stockholm, Göteborg, Malmö och Växjö.

Dotterbolgen, som tillsammans innehar ca 190 fordon, är i stort sett sysselsatta i ASG trafiksystem.

Koncernens investeringar i fordon uppgick år 1980 till 5,0 milj. kr.

Den fakturerade omsättningen uppgick år 1980 till 50,6 milj. kr. mot 44,7 milj. kr. år 1979, innebärande en ökning av 5,9 milj. kr. eler 13 26.

Skr. 1981/82: 20 144

Rörelseresultatet efter avskrivningar och finansiella poster uppgick till 0,6 milj. kr. (0,4). Efter bokslutsdispositioner och skatt redovisar koncernen en nettovinst för året om 0,1 milj. kr (0,3). Luxor AB

Luxor AB övertogs år 1979 av staten i samband med en finansiell rekonstruktion av företaget. Företaget var tidigare familjeägt. Luxor grundades år 1923. De första serietillverkade radiomottagarna var rörmottagare för långdistansmottagning och radio blev under alla år fram till TVs genombrott den dominerade produkten. F.n. bedrivs tillverkning av främst TV, högtalare, smådatorer och elektronikkomponenter. Radiotillverkningen har i hög grad begränsats. I dag svarar färg-TV för den dominerande delen av omsättningen och i hemelektronikprogrammet ingår också HiFi-utrustningar, radio, band- och skivspelare liksom videoutrustning. Denna del av Luxors verksamhet kallas division Konsumentelektronik.

Då Luxor under alla år själv tillverkat en stor del av de komponenter som ingår i produkterna — högtalare, mönsterkort, spolar, mekaniska detaljer etc. -- föll det sig naturligt att för ett par år sedan erbjuda sådana komponenter till andra tillverkare. Förutom de nämnda produkterna införlivades också Luxors know-how och utveckling av kompletta elektroniska funktionsenheter för industriell användning, vilka nu utgör den dominerande delen. Den nya avdelningen, som går under beteckningen Industrielektronikdivisionen, har på kort tid utvecklats mycket positivt och förutspås en fortsatt snabb utveckling, inte minst när det gäller bilelektronik.

En tredje division bildades i slutet av år 1978 då division Datorer kom till. Denna division marknadsför de på Luxor tillverkade persondatorerna ABC80 och ABC800 med program och kringutrustning. Även denna division har på kort tid nått betydande framgång.

Luxorkoncernen består f.n. av dotterbolag i Sverige, (Skantic, Stockholm och Plastbolaget, Vadstena). Affärsfilalier i Sverige (ett antal radiooch TV-affärer) samt dotterbolag i Norge, Finland, Danmark, England,

Österrike och Singapore.

Ca 60 % av koncernens omsättning gäller Sverige, där Luxor har ungefär en tredjedel av marknaden. Resterande 40 26 går på export, främst till Västeuropa. :

Totalt finns ca 2 500 anställda, varav i Motala ca 1700.

Skr. 1981/82: 20 145 Nora Bergslags Järnvägs AB

Bolaget (NBJ) bildades år 1905 genom övertagande av järnvägarna Nora—- Ervalla, Bredsjö-Degerfors och Nora—Karlskoga. Staten (SJ) övertog NBJ från Broströms Rederi AB år 1979.

NBJ bedriver godstrafik på järnväg på bandelen Gyttorp—-Otterbäcken

med ca 110 km spårlängd.

Under år 1980 har spårsystemet på den nedlagda bandelen Gyttorp—-

Bredsjö helt avvecklats. Avyttring av bandelens mark pågår.

Till följd av det pressade konjunkturläget har kapacitetsutnyttjandet varit fortsatt lågt, varför NBJ på en trafikomsättning om 9,9 milj. kr. visar en driftsförlust om 1,5 milj. kr. Efter finansnetto, realisationsvinst på

järnvägsmateriel och fastigheter och avsättning till lagerreserv utvisar NBJ

en nettoförlust om 0,01 milj. kr.

Samordningen med SJ kommer att fördjupas under år 1981 främst på lokdriften. Resultatet beräknas dock ytterligare försämras.

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, Ncb

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, Ncb, startade sin verksamhet år

1961. Företaget bildades av skogsägareföreningarna från Dalarna och norr-

ut. Efter finansiella rekonstruktioner åren 1979—1981 äger svenska staten 75,5 20 av aktiekapitalet som kommer att uppgå till ca 400 milj. kr.

Industriell verksamhet bedrivs på följande produktområden:

— Cellulosa tillverkas vid 4 fabriker av vilka Vallvik, Dynäs och Forss

(Köpmanholmen) är de största. Senaste räkenskapsåret tillverkades

734 000 ton cellulosa. Verksamheten visade mycket stor förlust. 10 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 20

Skr. 1981/82: 20 146

— Papper. Totalt tillverkades under 1979/80 639 200 ton fördelat på:

kraftpappr — Dynäs finpapper — — Alfeld (Tyska förbundsrepubliken), Hörnefors. mjukpapper — Lilla Edet, Tilburg (Holland).

— Papperskonvertering. Mjukpapper konverteras till hygienprodutkter vid

fabriker i Lilla Edet, Köpenhamn och i Tilburg (Holland). Säckar tillver-

kas vid fabriker i Wieda (Förbundsrepubliken Tyskland). delägda

Sacallain (Belgien) och Solem (Luxemburg). Totalt tillverkades 150 000

ton pappersprodukter under föregående räkenskapsår. — Kemikalier. 63 600 ton tillverkades, dels som biprodukter vid massa-

framställning, dels vid en klor/alkaliefabrik i Köpmanholmen. — Sågade trävaror. 416 100 m? tillverkades vid sju sågverk varav de största

är Dalaträ i Mockfjärd, Dynäs samt Kilafors sågverk. — Board, plywood och spånskivor tillverkas vid fabriker i Edsbyn och

Johannedal. 1979/80 producerades 139400 m?.

— Hus. Permanenthus tillverkas vid Elementhus i Mockfjärd. Under 1979/

80 tillverkades och monterades 858 hus.

Ncb har det senaste året visat negativt resultat vilket främst hänför sig till kostnader för strukturomvandlingen av koncernen (590 milj. kr.) samt till cellulosaverksamheten som varit starkt förlustbringande.

Beslut om bl. a. följande strukturåtgärder har fattats:

avveckling av fabrikerna i Forss. Hörnefors och Johannedal samt Ramviks sågverk;

försäljning av skogsinnehav, Bodensågen AB och Edet France samt omoch tillbyggnad av Hissmofors sågverk.

Efter genomförda strukturåtgärder bedöms kvarvarande verksamhet ge en avkastning på sysselsatt kapital i nivå med genomsnittet för andra skogsindustriella verksamheter.

Koncernen har 6445 anställda.

Oljeprospektering AB (OPAB)

Oljeprospektering AB (OPAB) bildades år 1969. Av aktiekapitalet 5 milj. kr. äger Svenska Petroleum AB drygt 62 § och åtta enskilda företag och OK drygt 37 90.

Skr. 1981/82: 20 147

Syftet med bolagets verksamhet är att eftersöka och utvinna olja och gas samt driva annan därmed förenlig verksamhet. Bolaget skall genom geofysiska mätningar och genom borrning eller på annat sätt utforska hela det havsområde på vilket lagen den 3 juni 1966 om kontinentalsockeln har sin tillämpning. . Undantagna är Bottenviken, Bottenhavet och den det av Östersjön som ligger norr om 59:e breddgraden. Bolaget skall dessutom bedriva undersökningsarbeten inom vissa områden i Halland, Skåne och på Gotland. Förlängning av tidigare gällande undersökningskoncessioner och tillstånd, bortsett från undersökningskoncessionerna på Öland, har beviljats bolaget för en tid av fem år räknat från den I januari 1978. Om bolaget påträffar en kommersiellt utvinningsbar fyndighet, skall bolaget kunna få utvinningstillstånd. Det skall innefatta rätt för bolaget att under 40 år bearbeta och tillgodogöra sig fyndigheten.

Genom ett avtal mellan Svenska Petroleum Exploration AB (SP Exploration) och OPAB har SP Exploration fr. o. m. den 1 oktober 1979 anställt OPABs personal och övertagit OPABs kontor, maskiner och inventarier i Stockholm. SP Exploration utför fr. o. m. den 1 oktober 1979 på uppdrag av OPAB den prospekteringsverksamhet som OPABs styrelse fattar beslut om.

Under år 1980 har undersökningsarbetena varit förlagda till Gotland och Fårö samt till vissa områden i Östersjön och omfattat seismiska mätningar och borrningar. En borrning har även utförts i Siljanområdet. Inom ramen för det fastställda arbetsprogrammet har 3002 km seismisk mätning utförts, varav 2835 km till havs samt 167 km på Gotland och Fårö.

Borrningarna under året har, bortsett från borrningen i Siljanområdet, varit förlagda till Gotland och omfattat 23 borrhål. Borrningarna på Gotland har resulterat i 13 fynd, varav fyra nu producerar.

Oljeproduktionen på Gotland har pågått under huvuddelen av året. Produktionen under året har uppgått till 2878 m? och vid utgången av år

1980 hade totalt 10588 m? råolja utvunnits.

Sedan verksamhetens början i augusti 1969 har i och med utgången av år 1980 geologiska och geofysiska undersökningar samt borrningar utförts till en kostnad av 215,6 milj. kr.

AB Oljetransit

Skr. 1981/82: 20 148

AB Oljetransits anläggningar vid Trondheimsfjorden uppfördes under åren 1956—1962. De utnyttjas för mottagning, lagring och transitering till Sverige av drivmedel, som tillhör svenska militära myndigheter.

Depåutrymmena har under verksamhetsåret till 1/3 varit uthyrda till svensk statlig myndighet och till 2/3 till ett norskt oljeföretag som nyttjat sina utrymmen med tillhörande utrustningar för depålagring och utleveranser.

Bolagets norska dotterföretag, Listora A/S, har svarat för driften vid anläggningen samt företrätt moderbolagets intressen i Norge i frågor som berör norska statliga och kommunala myndigheter samt enskilda personer. Listora A/S har för perioden redovisat varken vinst eller förlust.

Inte heller moderbolaget, AB Oljetransit, har för perioden redovisat vinst eller förlust.

Förhållandet det närmaste året beräknas vara oförändrat.

AB Statens Anläggningsprovning

Historik

Riksdagen fattade beslut om Statens Anläggningsprovnings (SA)s bil-

dande i maj 1975. I oktober samma år inregistrerades bolaget. År 1976 användes för förberedelser och verksamheten startade med ca 500 anställda vid årsskiftet 1976/77.

Bolagets syfte

SA är riksprovplats för tryckkärl, cisterner, containers, lyftanordningar, maskindrivna portar och verktygsmaskiner. Bolaget svarar för den offi-

ciella provningen av dessa objekt, dvs. för kontroll av att de uppfyller myndigheternas tekniska säkerhetsföreskrifer. SA granskar ritningar och

beräkningar före tillverkningen, kontrollerar utförandet under tillverkning och montage samt besiktigar objekten innan de tas i bruk. Många objekt

besiktigas därefter regelbundet med ett eller några års intervall. På begäran utför SA även icke officiell provning av säkerhetsinriktad karaktär.

Skr. 1981/82: 20 149

Verksamheten under år 1980

Verksamheten har endast uppvisat smärre förändringar i jämförelse med

föregående år. Den osäkerhet som före folkomröstningen har rått om

kärnkraftens framtid har försvårat planeringen. Som följd härav uppkom

vissa störningar, vilka medfört alltför långa leveranstider för konstruk-

tionsgranskning av tryckkärl och rörledningar under en stor del av året.

Nytt för år 1980 var besiktning av maskindrivna portar. Det har snart visat sig att föreskrifternas tekniska krav på äldre portar måste ses över. I avvaktan härpå har besiktningarna i möjligaste mån senarelagts.

Bolaget blev den I januari 1981 riksprovplats för verktygsmaskiner.

Framtidsutsikter

I företagets planering antas att verksamheten i framtiden skall bedrivas i

nuvarande form och omfattning och att endast smärre förändringar kom-

mer att uppstå. i

Statskonsult AB

Historik

Statskonsult AB bildades år 1969 och dess uppgift var i första hand att tillgodose de statliga myndigheternas behov av rationaliseringsexpertis. Dock skulle det ha samma expansionsmöjligheter som andra företag inom branschen och kunna vidga sin verksamhet till att avse även uppdrag inom andra delar av den offentliga sektorn eller inom näringslivet. Det skulle drivas på affärsmässiga grunder och i konkurrens med andra konsultföretag.

Inledningsvis låg tyngdpunkten i bolagets uppgifter på system- och programmeringsarbete för ADB och på sådan allmän kontorsrationalisering som en direkt följd därav. De uppdrag som bolaget fick visade dock tidigt på behovet av en bredare kompetens. Därför skapades år 1971 sektorer för projektstyrning, utbildning och oragnisation.

Utbudet av tjänster utökades samtidigt med allmän kursverksamhet.

Skr. 1981/82: 20 150

Bolagets syfte

Syftet är att aktivt sälja och utföra konsulttjänster för effektivisering av

oragnisationer inom såväl den offentliga sektorn som näringslivet. Statskonsultkoncernen skall i fri konkurrens och med lönsamhet, inom varje

verksamhetsgren och totalt, tillhandahålla kvalificerade och resultat-

inriktade konsulttjänster främst inom områdena företagsledning och admi-

nistration. Dess basmarknad skall vara den offentliga sektorn, i första hand statliga

myndigheter. Inom denna skall koncernen vara marknadsledande. En väsentlig del av verksamheten skall riktas och aktivt marknadsföras mot

övriga delar av marknaden.

Integrerat i och stödjande konsultverksamheten skall närliggande tjäns-

ter, såsom allmänna och företagsinterna kurser, nyckelfärdiga ADB-system, programvaror och handböcker, tillhandahållas.

Bolagets omfattning

Expansion mot näringslivet skedde dels inom ramen för Statskonsult AB's verksamhet enligt ovan, dels genom förvärv av igångvarande konsultbolag: Bohlin & Strömberg AB år 1976, Wehlou Konsultation AB (numera Statskonsult Utvecklingsgruppen AB) år 1978 och Informations-

huset i Malmö AB år 1979. Dessa förvärv tillförde också företaget ytterii-

gare kompetens.

Bolaget expanderade även geografiskt genom öppnande av regionkontor i Örebro, Norrköping, Malmö, Sundsvall, Karlstad, Göteborg och Falun. Denna expansion initierades av utlokaliseringen av statliga verk och myn-

digheter, men den har framförallt inneburit att företaget vänder sig till det regionala näringslivet med sitt tjänsteutbud. Även denna expansion har indirekt medfört en breddad kompetens. Förvärvet år 1974 av Information System International A/S i Oslo ut-

gjorde också en geografisk vidgning. Bolaget arbetade huvudsakligen inom

programmeringsområdet.

Genom Statskonsult International AB inleddes år 1976 även konsultation utanför Norden. Uppdragen har som kunder statlig förvaltning i tredje världen.

Ytterligare en professionell breddning skedde år 1978 genom inrättandet av en enhet för arbetstagarkonsultation.

Verksamheten under år 1980

Vid ingången av år 1979 överlät Statskonsult AB sin rörelse på fem

nybildade dotterbolag och utöver numera endast koncernledning. I koncernen ingår också de enligt ovan förvärvade bolagen, samtliga helägda. Det genomsnittliga antalet anställda var år 1980 344, varav 339 i Sverige.

Koncernens omsättning var 93 milj. kr.

Verksamheten under år 1980 präglades av fortsatt arbete inom de ramar,

Skr. 1981/82: 20 151

som drogs upp vid koncernbildningen år 1979. Förutom att verksamheten i det norska dotterbolaget överläts till personalen skedde inga strukturella

förändringar av marknaden eller produktionen.

Det positiva resultatet i Bohlin & Strömberg AB, Statskonsult Projekt-

styrning AB och Statskonsult Arbetstagarkonsultation AB för är 1979

bestod även under år 1980. Statskonsult Organisation AB, statskonsult

Utbildning AB och Statskonsult Utvecklingsgruppen AB, som hade dålig lönsamhet under år 1979 och delvis i början av år 1980, arbetade sig ur sin

lönsamhetskris. För koncernen uppgick resultatet före bokslutsdisposi-

tioner och skatt till 542 000 kr. mot 381 000 kr. för år 1979.

Förutom en större materiell investering inom Statskonsult Administrationsutveckling AB i maskin- och programvara för systemutveckling och konstruktion var den helt avgörande investeringen inom koncernen under år 1980 en fortsättning av personalutvecklingen för att vidmakthålla och vidareutveckla de anställdas kompetens och möta förändringar i efterfrå-

gan.

Stiftelsen Samhällsföretag

+ Avser i huvudsak verksamheten under första halvåret 1980. >+ Preliminära uppgifter

Historik

Efter flera års utredningar om skyddat arbete etablerades Samhällsföretagsgruppen den 1 januari 1980. Företagsgruppen övertog ansvaret för

verkstäder för skyddat arbete, kontorsarbetscentraler, industriella bered-

skapsarbeten och vissa former av hemarbete. Huvudmannaskapet för verksamheten var tidigare splittrat på över 100 olika huvudmän.

Ett mycket omfattande förberedelsearbete har krävts, såväl centralt som regionalt för att genomföra en omorganisation som berört omkring 26 000

anställda fördelade på 370 verkstadsenheter i 210 kommuner. Splittringen på det stora antalet huvudmän gjorde att frågan om en

samordning av dett skyddade arbetet aktualiserades redan för mer än tio år sedan. Då tillsattes den första statliga utredningen. Förutom det splittrade huvudmannaskapet ansågs det bl.a. angeläget att komma till rätta med

Skr. 1981/82: 20 152

verksamhetetens ofördelaktiga affärsmässiga villkor samt den ojämna till- |

gången på skyddat arbete i olika delar av landet.

Efter ytterligare en utredning under 1970-talet fattade riksdagen beslut om en ny organisation i december 1977. En organisationskommitté tillsattes sedan för att förbereda Samhällsföretagsgruppens etablering.

De senaste årtiondenas strukturförändringar, specialisering och effek-

tivisering, ökade krav på rörlighet och utbildning m.m. har särskilt hårt drabbat de arbetshandikappade.

Antalet arbetshandikappade sökande vid arbetsförmedlingarna är f.n.

ca 70000 per år. Av dessa har allt färre — under 1979 ca 1070 — kunnat få

arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Antalet anställda med lönebidrag uppgick i juni 1980 till 29338 personer.

Syfte

Samhällsföretagsgruppen har till uppgift att tillgodose behovet av arbete

för dem som på grund av nedsatt arbetsförmåga inte kan få arbete på den

reguljära arbetsmarknaden och som av arbetsförmedlingen anvisas arbete i Samhällsföretagsgruppens regi. Innan en anställning inom företagsgruppen kan ske, skall arbetsförmedlingen ha prövat alla möjligheter till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. — Företagsgruppen skall värna om arbetshandikappades rätt till avlönat

arbete. — Någon gräns är inte fastslagen för den lägsta arbetsförmåga som krävs

för att få anställning. |

— En anställning inom företagsgruppen skall förbättra möjligheterna att få

ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

— Företagsgruppen utgör en del av det svenska näringslivet och verksam-

heten skall bedrivas effektivt och med iakttagande av affärsmässiga

principer. |

Omfattning

Samhällsföretagsgruppen omfattar Samhällsföretag och 24 regionala fö-

retag med huvudkontor och verkstäder i varje län. Till Samhällsföretag är knutet dels ett säljbolag — SAMHALL AB —, dels en fastighetsfond som äger och förvaltar företagsgruppens ca 400 fastigheter.

De regionala företagen är juridiskt självständiga stiftelser med staten och resp. landstingskommun som stiftelsebildare och har under eget resultatansvar ansvar för det skyddade arbetet inom länet. Företagen uppträder under egna namn. I ledningen för varje företag finns en styrelse och VD.

Följande företag ingår i Samhällsföretagsgruppen: AVEBE-industrierna, Stockholms län, UPSAM, Uppsala län, ALEAVERKEN, Söderman-

lands län, KLINTLAND, Östergötlands län, HÖGLANDSVERKEN, Jönköpings län, G-VERKSTÄDERNA, Kronobergs län, KALMAR- SUNDSGRUPPEN, Kalmar län, VISBY-PRODUKTER, Gotlands län,

Skr. 1981/82: 20 153

BLEKINGE-PRODUKTER, Blekinge län, Industristiftetsen LAVI, Kristianstads län, PILEPRODUKTER, Malmöhus län, LUMATICFÖRETA-

GEN, Hallands län, BOHUSGRUPPEN, Göteborgs och Bohus län, In-

dustrigruppen DAL-VÄST, Älvsborgs län, SAV, Skaraborgs län, ERRESS, Värmlands län, STALAN, Örebro län, WESTMANNAPRO- DUKTER, Västmanlands län, DALAGRUPPEN, Kopparbergs län, EXELLAN-PRODUKTER, Gävleborgs län, MIDLAND-PRODUK-

TION, Västernorrlands län, JH-PRODUKTION, Jämtlands län, SAFAC,

Västerbottens län och FOÖRMEL-PRODUKTER. Norrbottens län. Samhällsföretag, med staten som stiftelsebildare, har till uppgift att

svara för finansiering och samordning av de regionala företagens verksam-

het. Samhällsföretag skall bl. a.: :

— fördela de statliga medel som tilldelas företagsgruppen och fastställda

budget för företagen — fatta övergripande beslut beträffande ekonomi, planering, personal- och

rehabiliteringspolitiska frågor

— tillgodose behovet av branschmässig samordning.

Den verksamhet som övertogs av Samhällsföretagsgruppen den 1 januari

1980 var: — 287 verkstäder för skyddat arbete, som drevs i landsting (189 st) och

kommuner (98 st). Denna grupp omfattade ca 17600 anställda.

— 40 kontorsarbetscentraler med ca. 1600 anställda, som drevs av länsar-

betsnämnderna.

— 45 verkstäder för industriella beredskapsarbeten med 1600 anställda,

som drevs av arbetsmarknadsstyrelsen.

— Hemarbete i landstingskommunal regi och visst hemarbete med glesbygdsstäöd via utvecklingsfonderna.

Härutöver tillfördes knappt 5 000 tjänstemän, verkstadschefer; arbetsledare, instruktörer m. fl. anställda från de tidigare huvudmännen.

Samhällsföretagsgruppens produktion är mycket skiftande på de olika verkstäderna. Sammantaget representerar verksamheten ett tvärsnitt av

svensk mindre och medelstor industri. Produktionen baseras totalt sett till största delen på lego- och underleverantörsavtal med det övriga näringsli-

vet.

Fördelningen på olika branscher i förhållande till antalet anställda ser ut ungefär så här:

Mekanisk, 4020: finmekanik, skärande bearbetning, svetsning, ytbehand-

ling och gjuteri.

Trä, 2026: inne- och utemöbler, snickeriproduktion, trähus, presentartiklar, belysningsarmaturer, formpressning. | Grafisk, 1322: innefattande tryckeri, repro, microfilmning, bokbinderi,

kontorsservice, screentryck, svetsning av plastmaterial t. ex. kontorsartik-

lar. EL. mekanisk, 6 6: tillverkning och montering av stark- och svagströms-

komponenter inkl. elektronik.

Skr. 1981/82: 20 154

Teko, 672: tillskärning och sömnad av arbetskläder, konfektion och ply-

måer samt trätofflor. Plast, 3 20: formsprutning och vacuumformning.

Övrig industri, 1296: montering och förpackning, ljustillverkning, sameslöjd, röllakansmattor, lagerfunktioner m. m.

För gemensamma marknadsförings- och försäljningsinsatser har ett ge-

mensamt säljbolag bildats, SAMHALL AB. Det har f.n. ett dotterbolag i USA.

Samhällsföretagsgruppen konkurrerar på lika villkor med det övriga näringslivet. Prissättningen på varor och tjänster grundas på rådande marknadspriser. Ett gemensamt kontakt- och samrådsorgan i marknadsfrågor har upprättats. I detta ingår förutom Samhällföretag, Sveriges Indu-

striförbund, SHIO-Familjeföreragen och Svenska Handelskammarförbun-

det. Detta organ är bl. a. till för att bedöma otillbörliga konkurrensförhållanden på marknaden. De regionala företagen är medlemmar i handelskammare och i andra näringslivsorganisationer 1 sina resp. län.

Verksamheten under år 1980

På grund av verksamhetens speciella karaktär är den förlustbringande mätt med traditionella företagsekonomiska mått. Förutom försäljningsintäkter utgår det därför statligt bidrag för att täcka driftunderskottet och för att finansiera nyinvesteringar. Det statliga bidraget utgår för att täcka de

merkostnader företagsgruppen har på grund av sina speciella uppgifter jämfört med andra företag. Dessa merkostnader grundas enligt vår uppfattning på — ett lägre arbetstempo på grund av anställdas handikapp förenat med

löneförutsättningar som i det närmaste liknar annan industri — ett betydligt högre antal arbetsledare och annan stödpersonal än vad

produktionen normalt kräver — en mer omfattande maskinell utrustning på vissa arbetsplatser än vad

som krävts vid reguljär verkstad för att kompensera handikapp — en lokaliseringspolitik som bygger på sociala kriterier — finnas nära de

arbetshandikappade — i stället för företagsekonomiska (företagsgrup-

pen har i dag verkstäder i 210 kommuner, ibland även på flera olika

platser i samma kommun)

— att inga särskilda arbetsmarknadspolitiska bidrag kan utgå vid konjunk-

turavmattningar eller bristande orderingång, ej heller kan personal per-

mitteras.

Samhällsföretag räknar med att från verksamhetsåret 1981/1982 kunna visa ett socialt bokslut som värderar våra merkostnader i jämförelse med

vad verksamheten betyder samhällsekonomiskt..

För det första verksamhetsåret, som avsåg 1:a halvåret 1980, har statsbi-

drag utgått med sammanlagt 1000 milj. kronor för drift och investeringar.

Riksdagens beslut angående statsbidragets storlek har grundats på beräk-

Skr. 1981/82: 20 155

ningar gjorda av NOSA-kommittén. Av detta belopp avser 1,75 milj. kr vissa övergångskostnader avseende det regionalpolitiska hemarbetet. Re-

sterande 998,25 milj. kr i bidrag har av Samhällsföretag fördelats på bidrag

till dels drift, dels invsteringar för resp. regionalt företag samt för sin egen verksamhet. Ca 40 milj. kr har använts till förberedelsearbetet år 1979.

Storleken av bidragen har slutligt dimensionerats så att det täcker dels det regionala företagets underskott före avskrivningar och dels de reinvesteringar som bedöms erforderliga i resp. regionalt företag.

Avskrivningar enligt plan har gjorts på maskiner och inventarier med

6,25, vilket motsvarar 12.5 20 räknat på helår.

För hela företagsgruppen har resultatet varit något gynnsammare än vad riksdagen räknade med om man även beaktar pris- och löneförändringar.

För finansiering av det i företagsgruppen erforderliga rörelsekapitalet har riksdagen ställt en rörlig kredit i riksgäldskontoret om 400 milj. kr till

Samhällsföretags förfogande.

Genom att också i fortsättningen öka utnyttjandet av verkstäderna räknar vi med att ytterligare ca 2 500 handikappade skall kunna ges anställning de närmast åren. Marginalkostnaderna såväl investerings- som driftsmässigt blir betydligt lägre än ökning genom utbyggnad.

Under de senaste åren har allt färre anställda gått över till annat arbete,

f.n. ca 196. Någon ökning av detta antal har inte kunnat konstaterats under det första halvåret 1980. Under våren 1981 fastlades ett program med olika stimulerande insatser,

som bör gynna en högre övergång till den reguljära arbetsmarknaden de närmaste åren. Ytterst är det dock den lokala och regionala arbetsmarknadssituationen, som avgör vilka möjligheter till arbete som kan erbjudas.

Samhällsföretagsgruppens verksamhet och därmed dess storlek är beroende av de arbetshandikappades möjligheter till arbete hos privata och offentliga arbetsgivare. Allt fler handikappade vill ha arbete och undvika förtidspension. Samtidigt ser möjligheterna allt kärvare ut i nuläget. Det är ytterst riksdagen som får avgöra om Samhällsföretagsgruppen skall ge fler

chans till arbete i detta läge. Samhällsföretags ambition är att försöka

sänka behovet av riksdagens bidrag till företagsgruppen något i relativa tal

de närmaste åren genom en rad resultatförbättrande insatser. Det bör vara

möjligt under förutsättning att en rimlig orderingång kan garanteras. Samtidigt kommer Samhällsföretag att bereda arbete åt allt fter gravt handikappade, vilket successivt höjer kostnadsnivån för stödinsatser av olika slag. Hur effekten av detta och de resultatförbättrande åtgärderna på sikt påverkar kostnadssituationen är dock svårt att överblicka f. n.

Skr. 1981/82: 20 156

Studsvik Energiteknik AB

Studsvik Energiteknik AB, till år 1978 AB Atomenergi, har till uppgift att bedriva energiteknisk forskning och utveckling. Verksamheten är koncentrerad till Studsvik, ca 90 km sydväst om Stockholm och 26 km nordost

om Nyköping, där landets största resurser för detta ändamål finns sam-

lade.

Bolagets verksamhet, som tidigare varit övervägande kärntekniskt inriktad, har under 1970-talet successivt utvidgats till att också omfatta annan energiteknik. Verksamheten omfattar kontraktsforskning, teknikutveckling, konsulting, försäljning av produkter samt service inom teknikområden som materialprovning, energirelaterade säkerhets- och miljöfrågor, kärnbränsle, utbildning av reaktoroperatörer, förbränning och förgasning, solenergi, energilagring och distribution.

Vissa verksamhetsgrenar har avskiljts från moderbolaget och samlats i särskilda företag, i regel etablerade tillsammans med andra företag.

Svalöf AB

Översikt 1980

Omsättning milj. kr. 245,8 Resultat före disp. och skatt milj. kr. 2,7 Redovisat årsresultat milj. kr. 1,0

Historik

I februari 1979 tecknades avtal mellan svenska staten och Svenska Lantmännens Riksförbund (SLR) angående Svalöf AB. Enligt detta avtal

överläts till staten Sveriges utsädesförenings nettotillgångar, vilka sedan i

form av apportegendom tillfördes det nybildade växtförädlings- och ut-

sädesbolaget Svalöf AB (förutvarande Allmänna Svenska Utsädes AB). Genom apportegendomen ökades aktiekapitalet till 22,4 milj. kr. Efter genomförd kapitalökning ägs Svalöf AB till lika delar av svenska staten och SLR. Ovanstående avtal intogs i regeringens proposition 1978/79: 130 varefter godkännande gavs av Sveriges riksdag. Bolaget började sin verksamhet den I januari 1980.

Skr. 1981/82: 20 157

Bolagets syfte

Enligt bolagsordningen skall bolaget genom växtförädling, produktion och marknadsföring förse jordbruk och trädgårdsnäring med det sortmaterial som dessa näringar efterfrågar samt idka därmed förenlig verksamhet.

Bolagets omfattning

Huvuddelen av lantbruksrörelsen är förlagd till Svalöv medan trädgårdsrörelsen är fördelad på Hammenhög och Svalöf ABs dotterbolag, J. E. Ohisens Enke A/S, Köpenhamn. Verksamhet avseende växtförädling och trädgårdsrörelse bedrivs i övrigt på ett flertal platser inom landet. Bolagets centrala administration är förlagd till Svalöv. Koncernomsättningen uppgick till 246 milj. kr. och för moderbolaget till 202 milj. kr. Totalt antal anställda inom koncernen utgör 704 och för moderbolaget 569.

Bolaget har under år 1980 kunnat stärka sina marknadsandelar för huvuddelen av växtslagen. Produktionsapparaten har utbyggts och effektiviserats.

Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB)

Historik

År 1975 fick SAKAB statsmakternas uppdrag att slutligt omhänderta sådant hälso- och miljöfarligt avfall som kommuner och enskilda avfallsproducenter ej själva kan ta hand om på ett från resurs- och miljösynpunkt godtagbart sätt. Verksamheten är auktoriserad genom förordningen om

miljöfarligt avfall (SFS 1975: 346) och sker på non-profit bas.

I samband med detta beslut rekonstruerades SAKAB och några av de gamla ägarna (Svenska Utvecklingsbolaget, Kooperativa Förbundet och Alfa Laval) lämnade bolaget. Kvar blev Kommunförbundet och nytillkomna ägare blev staten genom jordbruksdepartementet och Näringslivets stiftelse för avfallsbehandling.

Vid årsskiftet 1975/76 hade SAKAB en behandlingsresurs (dotterbolaget Indusridestillation i Lövsta). Detta företag utförde återvinning av lösnings-

medel och olja samt förbränning av pumpbart och fast avfall.

I september 1976 övertog SAKAB en våtkemisk anläggning av Terra

Skr. 1981/82: 20 158

Bona i Norrtorp och senare knöts ännu en våtkemisk anläggning vid Graab-Kemi i Göteborg till SAKAB genom långtidsarrende.

SAKABs verksamhet började med en inventering av befintliga behandlingsresurser för miljöfarligt avfall inom och utom landet. Det konstatera-

des att det fanns en överkapacitet för behandling av avfallsolja och stor brist på resurser för kvalificerad förbränning. Mot denna bakgrund beslöt SAKAB att låta Götaverken Ångteknik som totalentreprenör projektera en

central behandlingsanläggning med förläggning till Norrtorp i Kumla kom-

mun.

Tillstånd enligt miljöskyddslagen att uppföra och driva behandlingsanläggningen lämnades av koncessionsnämnden för miljöskydd i december 1978. Sedan beslutet överklagats hos regeringen av bl.a. statens naturvårdsverk har ett flertal olika alternativa lokaliseringsorter för anläggningen prövats. Något bättre alternativ än Norrtorp har därvid inte framkommit. Regeringen har i beslut den 15 januari 1981 fastställt det av konces-

sionsnämnden lämnde tillståndet. Genom beslutet har dock villkoren för

verksamheten i flera avseenden skärpts.

Bolagets syfte

SAKABs verksamhet är inriktad på att ge service åt kommuner och industrier genom att ta hand om och behandla miljöfarligt avfall för destruktion eller återvinning. Företaget arbetar f.n. med att bygga upp re-

surser för att så småningom kunna ta hand om allt miljöfarligt avfall som”

insamlats av landets kommuner inom ramen för det kommunala monopolet.

Bolagets omfattning

Bolagets främsta egna resurs vid sidan av de våtkemiska anläggningarna i Norrtorp och Göteborg är Industridestillation i Lövsta. Enligt regeringsbeslut av den 18 juni 1981 skall förbränningen vid Industridestillation upphöra den 30 september 1981, medan lagrings- och omlastningsverksam-

heten får fortsätta till den 31 december 1983.

Som komplement till behandlingen vid egna anläggningar utnyttjar SAKAB behandlingsanläggningar i Danmark, Tyskland, England och Frankrike.

SAKAB har under de gångna åren byggt upp ett regionalt system av mottagningsstationer. Sådana finns nu i Stockholm, Umeå, Göteborg,

Helsingborg, Kumla och Karlskrona. Deponier för metallhydroxidslam finns i Gävle, Kumla, Helsingborg och Umeå.

Bolaget har gjort flera försök att etablera lager för emballerat avfall i avvaktan på att den centrala anläggningen skall kunna tas i bruk, vilket beräknas kunna ske under hösten 1983. SAKAB kommer nu att sätta in all

kraft på att skapa sådana lager.

SAKAB siktar också mot att successivt minska exporten av miljöfarligt

Skr. 1981/82: 20 | 159

avfall så att all export till förbränningsanläggningar utomlands skall vara avslutad senast år 1985.

Verksamheten under år 1980

Genom beslut av riksdagen den 14 maj 1981 har SAKABs aktiekapital, tidigare 7 milj. kr., ökats till 28 milj. kr. genom nyemission riktad till staten, som därigenom äger företaget till ca 96 Z£. De båda andra ägarnas andel går ner till ca 4 22 gemensamt.

Omsättningen, exkl. övriga rörelseintäkter, har under år 1980 uppgått till 28,5 milj. kr. och investeringar har under samma tid gjorts med 3,8 milj. kr. Antalet anställda har under år 1980 i medeltal varit 57.

AB Svensk Bilprovning

+ Preliminära uppgifter

Historik

AB Svensk Bilprovning började sin verksamhet den 1 januari 1965 i anslutning till att bestämmelserna om den allmänna periodiska fordonskontrollen trädde i kraft. Från den 1 januari 1971 gäller den årliga kontrollbesiktningsskyldigheten för samtliga registrerade fordon som är två år eller

äldre. Sedan den 1 juli 1978 är bolaget riksprovplats för motorfordon, terrängfordon och släpfordon till motorfordon.

Bolagets syfte

Bolaget svarar för den helt övervägande delen av den officiella provningen inom fordonsområdet. Bolaget utför vidare kontroll av kilometerräknar-

apparatur på brännoljedrivna och övriga kilometerskattepliktiga fordon samt utfärdar intyg om att kontrollmärke har förstörts. Därjämte utför bolaget frivilliga trafiksäkerhetskontroller och konditionsbesiktningar

samt vägningar av fordon.

Bolagets verksamhet skall drivas på självkostnadsbasis, dvs. intäkterna

från besiktningsverksamheten skall täcka bolagets totala kostnader.

Verksamheten under verksamhetsåret 1980/81

Under verksamhetsåret 1980/81 utförde bolaget 3,95 milj. fordonsbesiktningar (1979/80 3,92), vilket innebär en ökning med 0,8 77

Skr. 1981/82: 20 160

Under perioden godkändes 79,2 26 av de kontrollbesiktigade fordonen (1979/80 79,1) medan 20,8 26 underkändes på grund av en eller flera bristfälligheter av betydelse för trafiksäkerheten.

För besiktningsverksamheten disponerades 171 bilprovningsstationer på 158 orter. Bolaget äger 75 anläggningar, övriga är förhyrda.

Det ekonomiska utfallet för verksamhetsåret blev ett överskott på närmare 6 milj. kr. Överskottet möjliggjordes av att förrättningsavgifterna höjdes med ca 1296 den 1 april 1981. Avgifterna hade då varit oförändrade sedan den 1 december 1979.

Framtidsutsikter

Tillväxttakten i fordonsbeståndet är och förutses också bli låg. Underlaget för bolagets verksamhet är sålunda stagnerande. Besiktningsvolymen förefaller de närmaste åren att öka med endast omkring en halv procent per år.

Svensk Energiverksgrupp AB (SEAB)

Översikt 1980 Omsättning milj. kr. 498,6 Resultat före disp. och skatt milj. kr. 6,6 Redovisat årsresultat milj. kr. 2,8

Historik

Statens Vattenfallsverk engagerade sig första gången år 1930 i eldistributionsverksamhet bedriven i bolagsform genom förvärv av Motala Ströms Kraft AB. Först under 1960-talet påbörjades emellertid i samband med en målmedveten omstruktureringspolitik från statsmakternas sida avseende landets eldistribution ett mer omfattande engagemang i eldistributionsbolag parallelit med en utökning av verkets egen detaljdistributionsverksamhet. Vid slutet av 1970-talet omfattade verkets bolagsengagemang ett 20-tal företag.

Under år 1978 gjorde verket en framställan om att få bilda ett särskilt förvaltningsbolag för att administrera statens aktieinnehav i de olika eldistributionsbolagen. Detta godkändes av riksdagen och vid årsskiftet 1979/80 kunde Svensk Energiverksgrupp AB — SEAB - starta sin verksamhet som moderbolag i en koncern — SEAB-koncernen — genom att förvärva statens aktier i ett antal eldistributionsbolag.

Skr. 1981/82: 20 16!

Bolagets syfte

Genom inrättande av ett särskilt moderbolag med skyldighet att upprätta

eget årsbokslut och koncernbokslut erhålls en förstärkt insyn från såväl

statens som övriga intressenters sida. Utöver en effektivisering av ägare-

funktionen med bl.a. målsättningen att förränta statens kapitalengage-

mang på ett tillfresställande sätt kommer bolagsgruppens finansieringsfrågor, gemensamma avtalsfrågor, försäkringsfrågor etc. att kunna underlättas.

Bolagets omfattning

I SEAB-koncernen ingår utöver moderbolaget, som är helägt av Statens

Vattenfallsverk, följande dotterbolag: AB Boxholms Elverk, Domneåns Kraft AB, AB Finspångs Elverk, Gotlands Energiverk AB, Motala Ströms

Kraft AB, AB Skillingaryds Elektricitetsverk, Vingåkers Elverk AB, Viskans Kraft AB, AB Värmdö Elverk och AB Ånge Elverk.

Moderbolaget äger härutöver aktieandeler i följande bolag: AB Alebyg-

dens Elverk, Bodens Energiverk AB, Luleå Energiverk AB, Piteortens Eldistributions AB, AB Stenungsunds Elverk och Östhammars Energiverk

AB.

Verksamheten under år 1980

År 1980 var SEAB:s och SEAB-koncernens första verksamhetsår.

Koncernens omsättning uppgick till 499 milj. kr. och årets resultat till 2,8 milj. kr. Koncernens balansomslutning per den 31 december 1980 var 589

milj. kr. Koncernens inköp och produktion av el var 2275 GWh (inköp 95 20,

produktion 5 90) till en kostnad av 310 milj. kr. Intäkterna av elförsäljning-

en uppgick till 455 milj. kr. Antalet lågspänningsabonnenter var ca 158 500

varav ca 28000 elvärmeabonnemang.

Under året investerades 95 milj. kr. inom koncernen.

Koncernen hade 647 årsanställda. Från Vattenfall inlånades på entreprenadbasis 23 årsanställda.

Moderbolagets omsättning uppgick till 22,6 milj. kr. varav erlades 18,9 milj. kr. som räntor till Statens Vattenfallsverk för upptagna lån motsva-

rande en förräntning av detta statliga kapitalengagemang med 876. Årets resultat har inte medgivit utdelning på Vattenfalls aktieinnehav i moderbo-

laget.

Moderbolaget hade en anställd — verkställande direktören. För admini-

strativa uppgifter anlitades på entreprenadbasis personal anställd hos Statens Vattenfallsverk.

Framtidsutsikter

Vissa bolag har under år 1980 haft svårigheter att med stigande inköps-

kostnader för el och ökande räntekostnader vid stagnerad elförsäljning ge 11 Riksdagen 1981182. I saml. Nr 20 |

Skr. 1981/82: 20 162

tillfredsställande avkastning på moderbolagets kapitalengagemang. Under år 1981 synes bättre förutsättningar härför föreligga sedan försäljningspriserna höjts kring årsskiftet 1980/81 och bättre anpassats till bl. a. inköpskostnaderna för el. Under förutsättning att tarifferna för bolagens elkraftleveranser under kommande år kan anpassas till kostnaden för inköp av el och övriga kostnadsökningar bundna till distributionsverksamheten synes möjligheter föreligga för en fortsatt gynnsam utveckling inom ramen för av staten uppställt förräntningskrav. Härtill synes också en förväntad försäljningsökning på grund av konvertering från oljebaserad till elbaserad husuppvärmning kunna bidraga.

Svensk Kärnbränsleförsörjning AB (SKBF)

Historik

Bolaget bildades den 26 september 1972 i enlighet med ett mellan Statens Vattefallsverk, Sydkraft AB och Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB träffat konsortialavtal.

Från början ägde Vattenfall 50 20 av aktierna och de båda övriga kontra-

henterna 25226 vardera. Enligt ett nytt konsortialavtal som godkänts av

riksdagen i maj 1981 och som trätt i kraft den 1 juli 1981 äger Vattenfall 3676, Forsmarks Kraftgrupp AB 3096, Oskarshamnsverkets Kraftgrupp

AB 2276 och Sydsvenska Värmekraftaktiebolaget 1226 av aktierna.

Bolagets omsättning har ökat från ca 0,5 milj. kr. 1972/73 till ca 123 milj. kr. år 1980.

Bolagets syfte

Bolagets syfte är att företa utredningar om behov och tillgångar beträffande nukleärt material och tjänster inom kärnbränslecykeln för landets kärnkraftstationer, främja en samordnad upphandling, verkställa upphand-

ling, ta initiativ till projekt inom bränslecykeln samt samordna, planera och

vidta åtgärder för åstadkommande av en säker hantering och förvaring av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, liksom utöva annan med kärnbränslecykeln förenlig verksamhet.

Skr. 1981/82: 20 163

Verksamheten under år 1980 Verksamheten under året har omfattat forskning, utredningar och projekt

av gemensamt intresse för de svenska kärnkraftproducenterna främst be-

träffande natururan, anrikningstjänster, reservlager av anrikat uran och | slutdelen av kärnbränslecykeln. Slutdelen innefattar upparbetningstjäns-

ter, mellanlagring av använt kärnbränsle och aktivt avfall, transportsystem

och slutlig förvaring av radioaktivt avfall resp. använt kärnbränsle.

Leveranserna av natururan från Agnew Lake Mines Ltd Canada har planenligt fortsatt under året. Under början av året slutfördes en första etapp leveranser av anrikat '

uran från Sovjet till reservlagret. som lagras hos Asea-Atom i Västerås. Sammanlagt uppgår lagret nu till ca 74 ton anrikat uran.

Mot slutet av året kontrakterades 348 ton natururan med Gulf Minerals Canada Dtd. Uranet kommer att levereras mot slutet av år 1981.

Uranprospekteringen har fortsatt i södra Norrland under året. Statens

industriverk har tilldelat SKBF sju undersökningskoncessioner. Två nya

har dessutom sökts. Fortsatta borrningar vid Lilljuthatten har visat en

fyndighet innehållande åtminstone 1600 ton uran.

SKBF har delvis finansierat LKABs undersökningar i Pleutajokk. Fortsatta provborrningar och en ny provbrytning har utförts för att säkrare uppskatta uranmängden i tillgänglig malm. LKAB har lämnat in en ansökan om utvinning enligt $ 136 a byggnadslagen.

Arbetet inom det s.k. projekt Kärnbränslesäkerhet (KBS) har fortsatt under året och antagit karaktären av ett breddat forsknings- och utveck-

lingsarbete beträffande slutdelen av kärnbränslecykeln. Härmed ingår detta arbete som normal del av verksamheten.

Byggnadsarbetet på ett centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab) har planenligt kunnat igångsättas under maj 1980 och fortskrider

normalt. Anläggningen beräknas stå färdig i början av år 1985. I början av år 1981 har förhandlingar inletts med det finska företaget Teollisuuden Voima OY, TVO, om mellanlagring av en begränsad kvantitet av använt kärnbränsle från detta företag.

Arbetet på ett transportsystem för använt kärnbränsle har fortskridit.

Som ett led i samarbetet mellan bolaget och Cogema — med vilket företag

bolaget har upparbetningskontrakt om sammanlagt ca 700 ton använt kärnbränsle — har ett franskt dotterbolag Société Franco-Suédoise d'Armement Maritime (Sofrasam) bildats. SKBF äger 6872 och Cogema

3220 av Sofrasam. Ett transportfartyg har beställts hos Société Nouvelle des Ateliers et Chantiers du Havre, ACH. Leverans beräknas ske i juni 1982.

Under året har de svenska kärnkraftproducenterna bildat Rådet för

Kärnkraftsäkerhet, RKS. Rådet har främst till uppgift att verka för största

möjliga säkerhet vid drift av kärnkraftanläggningar i Sverige. Rådets personal har anställts av SKBF.

Skr. 1981/82: 20 164

De inernationella kontakterna har under året skett bl. a. genom deltagande i arbetetet inom Uranium Institute och IAEA. Ett omfattande flernationellt samarbete sker beträffande radioaktivt avfall. Med Förenta staterna, Canada och Schweiz finns därvid formella samarbetsavtal. Det tidigare samarbetet med US Department of Energy över undersökningar på ca 350 m djup i graniten i Stripa har avlösts av ett fyraårigt projekt organiserat inom OECDs ram och med deltagande från ett flertal nationer. Uppbyggnaden av ett slutlager enligt av KBS föreslagna principer provas härmed under realistiska förhållanden.

Bolaget utför tjänster till övervägande del för delägarnas räkning. Verksamheten skall enligt konsortialavtal visa varken vinst eller förlust.

Under året har i medeltal 18 personer varit anställda.

AB Svensk laboratorietjänst (Svelab)

+ Preliminära uppgifter

Svelab bedriver regional laboratorieverksamhet inom områdena veterinärmedicinsk sjukdomsdiagnostik, fodermedelskontroll, livsmedelskontroll och vattenkontroll. Denna verksamhet sker vid elva regionlaboratorier.

Historik

Regionala laboratorier för veterinärmedicinsk diagnostik har funnit sedan år 1908 i Sverige. Dessa laboratorier drevs av hushållningssällskapen. Då de statliga lantbruksnämnderna inrättades år 1967 beslöt riksdagen att

den veterinära verksamhet som hushållningssällskapen bedrev inte skulle

inordnas I lantbruksnämndena. En särskild utredning drog upp riktlinjerna

för den veterinärmedicinska rådgivnings- och laboratorieverksamheten.

År 1969 beslöt riksdagen att ett halvstatligt laboratoriebolag med namnet

AB Svensk laboratorietjänst skulle bildas.

Från starten den 1 januari 1970 och fram t.o.m. år 1974 var staten och dåvarande Sveriges Lantbruksförbund ägare med 52 7 resp. 4896 av bola-

gets aktiekapital. År 1975 ägde en riktad nyemission rum, varigenom

Skr. 1981/82: 20 165

aktiekapitalet ökades till 2 milj. kr. och ägarkretsen utökades med Koope-

rativa Förbundet och Industrins Livsmedelsgrupp.

Det nuvarande ägandeförhållandet är följande: staten (jordbruksdepartementet) 52 2, jordbruksnäringen (Lantbrukarnas Riksförbund) 2496, konsumentkooperationen (KF) 1296 och den privata livsmedelsindustrin (Industrins Livsmedelsgrupp) 1296.

Genom detta ägandeförhållande tillgodoses såväl konsument- som producentintresset och Svelabs karaktär av opartiskt företag med det all-

männa som huvudintressent befästs.

Bolagets syfte

Svelab skall enligt bolagsordningen driva veterinärmedicinsk laboratorieverksamhet och därmed förenlig verksamhet i syfte att i första hand främja animalieproduktionen. Verksamheten bedrivs i konkurrens med kommunala och privata laboratorier. Enligt riksdagens beslut år 1969 skall Svelab vara självbärande, vilket hittills lyckats.

Verksamheten under år 1980

Under året har noterats en markant ökning av de kemiska undersökning-

arna av vatten och livsmedel. Bolagets satsning på kemiska avdelningar vid laboratorierna i Luelå, Borlänge, Linköping, Jönköping och Kalmar framstår därigenom som riktiga.

Upprustningen av bolagets lokaler har fortsatt under år 1980. Bl.a. har laboratoriet i Kalmar genomgått en omfattande ny- och ombyggnad, varvid

särskilda lokaler för den kemiska avdelningen uppförts. Projektering av ' nya lokaler för laboratoriet i Borlänge har slutförts under år 1980 och byggnation ingångsatts. Möjligheterna att anskaffa nya lokaler för labora-

torierna i Malmö och Jönköping undersöks.

Det ekonomiska resultatet för verksamhetsåret 1979/80 var inte helt tillfredsställande bl. a. beroende på ökad upplåning och högre ränteläge.

Framtidsutsikter