om vissa företag inom Statsföretagsgruppen
Regeringens proposition
1980/81: 128
om vissa företag inom Statsföretagsgruppen
beslutad den 19 februari 1981.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i
bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
NILS G. ÅSLING
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att Statsföretag AB får kapitaltillskott för att
täcka förluster och genomföra investeringar I vissa av dotterbolagen.
För att täcka förluster hos Luossavaara-Kiirunavaara AB för åren 1980
och 1981 föreslås att Statsföretag får ett kapitaltillskott på 1090 milj. kr.
I propositionen föreslås vidare att Statsföretag får ett kapitaltillskott på totalt 350 milj. kr. för att täcka förluster under åren 1980— 1983 hos Uddcomb Sweden AB och genomföra en avveckling av kärnkraftsprogrammet samt investera i viss ny verksamhet.
För att genomföra en investering i brytning av kopparmalm i Viscaria-
gruvan föreslås Statsföretag få ett kapitaltillskott på 50 milj. kr.
I Riksdagen 198081. I saml. Nr 128
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1981-02-19
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm. Andersson. Boo,
Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson
Föredragande: statsrådet Åsling
Proposition om vissa företag inom Statsföretagsgruppen
1 Inledning
I prop. 1979/80:79 om kapitaltillskott till Statsföretagsgruppen, m. m. redovisade jag min syn på villkoren för statliga kapitaltillskott till Statsföretag AB. Jag framhöll därvid att tillskotten i princip bör begränsas till nyemissioner. Samtidigt påpekade jag att undantag bör göras för Uddeomb Sweden AB (Uddcomb) och Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) eftersom samhället har ett särskilt ansvar för dessa företag.
I enlighet med detta synsätt beslöt riksdagen våren 1980 (prop. 1979/ 80:79, NU 1979/80: 72. rskr 1979/80: 380) om medelstillskott till Statsföretag för LKAB om 640 milj. kr., varav 440 milj. kr. var avsett att täcka 1979 års förlust och 200 milj. kr. var avsett att förstärka LKAB:s egna kapital. Detta beslut var en följd av riksdagsbeslutet våren 1979 (prop. 1978/79:87, NU 1978/79: 30, rskr 1978/79: 240) om att staten skulle lämna Statsföretag ett tillskott av 700 milj. kr. för att genomföra en finansiell rekonstruktion av LKAB. Vid samma tillfälle uttalade riksdagen också att LKAB skulle få
möjlighet att under åren 1979—1981 erhålla ett statligt lån för rekonstruk-
tionsändamål på högst 1100 milj. kr. i syfte att täcka förluster som kan
uppstå under vart och ett av verksamhetsåren 1979, 1980 och 1981. Dessutom beviljade riksdagen åren 1978 och 1979 särskilda anslag på resp. 200 milj. kr. och 135 milj. kr. för att upprätthålla sysselsättningen vid LKAB (prop. 1977/78:96, NU 1977/78:50, rskr 1977/78:225 och prop. 1978/79:87. NU 1978/79:42, rskr 1978/79: 326). Riksdagen beslöt våren 1979 (prop. 1978/79: 104, NU 1978/79:32, rskr 1978/79: 241) och våren 1980 (prop. 1979/80:79, NU 1979/80: 37, rskr 1979/
80: 288) om finansiellt stöd till Uddcomb genom att statliga tillskott om
sammanlagt 150,3 milj. kr. ställdes till Statsföretags förfogande för förlusttäckning m. m. i Uddcomb för åren 1978 och 1979.
Statsföretag har i skrivelse den 4 februari 1981 till regeringen hemställt om statliga medelstillskott för att täcka drifts- och kapitalkostnader om
totalt I 100 milj. kr. under åren 1980 och 1981 i LKAB och kostnaderna för
nedläggning av viss verksamhet och utveckling av ny verksamhet under
åren 1980—1983 i Uddcomb om sammanlagt 350 milj. kr. Statstöretag har vidare hemställt om ett tillskott på 50 milj. kr. för finansiering av en investering i brytning av kopparmalm i Viscariagruvan.
2 Statsföretagsgruppens ekonomiska utveckling under åren 1980 och 1981
Statsföretagsgruppens resultatåterhämtning från bottenåren 1977 och 1978 fortsatte under år 1980 men beräknas stagnera under år 1981. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader samt statliga tillskott bedöms för år 1980 till ca 260 milj. kr. och för år 1981 till ungefär samma belopp.
Prognoserna gäller under förutsättning att staten täcker förlusterna i LKAB och Uddcomb.
Enligt Statsföretags prognos för verksamheten under åren 1981 och 1982 kommer resultatet att starkt påverkas av den pågående konjunkturförsvagningen. Denna får betydande genomslagskraft i framför allt de råvarupro-
ducerande företagen, t.ex. LKAB, Berol Kemi AB och AB Statens Skogs-
industrier (ASSD. Trots detta räknar Statsföretag med en viss försäljningsökning räknat i volym beroende bl. a. på att nya anläggningar inom Beroxo AB och ASSI tas i drift. Försäljningsintäkterna för gruppen beräknas öka
från 14 160 milj. kr. år 1980 till 16055 milj. kr. år 1981, varav ca 50 7 avser försäljning på utländska marknader.
Jag vill betona att Statsföretags prognos beträffande resultatutvecklingen bygger på vissa förutsättningar som snabbt kan ändras. Vissa av dotter-
bolagen är så stora att cventuella negativa avvikelser i prognoserna slår
hårt när det gäller det sammantagna resultatet för Statsföretagsgruppen.
Dessa företag är framför allt basindustriföretagen LKAB, ASSI, Berol Kemi och Beroxo. Speciellt för ASSI, där förlust är prognostiserad för år
1981, är riskerna för snabba omkastningar stora. Även i Beroxo förutses en kraftig förlust för år 1981. De båda sistnämnda företagen beräknas tillsam-
mans svara för en förlust under år 1981 på ca 200 milj. kr.
Statsföretagsgruppens sammanlagda investeringar i anläggningar under
åren 1981 och 1982 beräknas uppgå till ca 3,5 miljarder kr., varav den
dominerande delen avser redan beslutade investeringar i ASSI och LKAB.
För att finansiera gruppens investeringar i anläggningar och lager krävs en omfattande långsiktig upplåning eftersom gruppens resultat inte medger
intern finansiering i tillfredsställande utsträckning. Självfinansieringsgraden beräknas till ca 3092 år 1980. Statsföretagsgruppens soliditet inkl. beräknade statliga tillskott bedöms till ca 3090 vid utgången av år 1980.
Den nu aktuella prognosen pekar på en påtaglig försvagning i gruppens
och moderbolagets likviditetssituation. I stället för att som tidigare ha en likviditetsbuffert av sådan storlek att moderbolaget har kunnat uppträda
som långivare inom gruppen måste nu dotterbolagen skaffa sig egen lånekapacitet. Utlåningen till de förlustbringande företagen Beroxo och LKAB från Statsföretag är mycket kraftig och uppgick den 31 december 1980 till ca 1100 milj. kr.
Likviditetssituationen och det begränsade utrymme Statsföretag har att ytterligare öka sin externa upplåning medför stora krav på Statsföretag att på olika sätt skaffa erforderligt kapital. Statsföretagsgruppens planerade investeringar och väntade ekonomiska utveckling under de närmaste åren
bygger på att statliga tillskott för att främst täcka förluster i LKAB erhålls. Det är i rådande statsfinansiella läge nödvändigt att sådana tillskott begrän-
sas. Förlusterna i LKAB ser emellertid ut att bli så stora att det är helt
omöjligt för Statsföretag att täcka dem.
Jag kommer i det följande att ta upp vissa frågor om kapitaltillskott till
Statsföretag. Jag bedömer att det skall vara möjligt för Statsföretag att med
kraftfulla insatser kunna svara för erforderligt behov av rörelscekapital i
Övrigt för gruppen under de närmaste åren. Exempel på åtgärder som kan komma att bli nödvändiga för att frigöra kapital är utnyttjande av möjlighe-
ten till ökade koncernbidrag och avyttring av företag eller andra tillgångar.
3 Medelstillskott till LKAB
De statliga insatserna i LKAB har varit betydande under de senare åren av 1970-talet. Lågkonjunkturen inom Västeuropas stålindustri i mitten av 1970-talet drabbade LKAB mycket hårt. Försäljningen av malm minskade kraftigt. Förlusterna blev mycket stora. LKAB:s konkurrenskraft har också försämrats på grund av ett högre kostnadsläge jämfört med andra järnmalmsleverantörer. Stora dagbrottsgruvor med lägre brytningskost-
nader har öppnats i Brasilien och Australien. Världshandeln har ökat på
grund av lägre kostnader för sjöfrakter. Leveranserna från Brasilien och Australien svarar nu för en allt större andel av världshandeln med järn-
malm. LKAB:s malmer är vidare till stor del fosforrika. Marknaden för högfosformalmer minskar successivt till följd av övergång till andra framställningsprocesser.
Den nuvarande lågkonjunkturen inom Europas stålindustri har lett till ytterligare förluster för LKAB. Statsföretag har därför begärt ett statligt tillskott för att täcka drifts- och kapitalkostnader i LKAB för år 1980 med
350 milj. kr. och för år 1981 med 750 milj. kr. LKAB har till industridepar-
tementet överlämnat en redogörelse över företagets finansiella utveckling. Av handlingarna framgår i huvudsak följande.
Det svåra marknadsläget under åren 1977 och 1978 följdes av en succes-
siv uppgång i leveranserna. Under första halvåret 1980 låg leveranserna på
en tillfredsställande hög nivå. Malmpriserna i US-dollar hade höjts med 25-30 § över 1979 års nivå. Under sommaren 1980 försämrades den
europeiska stålkonjunkturen drastiskt. För LKAB har detta inneburit en kraftig minskning av malmleveranserna. Dessa uppgick under år 1980 till ca 21 milj. ton, vilket är ca 5 milj. ton lägre än företagets tidigare prognoser och ca 6 milj. ton lägre än 1979 års leveranser som var 26,7 milj. ton. Malmlagren uppgick vid 1980 års utgång till knappt 7 milj. ton. Utvecklingen har lett till att resultatet försämrats jämfört med tidigare bedömningar och förlusten för år 1980 beräknas enligt det preliminära bokslutet uppgå
till 340 milj. kr. efter finansnetto och fastighetsskatt.
De dåliga marknadsförutsättningarna bedöms bli bestående under år 1981. Detta har medfört att LKAB baserat sin planering för år 1981 på en
rade medan produktionskostnaderna samtidigt ökar på grund av en fortgående inflation kommer resultatet under år 1981 ytterligare att försämras. Enligt företagets budgetförslag skulle förlusten efter finansnetto och fastighetsskatt komma att uppgå till 750 milj. kr. En betydande del av
försämringen beror på att ränteunderskottet ökar snabbt till följd av ökad
upplåning för finansiering av pågående investeringsprogram och för finansiering av rörelscunderskotten. Enligt LKAB kan en ytterligare resultat-
försämring inte uteslutas om marknadsförhållandena skulle ytterligare för-
sämras.
Resultatutvecklingen framgår av följande sammanställning.
Resultatutveckling för LKAB-koncernen (milj. kr.)
prel. bokslut budget
| 1980 | 1981 | |
| Rörelsens intäkter | 2310 | 2255 |
| Rörelsens kostnader | -2155 | —2 365 |
| Planenliga avskrivningar | — 255 | — 295 |
| Finansnetto | -— 220 | — 325 |
| Fastighetsskatter | - 20 | - 20 |
Resultat efter avskrivningar, finansnetto och fastighetsskatter — 340 — 750
Inom företaget görs stora ansträngningar för att effektivisera verksam-
heten och minska kostnaderna. Som ett resultat av detta arbete kan näm-
nas att antalet personer inom järnmalmsverksamheten har minskat med
1400 sedan år 1976. Detta har dock inte varit tillräckligt för att kompensera
löneökningarna. Inom exempelvis energi- och materialförbrukningen har stora besparingar gjorts. Effektiviseringsprogrammen fortsätter inom alla delar av företaget.
Antalet anställda inom järnmalmsrörelsen uppgår till ca 6800 personer.
varav inom Kirunarörelsen 4450. Malmbergsrörelsen 2 100 och regionkon-
toret ca 250 personer.
En stor del av LKAB:s kostnader utgörs av avgifter för att transportera malmen till Narvik och Luleå. Transport- och hanteringskostnaderna är ett av områdena där LKAB ser möjligheter till betydande kostnadssänkningar. Kostnaderna för malmtransporterna regleras i fraktavtal med Norska Statsbaner och statens järnvägar (SJ). De totala avgifterna för järnvägstransporter uppgick för år 1979 till 692 milj. kr. och för år 1980 till 697 milj. kr. Det nuvarande fraktavtalet mellan LKAB och SJ gäller för åren 1979—
1985. Vid sidan av fraktavtalet har LKAB och SJ träffat en separat över-
enskommelse om upprättande av ett åtgärdsprogram för rationalisering
och effektivisering av malmtransporten och hanteringen i anslutning till
denna. Avtalet innebär att LKAB varje år ställer medel till SJ:s förfogande för rationaliseringsåtgärder vilka skall leda till lägre fraktkostnader.
Ett grundläggande mål vid plancringsarbetet inför år 1981 har varit att
minimera kassautflödet. Samtidigt har LKAB:s ledning den bestämda ambitionen att inte låta den nuvarande situationen långsiktigt skada företa-
get. Detta har bl. a. medfört att utvecklingsinsatser, t.ex. prospekterings-
rad omfattning. Vidare har den nödvändiga produktionsminskningen förutsatts ske genom tillfälliga driftsstopp och inte genom uppsägningar. Före-
taget har bedömt det nödvändigt att behålla en intakt produktionsorganisa-
tion inför väntad efterfrågeökning efter år 1981.
En minimering av kassautflödet kräver också stor återhållsamhet med att sätta igång nya investeringsprojekt och att LKAB måste undvika att
ytterligare bygga upp malmlagren. Trots en restriktiv investeringspolitik beräknas investeringsutbetalningarna under år 1981 komma att uppgå till ca 450 milj. kr.. varav den dominerande delen avser redan beslutade investeringar. I denna summa ingår inte kostnader för Viscariaprojektet.
Med hänsyn till den ogynnsamma resultatutvecklingen har LKAB på-
börjat ett utredningsarbete med syfte att undersöka företagets utvecklings-
möjligheter på sikt. Utredningen är en uppföljning och omarbetning av den utredning som genomfördes år 1978 Stwrukturutredning LKAB 1978. Den pågående utredningen skall besvara bl. a. frågan under vilka förutsättning-
ar LKAB har möjlighet att bedriva en företagsekonomiskt lönsam järn-
malmsbrytning. Utredningen skall också studera olika åtgärder som behövs för att förbättra företagets konkurrenskraft och den finansiella situa-
tionen. Utredningsarbetet beräknas vara avslutat under våren 1981.
LKAB:s förlusttäckningsbehov uppgår enligt det preliminära bokslutet till 340 milj. kr. för år 1980 och enligt företagets budget till 750 milj. kr. för
år 1981. Statsföretag hemställer om att staten skall ge LKAB kapitaltillskott för att täcka drifts- och kapitalkostnader för åren 1980 och 1981.
LKAB påpekar att ytterligare förlusttäckning kan bli nödvändig om marknadsförutsättningarna skulle komma att utvecklas väsentligt ogynnsam-
mare under år 1981 än vad företaget antagit. På grund av förlusttäckning-
ens storlek är det önskvärt med hänsyn till både ränteeffekterna hos
LKAB och de påfrestningar på Statsföretags likviditet som förskotteringen av förlusttäckningen medför att beloppen utbetalas så tidigt som möjligt.
Statsföretag hemställer därför att förlusttäckningen för år 1981 utbetalas
redan under detta år. För egen del vill jag framhålla följande.
EKAB:s gruvrörelse utgör ett viktigt inslag i Norrbottens näringsliv och verksamheten har varit av grundläggande betydelse för utvecklingen av länet. LKAB med sina 6 200 anställda i Norrbottens län svarar för ca 6 7
av den totala sysselsättningen i länet och ca 27 26 av industrisysselsättningen. Därtill kommer den indirekta sysselsättning som gruvverksamheten skapar inom olika service- och transportföretag.
Kiruna och Gällivare har vuxit upp kring malmverksamheten. I Kiruna och Gällivare kommuner svarar LKAB för 36 4 resp. 20 §6 av den totala sysselsättningen. Den indirekta sysselsättningseffekten är dock mycket
högre. Det innebär att dessa kommuners fortbestånd som levande samhällen vilar på utvecklingen av LKAB:s verksamhet. Jag har tidigare redogjort för den ekonomiska utvecklingen inom Statsföretagsgruppen. Av redogörelsen framgår att Statsföretag inte har någon
jag nyss anfört att staten bör täcka 1980 och 1981 års förluster i LKAB.
Enligt det preliminära bokslutet uppgår förlusten till 340 milj. kr. för år 1980 och enligt resultatprognosen för år 1981 beräknas förlusten för detta
år till 750 milj. kr. Jag förordar att Statsföretag får ett ägartillskott på sammanlagt 1090 milj. kr. för förlusttäckning för åren 1980 och 1981 i
LKAB. Med hänsyn till LKAB:s ansträngda finansiella situation bör medlen som är avsedda för förlusttäckning för år 1981 huvudsakligen utbetalas löpande under år 1981 i takt med att förlusterna uppstår. Jag beräknar att medelsbehovet till halvårsskiftet 1981 uppgår till 715 milj. kr. Dessa medel bör anvisas på tilläggsbudget HI till statsbudgeten för budgetåret 1980/81. Återstående 375 milj. kr. bör anvisas på statsbudgeten för budgetåret 1981/
82.
Vad gäller kostnaderna för malmtransporterna vill jag framhålla följande.
Med anledning av budgetpropositionen 1980 (prop. 1979/80: 100 bil. 9)
framlades i riksdagen motioner med innebörden att fraktavtalet mellan
LKAB och SJ skulle omprövas. Motiveringen var att SJ:s intäkter i trafi-
ken på maimbanan skulle vara orättmätigt stora. Trafikutskottet anförde i
sitt betänkande (TU 1979/80: 10) bl. a. att varken regeringen eller riksdagen bör ingripa i SJ:s prisöverenskommelser. Vidare uttalade utskottet att när
det gäller malmbaneavtalet synes dock starkt skiljaktiga meningar föreligga beträffande grunderna för avtalet, såsom bedömningen av kapital- och förräntningskostnaderna för banan m. m. Utskottet anförde att det från samhällsekonomisk synpunkt är av vitalt intresse att transportförhållan-
dena utformas så att de särskilda betingelser som råder i malmfälten tas till
vara. Enligt utskottets mening borde därför en samhällsekonomisk över-
gripande bedömning av den nuvarande situationen komma till stånd. Riks-
dagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.
Chefen för kommunikationsdepartementet kommer i anslutning härtill att under hösten 1981 framlägga förslag hur fraktkostnaderna kan reduceras för LKAB:s malmtransporter. Avsikten är att denna reduktion skall
påbörjas fr. o. m. år 1982. Vad gäller transportkostnaderna för år 1981 har dessa beaktats vid min beräkning av det förlusttäckningsbidrag som jag
nyss redovisat.
En av de viktigaste faktorerna när det gäller att bedöma LKAB:s mark-
nadsförutsättningar på längre sikt är utvecklingen inom EG-ländernas stålindustri som är LKAB-malmens dominerande avnämare. Framtidsper-
spektiven för EG:s stålindustri är f.n. mycket dystra. De flesta större
europeiska stålverk med undantag för vissa tyska stålverk har sedan år
1975 redovisat stora förluster. Nuvarande prognoser indikerar en råstålsproduktion som ligger avsevärt lägre än de prognoser som EG-länderna har redovisat tidigare. Det föreligger alltså en risk för att EG-ländernas stålindustri kommer att ligga på en produktionsnivå som är lägre än vad som tidigare har antagits. Därför befarar jag ett fortsatt överutbud av järnmalm på Europamarknaden.
Jag förordar nu vissa kapitaltillskott för att lösa LKAB:s omedelbara
ekonomiska problem. Som jag nyss har nämnt pågår inom LKAB en
utredning om företagets framtida konkurrenskraft. Utredningsarbetet beräknas vara avslutat under våren 1981. Först när utredningsrapporten med
förslag till åtgärder har presenterats av LKAB och Statsföretag finns det
ett underlag för att bedöma vilka insatser som kan behöva göras under 1980-talet för LKAB:s utveckling och näringslivet i övrigt i malmfälten. Jag avser att återkomma i denna fråga.
Jag vill dock understryka att även om regeringen således får anledning att pröva konsekvenserna av eventuella förslag från LKAB och Statsföretag ser jag det som nödvändigt att LKAB bedriver ett fortgående rationaliserings- och effektiviseringsarbete för att minska sina kostnader. Det är viktigt att alla ansträngningar görs för att begränsa förlusterna, även genom produktionsneddragningar och personalminskningar.
4 Medelstillskott för Uddcomb
Våren 1979 erhöll Statsföretag ett statligt kapitaltillskott av 114,3 milj.
kr. avsett att hos Uddcomb täcka balanserade förluster, 1978 års rörelse-
förlust och nedskrivningar av vissa anläggningstillgångar (prop. 1978/ 79: 104, NU 1978/79:32, rskr 1978/79:241). Vidare anvisade riksdagen
våren 1980 ett nytt statligt kapitaltillskott till Statsföretag av 36 milj. kr. för
att täcka rörelseförlusten för år 1979 i Uddcomb (prop. 1979/80:79, NU 1979/80: 37, rskr 1979/80: 288). Sistnämnda kapitaltillskott beviljades i av-
vaktan på att en under hösten 1979 påbörjad utredning om Uddcombs framtid skulle hinna slutföras.
Utredningsarbetet har utförts av en partsammansatt grupp som har bestått av representanter för Uddcombs företagsledning, de fackliga organisationerna och Statsföretag. Gruppen har för sitt arbete utnyttjat ut-
ländska konsultföretag.
Gruppens förslag behandlades av Uddcombs styrelse den 17 september 1980. Styrelsen beslöt därvid att MBL-förhandlingar med de anställdas
organisationer skulle inledas i syfte att i enlighet med gruppens förslag
ändra Uddcombs verksamhet på följande sätt:
— Tillverkning av nukleära komponenter skall ha upphört från år 1983
— Försäljning av processkärl upphör — Legoverksamhet av seriekaraktär inom områdena svetsning och plåt-
bearbetning samt tyngre maskinbearbetning påbörjas — Verksamhet omfattande konsulttjänster till nukleär- och annan kvalifi-
cerad industri byggs upp.
Enligt Statsföretags skrivelse beräknas de nya verksamheterna år 1983 sammanlagt sysselsätta ca 160 personer. Antalet anställda uppgick till ca 500 vid årsskiftet 1980—1981. Statsföretag anför vidare i sin skrivelse att det krävs 350 milj. kr. för att kunna ändra Uddcombs verksamhet enligt de riktlinjer som Uddcombs styrelse har beslutat om. Härav kan 295 milj. kr. beräknas utgöra kostnader för att avveckla Uddcombs verksamhet inom tillverkning av nukleära komponenter och processkomponenter medan 25 milj. kr. beräknas komma att användas för att etablera ny verksamhet inom lego- och konsultområdet. Avveckling av verksamheten inom det nukleära området och processområdet samt uppbyggnad av de nya verksamheterna är förenad med stor osäkerhet och avvikelser från de angivna beloppen kan uppstå. Med hänsyn härtill anser Statsföretag att en reserv för oförutsett av 30 milj. kr. är nödvändig. Kapitalbehovet fördelar sig under åren 1980-1983 ungefär med följande belopp, 136 milj. kr., 55 milj. kr., 121 milj. kr. och 38 milj. kr. Av beloppet 350 milj. kr. torde 315 milj. kr. komma att användas för avveckling av verksamhet inom nukleär- och processområdet, medan 35 milj. kr. torde komma att användas för att etablera ny verksamhet inom lego- och konsultområdet.
Statsföretag framhåller i sin skrivelse också att dess finansiella situation
f.n. är sådan att det saknar möjlighet att självt svara för kapitaltillskottet och hemställer därför om ett statligt kapitaltillskott av 350 milj. kr. för att rekonstruera Uddcomb enligt angivna riktlinjer.
För egen del vill jag anföra följande.
Den första delen av Uddcombs omstrukturering genomfördes då bolaget
finansiellt nollställdes med hjälp av det statliga kapitaltillskottet våren
1979. Statsföretags begäran om ett statligt kapitaltillskott av 350 milj. kr. avser den andra och avslutande fasen av Uddcombs rekonstruktion.
Statsmakterna har i sina tidigare beslut om kapitaltillskott till Uddeomb
kraftigt understrukit vikten av att bolagets verksamhet inriktas på nya områden och att de förlustbringande rörelsegrenarna avvecklas. De av Uddcomb nu beslutade åtgärderna svarar mot de intentioner som statsmakterna har uppställt och utgör samtidigt ett led i bolagets anpassning till den förändrade marknaden för bolagets produkter. Jag godtar den beräkning av det nödvändiga kapitalbehovet som Statsföretag redovisat för att
kunna slutföra Uddcombs rekonstruktion. Några ytterligare statliga till-
skott till Uddcomb bör således inte bli aktuella. Jag förordar därför att staten lämnar Statsföretag ett kapitaltillskott av 350 milj. kr. för den
avslutande fasen i Uddcombs rekonstruktion. Medlen för ändamålet bör
anvisas under två reservationsanslag på tilläggsbudget III till statsbudge-
ten för budgetåret 1980/81.
5 Medelstillskott för Viscariaprojektet
Kopparmalmsfyndigheten Viscaria. som ligger strax utanför Kiruna,
upptäcktes av LKAB i början av 1970-talet. Undersökningar och analyser av fyndigheten har gjorts av LKAB. Provborrningar har pågått sedan år 1973. Den hittills påvisade malmreserven har beräknats till 14,5 milj. ton
med en medelhalt på 1,9 Z koppar. Den möjliga malmreserven är dock mycket större och kan enligt geologisk bedömning beräknas till mer än 50 milj. ton.
Projektet har inriktats på en årlig brytning av 1 milj. ton malm som ger
produktion under 15 år på basis av påvisad malmmängd och ytterligare
minst 10 år om även den sannolika och möjliga malmen visar sig vara brytvärd. Mängden I milj. ton per år bedöms vara optimal med hänsyn till malmkroppens utseende och dimensionering av anrikningsverk. Den kop-
parslig som produceras i Viscaria kommer att transporteras till smältverk
I avsikt att kontrollera beräkningar och planer har LKAB låtit konsulter granska projektet ur teknisk och ekonomisk synvinkel. Ett omfattande marknadsanalysarbete har genomförts under projekttiden, varvid internationella konsulter, specialister på kopparmarknaden, har utnyttjats. Ett flertal möjliga köpare av den aktuella kopparsligen har också kontaktats av LKAB och möjliga kontraktsvillkor har diskuterats.
Investeringen inkl. räntor under anläggningstiden är kostnadsberäknad till 325 milj. kr. Till detta belopp. kommer ett behov av rörelsekapital på 35 milj. kr.
Personalbehovet för gruvbrytning och anrikning beräknas till 110 personer. Till detta kommer ett personalbehov för anläggningsarbeten under åren 1981—1983 som för hela perioden uppgår till 190 årsverken samman-
lagt med en topp under år 1982 på ca 100 personer.
Investeringens lönsamhet beror på kopparprisets utveckling men även
Prop. 1980/81: 128 | 11
av smält- och raffineringskostnaderna, eftersom dessa kostnader är beroende av uppgörelser med tilltänkta kunder. Trots dessa osäkerhetsmoment bör investeringen enligt LKAB:s beräkningar ge god lönsamhet och till-
fredsställande förräntning.
För verksamheten i Viscaria har et aktiebolag, Viscaria AB, inregistre-
rats, som är dotterbolag till LKAB.
Varken Statsföretag eller LKAB har möjlighet att på egen hand finansiera Viscariaprojektet. Statsföretag har därför begärt ett statligt tillskott på 50 milj. kr. för att LKAB skall kunna teckna aktier i Viscaria AB. Resten
av kapitalbehovet skulle enligt Statsföretag kunna finansieras bl. a. genom lokaliseringsstöd och banklån.
Jag finner att den planerade investeringen i kopparbrytning i Viscaria bör genomföras. Projektet har enligt LKAB:s bedömning en god lönsam-
hetsprognos och ger ett viktigt bidrag till sysselsättningen i Norrbotten.
Som jag har redogjort för tidigare är Statsföretags och LKAB:s finansiella situation mycket ansträngd. Jag förordar därför att staten i form av
teckning av aktier i Statsföretag lämnar ett kapitaltillskott på 50 milj. kr. att
användas för aktieteckning i enlighet med Statsföretags förslag. Ett reservationsanslag för ändamålet bör tas upp på tilläggsbudget IH till
statsbudgeten för budgetåret 1980/81.
Om staten medverkar i finansieringen på föreslaget sätt och genom
lokaliseringsstöd i form av avskrivningslån och lokaliseringslån av en
storleksordning som normalt kan utgå för liknande projekt bör Viscaria AB kunna finansiera resterande kapitalbehov på egen hand.
6 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att
1. till Medelstillskott till Statsföretag AB för Luossavaara-Kiiruna-
vaara AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsan-
slag av 715 000.000 kr.,
[Ne. till Medelstillskott till Statsföretag AB för Luossavaara-Kiiruna-
vaara AB på statsbudgeten för budgetåret 1981/82 under fjor-
tonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 375 000000
kr., 3. till Medelstillskott till Statsföretag AB för avveckling av viss
verksamhet i Uddcomb Sweden AB på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln
anvisa ctt reservationsanslag av 315 000000 kr.,
4. till Medelstillskott till Statsföretag AB för etablering av viss
verksamhet i Uddcomb Sweden AB på tilläggsbudget 1II till
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 35 000 000 kr.,
in till Teckning av aktier i Statsföretag AB på tilläggsbudget IUI till
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 50000 000 kr.
7 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar
att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
Innehåll
PrOopOSIitlON mooeeeeerereresrrer ere rer sees rdr rr rr rr str ess rensa 1
Propositionens huvudsakliga innehåll sossssososssssrsssrsrs sr rea || I Inledning sosooeeesseesreereresrrserererr ere res r ss reses sees 2
2 Statsföretagsgruppens ekonomiska utveckling under åren 1980 och
513 3
3 Medetstillskott till LKAB =soooooososoerrreresrere sr ere ss orsa 4 4 Medelstillskott för UddeOmb = ssssoooosssrsrsererss sees ess ss ra 8
6 Hemställäf sosoosooosssereseerseresr ere rss rer ere sr ess res resa 1 7 Beslut mosse eeeeerrrererss rer rare rer reser etter rr reses rss ta 12
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981