lagen.nu
Prop. 1982/83:128

om ändring i lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som begåtts utomlands

Typ
Proposition
Datum
1982-12-31
Källa
data.riksdagen.se

Prop. 1982/83: 128

Regeringens proposition

1982/83: 128

om ändring i lagen (1971: 965) om straff för trafikbrott som begåtts utomlands; beslutad den 3 mars 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar OLOF PALME

: OVE RAINER

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att straffmaximum i 3§ lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som begåtts utomlands höjs från 500 kr. till 1000 kr. med verkan från och med den 1 juli 1983. Höjningen innebär en anpassning till det straffmaximum för penningböter som gäller enligt brottsbalken.

1 Riksdagen 19821/83. 1 saml. Nr 128

Prop. 1982/83: 128 [NS

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som

begåtts utomlands

Härigenom föreskrivs att 3§ lagen ( 1971: 965) om straff för trafikbrott

som begåtts utomlands skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3§

Till böter högst femhundra kro- Till böter högst ettusen kronor

nor dömes, om ansvar ej kan följa — döms, om ansvar ej kan följa enligt enligt 1 eller 2§, den som i Dan- = 1eller 2§, den som i Danmark, Fin-

mark, Finland, Island eller Norge = land, Island eller Norge överträder

"överträder där gällande föreskrift = där gällande föreskrift angående angående

1. förbud mot framförande av motorfordon utan föreskriven trafikförsäkring, .

2. 'skyldighet att följa polismans anvisningar i trafiken, 3. fordons hastighet,

4. fordons plats på vägen under färd, fordons färdriktning, möte med eller omkörning av annat fordon, ändring av färdriktning eller passerande av järnvägskorsning,

5. förkörsrätt.

6. skyldighet att bereda fri väg för utryckningsfordon, 7. skyldighet att följa anvisning som ges genom vägmärke, signal eller

körbanemarkering,

8. förbud mot parkering eller stannande av fordon,

9. förbud mot användning av fordon eller särskild fordonstyp på vissa

vägar,

10. säkerhetsanordningar för fordon eller last,

11. märkning av fordon eller last,

12. fordonsbelysning och dess användning,

13. fordons last eller lastförmåga eller

14. fordons registrering, registreringsskyltar eller nationalitetsbeteck-

ning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

Prop. 1982/83: 128 3

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1983-03-03

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peter-

son, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,

Holmberg, Hellström, Thunborg

Föredragande: statsrådet Rainer

Proposition om ändring i lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som

begåtts utomlands

1 Inledning

Lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som begåtts utomlands antogs

av riksdagen i november 1971 (prop. 1971: 114, JuU 26, rskr 295). Lagstift-

ningen var föranledd av Sveriges tillträde till en inom Europarådet utarbe-

tad konvention om straff för vägtrafikbrott. Genom lagen har vissa straffbestämmelser i svensk trafikrätt gjorts tillämpliga också på gärningar som

begåtts utomlands (1 och 2§§). Den har också gjort det möjligt att straffa

den som i annat nordiskt land har överträtt vissa där gällande föreskrifter som saknar motsvarighet i Sverige. Straffet i sistnämnda fall är böter, högst 500 kr. (3§). Straffbestämmelsen äger också efter förordnande av regeringen tillämpning på gärningar som begås i andra stater som har tillträtt den nyss nämnda konventionen, f. n. endast Cypern och Frankrike.

2 Lagstiftning om bötesstraffet 1980

Genom lagstiftning år 1980 (prop. 1980/81:38, JuU 15, rskr 115) justerades de minimi- och maximibelopp för böter som anges i brottsbalken med hänsyn till penningvärdets förändring. Maximibeloppet för penningböter höjdes från 500 kr. till 1000 kr. (25 kap. 1§ andra stycket brottsbal-

ken). Motsvarande höjning gjordes i samma lagstiftningsärende i flertalet av de specialstraffrättsliga lagar som straffbelägger förseelser vilka beivras genom ordningsföreläggande. Regeringen har därefter beslutat om ändringar av angivet slag i de regeringsförfattningar: som reglerar sådana förseelser.

Prop. 1982/83: 128 4

Författningsändringarna trädde i kraft den 1 januari 1982 (SFS 1981:60—- 75, 85-92).

I prop. 1980/81: 38 uttalades att höjningen av maximum för penningböter i brottsbalken borde leda till att straffskalorna avseende penningböter inom specialstraffrätten regelmässigt justerades till att omfatta högst 1000 kr. i böter. Frågan fick enligt vad som vidare uttalades i propositionen beaktas i samband med att ändringar av andra skäl gjordes i de aktuella författningarna (prop. s. 16). Så har också fortlöpande skett.

3 Framställning från riksåklagaren

I en skrivelse den 13 september 1982 har riksåklagaren begärt att straffmaximum för trafikbrott som bestraffas enligt 3§ lagen om straff för trafikbrott som begåtts utomlands höjs från 500 kr. till 1000 kr. Framställningen motiveras med att det nuvarande straffmaximum kan leda till olägenheter från rättvisesynpunkt. Olägenheterna accentueras enligt riksåklagaren av att uppjusteringen av maximibeloppen i övrigt har kommit att omfatta ansvarsbestämmelserna i alla de centrala trafikförfattningarna.

4 Föredragandens överväganden

Enligt 3 § tagen om straff för trafikbrott som begåtts utomlands kan den som Överträder vissa trafikföreskrifter i Danmark, Finland, Island eller Norge dömas till böter högst 500 kr. Paragrafen gäller också i fråga om motsvarande slags förseelser som har begåtts i andra stater vilka har tillträtt den europeiska trafikbrottskonventionen.

Frågan om maximistraffet enligt den aktuella bestämmelsen berördes under förarbetena till lagen (prop. 1971: 114 s. 61 och 62). Dåvarande departementschefen pekade på att tillämpningsområdet för paragrafen torde bli begränsat till specialregler för mera bagatellartade förseelser. Han ansåg därför inte att ett maximistraff om 500 kr. var för lågt. Med en sådan straffskala torde man å andra sidan enligt departementschefen inte behöva befara att i något fall strängare straff skulle komma att utdömas än som skolat följa på gärningen om lagföringen hade skett i gärningslandet eller utdömts enligt 2§ den nya lagen.

Även med beaktande av vad som sålunda anfördes vid lagens tillkomst finner jag övertygande skäl tala för att straffmaximum i 3§ i den aktuella lagen anpassas till penningvärdets förändring på samma sätt som i övrigt skett inom trafikrättens område. Av det material som riksåklagaren har åberopat till stöd för sin framställning framgår sålunda att den nuvarande ordningen kan innebära att den som här lagförs för en förseelse begången i ett annat nordiskt land får ett lägre bötesstraff än om lagföringen hade skett

Prop. 1982/83: 128 | 5"

i det landet. Straffmaximum bör alltså höjas till 1000 kr. Som riksåklagaren har påpekat är några andra ändringar i lagen inte aktuella f.n. För att inte de påtalade olägeheterna skall bli bestående under alltför lång tid bör därför justeringen genomföras nu. .

:. 5 Hemställan

I betraktande av den aktuella ändringens begränsade karaktär får det anses uppenbart att lagrådets hörande i ärendet skulle sakna betydelse.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att anta ett inom justitiedepartementet upprättat förslag till lag om

ändring i lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som begåtts

utomlands.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983