om radiotidningar m.m.
Regeringens proposition
1982/83: 137
om radiotidningar m. m.
beslutad den 17 mars 1983.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.
På regeringens vägnar
OLOF PALME
BENGT GÖRANSSON
Propositionens huvudsakliga innehåll
Enligt förslaget skall lagen om radiotaltidningar ändras så att innehållet i dagstidningar kan spridas till synskadade genom rundradiosändning oberoende av om tidningarna läses upp eller om någon annan metod används vid
sändningen av innehållet. Med förslaget följer vissa ändringar i rättegångs-
balken, sekretesslagen och lagen om ansvarighet för taltidningar. Den föreslagna lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1983.
I Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 137
1 Förslag till Lag om ändring i radiolagen (1966: 755)
Härigenom föreskrivs att 5 § radiolagen (1966:755)! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5s§ :
De företag som regeringen bestämmer (programföretag) ha rätt att sända radioprogram i rundradiosändning från sändare här i landet.
Varje programföretag avgör ensamt vilka radioprogram som skola förekomma i rundradiosändning som företaget anordnar. Härvid skall programföretaget iakttaga bestämmelserna i 6 § och 7 § andra stycket.
Radioprogram i rundradiosändning som har upptagits trådlöst på centralantennanläggning får utan särskilt tillstånd sändas vidare till mottagare inom fastighet som är ansluten till anläggningen.
Om rätt att sända program i vissa lokala rundradiosändningar finns särskilda föreskrifter i närradiolagen (1982: 459).
Om rätt att sända radiotaltid- Om rätt att sända radiotidningar ningar finns föreskrifter i lagen = finns föreskrifter ilagen (1981:508) (1981:508) om radiotaltidningar. om radiotidningar.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.
2 Förslag till Lag om ändring i lagen (1981: 508) om radiotaltidningar
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1981: 508) om radiotaltidningar
dels att i 2, 3, 6 och 7 §§ ordet ”radiotaltidning” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”radiotidning” i motsvarande form,
dels att lagens rubrik samt 1 och 4 §§ skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Lag om radiotaltidningar Lag om radiotidningar
I denna lag förstås med radiotal- I denna lag förstås med radiotidning en för synskadade avsedd, i = tidning en för synskadade avsedd, i rundradiosändning uppläst version = rundradiosändning sänd version av av en sådan allmän nyhetstidning en sådan allmän nyhetstidning som som trycks och som har dagspress- = trycks och -:som har dagspresskakaraktär (förlagan). raktär (förlagan).
I denna lag förstås med rundradiosändning detsamma som i radiolagen (1966: 755).
! Lagen omtryckt 1972: 240. ? Senaste lydelse 1982: 458.
4
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
48!
Radiotaltidningen skall helt eller Radiotidningen skall helt eller delvis återge texten i förlagan. delvis återge texten i förlagan. Högst hälften av sändningstiden Sändning av annonsmaterial får vid ett sändningstillfälle får använ- endast ske om ljudet är förvrängt das för annonsmaterial ur förla- eller innehållet kodat. Om en radiogan. Sändning av annonsmaterial tidning inte återger all redaktionell får dock endast ske om ljudet är text i förlagan, får högst hälften av förvrängt eller innehållet kodat. sändningstiden vid ett sändnings-
tillfälle användas för annonsmaterial. Utöver material som förekom- Utöver material som förekom-
mer i förlagan får radiotaltidningen mer i förlagan får radiotidningen endast innehålla uppgifter om hur endast innehålla uppgifter om hur ' materialet i sändningen dispone- materialet i sändningen disponerats. rats.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1982: 521) om ansvarighet för taltidningar
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:521) om ansvarighet för taltidningar
9” 2”
dels att i 2-7, 9—11 och 14 §§ orden ”taltidning”, radiotaltidning” och ”kassettaltidning” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”radio- eller
” ”n kassettidning”, radiotidning” respektive ”kassettidning” i motsvarande form,
dels att lagens rubrik samt 1, 8, 12 och 13 §§ skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Lag om ansvarighet för taltidningar Lag om ansvarighet för radio- och
kassettidningar
Denna lag gäller yttrandefriheten Denna lag gäller yttrandefriheten i sådana radiotaltidningar, söm i sådana radiotidningar, som avses avses i lagen (1981:508) om radio- i lagen (1981:508) om radiotidningtaltidningar, och sådana kassettal- ar, och sådana kassettidningar som tidningar som anges ' 'i andra anges i andra stycket. stycket.
Med kassettaltidning förstås i Med kassettidning förstås i dendenna lag en för synskadade av- na lag en för synskadade avsedd sedd, uppläst version av en peri- version av en periodisk skrift som odisk skrift som ges ut här i landet ges ut här i landet (förlagan), under (förlagan), under förutsättning att förutsättning att ägaren av den pe-
! Senaste lydelse 1982: 520. tt Riksdagen 1982183. I saml. Nr 137
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ägaren av den periodiska skriften riodiska skriften sprider eller låter sprider eller låter sprida denna ver- sprida denna version i form av kassion i form av ljudinspelning på settband eller annan sådan upptagkassettband. Lagen tillämpas på en ning som kan läsas, avlyssnas eller kassettaltidning endast i den ut- på något annat sätt uppfattas ensträckning denna innehåller materi- dast med ett tekniskt hjälpmedel. al ur förlagan samt uppgifter om hur Lagen tillämpas på en kassettidning detta material har disponerats vid endast i den utsträckning denna inuppläsningen. Bestämmelserna i nehåller material ur förlagan samt 48 och 138 första stycket tillämpas uppgifter om hur detta material har dock även på annat material i kas- disponerats. Bestämmelserna i 4§ settaltidningen. och 13§ första stycket tillämpas
dock även på annat material i kas-
settidningen.
I frågor som inte behandlas i denna lag gäller vad som föreskrivs i andra författningar.
Frågor som rör missbruk av ytt- Frågor som rör missbruk av yttrandefriheten i en taltidning skall randefriheten i en radio- eller kasbedömas efter samma grunder som settidning skall bedömas efter samenligt I kap. 4 §& tryckfrihetsförord- ma grunder som enligt I kap. 48 ningen gäller för bedömningen av tryckfrihetsförordningen gäller för missbruk av tryckfriheten. bedömningen av missbruk av tryck-
friheten.
Den som är ansvarig enligt 5 eller Den som är ansvarig enligt 5 eller 78 för en taltidning skall anses ha 7§ för en radio- eller kassettidning haft kännedom om innehållet i ral- skall anses ha haft kännedom om tidningen och ha medgett att denna innehållet i denna tidning och ha sändes i radio eller spreds i form av medgett att denna sändes i radio kassettband. eller spreds i form av kasettband
eller annan upptagning.
12§
Myndigheter och andra allmänna Myndigheter och andra allmänna organ får inte efterforska den som organ får inte efterforska den som är författare eller annan upphovs- är författare eller annan upphovsman till innehållet i en taltidning man till innehållet i en radio- eller eller den som har framställt en ral- kassettidning eller den som har tidning i vidare mån än som krävs framställt en sådan tidning i vidare
för ett åtal eller annat ingripande mån än som krävs för ett åtal eller
som inte strider mot denna lag. Får annat ingripande som inte strider efterforskning förekomma, skall mot denna lag. Får efterforskning därvid beaktas den tystnadsplikt förekomma, skall därvid beaktas som är föreskriven i 11 §. den tystnadsplikt som är föreskri-
ven i 118.
Ägaren till en periodisk skrift Ägaren till en periodisk skrift
som utgör förlaga till en radiotal- som utgör förlaga till en radiotidtidning skall se till att varje sänd- ning skall se till att varje sändning
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ning av radiotaltidningen spelas in av radiotidningen spelas in och att och att inspelningen bevaras minst inspelningen bevaras minst sex må-
sex månader från sändningen. nader från sändningen. Ägaren till
Ägaren till en periodisk skrift som en periodisk skrift som utgör förlautgör förlaga till en kassettaltidning ga till en kassettidning skall bevara skall bevara ett exemplar av varje ett exemplar av varje nummer av nummer av = kassettaltidningen kassettidningen minst sex månader minst sex månader från den dag då från den dag då numret lämnades ut
numret lämnades ut för spridning. för spridning. Ägaren skall också se
till att en sådan upptagning av en
radio- eller kassettidning kan avlä-
sas, avlyssnas eller uppfattas på
något annat sätt.
Rätt att kostnadsfritt ta del av en Rätt att kostnadsfritt ta del av en sådan inspelning och få en utskrift sådan upptagning och få en utskrift av vad som har yttrats i taltidning- av vad som har yttrats i radio- eller en har kassettidningen har
1. justitiekanslern, 1. justitiekanslern,
2. en enskild som anser att ett 2. en enskild som anser att ett " yttrandefrihetsbrott mot honom har yttrandefrihetsbrott mot honom har begåtts i taltidningen eller att han begåtts i radio- eller kassettidninghar lidit skada på grund av ett ytt- en eller att han har lidit skada på randefrihetsbrott i taltidningen, om grund av ett yttrandefrihetsbrott i det inte är uppenbart att han inte denna tidning, om det inte är upberörs av innehållet i denna på ett penbart att han inte berörs av innesådant sätt att han kan vara målsä- hållet i denna på ett sådant sätt att gande. han kan vara målsägande.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om radiotidningar som har sänts och kassettidningar som har lämnats ut för spridning före nämnda tidpunkt.
4 Förslag till
Lag om ändring i rättegångsbalken
Härigenom föreskrivs att i 36 kap. 5 och 8 §§ samt 49 kap. 4§ rättegångsbalken! ordet ”taltidningar” skall bytas ut mot ”radio- och kassettidningar”.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.
! Senaste lydelse av
36 kap. 5 § 1982: 522.
36 kap. 8 § 1982: 522.
49 kap. 4 § 1982: 522.
5 Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)
Härigenom föreskrivs att i 16 kap. 1 § sekretesslagen (1980: 100)! ordet ”taltidningar” skall bytas ut mot ”radio— och kassettidningar”'.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.
! Lagen omtryckt 1982: 1106.
Utdrag UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1983-02-23
Närvarande: statsrådet I. Carlsson, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Dahl,
R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg
Föredragande: Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Hjelm- . Wallén
Lagrådsremiss om radiotidningar
1 Inledning
Tidningen Göteborgs-Posten (GP) har i maj 1982 hemställt att regeringen
vidtar åtgärder för att möjliggöra rundradiosändning av punktskriftstidning
för synskadade.
I mina överväganden av: hithörande frågor har jag samrått med taltid-: ningskommittén (U 1982: 05). :
2 Nuvarande förhållanden
2.1 Dagstidningar för synskadade
Sedan mitten av 1970-talet har synskadades organisationer, främst genom Synskadades riksförbund (SRF), aktivt verkat för att dagstidningarnas nyhets- och opinionsförmedling skall göras tillgänglig för synskadade.
I regeringens proposition (1976/77:87) om insatser för handikappades. kulturella verksamhet framhöll föredraganden att det är angeläget att sam- -
hället gör det lättare för synskadade att ta del av det allmänna informar-.
tionsutbudet. I enlighet med denna strävan har en försöksverksamhet med
taltidningsutgivning hos tre dagstidningsföretag fått statliga bidrag ur all-
männa arvsfonden. Försöksverksamheten har utvärderats på regeringens :
uppdrag och förslag avseende en vidareutveckling av verksamheten lades fram i betänkandet (Ds U 1982:2) Dagstidningar för synskadade. Med utgångspunkt i dessa förslag beslöt riksdagen våren 1982 dels att 10 milj.
kr. skulle anslås för stöd till taltidningar, dels att en kommitté skulle
tillsättas för att pröva ansökningar och fördela bidrag från anslaget samt
bedriva ett ytterligare utrednings- och utvecklingsarbete rörande stöd till taltidningar (prop. 1981/82: 129, KU 1981/82:31, rskr 1981/82:409). Denna kommitté, taltidningskommittén (U 1982:05), har därefter tillkallats med stöd av regeringens bemyndigande den 17 juni 1982.
2.2 Rätten att sända radiotaltidningar
De grundläggande reglerna om rundradio återfinns i radiolagen (1966: 755). Radiolagen innehåller bl.a. regler om vem som har rätt att sända radioprogram i rundradiosändning och regler om hur denna rätt skall utövas. Lagen inleds med definitioner av vissa begrepp såsom radioprogram och rundradiosändning. Med radiolagens definitioner blir radiodistribution av en för synskadade avsedd version av en dagstidning en rundradiosändning av ett radioprogram (se närmare härom i prop. 1980/81: 166 s. Sf).
Enligt 5§ radiolagen har de företag som regeringen bestämmer (programföretag) rätt att sända radioprogram i rundradiosändning från sändare här i landet. I 68 föreskrivs att rätten att sända radioprogram skall utövas opartiskt och sakligt och med beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet skall råda i rundradion. Vidare föreskrivs att programföretag i programverksamheten skall hävda det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. Härtill anges vissa föreskrifter som får intas i avtal mellan regeringen och programföretagen och utgöra villkor för sändningsrätten. Sådan föreskrift är bl. a. skyldighet att sända beriktigande och genmäle samt förbud mot kommersiell reklam. I 7§ återfinns bl. a. en bestämmelse om programgranskning av radionämnden.
Sändningar av dagstidningar kan emellertid inte ske med stöd av radiolagen annat än i begränsad omfattning. De krav på opartiskhet och saklighet som radiolagen uppställer kan inte upprätthållas vid sändning av en tidnings innehåll, eftersom motsvarande krav inte gäller vid framställning av tidningen. För att göra det möjligt att sända dagstidningar i radio antog riksdagen år 1981 lagen (1981: 508) om radiotaltidningar. Lagen föreskriver undantag från radiolagens krav på opartiskhet och saklighet och innehåller även andra avvikelser från radiolagen.
I lagen om radiotaltidningar förstås med radiotaltidning ”en för jr synskadade avsedd, i rundradiosändning uppläst version av en sådan allmän nyhetstidning som trycks och som har dagspresskaraktär (förlagan). Radiotaltidningar får inte sändas utan medgivande av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Tillstånd att sända en radiotaltidning ges till ägaren av förlagan. Tillstånd får meddelas endast om förlagan utkommer minst en gång i veckan och om förlagan — såvida inte särskilda skäl föranleder annat — under det senaste året haft en upplaga som genomsnittligt överstiger tvåtusen exemplar per utgivningstillfälle. Radiotaltid-
ningen skall helt eller delvis återge texten i förlagan. Högst hälften av sändningstiden vid ett sändningstillfälle får användas för annonsmaterial ur förlagan. Sändning av annonsmaterial får dock endast ske om ljudet är förvrängt eller innehållet kodat. Utöver material som förekommer i förlagan får radiotaltidningen endast innehålla uppgifter om hur materialet i sändningen disponeras. Tillståndet att sända en radiotaltidning får endast förenas med villkor avseende sändningstid samt placeringen, frekvensen och effekten hos sändaren. För radiotaltidningar gäller inte 6 och 7 §§ radiolagen. Sändningstillståndet kan återkallas om den som fått det bryter mot lagen om radiotaltidningar eller mot villkor för tillståndet. Slutligen finns bestämmelser om att den som bryter mot villkor för tillståndet skall dömas till böter.
2.3 Ansvarighetsfrågor
Sedan länge regleras de frågor som gäller ansvaret för tryckta skrifter i tryckfrihetsförordningen (TF, omtryckt 1982: 941). TF innehåller särskilda bestämmelser om ansvaret för periodiska skrifter, dvs. bl. a. sådana dagstidningar vilkas innehåll får återges i form av radiotaltidningar (se närmare härom it. ex. prop. 1981/82: 164 s. 11 f). |
För att det skydd som TF sålunda ger den tryckta förlagan inte skall urholkas därför att denna återges i form av en radiotaltidning antog riksdagen år 1981 lagen (1981:509) om ansvarighet för radiotaltidningar. Denna lag innebar — något förenklat uttryckt — att de regler som gällde för den tryckta förlagan skulle tillämpas också i fråga om en radiotaltidning. Genom lagen (1982: 521) om ansvarighet för taltidningar, som fr. o. m. den 1 juli 1982 ersatte 1981 års lag, utvidgades detta skydd till att omfatta också kassettaltidningar. Dessa skiljer sig från radiotaltidningar genom att de sprids i form av färdiginspelade kassettband och alltså inte sänds i radio. I fråga om det närmare innehållet i 1982 års lag hänvisar jag till prop. 1981/82: 164.
3 Bakgrund
Inläsning av tidningsmaterial på bandkassetter är den metod som har använts mest för att förmedla dagstidningar till synskadade. Det finns: också andra metoder. Vissa synskadade läser t. ex. punktskrift. Med datateknik kan tidningsmaterial överföras till punktskrift. Denna möjlighet har bl.a. utvecklats och prövats i ett försök i Göteborg. |
I samarbete med Chalmers tekniska högskola m. fl. utarbetade GP år :1979 en särskild teknik för att förmedla tidningens innehåll till ett begränsat antal synskadade. Metoden bygger på företagets nya sättningsteknik, som innebär att all textmassa lagras för fotosättning i tidningens sätteridator.
I försöket rensades den lagrade texten från-all sättningsteknisk information. En mikrodator kopplad till sätteridatorn styrde läsningen av tidningstext från ett magnetband och styrde också en automatisk uppringare. Via telenätet överfördes informationen till mottagarens telefon. Den överförda informationen lagrades hos mottagaren på en datakassettbandspelare. En" mikrodator styrde avläsningen. Texten presenterades för den synskadade på en punktskriftsterminal. Terminalen hade en enkelradsdisplay för ' punktskrift utrustad med olika enklare sökfunktioner. |
Försöket visade att datoriserad sättningsteknik med viss utbyggnad kan utnyttjas för direktöverföring av tidningstext till punktskrift. Metoden innebär att hela tidningen med undäntag av bilder och grafiskt material kan överföras till synskadade utan särskilda urval och nedkortningar.
GP planerar nu i samarbete med Chalmers tekniska högskola och SRF ett projekt för att vidareutveckla metoder för överföring av textmassa från tidningarnas sätteridatorer till enskilda synskadade. Rensning av sättningsinformation skall nu göras i en mikrodator ansluten till tidningens dator och inte i själva sätteridatorn som tidigare. På 'så sätt kan systemet bli mindre beroende av olika tidningars utrustning. Överföring av textmassan hem till synskadade planeras ske i digitalt kodad form på frekvensmodulerad ultrakortvåg över P 1-nätet, när ordinarie sändningar slutat för dagen. Detta gör det tekniskt möjligt att snabbt överföra hela tidningen till ett stort antal läsare. Avläsningen hos mottagaren sker på en punktskriftsterminal kopplad till ett elektroniskt skivminne.
För radiotaltidningar gäller att det mest omfattande och tidsödande momentet är sammanställningen av materialet, dvs. redigering och inläsning. I GP:s försöksprojekt är avläsningen det mest arbetskrävande momentet. På senare år har snabbare metoder utvecklats i både utsändningsoch mottagarledet. Med datateknik kan man nu på olika sätt överföra text till s.k. syntetiskt tal. Genom att göra en elektronisk modell av talorganet med inprogrammering av samtliga ljud och ljudkombinationer i ett språk kan man via ett nätverk av olika program omvandla text till tal.
Systemet kan innebära ett stort steg framåt beträffande möjligheterna att tillgodose handikappades informations- och kommunikationsbehov. Det är numera möjligt att omvandla all textinformation i dataform till syntetiskt tal. Apparater av skiftande kvalitet har utvecklats. Nyligen har en avdelning inom statsföretagsgruppen presenterat en prototyp till en s.k. talande dator som fungerar bra och är lätt att uppfatta.
De närmast ansvariga för forskningen på området har i sammanhanget visat intresse för den datoriserade punktskriftsteknik som bl.a. har utvecklats i Göteborgsprojekten. Denna metod anses kunna få stor genomslagskraft om den kombineras med enheter för mottagning av syntetiskt tal. Ett sådant system kan sannolikt vara praktiskt genomförbart inom en nära framtid. |
I det projekterade punktskriftsförsöket och i talsyntestekniken är själva
överföringsledet detsamma. I båda fallen är det fråga om s.k. digital
överföring, dvs. informationen grupperas i ettor och nollor i olika datorise-
rade system och överförs i digitalt kodad form till mottagaren. Om överfö-
ringen kan ske via rundradiosändning skapas tekniska möjligheter att på ett enkelt sätt sända en tidning till flera synskadade samtidigt.
4 Föredragandens överväganden
Dagstidningarnas betydelse i samhällslivet grundar sig på medborgarnas
behov av information, orientering och opinionsbildning. Synskadade är f.n. i det närmaste utestängda från dagstidningar. Det är angeläget att
synskadades tillgång till den breda information och de mångsidiga opinionsyttringar som erbjuds av dagstidningar förbättras. - Samtidigt som vissa steg i sådan riktning har tagits har den tekniska -
utvecklingen gått snabbt. Möjligheterna att överföra tryckt information till sådana medieformer som kan utnyttjas av synskadade är i dag avsevärt bättre än bara för några år sedan. Intill nyligen har det naturliga tillväga-
gångssättet varit att läsa in information på band och distribuera dessa till
synskadade. Genom att rundradion år 1981 öppnades för upplästa versioner av dagstidningar skapades bättre möjligheter för en effektiv och relativt billig distribution och spridning av innehållet i dagstidningar till synskadade. | | |
För egen del anser jag att det är viktigt att statsmakterna bidrar till att skapa möjligheter för att förbättra synskadades tillgång till information. De beslut av regering och riksdag som har lett till att upplästa versioner av dagstidningar under vissa förutsättningar får distribueras över FM-nätet
återspeglar denna strävan. Från samma utgångspunkt är det enligt min mening naturligt att radiosändning får användas även för andra metoder att överföra dagstidningar till synskadade.
Jag förutsätter att taltidningskommittén inom ramen för sitt utrednings-
uppdrag följer utvecklingen på området. Jag utgår från att de upphovsrättsliga frågor som kan uppkomma i sammanhanget löses mellan berörda parter. De berörs därför inte vidare i det följande.
Lagen om radiotaltidningar avser som jag tidigare har nämnt endast
upplästa versioner av dagstidningar. För rundradiosändning av en tidning i digitalt kodad form krävs emellertid samma avvikelser från radiolagens
regler som för rundradiosändning av en uppläst version av tidningen.
Lagen om radiotaltidningar bör därför ändras så att reglerna gäller för
sändningar av dagstidningar oberoende av om de läses upp eller om någon annan metod används vid sändningen av innehållet. Benämningen radiotaltidning bör ersättas med ordet radiotidning.
Det finns dock en grundläggande skillnad mellan en radiotaltidning och
en dagstidning som överförs på annat sätt, t. ex. med den datateknik som
Prop. 1982/83: 137 | vå
jag tidigare har redogjort för. En radiotaltidning är en redigerad och ned-
kortad version av en förlaga. I de datatekniska projekten beräknas hela
tidningen med undantag av visst grafiskt material, bilder, serier o. d. kunna överföras till synskadade. Detta innebär att t. ex. frågan om andelen annonser i en sändning kan behöva prövas utifrån delvis andra förutsättning-
ar.
Enligt gällande lag får en radiotaltidning innehålla annonser motsvarande högst hälften av sändningstiden vid ett sändningstillfälle. Denna möjlig-
het att sända reklam i etern har införts med hänsyn till uttryckliga önske-
mål från synskadade om tillgång till dagstidningars annonsmaterial. För att förhindra att andra än synskadade skall ta del av informationen föreskriver
lagen att ljudet skall vara förvrängt eller innehållet kodat, vilket kräver särskild mottagarapparatur. Synskadades krav på tillgång till dagstidningarnas annonser påverkas
inte av hur eller i vilken form materialet överförs. Därför bör samma
grundläggande princip om att annonser får sändas gälla oavsett vilken
teknik som används vid sändningen av innehållet i tidningen.
När det gäller frågan om andelen annonser av den totala materialmängden vill jag anföra följande. Huvudtanken bakom statsmakternas åtgärder
på taltidningsområdet är att synskadade skall få tillgång till dagstidningar-
nas nyhetsförmedling och opinionsbildning för att bli bättre delaktiga i samhällslivet. Radiotaltidningar omfattar av praktiska skäl en mycket begränsad del av den tryckta förlagans information, vanligen ca 5-10 72. Den gräns som statsmakterna har satt för mängden annonser i en radiotaltidning.kan bl. a. ses som ett uttryck för ambitionen att en försvarlig del av den relativt sett begränsade information som ryms i en radiotaltidning skall återge förlagans nyhets- och opinionsförmedling.
Med andra former av överföring av dagstidningar förhåller det sig annor-
lunda. Datatekniken medger t. ex. överföring av all text i en tidning. Den
största fördelen är just att ingen redaktionell bearbetning av materialet behövs, vilket f. ö. skulle fördyra och komplicera tekniken. Synskadade
kan alltså få tillgång till i det närmaste samma tidning som seende. Detta
innebär ett stort steg mot ökad jämställdhet mellan synskadade och seen-
de. Vidare innebär det att särskilda åtgärder för att slå vakt om tidningens nyhets- och opinionsförmedling inte behövs. Av dessa skäl bör enligt min mening någon bestämd gräns för annonsinnehållet i sådana sändningar inte
förekomma.
Det bör i sammanhanget påpekas att för datatekniska former av överföring gäller att hela metoden bygger på digitalisering av informationen. Tekniken som sådan innebär en högre krypteringsgrad än vad som har föreskrivits för annonser i lagen om radiotaltidningar. Tekniken kräver en mottagarapparatur som är högt specialiserad. Dessa faktorer borgar enligt min mening för en strikt begränsning av mottagningen till den avsedda gruppen, dvs. synskadade med specialapparatur. Möjligheterna för utom-
stående att ta del av sändningarna torde vara i det närmaste obefintliga.
Rätten att överföra annonsmaterial i en dagstidning utan någon volym-
minskning bör emellertid inskränkas till sådana former för överföring som
omfattar förlagans hela redaktionella textinnehåll. Regeln om högst 50 annonser bör kvarstå i fråga om överförda tidningar som omfattar endast en begränsad del av förlagans redaktionella text. Även om en uppläst radiotidning normalt endast återger ca 5 - 10920 av förlagan bör enligt min
mening begränsningsvillkoret för annonsdelen gälla för alla versioner som
är särskilt redigerade, dvs. även sådana som kan innehålla mer än 1090 av
förlagans totala material. På så sätt säkerställs att en omfattande annons-
återgivning endast kan ske i fråga om överförda tidningar s som återger förlagans hela redaktionella textinnehåll.
Jag föreslår därför att regeln om 5022 annonser skall gälla för versioner av dagstidningar som inte innehåller all redaktionell text i förlagan. Till den
redaktionella texten räknas då inte bilder, eller till bilder hörande särskilda rubriker och bildtexer, och inte heller grafiskt material eller material som
kan karaktäriseras såsom grafisk utsmyckning (ramar, pilar, etc.). I förekommade fall skall detta villkor prövas genom en jämförelse av textinne-
hållet i den överförda versionen och den tryckta förlagan. Med denna bestämmelse blir en nära nog fullständig överföring av en tidnings redak-
tionella textinnehåll en förutsättning för rätten att få sända tidningens
annonsmaterial utan andra begränsningar än dem som bestäms av överfö-
ringsmetodens tekniska möjligheter.
För särskilt redigerade versioner bör alltjämt gälla att andelen 50772
annonser skall mätas såsom hälften av den totala sändningstiden vid varje sändningstillfälle. Jag vill framhålla att denna bestämmelse förutsätter att
samma överföringshastighet används genom hela sändningen. Det finns tekniska möjligheter att variera överföringshastigheten i en sändning. Ge-
nom att sända olika typer av material olika snabbt kan man rent tekniskt
variera informationsutbudet inom ramen för en och samma sändning. Gällande bestämmelser lämnar inget utrymme för ett sådant utnyttjande av sändningstiden vid ett sändningstillfälle.
Efter samråd med chefen för justitiedepartementet får jag vidare anföra
följande beträffande de frågor som rör ansvarigheten för de versioner av
dagstidningar som är avsedda för synskadade.
De ändringar som jag har förordat beträffande lagen om radiotaltidningar
bör medföra vissa följdändringar i lagen om ansvarighet för taltidningar. I
första hand bör uttrycket radiotaltidning ersättas med ordet radiotidning. I konsekvens härmed bör begreppet kassettaltidning bytas ut mot kassetttidning. Någon lämplig gemensam beteckning på dessa två tidningstyper
finns knappast. Begreppet taltidning, som nu avser både radiotaltidningar och kassettaltidningar, bör därför utgå och lagen ges rubriken lag om ansvarighet för radio- och kassettidningar. Motsvarande ändring bör göras
på de ställen i lagen där ordet taltidning förekommer.
Prop. 1982/83: 137 | 14
I sammanhanget vill jag föreslå två mindre ändringar av saklig natur. Det
kan tänkas bli aktuellt att innehållet i dagstidningar. sprids i form av kassettband eller andra liknande tekniska upptagningar som innehåller annat än ljudinspelningar, t.ex. upptagningar på datormedium som hos
mottagaren av kassetten e. d. kan omvandlas till hörbar form eller på annat sätt så att innehållet kan uppfattas av en synskadad. Därför bör det i bestämningen av det nya begreppet kassettidning inte bara ingå att det
skall vara fråga om en uppläsning som sprids i form av en ljudinspelning på kassettband. Även andra sådana upptagningar som kan uppfattas endast
med något tekniskt hjälpmedel bör alltså utgöra en kassettidning, om
övriga villkor i lagen är uppfyllda. : |
Ägaren av den periodiska skrift som är förlaga till en radio- eller kassett-
tidning är f. n. skyldig att bevara en inspelning av radiotaltidningen eller ett exemplar av kassettidningen. Syftet med denna skyldighet är att man i efterhand skall kunna ta del av tidningens innehåll. Om som nu förordas datorteknik skall kunna användas vid spridningen av innehållet i en radio-
eller kassettidning, bör den periodiska skriftens ägare vara skyldig att
också se till att radio- eller kassettidningen kan läsas, avlyssnas eller uppfattas på något annat sätt. Ägaren skall således ha tillgång till t. ex.
program för att få en utskrift av datorlagrad information samt den tekniska
utrustning som krävs för utskriften.
Eftersom lagen om ansvarighet för taltidningar föreslås få ändrad rubrik, bör följdändringar göras i de paragrafer i rättegångsbalken och sekretessla-
gen (1980: 100, omtryckt 1982: 1106) där det finns hänvisningar till lagen.
5 - Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom utbildningsdepartementet
upprättats förslag till
lag om ändring i radiolagen (1966: 755), lag om ändring i lagen (1981: 508) om radiotaltidningar,
lag om ändring i lagen (1982: 521) om ansvarighet för taltidningar,
lag om ändring i rättegångsbalken och:
lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100). Lagförslagen 3—5 har upprättats i samråd med chefen för justitiedepar-
tementet. Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga!.
6 Hemställan
Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över lagförslagen.
! Bilagan har uteslutits här då den är likalydande med de förslag som är fogade till
im propositionen.
7 Beslut
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
Utdrag
LAGRÅDET PROTOKOLL
vid sammanträde
1983-03-08
Närvarande: f.d. justitierådet Petrén, justitierådet Rydin, regeringsrådet Brink.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den. 23 februari 1983 har
regeringen på hemställan av statsrådet Hjelm-Wallén beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i radiolagen (1966: 755), lag om ändring i lagen (1981: 508) om radiotaltidningar, lag om ändring i lagen (1982: 521) om ansvarighet för taltidningar,
lag om ändring i rättegångsbalken,
. lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100).
RE
Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Britt- Marie Blanck.
Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1983-03-17
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström
Föredragande: statsrådet Göransson
Proposition om radiotidningar m. m.
Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslagen till
1. lag om ändring i radiolagen (1966: 755), 2. lag om ändring i lagen (1981: 508) om radiotaltidningar, 3. lag om ändring i lagen (1981: 521) om ansvarighet för taltidningar, 4. lag om ändring i rättegångsbalken och
S. lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100).
Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.
Lagrådet har ingen erinran mot de i remissen föreslagna ändringarna.
För egen del får jag anföra följande. De nu föreliggande förslagen inne-
' bär endast att reglerna för distribution i etern av dagstidningar för synska-
dade utvidgas till att gälla även för andra överföringsmetoder än direkt
uppläsning ur förlagan. Försök med distribution av radiotidningar i annan än uppläst form kan härigenom komma till stånd. Detta kan bl.a. ge ett bredare underlag för taltidningskommitténs (U 1982: 05) överväganden och bedömningar av frågor angående dagstidningsförsörjningen för synskadade. Lagförslagen är ytterligare ett steg i statens strävan att förbättra synskadades tillgång till innehållet i dagstidningar.
I lagförslagen ersätts benämningen radiotaltidning med radiotidning och benämningen kassettaltidning med kassettidning för att benämningarna
skall få den förordade vidare innebörden. I konsekvens med dessa ändring-
ar bör de av riksdagen godkända riktlinjerna för det statliga stödet till
taltidningar (prop. 1981/82: 129, KU 1981/82:31, rskr 1981/82: 409) ändras i
motsvarande utsträckning. Om detta förslag godtas avser jag att föreslå regeringen att taltidningskommitténs uppdrag att fördela bidrag till dagstid-
ningar för synskadade utvidgas till att omfatta alla former av radio- och kassettidningar i enlighet med de nu föreslagna definitionerna.
! Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 23 februari 1983.
Prop. 1982/83: 137 - 18
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen-att
dels anta de av lagrådet granskade förslagen,
dels godkänna de av mig förordade ändringarna i riktlinjerna för
statligt stöd till taltidningar.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
Innehåll Lagförslag -..soseosesrerseererserrrrerer sr ert rr rr rr rr rr Kr KKR Kask ss Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 23 februari 1983 1 Inledning =oosssesseersseerrrerererrerr rss rr rr rs rer ser sees sa 2 Nuvarande förhållanden = ..osssoseersrerserserrr reser rr rer rr rent
5 Upprättade lagförslag -.ssssssesesessessrrererrre rer sr r rr reas 6 Hemställan sossoosssessesersesereereresrrer rer ere rer rr rr rs rss 7 Beslut sosoososeereeererrerererrrerr reser es rer rr rr brer rs sa Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1983 ... 17
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983