Prop. 1980/81:166

med förslag tilllag om radiotaltidningar, m.m.

Prop. 1980/81: 166

Regeringens proposition 1980/81: 166

med förslag till lag om radiotaltidningar, m. m.;

beslutad den 19 mars l98l.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag. På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDlN

JAN-ERIK WIKSTRÖM

Prop. 1980/81: 166 lt)

Den särskilda utredaren har som utgångspunkt vid sina överväganden haft att en stor del av den politiska debatten. kulturdebattcn. nyhetsför- medlingen etc. sker i det tryckta ordets form. De elektroniska massmedier- na. främst radio. har skapat de tekniska förutsättningarna att på ett tek- niskt relativt enkelt sätt ge synskadade möjlighet att bekvämt följa den offentliga debatten och ta del av nyhetsflödet. Detta skulle enkelt kunna realiseras genom att de tryckta alstren lästes upp i en radiosändning. Radiolagen är i sin nuvarande utformning emellertid inte anpassad för en sådan verksamhet. Sändningen blir med nödvändighet en rundradiosänd- ning och därmed gäller radiolagens regler om saklighet och opartiskhet m. m. för innehållet. ] de flesta fall sktrlle innehållet omöjliggöra en sänd— ning i rundradio.

Utrymmet för rundradiosändning i etern är starkt begränsat. Önskemå- len att utnyttja utrymmet mäste förutsättas bli allt mera uttalade. En avvägning mellan olika intressen och synpunkter måste därför göras. Det utnyttjande av eterutrymme som förslaget om radiosända taltidningar med- för bör därför inte göras större än som är nödvändigt för ändamålet.

Utredaren betonar att syftet med förslagen inte är att möjliggöra radio- distribution av en tidning som är specialgjord just för synskadade. Försla- get bygger helt på att synskadade skall få tillgång till en talad version av den tryckta dagstidningen.

Av direktiven framgår att radiodistribution av uppläsningar ur tidningar skall avse dagstidningar. Begreppet dagstidning är i sig inte något klart begrepp. l presstödsförfattningarna avses t.ex. med dagstidning ""allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka". Här står alltså dagstidning dels för en tidning med visst innehåll (nyhetstidning) dels med viss utgivningsfrekvens (minst ett nummer varje vecka).

Med utgångspunkten att minimera utnyttjandet av ett begränsat eterut- rymme bör den tryckta förlagan till taltidningen karaktäriseras sålunda:

l. Förlagan skall vara sådan att en seende kan tillgodogöra sig den genom synintryck.

2. Förlagan skall vara sådan att rundradiosändning är en lämplig distributionsform för synskadade.

Punkt ] motiveras av att syftet med lagändringen är att ge synskadade samma möjlighet som seende att informera sig.

Punkt 2 motiveras av att om det för förlagan finns andra för synskadade lämpliga distributionsformer som inte kräver utnyttjande av frekvensut- rymme i etern så bör dessa användas.

När radiolagen ändras för att möjliggöra sändning av taltidningar är det givetvis väsentligt att ändringen inte utformas så att ej avsedda effekter uppkommer. Radiolagen har effektivt dämt upp ett på sina håll starkt intresse att använda eter- och trådmedierna som distributionsform för information av skilda slag. Det finns således skäl att så noggrant som möjligt fastställa hur förlagan skall se ut. I annat fall skulle exempelvis sändning kunna ske av uppläsning av tryckt propaganda. reklam, flygblad

• Sida 11
•  Original

Prop. 1980/81: 166 . Il

etc.. under sken av att vara avsedd för synskadade medan sändningen i själva verket var aVsedd för allmänheten som helhet. Givetvis skulle inte en sändning av detta slag tillgodose synskadades intressen.

Det kan också tänkas att ett tryckt alster i och med möjligheten till radiodistribution av dess innehåll helt ändrar karaktär. För att förhindra dessa möjligheter mäste troligen de två tidigare nämnda punkterna kom- pletteras med följande "begränsande" punkt.

3. Förlagan skall inte ha framställts med huvudsakligt syfte att radiosändas.

Punkt 3 motiveras av att huvudskälet för ett "taltidningssystem" är att även de synskadade i möjligaste mån skall få tillgång till dagspressen. Det är alltså fråga om att göra en "talversion" av redan etablerade tryckta tidningar. Det är däremot inte meningen att radiodistribution skall bli möjlig för taltidningar som saknar tryckt förlaga. En följd av detta är att krav bör ställas på att den tryckta tidningen i huvudsak skall vara en etablerad ”tryckt" tidning. ] syfte att realisera detta bör man kräva att förlagan har en viss utgivningsfrekvens och att dess totalupplaga har minst en viss storlek.

När det gäller utgivningsfrekvenscn finns det skäl att använda dagstid- ningsbcgreppet. (] presstödsförfattningarna menas med dagstidning när det gäller utgivningsfrekvensen en tidning som utkommer med minst ett num- mer varje vecka.) Detta är en konsekvens av det villkor som uppställts under punkt 2. Det är nämligen just för tidningar typ dagstidningar som radio är en lämplig distributionsform. Däremot saknar vanligtvis en sådan skrift som utges vid endast några tillfällen om året sådan aktualitetskarak- tär att den inte skulle kunna distribueras på annat sätt. exempelvis på ljudkassett.

När det gäller upplagans storlek kan givetvis många olika synpunkter finnas. Man kan också ifrågasätta om inte kravet borde avse ett minimital för en abonnerad upplaga av tidningen. Utredaren anser dock att skälet för ett upplagekrav kan tillgodoses genom en föreskrift att den tryckta förla- gan under det senaste året skall ha haft en totalupplaga som genomsnittligt överstiger 2000 exemplar per utgivningstillfälle. Dock bör en nystartad dagstidning. som förväntas utkomma med den nämnda upplagestorleken. redan under det första utgivningsåret kunna vara förlaga till en radiosänd taltidning. En särskild bestämmelse bör därför införas i lagen om rundra- diosändning av taltidningar som gör det möjligt att frångå kravet på viss totalupplaga det senaste året då särskilda skäl föranleder detta.

Material som genom en undantagsregel i radiolagen skall kunna radio- sändas har ovan karaktäriserats i tre punkter. Punkterna I och 2 kan sammanfattas sålunda: Tryckta alster av typ dagstidningar innehållande nyheter. aktuell debatt och aktuella reportage. Motiveringen till att i denna definition betona ordet aktuell är att söka i punkt 2. Om nämligen innehål- let inte är av aktualitetskaraktär kan det ifrågasättas om inte andra för de synskadade lämpligare distributionsformer finns.

Taltidningen bör vara ett tvärsnitt av förlagan. Reglerna mäste utformas så att en total snedvridning av innehållet i taltidningen sett i förhållande till förlagan omöjliggörs. Detta kan exempelvis ske genom ett krav att innehål- let skall vara proportionellt mot innehållet i den tryckta tidningen. Att kräva att det redaktionella materialet och annonsmaterialet i taltidningen skall stå i proportion till samma material iförlagan får dock icke önskvärda

• Sida 12
•  Original

Prop. 1980/81: 166 lZ effekter. Det skulle innebära ett krav att en taltidning vars förlaga är en ordinär dagstidning skulle innehålla minst omkring 50 procent annonser. En sådan läsning anser utredaren olycklig av flera skäl. Visserligen bör annonser få förekomma i taltidningen men inte bara urvalet bland annon- serna utan även mängden annonsmaterial i taltidningen bör — med den begränsning som framgår av vad som i det följande sägs om reklam — avgöras av utgivaren av taltidningen. Denne bör vara oförhindrad att helt utesluta annonser eller att ta med en relativt sett mindre del. Vad som nu sagts om förht'illandet mellan annonser och övrigt material bör i princip gälla även förhållandet mellan andra typer av material i förlagan.

Pressens förmåga att locka annonsörer minskas. enligt utredarens me- ning. knappast av att tidningen även distribueras över radionätet. Argu- mentet att reklamen skulle störa programmen (dvs. taltidningen) anses ohållbart eftersom taltidningens syfte är att ge synskadade en version av den tryckta tidningen som så nära som möjligt ansluter till denna. Man kan alltså säga att dessa argument mot reklam har mycket liten relevans i detta fall.

En viss del av taltidningen kan alltså komma att utgöras av reklam. En annons får givetvis en något större spridning om den förutom att spridas i den tryckta tidningen också sprids via radio till synskadade. Detta kan ur annonsörens synpunkt vara fördelaktigt och också innebära att han kanske är villig att betala ett något högre pris för annonsen. Risken är alltså att taltidningen kommer att innehålla sådana annonser som tidningen fått "extra" betalt för. Enligt utredarens uppfattning måste det kommersiella värdet för annonsören av en annons i en taltidning vara ringa i förhållande till värdet av samma annons i den tryckta förlagan. Detta är en följd av det sätt på vilket taltidningen utformas och presenteras samt tidpunkten för utsändningen av taltidningen. Bl.a. dessa faktorer leder sannolikt till att det antal personer som nås av en annons i en taltidning är litet i förhållande till dem som nås genom den tryckta förlagan. Utredaren anser därför inte att det finns skäl att närmare reglera frågan om val och utformning av annonser. Självfallet kan dock en taltidning som enbart innehåller an— nonser knappast tillgodose de. intressen hos synskadade som förslaget till taltidning skall tillgodose. Annonsmaterialet i en taltidning bör därför inte få överstiga 50 procent av sändningstiden.

För att underlätta för den synskadade att hitta vad som främst intres- serar honom bör det vara möjligt att i taltidningen införa någon form av innehållsregister. "paginering" och liknande hjälpmedel Som av naturliga skäl inte finns i den tryckta förlagan. Som villkor för att taltidningen skall få innehålla denna typ av material bör gälla att materialet — om det saknas i den tryckta förlagan -— inte innehåller annat än uppgifter som enbart avser att underlätta för en synskadad att tillgodogöra sig innehållet i tidningen.

Sändningsrätten bör vara knuten till tidningsföretaget. Det är alltså tidningsföretaget som med radiolagens terminologi blir programföretag. Det är också detta företag som skall producera taltidningen dvs. redigera taltidningen. Med tidningsföretag menas ägare av en periodisk skrift här i landet.

Principen att sändningsrätten skall vara knuten till ett tidningsföretag och att taltidningen skall spegla en på visst sätt etablerad dagstidning hindrar givetvis inte en samverkan på det tekniska planet mellan olika tidningsföretag.

Sändning av en taltidning avsedd för synskadade är alltså en rundradio- sändning. Eftersom de villkor som i radiolagen gäller för en rundradio-

• Sida 13
•  Original

Prop. 1980/81:166 . l3

sändning av ett radioprogram inte skall gälla för sändning av taltidning måste ett undantag göras i radiolagen för rundradiosändning av taltidning- ar.

Utredaren föreslår därför att i Så radiolagen införs ett särskilt stycke där hänvisning sker till en särskild lag när det gäller rätten att i rundradio- sändning sända taltidning. Denna lag innehäller — tillsammans med en lag med ansvarighetsbestämtnelser och en förordning med tillämpningslöre- skrifter — erforderliga regler för rundradiosändning av taltidningar. Ytterli— gare undantag behöver inte göras i radiolagen.

Utredaren anger vidare olika förslag till lämplig tillständsmyndighet samt vilka huvuduppgifter en sådan myndighet bör ha. Behovet av olika kontroll- och päföljdsregler diskuteras. Förslaget innebär att regeringen i ett övergångsskede handhar tillständsfrt'igan och att valet av tillständsmyn- dighet avgörs i samband med beslut om en framtida närradioverksamhet.

Utredaren behandlar även de problem som uppkommer med anledning av att det material som enligt förslaget kommer att radiosändas i de flesta fall har skydd enligt den upphovsrättsliga lagstiftningen. Det konstateras att en rundradiosändning av material i form av en taltidning som huvudre— gel bör kräva ett avtal mellan berörda parter. Avtalet bör ha formen av ett kollektivavtal och ange användningsomräde. användningssätt (inbegripet rätten att göra inspelningar). avgränsningen av det material som får använ- das. ersättningsfrägor och föreskrifter om den ideella rätten.

Några speciella lagstiftaingsätgärder inom upphovsrätten pä grund av taltidningsverksamheten befinnes inte päkallade för närvarande.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1980/81: 166 14

Bilaga .?

Utredarens lagförslag

] Förslag till

Lag om ändring i radiolagen

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 s

De företag som regeringen bestämmer (programföretag) ha rätt att sända radioprogram i rundradiosändning från sändare här i landet.

Varje programföretag avgör ensamt vilka radioprogram som skola före- komma i rundradiosändning som företaget anordnar. Härvid skall pro— gramföretaget iakttaga bestämmelserna i 615 och 79" andra stycket.

Radioprogram i rundradiosändning som har upptagits trådlöst på cen- tralantennanläggning får utan särskilt tillstånd sändas vidare till mottagare inom fastighet som är ansluten till anläggningen.

Om rätt att sända program i vissa lokala rundradiosändningar finnas föreskrifter i lagen (' 1978: 479) om försöksverksamhet med närradio.

Om rätt att sända taltidningar (' rundradii).t'ändning finns ji'jl'm'ltrif'tcr i lugz'n ( I 981 : 00) om rimdrudioxändning av lul- tidningar.

2 Förslag till

Lag om rundradiosändning av taltidningar Härigenom föreskrivs följande.

l & Med taltidning avses i denna lag en uppläsning ur en allmän nyhets- tidning som är tryckt och som har dagspresskaraktär (förlagan).

] denna lag förstås med rundradiosändning detsamma som i radiolagen (l966: 755).

2 & Taltidning får sändas i rundradiosändning efter tillstånd av regering- en eller den myndighet som regeringen bestämmer.

3 & Ett tillstånd att sända taltidning kan ges till ägaren av sådan tidning häri landet som avses i l &.

Tillståndet att sända taltidning får meddelas endast om förlagan utkom- mer minst en gång i veckan och om förlagan. såvida inte särskilda skäl föranleder annat. det senaste året har haft en upplaga som genomsnittligt överstiger tvåtusen exemplar per utgivningstillfälle.

4 & En taltidning skall helt eller delvis äterge texten i förlagan. Högst hälften av sändningstiden får användas för annonsmaterial ur förlagan.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1980/81:166 15 En taltidning får inte innehålla material som inte förekommer i förlagan. Den får dock innehålla uppgifter som enbart avser att underlätta för en synskadad att tillgodogöra sig innehållet i taltidningen.

5 5 Tillstånd skall förenas med de villkor som krävs för sändningen. Villkoren fär avse den tid under vilken sändning får äga rum samt place- ringen. frekvensen och effekten hos sändaren.

65 För sändning av taltidning gäller inte 6 och 755 radiolagen (l966:755).

7 & Ett tillstånd att sända taltidning kan återkallas. om den som har fått tillståndet bryter mot denna lag eller mot villkor som avses i 5 %$.

8 5 Den som bryter mot villkor som avses i Så döms till böter.

9 & MOI. beslut i fråga om rätt att sända taltidning får talan inte föras.

• Sida 16
•  Original

Prop. 1980/81: 166 lo

] Remisslnstanser

Remissyttranden över betänkandet (Ds U l980: 12) Radiosända dagstid- ningar har avgetts av justitiekanslern. hovrätten för Nedre Norrland. han- dikappinstitutet. televerket. riksrevisionsverket. radionämnden. press— stödsnämnden. talboks- och punktskriftsbiblioteket. upphovsrättsutred- ningen (Ju l976:02). yttrandefrihetsutredningen (Ju l9771l0). närradio- kommittén (U 1978: lll. utredningen (U l980: 08) om distribution av inne- hållet i dagstidningar till synskadade. Stockholms läns landsting, Sveriges Radio AB. Svenska tidningsutgivareföreningen. Allmänhetens pressom- budsman. Pressens opinionsnämnd. Svenska journalistförbundet och Synskadades Riksförbund.

Landstingsförbundet har avstått från att yttra sig. En skrivelse har inkommit från Norra Hallands taltidning genom Axel Ernbaek.

2 Remissyttranden

Beträffande remissyttrandena över betänkandet såvitt gäller förslaget till lag om ansvarighet för radiosända taltidningar och förslaget till vissa följd- ändringar till detta förslag hänvisas till en remissammanställning i det ärende som statsrädet Petri har tagit upp. 1 det följande redovisas bara de uttalanden av remissinstanserna som närmare rör betänkandet i den del detta avser ändringar i radiolagstiftningen.

Justitiekanslern och hovrätten/iir Nedre Norr/und har ingen erinran mot förslaget.

”(IIIt/fkllp/ZillSfi/Illt'f ställer sig positivt till att ändringar i radiolagen genomförs sa att riksradionätet kan användas för distribution av dagstid- ningar till synskadade. De ändringar som vidtas i radiolagen och andra lagar mäste också ge möjlighet att föra över textmassan från tidningen till den enskilde prenumeranten i digital form i stället för i talad form.

'I'clercrker och riku'evisianxverket (RRV) har ingen erinran mot försla- get. RRV anser emellertid att såväl behovs- och kostnadsanalyser som utredning angående lämplig distributionsform och teknisk apparatur mäste föreligga före ett ställningstagande till det närmare innehållet i författnings- förslaget och till frågan om hur dessa skall genomföras.

Rudionämndcn anser att mycket tungt vägande skäl bör föreligga för att det s. k. reklamförbudet skall få genombrytas i etermedia. Några sådana skäl har inte presenterats i betänkandet. Enligt nämndens mening är den tillåtna andelen som får användas för annonsmaterial -— högst hälften av sändningstiden — alltför hög. Det kan lätt medföra att annonsmaterialet inkräktar på uppläsning av viktigt samhällsdebattcrande eller nyhetsmäs- sigt material. Radionämnden anser vidare att programföretagen — aktuella i sammanhanget är Sveriges Riksradio. Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio — bör kunna svara för sändandet av taltidningar. 'l'id— ningsföretagen kan ändå ges rätten att bestämma över taltidningcns inne- håll. Programföretagen bör dock av utrymmesskäl kunna avvisa sändning av visst material, givetvis med beaktande av de önskemål i fråga om

• Sida 17
•  Original

Prop. 1980/81: 166 l")

prioriteringar som tidningsföretaget får förutsättas göra i samband med att materialet till taltidningen överlämnas till programft'iretagct. För genomfö- rande av vad som nu har skisserats kräVs det att en undantagsbestämmclse om taltidningar införs i Så radiolagen. innebörden av denna bestämmelse måste vara att paragrafens andra stycke sätts ur spel. Med hänsyn till att det här är fråga om en programtyp som på grund av innehåll. form och sändningstider lätt avgränsas frän programft'iretagens övriga programverk- samhet kan något hinder mot en sådan undantagsbestämmelse inte anses föreligga. Det är dessutom rimligt att programföretagen befrias från kraven på opartiskhet och saklighet i fråga om sändningar vars innehåll företagen saknar inflytande över. Utöver ändringen i Så radiolagen behövs avtal mellan staten och vart och ett av de berörda programföretagen. ] dessa avtal överlämnas sändningsuppdraget till programft'iretagen samt ges de föreskrifter som är nödvändiga för verksamheten. Avtalen katt senare tas in i de vanliga radioavtalen (efter l986-(l6—30). Vad gäller det rent rättsliga ansvaret för taltidningarna bör den i betänkandet föreslagna lagen om ansvarigth för radiosända taltidningar kunna tillämpas även med de för- ändringar som nämnden ovan anfört. Nämnden vill till sist erinra om att ekonomiska fördelar torde stå att vinna om programft'iretagens fasta re- surser i form av personal och lokaler kan tas i anspråk för sändandet av taltidningarna. inte minst som dessa sändningar kommer att ske på tider då belastningen på resurserna är mycket liten.

Om de i betänkandet framlagda förslagen genomförs bör enligt nämn- dens mening de tekniska möjligheter som finns att sända taltidningarna i kodad form tillvaratas för att så långt som möjligt minska olägenheterna med att taltidningarna innehåller reklammaterial.

Pressli'idxnänmdi'n har ingen erinran mot förslaget. Nämnden finner det dock rimligt att statsmakterna avvaktar vad utredningen (U I980:08) om dagstidningar till synskadade kommer att föreslå. Det är inte säkert att det blir ekonotniskt möjligt eller presspolitiskt rimligt att varje dagstidning gör sin egen taltidning. Om den praktiska lösningen blir taltidningar med innehåll från flera dagstidningar kan bestämmelserna om sändningsrättcn behöva formuleras på annat sätt än utredaren föreslår.

Talboks- och punktskrifishihliritu/(0! (TPB) finner det ytterligt angeläget att synskadade och andra som inte kan tillgodogöra sig tryckt skrift får möjlighet att ta del av dagstidningarna genom överföring av dem till lämpli- ga medier och spridning på ändamålsenligt sätt. Särskilt viktiga krav är att den version av tidningen som överförts till annat medium föreligger samti- digt som den tryckta versionen/förlagan och att den överförda versionen speglar den tryckta förlagan vad gäller t. ex. ställningstaganden i politiska och kulturella frågor samt den allmänna inriktningen. Den i sammanhanget nödvändiga lagstiftningen bör genomföras snarast möjligt. Det är enligt TPst mening väsentligt att avgränsningar och definitioner som införs i lagstiftningen är neutrala i förhållande till olika distributionsformer. An- nonsreklam från den tryckta tidningen bör ingå i den radiodistribuerade taltidningen. TPB tar ej ställning till den mediepolitiska frågan huruvida det är motiverat att sändningen därför skall ske i kodad form. TPB anser vidare att den tänkta nyttjargruppen bör definieras betydligt vidare än gruppen synskadade. Det begränsade utrymmet för rundradiosändning bör leda till att sändningsteknisk samverkan mellan olika tidningsägare görs möjlig med utnyttjande av samma frekvens inom ett avgränsat spridnings- område.

Upp/tovsriittsutrea'ningc'u och _vrtrundefiihamn/redningen har ingen erinran mot förslaget.

• Sida 18
•  Original

Prop. 1980/81: 166 18

Un'cdningc'n om distribution m' innehållet i dagstidningar till s_vnskada- du anser att den föreslagna definitionen av begreppet taltidning som "en uppläsning ur en dagstidning" inte får tolkas alltför bokstavligt. Vidare bör möjligheten att finna andra intressenter än s_vnskadade för taltidningarna. t. ex. längvärdspatienter. beaktas. Utredningen ifrågasätter vidare behovet av sä detaljerade krav pä taltidningen som betänkandet innehåller. Exem- pelvis nämns. att totalupplagan skall vara minst 2000 exemplar. att taltid- ningen bör vara ett tvärsnitt av förlagan och inte innehålla mer än 50 procent annonser.

Stockholms läns landsting anser främst med hänsyn till att förslaget innebär att kommersiell reklam kommer att sändas i etermedia att den särskilda utredarens (U l980: 08) förslag till olika former av distribution av innehållet i dagstidningar bör avvaktas innan förslag om ändring av radio- lagen läggs fram.

Sveriges Radio AB (SR) har ingen erinran mot förslaget från en rent juridisk utgångspunkt. Enligt SR:s uppfattning borde emellenid den sär- skilde utredarens (U 1980z08) förslag ha förelegat innan de juridiska lös- ningarna presenteras. SR anser i övrigt följande. Förslaget att sändningar- na till 50 procent får innehålla annonsmaterial ur den tryckta förlagan innebär att lagen direkt medger radiosändning av sådan reklam som publi- cerats mot vederlag. vilket enligt SR:s uppfattning helt avviker från den hittillsvarande principen för rundradiovcrksamheten i landet. SR är väl medvetet om de s_vnskadades önskemål att även fä del av tidningarnas annonsmaterial och de motiv som finns för detta. SR kan trots detta inte tillstyrka en inskränkning i principen om att radiosändningar skall vara fria frän kommersiell reklam och vill i den delen avstyrka lagförslaget. Frågan är av stor principiell betydelse. Lagförslaget innebär otvivelaktigt en ur- holkning av det nuvarande reklamförbudet för rundradion och konsekven- serna av detta har inte diskuterats i delbetänkandet.

Med den ovan redovisade förutsättningen att taltidningssändningarna kan avlyssnas på en vanlig radiomottagare finns anledning anta att sänd- ningarna av publiken kan komma att förväxlas med de vanliga rundradio- sändningarna frän SR-koncernens bolag. Eftersom taltidningssändning- arna av naturliga skäl inte skall ske med samma krav på opartiskhet. saklighet och reklamförbud kan effekten av denna förväxlingsrisk bli att respekten för och trovärdigheten hos SR-koneernens utbud minskas. En- ligt Skcs mening bör detta förebyggas genom att taltidningssändningarna endast får genomföras på sådant sätt att det klart framgår att de inte härrör från SR-koncernen. En regel om detta har sin plats i den föreslagna lagen om rundradiosändningar av taltidningar. Det outnyttjade eterutrymmet kan i framtiden antas bli avsevärt mycket mindre än vad utredningen förväntar sig. SR vill framföra starka invändningar mot en situation där möjligheter till expansion för SR—koncernens bolag saknas. SR anser att om sändningar av taltidningar kommer till stånd. dessa bara bör komma i fråga i den mån det finns disponibelt sändningsutrymme. SR-koncernens bolag bör alltid ha företräde till utrymmet i de tre radiokanalerna. Endast i de fall då utrymmet inte används av SR-koncernen bör andra intressenter kunna disponera sändningstiden. SR:s sändningsföreträde bör gälla säväl rätten att sända tillfälliga evenemang som rätten att mer permanent använ- da etermediautrymmet.

Svenska Jonrimlixtforbundet (SJF) anser att förslaget rymmer en viktig principfråga och den gäller den kommersiella annonseringen. Det finns enligt SJF:s uppfattning inte tillräckligt starka skäl för att göra lagändringar

• Sida 19
•  Original

Prop. 1980/81: 166 Ik)

som möjliggör radiosänd reklam i detta i och för sig begränsade samman- hang. Endast utomordentliga skäl kan motivera avsteg frän principen om att etern skall hållas fri från komntersiella budskap.

När det gäller förslaget i övrigt anser SJF att de stora ingreppen i radiolagen. radioansvarighetslagen m. fl. är till sin natur sä omfattande att de måste ses i ett större sammanhang. Utredningsuppdraget har begränsats enbart till rättsliga frågor. Frågan om radiodistributionens lämplighet fram— för andra distributionsformer. t. ex. via telenätet. har inte utretts. Det vore därför mera lämpligt att överlämna utredningens material till den sittande utredningen om dagstidningar för synskadade. l avvaktan pä att den utred— ningen lägger fram ett förslag bör utredningen om radiosända dagstidningar inte föranleda någon lagstiftningsätgärd.

Svenska tidningsutgit'arq/i'n-artittgen (TU) framhåller att föreningen inte är beredd att ta ställning till frågan om tidningsföretagen bör engagera sig i framställning och distribution av radiosända dagstidningar förrän ett betän- kande framlagts av den särskilde utredaren med uppdrag att utvärdera försök med olika former av distribution av innehället i dagstidningar till synskadade och därvid belysa de problem som berörts i direktiven för utredningen.

Vad gäller radiorättskommitténs betänkande har TU ingen erinran mot att en lagstiftning om rundradiosändning av taltidningar och om ansvarig- het för sådana tidningar genomförs. Med hänsyn till sin principiella inställ- ning till reklam i etermedicrna vill TU förorda att sändningsrättcn skall begränsas till redaktionell text. Skulle emellertid de synskadade starkt påyrka att få tillgång till tidningsannonser genom radiosända dagstidningar vill TU inte motSätta sig detta. Föreningen förutsätter för sändning av såväl redaktionell text som kommersiella annonser att sändningen sker i kodad form. så att innehållet blir tillgängligt enbart för de synskadade.

Allmänhetens prt'SSOlnhlldMn(lll och Pressens opinionxniimnd har ingen erinran mot förslaget.

Synskadades Riksförbund (SRF) betonar att det framför allt är ett infor- mationshandikapp att vara synskadad samt att det är en viktig förutsätt- ning att kunna ta delav dagspressen för att kunna ta del i den demokratiska process som utgör grundvalen för vårt styrelseskick. SRF konstaterar med stor tillfredsställelse att de hinder för radiodistribution via l—"M-sändaren. som hittills förelegat är undanröjda i och med förslaget. Utredningen tillgodoser vidare en lång rad av SRF:s tidigare framförda synpunkter. Beträffande begreppet taltidning som sådant kan viss förvirring uppstå eftersom det i dag förekommer en rad s.k. ersättningstidningar som i dagligt tal benämns taltidningar. SRF föreslår att benämningen på de här aktuella tidningarna i fortsättningen blir dugliga tidningar på kasst-'It. Målgruppen bör utvidgas så att den omfattar läshandikappade som i dag har rätt att låna talböcker.

Norra Hullunds taltidning tillstyrker förslaget men vill föreslå att den föreslagna lagändringen kompletteras att även gälla taltidningar som sak- nar tryckt förlaga.

• Sida 20
•  Original

Prop. 1980/81: 166 20

] Förslag till Lag om ändring i radiolagen (1966: 755)

Härigenom föreskrivs att Så radiolagen (1966: 755)| skall ha nedan an— givna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyda/sa 5 &:

De företag som regeringen bestämmer(programföretag) ha rätt att sända radioprogram i rundradiosändning frän sändare här i landet.

Varje programföretag avgör ensamt vilka radioprogram som skola före- komma i rundradiosändning som företaget anordnar. Härvid skall pro- gramföretaget iakttaga bestämmelserna i fas och 7s andra stycket.

Radioprogram i rundradiosändning som har upptagits trådlöst pä cen- tralantennanläggning får utan särskilt tillstånd sändas vidare till mottagare inom fastighet som är ansluten till anläggningen.

Om rätt att sända program i vissa lokala rundradiosändningar finnas föreskrifteri lagen (l978: 479) om försöksverksamhet med närradio.

Om rätt att sända radiam/tidningarfinns föreskrifter i lagen (I98l.'00) om rudimaltidningar.

Denna lag träder i kraft den ljuli l98l.

2 Förslag till

Lag om radiotaltidningar Härigenom föreskrivs följande.

1 & l denna lag avses med radiotaltidning en rundradiosänd. uppläst version av en sådan allmän nyhetstidning som trycks och som har dags- presskaraktär (förlagan).

] denna lag förstås med rundradiosändning detsamma som i radiolagen (1966: 755).

2 5 Radiotaltidningar fär sändas efter tillstånd av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

3 & Tillstånd att sända en radiotaltidning får ges till ägaren av en sådan tidning som avses i l s” och som utges här i landet.

' Lagen omtryckt l9721240. 2 Senaste lydelse l978: 476.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1980/81: 166 "|

Tillståndet att sända en radiotaltidning får meddelas endast om förlagan utkommer minst en gäng i veckan och om förlagan. såvida inte särskilda skäl föranleder annat. under det senaste året har haft en upplaga som genomsnittligt överstiger tvåtusen exemplar per utgivningstillfälle.

4 & Radiotaltidningen skall helt eller delvis återge texten i förlagan. Högst hälften av sändningstiden vid ett sändningstillfälle får användas för annonsmaterial ur förlagan.

Radiotaltidningen får inte innehålla material som inte förekommer i förlagan. Den får dock innehålla uppgifter som enbart avser att underlätta för synskadade att tillgodogöra sig innehållet i radiotaltidningen.

5 & Tillståndet skall förenas med de villkor som krävs för sändningen. Villkoren får avse den tid under vilken sändning fär äga rum samt place— ringen. frekvensen och effekten hos sändaren.

6 & För radiotaltidningar gäller inte 6 och 7 ss radiolagen ( 19661755).

7 & Ett tillstånd att sända en radiotaltidning kan återkallas. om den som har fått tillståndet bryter mot denna lag eller mot villkor som avses i 5 s.

8 s Den som bryter mot sådana villkor som avses i Så skall dömas till böter.

9 & Beslut i fråga om tillstånd att sända en radiotaltidning fär inte över— klagas.

Denna lag träderi kraft den I juli l981.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1980/81: 166 22

. Utdrag LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde l98 l -03—06

Närvarande: justitierådet Holmberg, regeringsrådet Hellner. justitierådet Persson.

Enligt lagrådet den 26 februari 1981 tillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 26 februari l98l har regeringen på hemstäl- lan av statsrådet Wikström beslutat inhämta lagrådets yttrande över för- slag till

[. lag om ändring i radiolagen (l966: 755).

2. lag om radiotaltidningar. Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Roy Lin- deberg.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om radiotaltidningar

Genom bestämmelserna i radiolagen läggs generellt rätten att sända radioprogram i rundradiosändning under tillståndstvång. Radiolagen regle- rar därjämte i åtskilliga andra avseenden såväl trådlös som trådbunden kommunikation med hjälp av elektromagnetiska vågor. Med den nu ak- tuella lagstiftningen om radiotaltidningar åsyftas att ge särregler för rund- radiosändning av vissa program. nämligen sådana som återger innehållet i dagstidningar. Skälet till särregleringen är att de krav på opartiskhet och saklighet som radiolagen uppställer inte kan upprätthållas vid sändning av tidningars hela innehåll. eftersom motsvarande krav inte gäller vid fram- ställningen av tidningar. För att nå det angivna syftet att möjliggöra rund- radiosändning av dagstidningar skulle egentligen inte krävas mera än att i radiolagen skrevs in ett undantag från kravet på opartiskhet och saklighet att gälla vid sådan rundradiosändning. Av skäl som inte närmare utveck- lats i remissen har valts att göra de av syftet omedelbart föranledda undantagen från radiolagens nämnda krav i en särskild lag om radiotaltid- ningar. ] denna föreslås emellertid också andra avvikelser från radiolagens generella system. Sålunda ges noggranna föreskrifter om beskaffenheten av de radioprogram som rundradiosänds och innefattar taltidningar att jämföra med radiolagens allmänna riktlinjer för utövandet av sändnings— rätt. Vidare föreslås den särskilda lagen begränsa kretsen av dem som kan få sändningstillstånd för radiotaltidningar till tidningsföretag. medan radio- lagen lämnar full handlingsfrihet härvidlag. 'fillståndsgivningen skall vi- dare -— i motsats till vad som gäller rundradiosändning av radioprogram i allmänhet — kunna delegeras av regeringen. Slutligen föreslås särskilda

• Sida 23
•  Original

Prop. 1980/81: 166

IJ '_'—J

föreskrifter om villkor, med vilka tillstånd skall förenas, medan radiolagen lämnar öppet om och blir ett sändningstillstånd kan villkoras annat än avtalsvägen. Eftersom det i remissen inte redovisas vilka motstående intressen som beaktats låter det sig knappast göra att bedöma ändamålsen- ligheten av avvikelserna från radiolagen i andra hänseenden än i fråga om kraven på opartiskhet och saklighet.

Den nu berörda särreglen'ngen föreslås komma till uttryck i radiolagen genom att dess 55 tillförs ett nytt stycke, vari upplyses att föreskrifter om rätten att sända radiotaltidningar finns i en särskild lag om sådana tidning- ar. Av 65 i det remitterade förslaget till lag om radiotaltidningar framgår motsättningsvis att radiolagen är tillämplig även på rundradiosändningar av taltidningar i alla de hänseenden, där den särskilda lagen inte ger avvikande regler. Att ] å andra stycket i det remitterade lagförslaget upptar en hänvisning till radiolagen får alltså inte tolkas som ett uttryck för att den särskilda lagen skulle ersätta radiolagen i dess helhet i fråga om radiotaltid- ningar utan torde förklaras av att radiolagen begränsat tillämpligheten av sin definition av rundradiosändning till samma lags text. Av det sagda följer alltså bl.a. att radiolagens förbud i 85 mot myndighets förhands- granskning av radioprogram gäller också radiotaltidningar och att sändning av sådana utan tillstånd. exempelvis efter det ett tidsbegränsat tillstånd löpt ut, och sändning av material som inte ingår i en radiotaltidning skall bestraffas enligt radiolagen medan sändning av radiotaltidning i strid mot särskilt meddelat villkor enligt lagen om radiotaltidning bestraffas enligt denna.

Från lagteknisk och systematisk synpunkt har lagrådet ingen erinran mot den i remissen valda uppläggningen av regleringen av rätten att sända taltidningar i rundradio.

Varken i remissen eller i det betänkande som ligger till grund för denna berörs frågan, huruvida tillgängliga frekvenser och sändningstider kommer att ge utrymme för sändningstillstånd åt alla som söker tillstånd och är kvalificerade för sådant. Om emellertid flera sökande anmäler sig än som kan beredas sändningsutrymme inställer sig problemet hur konkurrenssi- tuationen skall hanteras. Fördelningen av det tillgängliga utrymme kan uppenbarligen erbjuda vanskligheter; det är inte givet att den turordning vari sökandena anmält sig ger en med hänsyn till mottagarnas intressen godtagbar grund för utskiftningen av sändningsmöjligheterna. Om till- ståndsgivningen delegeras från regeringen blir behovet av riktlinjer för fördelningen tydligt. Det nu berörda problemet är i princip av samma centrala karaktär som det vilket föranlett kravet på opartiskhet vid utövan- det av sändningsrätt enligt radiolagen och bör enligt lagrådets mening inte förbigås i lagstiftningsärendet.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1980/81: 166 24

l &

Såsom förut nämnts innebär den valda uppläggningen av lagstiftningen om radiotaltidningar att radiolagen skall gälla i allt som inte särskilt regle- ras i den särskilda lagen. Den i l % föreslagna definitionen av radiotaltid- ning täcker också ett återgivande av en dagstidning helt eller delvis i ett rundradiosänt radioprogam av företag med sändningsrätt enligt radiolagen. exempelvis Sveriges riksradio eller Sveriges utbildningsradio. Sådan sänd- ning kan tänkas ske inom ramen för ett vidare tema utan att komma i konflikt med kraven på opartiskhet och saklighet. Avsikten är uppenbarli- gen inte att också en sådan sändning av en taltidning skall falla under det särskilda tillståndstvånget. Konkurrens mellan radiolagens och den sär- skilda lagens tillståndssystem undviks om definitionen i lä tillförs en bestämning om syftet med radiotaltidningen. förslagsvis genom att para- grafens inledning får lydelsen: "[ denna lag förstås med radiotaltidning en för synskadade avsedd. i rundradiosändning uppläst version

25

Innebörden av den under denna paragraf föreslagna bestämmelsen är trots det positiva uttryckssättct ett förbud, nämligen förbud att sända radiotaltidningar utan särskilt tillstånd. Även om uttryckssättct har sin förebild i radiolagen synes förbudet böra komma till klart uttryck för att markera att sändningsrätt enligt radiolagen inte omfattar radiotaltidningar. Paragrafen föreslås lyda: "'Radiotaltidningar får inte sändas utan tillstånd av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer."

45

Denna paragraf ger närmare föreskrifter om radiotaltidningens innehåll och innefattar delvis en modifiering av definitionen i l &. påkallad främst av regleringen av ansvarigheten för rundradiosändningen av nyhetstidningar. Att radiotaltidningen inte får innehålla material som saknas i den tryckta versionen framgår redan av definitionen. Med det av lagrådet föreslagna tillägget till denna behövs i förevarande paragraf ingen referens till just synskadades behov av anvisningar för att finna rätt i sändningen. Det i förslaget använda uttryckssättct "att tillgodogöra sig innehållet" torde vidare öppna inte avsedda möjligheter att i programmet ge bakgrundsinfor- mation och förklarande kommentareri strid mot den grundläggande tanken om strikt följsamhet i förhållande till det tryckta materialet. Lagrådet föreslår att paragrafens andra stycke ges lydelsen: "Utöver material som förekommer i förlagan får radiotaltidningen endast innehålla uppgifter om hur materialet i sändningen disponerats."

5 5 I denna paragraf föreskrivs att tillstånd att sända radiotaltidning skall förenas med de villkor som krävs för sändningen. Vidare anges att dessa

• Sida 25
•  Original

| J !Jl

Prop. l980/8l : 166

villkor får avse den tid under vilken sändning får äga rum samt placering- en. frekvensen och effekten hos sändaren.

Avfattningen ger närmast vid handen att inga andra villkor än de angivna får uppställas för sändningen. Villkor som gäller 1. ex. sändningshastighet eller kodning skall alltså inte kunna meddelas. lnnebörden av stadgandet skulle enligt lagrådets mening bli tydligare om paragrafen gavs följamle lydelse: ""Tillståndet skall förenas med villkor avseende sändningstid samt placeringen. frekvensen och effekten hos sändaren."

Huruvida hinder skall föreligga att när tillstånd meddelas uppställa andra villkor än sådana som krävs för sändningen framgår ej av den föreslagna lagen och har ej heller berörts i motiveringen. Uppenbart är emellertid att villkor som har avseende på innehållet i radiotaltidningen. t. ex. innebäran- de förbud att sända material med visst innehåll. inte får förekomma.

95

Innebörden av detta stadgande är att beslut av en myndighet. som tillståndsprövningen har delegerats till enligt 2å. inte kan överklagas. Bestämmelsen överensstämmer i sak med 9.5 i utredningsförslaget. Någon motivering till bestämmelsen har inte lämnats vare sig i utredningsförslaget eller i remissprotokollet.

Ett beslut i fråga om tillstånd enligt lagen — vare sig det är av positiv eller negativ innebörd eller avser villkor för tillstånd — kan angå olika intressenters rätt. Det måste därför anses stå bäst i överensstämmelse med allmänna principer att göra sådana beslut överklagbara. särskilt som till- ståndsprövningen enligt förslaget är diskretionär.

Den ordning som gäller för närradioverksamhet och som i viss mån har varit förebild för det remitterade förslaget innebär visserligen att tillstånds- beslut i fråga om närradiosändningar inte får överklagas (se (att förordning- en l978z485 om närradio). Men detta kan förklaras av att närradiosänd— ningarna utgör en tidsbegränsad försöksverksamhet, under vilken till- ståndsprövningen ankommer på kommittén för närradio som ett led i dess arbete med utredning och utvärdering av närradioverksamheten.

Eftersom några särskilda skäl för att avvika från principen om besluts överklagbarhct inte anförts i remissärendet. anser lagrådet att lagen bör innehålla en regel om rätt att hos regeringen föra talan mot beslut i fråga om tillstånd som meddelats av myndighet som avses i 2 &.

Förslaget till lag om ändring i radiolagen ( 1966: 755)

Förslaget lämnas utan erinran.

• Sida 26
•  Original

Prop. 1980/81: 166 26

Utdrag UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-03-19

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten, Bohman. Wikström. Friggebo. Mogård. Dahlgren. Krönmark. Burenstam Linder. Johansson. Wirtén, Holm. Andersson. Boo. Winberg. Adelsohn. Danell. Petri. Eliasson

Föredragande: statsrådet Wikström

Proposition med förslag till lag om radiotaltidningar, m. m.

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag till |. lag om ändring i radiolagen (l9öo: 755).

2. lag om radiotaltidningar. Föredraganden redogör för lagrådets yttrande. Från lagteknisk och systematisk synpunkt har lagrådet ingen erinran mot den i remissen valda uppläggningen av regleringen av rätten att sända taltidningar i rundradio.

Lagrådet anmärker emellertid. att frågan huruvida tillgängliga frekven- ser och sändningstider kommer att ge utrymme för sändningstillstånd åt alla som söker tillstånd och är kvalificerade för sådant inte berörs vare sig i remissen eller i det betänkande som ligger till grund för denna. Om flera sökande anmäler sig än som kan beredas sändningsutrymme inställer sig problemet hur konkurrenssituationen skall hanteraS. Fördelningen av det tillgängliga utrymmet kan. anför lagrådet. erbjuda vanskligheter: det är inte givet att den turordning vari sökandena anmält sig ger en med hänsyn till mottagarnas intressen godtagbar grund för utskiftningen av sändnings- möjligheterna. Om tillståndsgivningen delegeras från regeringen blir beho- vet av riktlinjer för fördelningen tydligt.

För egen del får jag anföra följande. Det nu föreliggande förslaget inne- bär endast en anpassning av gällande regler för att göra radiodistribution av taltidningar i rättsligt avseende jämställd med andra distributions- former. En försöksverksamhet med radiodistribution av taltidningar kan därmed komma till stånd. vilket ger utredningen om dagstidningar för synskadade bedömningsunderlag för sitt förslag. Sändningen av radiotal- tidningar får åtminstone inledningsvis närmast karaktären av försöksverk- samhet. Tillståndsgivningen kommer tills vidare att ligga hos regeringen. Det framstår som naturligt att tidningsföretagen i första hand kommer att vara intresserade av att tillgodose synskadade inom det egna spridnings- området. Antalet orter med flera än två — tre dagstidningar som uppfyller

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 26 februari l98l.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1980/81: 166 27

kraven enligt den föreslagna lagstiftningen är begränsat. Jag finner det därför osannolikt att problem hur en konkurrenssituation skall hanteras uppkommer. Som lagrådet har påpekat uppkommer emellertid ett behov av riktlinjer för fördelningen om tillståndsgivningen delegeras från rege- ringen. Jag avser därför att återkomma till riksdagen med förslag till sådana riktlinjer i samband med ett ställningstagande till den frågan. De erfarenheter från tillståndsgivningen som regeringen kan göra bör vara värdefulla inför ett sådant ställningstagande.

Vad angår förslaget till lag om radiotaltidningar har jag inte något att erinra mot att bestämmelserna i I och Zäå utformas på det sätt som lagrådet har föreslagit. Jag godtar också lagrådets förslag till ändring av 45 andra stycket.

I fråga om det i Så i det nämnda lagförslaget reglerade spörsmålet om de villkor som skall förenas med ett tillstånd att sända radiotaltidning har lagrådet ansett. att avfattningen av bestämmelsen närmast ger vid handen att inga andra villkor än de i paragrafen angivna, dvs. villkor som avser den tid under vilken sändning får äga rum samt placeringen. frekvensen och effekten hos sändaren. får uppställas för sändningen. Huruvida hinder skall föreligga att när tillstånd meddelas uppställa andra villkor än sådana som krävs för sändningen framgår. enligt lagrådet. ej av den föreslagna lagen och har ej heller berörts i motiveringen.

Det är enligt min mening nödvändigt att tillståndet att sända radiotaltid- ningar alltid förenas med villkor avseende sändningstid samt placeringen. frekvensen och effekten hos sändaren. Lagrådets påpekande bör emeller- tid föranleda att den föreslagna bestämmelsen i Så ändras så att därav direkt framgår att ett tillstånd inte får förenas med några andra villkor än sådana som enligt vad jag nyss har anfört alltid krävs för sändningen.

Jag delar lagrådets uppfattning att det måste anses stå bäst i överens— stämmelse med allmänna principer att beslut som angår olika intressenters rätt kan överklagas. Fördelningen av tillstånd kommer under en över- gångstid att ligga hos regeringen. I samband med ställningstagande till frågan om delegering av tillståndsprövningen skall jag återkomma med förslag till besvärsbestämmelser. l avvaktan på behandlingen härav föror- darjag att bestämmelsen i 9.5 utgår.

Vidare bör 4?" ändras så att radiotaltidningen inte får innehålla annons- material. Slutligen bör vissa redaktionella ändringar göras i förslaget.

Regeringen har tidigare denna dag beslutat att genom proposition föreslå riksdagen att anta förslag till lag om ansvarighet för radiotaltidningar. m.m.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta de av lagrådet granskade förslagen med vidtagna ändringar.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan- den har lagt fram.

• Sida 28
•  Original

Prop. 1980/81:166 28