om basenheten för åren 1984 och 1985

Prop. 1983/84: 69

Regeringens proposition

1983/84: 69

om basenheten för åren 1984 och 1985; beslutad den 10 november 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i

bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar

OLOF PALME KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att uppräkningen av basenheten som ligger till

grund för skatteskalan'begränsas till ca 496 för år 1984 och ca 3 för är 1985. Basenheten för de båda åren blir då 7600 kr. resp. 7800 kr. Vidare

föreslås en höjning av skattesatsen i inkomstskikten mellan 18 och 21

basenheter (vilket år 1984 motsvarar 136 800— 159 600 kr.).

I Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 69

Prop. 1983/84: 69

1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1982: 418) om ändring i lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 §& I mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomst-

skatt

Härigenom föreskrivs att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna tull lagen (1982: 418) om ändring i lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 § I mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli Denna lag! träder i kraft den I juli

1982 och tillämpas första gången 1982 och tillämpas första gängen

vid 1984 ärs taxering. Basenheten vid 1984 års taxering. Basenheten skall vara 7300 kronor för taxe- skall vara 7300 kronor för taxe-

ringsåret 1984, 7700 kronor för ringsåret 1984. 7600 kronor för taxeringsåret 1985 och 8 /00 kronor taxeringsåret 1985 och 7800 kronor för taxeringsåret 1986. för taxeringsäret 1986.

Denna lag” träder i kraft den I januari 1984. Skall skattskyldig eller i fråga om makar någon av dem taxeras för beskattningsår som har börjat före den I1 november 1983 tillämpas äldre bestämmelser. Med makar avses de som taxeras med tillämpning av 11 & I mom. lagen (1947: 576) om | statlig inkomstskalt.

11982: 418. 21983: 000.

Prop. 1983/84: 69

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977: 1071) om bäsenhet

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1977: 1071) om basenhet' skall ha

nedan angivna lydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

28 Basenhet utgör för varje taxe- Basenhet utgör för varje taxeringsår ett belopp som motsvarar ringsår ett belopp som motsvarar

&100 kronor multiplicerat med 7800 -: kronor multiplicerat med '

årets jämförelsetal. Basenheten av- årets jämförelsetal. Basenheten av-

rundas nedåt tilt helt hundratal kro- rundas nedåt till helt hundratal kronor. nor.

Denna lag träder t kraft den I januari 1984 och tillämpas första ' gången

vid 1987 års taxering.

! Senaste lydelse av lagens rubrik 1982: 418. > Senaste lydelse 1982: 418.

Prop. 1983/84: 69 4

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:417) om ikraftträdande av lagen (1982: 416) om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1982:417) om ikraftträdande av lagen (1982:416) om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

48 Vid 1985 ärs taxering utgör grundbeloppet i stället för vad som anges i

10 § I mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4:basenheter enligt lagen (1977: 1071) om basenhet:

3 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger

I basenhet: | Ne : | när beskattningsbar inkomst överstiger 4 men inte 7 basenheter: grundbeloppet för 4 basenheter och 47 av återstoden: 7 8 6 :

svor g : - og - > Ivo om :

9 10 > : - "9 - > äv on :

1002 r : ” "10 ” ORG ;

Poe ova or : - pp or 2 on : Be ocj or : - på ov no Sen lv ons om : - lj > 369

150 6 ” : ” CS ” BA 16 00-20 " : " "16 ” 29900 20-30 ” : ” "20 ” JOG

30 basenheter : ” 30 ov 32

Föreslagen Iydelse

48 Vid 1985 ärs taxering utgör grundbeloppet i stället för vad som anges i 10 & I mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt: när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter enligt lagen (1977: 1071) om basenhet: 3 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger I basenhet; när beskattningsbar inkomst överstiger 4 men inte 7 basenheter: grundbeloppet för 4 basenheter och 4'£ av återstoden;

7 "8 : Torv "6 & : Bry ov gror - "8 or ME (ARN yr vf vo ” "9 or ” |

0 vr ” 10 vv ga vo ” "p [Bro ovd4 vo ” "13 lv oss oe a ja : lav ond os m ds ;

6 vo MIR os ” "16 : IB ova ” "Bor ”

20 Dp ” RN ” vo os ” 21

30 basenheter : ” 30 ”

Prop. 1983/84: 69 5

Denna lag träder i kraft den I januari 1984. Skall skattskyldig eller i fråga om makar någon av dem taxeras för beskattningsår som har börjat före den 11 november 1983 tillämpas äldre bestämmelser. Med makar avses de som taxeras med tillämpning av I1 § I mom. lagen (1947: 576) om statlig in-

komstskatt.

Prop. 1983/84: 69 6

4 Förslag till |

Låg om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att JO $ I mom. lagen (1947:576) om statlig in-

komstskatt! skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Iydelse

108 I mom.” För fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser beräknas

grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande skalor. Grundbeloppet utgör: när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter enligt lagen (1977: 1071) om basenhet:

3 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger

I busenhet: när beskattningsbar inkomst överstiger 4 men inte 9 basenheter: grundbeloppet för 4 basenheter och 47 av återstoden: 9 I0 - : ” ” ” IS ” i I0 basenheter DösV "10 " 2090

Tilläggsbeloppet utgör: när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger 19 basenheter: 5 procent av den del av underlaget som överstiger 16 basenheter: när underlaget överstiger 19 men inte 21 basenheter: tilläggsbeloppet för 19 basenheter och 1054 av återstoden: 21 23 ” 21 IS 34 co 26 - : - + 33 sa = 20G 3 co AS sa : - > 56 - > åsa - 45 basenheter : ” "45 ” " 3098- ”

Föreslagen lydelse

10 & I mom. För fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser beräknas grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande skalor. Grundbeloppet utgör: när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter enligt lagen (1977: 1071) om basenhet:

3 procent av den det av den beskattningsbara inkomsten som överstiger

I basenhet: när beskattningsbar inkomst överstiger 4 men inte 9 basenheter: grundbeloppet för 4 basenheter och 497 av återstoden: 9 IQ : "154

(NAR CA - Jo 209ET

8021 ” : ” "18 ” RE AN 21 basenheter : - "21 ” UC 2086

! Senaste lydelse uv lagens rubrik 1974: 770. > Senaste lydelse 1982: 416.

Prop. 1983/84: 69

Tilläggsbeloppet utgör:

när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger 19 basenheter:

5 procent av den del av underlaget som överstiger 16 buasenheter:

när underlaget överstiger 19 men inte 21 basenheter: tilläggsbeloppet för 19 basenheter och 104 av återstoden:

2 Ne 1556

SNES 26 " 23 23 26 45 26 280

45 3057 45 basenheter

Denna lag träder i kraft den I januari 1984 och tillämpas första gången

vid 1986 års taxering. Skall skattskyldig eller i fråga om makar någon av dem taxeras för beskattningsår som har börjat före den 11 november 1983 tillämpas äldre bestämmelser. Med makar avses de som taxeras med tillämpning av 11 § I mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.

Prop. 1983/84: 69 8

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1983-11-10

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson. Feldt. Sigurdsen, Gustafsson. Letjon, Hjelm-Wallén, Peterson. Andersson. Rainer, Boström. Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson. Holmberg. Hellström, Thunborg

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om basenheten för åren 1984 och 1985

£ Inledning

I den nyligen framlagda propositionen (1983/84: 40) om vissa ekonomiskpolitiska åtgärder, m.m. lämnade jag en redogörelse för det ekonomiska

läget och inriktningen av arbetet för att nedbringa inflationen. I propositio-

nen redovisades en lång rad åtgärder för att bryta automatiken i utgiftsökningarna. Dessa innebär i huvudsak att kompensationen för prisstegringar för år 1984 skulle begränsas till 4 92. Jag avser nu att ta upp en motsvarande fräpa på inkomstbeskattningens område.

2 Föredragandens överväganden

Den överenskommelse som träffades mellan centerpartiet, folkpartiet

och socialdemokraterna i april 1981 innehöll fem punkter, nämligen sänkning av marginalskatterna, begränsning av underskottsavdragens skatte-

mässiga värde. ersättande av den dåvarande utformningen av indexregle-

ringen med en annan form av skydd mot inflationen, totalfinansiering av skattereformen genom en höjning av arbetsgivaravgifterna elter införande

av en vidare produktionsfaktorskatt samt intensifierad kamp mot skatte-

fusk och skatteflykt.

Det förslag till närmare utformning av skattereformen som utarbetats av

en särskild expertgrupp innebar i fråga om inflationsskyddets utformning

alt basenheten. som ligger till grund för beräkning av skiktgränser m. m., skulle bestämmas i förväg för de tre genomförandeåren 1983— 1985. Basen-

Prop. 1983/84: 69 9

heten, som för år 1982 var 6900 kr., föreslogs bli uppräknad med 400 kr. varje år och alltsä bli 7 300 kr. för år 1983, 7 700 kr. för år 1984 och 8 100 kr.

för är 1985. I genomsnitt motsvarar detta en ärlig uppräkning med 5,52. I anslutning härtill uttalades i den på grundval av expertgruppens överväganden upprättade promemorian:

Under reformperioden, dvs. åren 1983—85, kommer särskilda förhållanden att gälla. Marginalskattesänkningen ger då avsevärda bidrag till hus-

hällens disponibla inkomster och detta måste med nödvändighet påverka

löneutvecklingen. Bruttoinkomsterna måste under perioden öka långsam-

marc än de skulle göra reformen förutan. Särskilt gäller detta för de högre

inkomsterna. Detta innebär i sin tur att indexuppräkningen av skatteskalan också bör hållas på en låg nivå. Sker nämligen inte detta, utan indexupp-

räkningen görs I en takt som avsevärt överstiger inkomsternas ökning.

kommer inkomsterna att successivt förskjutas nedåt i skatteskalan. Detta innebär i sin tur dels att det genomsnittliga skatteuttaget sjunker och statens inkomster blir mindre, dels att inkomstfördelningen efter skatt påverkas utöver vad som ligger i själva marginalskattereformen.

För innevarande år har skatten sänkts som planerat och skattebortfallet har fullt ut finansierats med höjd arbetsgivaravgift. Härjämte tidigarelades en mindre del av 1984 års skattesänkning utan att finansieras.

I kompletteringspropositionen våren 1983 framlade regeringen förslag till finansiering av andra steget i skattereformen är 1984. Förslagen innefat-

fade inkomstförstärkningar om ca 3,5 miljarder kr. genom höjning av

skatterna på bensin, olja och el.

Anledningen till att denna finansieringsväg valdes var att en höjning av arbetsgivaravgifterna eller en produktionsfaktorskatt — som till största delen innebär en skatt på arbetskraften — skulle innebära antingen en kraftig fördyring av arbetskraftskostnaderna eller en kraftig minskning av utrymmet för avtalsenliga löneökningar. Härull kom de fallande oljepri-

serna och det förhållandet att den föreslagna finansieringen — till skillnad

från en höjning av arbetsgivaravgifterna — inte ensidigt träffar löntagarna och egenföretagarna (prop. 1982/83: 150 bil. I s. 7 f.1.

Vid riksdagsbehandlingen bifölls förslagen om höjning av skatterna på olja och el för att finansiera andra steget i skattereformen. Däremot avslogs förslaget om höjning av skatten på bensin, sedan samtliga övriga riksdagspartier motsatt sig förslaget. De beslutade skattehöjningarna innebär en inkomstförstärkning på ca 2,2 miljarder kr. I sammanhanget underströk såväl finansutskottet som skatteutskottet att skattereformen utgör en omläggning av beskattningen som enligt den träffade överenskommelsen

fullt ut skall finansieras vid beskattningen samt alt en sådan finansiering

med hänsyn till det statsfinansiella läget var absolut nödvändig (SKU 1982/

83:55 s. 26 och 52 ff.). Eftersom förutsättningar för en sådan finansiering inte förelag ansåg skatteutskottet (s. 27) att ställningstagande till andra

alternativa finansieringsmöjligheter borde anstå till i höst.

Prop. 1983/84: 69 10

Därefter har regeringen vid två tillfällen haft överläggningar med center-

partiet och folkpartiet i finansieringsfrågan. Någon enighet har dock inte kunnat uppnås.

Ett fullföljande av skattereformen är ytterst angelägen. Den syftar till att

uppmuntra arbete, produktiva insatser och sparande samt bekämpa infla-

tion, spekulation och skattefusk och utgör därför ett viktigt inslag i en offensiv ekonomisk politik. Skattereformen måste därför fullföljas.

Eftersom förutsättningar för en fullständig finansiering av skattereformens andra steg inte nu föreligger, framstår det som nödvändigt att vidta

sådana åtgärder att finansieringsbehovet nedbringas. Vid valet av åtgärd bör stor vikt tillmätas det förhållandet att regeringen

genomgående har utformat förslag om ändrade bidrag och fastställt taxor

utifrån förutsättningen att prisstegringen under loppet av 1984 skall uppgå

till 472. En närmare redovisning härom har lämnats i prop. 1983/84:40.

I konsekvens härmed tramstär det som befogat att begränsa uppräkningen av basenheten till ca 492, medan som jag redovisat i det föregående det tidigare beslutet innebär en uppräkning med ca 5.56. Om man räknar upp basenheten med ca 454, blir den 7 600 kr. Jag föreslar att basenheten för år 1984 fastställs till detta belopp.

Jag vill erinra om att en viktig förutsättning för skatteomläggningen är att skattereformen påverkar löneutvecklingen under de år dä sänkningen av

marginalskatten sker. Kravet på återhållsamhet riktar sig med särskild

styrka mot höginkomsttagarna. I ett gemensamt uttalande från centerpartiet, folkpartiet och socialdemokraterna förutsattes att arbetsmarknadens parter är beredda att verka för en sådan inriktning av lönepolitiken att tillgängligt utrymme för löneförbättringar i huvudsak tillfaller de inkomsttagare som i begränsad utsträckning får fördelar av de sänkta marginalskat-

terna. |

Det kan nu konstateras att dessa förutsättningar för skatteomläggningen inte genomgående har uppfyllis vad gäller löneutvecklingen under år 1983. På viktiga områden föreligger uppgifter om att utvecklingen blivit den rakt motsatta. Mot bakgrund härav bör därför en viss korrigering ske av de beslutade stegen i marginalskattesänkningarna. Jag föreslår att procentsatsen för grundbeloppet för 1984 höjs med fyra procentenheter i inkomstskiktet 18-20 basenheter (136 800-152 000 kr.) och med två procentenheter i inkomstskiktet 20-21 basenheter (152 000-159 600 kr.).

utformningen av inkomstskatten också för är 1985. Även med hänsyn till

arbetsmarknadens parters behov att vid avtalsförhandlingarna kunna överblicka cn tvåarsperiod, är det önskvärt att redan nu ta upp frågan om inkomstskatten för år 1985. Med hänsyn till önskvärdheten av att för detta

är ytterligare sänka inflationstakten till en nivå som motsvarar vara viktiga

konkurrentländer bör uppräkningen för år 1985 begränsas till ca 394 och

basenheten alltså bestämmas till 7800 kr. Vidare bör procentsatserna för

Prop. 1983/84: 69 11

grundbeloppet i inkomstskikten mellan 18 och 21 basenheter ändras på i huvudsak motsvarande sätt som för år 1984.

För år 1984 innebär förslagen beträffande basenheten och ändringarna i

skatteskalan en viss minskning av den eljest utgående skattesänkningen.

Detta gäller också för år 1985. Följande uppställning ger några exempel på

effekterna för inkomsttagare utan underskottsavdrag jämfört med det tidigare beslutet.

Skatten för de båda åren framgår av tabellerna I och 2.

Tabell 1. Skatten är 1984 för inkomsttagare med olika stora underskottsavdrag vid en kommunal utdebitering

av 30 kr.

Inkomst Underskottsavdrag. I 000-kr. före underskott

Prop. 1983/84: 69 12

Tabell 2. Skatten år 1985 för inkomsttagare med olika stora underskottsavdrag vid en kommunal utdebitering av 30 kr.

Inkomst —- Underskottsavdrag, I 000-kr. före underskott

De föreslagna förändringarna för år 1984 minskar givetvis finansieringsbehovet. Ett visst finansieringsbehov kvarstår dock. Detta bör lösas i samband med finansieringen av det sista steget, år 1985. Det bör dock redan nu slås fast, att finansieringen för detta år skall ske i enlighet med något av de ursprungligen angivna alternativen. nämligen genom höjd arbetsgivaravgift eller en vidare produktionsfaktorskatt.

Med de här föreslagna jämkningarna har enligt min mening de ursprungliga villkoren uppfyllts för att genomföra skattereformen 1983—85 i dess helhet. Det bör således klargöras att reformen härmed fätt sin slutliga utformning.

Basenheterna för åren 1984 och 1985 finns intagna i övergångsbestämmelserna till lagen (1982:418) om ändring i lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 § I mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. Skatteskalan

för grundbeloppet finns för år 198414 § lagen (1982: 417) om ikraftträdande

av lagen (1982:416) om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

och för är 1985 1 10 & I mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.

Dessa lagrum får alltså ändras. De nya reglerna kan inte tillämpas i fråga om beskattningsär som har börjat tidigare än dagen efter den dä propositionen avlämnas till riksdagen. Jag beräknar att detta kan ske den 10 november 1983. Skall den skattskyldige — eller i fråga om makar någon av dem — taxeras för tidigare beskattningsår får säledes de äldre bestämmelserna tillämpas.

I samband med skattereformen togs inte ställning till basenheten för år

1986 och senare är. Detta medförde lagtekniska problem som löstes på så

Prop. 1983/84: 69 13

basenheten för är 1985 som utgängspunkt. Jag är inte beredd att nu ta

ställning till frågorna rörande basenheten för tiden efter är 1985. Den i 2 §

lagen (1977: 1071) om basenhet angivna utgångspunkten för den fortsatta beräkningen. 8 100 kr.. bör dock i enlighet med mina nu framlagda förslag

ändras till 7800 kr. .

3 Upprättade lagförslag

IF enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag till

I. lag om ändring i lagen (1982:418) om ändring i lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 & I mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.

2, lag om ändring I lagen (1977: 1071) om basenhet.

3. lag om ändring i lagen (1982:417) om ikraftträdande av lagen

(1982: 416) om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.

Förslagen är av den beskaftenheten att lagrådets hörande skulle sakna

betydelse.

4 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att antaga förslagen.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983