lagen.nu
Prop. 1984/85:192

om ändringar i uppbördslagen

Typ
Proposition
Datum
1985-03-28
Källa
www.riksdagen.se

Prop. 1984/85: 192

Regeringens proposition

1984/85: 192

om ändringar i uppbördslagen;

beslutad den 28 mars 1985.

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att en arbetsgivare. som har överklagat ett beslut varigenom han ålagts betalningsskyldighet för arbetstagares skatt, skall kunna få anstånd med betalningen i avvaktan på att förvaltningsdomstolarna slutligt avgör ärendet.

Vidare föreslås att nuvarande regler i uppbördslagen om nedsättning av kvarskatteavgift till två procent skall tillämpas utan ansökningsförfarande och beaktas redan vid den ordinarie debiteringen av slutlig skatt. Det föreslås också en utvidgning av möjligheterna att erhålla nedsättning av kvarskalteuvgilien till två procent.

Förslag läggs också fram om att slopa det särskilda skattepostgirokonto. centrala skattekontot, som I dag kan användas av den som inte vet till vilken länsstyrelse en skatteinbetalning skall göras.

Slutligen föreslås en mindre ändring av reglerna om utmätning av fordringar på skatt som skall aterbetalas.

| Riksdagen 1984i85.1 saml. Nr 192

Prop. 1984/85: 192

Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953: 272)!

dels att 27 § 3 och 4 mom... 48 § 4 mom... 52 §, 68 6 mom., anvisningarna till 41 § samt punkt 5 av anvisningarna till 45 § skall ha nedan angivna lydelse.

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 7Sb $, av nedan angivna tydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

27 §

3 mom.” Överstiger skattskyl- 3 mom. Överstiger skattskyldigs digs slutliga skatt den preliminära slutliga skatt den preliminära skatt.

skatt. som skall gottskrivas honom som skall gottskrivas honom enligt enligt 2 mom., skall den skattskyl- 2 mom., skall den skattskyldige bedige betala en avgift (kvarskat- tala en avgift (kvarskatteav-

teavgift) med åtta procent av det gift) med åtta procent av det

överskjutande beloppet, om detta överskjutande beloppet, om detta

uppgår till högst femtusen kronor, uppgår till högst femtusen kronor. och I annat fall med tio procent. och i annat fall med tio procent. Om

särskild beräkning i vissa fall före-

skrivs 14 mom.

Avgiftsbelopp som understiger femtio kronor påförs ej. Vid bestämman-

de av procenttalet för avgiften och vid beräkning av avgiften gäller

att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1956: 623):

att i den preliminära skatten inte inräknas sådan preliminär skatt som avses i 2 mom. 3 och som har betalats efter den 30 april året efter inkomståret:

att det belopp, som avgiften skall beräknas på, avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

Ändras debitering eller tillgodoräkning av preliminär skatt eller debiteras tillkommande skatt, görs ny beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått. om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelserna i denna lag om kvarstående och tillkommande skatt skall tillämpas på kvarskatteavgift om inte annat anges.

4 mom.” Har skattskyldig, som 4 mom. Har skattskyldig. som

har fått anstånd med självdeklara- har fått anständ med självdeklarationen till någon dag efter den 230 tionen till någon dag efter den 30 april taxeringsåret, betalat in preli- april taxeringsåret, betalat in preliminär skatt för inkomstäret efter minär skatt för inkomståret efter den 30 april men senast den 30 juni den 30 april men senast den 30 juni

I Lagen omtryckt 1972: 75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771. ? Senaste lydelse 1981: 254. + Senaste lydelse 1981: 254,

Prop. 1984/85: 192

Nuvarande Iydelse Föreslagen Iydelse

tåxeringsäret, skall länsstyrelsen taxeringsäret. skall kvarskatteav-

på ansökan av den skattskyldige giften beräknas efter två procent på

nedsätta kvurskatteavgiften enligt den del av det överskjutande belopföljande. pet enligt 3 mom. som täcks av den

Kvarskatteavgiften skall beräk- inbetalade skatten. Avgiften i övnas efter två procent på den del av rigt skall beräknas som om betal-

det överskjutande beloppet enligt 3 ningen hade gjorts senast den 30 mom. som täcks av den enligt förs- april taxeringsäret. I övrigt gäller ta stycket inbetalade skatten. Av- bestämmelserna i 3 mom. giften i övrigt skall beräknas som Hur skattskyldig, som på grund om betalningen hade gjorts senast av omständighet som utgör laga den 30 april taxeringsäret. I övrigt förfall inte har fullgjort sin deklara-

gäller bestämmelserna 13 mom. tionsskyldighet senast den 30 april

Ansökan skall ha kommit in till taxeringsåret, betalat in preliminär länsstyrelsen före utgången av året skatt för inkomståret efter den 30

efter det då kvarskatteavgiften på- april men senast den 30 juni tuxe-

fördes. ringsåret. skall länsstyrelsen på an-

sökan av den skattskyldige beräkna

kvarskatteavgiften på sätt som

anges i första stycket. Ansökan

skall ha kommit in till länsstyrelsen

före utgången av året efter det då kvarskatteavgiften påfördes.

48 §

4 mom.” Skattskyldig, som av- 4 mom. Skattskyldig, som avyttyttrat fastighet eller rörelse eller del rat fastighet etler rörelse eller del av

av sådan tillgång eller aktie eller an- sådan tillgång eller aktie eller andel

del i bolag, vars aktier eller andelar i bolag, vars aktier eller andelar vid vid tiden för avyttringen ägdes eller uden för avyttringen ägdes eller ininnehades på sätt som anges i 54 § nehades på säll som anges i femte stycket kommunalskattela- 35 §1a mom. sjunde stycket a gen. mot betalning under minst tre kommunalskattelagen —(1928:370). är, kan, om till följd härav hans till mot betalning under minst tre är. statlig inkomstskatt taxerade in- kan, om till följd härav hans will komst blivit mer än dubbeh så stor statlig inkomstskatt taxerade insom medeltalet av hans motsvaran- komst blivit mer än dubbelt så stor de taxerade inkomster för närmast som medeltalet av hans motsvaranföregående tre beskattningsår, efter de taxerade inkomster för närmast

ansökan hbeviljas anstånd av lokal föregående tre beskattningsår. efter

skattemyndighet med erläggande ansökan beviljas anstånd av lokal av kvarstäende skatt för det taxe- skattemyndighet med erläggande

ringsår, då försäljningen tagits till av kvarstående skatt för det taxebeskattning. Anstånd får avse högst ringsär, då försäljningen tagits till

två tredjedelar av den kvarstående beskattning. Anständ får avse högst

skatten. Det belopp, för vilket an- två tredjedelar av den kvarstående

ständ medges. skall erläggas med skatten. Det belopp, för vilket anhalva belopouc' "öre utgången av stånd medges, skall erläggas med

+ Senaste lydelse 1976: 347.

Prop. 1984/85: 192

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

april månad under ett vart av de två halva beloppet före utgången av år, som följer närmast efter det är. april månad under ett vart av de två då den kvarstående skatten enligt år, som följer närmast efter det år, debiteringen skolat erläggas. då den kvarstående skatten enligt

debiteringen skolat erläggas.

Har avvitringen föranlett debitering av tillkommande skatt. får anstånd

medges efter motsvarande grunder.

(Se vidare anvisningarna).

52 gå Skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall betalas genom insättning på skattepostgirokonto hos länsstyrelsen i det län där arbetsgi-

varen är registrerad för inbetalning och redovisning av arbetstagares skatt. Är arbetsgivaren ej registrerad, skall skatten betalas till länsstyrelsen i det län där arbetsgivaren är bosatt.

Sådan preliminär A-skatt eller kvarstäende skatt. som ej har innehållits

genom skatteavdrag, preliminär B-skatt samt tillkommande skatt skall betalas genom insättning på skattepostgirokonto hos den länsstyrelse till vilken skatten skall betalas enligt skattsedel.

Insättning enligt första eller andra stycket kan göras också genom inbetalning hos de banker, med vilka regeringen har träffat avtal därom.

Om arbetsgivare eller skattskyl- Om arbetsgivare eller skattskyldig ej vet till vilken länsstyrelse in- dig ej vet till vilken länsstyrelse inbetalning skall göras, skall skatten betalning skall göras, skall skatten

sättas in på ett särskilt skattepost- sättas in på skuttepostgirokonto

girokonto (centrala skattekontot). hos länsstyrelsen i det län där ar-

betsgivaren respektive den skatt-

skyldige är bosatt.

Betalas skatt genom girering från postgirokonto, skall skatten anses vara inbetald den dag då gireringshandlingarna kom in till postanstajt. Statlig myndighet, som använder det centrala redovisningssystemet (system $) för betalning av skatt, skall anses ha betalt den dag då uppdrag att betala skatten sändes till redovisningscentral i systemet.

Inbetalning av skatt sker kostnadsfritt.

68 §

6 mom." Fordran på skatt eller ränta, som skall återbetalas enligt denna lag, må ej överlåtas särskilt, innan beloppet kan lyftas.

Utan hinder av vad som sägs i Utan hinder av vad som sägs i

första stycket må utmätning av första stycket får där avsedd ford-

fordran som avses där äga rum. ran utmätas. Fordran på överskju-

Fordran enligt 1 mom. första tande preliminär skatt. som avses i

stycket och ränta på sådan fordran I mom. första stycket. och på ö-

må dock ej utmätas förrän länsstv- skatteränta får dock utmätas först i

relsens skriftliga uppgifter om samband med att kronofogdemynskattskyldiga, som tillgodoförts så- dighet vid den årliga debiteringen

5 Senaste lydelse 1979: 489. 5 Senaste lydelse 1981: 839.

Prop. 1984/85: 192

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

dan fordran, har kommit kronofog- av slutlig skatt bereds tillfälle att ta demyndighet till handa. Sedan sådana fordringar i anspråk enligt kronofogdemyndigheten — återsänt lagen (1985:1461 om avräkning vid uppgifterna till länsstyrelsen, må ei återbetalning av skatter och avheller sådan fordran utmätas innan gifter. I enskilt mål fär fordringar beloppet kan Iyfras. I enskilt mål av sistnämnda slag inte utmätas efmå fordran av sistnämnda slag ej ter ansökan som gjorts senare än utmältas efter ansökan som gjorts den I september under taxeringssenare än den I september under äret.

taxeringsåret. Bestämmelserna i 5 kap. 1-3 §§ utsökningsbalken äga icke ullämpning

vid utmätning av fordran som avses i första stycket. I enskilt mål skall dock undantagas ett belopp om femhundra kronor utom i mål om vad enskild har att utgiva enligt lägen om socialhjälp eller barnavärdslagen eller på grund av underhållsskyldighet enligt giftermålsbalken, föräldrabalken eller annan lag.

Utmätning i enskilt mål må icke ske utan att åtgärden kan beräknas

inbringa sökanden något utöver vad som fordras för att täcka kostnaderna för utmätningen.

75b §

Har en arbetsgivare hos allmän

förvaltningsdomstol överklagat ett

beslut om betalningsskyldighet en-

ligt 75 § får länsstyrelsen om det

finns synnerliga skäl medge an-

stånd helt eller delvis med betal-

ningen. Anstånd får beviljas att

gälla längst intill dess tre månader

förflutit från dagen för förvalt-

ningsdomstolens avgörande i sa-

ken. Länsstyrelsen får som villkor

för anstånd föreskriva att säkerhet

"skall ställas.

Den som fått anstånd skall beta-

la ränta för den del av skattebelop-

pet för vilken betalningsskyldighet

kvarstår vid anståndstidens ut-

gång. Vid beräkningen av räntan

gäller 49 §4 mom. i tillämpliga delar.

Anvisningar

till 41 §7

Då befrielse från eller nedsätt- Då befrielse från eller nedsätt-

ning av skatteavdrag för prelimi- ning av skatteavdrag för prelimi-

när A-skatt medgives på grund när A-skatt medgives på grund

av existensminimum, har den lo- av existensminimum, har den lo-

7 Senaste lydelse 1976: 89.

Prop. 1984/85: 192

Nuvarande tydelse Föreslagen Iydelse

kala skattemyndigheten att dets kala skattemyndigheten att dels

med ledning av bestämmelserna i med ledning av bestämmelserna i

50 & 2 mom. kommunalskattelagen SV $ 2 mom. kommunalskattelagen och anvisningarna till nämnda para- och anvisningarna till nämnda paragraf angiva den skattskyldiges exis- graf angiva den skattskyldiges existensminimum dets ock förordna tensminimum dels ock förordna efter vilka grunder skatteavdrag efter vilka grunder skatteavdrag skall verkställas. Beräknas den skall verkställas. Beräknas den skattskyldiges inkomster under- skattskyldiges inkomster understiga existensminimum. kan förord- stiga existensminimum, kan förordnande meddelas antingen att skat- nande meddelas antingen att skat-

tcavdrag över huvud tapet icke teavdrag över huvud taget icke

skall verkställas eller att skatteav- skall verkställas eller att skatteavdrag icke skall verkställas, såvida drag icke skall verkställas. såvida icke inkomsten hos huvudarbetsgi- icke inkomsten hos huvudarbetsgivaren överstiger visst angivet be- varen Överstiger visst angivet belopp. Kan det antagas. att inkoms- lopp. Kan det antagas, att inkomsterna Överstiga existensminimum, terna överstiga existensminimum,

bör förordnas. att vid varje avlö- bör förordnas, att vid varje avlö-

ningstillfälle visst angivet belopp ningstillfälle visst angivet belopp allud skall förbehållas den skatt- alltid skall förbehållas den skatt-

skyldige, så att för skatteavdrag får skyldige, så att för skatteavdrag får tagas i anspråk allenast vad av tagas i anspråk allenast vad av lönen överskjuter det förbehållna lönen överskjuter det förbehållna beloppet. Det belopp. som sålunda beloppet. Det belopp. som sålunda skall förbehållas den skattskyldige, skall förbehållas den skattskyldige,

bör som regel motsvara fastställt bör som regel motsvara fastställt existensminimum minskat med de existensminimum minskat med de inkomster. den skattskyldige kan inkomster, den skattskyldige kan åtnjuta från annan än huvudarbets- åtnjuta från annan än huvudarbets-

givaren. Det förbehållna beloppet givaren. Det förbehållna beloppet

kan dock ökas med belopp motsva- kan dock ökas med belopp motsvarande dels sådana utgifter, som rande dels sådana utgifter. som äro nödvändiga för förvärvande av äro nödvändiga för förvärvande av den löneinkomst, varom fråga är. den löneinkomst. varom fräga är, och som äro avdragsgilla vid taxe- och som äro avdragsgilla vid taxe-

ring, t.ex. avgifter, som den skatt- ring, t.cx. avgifter, som den skattskyldige har att erlägga för sådan skyldige har att erlägga för sådan

pensionsförsäkring eller sjuk- elle pensionsförsäkring eller sjuk- eller

olycksfallsförsäkring. som tagits i olycksfallsförsäkring, som tagits i samband med tjänst, eller avgifter, samband med tjänst, eller avgifter, som den skattskyldige i samband som den skattskyldige i samband med tjänsten har att erlägga för med tjänsten har att erlägga för

cgen eller efterlevandes pensione- egen eller efterlevandes pensionering annorledes än genom försäk- ring annorledes än genom försäkring, eller kostnader för resor till ring, eller kostnader för resor till

och från arbetet, dels ock tillfäl- och från arbetet, dels ock tllfälliga utgifter av ofrånkomlig natur, liga utgifter av ofrånkomlig natur, som den skattskyldige må hava att som den skattskyldige må hava att vidkännas och som icke kunna be- vidkännas och som icke kunna be-

aktas vid fastställande av existens- aktas vid fastställande av existens-

Prop. 1984/85: 192

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

minimibeloppet. I förekommande minimibeloppet. I förekommande fall äger den lokala skattemyndig- fall äger den lokala skattemyndigheten vidare — för att förhindra att heten vidare — för att förhindra att den skattskyldige vid stigande in- den skattskyldige vid stigande inkomst skall nödgas avstå hela in- komst skall nödgas avstå hela inkomstökningen till skatt — för- komstökningen till skatt — förordna. att om den skatiskyldiges in- ordna, att om den skattskyldiges inkomst hos -huvudarbetsgivaren komst hos huvudarbetsgivaren

stiger utöver det förbehållna belop- stiger utöver det förbehällna beloppet skatteavdrag må, intill den pet skatteavdrag må, intill den

gräns där skatten kan uttagas till gräns där skatten kan uttagas till

fullo. verkställas högst med belopp fullo, verkställas högst med belopp

motsvarande viss angiven kvotdel motsvarande viss angiven kvotdel av inkomstökningen. Har krono- av Iinkomstökningen. Har kronofogdemyndigheten lämnat under- fogdemyndigheten lämnat underrättelse enligt 57 § andra stycket ut- rättelse enligt 14 kap. 7§ utsöksökningskungörelsen — (1971:1098) ningsförordningen (1981:981) bör bör den lokala skattemyndigheten den lokala skattemyndigheten vid vid prövning av frågan om befrielse prövning av frågan om befrielse från eller nedsättning av skatteav- från celler nedsättning av skatteav-

drag för preliminär A-skatt på drag för preliminär A-skatt på

grund av existensminimum icke av- grund av existensminimum icke av-

vika från det av kronofogdemyn- vika från det av kronofogdémyndigheten fastställda förbehällsbe- digheten fastställda förbehållsbeloppet, såvida icke nya omständig- loppet, såvida icke nya omständig-

heter framkommit. En sådan om- heter framkommit. En sådan omständighet föreligger exempelvis ständighet föreligger exempelvis

när den skattskyldige äger tillgång- när den skattskyldige äger tillgång-

ar, som kronofogdemyndigheten ar. som kronofogdemyndigheten icke haft kännedom om. icke haft kännedom om.

Skatteavdrag för kvarstående skatt må såsom framgår av 42 § icke

verkställas förrän skatteavdrag för preliminär skatt till fullo verkställts. Vid nedsättning av skatteavdraget för Rvarstående skatt på grund av existensminimum bör den lokala skattemyndigheten därför taga hänsyn till dels den skattskyldiges existensminimum och dels den preliminära skatt den skattskyldige har att erlägga. Då särskilda skäl göra det påkallat, äger den lokala skattemyndigheten dels i erforderlig mån höja det belopp, som enligt vad nyss sagts skall förbehållas den skattskyldige, dets ock förordna, att vid inkomstökning utöver det förbehållna beloppet skatteavdrag må verkställas högst med belopp motsvarande viss angiven kvotdel av inkomstökningen. I fråga om skattskyldig som är försatt i konkurs skall efter ansökan av den skattskyldige eller konkursboet tagas hänsyn även till vad den skattskyldige har att avstå till konkursboet av sin lön.

till 45 §

5. Har skattskyldig under in- 5. Har skattskyldig under in-

komståret, innan beslutet om komstäret, innan beslutet om

Jämkning meddelats, erlagt högre jämkning meddelats, erlagt högre preliminär skatt än han rätteligen preliminär skatt än han rätteligen bort göra, skall den för mycket in- bort göra, skall den för mycket in-

Prop. 1984/85: 192

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

betalda skatten icke restitueras. I betalda skatten icke restitueras. I

stället skall den preliminära skatt. stället skal den preliminära skatt som skall erläggas efter beslutet om som skall erläggas efter beslutet om Jämkning, i motsvarande män redu- Jämkning i motsvarande mån reduceras, så all den sammanlagda pre- ceras, så att den sammanlagda preliminärskatten kommer att uppgå liminärskatten kommer att uppgå

till belopp. som beräknas böra utgå till belopp, som beräknas böra utgå för inkomståret. Fall Auwnmna före- för inkomståret. Fall kan förekom-

komma — sådana torde inträffa i ma, särskilt vid jämkning under se-

syanerhet vid jämkning under sena- nare delen av inkomståret. då prelire delen av inkomståret — då preli- minärskatten nedsätts med så stort

minärskatten nedsättes med så belopp att den skattskyldige. trots stort belopp att. trots der den skatt- att han helt befriats från att betala skyldige helt befriats från att er- sådan skatt under återstående upp-

lägga dvlik skatt under återstående bördsmånader, ändå har inbetalt

uppbördsterminer under uppbörds- högre skatt än han kan antas ha året, han likväl för inkomståret in- rätteligen bort göra. betalt högre skatt än han kan anagas hava rätteligen bort göra.

Uppgår det för mycket inbetalda Uppegår det för mycket inbetalda

beloppet till minst en femtedel av beloppet till minst en femtedel av den slutliga skatt. som kan beräk- den slutliga skatt, som kan beräk-

nas komma att utgå, dock till minst nas komma att utgå, dock till minst

etthundra kronor. äger skattskyldig 500 kronor, har den skattskyldige årterbekomma det för mycket inbe- rätt att få tillbaka det för mycket talda beloppet utan avvaktan å de- inbetalda beloppet utan avvaktan

bitering av den slutliga skatten. Åro på debitering av den slutliga skat-

särskilda förhållanden för handen ten. Är särskilda förhållanden för

— fråga är t.ex. om nedsatt skatte- handen — fråga är t. cx. om nedsatt förmåga eller om ett särskilt stort skatteförmåga eller om ctt särskilt skattebelopp — kan myndigheten, stort skattebelopp — kan myndigheäven om det angivna villkoret icke ten. även om det angivna villkoret är uppfyllt, medgiva att det för icke är uppfyllt, medgiva att det för

mycket erlagda beloppet återbeta- mycket erlagda beloppet återbeta-

las ull den skattskyldige. las till den skattskyldige.

Denna lag träder i kraft, i fråga om 68 § 6 mom. den 1 september 1985,

och i övrigt två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den kommit

ut från trycket i Svensk författningssamling. Äldre bestämmelser i 27 § 4

mom. gäller dock fortfarande i fråga om kvarskatteavgift, som avser skatt

på grund av 1985 eller tidigare års taxering samt på grund av eftertaxering

för år 1985 eller tidigare år, om inte fråga är om nedsättning på grund av

omständighet som utgör laga förfall.

Prop. 1984/85: 192 9

Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1985-03-28

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt. Sigurdsen. Gustafsson, Leon. Hjelm-Wallén, Peterson. Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl. Holmberg, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om ändringar i uppbördslagen

1 Inledning

Jag kommer i det följande att lägga fram förslag om vissa smärre änd-

ringar i uppbördslagen (1953: 272), UBL. Det första förslaget gäller införandet av regler som gör det möjligt för en arbetsgivare som överklagat ett beslut om betalningsskyldighet för arbetstagares skatt att få betalningsanstånd i avvaktan på att frågan slutligt avgörs av förvaltningsdomstolarna.

Frågan om sädant betalningsanstånd har under senare tid aktualiserats bl. a. med anledning av ett av massmedia uppmärksammat fall i Göteborg.

Socialavgiftsutredningen (S 1981:04) har nyligen i betänkandet (Ds S 1985:01) Företagarregistrering - klarare regler för socialavgifter föreslagit att UBL skall kompletteras med regler i detta avseende. Jag tar också upp

tre skrivelser från riksskatteverket (RSV).

Den första skrivelsen av den 9 maj 1984 gäller automatisk nedsättning av kvarskatteavgift. dvs. att den som är berättigad att få avgiften nedsatt till två procent inte längre skall behöva ansöka härom.

Den andra skrivelsen av den 29 november 1984 gäller slopande av det centrala skattekontot.

Den tredje skrivelsen av den 26 februari 1985 gäller ändring av bestäm-

melserna om utmätning av fordran på skatt som skall återbetalas. Härutöver föreslås vissa redaktionella ändringar i UBL.

Prop. 1984/85: 192 10

2 Betalningsanstånd för arbetsgivare i fråga om ansvar för arbetstagares skatt

Mitt förslag: En arbetsgivare, som har överklagat eu beslut varigenom

han ålagts betalningsskyldighet för arbetstagares skatt. skall kunna få

anstånd med betalningen i avvaktan på att förvaltningsdomstolarna slutligt avgör ärendet.

Skälcn för mitt förslag: Arbetsgivarnas redovisning och inbetalning av källskatt och arbetsgivaravgifter har fr. o. m. innevarande år samordnats i ett gemensamt uppbördssystem. Sävitt gäller arbetsgivaravgifterna finns föreskrifter om detta i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare (USAL). Denna lag har konstruerats från utgångspunkten att

de för källskatten och arbetsgivaravgifterna gemensamma uppbördsreg-

lerna så långt möjligt skall finnas i UBL och göras tillämpliga genom hänvisningar i USAL. I USAL finns å andra sidan bestämmelser som inte har någon motsvarighet i UBE. En sådan bestämmelse är föreskriften i

54 § om anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter.

Enligt denna föreskrift får länsstyrelsen om det finns synnerliga skäl

medge anstånd för en arbetsgivare som hos förvaltningsdomstol har över-

klagat ett beslut om betalningsskyldighet för arbetsgivaravgifter. Anståndet, som kan avse hela eller en del av beloppet. får beviljas att gälla längst intill tre månader från dagen för förvaltningsdomstolens avgörande. Som villkor för anstånd får länsstyrelsen föreskriva att säkerhet skall ställas. Länsstyrelsens beslut får inte överklagas. En arbetsgivare som får anstånd är skyldig att betala ränta för den del av avgiftsbeloppet för vilken betal-

ningsskyldighet kvarstär vid anståndstidens utgång.

Socialavgiftsutredningen har i sitt nyligen avlämnade betänkande (Ds S 1985:01) Företagarregistrering — klarare regler för socialavgifter pekat på denna bristande överensstämmelse i det samordnade uppbördssystemet mellan USAL: s och UBL:s regler och föreslagit att UBL kompletteras

med anståndsbestämmelser i enlighet med vad som gäller i fråga om arbetsgivaravgifterna.

Det är enligt min mening angeläget att det snarast öppnas möjlighet för arbetsgivare att få betalningsanstånd när ett beslut om betalningsskyldig-

het för arbetstagares skatt överklagas. Eftersom det här endast är fråga om

att införa bestämmelser i UBL som helt motsvarar sådana anständsregler

som bl.a. varit föremål för lagrådets granskning, förordar jag att en lag-

stiftning i enlighet med utredningens förslag genomförs redan nu. Jag

föreslår sålunda att bestämmelser om anständ motsvarande dem som finns i 54 & USAL införs i UBL i en ny paragraf, 75 b §.

Det kan till sist nämnas att de föreslagna bestämmelserna om anstånd

Prop. 1984/85: 192 | 11

inte bara blir ullämpliga på arbetsgivare som åläggs betalningsskyldighet efter lagens ikraftträdande. Det blir även möjligt att ge anstånd ät arbetsgi-

vare som ålagts betalningsskyldighet tidigare, men inte ännu fått sina

besvär hos förvaltningsdomstol slutligt prövade.

3 Automatisk nedsättning av kvarskatteavgift

Mitt förslag: Den som i dag är berättigad att få kvarskatteavgiften

nedsatt till två procent skall inte längre behöva ansöka om det, utan

nedsättningen skall ske awtomatiskt och beaktas redan vid den ordinarie debiteringen av slutlig skatt. Detta gäller skattskyldiga som har fått

anständ med deklarationen till någon dag efter den 30 april och gjort

fyllnadsinbetalning under tiden maj-juni. Vidare utvidgas möjligheten att få kvarskatteavgiften nedsatt till att omfatta även den som på grund

av omständighet som utgör laga förfall inte fullgör sin deklarationsskyldighet senast den 30 april taxeringsåret men gör fyllnadsinbetalning

under uden maj-juni.

RSV:s förslag: Överensstämmer i princip med mitt.

Skälen för mitt förslag: Den som har fått anstånd med att lämna självdek-

laration till nagon dag efter den 30 april och gjort fyllnadsinbetalning under tiden maj-juni har enligt 27 § 4 mom. UBL en ovillkorlig rätt till nedsättning av kvarskatteavgiften till två procent. För detta krävs dock en ansökan från den skattskyldige. Ansökan kan behandlas av länsstyrelsen först efter det att slutskattsedel utfärdats. Vid lagrummets tillkomst förutskickades att det skulle bli möjligt att bygga in sådana registreringar i ADB-systemet att förutsättningarna i lagrummet kan beaktas vid avgiftspåföringen i samband med debiteringen av slutlig skatt (prop. 1980/81: 110 s. 10). Detta har nu blivit möjligt enligt vad som framgår av en skrivelse från RSV. Genom att använda datatekniken sipper man ansökningsförfarandet och dessutom minskas arbetsbelastningen främst för länsstyrelsernas uppbördsenheter.

En av förutsältningarna för att enligt 27 § 4 mom. UBL få nedsättning av

kvarskatteavgiften är att den skattskyldige har fått anstånd med självdeklarationen till någon dag efter den 30 april taxeringsåret. Den som — utan

att ha fått anstånd — på grund av sjukdom eller annan omständighet som utgör laga förfall inte lämnar sin deklaration före den I maj men som gör fyllnadsinbetalning under tiden maj-juni taxeringsåret omfattas alltså inte av bestämmelsen. Enligt min mening bör även dessa skattskyldiga ha möjlighet att få nedsättning av kvarskatteavgiften till två procent. I dessa fall finns emellertid inte någon möjlighet att genomföra nedsättningen utan

Prop. 1984/85: 192 12

ett ansökningsförfarande. Med laga förfall avses här vad som anges i 32 kap. 8 § rättegångsbalken.

Förslaget förutsätter ändringar i 27 & 3 och 4 mom. UBL.

4 Slopande av det centrala skattekontot

Mitt förslag: Skattskyldig eller arbetsgivare som inte vet till vilken länsstyrelse en viss skatteinbetalning skall göras skall betala in pengarna till länsstyrelsen i det län där han är bosatt i stället för att som f.n. sätta in dem på ett särskilt skuttepostgirokonto (centrala skattekontot).

RSV:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.

Skälen för mitt förslag: Inbetalning av skatt och arbetsgivaravgifter skall enligt UBL och USAL göras till länsstyrelsernas skattepostgirokonton. En

arbetsgivare skall betala in skatten till länsstyrelsen i det län där han är

registrerad för inbetalning och redovisning av arbetstagares skatt eller, om

han inte är registrerad, till länsstyrelsen i det län där han är bosatt. För skattskyldig gäller att skatten skall betalas in på skattepostgirokonto hos

den länsstyrelse som anges på skattsedeln. Dessutom finns en kompletterande regel för de fall då en arbetsgivare eller skattskyldig inte vet till

vilken länsstyrelse inbetalning skall ske. I sådana fall skall inbetalningen

göras på ett särskilt skattepostgirokonto (centrala skattekontot).

Inbetalningar till det centrala skattekontot görs i mycket begränsad utsträckning och kontot har i praktiken spelat ut sin roll. En skatteinbetalning kan nämligen numera göras till vilket skattepostgirokonto som helst och ändå bli rätt bokförd. Möjligheterna att göra inbetalning till det cen-

trala skattekontot medför å andra sidan ett onödigt arbete för både postgi-

rot och länsstyrelserna.

RSV har med hänvisning till här angivna förhållanden föreslagit att bestämmelserna om det centrala skattekontot slopas. Jag biträder verkets

förslag. Med tanke på de övriga betalningsbestämmelsernas utformning bör dock föreskriften om det centrala skattekontot lämpligen ersättas med en bestämmelse om att den som inte vet till vilken länsstyrelse inbetalning

skall ske skall sätta in skatten eller avgifterna på skattepostgirokonto hos

länsstyrelsen i det län där han är bosatt. Bestämmelser om det centrala

skattekontot finns i 52 § fjärde stycket UBL. Detta stycke har ändrats i

enlighet med mitt förslag.

Prop. 1984/85: 192 13

5 Utmätning av fordran på skatt som skall återbetalas

Mitt förslag: Utmätning av fordringar på överskjutande preliminär skatt

får enligt nuvarande regler ske bara under en begränsad tid. nämligen under den tid kronoöfogdemyndigheten har tillgång till tänsstyrelsens skriftliga uppgifter om skattskyldiga med sådana fordringar. Enligt förslaget ändras den nuvarande tidsbegränsningen så att utmätning blir förbjuden endast under tiden fram tll dess att kronofogdemyndigheten bereds tillfälle att ta fordringarna i anspråk enligt lagen (1985: 146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter. Vad gäller utmätning av fordran på återbetalning av för mycket innehållen kvarstående skatt avskaffas nuvarande tidsbegränsningar helt.

RSV':s förslag: Vad gäller utmätning av fordran på överskjutande preliminär skatt inskränks den nuvarande tidsbegränsningen så att utmätning. innan fordringsbeloppet kan lyftas. endast fär ske vid viss tidpunkt som bestäms av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.

Vad gäller utmätning av fordran på återbetalning av för mycket innehållen

kvarstående skatt överensstämmer RSV: s förslag med mitt.

Bakgrunden till mitt förslag: Enligt 68 & 6 mom. första stycket UBL får

fordran på skatt eller ränta. som skall återbetalas enligt UBL, inte överlätas särskilt innan beloppet kan lyftas av den återbetalningsberättigade. Enligt momentets andra stycke får dock en sådan fordran trots detta utmätas. Vad gäller fordran på överskjutande preliminär skatt, som avses i I mom. första stycket, ö-skatteränta och för mycket innehållen kvarstående skatt gäller dock den begränsningen att utmätning inte fär ske förrän länsstyrelsens skriftliga uppgifter om skattskyldiga, som tillgodoförts sådan fordran, har kommit kronofogdemyndigheten till handa och inte heller efter det ätt kronofogdemyndigheten återsänt uppgifterna till länsstyrelsen. Innan beloppet kan lyftas får utmätning av nyssnämnda fordringar således bara göras under en begränsad tid. nämligen under den tid som kronofogdemyndigheten har tillgång till länsstyrelsens skriftliga uppgifter om skattskyldiga som tillgodoförts fordringar av ifrågavarande slag. Denna tidsbegränsning har gällt sedan den 1 juli 1969 (SES 1969: 238). Dessförinnan var utmätning tillåten under tiden efter det att kronofogdemyndigheten återsänt uppgifterna till länsstyrelsen. Ändringen föranleddes enligt prop. 1969:51 (s. 51 f) av att det ADB-system för debitering av skatt som tagits i bruk medförde stora praktiska olägenheter för utmätning av överskjutande preliminär skatt efter den tidpunkt då kronofogdemyndigheten sänt meddelande till länsstyrelsen om vilka skattskyldiga som hade restförd skatt.

Prop. 1984/85: 192 14

I 68 § 6 mom. andra stycket UBL finns också en bestämmelse. enligt vilken nyssnämnda fordringar inte får utmätas I enskilt mål efter ansökan som gjörts senare än den I september under taxeringsåret. I fråga om utmätning av andra fordringar på skatt eller ränta som skall återbetalas

enligt UBL gäller varken denna tidsfrist eller den nyss beskrivna tidsbe-

gränsningen.

Skälen för mitt förslag: Samtliga kronofogdemyndigheter är numera anslutna till exekutionsväsendets ADB-system (utsökningsregistrev). De skriftliga uppgifter som anges 168 § 6 mom. andra stycket UBL har därför kunnat ersättas med magnetbandsuppgifter. Kronofogdemyndigheterna

får således inte längre några sådana skriftliga uppgifter som avses i lagrummet. Lagtexten bör därför anpassas till detta. Enligt RSV:s förslag bör detta ske på så säll att i lägen anges att utmätning endast får ske vid viss

tidpunkt som bestäms av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Enligt min mening är det emellertid inte lämpligt att tillskapa

en lagreglering som varje år mäste kompletteras med närmare föreskrifter om den avsedda tidpunkten då utmätning skall få ske. En sädan reglering

framstår inte heller som nödvändig. Det väsentliga är enligt min mening att det av lagen framgår att fordran av ifrågavarande slag inte får utmätas förrän i anslutning till den maskinella bearbetningen av skattesystemets magnetband med uppgifter om gäldenärer med överskjutande skatt. Ett av syftena med denna bearbetning har hittills varit att genomföra s. k. kvittning enligt 68 & 4 mom. UBL. Denna kvittning kommer under hösten 1985 att ersättas av avräkning enligt den nyligen antagna lagen (1985: 146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter (AL). Av 4 & AL följer att kronofogdemyndigheten skall beredas tillfälle att göra avräkning bl. a.

från fordran på överskjutande preliminär skatt och på ö-skatteränta. Av-

sikten är att detta skall ske genom sådan maskinell bearbetning som hittills använts vid kvittning. Eftersom avräkning har företräde framför utmät-

ning. föreslår jag att 68 § 6 mom. andra stycket UBL ändras på så sätt att

det anges att ifrågavarande fordringar får utmätas först i samband med att kronofogdemyndigheten bereds tillfälle att ta fordringarna i anspråk enligt AL.

Mitt förslag innebär att utmätning kommer att få ske under tiden efter den maskinella bearbetningen och fram till dess beloppet kan lyftas. Det

finns ingen anledning att anta att detta kommer att medföra några nämnvärda praktiska olägenheter. För det första kommer utmätning i enskilda mål inte att bli aktuell under denna tid. I sådana mål kan utmätning

nämligen endast komma i fråga på grund av ansökan som gjorts senast den I september under taxeringsåret och alla ansökningar som då gjorts kommer att behandlas vid den maskinella bearbetningen. För det andra medför

AL att utmätning av fordran på överskjutande preliminär skatt och på

ö-skatteränta endast sällan kommer att aktualiseras i allmänna mål. Enligt

Prop. 1984/85: 192 | I 'n

AL skall nämligen så gott som alla slags fordringar i allmänt mål i stället avräknas mot gäldenärens fordran på överskjutande preliminär skatt.

Vad som enligt 68 & 6 mom. andra stycket UBL gäller i fråga om utmätning av fordran på överskjutande preliminär skatt gäller f.n. också i fråga om utmätning av fordran på återbetalning av för mycket innehållen

kvarstående skatt. Utmätning av fordran av sistnämnda slag får således endast ske under den tid då kronofogdemyndigheten har tillgång till läns-

styrelsens skriftliga uppgifter om skattskyldiga som tillgodoförts sådan

fordran. I enskilt mål får sådan fordran inte heller utmätas om ansökan

gjorts senare än den I september under taxeringsäret.

Utmätning av fordran på återbetalning av för mycket innehällen kvar-

stående skatt sker inte i samband med det magnetbandsförfarande som tillämpas vid utmätning av fordran på överskjutande preliminär skatt. Det finns därför inte någon anledning att reglera förutsättningarna för utmätning av dessa olika slags fordringar på samma sätt. Jag delar RSV:s

uppfattning att man i fråga om utmätning av fordran på återbetalning av för

mycket innehällen kvarstående skatt bör slopa de nuvarande tidsbegränsningarna.

6 Övriga ändringar i uppbördslagen

48 § 4 mom.

Genom den nuvarande hänvisningen till 54 § femte stycket kommunalskattelagen (1928: 370) avses att beskriva ett visst ägar- eller innehavarförhållande. Ifrågavarande stycke i 54 § kommunalskattelagen upphävdes emellertid i samband med att en ändrad företagsbeskattning genomfördes. Det ägar- eller innehavarförhållande som angavs i stadgandet återfinns i bl.a. 35 § I a mom. kommunalskattelagen. Jag föreslår därför att hänvisningen skall avse sistnämnda stadgande.

41 § anvisningarna första stycket

Ändringen av hänvisningen i stadgandet är föranledd av att utsökningskungörelsen (1971: 1098) upphört att gälla fr.o.m. den 1 januari 1982. Motsvarigheten till 51 § andra stycket utsökningskungörelsen återfinns numera i 14 kap. 7 § utsökningsförordningen (1981:981). varför hänvisningen bör ändras.

45 § anvisningarna punkt 5 andra stycket

Beloppet 100 kr. ändras till 500 kr. för att stä i överensstämmelse med vad som gäller sedan den I januari 1980 enligt 45 & 2 mom.

Prop. 1984/85: 192 16

7 Ikraftträdande

Ändringen i 68 § 6 mom. UBL bör träda i kraft samtidigt med AL. dvs. den I september 1985. Övriga ändringar i UBL bör träda i kraft två veckor efter det att författningarna kommit ut från trycket.

Ett visst undantag måste dock göras i fråga om bestämmelserna i 27 84 mom. Det föreslagna förfarandet med en automatisk nedsättning av kvarskatteavgiften i samband med debiteringen av slutlig skatt kan tillämpas först beträffande skatt på grund av taxering år 1986 eller senare. Äldre

avser tidigare års skatt och fråga inte är om nedsättning på grund av

omständighet som utgör laga förfall.

Enligt förslaget till ändring av 52 8 upphävs bestämmelsen om inbetalning till det centrala skattekontot. Detta konto kommer dock enligt vad

som inhämtats från postgirot att behållas hela år 1985 för att underlätta

bokföringen i de fall inbetalning ändå görs till kontot.

8 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättats ett förslag ull lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272).

Förslaget är av så enkel beskaffenhet att lagrädets hörande skulle sakna betydelse.

9 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslaget.

10 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar

att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985