om vissa ekonomiskpolitiska åtgärder, m.m.
Regeringens proposition
1984/85: 217
om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m.;
beslutad den 15 maj 1985.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.
På regeringens vägnar
INGVAR CARLSSON
KJELL-OLOF FELDT
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen redovisas den ekonomiska utvecklingen under årets första månader och föreslås åtgärder för att dämpa kreditgivningen till konsumtionsändamål. Vidare föreslås förhöjda likviditetsindragningar från näringslivet. vissa skattehöjningar samt senareläggning av vissa statliga utgifter. Åtgärderna syftar till att begränsa den privata konsumtionsökningen, öka sparandet, förstärka bytesbalansen och motverka valutautflödet.
I Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 217
1 Förslag till Lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid kreditköp
Härigenom föreskrivs följande.
Regeringen får meddela föreskrifter om de betalningsvillkor som säljare eller kreditgivare skall tillämpa vid kreditköp av varor, tjänster eller andra nyttigheter.
Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den
utkom från trycket i Svensk författningssamling.
Genom lagen upphävs lagen (1980:523) med bemyndigande att meddela
föreskrifter om betalningsvillkor vid kontoköp.
2 Förslag till Lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977: 981)
Härigenom föreskrivs att 30 § konsumentkreditlagen (1977:981) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
30 8!
Bestämmelserna i 8 och 9 §§ gäl- Bestämmelserna i 8 och 9 §§ gäller ej kreditköp för vilka föreskrif- ler ej kreditköp för vilka föreskrif-
ter om kontantinsats har meddelats ter om kontantinsats har meddelats med stöd av lagen (1975:90) med med stöd av lagen (1975:90) med
bemyndigande att meddela före- bemyndigande att meddela före-
skrifter om betalningsvillkor vid skrifter om betalningsvillkor vid
yrkesmässig försäljning av bilar. yrkesmässig försäljning av bilar. Bestämmelserna gäller inte heller Bestämmelserna gäller inte heller
kreditköp för vilka föreskrifter har kreditköp för vilka föreskrifter har
meddelats med stöd av lagen meddelats med stöd av lagen (1980:523) med bemyndigande att (1985:000) med bemyndigande att meddela föreskrifter om betalnings- meddela föreskrifter om betalnings-
villkor vid kontoköp. villkor vid kreditköp.
Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den
utkom från trycket i Svensk författningssamling.
! Senaste lydelse 1980: 524.
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1985: 000) om inbetalning på likviditetskonto
under budgetåret 1985/86
Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1985:000) om inbetalning på likviditetskonto under budgetåret 1985/86 skall ha nedan angivna lydelse.
Exdelse enligt prop. Föreslagen lydelse
1984/85:150 (bil. 1)
Arbetsgivare som är skyldiga att Andra arbetsgivare än landshetala in medel på likviditetskonto tingskommuner och kommuner skall betala in ett belopp motsva- skall på likviditetskonto betala in rande 6 procent av den del av löne- ett belopp motsvarande 10 procent summan för år 1984 som överstiger av den del av lönesumman för år 20 miljoner kronor. Med lönesum- 1984 som översuger 20 miljoner man avses underlaget för år 1984 kronor. Landstingskommuner och för arbetsgivaravgift ull foölkpensio- kommuner skall på likviditetskonto neringen enligt lagen (1981:691) om betala in ett belopp motsvarande 6
socialavgifter. Om det belopp som procent av den del av lönesumman
skall betalas in inte uppgår till minst för år 1984 som överstiger 20 mil- 10000 kronor skall inbetalning inte Joner kronor. Med lönesumman göras. avses underlaget för år 1984 för ar-
betsgivaravgift till folkpensione-
ringen enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter. Om det belopp som
skall betalas in inte uppgår till minst
10.000 kronor skall inbetalning inte
göras.
För inbetalning av medel på likviditetskonto enligt 2 § gäller följande.
Andra arbetsgivare än lands- Andra arbetsgivare än landstingskommuner och kommuner tingskommuner och kommuner
skall senast den 30 augusti 1985, i skall senast den 30 augusti 1985, i avräkning på det slutliga beloppet, avräkning på det slutliga beloppet, betala in ett belopp motsvarande 4 betala in ett belopp motsvarande 6 procent av den del av avgiftsunder- procent av den del av avgiftsunderlaget för preliminär arbetsgivarav- laget för preliminär arbetsgivaravgift till folkpensioneringen för år gift till folkpensioneringen för år
1984 som överstiger 20 miljoner 1984 som överstiger 20 miljoner
kronor (preliminär inbetalning). kronor (preliminär inbetalning).
Om detta belopp inte uppgår till Om detta belopp inte uppgår till minst 5000 kronor skall någon pre- minst 5000 kronor skall någon preliminär inbetalning på likviditets- liminär inbetalning på likviditets-
konto inte göras. Återstoden av be- konto inte göras. Återstoden av be-
loppet enligt 2 § skall betalas in se- loppet enligt 2 § skall betalas in senast den 31 januari 1986 (slutlig in- nast den 31 januari 1986 (slutlig inbetalning). betalning).
Landstingskommuner och kommuner skall senast den 31 januari 1986
betala in det 12 § angivna beloppet.
Om den preliminära inbetalningen överstiger vad arbetsgivaren enligt
28 skall betala in på likviditetskonto skall riksbanken betala tillbaka
överskjutande belopp jämte 7 procent årlig ränta på det beloppet från inbetalningsdagen. Öretal som uppkommer vid ränteberiäkningen bortfaller.
4 Förslag till Lag om ändring i lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motor-
fordon
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
Skatten utgår för personbil, buss Skatten utgår för personbil, buss och lastbil med 3 kronor och 20 öre och lastbil med 6 kronor och 40 öre
per kilogram tjänstevikt. Överstiger per kilogram tjänstevikt. Överstiger
tjänstevikten 1600 kilogram, utgår tjänstevikten 1600 kilogram, utgår ytterligare skatt med 400 kronor för ytterligare skatt med 800 kronor för
varje fullt femtiotal kilogram var- varje fullt femtiotal kilogram varmed tjänstevikten överstiger 1600 med tjänstevikten överstiger 1600 kilogram. Skatten beräknas till helt kilogram. Skatten beräknas till helt tiotal kronor så att överskjutande tiotal kronor så att överskjutande krontal bortfaller. krontal bortfaller.
Skatten utgår för motorcykel Skatten utgår för motorcykel
med 670 kronor om tjänstevikten med 1340 kronor om tjänstevikten inte överstiger 75 kilogram, med inte överstiger 75 kilogram, med 880 kronor om tjänstevikten är hög- 1760 kronor om tjänstevikten är re men inte överstiger 160 kilo- högre men inte överstiger 160 kilogram, med 7350 kronor om tjänste- gram, med 2 700 kronor om tjänste-
vikten är högre än 160 kilogram vikten är högre än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med 2240 kronor. samt I annat fall med 4480 kronor.
Denna lag träder i kraft den 15 juni 1985.
! fagen omtryckt 1984: 159.
5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984: 404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter
Härigenom föreskrivs att 24 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivydelse Föreslagen lydelse
24 8
Stämpelskatten är rio kronor för Stämpelskatten är vid inteckning varje fullt tusental kronor av det i belopp som intecknas. För inteck- 1) fast egendom och tomträtt ning i skepp är skatten dock fyra tjugo kronor för varje fullt tusental kronor för varje fullt tusental kro- kronor av det belopp som intecknor av beloppet. Skatten är alltid nas, lägst femtio kronor. 2) luftfartyg och näringsverk-
samhet tio kronor för varje fullt tu-
sental kronor av det belopp som in-
tecknas,
3) skepp fyra kronor för varje
fullt tusental kronor av det belopp
som intecknas.
Skatten är alltid lägst femtio kro-
nor.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.
Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1985-05-15
Närvarande: statsrådet I. Carlsson, ordförande, statsråden Lundkvist. Feldt. Sigurdsen, Gustafsson, Eeijon, Hjelm-Wallén. Peterson. Andersson. Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom
Föredragande: statsrådet Feldt
Proposition om vissa ckonomisk-politiska åtgärder, m. m.
I Det ekonomiska läget och inriktningen av den ekonomiska politiken
I kompletteringspropositionen (prop. 1984/85: 150) i april i år redovisade regeringen sin syn på det ekonomiska läget i början av 1985 och utsikterna för resten av året. I huvudsak var det en relativt ljus bild som tecknades av utvecklingen. Den internationella tillväxten skulle fortsätta under året. om än i långsammare takt än i fjol. Inom landet skulle produktion och sysselsättning fortsätta att öka under året. Export och investeringar skulle svara för merparten av efterfrågetillväxten, medan konsumtionen bara ökade relativt långsamt. Statens budgetunderskott skulle reduceras väsentligt.
Redan i kompletteringspropositionen uttrycktes emellertid en viss oro för bytesbalansen och för prisutvecklingen. Bytesbalansen väntades slå om frän ett litet överskott 1984 till ett — om än begränsat — underskott 1985. Även om detta omslag till stor del hade sin grund i den starka investeringskonjunkturen och ett väntat lageromslag så innebar det en avvikelse från regeringens ambition att på sikt uppnå ett överskott i bytesbalansen och därigenom öka den ekonomisk-politiska handlingsfriheten. Inflationen hade under början av året dämpats i en för långsam takt, vilket bl.a. hade gjort det nödvändigt för regeringen att införa ett prisstopp gällande från och med den 6 mars 1985.
På senare tid har vissa uppgifter framkommit som tyder på att den ekonomiska uppgången har varit snabbare än vad som tidigare förutsatts. Främst gäller det den privata konsumtionens utveckling och efterfrågan på importerade varor. Även om denna nya information inte ändrar den grund-
läggande bilden av det ekonomiska läget så tyder den på att expansionen i
den svenska ekonomin är något för stark. vilket negativt påverkar bytesba-
lansen och prisutvecklingen.
Mot denna bakgrund vill jag något beröra den ekonomiska utvecklingen under årets första månader.
Vissa uppgifter tyder på att den privata konsumtionen har ökat starkt i början av året. Exempelvis har omsättningen i detaljhandeln ökat med 356 i volym första kvartalet 1985 jämfört med samma period förra året. Nyre-
gistreringen av bilar har ökat med hela 2296 årets fyra första månader jämfört med samma månader i fjol. Andelen hushäll som i april 1985 planerade bilinköp under andra kvartalet var större än i fjol.
Förhållanden av dessa slag varierar emellertid mellan enskilda månader
och kvartal och påverkas ofta av tillfälligheter. Sålunda visar preliminära uppgifter en betydligt lugnare utveckling för omsättningen i detaljhandeln i april. Nyregistreringen av bilar i april kan ha drivits upp av den väntade arbetsmarknadskonflikten. Vidare innehåller den totala privata konsum-
tionen delar som utvecklar sig mer stabilt och i långsammare takt än ovannämnda delar. exempelvis bostadskonsumtionen och delar av tjänste-
komsumtionen.
En samlad bedömning tyder på att den privata konsumtionen under första kvartalet 1985 har ökat ungefär en procentenhet snabbare än den
helårsprognos på 1,47 som regeringen redovisade i kompletteringspropo-
sitionen.
Orsakerna till denna utveckling är svåra att klarlägga. Hushållens reala inkomstutveckling under 1985 torde inte — enligt vad som nu kan över-
blickas — möjliggöra en så kraftig konsumtionsökning. Det är därför san-
nolikt att konsumtionsökningen beror på ett minskat sparande. Uppgifter
om bankernas och kreditinstitutens utlåning tyder på en relativt kraftig
ökning av hushållens upplåning under första kvartalet i år.
Vidare kan en kraftig expansion noteras även i andra avseenden. Industrins investeringsplaner — såsom de kommer till uttryck i Industriförbun-
dets Planenkät — är mycket expansiva för i år. Konjunkturinstitutets
konjunkturbarometer för industrin visar på en fortsatt ökning av export, produktion och sysselsättning under resten av året.
Prisökningarna under första kvartalet har varit snabbare än önskvärt. Delvis beror detta på ökade importpriser till följd av dollarkursens starka
uppgång. Delvis torde de ha att göra med att anpassningen nedåt av
inflationsförväntningarna tar tid och de relativt starka etterfrågeökning-
arna på vissa varuområden. De löneavtal för 1985 som har slutits på den
svenska arbetsmarknaden, den låga internationella inflationen och det allmänna prisstopp som för närvarande råder gör förutsättningarna goda för en kraftig dämpning av inflationen under resten av året med sikte på att
uppnå det uppsatta inflationsmålet. Bytesbalansen har varit sämre under årets första månader än vad som är
förenligt med prognosen i kompletteringspropositionen. Handelsbalansen
uppvisade ett överskott på I miljard kr. under januari-april, vilket är betydligt sämre än fjolårets överskott på 11 miljarder kr. En analys av utvecklingen tyder på att importen har ökat mycket kraftigt och mer än
väntat, medan exporten har utvecklats i enlighet med tidigare bedömningar. Det finns naturligtvis faktorer av tillfällig natur bakom denna utveckling.
Såiunda har den höga dollarkursen försvagat bytesbalansen och den kalla vintern inneburit både en ökad oljeimport och ishinder för delar av den svenska exporten. Försämringen av bytesbalansen är emellertid i huvudsak orsakad av den snabba efterfrågetillväxten inom landet.
Den privata kapitalbalansen uppvisade ett litet överskott under första kvartalet i år. Det valutautflöde som inleddes i november i fjol fortsatte
under andra kvartalet och har under senare tid accentuerats. Sannolikt har även den privata kapitalbalansen då försvagats. Under de senaste veckorna har en arbetskonflikt tillkommit inom den
statliga sektorn. Vissa inslag I konflikten bedöms redan efter kort tid få
betydande skadeverkningar på den svenska ekonomin. Särskilt gäller det
för utrikeshandeln. Så småningom kan även produktionen och sysselsättningen i näringslivet komma att försvåras. Konflikten skapar också osä-
kerhet om framtidsutsikterna för den svenska ekonomin. Om konflikten
blir långvarig kan det få betydande negativa verkningar under en lång tid framöver.
Det finns således ett antal uppgifter, som tyder på att den svenska
ekonomiska uppgången är snabbare än vad som tidigare förutsetts samtidigt som problemen med bytesbalansen och valutautflödet har förstärkts. Regeringens ekonomisk-politiska strategi såsom den senast beskrevs i kompletteringspropositionen i april ligger fast. Den redovisade utvecklingen gör det emellertid nödvändigt att vidta ekonomisk-politiska åtgärder för
att fullfölja den tredje vägens ekonomiska politik. Fullmäktige i riksbanken har den 13 maj 1985 beslutat om ett antal åtgärder för att dämpa konsumtionstillväxten och motverka valutautflödet, bl.a. höjdes diskontot från
9,5 90 till 11,5 96. |
Regeringen har den 13 maj 1985 beslutat om följande åtgärder.
O Föreskrifter om betalningsvillkor vid försäljning av bilar (bilkreditförordningen) återinförs. Kontantinsatsen skall vara minst 5096 och amorteringstiden högst 12 månader. O Reglerna för kontokrediter skärps genom en ny förordning. Enligt
denna uttas en förhöjd första amortering med 3072 på senaste månadens köp. Vidare skall amorteringen per månad vara minst 1090 av kvarstående skuld.
Jag föreslår nu följande ytterligare åtgärder.
O Genom en ny lag föreslås bemyndigande för regeringen att skärpa reglerna för avbetalningsköp. Regeringen bör föreskriva att kontantinsat-
sen skall vara minst 3076 och amorteringstiden högst [2 månader.
De ovannämnda åtgärderna syftar till att minska den lånefinansierade privata konsumtionen och öka sparandet. Åtgärderna avses gälla t.o.m.
utgången av mars 1986. O Likviditetsindragningarna från näringslivet utvidgas. Företagen åläggs att på konto i riksbanken inbetala ett belopp motsvarande 67: av
lönesumman över 20 milj. kr. i augusti 1985 och vterligare 471 januari
1986. Medlen hälls bundna t. o. m. den 31 mars 1988. O Bilaccisen fördubblas den 15 juni 1985. För en medelstor bil blir höjningen ca 3 500—4 000 kr. Härigenom dämpas den inhemska efterfrågan på nya personbilar. Som ett led i miljöpolitiken avser jag att senare föreslå regeringen att bilaccisen sänks för de bilar som uppfyller de strängare
regler för avgasrening som kommer att gälla i framtiden.
O Stämpelskatten på fastighetsinteckningar höjs från I till 22 från den I juli 1985. Härigenom dämpas efterfrågan på krediter mot fastighetsin-
teckning.
O Vissa statliga utgifter senareläggs.
De åtgärder jag nu har nämnt leder till en betydande förstärkning av
budgeten. Å andra sidan medför den höjda räntenivån till följd av riksban-
kens åtgärder en ökning av statsskuldräntorna. Hur stor denna blir beror på vilket ränteläge som kommer att gälla under budgetåret 1985/86. Om nu gällande räntenivå skulle bestå under hela denna tid torde budgetunder-
skottet nästa budgetår komma att uppgå till ungefär det belopp som angavs i årets kompletteringsproposition, dvs. ca 60 miljarder kr.
2 Begränsning av konsumtionskrediter
Som jag nyss redovisat är det nödvändigt att begränsa sådan konsum-
tionsökning som bygger på ett ökat utnyttjande av krediter. På vissa områden har regeringen redan bemyndiganden av riksdagen att utfärda föreskrifter om betalningsvillkor vid kreditköp. Bemyndigandena finns i lagen (1975: 90) med bemyndigande att meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid yrkesmässig försäljning av bilar samt i lagen (1980: 523) med
bemyndigande att meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid kontoköp.
Regeringen har nyligen beslutat förordningar med föreskrifter om betalningsvillkor vid yrkesmässig försäljning av bilar och vid kontoköp. För andra konsumentkreditköp, t. ex. avbetalningsköp i övrigt, finns inte mot-
svarande möjlighet för regeringen att utfärda föreskrifter. Bestämmelsen i
8 § konsumentkreditlagen (1977:981) om kontantinsats på minst 20 är förestavad av allmänna konsumentpolitiska strävanden efter ett förbättrat
konsumentskydd och inte avsedd att användas i samhällsekonomiska syf-
ten av mer konjunkturpolitisk natur. Åtgärder som vidtas i dessa syften är vanligen också av mera tillfällig karaktär än åtgärder som vidtas i syfte att
stärka konsumentskyddet.
Som jag nämnt har regeringen bemyndigande att meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid kontoköp. Från samhällsekonomisk synpunkt är det väsentligt att regeringen snabbt kan vidta motsvarande åtgärder beträf-
regeringen att meddela föreskrifter om betalningsvillkor också vid andra krecditköp än kontoköp.
3 Ytterligare likviditetsindragning
Som ett led i de föreslagna ekonomisk-politiska åtgärderna föreslår jag att den likviditetsindragning trån näringslivet och kommunerna som föreslagits i kompletteringspropositionen (prop. 1984/85:150 bil. 1) skärps beträffande näringslivet. Jag föreslår att det belopp som skall betalas in av
företagen ökas från ett belopp motsvarande 696 av den del av 1984 års lönesumma som överstiger 20 milj. kr. till 102 av detta belopp. Inbetal-
ningen föreslås ske med 6 procentenheter i augusti 1985 och resterande del
I januari 1986. Det belopp som skall betalas in av företagen kan genom höjningen antas öka med ca 2,5 miljarder kr.
4 Försäljningsskatten på motorfordon
Försäljningsskatt på personbilar, lätta lastbilar och bussar samt på motorcyklar utgår enligt lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon. Försäljningsskatten utgår för personbilar med en tjänstevikt av mer än 400 kg, för bussar med en totalvikt av högst 3 000 kg, för lastbilar med skåpkarosseri och med en totalvikt av högst 3000 kg och för motorcyklar oavsett vikten. Skatten beräknas för samtliga fordonstyper efter tjänstevikten.
För personbilar, lastbilar och bussar är skatten 3 kr. 20 öre per kg. med ett tillägg av 400 kr. per varje fullt femtiotal kg varmed tjänstevikten
överstiger 1600 kg. För motorcyklar tas skatten ut efter fyra olika viktklasser, med en skatt varierande mellan 670 kr. och 2 240 kr. Som jag förordat bör försäljningsskatten nu höjas med 10026. Höjningen
bör procentuellt sett vara lika stor för alla typer av fordon. Höjningen bör genomföras den 15 juni 1985. Regeringen har i prop. 1984/85:127 om program mot luftföroreningar
och försurning föreslagit att skärpta avgasreningskrav för personbilar. motsvarande nuvarande amerikanska krav, införs frivilligt fr.o.m. 1987 års bilmodeller. För att en sådan frivillig introduktion skall få önskvärt
resultat bör särskilda ekonomiska stimulanser införas under en övergångstid. Dessa bör utformas så att kostnaderna för avgasreningen kompenseras
genom en lägre försäljningsskatt. Den nu föreslagna höjningen av skatten
tiska skäl och efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet återkomma i annat sammanhang med förslag till nedsättning av försäljnings-
skatten för avgasrenade bilar.
5 Stämpelskatten
Enligt lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter
tas stämpelskeu ut vid förvärv av fast egendom. tomträtter och skepp samt vid beviljande av inteckningar.
Stämpelskatt vid beviljande av inteckning tas ut när det gäller inteckningar i fast egendom, tomträtt, luftfartyg. skepp och näringsverksamhet.
Skattesatsen är tio kronor för varje fullt tusental kronor av det belopp som
intecknas. För inteckning i skepp är skatten dock fyra kronor för varje fullt tusental kronor av beloppet. Skatten är alltid lägst femtio kronor.
Skatten vid beviljande av inteckningar i fast egendom eller tomträtt bör
höjas till tjugo kronor för varje fullt tusental kronor av det belopp som
intecknas. Denna höjning bör träda i kraft den I juli 1985. Skatten vid uttag av inteckningar i luftfartyg, skepp och näringsverksamhet bör inte höjas.
6 Senareläggning av vissa statsutgifter
I det föregående har redovisats att det finns anledning att vidta åtgärder som dämpar efterfrågan i ekonomin. Åtgärderna tar i första hand sikte på
att begränsa likviditetsökningen i näringslivet och att begränsa den lånefinansierade privata konsumtionen.
Det finns i nuvarande läge anledning att också begränsa den efterfrågan som skapas via statsbudgeten. En sådan begränsning bör i första hand
inriktas på de områden jag nämnt och sålunda omfatta bl. a. transfereringar till näringslivet och vissa statliga inköp av materiel och utrustning. Det ankommer på regeringen att — med beaktande av de utgiftsåtagan-
den som följer av lag eller annat särskilt beslut av riksdagen — avgöra i
vilken utsträckning och i vilken takt ett anslag eller bemyndigande skall tas i anspråk. Detta sker i regleringsbreven.
Arbetet med att utforma regleringsbreven för budgetåret 1985/86 pågår i
regeringskansliet. Regeringens avsikt är att i detta arbete noggrant pröva de möjligheter som föreligger att innehålla medel eller senarelägga utbetal-
ningar från anslag. I den mån anslagsutnyttjandet innebär större förändringar i förhållande till de utgiftsprogram som presenteras för riksdagen bör detta redovisas i nästa års budgetproposition.
Ett generellt utnyttjande av regeringens möjligheter att innehålla medel
har förekommit tidigare, t. ex. våren 1977.
7 Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till I. lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid kreditköp, 2. lag om ändring i konsumentlagen (1977:981), 3. lag om ändring i lagen (1985:000) om inbetalning på likviditetskonto under budgetåret 1985/86, 4. lag om ändring i lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon, 5. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.
8 Lagrådets hörande
Med hänsyn till att författningsförslagen är av enkel beskaffenhet anser Jag att lagrådets yttrande över förslagen inte bör inhämtas.
9 Hemställan
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen
dels föreslår riksdagen att
I. godkänna den inriktning av den ekonomiska politiken jag har
förordat,
2. anta de upprättade lagförslagen,
dels 3. bereder riksdagen tillfälle att
ta del av vad jag anfört om utnyttjande av anslag m. m. Med hänsyn till att förslagen bör behandlas under innevarande riksmöte bör regeringen vidare föreslå riksdagen att besluta förkorta motionstiden
till åtta dagar.
10 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och det ändamål som han har hemställt om.
Innehåll
PropOSitlON mosse eerree ere er ere rer reser rer rer rr tr rss rar str rasa Propositionens huvudsakliga innehåll = osssssssssssss esse reses es LagförSläg —osooseseeee re er rer ere ere rer rer rss res s ess ess reses 1. Förslag till lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om
betalningsvillkor vid kreditkÖP =sosoososssossesseserrr series rea [8 [AS Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981) ... 3. Förslag till lag om ändring i lagen (1985:000) om inbetalning på
likviditetskonto under budgetåret 1985/86 sssossososss sonsonson. 4, Förslag till lag om ändring i lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på
MOLOrfOrdON oseseeeeerer er rr reser rer reser sr rs ere es ess ses rss 5. Förslag till lag om ändring i lagen (1984: 404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter oooooooosrereeessersrrssssrssss rss ss
I Det ekonomiska läget och inriktningen av den ekonomiska politi-
TA
Begränsning av konsumtionskrediter
PJ Ytterligare hKkviditetsindragning —oosoosossssssesssssssersr oso
RR Försäljningsskatten på motorfordon
nn Stämpelskattef sosooooreeesreeseerersererrressr rr ess ss ers sea
DD Senareläggning av vissa statsutgifter > Upprättade lagförslag
Lagrådets HÖTrande = oossossessossersre sosse ss ser ss rss sr nea
Hemställäll oossososseeeeerrerrrererer er reses s ses ss ss ess
OM Beslut
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985