med 1985 års redogörelse för de statliga företagen

Regeringens skrivelse yr 1985/86: 20 | j

med 1985 års redogörelse för de statliga Skr

företagen 1985/86: 20

Regeringen överlämnar till riksdagen, enligt bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 10 oktober 1985, 1985 års redogörelse för de statliga företagen, På regeringens vägnar

Olof Palme

Roine Carlsson

I Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 20

Industridepartementet Skr. 1985/86: 20

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 oktober 1985.

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carlsson. Lundkvist. Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peterson, Bodström, Göransson, Dahl. R. Carlsson, Flolmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet R. Carlsson

Skrivelse med 1985 års redogörelse för de statliga företagen

Efter beslut av riksdagen i februari 1981 (prop. 1980/81:22, NU 1980/ 81:29, rskr 1980/81: 147) lämnar regeringen årligen en redogörelse till riksdagen för de statliga företagens verksamhet.

Inom industridepartementet har upprättats en redogörelse för de statliga företagens verksamhet under år 1984 eller motsvarande verksamhetsår. Redogörelsen bygger främst på de olika verkens och företagens årsredovisningar för år 1984 eller motsvarande verksamhetsår, men även på material som företagen överlämnat dirckt till departementet. Företagen svarar själva för innehållet i uppgifterna.

Efter en inledande översikt följer en beskrivning av verk och företag med text och vissa sifferuppgifter. Dessutom finns ett register över styrelser m. m., ett organisatoriskt register och ett alfabetiskt register.

Redogörelsen för de statliga företagen bör fogas till protokollet i detta

ärende som bilaga.

Jag hemställer att regeringen överlämnar redogörelsen till riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr. 1985/86: 20

Biluga

Den statliga företagssektorn

Riksdagen

Sveriges Riksbank Industridcpartementet

Procordia AB Svenska Varv AB

AB Tumba Cementa AB (5) Svenska ABAB Svenska Brazil Bruk a rymd- Hmänna Lagerhus AB | Trading AB Kockums Ar AR Air AB aktiebolaget Nevaknings Svenska Risk Calor- Luossavaara- SSAB . Management Celsius AB Kiirunavaara SE (75) go Kemi Service AB Cityvarvet AB AB (LKAB) ” Svenska Eriksberes SSPA, Beroxo AB Skifferolje za Ne Luxor AB (30) Mariti AB Förvaltnings

oa antme Bilfragmen- AB

Nordiska Consulting AB tering AB (25) Svenska -

Satellitaktie- "= Sveriges Tobaks AB AB Finnboda

bolaget (85) geologiska AB |PSK BS Vart

Norrbottens geolog Konsult AB Svenska Generator

Järnverk AB oss lf Cea Aktiebolag — vp (St :S5 | Industri AB (78)

(NJA) bank AB AB Eiser Sweden Götaverken

Skupvägares — Sydgas AB (50)| KabiVitrum AB Center Arendal AB

Cellulosa AB, TEMU Kalmar Japan AB (33.3) | Göraverken

Neb (72) Interactor AB : | Industries AB — Swedish Apg Dy Systems

AB Oljetransit = Zenit KAPAB a änent — | Karlskrona

Shipping AB Kapitalutveck- pr -

AB Statens ling AB Gaoration varvet AB Anläggnings- (SID) lm provning Laxå Bruks Kockums AB

AB Statens i on Compiner

Skogs- -.iber AB M industrier Procordia Systems AB (ASSD Food AB Kockums Energi- Studsvik

udsvi Regioninvest system AB

Energi- i Norre AB teknik AB Kylfinans AB Svensk Rockwool AB Syynska Varv Exportkredit SARA AB (SEK) 08,4) Statsföretag Svensk Miljö- International teknikutveck-

ling AB AB Statsföre-

Svensk Trans- tagens Samköp ponrsystemut- | veckling AB SK AB or) vensk SEMKEO Industriell Elektriska Bioteknik AB Materielkon- Svenska trollanstal- Industri-

ten AB (51) etablerings

” Svenska AB (SVETAB) 4 | Petroleum AB

Skr. 1985/86: 20

Arbetsmark- Civil-

nadsdeparte- departe-

mentet mentet

Svenska Domän- Affärsverket Statens Varv AB verket FFV vattenfallsverk

Svenska Varv JAB Böksholms | FFV Före- 14 elproduk- Samhälls- Statskonsult Vindenergi AB |Sulfitfabrik tagen AB tionsföretag företagsgruppen| AB

Swedvards Domän- I Industrigruppen | 9 eldistribu- International företagen AB JAS AB (20) | tionsföretag

AB Fastigh kv United Forsmarks Uddevalla- Skogen nr I Stirling Kraftgrupp varvet AB AB (50) | AB ARB (74,5)

Vantet AB AB Göta kanal- AB Kärnkraftbolag utbildning (50) Högaskog AB Svensk

Encergiverks- AB Lessebo

grupp ÅR Skogar

(SEAB) Svenska Torv

Svensk AB

Kärnbränsle- Sverck Sverige hantering Rekreation AB AB (58,4)

Svenskt

Kolkonsortium

AB (50)

Swedegas AB

Swedish

Power

Service AB

(SwedPower)

(51)

Skr. 1985/86: 20

Finansde- Försvars- Jordbrukspartemcentet departe- departe-

mentet mentet Koummunikationsdepartementet

Luftfarts- Post- Statens

verket verket Järnvägar (ST)

Företagskapi- Swedair 2 Svalöf AB (50) Swedish Fastighets ASGAB (74,9) tal AB (56) ) AB (62,5) Svensk pytation AB Certus GDG Biltrafik

AB Gam- Avfalls- ment AB Postbolagen AB

a (75) kan vertering (Swedavia) AB Gullivers Re- AB Industri- s Sollefteå sebureau AB

kredit (59) (SAKAB) (96) Omnibus AB 37,5)

Lantbruks- OR Svensk Umeå Buss- AB Gävle kredit AB (50) tjänst garage AB (45) Vagnverkstad

(Svelab) (34) Umeå Omni- (AGEVE) Post- och Kreditbanken busstation AB Land- PKbanken (84) AB (33) | transport Statens Rimbobanans Bostads- Fastighets AB finansierings-

Stockholms akticbolag ti o

Läns Omni- Svenska bus AB Penning- . lotteriet AB AB Swedcarrier

Swederail System- na bolaget AB

Ag (30) AB Tipstjänst AB Trafik- AB Vin- & restauranger Spritcentralen (TR) Värdepappers- United Tours centralen AB (30) VPCAB (53)

Skr. 1985/86: 20

Social- Utbildnings- Utrikesdeparte- departe- departementet mentet mentet

Televerket

ELLEMTEIL AB Acro- Apotcksbolaget Kungliga Swedec Inter-

Utvecklings transport AB (67) Dramatiska national AB (50)

AB (50) (ABA) (50) teatern

Een-Flolmgren aktiebolag

Nordiska AB Svensk Ortopediska i Telesatollit- Bilprovning i Uppsala Kungliga Teatern

aktivbolager (52) TAB (33) Aktiebolag

(NOTEL- Swedish AB Kurorts- (Operan) SAT) (50) National verksamhet Svenska Teleinvest AB Road Con- Statens sulting AB Språkresor AB

(SweRoad)

Den statliga företagssektorn i juli 1985. Siffror inom parentes anger statens, Procordia ABs resp. Svenska Varv ABs andel i procent av aktiekapitalet i de bolag som inte är helägda. Företagens aktieinnehav redovisas i ett organisatoriskt register

på sid 231.

Skr. 1985/86: 20

De statliga företagen

Orpanisationstablån på sid. 4—7. omfattar 7 affärsverk, 8 kreditinstitut och 164 aktiebolag. Av dessa 179 företag har 108 fått ett eget textavsnitt. För att ett företag skall redovisas med textavsnitt krävs att statens andel av aktiekapitalet uppgår till minst 50 26 eller att företaget bedriver verksamhet av viss omfattning eller är av allmänt intresse av särskilda skäl. De 7 affärsverken och de 172 bolagen äger helt, delvis eller innehar minoriletsandelar i 746 bolag som — tillsammans med de 179 företagen i organisationstablån (totalt 925 företag) — redovisas i de organisatoriska och alfabetiska registren. Vilande bolag har inte tagits upp i det alfabetiska registret.

De 179 olika företagen, som ingår bland de statliga företagen, varierar avsevärt i storlek och representerar en mångfald olika verksamhetsinriktningar. Här finns affärsverk, kreditinstitut, industriföretag och bolag som ålagts speciella uppgifter av staten, t.ex. Systembolaget AB och Penninglotteriet AB.

Tabellen nedan är en sammanställning över de företag som är representerade med företagsbeskrivningar. Nedan presenteras de tio största företagen inom den statliga sektorn sorterade etter olika mått.

Omsättningen i den statliga företagsgruppen uppgick under år 1984 (eller motsvarande) till 153 miljarder kronor. Motsvarande siffra för föregående år var 148 miljarder kronor. Utlåningen för kreditinstituten var 134 miljarder kronor år 1984, föregående år 117 miljarder kronor.

Resultatet före dispositioner och skatt för hela den statliga företagssektorn inkl. kreditinstituten försämrades från år 1983 till år 1984 med 3002 milj. kr. " Investeringsvolymen är i stort sett oförändrad.

Antalet anställda minskade med ca 19.

Skr. 1985/86: 20

År Affärs- Kredit- Pro- Svenska — Övriga Summa

verken insti- cordia- Varv- aktie-

tuten gruppen — koncernen bolag

Medelantal anställda 1984 157 262 4197 24392 7 714 106 106 309.671”

1983 156706 3970 25719 19599 106355 312 349

! Omfattar i flera fall annat redovisningsår ? De företag som redovisas i nästa avsnitt med företagsbeskrivningar och översiktstabeller har 309671 anställda. Förutom dessa företag finns ett antal statliga företag i de organisatoriska och alfabetiska registren som inte redovisas med text. Dessa företag har tillsammans 2 205 medelantal anställda. -

Skr. 1985/86: 20

De tio största företagen inom

den statliga sektorn

Omsättning (milj. kr.)

Resultat före dispositioner och skatt (milj. kr.)

Investeringar (milj. kr.)

+ avser 6 mån. ++ före ränta på statskapital

Antal anställda

li

Skr. 1985/86: 20

Företagsbeskrivningar

Sifferuppgifterna i översiktstabellerna avser koncernuppgifter utom för

affärsverken.

Årsredovisningar kan rekvireras direkt från resp. företag eller verk. För

de bolag och verk som har bokslut per den 30 juni 1985 beräknas årsredo-

visningar finnas tillgängliga under november månad.

ABAB, Allmänna Bevaknings AB

Översikt 1984 1983

milj. kr. milj. kr.

ABAB, Allmänna Bevaknings AB, bildades år 1964 efter ett riksdagsbeslut där två syften angavs. Dels att svara för bevakningen av särskilt viktiga statliga totalförsvarsobjekt och dets att vidmakthålla konkurrens på säkerhetsmarknaden i Sverige.

ABAB-gruppen består av moderbolaget och dotterbolaget Svenska Vakt AB, som drivs i kommission för moderbolaget. Gruppen har verksamhet på ett 50-tal platser i hela landet och sysselsätter ca 2 100 årsanställda.

Verksamheten inriktas på att leverera ett fullständigt säkerhetsskydd, dels med egna tjänster som bevakning, skyddsplanering, värdetransporter, åtlgärdservice m.m. och dels i kombination med modern teknik och kompletterande tjänster från samarbetspartner.

Det ekonomiska resultatet år 1984 för ABAB-gruppen är i förhållande till tidigare år svagt. I förvaltningsberättelsen för år 1983 konstaterade styrelsen alt ett antal kostnadskrävande aktiviteter påbörjats, vilka negativt skulle komma att belasta år 1984. Till den ogynnsamma resultatutvecklingen hör en hård prispress på uppdragen inom såväl offentlig förvaltning som näringslivet.

Under året har stora ansträngningar gjorts och betydande kostnader lagts ner på att marknadsföra de båda verksamhetsgrenarna ABARB-divisionen och Svenska Vakt.

I början av år 1985 har två konkurrerande företag, I.arm-Assistans i Göteborg AB och Larm-Assistans i Malmö AB förvärvats. Härigenom förstärks ABABs position i de båda områdena.

ABAB-zgruppen har en speciall situation dels genom sin särställning med uppdrag inom delar av totalförsvaret och polisväsendet, dels genom speciella anställningsvillkor för delar av väktarpersonalen med högre kostnader än branschens övriga företag som följd.

Bedömningen är att ABAB i framtiden 'måste räkna med att än större Skr. 1985/86: 20 delar av verksamheten sker i konkurrens med andra företag. Därmed blir det nödvändigt att förutsättningar och villkor för ABAB-gruppen är lika med konkurrenternas. Strategien och organisationsstrukturen måste också anpassas efter marknadens behov. Under år 1985 inleds därför ett omfattande program som kommer att successivt betyda avsevärda förändringar men också ge möjligheter till en positiv resultatutveckling.

AB Aerotransport (ABA)

Översikt 1983/84” 1982/83

(milj. kr.) (milj. kr.)

+x Räkenskapsäret omfattar tiden september—- oktober.

ARA ägs till lika delar av staten och det privatägda Svensk Interkontinental Eufttrafik AB (SILA). Bolagets flygtrafikrörelse har sedan den 1 oktober 1950 handhafts av konsortiet Scandinavian Airlines System — SAS. Andelarna i konsortiet är 2/7 vartdera för Det Danske Luftfartselskab A/S (DDL) och Det Norske Luftfartselskap A/S (DNL) samt 3/7 för ABA. Svenska statens andel i SAS är således 3/14. Gemensamt med DDL och DNL äger ABA också konsortiet Scanair som uteslutande driver charterflygrörelse. Ägarförhållandet i Scanair är detsamma som i SAS.

Linjeflyg AB (LIN) ägs till lika delar av ABA och SAS. Svenska statens andel utgör sålunda 5/14.

ABASs omsättning, som huvudsakligen består av fastighetsintäkter, var 1983/84 88,6 milj. kr. Därtill kommer ett finansnetto på 14,9 milj. kr. samt ABASsS andel (3/7) av SAS och Scanairs resultat på 393 milj. kr.

SAS-gruppens driftintäkter ökade 1983/84 med 13 26 till 18005 milj. kr. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 968 milj. kr. Flygplansflottan uppgick den 30 september 1984 till 89 plan — 5 Boeing 747, 6 DC-10, 3 Airbus A300, 11 DC-8, 60 DC-9 ochg 4 Fokker F27.

SAS befordrade år 1983/84 10,1 milj. passagerare, vilket är en ökning med 10 22. Medelantalet anställda i konsortiet var 17710, varav i Sverige 5617.

Scanair har under verksamhetsåret befordrat ca 577 000 passagerare till 17 länder utanför Skandinavien för 27 researrangörer. De vanligast förekommande mottagarländerna är traditionellt Spanien inklusive Kanarieöarna samt Grekland.

Scanairs resultat för verksamhetsåret visar en vinst på 30,1 milj. kr. varav ABAs andel (3/7) utgör 12,9 milj. kr. Omsättningen har uppgått till 959 milj. kr. Scanair har under verksamhetsåret haft i medeltal 319 anställda. 13

Skr. 1985/86: 20 Linjeflyg AB (LIN) bedriver reguljärtralik på 22 orter. Under året befordrade LIN 3 111000 passagerare. Totalt uppgick driftsintäkterna till 1370,9 milj. kr. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt upppick till 91,9 milj. kr. Aktickapitalet uppgår till 100 milj. kr. Bolaget har under verksamhetsåret haft i medeltal 1688 anställda. Flygplansflottan bestod vid verksamhetsårets utgång av 13 F28-4000 med vardera 85 platser samt 3 F28-1000 med vardera 70 platser.

Dotterbolaget Nya Snäck AB bedriver hotell-, restaurang- och konferensrörelse i förhyrda anläggningar i Snäckgärdsbaden på Gotland. Dotterbolagets resultat redovisas med 0 efter ett aktieägartillskott med 2,6 milj. kr., varav moderbolaget tillskjutit 2 milj. kr.

ABA Fastighetsförvaltning AB har ett aktiekapital på I milj. kr. Omsättningen under år 1983/84 var 36,2 milj. kr. Medelantalet anställda uppgick till 57 personer.

AB Bromma Kontorstryck, vars aktiekapital är 900000 kr., hade år 1983/84 cn omsättning på 13,7 milj. kr. Antalet anställda uppgick i medeltal till 46 personer.

Sörmlands Grafiska AB har ett aktiekapital på 10 milj. kr. Omsättningen under år 1983/84 var 162 milj. kr. Antalet anställda uppgick i medeltal till 330 personer.

Arne Svensson Offset AB har ett aktiekapital på 250 000 kronor. Omsättningen år 1983/84 uppgick till 16,4 milj. kr. Medelantalet anställda uppgick till 18 personer.

Affärsverket FEY

Verkets anor går tillbaka till år 1552 då kung Gustav Vasa grundlade Krutbruket i Åkers Styckebruk vilket forfarande är i verksamhet på samma plats. Namnet FFV förekom första gången år 1943 då ett antal befintliga militära verkstäder sammanfördes till en organisation. Under 1960-talet tog FFV även hand om försvarsverkstäder för underhåll, samtidigt som koncernens kunnande vidgades mot civila marknader. Sedan år 1970 tilhör FFY industridepartementet.

Verkets uppgift och omfattning FFV är en industrikoncern med inriktning på utveckling och tillverkning av avancerade försvarssystem och civila högteknologiska verkstadspro-

dukter samt på kvalificerat underhåll inom militära och civila produktom- Skr. 1985/86: 20 råden, framför allt flyg. Verksamheten har fört upp koncernen till teknisk kompetens inom elektronik, teleteknik och datorteknik. Inom dessa och angränsande områden bedriver FFV även en omfattande konsultverksamhet.

Koncernen består dels av alfärsverk med fyra sektorer och huvudkontor i Eskilstuna, dels en rad bolag vars aktier förvaltas av FEV Företagen AB, med säte i Eskilstuna. I Sverige bedriver koncernen verksamhet på ett tjugotal orter, vartill kommer mindre försäljnings- och servicckontor samt mobila enheter.

FFV Försvarsmateriel med ca 2 000 anställda utvecklar, tillverkar och marknadsför försvarsmateriel, främst för pansarbekämpning. Scktorn har även verkstadsprodukter för civila ändamål samt jakt- och skyttevapen på sitt program.

Scktorledningen finns i Eskilstuna. Produktion och utveckling är förlagd till Karlstad, Vingåker och Gällö (grovkalibrig ammunition), Eskilstuna (finkalibriga vapen och civila verkstadsprodukter), Motala (torpeder) och Åkers Styckebruk (explosivvaror).

FFV Underhåll med ca 3000 anställda utför underhåll åt främst det svenska flygvapnet, men bedriver också en omfattande konsultverksamhet och har en växande andel civila tjänster. Kompetensen möjliggör underhåll av både flygplan och helikoptrar med tillhörande motorer och övrig utrustning, elektronisk utrustning, samt armé-, marin- och flygvapenmateriel.

Sektorledningen finns i Arboga och verksamheten bedrivs där samt i Linköping, Östersund, Växjö och Stockholm.

FFV Materialteknik, med ca 80 anställda, bildades under våren 1984 och arbetar som neutral och oberoende konsult för provning, utredning, utveckling och utbildning inom materialområdet. Huvudkontoret ligger i Linköping.

FFY Koncernservice, med 140 anställda, bildades under våren 1984 för att sälja dator-, administrativa och konsulttjänster till koncernens olika enheter. FFV Koncernservice har sitt säte i Eskilstuna.

Verksamheten under år 1984 Försvarets Matcrielverks ansträngda likviditet medförde under år 1983 kraftigt nedskurna beställningsvolymer, vilket tvingade FEV Underhåll att varsla personal och genomföra olika strukturcringsåtgärder. FFV Försvarsmateriel genomför stora satsningar i produktutveckling, produktförnyelse och marknadsföring. Detta har medfört att år 1984 belastats med höga kostnader — delvis av engångskaraktär — och orsakat en kraftig resultatminskning.

Resultatet före bokslutsdispositioner är inte tillräckligt för att täcka statens förräntningskrav på statskapitalet och krav på överavskrivningar. Genom reservupplösningar kan dock statens förräntningskrav uppfyllas.

Resultatet före dispositioner och skatt uppgick till 57 milj. kr., att jämföras med 84 milj. kr. för år 1983. Faktureringen uppgick till 1913 milj. kr., att jämföras med 1863 milj. kr. föregående år. 15

Skr. 1985/86: 20' FFV är en av delägarna i Industrigruppen JAS AB. FFV ansvarar därvid

bland annat för specifikation och anskaffning av autotestsystem för såväl produktion som underhåll av JAS 39 Gripen. Arbetet fortskrider planenligt.

Inom Stirlingverksamheten har tekniska framsteg gjorts, och verksam-

heten fortskrider planenligt.

FI:V kommer att inleverera 65 milj. kr. till staten.

Framtidsutsikter Utvecklingen av försvarsmateriel ställer sig allt kostsammare, varför FFV

är beroende av stora serier, Mot denna bakgrund ger minskade svenska

försvarsanslag anledning till oro. Exportmöjligheterna är för vissa delar av

verksamheten av helt avgörande betydelse för FFVs lönsamhet och sysselsättning. Att direkt ersätta militär produktion med civil produktion är i de flesta fall orealistiskt. Den civila verksamheten måste utvecklas med hän-

syn till de speciella affärsförutsättningar som finns inom dessa områden.

FFVs ökade civila satsningar sker främst inom koncernens bolagsgrupp.

Affärsverket har dock kunnat notera vissa framgångar genom att långsik-

tiga civila legoavtal tecknats. Målsättningen har sedan några år varit att nå en fördelning mellan militär och civil produktion på 60-40 96 av koncer-

nens totala leveranser, och under år 1984 ökade andelen civil fakturering

från 3076 till 36970.

Apotcecksbolaget AB

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Apoteksbolaget AB bildades i augusti 1970 och övertog den 1 januari 1971 med ensamrätt detaljhandeln med läkemedel i landet.

Apoteksbolaget ägs f.n. till 2/3 av staten och 1/3 av Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmaciens utveckling m. m. Ramarna för bolagets verksamhet är angivna i ett avtal med staten, vilket gäller t.o.m. den 31 december 1985. Riksdagen har våren 1985 godkänt riktlinjer för ett nytt avtal, vilket i huvuddrag innebär en prolongering av nuvarande avtal. Bolaget skall svara för att en god läkemedelsförsörjning upprätthålls i landet och att läkemedelskostnaderna samtidigt hålls på en försvarbar nivå.

Bolaget har ett rörelsedrivande dotterbolag: ADA AB, som bedriver partihandel med läkemedel m. m.

Apoteksbolagets huvudsakliga uppgift är att upphandla och distribuera

läkemedel. I rörelsen ingick vid utgången av år 1984 771 apoteksenheter Skr. [985/86: 20

med försäljning av läkemedel till allmänheten. 1 detaljhandelsdistributionen ingick härutöver ca I 500 apoteksombud, huvudsakligen i glesbygd. Omsättningen år 1984 uppgick till 634 miljarder Kronor (6,0).

Det ckonomiska resultatet av moderbolagets verksamhet var före bokslutsdispositioner och skatt 134,6 milj. kr. (240,3) och det redovisade nettoresultatet 22,6 milj. kr. (32.0).

Dotterbolaget ADA AB hade under år 1984 en omsättning på 3,6 mil-

jarder kronor (3,0) och redovisade före bokslutsdispositioner och skatt ett

överskott på 52,8 milj. kr. (59,3). Nettoresultatet redovisades med 5,6 milj.

kr. (5,5).

Investeringarna år 1984 uppgick för Apoteksbolaget till 123,5 milj. kr.

(91,7) och för ADA till 3,6 milj. kr. (5,8).

Medelantalet anställda uttryckt i heltidsarbetande uppgick under året till

9624 (9569) i Apoteksbolaget och till 593 (578) i ADA. Försäljningen av receptbelagda läkemedel väntas inte förändras volym-

mässigt under år 1985. Övrig apoteksförsäljning, receptfria läkemedel, kemisk-tekniska varor, sjukvårdsartiklar m. m., beräknas visa viss volymmässig ökning. Apoteksbolagets överskott år 1985 beräknas bli lägre än år

1984 men tillräckligt för att behålla relationen mellan eget kapital och i

rörelsen totalt engagerat kapital (soliditeten) oförändrad. ADA:s överskott

år 1985 beräknas på grund av extraordinära kostnader i samband med

uppförandet av nya distribunaler bli något lägre än år 1984.

ASG AB

Översikt 1984 1983

(avser koncernen) (milj. kr.) (milj. kr.)

Historik ASG började sin verksamhet är 1935 under firma AB Svenska Godsbilcentraler. Bolaget var från början ett helägt dotterbolag till Rederi AB Svea och verksamheten omfattade enbart inrikes landsvägstrafik. I början av 1940-talet inträdde de svenska järnvägarna (SJ och de enskilda järnvägarna) som hälftendelägare i ASG och bolagets verksamhet utvidgades till alt omfatta även inrikes samlastning på järnväg. Bolagets firma ändrades samtidigt till AB Svenska Godscentraler. Efter andra världskrigets slut inledde ASG sin internationella trafik, som därefter successivt utvidgats och nu utgör en betydande del av bolagets verksamhet. Alltjämt är dock

2 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 20

Skr. 1985/86: 20 inrikestraliken på landsväg den omsättnings- och resursmässigt största delen av bolagets verksamhet.

Begreppet ASG hade redan tidigt kommit att såväl nationellt som internationellt helt stå för bolagets identifikation, men först år 1978 fann patentoch registreringsverket tillräckliga skäl att godkänna begreppet ASG som bolagets firma. Bolagets nuvarande firma, ASG ARB, registrerades i slutet av år 1978.

Bolagets syfte Målet för ASGs verksamhet är att betjäna det svenska näringslivet i Sverige och i utlandet med att organisera och administrera transport, spedition och lapring, allt inom ramen för tillfredsställande lönsamhet.

Bolagets omfattning ASG AB är moderföretag i en företagsgrupp, som omfattar ett 25-tal rörelsedrivande enheter i Sverige och utlandet. ASG-koncernens omsättning uppgick år 1984 till 6 364 milj. kr.

1 koncernen sysselsätts ca 4300 personer, varav nära ca 500 i dotterbo- Iag och försäljningskontor i utlandet.

Verksamheten under år 1984 Verksamheten inom ASG-koncernen har under år 1984 koncentrerats till transport, spedition och lagring till tjänst för svenskt näringsliv i Sverige och i utlandet. I linje med denna målsättning har aktierna i dotterbolagen Svenska Valvoline Oil AB och AB Nordiska Biltjänst försålts, varvid dock ASG i förhållande till Svenska Valvoline Oil AB även fortsättningsvis svarar för eventuellt uppkommande nettokostnader i samband med de rostskyddsgarantiavtal, som Svenska Valvoline Oil AB ingått före den 1 januari 1984.

Genom etableringen av dotterbolaget Nordex A/S, har ASG förstärkt sitt engagemang på den norska marknaden.

[ USA har ASG förvärvat en ytterligare aktiepost i Intercontinental Forwarders Inc, varefter ASG äger 51 90 av de röstberättigade aktierna i det amerikanska bolaget, som under år 1984 ändrat sin firma till ASG- Intercontinental Inc.

I slutet av år 1984 försåldes kontorsfastigheten vid Tegeluddsvägen i Stockholm liksom fastigheten Jursta 3:6 i Upplands Bro med därå uppförd lagerbyggnad. Såväl kontorsbyggnaden som lagerbyggnaden förhyres av ASG i minst 5 år framöver.

ASG gick den I januari 1984 in i en ny organisation, i vilken koncernehefen med hjälp av en stab svarar för den koncernövergripande styrningen och utvecklingen. Tre divisioner, ASG Sverige, ASG Europa och ASG Overseas, handhar med odelat resultatansvar inför koncernchefen den operativa verksamheten. Dotterbolagen är kopplade till respektive divi- 18 sion.

Den nya organisationen i förening med den under år 1984 rådande Skr. 1985/86: 20 högkonjunkturen skapade förutsättningar för en gynnsam utveckling av ASG-koncernens utveckling med ökade godsvolymer såväl i inrikestrafiken som i trafikerna mellan Sverige och utlandet. Såväl moderbolaget som de dotterbolag, vars verksamhet är direkt knuten till moderbolagets transport-, speditions- och lagringsverksamhet, redovisar år 1984 förbättrade rörelseresultat.

Koncernens rörelseresultat efter planenliga avskrivningar blev år 1984 38,6 milj. kr. bättre än år 1983. Finansnettot belastas år 1984 även med de orealiserade kursförluster på utlandslån som tidigare balanserats, ca 14 milj. kr. Det redovisade finansnettot för år 1984 blev 76,7 milj. kr. mot 70,5 milj. kr. år 1983.

ASG-koncernens resultat efter avskrivningar och finansnetto blev år 1984 41,4 milj. kr. mot 8,9 milj. kr. år 1983, en förbättring med 32,5 milj. kr. Tidigare omnämnda fastighetsförsäljningar innebar bokföringsmässiga realisationsvinster i storleksordningen 61 milj. kr. I samband med det tidigare dotterbolaget Swematex International AB:s konkurs fick ASG år 1984 vidkännas en förlust på 24,5 milj. kr., främst till följd av efter försäljningen kvarliggande borgens- och garantiåtaganden.

ASG-koncernen uppnådde år 1984 ett resultat före bokslutsdispositioner och skatter om 74,7 milj. kr. mot 20,9 milj. kr, år 1983. Efter bokslutsdispositioner, innefattande främst avskrivningar utöver plan, skatter samt minoritetsandelar i dotterbolags årsvinster, redovisar ASG-koncernen en nettovinst för år 1984 om 11,5 milj. kr. (föregående år 10,5).

ASG-koncernens investeringar i fastigheter och inventarier uppgick år 1984 till 51,2 milj. kr. (77,4). Härav faller på moderbolaget 23,6 milj. kr. (54,7).

Framtidsutsikter Under senare delen av år 1985 synes en något långsammare konjunkturutveckling trolig. Trots detta förväntas ASG-koncernens transport-, speditions- och lagringsverksamhet år 1985 ge i stort setl samma rörelseresultat efter avskrivningar som år 1984. Nyemissionen i början av år 1985, innebärande en fördubbling av aktiekapitalet, i förening med under år 1985 inflytande likvider för fastighetsförsäljningarna i slutet av år 1984, kommer att tillföra koncernen likvida medel av betydande storleksordning. Finansnettot år 1985 beräknas därför förbättras i jämförelse med år 1984, innebärande motsvarande förbättring av koncernens överskott efter avskrivningar och finansnetto.

Skr. 1985/86: 20 Berol Kemi AB

Trots problem i form av stor överkapacitet, splittrad produktionsstruktur och höga råvarukostnader blev 1984 ändå ett ganska gott år för västeuropcisk petrokemisk industri.

För svensk industri kunde dock en klar avmattning noteras under fjärde kvartalet. De positiva effekter, som den svenska konkurrensutsatta industrin fick genom den tidigare devalveringen, har börjat avklinga; bland annat på grund av högre lönekostnadsökningar och inflation än i konkurrentländer.

Berols syfte och verksamhetsinriktning Berols syfte är att med utgångspunkt från sin grundtekonologi inom kolloid- och ytkemi, där företaget har mer än 40 års erfarenhet, medverka till att spara energi, minimera hälsorisker och förbättra kundernas produkter och processer. Företagets affärsutveckling är mål- och programstyrd och koncentrerad till fyra användningsområden: massa och papper, gruvor, energiteknik samt metallbearbetning.

Verksamheten under år 1984 . Två buvudlinjer har präglat Berols utveckling under år 1984, en hög operativ resurseffektivitet samt, selektiva utvecklingssatsningar inom valda affärsområden.

Under år 1984 byggdes företagets aminfabrik om till att nu också omfatta en avsevärd tillverkningskapacitet för etanolaminer. Genom egen processutveckling har Berol nu världens mest kostnadseffektiva tillverkning av såväl etylen- som ctanolaminer. .

Under året beslutade företaget om en genomgripande ombyggnad av sin etylenoxidfabrik. Avsikten är att minska energibehovet med 75960 och "minimera tvångsutfallet av glykoler. Efter ombyggnaden, som beräknas vara klar under hösten 1985, kommer Berols EO-fabrik att vara en av världens mest resurseffektiva anläggningar.

Berol har under det gångna året starkt ökal sina satsningar på att utveckla helt nya affärsområden. En förtroendefull samverkan med kunder är en förutsättning för ett gott resultat. En annan förutsättning är, att företaget självt kan kommersialisera sin teknologi internationellt. Under senare år 20 har Berol byggt upp en effektiv internationell försäljningsorganisation och

har därigenom uppnått god slagkraft i marknaden. Under år 1984 ökade Skr. 1985/86: 20

exportandelen ytterligare och är nu uppe i 822.

Trots bortfallet av en stor specialkemiaffär förbättrade Berol sitt resultat

efter finansiella intäkter och kostnader med 2077, till 52 milj. kr. Koncernens försäljning uppgick till 937 milj, kr. Företagets samtliga resultaten-

heter visade ett positivt operativt resultat. Soliditeten förstärktes och är nu

3196. :

Under år 1984 knöts ytterligare ett antal: personer till forsknings- och utvecklingssidan i Sverige. För att förbereda kommersialiseringen av de

strategiska projekt som företaget bedriver förstärktes därtill försäljnings-

bolagens personalstyrka och kompetens.

Framtidsutsikter År 1985 kommer av allt att döma att bli ett bekymmersamt år för västeuro-

peisk petrokemi. Detta förhållande kommer att påverka marknadsförut-

sättningarna för Berols standardprodukter negativt. Även av andra orsaker

kan år 1985 resultatmässigt komma att bli ett mellanår för Berol.

Berols mål är dock att inom några år fördubbla nuvarande resultatnivå,

samtidigt som företaget planerar kraftigt ökade utvecklingssatsningar på helt nya affärer.

Beroxo AB

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik Beroxo AB bildades i. december 1978. Verksamheten i Beroxo innefattar

försäljning och produktion av petrokemiska produkter. Produktion av butyraldehyd, oktanol och mjukningsmedel för PVC sker vid anläggningar

på Sandenområdet i Stenungsund. Vid Katalys AB i Nol tillverkas ftalsy-

raanhydrid. Oktansyra och butanoler produceras vid Domsjöanläggningar-

na som företaget arrenderar av Berol Kemi.

Beroxo som tidigare var delägt av Berol Kemi övertogs år 1979 direktav Statsföretag. Under år 1980 påbörjades en överföring av operativa funktio-

ner från Berol till Beroxo. Under år 1981 ersattes styrelse och verkstäl-

lande ledning som tidigare var gemensamma för Berol och Beroxo med en

ny styrelse och egen verkställande ledning. 21

Skr. 1985/86: 20 Som ett led i en finansiell rekonstruktion i bokslutet år 1982 av bolaget, erhölls ett aktieägartillskott från Statsföretag AB. Detta uppgick till 442,5 milj. kr.

Verksamheten under år 1984 Beroxo ABs resultat år 1984 blev 16 milj. kr. (21). I realiteten innebär detta en förbättring jämfört med föregående års resultat, som även innefattade cen lagervinst på 10 milj. kr. |

Beroxos exportberoende är högt — omkring 8044 — och konkurrensförmågan beroende av en väl avvägd geografisk spridning av försäljningen. Efter ett par år av expansion har försäljningen kommit in i en lugnare och mer stabil fas. Beroxo ABs andel av den Västeuropeiska marknaden ökade, vilket förde med sig en minskad exponering mot mer labila och hårt konkurrensutsatta fjärran marknader.

Tillgänglighet och energioptimering lägger grunden till en hög produkttonsekonomi i anläggningarna. I Nol och vid Sandenanläggningarna i Stenungsund kunde den tillgängliga produktionskapaciteten ökas, och totalt uppgick produktionen till 110 kton vilket jämfört med år 1983 innebär en ökning med 1026.

Med högre produktionskrav ökar kravet på säkerhet, speciellt då i äldre anläggningsdelar. Av en sammanlagd investeringsvolym på I5 milj. kr. användes en stor del till produktions- och säkerhetsförbättrande åtgärder i Domsjöanläggningen.

Framtidsutsikter Petrokemin i Europa befinner sig i ett viktigt omvandlingsskede. Tillgång på billig olja eller gasråvara är avgörande för vilka petrokemistrukturer, som kommer att överleva 80-talet. Genom Norges och Finlands förvärv av Unifos och Hydro Plast, samt det förhållande att norska Statoil övertar Essos kracker, borgar för att Stenungsunds petrokemi tillhör framtiden.

Ett slagkraftigt Beroxo utgör en viktig hörnsten i denna struktur. Lönsamheten de två sista åren har möjliggjort investeringar så att Beroxos konkurrenskraft nu ligger uppe på en internationell nivå. Emellertid är produktionsstrukturen sådan att Beroxo AB är helt beroende av nuvarande råvaror och slutprodukter. Beroxo AB har därför inlett en satsning på att komplettera programmet med nya produkter.

Redovisat eget kapital

BSK BS Konsult AB är ett konsultföretag inom byggnadsområdet.

Bolaget startades år 1966 med syfte dels att ge eu kvalitetsmässigt tillskott till konsultverksamheten i landet, dels tillhandahålla speciella projekteringstjänster åt byggnadsstyrelsen.

Bolagets omfattning BSK-gruppen består av moderbolaget BSK BS Konsult AB i Stockholm samt de helägda dotterbolagen Fojab Arkitektkontor AB i Lund, Klemmings Arkitektkontor AB i Eskilstuna, Energo, Energi- och VVS-konsulter AB, Göteborg, och Energo i Karlstad, Skandinaviska Projektlednings AB, Skandinavprojekt i Solna och Göteborg samt Innovent AB i Solna.

Delägda bolag är Skandinavprojekt AS i Oslo, Koggen AB och Sjukhuskonsult BSK/AN AB, de bägge scnare i Stockholm.

Arkitekt- och byggprojektering bedrivs i BSK moderbolaget, Fojab och Klemmings medan VVS- och installationsprojektering bedrivs i BSK moderbolaget, Energo Göteborg och Energo Karlstad. I Innovent exploateras specialkunnandet inom området skyddsventilation bl.a. genom systemoch produktutveckling. Sjukhuskonsults tjänster avser utrustningsplane-

7

Verksamheten under år 1984 Även år 1984 har präglats av en dålig byggmarknad, dock med en svag tendens till förbättring under hösten, 1 synnerhet för konsulter och särskilt i Stockholmsområdet.

Inom BSK-gruppen har som en anpassning till minskningen i uppdragsvolym hösten 1983 — främst beroende på den snabba nedgången i det statliga byggandet — personalreduktion genomförts på arkitektsidan medan tillväxten har fortsatt på installationssidan.

Efter svårigheterna under början av året har situationen förbättrats, orderstocken ökat och förlusterna till 'stor del kunnat återhämtas. Det negativa resultatet i koncernen beror på att alla utvecklingsinvesteringar i Innovent kostnadsförts.

Produktionens struktur har ändrats under året. Byggnadsstyrelsen har 23

Skr. 1985/86: 20 som tidigare varit den största beställaren, men andelen uppdrag för övriga beställare har ökat till två tredjedelar av hanterad volym. Andra stora uppdrag har kommit från SJ (stationer för utbyggnad av Stockholms Iokaltrafik), Stockholms läns landstings sjukvårdsförvaltning, TeH och Volvo.

Det största utlandsuppdraget under året var ett arkitektuppdrag åt MRT i Singapore som omfattar sex tunnelbanestationer. Det mest uppmärksammade uppdraget i Innovent var installationen av

en operationsbox av ny lup till S:t Görans sjukhus i Stockholm.

Största enskilda satsning under året har gjorts i Innovent, där verksamheten utvecklas genom nyanställningar, marknadsföring, produktutveckling och uppbyggnad av eget laboratorium.

Gruppens växande verksamheter inom sjukhussektorn — bl.a. genom

Innovent — har lett till att BSK vid årsskiftet 1984-1985 går in som

delägare i företaget Sjukhuskonsult BSK/AN ARB. För år 1985 förutses en i stort oförändrad konjunktur. Efter gjorda bantningar, rationaliseringar och marknadsinvesteringar väntas gruppens

lönsamhet förbättras markant. Satsningen i Innovent väntas mot slutet av

år 1985 ge positivt resultat.

Calor-Celsius AB

Historik Calor-Celsius verksamhet kan härledas tillbaka till slutet av 1800-talet då

Anderssons vattenledningsaffär startades i Umeå. Fram till andra världs-

kriget växte företaget kontinuerligt i Norrland. Under 1950- och 1960-talen genomgick företaget en mycket kraftig tillväxtprocess. Företagsköp och sammanslagningar skedde i stor omfattning. Utöver VVS-sidan utökades

verksamheten med industriinstallationer under 1950-talet. Sedan mitten av

1960-talet är företaget landets största rikstäckande installatör. Under slutet av 1960-talet etablerades även en utlandsverksamhet.

I december 1975 förvärvades Calor-Celsius av AB Götaverken, och kom

därmed sedermera att ingå i Svenska Varv AB.

Bolagets verksamhetsinriktning

Calor-Celsius är Skandinaviens största och ett av Europas ledande rörin-

stallationsföretag med 60 filialer i Sverige och med dotterbolag i Danmark,

Norge, Finland, Västtyskland och USA. Dessutom utförs entreprenader i Skr. 1985/86: 20

ett stort antal länder. Produktprogrammet omfattar främst rörinstallationer av alla slag.

1 Calor-Celsius ingår dessutom Centralsug, som installerar sop- och dammsugningssystem över heta världen, samt Celsius Vent som tillverkar system för utrustning av bil- och svetsgaser.

Verksamheten under år 1984 Koncernens totala fakturering uppgick till 1724 milj. kr. (1488). Den

resultatavräknade faktureringen var 1553 milj. kr. (1411).

Utlandsomsättningen inklusive exporten från Sverige motsvarade 2996

(31) av den resultatavräknade faktureringen.

Av intressanta installationsuppdrag utomlands kan nämnas:

— Kärnkraftverk i Augusta, Georgia, USA — Natriumkloratfabrik i Columbus, Mississippi, USA

— Sopsuganläggning, Hong Kong -— Ammoniaklager, Glomfjord, Norge

— Platttormsmoduler för Gullfaks A, Norge

— Naturgasanläggningar i Danmark

Inom energiområdet har flera nya satsningar gjorts under året. För att ta

hand om den ökade efterfrågan på energitekniska totalentreprenader och

energisparpaket har ytterligare ett antal energitekniker anställts. Vanadis Entreprenad AR har förvärvat Fagersta Energetics AB som tillverkar och

installerar rökgaskylare. Inom styr- och reglerområdet har AB Centralsug

ökat sin ägarandel i Cenmatic AB. Som exempel på uppdrag inom energiområdet kan nämnas: — Värmeproduktionsanläggning för Tierps kommun, bestående av 1.8 MW värmepump och 4 MW elpanna

— IFastbränsleeldad hetvattencentral i Gimo

— Encrgisparpaket avseende skolor, förvaltningsbyggnader och idrotts-

hallar för Malmö kommun — Rökgaskylaranläggning för en fastbränslepanna vid Fagersta Energipro-

duktion ab.

Industrisidan har förstärkts med två nya avdelningar inom moderbolagets södra resp. norra distrikt.

Antalet anställda uppgick vid årsskiftet till 3961 (3901). Av dessa var 1 264 (1 138) anställda i utlandet.

Koncernen redovisar för 1984 ett resultat före dispositioner och skatt på

40 milj. kr. (17). : "Resultatförbättringen hänför sig främst till industriverksamheterna i så-

väl moderbolaget som Vanadis och Sibis. Vidare har resultatet för den

danska verksamheten förbättrats avsevärt liksom för moderbolagets Norrlands-distrikt. Centralsug har fortsatt att utvecklas i positiv riktning, Investeringarna uppgick till 30 milj. kr. (23). Dessa avser i huvudsak ersättningsinvesteringar. Fortsatta investeringar I omsättningsfastighe-

terna har dessutom gjorts med 30 milj. kr.

Skr. 1985/86: 20 Framiidsutsikter

Tack vare ökningen inom energi- och industrisektorn är utgångsläget inför år 1985 gott. Orderstocken vid 1984 års slut uppgick för koncernen till 658 milj, kr. (666). |

För koncernen i sin helhet har resultatet för år 1983 budgeterats till 30 milj. kr. Resultatet förväntas bli något bättre.

Cea Aktiebolag

Bolagets syfte Cea Aktiebolag grundades år 1939. Ändamålet var tillverkning av fotopapper. Redan cfter ett par år började staten intressera sig för företaget, i vilket de såg en möjlighet att tillförsäkra landet inhemsk tillverkning av olika fotoprodukter, bl.a, röntgenfilm och något senare, år 1943, gick staten in som ägare av företaget. Under det då pågående kriget i Europa tillgodosågs en hel del av landets behov av bl. a. röntgenfilm just från Cea Aktiebolag.

Sedan år 1970 ingår Cca Akticbolag i Procordia AB (f.d, Statsföretag).

Fram till år 1977 var röntgenfilm företagets huvudsakliga produkt. Då lanserades en ny produkt, forosättningspapper, för den grafiska industrin, vilken liksom röntgenfilmen numera exporteras över stora delar av världen.

Företagets syfte är alltjämt att tillverka olika fotografiskt material. Målsättningen är att inom den närmaste framtiden kunna täcka de primära behovsområdena inom medicinsk röntgen och inom den grafiska industrin för tillverkning av tidningar.

Verksamheten under år 1984 Cea Aktiebolag har under året ändrat namn från tidigare Ceaverken AR till Cca Aktiebolag. I dagligt tal används bara namnet Cea.

Ceas affärsidé är att förse återförsäljare runt om i världen med marknadsanpassad röntgenfilm och fotosättningspapper.

Försäljning och resultat Skr. 1985/86: 20 Koncernens resultat uppgick till 20 milj. kr. (8) före bokslutsdispositioner och skatt. Resultatet ger i avkastning på eget kapital 3992 (17 90) och på totalt arbetande kapital 1826 (920).

Valutakursernas utveckling under året har belastat koncernens finansiella kostnader med i huvudsak orealiserade kursförluster om 2,9 milj. kr. (0,6). Den stigande doltlarkursen har därtill på grund av kurssäkringar inte till fullo slagit igenom på dollarinflödet.

Den totala försäljningen i koncernen uppgick till 214 milj. kr. (186) cn ökning från föregående år med 2590 (19 90). Ökningen hänför sig till försäljning utanför Sverige. Exportandelen i Ceas försäljning uppgick till ca 9096.

Utveckling under perioden 1980—1984 Under femårsperioden har den fakturerade årliga försäljningen ökat från 129 milj. kr. till 214 milj. kr., en ökning med 6026. Avkastningen på totalt arbetande kapital har under perioden varit 19,5 26 och avkastningen på cgct kapital 55 20. Soliditeten har under samma period ökat från 1397 till 2996. Den fakturerade försäljningen per anställd har ökat från 0,69 milj. kr. till 0,92 milj. kr. och förädlingsvärdet har ökat från 0,20 milj. kr. 1980 till 0,32 milj. kr. år 1984.

Under perioden har produktionsanläggningarna successivt moderniserats. Den sammanlagda investeringen inklusive de åtgärder som färdigställs under år 1985 uppgår till ca 75 milj. kr. Genom den successivt genomförda upprustningen förfogar nu företaget över en tekniskt up-todate och effektiv produktionsutrustning.

Företagets produkter, medicinsk röntgenfilm och fotosättningspapper, är att betrakta som standardvaror som utan processmodifiering skall kunna användas tillsammans eller växelvis med konkurrentprodukter hos slutanvändarna. Produktkvalitetsbegreppet är därför likvärdighet med produkter från ledande konkurrenter. De marknadsgenombrytningar som under 5årsperioden gjorts i exempelvis "Tyskland och USA tyder på att kvalitetskraven kunnat uppfyllas. Successiv effektivisering av verksamheten och produkterna har medfört att konkurrenskraften kunnat bibehållas på en acceptabel nivå.

Cityvarvet AB

Skr. 1985/86: 20 Historik

Cityvarvet var det ursprungliga nybyggnadsvarvet inom AB Götaverken, som grundades är 1941. Verksamheten utgjordes i början av mekanisk verkstadsproduktion. År 1947 byggdes det första fartyget. Efterkrigstidens starka utveckling inom sjöfarts- och rederinäringarna skapade en stark efterfrågan på mer avancerade reparations- och underhållningsarbeten. Först under 1970-talet realiserades emellertid tankarna på alt skapa varv som helt var inriktade på reparation. Det första egentliga exemplet på ett sådant internationellt specialiserat reparationsvarv var Lisnave i Portugal. Cityvarvet skapades genom en sammanläggning av Götaverkens, Eriksbergs och Lindholmens reparationsrörelser med Lisnave som förebild för att betjäna fartyg på sjöfartsleder i norra Europa. I mitten av 1970-talet investerades ca 350 milj. kr. och det ursprungliga nybyggnadsvarvet vid Göta Älv förvandlades till ett av norra Europas största och tekniskt mest avancerade reparationsvarv.

Bolagets verksamhetsinriktning Cityvarvets fyra huvudaffärsområden utgörs av Fartygsunderhåll och reparationer vid varv Fartygsombyggnader Hamn- och resereparationer Entreprenad och service inom verkstadsindustrin Utöver detta erbjuder Cityvarvet marin specialistservice, Nera fall i joint-venture med ledande företag inom respektive område. Cityvarvet kan erbjuda varvsservice och dockning efter den svenska väst- och sydkusten i Göteborg, Helsingborg, Landskrona, Malmö och Sölvesborg. Ombyggnadsverksamheten bedrivs projektinriktat inom ramen för en resultatenhet till vilken även hel- och delägda enginecringbolag är knutna. Den fartygsinriktade hamn- och rfeseservicen bedrivs inom det helägda dotterbolaget CISERV. Lego- och entreprenadverksamheten marknadsförs av resultatenheten CITY MEKAN huvudsakligen till nordiska företag. City Mekan förfogar över mycket kompletta resurser verkstadsmässigt, maskinellt och personellt vad gäller stål- och lättmetallego samt tyngre maskin- och plåtbearbetning.

Verksamheten under år 1984 Under året anlitade 320 fartyg varvsenheterna Cityvarvet, Cityvarvet Lindholmen och Cityvarvet Öresund för underhålls- och reparationsarbeten. Särskilt det internationellt inriktade Cityvarvet utsattes för konsekvenserna av den kraftigt ökade obalansen på marknaden vilken förstärktes av att flera nybyggnadsvarv orienterat sig mot reparationssektorn. Denna obalans har, jämte en katastrofal brand på en tanker vid Cityvarvet samt några kommersiellt olyckliga affärer, kraftigt bidragit till det negativa 28 resultatet under år 1984,

Utsikterna för år 1983 är något gynnsammare genom att enstaka konkur- Skr. 1985/86: 20 renter gått ur marknaden och andra dragit ner sin kapacitet.

Även inom detta affärsområde förstärktes konkurrensen genom nybyggnadsvarvens ökade intresse. Endast fyra medelstora ombyggnader utfördes under året till mycket pressade priser. Ombyggnaderna svarade för endast 1072 av kapaciteten vilket är en kraftig minskning jämfört med är 1983 då andelen ombyggnader utgjorde 25 76.

Det pressade marknadsläget har medfört att ombyggnadsverksamheten redovisar en förlust på drygt 20 milj. kr. under år 1984.

Ciservverksamheten har kraftigt omstrukturerats under året. I Sverige har Ciservenheten i Sölvesborg halverats, verksamheten i Malmö bar integrerats med Cityvarvet Öresund och den icke-marina legoverksamheten integrerats med City Mekan. Fartygsmekano i Helsingborg och Swedspares i Landskrona har förvärvats under året liksom ett företag i Singapore. Detta strukturarbete har negativt påverkat årets resultat.

Efterfrågan på hamn- och resereparationsservice ökar fortsatt. Den konkurrens Ciscrv allt oftare möter är i form av att rederierna själva hyr in personal och administrerar arbetet. Ciserv eftersträvar därför att dels erbjuda en mer kvalificerad service, dels åtaga sig uppdrag till fasta priser.

Utvecklingen av utlandsetableringen fortsätter.

City Mekan har under året åter utökat sin verksamhet och har tagit 20 26 av Cityvarvets kapacitet i anspråk. Kundkretsen har vidgats, liksom arten av uppdrag. City Mekan's starka resurser har av flera kunder ansetts vara av avgörande faktor vid val av entreprenör.

City Mekan har förstärkt sin organisation genom övertag av Helsingborgs Varf, som tidigare varit en resurs inom Kockums.

Cityvarvet har under flera år låtit sina specialistavdelningar utvecklas till hel- och delägda dotterbolag respektive resultatenheter. Ett knappt tiotal sådana bolag har successivt utvecklat sig mot nya marknader samtidigt som de fortsatt kan ställa tjänster till Cityvarvets förfogande till marknadsmässiga priser.

Den dramatiska försämringen på reparationsmarknaden och ett antal extraordinära händelser och affärer har resulterat i en mycket stor förlust på verksamheten uppgående till drygt 100 milj. kr. Vidare har en reservering gjorts på cirka 37 milj. kr. omfattande ett åtgärdsprogram innebärande bl.a. kapacitetsanpassning, vilket har ökat årets förlust till 145 milj. kr.

Framtidsutsikter Marknaden för fartygsreparationer och ombyggnader förväntas inte förbättras i sådan omfattning under år 1985 att fortsatta förluster kan undvikas. Årets budgetmål är emellertid att med hjälp av ett åtgärdsprogram väsentligt begränsa förlusterna.

Skr. 1985/86: 20 Domänföretagen AB

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik Domänföretagen AB bildades den 31 december 1975. Bolaget äger och förvaltar aktierna och andelarna i domänkoncernens dotterbolag samt driver viss egen rörelse, bl.a. jordbruk och skogsbruk. Domänföretagen AB är moderbolag i en koncern med ca 40 bolag.

Bolagets syfte Domänföretagen AB och dess dotterbolag bygger all sin verksamhet på produkter från domänverkets marker och på det kunnande som utvecklats i skötseln av dessa marker. Bolagen är en integrerad del av domänkoncernen och ett viktigt komplement till domänverkets skogliga verksamhet.

Bolagets verksamhetsinriktning Domänföretagskoncernen omfattar virkesförädling, produkter för skogsbruk, viss fastighetsförvaltning, grus- och vägentreprenader samt betongvaror.

Verksamheten under år 1984 Under år 1984 har följande strukturförändringar genomförts.

Per den 1 janauri 1984 har Domänföretagen AB avyttrat samtliga aktier i Vida Timber AB.

Under år 1984 har Domänföretagen AB sålt samtliga aktier i AB Credentia.

Som en följd av Domänföretagens avveckling av sitt energiengagemang har Domänföretagen per den I januari 1984 överlåtit sin 80 26-iga andet i HB Torvfiber till Svenska Torv AB. Därmed har Domänföretagen AB avvecklat sitt totala engagemang inom energiområdet.

Domänföretagen AB har per den 1 januari 1985 försålt samtliga aktier i Sverek Sverige Rekreation AB till Domänverket.

Striberg Skogar AB har per den I januari 1985 avyttrat sin verksamhet i Förenade Arabemiraten. Bolaget har vidare under år 1984 avvecklat sin Grön-Miljö-verksamhet. Denna verksamhet omfattade anläggning, vård

och underhåll av grönytor samt odling och försäljning av stora svenska Skr. 1985/86: 20 lövträd. Därefter är Striberg Skogar AB ett enbart fastighetsförvaltande företag. Hilleshögs AB har framställt krav med anledning av överlåtelsen av verksamheten i Förenade Arabemiraten. Styrelsen har inte ansett någon särskild reservering erforderlig.

AlgoTimber AB har under är 1984 avyttrat sin byggelementtillverkning samt sålt samtliga aktier i Algot Byggköp AB. Algot Byggköp AB driver byggmaterialhandel i Örkelljunga och Markaryd.

Koncernens omsättning uppgick till 852,7 milj. kr., vilket är en minskning med 80,4 milj. kr. eller 8,7 20. Minskningen beror på att verksamheter avyttrats. Denna minskning har delvis kompencerats av ökning i omsättningen i kvarvarande verksamhet. Av koncernomsättningen svarade virkesförädlingen för 579 milj. kr. eller 67,9 46 (69,7).

Rörelseresultatet före avskrivningar enligt plan minskade från 81,1 milj. kr. till 78,1 milj. kr.

Räntenettot, skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader, förbättrades med 6,3 milj. kr. till — 12,7 milj. kr.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt förbättrades med 12,6 milj. kr. till 14,2 milj. kr. (1,6). Förbättringarna beror på att olönsam verksamhet har avvecklats. Domänföretagen ABs styrelse beslutade under år 1983 att genomföra omfattande strukturförändringar inom koncernen.

Resultatet för år 1984 har belastats med cxtra ordinära nettokostnader på 20,7 milj. kr. (26) avseende detta strukturprogram.

I de extraordinära posterna har lagts dels rörelseförluster för under året avvecklade verksamheter, dels kostnader och intäkter i samband med avveckling och försäljning av verksamheter.

Resultatet för år 1984 har belastats med förluster i DomänGrus norska dotterbolag med 11 milj. kr.

Årets nettoinvesteringar uppgick till 38,2 milj. kr. mot 26,8 milj. kr. föregående år. Försäljning av anläggningstillgångar uppgick till 22,1 milj. kr., vilket är en minskning med 1,2 milj. kr.

Koncernens planenliga avskrivningar uppgick under år 1984 till 30,3 milj. kr. (35,9). :

Likvida medel exklusive outnyttjade checkräkningskrediter uppgick vid årsskiftet till 6,0 milj. kr. (25,3). Dessutom uppgår den outnyttjade checkkrediten i koncernens centralkonto till 133,9 milj. kr.

Koncernens balansomslutning minskade från 758,7 milj. kr. till 631 milj. kr.

Soliditeten — räknad som summan av beskattat eget kapital och 50 2 av de obeskattade reserverna i procent av balansomslutningen — uppgick vid årets slut till 41,9 26 (33).

Under året har medelantalet anställda 1 koncernen uppgått till 1007 (1307). Minskningen beror främst på försäljning av företag.

Skr. 1985/86: 20 Framtidsutsikter De under år 1983 beslutade strukturförändringarna har i huvudsak slutförts under år 1984. Nettokostnader för dessa åtgärder och rörelserförluster för avvecklade verksamheter har belastat år 1983 års resultat med 26 milj. kr. och 1984 års resultat med 20,7 milj. kr. Koncernen bedöms efter detta genomförda strukturprogram ha förutsättning att över en konjunkturcykel redovisa en tillräckligt god lönsamhet så att utdelning till ägaren i fortsättningen kan lämnas.

Mot slutet av år 1984 mattades konjunkturen för sågade trävaror samtidigt som kostnaden för timmerråvaran avsevärt ökade.

Resultat för Domänföretagskoncernens största verksamhetsområde, virkesförädlingen, kommer därför under år 1985 att försämras avsevärt.

Domänverket

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Verkets uppgift och omfattning Domänverkets huvuduppgift är att bedriva skogsbruk och därmed sammanhängande verksamhet samt att förvalta den fasta egendom och de tillgångar som hör till domänverkets fond.

Domänverket förvaltar skogar fördelade över hela riket, De representerar därigenom vitt skilda förutsättningar för såväl ekonomisk hantering som biologiska tillväxttal m.m. Av landets totala produktiva skogsmark förvaltar domänverket ca en femtedel eller omkring 4 milj. ha.

Domängruppen består av domänverket med dotterföretag.

Domänverket är i sin organisation indelat i sex regioner och en nyttjanderättsdivision med resultat- och utvecklingsansvar.

Domänföretagen AB är ett holdingbolag som är moderbolag i en koncern med ett 15-tal rörelsedrivande dotterbolag. Dotterbolagens andel av koncernens totala omsättning är ungefär 33 96.

Virkesförädling är det dominerande verksamhetsområdet inom Domänföretagskoncernen. Koncernen är också verksam inom följande branscher: fastighetsförvaltning, skopstillbehör, konsultverksamhet, materialtäkter och betong.

pr [Ne

Verksamheten under är 1984 Skr. 1985/86: 20 1984 var ett bra år för den svenska skogsindustrin. Massa- och pappersindustrin kunde utnyttja tillverkningskapaciteten nästan fullt ut. Produktpriserna låg på cn tillfredsställande hög nivå och lönsamheten kunde därför förbättras i förhållande till föregående år.

Domänverkets avverkningar har 1 stört kunnat genomföras enligt planen. Virkesuttaget från egen mark minskade med ca 1096, från 6,6 milj. m?fub till 5,9 milj. m?fub. Sänkningen av virkesuttaget är en anpassning till skogstillstånd och miljörestriktioner.

Virkesförsäljningen år 1984 fördelade sig i stort på följande sätt med 1983 års tal inom parentes: Massaved, flis och skogsbränsle 2,8 milj m?fub (3,3), timmer 3,0 milj. m?fub (3,4) samt virke på rot 0,3 milj. m?fub (0,2).

De direkta avverkningskostnaderna (drivning 1) ökade med 1326 mellan åren 1983 och 1984. Trots kraftigt minskad avverkning och ökad andel gallring har effektiviteten i avverkningsarbete kunnat hållas på oförändrad nivå.

De totala kostnaderna för skogsvårdande åtgärder uppgick år 1984 till 343,6 milj. kr. (326,4) varav från AMS och skogsvårdsstyrelser erhölls bidrag med 57,1 milj. kr. (61,0). Skogsvårdskostnaderna motsvarade 1896 (18) av intäkterna inom skogsbruket. För beståndsanläggning användes 176,6 milj. kr. (155,7). För vård av ungskogar (röjning och stamkvistning) användes 96,1 milj. kr. (100,0) och för att höja produktionen genom gödsling och dikning 45,0 milj. kr. (43,3). Inom det särskilda programmet för eftersatt skogsvård, omfattande drygt 60000 ha i framför allt Norrland, har drygt 10000 ha åtgärdats till en kostnad för verket på 15,6 milj. kr.

Domänföretagen AB förbättrade sitt resultat i förhållande till år 1983. Det strukturprogram som beslutades är 1983 har i stort sett avslutats under år 1984. Strukturprogrammet har syftat till alt koncentrera verksamheten till företag som har nära anknytning till domänverkets ordinarie verksamhet. De företag som finns kvar inom Domänföretagen AB bör ha goda framtidsutsikter. Domänföretagen AB lämnar för första gången utdelning till domänverket och bör också i forisättningen ha förutsättningar att göra det.

Domängruppens omsättning minskade under år 1984 till 2712,8 milj. kr. från 2759,6 milj. kr. under år 1983. Minskningen beror i huvudsak på försäljning av företag. Röreseresultatet före avskrivningar blev 450,8 milj. kr. (501,1). Efter avdrag för avskrivningar, finansiella och extraordinära intäkter och kosinader redovisas ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt på 231,5 milj. kr. (291,6). Efter skatter och dispositioner kvarstod ett överskott på 189,4 milj. kr. (203,5).

Enligt regeringsbeslut för perioden 1980-1984 skall domänverket som avkastning på domänfonden för vart och ett av åren 1980-1984 till statsverket inleverera dels en fast del på 30 milj. kr., dels en rörlig del motsvarande 3026 av det redovisade överskottet i domänverket efter skatt, dock lägst 40 milj. kr. Av överskottet efter skall på 166,7 milj. kr. betalar domänverket således för år 1984 80,0 milj. kr. (98,0) i inleverans till statsverket.

3 Riksdagen 1985/86. I samt. Nr 20

Skr. 1985/86: 20 Regeringen fastställde i mars 1985 domänverkets årsbokslut för räkenskapsåret 1983 med den ändringen att nedskrivningen av aktierna i Domänföretagen AB med 66 milj. kr. och föreslagen avsättning till skogsvårdsfond med 100 milj. kr. återföres till 1983 års överskott. Förändringen innebar bl.a. en ökad inleverans till staten med 49,6 milj. kr. Beloppet ingår i ovan angivna 98,0 milj. kr.

Räntabiliteten före skatt på gruppens totala kapital blev 9,8 26 (11.8). För domänverket var motsvarande räntabilitetstal 8,9 76 (11,2). Domänverkets fastigheter är i balansräkningen lågt värderade. Om 1981 års taxeringsvärden används i stället blir motsvarande förräntning för gruppen 3,3 (3,9).

Domängruppens investeringar uppgick till 266,4 milj. kr. (269,6). I ma-

skiner och inventarier investerades [52.1 milj. kr. (121,6).

Framtidsutsikter

Under år 1985 räknar vi med en resultatförsämring för Domängruppen som helhet. Domänverkets resultat försämras framför allt genom en ytterligare

viss minskning i avverkningsvolymen. Resultatet för Domänföretagskoncernens största verksamhetsområde, virkesförädlingen, kommer under år 1985 att försämras. |

Inkomsterna från försäljning av virke svarar för ca 7096 av omsättning-

en. Det innebär att även små förändringar i virkespriserna ger stora utslag i

resultatet. Varje förändring av virkespriserna med en krona per m? innebär en förändring av resultatet före bokslutsdispositioner och skatt i verket

med ca 6 milj. kr. De största kostnadsposterna är löner och sociala kostnader. Varje pro-

cents förändring av dessa kostnader innebär en förändring av resultatet

före bokslutsdispositioner och skatt med ca 8 milj. kr.

AB Eiser

Översikt 1984 1983

Bolagets omfattning ARB Eiser är moderbolag för ct antal statligt ägda textil- och konfektions-

företag. Koncernen som ingår i Procordiagruppen bildades år 1978 genom samgående mellan de statliga tekoföretag som då fanns (AB Eiser, Algots

AB, Nylands Mattor AB, SweTecogruppen, Trivabs Konfektions AB samt

34 Stigtex AB). AB Eiser blev moderbolag i den nya gruppen.

Verksamheten under år 1984 Skr. 1985/86: 20 1984 års verksamhet har präglats av fortsatta strukturförändringar innebärande bl.a. att ett antal helägda dotterbolag och industrifastigheter sålts under verksamhetsåret.

Efter genomförda strukturförändringar består Eiser-koncernen av följande rörelsedrivande bolag:

AB Malmö Strumpfabrik, AB Jersey Modeller, Eiser Trikå AB, Eiser International AB, Eiser Trading Oy, Suomen Eiser Oy, A/S Vogue Strémpen samt Fiser GmbH.

Koncernens fakturerade försäljning uppgick till 318,4 milj. kr. (479,4).

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev 20,6 milj. kr. (19.8).

Framtidsutsikter Konkurrensen om marknadsandelar kommer även framåt i tiden att vara mycket hård inom tckoområdet. De förändringar som är genomförda år 1984 och planeras att genomföras under kommande år beräknas av AB Eiser ge betydande resultatförbättringar.

ELLEMTEL Utvecklings Akticbolag

ELLEMTEL Utvecklings Aktiebolag ägs till lika delar av televerket och Telefonaktiebolaget L M Fricsson. Bolaget bildades år 1970 i syfte att sammanföra parternas utvecklings- och drifterfarenheter inom telekom-

munikationsområdet. Verksamheten omfattar huvudsakligen utvecklings-

och konstruktionsarbete, som beställs av delägarna.

Verksamheten under år 1984

Beställning av tekniskt arbete från televerket och L M Ericsson uppgick

för år 1984 till 360,0 milj. kr. (309,7). Av de tidigare erhållna och under året

inlagda beställningsvolymerna återstod som orderstock vid 1984 års utgång 324,9 milj. kr. (269,1). | Faktureringen uppgick till 304,2 milj. kr. (257,4). Verksamheten år 1984 har i huvudsak bedrivits inom produktområdena

publika telefonstationer, publika datanät och företagsväxlar. 35

Skr. 1985/86: 20 Inom telefonstationsområdet har utvecklingsarbetet på en ny processor lör AXE-systemet avslutats. Anpassning av AXF-systemet mot framtida integrerade nät med datatransmission har demonstrerats internationell med en prototyp och produktutveckling för dessa funktioner pågår.

Inom publika datanätsområdet har arbeten på viss hårdvarurationalisering startats.

Utveckling av den nya digitala företagsväxeln har fortsatt med nya funktioner bl. a. datakommunikation.

AB Finnboda Varf

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik Finnboda Varf är ett företag med en över 100-årig tradition, beläget i Nacka strax utanför Stockholm. Verksamheten vid Finnboda Varf är inriktad på i första hand reparationer och ombyggnader av fartyg. Dessutom innefattar verksamheten affärsområdet industriproduktion — tung verkstadsproduktion av främst stålkonstruktioner samt legotillverkning och maskinbearbetning.

Verksamheten under år 1984 Den allmänna konjunkturförbättringen under år 1984 har inneburit en förbättrad orderingång samt ökade Jcveranser av verkstadsprodukter till industrin. Priskonkurrensen har emellertid varit fortsatt hård.

Marknadssituationen för fartygsreparationer och fartygsservice präglas alltjämt av en kraftig obalans mellan utbud och efterfrågan. För fartyg som byggnader är obalansen än mer markant.

Målsättningen för de framtida marknadsinsatserna är att förstärka Finnboda Varfs ställning som reparations- och underhållsvarv för tonnage som

trafikerar mellersta Östersjön. Inköpet av en ny flytdocka under är 1984 är

ett led i detta arbete. Dockan möjliggör torrsättning av de flesta fartygstyper som trafikerar Östersjön. Affärsområdet industri kommer att utvecklas i syfte att erhålla en jämnare beläggning över året. Marknadsstrategin är att tillämpa en selektiv anbudsgivning samtidigt som samarbetsformer kommer att utvecklas tillsammans med andra företag i syfte att kunna erbjuda totallösningar till olika kunder. 36 Den totala produktionsvolymen ökade något under år 1984. Ökning har

skett inom industriverksamheten, som ökade sin andel av totalvolymen Skr. 1985/86: 20 från 1876 till 3092. Reparationsverksamheten har volymmässigt legat på samma nivå som under år 1983.

Bland större fartygsreparationer och underhållsarbeten kan nämnas: —- Ombyggnad av isbrytare till representationsfartyg — Ombyggnad av bogserbåt — Klassnings- och ombyggnadsarbeten på tre cementtransportfartyg samt på ett antal fartyg som drabbats av bottenhaverier

Vidare har en koltransportponton på 6000 dwt och ett antal större stålkonstruktioner levererats till svenska beställare. Bland dessa kan nämnas en stålbro över Göta Kanal.

Under år 1985 kommer verksamheten vid Finnboda Varf att omorganiseras. Fartygsreparationer och legotillverkning för industrin blir två fristående enheter. Härigenom uppnås ett mer renodlat affärs- och resultatansvar.

Antalet anställda uppgick vid årets slut till 226 (220).

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till ca —64 (—4) milj. kr. Av försluten är 47 milj. kr. en effekt av att beställare av tre fartygsombyggnader — genomförda under åren 1982 och 1983 — inte kunnat fullfölja sina åtaganden.

Årets investeringar, vilka uppgick till 15,5 (3) milj. kr. avsåg främst inköpet av flytdockan men även en del mindre ersättningsinvesteringar genomfördes. |

Framtidsutsikter Den svaga utvecklingen på fraktmarknaden väntas bestå även under år 1985. Genom den förbättrade dockningskapaciteten på Finnboda bedöms dock en ökad orderingång för reparationsverksamheten kunna ske. Ett åtgärdsprogram genomförs under år 1985 för att öka totaleffektiviteten i företaget.

FEV Företagen AB

Översikt | 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Bolaget bildades vid halvårsskiftet 1979 efter beslut av riksdagen. Bola-

get är ett holdingbolag som har till uppgift alt förvalta aktier i dotterbola- 37

Skr. 1985/86: 20 gen och lämna en med denna verksamhet sammanhängande finansiell och administrativ service till dotterbolagen.

FEV Elektronik AB tillhandahåller tekniska konsulttjänster och underhåll inom främst de datortekniska och teletekniska områdena. Största kund är det svenska försvaret.

Dotterbolaget Telub AB marknadsför tjänster och utför service inom området teknisk information och dokumentation samt utför service av datorer och terminalsystem. Företaget är vidare leverantör och tillverkare av elektroniska vågar och vägningssystem, utrustningar för trafikstyrning samt tillverkare av styr- och reglerutrustningar på legobasis.

Under våren 1984 förvärvades Ergotest AB, som är verksamt inom vägningsområdet och utgör ett komplement till enheten vägning inom Telub ABs Industridivision.

Cipro AB, som tillverkar fordonselektronik, blev vid halvårsskiftet 1984 ett helägt dotterbolag ull FFY Elektronik AB.

FFV Elektronikgruppens fakturering år 1984 uppgick till 426,5 milj. kr. med en vinst före bokslutsdispositioner och skatt på 51,6 milj. kr. Antalet anställda har varit ca I 100. Eu gott resultat förutses även för år 1985.

AB Samefa utvecklar och tillverkar främst riktbänkar för reparation av krockskadade fordon. Försäljning sker bl.a. genom egna dotterbolag i Canada, USA, Storbritannien och Västtyskland. År 1984 blev ett mycket framgångsrikt år för företaget med en fakturering på 111,8 milj. kr. och ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt på 32,3 milj. kr. Antalet anställda var ca 170. Ett mycket bra resultat förväntas även är 1985.

FFV Norma AB med ca 270 anställda i Åmotfors är en av Europas största tillverkare av gevärs- och pistolammunition för jakt och skytte. Ftt eget försäljningsbolag är från och med år 1985 verksamt i USA. Faktureringen uppgick ull 82,6 milj. kr. under år 1984 och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev 3,9 milj. kr.

FFV Allmateriel AB med huvudkontor i Solna säljer främst övertalig och utrangerad material från statliga och kommunala myndigheter och enskilda företag via varuhus på halvdussinet platser runt om i Sverige. Faktureringen under verksamhetsåret 1984 uppgick till 204,4 milj. kr., och vinsten före bokslitsdispositioner och skatt var 6,7 milj. kr. Ett resultat i samma storleksordning förväntas även år 1985. Antalet anställda har varit ca 160.

Ostermans Aero AB sysslar huvudsakligen med underhåll och rcparation av helikoptrar och helikopterkomponenter, försäljning av helikoptrar, flygplan, flygelektronik och flyginstrument. Dessutom utbildar man helikopterpiloter och mekaniker samt bedriver viss flygverksamhet med helikoptrar. Faktreringen uppgick år 1984 till 64,6 milj. kr. och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev 3,9 milj. kr. Antalet anställda var ca 100.

Den 1 maj 1983 förvärvades C E Johansson AB. Förvärvet innebar inte bara en förstärkning av FFV-koncernens resurser inom områdena mätoch kvalitetsteknik utan tillförde även en erfaren utlandsorganisation. C E Johanssongruppens fakturering uppgick år 1984 till 127,3 milj. kr. Resulta- 38 tet före bokslutsdispositioner och skatt blev en vinst på 2,2 milj. kr. att

jämföras med en förlust på 16,5 milj. kr. för år 1983. Antalet anställda var Skr. 1985/86: 20 ca 310. De rationaliseringar och strukturförändringar som påbörjades år 1983 har sålunda mycket snabbt haft effekt. För år 1985 förväntas en fortsatt positiv resultatutveckling. .

Det amerikanska bolaget Aero Systems Engineering, Inc. levererar provutrustning för jetmotorer till flygplan, militära förband, motortillverkare och verkstäder. Genom det helägda dotterbolaget ASE Texas har marknadsförts s.k. ”hush houses”, små hangarliknande byggnader som är Jjuddämpande och specialutrustade så att kompletta flygplan kan rullas in i och miljövänligt få sin motorer fullständigt provkörda utan demontering. Kontrakt har funnits med amerikanska flygvapnet om leverans av 25 stycken sådana hus till ett värde av 50 milj. $. Slutleverans därav skedde under år 1983.

Faktureringen uppgick år 1984 till 101,7 milj. kr. och resultatet blev enligt svenska redovisningsprinciper en förlust på 15,4 milj. kr. att jänföras med en vinst på 28.3 milj. kr. år 1983 exklusive extraordinär intäkt. Resultatförsämringen är hänförlig till ovannämnda slutleverans samt lägre orderingång än väntat. För år 1985 förutses ett positivt resultat.

I FFV Företagen ABs bolagsgrupp ingår dessutom ett antal mindre dotterföretag. Faktureringen totalt för dessa uppgick till 51,4 milj. kr. och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev en förlust på 1,5 milj. kr.

Sammantaget uppgick bolagsgruppens resultat till 62,8 milj. kr. år 1984 jämfört med 111,8 milj. kr. föregående år. Nedgången är helt beroende av resultatförsämringen vid Aero Systems Engineering, Inc. För år 1985 förväntas åter ett resultat som något överstiger 1983 års nivå.

Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag

Översikt 1984 1983

. . (milj. kr.) (milj. kr.)

Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag, i vilket statens vattenfallsverk äger 74,5 20 och Mellansvensk Kraltgrupp Aktiebolag 25,5 26, har till syfte att uppföra, äga och driva Forsmarks kärnkraftstation i norra Uppland för att producera och åt delägarna tillhandahålla elektrisk kraft. Utbyggnaden har skett i två etapper. Den första etappen omfattade två kärnkraftblock om vardera 900 MW. Produktionen vid de båda blocken under år 1984 uppgick till sammanlagt 12378 GWh. Den andra utbyggnadsetappen omfattar ett kärnkraftblock om 1050 MW med ursprunglig planerad idrifttagning år 1982. 39

Skr. 1985/86: 20 Den ovisshet om kärnkraftens användning i Sverige som har rått under ett antal år har kraftigt försenat uppförandet av det tredje blocket i stationen. Idrifttagningen planeras nu till mitten av år 1985.

Investeringarna i bolagets anläggningar under år 1984 har uppgått till 1967 milj. kr. Större delen härav, 1879 milj. kr., har investerats i block 3.

Företagskapital AB

Bolaget startade sin verksamhet år 1973. Dess uppgift är att tillhandahäl-

la riskvilligt kapital till mindre och medelstora företag och på så sätt bidra

till företagens fortsatta utveckling med bibehållande av företagens självständighet, Detta sker genom att Företagskapital gär in med minoritetspos-

ter i form av aktier eller konvertibla lån. Normalt kompletteras dessa

tillskott med förlagslån.

Bolaget begränsar sina insatser till tidsbegränsade minoritetsposter. Dessa avyttras efter börs- resp. OTC-notering eller återlöses av huvuddelägarna.

Företagskapital äps till hälften av affärsbankerna och hälften av staten.

De intresseföretag i vilka Företagskapital AB f. n. medverkar med riskkapital är i regel starkt expansiva företag med god lönsamhet. Vid utgången av år 1984 hade Företagskapital AB engagemang uppgående till totalt ca

40 milj. kr. i 14 intresseföretag. Dessa företag sysselsätter 1880 personer

och redovisar en omsättning år 1984 av 1350 milj. kr. med ett resultat före

skatt och dispositioner av ca 95 milj. kr. Utöver de 14 intresseföretagen har bolaget lån i ytterligare tre företag med 0,7 milj. kr.

Bolagets totala kapitalengagemang i utomstående företag uppgick till 40,4 milj. kr., varav 98 20 utgjorde riskkapital. Engagemangen fördelade sig

på aktier (11,4 milj. kr.), konvertibla lån (8,3 milj. kt.), övrig utlåning (20,7

milj. kr.) inkl. garantiförbindelser (0,1 milj. kr.).

Räntenettot för år 1984 var 5,5 milj. kr. För är 1984 redovisas ett resultat för kundförluster, dispositioner och skatt av 10,0 milj. kr. jämfört med 5,2 milj. kr. för år 1983.

AB Gambrinus med AB Pripps Bryggerier Skr. 1985/86: 20

Översikt 1983/84 1982/83

(milj. kr.) (milj. kr.)

Omsättning 3737 3415 Resultat före disp. och skatt 188 238

Redovisat årsresultat 41 55

Historik Koncernens verksamhet består till huvudsaklig del av dryckes- och mälterirörelse. I dryckesrörelsen ingår tillverkning, försäljning och distribution av maltdrycker, mineralvatten, kolsyrade läskedrycker, stilldrinkar, juicer, safter och pulverdryck.

Verksamheten under år 1984 Den formella aktieägarstrukturen har förändrats under året sedan regeringens proposition 1982/83:92 med smärre justeringar bifallits, vilket i huvudsak inneburit följande. Staten har låtit ombesörja en ökning av aktiekapitalet i Brygginvest AB bl.a. genom en till AB Volvo riktad nyemission, varigenom Volvo erhållit 25 20 av aktierna i Brygginvest i utbyte mot sitt innehav av 25 44 av aktierna i AB Pripps Bryggerier. Pripps blir som följd härav ett helägt dotterbolag till Brygginvest. Sistnämnda bolag bedriver numera ingen rörelse utan förvaltar endast aktierna i Pripps och fr. o. m. den I oktober 1984 även aktierna i Bryggeri AB Falken. Brygginvest har i december ändrat namn till AB Gambrinus. Fr. o. m. den 1 januari 1985 har verkställande direktören Nils Holgerson lämnat sina befattningar i såväl Gamrinus som Pripps och på båda posterna efterträtts av budgetchefen i finansdepartementet Bill Fransson tillika styrelseledamot i Pripps.

De anställdas representanter i styrelsen lämnade sina styrelseposter den 28 maj 1984 men har fr. o. m. den I oktober 1984 återinträtt i styrelsen.

Det strategiutvecklingsarbete, som pågått under året, har understrukit de huvudlinjer för koncernens verksamhet, efter vilka det fortsatta arbetet skall bedrivas. Dryckesrörelsen är — och kommer att förbli — den dominerande verksamheten i koncernen. En ökad internationalisering är en viktig komponent i dryckesverksamheten dels som motvikt till en fortsatt stagnerade totalmarknad, dels som uttryck för en målmedveten satsning att utnyttja tillgänglig produktionskapacitet.

En fortsatt diversifiering kommer i huvudsak att ske inom ramen för nuvarande dotterföretags intresseområden.

Moderbolagets tillverkning bedrivs i dag vid fyra produktionsställen, Bromma, Göteborg, Malmö och Sundsvatt. Falken bedriver produktion vid anläggningen i Falkenberg.

Dotterbolaget L.G. Fredriksson Handels AB med kontor i Malmö är ett 41

Skr. 1985/86: 20 bandelsföretag med tyngdpunkten på handel med förpackningar och livsmedelsråvaror. Ytterligare områden, vari företaget är engagerat, är viss försäljning av flytande gödselmedel till skogsindustrin samt kemikalier.

Sollebolagen AB, som är ett fodermedelsföretag, växer snabbt som ett intressant och efterfrågat alternativ till Lantmännen på marknaden. Inom Sollekoncernen finns vidare Skåne-Möllan AB, ett kvarn-företag som tillverkar och försäljer mjöl till bl.a. bagericr.

På den internationella marknaden märks fortsatta kraftiga satsningar på export av öl, Nordik Wölf, til USA. Efter tester på fyra delområden är ölet nu ute i ert [S-tal stater i USA och utvecklingen ser fortsatt positiv ut.

Ytterligare marknader av intresse för export av öl är Tyskland och England, där utsikterna att få fotfäste under året bedöms som goda.

Energidrycken Pripps Pluss har fortsatt att utvecklas positivt, särskilt i Japan trots den allt mer ökande konkurrensen. Försäljningen under det gångna året har hämmats något på grund av den osedvanligt kalla sommaren i Japan. På sportmarknaden i USA har Pripps Pluss haft framgång. Frågan om lämplig partner på konsumentmarknaden där är ännu inte definitivt löst.

Ytterligare marknader i Fjärran Östern bearbetas med sikte på testförsäljning under 1984/85.

Resultat Dryckesrörelsens omsättning (exkl. dryckesskatter) ökade från 1896 milj. kr. till 1988 milj. kr. Omsättningsökningen är i huvudsak hänförlig till mindre prishöjningar jämte mixförskjutningar i sortimentet. Den 21 november 1983 höjdes dryckesskatten på klass TII med 70 öre per liter.

Produktiviteten (mätt i såld volym per anställd) i dryckesrörelsen har förbättrats ytterligare trots en något minskad försäljning. Medelantalet anställda i dryckesrörelsen sjönk med 123 eller med nära 4 97 till 3058. För moderbolaget sjönk medelantalet anställda med 113 till 2629.

Resultatet efter planenliga avskrivningar och finansnetto sjönk med 44 milj. kr. till 161 milj. kr.. varav minskningen i finansnettot utgjorde knappt 8 milj. kr. Årets rörelseresultat har vidare belastats med 18 milj. kr. i marknadsföringskostnader till Carlton Importing Co och Pripps Inc. för satsningen i USA i samband med lanseringen av Nordik Wolf.

I likhet med föregående år har kostnader i samband med nedläggningen av bryggeriverksamheten i Torsby, 1,0 milj. kr., redovisats som extraordinära (inkl. Tingsryd 2,5 milj. kr.).

Resultatet i Falken efter planenliga avskrivningar och finansnetto sjönk med 0,8 milj. kr. till 8,9 milj. kr. (9,7 milj. kr.). |

Verksamheten i Pripps Inc, har liksom föregående år inriktats på den fortsatta marknadsbearbetningen för lågkaloriölet Nordik Wölf. Samtidigt har organisationen bantats och en neddragning på kostnadssidan skett. Resultatet efter marknadsföringsbidrag, avskrivningar och finansiellt netto uppgick till 3,1 milj. kr. (—4,0 milj. kr.).

Investeringar Skr. 1985/86: 20

Investeringarna under året uppgick till 97,3 milj. kr. (102,9 milj. kr.). I årets siffra ingår investeringar med 10,1 milj. kr. avseende silos samt andra maskiner vid Skåne-Möllans anläggning i Tågarp. Efter färdigställandet har nämnda maskiner Ieasats av Skåne-Möllan.

Sedan det tidigare omnämnda riksdagsbeslutet om införande av pant på aluminiumburkar tagits, har installation av utrustning för hantering av relurburk vid bryggerier och depåer skett under året. Investeringarna i denna utrustning uppgick till 11,8 milj. kr.

Som ett led i moderniseringen av våra depåer har utbyggnad av Kristianstads-depån verkställts. Vid depåerna i såväl Falun som Gävle har övergång till bakstamslastning möjliggjorts genom ombyggnad av utlastningslokaler, vilka försetts med vädertätningsportar. Härigenom har man uppnått en klar förbättring av arbetsmiljön samtidigt som man vunnit ökade lagerytor och lägre kostnader för hantering och energi.

Vid anläggningen i Västra Frölunda har installation av ny pallastare skett. Vidare har nya system för förebyggande och förrådsstyrning implementerats.

I Bromma har ett antal ersättningsinvesteringar gjorts. Den föregående år nämnda översynen av de administrativa styrsystemen pågår. Den 1 oktober 1984 har ett nytt ekonomisystem (EPOK) tagits i bruk. På datasidan har utveckling av förordersystemet skett på Tandemdatorer. Tillbyggnad av huvudkontoret med ytterligare ett våningsplan har skett under året.

Finansiella förhållanden Under året har brypgerifastigheten i Torsby avyttrats till två företagare, som startat andra verksamheter i lokalerna. Härigenom har ett antal anställda kunnat beredas alternativ sysselsättning.

Finansnettot har försvagats något under året i huvudsak beroende på riksdagens beslut om förkortade kredittider för ett antal punktskatter, bl. a. dryckesskatten. De likvida medlen har minskat från 425 milj. kr. till 322 milj. kr.

Innehavet av börsnoterade värdepapper representerade vid årets slut ctt börsvärde av 101,5 milj. kr. (105,3 milj. kr.).

Framtidsutsikter Resultatet för 1983/84 stämde relativt väl med prognosen, vari förutskickades att resultatet — även vid bra sommarväderlek — inte skulle nå föregående års nivå

En prognos för 1984/85 blir med alla faktorer, som kan påverka resulta-

tet i branschen, mycket osäker. Även allmänekonomiska parametrar är svårbedömbara. En väntad efterfrågeökning på hemmamarknaden år 1985 kan mölas med köpkraftsindragningar av olika slag. Med understrykande av osäkerheten synes ett resultat, som ligger något över årets nivå, vara

möjligt att uppnå. 43

Skr. 1985/86:20 GDG Biltrafik AB

Historik GDG Biltrafik AB, som är moderbolag i GDG-koncernen, bildades år 1932, då under namnet BJ Omnibus AB, för att bedriva den buss- och lastbilstrafik, som Bergslagsbanans styrelse beslutat starta i anslutning till järnvägsrörelsen.

Är 1941 förenades Gävle-Dala och Södra Dalarnas järnvägars bussföretag med BJ Omnibus AB, varvid namnändring skedde till GDG Biltafik AB.

I samband med förstatligandet av GDG-järnvägarna år 1947 övergick aktierna i GDG Biltrafik AB i SJ ägo. Samma år startades bolagets affärsverksamhet med att man började bygga kiosker i anslutning till busstationerna. Påföljande år startades bilservicerörelsen. Under senare är har affärsverksamheten kompletterats med motell, cafeterior och gummiverkstäder. Bolaget bedriver också en fabrik för tillverkning av busskarosser samt cen resebyråkedja.

Bolagets omfattning Viss del av verksamheten drivs genom dotterbolag, varav de största är GDG Transport AB, som ombesörjer större delen av koncernens lastbilstrafik (1984 års omsättning 89,7 milj. kr.) och Alpus AB, som bedriver försäljning och regummering av bilgummi samti släpfordonstillverkning (omsättning 79,6 milj. kr.).

Verksamheten bedrivs i Skåne, Halland, Bohuslän, Västergötland, Dalsland, Värmland, Närke, Västmanland, Dalarna och Gästrikland samt i Stockholm. Dessutom bedriver GDG gränsöverskridande linjetrafik med buss Sverige-Tyskland med anslutning till flera andra länder i Europa samt Turkiet och Iran. Denna trafik drivs i samarbete med Deutsche Touring GmbH, ett dotterbolag till Deutsche Bundesbahn.

Trafikrörelsen omfattade år 1984 642 bussar, 224 lastbilar och 209 släpvagnar till lastbilar. Totala körsträckan utgjorde för bussarna 40,7 milj km och för lastbilarna 9,3 milj. km. Antalet resebyråer uppgick till 25 st. Affärsrörelsen omfattade 15 st kiosker och cafeterior, 19 bilservicestationer, 2 st motell och 20 st gummiverkstäder inkl regummeringsfabriker. Härtill kommer konferenshotellet Bjertorp Slott i Västergötland.

Verksamheten under år 1984 Skr. 1985/86: 20 Under år 1984 utgjorde koncernens omsättning 842 milj. kr. Detta innebär en ökning gentemot föregående år med 88,6 milj. kr, elter 11,8 26. Den allra största delen av omsättningsökningen, ca 78 milj. kr. hänför sig till trafikrörelsen, medan ökningen för affärsrörelsen stannade vid ca 12 milj. kr. Inom trafikrörelsen uppvisar busstrafiken en fortsalt stark utveckling. Denna beror dels på, att trafikinsatserna för länsbolagen har fortsatt att öka och dels på satsningar på expressbusstrafik inom landet och på gränsöverskridande linjetrafik. Denna omfattar numera reguljära linjer från Stockholm/Göteborg till Finland, Tyskland, Frankrike, England, Italien och Spanien.

För lastbilstrafiken innebar den fortsatta goda konjunkturen under år 1984 en viss ökning av den transporterade godsmängden. Detta har lett till en ökning av antalet bilkilometer och arbetstimmar i verksamheten med drygt 320. Resebyråverksamheten omfattar ett 25-tal resebyråer, huvudsakligen belägna i GDG:s trafikområde. Ca 30 §o av omsättningen utgöres av försäljning av GDG:s egen produktion av sällskapsresor och biljetter.

Inom affärsrörelsen faller den största omsättningsökningen på bilservicerörelsen, som lyckats att behålla och något öka den försålda volymen drivmedel gentemot föregående år. För gummiverkstadsrörelsen förorsakade den sena vintern en nedgång av försäljningen av personbildäck och fälgar, medan en ökning noterades för nya och regummerade lastbilsdäck.

Koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 30,1 milj. kr, en förbättring med ca 2 milj. kr i jämförelse med föregående år. Investeringarna belöpte sig till 117,5 milj. kr mot 76,6 milj. kr år 1983.

Framtidsutsikter Entreprenadtrafiken synes nu ha kulminerat, och flera tecken tyder på att länsbolagen måste minska gapet mellan kostnader och intäkter. Detta kan ske bl.a. genom taxchöjningar, indragning av dåligt utnyttjade turer och genom omläggning av skol- och arbetstider så att fordonen kan utnyttjas mera effektivt. Behovet av bussar kommer sannolikt att minska.

Även förväntad ändring i trafiklagstiftningen, vilken går ut på att trafikföretagens trafiktillstånd skall dras in till förmån för länshuvudmännen, som får obegränsad trafikeringsrätt inom sina län, väntas få samma effekt.

Ur trafikföretagens och inte minst GDG:s synpunkt är trafiktillståndsändringen oroande eftersom huvudmännen lätt kan slå ut seriösa företag genom att anta dumpingpriser.

För att möta den nya situationen måste GDG, förutom att driva trafiken så effektivt att företaget är konkurrenskraftigt, fortsätta på den inslagna vägen ati genom ny verksamhet minska beroendet av entreprenadtrafiken.

Ett led häri är den satsning på hotellverksamhet, som skett under senare år. Ett konferenshotell med 30 rum Bjertorp slott, drivs sedan några år i Västergötland. Ett hotell med 50 rum har under 1984 förvärvats i Bengtsfors och ett hotell med 75 rum är under uppförande i Borlänge. Även i Göteborg och Malmö kommer hotell att byggas. Hotellen är bl. a. avsedda 45

Skr. 1985/86: 20 att delvis täcka de ökande behoven av hotellrum för sällskapsreseverksamheten.

Busskarosstillverkningen, som är förlagd till Kungälv, har fått utökad

produktionskapacitet och för år 1985 har beräknats en tillverkning av 70

busskarosser.

För lastbilstrafiken och affärsrörelsens övriga verksamhetsgrenar för-

väntas inga förändringar utöver normala anpassningar till de förhållanden

som kan uppkomma. Koncernens totalresultat år 1985 har beräknats bli något lägre än det som uppnåddes föregående år.

AB Gävle Vagnverkstad (AGEVE)

Översikt 1984 1983

(nulj. kr.) (milj. kr.)

AB Gävle Vagnvcrkstad, förkortat AGEVE, bildades år 1933 som ett helägt dotterbolag tll statens järnvägar (SJ), genom att SJ då övertog AB Trafikförbundets Verkstäder, Detta företag bildades år 1919 av Uppsala- Gävle Järnvägsaktiebolag (UGJI) och Ostkustbanans aktiebolag (OKB) för att gemensamt driva reparationsverkstäder och förråd.

Bolagets syfte är att utföra nytillverkning av och förändringsarbeten på rullande järnvägsmateriel samt att bedriva annat mekaniskt verkstadsarbete, .

Faktureringen under år 1984 stannade vid 149,7 milj. kr. mot 206,4 milj. kr. för år 1983. Minskningen på mer än 56 milj. kr. beror i första hand på minskad efterfrågan på godsvagnar från statens järnvägar. |

För att klara sysselsättningen under främst andra halvåret 1984 tecknades order på 90 boggivagnar för coilstransporter och 100 slutna boggivagnar från privata beställare.

Ökade material- och produktionskostnader i förening med produktionsstörningar och försenade leveranser av inköpt teknisk utrustning har varit de främsta orsakerna till att resultatet starkt försämrats.

Med hänsyn till ytterligare minskat nyanskaffningsbehov av godsvagnar hos SJ under åren fram till är 1990 och den härda konkurrenssituationen på privatvagnsmarknaden har företaget tvingats varsla 98 personer om uppsägning.

Leveransåtagandena tillsammans med den tyska firman Linke-Hofmann-Busch om gemensam tillverkning av blockbromsade personvagns- 46 boggier till statens järnvägar avslutades under äret. Samarbetet fortsätter

under år 1985 med gemensam tillverkning av ett mindre antal skivbrom- Skr. 19835/86: 20 sade personvagnsboggier.

Intresset på marknaden för de nykonstruerade rangerloken för industriväxling och de moderna tyristorstyrda gruvloken har påtagligt ökat och medför att ytterligare ökad marknadsföring av produkterna planeras.

Utvecklingen av anordningar för överförande av laster från lastbilar till järnvägsvagnar och omvänt är nu inne i slutskedet. Utprovningen av anordningen i praktisk drift beräknas kunna ske under år 1985.

AB Göta kanalbolag

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.) Omsättning 24,0 23,0 Resultat före disp. och skatt 8,0 -1,9 Redovisat årsresultat SA Kl =1,3

Göta kanal har drivits och förvaltats av Göta kanalbolag enligt kungligt privilegiebrev från år 1810. Den 31 maj 1978 köpte staten samtliga aktier i bolaget och sedan i maj 1984 förvaltas dessa av domänverket.

Kanaltrafiken, som numera huvudsakligen omfattar fritidsbåtar och passagerarfartyg, har ökat under året. Särskilt gäller detta passagerartrafiken, där antalet fartyg i reguljär trafik varit fler än tidigare.

Den av riksdagen år 1977 beslutade tekniska upprustningen av kanalanläggningen har fortsatt under året och bl. a. omfattat hamn- och pirarbeten, anläggning av bryggor samt muddrings- och strandskoningsarbeten.

Skogs- och fastighetsförvaltningen omfattar dels mark och byggnader utmed kanalen, dels skogs- och jordbruksegendomar i Skaraborgs och Örebro län.

Varvs- och reparationsverksamheten bedrivs huvudsakligen vid bolagets varv i Sjötorp vid Vänern.

Kanalrörelsen går sedan lång tid tillbaka med underskott. Detta underskott har inte kunnat täckas med överskotten från övriga verksamheter och med de driftbidrag som lämnas av vissa landsting.

Det försämrade rörelseresultatet beror på ökade kostnader för kanaldriften och för utrednings- och utvecklingsarbete samt minskad skoglig verksamhet inför övergång till ändrad förvaltningsorganisation.

Genom riksdagsbeslut i december 1984 har grunden lagts för en sanering av bolagets ckonomi. Staten har i form av aktieägartillskott tillskjutit 10,5 milj. kr., varigenom tidigare upptagna lån kunnat lösas. Den balanserade förlusten från tidigare års underskott täcks nu av årets överskott på 8 milj. kr.

Skr. 1985/86: 20 Götaverken Arendal AB

Historik AB Götaverken grundades år 1841. Sedan dess har 1 Göteborg byggts omkring 900 fartyg. Det ursprungliga nybyggnadsvarvet vid Göta Älv har förvandlats till ett av Europas största reparationsvarv, Götaverken Cityvarvet. Fartygsbyggandet i Göteborg har istället koncentrerats till Götaverken Arendal, som blev klart år 1963.

År 1978 påbörjade Götaverken Arendal en omorientering av verksamheten. Numera vänder sig Götaverken Arendal till offshore-marknaden med produkter och tjänster för utvinning, undersökning och lagring av olja och gas.

Bolagets verksamhetsinriktning Under året har produktprogrammet utvecklats och omfattar framför allt flytande enheter med tillämpning på borrning, produktion, bostäder, dykeri, övrig service — samtliga avsedda för olje- och gasfält i de ur alla synpunkter mest svårtillgängliga områdena i världen. Dessutom ingår moduler till bottenfasta anläggningar.

GVA samarbetar med flera utländska företag för att finna nya vägar att komma in på intressanta marknader. Under 1984 inleddes samarbete med bl. a. Trafalgar House, en brittisk industrikoncern med omfattande engagemang inom bl.a. olje- och gasindustrin. Främst gäller det tekniskt och marknadsmässigt stöd till det tidigare statsägda varvet Scott Lithgow i Skottland. Diskussioner om vidgad samverkan i olika offshoreprojekt pågår.

Verksamheten under år 1984 GVA befäste under året sin ställning inom offshore bl. a. genom att teckna kontrakt på den första flytande semi-submersibla produktionsplattformen GVA 5000. Beställare är North Sea Sun Oil Co Ltd med partners, Storbritannien.

Under året levererades: — "Safe Lancia”, bostads- och serviceplattform GVA 2000, till Consafe 48 Offshore AB, Göteborg

— bensatser till plattsformar för Dolphin A/S, Norge Skr. 1985/86: 20 — färdigställande och testning av semisub-borriggen "Sovereign Ex-

plorer” för Cammell Laird Shipbuilders Ltd, Storbritannien — ombyggnad av jack-up-riggen ”Macrsk Endeavour” för A P Möller-

gruppen, Danmark — konstruktion och utveckling av tunglyftsplattform GVA 25000 för

Brown & Root Construction Lid, Storbritannien

Dessutom slutfördes studier och utvecklingsuppdrag för oljebolag i Norge, Kanada, Storbritannien.

Orderingången år 1984 uppgick till 2700 (1 500) milj. kr. och bestod bl. a. av: — Flytande produktionsplattform (GVA 5000) för North Sea Sun Oil Com-

pany Ltd och partners, Storbritannien. Leverans år 1986. — Förlängning av ben till en jack-up-rigg för A P Möllergruppen, Dan-

mark. Leverans år 1984. — Dykeri- och serviceplattiform (GVA 3000) för Consafe Offshore. Leve-

rans år 1987. -— Ombyggnad av borrplattform ”Vildkat” (Aker FH3) för Sverre Ditlev-

Simonsen Drilling A/S, Norge. T.everans år 1985. — Designarbete och tekniskt stöd till Dacwoo Shipbuilding & Heavy Ma-

chinery, Korea, avseende byggande av 2-6 borrplattformar (GVA

4500) för Sonat Offshore Drilling Inc, USA. — Bostadsmodul för Hamilton Brothers, Storbritannien. Leverans år

1985. (Avser dotterbolaget SLP, Storbritannien). — Jin bostads- och en kraftanläggningsmodul för Britoil Ltd, Storbritanni-

en. Leverans år 1986. (Avser dotterbolaget SLP). — Studier och utvecklingsuppdrag för oljebolag i Norge, Storbritannien,

USA och Kanada. Leverans år 1984 och framåt.

En starkt bidragande orsak till Götaverken Arendals framgångar är ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete som i första hand avser semi-submersibla plattformar i olika storlekar och för olika användningsområden — det s.k. GVA semikonceptet.

Antalet anställda vid årets utgång uppgick till 3 420 personer varav 2087 arbetare och 1333 tjänstemän/arbetsledare. |

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 12 (303) milj. kr. Resultatet har påverkats av att endast ett fåtal leveranser skett jämfört med föregående år, Dessutom tecknades kontrakten i en marknad med låga priser. Sämre kostnadsutveckling än beräknat har också inverkat.

Investeringar i produktionsanläggningar uppgick till 27 milj. kr. (9), varav huvudparten utgjorde en satsning på Computer Aided Design ' (CAD).

Franuidsutsikter Götaverken Arendal AB har uppnått ett gott anseende på offshoremarknaden och företagets tekniska kunnande är efterfrågat. Fortsatt följsamhet vad gäller marknadens krav innebär ännu intensivare satsning på teknisk utveckling i såväl egen regi som tillsammans med oljebolag i Norge, 49

4 Riksdagen 1985186.1 saml. Nr 20

Skr. 1985/86: 20 Storbritannien, USA och Kanada, Utvidgat samarbete med företar i olje-

länderna även i andra sammanhang ingår också. Samtidigt måste person-

antal och personalsammansättning förändras. På kort sikt innebär detta att

minskningar av bl. a. tillverkningskapaciteten på stålsidan kommer alt ske.

Götaverken Energy Systems AB

Historik Götaverken Energy Systems AB försörjde ursprungligen Götaverkens fartygsbyggen med ångpannor. Sedan 1930-talet har verksamheten emellertid blivit alltmer separerad från skeppsbyggandet. Specialiseringen på cellulosaindustrin och den ökande internationaliseringen har ytterligare understrukit verksamhetens särart. I början av 1970-talet ombildades Götaverken Energy Systems AB till ett aktiebolag.

Bolagets verksamhetsinriktning Götaverken Energy projekterar och tillverkar anläggningar och komponenter för termisk energiomvandling. Företaget är en av världens ledande leverantörer av återvinnings- och barkpanneanläggningar.

Götaverken Energy är vidare en av Sveriges ledande leverantörer av store fastbränsleeldade hetvattenanläggningar och kraftvärmepannor för kommunal energiförsörjning. Även för mindre anläggningar har positionen förstärkts genom lansering av den s.k. cirkulerande virvelbäddstekniken (CFB-tekniken).

Inom det marina området marknadsför hjälpångpannor under beteckningen Sunrod.

Götaverken Energys produktprogram har under året kompletterats med värmepumpar, dicselkraft samt marina och stationära 2-tlakts dieselmotorer inkl reservdelar. När det gäller stationär diescelkraft har företaget en god ställning på den internationella marknaden.

Verksamheten under år 1984 Utbyggnaden av den skandinaviska cellulosaindustrin har nått en viss mätllnadsgrad och efterfrågan kommer därför framför allt från den internationella marknaden. Inom den nordamerikanska cellulosasektorn är inves-

teringsbehovet stort, dock har flera planerade upphandlingar senarelfagts. Skr. 1985/86: 20 Under år 1984 tecknades en order om 550 milj. kr. med S:1 Regis Corporation i USA gällande leverans av en turnkey sodahusanläggning. Ordern är den största i företagets historia.

Efterfrågan på större pannor från den svenska energisektorn minskade under år 1984 till följd av minskade statliga bidrag för ersättning av olja med andra bränslen. Trots detta kunde Götaverken Energy i början av året teckna order på en anläggning om fem pannor till Nobel Chematur i Karlskoga. Dessutom visade orderingången för elpannor och ombyggnader en klar ökning. |

Även den internationella satsningen på fastbränsleteknik har gett resultat och under året erhölls i konsortium med bl.a. ASEA Stal AB en order på ett nyckelfärdigt koleldat kondenskraftverk till Indian Charge Chrome Ltd (ICC).

Götaverken Energy kunde under år 1984 notera den bästa orderingången någonsin, totalt 1493 (727) milj. kr. Orderstocken per den 31 december uppgick till 1900 (682) milj. kr.

Fakturerad försäljning uppgick till 718 (1037) milj. kr. Eftersom den endast omfattar årets leveranser kommer 1984 års orderingång att till huvudsaklig del redovisas åren 1985 och 1986.

Under år 1984 levererades bl. a. följande anläggningar och pannor: — Sodapanna till Zululand Construction Ltd — Fastbränsleanläggning till Sundsvalls Energiverk, företagets första

CFB-leverans — Kolpulvereldad hetvattenpanna till Malmö Energiverk — 2-takts dieselkraftverksanläggning till Bermuda Electric Light Company

Ltd — 4-takts dicselkraftverksanläggningar till Electricité du Senegal i Senegal

samt Ministry of Fish Wealth i folkrepubliken Jemen.

Den 1 januari 1984 förvärvades det danska ingenjörsbolaget Burmeister & Wain Scandinavian Contractor A/S från Götaverken Motor. Bolaget ansvarar för försäljningen av stationära dieselkraftverk. I slutet av år 1984 förvärvades även Götaverken Motor AB.

F samarbete med PLM Scllbergs AB etablerades ett försäljningsbolag i USA för sopförbränningsanläggningar, Swentec Inc.

Genom förvärven av Götaverken Motor och Burmeister & Wain Scandinavian Contractor A/S har Götaverken Energy tillförts ca 400 personer. Samtidigt har vissa personalreduktioner ägt rum, främst genom avveckling av Gävleverksamheten. Antalet anställda uppgick vid årsskiftet till 1561 (1 114).

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —3 (—14) milj. kr.

Årets investeringar, exkl. anläggningstillgångar övertagna i samband med bolagsförvärv, uppgick till 10 (12) milj. kr. och avser i huvudsak ersällningsinvesteringar.

Skr. 1985/86: 20 Framtidsutsikter

Investeringsbehovet inom den nordamerikanska cellulosaindustrin resulterade i en ökad efterfrågan på företagets produkter.

Efterfrågan från den svenska marknaden på fastbränsle- och oljeeldade pannor bedöms minska under år 1985. Företagets satsning på fastbränsleteknik, kommer att intensifieras och bedöms kunna resultera i nya order.

Utvecklingen av ett eget koncept för rökgasrening förväntas innebära en förbättrad konkurrensposition på den skandinaviska marknaden.

Resultatet år 1985 förväntas bli bättre än år 1984.

AB Industrikredit (inkl. AB Företagskredit)

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Utlåning 13352,5 12 169,9 Räntenetto (inkl. provisioner) 132.5 112,3 Resultat före disp. och skatt 76,0 91,9 Redovisat årsresultat 9,8 8,0 Balansomslutning 13 946,3 12 767,0

AB Industrikredit bildades år 1934 och ägs till lika delar av olika banker och staten. Fr.o.m. år 1962 drevs verksamheten i de två parallellt ägda bolagen AB Industrikredit och AB Företagskredit. Krediterna med den bästa säkerheten beviljades i AB Industrikredit och övriga krediter i AB

Företagskredit. Vid årsskiftet 1979/80 sammanfördes all verksamhet i AB

Industrikredit. AB Företagskredit är från samma tidpunkt ett vilande dot-

terbolag till AB Industrikredit.

AB Industrikredits uppgift är att lämna medel- och långfristiga krediter

till mindre och medelstora företag inom alla branscher. Undantagna är företag/organisationer, som ej driver näringsverksamhet såsom offentliga

institutioner, ideella organisationer, bostadsföretag m.fl. Undantaget är även sådan finansicring för vilken det har bildats särskilda kreditinstitut. Ändamålet med krediterna är vanligtvis fastighets- eller maskinfinansie-

ring men kan även vara t. ex. en långsiktig förstärkning av rörelsekapital. Företagsformen inverkar ej på lånemöjligheterna. Kreditgivningen sker på

företagsekonomiska grunder.

Till tryggande av upplåningen ligger. förutom de egna utlåningsrever-

serna med tillhörande säkerheter, det redovisade egna kapitalet (f.n. 101,4 milj. kr.), värderegleringskontot (f.n. 250,0 milj. kr.), garantikapitalet (f. n.

365,9, max. belopp 400,0 milj. kr.) samt upptagna förlagslån (f.n. 257,8

milj. kr.).

Maximal amorteringstid utgjorde tidigare 15 år men f.n. erbjuds en

begränsad del av utlåningen på 20 år. För mycket långsiktiga investeringar

kan Industrikredit sedan våren 1982 därutöver ställa till kundkretsens

förfogande 15-åriga krediter baserade på en 30-årig amortcringsplan Skr. 1985/86: 20 (3 1/3 20 per år); vid en fungerande kapitalmarknad bör det vara möjligt att efter den första 15-årsperiodens slut erbjuda en ny kredit på 10 ciler 15 år på oamortcrad del av lånet.

Industrikredit kan numera också bevilja lån med amorteringsfrihet under de första åren av Jånetiden. Dessa lån kan även erhållas med ränteomfördelning — en kontinuerligt stigande ränta — under den amorteringsfria perioden.

För att möta framförallt industrins behov av medelfristiga krediter har under senare tid i större omfattning än tidigare erbjudits löptider på 5 resp. 10 år. Industrikredit har även i högre utsträckning än tidigare beviljat lån med enbart företagsinteckningar som realsäkerhet.

Industrikredit har under år 1984 beviljat lån på sammanlagt 2949 milj. kr., en ökning med 883 milj. kr. jämfört med år 1983. Även utbetalade lån har ökat från 1918 milj. kr. till 2531 milj. kr.

Under år 1984 föll 72 20 av antalet beviljade fån på företag med mindre än 20 anställda. Beloppsmässigt uppgick nybeviljningen till denna företagsgrupp till runt 1500 milj. kr. eller 5196 av den totala nybeviljningen.

Vid utgången av år 1984 uppgick utestående lån till 13353 milj. kr. Beviljade cj utbetalda lån (summa lånelöften) var vid samma tillfälle 1161

milj. kr.

AP-fonden har under senare år svarat för den helt dominerande delen av Industrikredits upplåning.

Industrikredits överskott före dispositioner och skatt uppgick till 76,0 milj. kr., en ökning med 15,9 milj. kr. eller 17,32 jämfört med år 1983. 1984 års bokslut har påverkats av en ändrad redovisningsprincip avseende lånefordringar. I bokslutet har 33,4 Mkr. kostnadsförts som bedömd förlustrisk i lånestocken. Beloppet motsvarar 0,25 26 av utestående lån. Räntenettot uppgick år 1984 till 136,0 milj. kr., en ökning med 21,2 milj. kr. från år 1983. Överskott före dispositioner och skatt i relation till eget kapital och värderegleringskonto uppgick till 16,3 92 (21,8 20).

Antalet ingångna låneansökningar uppgick år 1984 till 2800 jämfört med 1719 under verksamhetsåret 1983.

Industrigruppen JAS AB

Industrigruppen JAS AB bildades år 1981. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att genom samordning av akticägarnas insatser åstadkomma leverans av flygplan och typbundna underhållsresurser för JAS-systemet.

Bolaget drivs i kommission för aktieägarnas räkning och ägs till lika delar av:

Saab-Scania AB Volvo Flygmotor AB Telefonaktiebolaget EM Ericsson Ericsson Radio Systems AB Affärsverket FEV Bolagets aktiekapital uppgår till 5 milj. kr.

Skr. 1985/86: 20 KabiVitrum AB

Koncernen bildades år 1972 sedan Procordia AB (tidigare Statsföretag AB) under år 1971 förvärvat samtliga akticor i AB Kabi med dotterföretag. AB Kabi förvärvade samma år Vitrum AB och ACO Läkemedel AB under medverkan av Procordia AB (tidigare Statsföretag AB). Verksamheten i ACO, Kabi och Vitrum ingår i Kabi Vitrum AB.

Koncernen utvecklar och marknadsför internationellt en grupp läkemedelsprodukter av främst bioteknologisk natur samt erbjuder härutöver ett något bredare sortiment av läkemedel och närbesläktade produkter på den svenska marknaden, Intravenös näringstillförsel, produkter framställda ur blodplasma samt tillväxthormon är koncernens viktigaste områden.

Koncernens försäljning har under år 1984 uppgått till 1521,1 milj. kr. (1 268,3). Av ökningen, 2090, faller 322 på förändringar av koncernens struktur, 1490 på volymökning samt 396 på prisökning. Försäljningens utlandsandel var 61922 (60 20).

Koncernens rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan uppgick till 231,3 milj. kr. (221,7). Motsvarande resultat för moderbolaget var 217,3 milj. kr. (211,4).

Antalet anställda har under år 1984 ökat med 65 årsanställda, varav 3 årsanställda i Sverige och 62 årsanställda i utlandet.

Koncernens investeringar i anläggningar har uppgått till 112 milj. kr. (74,7).

KabiVitrum AB förvärvade den I september 1984 ytterligare 4990 av aktierna i Cutter-Vitrum Inc, från Miles Laboratories Inc. Företaget som därmed blir dotterbolag till KabiVitrum AB har i samband härmed bytt namn till KabiVitrum Inc. (Berkeley, CA, USA).

Ett nytt dotterbolag — N. V. KabiVitrum S. A. — har bildats i Belgien.

" [Italien har KabiVitrum S.r.1. bildats.

Swe Drug Consulting AB, som drivits i kommission för moderbolagets räkning har avyttrats.

Ytterligare 4072 av aktierna i Kabi-Fides Internacional S.A., Barcelona har förvärvats efter verksamhetsårets utgång. KabiVilrum AB äger därmed 9022 av aktierna i bolaget.

Kalmar Industries AB är ett helägt dotterbolag till Procordia ARB (f.d. Statsföretag AB).

Bolaget har till uppgift att förvalta aktier och andelar samt att svara för vissa övergripande funktioner inom Kalmar Industries koncernen. Verksamheten har bedrivits för fjärde året i sin nuvarande omfattning.

Under år 1984 har Trollhättans kommuns andel (9920) av aktierna i Kalmar Nohab förvärvats varcfter bolaget är 10076-igt ägt av Kalmar Industries AB. I samband med omstruktureringen av Kalmar LMV”s försäljnings- och serviceorganisation i Sverige har ett bolag ägt till 5096 av Kalmar LMV och 5026 av Bygg och Transportekonomi bildats. Kalmar Industries AB har p. g. a. denna omstrukturering förvärvat samtliga aktier i Kalmar LMV”'s agent i Mellansverige, Melbergs Truck AB. Verksamheten i detta bolag kommer under år 1985 att avvecklas.

Nyemissioner har under året genomförts i Kalmar Verkstads AB med 12,5 milj. kr. till kurs 12096, i Kalmar Nohab AB med 2,0 milj. kr. till kurs 125 76, i Kalmar LMV AB med 20,0 milj. kr. till kurs 12026 samt i Kalmar Lagab AB med 2,0 milj. kr. till kurs 12096.

Från den 1 januari 1985 har flertalet av Procordias verkstads- och verkstadsrelaterade företag sammanförts till en enhetlig ledning under Kalmar Industries. Det juridiska tillvägagångssättet vid bildandet av den nya gruppen innebär, att Kockums Industri AB blir det nya moderbolaget i den nya koncernen. Bolaget byter namn till Kalmar Industries AB. Det nya Kalmar Industries förvärvar från Procordia följande bolag: SMT Machine Company AB, Uddcomb Sweden AB, Ulveco AB, samt det gamla Kalmar Industries (som namnändras till Kalmar Kockum AB).

Den nya koncernens fakturering beräknas uppgå till ca 1750 milj. kr. och antalet anställda till ca 3 000.

Nettoresultatet för Kalmar Industries AB uppgår till —7,9 milj kr. (6,7). Från dotterbolag har mottagits koncernbidrag på totalt 13,3 milj. kr. och till dotterbolaget Kalmar Inc, USA, har lämnats aktieägartillskott med --5,6 milj kr.

Koncernens resultat efter finansiella intäkter och kostnader uppgår till 13,8 milj. kr. (20,4). Till företag inom Procordiakoncernen (f. d. Statsföretag) har lämnats koncernbidrag med 6,0 milj. kr.

Koncernens soliditet har sjunkit till 2296 (23).

Koncernens export uppgick till 289 milj. kr. (306) vilket motsvarar 33 20

sn an

Skr. 1985/86: 20 (3726) av faktureringen. Av koncernens totala fakturering har 2790 (28)

eller 230,4 milj. kr. (230,2) sålts genom majoritetsägda uttändska säljbolag.

KAPAB Kapitalutveckling AB

Företaget hette ursprungligen Nyckelhus AB och startades år 1962 som ett privatägt företag. Bolaget övergick i statlig ägo år 1969.

Den ursprungliga verksamheten — tillverkning och försäljning av småhus — avvecklades under år 1983 till Modulentgruppen.

Företagets nuvarande verksamhet utgöres av förvaltning av ett antal topplån — reverser — i tidigare försålda småhus. Därutöver tillkommer avveckling av eftersläpande ärenden från den tidigare verksamheten.

Förvaltningen av lånen ger ett icke obetydligt räntenetto, som förväntas kunna noteras under ett antal år framöver.

Karlskronavarvet AB

Historik Det äldsta bolaget inom Svenska Varv AB är Karlskronavarvet AB som grundades år 1679 och såtedes har byrggt fartyg i över 300 år. Varvet var från början helt inriktat på att täcka den svenska örlogsflottans behov av underhåll, reparationer, moderniseringar och nybyggen. Efter andra världskriget genomfördes en omorganisation på grund av marinens minskade behov av tjänster i fredstid, De produktiva enheterna inom örlogsvarvet sammanfördes till Marinverkstäderna i Karlskrona. Samtidigt inleddes en omstrukturering av verksamheten mot en mer civil produktion. År 1961 56 ombildades företaget till Karlskronavarvet AB. År 1970 överfördes

Karlskronavarvet till industridepartementet och gick upp i det då nybil- Skr. 1985/86: 20

dade Statsföretag AB. Sedan år 1977 ingår företaget i Svenska Varv AB.

Omfattande investeringar har genomförts i anläggningarna framför allt

under 1970-talet då i princip ett helt nytt varv byggts upp.

Under 1970-talet har ett flertal försök gjorts att minska beroendet av den svenska marinen, vars beställningsvolyvm kontinuerligt har minskat. Karlskronavarvet arbetade därför som underleverantör till storvarven un-

der högkonjunkturen i början av 1970-talet och har sedan dess försökt diversiliera sig. Diversifieringsförsöken med undantag för den marina exporten har inte varit framgångsrika och Hvilans Mekaniska Verkstad avyttrades år 1977. Produktionen av civila fartyg upphörde under år 1981 och

verksamheten koncentreras åter på örlogs- och bevakningsfartyg samt

fartygsunderhåll för svenska marinen.

Bolagets verksamhetsinriktning

Karlskronavarvet är inriktat på tillverkning och underhåll av fartyg för

svenska marinen samt produktion av örlogs- och bevakningsfartyg för export. Fortsatt utveckling sker av större specialfartyg av plast. För den

svenska marinen sker nyproduktion, moderniseringar och underhåll omfattande främst minfartyg, robotfartyg, ubåtar, minröjningsfartyg och bevakningsfartyg. Exportsatsningarna inriktas i första hand på patrullbåtar, minröjningsfartyg och bevakningsfartyg.

Verksamheten under år 1984 Under år 1984 levererade Karlskronavarvet tre fartyg till svenska marinen,

nämligen minröjningsfartygen Landsort och Arholma samt bevakningsfartyget Orion. Dessutom påbörjades leveranskontrollen av den första kustkorvetten HMS Stockholm.

Generalöversyner, årsöversyner, ombyggnader, reparations- och moderniseringsarbeten har utförts på marina över- och undervattensfartyg. Den civila reparentverksamheten har varit av ringa omfattning.

I januari 1984 tecknades kontrakt med Försvarets Matcriclverk avseende ytterligare fyra minröjningsfartyg typ Landsort. Produktionen av dessa

kommer att pågå fram till och med år 1988.

Under året förvärvades Mölnlycke Marin AB, som har verksamhet i utvecklingsländer avseende bruksbålar av plast, antingen tillverkning eller

försäljning av färdiga båtar. En stor framgång på det internationella planet noterades under hösten

1984. Karlskronavarvets samarbetspartner i USA, Bell Aerospace Textron, erhöll då i hård konkurrens order från den amerikanska marinen på en prototyp till minjaktfartyg, där Karlskronavarvets GRP-sandwichteknik

skall användas. Ordern innebar även en option på en serie om ytterligare åtta fartyg. I januari 1985 tecknades kontrakt med danska marinen vad gäller kon-

struktion av en ny fartygstyp, en s.k. Standard Flex 300. Den skall vad avser skrovet byggas helt enligt Karlskronavarvets GRP-sandwichmetod.

Skr. 1985/86: 20 Den totala orderingången under året var 450 (155) milj. kr. Inneliggande orderstock vid årets slul uppgick till 929 (823) milj. kr.

Antalet anställda var vid årsskiftet 1122 (1091).

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 26 (36) milj. kr. Resultatet har belastats med reservering för kundfordringsrisk avseende borgensätaganden för tidigare civila fartygsnybyggen med betydande belopp.

Framtidsutsikter För framtiden satsar Karlskronavarvet speciellt på utveckling av sandwichtekniken för att bibehålla sin världsledande position inom detta område.

Lönsamheten i befintlig orderstock och beläggningen scr totalt sett tillfredsställande ut för de närmaste verksamhetsåren, En förutsättning är dock att order erhålles på de fyra ytterligare kustkorvetter, som för närvarande projekteras.

Kockums AB

Historik Kockums grundades år 1840 av Frans Henrik Kockum. Produktionen dominerades då av jordbruksredskap, hushållsutrustning och järnvaror. År 1870 påbörjades skeppsbyggnadsverksamheten, då främst i form av reparationsuppdrag. Det första nybyggda fartyget levererades år 1873. Nybygge nr 76 som levererades år 1897 var varvets första tankfaryg. Den första undervattensbåten konstrucrades och levererades under första världskriget (1914). År 1940 byggde Kockums världens första helsvetsade handelsfartyg. År 1966 påbörjades byggnationen av torrdockan som kan härbärgera nybyggen på upp till 700 000 dwt. Den stora bockkranen som dominerar stadsbilden i Malmö togs i bruk år 1974. Kockums har fram till i dag konstruerat, byggt och levererat över 550 fartyg, varav bl. a. 46 ubåtar till Svenska Marinen.

Bolagets verksamhetsinriktning Kockums verksamhet är uppdelad på tre affärsområden — Civila Fartyg, 58 Marin- & Undervattensteknik samt Verkstadsprodukter.

Civila fartyg är Kockums dominerande affärsområde. Fartygstillverk- Skr. 1985/86: 20 ningen svarar för cirka 80 procent av den totala produktionsvolymen. Från ledande producent av stora serietillverkade tankfartyg under 1970-talet har

Kockums omvandlats till ett ”skrädderi” för tekniskt avancerade fartyg.

Kockums har i samverkan med rederierna utvecklat, konstruerat och

byggt världens mest sofistikerade Ro-Ro tonnage. Genom ordern (1983) på två kryssningsfartyg för vardera drygt I miljard kronor har Kockums gjort en inbrytning på ytterligare ett marknadsområde med tekniskt avancerade

fartyg.

Marin- & Undervattensteknik med över 130-tal kvalificerade experter är Sveriges enda enhet för både utveckling och konstruktion av ubåtar. Inom

avdelningen bedrivs en omfattande utveckling för såväl militär som civil användning.

För det trejde affärsområdet — Verkstadsprodukter — svarar dotterbola-

get Kockums Verkstäder AB. I detta bolag ingår Laboratorium med 35-

talet specialister, Maskinverkstad med cirka 100 anställda och Marine Equipment som svarar för försäljning av reservdelar och fartygsutrustning.

Verksamheten under år 1984 Under året har tre 35250 tdw Ro-Ro fartyg Jevererats till de svenska

delägarna i Atlantic Container Line. Samtliga tre fartyg färdigställdes och

levererades före kontraktsenlig leveranstidpunkt. Faktureringen omfattar dessutom en pråm tll MP-bolagen, legouppdrag, reservdelsleveranser

samt projekterings-, konstruktions- och utvecklingsuppdrag. Fakturering-

en uppgick sammanlagt till 1450 (1489) milj. kr.

Kockums tecknade under år 1983 order till ett värde av ca 3 miljarder kronor. Sista civila fartyget i orderstocken levereras vid årsskiftet 1986/87. Inneliggande beställningar på ubåtar till Svenska Marinen slutlevereras år 1989. Den långa orderstocken vid årets början har medfört att år 1984 ordermässigt blev ett mellanår. Det sammanlagda värdet av orderstocken vid årets slut uppgick ull 3 757 (4824) milj. kr. I orderstocken ingår de under år 1983 tecknade orderna på

två 750-hytters kryssningsfartyg till Carnival Cruise Lines samt två 17000 tdw biltransportfartyg till Walleniusrederierna. Dessutom omfattar order-

stocken fyra ubåtar till Svenska Marinen samt diverse lego- och konstruk-

tionsuppdrag.

Utvecklingsarbetet avseende civila fartyg har främst inriktats på utveck-

Jing av skrovformer och arrangemang för kryssnings- och passagerarfartyg

samt optimering av lasthanteringsförmåga och bränsleförbrukning för Ro- Ro fartyg.

Inom området undervattensteknik fortsätter arbetet med projektering av bl.a. exportversioner av militära ubåtar samt utveckling av luftoberoende energisystem. Genom dotterbolag Sub Power tecknades kontrakt om leve-

rans av ett luftoberocnde energisystem till en fransk offshore-ubåt: Inom

civil undervaltensteknik inriktas utvecklingsarbetet främst på produkter

för inspektion och underhåll av offshorcanläggningar. .

Den under år 1983 beslutade reduktionen av kapaciteten för nyproduk-

Skr. 1985/86: 20 tion av handelsfartyg med 3096 har planenligt genomförts och avslutats

under år 1984. Antalet anställda i koncernen har under året minskat med 331 personer och uppgick vid årsskiftet till 2 142 arbetare och 797 tjänstemän och arbetsledare. Under året avslutade investeringar i anläggningar uppgick till 9 (4) milj.

kr.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 42 (75) milj. kr. Resultatet för år 1984 har belastats med 20 milj. kr. för befarad kostnad avseende borgensförbindelse för Saléninvest AB.

Kockums Industri AB

Koncernen

Under år 1984 har en omfattande omstrukturering och rekonstruktion av

Kockums Industri avslutats. De stora svårigheter som uppstod under år 1982 i såeverksmaskinverksamheten dels i moderbolag och dels i doterbo-

lagen i USA och Kanada har nu övervunnits. Genom desinvestering i

skogsmaskinbranschen har finansiella resurser frigjorts så att kvarvarande verksamhet har en god finansiell bas, Varje verksamhet har genom program anpassats till respektive marknadsförutsättningar under krav på avkastning.

Koncernen består av moderbolaget Kockums Industri AB med sågverksmaskinverksamhet samt Waco Jonsereds AB vars verksamhet utgörs av tillverkning och försäljning av hyvelmaskiner. I gruppen ingår Kockums Industri A/S i Norge och Kockums Industries Pty Ltd i Australien. Kockums Industri har även ett 202 intresse i Kockums CanCar Inc i Kanada och Kockums CanCar Corp i USA.

Under året har skogsmaskinverksamheten avyttrats till Rauma Repola/

ÖSA ADB. I försäljningen ingick även OY Kockums Industri AB i Finland.

Vidare har Kockums Industri A/S förvärvats under året. Beslut har vidare

fattats som innebär att sågverksmaskindivisionen inom moderbolaget om-

bildas till bolag under namnet Söderhamns Verkstäder AB fr.o.m. den 31

december 1984.

Moderbolaget Kockums Industri AB bytte per den I januari 1985 namn

60 till Kalmar Industries AB med säte i Kalmar. Bolaget förvärvar Procordia-

gruppens verkstadsföretag och blir moderbolag för den nya verkstadsgrup- Skr. 1985/86: 20 pen.

Koncernens fakturering minskar på grund av genomförda omstruktureringar till 459 milj. kr. (566). På mellan åren jämförbara verksamheter har faktureringen ökat med 1196.

Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader förbättrades till I 1.1 milj. kr. (—- 11,5). Resultatet före dispositioner och skatt uppgår till 41,7 milj. kr. Några koncernbidrag eller ägartillskott har inte mottagits under året,

Soliditeten i gruppen har genom omstrukturcringen förstärkts under året till 29,5 96 (10,5 20).

Genomsnittligt antal anställda var 830 (1044) varav 92 (120) i utlandet.

Moderbolagets fakturering uppgick ull 310 milj. kr. (405). Minskningen beror på att skogsmaskinverksamheten faller bort fr. o. m. den 1 september 1984. Sågverksmaskinverksamhetens fakturering ökade med 1296 till 142 milj. kr. (126). Dess resultat har förbättrats och ligger på en tillfredsställande nivå.

Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader för moderbolaget uppgick till 4,3 milj. kr. (—12,9), en förbättring på 17,2 milj. kr.

Det extraordinära resultatet på 38 milj. kr. har belastats med förväntade återstående omstruktureringskostnader i moderbolaget.

Medelantalet anställda i moderbolaget under år 1984 var 564 (752).

Söderhamns Verkstäder AB Söderhamns Verkstäder AB övertar per balansdagen personal, omsättningstillgångar samt skulder från moderbolaget. Övriga maskiner och inventarier, exklusive fastighet, övertas från moderbolaget per den 1 januari 1985. Söderhamns Verkstäder AB har under året inte bedrivit någon verksamhet.

Waco Jonsereds AB Den fakturerade försäljningen blev 63 milj. kr. (61). Resultatet efter finansiella kostnader och intäkter förbättrades pätagligt till 1,8 milj. kr. (--2.,5) som ett resultat av genomförda program. Företaget har under året tagit sig ur förlustsvackan. Normal avkastningsnivå skall kunna uppnås under 1985/86.

Satsningen på nya marknader har under året börjat ge vissa resultat. Orderingången under året har ökat.

Kockums Industri A/S Företaget förvärvades per den 1 januari 1984 från Kalmar Industries ARB. Fakturerad försäljning uppgår till 41 milj. kr. och utgörs av sågverksmaskiner, hyvelmaskiner och skogsmaskiner. Resultatet är tillfredsställande. Bolaget har som ett led i Kockums Industris försäljning av skogsmaskinrörelsen under februari 1985 sålt sina skogsmaskintillgångar och anpassats till kvarvarande produktlinjer, sågverk och hyvelmaskincer. 61

Skr. 1985/86: 20 Kockums Industries (Aust) Pty Ltd Fakturerad försäljning blev knappt 81 milj. kr. (36) en ökning med 125 96. Denna ökning sker dock från en mycket låg nivå. Resultatet förbättrades påtagligt men nivån är inte tillfredsställande, men dock positiv.

Konjunkturen under året har varit god för samtliga produktlinjer, varför orderingång och orderstock har ökat. Under år 1985 förväntas en bätlre balans mellan försäljning och leveranskapacitet varvid resultatet åter förväntas bli tillfredsställande.

Avveckling av dotterbolag i Nordamerika Reserver för framtida avvecklingskostnader i bolagen täcker beräknade kostnader om ca 33 milj. kr. samt risker för ytterligare förluster vid avyttring av tillgångar om 14 milj. kr. Den totala avvecklingskostnaden inklusive lagda reserver uppgår i och med detta till 81 milj. kr. I koncernresultaträkningen är dotterbolagen i Nordamerika hanterade som cen extra ordinär verksamhet. Detta betyder att dessa bolags totala förluster sammanförs under raden Extra ordinära kostnader.

I koncernbalansen ingår KIL:s och KIlUS:s balansräkningar omräknade i enlighet med ”current-metoden”'. Motivet till detta är att samtliga tillgångar i dessa bolag skall avyttras snarast möjligt och är därför värderade till de belopp som förväntas erhållas då tillgångarna säljs. Ett ytterligare motiv är att bolagens skulder kommer att lösas i samma takt som tillgångarna säljs.

Investeringar Årets investeringar i byggnader, maskiner och inventarier uppgick för koncernen till 4,3 milj. kr. och för moderbolaget till 1,6 milj. kr. Därutöver har moderbolaget investerat 46,5 milj. kr. i aktier i helägda dotterbolag samt i minoritetsintressen.

Genom försäljningen av skogsmaskinverksamheten var likviditeten vid årets slut hög. Resultatförbättring och minskad kapitalbindning har förbättrat finansnettot.

Vid extra bolagsstämma har beslut fattats om en ökning av bolagets aktiekapital med 25 milj. kr. genom utgivande av 250000 stamaktier å nom 100 kr. Emissionen sker till en kurs av 20096 och överkursen sammanlagt 25 milj. kr. tillföres reservfonden. Emissionen har ännu inte registrerats hos Patemt- och Registreringsverket.

AR KBurortsverksamhet bildades år 1918. Bolaget bedriver sjukvårdande verksamhet.

Aktiekapitalet tillsköts av dåvarande Kungl. Pensionsstyrelsen med medel från folkpensioneringsfonden.

Bolagets sjukvårdande verksamhet består till övervägande del i medicinsk rehabilitering och utredningsverksamhet för de allmänna försäkringskassornas behov. Verksamheten bedrivs vid sjukhus i Nynäshamn (231 platser). Genom dotterbolaget AB Tranås Kuranstalt ombesörjs vården vid riksförsäkringsverkets sjukhus i Tranås med totalt 295 platser, varav 78 platser för patienter som själva betalar sin vård.

Under år 1984 var totalt 304 personer anställda i koncernen.

AB Kärnkraftutbildning (AK U)

AB Kärnkraftutbildning (AKU) bildades år 1972 av statens vattenfallsverk, OKG Aktiebolag och Sydkraft AB. Vattenfall äger 5026 av aktierna och de båda övriga kontrahenterna 25 26 vardera.

AKU bidrar till grund- och vidareutbildning av kärnkraftverkens driftpersonal. Det sker vid bolagets anläggning i Studsvik, strax utanför Nyköping. Här har bolaget låtit uppföra tre fullskalesimulatorer för att under realistiska förhållanden träna och utbilda personal.

AKU utarbetar även läromedelspaket för självstudier vid de olika kärnkraftverken.

Motivet till satsningen på simulator är att kärnkraftverk drivs vid full effekt under så stor del av året som möjligt, varför personalen inte kan ges tillfälle till nämnvärd träning under andra driftförhållanden. I simulatorn

Skr, 1985/86: 20 kan man på ett realistiskt sätt äskådliggöra förhållanden vid start och stopp av ett aggregat, liksom vid olika typer av fel, vilka kan inträffa i ett kärnkraftverk. Personalen tränas till att göra riktiga ingripanden under onormala driftförhållanden. Simulatorutbildningen blir därigenom ett viktigt Komplement till den utbildning som bedrivs vid kärnkraftverken.

En simulator består av två kompletta kontrollrum anslutna till en datoranläggning.

B1-simulatorn är en kopia av kontrollrummet i Barsebäcksverkets första aggregat, vilket är en BWR (kokarrceaktor), R3-simulatorn är en kopia av kontrollrummet i Ringhalsverkets tredje aggregat, en PWR (tryckvattenreaktor). En ny simulator för Forsmark 3 och Oskarshamn 3, FO3-simulatorn, togs i drift vid årsskiftet 1983/84. Den är också av BWR-typ.

De kärnkraftverk, som nu är i drift eller under uppbyggnad i Sverige, är antingen av typen BWR eller PWR. All driftpersonal vid kärnkraftverken i Sverige kan därför tränas i simulatorer. Vid B1-simulatorn utbildas även personal för det finska kärnkraftföretaget Teollisuuden Voima Oy i Olkiluoto.

Efter teoretisk utbildning och praktik vid kärnkraftstationerna ges nyanställda grundträning vid Kärnkraftskolan innan tjänstgöring i kraftverkskontrollrummen. Dessutom ges all kontrollrumspersonal årlig återkommande simulatorträning. .

Under är 1984 har 450 personer genomgått simulatorutbildning. Investeringarna under år 1984 har uppgått till 10,1 milj. kr.

Antalet anställda har uppgått till 76 personer. Någon utökning av personalstyrkan planeras inte för överskådlig tid.

AB Landtransport

AB Landtransport administreras av ASG AB och bedriver genom dotterbolag åkeriverksamhet i Stockholm, Göteborg, Malmö och Växjö.

Dotterbolagen, som tillsammans innehar ca 190 fordon, är i stort sett sysselsatta i ASG trafiksystem.

Koncernens investeringar i fordon uppgick år 1984 till 7,4 milj. kr. Den fakturerade omsättningen uppgick år 1984 till 75,7 milj. kr. mot 65,2 milj. kr. år 1983, innebärande en ökning med 10,5 milj. kr. eller 162.

Rörelseresultatet efter avskrivningar och finansiella poster uppgick till

2,1 milj. kr. (1,9). Efter bokslutsdispositioner och skatt redovisar koncer- 64 nen cen nettovinst för året om 0,2 milj. kr (0,4).

Lantibrukskredit Aktiebolag Skr. 1985/86: 20

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Antal anställda

Lantbrukskredit började sin verksamhet år 1965. Bolaget skall genom utlämnande av lån, huvudsakligen av långfristig karaktär, medverka vid finansieringen av näringsföretag, vilkas verksamhet företrädesvis avser förädling eller distribution av produkter från jordbruket eller skogsbruket eller binäringar till dessa eller också distribution av förnödenheter till samma näringsgrenar. Genom upplåning på kapitalmarknaden anskaffas medel för finansieringsverksamheten. Bolagets aktier ägs till hälften av staten och i övrigt av jordbrukets föreningsrörelse, enskild handel och industri samt Kooperativa Förbundet. Såväl staten som övriga aktieägare har ställt garantifonder till bolagets förfogande.

Upplåningen vid utgången av år 1984 uppgick till 2 384,2 milj. kr. Nvupplåningen under året blev 400,0 milj. kr. och amorteringarna 231,3 milj. kr. Utlåningen utgjorde vid årets slut 2501,4 milj. kr. Nya lån utlämnades under året med 448,8 milj. kr. och amorteringar på lån inflöt med 268,4 milj. kr. De största grupperna av låntagare utgörs av företag som driver handel med spannmål och lantbruksmaskiner samt därmed sammanhängande verksamhet, livsmedelsindustrier och distributionsföretag. Av årets överskott — 12,7 milj. kr. — har 15,5 milj. kr. avsatts till värdeminskningskontot för fordringar, som därefter uppgår till sammanlagt 100,1 milj. kr. och utgör 4,0 26 av utlåningen. Till aktieägarna har utdelats 0,6 milj. kr.

Bolagets kontorsadministration ombesörjs av Sveriges allmänna hypoteksbank, som ställt erforderlig personal och lokaler till förfogande mot särskild ersättning.

Liber AB

S Riksdagen 1985186, I saml. Nr 20

Skr. 1985/86: 20 Liber är en koncern inom Procordiagruppen. Under år 1984 drevs verksamheten inom moderbolaget Liber Grafiska AB i tre produktområden — Förlag, Media och Utbildning. Som självständiga dotterbolag drevs Allmänna Förlaget, Fritzes, Skrivab och Liber Systems. Verksamheten bedrevs i huvudsak i Stockholm, Malmö, Växjö, Linköping och Sala. Dotterbolaget Unicom i Norge såldes under år 1984.

Från och med februari 1985 heter moderbolaget Liber AB.

Libers verksamhet har år 1984 karaktäriserats av en genomgripande omstrukturering, vilken också medfört betydande ckonomiska påfrestningar. Samtidigt har några av Iibers delverksamheter redovisat underskott. Sammantaget har detta lett till att Liber redovisar en kraftig förlust för år 1984.

En ny orpanisation infördes från och med år 1985. I moderbolaget kommer förlags- och utbildningsverksamheten att bedrivas i de fyra produktområdena Liber Läromedel, Liber Utbildningsförlaget, Liber Förlag och Allmänna Förlaget. Produktområdena får en självständig ställning med totalt ansvar för det egna resultatet och kapitalanvändningen. Övriga verksamheter i Liber skall drivas i dotterbolagsform, till exempel Liber Tryck som svarar för tryckeriverksamheten och Skrivab, som svarar för försäljning av förbrukningsmateriel till skolor och kontor.

Genom omstruktureringen har Libers verksamhet koncentrerats till områden där Liber har god marknadskännedom, traditionellt bra resultat och dessutom högt kvalificerade medarbetare. Grunden har därigenom lagts för en god resultatutveckling och för år 1985 förutses ett positivt resultat.

Liber ökade under år 1984 sin fakturerade försäljning med 396 till 691 milj. kr. Unicom ingår inte till någon del 1984, men med 28 milj. kr. i 1983 års fakturerade försäljning.

Resultatet efter finansiella poster sjönk med 57,7 milj. kr. till —54,6 milj. kr. Flera olika poster redovisas som extraordinära, däribland vinst vid försäljning av Libers fastighet i Vällingby, Resultatet före dispositioner uppgår till —42,6 milj. kr. För de största förlusterna svarar Liber Systems, Liber 'Teknikutbildnings verksamhet i Sala och avveckling av en engagemanget i Unicom.

Liber Förlags omsättning ökade med 6 Z under år 1984 och når nu över 100 milj. kr. Förlagsutgivningen inom ekonomi, data och management visar på fortsatta framgångar.

Verksamheten inom Liber Kartor såldes i december 1984 till lantmäteriverket. En nödvändig utveckling mot datoriserad kartografi krävde ett omfattande investeringsprogram, vilket Libers finansiella resurser inte medgav.

Liber Tryck har i en klart förbättrad trycksaksmarknad prestcrat sitt bästa resultat sedan verksamheten införlivades med Liber. Omsättningen ökade med 9 milj. kr. (996) under år 1984.

Liber Trycks verksamhet har strukturerats om under år 1984. En koncentration har skett till tryckeriverksamheten i Vällingby.

Från och med år 1985 drivs tryckeriverksamheten i dotterbolagsform, Liber Tryck AB. 66 JLäromedelsmarknaden har varit pressad under år 1984. Omsättningen

ökade med endast 222. Särskilt marknaden för yrkesutbildning stagnerade Skr. 1985/86: 20 under år 1984. Detta slår hårt på Liber, som på många av dessa delmarknader har en dominerande ställning. Resultatet försämrades under året.

Allmänna Förlaget ökade 1984 omsättningen med 34 milj. kr. till 204 milj. kr. Huvuddelen av ökningen är hänförlig till statliga myndigheter. Resultatet före dispositioner har förbättrats under år 1984 och uppgår till 2,9 milj. kr.

Verksamheten i Allmänna Förlaget har drivits i dotterbolagsform sedan år 1983. När all förlagsverksamhet inom koncernens samlas in under moderbolaget från och med är 1985 kommer Allmänna Förlaget att där bilda ett av de självständiga produktområdena.

Fritzes ökade omsättningen med 2,4 milj. kr. (896) under år 1984. Resultatet förbättrades men når inte en tilllredsställande nivå. Vid rekonstruktionen av Liber konstaterades en bristande synergi mellan Liber och Fritzes. Det enda positiva sambandet fanns inom områdel statliga publikationer. Libers aktier i Fritzes såldes den 1 februari 1985 till PIA-koncernen. Ett särskilt avtal klargör dock samarbetet mellan Fiber och Fritzes inom området statliga publikationer.

Under år 1984 ökade Skrivab sin omsättning med 8,4 milj. kr. (9926). Genom effektiviseringar i framför allt lager och distribution har resultatet före dispositioner och skatt förbättrats med 2,9 milj. kr. till 5,0 milj. kr. Detta medför cn god lönsamhetsnivå.

Liber Systems-gruppen svarar inom Liber för TIPS-projektet. Liber Systems har under år 1984 koncentrerat verksamheten till interaktiv bildbehandling inom det grafiska området. Verksamheten i dotterbolaget IM- TEC i Linköping har delats upp så att moderbolaget Liber Systems förutom grafiska tillämpningar behållit utveckling och tillverkning av hårdoch mjukvara för bildbehandlingsdatorer. Medicinska tillämpningar överfördes genom försäljning av aktierna i IMTEC i augusti 1984 på Svenska Utvecklings AB.

Verksamheten år 1984 Liber-koncernens balansomslutning minskade under år 1984 med 19,6 milj. kr. till 363,0 milj. kr. Till största delen beror detta på lägre kundfordringar samt på att värdet av investeringarna i utvecklingsprojekt har skrivits ned. Avkastningen på totalt kapital är negativ.

Procordia tecknade nya aktier i Liber för 5 milj. kr. i februari 1984. Aktierna emitterades till en överkurs av 5 milj. kr., vilket belopp förts till reservfonden. Vid bokslutet lämnade Procordia ett koncernbidrag till Liber om 20 milj. kr. Båda åtgärderna var ct led i finansieringen av Liber Systems.

Soliditeten uppgick vid 1984 års slut till 14,3 22 mot 20,3 20 år 1983.

Skr. 1985/86:20

Luftfartsverket

Översikt 1984/85 1983/84

(milj. kr.) (milj. kr.)

Verkets uppgift och omfattning Regelbunden civil luftfart (linjefart) bedrivs f. n. på 38 flygplatser i Sverige. På I1 av flygplatserna förekommer endast linjefart med lätta flygplan, bl. a. linjetaxitrafik, Av de 38 trafikflygplatserna drivs 14 av luftfartsverket, medan 5 är militära flottiljMygplatser, där den civila flygtrafiken administreras av luftfartsverket. Av övriga 19 flygplatser är 7 militära övningsfält med kommunal huvudman och 11 kommunala flygplatser. En trafikflygplats är privatägd.

Luftfartsverkets trafikflygplatser är Göteborg-Landvetter, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kiruna, Malmö-Sturup, Norrköping, Skellefteå, Stockholm-Arlanda, Stockholm-Bromma, Sundsvall/Härnösand, Umeå, Visby samt Örnsköldsvik. Verket förvaltar dessutom en allmänflygplats (Eslöv).

Verket har fyra huvuduppgifter. En av dessa är att driva och förvalta statens flygplatser för civil luftfart och svara för därmed sammanhängande verksamhet. Detta innefattar förutom att bedriva verksamhet vid 14 egna civila trafikflygplatser även att ansvara för driften av stationsområdena för den civila luftfarten, vid fem militära flygplatser, som enligt avtal mellan luftfartsverket och flygvapnet upplåtits för civil trafik.

Den andra huvuduppgiften är att i fred svara för flygtrafikledning för såväl civil flygtrafik som militär flygverksamhet. Verket utför regelbundet flygtrafiktjänst på 35 platser i landet samt periodvis på ytterligare ett antal platser i samband med försvarsmaktens övningar. Häri ingår också att samverka med försvarsmakten i frågor som rör den militära luftfartens tillgång till luftrummet och luftrumsreglering för andra försvarsändamål.

Den tredje huvuduppgiften är att ha tillsynen över flygsäkerheten för den civila luftfarten. Detta sker genom att reglera, övervaka och stödja utvecklingen av den civila luftfartens säkerhetssystem.

Slutligen skall huftfartsverket utföra vissa trafikala myndighetsuppgifter inom områdena transportreglering, t(ransportförsörjning och transportplanering. Här ingår också att medverka i det internationella luftfartssamarbetet på transportförsörjningens och transportregleringens område, samt att övervaka att internationella överenskommelser tillämpas rätt. Verket skall dessutom sörja för beredskapsplanläggningen för den civila luftfarten under beredskap och krig.

Verkets driftkostnader täcks genom trafikavgifter, hyror och arrenden 68 m.m. Den civila luftfartens kostnadsansvar innebär bl.a. att luftfartsver-

ket skall bedriva sin verksamhet så att full" köstnadstäckning erhålls och så Skr. 1985/86: 20 atl ett överskott uppnås, som motsvarar räntekravet på det av stat och kommun tillskjutna investeringskapitalet.

Investeringarna finansieras med anslagsmedel, kommunala finansicringsbidrag i särskilda fall när kommuner är kravställare, rörelsemedel, arbetsmarknadsmedel samt finansieringsbidrag eller lån från kunder och övriga intressenter. Fr.o.m. budgetåret 1985/86 finansieras investeringarna även genom upplåning via riksgäldskontoret.

Verksamheten under verksamhetsåret 1984/85 Flygtrafikutvecklingen På de statliga flygplatserna expedierades 10,2 milj. passagerare under verksamhetsåret 1984/85, en ökning med 5 70 jämfört med verksamhetsåret 1983/84. Antalet landningar ökade jämfört med föregående år och uppgick

till 286000.

I utrikes linjefart ökade antalet passagerare med 426, medan antalet

landningar minskade med 3 26. |

I utrikes chartertrafik ökade antalet passagerare med 327 till 1,8 milj. Antalet landningar var 7200 dvs. oförändrat jämfört med föregående budgetår.

Antalet landningar i taxi- och allmänflyg minskade i omfattning. Antalet passagerare i taxiflyg utgjorde under verksamhetsåret 1984/85 35 000.

Den totala flygfrakten under verksamhetsåret 1984/85 uppgick till 87 000 ton, vilket är en ökning med 7 36 jämfört med föregående budgetår. Under samma period befordrades 17000 ton post, en minskning med 2956.

Ekonomi m. m. Luftfartsverkets totala intäkter uppgick under verksamhetsåret 1984/85 till 1052 milj. kr. vilket är en ökning med 101 milj. kr. eller 1096 jämfört med 1983/84. Verkets intäkter är till största delen flygtrafikberoende och består främst av landnings- och passageraravgifter, undervägsavgifter samt stationstjänstavgifter. De sistnämnda utgör avgifter för service i form av incheckning, bagagehantering m.m. Trafikutvecklingen har varit positiv trots arbetsmarknadskonflikten i maj för inrikes linjefart. Även chartertrafiken har visat en viss återhämtning efter flera år av nedgång.

Ovan angivna trafikavgifter inklusive avgifter för hangarer och flygplansparkering utgjorde drygt 6096 av de totala intäkterna. Bland övriga intäkter kan främst nämnas hyres- och omsättningsintäkter samt ersättning för flygtrafiktjänst åt flygvapnet.

Kostnaderna uppgick verksamhetsåret 1984/85 till 984 milj. kr., en ökning med 123 milj. kr. eller 1496. Av de totala kostnaderna utgjorde löner (inkl. sociala kostnader) ca hälften. Andra stora kostnadsposter är material, energikostnader, ersättningar till andra myndigheter samt avskrivningar. Luftfartsverket skall också betala ränta till kommuner och övriga externa finansiärer på tillskjutet investeringskapital. Dessa räntekostnader utgjorde 1984/85 109 milj. kr. Dessutom gjordes återbetalning av ränteskuld till kommunerna med 21 milj. kr. 69

Skr. 1985/86: 20 Överskoltet, för inleverans till staten, utgjorde för 1984/85 69 milj. kr. För att klara full förräntning av statskapitalet hade krävts preliminärt ca 157 milj. kr.

De totala investeringsutgifterna uppgick under året till ca 196 milj. kr. Av dessa avser ca 154 milj. kr. investeringar 1 flygplatser, 18 milj. kr. investeringar i anläggningar för flygtrafiktjänst en route och 24 milj. kr. i fordon, maskiner, utrustning m. m.

Genomsnittligt antal anställda (uttryckt som årsanställda) i luftfartsverket var verksamhetsåret 1984/85 2 380 personer.

Framitidsutsikter Enligt verkets prognoser över flygtrafikutvecklingen t. o. m. år 1990 beräknas det totala antalet landningar öka med genomsnittligt 4,5 26 per år och antalet passagerare med 5,5 246 per år. Beräkningarna är gynnsammare än vad som antogs för några år sedan, vilket främst beror på inrikestrafikens fortsatta expansion som varit betydligt högre än beräknat efter utflyttningen till Arlanda.

Luftfartsverket har också inlett en ökad satsning på extern marknadsföring av ej direkt trafikberoende tjänster. Bl.a, kan nämnas konferensservice på flera av verkets flygplatser samt en fortsatt utbyggand av Arlanda med planer på bl. a. ytterligare kommersiella anläggningar.

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

Översikt 1984 1983

(milj. kr) (milj, kr.)

Historik

Bolaget startade sin verksamhet år 1890 men malmbrytning förekom i Malmberget redan år 1887. Från Kiruna gick det första malmtåget mot Narvik i slutet av år 1902. LKAB var fram till slutet av 1960-talet världens ledande järnmalmsexportör. Under 1960-talet ändrades strukturen på handeln med järnmalm genom att dels nya gruvor började brytas i bl.a. Australien, Brasilien och Afrika, dels stora hamnar och fartyg byggdes och dels nya stålprocesser genomfördes som ledde fram till minskad efterfrågan på fosforrik malm, vilket i sin tur innebar att LKAB, som från starten levt högt på just den fosforrika malmen, förlorade marknadsandelar.

Strukturförändringarna inom främst den europeiska stålindustrin och 70 den svåra konjunkturnedgången, som började vid mitten av 1970-talet,

påverkade LKAB:s leveransmöjligheter och därmed dess ekonomi. Det Skr. [985/86: 20 förr så vinstgivande företaget har sedan år 1977— 1982 gått med förlust — järnmalmen svarar för 90 26 av LKAB-koncernens intäkter. År 1983 innebar dock ctt trendbrott och företaget visade vinst. År 1984 redovisar LKAB en ytterligare resultatförbättring.

Verksamheten under år 1984 Världsproduktionen av stål ökade under år 1984 med nära 50 Mt till 710 Mt som resultat av ett bättre produktionsutfall i praktiskt taget alla stälproducerande länder. EG:s stålproduktion steg till drygt 120 Mt, en ökning med 11 Mt.

Uppgången av stålproduktionen resulterade i en ökning av den internationella handeln med järnmalm från 300 till 350 Mt. Till denna utveckling bidrog dels den kraftiga avveckling av malmlagren, som några av de stora järnmalmsimporterande länderna företog år 1983, dels att andelen skrot i stålframställningen minskade under år 1984,

Den positiva utvecklingen av LKAB:s försäljning fortsatte under år 1984 och totalt levererades 18,4 Mt mat 14,7 Mt år 1983. Exportkvantiteten ökade med 3,4 Mt och leveranserna inom landet med 0,3 Mt.

LKAB återtog ytterligare marknadsandelar inom EG-länderna, till vilka levererades 12,9 Mt jämfört med 9,6 Mt år 1983.

Årets produktion uppgick totalt till 15,4 (11,2) Mt. Lagervolymen minskade härigenom med 3,0 Mt och uppgick vid årets slut till 3,4 Mt.

På grund av de högre Icveransvolymerna av pellets, i stor utsträckning säkrade genom långtidskontrakt, togs under året beslutet att på nytt starta pelletsverket i Svappavaara, Driftstarten skedde den 1 november. Produktionen baseras på rågods, som transporteras från Kiruna.

Koncernens rörelseintäkter ökade med 691 milj. kr. till 3 340 milj. kr. Av förändringen kan ca 680 milj. kr. hänföras till högre leveranser och ändrad produktsammansättning, medan nettoctffckten av pris- och valutakursförändringar svarade för ca 10 milj. kr.

Koncernens rörelsekostnader steg trots volymökningen endast med 213 milj. kr.

Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar om 330 (110) milj. kr. blev 539 (281) milj. kr.

Koncernens finansiella intäkter och kostnader uppgick till netto 6 (— 179) milj. kr. Därav utgjorde kursförluster 69 (102) milj. kr. De stora kursförlusterna sammanhänger med att större delen av utländska lån 756 (806) milj. kr. är upptagna i dollar. Resultatet efter finansiellt netto uppgick till 545 (101) milj. kr.

Koncernens investeringar uppgick till 174 (208) milj. kr, varav 54 milj. kr. hänförde sig till Kiruna, 72 milj. kr. till Malmberget och 22 milj. kr. till LKAB Viscaria AB.

Antalet anställda i koncernen uppgick vid årets slut till 4786 (4834).

Skr. 1985/86: 20 Framtidsutsikter

Världens stålproduktion beräknas öka något också under år 1985. Det är dock länderna utanför de tre stora stålproducenterna Västeuropa, USA och Japan som väntas svara för hela ökningen. Produktionen inom EG och i Japan beräknas sålunda bli i stort sett oförändrad. Sannolikt bibehålls också nuvarande relationer mellan skrot och råjärn i stålframställningen under år 1985. Inget talar heller för att stålindustrin kommer att bygga upp sina malmlager ytterligare under året, Därför antas den internationella malmhandeln är 1985 komma att bli av ungefär samma omfattning som år 1984.

Mot denna bakgrund räknar LKAB med i stort sett oförändrad försäljning år 1985. Malmprishöjningar räknat i svenska kronor beräknas kompensera inflationens effekter på kostnaderna, varför även år 1985 bedöms bli ett resultatmässigt bra år för företaget.

Luxor AB

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Luxor AB övertogs år 1979 av staten i samband med en finansiell rekonstruktion av företaget. Företaget var tidigare familjeägt. Luxor grundades år 1923. De första serietillverkade radiomottagarna var rörmottagare för långdistansmottagning och radio blev under alla år fram till TVs genombrott den dominerande produkten. Färg-TV svarar fortfarande för den största delen av omsättningen. Persondatorns och industrielektroniks andel av omsättningen har successivt ökat under senare år.

Under år 1984 fortsatte den positiva utvecklingen för Luxorkoncernen, Koncernens fakturerade försäljning uppgick till I 134 milj. kr., vilket är en ökning med 269 milj. kr. eller med 3120 jämfört med år 1983. Moderbolagets fakturerade försäljning ökade med 261 milj. kr. eller med 3372 och uppgick till 1041 milj. kr. Exportandelen inom koncernen var 5497 jämfört med 45 26 år 1983.

Koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 48 milj. kr., vilket är en ökning med 75 96 jämfört med resultatet år 1983 på 27 milj. kr.

Moderbolagets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 41 milj. kr. GD.

Moderbolagets inköp från andra koncernföretag uppgick under året till 1496 av det totala inköpsvärdet. Moderbolagets försäljning till andra kon- 72 cernföretag utgjorde 27 2 av fakturerad försäljning.

Avkastningen på det i koncernen genomsnittligt arbetande kapitalet Skr. 1985/86: 20 efter justering för icke räntebärande skulder uppgick till 17 92 (15).

Luxorkoncernens egna kapital inkl. obeskattade reserver uppgick per den 31 december 1984 till 290 milj. kr., vilket efter justering för latent skatt innebar en soliditet på 31 96 (24).

Aktiekapitalet ökades med 67,5 milj. kr. genom cn riktad nyemission från Nokia Oy. Efter nycmissionen ägs Luxor till 7026 av den finska Nokiakoncernen och till 3026 av svenska staten.

Efter det att Nokiakoncernen övertog aktiemajoriteten har Luxor orpanisatoriskt ingått i industrigruppen Salora/ZLuxor med produkter inom den lättare elektroniken. Detta har bl. a. resulterat i att Luxor samproducerat TV-apparater med Salora.

Verksamheten inom ILuxorkoncernen bedrivs inom tre olika s.k. produktlinjer: Konsumentelektronik, Industrielektronik och Datorer.

Tillväxten under år 1984 gällande såväl omsättning som resultat berodde framför allt på försäljningsframgångar för Industrielektronik och Konsumentelektronik, medan marknadssituationen för Datorer inte utvecklades som förväntat.

Luxor introducerade under året en rad nya produkter: bl. a. kan nämnas Luxor Datorers fleranvändarsystem ABC 1600 och 9000, produkter inom fordonselektroniken samt en fortsatt uppgradering av satellitprodukter för den nordamerikanska marknaden.

Luxor förstärkte under år 1984 sina resurser för forskning och utveckling, som bl.a. resulterade i etableringen av Luxor High Technology Center i anslutning till Linköpings Universitet.

De totala investeringarna uppgick till 35 milj. kr. (8), varav huvuddelen utgjordes av rationaliseringsinvesteringar inom produktionen.

På marknadssidan har investeringar gjorts i Nordamerika för att öka försäljningen av Luxors produkter. Den 1 januari 1985 etablerades ett dotterbolag i USA.

Nordiska Telesatellitaktiebolaget (NOTELSAT)

Historik, syfte och verksamhetsinriktning De svenska och norska regeringarna har den 11 april 1983 tecknat överenskommelse om samarbete mellan Sverige och Norge på telesatellitområdet.

Skr. 1985/86: 20 Samarbetet skall ske inom ramen för ett konsortium, benämnt Nordiska Telesatellitkonsortiet. Stadgar för konsortiet har fastställts av de båda regeringarna. Syftet med samarbetet är bl. a. alt ge televerken möjlighet till kompetensuppbyggnad och att vidareutveckla användningen av telesatelliter.

Enligt stadgarna skall bl. a. ett driftbolag etableras, som skall ägas av ländernas teleförvaltningar och ha till uppgift att vara verkställande organ i det framtida samarbetet om operativa telesatellitprojekt. För detta ändamål har NOTELSAT, Nordiska Telesatellitaktiebolaget, bildats. Enligt bolagsordningen skall bolaget ha till föremål för sin verksamhet att utveckla. upphandla, försälja och svara för drift av telesatellilsystem samt att utöva annan därmed förenlig verksamhet. Aktierna i bolaget skall tills vidare ägas av de svenska och norska teleförvaltningarna i följande proportioner: Sverige 5076, Norge 5070.

I samarbetet skall TELE-X-systemet ingå som ett första projekt.

Verksamheten under år 1984 NOTELSAT har under året etablerat huvudkontor i Stockholm i förhyrda lokaler. Personal har anställts löpande under året för att vid årets slut omfatta 7 personer (1 sekreterare samt 6 ingenjörer). För att underlätta kontakterna med norska televerket och norska företag/institutioner har en sådan ordning valts att bolagets vice verkställande direktör, som är norsk och bosatt i Oslo, delar arbetsveckan mellan Oslo och Stockholm.

NOTELSAT har tillsammans med representanter för de båda televerken deltagit i det speciftkationsarbete inom TELE-X-projecktet som NOTEL- SAT enligt avtal skall genomföra i samarbete med Rymdbolaget i Sverige. Specifikationerna ligger till grund för den upphandling av rymd- och jordsegment som Rymdbolaget gör enligt avtal med det Nordiska Telesatellitkonsortiets inköpsbolag Nordiska Satellitaktiebolaget. Alla större kontrakt i TELE-X-projektet är tecknade med berörd nordisk och europeisk industri.

NOTELSAT har under året tillsammans med televerken och inhyrda konsulter arbetat med framtagning av specifikationer för den operativa kontrollcentral som skall finnas vid NOTELSAT's huvudkontor för tclekommunikationsexperimenten. I denna central skall också byggas in möjligheter för satellitkontroll för utbildnings-, demonstrations- och reservändamål i syfte att erhålla en bred kompetensuppbyggnad inom satellitområdet.

Under året har NOTELSAT beställt vissa tekniska utredningar Hos televerken.

NOTELSAT fungerar som koordinator för telekommunikationsexperimenten och är ansvarigt för experimentplanen i TELE-X. För framtagning av denna plan har NOTELSAT till sitt förfogande tre norsk-svenska arbetsgrupper, en för direkt-TV, en för data/video-experimentels marknadsfrågor och en för data/video-experimentets teknikfrågor. Representanter för televerken ingår i samtliga grupper och i direkt-TV-gruppen ingår även 74 representanter för rundradiobolagen.

Ett annat viktigt område där NOTELSÄT deltar är frekvenskoordinc- Skr. 1985/86: 20 ring av TELE-X med andra telesatellitsystem med syfte att få TELE-X noterad i Internationella Teleunionens frekvensregister. Det svenska televerket har ansvaret för koordineringsarbetet enligt regeringsöverenskommelsen.

Framtidsutsikter NOTELSAT är inne i en plancringsfas för de experiment som av teleförvaltningarna skall bedrivas i TELE-X-systemet. Efter cxperimentperiodens slut, vilken inte är definierad men kan inträffa vid utgången av år 1988, skall NOTELSAT överta TELE-X-satelliten med tillhörande jordsegment från Nordiska Satellitaktiebolaget enligt vissa villkor för uthyrning till teleförvaltningarna. Etablering av satellitsystem utöver TELE-X skall beslutas från fall till fall.

Norrbottens Järnverk AB (NJA)

Norrbottens Järnverk AB (NJA) överlät år 1978 järn- och stålrörelsen till SSAB Svenskt Stål AB. Den 31 december 1982 förvärvade svenska staten

samtliga aktier i bolaget från Procordia AB (f. d. Statsföretag AB).

Under åren 1978—1982 har de delar av verksamheten, som inte ingick i överlåtelsen till SSAB, successivt avvecklats.

Rörelseresultatet uppgick till —0,1 milj. kr.

Efter finansiellt netto om 60,9 milj. kr. uppgick resultatet efter finan-

stella intäkter och kostnader till 60,8 milj. kr.

Efter vinstdelningsskatt om 2,6 milj. kr. blev årets vinst 58,2 milj. kr.

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, Ncb

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) . (milj. kr.)

Skr. 1985/86: 20 Norrlands Skogsägares Cellulosa AB startade sin verksamhet år 1961. Företaget bildades av skogsägareföreningarna från Dalarna och norrut. Efter finansiella rekonstruktioner åren 1979-1981 äger svenska staten 7296 av aktiekapitalet som uppgår till 488,7 milj. kr.

Industriell verksamhet bedrivs på följande produktområden: — Cellulosa tillverkas vid Vallviks fabriker. Senaste räkenskapsåret till-

verkades 158 900 ton cellulosa. — Papper. Totalt tillverkades år 1984 445 100 ton fördelat på:

kraftpapper — Dynäs finpapper — Alfeld (Tyska förbundsrepubliken) mjukpapper — Lilla Edet. Tilburg (Halland)

— Papperskonvertering. Mjukpapper konverteras till hygienprodukter vid

fabriker i Lilla Edet, Bury (England) och Tilburg (Holland). Säckar

tillverkas vid fabriker i Wieda (Tyska förbundsrepubliken), delägda

Charfa (Frankrike), SEM (Belgien), Solem (Luxemburg), och Embal-

lage de Quevilly (Frankrike). — Kemikalier. 30500 ton tillverkades dels som biprodukter vid: massa-

framställning, dels vid en klor/alkalifabrik i Köpmanholmen. — Sågade trävaror. 165800 m? tillverkades vid tre sågverk i Mockfjärd,

Kilafors samt Edsbyn. — Board, plywood och spånskivor tillverkades i Edsbyn. År 1984 produ-

cerades 57 900 m”.

— Hus. Permanenthus tillverkas vid Elementhus i Mockfjärd. År 1984

levererades och monterades 409 hus.

Koncernen redovisar en vinst före bokslutsdispositioner och skatt på 314 milj. kr. efter avdrag av extraordinära poster på —26,2 milj. kr. Efter bokslutsdispositioner och skatt uppgår årsresultatet till 24,5 milj. kr.

Ncb-koncernen består av följande rörelsedrivande enheter och dotterbolag. I moderbolaget ingår Dynäs pappersbruk och Vallviks sulfatfabrik samt Forss klorfabrik. Dotterbolaget Edet AB, Dalaträ Mockfjärd AB, Edsbyn— Kilafors AB, Hannover Papier (majoritetsandel 51 26). Koncernen har 4 376 anställda.

Som ett led i koncentrationen av Ncbs verksamhet har AB Elementhus husrörelse avyttrats medan sågverksrörelsen drivs vidare i Dalaträ Mockfjärd AB.

Ett investeringsprojekt i Dynäs fabriker har påbörjats under år 1984. Investeringskostnaderna har beräknats till 450 milj. kr. och omfattar en genomgripande modernisering av sulfatfabriken samt en kapacitetsökning till ca 200000 ton säckpapper per år. Projektet finansieras med egna medel och genom att staten i egenskap av majoritetsägare i bolaget omvandlat ett lån på 100 milj. kr. till eget kapital i bolaget. Regeringen har också beviljat Ncb ett lokaliseringslän på 150 milj. kr. för finansiering av investeringen.

Produktionsbortfali och marknadsförsvagning leder till att resultatet för år 1985 blir klart lägre än 1984 års resultat.

Oljeprospektering AB (OPAB) bildades år 1969. Av aktiekapitalet 5 milj. kr. äger Svenska Petroleum AB drygt 62 26 och åtta enskilda företag och OK drygt 37 26.

Syftet med bolagets verksamhet är att inom Sverige eftersöka och utvinnå olja och gas samt driva annan därmed förenlig verksamhet. Bolaget skall genom geofysiska mätningar och genom borrning eller på annat sätt utforska hela det havsområde på vilket lagen den 3 juni 1966 om kontinentalsockeln har sin tillämpning. Undantagna är Bottenviken, Bottenhavet och den del av Östersjön som ligger norr om 59:e breddgraden samt inre delen av Hanöbukten och ett område söder om Skåne. Bolaget skall dessutom bedriva undersökningsarbeten inom vissa områden på Gotland. Förlängning av tidigare gällande undersökningskoncessioner och tillstånd, på ovan angivna områden har beviljats bolaget för en tid av fem år räknat från den 1 januari 1983. Om bolaget påträffar en kommersiellt utvinningsbar fyndighet, skall bolaget kunna få utvinningstillstånd. Det skall innefatta rätt för bolaget att bearbeta och tillgodogöra sig fyndigheten. SP Exploration utför fr. o. m. den 1 oktober 1979 på uppdrag av OPAB den prospekteringsverksamhet som OPABs styrelse fattar beslut om. Bolaget har därför inga anställda.

Under år 1984 har undersökningsarbetena varit förlagda till Gotland och yttre Hanöbukten. Seismiska mätningar har utförts på Gotland (151 km) och yttre Hanöbukten (630 km).

Borrningarna på Gotland har totalt omfattat 15 borrhål. Borrningarna har resulterat i ett fynd inom tidigare fyndområde.

Oljeproduktionen på Gotland har pågått under hela året och totalt har 14427 m? råolja utvunnits. Den hittills utvunna volymen uppgår därför vid

årets utgång till 62 396 m? råolja.

Den utvunna oljan har liksom tidigare med cn mindre tankbåt skeppats från lagringsanläggningen i l'årösund till fastlandet.

Sedan verksamhetens början i augusti 1969 har i och med utgången av år 1984 geologiska och geofysiska undersökningar samt borrningar utförts till en kostnad av 254,8 milj. kr.

Verksamheten under år 1984 har täckts genom intäkter från råoljeproduktionen.

Skr. 1985/86: 20 AB Oljetransit

AB Oljetransit äger en oljelagringsanläggning vid Trondheimsfjorden uppförd under åren 1956-1962 på mark arrenderad av Norske Statsbaner.

Lagringsutrymmena har under verksamhetsåret till 1/3 varit uthyrda till svensk statlig myndighet som utnyttjat desamma för mottagning, lagring och transitering till Sverige av drivmedel. Till 2/3 hat de varit uthyrda till ett norskt oljeföretag som utnyttjat sina utrymmen för mottagning, lagring och distribution till den norska marknaden, Ett markområde har likaså varit uthyrt till ett annat norskt oljeföretag som där uppfört en lagrings- och distributionsdepå för gasol.

Bolagets norska dotterföretag, Listora A/S, har svarat för driften vid anläggningen samt företrätt moderbolagets intressen i Norge i frågor som berör norska statliga och kommunala myndigheter samt enskilda personer. Listora A/S har för perioden redovisat varken vinst eller förlust.

Inte heller moderbolaget, AB Oljetransit, har för perioden redovisat vinst cller förlust.

Förhållandet det närmaste året beräknas vara oförändrat.

Postbolagen AB

Översikt 1984 1982/1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

12 mån. 18 mån.

Bolaget som är ett helägt dotterföretag till postverket har till uppgift att vara moderbolag i koncernen samt att bedriva fastighetsförvaltning, finansförvaltning och viss uthyrningsverksamhet. Följande bolag ingår i koncernen: Tidningstjänst AB, Postens Transporttjänst AB, Postens Värdeservice AB, Swedpost AB och AB Repris. Sistnämnda bolag har under 78 det senaste budgetåret inte bedrivit någon verksamhet medan Swedpost

AB t.v. drivs i kommission av Postbolagen AB. Omsättningen för koncer- Skr. 1985/86: 20 nen uppgick till 312,6 milj. kr.

Tidningstjänst AB bildades år 1969 på uppdrag av regeringen i samband med att samdistributionsrabatt infördes som en statlig stimulans till att samordna och förbilliga distributionen av dagstidningar. Avsikten med bildandet av bolaget var främst att på denna distributionsmarknad skapa konkurrens med de tidningsägda företag som tidigare varit ensamma om denna verksamhet. Samdistributionsrabatten, som administreras av Pressstödsnämnden, förmedlas till tidningarna av distributionsbolagen.

Samdistribution utförs åt de tidningsföretag som antagit bolagets offerter, vilka avges i konkurrens med de tidningsägda distributionsföretagen. Fr.o.m. den 1 november 1984 vidtog stockholmstidningarna en stor omläggning av tryckning och transporter som medförde, att dessa tidningar numera finns med i samdistributionen i den tidiga morgonturen inom bolagets samtliga distributionsområden. Konkurrensens verkningar åskådliggöres av att bolaget under året fick avstå distributionen i västerviksområdet medan avtal även träffats om att bolaget i höst övertar distributionen i falköpingsområdet. Förutom samdistribution tillhandahåller bolaget transport-, packnings- och adresseringstjänster. Totala antalet anställda var 3740, varav ca 3 500 deltidsanställda tidningsdistributörer. Uttryckt i årsarbetskrafter uppgick personalstyrkan till 1795.

Under räkenskapsåret har ingen större förändring i bolagets uppdragsvolym ägt rum. Rationaliseringsverksamhet har i likhet med tidigare år bedrivits I stor omfattning för att möta och begränsa de prishöjningar som följer på kostnadsökningar främst på personalsidan. Omsättningen uppgick under räkenskapsåret till 280,6 milj. kr. Nettovinsten efter skatt var 13 000 kr. Bolagets förmedling av samdistributionsrabatt uppgick år 1984 till 18,7 milj. kr.

Postens Transporttjänst AB har till uppgift att komplettera postverkets och Tidningstjänsts distributionsservice med budbils- och specialtransporter i konkurrens på lika villkor med andra transportföretag. Omsättningen uppgick till 22,5 milj. kr. och antalet anställda var 84, fördelade på Stockholm, Göteborg och Malmö. Dessutom har från Posten inlånats 30 posttjänstemän. Nettovinsten efter dispositioner och skatt uppgick till ca 2000 kr.

Postens Värdeservice AB har haft till uppgilt att organisera och kontraktera värdetransporter och bevakningstjänster, att marknadsföra tekniska hjälpmedel för post, bank och handel samt att bedriva konsultverksamhet inom samma områden. Under äret har beslut fattats att bolagets verksamhet med svag postal anknytning skall säljas eller avvecklas. Viss marknadsföring av teknisk utrustning skall dock t.v. utföras av bolaget. Detta program hade vid årets utgång i stort sell kunnat genomföras enligt planerna. Bolaget omsatte under året 14,8 milj. kr. och redovisar ett underskott på 46000 kr. Antalet anställda uppgick till 5.

Swedpost AB marknadsför postala produkter och postalt kunnande på utlandsmarknaden. Bolaget drivs i kommission för Postbolagen AB:s räkning och de aktiviteter som hittills kommit till synes i räkenskaperna har redovisats av moderbolaget. 79

Skr. 1985/86: 20 Post- och Kreditbanken, PKbanken

Översikt | 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik PKbanken bildades år 1974 genom att Postbanken (utom Postgirot) och Sveriges Kreditbank slogs samman. Den arbetar på samma villkor som andra affärsbanker.

Genom en nyemission riktad till allmänheten ökades det egna kapitalet under 1984 med 512,2 milj. kr.; aktiekapitalet ökade med 116,4 milj. kr. medan 395,8 milj. kr. tillfördes reservfonden. Aktiekapitalet uppgår därefter till 750,0 milj. kr.', varav staten äger 84,45 20 och återstoden, 15,55 24, är fördelad mellan ca 25 000 privatpersoner, företag och organisationer. Aktien noteras på Stockholms fondbörs.

PKbanken samverkar tekniskt med de andra affärsbankerna i Svenska Bankföreningen och är ansluten till Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation, BAO. De anställdas fackliga organisation är Svenska Bankmannaförbundet, SBmf.

Bolagets omfattning PKbanken har 131 egna kontor, organiserade i fem regioner och spridda över samtliga län. Kontoren och regioncentralerna har stora befogenheter då det gäller att bevilja krediter. PKbanken har betydligt större inlåning från allmänheten än någon annan svensk bank, och banken är också den största utlånaren (i svenska kronor) till svenskt näringsliv.

Genom sitt omfattande samarbete med postverket har PKbanken tillgång till ca 1800 postkontor och 2600 lantbrevbärarlinjer som kan utföra de vanligaste banktransaktionerna, |. ex. insättningar och uttag. En viktig uppgift sedan PKbanken kom till har varit att bygga ut det avgränsade sortimentet av spar- och betalningstjänster i Postens kontorsnät till en mångsidig privatservice, där bl. a. kreditmöjligheter, aktiefonder och resevaluta ingår. Samarbetet mellan postverket och banken har här givit resultat som torde sakna motsvarigheter i andra länders postala bankservice. För kassatjänst och bokföring m. m. betalar PKbanken till postverket en ersättning, som år 1984 uppgick till 804 milj. kr. Postgirorörelsens inlåningsmedel förvaltas av PKbanken. Förräntningen är densamma som den 80 avkastning banken får på sina egna placeringar, minus hanteringskost-

nader. Ett avtal mellan postverket och banken reglerar både hanterings- Skr. 1985/86: 20 och ränteersättning.

PKbankskoncernen domineras storleksmässigt av PKbanken, som svarar för ca 9096 av koncernomslutningen. Vidare ingår PKfinansgruppen, som är inriktad på företagsfinansiering i form av bl.a. lcasing, factoring och kontraktsfinansiering. PKfinans sysslar även med kontokort, men denna verksamhet är av mindre betydelse. Verksamheten utomlands har fortsatt att expandera och kapitalbasen har breddats genom nyemissioner. PKbanken International (Luxembourg) är främst inriktad på affärer med skandinaviska företag. Upplåningen på curovalutamarknaden finansierar verksamheten. PKkreditgruppen sysslar främst med finansiering av äldre villor i samband med ägarbyten och ombyggnader men belånar också hyresfastigheter och kontorsfastigheter. Via dotterbolaget PKbo sker belåning av bostadsrätter. PKfonder Administrations AB förvaltar akticfonder och AB Pundet sysslar med fastighersförvaltning och fastighetsvärdering.

Verksamheten under år 1984 Rörelseresultatet för PKbankskoncernen blev 1296 milj, kr. för 1984, en nedgång med 136 milj. kr. eller 1070 från föregående år. Utfallet motsvarar i stort sett den prognos som angavs i resultatrapporten per augusti. En begränsad volymökning och försämrad placeringsmarginal till följd av den penningpolitiska åtstramningen har lett till en minskning av bankens resultat med 1476. Detta har endast till en mindre del kunnat uppvägas av att dotterbolagen överlag haft en mycket positiv utveckling med betydande ökning av affärsvolym och rörelseresultat. PKfinansgruppen har visserligen påverkats av volymrestriktioner i Sverige men har kunnat kompensera detta i sin internationella verksamhet. Gruppens rörelseresultat steg med 2896 till 83 milj. kr. PKbanken International förbättrade sitt resultat med 249 till 80 milj. kr. beroende på ökad affärsvolym och förbättrad räntemarginal. Även PKkreditgruppen uppnådde cen kraftig volymexpansion och förbättrade sitt resultat med 32 22 till 37 milj. kr.

Inlåningsutvecklingen blev dramatisk under 1984. Under våren och försommaren påbörjades en mycket kraftig likviditetsindragning främst från företagssektorn. Effekten förstärktes av den säsongmässiga nedgången av hushållssparandet, som också påverkades av det statliga allemanssparandet. Räknat på dagsmedelsaldon stannade inlåningsökningen i PKbanken vid 390 1984.

Hushållsinlåningen, som svarar för 53 26 av bankens inlåning i svenska kronor, utgjorde som vanligt en stabiliserande faktor men fick ändock en

svagare utveckling än året innan. Ökningen blev 5 26 mot 796 under 1983.

Konkurrensen om privatpersonernas inlåning är mycket hård och bankens andel har [ortsatt att sjunka. Inlåningen via Posten är viktig i denna sektor men är speciellt utsatt för konkurrenstryck. Marknadsföringsinsatserna ökas systematiskt men effekterna kan endast förväntas komma på läng : sikt.

Inlåningen från företag, kommuner, organisationer m. m. sjönk med 196 81

6 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 20

Skr. 1985/86: 20 under året. Den domineras av den s.k. storinlåningen, dvs. inlåning i stora poster och till speciellt avtalade räntevillkor. Även inlåning mot bankcertifikat räknas in i denna kategori. Storinlåningen är vanligen mycket lättrörlig och likviditetsindragningen under året hänförde sig i stor utsträckning till sådana konton. |

Genom fortsatta aviyft till kapitalmarknaden har näringslivets efterfrågan på krediter kunnat tillgodoses trots rådande kreditrestriktioner. Banken har under året hävdat sin ställning som ledande kronutlånare. Dessutom har en betydande ökning skett av utlåning i utländsk valuta där banken medvetet arbetat på alt kunna erbjuda läga refinansicringskostnader. Utlåningen till privatpersoner fortsätter att öka i överensstämmelse med bankens långsiktiga mål. Marknadsandelen inom denna viktiga sektor beräknas öka med omkring 1 procentenhet under året till ca 11,5 96. Det är dock fortfarande alltför lågt i förhållande till marknadsandelen på inlåningssidan, 18,5 90. .

Räknat på årsskiftessiffror steg bankens utlåning i svenska kronor till annat än bostadsbyggande med 826 medan utlandsrefinansierade krediter steg med 3326 exklusive valutakursförändringar. Ökningen för bostadsbyggnadskrediter stannade vid I 20.

PKbankens rörelseresultat stannade vid 1090 milj. kr. jämfört med 1275 milj. kr. för 1983. Intäkterna steg med endast 108 milj. kr. eller 392 (föregående år 2676) på grund av en negativ utveckling av räntenettot samtidigt som kostnaderna ökade med 292 milj. kr. eller 14972 (17). Kreditförluster och kursförluster på valutor ökade sammantaget väsentligt snabbare än föregående år medan ökningstakten för de egentliga driftskostnaderna reducerades.

Räntenettot minskade med 49 milj. kr. eller 226. Att diskontot höjdes och alt inlåningsräntorna steg mer än diskontot försämrade placeringsmarginalen samtidigt som volymtillväxten var begränsad. De stigande inlåningsräntorna försämrade åter marginalen mellan obligationsportföljens avkastning och den genomsnittliga räntekostnaden för inlåning i svenska kronor. I medeltal för året blev den 1,28 20 mot 1,66 26 under år 1983. Inlåningsräntorna påverkades främst av att medeldiskontot steg från 8,69 till 9,01 25. Den extra höjningen av straffräntan i samband med diskontoförändringen i slutet av juni bidrog till att ytterligare driva upp räntorna för specialinlåning och bankcertifikat. Det höga ränteläget på penningmarknaden blev bestående till lång in på senhösten.

Provisionsintäkterna ökade med 25 26 (31). Frånsett fondrörelsens provisioncer, som sjönk från föregående års rekordnivå, var utvecklingen mycket gynnsam för samtliga provisionsslag. Utlåningsprovisionerna ökade sälunda med 33 76 och övriga inhemska provisioner exklusive fondprovisioner med 45 26 medan utlandsrörelsens provisioner steg med 26 7.

Bankens totala kostnader steg med 142922 (17) till 2418 milj. kr. För de egentliga driftskostnaderna, som uppgick till 2098 milj. kr., stannade kostnadsökningen vid 1196 mot 1922 föregående år. De som ett treårsgenomsnitt beräknade kreditförlusterna, inklusive reserveringar för länderrisker, samt valutaförlusterna ökade med sammanlagt 35 9 till 320 milj. kr. 82 Ersättningen till Posten, som utgör den största enskilda posten bland

driftskostnaderna, ökade med 13272 (15) till 804 milj. kr. Personalkostna- Skr. 1985/86: 20 derna ökade sammanlagt med 1195 (19) till 575 milj. kr. Ökningstakten dämpades av att ingen premielön utgick under året. Å andra sidan steg pensionskostnaderna kraftigt på erund av ökade kosthader för förtida pensionsavgångar.

Den negativa resultatutvecklingen avspeglade sig i en markant nedgång i avkastningen på eget kapital. Räntabiliteten räknad efter schablonskatt 50 stannade sålund vid 13,2 96 jämfört med 18,3 26 föregående år. Med hänsyn till den betydligt långsammare tillväxten i balansomslutning (medelsaldon) var avkastningsnivån i sig tillräcklig för att bankens eget kapital skall växa i takt med placeringarna. Räknat på årsskiftessiffror steg emellertid balansomslutningen betydligt snabbare än som dagsmedeltal. Vid årets slut uppgick konsolideringsgraden, dvs. eget kapital och värderegleringskonton i relation till balansomslutning, till 6,20 jämfört med 6,0 26 vid slutet av 1983. Förbättringen var därmed mindre än vad som motsvarade tillskottet genom 1984 års nyemission,

Även vinstnivån i förhållande till bankens totala placeringar försämrades under året. Utvecklingen berodde såväl på lägre intäkter som på ökade kostnader. En fortsatt låg volymexpansion kommer mot denna bakgrund att kräva hård press på kostnadsutvecklingen i banken.

Framtidsutsikter PKbankens bedömning för verksamhetsåret. 1985 är att -räntabilitetsutvecklingen då åter skall vända uppåt efter den markerade nedgången föregående år. Prognosen bygger bl. a. på förutsättningen att diskontot och räntorna på penningmarknaden antas ligga kvar på samma nivå som i början av år 1985. Penningpolitiken antas vidare fungera utan ytterligare åtstramningar; inlåningen antas öka ungefär i samma takt som år 1984.

Postverket

Översikt | 1984/85" 1983/84 | (milj. kr.) (milj. kr.)

" Preliminära siffror. Även siffrorna i texten är preliminära.

Posten är ett affärsdrivande statligt företag med huvudupppift att svara för landets postservice inklusive postgiroverksamheten. Det innebär att

Posten i första hand skail förmedla försändelser, lättare gods och betalningar. Detta sker genom ett effektivt utnyttjande av Postens unika riks-

täckande distributionsnät som när alla företag, organisationer och hushåll. 83

Skr. 1985/86: 20 Dessutom skall Posten bedriva annan verksamhet som den har speciella förutsättningar för. BL. a. skall Posten mot ersättning utföra uppdrag för statens räkning och åt PKbanken. Posten åtar sig också uppdrag åt andra bankinstitut. |

Riksdagsbeslutet i april 1985 om Postens treårsplan för 1985/86—1987/88 innebär att staten i fortsätlningen styr Posten genom beslut om servicemål och ekonomiska mål. Underlag för dessa beslut redovisas av Posten i rullande treårsplaner. Genom övergången till målstyrning får Posten en utökad beslutsrätt när det gäller strategiskt viktiga frågor som exempelvis investeringar och konsolidering.

Posten skall som allmännyttigt, marknadsinriktat företag bedriva sin verksamhet så att både företagsekonomiska och samhällsekonomiska intressen tillgodoses.

Staten ställer som ägare två huvudkrav på Posten. Dels krävs en tillförlitlig postservice till ett av kunderna accepterat pris och dels krävs en lönsamhet som medger avkastning på ägarkapitalet.

Postservice och betalningsförmedling utgör väsentliga delar i ett lands infrastruktur. Verksamheten inom Posten skall därför bedrivas så att den bidrar till hög effektivitet inom näringsliv och förvaltning. Den skall också tillgodose efterfrågan från enskilda människor. Tillförlitligheten när det gäller att klara utlovade servicemål skall vara hög.

Postens samlade verksamhet skall vara lönsam så att ett långsiktigt ekonomiskt oberoende garanteras.

Den egentliga postverksamheten bedrivs inom två resultatansvariga huvudaffärsområden, ett område för förmedling av försändelser och lättare gods benämnt Brev och Paket och ett område för förmedling av betalningar benämnt Giro och Kassa. Landet är i postalt hänseende indelat i 32 regioner. :

Utanför den egentliga postverksamheten bedrivs i resultatenhetsform busstrafik i Norrland (Postens Diligenstrafik, DIL), upphandling av kontorsmaterial för statsverket (Postens inköpscentral, PIC) och viss industriell verksamhet (Postens Industrier och Postens Tryckeri) i första hand för att tillgodose Postens egna behov. Övriga resultatenheter är Postens Adressregister PAR som bedriver verksamhet inom direktreklamområdet och PFA Postens Frimärksavdelning som producerar frimärken för Posten och distribuerar frimärken på samlarmarknaden samt Postens Fastighetsenhet som förvaltar Postens hela fastighetsbestånd. Dessutom finns en enhet för Administrativ Service.

Posten driver också verksamhet i aktiebolagsform inom Postbolagen AB och Fastighetsaktiebolaget Certus. Postbolagen är ett helägt dotterföretag till Posten vars främsta uppgift är att vara moderföretag i en dotterbolagskoncern som består av Tidningstjänst AB (TAB), Postens transporttjänst AB (PTAB) och Swedpost AB. Verksamheten omfattar bl. a, samdistribution av dagstidningar (TAB) och distribution med budbilar (PTAB).

Verksamheten under verksamhetsåret 1984185 Skr. 1985/86: 20 Brev och Paket Efterfrågan på Postens tjänster inom brev- och paketområdet har varit god. Bortsett från intäktsökning p.g.a. höjda porton ökade försäljningen totalt sett med drygt 4,5 26.

Postens mål är att inte höja portot för den egentliga monopoltjänsten — 20 grams inrikes normalbrev — mer än den allmänna prisökningen i samhället. Sedan slutet av 1970-talet har den allmänna prisnivån i samhället ökat snabbare än portot.

Antalet brev — brev svarar för 4192 av Postens intäkter — beräknas ha ökat med 3 96, På marknaden för information riktad till olika mottagargrupper har massbreven ökat med 3 96. Gruppreklamen ökade med 426.

På lätteodsmarknaden arbetar Posten i stark konkurrens med andra distributions- och transportföretag. Posten har under året hävdat sin ställning på marknaden och antalet paket ökade med 396. Den nya produkten företagspaket har haft stor framgång. |

Sverige är ett av världens tidningsrikaste länder. Posten distribuerar f., n. ca 2000 olika tidningar som kommer ut med minst 4 nummer per år. Antalet postdistribuerade tidningar var under verksamhetsåret ungefär oförändrad.

Försäljningen av rabatthäften minskade något jämfört med år 1984. År 1984 var det ovanligt förmånligt att köpa rabatthäften eftersom priset var oförändrat trots att portot för normalbrev höjts. Försäljningen vid postkontoren år 1985 uppgick till 5,2 miljoner häften.

Giro och Kassa Postens kontorsnät består f.n. av ca 2200 postkontor som besöks av 600 000 kunder per dag. Dessutom finns ca 2700 lantbrevbäringslinjer på vilka lantbrevbärarna fungerar som ambulerande postkontor.

Arbetsmängden i Postens kassor ökade sammantaget något även 1984/ 85. Ökande andel kontoinsättningar gör dock att vissa tjänster minskar.

Postgirots huvuduppgift är att förmedla betalningar och medverka till att betalningar underlättas. En bärande princip är att betalningsuppdragen effektueras samma dag de kommer till Postgirot (24 timmars service).

Den 30 juni 1985 fanns det 1287 477 postgirokonton. Antalet konton och behållningens storlek är viktiga förutsättningar för att Postgirot skall kunna erbjuda avgiftsfria gireringar och övriga tjänster till låga avgifter. . Antalet betalningsuppdrag i postgirorörelsen ökade under verksamhetsåret 1984/85 med 226 till 365 miljoner uppdrag. 195 miljoner var inbetalningar, 48 miljoner utbetalningar och 122 miljoner gireringar. Det förmedlade beloppet steg med 1994 till 5467 miljarder kronor.

På uppdrag av PKbanken svarar Postgirot för driften av personkontosystemet. Ca 1,6 miljoner personer får sin lön eller pension genom personkonto. Under 1984/85 bokfördes på personkonto 114 miljoner transaktioner till ett belopp av 363 miljarder kronor. Antalet transaktioner ökade med 1276.

Skr. 1985/86: 20 Kostnader

Postens personalkostnader ökade 1984/85 med 922 till 7162 milj. kr. En stor del av ökningen beror på höjda löner och sociala avgifter. Personalvolymökningen var 2,5 96. Personalkosinadernas andel av de totala kostnaderna minskar.

Postens sakkostnader ökar bl. a. som en följd av satsningar på rationella tekniska lösningar och på modernisering av lokalbeståndet. Även serviceförbättringarna driver på sakkostnadsutvecklingen.

Posten är ett av landets personalmässigt största företag. Antalet anställda uppgår f.n. till ca 63500 personer. Av dessa är ca 3696 anställda på deltid. Uttryckt i årsarbetskrafter var personalstyrkan under verksamhetsåret i genomsnitt 50350 personer.

Rörelseintäkterna för verksamhetsåret 1984/85 uppgick till 10147 milj. kr. (9130). Därav utgjorde försändelseintäkterna 6631 milj. kr. (5970), räntenettot I 290 milj. kr. (1089), entreprenadersättningen från PKbanken 774 milj. kr. (766) och övriga intäkter 1452 milj. kr. (1305). Personalkostnaderna uppgick till 7162 milj. kr, (6552) och sakkostnaderna till 2401 milj. kr. (2 141).

Efter avskrivning enligt plan och finansiella intäkter redovisas ett resultat före avsättningar på 496 milj. kr. (298). 1984/85 års avsättning på 386 milj. kr. (361) inkluderar, förutom normala avskrivningar utöver plan, en av regeringen föreskriven extra avskrivning på 300 milj. kr. Enligt gällande förräntningskrav skall Posten inleverera 13,00 22 (13,00) på det av staten tillskjutna kapitalet, vilket innebär 29 milj. kr. (74). Resterande överskott avsätts till konsolideringsfonden.

Framtidsutsikter Kommunikationsmarknaden är en mycket expansiv marknad där Posten

arbetar under stark konkurrens, Särskilt stark konkurrens råder inom

områdena bank- och betalningsverksamhet, varudistribution och direktreklam. Monopolverksamheten får allt mindre betydelse och den cgentliga monopolprodukten, 20-grams normalbrev, svarar endats för en knapp femtedel av Postens intäkter. |

För att möta den hårda konkurrensen satsar Posten framför allt på hög

servicekvalitet och på en teknisk utveckling som är nödvändig för att

kunna behålla konkurrenskraftiga priser. Några exempel på nya satsningar är utökad övernattbefordran med flyg, inköp av en ny generalion postkassamaskiner, omfattande investeringar inom postbehandlingen och postgirokontoret samt en affärsmässig inriktning av Postens nya organisation.

Procordia AB Skr. 1985/86: 20

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Statsföretag bildades den 1 januari 1970 med syfte att organisatoriskt samordna det stora flertalet av de statliga aktiebolagen.

Den gamla Statsföretagsgruppens totala förluster efter finansiella intäkter och kostnader uppgick för åren 1976—1982 till drygt 6 miljarder kr. Problemen accentuerades åren [98[—1982 då de finansiella resurserna tömdes och gruppen knappast längre kunde fungera.

Med den rekonstruktion som genomfördes per den 31 december 1982 fick Statsföretagsgruppen en ny struktur. Rekonstruktionen gav en rimlig avvägning mellan egna resurser, resursgenereringsförmåga och förutsett kapitalbehov.

Koncernen (som bytte namn till Procordia den 1 januari 1985) hade år 1984 en fakturerad försäljning uppgående till 11815 milj. kr. (11336) en ökning med 479 milj. kr. eller med 4 76 mot föregående år. Efter justeringar för större strukturförändringar blev försäljningsökningen ca 1096 för jämförbara enheter. Värdet av leveranser till kunder utanför Sverige uppgick till 4246 milj. kr. (4079) vilket liksom föregående år utgör 3670 av koncernens totala försäljning. Större delen av utlandsförsäljningen eller 73 96 (81) består av export från Sverige. .

Under år 1984 har koncernen fått 26 milj. kr. (43) i allmänt näringspolitiskt stöd av den typ som är tillgängligt för alla företag. Häri ingår bl. a. äldrestöd till tekoindustrin med 11 milj. kr. (17) och ersättning från ÖEF för beredskapsförsörjningsuppdrag med 2 milj. kr. (6).

Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader kvarstår i det närmaste oförändrat, 533 milj. kr. mot 529 milj. kr. 1983. Ett försämrat rörelseresultat före avskrivningar på 60 milj. kr. och ökade negativa valutakursdifferenser har kompenserats med ett kraftigt förbättrat räntenetto.

Det förbättrade räntenettot om 147 milj. kr. hänför sig såväl till ökade ränteintäkter som till minskade räntekostnader. Ca 70 milj. kr. av förbättringen kan hänföras till effekten av den aktielikvid som år 1983 erhölls från ägaren inom ramen för koncernens rekonstruktion.:

Valutakursdifferenserna som minskade under år 1983 ökade åter och uppgick år 1984 till 92 milj. kr. mot tidigare 44 milj. kr. 60 milj.-kr. avser moderbolaget som på balansdagen hade 1283 milj. kr. (1322) i utländska lån. . pt

Sammanfattningsvis kan sägas att de olika resultatnivåerna förändrats på följande sätt: : 87

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 628 milj. kr. (818). Resultatförsämringen i förhållande till år 1983 avseende de extraordinära posterna kan helt hänföras till en väsentligt minskad upplösning av den i 1982 års bokslut avsatta rekonstruktionsreserven. Den sammantaget positiva resultateffekten är i huvudsak hänförlig till en fastighetsförsäljning i Liber som givit en realisationsvinst om 66 milj. kr. och till statliga tillskott.

För rekonstruktion och för förlusttäckning i Uddcomb erhöll Procordia år 1981 214 milj. kr. från staten. Beloppet redovisas som beskattad reserv i Uddcomb och upplöses successivt i takt med rörelsens behov. Under år 1984 har 65 milj. kr. tagits i anspråk och vid utgången av år 1984 kvarstår 83 milj. kr. i denna reserv.

För att stödja marknads- och produktutveckling, omstrukturering och rekonstruktioner erhöll Regioninvestföretagen år 1984 230 milj. kr. i form av statligt tillskott. Beloppet redovisas som förskott från staten. I 1983 års bokslut utnyttjades 42 milj. kr. och under. år 1984 96 milj. kr. av dessa medel. Av årets ianspråktagande har 68 milj. kr. bokförts som extraordinär intäkt medan resterande 28 milj. kr. gottskrivits rörelsen. Av det ursprungliga beloppet om 230 milj. kr. kvarstår efter räntegottgörelse 102 milj. kr.

Efter offertbegäran från staten har Procordia förbundit sig att genom Malmö Strumpfabrik fortsätta tillverkningen av strumpor i Borås fram till den 30 juni 1986. För detta har Procordia erhållit 38 milj. kr. i statligt stöd. Under år 1984 har Malmö Strumpfabrik tagit i anspråk 10 milj. kr. av dessa medel. Beloppet redovisas i rörelsen. Efter räntegottgörelse kvarstår därefter 33 milj. kr.

1 samband med rekonstruktionerna i 1982 års bokslut avsattes i moderbolaget en rekonstruktionsreserv om 365 milj. kr. för att täcka ännu inte beslutade rekonstruktioner. Sedan 270 milj. kr. tagits i anspråk i 1983 års bokslut kvarstod vid årets början 95 milj. kr. Under år 1984 har därefter ytterligare 35 milj. kr. av reserven upplösts. Rekonstruktions- och avvecklingskostnader redovisas till 141 milj. kr.

Procordiakoncernens resultat efter finansnetto år 1984 ligger kvar på samma nivå som föregående år. Bakom siffrorna döljer sig dock en splittrad bild för de olika företagen i koncernen.

ABAB Allmänna Bevaknings ABs resultat har försämrats till I milj. kr. (15) genom en allt hårdare priskonkurrens inom branschen. Under året har 88 dessutom extra marknadssatsningar gjorts för att profilera ABAB-gruppen

och dess serviceutbud. Åtgärderna beräknas få positiv effekt först under år Skr. 1985/86: 20 1985.

Kemiföretaget Berol Kemi har fortsatt sin satsning på proestationskemikalier och förbättrat resultatet till 52 milj. kr. (44) medan bulkkemiföretaget Beroxos resultat något försvagats och för år 1984 uppeår till 16 milj. kr. (21). Som nedan framgår har 5070 av Beroxo avyttrats under år 1985.

Eiser visar fortfarande negativt resultat med en förlust på 71 milj. kr. (—68). Resultatet har bland annat påverkats av kraftiga nedskrivningar av varulager i samband med koncentration av företaget. Den nu rekonstruerade Eiser-koncernen räknar med att under år 1985 kunna bryta de gångna årens mycket svaga resultatutveckling. Även textilföretaget Saxylle-Kilsund har som förberedelse till försäljning och omstrukturering av verksamheten rensats och rekonstruerats, något som bidragit till bolagets försämrade resultat efter finansnetto —29 milj. kr. (—6).

KabiVitrium har i stort bibehållit 1983 års resultatnivå med 180 milj. kr. (175). Försäljningen har ökat med 2096 men marginalerna har sjunkit till följd av satsningar på såväl forsknings- och utvecklingsresurser som marknadsorganisation. Introduktion av nya väsentliga produkter har förberetts.

Verkstadsföretagen exkl Transduktor och det under året inköpta Ulveco vilka brutits ut ur Investment AB Procordia per den I september 1984 och exkl. Navigator som brutits ut ur samma bolag vid årsskiftet visar sammantagel en fortsatt förlust på 33 milj. kr. (—72). Kockums Industri AB och SMT Machine Company AB visar emellertid kraftiga resultatförbättringar.

Libers tesultat har försämrats kraftigt. Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella intäkter och kostnader på —55 milj. kr. (3). Bakom resultatförsämringen ligger dels löpande rörelseförluster i några av Libers divisioner, dels även kostnader i samband med en genomgripande rekonstruktion av företaget. |

Tobaksbolaget inom Investment AB Procordia har åter visat att man är en stabil vinstgenerator med en vinst på 539 milj. kr. (531). Vinsten inom

rad nivå.

Förlusterna i Regioninvest har varit fortsatt stora, 64 milj. kr. (-87). Företaget har emellertid rekonstruerats under året och de verksamheter som på sikt inte bedömts kunna visa lönsamhet har i huvudsak avvecklats.

Rockwool har ånyo haft ett tillfredsställande och förbättrat resultatet till

60 milj. kr. (45). Trots minskad byggvolym hävdar Rockwool väl sin position på marknaden. |

SARA visar ett nästan oförändrat resultat mot år 1983 på 55 milj. kr. (53).

Moderbolagets resultatförsämring efter finansnetto på 59 milj. kr. till 20 milj. kr. beror bl.a. på att nettot mellan erhållna utdelningar/koncernbidrag och lämnade aktieägartillskott sjunkit. Räntenettot har dock förbättrats med 76 milj. kr. medan valutakursdifferenser och övriga finansiclla poster förämrats med 37 milj. kr.

Skr. 1985/86: 20 Kapitalavkastning Koncernens avkastning på justerat eget kapital (resultat efter finansnetto och avdrag för 50 6 av bokslutsdispositioner och verklig skatt i förhållande till genomsnittligt justerat eget kapital) uppgick till i det närmaste 696. För år 1983 uppgick avkastningen till 6 26.

Avkastningen på sysselsatt kapital (resultat före finansiella kostnader i procent av genomsnittlig balansomslutning exkl. inte räntebärande korta rörelseskulder) uppgick till 1326 både är 1984 och år 1983. Spridningen mellan dotterbolagen är betydande.

En något minskad vinstmarginal — från 10,3 246 till 9,7 26 — kompenseras av en ökning i kapitalomsättningshastigheten från 0,89 till 0,96 så att avkastningen på totalt arbetande kapital hållits oförändrad på 992.

Investeringsnivån inom Procordiakoncernen har under år 1984 höjts påtagligt. Investeringar i anläggningar uppgår till 574 milj. kr. (458) att jämföra med avskrivningar enligt plan som uppgår till 338 milj. kr. (312).

Den övervägande delen av investeringarna har genomförts inom koncernens mest lönsamma företag. Investment AB Procordia, KabiVitrum, Rockwool, SARA, Berol-Kemi och Cea svarande år 1984 för 446 milj. kr. eller 78 22 av investeringsvolymen. 76 7 av investeringarna avser maskiner och inventarier.

Gruppens investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgick till 154 milj. kr. och i aktier till 50 milj. kr.

Kapitalbindningen i lager ligger på samma nivå som år 1983 och uppgår till 2784 milj. kr. (2858). Största lagret fanns i Investment AB Procordia (huvudsakligen Tobaksbolaget) med 1041 milj. kr. Andra företag med omfattande lager var KabiVitrum, Kalmar Industries och Berol Kemi.

I början av år 1985 har ett konsortium bildats med bl.a. ABV för att restaurera det s.k. Norra Bancohusct på Skeppsbron i Stockholm. Procordiakoncernen som svarar för 50 26 av ägandet i samarbetet avses här få sitt huvudkontor hösten 1986.

1984 års nettoresultat uppgick till 58 milj. kr. (269) och internt gencrerade medel till 596 milj. kr. (599). Självfinansieringsgraden avseende investeringar i anläggningar uppgick därmed till 10492 (131).

Koncernens verksamhet under år 1984 medförde inga krav på ökad extern finansiering. Tvärtom har de likvida resurserna varit betydande. De räntebärande skulderna har minskat medan de icke räntebärande har ökat.

Likvida medel inklusive kortfristiga placeringar utgjorde vid årets utgång 3389 milj. kr. och därmed nära 3096 av balansomslutningen. Av koncernens likvida medel fanns 2057 milj. kr. i moderbolaget och 1332 i övriga koncernbolag. Vid bedömningen av likviditetens storlek måste hänsyn tas till att koncernens amorteringar av långfristiga lån de närmaste åren

uppgår till över 1000 milj. kr. varav 725 milj. kr. avser moderbolaget.

Koncernens skulder i utländsk valuta utgjorde på balansdagen 1 819 milj. kr. (1864). Motsvarande fordringar var 625 milj. kr. (504). Soliditeten. definierad som eget kapital plus hälften av obeskattade reserver plus beskattade reserver utgjorde på balansdagen 2696 jämfört med 2496 vid utgången av föregående verksamhetsår. Som en följd av att aktiekapitalet nedsattes vid 1983 års bolagsstämma kan i princip utdelning till ägaren/ staten inte komma ifråga förrän avseende verksamhetsåret 1986.

Under år 1984 har nyemissioner gjorts med 50 milj. kr. i Kockums Skr. 1985/86: 20 : Industri i samband med omstruktureringen av verkstadsscktorn, med 10 milj. kr. i Liber samt med 1 milj. kr. i Svenska T.agerhus.

Medelantal anställda i Procordiakoncernen har under året miskat till 24392 (25719). Av dessa har 2804 (2875) varit anställda i utlandet. Vid utgången av året uppgick personalen uttryckt i helårsanställda till 24903 personer. Medelantalet anställda i moderbolaget uppgick till 37 (47). Nedgången i medelantalet anställda kan främst hänföras till de företag som omstrukturerats under året. Utförsäljningar och avvecklingar inom fiser, försäljning av delar av Isenta-divisionen inom Rockwool och rekonstruktionen av Regioninvest har medfört att antalet anställda minskats inom dessa företag. Bland de bolag som ökat antalet anställda märks främst SARA, ABAB, Berol Kemi och KabiVitrum.

Strukturförändringar Som ett led i koncernens strategi att koncentrera verksamheten till färre och slagkraftiga verksamhetsområden och underlätta styrningen av grup-

Dessutom har naturligtvis en rad förvärv och försäljningar skett som ctt led i den vanliga affärsverksamheten. Under perioden september 1984 fram till årsskiftet 1984/85 har. dotterbolagen i tidigare Investment AB Procordia överförts till Statsföretag AB som vid årsskiftet bytt namn till Procordia AB. .

Per den 1 september 1984 överfördes TYransduktor AB och Ulveco Elektronik AB. .

Per den 31 december 1984 överfördes Navigator AB och Vilhelmina Plast AB. Vilhelmina Plast har därefter avyttrats i början av år 1985.

Per den 1 januari 1985 överfördes Svenska Tobaks AB. Samtidigt bildades Procordia Foold AB som en särskild livsmedelsgrupp under Procordia AB. Gruppen bygger på det tidigare Investment AB Procordias livsmedelsföretag, de under året inköpta Böviks Konservfabrik, Friggs Naturpro-

dukter AB och det 40-26 innehavet i AB Önos. |

Per den 1 januari 1985 sammanfördes koncernens verkstadsföretag un-

der dotterbolaget Kalmar Industries AB. Detta innebär att denna verk-

stadskoncern nu förutom tidigare Kalmar Industri-företag också omfattar SMT Machine Company AB, Söderhamns Verkstäder AB, Waco Jonsereds AB, Uddcomb AB och Ulveco AB som bildats av Transductorgruppen och Ulveco Electronic AB vilka överförts från Procordia AB.

I september 1983 försåldes AB Thörns Mckaniska Verkstad till Modern Systemering AB.

I december år 1984 försåldes även Pullmax AB till Infina AB m. fl. Per den 1 januari 1985 har 5090 av Beroxo i Stenungsund sålts till det

finska företaget Neste Oy. Från samma datum har Procordias 45 96 innehav i Beijer Bygg avyttrats. Det 40 Z innehavet i AB Sajo Maskin såldes i

april 1984 till Munksjö AB. |

Procordiakoncernen har även förvärvat ett antal företag, främst inom dotterbolagen, för att förstärka produktsortiment och marknadsandelar. 9

Skr. 1985/86: 20 Ett 20-tal bolag har sålunda under året förvärvats och införlivats med koncernen.

Bland större förändringar i Procordias dotterbolag/underkoncerner märks:

AB Fiser. Dotterföretaget Trivab Konfektion AB, Craftgruppen AB, Tiger-Rang AB och Cewilko AB har avyttrals.

KabiVitrum har förvärvat 49 94 av det amerikanska Cutter-Vitrum, USA från tidigare delägaren. KabiVitrum äger därmed 892 av bolaget med option på resterande aktier. För att sprida ägandet i KabiGen har en nycmission till andra intressenter i bolaget skett. KabiVitrums andel i bolaget är nu 3576.

Kockums Industri AB. För att åstadkomma en strukturering av skogsmaskinbranschen träffades hösten 1984 en överenskommelse med ÖSA AR (ägt av Rauma-Repola Oy) om försäljning av Kockums Industris skogsmaskinsverksamhet. I uppgörelsen ingick också skogsmaskinverksamheten i Finland och Norge. Resterande delar av Kockums Industri har sedan årsskiftet införlivats med Kalmar Industries.

Regioninvest i Norr AB. Omstruktureringen i regioninvest är i linje med en ny strategisk plan för bolaget. Nejubir AB, Labstatus AB, Miljöförbättring AB, Ocotpus Energi AB, Mekinor Mctall AB, Elenorr AB, Remarko AB samt Ekonomisystem AB har avyttrats. I flertalet fall behåller Regioninvest i Norr ett minoritetsintresse. Isolamin-Ecomax AB har tillsammans med Perstorps AB bildat ett försäljningsbolag.

Rockwool. Avyttring har skett av verksamheten Isenta Ventilation till Fläkt AB och Rockwools marina inredningssystem har sålts till Isolamin- Ecomax AB.

Verksamheten under år 1985. Effekten av 1982 års devalvering avtar. Oklarhet råder om tidpunkten för en kommande konjunkturnedgång. Petrokemin som brukar ligga i ett tidigt skede av konjunkturcykeln visar emellertid sedan slutet av år 1984 tecken på att nedgången redan börjat.

Procordiakoncernens ändrade sammansättning och de upprensningar som genomförts i dotterbolagen de senaste åren bedöms dock göra koncernen väsentligt mindre konjunkturkänslig är under tidigare konjunktursvängningar. För såväl moderbolaget som för koncernen förväntas ett bättre resultat under år 1985 än under år 1984.

Procordia Food AB

1984 Antal anställda 283

Procordia Food bildades den 1 januari 1985 av de i Investment AB Skr. 1985/86: 20 Procordia ingående livsmedelsbolagen. I Procordias nya organisation har livsmedel definierats som ett av de områden man vill satsa på. Den totala konsumtionen av livsmedel är svagt minskande sedan några år, men det är en gigantisk marknad där många segment och delmarknader är mycket expansiva. Dessutom är konsumtionen av livsmedel relativt oberoende av

konglomerat som Procordia AB. Nybildade Procordia Food utgör den plattform från vilken expansionen skall ske.

Under hela år 1984 ingick i denna grupp Ekströms LivsmedelsProdukter

i Örebro, Jede-Automater i Mariestad och Hugo Österberg i Stockholm.

Den sammanlagda omsättningen för dessa tre bolag uppgick till 303 milj. kr. (284), en ökning med 7 2 jämfört med år 1983. Vinsten efter finansiella intäkter och kostnader blev 21 milj. kr. eller ungefär samma som föregående år.

Resultatet för Ekströms LivsmedelsProdukter nådde inte förväntad nivå. Detta berodde dels på att marknaden för några av Ekströms huvudprodukter minskade markant, dels på att vissa marknadssatsningar inte gav planerad utdelning. Försäljningen ökade till 185 milj. kr. (173), medan vinsten efter finansiella intäkter och kostnader stannade på samma nivå som år 1983, dvs. 12 milj. kr.

Jede-Automater hade ett år med både ökad försäljning och förbättrat resultat. Omsättningen steg med 826 till 75 milj. kr. och vinsten efter finansnetto ökade och uppgick till 7 milj. kr. Resultatet för utlandsbolagen försämrades på grund av tillfälliga negativå händelser. Den försäljningsmässiga utvecklingen blev dock positiv. Den väntas fortgå även under år 1985. Under år 1984 påbörjades lanseringen av det nya Hot Cup-systemet där lagom mängd pulver finns färdigt i koppen. Detta system har fått elt mycket gott motlagande och kan ge företaget en god tillväxt under kommande är. |

AB Hugo Österberg uppnådde et efter omständigheterna gott resultat. Huvuddelen av AB Hugo Österbergs sortiment importeras. På grund av den höga dollarkursen drabbades företaget av höjda importpriser, vilket i sin tur medförde prisökningar med åtföljande köpmotständ hos konsumenterna. Dessutom försvann ett säljuppdrag som blivit stort nog att bära en egen säljkår. Även detta påverkade resultatet negativt. Flera nya försäljningsavtal med intressanta möjligheter har ingåtts under hösten. Bland uppdragsgivarna märks Lerstens Kvarn som tillverkar mjöl från obesprutad säd och Boviks Konservfabriker. Under de närmaste ären väntas betydande resultatförbättringar. Försäljningen nådde ungefär samma nivå som tidigare år, dvs. 44 milj. kr. Resultatet uppgick till närmare 3 milj. kr., vilket var något lägre än år 1983.

Framtidsutsikter Procordia Foods tillväxt skall ske dels genom vidareutveckling av de bolag man redan har, dels genom att nya företag med starka varumärken och god tillväxtpotential knyts till gruppen. Procordia Food skall vara ett attraktivt

Skr. 1985/86: 20 alternativ när svenska livsmedelsföretag överväger att låta sig förvärvas av utländska intressenter. .

De företag som övertogs när Procordia Food bildades den 1 januari 1985 från Investment AB Procordia var: — Ekströms LivsmedelsProdukter AB, Örebro

Produkter: Pulverbaserade soppor och krämer för mellanmål, dessert

m.m.

Fakturerad försäljning år 1984: 185 milj. kr. —- Jede-Automater AB, Mariestad

Produkter: Pausdrycker för mindre och medelstora arbetsplatser Fakturerad försäljning år 1984: 75 milj. kr.

— AB Hugo Österberg, Stockholm

Säljbolag för i huvudsak importerade speciallivsmedel.

Fakturerad försäljning är 1984: 44 milj. kr. Vidare övertog Procordia Food tre tidigare under hösten förvärvade företag med goda marknads- och tillväxtmöjligheter.

— Önos-Gruppen AB, Tollarp (40 26)

Produkter: Saft, sylt, marmelad, gurkinläggningar, pickles, fiskkon-

server Fakturerad försäljning år 1984: 189 milj. kr.

— AB Boviks Konservfabriker, Lysekil

Produkter: Fiskkonserver, fiskbullar, kaviar m. m.

Fakturcerad försäljning år 1984: 17 milj. kr. — Friggs Naturprodukter AB, Ekerö .

Produkter: Vitaminer, mineraler, kosttillskott, sojarätter. bönor m. m.

Fakturerad försäljning år 1984: 40 milj. kr.

Procordia IFood inklusive Önos-Gruppen förväntas under år 1985 omsätta drygt 600 milj. kr.

Utmaningen för Procordia Food blir under år 1985 att höja lönsamheten i de nuvarande företagen genom att ta tillvara de uppenbara samordningsoch rationaliseringsmöjligheter som finns samt att till gruppen knyta nya företag som naturligt passar in och kan ges rätt utvecklingsmiljö.

Regioninvest i Norr AB

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

Bolaget bildades i juni 1977 som ett dotterbolag till Norrbottens Järnverk 94 AB under namnet NJA-Invest. När NJA pick in som en del av SSAB

Svenskt Stål AB övergick NJA-Invest till att bli ett direkt dotterbolag till Skr. 1985/86: 20 Statsföretag. I samband med att ytterligare medel av riksdagen beviljades för en utökning av bolagets verksamhet ändrades bolagets namn till Regioninvest i Norr AB.

Bolagets syfte Regioninvest i Norr AB är ett helägt dotterbolag till Procordia AB (f.d. Statsföretag AB). Företaget är ett rörelsedrivande investmentbolag och moderbolag i en grupp företag med verksamheten huvudsakligen förlagd till Norrbotten. Som ett led i en rekonstruktion av företaget erhöll Regioninvest av staten under året ett medelstillskott om 230 milj. kr. att användas för lönsamhetsinriktade åtgärder. |

Verksamheten under år 1984 Rekonstrukttonsarbetet Under andra halvåret bedrevs ett intensivt arbete med målet att företaget skall redovisa vinst år 1985. De åtgärder som vidtogs syftade till en koncentrering av verksamheten. Förändringar har därför genomförts genom atl: — ett antal bolag helt eller delvis avvyttrats — personalavvecklingar och organisatoriska åtgärder vidtagits — ingångna avtal av projektkaraktär upplösts — samarbetsformer sökts och i vissa fall förverkligats med externa

partners.

Detta rekonstruktionsarbete medförde att kostnader av engångskaraktär i storleksordningen 45 milj. kr. uppstått och belastat 1984 års resultat.

Kvar i bolaget finns nu ett antal dotterbolag med ett produktsortiment som kan ge en lönsam avsättning, till väsentlig del på export. Dotterbolagen kan kortfattat presenteras på följande sätt.

Alfatherm AB Bolaget har under hösten 1984 kraftigt omstrukturerats till mycket stora kostnader. De egna produktprogrammen har försålts samt personal avvecklats. Alfatherm är numera ett renordiat verkstadsföretag med maskinbearbetade svetsade konstruktioner som specialitet, företrädesvis som underleverantör till systerbolaget Kiruna Truck.

Antalet anställda har under året uppgått till 73 personer och omstättningen till 20 milj. kr. Företaget redovisar för året en förlust efter finansiellt netto på —17,7 milj. kr.

Isolamin-Ecomax AB Bolaget har sedan ett tiotal år specialiserat sig på inredningar för marina projekt och utvecklat ctt integrerat inredningssystem. Som ett led i branschens strukturering har Isolamin fusionerats med Rockwools paneltill-

Skr. 1985/86: 20 verkning i Skövde och i samband därmed ändrat namn till Isolamin- Ecomax.

Industrifastigheten i Överkalix har under året förvärvats från moderbolaget Regioninvest i Norr AB.

Huvudkontoret är lokaliserat till Luleå och tillverkningsenheter finns i Överkalix och Skövde. Antalet anställda har under året uppgått till 131 personer och omsättning till 106 milj. kr. Företaget redovisar för året cn förlust efter finansiellt netto på —-0,3 milj. kr.

Kiruna Truck AB Bolaget tillverkar sedan ett tjugotal år fordon för tunga transporter inom gruv-, entreprenad- och stålindustrin. Genom ett internat s.k. kraftprogram har bl. a. urval och koncentration skett inom produktprogrammet. Försäljningsbolaget i USA, Kiruna Truck Incorporated, samt eltrucksprojektet hanteras nu ledningsmässigt av företaget. Resultatmässigt svarar dock moderbolaget Regioninvest i Norr AB genom särskilda anslag för under året uppkomna kostnader i USA och för eltrucksprojektet.

Antalet anställda har under året uppgått till 101 personer och omsättningen till 51 milj. kr. Företaget redovisar för åren en förlust efter finansiellt netto på —5,8 milj. kr.

Kryotherin AB Bolaget har sedan ett tiotal år utvecklat, tillverkat och marknadsfört produkter baserade på värmepumpsteknik. Huvudkontor och tillverkning finns i Piteå. Antalet anställda har under året uppgått till 73 personer och omsättningen till 42 milj. kr. Företaget redovisar för året en vinst efter finansiellt netto på 3,3 milj. kr. och är nu mycket välkonsoliderat.

Norrbit AB Bolaget med tillverkning och huvudkontor i Haparanda har under året avvecklat en mycket olönsam tillverkning av stativ till trädgårsstolar. En koncentration har skett till produkten bromsskivor för personbilar till eftermarknaden. Antalet anställda har under året uppgått till 38 personer och omsättningen till 16 milj. kr. Företaget redovisar för året en förlust på —5,6 milj. kr

Pajala Mekaniska AB Bolaget bearbetar plåt i framförallt aluminium och rostfriu och har under året koncentrerat sig främst på den egna produkten Pajala-bron samt ett antal legoprodukter. Antalet anställda har under året uppgått till 26 personer och omsättningen till 5 milj. kr. Företaget redovisar för året en förlust efter finansiellt netto på —3,1 milj. kr.

Rinergo AB Skr. 1985/86: 20

Under året har cut antal produkter och konstruktioner inom energiområdet färdigutvecklats, exempelvis

— pulvereldad hetvattenpanna inom effektområdet 3—6 MW

— tork för skogsbränslen — rekuperator för värmeåtervinning efter bränsletork eller efter en virkes-

tork — hetvattenlagringssystem.

Avsikten är nu att snarast kommersialisera detta produktprogram. Antalet anställda har under året uppgått till 6 personer. Företaget redovisar för året en förlust på — 1,4 milj. kr.

Steel Building Contractors AB Bolaget har specialiserat sig inom stål- och plåtbyggnadstekniken med ett flexibelt byggsystem och en organisation som är anpassad för ett samarbete med företag som levererar turn-key-anläggningar anpassade mot ställda krav och utländska normer. Huvudkontoret är beläget i Luleå. Antalet anställda har under året uppgått till 6 personer och omsättningen till 6 milj.

kr. Företaget redovisar för året en förlust efter finansiellt netto på —1,8

milj. kr.

Rockwool AB

Historik Rockwool AB bildades år 1937 i Skövde. Bolaget tillverkade och mark-

nadsförde isoleringsmaterial. Under 1950- och 1960-talen växte företaget

snabbt. Fabriker för tillverkning av isoleringsmaterial startades i Gimo och Hässleholm. I slutet av 1960-talet köpte Rockwool Laxå Bruks AB, tillverkare av bl. a isoleringsmaterial. Vid samma tid bidrog bolaget till en struk-

turrationalisering av den svenska marknaden för entreprenader inom området isolering genom en sammanslagning av en rad mindre företag inom branschen till nuvarande Isenta AB. År 1975 övertogs bolaget helt av Statsföretag AB. Den starka tillväxten på företagets isoleringsprodukter

under 1970-talets senare del tillgodosågs genom starten av en ny fabrik i

Hällekis år 1978. År 1982 avyttrade Rockwool dotterbolagen Laxå Bruk 97

7 Riksdagen 198586. I saml. Nr 20

Skr. 1985/86: 20 och Delax Fiber AB. År 1984 avyttrades dotterbolaget Isentas ventila-

tionsverksamhet samt Rockwools marinenhet, vilken sammanfördes med

Isolamin AB i Isolamin-Ecomax AB. Är 1984 förvärvades Iaab Trading

AB, ett ledande undertaksföretag och investerades ca 40 milj. kr. i en

produktionsanläggning för plastisolerprodukter.

Bolagets omfattning

Rockwoolkoncernen omfattar moderbolaget Rockwool AB, Skövde samt dotterbolagen Isenta AB, Örebro, Fcomax (UK) Ltd, Northampton, Eng-

land samt Itaab Trading AB (9196), Mosås. Rockwool har därutöver ägar-

intressen i Rockwool-Ecoprim AB (50 26), Skövde, samt Isolamin-Ecomax AB (996), Luleå.

Inriktning Rockwool utvecklar, tillverkar och marknadsför produkter och system för

isoleringsändamål för bygg-, VVS- och akustikområdena, Koncernen bedriver även kvalificerad entreprenadverksamhet inom områdena industri-

och marinisolering.

Organisation Moderbolaget Rockwool är organiserat i marknadsmässigt avgränsade affärsenheter med resultatansvar och stark kundorientering. Koncernens

entreprenadverksamhet drivs i bolagsform (1senta AB), liksorn försäljning-

en av isolerprodukter till England (Ecomax (UK) Ltd).

Verksamheten under år 1984

Rockwoolkoncernens fakturerade försäljning uppgick till 934,6 milj. kr.,

vilket är cn minskning i förhållande till år 1983 med 41,9 milj. kr. Minskningen är främst hänförbar till — avyttring av verksamhet med svag anknytning till Rockwools affärsidé — fortsatt nedgång i byggvolymen i Sverige som är koncernens huvud-

marknad

— minskad försäljning till de utländska marknaderna.

Trots minskad byggvolym hävdade Rockwool väl sin starka position på marknaden.

Det ekonomiska resultatet efter finansiella intäkter och kostnader utgjorde 59,8 milj. kr. I förhållande till år 1983 är det en ökning med 14,9 milj. kr. Resultatet har trots fortsatt volymnedgång kunnat förbättras. Förbättringen hänför sig bl. a. till cntreprenadrörelsen Isenta, gynnsam utveckling av räntenetto samt fortsatt positiv effektivitelsutveckling inom moderbolaget. Koncernens resultat har också påverkats positivt av vidtagna struktureringsåtgärder inom moderbolaget och Isenta.

98 Rockwool förändrade under år 1984 sin strategiska inriktning. Från:en

koncentrationsstrategi övergick Rockwool till en offensiv expansionsstra- Skr. 1985/86: 20

tegi baserad på komplettering av sortimentet, systemutveckling och ökad

internationalisering. :

Som ett led i denna strategiska inriktning beslöt Rockwool år 1984 att

starta egen produktion av plastisolerprodukter. Ca 40 milj. kr. investeras

åren 1984—1985 i en ny anläggning i Skövde med:en unik amerikansk

tillverkningsteknologi. Den nya produkten, Ecoprim, kommer att finnas på

marknaden under första halvåret 1985.

Som ett annat led i den nya inriktningen förvärvades ett av Sveriges

ledande undertaksföretag, Itaab-gruppen. Genom förvärvet kan nu ”Rockwool Akustik & Interiör” också erbjuda kunderna ett brett sortiment av

plåtundertak.

Rockwool har satsat på att utveckla produkter, hela systemlösningar och service med inriktning på marknadens behov. Dessutom har organisa-

tionen uppdelats i marknadsmässigt avgränsade affärsenheter med resul-

tatansvar för att bättre tillgodose marknadens krav och behov.

Framtidsutsikter Den svenska och de utländska byggmarknaderna förväntas år 1985 fortsät-

ta att minska. Rockwool avser att möta denna situation med komplettering av sortimentet, och omfattande marknadsföringsinsatser i marknadsvid-

gande syfte samt satsning på fortsatt produktions- och kostnadseffektivi-

sering.

SARA AB

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

SARA AB representerade i början av 1970-talet ett i hög grad traditionellt

hotell- och restaurangtänkande. Företaget hade i detta skede en mycket

svag lönsamhet och hade sannolikt inte överlevt utan snabba och omfattande ingrepp i verksamheten. SARA-gruppen har de senaste sex åren

visai en god utveckling om man ser till resultat och strukturomvandling. Trots en allmän konjunkturavmattning och en stagnerande utveckling för svensk industri har SARA-gruppen visat en ökning av sina marknads-

andelar och goda resultat flera år i rad. Verksamhetsåret 1984 blev för SARA-koncernen både framgångsrikt 99

Skr. 1985/86: 20 och spännande. SARA färdigställde sitt nya hotell i Kina, den första satsningen utanför den nordiska hemmamarknaden. SARA kompletterade sin företagsservice med förvärv av tre större personalrestaurangkedjor. SARA renoverade och byggde till ungefär en tredjedel av sina svenska hotell och avslutade därmed en mycket intensiv investeringsperiod innebärande satsningar under åren 1982—1984.på sammanlagt 294 milj. kr. Omsättningen för år [984 ökade med 2196 till 1603 milj. kr, Resultatet efter finansiella poster steg från 52,6 milj. kr. till 54,5 milj. kr. Samtliga affärsområden utvecklades positivt, även om hotellverksamheten delvis belastades av det stora om- och tillbyggnadsprogrammet. Det traditionellt svaga sommarhalvåret blev i år dessutom sämre än väntat för samtliga verksamhetsområden. SARA bedömer resultatet totalt sett som tillfredsställande men ser goda möjligheter till förbättringar. Under. de senaste åren har SARA arbetat på att koncentera koncernen till tre affärsområden, nämligen hotell, restauranger och företagsservice. SARA har sålt av artfrämmande rörelsegrenar samtidigt som SARA ökat sitt engagemang inom affärsområdenas basverksamhet. Samtidigt härmed har arbete bedrivits i syfte att decentralisera verksamheten och föra ut lönsamhetsansvaret i organisationen. Koncernledningens uppgifter kom- - mer därigenom att i fortsättningen främst kretsa kring frågor om fördelning av de gemensamma ekonomiska resurserna, ansvaret för den långsiktiga finansieringen samt den fortsatta internationaliseringsprocessen. SARA avser att växa inom sina etablerade områden och har inga planera på diversifiering annat än vad som kan sägas ingå i ett affärskoncept för utveckling av kringserivce. Den svenska marknaden, som utgör basen för verksamheten, karaktäriseras av en viss Ööveretablering men framför allt av hårdnande konkurrens inom samtliga rörelsegrenar. SARA:s hotellkedja är landets tredje största. SARA riktar sig i första hand till affärsresenären med sina centralt belägna hotell i storstäderna. Efterfrågan var fortsatt god under 1984 trots att det senaste året medfört en kraftig ökning av antalet hotellrum. | | SARA driver sina hotell rationellt. Jämfört med sina internationella konkurrenter har de en högre aulomatiseringsgrad och färre antal anställda dock med bibehållande av en personlig service. SARA tror sig veta att delar av konceptet kan finna tillämpning även utanför Sverige. I första hand inom de nordiska länderna men även inom storstadsregionerna i Västeuropa. Fjärran Östern är härjämte en mycket expansiv marknad och SARA räknar med att det nya hotellet i Kina kommer att få efterföljare i denna del av världen. SARA kommer i första hand att inrikta sig på själva dnften av hotell och är inte främmande för att i olika partskonstiellationer förvärva enskilda enheter eller hela kedjor för att underlätta och påskynda expansionen. I likhet med den internationella trenden äter den svenska konsumenten allt fler måltider utanför hemmet. SARA har också fått en annorlunda matkultur, som öppnar nya intressanta perspektiv. Det nya franska köket, mat från exotiska länder som Kina, Japan och Latinamerika samt pizza, 100 hamburgare m. m. har lett till ökade valmöjligheter både i fråga om pris och

kvalitet på uteätandet. Subventionerade luncher antingen i den egna perso- Skr. [985/86: 20 nalmatsalen eller genom kuponger gör att matlådan snart är ett minne blott. SARA avser att täcka de intressanta delarna av den här marknaden med utbud av produkter och tjänster. En förskjuttiing av tyngdpunkten i verksamheten från den traditionella representationskrogen till stordrift i form av catering, fast-food och personalrestauranger kan skönjas. Här kan SARA tillgodogöra sig ny teknik, datorisering, hantering och inköp av råvaror, kontrollsystem och annan system- och produktutveckling i denna typiska lågmarginalbransch.

Personalrestauranger har sedan länge funnits på de riktigt stora företagen och här är SARA marknadsledande i Sverige. Det blir nu allt vanligare alt även mindre och medelstora företag erbjuder måltider på arbetsplatsen. För denna speciella marknad kommer att lanseras ett nytt program, som SARA väntar sig mycket av. ”

Även utvecklingen inom den offentliga sektorn — där SARAs system och metoder nu tillämpas i ökande omfattning — följs med uppmärksamhet. SARA är övertygade om att detta samarbete kommer att utvecklas gynnsamt för alla parter.

SMT Machine Company AB

SMT Machine Company AB har gamla traditioner som verktygsmaskintillverkare. Redan i mitten av 1800-talet tillverkade företaget svarvar. Som en del av produktprogrammet i Köpings Mekaniska Verkstad tillverkades under lång tid bl.a. de välkända ”Köpingssvarvarna”. År 1969 sålde Volvo verktygsmaskintillverkningen till FFV, verksamheten flyttade till Västerås och SMT Machine Company AB bildades. Sedan år 1970 ägs bolaget av Statsföretag AB. Företaget har haft ett flertal uppmärksammade teknologigenombrott genom åren; NC-styrda svarvar under 1960-talet, CNC-tekniken kring ett i egen regi utvecklat och producerat styrsystem under 1970-talet och under början av 1980-talet CPC-tekniken, dvs. maskiner för produktion med begränsad bemanning. :

SMT's verksamhet omfattar i första hand utveckling, tillverkning och marknadsföring av numeriskt styrda verktygsmaskiner med integrerade materialhanteringssystem och övervakningssystem för produktion med begränsad bemanning (PBB).

SMT Machine Company AB är moderföretag i koncernen och är helägt dotterbolag till Procordia AB (f.d. Statsföretag AB). Fr. o. m. den 1 januari 101

Skr. 1985/86: 20 1985 är SMT Machine Company AB ct dotterbolag till Kalmar Industries AB, och därmed eu dotterdotterbolag till Procordia AB.

Orderingången för svarvar blev under år 1984 högre än under år 1983. Den begynnande konjunkturuppgången medförde en förbättrad orderingång från flertalet exportmarknader.

Koncernens fakturerade försäljning uppgick till 247 milj. kr. (265), en minskning härrörande från att agenturen för plåtbearbetningsmaskiner upphörde den 1 oktober 1984. Omsättningen på den svenska marknaden blev 67 milj. kr. (90). :

De utländska försäljningsbolagen svarade för 63 90 (53) av koncernomsättningen.

Moderbolagets omsättning uppgick till 156 milj. kr. (158). Av moderbolagets fakturering utgjorde 63 milj. kr. (39) leveranser till andra bolag i koncernen.

Koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 28,1 milj. kr. (-49,9). Efter bokslutsdispositioner och skatter uppvisar koncernen en förlust på 10,3 milj. kr. (0,3). Moderbolagets resultat efter bokslutsdispositioner och skatter uppgär till 0 milj. kr.-(4,6). Koncernbalansräkningen utvisar en ansamlad förlust på 35,4 milj. kr. (25,1).

SSAB Svenskt Stål AB

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

SSAB Svenskt Stål AB bildades är 1978. De tre tidigare konkurrerande verken Domnarvet, Oxelösund och Euleå sammanfördes i SSAB-koncernen tillsammans med de mellansvenska järnmalmsgruvorna och järnvägen TGOJ. Syftet med bolagsbildningen var att skapa ett konkurrenskraftigt och lönsamt handelsstålföretag.

Under rekonstruktionsperioden åren 1978-1982 rationaliserades och koncentrerades tillverkningen och olönsamma enheter avvecklades. Totalt har närmare 3 miljarder kr. investerats i anläggningar, vilket bl.a. resulterat i en av Europas modernaste metallurgier i stålverken i Luleå och Oxelösund samt en av världens mest moderna tunnplåtanläggningar i Domnarvet. .

SSAB-koncernen ägs numera till 75926 av staten samt till 2596 av Gränges AB.

Verksamheten under år 1984 Skr. 1985/86: 20 Under år 1984 förbättrades situationen för världens stålindustri. Efterfrå-

gan på stål ökade för andra året i följd och världsproduktionen av rästål

steg med 756 till 710 miljoner ton.

Stålproduktionen inom OECD ökade med ca 1096. Ökningstakten var dock avtagande under hela året. Samtidigt som produktionen av råstål ökade minskade tillverkningskapaciteten inom OECD med ca 5.

Fortfarande är dock kapaciteten inom OECD för stor i förhållande till stålefterfrågan, vilket medför en fortsatt svag lönsamhet i branschen. Den nödvändiga anpassningen av kapaciteten tycks dock ha kommit igång vilket medfört att kapacitetsutnyttjandet ökat väsentligt både i USA och inom EG.

De svenska järnverkens totala leveranser av stål ökade med 11727 till 4,1 miljoner ton.

I Sverige har stålefterfrågan ökat med knappt 596, i huvudsak beroende på verkstadsindustrins produktionsökning. Varvens produktion liksom byggnads- och anläggningsverksamheten har däremot fortsatt sin fleråriga tillbakagång.

Koncernens intäkter ökade med 15 96 till 11960 (10435) milj. kr. Prisökningar svarade för 7 (7)7o medan leveransvolymen ökade med 8 (9)22. Exportandelen ökade till 41 (38)26. Ökningen av exporten är främst hänförlig till USA som nu blivit koncernens enskilt största exportmarknad.

Rörelseresultatet före avskrivningar förbättrades med 274 milj. kr. till 1127 (853) milj. kr. Förbättringen berodde på ett högt kapacitetsutnyttjande i stålrörelsen och en förbättrad kostnadseffektiviet vilket medförde att kostnadsökningarna mer än väl kompenserades av prishöjningarna.

till — 199 (—200) milj. kr. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader

förbättrades med 262 milj. kr. till 565 (303) milj. kr.

De stora strukturinvesteringarna under koncernens rekonstruktionsperiod är slutförda. Förutom nödvändiga ersättningsinvesteringar inriktas investeringsverksamheten nu på att stödja satsningar på kvalitet, leverans-

säkerhet och service. En normal investeringsnivå för de närmaste åren

bedöms vara ungefär 500 milj. kr./år. Investeringarna under året var emellertid något högre och uppgick till 533 (316) milj. kr.

Antalet anställda i koncernen ökade med 270 huvudsakligen till följd av företagsförvärv och uppgick vid årets slut till 15 202.

Framtidsutsikter SSAB fortsätter arbetet med att förbättra kostnadseffektiviteten och öka marknadsorienteringen. Genom fortsatt satsning på kvalitet, leveranssäkerhet och service skall koncernen kunna bibehålla sin konkurrensförmåga.

Koncernens resultat är starkt beroende av konjunkturutvecklingen. Under senare delen av år 1984 märktes tendenser till en viss utplaning av

Skr. 1985/86: 20 försämras. Resultatet bedöms därigenom försämras mot slutet av året men

ändå ligga på ungefär samma nivå som år 1984.

SSPA Maritime Consulting AB

1984 Antal anställda 145

Historik Den statliga myndigheten marintekniska institutet SSPA ombildades den 1 juli 1984 till ett statligt aktiebolag, SSPA Maritime Consulting AB. Vid ombildningen överfördes myndighetens verksamhet och personal samt tillgångar och skulder i sin helhet till det nya bolaget. Bolagets verksamhet startade därmed.

Bolagets syfte Bolaget skall bedriva konsult-, provnings- och forskningsverksamhet inom det marintekniska området samt idka annan därmed förenlig verksamhet, äga och förvalta aktier och fastigheter samt därmed förenlig verksamhet.

Bolagets verksamhetsinriktning Bolagets affärsidé är att genom teoretiska beräkningar och praktiska försök i speciallaboratorier och full skala analysera och lösa tekniska problem kring projektering, konstruktion och drift av fartyg, offshorestruktur och andra marina installationer samt att sälja know-how på områden där bola-

get har speciell kompetens. |

Verksamheten är främst inriktad på fyra affärsområden, nämligen shipping (handelsfartyg), offshore (oljeutvinning till havs), naval (marinmilitära projekt) samt port & fairways (hamn- och kanalprojekt).

Verksamheten under år 1984 Som nämnts ovan startade verksamheten den 1 juli 1984.

Inom shippingområdet är marknaden vikande, Den minskade efterfrågan från Sverige och Europa har under år 1984 kompenserats med order

från Fjärran Östern. |

104 Siluationen inom offshoreområdet har under år 1984 varit avvaktande.

Orderingången för SSPA från offshoremarknaden har dock varit tillfreds- Skr. 1985/86: 20 ställande.

För navalområdet har marknaden ökat något. Försvarets materielverk är den största kunden inom detta affärsområde.

Uppdragen inom port & fairways utgörs i huvudsak av simuleringar av fartygsrörelser i olika farleder. Simuleringar av ”Sigyn'” har hittills utgjort en väsentlig andel.

Bolaget redovisade för år 1984 en vinst på 2,6 milj. kr. före disp. och skatt. I detta ingår extraordinära intäkter och kostnader som är hänförbara till ombildningen från myndighet till bolag. För verksamheten under tiden den 1 juli 1984 till och med den 31 december 1984 redovisades en förlust före extraordinära intäkter och kostnader på 1,4 milj. kr.

Utöver övertagandet av anläggningar från myndigheten på 18,6 milj. kr. gjordes ersättningsinvesteringar på 1,1 milj. kr. under perioden.

Medelantalet anställda var under perioden 145 personer. Antalet anställda minskade under perioden från 148 till 142 personer.

Framtidsutsikter

Bolaget siktar på au för år 1985 förbättra resultatet något och redovisa en

vinst före dispositioner och skatt på 1,0 milj. kr. Bolaget räknar med att minska personalstyrkan ytterligare under året från 142 till 124 personer.

Intäktsprognosen för år 1985 baseras på en vikande marknad för shippingområdet. För övriga affärsområden förutses en något ökad efterfrågan.

AB Statens Anläggningsprovning

Riksdagen fattade beslut om Statens Anläggningsprovnings (SA) bildande i maj 1975. I oktober samma år inregistrerades bolaget. År 1976 användes för förberedelser och verksamheten startade med ca 500 anställda vid

årsskiftet 1976/77.

Skr. 1985/86: 20 Bolagets syfte

SA är riksprovplats för tryckkärl, cisterner, containrar, lyftanordningar, maskindrivna portar och verktygsmaskiner. Bolaget svarar för den oftficiella provningen av dessa objekt, dvs. för kontroll av att de uppfyller myndigheternas tekniska säkerhetsföreskrifter. SA granskar ritningar och beräkningar före tillverkningen, kontrollerar utförandet under tillverkning och montage samt besiktigar objekten innan de tas i bruk. Många objekt besiktigas därefter regelbundet med ett eller några års intervall. På begäran utför SA även icke officiell provning av säkerhetsinriktad karaktär.

Verksamheten under år 1984 Det gångna året har inte inneburit några större förändringar. Officiell provning har bedrivits efter i stort sett samma tekniska regler och i samma omfattning som föregående år. Liksom tidigare har resurserna anpassats strikt till den officiella provningens behov. Denna inskränkning har möjliggjort en hög produktivitet, varigenom priserna på bolagets tjänster har kunnat hällas något lägre än de som tillämpats av flertalet kontroll- och konsultföretag för liknande arbeten.

Framtidsutsikter För närvarande pågår förberedelser för en uppmjukning av lagen om riksprovplatser och även i övrigt diskuteras avreglering och minskning av den officiella provningen. En anpassning till denna utveckling kommer att ske genom att verksamheten breddas med rådgivning, utbildning och provningstjänster åt industrin. Förberedelser för en sådan omställning har påbörjats.

Statens Bostadsfinansicringsakticbolag

I maj 1984 beslöt riksdagen (BoU 1983/84:28, rskr 303) på grundval av prop. 1983/84:90 att ett särskilt av staten helägt kreditaktiebolag skall bildas. Bolagets uppgift är att på den prioriterade kreditmarknaden låna upp de medel som behövs för den statliga bostadslångivningen. Utlåningsverksamheten handhas av bostadsverket på uppdrag av bolaget.

Bolaget skall finansiera de lån som betalas ut fr.o.m. den 1 juli 1985.

Bolagets aktiekapital är 50 milj. kr. Som säkerhet för obligationsupplåningen finns en statlig garantiförbindelse på 1000 milj. kr.

Statens Järnvägar (SJ) Skr. 1985/86: 20

Översikt 1984/85" 1983/84

: (milj. kr.) (milj. kt.)

x Prel. uppgifter enligt tolvmånadersrapport. Räkenskapsåret omfattar tiden I juli 1984-31 december 1985, 1 fortsättningen utgör kalenderåret räkenskapsår.

Verkets uppgift och omfattning SJ är ett affärsdrivande verk, som bedriver gods- och persontrafik på järnväg samt busstrafik och färjetrafik. Kompletterande verksamhet bedrivs inom ett antal dotterbolag.

SJ:s bannät omfattade vid slutet av verksamhetsåret 1984/85 ca 13300 km järnväg i huvudspår, vilket var ca 95 96 av de svenska järnvägarna, SJs busstrafik trafikerade en väglängd av ca 21000 km.

Vagnparken för järnvägstrafiken bestod av ca 38 800 godsvagnar med en lastkapacitet på 1,3 milj. ton samt drygt 2000 person--och motorvagnsfordon med ca 115 000 sittplatser, 6600 sovplatser och 3400 platser i liggvagnar. Busstrafiken ombesörjdes med ca 1650 fordon.

Till den i samarbete med utländska järnvägar drivna färjetrafiken bidrog SJ med tågfärjor på lederna Trelleborg—Sassnitz och Malmö—Köpenhamn.

Verksamheten under verksamhetsåret 1984/85 Periodens trafik och ekonomi påverkades av den extremt kalla vintern och vårens arbetskonflikt. Resultatet beräknas härigenom ha försämrats med nästan 100 milj. kr.

Vagnslasttransporterna, som dominerar SJ:s godstransporter, ökade volymmässigt med drygt 4926 under perioden. För den snabbaste tillväxten stod kombitransporter (+1196) samt inländsk och nordisk trafik (+4 90). Kontinenttrafiken (+2 296) fick vidkännas ett bortfall i transporterna över Trelleborgsleden p.g.a. strejken. Transporterna av lapplandsmalm fortsatte att öka kraftigt under hela perioden (+2696 mätt i tonkm). Även styckegodstrafiken (C-sam), som drivs i samarbete med Svelast, uppvisade en stark tillväxt (+30 50).

SJ:s persontrafik på järnväg består dels av egen trafik, dels av entreprenadtrafik, som SJ utför åt huvudmän för lokal och regional kollektivtrafik. Efterhand som nya avtal med länshuvudmän tillkommit har entreprenadtrafiken ökat betydligt. Tillväxten har delvis skett på bekostnad av SJ:s egen trafik, framförallt beträffande resor på månadskort. Egen trafik svarade under verksamhetsåret för 29 76 av resorna och 8175 av persontrafik- 107

Skr. 1985/86: 20 volymen, mätt i personkm. Antalet järnvägsresor minskade obetydligt jämfört med föregående år. Vinterproblemen bedöms ha medfört bortfall av resor och intäkter. Persontrafikvolymen steg dock något. Ökningen gällde entreprenadtrafik — bortsett från SE-trafik — och resor i egen trafik

till normalpris. .

SJ:s bussar körde sammanlagt 109 milj. km. Det innebar en ökning med 596 jämfört med föregående år. På färjelederna överfördes bl. a. 6,8 milj. ton järnvägsgods och 7,8 milj. resande. På tåglärjorna överfördes även sammanlagt 793 000 motorfordon. Lastbilsgodset uppgick till 1,5 milj. ton.

SJ:s totala omsättning (exkl. finansiella och extraordinära poster) ökade med 525 till 9358 milj. kr. Härav utgjorde intäkterna för godstransporter inkl. posttransporter och färjetrafik 4026, persontrafik inkl. busstrafik 3896, av staten köpta trafiktjänster 16 26 samt övriga rörelseintäkter (provisioner, hyresverksamhet, arbeten åt utomstående m.m.) 6 96.

Rörelsekostnaderna steg med 6976 till 8 475 milj. kr. Härav utgjorde löner och sociala avgifter 5374 milj. kr., eller 6320. Dessa ökade med 492 jämfört med föregående år medan övriga rörelsekostnader avseende material, entreprenader, cnergi m. m. steg med 10256.

Avskrivningarna enligt plan uppgick till 453 milj. kr. Efter avskrivningar enligt plan samt finansiella och extraordinära poster redovisas ett överskott om 475 milj. kr. Efter avskrivningar utöver plan, som motsvarar skillnaden mellan avskrivningar på nuvärden och anskaffningsvärden, redovisar SJ ett överskott om 40 milj. kr. jämfört med 109 milj. kr. föregående år. Resultatförsämringen kan hänföras till lägre malmtransportintäkter till följd av det nya malmtransportavtalet med LKAB fr. o. m. år 1984 samt till vinterproblem och arbetskonflikt.

Den totala investeringsvolymen under, 1984/85 blev 2260 milj. kr. De fasta anläggningarna tillfördes totalt 1337 milj. kr., varav 685 milj. kr. för bangårds- och spårarbeten, 110 milj. kr. för signalanläggningar och 116 milj. kr. för elanläggningar. I rullande järnvägsmateriel investerades 507 milj. kr., varav 235 milj. kr. i lok, 182 milj. kr. i person- och motorvagnar och 74 milj. kr. i godsvagnar. Investeringarna inom ersättningsberättigade järnvägslinjer och försvarsbercdskap 226 milj. kr. har avskrivits med medel från staten. |

Personalantalet fortsatte att minska under 1984/85. Uttryckt i årsarbetskrafter uppgick det totala antalet anställda till 36918, vilket var 417 mindre än föregående år.

Framtidsutsikter Riksdagens järnvägspolitiska beslut år 1985 innebar dels att en koncernstrategi lagts fast och att ett särskilt förvaltningsbolag, AB Swedcarrier, bildats för samordning mellan SJ och SJs dotterbolag samt mellan de olika dotterbolagen, dels ett ändrat kostnadsansvar för SJ. SJ-företaget kommer i fortsättningen att redovisas i en trafikrörelse- och en infrastrukturdel dvs. bannätet. Vidare skall avskrivningarna i fortsättningen räknas på historiska anskaffningsvärden i stället för som hittills på återanskaffningsvärden. 108 Staten tar ett visst ökat ansvar för infrastrukturens kostnader — endast 8096 av investeringarna i infrastrukturen behöver förräntas.

Den svenska konjunkturen kan komma att försvagas mot slutet av Skr. 1985/86: 20 innevarande är på viktiga marknader som eftefrågar järnvägstransporter. För att möta effekterna av denna utveckling förstärks satsningarna på

kvalitets- och marknadsföringsåtgärder. Vidare genomförs ett åtgärdsprogram för att förbättra resultatutvecklingen. Programmet syftar till att minska personalantalet genom nyanställningsstopp inom huvudkontoret och i övrigt mycket restriktiv nyanställning samt att skära ned kostnaderna för

material m. m. |

AB Statens Skogsindustrier (ASSD

ASSI, Aktiebolaget Statens Skogsindustrier startade sin verksamhet år 1942. Bolaget bildades för att driva 16 sågverk och en liten sulfatmassafabrik som dåvarande Domänstyrelsen förvärvat under 1920- och 1930-talen.

ASSI är idag ett av Sveriges större skogsindustriföretag. Med en produktion av olika kvaliteter förpackningspapper på 800000 ton/år är företaget störst i Europa inom området. ASSI har fem pappersbruk varav tre-är integrerade med sulfatfabriker. Ca 200000 ton blekt och oblekt cellulosa marknadsförs också. Sågade trävaror utgör alltsedan starten cen viktig produkt. Produktionen är ca 650000 m? per år fördelat på fem sågverk. Slutligen har ASSI en tillverkning av ca 240000 ton wellpapp per år fördelade på 17 anläggningar. Dessa finns i Sverige, Danmark, England, Tyskland och Schweiz. Wellpappfabrikerna använder ca 25 96 av ASSIs största papperskvalitet, kraftliner (vertikal integration). '

Organisationen är decentraliserad och uppbyggd kring 12 självständiga resultatenheter. Större minoritetsintressen finns i Swedspan AB (49 20),

Swanboard Masonite AB (24 26), Töreboda Limträ AB (40 26) och Empee

Golfkarton B.V. (30 90).

ASSI och domänverket har under år 1984 enats om ett samarbetsavtal och ett leveransavtal. Dessa avtal ger möjligheter för båda parter att tillvarata sina ekonomiska intressen i det nära samarbete som ägargemenskapen förutsätter. Domänverket svarade år 1984 för 40 26 av koncernens virkesbehov.

Under år 1984 sålde ASSI det tyska kartongföretaget FS-Karton. ASSIs sågvorksrörelse har från och med år 1984 brutits ut ur moderbolaget. Verksamheten bedrivs i en särskild juridisk enhet ASST Timber AB, ctt helägt dotterbolag till ASST. | 109

Skr. 1985/86: 20 Konjunkturen utvecklades positivt under år 1984 på ASSIs viktigare marknader. Därmed blev efterfrågan på bolagets produkter god. Dock försämrades efterfrågan på sågade trävaror under året och mot dess slut försvagades eftertrågan på blekt cellulosa.

Den i huvudsak positiva marknadsutvecklingen, den höjda dollarkursen och minskande räntenetto medförde att koncernens resultat efter finansiella kostnader mer än fördubblats. Resultatet blev år 1984 645 milj. kr., en förbättring med 400 milj. kr. jämfört med år 1983.

Rörelseresultatet ökade före räntor och avskrivningar med 219 milj. kr. till 1000 milj. kr. Resultatförbättringarna hänför sig främst tull ASSIs cellulosa- och pappersprodukter. Byggnadsmaterialföretagens rörelseresultat minskade med 16 milj. kr. och blev 160 milj. kr. beroende på den under året vikande marknaden. Den stabila lönsamhetsutvecklingen hos förpackningsföretagen fortsatte. Rörelseresultatet ökade med 26 milj. kr. till 182 milj. kr.

Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 23 96 och på totalt kapital till 15 4. .

Amorteringar på utestående lån uppgick till 282 milj. kr. Årets investeringar har helt självfinansierats. Investeringarna uppgick till 366 milj. kr.

Som ett led i koncernens vidare utveckling har program för personal och ledarutveckling startats.

Sågade trävaror möter år 1985 en trög marknad. De höjda råvarupriserna kommer inte att kunna kompenseras. För kraftliner (den största papperskvaliteten) och cellulosa stärktes konkurrenskraften under år 1984 gentemot Nordamerika av den:stigande doltlarkursen. Under senare delar av år 1984 utvecklades en viss överkapacitet som lett till fallande priser. Den allmänna ekonomiska utvecklingen är dock fortfarande positiv, vilket borde förhindra alltför besvärliga störningar på huvudmarknaderna. För wellpapprörelserna inom och utom Sverige bör år 1985 medföra en fortsatt tillfredsställande utveckling.

Statens vattenfallsverk

Avser kraftverksrörelsen

x Avser 6 mån.

Historik |

Statens vattenfallsverk grundades år 1909 genom att Trollhätte kanal- och 110 vattenverk, som haft till uppgift att utnyttja vattenkraften m. m. i Trollhät-

tefallen, ombildades till ett nytt statligt verk, Kungliga Vattenfallsstyrelsen Skr. 1985/86: 20 sedermera statens vaällenfallsverk, med hela riket såsom verksamhetsom-

råde.

Vattenfall fick till uppgift att bl.a. främja utbyggnaden och tillgodogörandet av vattenkraften i riket, ombesörja utbyggnaden och driften vid elektriska kraftverk samt handha anförtrodda delar av statens kanaälrörelse.

Under perioden från bildandet fram till år 1919 uppbyggdes verksamheten genom utbyggnad av de, för den tiden, stora vattenkraftstationerna Trollhättan, Älvkarleby och Porjus. Elförbrukningen ökade snabbt, myc-

ket beroende på högkonjunkturen under första världskriget.

Under 1920-talet påbörjades även utbyggnad av ledningsnät för överföring vid 200 (kV) kilovolts spänning i landets södra och mellersta delar.

Genom utbyggnad av vattenkraftstationer i Norrland erfordrades så småningom förstärkning av överföringsnätet från dessa produktionscentra i norr till konsumtionscentra i söder. År 1938 var hela landet sammankopplat via storkraftnätet (200 kV).

Det andra världskriget innebar en kraftig ökning av elförbrukningen.

Ökningen har sedan fortsatt under hela efterkrigstiden för att först mot

mitten av 1970-talet visa en stagnerande tendens.

Den stora ökningen i förbrukningen har medfört stora utbyggnader av vattenkraften främst i de norrländska älvarna under 1950- och 1960-talen. Fr. o. m. 1970-talets början har vattenfall varit engagerat i utbyggnad av

två kärnkraftsanläggningar i större format efter en försöksperiod under

1950- och 1960-talen. På grund av debatt om det svenska kärnkraftsprogrammet kom idrifttagningen av delar av de nu aktuella kärnkraftsanläggningarna att fördröjas till början av 1980-talet. Under 1970-talet byggde Vattenfall dessutom nio oljedrivna värmekraft-

stationer varav sju gasturbinstationer.

Under efterkrigstiden har det svenska storkraftnätet byggts ut väsentligt

innebärande bl. a. överföring med upp till 400 kV spänning. .

Statsmakterna beslutade år 1946 att Vattenfall skulle bygga ut och driva storkraftnätet men att andra kraftföretag efter överenskommelse skulle få

överföra ström på detta.

De delar av storkraftnätet som genom avtal står öppna för andra stora

kraftproducenter kallas stamnätet och omfattar 12530 km. Genom utbyggnad av storkraftnätet blev det möjligt för alla stora kraft-

producenter att genom utbyte av kraft erhålla bästa möjliga användande av såväl produktions- som distributionsapparaten. Sådan samkörning inleddes bland de svenska kraftföretagen under 1940-talet och har successivt förbättrats samt utbyggts till att omfatta även de nordiska grannländerna. Verkets uppgifter Vattenfall skall enligt sin instruktion handha statens kraftverksrörelse och

kanalrörelsen vid Trollhätte kanalverk samt verka för en rationell elförsörjning inom riket. Kraftverksrörelsen omfattar produktion, distribution och försäljning av

elenergi samt överföring av elenergi på storkraftnätet. 111

Skr. 1985/86: 20 1 ekonomiska termer uttryckt är målet att i konkurrens med andra företag i branschen framställa företagets produkter och tjänster till lägsta möjliga kostnad. Vattenfalls intäkter skall — förutom att täcka löpande kostnader — medge ullfredsställande avskrivningar och därutöver kunna lämna ett överskott som uppfyller gällande krav på förräntning av disponerat statskapital. .

Utvecklingen under senare år inom energiförsörjningen har motiverat att Vattenfall engagerat sig på nya områden inom energiverksamheten såsom utveckling av solvärme-, värmepump- och vindkraftteknik.

: Vattenfall ombesörjer också i samverkan med totalförsvarets övriga myndigheter beredskapsplanläggning av rikets elförsörjning.

Verkets omfattning Produktionen av den elektriska kraften sker dels i ett hundratal egna och delägda vattenkraftstationer, dels i hel- och delägda värmcekraftstationer,

Vattenkraftstationerna ligger till största delen i de norrländska älvarna. Dessutom finns vattenkraftstationer bl. a. i Dalälven, Göta älv och Motala ström. Lule älv är landets mest kraftproducerande älv. I denna älv ligger Harsprånget som är den största vattenkraftstationen på 940 MW (megawatt — 1000 kilowatt) installerad effekt.

Vattenfalls konventionella värmekraftanläggningar utgörs av fyra egna oljekondensstationer samt elva gasturbinstationer i Svealand och Götaland inkl. Gotland. Vattenfall driver Ringhals kärnkraftstation vid Varberg på västkusten där samtliga fyra block med en sammanlagd effekt om 3380 MW har tagits i drift. : :

På ostkusten i norra Uppland ligger Forsmarks kärnkraftstation som ägs av Forsmarks Kraftgrupp AB med Vattenfall som majoritetsdelägare. Vattenfall handhar byggande och drift av anläggningarna i Forsmark. Stationens tre block är tagna i drift.

Det svenska storkraftnätet består nu av kraftledningar med 220 och 400 kilovolts spänning med en sammanlagd längd av 15 039 km varav 13314 ägs av staten...

Den elenergi som produceras i Vattenfalls egna och delägda anläggningar säljs direkt engros till större industrier, ST samt kommunala energiverk och andra återdistributörer. Vattenfall har dessutom en cgcen detaljdistribution med ca 300000 abonnenter samt driver även detaljdistributionsverksamhet tillsammans med kommuner och enskilda företag.

Samarbetet i delägda produktions- och distributionsanläggningar tillsammans med kommuner och andra intressenter sker i bolagsform där Vattenfall i regel har majoritetsställning i bolagen. -

Samverkan i bolagsform sker även inom andra verksamhetsområden som berör energisektorn.

Svensk Energiverksgrupp AB (SEAB) är ett förvaltningsbolag som ägs av Vattenfall till 100 96 med uppgift att bla administrera statens aktieinnehav i eldistributions- och energiverksbolag. År 1984 omsatte SEAB-koncernen drygt en miljard kronor.

Vattenfall förvaltar aktier i fjorton produktionsbolag bland vilka Forsmarks Kraftgrupp AB är det största. Dessutom förvaltar Vattenfall ak-

tierna i nio distributionsbolag utöver de sjutton som förvaltas av SEAB. Skr. 1985/86:20 Vattenfall har bildat bolag med var och en av nio kommuner för produktion och distribution av fjärrvärme inom kommunens centralort.

Vattenfall förvaltar aktier även i sex bolag med andra uppgifter inom energiområdet.

Vattenfall deltar dessutom i ett viktigt samarbete tillsammans med andra kraftlöretag i Sverige och de nordiska grannländerna för att genom kraftutbyte uppnå bästa utnyttjande av de berörda företagens produktions- och distributionsanläggningar. Kraftutbytet sker via ett tiotal samkörningsförbindelser mellan Sverige, Danmark, Norge och Finland. Det nordiska elkraftsamarbetet sker till stor del inom organisationen Nordel.

En viktig del av Vattenfalls verksamhet är att projektera och uppföra de anläggningar som behövs i kraftverks- och kanalrörelsen.

Verksamheten under andra halvåret 1984 Vattenfall övergick den 1 januari 1985 till att använda kalenderår som räkenskapsår. Budgetåret 1984/85 avkortades därför till att för Vattenfall endast omfatta andra halvåret 1984. För denna period lämnas följande redovisning.

Vattenfalls elproduktion inkl. andels- och ersättningskraft från andra företags kraftstationer uppgick under andra halvåret 1984 till 31 150 GWh (miljoner kilowattimmar). Detta innebär en ökning med 3324 GWh eller 12 20 jämfört med motsvarande period 1983.

Vattenkraftproduktionen, i egna och delägda anläggningar uppgick till 16574 GWh eller 53 26 av Vattenfalls totala produktion under juli-december 1984. Motsvarande värden under juli-december 1983 var 16665 eller 60 220 av den totala produktionen under samma tid.

Kärnkraftproduktionen ökade med 3530 GWh eller 3226 jämfört med motsvarande period år 1983.

Av den totala kärnkraftproduktionen om 14563 GWh och som utgör 472 av Vattenfalls totala elproduktion under den aktuella perioden kom 9984 GWh från Ringhalsverket och 4579 GWh från Forsmarksverket som till 74,5 26 ägs av Vattenfall.

De fyra Ringhalsblocken uppnådde i medeltal 75 26 och de båda Forsmarksblocken 86 Z. Ett aktuellt medelvärde för världens kärnkraftblock är 6596.

Försäljningen av fast kraft exklusive saxningskraft uppgick under andra halvåret 1984 till 26378 GWh, en ökning med 5,2 20 jämfört med motsvarande period 1983. Industrin som förbrukar cirka 25 22 av den totala fasta kraften ökade med 7,4 26 medan leveranser till gruppen återdistributörer som svarar för ca 56 70 av förbrukningen av den fasta kraften ökade med endast 4,8 20. Utvecklingen tyder på en minskande tillväxt för såväl industri som återdistributörer.

Försäljningen av tillfällig kraft ökade med 167 GWh eller 3,1 20.

Den totala exporten minskade med 417 GWh bestående av en ökning av den fasta exporten med 11 GWh och en minskning av den tillfälliga exporten med 428 GWh. 113

8 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 20

Skr. 1985/86: 20 Vattenfalls vidgade verksamhet på värmemarknaden har resulterat i en väsentlig ökning av clleveranserna till främst avkopplingsbara elpannor. Under andra halvåret 1984 uppgick försäljningen till 1,6 TWh, en ökning med nära 100 2 jämfört med motsvarande period år 1983. Den avbrytbara leveransformen, som introducerades from 1984, har däremot utvecklats väsentligt långsammare.

Kraftverksrörelsen Intäkterna från den fasta kraftförsäljningen ökade med 638 milj. kr. eller 1822 jämfört med motsvarande period år 1983. Ökningen beror i huvudsak på att försäljningsvolymen ökat med drygt 596. Intäkterna från den tillfälliga kraftförsäljningen ökade från 386 milj. kr. till 545 milj. kr. på grund av ökad försäljningsvolym om 3 26 jämfört med motsvarande period föregående år. Samtliga rörelseintäkter uppgick till 6079 milj. kr., en ökning med 17 70 jämfört med juli- december 1983.

Rörelsekostnaderna ökade från 3711 milj. kr., andra halvåret 1983, till 3 890 milj. kr. eller med 526.

Den måttliga ökningen berodde på den gynnsamma kraftsituationen.

Periodens avskrivningar enligt plan uppgick till 436 milj. kr. mot 370 milj. kr. motsvarande period år 1983. Periodens kalkylmässiga avskrivningar var 968 milj. kr. mot 942 milj. kr. motsvarande period år 1983.

Skillnaden mellan planenliga och kalkylmässiga avskrivningar redovisas som avskrivningar utöver plan.

De extraordinära intäkterna och kostnaderna redovisar ett negativt netto om 316 milj. kr. på grund av ökad kraftavgift till Forsmarks Kraftgrupp AB om 292 milj. kr. avsedd att täcka Vattenfalls andel av extra avskrivningar på detta företags anläggningar.

Kommunalskatten för perioden beräknas till 66 milj. kr. jämfört med 87 milj. kr. föregående år.

Den ränta som inlevereras till statsverket på det disponerade statskapitalet placerat i idrifttagna anläggningar uppgår till 1024 milj. kr. eller 13 96. Redovisat resultat efter fastställd ränta utgör O milj. kr.

Det totala förräntningspliktiga kapitalet uppgick vid slutet av år 1984 till 18 664 milj. kr. jämfört med 17 378 milj. kr. vid slutet av år 1983.

Kanalrörelsen Trollhätte kanal hölls öppen för trafik hela tiden den I juli-31 december 1984. Säffle kanal hölls öppen från 1 juli fram till 19 december 1984.

Sedan de särskilda kanalavgifterna slopades 1978/79 har Trollhätte kanalverk för detta intäktsbortfall kompenserats med bidrag från statsverket. För andra halvåret 1984 har erhållits ett anslag beräknat som skillnad mellan uppburna avgifter och totalt budgeterande kostnader.

Den transporterade godsvolymen på kanalen har uppgått till cirka 1,9 114 Mton.

Rörelseintäkterna uppgick till 24,9 milj. kr. och fördelade sig på kanal- Skr. 1985/86: 20 trafikintäkter 4,3 milj. kr., driftbidrag 19,9 milj. kr. och övrigt 0,7 milj. kr. inklusive arbeten åt utomstående.

Under andra halvåret 1984 passerade 4292 fritidsbåtar slussarna i Trollhättan.

Totalt sett har kanalverkets intäkter för perioden överensstämt med budgeterat värde.

Rörelsekostnaderna uppgick till 23,4 milj. kr. och översteg därmed budgeterat värde med 0,4 milj. kr. Avskrivningarna uppgick till 0,2 milj. kr. vilket överensstämmer med budgeten.

Räntan på statskapitalet uppgår till 1468000 kr. för perioden jämfört med 3 100 000 kr. som beräknats för hela 1984/85. Det ianspråktagna statskapitalet har ökat från 22 870 000 kr. den 30 juni 1984 till 24 750000 kr. vid utgången av år 1984. Det av statsmakterna fastställda förräntningskravet om 13 92 har uppnåtts.

Under sexmånadersperioden investerade Vattenfall I 449 milj. kr. i olika slag av anläggningstillgångar jämfört med 3 179 milj. kr. under 1983/84.

I vattenkraftanläggningar har investerats 284 milj. kr. Dessa investeringar har. väsentligen avsett effektutbyggnader och arbeten i redan befintliga kraftstationer.

Fkärnkraftanläggningar har investerats 267 milj. kr. De aktuella investeringarna avser bland annat kapitaltillskott till Forsmarks Kraftgrupp AB för avslutande arbeten på block 3 i Forsmark samt byggande av utrymme

för underjordiskt slutförvar för reaktoravfall (SFR) vid Forsmark.

I konventionella värmekraftanläggningar samt värmeproduktionsanläggningar har investerats 22 milj. kr.

1 distributionsanläggningar har investerats 832 milj. kr. Dessa investeringar avser utbyggnad av såväl storkraftnätet som de regionala övertöringsnäten samt detaljdistributionsnäten. Ett antal större ledningar och transformatorstationer har färdigställts under andra halvåret 1984.

Investeringarna för övriga ändamål uppgick till 44 milj. kr. under perioden.

Antalet anställda inom Vattenfalls kraftverksrörelse var vid utgången av är 1984 11192 personer, varav 900 deltidsanställda. Detta innebär en minskning med 214 (296) det senaste halvåret. 1726 av de anställda är kvinnor. Under den senaste femårsperioden ligger medeltalet anställda på 11475.

Framtidsutsikter Nya högspänningstariffer, som gäller under fem år började tillämpas år 1984. Elpriserna väntas under femårsperioden öka mindre än inflationen.

Några beslut om nya produktionsanläggningar behöver enligt Vattenfall inte tas under innevarande år för att elförsörjningen inom det statliga avsätltningsområdet skall kunna klaras under 1980-talet.

Antalet anställda inom Vattenfall kommer på grund av nedgång i anläggningsverksamheten att minskas under de närmaste fem åren.

Skr. 1985/86: 20 Statsföretag International AB

Bolaget har till uppgift att initiera och utveckla export- och importverksamhet med COMECON (SEV).

Eget representationskontor finns i Moskva sedan juni 1982.

Statskonsult AB

Historik Statskonsult AB bildades år 1969 och dess uppgift var i första hand att tillgodose de statliga myndigheternas behov av rationaliseringsexpertis. Dock skulle det ha samma expansionsmöjligheter som andra företag inom branschen och kunna vidga sin verksamhet till att avse även uppdrag inom andra delar av den offentliga sektorn eller inom näringslivet. Det skulle drivas på affärsmässiga grunder och i konkurrens med andra konsultföretag.

Inledningsvis låg tyngdpunkten i bolagets uppgifter på system- och programmeringsarbete för ADB och på sådan allmän kontorsrationalisering som cen direkt följd därav. De uppdrag som bolaget fick visade dock tidigt på behovet av en bredare kompetens. Därför skapades år 1971 sektorer för projektstyrning, utbildning och organisation.

Utbudet av tjänster utökades samtidigt med allmän kursverksamhet.

Bolagets syfte Skr. 1985/86: 20

Syftet är att aktivt sälja och utföra konsulttjänster för effektivisering av organisationer inom såväl den offentliga sektorn som näringslivet. Statskonsultkoncernen skall i fri konkurrens och med lönsamhet, inom varje

verksamhetsgren och totalt, tillhandahålla kvalificerade och resultatinriktade konsulttjänster främst inom områdena företagsledning och administration.

Företagets basmarknad skall vara den offentliga sektorn, i första hand statliga myndigheter. Inom denna skall koncernen vara marknadsledande. ' En väsentlig del av verksamheten skall riktas och aktivt marknadsföras

mot övriga delar av marknaden.

Integrerat i och stödjande konsultverksamheten skall närliggande tjäns-

ter, såsom allmänna och företagsinterna kurser, nyckelfärdiga ADB-system, programvaror och handböcker, tillhandahållas.

Bolagets verksamhetsinriktning

Expansion mot näringslivet har skett dels inom ramen för Statskonsult

AB's verksamhet enligt ovan, dels genom förvärv av igångvarande konsultbolag. Bolaget har även expanderat geografiskt genom öppnande av regionkontor i Örebro, Norrköping, Jönköping, Malmö, Sundsvall, Karlstad, Göteborg och Falun. Denna expansion initierades av utlokaliseringen

av statliga verk och myndigheter, men den har framförallt inneburit att

företaget vänder sig till det regionala näringslivet med sitt tjänsteutbud.

Genom Statskonsult International AB inleddes år 1976 även konsultation utanför Norden. Uppdragen har som kunder statlig förvaltning i tredje

världen.

Ytterligare en professionell breddning skedde år 1978 genom inrättandet

av ett separat bolag för arbetstagarkonsultation. Vid ingången av år 1979 överlät Statskonsult AB sin rörelse på fem nybildade dotterbolag. Statskonsult AB utövar numera endast koncern-

ledning.

De rörelsedrivande konsultföretagen i koncernen är Statskonsult Administrationsutveckling AB, Statskonsult Projektstyrning AB, Statskonsult International AB, Statskonsult Arbetstagarkonsultalion AB, Statskonsult Data AB och Bohlin & Strömberg AB.

Verksamheten under år 1984

Verksamhetsåret har i stort präglats av en ökande uppdragsingång för merparten av organisationen. Nedgången i efterfrågan på konsulttjänster från den statliga sektorn tidigare år bröts och en ökning skedde under året.

De lönsamhetsproblem som existerat tidigare år i delar av koncernen har i stort eliminerats och resultatutvecklingen under år 1984 har varit tillfreds- : ställande. Endast Statskonsult International AB har, på grund av senare-

läggning av några större projekt, redovisat ett rörelseunderskott. Erbjudandet till personalen om aktiecförvärv i dotterbolagen följdes un- 117

Skr. 1985/86: 20 der år 1984 upp genom att de anställda i Bohlin & Strömberg AB erbjöds teckna ca 30 26 av aktierna i företaget.

Under verksamhetsåret har, som ett led i koncernens affärsutveckling, beslut fattats att investera i utveckling och försäljning av programvaror. För det ändamålet har ett nytt dotterbolag, Statskonsult Programvaruhuset AB, bildats.

Lönsamheten i de rörelsedrivande dotterbolagen har med undantag för Statskonsult International AB varit klart tillfredsställande.

Statskonsult Administrationsutveckling AB har redovisat en mycket stark resultatförbättring jämfört med föregående år.

Statskonsult Arbetstagarkonsultation AB och Statskonsult Projektstyrning AB har liksom föregående år nått mycket bra resultat för verksamhetsåret.

Bohlin & Strömberg AB visar ett resultat som är tillfredsställande och klart bättre än resultatet år 1983.

För att stärka Statskonsults konkurrenskraft har under år 1984 arbetet med en omstrukturering av koncernen påbörjats.

De motiv som varit vägledande för strukturförändringen av Statskonsultkoncernen är följande:

Profilen med marknaden skall skärpas så att AU/ADB-området resp. managementområdet tydligt kan marknadsföras och utvecklas självständigt med krav på hög lönsamhet.

Den marknadsposition som utvecklats under den senare tioårsperioden skall vårdas i syfte att vidareutveckla en framgångsrik AU/ADB resp. managementkonsultverksamhet samtidigt som nya satsningar och inbrytningar inom ADB-området beträffande distribution och försäljning av programvara och smådatorer kan genomföras utan störningseffekter inom företagsgruppen.

Den ekonomiska målsättningen är att de olika delarna i den nuvarande koncernen i sin nya form långsiktigt skall kunna mäta sig med de främsta konkurrenterna på marknaden.

Finansieringsfrågorna kommer framgent ha allt större betydelse för företagsgruppen. Detta beror främst på engagemanget inom försäljning av persondatorer och programvara. Detta kräver finansiella resurser såväl för utveckling av nya produkter som den rena hanteringen av försäljning och distribution av hårdvara. Vidare kommer sannolikt marknaden att i än högre grad kräva medverkan vid finansiering av produkter inom AU/ADBområdet.

I syfte att anpassa övergripande koncernstruktur, ledningsmönster och finansiering till nya förutsättningar kommer koncernen att indelas i två separat verkande företagsgrupper.

Den del av den nuvarande Statskonsultkoncernen som har sin huvudsakliga inriktning mot AU/ADB-konsultation och utbildningsområdet samt försäljning av programvaror och persondatorer, kommer att utgöra en företagsgrupp under beteckningen Statskonsult-företagen, där priorileringarna mot marknaden inom persondator- och programvaruområdet initialt kommer att koncentreras mot den offentliga sektorn, medan konsultations- 118 och utbildningsverksamheten kommer att verka för att vidmakthålla sin marknadsposition mot såväl offentlig förvaltning som näringsliv.

Den andra delen av den nuvarande Statskonsultkoncernen som verkar Skr. 1985/86: 20 inom managementområdet kommer att bygga på en företagsgrupp under

beteckningen Bohlin & Strömberg-företagen som kommer att kraftsamla sin kompetens och kapacitet mot såväl näringslivssektorn som den offent-

liga scktorn.

Som ett led i strategiprövning och omstrukturering har Statskonsult

Arbetstagarkonsultation AB köpts av personalens stiftelse.

Avsikten med den planerade omstruktureringen är att inom AU/ADB-

området verka för att Statskonsult-företagen utgör en väsentlig del av

statsmakternas ambition att utveckla verksamheten inom det ADB-tekniska området. Vidare skall Bohlin & Strömberg-företagen möjliggöra en

utveckling inom managementområdet som kan tillfredsställa såväl offentlig

som privat sektor avseende kvalificerade tjänster inom området ledning

och organisation.

Samhällsföretagsgruppen

Översikt 1984/85” 1983/84

(milj. kr.) (milj. kr.)

> Preliminära siffror baserade på prognoserat utfall för året.

Historik Samhällsföretagsgruppen etablerades den I januari 1980 och övertog ansvaret för dåvarande verkstäder för skyddat arbete, kontorsarbetscentraler, industriella beredskapsarbeten och vissa former av hemarbete. Huvudmannaskapet för denna verksamhet var tidigare splittrat på över 100 olika huvudmän.

Den nya organisationen skapades för att genom samordning förbättra verksamhetens affärsmässiga förutsättningar och ckonomi. Syftet var också att få jämnare tillgång till skyddat arbete i olika delar av landet, större enhetlighet i fråga om personalpolitik och anställningsvillkor samt ett förbättrat utnyttjande av den samlade organisationens kunskaper och resurser.

Syfte Samhällsföretagsgruppen har till uppgift att bereda meningsfullt, avlönat arbete för de arbetshandikappade som inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden och som efter anvisning av arbetsförmedlingen erhållit anställning inom företagsgruppen. En anställning inom företagsgruppen 119

Skr. 1985/86: 20 skall ge den arbetshandikappade möjligheter till personlig utveckling och förstärka förutsättningarna att gå över till arbete på den reguljära arbets-

marknaden.

Samtidigt skall verksamheten bedrivas affärsmässigt och vara en resurs inom det svenska näringslivet. Detta innebär bl. a. att företagsgruppen har

att iaktta de regler och principer som är normalt inom näringslivet i övrigt.

Omfattning

Samhällsföretagsgruppen omfattar Samhällsföretag, som moderbolag, och

24 företag med huvudkontor och verkstäder i varje län. Till Samhällsföretag är knutet dels ett marknadsföringsbolag — SAMHALL AB —, dels en fastighetsfond som äger och förvaltar företagsgruppens fastigheter. De 24 företagen har ansvar för företagsgruppens verksamhet inom resp. län. Företagsgruppen har år 1985 totalt 31100 anställda fördelat på 340 verkstäder och 25 huvudkontor. Av de anställda är ca 26300 arbeishandikappade. Följande företag ingår i företagsgruppen: AVEBE-industrierna, Stock-

holms län, UPSAM, Uppsala län, ALEA VERKEN, Södermanlands län,

KLINTLAND, Östergötlands län, HÖGLANDSVERKEN, Jönköpings län, G-VERKSTÄDERNA, Kronobergs län, KALMARSUNDSGRUP- PEN, Kalmar län, VISBY-PRODUKTER, Gotlands län, BLEKINGE-

PRODUKTER, Blekinge län, LAVI, Kristianstads län, PILEPRO- DUKTER, Malmöhus län, LUMATIC, Hallands län, BOHUSGRUPPEN, Göteborgs och Bohus län, DALVÄST, Älvsborgs län, SAV, Skaraborgs län, ERRESS, Värmlands län, STALAN, Örebro län, WMP, Västmanlands län, DALAGRUPPEN, Kopparbergs län, EXELLAN, Gävleborgs län, MIDLAND, Västernorrlands län, JHP, Jämtlands län, SAFAC, Västerbottens län, FORMELPRODUKTER, Norrbottens län och SAM- HALL AB, marknadsföringsbolag, Tullinge.

Samhällsföretag, med staten som stiftelsebildare, är moderföretag och svarar för den övergripande ledningen och samordningen av gruppens företag. Samhällsföretag skall bl. a.: — fördela medel som tilldelas företagsgruppen och fastställa budget för

företagen,

— fatta övergripande beslut beträffande eckonomi, planering, personal- och rehabiliteringspolitiska frågor, — tillgodose behovet av branschmässig samordning, — utse vissa styrelseledamöter och VD.

Tre kontaktavdelningar inom Samhällsföretag företräder Samhällsföretag gentemot var sin grupp regionala företag.

Verksamhetsinriktning Samhällsföretagsgruppens verksamhet utgörs i huvudsak av tillverknings-

industri. Gruppens andel av den svenska tillverkningsindustrins saluvärde

är ca 0,46. Antalet anställda är 390 av antalet sysselsatta inom tillverk- 120 ningsindustrin. Större delen (ca 6590) av företagsgruppens omsättning

utgörs av underleverantörs- och legoförsäljning. Ca 122 exporteras. De Skr. 1985/86: 20 största exportartiklarna är innemöbler, utemöbler, hyllsystem och trätofflor.

Företagsgruppen finns representeräd inom de flesta branscher inom tillverkningsindustrin. Den huvudsakliga verksamheten bedrivs dock inom metallvaru- och träindustribranscherna samt den grafiska branschen.

Tillsammans med Sveriges Industriförbund, SHIO-Familjeföretagen och Svenska Handelskammarförbundet har Samhällsföretag ett gemensamt kontaktråd för marknadsfrågor. Dess uppgift är bl. a. att bedöma otillbörliga konkurrensförhållanden på marknaden. De regionala företagen är medlemmar i handelskammare och i andra näringslivsorganisationer i sina

resp. län. |

Verksamheten under åren 1983/84 och 1984/85 Under verksamhetsåren 1983/84 och 1984/85 har företagsgruppens positiva resultatutveckling fortsatt. Ett gynnsamt konjunkturläge har bidragit till att företagsgruppens försäljning ökat i relativt hög takt. Den positiva försäljningsutvecklingen är också ett resultat av det omfattande strukturarbete som bedrivits under företagsgruppens inledande år. Försäljningsökningen tillsammans med effektiviseringsåtgärder, kostnadsbesparingar och omfattande utbildningsinsatser har medverkat till ett förbättrat resultat och givit fler arbetshandikappade möjligheter till arbete inom företagsgruppen.

Under år 1983/84 nyanställdes 3 191 arbetshandikappade efter anvisning från arbetsförmedlingen, vilket innebar en nettoökning med 517 personer. För år 1984/85 beräknas en motsvarande ökning med ca 1000 personer. Personalökningen har skett utan utbyggnad, varför kapacitetsutnyttjandet ökat betydligt.

Den totala personalavgången inom gruppen uppgick till 10,6 26 år 1983/ 84, 362 personer (1,4 20) övergick till arbete på den reguljära arbetsmarknaden genom arbetsförmedlingens försorg. Under år 1984/85 beräknas drygt 500 anställda (2 26) övergå till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Aktiva insatser för introduktion, utbildning, arbetsanpasning m.m. har förstärkt personalutvecklingen inom gruppen.

Företagsgruppens försäljning uppgick år 1983/84 till totalt I 701 milj. kr., vilket var en ökning med 24 22 jämfört med föregående år. För år 1984/85 beräknas försäljningsintäkterna öka med ytterligare 20 90 till totalt 2050 milj. kr. För år 1983/84 erhöll Samhällsföretagsgruppen ett statligt bidrag på totalt 2605,2 milj. kr. Bidraget kan ses som samhällets ersättning för de sociala prestationer som företagsgruppen utför och de merkostnader detta ger. Företagsgruppens behov av driftbidrag uppgick år 1983/84 ull 128 & av lönekostnaderna för de arbetshandikappade anställda. För år 1984/85 . beräknas behovet av driftbidrag motsvara 124 26. För år 1985/86 har företagsgruppen tilldelats en bidragsram om 120 26 av lönekostnaderna för arbetshandikappade anställda.

Skr. 1985/86: 20 Framtidsutsikter

Våren 1984 erhöll Samhällsföretag regeringens uppdrag att pröva åtgärder för att minska bidragsbehovet fram t.o.m. år 1988/89. Resultatet av detta utredningsarbete överlämnades till regeringen under hösten 1984 i form av den s.k. effektivitetsrapporten ”Samhällsföretagsgruppen fram t.o.m. 1988/89”". Rapporten utgör samtidigt företagsgruppens gemensamma handlingsprogram för de närmaste årens arbete.

Programmet innebär att följande tre målområden prioriteras: — åtgärder som i ökad takt sänker behovet av statsbidrag — en fortsatt hög ambition vad gäller förutsättningarna för att även perso-

ner med grava handikapp skall få anställning med en efter behovet jämn

fördelning över landet — övergången till reguljära arbetsmarknaden uppgår till 2—4 26 av antalet

anställda/år i en gynnsam arbetsmarknadssiwuation.

Utifrån dessa prioriteringar bygger handlingsprogrammet på ett fördjupat samarbete mellan gruppens företag. Kompetenssamling på ett färre antal produktionsområden, satsning på export och nya verksamhetsområden, utveckling av materialadministration samt ökade utbildningsinsatser, förbättrad arbetsanpassning och systematisk arbetsväxling är några av de viktigaste delarna i programmet. Samhällsföretag har också för avsikt att utvidga försöken med att bygga in företagsgruppens verksamhet i andra företag. Detta skall ske genom försök med inbyggda verkstäder och entreprenader.

Sammanfattningsvis tar handlingsprogrammet sikte på en sänkning av bidragsbehovet med 24 Zo-enheter och en ökning av antalet arbetshandikappade anställda med 3000 personer fram t.o.m. år 1988/89. Samtidigt har Samhällsföretag redovisat för regeringen att en årlig sysselsättningsökning med 5 26 skulle leda till ett fullt utnyttjande av företagsgruppens anläggningstillgångar år 1988/89. Detta skulle totalt motsvara ca 6000 nya arbetstillfällen för handikappade inom gruppen. Inför år 1985/86 har regering och riksdag beslutat att volymen arbetstillfällen inom företagsgruppen skall vara oförändrad.

Studsvik Energiteknik AB

Översikt 1984/85" 1983/84

(milj. kr.) (milj. kr.)

Studsvik Energiteknik AB, med verksamheten koncentrerad till Studs- Skr. 1985/86: 20 vik ca 90 km sydväst om Stockholm och 26 km nordost om Nyköping, är

et svenskt centrum för energi- och miljöforskning.

Bolagets verksamhet var tidigare övervägande kärntekniskt inriktad,

men omfattar numera också annan energiteknik. Studsvik Energiteknik

AB arbetar t. ex. med förbränning och förgasning av fasta ämnen som kol, torv och biomassa, med solenergi, energilagring, fjärrvärmesystem m. m.

STUDSVIK är internationellt mycket välkänt bl.a. för sina resurser för utveckling och provning av kärnbränsle. Bolagets huvuduppgift är att utveckla ny, förbättrad och anpassad teknik med särskild inriktning på energiteknik och med specialisering på

områden av stor principiell betydelse för Sveriges energiförsörjning och näringslivet inom energiscktorn.

Studsvik Energiteknik AB är moderbolag i en koncern där flertalet av

dotterföretagen är etableringar som kommit till stånd för att exploatera den

teknik som kommit fram genom moderbolagets utvecklingsverksamhet.

Svalöf AB

Historik I februari 1979 tecknades avtal mellan svenska staten och Svenska Lantmännens Riksförbund (SER) angående Svalöf AB. Enligt detta avtal överläts till staten Sveriges utsädesförenings nettotillgångar, vilka sedan i form av apportegendom tillfördes det nybildade växtförädlings- och utsädesbolaget Svalöf AB (förutvarande Allmänna Svenska Utsädes AB). Genom apportegendomen ökades aktickapitalet till 22,4 milj. kr. Efter genomförd kapitalökning ägs Svalöf AB till lika delar av svenska staten och SLR. Ovanstående avtal intogs i regeringens proposition 1978/79:130 varefter godkännande gavs av Sveriges riksdag. Bolaget började sin verksamhet den I januari 1980.

Bolagets syfte Enligt bolagsordningen skall bolaget genom växtförädling, produktion och marknadsföring förse jordbruk och trädgårdsnäring med det sortmaterial som dessa näringar efterfrågar samt idka därmed förenlig verksamhet.

Skr. 1985/86: 20 Bolagets omfattning Huvuddelen av lantbruksrörelsen är förlagd till Svalöv och trädgårdsrörelsen är förlagd till Hammenhög. Verksamhet avseende växtförädling och trädgårdsrörelse bedrivs i övrigt på ett flertal platser inom landet. Bolapets centrala administration är förlagd till Svalöv. Koncernomsättningen uppgick till 318 milj. kr. Totalt antal anställda inom koncernen utgör 771.

Bolaget har under år 1984 kunnat stärka sina marknadsandelar för huvuddelen av växtslagen. Produktionsapparaten har utbyggts och effektiviserats. Dotterbolaget J E Ohlsens Enke A/S har försålts under året.

Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB)

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik År 1975 fick SAKAB statsmakternas uppdrag att slutligt omhänderta sådant hälso- och miljöfarligt avfall som kommuner och enskilda avfallsproducenter ej själva kan ta hand om på ett från resurs- och miljösynpunkt godtagbart sätt. Verksamheten är auktoriserad genom förordningen om miljöfarligt avfall (SFS 1975: 346) och sker på non-profit bas,

I samband med detta beslut rekonstruerades SAKAB och några av de gamla ägarna (Svenska Utvecklingsbolaget, Kooperativa Förbundet och Alfa Laval) lämnade bolaget. Kvar blev Kommunförbundet och nytillkomna ägare blev staten genom jordbruksdepartementet och Näringslivets stiftelse för avfallsbehandling.

Vid årsskiftet 1975/76 hade SAKAB en behandlingsresurs (dotterbolaget Industridestillation i Lövsta). Detta företag utförde återvinning av lösningsmedel och olja samt förbränning av pumpbart och fast avfall.

I september 1976 övertog SAKAB en våtkemisk anläggning av Terra Bona i Norrtorp och senare knöts ännu en våtkemisk anläggning vid Graab-Kemi i Göteborg till SAKAB genom långtidsarrende,

SAKABs verksamhet började med en inventering av befintliga behandlingsresurser för miljöfarligt avfall inom och utom landet. Det konstaterades att det fanns en överkapacitet för behandling av avfallsolja och stor brist på resurser för kvalificerad förbränning. Mot denna bakgrund beslöt SAKADPB att låta Götaverken Ängteknik som totalentreprenör projektera en central behandlingsanläggning med förläggning till Norrtorp i Kumla kommun.

Tillstånd enligt miljöskyddslagen att uppföra och driva behandlingsan- Skr. 1985/86: 20 läggningen lämnades av koncessionsnämnden för miljöskydd i december 1978. Sedan beslutet överklagats hos regeringen av bl.a. statens naturvårdsverk har ett flertal olika alternativa lokaliseringsorter för anläggningen prövats. Något bättre alternativ än Norrtorp har därvid inte framkommit. Regeringen har i beslut den 15 januari 1981 fastställt det av koncessionsnämnden lämnade tillståndet. Genom beslutet har dock villkoren för verksamheten i flera avseenden skärpts. Vid årsskiftet 1983/84 är anläggningen uppförd och i drift.

Bolagets syfte SAKABs verksamhet är inriktad på att ge service åt kommuner och industrier genom att ta hand om och behandla miljöfarligt avfall för destruktion eller återvinning.

Bolagets omfattning Bolagets egna resurser är för närvarande endast de våtkemiska anläggningarna i Norrtorp och Göteborg.

Bolaget har etablerat ett lager för emballerat avfall i Göteborg samt lager för pumpbart avfall i Göteborg, Karlskrona och Gävle.

SAKAB har under de gångna åren byggt upp ett regionalt system av mottagningsstationer. Sådana finns nu i Stockholm, Umeå, Göteborg, Gävle, Helsingborg, Kumla och Karlskrona. Deponier för metallhydroxidslam finns i Gävle, Kumla, Helsingborg och Umeå.

SAKABSB siktar mot att successivt minska exporten av miljöfarligt avfall så att all export till förbränningsanläggningar utomlands skall vara avslutad senast år 1985.

Verksamheten under år 1984 Bolagets verksamhet har liksom tidigare år varit inriktad på att ge service åt kommuner och industrier genom att ta hand om och behandla miljöfarligt avfall för destruktion eller återvinning.

En ny mottagningsstation för Stockholmsregionen i Högbytorp togs i bruk årsskiftet 1983/84.

Länsstyrelsen i Örebro län har tillsammans med ett flertal myndigheter och organisationer utarbetat ett program avseende en förundersökning av mark, luft, vatten m. m. för att kartlägga rådande förhållanden i Norrtorp med kringliggande områden, innan den planerade verksamheten kommer i drift. Denna kartläggning av omgivningens bakgrund, som startades under år 1983, kan sedan vid eventuella uppföljningar ligga till grund för en kontroll av verksamhetens eventuella påverkan på omgivningsmiljön.

SAKAB har tillsammans med Finlands Problemavfall AB och Kommunekemi A/S i Danmark anslagit medel för att låta analysera rökgaserna

Skr. 1985/86: 20 och kontrollera förbränningsbetingelserna vid det senare företagets nyuppförda förbränningsanläggning. Man vill få bakgrundserfarenheter till den svenska och den finska anläggningen.

Under året har stora delar av den centrala behandlingsanläggningen i Norrtorp färdigställts. Totalt har i anläggningen per den 31 december 1984 investerats 250,1 milj. kr. (235,4). Vidare har med Kumla kommun slutits avtal om spillvärmeleveranser till Kumla. Härav betingad investering uppgår för SAKABs del till 6,4 milj. kr. Kommunen investerar ca 20 milj. kr.

Omsättningen under året har uppgått till 51.7 milj. kr. (33,7). Antalet anställda under året uppgick i medeltal till 79 (70).

AB Svensk Bilprovning

Översikt 1984/85” 1983/84

(milj. kr.) (milj. kr.)

+ Preliminära siffror

Historik AB Svensk Bilprovning började sin verksamhet den 1 januari 1965 i anslutning till att bestämmelserna om den allmänna periodiska fordonskontrollen trädde i kralt. Från den 1 januari 1971 gäller den årliga kontrollbesiktningsskyldigheten för samtliga registrerade motorfordon och släpvagnar

som är två år eller äldre. Sedan den 1 juli 1978 är bolaget riksprovplats för

motorfordon, terrängfordon och släpfordon till motorfordon.

Bolagets syfte

Bolaget svarar för den helt övervägande delen av den officiella provningen inom fordonsområdet. Bolaget utför vidare kontroll av kilometerräknarapparatur på brännoljedrivna och övriga kilometerskattepliktiga fordon samt

utfärdar intyg om att kontrollmärke har förstörts. Därjämte utför bolaget

frivilliga trafiksäkerhetskontroller och konditionsbesiktningar samt väg-

ningar av fordon.

Bolagets verksamhet skall drivas på självkostnadsbasis, dvs. intäkterna från besiktningsverksamheten skall täcka bolagets totala kostnader.

Verksamheten under verksamhetsåret 19841/85

Under verksamhetsåret 1984/85 utförde bolaget 4.26 miljoner fordonsbe-

siktningar (1983/84 4,21), vilket innebär en ökning med 1,22.

Under verksamhetsåret 1984/85 godkändes 79,354 av de kontrollbesik- Skr. 1985/86: 20

tade fordonen (1983/84 80,5) medan 20,7 70 underkändes på grund av en

eller flera brisifälligheter av betydelse för trafiksäkerheten.

För besiktningsverksamheten disponerades 175 bilprovningsstationer i

161 kommuner. Bolaget äger 102 anläggningar, övriga är förhyrda. Det ekonomiska utfallet för verksamhetsåret blev ett underskott på ca 12 milj. kr.

Framtidsutsikter

Tillväxttakten i fordonsbeståndet är och förutses bli låg. Underlaget för

bolagets verksamhet är sålunda stagnerande. Besiktningsvolymen förefal-

ler de närmaste åren att öka med omkring en procent per år.

Svensk Bostadsfinansiering Aktiebolag BOTAB

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.) Utlåning 4222.5 4915,1 Räntenetto (inkl. provisioner) 179,4 158,0 Resultat före disp. och skatt 113,8 10,9 Redovisat årsresultat 7,0 6,3 Balansomslutning 46918,5 42791,4

Historik

BOFAB är ett kreditaktiebolag som fått sin bolagsordning fastställd av regeringen och vars verksamhet enligt lagen om kreditaktiebolag står under tillsyn av bankinspektionen. BOFAB bildades år 1971 av dåvarande Postbanken och Sveriges Kreditbank som ägde hälften vardera. Är 1973 utvidgades ägarkretsen till att omfatta alla de privata affärsbankerna utom Sparbankernas Bank. I samband därmed ökades aktiekapitalet och fördelades så att hälften innehas av den statliga PKbanken och andra hälften av affärsbankerna i övrigt.

Bolagets syfte

Bolaget skall medverka till finansiering av bostads-, kontors- och affärsbyggnader. Långivningen skall bestå av långfristiga krediter mot säkerhet av pantbrev i fastigheter och tomträtter. Vidare kan lån lämnas i objekt, som får statligt lån för ordnande av allmän samlingslokal, ävensom — utan inteckningssäkerhet — i vissa gemensamhetsanlägegningar enligt lagen (1974: 172) om samfällighetsföreningar. Dessutom kan lån lämnas utan inteckningssäkerhet till kommun upp till statslånets nedre gräns för bebyggelse som finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för

Skr. 1985/86: 20 anordnande av allmän samlingslokal. Medel till utlåningen kan anskaffas genora emission av obligationer.

Verksamheten under år 1984

I likhet med år 1983 satte riksbanken även för år 1984 en ram för bolagets möjligheter att emittera obligalioner. Denna ram uppgick till 6000 milj. kr. (6000). Totalt tecknades — exklusive konverteringsobligationer — 4154 milj. kr. (4650). Bolagets upplåning (obligations-, förlags- och reverslån) utgjorde vid årsskiftet 44 869 milj. kr. (40 844).

Totalt utbetalades 5950 st. lån (10473) till ett värde av 4223 milj. kr. (4915). Lånestocken utgjordes vid årsskiftet av 143410 st. lån (138 397) till ett sammanlagt belopp av 45 075 milj. kr. (41 148).

Intäktsräntorna uppgick till 5117 milj. kr. (4515) och kostnadsräntorna till 4949 milj. kr. (4365). Räntenettot utgjorde sålunda 168 milj. kr. (150).

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt, 114 milj. kr. (111), har disponerats genom avsättning till värderegleringsreserv med 70 milj. kr. (86) samt avsättning till särskild investeringsfond med 9 milj. kr. (5). Av den särskilda investeringsfonden har tagits i anspråk 5 milj. kr (0). Ffter gjorda överavskrivningar med 4 milj. kr (0) uppgår resultatet före skatt till 36 milj. kr (20). Bolaget visar en nettovinst på 7 milj. kr (6).

Svensk Energiverksgrupp AB (SEAB)

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik Statens vattenfallsverk engagerade sig första gången år 1930 i eldistributionsverksamhet bedriven i bolagsform genom förvärv av Motala Ströms Kraft AB. Först under 1960-talet påbörjades emellertid i samband med cn målmedveten omstruktureringspolitik från statsmakternas sida avseende landets eldistribution ett mer omfattande engagemang i cldistributionsbolag parallellt med en utökning av verkets egen detaljdistributionsverksamhet. Vid slutet av 1970-talet omfattade verkets bolagsengagemang ett 20-tal företag.

Under år 1978 gjorde verket en framställan om att få bilda ctt särskilt 128 förvaltningsbolag för att administrera statens aktieinnehav i de olika el-

distributionsbolagen. Detta godkändes av riksdagen och vid årsskiftet Skr. 1[983/86: 20 1979/80 kunde Svensk Energiverksgrupp AB — SEAB -— starta sin vork- "samhet som moderbolag i en koncern — SEAB-koncernen -- genom att förvärva statens aktier i ett antal eldistributionsbolag.

Bolagets syfte Genom inrättande av ett särskilt moderbolag med skyldighet att upprätta eget årsbokslut och koncernbokslut erhålls en förstärkt insyn från såväl statens som Övriga intressenters sida. Utöver en effektivisering av ägarefunktionen med bl.a. målsättningen att förränta statens kapitalengagemang på ett tillfredsställande sätt kommer bolagsgruppens finansieringsfrågor, gemensamma avtalsfrågor, försäkringsfrågor etc. att kunna underlättas. |

Verksamheten under år 1984 Är 1984 var SEAB:s och SEAB-koncernens femte verksamhetsår.

I SEAB-koncernen ingick år 1984 utöver moderbolaget, som är helägt av statens vattenfallsverk, följande dotterbolag: AB Boxholms Elverk, Domneåns Kraft AB, AB Finspångs Elverk, Gotlands Energiverk AB, Kalix Elverk AB, Motala Ströms Kraft AB, AB Skillingaryds Elcektricitetsverk, Vingåkers Elverk AB, Viskans Kraft AB, AB Värmdö Elverk, Västerbergslagens Energi AB och AB Ånge Elverk.

Moderbolaget ägde härutöver aktieandelar i följande bolag: Bodens Energiverk ARB, I .ulcå Energiverk AB, Piteortens Eldistributions AB, AB Stenungsunds Elverk och Östhammars Energiverk AB.

Koncernens omsätlning uppgick till 1020 milj. kr. och årets resultat till —1,9 milj. kr. Koncernens balansomslutning per den 31 december 1984 var 1059 milj. kr.

Koncernens inköp och produktion av el var 4072 GWh (inköp 95 26, produktion 5 20) till en kostnad av 640 milj. kr. Intäkterna av elförsäljningen uppgick till 926 milj. kr., varav 282 för högspänning och 644 för lågspänning. Av lågspänningsförsäljningen uppgick försäljning för elvärme till 291 milj. kr. Antalet lågspänningsabonnenter var ca 194000 varav ca 48 100 elvärmeabonnemang.

Koncernen har försålt fjärrvärme för 31 milj. kr. Under året investerades 182 milj. kr. inom koncernen. Koncernen hade 785 årsanställda. Från Vattenfall inlånades på entreprenadbasis 34 årsanställda.

Moderbolagets omsättning uppgick till 45,9 milj. kr. varav erlades 45,5 milj. kr. som räntor till statens vattenfallsverk motsvarande en förräntning av det statliga kapitalengagemangel i SEAB med 13,1 70.

Moderbolaget hade en anställd — verkställande direktören. För administrativa uppgifter anlitades på entreprenadbasis personal anställd hos statens vattenfallsverk.

9 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 20

Skr. 1985/86: 20 Framtidsutsikter Under år 1985 kommer SEAB att utöka sitt aktieengagemang i Östham-

mars Energiverk AB från 5 till 28,7 36.

Statens förräntningskrav, som under år 1984 var 13 Z, prognoseras

kvarligga vid denna förräntningsprocent under är 1985. SEAB torde kunna uppfylla detta förräntningskrav.

AB Svensk Exportkredit

Oversikt 1984 1983

(milj, kr.) (milj. kr.) Uttåning 32 938,1 28 110,5 Räntenetto (inkl. provisioner) —-1229,2 -1 148,3 Resultat före disp. och skatt 255,0 197,4 Redovisat årsresultat 35,1 26,5 Balansomslutning 40639,8 319241

AB Svensk Exportkredit (SEK) bildades år 1962 och ägs till hälften vardera av staten och affärsbankerna. Bolagets ändamål är att genom kreditgivning medverka vid finansieringen av svensk export av varor och tjänster. Till övervägande del finansieras export av kapitalvaror på kredittider från lägst två ull vanligen högst åtta å tio år.

Från den 1 juli 1978 lämnas såväl krediter med statligt stöd som krediter till marknadsmässiga villkor.

Krediter med statligt stöd ges för att utjämna skillnader i konkurrensvillkor vid kreditgivning i förhållande till utländska kreditgivare. Krediter med statsstöd avser i första hand export till u-länder och statsbandelsländer. Vid export till industriland åligger det exportören, för att statsstöd skall utgå, att i någon form styrka att utländsk kreditkonkurrens föreligger. Fast ränta tillämpas och i mars 1985 låg räntesatserna för statsstödda krediter i utländsk valuta mellan 10,6 22 och 13,0246 per år beroende på kredittid och importland och valuta.

Den treåriga försöksperioden för det direkta statliga kreditstödet via SEK utlöpte den 30 juni 1981. Därefter har det s.k. SEK-systemet flera gånger förlängts och gäller f.n. tills vidare,

Krediter till marknadsmässiga villkor lämnas då exportör inte avser att alls utnyttja statligt stöd eller som komplement till en statsstödd kredit för alt finansiera t. ex. tredjelandsdel i projekt eller lokala kostnader. Räntesatsen för SEKs krediter till marknadsvillkor i kronor var i mars 1985 13,5 90— 14.25 96.

För båda slagen av krediter gäller återbetalning efter fastställd plan, vanligen halvårsvis amortering. För lämnade lån skall enligt SEKs bolapsordning ställas betryggande säkerhet. Ofta ingår i säkerheten en exportkreditgaranti från exportkreditnämnden (EKN).

Vid utgången av år 1984 uppgick bolagets utlåning till 32938 milj. kr. Skr. 1985/86: 20 varav 30303 milj. kr. med statsstöd.

Vid samma tidpunkt utestod bolaget med kreditofferter och kreditavtal på tillsammans drygt 37 569 milj. kr. avseende kreditgivning med statsstöd (32439), och 6785 milj. kr avseende krediter till marknadsvillkor (1591).

Statens kostnad för den statsstödda kreditgivningen har från år 1978 fram till utgången av år 1984 uppgått till knappt 5 150 milj. kr.

SEKs kostnadsmarginal på 0,25 46, som avser täcka bolagets hanteringskostnader samt vissa kreditrisker vid statsstödd kreditgivning, har hittills inkluderats i det statliga åtagandet. Från den 15 april 1984 skall denna ersättning uttagas av låntagaren i form av förhöjd ränta. Den löftesprovision SEK uttar för lämnade kreditofferter är 0,56 per år vad gäller statssltödda krediter och marknadsmässiga krediter i valutor, och 0,6 26 för marknadsmässiga krediter i kronor.

Bolagets upplåning har i växande grad skett i utlandet. Av totala upplåningen under år 1984 på 8984 milj. kr. genomfördes 98 46 i utlandet.

Rörelseöverskottet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick för år 1984 till 255,0 milj. kr (197,4). Förbättringen beror huvudsakligen på 1983 ärs kraftiga konsolidering och på rörelsevolymens successiva ökning under året. Efter skatteavsättning och avsättning av 202 milj. kr. till värderegleringskonto för utlåning, uppgick nettovinsten till 35,1 milj. kr. Av till 1984 års bolagsstämmas förfogande stående medel, 41,0 milj. kr., föreslås en utdelning av 45 kr. per aktie (30), vilket tar i anspråk 31,5 milj. kr., samt en avsättning till reservfonden med 3,6 milj. kr. FE ny räkning överföres 5,9 milj. kr.

Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB)

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik Vid 1984 års bolagsstämma beslöts att företagets namn fr. o. m. 1 juli 1984

skall ändras från Svensk Kärnbränsletörsörjning AB till Svensk Kärn-

bränslehantering AB (SKB).

Bolaget bildades den 26 september 1972 i enlighet med ett mellan statens

vattenfallsverk, Sydkraft AB och Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB

träffat konsortialavtal. 131

Skr. 1985/86: 20 Enligt nu gällande konsortialavtal som trätt i kraft den I juli 1981 äger Vattenfall 36 26, Forsmarks Kraftgrupp AB 30 46, OKG AB 22 § och Sydsvenska Värmekraftaktiebolaget 12 90 av aktierna.

Bolagets omsättning har ökat från ca 0,5 milj. kr 1972/73 till c:a 475 milj. kr år 1984.

Bolagets syfte SKB har av de svenska kärnkraftföretagen fått uppdraget att utveckla, planera, bygga samt driva anläggningar och system för hantering och omhändertagande av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken.

SKB svarar också för den omfattande forskningsverksamheten inom kärnavfallsområdet som staten ålagt de svenska kärnkraftproducenterna.

Slutligen handlägger SKB frågor beträffande prospektering, anriktningsoch upparbetningstjänster och reservlagring av uran för den svenska kärnkraftindustrin samt medverkar på begäran av delägarföretagen vid urananskaffning.

Verksamheten under år 1984 Verksamheten har under året omfattat utredningar, projektering och byggande samt drift av anläggningar och system för omhändertagande av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken m.fl. SKB har också genomfört forskningsverksamhet inom kärnavfallsområdet samt handlagt frågor betr. uranprospektering, beredskapslagring av uran samt vissa anriknings- och upparbetningstjänster.

SKB:s beredskapslager omfattar anrikat uran och zirkaloy motsvarande behovet för en elproduktion av något över 35 TWh, i enlighet med avtal

med Överstyrelsen för Ekonomiskt försvar — ÖEF.

Prospekteringsverksamheten under året har omfattat borrningar och andra undersökningar vid Lilljuthatten i Krokoms kommun, Vaksliden i Arvidsjaur samt Björkråmyran i Åsele.

Vid Lilljuthatten har undersökningarna påvisat en mineralisering om minst 3000 ton uran. Denna har bedömts utgöra en viktig och värdefull!

malmreserv, varför SKB avser att behålla undersökningskoncessionerna i

området.

Under år 1985 koncentreras prospekteringen till vissa undersökningar främst inom Åsele kommun.

SKB är avtalsslutande part för vissa uranrikningskontrakt med US Department om Energy och Techsnabexport i Sovjetunionen. Några av USAkontrakten är tecknade för Vattenfalls räkning. Under år 1984 har Vattenfall sagt upp en del kontrakt och tecknat nya anrikningsavtal i Europa, varför SKB:s åtagande betr. USA-kontrakten successivt kommer att avvecklas. Betr. SKB:s kontrakt med Techsnabexport har en anpassning av priset framförhandlats med hänsyn till priset för motsvarande tjänster i USA. 132 Under år 1984 har en översyn av SKB:s organisation och uppgifter

genomförts. Inom försörjningsledet skall SKB utgöra organ för samord- Skr. [985/86: 20 ning och stöd vid upphandling av nukleart material och tjänster samt svara för ett antal gemensamma och allmänna uppgifter. .

Från den I februari 1984 gäller ny lagstiftning för kärnteknikområdet, lag om kärnteknisk verksamhet (SFS 1984:3). För kärnkraftföretagens och SKB:s del innebär lagen utökade åligganden att bedriva och redovisa en allsidig forskningsverksamhet, främst med inriktning på slutförvaring av högaktivt radioaktivt avfall. Tagen föreskriver bl.a. att industrins forskningsinsatser skall redovisas i ett program som fr. o. m. år 1986 vart tredje är skall inges via nämnden för hantering av använt kärnbränsle, NAK, till regeringen för utvärdering.

Mot bakgrund av den nya lagens krav har SKB genomfört en omfattande forskningsverksamhet i huvudsak med hjälp av företagsexterna resurser, såsom forskningsresurser vid högskolor, forskningsinstitut, konsultföretag m. fl. Platsundersökningar har pågått i bl. a. Klipperåsen i Småland.

I juni 1984 beviljade regeringen Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag — FKA — och OKG Aktiebolag — OKG -— tillstånd att tillföra reaktorerna F3 resp O3 kärnbränsle på grundval av den inom SKB sammanfattade rapporten KBS 3 och ett i februari 1984 inlämnat program för forskning och utveckling i enlighet med krav i den nya lagstiftningen.

I juni 1984 inlämnade SKB i enlighet med finansieringslagens krav en kostnadsberäkning för kärnkraftproduktionens radioaktiva restprodukter (Plan -84) till NAK. Efter beredning hos NAK fastställde regeringen avgiften för 1985 till 1,9 öre/kWh el från kränkraftproduktionen.

Byggnadsarbeten för SFR, SKB:s centrala lager för slutförvaring av driftavfall från de svenska kärnkraftverken samt visst avfall från Studsvik, sjukhus och industri har kunnat genomföras planenligt. Under året har anläggningens tillfartstunnlar sprängts. Arbetet genomförs på SKB:s upp- . drag såsom totalentreprenad av Statens Vattenfallsverk. Den första lagringsetappen omfattande silo och fem förvaringstunnlar, sammanlagt

50000 m?, beräknas vara färdig för drift 1988.

Byggnadsarbete, montage samt driftsättning har fortgått vid SKB:s centrala mellanlager för använt kärnbränsle, CLAB. OKG skall för SKB:s räkning handha driften av CLAB. OKG:s driftorganisation för detta har till fullo etablerats och trätt i funktion under året. Anläggningen beräknas bli färdig för bränslemottagning under juli 1985, vilket innebär försening jämfört med ursprunglig planering.

Uppbyggnaden av ett transportsystem för använt kärnbränsle och radioaktivt avfall har fortsatt planenligt och är i stort slutfört med avseende på transporter av använt kärnbränsle. Förutom det specialbyggda fartyget | M/S Sigyn består utrustningen av tio transportbehållare med insatser för kärnbränsle, två transportbehållare för härdkomponenter, tre terminalfordon med lastbärare samt mobilt kylsystem m. m.

M/S Sigyn har legat upplagd med reducerad besättning vid Nya Oskarshamns Varv sedan 1 oktober 1984. SKB har fr. o. m. I mars 1985 övertagit fartyget från det franska dotterbolaget Sofrasam. I samband härmed har rederiaktiebolaget Gotland kontrakterats för drift av fartyget och förberedelser har vidtagits för att avveckla bolaget Sofrasam samt övriga engage- 133 mang i Frankrike med anknytning till Sigyn.

Skr. 1985/86: 20 SKB har under året fört diskussioner med främst andra s.k. Baseload Customers i syfte att överlåta delar av det s.k. 80-talskontraktet med Cogéma. Några avtal har dock ej träffats varför SKB:s åtagande är oförändrat.

SKB har ett förhållandevis omfattande internationellt samarbete inom hela företagets verksamhetsområde, Viktigt härvidlag är det forskningssamarbete som sker betr. radioaktivt avfall med systerorganisationer i USA, Schweiz, Kanada och Frankrike samt organ inom IAEA och OECD/ NEA. Ett betydande internationellt forskningsutbyte sker också inom det OECD-projekt som under SKB:s administration genomföres i Stripa gruva med deltagande av nio länder.

Även för övrig verksamhet är det internationella inlormationsutbytet och kontraktverksamheten omfattande. Viktigt är här bl.a. arbetet inom Uranium Institute där SKB företräder Sverige i uranförsörjningsfrågor.

Det råder ett förhållandevis stort internationellt intresse för SKB:s forsknings- och övrig verksamhet. Uppdrag har erhållits från Finland, Schweiz och kontakter har tagits med stort antal andra länder.

AB Svensk laboratorietjänst (Svclab)

Översikt 1983/84” 1982/83">

(milj. kr.) (milj. kr.) Omsättning : 50,3 30,3 Resultat före disp. och skatt 1.6 0,2 Redovisat årsresultat 0 0,2 Balansomslutning 15,5 14,6

+ Räkenskapsåret 1983/84 förlängt till 18 månader. (1983-07-01—1984-12-31) ++ 1982-07-01 — 1983-06-30

Svelab bedriver vid elva regionlaboratorier laboratorieverksamhet inom områdena livsmedelskontroll, vattenkontroll, veterinärmedicinsk diagnostik, fodermedelskontroll och miljökontroll. Verksamheten bedrivs på affärsmässig grund och dess kostnader finansieras via avgifter för utförda uppdrag.

Historik Från starten år 1970 och fram t. o.m. år 1974 var staten och dåvarande Sveriges T.antbruksförbund ägare av bolaget. År 1974 utökades ägarkretsen med Kooperativa Förbundet och Industrins Livsmedelsgrupp. Vid årsskiftet 1982/83 inträdde Svenska kommunförbundet bland ägarna. Aktiekapitalet ökades till 4560 milj. kr.

Det nuvarande ägarförhållandet är följande: staten 34 96, Svenska kommunförbundet 34296, jordbruksnäringen 1696, konsumentkooperationen 134 8272 och den privata livsmedelsindustrin 892.

Bolagets syfte Skr. 1985/86: 20

Svelabs huvuduppgilt är att mot ersättning ge laboratorieservice inom områdena livsmedelskontroll, vattenkontroll, veterinärmedicinsk diagnostik och miljökontroll. Viss laboratorioservice kan också ges inom 1. ex. det lantbrukskemiska området. Vidare bedrivs provtagning, utvärdering och rådgivning inom ramen för Svelabs verksamhetsområden.

Verksamheten under tiden 1983-07-01- 1984-12-31 Fr.o.m. den 1 januari 1985 sammanfaller verkamhetsåret med kalenderåret, varför denna redovisning omfattar 18 månader. Under verksamhetsåret har två beslut fattats av statsmakterna som är av särskild betydelse för bolaget. Det ena och mest betydelsefulla beslutet, avser den obligatoriska salmonellakontrollen av fjäderfä. Uppfödarna skall fr. 0. m. den I juli 1984 själva svara för samtliga laboratoriekostnader i samband med kontrollen. Tidigare ersatte staten större delen av dessa direkt till bolaget.

Kontrollen har minskat i omfattning till följd av förkortade uppfödningstider och därmed minskad provtagningsfrekvens enligt författning meddelad av lantbruksstyrelsen. Genom den volymminskning som således uppstått har bolagets intäkter inte oväsentligt minskat.

Det andra beslutet innebär att statsbidraget för obduktioner ändrats fr.o.m, den 1 juli 1984. Även detta har medfört minskade intäkter för bolaget.

De nämnad förändringarna har starkt påverkat det ekonomiska resultatet för verksamhetsårets senare del. Trots detta har resultatet för hela perioden blivit betydligt bättre än väntat.

Vissa rationaliseringar har genomförts under verksamhetsåret. Så t.ex. har ett ADB-system införts som innebär en effektivisering av utskrift av analysprotokoll och fakturor samt ett underlättande av statistikarbetet. Bolagets huvudkontor har övertagil samtliga de ekonomi- och personaladministrativa rutiner som tidigare handhafts av ett servicebolag. Härigenom har uppnåtts snabbare och smidigare hantering av dessa rutiner, resultatuppföljningen har blivit bättre och kostnaderna inte oväsentligt lägre. Huvudkontoret har fiyttat in i större och billigare lokaler på Apeibergsgatan 40, Stockholm. Under räkenskapsåret har bolaget startat en ny service till framförallt mindre livsmedelsföretag. Den innebär utbildning av personal i livsmedelshygien, upprättande av kontrollprogram, bearbetning och uppföljning av analysresultat samt rådgivning.

Framtidsutsikter Den ändrade situationen till följd av de tidigare nämnda författningsändringarna innebär att det ekonomiska resultatet för år 1985 och år 1986 beräknas bli otillfredsställande. För att få till stånd en anpassning efter de ändrade förhållandena har förslag tagits fram till en ändrad organisation — förslag som är föremål för diskussion mellan ägarna.

Skr. 1985/86: 20 Svensk Miljöteknikutveckling AB

Historik Bolaget bildades som följd av riksdagsbeslut år 1979. Första registreringsdatum är den 28 augusti 1981. Som följd av den dåvarande regeringens principbeslut att inte lokalisera ny statlig verksamhet till Stockholm, beslöts den 25 januari 1982 att lokalisera bolaget till Östersund.

Bolagets verksamhet inleddes i november år 1981. Egentlig operativ verksamhet inleddes i augusti år 1982 i samband med bolagets etablering i

Östersund.

Bolagets syfte Bolagets verksamhet syftar till att i samverkan med eller på uppdrag av andra företag och organisationer kommersiellt nyttiggöra svensk miljöteknik för svenska och internationella marknader.

Bolagets verksamhetsinriktning Verksamheten inriktas mot miljöområdet och bedrivs i projektform. Bolaget åtar sig projektlednings- och koordineringsuppgifter.

Verksamheten under år 1984 Avtal har träffats mellan staten och TEMU Interactor AB med innebörden att staten överlåter sina aktier i Svensk Miljöteknikutveckling AB till TEMU Interaktor AB. Aktieöverlåtelsen är ett första steg i en fusion mellan de bägge bolagen och Svensk Transportsystemutveckling AB.

Ett projekt avseende forsknings- och åtgärdsbehov inom området vibrationsrelaterade arbetsmiljöproblem har avslutats. Projektet, som bedrivits med anslag från Arbetarskyddslonden, väntas få en fortsättning i form av teknikupphandling av vibrationseliminerande processer.

Avtal har under året slutits med Sveriges meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMET) om samarbete vid utveckling och kommersiell exploatering av system för lokala prognoser avseende marin miljö. En tekniskekonomisk förstudie har inletts liksom överläggningar med köpare av 136 referensanläggning i en svensk hamn.

I ett annat samarbetsprojekt har arbetet inletts på utveckling av system Skr. 1985/86: 20

för förbättring av den träbearbetande industrins arbetsmiljö. Projektet är baserat på ci samarbetsavtal med tre företag med för projektet kompletterande kompetens.

Svensk Transportsystemutveckling AB

Historik Bolaget bildades som följd av riksdagsbeslut år 1979. Första registreringsdatum är den 28 juli 1981. Som följd av den dåvarande regeringens principbeslut att inte lokalisera ny statlig verksamhet till Stockholm, beslöts den 25 januari 1982 att lokalisera bolaget till Östersund.

Bolagets verksamhet inleddes i november år 1981. Egentlig operativ verksamhet inleddes i augusti år 1982 i samband med bolagets etablering i

Östersund.

Bolagets syfte Bolagets verksamhet syftar till att i samverkan med eller på uppdrag av andra företag och organisationer kommersiellt nyttiggöra svensk transportteknik för svenska och internationella marknader.

Bolagets verksamhetsinriktning Verksamheten inriktas mot transportområdet och bedrivs i projektform. Bolaget åtar sig projektlednings- och koordineringsuppgifter.

Verksamheten under år 1984 Avtal har träffats mellan staten och TEMU Interactor AB med innebörden att staten överlåter sina aktier i Svenska Transportsystemutveckling AB till TEMU Interactor AB. Aktieöverlåtelsen är ei första steg i en avtalad fusion mellan de bägge bolagen och Svensk Miljöteknikutveckling AB.

Inför förestående fusion har verksamheten haft begränsad omfattning. Den har främst omfattat studier av projektförutsättningar samt medverkan ilicensförhandlingar.

Skr. 1985/86: 20 SEMKO, Svenska Elcktriska Materie!kontrollanstalten AB

Översikt 1983/84 1982/83

(milj. kr.) (milj. kr.)

SEMKO, Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten AB är riksprovplats för elektrisk materiel, huvudsakligen för sådan materiel som används i hem och hushåll.

Aktieägare är svenska staten med 51 26, Svenska Elverksföreningen med 29,4 0 och Svenska Brandförsvarsföreningen med 19,6 26.

SEMKOSs uppgift är att svara för all officiell provning, dvs. av myndighet föreskriven provning på sådana produkter som ingår i SEMKOSs objektområdet. Den helt övervägande delen av provningen har föreskrivits av Statens Energiverk och gäller elsäkerheten, dvs. säkerheten mot etektrisk stöt och brand. Genom att staten har huvudinflytande har Statens Energiverk kunnat delegera rätten att fatta beslut om godkännande. Viss provning görs även enligt andra myndigheters föreskrifter. Det gäller t. ex. uppmätning av ultraviolett strålning från solarier, joniserande strålning från TV-apparater och kontroll av mikrovågsugnar.

När kraven är uppfyllda godkänner SEMKO produkter och fabrikanten kan då genom S-märkning för allmänheten visa att den är godkänd. Fabrikanterna ansvarar för att de godkända produkterna tillverkas och säljs i det av SEMKO godkända utförandet. Genom att göra stickprovskontroller på marknaden och genom att följa upp anmälningar och rapporter om olycksfall, får SEMKO kännedom om sådana fall då produkter säljs i ett utförande som avviker från det godkända. SEMKO kan då påyrka rättelse och i svårare fall anmäla förseelsen till ansvarig myndighet för åtgärd.

Verksamheten under verksamhetsåret 1983184 Personalstyrkan var vid verksamhetsårets början 217 personer och vid dess slut 218. |

Vid årets slut tjänstgjorde 43 personer inom ledning och administration, 22 personer inom norm- och utredningssektionen samt 153 inom typprovningssektionen. Av dessa vara 135 direkt engagerade i provningsverksamheten.

Sedan verkamheten kommit igång i de nya lokalerna efter inflyttningen i februari- mars 1983, har under året en stabilisering skett, innebärande att diverse ”barnsjukdomar” botats både med avseende på lokaler och provningsutrustningar och på den nya organisationen som infördes under före- 138 gående år.

Uppdragstiderna har kunnat hållas på en acceptabel nivå, Vissa ”puck- Skr. 1985/86: 20 lar” som fanns vid verksamhetsårets början, som en följd av dels tlyttningen, dels den sedvanliga semesterperioden, har kunnat bortopereras genom en god arbetsinsats av personalen.

Under året har vidtagits en del åtgärder för att även rationalisera det kontorstekniska arbetet, således har t.ex. ordbehandlingsapparater införskaffats till ett flertal sekreterare.

Inom den internationella certifieringen arbetas på en finslipning av procedurer avsedda att underlätta utfärdandet av nationella godkännanden genom tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande av provningsresultat.

Under verksamhetsåret har ca 13600 provningsuppdrag avslutats. Av uppdragen var 2720 (2022) förstagångsuppdrag med fullständig provning, 1795 (6690) kunde godkännas redan efter första provningen, 925 måste underkännas.

SEMKOSs förteckning över godkänd elektrisk materiel innehåller:

67 000 typgodkännanden för 2 800 uppdragsgivare från olika länder. 980 (35 20) är svenska uppdragsgivare.

Svenska Industrietablerings AB (SVETAB)

Svetab är ett investmentbolag som arbetar enligt s.k. venture capitalmodell med inriktning på små och medelstora företag. Denna verksamhet bedrivs i fem regionala investmentbolag, Svetab Nord AB, Svetab Bergs-

lagen AB, Svetab Syd AB, Svetab Väst AB och Svetab Öst AB. Dessa fem

regionala bolag utgör den centrala delen av Svetabs totala verksamhet, som dessutom omfattar delägarskap i två amerikanska venture capital fonder samt konsultverksamhet.

Under de tre senaste åren har den regionalt bedrivna investeringsverksamheten med inriktning på minoritetsengagemang stått i centrum för Svetabs aktiviteter. Affärsidén för denna investeringsverksamhet är att med riskkapital och kunnande medverka i expansiva och utvecklingsbara småföretag genom tidsbegränsat delägarskap i minoritetsställning kombinerat med fortlöpande affärsutveckling, främst genom aktiv styrelseinsats. Detta affärsutvecklingsarbete påbörjas redan under sökprocessen med tankeutbyte med Svetabs tilltänkta partners om deras affärsplan och dess utveckling, vilket ytterligare fördjupas innan Svetab går in som delägare. 139

Skr. 1985/86: 20 Riskkapitalet i de regionala bolagen utgör tillsammans 70 milj. kr.. som har finansierats genom anslag från riksdagen.

Verksamheten röner ett fortsatt positivt intresse såväl hos företag som hos finansieringsinstitut. Vid årsskiftet 1984/85 var Svetab genom de regionala investmentbolagen delägare i tjugoen företag.

Eftersom de regionala investmenibolagens affärsidé bygger på att gå in som minoriletspartner med riskkapital — kapital som inte kräver säkerhet — gäller det att på speciellt sätt hantera risktagandet. Detta görs genom en särskild utvärderingsprocess, som innebär att utöver en analys av företagets framtida möjligheter, bedömningen starkt inriktas på kompetens och förutsättningar hos företagaren själv och ledningsgruppen.

Den process som ligger till grund för utvärderingen av riskerna i de minoritetsengagemang som de regionala investmentbolagen överväger, hanteras av Personorientering AB som har ett nära samarbete med Svctab. Personorienteringsinstrument för sådana bedömningar av investeringsalternativ är de s.k. investeringsprogrammen som ger underlag för bedömning av styrkan hos företagaren, ledningsgruppen och affärsidén.

Sedan Svetab-gruppen avyttrat två majoritetsägda företag redovisas ingen fakturerad försäljning under år 1984. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgår till —0,4 milj. kr. (0,4). Balansomslutningen uppgår till 133 milj. kr., varav 70 milj. kr. utgör riskkapital i de regionala investmentbolagen och 100 milj. kr. i den samlade koncernen.

Svenska Lagerhus AB

Lagerhusbolaget äger och förvaltar lagerhus och ombesörjer lagring av spannmål, frö och fodermedel för bl. a. Svensk Spannmålshandel ck. förening.

Bolaget åtager sig också beredskapslagring av livsmedel på uppdrag av statens jordbruksnämnd.

Utöver företagets ursprungliga uppgift att ombesörja beredskapslagring av livsmedelsprodukter och proteinfodermedel har bolagets avdelning för arkivtjänster, ”BergArkivering”, etablerat sig på marknaden. Konceptet innefattar förutom förvaring, systematisering av material, snabb återsökning och vid behov gallring och destruktion. Denna arkivlagringstjänst är förlagd till bergrum i Kumla kommun.

Svenska Penninglotteriet AB Skr. 1985/86: 20

Översikt 1984 1983

milj. kr.) (milj. kr.

" Avser lottsedelsförsäljning.

Bolagets uppgift är att tillgodose allmänhetens behov av lotterispel samt driva rörelsen så att den lämnar överskott till statskassan.

Verksamheten under år 1984

I enlighet med av regeringen utfärdat tillstånd har bolaget anordnat 38 dragningar med penningvinster under år 1984. Till det s.k. Penninglotteriet

som omfattade 24 dragningar såldes 26,2 milj. (26,2) lotter. Till Bellmanlot-

teriets 12 dragningar såldes 17,0 milj. (13,3). Till 1984 års Kulturlotteri till

förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål, vars behållning disponeras av utbildningsdepartementet, såldes 338 500 (252 000) lotter å

100 kr. och till Fredslotteriet vars överskott skall gå till svenski fredsarbete

således 559 000 lotthäften (med 4 lotter) å 100 kronor. Den totala försäljningen omfattade sålunda 44,1 milj. (39,8) lotter till ett sammanlagt värde av 1387,1 milj. kr. (1210,6). Priset på penning- och bellmanlotterna var 30

kr. Nettovinsten uppgick till 456,1 milj. kr. (401,5). I vinstskatt har för bolagets samtliga lotterier inlevererats 155,2 milj. kr. (144,1). Vid bifall till styrelsens förslag till vinstdisposition erhåller staten hela nettovinsten 456,1 milj. kr. inkl. utdelningen på aktier med 5 000 kr. Sammanlagt skulle

staten därmed erhålla 611,3 milj. kr. (545,6), varav 8,7 milj. kr. (5,8) avsatts för Kulturlotteriets ändamål och 20,0 milj. kr. till svenskt fredsarbete. Till vinnare har utbetalats 680,5 milj. kr. (594,2).

Den fakturerade försäljningen uppgick till 1388,2 milj. kr. (1 211,8), de administrativa kostnaderna till 136,1 (110,0). De likvida tillgångarna vara 68,9 milj. kr. (64,6), fordringarna 203,1 milj. kr. (151,8) och anläggningstillgångarna 8,6 milj. kr. (8,9).

Kortfristiga skulder uppgick till 219,8 milj. kr. (170,4), långfristiga till

27,2 milj. kr. (27,2) samt det egna kapitalet till 456,7 milj. kr. (402,1), varav i aktiekapital 0,1 milj. kr. (0,1). Investeringar 1,8 milj. kr. (0,7) och perso-

nalkostnader 15,2 milj. kr. (13,7). Medeltal anställda under året var 116.

Skr. 1985/86: 20 Svenska Petroleum AB

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Svenska Petroleum AB (SP) bildades år 1975 och började med oljehandelsverksamhet under år 1976.

SP marknadsför främst eldningsoljor och drivmedel genom egen försäljningsorganisation samt genom dotterbolagen VISAB Värmecenter i Sverige AB, SP Bensinstationer AB, AB Gefle Kolimport, Värmecenter i Sörmland Ulf Taléus & Co AB, Trelleborgs Olje AB, Motell Glasblåsaren AB och Oljeprodukter Helge Karlsson AB.

SP:s totala försäljningsvolym inom landet uppgick under år 1984 till 2,2 milj. kubikmeter (2,3). Den marknadsandelsgrundande försäljningen inklusive drivmedel var 9 (8) 22. Icke marknadsandelsgrundande försäljning avser försäljning av eldningsolja och diesel till lokala oljebolag samt försäljning av bensin till bl.a. Din-X.

Utöver inhemsk försäljning omsätter bolaget råolje- och produktvolymer genom sin internationella tradingverksamhet. Företagets totala försäljning av råolja och produkter uppgick under året till 4,5 (4,1) miljoner kubikmeter.

SP lagrar och distribucrar olja över hela landet genom Svensk Oljedistribution AB (ODAB), där SP har en ägarandel på 3626 och BP resterande andel.

SP äger 1470 i Scanraff i Lysekil och 22 26 i BPs raffinaderi i Göteborg och raffinerade under år 1984 vid dessa raffinaderier 2,1 (2,3) miljoner kubikmeter råolja.

SP bedriver genom dotterbolaget SP Exploration AB cgen oljeprospektering främst i Nordsjön. SP-koncernen har per den 31 december 1984 investerat 549 MSEK i UT.A-fältet, som beräknas börja producera olja under sista kvartalet 1986.

SP förvärvade under år 1984 Svenska Fina AB, som vid förvärvstillfället hade en marknadsandel på ca 3 26 i genomsnitt för eldningsolja och drivmedel på den svenska marknaden. Svenska Fina AB har under året namnändrat till SP Bensinstationer AB. Under året har aktierna i försäljningsbolagen Trelleborgs Olje AB, Motell Glasblåsaren AB och Oljeprodukter Helge Karlsson AB förvärvats. Genom köpet av dessa bolag har medeltalet anställda i koncernen under år 1984 ökat från 177 till 330.

Resultatet efter finansiellt netto blev för år 1984 —5,6 (—29,9) milj. kr.

Priserna på petroleumprodukter på den svenska marknaden torde — mot bakgrund av utfallet för de svenska oljebolagen av de senaste årens förödande priskonkurrens — bli bättre anpassade till anskaffningskostnader-

na. Resultatet av de internationella affärerna bedöms bli positivt. SP- Skr. 1985/86: 20 koncernens resultat för år 1985 bör mot denna bakgrund kunna bli bättre än 1984 års resultat.

Svenska Petroleum Exploration AB

Bolaget bildades år 1973 och har som syfte att utomlands eftersöka och utvinna råolja och naturgas. Fr.o.m. den 1 januari 1979 är bolaget ett helägt dotterbolag till Svenska Petroleum AB sedan de enskilda aktieägarna i bolaget överlåtit sina aktier till Svenska Petroleum AB. Under år 1979 har bolaget ändrat firma från Petroswede AB till Svenska Petroleum Exploration AB (SP Exploration). Finansiering av verksamheten har t. o. m. utgången av år 1978 skett genom bidrag från aktieägarna och fr. o. m. den i januari 1979 genom statliga bidrag.

Bolagets och Svenska Petroleum AB:s styrelser har under år 1979 antagit vissa riktlinjer för SP Explorations verksamhet. Dessa riktlinjer har legat till grund för en verksamhetsplan för tiden 1980—1984 som har redovisats i prop. 1979/80: 100 bil. 17.

Genom avtal mellan bolaget och Oljeprospektering AB (OPAB) har bolaget fr.o.m. den 1 oktober 1979 övertagit OPABs personal liksom kontorslokaler med inventarier och maskiner och har vidare åtagit sig att som operatör svara för OPABs verksamhet.

Bolagets ändamål är att etablera lönsam produktion av olja och gas. Bolaget bedriver härför prospektering efter olje- och gasfyndigheter samt genomför utbyggnad för produktion ur sådana fyndigheter. Verksamheten har under året alltmer koncentrerats till Nordsjön och angränsande områden.

Bolagets verksamhet finansierades vad avser prospekteringsverksamheten till och med den 30 juni 1984 genom särskilda bidrag ur den statliga oljeprospekteringsfonden. Administrationskostnaderna finansierades under samma lid till del även genom ett reservationsanslag i statsbudgeten. Från och med den 1 juli 1984 finansieras bolagets verksamhet i enlighet med det av riksdagen beslutade reservationsanslaget "Program för prospektering efter olja och naturgas”. Genom beslutet har regeringen givits fullmakt att till SP utbetala sammanlagt 540 milj. kr. för finansiering av prospekteringsinsatser.

För erhållna statliga bidrag till prospekteringsverksamheten föreligger återbetalningsskyldighet under vissa förutsättningar. 143

Skr. 1985/86: 20 Bolaget har under året reducerat sitt intresse i de två brittiska koncessionerna i blocken 3/10b och 22/2. I Tunisien fränträdde bolaget helt sin andel i Dehibat-koncessionen och beslut fattades också om att under år 1985 helt fränträda Enfida-koncessionen.

Genom ansökan ingiven i den första danska anbudsrundan erhöll bolaget del i två koncesstoner. Den ena avser ett område i danska Nordsjön och den andra ett område tll lands på norra Jylland.

Bolagets verksamhet under året har förutom prospektering inriktats mot utbyggnaden av det under år 1983 förvärvade Ulafältet i vilket SPE A/S äger 1596, Vidare har under året verksamheten inriktats mot förvärv av utvinningsprojekt främst i den brittiska delen av Nordsjön. Med utvinningsprojekt menas andelar i olje- eller gusfält, vilka redan är utbyggda eller vilka upptäckts och huvudsakligen utvärderats, men ännu inte utbyggts. Sådana förvärv avses bli finansierade genom extern upplåning, när så erfordras, mot säkerhet i form av statliga garantier, som regeringen av riksdagen bemyndigats att utfärda intill ett belopp f.n. uppgående till 8000 milj. kr.

Enligt tidigare fattat beslut har samtliga aktier i bolagets norska dotterbolag, Svenska Petroleum Exploration A/S — SPE A/S, överlåtits till moderbolaget SP. Verksamheten inom SPE A/S handhas dock av bolaget på uppdrag av SP.

Bolaget svarar även för Oljeprospektering AB:s — OPAB — prospektering och produktion i Sverige enligt särskilt avtal och erhåller för detta ersättning från OPAB.

Svenska rymdaktiebolaget

Svenska rymdaktiebolaget, som bildades år 1972, har följande huvuduppgifter: — att tekniskt verkställa det svenska rymd- och fjärranalysprogrammet -- att projektera och utveckla satelliter för bl.a. kommunikation, jord-

observation och rymdforskning — att bedriva teknisk konsultverksamhet i högteknologisektorn, inte bara

inom rymdområdet, åt myndigheter och företag — att ta emot bilder från fjärranalyssatelliter vid Esrange, bearbeta alla

slags bilder i dator för olika tillämpningar och kunder såväl inom som 144 utom Luropa

— att utveckla och driva operativa fjärranalyssystem för miljökontroll Skr. 1985/86: 20

t.ex. oljespillövervakning

— att driva Esrange raketskjutfält och markstation för satelliter.

Verksamheten bedrivs vid huvudkontoret i Solna samt vid raketskjutfältet och markstationen för satelliter Esrange i Kiruna kommun.

I koncernen ingår dotterbolaget Satellitbild i Kiruna AB med uppgift att mottaga, bearbeta samt marknadsföra data från fjärranalyssatelliter.

Under år 1984 hade koncernen i medeltal 176 anställda och en omsätt-

ning på 459,3 milj. kr. Koncernens resultat för är 1984 utgjorde efter bokslutsdispositioner och

skatt en förlust på 1070000 kr. Moderbolaget redovisar en vinst på

1739 000 kr. och dotterbolaget en förlust på 1627000 kr. Enligt villkoren för del statliga stöd som beviljats dotterbolaget torde staten komma att

medge eftergift av lämnat lån med ett belopp som motsvarar dotterbolagets

förluster under de första verksamhetsåren.

Svenska Statens Språkresor AB

Svenska Statens Språkresor AB bildades år 1979 och övertog då den verksamhet som sedan år 1938 drivits av. Centralnämnden för skolung-

domsutbytet med utlandet. Detta enligt riksdagens beslut hösten 1979, .

Bolaget har till syfte att utan egentligt vinstintresse förmedla utlands-

kontakter för främst svensk skolungdom, såsom språkkurser utomlands,

vistelser i USA under ett läsår med studier i high schools, deltagande i brittiska internatskolor, skolungdomsutbyte samt brevvänsförmedling.

Bolagets verksamhet med resor till USA visar en fortsatt uppåtgående

trend. Utöver ett samarbete med övriga nordiska länder förmedlas USAvistelser även för brittiska och västtyska skolungdomar. Språkreseverk-

samheten inom Europa har efter ett par år med minskad volym ånyo ökat i

omfattning. .

Framtidsutsikterna är svåra att bedöma med hänsyn tiil den allmänna åtstramningen och viss försiktighet hos föräldrar att investera i upgdomarnas utbildning. Den f.n. höga dollarkursen kan påverka resandet till USA i negativ riktning.

10 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 20

Skr. 1985/86: 20 Svenska Tobaks AB

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Svenska Tobaks AB — i dagligt tal Tobaksbolaget — har sitt ursprung i ett monopol som enligt riksdagsbeslut bildades år 1915: När monopolet avskaffades år 1961 fick Tobaksbolaget sin nuvarande form som statsägt aktiebolag och bildar idag tillsammans med dotterbolaget Elisabet Bas B.V. en koncern, helägd av Procordia AB (f.d. Statsföretag).

Tobaksbolaget ska enligt bolagsordningen "tillverka tobaksvaror och idka handel med tobak och tobaksvaror samt driva annan därmed förenlig verksamhet”. Bolaget tillverkar, säljer och distribuerar cigaretter, cigariller, cigarrer, pip- och rulltobak samt snus och portionstobak. Dessutom säljer och distribuerar företaget större delen av de importerade tobaksprodukter som finns på den svenska marknaden. I samarbete med andra företag har Tobaksbolaget också ett antal säljuppdrag (bl. a. chokladpro-

dukter). |

Marknadsutvecklingen för snus och rulltobak var positiv. Cigarettförsäljningen var oförändrad jämfört med föregående år och försäljningen av cigariller/cigarrer liksom av piptobak gick tillbaka.

Exporten omfattar främst piptobak till ett 70-tal länder över hela världen, men också snus och cigariller.

Det holländska dotterbolaget Elisabet Bas B.V. tillverkar och säljer cigariller och cigarrer såväl på hemmamarknaden, där huvudmärket La Paz är störst, som på olika exportmarknader,

Koncernens omsättning år 1984 uppgick till 1831 milj. kr. exklusive tobaks- och konfektyrskatt och vinsten efter finansiellt netto blev 559 milj. kr. Investeringar i anläggningar uppgick till 45 milj. kr. Medelantalet anställda var 2224 varav 1428 i Sverige. De anställdas löner uppgick till 211 milj. kr. |

Av vinsten utgavs i koncernbidrag till boiag inom Procordiakoncernen 254 milj. kr. :

För år 1985 beräknas koncernens omsättning uppgå till cirka 2000 milj kr. och resultatet efter finansiellt netto väntas öka något.

Svenska Utvecklings AB bildades år 1968 som ett led i den ökade satsningen på forskning och utveckling. Genom beslut av riksdagen skedde en rekonstruktion av SU under år 1976. I samband därmed överfördes aktierna i SU från fonden för statens aktier till Procordia AB.

Bolagets syfte SUs uppgift är att analysera och utveckla nya affärsidéer och företag. SU har därvid i främsta rummet inriktat sig på högteknologiska projekt inom områden som bedöms ha stor tillväxtpotential.

Verksamheten under år 1984 SU bildade år 1982 ett bolag för bildbehandling, IMTEC Image Technology AB i Linköping, där SU hade en minoritetspost. Under år 1984 förvärvade SU samtliga aktier i IMTEC, vars verksamhet avser bildbehandling, främst för medicinska och industriella applikationer. Verksamheten flyttades från Linköping till Uppsala med anknytning till universitetets bildanalyslaboratorium samt akademiska sjukhuset. .

Under år 1984 förvärvade SU 20926 av aktierna i Idé-Data AB med

möjlighet att senare erhålla ytterligare aktier. Idé-Data utvecklar och marknadsför programvaror inom området affärsgrafik.

Till informationsområdet hör också Infovox AB — ett bolag som bildats av SU för verksamhet avseende talöverföring. SU har 3872 av aktierna. Infovox har nyligen träffat ett avtal med Televerket om utveckling av talteknologiprodukter. Såväl IMTEC, Idé-Data som Infovox har utvecklats gynnsamt under året.

Under år 1984 bildade SU tillsammans med en grupp forskare SU Infologics AB, som är Sveriges första kommersiella företag inom området artificiell intelligens. SU äger 75 20 av aktierna. En uppbyggnad av företagets verksamhet har skett under år 1984 och fortsätter under år 1985.

Exploateringen av den av SU utvecklade metoden för avsaltning av havsvatten har påbörjats. Utöver en referensanläggning utanför Göteborg, som togs i drift i början av år 1985, pågår förhandlingar även om en referensanläggning i Medelhavsområdet. 147

Skr. 1985/86: 20 Inom SU sker utvärdering av olika projekt, som kommit in till Procordia eller till företag och institutioner, åt vilka SU åtapit sig att göra sådan utvärdering. Denna verksamhet har bl. a. lett till att SU och Statens Vägoch Trafikinstitut bildat ett gemensamt till lika delar ägt bolag, SU-VTI Exploatering AB, med uppgift att utveckla och marknadsföra metoder och utrustningar inom bl. a. trafiksäkerhetsområdet.

På uppdrag av ett antal företag samt myndigheter och utvecklingsfonder söker och förmedlar SU licenser från Japan, Frankrike och USA.

SU-koncernens fakturerade försäljning utgjorde under året 16,4 milj. kr. (30). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 4,1 milj. kr. (15,7), Avvikelserna i förhållande till år 1983 sammanhänger med att i slutet av år 1983 överfördes den elektrokemiska verksamheten i Åkersberga liksom verksamheten avseende talöverflöring i separata bolag, varvid SU avyttrade en del av aktierna.

Framtidsutsikter Genom sin uppbyggnad medverkar SU vid exploatering av projekt och utveckling av företag inte endast finansiellt utan bistår också med management samt teknisk och kommersiell expertis. Genom dessa olika möjligheter till medverkan kan SU även fortsättningsvis fylla en viktig funktion.

Svenska Varv AB

Översikt 1984 | 1983

na : - (milj. kr.) (milj. kr.) Omsättning : | 7254 9648 Resultat före disp. och skatt . LA -1035 458 Redovisat årsresultat 1046 475 Balansomstlutning | 12359 12 050 Redovisat eget kapital : : b245 . 2342 Investeringar | a 205 105

. ; . : 1984 1983 Antal anställda 17714 19599

Historik Svenska Varv AB bildades år 1977 i samband med att staten övertog Saléninvests aktier i AB Götaverken som tillsammans med -tidigare helstatliga Karlskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB kom att ingå i den nya koncernen. Från år 1979 ingår också Kockums varvs- och rederirörelse i koncernen. Under år 1982 överfördes aktierna i Zenit Shipping AB direkt till staten. Den 11 december 1984 fattades beslut om att uppta förhandlingar om avveckling av verksamheten vid Uddevallavarvet. I mars 1985 träffades så överenskommelse med de fackliga organisationerna vid varvet om avveckling av -verksamheten.

Marknad och orderingång Skr. 1985/86: 20 Flertalet av koncernens företag arbetar inom affärsområden som under de senaste åren kännetecknats av en mycket svag efterfrågan. Inom vissa områden har marknaden ytterligare försämrats under det gångna året och endast inom delar av energisektorn har en förbättring kunnat noteras.

Fartyesmarknaden är fortsatt mycket dålig med stort tonnageöverskott och kraftig överkapacitet. Balansen mellan efterfrågan och kapacitet bedöms inte uppnås under 1980-talet. | oo

Offshore. Den nuvarande utvecklingen med dämpad efterfrågan är främst orsakad av osäkerhet om de framtida oljepriserna och kursen på US-dollar. Ökad konkurrens från i första hand Sydkorea innebär dessutom ytterligare pressad prisnivå. Ett ökande intresse för flytande produktionssystem och semisubmersibla borriggar har dock kunnat noteras under senare tid. |

Fartygsreparationer. Den fortsatta dåliga fraktmärknaden har medfört kraftigt försämrad ekonomi för rederierna, vilket i sin tur har inneburit minskad benägenhet att underhålla fartygen. oe :

Inom energiområdet har en markant volymökning skett, medan byggnadssektorn legat på en oförändrat låg nivå.

Totalt har orderingången uppgått till 7 100 milj. kr. under å år 1984 jämfört med 9600 milj. kr. år 1983.

Offshore Koncernens offshoreproduktion bedrivs i huvudsak vid Götaverken Arendal, som är världens ledande tillverkare av semisubmersibla plattformar för olika användningsområden.

Offshoremarknaden har under år 1984 varit fortsatt svag för service- och bostadsplattformar. När det gäller flytande produktionssystem för utvinning av olja och gas har intresset däremot ökat väsentligt. Den lägre

investeringskostnaden för flytande produktionsplattformar i jämförelse

med bottenfasta anläggningar gör att mindre fyndigheter kan bli lönsamma. Detta resulterade under början av år 1984 i en uppmärksammad order till GVA från North Sea Sun Oil på cen flytande produktionsplattform med ett ordervärde på 1400 milj. kr.. :

För semisubmersibla borriggar har intresset successivt ökal under året och förväntas öka ytterligare under år 1985. Främst gäller detta mer avancerade semisubmersibla borriggar till nya block på. djupare vatten utanför Norge, Storbritannien och Mexikanska Golfen.

Förutom nybyggnation av riggar har Götaverken Arendal erhållit ett antal tekniska konsultuppdrag. Bland annat har den amerikanska borrtentreprenören Sonat Offshore Drilling Inc tecknat avtal med ett koreanskt varv om tillverkning av borrplattformar. av typ GVA 4500. Götaverken Arendal kommer att svara för designarbete och visst tekniskt stöd.

Skr. 1985/86: 20: Energi

Koncernens energiverksambet är i första hand koncentrerad till Götaverken Energy Systems men även Calor-Celsius bedriver en relativt omfattande verksamhet inom detta område.

År 1982 beslutades att samordna delar av koncernens aktiviteter inom energiområdet till Götaverken Energy Systems. Som ett led i denna samordning har Götaverken Motor som tillverkar dieselmotorer överförts till Götaverken Energy Systems under år 1984,

Marknadsutvecklingen för cellulosaindustrin har varit god under hela år 1984. Detta ledde bla till att Götaverken Energy Systems i början av år 1984 kunde teckna avtal med S:t Regis Corporation i USA om Icverans av en turnkey sodahusanläggning med ett ordervärde på 550 milj. kr..

Efterfrågan inom den svenska energisektorn minskade under år 1984 till följd av bl. a. förändrade statliga bidragsnormer inom energiområdet. Trots detta har flera order kunnat tecknas på fastbränslepannor.

I syfte att ytterligare förstärka koncernens energisalsning har i början av år 1985 78 26 av aktierna i OTC-bolaget Generator AB förvärvats.

Fartygsproduktion

Koncernens fartygsproduktion bedrivs vid Kockums, Uddevallavarvet

och Karlskronavarvet. Kockums och Uddevallavarvet tillverkar handelsfartyg, medan tillverkning av bevaknings- och örlogsfartyg sker vid Karlskronavarvet. U-båtar tillverkas i samarbete mellan Kockums och Karlskronavarvet.

Vid årsskiftet 1982/83 gjordes inom koncernen en omfattande analys av storvarvens konkurrenskraft och marknadsförutlsättningar. Analysen visade att konkurrenskraften väsentligt förbättrats jämfört med läget i slutet av 1970-talet. Överkapaciteten inom världens varvsindustri bedömdes emel-

lertid vara betydande och bli bestående ett antal år. Mot denna bakgrund

beslutade riksdagen i juni 1983 om fortsatt stöd till den svenska varvsindustrin. Ett villkor för stödet var att kapaciteten reducerades med ca 2597 för att minska riskexponeringen. Under år 1982 kunde Uddcevållavarvet och framför allt Kocktms teckna ett antal order, som medförde att varven fick en förhållandevis lång orderstock i jämförelse med konkurrenterna.

Under år 1984 har marknaden försämrats. Prisnivån har sjunkit ytterliga-

re och nya marknadsbedömningar har visat att balans mellan utbud och

efterfrågan troligen inte kommer att uppnås under 1980-talet. oe

Under år 1984 kunde inga nya order på handelsfartyg tecknas. Detta medförde att Uddevallavarvet icke hade sysselsättning i den första delen av produktionskedjan under hösten 1984. Styrelserna i Uddevallavarvet

och Svenska Varv beslöt därför den 11 december att MBL-förhandlingar

skulle inledas om avveckling av verksamheten. 1 syfte atl underlätta avvecklingen har beslutats att producera två 20000 dwt produkttankfartyg.

För Kockums del har den långa orderstocken som sträcker sig fram till år 1987 inneburit svårigheter att teckna nya order, då leveranstiderna inte varit attraktiva för rederierna. Kockums bearbetar för närvarande en rad 150 förfrågningar på främst kryssningsfartyg.

Karlskronavarvets lönsamhet i befintlig orderstock och beläggning un- Skr. 1985/86: 20 der år 1985 bedöms som helt tillfredsställande.

Fartygsreparation Koncernens verksamhet inom affärsområdet fartygsreparationer och -ombyggnader bedrivs huvudsakligen vid Cityvarvet i Göteborg. Cityvarvet har även mindre reparationsstationer i Landskrona, Malmö, Helsingborg och Sölvesborg. Reparationsverksamhet bedrivs dessutom vid Finnboda Varf i Stockholm och marint fartygsunderhåll vid Karlskronavarvet,

Reparationsmarknaden bar genom den dåliga fraktmarknaden kraftigt försämrats under året. Internationellt sett har dessutom en betydande obalans uppstått genom att flera nybyggnadsvarv i Västeuropa orienterat sig mot reparationssektorn. Orderingången, och därmed beläggningen, har varit mycket svag vid reparationsvarven och prisnivån pressad.

Även på ombyggnadsmarknaden har konkurrensen skärpts genom nybyggnadsvarvens ökade intresse.

Finnboda Varf har investerat i en flytdocka som ger varvet möjligheter att torrsätta de flesta fartygstyper som trafikerar Östersjön.

Statligt stöd till varvsindustrin Det statliga stödet till den svenska varvsindustrin har varit mycket omfattande, särskilt i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. Staten övertog i mitten och slutet av 1970-talet merparten av de då privatägda och konkursfärdiga svenska varvsföretagen. Betydande belopp fick användas för att täcka förluster i samband med åtaganden som dessa företag hade när de övertogs av staten. Dessutom satsade staten betydande belopp för att täcka förluster för omstrukturering respektive nedläggning av övertagna varvsföretag. Dessa satsningar har i allt väsentligt tillförts Svenska Varv i form av ägartillskott. : |

Stödet har även kanaliserats som generellt stöd till den svenska varvsindustrin i sin helhet, dvs såväl till statligt som privat ägda varv. Dessa stöd omfattar dets åtgärder för att underlätta varvens finansiering av sin produktion och av sina kundfordringar och dels direkta stöd av typen beställarstöd, generellt varvsstöd (produktionsstöd) och u-landsstöd.

Svenska Varvs andel av generella stöd påverkar direkt elier indirekt rörelseresultat. Stödens resultateffekt framgår av tabellen nedan.

1982 . 1983 1984

U-landsstöd 125 - - Produktionsstöd . 2 142" 158+” Stöd till sysselsättningsfrämjande åtgärder vid Karlskronavarvet 9 6 6

| 134 148” 164

+ motsvarar förlustreservering för tecknade kontrakt. >< varav 155 milj. kr. utnyttjats för avveckling av Uddevallavarvet

Skr. 1985/86:20 ' För att underlätta såväl de privat- som statsägda varvsföretagens finansiering av produktion och kundfordringar utfärdar staten kreditgarantier. Mot säkerhet i dessa kan varvsföretagen sedan göra erforderlig upplåning.

Varvets refinansiering av kundfordringar har tidigare varit mycket omfattande. För närvarande är andelen kontantaffärer vid försäljning av såväl fartyg som riggar emellertid väsentligt högre. I sådana fall finansierar beställaren i regel viss del av produktionen genom förskott och erlägger resterande köpeskilling vid leverans.

Beställaren finansierar i sin tur oftast betalningarna till varvet genom upplåning med hjälp av statliga kreditgarantier. Som säkerhet för dessa kreditgarantier lämnas panter i fartygen resp. riggarna men dessutom krävs från statens sida borgen av de statsägda varven på fulla beloppet. Behovet av statsgarantier men även de statsägda varvens kreditrisk blir sålunda desamma som vid kreditaffärer. För de privatägda varven gäller däremot i allmänhet krav på borgen motsvarande endast 1022 av kreditbeloppet.

Denna typ av finansiering görs normalt via Svensk Exportkredit. Utländska beställare av fartyg erhåller finansieringsvillkor som för närvarande innebär att kredit lämnas på 8076 av kontraktspriset över 8,5 år till 8,5 24 ränta. Härtill kommer kreditgarantiavgift till staten om 0,56 samt bankavgifter. ÖECD-överenskommelsen avseende finansiering av fartyg medger statlig subventionering ner till en total finansieringskostnad om ER. : .

Samma kreditvillkor som tillämpas för fartyg gällde tidigare även riggar. Från slutet av år 1982 tillämpas emellertid vid sådana affärer de s.k. consensus-villkoren som i dagens marknadsräntor inte innebär någon fördel för köparen. :

Finansiering och likvidider Koncernens likviditet har varit mycket god under år 1984,

Den räntebärande lånestocken uppgår till 6404 (5 682) milj. kr. Härav utgör USD-län 75 76 medan resten av upplåningen huvudsakligen skett i svenska kronor. a

Likvida medel uppgår totalt inkl. konto hos Riksgäldskontoret och korta placeringar till 3251 milj. kr.

Utbetalning på kontot hos Riksgäldskontoret görs när likviditeten understiger viss nivå och beslutas av regeringen. Saldot på kontot uppgick vid årsskiftet 1984/85 till 2200 milj. kr. |

Koncernens omsättning minskade till 7078 (9452) milj. kr. huvudsakli-

gen beroende på leveransförskjutningar mellan åren. Resultatet före bok-

slutsdispositioner försämrades med nära 1500 milj. kr. till -1035 (+458) milj. kr.

Rörelseresultat efter avskrivningar uppgår till + 140 milj. kr. vilket är ca 160 milj. kr. sämre än år 1983. Främsta anledningen till det försämrade resultatet är lägre rörelseresultat i Götaverken Arendal och Cityvarvet. Calfor-Celsius och Karlskronavarvet redovisar däremot förbättrade rörelseresultat. Förbättringar har även skett bl. a. genom att Vindenergi, Öre-

sundsvarvet och Utvecklingsbolaget avvecklats eller minskat verksamhe- Skr. 1985/86: 20 ten under år 1984.

För att bedöma varvens resultat måste summan av det redovisade rörcelseresultatet samt gjorda kundfordringsreserveringar beaktas. Det redovisade rörelseresultatet blir missvisande om betydande kundförluster mer eller mindre regelmässigt uppkommer. |

Uddevallavarvet redovisar för år 1984 ett positivt rörelseresultat efter

planenliga avskrivningar om 369 milj. kr. Fraktmarknaden har cmellertid

varit svag även under år 1984, vilket medfört fortsatta förluster för många rederier. Ett antal kunder har därigenom inte heller år 1984 kunnat erlägga

kontraktsenliga amorteringar och räntor på fordringar avseende levererade

fartyg. Dessa fordringar bedömdes i 1983 års bokslut som, osäkra och värderades då till erhållna panters — inteckningar i fartyg — värde. I årets bokslut har till följd av betydande försämring av priserna på andrahandstonnage av den typ som Uddevallavarvets kundriskengagemang avser en nedvärdering skett med 674 milj. kr. Dessutom har reser-

verats 200 milj. kr. i första hand avseende beräknade framtida ränteförlus-

ter i samband med avveckling av Uddevallavarvets fartygsengagemang. Härtill kommer att räntenettot belastats med 202 milj. kr. (88) till följd av

att vissa av Uddevallavarvets kunder ej förmått erlägga fulla räntor. De

sammanlagda förlusterna hänförliga till Uddevallavarvets kundengagemang uppgår därmed till ca 1075 milj. kr. . » Utöver det kundengagemang som bedömts som osäkert har UVddevallavarvet kundfordringar på sammanlagt ca 2400 milj. kr., vilka idag bedöms

som säkra. Förmånliga kreditvillkor har emellertid lämnats. Detta innebär

att om dagens svaga fraktmarknadsläge består under hela 1980-talet kan

det finnas risk för alt även vissa av dessa kunder kommer att få svårigheter

att mot slutet av 1980-talet fullfölja uppgjorde amorteringsplaner och beta-

la fulla räntor. Kostnaderna för avveckling av verksamheten vid Uddevallavarvet beräknas till 351 milj. kr. Av dessa täcks 155 milj. kr. genom tidigare besluta-

de statliga avskrivningslån. Reser veringar för dessa kostnader ingår i posten extraordinära kostnader med 196 milj. kr.

Sammantaget innebär detta att koncernens resultat belastats med totalt netto 906 milj. kr. avseende. Uddevallavarvet.

I Finnboda Varf och Karlskronavarvet har reserveringar för kundförlus-

ter gjorts med 14 milj. kr. resp 18 milj. kr.

Resultatet för de större dotterbolagen framgår av nedanstående tabell.

Resultat före

bokslutsdisposi-

Fakturering tioner och skatt Götaverken Arendal 769 12 Kockums . = 1430 : 42

Skr. 1985/86: 20 Valuta

Koncernens upplåning har till stor del skett i ffrämmande valuta, företrädesvis i USD, eftersom efterleveransfinansiering till kunder skett i denna valuta. Vidare har även upplåning skett i USD för att finansiera egna andelar i skepp och riggar. Exponering i andra valutor är försumbar.

I samband med att Zenit Shipping avyttrades till staten år 1982 sjönk upplåningen i USD kraftigt. Detta gav koncernen möjligheter att balansera USD-skulden med tillgångar i form av fordringar och orderstock.

Koncernens valutapolitik innebär således att skuldsättningen i USD skall balanseras av fordringar och orderstock i USD. Den obalans som uppkommer terminssäkras. Vid årsskiftet 1984/85 uppgick terminssäkringar i orderstocken till 375 MUSD.

Under år 1984 har i det närmaste nollbalans kunnat hållas mellan skulder och tillgångar, varför kursdifferensen uppgår till endast —19 milj. kr.

Avveckling av Uddevallavarvet I januari 1984 hade Uddevallavarvet en orderstock som sträckte sip fram till mitten av år 1985. Varvet hade inte tecknat några nya order sedan juli 1983. Då ledtiden för att projektera, nykonstruera och bygga ett fartyg är ca I år borde Uddevallavarvet ha tecknat en order vid halvårsskiftet 1984 för att inte produktion och ritkontor skulle bli undersysselsatta. I juni tecknades också ett avtal på två st 20000 dwt produkttankers. Senare under sommaren annullerades ordern, varvid orderläget blev mycket bekymmersamt. Nya order kunde inte erhållas till ekonomiskt försvarbara priser, varför ritkontor och en viss del av produktionen blev utan beläggning under hösten.

Internationella bedömningar visade att sjöfartskonjunkturen fortfarande låg kvar på en låg nivå och att överkapaciteten inom världens varvsindustri på 40—50 2 inte hade förändrats nämnvärt. I ett antal marknadsprognoser

gjordes bedömningen att tidpunkten för balans mellan utbud och efterfrå-

gan låg åtskilliga år framåt i tiden och att balans på marknaden troligtvis inte skulle uppnås förrän någon gång på 1990-talet.

Mot denna bakgrund beslöt styrelserna i Uddevallavarvet och Svenska Varv den 11 december 1984 att MBL-förhandlingar skulle inledas om avveckling av verksamheten vid Uddevallavarvet. Beslutet blev definitivt då överenskommelse om avveckling av verksamheten träffades mellan företaget och de anställdas organisationer i mars 1985.

Som avvecklingsproduktion har beslut fattats om att producera två 20000 dwt produkttankfartyg. |

Vidare kommer de anställdas situation att underlättas genom särskilda

utbildningsåtaganden och arbetsmarknadssatsningar av stat och kommun. Åtgärder kommer också att vidtas för att skapa nya företag inom varvets anläggningar, bland annat kommer data- och konstruktionsbolag att bildas.

Soliditet och eget kapital Skr. 1985/86: 20 Koncernens verksamhet är förenad med stora ekonomiska risker. Genom det kapitaltillskott om 1850 milj. kr. som erhölls är 1983 och 1983 års positiva resultat blev soliditeten vid utgången av föregående år 1996. 1984 års resultat innebär att soliditeten sjunkit till 10926. Det bör dock beaktas att balansomslutningen inkluderar fordran på svenska staten samt konto på riksgäldskontoret om totalt ca 3 300 milj. kr. Om detta belopp hade kunnat användas för amorteringar av koncernens lånestock hade soliditeten ökat. Vidare bör beaktas att när avvecklingen av Uddevallavarvet genomförts kommer koncernens balansomslutning att ha minskat.

Å andra sidan måste beaktas att koncernen iklätt sig betydande borgensförbindelser till följd av att beställningar av fartyg och riggar finansierats med hjälp av statliga kreditgarantier. Dessa borgensförbindelser uppgår till totalt ca 11900 (11300) milj. kr. - | |

Personal Antalet anställda i koncernen har minskat under år 1984. Detta gäller främst Kockums och Uddevallavarvet eftersom den kapacitetsneddragning som riksdagen beslutade om den 1 juni 1983 har genomförts under år 1984. Antalet anställda på de båda varvsorterna Malmö och Uddevalla har minskat med 820 resp 570 från 1982 års nivå vilket motsvarar 25 96.

Även antalet anställda vid koncernens övriga varvsorter har kraftigt minskat sedan år 1977 då koncerhen bildades. Reduktionen har varit speciellt kraftig i Göteborg och Landskrona genom nedläggningar av hela

varvsföretag. | | | -

Framtidsutsikter Alltsedan koncernen bildades har ett väsentligt inslag i arbetet varit att successivt minska beroendet av fartygsproduktion. År 1984 svarade denna för endast ca 33 20 av koncernens verksamhet mätt i antal anställda. Detta är en kraftig förändring jämfört med läget år 1977. Genom de beslut som tagits under året om avveckling av verksamheten vid Uddevallavarvet kommer denna andel att ytterligare minska. Samtidigt som fartygsproduktionen minskat har övrig industriproduktion' och enginceringverksamhet ökat sin andel av koncernens verksamhet. Detta är en utveckling som kommer att fortsätta även under år 1985. Förvärvet av aktiemajoriteten i Generator Industri AB är ett exempel på detta.

Årets resultat visar.emellertid att'det är nödvändigt att minska koncernens riskexponering. Därför måste en fortsatt anpassning av kapaciteten ske till en förväntad framtida efterfrågan och vidare krävs att riskerna för kundförluster i samband med leveranser från koncernens -bolag minskar.

Fortlöpande måste åtgärder vidtas för att eliminera förlustkällor och för att utvärdera verksamheten i koncernbolagen. En genomgripande analys av de framtida förutsättningarna för de olika verksamheterna inom koncernen har påbörjats och som ett resultat av denna kartläggning kommer en handlingsplan innefattande åtgärder för att säkerställa en förbättrad lönsamhet att presenteras under hösten 1985. 155

Skr. 1985/86: 20 Sveriges geologiska AB (SGAB)

Iistorik Sveriges geologiska AB (SGAB) övertog den I juli 1982 uppdragsverksamheten från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) som genom riksdagsbeslut delades i en myndighetsdel och en affärsdel. SGAB är helägt av staten genom industridepartementet.

Bolagets syfte Företagets övergripande affärsidé är att sälja konsulttjänster och produkter inom geoområdet i Sverige och utomlands. Resursbasen är främst det kunnande och den erfarenhet som finns i SGABs egen organisation men företaget söker även aktivt samarbetspartners inom områden där i dag kompetens saknas och där det blir för krävande att bygga upp den på egen hand. Syftet med mera samarbete skall vara att företaget med kompletterande kompetens skall kunna erbjuda hela systemlösningar med kompletta paket. Konsulttjänsterna skall kunna skräddarsys direkt efter kundernas behov. |

Bolagets verksamhet Verksamheten är indelad i fyra affärsområden: prospektering, miljö, markoch bergundersökningar, samt instrument. . SGABs huvudkontor ligger i Lulcå och filialer finns i Uppsala, Malå, Göteborg, Stockholm och Lund. . Bland större uppdragsgivare i Sverige kan nämnas Nämnden för Statens Gruvegendom (NSG), Svensk Kärnbränslehantering (SKB), gruv- och kraftföretag, länsstyrelser och kommuner. - Utomlands genomförs uppdrag för bl.a: SIDA, utvecklingsbanker och företag. Utlandsuppdragen har hittills omfattat id länder representerade i fyra världsdelar. Det hittills största och mest omtalade projektet har varit och är gruvrestaureringen i Nicaragua. . Rörelseresultatet efter avskrivningar uppgick till [,2 milj. kr. Efter finansiellt netto om 9,4 milj. kr., extraordinära intäkter och kostnader om 2,3 milj. kr. och vinstavsättningar om 11,9 milj. kr. blev årets vinst 1,0 milj. kr. 156 Medelantal anställda under året har varit 506.

Framtidsutsikter Skr. 1985/86: 20

På den svenska marknaden som är basen för företagets verksamhet har en

drastisk neddragning skett i uppdragsvolymen från de etablerade kunderna. NSG har fått sitt anslag nedskuret med 25 milj. kr. för budgetåret

1984/85, SKB har upphört med sin uranprospektering och uppdragen åt SGU avtar betydligt. Sammantaget innebär detta en djup svacka som det

krävs tålmodiga ansträngningar för att överbrygga. Resultatmässigt förväntas därför en nedgång under år 1985, men med den handlingsplan som

företaget arbetar efter skall under år 1985 skapas den grund som fordras för

att under kommande år kunna uppnå goda resultat. | i

Utlandsuppdragen har ökat årligen och utgör ett av de områden som har

bäst utsikter att fortsätta expandera. |

Sveriges Investeringsbank AB Översikt i oo 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Utlåning = ee 5087,5 . 5350,6

Historik

Sveriges Investeringsbank AB bildades år 1967. Staten tillsköt i tre olika poster sammanlagt 1000 milj. kr. i eget kapital. Sedermera ökades detta år 1978 med 300 milj. kr., varefter det insatta kapitalet uppgår till 1300 milj. kr. Vid sidan härav har staten ställt'en generell garanti om 5000 milj. kr. för bankens förbindelser. Under de gångna åren har bankens reservfond tillförts 110 milj. kr. av egna vinstmedel samt 75 milj. kr, i akticägartillskott. | |

Bolagets syfte Investeringsbanken har till uppgift att bidra till finansieringen av näringslivet, bl.a. avseende strukturanpassning och utveckling samt att lämna lån till statliga och kommunala affärsverk och bolag.

Verksamheten under år 1984 Omvärldsfaktorer. Det är främst tre omvärldsfaktorer som påverkar Investeringsbankens verksamhet, närigslivets investeringsnivå, tillgången på kapital och räntcutveckling. : 157

Skr. 1985/86: 20 Industriinvesteringarna bar sedan bottenläget år 1982 åter tagit fart. Totalt steg industrins investeringar enligt SCB:s beräkningar med 1696, Uppgången har dock sket från ett bottenläge och investeringsvolymen har

ännu inte nätt den nivå som rådde i mitten på 1970-talet.

Den ökade investeringsviljan beror på att industrins lönsamhet förbättrats under den senaste tvåårsperioden samt att kapacitetsutnyttjandet börjat närma sig take. Det senare märks inte minst på at det är investeringarna i byggnader och anläggningar som visat den relativt starkaste tillväxten under år 1984, med en uppgång på drygt 5026 jämfört med 15926 för maskininvesteringarna.

Uppgången i industrins investeringar har för bankens del inneburit en ökad efterfrågan på lån. Under verksamhetsåret ökade banken sin nyutlåning med 14976 från 1032 milj. kr. till 1182 milj. kr. Härutöver utfärdades nio garantier på sammanlagt 68 milj. kr.

Företagens överlikviditet har i de fall den inte utnyttjats före egna nyinvesteringar eller företagsköp i stor utsträckning använts till återbetalning av egna lån eller bjudits ut på marknaden. Låneutbudet från industrin i sin

helhet torde också under år 1984 ha varit så stort att industrin totalt varit

nettolångivare. Den ökade investeringsvolymen har därmed inte i sig lett till en ökad efterfrågan på längre krediter. 1 själva verket mötte banken under året i stället ökad konkurrens i sin utlåningsverksamhet.

Ut- och upplåning Under året erhållna amorteringar på utestående lån har varit större än utlåningen. Bankens utelöpande lånestock har därför minskat från 5484 milj. kr. till 5326 milj. kr. brutto. De ökade amorteringarna kan förklaras av att en stor del tidigare lämnade kortfristiga lån förfallit under året.

Resultatmässigt har detta varit positivt för banken eftersom erhållna amorteringar medfört att för banken dyr nyupplåning nära nog helt kunnat undvikas. Under år 1984 har den långfristiga upplåningen i Sverige kunnat begränsas till ett lån på 200 milj. kr. från Allmänna Pensionsfonden.

Banken har tagit två mindre lån i utländsk valuta i samband med utlandsinvesteringar samt refinansierat ett utländskt lån.

Riksbanken tillåter fortfarande inte förtidsinlösen på utländska lån. Banken har därför i samband med uppgången av dollarkursen drabbats av kursförluster.

Resultat Ett fortsatt högt ränteläge har inneburit att årets ränteintäkter kunnat förbättras med 4,1 76, motsvarande 31,4 milj. kr., till 800,2 milj. kr.

1983 och 1984 års positiva rörelseresultat har medfört att främmande kapital kunnat ersättas med eget kapital. Detta tillsammans med att erhållna amorteringar varit av en sådan omfattning alt endast marginell nyupplåning krävts har inneburit att bankens räntekostnader kunnat minskas något, från 459,6 milj. kr. till 451,2 milj. kr. 158 Detta har inneburit ett med 39,8 milj. kr. eller 12,990 förbättrat ränte-

netto under år 1984. Försäljningar av aktier i samband med avvecklade Skr. 1985/86: 20 ägarengagemang gav ct ytterligare resultattillskott över fjolåret med 17,5 milj. kr. Provisioner och övriga intäktsposter var i stort oförändrde under året.

Totalt ökade därmed bankens nettointäkter med 18,2 96 elter 57,3 milj. kr. till 371,3 milj. kr. Samtidigt har kostnaderna kunnat hållas under kontroll. De allmänna omkostnaderna har visserligen ökat med 22 26, motsvarande 6,2 milj. kr. Men ca hälften av dem utgörs av marknadsinvesteringar.

De kalkylmässiga kreditförlusterna, beräknade som genomsnittet av de senaste fem årens kreditförluster, har ökat något till 116,3 milj. kr. De verkliga kreditförlusterna minskade däremot från 51,5 milj. kr. till 18,8 milj. kr. : :

Före valutakursdifferenser ökade därmed bankens resultat med 36, 3 milj. kr. eller 19,8 22 till 219,8 milj. kr..

Uppgången av bl.a. dollarn har under verksamhetsåret lett till kursförluster på netto 32,5 milj. kr., mot positiva kursdifferenser föregående år på 0,7 milj. kr. Efter belastning för dessa kursförluster redovisar banken ett resultat före extraordinära poster och dispositioner på 187,3 milj. kr., mot 184,2 milj. kr. för 1983. Av årets resultat har 145,5 milj. kr. (146,4 milj. kr.) avsatts till värderegleringskontot och 8,4 milj. kr. (7,6 milj. kr.) till särskild investeringsfond. Efter årets inkomstskatt på 20,0 milj. kr. (0,4 milj kr.) och vinstdelningsskatt på 1,3 milj. kr. redovisas årets nettovinst till 12,1 milj. kr. mot 29,8 milj. kr. för år 1983.

Koncernen redovisar ett rörelseresultat före extraordinära poster, bokslutsdispositioner och skatter om 188,1 milj. kr., mot 184,2 milj. kr. för år 1983. Efter dispositioner och skatter redovisar koncernen en nettovinst på 12,9 milj. kr. mot 29,8 milj. kr. år 1983. Koncernens disponibla medel uppgår till 13,2 milj. kr. Någon avsättning till bundna fonder föreslås inte.

Ågarengagemang Under år 1984 engagerade sig banken i sammanlagt 16 nya företag till en total kostnad på 27;9 milj. kr.

Bland de nya direkta ägarengagemangen kan nämnas att banken dessutom beslutat att för 24,7 milj. kr. teckna.49,5924 i et bolag, som ägs gemensamt med Mo och Domsjö och Götabankens pensionsstiftelse. Bolagets uppgift är att bygga och äga en pappersmaskin för finpapper i Modo:s anläggningar i Husum. Detta projekt har kostnadsberäknats till totalt 650 milj. kr. som i väsentlig utsträckning finansieras med lån från banken.

Utöver att direkt ställa ägarkapital till förfogande gör banken det också indirekt genom ägarandelar i olika utvecklingsbolag. De tidigare engagcemangen i de regionala investmentbolagen Finnveden Invest och Utvecklings AB Sydostinvest utökades under år 1984 med andelar i Gävleborgs Invest och- H-Invest, Kalmar. Dessutom förvärvades av staten samtliga aktier i Z-Invest i Östersund och AC-Invest i Skellefteå.

Banken är sedan ett par år delägare även i några utländska venture capital-företag i syfte att vinna erfarenheter från den utländska venture 159

Skr. 1985/86: 20 capital-marknaden samt knyta kontakter mellan bankens kunder och de företag i vilka de utländska venture capital-företagen engagerat sig. Under verksamhetsåret har banken förvärvat 496 i San José Capital Partners, beläget i det s.k. Silicon Valley i Kalifornien och inriktat på bolag inom databranschens hård- och mjukvarusida.

Under verksamhetsåret har ett flertal av bankens äldre ägarengagemang framgångsrikt kunnat avslutas. Ägarandelarna i Sagax International, Sincotron, F1-Fi Innovationer, Finnveden Invest, UGT Informationssökning och Rockhammars Bruk har avyttrats, det scnarc i samband med OTCnotering. Den sammanlagda vinsten har uppgått till 17,6 milj. kr. Ägarandelen i Finnveden Invest har under året överlåtits till den av banken administrerade Småföretagsfonden (se vidare nedan under Särskilda uppdrag). Då banken för sina ägarengagemang inte ställer krav på direktavkastning i form av utdelning bör dessa vinster betraktas som engångscrsättning i efterskott för disponerat riskkapital. :

Efter dessa förändringar i bankens ägarengagemang hade banken vid 1984 års utgång ägarandelar i totalt 26 företag till ett ursprungligt investeringsbelopp om 104 milj. kr. De aktier banken förvärvar skrivs omedelbart ner och värderas till högst substansvärde. Det bokförda värdet på bankens ägarandelar uppgår därmed till 77,5 milj. kr. jämfört med 69,2 milj. kr. vid utgången av år 1983. .

Utöver dessa direkta ägarengagemang har banken också möjlighet att bli delägare i ytterligare 16 företag via konvertibla lån och optionslån. Under år 1984 har 5 konvertibla lån lämnats till ett totalt belopp om 108,7 milj. kr. Det största av dessa avser ett lån till Nynäs Petroleum på 100 milj. kr. Av den totalt utestående lånestocken hänför sig 110 milj. kr, till konvertibla lån.

Särskilda uppdrag Under år 1984 beslöt riksdagen att inrätta en s.k. Småföretagsfond på 100 milj. kr. Banken gavs i uppdrag att administrera fonden. Orgånisatoriskt har Småföretagsfonden lagts under bankens avdelning för företagsutveckling. Fondens styrelse är i sin helhet rekryterad bland ledamöterna av bankens styrelse.

Sedan flera år tillbaka utför banken konsultuppdrag för olika kunders räkning. Dessa uppdrag spänner över ctt flertal verksamhetsområden, t.ex. branschstrukturella analyser, företagsrekonstruktioner, företagsöverlåtelser och styrelseengagemang. :

Den statliga strukturdelegationen för specialstålindustrin leds av en av bankens tjänstemän och förvaltningen av dess medel handläggs av banken.

Bland de tiotalet uppdrag banken medverkat i. under år 1984 kan bl. a. nämnas att banken på uppdrag av Statens Industriverk (SIND) och Sveriges Trähusfabrikanters Riksförbund utfört en selektiv strukturanalys av svensk trähusindustri. För Söderhamns kommun har banken: utrett de industriella förutsättningarna för etablering av ett skogskombinat inom kommunen. I Rockhammars Bruk medverkade banken i en finansicll re- 160 konstruktion med åtföljande nyemission. Detta möjliggjorde en senare introduktion av bolaget på OTC-marknaden.

Utvecklingsfonderna Skr. 1985/86: 20 Bankens mångåriga samarbete med de regionala utvecklingsfonderna har fortlöpt under året. Totalt beviljade banken under år 1984 17 (37) kombinationslån på sammanlagt 10,9 milj. kr. (21,4 milj. kr.). Bankens utestående lånefordran i dessa lån uppgick vid årets utgång till 107,0 milj. kr. mot (28, milj. kr. vid utgången av år 1983.

Antalet anställda var under år 1984 i medeltal 55 (51).

Swedair AB

Översikt 1983/84 1982/83

(milj. kr.) (milj. kr.)

Swedair AB ägs till 50 22 av staten genom försvarsdepartementet och till vardera 25 26 av AB Aerotransport och Linjeflyg AB. Bolaget bedriver flygoperativ verksamhet innefattande bl.a. reguljär trafik på uppdrag av Linjeflyg och SAS, reguljär trafik på egna trafiktillstånd, målflygning för svenska försvaret och utomlands, kartfoloflygning, ambulansflygning samt annan specialflygverksamhet. Bolaget har vidare affärsflygverksamhet. Sammantaget opererar Swedair med dotterbolag ca 50 flygplan. Vid sidan av flygverksamheten bedriver bolaget flygverkstadsrörelse samt betjänar försvarets robotförsöksplats i Vidsel. Bolaget svarar även för driften av vissa kommunala flygplatser. I anslutning till flygverkstadsrörelsen bedriver bolaget vidare en omfattande agenturverksamhet, främst inriktad på allmänflygsektorn.

För målflygverksamheten utnyttjas två jet- och nio turbopropflygplan. Den flygoperativa verksamheten i övrigt inom moderbolaget bedrivs med 23 tvåmotoriga flygplan, fördelade på jet-, turboprop- och kolvmotorflygplan med en kapacitet varierande från 8 till 20 passagerare. Bolaget opererar också flygplan och helikoptrar som ägs av det svenska försvaret. Huvudbas för den flygoperativa verksamheten är Bromma flygplats, men företaget'har i anslutning till uppgifterna flygplan baserade även på andra platser i landet. Verkstadsrörelsen är lokaliserad till Bromma, Sturup och Vidsel.

Det helägda dotterbolaget Swedair Trade AB marknadsför på agenturbasis flygplan och komponenter m. m.

Pet helägda dotterbolaget Swedair i Växjö AB bedriver reguljärt flyg på uppdrag av SAS och charterflyg med fem turbopropflygplan.

Bolaget äger vidare drygt 90 Z av Basair AB, som bedriver affärsflyg 161

11 Riksdagen 1985186. I samt. Nr 20

Skr. 1985/86: 20 med basering i Västerås. Basair opererar fyra jet-, turboprop- och kolvmotorflygplan.

Antalet årsarbetare inom koncernen har framräknats enligt riksförsäkringsverkets normer och uppgick den 31 december 1984 till 542,

Koncernens totala omsättning för verksamhetsåret 1983/84 uppgick till 304,5 milj. kr. och för verksamhetsåret 1984/85 till preliminärt ca 350 milj. kr. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick för verksamhetsåret 1983/84 till 19,5 milj. kr.

Koncernens utveckling bestäms främst av utvecklingen av den framtida sekundärtrafiken inom det reguljära Ayget, av försvarets framtida beställningar samt av allmänflygets tillväxttakt, vilken starkt påverkar verkstadsrörelsens och agenturverksamhetens volym.

AB Swedcarrier

Historik Swedcarrier började sin verksamhet år 1937 under namnet Svenska Lastbil AB. Bolaget, som då var ett dotterbolag till Stockholm -- Westerås— Bergslagens Järnväg (SWB) införlivades i SJ-koncernen år 1945, när SWB förstatligades.

Från början bestod verksamheten mest av utkörning av gods från järnvägsstalionerna. Idag omfattar den ett rikstäckande transportnät för stycke- och partigods.

Statens Järnvägar var sedan 1930-talet engagerade i färjetrafik i Öresund. Delar härav överläts i mitten av 1970-talet till Swedcarrier. Ungefär samtidigt blev Swedcarrier även involverat i färjetrafiken mellan Skåne och Tyskland genom övertagande av verksamhet från SJ.

Färjetrafikens kärna utgörs idag av linjerna Helsingborg—-Helsinggr och Trelleborg-Travemände. Denna grundstruktur är resultatet av ett flertal förändringar av ägarförhållandena till färjelinjerna i södra Östersjön samt även av deras geografiska sträckningar.

Bolagets omfattning AB Swedcarrier är moderbolag i en koncern. Huvuddelen av verksamheten utföres av dotterbolag, varav de största är AB Svelast (omsättning 410 162 milj. kr.) och Scandinavian Ferry Lines AB (omsättning 526 milj. kr.).

AB Svelast, som bedriver lastbilstrafik, förfogar över en fordonspark på Skr. 1985/86: 20 drygt 1 100 enheter inklusive släp- och påhängsvagnar. Regionkontor finns på 24 orter i landet.

Scandinavian Ferry Lines AB med huvudkontor i Helsingborg driver

färjefart i Öresund och södra Östersjön.

För övrigt omfattar koncernens verksamhet in- och utrikes flyttningsrörelse samt entreprenadrörelse med en unik teknik för tunga, avancerade montagelyft.

Verksamheten under år 1984 Landtransportverksamheten Utvecklingen präglades främst av ”C-sam”', som är ett containersystem (i samtrafik järnväg-bil), som fungerar utan kranar genom att bilen själv hanterar sin container. Den speciella transportteknik, som utvecklats, bygger på användandet av en container (16 m?) särskilt lämpad för partioch styckegods.

C-samtekniken har lanserats i ett samarbete mellan statens järnvägar och AB Svelast, där AB Svelast åtagit sig att svara för marknadsföringen av SJ:s styckegodstrafik. Inom ramen för detta samarbete ställer Svelast

också fordonsresurser till SJ:s förfogande.

Omsättningsmässigt svarade C-sam för ca 656 av koncernens landtransportverksamhet.

Färjetrafiken Danmarkstrafiken, omfattande linjerna Helsingborg—-Helsinggr och Limhamn—Draggr, har under året haft en mycket gynnsam utveckling främst genom en kraftig ökning inom passagerarsektorn, Till resultatförbättringen har också bidragit avyttringen av flygbåtstrafiken Malmö— Köpenhamn.

Även tysklandstrafiken (upprätthålls i poolsamarbete med TToHG, Hamburg) har haft en stark volymtillväxt. SFT. har deltagit i trafiken med trailerfärjorna Saga Star och Saga Wind, som chartrats in från moderbolaget. Detta charterförhållande upphörde vid årsskiftet, men SFL bemannar även fortsättningsvis de båda fartygen.

Resultarutveckling Koncernens resultat före dispositioner och skatt uppgick till 122,9 milj. kr.

Inom landtransportsektorn försämrades resultatet genom att den kraftiga volymutvecklingen bröt igenom kapacitetstaket.

För färjetrafiken noterades en markant resultatuppgång under senare hälften av året. Utvecklingen initierades av ökad efterfrågan och effektivitetshöjning.

Skr. 1985/86: 20 Framtidsutsikter

Koncernen bedöms ha goda förutsättningar att inom sina speciella nischer väl hävda sig trots en mycket hård konkurrenssituation.

Landtrafiken kommer att präglas av en fortsat kraftig satsning på Csamsystemet. Verksamheten skall i första hand omfatta distribution och uppsamling av gods samt containertransporter.

Färjetrafikens marknadsposition kommer att förstärkas under år 1984 genom kapacitetshöjande ombyggnader av fartyg både i tysklanästrafiken och på leden Helsingborg Helsinggr. Vidare pågår förhandlingar om avveckling av Scandinavian Ferry Lines AB:s förlustbringande engagemang i flygbåtstrafiken på linjen Malmö— Köpenhamn.

För år 1985 förutses likväl ett väsentligt sämre resultat än för år 1984. Tillbakagången sammanhänger bl. a. med extraordinära kostnadsökningar för sjötransporterna till följd av den stränga vintern och omfattande intäktsbortfall p. g. a. arbetsmarknadskonflikter.

Swedec International AB

Historik Genom ctt riksdagsbeslut år 1978 etablerades SWEDEC International AB, vars verksamhet startade år 1979. Företaget ägs av svenska staten med 5096 och av 19 st svenska företag med 50275. Aktiekapitalet uppgår till 3,5 milj. kr.

Bolagets syfte Företaget skall till framför allt u-länder sälja mjuk- och hårdvara inom utbildningsområdet och utnyttja den svenska resursbasen bestående bl. a. av skolöverstyrelsen, AMU-centra, högskolor, specialinriktade skolor m. fl. Bolaget skall på detta sätt bidraga till att generellt öka exporten av produkter från Sverige och bistå svenska företag i samband med leveranser, där utbildning ingår.

Bolaget har en styrelse bestående av ordförande samt fyra representan- 164 ter från näringslivet och fyra representanter från staten.

Bolagets verksamhetsinriktning Skr. 1985/86: 20 En stor efterfrågan förekommer från u-länder, framför allt inom yrkesutbildningsområdet, då man i dessa länder idag har en stor brist på yrkesutbildade arbetare. Företaget har därför erbjudit utbildningsprogram inom bl. a. fordonsteknik, trä- och pappersteknik, mekanik, el/elektronik, byggnadsteknik och underhållsteknik. Företaget kan inom dessa områden erbjuda kompletta paket inkluderande byggnation av yrkesutbildningscentra, utrustning, framtagning av läromedel och läroplaner, tillhandahållande av lärare och experter; kurser och direkt utbildning i Sverige eller i utlandet. Bolaget har hittills varit verksamt huvudsakligen i Afrika, Mellanöstern och Sydostasien och order har erhållits från Angola, Cape Verde, Tunisien, Sri Lanka, Egypten och Tanzania. Omsättningen år 1984 var 5,0 milj. kr. . :

Antalet anställda är för närvarande 14 st. Bolaget arbetar dessutom med ett antal konsulter och specialister, som knyts till varje projekt.

Framtidsutsikter Igångsättningsperioden för företaget har varit trög, då man ej haft några referensobjekt att stödja sig på. Genom att företaget fått större projekt i Cap Verde, Sri Lanka och Egypten ter sig framtiden ljusare och företaget ligger för närvarande i förhandlingar med ett antal marknader i Sydostasien, Mellanöstern och Afrika vilka förhoppningsvis leder till ytterligare uppdrag.

Vidare bearbetas internationella finansieringsinstitutioner såsom Världsbanken där intresse finns för företagets produkter.

Swedegas AB

Swedegas AB är ett av statens vattenfallsverk helägt dotterbolag. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att planera, samordna och vidtaga åtgärder syftande till att främja landets försörjning med naturgas ävensom att utöva annan därmed förenlig verksamhet.

Skr. 1985/86: 20 Sydgasprajektet Det första naturgasprojektet i Sverige, Sydgasprojektet, fortskrider planenligt. Swedegas svarar där för tillförsel av naturgas och för stamledning för transport av gasen, medan det regionala gasbolaget Sydgas AB svarar för grenledningar och försäljning av gas till distributörerna inom Sydgasområdet.

Anläggningen av Swedegas stamledning PDragör—Klagshamns udde— Hasstarp för transport av naturgas till Sydgasproiektet har fortsatt under år 1984. Läggningsarbetet avseende sjöledningen över Öresund och ledningen på land har avslutats medan vissa återfyllnadsarbeten återstär. Till och med utgången av år 1984 uppgår Swedegas investeringar i stamledningen till cirka 320 milj. kr. Finansiering av stamledningens kommersiella det, dvs. den kapacitet som tas i anspråk för Sydgasprojektets volymer, sker genom upplåning på svensk penningmarknad mot statens vattenfallsverks

borgen. Överkapaciteten i stamledningen avsedd för kommande naturgas-

projekt finansieras genom villkorslån från statens vattenfallsverk, vilka tills vidare är ränte- och amorteringsfria.

1 Sydgasprojektet har naturgasvolymer överstigande det första driftårets planerade försäljning redan kontrakterats av Sydgasintressenterna. Swedegas har därför på deras begäran under sommaren 1984 träffat avtal med Dansk Olic & Naturgas A/S (D.O.N.G.) om utökade leveranser dels under perioden den 1 juli — den 1 oktober 1985 för en tidigareläggning av driftstarten, dels under perioden den I oktober 1985 — den 1 oktober 1987. med

sammanlagt 95 Mm? naturgas.

Sedan naturgasverksamheten inom D.O.N.G. under hösten övertagits av det av D.O.N.G. helägda dotterbolaget Jransk Naturgas A/S har Swedegas ABs samtliga avtal med D.O.N.G. transporterats på Dansk Naturgas A/S med verkan från den 1 oktober 1984.

Utredningsverksamhet På statens vattenfallsverks uppdrag har arbete pågått med att bearbeta nya marknader för naturgas i Sverige utöver Sydgasprojektet. Detta har omfattat utrednings- och kontaktverksamhet för fortsatt kartläggning av den potentiella marknadens storlek och sammansättning. Verksamheten har inriktats mot att stegvis genomföra en gasmarknadsetablering norrut från Hasslarp genom cen förlängning av stamledningen via Halmstad mot Göteborg.

Under senarc delen av året har förhandlingar bedrivits på tillförselsidan med Dansk Naturgas A/S för att skapa förutsättningar för en fortsatt naturgasintroduktion i södra och västra Sverige.

För Östgasprojektet har slutrapport överlämnats till regeringen den 27 september 1984. Swedegas har i rapporten redovisat ställningstagandet att de fortsatta utredningarna för en naturgasintroduktion i östra och mellersta Sverige i första hand bör baseras på tillförsel söderifrån och tidsmässigt anpassas till utvecklingen av dels Sydgasprojektet, dels de gasprojekt som 166 planeras i södra och västra Sverige.

Arbetel med att finna en lämplig metod för lagring av naturgas har Skr. 1985/86: 20 bedrivits vidare. Vad avser undersökningarna beträffande anläggandet av ett underjordiskt lager för naturpas (ett s. k. akvifärlager)i sydvästra Skåne har en ny undersökningsfas genomförts under sommaren och hösten. Efter utvärdering av de senast erhållna undersökningsresultaten har under år 1985 beslut fattats ätt i avvaktan på utredning av alternativa lagringsmöjligheter tills vidare avbryta akvifärlagerprojektet. Parallellt med detta har studerats uppläggningen av ett försöksprogram för bergrumslagring och vidare har diskussioner förts med Dansk Naturgas A/S om förhyrning av lagerutrymme i Danmark. :

Vid extra bolagsstämma den 26 januari 1984 beslöts att öka bolagets aktiekapital med 16 milj. kr. genom nyemission till 12592 kurs. Bolagets egna kapital uppgår härefter till 20,1 milj. kr.

För finansiering av den del av Swedegas stamledning, som tas i anspråk för Sydgaspröjektet, har bolaget träffat avtal med två emissionsbanker om upplåning av upp till 340 milj. kr. på penningmarknaden genom att utge företagscertifikat. Upplåningen kan därigenom anpassas till aktuellt kapitalbehov. Finansieringsavtal omfattar vidare en option att vid valfri tidpunkt t.o.m. juni 1990 konvertera hela eller del av certifikatprogrammet till obligationslån.

Swedish Aviation Development AB (Swedavia)

Översikt 1984/85 1983/84

(milj. kr.) (milj. kr.) Omsältning 11,1 6.8

Swedavia är ett av luftfartsverkei helägt dotterföretag. Dess huvuduppgift är att marknadsföra luftfartsverkets tjänster på den internationella marknaden. att organisera och genomföra utlandsprojekt samt att främja svensk export inom luftfartsområdet.

Aktiekapitalet uppgår efter en nyemission under budgetåret 1984/85 till 3,0 milj. kr. Luftfartsverket får teckna borgen intill högst 8,0 milj. kr. för lån till bolaget.

Verksamhetsåret 1984/85 har präglats av omfattande marknadsåtgärder främst i Kina, Thailand och vissa afrikanska stater. Insatserna har innefattat jämväl delegationsbesök i Sverige varvid andra svenska exportföretag inbjudits att medverka. Swedavia har också deltagit i Kinas första luftfartsutställning i Peking i december 1984.

Samverkan med andra svenska exportföretag inom luftfartssektorn har breddats och fördjupats. 167

Skr. 1985/86: 20 Bolagets omsättning för verksamhetsåret uppgick till 11,1 milj. kr. vilket innebär en ökning med ca 6022 jämfört med 1983/84. Verksamheten har medverkat till en viss resultatförbättring för luftfartsverket. Exportförsäljning i samverkan med flygtrafikledningsskolan på Malmö/Sturup flygplats har ökat skolans omsättning med ca 3026.

Under året har 12 personer varit heltidsanställda i bolaget varav 6 haft projektanställning. Därutöver har bolaget sysselsatt för utrikes tjänst 8 personer från luftfartsverket i form av projektanställning. Produktionen har genomförts i huvudsak genom leveranser från luftfartsverket.

Utbildningsverksamheten vid flygtrafikledningsskolan av flygledare från Saudi-Arabien har slutförts, varvid 27 elever utexaminerats. Ett antal specialkurser med clever från bl.a. Kina, Nigeria, Saudi-Arabien har genomförts. - .

Bolaget har arrangerat flygsäkerhetskurser genom ”Institute of Aviation Safety” med 62 elever från 20 nationer.

Historik Vägverkets utlandsverksamhet initierades av önskemålet alt! utomlands kunna sälja personalens kunnande samt inom verket utvecklade väghållningshjälpmedel. I samband med Internationella Vägföreningens världskongress i Stockholm under juni 1981 lanserades tjänsterna under rubriken SweRoad Consulting. För att uppnå en i förhållande till verkets ordinarie arbetsuppgifter väl avgränsad verksamhet hemställdes i början av år 1982 hos regeringen om alt få bilda ett separat bolag.

Efter riksdagsbehandling medgav regeringen i beslut den 19 maj 1982 (I 873/82) vägverket att bilda ett av staten helägt aktiebolag vars aktier skulle förvaltas av vägverket. Stiftelseurkund upprättades den 18 juni varefter konstituerande stämma hölls. Den utsedda styrelsen höH sitt första sammanträde den 17 augusti 1982. Beslut har sedermera fattats om att förlänga det första räkenskapsåret till att omfatta perioden till och med utgången av år 1983.

Bolagets syfte Bolagets syfte är att bedriva konsulterande verksamhet främst i utlandet. Dewua omfattar försäljning av produkter och tjänster liksom därmed förenlig verksamhet inom väghållningsområdet. Resursbasen är främst det kunnande och den erfarenhet som finns i vägverkets ordinarie organisation. De marknadsförda produkterna har utvecklats i samarbete mellan vägverket, statens väg- och trafikinstitut (VTI) samt svensk industri. Marknadsförings- och försäljningsavtal har träffats med ett flertal utvecklande och tillverkande företag.

Verksamhetsinriktning Avsikten är att i samarbete med konsulter, entreprenörer och svensk industri verksamma i utlandet bredda basen för svensk försäljning av produkter och tjänster, Det har därvid visat sig att administrativt och organisatoriskt kunnande inom väghållningen — främst vad gäller vägun-

derhåll och trafiksäkerhet — har bästa förutsättningarna att konkurrera på

den internationella marknaden. SweRoads profilering som ett av vägverket förvaltat dotterbolag har givit tillträde till andra länders vägmyndigheter

och beslutsfattare. : | : 169

Skr. 1985/86: 20 Verksamheten nnder år 1984 I början av år 1983 påbörjades ett omfattande uppdrag i Zimbabwe, där vid årsskiftet 1984/85 18 personer var engagerade som experter inom vägministerict. 3 bilinspektörslärare är också inkluderade i uppdraget som pågår till sommaren 1985. Bolagets engagemang i Zimbabwe kommer att fortgå fram till år 1987 enligt ett nyligen träffat avtal.

SweRoads dotterbolag SweRoad Consulting Zimbabwe (Private) Ltd har till uppgift att äga och förvalta de bostäder där de svenska medarbetarna bor. Ett trafiksäkerhetsprojekt har under hela året pågått i Botswana med medverkan av flera svenska experter. Därutöver har i Zimbabwe utförts en förundersökning för ett trafiksäkerhetsverk. Meilan Sverige och Jordanien har skrivits ett avtal om samarbete inom vägsektorn. Två upp-

drag pågår med fyra svenska experter.

I Irak har ett flerårigt uppdrag med utlåning av vägkontrollanter avslutats under åtet. På uppdrag av FN har trafiksäkerheten i Bahrein undersökts. På uppdrag av SIDA har väghållningen i Laos inventerats. Scminarier har hållits i bl. a. Etiopien och Kenya.

Kontrakt skrevs under senhösten om ett stort vägunderhålls- och trafiksäkerhetsprojekt vid kommunikationsministerns besök i Saudi Arabien. Projektet påbörjades under våren 1985 och kommer att i en första etapp engagera 11 svenska långtidsanställda experter.

Marknadsföringen har varit omfattande, bl.a. i samarbete med Exportrådet, föredrag vid kongresser, besök och bevakningar vid biståndsorgan m.m.

En avancerad bil framtagen av vägverket för mätning av vägbeläggningars tillstånd, Laser RST, har utfört mätningar i USA och Canada. Tillsammans med privata intressenter har bolaget ”RST System International AB” bildats för mätningar utomlands.

Samarbetet med svenska material- och maskintillverkare inom vägsektorn har utvidgats. Gemensamt uppträdande vid kongresser, utställningar och demonstrationer har organiserats. En film om vägunderhållsverksamhet har framställts.

Antalet anställda på långtidskontrakt var i respektive land i medeltal 29 personer. Därutöver har ett stort antal experter anlitats för kortare arbetsuppgifter vid SweRoads kansli. Sammanlagt har under året drygt ett hundratal personer arbetat i SweRoads verksamhet.

Kansliet har förstärkts med ytterligare en handläggare och en kamrer. Antalet personer verksamma utomlands som konsulter och som inlånade i landets vägverk har ökat kraftigt under verksamhetsåret.

Bolagets aktiekapital ökades i början av år 1984 från kronor 500 000 till kronor 2000.000. Detta skedde genom en nyemission där vägverket förvärvade samtliga nyemitterade aktier. |

Framtidsutsikter

Frfarenheterna från de första projekten och fortsatta förfrågningar från ett

stort antal länder pekar på vikten av goda språkkunskaper och dokumente- 170 rat kunnande. Formell utbildning måste tillmätas stor betydelse, samtidigt

som den personliga erfarenheten av offentlig tjänst ger insteg hos myndig- Skr. 1985/86: 20 heter utomlands.

Den fortsatta utökningen av verksamheten inriktas i första hand på engelskspråkiga länder i Afrika och Mellanöstern. I första hand inom områdena väghållning och trafiksäkerhet utökas aktiviteterna i Jordanien,

Saudi-Arabien, Zimbabwe, Botswana m. fl. Offertgivning och förhandlingar pågår dessutom med ett flertal länder i Mellanöstern och Bortre Asien,

några tillsammans med svenska konsulter och leverantörer. I Kina kommer ett seminarium om vägfrågor att hållas under hösten 1985. Kontakterna med Indonesien fördjupas.

Sydgas AB

Översikt ee 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Omsättning | 236 70 Resultat före disp. och skatt 0 | Redovisat årsresultat | 0. I Balansomslutning oo 171 8

Historik I början av år 1980 träffade företrädare för staten överenskommelse med kommunerna Malmö, Helsingborg och Lund såmt Sydkraft AB om genomförande av det s.k. Sydgasprojektet. Detta skulle ske genom Sydgas AB enligt förutsättningar som preciserades i ett av parterna godkänt dokument. Riksdagen godkände under våren 1980 överenskommelsen.

Till grund för parternas överenskommelse låg avtal mellan Swedegas AB och Dansk Olie & Naturgas A/S om leveranser och transport av naturgas. Dessa avtal hade träffats inom ramen för ett-avtal den 29 februari 1980 mellan svenska och danska regeringarna om samarbete på naturgasområdet. :

Analyser under år 1982 pekade på försämrade förutsättningar för projektet, främst beroende på en ogynnsam utveckling av gas- och oljepriser samt högre investeringskostnader. Under våren 1983 upptogs därför förhandlingar mellan staten och Sydgas dåvarande ägare, kommunerna -Malmö, Lund och Helsingborg samt Sydkraft AB. Förhandlingarna ledde till att ett nytt konsortialavtal om Sydgas kunde tecknas den 26 oktober 1983 varvid staten inträdde som hälften-ägare i Sydgas AB.

Sydgas AB är det regionala gasbolaget i södra Sverige som levererar gas till de fyra distributörerna Sydkraft Naturgas AB och energiverken i Malmö; Helsingborg och Lund. I Sydgas uppgift ingår också att uppföra, äga och driva regionalt gasnät samt att, enligt särskilt avtal med Swedepas, bygga och driva Swedegas stamledning från Dragör i Danmark. 171

Skr. 1985/86: 20 Verksamheten under år 1984 Verksamheten i Sydgas AB har under år 1984 huvudsakligen utgjorts av utbyggnad av högtrycksgasledningar för Sydgasprojektet. Detta innebär uppbyggnad av en distribution av 440 miljoner m? naturgas om året i sydvästra Skåne.

Amnläggningsverksamheten Sydgas anläggningsverksamhet omfattar dels Swedegas stamledning från Dragör i Danmark till Hasslarp utanför Helsingborg, dels Sydgas AB:s egna anläggningar. Uppförandet av stamledningen sker enligt avtal med Swedegas träffat år 1981.

Sydgas AB:s anläggningar utgörs av grenledningar från stamledningen till de olika förbrukningsorterna samt mät- och reglerstationer (M/R-stationer) där. Vidare ingår utrustning för övervakning och styrning av stamledning, grenledningar och M/R-stationer.

I den reviderade projektkalkylen i samband med konsortialavtalsförhandlingarna år 1983 beräknades Sydgas anläggningsinvestering till 245 milj. kr. i 1982 års penningvärde. |

De uppföljningar av kostnaderna för anläggningsarbetena som hittills gjorts visar för Sydgas AB:s del god överensstämmelse mellan utfall och beräkningar.

Den 20 mars 1985 började gasfyllningen av högtryckssystemet.

Distributörerna har ansvaret för marknadsföringen av naturgas och för distributionen inom förbrukningsorterna. Sydgas AB:s uppgifter på denna punkt begränsas till viss informationsverksamhet som stöd för marknadsföringen samt sådan uppföljning av distributörernas verksamhet som är en följd av konsortial- och leveransavtalen,

Det blev redan under våren 1984 uppenbart att de naturgasvolymer som för. de första två åren via Swedegas avtalats med D.O.N.G. — 135 Mm? resp. 260 Mm? — inte skulle räcka för vad som var möjligt för distributörerna att sälja. Den totalt kontrakterade volymen t.o.m. december 1984 utgjorde 174 Mm”, Samtidigt stod det klart att kunderna önskade leverans tidigare (1 juli 1985) än vad de ursprungliga avtalen med Swedegas/ D.O.N.G. medgav. Avtal har därför träffats om ytterligare 95 Mm? för de två första driftåren tillsammans.

Sydgas AB:s rörelseintäkter och rörelsekostnader (235 milj. kr. år 1984) utgörs, fram till leveransstarten, så gott som uteslutande av ersättning respektive kostnader för projektering och anläggning av Swedegas stamledning Dragör—Hasslarp.

Sydgas AB:s investeringar i grenledningar och M/R-stationer samt i uppbyggnad av driftorganisation har för år 1984 uppgått till 113,3 milj. kr. Hittills har därmed investerats för 161,4 milj. kr.

För den långfristiga externa finansteringen av anläggningarna har Sydgas AB statlig garanti för sin upplåning. Under hösten 1984 träffades överenskommelse med Allmänna Pensionsfonden och Sveriges Investeringsbank om ett cash-flow anpassat lån om totalt 200 milj. kr. Första dellånet om 25 milj. kr. lyftes i december.

Vid årsskiftet 1983/84 övergick den personal som tidigare ställts till Skr. 1985/86: 20

förfogande av Sydkraft till anställning i Sydgas AB. Under början av år 1984 anställdes sedan ytterligare 6 personer som ingår i driftorganisationen

för övervakning och kontroll av högtryckssystemet.

Den 1I oktober tillträdde Christian Lenander som ny VD för Sydgas AB efter Arvid Persson som återgick till Sydkraft.

Medelantalet anställda under år 1984 utgjorde 15 personer.

Framtidsutsikter

Den snabbare marknadsuppbyggnaden jämfört med tidigare planer visar

att marknaden för naturgas väl motsvarat förväntningarna. Bedömning av den totala avsättningsmöjligheten inom nuvarande geografiska område måste dock göras med beaktande av energisparåtgärder inom industrin och

bostadssektorn samt det ytterligare energisparande som en övergång till

naturgas visat sig ge genom bättre verkningsgrad i industriprocesser.

Naturgasens möjligheter skall emellertid också bedömas utifrån det fak-

tum att den är i det närmaste svavelfri och innehåller — jämfört med andra bränslen — försvinnande små mängder av tungmetaller. Miljöeffekterna av

kol- och oljeförbränning, som blivit särskilt uppenbara på västkusten är tunga argument för ökad satsning på naturgas. Naturgasen ger möjlighet

att komma tillrätta med dessa problem på längre sikt.

Den förutsedda ekonomiska utvecklingen för Sydgas med betydande resultatunderskott i början är densamma som för varje investeringsinten-

sivt projekt. I mitten på 1990-talet förväntas underskotten vara återhäm-

tade och sett över hela kalkylperioden — 20 år — skall Sydgas uppnå en realavkastning på ca 10 2.

Systembolaget AB Översikt | 1984 1983

. (milj. kr.) (milj. kr.)

Bolagets syfte Bolaget bildades år 1954 i samband med riksdagsbeslutet om motbokssystemets avskaffande. Bolagets uppgift är att driva detaljhandel med sprit, vin och starköl samt att idka annan i samband därmed närstående rörelse. Enligt avtal med staten innehar bolaget den ensamrätt till detaljhandel med nämnda varor i Sverige som föreskrivs i lagen om handel med drycker. 173

Skr. 1985/86: 20 Bolaget ombesörjer också partiförsäljningen till restaurangerna. Fr.o.m. den I januari 1978 sker dock partihandein med svensktillverkat starköl direkt mellan bryggeri och restaurang. Bolaget säljer dessutom alkoholfria festdrycker. .

Systembolaget är ett redskap för samhällets alkoholpolitik och arbetar för det mål för alkolholpolitiken som har ställts upp av riksdagen: att minska den totala alkoholkonsumtionen för att därigenom tränga tillbaka alkoholskadorna. Bolaget skall sköta försäljningen på sådant sätt att skador i möjligaste mån förhindras. Verksamheten skall skötas rationellt och allmänheten ges god service inom ramen för gällande försäljningsregler och andra av statsmakterna givna förutsättningar. Bolaget skall genom prissättningen få täckning för sina kostnader och skälig vinst. Nettovinsten levereras in till statskassan.

Bolagets omfattning Vid utgången av år 1984 har bolaget 320 butiker i 225 orter fördelade på 203 kommuner. (Stockholms och Göteborgs kommuner med förorter räknas vardera som en ort.) En av butikerna sålde ej sprit. Dessutom fanns 544 utlämningsställen — dvs. vanliga affärer samt järnvägs- och busstationer — där bolagets varor utan extra kostnad levereras till kunden efter beställning.

Verksamheten under år 1984 Den långsiktiga nedgången av alkoholförsäljningen fortsatte under år 1984. Systembolagets försäljning, mätt i ren alkohol, minskade med 1,4 % jämfört med året innan, då minskningen var ännu större eller 4,5 96.

Skillnaden i minskningstakt mellan åren 1983 och 1984 torde i huvudsak ha berott på skattepolitiken. Under år 1983 höjdes skatten på alla tre dryckesslagen två gånger medan år 1984 endast innehöll en skattehöjning, den 3 december, då priserna höjdes med i genomsnitt 5,4 Zz.

Under år 1984 såldes 6,01 liter ren alkohol per invånare över 15 år (inklusive öl klass ID, vilket kan jämföras med 6,12 liter under år 1983, en minskning med 1,8 96.

Bolagets konsumentupplysning har som tidigare år omfattat både sakinformation om varusortimenlet och fakta om alkoholens verkningar och risker.

Varuinformationen tillgodoses främst genom skyltningar i butikernas

fönster och montrar, trycksaker och utbildning av personalen. Övrig infor-

mation sker genom film, video, annonsering i massmedia, faktaböcker, broschyrer, affischer m. m. — ofta i samarbete med olika myndigheter och organisationer såsom socialstyrelsen, sjösäkerhetsrådet, försvaret och idrottsrörelsen.

Rörelseresultatet blev 43,9 milj. kr. högre än år 1983 och uppgick till 244,7 milj. kr. (200,8). Läggs de finansiella och extraordinära posterna till är resultatet före bokslutsdispositioner och skatt 383,9 milj. kr. (439,5). 174 Efter bokslutsdispositioner, som uppgick till 38.7 milj. kr. (157,0), blev

resultatet före skatt 345,2 milj. kr. (282,5). Sedan avdrag av beräknad skatt Skr. 1985/86: 20 skett med 200,9 milj. kr. (169,2) redovisas ett nettoresultat på 144,3 milj.

kr. (113,3). |

Omsättningstillgångarna minskade med 380,0 milj. kr. till 1525,0 milj. kr. (1905,0), Det är framför allt koruristiga placeringar som har minskat.

Anläggpningstillgångarna upptas med 532,4 milj. kr. (557,0). Det fägre

beloppet beror på avyttring av en större fastighet. Kortfristiga skulder minskade med 383,7 milj. kr., beroende huvudsakli-

gen på minskad leverantörsskuld till följd av ändrade regler för inleverans av dryckesskatt, och uppgick till 930,3 milj. kr. (1314,0).

Långfristiga skulder upptas till 458,8 milj. kr. (471,9), en minskning med

13,1 milj. kr.

Investeringar i inventarier, fastigheter m. m. uppgick till 34,4 milj. kr.,

varav i fastigheter 13,8 milj. kr. Bolaget ägde vid 1984 års utgång 118 fastigheter på fri och egen grund varav 19 samägs med annan part. På ofri grund har bolaget 5 byggnader. Därutöver innehar bolaget andel till minst 1/3 i 10 aktiebolag och två

handelsbolag som tillsammans äger 21 fastigheter i vilka bolaget har butik.

Ökningen i fastighetsbeståndet hänger samman med förnyclsen i bolagets

butiksnät. Investeringar i fastigheter för nya och bättre butiker kommer att

fortsätta. Bolagets butiksnät moderniseras fortlöpande, dels genom utbyte av

gamla lokaler mot nya, dels genom ombyggnad, utökning och nyinredning

av äldre lokaler. Under år 1984 har eiva butiker kunnat bytas medan fyra har utökats och byggts om till modern standard. Genom nyetablering har tre butiker tillkommit under året. En butik har lagts ned.

Framtidsutsikter Fyra nya butiker beräknas tillkomma under år 1985 medan fem butiker enligt planeringen skall kunna flytta till nya lokaler.

Tendenserna från de senaste ären beträffande försäljningens utveckling

stod sig även under år 1984. Det innebär en viss nedgång av den totala

försäljningen av alkoholdrycker, mätt i ren alkohol. Den kraftiga förskjutningen från starksprit till vin fortsatte. Försäljningen av öl ökade något, med en viss förskjutning från öl klass II till starköl. Ungdomens alkohol-

konsumtion minskade. Hur utvecklingen blir i framtiden beror i stor ut-

sträckning på vilka beslut statsmakterna fattar om alkoholpolitiken, fram-

för allt hur skatteinstrumentet hanteras. Försäljningen är priskänslig och priset beror till största delen på dryckesskatt och mervärdesskatt.

Även när det gäller verksamheten i övrigt är bolaget beroende av stats-

makternas beslut om det alkoholpolitiska regelsystemet. Under år 1984 har butikerna enligt riksdagens beslut varit öppna måndagar—fredagar. Den

arbetsgrupp, som hade till uppgift att värdera effekterna av beslutet, redovisade sitt resultat under våren 1984. Statsmakterna drog av detta slutsatsen att butikerna även i fortsättningen skall vara stängda på lördagar och söndagar, men att bolaget bör ha frihet att justera öppettiderna övriga dagar. Försök med ändrade öppettider har inletts. Riksdagen gjorde under 175

Skr. 1985/86: 20 hösten 1984 uttalanden som möjliggör för bolaget att något öka etablering-

en av nya systembutiker i kommuner som saknar sådana. Med anledning härav har bolaget beslutat att under de närmaste åren besluta om etable-

ring i 4--5 nya kommuner per är.

Teleinvest AB

Översikt 1984/85" 1983/84

(milj. kr.) (milj, kr.) Omsättning = 1911.8 1094,6

+ Preliminära siffror.

Historik Riksdagen antog den 20 december 1980 en proposition (1980/81: 66) med förslag ”om vissa åtgärder på teleområdet”. I enlighet med riksdagens beslut bildades Teleinvest AB den 26 januari 1981 med uppgift att äga och förvalta aktierna i televerkets dotter- och intressebolag.

Bolagets syfte Teleinvest AB har som uppgift att självt och/eller genom andra företag och/ eller genom televerket dels verka inom områdena telckommunikation och elektronik samt därmed sammanhängande områden, bl. a. genom att bedriva tillverkning, försäljning samt konsult- och entreprenadverksamhet inom nämnda områden, äga och förvalta fast egendom, aktier och andra värdepapper med anknytning till nämnda områden, lämna administrativ och finansiell service såsom att genom upplåning på den allmänna kreditmarknaden anskaffa erforderligt kapital för televerkets och bolagens räkning, hantera och förränta likvida medel, anskaffa, sälja och hantera utlandsvaluta samt hantera betalningar till och från utlandet, dels bedriva annan med det föregående förenlig verksamhet.

Teleinvest skall utveckla affärsidéer och verksamheter som är förenliga med televerkskoncernens affärsstrategi och som förutsätter flexibilitet, snabbt och affärsmässigt effektivt handlande i konkurrensmiljö. Dessa utvecklingssatsningar kanaliseras till befintliga dotterbolag, nybildade företag eller förvärvade företag och verksamheter.

Huvudsaklig verksamhet i moderbolaget Inom Teleinvestgruppen svarar Teleimnvest för koncerngemensamma funktioner som strategisk planering, samordning och uppföljning, finansför- 176 valtning, fastigheter och service av olika slag till dotterbolagen.

Enligt beslut av statsmakterna kan televerket från den 1 juli 1984 uppta Skr. 1985/86: 20 lån på den allmänna kreditmarknaden. Utan att belasta statsbudgeten kan Televerkskoncernen utvecklas vidare som ett effektivt och dynamiskt serviceföretag och genom utnyttjande av de nya finansicringsmöjligheterna bidra till en snabb och stabil utbyggnad av telekommunikationerna i Sverige.

För att svara upp mot de nya krav som ställs på televerkskoncernen i finansiellt avseende har inom Teleinvest AB inrättats en central finansenhet (CFE) av internbanksmodell. CFE tullhandahåller åt televerkskoncernen de flesta traditionella banktjänsterna till konkurrenskraftigt pris och svarar för koncernens finansiering bl. a. genom att utge Telecertifikat och Teleobligationer. Gentemot banksektorn representerar CFE hela telcverkskoncernen och vice versa i förhållande till de olika koncernenheterna.

Per den 1 juli 1984 förvärvade Teleinvest AB aktierna i Teli Datorer AB från Teleindustrier AB. Teli Datorer AB har under året bytt namn till TeleNova AB. Vidare bildade Teleinvest AB ett nytt helägt dotterbolag Tele-K AB vars verksamhet tidigare skett inom Teleinvest AB. Teleinvest AB har också blivit 25 procentig delägare i ett nybildat aktiebolag TDL Transport Data Link AB. Telelogic AB har bildat två dotterbolag Telelogic Uppsala AB och Telelogic Sundsvall AB.

Fastighetsfunktionen inom moderbolaget har som huvuduppgift att långsiktigt säkra Teleinvestgruppens lokalbehov i strategiska områden. Funktionen bereder köp och nybyggnation, svarar för projektledning, samord- . nar förhandlingar och kontakter med myndigheter, konsulter och byggnadsföretag. Fastighetsfunktionen tecknar långfristiga hyresavtal, fungerar som rådgivare betr. kontraktsfrågor och hyresnivåer samt administrerar kontraktsenligt underhåll av lokaler som uthyres av Telcinvest. Enligt särskilt avtal är funktionen konsult vid större ny-, om- och tillbyggnader för televerkets industridivision, Teli.

Framtidsutsikter Under juni månad år 1985 säljer Teleinvest AB sitt akticinnehav i IKAB och Ericsson Informations Systems AB. Vidare går Teleinvest in i följande intressebolag Infovox AB, SU-Tvt Infologic AB och AU-Network AB med respektive 4126, 46 26 och 33 96.

Per den 30 juni 1985 överlåter Teleinvest AB sitt aktieinnehav i Nerion A/S till Swedcom AB och aktieinnehavet i Swedcom AB till Teleindustrier AB innebärande en omstrukturering av exportverksamheten.

12 Riksdagen 19851/86. I saml. Nr 20

Skr. 1985/86: 20 Televerket

Översikt 198485 1983/84

(milj. kr.) (milj. kr.)

Verkets uppgift och omfattning Televerket har av statsmakterna givits ett övergripande ansvar för telekommunikationerna i Sverige. Detta innebär ett sammanhållet systemansvar oavsett vilka företag som tillhandahåller den enskilda komponenten eller utrustningen. Televerkskoncernen skall ha en bred verksamhet inkl. egen produktion med syfte att vidmakthålla en nationell kontroll över telekommunikationsnätet. Televerket skall i god tid informera utåt om sina utbyggnadsplaner och de möjligheter detta skapar.

Televerket svarar för anläggning, drift och förvaltning av de statliga teleanläggningar, som är underställda verket.

Televerket skall .som affärsdrivande verk drivas enligt affärsmässiga principer med krav på tillfredsställande lönsamhet. Verksamhetens kostnader skall sålunda täckas med intäkter från dem, som utnyttjar televerkets tjänster.

Uppgiften för televerkskoncernen som företag har fastställts till följande:

— Televerkskoncernens huvuduppgift är att.i Sverige erbjuda och underhålla kommunikation alla till alla. Detta skall ske på ett sådant sätt att behovet av kommunikationer för tal, data, text och bild tillgodoses med god kvalitet och bra förhållande mellan pris och prestanda, inklusive service. Verksamheten skall drivas affärsmässigt med lyhördhet för kundernas önskemål. Televerkets profilmål är att uppfattas som ett kundstyrt, effektivt och kvalitetsmedvetet företag.

— Televerkskoncernen skall tillgodose statsmakternas krav på sociala och regionalpolitiska hänsyn.

— Televerkskoncernens långsiktiga lönsamhet skall vara 320 real avkastning på det egna kapitalet, dvs. en förräntning som är 396 högre än inflationen enligt konsumentprisindex. Koncernens soliditet skall ligga på en hög nivå. Inom själva televerket skall arbetsproduktiviteten öka med 5970 per år.

I televerkets ansvar ingår att utveckla och tillhandahålla en samhällsekonomiskt riktig teleinfrastruktur baserat på ct sammanhållet telenät (inklusive radionät) och till behoven anpassade grundtjänster.

Televerkets grundtjänster bör i tillämpliga delar tillgodose följande krav: — full samtrafik mellan alla som är anslutna till tjänsten 178 — öppen, aktuell och pålitlig nummerinformation

— hög tillgänglighet och teknisk kvalitet Skr. 1985/86: 20 — full internationell samtrafik — största möjliga samtrafik och utbytbarhet mellan generationer av utrust-

ning — enhetliga taxor för hela landet — tillgång till service i hela landet

Televerkskoncernen utgörs av televerket jämte de i Teleinvestgruppen ingående dotterbolagen. Styrningsmässigt är koncernen indelad i sex övergripande resultatområden: = KUND -— TRAP (TRAFIKAPPARATEN) — RADIO = KABEL-TV - ADB-SERVICE — TELEINVEST/TELI

Verksamheten under verksamhetsåret 1984185 Televerkets och koncernens expansion har fortsatt under 1984/85.

Inom resultatområdet "”KUND” kan nämnas:

— Antalet markeringar för automatisk telefontralik uppgick till 28,9 miljarder vilket motsvarar en ökning med 796.

— Antalet Datelanslutningar var vid slutet av budgetåret över 90000, vilket innebär en ökning med över 2072 i förhållande till föregående budgetår.

—- Vid utgången av budgetåret fanns i Sverige ca 15 000 Datexanslutningar, vilket innebär en ökning med ca 602. .

— Under året har televerkets ledning fattat beslut om införande av en allmän videotextjänst.

— Fr.o.m. den I november 1984 får typgodkända telexterminaler anslutas till telexnätet. Detta innebär ätt all terminalförsäljning numera sker i konkurrens med andra leverantörer.

— Statsmakterna beslöt under budgetåret att televerkets monopol på telefoner skulle upphöra fr.o.m. den I november 1985. Det blir därmed fritt att välja typgodkända och T-märkta telefoner för anslutning till nätet.

Resultatområdet "TRAP" svarar för utbyggnad och modernisering av telenätet. Under budgetåret har televerket fortsatt att byta ut de gamla elektromekaniska telcfonstationerna mot det datorstyrda stationssystemet AXE. Ytterligare 11 nya AXE-stationer har öppnats och sammanlagt har 232000 nummer AXE tillkommit under året. Vid slutet av budgetåret hade därmed 43 datorstyrda AXE-stationer tagits i drift med totalt 735000 anslutna kunder.

Under innevarande budgetår har ökningen av teletrafiken blivit betydligt starkare än väntat. Detta har inom teleområdena lett till ett ökande behov av investeringar för höjande av kapaciteten i telenätet. Nya kraftåtgärder kommer att krävas för nätutbyggnaden, inkluderande ett rikstäckande digitalt telenät. Den oväntat snabba ökningen av teletrafiken innevarande år kan i stort sett väntas bestå även för budgetåret 1985/86. 179

Skr. 1985/86:20 Inom resultatområdet ”RADIO"' har den dominerande satsningen skett inom landmobil radio. Så kommer även att bli fallet under de närmaste åren. Landmobil radio omfattar tjänsterna mobiltelefon, mobilradio och personsökning. Den största tjänsten intäktsmässigt inom landmobil radio är det automatiska mobiltelefonsystemet NMT, vilket vid budgetårsskiftet hade 61 700 kunder i Sverige (i hela Norden var antalet kunder 168 000).

Et separat resultatområde har inrättats för kabel-TV fr. o. m. 1984/85. Under våren 1985 har riksdagen tagit ställning till den lagstiftning som skall gälla för kabel-TV-verksamheten fr. o. m. den I januari 1986,

Resultatområdet ADB-SERVICE säljer ADB-produkter primärt till övriga delar av televerkskoncernen.

Teleinvestgruppen finns beskrivet under separat rubrik i denna publikation.

När det gäller slutligt beslut om organisationsform för Teli, bör detta enligt beslut i riksdagen anstå. Förnyade överläggningar mellan televerket och de fackliga organisationerna med syfte att om möjligt nå samstämmighet om handlingslinjerna i organisationsfrågan bör avvaktas, Regeringen har för avsikt att förelägga riksdagen ett förslag om Telis verksamhetsform så snart överläggningarna är klara, dock senast i nästa budgetproposition. Teli och Teleindustrier AB redovisas i fortsättningen samlat och ingående i Teleinvestgruppen.

Rörelscintäkterna under budgetåret 1984/85 för televerkskoncernen uppgick till 15495 milj. kr., en ökning med ca 1096 jämfört med föregående budgetår. Drift-, tillverknings- och administrationskostnader ökade med ca 2126 och uppgick till 10856 milj. kr.

Efter bokslutsdispositioner, i huvudsak avskrivningar utöver plan redovisar koncernen ett nettoresultat på 580 milj. kr. varav 329 milj. kr. motsvarar statens avkastningskrav på det i medeltal disponerade statskapitalet.

Avkastningen på eget kapital uppgick under 1984/85 till 7,8 26. På grund av att inflationen enligt konsumentprisindex blev högre än beräknat klarades inte det långsiktiga reala avkastningskravet under budgetåret.

Televerkskoncernens investeringar uppgick till 5 689 milj. kr. Detta är en ökning med 721 milj. kr, från föregående budgetår. Enligt statistik från Veckans Affärer är televerket det företag som investerar mest i Sverige.

Telekoncernens personal uppgick vid ingången av år 1984 tll 44301. Vid slutet av året hade antalet anställda ökat med 740 personer.

TEMU Interactor AB Skr. 1985/86: 20 (f.d. Svensk Energiteknisk Utveckling AB)

Historik Bolaget bildades som följd av riksdagsbeslut år 1979. Första registreringsdatum är den 10 september 1981. Som följd av den dåvarande regeringens principbeslut att inte lokalisera ny statlig verksamhet till Stockholm, beslöts den 25 januari 1982 att lokalisera bolaget till Östersund.

Bolagets verksamhet inleddes i november år 1981. Egentlig operativ verksamhet inleddes i augusti år 1982 i samband med bolagets etablering i

Östersund.

Bolagets syfte Bolagets verksamhet syftar till att i samverkan med eller på uppdrag av andra företag-och organisationer kommersiellt nyttiggöra svensk teknik för svenska och internationella marknader.

Bolagets verksamhetsinriktning Verksamheten inriktas i första hand mot encergi-, miljö- och transportområdena och bedrivs i projektform. Bolaget åtar sig projektlednings- och koordineringsuppgifter. Projekten innebär vanligen systemutveckling mot specifika marknadskrav och leder ofta till referensanläggningar. |

Verksamheten under år 1984 Avtal har träffats mellan staten och bolaget med innebörd att staten till bolaget överlåter samtliga aktier i Svensk Transportsystemutveckling AB och Svensk Miljöteknikutveckling AB. Avtalet är ett första steg i en avtalad fusion mellan de tre bolagen. En förändring av bolagsordningen har skett med syfte att starkare markera bolagets primära affärsroll: att kommersiellt nyttiggöra svensk teknik för svenska såväl som internationella marknader.

Genom beslut av riksdag och regering har bolaget tillförts cn miljon kronor som akticägartillskott. Tillskottet är avsett möjliggöra fortsatt resurs- och kompetensuppbyggnad.

Bolagets verksamhet har under året dominerats av ett projekt vars 181 huvudmål är att skapa förutsättningar för en varaktig export samt exploa-

Skr. 1985/86: 20 tering av svensk teknik och svenskt kunnande inom området lågenergihus. Projektet, som inriktats mot USA-marknaden, har omfattat en tekniskekonomisk studie som avser att definniera krav på den svenska teknikens anpassning till lokala marknadskrav.

Bolagets övriga engagemang har främst omfattat uppdrag avseende projektbedömning och licensförmedling.

AB Tipstjänst

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik AB Tipstjänst startade sin verksamhet i oktober 1934 med ett aktickapital på 45000 kr., vilket har höjts till nuvarande 100000 kr. Sedan år 1943 ägs samtliga aktier av staten. Bolaget erhåller regeringens tillstånd att för bestämd tid anordna vadhållningsrörelse. Nuvarande tillstånd gäller för tiden den 1 juli 1979 t. om. den 31 december 1988 och innebär, att bolaget erhållit koncessionen att för allmänheten anordna vadhållning dels i samband med tävlingar (tips), dels om nummer som bestäms genom lottning (lotto) och dels via utlottning på löpnummer som finns tryckta på tips- och lottokupongerna (Joker).

Verksamheten under år 1984 Under verksamhetsåret 1984 genomfördes 52 tipsomgångar med Stryktips, Måltips och Lotto. Fr.o.m. vecka 37 infördes dessutom tilläggsspelet Joker som innebär utlottning på löpnummer som finns tryckta på tips- och lottokupongerna.

Omsättningen ökade med 1,7 26 på Stryktipset, 34,4 26 på Måltipset och 9,1 20 på Lotto. 64,9 26 av kupongerna deitog fr. o. m. vecka 37 i tilläggsspelet Joker.

Antalet ombud hos bolaget uppgick den 31 december 1984 till 3919 (9263). Bolaget har distriktschefer stationerade i Skellefteå, Sundsvall, Borlänge, Stockholm, Göteborg, Växjö och Malmö.

Prisct för varje tippad rad är för fotbollstipset 60 öre och för T.otto samt Mållipset I krona. Spelinsatsen för Joker är 3 kr. per kupong. När det gäller Lotto och Joker går 50 4 av insatserna åter till tipparna i form av vinster. För Stryktips och Måltips ökades vinnarnas andel fr. o.m. vecka

37 från 50 <& till 60 Ze, Resten minskat med bolagets omkostnader Icyvere- Skr. 1985/86: 20 ras till staten.

I tipsinsatser inflöt under verksamhetsåret 3 281 milj. kr., vilket innebär en ökning med 405 milj. kr. eller ca 14,1 90 i jämförelse med år 1983. Av de influtna tipsinsatserna fördelade sig 1074 milj. kr. på Stryktipset, 384 milj. kr. på Mäåltipset, 1657 milj. kr. på Lotto och 166 milj. kr. på Joker, vilket motsvarar respektive 32,7, 11,7, 50,5 och 5,1 26.

Till tipsomgångarna under år 1984 inlämnades 213,6 miljoner kuponger. Av dessa var 196,4 milj. enveckaskuponger och 17,2 milj. flerveckorskuponger. För verksamhetsåret 1984 erhåller staten i innehållen vinstskatt 398,6 milj. kr. (338,6) samt bolagets nettovinst 1045,2 milj. kr. (973,9) eller totalt 1443,8 milj. kr.

AB Trafikrestauranger (TR)

AB Trafikrestauranger (TR) svarar för huvudparten av serveringarna ombord i svenska tåg. Företaget driver också restaurangrörelse i huvudsak koncentrerad till de större stationerna. Vidare svarar TR för restaurangoch kioskrörelsen på SJ:s färjor.

Restaurangverksamheten drivs i de stora städerna Stockholm, Malmö och Göteborg inom TR:s gängse organisation. Restaurangerna utanför stationsområdena resp. järnvägsrestauranger i landsorten drivs via arrendatorer,

Den nya hotcli- och kontorsfastigheten vid Centraten i Stockholm invigdes den 2 november 1984. Fastigheten är registrerad på tomträttsinnehavaren, det helägda dotterbolaget Fastighets AB Vasapalatset. Byggkostnaderna för fastigheten redovisas hos Trafikrestauranger.

Inom divisionen tågservice har i samarbete mellan SJ och TR ett omfattande designprogram påbörjats som innebär att 36 större serveringsvagnar inom ett år skall få ny och uppfräschad inredning. Under året har en ny försäljningsidé ”Tågkaféet” tagits fram för att efter årsskiftet 1984/85 testas bl.a. på linjen Göteborg—- Malmö.

Under året har TR i samråd med SJ beslutat att TR övertar befintlig restaurangvagnspark samt köper 15 nya vagnar. Den befintliga parken tillföres som apportegendom och som 10 milj. kr. i aktiekapital och 2 milj. kr. i reseryfond under år 1985. Överföringen är godkänd av regeringen. Dessutom beställs 15 restaurangvagnar för sammanlagt cirka 85 milj. kr. 183

Skr. 1985/86: 20 I Boden byggs en ny furneringsbas med tillgång till kök och distributionslokaler. Denna enhet är en förutsättning för att kunna bibehålla service i tåg, numera även chartertåg på övre Norrland.

Restaurangdivisionen, dvs. restaurangerna i Stockholm, Göteborg och Malmö har haft en volymminskning med drygt 326, bl.a. beroende på minskat antal resande med tåg. Restaurang Markurells matsal har fått helt ny inredning. Driftsresultatet på restaurangdivisionen har förbättrats med 1,4 milj. kr. el

Färjedivisionen i Trelleborg har under året haft en volymökning med 2026. Antalet resande på Sassnitzleden har under samma period ökat med 1522. Av en rad olika aktiviteter har konferensverksamheten lämnat det väsentliga bidraget till divisionens utveckling.

Inom arrendedivisionen har omprofileringen av serveringarna vid de större järnvägsstationerna till ”Järnvägs-Caféet” fortsatt. Under året färdigställdes Linköping, Halmstad och Sundsvall. Den nya satsningen inncebär en utökad service i första hand för tågresenärerna. Skylten ”Järnvägs- Caféet” skall vara en symbol för trygghet, kvalitet och god service.

Royal Viking Hotel har varit i drift alltför kort tid för att kunna bedömas långsiktigt. Det kan dock sägas att såväl rörelsens försäljningsvolym som investeringar ligger inom budget.

Soliditeten har under år 1984 sjunkit från 2520 till 1422 beroende på finansieringen av hotellbyggnaden. Den beräknas sjunka ytterligare några procent i samband med att nya lån tages för köp och renovering av restaurangvagnar. Fastighetens centrala läge innebär att marknadsvärdet kraftigt ökar.

AB Tumba Bruk

Historik

AB Tumba Bruk grundades år 1755 och är ett av Sveriges Riksbank helägt bolag. Företaget består av två enheter, pappersbruk och värdetryckeri,

Vid pappersbruket tillverkas sedelpapper och säkerhetspapper, arkivpapper, broschyrpapper, postpapper m.fl. finpapperskvaliteter. Tryckeri-

et framställer värdetryck, såsom sedlar, pass, akticbrev, obligationer, checkar, lotter och annat högt kvalificerat säkerhetstryck.

184 Verksamheten vid Tumba Bruk fick sin nuvarande utformning i sam-

band med integrationen år 1971 av Riksbankens pappersbruk och sedel- Skr. 1985/86: 20 tryckeri i Aktiebolaget Tumba Bruk.

Målsättning Målsättningen för verksamheten är att såväl i fråga om kvalitet — i vidaste mening — som 1 kostnadshänseende vara konkurrenskraftig på världsmarknaden, eftersom detta är ett kriterium som mest entydigt återspeglar effektivileten i företaget. Genom att uppfylla detta mål skapar vi ökade arbetstillfällen för kvalificerad personal. Samtidigt får företaget en tillräckligt stor volym för att uppnå en uthållig lönsamhet på investerade resurser och en bredare bas för tekniskt utvecklingsarbete.

Verksamheten under år 1984 Pappersbrukets produktion uppgick till 4815 ton (4756).

Leveransvärdet av papper blev 108,11 milj. kr. (92,17).

Exportandelen var 4892 (47), varav sedelpapper utgjorde 73 20. Sedelpapper exporterades i likhet med tidigare år till Norge samt länder i Asicn, Afrika och Sydamerika, medan övrigt finpapper levererades till länder i Västeuropa och USA/Kanada.

Försäljningsvärdet för tryckeriet utgjorde 102,53 milj. kr. (94,75), varav exporten svarade för ca 2096.

Marknaden för sedlar var pressad under första halvåret 1984 men förbättrades successivt under året. Detta innebar att exporten av sedlar från en svag början kunde utvecklas på ctt tillfredsställande sätt. Inför innevarande år har orderbeläggningen ökat, samtidigt som priserna förbättrats.

I avsikt att intensifiera marknadsföringen av värdetrycksprodukter kommer ett försäljningsbolag att inrättas i England under år 1985:

Investeringarna har under år 1984 uppgått till 21,1 milj. kr. för maskiner och inventarier och 3,1 milj. kr. för byggnader.

Uddcomb Sweden AB

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Företaget är helägt dotterföretag till Procordia AB. Årets resultatavräknade försäljning uppgick till 106,7 milj. kr. (103,5). Resultatet för verkstadsrörelsen var för är 1984 helt otillfredsställande. Årets rörelseresultat efter avskrivningar är —44,0 milj. kr. (—33,3). 185

Skr. 1985/86: 20 Effekten av en stark underbeläggning i verkstaden, en alltför stor kostnadsmassa och negativa kalkylavvikelser i produktionen samt extra avskrivningar av maskiner och inventarier är de främsta anledningarna till årets förlust.

Årets finansnetto är + 12.6 milj. kr. (+12,1). |

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till —31,1 milj. kr. (—21,2).

Årets resultat har extra-ordinärt belastats med 15,1 milj. kr. avseende personalavvecklingskostnader.

Den totala årsförlusten uppgående till 46,4 milj. kr. (21,2) har täckts genom ianspråktagande av beskattad reserv 47,4 milj. kr. (21,4).

Årets resultat efter skatt uppgår till O milj. kr. (0) i moderbolaget och i

koncernen I,1 milj. kr. (0).

Under år 1984 slutfördes leveranserna till kärnkraftverken i och med skeppningen av reaktortanken till Brokdorf. Omställningen till annan produktion var under årets första hälft inte framgångsrik och flera tagna order gav förlust. Under hösten utreddes åter företagets framtida inriktning och vid styrelsens möte den oktober 1984 beslutades om väsentliga förändringar innebärande att:

Organisationen minskas med 102 personer till ca 140 anställda i verkstadsrörelsen och till ca 50 i Uddcomb Engineering AB.

Verkstadsrörelsen anpassas efter personalminskningen till en produktionsvolym om ca 100000 timmar. Uddcomb Engineering blir ett självständigt rörelsedrivande dotterbolag. Omkostnadsmassan reduceras. En resultatorienterad organisation införes. .

Förändringar verkställdes under oktober och november. I december var den nya organisationen i arbete.

Den nya verkstadsorganisationen väntas under år 1985 ge en produktivitetsökning. Frågor av typ information och resultatuppföljning kommer att vara centrala.

Uddcomb Engineering har haft ett relativt framgångsrikt år. Viss del av kapaciteten har dock inte kunnat fyllas. Inför år 1985 har företaget etablerat sig bättre hos både kärnkraftverken och processindustrin.

Uddcomb erhöll i oktober en order till norsk offshoreindustri om 23 milj. kr. för leverans i augusti 1985 och juni 1986. Kontakterna med ASEA har utvecklats och väntas ge order på både tunp bearbetning och kvalificerad svetsning. En systematisk marknadssatsning förbereds för år 1985.

Under verksamhetsåret uppgick investeringarna till 4,3 milj. kr. (5.9). Härav utgjorde aktier i dotterbolag 1,0 milj. kr. samt datoranläggning 1,5 milj. kr. ”

Historik. =

Uddevallavarvet AB grundades år 1946 av skeppsredare Gustaf B. Thordén. Företaget utvecklades snabbt och var cfter ca 15 år ett av världens 10 största varv. År 1958 övertogs varvet av en stiftelse med representanter för staten, Uddevalla stad och fyra större affärsbanker. Bakgrunden var att företaget i samband med investeringar råkat i likviditetskris. I januari 1963 träffades en överenskommelse mellan staten och Eriksbergs Meck. Verkstads AB om att de skulle bli hälftenägare i Uddevallavarvet. Avtalet skrevs på tio år men det sades upp av staten i maj 1971. Uddevallavarvet blev då helt statsägt som dotterbolag i Statsföretag AB och övertogs år 1977 av Svenska Varv AB.

Bolagets verksamhetsinriktning Uddevallavarvet är huvudsakligen inriktat på produktion av kvalificerade tank-, bulk- och enhetslastfartyg. Produktionsapparaten är flexibel och under senare år har flera nya fartygstyper introducerats på marknaden.

Verksamheten under år 1984 Den svaga fraktmarknaden för tank- och bulkfartyg under den senaste 10årsperioden har inneburit kraftigt minskad lönsamhet för de rederier som verkar inom denna scktor. Efterfrågan på nyproduktion av dessa fartygstyper har därför minskat successivt.

Överkapaciteten inom varvsindustrin bedöms f.n. till 40—5096. Skilda marknadsbedömningar prognostiserar att tidpunkten för balans mellan utbud och efterfrågan ligger åtskilliga år framåt i tiden. Den västeuropeiska varvsindustriföreningen AWES bedömer i sin senaste prognos att marknadsbalans inte kommer att uppnås under resterande delen av 1980-talet.

Priserna på fartygsnybyggen har sjunkit ytterligare under år 1984. Prisni-. vån sälts i första hand i Sydkorea, som tack vare låga löner och regeringsstödda krediter kan erbjuda beställare mycket förmånliga villkor. Även de mindre och medelstora japanska varven har medverkat till en ytterligare prispress på marknaden och samtliga japanska varv möter den hårda priskonkurrensen genom att erbjuda mycket förmånliga kreditvillkor via de stora japanska handelshusen. Till detta kommer att subventionerna till 187

Skr. 1985/86: 20 varvsindustrin i Västeuropa nu åter ökar — i motsats till vad som tidigare har kunnat förmodas.

Uddevallavarvet har inte tecknat några nya fartygsorder sedan juli 1983 då order på två produkttankfartyg tecknades. Eftersom konkurrenssituationen redan då var svår understeg priset på dessa fartyg varvets självkostnad.

Under året levererades sex fartyg — M/S Tromaas (55 000 dwt OBO-fartyg) till K/S Fromaas A/S, Arendal — M/S Slethav (20 000 dwt produkt tanker) till I/S Slethav, Oslo -—- M/S Philippine OBO 2 (55 000 dwt OBO-fartyg) till Philippine OBO

Carriers EN. C.S — M/S Philippine OBO 3 (55000 dwt OBO-fartyg) till Philippine OBO

Ventures S. EN. C. S. — M/S Philippine OBO 4 (55000 dwt OBO-fartyg) till Philippine OBO

Transport S. EN. C. S. - M/S Ugland OBO 5 (55000 dwt OBO-fartyg) till Silver Spur Ltd och

Ugland Management Co A/S

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —706 (18) milj. kr. Resultatet har belastats med bedömda kostnader under avvecklingsperioden på 350 milj. kr.

Resultatet har vidare kraftigt belastats med förlustrisker avseende det äldre kundfordringsengagemanget. Till följd av den svaga sjöfartskonjunkturen försämrades priset på andrahandstonnage kraftigt under år 1984. Detta har inneburit en omvärdering med 674 milj. kr. av marknadsvärdena för de fartyg som varvet har som säkerhet för sina kundfordringar. Härtill kommer uteblivna räntebetalningar under år 1984 på 202 milj. kr. I syfte att avveckla Uddevallavarvets osäkra fartygsengagemang har en projektgrupp tillsatts under år 1985 under Iiedning av Svenska Varvs koncernchef.

Investeringarna uppgick till 35 (18) milj. kr.

Avvecklingsbeslut Molt bakgrund av den svaga efterfrågan på de fartyg som produceras vid varvet, den mycket låga prisnivån och rådande framtidsbedömning beslöt styrelserna för Uddevallavarvet och Svenska Varv den 11 december 1984 att inleda MBL-förhandlingar om avveckling av verksamheten vid Uddevallavarvet. MBL-förhandlingarna avslutades i mars 1985, vilket innebär att överenskommelse om avveckling av verksamheten har träffats mellan företaget och de anställdas organisationer.

Orderstocken bestod vid årsskiftet av två 70000 dwt produkttankfartyg med leverans under år 1985. I syfte att underlätta de anställdas situation har beslutats att dessutom producera två 20000 dwt produkttankfartyg under avvecklingsperioden.

Dessa två fartyg kommer att ersätta de Uddevallavarvskontraktierade fartygen, Oktania och Oktella, som går i certeparti för OK.

Som en följd av tidigare beslutad kapacitetsneddragning minskade antalet anställda med 353 personer under året och uppgick vid årets slut till 188 2340.

För de anstälda som drabbas i samband med avvecklingen kommer Skr. 1985/86: 20 särskilda åtgärder alt vidtas i samarbete med stat, kommun och arbetsmarknadsorganisätioner.

Åtgärder har även vidtagits för att skapa nya företag inom varvets anläggningar. :

AB Vin- och Spritcentralen

AB Vin- & Spritcentralen (V &S) grundades den 17 oktober 1917 och ägs av staten. Verksamheten är reglerad genom ett avtal med staten som främst bygger på lagen av den 12 maj 1977 om handel med drycker. Enligt detta avtal har V&S ensamrätt till import och partihandel med spritdrycker, vin och starköl. Ensamrätten omfattar även export av spritdrycker och eventuell re-export av importerat vin. Företagets huvudsakliga kund är Systembolaget AB, som svarar för försäljningen till allmänheten.

Tillsammans med Sveriges Bränneriintressenter äger V&S produktionsbolaget AB Skånebrännerier, som vid Gärdsbränneriet svarar för produktionen av råsprit från potatis och spannmål. I koncernen ingår förutom moderbolaget två bolag för teknisk sprit: AB Svensk Sprit, som svarar för leveranserna av teknisk sprit samt marknadsföring inom industri- och sjukvårdssektorn och Kemetylprodukter AB, som svarar för marknadsföring inom konsumentsektorn (Kemetylprodukter är dotterbolag till AB Svensk Sprit).

V&S har huvudkontor i Stockholm och anläggningar i Stockholm, Falkenberg, Sundsvall och Åhus. Fabrikerna i Stockholm, Falkenberg och Sundsvall har hand om försäljningen till var sin del av landet.

V&S totala försäljning av sprit, vin, starköl och alkoholfritt ökade under år 1984, i volym räknat, till 154,4 milj. liter (150,7) eller med 2,5 96. Den utlevererade volymen är den största någonsin. På den svenska marknaden fortsatte förskjutningen från buteljimporterade till härtappade varor, främst märkbart bland lättvinerna, där marknadsandelen för härtappningarna uppgick till 87 92.

Leveranserna (exkl. Absolut Vodka för export) räknat i liter ökade med 190 till 148,5 milj. liter.

Värdemässigt ökade den totala försäljningen år 1984 till 1743 milj. kr. (1665), en uppgång med 5 96. Företagets nettovinst uppgick till 304 milj. kr. (247), 189

Skr. 1985/86: 20 Räknat i 10026 alkohol visar försäljningen av vin och sprit (exkl. Absolut Vodka för export) en minskning från 30,2 milj. liter till 29,2 milj. liter.

Företagets import av spritdrycker, vin och starköl gick ned i värde under år 1984 med 896 till 607,3 milj. kr. (657,8). Den importerade kvantiteten minskade något och uppgick till 109,8 milj. liter (112,1).

1984 är ett år som på varuområdet dominerats av försäljningsframgångarna för de röda och vita lantvinerna. Redan år 1983 introducerades tre röda lantviner från Spanien, Frankrike och Italien. I april 1984 fullföljdes lanseringen med tre vita lantviner som har Tyskland, Österrike och Portugal som ursprungsländer. Lantvinerna har av konsumenterna mottagits synnerligen väl och svarade under år 1984 för en försäljning uppgående till 23,6 milj. liter, vilket innebär att ungefär var fjärde såld vinflaska under år 1984 var ctt lantvin. :

Under året har även en rad andra produkter introducerats. Bland lättvinerna kan nämnas ett cypriotiskt rödvin, Olympus, samt två italienska "viner: det röda Barbaresco Riserva och det vita Orvieto Classico Secco. Dessutom har under året släppts ut ett drygt dussin härtappade röda slottsviner av årgångarna 1978 och 1979. Utgivningen av härtappade vita slottsviner från Bordeaux har fortsatt i ökad takt och uppgick till 18 viner, av vilka flertalet var torra. De härtappade varorna svarade totalt för 83 26 av försäljningen i volym, :

Exportförsäljningen av Absolut Vodka ökade åter kraftigt eller med 527 jämfört med år 1983 och nådde närmare 6 milj. liter. Absolut Vodka marknadsförs nu på 16 marknader, av vilka USA är den klart dominerande.

Medeltalet anställda är 1984 var 909.

De totala investeringarna under år 1984 uppgick till 28,5 milj. kr (17,9).

Värdepapperscentralen VPC AB

Översikt | 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik I slutet av år 1970 slöts ett avtal mellan staten och fondhandlarna om att parterna skulle bilda Värdepapperscentralen VPC AB som ett. centralt serviccorgan för det nya aktiehanteringssystemet som möjliggjordes genom ikraftträdandet av lagen om förenklad aktiehantering. Bolaget, som till hälften ägs av staten och till hälften av fondkommissionärerna, startade 190 sin verksamhet den I januari 1971.

Bolagets syfte Skr. 1985/86: 20

Bolaget skall i första hand fullgöra de på bolaget enligt aktiebolagslagen och lagen om förenklad aktichantering ankommande uppgifterna som serviceorgan för aktiebolag, vilka övergår till det nya akticsystemet: dvs. att föra bolagens aktieböcker, att utfärda aktiebrev i samband med inregistrering av aktieinnehav, att utsända utdelningsbelopp och cmissionsrätter (teckningsrättsbevis vid nyemission och nya fondaktier och/eller delbevis vid fondemission) till de inregistrerade akticägarna eller de i deras ställe berättigade (förvaltare, panthavare ctc.).

Bolaget har dessutom möjlighet att utöva en liknande funktion för räntebärande värdepapper och fullgöra annan serviceverksamhet som är förenlig med de nämnda aktiviteterna.

Verksamheten bedrivs i nära samarbete med bankerna och de enskilda fondhandlarna. |

Enligt ett mellan staten och fondkommissionärerna ingånget avtal skall bolagets målsättning vara effektivast möjliga drift och lägsta möjliga priser för bolagets tjänster, varför vinstutdelning utöver skälig avkastning på insatt kapital och skälig ersättning för ställda garantier inte skall utgå.

Verksamheten under år 1984 Under år 1984, som 'var VPC:s fjortonde verksamhetsår, ökade antalet anslutna bolag från 264 till 359; Åtta bolag utträdde och 103 bolag anslöt sig

under året till VPC-systemet.

I samband med bolags anslutning till VPC-systemet har under året inregistrerats 183 000 aktieägarposter (föregående år 184000).

Antalet ägarposter uppgick vid årets slut till 1906000 (föregående år 1546 000).

Omsättningen i fondhandeln för börsnoterade aktier minskade något i förhållande till år 1983. Däremot ökade omsättningen på OTC-marknaden, vilket medförde att totala volymen av- och omregistreringar ökade. Antalet vid omregistrering utfärdade aktiebrev blev 1611000, en ökning med 496 jämfört med föregående år. Trots den stora volymen har VPC:s produktion i huvudsak fungerat tillfredsställande.

Antalet utdelningsredovisningar ökade med 17 26 till 1364 000 (föregående år 1 169 000), huvudsakligen som en följd av anslutningen av nya bolag.

Utdelningsrutinen belastas fortfarande av en stor mängd returer och återutsändningar, på grund av felaktiga uppgilter i registret på avstämningsdagen vad gäller ägare eller adress. Dessa felaktigheter beror främst på försenade aktiebrevsleveranser från fondhandlarna, varigenom aklicöverlåtelser som rätteligen skulle varit registrerade på avstämningsdagen inte blir införda i VPC:s register förrän efter denna dag eller att ägare underlåtit att anmäla adressändring.

Emissionsverksamheten under året slog alla tidigare rekord. Antalet

54 föregående år). Antalet nyemissioner ökade däremot med 5092 (54 st. mot 36 föregående är). Antalet akticuppdelningar genom s.k. split mer än fördubblades (49 st. mot 24 föregående år). Det blev totalt en antalsmässig 191 ökning med nära 40220 (158 st. mot 114 föregående år).

Skr. 1985/86: 20 Antalet utfärdade aktiebrev vid emissioner och split ökade förhållandevis kraftigare, eller med 11092 (1831 000 brev mot 870000 föregående år), till stor del beroende på att Volvo under året genomförde såväl split och fondemission som inköpserbjudande i Catena. Enbart i Volvo-spliten utfärdades 550000 aktiebrev, som av VPC redovisades till den handläggande banken fem dagar efter avstämningsdagen.

Antalet fondemissionsredovisningar var 323 000 (föregående år 267 000).

Antalet nycmissionsredovisningar var 421 000 (föregående år 372 000).

Under år 1984 tillkom ett bolag, Nordisk Fjärfabrik, det första danska bolag som anslutit sig till VPC-systemet för svenska depåbevis representerade utländska aktier.

VPC:s bearbetningsvolym avseende räntebärande värdepapper har under året nära tredubblats. Efter registrering av 78 000 nytecknade ägarposter uppgick totalantalet poster vid årets slut till 104000 (föregående år 26000).

En stor del av systemutvecklingsresurserna ägnades år 1984 åt utvecklingen av ett nytt ADB-system för ny- och fondernissioncr. Systemet beräknas tas i drift under första halvåret 1985.

Ett system för automatisk adressuppdatering via SPAR-registret utarbetades under år 1984. Systemet togs i produktion med början i december 1984.

VPC:s fondaffärssystem, VPX, har under år 1984 genomgått en omfattande revision. Detta för att göra systemet mera användarvänligt och anpassat till den större affärsomsältningen.

Under hela år 1984 har dessutom relativt omfattande underhåll och utveckling av samtliga avsnitt inom ADB-systemet förekommit.

I oktober 1984 igångsattes ett speciellt projekt för utredning av möjligheterna att ytterligare rationalisera värdepappershanteringen genom att ersätta utfärdandet av aktiebrev och obligationer med registrering av värdepappersinnehav på värdepapperskonton. Ett nytt system kan troligen bli klart först år 1988.

Medelantalet anställda, räknat som normalårsarbetande enligt Bokföringsnämndens anvisningar, uppgick under året till 138 personer (föregående år 108).

Framtidsutsikter Omfattningen av verksamheten är i mycket hög grad bervende av fondhandels- och emissionsaktiviteten. Den beräknas emellertid sjunka något i

förhållande till år 1984.

Zenit Shipping AB: Skr. 1985/86: 20

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik År 1984 var andra verksamhetsåret för projekt Zenit, en adekvat beteckning på ett företag som inte har till syfte att såsom going concern utveckla och framdriva en lönsam affärsverksamhet utan som huvudmål har att till minsta kostnad för ägaren avveckla ett väsentligt fartygsengagemang. Det synes viktigt att framhålla denna cgenskap för omvärlden som gärna glömmer företagets inriktning och därmed dess specifika karaktär av förlustföretag. |

I riksdagsbeslut våren 1983 (prop. 1982/83:147) beslöts att sanera Svenska Varv-koncernen genom att bl.a. avskilja Zenit därur och samtidigt överföra till Zenit vissa fartyg och fordringar vilka blivit nödlidande eller där sådan risk fanns. Propositionen i vad avser denna del baserades på marknadsundersökningar genom Svenska Varvs och Zenits försorg med olika scenarios för de kommande årens utveckling, vilka sedan bedömdes av regeringen. Därvid valdes ett försiktigt alternativ, vilket med hänsyn till dåvarande erfarenheter borde kunna realiseras. Härför erfordrades en finansiell rekonstruktion av Zenit vilken i propositionen omfattade ett totalanslag om 3000 milj. kr. Sålunda ingick i anslaget 841 milj. kr. för täckning av förlust från tidigare är och 769 milj. kr. för prognosticerad förlust under år 1983. Därutöver ökades bolagets egna kapital med 350 milj. kr. samt ställdes 1040 milj. kr. till regeringens förfogande för framtida förluster. En differens mellan aktuellt marknadsvärde för fartygsengagemanget och dess bokförda värde motsvarande 1100-1400 milj. kr. bedömdes dock försvarbart kunna kvarstå i balansräkningen med hänsyn till fartygens långsiktiga verkliga värde. Modellscenariet för propositionen förutsatte tre års förluster som i ewt fjärde år skulle resultera i en marknadsförbättring med fraktuppgång och därmed ökning av marknadsvärdet på fartygsengagemanget. |

Med denna modell och en uttalad ambition i propositionen att avyttring skulle ske så snart marknaden så medgav men att eftersträva bästa ekonomiska utfall för varje enskilt fartyg, måste strategin för projektet börja med cn period av investering i trovärdighet för uppdraget att inte till varje pris avyttra enheterna. Dessutom avsattes viss tid till att omstrukturera relationerna gentemot gäldenärer/tidigare beställare från fordringsförhållande till direkt ägande för att Zenit vid kommande försäljningstilfälle skulle ha full kontroll och beslutanderätt. 193

13 Riksdagen 19851/86. I saml. Nr 20

Skr. 1985/86: 20 Propositionens huvudalternativ baserades på antaganden om visst konjunkturförlopp med en blott blygsam ökning av OECD:s bruttonationalprodukt under åren 1983—1986. Konjunkturen kan nu bedömas ha blivit klart bättre än den förutsatta. Basantagandet var därvid att en dylik förbättring skulle medföra ökad oljekonsumtion och därmed ökat behov för tankfartyg. Utfallet hittills har emellertid inte motsvarat dessa förväntningar. Skälen härför är främst att besparingsåtgärder på oljeområdet varit vida mer framgångsrika än vad som kunde antagas. Vidare har en ny lagringspolicy anammats av såväl stater som distributörer innebärande en markant nedskärning av oljelagren, såväl i absolut mängd som relaterat till antal dagars konsumtion. Efterfrågan av oljetransporter har därför trots konjunkturförloppet sjunkit under åren 1983 och 1984, Fraktrater och andrahandspriser har icke i beräknad omfattning höjts annat än vid något enstaka tillfälle av politisk oro i Mellanöstern.

Zenits försäljning har under dessa år varit inriktad på att bevaka de speciella tillfällen som framkommit på marknaden för ati uppnå relativt sett goda priser och då utnyttja desamma för enheter som ansetts lämpliga. Som exempel kan nämnas tankfartygen ”Nanny” (500000 dwt — byggd 1978) och ”Sea Scout” (260000 dwt — byggd 1973), samt två RoRo-fartyg.

I föregående års kommentar bedömdes marknadsutvecklingen vara på rätt väg under första tertialet om än försiktigt. Emellertid bröts den positiva trenden i mitten av året och återgick till sin tidigare låga nivå. Denna korta marknadsförbättring resulterade i en minskad skrotningstakt för tankfartyg liksom att cirka 10 milj. dwt bröt upplag och därmed förvärrade marknadsläget. Med likartad fortsatt inverkan av konjunkturförloppet på oljekonsumtionen torde en forcerad skrotning av tankfartyg vara enda realistiska möjligheten på kort sikt till eliminering av nu befintligt stort överskott av tanktonnage.

Utfallet för Zenit under dessa två år har varit förluster om 747 milj. kr. för år 1983 och 697 milj. kr. för år 1984, innefattande försäljning av 7 fartyg.

Det synes angeläget att slå fast att Zenits rörelseförluster under dessa år inte betyder, att fartygsflottan drivits under break even före räntor utan rörelseförlusterna motsvaras av negativt utfall på före rekonstruktionen ingångna tidscertepartier (cirka 500 milj. kr.), upprustningskostnader för återtagna fartygsenheter samt ett fall av betalningsförsummelse från en befraktare. Vad räntenettot angår skall påpekas att detta innehåller även kostnadsräntor för finansiering av differensen mellan ingående aktuellt marknadsvärde och bokfört värde för:tonnaget, motsvarande för 1983— 1984 knappt 300 milj. kr. Slutligen har resultatet påverkats av dollarkursens uppgång från 7,29 till 9,— per dollar med en negativ resultateffekt om sammanlagt cirka 170 milj. kr., vilket inte förutsatts i propositionen. Sålun-

da kan sammanfattas att cirka I 100 milj. kr. av Zenits förluster under 1983/

84 icke hänför sig till grundkalkylen för Zenits fartygsinnchav. Resten eller något över 300 milj. kr. fördelar sig mellan ett positivt driftsresultat för 194 egna fartyg samt av det återstående negativa räntenettot, vilka tillsammans utgör det belopp som skall kompenseras av värdestegringen i kvarvarande tonnage och försäljningsresultatet.

Det kalkylmässiga resultatet av de olika försäljningarna visar att projekt- Skr. 1985/86: 20 filosofin — åtminstone i dessa fall — gått hem. Det totala resultatet för de 7 försäljningarna utgör ett överskott om cirka 115 milj. kr., baserat på det ingående marknadsvärdet år 1983 samt justerat med ränta därå och driftsresultat för fartygsenheterna under tiden fram till försäljning. Motsvarande resultat baserat på ingående bokfört värde utgör ett underskott om i runt tal 135 milj. kr. Siffrorna visar onekligen hur värdedifferensen döljer det verkliga kalkylmässiga utfallet.

Årets bokslut innehåller en finansiell saneringsåtgärd av extraordinär karaktär, som på grund av sin följdeffekt kräver särskild kommentar. Tidigare i dessa kommentarer liksom i föregående års har behandlats som den värdedifferens för tonnaget som Zenits balansräkning innehållit alltsedan ingången av år 1983.

Såsom beskrivits ovan har påverkan på shippingmarknaden av förbättringen i den allmänna konjunkturen varit överraskande liten, vilket ger skäl till viss skepsis gentemot en utveckling som innebär att det framtida avvecklingspriset för fartygsflottan skall motsvara bokfört värde som förutsatts vid rekonstruktionen. Vidare har perspektivet mot avvecklingstidpunkten blivit ett år kortare. Styrelsen och företagsledningen har därför ingående analyserat dessa förhållanden och slutligen vid fastläggandet av 1984 års bokslut beslutat att skriva ned fartygsengagemanget till det aktuella marknadsvärde som kunde anses råda vid bokslutstillfället 1984/85 genom avsätlning till cn värderegleringsreserv med 1368 milj. kr. I och med detta beslut kom Zenits balansräkning att visa ett negativt eget kapital. Styrelsen föranstaltade därför om kallelse till extra bolagsstämma enligt aktiebolagslagen att hållas den 26 april 1985.

Det skall framhållas att med hänsyn till de svåra värderings- och bedömningsfrågor som är förenade med den uppgift regering och riksdag lagt på Zenit, styrelsen och företagsledningen fäst särskild vikt vid att noga följa aktiebolagslagen och god redovisningssed samt att även i övrigt hålla uppdragsgivare och kreditorer väl informerade.

Samtidigt med beslut om extra bolagsstämma upptogs förhandlingar med riksgäldskontoret såsom garantigivare för bolagets finansering om lämplig åtgärd med anledning av bolagets brist i det egna kapitalet, Zenit föreslog därvid att riksgäldskontoret skulle överta betalningsansvaret för viss del av bolagets upplåning motsvarande 1400 milj. kr. Förhandlingarna förde fram till ett beslut av fullmäktige i riksgäldskontoret den 11 april 1985 att överta cirka 1100 milj. kr. av bolagets gäld. Extra bolagsstämma har därefter konstaterat att bolaget efter en dylik åtgärd kan framlägga balansräkning som utvisar att aktiekapitalet är intakt.

Eftersom dessa extraordinära åtgärder faller på var sin sida av ett bokslutstillfälle, kommer den officiella balansräkningen att visa cen stor brist i det egna kapitalet.

Det bör i sammanhanget poängteras att åtgärden från riksgäldskontoret inte innebär eu kapitaltillskott för ytterligare drift utan i verkligheten representerar en antecipering av framtida eventuella realisationsförluster i förhållande till ingående bokfört värde.

Skr. 1985/86: 20 För att geromföra den av styrelsen beslutade värdenedskrivningen av tonnaget måste därför i runt tal 300 milj. kr. tas ur det ursprungliga anslaget. Det av Zenit föreslagna beloppet hade även beräknats med hänsyn till en prognos av förbrukningen av eget kapital 1. o. m. är 1986 vid ett oförändrat marknadsläge jämte en nödvändig riskmarginal. Eventuella försämringar beroende på marknadsförändringar, driftsavbrott, ökning av försäljningskostnader, ränte- och valutaeffekter etc. kan därför medföra svårigheter att hålla aktiekapitalet intakt under hela perioden fram till slutet av är 1986.

Skr. 1985/86: 20 Svedberg, Björn, direktör

Styrelser Wallander, Jan, fil doktor

Wallenberg, Peter, ekonomie doktor

ABAB, Allmänna Bevaknings AB

Suppleanter

Styrelse Bonde, Peder, direktör Ordinarie ledamöter Ericsson, Gunnar, direktör Gyll, Sören, direktör (ordf.) Gunnarsson, Gösta, landshövding Eriksson, Per-Axel, direktör Munkberg, Carl-Olov, direktör Gustrin, Anders, direktör Ullenhag, Jörgen, riksdagsledamot Landgren, Berne, direktör Zachrisson, Bertil, generaldirektör Samuelsson, Ulf, kommendör 1 gr. Waldau, Ulf, överdirektör Revisorer Wallroth, Bengt, generalmajor Sträng, Gunnar, riksdagsledamot Kåge, Anders, bevakningsman, arbetstagar- Finnhammar, Bo, aukt. revisor

representant Nackstad, Sten, aukt. revisor Nilsson, Hans, bevakningsman, arbetstagar- Wikström, Sören, aukt. revisor

representant Suppleanter

Suppleanter Magnuson, Jan-Åke, aukt. revisor Hamillon, Gustaf, risk manager Nilsson, Roland, aukt. revisor Tegnér, Per, departementsråd Runesten, Sven-Olof, kanslichef Wistedt, Åke, direktör Spinnars, Ola, aukt. revisor

Revisorer Direktion Gefors, Bengt, aukt. revisor Hedberg, Olle, verkst. direktör

Karlsson, Hans, aukt. revisor

Affärsverket FFV Suppleanter Axnér, Birgitta, aukt. revisor Styrelse

Marcus, Stig, hovrättslagman Ordinarie ledamöter

Sjöstrand, Wiking, direktör (ordf)

Direktion Barnéus, Rune, bankdirektör

Eriksson, Per-Axel, verkställande direktör Nyman, Rune, generaldirektör Ericsson, Gösta, ekonomidirektör Schönberg, Astrid, bankjurist Flyghed, Lars-Gunnar, direktör Wessberg, Erland, direktör Mattsson, Sven, marknadschef Werner, Erik, verkstadsingenjör, arbetsta- Bellander, Ingvar, direktör garrepresentant :

Westberg, Flans-Olov, riksdagsledamot

Westerberg, Per, riksdagsledamot

Överström, Sven-Åke, maskinreparatör, ar-

AB Aerotransport

betstagarrepresentant

Styrelse Ordinarie ledamöter Suppleanter Wickman, Krister, direktör (ordf:) Gustavsson, Christer, verktygsslipare, ar-

Andersson, Börje, f.d. statsråd. betstagarrepresentant

Clarkson, Rolf, riksdagsledamot Havimäki, Yrjö, avdelningsingenjör, arbets-

Hugosson, Kurt, riksdagsledamot tagarrepresentant

Hörjel, Nils, tekn. doktor . Johnson, Bo Ax:son, direktör. Koncernledning Nicolin, Curt, tekn doktor Nyman, Rune, generaldircktör Persson, Karl-Erik. direktör Hedman, Ulf, direktör

Rydin, Bo, direktör Hednert, Lennart, planeringsdirektör

Strömberg, Hjalmar, departementsråd Jansson, Lennart, chef för stab. ekonomi och Sundström, Monica, statssekreterare administration

Skr. 1985/86: 20

Johansson, Tommy, sektorchef, verkstads- ASG AB

direktör

Styrelse Larsson, Anders, direktör Ordinarie ledamöter Olsson, Börje, sektorchef, verkstadsdirektör Furbäck, Bengt, generaldirektör (ordf.)

Mejcr, Staffan, personaldirektör

Edermark, Anders, direktör Ramshorn, Hans, chefsjurist

Gottling, Lennart, ingenjör, arbetstagarrep- Sjöö, Kent, direktör

resentant

Ungermark, Seve, informationschef

Högberg, Mats, direktör

Jönsson, Per, direktör Apotcksbolaget AB Olsson, Nils, direktör Sandberg, Lennart, direktör Styrelse

Stenkilsson, Göran, direktör

Ordinarie ledamöter Sundén, Eric, direktör Danielsson, Bertil, bankdirektör (ordf.) Åhs, Roland, ingenjör, arbetstagarrepresen- Beckman-Danielsson, Kerstin, apotekstekn.,

tant

arbetstagarrepresentant

Eklund, Leif H; apotekare

Suppleanter

Gadd, Arne, revisionsdirektör

Edermark, Thomas, direktör

Johansson, Bengt K Å, statssekreterare Jansson, Stig, chaufför, arbelstagarrepresen- Lindberg, Ingemar, statssekreterare tant

Löfgren, Gunnel, farm. kand., arbetstagar-

Plyme, Arne, direktör

representant Wegerup, Gunnar, direktör

Rosén, Ove, apotekare

Slunge, Walter, förbundsdirektör

Revisorer

Ehnborg, Jan, aukt. revisor Suppleanter

Egenäs, Ulf, aukt. revisor Bråkenhielm, Anita, överläkare

Fredriksson, Ulla, apotekstekniker, arbetsta-

Suppleanter

garrepresentant Höök, Börje, aukt. revisor Hammarström, Barbro, receptaric, arbetsta- Gäfvert, Östen, aukt. revisor

garrepresentant Hultstrand, Lars, departementsråd

Direktion

Ögren, Jan-Erik, apotekare

Jönsson, Bengt, verkst. direktör

Lundström, Agne, vVD Revisorer

Sandell, Peter, aukt. revisor

Sonesson, Birger, aukt. revisor Berol Kemi AB Håvik, Doris, riksdagsledamot

Styrelse

Suppleanter Ordinarie ledamöter

Giertz, Karl-Gustav, aukt. revisor Enstam, Olle, direktör (ordf,)

Eriksson, Ingvar, riksdagsledamot Bohlin, Holger, professor

Nilsson, Lars-Göran, aukt. revisor DellBorg, Rolf G, direktör

Edebo, Ralph, direktör, VD

Direktion Eklund, Ulla Brith, avdelningschef, arbetsta-

Hallman, Åke, verkst. direktör garrepresentant

Bill, Erik, direktör Larsson, Kåre, professor

Johannesson, Dag, direktör Persson, Ernst, dircktör

Nordenstam, Jan, direktör Persson, Sven H, tekn. doktor

Sarv, Hans, direktör Rutgersson, John, operatör, arbetstagarrep-

Ström, Sven, direktör resentant a

Wahlgren, Sven, direktör Sundberg, Anders, direktör

Skr. 1985/86: 20

Suppleanter Brazil Trading AB Flodin, Sten. direktör os Styrelse

Ohldén, Bertil, processoperatör, arbetstagar-

Ordinarie ledamöter representant Sandberg, Per, direktör (ordf.) Lundin, Tina, agentcoordinator Franson, Thomas, fil. kand. Grotenfelt, Tor, finanschef Revisorer

Järvengren, Lennart, bolagsjurist

Karlsson, Hans, aukt. revisor Elvstad, Lars, aukt. revisor Revisorer Ahlman, Harry, aukt. rev. Suppleanter

Danielsson, Åke, aukt. rev.

Ahlman, Harry, aukt. revisor Sonesson, Birger, aukt. revisor

Suppleanter Elvstad, Lars, aukt. rev.

Direktion Edebo, Ralph, VD Grahn, Jan Olof, finansdirektör BSK BS Konsult AB

Hedlund, Siewert, förhandlingschef Rutgersson, John Styrelse

Törnqvist, Jan Ordinarie ledamöter "Törnqvist, Harry, fd förvaltningsdir. (ordf.)

Ekberg, Jan, direktör

Eriksson, Olof, professor Beroxo AB Gustafsson, Vilgot, ingenjör, arbetstagarrep-

Styrelse resentant

Ordinarie ledamöter Kolte, Lennart, tekn. direktör (v. ordf.) Albinsson, Jörgen, ingenjör, arbetstagarrep- Lyc, Karl-Gustaf, direktör resentant Paulsson, Gustav, direktör Enstam, Olle, direktör, (ordf.) Rosén, Carl-Eric, arkitekt, arbetstagarrepre- Franck, Tomas, dircktör sentant

Johansson, Gert-Inge, fabriksarb., arbetsta- Smids, Åke, direktör garrepresentant

Kvarnbäck, Tor, direktör Suppleanter

Leskinen, Jouko, direktör Bagelius, Nils, civilingenjör

Sundberg, Anders, direktör Norgren, Lars, ingenjör, arbetstagarrepre- Viinanen, Jukka,direktör sentant Wigstrand, Bengt, ingenjör, arbetstagarrep- Vilcans, Vilis, ingenjör, arbetstagarrepresenresentant tant

Suppleanter Revisorer Grotteborn, Gunnar, konstruktionschef Tidström, Göran, aukt. revisor Wikström, Lars-Erik, fabriksarb., arbetsta-

garrepresentant Suppleanter

Lundqvist, Gun, aukt. revisor Revisorer

Blixt, Clas, aukt. revisor

Elvstad, Lars, aukt. revisor Calor-Celsius AB

Suppleanter Styrelse Berglund, Sivert, aukt. revisor Ordinarie ledamöter

Karlsson, Hans, aukt. revisor Lund, Olof, direktör (ordf.)

Abel, Enno, professor

Direktion Bergsten, Thore, verkmästare, arbetstagar- Löfström, Magnus, vd representant Wesslén, Gunnar, vvd Gamner, Bengt, direktör

Skr. 1985/86: 20

Larsson, Hans, direktör Carlson, Stig, verkmästare, arbetstagarrepre- Linder, Bo-Göran. rörmontör, arbetstagar- sentant

representant Janérus, Kaj, generaldirektör Sandberg, Per, direktör Karlgren, Gert, fakturerare, arbetstagarrep-

Sundqvist, Göran, ingenjör, arbetslagarrep- resentanl

resentant Malmström, Sven, direkiör Wannheden, Christer, verkst. direktör Nilsson, Hans, svetsare, arbetstagarrepre-

Ädehl, Egon, rörmontör, arbetstagarrepre- sentant

sentant Persson, Erkki, verkställande direktör

Pettersson, Karl-Henrik, bankdirektör Revisorer Sandberg, Per, direktör Danielsson, Åke, aukt. revisor Tengroth, Bengt, direktör Ahlman, Harry, aukt. revisor

Suppleanter Revisorer Elvstad, Lars, aukt. revisor Elvstad, Lars, aukt. revisor

Danielsson, Åke, aukt. revisor

Suppleanter

Ahlman, Harry, aukt. revisor Cca Aktiebolag Styrelse Ordinarie ledamöter Persson, Carl G, fd landshövding (ordf.)

Domänföretagen AB Cedervall, Mats, ingenjör, arbetstagarrepre-

sentant Styrelse Edebo, Ralph, direktör Ordinarie ledamöter

Enstam, Olle, direktör Hedström, Bo, tf generaldirektör (ordf.)

Karlsson, Lennart, fabriksarbetare, arbetsta- Ekholm, Ingvar, direktör

garrepresentant Johansson, Roland, skogsarb., arbetstagarre- Larsson, Kåre, professor presentant - Larsson, Lars, direktör Jansson, Rune, direktör Persson, Ernst, direktör (VD) Lemne, Mats, f.d. landshövding (v. ordf.)

Lundmark, Börje, sågverksarb., arbetstagar- Suppleanter representant

Eriksson, Ragnvald, ingenjör, arbetstagar- Rothoff, Bertil, direktör

representant Öberg, Sören, direktör

Eriksson, Ulla, fabriksarbetare, arbetstagar-

representant Suppleanter

Häger, Per-Olov, direktör Revisorer Knudsen, Ib, skogsarbetare, arbetstagarre- Odergren, Daniel, aukt. revisor presentant Tidström, Göran, aukt. revisor Nilsson, Bernt, skogvaktare

Nilsson, Bernt, sågverksarbetare, arbetsta-

Suppleanter garrepr. .

Nordh, Jan, aukt. revisor Stenberg, Jan, ingenjör, arbetstagarrepr. Wiklund, Rolf, aukt. revisor.

Revisorer

Nyström, Bengt A, aukt. revisor Cityvarvet AB

Nilsson, Lars-Göran, aukt. revisor

Styrelse

Ordinarie ledamöter Suppleanter Lund, Olof, direktör (ordf.) Gustavsson, Hans, aukt. revisor Blomqvist, Roger, maskinarbetare, arbetsta-

garrepresentant

Skr. 1985/86: 20

Domänverket Lindberg, Gösta, direktör

Stenberg, Jan, direktör

Styrelse

Waåhlström, Ingemar, marknadsdirektör ordinarie ledamöter

Lemne, Mats, fd landshövding (ordf.)

Suppleanter Carlsson, Hans, direktör

Carlsson, Anders, överingenjör

Carlsson, May, kontorsföreståndare, arbets-.

Ericsson, Ove, direktör

tagarrepresentant Danielsson, Bertil, direktör (v. ordf.)

Revisorer Hedström, Bo, tf generaldirektör

Jones, David, aukt. revisor Johansson, Arne, förbundsordförande

Theorin, Lars-Åke, aukt. revisor Johansson, Roland, skogsarbetare, arbetsta-

garrepresentant

Suppleanter

Sundström, Anders, kommunalråd

Näsman, Åke, aukt. revisor

Smitt, Bo, aukt. revisor Suppleanter

Herlitz, Nils, jägmästare, arbetstagarrepre-

sentant

Eriksbergs Förvaltnings AB

Lundgren, Sune, direktör Rothoff, Bertil, direktör Styrelse

Ågren, Kjell, skogsarbetare, arbetstagarre- Ordinarie ledamöter

presentant Lund, Olof direktör (ordf-)

Engberg, Jack, kontorist, arbetstagarrepresentant

AB Eiser Franson, Thomas, fil. kand.

Tengroth, Bengt, verkst. direktör

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Nilsson, Bertil, direktör, (ordf.) Suppleanter

Fylking, Per-Erik, direktör Carlsson, Gunnar, intendent, arbetstagarre- Israelsson, Sune, ombudsman presentant Jensen, Hans, snickerichef, arbetstagarre-

presentant Revisorer Johansson, Bo, direktör Ahlman, Harry, aukt. revisor Koskenranta, Risto, direktör Danielsson, Åke, aukt. revisor Lindén, Göran, direktör Norving, Magda, fru, arbetstagarrepresen- Suppleanter

tant Elvstad, Lars, aukt. revisor Paulsson, Gustav, direktör Tegnér, Per, departementsråd

AB Finnboda Varf Revisorer Okdahl, Berne, aukt. revisor Styrelse Sonesson, Birger, aukt. revisor Ordinarie ledamöter

Tengroth, Bengt, direktör (ordf.)

Suppleanter Berglund, Gotthard, svetsare, arbetstagar-

Holm, Anders, aukt. revisor representant Karlsson, Hans, aukt. revisor Bärlund, Guy, planerare, arbetstagarrepre-

sentant Forssell, Åke, direktör ELLEMTEL Utvecklings Aktiebolag Franson, Thomas, fil. kand. Styrelse Norberg, Frling, arb.ledare, arbetstagarre-

Ordinarie ledamöter presentant Svedberg, Björn, direktör (ordf.) Persson, Erkki, direktör Ilagström, Tony, generaldirektör - Pettersson, Evald, fackförman, arbetstagar- Larsson, Torsten, teknisk direktör representant

Skr. 1985/86: 20

Wijkmark, Bo, pol. mag. Företagskapital AB

Åström, Uno, verkst. direktör

Styrelse

Ordinarie ledamöter Revisorer

lörjel, Nils, f.d. landshövding (ordf) Ahlman, Harry, aukt. revisor

Damberg, Bo, bankdirektör

Danielsson, Åke, aukt. revisor

rrithiofson, Karl, landshövding

Cjustafsson, Nils-Eric, småbrukare

Suppleanter

Karlsson, Gösta, bankdirektör

Elvstad, Lars, aukt. revisor

Lignell, UI, bankdirektör

Malmgren, Kurt, rättschef

Nyrén, Lars, bankdirektör (v ordf)

Rekke, Lars, förhandlingschef FFV Företagen AB Sederholm, Erik, bankdirektör

Åberg, Lars-Gunnar, bankdirektör

Styrelse Ordinarie ledamöter

Suppleanter

Nyman, Rune, generaldirektör (ordf.)

Björling, Göran, bankdirektör

Bergman, Torsten, finanschef

Hansson, Lilly, riksdagsledamot Hednert, Lennart, planeringsdirektör

Jonsson, Göte, riksdagsledamot Jansson, Lennart, stf generaldirektör Rejdnell, Eric, riksdagsledamot

Ramshorn, Hans, chefsjurist

Roos, Axel, bankdirektör Schotte, Gunnar, bankdirektör Suppleanter

Selander, Jan, bankdirektör Vindevåg, Ando, bitr. finanschef

Södersten, Bo, riksdagsledamot Wikström, Ali, bankdirektör

Revisorer

Öberg, Svante, departementsråd

Bohlins Revisionsbyrå AB, Stockholm

Revisorer

Beskow, Karl-Henrik, aukt. revisor Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag Boeryd, Agne, aukt. revisor

Hedskog, Arne, bankdirektör Styrelse Ordinarie ledamöter

Suppleanter Nyqvist, Carl-Erik, generaldirektör (ordf.)

Gadd, Arne, riksdagsledamot

Båtelson, Gunnar, direktör

Jacobson, Allan, aukt. revisor

Holdo, Iöran, ekonomidirektör Norrby, Jonas, teknologie doktor

Direktion

Ryman, Jan-Erik, direktör (v. ordf.)

Sjöberg, Arne, verkställande direktör

Wivstad, Ingvar, tekn. direktör

Suppleanter AB Gambrinus med AB Pripps bryggerier

Kardefelt, Tord, avdelningsdirektör

Nytén, Tage, planeringsdirektör Styrelse

Wikström, Olof, direktör Ordinarie ledamöter

Lindmark, Lars, direktör (ordf.)

Revisorer Bergquist, Eva, tjänsteman, arbetstagarre-

Edlund, Bertil, aukt. revisor presentant

Ståhl, Bertil, aukt. revisor Elfgren, Bengt, advokat

Forslund, Bo, riksdagsledamot

Suppleanter Fransson, Bill, direktör Bengtsson, Sven, civilingenjör Galme, Ralf, direktör

Wahlnäs, Staffan, aukt. revisor. Lindén, Ulf, direktör

Sjökvist, Kenneth, processoperatör, arbets-

tagarrepresentant

Sohlman, Michael, t.f. budgetchef

Skr. 1985/86: 20

Suppleanter Karlsson, Nils-Allan, trafikchef Andersson, Gunnar, försäljare, arbetstagar- Renntun, Runo, trafikchef

representant Sandberg, Lennart, verkst. direktör Andersson, Lars, direktör Eriksson, Björn, generaldirektör Revisorer Frigren, Richard, direktör Reuterwald, Charles, avd.dir Holmquist, Jörgen, departementsråd Siesing, Thomas, aukt. revisor

Nodén, Leif, säljplanerarce, arbetstagarrepre- Törnebohm, Yngve, revisionsdir.

sentant

Suppleanter

Revisorer Eriksson, Lars David, avd.dir. Jacobsson, Gösta, aukt. revisor Jacobsson, Gösta, aukt. revisor

Nilsson, Kjell, riksdagsledamot Olsson, Rolf, aukt. revisor Sonesson, Birger, aukt. revisor

Direktion

Suppleanter Sandberg, Lennart, verkst. dir Björklund, Stig, aukt. revisor Larsson, Björn, v. verkst. dir

Kockum, Peter, direktör Berghagen, Lennart, direktör Thiel, Thomas, aukt. revisor Wegerup, Gunnar, direktör

Direktion Fransson, Bill, verkst. direktör

Generator Industri AB Andersson, Rolf, t.f. produktionsdirektör Bergström, Olle, informationsdirektör Styrelse Brodin, Stig, regionchef : Ordinarie ledamöter Fägersten, Robert, förste marknadsdirektör Lund, Olof, direktör (ordf.)

Larsson, Jörgen, regionchef Darhoff, Kjell, direktör Malmquist, Wilhelm, regionchef Edenholm, Ingmar, verkst. direktör

Norstedt, Curt, direktör Engman, Gunnar, direktör

Olgård, Gunnar, direktör Gamner, Bengt, direktör

Olsson, Hans, t.f. ekonomidirektör Persson, Lars-Olof, svetsare, arbetstagarre-

Tilander, Lennart, regionchef presentant Rosén, Björn, bankdirektör Torberntsson, Lennart, projektchef, arbets-

tagarrepresentant GDG Biltrafik AB

Styrelse Suppleanter

Ordinarie ledamöter Nordin, Lennart, planeringsman, arbetsta- Furbäck, Bengt, gen dir (ordf.) garrepresentant Hammarberg, Bertil, direktör Nyberg, Lennart, svetsare, arbetstagarrepre-

Högberg, Mats, direktör sentant Johansson, Sigrid, kontorist, arbetstagarrepresentant Revisorer Nordström, Clas, chefsjurist Ahlman, Harry, aukt. rev.

Persson, Tage, direktör Danielsson, Åke, aukt. rev.

Sundén, Eric, direktör

Wall, Ingemar, bussförare, arbetslagarrepre- Suppleanter

sentant Elvstad, Lars, aukt. rev.

Tidström, Göran, aukt. rev.

Suppleanter

Bergqvist, Börje, förman, arbetstagarrepre-

senilant

Blomberg, Hans, trafikchef

Dahlberg, Jerry, lastbilsförare, arbetstagar-

representant

Skr. 1985/86: 20

AB Gävle Vagnverkstad Suppleanter

Gustavsson, Hans, aukt. revisor Styrelse

Ringborg, Bengt, departementssckreterare Ordinarie ledamöter Furbäck, Bengt, generaldirektör (ordf.)

Direktion Andersson, Per-Gunnar, tekn. direktör

Hast, Karl-Erik, verkst. direktör Hedlund, Erik, chaufför, arbetstagarrepre-

sentant Holmberg, Stig, bankdirektör Götaverken Arendal AB Högberg, Mats, ekon. direktör

Styrelse Marklund, Bo, tekn. direktör

Ordinarie ledamöter Lindblom, Kjell, chaufför. arbetstagarrepre-

Eund, Olof, direktör (ordf.)

sentant Sundén, Eric, direktör Andréasson, Ulf, snickare, arbetstagarrepre-

sentant

Bergstrand, Rolf, verkst. dircktör Suppleanter

Eriksson, Bo, plåtslagare, arbetstagarrepre- Fredriksson, Håkan, tjänsteman, arbetsta-

sentant

garrepresentant

Frid, Bengt, direktör Schultz, Bertil, tjänsteman, arbetstagarrepre-

sentant Johansson, S Lennart, ingenjör, arbetstagar-

representant Wikström, Tryggve, Hilding, överingenjör

Karlsson, Bengt, arbetsledare, arbetstagar- Tiger, Lars, bankdirektör

representant

Magnusson, Bengt, direktör Revisorer

Norling, Åke, landshövding Lundström, Agne, dircktör

Sandberg, Per, direktör Sundman, Gunnar, aukt. revisor

Simonsen Heiberg, Gustav, hövesterettsad-

vokat Suppleanter

Tengroth, Bengt, direktör Mårsell, Mats, aukt. revisor Sandin, Anders, revisor

Revisorer

Flyvstad, Lars, aukt. revisor

Tidström, Göran, aukt. revisor AB Göta kanalbolag

Styrelse Suppleanter Ordinarie ledamöter Ahlman, Harry, aukt. revisor Hedström, Bo S, generaldirektör (ordf.) Janérus, Kaj, generaldirektör (v. ordf.) Gustafsson, Ragnar, landstingsråd Götaverken Energy Systems AB

Högemark, Erland, landstingsråd Styrelse Jansson, Harald, fastighetsdirektör Ordinarie ledamöter Karlsson, Sven, slussvakt Lund, Olof, direktör (ordf.) Lundqvist, Sten-Inge, kanalingenjör Björk, Bobby, kalkylator, arbetstagarrepre-

sentant Suppleanter Björkquist, Jan-Olof, metallarbetarc, arbets- Börjesson, Per, ekonomidirektör tagarrepresentant Gustavsson, Allan, varvsarbetare, arbetsta- Claesson, Lennart, pannplåtslagare, arbets-

gattepresentant tagarrepresentant Larsson, John Georg, kapten Croon, Ingemar, professor Nord, Elisabet, kamrer, arbetstagarrepresen- Darhoff, Kjell, verkst. direktör

tant Gamner, Bengt, direktör Wislröm, Nils-Åke, landstingsråd Johansson, Göran, ordf. Metall 41

Karlsson, Roland, arbetsledare, arbetstagar- Revisorer representant Nyström, Bengt A, aukt. revisor Larsson, Anders, direktör Ericson, Jan-Olov, departementssekreterare Magnusson, Bo, direktör

Skr. 1985/86: 20 Olving, Sven, professor Suppleanter | Sandberg, Per, direktör Fransson, Yngve, civilekonom, arbetstagarrepresentant

Revisorer Holm, Ernst O, direktör Elvstad, Lars, aukt. revisor Holmbeck, Kai, direktör

Ahlman, Harry, aukt. revisor Jonsson, Björn, departementsråd

Danielsson, Åke, aukt. revisor Ljunggren, Gunnar, bankdirektör

Roos, Axel, bankdirektör

Suppleanter Rydberg, Barbro, fru, arbetstagarrepresen-

Mattsson, Roger, aukt. revisor tant Tidström, Göran, aukt. revisor Rekke, Lars, förhandlingschef

Schotte, Gunnar, bankdirektör Sandin, Tore, kreditchef

Wikström, Ali, bankdirektör

Götaverken Företagshälsovård AB

Wranding, Bo, bankdirektör

Styrelse

Ordinarie ledamöter Revisorer

Schildt, Rabbe, direktör (ordf.) Beskow, Karl-Henrik, aukt. revisor

Björkman, Brynolf, truckförare, arbelstagar- Boeryd, Agne, aukt. revisor

representant Carlsson, Bo, ergonom, arbetstagarrepresen- Suppleanter

tant Jacobson, Alian, aukt. revisor Jönsson, Stig A, personalchef Orrö, Sven-Erik, departementsråd Lindau, Hans, personalchef Nilsson, Hans, svetsare, arbetstagarrepre- Direktion

sentant Henriksson, Erik, verkställande direktör

Sandén, Åke, verkst. direktör Hägg, Ingemar, direktör

Schelin, Sven, direktör Melin, Rolf, direktör Ekegren, Stig, direktör

Revisorer Gaude, Berndt, direktör Ahlman, Harry, aukt. revisor Gustavsson, Bo, aukt. revisor

Industrigruppen JAS AB

Suppleanter Elvstad, Lars, aukt. revisor Styrelse

Ordinarie ledamöter

Karnsund, Georg, direktör (ordf.)

Eriksson, Bengt, direktör

Gullstrand, Tore, direktör AB Industrikredit

Johansson, Gunnar L, direktör Styrelse Johansson, Ulf, direktör

Ordinarie ledamöter . Lundqvist, Åke, direktör

Malmgren, Kurt, rättschef (ordf.) Malm, Karl Göte, arbetstagarrepresentant

Barnekow, Rutger, bankdirektör Modig, Tore, arbetstagarrepresentant Börjesson, Lars, civilekonom Nyman, Rune, generaldirektör Damberg, Bo, bankdirektör

Essén, Ingemar, direktör Revisorer

Frithiofson, Karl, landshövding Axberg, Bo, aukt. revisor

Hovhammar, Erik, riksdagsman Eriksson, Jan, aukt. revisor Jerntorp, Anders, civilekonom, arbetstagar-

representant Suppleanter Lignell, Ulf, bankdirektör (v. ordf.) Kaiser, Johan, aukt. revisor

Karlsson, Gösta, bankdirektör Engström, Anders, aukt. revisor

Olsson, Lars-Ove, bankdirektör

Södersten, Bo, riksdagsledamot

Skr. 1985/86: 20

KabiVitrum ÅB Revisorer

Tidström, Göran, aukt. revisor | Styrelse

Kullman, Carl-Axel, aukt. revisor

Ordinarie ledamöter

Enstam, Olle, direktör (ordf.) Du Rietz, Göran, reklamehef, arbetstagarre-

presentant KAPAB, Kapitalutveckling AB

Gyll, Sören, direktör .

Styrelse

Kärnck, Ruth, fd landstingsråd

Ordinarie ledamöter Liljestrand, Åke, professor

Landström, Lars, direktör (ordf.) Lindhagen, Sigvard, verkst direktör

Kvarnbäck, Tor, direktör

Nyström, Sven-Olof, direktör

Lindblad, Hugo, direktör, VD

Persson, Carl G, f. d. landshövding Åkerman, Johan, ckonom. lic

Suppleanter

Ålander, Nils-Erik, reparatör, arbetstagarre-

Nilsson, Tore, ekonomichef

presentant

Revisorer

Suppleanter

Sonesson, Birger, aukt. revisor

Andrén, Maj, receptarie, arbetstagarrepresentant Suppleanter Källman, Anders, linjemontör, arbetstagar-

Karlsson, Hans, aukt. revisor

representant

Revisorer

Markland, Björn, aukt. revisor Karlskronavarvet AB

Karlsson, Hans, aukt. revisor

Styrelse

Ordinarie ledamöter Suppleanter

Lund, Olof, direktör (ordf.) Billing, Ragne, aukt. revisor

Andrén, Jan-Åke, förman, arbetstagarrepre-

Jansson, Thomas, aukt. revisor

sentant

Danielson, Jan, direktör - Direktion

Frisk, Hans G, verkst. direktör Lindhagen, Sigvard, verkst. direktör

Johansson, Bernt, svetsare, arbetstagarrep-

Thelin, Hugo, 1:e vice VD resentant Jäderberg, Tord, vice VD

Johnson, Berntb, kommunalråd

Pettersson, Mats, ekonom. direktör

Lifgren, Arne, kontorsföreståndarc, arbets-

tagarrepresentlant Kalmar Industries AB