om ändringar i allemanssparandet

Regeringens proposition > 1985/86: 50 [

om ändringar i allemanssparandet Prop

1985/86: 50

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll den 31 oktober 1985. På regeringens vägnar Olof Palme

Bengt K. ÅA. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i allemanssparandet.

Sparare ges möjlighet att, utöver de maximalt tillåtna månadsinsättningarna på 800 kr.. sätta in högst 5000 kr. i allemanssparandet under första kvartalet år 1986. Vidare höjs gränsen för de samlade nettoinsättningarna från 30000 kr. till 35000 kr. Liksom tidigare utgår bonusränta med 5 4 till ungdomar under det första kalenderåret de sparar. Bonusen begränsas dock till högst 300 kr.

I Riksdagen 198586. I saml. Nr 50

Prop. 19857/86: 50 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983: 890) om allemanssparande

Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (1983:890) om allemanssparande skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ixydelse

48!

Varje sparare får sätta in högst 800 kronor i månaden i allemanssparan-

det.

Under första kvartalet år 1986

får en sparare, utöver insättningar

enligt första stycket, sätta in sam-

manlagt högst 5 000 kronor i alle-

manssparandet.

Spararens insättningar, i före- Spararens insättningar. i förekommande fall minskade med ut- kommande fall minskade med uttag, får sammanlagt inte överstiga tag, får sammanlagt inte överstiga

30000 kronor. 35 000 kronor.

58§

Den som börjar spara under år Den som börjar spara och som

1984 får för detta år ett särskilt till- det första kalenderåret han sparar lägg (bonusränta) motsvarande fem fyller högst 25 år får tör detta år ett

procent årlig ränta. Åven den som särskilt tillägg (bonusränta) motbörjar spara ett senare år och som svarande fem procent årlig ränta, det året fyller högst 25 år får en dock högst 300 kronor. sådan bonusränta.

Bonusräntan bekostas av staten och tillförs sparmedlen med utgången

av det år då sparandet inleddes.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

[ ! Senaste lydelse 1984: 1036.

Finansdepartementet Prop. 1985/86: 50

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1985

Närvarande: statsministern Palme. ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen. Leijon, Hjelm-Wallén. Andersson, Göransson. Dahl. R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbhom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Johansson

Proposition om ändringar i allemanssparandet

] Inledning

Hushållssparandet har under senare år uppvisat en negativ utveckling. Med anledning av detta har regeringen vidtagit åtskilliga åtgärder för att

stimulera hushållsparandet.

Under år 1986 frigörs betydande sparbelopp i hushållssektorn. Det gäller såväl skattesparmedel som spar- och premieobligationslån. Dessa sparbelopp kommer sammantaget att medföra kraftiga likviditetspåspädningar i hushäållssektorn. Mot denna bakgrund vill jag nu ta upp frågan om ytterli-

gare åtgärder i syfte att stimulera hushållssparandet.

to Allmän bakgrund

2.1¶Hushållssparandets utveckling

Hushållens reala sparande består huvudsakligen av hushållens investeringar i små-och fritidshus. Det finansiella sparandet består av hushållens

bankinlåning, placeringar i värdepapper och privat pensionssparande m. m. Hushållens sparkvot erhålls som kvoten mellan sparandet och hus-

hållens disponibla inkomster.

Under 1960-talet sjönk sparkvoten för att under 1970- talet stabiliseras i intervallet 3—5 92 (diagram 1). År 1982 sjönk sparkvoten drastiskt till 0,5

och har sedan dess sjunkit till 097 år 1984. Under detta år skedde alltså. totalt sett, inget sparande i hushållssektorn. Den långsiktiga nedgången av sparandet under 1960-talet förklaras san-

nolikt av ATP-systemets tillkomst. ATP-systemet har till stor del ersau det privata pensionssparandet. Eftersom ATP-sparandet inte definieras som hushällssparande medför detta att pensionssparande som sker i ATP-sy-

stemet rent definitionsmässigt minskar hushällssparandet i den mån det

it Riksdagen 1985186. I saml. Nr 50

Prop. 1985/86: 50

Diagram 1. Sparkvotens utveckling 1963—1984. Hushållens reala och finansiella sparande (Procent av disponibel inkomst) Procent

8+-

74 - Sparkvot

Real sparkvot

Finansiell sparkvot NV

T FOT T T T T T LI PTT" T OF T T T T Li TN 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84

ersätter privat pensionssparande. Troligen hade hushållssparandet i slutet av 1960-talet anpassats till pensionssystemets successiva utbyggnad.

Under 1970-talet upprätthölls sparkvoten av det reala sparandet. Perioden kännetecknas dock av finansiell skuldsättning främst som en följd av hushållens omfattande förvärv av småhus. Småhusinvesteringar var skattemässigt gynnsamma under 1970-talet och gav en hög real avkastning. De kortsiktiga parallella variationerna i den totala och finansiella sparkvoten

förklaras i huvudsak av förändringar i den disponibla inkomsten. kreditmarknadsläget etc.

Utvecklingen under 1980-talet har, som jag nyss nämnde, kännetecknats

av en mycket kraftig nedgång av sparkvoten. Denna utveckling torde främst bero på den minskning av hushållens reala disponibla inkomster med ca 6976 som skedde åren 1981-1983. Nedgången av sparandet är att

hänföra till det reala sparandet. Det finansiella sparandet uppvisar en svag ökning. Dessa förändringar beror sannolikt bl.a. på att den reala avkast-

ningen på småhusinvesteringar minskat till följd av stigande realräntor och

inkomstskattereformen samtidigt som avkastningen på finansiellt sparande ökat. En förklaring till varför det finansiella sparandet inte ökat mer än vad

som skett kan vara de kraftiga finansiella förmögenhetsökningar på grund

av värdestegring som skett i hushållssektorn under 1980-talet. Vid slutet av

är 1984 uppgick hushållens finansiella förmögenhet till ca 195 miljarder kr. Prop. 1985/86: 50

mot knappt 80 miljarder kr. i slutet av år 1979. Ökningen på 115 miljarder

kr. hänför sig så gott som helt till kursuppgången på börsnoterade aktier. Också vid en internationell jämförelse är sparkvoten låg i Sverige. Något

som mäste beaktas vid en sådan jämförelse är att Sverige till skillnad mot många andra länder har ett väl utbyggt offentligt pensionssystem. Jag har tidigare berört ATP-systemets troliga inverkan på hushållssparandet under 1960-talet. Hushållssparandet i Sverige kan således ej förväntas ligga på en så hög nivå som är fallet i många andra länder.

2.2¶Utfallande sparbelopp år 1986

Under år 1986 frigörs betydande sparbelopp i hushållssektorn. Det gäller

säväl 1980 års skattesparmedel som spar- och premieobligationslån som

faller ut. Sammantaget kommer dessa frigjorda sparbelopp att medföra en mycket kraftig likviditetspåspädning i hushållssektorn.

Tabell 2 Uppskattning av frigjorda sparbelopp inom hushäållssektorn 1986 (Milj. kr.) Sparform Månad Belopp Skattesparandet Skattespar Jan. 3000 Skattefond Jan. 500 Sparobligationer Spar 80: 2 Jan. 6300 Spar 79 Maj 3400 Spar 74 Dec. 700 Spar 81 Dec. 3 000 Premieobligationer 1981 års län Mai 600 1976 års län Okt. 2200 Källa: Riksgäldskontoret, finansdepartementet.

En mycket stor del av beloppen kan lyftas i januari 1986. Som jämförelse kan nämnas att sparbeloppen som frigörs då motsvarar ca 2-3'6 av den

beräknade privata konsumtionen för år 1986.

3¶Allemanssparandet

3.1¶Nuvarande regler i huvuddrag

Allemanssparandet startade den 1 april 1984 och är öppet för alla i Sverige

kyrkobokförda personer fr. o. m. det är de fyller 16 år (prop. 1983/84:30,

FiU 13, rskr 32, SFS 1983:890). Sparande kan ske i två former. sparande på rikssparkonto i bank och värdepapperssparande i kapitalsparfond. Ka-

pitalsparfonderna kan vara antingen allmänna, öppna för samtliga sparare, eller företagsanknutna, öppna endast för anställda i ett visst bolag eller inom en viss koncern. Rikssparkonto och kapitalsparfond benämns i allmänhet allemansspar resp. allemansfond (allmän/företagsanknuten).

Prop. 1985/86: 50 Högsta tillätna månadsinsättning i allemanssparandet är 800 kr. Totalt

får en sparares sammanräknade nettoinsättningar i båda sparformerna

uppgå till högst 30 000 kr.

J allemansspar erhåller spararen ränta motsvarande diskontot t 1.257. Avkastningen i allemansfond är beroende av den löpande avkastningen och värdeutvecklingen på fondens placeringar. Den löpande avkastningen som tillfaller fonden skall återinvesteras. Spararens avkastning framkommer därmed helt i form av värdestegring på förvärvade fondandelar.

Spararens avkastning är befriad från inkomstskatt. Kapialsparfonderna är befriade från skatt på löpande avkastning. I april 1985 beslutade riksdagen att kapitalsparfonder fr.o.m 1986 års taxering befrias från all skattskyvl-

dighet för realisationsvinster på aktier och obligationer (prop. 1984/85: 129,

FiU 25. rskr 249. SFS 1985: 264). Tidigare var kapitalsparfonderna skattskyldiga för realisationsvinster på aktier som innehafts i mindre än två år samt för realisationsvinster på obligationer.

Till ungdomar utgår i båda sparformerna bonusränta på 5246 under det första kalenderåret, dock senast det är de fyller 25 år.

Ungdomar som sparat ett visst belopp i allemanssparandet har möjlighet att erhålla bosparlån fr. o. m. den 1 januari 1986, motsvarande i princip tre gånger den insatta behållningen (prop. 1984/85:51. FiU 7, rskr 59, SFS

1984: 1036). Lånerätten inträder då spararen fyller 18 är och upphör i och

med utgången av det år då spararen fyller 28 år. För att kvalificera sig för bosparlån krävs att de ackumulerade nettoinsättningarna uppgår till minst 5000 kr. på ett rikssparkonto eller ett käpitalsparkonto, utan möjlighet till sammanläggning.

3.2¶Allemanssparandets utveckling

Ett och ett halvt år efter allemanssparandets introduktion kan det konsta-

ieras att det är den mest omfattande sparform som funnits i Sverige, både

vad gäller antalet sparare och sparbeloppens storlek.

Månadsinsättningarna uppgår f. n. till nära 900 milj. kr., vilket motsvarar en årlig sparvolym på nära 11 miljarder kr.

Vad gäller insättningarnas fördelning mellan allemansspar och allemans-

fond, så överväger sparandet i allemansspar kraftigt. De månatliga insätt-

ningarna är f.n. ca sex gånger större i allemansspar än i allemansfond.

Insättningarna i allemansfond har minskat främst under år 1985 samtidigt

som de ökat i allemansspar. Minskningen av sparandet i allemansfonderna

får nog huvudsakligen tullskrivas den allmänna utvecklingen på börsen, vilket självfallet avspeglas i fondandelarnas värdeutveckling.

Tabell I Allemanssparandet utveckling Prop. 1985/86: 50

Milj. kr.)

År. Allemansspar Allemansfond Allemanssparandet Månad -

Antal Behåll- Antal Behåll- Antal Behåll-

konton! ning” konton ning” konton ning” Milj. kr. Milj. kr. Milj. kr

1984

! inkl. HSB fr.o.m mars 1985. > Exkl. ränta resp. värdeförändring. Källa: Riksgäldskontoret.

4¶Förslaget

4.1¶Allmän motivering

De svenska hushållen ökade under första halvåret 1985 kraftigt sin privata konsumtion. Detta gällde framför allt varaktiga konsumtionsvaror. Kon-

sumtionsökningen skedde samtidigt som hushållens bankinlåning minska-

de under första halväret 1985. Dessutom minskade hushållen sina tillgodohavanden i bankerna.

Hushållens utgiftsökningar har bidragit till försämringen av bytesbalan-

sen. Visserligen är ökningen av den privata konsumtionen inte den främsta orsaken till bytesbalansförsämringen. men denna belyser ändock de problem landet ställs inför vid en kraftig ökning av den privata konsumtionen i

rådande samhällsekonomiska läge. En negativ utveckling av bytesbalan-

sen tvingar regeringen att föra en stram ekonomisk politik.

Den ekonomiska politiken syftar till att förbättra bytesbalansen och det reala sparandet, främst i form av ökade industrinvesteringar. Denna poli-

tik är nödvändig för att på sikt skapa utrymme för höjda reallöner.

Om utrymme skall skapas för en fortsatt expansion av industrikapaciteten är det nödvändigt att sparandet inom övriga samhällssektorer ökar. Det innebär att statens budgetunderskott måste minska. Här kan vi nu skönja en positiv utveckling. Vidare krävs det att hushållens stigande disponibla

Prop. 1985/86: 50 inkomster inte i alltför hög utsträckning används till konsumtionsökningar. Det är således önskvärt att hushållssparandet ökar för att vi därigenom

skall kunna undvika en så stram finanspolitik att den slår alltför hårt mot hushållssektorn. Mot denna bakgrund är det av samhällsekonomiska skäl angeläget att

ytterligare stimulera hushällssparandet. Ett ökat hushållssparande är även angeläget från privatekonomiska utgångspunkter. Jag har inte för avsikt att här närmare utveckla de privatekonomiska motiven men önskar ändå

påminna om dessa eftersom de ofta glöms bort i den allmänpolitiska

debatten. I detta sammanhang kan även nämnas regeringens initiativ att tillsätta en spardelegation fr.o.m. den I juli 1985. Denna har till uppgift bl.a. att informera hushållen om den trygghet som följer med ett regelbundet sparande.

4,2 Temporär höjning av högsta tillåtna månadsinsättning i allemanssparandet

Mitt förslag: En sparare får, utöver de nu maximalt tillåtna månads-

insättningarna på 800 kr., under första kvartalet 1986 sätta in 5000 kr. i allemanssparandet. Beloppet får fritt fördelas mellan allemansspar och allemansfond

Maximigränsen för en sparares totala nettoinsättningar höjs från

30000 till 35 000 kr.

Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare nämnt finns det starka skäl att befara att en likviditetspåspädning i hushållen av den storlek som jag, tidigare redovisat kan komma att leda till en kraftig konsumtionsökning om inte sparandet ökar.

Flera åtgärder har redan vidtagits för att stimulera hushållssparandet. Viktiga förändringar införs vid årsskiftet. Sparavdraget individualiseras och höjs til! 1600 kr. för var och en. Vidare införs ett nytt avdrag på 1000 kr. som får utnyttjas mot vinster vid försäljning av aktier som man innehaft

kortare tid än två år. Härtill kommer att riksgäldskontoret under är 1986 på

sedvanligt sätt avser att erbjuda hushållen olika placeringsalternativ. Sam-

tidigt är det dock nödvändigt att staten utformar sina sparformer så att de stimulerar till fortsatt sparande och kan ta emot de belopp som nu frigörs.

Allemanssparandet har visat sig vara en mycket attraktiv sparform. Enligt min mening skulle en tillfällig höjning av beloppsgränsen i allemanssparan-

det vara en lämplig åtgärd för att stimulera sparandet och därmed begränsa riskerna för en kraftig konsumtionsökning. Den föreslagna åtgärden, till-

sammans med riksgäldskontorets erbjudanden, bör kunna medföra att åtskilliga skatte- och obligationssparare väljer att fortsätta att spara de

medel som frigörs kring årsskiftet.

Förslaget innebär att en sparare, utöver de insättningar som han f.n. får göra, kan göra ytterligare insättningar på sammanlagt 5 000 kr. under första kvartalet 1986, dvs. i praktiken under tiden fr.o.m. den 2 januari t. o. m.

den 27 mars. Spararen får själv avgöra om han under den angivna tiden vill Prop. 1985/86: 50

sätta in hela beloppet vid ett och samma tillfälle eller om han vill dela upp sparandet i flera insättningar. Totalt kan således en sparare under det

första kvartalet 1986 sätta in 7400 kr. i allemanssparandet.

Enligt gällande regler kan en ungdom erhålla högst ca 270 kr. i bonus-

ränta under det första kalenderåret han sparar. Bonusräntan tillkommer utöver den ordinarie räntan eller värdeförändringen. Möjligheten att sätta in 5000 kr. extra under första kvartalet år 1986 skulle emellertid medföra en ytterligare bonus på upp till 250 kr. för nytillkomna ungdomssparare. Jag anser det inte motiverat att en så hög bonus utgår. Den bör därför begränsas till totalt högst 300 kr. per sparare. Bonusen motsvarar då gott och väl den högsta bonus som kan utgå enligt nuvarande bestämmelser vid maximalt regelbundet sparande.

Möjligheten till extra insättning under det första kvartalet år 1986 aktua-

liserar en höjning av den nuvarande 30000-kronorsgränsen avseende de

ackumulerade nettoinsättningarna. Jag föreslår att gränsen höjs till 35 000

kr.

5¶Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättals förslag till lag om ändring i lagen (1983: 890) om allemanssparande.

Den föreslagna lagändringen är av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

6¶Hemställan

Med hänvisning tll vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen att anta förslaget till

lag om ändring i lagen (1983: 890) om allemanssparande.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985