Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen anslås 15 milj. kr. till allmänt sparfrämjande åtgärder för budgetåret 1985/86. '

Avsikten är att delegationen för allemanssparandet skall ersättas av en ny delegation. Den nya spardelegationens huvuduppgift blir att planera och utforma informationen om allmänt sparfrämjande åtgärder och alle—

manssparandet. Vidare föreslås att kapitalsparfonderna fr.o.m. 1986 års taxering frikal-

las från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fastighet eller rörelse.

] Riksdagen 1984/85.) saml. Nr 129

• Sida 2
•  Original

. Prop. 1984/85: 129

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

1. Förslag till Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 7 & 6 och [2 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

6 mom.1 Kyrkor-, "jukvårdsin-

rättningar vilkas verksamhet inte "bedrivs i vinstsyfte, barmhärtig- hetsinrättningar, stiftelser som har till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar el- ler att, utan begränsning till viss fa- milj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfost- ran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverk— . samhet bland behövande eller främ- ja vetenskaplig forskning samt hus- hållningssällskap med stadgar som har fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestäm- mer -

7.5

Föreslagen lydelse

6 mom. Kyrkor. sjukvårdsinrätt- ningarvilkas verksamhet inte be- drivs i vinstsyfte, barmhärtighets- inrättningar. kapitalspar/bmler som umea- i lagen (l983:890) om alla- manssparamle. stiftelser som har till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar el- ler att, utan begränsning till viss fa- milj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfost- ran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverk- samhet bland behövande eller främ- ja vetenskaplig forskning samt hus- hållningssällskap med stadgar som har fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestäm- mer '

frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fastig- het eller rörelse. Med kyrka avses en till svenska kyrkan hörande lokalkyrka. domkyrka e.d. i dess egenskap av ägare till viss för svenska kyrkans verksamhet avsedd egendom.

Frågan om skattskyldigheten för stiftelse skall bedömas med hänsyn till det ändamål som tillgodoses i den bedrivna verksamheten.

Stiftelse som i sin verksamhet främjar flera ändamål anses hänförlig under detta moment, om verksamheten huvudsakligen avser att tillgodose ändamål av sådan beskaffenhet som sägs i första stycket. Detta anses vara fallet, om i verksamheten endast i ringa omfattning främjas ändamål av annan art. '

Om stiftelse under längre tid inte bedrivit eller inte kan väntas komma att bedriva verksamhet i en omfattning som skäligen svarar mot avkast- ningen på stiftelsens tillgångar, är stiftelsen oavsett dess ändamål skatt- skyldig för all inkomst. '

Vad som sägs i 5 mom. nionde stycket har motsvarande tillämpning i fråga om stiftelse.

' Senaste lydelse 1984: l06l.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1984/85: 129

Nuvarande lydelse

12 mom.2 Svensk aktiefond fri- kallas från skattskyldighet för in- komst av tillfällig förvärvsverksam- het på grund av avyttring av egen- dom som avses i 35 ä 3 mom. kom- munalskattelagen (1928: 370), om den avyttrade egendomen innehafts två år eller mer.

Föreslagen lydelse

12 mom. Svensk aktiefond frikal- las från skattskyldighet för inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet på grund av avyttring av egendom som avses i 35 ä 3 mom. kommunalskat- telagen (l928:370). om den avytt- rade egendomen innehafts två år el- ler mer. För kapitalspnrfbnd som avses i lagen (l983:890) om alla-. manssparande gäller vidare sär- skilda bestämmelser i 6 mom.

Denna lag träderi kraft den I juli 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering.

: Senaste lydelse 1984: 1061.

• Sida 4
•  Original

' Prop. 1984/85: 129 2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983: 891) om skattelättnader för allemans-

sparande .

Härigenom föreskrivs att lagen (19831891) om skattelättnader för alle— manssparande skall ha nedan angivna lydelse. -

Nuvarande ly delse För eslagen ly dels e

Skattelättnader enligt denna lag medges för sparande enligt lagen (1983: 890) om allemanssparande.

Räntan på sparmedlen samt bo- nusräntan enligt 5 5 lagen om alle- manssparande utgör inte skatteplik- tig inkomst vid taxering enligt kom- ' munalskattelagen (1928z370) eller lagen (1947:576) om statlig in- komstskatt. Ränta och utdelning som tillfaller en kapitalsparfond ut- gör inte heller skattepliktig in- komst.

Räntan på sparmedlen samt bo- nusräntan enligt 5 5 lagen om alle— manssparande utgör inte skatteplik— tig inkomst vid taxering enligt kom— munalskattelagen 11928: 370) eller lagen (1947:576) om statlig in- komstskatt.

Realisationsvinst på andel i kapitalsparfond utgör inte skattepliktig in- komst. Avdrag får ej göras för realisationsförlust på sådan andel.

___—7

Denna lag träder i kratt den 1 juli 1985 och tillämpas törsta gången vid 1986 ars taxering.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1984/85:129 5

Utdrag

FINANSDEP'ARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde " - 1985-0231

Närvarande: I. Carlsson. ordförande. och statsråden Lundkvist. Sigurd- sen, Gustafsson. Leijon. Peterson'. Andersson. Boström. Bodström. Gra- . . din. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Wickbom

Föredragande: statsrådet Holmberg

Proposition om Sparfrämjande åtgärder '

2. Sparfrämjande åtgärder

2.1 Bakgrund Hushållssparanders utveckling Hushållens nettosparande består av två komponenter. realt och finansi- ellt sparande. Det reala sparandet består av hushållens investeringar, huvudsakligen i små- och fritidshus. reducerat med de reala tillgångarnas kapitalförslitning. Det finansiella sparandet består av hushållens 'bankin- låning, placeringari värdepapper och privat pensionssparande m.m. redu-

• Sida 6
•  Original

Prop. 1984/85: 129 . o

cerat med hushållens ökade skuldsättning. Hushållens sparkvot anger nettosparandet i förhållande till den disponibla inkomsten.

Under 1960-talet sjönk sparkvoten kontinuerligt för att under 1970-talet stabiliseras i intervallet 3—5% (diagram 1). År 1982 sjönk sparkvoten till 0.5 % och har sedan dess legat på denna låga nivå.

Diagram 1. Sparkvotens utveckling 1963—1984. Hushållens reala och finansiella spa- rande ' (Procent av disponibcl inkomst)

Procent

Nettospa rkvot

Real sparkvot

i I i! ,' Finansiell sparkvot _3 I

'l— 1 | | l l 1 l' I | 1 l' 1 | I | 1 1 ! 1__1

63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84

Källa: Statistiska centralbyrån.

Minskningen av hushållssparandet under 1960-talet förklaras sannolikt av socialförsäkringssystemets utbyggnad. Genom tillkomsten av den all- männa tjänstepensioneringen. ATP, minskade behovet av privat pensions- sparande. Visserligen skedde samtidigt en kraftig sparandeökning inom ramen för ATP-systemet. men eftersom det sparandet inte definieras som hushållssparande utan som offentligt sparande minskade hushållssparan- det.

Under 1970-talet upphörde den successiva nedgången av sparkvoten. Sparkvoten upprätthölls av det reala sparandet. Den reala sparkvoten låg i stort sett i intervallet 4—5 %. medan den finansiella sparkvoten mestadels var negativ. Den negativa finansiella sparkvoten förklaras framför allt av hushållens skuldsättning i sambandmed småhusförvärv. vilka var skatte-' mässigt gynnsamma under 1970-talet. Sparkvotens kortsiktiga variationer hade sina motsvarigheter i den finansiella sparkvotens utveckling.

• Sida 7
•  Original

Prop. 19'84/85:129 ' 7

Som jag nyss nämnde sjönk sparkvoten drastiskt år l982. Den reala sparkvoten hade börjat minska redan under åren 1980 och 1981. men under den perioden upprätthölls den totala sparkvoten av ett osedvanligt högt" finansiellt sparande. Under år 1982 minskade även det finansiella sparan- det.

Den främsta förklaringen till sparkvotens nedgång och stagnation under åren 1982—l984 är antagligen den 6-procentiga minskning av hushållens disponibla realinkomster som.skedde mellan åren l981 och 1983. Vidare har den reala avkastningen på småhusinvesteringar minskat beroende på högre realräntor och lägre värdestegring på småhus. Detta förklarar delvis nedgången i den reala sparkvoten.

Vid en jämförelse mellan hushållssparandets omfattning i Sverige och i "omvärlden måste man beakta de skilda förutsättningar som föreligger genom att Sverige till skillnad från många andra länder har ett väl utbyggt offentligt pensionssystem. Även om man tar hänsyn till detta kan man konstatera att hushållssparandet i Sverige f.n. ligger på en internationellt sett mycket låg nivå.

Förutsättningarna för ett ökat hushållssparande bör emellertid nu vara relativt goda. Marginalskatterna har sänkts kraftigt under åren l983— 1985 och närmare 90% av inkomsttagarna har nu en marginalskatt på högst 50%. Rcalräntan ligger på en hög nivå. Inflationen minskar. Reallönc- minskningen har upphört och förutsättningar bör nu finnas för stigande reallöner.

Delegationen för (zl/emonssparander

Riksdagen beslutade i november l983 om allemanssparandet (prop. 1983/84: 30. FiU l3. rskr 32). Beslutet innebar att allemansparandet ersatte skattesparandet fr.o.m. den 1 april 1984.

I enlighet med vad som angavs i propositionen inrättades en delegation (Fi l983:08') med huvuduppgift att svara_för planläggningen och utform- ningen av behövliga informations- och utbildningsinsatser i fråga om alle- manssparandet. Delegationen benämns delegationen för allemanssparan- det. Riksgäldskontoret svarar för administrationen och det praktiska ge- nomförandet av beslutade marknadsföringsåtgärder.

Delegationen är sammansatt av representanter för staten, bankerna. löntagarna. industrin. kooperationen och aktiespararna. . I december l984 beslutade riksdagen om bosparande för ungdomar och om andra sparfrågor (prop. 1984/85: 5 l. FiU 7. rskr 59). Därigenom förbätt- rades allemanssparandets villkor. Till allemanssparandet knöts en möjlig- het till lån för ungdomar i åldrarna l8—28 år. Det högsta tillåtna sparbelop- pet höjdes från 600 kr. till 800 kr. i månaden fr.o.m. den I januari l985. Regeringen aviserade vidare att den avsåg att återkomma till riksdagen med förslag om allmänt sparfrämjande åtgärder och om skattebefrielse för kapitalsparfonderna avseende realisationsvinster på aktier som innehafts i -

• Sida 8
•  Original

Prop. 1984/85: 129 8

' mindre än två år. Dessutom aviserades befrielse från skattskyldighet för realisationsvinster vid obligationsavyttring.

I enlighet med de allmänna riktlinjer för delegationens arbete som re- dovisats ovan har informationsinsatser genomförts' ] press och andra me- dia. Delegationen har också tagit initiativet till och genomfört konferenser om statsskuldspolitiken och sparandets roll i samhällsekonomin. mark- nadsundersökningar avseende sparattityder m.m. Delegationen har bear- betat och stött organisationer utanför bankkretsen vid bildandet av kapital— sparfonder.

Allemanssparandets utveckling

Allemanssparandet har fått en mycket bra start. I propositionen om allemanssparandet antogs att det årliga sparandet skulle uppgå till ca 4—_ miljarder kr., dvs. den nivå som skattesparandet uppnådde de sista åren. När nu facit för allemanssparandets utveckling under år 1984 föreligger. kan det konstateras att den nya sparformen vida har överträffat förvänt-' ningarna. Det totala sparandet har mer än dubblerats jämfört med skatte- sparandet. Under år 1984 genererade allemanssparandet nära 8 miljarder kr., vilket motsvarar nära 900'milj. kr. i månaden eller en årlig sparvolym på drygt 10 miljarder kr.

Vad gäller allemanssparande i bank jämfört med skattesparande i bank har det skett en mycket kraftig ökning. Sparv'olymen har i det närmaste fyrdubblats. Vad gäller sparande i allemansfond jämfört med skattefond kan konstateras att insättningarna i allemansfond redan från starten ligger på samma nivå som skattefondsparandet gjorde i slUtfasen.

Allemanssparandets utveckling sedan starten framgår av tabell 1.

Tabell ] Allemanssparandets utveckling (Milj. kr.)

Månad" Allemansspar Allemansfond Allemanssparandet Antal Behåll- Antal Behåll- Antal Behåll- konton ningl konton ningl konton ' ning'

Milj. kr. Milj. kr. ' Milj. kr.

1984. Apr. 1 495 500 658 518 700 170 2 014 200 828 Maj 1 554 800 1 353 534 000 357 2 088 800 1 710

Juni 1 567 400 2 055 537 900 542 - 2 105 300 2 596 Juli 1 585 300 2 756 537 600 722 2 122 900 3 478 Aug. 1 599 800 3 462 538 600 901 2 138 400 4 363 Sept. 1611 100 4161 537 600 1072 2 148700 5 233 Okt. 1 625 700 4 867 537 400 1 244 2 163 100 6 111' Nov. 1638100 5571 535 600 1407 2 173 800 6978 Dec. 1 647 900 6 264 535 300 1571 2 183 100 7 835

1985. Jan. 1 701 500 6 979 536 000 1 707 2 237 500 8 686

' exkl. ränta resp. värdeförändring. Källa: Riksgäldskontoret.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1984/85:129 ' 9

Januari månads siffror för år 1985 tyder på att de månatliga sparvoly- merna i allemanssparandet kan komma att öka under innevarande år. Det medför att allemanssparandet under 1985 kan komma att generera omkring- 10—11 miljarder kr. Med nuvarande fördelning mellan allemansspar och allemansfond innebär det att allemansspar i är kommer att täcka ca 15 % av det beräknade budgetunderskottet.

2.2. Allmänna överväganden

Behovet av ökat hushållssparande och sparfrämjande åtgärder

Under de senaste åren har det skett en kraftig förbättring av det totala sparandet i ekonomin. Investeringarna har åter börjat öka samtidigt som bytesbalansen har förbättrats kraftigt.

Bytesbalansen utgör definitionsmässigt summan av den offentliga och den privata sektorns finansiella sparande. Det finansiella sparandet defini- eras som skillnaden mellan bruttosparande och investeringar i realkapital. Bruttosparandet utgör skillnaden mellan nettoinkomster och konsumtion;

Förbättringen av bytesbalansen motsvaras av en förbättring av såväl den privata som den offentliga sektorns finansiella sparande. När det gäller den privata sektorns sparande är det företagens finansiella sparande som sva- rar för ökningen. medan hushållssparandet, som tidigare nämnts, har ut- vecklats svagt. '

Den ekonomisk-politiska strategin syftar till en fortsatt förbättring av såväl bytesbalansensom det reala sparandet i form av främst ökade indu- striinvesteringar. I takt med att det allmänna ekonomiska läget förbättras bör också reallönerna och hushållens disponibla inkomster kunna öka.

Vid en" fortsatt investeringsexpansion kommer företagens finansiella sparande sannolikt åter att försvagas. Om hushållens stigande disponibla inkomster samtidigt i allt för hög utsträckning används till privat konsum- tion istället för till sparande kan en kraftig försämring av bytesbalansen uppkomma. En sådan utveckling kan visserligen motverkas genom en stram budgetpolitik, som ökar sparandet i den offentliga sektorn. Om inte budgetåtstramningen skall bli alltför kraftig och riskera att leda till en påtaglig uppgång i skattetrycket, är det emellertid angeläget att hushållen medverkar till den nödvändiga sparandeökningen i ekonomin. Sparkvoten behöver således stiga från nuvarande låga nivå.

Ett ökat hushållssparande förbättrar också möjligheterna att finansiera budgetunderskottet. Om hushållen kan svara för en större andel av budget- underskottets finansiering behöver inte statens upplåningsanspråk i före- tagssektorn bli lika omfattande. Därigenom minskar risken för utträngning av företagens investeringar.

Starka samhällsekonomiska skäl talar alltså för att hushållssparandet bör öka från nuvarande mycket låga nivå. Ett ökat sparande innebär emellertid fördelar inte bara för samhället utan också för den enskilde spararen.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1984/85:129 10

Genom ett ökat sparande kan hushållen öka sin ekonomiska handlings- frihet. Deras möjligheter att uppnå angelägna konsumtionsmål som god bostad, innehållsrik fritid etc. förbättras samtidigt som de står bättre - rustade inför oväntade påfrestningar på hushållsbudgeten. Ett regelbundet sparande får också positiva följdverkningar genom att hushållen då ofta börjar planera sin totala hushållsbudget och därmed får bättre kunskaper om sin ekonomiska situation

De senaste årens låga sparande har medfört att många hushålls likvidi- tetsreserver har urholkats 1 reala termer. När hushållens reala disponibla inkomster åter börjar växa är det därför angeläget att en del av inkomstför- bättringen sätts av till sparande. Särskilt angeläget är det att få till stånd ett ökat sparande bland ungdomar. Det gäller bl.a. att verka för att ungdomar tidigt lär sig förstå värdet av ett regelbundet sparande.

Under senare år har det skett kraftiga förändringar i de sparformer som hushållen har att välja mellan. Allemanssparandet har införts. Vinstspa- randet har förts över i bankernas regi och olika förändringar har genom-' förts i syfte att göra denna sparform mera attraktiv. Obligationsfonder har startats och dragit till sig betydande belopp. Intresset för privata kapital-. och pensionsförsäkringar har ökat. Aktieplaceringar har givit ökad avkast— ning. Bankernas inlåningsräkningar har förändrats m.m.

De snabba förändringarna av hushållens sparformer har skapat informa- tions- och utbildningsbehov om vilka villkor som är förknippade med de olika sparformerna och vad som passar hushåll i olika ekonomiska situa- tioner bäst. Det finns också ett ökat informations— och utbildningsbehov när det gäller sparandets roll i hushållsbudgeten. för bosättningen etc.

Sparbanksföreningen har i en skrivelse till regeringen den 4juni 1984 understrukit behovet av Sparfrämjande åtgärder. Föreningen har också i skrivelsen förklarat sig villig att bidra till finansieringen av sådana åtgär- der.

Förslag om sparfrämjande åtgärder

Mitt förslag: För budgetåret 1985/86 anslås ett reservationsanslag av 15 milj. kr. för allmänt Sparfrämjande åtgärder inklusive allemanssparan- det.

Skäl för mitt förslag: Mot bakgrund av vad jag har anfört i det föregående anser jag det angeläget att få till stånd brett inriktade informations- och utbildningsinsatser i syfte att långsiktigt öka hushållssparandet i olika former. Insatserna bör utformas'så att de ger bestående effekter i form av positiva sparattityder samt ökade kunskaper om sparandets funktion för. den enskildes och samhällets ekonomi. Ökade kunskaper om olika'spar- former bör också eftersträvas. '

Vidare bör i informationen betonas nödvändigheten av ett visst sparande

• Sida 11
•  Original

Prop. 1984/85: 129 ' 11

och den trygghet och handlingsfrihet som detta skapar för individen. När det gäller frågan om hur dessa allmänt sparfrämjande informationsinsatser bör organiseras vill jag erinra om att den nuvarande delegationen främst har till uppgift att främja allemanssparandet. Delegationens sammansätt- ning och uppläggningen av arbetet med administration och genomförande i riksgäldskontorets regi har anpassats till detta.

Erfarenheterna av delegationens insatser avseende allemanssparandets introduktion är mycket goda. Det förefaller som om man med relativt små ekonomiska insatser har fått en stor anslutning till sparformen och därige- nom ökat hushållens sparande.

Den förändring av verksamheten i riktning mot mer allmänt sparfräm- jande åtgärder som nu bör komma till stånd gör det motiverat att ersätta den nuvarande delegationen med en ny delegation, benämnd Spardelega— tionen, knuten till finansdepartementet och med en sammansättning som aVSpeglar arbetets nya inriktning. Jag föreslår därför att det under sjunde huvudtiteln upptagna anslaget F 7 Information om allemanssparandet er- sätts med ett nytt anslag som omfattar allmänt sparfrämjande åtgärder inkl. allemanssparandet. Jag föreslår vidare att eventuell medelsreservation budgetåret 1984/85 från anslaget F 7 Information om allemanssparandet överförs till det nya anslaget.

Spardelegationens huvuduppgift bör vara att ta initiativ till och svara för informations- och utbildningsinsatser i syfte att långsiktigt främja hushålls- - sparandet och för nödvändiga förvaltningsuppgifter i anslutning till detta. Dessutom skall delegationen ha det övergripande ansvaret för informa- tionsinsatserna avseende allemanssparandet. När det gäller denna senare del av spardelegationens uppgifter är det naturligt att fortsätta det samar- bete som förekommit mellan den nuvarande delegationen och riksgälds- kontoret. I övrigt bör delegationen fritt kunna organisera sitt arbete- och välja de samarbetspartners som bäst lämpar sig för respektive projekt.

Som exempel på allmänna sparfrämjande insatser kan nämnas:

— Fungera som samordningsorgan för olika sparfrämjande aktiviteter som idag pågår hos olika intressenter. ' — I samarbete med olika intressenter utarbeta och därefter löpande följa upp och revidera utbildningsmaterial om sparfrågor för grund- och gym- nasieskolan samt vuxenutbildningen. . — Allmänt stärka informationsinsatserna mot de målgrupper som idag uppvisar ett lågt sparande, dvs. ungdomsgrupperna samt låginkomst- grupperna. Delegationen bör därvidlag pröva och utnyttja nya. okon- ventionella kanaler och samarbeta med exempelvis studieförbunden, de fackliga organisationerna och andra folkrörelser. — Stödja allmänt sparfrämjande åtgärder som initieras av olika intressen- ter om dessa projekt kan anses ha en sådan allmänt sparfrämjande karaktär att de bidrar till att höja den allmänna sparbenägenheten. Däremot bör stöd inte utgå till företags- eller produktspecifika mark- nadsföringsåtgärder.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1984/85: 129 12

I årets budgetproposition har föreslagits att till information om allemans- ' sparandet för budgetåret 1985/86 anvisas ett reservationsanslag av 7 milj. ' kr. (prop. 1984/85: 100 bil. 9 s. 99). För att möjliggöra de allmänt sparfräm- jande åtgärde'r som nu bör komma till stånd krävs att ytterligare medel anslås för dessa ändamål. Jag anser det rimligt att det för allmänt sparfräm- jande åtgärder inkl. allemanssparandet under budgetåret 1985/86 anvisas ett reservationsanslag av 15 milj.-kr. En resursförstärkning med 8 milj. kr. utöver vad som i prop. 1984/85: 100 bil. 9 föreslagits för information om allemanssparandet möjliggör en bred satsning för att åstadkomma ett ökat hushållssparande. .

Chefen för finansdepartementet avser'att senare återkomma till rege- ringen med förslag till' direktiv för den nya spardelegationen.

3 ' Kapitalsparfondernas beskattning

Bakgrund

I propositionen om bosparande för ungdomar och om andra sparfrågor aviserades ett förslag om ändringar i beskattningen av kapitalsparfon- derna, dvs. de aktiefonder som ingår i allemanssparandet (prop. 1984/85: 51 s. 52 ff). Det angavs att kapitalsparfonderna borde helt befrias från skattskyldighet för vinster på aktier och obligationer. Med hänsyn till den omfattande författningstekniska reform som under hösten 1984 var under genomförande som en följd av avskaffandet "av den kommunala beskattningen av juridiska personer'avstod regeringen då från att lägga fram förslag om de författningsändringar som erfordrasför att befria kapi- talsparfonderna från skattskyldighet för realisationsvinster. Lagstiftnings- arbetet när det gäller avskaffandet av den kommunala beskattningen av. . juridiska personer är numera slutfört. "Frågan om förslag till regeländringar beträffande kapitalsparfonderna bör därför nu tas upp-.- När det gäller motiven för åtgärden hänvisarjag till vad som anfördes i den delen i prop. 1984/85: 51. Nuvarande regler .

Kapitalsparfonderna är liksom aktiefonder i övrigt befriade från skatt- skyldighet för realisationsvinst på aktier som innehafts i minst två'år (7 5 12 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, SIL). Däremot är kapitalsparfonderna som vanliga aktiefonder skattskyldiga för realisations- vinster på aktier som innehafts i mindre än två år samt för realisationsvins- ' ter på obligationer.

' Enligt lagen (1983: 891) om skattelättnader för allemanssparande är ränta ' - och utdelning som tillfaller en kapitalsparfond inte skattepliktig inkomst.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1984/85:129 ' 13

Förslag

Mitt förslag: Kapitalsparfonderna befrias från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fastighet eller rörelse.

Skälen för mitt förslag; Syftet med förslaget är att helt befria kapitalspar- fonderna från realisationsvinstbeskattning. Fonderna är redan fria från skatt på sina utdelnings- och ränteinkomster. En lämplig författningsmäs- sig lösning är därför att fonderna tas in bland de skattesubjekt i 7 & 6 mom. SIL som är skattskyldiga enbart för inkomster av fastighet och rörelse.

För tydlighets skull. bör också ett tillägg göras i paragrafens tolfte mo- ' ment som avser aktiefonder i allmänhet, så att det av momentet framgår att särskilda bestämmelser finns för kapitalsparfonder.

Reglerna om den begränsade skattskyldigheten bör tillämpas första gången vid 1986 års taxering. .

En följd av att kapitalsparfonderna i fortsättningen föreslås vara skatt- skyldiga endast för inkomst av fastighet och rörelse är att specialreglering- en i lagen (1983: 891) om' skattelättnader för allemanssparande av beskatt- ningen av ränta och utdelning .som tillfaller fonden blir onödig. Den be- stämmelsen bör därför utgå.

4. Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag till ' . . 1. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. 2. lag om ändring-i lagen (1983z89l) om skattelättnader för allemans- sparande. ' De föreslagna lagändringarna är av så enkel beskaffenhet att lagrådets = hörande skulle sakna betydelse.

5. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

dels att anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.

2. lag om ändring i lagen (1983: 891') om skattelättnader för allemansspa- rande.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1984/85:129 ' 14

dels att 3. hemställan i prop. 1984/85:100 bil. 9 om anslag under huvudtiteln,

F 7 Information om allemanssparandet, återkallas, 4. till Sparfrämjande åtgärder under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 15 milj. kr.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen'att anta de förslag som föredragan- den har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985