Propositionens huvudsakliga innehåll

l propositionen föreslås ett nytt sparsystem. allemanssparandet. som skall ersätta skattesparsystemet. Sparsystemet är i princip Öppet för alla fysiska personer fr.o.m. det år de fyller l6 år. Allemanssparandet har två former. Sparande på riksxpurkmnu i bank. varifrån medlen slussas vidare till riksgäldskontoret. och aktiesparande i kupimlspzuj/bml.

Högsta tillåtna månadsinsättning är 600 kr. Totalt får en sparare sätta in högst 30000 kr. i allemanssparandet. Spararna får inom givna ramar fritt fördela sitt sparande mellan de båda sparformerna.

På rikssparkonto erhålles en avkastning motsvarande räntan på långsik- tig bankinlåning. Avkastningen på sparande i kapitalsparfond är beroende av avkastningen och värdeutvecklingen på fondens placeringar. Avkast- ning och värdestegring på sparade medel är under obegränsad tid befriade från inkomstskatt. Under l984 utgår vidare en särskild bonusriinta på 5 % i båda sparformerna. För ungdomar mellan [6 och 25 år utgår motsvarande bonusränta för det första sparäret även efter 1984.

För sparande i kapitalsparfond skall bildas nya fondbolag och fonder. Varje fondbolag tillåts endast förvalta en kapitalsparfond. Existerande fondbolag som förvaltar en företagsanknuten aktiesparfond tillåts dock förvalta också en företagsanknuten kapitalsparfond. Verksamheten skall med vissa undantag bedrivas i enlighet med aktiefondslagstiftningen. Anta- let andelsägarc begränsas till högst 75000 per fond. Sparmedlen skall placeras i svenska aktier och liknande värdepapper. Vidare tillåts place- ringar i statspapper upp till 25 % av fondförmögenheten. Avkastning som tillfaller kapitalsparfond skall vara fri från inkomstskatt och återinvesteras. | Riksdagen [983/84. Ixulnl. tv,-30

• Sida 2
•  Original

Prop. 1983/84: 30

IJ

Reglerna om allemanssparandet avses träda i kraft den 1 april 1984. Samtidigt upphör nyinsättningarna i skattesparsystemet. Avkastning och. värdestcgring på insättningari skattesparandet under första kvartalet 1984 är skattefria. För detta sparande slopas skattereduktionen och någon bind- ning av sparmedlen sker ej. Sparande under första kvartalet 1984 kan således vid valfri tidpunkt tas ut utan avdrag.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1983/84: 30 . 3

1. Förslag till Lag om allemanssparande

Allmänna bestämmelser

l 5 I denna lag behandlas den särskilda sparform (allemanssparande) som är förenad med skattelättnader enligt lagen (1983: 000) om skattelätt- nader för allemanssparande.

2 5 Var och en som är kyrkobokförd här i landet får ansluta sig till allemanssparandet från och med det år då han fyller sexton år.

3 & Sparmedlen skall sättas in i en svensk bank som enligt överenskom- melse med riksgäldskontoret förmedlar allemanssparande. En sparare får inte spara på mer än ett rikssparkonta och i fler än två kapitalsparfonder.

Vad som föreskrivs i första stycket och annars i denna lag i fråga om bank gäller också i fråga om sparkassa.

4 5 Varje sparare får sätta in högst 600 kronor i månaden i allemansspa- randet.

Spararens insättningar. i förekommande fall minskade med uttag, får sammanlagt inte överstiga 30000 kronor.

5 6 Den som börjar spara under ar 1984 får för detta ar ett särskilt tillägg (bonusränta) motsvarande fem procent årlig ränta Även den som börjar spara ett senare år och som det året fyller högst 25 år får en sådan bonusränta.

Bonusräntan bekostas av staten och tillförs sparmedlen vid utgången av det år då sparandet inleddes.

6 5 Vid uttag betalar spararen till banken en avgift motsvarande en procent av det uttagna beloppet. dock minst 20 kronor.

7 5 En sparare får överföra hela behållningen på sitt rikssparkonto till ett sådant konto i en annan bank. Med iakttagande av 3 5 första stycket får han även överföra. helt eller delvis, behållningen i en kapitalsparfond till annan sådan fond.

Banken är berättigad till ersättning av spararen för sina kostnader för en överföring. Någon uttagsavgift enligt 6 5 skall inte betalas.

8 5 Om rätten till sparmedlen genom överlåtelse eller på annat sätt övergår till någon annan eller om spararen pantsätter sin fordran. skall innestående medel betalas ut.

Om en sparare överskrider de begränsningar som gäller enligt 3 ;; första stycket eller 4 9 skall de oriktigt insatta sparmedlen betalas ut till honom. Någon ränta eller värdeökning på dessa medel skall ej gottskrivas spara- ren. Om det för sparmedlen har förvärvats andelar i en kapitalsparfond och

• Sida 4
•  Original

Prop. 1983/84: 30 4

om andelsvärdet därefter har sjunkit. skall beloppetjämkas i motsvarande mån. Vid utbetalning enligt första stycket skall uttagsavgift enligt 6 :$ erläggas.

Rikssparkonton

9 & De medel som sätts in på ett rikssparkonto skall överföras från banken till riksgäldskontoret.

På de medel som satts in på ett rikssparkonto utgår årlig ränta enligt en räntefot som motsvarar det av riksbanken fastställda. vid varje tid gällande diskontot med tillägg av 1,25 procentenheter.

Kapitalsparfonder

10 5 En kapitalsparfond är en fond för sparande i svenska aktier och andra svenska värdepapper.

I fråga om kapitalsparfonder gäller vad som föreskrivs i aktiefondslagen (1974z93l) och annan författning i fråga om aktiefond med de avvikelser som följer av denna lag och lagen (1983:000) om skattelättnader för alle- manssparande.

11 & Antalet andelsägare i en kapitalsparfond får inte överstiga 75000.

12 5 En kapitalsparfond förvaltas av ett fondbolag som bildas särskilt för detta ändamål. Ett fondbolag får inte förvalta mer än en kapitalsparfond. Bankinspektionen kan, om det finns särskilda skäl, medge undantag från första stycket.

13 5 Styrelsen för fondbolaget skall bestå av minst sju ledamöter. Av styrelseledamöterna väljs flertalet och bland dem styrelsens ordförande av en fondandelsägarstämma. Av de övriga ledamöterna utses två av rege- ringen och minst en av bolagsstämman i fondbolaget. För de av fondan- delsägarstämman valda ledamöterna skall stämman välja suppleanter. Intill dess att fondandelsägarstämma hållits består styrelsen av de leda- möter som regeringen och bolagsstämman har utsett. Fondandelsägarstämmans val av ledamöter och suppleanter i fondbola- gets styrelse skall beredas av en valberedning. utsedd av en fondandels- ägarstämma. Detta gäller dock ej första gången val äger rum.

14 & För fondandelsägarna i en kapitalsparfond skall årligen hållas stäm- ma.

En fondandelsägarstämma skall hållas första gången tidigast tre och senast sex månader efter det att bankinspektionen meddelat tillstånd för fondbolaget att utöva fondverksamhet.

15 & Fondbolag får till en kapitalsparfond förvärva endast följande slag av värdepapper. nämligen

I. sådana svenska aktier och av svenskt aktiebolag utfärdade konver- tibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som är inregistrerade vid Stockholms fondbörs.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1983/84: 30 5

2. sådana svenska aktier och av svenskt aktiebolag utfärdade konver- tibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som utbjuds till försäljning under sådana förhållanden att sannolika skäl finns för antagande att de inom ett år från förvärvet kommer att inregistre- ras vid Stockholms fondbörs.

3. andra svenska aktier samt andra av svenskt aktiebolag utfärdade konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till ny- teckning.

4, bevis om rätt att teckna eller erhålla aktier eller andra värdepapper som avses i 1—3.

5. obligationer och andra skuldförbindelser. utfärdade av staten. Har värdepapper som förvärvats enligt första stycket 2 ej inregistrerats inom ett år från förvärvet. skall de avyttras så snart det lämpligen kan ske. om de inte vid något tillfälle under ettårsperioden kunnat inrymmas inom tioprocentsgränsen enligt sista stycket.

Ett fondbolag får inte till en kapitalsparfond förvärva aktier i bolaget. Ett fondbolag får inte till fonden mot vederlag förvärva värdepapper som avses i första stycket 3 eller bevis om rätt att teckna eller erhålla sådana värdepapper i sådan omfattning att värdet av värdepapperen och bevisen genom förvärvet kommer att överstiga tio procent av fondens värde. Bankinspektionen kan. om det finns särskilda skäl. medge att procenttalet överskrids. Ej heller får ett fondbolag till fonden mot vederlag förvärva värdepapper enligt första stycket 5 i sådan omfattning att värdet av de värdepapper som där avses genom förvärvet kommer att överstiga tjugo- fem procent av fondens värde. Den sistnämnda begränsningen gäller dock inte förrän ett år efter det att fondbolaget erhållit bankinspektionens till- stånd att bedriva fondverksamhet.

16 5 Ett fondbolag skall tillse att en kapitalsparfond får en'med hänsyn till intresset av riskspridning lämplig sammansättning av värdepapper.

Fondbolaget får ej till fonden mot vederlag förvärva värdepapper av samme utfärdare i sådan omfattning att värdet av de värdepapper i fonden som utfärdats av denne genom förvärvet kommer att överstiga tio procent av fondens värde. Detta gällerej värdepapper som'har utfärdats av staten.

Om de finns särskilda skäl. kan bankinspektionen medge att procenttalet i andra stycket överskrids.

Utan hinder av andra stycket och 15 & sista stycket får vid emission aktier. konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning förvärvas på grund av fondens tidigare aktieinnehav. Så- dana aktier eller skuldebrcv skall dock avyttras så snart det lämpligen kan ske och senast ett år efter förvärvet, om värdepapperen ej vid något tillfälle under ettårspen'oden kunnat inrymmas inom de gränser som anges i andra stycket och 15 & sista stycket första meningen. Om det finns särskilda skäl._ kan bankinspektionen medge uppskov med avyttringen.

17 ä 1 beslut om rösträtt för aktier i fonden deltar endast de ledamöter i fondbolagets Styrelse som har utsetts av fondandelsägarstämman.

18 & Fondbestämmelserna för en kapitalsparfond skall ange att

1. fonden är en kapitalsparfond för vilken denna lag gäller.

2. fondbolaget skall föra register över innehav av fondandelar och inte ska" utfärda fondandelsbevis.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1983/84: 30 6

3. utdelning till fondandelsägarna inte skall ske.

4. inlösen av fondandel skall ske i de fall och på de villkor som anges i denna lag och i aktiefondslagen (1974: 931).

Fondbestämmelserna skall också innehålla närmare regler om fondan- delsägarstämma. '

Företagsanknutna kapitalsparfonder

19 5 I en företagsanknuten kapitalsparfond får kapitaltillskott göras en- dast av den som är anställd i ett visst bolag eller inom en viss koncern. För en sådan fond gäller i tillämpliga delar 10—18 åå. om inte annat följer av 20—23 så.

20 5 Ett fondbolag som avses i 10 & första stycket lagen (1978:428) om aktiesparfonder får även förvalta en företagsanknuten kapitalsparfond.

21 & Styrelsen för fondbolaget skall bestå av minst fem ledamöter. Av ledamöterna väljs flertalet och bland dem styrelsens ordförande av fondan— delsägarstämman. Övriga ledamöter väljs av bolagsstämman i fondbolaget. Minst en ledamot skall väljas av bolagsstämman. För de av fondandels— ägarstämman valda ledamöterna skall stämman välja suppleanter.

Om ett fondbolag förvaltar flera företagsanknutna fonder, skall för varje sådan fond i fondbolagets styrelse ingå minst en ledamot. som har valts av andelsägarstämman i fonden.

Utan hinder av 8 % fjärde stycket första meningen aktiefondslagen (1974z931) får till styrelseledamöter i ett fondbolag. som förvaltar en företagsanknuten kapitalsparfond för anställda hos ett bankaktiebolag, utses anställda i bankbolaget.

22 & Minst tjugofem procent av en företagsanknuten kapitalsparfonds värde skall placeras i sådana värdepapper som avses i 15 å och som har - utfärdats av det aktiebolag i vilket: de som tillskjuter kapital till fonden är anställda eller — om bolaget ingår som moderbolag i en koncern -— i vars dotterbolag de är anställda.

Den i 22 & aktiefondslagen (1974: 931) föreskrivna begränsningen i fråga om en aktiefonds innehav av aktier i samma bolag gäller ej för en företags- anknuten kapitalsparfond. '

Av fondens beteckning skall framgå vilket företag den är anknuten till.

23 & Bestämmelsen i 4 & andra stycket aktiefondslagen (_1974z931) gäller inte fondbolag som förvaltar en företagsanknuten kapitalsparfond. Bankinspektionen får efter ansökan medge att fondbolaget inte avger kvanalsredogörelse för fonden. Bankinspektionen får avstå från att för fondbolaget förordna revisor som avses i46 & tredje stycket aktiefondslagen.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1983/84: 30 7

Bemyndigande

24 & Riksgäldskontoret svarar för administration och kontroll av alle- manssparandet och får meddela de föreskrifter som behövs härför.

Denna lag träder i kraft den 1 april l984.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1983/84: 30 8

2. Förslag till Lag om skattelättnader för allem'anssparande

Skattelättnader enligt denna lag medges för sparande enligt lagen (1983: 000) om allemanssparande.

Räntan på sparmedlen samt bonusräntan enligt 5 5 lagen (I983:000) om allemanssparande utgör inte skattepliktig inkomst vid taxering enligt kom- munalskattelagen (1928z370) eller lagen (l947:576) om statlig inkomst- skatt. Ränta och utdelning som tillfaller en kapitalsparfond utgör inte heller skattepliktig inkomst.

Realisationsvinst på andel i kapitalsparfond utgör inte skattepliktig in- komst. Avdrag får ej göras för realisationsförlust på sådan andel.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1984 och tillämpas på insättningar som har skett efter ikraftträdandet.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1983/84: 30

3. Förslag till Lag om ändring i lagen ( I 978: 428 ) om aktiesparfonder

Härigenom föreskrivs att 2. 3. 10 och 11 åå lagen (1978z428) om aktie- sparfonder Skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5

Aktiesparfond förvaltas av fondbolag som bildas särskilt för detta ända- mål.

Styrelsen för fondbolaget skall bestå av minst sju ledamöter.

Av styrelseledamöterna utser re- geringen två ledamöter. Minst hälf- ten av återstående ledamöter utses avfondandelsägarna eller intresse- sammanslutning för dem.

Styrelsen för fondbolaget skall bestå av minst sju ledamöter. Av dessa skall flertalet och bland dem ordföranden väljas av en fondan- delsägarstämma. som skall hållas årligen. Av de övriga ledamöterna utses två av regeringen och minst en av bolagsstämman i fondbola- get. För de av fondandelsägar- stämman valda ledamöterna skall stämman välja suppleanter.

F ondandelsägarstämmans val av ledamöter och suppleanter i fond- bolagets styrelse skall beredas av en valberedning. utsedd av en fartd- andelsägarstämma.

1 beslut om rösträtt för aktier i fonden deltar endast de ledamöter i fondbolagets styrelse som har ut- setts av fondandelsägarstämman.

3 5' Till aktieSparfond får förvärvas endast värdepapper enligt 19 & aktie- fondslagen (1974: 931) vilka är

]. aktieri svenskt aktiebolag,

2. sådana konvertibla skulde- brev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av svenskt aktiebolag.

Om det lämpligen kan ske, skall . förvärvas sådana aktier. som utför- das i samband med nyemission, el- ler konvertibla skuldebrev.

1. aktier i svenskt aktiebolag,

2. sådana konvertibla skulde- brev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av svenskt aktiebolag.

3. obligationer och andra skuld- förbindelser. utfärdade av staten.

Ett fondbolag får inte till fonden mot vederlag förvärva värdepapper enligt första stycket 3 i sådan ont- fattning att värdet av de värdepap- per som där avses genom förvärvet kommer att överstiga tjugofem pro- cent av fondens värde.

Bankinspektionen får medge att det i 19 & sista stycket aktiefondslagen angivna procenttalet överskrids.

' Senaste lydelse 1982: 545.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1983/84: 30

Nuvarande lydelse

10

Föreslagen lydelse

10 53

Förvaltar ett fondbolag uteslu- tande en eller flera företagsanknut- na aktiesparfonder. gäller i stället för 2 5 andra och tredje styckena att styrelsen för fondbolaget skall be- stå av minst fem ledamöter och att minst hälften av styrelseledamö- terna skall utses av fondandels- ägarna eller intressesammanslut- ning för dem.

Om ett fondbolag förvaltar flera aktiesparfonder, skall för varje företagsanknuten fond i fondbola- gets styrelse ingå minst en ledamot. som utsetts av delägarna i denna fond eller av intressesammanslut- ningför dem. Ett beslut om utövan- de av rösträtt för aktier i en sådan fond skall ha biträtts av mer än hälften av de ledamöter som utsetts förfondens delägare.

Förvaltar ett fondbolag uteslu- tande en eller flera företagsanknut- na aktiesparfonder, gäller i stället för 2 & andra stycket att styrelsen för fondbolaget skall bestå av minst fem ledamöter samt attflertalet och bland dem ordföranden skall väljas av fondandelsägarstämman. Övri- ga ledamöter väljs av bolagsstäm- man i fondbolaget. Minst en leda- mot skall väljas av bolagsstäm- man. För de av fondandelsägar- stämman valda ledamöterna skall stämman välja suppleanter.

Om ett fondbolag förvaltar flera aktiesparfonder, skall för varje företagsanknuten fond i fondbola- gets styrelse ingå minst en ledamot, som valts av andelsägarstämman i denna fond.

Utan hinder av 85 fjärde stycket första meningen aktiefondslagen (1974: 931) får till styrelseledamöter i fondbolag. som förvaltar en företags- anknuten aktiesparfond för anställda hos ett bankakticbolag. utses anställ- da i bankbolaget.

11 53

Ett fondbolag får inte förvärva ' andra aktier till en företagsanknu- ten aktiesparfond än aktier som avses i I 9 55 andra stycket 1 eller 3 aktiefondslagen (1974:93l) och som har utfärdats av det aktiebolag. i vilket de som tillskjuter kapital till fonden är anställda eller — om bola- get ingår som moderbolag i en kor.:- cern — i vars dotterbolag de är an- ställda. Av andra värdepapper får till fonden förvärvas endast sådana i samma punkter avsedda kortver- tibla skuldebrev eller skuldebrev

2 Senaste lydelse 1980: 1001. 3 Senaste lydelse 1982: 545.

I en företagsanknuten aktiespar- fond skall minst tjugofem procent av fondens värde placeras i sådana värdepapper som avses i 3 5 första stycket I eller 2 och som har utfär- dats av det aktiebolag. i vilket de som tillskjuter kapital till fonden är anställda eller — om bolaget ingår som moderbolag i en koncern — i vars dotterbolag de är anställda. Den i 22 5 aktiefondslagen (I974:93I ) föreskrivna begräns- ningen ifråga om en aktiefonds in- nehav av aktier i samma bolag gäl-

• Sida 11
•  Original

Prop. 1983/84: 30 - | 1

Nuvarande lydelse F öres/agen'lydelse

förenade med optionsrätt till ny- ler ejför enjöretagsanknuten aktie- teckning som har utfärdats av det sparfond. bolag i vilket aktier får förvärvas.

Av fondens beteckning skall Av fondens. beteckning skall framgå vilket bolags aktier som får framgå vilket företag den är anknu- Firvärvas till fonden. ten till.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1984. En styrelse i fondbolag, vilken valts före lagens ikraftträdande, kvarstår utan hinder av 2 15 andra stycket och 10 5 första stycket under den tid valet avser. Bestämmelserna i 2 & tredje och fjärde styckena tillämpas inte förrän styrelse enligt denna lag första gången har valts.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1983/84: 30

4. Förslag till Lag om ändring i lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer

Härigenom föreskrivs att l-4 åå lagen (1978: 423) om skattelättnader för vissa sparformer skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Skattelättnader enligt denna lag medges fysisk person över 16 år. som har varit bosatt eller stadigva- rande har vistats här i riket under någon del av inkomståret och som under året har haft sådan inkomst som enligt 9 & 3 mom. andra stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-in- komst eller har haft inkomst enligt lagen (1958: 295) om sjömansskatt.

Föreslagen lydelse

Skattelättnader enligt denna lag medges fysisk person över 16 år. som har varit bosatt eller stadigva- rande har vistats här i riket under någon del av inkomståret och som under året har haft sådan inkomst som enligt 9 % 3 mom. andra stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-in- komst eller har haft inkomst enligt lagen (1958: 295) om sjömansskatt. Skattelättnader medges inte för sparande som sker efter utgången av mars 1984.

Frågan om den Skattskyldiges ålder bedöms enligt 65 & kommunalskatte— lagen (1928: 370).

Med inkomstår förstås det [kalenderår som närmast har föregått

taxeringsåret.

.)

..

Sparskattereduktion åtnjuts med 10% av belopp som under inkomst- året har insatts på särskilt lönspar- konto och som vid årets utgång in- nestår på kontot samt med 20% av belopp som under inkomståret har insatts på aktiesparkonto och som vid årets utgång motsvaras av and-e- lar i aktiesparfond enligt lagen (1978: 428) om aktiesparfonder eller innestår på kontot för inköp av så- dana andelar. Sparskattereduktion åtnjuts under förutsättning att in- sättningar på lönsparkonto eller ak- tiesparkonto har gjorts på kontot under minst sex av inkomståre'ts månader. Varje insättning skall uppgå till lägst 75 kronor och högst 600 kronor. Högsta belopp för in- sättning på lönsparkonto är dock

' Senaste lydelse 1982: 1199.

51

Sparskattereduktion åtnjuts med 10% av belopp som under inkomst- året har insatts på särskilt lönspar- konto och som vid årets utgång in- nestår på kontot samt med 20% av belopp som under inkomståret har insatts på aktiesparkonto och som vid årets utgång motsvaras av ande- lar i aktiesparfond enligt lagen (1978: 428) om aktiesparfonder eller innestär på kontot för inköp av så- dana andelar. Sparskattereduktion åtnjuts under förutsättning att in- sättningar på lönsparkonto eller ak- tiesparkonto har gjorts på kontot under minst sex av inkomstårets månader. För sparande under år I 983 medges dock sparskattereduk- tion. även om insättningar gjorts under ett mindre antal månader.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1983/84: 30

Nuvarande lydelse

400 kronor. Sparskattereduktion får — utom i fall som avses i andra stycket — inte beräknas på högre sammanlagt belopp än 7200 kro- nor. varav högst 4800.kronor får avse insättningar på lönsparkonto. Sparskattereduktion får inte heller beräknas på högre belopp än som motsvaras av sådan inkomstsom anges i 1 %. Öretal som uppkommer vid beräkning av Sparskattereduk- tion bortfaller.

!

Har sparande enligt första stycket påbörjats under senare de- len av året men har inte insättningar skett under sex månader, åtnjuts Sparskattereduktion för sådana sparmedel först vid beräkning av skatt för det närmast följande in- komståret. Sparskattereduktion en- ligt detta stycke medges-endast om sparandet under det sistnämnda in- komståret uppfyller de förutsätt— ningar som anges i första stycket. Sparskattereduktion får med tillämpning av detta stycke beräk- nas på ett sammanlagt belopp av högst 10200 kronor. varav högst 6800 kronor får avse insättningar på lönsparkonto.

] 3 Föreslagen lydelse

Varje insättning skall uppgå till lägst 75 kronor och högst 600 kro- nor. Högsta belopp för insättning på lönsparkonto är dock 400 kro- nor. Sparskattereduktion får — utom i fall som avses i andra stycket — inte beräknas på högre sammanlagt belopp än 7200 kro- nor. varav högst 4800 kronor får avse insättningar på lönsparkonto. Sparskattereduktion får inte heller beräknas på högre belopp än som motsvaras av sådan inkomst som anges i l %. Öretal som uppkommer vid beräkning av Sparskattereduk- tion bortfaller. För insättningar un- der år 1984 åtnjuts ej Sparskattere- duktion.

Har sparande enligt första stycket påbörjats under senare de- len av året men har inte insättningar skett under sex månader, åtnjuts Sparskattereduktion för sådana sparmedel först vid beräkning av skatt för det närmast följande in— komståret. Sparskattereduktion en— ligt detta stycket medges endast om sparandet under det sistnämnda in- komståret uppfyller de förutsätt- ningar som anges i första stycket. För att sparande under år 1982 skall berättiga till sparskattereduk- tion vid 1984 års taxering krävs vi- dare att insättningar på lönspar- konto eller aktiesparkonto har gjorts under minst sex månader un- der är 1983. Sparskattereduktion får med tillämpning av detta stycke beräknas på ett sammanlagt belopp av högst 10 200 kronor. varav högst 6800 kronor får avse insättningar på lönsparkonto. Bestämmelserna i detta stycke tillämpas inte ifråga om sparande sattt påbörjas under är 1983.

I fråga om Sparskattereduktion tillämpas 2 5 4 mom. femte och sjätte styckena uppbördslagen ( 1953: 272). Sparskattereduktion skall tillgodoräk- nas den skattskyldige före annan skattereduktion.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att erlägga sjö- mansskatt och har denna nedsatts enligt 12 ä 4 mom. lagen (1958: 295) om sjömansskatt på grund av bestämmelserna i denna lag, skall reduktionsbe- loppet minskas med det belopp varmed nedsättning har skett.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1983/84: 30 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 5 Har Sparskattereduktion åtnjutits enligt 2 5, utgör räntan på sparmedlen under inkomståret och närmast följande fem år inte skattepliktig inkomst vid taxering enligt kommunalskattelagen (1928: 370) eller lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. Vad nu har sagts gäller inte ränta som belöper på sådan del av inkomstår som anges i 2 lå andra stycket första meningen. Ränta och utdelning som tillfaller aktiesparfond utgör inte heller skatte— pliktig inkomst.

Räntan på sparmedel som satts in på lönsparkonto under år 1984 utgör inte skattepliktig inkomst un- der det året eller de närmast föl-

jande fyra åren.

4 52

Vid realisationsvinstberäkning enligt bestämmelserna i punkt 2 b av anvisningarna till 36 & kommunalskattelagen (1928: 370) i fråga om andel som har innehafts i fem år räknat från utgången av det år för vilket Sparskattereduktion har medgivits, får efter den skattskyldiges val anskaff- ningskostnaden beräknas antingen till andelens marknadsvärde vid utgång- en av det femte året eller till värdet vid utgången av det år för vilket Sparskattereduktion har medgivits ökat med avkastningen under de därpå följande fem åren. I det första fallet anses andelen anskaffad vid utgången av det femte året och i det andra fallet vid utgången av det år för vilket Sparskattereduktion har medgivits.

Vid realisationsvinstberäkning i fråga om en andel som har innehafts mindre än fem år räknat från utgången av det år för vilket Sparskattereduk- tion har medgivits skall andelen anses anskaffad den 31 december sist- nämnda år för en kostnad som motsvarar det sammanlagda beloppet av under året gjorda insättningar på aktiesparkonto. 1 fall som anges i 2 & andra stycket medräknas i anskaffningskostnaden även insättningar på aktiesparkonto som gjorts under året före det år för vilket Sparskattereduk- tion har medgivits. Bestämmelserna i punkt 2 b tredje stycket av anvis- ningarna till 36 å kommunalskattelagcn får inte tillämpas. Vid vinstberäk- ningen medges avdrag för belopp som fondbolaget har innehållit med stöd av 5 5. -

För andelar som förvärvats un- der år 1984 gäller dock följande. Avyttras en andel före utgången av år 1988, utgör realisationsvinst som uppkommer vid avyttringen inte skattepliktig inkomst. Ej heller medges avdrag för realisationsför- lust. som uppkommer vid en sådan avyttring. Avyttras en andel efter utgången av år 1988 får efter den skattskyldiges val anskaffnings-

3 Senaste lydelse 1982: 1207.

• Sida 15
•  Original

. Prop. 1983/84: 30 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kostnaden beräknas antingen till andelens marknadsvr'irde vid ut- gången av år 1988 eller till värdet vid utgången av mars 1984 ökat med avkastningen till och med år 1988. I det första fallet anses ande- len anskaffad vid utgången av år [988 och i de! andra fallet vid ut- gången av mars I 984 .

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången vid 1984 års taxering.

• Sida 16
•  Original

Prop. 1983/84: 30 ' 16

Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-09-22

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden l. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson. Leijon. Hjelm—Wallén. Peter- son. Andersson. Rainer. Boström. Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Thunborg

Föredragande: statsrådet Feldt

Lagrådsremiss med förslag till lag om allemanssparande, m. m.

2.1. Skattesparsystemet

Skattesparandet sker i två former. banksparande och aktiesparande. För att få delta måste man ha fyllt 16 år senast den 1 november året före sparåret samt under sparåret ha haft A—inkomst. Sparstimulansen utgörs av skatteförmåner i form av skattefri avkastning och värdestegring samt viss skattereduktion i procent av'sparat belopp. För att skatteförmånen skall medges fordras att minst sex månadsinsättningar gjorts under året med minst 75 kr. per insättning. Högsta tillåtna insättning per månad är för skattesparandet i bank 400 kr. och — fr.o.m. år 1981 —— för aktiesparandet 600 kr. Den som sparar i båda sparformerna får sätta in högst 600 kr. sammanlagt per månad.

För skattesparande i bank medges skattereduktion med 10% av det sparade beloppet vid taxeringen för sparåret. Före år 1983 var nämnda procentsats 20 %. Räntan på sparandet är skattefri för sparåret och de fem följande åren varvid högsta bankränta utgår. Görs uttag från kontot innan fem år förflutit efter sparårets utgång skall 15% av det uttagna beloppet innehållas av banken och betalas till staten. För uttag av sparande som skett före 1983 skall 25% av beloppet innehållas.

Skattefondsparande sker i särskilda aktiesparfonder och innebär att spararen gör månatliga insättningar på ett aktiesparkonto för vilka fonden köper aktier. Insättningarna omvandlas till fondandelar. Sparmedlen skall i huvudsak placeras i börsnoterade svenska aktier eller konvertibla skulde- brev. Högst 10% av fondförmögenheten får placeras i samma bolag och fonden får inneha aktier motsvarande högst 5% av röstvärdet i ett bolag. Vidare gäller att högst 10% av fondförmögenheten får placeras i icke börsnoterade företag. Avkastning och utdelning som tillfaller fonden är fri från beskattning och återinvesteras.

Spararna erhåller skattereduktion med 20% i denna sparform. Löses fondandelarna in före femårsperiodens utgång, skall 25% av det uttagna 2 Riksdagen 1983/84. ! saml. Nr 30

• Sida 18
•  Original

Prop. 1983/84: 30 18

beloppet betalas till staten. Under åren 1980—1982 var skattereduktionen 30% OCh i konsekvens därmed skall vid förtida inlösen av andelar som förvärvats dessa år 35 % av uttaget belopp återbetalas.

Värdestegringen på fondandelarna under sparåret och den därpå föl- jande femåriga sparperioden är skattefri. Sker inlösen av fondandelarna senare får dessa sålunda skattetekniskt anses anskaffade vid utgången av det femte året efter sparåret till det vid den tidpunkten gällande marknads- värdet. .

Skattefondsparandet stod ursprungligen inte öppet för anställda som uteslutande ville spara i det egna företagets aktier. Reglerna om risksprid- ning för aktiefonder inkl. aktiesparfonder tillät inte detta. För att stimulera till aktiesparande i det egna företaget öppnades den 1 januari 1981 möjlig- heten att skattespara i s.k. företagsanknutna aktiesparfonder där endast börsnoterade aktier i det egna företaget eller koncernen ingår. Dessa fonder är öppna endast för de anställda i företaget eller kommunen. 1 övrigt är reglerna likartade dem som gäller för det vanliga aktiefondsparandct.

Bland de vanliga aktiesparfonderna finns en stor grupp som av bankin- spektionen fått dispens från kravet på riskspridning. Dessa fonders medel får upp till 25% placeras i aktier i det företag som äger fondbolaget. Som regel riktar sig en aktiesparfond med sådan dispens till sparare med än- knytning till ett visst företag men fonden är i princip öppen för varje sparare. Möjligheten att placera upp till 25 % av fondförmögenheten i det egna företagets aktier kan efter dispens av bankinspektionen öppnas också för aktiesparfonder som bildas vid icke börsnoterade företag.

Fram t.o.m. 1980 var skattefondsparandet blygsamt relativt sett. Den tröga starten föranledde vissa regeländringar för fondsparandet. Skattere- duktionen höjdes fr.o.m. 1980 års sparande till 30% och högsta tillåtna sparande fr.o.m. 1981 års sparande till 600 kr. per månad. Som redan nämnts öppnades dessutom möjlig het att spara i det egna företagets aktier. Antalet Skattefondkonton har därefter ökat snabbare än skattesparkon- tona. Av totala antalet konton i skattesparsystemet har skattefondkontona ökat från ca 10% till drygt 40 %.

Antalet konton totalt sett uppgick i augusti 1983 till ca 1,4 miljoner. Ungefär var sjätte sparare tycks av olika undersökningar att döma ha konto i båda sparformerna. Under 1982 uppgick de totala insättningarna till ca 4 miljarder kr. och ungefär motsvarande årstakt gäller för 1983. Per den 31 augusti l983 uppgick det sammanlagda sparbeloppet till nästan 16 miljarder kr. varav närmare 11 miljarder kr. i banksparande. Det senare motsvarar knappt S% av hushållens totala bankinlåning. Antalet skatte- sparkonton var 786000 och sparbeloppet i medeltal knappt 14000 kr.

Antalet skattefondkonton uppgick vid samma tidpunkt till ca 595000 med en genOmsnittlig insättning per konto på drygt 8000 kr. Fondförmö- genhcten inkl. värdeökningen uppgick till ca 9 miljarder kr., således en fördubbling av insatta belopp (se tabell 1).

• Sida 19
•  Original

Prop. 1983/84: 30 19

Tabell 1 Skattesparandets utveckling

Skattespar- Skattefond- Samtliga konton konton konton Anm! konton- 1978-12-31 386 200 43 100 429 300 1979-12-31 461 900 47 200 509 100 1980-12-31 " 556400 75 550 631 950 1981-12-31 658 300 351950 1010250 1982-12—31 752 350 509 700 1 262 050 1983-08-31 785 600 595 800 1 381 400 lnnextående spurbelopp' (milj. kr.) 1978-12-31 306 28 334 1979-12-31 1996 157 2153 1980-12-31 4132 307 4 439 1981—12-31 6611 1579 8190 1982-12-31 9620 3 558 13 178 1983-08-31 10960 4971 15 931

' Skattesparkonton inklusive ränta. på skattefondkonton exklusive värdestegring. Källa: Riksgäldskontoret.

2.2. Aktiesparfondernas organisation

De vanliga aktiesparfonderna utan dispens från riskspridningskravet är sju stycken. Av dessa är sex knutna till bankerna. Antalet aktiesparfonder med dispens att placera upp till 25% av fondförmögenheten i det egna företagets aktier är f. n. 13. De företagsanknutna aktiesparfonderna är 47 till antalet.

För fondbolag som förvaltar aktiesparfond gäller aktiebolagslagens be- stämmelser om inte annat följer av aktiefondslagen och lagen om aktie- sparfonder.

För aktiesparfonderna gäller att fondbolagets styrelse skall bestå av minst sju ledamöter. Två är utsedda av regeringen och av de övriga skall majoriteten utgöras av andelsägarrepresentanter. För de företagsanknutna fonderna utses ej några regeringsrepresentanter, utan fondbolagets styrel- se består av minst fem ledamöter, varav minst hälften utses av fondan- delsägarna.

Till varje aktiesparfond finns knuten en förvaringsbank vars funktion i huvudsak är att förvara aktiesparfondens värdepapper och hantera in— och utbetalningar för fonden. Förvaringsbankerna för de sex bankanknutna aktiesparfonderna är direkt eller indirekt också ägare till fondbolaget.

Värdet på spararens fondandelar är beroende av direktavkastningen och värdeutvecklingen för fondens placeringar. Fondens värde är skillnaden mellan dess tillgångar och skulder. Tillgångarna beräknas enligt gällande marknadsvärde. Värdet av en fondandel är fondens värde delat med anta- let utelöpande fondandelar.

Beträffande aktiesparfondernas ägarroll föreskrivs i aktiefondslagen att fonden endast kan inneha aktier i ett och samma företag motsvarande 5%

• Sida 20
•  Original

Prop. 1983/84: 30 20

av det totala röstvärdet i företaget. Ett utnyttjande av rösträtten förutsätter beslut i varje enskilt fall. Beslutet måste fattas av en majoritet av fondbola- gets styrelse och godkännas av en majoritet av fondandelsägarnas repre- sentanter i styrelsen. De sistnämnda har således vetorätt i fråga om ut- övande av rösträtten.

En ägarroll kan utövas dels genom ett aktivt uppträdande på bolagsstäm- morna, dels genom förvärv och avyttring av aktier. Aktiesparfondcrna har hittills endast i få fall varit representerade på bolagsstämmorna. Fonderna har emellertid varit stora nettoköparc av aktier under senare år och i vissa fall blivit ägare till betydande aktieposter i enskilda företag.

3.1. Allmänna utgångspunkter

Den svenska ekonomin har under en följd av år utvecklats ogynnsamt vad gäller bl. a. produktion. investeringar och prisstabilitct. Detta har lett till en ekonomi i obalans med stigande arbetslöshet och stora underskott i bytesbalansen och statsbudgeten. De bakomliggande problemen torde i allt väsentligt vara av djupgående. strukturell natur.

Långvarigt svag eller obefintlig ekonomisk tillväxt är ett hot mot den framtida levnadsstandarden och sysselsättningen. Den ekonomiska politi- ken måste därför inriktas på att samtidigt öka de produktiva investeringar- na och minska underskotten i bytesbalansen. Det innebär att det totala sparandet i ekonomin måste öka kraftigt. Om detta torde det råda stor politisk enighet.

Ett ökat sparande behöver i stor utsträckning komma till stånd inom den offentliga sektorn. Det innebär att statens budgetunderskott måste mins- kas. Inom den privata sektorn har näringslivet under senare år kunnat uppvisa ett stadigt förbättrat finansiellt sparande. Låg investeringsaktivitet och kraftiga vinstökningar är viktiga orsaker till denna utveckling. Hushål- len har däremot sedan slutet av 1970-talet minskat sitt sparande. Sparkvo- ten, dvs. sparandets andel av disponibel inkomst. har nu fallit till en historiskt och internationellt sett mycket låg nivå.

Mot denna bakgrund framstår det från santhällsckonomiska utgångs- punkter som angeläget att öka hushållens sparande. Det är också angeläget att finna former för den statliga upplåningen som minskar de problem som stora budgetunderskott skapar på kreditmarknaden. En bestående kraftig statlig upplåning i kapitalmarknadsinstitut och banker är förknippad med problem. Näringslivets utrymme på den långa låncmarknaden beskärs och bankernas soliditet försvagas.

Sedan fjolåret har statens upplåning från företagen ökat kraftigt genom att ett nytt värdepapper, statsskuldväxeln, introducerades på penning-

• Sida 21
•  Original

Prop. 1983/84: 30 2l

marknaden. Det är nu önskvärt att också få med hushållen i den direkta statsupplåningen i större utsträckning än tidigare.

Hushållen torde därutöver kunna spela en viktig roll för näringslivets behov av riskkapital. En investeringsexpansion i industrin är av strategisk betydelse för möjligheterna att på sikt öka industriproduktionen och stärka bytesbalansen. Det är således av stor vikt att hushållssparandet stimuleras på bred bas.

Det nuvarande skattesparsystemet är i behov av översyn. Då bindnings- tiden för det första årets sparande går ut efter 1984 kan systemet inte fortleva i sin nuvarande utformning. En översyn av skattesparandet är motiverad också av andra och viktigare skäl. Kritik mot systemet har anförts vad gäller bl.a. omfattningen av skattelättnaderna. de fördelnings- politiska effekterna. andelsägarnas inflytande i aktiesparfonderna samt fondernas placeringsregler.

l direktiven till gruppen anfördes att syftet var att finna lämpliga former för fortsatta stimulanser av hushållens sparande till statsfinansiellt rimliga kostnader. Sparstimulanserna borde vara fördelningspolitiskt rättvist ut- formade och inriktade på att förmå även nya grupper att spara. Sparandet skulle vara långsiktigt och ske i former som underlättade finansieringen av budgetunderskottet samt näringslivets försörjning med riskkapital.

Expertgruppens förslag innebär att ett nytt sparsystem inrättas den I januari 1984. Det vänder sig genom sin konstruktion till bredare hushålls- grupper än skattesparandet och syftar till att få en större omfattning även i sparbelopp räknat. Expertgruppen har eftersträvat ett enkelt system med klara regler för spararen och för dem som skall administrera systemet. Man har vidare bedömt att möjligheten att disponera över sparmedlen är en mycket viktig faktor för hushållens sparande och val av sparform. En alltför hög grad av bindning riskerar enligt expertgruppen att stöta bort ' stora grupper presumtiva sparare.

Vidare har en utgångspunkt varit att ge spararen en positiv real avkast- ning efter skatt. Varje form av indexering har dock avvisats. Rimliga fördelningspolitiska hänsyn har enligt gruppen tagits genom de beloppsbe- gränsningar som gäller i systemet. samt genom den låga bindningsgraden för de sparade medlen. En annan väsentlig omständighet som legat till grund för förslaget har varit önskvärdheten att undanta skattemyndigheter- na från den löpande kontrollen av systemet. Detta ligger i linje med strävandena'att förenkla de vanliga inkomsttagarnas självdeklarationer.

Förslaget innebär slutligen att sparandet direkt kanaliseras till riksgälds- kontoret (dvs. staten) och till särskilt inrättade fonder vilka placerar spar- medlen huvudsakligen i aktier. '

Förslaget om allemanssparande har väckt stort intresse. Remissinstan- serna delar i allt väsentligt uppfattningen att hushållssparandet har stor betydelse för möjligheterna att uppnå ekonomisk balans och därför bör stimuleras. Åtskilliga instanser framhåller dock att de statliga budgetun-

• Sida 22
•  Original

Prop. 1983/84: 30

lx) IN)

derskotten är det allvarligaste problemet och att en sanering av statens finanser är en förutsättning för att uppnå en bättre samhällsekonomisk balans.

Några remissinstanser beklagar att expertgruppen inte tagit ett bredare grepp om hushållssparandets former och villkor. Man menar också att hushållens sparande i längden inte bör göras beroende av speciella statliga subventioner. Skattesystemet bör i stället förändras så att det lönar sig bättre att spara.

Från några håll är man skeptisk till metoden att rikta stimulanser till vissa sparformer eller konton. Det ökar inte nysparandet. I stället bör de allmänna sparvillkoren förbättras.. t. ex. i form av ett höjt sparavdrag. För vissa grupper. såsom ungdomarna. kan sådana generella åtgärder behöva kompletteras med någon typ av specialdestinerat stöd.

Beträffande själva sparförslaget ifrågasätter åtskilliga remissinstanser om ett nytt sparsystem måste skapas. Vissa förändringar i det befintliga skattesparandet skulle enligt dessa vara tillräckliga varvid kostnaderna för administration. systemutveckling och marknadsföring skulle kunna bli vä- sentligt lägre.

I många aVSeenden går det att instämma i de allmänna synpunkter som framkommit i remissbehandlingen. Permanenta och stora budgetunder- skott är inte förenliga med samhällsekonomisk balans. De åtgärder som krävs för att komma till rätta med dessa problem är en viktig uppgift för den allmänna ekonomiska politiken.

I expertgruppens direktiv framhölls att en översyn av hushållssparan- dets villkor i stort skulle behöva göras sedan de mest närliggande pro- blemen utretts. Flera remissinstanse'r har påpekat behovet av en sådan översyn. I vilka former denna bör ske får övervägas senare.

Frågan om vilken effekt olika sparstimulerandc åtgärder har på nyspa- randet är besvärlig och ofta återkommande i debatten. Det kan hävdas att vad den svenska ekonomin behöver är ett reellt nysparande och att detta mål för hushållens del bättre nås med andra sparstimulanser såsom ett höjt sparavdrag. Det går emellertid inte att avgöra om sådana åtgärder för en viss given statsfmansiell kostnad har en större effekt på nysparandet än ett sparsystem. Ett sparsystems fördelar ligger ofta dels i att den statsfinan- siella kostnaden inledningsvis blir relativt liten. dels i att systemet upp- muntrar till ett regelbundet sparbeteende. Det bör också understrykas att stimulanser som leder till en från kreditpolitisk synpunkt önskvärd omför- delning av hushållens finansiella tillgångar har ett stort värde även om inslaget av nySparande kan vara begränsat. I enlighet med vad som angavs i direktiven syftar det framlagda sparförslaget till att sparandet skall länkas över till rikSgäldskontoret och aktiemarknaden.

I detta sammanhang bör även tas upp en särskild fråga som rör koopera- tionen. Förslagets placeringsregler medger att kapitalsparfondernas medel till högst 10% placeras i kooperativt ägd verksamhet. Sådana placeringar

• Sida 23
•  Original

Prop. 1983/84: 30 23

kan dock inte avse andelar i ekonomiska föreningar utan endast aktier i kooperativt ägda bolag. I remissvaren från KF och LRF framhålls att frågan om kooperationens riskkapitalförsörjning inte behandlats närmare av expertgruppen. Man anser att de kapitalsparfonder som enligt förslaget skall kunna bildas av KF och LRF bör ha rätt till liknande placeringsregler som expertgruppen föreslår för de företagsanknutna kapitalsparfonderna. Det skulle innebära att dessa fonder tilläts placera mellan 25 och 50% av sitt kapital i kooperativt ägda aktiebolag och kooperativa föreningar. Pla- ceringar i de sistnämnda skulle ske i någon form av s.k. garantikapital. Fonderna skulle vidare stå öppna inte bara för de anställda _i föreningarna utan även för medlemmarna. Huvudmannaskapet skulle kunna ligga hos samorganisationer ägda av organisationer som var och en för sig eller tillsammans uppfyller de föreslagna kraven för huvudmannaskap.

Frågan om att ge kooperationens medlemmar möjlighet att satsa kapital vid sidan av den obligatoriska medlemsinsatsen samt för andra än medlem- mar att satsa riskkapital har behandlats av kooperationsutredningen (SOU l98| : 60). Enligt chefen för industridepartementet förbereds en proposition om kooperationen där frågan om kooperationens riskkapitalförsörjning behandlas. Ett förslag om en ny finansieringsform. s.k. förlagsinsats. övervägs därvid. Frågan om huruvida kapitalsparfondcri kooperationens regi kan förvärva sådana förlagsinsatser och därigenom bidra till att för- bättra kooperationens riskkapitalförsörjning kommer att tas upp i det sammanhanget.

En allmän fråga är naturligtvis huruvida det gått att uppnå de syften som anges i utredningsuppdraget inom ramen för skattesparsystemet. Expert"- gruppen har förutsättningslöst sökt konstruera ett sparsystem utifrån givna direktiv. De beloppsgränser och regler bl.a. vad gäller sparandets bindning som ingår i det föreslagna systemet torde inte varit möjliga att inarbeta i det nuvarande skattesparandet. En del remissinstanser synes i denna fråga sätta likhetstecken mellan ett bevarat system och oförändrade skattelätt- nader. I många fall föreslås även en utvidgning av dessa så att de ackumu- lerade sparbeloppen även efter bindningstiden skulle berättiga till fortsatta skatteförmåner. Även sparstimulanser för hushållen måste självfallet be- dömas utifrån det ansträngda statsfinansiella läget och de hårda budgetre- striktioner som allmänt gäller.

Det får också anses rimligt att subventionsgraden anpassas efter sparfor- mens allmänna attraktivitet och enkelhet. Främst genom att bindningen av de sparade medlen minskats jämfört med skattesparandet kan subven- tionsgraden sänkas.

De undersökningar som gjorts om skattesparandets utbredning och för- delning bland hushållen visar också entydigt att stora grupper alltjämt står utanför systemet. Skall den bilden förändras krävs det en ny typ av sparsystem.

Med utgångspunkt i de här gjorda övervägandcna framläggs förslaget om ett nytt sparsystem. allemanssparandet.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1983/84: 30 24

3.2. Gemensamma grunddrag i allemanssparandet

3.2.1 Kretsen av sparare

Departementsförslager: Allemanssparandet är öppet för alla här i

- landet kyrkobokförda personer fr. o. m. det år de fyller 16 år. Inget krav på att spararen skall ha A-inkornster uppställs.

Expertgruppens förslag: Överensstämmer med departementsförslaget bortsett från kravet på kyrkobokföring (se betänkandet, s. 49).

Remissinstanserna: Endast en remissinstans har närmare berört frågan och har förordat att ett krav på kyrkobokföring här i landet uppställs (se bil. 3, avsnitt 2 ).

Skäl för departementsförslager: Som namnet ”allemanssparandet" mar- kerar är ett viktigt syfte med det nya sparsystemet att ge så breda grupper av befolkningen som möjligt tillfälle att spara på förmånliga villkor. Från administrativ synpunkt är det också en fördel. om så få kvalifikationer som möjligt ställs upp för deltagande i sparandet. Det krav på att spararen skall ha haft A-inkomst som finns i skattesparandet har-därför ingen motsvarig- het i allemanssparandet utan det är tillräckligt att spararen fyller l6 år senast det år han börjar spara.

Den som är kyrkobokförd här i landet får ett personnummer. Eftersom det bl. a. av kontrollskäl fordras att varje sparare i systemet har ett person- nummer. har det ansetts lämpligt att också ställa upp ett uttryckligt krav på att man är kyrkobokförd här i landet när man ansluter sig till allemansspa- randet. Något särskilt bevis om kyrkobokföringen bör inte avkrävas spa- rarna.

3.2.2. Sparstimulanser

Departemenrsförslager: All ränta. utdelning och värdestegring är utan tidsbegränsning fri från inkomstskatt. Kapitalsparfonderna beskat- tas dock för realisationsvinst på försäljning av aktier som innehafts kortare tid än två år. En extra. av staten bekostad. bonusränta på S% utgår under år 1984. Motsvarande bonusränta under sitt första sparår får också ungdomar som ansluter sig-senare. dock senast det år de fyller 25 år.

Etperrgruppens förslag: [ stället för bonusränta en startpremie på 400 kr. Den utgår om spararen påbörjat sitt Sparande under år 1984 och fram till den 31 mars 1986 satt in netto 2400 kr. En motsvarande premie för senare tillkommande sparare i åldern 16—25 år. I övrigt lika med departe- mentsförslaget (se betänkandet. s. Sl).

• Sida 25
•  Original

is.) 'I!

Prop. 1983/84: 30

Remissinsranserna: Utredningens förslag har fått ett blandat mottagan- de. Åtskilliga remissinstanser ifrågasätter behovet av en startpremie. Flera hävdar att de sparstimulerande effekterna inte motsvarar kostnaderna för startpremien och för nödvändiga kontrollåtgä'rder. Någon pekar också på att det är möjligt att få del av startpremien genom ett sparande som är koncentrerat till senare delen av den period under vilken sparandet skall ha skett. Vidare anser flera remissinstanser att sparandet på rikssparkonton gynnas för mycket i förhållande till sparandet i kapitalsparfonder och att fondernas realisationsvinster helt bör befrias från skatt. (se bil. 3. av- snitt 2).

Skär"! för departvmentsförslagcr: En allmän enighet torde råda om att allemanssparandet bör ges den sparstimulans det innebär att avkastning och värdestegring på insatta medel befrias från inkomstskatt. Expertgrup- pen har ansett att det därutöver behövs en startpremie för att förstärka incitamenten hos allmänheten att gå med i sparandet och för att snabbt få en betydande volym på sparandet. En särskild möjlighet för sparare i åldrarna 16—25 år att få startpremie har gruppen föreslagit. därför att den velat stimulera sparande bland ungdomen. Också från rättvisesynpunkt menar expertgruppen att det är motiverat att tillkommande grupper i de yngre åldersklasserna skall kunna åtnjuta premien.

Sannolikt är startpremien inte behövlig för att ett mycket stort antal av dem som deltar i det nuvarande skattesparandet skall fortsätta att spara i allemanssparandet. För att få med nya grupper av sparare. inte minst i yngre årgångar. torde det dock krävas en viss ytterligare stimulans. Start- premien skulle vara en sådan stimulans utöver skattefriheten. De statsf- nansiella kostnaderna för den föreslagna premien är emellertid relativt höga. Expertgruppen har under vissa antaganden beräknat de statsfinan- siella kostnaderna till inemot 500 milj. kr. Som många remissinstanser påpekat medför premiens konstruktion också relativt stora kontrollkost- nader. Med en annan konstruktion av stimulansen kan emellertid de stats- finansiella kostnaderna begränsas avsevärt och kontrollen förenklas. sam- tidigt som en tillräckligt god stimulanseffekt kan uppnås. I stället för en startpremie bör därför utgå en bonusränta under år 1984. Denna bonus- ränta som bekostas av staten bör uppgå till 5% på insatta medel såväl på rikssparkontona som i kapitalsparfonderna.

Ungdomar som går in i sparsystemet efter [984 här på motsvarande sätt få en bonusränta på 5% under sitt första sparår. Skulle det iden fortsatta översynen av hushållssparandets villkor visa sig att ungdomssparandet bättre kan stimuleras på annat sätt är det självfallet möjligt att ta upp frågan om bonusränta till ungdomar som påbörjar sitt sparande efter 1984 till förnyad prövning.

Om den totala sparVolymen i allemanssparandet antas uppgå till fyra miljarder kr. per år den närmaste femårsperioden. skulle den statsfinan- siella kostnaden för bonusräntan begränsas till ca 75 milj. kr. Den här

• Sida 26
•  Original

Prop. 1983/84: 30 26

föreslagna konstruktionen gör det möjligt att låta stimulansen tillfalla alla som sparat under första året. även dem som sparat ett relativt litet belopp.

Reglerna om skattefrihet och bonusränta har utformats så att stimulan- serna får anses neutrala till sparande på rikssparkonto resp. kapitalspar- fond. Som flera remissinstanser har påpekat är skattefriheten i fråga om kapitalsparfonderna inte fullständig. om realisationsvinst på försäljning av aktier. som en fond innehaft under kortare tid än två år. skall beskattas. En kapitalsparfond har enligt expertgruppens förslag likställts i skattehän- seende med en aktiesparfond. En sådan är enligt 54% första stycket j) kommunalskattelagen frikallad från skattskyldighet för realisationsvinst avseende aktier som innehafts i minst två år. Det kan visserligen hävdas att en fullständig neutralitet i beskattningshänseende mellan sparande på riks- sparkonto och i kapitalsparfond förutsätter att kapitalsparfondens skatte- frihet för realisationsvinster utsträcks till att omfatta också kortare inne- hav än två år. En sådan utvidgning av skattefriheten framstår emellertid i dagsläget inte som nödvändig och är dessutom förknippad med vissa negativa effekter genom att den uppmuntrar cn kortfristig placeringspoli- tik. Liksom expertgruppens förslag innehåller departementsförslaget där- för inte en så långtgående skattefrihet för realisationsvinster. Risken för att kapitalsparfonden skall drabbas av realisationsvinstbeskattning. därför att det förvaltande fondbolaget tvingats realisera aktier. som fonden innehaft kortare tid än två år. torde inte vara så stor. Härom se vidare avsnitt 3.2.5 . Skulle det visa sig att den bibehållna skattskyldighcten för realisationsvins- ter på kortfristiga aktieinnehav är till allvarlig nackdel för kapitalsparfon- dernas utvecklingsmöjligheter kan den frågan tas upp tillförnyad pröv- ning.

I och med att en neutralitet i stort sett kommer att råda gentemot sparandet på rikssparkonton blir det placerarnas/fondbolagens uppgift att söka skapa en god marknad för kapitalsparfonderna. Avgörande för hur de lyckas blir den allmänna utvecklingen inom näringslivet och fondbolagens förmåga att genom kloka och vinstgivande affärer intressera spararna för att förvärva andelar i fonderna.

3.2.3. Sparbeloppens storlek (n'/ift'irdelning

Departementtft'irslagat: En sparare får sätta in högst 600 kr. per månad i allemanssparandet. Inget krav ställs på visst lägsta belopp per månad eller på visst minsta antal insättningar per år. En sparares totala nettoinsättningar får inte överstiga 30 000 kr. Sparandet får fördelas på ett rikssparkonto och högst två kapitalsparfonder.

Erpertgruppens förslag: Överensstämmer med departementsförslaget med det tillägget. att en minimigräns på l00 kr. per insättning skall gälla och att sparande inte får ske på mer än ett rikssparkonto och en kapital- sparfond (se betänkandet. s. 52).

• Sida 27
•  Original

Prop. 1983/84: 30 27

Remissr'nsransermr: Flertalet remissinstanser godtar expertgruppens förslag. Från bankhåll vill man dock slopa minimigränsen för insättningar. Några remissinstanser förordar högre maximibelopp eller vill helt slopa maximeringen. Andra anser att man bör få spara i flera kapitalsparfonder samtidigt (se bil. 3. avsnitt 2 ).

Skäl för departementvärs/ngar: I dct nuvarande skattesparsystemet är det högsta beloppet för skattefondsparandet 7200 kr. per år eller 600 kr. per månad. Skattesparandet i bank är maximerat till 4800 kr. per år eller 400 kr. per månad. Den minsta årliga insättningen är 450 kr. eller sex månadsinsättningar om vardera 75 kr. Huvudprincipen i allemanssparan— det bör också vara regelbundna månadsinsättningar. Samtidigt är det ange— läget att få ett system som inte binder spararna för hårt utan är flexibelt. Måste en sparare göra ett visst minsta antal månadsinsättningar. kan han. t.ex. på grund av sjukdom eller tillfälliga påfrestningar i privatckonomin. tvingas att avstå från att delta i sparsystemet. Något krav på visst minsta antal månadsinsättningar bör därför inte gälla.

Expertgruppen föreslår att varje insättning på rikssparkonto och i kapi— talsparfond skall uppgå till minst 100 kr. Begränsningen är betingad av hänsyn till bankernas hanteringskostnadcr för små belopp. Eftersom det från bankhåll har uppgetts att kostnaderna för kontroll av minimibeloppet bedöms bli större än den beräknade minskningen av hanteringskostna- derna. har något krav på minimigräns inte uppställts.

Sparformer som ges särskilda sparstimulanser bör innehålla någon övre gräns för sparandet. Liksom i skattesparandet bör i allemanssparandet en maximigräns för månadsinsättningarna gälla. Denna bör lämpligen sättas vid 600 kr.. dvs. samma belopp som gäller för sparande i de nuvarande skattesparfonderna. Även om denna gräns funnits några år. framstår den som väl tilltagen. Främst av fördelningspolitiska skäl bör också ett översta tak för insättningarna sättas. Taket bör lämpligen bestämmas till 30000 kr. Genom att avkastningen får läggas till sparkapitalet. kan det innestående beloppet för en sparare överstiga 30000 kr. Taket skulle avse nettoinsätt— ningarna. Skulle spararen göra ett uttag. får han ett motsvarande utrymme för nya insättningar. Taket på 30000 kr. kan uppnås först efter drygt fyra års sparande. Om det visar sig behövligt. får frågan om en höjning av taket tas upp när sparsystemet funnits någon tid.

För att inte administrationen och kontrollen av allemanssparandet skall kompliceras alltför mycket, måste antalet konton för varje sparare begrän— sas. Det finns knappast skäl att låta en sparare ha mer än ett rikssparkonto. Om spararen på grund av flyttning eller av annat skäl vill byta bank kan han överföra hela behållningen på sitt rikssparkonto till en annan bank. Däremot kan goda skäl åberopas för att låta en sparare samtidigt spara i flera kapitalsparfonder. Särskilt gäller detta för sparare som är med i en företagsanknuten kapitalsparfond. För dem kan det vara ett starkt intresse att låta en del av sparandet gå in i en fond med större riskspridning. Också

• Sida 28
•  Original

Prop. 1983/84: 30 28

sparare i vanliga kapitalsparfonder kan ha intresse av att fördela sitt sparande mellan fonder med olika riskprofiler. Därför bör det vara möjligt att samtidigt spara i flera kapitalsparfonder.

Införandet av en sådan möjlighet blir lättare genom att det s.k. huvud- bankssystemct inte genomförs (se avsnitt 3.5.1 ). Innan närmare erfarenhe- ter vunnits av kontrollsystemet bedöms det dock inte möjligt att tillåta en sparare att samtidigt spara i fler än två fonder.

3.2.4. Bindningen av de sparade med/eu

Departemen[görs/age!: Spararen kan vid valfri tidpunkt göra uttag från rikssparkonto eller lösa in sina andelar i kapitalsparfonden. Då debiteras en avgift på I% på uttaget belopp. dock minst 20 kr. Avgiften tillfaller banken där rikssparkontot finns resp. förvaringsbanken för kapitalsparfonden.

Expertgruppenx förslag: Överensstämmer med departementsförslaget (se betänkandet, s. 52).

Remissinstanwrna: Flera remissinstanser är positivt inställda till den låga bindningsgraden för sparandet. Några anser dock att avgiften är alltför låg (se bil. 3. avsnitt 2 ').

Skäl för departementtsförslaget: För att allemanssparandet skall få en så bred anslutning som möjligt. är de'-': viktigt att de sparade medlen inte binds alltför hårt. Uttag bör vara tillåtna vid valfri tidpunkt och bör inte medföra en alltför hård påföljd. Särskilt för människor med små finansiella tillgång- ar är det angeläget att sparmedlen någorlunda ograverade skall kunna disponeras utan större besvär. Samtidigt bör sparandet ha en långsiktig karaktär.

Det kan hävdas att ett sparsystem med låg bindning inte minskar likvidi- teten i ekonomin tillräckligt mycket. I praktiken kan dock allemanssparan- det förväntas bli av långsiktig karaktär. Nästan alla hushåll som deltar kommer att också ha traditionella banktillgodohavanden. Eftersom bara medel som står inne i sparsystemet får del av sparstimulanserna. kommer hushållen att välja att möta likviditetspåfrestningar i första hand genom uttag från övriga banktillgodohavanden. Begränsningen vad gäller högsta tillåtna månadsinsättningar kommer att göra det omöjligt att kompensera . uttag genom stora engångsinsättningar och på så sätt snabbt återställa sparandet till den nivå som uppnåtts före uttaget. Även bonusräntan bidrar till att binda sparandet i inledningsfasen."

För att sparandcts långsiktiga karaktär skall markeras bör det finnas en uttagsavgift som dock bör vara förhållandevis låg. Olika meningar kan givetvis råda om hur lågt den skall sättas. Den avgiftssats expertgruppen föreslagit, 1% på det uttagna beloppet. synes dock vara lämpligt avvägd. I överensstämmelse med bankernas praxis borde avgiften komma att avräk- nas mot upplupen ränta. när spararen gör uttag från sitt rikssparkonto.

• Sida 29
•  Original

Prop. "1983/84: 30 29

I frågan om sparmedlens bindning kan tilläggas följande. Med den före- slagna konstruktionen av det nya sparsystemet undviker man det utträdes- problem som uppstår när bindningen av sparmedlen upphör. dvs. ett av de problem som kännetecknar skattesparsystemet. Trots att medlen i alle- manssparandet är tillgängliga för uttag när som helst, finns det starka drivljädrar för spararna att låta medlen stå kvar och göra nya insättningar.

3.2.5. Överföring av sparmedel inom aIle/nanssparundet

Departementsjörslaget: Samtliga sparmedel på ett rikssparkonto i en bank kan—vid valfri tidpunkt flyttas till ett sådant konto i en annan bank. På motsvarande sätt kan en sparare byta kapitalsparfond. Till skillnad från överföring mellan rikssparkonton behöver inte bytet om- fatta hela sparandet i fonden. Överflyttning får inte förekomma mellan ett rikssparkonto och en kapitalsparfond.

Expertgruppcns förslag: Överensstämmer med departementsförslaget med det undantaget att expertgruppens förslag över huvud taget inte medger överföring av en del av sparandet (se betänkandet. s. 54).

Remissinsmnserna.' Flertalet remissinstanser gillar att det blir lättare än i skattesparandet att flytta över sparmedlen. Flera vill också att överföring skall kunna ske av en del av sparandet samt mellan rikssparkonto och kapitalsparfond. Ett fåtal motsätter sig att byte av kapitalsparfond medges. (se bil. 3. avsnitt 2 och 5).

Skäl för departementsförslaget: Sparare i det nuvarande'skattesparan- - det kan med bibehållna skatteförmåner byta bank endast vid helårsskiften och fond vid halv- och helårsskiften. Tidigare insatta medel måste dock stå kvar. Endast nyinsättningar kan ske i den nya banken resp. fonden.

Det är önskvärt att ge spararna en starkare ställning och större valfrihet än inom skattesparandet. Detta är särskilt viktigt vad gäller sparandet i kapitalsparfonder. Dessa önskemål kan uppnås genom att spararna ges möjligheter att flytta över sina sparade medel. Härigenom sätts en ökad press på fondbolagen att sörja för en god kapitalavkastning. Spararna bör få byta kapitalsparfond vid valfri tidpunkt. Även de som sparar på ett rikssparkonto bör kunna byta bankförbindelse.

Enligt expertgruppens förslag skall överflyttning kunna förkomma en- dast inom vardera sparformer. dvs. från ett rikssparkonto till ett annat Och från en kapitalsparfond till en annan. Vidare innebär gruppens förslag att alla innestående medel och för kontrollen behövliga uppgifter skall flyttas över. En del remissinstanser har inte velat ha ens dessa begränsningar. Det kan emellertid — som expertgruppen anfört finnas risk för oönskade stör- ningar, främst på aktiemarknaden. om överflyttning tilläts mellan de båda sparformerna. Vissa remissinstanser motsätter sig å andra sidan att spara- ren skall ha rätt att föra över det sparade beloppet från en kapitalsparfond

• Sida 30
•  Original

Prop. 1983/84: 30 30

till en annan. De anser att kapitalsparfonden kan tvingas att sälja ut delar av sitt aktieinnehav om alltför många sparare byter fond samtidigt. Detta kan medföra att kvarvarande andelsägares fondandelar sjunker i värde på grund av att fonden tvingats sälja ut till underkurs. Vidare kan fondens försäljning av aktier innebära att kapitalsparfondcn tvingas ta upp hela realisationsvinsten till beskattning om avyttring skett inom två är. Skatte- reglerna för kapitalsparfondens realisationsvinster har redovisats i avsnitt 3.2.2 .

Det antal sparare som kan förväntas byta kapitalsparfond måste emeller- tid antas bli förhållandevis begränsat. Dessutom kan fonderna hålla en större andel värdepapper av likvid karaktär än aktiesparfonderna (se av- snitt 3.4.4.) vilket innebär att avyttringar av aktier av denna orsak torde bli mycket ovanliga. I den mån som fondbolaget tvingas att avyttra aktier torde försäljning komma att avse värdepapper som innehafts under en längre period än två år.

Vad beträffar den föreslagna regeln om att alla sparmedel måste flyttas, är den närmast en konsekvens av expertgruppens förslag att spararen bör ha endast ett rikssparkonto och vara med endast i en kapitalsparfond. Departementsförslaget i ett tidigare avsnitt (3.2.3) avviker emellertid del- vis från expertgruppens förslag genom att det medger sparande i två kapitalsparfonder på en gång. Det är därför rimligt att en sparare skall kunna flytta över inte alltid hela utan ibland endast en del av sitt sparande från en fond till en annan. Så kan vara fallet om han sparar t.ex. i en företagsanknuten kapitalsparfond (se avsnitt 3.4.5) och vill börja spara också i en vanlig kapitalsparfond. Självfallet kan spararen också låta alla sparmedlen stå kvar i den första fonden och fortsätta göra insättningar i en ny fond. '

Som flera remissinstanser har förordat bör dock en administrativ avgift kunna tas ut vid överflyttning. Enligt aktiefondslagen som i princip blir tillämplig på förvaltningen av kapitalsparfonderna kan de fondbestäm- melser som skall finnas för varje fond medge att fondbolaget debiterar en andelsägare för kostnader avseende inlösen av hans andelar m.m. (30 & tredje stycket aktiefondslagen). Bankerna bör också vara oförhindrade att ta ut ersättning av spararen som högst ger kostnadstäckning för arbetet med överföringen av sparande mellan rikssparkonton eller kapitalspar— fonder. Det är också rimligt att kostnaderna för överflyttning bärs av dem som utnyttjar dessa möjligheter.

• Sida 31
•  Original

Prop. 1983/84: 30 31

3.3. Sparande på rikssparkonto

Departementsförslaget: Insättningar kan göras på konto i bank och i vissa sparkassor. s.k. rikssparkonto. Spararen erhåller ränta motsva- rande diskontot + 1,25 %. Medlen överförs till riksgäldskontoret. Ban- ken har en fordran på riksgäldskontoret och en skuld till spararen men kan nettoredovisa dessa tillgångar och skulder i sin balansräkning.

Expertgruppensförslag: Överensstämmer i allt väsentligt med departe- mentsförslaget (se betänkandet, s. 56).

Remissinstanserna: Expertgruppens förslag godtas av flertalet remiss- instanser men från några håll framförs kritik mot principen för räntesätt— ning. Frågan om effekterna på kreditmarknaden och redovisningsprinci- perna diskuteras också av några remissinstanser. (se bil. 3. avsnitt 3 .)

Skäl för departementsförslaget: Stimulans till ökat hushållssparande på bredast möjliga bas bör avse allmänt accepterade och uttnyttjade spar- former. Så gott som alla hushåll sparar på eller utnyttjar på annat sätt någon typ av bankkonto. I skattesparandet är skattesparkonton på bank den mest spridda sparformen. Det är därför naturligt att även fortsättnings— vis stimulera hushållens banksparande.

Mot bakgrund av statens stora upplåningsbehov är det samtidigt önsk- värt att hushållen kan förmås öka sin andel av den löpande finansieringen av budgetunderskottet. Den statliga upplåningen från hushållen har hittills skett i form av spar- och premieobligationslån. Hushållens andel av den totala statsskuldens finansiering har sedan mitten av 1970-talet minskat från 18% till 12%. I samband med introduktionen av statsskuldväxlar har företag och kommuner framgångsrikt förmåtts att öka sitt engagemang i statsupplåningen. Genom dessa värdepappers relativt korta löptider kan det emellertid bli svårt att bibehålla en fortsatt kraftig nettouppläningsök- ning medelst statsskuldväxlar de närmaste åren.

En stor del av statsupplåningen måste ske i banksystemet. Det innebär att bankernas soliditet försvagas vilket påverkar bedömningen av de svenska bankerna i internationella sammanhang. Det är således önskvärt att finna former för hushållens sparande som mer direkt underlättar riks- gäldskontorets upplåning. Eftersom riksgäldskontoret inte har någon orga- nisation som är uppbyggd för att hantera kontoinlåning bör sparandet ske via bankerna som har ett väl utbyggt kontorsnät. Expengruppens förslag är en smidig lösning som bygger på en traditionell inlåningsform. Bankerna står som gäldenär gentemot hushållen och relationen till kunderna förblir densamma. Bortsett från att sparmedlen på rikssparkonton slussas vidare till riksgäldskontoret är denna kontoinlåningjämförbar med annan bankin- låning.

Det har från några remissinstanser riktats principiella invändningar mot det föreslagna systemet. Det gäller i första hand kreditmarknadsmässiga

• Sida 32
•  Original

Prop. 1983/84: 30 32

effekter och redovisningsfrågor. Vidare anförs tvivel om att rikssparkon- tona kan ge något verkligt långsiktigt sparande och på andra håll befarar man att massiva överflyttningar från andra inlåningsräkningar kan komma att ske och att det kan leda till konkurrerande räntehöjningar. Beträffande räntan förordas det att denna knyts till den långfristiga statsobligationsrän- tan resp. bestäms av riksgäldskontoret i samråd med riksbanken. Slutligen har det framförts önskemål om att sparande i KF:s sparkassa till alla delar skall likställas med bankernas rikssparkonto och att bostadssparande i bostadskooperationen skall ges samma fördelar men få behållas inom bostadskooperationen.

Som expertgruppen framhållit kan sparande på rikssparkonto få större- omfattning än aktiesparandet. Samtidigt kan emellertid den totala sparvo- lymen på grund av sparsystemets konstruktion komma att bli större än i skattesparsystemet.

Effekterna på kreditmarknaden har behandlats i expertgruppens betän- kande (s. 75). Av betänkandet framgår att sparbanker och föreningsbanker får en väsentligt högre andel av sin inlåning från hushållen än affärsban- kerna.

Samtidigt är emellertid den totala sparvolymen i skattesparandet i för- hållande till hushållsinlåningen mindre i dessa banker än i affärsbankerna, Inlåningen på skattesparkonton är således fördelad på de olika bankgrup— perna i samma proportioner som den totala inlåningen och inte som hus— hållsinlåningen. Om allemanssparandet får en likartad fördelning som skat- tesparandet kommer således bank.-grupperna att beröras i ungefär lika stor utsträckning av det nya sparsystemet.

Farhågorna att vissa bankgrupper skulle drabbas extra hårt och därmed få sitt utlåningsutrymme mycket hårt beskuret får bl.a. mot denna bak- grund inte överdrivas. I sammanhanget fmns det anledning att erinra om statsskuldväxlarna som dragit in mångdubbelt större belopp än vad riks- sparkontona kan göra. Detta har kraftigt dämpat affärsbankernas inlå— ningsexpansion. Samtidigt har bankernas placeringar i statspapper kunnat hållas nere. Utlåningsutrymmet har inte nämnvärt begränsats för affärs- bankerna sedan dessa drabbades av den likviditetsindragning som stats- skuldväxlarna innebär.

Sammanfattningsvis finns det inte skäl att befara "att någon bankgrupp genom mycket stora insättningar på rikssparkonton skall få ett nämnvärt, mindre utrymme för utlåning än andra bankgrupper. Det finns också möj- lighet att vid utformningen av kreditpolitiken beakta i vilken utsträckning som bankerna genom allemanssparandet bidragit till finansieringen av budgetunderskottet.

Hur bankerna skall redovisa medlen på rikssparkonton har diskuterats utförligt i remissvaren (se bil. 3. avsnitt 3 ). Bankgrupperna har principiellt olika uppfattningar i dennafråga. Affärsbankerna vill ha en nettoredovis- ning. eftersom detta stärker soliditeten, vilket är till gagn för banker med

• Sida 33
•  Original

Prop. 1983/84: 30 33

betydande utlandsrörelser. Affärsbankerna anser i det sammanhanget att det behövs en garanti från riksgäldskontoret för respektive banks skulder till spararna på rikssparkonto. Endast härigenom kan man uppnå att ut- ländska långivare m.fli bortser från de här berörda skulderna vid en bedömning av svenska bankers soliditet. Sparbanksföreningcn hävdar att bruttoredovisning bör ske enligt vanlig praxis. Ett lägre soliditctstal vid bruttoredovisning motsvaras. menar man, inte av någon faktisk försäm- ring, eftersom placeringar i riksgäldskontoret måste anses helt riskfria. Föreningsbankernas förbund anser att bruttoredovisning mäste gälla om bankerna skall stå som gäldenär gentemot spararna. Vid nettoredovisning måste riksgäldskontoret fungera som gäldenär.

Bankinspektionen anser att en nettoredovisning kan godtas om banken omedelbart kan disponera medlen för utbetalning när kunden gör uttag.

Något avgörande hinder mot nettoredovisning av rikskontosparandet har inte framkommit under remissbehandlingen. Metoden förutsätter dock att överförda medel till riksgäldskontoret är avista och omedelbart tillgäng- liga om t. ex. nettouttag mot förmodan skulle göras.

En nettoredovisning förordas sålunda som huvudprincip. För att bl.a. vid utländska bedömningar av bankernas soliditet skapa klarhet angående grunden för nettoredovisning krävs såsom affärsbankerna påpekat att riks- gäldskontoret utfäster sig att — med avräkning mot bankernas'motsvaran- de fordran på riksgäldskontoret — svara för respektive banks förpliktelser gentemot spararna. Det ankommer vidare på bankinspektionen att ge anvisningar om hur bankernas skall kvitta insättningar på rikssparkonton mot sin fordran på riksgäldskontoret.

Det är naturligtvis ett starkt önskemål att alla bankgrupper förfar på samma sätt i sin redovisning men något krav härpä kan inte ställas. Inom varje bankgrupp bör dock redovisningen vara enhetlig. För att få en fullt jämförbar bankstatistik skall anvisningarna innefatta krav på tillräckliga noter eller kommentarer i balansräkningen om rikssparkontonas storlek.

Beträffande farhågorna för den allmänna räntenivån är det inte särskilt troligt att bankerna skulle vilja skydda sin normala hushållsinlåning genom att driva upp räntorna på andra inlåningsräkningar. Det finns klara bc- loppsrestriktioner i systemet som förhindrar en alltför snabb volymexpan- sion. Med hjälp av kreditpolitiken kan tillses att rikssparkontona inte tillåts påverka bankernas utlåningsmöjligheter på ett oneutralt sätt. Mindre höj- ningar av bankernas normala räntesatser torde heller inte vara särdeles effektiva i konkurrens med den skattefria räntan på rikssparkontona.

I fråga om räntesättningen på rikssparkontona bör den normala räntan för bankernas mer långsiktiga hushållsinlåning vara lämplig. Den är väl känd hos hushållen och innebär ingen nyhet jämfört med t. ex. villkoren i skattesparandet. Den långsiktiga statsobligationsräntan bör förbehållas ut- givandet av värdepapper. [ annat fall riskerar man en onödig konkurrens med andra statliga upplåningsformer hos hushållen. t. ex. sparobligalioner. 3 Riksdagen I 983/84 . I saml. Nr 30

• Sida 34
•  Original

Prop. 1983/84: 30 34

Spararna bör i normalfallet kunna erhålla en positiv real avkastning på sitt sparande. Statsftnansiella kostnaderna måste samtidigt hållas inom mått- liga gränser. En lämplig avvägning bör vara att spararen erhåller en avkast- ning motsvarande diskontot plus 1.25 %.

Önskemålet att Kooperativa förbundets sparkassa skall få erbjuda sina sparare att få deltaga i sparande pä rikskonto på samma villkor som bankerna bör tillgodoses. Eftersom. sparkassan kunnat erbjuda sina kunder att delta i skattesparandet är det rimligt att de också får möjlighet att låta sina kunder delta i allemanssparandet. Detta är också önskvärt av konkur- rensskäl. Även andra sparkassor bör, om riksgäldskontoret i det särskilda fallet bedömer det vara möjligt. få förmedla allemanssparande.

De önskemål som framförts att bostadssparandet bör få del av statliga sparstimulanser är förståeliga. Det är emellertid inte möjligt att nu införliva även olika former av bostadssparande i allemanssparandet. Uppgifterna för detta sparsystem är att slussa sparmedel till riksgäldskontoret och aktiemarknaden. Frågan om bostadssparandets allmänna villkor får tas upp i annat sammanhang.

3.4. Sparande i kapitalsparfond

3.4.1. Inrättande uv kupimlspurjimder

Depurtemenrsfi'irslaget: Riskkapitalsparande i allemanssparandet skall ske i kapitalsparfonder. För dessa gäller aktiefondslagen i tillämp-

liga delar.

Expertgruppms förslag: Överensstämmer med departementsförslaget (se betänkandet. s. 57).

Remissinstanser/m: De remissinstanser vilka inte avstyrker systemet med allemanssparande i dess helhet godtar i allmänhet expertgruppens förslag. Några remissinstanser ifrågasätter emellertid nödvändigheten av att inrätta nya kapitalsparfonder (se bil. 3. avsnitt 5 ).

Skäl för deparlemen!.sy'örslaget: "Det är främst två skäl som talar för att det skall upprättas nya fonder. Det ena skälet är att det skulle stöta på svåra tekniska problem. att tillåta sparandet att kanaliseras till exempelvis de nuvarande aktiesparfonderna. Det skulle nämligen innebära att det i samma fond kunde förekomma två olika typer av sparande för vilka det i flera aVseenden skulle gälla olika rcgler. Det andra skälet är strävan att motverka en ökad makt- och ägarkoncentration i näringslivet bl. a. genom att öka antalet fonder och begränsa deras storlek. Motiven i dessa avseen- den presenteras mer utförligt senare i detta avsnitt.

• Sida 35
•  Original

Prop. 1983/84: 30 35

3.4.2. De allmänna kapitulspurfondernas organisation

Departementsförslaget: Inga särskilda begränsningsregler uppställs för vilka som kan äga fondbolag (vara huvudmän). Huvudmannen har rätt att äga flera fondbolag. Ett fondbolag får endast förvalta en kapital— sparfond. En kapitalsparfond får ha högst 75000 andelsägare.

Expertgruppens förslag: Avviker från departementsförslaget genom att kretsen av huvudmän begränsats, att en huvudman endast får äga ett fondbolag samt att expertgruppen föreslagit en begränsning om högst 50000 andelsägare per kapitalsparfond (.se betänkandet. s. 59).

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna avstyrker utredningens förslag om att begränsa antal sparare per kapitalfond (se bil. 3, avsnitt 5 ).

Skäl för departementsmrslaget: Aktiesparfonder förvaltas av fondbolag som bildats särskilt för detta ändamål. De fondbolag som förvaltar de större aktiesparfonderna ägs f.n. alla av banker eller dotterbolag till dessa. Det finns f. n. ingen begränsning av vilka som får vara huvudmän, dvs. äga ett fondbolag. Ej heller finns i lagen några begränsningsregler för hur många aktiesparfonder ett fondbolag får förvalta eller hur många andels- ägare som får finnas i en aktiesparfond.

De nuvarande aktiesparfonderna är starkt knutna till bankerna. [ alla de större aktiesparfonderna fullgör banker på en och samma gång rollerna som huvudman. placerare och förvaringsbank. Därigenom har bankerna möjlighet att utöva ett starkt inflytande på aktiesparfondernas verksamhet.

Om ett stort antal kapitalsparfonder kunde etableras i decentraliserade former. skulle det kunna bidra till att i viss mån minska maktkoncentratio- nen i näringslivet. Strävan bör därför vara att kapitalsparfonderna i så hög grad som möjligt får andra huvudmän än bankerna. De nya huvudmännen skulle exempelvis kunna vara olika slag av intresseorganisationer. Det är alltså angeläget att få nya huvudmän till kapitalsparfonderna. Expertgrup- pens förslag till begränsningar skall ses mot denna bakgrund. Förslaget kan sägas förutsätta att ett tillräckligt antal organisationer redan från årsskiftet 1983/84 är beredda att starta kapitalsparfonder. Av remissvaren framgår att detta knappast blir fallet. Antalet sparare i de nu existerande aktiespar- fonderna uppgår till knappt 600000. Det är önskvärt att så många som möjligt av dessa fortsätter att spara i de nya kapitalsparfonderna. Om inte ett stort antal sparare skall utestängas från fortsatt sparande måste därför bankerna tillåtas att ta emot fler än 50000 sparare.

Vissa begränsningsregler bör ändå gälla. En enskild kapitalsparfond bör inte bli alltför stor. Det är viktigt med tanke på riskkapitalmarknadens funktionssätt och andelsägarnas möjligheter att utöva ett inflytande på

• Sida 36
•  Original

Prop. 1983/84: 30 36

fondernas förvaltning. Samtidigt ökar självfallet de totala kostnaderna med fler och mindre fonder. En lämplig avvägning bör vara att tillåta 75 000 andelsägare per kapitalsparfond. För att inte någon sparare skall utestäng- as bör vidare varje huvudman ha rätt att starta fler fondbolag som vart och ett förvaltar en sådan fond.

Med denna uppläggning finns det inte längre några tungt vägande skäl för att begränsa kretsen av huvudmän. En sådan avgränsning skulle också vara svår att tillämpa i praktiken och kräva dispensmöjligheter. Enligt aktiefondslagens bestämmelser, som blir tillämpliga även i fråga om kapi- talsparfonderna. följer att en viss lämplighetsprövning sker innan ett bolag tillåts förvalta aktiesparfonder (l5 & aktiefondslagen).

Även om det kan bli svårt för olika organisationer att redan under nästa år starta kapitalsparfonder kan de efterhand komma igång i allt större omfattning. För att stimulera till en sådan utveckling bör ett särskilt utbildningsbidrag utgå till vissa organisationer.

3.4.3. Fondande/siigarnas inflytande

Departementsfi'irslaget: Fondbolagets styrelse skall bestå av minst sju ledamöter varav flertalet. inkl. ordföranden. efter förslag av en valberedning väljs av en obligatorisk andelsägarstämma. Två ledamöter utses av regeringen och minst en av bolagsstämman i fondbolaget. Endast fondandelsägarnas representanter får besluta i frågor som rör utövande av rösträtt för fondens aktier. Motsvarande regler skall gälla i fråga om aktiesparfonderna.

Expertgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med departe- mentsförslaget (se betänkandet, s. 64).

Rentissinstansernu: Expertgruppens förslag godtas i allmänhet. Vissa remissinstanser menar att fondbolaget bör få en större representation i fondstyrelsen än vad som anges i förslaget (se bil. 3. avsnitt 5 ).

Skäl för departementsfr'irslaget: Erfarenheterna hittills har visat att fondandelsägarnas inflytande i aktiesparfonderna har varit ringa. Det finns flera orsaker till detta, bl.a. att huvudmännen måst söka sig fram för att finna metoder att ta tillvara det intresse för fondens verksamhet som bör finnas bland spararna. Det är angeläget att öka möjligheterna för andels- ägarna att påverka förvaltningen av fondernas medcl.

Enligt lagen för aktiesparfonder skall styrelsen bestå av minst sju leda- möter, varav regeringen utser två. _Detta bör gälla även för kapitalsparfon- derna. Ägaren till fondbolaget är enligt lagen inte garanterad några platseri fondbolagets styrelse. I praktiken har dock ägaren kunnat tillsätta de ledamöter. i allmänhet två, som ej enligt lagen måste tillsättas av fondan-

• Sida 37
•  Original

Prop. 1983/84: 30 37

delsägarna. Expertgruppen har föreslagit att fondbolagets ägare bör få utse en ledamot av fondbolagets styrelse. En del remissinstanser har hävdat att fondbolaget bör få en starkare representation i fondstyrelsen. Man hänvi- sar bl.a. till att huvudmannen tillskjuter aktiekapital vid bolagsbildningen och ansvarar för marknadsföringen m.m. Dessa skäl är beaktansvärda. Å andra sidan är det viktigt att andelsägarnas möjlighet till' inflytande i kapitalsparfonden stärks. Det bör därför vara tillfyllest att möjlighet finns att utöka fondbolagets styrelse och därigenom öka antalet representanter från fondbolagets ägare utan att majoritetsförhållandet i fondstyrelsen rubbas.

Om styrelsen begränsas till sju ledamöter kommer den således att bestå av fyra ledamöter utsedda av fondandelsägarna. två utsedda av staten och en av fondbolagets ägare. ()m styrelsen utvidgas till nio ledamöter öppnas däremot en möjlighet för fondbolagets ägare att utse två ledamöter i fondbolagets styrelse. Andelsägarnas inflytande bör vidare stärkas genom att andelsägarstämmorna görs obligatoriska. I samma syfte bör det alltid finnas en av stämman utsedd valberedning.

För att ytterligare stärka andelsägarnas inflytande skall endast de styrel- seledamöter som utsetts av fondandelsägarstämman utöva rösträtten för fondens aktier. Förändringarna rörande styrelsesammansättning. lagstad- gad valberedning och andelsägarstämma samt utövandet av rösträtten för fondens aktier bör även gälla för de nuvarande aktiesparfonderna.

3.4.4. Placeringsmojlighere/'na för de allmänna kapitalspmfmzderna

Departemenrsförslaget: De placeringsmöjligheter som föreslås för de allmänna kapitalsparfonderna överensstämmer med ett undantag med dem som f. n. gäller för aktiesparfonder. dvs. svenska aktier, konver- tibla skuldebrev och skuldebrev med optionsrätt. Dessutom tilläts pla- ceringar'upp till 25 % av fondförmögenheten i värdepapper utfärdade av svenska staten. Motsvarande regler skall gälla för aktiesparfonderna.

Expertgruppens förslag: Överensstämmer med departementsförslaget (se betänkandet. s. 59).

Rmnissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens förslag. (se bil. 3. avsnitt 4 .)

Skäl för departemenrsförslager: Aktiesparfondernas place- ringsmöjligheter har enligt lagen (1978: 428) om aktiesparfonder begränsats jämfört med vad som generellt gäller för aktiefonder enligt aktiefondslagen (1974: 931). Aktiesparfondernas medel skall placeras i börsnoterade svens- ka aktier. konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med options- rätt. Scdan 1982 kan dessutom l0% av fondförmögenheten placeras i icke,

• Sida 38
•  Original

Prop. 1983/84: 30 38 '

börsnoterade företag. Denna möjlighet har dock utnyttjats i begränsad utsträckning. Eftersom hushållssparandet i de nya kapitalsparfonderna skall kanaliseras som riskkapital till svenskt näringsliv bör dessa fonder liksom aktiesparfonderna få en snävare placeringsram än vad som gäller för aktiefonderna. I huvudsak bör de placeringsregler som har gällt för aktiesparfonderna gälla också för kapitalsparfonderna. På en punkt är det dock angeläget att vidga såväl kapitalsparfondernas som de nuvarande aktiesparfondernas placeringsmöjligheter. Det gäller möjligheten att place- ra i svenska statspapper.

Det årliga tillskottet till aktiesparfonderna uppgår för närvarande till ca 2 miljarder kr. eller omkring 170 milj. kr". per månad. Detta medför en kontinuerlig efterfrågan på den inhemska aktiemarknaden. som delvis är oberoende av ekonomiska förändringar i företagssektorn. Följden kan i vissa fall bli att mindre lämpliga placeringar framtvingas och att börskur- sen utsätts för en mekanisk press som inte har någon motsvarighet i företagens ekonomiska utveckling:.

För att undvika sådana marknadsstörningar och samtidigt öka fondernas möjligheter att hålla en relativt hög likviditet bör högst 25% av fondförmö- genheten få placeras i olika typer av statspapper. Därigenom får fonderna goda möjligheter att tillgodose eventuella krav på uttag eller byte av fond utan att behöva avyttra aktier när skatteeffekterna är negativa eller kurslä- get ofördelaktigt. Fondernas möjligheter att genom en skicklig placerings- politik hålla uppe avkastningen även vid en svag kursutveckling på aktie— marknaden förbättras också. Dessa placeringsrcgler bör gälla för såväl kapitalsparfonderna som de nuvarande aktiesparfonderna. Vissa remissin- stanser har framhållit att fonderna bör få möjlighet att placera sin kassa i form av bankinlåning eller bankczertifrkat. Denna möjlighet följer av be- stämmelserna i aktiefondslagen (se prop. 1982/83: l33. s. 70.

3.4.5. De företagsanknutna kapitalsparfrmderna

Placeringsmöjligheter

Deparremen!.sförslagez: Företagsanknutna kapitalsparfonder. som kan bildas vid börsnoterade företag. skall placera till mellan 25 % och l00 % i aktier m.m. utgivna av företaget. Liksom i de allmänna kapital- sparfonderna kan 25% av fondförmögenheten placeras i statspapper. Den femprocentiga röstvärdesspärr som f. n. gäller för de företagsan- knutna aktiesparfonderna skall inte tillämpas för kapitalsparfonderna. Motsvarande förändringar skall genomföras för de företagsanknutna aktiesparfonderna.

Expertgruppen? förslag: Överensstämmer med departementsförslaget. med undantag av att expertgruppen föreslår att högst 50 % av fondförmö-- ' genheten får placeras i det egna företaget (se betänkandet. s. 66).

• Sida 39
•  Original

Prop. 1983/84: 30 39

anisxinxmnserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker expertgruppens förslag. En del menar dock att den övre gränsen på 50 %- inte är nödvändig (se bil. 3. avsnitt 6 ).

Skälför (lapartementsförslaget: Bestämmelser om företagsanknutna ak- tiesparfonder infördes vid årsskiftet l980/8l. Reglerna innebär i korthet att anställda inom ett börsnoterat företag eller koncern kan spara i en särskilt inrättad aktiesparfond. Fondernas medel skall till 10070 placeras i det egna företagets aktier. Undantag görs således från aktiefondslagens bestämmel- ser om att högst 10% av fondens värdepappersinnehav får avse ett företag. Enligt aktiefondslagen kan en aktiefond endast inneha aktier motsvarande högst 5%- av röstvärdet i respektive bolag. För de företagsanknutna aktie- sparfonderna har denna röstevärdesspärr bibehållits.

Denuvarande företagsanknutna aktiesparfonderna är stelt konstruera- de. Fonderna är tvungna att i alla situationer placera hela förmögenheten i det egna företagets aktier. Trots detta hämmas andelsägarnas möjligheter till inflytande på företagets skötsel genom röstvärdesspärren. Den bris- tande flexibiliteten hos de företagsanknutna aktiesparfonderna verkar san- nolikt hämmande på sparvolymen.

Det är mot denna bakgrund angeläget att skapa möjligheter för de företagsanknutna kapitalsparfonderna att sprida riskerna. Samtidigt bör en anknytning till det egna företaget säkerställas. Aktieköp i det egna företa- get bör därför kunna ske i större omfattning än vad som är möjligt enligt den tioproeentsgräns som normalt gäller för aktiefonders placeringar i ett och samma företag. Från remissinstansernas sida har det framförts önske— mål om att den övre gränsen på 50 % tas bort. Som skäl har bl. a. anförts att många företag saknar resurser och kompetens att klara arbetet med att placera hälften av fondens förmögenhet i värdepapper utfärdade av andra företag. Fondstyrelscrna bör dessutom själva få bedöma vilka risker som är förknippade med en placering på upp till lOO% i det egna företaget och anpassa sitt agerande därefter. Eftersom spararna tillåts spara i två kapital- sparfonder samtidigt. (se avsnitt 3.2.3 ) kan andelsägarna balansera sitt risktagande bättre än enligt expertgruppens förslag.

Den ökade risk som finns i de företagsanknutna fonderna bör motsvaras av en ökad möjlighet till inflytande. Det bör med andra ord inte finnas någon begränsning i fråga om hur stor andel av röstvärdet för företagets aktiekapital 'som skall kunna innehas av en företagsanknuten kapitalspar— fond. Nu nämnda regler bör gälla också för de företagsanknutna aktiespar- fonderna.

• Sida 40
•  Original

Prop. 1983/84: 30 40

Fondbolagets styrelse

Departementsförslaget: Fondbolagets styrelse som förvaltar den företagsanknutna kapitalsparfonden skall bestå av minst 5 ledamöter varav majoriteten inklusive styrelsens ordförande utses av fondandels- ägarstämman. Ägarna till fondbolaget utser minst en ledamot. Motsva- rande regler ska gälla för de företagsanknutna aktiesparfonderna.

Expertgruppens förslag: Fondbolagets styrelse skall bestå av minst fem ledamöter, varav en utses av bolagsstämman i fondbolaget och de övriga. inklusive styrelsens ordförande. av fondandelsägarstämman (se betänkan- det. 5. 67).

Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig om detta förslag menar att bolagsstämman i fondbolaget bör få utse mer än en ledamot i fondbolagets styrelse (se bil. 3, avsnitt 6 ).

Skäl för deparlementsförslaget: För en starkare representation i styrel- sen än vad expertgruppen föreslagit har anförts fondbolagets roll för kapi- talsparfondens verksamhet. Huvudmannen. ägaren till fondbolaget, skall tillskjuta aktiekapital vid bolagsbildningen och fondbolaget skall ansvara för marknadsföring m.m. Med hänsyn till detta bör det inte uppställas något legalt hinder mot att fondbolagets ägare tillsätter mer än en represen- tant i styrelsen. Fondandelsägarnas möjlighet till inflytande är tillgodosett i och med att deras representanter garanteras majoritet i fondstyrelsen. utser styrelsens ordförande samt har ensamma rätt att besluta om och hur rösträtten för fondens aktier skall utnyttjas. Motsvarande regler bör gälla för de företagsanknutna aktiesparfonderna.

3.4.6 Behovet av nya fondbolag

Departementsförslaget: Kapitalsparfonderna skall förvaltas av nybil- dade fondbolag. Befintliga fondbolag som förvaltar företagsanknutna aktiesparfonder får dock också förvalta en företagsanknuten kapital- sparfond. Vidare skall det finnas dispensmöjligheter från den generella regeln att nytt fondbolag skall bildas.

Expertgruppens förslag: Överensstämmer med departementsförslaget utom vad gäller dispensmöjligheten (se betänkandet. s. 68).

Remissinstanserrw: De llesta remissinstanser som yttrat sig i denna 'fråga vill att befintliga fondbolag skall få förvalta de nya kapitalsparfon- derna (se bil. 3. avsnitt 5 ).

• Sida 41
•  Original

Prop. 1983/84: 30 41

Skäl för departementsförslaget: Som tidigare framhållits är det viktigt bl.a. med tanke på kapitalmarknadens funktionssätt att undvika alltför dominerande placerare på marknaden. Det är därför önskvärt att kapital- sparfonderna förvaltas av nybildade fondbolag. Detta gäller inte i lika hög grad för de företagsanknutna kapitalsparfonderna. För dessa små fonder kan kostnaden för ett nytt fondbolag också bli relativt kännbar. Övervä- gande skäl talar därför för att ett fondbolag som förvaltar en företagsan- knuten aktiesparfond också får förvalta en företagsanknuten kapitalspar- fond. Motsvarande resonemang är tillämpligt på de fondbolag söm förval- tar aktiesparfonder med dispens från riskspridningsregeln och vissa andra fondbolag som förvaltar mindre aktiesparfonder. För dessa fall bör bankin- spektionen ges möjlighet att meddela dispens från kravet på nytt fondbo- lag. Det bör dock inte få förekomma att ett fondbolag som förvaltat en aktiesparfond med dispens från riskspridningsregeln också förValtar en företagsanknuten kapitalsparfond.

3.4.7. Igårzgsärrande av verksamheten

Departementsförslager: Fondandelsägarstämma skall hållas inom ti- digast 3 månader och senast 6 månader efter det att fondbolaget har tillstånd att bedriva verksamhet. Innan andelsägarstämman hållits.' skall fondbolaget såvitt möjligt undvika att fatta långsiktigt bind-ande beslut för verksamheten. Kapitalsparfonden skall under de första l2 månaderna efter det att bankinspektionen har meddelat sitt tillstånd tillåtas placera upp till 100% av sin förmögenhet i statspapper.

Exner-[gruppens förslag: Överensstämmer med departementsförslaget (se betänkandet. s. 68).

Remissinstanserna.' En del av de remissinstanser som yttrat sig i denna fråga menar att det kan uppstå svårigheter för fondbolaget att marknads- föra kapitalsparfonden och sprida information om fondens verksamhet. om val av placeringspolitik och placerare inte får ske i samband med igångsät- tandet av kapitalsparfonden (se bil. 3. avsnitt 5 ).

Skäl för departemenrsförslaget: Som tidigare anförts är det viktigt att det skapas reella förutsättningar för att öka andelsägarnas inflytande i de nya kapitalsparfonderna. Fondbolaget måste. som några remissinstanser framhållit. i sin marknadsföring i ett tidigt skede kunna ange en placerings- inriktning. Denna skall också anges i de fondbestämmelser som måste fastställas av bankinspektionen innan fondbolaget får utöva verksamhet. Efter beslut av fondandelsägarstämman kan dock fondbestämmelscrna ändras. Innan fondandelsägarstämma hållits bör fondbolagets styrelse

• Sida 42
•  Original

Prop. 1983/84: 30 42

undvika att fatta långsiktigt bindande beslut. Detta får självfallet inte tolkas så att fondbolaget är förhindrat att placera i aktier.

Anledningen till att tre månader skall ha förflutit innan den första andels- ägarstämman skall hållas. är bl. a. att viss förberedelseperiod torde krävas för att det skall vara möjligt att rinna lämpliga kandidater bland andels— ägarna till styrelscpostcrna. Fondbolagen bör också under de första li! månaderna kunna placera upp till l00%- av fondförmögenheten i statspap- per.

3.5. Övriga frågor

3.5.1. Administration och kontroll

Departementsförslaget: Banken kontrollerar att spararen följer givna sparregler. En central instans kontrollerar på uppdrag av riksgäldskon- toret att spararna ej har för många konton eller överskrider belopps- gränserna. Riksgäldskontoret har det övergripande ansvaret för admini- strativa rutiner och kontroller. Bankinspektionen har ett tillsynsansvar för kapitalsparfonderna. Taxeringsmyndigheterna har inget särskilt kontrollansvar i detta sparsystem.

Expertgruppens ]?irslag: Avviker från departementsförslaget genom att ett huvudbanksystem föreslås (.se betänkandet. s. 69).

Remissinsmnserna: Samtliga bankgrupper avstyrker förslaget med hu- vudbanksystem (se bil. 3. avsnitt 7 ).

Skå/för departemenha;/Firslaget: En viktig utgångspunkt är att sparsyste- met skall vara enkelt för den enskilde spararen och begränsa de centrala myndigheternas kontrollåtgärder. För att möjliggöra en effektiv kontinuer- lig kontroll i banksystemet föreslår expertgruppen att varje medlem i allemanssparandet skall ha en huvudbankförbindelse. Genom denna hu- vudbank skall samtliga transaktioner ske och huvudbanken skall svara för fullständiga kontobesked till spararen. Denna ordning bedömdes som önskvärd framför allt i de fall kunden valt att spara i en kapitalsparfond som anlitar en annan bank som förvaringsbank än kundens huvudbank. Ett sådant val från den enskilde spararen kunde tänkas bli tämligen vanligt mot bakgrund av att varje bank endast: tilläts äga ett fondbolag och detta i sin tur endast förvalta en fond med ett begränsat antal sparare.

Enligt de olika bankgrupperna skulle ett huvudbanksystem kräva omfat- tande och kostsamma utbyggnader av datasystem samt riskera att försena införandet av allemanssparandet. Vidare skulle det krävas ett betydande informationsutbyte mellan bankerna. vilket kan anses olämpligt av sekre- tess- och konkurrensskäl. Det kan också te sig förvirrande för kunden om

• Sida 43
•  Original

Prop. 1983/84: 30 43

kontobesked om fondandelarnas värde och utveckling kommer från en annan bank än fondens förvaringsbank.

Att införa huvudbanksystemet är uppenbarligen en komplicerad och tidskrävande procedur. Vid ärendets beredning i regeringskansliet har det framkommit att en smidigare och lika effektiv och säker kontroll kan byggas upp enligt följande huvudlinjer.

Banken ansvarar för att den enskilde kunden inte överskrider 600 kro- nors- eller 30000 kronors-gränsen på ett enskilt konto i allemanssparandet. Har kunden ett konto i vardera sparformen i samma bank får banken kontrollera det sammanlagda beloppet. Det klarar inte alla banker idag men efterhand bör detta vara möjligt. Till dess kan bankerna därför endast åläggas kontrollera att beloppsgränserna inte överskrids för ett enskilt konto. För sparande på fondkonto ligger ansvaret för denna kontroll givet- vis på förvaringsbanken.

I början av varje månad lämnar banken för såväl rikssparkonto som kapitalsparkonto till en central kontrollinstans nödvändiga uppgifter såsom kontohavarens personnummer, typ av konto. öppningsdatum. insatt må- nadsbelopp och ackumulerat nettoinsättningsbclopp (dvs. insättningar mi- nus uttag). Vid det tillfälle bonusränta krediteras ett konto skall även detta inrapporteras.

På den centrala kontrollinstansen registreras och samkörs rapporterna. Därvid skall kontrolleras att kontohavarna inte har öppnat för många konton. att de sammanlagda månadsinsättningarna ej överstiger 600 kr.. och att ackumulerat sammanlagt nettoinsättningsbclopp ej överskrider 30000 kr. För ungdomar måste också uppgifter om utfallen bonusränta lagras så länge att kontroll av att bonusräntan endast utgår en gång kan ske.

Kontrollinstansen återrapporterar till aktuella bankinstitut de kontoha— vare som har felaktiga konton eller gjort felaktiga insättningar. Har kunden för många konton skall det sist öppnade avslutas. Har för stora belopp sparats sammanlagt på tillåtna konton skall överskjutande belopp återbeta- las från det sist öppnade kontot. En särskild regel bör finnas för de fall då spararen öppnat flera konton samma dag. Redan till nästa månadsinsätt— ning bör kunden kunna göra korrekta insättningar. Kontrollrutinerna får anpassas därefter. På felaktiga månadsinsättningar utgår ingen ränta och beloppen återbetalas. För kapitalsparfonderna får en jämkning ske om andelsvärdet fallit under det insatta beloppet.

Med nettoinsättningar avses insättningar minus uttag. Ränta. bonus- ränta och värdestegring räknas ej som insättning. Uttag minskar i första hand insättningsbeloppet och skapar därigenom utrymme för nya insätt- ningar.

Bankernas kontobesked till kunderna bör innehålla uppgifter om under året insatt belopp. gjorda uttag. ackumulerade insättningar netto samt totalsaldo. För kapitalsparkonto skall dessutom uppgift lämnas om antalet fondandelar och värdet på andelarna.

• Sida 44
•  Original

Prop. 1983/84: 30 44

Riksgäldskontoret. som har det övergripande ansvaret för allemansspa- randets administration och kontroll. utfärdar efter samråd med bankerna anvisningar om hur sparsystemet skall tillämpas i sina olika detaljer. Riks- gäldskontoret bör bemyndigas att meddela föreskrifter om administration och kontroll av allemanssparandet.

Eftersom riksgäldskontoret inte självt har resurser för en kontinuerlig kontroll av systemet. bör kontoret uppdra åt någon annan att svara för det praktiska arbetet med den centrala kontrollen. Det ligger nära till hands att därvid söka anlita bankgirocentralen. Andra tänkbara kontrollinstanser kan vara postgirot. upplysningscentralen eller någon lämplig servicebyrå.

Datainspektionen har i sitt remissvar pekat på frågan om registeransva- ret enligt datalagen (l973: 289). Den överföring och registrering av upp- gifter som behövs inom allemanssparandet kommer att ske för riksgälds- kontorets räkning. Riksgäldskontoret måste därför anses vara registeran- svarigt såvitt avser den registrering som den centrala kontrollinstansen skall handha. Liksom fallet är med de kundregistcrsom bankerna, spar- kassorna och fondbolagen kommer att utnyttja i allemanssparandet måste den centrala kontrollinstansens registrering betraktas som ett naturligt led i sparsystemet och i förhållandet mellan spararna och riksgäldskontoret. Därvid förutsätts att spararna är informerade om systemets uppbyggnad i stort och riksgäldskontorets roll i detta. För att uppgifterom insättningar m.m. skall kunna inhämtas från bankernas och andra sparställens kundre- gister och samköras i den centrala kontrollinstansens register. får beslut om inrättande av sådant register fattas innan allemanssparandet inleds.

Något behov av inkomstskattekontroll finns normalt inte i det föreslagna systemet. Detta ligger i linje med strävandena att förenkla självdeklara- tionerna för huvuddelen av inkomsttagarna. Avkastningen är skattefri och behöver alltså ej deklareras som inkomst av kapital. Däremot skall saldot på rikssparkonto och/eller värdet av andelarna i kapitalsparfond redovisas på självdeklarationens förmögenhetssida i likhet med övriga finansiella tillgångar.

Riksskatteverket konstaterar i sitt remissvar att möjligheter till skatte- kontroll kommer att saknas. Verket tolkar förslaget så att taxeringsnämn- den inte kan korrigera taxeringen genom att påföra ränta på ett felaktigt allemanskonto som skattepliktig inkomst. Med anledning av detta kan framhållas att kontrollen förbättras i förhållande till skattesparandet och att antalet felaktiga konton bör bli marginellt. I praktiken bör inte heller några skattepliktiga räntor uppkomma eftersom felaktiga konton inte skall gottskrivas någon ränta. Skulle det likväl inträffa. har spararen givetvis att- uppge räntan som skattepliktig inkomst i vanlig ordning.

• Sida 45
•  Original

Prop. 1983/84: 30 45

3.5.2. Ersättningajrågor

Depurtementsförslaget: Bankernas ersättning från staten för skötseln av rikssparkontona skall motsvara 0,5% av behållningen på kontona vid slutet av resp. år samt 1% av årets saldoökning netto inklusive ränta och bonusränta. Bankerna erhåller också full kompensation från riksgäldskontoret för hela det räntebelopp som spararna erhållit. Vidare bekostar staten den kontroll som på uppdrag av riksgäldskontoret ut- förs vid någon central kontrollinstans. Bankerna erhåller också uttags- avgiftcn på I %. Därutöver får de fritt disponera månadens nettoinsätt- ningar tills dessa senast den l5:e i månaden därefter överförs till riks- gäldskontoret.

Expertgruppens förs/ng: Enligt betänkandet skulle bankerna få ersätt- ning motsvarande 2.5% av saldoökningen netto inkl. ränta men exkl. startpremie. Någon kompensation för räntekostnaderna under den tid sparmedlen står kvari bankerna skulle ej utgå. Vidare skulle den ersätt- ning som föreslås till bankerna även täcka de kostnader som samman- hänger med huvudbanksystemet (se betänkandet. s. 73).

Remissinstanserna : Bankerna anser att den av expertgruppen föreslagna ersättningen är helt otillräcklig för att täcka uppläggningskostnader och rörliga kontokostnader. Några remissinstanser ställer sig tveksamma till konstruktionen och i några fall anser man att bankerna även bör ersättas för de insättningar som förmedlas till kapitalsparfonderna (se bil. 3. av- snitt 8).

Skälför departemen”förslaget: Bankföreningen menar att ersättningen bör utgå på den årliga saldoökningen brutto. dvs. uttag bör inte dras bort från ersättningsunderlaget. Av administrativa skäl vill man att sparpremien inräknas i ersättningsunderlaget. För att motivera personalen att få med kunderna i allemanssparandet vill man ha ersättning med 05% på konto- behållningen varje år. Slutligen önskar affärsbankerna full kompensation för räntebelopp som de gottskrivit spararna från insättningsdagen tills medlen överförs till riksgäldskontoret.

I sistnämnda krav instämmer sparbanksföreningen som menar att ersätt- ningsfrågor som inte täcks av lagstiftning måste regleras i avtal efter förhandlingar. Föreningsbankernas förbund föreslår en årlig ersättning i storleksordningen 0,75 % på stocken samt som stimulans för bankkontoren minst 1 % på saldoökningen. Om enbart ersättning på saldoökningen skall gälla bör denna enligt förbundet fastställas till 4%.

Ersättningens storlek bör i huvudsak grundas på en bedömning av ban-' kernas hanteringskostnader för insamling. kontroll och överföring av spar-

• Sida 46
•  Original

Prop. 1983/84: 30 46

medlen till riksgäldskontoret. Ersättningen bör också utformas så att bank- kontoren stimuleras att aktivt medverka i allemanssparandet.

Expertgruppens förslag om att ersättningen i huvudsak skall baseras på saldoökningen har fördelen att den stimulerar bankerna att försöka öka de behållningar som står inne på rikssparkontona. Under förutsättning att behållningen på rikssparkontona ökar ijämn takt blir kostnadsersättningen också relativt jämnt fördelad mellan åren. Det finns emellertid en risk att ersättningen till bankerna kan bli alltför liten om insättningarna efter en tid avtar. För att undvika detta bör ersättningen delas upp på två komponen- ter. Bankerna bör erhålla en ersättning motsvarande dels 0.5 % av behåll- ningen på rikssparkontona vid slutet av resp. är, dels 170 av årets sal- doökning. netto. För att förenkla beräkningarna bör. såsom bankerna begärt, i ersättningsunderlaget också ingå den bonusränta som spararna får.

Denna konstruktion av ersättningen kan leda till att bankerna på lång sikt överkompenseras för sina kostnader. Ersättningen får då anpassas så att den ståri rimlig relation till kostnaderna främst genom att ersättningen på innestående behållningarjusteras.

Bankernas argument för att få full räntegottgörelse från riksgäldskon- toret är att de annars står en ränterisk på medel som är öronmärkta för staten och inte behöver medräknas bland bankernas skulder. Vidare har anförts att vissa redovisningsproblem kan uppstå.

De synpunkter som framkommit motiverar att bankerna gottskrivs fullt ut för erlagda räntor vilket innebär att bankernas ersättning jämfört med expertgruppens förslag höjs. Höjningen motsvarar den avkastning som banken kan uppnå vid placering av insatta medel innan dessa överförs till riksgäldskontoret.

Vad gäller uppläggnings- och hanteringskostnaderi stort bör det betonas att dessa rimligcn har minskat i och med att huvudbanksystemet inte föreslås bli genomfört. I det nya systemet kommer staten att bekosta den centrala kontrollen. Som bankerna efterlyst får man också vid överföringar ta ut avgifter för kostnaderna i samband därmed (se avsnitt 3.2.5 ).

Eftersom det är svårt att mera exakt bedöma hur stor sparvolymen på rikssparkontona på längre sikt kommer att utvecklas är det också svårt att under mycket lång tid låsa den ersättning som bankerna bör ha för sin medverkan i systemet. Sammantaget torde emellertid den föreslagna er- sättningen under de första fem åren täcka kostnaderna och ge en stimulans att medverka i systemet (se avsnitt 3.5.4 , tabell 2).

De skäl som kan anföras för att staten skall ersätta bankerna för deras medverkan i sparandet på rikssparkonto kan inte tillämpas på bankernas medverkan i fondsparandet. I rikssparkontosystemet utför bankerna ett uppsamlings- och förmedlingsuppdrag för statens räkning och får därför betalt för detta. Motsvarande arbete med kapitalsparfonderna sker för fondbolagens räkning och får ersättas av dessa. Det får ankomma på

• Sida 47
•  Original

Prop. 1983/84: 30 47

bankinspektionen att tillse att den ersättning som bankerna tar ut för sitt arbete med kapitalsparfonderna står i rimlig relation till kostnaderna för detta arbete.

Medel för marknadsföringsinsatser måste ställas till riksgäldskontorets förfogande. Det bör också som tidigare nämnts ställas vissa medel till förfogande i form av utbildningsbidrag för organisationer som önskar bilda ett fondbolag och tillhörande kapitalsparfond.

En särskild sparkommitté för allemanssparandet bör också bildas med uppgift att på olika sätt marknadsföra. informera om och följa upp det nya sparsystemet.

3.5.3. Örergångenfrån skattesparande till allemanssparande

Departementsförs'lager: Allemanssparandet startar den I april 1984. Vid samma tidpunkt upphör nyinsättningarna i skattesparandet. För skattesparande under första kvartalet 1984 görs vissa ändringar i skatte- reglerna. lnsättningar berättigar inte till skattereduktion. Den femåriga bindningen gäller inte för dessa insättningar. Sparmedlen är således tillgängliga för uttag utan avdrag. Övriga skatteförmåner som skattefri ränta och värdestegring gäller liksom för 1983 års skattesparande t.o.m. 1988.

Erperrgruppensförslag: Allemanssparandet föreslås starta den ljanuari l984 och samtidigt upphör nyinsättningar i skattesparandet (se betänkan- det. 5. 89).

Remiss-instanserna: Flera remissinstanser. bland dem bankorganisatio- nerna. har understrukit att längre tid behövs för att utarbeta nödvändiga administrativa rutiner och vidta andra åtgärder som krävs för igångsät- tande av allemanssparandet. Ett antal remissinstanser efterlyser också närmare bestämmelser om vad som skall gälla för skattesparandet efter bindningstidens utgång (se bil. 3, avsnitt It)).

Skil/jär deparIemz-ntsförsluget: Med hänsyn bl. a. till de statsfinansiella kostnader som är förenade med det nuvarande skattesparandet är det angeläget att det snarast möjligt ersätts med allemanssparandet. Det är vidare så att ett årsskifte av olika skäl är den lämpligaste tidpunkten under ett år för byte av sparsystem. En lämplig tidpunkt för byte av sparsystem skulle sålunda vara den 1 januari I984.

Om allemanssparandet skall införas vid årsskiftet l983/84 är det dock uppenbart att tiden blir mycket kort mellan tidpunkten för riksdagens beslut och för den nya sparformens start. För bankerna medför övergång- en ett omfattande förberedelsearbete med systemuppläggning. allmän marknadsföring och kundkontakter. En stor andel av spararna i skatte- sparandet har stående överföringar till skattesparandet antingen inom ban- ken eller mellan olika banker. Strävan måste vara att få med så många som

• Sida 48
•  Original

Prop. 1983/84: 30 . 48

möjligt av dessa sparare också i allemanssparandet. Detta förutsätter kon— takter mellan bankcn och spararen.

Av olika skäl kan det vara svårt. för en bank eller bankgrupp att avsluta sitt systemarbete i sådan tid att banken kan ta emot insättningar i allemans- sparandet redan vid årsskiftet. Det är också ovisst i vilken utsträckning man till den tidpunkten har nått kontakt med alla de sparare som har stående överföringar till skattesparandet. Samtidigt är det" angeläget att hushållens regelbundna sparande inte avbryts utan så smidigt som möjligt växlas in i det nya sparsystemet. Efter kontakter med representanter för de olika bankgrupperna har det visat sig förenat med stora svårigheter och betydande osäkerhet att införa allemanssparandet redan till den ljanuari l984. Bankerna förordar att övergången sker den 1 april 1984 och att de nu gällande reglerna för skattesparandet bibehålls också för denna period. Särskilt från sparbankernas sida har framhållits att det är förenat med svårigheter att ändra i reglerna för skattesparandet under det första kvarta- let l984. Det är emellertid angeläget med hänsyn till dels det statsfinan- siella läget. dels den belastning på. skattemyndigheterna som skattereduk- tionen förorsakar att skattereduktionen nu slopas. Övergången från skatte- sparandet till allemanssparandet bör därför ske på följande sätt.

Allemanssparandet startar den I april l984. Därmed får bankerna god tid att informera om det nya sparsystemet och få kontakt med alla dem som har stående överföringar i skattesparsystemet. Det utsträcker också den tid som står till förfogande för systemu-ppläggning etc.

För att bevara kontinuiteten i hushållens sparande bör insättningar i skattesparandet. dock med reducerade skattefavörer tillåtas t.o.m. mars månad 1984. Därefter skall inga insättningar ske i skattesparandet.

Skattereduktion vid 1984 års taxering medges för samtliga insättningar under l983. Krav på att minst sex månadsinsättningar skall ha gjorts skall alltså inte gälla för l983. 1 övrigt gäller de nuvarande reglerna ifråga om bindning i fem år. skattefrihet för avkastning och värdestegring samt avdrag vid förtida uttag. I den mån sparare som sparat del av år ej erhåller sparbevis kan han själv genom kontoutdrag styrka sin rätt till skattereduk— tion.

För skattesparande under första. kvartalet l984 bör också gälla skattefri- het för avkastning och värdestegring. Dessa skatteförmåner _bör gälla un- der samma tid som motsvarande förmåner för skattesparande under 1983. Däremot bör dessa insättningar ej berättiga till någon skattereduktion. Om skattereduktion inte medges bör beloppen heller inte vara bundna under en femårsperiod. Insättningar i skattesparandet under första kvartalet 1984 kan då tas ut vid valfri tidpunkt utan att avdrag görs och utan uttagsavgift. För Skattefondsparande innebär detta att inlösen. av fondandelar skall ske till gällande marknadsvärde.

Ovanstående övergångsregler innebär således att spararens skatteför- måner reduceras men att sparmedlen i stället görs tillgängliga för uttag utan

• Sida 49
•  Original

Prop. 1983/84: 30 49 i

avdrag. I och med att skattesparandet förlängs behöver nuvarande stående överföringar inte avbrytas vid årsskiftet om kunden ej önskar detta.

Praktiskt bör övergången kunna ske'i den ordningen att kunden före årsskiftet får besked om de nya sparvillkoren så att han kan meddela banken om han inte önskar kvarstå i sparandet. Vid underhandskontakter med bankinspektionen och konsumentverket har det inte framkommit några invändningar mot detta förfaringssätt.

Bindningen av sparmedlen i skattesparandet upphör för första sparårets sparande vid årsskiftet 1984/85. Värdet av de belopp som nu står inte i skattesparandet uppgår till ca 11 miljarder kr. i skattesparande och ca 9 miljarder kr. i skattefondsparandet. Dessa medel inkl. avkastning kommer successivt att bli tillgängliga för uttag under en femårsperiod med början fr.o.m. 1985.

I skattefondsparandet är det endast mindre belopp som frigörs före 1987. När större belopp senare frigörs kan det uppstå ett visst säljtryck på aktiemarknaden i samband med att aktiesparfonderna måste sälja ut mot- svarande del av sitt aktieinnehav för att kunna tillgodose spararnas uttag. Det har emellertid inte ansetts nödvändigt att i detta sammanhang ta slutlig ställning till hur avvecklingen av skattefondsparandet närmare skall regle- ras. De lagstiftningsåtgärder som kan komma att vara erforderliga bör kunna vidtas i god tid före utgången av 1984.

När det gäller skattesparande i bank uppstår knappast några större problem i samband med att innestående belopp frigörs. Eventuellt kan det visa sig lämpligt att anpassa utgivningen av premie- och sparobligationer med hänsyn till när beloppen frigörs. Någon remissinstans har framhållit att medel som står inne på skattesparkonto i bank till skillnad från vad expertgruppen föreslagit inte skall behöva betalas ut när bindningstiden går ut. De kan tillåtas stå kvar på skattesparkontot utan att komma i åtnjutande av detta kontos skatteförmåner. I den mån belopp som avser olika sparår kan hållas isär, bör detta få ske. Enligt gällande anvisningar har spararen rätt att under ett år efter bindningstidens utgång utan uttags- avgift ta ut det frigjorda beloppet.

För att de fondbolag som skall förvalta kapitalsparfonderna i det nya allemanssparandet skall kunna sätta igång sin verksamhet så snart som möjligt efter lagens ikraftträdande har övergångsbestämmelserna utfor- mats på ett sådant sätt att förberedande åtgärder såsom bildande av fond- bolag och inhämtande av tillstånd från bankinspektionen kan ske före den tidpunkten.

3.5.4. Stats/inansic/Ia kosrnadpr

l direktiven till expertgruppen anfördes att fortsatt stimulans av hus- hållssparandet skulle ske till statsfrnansiellt rimliga kostnader. Subven- tionsgraden i skattesparandet har varit för hög. Andra hänsyn som påver- kar utformningen av subventionen är kravet på enkelhet samt ambitionen 4 Riksdagen 1983/84. ] saml. Nr 30

• Sida 50
•  Original

Prop. 1983/84: 30 50

att hålla skattemyndigheterna helt utanför systemet. Subventionsgraden måste också bedömas utifrån de prestationer som spararen gör vad gäller bindning etc.

Expertgruppens förslag innebär att statens direkta kostnad i första hand utgörs av skattebortfallet på avkastningen från sparandet samt kostnaden för startpremien. De kalkyler som gjorts i betänkandet visar att de direkta kostnaderna för skattesubventioner och startpremie i allemanssparandet är ca 40% lägre för en femårsperiod än de subventioner som utgår i skatte- sparandet. Kalkylen bygger på de. volymer som skattesparandet genererat under senare är, ca 4 miljarder per år. Som framhållits av riksrevisionsver- ket varierar emellertid kostnadsfördelarna starkt med sparvolymen per konto. Den startpremie på 400 kr. per person som skulle utgå var givetvis en relativt sett tung kostnadspost vid små sparvolymer per konto.

Den bonusränta som nu istället föreslås tillfaller visserligen alla som sparar under 1984 men blir billigare för statskassan. Kostnaderna för staten blir på detta sätt relaterad till sparvolymen. Med utgångspunkt i förhållandet i skattesparandet dvs. en årlig sparvolym på ca 4 miljarder och ca 1,2 milj. sparare skulle statens kostnad bli ca 60 milj. kr. under 1984. Den avexpertgruppen föreslagna startpremien skulle utbetalas först 1986 men då kosta ca 480 milj. kr. Tas även hänsyn till årligen tillkommande ungdomsgrupper har en besparing skett jämfört med expertgruppens för- slag på ca 500 miljoner kr. (ifr. tabell 2).

Tabell 2. Kostnadsjämförelse mellan skattesparande och allemanssparande (Milj. kr.. 10% avkastning. 55 % marginalskatt)

Skattesubventioner och premier Ersättning till banker och . ., ___—___— kontrollinstans i Ar Arligt Skattesparande Allemanssparandet allemanssparandet sparande ___— ___—___ Skattefri Skattc— Skattefri Bonus Start- Departements— Expert- avkast- reduk- avkast- ränta.J premie förslaget5 gruppens ning tionl ning ca enl. expert förslag6 gruppens ——-———— förslag4 Banker Kontroll Banker ca ca 1 4000 110 600 1102 60 — 32 2— 4 39 2 4000 341 600 341 4 — 53 2— 4 56 3 4000 595 600 595 4 480 68 2— 4 62 4 4000 875 600 875 4 50 83 2— 4 68 5 4000 1 182 600 1 182 4 50 101 2— 4 75 Summa 3 103 3000 3 103 76 580 337 10—20 300

' Här antas 15 % skattereduktion igenomsnitt för sparandet. : Kostnadema för skattesparandet under första kvartalet 1984 har lagts på allemanssparandet för att få en rimligjämförelse. 3 Departementsförslaget innebär bonusränta på S% för alla under 1984 samt alltid första året för ungdomar. 125000 ungdomar antas tillkomma årligen. " [ expertgruppens förslag utgår 400 kr./person 31/3 1986 för alla som börjat spara under 1984. Ungdomarna 16—25 år får alltid startpremie. Här antas ca 125 000 tillkomma varje år. * Ersättning till banker med 0.5 % av behållningen på rikssparkonton. plus 1% av nettosaldoökningen inkl. ränta och bonusränta. plus full räntekompensation för en månadsinsättning under ca 20 dagar. " Ersättning till banker med 2.5 % av nettosaldoökningen inkl. ränta på rikssparkonton. Förjämförbarhet med departementsförslaget antas ersättningen utgå fr. o. m. 1 april 1984.

• Sida 51
•  Original

Prop. 1983/84: 30 51

Å andra sidan ökar statens kostnader jämfört med expertgruppens för- slag vad gäller ersättningen till bankerna från ca 300 till ca 340 miljoner kr. enligt samma tabell. Staten har också åtagit sig att svara för kostnaderna för den centrala kontrollen, vilka kan beräknas uppgå till '2—4 milj. kr. per år. Vidare tillkommer statens kostnader för marknadsföring samt utbild- ningsbidrag till organisationer som önskar starta kapitalsparfond. Däremot bortfaller skatteadministrativa kostnader.

1

5. Specialmotivering

Den centrala reglerna om det nya sparsystemet har samlats i en särskild lag om allemanssparande.

Lagen inleds med allmänna bestämmelser. Där finns regler om vilka som får delta i allemanssparandet (2 5), olika sparformer samt begränsningar i fråga om sparbelopp (3 och 4 åå). bonusränta (5 5), uttagsavgift (6 5) samt om överföring mellan olika sparformer (7 och 8 åå).

Efter de allmänna bestämmelserna följer bestämmelser om riksspar- konto (9 5).

Därefter kommer bestämmelser om kapitalsparfonder. Det finns be- stämmelser om aktiefondslagens tillämplighet (10 å), antalet andelsägare (11 å). förvaltning av kapitalsparfond '( 12 5). styrelsen för fondbolaget (13 25). andelsägarstämman (14 5), placeringen av fondmedel (15 och 16 55). rösträtten för fondens aktier (17 5) samt om fondbestämmelserna (18 5).

Särskilda bestämmelser finns om företagsanknutna kapitalsparfonder, nämligen bestämmelser om kretsen av sparare (19 å), förvaltning (20 äl. styrelsens sammansättning (21 å) och placering av fondmedel (22 5) samt redovisning m.m. (23 5).

De regler om skattelättnader som föreslås för allemanssparande har införts i en särskild lag.

Förslaget till lag om ändringar i lagen ( 1978:428 ) om aktiesparfonder

• Sida 52
•  Original

Prop. 1983/84: 30 52

avser i huvudsak bestämmelser angående styrelsens sammansättning i aktiesparfonder (2 och 10 äs") samt placering av fondmedel (3 och l ! ååå).

Förslaget till lag om ändring i lagen (l978:423) om skattelättnader för vissa sparformer avser bestämmelser för skattesparandet under första kvartalet l984.

5.1. Förslaget till lag om allemanssparande

Allmänna bestämmelser

l 5 I denna lag behandlas den särskilda sparform (allemanssparande) som är förenad med skattelättnader enligt lagen (1983: 000) om skattelätt- nader för allemanssparande.

De skattelättnader som medges enligt den särskilda lagen (1983: 000) om skattelättnader för allemanssparande består i huvudsak av skattefrihet för ränta och annan avkastning av sparandet (se avsnitt 5.2 ).

2 5 Var och en som är kyrkobokförd här i landet får ansluta sig till_ allemanssparandet från och med det år då han fyller sexton år.

Som anförts i avsnitt 3.2.1 bör inte den som vill gå med i allemanssparan- det avkrävas något särskilt bevis om kyrkobokföringen. Om spararen uppger att han är bosatt här i landet bör detta regelmässigt vara tillräckligt för att låta honom gå med i allemanssparandet. Kravet på kyrkobokföring innebär endast att spararen skall vara kyrkobokförd här i landet vid det tillfälle då han ansluter sig till' allemanssparandet.

3 & Sparmedlen skall sättas in i en svensk bank som enligt överenskom- melse med riksgäldskontoret förmedlar allemanssparande. Medlen sätts in på ett rikssparkonto hos banken eller överförs till högst två kapitalspar- fonder. Sparmedlen får även fördelas mellan de båda sparformerna.

Vad som föreskrivs i första stycket och annars i denna lag i fråga om bank gäller också i fråga om sparkassa.

För att en bank skall förmedla allemanssparande förutsätts att en över- enskommelse träffats mellan banken och riksgäldskontoret, som för sta- tcns räkning handhar administrationen av allemanssparandet. Butikerna torde i de flesta fall komma att företrädas av sina centrala organisationer vid träffande av överenskommelser.

lnom allemanssparandet finns två sparformer, dels sparande på riks- sparkonto dels sparande i högst tVå kapitalsparfonder. Medel som sätts in på rikssparkonto överförs till riksgäldskontoret. Medel som är avsedda för en kapitalsparfond sätts in i eller överförs till den förvaringsbank som skall finnas för fonden. Närmare föreskrifter om sparformerna finns i 9 & och följande paragrafer.

Även sparkassor' av den typ-som t.ex. KF har bör kunna medverka i

• Sida 53
•  Original

Prop. 1983/84: 30 53

45. Varje sparare får sätta in högst 600 kronori månader i allemansspa- randet. _

Spararens insättningar. i förekommande fall minskade med uttag. får sammanlagt inte överstiga 30000 kronor.

I denna paragraf finns regler om beloppsgränser för allemanssparandet. De begränsningarna gäller att spararen inte får sätta in högre belopp än 600 kr. i månaden samt att insättningarna i allemanssparandet totalt för en person inte får överstiga 30000 kr. Begränsningen till 600 kr. avser brutto- beloppet av insättningar per månad och beräknas alltså utan avdrag för ev. uttag under månaden. Däremot avser gränsen på 30 000 kr. nettobeloppet av insättningar. Har summan av Spararens insättningar vid något tillfälle uppgått till 30000 kr. och har han därefter gjort uttag kan han ånyo göra insättningar på sitt konto med samma belopp som tidigare uttag, dock med högst 600 kr. per månad. lnget hindrar att en sparare gör flera insättningar per månad om han iakttar de begränsningar som här har redovisats.

Av andra stycket framgår att uttag alltid skall avräknas på insättningar. så långt dessa räcker. även ide fall då ränta tillförts kontot. Man kan alltså inte genom uttag av insättningar och ränta skapa utrymme för insättning av högre belopp än 30000 kr. Med uttag åsyftas här också inlösen av andelar i

. kapitalsparfond. En särskild situation kan uppkomma i kapitalsparfonder om fondande-

larnas värde sjunker under anskaffningspriset. Antag att en sparare har satt in 30 000 kr. i en kapitalsparfond och att fondandelarna p. g. a. kursfall inte är värda mer än 20000 kr. Denne sparare har inte möjlighet att göra ytterligare insättningar i fonden trots att värdet på hans fondandelar just vid detta tillfälle ligger 10000 kr. under taket i allemanssparandet. Följakt- ligen har heller inte en sparare som i motsvarande situation gör ett uttag möjlighet att senare sätta in mer än vad han tagit ut. Å andra sidan påverkas inte möjligheten att göra insättningen på totalt 30000 kr. av en värdestegring.

Maximigränsen på 30000 kr. omfattar inte heller ränta eller bonusränta. Om sparmedlen står kvar en längre tid kan alltså behållningen — med ränta på ränta och. i kapitalsparfonderna. värdestegring — betydligt överstiga de 30000 kr. som satts som en övre gräns för själva insättningarna.

Några särskilda krav på regelbundenhet, t. ex. i form av månatliga insättningar. ställs inte.

För kontroll av de här angivna beloppsgränserna förutsätts att samtliga banker och andra sparställen regelbundet rapporterar transaktionerna i allemanssparandet till den redovisningscentral som riksgäldskontoret anvi- sar.

• Sida 54
•  Original

Prop. 1983/84: 30 54

5 5 Den som börjar spara under år 1984 får ett särskilt tillägg (bonus- ränta) motsvarande fem procent årlig ränta. Bonusräntan bekostas av staten och tillförs spararens konto vid utgången av år 1984.

En bonusränta betalas även till den som börjar spara efter år 1984. om det sker senast det år då spararen fyller 25 år. Bonusräntan tillförs spara- rens konto vid utgången av det år då sparandet har inletts.

För att stimulera intresset för allemanssparandet utgår bonusränta med 5% till alla dem som inleder sitt sparande under år 1984. På belopp som står inne på rikssparkonto under 1984 får alltså spararen en ränta motsva— rande diskontot plus 6.25 %. Liksom räntan i övrigt tillförs bonusränta spararens konto vid utgången av år 1984. Även den som sparar i kapital- sparfond får på motsvarande sätt en bonusränta om 5 %.

Också till den som börjar spara efter 1984 utgår bonusränta om sparan- det inleds senast det år då spararen fyller 25 år.

För den som sparar både på rikssparkonto och på ett eller två kapital- sparkonton tillförs resp. konto bonusränta motsvarande det på kontot sparade beloppet. Bonusräntan överförs från riksgäldskontoret till den bank där spararen har sitt rikssparkonto resp. förvaringsbanken för kapi- talsparfonden.

I och för sig skulle en person i åldern 16—25 år. efter avbrott. kunna börja spara flera gånger i allemanssparandet. Bestämmelsen i andra stycket — en bonusränta — innebär emellertid att en sparare inte har rätt till bonusränta mer än en gång. För att kontrollera detta måste alltså även uppgifter om avslutade konton bevaras i det centrala registret till utgången av det år då spararen fyllt 25 år.

6 5 Vid uttag betalar spararen en avgift motsvarande en procent av det uttagna beloppet. dock minst 20 kronor.

Uttagsavgiften tillfaller banken vid uttag såväl från ett rikssparkonto som från en kapitalsparfond.

I paragrafen finns bestämmelser om avgifter vid uttag. Överföringar mellan konton i allemanssparandet anses inte som uttag enligt denna paragraf. Om överföringar. se 7 &. Avgift betalas vid varje uttag. Den uppgår till en procent av det uttagna beloppet, dock minst 20 kr. Avgiften räknas inte som uttag i den meningen att avgiftsbeloppet räknas av vid bestämmandet av det maximala beloppet för insättningar. I överensstäm- melse med den praxis som bankerna tillämpar bör avgiften vid uttag från rikssparkonto kunna avräknas mot spararens fordran på ränta. Skulle räntebeloppet inte räcka till bör det stå banken fritt att i motsvarande mån jämka avgiften.

7 5 Utan hinder av 4 5 får en sparare överföra hela behållningen på sitt rikssparkonto till ett sådant konto i en annan bank eller. helt eller delvis, behållningen i en kapitalsparfond till en annan sådan fond.

• Sida 55
•  Original

Prop. 1983/84: 30 | 55

Vid överföring enligt första stycket är banken berättigad till ersättning av spararen för sina kostnader för överföringen. Någon uttagsavgift enligt 6 5 skall inte betalas.

Enligt denna paragraf kan spararens behållning i allemanssparandet överföras från en bank till en annan utan hänsyn till beloppsgränserna i 4 &. Likaså kan överföring fritt ske från en kapitalsparfond till en annan sådan fond och även till en företagsanknuten kapitalsparfond, om spararen upp- fyller kravet på anställning i företaget. Överföring förutsätter att andelar löses in. Att överföra behållningen på ett rikssparkonto till en kapitalspar- fond eller vice versa medges däremot inte.

En överföring mellan rikssparkonton måste avse hela behållningen. Överföring mellan kapitalsparfonder kan däremot också ske av en del av spararens tillgodohavanden i fonden.

8 & Om rätten till sparmedlen genom överlåtelse eller på annat sätt övergår till någon annan än spararen eller om spararen pantsätter sin fordran, skall innestående medel betalas ut.

Om en sparare överskrider de begränsningar som enligt 4 5 gäller för allemanssparandet. skall överskjutande sparmedel betalas ut till honom. Någon ränta eller värdeökning på dessa medel skall ej gottskrivas spara- ren. Om det för sparmedlen har förvärvats andelar i en kapitalsparfond och om andelsvärdet därefter har sjunkit. skall beloppet jämkas i motsvarande man.

Vid utbetalning enligt första stycket skall uttagsavgift enligt 6 % erläggas.

Så som sparsystemet är uppbyggt blir spararen efter hand berättigad till allt större skatteförmåner även efter det att han har satt in maximalt belopp på kontot. Det beror på att eftersom behållningen växer med ränta på ränta och hela den årliga ränteavkastningen är skattefri. Den grund för skatteför- måner som spararen på detta sätt har byggt upp kan av naturliga skäl inte längre gälla om rätten till sparmedlen. genom arv eller på annat sätt. övergår till en annan person. För att så långt som möjligt förenkla kontroll- förfarandet i allemanssparandet föreskrivs därför i denna paragraf att sparmedlen skall betalas ut när rätten till dem övergår till annan person. Detsamma gäller om spararen pantsätter sin fordran. Utbetalning bör göras så snart det lämpligen kan ske.

Om det vid kontrollen i bankgirocentralen konstateras att spararen överskridit de begränsningar i fråga om antal konton och belopp som anges i 3 & första stycket och 4.5 skall oriktigt insatta belopp betalas ut till spararen. Vid en sådan utbetalning erhåller spararen som regel ett belopp motsvarandet det han satt in för mycket i allemanssparandet. Upplupen ränta på rikssparkonto tillfaller banken och eventuell värdetillväxt på andelar i kapitalsparfond tillfaller fonden. Skulle andelarna ha minskat i värde får beloppet reduceras i motsvarande mån.

1 avsnitt 3.5.1. har närmare redovisats hur bankerna i en sådan situation

• Sida 56
•  Original

Prop. 1983/84: 30 56

bör kunna förfara. Där anges vilka konton som skall avslutas och från vilka konton som utbetalning till spararen skall ske.

Rikssparkon m 9 _5 De medel som sätts in på ett rikssparkonto skall överföras från banken till riksgäldskontoret.

På de medel som satts in på ett rikssparkonto utgår årlig ränta enligt en räntefot som motsvarar det av riksbanken fastställda. vid varje tid gällande diskontot med tillägg av 1.25 procentenheter.

I första stycket föreskrivs att insatta medel skall överföras till riksgälds- kontoret. Hur överföringen bör gå. till har berörts i avsnitt 3.5.2 .

Ändringar av diskontot tillkännages särskilt. Diskontot är f. n. 85% (SFS 1983:181).

Kapitalsparfonder

10 & En kapitalsparfond är en fond för sparande i svenska aktier och andra svenska värdepapper.

I fråga om kapitalsparfonder gäller vad som föreskrivs i aktiefondslagen (l974:93l) och annan författning om aktiefond med de avvikelser som följer av denna lag och lagen (1983: 000) om skattelättnader för allemans- sparande.

Sparandet i aktier i det nya sparsystemet avses ske i kapitalsparfonder. För kapitalsparfonderna gäller i allt väsentligt vad som stadgas om aktie- fonder i aktiefondslagen (1974: 931). Vissa särskilda bestämmelser an- gående kapitalsparfonderna har dock. tagits upp i 11—23 åå lagen om alle- manssparande och i lagen ( 1983:000 ) om skattelättnader för allemansspa- rande.

]] & Antalet andelsägare i en kapitalsparfond får inte överstiga 75000.

12 ii En kapitalsparfond förvaltas av ett fondbolag som bildas särskilt för detta ändamål.

Ett fondbolag får inte förvalta mer än en kapitalsparfond. Bankinspektionen kan. om det finns särskilda skäl. medge undantag från första stycket.

Av första stycket framgår att en kapitalsparfond endast får förvaltas av fondbolag som bildats särskilt för ändamålet. Om särskilda skäl föreligger kan dock. enligt tredje stycket. bankinspektionen medge att även annat fondbolag får förvalta en kapitalsparfond. Sådan dispens är tänkt att ges när ett tillstånd inte skulle strida mot de allmänna strävandena att motver- ka att inflytande m. m. samlas på ett fåtal händer. Som exempel på fall där dispens bör kunna ges kan nämnas de fondbolag som förvaltar aktiespar- fonder som huvudsakligen vänder sig till de anställda i ett visst företag och vars medel upp till 25 % enligt tillstånd av bankinspektionen får placeras i aktier i företaget.

• Sida 57
•  Original

Prop. 1983/84: 30 57

Också ett fondbolag som nyligen startat sin verksamhet och som förval- tar en aktiesparfond av ringa omfattning bör kunna erhålla dispens. Ett sådant exempel är det fondbolag som förvaltar en aktiesparfond med anknytning till Civilingenjörsförbundet. Motsvarande, bör gälla om den förvaltade fonden har en klart begränsad. regional inriktning som Arvika- fonden.

Eftersom reglerna om bl.a. sammansättningen av fondbolagets styrelse är olika i fråga om allmänna kapitalsparfonder (däribland fonder med s. k. 25 %-dispens) och företagsanknutna kapitalsparfonder kan ett fondbolag som förvaltar en allmän kapitalsparfond inte ges dispens att förvalta en företagsanknuten fond. Omvänt gäller att fondbolag som förvaltar en före- tagsanknuten fond inte kan få dispens att förvalta en allmän fond.

13 & Styrelsen för fondbolaget skall bestå av minst sju ledamöter. Av styrelseledamöterna väljs flertalet och bland dem styrelsens ordförande av en fondandelsägarstämma. Av de övriga ledamöterna utses två av rege- ringen och minst en av bolagsstämman i fondbolaget. För de av fondan- delsägarstämman valda ledamöterna skall stämman välja suppleanter.

Intill dess andelsägarstämma hållits består styrelsen av de ledamöter som regeringen och bolagsstämman har utsett.

Fondandelsägarstämmans val av ledamöter och suppleanter i fondbola- gets styrelse skall beredas av en valberedning, utsedd av en fondandels- ägarstämma. Detta gäller dock ej första gangen val äger rum.

Denna paragraf innehåller bestämmelser om styrelsens sammansättning och om förfarandetvid val av ledamöter. '

Av första stycket framgår att en styrelse med sju ledamöter kommer att bestå av fyra andelsägarrepresentanter. två av regeringen utsedda leda- möter och en representant för fondbolaget. Genom en ökning av antalet styrelseledamöter kan fondbolagets representation stärkas. Representan- terna för fondandelsägarna kommer dock under alla förhållanden att vara i majoritetsställning.

För en styrelseledamot som utsetts av andelsägarstämman skall alltid utses suppleant. Huruvida suppleanter skall finnas för de av fondbolagets bolagsstämma valda styrelseledamöterna regleras i bolagsordningen.

Antalet eller lägsta och högsta antalet ledamöter och suppleanter i fond- bolagets styrelse skall enligt 12 & aktiefondslagen anges i fondbestämmel— serna. Detsamma gäller mandatperioden.

Av 8 kap. 9 & aktiebolagslagen (1975: 1385) följer att minst hälften av ledamöterna måste vara närvarande för att styrelsen skall vara beslutför. Enligt samma stadgande skall som styrelsens beslut gälla den mening som flertalet av de närvarande röstar för eller. vid lika röstetal. den mening som ordföranden biträder. Krav på högre närvaro och kvalificerad majoritet kan ställas uppi bolagsordningen. Dessa bestämmelser är tillämpliga också i fråga om de aktiebolag (fondbolag) som har fått tillstånd att förvalta en kapitalsparfond.

• Sida 58
•  Original

Prop. 1983/84: 30 . 58

Valet av andelsägarrepresentantcr i fondbolagets styrelse vid den första stämman kan uppenbarligen inte vara berett av en av andelsägarstämma utsedd valberedning. Det får ankomma på de styrelseledamöter som rege- ringen och fondbolagets bolagsstämma utsett att tillse att valet bereds på ett sådant sätt att intresset av ett spritt andelsägarinflytande kan komma till uttryck redan i det första valet av andelsägarrepresentanteri fondbola- gets styrelsc. [ en företagsanknuten kapitalsparfond får uppgiften ankom- ma på de av bolagsstämman utsedda ledamöterna.

14 & För fondandelsägarna i en kapitalsparfond skall årligen hållas stäm- ma.

En fondandelsägarstämma skall hållas första gången tidigast tre och senast sex månader efter det att bankinspektionen meddelat tillstånd för fondbolaget att utöva fondverksamhet.

Enligt första stycket blir det obligatoriskt att hålla fondandelsägar- stämma i kapitalsparfonderna. Sådan stämma skall hållas minst en gång om året.

För att så snart som möjligt efter det att fondförvaltningen kommit igång. men först sedan ett tillräckligt antal andelsägare finns. ge andels- ägarna möjlighet att utöva inflytande på fondens verksamhet föreskrivs i andra stycket att den första fondandelsägarstämman skall hållas tidigast tre och inte senare än sex månader efter det att bankinspektionen meddelat tillstånd för fondbolaget att utöva aktiefondsverksamhet.

Enligt 18 5 skall fondbestämmelserna innehålla närmare regler om fond- andelsägarstämman.

15 & Fondbolag får till en kapitalsparfond förvärva endast följande slag av värdepapper, nämligen

1. sådana svenska aktier och av svenskt aktiebolag utfärdade konver- tibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som noteras vid Stockholms fondbörs.

2. värdepapper som avses i 1 och som utbjuds till försäljning under sådana förhållanden att sannolika skäl finns för antagande att de inom ett år från förvärvet kommer att inregistreras vid Stockholms fondbörs.

3. andra svenska aktier samt andra av svenskt aktiebolag utfärdade konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till ny- teckning.

4. bevis om rätt att teckna eller erhålla aktier eller andra värdepapper som avses i 1—3.

5. obligationer och andra skuld'förbindelser. utfärdade av staten. Har värdepapper som förvärvats enligt första stycket 2 ej inregistrerats eller noterats inom ett år från förvärvet. skall de avyttras så snart det lämpligen kan ske. om de inte "vid något tillfälle under ettårsperioden kunnat inrymmas inom tioprocentsgränsen enligt sista stycket.

Ett fondbolag får inte till kapitalsparfond förvärva aktier i bolaget. Ett fondbolag får inte till fonden mot vederlag förvärva värdepapper som avses i första stycket 3 eller bevis om rätt att teckna eller erhålla sådana

• Sida 59
•  Original

Prop. 1983/84: 30 59

värdepapper i sådan omfattning att värdet av värdepapperen och bevisen genom förvärvet kommer att överstiga tio procent av fondens värde. Ej heller får ett fondbolag till fonden mot vederlag förvärva värdepapper enligt första stycket 5 i sådan omfattning att värdet av de värdepapper som där avses genom förvärvet kommer att överstiga tjugofem procent av fondens värde. Den sistnämnda begränsningen gäller dock inte förrän ett år efter det att fondbolaget erhållit bankinspektionens tillstånd att bedriva fondverksamhet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om kapitalsparfondernas place- ringsområden. I huvudsak överensstämmer reglerna med vad som gäller för de nuvarande aktiesparfonderna. .

För att öppna möjlighet också för anställda i icke börsnoterade företag till ett aktiesparande som är inriktat på det egna företaget bör bankinspek- tionen, om särskilda .skäl föreligger. kunna ge dispens från den 10%- begränsning som enligt fjärde stycket gäller i fråga om icke börsnoterade aktier. En förutsättning för dispens bör vara att en inte obetydlig handel i företagets aktier äger rum.

Till skillnad från vad som hittills gällt för aktiesparfonderna ges kapital- sparfonderna möjlighet att placera upp till 25% av fondförmögenheten i obligationer och andra skuldförbindelser som är utfärdade av staten. Un- der det inledande skedet av fondverksamheten. ett år från det att fondbola- get fått tillstånd att bedriva verksamheten. gäller överhuvudtaget ingen begränsning i fråga om placering av fondmedel i statspapper.

16 & Ett fondbolag skall tillse att en kapitalsparfond får en med hänsyn till intresset av riskspridning lämplig sammansättning av värdepapper.

Fondbolaget får ej till fonden mot vederlag förvärva värdepapper av samma utfärdare i sådan omfattning att värdet av de värdepapper i fonden som utfärdats av denne genom förvärvet kommer att överstiga tio procent av fondens värde. Detta gäller ej värdepapper som har utfärdats av staten.

Om det finns särskilda skäl, kan bankinspektionen medge att procentta- let i andra stycket överskrids.

Utan hinder av andra stycket och 15 & sista stycket får vid emission aktier. konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning förvärvas på grund av fondens tidigare aktieinnehav. Så- dana aktier eller skuldebrev skall dock avyttras så snart det lämpligen kan ske och senast ett år efter förvärvet. om värdepapperen ej vid något tillfälle under ettårsperioden kunnat inrymmas inom de gränser som anges i andra stycket och 15 & sista stycket första meningen. Om det finns särskilda skäl. kan bankinspektionen medge uppskov med avyttringen.

Denna paragraf innehåller regler om riskspridning. ] huvudsak överens- stämmer förslaget med motsvarande bestämmelser för aktiefonder. En kapitalsparfond skall alltså i princip inte ha mer än 10% av fondförmögen- heten placerad i värdepapper av samma utfärdare. Bestämmelsen om statspapper i 15 & sista stycket förutsätter dock att undantag görs för sådana. Det har skett i andra stycket.

• Sida 60
•  Original

Prop. 1983/84: 30 60

Begränsningen gäller vid anskaffningstillfället. Skulle fondens aktier i ett visst företag vid senare tillfälle. t.ex. genom kursstcgringar eller fondemis- sioner. överstiga 10%- av fondförtnögenheten är fonden inte för den skull tvingad att genom försäljning nedbringa sitt aktieinnehav i företaget till sådan nivå att värdet motsvarar högst 10% av fondförmögenheten.

Liksom i fråga om aktiesparfonderna kan bankinspektionen medge un- dantag från det här uppställda kravet på riskspridning. Inspektionen har därvid brukat medge att värdepapper med samma utfärdare får motsvara tipp till 25 % av fondförmögenheten.

Möjligheten till undantag har främst utnyttjats av de allmänna aktiespar- fonder som i första hand riktat sig till sparare med anknytning till ett visst företag. Behovet av dispenser för kapitalsparfonder bör bli mindre om skyldigheten för de företagsanknutna fonderna att placera fondmedlen i det egna företaget begränsas till minst 25 %. Det har dock bedömts lämpligt att behålla dispensmöjligheten.

För kapitalsparfonder gäller liksom för aktiefonder att i fonden inte får ingå mer än 5% av röstvärdet för samtliga aktier i ett och samma bolag (22 & aktiefondslagen. beträffande företagsanknutna kapitalsparfonder. se 22 å andra stycket denna lag).

17 & I beslut om rösträtt för aktier i fonden deltar endast de ledamöter i fondbolagets styrelse som har utsetts av andelsägarstämman.

18 & Fondbestämmelserna för en kapitalsparfond skall ange att 1. fonden är en kapitalsparfond för vilken denna lag gäller.

2. fondbolaget skall föra register över innehav av fondandelar och inte skall utfärda fondandelsbevis.

3. utdelning till fondandelsägarna inte skall ske.

4. inlösen av fondandel skall ske i de fall och på de villkor som anges i denna lag och i aktiefondslagen (1974: 931).

Fondbestämmelserna skall också innehålla närmare regler om fondan- delsägarstämma.

I denna paragraf anges vissa minimikrav på vad fondbestämmelserna för en kapitalsparfond skall innehålla.

Enligt andra stycket skall fondbestämmelserna innehålla närmare regler om fondandelsägarstämma. Bland de regler som bör gälla för stämman kan följande nämnas. För att få tillträde till andelsägarstämma och få rösta vid stämman bör fordras att personen i fråga styrkt sitt innehav av fondande- lar. Olika röstvärde för andelar skall inte förekomma. Varje andel skall alltså berättiga till en röst. Fondattdelsägares rätt bör kunna utövas genom ombud på samma sätt som gäller för aktieägare enligt 9 kap. 2 & aktiebo- lagslagen. Vid ordinarie fondandelsstämma bör förekomma. förutom val av ledamöter och suppleanter i fondbolagets styrelse. en redogörelse för förvaltningen av fonden.

Ytterligare bestämmelser om fondandelsägarstämma som kan meddelas

• Sida 61
•  Original

Prop. 1983/84: 30 61

i fondbestämmelserna är t.ex. bestämmelser om tidpunkt för stämma, kallelseförfarande. regler för röstning och även regler för extra stämma.

Företagskautna kapitalslmrjbndcr

19 5 I en företagsanknuten kapitalsparfond får kapitaltillskott göras en- dast av den som är anställd i ett visst bolag eller inom en viss koncern. För sådan fond gäller i tillämpliga delar 10—18 åå om inte annat följer av 20— 23 459".

Kapitaltillskotten till en företagsanknuten kapitalsparfond skall. liksom i fråga om motsvarande aktiesparfonder. komma från dem som är anställda i ett visst aktiebolag eller inom en viss koncern. Avgörande är att anställ- ningsförhållande föreligger när tillskotten sker. Beträffande koncernbe- greppet, se 1 kap. 2 5 aktiebolagslagen (1975: 1385). Vid fastställande av vilka som kan räknas som anställda torde man kunna få ledning av hur begreppet arbetstagare/anställd bestämts när det gäller skyldighet att beta- la arbetsgivaravgift. Man anknyter därmed till det socialförsäkringsrätts- liga arbetstagarbegreppet. Detta kan i vissa fall inrymma personer som civilrättsligt är att betrakta endast som uppdragstagare.

Det ankommer på fondbolaget att pröva om anställningsförhållande föreligger.

Den som pensioneras eller av annat skäl slutar sin anställning på sitt företag kan låta sparmedlen stå kvar i den företagsanknutna kapitalspar- fonden men kan inte tillskjuta ytterligare medel till den fonden. Däremot kan han fortsätta sitt sparande i en annan kapitalsparfond.

20 5 Utan hinder av 12 & gäller att ett fondbolag som förvaltar en eller flera företagsanknutna aktiesparfonder även får förvalta en företagsanknu- ten kapitalsparfond.

Till skillnad från vad som gäller i fråga om förvaltningen av allmänna kapitalsparfonder får ett fondbolag som förvaltar uteslutande en eller flera företagsanknutna aktiesparfonder enligt lagen (1978z428) om aktiespar- fonder får även förvalta en företagsanknuten kapitalsparfond.

21 5 Styrelsen för fondbolaget skall bestå av minst fem ledamöter. Av ledamöterna väljs flertalet och bland dem styrelsens ordförande av fondan- delsägarstämman. Övriga ledamöter väljs av bolagsstämman i fondbolaget. Minst en ledamot skall väljas av bolagsstämman i fondbolaget. För de av fondandelsägarstämman valda ledamöterna skall stämman välja supplean- ter.

Om ett fondbolag förvaltar flera företagsanknutna fonder skall för varje sådan fond i fondbolagets styrelse ingå minst en ledamot som har valts av andelsägarstämman i fonden.

Utan hinder av 8 # fjärde stycket första meningen aktiefondslagen (1974: 931) får till styrelseledamöter i ett fondbolag som förvaltar en före-

• Sida 62
•  Original

Prop. 1983/84: 30 62

tagsanknuten kapitalsparfond för anställda hos bankaktiebolag. utses an- ställda i bankbolaget.

I fråga om styrelsens sammansättning gäller att den skall ha minst fem ledamöter samt att flertalet av ledamöterna och bland dem ordföranden skall väljas av fondandelsägarstämman. Övriga ledamöter väljs av bolags- stämman i fondbolaget. För att garantera fondbolaget ett visst inflytande på verksamheten föreskrivs att minst en styrelseledamot skall utses av bolagsstämman i fondbolaget.

Valet av andelsägarrepresentanter skall, liksom i fråga om kapitalspar- fonderna i allmänhet, förberedas av en valberedning (13 och 19 åå).

Ett fondbolag kan samtidigt förvalta både en eller flera företagsanknutna aktiesparfonder och en företagsanknuten kapitalsparfond. I sådant fall skall, enligt andra stycket och 105 andra stycket lagen om aktiespar- fonder, i fondbolagets styrelse finnas minst en företrädare för andelsägarna i varje fond.

Av 8 & fjärde stycket aktiefondslagen följer bl. a. att en person som är anställd i ett bankaktiebolag inte får vara fondandelsägarrepresentant i styrelsen för ett fondbolag som anlitar banken som förvaringsbank för aktiefond. Tredje stycket innehåller ett undantag från detta förbud såvitt gäller företagsanknutna kapitalsparfonder.

22 & Minst tjugofem procent av en företagsanknuten kapitalsparfonds- värde skall placeras i sådana värdepapper som avses i 15 å och som har utfärdats av det aktiebolag i vilket de som tillskjuter kapital till fonden är anställda eller — om bolaget ingår som moderbolag i en koncern — i vars dotterbolag de är anställda.

Den i 22 & aktiefondslagen (1974: 931) föreskrivna begränsningen i fråga om en aktiefonds innehav av aktier i samma bolag gäller ej för en företags- anknuten kapitalsparfond.

Av fondens beteckning skall framgå vilket företag den är anknuten till.

Denna paragrafinnehåller placeringsreglerna för företagsanknutna kapi- talsparfonder. Jämfört med de nuvarande företagsanknutna aktiesparfon- derna innebär förslaget en väsentligt ökad frihet i fråga om de företagsan- knutna kapitalsparfonderna att placera i andra värdepapper än sådana som getts ut av det egna företaget (den egna koncernens moderbolag). Det enda krav som ställs upp är att minst 25 % av fondförmögenheten skall placeras i värdepapper utgivna av det egna företaget (moderbolaget). Vid tillämpning av begränsningsregeln skall hänsyn tas till de kursvärden som gäller när aktier förvärvas eller avyttras. Har värdet av aktierna i det egna företaget gått ner under 25% av fondens värde, åligger det fondbolaget att förvärva ytterligare i det egna företaget så snart det kan ske på ett för fonden ekonomiskt försvarbart sätt.

För företagsanknutna kapitalsparfonder gäller. liksom för kapitalspar- fonder i allmänhet, att fondförmögenheten kan placeras till högst 25% i statspapper.

• Sida 63
•  Original

Prop. 1983/84: 30 63

Enligt 22 & aktiefondslagen får i en aktiefond inte ingå mer än 5% av röstvärdet för samtliga aktier i ett och samma aktiebolag. Enligt andra stycket gäller denna begränsningsregel inte de företagsanknutna kapital- sparfonderna.

23 & Bestämmelsen i 4 5 andra stycket aktiefondslagen (1974:931)gäller inte fondbolag som förvaltar en företagsanknuten kapitalsparfond. Bankinspektionen får efter ansökan medge att fondbolaget inte avger kvartalsredogörelse för fonden. Bankinspektionen får avstå från att för fondbolaget förordna revisor som avses i 46 & tredje stycket aktiefondslagen.

Enligt 4 & andra stycket aktiefondslagen skall det i ett fondbolags bolags- ordning tas in utlänningsförbehåll enligt 4 & lagen (1982: 617) om utländska förvärv av svenska företag m.m. I paragrafen görs undantag från denna bestämmelse för företagsanknutna kapitalsparfonder. Detta överensstäm- mer med vad som gäller för företagsanknutna aktiesparfonder. Skälen till att undantag gjordes för dessa fonder var bl. a. följande. Ett utlänningsför- behåll innebär i princip att endast en mindre del av aktierna i bolaget — motsvarande mindre än 1/5 av röstetalet för samtliga aktieri bolaget — får förvärvas av utländska rättssubjekt. Med utländskt rättssubjekt jämställs i detta sammanhang bl.a. svenska aktiebolag vars bolagsordning inte inne- håller en utlänningsklausul. Sådan klausul saknas emellertid i bolagsord- ningen för åtskilliga av de större svenska börsnoterade företag som kan vara intresserade av att bilda ett fondbolag. Dessa företag skulle således kunna förvärva endast en mindre del av aktierna i fondbolaget. Eftersom många av de här nämnda företagen sannolikt kan ha intresse av att helt äga de nybildade fondbolagen har det ansetts motiverat att göra undantag från den här redovisade bestämmelsen i aktiefondslagen.

I likhet med vad som gäller för de företagsanknutna aktiesparfonderna kan bankinspektionen avstå från att förordna särskild revisor för att med- verka i granskning av fondbolag som förvaltar en företagsanknuten kapital- sparfond.

För aktiefond och aktiesparfond skall fondbolaget senast en månad efter utgången av varje kalenderkvartal avge kvartalsredogörelse för fond som bolaget förvaltar. Bankinspektionen får enligt 12 5 lagen om aktiespar- fonder medge undantag för denna redovisningsskyldighet i fråga om före- tagsanknutna aktiesparfonder. Intresset av att andelsägarna ges utförlig information om förvaltningen av en företagsanknuten kapitalsparfond är emellertid större genom att dessa fonders placeringsområde vidgas. Möj- ligheten att efterge kravet på kvartalsredovisning har likväl fått stå kvar. Den bör dock i huvudsak endast medges för de fonder där placeringarna även i fortsättningen helt koncentrerar sina placeringar till det egna företa- get.

• Sida 64
•  Original

Prop. 1983/84: 30 , 64

24 & Riksgäldskontoret får meddela de föreskrifter som behövs för admi- nistration och kontroll av allemanssparandet.

[ avsnitt 3.5.1 . har frågan om administration och kontroll av allemans- sparandet behandlats. Där föreslås att riksgäldskontoret skall ha de över- gripande ansvaret för de administrativa rutiner och kontrollåtgärder som behövs. Innan föreskrifter utfärdas måste riksgäldskontoret självfallet samråda med de banker som skall förmedla allemanssparandet.

Overgångsbeslämmelser

Denna lag träder i kraft den I april 1984 och gäller även dessförinnan i fråga om åtgärder som behövs för att lagen i sin helhet skall kunna tilläm- pas från och med den dagen.

Övergångsbestämmclserna har utformats så att förberedande åtgärder för kapitalsparfondernas verksamhet skall kunna genomföras redan i bör- jan av år 1984. Fondbolag kan bildas och registreras. Styrelseledamöter kan utses av regeringen och av fondbolagets bolagsstämma. Vidare kan bankinspektionen pröva frågan om tillstånd för fondbolagen att utöva fondverksamhet. Fondbcstämmelser kan fastställas och dispenser kan meddelas.

5.2. Förslaget till lag om skattelättnader för allemanssparandet

Skattelättnader enligt denna lag medges för sparande enligt lagen (1983: 000) om allemanssparande.

Räntan på sparmedlen samt bonusräntan enligt 5 5 lagen (.19831000) om allemanssparande utgör inte skattepliktig inkomst vid taxering enligt kom- munalskattelagen (19281370) eller lagen (1947:576) om statlig inkomst- skatt. Ränta och utdelning som tillfaller en kapitalsparfond utgör inte heller skattepliktig inkomst.

Realisationsvinst på andel i kapitalsparfond utgör inte skattepliktig in- komst. Avdrag får ej göras för realisationsförlust på sådan andel.

Avkastningen i form av ränta på. sparmedel på rikssparkonto är skattefri. Vad gäller storleken på den skattefria avkastningen finns det ingen annan begränsning än den som följer av att nettoinsättningarna på rikssparkontot inte får överstiga 30000 kr.

Skattefrihet gäller också för den bonusränta som utgår på sparande på rikssparkonto och kapitalsparfond under 1984 och. i vissa fall. för sparan- de som inleds senare.

Ränta och utdelning som tillfaller en kapitalsparfond utgör inte skatte— pliktig inkomst för fonden. Detta överensstämmer med vad som gäller för de nuvarande aktiesparfonderna under den tid de sparade medlen är bundna i fonden. '

Inte heller spararens realisationsvinst vid inlösen av andel i kapitalspar-

• Sida 65
•  Original

Prop. 1983/84: 30 65

fond utgör skattepliktig inkomst. Å andra sidan får avdrag inte göras för realisationsförlust vid inlösen av sådan andel.

Samtliga skattelättnader gäller inkomstskatt. Tillgångarna på riksgälds- konto och andelarnas värde i kapitalsparfond skall på vanligt sätt redovisas i förmögenhetsdeklarationen.

För realisationsvinst i kapitalsparfond föreslås inga särskilda skattelätt- nader. För dessa fonder kommer därför att gälla samma regler som för en aktiefond. Alltså blir fonden skattskyldig för realisationsvinst på aktier som fonden innehaft under kortare tid än två år. Vid längre innehav är realisationsvinsten fri från skatt.

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 april 1984 och tillämpas på insättningar som har skett efter ikraftträdandet.

Genom lagen upphävs lagen (1978z423) om skattelättnader för vissa sparformer. Den gamla lagen gäller fortfarande i fråga om sparande som har skett före den 1 april 1984.

Den lag som nu gäller om skattelättnader för vissa sparformer (sparande på skattesparkonto och skattefondkonto) upphävs. Den gamla lagen skall dock fortfarande gälla insättningar som har skett i dessa sparfonder före den 1 april 1984. Alltså erhåller spararen skattereduktion vid 1984 års taxering för sitt sparande under 1983. Likaså gäller den femåriga bind- ningstiden och bestämmelserna om avdrag vid förtida uttag. Ränta och utdelning på sparskattekonto och i aktiesparfonder är skattefri under bind- ningstiden. .

Som redovisas i avsnitt 5.4 föreslås särskilda bestämmelser gälla för den som deltagit i skattesparandet under en del av år 1983 men som enligt nu gällande bestämmelser inte skulle erhålla skattelättnader för detta sparan- de taxeringsåret 1984. I samma avsnitt föreslås också särskilda bestämmel- ser för sparande enligt den gamla lagen under första kvartalet 1984.

5.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (1978: 428) om aktiesparfonder

2 & Aktiesparfond förvaltas av fondbolag som bildas särskilt för detta ändamål.

Styrelsen för fondbolaget skall bestå av minst sju ledamöter. Av dessa skall flertalet och bland dem ordföranden väljas av en fondandelsägar- stämma. som skall hållas årligen. Av de övriga ledamöterna utses två av regeringen och minst en av bolagsstämman i fondbolaget. För de av fond- andelsägarstämma valda ledamöterna skall stämman välja suppleanter.

Fondandelsägarstämmans val av ledamöter och suppleanter i fondbola- gets styrelse skall beredas av en valberedning. utsedd av en fondandels- ägarstämma.

[ beslut om rösträtt för aktier i fonden deltar endast de ledamöter i fondbolagets styrelse som har utsetts av fondandelsägarstämman.

5 Riksdagen 1983/84. ! .t'uml. Nr 30

• Sida 66
•  Original

Prop. 1983/84: 30 66

Genom de föreslagna ändringarna kommer samma regler att gälla för aktiesparfonderna som för kapitalsparfonderna i de frågor som redovisats ovan.

35. Till aktiesparfond får endast förvärvas

a) värdepapper enligt 19 & aktiefondslagen (1974: 931) vilka är

1. aktier i svenskt aktiebolag, ' 2. sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med op- tionsrätt till nyteckning som har utfärdats av svenskt aktiebolag.

b) obligationer och andra skuldförbindelser. utfärdade av staten. Utan hinder av 21 å andra stycket aktiefondslagen får fondbolaget till fonden mot vederlag förvärva värdepapper enligt första stycket b) i sådan omfattning att värdet av de värdepapper som där avses genom förvärvet kommer att uppgå till tjugofem procent av fondens värde.

Bankinspektionen får medge att det i 19 & sista stycket aktiefondslagen angivna procenttalet överskrids.

Innebörden av den i paragrafen föreslagna ändringen är att aktiespar- fondernas liksom kapitalsparfondernas medel kan till högst 25 %- placeras i statspapper. Här hänvisas till vad som anförts under 15 5 i avsnitt 5.1 .

Med hänsyn till att aktiesparfonderna inte tillförs något nytt kapital från andelsägarna efter den 31 mars 1984 har bestämmelsen om placeringsin- riktning på nyemitterade aktier och konvertibla skuldebrev i nuvarande tredje stycket ansetts kunna utgå.

10 & Förvaltar ett fondbolag uteslutande en eller flera företagsanknutna aktiesparfonder. gäller i stället för 2 5 andra stycket att styrelsen för fondbolaget skall bestå av minst fem ledamöter samt att flertalet och bland dem ordföranden skall väljas av fondandelsägarstämman. Övriga leda- möter väljs av bolagsstämman i fondbolaget. Minst en ledamot skall väljas av bolagsstämman. För de av fonciandelsägarstämman valda ledamöterna skall stämman välja suppleanter.

Om ett fondbolag förvaltar flera aktiesparfonder. skall för varje företags- anknuten fond i fondbolagets styrelse ingå minst en ledamot, som valts av fondandelsägarstämman i denna fond.

Utan hinder av 8 & fjärde stycket första meningen aktiefondslagen (1974: 931) får till styrelseledamöter i fondbolag. som förvaltar en företags- anknuten aktiesparfond för anställda hos ett bankaktiebolag utses anställ- da i bankbolaget.

De ändringar som föreslås i fråga om styrelsens sammansättning i fond- bolag som förvaltar företagsanknutna aktiesparfonder överensstämmer med vad som" föreslagits i fråga om de fondbolag som förvaltar företagsan- knutna kapitalsparfonder. Här hänvisas till vad som anförts under 21 s' i avsnitt 5.1 .

()cksä för de företagsanknutna .:tktiesparfonderna innebär förslaget att endast andelsägarrepresentanterna i fondbolagets styrelse deltar i beslut rörande rösträtt för fondens aktier.

• Sida 67
•  Original

Prop. 1983/84: 30 . 67

11 5 I en företagsanknuten aktiesparfond skall minst tjugofem procent av fondens värde placeras i sådana värdepapper som avses i 3 & första stycket a) och som har utfärdats av det aktiebolag, i vilket de som tillskjuter kapital till fonden är anställda eller — om bolaget ingår som moderbolag i en koncern — i vars dotterbolag de är anställda.

Den i 22 & aktiefondslagen (1974: 931) föreskrivna begränsningen i fråga om en aktiefonds innehav av aktier i samma bolag gäller ej för en företags- anknuten aktiesparfond.

Av fondens beteckning skall framgå vilket företag den är anknuten till.

Den föreslagna ändringen innebär att de företagsanknutna aktiespar- fonderna ges samma möjlighet tillriskspridning som gäller för de företags- anknutna kapitalsparfonderna. Alltså begränsas kravet på placeringar i det egna företaget till att gälla minst 25% av fondförmögenheten. Den före- slagna ändningen innebär att det också för de företagsanknutna aktiespar- fonderna öppnas möjlighet att placera 25 % av fondförmögenheten i stats- papper.

En aktiefonds möjligheter att inneha aktier i samma bolag begränsas bl. a. av 22 & aktiefondslagen . där det föreskrivs att i en fond inte får ingå mer än S% av röstvärdet för samtliga aktier i ett och samma bolag. Föreskriften är f. n. tillämplig också i fråga om företagsanknutna aktiespar- fonder. I likhet med vad som föreslås beträffande de företagsanknutna kapitalsparfonderna föreslås att denna begränsning inte längre skall gälla för de företagsanknutna aktiesparfonderna.

Ör'ergångsbestrimma/ser

Denna lag träderi kraft den 1 april 1984. En styrelse i fondbolag. vilken valts före lagens ikraftträdande kvarstår utan hinder av 2 & andra stycket och 10 5 första stycket under den tid valet avser. Bestämmelsen i 2 .5 tredje och fjärde styckena tillämpas inte förrän styrelse enligt denna lag första gången har valts.

Av övergångsbestämmelserna följer att den styrelse som sitter vid mä- nadsskiftet mars/april 1984 kan vara kvar mandatperioden ut. Först däref- ter kommer alltså de nya reglerna angående styrelsens sammansättning att tillämpas i fråga om fondbolag som förvaltar aktiesparfonder. Det har också ansetts lämpligt att tillämpa de nya reglerna angående förfarandet vid beslut om rösträtt för innehavda aktier först då den nya styrelsen har tillträtt. Liksom i fråga om kapitalsparfonderna kan val av fondandelsägar- representanter första gången ske utan att valet beretts av en valberedning.

5.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978z423) om skattelättnader för vissa sparformer

Enligt vad som tidigare framgått ( avsnitt 5.2 ) föreslås lagen om skatte- lättnader för vissa sparformer bli upphävd genom lagen om skattelättnader

• Sida 68
•  Original

Prop. 1983/84: 30 63

för allemanssparande när denna trädcri kraft den 1 april 1984. Den gamla lagen skall dock fortfarande gälla i fråga om sparande som sker före den 1 april 1984. För sådant sparande skall alltså skattelättnader fortfarande åtnjutas enligt den gamla lagen.

] fråga om det sparande som sker enligt den gamla lagen under första kvartalet 1984 och en del av 1983 års sparande enligt samma lag. föreslås dessutom följande ändringar i der.. gamla lagen.

'] 1 äförsm stycket görs ett tillägg om att skattelättnader enligt den gamla lagen inte skall medges för sparande som sker efter utgången av mars 1984.

[2 åförsta stycket. enligt vilket spararen får Sparskattereduktion under förutsättning att han gjort insättningar under minst sex av inkomstårets månader. inskjuts dels en bestämmelse om att Sparskattereduktion medges för sparande under 1983, även om insättningar gjorts under ett mindre antal månader. dels en bestämmelse om att sparskattereduktion inte åt- njuts för sparande under 1984.

Om någon börjat spara under senare delen av året. men inte hunnit kValiftcera sig för sparskattereduktion genom sex månadsinsättningar det året, har han enligt 2 5 andra stycket kunnat utnyttja dessa insättningar för erhållande av Sparskattereduktion på en gång för dessa och nästa års insättningar. En förutsättning för detta har varit att han gjort minst sex månadsinsättningar året efter det han började spara. För att inte den i första stycket föreslagna regeln rörande sparande under 1983 skall berätti- ga någon som börjat spara under 1982 till Sparskattereduktion utan att nämnda förutsättningar har uppfyllts. har en bestämmelse som hindrar detta införts i andra stycket. I samma stycke har också tillagts att bestäm- melserna i detta inte skall tillämpas i fråga om sparande som påbörjas under år 1983. '

'De skattelättnader som medges för sparande enligt den gamla lagen under första kvartalet 1984 medges under samma tid som skattelättnaderna för sparande under 1983. I enlighet härmed föreskrivs i ett nytt andra stycket i 3 # att räntan på sparmedel som satts in på lönsparkonto under 1984 inte utgör skattepliktig inkomst under det året eller de närmast föl- jande fyra åren. Vidare föreskrivs följande i ett tillägg till andra stycket i 4 5, som behandlar realisaltionsvinstheräkning i fråga om fondandelar, när det gäller andelar som förvärvats under 1984. Avyttras en andel före utgången av 1988 utgör en realisationsvinst, som uppkommer vid avytt- ringen. inte skattepliktig inkomst. Ej heller medges avdrag för realisations- förlust som uppkommer vid en sådan avyttring. Avyttras en andel efter utgången av 1988 får. efter den skattskyldiges val. anskaffningskostnaden beräknas antingen till andelens marknadsvärde vid utgången av 1988 eller till värdet vid utgången av mars 1984, ökat med avkastningen t.o.m. 1988. 1 det första fallet anses andelen anskaffad vid utgången av 1988 och i det andra fallet vid utgången av mars 1984. Sistnämnda regler överensstämmer i princip med vad som gäller vid avyttring av andelar som förvärvats före .l984.

• Sida 69
•  Original

Prop. 1983/84: 30 ' 69

Om någon gör tlttag från skattesparkonto eller löser in andelar i aktie- sparfond före utgången av det femte året "efter det år för vilket sparskat- tereduktion kommer i fråga". skall enligt 5 & visst avdrag göras. Att den som deltar i skattesparandet under första kvartalet 1984 inte skall vidkän- nas sådant avdrag följer redan av 5 5. Någon sparskattereduktion kommer ju inte i fråga för insättningar under 1984. I 5 & behöver alltså ingen ändring göras.

I 6å föreskrivs att skattskyldig som vill åtnjuta Sparskattereduktion skall till deklarationen foga ett intyg rörande sina insättningar m.m. Inty- get har form av ett med hjälp av ADB framställt sparbevis. De som enligt det tillägg som föreslås i 2 & första stycket får sparskattereduktion för sparande under 1983 kan av tekniska skäl enligt uppgift inte få sådant sparbevis. Som intyg bör i dessa fall godtas kontoutdrag eller liknande handling som banken eller fondbolaget utfärdar.

Ändringar i lagen om skattelättnader för vissa sparformer avses träda i kraft den I januari 1984 och tillämpas första gången vid 1984 års taxering.

6. Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till 1. lag om allemanssparande. 2. lag om skattelättnader för allemanssparande. 3. lag om ändring i lagen (l978: 428) om aktiesparfonder. 4. lag om ändring i lagen (l978:423) om skattelättnader för vissa spar- former.

7. Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

• Sida 70
•  Original

• Sida 71
•  Original

Prop. 1983/84: 30 71 Bila ga I

Sammanfattning av expertgruppens betänkande (Ds Fi 1983: 15) Allemanssparandet

Bakgrund

Regeringen tillsatte i slutet av januari l983 en expertgrupp med uppgift att utreda vissa frågor rörande stimulanser av hushållens sparande.

Den allmänna bakgrunden är att sparandet i den svenska ekonomin är för lågt och måste höjas väsentligt. om det skall vara möjligt att häva de ekonomiska obalanserna. Bl.a. är det viktigt att öka hushållens sparande. som f.n. är mycket lågt både historiskt sett och vid en internationell jämförelse.

Utredningsuppdraget har gått ut på att söka finna metoder att stimulera hushållens sparande i former som underlättar finansieringen av statens budgetunderskott och främjar näringslivets försörjning med riskvilligt ka- pital.

Finansieringen av det stora statliga budgetunderskottet riskerar att ska- pa allvarliga problem antingen genom att driva upp räntorna — vilket skulle hämma näringslivets investeringar — eller genom att ytterligare öka likvidi- teten i ekonomin — vilket skulle kunna leda till ökad inflation och valutaut- flöde. Av denna anledning är det angeläget att hushållen i ökad utsträck- ning får medverka till att direkt finansiera statsupplåningen. Vidare kräver ' den nödvändiga expansionen av den konkurrensutsatta sektorn i svenskt näringsliv bl.a. ett betydande utbud av riskvilligt kapital. Även i detta avseende är det önskvärt att hushållen kan medverka. Härigenom skapas också möjligheter att i någon mån motverka makt- och ägarkoncentra- tionen i näringslivet. i '

En rad frågor som berör hushållssparandets villkor har inte ingått i utredningsuppdraget. Det gäller bl.a. förslag att höja det s.k. sparavdra- get. ändra utformningen av vinstsparsystemet och allmänna önskemål att särskilt stimulera vissa sparformer eller vissa gruppers sparande. t.ex. bostadssparande. försäkringssparande. kooperativt sparande och ungdo- mars sparande. Det har inte heller legat inom utredningsuppdraget att diskutera utformningen av skattesystemet. t. ex. vad gäller kapitalbeskatt- ningen. eller förändringar i riktning mot en utgiftsskatte- eller realbeskatt- ningsmodell'. Sådana frågor bör enligt vår mening övervägas i annat sam- manhang.

Utredningsuppdraget har huvudsakligen gällt att utifrån den kritik som har riktats mot det nuvarande skattesparandet antingen föreslå tillräckligt omfattande förändringar av detta sparsystem eller också att föreslå nya sparformer som får ersätta skattesparandet. De regler som föreslås skall enligt direktiven träda i kraft fr.o.m. den I januari 1984.

Kritiken mot skattesparandet har bl.a. gällt de höga statsfinansiella

• Sida 72
•  Original

Prop. 1983/84: 30 72

kostnaderna. den fördelningspolitiska utformningen. de hårda bindnings- reglerna som torde ha avskräckt stora grupper med måttliga inkomster från att delta samt den s.k. utträdesproblematikcn. dvs. möjligheten att efter bindningsperioden lyfta medel och göra nya insättningar med dessa medel som berättigar till ytterligare förmåner.

Kritik har också riktats mera specifikt mot olika inslag i aktiefondspa- randet. Man har därvid pekat på spararnas bristande möjligheter till insyn och inflytande i aktiesparfonderna. deras alltför begränsade möjligheter att byta fond och fondernas starka anknytning till bankerna. Det har vidare anförts att de nuvarande placeringsreglerna tenderar att i vissa fall fram- tvinga mindre lämpliga placeringar och kan medföra en mekanisk press uppåt på aktiekurserna.

Krut-' på det nya spars_t'stcnzcl

l våra överväganden har vi kommit fram till att följande krav bör ställas på det framtida sparsystemet. Det bör . stimulera hushållens sparande i sådana former som dels underlättar finansieringen av det statliga budgetunderskottet och dels tillför närings- livet riskkapital. främja ett långsiktigt och regelbundet sparande. stimulera nya grupper att spara. vara fördelningspolitiskt rättvist. vad gäller aktiesparande. främja ett spritt ägande. motverka makt- och ägarkoncentration och öka spararnas insyn och inflytande. vara enkelt och lättförståeligt för spararna. möjliggöra en positiv real avkastning efter skatt på de sparade medlen. vara förbundet med begränsade statsfinansiella kostnader. vara enkelt att administrera och kontrollera. Vi har bedömt att dessa krav ej skulle uppfyllas vid mera begränsade förändringar av skattesparsystemet. Därför föreslår vi att sparstimulan- serna skall knytas till ett nytt sparsystem som ersätter skattesparandet.

AIle/nunssparandct — huruddrag

Vi föreslår att ett nytt sparsystem införs med följande allmänna känne- tecken:

. Sparsystemet skall kallas allemanssparandet. . Sparsystemet är öppet för alla fysiska personer fr.o.m. det år de fyller 16 år.

. Avkastningen på medel som står inne i sparsystemet är befriad från inkomstskatt. Någon tidsbegränsning för denna förmån finns ej. . Sparstimulanser utgår dels till sparande på rikssparkonton i bank. där medlen slussas vidare till riksgäldskontoret. dels till aktiesparande i kapitll/.tpa/fimdcr. . insättningarna per månad kan vara lägst [00 kr. och högst 600 kr. Något

• Sida 73
•  Original

Prop. 1983/84: 30 73

krav på visst minsta antal insättningar per år ställs inte. Totalt tillåtna nettoinsättningar (insättningar minus uttag) maximeras till 30000 kr. per sparare. Avkastningen ackumuleras på respektive konton. . En skattefri .s'lartpremie om 400 kr. som bekostas av staten skall utgå till alla som går in i sparsystemet 1984 och vilkas nettoinsättningar uppgår till minst 2400 kr. den 3l mars 1986. För ungdomar mellan 16 och 25 är utgår startpremien med motsvarande villkor även för sparande som igångsatts efter 1984. . Spararna fär inom givna ramar fritt fördela sitt sparande mellan de båda sparformerna. _ . Uttag är tillåtna. Därvid tas en avgift på 192 av det uttagna beloppet ut. dock minst 20 kr. . Sparandet kan vid valfri tidpunkt flyttas inom respektive sparform till annan bank/kapitalsparfond men ej mellan de båda sparfonderna.

Sparande på rikssparkonton

Sparande på rikssparkonton sker i bank. Banken slussar medlen vidare till riksgäldskontoret. Spararen har sin fordran på banken och inte på riksgäldskontoret. En person får endast spara på ett rikssparkonto.

Ränteavkastningen ackumuleras på kontot. Räntan bör ligga på en nivå som motsvarar vad som gäller för den långsiktiga bankinlåningen. Räntan bör därför sättas till diskontot plus l.25 %. vilket f. n. motsvarar 9.75 %. Bankerna ersätts av staten för sin medverkan i upplåningen.

Sparande i kapitalsparfonder

Det sparande som skeri riskvilligt kapital skall kanaliseras till särskilda nybildade fonder för aktiesparande som kallas för kapitalsparfonder. Di- rektavkastningen återinvesteras i fonden. Såväl direktavkastning som vår- destegring är befriad från skatt. oavsett innehavstid.

En person får endast spara i ert kapitalsparfond. En sparare får vid valfri tidpunkt byta kapitalsparfond och skall då flytta hela sitt innestående belopp från den gamla fonden till den nya. Härigenom stärks spararnas ställning gentemot fonderna. valfriheten för spararna ökar och det sätts en ökad press på fonderna att bevaka kapitalavkastningen.

Kapitalsparfonderna får i likhet med de nuvarande aktiesparfonderna göra placeringar i börsnoterade svenska aktier. konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt. För att öka riskspridningen och undvika tvånget att omedelbart behöva placera alla inkommande medel på aktiemarknaden bör kapitalsparfonderna dessutom ha möjlighet att placera högst 25 %- av fondförmögenheten i statspapper. Dessa bör huvudsakligen vara kortfristiga för att snabbt möjliggöra omplaceringari aktier o.dyl. och för att kunna tillgodose spararnas eventuella krav på uttag eller byte av fond.

l övrigt gäller samma regler som för vanliga aktiefonder. dvs. högst l0%-

• Sida 74
•  Original

Prop. 1983/84: 30 74

av fondförmögenheten kan placeras i ett och samma bolag och en kapital- sparfond kan inneha aktier motsvarande högst 5 %- av röstvärdet i respekti- ve bolag.

Kapitalsparfrmdernas organisation och andelsägarnas inflytande

För att motverka tendenserna till makt- och ägarkoncentration och stärka andelsägarnas insyn och inflytande föreslås en rad förändringar jämfört med vad som gäller för de nuvarande aktiesparfonderna.

Den del av allemanssparandet som skall placeras i riskkapital kanalise- ras till nyinrättade kapitalsparfonder. Varje kapitalsparfond skall ägas av ett nybildat fondbolag. Fondbolaget får endast förvalta en kapitalsparfond och får inte förvalta andra aktiefonder eller aktiesparfonder.

Huvudman för en kapitalsparfond. dvs. ägare av ett fondbolag. skall vara en bank. ett fondkommissionsbolag eller en organisation. Organisa- tionen får inte ha bildats huvudsakligen i syfte att utöva aktiefondverksam- het. Normalt bör organisationen ha minst 1000 medlemmar (fysiska perso- ner). En huvudman får äga endast ett fondbolag av ovan nämnda slag. vilket innebär att en huvudman endast kan förvalta en kapitalsparfond. Det bör emellertid vara möjligt att exempelvis en rikstäckande organisations regionala organ är huvudmän för vardera en kapitalsparfond.

En kapitalsparfond får ha högst 50000 andelsägare. De totala insätt- ningarna i en fond kan därmed bli högst 1.5 miljarder kr.

Med denna utformning bör det vara möjligt att bilda en rad olika kapital- sparfonder av begränsad storlek och med skilda huvudmän. Kretsen av huvudmän bör kunna vidgas avsevärt jämfört med vad som gäller för de nuvarande aktiesparfonderna. Härigenom skapas förutsättningar för att motverka koncentrationen av aktiefonder i bankväsendet. Det bör sålunda vara möjligt för olika organisationer att bilda fonder för i första hand de egna medlemmarna. En fond kan ges anknytning till exempelvis en viss region eller en viss bransch i näringslivet. Den kan också skapa en egen profil. bl.a. vad gäller valet av placerare. placeringspolitiken och utövan— det av inflytande på bolagsstämmor i de företag där fonden innehar aktier.

Andelsägarnas inflytande bör förstärkas jämfört med vad som gäller för de nuvarande aktiesparfonderna. De bör utse majoriteten av styrelsen i fondbolaget. inklusive ordföranden. [ övrigt bör regeringen utse två leda- möter och fondbolagets ägare en ledamot i styrelsen. ] frågor som gäller utövande av rösträtt för fondens aktier har endast de av fondandelsägarna utsedda styrelseledamöterna beslutanderätt. Vidare görs andelsägar- stämma och valberedning obligatoriska.

Om huvudman för fondbolaget saknar egen kompetens som placerare. bör det vara möjligt att köpa sådana tjänster från banker, fristående fond- kommissionärer eller andra kompetenta placerare. Varje kapitalsparfond bör vidare anlita en bank som förvaringsbank. som förvaltar fondens tillgångar och handhar vissa andra administrativa uppgifter.

• Sida 75
•  Original

Prop. 1983/84: 30 75

Bankinspektionen är tillsynsmyndighet över kapitalsparfonderna. För att minska riskerna för att kapitalsparfondernas verksamhet redan från början binds upp innan andelsägarna kan börja göra sig gällande. t, ex. vad gäller val av placerare och utformning av placeringspolitiken. föreslås särskilda regler som gäller det första skedet av kapitalsparfondernas verk- samhet.

F öretagsanknatna kapitalsparfonder

Det bör också vara möjligt att inrätta företagsanknutna kapitalspar- fonder. Anställda inom ett börsnoterat företag eller en koncern bör kunna spara i en sådan fond. För företagsanknutna kapitalsparfonder bör det även vara möjligt att det ifrågavarande företaget eller moderbolaget-i koncernen äger fondbolaget. Vissa förändringar bör ske jämfört med de nuvarande företagsanknutna aktiesparfonderna.

De företagsanknutna kapitalsparfonderna bör få placera mellan 25 och 50% av fondförmögenheten i aktier i det egna företaget eller i den egna koncernen. För att öka riskspridningen bör det vara möjligt att — i likhet med vad som gäller för de vanliga kapitalsparfonderna — även placera i andra aktier och, upp till 25%. i statspapper. Någon röstvärdesspärr bör inte gälla för de företagsanknutna kapitalsparfondernas innehav av aktier i det egna företaget eller den egna koncernen. Styrelsen skall bestå av minst fem personer. varav en ledamot utses av fondbolaget och övriga. inklusive ordföranden. av andelsägarna.

Administration och kontroll

Administrationen och kontrollen av allemanssparandet bör bli relativt enkel. Kontrollen läggs främst på riksgäldskontoret och bankerna. Till skillnad från vad som gäller för skattesparandet kan skattemyndigheterna till stor del hållas utanför kontrollen. vilket innebär en avsevärd förenk- ling.

Avkastningen på allemanssparandet är skattefri och behöver ej tas upp i deklarationen. Dock måste den innestående behållningen tas upp i förmö- genhetsredovisningen i deklarationen.

För att underlätta administrationen och kontrollen föreslås att en spa- rare i allemanssparandet skall ha endast en bankförbindelse (huvudban- ken). I den mån spararen därvid sparari en kapitalsparfond som anlitar en annan förvaringsbank än huvudbanken. skall pengarna slussas från huvud- banken till förvaringsbanken. Huvudbanken svarar därvid för kontrollen av att de givna reglerna följs. Om konton har öppnats via flera banker. skall endast det först öppnade kontot anses vara giltigt och berättiga till de förmåner sparsystemet erbjuder.

• Sida 76
•  Original

Prop. 1983/84: 30 76

Allamanssparmzdets ());ifitttrzittg och effekter på kreditmarkn(iden

Det är naturligtvis svårt att bedöma hur omfattande det föreslagna allemanssparandet kan bli vad gäller antalet deltagare och sparade belopp. Det finns dock förutsättningar för en större sparvolym än i det nuvarande skattesparandet. där sparvolymen 1982 uppgick till drygt 4 miljarder kr. En orsak till detta är att nya grupper kan börja spara bl.a. på grund av den relativt låga bindningen av sparandet. Å andra sidan kan bl.a. bristande kunskaper om det nya sparsystemet verka äterhällande i ett inledningsske- de. Ett rimligt antagande är vidare att inflödet till rikssparkontona kommer att bli större än till kapitalsparfonderna.

Det är också mycket svårt att bedöma hur stort det egentliga nysparan- det kommer att bli. Det tar tid att påverka sparbeteendet och det är därför möjligt att nysparandet till en början är lågt och sedan kommer att stiga.

Allemanssparandet kommer att minska nyinlåningen till bankerna. Detta är en avsedd effekt bl.a. för att minska belastningen på kreditpolitiken. Vi bedömer dock att denna effekt kommer att bli begränsad.

Det går inte att med ledning av tillgängliga uppgifter komma till slutsat- sen att konkurrenssituationen mellan olika bankgrupper mera påtagligt skulle förändras till följd av sparandet på rikssparkonton. Konkurrenssi- tuationen vad gäller hushållens inlåning till bankerna påverkas dessutom av en rad andra faktorer. Enligt vår mening bör inte det föreslagna sparsy- stemet få verka styrande för hur omfattande kreditexpansionen skall vara i olika bankgrupper".

.S'tatsjinanxiella kostnader

De direkta statsfinansiella kostnaderna för allemanssparandet beror på skattebortfallet på avkastningen och startpremien. För skattemyndigheter- na bör vissa kostnadsbesparingar kunna ske. eftersom allemanssparandet medför ett mindre kontrollbehov än skattesparandet.

Det finns emellertid en rad faktorer som gör att kostnadsberäkningarna blir osäkra. De beräkningar vi gjort tyder på att kostnaderna för allemans- sparandet är ca 4 % lägre än för skattesparandet vid samma sparvolym. Det innebär att allemanssparandet skulle kunna bli ungefär 65 % större än skattesparandet. dvs. öka från en årlig volym på ca 4 till ca 6.5 miljarder kr.. innan kostnaderna blir lika stora som för skattesparandet.

Övergången från skattesparandet till allemanssparandet

Några nyinsättningar i skattesparandet bör ej få göras efter utgången av 1983. Allt sparande som har skett t.o.m. 1983 bör berättiga till de skatte- förmåner som skattesparsystemet garanterar.

Fr.o.m. 1985 kommer de innestående beloppen i skattesparandet att successivt frigöras efter bindningsperiodcns utgång. Medlen bör därvid tas ut eller föras över till andra bankkonton. aktiefonder o.dyl. Vi bedömer inte att detta behöver medföra några större problem och har därför inte föreslagit att några speciella åtgärder skall vidtas av statsmakterna.

• Sida 77
•  Original

Prop. 1983/84: 30 ' 77

Det är önskvärt att de personer som f. n. deltar i skattesparsystemet på ett smidigt sätt kan förmås att övergå till att spara i det nya allemansspa- randet. Förändringarna i sparrutincrna för de enskilda spararna är små. Det krävs dock ett formellt medgivande från spararna för att en övergång skall kunna ske. Bankerna bör i god tid informera spararna om hur de skall gå till väga.

Marknadsföringen av allemanssparandet får huvudsakligen skötas av bankerna och huvudmännen för kapitalsparfonderna. lnformations- och utbildningsinsatser från statsmakternas sida kan också bli aktuella.

• Sida 78
•  Original

Prop. 1983/84: 30 78

Sammanfattningsvis vill datainspektionen peka på det nödvändiga i att frågan om registeransvar noggrannt övervägs. Datainspektionen förordar att frågorna om kontrollsamkörningar och därmed sammanhängande re- gistrering regleras genom författning.

7.5 Svenska bankföreningen

Svenska bankföreningen framhåller att det föreslagna huvudbanksyste- met medför stora svårigheter. Kunderna tvingas ha ett extra uppsamlings- konto, besked om fondandelar skulle komma från huvudbanken även om en annan bank är förvaringsbank. Bankerna skulle tvingas till ett kraftigt informationsutbyte inbördes vilket kan uppfattas som stridande mot bank- sekrctcssen. Bankföreningen avvisar bestämt huvudbanksystemet och an- ser att varje bank bör svara för att högsta månatliga sparbelopp inte överskrids. Banken rapporterar sedan behövliga uppgifter månadsvis till central instans för kontroll att övriga sparregler följs. Om riksgäldskon- toret inte har tillgängliga resurser för detta är bankgirocentralen väl lämpad för denna kontroll mot ersättning.

7.6 Svenska Sparbanksföreningen

Den tid som står till förfogande för bankerna att för allemanssparande utveckla nya datasystem, utbilda personal. införa nya rutiner och planera för marknadsföring är mycket kort. Utveckling av datasystem som inne- håller alla de funktioner och kontroller som expertgruppen föreslår kan inte ske till den planerade starten den I januari 1984.

En start vid den planerade tidpunkten förutsätter förändringar i försla-

• Sida 148
•  Original

Prop. 1983/84: 30 _ l48

get. Av tidsskäl men främst av sakskäl anSer föreningen att följande förändringar av kontroller och informationskrav bör ske.

Expertgruppens förslag om huvudbanksystem är svårhanterligt. Det fordras dels en omfattande utbyggnad av bankernas datasystem. dels ett betydande informationsutbyte mellan banker och kapitalsparfonder som från sekretess- och konkurrenssynpunkter ter sig tveksamt eller direkt olämpligt. Kontroll att vissa sparvillkor uppfylls samt att erforderlig infor- mation lämnas till spararna måste i första hand ankomma på resp. bank och kapitalsparfond. En övergripande kontroll av att sparreglerna följs är en uppgift för riksgäldskontoret. Det kan ske genom att banker och kapital- spatfonder levererar erforderligt dataunderlag.

Sparbanksföreningen avstyrker således förslaget om huvudbanksystem i allemanssparandet.

Kontrollen att endast ett allemanskonto öppnas per person skall åläggas bankgirocentralen alternativt upplysningscentralen enligt expertgruppens förslag. Sparbanksföreningen vill bestämt avstyrka en sådan ordning. Des- sa företag har tillkommit för att fullgöra helt andra uppgifter än att samköra bankernas kundregister för kontrolländamål. Kontrollen bör enligt för- eningens uppfattning åligga riksgäldskontoret alternativt skattemyndighe- terna. I det senare fallet skulle kontrollen kunna ske vid förmögenhets- redovisningen i deklarationen.

Även kontrollen av att endast en startpremie utgår bör åläggas förslags- vis riksgäldskontoret.

7.7 Sveriges föreningsbankers förbund

Expertgruppen föreslår. att spararna i allemanssparandets båda former enbart har en huvudbankförbindelse. I praktiken innebär detta system. att en sparares totala insättningar på rikssparkontot och i kapitalsparfonden skall redovisas av den s. k. huvudbanken till ett uppsamlingskonto. vilket möjliggör en kontroll av att det sparade beloppet inte överstiger 600 kronor i månaden. Har kunden enbart ett rikssparkonto och/eller sparar i en kapitalsparfond där huvudbanken också är förvaringsbank, så är detta självfallet en smidig uppläggning. Om man däremot tänker sig det alternati- vet att en kund bestämmer sig för en kapitalsparfond som inte ägs av huvudbanken. så uppstår det enligt SFF:s uppfattning en för kunden förvirrande situation. Beskedet om andelarnas värde och utveckling kom- mer då från en annan bank än förvaringsbanken. vilket dessutom tvingar banker—kna till ett kontinuerligt och kostsamt informationsutbyte sinsemel- Ian.

Av dessa skäl avvisar SFF det föreslagna huvudbanksystemet. En mye- ket enklare hantering av allemanssparandets kontroll borde enligt SFF:s mening vara möjlig, om varje bank endast kontrollerar insättningarna inom det egna institutet och varje månad översänder magnetband med bl.a.

• Sida 149
•  Original

Prop. 1983/84: 30 mg

personnummer till exempelvis upplysningscentralen och riksgäldskon-

toret.

7.8 Svenska Bankmannaförbundet

Bankmannaförbundet finner det anmärkningsvärt att utredningen inte tagit kontakt med representanter för de anställdas organisation. Svenska Bankmannaförbundet. för att diskutera såväl det tekniska genomförandet som de informationsinsatser som kommer att behövas för att allemans- sparandet skall få någon" framgång.

Från de bankanställdas sida kan inte accepteras ett regelsystem som är lika tekniskt ohanterligt som vinstsparandet. Ett eventuellt system för sparande på rikssparkonton enligt expertgruppens modell får inte vara tekniskt och administrativt besvärligt. Förbundet vill här erinra om nuva- rande vinstsparande som är så tekniskt komplicerat att ytterst få tjänste- män kan överblicka och behärska detta regelsystem. Om allemanssparan- det därför skall införas måste det utformas i samråd med bankerna och deras datatekniska experter. Detta är inte möjligt att genomföra till den I januari l984.

8. Ersättningsfrågor

8.1. Bankinspektionen

Bankinspektionen tar upp frågan om de nuvarande fondbolagens och bankernas ttttag av avgifter från aktiesparfonder och den automatik med vilken avgifterna ökat med snabbt stigande börskurser. Avgifterna har varit relaterade till fondförmögenheten. Efter överläggningar mellan in- spektionen och fondbolagen har man överenskommit om att avgiften skall bestämmas efter en sjunkande skala. dvs. med lägre procentuella avgiftsut- tag ju större fondförmögenheten blir. Bankinspektionen menar att denna ordning också bör användas i det nya sparsystemet med kapitalsparfonder.

8.2. Statskontoret

Statskontoret anför att det inte framgår av betänkandet vilka övervägan- den som legat bakom förslaget om ersättningen till bankerna och ifrågasät- ter om inte förslaget innebär en överkompensation för bankernas medver- kan. Ersättningsfrägan till bolag som förvaltar kapitalfonder har inte disku- terats i betänkandet.

8.3. Riksrevisionsverket

Riksrevisionsverket anser-att ersättningen till bankerna måste ses i samband med förhållandet beträffande räntegottgörelse mellan bankerna

• Sida 150
•  Original

Prop. 1983/84: 30 l50

— riksgäldskontoret å ena sidan samt bankerna — spararna å den andra. Den föreslagna konstruktionen kan tolkas så att bankernas uppgift ses som ett förmedlingsuppdrag där bankerna dessutom erhåller kompensation för de räntor de betalar ut till spararna. Ses däremot ersättningen som kom- pensation för bankernas arbete med kontouppläggning. överföring etc. ställer sig RRV tveksam till konstruktionen. I så fall bör ersättningen relateras till bankernas faktiska hanterande av kontona. t.ex. antalet spa- rare.

8.4. Riksgäldskontoret

Riksgäldskontoret anför att bankerna kan kompenseras antingen i form av en räntemarginal eller vid fastställandet av provisioner. Avgörande vid val av kompensationsform är normalt bankernas roll i statsfinansieringcn — som långivare/placerare eller förmedlårc av statslån.

Enligt förslaget skall bankerna uppträda såsom låntagare gentemot sina kunder och i sin tur låna ut medlen till riksgäldskontoret. De medel som sparas på rikssparkonto skall enligt förslaget överföras till riksgäldskon- toret den l52e i månaden efter den månad insättning skett. Förhållandet vad gäller räntegottgörelse mellan å ena sidan spararen—banken och a andra sidan banken—riksgäldskontoret framgår dock inte klart av expert- gruppens förslag.

Fullmäktige finner det angeläget bl. a. av administrativa skäl att relatio- nen spararen—banken i detta avseende hålls skild från relationen bank/ riksgäldskontoret så att banken svarar för räntegottgörelse till spararen och i sin tur erhåller ränta från riksgäldskontoret för de belopp som banken vid varje tidpunkt har innestående hos kontoret. Denna ordning tycks också i ett avseende överensstämma med expertgruppens mening.

] övervägandena påpekas nämligen att bankerna under ca 20 dagar förfogar över en mänadsinsättning. Bankerna ges därvid "möjlighet att erhålla en positiv räntemarginal på dessa medel". Uttrycket synes tyda på att bankerna skulle svara för räntan på insättningarna och genom placering av dessa kunna erhålla en högre avkastning.

Å andra sidan tyder förslaget om ersättning till bankerna med en viss procentsats (2.5 %) av den totala årliga saldoökningen — vilken här definie- rats som bankernas nettoinsättningar i riksgäldskontoret på rikssparkon- tona d på att expertgruppen sett bankernas arbete som ett förmedlings- uppdrag där bankerna dessutom erhåller kompensation för de räntor de betalar ut till spararna. Det sistnämnda sägs dock inte uttrycklingen i betänkandet.

Frågan om formerna för och storleken på ersättningen till bankerna bör därför. med beaktande av vad ovan framhållits. bli föremål för vidare diskussioner. Det bör ske sedan utformningen av rikssparandet och han- kernas roll i vad avser främst administrationen och marknadsföringen av

• Sida 151
•  Original

Prop. l983/84: 30 . l5l

sparandet samt dess effekter på bankernas utlåningsmöiligheter närmare klarlagts.

8.5. Svenska bankföreningen

Svenska bankföreningen framhåller att administration av rikssparkon— tona medför kostnader av två slag: dels uppläggningskostnader m.m. av ”engångskarakti-ir" per varje nyöppnat konto. dels löpande kontohåll- ningskostnader per konto och år.

Expertgruppens förslag att knyta ersättningen till saldoökningen medför vissa problem. Om en sparare flyttar sina sparmedel till annan bank. kommer hela överflyttningcn att räknas ifrån andra sparares saldoökning och därmed minska ersättningen för kostnader i den bank som förlorar sparmedlen. Vid en sådan överflyttning erhåller banken. enligt expertgrup- pens förslag. inte ens någon uttagsavgift. Vid ett uttag. som ej är över- flyttning. erhåller banken enligt utredningens förslag visserligen en uttags- avgift på l%. men denna avgift är naturligtvis otillräcklig för att kompen- sera bankcn för ett intäktsbortfall på 2.5 % av den saldoökning som banken går miste om när uttag matchas mot insättningar och räntor. En bank skulle således enligt expertgruppens förslag kunna komma i den situa- tionen att stora uppläggningskostnader för nya konton inte medför den föreslagna ersättningen på 2.5 %. Uttag och överflyttningar bör därför enligt bankföreningens mening inte dras bort från insättningar vid beräk- ning av ersättningen. Vidare bör. av administrativa skäl, sparpremien på 400 kronor inräknas i ersättningsunderlaget. Detta kommer således att definieras som summan av bruttoinsättningar. upplupen ränta och sparpre- mie. .

För utvecklingen av allemanssparandet är givetvis medverkan av bank- kontorens personal av avgörande betydelse. Förutom den ovannämnda direkta kostnadsersättningen måste därför bankkontoren erhålla incita- ment som motiverar personalen att "sälja bort" lönsam inlåning. En sådan förmedlingsprovision bör för att ge effekt inte understiga 0.59?- beräknad på kontobehållningen varje år.

För bankerna innebär både sparande på rikssparkonto och sparande för kapitalsparfond administration av konton med åtföljande kostnader. Bank- föreningen föreslår därför att samma ersättning från staten bör erhållas oavsett sparform.

Bankföreningen anser att särskilda anslag för information och utbildning bör beviljas i likhet med vad som har gällt beträffande marknadsföringen av skattesparkonto. skattefondkonto och vinstsparkonto. Liksom hittills bör den centrala marknadsföringen skötas av Lönsparkommittén.

Vidare bör bankerna från riksgäldskontoret erhålla samma räntebelopp som bankerna gottskriver spararna på rikssparkonton. Härigenom uppnås att bankerna inte står någon ränterisk innan sparmedlen överförs till riks-

• Sida 152
•  Original

Prop. 1983/84: 30 [52

gäldskontoret. Detta är en logisk förutsättning för att rikssparkontomedlen inte skall komma att medräknas bland bankernas skulder.

8.6. Svenska Sparbanksföreningen

Sparbanksföreningen anser att en annan konstruktion för kostnadser- sättningen måste övervägas.

Eftersom ersättningsfrågor som inte täcks av lagstiftningen måste regle- ras i separat avtal. utgår sparbanksföreningen från att förtttsättningslösa förhandlingar upptas mellan staten och bankerna i denna fråga. Det är angeläget att sådana förhandlingar upptas snarast möjligt så att riksdagen vid behandlingen av en eventuell proposition har kännedom om ersätt- ningsfrågan.

Den ränteersättning riksgäldskontoret gottskriver bankerna skall enligt utredningsförslaget utgå från och med den dag medlen sätts in på konto i riksgäldskontoret, dvs. den 15:e i varje månad. Räntegottgörelsen gent- emot hushållen skall bankerna själva dessförinnan svara för. Hushållens insättningar sker ofta omkring den 25:e i månaden. Det ankommer följakt— ligen på bankcrna att under ca 20 dagar placera medlen till sådan ränta att kostnadstäckning erhålls. Ränteavkastningen på sådana placeringar kan inte garanteras för så kort tid som det är fråga om.

Föreningen anser att bankerna inte bör stå denna ränterisk utan erhålla fttll räntegottgörelse från riksgäldskontoret från och med den dag kunden gör sin insättning i bank. De ytterligare intäkter bankerna kan erhålla på de kortsiktigt disponerade medlen bör ses som en del i kostnadsersättningen till bankerna.

Vid överflyttning av sparandet åsamkas bankerna också kostnader och föreningen utgår från att en administrativ avgift därvid kan tas ut av kttnden vars storlek får bestämmas av konkurrenssittrationen på markna- den.

8.7. Sveriges föreningsbankers förbund (SFF)

SFF framhåller att den föreslagna ersättningen är otillräcklig som kom- pensation för bankernas administrativa kostnader. Ett sådant ersättnings- system innebär. att ingen skillnad görs om en sparare sätter in 600 kr. eller 6 sparare 100 kr. vardera. Detta faktum talar för en viss ersättning per öppnat konto. Dessutom innebär kostnadsersättning på saldoökningen en- uppenbar risk att hanteringen av rikssparkontona blir direkt förlustgivande för sådana konton. vars behållning närmar sig eller uppnår 30000 kr.. dvs. taket.

I stället föreslår SFF en årlig ersättning i storleksordningen 0.75??? på stocken samt som stimulans för bankkontoren en minst l-procentig ersätt- ning på saldoökningen. Skulle det ändå införas kostnadsersättning på

• Sida 153
•  Original

Prop. 1983/84: 30 153

.

saldoökningen. så anser SFF att kompensationen bör fastställas till 494. SFF ser det som ytterst angeläget. att bankkontoren utöver kostnadstäck- ningen kan räkna med någon stimulans i form av försäljningsprovision.

8.8. Sveriges värdepappersfonders förening

Föreningen framför som en grundläggande åsikt att all den ersättning som utgår från staten till huvudmännen i allemanssparandet skall vara så utformad att konkurrensneutralitet mellan sparformerna uppnås. För- eningen föreslår också att fondbolag skall ha rätt att ta ut en avgift för täckande av de kostnader som uppstår då andelsägare flyttar sitt kapital. i annat fall drabbar kostnaden de kvarvarande andelsägarna.

8.9. Sveriges finansanalytikers förening

Föreningen vill förorda att bankerna ersätts med 2.5 % av saldoökningen per år även för sparande på kapitalsparkonto. Detta är viktigt också för att incitamenten vid rådgivning av de två sparformerna skall bli neutrala.

9. Statsf'mansiella kostnader

9.1. Statskontoret

Allemanssparandet medger inte som skattesparandet en skattereduktion för de insatta beloppen. Statskontoret förutsätter därför att statens finan- ser förstärks om den nya sparformen börjar tillämpas även om utredningen inte gjort några beräkningar härvidlag. Hur stor den statsfinansiella för- stärkningen blir är dock svårt att uppskatta. En besparing på mindre än ca 10—20 milj. kr. per år torde knappast motivera att en ny sparform inrättas. Modifieringar av nuvarande skattesparande skulle i en sådan situation vara att föredraga.

På vissa punkter. bl.a. riksgäldskontorets närmare medverkan. ersätt- ning för bankernas medverkan. finansiering av marknadsföringsinsatserna och utbildning av bankpersonalen saknas i betänkandet beräkningar av kostnaderna för statsverket.

Enligt betänkandet ersätts bankerna på tre olika sätt för sitt arbete i samband med allemanssparandet. Dels föreslås bankerna erhålla 25% av den totala saldoökningen pä rikssparkontona. dels erhåller bankerna en uttagsavgift motsvarande 1% på uttaget belopp eller minst 40 kr. och dels. slutligen. förfogar bankerna över de insatta sparmedlen och erhåller där- med ränta under ca 20 dagar enligt utredningens bedömning.

Av betänkandet framgår inte vilka överväganden som legat bakom för- slaget beträffande ersättning till bankerna m. fl. Statskontoret ifrågasätter

• Sida 154
•  Original

Prop. 1983/84: 30 154

om den föreslagna ersättningen inte kan innebära en viss överkompensa- tion för bankernas medverkan. Statskontoret kan inte finna att ersättnings- frågan till bolag som förvaltar kapitalfonder har diskuterats. Viss skillnad i administrationskostnader kan exempelvis uppkomma för fristående kapi- talfonder ijämförelse med bankanknutna kapitalfonder.

9.2. Riksrevisionsverket

RRV:s beräkningar visar att statens kostnadsfördclar med allemansspa- randet jämfört med skattesparandet varierar stort beroende på sparvolym. Om samtliga sparare (antages 1.2 miljoner) gör insättningar om I00 kr/mån under 4 år blir statens besparing 150 milj..kr. medan insättningar om 600 kr./mån. ger en besparing på ca 3 miljarder kronor. Till skillnad från expertgruppen har därvid den föreslagna ersättningen till bankerna på 25% av saldoökningen per år inkluderats.

9.3. Riksgäldskontoret

Riksgäldskontoret anser att de statsfinansiella kostnaderna för riksspa- randet även bör ses ur ren upplåningssynpunkt eftersom det — i motsats till skattesparandet i bank —— är avsett att ersätta annan statlig upplåning. Sett ur denna synpunkt kan konstateras att de direkta kostnaderna i form av ränteutbetalningar och startpremier till spararna och ersättning till ban- kerna enligt förslaget torde komma att uppgå till l0—ll% av den totala upplåningsvolymen. Detta bör jämföras med den upplåning som riksspa- randet är tänkt att ersätta. nämligen upplåning hos bankerna främst genom räntebärande obligationer. för vilka räntekostnaden f.n. ligger på ca 12%. Om hänsyn bara tas till de direkta kostnaderna är alltså upplåningen via rikssparandet billigare. Med hänsyn till att räntan på räntebärande obliga- tioner är skattepliktig torde dock nettokostnaden för statens upplåning hos bankerna i realiteten vara något lägre än kostnaden för rikssparandet. Det är en brist i betänkandet att expertgruppen inte närmare utvecklat princi- perna för räntesättningen.

9.4. Svenska arbetsgivareföreningen

SAF framhåller att skattereduktionen i skattesparandet motsvarar en kostnad för staten på 1.8 öre per sparad krona och år för banksparandet och 3.6 öre per krona och år vid skattefondsparande. Dessa kostnader framstår inte som tillräckligt motiv att avskaffa skattesparandet.

9.5. Aktiefrämjandet

Aktiefrämjandet menar att skattefondsparandet genom sin inverkan på aktiemarknaden inneburit att statens inkomster från aktiesparandet totalt

• Sida 155
•  Original

Prop. 1983/84: 30 155

sett ökat mångfalt. Allemanssparandet torde därför medföra en minskning av Skatteintäkterna. Med t. ex. l5 % skattereduktion i skattefondsparandet blir statens kostnader i inskränkt mening ca 300 milj. kr. per år. Kostna- derna för allemanssparandets sparrabatt blir vid samma antal sparare l30 milj. kr. per år ('l984+ 1985). Mellanskillnaden är för liten för att motivera förändringar med så riskfyllda konsekvenser och marginella förtjänster.

9.6. Sveriges finansanalytikers förening

Föreningen pekar på att expertgruppen gjort vissa grova kalkyler över de statsfinansiella kostnaderna i aboluta tal. En kalkyl i relativa former vore intressantare. Med olika antaganden om genomsnittlig bindningstid och marginalskatt kan den verkliga räntekostnaden för staten klargöras beträffande det sparande som sker på rikssparkonton. Denna räntesats skulle vara jämförbar med "räntesatsen för andra statliga finansierings- former.

10. Övergångsregler

10.1. Bankinspektionen

Bankinspektionen anser att expertgruppen har legaliserat en rundgång genom att förorda en obligatorisk utbetalning av de medel som spararen ej önskat överförd till det nya sparandet vid resp. femårsperiods utgång. När det gäller skattesparandet kan inspektionen för sin del inte se att det skulle vara förenat med några tekniska svårigheter att överföra detta sparande till rikssparkonto. då gäldenären fortfarande är densamme. nämligen banken. Att överföra sparade medel från skattefondsparande till kapitalsparfond är clock svårare. då det innebär ett gäldenärsbyte. Det är därför av största vikt att åtgärder vidtas för att "suga upp" de medel som frigörs.

Det kan dock ifrågasättas om den föreslagna lagstiftningen innebär ett förbud mot att låta sparandet kvarstå i aktiesparfonderna även efter ut- gången av sparperioden. Enligt 35 lagen ( l9781423) om skattelättnader för vissa sparformer gäller skattefrihet för ränta och utdelning som tillfaller ' aktiesparfond. Denna skattebefrielse består så länge aktiesparfonden exi- sterar. Expertgruppen föreslår visserligen att denna lag skall upphävas men ger samtidigt den övergångsbestämmelsen att lagen fortfarande gäller insättningar som har skett före den 1 januari 1984. De aktiesparfonder som finns vid årsskiftet skulle fortfarande åtnjuta skattefrihet. Eftersom något nysparande inte skulle komma att ske i fonderna skulle de fungera som kapitalsparfonderna. Bankinspektionen tillstyrker därför de föreslagna lag- ändringarna.

Beträffande de nystartade fondernas begränsade handlingsfrihet fram- håller inspektionen att fondbolaget eller dess huvudman under de tre till

• Sida 156
•  Original

Prop. 1983/84: 30 l56

sex första månaderna efter bankinspektionens beslut inte kan ange vilken inriktning fonden kommer att ha vilket inte kommer att underlätta mark- nadsföringen. Förslaget berör dock en annan och kanske viktigare aspekt. Det kan förväntas att den begränsade styrelsen visar återhållsamhet vad det gäller placering av fondens medel. Expertgruppen har därför föreslagit möjlighet för fonden att under första året endast göra placeringar i stats- papper. Om man hypotetiskt tänker sig att sparandet i kapitalsparfonder blir lika stort som i skattefonder innebär detta en månatlig placering i storleksordningen l70 milj. kr. Om detta köpintresse under sex månader försvinner från börsen torde en större påverkan på denna inte kunna undvikas. Börsen torde också komma att påverkas ett år senare när fon- derna måste nedbringa andelen statspapper till 25 procent. Ett uppdämt köpintresse kommer då att göra sig gällande. Dessa verkningar på börsen bör undvikas.

Bankinspektionen anser också att även om det är möjligt att åstadkom- ma en lagstiftning om allemanssparandet. som träder i kraft från årsskiftet. och som enligt förslaget skall äga tillämplighet redan dessförinnan vad gäller förberedelser inför startandet av allemanssparandet. kan det upp- komma stora problem med hänsyn till den korta tid som återstår till dess alla förberedelser inför det nya sparandet måste vara avklarade. Inte förrän riksdagens beslut om det nya sparandet föreligger kan med säkerhet avgöras på vilket sätt alla frågor skall lösas. Detta gäller inte minst frågan om hur rikssparkontot skall redovisas.

Beträffande de nya kapitalsparfonderna torde många av de tilltänkta nya huvudmännen i dag sakna varje erfarenhet av aktiefondverksamhet. Det kan därför befaras att det kommer att ta viss tid innan dessa kommer så långt i sin planering att deras fondbolag kan påbörja sin verksamhet.

Bankinspektionen ifrågasätter därför om inte många svårigheter och risker. som liggcri en alltför skyndsam handläggning. bör undvikas genom att övergången från det gamla till det nya sparandet uppskjuts ytterligare någon tid. t. ex. till den ljuli 1984.

10.2. Riksrevisionsverket

RRV anser att det är tveksamt om startpremiens stimulanseffekt står i rimlig proposition till kostnaden för staten. Ett sätt att stimulera övergång- en från skattesparande till allemanssparande är att i övergångsbestämmel- serna medge befrielse från de årliga sparkraven. Sparbeloppet i det förra systemet bör i sin helhet kunna föras över till allemanssparandet inom ramen för det maximala sparandet. Härigenom kan de belopp som frigörs ur skattesparandet fångas tipp av allemanssparandet.

• Sida 157
•  Original

Prop. 1983/84: 30 IS?-

10.3. Riksskatteverket

Vad beträffar övergångsreglerna konstaterar RSV att kret'litinrättningar- nu inte skall utfärda sparbevis för sådant sparande enligt lagen om skatte— lättnader för vissa sparformer där villkoren för sparandet inte är uppfyllda — bl.a. om antalet insättningar per år understiger det stadgeenliga antalet. Å andra sidan skall den skattskyldige för att åtnjuta skattelättnaderna till deklarationen foga ett sparbevis. RSV finner det högst osannolikt att kreditinrättningarna till l984 års taxering skall ha möjlighet att — utan orimliga resursinsatser — ändra såväl gällande blanketter som ADB-sy- stem. RSV vill därför förorda ett tillägg till övergångsbestämmelserna enligt vilket sparare. som inte uppfyllt villkoren för att erhålla ett sparbevis men ändå sparat på skattespar- eller skattefondkonto åläggs att med kon- toutdrag eller liknande handling visa sparbeloppets storlek vilket ju utgör underlaget för Sparskattereduktion. [ annat fall befarar RSV att taxeringar- na i Sådana fall kan bli felaktiga.

10.4. Länsstyrelsen i Västmanlands län

Länsstyrelsen pekar på det önskvärda att binda redan gjorda besparing- ar i det gamla skattesparandet vilket torde kräva vissa förmåner. Ett alternativ vore att medge en förlängning av löptiden för skattesparandet, t. ex. ytterligare 10 år. med rätt till fortsatt skattefri avkastning och befriel- se från reavinstskatt vid kommande inlösen men utan rätt till nya insätt- ningar. Alternativt föreslås en höjning av Sparavdraget till 2000 kr. för ensamstående och 4000 kr. gemensamt för sambeskattade personer.

En annan tänkbar möjlighet äratt spararna ges tillfälle att överföra medlen till specifika statliga konton som berättigar till köp av sparobliga- tioner med hög ränta och bonusförmäner eller premieobligationer med hög vinstavkastning.

10.5. Centralorganisationen SACO/SR

SACO pekar på möjligheten att under en övergångsperiod låta de nuva- rande skattesparfonderna fortleva även sedan skattesubventionerna upp- hört. Utredningens förslag innebär att ca l0 miljarder kr. skall lösgöras från fonderna under perioden 1985—1989 och det är tveksamt i vilken utsträckning skattefondspararna låter sitt lösgjorda kapital gå tillbaka till aktiemarknaden.

10.6. Svenska arbetsgivareföreningen

Svenska arbetsgivareföreningen menar att det gamla skattesparsystemet bör få fortsätta efter vissa kompletteringar. t.ex. om möjlighet att låta

• Sida 158
•  Original

Prop. 1983/84: 30 158

sparande medel kvarstå på särskilt konto även efter den femåriga bind- ningsperiodens utgång och därvid inte bli föremål för inkomstbeskattning så att utträdesproblematiken kan hanteras smidigare.

10.7. Svenska bankföreningen

Bankföreningen har i skrivelse till departementet ijuni 1983 hävdat att det nya sparsystemet kräver en förberedelsetid på inemot 6 månader från beslut till start. Det nya sparsystemet bör ändå kunna få full effekt under loppet av 1984 om särskilda övergångsbestämmelser tillåter maximal årsin- sättning på kortare tid än 12 månader. En kontinuitet i allemanssparandet bör likväl kunna uppnås.

Bankföreningen anför också att sakliga skäl saknas för att medel på skattesparkonto just den 1 januari efter en femårsperiod, skall behöva överföras till nytt konto.

Motsvarande medel i aktiesparfonder bör också kunna få stå kvar genom att aktiesparfonderna fortsätter som hittills dock utan något nysparande. Nuvarande skattefrihet bör bibehållas även efter S-ärsperiodens utgång för

. att motverka en snabb utförsäljning av aktierna.

10.8. Svenska Sparbanksföreningen

Sparbanksföreningen hävdar att utveckling av datasystem med funktio- ner och kontroller i enlighet med expertgruppens förslag inte kan ske till I januari 1984. En start vid denna tidpunkt förutsätter förändringar i försla- get. Av tids- och sakskäl bör huvudbanksystemet frångås.

10.9. Sveriges föreningsbankers förbund (SFF)

SFF påpekar att det inte tydligt framgår av förslaget om de skattemäs- siga förmånerna i skattesparandet kan tas i anspråk även vid exempelvis fyra insättningar under enbart första eller andra halvåret 1983. Här erford- ras ett snabbt besked till banker och allmänhet om vad som gäller.

SFF menar att utredningens avvecklingsplaner för skattefondsparandet medför risk att stora aktiepaket säljs ut 1987 och 1988 vilket kan resultera i en alltför kraftig tillbakagång på börsen. En långsammare och mer succes- siv reducering av de gamla fonderna kunde åstadkommas om skattefrihe- ten pä värdeökningen fanns kvar även efter 5-årsperiodens utgång. åtmins- tone under en övergångsperiod.

SFF bedömer. mot bakgrund av systemet med huvudbank och att en mängd preciseringar erfordras vad gäller den tekniska hanteringen och kontrollrutinerna. en tidsperiod på 6 månader mellan riksdagens beslut och systemstart av allemanssparandet som ofrånkomlig.

• Sida 159
•  Original

Prop. 1983/84: 30 IS!) _

10.10. Sveriges finansanalytikers förening

Föreningen anser att utredningen tar häpnadsväckande lätt på utträdes- problcmatiken i skattefondsparandet. Det belopp som kan komma att frigöras uppgår till närmare 10 miljarder kr. även om kursnivän på börsen skulle förbli vid nuvarande nivå fem år framåt. Utbudet är koncentrerat till en treårsperiod. De sämre förmånerna och tekniska begränsningarna i allemanssparandet torde leda till ett starkt ökat utbud av aktier med oönskade effekter på nyemissionsvolymen. För att mildra denna effekt bör skattesparandet tillåtas kvarstå på oförändrade villkor även framgent.

10.11. Aktiespararnas riksförbund

Det har tagit skattesparandet fem år att komma upp i nuvarande volym, dvs. 1.4 miljoner konton. Vid årsskiftet ska allemanssparandet starta från noll igen. Hur lång tid kommer det att ta innan det nya systemet slagit igenom fullt ut? Framför allt, hur lång tid tar det innan kapitalsparfonderna kommit upp i full storlek?

Naturligtvis kommer det att gå snabbare för allemanssparandet än det gjorde för skattesparandet. .Där var man tvungen att bryta ny mark. och satsa mycket omfattande resurser på marknadsföring. Genom dessa kraft- fulla insatser har marken beretts för ett brett sparintressc hos hushållen. allemanssparandet kan i huvudsak rida vidare på detta intresse.

Trots detta är det möjligt. att vi får ett öi'ergångsprnblcm mellan det gamla och det nya systemet. Främst gäller detta sparandet i aktier. '

Inom aktiespararna är vi oroliga av två olika skäl. För det första har skattesparandet i aktiesparfond mycket större betydelse för börsen än vad skattesparande i bank har för kreditmarknaden. De ca två miljarder kr. som aktiesparfonderna nu nyplacerar varje år på börsen har haft en påtag- lig effekt på börskursernas utveckling.

För det andra måste man räkna med. att borttagandet av riskpremie innebär att ett antal av dem som nu spar i aktiesparfond inte kommer att välja kapitalsparfond utan istället väljer rikssparkonto.

Arbetsgruppen förefaller dela aktiespararnas farhågor på denna punkt. Men man verkar anse. att detta bortfall kommer att kompenseras av att allemanssparandet totalt sett beräkas får större volym än skattesparandet. Den lägre andelen som väljer riskalternativet ska uppvägas av den större tum/a t'ulynwn, enligt detta tankesätt. ] slutändan skulle då ungefär lika många sparare spara i kapitalsparfond som idag deltar i aktiesparfond.-

Detta synsätt innebär dock en sammanblandning av kort och lång sikt. Det är möjligt att en större total volym på allemanssparandet så .rn'zåning- om kompenserar det tapp av aktiefondsparare som inträffar omedellmrt. Men även om detta sker. så har vi ändå ett problem: Vi får ett "glapp" mellan avskaffandet av det gamla systemet och införandet av det nya. Eftersom det rör sig om helt nya sparargrupper som ska rekryteras kan det

• Sida 160
•  Original

Prop. 1983/84: 30 160

mycket väl vara en fråga om flera år, innan det nya systemet nått sitt fulla genomslag.

Detta kommer att drabba aktiemarknaden. Tillflödet av hushållssparan- de via skattepremierade sparsystem kommer oundvikligen att minska un- der mellanperioden. '

För närvarande tillförs via Aktiesparfonderna ca 175 milj. kr. per må— nad. Under ett okänt antal månader efterjanuari 1984 kommer det månat- liga tilltlödet att vara mindre. kanske betydligt mindre.

Detta kommer att få effekt på aktiekurserna. både direkt och indirekt. I värsta fall kan besvärande kursfall inträffa. Om det händer. kan det i sin tur ytterligare försvåra situationen, eftersom sparande i börsaktier då kan framstå som mindre attraktivt för stora sparargrupper.

Såvitt aktiespararna kan bedöma. finns här således ett övergångsprob- lem i skarven mellan aktiesparfortder och kapitalsparfonder. Lösningen på detta problem bör ligga i att man på något sätt påskyndar de tilltänkta spararnas beslut att börja spara.

10.12. Aktiefrämjandet

Aktiefrämjandet föreslår att skattefondsparandet får fortsätta intill ut- gången av 1985 om än kanske med minskad skattereduktion. Mot bak- grund av fondernas uttag under året kan man fatta beslut om framtida former för aktiesparande baserat på expertgruppens förslag. Bankinspek- tionen kan under hösten 1983 träffa överenskommelse med nuvarande fondföretag om fondernas storlek och förbättringar av andelsägarinflytan- det. Detta hindrar inte införandet av "riksgäldssparandet".

• Sida 161
•  Original

Prop. 1983/84: 30 "1'6."l "Bila'g'a 4 Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till Lag om allemanssparande

Allmänna bestämmelser

lå I denna lag behandlas den särs'kilda sparform (allemanssparande) som är förenad med skattelättnader. e'nlig't' la'ge'n (?1983: 000) om skattelätt- nader för allemanssparande.

2 & Var och en som är kyrkobokförd här '.|' 'la'ndet ;får ansluta sig 'till allemanssparandet från och med det ar då h'an' 'fylle'r sexton år.

3 & Sparmedlen skall sättas" in. i en svensk bank som' enligt- överenskom- melse med riksgäldskontoret" förmedlar allemanssparande. Medlen sätts in på ett r|ksrparkonto hos' banken "e'ller överförs till' högst .två' "kapitalspar- fonder. Sparmedlen får även fördelas. mellan de' båda sparformerna.

Vad som föreskrivs' | första stycket och annars i denna lag | fråga'öm bank gäller också i fråga om sparkassa.

4 & Varje sparare får'sätta in högst 600'kronor'i'tnånaden i allemansspa- randet. '

Spararens insättningar .i förekommande fall minskade med uttag, får sammanlagt inte överstiga 30'()(')'()' krönör.

5 & Den som börjar spara 'u'n'der. ar '1984" får" för. detta" ar ett sarskilt tillägg (bonusränta) motsvarande fem' procent årlig. ränta. "Bönusräntan' bekostas av staten och tillförs spararens konto vid utgången av år' 1984.

En bonusränta betalas även' till' d'én 'som börjar spara. efter ar 1984; om det sker senast det ar då spararen "fyll'er '2'5' ar. 'Böhusräntån' tillförs spara- rens konto vid utgången av det ar' då Sparandet har inletts.

6 '5 Vid uttag betalar sparar-en en'avgift motsvarande en procent av"de't uttagna beloppet, dock 'minst .20'-kr't')'|1or. .

Avgiften tillfaller banken vid uttag såvälfr'ån ett-rikssparkonto som_från en kapitalsparfond.

7 & Utan hinder av 4 ä' får en sparare överföra hela' behållningen på sitt rikssparkonto till ett sådant .konto';' | en annan bank. eller; helt eller. d'eIVis, behållningen' | en kapitalsparfond till en 'annan 's'åda'n' fo'n'd. .

Vid överföring enligt första stycket _är' banken berättigad till'ersättning av spararen för sina kostnader för överföringen. Någon uttagsavgift: enligt 6 5 skall inte betalas.

8 & Om rätten till .sparmedlen' genom- överlåtelse eller'. på 'annat sätt övergår till någon annan än spararen eller' "om 'spa'r'ä'r'e'n pantsätter sin fordran skall innestående medel b'etalas' 'ut.

Om en sparare överskrider de- begränsningar som enligt 4' 5 gäller' för allemanssparandet, skall' överskjutande sparmedel b'etalas' ot t'ill' honöm.

ll Riksdagen 1983/84. [' sa'ml. Nr—30

• Sida 162
•  Original

Prop. 1983/84: 30 162

Någon ränta eller värdeökning på dessa medel skall ej gottskrivas sparal ren. Om det för sparmedlen har förvärvats andelar i en kapitalsparfond och om andelsvärdet därefter har sjunkit, skall beloppet jämkas i motsvarande mån.

Vid utbetalning enligt första stycket skall uttagsavgift enligt 6 & erläggas.

Rikssparkonto

9 5 De medel som sätts in på ett rikssparkonto skall överföras från banken till riksgäldskontoret.

På de medel som satts in på ett rikssparkonto utgår årlig ränta enligt en räntefot som motsvarar det av riksbanken fastställda, vid va|je tid gällande diskontot med tillägg av 1,25 procentenheter.

Kapitalspurfonder

10 & En kapitalsparfond är en fond för sparande i svenska aktier och andra svenska- värdepapper.

I fråga om kapitalsparfonder gäller vad som föreskrivs i aktiefondslagen (1974: 931) och annan författning i fråga om aktiefond med de avvikelser som följer av denna lag och lagen (1983': 000) om skattelättnader för alle- manssparande.

11 & Antalet andelsägare i en kapitalsparfond får inte överstiga 75 000.

12 5 En kapitalsparfond förvaltas av ett fondbolag som bildas särskilt för detta ändamål. Ett fondbolag får inte förvalta mer-än en kapitalsparfond. Bankinspektionen kan, om det finns särskilda skäl, medge undantag från första stycket.

13 5 Styrelsen för fondbolaget skall bestå av minst sju ledamöter. Av styrelseledamöterna väljs flertalet och bland dem styrelsens ordförande av en fondandelsägarstämma. Av de övriga ledamöterna utses två av rege- ringen och minst en av bolagsstämman i fondbolaget. För de av fondan- delsägarstämman valda ledamöterna skall stämman välja suppleanter.

Intill dess andelsägarstämma hållits består styrelsen av de ledamöter som regeringen och bolagsstämman har utsett.

Fondandelsägarstämmans val av ledamöter och suppleanter i-fondbola- gets styrelse skall beredas av en valberedning, utsedd av en fondandels- ägarstämma. Det gäller dock ej första gången val äger rum.

14 & För fondandelsägarna i en kapitalsparfond skall årligen hållas stäm- ma. - "

En fondandelsägarstämma skall hållas första gången tidigast tre och senast sex månader efter det att bankinspektionen meddelat tillstånd för fondbolaget att utöva fondverksamhet.

_15 & Fondbolag får till en kapitalsparfond förvärva endast följande slag av värdepapper. nämligen

]. sådana svenska aktier och av svenskt aktiebolag utfärdade konver- tibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som noteras vid Stockholms fondbörs, .

2. värdepapper som avses i 1 och som utbjuds till försäljning under

• Sida 163
•  Original

Prop. 1983/84: 30 ' ' 163

sådana förhållanden att sannolika skäl finns för antagande 'att de inom ett år från förvärvet kommer att inregistreras vid Stockholms fondbörs,

3. andra svenska aktier samt andra av svenskt aktiebolag utfärdade konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till ny- teckning.

4. bevis om rätt att teckna eller erhålla aktier eller andra värdepapper som avses i 1—3, '

5. obligationer och andra skuldförbindelser. utfärdade av staten. Har värdepapper som förvärvats enligt första stycket 2 ej inregistrerats eller noterats inom ett år från förvärvet, skall de avyttras så snart det lämpligen kan ske, om de inte vid något tillfälle under ettårsperioden kunnat inrymmas inom tioprocentsgränsen enligt sista stycket.

Ett'fondbolag får inte till en kapitalsparfond förvärva aktier i bolaget. Ett fondbolag får inte till fonden mot vederlag förvärva värdepapper som avses i första stycket 3 eller bevis om rätt att teckna eller erhålla sådana värdepapper i sådan omfattning att värdet-av värdepapperen och bevisen genom förvärvet kommer att överstiga tio procent av fondens värde. Bankinspektionen kan, om det finns särskilda skäl, medge att procenttalet överskrids. Ej heller får ett fondbolag till fonden mot vederlag förvärva värdepapper enligt första stycket 5 i sådan omfattning att värdet av de värdepapper som där avses genom förvärvet kommer att överstiga tjugo— fem procent av fondens värde. Den sistnämnda begränsningen gäller dock inte förrän ett år efter det att fondbolaget erhållit bankinspektionens till- stånd att bedriva fondverksamhet. '

16 & Ett fondbolag skall'tillse att en kapitalsparfond får en med hänsyn till intresset av riskspridning lämplig sammansättning av värdepapper.

Fondbolaget får ej till fonden mot vederlag förvärva värdepapper av samma utfärdare i sådan omfattning att värdet av de värdepapper i fonden som utfärdats av denne genom förvärvet kommer att överstiga tio procent av fondens värde. Detta gäller ej värdepapper som har utfärdats av staten.

Om det finns särskilda skäl, kan bankinspektionen medge att procentta- let i andra stycket överskrids." '

Utan hinder av andra Stycket och 15 % sista stycket får vid emission aktier, konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning förvärvas på grund av fondens tidigare aktieinnehav. Så- dana aktier eller skuldebrev skall dock avyttras så snart det lämpligen kan ske och senast ett år efter förvärvet; om värdepapperen ej vid något tillfälle under ettårsperioden kunnat inrymmas inom de gränser som anges i andra stycket och 15 & sista stycket första meningen. Om det finns särskilda skäl. kan bankinspektionen medge uppskov med avyttringen.

17 5 1 beslut om rösträtt för aktier i fonden deltar endast de ledamöter i fondbolagets styrelse som har utsetts av andelsägarstämman.

18 & Fondbestämmelserna för en kapitalsparfond skall ange att

1. fonden är en kapitalsparfond för vilken denna lag gäller,

2. fondbolaget skall föra register över innehavav fondandelar och inte skall utfärda fondandelsbevis.

3. utdelning till fondandelsägarna inte skall ske,

4. inlösen av fondandel skall ske i de fall och på de villkor som anges i ' denna lag och i aktiefondslagen (1974: 931).

Fondbestämmelserna skall också innehålla närmare regler om fondan- delsägarstämma.

• Sida 164
•  Original

Prop. 1983/84: 3'0 | 63:

För etag san/(mmm Åuplttllspmfondel

19 & l en företagsanknuten kapltalsparfond 'får' kapltaltdlskott göras en- dast av den som är anställd' |_' e_t__t vis '_S't '_bolag eller" |n0|_|'_|_- en v'i'ss "koncer'n. För en sådan l'ond gälle'r' | tillämpliga- delar '10—"|8 && (')'|'|'| ?inte annat 'följe'ri av

—23 åå.

205. Utan hinder av '12 ? galler _:ttt 'ett fondbolag som förvaltar 'en eller tlcra företagsanknutna aktiesparfonder även 'får' förva'lt'a- en företagsanknu- ten kapitalspa|1().nd

21 5 Styrelsen för fondbolaget 'sk'a'_ll bestå av- -'||_|inst '-'_|'em ledamöter. 'A.v ledamöterna väljs flertalet och b"|a||d-('1e'_|'|'|'st'yr'els'ensfor'dför' "nde av- 'fo'ndan- delsägarstämman. Övriga' ledamöter _v'_'ä'ljs av_' bolagsstamman't fondbolaget Minst en ledamot' skall vålja's av' lagsstamman 'För' de av 'fon'd'a'n'de'ls- ägarstämman valda ledamöterna kå|_l' s't'amman välja. suppleanter

Om ett fondbolag förv'a'ltztr 'fle' retagsanknutna'fonder 'sk'a'll för v'ar'je sådan fond' | fondbo|agets styrel=se' i-||g'å |||"i||'s't- en "ledamot som 'har valts av andelsägarstämman" | fodden.

Utan hinder av 8 å 'fjär'de s't-yc'k'et "första memngen akttefondslagen (1974: 931) får till styrelseledamöter | 'e't'_t- fondbolag so'_||| förvaltar en före- tagsanknuten kapitalsparfond för anställda- "hos ett bankakuebolag. tit's'es anställda' | bankbolaget.

22 & Minst tjugofem p'|o_ce'nt' av en foretagsanknuten kapltalsparfonds värde skall placeras | sådana vardepapper s_o'|_||_ a_v'seS' i '_15'. _.5 och _som- har utfärdats av det aktiebölagi' | 'vilkel. de 's_()m'- t||lskjuter kapltal t'ill- 'f'()|'|'de||' är anställda eller — om b(')_la'get'-' -|n'går s'ö'rn möder'bölågr' | en' koncern — i vars dotterbolag de är anstä_ll'd'a.

Den | 22 & aktiefondslagen (1974: '9'3'_1-)'.' foreskrwna begransnmgen 1' fråga om en aktiefonds innehav' av' "aktier' | samma'bolag gäller"- ej' 'för. en- 'fö'retag's- anknuten kapitalspadon'd, . . -

Av fondens beteckning s'kåll' fråmgå' v'i'lket'- 'fö|'ét'a"g "den är 'an'kn'Ute'n' till.

23 & Bestämmelsen | 4_' & andra'stycket akt|efondslagen (1974 93'l') gäller inte fondbolag söm förvaltar en=. f "(e'tagsanknuten kap|talsparfond Bankinspektionen får -efter_' ånsök'an: medge. 'att fondbolaget inte avger kvartalsredogörelse för fonden Bankinspektionen får avstå från att för_ _f'on'dböl'aget' föror'dna' 're'Vis'or 'som avses i 46 & tredje stycket akttefortdslagen 24 & Riksgäldskontoret får '|||e_'(_|'dé_la _'de föreSkr'i'fter- som behövs för admi- nistration och kontroll av allemanssparandet

Denna' lag träder | kraft 'de'n'"1' åpril'1'9'8'4'oc'h gäller även dessfonnnan | fråga om åtgärder som behövs" för- att' lägen |' s'in 'hel'het- Sk'a'll' kunna" 'tillä't'n- pas från och med den dagen.

• Sida 165
•  Original

Prop. 1983/84: 30 165 '

Förslag till Lag om skattelättnader för allemanssparande

Skattelättnader enligt denna lag medges för sparande __enligt lagen (19831000) om allemanssparande. "

Räntan på sparmedlen samt bonusräntan enligt 5 5 lagen (1983: 000) om allemanssparande utgör inte skattepliktig inkomst vid taxering enligt kom- munalskattelagen (|928:370) eller lagen (l947:576) om statlig inkomst- skatt. Ränta och utdelning som tillfaller en kapitalsparfond utgör inte heller . skattepliktig inkomst.

Realisatiönsvinst på andel | akptialsparfond utgör inte skattepliktig |n- komst; Avdrag får ej göras för realisationsförlust på sådan andel.

Denna lag träder i kraft den | april |984 och' tillämpas på insättningar som har skett efter ikraftträdandet. _

Genom lagen upphävs lagen (1978: 423) om skattelättnader för vissa sparformer. Den gamla lagen .gäller fortfarande' | fråga om sparande som

har skett före den | april 1984.

Förslag till

Lag om ändring' | lagen (1978: 428) om aktiesparfonder

Härigenom föreskrivs att 2. _ . 10 och || 55 lagen (l978:428) om aktie- sparfonder skall- ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Aktiesparfond förvaltas av fondbolag som bildas särskilt för detta ända- mål.

Styrelsen för fondbolaget skall' bestå av minst sju ledamöter.

Av styrelseledamöterna utser re- geringen två ledamöter. Minst hälf- ten av återstående ledamöter utses av f(mdandelsägarna eller intresse- sanm|anslutning för dem.

l2 Riksdagen 1982/83. ! saml. Nr 30

Styrelsen för fondbolaget skall bestå av minst sju ledamöter. Av dessa skall jlertalet och bland dem ordföranden väljas av en fond- andelsägarstämma, som skall hål- las årligen. Av "de övriga ledamö- terna utses två av regeringen och minst en av bolagsstämman if()nd- bolaget. För de av fondandelsägar- stämman valda ledamöterna skall ' stämman välja suppleanter.

F ondandelsägarstämmans val av ledamöter och suppleanter i fond- bolagets styrelse skall beredas av en valberedning. utsedd av en fond- andelsägarstämma.

I beslut om rösträtt för aktier i fonden deltar endast de ledamoten -.

' fondbolagets styrelse som har ut-

setts av andelsägarstämman.

• Sida 166
•  Original

Prop. 1983/84: 30

Nuvarande lydelse

[66

Föreslagen l_vdels e

Till aktiesparfond fiir förvärvas endast de värdepapper enligt 19 s*" aktie- fondslagen (19741931) vilka är

1. aktier i svenskt aktiebolag.

2. sadana konvertibla skulde- brev eller skuldebrev förenade'med optionsrätt till nyteckning, som har utfärdats av svenskt aktiebolag.

Om det lämpligen kan ske, skall jörvt'irvas sädana aktier. som utfär- das t'satnhand med n_ve/nissimt. el- ler konvertibla skuldebrev.

l. aktieri svenskt aktiebolag. 2. sädana konvertibla skulde- brev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av svenskt aktiebolag.

3. obligationer ()("ll andra skuld- ji'n'bintlelser. ttt/i'irtlade av staten.

Utan hinder av 219" andra sive/tel aÅtie/imdslagen (1974: 93!) _li't'r_linullmlaeel till _linulen "IUI ve-

derlag .li'irvt'irva vt'irde/mpper. en- li_t:l_li'irsta sive/(et 3 i sådan (nn/att- ning att värde! av de vt'irtlepapper som där avses genom _li'irrt'irt'er kommer att uppgä till [inga/ein pro— eenl avjinulens värde.

Bankinspektionen fär medge att. det i l9 s*" sista stycket '.tktiefondslagen angivna procenttalet överskrids.

tas"

Förvaltar ett fondbolag uteslu- tande en eller flera företagsanknut- na aktiesparfonder. gäller i stället för 2 å andra ae/t tredje st_vekena att styrelsen för fondbolaget skall be- stä av minst fem ledamöter aelt att minst hälften av styrt-'lselt'danu'i- terna skall utses av jinulzuulels- ägarna eller intressesanunanslut- ningji'ir dent.

Om ett fondbolag förvaltar flera aktiesparfonder. skall för varje företagsanknuten fond i fondbola- gets styrelse ingå minst en ledamot. som utsetts av delägarna i denna fond eller av intressesammanslnt- ningför dent. Ett beslut om utövan- de av rösträtt för aktier l en sådan fond skall lta biträtts av mer än hälften av de ledamöter som utsetts för fondens delägare.

Förvaltar ett fondbolag uteslu- tande en eller flera företagsanknut- na aktiesparfonder. gäller i stället för 2 & andra Mycket att styrelsen för fondbolaget skall bestä av minst fem ledamöter stunt attflerlalet uelt bland dent urdti'iratulen skull väl/us av _finulamlelsägarslänunun. Övri- ga leda/tuner väl/:s av lmlaesslänt— utan f_linullmluyet. Minst en leda- nmt skall räl/"as av lmlagssu'iln- man. För de av _linulande/sägar- stil'nunan valda ledunu'iterna skall stänunan räl/'n .ru/wleanter.

Om ett fondbolag förvaltar flera aktiesparfonder. skall för 'arje företagsanknuten fond i fondbola- gets styrelse ingä minst en ledamot. som valts av _rlinulandeln'igarstätn- man i denna fond.

Utan hinder av 85 fjärde stycket första meningen aktiefondslagen (l974: 931) får till styrelseledamöter i fondbolag. som förvaltar en företags-

• Sida 167
•  Original

Prop. 1983/84: 30

Nuvarande lydelse

167

Föreslagen lydelse

anknuten aktiesparfond för anställda hos ett bankaktiebolag utses anställ- da i bankbolaget.

llä

Ett fondbolag får inte förvärva andra aktier till en företagsanknu- ten aktiesparfond än aktier som avses i [9 9' andra stycket 1 eller 3 aktiefondslagen( I 974 : 93 I ) och som har utfärdats av det aktiebolag. i vilket de som tillskjuter kapital till fonden är anställda eller — om bola- get ingär som moderbolag i en kon- cern — i vars dotterbolag de är an- ställda. Av andra värdepapper får till fonden förvärvas endast sådana i samma punkter avsedda konver- tibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till ny- teckning som har utfärdats av det bolag i vilket aktier får härvärvas.

Av fondens beteckning skall framgå vilket bolags aktier som får förvärvas till fonden.

I en företagsanknuten aktiespar- fond skall minst tjugofem procent av fondens värde placeras i sådana värdepapper som avses i 3 9' första stycket I och 2 och som har utfär- dats av det aktiebolag, i vilket de som tillskjuter kapital till fonden är anställda eller — om-bolaget ingår som moderbolag i en koncern — i vars dotterbolag de är anställda.

Av fondens beteckning skall framgå vilket företag den är anknu- ten till.

Denna lag träderi kraft den I april l984. En styrelse i fondbolag, vilken valts före lagens ikraftträdande kvarstår utan hinder av 2 & andra stycket och 10 5 första stycket under den tid valet avser. Bestämmelserna i 2 %$ tredje och fjärde styckena tillämpas inte förrän styrelse enligt denna lag första gången har valts.

Förslag till Lag om ändring i lagen '(1978: 423.) om skattelättnader för vissa

sparformer

Härigenom föreskrivs att 1—4 åå lagen (l978: 423) om skattelättnader för vissa sparformer skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

] ä

Skattelättnader enligt denna lag medges fysisk person över l6 år, som har varit bosatt eller stadigva- rande har vistats här i riket under någon del av inkomståret och som under året har haft sådan inkomst som enligt 9 5 3 mom. andra

Föreslagen lydelse

Skattelättnader enligt denna lag medges fysisk person över I6 år. som har varit bosatt eller stadigva- rande har vistats här i riket under någon del av inkomståret och som under året har haft sådan inkomst som enligt 9 & 3 mom. andra

• Sida 168
•  Original

Prop. 1983/84: 30

Nuvarande lydelse

stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-in- komst eller har haft inkomst enligt lagen (1958: 295) om sjömansskatt.

l68

I-"t'ireslagen lydelse

stycket lagen (IO-17: 576) om statlig inkomstskatt är att anse sotn A-in- komst eller har haft inkomst enligt lagen (l958: 295) om sjömansskatt. Skit/telätt/uuler medges inte för sparande som sker efter utgången av mars 1984.

Frågan om den skattskyldiges ålder bedöms enligt 65 & kommtumlskattef

lagen.

taxeringsåret.

_ Sparskattereduktion åtnjuts med 10% av belopp som under inkomst- året har insatts på särskilt lönspar- konto och som vid årets utgång in- nestår på kontot samt med 20% av belopp som under inkomståret har insatts på aktiesparkonto och som vid årets utgång motsvaras av ande- lar i aktiesparfond enligt lagen (1978: 428) om aktiesparfonder eller innestår på kontot för inköp av så- dana andelar. Sparskattereduktion åtnjuts under förutsättning att in- sättningar på lönsparkonto eller ak- tiesparkonto har gjorts på kontot under minst sex av inkomstårets månader. Varje insättning skall uppgå till lägst 75 kronor och högst .600 kronor. Högsta belopp för in- sättning på lönsparkonto år dock 400 kronor. Sparskattereduktion får — utom i fall som avses i andra stycket — inte beräknas på högre sammanlagt belopp än 7200 kro- nor, varav högst 4800 kronor får avse insättningar på lönsparkonto. Sparskattereduktion får inte heller beräknas på högre belopp än som motsvaras av sådan inkomst som anges i ] &. Öretal som uppkommer vid beräkning av Sparskattereduk- tion bortfaller.

Har sparande enligt första

I.) =!!-

Med inkomstår förstås det kalenderår som närmast har föregått

Sparskattercduktion åtnjuts med IOC? av belopp som under inkomst- året har insatts på särskilt lönspar- konto och sotn vid årets utgång in- nestår på kontot samt med 205"? av belopp som under inkomståret har insatts på aktiesparkonto och som vid årets utgång motsvaras av ande- lar i aktiesparfond enligt lagen '

. (l978: 428) om aktiesparfonder eller

innestår på kontot för inköp av så- dana andelar. Sparskattereduktion åtnjtlts ttnder förutsättning att in- sättningar på lönsparkonto eller ak- tiesparkonto har gjorts på kontot under minst-sex _av inkomstårets månader. För spin-unde under (ir [983 ges dock spurskattt'retluktion. även om insättningar gjorts under ett mindre antal månader. Varje in- sättning skall uppgå till lägst 75 kro- nor och högst bllll kronor. Högsta belopp för insättning på lönspar- konto är dock 400 kronor. Spar- skattereduktion får — utom i fall som avses i andra stycket — inte beräknas på högre sammanlagt bc- lopp än 7200 kronor. varav högst 4800 kronor får avse insättningar på lönsparkonto. Sparskattereduk- tion får inte heller beräknas på hög- re belopp än som motsvaras av så- dan inkomst som anges i l s. Öretal som uppkommer vid beräkning av sparskattereduktion bortfaller. För insättningar under är [984 åtnjuts ei sparskatterednktion.

Har sparande enligt första

• Sida 169
•  Original

Prop. 1983/84: 30

Nuvarande lydelse

stycket påbörjats under senare dc- lcn av året men har inte insättningar skett under sex månader. åtnjuts sparskattcreduktion för sådana sparmedel först vid beräkning av skatt för det närmast följande in- komståret. Sparskattereduktion cn- ligt detta stycke medng endast om sparandet under det sistnämnda in- komstårct uppfyller de förutsätt— ningar som anges i första stycket. Sparskattereduktion får med tillämpning av detta stycke beräk- nas på ett sammanlagt belopp av högst l0200 kronor. varav högst 6800 kronor får avse insättningar på lönsparkonto.

|69

föreslagen lydelse

stycket påböriats under senare dc- lcn av året men har inte insättningar skett under sex månader. åtnjuts sparskattcreduktion för sådana sparmedel först vid beräkning av skatt för det närmast följande in- komslårct. Sparskattereduktion en- ligt detta stycke mcdges endast om sparandet under det sistnämnda in- komstårct uppfyller de förutsätt- ningar som anges i första stycket. För 'att sparande under är [982 ska/I l.7l'l'illll_L'll till sparskatteredt/k- tion vid 1984 års taxering krävs vi- dare att insättningar pä It'jnspar- konto eller aktiesparkonto ltat' gjorts under minst ses månader utt- der är [()83. Sparskattereduktion får med tillämpning av detta stycke beräknas på ett sammanlagt belopp av högst l0200 kronor. varav högst 6800 kronor får avse insättningar på lönsparkonto. Bestämmelserna i detta stycke tillämpas inte ifråga om sparande som pälu'iljias under (il' 1983.

I fråga om sparskattercduktion tillämpas 2 s' 4 mom. femte och sjätte styckena uppbördslagen ( l953: 272). Sparskattereduktion skall tillgodoräk- nas den skattskyldige före annan skattereduktion.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att erlägga sjö- mansskatt och har denna nedsatts enligt l2 s' 4 mom. lagen (l958: 295) om sjömansskatt på grund av bestämmelserna i denna lag. skall reduktionsbe- loppet minskas med det belopp'varmed nedsättning har skett.

3 .a Har sparskattcreduktion åtnjutits enligt 2 5 utgör räntan på sparmedlen under inkomstårct och närmast följande fem år inte skattepliktig inkomst vid taxering enligt kommunalskattclagen (l928: 370.) eller lagen ( l947: 576) om statlig inkomstskatt. Vad nu har sagts gäller inte ränta som belöper på sådan del av inkomstår som anges i 2 å andra stycket första meningen. Ränta och utdelning som tillfaller aktiesparfond utgör inte heller skatte- pliktig inkomst.

Räntan pä sparmedel som satts in på lönsparkonto under är 1984 utgör inte skattepliktig inkomst ltn- der det året eller de närmast föl- _/'ande_/_'vra ären.

45

Vid realisationsvinstbcråkning enligt bestämmelserna i punkt 2 b av anvisningarna till 36 & kommunalskattclagcn (l9281370) i fråga om andel

• Sida 170
•  Original

Prop. 1983/84: 30 l70

_Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som har innehafts i fem år räknat från utgången av det år för vilket fsparskattereduktion har medgivits. får efter den skattskyldiges val anskaff- ningskostnaden beräknas antingen till andelens marknadsvärde vid utgång- en av det femte året eller till värdet vid utgången av det år för vilket sparskattereduktion har medgivits ökat med avkastningen under de därpå följande fem åren. I det första fallet: anses andelen anskaffad vid utgången av det femte året och i det andra fallet vid utgången av det år för vilket sparskattcrcduktion har medgivits.

Vid realisationsvinstberäkning | fraga om en andel som har innehafts mindre" än fem ar räknat fran utgången av det ar för vilket sparskattereduk- tion har medgivits skall andelen anses anskaffad den 3I december sist— nämnda år för en kostnad som motsvarar det sammanlagda beloppet av under året gjorda insättningar på aktiesparkonto. ] fall som anges i 2 På andra stycket medräknas i anskaffningskostnaden även insättningar på aktiesparkonto som gjorts under året före det år för vilket sparskattcreduk- tion har medgivits. Bestämmelserna i punkt 2 b tredje stycket av anvis- ningarna till 36 & kommunalskattelagen får inte tillämpas. Vid vinstberäk- ningen medges avdrag för belopp som fondbolaget har innehållit med stöd av 5 5.

För andelar sorti _li'irvärvats un— der år- [984 giiller doek föl/"ande. Avyttras en andelfi'n'e utgången av år l988. utgör realisationsvinst sorti uppkommer vid avyttringen inte skattepliktig inkomst. Ej heller medges avdrag för rea/isationsför- lust. som uppkommer vid en sådan avyttring. Avyttras en andel efter utgången av år I 988 får efter den skattskyldiges val anskaffnings- kostnaden beräknas antingen till andelens marknadsvärde vid ut- gången av år [988 eller till värdet vid- utgången av mars l984 ökat med avkastningen till och med år I988. I detförstafallet anses ande- len (tttskal'liul vid utgången år [988 och i det andra fallet vid utgången av mars l984.

Denna lag träder i kraft den I januari l984 och tillämpas första gången -vid 1984 års taxering.

• Sida 171
•  Original

Prop. 1983/84: 30 ' l74

Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL * vid regeringssammanträde . l983- l 0- l 3

Närvarande: statsrådet 'l. Carlsson. ordförande. och statsråden Lund- kvist. Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Andersson. Rainer. Boström. Bodström. Göransson. R. Carlsson. Holmberg. Thun- borg.

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om allemanssparandet

] Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag till

1. lag om allemanssparande.

2. lag om skattelättnader för allemanssparande.

3. lag om ändring i lagen (1978: 428) om aktiesparfonder.

4. lag om ändring i lagen (l978:423) om skattelättnader för vissa spar- former. '

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför. Jag godtar vad lagrådet har anfört i fråga om förslag till lag om allemans- sparande och jag föreslår att lagförslaget ändras i enlighet härmed. Vidare förordarjag att några ändringar av redaktionell art görs i nämnda lagförslag och i de övriga remitterade lagförslagen.

Jag vill avslutningsvis ta upp några frågor som rör administrationen och kontrollen av allemanssparandet.

Det nuvarande skattesparandet administreras av riksgäldskontoret. Det bör ankomma på riksgäldskontoret att administrera även det nya sparsy- stemet. Riksgäldskontoret bör sålunda få i uppdrag att — i enlighet med Vad som framgår av lagrådsremissen — träffa avtal med banker och spar- kassor om institutens medverkan i allemanssparandet. inbegripet den er- sättning som skall utgå till instituten. Även övervakningen av sparsystemet bör handhas av riksgäldskontoret. Som framhållits i lagrådsremissen kan

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde l983—09-22.

• Sida 172
•  Original

Prop. 1983/84: 30 - l73

samma lag. Det kan vidare inte anses föreligga något hinder för bankin- spektionen att redan före den I april 1984 pröva frågan om tillstånd för ett fondbolag att bedriva verksamhet enligt lagen och meddela tillstånd till verksamheten att gälla från och med den dagen. I samma ordning kan fondbestämmelser och dispenser meddelas. Lagrådet har ej för sin del kunnat finna exempel på åtgärder som skulle kräva stöd av den föreslagna övergångsbestämmelsen. Lagrådet föreslår därför att denna utgår ur lag- förslaget.

Förslaget till lag om allemanssparande föranleder i övrigt ingen erinran från lagrådets sida.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

• Sida 173
•  Original

Prop. [983/84: 30 l72'

viss föreskrift angående avyttring om värdepapperet cj "inregistrerats eller noterats" inom ett år från förvärvet.

Såvitt framgår av lagrådsremissen är det inte åsyftat någon skillnad i sak mellan de värdepapper som avses med uttrycket notera och dem som beskrivs med begreppet inregistrera. Bestämmelserna skall endast omfatta sådana aktier som är — eller förväntas bli — inregistrerade vid Stockholms fondbörs. .

I den svenska börsterminologin synes begreppet notering (notera) an- vändas i flera olika bcmärkclser. Det kan användas i betydelsen avge köp- och säljanbud. Vidare begagnas ordet notering för att beteckna faststäl- lande av kurs. Därvid menas att fondbörsen genom protokollsanteckning eller eljest officiellt konstaterar att vissa kurser förekommit under förhand- lingarna. Därutöver används uttrycket noterat värdepapper för att ange att värdepapperct i fråga är inregistrerat vid fondbörsen. Härtill kommer att både i dagligt tal och i tidningar och andra media orden notera och notering felaktigt brukas även om aktier som inte är inregistrerade vid börsen.

Fondbörsutredningen föreslog att uttrycket notering endast skulle an- vändas föratt beteckna fastställande av kurs (se SOU 1973: 60 s. 105 f.). . Detta torde numera i allmänhet iakttas. Här kan hänvisas till |8 och 21 åå lagen (l979: 749) om Stockholms fondbörs.

Innebörden av uttrycken notera och notering i börstekniska samman- hang är alltså oklar och begreppen är mångtydiga. De torde därför undvi- kas. när de kan leda till missförstånd. och nyttjas uteslutande i betydelsen kursfastställelse.

Med hänsyn till det anförda bör i nu förevarande paragraf uttrycket notera inte användas.

Lagrådet föreslår därför att i första stycket punkt l "noteras" utbyts mot "'är inregistrerade" och att i andra stycket orden "eller noterats" utgår ur lagtexten.

Den redaktionella utformningen av [Så i lagrådsremissen har skett med l9s' aktiefondslagen (l974: 931) som förebild. Enligt lagrådets mening bör vid lägligt tillfälle jämkningar motsvarande de nu föreslagna görasjämväl i sistnämnda lagrum.

Övergångsbestämmelser

Lagen skall enligt övergångsbestämmelserna träda i kraft den I april l984. Enligt nämnda bestämmelser skall den dock gälla även dessförinnan i fråga om åtgärder som behövs för att lagen i sin helhet skall kunna tilläm- pas från och med den dagen. En övergångsbestämmelse av motsvarande . innehåll återfinns i lagen (l978z428) om aktiesparfonder. Lagrådet vill dock ifrågasätta om bestämmelsen behövs. De förberedande åtgärder som . enligt specialmotiveringen tänkes bli genomförda enligt bestämmelsen sy- nes sålunda kttnna vidtas utan stöd av denna. Fondbolag bildas och regi- streras enligt aktiebolagslagen. Likaså kan styrelseledamöter utses enligt

• Sida 174
•  Original

Prop. 1983/84: 30 l7l

LAGRÅDET PROTOKOLL vid sammanträde 1983-10-10

Närvarande: f.d. regeringsrådet Lidbeck. regeringsrådet Brink.justitierå- det Heuman.

Enligt lagrådet den 3 oktober 1983 tillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 22! september 1983 har regeringen på hem- ställan av chefen för finansdepartementet statsrådet Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

i. lag om allemanssparande.

2. lag om skattelättnader för allemanssparande.

3. lag om ändring i lagen tl978: 428) om aktiesparfonder.

4. lag om ändring i lagen (19782423) om skattelättnader för vissa spar- former.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Bengt-Åke Nilsson.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om allemanssparande

3 5

[ paragrafens första stycke andra meningen sägs att sparmedlen skall sättas in på ett rikssparkonto hos bank eller överföras till högst två kapital- .rpmjhnder. Vidare föreskrivs i tredje meningen att medlen får fördelas mellan de båda sparformerna. Motiven till bestämmelserna återfinns i den allmänna motiveringen under 3.2.3. Den avsedda innebörden är att en sparare får spara på endast ett rikssparkonto och därjämte i en eller två kapitalsparfonder. För att detta skall komma till klarare uttryck bör första stycket andra meningen ges följande lydelse: "En sparare får inte spara på mer än ett rikssparkonto och i fler än två kapitalsparmndar." iakttas detta förslag behövs inte tredje meningen i första stycket.

15 .5

Denna paragraf innehåller bl.a. bestämmelser om vilka värdepapper ett fondbolag får förvärva till en kapitalsparfond. I första stycket punkt i uppräknas bland dessa värdepapper bl.a. sådana svenska aktier "som noteras vid Stockholms fondbörs". Enligt punkt 2 får fondbolaget vidare förvärva värdepapper som avses i punkt i och som utbjuds till försäljning under sådana förhållanden att sannolika skäl finns för antagande att de inom ett år från förvärvet kommer att "inregistreras vid Stockholms fond- börs". .

Om sistnämnda slag av värdepapperlinns i paragrafens andra stycke

• Sida 175
•  Original

Prop. 1983/84: 30 175

det vara lämpligt att riksgäldskontoret uppdrar åt annan att svara för det löpande kontrollarbetet. . _

[ lagrådsremissen har diskuterats möjligheten för bankerna att i sin balansräkning nettoredovisa sparandet på rikssparkonto.

Som bankerna framhållit bör — för att skapa klarhet angående grunden för nettoredovisning — riksgäldskontoret garantera att bankerna fullgör sina förpliktelser gentemot spararna. Riksgäldskontoret bör därför bemyn- digas att utfärda en garanti för respektive banks förpliktelser gentemot spararna. En sådan garanti bör kunna lämnas. oavsett om banken väljer att använda brutto- eller nettoredovisning.

För att allemanssparandet snabbt skall kunna vinna en bred anslutning bland allmänheten bör särskilda informationsinsatser påbörjas snarast ef— ter det att ett riksdagsbeslut föreligger. [ marknadsföringen bör även ingå försök att stimulera organisationer att bilda fondbolag och starta kapital- sparfonder. Särskilda informations- och utbildningssatser bör göras för organisationer som beslutaratt starta en kapitalsparfond.

Enligt min mening bör planläggningen och utformningen i stort av infor- mations- och utbildningsinsatserna ankomma på en särskild av regeringen utsedd sparkommitté. Denna — i vilken bör ingå bl.a. representanter för riksgäldskontoret — bör självfallet samarbeta nära med riksgäldskontoret och bör också få hjälp med kansliresurser där. Genomförandet av mark- nadsföringsåtgärder och utbildningsinsatser bör ankomma på riksgälds- kontoret inom ramen för administrationsansvaret. Jag har under hand inhämtat att riksgäldskontoret är villigt att åta sig att medverka i informa- tionsarbetet på det sätt som jag nu har angett. Medel för informations- och utbildningsinsatser och för övriga kostnader bör för innevarande år anslås på tilläggsbudget till statsbudgeten med ett belopp av l3 milj. kr.. varav 2 milj. kr bör användas för särskilda insatser i fråga om organisationer som avser att starta kapitalsparfonder. Till mcdelsbehovet för budgetåret l984/ 85 återkommerjag i annat sammanhang. .

Den av mig föreslagna sparkommittc'n bör också få i uppdrag att följa och analysera allemanssparandets utveckling. Även andra uppgifter inom sparområdet kan övervägas. Jag avser att längre fram återkomma till regeringen med förslag till direktiv för kommittén.