om vissa naturgasfrågor
Regeringens proposition
ÅN
EYE
1985/86:91 Ey
om vissa naturgasfrågor
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 6 februari 1986.
På regeringens vägnar
Olof Palme
Birgitta Dahl
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen begärs bemyndigande att godkänna överlåtelse av aktier i Swedegas från statens vattenfallsverk till Shell Gas B.V.och Den norske
statsoljeselskap A/S (Statoil). Enligt avtalsom träffats under förutsättning av regeringens godkännande träder Shell och Statoil in som ägare av vardera
20976 av aktierna i Swedegas. Härigenom skapas förutsättningar för att ge-
nomföra en utbyggnad av naturgasförsörjningen på Västkusten upp till Gö-
teborg via Halmstad. Propositionen innehåller också förslag beträffande de finansiella konsekvenserna för vattenfallsverkets del.
F Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 91
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 februari 1986
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist. Feldt. Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peterson, Andersson, Bodström. Göransson, Gradin, Dahl. R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist
Föredragande: statsrådet Dahl
Proposition om vissa naturgasfrågor
1 Inledning
År 1979 angav riksdagen vissa förutsättningar för introduktion av naturgas i Sverige (NU 1978/79: 60, rskr 429). I juni år 1980 godkände riksdagen (prop. 1979/80: 170, NU 70, rskr 410) ett avtal mellan regeringarna i Sverige och Danmark om naturgassamarbete jämte riktlinjer för genomförandet av det s.k. Sydgasprojektet. Vissa styrmedel för introduktion av naturgas genom ändringar i lagstiftning rörande el och fjärrvärme infördes efter riksdagsbe-
slut år 1982 (prop. 1981/82:64, CU 8, rskr 81).
I samband med 1980 års beslut fastställdes en organistion för naturgasverksamheten i Sverige som innebar att Swedegas AB — som då var ett
dotterbolag till det statliga Svenska Petroleum AB — skulle svara för tillförsel
av naturgas och för stamledningar för transport av gas inom landet, medan det regionala gasbolaget Sydgas AB skulle svara för grenledningar och försäljning av gas inom Sydgasområdet.
Regeringen inhämtade hösten 1983 riksdagens bemyndigande att dels medge statens vattenfallsverk att förvärva samtliga aktier i Swedegas AB, dels godkänna ett konsortialavtaljämte protokoll mellan staten. Malmö kommun, Helsingborgs kommun. Lunds kommun och Sydkraft Aktiebolag (prop. 1983/84:47, NU 10, rskr 125), I enlighet med avtalet trädde staten in som hälftendelägare i Sydgas AB. Härigenom togs ett avgörande steg för att genomföra Sydgasprojektet.
Sydgasprojektet, som nu är under genomförande, avser dels import av upp
till 440 miljoner m” naturgas per år från den danska delen av Nordsjön till Sverige under perioden 1985-2003, dels transitering av gas via det danska naturgasnätet. Den totala kontrakterade volymen, som skall levereras av
Dansk naturgas A/S (Dangas). är ca 6600 miljoner m". Naturgasen kommer i huvudsak att ersätta olika oljeprodukter till en total volym av ca 0,5 miljoner
m'/år. Man beräknar därvid att ungefär 3076 av den nuvarande oljekonsumtion inom försörjningsområdet kommer att ersättas med naturgas. En grov
uppdelning på kundkategorier visar att större industri beräknas svara för 40 2
av förbrukningen, småindustri för 40 90 samt småhus och övrig användning för
202. to
miljoner m? gas är möjlig. Avtalet mellan Swedegas och Dangas ger Swedegas rätt att under avtalsperioden transitera upp till 2000 miljoner m? genom Dan-
mark. Naturgassystemet i Skåne består av ett högtrycksnät dels i Öresund
från Dragör till Klagshamn utanför Malmö, dels stamledning på land från Klagshamn till Hasslarp norr om Helsingborg, dels grenledningar till mottagningsstationer på förbrukningsorterna. I naturgassystemet ingår vidare — förutom högtrycksnätet — lågtrycksledningar från mottagningsstationerna
till konsumenterna. Swedegas AB svarar för tillförseln av naturgas och äger
stamledningssystemet från Dragör till Hasslarp. Sydgas AB svarar på Swe-
degas uppdrag för drift och underhåll av Swedegas stamledning samt äger grenledningarna och mottagningsstationerna i högtrycksnätet. För försäljning och distribution till de slutliga användarna ansvarar cnergiverken i Malmö, Lund och Helsingborg samt Sydkraft AB.
Sydgasprojektet invigdes i juni 1985. Parallellt med arbetet att fullfölja uppgifterna inom projektet har Swedegas AB. i enlighet med det arbetspro-
gram som har redovisats i propositionen 1983/84:47 om vissa naturgasfrå-
gor, kartlagt och analyserat nya marknader för naturgas i Sverige. I första
hand gäller detta en utbyggnad av stamledningen från Hasslarp nordost om
Helsingborg till Tulebo i närheten av Mölndal. Detta projekt kommer fort-
sättningsvis att benämnas Sydgas 2/Västgas 1-projektet. Sydgas 2-området omfattar bl.a. Ängelholm, Laholm och Halmstad. Västgas 1-området omfattar Falkenberg, Varberg, Mölndal, Göteborg och Partille.
2 Statens vattenfallsverks skrivelse den 27 mars 1985
I skrivelse till regeringen den 27 mars 1985 hemställer statens vattenfalls-
verk att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att medge verket att teckna borgen för lån som Swedegas tar upp för att finansiera en utbyggnad av en stamledning från Hasslarp till Göteborg via Halmstad. I skrivelsen föreslås borgensramen för Swedegas öka med ett belopp som begränsas till att avse en ledning för endast det aktuella projektets behov. Beloppet anges till 400 milj. kr. iprisläget den I januari 1984, exkl. ränta. Detta antas motsvara 560 milj. kr.i för byggnadstiden beräknat penningvärde inkl. ränta. Verkets strategi på gasområdet är enligt skrivelsen att skapa handlings-
frihet och gynnsammast möjliga förutsättningar för att på längre sikt kunna
utveckla en betydande naturgasförsörjning i landet. Vattenfallsverket fram-
håller att ett viktigt led härvid blir att. genom en fortsatt försiktig gasintro-
duktion byggaupp kompetens och en marknadsmässigbas. Sydgas-projektet är enligt verket inte tillfyllest i detta sammanhang. Mot denna bakgrund har Swedegas den I februari 1985 träffat ett optionsavtal med Dansk Naturgas A/S (Dangas) om gasleveranser i en omfattning som skulle göra det möjligt att etablera Sydgas 2/Västgas 1- projektet med starttidpunkt våren 1987 för Halmstadsdelen och våren 1988 för Göteborgsdelen. Optionsavtalet möjliggör köp av upp till 250 miljoner m? naturgas per år under en tio-årsperiod
räknat från oktober 1986. På basis av detta optionsavtal har Swedegas AB = Prop. 1985/86:91
förhandlat med Sydgas AB och med Energiverken i Göteborg om engrosleveranser. Det framgår ocksåav skrivelsen att vattenfallsverket centralt och genom sin regionala enhet Vattenfall Västsverige analyserat förutsättningarna för egen distribution och vidareförsäljning av den danska gasen inom Västsverige. Swedegas AB har på basis av bl. a. optionsavtal och preliminära förhandlingsresultat, innebärande försäljning av 100 miljoner m? inom Syd-
gas 2-området och 110 miljoner m? inom Västgas 1-området, upprättat en promemoria som innehåller en teknisk-ekonomisk beskrivning och utvär-
dering av Sydgas 2/Västgas 1-projektet. Promemorian har bilagts verkets skrivelse.
Swedegas AB har för sitt kalkylarbete uppställt ett antal beräkningsför-
utsättningar. Bl.a. gäller detta fördelningen av gamla och nya investerings-
kostnader i stamledningssystemet samt tidigare med s.k. villkorslån finan-
sierade kostnader som kan anses belöpa på det aktuella projektet.
Den numera färdigställda stamledningen mellan Dragör och Hasslarp har genom dimensioneringen (rördiametern är 600 mm) givits en betydande överkapacitet i förhållande till enbart Sydgas-projektets behov. Överkapaciteten har godkänts av staten som en beredskapsåtgärd för framtida ökade trans-
portbehov.
För den tänkta stamledningen Hasslarp-Halmstad-Göteborg har två principiellt olika kalkylalternativ beräknats i promemorian. Det första alterna-
tivet grundas på att stamledningen dimensioneras enbart för det aktuella projektets behov. Det andra alternativet utgår från att även den nya stamledningen, på motsvarande sätt som den befintliga, uppdimensioneras till 600 mm som en beredskapsåtgärd för ökade framtida transporter. Vid kostnads-
fördelningen har antagits att halva investeringen skallanses belöpa på Sydgas 2/Västgas 1-projektet.
Den kalkyl vari projekten belastas med sin andel av tidigare förinvesteringar samt hela investeringen för en ny stamledning som enbart tillgodoser de nu aktuella projektens transportbehov ger ett resultat som får anses ligga vid nedre gränsen för vattenfallsverkets normala avkastningskrav. Med ett vidare lönsamhetskriterium, dvs. om utvecklingsmöjligheterna i form av ökad avsättning beaktas och där projekten påförs sina kostnader för tidigare förinvesteringar samt 5090 av kostnaden för en uppdimensionerad ny stamledning (Hasslarp-Halmstad-Göteborg), uppfylls verkets normala avkast-
ningskrav med god marginal. I sin skrivelse framhåller vattenfallsverket att en grundläggande förut-
sättning vid övertagandet av Swedegas AB var att verket kunde betrakta sitt naturgasengagemang som en långsiktig utvecklingssatsning. Kravet på en
motsvarande affärsmässighet och lönsamhet som för verkets övriga verksamhet får därmed innebörden att även det långsiktiga utvecklingsintresset
bör beaktas. Detta är för övrigt ett helt normalt element i verkets lönsamhetsöverväganden, där man har att ta ställning till mycket långsiktiga investeringar mot bakgrund av mer eller mindre osäkra prognoser om efterfrå-
geutvecklingen. Verket anseratt det aktuella gasprojektet bör ses på liknande
sätt.
Statens vattenfallsverks skrivelse har varit utsänd på remiss. Yttranden har avgivits av statens energiverk, statens naturvårdsverk, länsstyrelsen i Hallands län, Halmstads, Kungsbacka, Laholms, Varbergs, Göteborgs, Mölndals, Partille, Falkenbergs och Örebro kommuner samt Svenska Gasföreningen. Länsstyrelsen i Örebro län har inkommit med en särskild skrivelse angående dimensionen på stamledningen för naturgas Hasslarp-Halmstad- Göteborg.
Det helt övervägande antalet kommuner i det tänkta avsättningsområdet ställer sig positiva tillinförandet av naturgas isina energisystem. De instanser som tar upp frågan om stamledningens dimension förordar en sådan dimension som möjliggör en framtida expansion av gasanvändningen. Halmstads kommun framhåller det angelägna i att prissättningen på gas görs så attraktiv som möjligt, eftersom kommunen inrymmer flera stora presumtiva naturgasanvändare. Göteborgs kommun anger att marknadsunderlaget uppgår till 55 miljoner m?, varav 4096 avser industriella processer. Kommunen framhåller också att anläggandet ger betydande sysselsättningseffekter och en positiv inverkan på industriell nyetablering. Laholms kommun anför att naturgasen har investeringsmässiga fördelar gentemot fjärrvärmeutbyggnad, speciellt i områden med låg värmetäthet. Kommunfullmäktige avser att omprövatidigare fattade beslut om införandet av fjärrvärme i Laholms kommun.
Av de centrala remissinstanser som har anmodats att yttra sig över vattenfallsverkets skrivelse framhåller statens naturvårdsverk att naturgasen har stora miljöfördelar och är ett önskvärt substitut för andra fossila. bränslen. Naturvårdsverket framhåller också att naturgasen, i samband med kärnkraftens avveckling, kan användas som ersättning av elenergi för uppvärmningsändamål utan allvarligare miljökonsekvenser.
Statens energiverk tar i sitt utlåtande upp ett antal frågor som enligt verket bör besvaras innan beslut fattas om utvidgad borgensram. Energiverket anför:
”Sydgas 2- och Västgas 1-projekten aktualiseras i ett läge när den svenska energianvändningen stagnerar. Parallellt med detta finns ett överutbud av konventionella bränslen som olja och kol samtidigt som utbudet av nya energialternativ ökar. Det finns således inga försörjningsmässiga skäl att öka gasanvändningen inom den närmaste framtiden.
Ekonomiskt är Sydgas 2/Västgas 1-projektet fördelaktigare än fortsatt oljeanvändning. Projektens samhällsekonomiska lönsamhet framstår dock utgående från dagens förutsättningar - som osäker, eftersom det sannolikt finns alternativ som blir billigare än de föreslagna gasprojekten. Under den långa projekttiden kan dock förutsättningarna ändras så väsentligt att helt definitiva slutsatser inte kan dras.
Stamledningens dimensionering, som lämnas öppen i ansökan, bör fastställas samtidigt som man tar ställning till projektens genomförande.”
4 Statens vattenfallsverks skrivelse den 8 januari
1986 Statens vattenfallsverk har i skrivelse den 8 januari 1986 återkommit till frågan om förutsättningarna för en utökad naturgasanvändning. Vattenfallsverket redogör för de förhandlingar som man har genomfört med externa intressenter under hösten 1985 och som har resulterat i en överenskommelse
mellan Shell Gas B.V. Holland och Den norske statsoljeselskap A/S (Statoil)
å ena sidan och statens vattenfallsverk å andra sidan om samverkan i Swe-
degas AB. Således har ett konsortialavtal med bolagsordning avseende samgående i Swedegas och avtal om överlåtelse av aktier i Swedegas slutits
mellan dessa bolag. Kopior av avtalen, vilka har slutits med förbehåll för regeringens godkännande, har bilagts vattenfallverkets skrivelse. Överenskommelsen innebär bl. a. att Swedegas aktiekapital och reservfond ökar med
tillsammans 400 milj. kr. De nytillkommande ägarna skall vardera äga 2092
avaktierna. Stamledningen från Hasslarp till Göteborg ges diametern 500 mm vilket innebär en överkapacitet jämfört med vad som erfordras för försörjningen till och med Göteborg. Rördiametern 500 mm har befunnits tekniskt och ekonomiskt tillräcklig för att tillgodose den svenska marknadens behov.
Shell, som är ett internationellt etablerat bolag inom utvinning, produktion, transport och försäljning av naturgas, har förvärvat omfattande kunskap i därtill hörande frågor samt disponerar ansenliga resurser inom natur-
gasområdet.
Statoilär ett av den norska staten helägt aktiebolag som har intressen i flera
gasfält i Nordsjön. Bolaget är operatör för transportsystemet ”Statpipe”,
vilket förbinder gasfälten i Nordsjön med gasmarknaden på den europeiska kontinenten. Norge har Europas största naturgastillgångar.
Enligt vattenfallsverkets skrivelse har utgångspunkten för parterna i de förda förhandlingarna varit att söka skapa förutsättningar för en självständig verksamhet för kommande projekt inom ett gemensamt ägt Swedegas. Statens vattenfallsverk framhåller att avsikten är att etablera Swedegas så att något direkt beroende av ägarna inte skall föreligga i den löpande verksamheten och att denna kan bedrivas med normala affärsmässiga förutsättningar.
Fskrivelsen framhålls också att ett krav härför är att bolagets soliditet ökas så att bolaget skall kunna ta upp lån i normal omfattning på egen balansräk-
ning. Därigenom kan det rörelseunderskott, som normalt uppstår de första
åren för den typ av långsiktig verksamhet som bolaget bedriver, balanseras
till dess överskott uppstår. För att öka soliditeten krävs att aktiekapitalet ökas. Härigenom erhålls också medel för en delfinansiering av Sydgas 2/Västgas 1- projektet i den utsträckning som detta kräver finansiering med egna medel. Vattenfallsverket framhåller också att ett villkor för normal finan-
siering av kommande projekt är att Swedegas balansräkning saneras från äldre villkorade lån som medför en försämring av den formella soliditeten.
Verket har tidigare fått tillstånd att genom villkorade tillskott finansiera kapitalbehov till följd av förskjutna nyttjanderättsersättningar för Sydgasverksamheten. Lån härför behöver således inte belasta Swedegas och dess soli-
ditet, innan betalningar för nyttjanderätten inflyter.
Konsortialavtalet innehåller bl.a.allmänna principer och: ekonomiska
projektet skall Swedegas aktiekapital genom nyemission ökas med 300 milj.
kr. och reservfonden med 100 milj. kr. Vattenfallsverket skall ha rätt att utan hinder av hembudsskyldighet försälja aktieposter understigande sammanlagt 102 till annan svensk intressent. För beslut i vissa iavtalet angivna frågor fordras enighet mellan aktieägarna. För beslut i vissa andra frågor krävs enighet i bolagets styrelse.
Möjligheten för ytterligare en utländsk intressent att inträda i Swedegas. nämligen Dangas eller Dansk Olie og Naturgas A/S (DONG) skall tills vidare bibehållas genom att den nya intressenten ges möjlighet att sammanlagt för-
värva en fjärdedel av Shells och Statoils aktieandelar.
I den nya bolagsordningen föreskrivs bl.a. att bolaget skall ha till föremål för sin verksamhet att anskaffa, transportera och i Sverige distribuera och
marknadsföra naturgas samt att planera, samordna och vidta åtgärder, som
syftar till att främja landets försörjning med naturgas, samt att bedriva annan
därmed förenlig verksamhet. Aktierna skall ges ut i två serier enligt följande:
— Serie A (bundna), representerande minst 6072 av aktiekapitalet och mera
än 8072 av det totala antalet röster i bolaget. — Serie B(fria), representerande högst 4092 av aktiekapitalet och mindre än
2092 av det totala antalet röster i bolaget. — Varje aktie I serie A skall äga tre röster. — Varje aktie i serie B skall äga en röst.
Bolagsordningen innehåller vidare bestämmelser om hembudsskyldighet och bestämmelser om att det utländska ägandet endast får ske genom innehav
av aktier i serie B.
Enligt avtalet om överlåtelse av aktier skall bl.a. följande villkor uppfyllas:
att staten avstår från rätten till återbetalning och ränta på till Swe-
degas tidigare lämnade villkorslån för utredningsarbete m.m. som per
den 31 december 1984 inkl. ränta uppgick till 97,8 milj. kr.
att staten förklarar sig avstå från rätt till återbetalning och ränta på de villkorslån som den 31 december 1984 inkl. ränta uppgick till 172,7
milj. kr. och som Swedegas tidigare erhållit till förskottsbetalning till
Dangas för överkapacitet i det danska naturgasnätet. Swedegas för-
binder sig dock att till staten betala vad Dangas enligt särskilda över-
enskommelser om transportavgifter indirekt återbetalar av uppburet
förskott.
Av avtalet framgår också att om nya regleringar på den svenska natur-
gasmarknaden så påverkar betingelserna för Swedegas verksamhet att bolagets resultat blir lägre än vad som är kommersiellt godtagbart, har statens
vattenfallsverk skyldighet att återköpa Shells och Statoils aktier. I skrivelsen hemställer statens vattenfallsverk att regeringen godkänner
dels avtalet om överlåtelse av aktier i Swedegas AB från statens vattenfallsverk till Shell Gas B.V. och Statoil dels konsortialavtalet om samverkan i Swedegas AB som träffats mellan parterna. I skrivelsen hemställs också att
vattenfallsverkets investeringsanslag för budgetåret 1985/86 räknas upp med
240 milj. kr. samt att verkets statskapital sätts ned med 160 milj. kr. Statens
lämnat villkorslån för utredningsarbeten m.m. om 97,8 milj. kr. per den 31
december 1984. Slutligen hemställer verket att ett tidigare lämnat villkorstån
till Swedegas AB för finansiering av överkapaciteten i det danska naturgas-
nätet omvandlas till ett villkorat bidrag och att medel som kan återvinnas får
tillgodogöras statens vattenfallsverk.
5 Föredragandens överväganden
Jag anförde i proposition (prop. 1984/85: 120) om riktlinjer för energipolitiken att naturgas på lång sikt kan bli ett alternativ inför avvecklingen av kärn-
kraften. Ur bl.a. miljösynvinkel och i processammanhang är naturgas ett energislag med avsevärda fördelar. Jag framhöll också att en nödvändig förutsättning för en utvidgad naturgasanvändning är att denna kan ske på kom-
mersiell grund. När jag nu återkommer till naturgasfrågan grundar jag mina
förslag på överväganden om naturgasens betydelse i ett vidare energipolitiskt
sammanhang och på det aktuella projektets ekonomiska bärkraft.
Den energipolitiskt mest relevanta frågeställningen är enligt min uppfatt-
ning hur en ökad naturgasanvändning i vårt land överensstämmer med de
riktlinjer för energipolitiken som har fastställts av riksdagen. Jag kommer
därför i det följande att behandla bl.a. följande aspekter: försörjningstrygghet, flexibilitet, diversifiering och miljöhänsyn. Av speciellt energipolitiskt intresse är också att förutsättningar skapas för en avveckling av kärnkraften senast år 2010 och att en ökad naturgasanvändning sker på kom- .
mersiell grund.
Jag kan först konstatera att naturgas är ett internationellt etablerat energislag. Dess betydelse för världens energiförsörjning har successivt ökat un-
derefterkrigstiden. Naturgasensandelav världens totala energiförsörjning är nu ungefär 2096. För Västeuropas del är motsvarande andel drygt 1596. I Västeuropa fick naturgasen sitt genombrott i början av 1960-talet. Naturgasanvändningen ökade sedan som en följd av kraven på ett minskat beroende av olja i samband med den första oljekrisen. Den allmänna bedömningen är att det kommer att finnas ett utbbudsöverskott på den västeuropeiska gasmarknaden under resten av 1980-talet. Under 1990-talet bedöms naturgasen behålla sin marknadsandel på en expanderande energimarknad.
De kända naturgasreserverna i Västeuropa är till 90Z lokaliserade till
Norge, Nederländerna och Storbritannien. Till dessa reserver kommer de betydande tillgångarna i Sovjetunionen. På lång sikt är det troligt att de nor-
ska reserverna blir dominerande i Europa. Med hänsyn till naturgasreservernas omfattning och lokalisering och att Sverige — genom tidigare genom-
förda investeringar och ingångna avtal i samband med Sydgas 1 projektet —
inte är ensidigt beroende av en'leverantör uppfylls, enligt min uppfattning,
rimliga krav på försörjningstrygghet och flexibilitet. Jag vill i sammanhanget
erinra om att skyldighet att vidta beredskapsåtgärder på naturgasområdet
gäller från det lagringsår som börjar den I juli 1986. Bestämmelserna om detta
finnsilagen (1985: 635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet (prop. 1984/85: 172, FöU 13, rskr 390). Beträffande beredskapskostnaderna fram-
hölls i propositionen 1984/85: 172 (s. 15) som en nödvändig förutsättning för en utvidgad naturgasanvändning att en sådan kan ske på kommersiell grund och att här ingår att gasverksamheten kan bära kostnaderna för beredskapen.
Frågan om den långsiktiga lösningen av gasberedskapen behandlas i 1986 års budgetproposition (bil. 14 s. 160 ff) och är nu föremål för ett särskilt remissförfarande.
En ökad naturgasanvändning från nuvarande låga nivå innebär självfallet en viss diversifiering av energitillförseln. Betydelsen härav får emellertid, enligt min mening, inte övervärderas. Eftersom ca 75-80: av den svenska oljeimporten kommer från Nordsjön torde inte import av naturgas från samma område innebära någon påtaglig minskning av störningsriskerna. På lång sikt kan emellertid diversifieringsargumentet få ökad vikt i samband med att Nordsjöns betydelse som oljeproduktionsområde minskar. Detta hänger samman med att den helt övervägande delen av jordens nu kända oljereserver finns i Mellanöstern.
Det som enligt min uppfattning starkast talar till naturgasens förmån är dess obestridliga miljövärden. Jag anser att det ligger ett betydande värde i att gaseniflera avseenden ger renare utsläpp än vad som kan åstadkommas med bästa nu tillgängliga reningsteknik för olja och kol. I likhet med Svenska Gasföreningen och ett flertal berörda kommuner anser jag att naturgasens avsaknad av svaveldioxidutsläpp och lägre kväveoxidemissioner är särskilt betydelsefulla för den region som berörs av Sydgas 2/Västgas 1-projektet.
Naturgasens roll i samband med avvecklingen av kärnkraften kommenteras av statens naturvårdsverk och statens energiverk. Naturvårdsverket framhåller att naturgasen vid kärnkraftsavvecklingen kan användas för att ersätta elenergi för uppvärmningsändamål utan allvarliga miljökonsekvenser. Energiverket bedömer att utrymmet för naturgas i det svenska energisystemet kan öka kring sekelskiftet som en följd av kärnkraftsavvecklingen. Verket anser emellertid att det för närvarande inte är möjligt att ha en uppfattning om i vilken omfattning marknaden kan öka.
Jag framhöll i den energipolitiska propositionen våren 1985 att naturgasen kan bli ett intressant alternativ inför avvecklingen av kärnkraften. Det är viktigt att avvecklingen sker på ett sådant sätt att användningen av olja'och kol kan begränsas. Naturgasen kan ersätta el vid uppvärmning och i industriella processer. Jag gör också den bedömningen att beslut om ökad naturgasanvändning bör tas nu, för att detta energislag redan vid ingången av 1990-talet skall kunna framstå som ett av flera realistiska alternativ till kärnkraften. När det gäller frågan om naturgasens roll utöver nu aktuellt projekt anser jag dock att det råder osäkerhet om den framtida marknadens storlek och utseende vid olika energitillförselalternativ. Jag avser därför att ta initiativ till att närmare utreda detta.
Jag går nu över till frågan om Sydgas 2/Västgas !- projektet uppfyller rimliga krav på lönsamhet med utgångspunkt i de kalkyler som redovisats i samband med Vattenfalls skrivelse den 27 mars 1985.
Statens energiverk framhåller i sitt remissvar att projektets lönsamhet är starkt beroende av hur mycket av stamledningskostnaderna som skall belasta projektet.
Självfallet är frågan om hur överkapaciteten skall hanteras av principiellt
råder beträffande naturgasmarknaden utöver Sydgas 2/Västgas 1- projektet — kapacitetsanpassade kostnader, dvs. kostnader för investeringar anpassade till projektets behov, tillämpas vid bedömningen av projektets lönsamhet. I en kalkylkombination, där projektet belastas med sin andel av tidigare
gjorda investeringar samt med kostnaderna för en kapacitetsanpassad stam-
ledning. ger projektet en real förräntning vid 25 års kalkylperiod på 4.59. Detta ligger inom gränsen för vattenfallsverkets avkastningskrav för motsvarande projekt och kan enligt min uppfattning anses acceptabelt. Kalkylen påverkas naturligtvis positivt om avsättningen av naturgas inom Sydgas 2/Västgas 1-området blir större än redan kontrakterade volymer.
Beträffande naturgasens möjligheter att konkurrera med andra energislag visar såväl presenterade kalkyler som energiverkets analys att naturgasanvändning är billigare än en fortsatt förbrukning av olja. Naturgasens konkurrenskraft i förhållande till el är i dagsläget inte tillräcklig men kommer i ett
längre tidsperspektiv att stärkas när relativpriset på el ökar. Sammanfattningsvis anser jag att Sydgas 2/Västgas 1-projektet ligger väl i linje med de
energipolitiska riktlinjerna och bör genomföras. Den verksamheten bör ske
enligt dessa fortsatta naturgasriktlinjer och på det sätt jag nu går närmare in
på. Riksdagen bör ta ställning till de föreslagna riktlinjerna.
Jag tarförstupp frågan om de finansiella och ägarmässiga förutsättningarna
för projektets genomförande. Detta gör jag med utgångspunkt i statens vat-
tenfallsverks skrivelse den 8 januari 1986. Jag vill i sammanhanget erinra om
att regeringen, i avvaktan på slutligt förslag angående projektets finansiering,
den 28 november 1985 beslutade medge statens vattenfallsverk att teckna
borgen upp till 100 milj. kr. för lån som Swedegas AB behöver ta på den allmänna kapitalmarknaden för att finansiera förberedande projekterings-
och byggkostnader.
Jag har nyss redogjort för det huvudsakliga innehållet i avtalet om överlåtelse av aktier och konsortialavtalet mellan statens vattenfallsverk, Shell och Statoil. Enligt min uppfattning ger den föreslagna förstärkningen av Swedegas soliditet förutsättningar för en finansiering på kommersiella villkor med bolagets egen balansräkning som säkerhet, av Sydgas 2/Västgas 1-projektet. Jag anser också att konsolideringen av bolaget bör ge möjlighet att balansera de förluster som initialt uppstår till dess verksamheten ger över-
skott. Jag fäster särskild vikt vid att bolaget, enligt de allmänna principer för verksamheten som utsägs I konsortialavtalet, skall drivas atfärsmässigt, effektivt och på kommersiell grund, varvid parternas egna kunskaper och erfarenheter skall komma till användning i första hand. Jag vill i övrigt framhålla följande.
Överförandet av Swedegas AB till statens vattenfallsverk innebar bl.a. ett ställningstagande till att den fortsatta utvecklingen av naturgasverksamheten i landet skulle baseras på gasens kommersiella konkurrensförmåga i för-
hållande till andra energislag. För vattenfallsverkets del har detta medfört ett
behov av att etablera en realistisk strategiför den fortsatta verksamheten. En:
viktig utgångspunkt har härvid varit att naturgasen i Sverige, till skillnad från
vad som gäller i flertalet övriga västeuropeiska länder, är ett importbränsle.
Planeringen måste därmed ske utifrån den förväntade utvecklingen på mark-
naden och gasproduktionen i främst Västeuropa. Mot den bakgrunden, och mot bakgrund av vad jag nyss har framhållit om kravet på att en utökad naturgasanvändning måste ske på en ekonomiskt sund grund, anser jag att den föreslagna ägarsammansättningen i Swedegas är ändamålsenlig. Genom att Statoil och Shell går in som delägare tillförs bolaget förutom kapital värdefullt kunnande och kompetens. Enligt min mening bör samverkan i Swedegas kunna medföra en rationell verksamhet och utnyttjande av parternas samlade resurser inom naturgasområdet.
Mot bakgrund av vad jag nu framhållit förordar jag därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna överlåtelse av aktier i Swedegas AB från statens vattenfallsverk till Shell och Statoil. Bemyndigandet
bör även gälla överlåtelse av aktier till Dangas eller DONG enligt de förutsättningar som redovisats. Vattenfallsverkets inkomster av aktieöverlåtelsen skall inlevereras till statsverket. Vattenfallsverkets kostnader för ökningen av aktiekapitalet och reservfonden i Swedegas bör bestridas med medel från anslaget E 11. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m.
I konsekvens härmed förordar jag att regeringen föreslår riksdagen att på
tilläggsbudet HI för innevarande budgetår räkna upp anslaget E 11. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. med 240 milj. kr.
Regeringen bör även inhämta riksdagens bemyndigande att avskriva till
Swedegas AB lämnade villkorslån för utredningsarbeten m.m. vilket per den
31 december 1984 uppgick till 97 848447 kr. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att omvandla tidigare lämnade villkorslån till Swedegas för finansiering av förskottsbetalning till Dansk Naturgas A/S för överkapacitet i det danska naturgasnätet till ett villkorat bidrag. Det ankommer på regeringen att besluta i denna fråga. De allmänna riktlinjerna för den fortsatta naturgasverksamheten iSverige som skall gälla vill jag sammanfatta i följande punkter:
— Verksamheten skall bedrivas inom ramen för de energipolitiska riktlinjer
som har godkänts av riksdagen och på kommersiell grund. Det sistnämnda
innebär bl.a. att gasen skall kunna bära sina kostnader för beredskaps-
lagring. — Stamledningen i Sydgas 2/Västgas 1-projektet bör ges sådan kapacitet att
en framtida expansion av naturgasanvändningen möjliggörs.
- Det bör åligga statens vattenfallsverk att som majoritetsägare i Swedegas
AB ansvara för att verksamheten bedrivs enligt de riktlinjer som jag har
förordat.
6 Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna de riktlinjer för naturgasverksamheten som jag har
redovisat,
2. bemyndiga regeringen att godkänna överlåtelse av aktier i Swedegas AB i enlighet med vad jag har anfört,
1"
AB i enlighet med vad jag har förordat.
4, till Statens vattenfallsverk:Kraftstationer m.m.på tulläggsbud-
get II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 240000000 kr.
7 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
Propositionens huvudsakliga innehåll =osmsosrosssrsrerrrssrrrrerrnrrerenanerran 1
I InledfiNg ssossrssesreserrrresrrrnerrs rer rrsser er rr rrsrrr ARR RK R ERE RK s Kr Rr a snr rt esk tt 2 2 Statens vattenfallsverks skrivelse den 27 mars 1985... 3
6 Hemställan ocmssosomseosreserererrsrrrerorrersrresrerrr rer rr rtrr es renas renas rer saa 1
7 BeSlUtossoossreerereerrsreerenrrersenrsererssrrorersrerrrs srt kkr res sne rss kr RAR sr nn 12
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 13