om vissa naturgasfrågor

Prop. 1983/84: 47

Regeringens proposition

1983/84: 47

om vissa naturgasfrågor;

beslutad den 27 oktober 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

BIRGITTA DAHL

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen begärs bemyndigande att godkänna ett konsortialavtal mellan staten och de nuvarande delägarna i Sydgas AB. dvs. Malmö ' kommun, Helsingborgs kommun, Lunds kommun och Sydkraft AB, med syfte att säkra genomförandet av Sydgasprojektet. Enligt avtalet skall staten träda in som hälftendelägare i Sydgas. Det föreslås att medel för aktieteckning i och lån till Sydgas anvisas med 50,1 milj. kr.

Vidare begärs i propositionen bemyndigande att medge statens vattenfallsverk att förvärva samtliga aktier i Swedegas AB från Svenska Petroleum AB. Försiag läggs fram om bl.a. medel till vattenfallsverket för finansiering av den fortsatta verksamheten inom Swedegas.

I Riksdagen 19831/84.1 saml. Nr 47

Prop. 1983/84: 47 ta

. Utdrag

IN DUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1983-10-27

Närvarande: statsministern Palme, ordförande. och statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldt. Sigurdsen, Gustafsson, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson. Rainer. Boström, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg

Föredragande: statsrådet Dahl

Proposition om vissa naturgasfrågor

1¶Inledning

Riktlinjer för genomförande av det s.k. Sydgasprojektet godkändes av riksdagen år 1980 (prop. 1979/80: 170, NU 70, rskr 410). Projektet baseras

på import av naturgas från Danmark med början hösten 1985. Gasen skall distribueras i sydvästra Skåne. . |

I samband med beshitet om Sydgasprojektet fastställdes den nuvarande organisationen av naturgasverksamheten i Sverige. Denna innebär i korthet att Swedegas AB -— ett dotterbolag till det statliga Svenska Petroleum

AB - svarar för tillförsel av naturgas och för stamledningar för transport

av gas inom landet. medan det regionala gasbolaget Sydgas AB svarar för grenledningar och försäljning av gas inom Sydgasområdet. Sydgas ägs f.n. av Malmö, Helsingborgs och Lunds kommuner samt Sydkraft AB.

Det beräknade ekonomiska resultatet av Sydgasprojektet har försämrats

betydligt sedan beslut om projektet fattades år 1980. Mot bakgrund härav

inleddes våren 1983 förhandlingar mellan företrädare för staten och de nuvarande delägarna i Sydgas. Förhandlingarna har lett fram till ett konsortialavtal den 26 oktober 1983 med syfte att säkerställa genomförandet

av Sydgasprojektet. Avtalet innebär bl.a. att staten skall träda in som

hälftendelägare i Sydgas. Avtalet. som har godkänts av berörda kommuner och Sydkraft, bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Statens vattenfallsverk har den 25 oktober 1983 träffat avtal med Svenska Petroleum om förvärv av samtliga aktier i Swedegas. Vattenfallsverket har i framställning samma dag redovisat konsekvenserna av förvärvet för

bl. a. verkets anslagsbehov.

Prop. 1983/84: 47 3

2¶Tidigare avtal om Sydgasprojektet

Från början av 1970-talet har ett omfattande utredningsarbete bedrivits rörande introduktion av naturgas i Sverige. År 1976 lades ansvaret för arbetet på ett särskilt bolag, Swedegas AB, som till en början ägdes av statens vattenfallsverk och en grupp kommunala och enskilda intressenter. Olika tillförselalternativ studerades, bl.a. import från Sovjetunionen, Nordsjön och Algeriet. Utredningsarbetet gav vid handen att. de ekonomiska förutsättningarna för introduktion i stor skala av gas i Sverige var relativt ogynnsamma, beroende bl. a. på höga tillförselkostnader och begränsad marknadspotential.

År 1979 angav riksdagen vissa förutsättningar för en introduktion av naturgas i Sverige (NU 1978/79:60, rskr 429). Allmänt uttalades att naturgas kan utgöra ett värdefullt komplement till oljan under den omställningsperiod som förestår i vår energiförsörjning. En förutsättning fick dock

anses vara att gasen kunde importeras på villkor som innebär en klar

förbättring i tillförselsäkerheten jämfört med den oljeimport som ersätts. Vidare borde eftersträvas närförsörjning från sådana leverantörer som kan antas komma att fullgöra sina åtaganden även vid störningar på den inter-

nationella marknaden. Tillfredsställande garantier för långsiktig försörjning måste uppnås och utvecklingen av de framtida inköpskostnaderna kunna överblickas.

Mot bakgrund av riksdagens uttalande kom naturgasverksamheten att

inriktas på att få till stånd import av gas i första hand från Danmark. Det

danska beslutet år 1979 att bygga ett inhemskt naturgassystem baserat på

gasfyndigheter på danskt område i Nordsjön gav Sverige en möjlighet att

introducera gas i begränsad skala och till måttliga investeringskostnader.

I februari 1980 träffades ett avtal mellan Sveriges regering och Dan-

marks regering om naturgassamarbete. Inom ramen för detta avtal träffades i mars 1980 avtal mellan Swedegas och det statliga Dansk Olie & Naturgas A/S (DONG) rörande dels transport dels leverans av gas till Sverige. Transportavtalet ger Swedegas rätt att transportera högst 2 miljarder Mm? naturgas om året i 20 år trån den I oktober 1985 i det beslutade danska ledningssystemet mot en förskottsbetalning av 220 milj. danska kr.

Leveransavtalet innebär ett åtagande från DONG att i 18 år från samma

datum leverera sammanlagt 3 105 milj. m? naturgas. Genom tilläggsavtal i juli 1982 ökades leveransåtagandet till 6545 milj. m'. Efter en uppbygg-

nadsperiod nås leveransvolymen 400 milj. m” om äret från år 1992. Swede-

gas har enligt tilläggsavtalet en option att köpa ytterligare högst 40 milj. m?

om året.

De nämnda svensk-danska avtalen utgör grunden för Sydgasprojektet. Detta projekt innebär uppbyggnad av en distribution av 440 milj. m? naturgas om året i sydvästra Skåne. Den från Danmark importerade gasen säljs av Swedegas till det regionala bolaget Sydgas AB som säljer gasen "I Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 47

Prop. 1983/84: 47 4

vidare till de lokala distributörerna, dvs. Malmö, Helsingborgs och Lunds

kommuner samt Sydkraft AB. Sydkraft skall distribuera gasen i de mindre kommuner som inte önskar bedriva verksamheten i egen regi. Gasen avses ersätta oljeprodukter, i huvudsak eldningsoljor. Huvuddelen av försälj-

ningen avses ske till industrin. Ett betydande antal småhus avses dock bli anslutna till gasnätet.

De sammanlagda investeringarna i Sydgasprojektet beräknas i dag till drygt I miljard kr. i 1982 års penningvärde. Stamledningen, som avses bli dimensionerad för transport av högst 2 miljarder m” gas om året, omfattar dels en sjöledning över Öresund dels en landledning frän Klagshamn söder om Malmö till Hasslarp nära Helsingborg. Från stamledningen utgår ett

antal grenledningar till de tätorter där lokala gasnät byggs upp. För stam-

ledningen svarar Swedegas och för grenledningar inkl. mottagningsstationer m.m. Sydgas. Sydgas handhar dock på uppdrag av Swedegas pro-

jektering, byggande och drift även av stamledningen. För de lokala gasnä-

ten svarar resp. distributör.

I mars 1980 nåddes en överenskommelse mellan staten och de regionala intressenterna i Sydgasprojektet om vissa riktlinjer för genomförande av

projektet. Som en allmän organisatorisk förutsättning gällde att ewt klart partsförhällande borde åstadkommas mellan ett helstatligt Swedegas med

ansvar för tillförsel av gas och ett av de regionala intressenterna helägt bolag med ansvar för gasförsäljningen inom regionen. Detta innebar bl. a. att de kommunala och enskilda delägarna i Swedegas skulle avveckla sina

intressen i bolaget och att Swedegas skulle överlåta sina aktier i Sydgas till

de regionala intressenterna.

Enligt riktlinjerna skulle avtal träffas om leverans av gas från Swedegas till Sydgas motsvarande hela Sydgas behov av gas för Sydgasprojektet

under 20 år från den I oktober 1985. I princip skulle avtalet innebära samma villkor om priser m.m. för Sydgas som enligt avtalen mellan Swedegas och DONG. Därjämte skulle Swedegas få sina kostnader för transport av gasen på stamledningen m. m. täckta. Riktlinjerna innefattade emellertid ett viktigt undantag från principen om kostnadstäckning för

Swedegas. Det förutsattes nämligen att staten skulle begränsa de ekono-

miska riskerna för Sydgas så att projektet totalt sett, dvs. vid avtalsperiodens slut år 2005, inte skulle leda till förlust för intressenterna.

Den närmare innebörden av denna förlusttäckningsgaranti var följande. Om det tio år efter leveransernas början bedömdes att projektet skulle

komma att ge ett negativt slutresultat skulle priset på den av Swedegas levererade gasen sänkas så att förlusten successivt eliminerades till leve-

ransperiodens slut. Vid intet tillfälle under de första tio åren skulle den

ackumulerade förlusten för Sydgasprojektet överstiga 50 milj. kr. Mot denna förlusttäckningsgaranti skulle svara viss rätt för Swedegas att höja gaspriset vid en förmånlig utveckling av Sydgasprojektets resultat.

Vid anmälan av frägan i prop. 1979/80: 170 framhöll föredragande stats-

Frop. 1983/84: 47 5

i rådet bl.a. att de redovisade kalkylerna för Sydgasprojektet pekade på att

projektet skulle komma att ge ett ekonomiskt överskott. Det kunde dock inte uteslutas att betingelserna för projektet senare skulle komma att

försämras så att det beräknades sluta med förlust totalt sett. I en sådan situation skulle frågan uppkomma om att omförhandla prisvillkoren för

den av Swedegas levererade gasen. vilket i sin tur skulle kunna leda till att Swedegas inte skulle få täckning för sina kostnader för att anskaffa och leverera gasen. Enligt föredragandens mening var det emellertid ännu inte nödvändigt att ta ställning till frågan om hur ett sådant underskott skulle täckas.

I riktlinjerna berördes även vissa frågor om lagstiftning och andra statliga föreskrifter som påverkar förutsättningarna för en introduktion av naturgas. Det förutsattes att staten skulle ställa lämpliga styrmedel till förfogande för att underlätta den avsedda introduktionen av naturgas.

Vidare förutsattes att staten skulle ställa kreditgarantier för Sydgas upplå-

ning. .

De sålunda överenskomna riktlinjerna för genomförande av Sydgaspro-

jektet godkändes, jämte avtalet om naturgassamarbete med Danmark. av riksdagen i juni 1980 (NU 1979/80: 70, rskr 410).

På grundval av riktlinjerna träffades i juni 1981 avtal mellan Swedegas

och Sydgas om leverans av naturgas, uppförande av stamledning för natur-

gas och transport av gas i ledningen. I leveransavtalet gavs den statliga

förlusttäckningsgarantin en för Swedegas bindande form. I transportavtalet fastställdes bl.a. reglerna för beräkning av den avgift för rätten att

nyttja stamledningen som Sydgas skall betala åren 1985-2005 och som

skall täcka Swedegas kapitalkostnader för ledningen. Dessa regler bygger på principen att Sydgas skall belastas med samma kostnad som om ledningen hade byggts enbart för Sydgas behov, dvs. 440 milj. m? om året.

I enlighet med de överenskomna riktlinjerna för organisationen på naturgasområdet övergick Swedegas helt i statlig ägo den 1 juli 1980, då Svenska Petroleum förvärvade samtliga aktier i bolaget. Parallellt härmed överlät Swedegas sina aktier i Sydgas till de regionala intressenterna.

År 1982 infördes vissa styrmedel för introduktion av naturgas genom ändringar i lagstiftningen rörande el och fjärrvärme (prop. 1981/82: 64, CU 8. rskr 81). Härigenom gäller numera i stort sett samma regler för att främja användningen av naturgas som för att främja användningen av fjärrvärme.

3¶Förhandlingar mellan staten och delägarna i Sydgas AB

Beslutet om Sydgasprojektet grundades som nämnts på antagandet att Sydgasprojektet skulle ge ett ekonomiskt överskott. De interna kalkyler. som utfördes inom Sydgas år 1980 pekade på ett överskott av 540 milj. kr. i

nuvärde under 20-årsperioden. |

Prop. 1983/84: 47 6

Under år 1982 gjordes inom Sydgas nya beräkningar av investerings-

kostnader och ekonomiskt resultat för projektet. I oktober redovisades kalkyler som tydde på en försämring av slutresultatet med I å 1.5 miljarder kr. i nuvärde och mycket stora årliga underskott under de första driftåren. En förutsättning för kalkylerna var liksom tidigare att gasen skulle beskat-

tas som eldningsolja. räknat efter energiinnehållet.

Mot bakgrund av kalkylerna inleddes inom Sydgas ett intensivt arbete med att åstadkomma förbättringar av projektets ekonomi. Detta arbete, i

vilket även bolagets ägare tog aktiv deh inriktades bl.a. på att minska

investerinesbehovet och förenkla den planerade organisationen för drift

och underhåll. Svdgas informerade även Swedegas om de nya kalkylerna med hänsyn

till bestämmelserna i gällande avtal mellan Sydgas och Swedegas om

ekonomiska garantier vid en negativ ekonomisk utveckling för Sydgaspro-

jektet.

På statlig sida bedömdes det önskvärt med en ingående ckonomisk

analys av projektet som underlag för fortsatta ställningstaganden. Svenska Petroleum åtog sig att i samarbete med Swedegas och statens vattenfallsverk göra en utvärdering av Sydgas projektkalkyl och en riskmässig bedömning av projektet. Arbetet uppdrogs åt en särskild utvärderingsgrupp. I samband med redovisningen av gruppens rapport i februari 1983 framhöll Svenska Petroleums styrelse bl. a. följande.

Den mycket kraftiga försämringen av projektekönomin fick ses som en

följd av flera faktorer. Förutom på ökade investeringskostnader pekade

styrelsen på energibesparingar och ökad konkurrens från alternativa ener-

gislag. främst el och fjärrvärme. Vidare framhölls att de ekonomiska garan-

tierna för projektet torde ha försvagat incitamentet för att ta tillvara möjligheterna att föra projektet i hamn med bästa möjliga ekonomi. Styrelsen framförde som sin uppfattning att ett investeringsprojekt inte bör genomföras som kalkylmässigt uppvisar underskott och där inga överblickbara åtgärder synes kunna åstadkomma godtagbar lönsamhet. Om projektet likväl av energipolitiska eller miljömässiga skäl skulle fullföljas borde sikte

tas på en radikalt reviderad projektuppläggning. Mot bakgrund av denna bedömning undersöktes möjligheterna till en

avveckling helt eller delvis av Sydgasprojektet. Diskussioner fördes på

såväl regerings- som företagsnivå med Danmark om villkoren för en sådan

avveckling. Det visade sig emellertid inte möjligt att uppnå befrielse från inköpsätagandena enligt gällande avtal. Från dansk sida framhölls att DONG, för det fall att Swedegas inte fullgjorde sina åtaganden, enligt

dansk rätt skulle kunna göra anspråk på full ersättning för den skada som DONG därigenom lidit. Det bedömdes att detta skulle kunna få betydande ekonomiska konsekvenser för Swedegas.

De förhandlingar som togs upp mellan företrädare för staten och delägarnå i Sydgas under våren kom därför att inriktas på att säkerställa ett

Prop. 1983/84: 47 | 7

genomförande av projektet i huvudsak i planerad omfattning. Från statlig sida var ett huvudkrav att slopa den statliga förlusttäckningsgarantun och därmed åstadkomma ett ekonomiskt incitament för delägarna t Sydgas vid deras marknadsföring av gasen. För delägarna var en sådan omfördelning godtagbar endast om staten genom olika åtgärder, framför allt på beskattningens område, minskade förlustriskerna för projektet. Från delägarnas sida framfördes krav på att projektet skulle visa ett kalkylmässigt över-

skott vid 20-årsperiodens slut och dessutom att de första årens ackumule-

rade underskott skulle ha avvecklats under första hälften av 1990-talet.

Det visade sig under förhandlingarnas gång att statens inträde som hälftendelägare i Sydgas utgjorde en förutsättning för att båda parternas krav skulle kunna tillgodoses i rimlig omfattning. I juni 1983 redovisade

parternas företrädare ett förslag till överenskommelse baserat på en sädan

ändring av ägarförhållandena i Sydgas. Överenskommelsen omfattade ett

konsortialavtal med bilagor och två protokollsanteckningar. Under sep- |

tember 1983 har överenskommelsen godkänts av kommunfullmäktige i

Malmö, Helsingborgs och Lunds kommuner samt av Sydkrafts styrelse. Ett konsortialavtal jämte protokoll i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget har därefter undertecknats den 26 oktober 1983.

4 Konsortialavtalet

Efter redovisningen av bakgrunden till det konsortialavtal som nu föreligger skall jag redogöra för de viktigare bestämmelserna i avtalet.

Senast den 31 december 1983 skall aktiekapitalet i Sydgas, som f.n. uppgår till I milj. kr., höjas till 41 milj. kr., varjämte reservfonden skall

ullföras 9 milj. kr. För de nytecknaude aktierna uppgär alltså betalningen till sammanlagt 49 milj. kr., varav från staten 25112500 kr. och från de nuvarande delägarna 23887500 kr. Efter nyemissionen uppgår statens andel av aktierna till 5086. De nuvarande delägarnas andelar reduceras till 24,59e för Sydkraft, 13,52 för Malmö kommun, 694 för Helsingborgs kommun och 6 2 för Lunds kommun. Vidare skall parterna i proportion till aktieinnehavet försträcka Sydgas sammanlagt 50 milj. kr. i form av efterställda delägarlån. För lånen gäller räntefrihet till år 1995, varefter full

kompensation härför skall utgå. Antalet styrelseledamöter skall vara åtta, av vilka fyra väljs på förslag av

staten och fyra på förslag av övriga delägare. En av de ledamöter som väljs på förslag av staten skall utses till ordförande. För vissa beslut, bl. a. om större investeringar, krävs enighet.

Enligt avtalet skall distributör vara akticägare i Sydgas. Distributör skall

i princip vara skyldig att köpa så stor mängd naturgas från Sydgas som svarar mot hans andel av distributörernas totala aktieinnehav. Denna princip skall tillämpas också vid omfördelning av aktierna mellan Sydkraft 12 Riksdagen 1983/84. I samt. Nr 47

Prop. 1983/84: 47 8

och de tre kommunerna eller vid överlåtelse av aktier från Sydkraft till annan kommun som önskar sköta distributionen i den egna kommunen.

I avtalet anges vissa allmänna riktlinjer för projektet. Parternas strävan skall vara att projektet skall genomföras på kommersiella grunder. Det

ekonomiska resultatet i projektet skall samlas upp hos Sydgas, dvs. distri-

butörerna skall redovisa varken vinst eller förlust. Staten skall verka för en säker och ekonomisk tillförsel av gas till projektet. Kommunerna och Sydkraft å sin sida skall som distributörer bedriva en aktiv marknaudsplane-

rings-, försäljnings- och taxepolitik. Sydgas skall fastställa enhetliga prin-

ciper för bl. a. distributörernas tariffer.

Om det uppkommer behov av ytterligare medel för att finansiera verk-

samheten under driftsskedet skall enligt avtalet behovet täckas i första hand genom extern upplåning mot delägarborgen. Om det uppstår redovisningsmässiga förluster I Sydgas skall delägarna tillföra bolaget ytterligare kapital genom aktieägartillskott, efterställda delägarlån eller driftsbidrag så

att bolaget inte tvingas i likvidation.

Konsortialavtalet bygger på en i princip oförändrad rolfördelning mellan Sydgas och Swedegas. Avtalet föranleder dock vissa ändringar i gällande avtalsförhållanden. Bl.a. skall de ekonomiska garantier som lämnades

av staten enligt överenskommelsen i mars 1980 och som sedan togs in i

leveransavtalet mellan Swedegas och Sydgas i juni 1981 upphöra att gälla

när konsortialavtalet trätt i kraft. Vidare skall bestämmelserna i transportavtalet mellan bolagen ändras så att Sydgas inte påförs nyttjanderättsavgifter under de första tio åren. Swedegas skall under den återstående

avtalsperioden få full ersättning för sina kapitalkostnader under avtalets hela giltighetstid. Denna senareläggning av avgifterna medför, liksom den tidigare nämnda räntefriheten för delägarlånen till Sydgas, att de kalkylerade underskotten under projektets inledande skede minskar.

Som allmän förutsättning för konsortialavtalet gäller att staten vidtar

vissa I bilaga till avtalet förtecknade åtgärder. BI. a. skall bidrag lämnas

med 10226 av distributörernas investeringskostnader för lågtrycksnät, förutsatt att beställningarna görs åren 1983-1985. Statlig avgiftsfri garanti

skall ställas för Sydgas upplåning. Såvitt avser försörjningsberedskap skall Sydgasprojektet belastas med kostnader enbart för vissa beredskapsåtgärder för uppvärmningskunder. Energiskatten på naturgas skall fastställas till 75 26 av energiskatten på eldningsolja. Nedsättning av energiskatt på

naturgas för industriell förbrukning skall medges i samma omfattning som på eldningsolja. Särskild avgift för oljeprodukter skall inte belasta naturgas

i full utsträckning. Skulle någon eller några av de angivna statliga åtgärder-

na inte bli vidtagna skall staten vidta andra åtgärder som sammantagna fär summa ekonomiska etfekti på projektet.

Skulle den angivna förutsättningen för avtalet brista skall de tidigare nämnda statliga ekonomiska garantierna för Sydgasprojektet åter gälla.

Avtalet träder i kraft sedan det slutligt godkänts av parterna och gäller

därefter till den I oktober 2005.

Prop. 1983/84: 47 Y

Vid undertecknandet av konsortialavtalet upprättades ett protokoll med tillhörande två protokollsanteckningar. Den första av dessa gäller kalkylförutsättningarna för projektet. Av anteckningen framgår att den baskalkyl för projektet som har utgjort underlag för avtalet har grundats på antagan-

det att den inhemska prisnivån på oljeprodukter under perioden 1982-

1990 vid realt oförändrade internationella oljepriser kommer att höjas med genomsnitlligt 27 om äret realt genom höjningar av energiskatten. Om parterna senast år 1991 konstaterar att ökningen av det inhemska oljepriset under perioden har varit lägre är man från statens sida beredd att tå upp förhandlingar om andra statliga ätgärder i syfte att kompensera projektet för de negativa effekterna härav. Som ytterligare kalkylförutsättning har gällt att energiskatten på gasol för annan användning än som drivmedel

skall vara densamma som energiskatten på naturgas. Skulle skatten på

naturgas komma att överstiga gasolskatten är staten beredd att vidta åtgärder för att kompensera den negativa effekten härav på projektets ekonomi. Om inte de i denna protokollsanteckning angivna åtgärderna vidtas skall de tidigare nämnda ekonomiska garantierna åter gälla.

Den andra protokollsanteckningen gäller förhållandet mellan Sydgas och

distributörerna och berörs inte närmare här.

Efter denna redogörelse för det huvudsakliga innehållet i konsortialavtalet vill jag framhålla följande. Sydgasprojektet innebär en första introduktion av naturgas i vårt land. När beslut fattades år 1980 om att genomföra projektet bedömdes det vara av betydande värde för svensk energiförsörjning, bl. a. mot bakgrund av att tillförseln av gas sker från närbelägna källor enligt långsiktiga avtal. Utvecklingen på energimarknaden under de senaste åren har försämrat förutsättningarna för projektet i olika avseen-

den. De priser till vilka gasen kontrakterades är i dagens läge inte konkur-

renskraftiga och innebär en svår ekonomisk belastning för projektet. Den sjunkande energiförbrukningen och utbyggnaden av el och fjärrvärme minskar utrymmet för nya energislag.

Trots dessa för gasen negativa faktorer är motiven för att genomföra Sydgasprojektet enligt min mening alltjämt bärkraftiga. Naturgasen svarar för en mycket stor del av energitillgångarna i vår del av världen. I arbetet med alt diversifiera vår energiförsörjning bör också gasen beaktas. Om

naturgas skall kunna utnyttjas i större omfattning i vårt land måste praktisk

erfarenhet av distribution och användning byggas upp. Vidare ger projektet på kort sikt en betydande stimulans åt sysselsättningen inom regionen och möjligheter till leveranser för svensk industri. Sannolikt ger projektet även långsiktigt positiva effekter, bl.a. genom de tekniska fördelar som användningen av naturgas innebär inom flera industribranscher. Jag vill också peka på att projektet leder till att drygt en fjärdedel av den nuvaran-

de användningen av eldningsoljor inom regionen faller bort, vilket innebär

betydande miljöfördelar.

Den överenskommelse mellan staten och Sydgasintressenterna som träf-

Prop. 1983/84: 47 10

fades år 1980 innebar att intressenterna svarade för marknadsföringen av

gusen men att staten ensam stod de ekonomiska riskerna. Den översyn av Sydgasprojektet som har genomförts under det senaste äret har lett till betydande förbättringar av projektet. Det nya konsortialavtalet innebär ett ökat ansvar för kommunerna och Sydkraft och därmed också en rimligare

riskfördelning. I och med statens inträde som delägare i Sydgas slopus de

tidigare statliga förlusttäckningsgarantierna, det s.k. skyddsnätet. Delägarna har alt i fortsättningen svara för täckning av eventuella underskott i bolaget i förhållande till sina ägarandelar. Staten får som delägare insyn och inflytande i projektet och dessutom möjlighet till del av framtida vinster.

Statens insats för att inträda som hälftendelägare i Sydgas uppgår enligt konsortialavtalet till ca 50 milj. kr., varav hälften i form av aktieteckning och hälften i form av efterställt delägarlån. På samma villkor som övriga delägare skall staten också i fortsättningen svara för eventuellt uppkom-

mande behov av ytterligare kapital till bolaget. Betalningen för de nya aktierna förutsätts ske redan vid årsskiftet. Delägarlånet skall lämnas ut

samtidigt. Medel för båda dessa ändamäl bör därför anvisas på tilläggsbudget I för innevarande budgetår under ett nytt reservationsanslag av

50 113000 kr. till teckning av aktier m.m. i Sydgas AB. Jag förordar av regeringen lägger fram förslag härom till riksdagen.

Som har framgått av min redogörelse är det en förutsättning för avtalet att staten, vid sidan av sina insatser som delägare, vidtar en rad åtgärder i

syfte att förbättra projektets ekonomi. Några av dessa åtgärder är av

engångsnatur och särskilt inriktade på Sydgasprojektet, medan andra är av

mera generell art. Till den förra kategorin hör åtagandet att lämna investeringsbidrag till distributörerna. Ett sådant stöd ansluter nära till det stöd till

utbyggnad av distributionsanläggningar för fjärrvärme som infördes i början av år 1983 för beställningar som läggs ut under äret (prop. 1982/83: 50 bil. 6, NU 18, rskr 111). Mot bakgrund av en beräknad investeringskostnad för distributörernas gasnät av ca 500 milj. kr. i [982 års penningvärde räknar jag med en kostnad för stödet av högst 60 milj. kr. Stödet bör omfatta utrustning eller arbeten som beställs under åren 1983-1985. För

ändamålet bör medel kunna användas från det på tilläggsbudget 1 will statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisade anslaget till stöd till utbygg-

nad av distributionsanläggningar för fjärrvärme. Jag förordar att riksda-

gens bemyndigande härför inhämtas. Det bör ankomma på regeringen att

fastställa de närmare villkor som skall gälla för stödet.

Statens åtagande enligt avtalet att ställa garanti för Sydgas AB:s upplå-

ning ersätter ett liknande åtagande i 1980 års överenskommelse. Sådan

garanti kan ställas inom ramen för den år 1975 införda statsgarantin för utvinning av olja, naturgas och kol.

När det gäller försörjningsberedskapen innebär statens åtaganden ett avsteg från de principer för beredskapslagring av naturgas som fastställdes

av riksdagen år 1982 (prop. 1981/82:102, FöU 18, rskr 374). Enligt dessa

principer skall distributörer och storförbrukare av naturgas vara skyldiga att fr.o.m. år 1986 hålla beredskapslager av naturgas eller av ersättningsbränsle härför motsvarande 4094 av den volym som sålts eller förbrukats under närmast föregående år. Mot bakgrund av 1982 års beslut ingick i

förutsältningarna för Sydgasprojektet att ett särskilt beredskapslager för propan skulle uppföras. Investeringskostnaderna härför beräknades till ca

250 milj. kr., vilket utgjorde en betydande del av de totala kostnaderna för

projektet. Därtill visade sig lagringen vara tekniskt komplicerad. Vid över-

synen av Sydgasprojektets ekonomi kom det därför fram önskemål om att finna en mindre kostnadskrävande lösning under projektets uppbyggnadsskede. Från Sydgas sida föreslogs att elradiatorer eller elkassetter skulle

kunna användas för att klara uppvärmningskundernas behov i ett krisläge.

Investeringskostnaderna härför beräknades till ca 45 milj. kr., inkl. nödvändiga förstärkningar av elnätet.

Jag anser att en sådan provisorisk lösning kan godtas t.v. Genom tillläggsdirektiv den 14 juli 1983 (Dir. 1983:52) har utredningen (H 1982:04) för prövning av det löpande oljelagringsprogrammet anmodats att lämna förslag till hur försörjningsberedskapen för naturgasanvändarna bör tillgo-

doses t.v. Vidare har genom tilläggsdirektiv samma dag (Dir. 1983:53)

utredningen (H 1982:03) rörande frågor om beredskapslagring på energiområdet anmodats att lämna förslag till särskild lagstiftning om beredskapslagring av naturgas som skall gälla övergångsvis.

Utredningarna väntas komma att lägga fram förslag i början av år 1984.

Jag vill framhålla att det på något längre sikt kan bli möjligt att lösa frågan

med metoder som inte står till buds i dag, t.ex. geologisk tagring. Jag återkommer härtill i samband med redovisningen av verksamheten inom Swedegas.

Av de generella statliga åtagandena enligt konsortialavtalet är åtagandet

om en fast relation mellan den framtida energiskatten på naturgas och

skatten på eldningsolja av störst betydelse. I prop. 1983/84:28 om beskattningen av energi har nyligen uttalats att energiskatten på naturgas per energienhet bör vara ca tre fjärdedelar av skatten på olja, vilket beräknas motsvara 308 kr. per I 000 m” gas. Jag har i propositionen närmare utvecklat motiven härför. Chefen för finansdepartementet avser att I annat sammanhang anmäla fråga om lagstiftning rörande beskattningen av naturgas och av gasol för annat än motordrift.

Till grund för avtalet ligger omfattande ekonomiska kalkyler. Med ett antal antaganden som har bedömts rimliga av parterna uppvisar Sydgas-

projektet ett positivt ekonomiskt resultat. De ackumulerade underskotten beräknas ha avvecklats är 1995. Jag vill emellertid framhålla att kalkyler av detta slag är mycket osäkra. Svårbedömda och för projektet externa fakto-

rer som oljepriser, inflation och ränta påverkar kalkylresultatet starkt. Av särskild betydelse för gasens konkurrensförmåga är utvecklingen av de

Prop. 1983/84: 47 12

inhemska oljepriserna. Jag erinrar om vad jag har anfört i prop. 1983/84:28 (s. 17) om att en inte oväsentlig realprisstegring på oljeprodukter bör åstadkommas, vid behov genom skatteändringar, för att skapa en stabil grund för energianvändarnas planering.

Jag vill understryka att de olika åtgärder som staten i samband med konsortialavtalet har åtagit sig att vidta kan ersättas med andra åtgärder nu

eller senare, förutsatt att dessa får samma effekt på projektekonomin.

Följden av att staten inte fullgör sina åtaganden blir som nämnts att den statliga förlusttäckningsgarantin återinförs, dvs. att den tidigare riskfördel-

ningen i projektet åter skall gälla. I övrigt påverkas emellertid konsortialavtalet inte.

Riksdagens bemyndigande att godkänna konsortialavtalet bör inhämtas i

vad avser de ekonomiska förpliktelser som staten ikläder sig genom avta-

let.

Slutligen vill jag framhålla att den överenskommelse om Sydgasprojek-

tet som nu har ingåtts får ses mot bakgrund av statens särskilda ansvar för

projektet sedan år [980. Överenskommelsen kan inte utan vidare tillämpas

på eventuella nya naturgasprojekt. Sådana projekt bör. i enlighet med vad som förutsattes vid 1980 års beslut, kunna genomföras på kommersiella grunder utan särskilda stödåtgärder.

5¶Den fortsatta verksamheten inom Swedegas AB

Som framgått av den tidigare redogörelsen har Swedegas en betydelsefull roll i Sydgasprojektet. Bolaget svarar för tillförseln av gas och skall

därjämte äga och finansiera stamledningen. Swedegas har även till uppgift

att bedriva utrednings- och förhandlingsarbete för att klargöra förutsättningarna för ökad naturgasanvändning. Arbetet inriktas i första hand på att undersöka möjligheterna att bygga upp en naturgasmarknad i västra Sverige på grundval av ökad import söderifrån. Huvuddelen av de investeringar som behövs för tillförsetn kommer att ske redan i samband med genomfö-

randet av Sydgasprojektet som följd av att stamledningen byggs med en

betydande överkapacitet. Vidare undersöker Swedegas förutsättningarna för en naturgasmarknad i östra Sverige baserad på import av naturgas från Sovjetunionen via Finland. Vid de angivna undersökningarna samarbetar

Swedegas nära med olika berörda kommuner och andra intressenter. Swedegas deltar också i statens vattenfallsverks studie av en rörledning för

transitering genom Sverige av nordnorsk gas till kontinenten, Projekt gastransitering. Swedegas svarar främst för analyser av den framtida

marknaden i Sverige för gas från en sådan ledning.

Vid sidan av de nämnda arbetena undersöker Swedegas möjligheterna att anlägga ett underjordiskt naturgaslager, ett s.k. akvifärlager, i västra

Skåne. Ett sådant lager skulle göra det möjligt att utjämna variationer i

Prop. 1983/84: 47 13

tillförsel och förbrukning. vilket innebär stora ekonomiska fördelar. Dessutom skulle leveranssäkerheten och möjligheterna att uppfylla krav på beredskapslagring förbättras.

Antalet anställda i Swedegas uppgår f.n. till ca 20. Bolaget är sedan år

1980 helägt dotterbolag till Svenska Petroleum. Verksamheten har dock

hittills finansierats nästan helt med statliga anslag i form av villkorslån.

Regeringen har bemyndigats att efterge dessa lån i den mån medlen har

använts för verksamhet som inte ger underlag för senare kommersiell

naturgasimport. | T.o.m. budgetåret 1982/83 har anvisats sammanlagt 154 milj. kr. över

reservationsanslaget Lån till förprojektering av naturgasledningar m. m. Medel anvisades senast våren 1983 på tilläggsbudget IIl för nämnda bud-

getår (prop. 1982/83: 125 bil. 9. NU 52, rskr 389) med 74 milj. kr. Till följd

av den osäkerhet som vid denna tidpunkt rådde om Sydgasprojektets genomförande beräknades beloppet för att täcka kostnaderna för verksam-

heten endast fram till utgången av kalenderåret 1983. Den del av beloppet

som var avsett för anläggningsinvesteringar i stamledningen, nämligen 39 milj. kr., har ännu inte betalats ut.

Utöver lånen till den egna verksamheten beviljades Swedegas budget-

året 1980/81 ett lån av ca 168,5 milj. kr. för att möjliggöra den förskottsbetalning som förutsattes i transportavtalet mellan bolaget och DONG.

Swedegas har I september 1983 redovisat arbetsprogram och medelsbe-

hov för verksamheten under såväl första halvåret 1984 som budgetåret 1984/85.

Beträffande Sydgasprojektet beräknas hela anläggningsinvesteringen för

Swedegas del av projektet. dvs. stamledningen, infalla under perioden.

Upphandling av stålrör m. m. har genomförts och upphandling av entre-

prenadarbetena väntas ske i slutet av år 1983. Det totala medelsbehovet

beräknas till 597 milj. kr.. varav 133 milj. kr. antas kunna täckas med tidigare villkorslån och lånegarantier som ännu inte utnyttjats. Det återstäende medelsbehovet uppgår alltså till 464 milj. kr., varav 301 milj. kr. avser investeringar som motsvarar det nuvarande Sydgasprojektets transportbehov och 163 milj. kr. investeringar I överkapacitet för eventuella senare importprojekt. Fördelningen är preliminär i avvaktan på ytterligare projektering och förhandling.

Beträffande akvifärlagringen pågår prospektering vid Kyrkheddinge i

sydvästra Skåne. När höstens arbeten avslutats kommer underlag att

föreligga för beslut om projektet skall drivas vidare. Behovet av medel för de ytterligare arbeten som bör föregå ett definitivt beslut om att anlägga ett

akvifärlager anges av Swedegas till 20 milj. kr. I övrigt skall verksamheten enligt Swedegas inriktas främst på att fullfölja pågående utredningar om en utvidgning av Sydgasprojektet till Halmstad, om ett Västgasprojekt baserat på en till Göteborg förlängd stamledning samt om ett Östgasprojekt baserat på en sjöledning från Finland.

Prop. 1983/84: 47 14

Arbetet bedrivs med sikte på att tå fram underlag för ställningstagande till dessa projekt under är 1984. Medelsbehovet för utredningar och övrig verksamhet anges till 26 milj. kr. för I8-månadsperioden. Swedegas frumhåller att beslut om att genomföra något av de nämnda projekten kommer att medföra behov av ytterligare medel för projektering under perioden.

Det sammanlagda behovet av medel för Swedegas verksamhet under

perioden anges alltså till 510 milj. kr.. varav för investeringar i stamledningen 464 milj. kr. Härav föreslås att 301 milj. kr. motsvarande Sydgasprojektets transportbehov skall länefinansieras med statlig garanti medan

163 milj. kr. motsvarande överkapaciteten skall finansieras med villkorslån. För den övriga verksamheten begär Swedegas också villkorslån. Det sammanlagda behovet av anslag uppgår således till 209 milj. kr.. varav 86

milj. kr. beräknas infalla under första balväret 1984 och 123 milj. kr. under budgetåret 1984/85. Enligt min uppfattning bör Swedegas förslag till arbetsprogram kunna ligga till grund för verksamheten under den kommande I8-månadersperio-

den. Att bolaget bör fullfölja sina uppgifter i Sydgasprojektet utgör en självklar följd av den överenskommelse om projektet som nu har träffats.

Jag vill i sammanhanget framhålla att statens inträde som delägare i Sydgas

inte innebär någon ändring i Swedegas roll som leverantör av gas till projektet och som ägare av stamledningen. Däremot upphör i princip Swedegas risktagande i projektet i och med att den statliga förlusttäckningsgarantin genom bolaget slopas.

Vid sidan av arbetet med Sydgasprojektet bör pågående utredningar om

andra importprojekt slutföras och redovisas under år 1984. På grundval

härav kommer ställning att kunna tas till inriktningen och omfattningen av bolagets fortsatta verksamhet. Utredningsresultaten kommer givetvis också att utgöra en viktig del av underlaget för att bedöma gasens möjliga roll i vår energiförsörjning inför kommande beslut om den långsiktiga energipo-

litiken.

Sedan Swedegas redovisat sitt arbetsprogram har statens vattenfallsverk träffat avtal med Svenska Petroleum om förvärv av samtliga aktier i

Swedegas från den 30 december 1983. Frågan om finansieringen av Swedegas fortsatta verksamhet har därigenom kommit i ett nytt läge. Vattenfalls-

verket har i en särskild framställning den 25 oktober 1983 begärt regeringens godkännande av avtalet. I samband därmed har verket redovisat de anslägsmässiga konsekvenserna av övertagandet och framfört vissa yrkanden. Jag skall nu redogöra för denna fråga.

6 Statens vattenfallsverks förvärv av Swedepas AB

Vattenfallsverket framhåller i sin framställning att verkets natuargasintresse är fänesiktigt och knutet bl.a. tll en avveckling av kärnkraften och

Prop. 1983/84: 47 15

eventuell transitering av nordnorsk gas. Efter övertagandet av Swedegas avses verksamheten inom bolaget komma att bedrivas med motsvarande krav på affärsmässighet och lönsamhet som gäller för verket i övrigt. En utvidgning av verksamheten till områden som inte uppfyller dessa krav förutsätts kunna ske på statens särskilda uppdrag och bekostnad.

Vattenfallsverket påpekar att övertagandet för med sig ansvaret för att

finansiera Swedegas fortsatta verksamhet. Engagemanget i Sydgasprojektet innebär kostnader för egna resursinsatser i projektet och för överkapacitet i ledningssystemen som inte kan täckas från Sydgas. Vidare utgör den till efter år 1995 senarelagda debiteringen av nyttjanderättsavgifter för stamledningen en tung finansiell belastning för Swedegas. Därtill kommer Swedegas övriga verksamhet i form av ett antal projekt, som skall utvärde-

ras under år 1984.

Vattenfallsverket beräknar Swedegas låneskuld till staten vid utgången av år 1983 ull 362,5 milj. kr. inkl. räntor. Av skulden hänför sig 113 milj. kr. till tidigare kostnader för Sydgasprojektet. Huvuddelen härav beräknas

kunna återvinnas genom avgifter m. m. t.o.m. år 2005. Emellertid räknar

vattenfallsverket med att Swedegas framtida, ej återvinnbara kostnader för Sydgasprojektet omräknat till kapitalvärde motsvarar en betydande del av skuldbeloppet. Det framhålls att vattenfallsverket med utnyttjande av sina driftmedel kommer att överta finansieringsansvaret för den löpande naturgasverksamheten i en omfattning som får anses väsentligt överstiga verkets affärsmässiga utvecklingsintresse. Mot bakgrund härav föreslår vattenfallsverket att hela statens till Sydgasprojektet hänförliga fordran på Swedegas efterges i samband med övertagandet och att effekten härav kommer Swedegas tillgodo.

Vidare föreslås att frågan om statens: fordran på Swedegas i övrigt prövas efter utvärderingen av de olika projekten år 1984.

Vattenfallsverket redovisar därefter medelsbehovet under budgetåren

1983/84 och 1984/85 för investeringarna I Swedegas del av Sydgasprojek-

tel. dvs. stamledningen inkl. överkapacitet för eventuella nya gasprojekt. På grundval av en ny anläggningskostnadskalkyl beräknas nu behovet till ca 500 milj. kr.. vilket är ca 100 milj. kr. lägre än det medelsbehov som redovisades av Swedegas i september. Bakgrunden härtill är att upphandlingen sker i ett för beställaren gynnsamt marknadsläge.

Finansieringen av investeringen I stamledningens överkapacitet förutsätts ske med anslagsmedel t. v. utan förräntningsplikt. I övrigt förutsätts extern upplåning med vattenfallsverkets borgen. Verket redovisar följande preliminära fördelning (milj. kr.):

Prop. 1983/84: 47 16

Vattenfallsverket anser att Swedegas nuvarande aktiekapital av 100000

kr. är otillräckligt för att medge en effektiv upplåning. Mot bakgrund härav

begärs bemyndigande att inom ramen för tillgängliga anslagsmedel för innevarande budgetår teckna aktier och höja aktiekapitalet till 20 milj. kr.

Vattenfallsverket påpekar att den till är 1996 senarelagda debiteringen

av nyttjanderättsavgifter för stamledningen kan komma att leda till en balansering hos Swedegas av upplupna avgifter som beräknas kulminera år

1995 med ca 1000 milj. kr. inkl. räntor. I den mån finansieringen sker genom extern upplåning kan en statlig garanti för Sydgas fullgörande av sina betalningsförpliktelser med avseende på avgifterna komma att behövas. Vidare påpekas att Swedegas. trots att bolaget inte tar del i Sydgasprojektets ekonomiska resultat. riskerar betydande affärsförluster t.ex. för det fall att DONG eller Sydgas inte kan fullgöra sina åtaganden gentemot

Swedegas som Jeverantör resp. köpare av gas. Det förutsätts att vattenfallsverket i händelse av sådana affärsförluster lämnar förlusttäckningsbidrag till Swedegas antingen genom avskrivningsanslag eller med driftmedel.

Vattenfallsverket förutsätter att förlusttäckningsbidrag skall vara avdragsgilla vid beskattning av verkets rörelseresultat samt leda till att förräntningskravet på verkets kapital i motsvarande mån justeras.

Slutligen framhåller vattenfallsverket att Swedegas som helägt dotterbolag skall ges en självständig ställning och inte integreras i verkets organisation.

Enligt min uppfattning är den föreslagna överföringen av Swedegas till

vattenfallsverket ändamålsenlig. Verket har stor erfarenhet av distribution och marknadsföring av ledningsbunden energi. Verket förfogar också över resurser som kan utnyttjas vid projektering, anläggning och drift av natur-

gassystem. Vissa samordningsvinster bör därför kunna nås även om natur-

gasverksamheten bedrivs inom ramen för ett särskilt bolag. Jag förordar alltså att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna förvärvet av aktierna i Swedegas.

Jag delar vidare vattenfallsverkets uppfattning att Swedegas verksamhet

bör bedrivas med samma krav på affärsmässighet som gäller för verket i

övrigt. Vid avsteg från denna princip bör vattenfallsverket kompenseras på lämpligt sätt. I konsekvens härmed bör medel till investeringen i stamled-

ningens överkapacitet enligt vattenfallsverkets förslag anvisas i form av

anslag utan förräntningsplikt t. v.

För innevarande budgetår beräknar jag i likhet med vattenfallsverket medelsbehovet till 85 milj. kr. Motsvarande belopp bör anvisas till verket

på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret. Vid anvisning av detta belopp kommer 39 milj. kr. av det för budgetåret 1982/83 anvisade lånet till

Swedegas inte att behöva tas i anspråk.

Den del av stamledningsinvesteringen som svarar mot Sydgasprojektets

Prop. 1983/84: 47 17

transportbehov bör i enlighet med vattenfallsverkets förslag finansieras genom upplåning på marknaden mot verkets borgen. I enlighet härmed bör nu gällande totalram av 11458 milj. kr. för verkets borgensåtaganden räknas upp med 180 milj. kr. för att möjliggöra upplåning för Sydgasprojektet under innevarande budgetår. Jag förordar att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att teckna borgen för lån intill sammanlagt 11638

milj. kr., varav högst 295 milj. kr. för lån till eldistributionsföretag.

Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att bemyndiga vattenfallsverket att använda tillgängliga anslagsmedel för höjning av aktiekapitalet i Swedegas till högst 20 milj. kr. Jag avser vidare att återkomma till frågan om behovet av medel och borgensteckning för Swedegas verksamhet under budgetåret 1984/85 vid min anmälan till budgetpropositionen av anslaget till statens vattenfallsverk.

Vattenfallsverket har vidare hemställt om nedskrivning av statens fordran på Swedegas med 113 milj. kr. Större delen av detta belopp kan komma

att återvinnas av Swedegas under Sydgasprojektets 20-åriga löptid. Med hänsyn bl.a. till de betydande åtaganden som Swedegas medverkan i

Sydgasprojektet medför anser jag det dock motiverat att statens fordran på bolaget skrivs ned med nämnda belopp. Härför krävs riksdagens bemyndigande.

Vad vattenfallsverket har anfört om täckning av eventuella framtida förluster i Swedegas och om garanti för Sydgas betalningsförpliktelser

föranleder ingen erinran från min sida. Om så behövs får dessa frågor tas upp senare.

7 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

I. bemyndiga regeringen att godkänna konsortialavtalet jämte pro-

tokoll mellan staten, Malmö kommun, Helsingborgs kommun,

Lunds kommun och Sydkraft AB i vad staten genom avtalet

ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

ta - medge att medel från det på tilläggsbudget I till statsbudgeten för

budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisade reser-

vationsanslaget Stöd till utbyggnad av distributionsanläggningar

för fjärrvärme får användas för stöd till distributionsanläggningar

för naturgas i enlighet med vad jag har förordat,

' . bemyndiga regeringen att medge statens vattenfallsverk att för-

värva samtliga aktier i Swedegas AB.

4. bemyndiga regeringen att teckna borgen för Jån till bolag i vilka

statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier intill sammanlagt

Prop. 1983/84: 47 | | 18

11 638000000 kr., varav högst 295 000 000 kr. för lån till eldistributionsföretag,

'An . bemyndiga regeringen att efterge statens fordran på Swedegas

AB i enlighet med vad jag har förordat, 6. till Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 85 000000 kr.,

7. ull Teckning av aktier m.m. i Sydgas AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under tolfte huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 50 113 000 kr.

8¶Beslut

Regeringen ansluter:sig till föredragandens överväganden och beslutar

att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1983/84: 47 19

Bilaga

Konsortialavtal

mellan staten, Malmö kommun, Helsingborgs kommun, Lunds kom-

mun och Sydkraft Aktiebolag.

1¶Bakgrund och syfte

Den 13 mars 1980 träffade företrädare för staten överenskommelse med Malmö kommun, Helsingborgs kommun, Lunds kommun och Sydkraft AB (nedan kallat Sydkraft) om genomförande av det s.k. Sydgasprojektet enligt ett av parterna godkänt dokument betecknat Riktlinjer och förutsättningar för genomförande av Sydgasprojektet” genom Sydgas AB (nedan kallat Sydgas). Riksdagen godkände senare under våren 1980 nämnda riktlinjer och förutsättningar för genomförande av Sydgasprojektet. Till

grund för parternas överenskommelse och riksdagens godkännande låg

ävtal den 3 mars 1980 mellan Swedegas AB (nedan kallat Swedegas) och

Dansk Olie & Naturgas A/S (nedan kallat D.O.N.G.) om transport och

leveranser av naturgas. Dessa avtal mellan Swedegas och D.O.N.G. hade träffats inom ramen för ett avtal den 29 februari 1980 mellan svenska regeringen och danska regeringen om samarbete på naturgasområdet.

Malmö kommun, Helsingborgs kommun, Lunds kommun och Sydkraft har i november 1980 träffat konsortialavtal om samarbete beträffande Sydgasprojektet genom Sydgas.

Som resultat av Swedegas och D.O.N.G.:s avtal den 3 mars 1980 samt ovannämnda riktlinjer den 13 mars 1980 träffades den 18 juni 1981 ett antal avtal mellan Swedegas och Sydgas angående leverans av naturgas, uppförande av stamledning för naturgas samt transport av naturgas på stamledningen. Den 8 juli 1982 träffade Swedegas och D.O.N.G. tilläggsavtal beträffande leveranser av naturgas. I anledning härav ingick Swedegas och Sydgas ett tlläggsavtal den 6 december 1982.

Ovannämnda överenskommelse och avtal har byggt på vissa antaganden om det ckonomiska utfallet av Sydgasprojektet sett över såväl hela avtalstiden som deltar därav. Sedan 1980 har de ekonomiska förutsättningarna för projektet försämrats.

I syfte att säkerställa genomförandet av Sydgasprojektet i huvudsak i planerad omfattning och enligt gällande 'ansvarsfördelning mellan Swede-

gas, Sydgas och distributörerna har parterna i detta Konsortialavtal överenskommit om följande.

Prop. 1983/84: 47 20

2¶Aktiekapitalökning i och aktieägarlån till Sydgas

2.1 Sydgas aktiekapital uppgär f.n. till 1000000 kr. fördelat på 20000 aktier, en var aktie å nom. 50 kr. Antalet aktier skall nedbringas till 10 000,

en var aktic å nom. 100 kr. Därefter kommer de 10000 aktierna att ägus enligt följande:

2.2 Aktiekapitalet skall därefter snarast ökas med 40 000 000 till sammanlagt 41 000 000 kr. genom utgivande av 400 000 nya aktier. envar ä nom. 100

kr. Parterna skall med företrädesrätt teckna och betala de nya aktierna

med 122:50 kr. per aktie enligt följande:

Av de 49000000 kr. skall 40000000 kr. föras vill aktiekapitalet och

9000 000 kr. till reservfonden.

2.3 Efter genomförande av nyemissionen enligt pkt 2.2 ovan uppgår aktiekapitalet till 41 000000 kr. fördelat på 410000 aktier, en var aktie ä nom. 100 kr., enligt följande:

2.4 Det åligger de nuvarande aktieägarna i Sydgas att snarast och senast den 31 december 1983 hålla bolagsstämma för beslut om i pkt 2.1 angivna ändring och I pkt 2.2 angivna ökning av aktiekapitalet samt för nedan angivna val av styrelse och revisorer m. m.

Prop. 1983/84: 47 2

2.5 Betalning för de 400 000 nya aktierna skall vara erlagd inom en månad efter det att detta avtal trätt i kraft enligt pkt 10.

2.6¶Parterna skall eftersträva en utdelning så att av dem till Sydgas

tiliskjutet eget kapital erhåller minst bankmässig förräntning.

2.7¶Parterna skall i proportion till det i pkt 2.3 angivna aktieinnehavet

försträcka Sydgas sammanlagt 50000 000 kr. i form av efterställda delägarlån. Mot erhållande av sådana delägarlån skall Sydgas lämna revers till resp. långivare enligt bifogade formulär, bilaga I. Länemedlen skall utbetalas till Sydgas samtidigt med betalningen av de nya aktierna enligt pkt

2.5.

3¶Styrelse

3.1 Sydgas styrelse skall bestå av åtta ledamöter med fyra suppleanter.

Av dessa skall fyra ledamöter jämte två suppleanter för dem väljas på

förslag av staten och de övriga på förslag av Sydkraft och kommunerna. Bolagets verkställande direktör får inte väljas till ledamot eller suppleant i bolagets styrelse.

3.2 Till ordförande i styrelsen skall utses en av de på förslag av staten valda ledamöterna.

4 Revision

Till revisorer t Sydgas skall, om parterna inte annat bestämmer, utses två auktoriserade revisionsbolag, varav det ena på förslag av staten och det andra på förslag av övriga aktieägare.

5¶Beslutförhet i vissa frågor m. m.

5.1 För beslut i nedanstående frågor av bolagsstämma resp. styrelse i Sydgas krävs att samtliga aktieägare resp. samtliga av dem utsedda styrelseledamöter är ense om besluten:

a) Ändring av bolagsordningen för Sydgas: b) Ökning eller nedsättning av aktiekapitalet: c) Tillsättande av verkställande direktör: d) Väsentlig förändring av Sydgasprojektet: ce) Beslut om större investeringar;

! Bilagan har uteslutits här.

Prop. 1983/84: 47 22

5.2 Vid den i pkt 2.4 omförmälda bolagsstämman skall antagas bolagsordning enligt bilaga 2.!

6¶Sydgas verksamhet samt distributörs rättigheter och skyldigheter

6.1¶Sydgas skall ha till uppgift att

a) introducera naturgas inom sitt försörjningsområde sådant detta definierats i leveransavtalet den 18 juni 1981 mellan Swedegas och Sydgas:

b) inköpa naturgas, gasol m. m., regionalt distribuera och försälja gas till distributörer för distribution inom respektive distributörs distributionsom-

råde;

ec) enligt särskilt avtal med Swedegas bygga och driva uv Swedegas ägd

stamledning;

d) projektera, uppföra, äga och driva regionalt gasnät;

e) på uppdrag av distributörerna förmedla gasaffärer och åtaga sig andra

med naturgasverksamheten sammanhängande uppdrag.

6.2¶Distributör skall vara kommun eller Sydkraft. Sydkraft må låta sin

distributionsverksamhet, helt elier delvis, omhänderhas av ett helägt dot-

terbolag eller bolag i vilket Sydkraft och kommun är aktieägare och Sydkraft har ett sådant bestämmande inflytande att åtagandena i detta konsortialavtal kommer att uppfyllas.

6.3 -— Distributör skall vara aktieägare i Sydgas. Aktiefördelningen distributörerna emellan skall återspegla den beräknade gasmarknaden för varje distributör. Av den gasmängd som gäller för Sydgasprojektet är distributör, sävida inte parterna överenskommer annat, skyldig köpa sä stor

mängd som svarar mot dennes andel av distributörernas totala akticinne-

hav.

7¶Riktlinjer för genomförande av Sydgasprojektet

7.1 Parternas strävan skall vara att Sydgasprojektet skall genomföras på

kommersiella grunder. Det ekonomiska resultatet i Sydgasprojektet skall uppsamlas hos Sydgas. Med beaktande härav skall parterna dock överväga

lämpliga åtgärder ägnade att hos distributörerna skapa ckonomiska incita-

ment.

7.2 Staten skall verka för en säker och ekonomisk tillförsel av naturgas till Sydgasprojektet. Kommunerna och Sydkraft skall såsom distributörer

! Bilagan har uteslutits här.

Prop. 1983/84: 47 [AN ta

bedriva en aktiv marknadsplancerings-. försäljnings- och taxepolitik samt i övrigt bedriva sin verksamhet på ett rationellt sätt. Därvid förutsättes att

distributörerna från sina kunder tar ut ett marknadsmässigt pris. Sydgas

skall fastställa för distributörerna enhetliga principer för resultatmätning, tariffer och dylikt, varvid förutsättes att distributörerna får -bankmässig förräntning på av dem i distributionsrörelsen tillskjutet kapital.

7.3 Uppkommer under driftskedet behov av ytterligare finansieringsmedel skall detta i första hand täckas genom extern upplåning mot delägarbor-

gen. Uppstår i Sydgas redovisningsmässiga förluster skall delägarna tillfö-

ra bolaget ytterligare kapital så att det ej tvingas i likvidation. Sådan tillförsel kan ske genom akticägartillskott, efterställda delägarlån celler driftbidrag.

7.4 Som förutsättning för detta konsortialavtal gäller att de åtgärder som anges i bilaga 3 blir vidtagna.

8¶Ändringar i gällande avtal m. m.

8.1 Konsortialavtalet mellan kommunerna och Sydkraft i november 1980

upphör att gälla när nu förevarande konsortialavtal träder i kraft enligt pkt 10.

8.2 Överenskommelsen den [3 mars 1980 om Riktlinjer och förutsätt-

ningar för Sydgasprojektet upphör att gälla när detta konsortialavtal trätt i

kraft enligt pkt 10.

8.3 De mellan Swedegas och Sydgas ingångna avtalen angående Sydgas-

projektet skall överses och ändras i den utsträckning som föranleds av nu.

förevarande konsortialavtal. Därvid skall bestämmelserna i leveransavta-

let den 18 juni 1981 om särskilda ekonomiska garantier i pkt 11 utgå.

Transportavtalets bestämmelser om betalning av ersättningen för nytt-

janderätten till stamledningen skall ändras så att under de första-tio avtals-

åren — räknät fr. o. m. det avtalsår varunder Sydgas tillträder nyttjanderätten — nyttjanderättsersättningar inte skall påföras Sydgas. För resterande

avtalsperiod skall utgå ärliga nyttjanderättsersättningar till Swedegas, så anpassade att Swedegas 1 form av Jika stora årliga annuiteter erhåller full ersättning för sina kapitalkostnader under alla de avtalsår som transportav-

talet gäller.

Översynen av avtalskomplexet mellan Swedegas och Sydgas skall genomföras snarast efter undertecknandet av detta konsortialavtal.

8.4 Skulle den i pkt 7.4 angivna förutsättningen brista skall, såvida inte parterna överenskommer om annat och om kommunerna och Sydkraft så begär. de i den i pkt 8.2 angivna överenskommelsen intagna ekonomiska

garantierna åter gälla och de i pkt [11 leveransavtalet mellan Swedegas och

Sydgas intagna ckonomiska garantierna återintagas i nämnda leveransavtal.

9 Skiljedom

Tvist rörande giltigheten av detta avtal. dess tillkomst, tolkning eller

tillämpning, så ock varje annan tvist härflytande ur rättsförhållande på

grund av avtalet får inte hänskjutas till domstol utan skall avgöras av skiljemän på sätt vid tiden för skiljeavtalets påkallande gällande lag om

skiljeförfarande må stadga. |

10 Avtalets giltighetstid

Detta avtal träder i kraft sedan det slutligt godkänts av dels regeringen —

respektive kommuns kommunfullmäktige genom beslut som vinner laga

kraft och dels Sydkrafts styrelse. Därefter gäller avtalet till den t oktober

2005.

11 Övriga bestämmelser

11.1 Parterna äger rätt att med nedan angivna undantag överlåta sina aktier i Sydgas endast om särskild överenskommelse därom träffas. Part

äger ej motsätta sig sådan överlåtelse därest inte särskild olägenhet skulle uppstå som inte kan undanröjas. Överenskommelse som här åsyftas er-

fordras inte ifråga om följande överlåtelser eller omfördelning av aktier under förutsättning att de genomföres före gasleveransens början:

a) Vid överlåtelse från Sydkraft av aktier till annan kommun än Malmö,

Helsingborgs och Lunds kommuner under förutsättning att sådan kommun själv önskar omhänderha naturgasdistributionen i den egna kommunen och

övertager en på den beräknade gasmarknaden i kommunen belöpande

aktieandel samt att nämnda gasmarknad utgör en icke obetydlig del av den

för Sydgasprojektet totala beräknade gasmarknaden. Ny aktieägare skall

tillförbindas biträda nu förevarande konsortialavtal.

b) Vid omfördelning av aktier mellan kommunerna och Sydkraft eller

kommunerna inbördes, i avsikt att aktieinnehavet skall återspegla envars andel av gasmarknaden.

Prop. 1983/84: 47 [NA 'n

11.2 Tillägg till eller ändringar i detta avtal skall vara skriftliga och

uttryckligen anges såsom tillägg eller ändringar till avtalet.

Detta avtal har upprättats i fem exemplar, varav vardera parten tagit ett exemplar. Malmö den 26 oktober 1983

STATEN MALMÖ KOMMUN

Ulf Dahlsten Nils Yngvesson annart Nanne

HELSINGBORGS KOMMUN LUNDS KOMMUN

Birger Håkansson, ne Marie Linde Gun Hellsvik 4 ,. Lindblad

SYDKRAFT AKTIEBOLAG

Göran Ekberg

Prop. 1983/84: 47 26

Bilaga 3

Vissa statliga åtgärder för genomförande av Sydgasprojektet

Bidrag lämnas med 1057 av distributörernas investeringskostnader för

lågtrycksnät, förutsatt att beställningarna görs åren 1983— 1985.

ta Statlig avgiftsfri garanti ställs för upplåning av medel till finansiering av Sydgas AB:s investeringar för Sydgasprojektet.

Såvitt avser försörjningsberedskap belastas Sydgasprojektet med kostnader enbart för vissa beredskapsåtgärder för uppvärmningskunder. Energiskatt på naturgas fastställs till 75 av energiskatten på eld-

ningsolja, räknat efter energiinnehållet. . Nedsättning av energiskatt på naturgas för industriell förbrukning medges i samma omfattning som nedsättning av skatt på eldningsolja.

Särskild avgift för oljeprodukter belastar inte naturgas till den del

avgiften används för att finansiera oljeersättningsfonden, kolmiljöfonden och åtgärder mot försurningen. Skulle någon eller några av de ovan förtecknade åtgärderna inte bli vidtagna eller skulle de, sedan de vidtagits, komma att ändras vidtas andra statliga åtgärder som sammantagna får samma ekonomiska ct-

fekt på Sydgasprojektet. |

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983