Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen begärs bemyndigande att godkänna ett konsortialavta'l mellan staten och de nuvarande delägarna i Sydgas AB. dvs. Malmö ' kommun. Helsingborgs kommun. Lunds kommun och Sydkraft AB. 'med syfte att säkra genomförandet av Sydgasprojektet. Enligt'avtalet Skall staten träda in som hälftendelägare i Sydgas. Det föreslås att medel för aktieteckning i och lån tillSydgas anvisas med 50.1 milj. kr.

Vidare begärs i propositionen bemyndigande att medge statens vatten- fallsverk att förvärva samtliga" aktier i Swedegas AB från Svenska Petro- leum AB. Förslag läggs fram om bl.a. medel till vattenfallsverket för finansiering av den fortsatta verksamheten inom Swedegas.

I Riku/agan IOM/84. ] saml. Nr47

• Sida 2
•  Original

KJ

Prop. 1983/84: 47

. Utdrag IN DUSleDEPAR'l'EMENTE'l" PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1983-10-27

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden ]. Carlsson. Lundkvist. Feldt. Sigurdson. Gustafsson. Hjelm-Wallén. Peterson. An- dersson. Rainer. Boström. Göransson. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Thunborg

Föredragande: statsrådet Dahl

Proposition om vissa naturgasfrågor

1. Inledning

Riktlinjer för genomförande av det s. k. Sydgasprojektet godkändes av riksdagen är 1980 (prop. 1979/80: 170. NU 70. rskr 410). Projektet baseras på import av naturgas från Danmark med början hösten 1985. Gasen skall distribueras i sydvästra Skåne. . _

I samband med beslutet om Sydgasprojektet fastställdes den nuvarande organisationen av naturgasverksamheten i Sverige. Denna innebär i kort- het att Swedegas AB — ett dotterbolag till det statliga Svenska Petroleum AB — svarar för tillförsel av naturgas och för stamledningar för transport av gas inom landet. medan det regionala gasbolaget Sydgas AB svarar för grenledningar och försäljning av gas inom Sydgasområdet. Sydgas ägs f. n. av Malmö. Helsingborgs och Lunds kommuner samt Sydkraft AB.

Det beräknade ekonomiska resultatet av Sydgasprojektet har försämrats betydligt sedan beslut om projektet fattades år 1980. Mot bakgrund härav inleddes våren 1983 förhandlingar mellan företrädare för staten och de nuvarande delägarna i Sydgas. Förhandlingarna har lett fram till ett kon- sortialavtal den 26 oktober 1983 med syfte att säkerställa genomförandet av Sydgasprojektet. Avtalet innebär bl.a. att staten skall träda in som hälftendelägare i Sydgas. Avtalet. som har godkänts av berörda kommuner och Sydkraft. bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Statens vattenfallsverk har den 25 oktober 1983 träffat avtal med Svens- ka Petroleum om förvärv av samtliga aktieri Swedegas. Vattenfallsverket har i framställning samma dag redovisat konsekvenserna av förvärvet för bl.a. verkets anslagsbehov.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1983/84: 473 2 Tidigare avtal om Sydgasprojektet

Från början av 1970-talet har ett omfattande utredningsarbete bedrivits rörande introduktion av naturgas i Sverige. År 1976 lades ansvaret för arbetet på ett särskilt bolag, Swedegas AB. som till en början ägdes av statens vattenfallsverk och en grupp kommunala och enskilda intressenter. Olika tillförselalternativ studerades. bl.a. import från Sovjetunionen. Nordsjön och Algeriet. Utredningsarbetet gav vid handen atrde ekonomis- ka förutsättningarna för introduktion i stor skala av gas i Sverige var relativt ogynnsamma. beroende bl.a. på höga tillförselkostnader och be- gränsad marknadspotential. År 1979 angav riksdagen vissa förutsättningar för en introduktion av naturgas i Sverige (NU 1978/79: 60. rskr 429). Allmänt uttalades att natur- gas kan utgöra ett värdefullt komplement till oljan under den omställnings- period som förestår i vår energilörsötjning. En lörutsättning fick dock anses vara att gasen kunde importeras på villkor som innebär en klar förbättring i tillförselsäkerheten jämfört med den oljeimport som ersätts. Vidare borde eftersträvas närförsörjning från sådana leverantörer som kan antas komma att fullgöra sina åtaganden även vid störningar på den inter- nationella marknaden. Tillfredsställande garantier för längsiktig försörj- ning mäste uppnås och utvecklingen av de framtida inköpskostnaderna kunna överblickas.

Mot bakgrund av riksdagens uttalande kom naturgasverksamheten att inriktas på att få till stånd import av gas i första hand från Danmark. Det danska beslutet är 1979 att bygga ett inhemskt naturgassystem baserat på gasfyndigheter på danskt område i Nordsjön gav Sverige en möjlighet att introducera gas i begränsad skala och till mättliga investeringskostnader.

[ februari 1980 träffades ett avtal mellan Sveriges regering och Dan- marks regering om naturgassamarbete. Inom ramen för detta avtal träf- fades i mars 1980 avtal mellan Swedegas och det statliga Dansk Olie & Naturgas AJS (DONG) rörande dels transport dels leverans av gas till Sverige. 'l'ransportavtt'tlet ger Swedegas rätt att transportera högst 2 mil- jarder rn3 naturgas om året i 20 är från den 1 oktober 1985 i det beslutade danska ledningssystemet mot en lörskottsbetalning av 220 milj. danska kr. Leveransavtalet innebär ett åtagande frän DONG att i 18 är från samma datum leverera sammanlagt 3 105 milj. m3 naturgas. Genom tilläggsavtal i juli 1982 ökades leveransätagandet till 6545 milj. mi. Efter en uppbygg- nadsperiod nås leveransvolymen 400 milj. m] om äret från är 1992. Swede- gas har enligt tilläggsavtalct en option att köpa ytterligare högst 40 milj. m3 om året.

De nämnda svensk-danska avtalen utgör grunden för Sydgasprojektet. Detta projekt innebär uppbyggnad av en distribution av 440 milj. m3 naturgas om året i sydvästra Skåne. Den frän Danmark importerade gasen säljs av Swedegas till det regionala bolaget Sydgas AB som säljer gasen ”r'l Riksdagen [983/84. [.ru/nl. ESI/"47

• Sida 4
•  Original

Prop. 1983/84: 47 4

vidare till de lokala distributörerna. dvs. Malmö. Helsingborgs och Lunds kommuner samt Sydkraft AB. Sydkraft skall distribuera gasen i de mindre kommuner som inte önskar bedriva verksamheten i egen regi. Gasen avses ersätta oljeprodukter. i huvudsak eldningsoljor. Huvuddelen av försälj- ningen avses ske till industrin. Ett betydande antal småhus avses dock bli anslutna till gasnätet.

De sammanlagda investeringarna i Sydgasprojektet beräknas i dag till drygt 1 miljard kr. i 1982 års penningvärde. Stamledningen, som avses bli dimensionerad för transport av högst 2 miljarder m'l gas om året. omfattar dels en sjöledning över Öresund dels en landledning frän Klagshamn söder om Malmö till Hasslarp nära Helsingborg. Från stamledningen utgår ett antal grenledningar till de tätorter där lokala gasnät byggs upp. För stam- ledningen svarar Swedegas och för grenledningar inkl. mottagningssta- tioner m.m. Sydgas. Sydgas handhar dock på uppdrag av Swedegas pro- jektering, byggande och drift även av stamledningen. För de lokala gasnä— ten svarar resp. distributör.

] mars 1980 nåddes en överenskommelse mellan staten och de regionala intressenterna i Sydgasprojektet om vissa riktlinjer för genomförande av projektet. Som en allmän organisatorisk förutsättning gällde att ett klart partsförhållande borde åstadkommas mellan ett helstatligt Swedegas med ansvar för tillförsel av gas och ett av de regionala intressenterna helägt bolag med ansvar för gasförsäljningen inom regionen. Detta innebar bl.a. att de kommunala och enskilda delägarna i Swedegas skulle avveckla sina intressen i bolaget och att Swedegas skulle överlåta sina aktier i Sydgas till de regionala intressenterna.

Enligt riktlinjerna skulle avtal träffas om leverans av gas från Swedegas till Sydgas motsvarande hela Sydgas behov av gas för Sydgasprojektet under 20 år från den 1 oktober 1985. I princip skulle avtalet innebära samma villkor om priser m.m. för Sydgas som enligt avtalen mellan Swedegas och DONG. Därjämte skulle Swedegas få sina kostnader för transport av gasen på stamledningen m.m. täckta. Riktlinjerna innefattade emellertid ett viktigt undantag från principen om kostnadstäckning för Swedegas. Det förutsattes nämligen att staten skulle begränsa de ekono- miska riskerna för Sydgas så att projektet totalt sett. dvs. vid avtalsperio- dens slut år 2005. inte skulle leda till förlust för intressenterna.

Den närmare innebörden av denna förlusttäckningsgaranti var följande. Om det tio år efter leveransernas början bedömdes att projektet skulle komma att ge ett negativt slutresultat skulle priset på den av Swedegas levererade gasen sänkas så att förlusten successivt eliminerades till leve- ransperiodens slut. Vid intet tillfälle under de första tio åren skulle den ackumulerade förlusten för Sydgasprojektet överstiga 50 milj. kr. Mot denna förlusttäckningsgaranti skulle svara viss rätt för Swedegas att höja gaspriset vid en förmånlig utveckling av Sydgasprojektets resultat.

Vid anmälan av frågan i prop. 1979/80: 170 framhöll föredragande stats-

• Sida 5
•  Original

Prop. 1.983/84: 47 5 l rådet bl.a. att de redovisade kalkylerna för Sydgasprojektet pekade på att projektet skttllc komma att ge ett ekonomiskt överskott. Det kunde dock inte uteslutas att betingelserna för projektet senare skulle komma att försämras så att det beräknades sluta med förlust totalt sett. 1 en sådan situation skulle frågan uppkomma om att omförhandla prisvillkoren för den av Swedegas levererade gasen. vilket i sin tur skulle kunna leda till att Swedegas inte skulle få täckning för sina kostnader för att anskaffa och leverera gasen. Enligt föredragandens mening var det emellertid ännu inte nödvändigt att ta ställning till frågan om hur ett sådant underskott skulle täckas.

l riktlinjerna berördes även vissa frågor om lagstiftning och andra stat- liga föreskrifter som påverkar förutsättningarna för en introduktion av naturgas. Det förutsattes att staten skulle ställa lämpliga styrmedel till förfogande för att underlätta den avsedda introduktionen av naturgas. Vidare förutsattes att staten skulle ställa kreditgarantier för Sydgas upplå- ning.

De sålunda överenskomna riktlinjerna för genomförande av Sydgaspro- jektet godkändes. jämte avtalet om naturgassamarbete med Danmark. av riksdagen ijuni 19801NU 1979/80: 70. rskr 410).

På grundval av riktlinjerna träffades ijuni 1981 avtal mellan Swedegas och Sydgas om leverans av naturgas. uppförande av stamledning för natur- gas och transport av gas i ledningen. l leveransavtalct gavs den statliga förlusttäckningsgarantin en för Swedegas bindande form. 1 transportavta- let fastställdes bl.a. reglerna för beräkning av den avgift för rätten att nyttja stamledningen som Sydgas skall betala åren 1985—2005 och som skall täcka Swedegas kapitalkostnader för ledningen. Dessa regler bygger på principen att Sydgas skall belastas med samma kostnad som om led- ningen hade byggts enbart för Sydgas behov. dvs. 440 milj. m3 om året.

I enlighet med de överenskomna riktlinjerna för organisationen på natur- gasområdet övergick Swedegas helt i statlig ägo den ljuli 1980. då Svenska Petroleum förvärvade samtliga aktier i bolaget. Parallellt härmed överlät Swedegas sina aktieri Sydgas till de regionala intressenterna.

År 1982 infördes vissa styrmedel för introduktion av naturgas genom ändringar i lagstiftningen rörande el och fjärrvärme ( prop. 1981/82: 64 . CU 8. rskr 81 ). Härigenom gäller numera i stort sett samma regler för att främja användningen av naturgas som för att främja användningen av fjärrvärme.

3. Förhandlingar mellan staten och delägarna i Sydgas AB

Beslutet om Sydgasprojektet grundades som nämnts på antagandet att Sydgasprojektet skulle ge ett ekonomiskt överskott. De interna kalkyler. som utfördes inom Sydgas är 1980 pekade på ett överskott av 540 milj. kr. i nu värde ttnder 20-årspcrioden. '

• Sida 6
•  Original

Prop. 1983/84: 47 6

Under år 1982 gjordes inom Sydgas nya beräkningar av investerings- kostnader och ekonomiskt resultat för projektet. 1 oktober redovisades kalkyler som tydde på en försämring av slutresultatet med l 21 1.5 miljarder kr. i nuvärde och mycket stora årliga underskott under de första'driftårcn. En förutsättning för kalkylerna var liksom tidigare att gasen skulle beskat- tas som eldningsolja. räknat efter energiinnehållet.

Mot bakgrund av kalkylerna inleddes inom Sydgas ett intensivt arbete med att åstadkomma förbättringar av projektets ekonomi. Detta arbete. i vilket även bolagets ägare tog aktiv del. inriktades bl.a. på att minska investeringsbchovet och förenkla den planerade organisationen för drift och underhåll.

Sydgas informerade även Swedegas om de nya kalkylerna med hänsyn till bestämmelserna i gällande avtal mellan Sydgas och Swedegas om ekonomiska garantier vid en negativ ekonomisk utveckling för Sydgaspro- jektct.

På statlig sida bedömdes det önskvärt med en ingående ekonomisk analys av projektet som underlag för fortsatta ställningstaganden. Svenska Petroleum åtog sig att i samarbete med Swedegas och statens vattenfalls- verk göra en utvärdering av Sydgas projektkalkyl och en riskmässig be— dömning av projektet. Arbetet uppdrogs åt en särskild utvärderingsgrupp. I samband med redovisningen av gruppens rapport i februari 1983 framhöll Svenska Pctroleums styrelse bl. a. följande.

Den mycket kraftiga försämringen av projektekönomin fick ses som en följd av flera faktorer. Förutom på ökade investeringskostnader pekade styrelsen på encrgibesparingar och ökad konkurrens från alternativa ener- gislag. främst el och fjärrvärme. Vidare framhölls att de ekonomiska garan- tierna för projektet torde ha försvagat incitamentet för att ta tillvara möjlig- heterna att föra projektet i hamn med bästa möjliga ekonomi. Styrelsen framförde som sin uppfattning att ett investeringsprojekt inte bör genomfö- ras som kalkylmässigt uppvisar underskott och där inga överblickbara åtgärder synes kunna åstadkomma godtagbar lönsamhet. Om projektet likväl av energipolitiska eller miljömässiga skäl skulle fullföljas borde sikte tas på en radikalt reviderad projektuppläggning.

Mot bakgrund av denna bedömning undersöktes möjligheterna till en avveckling helt eller delvis av Sydgasprojektet. Diskussioner fördes på såväl regerings- som företagsnivå med Danmark om villkoren för en sådan avveckling. Det visade sig emellertid inte möjligt att uppnå befrielse från inköpsåtagandena enligt gällande avtal. Från dansk sida framhölls att DONG. för det fall att Swedegas inte fullgjorde sina åtaganden. enligt dansk rätt skulle kunna göra anspråk på fttll ersättning för den skada som DONG därigenom lidit. Det bedömdes att detta skttlle kunna få betydande ekonomiska konsekvenser för Swedegas.

De förhandlingar som togs upp mellan företrädare för staten och delägar- na i Sydgas under våren kom därför att inriktas på att säkerställa ett

• Sida 7
•  Original

Prop. 1983/84: 47 ' 7

genomförande av projektet i huvudsak i planerad omfattning. Från statlig sida var ett huvudkrav att slopa den statliga förlusttäckningsgarantin och därmed åstadkomma ett ekonomiskt incitament för delägarna i Sydgas vid deras marknadsföring av gasen. För delägarna var en sådan omfördelning godtagbar endast om staten genom olika åtgärder. framför allt på beskatt- ningens område. minskade förlustriskerna för projektet. Från delägarnas sida framfördes krav på att projektet skulle visa ett kalkylmässigt över- skott vid ZO-årsperiodens slut och dessutom att de första årens ackumule- rade underskott skulle ha avvecklats under första hälften av 1990-talet.

Det visade sig Linder förhandlingarnas gång att statens inträde som hälftendelägare i Sydgas utgjorde en förutsättning för att båda parternas krav skulle kunna tillgodoses i rimlig omfattning. ljuni 1983 redovisade parternas företrädare ett förslag till överenskommelse baserat på en sådan ändring av ägarförhållandena i Sydgas. Överenskommelsen omfattade ett konsortialavtal med bilagor och två protokollsanteckningar. Under sep- ' tember 1983 har överenskommelsen godkänts av kommunfullmäktige i Malmö. Helsingborgs och Lunds kommuner samt av Sydkrafts styrelse. Ett konsortialavtal jämte protokoll i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget har därefter undertecknats den 26 oktober l983.

4. Konsortialavtalet

Efter redovisningen av bakgrunden till det konsortialavtal som nu före- ligger skalljag redogöra för de viktigare bestämmelserna i avtalet.

Senast den 3| december l983 skall aktiekapitalet i Sydgas, som f.n. uppgår till I milj. kr.. höjas till 41 milj. kr.. varjämte reservfonden skall tillföras 9 milj. kr. För de nytecknade aktierna uppgåralltså betalningen till sammanlagt 49 milj. kr., varav från staten 25ll250t) kr. och från de nuvarande delägarna 23 887500 kr. Efter nyemissionen uppgår statens andel av aktierna till 50%x De nuvarande delägarnas andelar reduceras till 24.5 % för Sydkraft, 13.5 % för Malmö kommun. 6532- för Helsingborgs kommun och (S% för Lunds kommun. Vidare skall parterna i proportion till aktieinnehavet försträcka Sydgas sammanlagt 50 milj. kr. i form av efter— ställda delägarlån. För lånen gäller räntefrihet till är l995. varefter full kompensation härför skall utgå.

Antalet styrelseledamöter skall vara åtta. av vilka fyra väljs på förslag av staten och fyra på förslag av övriga delägare. En av de ledamöter som väljs på förslag av staten skall utses till ordförande. För vissa beslut. bl.a. om större investeringar. krävs enighet.

Enligt avtalet skall distributör vara aktieägare i Sydgas. Distributör skall i princip vara skyldig att köpa så stor mängd naturgas från Sydgas som svarar mot hans andel av distributörernas totala aktieinnehav. Denna princip skall tillämpas Också vid omfördelning av aktierna mellan Sydkraft TZ Riku/agan I 983/84, ! .ru/ul. Nr47

• Sida 8
•  Original

Prop. 1983/84: 47 8

och de tre kommunerna eller vid överlåtelse av aktier från Sydkraft till annan kommun som önskar sköta distributionen i den egna kommunen.

l avtalet anges vissa allmänna riktlinjer för proje "tet. Parternas strävan skall vara att projektet skall genomföras på kommersiella grunder. Det ekonomiska resultatet i projektet skall samlas upp hos Sydgas. dvs. distri- butörerna skall redovisa varken vinst eller förlust. Staten skall verka för en säker och ekonomisk tillförsel av gas till projektet. Kommunerna och Sydkraft å sin sida skall som distributörer bedriva en aktiv marknadsplane- rings-. försäljnings- och taxepolitik. Sydgas skall fastställa enhetliga prin- ciper för bl. a. distributörernas tariffer.

Om det uppkommer behov av ytterligare medel för att finansiera verk- samheten under driftsskedet skall enligt avtalet behovet täckas i första hand genom extern upplåning mot delägarborgen. Om det uppstår redovis- ningsmässiga förluster i Sydgas skall delägarna tillföra bolaget ytterligare kapital genom aktieägartillskott, efterställda delägarlån eller driftsbidrag så att bolaget inte tvingas i likvidation.

Konsortialavtalet bygger på en i princip oförändrad rollfördelning mel- lan Sydgas och Swedegas. Avtalet föranleder dock vissa ändringar i gällan- de avtalsförhållanden. Bl. &. skall de ekonomiska garantier som lämnades av staten enligt överenskommelsen i mars 1980 och som sedan togs in i leveransavtalet mellan Swedegas och Sydgas ijuni 1981 upphöra att gälla när konsortialavtalet trätt i kraft. Vidare skall bestämmelserna i transport- avtalet mellan bolagen ändras så att Sydgas inte påförs nyttjanderättsav- gifter under de första tio åren. Swedegas skall under den återstående avtalsperioden få full ersättning för sina kapitalkostnader under avtalets hela giltighetstid. Denna senareläggning av avgifterna medför. liksom den tidigare nämnda räntefrihetcn för delägarlånen till Sydgas. att de kalkyle— rade underskotten under projektets inledande skede minskar.

Som allmän förutsättning för konsortialavtalet gäller att staten vidtar vissa i bilaga till avtalet förtecknade åtgärder. Bl.a. skall bidrag lämnas med 10% av distributörernas investeringskostnader för Iägtryeksnät. för- utsatt att beställningarna görs åren 1983—1985. Statlig avgiftsfri garanti skall ställas för Sydgas upplåning. Såvitt avser försörjningsberedskap skall Sydgasprojektet belastas med kostnader enbart för. vissa beredskapsät- gärder för uppvärmningskunder. Energiskatten på naturgas skall faststäl- las till 75 % av energiskatten på eldningsolja. Nedsättning av energiskatt på naturgas för industriell förbrukning skall medges i samma omfattning som på eldningsolja. Särskild avgift för oljeprodukter skall inte belasta naturgas i full utsträckning. Skulle någon eller några av de angivna statliga åtgärder— na inte bli vidtagna skall staten vidta andra åtgärder som sammantagna får samma ekonomiska effekt på projektet.

Skulle den angivna förutsättningen för avtalet brista skall de tidigare nämnda statliga ekonomiska garantierna för Sydgasprojektet åter gälla.

Avtalet träder i kraft sedan det slutligt godkänts av parterna och gäller därefter till den I oktober 2005.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1983/84: 47 9

Vid undertecknandet av konsortialavtalet upprättades ett protokoll med tillhörande tvä protokollsantcckningar. Den första av dessa gäller kalkyl- törutsättningarna för projektet. Av anteckningen framgår att den baskalkyl för projektet som har utgjort underlag för avtalet har grundats pä antagan- det att den inhemska prisnivån på oljeprodukter under perioden l982— l990 vid realt oförändrade internationella oljepriser kommer att höjas med genomsnittligt 2% om året realt genom höjningar av energiskatten. Om parterna senast år l99l konstaterar att ökningen av det inhemska oljepriset under perioden har varit lägre är man från statens sida beredd att ta upp förhandlingar om andra statliga åtgärder i syfte att kompensera projektet för de negativa effekterna härav. Som ytterligare kalkylförutsättning har gällt att energiskatten på gasol för annan användning än som drivmedel skall vara densamma som energiskatten på naturgas. Skulle skatten på naturgas komma att överstiga gasolskatten är staten beredd att vidta åtgär- der för att kompensera den negativa effekten härav på projektets ekonomi. Om inte de i denna protokollsanteckning angivna åtgärderna vidtas skall de tidigare nämnda ekonomiska garantierna åter gälla.

Den andra protokollsanteckningen gäller förhållandet mellan Sydgas och distributörerna och berörs inte närmare här.

Efter denna redogörelse för det huvudsakliga innehållet i konsortialavta- let vill jag framhålla följande. Sydgasprojektet innebär en första introduk- tion av naturgas i vårt land. När beslut fattades år 1980 om att genomföra projektet bedömdes det vara av betydande värde för svensk energiför- sörjning. bl.a. mot bakgrund av att tillförseln av gas sker från närbelägna källor enligt långsiktiga avtal. Utvecklingen på energimarknaden under de senaste åren har försämrat l'iörutsättningarna för projektet i olika avseen- den. De priser till vilka gasen kontrakterades är i dagens läge inte konkur- renskraftiga och innebär en svår ekonomisk belastning för projektet. Den sjunkande energiförbrukningen och utbyggnaden av el och fjärrvärme minskar utrymmet för nya energislag.

Trots dessa för gasen negativa faktorer är motiven för att genomföra Sydgasprojektet enligt min mening alltjämt bärkraftiga. Naturgasen svarar för en mycket stor del av energitillgängarna i vår del av världen. I arbetet med att diversifiera vår energiförsörjning bör också gasen beaktas. ()m naturgas skall kunna utnyttjas i större omfattning i vårt land mäste praktisk erfarenhet av distribution och användning byggas upp. Vidare ger projek- tet på kort sikt en betydande stimulans åt sysselsättningen inom regionen och möjligheter till leveranser för svensk industri. Sannolikt ger projektet även långsiktigt positiva effekter. bl.a. genom de tekniska fördelar som användningen av naturgas innebär inom llera industribranscher. Jag vill också peka på att projektet leder till att drygt en fjärdedel av den nuvaran- de användningen av eldningsoljor inom regionen faller bort. vilket innebär betydande miljölördelar.

Den överenskommelse mellan staten och Sydgasintressenterna som träf-

• Sida 10
•  Original

Prop. 1983/84: 47 10

fades år 1980 innebar att intressenterna svarade för marknadslöringen av gasen men att staten ensam stod de ekonomiska riskerna. Den översyn av Sydgasprojektet som har genomförts under det senaste året har lett till betydande förbättringar av projektet. Det nya konsortialavtalet innebär ett ökat ansvar för kommunerna och Sydkraft och därmed också en rimligare riskfördelning. 1 och med statens inträde som delägare i-Sydgas slopas de tidigare statliga förlusttäckningsgarantierna. det s.k. skyddsnätet. Del— ägarna har att i fortsättningen svara för täckning av eventuella underskott i bolaget i förhållande till sina ägarandelar. Staten får som delägare insyn och inflytande i projektet och dessutom möjlighet till del av framtida vinster.

Statens insats för att inträda som hälftendelägare i Sydgas uppgår enligt konsortialavtalet till ca 50 milj. kr., varav hälften i form av aktieteckning och hälften i form av efterställt delägarlän. På samma villkor som övriga delägare skall staten också i fortsättningen svara för eventuellt uppkom- mande behov av ytterligare kapital till bolaget. Betalningen för de nya aktierna förutsätts ske redan vid årsskiftet. Delägarlänet skall lämnas ut samtidigt. Medel för båda dessa ändamål bör därför anvisas pä tilläggs- budget I för innevarande budgetår under ett nytt reservationsanslag av 50113000 kr. till teckning av aktier m.m. i Sydgas AB. Jag förordar att regeringen lägger fram förslag härom till riksdagen.

Som har framgått av min redogörelse är det en förutsättning för avtalet att staten, vid sidan av sina insatser som delägare. vidtar en rad åtgärder i syfte att förbättra projektets ekonomi. Några av dessa åtgärder är av engångsnatur och särskilt inriktade på Sydgasprojektet. medan andra är av mera generell art. Till den förra kategorin hör åtagandet att lämna investe- ringsbidrag till distributörerna. Ett sådant stöd ansluter nära till det stöd till utbyggnad av distributionsanläggningar för tjärrvärme som infördes i bör- jan av år 1983 för beställningar som läggs ut under året (prop. 1982/83: 50 bil. 6. NU 18, rskr 111). Mot bakgrund av en beräknad investeringskostnad för distributörernas gasnät av ca 500 milj. kr. i 1982 ars penningvärde räknar jag med en kostnad för stödet av högst 60 milj, kr. Stödet bör omfatta utrustning eller arbeten som beställs under åren 1983—1985. För ändamålet bör medel kunna användas från det på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisade anslaget till stöd till utbygg- nad av distributionsanläggningar för fjärrvärme. Jag förordar att riksda- gens bemyndigande härför inhämtas. Det bör ankomma på regeringen att fastställa de närmare villkor som skall gälla för stödet.

Statens åtagande enligt avtalet att ställa garanti för Sydgas AB:s upplä- ning ersätter ett liknande åtagande i 1980 års överenskommelse. Sådan garanti kan ställas inom ramen för den år 1975 införda statsgarantin för utvinning av olja. naturgas och kol.

När det gäller försörjningsberedskapen innebär statens åtaganden ett avsteg från de principer för beredskapslagring av naturgas som fastställdes

• Sida 11
•  Original

Prop. 1983/84: 47 . l |

av riksdagen år l982 (prop. l98I/82: l02. FöU lö. rskr 374). Enligt dessa principer skall distributörer och storförbrukare av naturgas vara skyldiga att fr.o.m. år l986 hålla beredskapslager av naturgas eller av ersättnings- bränsle härför motsvarande 40% av den volym som sålts eller förbrukats under närmast föregående år. Mot bakgrund av 1982 års beslut ingick i förutsättningarna för Sydgasprojektet att ett särskilt bcredskapslager för propan skttlle uppföras. lnvesteringskostnaderna härför beräknades till ca 250 milj. kr.. vilket utgjorde en betydande del av de totala kostnaderna för projektet. Därtill visade sig lagringen vara tekniskt komplicerad. Vid över- synen av Sydgasprojektets ekonomi kom det därför fram önskemål om att finna en mindre kostnadskrävande lösning under projektets uppbyggnads- skede. Från Sydgas sida föreslogs att elradiatorer eller elkassetter skulle kunna användas för att klara ttppvärmningskundernas behov i ett krisläge. lnvestcringskostnaderna härför beräknades till ca 45 milj. kr.. inkl. nöd- vändiga förstärkningar av elnätet.

Jag anser att en sådan provisorisk lösning kan godtas t.v. Genom till- läggsdircktiv den l4juli l983 (Dir. l983:52) har utredningen (H l982z04) för prövning av det löpande oljelagringsprogrammet anmodats att lämna förslag till httr försörjningsberedskapen för naturgasanvändarna bör tillgo- doses t.v. Vidare har genom tilläggsdirektiv samma dag (Dir. l983z53) utredningen (H l982:03) rörande frågor om beredskapslagring på ener- giområdet anmodats att lämna förslag till. särskild lagstiftning om bered- skapslagring av naturgas som skall gälla övergångsvis.

Utredningarna väntas komma att lägga fram förslag i början av år l934. Jag vill framhålla att det på något längre sikt kan bli möjligt att lösa frågan med metoder som inte står till buds i dag. t.ex. geologisk lagring. Jag återkommer härtill i samband med redovisningen av verksamheten inom Swedegas.

Av de generella statliga åtagandena enligt konsortialavtalet är åtagandet om en fast relation mellan den framtida energiskatten på naturgas och skatten på eldningsolja av störst betydelse. [ prop. 1983/84: 28 om beskatt— ningen av energi har nyligen uttalats att energiskatten på naturgas per energienhet bör vara ca tre fjärdedelar av skatten på olja. vilket beräknas motsvara 308 kr. per | 000 m'1 gas. Jag har i propositionen närmare utveck- lat motiven härför. Chefen för ftnansdepartementet avser att i annat sam— manhang anmäla fråga om lagstiftning rörande beskattningen av naturgas och av gasol för annat än motordrift.

'l'ill grund för avtalet ligger omfattande ekonomiska kalkyler. Med ett antal antaganden som har bedömts rimliga av parterna uppvisar Sydgas- projektet ett positivt ekonomiskt resultat. De ackumulerade underskotten beräknas ha avvecklats år l995. Jag vill emellertid framhålla att kalkyler av detta slag är mycket osäkra. Svårbedömda och för projektet externa fakto- rcr som oljepriser. inflation och ränta påverkar kalkylresultatet starkt. Av särskild betydelse för gasens konkurrensförmåga är utvecklingen av de

• Sida 12
•  Original

Prop. 1983/84z47 lZ inhemska oljepriserna. Jag erinrar om vadjag har anfört i prop. 1983/84: 28 (s. l7l om att en inte oväsentlig realprisstegring på oljeprodukter bör åstadkommas. vid behov genom skatteändringar. för att skapa en stabil grund för energianvz'indarnas planering.

Jag vill understryka att de olika åtgärder sotn staten i samband med konsortialavtalet har åtagit sig att vidta kan ersättas med andra åtgärder nu eller senare. förutsatt att dessa får samma effekt på projektekonomin. Följden av att staten inte fullgör sina åtaganden blir som nämnts att den statliga förlusttäckningsgarantin återinförs. dvs. att den tidigare riskfördel- ningen i projektet åter skall gälla. 1 övrigt påverkas emellertid konsortial- avtalet inte.

Riksdagens bemyndigandc att godkänna konsortialavtalet bör inhämtas i vad avser de ekonomiska förpliktelser som staten ikläder sig genom avta- let.

Slutligen vill jag framhålla att den överenskommelse om Sydgasprojek— tet som nu har ingåtts får ses mot bakgrund av statens särskilda ansvar för projektet sedan år l980. Överenskommelsen kan inte titan vidare tillämpas på eventuella nya naturgasprojekt. Sådana projekt bör. i enlighet med vad som förutsattes vid l980 års beslut. kttnna genomföras på kommersiella grtlnder utan särskilda stödåtgärder.

5. Den fortsatta verksamheten inom Swedegas AB

Som framgått av den tidigare redogörelsen har Swedegas en betydelse- full roll i Sydgasprojektet. Bolaget svarar för tillförseln av gas och skall därjämte äga och finansiera stamledningen. Swedegas har även till uppgift att bedriva utrednings- och förhandlingsarbete för att klargöra förutsätt- ningarna för ökad naturgasanvändning. Arbetet inriktas i första hand på att undersöka möjligheterna att bygga upp en naturgasmarknad i västra Sveri— ge på grundval av ökad import söderifrån. Huvuddelen av de investeringar som behövs för tillförseln kommer att ske redan i samband med genomfö- randet av Sydgasprojektet som följd av att stamledningen byggs med en betydande överkapacitet. Vidare undersöker Swedegas förutsättningar-na för en naturgasmarknad i östra Sverige baserad på import av naturgas från Sovjetunionen via Finland. Vid de angivna undersökningarna samarbetar Swedegas nära med olika berörda kommuner och andra intressenter. Swe- degas deltar också i statens vattenfallsverks studie av en rörledning för transitering genom Sverige av nordnorsk gas till kontinenten. Projekt gaf—"transitering. Swedegas svarar främst för analyser av den framtida marknaden i Sverige för gas från en sådan ledning.

Vid sidan av de nämnda arbetena undersöker Swedegas möjligheterna att anlägga ett underjordiskt nattlrgaslager. ett s. k. akvifärlagcr. i västra Skåne. Ett sådant lager skulle göra det möjligt att utjämna variationer i

• Sida 13
•  Original

Prop. 1983/84: 47 13

tillförsel och förbrukning. vilket innebär stora ekonomiska fördelar. Dess- utom skulle leveranssäkerheten och möjligheterna att uppfylla krav på beredskapslagring förbättras.

Antalet anställda i Swedegas uppgår f.n. till ca 20. Bolaget är sedan år 1980 helägt dotterbolag till Svenska Petroleum. Verksamheten har dock hittills finansierats nästan helt med statliga anslag i form av villkorslån. Regeringen har bemyndigats att efterge dessa lån i den mån medlen har använts för verksamhet som inte ger underlag för senare kommersiell natttrgasimport. _

T.o.m. budgetåret 1.982/83 har anvisats sammanlagt 154 milj. kr. över reservationsanslaget Lån till förprojektering av naturgasledningar m.m. Medel anvisades senast våren 1983 på tilläggsbudget 111 för nämnda bud- getår (prop. 1982/83: 125 bil. 9. NU 52. rskr 389) med 74 milj. kr. Till följd av den osäkerhet som vid denna tidpunkt rådde om Sydgasprojektets genomförande beräknades beloppet för att täcka kostnaderna för verksam- heten endast fram till utgången av kalenderåret 1983. Den del av beloppet som var avsett för anläggningsinvesteringar i stamledningen. nämligen 39 milj. kr., har ännu inte betalats ut.

Utöver lånen till den egna verksamheten beviljades Swedegas budget— året 1980/81 ett lån av ca 1685 milj. kr. för att möjliggöra den förskottsbe— talning som förutsattes i transportavtalet mellan bolaget och DONG.

Swedegas har i september 1983 redovisat arbetsprogram och medelsbe— hov för verksamheten under såväl första halvåret 1984 som budgetåret 1984/85.

Beträffande Sydgasprojektet beräknas hela anläggningsinvesteringen för Swedegas del av projektet. dvs. stamledningen. infalla under perioden. Upphandling av stålrör m.m. har genomförts och upphandling av entre— prenadarbetena väntas ske i slutet av år 1983. Det totala medelsbchovet beräknas till 597 milj. kr.. varav 133 milj. kr. antas kunna täckas med tidigare villkorslån och lånegarantier som ännu inte utnyttjats. Det åter— stående medelsbehovet uppgår alltså till 464 milj. kr.. varav 301 milj. kr. avser investeringar som motsvarar det nuvarande Sydgasprojektets trans— portbehov och 163 milj. kr. investeringar i överkapacitet för eventuella senare importprojekt. Fördelningen är preliminär i avvaktan på ytterligare projektering och förhandling.

Beträffande akvifärlagringen pågår prospektering vid Kyrkheddinge i sydvästra Skåne. När höstens arbeten avslutats kommer underlag att föreligga för beslut om projektet skall drivas vidare. Behovet av medel för de ytterligare arbeten som bör föregå ett definitivt beslut om att anlägga ett akvifärlager anges av Swedegas till 20 milj. kr.

1 övrigt skall verksamheten enligt Swedegas inriktas främst på att fullföl- ja pågående utredningar om en utvidgning av Sydgasprojektet till Halm- stad. om ett Västgasprojekt baserat på en till Göteborg förlängd stamled- ning samt om ett Östgasprojekt baserat på en sjöledning från Finland.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1983/84: 47 |4

Arbetet bedrivs med sikte på att ta fram underlag för ställningstagande till dessa projekt under år 1984. Medelsbehovet för utredningar och övrig verksamhet anges till 26 milj. kr. för Iö-månadsperioden. Swedegas fram- håller-att beslut om att genomföra något av de nämnda projekten kommer att medföra behov av ytterligare medel för projektering under perioden.

Det sammanlagda behovet av medel för Swedegas verksamhet under perioden anges alltså till 510 milj. kr.. varav för investeringar i stamled- ningen-464 milj. kr. Härav föreslås att 301 milj. kr. motsvarande Sydgas— projektets transportbehov skall låneftnansieras med statlig garanti medan 163 milj. kr. motsvarande överkapaciteten skall finansieras med villkors- lån. För den övriga verksamheten begär Swedegas också villkorslån. Det sammanlagda behovet av anslag uppgår således till 209 milj. kr.. varav 86 milj. kr. beräknas infalla under första halvåret 1984 och 123 milj. kr. ttnder budgetåret 1984/85.

Enligt min uppfattning bör Swedegas förslag till arbetsprogram kunna ligga till grund för verksamheten under den kommande IS—månadersperio— den. Att bolaget bör fullfölja sina uppgifter i Sydgasprojektet utgör en självklar följd av den överenskommelse om projektet som nu har träffats. Jag vill i sammanhanget framhålla att statens inträde som delägare i Sydgas inte innebär någon ändring i Swedegas roll som leverantör av gas till projektet och som ägare av stamledningen. Däremot upphör i princip Swedegas risktagande i projektet i och med att den statliga förlusttäek— ningsgarantin genom bolaget slopas.

Vid sidan av arbetet med Sydgasprojektet bör pågående utredningar om andra importprojekt slutföras och redovisas under år 1984. På grundval härav kommer ställning att kunna tas till inriktningen och omfattningen av bolagets fortsatta verksamhet. Utredningsresultaten kommer givetvis ock- så att utgöra en'viktig del av underlaget för att bedöma gasens möjliga roll i vår energiförsörjning inför kommande beslut om den långsiktiga energipo- litiken.

Sedan Swedegas redovisat sitt arbetsprogram har statens vattenlallsverk träffat avtal med Svenska Petroleum om förvärv av samtliga aktier i Swedegas från den 30 december 1983. Frågan om linansieltingen av Stvede— gas fortsatta verksamhet har därigenom kommit i ett nytt läge. Vattenfalls— verket har i en särskild framställning den 25 oktober 1983 begärt regering— ens godkännande av avtalet. I samband därmed har verket redovisat de anslagsmässiga konsekvenserna av övertagandet och framfört vissa _vrkan— den. .lag skall nu redogöra för denna fråga.

6. Statens vattenfallsverks förvärv av Swedegas AB

VattenfalIs'vcrket framhåller i sin framställning att verkets naturgasin- tresse är langsiktigt och knutet bl. a. till en avveckling av kärnkraften och

• Sida 15
•  Original

Prop. 1983/84: 47 15

eventuell transitering av nordnorsk gas. Efter övertagandet av Swedegas avses verksamheten inom bolaget komma att bedrivas med motsvarande krav på affärsmässighet och lönsamhet som gäller för verket i övrigt. En utvidgning av verksamheten till områden som inte uppfyller dessa krav förutsätts kunna ske på statens särskilda uppdrag och bekostnad.

Vattenfallsverket påpekar att övertagandet för med sig ansvaret för att finansiera Swedegas fortsatta verksamhet. Engagemanget i Sydgasprojek- tet innebär kostnader för egna resursinsatser i projektet och för överkapa- citet i ledningssystemen som inte kan täckas från Sydgas. Vidare utgör den till efter år 1995 senarelagda debiteringen av nyttjanderättsavgifter för stamledningen en tung finansiell belastning för Swedegas. Därtill kommer Swedegas övriga verksamhet i form av ett antal projekt. som skall utvärde- ras under år 1984.

Vattenfallsverket beräknar Swedegas läncskuld till staten vid utgången av är 1983 till 3615. milj. kr. inkl. räntor. Av skulden hänför sig 113 milj. kr. till tidigare kostnader för Sydgasprojektet. Huvuddelen härav beräknas kunna återvinnas genom avgifter m.m. t.o.m. år 2005. Emellertid räknar vattenfallsverket med att Swedegas framtida. ej återvinnbara kostnader för Sydgasprojektet omräknat till kapitalvärde motsvarar en betydande del av skuldbeloppet. Det framhålls att vattenfallsverket med utnyttjande av sina driftmcdel kommer att överta finansieringsansvaret för den löpande natur- gasverksamheten i en omfattning som får anses väsentligt överstiga ver— kets affärsmässiga utvecklingsintresse. Mot bakgrund härav föreslår vat— tenfallsverket att hela statens till Sydgasprojektet hänförliga fordran på Swedegas efterges i samband med övertagandet och att effekten härav kommer Swedegas tillgodo.

Vidare föreslås att frågan om statens-fordran på Swedegas i övrigt prövas efter utvärderingen av de olika projekten år 1984.

Vattenfallsverket redovisar därefter medelsbehovet under budgetåren 1983/84 och 1984/85 för investeringarna i Swedegas del av Sydgasprojek- tet. dvs. stamledningen inkl. överkapacitet för eventuella nya gasprojekt. På grundval av en ny anläggningskostnadskalkyl beräknas nu behovet till ca 500 milj. kr.. vilket är ca 100 milj. kr. lägre än det medelsbehov som redovisades av Swedegas i september. Bakgrunden härtill är att upphand- lingen sker i ett för beställaren gynnsamt marknadsläge.

Finansieringen av investeringen i stamledningens överkapacitet förut— sätts ske med anslagsmedel t.v. utan förräntningsplikt. [ övrigt förutsätts extern upplåning med vattenfallsverkets borgen. Verket redovisar följande preliminära fördelning (milj. kr.):

1983/84 198-15'85 Summa listern upplåning 180 160 _l-tt) Anslagsmedel 85 75 lhll

Summa 265 235 500

• Sida 16
•  Original

Prop. 1983/84: 47 16

Vattenfallsverket anser att Swedegas nuvarande aktiekapital av 100000 kr. är otillräckligt för att medge en effektiv upplåning. Mot bakgrund härav begärs bemyndigande att inom ramen för tillgängliga anslagsmedel för innevarande budgetår teckna aktier och höja aktiekapitalet till 20 milj. kr.

Vattenfallsverket påpekar att den till år 1996 senarelagda debiteringen av nyttjanderättsavgifter för stamledningen kan komma att leda till en balansering hos Swedegas av upplupna avgifter som beräknas kulminera år 1995 med ca 1000 milj. kr. inkl. räntor. 1 den mån finansieringen sker genom extern upplåning kan en statlig garanti för Sydgas fullgörande av sina betalningsförpliktclser med avseende på avgifterna komma att behö- vas.

Vidare påpekas att Swedegas. trots att bolaget inte tar del i Sydgaspro- jektets ekonomiska resultat. riskerar betydande affärsförluster t.ex. för det fall att DONG eller Sydgas inte kan fullgöra sina åtaganden gentemot Swedegas som leverantör resp. köpare av gas. Det förutsätts att vatten- fallsverket i händelse av sådana affärsförluster lämnar förlusttäckningsbi- drag till Swedegas antingen genom avskrivningsanslag eller med driftmc- del.

Vattenfallsverket förutsätter att förlusttäckningsbidrag skall vara av- dragsgilla vid beskattning av verkets rörelseresultat samt leda till att för- räntningskravet på verkets kapital i motsvarande mån justeras.

Slutligen framhåller vattenfallsverket att Swedegas som helägt dotterbo- lag skall ges en självständig ställning och inte integreras i verkets organisa- tion.

Enligt min uppfattning är den föreslagna överföringen av Swedegas till vattenfallsverket ändamålsenlig. Verket har stor erfarenhet av distribution och marknadsföring av ledningsbunden energi. Verket förfogar också över resurser som kan utnyttjas vid projektering. anläggning och drift av natur- gassystem. Vissa samordningsvinster bör därför kunna nås även om natur- gasverksamheten bedrivs inom ramen för ett särskilt bolag. Jag förordar alltså att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna för- värvet av aktierna i Swedegas.

Jag delar vidare vattenfallsverkets uppfattning att Swedegas verksamhet bör bedrivas med samma krav på affärsmässighet som gäller för verket i övrigt. Vid avsteg från denna princip bör vattenfallsverket kompenseras på lämpligt sätt. 1 konsekvens härmed bör medel till investeringen i stamled- ningens överkapacitet enligt vattenfallsverkets förslag anvisas i form av anslag utan förräntningsplikt t.v.

För innevarande budgetår beräknar jag i likhet med vattenfallsverket medelsbehovet till 85 milj. kr. Motsvarande belopp bör anvisas till verket på tilläggsbudget [ till statsbudgeten för budgetåret. Vid anvisning av detta belopp kommer 39 milj. kr. av det för budgetåret 1982/83 anvisade lånet till Swedegas inte att behöva tas i anspråk.

Den del av stamledningsinvesteringen som svarar mot Sydgasprojektets

• Sida 17
•  Original

Prop. 1983/84: 47 17

transportbehov bör i enlighet med vattenfallsverkets förslag finansieras genom upplåning på marknaden mot verkets borgen. [enlighet härmed bör nu gällande totalram av 1 1 458 milj. kr. för verkets borgensåtaganden räknas upp med 180 milj. kr. för att möjliggöra upplåning för Sydgasprojek- tet under innevarande budgetår. Jag förordar att regeringen inhämtar riks- dagens bemyndigande att teckna borgen för lån intill sammanlagt 11638 milj. kr.. varav högst 295 milj. kr. för lån till eldistributionsföretag.

Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att bemyndiga vattenfallsverket att använda tillgängliga anslagsmedel för höjning av ak- tiekapitalet i Swedegas till högst 20 milj. kr. Jag avser vidare att åter- komma till frågan om behovet av medel och borgensteckning för Swedegas verksamhet under budgetåret 1984/85 vid min anmälan till budgetproposi- tionen av anslaget till statens vattenfallsverk.

Vattenfallsverket har vidare hemställt om nedskrivning av statens ford- ran på Swedegas med 113 milj. kr. Större delen av detta belopp kan komma att återvinnas av Swedegas under Sydgasprojektets 20-åriga löptid. Med hänsyn bl.a. till de betydande åtaganden som Swedegas medverkan i Sydgasprojektet medför anscrjag det dock motiverat att statens fordran på bolaget skrivs ned med nämnda belopp. Härför krävs riksdagens bemyndi- gande.

Vad vattenfallsverket har anfört om täckning av eventuella framtida förluster i Swedegas och om garanti för Sydgas betalningsförpliktelser föranleder ingen erinran från min sida. Om så behövs får dessa frågor tas upp senare.

7. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att godkänna konsortialavtalet jämte pro- tokoll mellan staten. Malmö kommun. Helsingborgs kommun. Lunds kommun och Sydkraft AB i vad staten genom avtalet ikläder sig ekonomiska förpliktelser. . medge att medel från det på tilläggsbudget I till statsbudgeten för ro

budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisade reser- vationsanslaget Stöd till utbyggnad av distributionsanläggningar för ljärrvärme får användas för stöd till distributionsanläggningar för naturgas i enlighet med vad jag har förordat. '# . bemyndiga regeringen att medge statens vattenfallsverk att för- värva samtliga aktieri Swedegas AB.

4. bemyndiga regeringen att teckna borgen för lån till bolag i vilka

statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier intill sammanlagt

• Sida 18
•  Original

Prop. 1983/84: 47 ' ' ' 18

11 638000000 kr.. varav högst 295 000000 kr. för lån till eldistri— butionsföretag. . bemyndiga regeringen att efterge statens fordran på Swedegas

AB i enlighet med vad jag har förordat,

6. till Statens vatten/'alls'ifwk: Kruftstarioner m.m. på tilläggsbud- get 1 till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under tolfte huvud- titeln anvisa ett reservationsanslag av 85 000000 kr..

7. till Teckning av aktier m.m. i Sydgas AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 50113000 kr. 'JI

8. Beslut

Regeringen ansluter-sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan- den har lagt fram.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1983/84: 47 19