om godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Sovjetunionen om avgränsningen av kontintalsockeln samt av den svenska fiskezonen.....
Regeringens proposition ÄN
. [Ae
1987/88: 175 vå
om godkännande av överenskommelse Prop. mellan Sverige och Sovjetunionen om 1987/88: 175 avgränsningen av kontinentalsockeln samt av den svenska fiskezonen och den
sovjetiska ekonomiska zonen i Östersjön
m. m.;
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 21 april 1988. På regeringens vägnar Kjell-Olof Feldt
Sten Andersson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner en överenskommelse melian Sverige och Sovjetunionen om avgränsningen av kontinentalsockeln samt av den svenska fiskezonen och den sovjetiska ekonomiska zonen I Östersjön. Vidare föreslås att riksdagen godkänner en överenskommelse mellan de båda länderna om ömsesidiga relationer på fiskets område i det tidigare omtvistade området.
I Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 175
Utrikesdepartementet Prop. 1987/88: 175
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 april 1988.
Närvarande: statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Gustafsson, Leijon, Peterson, S. Andersson. Bodström, Göransson, Gradin, Holm-
berg, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Tha-
lén
Föredragande: statsrådet S. Andersson
Proposition om godkännande av överenskommelse
om avgränsningen av kontinentalsockeln samt av
den svenska fiskezonen och den sovjetiska ekonomiska zonen i Östersjön m. m.
I Inledning
Efter förhandlingar mellan Sverige och Sovjetunionen undertecknades den 13 januari 1988 i Stockholm en överenskommelse om principerna för
avgränsning av havsområdena mellan de båda länderna i Östersjön.
Enligt överenkommelsen skall det mellan Sverige och Sovjetunionen tidigare omstridda området i Östersjön delas på sådant sätt att 75 procent av områdets yta tillfaller Sverige och 25 procent tillfaller Sovjetunionen.
Avgränsningslinien skall enligt överenskommelsen förbinda det omtvistade områdets nordligaste och sydligaste punkter och förhålla sig till områdets ytterkonturer på ett symmetriskt sätt. Vidare fastställs i överenskommelsen att Sovjetunionen under en tjugoårsperiod årligen får ta'upp 18000 ton fisk, varav 240 ton lax, i den svenska delen av det tidigare omstridda området och att Sverige årligen får ta upp 6000 ton fisk, varav 80 ton lax, i den sovjetiska delen av området under samma tidsperiod.
Texten till principöverenskommelsen, som med stöd av I0 kap. 2§
tredje stycket andra och tredje meningen regeringsformen ingicks av regeringen efter överläggning med utrikesnämnden, bör för riksdagens känne-
dom fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I. Som en uppföljning.av prineipöverenskommelsen har efter förhandlingar
mellan svenska och sovjetiska delegationer enighet nåtts om två överenskommelser vilka undertecknats den 18 april 1988. I den ena regleras
avgränsningslinjen på kontinentalsockeln mellan de båda staterna samt
avgränsningen av den svenska fiskezonen och den sovjetiska ekonomiska zonen. Den andra innehåller ett avtal om fisket under en tjugoärsperiod i
det tidigare omtvistade området. Till överenskommelserna är ett protokoll
fogat om viss provisorisk tillämpning från och med den 16 maj 1988.
Överenskommelserna med tillhörande protokoll, som är upprättade på svenska och ryska språken, varvid båda texterna äger lika giltighet, bör to
fogas till protokollet i detta ärende som bilagor 2-4. De till överenskom- Prop. 1987/88: 175
melserna hörande sjökorten har här uteslutits. Av tekniska skäl bör i stället till protokollet fogas ett utsnitt av det svenska sjökortet nr I som bilaga 5. På detta har avgränsningslinjen återgetts med heldragen linje genom punk-
terna A 1—A 17. De båda fiskeomrädena har återgetts medelst nämnda linje och linjerna mellan punkterna 1—-10 respektive 11-22. Mellan punk-
terna 4 och 5 motsvaras fiskeområdets västra gräns av den svenska territo-
rialvattengränsen.
Jag avser nu att efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet ta upp frågan om godkännande-av de två överenskommelserna den 18 april
1988.
[NS Överenskommelsernas innehåll
2.1¶Avgränsningsöverenskommelsen
I inledningen till avgränsningsöverenskommelsen konstateras att den tidi-
gare principöverenskommelsen om avgränsningen i Östersjön av den 13 januari 1988 utgör grundvalen för förstnämnda överenskommelse.
L artikel I beskrivs avgränsningslinjen som de räta linjer vilka förenar de
geografiska koordinater som anges i artikel 2. Denna avgränsningslinje är beräknad dels i det nu gällande svenska koordinatsystemet och dels i det sovjetiska koordinatsystemet. De aktuella svenska och sovjetiska sjökorten är fogade till överenskommelsen och utgör integrerade delar av denna. De räta linjerna anges som loxodromer. vilket innebär att linjerna kan läggas ut som räta linjer i sjökort med Mercators projektion.
Artikel 2 innehåller en uppräkning av de i artikel I nämnda koordinaterna, såväl koordinaterna enligt svenskt system som enligt sovjetiskt system. Båda koordinatsystemen har enligt överenskommelsen lika giltighet.
I artikel 3 konstateras slutligen att överenskommelsen ingåtts på grundval av principöverenskommelsen om avgränsningen i Östersjön den 13 januari 1988 och att den skall godkännas enligt vardera partens lagstiftning. Den träder i kraft den dag då det genom noteväxling konstaterats att ett
sådant godkännande ägt rum.
2.2¶Fiskeöverenskommelsen
I inledningen till fiskeöverenskommelsen konstateras att principöverenskommelsen den 13 januari 1988 utgör grundvalen för fiskeöverenskommel-
sen. I artikel I förbinder sig Sverige att i den del av det tidigare omtvistade området, som genom avgränsningen tillförts den svenska fiskezonen, un-
der tjugo år årligen avsätta en fiskekvot av 18000 ton, varav 240 ton lax, för sovjetiska fiskare. I samma artikel förbinder sig Sovjetunionen att i den
del av det tidigare omtvistade området som tillförts den sovjetiska ekonomiska zonen under samma tidsperiod årligen avsätta en fiskekvot av 6 000
ton, varav 80 ton lax. för svenska fiskare. I artikeln definieras de svenska och sovjetiska delarna av området. Detta sker genom angivande av gcografiska koordinater, mellan vilka räta linjer (loxodromer) dras.
I artikel 2 föreskrivs att genomförandet av bestämmelserna skall bestäm- Prop. 1987/88: 175 mas genom överläggningar mellan parterna, som vid fördelningen på fisk-
slag skall grunda sig på bästa tillgängliga vetenskapliga underlag.
I urtikel 3 konstateras. liksom när det gäller avgränsningsöverenskommelsen, att fiskcöverenskommelsen ingåtts på grundval av principöverenskommelsen om avgränsningen i Östersjön den 13 januari 1988 och att den skall godkännas enligt vardera partens lagstiftning. Den träder i kraft den
dag då det genom noteväxling konstaterats att ett sådant godkännande ägt rum.
I de till överenskommelserna fogade protokollet ges föreskrifter om provisorisk tillämpning av dessa.
3¶Föredragandens överväganden
Avgränsningen i Östersjön har aktualiserats genom havsrättens utveckling under tiden efter andra världskriget då de nya begreppen kontinentalsockel. fiskezon och ekonomisk zon etablerades utöver det sedan länge exi-
sterande territorialvattenbegreppet. Denna utveckling har gått i riktning mot en ökad suveränitet för kuststaterna över havsområdena utanför det
egna territorialvattnet. Den inleddes med att kuststaterna gjorde anspråk på att få tillgodogöra sig det egna kontinentalsockelområdets naturtillgång-
ar. Dessa rättigheter fastställdes i 1958 års Genevekonvention om kontinentalsockeln, vilken både Sverige och Sovjetunionen anslutit sig till.
Sedermera började kuststater också göra gällande ensamrätt till fisket i havsområdena närmast utanför de egna territorialvattnen, och allt fler nationer introducerade i enlighet härmed begreppet fiskezoner. I ctt försök att närmare definiera staternas rättigheter och skyldigheter i och till haven sammankallade FN är 1973 en ny havsrättskonferens med mandat att reglera alla former för havens nyttjande. Efter många års förhandlingar kunde i december 1982 en ny omfattande havsrättskonvention öppnas för undertecknande. Konventionen träder i kraft när minst sextio stater ratifi-
cerat den, men så har ännu ej skett. Både Sverige och Sovjetunionen
befinner sig emellertid bland de drygt 150 nationer som undertecknat konventionen. Trots att konventionen sålunda ännu inte formellt har trätt i
kraft spelar den en viktig roll inom havsrätten och räknas i viss mån som en
del av gällande folkrätt. I konventionen introduceras bl. a. begreppet ckonomisk zon, vilket innebär att kuststater ges ensamrätt över alla levande och icke levande tillgångar i en zon på upp till 200 nautiska mil utanför de egna kusterna.
Svcriges geografiska belägenhet gör att vi inte har möjlighet att i full
utsträckning tillgodogöra oss de rättigheter kuststater ges enligt den nya havsrätten. Runt våra kuster möter vi mittemot liggande celler angränsande staters zoner, och en avgränsning av kontinentalsockeln och andra zoner
måste därför ske. Sverige utvidgade år 1978 sin fiskezon i enlighet med den
nya havsrätten.
Sverige har hitintills träffat avgränsningsavtal med Norge, Danmark och
DDR samt, med undantag för ett mindre område, också med Finland.
Sålunda har Sverige avtalat med Norge om avgränsningen av kontinental- Prop. 1987/88: 175 sockeln i Skagerack (prop. 1968: 152, UU 14. rskr. 413, SÖ 1969: 3). med Finland om avgränsningen av kontinentalsockeln i Bottenviken, Bottenhavet. Ålands hav och fram till en punkt i nordligaste delen av Östersjön söder om vilken avtal om avgränsningen av kontinentalsockeln i Östersjöns norra del ännu inte träffats med Finland (prop. 1972:123, UU 21. rskr. 324, SÖ 1973: 1) och med Tyska Demokratiska Republiken om avgränsningen av kontinentalsockeln och fiskezonerna i Östersjön (prop.
1978/79: 14, UU 7, rskr. 47, SÖ 1978: 42). Med Danmark träffades år 1984
en överenskommelse om avgränsning av kontinentalsockeln och fiskezo-
nerna (prop. 1984/85: 131, UU 15, rskr. 239, SÖ 1985: 54).
Genom principöverenskommelsen den 13 januari 1988 och avgränsningsöverenskommelsen den 18 april 1988 har också en avgränsning gentemot Sovjetunionen förverkligats. Därmed återstår för svensk del frågan om avgränsning gentemot Polen samt avgränsning gentemot Finland i norra Östersjön.
Det förhållandet att det tagit relativt lång tid att nå en överenskommelse får ses mot bakgrund av parternas vitt skilda ursprungliga ståndpunkter.
Från svensk sida har vi hävdat en mittlinje med utgångspunkt från det sovjetiska fastlandet och Gotland. Vi har härvid åberopat 1958 års konti-
nentalsockelkonvention i vilken mittlinjeprincipen anges som ledande för avgränsningstvister. Den sovjetiska utgångspositionen har varit en mittlinje med utgångspunkt från det svenska fastlandet utan beaktande av Gotland. Från svensk sida har man häremot hävdat att Gotland är en ö av sådan storlek och betydelse att den både enligt 1958 års kontinentalsockelkonvention och enligt gällande havsrätt i övrigt måste ges utdelning vid beräkning av mittlinjen.
1982 års havsrättskonvention ger ingen mer precis vägledning för lösande av avgränsningstvister än att parterna på grundval av folkrätten skall sträva efter en skälig lösning”. I en särskild artikel sägs dock att öar har
rätt till egen ekonomisk zon och eget kontinentalsockelområde på samma
sätt som landterritorier. Undantag görs endast för klippor som inte kan hysa befolkning eller ha ett eget näringsliv. Det tidigare omtvistade området mellan de av Sverige och Sovjet ursprungligen hävdade mittlinjerna (den s.k. vita zonen) omfattar ca 13500 km”.
Den nu föreliggande avgränsningsöverenskommelsen utgår från och utgör en uppföljning av principöverenskommelsen den 13 januari 1988 om avgränsning av havsområdena i Östersjön. Denna principöverenskommelse hade föregåtts av förhandlingar under närmare två decennier. Förhand-
lingar har sålunda förts åren 1969, 1970, 1974, 1982 och 1986. Utrikes-
nämnden har kontinuerligt informerats om förhandlingarnas gång. År 1987 intensifierades de svensk-sovjetiska kontakterna i syfte att söka uppnå en lösning av avgränsningsfrågan. Kontakterna tog sig uttryck såväl i formella förhandlingar som sonderingar och andra bilaterala kontakter. De båda parternas ansträngningar att nå en snar lösning ledde under år 1987 till ett närmande av förhandlingspositionerna som slutligen resulterade i den principöverenskommelse som undertecknades av statsministern och den
1 Riksdagen 1987/88, I saml. Nr 175
sovjetiske ministerrådsordföranden Ryzjkov i Stockholm den 13 januari Prop. 1987/88: 175 1988.
Det har under åren närmast före uppgörelsen blivit alltmer uppenbart att fisket i området fått cen omfattning som går långt utöver vad omsorgen om återväxt och det framtida fisket medger. Koncentrationen av fiskeaktiviteter till området har givetvis haft sin grund i att det varit det enda större området i Östersjön utanför nationella fiskezoner. Detta har varit en viktig bidragande orsak till parternas strävan att snarast möjligt avveckla områdets oreglerade status.
Principöverenskommelsen den 13 januari 1988 förutser en uppdelning av det tidigare omtvistade området så att Sverige får 75 procent och Sovjet 25 procent. Överenskommelsen innehåller förutom fördelningsprinciperna en bestämmelse om ömsesidig tilldelning av fiskekvoter i det tidigare omstridda området. Inom ramen för överenskommelsen och under en tidsperiod om tjugo år efter det att avgränsningslinjen fastställts skall sålunda Sverige årligen medge Sovjetunionen en fångstkvot om 18000 ton fisk, varav 240 ton lax, i sin del av det tidigare omstridda området. Sovjetunionen skall under samma period årligen medge Sverige en fångstkvot av 6000 ton fisk, varav 80 ton lax, i sin del av detta område. Parterna uttalar vidare sin avsikt att efter tjugoårsperiodens utgång förhandla om framtida fångstkvoter.
Principöverenskommelsen förutsätter en uppföljning för fastställande av den exakta avgränsningen av kontinentalsockeln samt av den svenska fiskezonen och den sovjetiska ckonomiska zonen i Östersjön. Den ger, förutom de angivna procenttalen, endast vägledning för avgränsningen i så måtto att avgränsningslinjen skall förbinda det aktuella områdets nordligaste och sydligaste punkter och förhålla sig till områdets ytterkonturer på ett symmetriskt sätt.
Den förutsatta uppföljningen har genomförts vid två förhandlingsomgångar i Moskva och en teknisk genomgång i Stockholm. Inför förhandlingarna har synpunkter inhämtats från myndigheter, organisationer och andra intressenter som berörs av avgränsningen. Överläggningar med utrikesnämnden har ägt rum vid två tillfällen.
Med utgångspunkt från den överenskomna procentfördelningen 75/25 har parterna i ett avtal den 18 april 1988 enats om en avgränsningslinje som anges med 17 koordinatpunkter från norr till söder. Med hänsyn till att området både i norr och söder ligger i anslutning till omtvistat område med tredje part som intressent har koordinatpunkterna fastställts så att de inte föregriper kommande uppgörelser med dessa parter. Eftersom de svenska och sovjetiska koordinatsystemen inte är helt överensstämmande har avgränsningslinjen definierats i såväl svenskt som sovjetiskt koordinatsystem.
Principöverenskommelsen innehåller förutom anvisningar för avgränsningen också ett avsnitt om det framtida fisket i det tidigare omstridda området. Det förutsätts sålunda, som tidigare redovisats, att vardera parten skall tilldela den andra parten fångstkvoter i sin del av området.
I en särskild överenskommelse den 18 april 1988 rörande fisket i det tidigare omtvistade området i Östersjön har Sverige, som uppföljning av
principöverenskommelsen, förbundit sig att inom sin del av området under Prop. 1987/88: 175 tjugo år årligen avsätta en fiskekvot för sovjetiska fiskare i enlighet med principöverenskommelsen. Överenskommelsen innehåller ett motsvarande åtagande från Sovjetunionen till förmån för svenska fiskare. I överenskommelsen bestäms de två områdena genom koordinatangivelser. Områdesbestämningarna är en för fiskeändamål av praktiska skäl förenklad
beskrivning av det tidigare omtvistade området (jämför fiskeavtalet artikel I sista stycket). Områdena har ritats ut på svenska resp. sovjetiska sjökort, vilka fogats vid överenskommelsen. I denna föreskrivs vidare att parterna genom överläggningar skall genomföra dessa bestämmelser, häri
inbegripet frågan om fördelning på fiskslag av överenskomna kvoter samt
regleringsåtgärder rörande fisket.
I ett särskilt protokoll fogat till överenskommelserna har parterna avtalat att avgränsningsöverenskommelsen såvitt avser fiskerijurisdiktionen
samt fiskeavtalet skall tillämpas provisoriskt från och med den 16 maj 1988. I fråga om fiskeöverenskommelsen vill jag särskilt framhålla att vi sedan
lång tid tillbaka har ett bilateralt fiskecavtal med Sovjetunionen, liksom f. ö.
med andra grannländer och med EG. Det svensk-sovjetiska avtalet från år
1977 (SÖ 1978:80) innebär rätt för svenska och sovjetiska fiskare att bedriva fiske i resp. länders fiskezoner. Överenskommelser om fiskekvo-
ter enligt detta avtal brukar årligen träffas i december.
Den uppdelning av det tidigare omtvistade området som nu genomförts motsvarar inte det svenska utgångskravet om full utdelning enligt mittlinjeprincipen med utgångspunkt från Gotland. Överenskommelsen innebär dock en lösning av den utdragna avgränsningstvisten som vi på svensk sida har anledning att vara tillfredsställda med. Det kan här vara skäl att nämna att den havsrättsliga utvecklingen under de senaste åren gått i en
sådan riktning att mittlinjeprincipen jämfört med tidigare i någon mån försvagats, vilket givetvis påverkat den svenska förhandlingspositionen. Överenskommelsen får anses vara väl förankrad i gällande folkrätt.
Det finns flera skäl att välkomna den avgränsning av havsområdena mellan Sverige och Sovjetunionen som nu förverkligats. Genom överenskommelsen har ett tvisteämne mellan de båda länderna bragts ur världen. Detta är i sig ägnat att positivt påverka de bilaterala förbindelserna. En definitiv och exakt avgränsning gentemot våra grannländer är ett väsentligt
svenskt intresse. Genom överenskommelsen har ännu cn viktig länk fogats
till de överenskommelser som vi har att träffa med våra grannländer. Det slutliga målet, som är att få yttergränserna för den svenska kontinentalsoc-
keln och den svenska fiskezonen fastställda i förhållande till alla våra grannländer, kommer nu allt närmare. Jag erinrar om att vi nu endast har två frågor kvar, nämligen avgränsningen gentemot Polen och avgränsningen i ett återstående område gentemot Finland. Slutligen vill jag tillägga att överenskommelsen innebär ökade krav på den fisketillsyn som kustbevak-
ningen utövar. Särskilt mot bakgrund av vad jag tidigare nämnt om den omfattning fisket fått under senare tid är det angeläget att kustbevakningen
kan bedriva en effektiv övervakning i området. Regeringen bör i annat
sammanhang återkomma med förslag till ytterligare resurser för kust- Prop. 1987/88:
bevakningen och hur dessa skall finansieras.
4¶Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att
dels godkänna överenskommelsen den 18 april 1988 mellan Sveri-
ge och Sovjetunionen om avgränsningen av kontinentalsockeln samt
av den svenska fiskezonen och den sovjetiska ekonomiska zonen i
Östersjön,
dels godkänna överenskommelsen den 18 april 1988 mellan Sveri-
ge och Sovjetunionen om ömsesidiga relationer på fiskets område i
det tidigare omtvistade området i Östersjön.
Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
5 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden
har lagt fram.
Bilagor
Bilaga 1
om principer för avgränsning av havsområdena i Östersjön mellan Konungariket Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas Union
I syfte att ytterligare stärka de vänskapliga förbindelserna och samarbetet mellan Konungariket Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas Union i enlighet med Förenta Nationernas stadga har parterna kommit överens om följande.
Det mellan Sverige och Sovjetunionen omstridda området skall delas på sådant sätt att 75 procent av områdets yta tillfaller Sverige och 25 procent tillfaller Sovjetunionen. Avgränsningslinjen skall förbinda det omtvistade områdets nordligaste och sydligaste punkter och förhålla sig till områdets ytterkonturer på ett symmetriskt sätt.
Inom denna överenskommelses ram och under en tidsperiod om 20 år efter det att avgränsningslinjen fastställts skall Sverige årligen medge Sovjetunionen en fångstkvot om 18 000 ton, varav 240 ton lax, i sin del av det tidigare omstridda området. Sovjetunionen skall under samma tid årligen medge Sverige en fångstkvot om 6 000 ton, varav 80 ton lax, i sin del av det tidigare omstridda området.
Parterna utgår från att fisket i det tidigare omstrida området inte skall vara till men för bestånden av levande tillgångar.
Efter tjugoårsperiodens utgång skall de båda parterna inleda förhandlingar om framtida fångstkvoter med beaktande av bestånden av levande tillgångar i området liksom Sveriges och Sovjetunionens traditionella fiske.
Vid förhandlingarna skall vardera parten på grundval av de nya kvoter, om vilka överenskommelse skall träffas och utan förfång för dess möjligheter att tilldela andra stater fångstkvoter, ge den andra parten tillgång på grundval av denna överenskommelse till den outnyttjade del av högsta tillåtna fångstmängd i sin del av det tidigare omstridda området som parten ifråga anser sig kunna
avsätta för utländskt fiske.
På grundval av denna överenskommelse skall befullmäktigade företrädare för parterna i en nära framtid utarbeta ett eller flera avtal i syfte att genomföra dess bestämmelser.
Denna överenskommelse träder i kraft på dagen för undertecknandet.
Som skedde i Stockholm den 13 januari 1988, i två exemplar vart och ett på svenska och ryska språken, vilka båda texter äger samma vitsord.
För Konungariket Sverige För De Socialistiska
Rådsrepublikernas Union Ingvar Carlsson
Ryskjkov
0¶ApPKHUKTAX PA3rPAHUUGeHHA MOPCKAHX MPOCTPAHCTB B Bilaga 1
BaTHÄCKOM MOpPpe MOKAy KOPOJeBCTBOM Isen H CoOro30oM CoBeTCKUX COunanucTUYecCKAX PecnyÖJnK
B uenax manbHeälmwero YKPeIeHHA OPyKEeCTBEHHBIX OTHOLIeEHHÄ H COTPY- AHHYecTBAa MExKIAy KOPOJICBCTBOM IiBeunn u COFo30OM COBeETCKHX COUHaIn- CTHYCCKHX PecnyÖJltK B COOTBETCTBUH C YCTABOM ÖPraHH3allHH OObEIKHeH- HbIX Haunii CTOPOHb! HOTOBOPHJIHCH O CJIEMYFHOLLIEM.
CnopnEbIi paioH Mexay Ulseunet i CCCP pa3rpaHuunBaetTca TaKHUM OÖpPa30M, u4TO0 K IlUBeunH OTXOAHT 75 MPOueKHTOB NAOLLAaNH TOO PaKOHA, a K CCCP — 25 npouenTOB Nnaoimadk 3TOTOo pakotHa. JIHKHA Pa3TPAHHYCHHA ÖyAeT COCAHHATB KPaÄHIOIO CeBEPHYIO H KPaÄHIOIO IOCKHYIO TOUKH COOPHOTO palioHa H MPOXOAKTB CHMMETPHYHO BHeluUHeH KOHÖHTYPaLHH PaHoHa.
B paMKax HacTORLLIero CorJiawekna B TeueHHe 20-TeTHero MepHOJa NoOCcAe TOIO, KaK ÖyndeT OnpedeneHa JIHHHA Pa3rpauHyuekHna, IIseuna OOCA3YCTCA ExKeroaHo BbiAetaTEB CCCP B ee uacTH ÖBHIBIero CANOPHOFO PpalioHa KBOTY BbINOBA B OÖbReMe 18 000 TOHH PBIÖKL, BKJIFOYAA 240 TOHH HOCOcCA. CCCP B TeYeHHE TOTO Xe MepHOAa BPEMEHH OÖA3yeTCA C)KErOAHO BHINeJATE ÖlBeunn B €r0 4aCTAH ÖHIBLUETO CKOPHOTO PaHOHa KBOTY BHINOBa B OÖBeMe 6000 TOHH PBbIGBL, BKJIOUAA 80 TOHH JIOCOCA. :
CTOPOHBbBI HCXOAAT H3 TOO, YTO PbIÖOJIOBHHIÄ NPOMBICEN B ÖbIBIUEM CHOPHOM PpaHoHe He ÖydeT HAHOCHTB yllepöa COCTOAHHIO >KHBBIX PECYPCOB.
Ilo HcTeueHHH 20-NeTHero nepHOoaa CTOPOHBI BCTYNAT B MeperoBOPBi O Pa3Mepax KBOT BbINOBa Ha ÖvAyLIee, YUKTBIBAA COCTOAHHE IKHBHIX PECYPCOB paloHa, a Take TPaHUHOHHOe ppi6oNoBCeTBO Iliseunn vn CCCP. Ha NeperoBOpax KÄxKAaa CTOPOHA, HA OCHOBC NMOJIICKALUIAX COMMACOBAHHIO HOB- BIX KBOT H Öc3 yLluepÖa IIA €€ BOGMOXKHOCTH BBLACJIATB KBOTBI APYTHM fOCy- HapcTBAM, OÖA3yCTCA MPEAOCTABJATH APyroi CTOPOHE AOCTYM Ha OCHOBC HaCTOANIero COFIMamWeHHA K HEHCINIOJIB3YCMOMY OCTATKY OÖLNErO NONYCTHM- Oro yJOBa B CBOeH YacTH ÖbIBLUETO CKOPHOTO PaHoHa, KOTOPbLIÄ MaHHad CTOPOHa COUTET BO3MOKHBIM BBIACAATE IIA HHOCTPAHHOTO NMPOMBICIA,
Ha ocHOBe HacTOaLero COrSalmWmeHHA YMOJIHOMOYeHHBIC NMPegCcTABHTEeNIH CTOPOH BBIPaOOTAaIOT B ÖJHKAÄLICE BDEMA OAHO HAH HeCKOJILKO COTIaLIeHHÄ B UeNAX OCYIMeCTBJIeHHA €T0 NOJOXKeHHÄH.
HacToauee CornaweHHe BCTYNaeT B CHJIy B OeHb ero NOANHCAHHA.
CoBepueHo B CTOKFObMC 13 aHBapa 1988 roa B IBYX IK3EMINAPax, KAKA Ha IUBEACKOM H PYCCKOM A36IKAX, IPHYCM O0a TEKCTA HMEIOT OAHHAKOBYIO CHJIy.
3a KOpoNeBCTBO 3a COoro3 COBETCKHX IiIseunn COuUHaNIKCTHYeECKHX PecnyÖJtHK
Ingvar Carlsson Ryzjkov
1]
Bilaga 2
Överenskommelse Cor naweHne mellan Konungariket Sveriges regering MEKAyY I IDaBUTEIBCTBOM KOPOJIEBCTBA och De Socialistiska Rådsrepublikernas UlsBeunn vn TIPABKTEIBCTBOM Coro3aa Unions regering om avgränsning av COBETCKHX COUHaAHCTHYECKHX kontinentalsockeln samt av den svenska PecnyÖsImk 0 pPa3rpaHHMeHUN KOHTUHfiskezonen och den sovjetiska ekono- eHTAaJIBHOTO ulesipda, a TAROK
miska zonen i Östersjön wWBeACkOH pbIÖOJIOBHOK 30HbI MH COBeETCKON IKOHOMHUYeCKOR 30Hbl B BanTHÄCKOM MOpPe
Konungariket Sveriges regering och De Socia- TIpaBuTenbeTtBo KoponeBctBa IIBeuun Hu listiska Rådsrepublikernas Unions regering har, TIPaBUTeNBCTBO Co1ro3a COBETCKHAX
på grundval av överenskommelsen om princi- COuHaIUCTHYUECKHX PecnyGsuK, per för avgränsning av havsområdena i Öster- OCHOBBIBaACK Ha COTAaweHHH O APHHLHNAX sjön mellan Konungariket Sverige och De So- pa3rpaHHUeHHA MOPCKHX MPOCTPAHCTB BB cialistiska Rådsrepublikernas Union av den 13 BanTHÄCKOM MOPe MEexay KOpOJIeBeTBOM januari 1988, UlIBeunna H Coro3a COBeTCKHX
överenskommit om följande: COuUHasIHCTH4eCKHX PecnyÖJlHK OT 13 AHBapAa
1988 rona,
COTNACHAHCB O CACZYHOIMeM:
Artikel 1 CTaTba 1
Avgränsningslinjen mellan de områden av JluHHA pPpa3rpaHHyenHA MeKAy PalioHaMH kontinentalsockeln, över vilka Sverige respekti- KOHTHHEeHTaJIbHOrO IIeNbdha, rae IIBeuna H ve Sovjetunionen utövar suveräna rättigheter i CoBeTcKHH = COo3 = COOTBETCTBEHHO = OCyYfråga om utforskning och utvinning av naturtill- IIeCTBIAOT CYBepeHHBbBIeL IpaBa B OTHOLIUICHHH gångarna, samt mellan Sveriges fiskezon och HX Pa3BeAKH H Ppa3pabOoTKH HX APHPOAHbIX Sovjetunionens ekonomiska zon utgörs av de pecCypcoB, H MÖKAYy PbIÖONOBHOÅÄ 30HOK räta linjer (loxodromer) som förenar punkter IllBeuH H IKOHOMHYeCKOH 30HOH COBETCKOTO med de geografiska koordinater som anges i ar- CoWw3a MPOxXOAHT HO INPAMBIM JIHHHAM tikel 2. (IOKCOLDPOMHAM), COCOHHAOLUHM TOYKH C fe-
Avgränsningslinjen är beräknad dels i det nu OTPaMHYCCKHMH KOOPAHHATAMH, YKa3aHHbBIMH gällande svenska koordinatsystemet (RT 38), B CTaT>»e 2. tillämpat i de svenska sjökorten nr 7 och 8, JIHHHA Pa3rpaHHYeHHA PacCuHTAaHa, C OAHOI tryckår 1988, dels enligt det sovjetiska koordi- CTOPOHBI, B COOTBETCTBHH C NelicTBYOLLeH B natsystemet, tillämpat i det sovjetiska sjökortet HaCTOALILee = BPeMA +1NLUBedCKOH CHCTEMON nr 1150, tryckår 1987. Nämnda sjökort bifogas KOOpPuHHaT (RT 38), NPHMeHeHHOU Ha IUBEACKdenna överenskommelse och utgör en integre- HX MODPCKHX KapTax NoNo 7 H 8, u3daHHa 1988 rad del av denna. TOZa, a C APYrok CTOPOHBI, B COOTBETCTBHH C
COBETCKOH CHUCTEMONH KOOPAOHHAT, APHMEeHEeH-
HOH Ha COBETCKOH MOPCKOH KapTte No 1150,
H30aHHA 1987 ronda. YNMOMAHYTbIC BbIINe
MOPCKHE KaAPTBbI MPHAaraoTCA K HACTOALILEMyY
COrAaweHHIO H ABAAIOTCA CTO HCOTBEMIICMONH
YACTBIO.
Bilaga 2
Artikel 2 CTaTba 2 De i artikel I nämnda koordinaterna är föl- YnoMaHyTbIe B CTaTbe 1 KOOPAHHATBH jande: ABJIAFOTCA CIICYFOLUKMH:
Koordinater enligt svenskt system Koopdunamet e uteedeKol CUuCcmMeMe punkt 3 Q Oc >= =
> 58?46,836' N 20928,672" E ma 58?46,836 ' CI. 20228,672' B.A.
> 58229,000” N 20”26,590" E >-> 58?29,000” C.L. 20226,590' B.A. > 58212,000” N 20922,502" E 58212,000' C.L. 20222,502 ' B.Z.
BYN 20?24,920' B.Z.
> 57254,691 ' N 2024,920" E 57954,691 ' C.u.
57244,000” N 20”14,139” E >>> 57244,000” C.L. 20”14,139' B.A.
57933,800" N 20203,965” E 57233,800" C.L. 2003,965 ' B.Z.
20”02,160" E NAV 20”02,160” B.Z.
>>> 57226,717' N 57926,717 CW. 57214,192” N 19253,565" E 57214,192” C.1u. 19253,565 ' B.A.
56258,000” N 1940,270” E >>> DO 56?58,000' C.. 19”40,270" B.A. >>> OVvIonnudANnbBWN—H 56245,000' N 19231,720” E 56245,000" C-u. 19231,720” B.Z.
56235,000' N 19225,070” E 56235,000” C.Iu. 19225,070” B.Z. 56227,000' N 19221,070” E >>> v-S 56227,000” c-uu. 19221,070' B.Z.
>>> wv-=S 56915,000' N 19213,565"” E A 13 56215,000” C.L. 19913,565” B.Z. A 14 56202,433' N 19205,669" E A 14 56202,433 ' c.I. 19205,669' B.A. A 15 55958,863' N 1904,876" E A 15 55958,863 ' C.L. 19204,876" B.Z. A 16 559257,300" N 19”04,049” E A 16 55957,300" C.L. 19204,049" B.Z. A 17 55253,482' N 18?56,777" E A 17 55953,482 ' C.L. 18256,777" B.A.
Koordinater enligt sovjetiskt system Koopdunkambi e coeBemckKol cucmeme punkt 3 [e] = -= =S ;» 58”46,836” N 20928,582" E 58”46,836"' C.1u. 20928,582 ' B.. 58”29,000” N 2026,500” E 58”29,000” C.L. 20226,500' B.Z. 58”12,000” N 20922,412" E 58”12,000 ”' c.1u. 20922,412 B.A. 57?54,691” N 2024,830” E >>>» BYN 57”54,691 ” C.uu. 20224,830' B.ä. 57”44,000” N 20714,049” E 57244,000” C.I4. 20?14,049' B.Z. >>>» 2003,875” E Pr 57233,800” C.1u.
5733,800” N 20203,875 ' B.Z.
NAUVNBYWN- 57?26,717” N 20”02,070” E NAUVN S7?26,717"” C.1u.
20202,070' B.A.
57?214,192” N 19253,475” E 57?14,192” C.14. 19953,475 ' B.A. >>> OR 56?58,000” N 19?40,200” E >>> DO 56”58,000” C.L. 19240,200' B.. > S 56”45,000” N 19231,650” E A 10 56”45,000” c.w. 19931,650' B.J. 56”35,000” N 19225,000” E 56?35,000 C.iu. 19925,000” BZ. 56?27,000” N 19221,000” E 56?27,000” C.14. 19221,000” B.A. >>> ov 56”15,000” N 19213,500” E 56”15,000” C.L. 19213,500” B.Z. A 14 56?02,433” N 19205,604” E 56”02,433" C.L. 19205,604” B.A. A 15 55?58,863” N 19204,811” E 55?58,863” C.L. 19204,811”' BZ. A 16 55257,300” N 19203,984” E 55257,300” C.. 19203,984” B.Z. A 17 55?53,482” N 18256,717” E 55?53,482” C.L. 18256,717” B.A.
Bilaga 2
Båda koordinatsystemen har lika giltighet. OÖGe CHCTEMLI KOOPUHHAT HMEIOT OMHHaKO- Från punkten A 1 i norr samt från punkten A 17 BytO CHIIy. ÖT TOUKH Å I Ha CeBepe H OT TOUKH i söder skall avgränsningslinjen fortsätta till A 17 Ha 1tOre JIHHHA Pa3rpaHHueHHA ÖyneTtT punkter som överenskommes med berörd tredje NPpoOdoJbLKeHa IO TOYeEK, KOTOPbIe ÖyAYT stat. COFTMIaCOBAHBI cC 34HHTEPCCOBAHHBIMH
TPETBHMH CTPaHAMH.
Artikel 3 CrTaTtba 3
Denna överenskommelse har ingåtts på HacTtoauwee CornaiweHHe 3aKAoueHO Ha grundval av överenskommelsen om principer OCHOBe COrJIawWuekHHA O MAPHHLUKIAX Pa3rpaHHuYför avgränsning av havsområdena i Östersjön eHUA MOPCKHX MPOCTPaHCTB B BanTHÄCKOM mellan Konungariket Sverige och De Socialistis- MOpe MÖKAay KOPOJeBCTBOM IlllBeunk H ka Rådsrepublikernas Union av den 13 januari Coo3OoM = CoBetTcKHx = COLUHaHcTHYCCKHX 1988 och skall godkännas enligt vardera partens PecnyOnHKk OoT 13 saHBapa 1988 roma H lagstiftning. TOINCKHT YTBEepKAIeHHIO B COOTBETCTBAH C
Denna överenskommelse skall träda i kraft 3AKOHOAATENIBCTBOM KÄKLOH H3 CTOPOH. den dag då det genom noteväxling konstateras HacTtoauwee CorstamwenHe BCTYMHT B CHJYy B att sådant godkännande ägt rum. AeHb OÖMeHa HOTAMH, H3BCLLAOLLUHMH O ero
Upprättat i Moskva den 18 april 1988 i två YTBEPKACHHH. exemplar på svenska och ryska språken, varvid CoBepueHo B MockKBe 18 anpena 1988 roza B båda texterna äger lika giltighet. AByX 3K3EMINIAPaX, KÖÄXKAbÄ Ha UIBECKOM H
PYCCKOM A3bIKaX, IIPHYCM OÉa TEKCTA HMEIOT
OAHKHAKOBYIO CHAY.
För Konungariket Sveriges regering 3a TIPaBHTEeNIBCTBO
KoponeBcTtBa lliBeunn Sten Andersson
Sten Andersson
För De Socialistiska Rådsrepublikernas 3a [IpaBHTeNIBCTBO Coro3a COBeTCKHX Unions regering COLHaIHCTHYCCKHX PecnyÖJlHK
Sjevardnadze Sjevardnadze
Bilaga 3
Överenskommelse Cornawenune
mellan Konungariket Sveriges regering MEKAy I IDABUTEJIBCTBOM KOPOJIEBCTBA och De Socialistiska Rådsrepublikernas Hiseunn vu TIPaBKTEIBCTBOM Coro3aa Unions regering om ömsesidiga relatio- COBeTCKHUX COuHaJINCTHYeCKHX
ner på fiskets område i det tidigare PecnyÖJisKk O BJAHMHBIX OTHOLUeHUSIX B
omtvistade området i Östersjön OÖJIaCTH PbIÖOAOBCTBA B ÖBbIBLUEM
CIOPHOM palioHe baITHÄCKOTro MOPa
Konungariket Sveriges regering och De Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regering har, IlpaBuTenbceTBO KoponeBcetTBa Illseunn vu
på grundval av överenskommelsen om princi- IlpaBHTEIBCÖTBO Coro3a COBeETCKHX
per för avgränsning av havsområdena i Öster- COuHanNuCTHYeCKHX PecnyÖJuK,
sjön mellan Konungariket Sverige och De So- OCHOBBIBaAACB Ha COrNalwueHHH O APHHLUKNAX cialistiska Rådsrepublikernas Union av den 13 Pa3rpaHHYeHHA = MOPCKHX MPOCTPAHCTB B januari 1988, BanTHÄCKOM MOPe MExKAy KOPOJIEBCTBOM
överenskommit om följande: DIBeunn H COIIO3OM COBETCKHX
COuHanucTHuecKHxX PecnyC6nuK OT 13 akBapa
1988 rona, COrMacHKAHCB O CAEAYHOLIUeM:
Artikel 1 CTaTba I
I ett område av Sovjetunionens ekonomiska B paHioHe IKOHOMHYeCKOH 30HbL COBETCKOTO zon som begränsas av räta linjer (loxodromer) CO0Io3a, OTPaHHYeHHOM NPAMBIMH JSIHHHAMUH som förbinder punkter med nedan angivna geo- (JIOKCOPOMHAMH), COCAHHAOLUKMH TOYKH C grafiska koordinater enligt det nu gällande yYKa3aHHBIMH HIDKe TeOrPpadHYecCKAMH svenska koordinatsystemet (RT 38), tillämpat i KOOPAHKHATAMH B COOTBETCTBHH c de svenska sjökorten nr 7 och 8, tryckår 1988, AeÄCTBYIOLLeH B HACTOALUCe BPeEMA LIHBeOCKOÅ samt nedan angivna geografiska koordinater CHCTeEMOH KOOPAHKHAaT (RT 38), OIpHMeHeHHOR enligt det sovjetiska koordinatsystemet, tilläm- Ha LIUIBEACKAX MOPCKHX KapTax NoNo 7 Hu 8, pat i det sovjetiska sjökortet nr 1150, tryckår u30aKHnA 1988 roa, a TAKKe C HHXKCYKA3AH- 1987, förbinder sig Sovjetunionen att under tju- HbIMH rTeOrpadHYCCKHMH KOOPAHHATAMH B go år årligen avsätta en fiskekvot om 6 000 ton COOTBETCTBHH c COBeETCKOIH CHCTeMOii fisk, varav 80 ton lax, för svenska fiskefartyg. KOOPAHHAT, OPHMeHeHHOH Ha COBeTCKON
MOpcCKOH KapTte No 1150, na3zanHa 1987 roma,
CoBeTcKHH COoo3 o673yeTca B TeueHHe 20 JICT
IIPEAOCTAaBJIATB CKETOAHO KBOTY BbIAOBA B
6000 TOHH PbIÖBb!, BKJIKOYaA 80 TOHH JIOCOCA
MIA VIBEOCKHX PBIÖOJIOBHBHIX CYAOB.
Koordinater enligt svenskt system Koopdunambi 6 weedcKoä cucmeme punkt TouKu A 1 58”46,836' N 20228,672' E A I 58”46,836” c.1u. 20228,672 " B.n. A 2 58?29,000” N 202?26,590” E A 2 58?29,000” c.1. 20226,590"” B.A. A 3 58”12,000”'N 20222,502” E A 3 58”12,000” c.iu. 20”22,502 ' B.A. A 4 57254,691” N 20924,920" E A 4 57254,691” c.im. 20?24,920' B.n.
A 5 57”44,000” N 20?14,139' E A 5 — 57244,000' c.iu. 20214,139' B.A.
A 6 57?33,800” N 2003,965” E A 6 57233,800” c.1u. 20”03,965 ' B.i. A 7 57?26,717"' N 20”02,160” E A 7 5726,717” c.wm. 20”02,160"” B.Z.
Bilaga 3
57”14,192” N 19253,565” E A 8 57”14,192” C.I0. : 19253,565” B.A. 56”58,000” N 19”40,270” E A 9 56”58,000” C.IL., 19”40,270” B.Z. 56”45,000” N 19231,720" E A 10 56”45,000” C.IL, 19231,720” B.z. .5635,000” N 19225,070” E A l1 56”35,000” eC.Il. 19225,070” B.Z. 56?27,000” N 19221,070” E A 12 56”27,000” C.L. 19221,070” B.A. 56”15,000” N 19213,565” E A 13 56”15,000” CI. 19213,565” B.Z. 56”02,433” N 19?05,669" E A 14 5602,433 ” C.luU. 19205,669” B.Z. A 15 55”58,863” N 19”04,876” E A 15 55?58,863” C.IU, 19204,876” B.Z. A 16 5557,300” N 19?04,049” E A 16 55257,300” C.AL, 19?04,049” B.Z. A 17 55?53,482” N 18”56,777" E A 17 55?53,482” C.Id. 18?56,777” B.A. 11 55?53,361 ” N 18”56,943” E 11 55253,361” C.IL. 1856,943” B.A. 12 55”57,300” N 19?07,273" E 12 55”57,300” C.AU. 19207,273 ' B.Z. 13 56”17,000” N 19?24,065” E 13 56”17,000” [ST 19?24,065” B.A. 14 5637,000” N 19236,869"' E 14 56”37,000” C.IH. 19?36,869"' B.ZA. 15 56”57,000” N 19”51,070” E 15 56”57,000” C.IL. 19?51,070” B.Z. 16 57”17,000” N 20”11,090” E 16 57”17,000” CIN, 20”11,090” B.A. 17 57227,000” N 20713,090” E 17 57227,000” CI. 20”13,090” B.Z. 18 57”48,000” N 20933,336” E 18 57”48,000”: C.L. 20233,336"' B.Z. 19 58”00,000” N 20739,090” E 19 58”00,000” C.Iu. 20”39,090” B.A. 20 58”13,000” N 20232,090” E 20 58”13,000” C.lU. 20232,090” B.Z. 21 58”29,000” N 20233,090” E 21 58”29,000” Cu. 20233,090” B.Z. 22 58”46,514” N 20?29,982" E 22 58”46,514” C.IU. 20929,982” B.Z. A 1 58”46,836" N 20228,672" E A 1 58”46,836” C.lu4. 20228,672” BA.
Koordinater enligt sovjetiskt svstem Koopdunkamvi e coeBemcKOi cucmeme punkt TOUYUKH
58”46,836” CIO. 20928,582" B.I. 58”46,836" N 20?28,582" E
58?29,000” C.IL. 20226,500”' B.A. 58?29,000” N 20”26,500” E
58”12,000" C.L 20922,412 ' B.n. 58”12,000” N 20722,412" E
5754,691” C.I14. 20224,830"' B.A. 57”54,691” N 20?24,830” E
57”44,000” C.IL. >>>»>>»> 57”44,000” N 20”14,049” E 20214,049” B.u.
>>>>>»> Cu. 20903,875” B.Z. 5733,800” N 20?03,875” E 57233,800” >> NAVRWYWN— 57926,717” C.HI, 20902,070” B.Z. 57”26,717" N 20202,070” E
57”14,192” C.L. 19253,475” B.A. 57”14,192” N 19253,475" E >> 56”58,000” C.lu. 19”40,200” B.A. 56?58,000” N 19”40,200” E
19231,650” E >>> — OO 56”45,000” C.lu. 19231,650” B.Z. 56”45,000” N
C.L. 19?25,000” B.A. 56235,000” N 19225,000” E A l1 56”35,000”
56”27,000” C.L. 19221,000” B.z. >>> 56?27,000” N 19221,000” E
C.lI. 19213,500” B.Z. 5615,000” N 19213,500” E 56”15,000”
56”02,433” C.II. 19205,604” B.Z. 56?02,433” N 19205,604” E
C.Il. 19204,811” B.A. 55?58,863” N 19204,811” E 55?58,863”
C.IuI. 55?57,300” N 19203,984” E 55”57,300” 19203,984' B.Z.
55?53,482 C.IH. 18”56,717" B.Z. 55?53,482” N 18”56,717" E
C.L. 18”56,888 ' B.Z. 55?53,361” N 18”56,888" E 55?53,361”
55”57,300” C.L, 19207,208"' B.Z. 55”57,300” N 19?07,208” E
19224,000” E 56”17,000” C.lu. 19224,000” B.A. 56”17,000” N
C.luU. 19236,799” B.Z. 56”37,000” N 19236,799” E 56”37,000”
5657 ,000” CLI, 19251,000” B.zZ. 56?57,000” N 19251,000” E
Bilaga 3
16 57”17,000” N 20”11,000” E 16 57”17,000” c.1u. :20”11,000” B.n.
17 57227,000” N 20”13,000” E 17 57227,000” c.iw. 20”13,000” B.z.
18 57”48,000” N 20233,246" E 18 57”48,000” c.uw. 20233,246' B.L.
19 58”00,000” N 20239,000” E 19 58”00,000” c.1u. 20239,000” B.z.
20 58”13,000” N 20232,000” E 20 58”13,000” c.m. 20232,000” B.z.
21 58”29,000” N 20233,000” E 21 58”29,000” c.u. 20233,000” B.A.
22 58”46,514” N 20729,892” E 22 58”46,514” c.u. - —20929,892” B.n. A 1 58”46,836" N 20728,582" E A I 58”46,836” c.wm. 2028,582" B.A.
I ett område av Sveriges fiskezon som begrän- B palioHe pb6I60NoBHOKH 30HBI IIsBeyunn, orpsas av räta linjer (loxodromer) som förbinder aAHHYCHHOM MPAMBIMH AHHHAMH punkter med nedan angivna geografiska koordi- (NOKCOAPOMHAMH), COCOHHAOLLHMH TOYUKA C nater enligt det nu gällande svenska koordinat- YKa3AHHbBIMH HIDKe reOrpadHueckUMH systemet (RT 38), tillämpat i de svenska sjökor- KOOPAHHATAMH B COOTBETCTBUH c ten nr 7 och 8, tryckår 1988, samt nedan angiv- ACHCTBYIOLIeH B HACTOALUICe BPCMA UHIBCACKONR na geografiska koordinater enligt det sovjetiska CHCTeMOR KoOOpAHHaT (RT 38), npHMenenHol koordinatsystemet, tillämpat i det sovjetiska Ha IUBEOCKHAX MOPCKHAX KapTax NN 7 Hu 8, sjökortet nr 1150, tryckår 1987, förbinder sig u3AaHnA 1988 roa, a TAKE C HHXKCYKa3aH- Sverige att under tjugo år årligen avsätta en HBIMH freOrpadHUeCKHMH KOOPAHHATAMH B fiskekvot om 18 000 ton fisk, varav 240 ton lax, COOTBETCTBHH C = COBETCKOH +CHCTeMOR för sovjetiska fiskefartyg. KOOPAHHAT, IIPHUMeHeHHOH Ha COBEeTCKONH
MOPCKOH KapTe No 1150, u3nanna 1987 roa,
Iliseuna oÖ6a3yetca B TeueHue 20 JIeT
TPeZOCTAaBJIATB CKErOMHO KBOTY BbLINOBA B
18000 TOHH PbIÖBI, BKJUO4aA 240 TOHH JIOCOCA
AJA COBETCKHX PbIÖONOBHBIX CYNOB.
Koordinater enligt svenskt system Koopdunamet 6 uteBedcKol cucmeme punkt TOUKH
A 1 58”46,836" N 20728,672" E A 1 — 58246,836' c.m. = 20228,672'B.n.
1 58”47,680” N 20925,264" E I — 58247,680" c.m. = 18925,264' B.n.
2 58”42,000” N 20?16,985" E 2 — 58242,000” c.m. = 19216,985”B.4.
3 58”17,000” N 19255,263' E 3 — 58217,000” c.m. = 19955,263'B.n.
4 58”01,305” N 19944,307” E 4 — 58201,305" c.m. = 19944,307” B.n.
Från punkt 4 fortsätter begränsningslinjen OT TOUKH 4 IHHHA, OTPAHHYHBAIOLLAA längs gränsen för Sveriges territorialvatten till PaloH, MPOXOOHT BAOJIB TPaHULbI punkt 5. TeEppuTODPHaNbBHBIX BO IlBeunn do TOYKA S.
5 57”14,210” N 19210,852” E 5 57”14,210” c.m. 19”10,852” B.n.
6 56”50,000” N 1901,055” E 6 56”50,000” C.u. 19201,055” B.n.
7 5630,000” N 18252 269” E 7 56?30,000” c.uui. 18252 269” B.z.
8 56”03,896” N 18245,403" E 8 56?03,896” C.im. 18245,403” B.z.
9 55?58,863” N 18253,977” E 9 55?58,863” c.iu. 18?53,977” B.n.
10 55?53,788” N 18255,232” E 10 55?53,788” cC.u. 18?55,232” B.A. A 17 55?53,482” N 18”56,777" E A 17 55?53,482” c.t. 18”56,777" B.A. A 16 55?57,300” N 19”04,049” E A 16 55257,300” c.iu. 19”04,049” B.z. A 15 55?58,863” N 19”04,876” E A 15 55?58,863” c.m. 19”04,876' B.n.
Bilaga 3
5602 433” N 19205,669” E A 14 5602 433” c.iw. 19205,669” B.Z. 56”15,000” N 19713,565” E 5615,000” c.uw. 19213,565” B.I. 56?27,000” N 19221,070" E >> 56?27,000” c.1m. 19221,070” B.n. 56?35,000” N 19725,070” E 56?35,000” c.iwu. 19225,070” B.n. 56”45,000” N 19231,720” E >>> SEND 5645,000” c.1. 19931,720" B.Z. 56”58,000” N 19240,270” E > 56?58,000” cum. 19?40,270” B.n. 57”14,192” N 19253,565" E 00 57”14,192” c.w. 19253,565” B.n. NR 57?26,717' N 20”02,160” E SJ 57?26,717" c.iw. 20”02,160” B.n. >>>>> 57233,800” N 20”03,965” E DA 57233,800” c.iu. 20203,965” B.. > 57”44,000” N 2014,139” E U 57”44,000” c.iw. 20914,139” B.n. 57”54,691 " N 20?24,920" E 57254,691"' c.1w. 20924,920" B.A. WRUVA 58”12,000” N 20722,502” E WA 58”12,000” c.wm. 20922,502” B.Z.
NN 58”29,000” c.uu. 20226,590” B.n. 58”29,000” N 20”26,590” E >>> ON 58”46,836' N 20”28,672" E >>>>>>>»> NK 58”46,836” c.1uw. 20928,672” B.I.
Koordinater enligt sovjetiskt system Koopdunkambi e coeemcKOU CucmeMe punkt TOYUKH A I 58”46,836” N 20728,582” E A 1 58246,836' C.L. 20928,582' B.I. 58”47,680” N 20925,174” E 58?47,680” c-1u. 18225, 174” B.A. 58”42,000” N 20”16,920” E 58?42,000” c-. 19216,920” B.A. 58”17,000” N 19255,198” E 58?17,000” C.w. 19255,198' B.A. BUN 58”01,305” N 19244,242"” E BUN 58201,305 ” Cu. 19244,242' B.I.
Från punkt 4 fortsätter begränsningslinjen OT TOuKH 4 JIHHHA, OTPAHHYKBAIOLUAA längs gränsen för Sveriges territorialvatten till palioH, MPOXOAKT BAOJIB TPAHHLUbI punkt 5. TeEPPpUTOPHaIILHBIX BON [IBeunH AO TOUKH 5. 5 57”14,210” N 19210,797” E 57”14,210” c.w. 19210,797” B.n. 6 56”50,000” N 19”01,000” E 56”50,000”' c.w. 19201,000” B.z. 56”30,000” N 18?52,214” E 56”30,000” c.1u. 18252,214” B.n. än 56?03,896” N 18”45,348" E 56?03,896” c.iw. 18?45,348” B.n. elle N 55”58,863” N 18253,922” E 55?58,863”' c.im. 18253,922' B.A. 10 55?53,788" N 18?55,177" E 55?53,788” c.u. 18255,177” B.A. A 17 55”53,482” N 18256,717” E 55953,482 ” c.imu. 18256,717” B.A. A 16 55?57,300” N 19203,984" E 55257,300” c.im. 19203,984” BIL. A IS 55”58,863” N 19204,811” E 55?58,863” C.lu. 19204,811” B.A. A 14 56”02,433” N 19205,604” E 56”02,433” c.iu., 19205,604"' B.I. 56”15,000” N 19213,500” E 56?15,000 = c.1wu. 19213,500” B.z. 56”27,000” N 19221,000” E 56?27,000” c.1u. 19221,000” B.n. >>> NW 56”35,000” N 19225,000” E 56235,000” ci. 19225,000” B.z. > 56”45,000” N 19231,650” E 56”45,000” c.iu. 19231,650” B.. NR 56”58,000” N 1940,200” E 56”58,000” ci. 19240,200" B.a. 57?14,192” N 19253,475” E 0 57”14,192” c.uw. 19253,475" B.A. NR 57?26,717"” N 20”02,070” E SN 57?26,717” C.L.
20202,070" B.n.
>>>» 5733,800” N 2003,875” E 57233,800” c.imu.
20203,875” B.n.
57”44,000” N 20”14,049” E 57244,000" c.uw. 20214,049” B.z. 5754,691” N 20724,830” E 57254,691 ” c.w. 20224,830” B.Z. >>> wWBRUA 58”12,000” N 20922,412” E >>>>>>>»> WBUA 58”12,000” c.iu. 20922,412” B.I.
Bilaga 3
A 2 58”29,000” N 20”26,500” E A 2 58”29,000” C.u. 2026,500” B.Z.
A 1 58”46,836" N 2028,582” E AI 58”46,836” C.u. 20728,582” B.N.
Nämnda svenska sjökort nr 7 och 8, tryckår YrnOMAHYTBIC BbBILILC LUBEOCKHe MOPCKHC 1988, och sovjetiska sjökort nr 1150, tryckår KapTbI NoNo 7 Uu 8, ua30anna 1988 rona, vu 1987, bifogas denna överenskommelse och ut- COBETCKAZ MOPCKaa KapTta No 1150, H30aknAa gör en integrerad del av denna. 1987 rona, MPULJIaramTeCA K HacTOALLIeMy COr-
Parterna är överens om att de i denna artikel aLueHHIO UM ABIAOTCA ef0 HEOTBEMJIeMOÅ återgivna områdesbestämningarna är en förenk- YaCTBEIO. lad beskrivning av det område som omfattas av CTODPOHBI COFMIaCHJIIKCB O TOM, YTO YyKa3aHden nämnda principöverenskommelsen. HOe B HaCTOALUCH CTATbe OMPeAeNeHHe
pakHoHOB rIpeAcTaBJIAeT CO6oH yMPOLNeHHOe
ONKCARHe PalioHa, MOANadafomero MOX BbIU-
eyKa3aHHOe COrAaLlueHHe O APHHUKMAaX.
Artikel 2 CrtaTtba 2
Frågor rörande genomförandet av bestäm- Bonpocbi = OcCywmecTBAeHHA = MOJIOXkeHHÄ melserna i denna överenskommelse, inbegripet HaCTOALLIero COTJIaWeHHA, BKAFOY2I BOTIPOC O frågan om fördelning på fiskslag av överens- pacnpegeneHUH COFrMAaCOBAHHbIX KBOT MO komna kvoter samt regleringsåtgärder rörande BKAAM pblÖ KH O MepPax pPerylkpoBaHHA fisket, skall bestämmas genom överläggningar MPOMBICIA, ÖynyT PeLuaTBCA NYTEM mellan parterna. Fördelningen på fiskslag inom MeperoBOPoB MEKHY CTOPOHaMH. kvoterna skall överenskommas av parterna i Pacnpenenexue 10 BUAaM PbIiÖ B PAMKAX KBOT god tid före varje kalenderår. ÖynAeT COFTJIACOBBIBATBCA CTOPOHaMH
Parterna skall vid fördelningen på fiskslag 3a0MaroBPeMeHHO AO Hauala = KAXKLOro grunda sig på bästa tillgängliga vetenskapliga Ka/leHOapHOro Tona. underlag. I[lpa pacnpeaeneHHK KBOT MO BHAAM PbIö
CTOPOHBI ÖyAyT OCHOBbIBATBCA HA HAKJIYGLUHX
AOCTYMHBIX HayYUHBIX ÄAHHBIX.
Artikel 3 CrtaTtba 3 Denna överenskommelse har ingåtts på grund- HacTtosiuuece Coramwuenne 3aKMOY4eHO Ha val av överenskommelsen om principer för av- ocHOBe COFrJaLWeHHA O UPHHUKTIAX Pa3rpaHHuYgränsning av havsområdena i Östersjön mellan eHHA MOPCKHX MPOCTPAHCTB B BalTHÄCKOM Konungariket Sverige och De Socialistiska MOpe Meny KOoponeBeTBOM IllUBCUHH HU Rådsrepublikernas Union av den 13 januari COoo30OM =COoBeTcKHx = COUMaIACTHYUECKHX 1988 och skall godkännas i enlighet med vardera Pecny6anK ot 13 sakBapa 1988 roma mu partens lagstiftning. MOMNICKHT YTBEPXKACHHIO B COOTBETCTBUH C
Överenskommelsen skall träda i kraft den dag 3aKOHOA2TEIbCTBOM KÄXKAOH H3 CTOPOH. då det genom noteväxling konstateras att sådant HacTtoauwee CornaweHne BCTYNHT B CHAY B godkännande ägt rum. AeHb OÖMeHa HOTAMH, H3BEeLIaIOoIAMH 0 ero
Upprättat i Moskva den 18 april 1988 i två YTBEPXKACHAHH. exemplar på svenska och ryska språken, varvid CoBepueHo B MockBe 18 anpesna 1988 roa B båda texterna äger lika giltighet. ABYX IK3eMIUIAPAX, KÖXKAOblÄ Ha LIBEACKOM H
PYCCKOM A3bIKaX, TIDHUEM OÖa TEKCTA HMEIOT
OAHHAKOBYIO CHJIY.
Bilaga 3
För Konungariket Sveriges regering 3a TIpaBHTebeTBO
KoponeBcTBa IIseunk
Sten Andersson
Sten Andersson
För De Socialistiska Rådsrepublikernas 3a TIPaBHTebCTBO COro3a COBETCKHX Unions regering COLHaIHCTHYUCCKHX PecnyÖsiuK
Sjevardnadze Sjevardnadze
Bilaga 4
Protokoll TIPOTOKON
I anslutning till den idag undertecknade över- CCbINaacCb Ha MNMOANHCAKHOe Cerro uYKCJa enskommelsen mellan Konungariket Sveriges CorsalwuexHe MEKIY TIpaBHTEJILCTBOM regering och De Socialistiska Rådsrepublikernas KoponegcTtBa IllIseunH H [IPABHTEALCTBOM Unions regering om avgränsning av kontinen- Coro3a COBETCKHX COUHAaMHCTHYCCKHAX talsockeln samt av den svenska fiskezonen och Pecny6nuK O pa3rpaHHueHHH KOHTHHEHTAaIbHden sovjetiska ekonomiska zonen i Östersjön Oro ie/6dha, a TaAKKe IUBENCKOH PLIÉOJOBHOKH har de båda parterna avtalat att överenskom- 30Hbl H COBETCKOH IKOHOMHYeCKONH 30Hbl B melsen såvitt avser fiskerijurisdiktionen provi- BaTHÄCKOM MOPe, CTOPOHBbI COMTIaCHAHCB O soriskt skall tillämpas från och med den 16 maj TOM, 4TO B YUaCTH PBIÖOJIOBHOK IOPHCAHKUHH 1988. CornauwceHHe ÖygaeT BPeEeMCHHO IPHMCHATbCA
Vidare har, i anslutning till den idag under- HauuHasa cC 16 Maa 1988 rona. tecknade överenskommelsen mellan Konunga- CCbiNaacb da7ee Ha NOAMHCAHHOS Cerro UHCAA riket Sveriges regering och De Socialistiska COrnamekKHe MEKINY TIPaBHTCNBCTBOM Rådsrepublikernas Unions regering om ömsesi- KoponegctBa lIliBcunH H MIPpaBHKTENBCTBOM diga relationer på fiskets område i det tidigare Coro3a COBETCKHX COuUHaNIHCTHYCCKHX
omtvistade området i Östersjön, de båda parter- PecnyOlHK O B3aHMHBLIX OTHOLHEHHAX B
na avtalat att bestämmelserna i överenskommel- OÖMAaCTH PBIGOAOBCTBA B ÖbIBLIUEM CIOPHOM sen skall tillämpas provisoriskt från och med palione = BantTHÄcKoro MOPA, CTODPOHH den 16 maj 1988. Fördelning på fiskslag inom COTIaACHJIHCB O TOM, YTO NOJOXKeHHA CorJakvoterna för år 1988 skall överenskommas av uIeCHHA ÖYAYT BDEMCHHO MPHMCHATBCA HAYUHHaA parterna inom tre veckor efter undertecknandet C 16 Maa 1988 roza. PacnpeneneuHe MO BUOAM av denna överenskommelse. pblÖ B PaMKAX KBOT Ha 1988 rod ÖyneT
COrMlacoBaHO CTOPOHAMH B TeueHHe TPEX
Upprättat i Moskva den 18 april 1988 i två HeAeJb HOCAÉ MOANHCAHUA yYKa3AHHOTO exemplar på svenska och ryska språken, varvid COrJlamenHua. båda texterna äger lika giltighet.
CoBepiueHo B MocKBe 18 anpena 1988 roza B
ABYX IK3eEMNIIAPaxX, KÖXKOblii Ha IIBEACKOM H För Konungariket Sveriges regering PYCCKOM A3BIKaAX, IPHYCM 06a TeKCTA HMCIOT
OAHHAKOBYIO CIHNYy. Sten Andersson
3a [IPaBHTEABCTBO För De Socialistiska Rådsrepublikernas KoponegcTBa lUiBeunn Unions regering
Sten Andersson Sjevardnadze
3a IlpaBuTeAbeTBO COo3a COBETCKHX
COunanucTHYecKHx PecnyOJinK
Sjevarnadze
Bilaga 5
ven 267 [2] or 22873 MD. > = Bongtek
WVENBKA BJÖRN RC 0 = 301) (7 IA Boskär + '"
RC = 294214) Iz].
GUSTAF DALÉN RC opparstenarna on 29424 (BD)
GOTSKA SANDÖN RC VILBANDI —— +" 294,24) [5] [2 om ce 318,5 [4][2] ;
awut )
IRBENSKIJ Ar 1 ; st 309,5 Är
18 gr Irbenskij
IRBENSKIJ RC Proliv AS Seen 285, 5 Mel Mikelbaka RD
ÖSTERGARN RC VENTSPILS RC
=== 305,7 (9) BK [inl
3 Ö RC
Gr sS080 (10 5 pall
DEN SVENSKA FISKEZONEN. It Östersjön mellan punkten 5! 18” 13,0" O och punkten 59” 2 57,5" O är gränsen för svens HOBURG RC provisoriskt anordnad. Den kan re or 2988 (6) MR / AKMENRAGS RC a 312,5 Ak komma att utvidgas inom internationella fiskeområde.
LIEPAJA RC
m 3125 [5
[Midsjöbanken
I MH
+ AMT
KLAIPEDA RC osar FANA
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988