Prop. 1968:152
('angående godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Norge om avgränsning av kontinentalsockeln',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1968
1
Nr 152
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av överenskommelse mellan Sverige och Norge om avgränsning av kontinentalsockeln; given Stockholms slott den 18 oktober 1968.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att godkänna en överenskommelse den 24 juli 1968 mellan Sverige och Norge om avgränsning av kontinentalsockeln.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
Alva Myrdal
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att riksdagen godkänner en överenskommelse mellan Sverige och Norge, vari fastställs de områden av kontinentalsockeln mellan de båda länderna, över vilka Sverige resp. Norge utövar suveräna rättigheter i fråga om sockelns utforskande och tillgodogörande av dess na turtillgångar.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1968
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av
Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 18
oktober 1968.
Närvarande:
Statsministern
E
rlander, statsråden
S
träng
, A
ndersson
, L
ange
, K
ling
,
Johansson, Holmqvist, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson,
Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.
Tillförordnade chefen för utrikesdepartementet, statsrådet Myrdal, anmä
ler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om
godkännande av en överenskommelse mellan Sverige och Norge om avgräns-
ning av kontinentalsockeln och anför.
Det hävdvunna geologisk-geografiska begreppet kontinentalsockeln be
tecknar den långsamt sluttande del av havsbottnen som ligger mellan stran
den och den branta sluttningen ned mot de stora havsdjupen. Enligt lagen den
3 juni 1966 om kontinentalsockeln (prop. 1966: 114, 3 LU 45, rskr 229)
förstås därmed havsbottnen och dess underlag inom allmänt vattenområde
samt inom det havsområde utanför Sveriges territorialgräns som Konungen
bestämmer i enlighet med Genévekonventionen den 29 april 1958 om konti
nentalsockeln, vilken Sverige tillträtt (prop. 1964: 197, UU 12, rskr 400).
Varje strandstat har ensam rätt att utforska sin del av kontinentalsockeln
liksom att tillgodogöra sig dess naturtillgångar. En närmare bestämning av
strandstaternas rättigheter görs i Genévekonventionen.
Utanför Sveriges sjöterritorium utgör bottnen under de hav som omger
vårt land kontinentalsockel i Genévekonventionens mening ända fram till de
kringliggande strandstaternas sjöterritorium. Detta förhållande gör det nöd
vändigt att avgränsa kontinentalsockeln mellan Sverige och de andra strand
staterna.
Enligt Genévekonventionen, till vilken förutom Sverige också bl. a. Dan
mark, Finland, Polen och Sovjetunionen har anslutit sig, skall i de fall då
samma kontinentalsockel gränsar till två eller flera stater sockelgränsen i
första hand bestämmas genom överenskommelse mellan ifrågavarande sta
ter. Norge är det första av våra grannländer, med vilket avtal ingåtts. De
svenska och norska texterna till den i Stockholm den 24 juli 1968 dag-
tecknade överenskommelsen mellan Sverige och Norge om avgränsning
av kontinentalsockeln torde få fogas som bilaga 1 till statsrådsprotokollet i
Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1968
3
detta ärende. I stället för det norska sjökort som hör till överenskommelsen torde som bilaga 2 till protokollet få fogas en karta som utvisar gränslinjens sträckning.
Överenskommelsen innehåller i huvudsak följande. I art. 1 slås fast att gränslinjen i princip skall vara mittlinjen mellan de svenska och norska baslinjerna.
Vid gränslinjens dragning har överenskommelsen den 5 april 1967 om avgränsning av Sveriges och Norges fiskeområden i nordöstra Skagerack fått betydelse (prop. 1967: 118, UU 9, rskr 259). I 1967 års överenskommelse har fastställts en gränslinje i nordöstra Skagerack över vilken Sverige inte får utvidga sitt fiskeområde. Vid de svensk-norska förhandlingar som ledde fram till 1967 års överenskommelse rådde enighet om att den därvid överenskomna gränslinjen borde beaktas också när kontinentalsockeln skulle bli föremål för avgränsning. Enligt art. 2 har sålunda gränslinjen som ut gångspunkt den västligaste punkten på den yttre gränsen för Sveriges sjö territorium mot Norge. Därifrån har den dragits som en rät linje till punkt A och sedan till punkt C i 1967 års överenskommelse. En strikt tillämpning av mittlinjeprincipen i detta område skulle ha medfört att gränslinjen hade dragits betydligt närmare den svenska kusten.
Från punkten C har mittlinjeprincipen lagts till grund för gränslinjen fram till slutpunkten, som utgör mittpunkt mellan de närmaste punkterna på de svenska, danska och norska baslinjerna. Vid mittpunktens bestäm mande har samråd ägt rum med Danmark. Vid fastställandet av gränslinjens sträckning i detta område har praktiska överväganden medfört modifika tioner i en strikt tillämpning av mittlinjeprincipen. En linje som på varje punkt ligger lika långt från de båda ländernas baslinjer skulle få en oregel bunden sträckning, som skulle vara svår att bestämma på öppna havet.
Gränslinjen har därför dragits som två räta linjer, som så nära som möjligt ansluter sig till den teoretiska mittlinjen. Brytpunktens position har be stämts på sådant sätt, att Sverige och Norge får överhöghet över områden av kontinentalsockeln av samma ytvidd som om gränsen dragits med en strikt tillämpning av mittlinjeprincipen.
4
riksdagen att godkänna överenskommelsen mellan Sverige och Norge om
avgränsning av kontinentalsockeln.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in
stämmande av statsrådets övriga ledamöter hem
ställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Margit Edström
Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1968
Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1968
5
Regeringen i Konungariket Sverige och regeringen i Konungariket Norge,
överenskommelse
mellan Sverige och Norge om avgränsning
av kontinentalsockeln
som beslutat att fastställa gräns linjen mellan de områden på konti nentalsockeln över vilka Sverige re spektive Norge utövar suveräna rät tigheter i fråga om utforskande och tillgodogörande av naturtillgångar, har enats om följande:
Artikel 1
Gränslinjen mellan de områden av kontinental sockeln över vilka Sverige respektive Norge utövar suveräna rättigheter i fråga om utforskande och tillgodogörande av naturtill gångar skall i princip vara en mitt linje, som är så bestämd att varje punkt på denna befinner sig på lika stort avstånd från de närmaste punk terna på de baslinjer från vilka bred den på Sveriges respektive Norges territorialhav räknas.
Artikel 2
I överensstämmelse med den i ar tikel 1 bestämda principen men med vissa avvikelser för att uppnå en praktisk och ändamålsenlig sträck ning av gränslinjen skall denna dra gas mellan följande fem punkter:
Overenskomst
mellom Norge og Sverige om avgrensning
av kontmentalsokkelen
Regj eringen i Kongeriket Norge og regj eringen i Kongeriket Sve rige,
som har besluttet å fastlegge grenselinjen mellom de områder av kontinentalsokkelen som Norge, res pektive Sverige, ut0ver hpyhetsrett over når det gj elder utforskning og utnyttelse av naturforekomster, er blitt enige om fplgende:
År tikkel 1
Grenselinjen mellom de områder av kontinentalsokkelen som Norge, respektive Sverige, ut0ver hpyhets- rett over når det gjelder utforskning og utnyttelse av naturforekomster, skal i prinsippet vsere en midtlinje, som er bestemt slik åt hvert punkt på denne befinner seg i like stor av- stand fra de naermeste punkter på de basislinjer som bredden av Nor ges, respektive Sveriges, ytre terri- torialfarvann beregnes fra.
Artikkel 2
I overensstemmelse med det prin- sipp som er fastsatt i artikkel 1, men med visse avvikelser för å oppnå en praktisk og formålstjenlig opptrekning av grenselinjen, skal denne trekkes mellom fplgende fem punkter:
Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1968
mellan Sverige och Norge träffar den
yttre gränsen för Norges sjöterrito
rium dragen på ett avstånd av en
geografisk mil (7 420 meter) från
den norska baslinjen, sådan denna
bestämts i Kgl. resolusjon av 18. juli
1952 om fiskerigrensen syd for Trae-
na (Norsk Lovtidend, 1952, 2. avd.,
side 824 flg.). Punkten har följande
koordinater:
58°53'34,0" N, 10°38'25,0" O.
3. Skärningspunkten mellan en
linje dragen på ett avstånd av 12
nautiska mil från nämnda norska
baslinje och en linje dragen på ett
avstånd av 12 nautiska mil från den
svenska baslinjen, sådan denna be
stämts i Kungl. kungörelsen den 3
juni 1966 med närmare bestämmel
ser om beräkningen av Sveriges sjö
territorium (Svensk författnings
samling nr 375). Punkten har föl
jande koordinater:
58°45'41,3" N, 10°35'40,0" O.
4. Punkten har följande koordi
nater :
58°30'41,2" N, 10°08'46,9" O.
5. Punkten har följande koordi
nater :
58°15'41,2" N, 10°01'48,1" O.
Positionerna för ovannämnda fem
punkter har definierats i förhållande
till European Datum (Första utjäm
ning, 1950).
Gränslinjen dragés mellan punk
terna 1, 2 och 3 som räta linjer (kom
passlinjer) och mellan punkterna 3,
4 och 5 som storcirkelbågar.
Artikel 3
Positionerna för de i artikel 2 de
finierade punkterna 1—5 framgår av
bifogade sjökort (norskt sjökort nr
305), på vilket också inlagts den i
samma artikel bestämda gränslin
jen.
Artikel 4
Om naturtillgångar på havsbott
nen eller i dennas underlag sträcker
sig på ömse sidor om den i artikel 2
grensen mellom Norge og Sverige,
skjserer den ytre grense för Norges
sjpterritorium trukket i en avstand
av en geografisk mil (7 420 meter)
fra de norske grunnlinjer som er
fastsatt i Kgl. resolusjon av 18. juli
1952 om fiskerigrensen syd for
Trsena (Norsk Lovtidend, 1952, 2.
avd., side 824 flg.). Dette punkt
har fplgende koordinater:
58°53'34,0" N, 10°38'25,0" E.
3. Skjseringspunktet mellom en
linje trukket i en avstand av 12 nau
tiske mil fra de nevnte norske
grunnlinjer og en linje trukket i en
avstand av 12 nautiske mil fra de
svenske basislinjer som er fastsatt
i Kungl. kungörelsen den 3 juni 1966
med närmare bestämmelser om be
räkningen av Sveriges sjöterritorium
(Svensk författningssamling nr
375). Dette punkt har fplgende koor
dinater :
58°45'41,3" N, 10°35'40,0" E.
4. Dette punkt har fplgende koor
dinater :
58°30/41,2" N, lO^S^Ö^" E.
5. Dette punkt har fplgende koor
dinater:
58°15'41,2" N, 10°01'48,1" E.
Posisjonene for de ovennevnte fem
punkter er definert i forhold til
European Datum (Fprste utjevning
1950).
Grenselinjen trekkes mellom
punktene 1, 2 og 3 som rette linjer
(kompasslinjer) og mellom punk
tene 3, 4 og 5 som storsirkelbuer.
År tikkel 3
Posisjonene for de i artikkel 2
definerte punkter 1—5 fremgår av
vedlagte sjpkart (norsk sjpkart nr.
305) på hvilket også er inntegnet
den i samme artikkel fastsatte gren-
selinje.
Artikkel 4
Dersom naturforekomster på hav-
bunnen eller i dennes undergrunn
strekker seg på begge sider av den
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1968
bestämda gränslinjen och de natur tillgångar som finns på den ena sta tens område av kontinentalsockeln helt eller delvis kan utvinnas från den andra statens område skall på endera statens begäran de båda sta terna söka överenskomma om hur dessa naturtillgångar mest effektivt skall ulnyttjas och hur avkastningen skall fördelas.
Artikel 5
Överenskommelsen skall ratifice ras och ratifikationsinstrumenten ut växlas i Oslo.
Överenskommelsen träder i kraft den dag ratifikationsinstrumenten utväxlas.
Som skedde i Stockholm den 24 juli 1968 i två exemplar på svenska och norska språken, vilka båda tex ter äger lika vitsord.
För regeringen i Konungariket Sverige
Torsten Nilsson
i artikkel 2 fastsatte grenselinje og de naturforekomster som finnes på den ene stats område av kontinen- talsokkelen helt eller delvis kan ut- vinnes fra den annen stats område, skal, på begjsering fra en av statene, de to stater s0ke å komme til enig het om hvorledes disse naturfore komster mest effektivt skal utnyttes og hvorledes avkastningen skal for- deles.
Artikkel 5
Overenskomsten skal ratifiseres og ratifikasjonsinstrumentene ut- veksles i Oslo.
Overenskomsten trer i kraft den dag ratifikasjonsinstrumentene ut- veksles.
Utferdiget i Stockholm den 24. juli 1968 i to eksemplarer i norsk og svensk tekst. Begge tekster har sam me gyldighet.
For regjeringen i Kongeriket Norge
Henr. A. Broeh
För regeringen i För regjeringen i Konungariket Norge Kongeriket Sverige
Henr. A. Broeh Torsten Nilsson
langesimdy^; Vjj
6i
W F/ERDER
y Bx(3fiOsefel9
tAS ZyucLv.Hnwi,
Bx(2)v.r.felV
'Tf]
ISOS.
___ flr°ifafcg
ad
Kl
mi/
k
Solv.rg. ;.. • -= XI
<dg
■S-C- *Ki A V^ ftW&Mr--**
■ Si&tk*y^nse^Sb&n*en
f '
/ o c V
V
TORBJORNSKJ/ER
• .\K.15 RS >
iia»
S .!%■•
26
,.L «?'7
STRÖMSTAD
Bxidb
SVEN NER:
/
^ 30
\
/Lots
■ i©-* a?
B.QWrn
/Ldb. V
,137\I
va
v>
*
\\ (lots)^:
*5 / /
WmJLAND
yr™
c«-'-.'^fiordeu6; •* ‘-ti^v
}^MG
\ SS ' y>*
A/V
rSegebjkt
\
■*, 7
i. ■
1 -..
V-,
i i 33
' <
> yj
(T%Bx-vrgW|;
3.v m
Ramskär
B»5(3)v.r.f.13- A
- >o« „*Ä
h^nM
i
■ 5i
. JK*»
W/^
742 Bräm§k
\
115
53
y " / l'-hS
Stan^holmen ^
/
BkLfNGÖR
/ 280
/
|3
fm
.»• V i
W-
i 6i 1
VÄDERÖBOD
1 ( f
c® hL Ä
SoteJS orden
^ Vs
\ 04 / K[|W
)C ***•:»*
%Spårö M
ovcl
allstrand
KARTA
till
Ö
verenskommelsen
den
24
juli
1968 MELLAN SVERIGE OCH NORGE
OM AVGRÄNSNING AV KONTINENTALSOCKELN
401
540
Tdryfjordei
Bxy.i^12
\ /
69 SJ!
\ rl&j' K
Sm<
\ r V /7/J
HALLO
Gränslinje
Kv.r.#l2
\ / Q
----^V'Gäven^.^f
£ yAOOf x> WK '
I»angitud. från Greenwich.