om ändring i övergångsbestämmelserna till regeringsformen
Regeringens proposition ÅN
1990/91:67 Y
om ändring i övergångsbestämmelserna till
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 6 december 1990. På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Laila Freivalds
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att begreppet ”lagen om svenska kyrkan” mönstras ut ur övergångsbestämmelserna till regeringsformen.
Ändringarna avses träda i kraft den 1 januari 1992.
I Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 67
Propositionens lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i regeringsformen
Härigenom föreskrivs att punkterna 9 och 10 övergångsbestämmelserna
till regeringsformen! skall ha följande lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
9. Grundläggande föreskrifter 9. Grundläggande föreskrifter
om svenska kyrkan som trossam- om svenska kyrkan som trossam-
fund och om kyrkomötet som cen fund och om kyrkomötet som en församling av valda ombud för församling av valda ombud för
svenska kyrkan meddelas i lugen svenska kyrkan meddelas i lag, som om svenska kyrkan. Denna lag suf- stiftas på samma sätt som huvud-
tas på samma sätt som huvudbe- bestämmelserna 1 riksdagsordningstämmelserna i riksdagsordningen. en. Innan sådan lag stiftas skall ytt-
Innan lagen stiftas skall yttrande av rande av kyrkomötet inhämtas. kyrkomötet inhämtas.
Föreskrifter om medlemskap i svenska kyrkan meddelas genom lag, som stiftas av riksdagen med samtycke av kyrkomötet.
Grundläggande föreskrifter om Grundläggande föreskrifter om
prästtjänster i svenska kyrkan och prästtjänster i svenska kyrkan och
om biskopar och domkapitel samt om biskopar och domkapitel samt andra föreskrifter om kyrkomötet andra föreskrifter om kyrkomötet
än som avses i första stycket med- än som avscs i första stycket med-
delas i lagen om svenska kyrkan el- delas i lag som stiftas av riksdagen
ler i annan lag som stiftas av riksda- efter yttrande av kyrkomötet. Det-
gen efter yttrande av kyrkomötet. samma gäller grundläggande före-
Detsamma gäller grundläggande fö- skrifter om organisationen av mynreskrifter om organisationen av digheter under kyrkomötet och om myndigheter under kyrkomötet och den kyrkliga egendom som är avom den kyrkliga cgendom som är sedd för svenska kyrkans verksamavsedd för svenska kyrkans verk- het. Föreskrifter som innebär ändsamhet. Föreskrifter som innebär ring av det ändamål för vilket den ändring av det ändamål för vilket kyrkliga egendomen är avsedd
den kyrkliga egendomen är avsedd meddelas dock genom lag, som stif-
meddelas dock genom lag, sorn stif- tas på der sätt som anges I första
tas på samma sätt som lagen om stycket. svenska kyrkan.
I fråga om ändring eller upphävande av lag som avses 1 första-tredje styckena gäller vad som är föreskrivet om stiftande av sådan lag. 10. Kyrkomötet får med stöd av 10. Kyrkomötet får med stöd av föreskrifter i lägen om svenska kyr- föreskrifter i lug som stiftas på det kan genom kyrklig kungörelse med- sätt som anges I punkt 9 första stycdela föreskrifter i följande ämnen: ket genom kyrklig kungörelse medsvenska kyrkans lära, dela föreskrifter i följande ämnen:
det kyrkliga ämbetet, svenska kyrkans lära, svenska kyrkans böcker, det kyrkliga ämbetet, svenska — kyrkans sakrament, svenska kyrkans böcker,
[NS !' Regeringsformen omtryckt 1985: 1444.
Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse
gudstjänst och övriga handlingar, svenska — kyrkans sakrament,
kollekter, gudstjänst och övriga handlingar, central verksamhet för evangeli- kollekter,
sation, mission och övrigt utlands- central verksamhet för evangceliarbete samt diakoni, sation, mission och övrigt utlands-
kyrkomötets arbetssätt samt arbete samt diakoni, verksamheten hos myndigheter un- kyrkomötets — arbetssätt samt der kyrkomötet. verksamheten hos myndigheter un-
der kyrkomötet.
Bemyndigar riksdagen kyrkomötet att meddela föreskrifter i ett visst ämne, kan riksdagen därvid medge att kyrkomötet genom kyrklig kungörelse överlåter åt myndigheter under kyrkomötet att i sådan kungörelse meddela bestämmelser i ämnet. I fråga om svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakrament. gudstjänst och övriga handlingar samt kollekter kan riksdagen också medge att kyrkomötet genom kyrklig kungörelse överlåter åt domkapitel, kyrkliga kommuner eller kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att meddela bestämmelser.
Riksdagen kan i lagen om svens- Riksdagen kan i lag som stiflas på ka kyrkan meddela föreskrifter i de det sätt som avses i första stycket ämnen som anges i första stycket. meddela föreskrifter i de ämnen Detta gäller även om kyrkomötet som anges i det stycket. Detta gäller har bemyndigats att besluta före- även om kyrkomötet har bemyndiskrifter i ämnet. Regeringen fär inte gats att besluta föreskrifter i ämnet. besluta föreskrifter i dessa ämnen. Regeringen får inte besluta före-
skrifter i dessa ämnen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 december 1990
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Engström, S. Andersson, Göransson, Dahl, R. Carlsson, G. Andersson, Lönnqvist. Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Lars-
son, Åsbrink
Föredragande: statsrådet Freivalds
Proposition om ändring i
övergångsbestämmelserna till regeringsformen
Den I januari 1983 trädde en betydelsefull reform på det kyrkliga området i kraft (prop. 1981/82:77 och 192, KU 36, rskr. 263, KU 1982/83:1, rskr. I, SFS 1982:937). Genom ändringar i punkten 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen (RF) infördes då nämligen en ny ordning, som innebar att reglerna om lagstiftning på det kyrkliga området anpassades till regeringsformens huvudprincip2r om normgivning. Huvudregeln är numera att riksdagen ensam stiftar lag på det kyrkliga området. I fråga om lagstiftning om medlemskap i svenska kyrkan gäller emellertid att kyrkomötet skall samtycka till lagstiftningsåtgärden.
Kyrkomötet har också i övrigt tillförsäkrats ett visst inflytande. genom att dess yttrande skall inhämtas innan riksdagen beslutar lag i vissa ämnen. Det gäller bland annat grundläggande föreskrifter om svenska kyrkan som trossamfund och om kyrkomötet som en församling av valda ombud för svenska kyrkan. För sådana grundläggande föreskrifter uppställer regeringsformens dessutom en särskilt kvalificerad ordning. Sådana föreskrifter skall nämligen enligt punkt 9 övergångsbestämmelserna meddelas i lagen (1982:942) om svenska kyrkan (omtryckt 1988:1429) som stiftas, ändras eller upphävs på samma sätt som huvudbestämmelserna i riksdagsordningen. Hänvisningen till riksdagsordningen innebär att det för att stifta, ändra eller upphäva nu angivna föreskrifter krävs antingen två likalydande beslut av riksdagen med mellanliggande riksdagsval celler ett riksdagsbeslut, som minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter förenar sig om (jfr 8 kap. 16 & RF).
Motsvarande skydd har getts också vissa andra föreskrifter. Sålunda skall enligt punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen föreskrifter om ändring av det ändamål för vilket den kyrkliga egendomen är avsedd meddelas i samma ordning som gäller för lagen om svenska kyrkan.
Reglerna innebär också att en möjlighet har öppnats för riksdagen att till kyrkomötet delegera normgivningskompetens 1 vissa internt kyrkliga 4
ämnen. En sådan delegation skall ske genom föreskrifter i lagen om svens- Prop. 1990/91: 67 ka kyrkan.
Under 1980-talet har i övrigt på kyrkans område pågått ett omfattande reformarbete. Bland annat tillsattes under våren 1983 kyrkoförfattningsutredningen (utredare hovrättspresidenten Carl Axel Petri) med uppgift att gå igenom och ställa samman gällande författningar på kyrkans område.
Kyrkoförfattningsutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1987:4 och 5) En ny kyrkolag m.m. bland annat lagt fram förslag till en samlad kyrkolagstiftning i form av en ny kyrkolag. Utredningen har därvid föreslagit att lagen om svenska kyrkan av huvudsakligen konstitutionella skäl skall finnas kvar som en ”kyrkans grundlag” vid sidan av en ny kyrkolag. Vid remissbehandlingen har kritik förts fram mot utredningens förslag i denna del. Några remissinstanser — däribland kammarkollegiet — anser inte att man vid sidan av en ny kyrkolag skall behålla lagen om svenska kyrkan. Remissvaren har sammanställts inom civildepartementet (Ds 1988:11).
Kyrkoförfattningsutredringens förslag till en ny kyrkolag har beretts inom civildepartementet. Statsrådet Wallström kommer senare i dag att föreslå regeringen att besluta om en skrivelse till kyrkomötet med förslag till en ny kyrkolag m. m. Enligt vad jag har inhämtat innebär förslaget att alla centrala lagregler för svenska kyrkan samlas i den nya kyrkolagen, alltså även de lagregler som nu finns i lagen om svenska kyrkan. För att detta skall vara möjligt måste begreppet ”lagen om svenska kyrkan” mönstras ut ur punkterna 9 och 10 i övergångsbestämmelserna till regeringsformen, Avsikten med ändringen är inte att de grundläggande förutsättningarna för 1982 års kyrkomötesreform skall rubbas. Föreskrifter i de ämnen som enligt övergångsbestämmelserna till regeringsformen skall regleras i lagen om svenska kyrkan skall inte förlora det särskilda konstitutionella skydd som de har i dag. Även i fortsättningen skall alltså sådana grundläggande bestämmelser beslutas i den särskilt kvalificerade ordning som är föreskriven för huvudbestämmelserna i riksdagsordningen.
Jag föreslår därför att punkterna 9 och 10 övergångsbestämmelserna till regeringsformen ändras så att begreppet ”lagen om svenska kyrkan” tas bort ur dessa bestämmelser. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Wallström.
I sammanhanget vill jag också påminna om att regeringen tidigare har anmält denna fråga till såväl riksdagen som kyrkomötet. Varken riksdagen eller kyrkomötet har därvid uttalat några invändningar (jfr prop. 1988/89:17, KU 10, rskr. 43 och skr. 1988:2, kskr. 12).
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att i den ordning som anges i 8 kap. 15 3 regeringsformen anta ett
inom justitiedepartementet upprättat förslag till lag om ändring i
genom proposition föreslå riksdagen att anta det lagförslag som föredra-
ganden har lagt fram. Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990 6