Prop. 1988/89:17

om upphävande av vissa kyrkoförfattningar, m.m.

Regermgens proposmon

1988/89:17

om upphävande av vissa kyrkoförfattningar, m. m. Prop.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 13 oktober 1988 för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson Margot Wallström

1 Inledning

De grundläggande föreskrifterna inom den svenska kyrkorätten finns fortfarande i 1686 års kyrkolag. Under århundradena därefter har ett stort antal bestämmelser tillkommit i annan lagstiftning utan att motsvarande föreskrifter i kyrkolagen har upphävts eller ändrats, Genom ändrade samhällsförhållanden har ett antal föreskrifter i kyrkolagen och anslutande författningar blivit obsoleta.

Den 1 januari 1983 trädde den s. k. kyrkomötesreformen i kraft. De då genomförda ändringarna i punkt 9 övergångsbestämmelserna till regerings- formen innebar dels nya former för beslutande av lag på det kyrkliga området, dels en ändrad fördelning mellan riksdagen. regeringen och kyrkomötet i fråga om kompetensen att meddela föreskrifter i vissa kyrkliga ämnen.

Under våren 1983 tillsattes kyrkoförfattningsutredningen (utredare: hov- rättspresidenten Carl Axel Petri) med uppgift att gå igenom och ställa samman gällande författningar på kyrkans område. Utredningen skulle också undersöka om de författningar som inte borde upphävas kunde föras in i andra författningar eller föras samman i helt nya författningar.

1 betänkandet (Ds C 1983118) Kyrkoförfattningar l presenterade utred- ningen en sammanställning av 362 formellt gällande författningar på det kyrkliga området. Av dessa har redan ett drygt hundratal upphävts eller ersatts med andra författningar (jfr bl. a. prop. 1984/85:63).

[ sitt slutbetänkande (SOU 1987:4 och 5) En ny kyrkolag m. ni. har kyrkoförfattningsutredningen lagt fram förslag till en ny kyrkolag. som innefattar en samlad lagstiftning för svenska kyrkan. Utredningen har därvid föreslagit att 1686 års kyrkolag samt ytterligare ett antal författningar på det kyrkliga området upphävs. Kyrkoförfattningsutredningens betänkande re- missbehandlades under hösten 1987. De närmare fyrtio inkomna remissva- ren finns i en sammanställning från civildepartementets rättssekrctariat (Ds 1988:31).

Svenska kyrkans centralstyrelse har i framställningar den 16 oktober 1986 och den 17 mars 1988 begärt att lagen (192725) innefattande ändring i gällande stadganden om nattvardsgång. lagen (1942:.1.18) om anordnande. av högmässogudstjänst såsom barngudstjänst och lagen (1975: 1 190) om andra

i...)

• Sida 4
•  Original

allmänna gudstjänster än högmässa upphävs. liksom vissa föreskrifter i kyrkolagen och ändringsförfattningar till lagen. Utöver de föreskrifter som centralstyrelsen i sina båda skrivelser har begärt upphävda medför bl. a. den nya kyrkohandboken för svenska kyrkan som 1986 och 1987 års kyrkomöten har antagit, att ytterligare några föreskrifter i kyrkolagen bör upphävas (se avsnitt 2.2.1).

Regeringen har den 2 juni 1988 (Reg. Skr. 19882) beslutat att inhämta kyrkomötets yttrande över inom eivildepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i kyrkolagen.

2. lag om upphävande av tio författningar på det kyrkliga området,

3. lag om ändring i kyrkolagen.

4. lag om upphävande av fyra författningar på det kyrkliga området,

5. lag om landgille och städja för vissa församlingskyrkors fastigheter i Lunds och Göteborgs stift.

Vidare beslutade regeringen att bereda kyrkomötet tillfälle att ta del av vad som hade anförts om en samlad lagstiftning för svenska kyrkan.

Kyrkomötets yttrande (kyrkomötets skrivelse 1988:12 och kyrkolagsut- skottets betänkande 1988:10) bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga ] och 2.

Kyrkomötet har i sitt yttrande godtagit lagförslagen och instämt i bedömningen när det gäller en samlad lagstiftning för svenska kyrkan.

Av de till kyrkomötet i Reg. Skr. 19882 överlämnade lagförslagen tar jagi det följande upp endast de två första förslagen (avsnitten 2.2.1. 2.2.3 och 2.2.4). Förslagen under p. 3 och 4 ovan. som är avsedda att träda i kraft vid årsskiftet 1989/90, avser jag återkomma med under våren 1989. Lagförslaget under p. 5 ovan har tagits upp i det lagstiftningsärende som regeringen tidigare i dag har behandlat och som avser kompletteringar till reformen av svenska kyrkans organisation på lokal— och stiftsplanct.

I det följande tar jag också upp frågan om att upphäva 19 kap. 18 % kyrkolagen (avsnitt 2.2.2). 1988 års kyrkomöte har anhållit att regeringen föreslår riksdagen att denna bestämmelse upphävs. Kyrkomötets skrivelse 1988:18 och kyrkolagsutskottets betänkande 1988: 13 hör fogas till protokol- let i detta ärende som bilaga 3 och 4.

2 Föredraganden

1 Förslag till

Lag om ändring i kyrkolagen

Härigenom föreskrivs i fråga om kyrkolagen dels att 2 kap. 3. 4 och 8 5.5. ll kap. lZ $. l9 kap. 6 &. Zl kap.. 22 kap.] och 2 åå. 23 kap. ] .ö samt 26 kap. 6 och 8 5.5 skall upphöra att gälla,

dels att bestämmelserna i 27 kap. l 9" till den del dessa avser skyldighet ' att underrätta regeringen om uppförandet av kyrkobyggnader skall upphö- ra att gälla.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1989.

Bilaga 2

2 Förslag till

Lag om upphävande av tio författningar på det kyrkliga området

nä

Härigenom föreskrivs följande.

Följande författningar skall upphöra att gälla vid utgången av år l988.

mligen

. lagen (l898:9() s. ]) innefattande ändring i 2 kap. 3 å kyrkolagen. . lagen (I9l():29 s. 2) innefattande ändring i 2 kap. 3, 4 och 8 åå kyrko- lagen. . lagen (19252456) angående anlitande av kyrkofonden för uppförande

av prästgårdar inom Vissa delar av Härnösands och Luleå stift. lagen (1927:25) innefattande ändring i gällande stadganden om natt-

vardsgång.

. lagen (1927:26) innefattande ändring i gällande stadganden om allmänt

skriftermål. lagen (1927:28) innefattande bestämmelser angående högmässoguds- tjänsts förrättande å annan plats än i kyrka. lagen (l942: ] 18) om anordnande av högmässogudstjänst såsom barn- gudstjänst. lagen (19681738) med vissa bestämmelser om godkännande av kyrko- byggnad. lagen ( l975: ] 190) om andra allmänna gudstjänster än högmässa. lagen ( 1975: 1 l92) om ändring i kyrkolagen.

• Sida 16
•  Original

Bilaga 2

3 Förslag till

Lag om ändring i kyrkolagen

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 13 5 och 14 kap. l & kyrkolagen skall upphöra att gälla vid utgången av år 1989.

• Sida 17
•  Original

Bilaga 2

4 Förslag till

Lag om upphävande av fem författningar på det kyrkliga området

Härigenom föreskrivs följande. . Följande författningar skall upphöra att gälla vid utgången av år 1989.

nämligen

l.

2

3. 4.

5.

förordningen den 4 november l772 angående Sabbatens firande samt vissa helgdagars flyttning eller indragning, . förordningen (187255 5. 2) angående ändring i gällande stadganden

rörande gudstjänst vid häradsting.

lagen (l910129 s. 2) innefattande ändring i 2 kap. 13 % kyrkolagen. lagen (1952248) angående tiden för firande av Marie bebådelsedag. midsommardagen och allhelgonadagen. lagen (1976: 173) om gemensamt nattvardsfirande mellan svenska kyr- kan och andra kristna samfund i landet.

• Sida 18
•  Original

Bilaga 2

5 Förslag till

Lag om landgille och städja för vissa församlingskyrkors fastigheter i Lunds och Göteborgs stift

Härigenom föreskrivs följande.

l & Denna lag innehåller bestämmelser om avgifter för sådana försam— Iingskyrkors fastigheter i Lunds och Göteborgs stift som skall brukas under en prästgård eller annat visst hemman och för vilka landgillet och städjan vid ett åbobyte inte har fastställts av kammarkollegiet efter skatt-

läggning.

2 .G Egendomsnämnden prövar frågor om storleken av den avgift som skall betalas till församlingskyrkan.

3 & Egendomsnämndens beslut får överklagas hos kammarkollegiet. Kammarkollegiets beslut får inte överklagas.

1. Denna lag träder i kraft den ljuli 1989.

2. Genom lagen upphävs Kungl. Maj:ts brev den 8 februari 1867 och kammarkollegiets kungörelse (1867:9 s. 7) angående landgille och städja för vissa kyrkolägenheteri Skåne. Halland och Blekinge.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1988/89: 17 Bilaga 2 UTSKOTTET

Utskottet behandlar de olika delarna i regeringens skrivelse avsnittsvis, i samma ordning som de tagits upp i skrivelsen

1 En samlad lagstiftning för svenska kyrkan

I regeringens skrivelse lämnas en redogörelse för de olika skäl som finns för att inte nu lägga fram något förslag till samlad lagstiftning för svenska kyrkan. Här nämns bl.a.

— betydande ändringar av det författningsunderlag kyrkoför— fattningsutredningen har haft att utgå från

- kompletterande utredningsarbete som pågår inom kyrkans område

— behovet av att närmare överväga förhållandet mellan en ny kyrkolag och lagen om svenska kyrkan.

Utskottet konstaterar följande. Det ankommer inte på utskottet eller kyrkomötet att pröva skälen för att regeringen i ett visst läge inte lägger fram ett lagförslag. Med hänsyn till den klara och övertygande redogörel- sen i regeringens skrivelse vill utskottet ändå uttala att det är utskottets egen bedömning att frågan om en ny kyrkolag bör avvakta inledningsskedet i den förestående, genomgripande reformen på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan.

2 Upphävande av äldre författningar inom området för kyrko- mötets normgivningskompetens

I regeringens skrivelse förtecknas ett antal författningar, samt vissa föreskrifter i 1686 års kyrkolag, som nu bör upphävas. I skrivelsen anförs flera olika skäl. Vissa av föreskrifterna överensstämmer inte med den av kyrkomötet antagna kyrkohandboken. Beträffande andra har Svenska kyrkans centralstyrelse gjort framställning därför att de hindrar förslag som centralstyrelsen lägger fram för kyrkomötet. Ytterligare andra kan redan nu upphävas som en följd av kyrkoförfattningsutredningens förslag.

Utskottet tillstyrker de föreslagna upphävandena, som återfinns i lagförslagen 1 och 2.

3 1867 års kungörelse angående landgille och städja

I regeringens skrivelse redogörs för den historiska bakgrunden till brukningsrätten till lokalkyrkornas jordar mot landgille och städja. Regeringens förslag i denna del är att egendomsnämnden, i stället för som nu församlingen, skall pröva storleken av dessa nyttjandeavgifter. Den sakliga bakgrunden.är att församlingen, från och med ikraftträdandet av den nya lagen om förvaltningen av kyrklig jord, inte längre skall förvalta jorden på försam— lingskyrkas fastigheter. I avvägningen mellan att låta bestämman— derätten i fråga om landgillena övergå antingen till pastoraten eller till egendomsnämnden, har regeringen föreslagit det senare.

• Sida 20
•  Original

Utskottet tillstyrker det genom skrivelsen framlagda lagförslaget (p. 5).

4 Räntefria lån för uppförande av vissa prästgårdar

I regeringens.skrivelse föreslås att den särskilda möjligheten till räntefria lån ur kyrkofonden enligt lagen (1925:456) angående anlitande av kyrkofonden för uppförande av prästgårdar inom vissa delar av Härnösands och Luleå stift skall upphöra och att lagen därför upphäves. Lagen, som lär ha tillämpats en gång sedan 1925, saknar tydligen betydelse, särskilt med hänsyn till kyrkofondsreformen och förändringarna i tjänstebostadssystemet.

Utskottet tillstyrker det framlagda lagförslaget, som åter— finns i p.2.

5 Föreskrifter om de allmänna helgdagarna

I dag finns ett antal författningsregler om helgdagar — kyrkliga såväl som borgerliga helgdagar.Kyrkoförfattningsutredningen har föreslagit en lag om allmänna helgdagar. Enligt den föreslagna lagen skall med helgdagar avses söndagar, långfredagen, annandag påsk, Kristi Himmelsfärdsdag, annandag pingst, midsommardagen och alla helgons dag samt, i den mån de inte infaller på söndagar, nyårsdagen, trettondag jul, första maj, juldagen och annandag jul. I Kyrkoförfattningsutredningens förslag återfinns inte de som s.k. kyrkliga helgdagar betecknade kyndelsmässodagen, Marie bebådelsedag, påskdagen, pingstdagen och mickelsmässodagen. De infaller i och för sig på söndagar, varför den nya regleringen inte innebär någon ändring i sak.

I regeringens skrivelse anmäls att regeringen har för avsikt att lägga fram förslag till riksdagen om en lag om allmänna helgdagar i överensstämmelse med kyrkoförfattningsutredningens förslag. För att ge kyrkomötet tillfälle att förbereda och besluta egna föreskrifter i ämnet bör de författningar som reglerar de kyrkliga helgdagarna upphävas.

Utskottet konstaterar att det principiellt sett viktiga sambandet mellan kyrkans helgdagar och det borgerliga samhällets nu upplöses i formellt avseende. I praktiken uppstår det inte nu någon saklig förändring, utan sambandet består. De kyrkliga benämningarna kommer att bestå även i den nya borgerliga regleringen. Kyrkoförfattningsutredningen kommenterar detta på följande sätt:

"Enligt vår mening bör begreppet helgdag, även om det också har en kyrklig inebörd, kunna användas i en borgerlig reglering. Helgdagsbegreppet är väl förankrat i det allmänna medvetandet i dess betydelse av vilodag. Att ersätta det med ett annat begrepp torde endast skapa förvirring. Ett bibehållande av begreppet helgdag i lagen och andra författningar innebär dessutom att följdändringar inte behöver göras i de borgerliga författningar som i dag anknyter till detta begrepp. I lagens inledning bör föreskrivas att lagen endast behandlar vad som är helgdag i lag eller förordning. Tillämpningsområdet får härigenom en uttrycklig begränsning till ämnen inom riksdagens eller regeringens normgivningskompetens. Vilka dagar som skall

• Sida 21
•  Original

anses som helgdagar i rent kyrkligt hänseende bestäms av kyrkomötet genom kyrklig kungörelse." (SOU 1987z4, s. 115)

Rent teoretiskt skulle emellertid sambandet omedelbart kunna brytas med stora konsekvenser för kyrkans verksamhet, om det borgerliga samhällets villkor förändrades så att t.ex. söndagar- inte längre vore allmänna helgdagar. Utskottet vill uttala förhoppningen att det nuvarande sambandet i fråga om bestämningen av helgdagarna skall bestå, även om lagstiftningens räckvidd " begränsas. Utskottet förutsätter att svenska kyrkans centralsty— relse uppmärksamt följer frågans utveckling, så att det nuvarande sambandet så långt möjligt bevaras.

Utskottet tillstyrker det framlagda lagförslaget, som återfinns i p.4.

6 Föreskrifter om rättegångsgudstjänst

I dag finns det ett flertal författningsbestämmelser om rätte— gångsgudstjänster — den grundläggande i 2 kap. 13 S kyrkolagen.

I regeringens skrivelse hänvisas till kyrkoförfattningsutred- ningen även i denna del. Möjligheten att hålla rättegångsguds— tjänst skall finnas kvar, men det behövs enligt regeringens uppfattning inte regler i lag om en skyldighet för svenska kyrkan att hålla rättegångsgudstjänst. Det är, enligt föredragande statsrådet, tillfyllest att kyrkomötet meddelar egna föreskrifter om sådana gudstjänster.

Utskottet gör följande kommentar. Rättegångsgudstjänsten är en traditionsrik och levande guds— tjänstform som kan ge uttryck åt sambandet mellan kristen tro och rättvisa eller mellan rättsvård och den rättfärdiggörelse som finns i den kristna kärleken. Utskottet ser med tillfreds— ställelse att regeringen i denna del främst betonar att möj— ligheten att hålla rättegångsgudstjänst skall finnas kvar. Det säkraste sättet att slå vakt om denna möjlighet vore, enligt utskottet, att bibehålla något av den reglering som finns i dag.

Utskottet vill emellertid inte motsätta sig en avreglering som är en konsekvens av kyrkoförfattningsutredningens principer. Frågan bör istället regleras i en kyrklig kungörelse i enlighet med vad

regeringen antagit.

Utskottet tillstyrker därför det framlagda förslaget (p.4).

7 Kyrkliga kulturminnen

I regeringens skrivelse föreslås, som en konsekvens av huvudsak— ligen den nya kulturminneslagen, att bestämmelser om godkännande av kyrkobyggnad m.m. skall upphävas.

Utskottet tillstyrker det framlagda förslaget, som återfinns i p. 1 och 2.

HEHSTÄLLAN

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa

• Sida 22
•  Original

Prop. 1988/89:17 BHagaZ att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1988:2 hos

regeringen anmäler att kyrkomötet tillstyrker de framlagda lagförslagen.

Stockholm den 19 augusti 1988 På kyrkolagsutskottets vägnar

Karl-Erik Johansson

Sture Johansson

Närvarande: Karl-Erik Johansson, ordf., Lars Svensson', Bengt Ljungqvist, Karl-Axel Johansson, Solveig Fridh, Gunnar Lindberg, Thomas Söderberg, Solveig Eriksson, Sune Holgersson, Yngve Engström', Karin Olin, Ingemar Björck, Carl Gustaf von Ehrenheim, Per Wihlborg och Ege Eghammer

* ej närvarande vid slutjusteringen.

• Sida 23
•  Original

KYRKOMUTET

KYRKOMUTETS SKRIVELSE 1988:18 1988-08-24

REGERINGEN

Kyrkolagsutskottets betänkande l988:l3 med anledning av motion om ökade möjligheter för församlingspräst att som tjänst räkna verksamhet utanför eget pastorat Med överlämnande av nämnda betänkande får jag anmäla att kyrkomötet den 24 augusti l988 bifallit vad utskottet hemställt.

Kyrkolagsutskottets 23251; 1988/89:17 betänkande 1988:13

med anledning av motion om ökade möjligheter för församlingspräst att som tjänst räkna verksamhet utanför eget pastorat.

Till utskottet har hänvisats motion 1988:27 av Eric Lundqvist i vilken hemställs att kyrkomötet hos regeringen anhåller om sådan ändring i bestämmelser och författningar, att församlingspräst medges rätt att i tjänsten deltaga och medverka vid konfirmand- och ungdomsläger samt annan församlingsverksamhet, som förläggs utanför pastoratets gränser och att domkapitlet i förekommande fall får utse vikarier och vice pastor.

Beträffande den närmare motiveringen hänvisas till motionen. RÄTTSLÄGET

Den i motionen angivna bestämmelsen i kyrkolagen 19 kap 18 S reglerar åtgärder vid prästs bortresa. Kyrkoförfattningsutred- ningen har i sitt slutbetänkande "En ny kyrkolag mm.", SOU 1987:4, sid 39 anfört följande om detta stadgande: "Enligt vad vi inhämtat saknar paragrafen numera praktisk betydelse. Regleringen av olika åtgärder i samband med en prästs tjänstledighet är numera ersatt av kollektivavtalsbestämmelser om prästs tjänstgöringsskyldighet (tjänsteförteckningsavtal för kyrkliga tjänster, TFK)." TFK är numera ersatt av avtal för kyrkliga tjänster (AKT). Enligt AKT 9 kap 27 5 har präst vid tjänsteresa och förrättning rätt till ersättning enligt särskilda bestämmelser. Dessa bestämmelser finns i sin tur intagna i allmänna reseavtalet (ARA) med anslutande bestämmelser.

Den av motionären aktualiserade frågeställningen har också varit föremål för regeringens ställningstagande. Regeringen vidtog inte någon åtgärd med anledning av en församlings framställning om avtalsreglering av rätten för präst till ersättning vid del— tagande i lägerverksamhet utanför pastoratet, regeringsbeslut 1986—10—09, i ärende KY 779/86. Motiveringen härför framgår av ett i ärendet avgivet yttrande av statens arbetsgivarverk enligt följande:

"Frågan om särskild ersättning till präst som deltar i konfir- mandläger har inte behandlats mellan parterna på det statligt reglerade avtalsområdet på annat sätt än att den i förbigående har nämnts i samband med diskussioner mellan SAV och SACO/SR om huruvida en präst har rätt till traktamente under ett konfirmand— läger. SAV konstaterade då att det inte förelåg någon skyldighet för en präst att delta i konfirmandläger utanför församlingen och att frågan således låg utanför det område som kunde bli föremål för avtalsreglering. Någon förändring i detta förhållande har inte skett.

I avvaktan på att regeringen tar ställning till om arbetsskyl- digheten för präst skall utvidgas till att omfatta skyldighet av ovan angivet slag föreslår SAV att regeringen lämnar Huddinge

• Sida 25
•  Original

Enligt vad utskottet inhämtat grundar sig detta ställningstagande på den bestämmelsen i 19 kap 18 S kyrkolagen.

FRÅGANS TIDIGARE BEHANDLING

Frågan har behandlats vid ett flertal tillfällen vid tidigare kyrkomöten, senast 1985.

I sitt betänkande KL1985:9 behandlade utskottet frågan om rätt för präst att företa tjänsteresa till kontraktssamling—r och i betänkandet KL1985:18 behandlades bl a förordnande av vice pastor i vissa fall samt rätt för församlingspräst att i tjänsten fullgöra uppdrag utanför församlingen. I det första fallet biföll kyrkomötet utskottets hemställan om att hos regeringen begära att en försam— lingspräst samt pastorats- och kontraktsadjunkt får åtnjuta er- sättning för tjänsteresa högst fyra gånger per år för resor till kontraktskonvent i det kontrakt vederbörande tjänstgör, kskr 1985:4. I det senare fallet gick kyrkomötet delvis emot utskottets hem— ställan och anhöll hos regeringen om ändring i gällande bestäm— melser så att församlingspräst i ökad omfattning får i tjänsten vistas utanför församlingen, kskr 1985z22. I bägge fallen har regeringen beslutat att inte vidta några åtgärder i anledning av kyrkomötets framställningar.

UTSKOTTET

Utskottet kan med hänvisning till vad ovan redogjorts för, kon— statera att rättsläget synes något oklart.

Kyrkoförfattningsutredningen anser att kyrkolagen 19 kap 18 S numera saknar praktisk betydelse. Om detta antagande är riktigt, och bestämmelsen sålunda måste betraktas som obsolet, medför detta att det inte finns något lagligt hinder för präst att i tjänsten deltaga i olika aktiviteter utanför pastoratets gränser. Detta kan också uttryckas på sådant sätt att präst har denna rätt under förutsättning att han blir beordrad därtill i tjänsten. Därmed är det också en sådan fråga som kan och, enligt utskottets uppfattning, bör lösas i förhandlingar mellan de avtalsslutande parterna i sedvanlig arbetsrättslig ordning.

Tidigare omnämnt regeringsbeslut kan emellertid enligt utskottets mening inte tolkas på annat sätt än att kyrkolagen 19 kap 18 S fortfarande äger sin giltighet. Under sådana förhållanden kan präst inte medges rätt att i tjänsten deltaga i olika typer av församlingsverksamhet utanför pastoratet. Utskottet är dock med— vetet om att man av praktiska skäl i olika sammanhang infört bestämmelser som med en strikt tolkning av kyrkolagen, inte står i överensstämmelse med denna. Exempel härpå är innebörden i be— greppet "åkning i tjänsten" enligt specialbestämmelserna i ARA.

Utskottet kan sålunda konstatera att det finns olika synsätt på tillämpligheten av nu aktuellt stadgande i kyrkolagen. Detta är enligt utskottets mening inte tillfredsställande. Utskottet anser inte heller att en gammal bestämmelse i kyrkolagen skall vara ett

r-J 'Jl

Prop. 1988/89:17 BHaga4 hinder för berörda parter på arbetsmarknaden att i avtal kunna reglera sådant som är angeläget och nödvändigt för ett väl fungerande församlingsliv. Exempel härpå är det i motionen framförda önskemålet om rätten för en församlingspräst att i tjänsten få

deltaga och medverka i olika typer av församlingsverksamhet utanför pastoratets gränser.

Mot nu angivna bakgrund finner sålunda utskottet att det finns starka skäl som talar för att få bestämmelsen upphävd. Detta kommer i och för sig att ske i och med tillkomsten av den av kyrkoförfatt- ningsutredningen föreslagna nya kyrkolagen. Emellertid är dess ikraftträdande inte föreslagen förrän den 1 januari 1990 och, enligt vad utskottet erfarit, talar mycket för att ikraftträdandet kommer att framflyttas ytterligare något eller några år.

Utskottet har funnit de önskemål som framförs i motionen så angelägna att det inte finns skäl att avvakta reformens genomförande i dess helhet. Av denna anledning föreslår utskottet att initiativ till denna begränsade lagändring tas redan nu. Därest förslag om upphävande av nu aktuell bestämmelse läggs redan vid detta kyrkomöte torde det vara möjligt att få det genomfört redan den 1 januari 1989. Härefter har sedan arbetsmarknadens parter möjlighet att lösa frågan i sedvanliga arbetsrättliga former, utan hinder av de begränsningar om prästs skyldighet att tjänstgöra utanför pastoratets gränser som synes följa av nuvarande kyrkolag.

HEMSTÄLLAN Med hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet

att kyrkomötet med anledning av motion 1988:2? hos regeringen hemställer om förslag till riksdagen om upphävande av 19 kap 18 S kyrkolagen i enlighet med bilagda lagförslag.

Stockholm den 21 augusti 1988 På kyrkolagsutskottets vägnar

Karl-Erik Johansson Patrik Tibbling

Närvarande: Karl—Erik Johansson, ordf., Rune Norberg, Karl—Axel Johansson, Solveig Fridh, Gunnar Lindberg, Thomas Söderberg, Torsten Gustafsson', Sune Holgersson, Berith Öhrnberg, Ingemar Björck, Carl Gustaf von Ehrenheim, Per Wihlborg, Urban Gibson, Thure Jadestig och Solveig Eriksson.

*ej närvarande vid slutjusteringen

• Sida 27
•  Original

Förslag till Lag om ändring i kyrkolagen

Härigenom föreskrivs att 19 kap 18 S kyrkolagen skall upphöra att gälla vid utgången av år 1988.

• Sida 28
•  Original

Innehåu

Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... Propositionens lagförslag .................................... _. . Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 oktober 1988 1 Inledning ............................................... 2 Föredraganden ..........................................

2.1 En samlad lagstiftning för svenska kyrkan ............... 2.2 Upphävande av äldre författningar och föreskrifter .......

2.2.1 Föreskrifter inom kyrkomötets normgivningsområ- de ......................................... 2.2.2 19 kap. 18 åkyrkolagen . . .. ................... 2.2.3 Föreskrifter om kyrkobyggnader och kyrkliga in- ventarier .................................... 2.2.4 Lagen (1925:456) angående anlitande av kyrkofon-

den för uppförande av prästgårdar inom vissa delar av Härnösands och Luleå stift .................. 3 Upprättade lagförslag .................................... 4 Hemställan ............................................. 5 Beslut ................................................. Bilaga ] Kyrkomötets skrivelse 1988: 12 .......................... Bilaga 2 Kyrkolagsutskottets betänkande 1988: 10 ................. Bilaga 3 Kyrkomötets skrivelse 1988:18 .......................... Bilaga 4 Kyrkolagsutskottets betänkande 1988: 13 .................

golab Stockholm 1988 15856

N

Olin-läto)

som

10 11 11

11 12 13 23

24