Prop. 1990/91:74

om ändring i växtföriidlarrättslagen (1971:392)

Typ: Proposition
Datum: 1990-12-31
Källa: data.riksdagen.se

Regeringens proposition År SIV

1990/91:74 Ed

om ändring i växtförädlarrättslagen Prop (1971:392) 1990/91:74

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 6 december 1990.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Laila Freivalds

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ändring i lagstiftningen så att sorter av ett ytterligare antal växtsläkten omfattas av lagen samt att den nuvarande indelningen av de skyddade släktena och arterna ersätts med en alfabetisk uppräkning.

Ändringarna föreslås träda i kraft den I juli 1991.

V Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 74

Förslag till

Lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971: 392)

Härigenom föreskrivs att bilagan till växtförädlarrättslagen (1971: 392) skall ha följande lydelse.

Bilaga!

Agrostis spp. Ven Allium spp. Lök

Alopecurus pratensis L. Ängskavle Alstroemeria L. Perulilja Anethum gravcolens L. Dill Apium gravcolens L. Selleri

Aronia spp. Aronia

Asparagus officinalis L. Sparris Avena byzantina K. Koch Rödhavre Avcena sativa L. Havre

Begonia elatior (Begonia x Hicmalis) Begonia Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. altissima Döll Sockerbeta Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. conditiva Alef. Rödbeta

Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. crassa Alef. Foderbeta

Brassica napus L. var. oleifera Mctzg. Raps

Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb. Kålrot

Brassica nigra (L.) W. Koch Svartsenap

Brassica oleracea L. Kål Brassica oleracca L. ssp. acephala DC. Fodermärgkål

Brassica rapa L. var. olcifera Metzg. Rybs

Brassica rapa L. var. rapifera Metzg. Rova Bromus arvenstis L. Renlosta

Bromus inermis Leyss. Foderlosta

Camelina sativa (L.) Crantz Oljedådra Cannabis sativa L. Hampa Capsicum annuum L. Paprika

Chrysanthemum spp. Krysantemum

Cucumis melo L. Melon Cucumis sativus L. Gurka Cynosurus cristatus L. Kamäxing

Dactylis glomerata L. Hundäxing Daucus carota L. Morot Dianthus caryophyllus L. Ncejlika

Euphorbia pulcherrima Willd. ex Klotzsch Julstjärna

Festuca spp. Svingel Festulolium spp. Rajsvingel Fragaria spp. Jordgubbar, smultron

! Senaste lydelse 1985: 262. ta

Giycine max (L.) Merrill Sojaböna

Helianthus annuus L. Solros

Hippophae spp. Havtorn

Hordeum vulgare L. Korn

Lactuca sativa L. Sallat Linum usitatisssmum L. Lin Lolium spp. Rajgräs Lonicera spp. Try

Lupinus angustifolius L. Blålupin

Lupinus lutcus L. Gullupin Lycopersicon esculentum P. Mill. Tomat

Malus spp. (även grundstam) Äpple Medicago spp. Lusern

Ornithopus sativus Brot. Scradella

Papavcer somniferum L. Vallmo Pastinaca sativa L. Palsternacka

Pelargonium-Peltatum-Hybridi Hängpelargon

Pelargonium-Peltatum x Pelargonium- Zonale-Hybridi Pelargonium-Zonale-Hybridi Vanlig pelargon Petroselinum crispum (Mill.) Nym. ex A. W. Hill Persilja Phalaris arundinacea L. Rörflen Phaseolus coccineus L. Rosenböna

Phaseolus vulgaris L. Böna

Phleum spp. Timotcej Pisum sativum L. Ärt Poa spp. Gröe

Populus spp. Asp, poppel

Potentilla fruticosa L. Tok Prunus spp. (även grundstam) Körsbär, plommon,

persika, aprikos Pyrus spp. (även grundstam) Päron

Raphanus sativus L. var. niger (Mill.) S. Kerner Rättika

Raphanus sativus L. var. radicula Pers. Rädisa Ribes spp. (även grundstam) Vinbär, krusbär

Rosa spp. Ros, iypon

Rubus spp. Hallon, björnbär

Saintpaulia ionantha H. Wendl. Saintpaulia Salix spp. Pil, sälg, vide Secale cereale L. Räåg Sinapis alba L. Vitsenap Solanum tuberosum L. Potatis Sorbus spp. Rönn

Spinacia oleracca L. Spenat Streptocarpus x hybridus Voss Kornettblomma

Trifolium hybridum L. Alsikeklöver Trifolium pratensce L. Rödklöver

Trifolium repens L. Vitklöver Triticosecale Wittmack Räågvetce Triticum aestivum L. emend. Fiori et Paol. Vete Triticum durum Doesf. Makaronivete Triticum turgidosecale Rågvete

Vaccinium spp. Blåbär, lingon Vicia faba L. var. major Harz. Bondböna Vicia faba L. var. minor Harz. Åkerböna

Vicia villosa Roth Luddvicker

Zea mays L. Majs

Denna lag träder i kraft den I juli 1991.

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 december 1990

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Engström, S. Andersson, Göransson, Dahl, R. Carlsson, G. Andersson. Lönnqvist. Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Freivalds

Proposition om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392)

1 Gällande bestämmelser om växtförädlarrätt

För nya växtsorter finns en särskild civilrättslig skyddsform, växtförädlarrätt. Denna skyddsform som företer likheter med patent regleras i växtförädlarrättslagen (1971:392) och växtförädlarrättskungörelsen (1971:393). Den som har framställt en ny växtsort kan genom registrering få viss ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja sorten. Skyddstiden är 20 år. Ansökningar om växtförädlarrätt prövas av statens växtsortnämnd. Utredning av frågan huruvida förutsättningarna för att erhålla växtförädlarrätt föreligger skaffar nämnden genom att föranstalta om prov med matcrial av växtsorten.

En grundläggande förutsättning för att den som framställt en växtsort skall kunna få denna registrerad är att sorten tillhör de växtsläkten eller växtarter som anges i en bilaga till växtförädlarrättslagen (sc 1 §). Denna förteckning fanns tidigare intagen som en bilaga i växtförädlarrättskungörelsen. Det ankom då på regeringen att bestämma vilka växtsläkten celler växtarter som skulle vara med i förteckningen. Med hänsyn till kravet på lagform i 8 kap. 2 § regeringsformen ansågs det emellertid att växtförädlarrättens objekt borde regleras direkt i lagen. Bilagan flyttades därför från kungörelsen till lagen i samband med vissa lagändringar som vidtogs år 1982 (se prop. 1981/82:136, LU 4, rskr. 13, SFS 1982:991). Bilagan omfattar för närvarande ett 90-tal släkten och arter. Dessa är indelade i lantbruksväxter, trädgårdsväxter och skogsträd. Trädgårdsväxterna är i sin tur indelade i köksväxter. frukträd och bärväxter samt prydnadsväxter.

Den svenska lagstiftningen om växtförädlarrätt grundas på 1961 års konvention för skydd av växtförädlingsprodukter i dess lydelse efter rcvisioner år 1972 och år 1978. De stater, däribland Sverige, som har tillträtt konventionen bildar en union för skydd av växtförädlingsprodukter, LE Union pour la protection des obtentions végétales (UPOV). 1978 års reviderade konventionstext tillträddes av Sverige år 1982. En närmare redogörelse för innehållet i växtförädlarrättskonventionen finns intagen i

prop. 1981/82: 136 s. 13 f f. 5

2 Statens växtsortnämnds skrivelse

Statens växtsortnämnd har i en skrivelse den 29 augusti 1990 till regeringen föreslagit deis att alfabetisk indelning fortsättningsvis skall tillämpas i bilagan till växtförädlarrättslagen, dels att följande växtsläkten skall tas upp i bilagan, nämligen Festulolium spp., Rosa spp., Hippophae spp., Aronia spp., Lonicera spp., Sorbus spp. och Populus spp.

Som skäl för förslaget att införa en alfabetisk indelning i bilagan har växtsortnämnden angivit att detta syftar till att förhindra att bilagans indelning i användningsområden skall begränsa möjligheten att meddela växtförädlarrätt för en viss växtsort med en annan användning än den som finns angiven i bilagan. Enligt nämnden torde den nuvarande rubriksättningen i bilagan gå tillbaka på den indelning som ligger till grund för förteckningen över de växtsorter som nämnden godkänt för statsplombering enligt utsädesförordningen (1980:438). Vissa växtslag förekommer därvid under flera rubriker. UPOV ger årligen ut en förteckning över skyddade växtsläkten och arter i medlemsländerna. I denna förteckning redovisas släkten och arter i alfabetisk ordning. > Frågan om att ta upp Festulolium spp., en hybrid mellan ängssvingel och engelskt rajgräs, har aktualiserats hos växtsortnämnden av Svalöf AB. Bolaget har också gett in en ansökan till nämnden om växtförädlarrätt för en sort av Festulolium. Växtsortnämnden ansluter sig till bolagets förslag att Festulolium tas upp i bilagan och föreslår efter hörande av institutionen för systematisk botanik vid universitetet i Uppsala att denna hybrid på svenska benämns rajsvingel. Föreskriven provning bör enligt nämnden kunna ske under förutsättning att avtal kan erhållas med t. ex. Storbritannien.

Sveriges lantbruksuniversitet har hos växtsortnämnden anhållit att bärsorter framställda av Rosa spp., Hippophae spp., Aronia spp., Lonicera spp. och Sorbus spp. skall tas upp i bilagan. Rosa spp. är för närvarande upptagen i bilagan under rubriken Prydnadsväxter. Nämnden föreslår att bilagan ändras i enlighet med lantbruksuniversitets förslag och förklarar att benämningarna på svenska bör vara nypon, havtorn, aronia, try resp. rönn. Nämnden räknar med att träffa avtal om provning av sorter av dessa växtslag med andra länder.

Lantbruksuniversitetet har till växtsortnämnden med tillstyrkan överlämnat en framställning från institutionen för ekologi och miljövård om att släktet Populus spp. skall omfattas av bestämmelserna om växtförädlarrätt. Nämnden föreslår att Populus spp., poppel och asp, förs in i bilagan till växtförädlarrättslagen. Provning torde enligt nämnden kunna anordnas genom avtal med annat land.

3 Överväganden

Mitt förslag: Växtförädlarrättslagen utvidgas till att omfatta rajsvingel, nypon, havtorn, aronia, try, rönn, poppel och asp. Avsnittsindelningen i bilagan till växtförädlarrättslagen slopas och växtslagen och växtarterna anges i alfabetisk ordning.

Skälen för mitt förslag: För att omfattas av växtförädlarrätt bör enligt vad som för närvarande gäller ett växtslag eller en växtart vara odlingsbar och således tillhöra kulturväxterna. Det bör också finnas ett behov av att skydda sorter av släktet eller arten i fråga. Slutligen måste det finnas möjlighet att prova sorterna för registrering (jfr SOU 1969:15 s. 73 f.).

De växtsläkten som växtsortnämnden föreslår skall omfattas av växtförädlarrätt är alla odlingsbara. Festulolium är en hybrid avsedd som djurfoder. En ansökan om skydd för en sort av denna hybrid har redan givits in till växtsortnämnden. Släktena Rosa, Hippophae, Aronia, Lonicera och Sorbus används för närvarande i huvudsak endast för sitt prydnadsvärde och släktet Rosa omfattas redan av växtförädlarrättslagen vid sådan användning (ros). Vid lantbruksuniversitetets avdelning för hortikulturell växtförädling bedrivs emellertid växtförädling inom dessa släkten i syfte att framställa sorter som skall användas för produktion av naturliga färgsubstanser och livsmedelsprodukter. Odling av lövträd från släktet Populus kan vara intressant som alternativ till granplantering på åkermark. Balsampoppel kan exempelvis användas för massatillverkning och som ytfanér. Svensk förädling av balsampoppel och en del andra poppelarter pågår vid lantbruksuniversitetet institutioner för ekologi och miljövård resp. skogsgenetik. Av växtsortnämndens skrivelse framgår att det torde finnas möjlighet att sluta avtal med andra länder om provning av sorter från de aktuella växtsläktena och växtarterna.

Det finns alltså förutsättningar för att låta sorter av de nu omnämnda växtsläktena och arterna omfattas av växtförädlarrättslagen. Jag anser att det är angeläget att de bereds möjlighet till ett sådant skydd. Växtförädlarrättslagen bör således utvidgas till att omfatta sorter av växtsläktena Festulolium (rajsvingel), Rosa (ros och nypon) för annat än prydnadsändamål, Hippophae (havtorn), Aronia (aronia), Lonicera (try), Sorbus (rönn) och Populus (poppel och asp). Jag vill i sammanhanget nämna att det i samband med det arbete som pågår inom UPOV med en revision av konventionen om skydd av växtförädlingsprodukter har väckts förslag om att konventionsstaterna skall förplikta sig att tillämpa konventionen på hela växtriket.

Bilagan till växtförädlarrättslagen är för närvarande indelad i avsnitt avseende A. Lantbruksväxter, B. Trädgårdsväxter med underrubrikerna 1. Köksväxter, 2. Fruktträd och bärväxter och 3. Prydnadsväxter samt C. Skogsträd. Denna indelning bidrar till att bilagan blir mer överskådlig och läsvänlig. Indelningen kan emellertid medföra att växtförädlarrätt måste vägras för en sort av ett släkte eller en art som visserligen finns upptagen i bilagan men som placerats under ett annat rubricerat användningsområde

än vad den aktuella sorten är avsedd för. Detta har föranlett att vissa

växtsläkten och arter som exempelvis majs, sojaböna och ärt finns upptag- .na under mer än en rubrik i bilagan. Jag anser att övervägande skäl talar för att slopa den nuvarande indelningen och ställer mig därför bakom

växtsortnämndens förslag att de i bilagan upptagna växtslagen och växtarterna fortsättningsvis skall anges med sina latinska namn i rent alfabetisk ordning.

4 Upprättat lagförslag

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats ett

förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971: 392). Med hänsyn till lagstiftningsfrågans beskaffenhet är det enligt min mening inte nödvändigt att höra lagrådet i detta ärende.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att anta lagförslaget.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan-

den har lagt fram.

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1990