om ändring i växtföriidlarrättslagen (1971:392)
Prop.
1990/91:74
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp ibifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 6 december 1990.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Laila Freivalds
För nya växtsorter finns en särskild civilrättslig skyddsform, växtforädlar-rätt. Denna skyddsform som företer likheter med patent regleras i växtför-ädlarrättslagen (1971:392) och växtförädlarrättskungörelsen (1971:393).
I propositionen föreslås en ändring i lagstiftningen så att sorter av ettytterligare antal växtsläkten omfattas av lagen samt att den nuvarandeindelningen av de skyddade släktena och arterna ersätts med en alfabetiskuppräkning.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.
1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 74
Förslag till
Lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971: 392)
Härigenom föreskrivs att bilagan till växtförädlarrättslagen (1971:392)
skall ha följande lydelse.
Bilaga
Agrostis spp.
Ven
Allium spp.
Lök
Alopecurus pratensis L.
Ängskavle
Alstroemeria L.
Perulilja
Anethum graveolens L.
Dill
Apium graveolens L.
Selleri
Aronia spp.
Aronia
Asparagus officinalis L.
Sparris
Avena byzantina K. Koch
Rödhavre
Avena sativa L.
Havre
Begonia elatior (Begonia x Hiemalis)
Begonia
Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. altissima Döll
Sockerbeta
Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. conditiva Alef.
Rödbeta
Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. crassa Alef.
Foderbeta
Brassica napus L. var. oleifera Metzg.
Raps
Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb.
Kålrot
Brassica nigra (L.) W. Koch
Svartsenap
Brassica oleracea L.
Kål
Brassica oleracea L. ssp. acephala DC.
Fodermärgkål
Brassica rapa L. var. oleifera Metzg.
Rybs
Brassica rapa L. var. rapifera Metzg.
Rova
Bromus arvensis L.
Renlosta
Bromus inermis Leyss.
Foderlosta
Camelina sativa (L.) Crantz
Oljedådra
Cannabis sativa L.
Hampa
Capsicum annuum L.
Paprika
Chrysanthemum spp.
Krysantemum
Cucumis melo L.
Melon
Cucumis sativus L.
Gurka
Cynosurus cristatus L.
Kamäxing
Dactylis glomerata L.
Hundäxing
Daucus carota L.
Morot
Dianthus caryophyllus L.
Nejlika
Euphorbia pulcherrima Willd. ex Klotzsch
Julstjärna
Festuca spp.
Svingel
Festulolium spp.
Rajsvingel
Fragaria spp.
Jordgubbar, smultron
Senaste lydelse 1985:262.
Glycine max (L.) Merrill
Helianthus annuus L.
Hippophae spp.
Hordeum vulgäre L.
Lactuca sativa L.
Linum usitatissimum L.
Lolium spp.
Lonicera spp.
Lupinus angustifolius L.
Lupinus luteus L.
Lycopersicon esculentum P. Mill.
Malus spp. (även grundstam)Medicago spp.
Ornithopus sativus Brot.
Papaver somniferum L.
Pastinaca sativa L.
Pelargonium-Peltatum-HybridiPelargonium-Peltatum x Pelargonium-Zonale-Hybridi
Pelargonium-Zonale-Hybridi
Petroselinum crispum (Mill.) Nym. ex A.
Phalaris arundinacea L.
Phaseolus coccineus L.
Phaseolus vulgaris L.
Phleum spp.
Pisum sativum L.
Poa spp.
Populus spp.
Potentilla fruticosa L.
Prunus spp. (även grundstam)
Pyrus spp. (även grundstam)
Raphanus sativus L. var. niger (Mill.) S.Raphanus sativus L. var. radicula Pers.Ribes spp. (även grundstam)Rosa spp.
Rubus spp.
Saintpaulia ionantha H. Wendl.
Salix spp.
Secale cereale L.
Sinapis alba L.
Solanum tuberosum L.
Sorbus spp.
Spinacia oleracea L.
Streptocarpus x hybridus Voss
Trifolium hybridum L.
Trifolium pratense L.
Sojaböna
SolrosHav t omKorn
SallatLinRajgräsTrpBlålupinGullupinTomat
ÄppleLusern
Seradella
VallmoPalsternackaHängpelargon
Vanlig pelargon
W. Hill PersiljaRörflenRosenbönaBönaTimotejÄrtGröeAsp, poppelTok
Körsbär, plommon,persika, aprikosPäron
Kerner Rättika
Rädisa
Vinbär, krusbärRos, nyponHallon, björnbär
SaintpauliaPil, sälg, videRågVitsenapPotatisRönnSpenatKornettblomma
AlsikeklöverRödklöver
Trifolium repens L.
Triticosecale Wittmack
Triticum aestivum L. emend. Fiori et Paol.Triticum durum Desf.
Triticum turgidosecale
Vitklöver
Rågvete
Vete
Makaronivete
Rågvete
Vaccinium spp.
Vicia faba L. var. major Harz.
Vicia faba L. var. minor Harz.
Vicia villosa Roth
Blåbär, lingonBondbönaÅkerbönaLuddvicker
Zea mays L.
Majs
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 december 1990
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Eng-ström, S. Andersson, Göransson, Dahl, R. Carlsson, G. Andersson,Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin,Larsson, Åsbrink
Föredragande: statsrådet Freivalds
För nya växtsorter finns en särskild civilrättslig skyddsform, växtförädlar-rätt. Denna skyddsform som företer likheter med patent regleras i växtför-ädlarrättslagen (1971:392) och växtförädlarrättskungörelsen (1971:393).Den som har framställt en ny växtsort kan genom registrering få vissensamrätt att yrkesmässigt utnyttja sorten. Skyddstiden är 20 år. Ansök-ningar om växtförädlarrätt prövas av statens växtsortnämnd. Utredningav frågan huruvida förutsättningarna för att erhålla växtförädlarrätt före-ligger skaffar nämnden genom att föranstalta om prov med material avväxtsorten.
En grundläggande förutsättning för att den som framställt en växtsortskall kunna få denna registrerad är att sorten tillhör de växtsläkten ellerväxtarter som anges i en bilaga till växtförädlarrättslagen (se 1 §). Dennaförteckning fanns tidigare intagen som en bilaga i växtförädlarrättskungö-relsen. Det ankom då på regeringen att bestämma vilka växtsläkten ellerväxtarter som skulle vara med i förteckningen. Med hänsyn till kravet pålagform i 8 kap. 2 § regeringsformen ansågs det emellertid att växtförädlar-rättens objekt borde regleras direkt i lagen. Bilagan flyttades därför frånkungörelsen till lagen i samband med vissa lagändringar som vidtogs år1982 (se prop. 1981/82:136, LU 4, rskr. 13, SFS 1982:991). Bilaganomfattar för närvarande ett 90-tal släkten och arter. Dessa är indelade ilantbruksväxter, trädgårdsväxter och skogsträd. Trädgårdsväxterna är i sintur indelade i köksväxter, frukträd och bärväxter samt prydnadsväxter.
Den svenska lagstiftningen om växtförädlarrätt grundas på 1961 årskonvention för skydd av växtförädlingsprodukter i dess lydelse efter revi-sioner år 1972 och år 1978. De stater, däribland Sverige, som har tillträttkonventionen bildar en union för skydd av växtförädlingsprodukter,L’Union pour la protection des obtentions végétales (UPOV). 1978 årsreviderade konventionstext tillträddes av Sverige år 1982. En närmareredogörelse för innehållet i växtförädlarrättskonventionen finns intagen iprop. 1981/82:136 s. 13 ff.
Statens växtsortnämnd har i en skrivelse den 29 augusti 1990 till regering-en föreslagit dels att alfabetisk indelning fortsättningsvis skall tillämpas ibilagan till växtförädlarrättslagen, dels att följande växtsläkten skall tasupp i bilagan, nämligen Festulolium spp., Rosa spp., Hippophae spp.,Aronia spp., Lonicera spp., Sorbus spp. och Populus spp.
Som skäl för förslaget att införa en alfabetisk indelning i bilagan harväxtsortnämnden angivit att detta syftar till att förhindra att bilagansindelning i användningsområden skall begränsa möjligheten att meddelaväxtförädlarrätt för en viss växtsort med en annan användning än den somfinns angiven i bilagan. Enligt nämnden torde den nuvarande rubriksätt-ningen i bilagan gå tillbaka på den indelning som ligger till grund förförteckningen över de växtsorter som nämnden godkänt för statsplombe-ring enligt utsädesförordningen (1980:438). Vissa växtslag förekommerdärvid under flera rubriker. UPOV ger årligen ut en förteckning överskyddade växtsläkten och arter i medlemsländerna. 1 denna förteckningredovisas släkten och arter i alfabetisk ordning.
Frågan om att ta upp Festulolium spp., en hybrid mellan ängssvingel ochengelskt rajgräs, har aktualiserats hos växtsortnämnden av Svalöf AB.Bolaget har också gett in en ansökan till nämnden om växtförädlarrätt fören sort av Festulolium. Växtsortnämnden ansluter sig till bolagets förslagatt Festulolium tas upp i bilagan och föreslår efter hörande av institutio-nen för systematisk botanik vid universitetet i Uppsala att denna hybridpå svenska benämns rajsvingel. Föreskriven provning bör enligt nämndenkunna ske under förutsättning att avtal kan erhållas med t. ex. Storbritan-nien.
Sveriges lantbruksuniversitet har hos växtsortnämnden anhållit att bär-sorter framställda av Rosa spp., Hippophae spp., Aronia spp., Loniceraspp. och Sorbus spp. skall tas upp i bilagan. Rosa spp. är för närvarandeupptagen i bilagan under rubriken Prydnadsväxter. Nämnden föreslår attbilagan ändras i enlighet med lantbruksuniversitets förslag och förklararatt benämningarna på svenska bör vara nypon, havtorn, aronia, try resp,rönn. Nämnden räknar med att träffa avtal om provning av sorter avdessa växtslag med andra länder.
Lantbruksuniversitetet har till växtsortnämnden med tillstyrkan över-lämnat en framställning från institutionen för ekologi och miljövård omatt släktet Populus spp. skall omfattas av bestämmelserna om växtföräd-larrätt. Nämnden föreslår att Populus spp., poppel och asp, förs in ibilagan till växtförädlarrättslagen. Provning torde enligt nämnden kunnaanordnas genom avtal med annat land.
Mitt förslag: Växtförädlarrättslagen utvidgas till att omfattarajsvingel, nypon, havtorn, aronia, try, rönn, poppel och asp. Av-snittsindelningen i bilagan till växtförädlarrättslagen slopas ochväxtslagen och växtarterna anges i alfabetisk ordning.
Skälen för mitt förslag: För att omfattas av växtförädlarrätt bör enligtvad som för närvarande gäller ett växtslag eller en växtart vara odlingsbaroch således tillhöra kulturväxterna. Det bör också finnas ett behov av attskydda sorter av släktet eller arten i fråga. Slutligen måste det finnasmöjlighet att prova sorterna för registrering (jfr SOU 1969:15 s. 73 f.).
De växtsläkten som växtsortnämnden föreslår skall omfattas av växtför-ädlarrätt är alla odlingsbara. Festulolium är en hybrid avsedd som djurfo-der. En ansökan om skydd för en sort av denna hybrid har redan givits intill växtsortnämnden. Släktena Rosa, Hippophae, Aronia, Lonicera ochSorbus används för närvarande i huvudsak endast för sitt prydnadsvärdeoch släktet Rosa omfattas redan av växtförädlarrättslagen vid sådan an-vändning (ros). Vid lantbruksuniversitetets avdelning för hortikulturellväxtförädling bedrivs emellertid växtförädling inom dessa släkten i syfteatt framställa sorter som skall användas för produktion av naturliga färg-substanser och livsmedelsprodukter. Odling av lövträd från släktet Popu-lus kan vara intressant som alternativ till granplantering på åkermark.Balsampoppel kan exempelvis användas för massatillverkning och somytfanér. Svensk förädling av balsampoppel och en del andra poppelarterpågår vid lantbruksuniversitetet institutioner för ekologi och miljövårdresp, skogsgenetik. Av växtsortnämndens skrivelse framgår att det tordefinnas möjlighet att sluta avtal med andra länder om provning av sorterfrån de aktuella växtsläktena och växtarterna.
Det finns alltså förutsättningar för att låta sorter av de nu omnämndaväxtsläktena och arterna omfattas av växtförädlarrättslagen. Jag anser attdet är angeläget att de bereds möjlighet till ett sådant skydd. Växtförädlar-rättslagen bör således utvidgas till att omfatta sorter av växtsläktena Festu-lolium (rajsvingel), Rosa (ros och nypon) för annat än prydnadsändamål,Hippophae (havtorn), Aronia (aronia), Lonicera (try), Sorbus (rönn) ochPopulus (poppel och asp). Jag vill i sammanhanget nämna att det i sam-band med det arbete som pågår inom UPOV med en revision av konven-tionen om skydd av växtförädlingsprodukter har väckts förslag om attkonventionsstaterna skall förplikta sig att tillämpa konventionen på helaväxtriket.
Bilagan till växtförädlarrättslagen är för närvarande indelad i avsnittavseende A. Lantbruksväxter, B. Trädgårdsväxter med underrubrikerna 1.Köksväxter, 2. Fruktträd och bärväxter och 3. Prydnadsväxter samt C.Skogsträd. Denna indelning bidrar till att bilagan blir mer överskådlig ochläsvänlig. Indelningen kan emellertid medföra att växtförädlarrätt måstevägras för en sort av ett släkte eller en art som visserligen finns upptagen ibilagan men som placerats under ett annat rubricerat användningsområde
än vad den aktuella sorten är avsedd for. Detta har föranlett att vissa Prop. 1990/91:74växtsläkten och arter som exempelvis majs, sojaböna och ärt finns upptag-na under mer än en rubrik i bilagan. Jag anser att övervägande skäl talarför att slopa den nuvarande indelningen och ställer mig därför bakomväxtsortnämndens förslag att de i bilagan upptagna växtslagen och växtar-terna fortsättningsvis skall anges med sina latinska namn i rent alfabetiskordning.
I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats ettförslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392).
Med hänsyn till lagstiftningsfrågans beskaffenhet är det enligt min me-ning inte nödvändigt att höra lagrådet i detta ärende.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att anta lagförslaget.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar attgenom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan-den har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990