Prop. 1981/82:136

om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392)

Prop. 1981/82: 136

Regeringens proposition 1981/82: 136

om ändring i växtförädlarrättslagen (1971: 392);

beslutad den 6 maj 1982.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN CARL AXEL PETRI

Propositionens huvudsakliga innehåll

För nya växtsorter finns en särskild civilrättslig skyddsform, växtföräd- larrätt. Denna skyddsform regleras i växtförädlarrättslagen ( 1971: 392) och växtförädlarrättskungörelsen ( 1971:393 ). Den som har framställt en ny växtsort kan genom registrering få viss ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja sorten.

Den svenska lagstiftningen om växtförädlarrätt grundas på 1961 års konvention för skydd av växtförädlingsprodukter. Denna konvention har reviderats år 1978.

I propositionen föreslås att Sverige tillträder 1978 års ändrade konven- tionstcxt. För att göra detta möjligt behövs vissa mindre ändringari växt- förädlarrättslagen. Propositionen innehåller förslag till sådana ändringar.

Vidare läggs fram förslag till några lagändringar som inte föranleds av 1978 års konventionstext. Sålunda föreslås att skyddstiden förlängs från 15 eller. beträffande vissa växtarter, 18 år till 20 år. Dessutom föreslås vissa ändringar i syfte att anpassa regleringen till föreskrifterna i den nya rege- ringsformen om normgivningskompetcnsen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Prop. 1981/82: 136

IJ

Lagförslag

Förslag till Lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971: 392)

Härigenom föreskrivs i fråga om växtförädlarrättslagcn (1971 : 392) dels att i 31. 47. 49 och 50 55 ordet "Konungen” skall bytas ut mot ””regeringen",

dels att 1—3. 5.8 och 21 55 skall ha nedan angivna lydelse. dels att till lagen skall fogas en bilaga av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

! &

Denna lag äger tillämpning på växtsort. tillhörande växtsläkte el- ler växtart som Konungen bestäm-

Denna lag ska/[ tillämpas på växtsorter som tillhör de växtsläk- ten eller växtarter som anges i bila-

mer. gan till denna lag.

2 &

Förädlare. som här i riket framställt en växtsort. eller hans rättsinneha- vare kan genom registrering få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja sorten enligt denna lag (växtförädlarrätt).

Förädlarc som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige eller sådan förädlares rättsinnehavare kan förvärva växtförädlarrätt även till sort som framställts utomlands.

Konungen kan. i den mån det är nödvändigt för uppfyllande av S ve- riges förpliktelser enligt överens- kommelse medfrämmande stat och i övrigt under förutsättning av öm- sesidighet eller om det är av bety- dande allmänt intresse. förordna att växtförädlarrätt får förvärvas även för sort som framställts i främmande stat av annan än den som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige.

3

Växtsort registreras endast om den

Växtfr'irr'idlarrätt får också för- värvas

]. av _)?"irädlare. som har fram- ställt en växtsart i en främmande stat som är ansluten till konven- tionen den 2 december 1961 för skydd av växtförädlingsprodukter. eller av sådan förädlares rättsinne- havare,

2 . av förädlare, som är medbor- gare i eller har hemvist i en sådan stat och som i annat fall än som anges under 1 har framställt en växtsort utomlands, eller av sådan förädlares rättsinnehavare.

Växtfr'irädlarrätt får förvärvas även i annat fall; om regeringen finner att det är av betydande in- tresseför svensk folkförsörjnin g el- ler för den svenska växtodlingen.

%

1. genom minst ett viktigt kännetecken tydligt skiljer sig från annan sort som blivit känd före dagen för registreringsansökningen.

Prop. l98'l/82: 136 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. är tillräckligt likformig (homogen) med hänsyn tagen till de särdrag. som dess sexuella eller vegetativa förökning betingar.

3. efter förökning utförd i enlighet med den av förädlaren anvisade förökningsmetoden är beständig (stabil) med avseende på sina väsentliga kännetecken.

Växtsort anses som känd, om material därav yrkesmässigt utbjudits till försäljning eller eljest tillhandahållits eller om den intagits i eller anmälts till officiell sortlista, förekommer i allmänt tillgänglig referenssamling eller noggrant beskrivits i allmänt tillgänglig skrift eller om den eljest kommit till allmänhetens kännedom.

Registrering får ej ske, om växt- material av sorten med samtycke av förädlaren eller hans rättsinne- havare yrkesmässigt fötts i handeln här i riket före dagen för registre- ringsansökningen eller utom riket mer än _tra årföre nämnda dag.

Ul,

Konungen kan förordna att ansö- kan om registrering av växtsm't. vil- ken tidigare angivits i ansökan om skydd utom riket, skall vid tillämp- ning av 3 5 första stycket 1 och tredje stycket anses gjord samtidigt med ansökningen utom riket. om sökanden yrkar det.

Registrering får ej ske. om växt- material av sonen med samtycke av förädlaren eller hans rättsinne- havare yrkesmässigt förts i handeln

I. här i riket före dagen för registreringsansökningen.

2. utomlands tidigare än sex'är före dagen för ansökningen. när denna gäller vin. fruktträd, skogs- träd, prydnadsträd eller deras grundstammar,

3. utomlands tidigare än fvra år före dagen för ansökningen, när denna gäller annan växt än som avses under 2.

Har en växtsort angetts i en an- sökan om skydd i en stat som är ansluten till konventionen den 2 de- cember 196! för skydd av växtför- ädlingsprodukter och söks registre- ring av växtsorten här i riket inom tolv månader från den dag då an- sökningen gjordes i den främmande staten (prioritetstiden). skall vid tillämpning av 3 55 första stycket I och tredje stycket den här ingivna ansökningen anses gjord samtidigt med ansökningen i den fi't't'mmande staten. om sökanden yrkar det. Så- dan prioritet får ätnjutas även från ansökan om skydd som avser en (Innan främmande stat. om mot- svarande prioritet från svensk an— sökan om - skydd för växtsort medges i den stat där den tidigare ansökningen gjordes och om den där gällande lagstiftningen ihuvud- sak överensstämmer med konven- tionen. Har ansökan om skydd

Prop. 1981/82: 136

Nuvarande lydelse

I förordnande skall anges de när- mare villkor ttnder vilka sådan prio- ritet får åtnjutas.

Föreslagen lydelse

gjorts i flera främmande stater, räknas tolvmänadersfristen från den dag då den första ansökningen om skydd gjordes.

Regeringen eller myndighet som

' regeringen bestämmerföreskriver i

vilken ordning yrkande om prioritet skall framställas och vilka hand- lingar sotn skall inges till stöd för yrkandet. Iakttas ej dessaföreskrif- ter,f'är prioritet inte ätnjutas.

85

Sortbcnämning skall göra det möjligt att skilja växtsorten från andra sorter.

Sortbenämning fär icke godtagas om den !. består av enbart siffror.

2. uppenbarligen är ägnad att vi]- seleda allmänheten.

3. strider mot lag eller annan för- fattning eller mot allmän ordning el- ler om den är ägnad att väcka för- argelse.

4. kan förväxlats med sortbenäm- ning som för sort av samma eller närstående växtart införts eller fö- reslagits för införande i växtsortre-- gistret eller annan officiell sortlista eller som användes på föröknings- material av sådan sort.

5. kan förväxlas med varu- märke. namn, firma eller annan be- teckning för vilken annan än sökan- den ätnjuter skydd och som skulle ha utgjort hinder mot att registrera sortbenämningen som varumärke. för material av växtsort eller för varor av liknande slag.

6. kan förväxlas med sådant va- rumärke för material av växtsort el- ler för varor av liknande slag. för vilket sökanden åtnjuter skydd.

Konungen kan under förutsätt:- ning av ömsesidighet förordna. att sortbenämning som registrerats el- ler sökts registrerad i främmande stat skall utan hinder av första och

Sortbcnämning får icke godtagas om den

1. består av enbart siffror. såvi- da det inte ärfast praxis att beteck- na if'rägavaramle sort på detta sätt.

2. uppenbarligen är ägnad att vil- seleda allmänheten.

3. strider mot lag eller annan för- fattning eller mot allmän ordning el- ler om den är ägnad att väcka för- argelse. _

4. kan förväxlas med sortbenäm- ning som för sort av samma eller närstående växtart införts eller fö- reslagits för införande i växtsortrc- gistret eller annan officiell sortlista eller som användes på föröknings- material av sådan sort.

5. kan förväxlas med varu- märke. namn. firma eller annan be- teckning för vilken annan än sökan- den åtnjuter skydd och som skulle ha utgjort hinder mot att registrera sortbenämningen som varumärke. för material av växtsort eller för varor av liknande slag.

6. kan förväxlas med sådant va- rumärke för material av växtsort el- ler för varor av liknande slag. för vilket sökanden åtnjuter skydd.

Regeringen kan under förutsätt- ning av ömsesidighet förordna. att sortbenämning som registrerats el- ler sökts registrerad i främmande stat skall utan hinder av första och

Prop. 1981/82: 136 Nuvarande lydelse

andra styckena registreras i Sveri- ge, om icke synnerliga skäl är där- emot.

21

Växtförädlarrätt gäller från den dag, då ansökningen om registre- ring bifölls. och kan upprätthållas under femton eller, såvitt gäller vin, fruktträd och deras grundstom- rnar, skogsträd och prydnadsträd, aderton år räknat från ingången av året efter det. då beslutet om regist- rering vann laga kraft.

Föreslagen lydelse

andra styckena registreras i Sveri- ge. om icke synnerliga skäl är där— emot.

5

Växtförädlarrätt gäller från den dag. då ansökningen om registre- ring bifölls, och kan upprätthållas under 20 år räknat från ingången av året efter det, då beslutet om regist- rering vann laga kraft.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Prop. 1981/82: 136

A. Lantbruksväxter

Agrostis spp. Alopecurus pratensis L. Avena byzantina K. Koch

Avena sativa L. _ Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. altissima Döll Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. crassa Alef. Brassica napus L. var. oleifera Metzg. Brassica napus L. var.-napobrassica (L.) Rchb. Brassica nigra (L.") W. Koch Brassica oleracea L. ssp. acephala DC.. ' Brassica rapa L. var. oleifera Metzg. ' Brassica rapa L. var. rapifera Metzg. Bromus arvensis L.

Bromus inermis Leyss. Camelina sativa (L.) Crantz Cannabis sativa L. Cynosurus cristatus L. Dactylis glomerata L. Festuca spp. Glycine max (L.) Merrill

Helianthus annuus L. Hordeum vulgare L. Linum usitatissimum L. Lolium spp.

Lupinus angustifolius L. Lupinus luteus L. Medicago spp. Ornithopus sativus Brot. Papaver somniferum L. Phalaris arundinacea L. Phaseoulus vulgaris L. Phleumspp. Pisum sativum L.

Poa spp.

Secale cereale L. Sinapis alba L. Solanum tuberosum L.

Trifolium hybridum L. _

Trifolium pratense L. Trifolium repens L. Triticum aestivum L. emend. Fiori ct Paol. Triticum durum Desf. Vicia faba L. var. minor Harz. Vicia sativa L. Vicia villosa Roth an mays L.

' Jfr SFS 1978: 475.

6

Bilaga '

Ven Ängskavle Rödhavre Havre . Sockerbeta Foderbeta

. . Raps

Kålrot Svartsenap F odermårgkål Rybs Rova Renlosta Foderlosta Oljedådra Hampa Kamäxing Hundäxing _ Svingel Sojaböna Solros Korn Lin Rajgräs Blålupin Gullupin Lusern Seradella Vallmo Rörflen Böna Timotej Ärt Gröc

Råg Vitsenap Potatis Alsikeklövcr Rödklöver Vitklöver Vete Makaronivetc Åkerböna Fodervicker Luddvicker Majs

Prop. 1981/82: 136

B. Trädgårdsväxter

]. Köksväxter

-Allium spp. Anethum graveolens L. Apium graveolens L. Asparagus officinalis L; Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. conditiva Alef. Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb. Brassica oleracea L. Capsicum annuum L. Cucumis melo L. Cucumis sativus L.

Daucus carota L. Glycine max (L.) Merill Lactuca sativa L.

Lycopersicon esculentum P. Mill.

Pastinaca sativa L. Petroselinum crispum (Mill.) Nym. ex A. W. Hill Phaseolus vulgaris L. Pisum sativum L. Raphanus sativus L. var. niger (Mill.) S. Kerner Raphanus sativus L. var. radicula Pcrs. Spinacia oleracea L. Vicia l'aba L. var. major Harz. Zea mays L.

2. Fruktträd och bärväxter Malus spp. Pyrus spp. Prunus spp.

Fragaria spp.

Ribes spp. Rubus spp.

Vaccinium spp. Grundstam för Malus, Pyrus. Prunus och Ribes

3. Prydnadsväxter Alstroemeria L. Begonia elatior (Begonia x Hiemalis) Chrysanthemum spp. Dianthus caryophyllus L. Euphorbia pulcherrima Willd. ex Klotzsch Pelargonium-Peltatum-Hybridi Pelargonium-Zonale—Hybridi Pelargonium-Peltatum x Pelargonium- ' Zonale-Hybridi Phaseolus coccineus L. Potentilla fruticosa L.

Lök Dill Selleri Sparris Rödbeta Kålrot Kål Paprika Melon Gurka Morot Sojaböna Sallat Tomat Palsternacka Persilja Böna Ärt Rättika Rädisa Spenat Bondböna Majs

Äpple

Päron Körsbär. plommon. persika. aprikos Jordgubbar. smultron Vinbär. krusbär Hallon, björnbär Blåbär. lingon

Perulilja Begonia Krysantemum Nejlika J ulstjärna Hängpelargon Vanlig pelargon

Rosenböna "l'ok

Prop. 1981/82: 136

8. Rosa spp. Ros Saintpaulia ionantha H. Wendl. Saintpaulia Streptocarpus x hyrbridus Voss

Kornettblomma -'C. Skogsträd

Salix spp. Pil, sälg, vide

Prop. 1981/82: 136 9

Utdrag J USTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982—024 ]

Närvarande: statsrådet Ullsten. ordförande. och statsråden Friggebo. Dahlgren, Söder, Johansson. Wirtén, Andersson, Boo. Petri, Eliasson, Gustafson, Elmstedt, Tillander. Molin

Föredragande: statsrådet Petri

Lagrådsremiss om ändringar i växtförädlarrättslagen (1971: 392)

l ' Inledning

För nya växtsorter finns en särskild civilrättslig skyddsform, växtföräd- larrätt. Denna skyddsform. som uppvisar stora likheter med patent. regle- ras i växtförädlarråttslagen (19711392) och växtförädlarrättskungörelsen (1971: 393). Den som har framställt en ny växtsort kan genom registrering få viss ensamrätt att" yrkesmässigt utnyttja sorten.

Den svenska lagstiftningen om växtförädlarrätt grundas på l961 års konvention för skydd av växtförädlingsprodukter (Convention pour la protection des obtentions végétales). i .det följande benämnd ”'växtförädlarrättskonvcntionen". 1961 års konventionstext har tillträtts av Belgien, Danmark. Frankrike. Förbundsrepubliken Tyskland, Israel. Italien, Nederländerna, Schweiz. Storbritannien, Spanien, Sverige och Sydafrika. 'De stater som har tillträtt konventionen bildar en union för skydd av växtförädlingsprodukter. UPOV (l'Union pour la protection des obtentions végétales). UPOV. som har sitt säte -i Geneve, administreras i nära anslutning till Världsorganisationen för den intellektuella äganderät- ten (World Intellectual Property Organization. WIPO). Konventionens administrativa bestämmelser reviderades genom en tilläggsakt år 1972. Samtliga stater som är anslutna till l96l års text har tillträtt tilläggsakten.

Är l975 inleddes inom UPOV arbete på en revision av konventionen. Syftet med revisionen var framför allt att underlätta för vissa stater. som inte hade ansett sig kunna tillträda konventionen i dess ursprungliga ly- delse. att göra detta. Vidare var avsikten att göra vissa ändringar som erfarenheterna av konventionens tillämpning hade visat var önskvärda.

Den 9—23 oktober 1978 hölls i Geneve en diplomatisk konferens för revision av konventionen. I konferensen deltog de tio stater som då var

Prop. 1981/82: 136 10

medlemmar i UPOV (samtliga ovannämnda stater utom Israel och Spa- nien). Ett stort antal icke-medlemsstater deltog som observatörer.

Den diplomatiska konferensen antog en reviderad text av 1961 års kon- vention samt två rekommendationer i anslutning till vissa artiklar i konven— tionen. Den reviderade konventionstexten trädde i kraft den 8 november 1981. sedan den hade tillträtts av sex stater. Danmark. Irland. Nya Zee- land, SchWeiz, Sydafrika och USA.

1978 års konventionstext i de engelska, franska och tyska versionerna jämte en inom justitiedepartementet utarbetad översättning till svenska bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Inom justitiedepartementet har utarbetats en promemoria (Ds Ju 1981: 19) Ändringar i växtförädlarrättslagen . I denna promemoria föreslås att Sverige tillträder 1978 års konventionstext. Vidare läggs fram förslag till den lagstiftning som erfordras för ett svenskt tillträde. 1 promemorian förordas också en lagändring som inte föranleds av 1978 års konventions- text. Sålunda föreslås en förlängning av skyddstiden från 15 eller, beträf- fande vissa växtarter, 18 år till 20 år. Dessutom föreslås vissa författnings- ändringar som föranleds av 1974 års regeringsform. Det i promemorian framlagda lagförslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Efter remiss har yttranden. över promemorian avgetts av Svea hovrätt. lantbruksstyrelsen. statens växtsortnämnd, patent- och registreringsver— ket. näringsfrihetsombudsmannen. statens utsädeskontroll. Sveriges lant- bruksuniversitet. Lantbrukarnas riksförbund. Svenska lantmänncns riks- förbund, Svenska patentombudsföreningen, W Weibull AB och Träd- gårdsnäringens riksförbund.

En sammanställning av rcmissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3. ' '

2. Gällande ordning

2.1 Gällande svensk rätt

Regeringen har i växtförädlarrättslagen (] å) bemyndigats att närmare ange lagens tillämpningsområde med avseende på objektet, dvs. vilka växtsorter som kan skyddas. Lagen är sålunda tillämplig på växtsorter som tillhör sådant växtsläkte eller sådan växtart som regeringen bestämmer. I en bilaga till växtförädlarrättskungörelsen anges dessa växtsläkten och växtarter. För närvarande omfattar bilagan 93 växtsläkten och växtarter. Därav är 461antbruksväxter och 47 trädgårdsväxter. Av trädgårdsväxterna är 22 köksväxter, 14 fruktträd eller bärväxter samt 1 I prydnadsväxter.

Växtförädlarrättslagen innehåller också vissa begränsningar när det gäl- ler växtförädlarrättens subjekt. dvs. vem som kan få- växtförädlarrätt. Sådan rätt kan erhållas av förätllare som har framställt en växtsort i Sverige eller av deras rättsinnehavare. Beträffande sorter som har fram-

Prop. 1981/82: 136 ll

ställts utomlands får växtförädlarrätt förvärvas av den som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige eller av sådan förädlares rättsinne- havare (2 ä'första och andra styckena). .

Regeringen har i lagen bemyndigats att under vissa förutsättningar-för- ordna att växtförädlarrätt får förvärvas för sorter som har framställts utomlands av annan än den som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige. Sådant förordnande får meddelas i den mån det är nödvändigt för att Sverige skall uppfylla sina förpliktelser enligt överenskommelse med annan stat. Förordnande får också meddelas i annat fall under förutsätt- ning av ömsesidighet eller om det är av betydande allmänt intresse (2 % tredje stycket).

Förordnande av det slag som nu har nämnts finns i 2 ? växtförädlarrätts- kungörelsen. Där föreskrivs att växtförädlarrätt får förvärvas ocksåav förädlare som har framställt en växtsort i en främmande stat som är ansluten till 1961 års växtförädlarrättskonvention eller av deras rättsinne- havare. Sådan rätt får vidare förvärvas av förädlare som är medborgare i eller har hemvist i en konventionsstat och som i annat fall har framställt en växtsort utomlands liksom av deras rättsinnehavare.

För att växtförädlarrätt skall kunna beviljas för en växtsort krävs att växtsorten är ny, dvs. att den med minst ett viktigt kännetecken tydligt skiljer sig från varje annan sort som har blivit känd före dagen för registre- ringsansökningen. Vidare måste sorten vara likformig (homogen) och be- ständig (stabil) (3 ä).

Växtförädlarrätten innebär ensamrätt att yrkesmässigt framställa och marknadsföra förökningsmaterial av sorten samt i vissa fall också att yrkesmässigt använda sorten för framställning av förökningsmaterial av annan sort (4 5). Däremot ger växtförädlarrätten i regel inte ensamrätt att framställa konsumtionsvara. Ensamrätten kan inskränkas genom tvångsli- cens (27 5). .

Den som söker skydd i Sverige kan under vissa förutsättningar få priori- tet frän en tidigare ansökan i annan stat. Regeringen har sålunda i 5 & växtförädlarrättslagen bemyndigats förordna att-"ansökan om skydd för en växtsort. som tidigare har angivits i ansökan om skydd i utlandet. skall när det gäller kravet på nyhet (3 & första stycket 1 och tredje stycket) anses gjord samtidigt med den utländska ansökningen. om sökanden begär det. I ett sådant förordnande skall de närmare villkoren för prioritet anges.

Förordnande rörande prioritet har meddelats i 8 s växtförädlarrättskun-' görelsen. För att få åtnjuta prioritet måste sökanden ge in ansökan om skydd i Sverige inom 12 månader från den dag då den utländska ansökning- en gjordes. Vidare skall han iaktta vissa andra i kungörelsen närmare angivna krav.

Ansökningar om växtförädlarrätt prövas av statens växtsortnämnd (6 och 7 åå). Utredning av frågan huruvida förutsättningarna för att erhålla växtförädlarrätt föreligger skaffar nämnden genom att föranstalta om prov

Prop. 1981/82: 136 12

med material av växtsorten (16 ©). Sådant prov får äga rum hos en myndig- het eller institution i ett annat land, i den mån avtal om detta har ingåtts mellan växtsortnämnden och registreringsmyndigheten i det andra landet (10 a & växtförädlarrättskungörelsen).

Växtförädlarrätt kan upprätthållas under högst 15 är. För vin. fruktträd och deras grundstammar samt för skogsträd och prydnadsträd är den längsta skyddstiden dock 18 år. Skyddstiden räknas från ingången av året efter det då beslutet om registrering av sorten vann laga kraft (21 5). För att växtförädlarrätten skall upprätthållas måste sortinnchavaren för varje kalenderår erlägga fastställd årsavgift (23 och 30 så).

Har växtförädlarrätt meddelats trots att de materiella förutsättningarna för detta inte är uppfyllda. skall registreringen av växtförädlarrätten upp- hävas. Talan om upphävande av växtförädlarrätt prövas av allmän domstol (31 ä).

1 växtförädlarrättslagcn finns också bestämmelser om användningen av registrerade sortbenämningar. När en ansökan om växtförädlarrätt görs. - skall sökanden ge in ett förslag till en benämning på sorten (7 %$ andra stycket). Sortbenämningen skall göra det möjligt att skilja växtsorten från andra sorter (8 å). Den som yrkesmässigt utbjuder till försäljning eller annars tillhandahåller förökningsmaterial av en sort för vilken växtföräd- larrätt har meddelats skall därvid använda den benämning som har regi- strerats för sorten. Detta gäller även sedan skyddstiden för sorten har gått ut eller växtförädlarrätten annars har upphört (22 å).

Den som gör intrång i växtförädlarrätt kan drabbas av påföljder i form av .straffl36 &) och skadestånd (37 (i). Skadestånd kan utgå också för intrång som görs under den tid ansökningen om växtförädlarrätt är under pröv- ning, under förutsättning att ansökningen sedermera leder till att växtför- ädlarrätt meddelas (39 s").

Vid sidan av växtförädlarrätten finns i Sverige ett system med obligato- risk statsplombering av utsäde i förening med en växtförädlingsavgift. Bestämmelser härom finns i utsädeslagen (19761298) och utsädesförordÄ ningen (1980: 438). Detta system omfattar så gott som samtliga lantbruks- växter. Utsäde av de sorter som omfattas av systemet får överlåtas eller exporteras endast om statsplombering av utsädet har skett. Den som begår plombering —— vare sig det är förädlaren själv eller någon annan som framställer utsäde är skyldig att betala växtförädlingsavgift. För sort som har registrerats enligt växtförädlarrättslagen föreligger dock avgifts- skyldighet endast om förädlaren har förklarat att han inte avser att ekono- miskt utnyttja växtförädlarrätten för ifrågavarande sort. lnflutna avgifter fördelas mellan förädlarna i förhållande till "vad som har crlagts i avgift för deras växtsorter. Förädlaren kan sålunda ekonomiskt utnyttja sin växtför- ädlarrätt genom att antingen ta ut licensavgifter för annans yrkesmässiga utnyttjande av sorten och då avstå från växtförädlingsavgifter eller att ta emot utdelning av växtförädlingsavgifter och då avstå från att ta ut licens- avgifter.

Prop. 1981/82: 136 . 13

2.2. Växtförädlarrättskonventionen

Växtförädlarrättskonventionen är i sina grunddrag uppbyggd _efter mönster av Pariskonventionen för industriellt rättsskydd och Bernkonven- tionen för skydd av litterära och konstnärliga verk. Konventionens ända- mål är att tillerkänna förädlaren av en ny växtsort eller hans rättsinneha- vare en rätt som närmare anges i konventionen.

Konventionen bygger på principen om s. k. nationell behandling. Detta innebär att en unionsstat är skyldig att ge skyddsberättigade (fysiska eller juridiska personer) hemmahörande i andra unionsstater samma rättigheter som lagstiftningen ger de egna medborgarna (art. 3).

I det följande lämnas en redogörelse för de viktigare ändringar i konven- tionen som gjordes vid 1978 års diplomatiska konferens. För en mera ingående redogörelse för konventionens innehåll hänvisas till prop. 1971:40 s. 24 27 .

Unionsstaterna får tillerkänna förädlaren den rätt som avses i konven- tionen genom en särskild skyddsform eller genom patent. En unionsstat vars nationella lag medger skydd i båda dessa former får emellertid tilläm- pa endast en av skyddsformerna på samma växtsläkte eller växtart (art. 2). Denna bestämmelse har lämnats oförändrad. Det förekommer emellertid i vissa stater (framför allt i USA) att skydd kan meddelas för samma växt- släkte eller växtart både genom patent och genom en särskild skyddsform. I USA meddelas sålunda skydd i form av patent för växtsorter med vegetativ förökning och skydd genom en särskild skyddsform för växt- sorter med sexuell förökning. Vissa växtsorter förökar sig både sexuellt och vegetativt. För att göra det möjligt för sådana stater att tillträda konventionen togs vid 1978 års revision in en undantagsbestämmelse i art. 37. Innebörden av denna bestämmelse är att en stat som före den 31 oktober 1979 beviljar skydd under båda dessa former för samma växtsläkte eller samma växtart får fortsätta att göra detta. om denna stat när den undertecknar konventionen eller deponerar sitt tillträdesinstrument gör förebehåll därom.l

lart. 2 har också tagits in en uttrycklig bestämmelse om att en unionsstat får begränsa tillämpningen av konventionen inom ett växtsläkte eller en växtart till att avse växtsorter som har ett visst slags förökning eller en viss slutlig användning. '

Konventionen är tillämplig på alla växtsläkten och växtarter (art. 4.1). Unionsstaterna förbinder sig att vidta alla nödvändiga åtgärder för att efter hand tillämpa konventionens bestämmelser på största möjliga antal växt— släkten och växtarter. Enligt konventionen i dess ursprungliga Iydelse skall en unionsstat när konventionen träder i kraft för dess vidkommande tilläm—

' En unionsstat som har gjort ett sådant förbehåll har rätt att tilllämpa de patenter— barhctsvillkor och den skyddstid som föreskrivs i den statens patentlagstiftning såvitt gäller de sorter som skyddas enligt den lagstiftningen (art. 37.2).

Prop. 1981/82: 136 14

pa konventionen på åtminstone fem av de växtsläkten som finns upptagna på en lista till konventionen. Staterna förbinder sig vidare att tillämpa konventionen på ytterligare växtsläkten som är upptagna på listan. Denna förbindelse innebär att staterna skall tillämpa konventionen inom en tid av tre år på ytterligare minst två växtsläkten. inom en tid av sex år på ytterligare minst fyra växtsläkten och inom en tid av åtta år på alla växtsläkten på listan (art. 4.2).

När listan gjordes upp togs hänsyn särskilt till förhållandena i Europa. Listan kom därför att omfatta huvudsakligen arter som var lämpade för odling i länder med tempererat klimat. Detta gjorde det svårt för länder i andra världsdelar att tillträda konventionen. På grund härav slopades listan vid 1978 års revision. Liksom tidigare är staterna skyldiga att tilläm- pa konventionen på ett visst minsta antal växtsläkten eller växtarter. men staterna får fritt välja dessa släkten eller arter. En unionsstat skall sålunda när konventionen träder i kraft för vederbörande stat tillämpa den på åtminstone fem växtsläkten eller växtarter. Vidare är staterna skyldiga att inom en tid av tre år från ikraftträdandet tillämpa konventionen på sam- manlagt minst tio växtsläkten eller växtarter. inom en tid av sex år på sammanlagt minst 18 växtsläkten eller växtarter och inom en tid av åtta år från ikraftträdandet på sammanlagt minst 24 växtsläkten eller växtarter (art. 4.2). UPOV:s råd har i konventionen bemyndigats att på begäran av en stat minska det antal växtsläkten eller växtarter som staten måste tillämpa konventionen på eller förlänga de tidsfrister som nu har nämnts eller ge dispens i båda dessa avseenden. Hänsyn skall därvid tas till de särskilda ekonomiska eller ekologiska förhållandena i ifrågavarande stat (art. 4.4 och 4.5).

Eftersom konventionen i 1978 års lydelse lämnar unionsstaterna frihet att avgöra för vilka växtsläkten eller växtarter skydd katt erhållas i veder- börande stat antog den diplomati-ska konferensen en rekommendation av innebörd att varje unionsstat skall. sträva efter att ge möjlighet till skydd för alla de växtsläkten och växtarter som är av väsentlig ekonomisk betydelse i den egna staten.

Unionsstaterna får i ett avseende göra undantag från principen om nationell behandling. En unionsstat som tillämpar konventionen på ett visst växtsläkte eller en viss växtart får enligt 1978 års konventionstext begränsa rätten att få skydd till medborgare i de unionsstater som tillämpar konventionen på detta växtsläkte eller denna växtart och till fysiska och juridiska personer som har hemvist eller säte i någon av dessa stater (art. 3.3). Enligt konventionen i dess ursprungliga lydelse får en unionsstat göra sådan avvikelse från principen om nationell behandling endast såvitt gäller växtsläkte eller växtart som inte finns på den till konventionen fogade listan (art. 4.4).

Omfattningen av det skydd som växtförädlarrätten ger regleras i art. 5. Den rätt som tillerkänns förädlaren innebär att hans tillstånd i förväg måste

Prop. 1981/82:136 . ' ' 15

inhämtas om någon vill framställa i och för yrkesmässig avsättning, ut- bjuda eller yrkesmässigt försälja förökningsmaterial såsom sådant av sor- ten. Vegetativt förökningsmaterial innefattar även hela plantor. Förädla-. rens rätt omfattar också plantor av prydnadsväxter eller delar av sådana plantor. vilka normalt utnyttjas yrkesmässigt för andra ändamål än förök- ning, i fall då de yrkesmässigt utnyttjas såsom förökningsmaterial för framställning av prydnadsväxter eller snittblommor (art. 5.1). En unions- stat får genom lagstiftning i fråga 'om vissa växtsläkten eller växtarter tillerkänna förädlaren en mera omfattande rätt än den som anges i art. 5.1. Särskilt påpekas att ensamrätten får utsträckas ända till den yrkesmässigt försålda produkten (art. 5.4).

[ art. 5] gjordes inte'någon ändring i sak genom 1978 års revision. Den diplomatiska konferensen uttalade emellertid i en rekommendation att den begränsning av skyddet som föreskrivs i art. 5.l kan skapa särskilda problem såvitt gäller vissa växtsläkten eller växtarter. Konferensen ansåg det vara av stor betydelse att växtförädlarna hade möjlighet att skydda sina intressen på ett effektivt sätt men framhöll samtidigt att det måste göras en rättvis avvägning mellan förädlarnas och brukarnas intressen. Konferen- sen rekommenderade konventionsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att beträffande vissa växtsläkten eller växtarter ge en mera omfattande ensamrätt än som anges i art. 5.1. i den mån detta var önskvärt för att skydda förädlarnas berättigade intressen.

De allmänna förutsättningarna för att skydd skall kunna erhållas anges i art. 6. Sålunda krävs att växtsorten är ny. dvs. att den genom ett eller llera viktiga kännetecken tydligt kan skiljas från tidigare kända växtsorter.l Vidare måste sorten vara likformig (homogen) och beständig (stabil). Slut- ligen skall den erhålla en särskild benämning.

En ändring har också gjorts i art. 6. [ .b.i som innehåller vissa bestämmel- ser om nyhetskravet. Enligt den nu gällande lydelsen av konventionen får skydd inte medges för en sort om den. då ansökan om skydd ges in i en unionsstat. med samtycke av förädlaren eller dennes rättsinnehavare har utbjudits eller yrkesmässigt försålts i den staten. I denna bestämmelse har gjorts den ändringen att en unionsstat i sin nationella lagstiftning fär medge att skydd erhålls, trots att sorten har före ansökningsdagen utbjudits eller yrkesmässigt försålts i denna stat sedan högst ett år före ansökningsdagen. Denna ändring gjordes för att tillgodose önskemål från främst USA. vars lagstiftning innehåller en sådan reglering (s.k. period of grace).

Enligt konventionen i dess ursprungliga lydelse gäller vidare att registre- ring av en växtsort inte får ske. om sorten med samtycke av förädlaren

' Enligt konventionen i dess nuvarande lydelse gäller att en unionsstat kan begränsa nyhetskravet i art. 6 beträffande nyligen framställda sorter som finns när konven- tionen träder i kraft för den staten (art. 35). I 1978 års konventionstext har denna bestämmelse ändrats till att avse nyligen framställda sorter som finns den dag då vederbörande stat för första gången tillämpar konventionen på det växtsläkte eller den växtart till vilken en viss sort hör (art. 38).

Prop; 1981/82: 136 ' 16

eller dennes rättsinnehavare har utbjudits eller yrkesmässigt försålts i" annan stat än den där registrering söks sedan mer än fyra år före dagen för ansökningen. [ 1978 års konventionstext görs skillnad mellan å ena sidan vin. skogsträd. fruktträd och prydnadsträd. däri inbegripet deras grund- stammar. och å andra sidan andra växtarter (art. 6.1.b.ii). Beträffande förstnämnda grupp har fyraårsfristen förlängts till' sex år medan fristen är oförändrad för övriga växtarter. Anledningen till denna ändring är att de nu nämnda växtarterna (vin och vissa träd) i regel växer långsamt och att det därför går ganska lång tid innan förädlaren kan bedöma om den nya sorten är så värdefull att det finns skäl att sökaskydd i flera stater.

Den som har gett in en ansökan om skydd för viss växtsort i en unions- stat har s.k. prioritetsrätt. om han inom 12 månader därefter ger in en ansökan om skydd för samma sort i en annan unionsstat. Prioritetsrättcn innebär att den senare skall anses ingiven den dag då den första ansökning- en gavs in (art. 12.1). På denna punkt har inte gjorts någon ändring. Sökanden har en frist på fyra år efter utgången av prioritetstiden för att tillställa en unionsstat för vilken han har begärt prioritet de kompletterande handlingar och det material som krävs enligt den statens lagstiftning (art. 12.3). Även denna bestämmelse är oförändrad. ] l978 års konventionstext har emellertid gjorts det tillägget att- denna stat får kräva att de komplette- rande handlingarna och materialet skall tillhandahållas inom en skälig frist. om den ansökan som utgör grund för prioritetsyrkandet har avslagits eller återkallats. När en ansökan har avslagits eller återkallats. har vederböran- de myndighet nämligen inte längre någon anledning att behålla de handling- ar och det material som sökanden har gett in. Om dessa handlingar och detta material inte bevaras. har myndigheterna i andra unionsstater och tredje man inte möjlighet att kontrollera om den ansökan för vilken priori- tet begärs faktiskt avser samma växtsort som den prioritetsgrundande ansökningen. Det ansågs därför väsentligt att myndigheterna i de andra, stater i vilka skydd söks har rätt att kräva att sökanden omgående ger in kompletterande handlingar och material.

I fråga om sortbenämningen finns detaljerade bestämmelser i art. l3. Sortbenämningen. som är avsedd att vara sortens generiska beteckning. skall göra det möjligt att identifiera den nya sorten. Enligt den ursprungliga konventionstexten får sortbenämningen inte bestå av enbart siffror. Enligt 1978 års konventionstext är detta däremot tillåtet. om det är allmänt tillämpad praxis för att beteckna sorter. Särskilda föreskrifter ges för att säkerställa enhetliga sortbenämningar i alla unionsstaterna. De nationella myndigheterna i unionsstaterna är skyldiga att registrera den benämning som sökanden har föreslagit. om inte en stats myndighet finner att den föreslagna benämningen är olämplig i vederbörande stat.

Art. 13 innehåller i sin ursprungliga lydelse ett antal bestämmelser rörande förhållandet mellan sortbenämningar och varumärken. Dessa be- stämmelser har vållat svårigheter för vissa stater. [ 1978 års konventions-

Prop. 1981/82:136 17

text finns inte någon reglering av förhållandet mellan sortbenämningar och varumärken. utan denna fråga får regleras i nationell lag. Unionsstaterna är emellertid skyldiga att se till att inga rättigheter i den beteckning som har registrerats som sortbenämning hindrar den fria användningen av denna benämning. och detta även efter det att skyddet har upphört (art. 13.1). Tredje mans äldre rättigheter påverkas inte (art. 13.4). Det är tillåtet att, när en sort utbjuds till försäljning eller säljs. till den registrerade sortbe- nämningen foga ett varumärke eller en liknande beteckning. Om en sådan beteckning tillfogas, skall sortbeteckningen likväl vara lätt att urskilja (art. 13.8).

De traktaträttsliga och administrativa bestämmelserna i 1978 års kon- ventionstext skiljer sig på många punkter från motsvarande bestämmelscri den ursprungliga lydelsen. Ändringarna har i allmänhet lett till att växtför- ädlarrättskonventionen har bringats i överensstämmelse med andra kon- ventioner inom immaterialrätten som har utarbetats under senare år.

1978 års konventionstext träder i kraft en månad efter det att minst fem stater har deponerat tillträdesinstrument under förutsättning att minst tre av de stater som har tillträtt denna text redan tidigare var medlemmar i unionen genom att ha tillträtt konventionen i dess ursprungliga lydelse (art. 33.1)

Den reviderade konventionstexten innehåller också en reglering av för- hållandet mellan stater som är bundna av olika texter (art. 34.2). En unionsstat som inte är bunden av 1978 års text får sålunda genom medde- lande till UPOV:s generalsekreterare förklara att den kommer att tillämpa 1961 års text i förhållande till även de stater som är bundna av endast 1978 års text. En stat som är bunden av endast 1978 års text skall tillämpa den texten gentemot en unionsstat som har avgivit sådan förklaring (art. 34.1). En unionsstat som inte tillträder 1978 års text och inte avger en sådan förklaring har inte något traktaträttsligt förhållande till de stater som blir medlemmar i unionen genom att tillträda 1978 års text. Mellan två stater som båda är bundna av endast 1961 års text men av vilka endast den ena tillträtt I978 års text gäller givetvis 1961 års text. "

Hänvisningar till S2-2

  • Prop. 1981/82:136: Avsnitt 5.1

3. Sammanfattning av departementspromemorian

Det påpekas till en början i promemorian att den år 1978 genomförda revisionen av 1961 års konvention för skydd av växtförädlingsprodukter hade till huvudsakligt syfte att underlätta för vissa stater att tillträda konventionen. Det framhålls vidare att de sakliga ändringarna är av bc- gränsad omfattning.

l promemorian föreslås att Sverige tillträder 1978 års konventionstext. För att så skall kunna ske fordras att växtförädlarrättslagen ändras på några punkter så att den kommer att överensstämma med den reviderade 2 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 136

Prop. 1981/82: 136 18

konventionstexten. I promemorian läggs fram förslag till sådana ändringar.

Promemorian innehåller också en del andra förslag. Sålunda förordas att skyddstiden för växtsorter förlängs från nuvarande 15 eller. beträffande vissa växtsorter. 18 år till 20 år. Vidare föreslås en mindre ändring av kraven på de benämningar som skall registreras för skyddade växtsorter. l promemorian läggs också fram förslag till lagändringar som syftar till att anpassa växtförädlarrättslagen till den nya regeringsformen .

4. Frågan om Sveriges tillträde till 1978 års konventionstext

Departementspromemorians förslag att Sverige snarast tillträder 1978 års konventionstext av växtförädlarrättskonventioncn har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissinstanserna. Ingen remissinstans har uttalat sig mot ett svenskt tillträde till konventionstexten.

1978 års revision av växtförädlarrättskonventionen innebär inte några ändringar i de grundläggande principerna i konventionen och inte heller några ändringar av större saklig betydelse. Som tidigare har nämnts var syftet med revisionen av konventionen att underlätta för vissa stater som inte hade ansett sig kunna tillträda konventionen i dess ursprungliga ly- delse att göra detta. Av denna anledning genomfördes vissa sakliga änd- ringar. Vidarc gjordes vissa mindre ändringar som erfarenheterna av kon- ventionens tillämpning hade visat. vara önskvärda. Slutligen genomfördes vissa ändringar i de traktaträttsliga och administrativa bestämmelserna för att bringa dem i överensstämmelse med andra konventioner inom immate- n'alrätten som har utarbetats under senare år. Den reviderade konventions- texten trädde i kraft den 8 november 1981.

De ändringar som gjordes för att underlätta för utomstående stater att tillträda konventionen är i huvudsak följande.

Enligt konventionen i dess ursprungliga lydelse måste konventionssta- terna tillämpa konventionen på ett visst minsta antal växtsläkten som finns upptagna på en lista som är fogad till konventionen och som huvudsakligen tar upp arter som är lämpade för odling i länder med tempererat klimat. För att undanröja de svårigheter som detta skapar för länder i andra världsdelar att tillträda konventionen har listan slopats. Staterna är dock fortfarande skyldiga att tillämpa konventionen på ett visst minsta antal växtsläkten eller växtarter. men staterna får fritt välja dessa släkten eller arter.

Enligt konventionen i dess ursprungliga lydelse får en stat som medger skydd både genom en särskild skyddsform och genom patent tillämpa endast en av skyddsformerna på samma växtsläkte eller växtart. Vissa stater, framför allt USA. medger dock att både patent och växtförädlarrätt i vissa fall meddelas för samma växtsläkte eller växtart. För att göra det möjligt för stater med ett sådant system att tillträda konventionen ges

Prop. 1981/82: 136 19

dessa stater rätt att även i fortsättningen tillämpa båda skyddsformerna på samma växtsläkte eller växtart.

Genom 1978 års konventionstext ges en unionsstat möjlighet att anse nyhetskravet uppfyllt trots att en sort har utbjudits eller yrkesmässigt försålts i den staten under högst ett år före den dag då ansökan om skydd görs (s.k. period of grace).

Slutligen har gjorts vissa uppmjukningar i regleringen rörande sortbe- nämningar.

De ändringar som nu har behandlats innebär att staterna ges vissa valmöjligheter. Detta medför givetvis att rättslikheten mellan unionssta- terna kan komma att minska. Från svensk synpunkt måste detta anses vara en nackdel. Uppmjukningen av konventionen på dessa punkter har dock bedömts nödvändig för att kunna få en större krets stater att tillträda konventionen. I viss mån har detta syfte redan uppnåtts. eftersom USA och Nya Zeeland har tillträtt den reviderade konventionstexten. Även andra utomeuropeiska Stater som är viktiga när det gäller utbyte av förök- ningsmaterial har uttalat starkt intresse för den reviderade konventionen. t.ex. Australien och Kanada. Enligt min uppfattning uppväger den ökade anslutningen till konventionen väl den nyss redovisade nackdelen. Det måste också vara ett svenskt intresse att växtförädlarrättskonventionen får största möjliga anslutning av stater i vilka växtförädling bedrivs. Jag före- slår alltså att Sverige snarast tillträder 1978 års konventionstext.

5. Allmän motivering till den föreslagna lagstiftningen

5.1. Inverkan på den svenska lagstiftningen av 1978 års konventionsänd- ringar

De ändringar som 1978 ars konventionstext innebär i förhållande till växtförädlarrättskonvcntioncn i dess ursprungliga lydelse föranleder över- väganden om författningsändringar endast på ett fåtal punkter. Det är fallet beträffande vissa frågor rörande reciprocitet och nyhetskravets innebörd. regleringen av växtsortbenämningar samt frågan om växtsortnämndcns möjlighet att infordra ytterligare handlingar och material i det svenska ansökningsärcndet när prioritet begärs från en tidigare ansökan i utlandet.

Recipraciret

Unionsstaterna får i ett avseende göra undantag från den enligt konven- tionen eljest gällande principen om nationell behandling. dvs. att en uni- onsstat är skyldig att ge skyddsberättigade (fysiska eller juridiska perso- ner) hemmahörande i andra unionsstater samma rättigheter som den ger de egna medborgarna. En unionsstat som tillämpar konventionen på ett visst växtsläkte eller en viss växtan får nämligen enligt 1978 års konventions- text begränsa rätten att få skydd till medborgare i de unionsStater som

Prop. 1981/82: 136 20

tillämpar konventionen på detta växtsläkte eller denna växtart och till fysiska ochjuridiska personer som har hemvist eller säte i någon av dessa stater (art. 33). Enligt konventionen i dess ursprungliga lydelse får en unionsstat göra sådan avvikelse från principen om nationell behandling endast såvitt gäller ett växtsläkte eller en växtart som inte finns upptagen på den till konventionen fogade listan (art. 4.4).

När Sverige skall tillträda 1978 års konventionstext uppkommer enligt promemorian frågan om Sverige för skydd bör kräva reciprocitet. dvs. ge rättssubjekt i andra unionsstater möjlighet att få skydd i Sverige endast för växtsläkten och växtarter där skydd kan erhållas i vederbörande sökandes hemland. Motsvarande fråga uppkom redan när Sverige skulle tillträda växtförädlarrättskonventionen i dess ursprungliga lydelse. Föredragande departementschefen ansåg då att reciprocitet inte borde krävas. Han an- förde att. om en växtart som inte fanns på listan hade inordnats i det svenska systemet. det inte borde krävas att svenska förädlare åtnjöt skydd för samma art i en främmande stat för att förädlare från denna stat skulle kunna få rättsskydd för sorter inom arten häri landet (prop. 1971: 40 s. 91 ). Något allmänt krav på reciprocitet ställs därför inte upp i 2 & växtförädlar- rättslagen. som behandlar möjligheten för förädlare i annan konventions- stat att få skydd i Sverige.

Genom att listan över de växtsläkten för vilka skydd obligatoriskt måste ges i unionsstaterna har slopats föreligger risk för att olika unionsstater kommer att skydda olika växtsläkten och växtarter. En sådan utveckling är sannolik särskilt med hänsyn till att stater från områden med olika klimat kommer att tillhöra unionen. Enligt promemorian synes det dock inte finnas någon anledning att gå ifrån det ställningstagande som gjordes när växtförädlarrättslagen antogs. Sverige bör därför enligt promemorian inte utnyttja möjligheten att kräva reciprocitet i det avseende som nu behandlas. 1 promemorian uttalas emellertid att det finns anledning att på- nytt ta upp frågan. om det skulle visa sig att andra stater kommer att ställa krav på reciprocitet när det gäller svenska sökande.

Reciprocitetsfrågan har inte berörts av någon remissinstans. För egen del instämmer jag i vad som har anförts i promemorian i denna fråga. Jag anser sålunda att Sverige inte bör utnyttja möjligheten att kräva reciproci- tet när det gäller de växtsläkten och växtarter för vilka skydd kan erhållas.

N_vlzelskrm'er _

Genom 1978 års revision har innebörden av nyhetskravet ändrats i två avseenden. Enligt konventionen i dess ursprungliga lydelse får registrering av en växtsort inte ske. om sorten med samtycke av förädlaren eller dennes rättsinnehavare har utbjudits eller yrkesmässigt försålts i annan stat än den där registrering söks sedan mer än fyra år före dagen för ansökningen. Motsvarande bestämmelse finns i 3 & tredje stycket växtför- ädlarrättslagen. 1978 års konventionstext gör skillnad mellan a ena sidan

Prop. 1981/82: 136 . 21

vin. skogsträd, fruktträd och prydnadsträd (däri inbegripet deras grund- stammar) och å andra sidan andra växtarter (art. 6.1.b.ii). Beträffande förstnämnda grupp har fyraårsfristen förlängts till sex år. medan fristen är oförändrad för övriga växtarter. [ promemorian föreslås att den svenska lagstiftningen anpassas till konventionen på denna punkt.

Promemorians förslag till förlängning av fyraårsfristen har inte berörts av någon remissinstans.

Om Sverige skall tillträda 1978 års konventionstext. måste fyraårsfristen i $% tredje stycket växtförädlarrättslagen förlängas för vin. skogsträd. fruktträd och prydnadsträd (däri inbegripet deras grundstammar). Jag kan för egen del inte finna att en sådan förlängning skulle ge upphov till några svårigheter för svensk del.

Enligt konventionen i dess ursprungliga lydelse innebär nyhetskravet också att en växtsort för att få skydd i en unionsstat inte får med samtycke av förädlaren eller dennes rättsinnehavare ha utbjudits eller yrkesmässigt försålts i denna stat före ansökningsdagen. Konventionens reglering har på denna punkt ändrats genom I978 års konventionstext så att en unionsstat i sin nationella lagstiftning får medge att skydd erhålls. trots att sorten har före ansökningsdagen utbjudits eller sålts i denna stat sedan högst ett år före ansökningsdagen (s.k. period of grace). Denna ändring gjordes som tidigare har nämnts för att tillgodose önskemål från främst USA. vars lagstiftning innehåller en sådan reglering. Det finns enligt promemorian inte någon anledning att i svensk rätt mjuka upp nyhetskravet på detta sätt. - I promemorian uttalas att den nu behandlade ändringen i konventionen därför inte bör föranleda någon ändring i den svenska lagstiftningen.

Inte heller denna fråga har behandlats av remissinstanserna. Jag ansluter mig till promemorians förslag även i detta avseende. Jag föreslår därför att någon ändring av nyhetskravet inte görs i svensk rätt.

Sorrhenämningar

l978 års revision innebär också att regleringen i art. 13 beträffande sortbenämningar har ändrats. Dessa ändringar skall här behandlas i endast ett avseende. Enligt den ursprungliga konventionstexten får sortbenäm— ningen inte bestå av enbart siffror. Enligt 1978 års konventionstext är däremot en sortbenämning som består av enbart siffror tillåten, om detta är allmänt tillämpad praxis för att beteckna sorter.

] 85 andra stycket växtförädlarrättslagen föreskrivs att en sortbenäm- ning inte får godtas om den består av enbart siffror. I tredje stycket ges emellertid regeringen möjlighet att under förutsättning av ömsesidighet förordna att sortbenämningar. som har registrerats eller sökts registrerade i en främmande stat, skall utan hinder av vad nyss har sagts registreras i Sverige. om det inte föreligger synnerliga skäl mot detta. En föreskrift av denna innebörd finns i 135 växtförädlarrättskungörelsen.

Det kan enligt promemorian inte anses vara fast praxis i Sverige att

Prop. 1981/82: 136 22

beteckna växtsorter med en sortbenämning som består av enbart siffror. Däremot förekommer sådan praxis i en del andra konventionsstater när det gäller majs och vissa grundstammar till vin och fruktträd. Regleringen i Bä växtförädlarrättskungörelsen ger visserligen statens växtsortnämnd tillräckliga möjligheter att godta en sortbenämning som består enbart av siffror. om benämningen avser en sort beträffande vilken sådan praxis föreligger utomlands och benämningen har tidigare registrerats eller sökts registrerad i annan konventionsstat än Sverige. Skulle däremot en benäm- ning inte ha tidigare registrerats eller sökts registrerad för sorten utom- lands, ger gällande rätt inte statens växtsortnämnd någon möjlighet att registrera en sortbenämning som består av enbart siffror även om det utomlands är fast praxis att beteckna sorten på detta sätt. Det synes visserligen inte föreligga anledning att uppmuntra utnyttjandet av sortbe- nämningar som består av enbart siffror. För att svensk rätt skall överens- stämma med den reviderade konventionstexten torde det dock enligt pro- memorian vara nödvändigt att ändra 8.5 växtförädlarrättslagen så att växt- sortnämnden får godta en sortbenämning som består av enbart siffror. om det är fast praxis att beteckna sorten på detta sätt.

Denna fråga berörs i ett av remissyttrandena. Statens växtsortnämnd anför att det inte är praxis i Sverige att beteckna växtsorter med en sortbenämning som består av enbart siffror. Enligt nämnden är dylik praxis utomlands begränsad till majs. sorghum och grundstammar av frukt- träd. och införandct av den föreslagna regeln skulle därför i praktiken komma att avse endast sorter av dessa två arter samt vissa grundstammar. Nämnden framhåller vidare att tillämpningen av regeln blir än snävare, eftersom redan enligt gällande rätt en sådan sortbenämning skulle godtas om den förut har godkänts i ett annat land. Nämnden anför att den föreslagna regeln skulle bli tillämplig endast i sådana fall då ansökan om växtförädlarrätt görs i Sverige som första land i fråga om en sort av dessa två mindre vanligt förekommande växtslag eller i fråga om vissa grund- stammar. Nämnden tillstyrker dock förslaget, även om den föreslagna regeln enligt nämnden kommer att få ingen eller ringa betydelse.

Jag instämmer i vad statens växtsortnämnd har anfört rörande de fall i vilka den föreslagna regeln skulle bli tillämplig. Som nämnden har påpekat. skulle denna regel få ringa praktisk betydelse. Den föreslagna ändringen torde dock vara nödvändig för att få överensstämmelse mellan svensk rätt och den reviderade konventionstexten. Jag föreslår därför att 8ä växtför- ädlarrättslagen ändras i enlighet med vad som föreslås i promemorian.

Handlingar och material [ ansök/zingsärenden

I promemorian anförs också att 1.978 års konventionsrevision föranleder en ändring i 8ä andra stycket 2 växtförädlarrättskungörelsen. I denna bestämmelse föreskrivs att sökanden för att komma i åtnjutande av priori- tet skall inom viss frist ge in de ytterligare handlingar och det material som

Prop. 1981/82: 136

|») '.!—|

behövs för prövningen av prioritetsfrågan. Bestämmelsen grundas på kon— ventionens artikel 12.3. Denna artikel har ändrats i 1978 års konventions- text. I fråga om ändringens innebörd och skälet för denna hänvisas till avsnitt 2.2. I promemorian föreslås motsvarande ändring i Så andra stycket växtförädlarrättskungörelsen. Efter samråd med chefen för jord- bruksdepartementet vill jag uttala att avsikten är att motsvarande ändring skall göras i 85 andra stycket växtförädlarrättskungörelsen. Växtsort- nämnden bör nämligen ges möjlighet att omgående kräva in de ytterligare handlingar och det material som behövs när den prioritetsgrundande an- sökningen har återkallats eller avslagits.

Hänvisningar till S5-1

  • Prop. 1981/82:136: Avsnitt 7

5.2. Skyddstidens längd

Frågan om skyddstidens längd- berörs inte av 1978 års revision av växt- förädlarrättskonventionen. Denna fråga har emellertid aktualiserats av W Weibull AB och Svalöf AB, "som i en gemensam skrivelse till statens växtsortnämnd hemställt att skyddstiden för allajordbruks- och trädgårds- växter förlängs till 20 år.

Enligt växtförädlarrättslagen kan växtförädlarrätt upprätthållas under högst 15 år. För vin. fruktträd och deras grundstammar. skogsträd och prydnadsträd är den längsta skyddstiden dock 18 år. Skyddstiden räknas från ingången av året efter det då beslutet om registrering av sorten vann laga kraft. De skyddstider som anges i växtförå'rdlarrättslagen är desamma som de minimitider som föreskrivs i konventionen.

En undersökning av gällande rätt i övriga unionsstater visar emellertid att de flesta unionsstaterna har skyddstider som är längre än de som gälleri Sverige. Danmark. som tidigare har haft samma skyddstider som Sverige. har år 1981 genomfört vissa förlängningar. Där gäller numera en 20—årig skyddstid för växtsorter med sexuell förökning. För plantor med vegetativ förökning tillämpas i Danmark en 15-årig skyddstid trtom såvitt gäller potatis. som har en 25-årig skyddstid. och såvitt gäller skogsträd. fruktträd och prydnadsväxter, för vilka skyddstiden är 18 år. IBelgicn. Frankrike. Förbundsrepubliken Tyskland. Nederländerna och Schweiz tillämpas för lantbruksväxter. köksväxter och prydnadsväxter en 20-årig skyddstid. Fruktträd och skogsträd samt humle och potatis har i dessa länder en 25- årig skyddstid. För bärbuskar gäller en 20-årig eller i vissa fall en 25-årig skyddstid. I Storbritannien gäller som huvudregel en 15-årig skyddstid, men ett 25-årigt skyddutillämpas för fruktträd och skogsträd och ett 20-årigt för vissa bärbuskar och prydnadsväxter. I Italien gäller också som huvud- regel en skyddstid på 15 år. men för vin, skogsträd och fruktträd tillämpas en 30—årig skyddstid. I USA gäller förhållandevis korta skyddstider. för växtsorter med vegetativ förökning 17 år från ansökningsdagen och för växter med sexuell förökning 18 år från beslutet att meddela skydd.

När växtförädlarrättslagen infördes diskuterades skyddstidens längd in-

Prop. 1981/82: 136 - 34

gående. I det utredningsförslag som låg till grund för lagstiftningen angavs skyddstiden i växtförädlarrättslagen till 15 år eller. såvitt gäller fruktträd. skogsträd. prydnadsträd och vin. 18 år. Utredningen föreslog emellertid att regeringen skulle bemyndigas att i fråga om visst växtsläkte eller viss växtart förordna om längre skyddstid. dock högst 25 är. Slutligen föreslog utredningen att regeringen med stöd av detta bemyndigande skulle i växt- förädlarrättskungörelsen generellt utöka skyddstiderna för fruktträd. pryd- nadsträd. vin och potatis till 25. år samt för övriga växtarter till 20 år.

I propositionen anförde föredragande departementschefen att för skyddstiderna 20 resp. 25 år talade att dessa tider gällde i Frankrike. Förbundsrepubliken Tyskland och Nederländerna. Emellertid hade utred- ningen enligt hans mening inte anfört övertygande belägg för att skyddsti- derna i Svcrige borde vara längre än de 15 resp. 18 år som konventionen krävde som minimum. l-Ian betonade att man borde iaktta stor försiktighet när det gällde att införa en helt ny immaterialrättslig ensamrätt och inte göra denna rätt mera vidsträckt än vad som bedömdes som oundgängligen nödvändigt. Mot fördelarna för förädlingsföretagen att ha långa skydds- tider måste enligt hans mening vägas önskemålen frän allmän synpunkt att förädlingsresultaten inom rimlig tid ställdes till allmänhetens fria förfogan- de. Han ansåg att man inte kunde helt bortse från att förhållandevis begränsade skyddstider kunde stimulera företagen att relativt snabbt få fram nya skyddsvärda sorter. Av dessa skäl föreslog han att skyddstiderna skulle bestämmas i enlighet med konventionens minimikrav. Han tillade emellertid att frågan om skyddstidens längd borde kunna omprövas då erfarenhet hade vunnits av hur systemet verkade. Om enhetliga längre tider skulle komma att rekommenderas på ett internationellt plan. var detta enligt hans mening en omständighet som måste tillmätas stor vikt (prop. l97lc40 s. 79).

Några internationella rekommendationer om en enhetlig skyddstid har inte antagits. Av vad som har anförts i det föregående framgår emellertid att de flesta av UPOV:s medlemsstater tillämpar längre skyddstider än Sverige. I allmänhet gäller en skyddstid på 25 år för fruktträd och skogs- träd och en 20-årig skyddstid för. övriga växtsläkten och växtarter. Dessa skyddstider har alltså bedömts skäliga i de flesta unionsstater.

1 promemorian föreslås att skyddstiden bestäms till 20 år för alla växt- släkten och växtarter. Promemorians förslag har uttryckligen tillstyrkts av Svea hovrätt, statens växtsortnämnd. Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Svenska lantmännens riksförbund (SLR). W Weibull AB och Trädgårds- näringens riksförbund (TRF). Statens växtsortnämnd påpekar särskilt att ett flertal av UPOV:s medlemsstater har en längre skyddstid än den mini- mitid på 15 år som konventionen föreskriver och att Sverige även efter den föreslagna förlängningen av skyddstiden till 20 år torde komma att tillhöra de länder som tillämpar den kortaste skyddstiden.

Näringsfrihetsombudsmannen (NO) ställer sig däremot tveksam till för-

IQ 'Jl

Prop. 1981/82: 136

slaget i denna del. Han uttalar att den föreslagna förlängningen av skydds- tiden förefaller omotiverad i ett läge där man nationellt och internationellt ökar ansträngningarna för att motverka olika former av konkurrensbe- gränsning. NO hänvisar också till det tidigare omnämnda yttrandet av föredragande departementschefen i prop. l971:40 s. 79 och påpekar att några internationella rekommendationer om förlängning av skyddstiderna inte har antagits.

För egen del vill jag anföra följande. När skyddstidens längd skall bestämmas bör enligt min mening utgångs- punkten vara att tiden skall vara så lång att förädlaren är i stånd att under normala förhållanden få igen sina kostnader för utveckling av den nya sorten och därjämte en skälig vinst för sitt förädlingsarbete. Skyddstiden bör å andra sidan inte vara längre än vad som är nödvändigt för att uppnå detta syfte. För de flesta sorter för vilka skydd söks i Sverige torde de skyddstider som nu gäller vara tillräckliga. Man kan emellertid inte bortse ifrån att skyddstiderna ibland är otillräckliga. Vissa sorter har stort värde för folkhushållet under lång tid. 20 år eller därutöver. Det är dyrbart för förädlarna att vidmakthålla en sort. När det gäller vissa arter krävs nämli— gen stort arbete för att kontinuerligt ta fram nytt förökningsmaterial av den sort för vilken växtförädlarrätt har beviljats. För att en förädlare skall ha ekonomiskt intresse av att upprätthålla en sort under längre tid måste han därför få intäkter som täcker hans kostnader för att upprätthålla sorten. Vad som nu har sagts gäller t. ex. i hög grad en för folkhushållet sa viktig växtart som potatis. Mot bakgrund härav torde en viss förlängning av de nu gällande skyddstiderna vara motiverad.

Det allmänna intresset att ge förädlarna ekonomiskt utbyte av att upp- rätthålla växtsorter som är värdefulla för folkhushållet är givetvis störst när det gäller lantbruksväxter. Jag anser att en förlängning av skyddstiden för dessa växter från 15 år till vad som i allmänhet gäller för dessa växtarter i UPOV:s medlemsstater. 20 år, är påkallad. Även om behovet av en förlängning inte är lika stort när det gäller trädgårdsväxter. finns det enligt min mening inte skäl att ha en kortare skyddstid för dessa väXter än för lantbruksväxter. Träd och vin har redan i gällande rätt en längre skyddstid än övriga växtarter. 18 år. Detta beror på att det vanligen tar lång tid att framställa förökningsmaterial av träd. I övriga unionsstater är skyddstiden för träd och vin i tegel 25 år. En förlängning av skyddstiden bör dock göras med viss försiktighet. Enligt min mening måste en skyddstid på 20 år även för träd och vin ge förädlarna ett rimligt skydd.

På grund av vad sålunda har anförts föreslårjag att skyddstiden bestäms till 20 år för alla växtsläkten och växtarter.

Vid en förlängning av skyddstiden uppkommer frågan hur man bör behandla växtsorter. för vilka beslut om registrering har meddelats före lagändringens ikraftträdande. När giltighetstiden för patent år 1978 för- längdes från 17 till20 år infördes särskilda övergångsbestämmelser. Den

Prop. 1981/82: 136 26

längre giltighetstiden kom i princip att gälla beträffande redan meddelade patent. Det ansågs emellertid att en förlängning av patenttiden kunde vara obillig mot lieenstagare. vars licens endast sträckte sig till utgången av den kortare giltighetstiden. eller mot annan som hade vidtagit väsentliga åtgär- der för att utnyttja den patentskyddade uppfinningen sedan patenttiden hade gått ut. På grund härav föreskrevs att den längre patenttiden skulle gälla endast i fråga om patent för vilka vid lagändringens ikraftträdande återstod minst fem år av den kortare giltighetstiden. Detta ansågs utgöra en rimlig avvägning som gav berörda parter tid att anpassa sig till det nya rättsläget.

Även vid en förlängning av skyddstiden i växtförädlarrättslagen bör beaktas behovet att ge berörda parter en skälig anpassningstid. Det är emellertid att märka att växtförädlarrättslagen trädde i kraft den ljuli 1971 och att beslut om registrering av skydd för nya sorter inte började medde- las förrän undcr år 1972. Man torde kunna utgå från att de föreslagna lagändringarna träder i kraft under år 1982. Eftersom skyddstidens längd räknas från ingången av året efter det då beslutet om registrering vann laga kraft. återstår sålunda vid ikraftträdandet minst fem år av skyddstiden även för de först registrerade växtsorterna. För vissa äldre sorter medde- lades visserligen beslut om registrering redan år 1971. För dessa sorter kvarstår sålunda vid ikraftträdandet minst fyra år. I promemorian anförs att någon övergångsreglering inte behövs beträffande förlängningen av skyddstiden. Denna fråga har inte berörts under remissbehandlingen.

Jag instämmer i vad som anförs i promemorian på denna punkt. Någon övergångsreglering beträffande förlängningen av skyddstiden behövs inte enligt min mening. Jag föreslår därför att förlängningen av skyddstiden till 20 år skall gälla även för sådana växtsorter för vilka växtförädlarrätt har beviljats innan lagändringen träder i kraft.

Hänvisningar till S5-2

  • Prop. 1981/82:136: Avsnitt 7

5.3. Ändringar av konstitutionella skäl

Som tidigare nämnts ( avsnitt 2.1 ) har regeringen bemyndigats att i vissa avseenden reglera växtförädlarrättslagens tillämpningsområdc. Detta är fallet när det gäller växtförädlarrättens objekt. dvs. vilka växtsorter som kan skyddas. och rättens subjekt. dvs. vem som kan få växtförädlarrätt.

Växtförädlarrättens objekt

I fråga om växtförädlarrättens objekt föreskrivs sålunda i I & växtföräd- larrättslagen att lagen är tillämplig på växtsorter tillhörande sådant växt- släkte eller sådan växtart som regeringen bestämmer. Dessa växtsläkten och växtarter anges i en bilaga till växtförädlarrättskungörelscn. Bilagan omfattar f. n. 93 släkten och arter.

I promemorian anförs att det inte torde vara förenligt med kraven på lagform i 8 kap. 2 & regeringsformen att låta regeringen avgränsa växtföräd-

Prop. 1981/82: 136 27

larrättslagens tillämpningsområde i ett så väsentligt avseende. Växtföräd- larrättens objekt bör därför enligt promemorian regleras direkt i lagen. Detta innebär enligt promemorian att bilagan bör llyttas från kungörelsen till lagen.

Promemorians förslag i detta avseende har kritiserats under remissbe- handlingen. Svea hovrätt anför sålunda att bestämmelserna i 8 kap. 2s' regeringsformen inrymmer svåra tolkningsfrågor. varför en närmare ana- lys hade varit önskvärd liksom synpunkter på de praktiska konsekvenser- na av förslaget. Hovrätten framhåller att förteckningen över skyddade växtarter kan väntas bli föremål för ändringar även i framtiden. Vidare kan enligt hovrätten förutses att smärre korrigeringar kan behöva göras i för- teckningen. bl.a. beträffande latinska namn på arter. Även statens växt- sortnämnd. lantbruksstyrelsen. statens utsädeskontroll och Svenska pa- tentombudlsföreningen har liknande synpunkter.

För egen del vill jag först uttala att jag har förståelse för vad vissa remissinstanser har påpekat om att den föreslagna ordningen ter sig mindre smidig än den nuvarande. Jag instämmer emellertid i vad som har anförts i promemorian om att det inte är förenligt med kraven på lagform i 8 kap. 2.5 regeringsformen att låta regeringen avgränsa lagstiftningens tillämpnings- område i ett så väsentligt avseende som när det gäller vilka växtsorter som skall skyddas. Jag har också kommit till slutsatsen att det inte är möjligt att avgränsa lagstiftningens tillämpningsområde genom någon allmän beskriv- ning av de växtsorter som skall skyddas. Olägenheterna av att ha förteck- ningen i lagen bör inte heller överdrivas. Bilagan till kungörelsen har ändrats endast vid två tillfällen sedan år 1971.

Hänvisningar till S5-3

  • Prop. 1981/82:136: Avsnitt 7

Sammanfattningsvis anserjag alltså att växtförädlarrättens objekt måste regleras direkt i växtförädlarrättslagen genom att bilagan flyttas från kun- görelsen till lagen.

Växtförädlarränens subjekt

Växtförädlarrättslagen innehåller också vissa begränsningar när det gäl- ler växtförädlarrättens subjekt. Sådan rätt kan erhållas av förädlare som har framställt en växtsort i Sverige eller av deras rättsinnehavare. Beträf- fande sorter som har framställts utomlands får sådan rätt förvärvas av den som är svensk medborgare eller' har hemvist i Sverige eller av sådan förädlares rättsinnehavare (2å första och andra styckena). Någon ändring i dessa bestämmelser behövs inte av konstitutionella skäl.

Regeringen har emellertid i lagen bemyndigats att under vissa förutsätt ningar förordna att växtförädlarrätt får förvärvas för sorter som har fram- ställts utomlands av annan än den som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige. Sådant förordnande får enligt lagen meddelas i den mån det är nödvändigt för att Sverige skall uppfylla sina förpliktelser enligt en överenskommelse med annan stat. Förordnande får också meddelas i annat fall under förutsättning av ömsesidighet eller om det är av betydande

Prop. 1981/82: 136 28

allmänt intresse (2.5 tredje stycket). Förordnanden i detta avseende finns i 2? växtförädlarrättskungörelsen. Enligt kungörelsen får sålunda växtför- ädlarrätt förvärvas också av förädlare som har framställt en växtsort i en främmande stat som är ansluten till 1961 års växtförädlarrättskonvention eller av deras rättsinnehavare. Enligt kungörelsen fär växtförädlarrätt vi- dare förvärvas av förädlare som är medborgare i eller har hemvist i en konventionsstat och som i annat fall har framställt en växtsort utomlands. Detsamma gäller beträffande sådana förädlares rättsinnehavare. Något förordnande i de övriga fall som anges i 2 & tredje stycket växtförädlarrätts- lagen har inte meddelats.

[ promemorian anförs att det inte heller torde vara förenligt med reglerna i regeringsformen om normgivningskompetcnsen att till regeringen delege- ra rätten att avgränsa lagens tillämpningsområde när det gäller växtföräd- larrättens subjekt. Också i detta hänseende måste enligt promemorian en reglering ske i lag. I promemorian föreslås därför att bemyndigandena i zs tredje stycket växtförädlarrättslagen upphävs och att de bestämmelser som f.n. finns i 25 växtförädlarrättskungörelsen flyttas till lagen. Det kan däremot enligt promemorian inte anses lämpligt att i lagen ta upp direkt tillämpliga regler som svarar mot det nuvarande bemyndigandet för rege- ringen att förordna om att växtförädlarrätt får meddelas i andra fall under förutsättning av ömsesidighet eller om det är av betydande allmänt intres- se.

Promemorians förslag att de nuvarande bemyndigandena i 2 så tredje stycket växtförädlarrättslagen till viss del skall ersättas av en direkt till- lämplig lagbestämmelse genom att de bestämmelser som f.n. finns i 2 s växtförädlarrättskungörelsen flyttas till växtförädlarrättslagen har inte mött några invändningar under remissbehandlingen. Jag delar den uppfatt- ning som framförs i promemorian att växtförädlarrättcns subjekt måste regleras i lag. Jag godtar också promemorieförslaget på denna punkt.

Att förslaget i promemorian i övrigt saknar motsvarighet till nuvarande 2 % tredje stycket växtförädlarrättslagen har emellertid kritiserats av flera remissinstanser.

Svea hovrätt anför sålunda att det nuvarande bcmyndigandet i 2å tredje stycket växtförädlarrättslagen avser sorter som har framställts av utländs- tionen. Hovrätten påpekar att enligt uttalande av departementschefen vid lagens tillkomst regeringens dispensrätt är begränsad till att avse endast sorter som har stort intresse för svensk växtodling och konsumtion tprop. 1971140 5. 91). Hovrätten anser att med denna begränsning, som bör klart anges i lagen. det skulle kunna hävdas att ett bemyndigande för regeringen att ge dispens är att bedöma som en verkställighetsföreskrift enligt 8 kap. Bä regeringsformen. Spörsmålet bör enligt hovrättens mening övervägas ytterligare.

Statens växtsortnämnd. Lantbrukarnas riksförbund och Svenska lant-

Prop. 1981/82: 136 29

männens riksförbund anser att man i promemorian inte tillräckligt har uppmärksammat önskvärdheten av att kunna utbyta förädlingsmaterial med länder som av olika skäl inte har anslutit sig till konventionen. Växt- sortnämnden har tillagt att det f. n. föreligger nio ansökningar om registre- ring av pelargoner. som har framställts i Tyska Demokratiska Republiken, vilka ansökningar kan beviljas skydd endast efter dispens med stöd av bestämmelsen om betydande allmänt intresse.

Med anledning av denna kritik villjag för egen del anföra följande. 1 den nu gällande bestämmelsen i 2 & tredje stycket växtförädlarrättslagen be- myndigas regeringen att meddela förordnande om växtförädlarrätt under förutsättning av ömsesidighet eller om det är av betydande allmänt intres- se. Promemorians förslag innebär att denna möjlighet skulle falla bort.

Såsom flera remissinstanser har framhållit skulle emellertid promemo- rieförslaget i denna del medföra en försämring för svenska intressen i förhållande till vad som nu gäller. Det kan nämligen tänkas uppkomma fall där en utländsk förädlare utan anknytning till någon konventionsstat inte vill ställa en växtsort till svenska odlares förfogande. om han inte får växtförädlarrätt här i landet. Om det skttllc vara fråga om en sort som är av stort intresse för svensk folkförsörjning eller för den svenska växtodling- en, skulle icke obetydliga nackdelar kunna uppstå för vårt land. Det är därför enligt min mening i hög-grad önskvärt att även i framtiden ha en ordning som gör det möjligt för utländska förädlare att i sådana fall få växtförädlarrätt i Sverige.

Enligt min mening bör det åsyftade resultatet kunna uppnås genom att det nuvarande bemyndigandet också i det nu berörda hänseendet ersätts med en direkt tillämplig lagregel. Såsom har anförts i promemorian kan det dock inte anses lämpligt att ge denna regel ett innehåll som helt svarar mot det nuvarande bemyndigandet för regeringen att förordna om att växtför- ädlarrätt får meddelas under förutsättning av ömsesidighet eller om det är av betydande allmänt intresse. En direkt tillämplig lagregel bör nämligen klarare ange under vilka förutsättningar som den får tillämpas. Jag förordar därför att regeln ges den utformningen att växtförädlarrätt får förvärvas i de nu avsedda fallen. om det är av betydande intresse för svensk folkför- sörjning eller för den svenska växtodlingen. Det får sedan i vanlig ordning ankomma på den rättstillämpandc myndigheten att pröva om dessa förut- sättningar är uppfyllda. Med hänsyn till karaktären av denna prövning bör den ankomma på regeringen.

Prioritet

Den som söker skydd i Sverige kan under vissa förutsättningar få priori- tet från en tidigare ansökan i annan stat. Regeringen har i 5 & växtförädlar- rättslagen bemyndigats att förordna att ansökan om skydd för en växtsort. som tidigare har angetts i ansökan om skydd i utlandet. skall när det gäller kravet på nyhet anses gjord samtidigt med den utländska ansökningen. om

Prop. 1981/82: 136 30

sökanden begär det. 1 ett sådant förordnande skall de närmare villkoren för prioritet anges.

Växtförädlarrättslagen innehåller sålunda i sin nuvarande lydelse inte några bestämmelser om villkoren för att någon skall få åtnjuta prioritet, frånsett förutsättningen att prioritet får grundas endast på en tidigare ansökan om skydd utomlands. ] stället bemyndigas regeringen i lagen att föreskriva villkoren för prioritet.. Dessa villkor finns f. n. i växtförädlar— rättskungörelsen. De grundläggande villkoren för prioritet är viktiga ma- teriellrättsliga regler. ] promemorian anförs att sådana regler enligt den nya regeringsformen skall anges i lag. Enligt promemorian bör därför föreskrif- ten om den tid inom vilken prioritet får åtnjutas och bestämmelserna om vilka tidigare ansökningar som får utgöra grund för prioritet föras över från växtförädlarrättskungörelsen till växtförädlarrättslagen . Övriga förutsätt- ningar bör emellertid enligt promemorian-liksom hittills kunna regleras i växtförädlarrättskungörelsen.

Promemorians förslag i detta avseende har inte berörts av remissinstan- serna. Jag instämmer i att de grundläggande villkoren för prioritet är viktiga materiellrättsliga regler och att sådana regler enligt regeringsfor- men skall anges i lag. Jag anser därför att promemorians förslag till lagänd- ringar på denna punkt bör genomföras. Föreskriften om den tid inom vilken prioritet får åtnjutas och bestämmelserna om vilka tidigare ansök- ningar som får utgöra grund för prioritet bör därför llyttas från växtföräd- larrättskungörelsen till växtförädlarrättslagen . Jag delar den uppfattning som har kommit till uttryck i promemorian att övriga förutsättningar för prioritet liksom hittills bör ktrnna regleras i växtförädlarrättsktrngörelscn.

6. Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971 : 392). Förslaget bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 4.

7. Specialmotivering

[ ä

I denna paragraf anges växtförädlarrättens objekt. dvs. vilka växtsorter som kan skyddas. l paragrafens itu gällande lydelse föreskrivs att lagen är tillämplig på växtsort tillhörande sådant växtsläkte eller sådan växtart som regeringen bestämmer. 1 en bilaga till växtförädlarrättskungörelscn anges dessa växtsläkten och växtarter.

Av de skäl som har anförts i den allmänna motiveringen ( avsnitt 5.3 ) bör avgränsningen av växtförädlarrättens objekt anges i själva lagen. [ paragra-

Prop. 1981/82: 136 31

fen föreskrivs därför att lagen är tillämplig på växtsorter som tillhör de växtsläkten eller växtarter som anges i bilaga till lagen. Bilagan flyttas alltså från kungörelsen till lagen.

I bilagan har gjorts vissa ändringar i enlighet med förslag från statens växtsortnämnd. Sålunda har under en ny rubrik ”skogsträd" tagits upp växtsläktet Salix. vilket omfattar pil. vide och sälg. Dessa växtarter be- döms kunna användas för energiproduktion i form av s. k. energiskogar. Vidare har sojaböna. som f.n. är upptagen under rubriken "jordbruks- växter”. tagits in även under rubriken "trädgårdsväxter”. Slutligen har gjorts några korrigeringar av namngivningen på vissa arter som redan är upptagna i bilagan.

2 ??

I denna paragrafanges växtförädlarrättens subjekt. dvs. vem som kan få växtförädlarrätt.

Växtförädlarrätt kan enligt paragrafen erhållas av förädlare som har framställt en växtsort i Sverige eller av deras rättsinnehavare. Beträffande sort som har framställts utomlands får sådan rätt förvärvas av den som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige eller av sådan förädlares rättsinnehavare (2 & första och andra styckena"). Dessa bestämmelser har inte ändrats.

Regeringen har i tredje stycket bemyndigats att under vissa förutsätt- ningar förordna att växtförädlarrätt får förvärvas för sorter som har fram- ställts utomlands av annan än den som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige. Sådant förordnande får meddelas i den mån det är nödvändigt för att Sverige skall uppfylla sina förpliktelser enligt överens- kommelser med andra stater. Förordnande får också meddelas i andra fall under förutsättning av ömsesidighet eller om det är av betydande allmänt intresse. Förordnande i detta avseende finns i 2 & växtförädlarrättskungö- relsen. Växtförädlarrätt får sålunda förvärvas också av förädlare som har framställt en växtsort i en främmande stat sotn är ansluten till 1961 års växtförädlarrättskonvention eller av deras rättsinnehavare. Sådan rätt får vidare förvärvas av förädlare som är medborgare i eller har hemvist i en konventionsstat och som i annat fall har framställt en växtsort utomlands eller av sådana förädlares rättsinnehavare.

l paragrafen har som ett nytt tredje stycke tagits in bestämmelser om att växtförädlarrätt under vissa förutsättningar får förvärvas i två fall. utöver vad som anges i första och andra styckena. Växtförädlarrätt får enligt det nya tredje stycket också förvärvas av förädlare som har framställt en växtsort i en främmande stat som är ansluten till l961 års växtförädlarrätts- konvcntion eller av sådana förädlares rättsinnehavare. Vidare får växtför- ädlarrätt förvärvas av förädlare som är medborgare eller har hemvist i en sådan stat och som i annat fall än som nyss sagts har framställt en växtsort utomlands eller av sådana förädlares rättsinnehavare. En stat kan vara

Prop. 1981/82:136 32

ansluten till växtförädlarrättskonventionen antingen i dess lydelse enligt 1961 års text och 1972 års tilläggsakt eller i dess lydelse enligt 1978 års konventionstext.

Vidare har i paragrafen som ett nytt fjärde stycke tagits in en bestämmel- se som ger möjlighet för utländska förädlare att ttnder vissa förutsättningar få växtförädlarrätt i Sverige även i fall som inte omfattas av första. andra eller tredje stycket. Som förutsättning gäller att regeringen i ett enskilt fall finner att det är av betydande intresse för svensk folkförsörjning eller för den svenska växtodlingen. Denna bestämmelse bör tillämpas restriktivt. Det torde t.ex. vara uteslutet att tillämpa bestämmelsen på prydnads- växter.

3 5

l denna paragraf regleras de allmänna förutsättningarna för att skydd skall kunna meddelas för en växtsort. De grundläggande förutsättningarna för skydd. att sorten skiljer sig från varje annan redan känd sort samt att den är likformig och beständig. anges i paragrafens första stycke. I andra stycket regleras när en annan sort skall anses känd. Dessa stycken har inte ändrats.

Enligt tredje stycket får registrering av en sort inte ske. om växtmaterial av sorten har förts i handeln på visst sätt före registreringsansökningen. Registrering får sålunda inte ske. om växtmaterial av sorten med samtycke av förädlaren eller dennes rättsinnehavare yrkesmässigt har förts i handeln i Sverige före dagen för registreringsansökningen. Registrering får inte heller ske om växtmaterial på sådant sätt har förts i handeln utomlands mer än fyra år före dagen för registreritagsansökningcn. Av skäl som har anförts i den allmänna motiveringen ( avsnitt 5.1 ") görs i den nya texten skillnad mellan å ena sidan vin. fruktträd. skogsträd. prydnadsträd och deras grundstammar och å andra sidan andra växtarter. Beträffande förstnämnda grupp har fyraårsfristen förlängts till sex år. medan fristen är oförändrad för övriga växtarter.

Statens utsädeskontroll (SUK) föreslår en redaktionell ändring i fråga om nyhetskravet i första stycket 1. För att uppnå en mer exakt överens- stämmelse med konventionens artikel 6.l.a bör punkten enligt SUK ges följande avfattning: "genom att ellerjieru riktiga kännetecken tydligt skiljer sig från annan sort som blivit känd före dagen för registreringsan- sökningen". SUK anför att effekten av flera viktiga kännetecken kan adderas och ge en tydlig skillnad. även om inte något av dem var för sig är tillräckligt för att särskilja sorten.

l anledning av detta remissyttrande kan anföras följande. Det är visserli- gen riktigt att uttrycket "ett eller flera viktiga kännetecken" används i konventionstexten (art. 6.1.a). Konventionstexten ändrades emellertid inte på denna punkt vid 1978 års revision och denna lydelse fanns sålunda redan i l961 års text på vilken den svenska lagstiftningen bygger. Därtill .

Prop. 1981/82: 136 33

kommer att den föreslagna ändringen av lagtexten knappast löser det problem som SUK pekar på. Det har sålunda ansetts att nyhetskravet är uppfyllt om den nya sorten skiljer sig från tidigare kända soner genom flera. kännetecken som visserligen inte var för sig är tillräckligt viktiga för att nyhetskravet skall anses uppfyllt men som tagna tillsammans visar att en tydlig skillnad föreligger mellan sorterna. Det är tveksamt om den av SUK föreslagna lagtexten ger uttryck för denna princip. SUK:s förslag skulle snarast leda till att nyhetskravet anses uppfyllt endast om varje kännetec- ken för sig är viktigt. Mot bakgrund härav har lagtexten inte ändrats på denna punkt.

5.5

Denna paragraf innehåller bestämmelser om rätt att räkna prioritet från tidigare ansökan om växtförädlarrätt.

Paragrafen utgör en fullmaktsbestämmelse som ger regeringen rätt att bestämma under vilka förutsättningar en ansökan om registrering i Sverige av växtförädlarrätt för en växtsort som tidigare har angivits i ansökan om skydd i utlandet får åtnjuta prioritet från den utländska ansökningen. Av skäl som har anförts i den allmänna motiveringen ( avsnitt 5.3 ) måste de grundläggande bestämmelserna om prioritet anges i själva lagen. Paragra- fen innehåller därför i sin nya lydelse de grundläggande materiella vill- koren för att prioritet skall få åtnjutas.

I första stycket första meningen regleras rätten att åtnjuta prioritet från tidigare ansökan om skydd i stat som är ansluten till växtförädlarrättskon- ventionen. Om en växtsort har angivits i en ansökan om skydd i en sådan stat och registrering av växtsorten söks i Sverige inom tolv månader från den dag då ansökningen gjordes i den främmande staten. skall ansökningen i Sverige anses gjord samtidigt med ansökningen i den främmande staten när det gäller kravet på nyhet (3 5 första stycket 1 och tredje stycket). Som förutsättning för att prioritet skall få åtnjutas gäller att sökanden yrkar det.

I första stycket andra meningen behandlas möjligheten att grunda prion"- tet på en ansökan om skydd som inte avser en stat som är ansluten till växtförädlarrättskonventionen. Som förutsättning för att prioritet skall få åtnjutas i dylika fall krävs att motsvarande prioritet från svensk ansökan medges där den ifrågavarande ansökningen har gjorts. Vidare krävs att lagstiftningen där i huvudsak överensstämmer med konventionen. Vad som främst kommer i blickpunkten vid denna bedömning är reglerna om lika behandling av inhemska och utländska sökande.

För det fall att en ansökan om skydd för en växtsort görs i skilda länder. skall enligt konventionen (art. 12.1) tolvmånadersfristen för prioritet räk- nas från den dag då den första ansökningen gavs in. Enligt bestämmelsen skall ansökningsdagen inte räknas in i fristen. Någon motsvarande författ- ningsbestämmelse finns inte i svensk rätt. En bestämmelse med denna innebörd har tagits in som en tredje mening i första stycket. '

Prop. 1981/82: 136 - 34

Andra stycket första meningen innehåller ett bemyndigande för rege- ringen att föreskriva i vilken ordning prioritetsyrkande skall framställas och vilka handlingar som skall ges in till stöd för yrkandet. Regeringen bemyndigas att delegera rätten att utfärda föreskrifter i de nu nämnda hänseendena. Enligt andra meningen får prioritet inte åtnjutas. om de föreskrifter som har utfärdats med stöd av bemyndigandet inte iakttas.

Denna paragraf innehåller bestämmelser om sortbenämningar. Enligt paragrafen i dess nu gällande lydelse får en sortbenämning inte godtas, om den består av enbart: siffror. I 1978 års konventionstext före— skrivs emellertid att en sortbenämning som består av enbart siffror är tillåten. om det är allmänt tillämpad praxis att beteckna sorten på detta sätt.

Som har anförts i den allmänna motiveringen ( avsnitt 5.1 ) ger visserligen 13 & växtförädlarrättskungörelsen statens växtsortnämnd- möjlighetcr att godta en sortbenämning som består enbart av siffror. Detta gäller emeller- tid bara om benämningen avseren sort beträffande vilken sådan praxis föreligger utomlands och benämningen har registrerats eller sökts regi- strerad för ifrågavarande växtsort i någon annan konventionsstat än Sveri- ge. För att svensk rätt skall stå i full överensstämmelse med den revidera- de konventionen har andra stycket 1 i förevarande paragraf ändrats så att en sortbenämning som består av enbart siffror får godtas. såvida det är fast praxis att beteckna den ifrågavarande sorten på detta sätt.

21 5

I denna paragraf regleras skyddstidens längd. Enligt paragrafen i dess nu gällande lydelse kan växtförädlarrätt upprätt- hållas under 15 år räknat från ingången av året efter det då beslutet om registrering vann laga kraft. Såvitt gäller vin, fruktträd och deras grund- stammar, skogsträd och prydnadsträd kan växtförädlarrätten dock upp- rätthållas under 18 år från nämnda dag. Av skäl som har anförts i den allmänna motiveringen ("avsnitt 5.2) har skyddstiden förlängts till 20 år för alla växtsläkten och växtarter.

Ikraftträdandebestämmelsen

Den föreslagna ändringen i 3 & måste träda i kraft samma dag som 1978 års konventionstext träder i kraft för Sveriges del. Det finns inte någon anledning att låta övriga lagändringar träda i kraft vid annan tidpunkt. Det bör därför ankomma på regeringen att bestämma tidpunkten för lagändringarnas ikraftträdande.

Prop. 1981/82: 136 35 8 Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslaget till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971 : 392).

Hänvisningar till S7

9. Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Prop. 1981/82: 136 37 _

Internationell konvention för skydd av växtförädlingsprodukter

upprättad i Geneve den 2 december 1961. reviderad i Geneve den 10 november 1972 och den 23 oktober 1978

Prop. 1981/82: 136

Convention Internationale pour la Protec- tion des Obtentions Végétales

du 2 décembre 1961 revisée å Geneve le 10 novembre 1972 et le 23 octobre 1978

Table des Matieres

Préambule Article premier: Objet de la Convention; con- Stitution d'une Union: siege de l'Union Article 2: Formes de protection Article 3: Traitement national: récipro- cité Article 4: Genres et especes botaniques qui doivent ou peuvent etre protégés Article 5: Droits protégés: erendue de la protection Article 6: _Conditions rcquises pour be'- ne'ficier de la protection Article 7: Examen officiel des variétés; protection provisoire Article 8: Duree de la protection

Limitation dc l'exercice des droits protéges Nullite ct de'che'ance des droits protégés Libre choix de l'Etat de I'Union dans lequel la pre- miere demande est déposée; demandes dans d'autres Etats de I'Union: indépendanee de la protection dans differents Etats de l'Union Droit de priorité

Article 9:

Article 10:

Article ] l:

Article 12: Article 13: Dénomination de la variété Article 14: Protection inde'pendante des mesttres réglementant la pro- duction. le eontröle et la com- mercialisation

Article 15: Organcs de I'Union Article 16: Composition du Conseil;

-. nombrc de voix

Article 17: Observateurs adrnis aux ré- unions du Conseil Article 18: Président et vice-presidents du

Conseil

Article 19: Sessions du Conseil

38

International Convention for the Protec- tion of New Varieties of Plants

of December 2. 1961. as revised at Geneva on November 10. 1972, and on October 23. 1978

Table of contents

Preamble

Article 1: Purpose of the Convention; Constitution of a Union; Seat of the Union Article 2: Forms of Protection Article 3: National Treatment:Reciproc- ity Article 4: Botanical Genera and Species Which Must or May be Pro- tccted Article .5: Rights Protected: Scope of Protection Article 6: Conditions Required for Pro- tection Article 7: Official Examination of Varie- tics: Provisional Protection Article 8: Period of Protection Article 9: Restrictions in the Exercise of

Rights Protected Nullity and Forfeiturc of the Rights Protected Free Choice of the Member State in Which the First Appli- cation is Filed: Application in Other Member States: Inde- pendence of Protection in Dif- ferent Member States

Article 10:

Article 1 1:

Article 12: Article 13: Article 14:

Right of Priority Variety Denomination Protection Independent of Measures Regttlating Produc- tion. Certification and Market-

tng

Article 15: Organs of the Union Article 16: Composition of the Council: Votes Article 17: Observers in Meetings of the Council Article 18: President and Vicc-Presidents'

of the Council

Article 19: Sessions of the Council

Prop. 1981/82: 136

Internationales

Ubereinkommen zum

Schutz von Pflanzenziichtungen

vom 2. Dezember l961. revidiert in Genf am 10. November 1972 und'am 23. Oktober 1978

Inhaltsverzeichnis

Präambel

Artikel Artikel Artikel

Artikel

Artikel Artikel Artikel

Artikel Artikel

Artikel

Artikel

Artikel Artikel Artikel

Artikel Artikel

Artikel

Artikel

Artikel

1:

'.)J IJ

'.J'l

10:

11:

12' 13: 14:

17:

18:

19:

Zweck des Ubereinkommens: Bildung eines Verbands: Sitz des Verbands Schutzrechtsformen Inländerbehandlung: seitigkeit Botanische Gattungen und Ar-

Gegen-

ten. die geschiitzt werden mässen oder können lnhalt des Schutzrechts:

Schutzumfang Schutzvoraussetzungen

Amtliche Priifung von Sorten. vorläuftger Schutz Schutzdauer Beschränkungen in der Austi- bung des Ziichterrechts Nichtigkeit und Aufhebung des Zt'jtchterrechts Freie Wahl des Verbandstaats. in dem die erste Anmeldung eingercicht wird; Anmeldun- gen in anderen Verbandsstaa- ten: Unabhängigkeit des Schutzes in verschiedenen Verbandsstaaten Priorität

Sortcnbezeichnung

Unabhängigkeit des Schutzes von Massnahmen zur Rege- lung der Erzeugung. der Uber- wachung und des gcwcrbsmäs- sigen Vertriebs Organe des Verbands Zusammensctzung des Rates: Abstimmungen Bcobachter in Sitzungen des Rates Präsident und Vizepräsidenten des Rates Tagungen des Rates

39 (Översättning)

Internationell konvention för skydd av växtförädlingsprodukter

upprättad i Paris den 2 december 1961. reviderad i Geneve den 10 november 1972 och den 23 oktober 1978 ' '

1. Denna konvention är tillämplig på alla växtsläkten och växtarter. '

2. Unionsstaterna förbinder sig att vidta alla erforderliga åtgärder för att efter hand tillämpa konventionens bestämmelser på största möjliga antal växtsläkten och växtar- ter.

3. a) Varje unionsstat skall när konven- tionen träder i kraft inom dess område tilläm- pa konventionens bestämmelser på åtminsto- ne l'em växtsläkten eller växtarter.

b) Varje unionsstat skall därefter tillämpa nämnda bestämmelser på ytterligare växt- släkten eller växtarter inom följande frister. räknade från konventionens ikraftträdande inom dess område:

i) inom en tid av tre är på sammanlagt minst 10 växtsläkten eller växtarter: -

ii) inom en tid av sex år på sammanlagt minst 18 växtsläkten eller växtarter:

iii) inom en tid av åtta år på sammanlagt minst 24 växtsläkten eller växtarter.

c) Begränsar en unionsstat tillämpningen av denna konvention inom ett växtsläkte eller en växtart enligt artikel 2.2. skall detta växt- släkte eller denna växtart likväl anses som ett växtsläkte eller en växtart vid tillämpningen av a) eller b).

4. På begäran av en stat som avser att rati- ficera. godta eller godkänna denna konven-

Prop. 1981/82: 136

sente Convention ou d'adhérer ä celle-ci. le Conseil peut. afin de tenir compte des condi- tions e'conomiques ou écologiques particu- lieres de cet Etat. décider. en faveur de cet Etat. de réduire les nombres minimaux pre- vus au paragraphe 3). de prolonger l'es de'lais prévus dans ledit paragraphe. ou de faire les deux.

5) A la requéte d'un Etat de l'Union. le Conseil petit. atin de tenir compte des diffi- cultés particulieres recontrées par cet Etat pour remplir les obligations prévues auapara- graphe 3) b). décider. en faveur de cet Etat. de prolonger les dc'lais prévus dans le para- graphe 3) b).

Article 5 Droits protégés; etendue de la protection

1) Le droit accordé ä l'obtenteur a pour effet de soumettre är son autorisation préala- ble

la production a des fins d'écoulement commercial. la mise en vente. la commercialisation du matc'riel de reproduction ou de multiplica- tion vegetative. en tant que tel. de la variété.

Le materiel de multiplication vegetative com- prend les plantes entieres. Le droit de l'ob- tenteur s'étend aux plantes ornernentales ou parties de ces plantes normalement commer- cialise'es ä d'autres fins que la multiplication. au cas ou elles seraient utilisées commercia- lement comme materiel de multiplication en vue de la production de plantes d'ornemcnt ou de fleurs coupe'es.

2) L'obtentcur peut subordonner "son atr- torisation a des conditions qu'il definit.-

3) L'autorisation de l'obtenteur n'est pas nc'ccssaire pour l'emploi de la variété comme source initiale de variation en vue de la cré- ation d'autres variétés. ni pour la commer- cialisation de celles-ci. Par contre. cette au- torisation est requise lorsque l'emploi repete de la variéte est nécessaire a la production commerciale d'une autre varic'té.

48

vention. the Council may. in order to take account of' special economic or ecological conditions prevailing in that State. decide. for the purposes of that State. to reduce the minimum numbers referred to in paragraph (3). or to extend the periods referred to in that paragraph. or to do both.

(5) At the request of any member State of the Union. the Council may. in order to take account of special difticultics encountered by that Stat-e in the fulfilment- of the obligations under paragraph (3) (b). decide. for the pur- poses of that State. to extend the periods referred to in paragraph (3)-(b).

Article 5 Rights Protected; Scope of'Protection

(1) The effect of the right granted to the breeder is that his prior authorization shall be required for

the production for purposes of commer- cial marketing the offering for sale the marketing of the reproductive or vegetative propagating material. as such. of' the variety.

Vegetative propagating material shall be deemed to include whole plants. The right of' the breeder shall extend to ornamental plants or parts thereof normally marketed for pur- poses other than propagation when they are

used commercially as propagating material in . the production of ornamental plants or cut

flowers.

(2) The authorisation given by the breede'r may be made subject to such conditions as he may specify.

(3) Authorisation by the breeder shall not be required either for the utilisation of the variety as an initial source ofvariation for the purpose of creating other varieties or for the marketing of such varieties. Such authorisa- tion shall be required. however. when the repeated use of the variety is necessary for the commercial production of another vari- CIV.

Prop. 1981/82: 136

zieren. anzunehmen. zu genehmigen oder ihm beizutreten. kann der Rat. um aus- sergewöhnlichen wirtschaftlichen Verhältnis- sen oder Umweltbedingungen in diesem Staat Rechnung zu tragen. beschliessen. dass fär diesen Staat die in Absatz 3 aufgeftihrten Mindestzahlen herabgesetzt. die dort ge- nannten Fristen verlängert oder beidc Mass- nahmen getroffen werden. ' .

(5) Auf Antrag eines Verbandsstaats kann der Rat. um besonderen Schwierigkeitcn Rcchnung zu tragen. denen dieser Staat sich bei Erfällung seiner Verpflichtungen nach Absatz 3 Buchstabe b gegenäbersicht. be- schliessen. dass die in Absatz 3 Buchstabe b genannten Fristen ftir diesen Staat verlängert werden.

Artikel 5 lnhalt des .S'c/tutzrcc/ztx: .S'c/ttltzuntfang

(l) Das dem Zächter gcwährte Recht hat die Wirkung. dass seine vorherige Zustim- mung erforderlich ist. um generatives oder vegetatives Vermehrungsmaterial der Sorte als solches -

zum Zweck des "gewerbsmässigen Ab- satzes zu erzcugen.

feilzuhalten. gewerbsmässig zu vcrtreiben.

Zu dem vegetativen Vermehrungsmaterial gehören auch ganze Pflanzen. Das Recht des Zächters erstreckt sich aufZierpl'lanzcn oder deren Teile. die äblicherweise nicht zu Ver- mchrungszwecken gewerbsmässig vertrieben werden. falls sie als Vermehrungsmaterial zur Erzeugung von Zierpllanzen oder Schnittblumen gewerbsmässig verwendet werden.

(2) Der Zächter kann seine Zustimmung von Bedingungen abhängig machen. die er festlegt.

(3) Die Zustimmung des Zächters ist nicht erforderlich. wenn die Sorte als Ausgangsma- terial fär die Schaffungweiterer Sorten ver- wendet wird und diese gewerbsmässig ver- trieben werden. Dagegen ist die Zustimmung erforderlich. wenn die Sorte fär die gewerbs- mässige Erzeugung einer anderen Sorte fort- laufend verwendet werden muss.

4 Riksdagen 1981/82. I sum/. Nr 136

49

tion eller att ansluta sig till den. får rådet. med hänsyn till de särskilda ekonomiska eller ekologiska förhållandena i denna stat. besluta att såvitt gäller den staten minska de mini- . miantal som föreskrivs under 3. förlänga de fristcr som föreskrivs där eller vidta båda dessa åtgärder.

5. På begäran av en unionsstat får rådet. med hänsyn till de särskilda svårigheter som denna stat möter när det gäller att uppfylla de förpliktelser som anges under 3.b. besluta såvitt gäller den staten att förlänga de frister som föreskrivs under 3. b.

Artikel 5 Skyddade rättig/tctcr: skyddats omfattning

]. Den rätt som tillerkänns förädlaren in- nebär att hans tillstånd i förväg måste inhäm- tas för att

framställa. i'och för yrkesmässig avsätt- ning.

utbjuda. — yrkesmässigt försälja _ förökningsmaterial såsom sådant av sorten.

Vegetativt förökningsmaterial innefattar även hela plantor. Förädlarens rätt omfattar också plantor av prydnadsväxter eller delar av sådana plantor. vilka normalt utnyttjas yrkesmässigt för andra ändamål än förök- ning. i fall då de yrkesmässigt utnyttjas så- som förökningsmaterial för framställning av ' prydnadsväxter eller snittblommor.

2. Förädlaren får uppställa villkor för sitt tillstånd.

3. Tillstånd av förå'tdlaren behövs inte. när sorten används som utgångsmaterial för framställning av andra sorter och inte heller för yrkesmässigt utnyttjande av dessa. Där- emot krävs tillstånd. när upprepad använd- ning av sorten är nödvändig för yrkesmässig framställning av en annan sort.

Prop. 1981/82: 136

4) Chaque Etat de l'Union peut, soit dans sa propre législation. soit dans des arrange- ments particuliers au sens de l'article 29. ac- corder aux obtenteurs. pour certains genres ou especcs botaniques. un droit plus étendu que celui défini au paragraphe l) et pouvant notamment s'étendre jusqu'au produit com- mercialisé. Un Etat de l'Union qui accorde un tel droit a la faculté d'en limiter le bénélice aux nationaux des Etats de l'Union accor- dant un droit identique ainsi qu'aux per- sonnes physiques ou morales ayant leur clo- micilc ou siege dans l'un de ces Etats.

Article 6

Conditions requises pour bénéficier de la protection

]) L'obtenteur bénélicie de la protection pre'vue par la présente Conventiion lorsque" les conditions suivantes sont remplies:

a) Quelle que soit l'origine. artificielle ou naturelle. de la variation initiale qui lui a donné naissance. la variété doit pouvoir étre nettcment distinguée par un ou plusieurs ca- racteres importants de toute autre varie'te' dont l'existence. au moment ou Ia protection ' est demandée. est notoiremcnt connuc. Cette notoriété peut étre établie par diverses réfé- rences telles que: culture ou commercialisa- tion déjä en cours. inscription sur un registrc officiel de variétés effectuée ou en cours. pré- sence dans une collection de référence ou description precise dans une publication. Les caracteres permettant de définir et de distin- guer une variété doivent pouvoir étre recon- nus et décrits avec précision.

b) A la date du dépöt de la demande de protection dans un Etat de l'Union. la variété

i) ne doit pas avoir été offert—: a la vente ou commercialisée. avec l'accord de l'ob- tenteur. sur le territoire de cet Etat — ou. si la législation de cet Etat le prévoit. pas depuis plus d'un an et

50

(4) Any member State of the Union may. either under its own law or by means of spe- cial agreements under Article 29. grant to breeders. in respect ofcertain botanical gen- era or species. a more extensive right than that set out in paragraph (l). extending in particular to the marketed product. A mem- ber State of the Union which grants such a right may limit the benefit of it to the nation— als of member States of the Union which grant an identical right and to natural and legal persons resident or having their regis- tered office in any ofthose States.

Article 6

Conditions Required for Protection

(I) The breeder shall benefit from the pro- tection provided for in this Convention when the following conditions are satisfied:

(a) Whatever may be the origin. artificial or natural. of the initial variation from which it has resulted. the variety must be clearly dis- tinguishable by one or more important char- acteristics from any other variety whose exis- tence is a matter of common knowledge at the time when protection is applied for. Com- mon knowledge may be established by refer- ence to various factors such as: cultivation or marketing already in progress. entry in an official register of varieties already made or in the course of being made. inclusion in a reference collection. or precise description in a publication. The characteristics which per- mit a variety to be defined and distinguished must be capable of precise recognition and description.

(b) At the date on which the application l'or protection in a member State of the Union is filed. the variety

(i) must not —or. where the law of that State so provides. must not for longer than one year—have been offered for sale or ' marketed. with the agreement ofthc breed- cr. in the territory ofthat State. and

Prop. 1981/82: 136

(4) Jeder Verbandsstaat kann in seinem in- nerstaatlichen Recht oder in besonderen Ab- machungen im Sinne des Artikcls 29 den Zächtern fär bestimmte botanische Gattun- gen oder Arten ein Recht gewähren. das uber das in Absatz ] bezeichnetc hinausgeht und sich insbesondere bis auf das gewerbsmässig vetricbcne Erzeugnis erstreckcn kann. Ein Verbandsstaat. der ein solches Recht gewährt. kann dieses auf Angehörige der Verbandsstaaten. die ein gleiches Recht gewähren. sowic auf natärliche und juri- stische Personen beschränken. die ihren Wohnsitz oder Sitz in einem dieser Staaten haben.

Artikel 6

Schut;voraussetzungen

(|) Der Zt'tchter geniesst den in diesem Ubereinkommen vorgesehenen "Schutz. wenn folgendc Voraussetzungen erftillt sind:

a) Die Sorte muss sich ohne Räcksicht darauf. ob das Ausgangsmaterial. aus dem sie entstanden ist. känstlichen oder natärlichen Ursprungs ist. durch ein oder mehrere wich- tigc Merkmale von jeder anderen Sorte deut- lich unterscheiden lassen. deren Vorhanden- sein im Zeitpunkt der Schutzrechtsanmel- dung allgemein bekannt ist. Diese Offenkun- digkeit kann auf Grund verschiedener Tatsa- chen festgcstcllt werden. bcispielsweise durch bereits laufenden Anbau oder gewerbs- mässigcn Vertrieb. bereits crfolgte oder ein- geleitete Eintragung in ein amtliches Sorten- registcr. Anbau in einer Vergleichssammlung oder genauc Beschreibung in einer Veröffent- lichung. Die Merkmale. die es ermöglichen. eine Sorte zu bestimmen und zu unterschei- den. mässen genau erkannt und beschrieben werden können.

b) Am Tag der Einreichung der Schutz- rechtsanmeldung in einem Verbandsstaat darf die Sorte

i) im Hoheitsgcbiet dieses Staates noch

"nicht — oder. wo das Recht dieses Staates

dies vorsieht. nicht seit mehr als einem Jahr mit Zustimmung des Zächters feil- gehalten oder gewerbsmässig vertrieben worden sein sowic

51

4. Varje unionsstat får. antingen genom nationell lagstiftning eller genom särskilda överenskommelser enligt artikel 29. för vissa växtsläkten eller växtarter tillerkänna föräd- larna en mera omfattande rätt än den som anges under I: särskilt gäller att denna rätt får utsträckas ända till den yrkesmässigt för- sålda produkten. En unionsstat. som ger en sådan rätt. får begränsa förmånen därav till medborgare i de unionsstater som ger samma rätt samt till fysiska eller juridiska personer som har sitt hemvist eller säte i sådan stat.

Artikel 6 Villkoer'ir skydd

I. Förädlaren åtnjuter det skydd som anges i denna konvention. när följande vill- kor är uppfyllda: . _ .

a) Vare sig det utgångsmaterial till den ur- sprungliga variation ur vilken sorten har framkommit är konstgjort eller naturligt. skall sorten genom ett eller flera viktiga kän- netecken kunna tydligt skiljas från alla andra sorter. som är allmänt kända vid den tidpunkt då skydd söks. Att sådan allmän kännedom föreligger kan framgå av olika förhållanden. såsom att sorten redan odlas eller utnyttjas yrkesmässigt. att den har tagits in i en offici- ell sortlista eller anmälts till en sådan. att den förekommer i en referenssamling eller att den har noggrant beskrivits i en publikation. De kännetecken. som gör det möjligt att beskriva och särskilja en sort. måste kunna tydligt fastställas och beskrivas.

b) Den dag ansökan om skydd för en uni- onsstat ges in får sorten

i) inte ha med förädlarens samtycke ut- bjudits eller yrkesmässigt försålts inom den statens område eller. om detta föreskrivs i den statens lagstiftning. inte med förädla- rens samtycke ha utbjudits eller yrkesmäs- sigt försålts sedan mer än ett år. och

Prop. 1981/82: 136

ii) ne doit pas avoir été offerte a la vente ou commercialisée. avec l'accord de l'ob- tenteur. sur lc territoire de tout autre Etat depuis plus de six ans dans le cas des vignes. des arbres foresticrs. des arbres fruitiers et des arbres d'ornemcnt. y com- pris. dans chaque cas. lcurs porte-greffes. ou depuis plus de quatre ans dans le cas des autres plantes. 'l'out essai de la variété ne comportant pas d'offre a la vente ou de commercialisation n7est pas opposable au droit a la. protection. Le fait que la variété est devenue notoire autrement que par l'offre a la vente ou la commercialisation n'est pas non plus oppos- able au droit de l'obtenteur a la protection.

c) La variété doit etre suffisamment homo- gene. compte tenu des particularités que pre- sente sa reproduction sexuée ou sa multipli- cation vegetative. _

d) La variété doit étre stable dans ses ca- racteres essentiels. c'est-å-dire rester con- forme å sa definition. a la suite de ses repro- ductions ou multiplications successives. ou. lorsque l'obtenteur a defini un cycle particu- lier dc reproductions ou de multiplications. a la lin de chaque cycle. _

e) La variété doit recevoir une denomina- tion conforme'ment aux dispositions de I'arti- cle 13.

2) L'octroi de la protection ne peut de'- pendre d'autres conditions que celles men- tionne'es ci-dessus. sous réserve que l'obten- teur ait satisfait aux formalités prévues par la législation nationale de l'Etat de l'Union dans lequel la demande clc protection a éte' déposéc. y compris le paiement des taxcs.

Article 7

Examen officicl des variétés." protection provisoire

]) La protection est accordee apr-Es un exa- men dc la variété en fonction des criteres délinis ä l'article 6. Cet examen doit étre appropric' ä chaque genre ou especc botani— que.

2) En vuc de cet examen. les services competents de chaque Etat de l'Union peu- vent exiger dc l'obtenteur tous renseigne-

"52

(ii )must not have been offered for sale or marketed. with the agreement ofthc breed- er. in the territory of any other State for longer than six years in the case of vines. forest trees. fruit trees and ornamental trees. including. in each case. their root- stocks. or for longer than four years in the case of all other plants.

Trials ofthe variety not involving offering for sale or marketing shall not affect the right to protection. 'l'he fact that the variety has be- come a matter of common knowledge in ways other than through offering for sale or mar- keting shall also not affect the right of the breeder to protection.

(c) The variety must be sufficiently homo- genous. having regard to the particular fea- tures of its sexual reproduction or vegetative propagation.

(d) The variety must be stable in its essen- tial characteristics. that is to say. it must remain true to its description after repeated reproduction or propagation or. where the breeder has defined a particular cycle of re- production or multiplication. at the end of each cycle.

(e) The variety shall be given a denomina- tion as provided in Article I3.

(2) Provided that the breeder shall have complied with the formalities provided for by the national law of the member State of the Union in which the application for protection was filed. including the payment of fees. the grant of protection may not be made subject to conditions other than those set forth above.

Article 7

()_/]icial Examination of Varieties: Provision- al Protection

("l ) Protection shall be granted after exami— nation ofthe variety in the light ofthe criteria defined in Article 6. Such examination shall be appropriate to each botanical genus or species.

(2) For the purposes of such examination. the competent authorities of each member State ofthe Union may require the breeder to

Prop. 1981/82: 136

ii) im Hoheitsgcbiet eines anderen Staates mit Zustimmung des Ztichters im Fall von Reben. Wald-. Obst- und Zierbäu- men jcweils einschliesslich ihrer Untcrla- gen noch nicht seit mehr als sechs Jahren oder im Fall von anderen Pflanzen noch nicht seit mehr als vier Jahren feilgehalten oder gewerbsmässig vertrieben worden sein. Mit der Sorte vorgenommene Versuche. die kein Feilhalten und keinen gewerbsmässigen Vertrieb beinhalten. beeinträchtigen nicht das Recht auf Schutz. Ebensowenig wird das Recht des Zächters auf Schutz durch die Tat- sache beeinträchtigt. dass die Sorte auf an- dere Weise als durch Feilhalten oder gewerbsmässigen Vertrieb allgemein bekannt geworden ist.

c) Die Sorte muss hinreichend homogen sein: dabei ist den Besonderheiten ihrer ge- nerativcn oder vegetativen Vermehrung Rechnung zu tragen.

d) Dic Sorte muss in ihren wesentlichen Merkmalcn beständig sein. d.h. nach ihren aufeinanderfolgenden Vermehrungen oder. Wenn der Zächter einen besondcren Vermeh- rungszyklus festgclegt hat. am Ende eines jeden Zyklus weiterhin ihrer Beschrcibung entsprechcn. .

e) Die Sorte muss eine Sortenbezeichnung gemäss Artikel I3 erhalten.

(2) Die Gewährung des Schutzes darf nur von den vorstehenden Voraussetzungen ab- hängig getnacht werden; der Zächter muss jedoch den Förmlichkeiten. die im innerstaat- lichen Recht des Verbandsstaats. in dem die Schutzrechtsanmeldung cingereicht wurde. vorgesehen sind, einschliesslich der Zahlung der Gcbähren gcnägt haben.

Artikel 7

Amtliche Prl'iftmg von Sorten: vor/iittfigcr Schutz

(l) Der Schutz wird nach einer Präfung der Sorte auf die in Artikel 6 festgelegten Voraussetzungen gewährt. Diese Präfung muss der einzelnen botanischen Gattung oder Art angemcssen sein.

(2) För die Prilfung können die zuständi- gen Behörden eines jeden Verbandsstaats von dem Zächter alle notwendigen Aus-

53

ii) inte ha med förädlarens samtycke sa- luhållits eller yrkesmässigt försålts inom annan stats område sedan mer än sex är såvitt gäller vin. skogsträd. fruktträd och prydnadsträd. däri inbegripet i samtliga fall deras grundstammar. eller sedan mer än fyra är såvitt gäller andra växter.

Försök med sorten som inte inneburit utbju- dande eller yrkesmässig försäljning inverkar inte på rätten att få skydd. Den omständighe— ten att sorten har blivit allmänt känd på annat sätt än genom utbjudande eller yrkesmässig försäljning inverkar inte heller på rätten att få skydd.

c) Sorten skall vara tillräckligt homogen med beaktande av de särdrag. som dess sex- uella eller vegetativa förökning betingar.

d) Sorten skall vara beständig med avseen- de på sina väsentliga kännetecken. Detta in- nebär att den skall förbli i överensstämmelse med beskrivningen av sorten efter upprepade ' förökningar eller. i det fall att förädlaren har angivit en särskild förökningscykel. efter av- slutandet av varje sådan cykel.

e) Sorten skall erhålla en benämning i en- lighet med artikel 13.

2. Beviljandet av skydd får inte vara bero- ende av andra villkor än de som har nämnts ovan. dock med förbehåll för att förädlaren skall ha uppfyllt 'de formaliteter som före- skrivs i den nationella lagstiftningen i den stat för vilken skydd söks. däri inbegripet erläg- gande av avgifter.

Artikel 7

O_Uicie/l prövning av sorten: provisoriskt skydd

] . Skydd beviljas efter en prövning av sor- ten med hänsyn tagen till de kriterier som anges i artikel 6. Denna prövning skall anpas- sas efter varje växtsläkte eller växtart.

2. För denna prövning får vederbörande myndigheter i varje unionsstat kräva att för-

. ädlaren tillhandahåller alla nödvändiga upp-

Prop. 1981/82: 136

ments. documents. plants ou semences nécessaires.

3) Tout Etat dc l'Union petit prendre des mesures destinées å defendre l'obtenteur contre les agissements abusifs des tiers qui se produiraient pendant la période comprise entre le dépöt de la demande de protection et la décision la concernant.

Article 8 Durée de la protection

Le droit conféré ä l'obtenteur est accorde” pour une durée limitée. Celle-ci ne peut étre inférieure ä quinze années. a compter de la date de la délivrance du titre de protection. Pour les vignes. les arbres foresticrs. les arbres fruitiers et les arbres d'ornemcnt. y compris. dans chaque cas. leurs porte- greffes. la dure'e de protection ne peut étre inférieure ä dix-huit années. ä compter de cette date.

Article 9

. Limitation de l'exercit'e des droits protégés

]) Le libre exercice du droit exclusif ac- eordé ä l'obtenteur ne peut étre limité que pour des raisons d'inte'rét public.

2) Lorsque cette limitation intervicnt en vue d'assurer Ia diffusion de la variété. l'Etat de l'Union intéressé doit prendre toutes mesures nécessaires pour que l'obten- teur recoive une rémunération equitable.

Article lO

Nullité et déchéance des droits protegés

]) Le droit de l'obtenteur est déclaré nu]. en conformité des dispositions de la législa- tion nationale de chaque Etat de l'Union. s'iI est avéré que les conditions fixees ä l'articlc 6.l) a) et b) étaient pas effecti'vement rem- plies lors de laldélivrance du titre dc protec- tion.

2) Est déchu de son droit l'obtenteur qui n'est pas en mesurc de presenter a l'autorité compétentc le materiel de reproductionou de

54

furnish all the necessary information. docu- ments. propagating material or seeds.

(3) Any member State of the Union may provide measures to protect the breeder against abusive acts of third parties commit- ted during the period between the filing ofthc application for protection and the decision thereon.

Article 8 Period of Protection

'l'he right confcrred on the breeder shall be granted for a limited period. 'l'his period may not be less than lifteen years. computed from the date ofissue of the title of protection. For vines. forest trees. fruit trees and ornamental trees. including. in each case. their root- stocks. the period of protection may not be less than eighteen years. computed from the said date.

Article 9

Restrictions in the Exercise of Rights Pro- tccted

(l) The free exercise of the exclusive right accorded to the breeder may not be restricted otherwise than for reasons of public interest.

(2) When any such restriction is made in order to ensure the widespread distribution ofthc variety. the member State ofthe Union concerned shall take all measures necessary to ensure that the breeder receives equitable remuneration.

Article lO

Nullity and Forfeiture of the Rights Protect- ed

(1) The right of the breeder shall be de- clared null and void. in accordance with the provisions of the national law of each mem- ber State of the Union. if it is established that the conditions laid down in Article 6 (l') (a) and (b) were not effectively complied with at the time when the title of protection was is- sued.

(2) The right of the breeder shall become forfeit when he is no longer in a position to provide the competent authority with repro-

Prop. 1981/82: 136

känfte und Untcrlagen sowie das erforder- liche Pflanz- oder Saatgut verlangen.

(3) Jeder Verbandsstaat kann Massnah- men zum Schutz des Zächters gegen miss- bräuchliches Verhalten Dritter. das in der Zeit von der Einreichung der Schutzrechts- anmeldung bis zur Entscheidung hieruber be- gahgen..yy_orden ist. treffcn.

Artikel 8 .S'chatzdaaer

Das dem Zächtcr gewährte Recht wird ftir eine begrenzte Zeitdauer erteilt. Diese darf nicht kärzer sein als ftinfzehn Jahre. vom Tag- dcr Erteilung des Schutzrechts an gerechnet. Fär Reben. Wald-. Obst- und Zierbäume jeweils einschliesslich ihrer Unterlagen darf die Schutzdauer nicht kärzer sein als acht- zehn Jahre. von diesem Zeitpunkt an gerech- net.

Artikel 9

Beschränkungen in der Allsiibung des Ziich- terrechts

(l) Die freie Ausäbung des dem Zächter gewährtcn ausschliesslichen Rechts darf nur aus Gränden des öffentlichen lnteresscs beschränkt werden.

(2) Erfolgt diese Bcschränkung zu dem Zweck. die Verbreitung der Sorte sicherzu-

. stellcn. so hat der betreffcnde Verbandsstaat alla notwendigen Massnahmen zu treffcn. da- mit der Zächter eine angemessene Vergtitung erhält.

Artikel 10

Nichtigkeit um! Aalhehang _des Ziichter- rechts

(l) Das Recht des Zächters wird nach Massgabe des innerstaatlichen Rechtes eines jeden Verbandsstaats fiir nichtig erklärt. - wenn sich herausstellt. dass die in Artikel 6 Absatz l Buchstaben & und b festgelegten Voraussetzungen bei der Erteilung des Schutzrechts tatsächlich nicht erft'jllt waren.

(2) Das Recht des Zächters wird aufgeho- ben. wenn er nicht in der Lage ist. der zu- ständigen Behörde das Vermehrungsmaterial

55

lysningar och handlingar samt allt nödvändigt plantmaterial eller utsäde.

3. En unionsstat får vidta åtgärder för att skydda förädlaren mot sådant missbruk från tredje mans sida som äger rum under tiden från det att ansökan om skydd ges in och till beslutet rörande ansökningen meddelas.

Artikel 8 Skyddstid

l. Den rätt som tillerkänns förädlaren be— viljas för en" begränsad tid. Denna tid får inte understiga l5 år. räknat från den dag då be— slut om skydd meddelas. För vin. skogsträd. fruktträd och prydnadsträd. däri inbegripet i samtliga fall deras grundstammar. fär skydds— tiden inte understiga l8 år från nämnda dag.

Artikel 9

Begränsning i utövningen av den skyddade rätten

]. Det fria utövandet av den ensamrätt som har tillerkänts förädlaren får begränsas endast av hänsyn till allmänt intresse.

2. När en sådan begränsning företas i syfte. att-säkerställa spridning av sorten. skall ve.—— derbörande unionsstat vidta alla erforderliga åtgärder för att förädlaren skall erhålla skälig ersättning.

Artikel 10 Ogiltig/tet och app/tärande av skyddsrätten

!. Förädlarens rätt skall förklaras ogiltig i enlighet med bestämmelserna i varje unions— stats lagstiftning. om det visas att de villkor som föreskrivs i artikel 6.l.a.och b faktiskt inte var uppfyllda. när skyddet beviljades.

2. Förädlarens rätt är förfallen. om han inte kan tillhandahålla vederbörande myndig— het sådant förökningsmaterial som möjliggör

Prop. 1981/82:136

multiplication permettant d'obtenir la variété avec ses caracteres tcls qu'ils ont été de'finis au moment ou la protection a e'té accordée. 3) Peut étre dec-hu de son droit l'obtenteur:

a) qui ne présente pas ä l'autorité compe- tente. dans un de'lai prescrit et apres mise en demeure. le materiel de reproduction ou de multiplication. les documents et renseigne- mentsjugés nécessaircs au contröle de la va- ' riété. ou ne permet pas l'inspection des me- sures prises en vue de la conservation de la variété?

b) qui n'a pas acquitté dans les délais p're- scrits les taxes ducs. le cas echéant. pour le maintien en vigueur de ses droits.

4) Le droit de l'obtenteur ne peut étre an- nulé et l'obtenteur ne peut e'tre dechu de son droit pour d'autres motifs que ceux men- tionne's au présent article.

Article ] ]

Libre choix de l'Etat de l'Union dans lequel la premiere demande est deposée; demandes dans d'autres Etats de l'Union; indepen- dance de la protection dans derents Etats de l'Union

I) L'obtenteur a .la faculté de choisir l'Etat de l'Union dans lequel il desire déposer sa premiere demande de protection.

2) L'obtenteur peut demander ä d'autres Etats de l'Union la protection de son droit sans attendre qu'un titre de protection lui ait été délivré par l'Etat de l'Union dans lequel la premiere demande a été déposée.

3) La protection demande'e dans differents Etats de l'Union par des personnes phy- siques ou morales admiscs au bénéfice de la présente Convention est indépendante de la protection obtenue pour la méme variéte' dans les autres Etats appartenant ou non ä l'Union.

Article 12 Droit de priorité

]) L'obtenteur qui a régulierement fait le dépot d'une detnande de protection dans l'un des Etats de l'Union jouit. pour effectuer le dépöt dans les autres Etats de l'Union. d'un droit de priorité pendant un délai de douze

56

ductive or propagating material capable of producing the variety with its characteristics as defined when the protection was granted. (3) The-right of the breeder may become

_ forfeit if:

(a) after being requested to do so and with- in a prescribed period. he does not provide the competent authority with the reproduc- tive or propagating material. the documents and the information deemed necessary for checking the variety. or he does not allow inspection of the measures which have been taken for the maintenance ofthe variety: or

(b) he has failed to pay within the pre- scribed period such fees as may be payable to keep his rights in force. -

(4) The right of the breeder may not be annulled or become forfeit except on the grounds set out in this Article.

Article ll

Free Choice of the Member State in Which the First Application is Filed; Application in Other Member States: Independence ()./"Pro- tection in Dijferent Member States

(I) The breeder may choose the member State of the Union in which he wishes to file his first application for protection.

(2) The breeder may apply to other mem- ber States of the Union for protection of his _ right without waiting for the issue to him ofa title of protection by the member State of the Union in which he filed his first application.

(3) The protection applied for in different member States of the Union by natural or legal persons entitled to benefit under this Convention shall be independent of the pro- tection obtained for the same variety in other States whether or not such States are mem- bers of the Union.

Article 12 Right ofPriority

(l) Any breeder who has duly filed an ap- plication for protection in one of the member States of the Union shall. for the purpose of filing in the other member States of the Union. enjoy a right ofpriority for a period of

Prop. 1981/82: 136

vorzulegcn, das es gestattet. die Sorte mit den im Zeitpunkt der Schutzerteilung ftir sie festgelegten Merkmalen zu erstellcn.

(3) Das Recht des Zächters kann aufgeho- ben werden.

a) wenn er der zuständigen Behörde inner- halb einer vorgeschriebenen Frist und nach Mahnung das Vermehrungsmaterial. die Un- tcrlagen und die Auskiinfte. die zur chrwa- chung der Sorte fiir notwendig crachtct wer- den. nicht vorlegt oder wenn er die Nachprii- f'ung der zur Erhaltung der Sorte gctroffenen Massnahmen nicht gestattet:

b) wenn cr nicht innerhalb der vorge- schriebenen Frist die Gebilhren entrichtet hat. die gegebenenfalls fiir die Aufrechterhal- tung seiner Rechte zu zahlen sind.

(4) Aus anderen als den in diesem Artikel aufgel'iihrten Griinden kann das Recht des Ziichters weder fiir nichtig erklärt noch auf- gehoben werden.

Artikel I [

Freie Wahl des Ver/mndsstaats. in dem a'ie erste Anmeldung eingereieht u'ira': Anmel- dungen in anderen Verbandsstaaten.' Unab- hängigkeit des Schutzes in t'ersehiedenen Verbandsstuaten

(.l). Der Ziichter kann den Verbandsstaat wählen, in dem er die erste Schutzrechtsan- meldung cinreichen will.

(2) Der Ziichter kann den Schutz seincs Rechtes in anderen Verbandsstaaten beantra- gen. ohne abzuwarten. bis ihm der Verbands- staat der ersten Anmeldung cin Schutzrecht erteilt hat.

(3) Der Schutz, dcr in verschiedenen Ver- bandsstaaten von natiirlichen oder juristi- schcn Personen beantragt wird, die sich auf dieses Ubereinkommen berufen können. ist unabhängig von dem Schutz. der ftir dieselbe Sorte in anderen Verbandsstaaten "oder in Nichtverbandsstaatcn erlangt worden ist.

Artikel 12 Priorität .

(l) Hat der Ziichter eine Schutzrechtsan- meldung in einem der Verbandsstaaten vorschrif'tsmässig cingereicht. so geniesst er för die Einreichung in den anderen Verbands- staaten während einer Frist von zwölf Mona-

57

framställning av sorten med dess egenskaper sådana de angavs'när skyddet beviljades.

3. Förädlarens rätt får förklaras förfallen

a) om han inte inom föreskriven tid och efter uppmaning tillhandahåller vederböran— de myndighet det förökningsmaterial samt de handlingar och upplysningar. sotn anses nöd- vändiga för kontroll av sorten. eller om han inte tillåter myndigheten att ta del av de åt- gärder som har företagits för att vidmakthålla sorten:

b) om han inte inom föreskriven tid har erlagt de avgifter som i förekommande fall krävs för att- hans rätt skall bestå.

4. Förädlarens rätt får inte förklaras ogiltig och förädlaren får inte förlora sin rätt av an- nan orsak än som anges i denna artikel.

Artikel ll

Fritt val av den tmimtsstati vilken _ti'irsta ansökan ges in; ansökningar i andra unions- stater; skyr/dets oberoende i olika unions-- stater

l. Förädlaren får välja den unionsstat i vil- ken han ger in sin första ansökan om skydd.

2. Förädlaren får söka skydd för sin rätt i andra unionsstater titan att avvakta att skydd beviljas av den unionsstat i vilken den första ansökningen gavs in.

3. Skydd som i olika unionsstater söks av ' fysiska ellerjuridiska personer vilka åtnjuter denna konventions förmåner är oberoende av det skydd som har erhållits för samma sort i andra stater inom eller utom unionen.

Artikel 12 Prioritetsrt'itten

l. En förädlare. som i behörig ordning har givit in en ansökan om skydd i en av unions- staterna. har rätt till prioritet under en tid av 12 månader för att ge in ansökan om skydd i övriga tlnionsstater. Denna frist räknas från

Prop. 1981/82: 136

mois. Ce délai est compté a partir de la date du dépöt de la premiere demande. Le jour du dépöt n'est pas compris dans ce délai.

2) Pour bénéficier des dispositions du para- graphe l), le nouveau dépöt doit comporter une requéte en protection. la revendication de la priorité de la premiere demande et, dans un délai de trois mois. une copi-e des docu- ments qui constituent cette demande. certi- fiée conforme par l'administration qui l'aura recue.

3) L'obtenteur bénéticie d'un délai de quatre ans apres l'expiration du délai de priorité pour fournir a l'Etat de l'Union. aupres duqucl il a été déposé une requéte en protection dans les conditions prévues au paragraphe 2), les documents complemen- taires et le matériel requis par les lois et regle- mcnts de cet Etat. Toutefois, cet Etat peut exiger la fourniture dans un délai approprié des documents complémentaircs et du maté- riel si Ia demande dont la priorité est revendi— quéc a été rejetée ou retirée.

4) Ne sont pas opposables au dépöt effec- tué dans les conditions ci-dessus les faits sur- venus dans le délai fixé au paragraphe l). tcls qu'un autre dépöt. la publication de l'objet de la demande ou son exploitation. Ces faits ne peuvent faire naitre aucun droit au profit de tiers ni aucune possession person-elle.

Article l3 ' Dénomination de la variété

1) La variété sera désignée par une dé- nomination destinée a étre sa désignation générique. Chaque Etat de l'Union s'assure que. sous réserve du paragraphe 4). aucun droit relatif' a la désignation enregistrée comme la denomination de la variété n'en- trave la libre utilisation de la dénomination en relation avec la variété. méme apr-es l'expira- tion de la protection.

58

twelve months. This period shall be comput- ed f'rom the date of filing of the first applica- tion. The day of filing shall not be included in such period.

(2) To benefit from the provisions of para- graph (1), the further filing must include an application for protection. & claim in respect of the priority of the first application and, within a period ofthree months, a copy ofthe documents which constitute that application. certified to be a true copy by the authority which received it.

.(3) The breeder shall be allowed a period of four years after the expiration ofthc period of priority in which to furnish, to the member State ofthc Union with which he has filed an application for protection in accordance with the terms of paragraph (2). the additional documents and material required by the laws and regulations of that State. Nevertheless. that State may require the additional docu- ments and material to be furnished within an adequate period in the case where the appli— cation whose priority is claimed is rejected or withdrawn.

(4) Such matters as the filing of another application or the publication or use of the subject of the application. occurring within the period provided for in paragraph (. l ). shall not constitute grounds for objection to an application filed in accordance with the fore- going conditions. Such matters may not give rise to any right in favour ol' a third party or to any right of personal possession.

Article l3

Variety Denomination

(|) The variety shall be designated by a denomination destined to be its generic desig- nation. Each member State of the Union shall ensure that subject to paragraph (4) no rights in the designation registered as the denomi- nation ofthe variety shall hamper the free use of the denomination in connection with the variety, cven after the expiration of the pro- tection.

Prop. 1981/82: 136

ten ein Prioritätsrecht. Diese Frist beginnt —mit dem Zeitpunkt der Einreichung der er- sten Anmeldung. Der Tag der Einreichung wird nicht in die Frist eingercchnet.

(2) Absatz 1 ist zugunsten der neuen Ein- reichung nur anwendbar. wenn diese einen Schutzrechtsantrag und die Beanspruchung der Priorität der ersten Anmeldung enthält und wenn binnen drei Monaten die Unterla- gen. aus denen diese Anmeldung besteht. abschrif'tlich vorgclegt werden; die Abschrif- ten mössen von der Behörde beglaubigt sein. welche diese Anmeldung entgegengenommen hat.

(3) Dem Ziichter steht eine Frist von vier Jahren nach Ablauf der Prioritätsfrist zur Verfiigung. um dcm Verbandsstaat. bei dem ein Schutzrechtsantrag nach Massgabe des Absatzes 2 cingereicht worden ist. die nach den Gesetzen und sonstigen Vorschriften dieses Staates erforderlichen ergänzenden Unterlagen und das erforderliche Material vorzulegen. Jedoch kann dieser Staat die Vorlage der ergänzenden Unterlagen und des vorzulegenden Materials innerhalb einer an- gemessenen Frist anfordern. wenn die An- meldung. deren Priorität in Anspruch genom- men wird. zuri'tckgewiesen oder zuriickge- nommen worden ist.

(4) Einer unter den obigen Bedingungen vorgenommenen Anmeldung können Tatsa- chen nicht entgegengehalten werden. die in- nerhalb der Frist des Absatzes 1 eingetreten sind, wie etwa eine ander-e Anmeldttng. die Veröffentlichung des Gcgenstands der An- meldung oder seine Benutzung. Diese Tatsa- chen können kein Recht zugunsten Dritter und kcin persönliches Besitzreeht begrän- den.

Artikel 13 Sortenbezeiehnung

(l) Die Sorte ist mit einer Sortenbezeich- nung als Gattungsbezeichnung zu kennzeich- nen. Jeder Verbandsstaat stellt sicher. dass. vorbehaltlich des Absatzes 4. keine Rechte an der Bezeichnung. die als Sortenbezeich- nung eingetragen ist. den freien Gebrauch der Bezeichnung in Verbindung mit der Sorte einschränken. auch nicht nach Ablauf des Schutzes.

59

den dag då den första ansökningen gavs in. Ansökningsdagen räknas inte in i fristen.

2. För att åtnjuta de förmåner som anges under 1 skall den nya ansökningen innehålla begäran om skydd för sorten, yrkande om prioritet från den första ansökningen och. inom tre månader. avskrift av de handlingar av vilka den första ansökningen består. be- styrkt av den myndighet som mottog denna.

3. Förädlaren har en frist på fyra år efter utgången av prioritetstiden för att tillställa den unionsstat. i vilken han har givit in ansö- kan om skydd enligt vad som sägs under 2. de kompletterande handlingar och det material som krävs enligt den statens lagar och andra författningar. Denna stat får emellertid kräva att de kompletterande handlingarna och ma- terialet skall tillhandahållas inom skälig frist. om den ansökan från vilken prioritet begärs har avslagits eller återkallats.

4. Åtgärder som har vidtagits under den frist som anges under 1. t. ex. en annan ansö- kan. offentliggörande av föremålet för ansök- ningen eller utnyttjande av detta. får inte åbe- ropas mot en ansökan som har gjorts under ovannämnda villkor. Dessa åtgärder får inte ge upphov till någon rätt för tredje man och inte heller till någon föranvändarrätt.

Artikel 13 .S'ortbenämning

1. Sorten skall betecknas med en benäm- ning som är avsedd att vara dess generiska beteckning. Varje unionsstat skall tillse. med förbehåll för vad som sägs under 4, att inga rättigheter i fråga om den beteckning som har registrerats som sortbenämning hindrar den - fria användningen av denna benämning i sam- band med sorten. och detta även efter det att skyddet har upphört.

Prop. 1981/82: 136

2) La denomination doit pcrmettre d'iden- tilier la variété. Elle ne petit se composer uniquement de chiffres sauflorsque c'est une pratique établie pour designer des variétés. Elle ne doit pas etre susceptible d'induire en erreur ou de möter a confusion sur les carac- téristiques. la valeur ou l'identité de la var- iété ou sur I'identité de l'obtenteur. Elle doit notamment etrc differente de toute denomi- nation qui désigne. dans l'un quel-:onque des Etats de l'Union. une variété pre'existante de la méme espece botanique ou d'une espece voisine.

3) La denomination de la variété est dépo- sée par l'obtenteur aupres du service prévu a l'article 30.1) b). S'il est avéré que cette dé- nomination ne répond pas aux esigences du paragraphe 2). cc service refuse de l'enre- gistrer et exige que l'obtenteur propose. dans un délai prescrit. une autre denomination. La denomination est enregistrée en mémc temps qu'est délivré le titre de protection conformé- ment aux dispositions de l'article '7.

4) ll n'est pas porte atteinte aux droits an- térieurs des tiers. Si. en vertu d'un droit an- térieur. l'utilisation dela denomination d'une variété est interdite a une personne qui. con- formément aus dispositions du paragraphe 7). est obligée de l'utiliser. le service prévu a l'articlc 30.1) b) exige que l'obtenteur pro- pose une autre denomination pour la variété.

5) Une variété ne peut étre dépose' dans les Etats (le l'Union que sous la mernc de'nomi- nation. Le service prévu a l'articlc 30.1) b) est tenu d'enregistrcr la denomination ainsi déposéc. it moins qu'il ne constate la non- convenance de cette denomination dans son Etat. Dans ce cas. il peut exiger que l'obten- teur propose ttne autre denomination.

6) Le service prévu a l'article 30.1) b) doit assurer la communication aux autres services des informations relatives aux de'nominations varietales. notamment du dépöt. de l'enregis- trement et de la radiation de denominations. '1'out service prévu ä l'articlc 30.1) b) peut transmettre ses observations e'ventuelles sur l'enregistrement d'une (lénomination au ser- vice qui a communiqué cette denomination.

60

(2) The denomination must enable the vari- ety to be identified. lt may not consist solely of figures except where this is an established practice for designating varieties. It must not be liable to mislead or to cause confusion concerning the characteristics. value or iden- tity of the variety or the identity ol'thc breed- er. ln particular. it must be different l'rom every denomination which designates. in any member State ofthc Union. an existing vari- ety of the same botanical species or of a closely related species.

(3) The denomination of the variety shall be submitted by the breeder to the authority referred to in Article 3() (1) (b). lf it is found that such denomination does not satisfy the requirements of paragraph (2). that authority shall refuse to register it and shall require the breeder to propose another denomination within a prescribed period. Thc denomina- tion shall be registered at the same time as the title ol' protection is issued in accordance with the provisions of Article 7.

(4') Prior rights ofthird parties shall not be affected. lf. by reason ofa prior right. the use of the denomination of a variety is forbidden to a person who. in accordance with the pro- visions of paragraph (7). is obliged to use it. the authority referred to in Article 30 (1) (b) shall require the breeder to submit another denomination for the variety.

(5) A variety must be submitted in member States of the Union under the same denomi- nation. 'l'he authority referred to in Article 30 ( |) (b) shall register the denomination so sub- mitted. unless it considers that denomination unsuitable in its State. In the latter case; it may require the breeder to submit another denomination.

(6) The authority referred to in Article 30 (1) (b) shall ensure that all the other such authorities are informed of matters concern- ing variety denominations. in particular the submission. registration and cancellation of denominations. Any authority referred to in Article 30 (1) (b) may address its observa- tions. if'any. on the registration of a denomi- nation to the authority which communicated that denomination.

Prop. 1981/82: 136

(2) Die Sortenbezeichnung muss die Iden- tifizierung der Sorte ermöglichen. Sie darf nicht ausschliesslieh aus Zahlcn bestehen, ausser soweit dies eine feststehendc Praxis fiir die Kennzeichnung von Sorten ist. Sie darf nicht geeignet sein. hinsichtlich der Merkmale. des Wertes oder der ldentität der Sorte oder der ldentität des Ziichters-irrezu- fiihren oder Verwechslungen hervorzurufcn. Sie muss sich insbesondere von jeder Sorten- bezeichnung unterscheiden. die in einem der Verbandsstaaten eine bereits vorhandene Sorte derselben botanischen Art oder einer verwandten Art kennzeiehnet.

(3) Die Sortenbezeichnung wird von dem Ziichter bei der in Artikel 30 Absatz 1 Buch- stabe b vorgesehenen Behörde hinterlegt. Stellt sich heraus. dass diese Bezeichnung den Erfordernissen des Absatzes 2 nicht entspricht. so verweigert diese Behörde die Eintragung und verlangt von dem Ziichter. dass er innerhalb einer vorgeschriebenen Frist eine andere Sortenbezeichnung vor- schlägt. Die Sortenbezeichnung wird gleich- zeitig mit der Erteilung des Schutzrechts ge- mäss Artikel 7 eingetragen.

(4) Ältere Rechte Dritter bleiben unbe- rijhrt. Wird die Benutzung der Sortenbe- zeichnung einer Person. die gemäss Absatz 7 zu ihrer Benutzung verpflichtet ist. auf Grund eines älteren Rechtes untersagt. so verlangt die in Artikel 30 Absatz [ Buchstabe b vorgesehene Behörde. dass der Ziichter eine andere Sortenbezeichnung vorschlägt.

(5) Eine Sorte darfin den Verbandsstaaten nur unter derselben Sortenbezeichnung ange- mcldet werden. Die in Artikel 30 Absatz 1 Buchstabe b vorgesehene Behörde ist vcr- pflichtet. die so hinterlegtc Sortenbezeich- nung einzutragen. sofern sie nicht feststellt. dass diese Sortenbezeichnung in ihrem Staat ungeeignet ist. ln diesem Fall kann sie ver- langen. dass der Ziichter eine andere Sorten- bezeichnung vorschlägt.

(6) Die in Artikel 30 Absatz 1 Buchstabe b vorgesehene Behörde stellt sicher. dass alle anderen Behörden iiber Angelegenheiten. die Sortenbezeichnungen betreffcn. insbeson- dcrc iiber die Einreichung. Eintragung und Streichung von Sortenbezeichnungen. unter- riehtet werden. Jede in Artikel 30 Absatz 1 Buchstabe b vorgesehene Behörde kann der Behörde. die eine Sortenbezeichnung mitge- teilt hat. etwaige Bemerkungen zu der Eintra-

61

2. Benämningen skall göra det möjligt att identifiera sorten. Den får inte bestå av en- bart siffror. utom om detta är allmänt tilläm- pad praxis för att beteckna sorter. Den får inte vara vilseledande eller ägnad att orsaka förväxling i fråga om sortens egenskaper. värde eller identitet eller i fråga om förädla- rens identitet. Den skall särskilt skilja sig från varje benämning som i någon av unionssta- terna betccknar en redan befintlig sort av samma eller en närbesläktad växtart.

3. Sortbenämningen skall av l'örädlaren ges in till den myndighet som avses i artikel 30.1.b. Om det visar sig. att benämningen inte uppfyller de villkor som föreskrivs under 2. skall myndigheten vägra att registrera den samt anmoda förädlaren att inom föreskriven tid föreslå en annan benämning. Benämning- en registreras samtidigt som skydd beviljas enligt artikel 7.

4. Tredje mans äldre rättigheter påverkas inte. (')m på grund av en äldre rättighet nå— gon. som enligt vad som sägs under 7 är skyl- dig att använda en sortbenämning är förhind- rad att göra detta. skall den myndighet som avses i artikel'3().1.b anmoda förädlaren att föreslå en annan sortbenämning.

5. Söks skydd för en sort i flera unions- stater. måste det ske ttnder en och samma benämning. Den myndighet som avses i arti- kel 30. 1 .b är skyldig att registrera den benäm- ning som sålunda har ingivits. såvida myndig- heten inte finner att benämningen är olämplig i vederbörande stat. [ sådant fall får myndig- heten kräva att förädlaren föreslår en annan benämning.

6. Den myndighet som avses i artikel 30.1.b skall svara för att de andra myndighe- terna hålls underrättade om sortbe- nämningar. särskilt såvitt gäller ingivande. registrering och upphävande av benämning- ar. Varje myndighet som avses i artikel 30. 1 .b får översända eventuella invändningar mot registrering av en sortbenämning till den myndighet som har lämnat underrättelse om benämningen.

Prop. 1981/82: 136

7) Celui qui. dans un des Etats de l'Union. procede a la mise en vente ou a la commer- cialisation du matériel de reproduction ou de multiplication vegetative d'une variété proté- gée dans cet Etat est tenu d'utiliser la de'no- mination de cette variété. meme apres l'ex- piration de la protection de cette variété. pour autant que. conformément aux disposi- tions du paragraphe 4). des droits anterieurs ne s'opposent pas å cette tttilisation.

8) Lorsqu'ttne variété est offerte a la vente ou commercialisée. il est permis d'associer unc marque de fabrique ou de commerce. un nom commercial ou une indication similaire. a la denomination variétale enregistrée. Si une telle indication est ainsi associée. la dé- nomination doit ne'anmoins étrc :facilement reconnaissable.

Article 14

Protection ina'ependante des mesures ré- glementant la production. le conrrole et la commert'ialisation

1) Le droit reconnu a l'obtenteur selon les dispositions de la présente Convention est indépendant des mesures adoptées dans cha- que Etat de l'Union en vue d'y reglementet" la production. lc contröle et la commercialisa- tion des semences et plants.

2) Toutefois. ces dcrnieres tnesures dc- vront e'viter. autant que possible. de faire obstacle a l'application des dispositions de la présente Convention.

Article 15 ()rganes de l'Union

Les organcs permanents de l'Union sont:

.a) le Conseil;

' b) le Secretariat général. de'nommé Bureau de l'Union internationale pour la protection des obtentions végétales.

Article 16

C omposition da Conseil: nombre de vois

1) Le Conseil est composé des rcprésen-

(7) Any person who. in a member State of the Union. offers for sale or markets repro- ductive or vegetative propagating material of a variety protected in that State shall be obliged to 'use the denomination of that vari- ety. even after the expiration of the protec- tion of that variety. in so far as. in accor- dance with the provisions ol' paragraph (4), prior rights do not prevent such use.

(8) When the variety is offered for sale or marketed. it shall be permitted to associate a trade mark. trade name or other similar indi- cation with a registered variety denomina— tion. lf such an indication is so associated. the denomination must nevertheless be "easily recognizable.

Article l4

Protection Independent of Measures Rega- lating Production. Certification and Market- ing

(1) The right accorded to the breeder in pursuancc ol' thc provisions of this Conven- tion shall be independent of the measures taken by each member State of the Union to regulate the production. certification and marketing of seeds and propagating material.

(2) However. such measures shall. as far as possible. avoid hindering the application ol' the provisions ofthis Convention.

Article 15 Organs ofthe Union

The permanent organs of the Union shall be:

(a) the Council: (b) the Secretariat General. entitled the Of- fice ofthc International Union for the Protec— tion of New Varieties of Plants.

Article 16

Composition ofthe Council; Votes

(1) The Council shall consist of the repre-

Prop. 1981/82: 136

gung dieser Sortenbezeichnung zugehen las- sen.

(7) Wer in einem Verbandsstaat Vermeh— rungsmatcrial einer in diesem Staat geschätz- ten Sorte feilhält oder gewerbsmässig ver- treibt. ist vcrpf'lichtet. die Sortenbezeichnung auch nach Ablauf des Schutzes dieser Sorte zu benutzen. sofern nicht gcmäss Absatz 4 ältere Rechte dieser Benutzung entgegenste- ben.

(8) Beim Feilhalten oder bei dem gewerbs- mässigen Vertrieb der Sorte darfeine Fabrik- oder Handelsmarke. eine Handelsbezeich-. nung oder eine andere ähnliche Angabe der eingetragenen Sortenbezeichnung hinzuge- ft'igt werden. Auch wenn eine solche Angabe hinzugefiigt wird. muss die "sorterbezeich- nung leicht erkcnnbar sein.

Artikel 14

Unabhängigkeit des Schutzes von Massnah- men zur Regelung der Erzeugung. a'er Uber- wachung und des gewerbsmässigen Ver- triebs

(1) Das dem Ziichter nach diesem Uber- einkommen gewährte Recht ist unabhängig von den Massnahmen. die in jedcm Ver- bandsstaat zur Regelung der Erzeugung. der chrwachung und des gewerbsmässigen Vertriebs von Saat- und Pflanzgut getroffen werden.

(2) Jedoch muss bei diesen Massnahmen soweit wie möglich vcrmieden werden. dass die Anwcndung dieses Ubereinkommens be- hindert wird.

Artikel 15

Organe des V erbands Die ständigen Organe des Verbands sind: a) der Rat: b) das Generalsekretariat. das als Biiro des Internationalen Verbands zum Schutz von Pfianzenzächtungen bezeichnet wird.

Artikel 16

Zusammensetzung des Rates: Abstim- mungen

(l) Der Rat besteht aus den Vertretern der

7. Den som i en unionsstat utbjuder eller yrkesmässigt försäljer förökningsmaterial av . en sort som är skyddad i den staten är skyldig att använda sortbenämningen. och detta även efter det att skyddet för sorten har upphört. såvida inte äldre rättigheter utgör hinder här- emot enligt vad som sägs under 4.

8. När en sort utbjuds till försäljning eller yrkesmässigt försäljs. får till den registrerade sortbenämningen fogas ett varumärke. en fir- ma eller en liknande beteckning. Om en så- dan bcteckning har tillfogats. skall sortbe- nämningen likväl vara lätt urskiljbar.

Artikel 14

Skydd oberoende av åtgärderft'ir reglering av produktion. kontroll eller handel

1. Den rätt. som enligt bestämmelserna i denna konvention har tillerkänts förädlaren. är oberoende av de åtgärder. som en unions- stat vidtar för att där reglera produktionen. kontrollen och handeln med utsäde och plant- material.

2. Det bör dock såvitt möjligt undvikas. att sådana åtgärder hindrar tillämpningen av denna konvention. -

Artikel 15 Unionens organ Unionens permanenta organ är: . a) radct: b) generalsekretariatet. som benämns by- rån för den internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter.

Artikel 16

Rådets sammansättning: röstning

1. Rådet består av företrädare för unions-

Prop. 1981/82: 136

tants des Etats de l'Union. Chaque Etat de l'Union nomme un representant au Conseil et un suppléant.

2) Les representants ou suppléants peu- vent etre accompagnés d'adjoints ou de con- seillers. . _

3) Chaque Etat de l'Union dispose d'une voix au Conseil.

Article 17

Observateurs adntis aux réunions du Conseil

1) Les Etats non membres de l'Union sig- nataires du present Acte sont invités ä titre d'observatcurs aux réunions du Conseil.

2) A ces réunions peuvent également étre invités d'autres observatcurs ou des experts.

Article 18 Président et vice—presidents du Conseil

l) Le Conseil élit parmi ses membres un Président et un premier Vice-président. ll peut élire d'autres vice-presidents. Le pre- mier Vice-président remplace de droit le Pre- sident en cas'd'empéchement.

2) La durée du mandat du Président est de trois ans.

Article 19 Sessions du Conseil

1) Le Conseil se réunit sur convocation de son Président.

2) [I tient une session ordinaire ttne fois par an. En outre. le Président peut réunir le Conseil a son initiative: il doit le réunir dans un délai de trois mois quand un tiers au moins des Etats de l'Union en a fait la demande.

Article 20

Reglement interieur du Conseil: reglement administratifetfinancier de l' Union

Le Conseil e'tablit son reglement intérieur et le reglement administratif' "et financier de l'Union.

64

sentatives of the member States of the Uni- on. liach member State of the Union shall appoint one representative to the Council and one alternate.

(Z) Representatives or alternates may be accompanied by assistants or advisers.

(3) Each member State of the Union shall have one vote in the Council.

Article 17 Observers in ll-feetings of the Council

( l ) States not members ofthc Union which have signed this Act shall be invited as ob- servers to mectings ofthe Council.

(Z) Other observers or experts may also be invited to such meetings.

Article 18 President and Vit'e-Presidents ofthc Council

(1) The Council shall elect a President and a first Vice-President from among its members. It may elect other Vice-Presidents. The first Vice-President shall take the place of the President if the latter is unable to offi- ciate.

(2) The President shall hold of'ficc for three years.

Article 19 Sessions ofthe Council

(1) The Council shall meet upon convoca- tion by its President.

(2) An ordinary session of the Council shall be held annually. In addition. the Presi- dent may convene the Council at his discre- tion: he shall convene it. within a period of three months. if one-third of the member States ofthe Union so request.

Article 20

Rules of'l'rocedure of the Council: Admini- strative and Financial Regulations of the Union

The Council shall establish its rules of pro- cedure and the administrative and financial regulations of the Union.

Prop. 1981/82: 136

Verbandsstaaten. Jeder Verbandsstaat er- nennt einen Vertretcr för den Rat und cincn Stellvcrtreter.

(2) Den Vertretern oder Stellvertretcrn können Mitarbeitcr oder Berater zur Seite stehen.

(3) Jeder Verbandsstaat hat im Rat eine Stimme.

Artikel 17

Beobachter in Sitzungen des Rates

(1) Staaten. die nicht Mitglieder des Ver- bands sind und diese Akte untcrzeichnet ha- ben. werden als Bcobachter ut den Sitzungen des Rates eingeladen.

(2) Zu diesen Sitzungen können auch an- dere Beobachter oder Sachverständige einge- ladcn werden.

Artikel 18 Präsident und Vizepräsidenten des Rates

(1) Der Rat wählt aus seiner Mitte einen Präsidenten und einen Ersten Vizepräsiden- ten. Er kann weitere Vizepräsidenten wäh- len. Der Erste Vizepräsident vertritt von Rechts wegen den Präsidenten bei Verhin- derungen.

(2) Die Amtszeit des Präsidenten beträgt drei Jahre.

Artikel 19 Tagungen des Rates

(1) Der Rat tritt auf Einberufung durch seinen Präsidenten zusammen.

(2) Er hält einmaljährlich eine ordentlichc Tagung ab. Ausserdem kann der Präsident von sich aus den Rat einberufen: er hat ihn binnen drei Monaten einzuberufen, wenn mindestens ein Drittel der Verbandsstaaten dies bcantragt.

Artikel 20

Gesc/täftsordnung des Rates; Verwaltungs- und F inanzordnung des Verbands

Der Rat lcgt seine Geschäftsordnung sowie die Verwaltungs- und Finanzordnung des Verbands fest.

65

staterna. Varje unionsstat utser en företräda- re i rädet och en ersättare.

2. Företrädarna eller ersättarna får åtföljas av medarbetare eller rådgivare.

3. Varje unionsstat har en röst i rådet.

Artikel 17

Ohservalörer vid rådets sammanträden

1. De stater som inte är medlemmar i uni- onen och som har undertecknat denna akt skall inbjudas att delta i rådets sammanträden som observatörer.

2. Till dessa sammanträden kan också in- bjudas andra observatörer eller sakkunniga.

Artikel 18 Ordförande och vice ord/örande

1. Rådet väljer bland sina medlemmar en ordförande och en förste vice ordförande. Det får välja ytterligare vice ordförande. Vid förfall för ordföranden ersätts denne av förste vice ordföranden.

2. Uppdrag såsom ordförande avser en tid av tre år.

Artikel 19 Rådets sammanträden

1. Rådet sammanträder på ordförandens kallelse.

2. Det håller ordinarie sammanträde" en gång om året. Dessutom får ordföranden sammankalla rådet på eget initiativ; han skall sammankalla rådet inom tre månader. när minst en tredjedel av unionsstaterna har gjort framställning därom.

Artikel 20

Rådets arbetsordning; unionens administra- tiva och finansiella reglemente

Rådet fastställer sin arbetsordning och unionens administrativa och finansiella regle- mente.

Prop. 1981/82: 136 Article 21

Missions du Conseil

Les missions du Conseil sont les suivantes:

a) étudier les mesures propres a assurer la sauvegarde et å favoriser le développemcnt de l'Union:

b) nommer le Secrétaire general et, s'il l'estime nécessaire, un Secrétaire général ad- joint; fixer les conditions de leur engagement;

c) examiner le rapport annuel d'activité dc l'Union et établir le programme des travaux futurs de celle-ci;

d) donner au Secrétaire ge'ne'ral. dont les attributions sont fixées a l'articlc 23. toutes directives nécessaires a l'accomplissement des tåches de l'Union;

e) examiner et approuver le budget de l'Union et fixer. conformément aux disposi- tions de l'articlc 26, la contribution de chaque Etat de 1”Union:

f) examiner et approuver les comptes pré- sentés par le Secrétaire général;

g) fixer, conformément aux dispositions de l'articlc 27. la date et le lieu des confe- rences prevues par ledit article et prendre les mesures nécessaires a leur preparation:

h) d'une maniere générale. prendre toutes decisions en vue du bon fonctionnement de l'Union. '

Article 22

Majorités requises pour les decisions du Conseil

Toute decision du Conseil est prise a la majorité simple des membres presents et vo- tants; toutefois, toute décision du Conseil en vettu des articles 4.4), 20, 21.c). 26.5)b). 27.1). 28.3) ou 32.3) est prise a la majorité des trois quarts des membres presents et votants. L'abstention n'est pas considére'e comme vote.

66

Article 21 Tasks of the Council

The tasks of the Council shall be to: (a) study appropriate measures to safe- guard the interests and to encourage the de- velopment ofthe Union;

(b) appoint the Secretary—General and, if it finds it necessary. a Vice Secretary-General and determine the terms of appointmcnt of each;

(c) examine the annual report on the activ- ities of the Union and lay down the pro- gramme for its future work;

(d) give to the Secretary-General. whose functions are set out in Article 23. all neces- sary directions for the accomplishment of the tasks ofthc Union;

(e) examine and approve the budget of the Union and fix the contribution of each member State of the Union in accordance . with the provisions of Article 26:

(f) examine and approve the accounts pre- sented by the Secretary-General;

(g) fix, in accordance with the provisions of Article 27, the date and place of the confer- ences referred to in that Article and take the measures necessary for their preparation; and

(h) in general, take all necessary decisions to ensure the efficient functioning of the Union.

Article 22

Majorities Required for Decisions of the Council

Any decision of the Council shall require a simple majority of the votes of the members present and voting, provided that any deci- sion ofthe Council under Articles 4 (4). 20. 21 (e). 26 (5)(b). 27 (1). 28 (3) or 32 (3) shall require threcfourths of the votes of the members present and voting. Abstentions shall not be considered as votes.

Prop. 1981/82: 136

Anikel 21

Aufgaben des Rates

Der Rat hat folgendc Aufgaben:

a) Er priift Massnahmen. die geeignet sind. den Bestand des Verbands sicherzustel- len und seine Entwicklung zu fördern.

b) Er ernennt den Generalsekretär und. falls er dies fiir erforderlich hält. einen Stell- vcrtretenden Generalsekretär und setzt die Einstellungsbedingungen von beiden fest.

c) Er prtift den jährlichen Bericht fiber die Tätigkeit des Verbands und stellt das Pro- gramm fiir dessen kiinftige Arbeit auf.

d) Er erteilt dem Gcneralsekretär. dessen Befugnisse in Artikel 23 festgclegt sind. alle erforderlichen Richtlinien fiir die Durchfiih- rung der Aufgaben des Verbands.

e) Er prtift und genehmigt den Haushalts- plan des Verbands und setzt gemäss Artikel 26 den Beitrag eines jeden Verbandsstaats fest.

f) Er priift und genehmigt die von dem Generalsekretär vorgelegten Abrechnungen.

g) Er bestimmt gcmäss Artikel 27 den Zeit- punkt und den Ort der dort vorgesehenen Konferenzen und trifft die zu ihrer Vorberei- tung erforderlichen Massnahmen.

h) Ganz allgemein fasst er alle Beschlässe fiir ein erfolgreiches Wirken des Verbands.

Artikel 22

Erforderliclze Mehr/teller: _fi'ir die Besclzliisse des Rates

Ein Beschluss des Rates bedarf der cin- fachen Mehrheit der anwesenden und abstim- menden Mitglieder: jedoch bedarf ein Be- schluss des Rates nach Artikel 4 Absatz 4. Artikel 20. Artikel 21 Buchstabe e. Artikel 26 Absatz 5 Buchstabe b. Artikel 27 Absatz 1. Artikel 28 Absatz 3 und Artikel 32 Absatz 3 einer Dreiviertelmehrheit der anwesenden und abstimmenden Mitglieder. Enthaltungen gelten nicht als Stimmabgabe.

67

Artikel 21 Rådets uppgifter

Rådets uppgifter är att

a) undersöka lämpliga åtgärder för att trygga unionens bestånd och främja dess ut- veckling: '

b) utse en generalsekreterare och. om rå- det anser det vara nödvändigt. en vice gene- ralsekretcrare samt bestämma deras anställ- ningsvillkor:

c) granska årsberättelsen över unionens verksamhet och fastställa programmet för unionens framtida arbete:

(1) ge generalsekreteraren. vars åligganden fastställs i artikel 23, alla erforderliga instruk- tioner för att unionens uppgifter skall kunna fullgöras;

e) granska och godkänna unionens bttdget och enligt artikel 26 fastställa bidrag för varje unionsstat;

f) granska och godkänna de räkenskaper som läggs fram av generalsekrcteraren;

g) enligt artikel 27 fastställa tid och plats för de konferenser som avses i nämnda arti- kel och vidta erforderliga åtgärder för att för- bereda dessa:

h) i övrigt fatta alla de beslut som behövs för att främja ett ändamålsenligt utövande av unionens verksamhet.

Artikel 22

Majoritet som krävs för rådets beslut

Rådets beslut fattas med enkel majoritet av de närvarande och röstande medlemmarna: för beslut enligt artiklarna 4.4. 20. 2l.e. 26.5.b. 27.1. 28.3 eller 32.3 krävs dock tre fjärdedels majoritet av de närvarande och röstande medlemmarna. Nedlagda röster anses som icke avgivna.

Prop. '1981/82: 136

Article 23

Missions du Bureau de l'Union; responsabi- lites du Secrétaire general: nomination des _;chtionnaires

1) Le Bureau de l'Union execute toutes les missions qui lui sont confic'es par le Conseil. 11 est dirigé par le Secrétaire general.

2) Le Secrétaire general est responsable devant le Conseil: iI assure l'ex—écution des decisions du Conseil. ll soumet le budget ä l'approbation du Conseil et en assure l'exé- cution. 11 rend compte annuellement au Con- seil de sa gestion et lui présente un rapport sur les activités et la situation financiere de l'Union.

3) Sous réserve des dispositions de l'arti- cle 21.b). les conditions de nomination et d'emploi des membres du personnel neces- saire au bon fonetionnement du Bureau de l'Union sont fixées par le réglement adminis- tratif et financier prévu ä l'articlc 20.

Article 24 Statutjm'idique

]) L'Union ala personnalitéjtlridique.

2) L”Union jouit. sur le territoire dc cha- que Etat de l'Union. conformément aux lois de cet Etat. de la capacité juridique ne'ces- saire pour atteindre son but ct exerccr ses fonetions.

3) L'Union conclut un accord de siegc avec la Confederation suisse.

Article 25 Véri/ication des comptes

La verification des comptes de l'Union est assurée_ selon lcs modalite's pre'vues dans le reglement administratif ct financier vise a l'articlc 20. par un Etat de l'Union. Cet Etat est. avec son consentement. désigne' par le Conseil.

68

Article 23

Tasks aft/te Office of the Union; Responsibi- lities of the Secretariv-General; Appointment ofStajf

(1) The Office ofthc Union shall carry om all the duties and tasks entrusted to it by the Council. lt shall be under the direction ofthe Secretary-General.

(2) The Secretary—General shall be respon- sible to the Council: he shall be responsible for carrying out the decisions of the Council. He shall submit the budget for the approval of the Council and shall be responsible for its implementation. He shall make an annual re- port to the Council on his administration and a report on the activities and financial posi- tion ofthe Union.

(3) Subject to the provisions of Article 21 (b), the conditions ofappointmcnt and em- ployment of the staff necessary for the effi- cient performance of the tasks of the Office of the Union shall be fixed in the administra- tive and financial regulations referred to in Article 20.

Article 24 Legal Status

(1) The Uhion shall have legal personality.

(2) The Union shall enjoy on the territory of each member State of the Union. in con- formity with the laws ofthat State. such legal capacity as may be necessary for the fulfil- ment of the objectives of the Union and for the exercise of its functions.

(3) The Union shall conclude a head- quarters agreement with the Swiss Confede- ration.

Article 25 Auditing7 off/te Accounts

The auditing of the accounts of the Union shall be effected by a member State of the Union as provided in the administrative and financial regttlations referred to in Article 20. Such State shall be designated. with its agree- ment. by the Council.

Prop. 1981/82:136 Artikel 23

Aufgaben des Verbandsbiiros; Verantwor- tung a'es Generalsekretärs; Ernennung der Bediensteten

(I) Das Verbandsbi'tro erledigt alle Aufga- ben. die ihm der Rat zuweist. Es wird vom Generalsekretär geleitet.

(2) Der Generalsekretär ist dem Rat vcr- antwortlich: er sorgt fiir die Ausft'ihrung der Beschlt'isse des Rates. Er legt dem Rat den Haushaltsplan zur Genehmigung vor und sorgt fiir dessen Ausft'ihrung. Er legt dem Rat alljährlich Rechenschaft fiber seine Ge- schäftsfiihrung ab und unterbrcitet ihm einen Bericht t'iber die Tätigkeit und die Finanzlagc des Verbands.

(3) Vorbehaltlich des Artikels 21 Buch- stabe b werden die Bedingungen fiir die Ein- stellung und Beschäftigung des ftir die ord- nungsgemässe Erfiillung der Aufgaben des Verbandsböros erforderlichen Personals in der in Artikel 20 bezeichneten Verwaltungs- und Finanzordnung festgclegt.

Artikel 24 Rechts- und Geschäftsjähigkeit '

(l) Der Verband besitzt Rechtspersönlich- keit. .

(2) Der Verband geniesst im Hoheitsgcbiet jédes Verbandsstaats gemäss den Gesetzen dieses Staates die zur Erreichung seines Zweckes und zur Wahrnehmung seiner Auf- gaben crforderliche Rechts- und Geschäftsfä— higkcit.

(3) Der Verband schliesst mit der Schwei- zerischen Eidgenossenschaft ein Abkommen fiber den Sitz.

Artikel 25 Rec/zntmgspriijilng

Die Rechnungsprt'ifung des Verbands wird nach Massgabe du in Artikel 20 bezeichne- ten Verwaltungs- und Finanzordnung von einem Verbandsstaat durchgefiihrt. Dieser Staat wird' mit seiner Zttstimmung vom Rat bestimmt.

69

Artikel 23

Unionens lrvrås uppgifter; genera/sekretera- rens åligganden; anställning av personal

]. Unionens byrå skall fullgöra alla upp- drag och åligganden, som rådet har anförtrott den. Byrån leds av generalsekreteraren.

2. Generalsekreteraren är ansvarig inför rådet; han skall tillse att rådets beslut verk- ställs. Han skall lägga fram budgeten för rå- dets godkännande och svara för att den ge- nomförs. Han skall årligen inför rådet redovi— sa för sin förvaltning och skall inför rådet lägga fram en årsberättelse rörande unionens verksamhet och dess ekonomiska ställning.

3. Med förbehåll för bestämmelserna i arti- kel 21 .b skall villkoren för utnämning och anställning av den personal som erfordras för unionens verksamhet anges i det administra- tiva och finansiella reglemente som avses i artikel 20.

Artikel 24 Rättslig ställning

1. Unionen är enjuridisk person.

2. Unionen skall inom varje unionsstats område och i enlighet med den statens lag åtnjuta erforderlig rättskapacitet för att unionens ändamål skall kunna uppnås och för att dess uppgifter skall kunna utföras.

3. Unionen skall ingå ett avtal rörande sitt säte med Schweiziska Edsförbundet.

Artikel 25 Revision

Revision av unionens räkenskaper utförs av en av unionsstaterna i enlighet med vad som sägs i det administrativa och finansiella reglemente som avses i artikel 20. Denna stat utses efter eget samtycke av rådet.

Prop. ]981/82: 136

Article 26 Finances

]) Les depenses de l'Union sont cou- vertcs:

— par les contributions annuelles des Etats

de l'Union: par Ia rémunération de prestations de

services:

par des recettes diverses.

2)a) La part de chaque Etat de l'Union dans le montant total des contributions an- nuelles est déterminée par reference au mon- tant total des dépenses ä couvrir ä l'aide des contributions des Etats de l"Union et au nombre d'unite's de contribution qui lui est applicable aux termes du paragraphe 3). La- ditc part est calculée conformément att para- graphe 4).

b) Le nombre des unités de contribution est exprimé en nombres entiers ou en frac- tions d'unité pourvu que ce nombre ne soit pas inférieur å un cinquieme.

3)a) En ce qui concerne tout Etat faisant partie de l'Union a la date a laqttelle le pré- sent Acte entre en vigueur a l'égard de cet Etat. le nombre des unités de contribution qui lui est applicable est le méme que celui . qui lui etait applicable, immédiatement avant ladite date. aux termes de la Convention de 1961 modifiée par l'Acte additionnel de 1972.

b) En ce qui concerne tout autre Etat. il indiqtte au moment de son accession ä l'Union. dans une declaration adressée au Secrétaire général. le nombre d'unités de contribution qui lui est applicable.

e) Tout Etat de l'Union peut. ä tout mo- ment. indiquer. dans une declaration adres- sée att Secrétaire général, un nombre d'unite's de contribution different de celui qui lui est applicable en vertu des alineas a) ou b) ci- dessus. Si elle est faite pendant les six pre- miers mois d'une année civile. cette declara- tion prend effet au début de l'annee civile suivante: dans le cas eontraire. eller prend effet au debut de la deuxieme année civile qui suit l'annc'e au cours de laquclle elle est faite.

4)a) Pour chaque exercice bu-dgétaire. le montant d'une unite' de contribution est e'gal au montant total des de'pcnses ä couvrir pen- dant cet exercice å l"aide des contributions

70

Article 26 F inances

(1) The expenses ofthe Union shall be met from:

— the annual contributions of the member

States ofthe Union:

payments received for services ren-

dered: — miscellaneous receipts. (2)(a) The share of each member State of the Union in the total amount of the annual contributions shall be determined by refer- ence to the total expenditure to be met from the contributions ofthc member States ofthe Union and to the number of contribution un- its applicable to it under paragraph (3). The said share shall be computed according to paragraph (4).

(b) The number of contribution units shall be expressed in whole numbers or fractions thereof. provided that such number shall not be less than one-fifth.

t3)(a) As far as any State is concerned which is a member State of the Union on the date on which this Act enters into force with respect to that State, the number ofcontribu- tion units applicable to it shall be the same as was applicable to it. immediately before the said date. according to the-Convention of 1961 as amended by the Additional Act of 1972.

(b) As far as any other State is concerned, that State shall, on joining the Union. indi- cate. in a declaration addressed to the Secre- tary-General. the number of contribution units applicable to it.

(c) Any member State of the Union may. at any time. indicate. in a declaration ad- dressed to the Secretary-General. a number of contribution units different from the number applicable to it under subparagraph (a) or (b). Such declaration. if made during the first six months of a calendar year. shall take effect from the beginning of the subse- quent calendar year: otherwise it shall take effect from the beginning ofthe second calen- dar year whieh follows the year in which the declaration was made.

(4)('a) For each budgetary period, the amount corresponding to one eontribtttion unit shall be obtained by dividing the total amount of the expenditure to be met in that

Prop. 1981/82: 136

Artikel 26 Finanzen

(1) Die Ausgaben des Verbands werden gedeckt aus

den .Iahresbeiträgen der Verbandsstaa- ten.

der Vergiitung för Dienstleistungcn,

— sonstigen Einnahmen.

(2)a) Der Anteil jedes Verbandsstaats an dem Gesamtbetrag der Jahresbeiträge richtet sich nach dem Gesamtbetrag der Ausgaben, die durch Beiträge der Verbandsstaaten zu decken sind, und nach der Anzahl der fiir diesen Verbandsstaat nach Absatz 3 massge- benden Zahl von Bcitragseinheiten. Dieser Anteil wird nach Absatz 4 berechnet.

b) Die Zahl der Beitragseinheiten wird in ganzen Zahlcn oder Bruchteilen hiervon aus- gedriickt. wobei sie nicht kleiner als ein Ft'inf- tel sein darf.

(3)a) Ftir jeden Staat, der zum Zeitpunkt des lnkrafttrctens dieser Akte dem Verband angehört. ist die Zahl der fiir ihn massgeben- den Bcitragseinheiten gleich der Zahl der ftir ihn unmittelbar vor diesem Zeitpunkt nach dem Ubereinkommen von-1961 in der durch die Zusatzakte von 1972 geänderten Fassung massgebendcn Einheiten.

b) Jeder andere Staat gibt bei seinem Bei- tritt zum Verband in einer an den General- sekretär geriehtcten Erklärung die för ihn massgebendc Zahl von Bcitragseinheiten an.

c) chcr Verbandsstaat kann jederzeit in einer an den Generalsekretär geriehtcten Erklärung eine andere als die ftir ihn nach den Buchstaben a oder b massgebendc Zahl von Bcitragseinheiten angcbcn. Wird eine solche Erklärung während der ersten sechs Monate eines Kalenderjahrs abgegeben, so wird sie zum Beginn des folgenden Kalender- jahrs wirksam; andernfalls wird die Erklä- rung zum Beginn des Zweiten Kalenderjahrs wirksam, das auf das Jahr folgt, in dem sie abgegeben wurde. ..

(4)a) Fiir jede Haushaltsperiode wird der Betrag, der einer Beitragseinheit entspricht, dadurch ermittelt, dass der Gesamtbetrag der Ausgaben, die in dieser Periode aus Beiträ-

71

Artikel 26

Finanser

l. Unionens utgifter täcks —— av unionsstaternas ärliga bidrag, av ersättningar för utförda tjänster.

av andra inkomster. 2.a) Varje unionsstats andel av det sam- manlagda beloppet av årliga bidrag bestäms på grundval av det sammanlagda utgiftsbe- lopp som skall täckas med bidrag från unions- staterna och det antal bidragsenheter som gäller för den staten enligt vad som sägs un- der 3. Denna andel beräknas enligt vad som sägs under 4.

b) Antalet bidragsenheter uttrycks i hela enheter eller i delar av enheter, varvid antalet dock inte får understiga en femtedel.

3.a) För stat som är medlem i-unioncn den dag då denna akt träder i kraft för den staten är antalet bidragsenheter detsamma som gäll- de för den staten omedelbart före nämnda dag enligt 1961 års konvention i dess lydelse enligt 1972 års tilläggsakt.

b) Varje annan stat anger vid sin anslut- ning till unionen i en förklaring till general- sekreteraren det antal bidragsenheter som skall gälla för den staten.

c) Varje unionsstat får när som helst i en förklaring till generalsckretcrarcn ange ett antal bidragsenheter som skiljer sig från dem som gäller för den staten enligt vad som sägs under a) och b) ovan. Avges förklaringen un— der de första sex månaderna av ett kalen— derår, träder den i kraft vid början av följande kalenderår: i motsatt fall träder den i kraft vid början av det andra kalenderåret efter det år under vilket förklaringen gjordes.

4.a) För varje budgetperiod erhålls det be- lopp som motsvarar en bidragsenhet genom att dela det sammanlagda utgiftsbelopp som skall täckas under denna period med bidrag

Prop. 1981/82: 136

des Etats de l'Union divise par le nombre total d'unite's applicable å ces Etats.

b) Le montant de la contribution de cha- que Etat de 1”Union est e'gal au montant diune unité de contribution multiplié par lc nombre d'unite's applicable a cet lEtat.

5)a) Un Etat de l'Union en retard dans le paiement de ses contributions ne peut — sous reserve des dispositions du paragraphe b) — exercer son droit de vote au Conseil si le montant de son arrie're est e'gal ou supérieur a celui des contributions dont il est redevable pour les deux dernieres années completes écoulées. La suspension du droit de vote ne libere pas cet Etat de ses obligations et ne le prive pas des autres droits déco-ulant de la présente Convention.

b) Le Conseil peut autoriser ledit Etat a conserver l'exercice dc son droit de vote aussi longtcmps qu'il estime que le retard résulte de circonstanccs exceptionnelles et inévitables.

Article 27

Revision de la Convention

1) La présente Convention peut étre revi- sée par une conference des Etats de l'Union. La convocation d”une telle conference est décidée'par le Conseil.

2) La conference ne deliberc valablement que sila moitié au moins des Etats de l'Union y sont représentés. Pour étre adopte. le texte revise' de la Convention doit recueillir la ma- jorité des cinq sixiemes des Etats de l'Union représentés a la conference.

Article 28

Langues utilisées par le Bureau et Iors des réunions du Conseil

l) Les langues francaise. all-emandc ct anglaise sont utilise'es par le Bureau de l'Union dans l'accomplisscment de ses mis- sions.

2) Les réunions du Conseil ainsi que les conferences de revision se tiennent en ces trois langues.

72

period from the contributions of the member States of the Union by the total number of units applicable to those States.

(b) The amount ofthc contribution of each member State of the Union shall be obtained by multiplying the amount corresponding to one contribution unit by the number of con- tribution units applicable to that State.

(5)(a) A member State ofthc Union which is in arrcars in the payment of its contribu- tions may not. subject to paragraph (b). exer- cise its right to vote in the Council if the amount of its arrears equals or exceeds the amount of the contributions due from it for the preceding two full years. The suspension of the right to vote does not relieve such state of its obligations under this Convention and does not deprivc it of any other rights there- under.

(b) The Council may allow the said State to continue to exercise its right to vote if. and as long as. the Council is satisfied that the delay in payment is due to exceptional and unavoidable circumstances. '

Article 27 Revision Off/IE Convention

(1) This Convention may be revised by a conference of the member States of the Uni- on. The convocation of such conference shall be decided by the Council.

(2) The proceedings of a conference shall be effective only ifat least half ofthe member States of the Union are represented at it. A majority of five-sixths of the member States of the Union represented at the conference shall be required for the adoption of a revised text of the Convention.

Article 28

Languages Used by the Office and in Meet- ings of the Council

(1) The English. French and German lan- guages shall be used by the Office of the Union in carrying out its duties.

(2) Meetings ofthc Council and of revision conferences shall be held in the three lan- guages.

Prop. 1981/82:136

gen der Verbandsstaaten zu decken sind. durch die Gesamtzahl der von diesen Staaten aufzubringenden Einhciten geteilt wird.

b) Der Betrag des Beitrags jedes Ver- bandsstaats 'ergibt sich atrs dem mit der Zahl der ftir diesen Staat massgebendcn Beitrags- einheitcn vervielfachten Betrag einer Bei- tragseinheit.

(_5)a) Ein Verbandsstaat. der mit der Zah- lung seiner Beiträge im Riickstand ist. kann vorbehaltlich des Buchstabens b sein Stimm- recht im Rat nicht austiben, wenn der rtick- ständige Betrag die Summe der von ihm ftir die zwei vorhergehenden vollen Jahre ge- schuldcten Beiträge erreicht oder iibersteigt. Die Attssetzung des Stimmrechts entbindet diesen Staat nicht von den sich aus diesem Ubereinkommen ergebenden Pflichten und ftihrt nicht zum Verlust der anderen sich aus dem Ubereinkommen ergebenden Rechte.

b) Der Rat kann einem solchen Staat jc- doch gestatten. sein Stimmrecht weitcr aus- zut'iben. wenn und solange der Rat t'iberzeugt ist. dass der Zahlungsrt'ickstand eine Folge aussergewöhnlicher und unabwendbarer Umstände ist.

Artikel 27 Revision des Ubereinkommens

(1) Dieses Ubereinkommen kann von einer Konferenz der Verbandsstaaten revi- diert werden. Die Einberufung einer solchen Konferenz wird vom Rat beschlossen.

(2) Die Konferenz ist nur dann beschluss— fähig. wenn mindestens die Hälfte der Ver- bandsstaaten auf ihr vcrtreten ist. Die revi- dierte Fassung des Ubereinkommens bedarf zu ihrer Annahme dcr Fänfsechstelmehrheit 'der auf der Konferenz vertretcnen Verbands- staaten.

Artikel 28

Vom Bäro und in Sitzungen des Rates be- nutzte Sprachen

(l) Das Verbandsbtiro bedient sich bei der" Erft'illung seiner Aufgaben der deutschen. der englischen trnd der französischen Sprache.

(2) Die Sitzungen des Rates und die Revi- sionskonferenzen Werden in diesen drei Spra- chen abgehalten.

73

från unionsstaterna med det sammanlagda antalet enheter som gäller för dessa stater.

b) Varje unionsstats bidragsbelopp erhålls genom att multiplicera det belopp som mot- svarar en bidragsenhet med det antal bidrags- enheter som gäller för den staten.

5.a) En unionsstat som inte har i rätt tid betalat sitt bidrag får inte utöva sin rösträtt i rådet. om det belopp som dröjsmålet avser motsvarar eller överstiger det bidragsbelopp som den staten är Skyldig att betala för de två närmaste föregående hela åren. _med mindre annat följer av vad som sägs under b. Suspen- sion av rösträtten befriar inte denna stat från dess förpliktelser enligt konventionen och be- rövar inte den några andra rättigheter enligt konventionen.

b) Rådet får medge att sådan stat bibe- håller rösträtten så länge rådet anser att dröjsmålet beror på utomordentliga och oundvikliga omständigheter.

Artikel 27 Revision av konventionen

1. Denna konvention kan revideras av en konferens av unionsstaterna. Rådet beslutar om sarnmankallandet av en sådan konferens.

2. Konferensen är beslutmässig endast om minst hälften av unionsstaterna är företrädda vid konferensen. För antagande av en revide- rad text av konventionen krävs fem sjättedels majoritet av de av unionsstaterna som är fö- reträdda vid konferensen.

Artikel 28

Språk som används av byrån och vid rådets sammanträden

1. Unionens byrå skall använda engelska. franska och tyska språken när den fullgör sina uppgifter.

2. Rådets sammanträden och revisions- konferenserna skall hållas på dessa tre språk.

Prop. 1981/82: 136

3) Le Conseil peut décider. en tant que de besoin, que d'autres langues seront utilisées.

Article 29

Arrangements particuliers pour la protection des obtentions végétales

Les Etats de l'Union se réservent le droit de conclure entre eux des arrangements par- ticuliers pour la protection des obtentions vé- gétales. pour autant que ces arrangements ne contreviennent pas aux dispositions de la présente Convention.

Article 30

Application de la'Convention sur le plan na— tional; accords particuliers pour l'utilisation en commun de services charges de l'examen

1) Chaque Etat de l'Union prend toutes mesures nécessaires pour l'application de la présente Convention et. notamment:

a) prévoit les recours légaux appropriés permettant de défendre efficaeement les droits prévus par la pre'sente Convention;

b) établit un service special de la protec- tion des obtentions végétales ou charge un service déjå cxistant de cette protection:

c) assure la communication au public des informations relatives å cette protection et au minimum la publication periodique de la liste des titres dc protection délivrés.

2) Des accords particuliers peuvent étre conclus entre les services compétents des Etats de l'Union en vue de l'utilisation en commun de services charges de proccder å l'examen des variétés. pre'vu ä l'articlc 7. et au rasscmblcmcnt des collections et docu- ments de référence nécessaires.

3) 11 est entendu qu'au moment du dépöt de son instrument de ratification. d'accepta- tion. d'approbation ou d'adhésion. chaque Etat doit étre en mesure. conformément å sa législation internc. dc donner effet aux dispo- sitions de la présente Convention.

74

(3) If the need arises. the Council may de- cide that further languages shall be used.

Article 29

Special Agreements for the Protection of Neu-' Varieties of Plants

Member States of the Union reserve the right to conclude among themselves special agreements for the protection of new varie- ties of plants. in so far as such agreements do not contravene the provisions of this Con- vention.

Article 30

Implementation ofthe Convention on the Do— mestic Level; Contracts on the Joint Utilisa— tion of Examination Services

(1) Each member State of the Union shall adopt all measures necessary for the applica- tion ofthis Convention: in particular, it shall:

(a) Provide for appropriate legal remedies for the effective defence of the rights provid- ed for in this Convention;

(b) set up a special authority for the pro- tection of new varieties of plants or entrtrst such protection to an existing authority:

(c) ensure that the public is informed of matters concerning such protection, includ— ing as a minimum the periodical publication of the list oftitles of protection issued.

(2) Contracts may be concluded between the competent authorities of the member States of the Union. with a view to the joint utilisation of the services of the authorities entrttsted with the examination of varieties in accordance with the provisions of Article 7 and with assembling the necessary reference collections and documents.

(3) lt shall be understood that. on deposit- ing its instrument of ratification, acceptance, approval or accession. each State must be in a position, trnder its own domestic law. to give effect to the provisions of this Conven— tron.

Prop. 1981/82: 136

(3) Der Rat kann. soweit hierfiir ein Be- därfnis besteht. dieBenutzung weiterer Spra- chen beschliessen.

Artikel 29

Besondere Abmachungen zum Schutz. von Pflanzenzäclttungen

Die Verbandsstaaten behalten sich das Recht vor, untereinander zum Schutz von Ptlanzenziiehtungen besondere Abmachun- gen zu treffcn. soweit diese Abmaehungen diesem Ubereinkommen nicht zuwiderlau- fen.

Artikel 30

Anwcndung des Uhereinkomtnens itn inner- staatlichen Bereiclt: Vereinbarungen fiber die gemeinsame lnanspruchnahme von Prii- fungsstellen

(l) Jeder VerbandSstaat trifft alle fiir die Anwcndung dieses Ubereinkommens notwendigen Massnahmen. insbesondere

a) sieht er geeignete Rechtsmittel vor. die eine wirksame Wahrung der in diesem Uber- einkommen vorgesehenen Rechte ermögli- chen:

b) richtet er eine besondere Behörde ftir den Schutz von Pllanienzächtungen ein oder beauftragt eine bereits bestehende Behörde mit diesem Schutz:

c) stellt er die öffentliche Bekanntma- chung von Mitteilungcn ilber diesen Schutz. zumindest die periodische Veröffentlichung des Vcrzeiehnisscs der erteilten Schutz- rechte. sicher.

(2) Zwischcn den zuständigen Behörden der Verbandsstaaten können Vereinbarungen zum Zweck der gemeinsamen lnanspruch- nahme von Stellen getroffen werden. welche die in Artikel 7 vorgesehene Prufung der Sor- ten und die Zusammenstellung der erforderli- chen Vergleichssammlungen und -unterlagen durchzufuhren haben.

(3) Es besteht Einverständnis dartiber. dass jeder Staat bei Hinterlegung seiner Rati- fikations-. Annahme-_ Genehmigungs- oder Beitrittsurkunde entsprechend seinem inner- staatlichen Recht in der Lage sein muss. die- sem Ubereinkommen Wirkung-zu verleihen.

75

3. Rådet får. om så behövs. bestämma att ytterligare språk skall användas.

Artikel 29

Särskilda är'ere/tskommelser för skydd av i'äxtförädlingsprodukter

Unionsstaterna förbehåller sig rätten att sinsemellan träffa särskilda överenskom- melser för skydd av växtförädlingsprodukter i den mån dessa överenskommelser inte strider mot denna konvention.

Artikel 30

Tillämpning av konventionen i nationell rätt; särskilda avtal om gemensamt utnyttjande av provningsinstitutioner

l. Varje unionsstat skall vidta alla erfor- derliga åtgärder för tillämpningen av denna konvention: den skall särskilt

a) tillse att det finns lämpliga rättsmedel som gör det möjligt att effektivt hävda de rättigheter som anges i denna konvention:

b) inrätta en särskild myndighet för skydd av växtförädlingsprodukter eller uppdra åt en redan befintlig myndighet att svara för detta skydd:

c) tillse att allmänheten informeras i frågor rörande detta skydd. åtminstone genom ett periodiskt offentliggörande av en förteckning över meddelade skyddsrättigheter.

2. Särskilda överenskommelser får ingås mellan vederbörande myndigheter i unions- staterna om gemensamt utnyttjande av de in- stitutioner som har till uppgift att utföra den provning av växtsorter som avses i artikel 7 och att samla erforderliga kollektioner och dokument i referenssyfte.

3. Det är underförstått att varje stat när den deponerar sitt instrument rörande ratifi- kation. antagande. godkännande eller anslut- ning skall vara i stånd att i enlighet med sin nationella lagstiftning genomföra denna kon- ventions bestämmelser.

Prop. 1981/82: 136

Article 3l Signature

Le present Acte est ouvert a la signature de tout Etat de l"Union et de tout autre Etat qui a été repre'senté a la Conference diplomati- que qui a adopté Ic present Acte. ll est ouvert a la signature jusqu'au 3l octobre: 1979.

Article 32

Rattfit'ation. acceptation ou approbation: adhesion

[) Tout Etat exprime son consentement ä étre Iié par le présent Acte parle dépöt:

a) d'un instrument de ratiflcation. d'ac- ceptation ou d'approbation s'il a signe' le pré- sent Acte. ou

b) d'un instrument d'adhésion s”il n'a pas signe le pre'sent Acte.

2) Les instruments de ratification. d'ac- ceptation. d'approbation ou d'adhesion sont deposés aupres du Secrétaire general.

3) Tout Etat qui n'est pas membre de l'Union et qui n'a pas signé le present Acte demande. avant de déposer son instrument d'adhésion. l'avis du Conseil sur la confor- mité de sa législation avec les dispositions du présent Acte. Si la decision faisant office da- vis est positive. l'instrument d'adhésion peut etre déposé.

Article 33

Entre? en vigueur: itnpossibilité d 'ad/terer aux" restes anterieurs

]) Le present Acte entre en vigueur un mois apres que les deux conditions suivantes auront été remplies:

a) le nombre des instruments de ratifica- tion. d'acceptation. d'approbation ou d"adhé- sion déposés est de cinq au moins:

b) trois au moins desdits instruments sont dépose's par des Etats parties & la Convention de 196].

2) A l'e'gard de tout Etat qui depose son instrument de ratification. d'acceptation. d'approbation ou d'adhésion apres que les conditions prévues au paragraphe l)a) et b) aient été remplies. le present Acte entre en vigueur un mois apres le dépöt de son instru-

76

Article 3l Signature

This Act shall be open for signature by any member State of the Union and any other State which was represented in the Diplomat- ic Conference adopting this Act. lt shall re- main open for signature until October 31. 1979.

Article 32

Ratification. Acceptance or Approval: Accession

(l) Any State shall express its consent to be bound by this Act by the deposit of:

(a) its instrument of ratification. accep- tance or approval. if it has signed this Act: or

(b) its instrument of aecession. ifit has not signed this Act.

(2) Instruments of ratification, accep- tance. approval or aecession shall be' deposit- ed with the Secretary-General.

(3) Any State which is not a member ofthe Union and which has not signed this Act shall. before depositing its instrument of aecession. ask the Council to advise it in respect of the conformity of its laws with the provisions of this Act. lf the decision embo- dying the advice is positive. the instrument of aecession may be deposited.

Article 33

- Entry Into Force." ("losing ofEarlier Texts

(1) This Act shall enter into force one month after the following two conditions are fultilled: -

(at) the number of instruments of ratilica- tion. acceptance. approval or aecession de- posited is not less than five; and

(b) at least three of the said instruments are instruments deposited by States parties to the Convention of 1961. -

(2) With respect to any State which depo- sits its instrument of ratification. acceptance. approval or aecession after the conditions re- ferred 10 in paragraph (l)(a) and (b) have been fulfilled. this Act shall enter into force one month after the deposit ofthc instrument

Prop. 1981/82:136 Artikel 31

Unterzeichnung

Diese Akte wird fiir jeden Verbandsstaat und fiir jeden anderen Staat zur Unterzeich- nung aufgclegt. der auf der Diplomatischen Konferenz. welche diese Akte angenommen hat. vcrtreten war. Sie liegt bis zum 3I. Okto- ber l979 zur Unterzeichnung auf.

Artikel 32

Ratifikation, Annahme oder Genehmigung: Beitritt

(|) Jeder Staat bringt seine Zustimmung. durch diese Akte gebunden zu sein. dadurch zum Ausdruck. dass er

a) eine Ratifikations-. Annahme— oder Genehmigungsurkunde hinterlegt. sofern er diese Akte unterzeichnet hat. oder

b) eine Beitrittsurkunde hinterlegt. sofern er diese Akte nicht unterzeichnet hat.

(2) Die Ratifikations-. Annahme-. Geneh- migungs- oder Beitrittsurkunden werden beim Generalsekretär hinterlegt.

(3) Jeder Staat, der dem Verband nicht an- gehört und diese Akte nicht unterzeiehnet hat. ersucht vor Hinterlegung seiner Beitrittsurkunde den Rat um Stellungnahme. ob seine Gesetze mit dieser Akte vereinbar sind. lst der die Stellungnahme beinhaltende Beschluss positiv. so kann die Beitrittsur- kunde hinterlegt werden.

Artikel 33

lnkra/ttreten: Unmt'igllichkeit. frä/tercn Fas- sungen heizutreten

(l) Diese Akte tritt einen Monat nach dem Zeitpunkt in Kraft. zu dem die folgenden Be- dingungen erftlllt sind:

a) Die Zahl der hinterlegten Ratifikations-. Annahme-. Genehmigungs- oder Beitrittsur- kunden beträgt mindestens fiinf:

b) mindestens drei der genannten Urkun- den sind von Vertragsstaaten des Uberein- kommcns von l961 hinterlegt worden.

(2) För jeden Staat. der seine Ratifika- tions-. Annahme-. Genehmigungs- oder Bei- trittsurkunde hinterlegt. nachdem die in Ab- satz ] Buchstaben a und b genannten Bedin- gungen erfiillt sind. tritt diese Akte einen Monat nach dem Zeitpunkt in Kraft. zu dem

77

Artikel 31

Unt'lertecknande

Denna akt är öppen för undertecknande av varje unionsstat och av varje annan stat som var företrädd vid den diplomatiska konferens som antog denna akt. Den är öppen för un- dertecknande till och med den 31 oktober 1979.

Artikel 32

Ratifikation, antagande eller godkännande: anslutning

I. En stat uttrycker sitt samtycke till att vara bunden av denna akt genom att depo- nera

a) ett instrument rörande ratifikation. an— tagande eller godkännande. om den har un- dertecknat denna akt. eller

b) ett instrument rörande anslutning. om den inte har undertecknat denna akt.

2. instrument rörande ratifikation. anta- gande. godkännande eller anslutning skall de- poneras hos generalsekreteraren.

3. En stat som inte är medlem i unionen och som inte har undertecknat denna akt skall innan den deponerar sitt anslutningsin- strument begära rådets utlåtande om huruvi- da dess lagstiftning är i överensstämmelse med bestämmelserna i denna akt. Om det beslut som innehåller utlåtandet är positivt, får anslutningsinstrumentet deponeras.

Artikel 33

Ikraftträdamle; stängning av tidigare texter

|. Denna akt träder i kraft en månad efter det att följande två villkor är uppfyllda:

a) minst fem instrument rörande ratifika- tion. antagande. godkännande eller anslut- ning har deponerats:

b) minst tre av dessa instrument har de- ponerats av stater som är part till l961 års konvention.

2. I fråga om stat som deponerar sitt in- strument rörande ratifikation. antagande. godkännande eller anslutning efter det att de villkor som anges under l.a och b är upp- fyllda träder denna akt i kraft en månad efter det att den statens instrument deponerades.

Prop. 1981/82: 136

ment.

3) Apres l'entre'e en vigueur du present Acte conformément au paragraphe l). aucun Etat ne peut plus adhercr a la Convention de 1961 modifiée par I'Acte additionnel de l972.

Article 34

Relations entre Etats lies par des textes dif- férents

l) Tout Etat de l'Union qui. a la date de l'entrée en vigueur du present Acte är son égard. est lie' par la Convention de l96l modi- liée par I'Acte additionnel de l972 continue d"appliquer. dans ses relations avec tout autre Etat de l'Union non Iié par le present Acte. ladite Convention modifiee par ledit Acte additionnel jusqu'ä ce que le present Acte entre également en vigueur a l'égard de cet autre Etat.

2) Tout Etat dc l'Union non lie par le pré- sent Acte (”le premier Etat”) peut (léclarer. par une notification adressee au Secrétaire général. qu'il appliquera la Convention de l96l modiliée par I'Acte additionnel de l972 dans ses relations avec tout Etat lie par le present Acte qui devient membre de l”Union en ratitiant. acceptant ou approuvant le pré- sent Acte ou en adhe'rant a celui-ei ("le se- cond Etat"). [)es l'expiration d'un délai d'un mois a compter de la date de cette notifica— tion etjusqu'a l'entree en vigueur du present Acte ä son égard. le premier Etat applique la Convention de l961 moditie'c par l'Acte addi- tionnel de l972 dans ses relations avec le second Etat. tandis que celui-ci applique le present Acte dans ses relations avec le pre- mier Etat.

Article 35

('ommunications concernt'ott les genres et especes protéges ; renseignements () puhlier

l) Au moment du dépöt de son instrument de ratification, d'aceeptation ou d'approba- tion du présent Acte ou d'adhe'sion ä celui-ci.

78

of the said State.

(3) Once this Act enters into force accord- ing to paragraph (l). no State may aceede to the Convention of l96| as amended by the Additional Act of l972.

Article 34

Relations Between States Bound by Different Texts

(l) Any member State ofthc Union which. on the day on which this Act enters into force with respect to that State. is bound by the Convention of 1961 as amended by the Addi— tional Act of l972 shall. in its relations with any other member State of the Union which is not bound by this Act. continue to apply. until the present Aet enters into force also with respect to that other State. the said Con- vention-as amended by the said Additional Act.

(2) Any member State of the Union not bound by this Act ("the former State") may declarc. in a notification addressed to the Secretary-General. that it will apply the Con- vention of 1961 as amended by the Additional Act of l972 in its relations with any State bound by this Act which becomes a member ofthc Union through ratification. acceptance or approval of or aecession to this Act ("the latter State"). As from the beginning of one month after the date of any such notification and until the entry into force ofthis Act with respect to the former State. the former State shall apply the Convention of l96l as amend- ed by the Additional Act of 1972 in its rela- tions with any such latter State. whereas any such latter State shall apply this Act in its relations with the former State.

Article 35

(fom/nunicatirms C oncerning the Genera ond Species Protected; Infor/nation to be Pul)- lis/lcd

(l) When depositing its instrument of rati- tication. acceptance or approval of or acces- sion to this Act. each State which is not a

Prop. 1981/82: 136

die Urkunde dieses Staates hinterlegt worden lst.

(3) Nach dem lnkrafttrcten dieser Akte ge- mäss Absatz l kann ein Staat dcm Uberein- kommen von l96l in der durch die Zusatz- akte von 1972 geänderten Fassung nicht mehr beitreten.

Artikel 34

Beziehungen zwischen Staaten, die durch un- terscltiedliche Fassungen gebunden sind

(l) Ein Verbandsstaat. der an dem Tag. an dem diese Akte fiir ihn in Kraft tritt. durch das Ubereinkommen von 1961 in der durch die Zusatzakte von 1972 geänderten Fassung gebunden ist. wendet in seinen Beziehungen zu jedem anderen Verbandsstaat. der nicht durch diese Akte gebunden ist. weiterhin das genannte Ubereinkommen in der durch die Zusatzakte geänderten FaSsung an. bis diese Akte auch fiir diesen anderen Staat in Kraft tritt.

(2) Ein Verbandsstaat. der nicht durch die vorliegende Akte gebunden ist. (..erstge- nannter Staat”). kann durch eine an den Ge- neralsekretär gerichtete Notilikation er- klären. dass er das Ubereinkommen von l96l in der durch die Zusatzakte von 1972 geän- derten Fassung in seinen Beziehungen zu je- dem durch. diese Akte gebundenen Staat an- wendcn wird. der Verbandsstat wird. indem er diese Akte ratitiziert. annimmt. genehmigt oder ihr beitritt (.,letztgenannter Staat"). Während eines Zeitabschnitts. der einen Monat nach dem Tag einer solchen Notilika- tion beginnt und mit dem lnkral'ttrctcn dieser Akte fiir den erstgenannten Staat endet. wen- det dieser das Ubereinkommen von [96] in der durch die Zusatzakte von 1.972 geänder— ten Fassung in seinen Beziehungen zu dem letztgcnannten Staat an. während dieser diese Akte in seinen Beziehungen zu dem erstgenannten Staat anwendet.

Artikel 35

Mitteilungen u'ber die scltutzft'ihigen Gattun- gen und Arten: zu veröfjentlichende Informa- tionen

(l) Jeder Staat. der nicht bereits Verbands- staat isl. notitiziert bei der Hinterlegung seiner Ratifikations-. Annahme-. Genehmi-

79

3. Efter det att denna akt har trätt i kraft enligt vad som sägs under I får en stat inte längre ansluta sig till l96l års konvention i dess lydelse enligt [972 års tilläggsakt.

Artikel 34

Ft'irltällandet mellan stater bunt/nu av olika texter

]. En unionsstat som den dag då denna akt träder i kraft för den staten är bunden av l96l ars konvention i dess lydelse enligt l972 års tilläggsakt skall. i förhållande till varje annan unionsstat som inte är bunden av denna akt. fortsätta att tillämpa nämnda konvention i dess lydelse enligt nämnda tilläggsakt till dess att denna akt har trätt i kraft också för denna andra stat.

2. En unionsstat som inte är bunden av denna akt (”den förra staten") får genom meddelande till generalsekreteraren förklara att den kommer att tillämpa 1961 års konven- tion i dess lydelse enligt l972 års tilläggsakt i förhållande till varje stat som är bunden av denna akt och som blir medlem i unionen genom att ratificera. godta. godkänna eller ansluta sig till denna akt ("den senare sta- ten"). Efter utgången av en frist på en månad från dagen för detta meddelande och till dess denna akt träder i kraft för den förra statens vidkommande skall den förra staten tillämpa l96l års konvention i dess lydelse enligt l972 års tilläggsakt i förhållande till den senare staten. medan den senare staten skall tilläm- pa denna akt i förhållande till den förra sta- ten.

Artikel 35

Årh'tldt'lalltlt, rörande de t't'ixtslt'ikten och växtarter som skyddas: upplysningar som skall publiceras

!. När en stat som inte redan är medlem i unionen deponerar sitt instrument rörande ratifikation. godtagande eller godkännande

Prop. 1981/82: 136

chaque Etat qui n”est pas deja membre de l'Union notifie au Secrétaire general la liste des genres et espéces auxquels il appliquera. au moment de l'entrée en vigueur du present Acte a son egard. les dispositions de la pré- sente Convention.

2) Le Secrétaire ge'ne'ral publie. sur la base de communications recues de l'Etat de l"Uni- on concerne. des renseignements sur:

a) toute extension de l'application des dis- positions dc la présente Convention ä d'autres genres et especes apres l'entre'e en vigueur du present Acte ä son égard :

b) toute utilisation de la faculté prévue' a l”article 3.3) :

c) l'utilisation de toute faculté accordée par le Conseil en vertu de l'articlc: 4.4) ou 5):

d) toute utilisation de la faculté prévue a la premiere phrase de l'article 5.4). en précisant la nature des droits plus étendus et en speci- fiant les genres et especes auxquels ces droits s'appliquent ;

e) toute utilisation de la faculte' prévue a la deuxieme phrase de l'articlc 5.4) :;

f) le fait que la loi de cet Etat contient une disposition permise en vertu de l'articlc 6. [ )b)i) et la durée du délai accorde;

g) la durée du'délai vise' a l'articlc 8. si ce délai _est supérieur aux quinze années. ou dix- huit. suivant le cas. prévues par ledit article.

Article 36 Territoires

]) Tout Etat peut de'clarer dans son instru- ment de ratification. d'acceptation. d'appro- bation ou d'adhésion. ou peut informer le Secrétaire général par écrit a tout moment ultérieur. que le present Acte est applicable ä tout ou partie des territoires. désignes dans la declaration ou la notification.

2) Tout Etat qui a fait une telle declaration ou effectué une telle notification peut. a tout moment. notilier au Secrétaire général que le présent Acte cesse d'étre applicable a tout ou

80"

member of the Union shall notify the Secre- tary-General of the list of genera and species to which. on the entry into force of this Act with respect to that State. it will apply the provisions of this Convention.

(2) The Secretary-General shall. on the ba- sis of communications received from each member State of the Union concerned. pub- lish information on:

(a) the extension of the application of the provisions of this Convention to additional genera and species after the entry into force ofthis Act with respect to that State:

(b) any use of the faculty provided for in Article 3 (3):

(c) the use of any faculty granted by the Council pursuant to Article 4 (4) or (5):

(d) any use of the faculty provided for in Article 5 (4). first sentence. whith an indica- tion ofthe nature ofthc more extensive rights and with a specification of the genera and species to which such rights apply:

(e) any use of the faculty provided for in Article 5 (4). second sentence;

(f) the fact that the law of the said State contains a provision as permitted under Arti- cle 6'(l) (b) ti). and the length of the period permitted:

(g) the length of the period referred to in Article 8 if such period is longer than the tifteen years and the eighteen years. respec- tively. referred to in that Article.

Article 36 Terri tori es

( l) Any State may declare in its instrument of ratification. acceptance. approval or ac- cession. or may inform the Secretary-Gener- al by written notification any time thereafter. that this Act shall be applicable to all or part of'the territories designated in the declaration or notification.

(2) Any State which has made such a dec- laration or given such a notification may. at any time. notify the Secretary-General that this Act shall cease to be applicable to all or

Prop. 1981/82: 136

gungs- oder Beitrittsurkunde zu dieser Akte dem Generalsekretär eine Liste der Gattun- gen und Arten. auf _die er dieses Ubereinkom- men anwenden wird. sobald diese Akte fär ihn in Kraft tritt.

(2) Der Generalsekretär verölfentlicht auf der Grundlage von Mitteilungen. die er von dcm jeweiligen Verbandsstaat erhaltcn hat. Informationen uber

a) die Ausdehnung der Anwcndung dieses Ubereinkommens auf weitere Gattungen und Arten nach dem lnkrafttrcten dieser Akte fär diesen Staat.

b) jeden Fall. in dem von der in Artikel 3 Absatz 3 vorgesehenen Möglichkeit Ge- brauch gemaeht wird.

c) jeden Fall. in dem von Möglichkeiten Gebrauch gemaeht wird. die der Rat gemäss Artikel 4 Absatz 4 oder 5 eingeräumt hat.

d) jeden Fall. in dem von der in Artikel 5 Absatz 4 Satz l vorgesehenen Möglichkeit Gebrauch gemaeht wird. unter Angabe der Art der weitergehenden Rechte und unter Hinweis aufdie Gattungen und Arten. auf die sich solche Rechte beziehen.

e) jeden Fall. in dem von der in Artikel 5 Absatz 4 Satz 2 vorgesehenen Möglichkeit Gebrauch gemaeht wird,

f) die 'l'atsachc. dass das Recht dieses Staates eine nach Artikel 6 Absatz l Buch- stabe b Ziffer i zulässige Vorschrift enthält. unter Angabe der Länge der eingeräumten Frist.

g) die in Artikel 8 bezeichnete Zeitdauer. wenn sie Uber fänfzehn bcziehungsweise achtzehn Jahre hinausgeht.

Artikel 36 IIo/zeitsgcbieto

(l) Jeder Staat kann in seiner Ratifika- tions-. Annahme—. Genehmigungs— oder Bei- trittsurkunde erklären oder zu jedem spä- teren Zeitpunkt dem Generalsekretär schrift- lich notifizieren. dass diese Akte aufalle oder einzelne in der Erklärung oder Notifikation bezeichneten Hoheitsgebiete anwendbar ist.

(2) Jeder Staat. der eine solche Erklärung abgegeben oder eine solche Notifikation vor- genommen hat. kann dem Generalsekretärje— derzeit notifizieren. dass diese Akte auf alle 6 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 136

81

av eller anslutning till denna akt. skall den tillställa generalsekreteraren en lista på de växtsläkten och växtarter på vilka den kom- mer att tillämpa denna konvention när denna akt har trätt i kraft för den staten.

2. Generalsekreteraren skall på grundval av de underrättelser som han mottar från ve- derbörande unionsstat publicera upplysning- ar om

a) varje utvidgning av tillämpningen av denna konvention till andra växtsläkten och växtarter efter det att denna akt har trätt i kraft för den staten:

b) varje utnyttjande av den rätt som anges i artikel 3.3;

e) varje utnyttjande av rätt som har medgi- vits av rådet enligt artikel 4.4 eller 4.5:

d) varje utnyttjande av den rätt som anges i första meningen av artikel 5.4 med angi- vande av innebörden av dessa mer omfat- tande rättigheter och av de växtsläkten och växtarter på vilka dessa är tillämpliga:

e) varje utnyttjande av den rätt som anges i andra meningen i artikel 5.4;

D den omständigheten att denna stats lag- stiftning innehåller en föreskrift som är tillå- ten enligt artikel 6. l .b.i och längden på denna frist:

g) längden på den tid som avses i artikel 8. om denna tid överstiger l5 år respektive 18. år.

Artikel 36 Områden

[. En stat fåri sitt instrument rörande rati— fikation. antagande. godkännande eller an- slutning förklara eller när som helst senare skriftligen meddela generalsekreteraren att denna akt är tillämplig på hela eller en del av de områden som anges i förklaringen eller meddelandet.

2. En stat som har avgivit en sådan förkla- ring eller översänt ett sådant meddelande får när som helst underrätta generalsekreteraren om att denna akt upphör att vara tillämplig på

Prop. 1981/82:136

partie de ces territoires.

3) a) Toute declaration faite en vertu du paragraphe ]) prend effet a la méme date que la ratification. l'acceptation. l'approbation ou l'adhe'sion dans 1”instrument de laquelle elle a été inclu'se. et toute notification effectuée en vettu de ce paragraphe prend effet trois mois apres sa notification par le Secrétaire génér- al.

b) Toute notification effectuée en vertu du paragraphe 2) prend effet douze mois aprés sa reception par le Secrétaire général.

Article 37

Dérogation pour la protection sous deux formes

]) Nonobstant les dispositions de l'article 2.1). tout Etat qui. avant l”expiration du délai pendant lequel le present Acte est: ouvert a la signature. prévoit la protection sous les dif- férentes formes mentionne'es å l'article 2.1) pour un méme genre ou une meme especc peut continuer a la prévoir si, lors de la signa- ture du présent Acte ou du dépöt de son instrument de ratification. d'acceptation ou d”approbation du présent Acte. ou d'adhé- sion ä celui-ci. il notitie ce fait au Secrétaire général.

2) Si la protection est demand—fc. dans un Etat de l'Union auquel le paragraphe 1) s'ap- plique. en vertu de la législation sur les bre- vets. ledit Etat peut. nonobstant les disposi- tions de l'articlc 6.l)a) et b) et de l'articlc 8. appliquer les criteres de brevetabilité et la durée de protection de la législation sur les brevets aux variétés protégées sel-on cette loi.

3) Ledit Etat peut. a tout moment. notilier au Secrétaire general le retrait de sa notifica- tion faite conformément au paragraphe l). Un tel 'retrait prend effet a la date indiquee par cet Etat dans sa notification de retrait.

Article 38

Limitation trt'msitoire de l'exigence de nou- veauté

Nonobstant les dispositions de l'article 6. tout Etat de l'Union a la faculté. sans qu'il en

82

part of such territories.

(3)(a) Any declarationmade under para- graph (I) shall take effect on the same date as the ratification. acceptance. approval. or ac- cession in the instrument of which it was included. and any notification given under that paragraph shall take effect three months after its notification by the Secretary-Gener- al.

(b) Any notification given under paragraph (2) shall take effect twelve months after its receipt by the Secretary-General.

Article 37

' Ext'eptional Rules for Protection Under Two

F arms

(l) Notwithstanding the provisions of Arti- cle 2 (I). any State which. prior to the end of the period during which this Act is open for signature. provides for protection under the different forms referred to in Article 2 (1) for one and the same genus or species. may con- tinue to do so if. at the time of signing this Act or ofldepositing its instrument of ratifica- tion. acceptance or approval of or aecession to this Act. it notifies the Secretary-General ofthat fact.

(2) Where. in a member State ofthe Union to which paragraph (l) applies. protection is sought under patent legislation. the said State may apply the patentability criteria and the period of protection of the patent legislation to the varieties protected thereunder. not- withstanding the provisions of Articles 6 (l)(a) and (b) and 8.

(3) The said State may. at any time. notify the Secretary-General of the withdrawal of the notification it has given under paragraph (1). Such withdrawal shall take effect on the date which the State shall indicate in its noti- fication of withdrawal:

Article 38

"Transitional Limitution ofthc Requirwnent ome'r'Itv

Notwithstanding the provisions of Article 6. any member State ofthe Union may. with-

Prop. 1981/82: 136

oder einzelne dieser Hoheitsgcbiete nicht mehr anwendbar ist.

(3)a) Jede gemäss Absatz l abgegebene Erklärung wird gleichzeitig init der Ratifika- tion, der Annahme. der Genehmigung oder dem Beitritt. in deren Urkunde sie' enthaltcn war. und jede Notifikation gemässjenem Ab- satz wird drei Monate nach ihrer Notifikation durch den Generalsekretärwirksam.

b) Jede Notifikation gemäss Absatz 2 wird zwölf Monate nach ihrem Eingang beim Generalsekretär wirksam. '

Artikel 37

Ausna/zmeregelungfi'ir den Schutz unter zwei Schutzrechtsformen

(1) Ungeachtet des Artikels 2 Absatz 1 kann jeder Staat. der vor Ablauf der Frist. während der diese Akte zur Unterzeichnung aufliegt. Schutz unter den in Artikel 2 Absatz l bezeichneten unterschiedlichen Formen fär dieselbe Gattung oder Art vorsieht. diesen weiterhin vorsehen. wenn er dies dem Gene- ralsekretär zu dem Zeitpunkt notiliziert. 7_u dem er diese Akte unterzeichnet oder zu dem er seine Ratifikations-. Annahme-. Genehmi- gungs- oder Beitrittsurkunde zu dieser Akte hinterlegt.

(2) Wird in einem Verbandsstaat. auf den Absatz 1 anwendbar ist. um Schutz nach dem Patentgesetz naehgesucht. so kann dieser Staat abweichend von Artikel 6 Absatz 1 Buchstaben a und b und Artikel 8 die Paten- tierbarkeitskriterien und die Schutzdauer des Patentgesetzes auf die nach diesem Gesetz schutzfähigen Sorten anwenden.

(3) Der betreffende Staat kann jederzeit dem Generalsekretär notifizieren. dass er die nach Absatz 1 vorgenommene Notifikation zuräcknimmt. Eine solche Zuräcknahme wird zu dem Zeitpunkt wirksam. den der Staat in der Notifikation der Zuriicknahme angegeben hat.

Artikel 38

Voriibergehende Einsclzränkung des Erfor- dernisses" der Neuheit

Ungeachtct dcs Artikels 6 kann jede'r Ver- bandsstaat. ohne dass daraus den tibrigen

83

hela eller en del av dessa områden.

3.a) Varje förklaring som har avgivits en- ligt vad som sägs under 1 träderi kraft samma dag som ratifikationen. antagandet. godkän- nandet eller anslutningen i det instrument i vilket förklaringen var intagen. och varje meddelande som har översänts enligt vad som där sägs träder i kraft tre månader efter det att meddelandet översändes av general- sekreteraren.

b) Varje meddelande som har översänts enligt vad som sägs under 2 träder i kraft 12 månader efter det att det mottogs av general- sekreteraren.

Artikel 37

Unduntugsbestämmelser för skydd i två former

1. Utan hinder av vad som sägs i artikel 2.1 får en stat som. innan den frist under vilken denna akt är öppen för underteck- nande har gått ut. beviljar skydd under de olika former som anges i artikel 2.1 för sam- ma växtsläkte eller samma växtart fortsätta att göra detta. om denna stat meddelar gene- ralsekreteraren detta när den undertecknar denna akt eller deponerar sitt instrument rö- rande ratifikation. antagande. godkännande eller anslutning till denna akt.

2. Om i en unionsstat. för vilken vad som sägs under 1 är tillämpligt. skydd begärs en- ligt lagstiftningen rörande patent. får denna stat utan hinder av artikel 6.1.a och b och artikel 8 på de sorter som skyddas enligt den- na lagstiftning tillämpa patenterbarhetsvill- kor och skyddstid enligt lagstiftningen röran- de patent.

3. Denna stat får när som helst meddela generalsekreteraren att den återtar det med- delande som har avgivits enligt vad som sägs under 1. Ett sådant återtagande träder ikraft den dag som denna stat anger i meddelandet om återtagande.

Artikel 38

Overgångst'is gällande inskränkning i ny- helskruvet

Utan hinder av artikel 6 får en unionsstat. utan att därigenom uppstår någon för-

Prop. 1981/82:136

résulte d'obligation pour les autres Etats de l'Union. de limiter l'exigence de nouveaute' prévue ä l'articlc susvise'. en ce qui concerne les varietés de création re'cente existant au moment ou ledit Etat applique pour la pre- miere fois les dispositions de la présente Con- vention au genre ou ä l"espéce auquel de telles variétés appartiennent.

Article 39

Maintien des droits acquis

La présente Convention ne saurait porter- atteinte aux droits acquis soit en vertu des législations nationales des Etats de l'Union. soit par suite d'accords intervenus entre ces Etats.

Article 40 Reserves

Aucune réserven'est admise a la présente Convention.

Article 41

Durée et denoeiation de la Convention

1) La présente Convention est conclue sans limitation de durée.

2) Tout Etat de l'Union peut denonccr la présente Convention par une notification adressée au Secrétaire general. Le Secrétaire general notifie sans de'lai la reception de cette notification ä tous les Etats de l'Union.

3) La dénonciation prend effet ä l'expira- tion de fannec civile suivant l"annc'e dans laquclle la notification a été reeue par le Se- crétaire general.

4) La de'nonciation ne saurait porter at- teinte aux droits acquis. ä l'egard d_"une vari- été. dans le cadre de la présente Convention avant la date ä laquclle la denonciation prend effet.

Article 42

Lungues ;fom'tions du depositaire

]) Le pre'scnt Acte est signe en un exem- plaire original en langues francaisc. anglaise

84

out thereby creating an obligation for other member States of the Union. limit the re- quirement of novelty laid down in that Arti- cle. with regard to varieties of recent creation existing-at the date on which such State ap- plies the provisions ofthis Convention for the first time to the genus or species to which such varieties belong.

Article 39 Preservation of Eristing Rights

This Convention shall not affect existing rights under the national laws of member States ofthc Union or under agreements con- cluded between such States.

Article 40 Reservations

No reservations to this Convention are permitted.

Article 41

Duration and Denunciation of the Conven- tion

(1) This Convention is of unlimited dura- .tion.

(2) Any member State of the Union may denounce this Convention by notification ad- dressed to the Secretary-General. The Secre- tary-General shall promptly notify all mem- ber States of the Union of the receipt of that notification. "

(3) The denunciation shall take effect at the end of the calendar year following the year in which the notification was received by the Secretary-General.

(4) The denunciation shall not affect any rights acquired in a variety by reason of this Convention prior to the date on which the denunciation becomes effective.

Article 42

Languages: Depositurv Functions

(1) This Act shall be signed in a single original in the French. English and German

Prop. 1981/82: 136

Verbandsstaaten eine Verpflichtung er- wächst. das in jenem Artikel vorgensehene Erfordernis der Neuheit in bezug auf Sorten einschränken. die zu dem Zeitpunkt. zu dem der betreffcnde Staat dieses Ubereinkommen erstmalig auf die Gattung oder Art. welcher dic Sorten angehören. anwendet. vorhanden sind. aber erst kurz zuvor gezächtet wurden.

Artikel 39

Aufrechterhaltung tvohlerworbener Rechte

Dieses Ubereinkommen lässt Rechte un- bcrährt, die auf Grund des innerstaatlichen Rechtes der Verbandsstaaten oder infolge von Ubereinkänften zwischen diesen Staaten crworben worden sind. '

Artikel 40 Vorbehalte

Vorbehalte zu diesem Ubereinkommen sind nicht zulässig.

Artikel 41

Dauer und Kiindigung des Ubereinkormnens

(1) Dieses Ubereinkommen wird auf unbe- grenzte Zeit geschlossen.

(2) Jeder Verbandsstaat kann dieses Uber- einkommen durch eine an den Generalsekre- tär gerichtcte Notifikation kändigen. Der Generalsekretär notifiziert unverzäglich allen Verbandsstaaten den Eingang dieser Notifi- kation.

(3) Die Kändigung wird zum Ende des Ka- lenderjahrs wirksam, das auf das Jahr folgt. in dem die Notifikation beim Generalsekretär eingegangen war.

(4) Die Kändigung lässt Rechte unbcröhrt. die auf Grund dieses Ubereinkommens an einer Sorte vor dem Tag erworben worden sind. an dem die Kändigung wirksam wird.

Artikel 42

Sprachen; Wahrnehmung der Verwahreralif- gaben

(l) Diese Akte wird in einer Urschrift in deutscher. englischer und französischer

85

pliktelse för de övriga unionsstaterna. be- gränsa det nyhetskrav som föreskrivs i nämnda artikel såvitt gäller nyligen fram- ställda sorter som finns den dag då denna stat för första gången tillämpar denna konvention på det växtsläkte eller den växtart som dessa sorter tillhör.

Artikel 39

Upprätthållande av äldre rättigheter

Denna konvention inkräktar inte på de rät- tigheter som förut har förvärvats enligt unionsstaternas nationella lagstiftning eller med stöd av överenskommelser mellan dessa' stater.

Artikel 40 Förbehåll

Förbehåll mot denna konvention är inte tillåtna.

Artikel 41

Konventionens varaktighet." uppsägning av konventionen

1. Denna konvention är utan tidsbegräns- ning.

2. Varje unionsstat får säga upp denna konvention genom meddelande ställt till ge- neralsekreteraren. Generalsekreteraren skall omgående underrätta alla unionsstater om att han har mottagit detta meddelande.

3. Uppsägningen träder i kraft vid utgång- en av det kalenderår som följer det år under vilket generalsekreteraren mottog meddelan- det.

4. Uppsägningen inverkar inte på de rättig- heter som har förvärvats för en sort på grund av denna konvention före den dag då uppsäg- ningen träderi kraft.

Artikel 42

Språk; dcpositaricns uppgifter

1. Denna akt är undertecknad i ett origi- nalcxemplar på engelska. franska och tyska

Prop. 1981/82: 136

ct allemande. le texte frangais faisant foi en cas de differences entre les textes. Ledit exemplaire est déposé aupres du Secrétaire général.

2) Le Secrétaire general transmet deux copies certifiées conformes du présent Acte aux Gouvernements des Etats représentés a la Conference diplomatique qui l'a adopte' et au Gouvernement de tout autre Etat qui en fait la demande.

3) Le Secrétaire général établit. apres con- sultation des Gouvernements des Etats inte- ressés qui étaient représentés ä ladite Confé- rence. des textes otftciels dans les langues arabe., espagnole. italienne. japonaise et néerlandaisc. et dans les autres langues que le Conseil peut designer.

4) Le Secrétaire ge'ne'ral fait enregistrer le present Acte auprés du Secretariat de l'()r- ganisation des Nations Unies.

5) Le Secrétaire général notifie aux Gott- vernements des Etats de l'Union et des Etats qui. sans etre membres de l'Union. étaient représentés a la Conference qui a adopté le present Acte. les signatures du present Acte. le dépöt des instruments de ratification. d'ac- ceptation. d'approbation ou d'adhésion. toute notification recue en vertu des articles 34.2). 36.1) ou 2). 37.1) ou 3) ou 41.2) et toute déclaratiönfaite en vertu de l'articlc 36.1).

EN FOI DE QUOI. les soussignés. dament autorisés ä cette fin. ont signé la présente Convention.

FAIT ä Geneve. le vingt-trois octobre mil neuf cent soixante-dix-huit.

86

languages. the French text prevailing in case of any discrcpancy among the various texts. The original shall be deposited with the Sec- retary-General.

(2) The Secretary-General shall transmit two certified copies of this Act to the Gov- ernments of all States which were represent- ed in the Diplomatic Conference that adopted it and. on request. to the Government of any other State.

(3) The Secretary-General shall. after con- sultation with the Governments of the inter- ested States which were represented in the said Conference. establish official texts in the Arabic-. Dutch. Italian. Japanese and Spanish languages and such other languages as the Council may designate.

(4) The Secretary-General shall register this Act with the Secretariat of the United Nations.

(5) The Secretary-General shall notify the Governments of the member States of the Union and ofthe States which. without being members of the Union. were represented in the Diplomatic Conference that adopted it of the signatures of this Act. the deposit of in- struments of ratification. acceptance. ap- proval . and aecession. any notification re- ceived under Articles 34 (2). 36 ( 1) and (2). 37 (1) and (3) or 41 (2) and any declaration made under Article 36 (l).

IN WITNESS WHEREOF. the under- signed. being duly authorized thereto. have signed this Convention.

DONE at Geneva. this twenty-third day of October. one thousand nine hundred and sev- enty-eight.

Prop. 1981/82: 136

Sprache unterzeichnet; bei Unstimmigkeiten zwischen den verschiedenen Wortlauten ist der französische Wortlaut massgebend. Die Urschrift wird beim Generalsekretär hinter- legt.

(2) Der Generalsekretär ubermittelt den Regierungen aller Staaten. die auf der Diplo- matischen Konferenz. d_ic diese Akte ange- nommen hat. vcrtreten waren. und der Regie- rung jedes anderen Staates auf deren Ersu- chen zwei beglaubigtc Abschriften dieser Akte. - (3) Der Generalsekretär stellt nach Kon- sultierung der Regierungen der beteiligten Staaten. die auf der genannten Konferenz vertreten waren. amtliche Wortlaute in ara- bischer. italienischer. japanischer. niederlän- discher und spaniseher Sprache sowie in den- jenigen anderen Sprachen her. die det Rat des Verbands gegebenenfalls bezeichnet.

(4) Der Generalsekretär lässt diese Akte beim Sekretariat der Vereinten Nationen re- gistrieren.

(5) Der Generalsekretär notifiziert den Re- gierungen der Verbandsstaaten und der Staa- ten. die. ohne Verbandsstaaten zu sein. auf der Diplomatischen Konferenz. die diese Akte angenommen hat. vertreten waren. die Unterzeichnungen dieser Akte. die Hinterle- gung von Ratifikations-. Annahme-. Geneh- migungs- oder Beitrittsurkunden. jede nach den Artikeln 34 Absatz 2. 36 Absätze [ und 2. 37 Absätze 1 und 3 oder 41 Absatz 2 einge- gangene Notifikation und jede nach Artikel 36 Absatz 1 abgegebene Erklärung.

ZU URKUND DESSEN haben die hierzu gehötig befugten Unterzeichneten dieses Ubereinkommen unterschrieben.

GESCHEHEN zu Genf am dreiundzwan- zigsten Oktober neunzehnhundertaehtund- siebzig.

87

språken: vid bristande överensstämmelse mellan dessa texter har den franska texten vitsord. Detta exemplar deponeras hos gene- ralsek1eteraren.

2. Generalsekreteraren skall överlämna två bestyrkta kopior av denna akt till rege- ringarna i de stater-som var företrädda vid den diplomatiska konferens som antog akten och till regeringen i varje annan stat som be- går det.

3. Efter överläggningar med regeringarna i de berörda stater som var företrädda vid nämnda konferens skall generalsekreteraren upprätta officiella texter på arabiska. hol- ländska. italienska. japanska och spanska språken och på de ytterligare språk som rådet beslutar.

4. Generalsekreteraren skall låta registrera denna akt hos Förenta Nationernas sekretari— at.

5. Generalsekreteraren skall underrätta re- geringarna i unionsstaterna och i de stater som utan att vara medlemmar i unionen var företrädda vid den konferens som antog den- na akt angående underskrifter av denna akt. depositioner av instrument rörande ratifika- tion. antagande. godkännande eller anslut- ning. varje förklaring eller meddelande som har mottagits enligt artiklarna 34.2. 36.1 eller 2. 37.1 eller 3 eller 41.2 och varje förklaring som har avgivits enligt artikel 36.1.

TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har un- dertecknade. därtill vederbörligen befullmäk- tigade. undertecknat denna konvention.

SOM SKEDDE i Geneve den 23 oktober 1978.

Prop. 1981/82: 136

88

Det i promemorian framlagda lagförslaget

Förslag till

Lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971: 392)

Härigenom föreskrivs i fråga om växtförädlarrättslagen (1971: 392)' dels att 1—3, 5.8 och 21 åå skall ha följande lydelse. dels att till lagen skall fogas en bilaga av följande lydelse. dels att ordet "Konungen" skall bytas ut mot ”"regeringen”” i 31. 47. 49 och 50 55.

Nuvarande lydelse

Denna lag äger tillämpning på växtsort. tillhörande växtsläkte el- ler växtart som Konungen bestäm- mer.

Föreslagen lydelse

l 5

Denna .lag ska!] tillämpas på växtsorter som tillhör de växtsläk- ten eller växtarter som anges i bila- gan till denna lag.

_ 2 ä Förädlare. som här i riket framställt en växtsort. eller hans rättsinneha- vare kan genom registrering få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja sorten

enligt denna lag (växtförädlarrätt).

Förädlare som är svensk medborgare eller'har hemvist i Sverige eller sådan förädlares rättsinnehavare kan förvärva växtförädlarrätt även till sort som framställts utomlands.

Konungen kan. i den mån det är 'nödvändigtför uppfyllande av Sve- riges förpliktelser enligt överens- kommelse med främmande stat och i övrigt underförutsättning av öm- sesidighet eller om det är av bety- dande allmänt intresse, förordna ati växtförädlarrätt får förvärvas även för sort som framställts [ främmande stat'av annan än den som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige.

' 19 5 senaste lydelse 1977: 628. 46 5 senaste lydelse 1977: 703. 48 5 senaste lydelse 1977: 628.

Växtförädlarrätt får också för- värvas.

!. av förädlare". som har fram- ställt en växtsort i en främmande stat som är ansluten till konven- tionen den 2 december [96] för skydd av växtförädlingsprodukter (konventionsstat), eller av sådan förädlares rättsinnehavare.

2. avförädlare, som är medbor— gare i eller har hemvist i en konven- tionsstat och som i annat fall än som anges under I har framställt en växtsort utomlands. eller av så- dan förädlares rättsinnehavare.

Prop. 1981/82: 136 89

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35

Växtsort registreras endast om den

1. genom minst ett viktigt kännetecken tydligt skiljer sig från annan sort som blivit känd före dagen för registreringsansökningen,

2. är tillräckligt likformig (homogen) med hänsyn tagen till de särdrag. som dess sexuella eller vegetativa förökning betingar.

3. efter förökning utförd i enlighet med den av förädlaren anvisade förökningsmetoden är beständig (stabil) med avseende på sina väsentliga kännetecken.

Växtsort anses som känd, om material därav yrkesmässigt utbjudits till försäljning eller eljest tillhandahållits eller om den intagits i eller anmälts till officiell sortlista, förekommer i allmänt tillgänglig referenssamling eller noggrant beskrivits i allmänt tillgänglig skrift eller om den eljest kommit till allmänhetens kännedom.

chistren'ng får ej ske, om växt- material av sorten med samtycke av förädlaren eller hans rättsinne- havare yrkesmässigt förts i handeln här i riket före dagen för registre- ringsansökningen eller utom riket mer än fyra år före nämnda dag.

ken tidigare angivits i ansökan om skydd utom riket. skall vid tillämp- ning av 3 5 första stycket 1 och tredje stycket anses gjord samtidigt med ansökningen utom riket, om sökandet: yrkar det.

Registrering får ej ske, om växt- material av sorten med samtycke av förädlaren eller hans rättsinne- havare yrkesmässigt förts'i'handeln

] . före dagen för registrerings- ansökningen, om sorten lzarförts i handeln här i riket,

2. tidigare än sex år före dagen för ansökningen. om sorten har förts i handeln utomlands och avser vin. fruktträd. skogsträd. pryd- nadsträd eller deras grundstam- mar,

3. tidigare än fyra årföre dagen för ansökningen. om sorten har förts i handeln utomlands och avser

annan växtsort eller grundstam än som anges under 2.

Konungen kanförordna att ansö- kan om registrering av växtsort. vil—

Har en växtsort angivits i en an- sökan om skydd i konventionsstat och söks registrering av växtsorten här i riket inom tolv månader från den dag då ansökningen gjordes i den främmande staten (prioritetsti- den). skall vid tillämpning av 35 första stycket I och tredje stycket den här ingivna ansökningen anses gjord samtidigt med ansökningen i den främmande staten. om sökan— den yrkar det. Sådan prioritet får åtnjutas även från ansökan om skydd som avser en annan stat än konventionsstat. om motsvaramle prioritet från svensk ansökan om skydd för växtsort medges i den

, Prop. 1981/82: 136

Nuvarande lydelse

I förordnande skall anges de när- mare villkor under vilka sådan prio-' ritetfår åtnjutas.

85

90

Föreslagen lydelse

stat där den tidigare ansökningar: gjordes och om den där gällande lagstiftningen i huvudsak överens- stämmer med konventionen. Tolv- mänadersfristen räknas från den dag då den första ansökningen om skydd gjordes.-

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriver i vilken ordning yrkande om prioritet skall framställas och vilka hand- lingar som skall inges till stöd för yrkandet. Iakttas ej dessajöreskrtf— ter, får prioritet inte åtnjutas.

Sortbenämning skall göra det möjligt att skilja växtsorten från andra

SOI'lCl'.

Sortbenämning får icke godtagas om den _ 1. består av enbart siffror,

2. uppenbarligen är ägnad att vil- seleda allmänheten,

3. strider mot lag eller annan för- fattning eller mot allmän ordning el- ler om den är ägnad att väcka fö.-r- argelse.

4. kan förväxlas med sortbenäm- ning som för sort av samma eller närstående växtart införts eller fö- reslagits för införande i växtsortre- gistret eller annan officiell sortlista eller som användes på föröknings- material av sådan sort.

5. kan förväxlas med varu- märke. namn, firma eller annan be- teckning för vilken annan än sökan- den åtnjuter skydd och som skulle ha utgjort hinder mot att registrera sortbenämningen som varumärke. för material av växtsort eller för varor av liknande slag.

6. kan förväxlas med sådant va- rumärke för material av växtsort el- ler för varor av liknande slag, för vilket sökanden åtnjuter skydd.

Konungen kan under förutsätt.- ning av ömsesidighet förordna. att sortbenämning som registrerats el.-

Sortbenämning får icke godtagas om den

1. består av enbart siffror. såvi- da det inte ärfast praxis att beteck- na ifrågavarande sort på detta sätt.

2. uppenbarligen är ägnad att vil- seleda allmänheten,

3. strider mot lag eller annan för- fattning eller mot allmän ordning el- ler om den är ägnad att väcka för- argelse.

4. kan förväxlas med sortbenäm- ning som för sort av samma eller närstående växtart införts eller fö— reslagits för införande i växtsortre- gistret eller annan officiell sortlista eller som användes på föröknings- material av sådan sort.

5. kan förväxlas med varu- märke. namn. firma eller annan be- teckning för vilken annan än sökan- den åtnjuter skydd och som skulle ha utgjort hinder mot att registrera sortbenämningen som varumärke. för material av växtsort eller för varor av liknande slag.

6. kan förväxlas med sådant va- rumärke för material av växtsort el- ler för varor av liknande slag. för vilket sökanden åtnjuter skydd.

Regeringen kan under förutsätt— ning av ömsesidighet förordna. att sortbenämning som registrerats cl-

Prop. 1981/82: 136 Nuvarande lydelse

ler sökts registrerad i främmande stat skall utan hinder av första och andra styckena registreras i Sveri- ge. om icke synnerliga skäl är där- emot.

9l Föreslagen lydelse

ler sökts registrerad i främmande stat skall utan hinder av första och andra styckena registreras i Sveri- ge. om icke synnerliga skäl är där- emot.

21,8

Växtförädlarrätt gäller från den dag. då ansökningen om registre- ring bifölls, och kan upprätthållas under femton eller. såvitt gäller vin.- fruktträd och deras grundstam- mar. skogsträd och prydnadsträd. aderton är räknat från ingången av året efter det, då beslutet om regist- rering vann laga kraft.

Växtförädlarrätt gäller från den dag. då ansökningen om registre- ring bifölls, och kan upprätthållas under 20 år räknat från ingången av året efter det. då beslutet om regist- rering vann laga kraft.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Prop. 1981/82:136

A. Lantbruksväxter

Agrostis spp. Alopecurus pratensis L. Avena byzantina K. Koch Avena sativa L. Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. altissima Döll Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. crassa Alef. Brassica napus L. var. oleifera Metzger Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb. Brassica nigra (L.) W. Koch ' Brassica oleracea L. ssp. acephala DC. Brassica rapa L. var. oleifera Metzger Brassica rapa L. var. rapifera Metzger Bromus arvensis L. Bromus inermis Leys. Camelina sativa (L.) Crantz Cannabis sativa L. Cynosurus cristatus L. Dactylis glomerata L. Festuca spp. Glycine max (L.) Merrill

Helianthus annuus L.

Hordeum vulgare L. Linum usitatissimum L. Lolium spp. Lupinus angustifolius L. Lupinus luteus L. Medicago spp. Ornithopus sativus Bröt. Papaver somniferum L. Phalaris arundinaeea L. Phaseoulus vulgaris L. Phleum spp. Pisum sativum L. Poa spp. Secale cerealc L. Sinapis alba L. Solanum tuberosum L. Trifolium hybridum L. Trifolium pratense L. Trifolium repens L. Triticum aestivum L. Triticum durum Desf.

Vicia faba L. var. minor (Peterm.) Vicia sativa L. Vicia villosa Roth Zea mays L.

' Senaste lydelse SFS I978: 475.

92

Bilaga[

Ven Ängskavle Rödhavre Havre Sockerbeta Foderbeta Raps- Kålrot Svartsenap Fodermärgkål Rybs Rova Renlosta Foderlosta Oljedädra Hampa Kamäxing Hundäxing Svingel Sojaböna Solros Korn Lin Rajgräs Blålupin Gullupin Lusern Seradclla Vallmo Rörflen Böna 'l'imotej

Ärt

Gröe

Räg Vitsenap Potatis Alsikeklöver Rödklöver Vitklöver Vete Makaronivete Äkerböna Fodervicker Luddvicker Majs

Prop. 1981/82: 136

B. Trädgårdsväxter

1 . Köksväxter

Allium spp. Anethum graveolens L. Apium graveolens L. Asparagus officinalis L. Beta vulgaris ssp. vulgaris var. conditiva Alef . Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb. Brassica oleracea L. Capsicum annuum L. Cucumis melo L. Cucumis sativus L. Daucus carota L. Lactuca sativa L. Lycopersicon eseulentum P. Mill. Pastinaca sativa L. Petroselinum crispum (P. Mill.) Nijm. ex Hill Phaseolus vulgaris L. Pisum sativum L. Raphanus sativus L. var. niger Pers. Raphanus sativus L. var. radicula Pers. Spinacia oleracea L. Vicia faba L. var. major Harz. Zea mays L.

2. Fruktträd och bärväxter

Malus spp. Pyrus spp. Prunus spp.

F ragaria spp.

Ribes spp. Rubus spp.

Vaccinium spp. Grundstam för Malus. Pyrus. Prunus och Ribes

3. Prvdnadsväxter Alstroemeria L. Begonia elatior (B x hiemalis) Chrysanthemum spp. Dianthus caryophyllus L. Euphorbia puleherrima Willd. ex Klot2sch Pelargonium — Peltatum-hybr. Pelargonium Zonale (Hortorum) hybr. Pelargonium Peltatum hybr. )( Pelargonium Zonale-hybr. Phaseolus coccineus L. Potentilla fruticosa L.

Rosa spp. . Saintpaulia ionantha H. Wendl. Streptocarpus x hyrbridus Voss

93

Lök Dill Selleri Sparris Rödbeta Kälrot Kål Paprika Melon Gurka Morot Sallat Tomat Palsternacka Persilja Böna Ärt Rättika Rädisa Spenat Bondböna Majs

Äpple

Päron Körsbär. plommon. persika. aprikos Jordgubbar, smultron Vinbär, krusbär Hallon. björnbär Blåbär. lingon

Perulilja Begonia Krysantemum Nejlika Julstjärna Hängpelargon Vanlig pelargon

Rosenböna 'l'ok Ros

Saintpaulia Kornettblomma

Prop. 1981/82: 136 94

Lantbruksstyrelsen

Samtliga remissinstanser ställer sig i huvudsak positiva till förslagen i departementspromemorian.

Sveriges Lantbruksuniversitetet. W Weibull AB och Trädgårdsnäring- ens Riksfi'irbund ( TRF ) tillstyrker förslagen i promemorian.

Svea hovrätt

Hovrätten tillstyrker att Sverige tillträder 1978 års ändrade konventions- text. Hovrätten har heller inte någon erinran mot de förslag till ändringar i nuvarande lagstiftning som är föranledda av Sveriges anslutning till kon- ventionen.

Den föreslagna förlängningen av skyddstiden enligt 215 växtförädlar- rättslagen till 20 år för samtliga växtsläkten och växtarter synes vid en internationelljämförelse väl motiverad och tillstyrkes.

För förslaget att överföra förteckningen över skyddade släkten och arter samt vissa stadganden från växtförädlarrättskungörelsen till växtförädlar- rättslagen har åberopats grundlagsskäl, närmast bestämmelserna i 8 kap. 25 regeringsformen. Dessa bestämmelser inrymmer svära tolkningsfrågor och en närmare analys hade varit önskvärd liksom synpunkter på de praktiska konsekvenserna av förslaget i dessa delar.

Vad först angår förteckningen kan med hänsyn till tidigare vidtagna ändringar i densamma antas att även framdeles åtskilliga nya arter kommer att efterhand föras in i denna. Likaså kan förutses att smärre korrigeringar kan behöva göras i förteckningen, bl. a. beträffande latinska namn på arter.

Vad sedan gäller det nuvarande bemyndigandet i M" 3 st växtförädlar- rättslagen för regeringen att. om det är av betydande allmänt intresse, förordna om rätt att förvärva växtförädlarrätt kan anmärkas följande. Bemyndigandet avser sort som framställts av utländsk förädlare i land som ej är anslutet till växtförädlarrättskonventionen. Enligt uttalanden av de- partementschefen vid nuvarande lags tillkomst framgår att regeringens dispensrätt är begränsad till att avse endast sort som har stort intresse för svensk växtodling och konsumtion (se prop 1971 :40 s 91). Med sistnämnda begränsning som bör klart anges i lagen sku'llc kunna hävdas att ett bemyndigande för regeringen att lämna dispens är att bedöma som en vcrkställighetsförcskrift enligt 8 kap l3å regeringsformen. Spörsmålet bör enligt hovrättens mening övervägas ytterligare i det fortsatta utredningsar- betet.

Genom att Danmark under hösten tillträtt den år I978 antagna lydelsen av konvention för skydd av växtförädlingsprodukter. har denna akt nu

Prop. 1981/82: 136 95

trätt i kraft. Det är därför önskvärt att även Sverige, så snart som möjligt, genom ändringar i växtförädlarrättslagen och växtförädlarrättskungörelsen undanröjer de hinder som för närvarande föreligger för tillträde av den nya konventionstexten. _

Lantbruksstyrelsen tillstyrker i huvudsak det framlagda förslaget. men vill anföra följande.

Växtförädlarrättens objekt har. med anledning av den nya regeringsfor- men, flyttats från kungörelsen till lagen. Detta torde inte få någon större inverkan inom lantbruksväxtsektorn. då förteckningen redan idag omfattar näst intill alla på rikssortlistan förekommande lantbruksväxter. För träd- gårdsväxtsektorn. speciellt gällande prydnadsväxter. kan ändringen mcd- föra att riksdagen efterhand är tvungen att fastställa kompletteringar av växtförädlarrättens objekt.

Statens växtsortnämnd

Nämnden tillstyrker att Sverige snarast tillträder 1978 års konventions- text. Genom ett tillträde kan Sverige få till stånd ett samarbete med de nya medlemsstaterna och komma i åtnjutande av de fördelar detta innebär. ' Vidare är ett snart ratificerande angeläget för att undvika de komplikatio- ner som kan uppstå av att tillämpa olika texter inom UPOV.

[ 8ä växtförädlarrättslagen föreslås den ändringen att sortbenämning inte skall få godtas om den består av enbart siffror. såvida det inte är fast praxis att beteckna ifrågavarande sort på detta sätt. Såsom anmärkts i departementspromemorian är det inte praxis i Sverige att beteckna växt- sorter med en sortbenämning som består av enbart siffror. Utomlands är dylik praxis begränsad till majs. sorghum och grundstammar av fruktträd. ' Införandet av den föreslagna regeln skulle sålunda i praktiken komma att avse endast sorter av dessa två arter samt grundstammar. Tillämpningen av regeln blir än snävare. då redan enligt gällande regel en dylik sortbe- nämning skulle godtas om den förut godkänts i annat land. Den föreslagna regeln skulle sålunda komma i tillämpning endast i sådana fall då, ifråga om sort av ifrågavarande två, mindre vanligt förekommande växtslag och av grundstammar. ansökan om växtförädlarrätt görs i Sverige såsom första och kanske enda - land. Hänvisningen i bestämmelsen till ”fast praxis" skulle sålunda komma att hänföra sig enbart till förekommande praxis i annat land. Även om därför regeln torde komma att få ingen eller blott ringa betydelse vill nämnden tillstyrka förslaget i denna del.

Den i 21 å föreslagna förlängningen av skyddstiden tillstyrks av nämn- den. Som framhålls i promemorian har ett flertal UPOV-stater en längre skyddstid än den minimitid på 15 år som konventionen förskriver. Från ytterligare stater har anmälts att man i samband med den lagrevision som pågår i syfte att ratificera den nya konventionstexten överväger att för- länga skyddstiden. Även med en förlängning av skyddstiden till 20 år torde Sverige fortfarande tillhöra de länder som tillämpar den kortaste skyddsti-

Prop. 1981/82: 136 96

den. Enligt nämndens mening är det önskvärt att förlänga skyddstiden för att därigenom ge våra egna förädlare likartade villkor som sina kollegor utomlands. Ökade kostnader för framställning av nya sorter liksom för arbetet att upprätthålla en redan skyddad sort motiverar att skyddstiden förlängs. Även om det föreligger avsevärda skillnader mellan olika växt- slag finner nämnden det inte befogat att införa olika skyddstider.

I detta sammanhang kan framhållas att omsättningen av sorter i Sverige är relativt hög. Sålunda har av de 26 sorter av lantbruksväxter som regi- strerades under nämndens första verksamhetsår 1971/72 redan 17 sorter (65 %) avregistrerats. Av de 81 sorter av lantbruksväxter som registrerades under perioden 1971/72—1975/76 har hittills 38 (47 %) avregistrerats. Under nämndens tio första verksamhetsår har totalt 50 (38 %) av de registrerade sorterna avförts ur växtsortregistret. Omsättningen har varit störst ifråga om sträsäd och minst beträffande vallväxter. '

Förslaget att till lagen flytta över bilagan i växtförädlarrättskungörelsen med förteckning över växtsläkten och växtarter som skyddas motiveras av grundlagsskäl. Även om nämnden kan instämma i vad som i promemorian anförts till stöd för överflyttningen vill nämnden dock framföra följande synpunkter. Framdeles får man räkna med att alltsom oftast behöva ändra förteckningen över skyddade släkten och arter. Internationellt utförs en fortlöpande översyn av namngivningen beträffande släkten och arter. En ändring av förteckningen kan sålunda bli nödvändig enbart för att korrigera ett latinskt namn på en art. Vidare kan nya släkten och arter behöva tas ini förteckningen. Redan nu omfattar visserligen förteckningen flertalet arter på lantbruks- och köksväxtsidan. Utökning kan på lantbruks- och köks- växtsidan bli mycket begränsad eftersom de flesta dithörande arter redan är skyddade. Däremot måste man räkna med att nya släkten och arter beträffande träd och trädgårdsväxter efterhand kommer att tas in i förteck- ningen. Nämnden överväger redan att föreslå att i listan införs majrova och Salix. Undersökningar pågår att med annat land träffa avtal om sortprov- ning beträffande dessa arter.

Med hänsyn till det anförda anser nämnden angeläget att nuvarande smidiga beslutsordning om möjligt bibehålls. Skulle förslaget komma att genomföras önskar nämnden beredas tillfälle att inkomma med förslag till utökning av förteckningen. Redan nu vill nämnden föreslå att sojaböna införs i förteckningen under rubriken Trädgårdsväxter. Växtslaget är i förteckningen intaget som _iordbruksväxt men har hittills endast haft bety- delse som trädgårdsväxt. l rikssortlistan är den också sedan 1977 upptagen enbart som köksväxt.

Den dispensmöjlighet regeringen har enligt låt 3 st gällande växtförädlar- rättslag att förordna att växtförädlarrätt får förvärvas för sort som fram- ställts i annat land än UPOV—land. då det är "av betydande allmänt intresse". kommer enligt förslaget att utgå. Hittills har sådan dispens ej sökts. F.n. föreligger dock nio ansökningar om registrering av pelargoner

Prop. 1981/82: 136 ' 97

framställda i DDR. vilka ansökningar endast kan beviljas skydd efter dispens enligt nämnda regel. Enligt uppgift från sökandeombudet förelig- ger i detta fall avsikt att ansöka om sådan dispens. Nämndens preliminära prövning av dessa ansökningar är ännu ej avslutad.

Nämnden anser det angeläget att denna dispensmöjlighet bibehålls för att nya. för folkhushållet viktiga sorter vilka härstammar från ickekonven- tionsland snabbt skall kunna komma ut i marknaden i Sverige.

Patent- och registreringsverket har. bortsett från ett påpekande beträf- fande 85 växtförädlarrättskungörelscn. ingen erinran mot de framlagda förslagen ur de synpunkter som verket har att beakta.

Näringsfrih('[sombudsmannen

De i promemorian föreslagna förändringarna i gällande lagstiftning om växtförädlarrätt synes inte på något avgörande sätt påverka den befintliga konkurrenssituationcn. Den föreslagna förlängningen av skyddstiden före- faller emellertid omotiverad i ett läge där man nationellt och internationellt ökar ansträngningarna för att motverka olika former av konkurrensbe- gränsning. Vid växtförädlarrättslagens införande betonade föredragande departementschefen också att man borde iaktta stor'försiktighet när det gällde att införa en helt ny immaterialrättslig ensamrätt och inte göra denna rätt mera vidsträckt än vad som bedömdes som oundgängligen nödvändigt. Han tillade att frågan om skyddstidens längd borde kunna omprövas och om längre tider skulle komma att rekommenderas på ett internationellt plan var detta en omständighet som måste tillmätas stor vikt. Enligt pro- memorian har några sådana rekommendationer inte antagits. Även om förslaget innebär en anpassning till de skyddstider som vanligen gäller i andra länder och också överensstämmer med giltighetstiden för patent ställer NO sig tveksam till förslaget.

Den nuvarande svenska lagstiftningen om växtförädlarrätt har utformats med patentlagen som förebild. Legala ensamrätterlav detta slag innefattar i sig en konkurrensbegränsning vars verkningar ttnder vissa,förutsättningar kan bli föremål'för åtgärder enligt konkurrensbegräsningslagen (KBL). Marknadsdomstolens avgörande i det s.k. däckdubbsmälet utvisar att ingripande med—stöd av KBL kan ifrågakomma även mot sådana konkur- rensbegränsande avtalsvillkor, som faller inom ramen för patenträtten. Avgörandet torde även kunna vara vägledande för andra grenar av imma- terialrätten.

l yttrande över förslaget till lagstiftning om växtförädlarrätt är 1969 fann NO det tveksamt om tillräckliga skäl för att genomföra förslaget kunde anses föreligga. Enligt NO borde en ingående avvägning göras mellan å ena sidan fördelarna för de enskilda växtförädlarna av en legal ensamrätt för sina växtsorter i Sverige och i konventionsländerna och å andra sidan nackdelarna för samhället av ett konkurrensbortfall på området med ogynnsamma verkningar på prisbildningen. Enligt NOs mening borde det 7 Riksdagen ”Xl/82. I sum/. Nr [36

Prop. 1981/82: 136 ' gg

föreligga mycket tungt vägande skäl för att tillskapa nya legala ensamrät- ter. NO erinrade därvid om att det i växtförädlingsledet råder en utpräglad oligopolsituation med två starkt dominerande företag. Fåtalet företag inne- bar i sig en faktisk konkurrensbegränsning.

Marknadsbilden är för närvarande densamma med två företag av bety- delse. Weibull AB och Svalöf AB. av vilka det senare ägs av staten och Svenska Lantmännens Riksförbund med hälften var. Diskussioner har enligt uppgift förevarit om lämpligheten att slå samman de båda företagen. Vidare stöder staten svensk växtförädling genom ett anslag om för närva- rande ca 25 milj. kr. vilket disponeras av den nyinrättade statens växtför- ädlingsnämnd. Från jordbrukets föreningsrörelse tillskjuts ytterligare ca 6 milj kr. Av de totalt disponibla medlen erhåller enligt uppgift Svalöf och Weibulls ca 29 respektive ca 2 milj kr. Därutöver erhåller Sveriges Lant- bruksuniversitet och Göteborgs universitet mindre belopp. Från Weibulls sida har ifrågasatts om de båda företagen har behandlats likvärdigt i fråga om medelstilldelningen. NO har inte i förevarande sammanhang funnit anledning att närmare undersöka denna fråga. Skulle emellertid Weibulls ha fog för sin ståndpunkt skulle detta vara ett förhållande som ytterligare försämrar förutsättningarna för konkurrens på växtförädlingens område.

De i promemorian föreslagna förändringarna i gällande lagstiftning om växtförädlarrätt synes inte på något avgörande sätt påverka den befintliga konkurrenssituationcn. Den föreslagna förlängningen av skyddstiden före- faller emellertid omotiverad i ett läge där man nationellt och internationellt ökar ansträngningarna för att motverka olika former av konkurrensbe- gränsning. Vid vz'ixtförz'idlarrättslagens införande betonade föredragande departementschefen också att man borde iaktta stor försiktighet när det gällde att införa en helt ny immaterialsrättslig ensamrätt och inte göra denna rätt mera vidsträckt än vad som bedömdes som oundgängligen nödvändigt. Han tillade att frågan om skyddstidens längd borde kunna omprövas och om längre tider skulle komma att rekommenderas på ett internationellt plan var detta en omständighet som måste tillmätas stor vikt. Enligt promemorian har några sådana rekommendationer inte anta- gits. Även om förslaget innebär en anpassning till de skyddstider som vanligen gäller i andra länder och också överensstämmer med giltighetsti- den för patent ställer NO sig tveksam till förslaget.

[ fråga om de föreslagna förändringarna i övrigt finner NO inte skäl till några erinringar.

Sta/ens utsättas/(muml/

Statens utsädeskontroll (SUK) tillstyrker, att Sverige tillträder I978 års reviderade text gällande 1961 års konvention för skydd av växtförädlings- produkter. Med några undantag tillstyrker SUK även de mindre ändringar i växtförädlarrättslagen. som föreslagits.

SUK anger nedan ändringsförslag resp. kommentarer till vissa paragra- fer:

Prop. 1981/82: 136 99

l 5. Även om SUK har förståelse för strävan att följa regeringsformens krav på lagform, är det dock inte rimligt att belasta riksdagen och dess beredningsorgan med beslut om vilka nya växtsorter. som kan skyddas sådana väntas främst inom prydnadsväxtsektorn och t.ex. detaljänd- ringar av latinska namn. som tid efter annan måste göras efter internatio— nella överenskommelser. Särskilt i en tid med långt gående krav på spar- samhet och effektivisering är det inte motiverat att övergå till en tyngre ordning och lämna det nuvarande systemet. där regeringen bemyndigats att reglera detta.

3 &. SUK föredrar en mer exakt överensstämmelse med konventionstex- tens artikel 6 ifråga om särskiljbarhet och föreslår därför följande lydelse:

_ — — l. genom ett eller flera viktiga kännetecken tydligt" — — — Änd- ringsförslaget motiveras av att effekten av flera viktiga kännetecken kan adderas och ge en tydlig skillnad. även om inget var för sig är tillräckligt för att särskilja sorten.

8 $%. Sortbenämning med enbart siffror syns nödvändig i de fall då det är praxis utomlands. För svenskt vidkommande torde detta bland lantbruks- växtcrna endast beröra majs.

Sveriges Ianthruksuniversitet

Lantbruksuniversitetet delar uppfattningen att Sverige tillträder 1978 ars konventionstext för skydd av växtförädlingsprodukter och har inget att erinra mot de följdförändringar i växtförädlarrättslagen och växtförädlar- rättskungörelsen som detta föranleder. Lantbruksunivcrsitetet tillstyrker vidare att skyddstiden för alla växtsorter förlängs till 20 år.

Lantbrukarnas riksfr'irbund (LFR) och Svenska Iunlmr'innens riksförhtmd (SLR)

Det är angeläget att konventionen för skydd av växtförädlingsprodukter får så bred anslutning som möjligt. LRF och SLR tillstyrker därför att Sverige tillträder 1978 års ändrade konventionstext. Vidare är det förbun- dets uppfattning att Sverige bör verka för att ytterligare länder ansluter sig till konventionen snarast.

Förbunden tillstyrker även att skyddstiden-för växtförädlingsprodukter förlängs till 20 år.

Enligt förbundens uppfattning har man i promemorian emellertid inte tillräckligt uppmärksammat önskvärdheten av utbyte av växtförädlingsma- terial med stater som av olika skäl inte ansluter sig till konventionen. Med den starka ställning som svensk växtförädling har skulle möjligheter till uppmjukning av reglerna om reciprocitet kunna medverka till ökad försälj- ning av svenska sorter utomlands. Härigenom skulle finansieringen av växtförädlingen underlättas till gagn för det svenska jordbruket. Det är därför angeläget att lagförslaget kompletteras med bestämmelser av denna innebörd.

Prop. 1981/82: 136 100

W Weibull AB."

W Weibull AB, som beretts tillfälle yttra sig beträffande rubricerad promemoria. har inga erinringar mot de ändringar i växtförädlarrättslagen . som föreslås i promemorian.

Vi anser det väsentligt att kretsen av U POV-stater ökar. Detta kan ge fördelar för svensk växtförädling och på lång sikt öka dess slagkraft.

Utsträekandet av skyddstiden enligt den nya lagtexten. vilken vi anser i hög grad motiverad. hälsas med tillfredsställelse.

Svenska Pata/1tombudsji'irwringen ( SPOF):

] Få. Ändringen må vara befogad av konstitutionella skäl. men den kom- mer att innebära att varje ändring i förteckningen måste föreläggas riksda- gen. vilket utgör en komplikation. Ser man till hur denna förteckning har förändrats under de gångna tio åren framträder klart hur praktiskt det år att regeringen kan bestämma härom. Vi anser därför att det av praktiska skäl är att föredraga att förteckningen över de sorter som kan skyddas även i fortsättningen föreligger som bilaga till kungörelsen.

2 ;. Enligt förslaget omfattar denna paragrafen sammanslagning av den nu gällande 2 s' och 2 55 i kungörelsen. Även här är det konstitutionella skäl som utgör bakgrunden. Ordalydelsen eller om det är av betydande allmänt intresse i den nu gällande 2 & återfinnes ej i förslaget. vilket torde vara en brist då det således ej längre kommer att finnas någon möjlighet att skydda en växtsort, som framställts i en icke-konventionsstat av en medborgare i sådan stat. ens om det kan vara av betydande allmänt intresse.

Zl 9". De i promemorian anförda skälen till den föreslagna ändringen av skyddstiden synes välgrundade. och det får dessutom anses som en fördel att en övergångsreglering kan undvikas.

Trärlyårdsnr'irinngs Riksförbund ( TRF ) .'

Efter genomgång av rubricerade departementspromemoria har Träd- gårdsnäringens Riksförbund inget att erinra mot de lagändringar. som föreslås om växtförädlarrättslagen .

Prop. ]981/82: 136

Det remitterade förslaget

Förslag till

H)]

Lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971: 392)

Härigenom föreskrivs i fråga om växtförädlarrättslagen(1971: 392) dels att i 31. 47, 49 och 50 åå ordet "Konungen" skall bytas ut mot ”"regeringen”".

dels att 1—3, 5. 8 och 21 åå skall ha nedan angivna lydelse. dels att till lagen skall fogas en bilaga av nedan angivna lydelse."

Nuvarande lydelse

Denna lag äger tillämpning på växtsort. tillhörande växtsläkte el- ler växtart som Konungen bestäm- mer.

Föreslagen lydelse

Denna lag ska/[ tillämpas på växtsorter som tillhör de växtsläk- _ ten eller växtarter som anges i bila- gan till denna lag.

Förädlare. som här i riket framställt en växtsort. eller hans rättsinneha- vare kan genom registrering få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja sorten

enligt denna lag (växtförädlarrätt).

Förädlare som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige eller sådan förädlares rättsinnehavare kan förvärva växtförädlarrätt även till sort som framställts utomlands.

Konungen kan. i den mått det är nödvändigtfr'ir uppfyllande av Sve- riges _)Q'irpliktelser enligt överens- kommelse med främmande stat och i övrigt underförutsättning av öm- sesidighet eller om det är av bety- dande allmänt intresse. förordna att t-'ii.ttföriidlarriitt får förvärvas även för sort som framställts i främmande stat av annan än den sattt är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige. .

Växtförädlarrätt får också för- värvas av

]. förädlare. som har framställt en växtsort i en främmande stat som är ansluten till konventionell den 2 december 196] jär skydd av växtförädlingsprodukter. eller av sådan förädlares rättsinnehavare.

2. förädlare, som är medborgare i eller har hemvist i en sådan stat - och som i annatfull än som anges under I har framställt en växtsort utmnlands. eller av sådan föräd- lares rättsinneltavare.

lf'äxtji'irädlarrätt fär ji'irvärvas även i antal! fall, om regeringen

finner att det är av betydande in-

tressejär svensk_;erkfr'irsätjning el- lerför den svenska växtodlingen.

Prop. 1981/82: l36 102

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 å Växtsort registreras endast om den

1. genom minst ett viktigt kännetecken tydligt skiljer sig från annan sort som blivit känd före dagen för registreringsansökningen.

2. är tillräckligt likformig (homogen) med hänsyn tagen till de särdrag, som dess sexuella eller vegetativa förökning betingar.

3. efter förökning utförd i enlighet med den av förädlaren anvisade förökningsmetoden är beständig (stabil) med avseende på sina väsentliga kännetecken. '

Växtsort anses som känd. om material därav yrkesmässigt utbjudits till försäljning eller eljest tillhandahållits eller om den intagits i eller anmälts till officiell sortlista. förekommer i allmänt tillgänglig referenssamling eller noggrant beskrivits i allmänt tillgänglig skrift eller om den eljest kommit till allmänhetens kännedom.

Registrering får ej ske. om växt- material av sorten med samtycke av förädlaren eller hans rättsinne- havare yrkesmässigt-förts i handeln här i riket före dagen för registre- ringsansökningen eller utom riket mer än fyra år före nämnda dag.

5

Konungen kanf'tfirordna att ansö- kan om registrering av växtsort. vil- ken tidigare angivits i ansökan om skydd utom riket. skall vid tillämp- ning av 3 5 första stycket 1 och tredje stycket anses gjord samtidigt med ansökningen utom riket. om sökanden yrkar det.

Registrering får ej ske. om växt- material av sorten med samtycke av förädlaren eller hans rättsinne- havare yrkesmässigt förts i handeln

1. före dagen för registrerings- ansökningen. om sorten harförts i handeln här i riket.

2. tidigare än sex ärföre dagen för ansökningen, om sorten ltar förts [ handeln utimilands och avser vin. fruktträd. skogsträd. pryd- nadsträd eller deras grundstam- mar.

3 . tidigare än fyra ärföre dagen för ansökningen. om sorten har förts ihandeln utomlands och avser annan växtsort eller grundstam än som anges lorder 2.

å

Har en växtsort angetts i en an- sökan om skydd i en stat som är ansluten till konventionen den 2 de- cember [961 för skydd av växtför- ädlingsprmt'ukter och söks registre- ring av växtsorten här i riket inom tolv månader från den dag då an- sökningen giordes i denfrämmande staten (prioritetstiden). skall vid tillämpning av 3 åförsta stycket [ och tredje stycket den här ingivna ansökningen anses gjord samtidigt med ansökningen i den främmande staten. om sökanden yrkar det. Sä- dan prioritet fär åtnjutas även från ansökan om skydd som avser en

Prop. 1981/82: 136

Nuvarande lydelse

[ förordnande skall anges de när- mare villkor under vilka sådan prio- ritetfär åtnjutas. '

l03 Föreslagen lydelse

annan främmande stat. om nmt- svarande jn'ioritetfi'dn svensk an- sökan om skydd för växtswt medges i den stat där den tidigare ansökningen gjordes och om den där gällande lagstiftningen ihuvud— sak öi'erensstämmer med konven- tionen. Har ansökan om skydd gjorts i flera främnumde stater. räknas tt>lvmämtdersfristen från den dag då den första ansökningen om skydd gjordes.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmerföreskriver i vilken ordning yrkande om prioritet skall framställas och vilka hand- lingar som skall inges till stöd för yrkandet. Iakttas ej dessa fi'ireskrifl ter. får prioritet inte åtnjutas.

Sortbenämning skall göra det möjligt att skilja växtsorten från andra sorter.

Sortbenämning fär icke godtagas om den 1. består av enbart siffror.

2. uppenbarligen är ägnad att vil- seleda allmänheten.

3. strider mot lag eller annan för- fattning ellcr mot allmän ordning el- ler om den är ägnad att väcka för- argelse.

4. kan förväxlas med sortbenäm- ning som för sort av samma eller närstående växtart införts eller fö- reslagits för införande i växtsortre- gistret eller annan officiell sortlista eller som användes på föröknings- material av sådan sort.

5. kan förväxlas med 'aru- märke. namn. firma eller annan be- teckning för vilken annan än sökan- den ätnjuter skydd och som skulle ha utgjort hinder mot att registrera sortbenämningen som varumärke. för material av växtsort eller för varor av liknande slag.

Sortbenämning får icke godtagas

om den

!. består av enbart siffrt '.'. såvi- da det inte ärfast praxis att beteck- na ifrägavarande sort på detta sätt.

2. uppenbarligen är ägnad att vil- seleda allmänheten.

3. strider mot lag eller annan för- fattning eller mot allmän ordning el- ler om den är ägnad att väcka för- argelse.

4. kan förväxlas med sortbenäm- ning som för sort av samma eller närstående växtart införts eller fö- reslagits för införande i växtsortre- gistret eller annan officiell sortlista eller som användes på föröknings- material av sådan sort.

5. kan förväxlas med varu- märke. namn. firma eller annan bc- teckning för vilken annan än sökan- den åtnjuter skydd och som skulle ha utgjort hinder mot att registrera sortbenämningen som varumärke. för material av växtsort eller för varor av liknande slag.

Prop. 1981/82: 136 Nuvarande lydelse

6. kan förväxlas med sådant va- rumärke för material av växtsort el- ler för varor av liknande slag. för vilket sökanden åtnjuter skydd.

Konungen kan under förutsätt- ning av ömsesidighet förordna. att sortbenämning som registrerats el- ler sökts registrerad i främmande stat skall utan hinder av första och andra styckena registreras i Sveri- ge. om icke synnerliga skäl är där- emot.

Zl

Växtförädlarrätt gäller från den dag. då ansökningen om registre- ring bifölls. och kan upprätthållas under femton eller. såvitt gäller vin. fruktträd och deras grundstam- mar. skogsträd oeh prydnadsträd. aderton är räknat från ingången av året efter det. då beslutet om regist- rering vann laga kraft.

l04 Föreslagen lydelse

6. kan förväxlas med sådant va- rumärke för material av växtsort el- ler för varor av liknande slag. för vilket sökanden åtnjuter skydd.

Regeringen kan under förutsätt- ning av ömsesidighet förordna. att sortbenämning som registrerats el- ler sökts registrerad i främmande stat skall utan hinder av första och andra styckena registreras i Sveri— ge. om icke synnerliga skäl är där- emot.

%*

Vi-ixtl'örädlarrätt gäller från den dag. då ansökningen om registre- ring bifölls. och kan upprätthållas Linder 20 är räknat från ingängen av året efter det. då beslutet om regist- rering vann laga kraft.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Prop. 1981/82: 136 IOS

Bilagal A. Lantbruksväxter Agrostis spp. Ven Alopecurus pratensis L. Ängskavle Avena byzantina K. Koch Rödhavre Avena sativa L. . Havre Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. altissima Döll Sockerbeta Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. crassa Alef. Foderbeta Brassica napus L. var. oleifera Metzg. Raps Brassica napus L. var." napobrassica (L.) Rehb. Kålrot Brassica nigra (L.) W. Koch Svartsenap Brassica oleracea L. ssp. aeephala DC. Fodermärgkål Brassica rapa L. var. oleifera Metzg. Rybs ' Brassica rapa L. var. rapifera Metzg. Rova Bromus arvensis L. Renlosta Bromus inermis Leyss. " Foderlosta Camelina sativa (L.) Crantz ' ' Oljedådra Cannabis sativa L. Hampa Cynosurus cristatus L. Kamäxing Dactylis glomerata L. Hundäxing Festuca spp. Svingel Glycine max (L.) Merrill ' . Sojaböna Helianthus annuus L. Solros ' Hordeum vulgare L. Korn Linum usitatissimum L. Lin Lolium spp. Rajgräs Lupinus angustifolius L. Blålupin Lupinus luteus L. Gullupin Medicago spp. Lusern Ornithopus sativus Brot. Seradella Papaver somniferum L. Vallmo Phalaris arundinacea L. Rörflen Phaseoulus vulgaris L. ' Böna Phleum spp. Timotej Pisum sativum L. ' ' Ärt Poa spp. Gröe Secale cereale L. '- Råg Sinapis alba L. ' Vitscnap Solanum tuberosum L. Potatis Trifolium hybridum L. Alsikeklöver Trifolium pratense L. Rödklöver Trifolium repens L. ' Vitklöver Triticum aestivum L. emend. Fiori et Paol. Vete Triticum durum Desf. Makaronivete Vicia faba L. var. minor Harz. Äkerböna Vicia sativa L. ' - ' Fodervicker Vicia villosa Roth Luddvicker Zea mays L. Majs'

' Jfr SFS 19781475.

Prop. 1981/82: 136

B. Trädgårdsväxter

l. Köksväxter

Allium spp.

Anethum graveolens L. Apium graveolens L. Asparagus officinalis L. Beta vulgaris l. ssp. vulgaris var. conditiva Alef. Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb. Brassica oleracea L. Capsicum annuum L. Cucumis melo L. Cucumis sativus L.

Daucus carota L. Glycine max (L.) Merill Lactuca sativa L.

Lycopersicon esculentum P. Mill. Pastinaca sativa L. Petroselinum crispum (Mill.) Nym. ex A. W. Hill Phaseolus vulgaris L. Pisum sativum L. Raphanus sativus L. var. niger (Mill.) S. Kerner Raphanus sativus L. var. radicula Pers. Spinacia oleracea L. Vicia faba L. var. major Harz. Zea mays L.

2. Fruktträd och bärväxter

Malus spp. Pyrus spp. Prunus spp.

Fragaria spp.

Ribes spp. Rubus spp.

Vaccinium spp. Grundstam för Malus. Pyrus, Prunus och Ribes

3. Prydnadsväxter

Alstroemeria L. Begonia elatior (Begonia x Hiemalis) Chrysanthemum spp. Dianthus caryophyllus L. Euphorbia puleherrima Willd. ex Klotzsch Pelargonium Peltatum-Hybridi Pelargonium — Zonale-Hybridi Pelargonium Peltatum x PelargoniUm Zonale-Hybridi Phaseolus coccineus L. Potentilla fruticosa L.

106

Lök Dill Selleri Sparris Rödbeta Kålrot Kål Paprika Melon Gurka Morot Sojaböna Sallat Tomat Pal sternacka Persilja Böna

Ärt Rättika Rädisa Spenat Bondböna Majs

Äpple

Päron

Körsbär. plommon. persika. aprikos Jordgubbar. smultron Vinbär, krusbär Hallon. björnbär Blåbär. lingon

Perulilja Begonia Krysantemum Nejlika

J ulstjärna Hängpelargon Vanlig pelargon

Rosenböna Tok

Prop. 1981/82:136 107

Rosa spp. Ros Saintpaulia ionantha H. Wendl. Saintpaulia Streptocarpus x hyrbridus Voss Kornettblomma C. skogsträd

Salix spp. Pil. sälg. vide

Prop. 1981/82: 136 IOS

- Utdrag LAGRÄDET - PROTOKOLL

vid sammanträde 1982-04-29

Närvarande: f.d. justitierådet Petrén, regeringsrådet Delin. justitierådet Bengtsson.

Enligt lagrådet den 17 februari 1982 tillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den lil februari 1982 har regeringen på hemstäl- lan av statsrådet och chefen för justitiedepartementet Petri beslutat inhäm- ta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i växtförädlarrättsla- gen (1971: 392).

Förslaget har inför lagrådet föredragits av t. f. departementsrådet Måns Jacobsson. _

Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet:

3?

Av språkliga skäl bör lydelsen av paragrafens tredje stycke ändras på följande sätt:

”Registrering .—-.—.——.—. förts i handeln ]. här i riket före dagen för registreringsansökningen.

2. utomlands tidigare än sex år före dagen för ansökningen, när denna avser vin. fruktträd. skogsträd. prydnadsträd eller deras grundstammar,

3. utomlands tidigare än fyra år före dagen för ansökningen, när denna avser annan växtsort eller grundstam än som anges under 2."

Prop. 1981/82:'136 109

Utdrag JU STITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-05-06

Närvarande: statsministern Fälldin, "ordförande, och statsråden Ullsten, - Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson. Andersson. Boo, Petri. Eliasson". Gustafsson, Elmstedt, Tillander, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Petri

Proposition om ändring i växtförädlarrättslagen (1971: 392) '

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande '. över förslag till lag om änd- ring i växtförädlarrättslagen (1971: 392).

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför. Lagrådet har i princip godtagit det remitterade förslaget men har föror- dat en redaktionell omarbetning av 3 & tredje stycket. Den ändring som lagrådet har föreslagit bör enligt min uppfattning godtas med en mindre jämkning.

Vissa smärre redaktionellajusteringar har gjorts i 2 &. Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

dels anta det av lagrådet granskade lagförslaget med vidtagna ändringar, dels- godkänna den i Geneve den 23 oktober l978 reviderade internatio- nella konventionen den 2 december 196l för skydd av växtförädlingspro— dukter.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan- den har lagt fram.

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 11 februari l982.

Prop. 1981/82:136 no