Prop. 1981/82:136

om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392)

Prop. 1981/82: 136

Regeringens proposition 1981/82: 136

om ändring i växtförädlarrättslagen (1971: 392);

beslutad den 6 maj 1982.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN CARL AXEL PETRI

Prop. 1981/82: 136 37 _

Internationell konvention för skydd av växtförädlingsprodukter

upprättad i Geneve den 2 december 1961. reviderad i Geneve den 10 november 1972 och den 23 oktober 1978

• Sida 38
•  Original

Prop. 1981/82: 136

Convention Internationale pour la Protec- tion des Obtentions Végétales

du 2 décembre 1961 revisée å Geneve le 10 novembre 1972 et le 23 octobre 1978

Table des Matieres

Préambule Article premier: Objet de la Convention; con- Stitution d'une Union: siege de l'Union Article 2: Formes de protection Article 3: Traitement national: récipro- cité Article 4: Genres et especes botaniques qui doivent ou peuvent etre protégés Article 5: Droits protégés: erendue de la protection Article 6: _Conditions rcquises pour be'- ne'ficier de la protection Article 7: Examen officiel des variétés; protection provisoire Article 8: Duree de la protection

Limitation dc l'exercice des droits protéges Nullite ct de'che'ance des droits protégés Libre choix de l'Etat de I'Union dans lequel la pre- miere demande est déposée; demandes dans d'autres Etats de I'Union: indépendanee de la protection dans differents Etats de l'Union Droit de priorité

Article 9:

Article 10:

Article ] l:

Article 12: Article 13: Dénomination de la variété Article 14: Protection inde'pendante des mesttres réglementant la pro- duction. le eontröle et la com- mercialisation

Article 15: Organcs de I'Union Article 16: Composition du Conseil;

-. nombrc de voix

Article 17: Observateurs adrnis aux ré- unions du Conseil Article 18: Président et vice-presidents du

Conseil

Article 19: Sessions du Conseil

38

International Convention for the Protec- tion of New Varieties of Plants

of December 2. 1961. as revised at Geneva on November 10. 1972, and on October 23. 1978

Table of contents

Preamble

Article 1: Purpose of the Convention; Constitution of a Union; Seat of the Union Article 2: Forms of Protection Article 3: National Treatment:Reciproc- ity Article 4: Botanical Genera and Species Which Must or May be Pro- tccted Article .5: Rights Protected: Scope of Protection Article 6: Conditions Required for Pro- tection Article 7: Official Examination of Varie- tics: Provisional Protection Article 8: Period of Protection Article 9: Restrictions in the Exercise of

Rights Protected Nullity and Forfeiturc of the Rights Protected Free Choice of the Member State in Which the First Appli- cation is Filed: Application in Other Member States: Inde- pendence of Protection in Dif- ferent Member States

Article 10:

Article 1 1:

Article 12: Article 13: Article 14:

Right of Priority Variety Denomination Protection Independent of Measures Regttlating Produc- tion. Certification and Market-

tng

Article 15: Organs of the Union Article 16: Composition of the Council: Votes Article 17: Observers in Meetings of the Council Article 18: President and Vicc-Presidents'

of the Council

Article 19: Sessions of the Council

• Sida 39
•  Original

Prop. 1981/82: 136

Internationales

Ubereinkommen zum

Schutz von Pflanzenziichtungen

vom 2. Dezember l961. revidiert in Genf am 10. November 1972 und'am 23. Oktober 1978

Inhaltsverzeichnis

Präambel

Artikel Artikel Artikel

Artikel

Artikel Artikel Artikel

Artikel Artikel

Artikel

Artikel

Artikel Artikel Artikel

Artikel Artikel

Artikel

Artikel

Artikel

1:

'.)J IJ

'.J'l

10:

11:

12' 13: 14:

17:

18:

19:

Zweck des Ubereinkommens: Bildung eines Verbands: Sitz des Verbands Schutzrechtsformen Inländerbehandlung: seitigkeit Botanische Gattungen und Ar-

Gegen-

ten. die geschiitzt werden mässen oder können lnhalt des Schutzrechts:

Schutzumfang Schutzvoraussetzungen

Amtliche Priifung von Sorten. vorläuftger Schutz Schutzdauer Beschränkungen in der Austi- bung des Ziichterrechts Nichtigkeit und Aufhebung des Zt'jtchterrechts Freie Wahl des Verbandstaats. in dem die erste Anmeldung eingercicht wird; Anmeldun- gen in anderen Verbandsstaa- ten: Unabhängigkeit des Schutzes in verschiedenen Verbandsstaaten Priorität

Sortcnbezeichnung

Unabhängigkeit des Schutzes von Massnahmen zur Rege- lung der Erzeugung. der Uber- wachung und des gcwcrbsmäs- sigen Vertriebs Organe des Verbands Zusammensctzung des Rates: Abstimmungen Bcobachter in Sitzungen des Rates Präsident und Vizepräsidenten des Rates Tagungen des Rates

39 (Översättning)

Internationell konvention för skydd av växtförädlingsprodukter

upprättad i Paris den 2 december 1961. reviderad i Geneve den 10 november 1972 och den 23 oktober 1978 ' '

3. Förädlarens rätt får förklaras förfallen

a) om han inte inom föreskriven tid och efter uppmaning tillhandahåller vederböran— de myndighet det förökningsmaterial samt de handlingar och upplysningar. sotn anses nöd- vändiga för kontroll av sorten. eller om han inte tillåter myndigheten att ta del av de åt- gärder som har företagits för att vidmakthålla sorten:

b) om han inte inom föreskriven tid har erlagt de avgifter som i förekommande fall krävs för att- hans rätt skall bestå.

4. Förädlarens rätt får inte förklaras ogiltig och förädlaren får inte förlora sin rätt av an- nan orsak än som anges i denna artikel.

Artikel ll

Fritt val av den tmimtsstati vilken _ti'irsta ansökan ges in; ansökningar i andra unions- stater; skyr/dets oberoende i olika unions-- stater

l. Förädlaren får välja den unionsstat i vil- ken han ger in sin första ansökan om skydd.

2. Förädlaren får söka skydd för sin rätt i andra unionsstater titan att avvakta att skydd beviljas av den unionsstat i vilken den första ansökningen gavs in.

3. Skydd som i olika unionsstater söks av ' fysiska ellerjuridiska personer vilka åtnjuter denna konventions förmåner är oberoende av det skydd som har erhållits för samma sort i andra stater inom eller utom unionen.

Artikel 12 Prioritetsrt'itten

l. En förädlare. som i behörig ordning har givit in en ansökan om skydd i en av unions- staterna. har rätt till prioritet under en tid av 12 månader för att ge in ansökan om skydd i övriga tlnionsstater. Denna frist räknas från

• Sida 58
•  Original

Prop. 1981/82: 136

mois. Ce délai est compté a partir de la date du dépöt de la premiere demande. Le jour du dépöt n'est pas compris dans ce délai.

2) Pour bénéficier des dispositions du para- graphe l), le nouveau dépöt doit comporter une requéte en protection. la revendication de la priorité de la premiere demande et, dans un délai de trois mois. une copi-e des docu- ments qui constituent cette demande. certi- fiée conforme par l'administration qui l'aura recue.

3) L'obtenteur bénéticie d'un délai de quatre ans apres l'expiration du délai de priorité pour fournir a l'Etat de l'Union. aupres duqucl il a été déposé une requéte en protection dans les conditions prévues au paragraphe 2), les documents complemen- taires et le matériel requis par les lois et regle- mcnts de cet Etat. Toutefois, cet Etat peut exiger la fourniture dans un délai approprié des documents complémentaircs et du maté- riel si Ia demande dont la priorité est revendi— quéc a été rejetée ou retirée.

4) Ne sont pas opposables au dépöt effec- tué dans les conditions ci-dessus les faits sur- venus dans le délai fixé au paragraphe l). tcls qu'un autre dépöt. la publication de l'objet de la demande ou son exploitation. Ces faits ne peuvent faire naitre aucun droit au profit de tiers ni aucune possession person-elle.

Article l3 ' Dénomination de la variété

1) La variété sera désignée par une dé- nomination destinée a étre sa désignation générique. Chaque Etat de l'Union s'assure que. sous réserve du paragraphe 4). aucun droit relatif' a la désignation enregistrée comme la denomination de la variété n'en- trave la libre utilisation de la dénomination en relation avec la variété. méme apr-es l'expira- tion de la protection.

58

twelve months. This period shall be comput- ed f'rom the date of filing of the first applica- tion. The day of filing shall not be included in such period.

(2) To benefit from the provisions of para- graph (1), the further filing must include an application for protection. & claim in respect of the priority of the first application and, within a period ofthree months, a copy ofthe documents which constitute that application. certified to be a true copy by the authority which received it.

.(3) The breeder shall be allowed a period of four years after the expiration ofthc period of priority in which to furnish, to the member State ofthc Union with which he has filed an application for protection in accordance with the terms of paragraph (2). the additional documents and material required by the laws and regulations of that State. Nevertheless. that State may require the additional docu- ments and material to be furnished within an adequate period in the case where the appli— cation whose priority is claimed is rejected or withdrawn.

(4) Such matters as the filing of another application or the publication or use of the subject of the application. occurring within the period provided for in paragraph (. l ). shall not constitute grounds for objection to an application filed in accordance with the fore- going conditions. Such matters may not give rise to any right in favour ol' a third party or to any right of personal possession.

Article l3

Variety Denomination

(|) The variety shall be designated by a denomination destined to be its generic desig- nation. Each member State of the Union shall ensure that subject to paragraph (4) no rights in the designation registered as the denomi- nation ofthe variety shall hamper the free use of the denomination in connection with the variety, cven after the expiration of the pro- tection.

• Sida 59
•  Original

Prop. 1981/82: 136

ten ein Prioritätsrecht. Diese Frist beginnt —mit dem Zeitpunkt der Einreichung der er- sten Anmeldung. Der Tag der Einreichung wird nicht in die Frist eingercchnet.

(2) Absatz 1 ist zugunsten der neuen Ein- reichung nur anwendbar. wenn diese einen Schutzrechtsantrag und die Beanspruchung der Priorität der ersten Anmeldung enthält und wenn binnen drei Monaten die Unterla- gen. aus denen diese Anmeldung besteht. abschrif'tlich vorgclegt werden; die Abschrif- ten mössen von der Behörde beglaubigt sein. welche diese Anmeldung entgegengenommen hat.

(3) Dem Ziichter steht eine Frist von vier Jahren nach Ablauf der Prioritätsfrist zur Verfiigung. um dcm Verbandsstaat. bei dem ein Schutzrechtsantrag nach Massgabe des Absatzes 2 cingereicht worden ist. die nach den Gesetzen und sonstigen Vorschriften dieses Staates erforderlichen ergänzenden Unterlagen und das erforderliche Material vorzulegen. Jedoch kann dieser Staat die Vorlage der ergänzenden Unterlagen und des vorzulegenden Materials innerhalb einer an- gemessenen Frist anfordern. wenn die An- meldung. deren Priorität in Anspruch genom- men wird. zuri'tckgewiesen oder zuriickge- nommen worden ist.

(4) Einer unter den obigen Bedingungen vorgenommenen Anmeldung können Tatsa- chen nicht entgegengehalten werden. die in- nerhalb der Frist des Absatzes 1 eingetreten sind, wie etwa eine ander-e Anmeldttng. die Veröffentlichung des Gcgenstands der An- meldung oder seine Benutzung. Diese Tatsa- chen können kein Recht zugunsten Dritter und kcin persönliches Besitzreeht begrän- den.

Artikel 13 Sortenbezeiehnung

(l) Die Sorte ist mit einer Sortenbezeich- nung als Gattungsbezeichnung zu kennzeich- nen. Jeder Verbandsstaat stellt sicher. dass. vorbehaltlich des Absatzes 4. keine Rechte an der Bezeichnung. die als Sortenbezeich- nung eingetragen ist. den freien Gebrauch der Bezeichnung in Verbindung mit der Sorte einschränken. auch nicht nach Ablauf des Schutzes.

59

den dag då den första ansökningen gavs in. Ansökningsdagen räknas inte in i fristen.

2. För att åtnjuta de förmåner som anges under 1 skall den nya ansökningen innehålla begäran om skydd för sorten, yrkande om prioritet från den första ansökningen och. inom tre månader. avskrift av de handlingar av vilka den första ansökningen består. be- styrkt av den myndighet som mottog denna.

3. Förädlaren har en frist på fyra år efter utgången av prioritetstiden för att tillställa den unionsstat. i vilken han har givit in ansö- kan om skydd enligt vad som sägs under 2. de kompletterande handlingar och det material som krävs enligt den statens lagar och andra författningar. Denna stat får emellertid kräva att de kompletterande handlingarna och ma- terialet skall tillhandahållas inom skälig frist. om den ansökan från vilken prioritet begärs har avslagits eller återkallats.

4. Åtgärder som har vidtagits under den frist som anges under 1. t. ex. en annan ansö- kan. offentliggörande av föremålet för ansök- ningen eller utnyttjande av detta. får inte åbe- ropas mot en ansökan som har gjorts under ovannämnda villkor. Dessa åtgärder får inte ge upphov till någon rätt för tredje man och inte heller till någon föranvändarrätt.

Artikel 13 .S'ortbenämning

1. Sorten skall betecknas med en benäm- ning som är avsedd att vara dess generiska beteckning. Varje unionsstat skall tillse. med förbehåll för vad som sägs under 4, att inga rättigheter i fråga om den beteckning som har registrerats som sortbenämning hindrar den - fria användningen av denna benämning i sam- band med sorten. och detta även efter det att skyddet har upphört.

• Sida 60
•  Original

Prop. 1981/82: 136

2) La denomination doit pcrmettre d'iden- tilier la variété. Elle ne petit se composer uniquement de chiffres sauflorsque c'est une pratique établie pour designer des variétés. Elle ne doit pas etre susceptible d'induire en erreur ou de möter a confusion sur les carac- téristiques. la valeur ou l'identité de la var- iété ou sur I'identité de l'obtenteur. Elle doit notamment etrc differente de toute denomi- nation qui désigne. dans l'un quel-:onque des Etats de l'Union. une variété pre'existante de la méme espece botanique ou d'une espece voisine.

3) La denomination de la variété est dépo- sée par l'obtenteur aupres du service prévu a l'article 30.1) b). S'il est avéré que cette dé- nomination ne répond pas aux esigences du paragraphe 2). cc service refuse de l'enre- gistrer et exige que l'obtenteur propose. dans un délai prescrit. une autre denomination. La denomination est enregistrée en mémc temps qu'est délivré le titre de protection conformé- ment aux dispositions de l'article '7.

4) ll n'est pas porte atteinte aux droits an- térieurs des tiers. Si. en vertu d'un droit an- térieur. l'utilisation dela denomination d'une variété est interdite a une personne qui. con- formément aus dispositions du paragraphe 7). est obligée de l'utiliser. le service prévu a l'articlc 30.1) b) exige que l'obtenteur pro- pose une autre denomination pour la variété.

5) Une variété ne peut étre dépose' dans les Etats (le l'Union que sous la mernc de'nomi- nation. Le service prévu a l'articlc 30.1) b) est tenu d'enregistrcr la denomination ainsi déposéc. it moins qu'il ne constate la non- convenance de cette denomination dans son Etat. Dans ce cas. il peut exiger que l'obten- teur propose ttne autre denomination.

6) Le service prévu a l'article 30.1) b) doit assurer la communication aux autres services des informations relatives aux de'nominations varietales. notamment du dépöt. de l'enregis- trement et de la radiation de denominations. '1'out service prévu ä l'articlc 30.1) b) peut transmettre ses observations e'ventuelles sur l'enregistrement d'une (lénomination au ser- vice qui a communiqué cette denomination.

60

(2) The denomination must enable the vari- ety to be identified. lt may not consist solely of figures except where this is an established practice for designating varieties. It must not be liable to mislead or to cause confusion concerning the characteristics. value or iden- tity of the variety or the identity ol'thc breed- er. ln particular. it must be different l'rom every denomination which designates. in any member State ofthc Union. an existing vari- ety of the same botanical species or of a closely related species.

(3) The denomination of the variety shall be submitted by the breeder to the authority referred to in Article 3() (1) (b). lf it is found that such denomination does not satisfy the requirements of paragraph (2). that authority shall refuse to register it and shall require the breeder to propose another denomination within a prescribed period. Thc denomina- tion shall be registered at the same time as the title ol' protection is issued in accordance with the provisions of Article 7.

(4') Prior rights ofthird parties shall not be affected. lf. by reason ofa prior right. the use of the denomination of a variety is forbidden to a person who. in accordance with the pro- visions of paragraph (7). is obliged to use it. the authority referred to in Article 30 (1) (b) shall require the breeder to submit another denomination for the variety.

(5) A variety must be submitted in member States of the Union under the same denomi- nation. 'l'he authority referred to in Article 30 ( |) (b) shall register the denomination so sub- mitted. unless it considers that denomination unsuitable in its State. In the latter case; it may require the breeder to submit another denomination.

(6) The authority referred to in Article 30 (1) (b) shall ensure that all the other such authorities are informed of matters concern- ing variety denominations. in particular the submission. registration and cancellation of denominations. Any authority referred to in Article 30 (1) (b) may address its observa- tions. if'any. on the registration of a denomi- nation to the authority which communicated that denomination.

• Sida 61
•  Original

Prop. 1981/82: 136

(2) Die Sortenbezeichnung muss die Iden- tifizierung der Sorte ermöglichen. Sie darf nicht ausschliesslieh aus Zahlcn bestehen, ausser soweit dies eine feststehendc Praxis fiir die Kennzeichnung von Sorten ist. Sie darf nicht geeignet sein. hinsichtlich der Merkmale. des Wertes oder der ldentität der Sorte oder der ldentität des Ziichters-irrezu- fiihren oder Verwechslungen hervorzurufcn. Sie muss sich insbesondere von jeder Sorten- bezeichnung unterscheiden. die in einem der Verbandsstaaten eine bereits vorhandene Sorte derselben botanischen Art oder einer verwandten Art kennzeiehnet.

(3) Die Sortenbezeichnung wird von dem Ziichter bei der in Artikel 30 Absatz 1 Buch- stabe b vorgesehenen Behörde hinterlegt. Stellt sich heraus. dass diese Bezeichnung den Erfordernissen des Absatzes 2 nicht entspricht. so verweigert diese Behörde die Eintragung und verlangt von dem Ziichter. dass er innerhalb einer vorgeschriebenen Frist eine andere Sortenbezeichnung vor- schlägt. Die Sortenbezeichnung wird gleich- zeitig mit der Erteilung des Schutzrechts ge- mäss Artikel 7 eingetragen.

(4) Ältere Rechte Dritter bleiben unbe- rijhrt. Wird die Benutzung der Sortenbe- zeichnung einer Person. die gemäss Absatz 7 zu ihrer Benutzung verpflichtet ist. auf Grund eines älteren Rechtes untersagt. so verlangt die in Artikel 30 Absatz [ Buchstabe b vorgesehene Behörde. dass der Ziichter eine andere Sortenbezeichnung vorschlägt.

(5) Eine Sorte darfin den Verbandsstaaten nur unter derselben Sortenbezeichnung ange- mcldet werden. Die in Artikel 30 Absatz 1 Buchstabe b vorgesehene Behörde ist vcr- pflichtet. die so hinterlegtc Sortenbezeich- nung einzutragen. sofern sie nicht feststellt. dass diese Sortenbezeichnung in ihrem Staat ungeeignet ist. ln diesem Fall kann sie ver- langen. dass der Ziichter eine andere Sorten- bezeichnung vorschlägt.

(6) Die in Artikel 30 Absatz 1 Buchstabe b vorgesehene Behörde stellt sicher. dass alle anderen Behörden iiber Angelegenheiten. die Sortenbezeichnungen betreffcn. insbeson- dcrc iiber die Einreichung. Eintragung und Streichung von Sortenbezeichnungen. unter- riehtet werden. Jede in Artikel 30 Absatz 1 Buchstabe b vorgesehene Behörde kann der Behörde. die eine Sortenbezeichnung mitge- teilt hat. etwaige Bemerkungen zu der Eintra-

61

2. Benämningen skall göra det möjligt att identifiera sorten. Den får inte bestå av en- bart siffror. utom om detta är allmänt tilläm- pad praxis för att beteckna sorter. Den får inte vara vilseledande eller ägnad att orsaka förväxling i fråga om sortens egenskaper. värde eller identitet eller i fråga om förädla- rens identitet. Den skall särskilt skilja sig från varje benämning som i någon av unionssta- terna betccknar en redan befintlig sort av samma eller en närbesläktad växtart.

3. Sortbenämningen skall av l'örädlaren ges in till den myndighet som avses i artikel 30.1.b. Om det visar sig. att benämningen inte uppfyller de villkor som föreskrivs under 2. skall myndigheten vägra att registrera den samt anmoda förädlaren att inom föreskriven tid föreslå en annan benämning. Benämning- en registreras samtidigt som skydd beviljas enligt artikel 7.

4. Tredje mans äldre rättigheter påverkas inte. (')m på grund av en äldre rättighet nå— gon. som enligt vad som sägs under 7 är skyl- dig att använda en sortbenämning är förhind- rad att göra detta. skall den myndighet som avses i artikel'3().1.b anmoda förädlaren att föreslå en annan sortbenämning.

5. Söks skydd för en sort i flera unions- stater. måste det ske ttnder en och samma benämning. Den myndighet som avses i arti- kel 30. 1 .b är skyldig att registrera den benäm- ning som sålunda har ingivits. såvida myndig- heten inte finner att benämningen är olämplig i vederbörande stat. [ sådant fall får myndig- heten kräva att förädlaren föreslår en annan benämning.

6. Den myndighet som avses i artikel 30.1.b skall svara för att de andra myndighe- terna hålls underrättade om sortbe- nämningar. särskilt såvitt gäller ingivande. registrering och upphävande av benämning- ar. Varje myndighet som avses i artikel 30. 1 .b får översända eventuella invändningar mot registrering av en sortbenämning till den myndighet som har lämnat underrättelse om benämningen.

• Sida 62
•  Original

Prop. 1981/82: 136

7) Celui qui. dans un des Etats de l'Union. procede a la mise en vente ou a la commer- cialisation du matériel de reproduction ou de multiplication vegetative d'une variété proté- gée dans cet Etat est tenu d'utiliser la de'no- mination de cette variété. meme apres l'ex- piration de la protection de cette variété. pour autant que. conformément aux disposi- tions du paragraphe 4). des droits anterieurs ne s'opposent pas å cette tttilisation.

8) Lorsqu'ttne variété est offerte a la vente ou commercialisée. il est permis d'associer unc marque de fabrique ou de commerce. un nom commercial ou une indication similaire. a la denomination variétale enregistrée. Si une telle indication est ainsi associée. la dé- nomination doit ne'anmoins étrc :facilement reconnaissable.

Article 14

Protection ina'ependante des mesures ré- glementant la production. le conrrole et la commert'ialisation

1) Le droit reconnu a l'obtenteur selon les dispositions de la présente Convention est indépendant des mesures adoptées dans cha- que Etat de l'Union en vue d'y reglementet" la production. lc contröle et la commercialisa- tion des semences et plants.

2) Toutefois. ces dcrnieres tnesures dc- vront e'viter. autant que possible. de faire obstacle a l'application des dispositions de la présente Convention.

Article 15 ()rganes de l'Union

Les organcs permanents de l'Union sont:

.a) le Conseil;

' b) le Secretariat général. de'nommé Bureau de l'Union internationale pour la protection des obtentions végétales.

Article 16

C omposition da Conseil: nombre de vois

1) Le Conseil est composé des rcprésen-

(7) Any person who. in a member State of the Union. offers for sale or markets repro- ductive or vegetative propagating material of a variety protected in that State shall be obliged to 'use the denomination of that vari- ety. even after the expiration of the protec- tion of that variety. in so far as. in accor- dance with the provisions ol' paragraph (4), prior rights do not prevent such use.

(8) When the variety is offered for sale or marketed. it shall be permitted to associate a trade mark. trade name or other similar indi- cation with a registered variety denomina— tion. lf such an indication is so associated. the denomination must nevertheless be "easily recognizable.

Article l4

Protection Independent of Measures Rega- lating Production. Certification and Market- ing

(1) The right accorded to the breeder in pursuancc ol' thc provisions of this Conven- tion shall be independent of the measures taken by each member State of the Union to regulate the production. certification and marketing of seeds and propagating material.

(2) However. such measures shall. as far as possible. avoid hindering the application ol' the provisions ofthis Convention.

Article 15 Organs ofthe Union

The permanent organs of the Union shall be:

(a) the Council: (b) the Secretariat General. entitled the Of- fice ofthc International Union for the Protec— tion of New Varieties of Plants.

Article 16

Composition ofthe Council; Votes

(1) The Council shall consist of the repre-

• Sida 63
•  Original

Prop. 1981/82: 136

gung dieser Sortenbezeichnung zugehen las- sen.

(7) Wer in einem Verbandsstaat Vermeh— rungsmatcrial einer in diesem Staat geschätz- ten Sorte feilhält oder gewerbsmässig ver- treibt. ist vcrpf'lichtet. die Sortenbezeichnung auch nach Ablauf des Schutzes dieser Sorte zu benutzen. sofern nicht gcmäss Absatz 4 ältere Rechte dieser Benutzung entgegenste- ben.

(8) Beim Feilhalten oder bei dem gewerbs- mässigen Vertrieb der Sorte darfeine Fabrik- oder Handelsmarke. eine Handelsbezeich-. nung oder eine andere ähnliche Angabe der eingetragenen Sortenbezeichnung hinzuge- ft'igt werden. Auch wenn eine solche Angabe hinzugefiigt wird. muss die "sorterbezeich- nung leicht erkcnnbar sein.

Artikel 14

Unabhängigkeit des Schutzes von Massnah- men zur Regelung der Erzeugung. a'er Uber- wachung und des gewerbsmässigen Ver- triebs

(1) Das dem Ziichter nach diesem Uber- einkommen gewährte Recht ist unabhängig von den Massnahmen. die in jedcm Ver- bandsstaat zur Regelung der Erzeugung. der chrwachung und des gewerbsmässigen Vertriebs von Saat- und Pflanzgut getroffen werden.

(2) Jedoch muss bei diesen Massnahmen soweit wie möglich vcrmieden werden. dass die Anwcndung dieses Ubereinkommens be- hindert wird.

Artikel 15

Organe des V erbands Die ständigen Organe des Verbands sind: a) der Rat: b) das Generalsekretariat. das als Biiro des Internationalen Verbands zum Schutz von Pfianzenzächtungen bezeichnet wird.

Artikel 16

Zusammensetzung des Rates: Abstim- mungen

(l) Der Rat besteht aus den Vertretern der

7. Den som i en unionsstat utbjuder eller yrkesmässigt försäljer förökningsmaterial av . en sort som är skyddad i den staten är skyldig att använda sortbenämningen. och detta även efter det att skyddet för sorten har upphört. såvida inte äldre rättigheter utgör hinder här- emot enligt vad som sägs under 4.

8. När en sort utbjuds till försäljning eller yrkesmässigt försäljs. får till den registrerade sortbenämningen fogas ett varumärke. en fir- ma eller en liknande beteckning. Om en så- dan bcteckning har tillfogats. skall sortbe- nämningen likväl vara lätt urskiljbar.

Artikel 14

Skydd oberoende av åtgärderft'ir reglering av produktion. kontroll eller handel

1. Den rätt. som enligt bestämmelserna i denna konvention har tillerkänts förädlaren. är oberoende av de åtgärder. som en unions- stat vidtar för att där reglera produktionen. kontrollen och handeln med utsäde och plant- material.

2. Det bör dock såvitt möjligt undvikas. att sådana åtgärder hindrar tillämpningen av denna konvention. -

Artikel 15 Unionens organ Unionens permanenta organ är: . a) radct: b) generalsekretariatet. som benämns by- rån för den internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter.

Artikel 16

Rådets sammansättning: röstning

1. Rådet består av företrädare för unions-

• Sida 64
•  Original

Prop. 1981/82: 136

tants des Etats de l'Union. Chaque Etat de l'Union nomme un representant au Conseil et un suppléant.

2) Les representants ou suppléants peu- vent etre accompagnés d'adjoints ou de con- seillers. . _

3) Chaque Etat de l'Union dispose d'une voix au Conseil.

Article 17

Observateurs adntis aux réunions du Conseil

1) Les Etats non membres de l'Union sig- nataires du present Acte sont invités ä titre d'observatcurs aux réunions du Conseil.

2) A ces réunions peuvent également étre invités d'autres observatcurs ou des experts.

Article 18 Président et vice—presidents du Conseil

l) Le Conseil élit parmi ses membres un Président et un premier Vice-président. ll peut élire d'autres vice-presidents. Le pre- mier Vice-président remplace de droit le Pre- sident en cas'd'empéchement.

2) La durée du mandat du Président est de trois ans.

Article 19 Sessions du Conseil

1) Le Conseil se réunit sur convocation de son Président.

2) [I tient une session ordinaire ttne fois par an. En outre. le Président peut réunir le Conseil a son initiative: il doit le réunir dans un délai de trois mois quand un tiers au moins des Etats de l'Union en a fait la demande.

Article 20

Reglement interieur du Conseil: reglement administratifetfinancier de l' Union

Le Conseil e'tablit son reglement intérieur et le reglement administratif' "et financier de l'Union.

64

sentatives of the member States of the Uni- on. liach member State of the Union shall appoint one representative to the Council and one alternate.

(Z) Representatives or alternates may be accompanied by assistants or advisers.

(3) Each member State of the Union shall have one vote in the Council.

Article 17 Observers in ll-feetings of the Council

( l ) States not members ofthc Union which have signed this Act shall be invited as ob- servers to mectings ofthe Council.

(Z) Other observers or experts may also be invited to such meetings.

Article 18 President and Vit'e-Presidents ofthc Council

(1) The Council shall elect a President and a first Vice-President from among its members. It may elect other Vice-Presidents. The first Vice-President shall take the place of the President if the latter is unable to offi- ciate.

(2) The President shall hold of'ficc for three years.

Article 19 Sessions ofthe Council

(1) The Council shall meet upon convoca- tion by its President.

(2) An ordinary session of the Council shall be held annually. In addition. the Presi- dent may convene the Council at his discre- tion: he shall convene it. within a period of three months. if one-third of the member States ofthe Union so request.

Article 20

Rules of'l'rocedure of the Council: Admini- strative and Financial Regulations of the Union

The Council shall establish its rules of pro- cedure and the administrative and financial regulations of the Union.

• Sida 65
•  Original

Prop. 1981/82: 136

Verbandsstaaten. Jeder Verbandsstaat er- nennt einen Vertretcr för den Rat und cincn Stellvcrtreter.

(2) Den Vertretern oder Stellvertretcrn können Mitarbeitcr oder Berater zur Seite stehen.

(3) Jeder Verbandsstaat hat im Rat eine Stimme.

Artikel 17

Beobachter in Sitzungen des Rates

(1) Staaten. die nicht Mitglieder des Ver- bands sind und diese Akte untcrzeichnet ha- ben. werden als Bcobachter ut den Sitzungen des Rates eingeladen.

(2) Zu diesen Sitzungen können auch an- dere Beobachter oder Sachverständige einge- ladcn werden.

Artikel 18 Präsident und Vizepräsidenten des Rates

(1) Der Rat wählt aus seiner Mitte einen Präsidenten und einen Ersten Vizepräsiden- ten. Er kann weitere Vizepräsidenten wäh- len. Der Erste Vizepräsident vertritt von Rechts wegen den Präsidenten bei Verhin- derungen.

(2) Die Amtszeit des Präsidenten beträgt drei Jahre.

Artikel 19 Tagungen des Rates

(1) Der Rat tritt auf Einberufung durch seinen Präsidenten zusammen.

(2) Er hält einmaljährlich eine ordentlichc Tagung ab. Ausserdem kann der Präsident von sich aus den Rat einberufen: er hat ihn binnen drei Monaten einzuberufen, wenn mindestens ein Drittel der Verbandsstaaten dies bcantragt.

Artikel 20

Gesc/täftsordnung des Rates; Verwaltungs- und F inanzordnung des Verbands

Der Rat lcgt seine Geschäftsordnung sowie die Verwaltungs- und Finanzordnung des Verbands fest.

65

staterna. Varje unionsstat utser en företräda- re i rädet och en ersättare.

2. Företrädarna eller ersättarna får åtföljas av medarbetare eller rådgivare.

3. Varje unionsstat har en röst i rådet.

Artikel 17

Ohservalörer vid rådets sammanträden

1. De stater som inte är medlemmar i uni- onen och som har undertecknat denna akt skall inbjudas att delta i rådets sammanträden som observatörer.

2. Till dessa sammanträden kan också in- bjudas andra observatörer eller sakkunniga.

Artikel 18 Ordförande och vice ord/örande

1. Rådet väljer bland sina medlemmar en ordförande och en förste vice ordförande. Det får välja ytterligare vice ordförande. Vid förfall för ordföranden ersätts denne av förste vice ordföranden.

2. Uppdrag såsom ordförande avser en tid av tre år.

Artikel 19 Rådets sammanträden

1. Rådet sammanträder på ordförandens kallelse.

2. Det håller ordinarie sammanträde" en gång om året. Dessutom får ordföranden sammankalla rådet på eget initiativ; han skall sammankalla rådet inom tre månader. när minst en tredjedel av unionsstaterna har gjort framställning därom.

Artikel 20

Rådets arbetsordning; unionens administra- tiva och finansiella reglemente

Rådet fastställer sin arbetsordning och unionens administrativa och finansiella regle- mente.

• Sida 66
•  Original

Prop. 1981/82: 136 Article 21

Missions du Conseil

Les missions du Conseil sont les suivantes:

a) étudier les mesures propres a assurer la sauvegarde et å favoriser le développemcnt de l'Union:

b) nommer le Secrétaire general et, s'il l'estime nécessaire, un Secrétaire général ad- joint; fixer les conditions de leur engagement;

c) examiner le rapport annuel d'activité dc l'Union et établir le programme des travaux futurs de celle-ci;

d) donner au Secrétaire ge'ne'ral. dont les attributions sont fixées a l'articlc 23. toutes directives nécessaires a l'accomplissement des tåches de l'Union;

e) examiner et approuver le budget de l'Union et fixer. conformément aux disposi- tions de l'articlc 26, la contribution de chaque Etat de 1”Union:

f) examiner et approuver les comptes pré- sentés par le Secrétaire général;

g) fixer, conformément aux dispositions de l'articlc 27. la date et le lieu des confe- rences prevues par ledit article et prendre les mesures nécessaires a leur preparation:

h) d'une maniere générale. prendre toutes decisions en vue du bon fonctionnement de l'Union. '

Article 22

Majorités requises pour les decisions du Conseil

Toute decision du Conseil est prise a la majorité simple des membres presents et vo- tants; toutefois, toute décision du Conseil en vettu des articles 4.4), 20, 21.c). 26.5)b). 27.1). 28.3) ou 32.3) est prise a la majorité des trois quarts des membres presents et votants. L'abstention n'est pas considére'e comme vote.

66

Article 21 Tasks of the Council

The tasks of the Council shall be to: (a) study appropriate measures to safe- guard the interests and to encourage the de- velopment ofthe Union;

(b) appoint the Secretary—General and, if it finds it necessary. a Vice Secretary-General and determine the terms of appointmcnt of each;

(c) examine the annual report on the activ- ities of the Union and lay down the pro- gramme for its future work;

(d) give to the Secretary-General. whose functions are set out in Article 23. all neces- sary directions for the accomplishment of the tasks ofthc Union;

(e) examine and approve the budget of the Union and fix the contribution of each member State of the Union in accordance . with the provisions of Article 26:

(f) examine and approve the accounts pre- sented by the Secretary-General;

(g) fix, in accordance with the provisions of Article 27, the date and place of the confer- ences referred to in that Article and take the measures necessary for their preparation; and

(h) in general, take all necessary decisions to ensure the efficient functioning of the Union.

Article 22

Majorities Required for Decisions of the Council

Any decision of the Council shall require a simple majority of the votes of the members present and voting, provided that any deci- sion ofthe Council under Articles 4 (4). 20. 21 (e). 26 (5)(b). 27 (1). 28 (3) or 32 (3) shall require threcfourths of the votes of the members present and voting. Abstentions shall not be considered as votes.

• Sida 67
•  Original

Prop. 1981/82: 136

Anikel 21

Aufgaben des Rates

Der Rat hat folgendc Aufgaben:

a) Er priift Massnahmen. die geeignet sind. den Bestand des Verbands sicherzustel- len und seine Entwicklung zu fördern.

b) Er ernennt den Generalsekretär und. falls er dies fiir erforderlich hält. einen Stell- vcrtretenden Generalsekretär und setzt die Einstellungsbedingungen von beiden fest.

c) Er prtift den jährlichen Bericht fiber die Tätigkeit des Verbands und stellt das Pro- gramm fiir dessen kiinftige Arbeit auf.

d) Er erteilt dem Gcneralsekretär. dessen Befugnisse in Artikel 23 festgclegt sind. alle erforderlichen Richtlinien fiir die Durchfiih- rung der Aufgaben des Verbands.

e) Er prtift und genehmigt den Haushalts- plan des Verbands und setzt gemäss Artikel 26 den Beitrag eines jeden Verbandsstaats fest.

f) Er priift und genehmigt die von dem Generalsekretär vorgelegten Abrechnungen.

g) Er bestimmt gcmäss Artikel 27 den Zeit- punkt und den Ort der dort vorgesehenen Konferenzen und trifft die zu ihrer Vorberei- tung erforderlichen Massnahmen.

h) Ganz allgemein fasst er alle Beschlässe fiir ein erfolgreiches Wirken des Verbands.

Artikel 22

Erforderliclze Mehr/teller: _fi'ir die Besclzliisse des Rates

Ein Beschluss des Rates bedarf der cin- fachen Mehrheit der anwesenden und abstim- menden Mitglieder: jedoch bedarf ein Be- schluss des Rates nach Artikel 4 Absatz 4. Artikel 20. Artikel 21 Buchstabe e. Artikel 26 Absatz 5 Buchstabe b. Artikel 27 Absatz 1. Artikel 28 Absatz 3 und Artikel 32 Absatz 3 einer Dreiviertelmehrheit der anwesenden und abstimmenden Mitglieder. Enthaltungen gelten nicht als Stimmabgabe.

67

Artikel 21 Rådets uppgifter

Rådets uppgifter är att

a) undersöka lämpliga åtgärder för att trygga unionens bestånd och främja dess ut- veckling: '

b) utse en generalsekreterare och. om rå- det anser det vara nödvändigt. en vice gene- ralsekretcrare samt bestämma deras anställ- ningsvillkor:

c) granska årsberättelsen över unionens verksamhet och fastställa programmet för unionens framtida arbete:

(1) ge generalsekreteraren. vars åligganden fastställs i artikel 23, alla erforderliga instruk- tioner för att unionens uppgifter skall kunna fullgöras;

e) granska och godkänna unionens bttdget och enligt artikel 26 fastställa bidrag för varje unionsstat;

f) granska och godkänna de räkenskaper som läggs fram av generalsekrcteraren;

g) enligt artikel 27 fastställa tid och plats för de konferenser som avses i nämnda arti- kel och vidta erforderliga åtgärder för att för- bereda dessa:

h) i övrigt fatta alla de beslut som behövs för att främja ett ändamålsenligt utövande av unionens verksamhet.

Artikel 22

Majoritet som krävs för rådets beslut

Rådets beslut fattas med enkel majoritet av de närvarande och röstande medlemmarna: för beslut enligt artiklarna 4.4. 20. 2l.e. 26.5.b. 27.1. 28.3 eller 32.3 krävs dock tre fjärdedels majoritet av de närvarande och röstande medlemmarna. Nedlagda röster anses som icke avgivna.

• Sida 68
•  Original

Prop. '1981/82: 136

Article 23

Missions du Bureau de l'Union; responsabi- lites du Secrétaire general: nomination des _;chtionnaires

1) Le Bureau de l'Union execute toutes les missions qui lui sont confic'es par le Conseil. 11 est dirigé par le Secrétaire general.

2) Le Secrétaire general est responsable devant le Conseil: iI assure l'ex—écution des decisions du Conseil. ll soumet le budget ä l'approbation du Conseil et en assure l'exé- cution. 11 rend compte annuellement au Con- seil de sa gestion et lui présente un rapport sur les activités et la situation financiere de l'Union.

3) Sous réserve des dispositions de l'arti- cle 21.b). les conditions de nomination et d'emploi des membres du personnel neces- saire au bon fonetionnement du Bureau de l'Union sont fixées par le réglement adminis- tratif et financier prévu ä l'articlc 20.

Article 24 Statutjm'idique

]) L'Union ala personnalitéjtlridique.

2) L”Union jouit. sur le territoire dc cha- que Etat de l'Union. conformément aux lois de cet Etat. de la capacité juridique ne'ces- saire pour atteindre son but ct exerccr ses fonetions.

3) L'Union conclut un accord de siegc avec la Confederation suisse.

Article 25 Véri/ication des comptes

La verification des comptes de l'Union est assurée_ selon lcs modalite's pre'vues dans le reglement administratif ct financier vise a l'articlc 20. par un Etat de l'Union. Cet Etat est. avec son consentement. désigne' par le Conseil.

68

Article 23

Tasks aft/te Office of the Union; Responsibi- lities of the Secretariv-General; Appointment ofStajf

(1) The Office ofthc Union shall carry om all the duties and tasks entrusted to it by the Council. lt shall be under the direction ofthe Secretary-General.

(2) The Secretary—General shall be respon- sible to the Council: he shall be responsible for carrying out the decisions of the Council. He shall submit the budget for the approval of the Council and shall be responsible for its implementation. He shall make an annual re- port to the Council on his administration and a report on the activities and financial posi- tion ofthe Union.

(3) Subject to the provisions of Article 21 (b), the conditions ofappointmcnt and em- ployment of the staff necessary for the effi- cient performance of the tasks of the Office of the Union shall be fixed in the administra- tive and financial regulations referred to in Article 20.

Article 24 Legal Status

(1) The Uhion shall have legal personality.

(2) The Union shall enjoy on the territory of each member State of the Union. in con- formity with the laws ofthat State. such legal capacity as may be necessary for the fulfil- ment of the objectives of the Union and for the exercise of its functions.

(3) The Union shall conclude a head- quarters agreement with the Swiss Confede- ration.

Article 25 Auditing7 off/te Accounts

The auditing of the accounts of the Union shall be effected by a member State of the Union as provided in the administrative and financial regttlations referred to in Article 20. Such State shall be designated. with its agree- ment. by the Council.

• Sida 69
•  Original

Prop. 1981/82:136 Artikel 23

Aufgaben des Verbandsbiiros; Verantwor- tung a'es Generalsekretärs; Ernennung der Bediensteten

(I) Das Verbandsbi'tro erledigt alle Aufga- ben. die ihm der Rat zuweist. Es wird vom Generalsekretär geleitet.

(2) Der Generalsekretär ist dem Rat vcr- antwortlich: er sorgt fiir die Ausft'ihrung der Beschlt'isse des Rates. Er legt dem Rat den Haushaltsplan zur Genehmigung vor und sorgt fiir dessen Ausft'ihrung. Er legt dem Rat alljährlich Rechenschaft fiber seine Ge- schäftsfiihrung ab und unterbrcitet ihm einen Bericht t'iber die Tätigkeit und die Finanzlagc des Verbands.

(3) Vorbehaltlich des Artikels 21 Buch- stabe b werden die Bedingungen fiir die Ein- stellung und Beschäftigung des ftir die ord- nungsgemässe Erfiillung der Aufgaben des Verbandsböros erforderlichen Personals in der in Artikel 20 bezeichneten Verwaltungs- und Finanzordnung festgclegt.

Artikel 24 Rechts- und Geschäftsjähigkeit '

(l) Der Verband besitzt Rechtspersönlich- keit. .

(2) Der Verband geniesst im Hoheitsgcbiet jédes Verbandsstaats gemäss den Gesetzen dieses Staates die zur Erreichung seines Zweckes und zur Wahrnehmung seiner Auf- gaben crforderliche Rechts- und Geschäftsfä— higkcit.

(3) Der Verband schliesst mit der Schwei- zerischen Eidgenossenschaft ein Abkommen fiber den Sitz.

Artikel 25 Rec/zntmgspriijilng

Die Rechnungsprt'ifung des Verbands wird nach Massgabe du in Artikel 20 bezeichne- ten Verwaltungs- und Finanzordnung von einem Verbandsstaat durchgefiihrt. Dieser Staat wird' mit seiner Zttstimmung vom Rat bestimmt.

69

Artikel 23

Unionens lrvrås uppgifter; genera/sekretera- rens åligganden; anställning av personal

]. Unionens byrå skall fullgöra alla upp- drag och åligganden, som rådet har anförtrott den. Byrån leds av generalsekreteraren.

2. Generalsekreteraren är ansvarig inför rådet; han skall tillse att rådets beslut verk- ställs. Han skall lägga fram budgeten för rå- dets godkännande och svara för att den ge- nomförs. Han skall årligen inför rådet redovi— sa för sin förvaltning och skall inför rådet lägga fram en årsberättelse rörande unionens verksamhet och dess ekonomiska ställning.

3. Med förbehåll för bestämmelserna i arti- kel 21 .b skall villkoren för utnämning och anställning av den personal som erfordras för unionens verksamhet anges i det administra- tiva och finansiella reglemente som avses i artikel 20.

Artikel 24 Rättslig ställning

1. Unionen är enjuridisk person.

2. Unionen skall inom varje unionsstats område och i enlighet med den statens lag åtnjuta erforderlig rättskapacitet för att unionens ändamål skall kunna uppnås och för att dess uppgifter skall kunna utföras.

3. Unionen skall ingå ett avtal rörande sitt säte med Schweiziska Edsförbundet.

Artikel 25 Revision

Revision av unionens räkenskaper utförs av en av unionsstaterna i enlighet med vad som sägs i det administrativa och finansiella reglemente som avses i artikel 20. Denna stat utses efter eget samtycke av rådet.

• Sida 70
•  Original

Prop. ]981/82: 136

Article 26 Finances

]) Les depenses de l'Union sont cou- vertcs:

— par les contributions annuelles des Etats

de l'Union: — par Ia rémunération de prestations de

services:

— par des recettes diverses.

2)a) La part de chaque Etat de l'Union dans le montant total des contributions an- nuelles est déterminée par reference au mon- tant total des dépenses ä couvrir ä l'aide des contributions des Etats de l"Union et au nombre d'unite's de contribution qui lui est applicable aux termes du paragraphe 3). La- ditc part est calculée conformément att para- graphe 4).

b) Le nombre des unités de contribution est exprimé en nombres entiers ou en frac- tions d'unité pourvu que ce nombre ne soit pas inférieur å un cinquieme.

3)a) En ce qui concerne tout Etat faisant partie de l'Union a la date a laqttelle le pré- sent Acte entre en vigueur a l'égard de cet Etat. le nombre des unités de contribution qui lui est applicable est le méme que celui . qui lui etait applicable, immédiatement avant ladite date. aux termes de la Convention de 1961 modifiée par l'Acte additionnel de 1972.

b) En ce qui concerne tout autre Etat. il indiqtte au moment de son accession ä l'Union. dans une declaration adressée au Secrétaire général. le nombre d'unités de contribution qui lui est applicable.

e) Tout Etat de l'Union peut. ä tout mo- ment. indiquer. dans une declaration adres- sée att Secrétaire général, un nombre d'unite's de contribution different de celui qui lui est applicable en vertu des alineas a) ou b) ci- dessus. Si elle est faite pendant les six pre- miers mois d'une année civile. cette declara- tion prend effet au début de l'annee civile suivante: dans le cas eontraire. eller prend effet au debut de la deuxieme année civile qui suit l'annc'e au cours de laquclle elle est faite.

4)a) Pour chaque exercice bu-dgétaire. le montant d'une unite' de contribution est e'gal au montant total des de'pcnses ä couvrir pen- dant cet exercice å l"aide des contributions

70

Article 26 F inances

(1) The expenses ofthe Union shall be met from:

— the annual contributions of the member

States ofthe Union:

— payments received for services ren-

dered: — miscellaneous receipts. (2)(a) The share of each member State of the Union in the total amount of the annual contributions shall be determined by refer- ence to the total expenditure to be met from the contributions ofthc member States ofthe Union and to the number of contribution un- its applicable to it under paragraph (3). The said share shall be computed according to paragraph (4).

(b) The number of contribution units shall be expressed in whole numbers or fractions thereof. provided that such number shall not be less than one-fifth.

t3)(a) As far as any State is concerned which is a member State of the Union on the date on which this Act enters into force with respect to that State, the number ofcontribu- tion units applicable to it shall be the same as was applicable to it. immediately before the said date. according to the-Convention of 1961 as amended by the Additional Act of 1972.

(b) As far as any other State is concerned, that State shall, on joining the Union. indi- cate. in a declaration addressed to the Secre- tary-General. the number of contribution units applicable to it.

(c) Any member State of the Union may. at any time. indicate. in a declaration ad- dressed to the Secretary-General. a number of contribution units different from the number applicable to it under subparagraph (a) or (b). Such declaration. if made during the first six months of a calendar year. shall take effect from the beginning of the subse- quent calendar year: otherwise it shall take effect from the beginning ofthe second calen- dar year whieh follows the year in which the declaration was made.

(4)('a) For each budgetary period, the amount corresponding to one eontribtttion unit shall be obtained by dividing the total amount of the expenditure to be met in that

• Sida 71
•  Original

Prop. 1981/82: 136

Artikel 26 Finanzen

(1) Die Ausgaben des Verbands werden gedeckt aus

— den .Iahresbeiträgen der Verbandsstaa- ten.

— der Vergiitung för Dienstleistungcn,

— sonstigen Einnahmen.

(2)a) Der Anteil jedes Verbandsstaats an dem Gesamtbetrag der Jahresbeiträge richtet sich nach dem Gesamtbetrag der Ausgaben, die durch Beiträge der Verbandsstaaten zu decken sind, und nach der Anzahl der fiir diesen Verbandsstaat nach Absatz 3 massge- benden Zahl von Bcitragseinheiten. Dieser Anteil wird nach Absatz 4 berechnet.

b) Die Zahl der Beitragseinheiten wird in ganzen Zahlcn oder Bruchteilen hiervon aus- gedriickt. wobei sie nicht kleiner als ein Ft'inf- tel sein darf.

(3)a) Ftir jeden Staat, der zum Zeitpunkt des lnkrafttrctens dieser Akte dem Verband angehört. ist die Zahl der fiir ihn massgeben- den Bcitragseinheiten gleich der Zahl der ftir ihn unmittelbar vor diesem Zeitpunkt nach dem Ubereinkommen von-1961 in der durch die Zusatzakte von 1972 geänderten Fassung massgebendcn Einheiten.

b) Jeder andere Staat gibt bei seinem Bei- tritt zum Verband in einer an den General- sekretär geriehtcten Erklärung die för ihn massgebendc Zahl von Bcitragseinheiten an.

c) chcr Verbandsstaat kann jederzeit in einer an den Generalsekretär geriehtcten Erklärung eine andere als die ftir ihn nach den Buchstaben a oder b massgebendc Zahl von Bcitragseinheiten angcbcn. Wird eine solche Erklärung während der ersten sechs Monate eines Kalenderjahrs abgegeben, so wird sie zum Beginn des folgenden Kalender- jahrs wirksam; andernfalls wird die Erklä- rung zum Beginn des Zweiten Kalenderjahrs wirksam, das auf das Jahr folgt, in dem sie abgegeben wurde. ..

(4)a) Fiir jede Haushaltsperiode wird der Betrag, der einer Beitragseinheit entspricht, dadurch ermittelt, dass der Gesamtbetrag der Ausgaben, die in dieser Periode aus Beiträ-

71

Artikel 26

Finanser

l. Unionens utgifter täcks —— av unionsstaternas ärliga bidrag, — av ersättningar för utförda tjänster.

— av andra inkomster. 2.a) Varje unionsstats andel av det sam- manlagda beloppet av årliga bidrag bestäms på grundval av det sammanlagda utgiftsbe- lopp som skall täckas med bidrag från unions- staterna och det antal bidragsenheter som gäller för den staten enligt vad som sägs un- der 3. Denna andel beräknas enligt vad som sägs under 4.

b) Antalet bidragsenheter uttrycks i hela enheter eller i delar av enheter, varvid antalet dock inte får understiga en femtedel.

3.a) För stat som är medlem i-unioncn den dag då denna akt träder i kraft för den staten är antalet bidragsenheter detsamma som gäll- de för den staten omedelbart före nämnda dag enligt 1961 års konvention i dess lydelse enligt 1972 års tilläggsakt.

b) Varje annan stat anger vid sin anslut- ning till unionen i en förklaring till general- sekreteraren det antal bidragsenheter som skall gälla för den staten.

c) Varje unionsstat får när som helst i en förklaring till generalsckretcrarcn ange ett antal bidragsenheter som skiljer sig från dem som gäller för den staten enligt vad som sägs under a) och b) ovan. Avges förklaringen un— der de första sex månaderna av ett kalen— derår, träder den i kraft vid början av följande kalenderår: i motsatt fall träder den i kraft vid början av det andra kalenderåret efter det år under vilket förklaringen gjordes.

4.a) För varje budgetperiod erhålls det be- lopp som motsvarar en bidragsenhet genom att dela det sammanlagda utgiftsbelopp som skall täckas under denna period med bidrag

• Sida 72
•  Original

Prop. 1981/82: 136

des Etats de l'Union divise par le nombre total d'unite's applicable å ces Etats.

b) Le montant de la contribution de cha- que Etat de 1”Union est e'gal au montant diune unité de contribution multiplié par lc nombre d'unite's applicable a cet lEtat.

5)a) Un Etat de l'Union en retard dans le paiement de ses contributions ne peut — sous reserve des dispositions du paragraphe b) — exercer son droit de vote au Conseil si le montant de son arrie're est e'gal ou supérieur a celui des contributions dont il est redevable pour les deux dernieres années completes écoulées. La suspension du droit de vote ne libere pas cet Etat de ses obligations et ne le prive pas des autres droits déco-ulant de la présente Convention.

b) Le Conseil peut autoriser ledit Etat a conserver l'exercice dc son droit de vote aussi longtcmps qu'il estime que le retard résulte de circonstanccs exceptionnelles et inévitables.

Article 27

Revision de la Convention

1) La présente Convention peut étre revi- sée par une conference des Etats de l'Union. La convocation d”une telle conference est décidée'par le Conseil.

2) La conference ne deliberc valablement que sila moitié au moins des Etats de l'Union y sont représentés. Pour étre adopte. le texte revise' de la Convention doit recueillir la ma- jorité des cinq sixiemes des Etats de l'Union représentés a la conference.

Article 28

Langues utilisées par le Bureau et Iors des réunions du Conseil

l) Les langues francaise. all-emandc ct anglaise sont utilise'es par le Bureau de l'Union dans l'accomplisscment de ses mis- sions.

2) Les réunions du Conseil ainsi que les conferences de revision se tiennent en ces trois langues.

72

period from the contributions of the member States of the Union by the total number of units applicable to those States.

(b) The amount ofthc contribution of each member State of the Union shall be obtained by multiplying the amount corresponding to one contribution unit by the number of con- tribution units applicable to that State.

(5)(a) A member State ofthc Union which is in arrcars in the payment of its contribu- tions may not. subject to paragraph (b). exer- cise its right to vote in the Council if the amount of its arrears equals or exceeds the amount of the contributions due from it for the preceding two full years. The suspension of the right to vote does not relieve such state of its obligations under this Convention and does not deprivc it of any other rights there- under.

(b) The Council may allow the said State to continue to exercise its right to vote if. and as long as. the Council is satisfied that the delay in payment is due to exceptional and unavoidable circumstances. '

Article 27 Revision Off/IE Convention

(1) This Convention may be revised by a conference of the member States of the Uni- on. The convocation of such conference shall be decided by the Council.

(2) The proceedings of a conference shall be effective only ifat least half ofthe member States of the Union are represented at it. A majority of five-sixths of the member States of the Union represented at the conference shall be required for the adoption of a revised text of the Convention.

Article 28

Languages Used by the Office and in Meet- ings of the Council

(1) The English. French and German lan- guages shall be used by the Office of the Union in carrying out its duties.

(2) Meetings ofthc Council and of revision conferences shall be held in the three lan- guages.

• Sida 73
•  Original

Prop. 1981/82:136

gen der Verbandsstaaten zu decken sind. durch die Gesamtzahl der von diesen Staaten aufzubringenden Einhciten geteilt wird.

b) Der Betrag des Beitrags jedes Ver- bandsstaats 'ergibt sich atrs dem mit der Zahl der ftir diesen Staat massgebendcn Beitrags- einheitcn vervielfachten Betrag einer Bei- tragseinheit.

(_5)a) Ein Verbandsstaat. der mit der Zah- lung seiner Beiträge im Riickstand ist. kann vorbehaltlich des Buchstabens b sein Stimm- recht im Rat nicht austiben, wenn der rtick- ständige Betrag die Summe der von ihm ftir die zwei vorhergehenden vollen Jahre ge- schuldcten Beiträge erreicht oder iibersteigt. Die Attssetzung des Stimmrechts entbindet diesen Staat nicht von den sich aus diesem Ubereinkommen ergebenden Pflichten und ftihrt nicht zum Verlust der anderen sich aus dem Ubereinkommen ergebenden Rechte.

b) Der Rat kann einem solchen Staat jc- doch gestatten. sein Stimmrecht weitcr aus- zut'iben. wenn und solange der Rat t'iberzeugt ist. dass der Zahlungsrt'ickstand eine Folge aussergewöhnlicher und unabwendbarer Umstände ist.

Artikel 27 Revision des Ubereinkommens

(1) Dieses Ubereinkommen kann von einer Konferenz der Verbandsstaaten revi- diert werden. Die Einberufung einer solchen Konferenz wird vom Rat beschlossen.

(2) Die Konferenz ist nur dann beschluss— fähig. wenn mindestens die Hälfte der Ver- bandsstaaten auf ihr vcrtreten ist. Die revi- dierte Fassung des Ubereinkommens bedarf zu ihrer Annahme dcr Fänfsechstelmehrheit 'der auf der Konferenz vertretcnen Verbands- staaten.

Artikel 28

Vom Bäro und in Sitzungen des Rates be- nutzte Sprachen

(l) Das Verbandsbtiro bedient sich bei der" Erft'illung seiner Aufgaben der deutschen. der englischen trnd der französischen Sprache.

(2) Die Sitzungen des Rates und die Revi- sionskonferenzen Werden in diesen drei Spra- chen abgehalten.

73

från unionsstaterna med det sammanlagda antalet enheter som gäller för dessa stater.

b) Varje unionsstats bidragsbelopp erhålls genom att multiplicera det belopp som mot- svarar en bidragsenhet med det antal bidrags- enheter som gäller för den staten.

5.a) En unionsstat som inte har i rätt tid betalat sitt bidrag får inte utöva sin rösträtt i rådet. om det belopp som dröjsmålet avser motsvarar eller överstiger det bidragsbelopp som den staten är Skyldig att betala för de två närmaste föregående hela åren. _med mindre annat följer av vad som sägs under b. Suspen- sion av rösträtten befriar inte denna stat från dess förpliktelser enligt konventionen och be- rövar inte den några andra rättigheter enligt konventionen.

b) Rådet får medge att sådan stat bibe- håller rösträtten så länge rådet anser att dröjsmålet beror på utomordentliga och oundvikliga omständigheter.

Artikel 27 Revision av konventionen

1. Denna konvention kan revideras av en konferens av unionsstaterna. Rådet beslutar om sarnmankallandet av en sådan konferens.

2. Konferensen är beslutmässig endast om minst hälften av unionsstaterna är företrädda vid konferensen. För antagande av en revide- rad text av konventionen krävs fem sjättedels majoritet av de av unionsstaterna som är fö- reträdda vid konferensen.

Artikel 28

Språk som används av byrån och vid rådets sammanträden

1. Unionens byrå skall använda engelska. franska och tyska språken när den fullgör sina uppgifter.

2. Rådets sammanträden och revisions- konferenserna skall hållas på dessa tre språk.

• Sida 74
•  Original

Prop. 1981/82: 136

3) Le Conseil peut décider. en tant que de besoin, que d'autres langues seront utilisées.

Article 29

Arrangements particuliers pour la protection des obtentions végétales

Les Etats de l'Union se réservent le droit de conclure entre eux des arrangements par- ticuliers pour la protection des obtentions vé- gétales. pour autant que ces arrangements ne contreviennent pas aux dispositions de la présente Convention.

Article 30

Application de la'Convention sur le plan na— tional; accords particuliers pour l'utilisation en commun de services charges de l'examen

1) Chaque Etat de l'Union prend toutes mesures nécessaires pour l'application de la présente Convention et. notamment:

a) prévoit les recours légaux appropriés permettant de défendre efficaeement les droits prévus par la pre'sente Convention;

b) établit un service special de la protec- tion des obtentions végétales ou charge un service déjå cxistant de cette protection:

c) assure la communication au public des informations relatives å cette protection et au minimum la publication periodique de la liste des titres dc protection délivrés.

2) Des accords particuliers peuvent étre conclus entre les services compétents des Etats de l'Union en vue de l'utilisation en commun de services charges de proccder å l'examen des variétés. pre'vu ä l'articlc 7. et au rasscmblcmcnt des collections et docu- ments de référence nécessaires.

3) 11 est entendu qu'au moment du dépöt de son instrument de ratification. d'accepta- tion. d'approbation ou d'adhésion. chaque Etat doit étre en mesure. conformément å sa législation internc. dc donner effet aux dispo- sitions de la présente Convention.

74

(3) If the need arises. the Council may de- cide that further languages shall be used.

Article 29

Special Agreements for the Protection of Neu-' Varieties of Plants

Member States of the Union reserve the right to conclude among themselves special agreements for the protection of new varie- ties of plants. in so far as such agreements do not contravene the provisions of this Con- vention.

Article 30

Implementation ofthe Convention on the Do— mestic Level; Contracts on the Joint Utilisa— tion of Examination Services

(1) Each member State of the Union shall adopt all measures necessary for the applica- tion ofthis Convention: in particular, it shall:

(a) Provide for appropriate legal remedies for the effective defence of the rights provid- ed for in this Convention;

(b) set up a special authority for the pro- tection of new varieties of plants or entrtrst such protection to an existing authority:

(c) ensure that the public is informed of matters concerning such protection, includ— ing as a minimum the periodical publication of the list oftitles of protection issued.

(2) Contracts may be concluded between the competent authorities of the member States of the Union. with a view to the joint utilisation of the services of the authorities entrttsted with the examination of varieties in accordance with the provisions of Article 7 and with assembling the necessary reference collections and documents.

(3) lt shall be understood that. on deposit- ing its instrument of ratification, acceptance, approval or accession. each State must be in a position, trnder its own domestic law. to give effect to the provisions of this Conven— tron.

• Sida 75
•  Original

Prop. 1981/82: 136

(3) Der Rat kann. soweit hierfiir ein Be- därfnis besteht. dieBenutzung weiterer Spra- chen beschliessen.

Artikel 29

Besondere Abmachungen zum Schutz. von Pflanzenzäclttungen

Die Verbandsstaaten behalten sich das Recht vor, untereinander zum Schutz von Ptlanzenziiehtungen besondere Abmachun- gen zu treffcn. soweit diese Abmaehungen diesem Ubereinkommen nicht zuwiderlau- fen.

Artikel 30

Anwcndung des Uhereinkomtnens itn inner- staatlichen Bereiclt: Vereinbarungen fiber die gemeinsame lnanspruchnahme von Prii- fungsstellen

(l) Jeder VerbandSstaat trifft alle fiir die Anwcndung dieses Ubereinkommens notwendigen Massnahmen. insbesondere

a) sieht er geeignete Rechtsmittel vor. die eine wirksame Wahrung der in diesem Uber- einkommen vorgesehenen Rechte ermögli- chen:

b) richtet er eine besondere Behörde ftir den Schutz von Pllanienzächtungen ein oder beauftragt eine bereits bestehende Behörde mit diesem Schutz:

c) stellt er die öffentliche Bekanntma- chung von Mitteilungcn ilber diesen Schutz. zumindest die periodische Veröffentlichung des Vcrzeiehnisscs der erteilten Schutz- rechte. sicher.

(2) Zwischcn den zuständigen Behörden der Verbandsstaaten können Vereinbarungen zum Zweck der gemeinsamen lnanspruch- nahme von Stellen getroffen werden. welche die in Artikel 7 vorgesehene Prufung der Sor- ten und die Zusammenstellung der erforderli- chen Vergleichssammlungen und -unterlagen durchzufuhren haben.

(3) Es besteht Einverständnis dartiber. dass jeder Staat bei Hinterlegung seiner Rati- fikations-. Annahme-_ Genehmigungs- oder Beitrittsurkunde entsprechend seinem inner- staatlichen Recht in der Lage sein muss. die- sem Ubereinkommen Wirkung-zu verleihen.

75

3. Rådet får. om så behövs. bestämma att ytterligare språk skall användas.

Artikel 29

Särskilda är'ere/tskommelser för skydd av i'äxtförädlingsprodukter

Unionsstaterna förbehåller sig rätten att sinsemellan träffa särskilda överenskom- melser för skydd av växtförädlingsprodukter i den mån dessa överenskommelser inte strider mot denna konvention.

Artikel 30

Tillämpning av konventionen i nationell rätt; särskilda avtal om gemensamt utnyttjande av provningsinstitutioner

l. Varje unionsstat skall vidta alla erfor- derliga åtgärder för tillämpningen av denna konvention: den skall särskilt

a) tillse att det finns lämpliga rättsmedel som gör det möjligt att effektivt hävda de rättigheter som anges i denna konvention:

b) inrätta en särskild myndighet för skydd av växtförädlingsprodukter eller uppdra åt en redan befintlig myndighet att svara för detta skydd:

c) tillse att allmänheten informeras i frågor rörande detta skydd. åtminstone genom ett periodiskt offentliggörande av en förteckning över meddelade skyddsrättigheter.

2. Särskilda överenskommelser får ingås mellan vederbörande myndigheter i unions- staterna om gemensamt utnyttjande av de in- stitutioner som har till uppgift att utföra den provning av växtsorter som avses i artikel 7 och att samla erforderliga kollektioner och dokument i referenssyfte.

3. Det är underförstått att varje stat när den deponerar sitt instrument rörande ratifi- kation. antagande. godkännande eller anslut- ning skall vara i stånd att i enlighet med sin nationella lagstiftning genomföra denna kon- ventions bestämmelser.

• Sida 76
•  Original

Prop. 1981/82: 136

Article 3l Signature

Le present Acte est ouvert a la signature de tout Etat de l"Union et de tout autre Etat qui a été repre'senté a la Conference diplomati- que qui a adopté Ic present Acte. ll est ouvert a la signature jusqu'au 3l octobre: 1979.

Article 32

Rattfit'ation. acceptation ou approbation: adhesion

[) Tout Etat exprime son consentement ä étre Iié par le présent Acte parle dépöt:

a) d'un instrument de ratiflcation. d'ac- ceptation ou d'approbation s'il a signe' le pré- sent Acte. ou

b) d'un instrument d'adhésion s”il n'a pas signe le pre'sent Acte.

2) Les instruments de ratification. d'ac- ceptation. d'approbation ou d'adhesion sont deposés aupres du Secrétaire general.

3) Tout Etat qui n'est pas membre de l'Union et qui n'a pas signé le present Acte demande. avant de déposer son instrument d'adhésion. l'avis du Conseil sur la confor- mité de sa législation avec les dispositions du présent Acte. Si la decision faisant office da- vis est positive. l'instrument d'adhésion peut etre déposé.

Article 33

Entre? en vigueur: itnpossibilité d 'ad/terer aux" restes anterieurs

]) Le present Acte entre en vigueur un mois apres que les deux conditions suivantes auront été remplies:

a) le nombre des instruments de ratifica- tion. d'acceptation. d'approbation ou d"adhé- sion déposés est de cinq au moins:

b) trois au moins desdits instruments sont dépose's par des Etats parties & la Convention de 196].

2) A l'e'gard de tout Etat qui depose son instrument de ratification. d'acceptation. d'approbation ou d'adhésion apres que les conditions prévues au paragraphe l)a) et b) aient été remplies. le present Acte entre en vigueur un mois apres le dépöt de son instru-

76

Article 3l Signature

This Act shall be open for signature by any member State of the Union and any other State which was represented in the Diplomat- ic Conference adopting this Act. lt shall re- main open for signature until October 31. 1979.

Article 32

Ratification. Acceptance or Approval: Accession

(l) Any State shall express its consent to be bound by this Act by the deposit of:

(a) its instrument of ratification. accep- tance or approval. if it has signed this Act: or

(b) its instrument of aecession. ifit has not signed this Act.

(2) Instruments of ratification, accep- tance. approval or aecession shall be' deposit- ed with the Secretary-General.

(3) Any State which is not a member ofthe Union and which has not signed this Act shall. before depositing its instrument of aecession. ask the Council to advise it in respect of the conformity of its laws with the provisions of this Act. lf the decision embo- dying the advice is positive. the instrument of aecession may be deposited.

Article 33

- Entry Into Force." ("losing ofEarlier Texts

(1) This Act shall enter into force one month after the following two conditions are fultilled: -

(at) the number of instruments of ratilica- tion. acceptance. approval or aecession de- posited is not less than five; and

(b) at least three of the said instruments are instruments deposited by States parties to the Convention of 1961. -

(2) With respect to any State which depo- sits its instrument of ratification. acceptance. approval or aecession after the conditions re- ferred 10 in paragraph (l)(a) and (b) have been fulfilled. this Act shall enter into force one month after the deposit ofthc instrument

• Sida 77
•  Original

2. Generalsekreteraren skall på grundval av de underrättelser som han mottar från ve- derbörande unionsstat publicera upplysning- ar om

a) varje utvidgning av tillämpningen av denna konvention till andra växtsläkten och växtarter efter det att denna akt har trätt i kraft för den staten:

b) varje utnyttjande av den rätt som anges i artikel 3.3;

e) varje utnyttjande av rätt som har medgi- vits av rådet enligt artikel 4.4 eller 4.5:

d) varje utnyttjande av den rätt som anges i första meningen av artikel 5.4 med angi- vande av innebörden av dessa mer omfat- tande rättigheter och av de växtsläkten och växtarter på vilka dessa är tillämpliga:

e) varje utnyttjande av den rätt som anges i andra meningen i artikel 5.4;

D den omständigheten att denna stats lag- stiftning innehåller en föreskrift som är tillå- ten enligt artikel 6. l .b.i och längden på denna frist:

g) längden på den tid som avses i artikel 8. om denna tid överstiger l5 år respektive 18. år.

Artikel 36 Områden

[. En stat fåri sitt instrument rörande rati— fikation. antagande. godkännande eller an- slutning förklara eller när som helst senare skriftligen meddela generalsekreteraren att denna akt är tillämplig på hela eller en del av de områden som anges i förklaringen eller meddelandet.

2. En stat som har avgivit en sådan förkla- ring eller översänt ett sådant meddelande får när som helst underrätta generalsekreteraren om att denna akt upphör att vara tillämplig på

• Sida 82
•  Original

Prop. 1981/82:136

partie de ces territoires.

3) a) Toute declaration faite en vertu du paragraphe ]) prend effet a la méme date que la ratification. l'acceptation. l'approbation ou l'adhe'sion dans 1”instrument de laquelle elle a été inclu'se. et toute notification effectuée en vettu de ce paragraphe prend effet trois mois apres sa notification par le Secrétaire génér- al.

b) Toute notification effectuée en vertu du paragraphe 2) prend effet douze mois aprés sa reception par le Secrétaire général.

Article 37

Dérogation pour la protection sous deux formes

]) Nonobstant les dispositions de l'article 2.1). tout Etat qui. avant l”expiration du délai pendant lequel le present Acte est: ouvert a la signature. prévoit la protection sous les dif- férentes formes mentionne'es å l'article 2.1) pour un méme genre ou une meme especc peut continuer a la prévoir si, lors de la signa- ture du présent Acte ou du dépöt de son instrument de ratification. d'acceptation ou d”approbation du présent Acte. ou d'adhé- sion ä celui-ci. il notitie ce fait au Secrétaire général.

2) Si la protection est demand—fc. dans un Etat de l'Union auquel le paragraphe 1) s'ap- plique. en vertu de la législation sur les bre- vets. ledit Etat peut. nonobstant les disposi- tions de l'articlc 6.l)a) et b) et de l'articlc 8. appliquer les criteres de brevetabilité et la durée de protection de la législation sur les brevets aux variétés protégées sel-on cette loi.

3) Ledit Etat peut. a tout moment. notilier au Secrétaire general le retrait de sa notifica- tion faite conformément au paragraphe l). Un tel 'retrait prend effet a la date indiquee par cet Etat dans sa notification de retrait.

Article 38

Limitation trt'msitoire de l'exigence de nou- veauté

Nonobstant les dispositions de l'article 6. tout Etat de l'Union a la faculté. sans qu'il en

82

part of such territories.

(3)(a) Any declarationmade under para- graph (I) shall take effect on the same date as the ratification. acceptance. approval. or ac- cession in the instrument of which it was included. and any notification given under that paragraph shall take effect three months after its notification by the Secretary-Gener- al.

(b) Any notification given under paragraph (2) shall take effect twelve months after its receipt by the Secretary-General.

Article 37

' Ext'eptional Rules for Protection Under Two

F arms

(l) Notwithstanding the provisions of Arti- cle 2 (I). any State which. prior to the end of the period during which this Act is open for signature. provides for protection under the different forms referred to in Article 2 (1) for one and the same genus or species. may con- tinue to do so if. at the time of signing this Act or ofldepositing its instrument of ratifica- tion. acceptance or approval of or aecession to this Act. it notifies the Secretary-General ofthat fact.

(2) Where. in a member State ofthe Union to which paragraph (l) applies. protection is sought under patent legislation. the said State may apply the patentability criteria and the period of protection of the patent legislation to the varieties protected thereunder. not- withstanding the provisions of Articles 6 (l)(a) and (b) and 8.

(3) The said State may. at any time. notify the Secretary-General of the withdrawal of the notification it has given under paragraph (1). Such withdrawal shall take effect on the date which the State shall indicate in its noti- fication of withdrawal:

Article 38

"Transitional Limitution ofthc Requirwnent ome'r'Itv

Notwithstanding the provisions of Article 6. any member State ofthe Union may. with-

• Sida 83
•  Original

Prop. 1981/82: 136

oder einzelne dieser Hoheitsgcbiete nicht mehr anwendbar ist.

(3)a) Jede gemäss Absatz l abgegebene Erklärung wird gleichzeitig init der Ratifika- tion, der Annahme. der Genehmigung oder dem Beitritt. in deren Urkunde sie' enthaltcn war. und jede Notifikation gemässjenem Ab- satz wird drei Monate nach ihrer Notifikation durch den Generalsekretärwirksam.

b) Jede Notifikation gemäss Absatz 2 wird zwölf Monate nach ihrem Eingang beim Generalsekretär wirksam. '

Artikel 37

Ausna/zmeregelungfi'ir den Schutz unter zwei Schutzrechtsformen

(1) Ungeachtet des Artikels 2 Absatz 1 kann jeder Staat. der vor Ablauf der Frist. während der diese Akte zur Unterzeichnung aufliegt. Schutz unter den in Artikel 2 Absatz l bezeichneten unterschiedlichen Formen fär dieselbe Gattung oder Art vorsieht. diesen weiterhin vorsehen. wenn er dies dem Gene- ralsekretär zu dem Zeitpunkt notiliziert. 7_u dem er diese Akte unterzeichnet oder zu dem er seine Ratifikations-. Annahme-. Genehmi- gungs- oder Beitrittsurkunde zu dieser Akte hinterlegt.

(2) Wird in einem Verbandsstaat. auf den Absatz 1 anwendbar ist. um Schutz nach dem Patentgesetz naehgesucht. so kann dieser Staat abweichend von Artikel 6 Absatz 1 Buchstaben a und b und Artikel 8 die Paten- tierbarkeitskriterien und die Schutzdauer des Patentgesetzes auf die nach diesem Gesetz schutzfähigen Sorten anwenden.

(3) Der betreffende Staat kann jederzeit dem Generalsekretär notifizieren. dass er die nach Absatz 1 vorgenommene Notifikation zuräcknimmt. Eine solche Zuräcknahme wird zu dem Zeitpunkt wirksam. den der Staat in der Notifikation der Zuriicknahme angegeben hat.

Artikel 38

Voriibergehende Einsclzränkung des Erfor- dernisses" der Neuheit

Ungeachtct dcs Artikels 6 kann jede'r Ver- bandsstaat. ohne dass daraus den tibrigen

83

hela eller en del av dessa områden.

3.a) Varje förklaring som har avgivits en- ligt vad som sägs under 1 träderi kraft samma dag som ratifikationen. antagandet. godkän- nandet eller anslutningen i det instrument i vilket förklaringen var intagen. och varje meddelande som har översänts enligt vad som där sägs träder i kraft tre månader efter det att meddelandet översändes av general- sekreteraren.

b) Varje meddelande som har översänts enligt vad som sägs under 2 träder i kraft 12 månader efter det att det mottogs av general- sekreteraren.

Artikel 37

Unduntugsbestämmelser för skydd i två former

1. Utan hinder av vad som sägs i artikel 2.1 får en stat som. innan den frist under vilken denna akt är öppen för underteck- nande har gått ut. beviljar skydd under de olika former som anges i artikel 2.1 för sam- ma växtsläkte eller samma växtart fortsätta att göra detta. om denna stat meddelar gene- ralsekreteraren detta när den undertecknar denna akt eller deponerar sitt instrument rö- rande ratifikation. antagande. godkännande eller anslutning till denna akt.

2. Om i en unionsstat. för vilken vad som sägs under 1 är tillämpligt. skydd begärs en- ligt lagstiftningen rörande patent. får denna stat utan hinder av artikel 6.1.a och b och artikel 8 på de sorter som skyddas enligt den- na lagstiftning tillämpa patenterbarhetsvill- kor och skyddstid enligt lagstiftningen röran- de patent.

3. Denna stat får när som helst meddela generalsekreteraren att den återtar det med- delande som har avgivits enligt vad som sägs under 1. Ett sådant återtagande träder ikraft den dag som denna stat anger i meddelandet om återtagande.

Artikel 38

Overgångst'is gällande inskränkning i ny- helskruvet

Utan hinder av artikel 6 får en unionsstat. utan att därigenom uppstår någon för-

• Sida 84
•  Original

Prop. 1981/82:136

résulte d'obligation pour les autres Etats de l'Union. de limiter l'exigence de nouveaute' prévue ä l'articlc susvise'. en ce qui concerne les varietés de création re'cente existant au moment ou ledit Etat applique pour la pre- miere fois les dispositions de la présente Con- vention au genre ou ä l"espéce auquel de telles variétés appartiennent.

Article 39

Maintien des droits acquis

La présente Convention ne saurait porter- atteinte aux droits acquis soit en vertu des législations nationales des Etats de l'Union. soit par suite d'accords intervenus entre ces Etats.

Article 40 Reserves

Aucune réserven'est admise a la présente Convention.

Article 41

Durée et denoeiation de la Convention

1) La présente Convention est conclue sans limitation de durée.

2) Tout Etat de l'Union peut denonccr la présente Convention par une notification adressée au Secrétaire general. Le Secrétaire general notifie sans de'lai la reception de cette notification ä tous les Etats de l'Union.

3) La dénonciation prend effet ä l'expira- tion de fannec civile suivant l"annc'e dans laquclle la notification a été reeue par le Se- crétaire general.

4) La de'nonciation ne saurait porter at- teinte aux droits acquis. ä l'egard d_"une vari- été. dans le cadre de la présente Convention avant la date ä laquclle la denonciation prend effet.

Article 42

Lungues ;fom'tions du depositaire

]) Le pre'scnt Acte est signe en un exem- plaire original en langues francaisc. anglaise

84

out thereby creating an obligation for other member States of the Union. limit the re- quirement of novelty laid down in that Arti- cle. with regard to varieties of recent creation existing-at the date on which such State ap- plies the provisions ofthis Convention for the first time to the genus or species to which such varieties belong.

Article 39 Preservation of Eristing Rights

This Convention shall not affect existing rights under the national laws of member States ofthc Union or under agreements con- cluded between such States.

Article 40 Reservations

No reservations to this Convention are permitted.

Article 41

Duration and Denunciation of the Conven- tion

(1) This Convention is of unlimited dura- .tion.

(2) Any member State of the Union may denounce this Convention by notification ad- dressed to the Secretary-General. The Secre- tary-General shall promptly notify all mem- ber States of the Union of the receipt of that notification. "

(3) The denunciation shall take effect at the end of the calendar year following the year in which the notification was received by the Secretary-General.

(4) The denunciation shall not affect any rights acquired in a variety by reason of this Convention prior to the date on which the denunciation becomes effective.

Article 42

Languages: Depositurv Functions

(1) This Act shall be signed in a single original in the French. English and German

• Sida 85
•  Original

Prop. 1981/82: 136

Verbandsstaaten eine Verpflichtung er- wächst. das in jenem Artikel vorgensehene Erfordernis der Neuheit in bezug auf Sorten einschränken. die zu dem Zeitpunkt. zu dem der betreffcnde Staat dieses Ubereinkommen erstmalig auf die Gattung oder Art. welcher dic Sorten angehören. anwendet. vorhanden sind. aber erst kurz zuvor gezächtet wurden.

Artikel 39

Aufrechterhaltung tvohlerworbener Rechte

Dieses Ubereinkommen lässt Rechte un- bcrährt, die auf Grund des innerstaatlichen Rechtes der Verbandsstaaten oder infolge von Ubereinkänften zwischen diesen Staaten crworben worden sind. '

Artikel 40 Vorbehalte

Vorbehalte zu diesem Ubereinkommen sind nicht zulässig.

Artikel 41

Dauer und Kiindigung des Ubereinkormnens

(1) Dieses Ubereinkommen wird auf unbe- grenzte Zeit geschlossen.

(2) Jeder Verbandsstaat kann dieses Uber- einkommen durch eine an den Generalsekre- tär gerichtcte Notifikation kändigen. Der Generalsekretär notifiziert unverzäglich allen Verbandsstaaten den Eingang dieser Notifi- kation.

(3) Die Kändigung wird zum Ende des Ka- lenderjahrs wirksam, das auf das Jahr folgt. in dem die Notifikation beim Generalsekretär eingegangen war.

(4) Die Kändigung lässt Rechte unbcröhrt. die auf Grund dieses Ubereinkommens an einer Sorte vor dem Tag erworben worden sind. an dem die Kändigung wirksam wird.

Artikel 42

Sprachen; Wahrnehmung der Verwahreralif- gaben

(l) Diese Akte wird in einer Urschrift in deutscher. englischer und französischer

85

pliktelse för de övriga unionsstaterna. be- gränsa det nyhetskrav som föreskrivs i nämnda artikel såvitt gäller nyligen fram- ställda sorter som finns den dag då denna stat för första gången tillämpar denna konvention på det växtsläkte eller den växtart som dessa sorter tillhör.

Artikel 39

Upprätthållande av äldre rättigheter

Denna konvention inkräktar inte på de rät- tigheter som förut har förvärvats enligt unionsstaternas nationella lagstiftning eller med stöd av överenskommelser mellan dessa' stater.

Artikel 40 Förbehåll

Förbehåll mot denna konvention är inte tillåtna.

Artikel 41

Konventionens varaktighet." uppsägning av konventionen

1. Denna konvention är utan tidsbegräns- ning.

2. Varje unionsstat får säga upp denna konvention genom meddelande ställt till ge- neralsekreteraren. Generalsekreteraren skall omgående underrätta alla unionsstater om att han har mottagit detta meddelande.

3. Uppsägningen träder i kraft vid utgång- en av det kalenderår som följer det år under vilket generalsekreteraren mottog meddelan- det.

4. Uppsägningen inverkar inte på de rättig- heter som har förvärvats för en sort på grund av denna konvention före den dag då uppsäg- ningen träderi kraft.

Artikel 42

Språk; dcpositaricns uppgifter

1. Denna akt är undertecknad i ett origi- nalcxemplar på engelska. franska och tyska

• Sida 86
•  Original

Prop. 1981/82: 136

ct allemande. le texte frangais faisant foi en cas de differences entre les textes. Ledit exemplaire est déposé aupres du Secrétaire général.

2) Le Secrétaire general transmet deux copies certifiées conformes du présent Acte aux Gouvernements des Etats représentés a la Conference diplomatique qui l'a adopte' et au Gouvernement de tout autre Etat qui en fait la demande.

3) Le Secrétaire général établit. apres con- sultation des Gouvernements des Etats inte- ressés qui étaient représentés ä ladite Confé- rence. des textes otftciels dans les langues arabe., espagnole. italienne. japonaise et néerlandaisc. et dans les autres langues que le Conseil peut designer.

4) Le Secrétaire ge'ne'ral fait enregistrer le present Acte auprés du Secretariat de l'()r- ganisation des Nations Unies.

5) Le Secrétaire général notifie aux Gott- vernements des Etats de l'Union et des Etats qui. sans etre membres de l'Union. étaient représentés a la Conference qui a adopté le present Acte. les signatures du present Acte. le dépöt des instruments de ratification. d'ac- ceptation. d'approbation ou d'adhésion. toute notification recue en vertu des articles 34.2). 36.1) ou 2). 37.1) ou 3) ou 41.2) et toute déclaratiönfaite en vertu de l'articlc 36.1).

EN FOI DE QUOI. les soussignés. dament autorisés ä cette fin. ont signé la présente Convention.

FAIT ä Geneve. le vingt-trois octobre mil neuf cent soixante-dix-huit.

86

languages. the French text prevailing in case of any discrcpancy among the various texts. The original shall be deposited with the Sec- retary-General.

(2) The Secretary-General shall transmit two certified copies of this Act to the Gov- ernments of all States which were represent- ed in the Diplomatic Conference that adopted it and. on request. to the Government of any other State.

(3) The Secretary-General shall. after con- sultation with the Governments of the inter- ested States which were represented in the said Conference. establish official texts in the Arabic-. Dutch. Italian. Japanese and Spanish languages and such other languages as the Council may designate.

(4) The Secretary-General shall register this Act with the Secretariat of the United Nations.

(5) The Secretary-General shall notify the Governments of the member States of the Union and ofthe States which. without being members of the Union. were represented in the Diplomatic Conference that adopted it of the signatures of this Act. the deposit of in- struments of ratification. acceptance. ap- proval . and aecession. any notification re- ceived under Articles 34 (2). 36 ( 1) and (2). 37 (1) and (3) or 41 (2) and any declaration made under Article 36 (l).

IN WITNESS WHEREOF. the under- signed. being duly authorized thereto. have signed this Convention.

DONE at Geneva. this twenty-third day of October. one thousand nine hundred and sev- enty-eight.

• Sida 87
•  Original

Prop. 1981/82: 136

Sprache unterzeichnet; bei Unstimmigkeiten zwischen den verschiedenen Wortlauten ist der französische Wortlaut massgebend. Die Urschrift wird beim Generalsekretär hinter- legt.

(2) Der Generalsekretär ubermittelt den Regierungen aller Staaten. die auf der Diplo- matischen Konferenz. d_ic diese Akte ange- nommen hat. vcrtreten waren. und der Regie- rung jedes anderen Staates auf deren Ersu- chen zwei beglaubigtc Abschriften dieser Akte. - (3) Der Generalsekretär stellt nach Kon- sultierung der Regierungen der beteiligten Staaten. die auf der genannten Konferenz vertreten waren. amtliche Wortlaute in ara- bischer. italienischer. japanischer. niederlän- discher und spaniseher Sprache sowie in den- jenigen anderen Sprachen her. die det Rat des Verbands gegebenenfalls bezeichnet.

(4) Der Generalsekretär lässt diese Akte beim Sekretariat der Vereinten Nationen re- gistrieren.

(5) Der Generalsekretär notifiziert den Re- gierungen der Verbandsstaaten und der Staa- ten. die. ohne Verbandsstaaten zu sein. auf der Diplomatischen Konferenz. die diese Akte angenommen hat. vertreten waren. die Unterzeichnungen dieser Akte. die Hinterle- gung von Ratifikations-. Annahme-. Geneh- migungs- oder Beitrittsurkunden. jede nach den Artikeln 34 Absatz 2. 36 Absätze [ und 2. 37 Absätze 1 und 3 oder 41 Absatz 2 einge- gangene Notifikation und jede nach Artikel 36 Absatz 1 abgegebene Erklärung.

ZU URKUND DESSEN haben die hierzu gehötig befugten Unterzeichneten dieses Ubereinkommen unterschrieben.

GESCHEHEN zu Genf am dreiundzwan- zigsten Oktober neunzehnhundertaehtund- siebzig.

87

språken: vid bristande överensstämmelse mellan dessa texter har den franska texten vitsord. Detta exemplar deponeras hos gene- ralsek1eteraren.

2. Generalsekreteraren skall överlämna två bestyrkta kopior av denna akt till rege- ringarna i de stater-som var företrädda vid den diplomatiska konferens som antog akten och till regeringen i varje annan stat som be- går det.

3. Efter överläggningar med regeringarna i de berörda stater som var företrädda vid nämnda konferens skall generalsekreteraren upprätta officiella texter på arabiska. hol- ländska. italienska. japanska och spanska språken och på de ytterligare språk som rådet beslutar.

4. Generalsekreteraren skall låta registrera denna akt hos Förenta Nationernas sekretari— at.

5. Generalsekreteraren skall underrätta re- geringarna i unionsstaterna och i de stater som utan att vara medlemmar i unionen var företrädda vid den konferens som antog den- na akt angående underskrifter av denna akt. depositioner av instrument rörande ratifika- tion. antagande. godkännande eller anslut- ning. varje förklaring eller meddelande som har mottagits enligt artiklarna 34.2. 36.1 eller 2. 37.1 eller 3 eller 41.2 och varje förklaring som har avgivits enligt artikel 36.1.

TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har un- dertecknade. därtill vederbörligen befullmäk- tigade. undertecknat denna konvention.

SOM SKEDDE i Geneve den 23 oktober 1978.

• Sida 88
•  Original

Prop. 1981/82: 136

88

Det i promemorian framlagda lagförslaget

Förslag till

Lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971: 392)

Härigenom föreskrivs i fråga om växtförädlarrättslagen (1971: 392)' dels att 1—3, 5.8 och 21 åå skall ha följande lydelse. dels att till lagen skall fogas en bilaga av följande lydelse. dels att ordet "Konungen" skall bytas ut mot ”"regeringen”” i 31. 47. 49 och 50 55.

Nuvarande lydelse

Denna lag äger tillämpning på växtsort. tillhörande växtsläkte el- ler växtart som Konungen bestäm- mer.

Föreslagen lydelse

l 5

Denna .lag ska!] tillämpas på växtsorter som tillhör de växtsläk- ten eller växtarter som anges i bila- gan till denna lag.

_ 2 ä Förädlare. som här i riket framställt en växtsort. eller hans rättsinneha- vare kan genom registrering få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja sorten

enligt denna lag (växtförädlarrätt).

Förädlare som är svensk medborgare eller'har hemvist i Sverige eller sådan förädlares rättsinnehavare kan förvärva växtförädlarrätt även till sort som framställts utomlands.

Konungen kan. i den mån det är 'nödvändigtför uppfyllande av Sve- riges förpliktelser enligt överens- kommelse med främmande stat och i övrigt underförutsättning av öm- sesidighet eller om det är av bety- dande allmänt intresse, förordna ati växtförädlarrätt får förvärvas även för sort som framställts [ främmande stat'av annan än den som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige.

' 19 5 senaste lydelse 1977: 628. 46 5 senaste lydelse 1977: 703. 48 5 senaste lydelse 1977: 628.

Växtförädlarrätt får också för- värvas.

!. av förädlare". som har fram- ställt en växtsort i en främmande stat som är ansluten till konven- tionen den 2 december [96] för skydd av växtförädlingsprodukter (konventionsstat), eller av sådan förädlares rättsinnehavare.

2. avförädlare, som är medbor— gare i eller har hemvist i en konven- tionsstat och som i annat fall än som anges under I har framställt en växtsort utomlands. eller av så- dan förädlares rättsinnehavare.

• Sida 89
•  Original

Prop. 1981/82: 136 89

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35

Växtsort registreras endast om den

1. genom minst ett viktigt kännetecken tydligt skiljer sig från annan sort som blivit känd före dagen för registreringsansökningen,

2. är tillräckligt likformig (homogen) med hänsyn tagen till de särdrag. som dess sexuella eller vegetativa förökning betingar.

3. efter förökning utförd i enlighet med den av förädlaren anvisade förökningsmetoden är beständig (stabil) med avseende på sina väsentliga kännetecken.

Växtsort anses som känd, om material därav yrkesmässigt utbjudits till försäljning eller eljest tillhandahållits eller om den intagits i eller anmälts till officiell sortlista, förekommer i allmänt tillgänglig referenssamling eller noggrant beskrivits i allmänt tillgänglig skrift eller om den eljest kommit till allmänhetens kännedom.

chistren'ng får ej ske, om växt- material av sorten med samtycke av förädlaren eller hans rättsinne- havare yrkesmässigt förts i handeln här i riket före dagen för registre- ringsansökningen eller utom riket mer än fyra år före nämnda dag.

ken tidigare angivits i ansökan om skydd utom riket. skall vid tillämp- ning av 3 5 första stycket 1 och tredje stycket anses gjord samtidigt med ansökningen utom riket, om sökandet: yrkar det.

Registrering får ej ske, om växt- material av sorten med samtycke av förädlaren eller hans rättsinne- havare yrkesmässigt förts'i'handeln

] . före dagen för registrerings- ansökningen, om sorten lzarförts i handeln här i riket,

2. tidigare än sex år före dagen för ansökningen. om sorten har förts i handeln utomlands och avser vin. fruktträd. skogsträd. pryd- nadsträd eller deras grundstam- mar,

3. tidigare än fyra årföre dagen för ansökningen. om sorten har förts i handeln utomlands och avser

annan växtsort eller grundstam än som anges under 2.

Så

Konungen kanförordna att ansö- kan om registrering av växtsort. vil—

Har en växtsort angivits i en an- sökan om skydd i konventionsstat och söks registrering av växtsorten här i riket inom tolv månader från den dag då ansökningen gjordes i den främmande staten (prioritetsti- den). skall vid tillämpning av 35 första stycket I och tredje stycket den här ingivna ansökningen anses gjord samtidigt med ansökningen i den främmande staten. om sökan— den yrkar det. Sådan prioritet får åtnjutas även från ansökan om skydd som avser en annan stat än konventionsstat. om motsvaramle prioritet från svensk ansökan om skydd för växtsort medges i den

• Sida 90
•  Original

, Prop. 1981/82: 136

Nuvarande lydelse

I förordnande skall anges de när- mare villkor under vilka sådan prio-' ritetfår åtnjutas.

85

90

Föreslagen lydelse

stat där den tidigare ansökningar: gjordes och om den där gällande lagstiftningen i huvudsak överens- stämmer med konventionen. Tolv- mänadersfristen räknas från den dag då den första ansökningen om skydd gjordes.-

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriver i vilken ordning yrkande om prioritet skall framställas och vilka hand- lingar som skall inges till stöd för yrkandet. Iakttas ej dessajöreskrtf— ter, får prioritet inte åtnjutas.

Sortbenämning skall göra det möjligt att skilja växtsorten från andra

SOI'lCl'.

Sortbenämning får icke godtagas om den _ 1. består av enbart siffror,

2. uppenbarligen är ägnad att vil- seleda allmänheten,

3. strider mot lag eller annan för- fattning eller mot allmän ordning el- ler om den är ägnad att väcka fö.-r- argelse.

4. kan förväxlas med sortbenäm- ning som för sort av samma eller närstående växtart införts eller fö- reslagits för införande i växtsortre- gistret eller annan officiell sortlista eller som användes på föröknings- material av sådan sort.

5. kan förväxlas med varu- märke. namn, firma eller annan be- teckning för vilken annan än sökan- den åtnjuter skydd och som skulle ha utgjort hinder mot att registrera sortbenämningen som varumärke. för material av växtsort eller för varor av liknande slag.

6. kan förväxlas med sådant va- rumärke för material av växtsort el- ler för varor av liknande slag, för vilket sökanden åtnjuter skydd.

Konungen kan under förutsätt.- ning av ömsesidighet förordna. att sortbenämning som registrerats el.-

Sortbenämning får icke godtagas om den

1. består av enbart siffror. såvi- da det inte ärfast praxis att beteck- na ifrågavarande sort på detta sätt.

2. uppenbarligen är ägnad att vil- seleda allmänheten,

3. strider mot lag eller annan för- fattning eller mot allmän ordning el- ler om den är ägnad att väcka för- argelse.

4. kan förväxlas med sortbenäm- ning som för sort av samma eller närstående växtart införts eller fö— reslagits för införande i växtsortre- gistret eller annan officiell sortlista eller som användes på föröknings- material av sådan sort.

5. kan förväxlas med varu- märke. namn. firma eller annan be- teckning för vilken annan än sökan- den åtnjuter skydd och som skulle ha utgjort hinder mot att registrera sortbenämningen som varumärke. för material av växtsort eller för varor av liknande slag.

6. kan förväxlas med sådant va- rumärke för material av växtsort el- ler för varor av liknande slag. för vilket sökanden åtnjuter skydd.

Regeringen kan under förutsätt— ning av ömsesidighet förordna. att sortbenämning som registrerats cl-

• Sida 91
•  Original

Prop. 1981/82: 136 Nuvarande lydelse

ler sökts registrerad i främmande stat skall utan hinder av första och andra styckena registreras i Sveri- ge. om icke synnerliga skäl är där- emot.

9l Föreslagen lydelse

ler sökts registrerad i främmande stat skall utan hinder av första och andra styckena registreras i Sveri- ge. om icke synnerliga skäl är där- emot.

21,8

Växtförädlarrätt gäller från den dag. då ansökningen om registre- ring bifölls, och kan upprätthållas under femton eller. såvitt gäller vin.- fruktträd och deras grundstam- mar. skogsträd och prydnadsträd. aderton är räknat från ingången av året efter det, då beslutet om regist- rering vann laga kraft.

Växtförädlarrätt gäller från den dag. då ansökningen om registre- ring bifölls, och kan upprätthållas under 20 år räknat från ingången av året efter det. då beslutet om regist- rering vann laga kraft.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

• Sida 92
•  Original

Prop. 1981/82:136

A. Lantbruksväxter

Agrostis spp. Alopecurus pratensis L. Avena byzantina K. Koch Avena sativa L. Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. altissima Döll Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. crassa Alef. Brassica napus L. var. oleifera Metzger Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb. Brassica nigra (L.) W. Koch ' Brassica oleracea L. ssp. acephala DC. Brassica rapa L. var. oleifera Metzger Brassica rapa L. var. rapifera Metzger Bromus arvensis L. Bromus inermis Leys. Camelina sativa (L.) Crantz Cannabis sativa L. Cynosurus cristatus L. Dactylis glomerata L. Festuca spp. Glycine max (L.) Merrill

Helianthus annuus L.

Hordeum vulgare L. Linum usitatissimum L. Lolium spp. Lupinus angustifolius L. Lupinus luteus L. Medicago spp. Ornithopus sativus Bröt. Papaver somniferum L. Phalaris arundinaeea L. Phaseoulus vulgaris L. Phleum spp. Pisum sativum L. Poa spp. Secale cerealc L. Sinapis alba L. Solanum tuberosum L. Trifolium hybridum L. Trifolium pratense L. Trifolium repens L. Triticum aestivum L. Triticum durum Desf.

Vicia faba L. var. minor (Peterm.) Vicia sativa L. Vicia villosa Roth Zea mays L.

' Senaste lydelse SFS I978: 475.

92

Bilaga[

Ven Ängskavle Rödhavre Havre Sockerbeta Foderbeta Raps- Kålrot Svartsenap Fodermärgkål Rybs Rova Renlosta Foderlosta Oljedädra Hampa Kamäxing Hundäxing Svingel Sojaböna Solros Korn Lin Rajgräs Blålupin Gullupin Lusern Seradclla Vallmo Rörflen Böna 'l'imotej

Ärt

Gröe

Räg Vitsenap Potatis Alsikeklöver Rödklöver Vitklöver Vete Makaronivete Äkerböna Fodervicker Luddvicker Majs

• Sida 93
•  Original

Prop. 1981/82: 136

B. Trädgårdsväxter

1 . Köksväxter

Allium spp. Anethum graveolens L. Apium graveolens L. Asparagus officinalis L. Beta vulgaris ssp. vulgaris var. conditiva Alef . Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb. Brassica oleracea L. Capsicum annuum L. Cucumis melo L. Cucumis sativus L. Daucus carota L. Lactuca sativa L. Lycopersicon eseulentum P. Mill. Pastinaca sativa L. Petroselinum crispum (P. Mill.) Nijm. ex Hill Phaseolus vulgaris L. Pisum sativum L. Raphanus sativus L. var. niger Pers. Raphanus sativus L. var. radicula Pers. Spinacia oleracea L. Vicia faba L. var. major Harz. Zea mays L.

2. Fruktträd och bärväxter

Malus spp. Pyrus spp. Prunus spp.

F ragaria spp.

Ribes spp. Rubus spp.

Vaccinium spp. Grundstam för Malus. Pyrus. Prunus och Ribes

3. Prvdnadsväxter Alstroemeria L. Begonia elatior (B x hiemalis) Chrysanthemum spp. Dianthus caryophyllus L. Euphorbia puleherrima Willd. ex Klot2sch Pelargonium — Peltatum-hybr. Pelargonium — Zonale (Hortorum) hybr. Pelargonium — Peltatum hybr. )( Pelargonium — Zonale-hybr. Phaseolus coccineus L. Potentilla fruticosa L.

Rosa spp. . Saintpaulia ionantha H. Wendl. Streptocarpus x hyrbridus Voss

93

Lök Dill Selleri Sparris Rödbeta Kälrot Kål Paprika Melon Gurka Morot Sallat Tomat Palsternacka Persilja Böna Ärt Rättika Rädisa Spenat Bondböna Majs

Äpple

Päron Körsbär. plommon. persika. aprikos Jordgubbar, smultron Vinbär, krusbär Hallon. björnbär Blåbär. lingon

Perulilja Begonia Krysantemum Nejlika Julstjärna Hängpelargon Vanlig pelargon

Rosenböna 'l'ok Ros

Saintpaulia Kornettblomma

• Sida 94
•  Original

Prop. 1981/82: 136 94

Lantbruksstyrelsen

Samtliga remissinstanser ställer sig i huvudsak positiva till förslagen i departementspromemorian.

Sveriges Lantbruksuniversitetet. W Weibull AB och Trädgårdsnäring- ens Riksfi'irbund ( TRF ) tillstyrker förslagen i promemorian.

Svea hovrätt

Hovrätten tillstyrker att Sverige tillträder 1978 års ändrade konventions- text. Hovrätten har heller inte någon erinran mot de förslag till ändringar i nuvarande lagstiftning som är föranledda av Sveriges anslutning till kon- ventionen.

Den föreslagna förlängningen av skyddstiden enligt 215 växtförädlar- rättslagen till 20 år för samtliga växtsläkten och växtarter synes vid en internationelljämförelse väl motiverad och tillstyrkes.

För förslaget att överföra förteckningen över skyddade släkten och arter samt vissa stadganden från växtförädlarrättskungörelsen till växtförädlar- rättslagen har åberopats grundlagsskäl, närmast bestämmelserna i 8 kap. 25 regeringsformen. Dessa bestämmelser inrymmer svära tolkningsfrågor och en närmare analys hade varit önskvärd liksom synpunkter på de praktiska konsekvenserna av förslaget i dessa delar.

Vad först angår förteckningen kan med hänsyn till tidigare vidtagna ändringar i densamma antas att även framdeles åtskilliga nya arter kommer att efterhand föras in i denna. Likaså kan förutses att smärre korrigeringar kan behöva göras i förteckningen, bl. a. beträffande latinska namn på arter.

Vad sedan gäller det nuvarande bemyndigandet i M" 3 st växtförädlar- rättslagen för regeringen att. om det är av betydande allmänt intresse, förordna om rätt att förvärva växtförädlarrätt kan anmärkas följande. Bemyndigandet avser sort som framställts av utländsk förädlare i land som ej är anslutet till växtförädlarrättskonventionen. Enligt uttalanden av de- partementschefen vid nuvarande lags tillkomst framgår att regeringens dispensrätt är begränsad till att avse endast sort som har stort intresse för svensk växtodling och konsumtion (se prop 1971 :40 s 91). Med sistnämnda begränsning — som bör klart anges i lagen — sku'llc kunna hävdas att ett bemyndigande för regeringen att lämna dispens är att bedöma som en vcrkställighetsförcskrift enligt 8 kap l3å regeringsformen. Spörsmålet bör enligt hovrättens mening övervägas ytterligare i det fortsatta utredningsar- betet.

Genom att Danmark under hösten tillträtt den år I978 antagna lydelsen av konvention för skydd av växtförädlingsprodukter. har denna akt nu

• Sida 95
•  Original

Prop. 1981/82: 136 95

trätt i kraft. Det är därför önskvärt att även Sverige, så snart som möjligt, genom ändringar i växtförädlarrättslagen och växtförädlarrättskungörelsen undanröjer de hinder som för närvarande föreligger för tillträde av den nya konventionstexten. _

Lantbruksstyrelsen tillstyrker i huvudsak det framlagda förslaget. men vill anföra följande.

Växtförädlarrättens objekt har. med anledning av den nya regeringsfor- men, flyttats från kungörelsen till lagen. Detta torde inte få någon större inverkan inom lantbruksväxtsektorn. då förteckningen redan idag omfattar näst intill alla på rikssortlistan förekommande lantbruksväxter. För träd- gårdsväxtsektorn. speciellt gällande prydnadsväxter. kan ändringen mcd- föra att riksdagen efterhand är tvungen att fastställa kompletteringar av växtförädlarrättens objekt.

Statens växtsortnämnd

Nämnden tillstyrker att Sverige snarast tillträder 1978 års konventions- text. Genom ett tillträde kan Sverige få till stånd ett samarbete med de nya medlemsstaterna och komma i åtnjutande av de fördelar detta innebär. ' Vidare är ett snart ratificerande angeläget för att undvika de komplikatio- ner som kan uppstå av att tillämpa olika texter inom UPOV.

[ 8ä växtförädlarrättslagen föreslås den ändringen att sortbenämning inte skall få godtas om den består av enbart siffror. såvida det inte är fast praxis att beteckna ifrågavarande sort på detta sätt. Såsom anmärkts i departementspromemorian är det inte praxis i Sverige att beteckna växt- sorter med en sortbenämning som består av enbart siffror. Utomlands är dylik praxis begränsad till majs. sorghum och grundstammar av fruktträd. ' Införandet av den föreslagna regeln skulle sålunda i praktiken komma att avse endast sorter av dessa två arter samt grundstammar. Tillämpningen av regeln blir än snävare. då redan enligt gällande regel en dylik sortbe- nämning skulle godtas om den förut godkänts i annat land. Den föreslagna regeln skulle sålunda komma i tillämpning endast i sådana fall då, ifråga om sort av ifrågavarande två, mindre vanligt förekommande växtslag och av grundstammar. ansökan om växtförädlarrätt görs i Sverige såsom första — och kanske enda - land. Hänvisningen i bestämmelsen till ”fast praxis" skulle sålunda komma att hänföra sig enbart till förekommande praxis i annat land. Även om därför regeln torde komma att få ingen eller blott ringa betydelse vill nämnden tillstyrka förslaget i denna del.

Den i 21 å föreslagna förlängningen av skyddstiden tillstyrks av nämn- den. Som framhålls i promemorian har ett flertal UPOV-stater en längre skyddstid än den minimitid på 15 år som konventionen förskriver. Från ytterligare stater har anmälts att man i samband med den lagrevision som pågår i syfte att ratificera den nya konventionstexten överväger att för- länga skyddstiden. Även med en förlängning av skyddstiden till 20 år torde Sverige fortfarande tillhöra de länder som tillämpar den kortaste skyddsti-

• Sida 96
•  Original

Prop. 1981/82: 136 96

den. Enligt nämndens mening är det önskvärt att förlänga skyddstiden för att därigenom ge våra egna förädlare likartade villkor som sina kollegor utomlands. Ökade kostnader för framställning av nya sorter liksom för arbetet att upprätthålla en redan skyddad sort motiverar att skyddstiden förlängs. Även om det föreligger avsevärda skillnader mellan olika växt- slag finner nämnden det inte befogat att införa olika skyddstider.

I detta sammanhang kan framhållas att omsättningen av sorter i Sverige är relativt hög. Sålunda har av de 26 sorter av lantbruksväxter som regi- strerades under nämndens första verksamhetsår 1971/72 redan 17 sorter (65 %) avregistrerats. Av de 81 sorter av lantbruksväxter som registrerades under perioden 1971/72—1975/76 har hittills 38 (47 %) avregistrerats. Under nämndens tio första verksamhetsår har totalt 50 (38 %) av de registrerade sorterna avförts ur växtsortregistret. Omsättningen har varit störst ifråga om sträsäd och minst beträffande vallväxter. '

Förslaget att till lagen flytta över bilagan i växtförädlarrättskungörelsen med förteckning över växtsläkten och växtarter som skyddas motiveras av grundlagsskäl. Även om nämnden kan instämma i vad som i promemorian anförts till stöd för överflyttningen vill nämnden dock framföra följande synpunkter. Framdeles får man räkna med att alltsom oftast behöva ändra förteckningen över skyddade släkten och arter. Internationellt utförs en fortlöpande översyn av namngivningen beträffande släkten och arter. En ändring av förteckningen kan sålunda bli nödvändig enbart för att korrigera ett latinskt namn på en art. Vidare kan nya släkten och arter behöva tas ini förteckningen. Redan nu omfattar visserligen förteckningen flertalet arter på lantbruks- och köksväxtsidan. Utökning kan på lantbruks- och köks- växtsidan bli mycket begränsad eftersom de flesta dithörande arter redan är skyddade. Däremot måste man räkna med att nya släkten och arter beträffande träd och trädgårdsväxter efterhand kommer att tas in i förteck- ningen. Nämnden överväger redan att föreslå att i listan införs majrova och Salix. Undersökningar pågår att med annat land träffa avtal om sortprov- ning beträffande dessa arter.

Med hänsyn till det anförda anser nämnden angeläget att nuvarande smidiga beslutsordning om möjligt bibehålls. Skulle förslaget komma att genomföras önskar nämnden beredas tillfälle att inkomma med förslag till utökning av förteckningen. Redan nu vill nämnden föreslå att sojaböna införs i förteckningen under rubriken Trädgårdsväxter. Växtslaget är i förteckningen intaget som _iordbruksväxt men har hittills endast haft bety- delse som trädgårdsväxt. l rikssortlistan är den också sedan 1977 upptagen enbart som köksväxt.

Den dispensmöjlighet regeringen har enligt låt 3 st gällande växtförädlar- rättslag att förordna att växtförädlarrätt får förvärvas för sort som fram- ställts i annat land än UPOV—land. då det är "av betydande allmänt intresse". kommer enligt förslaget att utgå. Hittills har sådan dispens ej sökts. F.n. föreligger dock nio ansökningar om registrering av pelargoner

• Sida 97
•  Original

Prop. 1981/82: 136 ' 97

framställda i DDR. vilka ansökningar endast kan beviljas skydd efter dispens enligt nämnda regel. Enligt uppgift från sökandeombudet förelig- ger i detta fall avsikt att ansöka om sådan dispens. Nämndens preliminära prövning av dessa ansökningar är ännu ej avslutad.

Nämnden anser det angeläget att denna dispensmöjlighet bibehålls för att nya. för folkhushållet viktiga sorter vilka härstammar från ickekonven- tionsland snabbt skall kunna komma ut i marknaden i Sverige.

Patent- och registreringsverket har. bortsett från ett påpekande beträf- fande 85 växtförädlarrättskungörelscn. ingen erinran mot de framlagda förslagen ur de synpunkter som verket har att beakta.

Näringsfrih('[sombudsmannen

De i promemorian föreslagna förändringarna i gällande lagstiftning om växtförädlarrätt synes inte på något avgörande sätt påverka den befintliga konkurrenssituationcn. Den föreslagna förlängningen av skyddstiden före- faller emellertid omotiverad i ett läge där man nationellt och internationellt ökar ansträngningarna för att motverka olika former av konkurrensbe- gränsning. Vid växtförädlarrättslagens införande betonade föredragande departementschefen också att man borde iaktta stor'försiktighet när det gällde att införa en helt ny immaterialrättslig ensamrätt och inte göra denna rätt mera vidsträckt än vad som bedömdes som oundgängligen nödvändigt. Han tillade att frågan om skyddstidens längd borde kunna omprövas och om längre tider skulle komma att rekommenderas på ett internationellt plan var detta en omständighet som måste tillmätas stor vikt. Enligt pro- memorian har några sådana rekommendationer inte antagits. Även om förslaget innebär en anpassning till de skyddstider som vanligen gäller i andra länder och också överensstämmer med giltighetstiden för patent ställer NO sig tveksam till förslaget.

Den nuvarande svenska lagstiftningen om växtförädlarrätt har utformats med patentlagen som förebild. Legala ensamrätterlav detta slag innefattar i sig en konkurrensbegränsning vars verkningar ttnder vissa,förutsättningar kan bli föremål'för åtgärder enligt konkurrensbegräsningslagen (KBL). Marknadsdomstolens avgörande i det s.k. däckdubbsmälet utvisar att ingripande med—stöd av KBL kan ifrågakomma även mot sådana konkur- rensbegränsande avtalsvillkor, som faller inom ramen för patenträtten. Avgörandet torde även kunna vara vägledande för andra grenar av imma- terialrätten.

l yttrande över förslaget till lagstiftning om växtförädlarrätt är 1969 fann NO det tveksamt om tillräckliga skäl för att genomföra förslaget kunde anses föreligga. Enligt NO borde en ingående avvägning göras mellan å ena sidan fördelarna för de enskilda växtförädlarna av en legal ensamrätt för sina växtsorter i Sverige och i konventionsländerna och å andra sidan nackdelarna för samhället av ett konkurrensbortfall på området med ogynnsamma verkningar på prisbildningen. Enligt NOs mening borde det 7 Riksdagen ”Xl/82. I sum/. Nr [36

• Sida 98
•  Original

Prop. 1981/82: 136 ' gg

föreligga mycket tungt vägande skäl för att tillskapa nya legala ensamrät- ter. NO erinrade därvid om att det i växtförädlingsledet råder en utpräglad oligopolsituation med två starkt dominerande företag. Fåtalet företag inne- bar i sig en faktisk konkurrensbegränsning.

Marknadsbilden är för närvarande densamma med två företag av bety- delse. Weibull AB och Svalöf AB. av vilka det senare ägs av staten och Svenska Lantmännens Riksförbund med hälften var. Diskussioner har enligt uppgift förevarit om lämpligheten att slå samman de båda företagen. Vidare stöder staten svensk växtförädling genom ett anslag om för närva- rande ca 25 milj. kr. vilket disponeras av den nyinrättade statens växtför- ädlingsnämnd. Från jordbrukets föreningsrörelse tillskjuts ytterligare ca 6 milj kr. Av de totalt disponibla medlen erhåller enligt uppgift Svalöf och Weibulls ca 29 respektive ca 2 milj kr. Därutöver erhåller Sveriges Lant- bruksuniversitet och Göteborgs universitet mindre belopp. Från Weibulls sida har ifrågasatts om de båda företagen har behandlats likvärdigt i fråga om medelstilldelningen. NO har inte i förevarande sammanhang funnit anledning att närmare undersöka denna fråga. Skulle emellertid Weibulls ha fog för sin ståndpunkt skulle detta vara ett förhållande som ytterligare försämrar förutsättningarna för konkurrens på växtförädlingens område.

De i promemorian föreslagna förändringarna i gällande lagstiftning om växtförädlarrätt synes inte på något avgörande sätt påverka den befintliga konkurrenssituationcn. Den föreslagna förlängningen av skyddstiden före- faller emellertid omotiverad i ett läge där man nationellt och internationellt ökar ansträngningarna för att motverka olika former av konkurrensbe- gränsning. Vid vz'ixtförz'idlarrättslagens införande betonade föredragande departementschefen också att man borde iaktta stor försiktighet när det gällde att införa en helt ny immaterialsrättslig ensamrätt och inte göra denna rätt mera vidsträckt än vad som bedömdes som oundgängligen nödvändigt. Han tillade att frågan om skyddstidens längd borde kunna omprövas och om längre tider skulle komma att rekommenderas på ett internationellt plan var detta en omständighet som måste tillmätas stor vikt. Enligt promemorian har några sådana rekommendationer inte anta- gits. Även om förslaget innebär en anpassning till de skyddstider som vanligen gäller i andra länder och också överensstämmer med giltighetsti- den för patent ställer NO sig tveksam till förslaget.

[ fråga om de föreslagna förändringarna i övrigt finner NO inte skäl till några erinringar.

Sta/ens utsättas/(muml/

Statens utsädeskontroll (SUK) tillstyrker, att Sverige tillträder I978 års reviderade text gällande 1961 års konvention för skydd av växtförädlings- produkter. Med några undantag tillstyrker SUK även de mindre ändringar i växtförädlarrättslagen. som föreslagits.

SUK anger nedan ändringsförslag resp. kommentarer till vissa paragra- fer:

• Sida 99
•  Original

Prop. 1981/82: 136 99

l 5. Även om SUK har förståelse för strävan att följa regeringsformens krav på lagform, är det dock inte rimligt att belasta riksdagen och dess beredningsorgan med beslut om vilka nya växtsorter. som kan skyddas — sådana väntas främst inom prydnadsväxtsektorn — och t.ex. detaljänd- ringar av latinska namn. som tid efter annan måste göras efter internatio— nella överenskommelser. Särskilt i en tid med långt gående krav på spar- samhet och effektivisering är det inte motiverat att övergå till en tyngre ordning och lämna det nuvarande systemet. där regeringen bemyndigats att reglera detta.

3 &. SUK föredrar en mer exakt överensstämmelse med konventionstex- tens artikel 6 ifråga om särskiljbarhet och föreslår därför följande lydelse:

_ — — l. genom ett eller flera viktiga kännetecken tydligt" — — — Änd- ringsförslaget motiveras av att effekten av flera viktiga kännetecken kan adderas och ge en tydlig skillnad. även om inget var för sig är tillräckligt för att särskilja sorten.

8 $%. Sortbenämning med enbart siffror syns nödvändig i de fall då det är praxis utomlands. För svenskt vidkommande torde detta bland lantbruks- växtcrna endast beröra majs.

Sveriges Ianthruksuniversitet

Lantbruksuniversitetet delar uppfattningen att Sverige tillträder 1978 ars konventionstext för skydd av växtförädlingsprodukter och har inget att erinra mot de följdförändringar i växtförädlarrättslagen och växtförädlar- rättskungörelsen som detta föranleder. Lantbruksunivcrsitetet tillstyrker vidare att skyddstiden för alla växtsorter förlängs till 20 år.

Lantbrukarnas riksfr'irbund (LFR) och Svenska Iunlmr'innens riksförhtmd (SLR)

Det är angeläget att konventionen för skydd av växtförädlingsprodukter får så bred anslutning som möjligt. LRF och SLR tillstyrker därför att Sverige tillträder 1978 års ändrade konventionstext. Vidare är det förbun- dets uppfattning att Sverige bör verka för att ytterligare länder ansluter sig till konventionen snarast.

Förbunden tillstyrker även att skyddstiden-för växtförädlingsprodukter förlängs till 20 år.

Enligt förbundens uppfattning har man i promemorian emellertid inte tillräckligt uppmärksammat önskvärdheten av utbyte av växtförädlingsma- terial med stater som av olika skäl inte ansluter sig till konventionen. Med den starka ställning som svensk växtförädling har skulle möjligheter till uppmjukning av reglerna om reciprocitet kunna medverka till ökad försälj- ning av svenska sorter utomlands. Härigenom skulle finansieringen av växtförädlingen underlättas till gagn för det svenska jordbruket. Det är därför angeläget att lagförslaget kompletteras med bestämmelser av denna innebörd.

• Sida 100
•  Original

Prop. 1981/82: 136 100

W Weibull AB."

W Weibull AB, som beretts tillfälle yttra sig beträffande rubricerad promemoria. har inga erinringar mot de ändringar i växtförädlarrättslagen . som föreslås i promemorian.

Vi anser det väsentligt att kretsen av U POV-stater ökar. Detta kan ge fördelar för svensk växtförädling och på lång sikt öka dess slagkraft.

Utsträekandet av skyddstiden enligt den nya lagtexten. vilken vi anser i hög grad motiverad. hälsas med tillfredsställelse.

Svenska Pata/1tombudsji'irwringen ( SPOF):

] Få. Ändringen må vara befogad av konstitutionella skäl. men den kom- mer att innebära att varje ändring i förteckningen måste föreläggas riksda- gen. vilket utgör en komplikation. Ser man till hur denna förteckning har förändrats under de gångna tio åren framträder klart hur praktiskt det år att regeringen kan bestämma härom. Vi anser därför att det av praktiska skäl är att föredraga att förteckningen över de sorter som kan skyddas även i fortsättningen föreligger som bilaga till kungörelsen.

2 ;. Enligt förslaget omfattar denna paragrafen sammanslagning av den nu gällande 2 s' och 2 55 i kungörelsen. Även här är det konstitutionella skäl som utgör bakgrunden. Ordalydelsen eller om det är av betydande allmänt intresse i den nu gällande 2 & återfinnes ej i förslaget. vilket torde vara en brist då det således ej längre kommer att finnas någon möjlighet att skydda en växtsort, som framställts i en icke-konventionsstat av en medborgare i sådan stat. ens om det kan vara av betydande allmänt intresse.

Zl 9". De i promemorian anförda skälen till den föreslagna ändringen av skyddstiden synes välgrundade. och det får dessutom anses som en fördel att en övergångsreglering kan undvikas.

Trärlyårdsnr'irinngs Riksförbund ( TRF ) .'

Efter genomgång av rubricerade departementspromemoria har Träd- gårdsnäringens Riksförbund inget att erinra mot de lagändringar. som föreslås om växtförädlarrättslagen .

• Sida 101
•  Original

Prop. ]981/82: 136

Det remitterade förslaget

Förslag till

H)]

Lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971: 392)

Härigenom föreskrivs i fråga om växtförädlarrättslagen(1971: 392) dels att i 31. 47, 49 och 50 åå ordet "Konungen" skall bytas ut mot ”"regeringen”".

dels att 1—3, 5. 8 och 21 åå skall ha nedan angivna lydelse. dels att till lagen skall fogas en bilaga av nedan angivna lydelse."

Nuvarande lydelse

Denna lag äger tillämpning på växtsort. tillhörande växtsläkte el- ler växtart som Konungen bestäm- mer.

Zå

Föreslagen lydelse

Denna lag ska/[ tillämpas på växtsorter som tillhör de växtsläk- _ ten eller växtarter som anges i bila- gan till denna lag.

Förädlare. som här i riket framställt en växtsort. eller hans rättsinneha- vare kan genom registrering få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja sorten

enligt denna lag (växtförädlarrätt).

Förädlare som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige eller sådan förädlares rättsinnehavare kan förvärva växtförädlarrätt även till sort som framställts utomlands.

Konungen kan. i den mått det är nödvändigtfr'ir uppfyllande av Sve- riges _)Q'irpliktelser enligt överens- kommelse med främmande stat och i övrigt underförutsättning av öm- sesidighet eller om det är av bety- dande allmänt intresse. förordna att t-'ii.ttföriidlarriitt får förvärvas även för sort som framställts i främmande stat av annan än den sattt är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige. .

Växtförädlarrätt får också för- värvas av

]. förädlare. som har framställt en växtsort i en främmande stat som är ansluten till konventionell den 2 december 196] jär skydd av växtförädlingsprodukter. eller av sådan förädlares rättsinnehavare.

2. förädlare, som är medborgare i eller har hemvist i en sådan stat - och som i annatfull än som anges under I har framställt en växtsort utmnlands. eller av sådan föräd- lares rättsinneltavare.

lf'äxtji'irädlarrätt fär ji'irvärvas även i antal! fall, om regeringen

finner att det är av betydande in-

tressejär svensk_;erkfr'irsätjning el- lerför den svenska växtodlingen.

• Sida 102
•  Original

Prop. 1981/82: l36 102

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 å Växtsort registreras endast om den

1. genom minst ett viktigt kännetecken tydligt skiljer sig från annan sort som blivit känd före dagen för registreringsansökningen.

2. är tillräckligt likformig (homogen) med hänsyn tagen till de särdrag, som dess sexuella eller vegetativa förökning betingar.

3. efter förökning utförd i enlighet med den av förädlaren anvisade förökningsmetoden är beständig (stabil) med avseende på sina väsentliga kännetecken. '

Växtsort anses som känd. om material därav yrkesmässigt utbjudits till försäljning eller eljest tillhandahållits eller om den intagits i eller anmälts till officiell sortlista. förekommer i allmänt tillgänglig referenssamling eller noggrant beskrivits i allmänt tillgänglig skrift eller om den eljest kommit till allmänhetens kännedom.

Registrering får ej ske. om växt- material av sorten med samtycke av förädlaren eller hans rättsinne- havare yrkesmässigt-förts i handeln här i riket före dagen för registre- ringsansökningen eller utom riket mer än fyra år före nämnda dag.

5

Konungen kanf'tfirordna att ansö- kan om registrering av växtsort. vil- ken tidigare angivits i ansökan om skydd utom riket. skall vid tillämp- ning av 3 5 första stycket 1 och tredje stycket anses gjord samtidigt med ansökningen utom riket. om sökanden yrkar det.

Registrering får ej ske. om växt- material av sorten med samtycke av förädlaren eller hans rättsinne- havare yrkesmässigt förts i handeln

1. före dagen för registrerings- ansökningen. om sorten harförts i handeln här i riket.

2. tidigare än sex ärföre dagen för ansökningen, om sorten ltar förts [ handeln utimilands och avser vin. fruktträd. skogsträd. pryd- nadsträd eller deras grundstam- mar.

3 . tidigare än fyra ärföre dagen för ansökningen. om sorten har förts ihandeln utomlands och avser annan växtsort eller grundstam än som anges lorder 2.

å

Har en växtsort angetts i en an- sökan om skydd i en stat som är ansluten till konventionen den 2 de- cember [961 för skydd av växtför- ädlingsprmt'ukter och söks registre- ring av växtsorten här i riket inom tolv månader från den dag då an- sökningen giordes i denfrämmande staten (prioritetstiden). skall vid tillämpning av 3 åförsta stycket [ och tredje stycket den här ingivna ansökningen anses gjord samtidigt med ansökningen i den främmande staten. om sökanden yrkar det. Sä- dan prioritet fär åtnjutas även från ansökan om skydd som avser en

• Sida 103
•  Original

Prop. 1981/82: 136

Nuvarande lydelse

[ förordnande skall anges de när- mare villkor under vilka sådan prio- ritetfär åtnjutas. '

l03 Föreslagen lydelse

annan främmande stat. om nmt- svarande jn'ioritetfi'dn svensk an- sökan om skydd för växtswt medges i den stat där den tidigare ansökningen gjordes och om den där gällande lagstiftningen ihuvud— sak öi'erensstämmer med konven- tionen. Har ansökan om skydd gjorts i flera främnumde stater. räknas tt>lvmämtdersfristen från den dag då den första ansökningen om skydd gjordes.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmerföreskriver i vilken ordning yrkande om prioritet skall framställas och vilka hand- lingar som skall inges till stöd för yrkandet. Iakttas ej dessa fi'ireskrifl ter. får prioritet inte åtnjutas.

Rå

Sortbenämning skall göra det möjligt att skilja växtsorten från andra sorter.

Sortbenämning fär icke godtagas om den 1. består av enbart siffror.

2. uppenbarligen är ägnad att vil- seleda allmänheten.

3. strider mot lag eller annan för- fattning ellcr mot allmän ordning el- ler om den är ägnad att väcka för- argelse.

4. kan förväxlas med sortbenäm- ning som för sort av samma eller närstående växtart införts eller fö- reslagits för införande i växtsortre- gistret eller annan officiell sortlista eller som användes på föröknings- material av sådan sort.

5. kan förväxlas med 'aru- märke. namn. firma eller annan be- teckning för vilken annan än sökan- den ätnjuter skydd och som skulle ha utgjort hinder mot att registrera sortbenämningen som varumärke. för material av växtsort eller för varor av liknande slag.

Sortbenämning får icke godtagas

om den

!. består av enbart siffrt '.'. såvi- da det inte ärfast praxis att beteck- na ifrägavarande sort på detta sätt.

2. uppenbarligen är ägnad att vil- seleda allmänheten.

3. strider mot lag eller annan för- fattning eller mot allmän ordning el- ler om den är ägnad att väcka för- argelse.

4. kan förväxlas med sortbenäm- ning som för sort av samma eller närstående växtart införts eller fö- reslagits för införande i växtsortre- gistret eller annan officiell sortlista eller som användes på föröknings- material av sådan sort.

5. kan förväxlas med varu- märke. namn. firma eller annan bc- teckning för vilken annan än sökan- den åtnjuter skydd och som skulle ha utgjort hinder mot att registrera sortbenämningen som varumärke. för material av växtsort eller för varor av liknande slag.

• Sida 104
•  Original

Prop. 1981/82: 136 Nuvarande lydelse

6. kan förväxlas med sådant va- rumärke för material av växtsort el- ler för varor av liknande slag. för vilket sökanden åtnjuter skydd.

Konungen kan under förutsätt- ning av ömsesidighet förordna. att sortbenämning som registrerats el- ler sökts registrerad i främmande stat skall utan hinder av första och andra styckena registreras i Sveri- ge. om icke synnerliga skäl är där- emot.

Zl

Växtförädlarrätt gäller från den dag. då ansökningen om registre- ring bifölls. och kan upprätthållas under femton eller. såvitt gäller vin. fruktträd och deras grundstam- mar. skogsträd oeh prydnadsträd. aderton är räknat från ingången av året efter det. då beslutet om regist- rering vann laga kraft.

l04 Föreslagen lydelse

6. kan förväxlas med sådant va- rumärke för material av växtsort el- ler för varor av liknande slag. för vilket sökanden åtnjuter skydd.

Regeringen kan under förutsätt- ning av ömsesidighet förordna. att sortbenämning som registrerats el- ler sökts registrerad i främmande stat skall utan hinder av första och andra styckena registreras i Sveri— ge. om icke synnerliga skäl är där- emot.

%*

Vi-ixtl'örädlarrätt gäller från den dag. då ansökningen om registre- ring bifölls. och kan upprätthållas Linder 20 är räknat från ingängen av året efter det. då beslutet om regist- rering vann laga kraft.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

• Sida 105
•  Original

Prop. 1981/82: 136 IOS

Bilagal A. Lantbruksväxter Agrostis spp. Ven Alopecurus pratensis L. Ängskavle Avena byzantina K. Koch Rödhavre Avena sativa L. . Havre Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. altissima Döll Sockerbeta Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. crassa Alef. Foderbeta Brassica napus L. var. oleifera Metzg. Raps Brassica napus L. var." napobrassica (L.) Rehb. Kålrot Brassica nigra (L.) W. Koch Svartsenap Brassica oleracea L. ssp. aeephala DC. Fodermärgkål Brassica rapa L. var. oleifera Metzg. Rybs ' Brassica rapa L. var. rapifera Metzg. Rova Bromus arvensis L. Renlosta Bromus inermis Leyss. " Foderlosta Camelina sativa (L.) Crantz ' ' Oljedådra Cannabis sativa L. Hampa Cynosurus cristatus L. Kamäxing Dactylis glomerata L. Hundäxing Festuca spp. Svingel Glycine max (L.) Merrill ' . Sojaböna Helianthus annuus L. Solros ' Hordeum vulgare L. Korn Linum usitatissimum L. Lin Lolium spp. Rajgräs Lupinus angustifolius L. Blålupin Lupinus luteus L. Gullupin Medicago spp. Lusern Ornithopus sativus Brot. Seradella Papaver somniferum L. Vallmo Phalaris arundinacea L. Rörflen Phaseoulus vulgaris L. ' Böna Phleum spp. Timotej Pisum sativum L. ' ' Ärt Poa spp. Gröe Secale cereale L. '- Råg Sinapis alba L. ' Vitscnap Solanum tuberosum L. Potatis Trifolium hybridum L. Alsikeklöver Trifolium pratense L. Rödklöver Trifolium repens L. ' Vitklöver Triticum aestivum L. emend. Fiori et Paol. Vete Triticum durum Desf. Makaronivete Vicia faba L. var. minor Harz. Äkerböna Vicia sativa L. ' - ' Fodervicker Vicia villosa Roth Luddvicker Zea mays L. Majs'

' Jfr SFS 19781475.

• Sida 106
•  Original

Prop. 1981/82: 136

B. Trädgårdsväxter

l. Köksväxter

Allium spp.

Anethum graveolens L. Apium graveolens L. Asparagus officinalis L. Beta vulgaris l. ssp. vulgaris var. conditiva Alef. Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb. Brassica oleracea L. Capsicum annuum L. Cucumis melo L. Cucumis sativus L.

Daucus carota L. Glycine max (L.) Merill Lactuca sativa L.

Lycopersicon esculentum P. Mill. Pastinaca sativa L. Petroselinum crispum (Mill.) Nym. ex A. W. Hill Phaseolus vulgaris L. Pisum sativum L. Raphanus sativus L. var. niger (Mill.) S. Kerner Raphanus sativus L. var. radicula Pers. Spinacia oleracea L. Vicia faba L. var. major Harz. Zea mays L.

2. Fruktträd och bärväxter

Malus spp. Pyrus spp. Prunus spp.

Fragaria spp.

Ribes spp. Rubus spp.

Vaccinium spp. Grundstam för Malus. Pyrus, Prunus och Ribes

3. Prydnadsväxter

Alstroemeria L. Begonia elatior (Begonia x Hiemalis) Chrysanthemum spp. Dianthus caryophyllus L. Euphorbia puleherrima Willd. ex Klotzsch Pelargonium — Peltatum-Hybridi Pelargonium — Zonale-Hybridi Pelargonium — Peltatum x PelargoniUm — Zonale-Hybridi Phaseolus coccineus L. Potentilla fruticosa L.

106

Lök Dill Selleri Sparris Rödbeta Kålrot Kål Paprika Melon Gurka Morot Sojaböna Sallat Tomat Pal sternacka Persilja Böna

Ärt Rättika Rädisa Spenat Bondböna Majs

Äpple

Päron

Körsbär. plommon. persika. aprikos Jordgubbar. smultron Vinbär, krusbär Hallon. björnbär Blåbär. lingon

Perulilja Begonia Krysantemum Nejlika

J ulstjärna Hängpelargon Vanlig pelargon

Rosenböna Tok

• Sida 107
•  Original

Prop. 1981/82:136 107

Rosa spp. Ros Saintpaulia ionantha H. Wendl. Saintpaulia Streptocarpus x hyrbridus Voss Kornettblomma C. skogsträd

Salix spp. Pil. sälg. vide

• Sida 108
•  Original

Prop. 1981/82: 136 IOS

- Utdrag LAGRÄDET - PROTOKOLL

vid sammanträde 1982-04-29

Närvarande: f.d. justitierådet Petrén, regeringsrådet Delin. justitierådet Bengtsson.

Enligt lagrådet den 17 februari 1982 tillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den lil februari 1982 har regeringen på hemstäl- lan av statsrådet och chefen för justitiedepartementet Petri beslutat inhäm- ta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i växtförädlarrättsla- gen (1971: 392).

Förslaget har inför lagrådet föredragits av t. f. departementsrådet Måns Jacobsson. _

Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet:

3?

Av språkliga skäl bör lydelsen av paragrafens tredje stycke ändras på följande sätt:

”Registrering .—-.—.——.—. förts i handeln ]. här i riket före dagen för registreringsansökningen.

2. utomlands tidigare än sex år före dagen för ansökningen, när denna avser vin. fruktträd. skogsträd. prydnadsträd eller deras grundstammar,

3. utomlands tidigare än fyra år före dagen för ansökningen, när denna avser annan växtsort eller grundstam än som anges under 2."

• Sida 109
•  Original

Prop. 1981/82:'136 109

Utdrag JU STITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-05-06

Närvarande: statsministern Fälldin, "ordförande, och statsråden Ullsten, - Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson. Andersson. Boo, Petri. Eliasson". Gustafsson, Elmstedt, Tillander, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Petri

Proposition om ändring i växtförädlarrättslagen (1971: 392) '

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande '. över förslag till lag om änd- ring i växtförädlarrättslagen (1971: 392).

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför. Lagrådet har i princip godtagit det remitterade förslaget men har föror- dat en redaktionell omarbetning av 3 & tredje stycket. Den ändring som lagrådet har föreslagit bör enligt min uppfattning godtas med en mindre jämkning.

Vissa smärre redaktionellajusteringar har gjorts i 2 &. Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

dels anta det av lagrådet granskade lagförslaget med vidtagna ändringar, dels- godkänna den i Geneve den 23 oktober l978 reviderade internatio- nella konventionen den 2 december 196l för skydd av växtförädlingspro— dukter.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan- den har lagt fram.

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 11 februari l982.

• Sida 110
•  Original

Prop. 1981/82:136 no