om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392)
Regeringens proposition
1981/82: 136
om ändring i växtförädlarrättslagen (1971: 392);
beslutad den 6 maj 1982.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
CARL AXEL PETRI
Propositionens huvudsakliga innehåll
För nya växtsorter finns en särskild civilrättslig skyddsform, växtförädlarrätt. Denna skyddsform regleras i växtförädlarrättslagen (1971: 392) och växtförädlarrättskungörelsen (1971:393). Den som har framställt en ny växtsort kan genom registrering få viss ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja
sorten.
Den svenska lagstiftningen om växtförädlarrätt grundas på 1961 års konvention för skydd av växtförädlingsprodukter. Denna konvention har
reviderats år 1978.
I propositionen föreslås att Sverige tillträder 1978 års ändrade konventionstext. För att göra detta möjligt behövs vissa mindre ändringar i växt-
förädlarrättslagen. Propositionen innehåller förslag till sådana ändringar.
Vidare läggs fram förslag till några lagändringar som inte föranleds av
1978 års konventionstext. Sålunda föreslås att skyddstiden förlängs från 15 eller, beträffande vissa växtarter, 18 år till 20 år. Dessutom föreslås vissa
ändringar i syfte att anpassa regleringen till föreskrifterna i den nya regeringsformen om normgivningskompetensen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
1 Riksdagen 1981/82.1 saml. Nr 136
[AS
Lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971: 392)
dels att i 31, 47, 49 och 50 §§ ordet "Konungen" skall bytas ut mot regeringen”,
dels att 1—3, 5, 8 och 21 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att till lagen skall fogas en bilaga av nedån angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag äger tillämpning på Denna lag skall tillämpas på växtsort, tillhörande växtsläkte el- växtsorter som tillhör de växtsläkler växtart som Konungen bestärn- ten eller växtarter som anges i bilamer. gan till denna lag.
Förädlare, som här i riket framställt en växtsort, eller hans rättsinnehavare kan genom registrering få ensamrätt alt yrkesmässigt utnyttja sorten enligt denna lag (växtförädlarrätt).
Förädlare som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige eller
sådan förädlares rättsinnehavare kan förvärva växtförädlarrätt även till
sort som framställts utomlands.
Konungen kan, i den mån det är Växtförädlarrätt får också förnödvändigt för uppfyllande av Sve- värvas riges förpliktelser enligt överens- I. av förädlare, som har framkommelse med främmande stat och ställt en växtsort i en främmande i övrigt under förutsättning av öm- stat som är unsluten till konvensesidighet eller om det är av betr- tionen den 2 december 1961 för dande allmänt intresse, förordna skydd av växtförädlingsprodukter, att växtförädlarrätt får förvärvas även för sort som framställts i havare, främmande stat av annan än den 2. av förädlare, som är medborsom är svensk medborgare eller har gare i eller har hemvist i en sådan hemvist it Sverige. stat och som i annat fall än som
anges under I har framställt en
växtsort utomlands, eller av sådan
förädlares rättsinnehavare.
även i annat fall, om regeringen
finner att det är av betydande in-
tresse för svensk folkförsörjning el-
ler för den svenska växtodlingen.
3§
Växtsort registreras endast om den
I. genom minst ett viktigt kännetecken tydligt skiljer sig från annan sort som blivit känd före dagen för registreringsansökningen,
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2. är tillräckligt likformig (homogen) med hänsyn tagen till de särdrag. som dess sexuella eller vegetativa förökning betingar,
3. efter förökning utförd i enlighet med den av förädlaren anvisade
förökningsmetoden är beständig (stabil) med avseende på sina väsentliga
kännetecken.
Växtsort anses som känd, om material därav yrkesmässigt utbjudits till
försäljning eller eljest tillhandahållits eller om den intagits i eller anmälts till officiell sortlista, förekommer i allmänt tillgänglig referenssamling eller
noggrant beskrivits i allmänt tillgänglig skrift eller om den eljest kommit till allmänhetens kännedom.
Registrering får ej ske, om växt- Registrering får ej ske, om växtmaterial av sorten med samtycke material av sorten med samtycke av förädlaren eller hans rättsinne- av förädlaren eller hans rättsinne-
havare yrkesmässigt förts i handeln havare yrkesmässigt förts i handeln här i riket före dagen för registre- I. här i riket före dagen för
ringsansökningen eller utom riket registreringsansökningen, mer än fyra år före nämnda dag. 2. utomlands tidigare än sex år
före dagen för ansökningen, när
denna gäller vin, fruktträd, skogs-
träd, prydnadsträd eller deras
grundstammar,
3. utomlands tidigare än fyra år
före dagen för ansökningen, när
denna gäller annan växt än som
avses under 2.
58 Konungen kan förordna att ansö- Har en växtsort angetts i en ankan om registrering av växtsort, vil- sökan om skydd i en stat som är ken tidigare angivits i unsökan om unsluten till konventionen den 2 de-
skydd utom riket, skall vid tillämp- cember 1961 för skydd av växtför-
ning av 3§ första stycket I och ädlingsprodukter och söks registretredje stycket anses gjord samtidigt ring av växtsorten här i riket inom med ansökningen utom riket, om tolv månader från den dag då ansökanden yrkar det. sökningen gjordes i den främmande
staten (prioritetstiden), skall vid
tillämpning av 3 § första stycket I
och tredje stycket den här ingivna
ansökningen anses gjord samtidigt
med ansökningen i den främmande
staten, om sökanden yrkar det. Så-
dan prioritet får ätnjutus även från
ansökan om skydd som avser en
annan främmande stat, om mot-
svarande prioritet från svensk an-
sökan om - skydd för växtsort
medges i den stat där den tidigare
ansökningen gjordes och om den
där gällande lagstiftningen i huvud-
sak överensstämmer med konven-
tionen. Har ansökan om skydd
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
gjorts i flera främmande stater,
räknas —tolvmånadersfristen från
den dug då den första ansökningen
om skydd gjordes.
I förordnande skall anges de när- Regeringen eller myndighet som
mare villkor under vilka sådan prio- "regeringen bestämmer föreskriver i ritet får åtnjutas. vilken ordning yrkande om prioritet
skall framställas och vilka hand-
lingar som skall inges till stöd för
yrkandet. Iakttas ej dessa föreskrif-
ter, får prioritet inte åtnjutas.
Sortbenämning skall göra det möjligt att skilja växtsorten från andra sorter.
Sortbenämning får icke godtagas Sortbenämning får icke godtagas
om den om den
1. består av enbart siffror, 1. består av enbart siffror, såvi-
da det inte är fast praxis att beteck-
na ifrågavarande sort på detta sätt,
2. uppenbarligen är ägnad att vil- 2. uppenbarligen är ägnad att vilseleda allmänheten, seleda allmänheten,
3. strider mot lag eller annan för- 3. strider mot lag eller annan för-
fattning eller mot allmän ordning el- fattning eller mot allmän ordning eller om den är ägnad att väcka för- ler om den är ägnad att väcka förargelse, argelse, |
4, kan förväxlas med sortbenäm- 4. kan förväxlas med sortbenäm-
ning som för sort av samma eller ning som för sort av samma celler
närstående växtart införts eller fö- närstående växtart införts eller föreslagits för införande i växtsortre- reslagits för införande 1 växtsortregistret eller annan officiell sortlista gistret eller annan officiell sortlista eller som användes på föröknings-
material av sädan sort, material av sådan sort,
S. kan förväxlas med varu- 5. kan förväxlas med varumärke, namn, firma eller annan be- märke, namn, firma eller annan beteckning för vilken annan än sökar- teckning för vilken annan än sökan-
den åtnjuter skydd och som skulle den åtnjuter skydd och som skulle
ha utgjort hinder mot att registrera ha utgjort hinder mot att registrera sortbenämningen som varumärke, sortbenämningen som varumärke, för material av växtsort eller för för material av växtsort celler för varor av liknande slag, varor av liknande slag,
6. kan förväxlas med sådant ve- 6. kan förväxlas med sådant va-
rumärke för material av växtsort ei- rumärke för material av växtsort eller för varor av liknande slag, för ler för varor av liknande slag, för
vilket sökanden åtnjuter skydd. vilket sökanden åtnjuter skydd.
Konungen kan under förutsätt- Regeringen kan under förutsättning av ömsesidighet förordna. att ning av ömsesidighet förordna, att
sortbenämning som registrerats el- sortbenämning som registrerats eller sökts registrerad i främmande ler sökts registrerad i främmande
stat skall utan hinder av första och stat skall utan hinder av första och
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
andra styckena registreras i Sveri- andra styckena registreras i Sverige, om icke synnerliga skäl är där- ge, om icke synnerliga skäl är däremot. emot.
Växtförädlarrätt gäller från den Växtförädlarrätt gäller från den dag, då ansökningen om registre- dag, då ansökningen om registrering bifölls, och kan upprätthållas ring bifölls, och kan upprätthållas under femton eller, såvitt gäller under 20 år räknat från ingången av vin, fruktträd och deras grundstam- året efter det, då beslutet om registmar, skogsträd och prydnadsträd, rering vann laga kraft. aderton år räknat från ingången av året efter det, då beslutet om registrering vann laga kraft.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Bilaga!
A. Lantbruksväxter
Agrostis Spp. Ven Alopecurus pratensis L. Ängskavle Avena byzantina K. Koch Rödhavre Avena sativa L. | Havre Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. altissima Döll Sockerbeta Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. crassa Alef. Foderbeta
Brassica napus L. var. oleifera Metzg. Raps
Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb. Kålrot Brassica nigra (L.) W. Koch Svartsenap Brassica oleracea L. ssp. acephala DC. ' Fodermärgkål
Brassica rapa L. var. oleifera Metzg. Rybs
Brassica rapa L. var. rapifera Metzg. Rova
Bromus arvensis L. Renlosta Bromus inermis Leyss. Foderlosta
Camelina sativa (L.) Crantz Oljedådra Cannabis sativa EL. Hampa Cynosurus cristatus L. Kamäxing
Dactylis glomerata L. Hundäxing Festuca spp. Svingel
Glycine max (L.) Merrill Sojaböna Helianthus annuus L. Solros Hordeum vulgare L. Korn
Linum usitatissimum L. Lin
Lolium spp. Rajgräs Lupinus angustifolius L. Blålupin
Lupinus luteus L. Gullupin
Medicago spp. Lusern
Ornithopus sativus Brot. Seradella
Papaver somniferum L. Vallmo Phalaris arundinacea L. Rörflen
Phaseoulus vulgaris L. Böna
Phleum.spp. Timotej Pisum sativum L. Ärt Poa spp. Gröe Secale cereale L. Räåg
Sinapis alba L. Vitsenap Solanum tuberosum L. Potatis Trifolium hybridum L. Alsikeklöver
Trifolium pratense L. Rödklöver Trifolium repens L. Vitklöver
Triticum aestivum L. emend. Fiori et Paol. Vete
Triticum durum Desf. Makaronivete Vicia faba L. var. minor Harz. Åkerböna Vicia sativa L. Fodervicker
Vicia villosa Roth Luddvicker
Zca mays L. Majs
! Jfr SFS 1978: 475.
B. Trädgårdsväxter
1. Köksväxter -Allium spp. Lök Anethum graveolens L. Dill Apium graveolens L. Selleri Asparagus officinalis L: Sparris
Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. conditiva Alef. Rödbeta Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb. Kålrot
Brassica oleracea L. Kål
Capsicum annuum L. Paprika
Cucumis melo L. Melon
Cucumis sativus L. Gurka
Daucus carota L. Morot Glycine max (L.) Merill Sojaböna Lactuca sativa L. Sallat Lycopersicon esculentum P. Mill. Tomat Pastinaca sativa L. Palsternacka Petroselinum crispum (Mill.) Nym. ex A. W. Hill Persilja Phaseolus vulgaris L. Böna Pisum sativum L. Ärt Raphanus sativus L. var. niger (Mill.) S. Kerner Rättika Raphanus sativus L. var. radicula Pers. Rädisa Spinacia oleracea L. Spenat Vicia faba L. var. major Harz. Bondböna Zea mays L. Majs
2. Fruktträd och bärväxter Malus spp. Äpple Pyrus spp. Päron Prunus spp. Körsbär,
plommon,
persika, aprikos Fragaria spp. Jordgubbar,
smultron Ribes spp. Vinbär, krusbär Rubus spp. Hallon,
björnbär
Vaccinium spp. Blåbär, lingon
Grundstam för Malus, Pyrus, Prunus och Ribes
3. Prydnadsväxter Alstroemeria L. Perulilja Begonia elatior (Begonia x Hiemalis) Begonia Chrysanthemum spp. Krysantemum Dianthus caryophyllus L. Nejlika
Euphorbia pulcherrima Willd. ex Klotzsch Julstjärna Pelargonium-Peltatum-Hybridi Hängpelargon Pelargonium-Zonale-Hybridi Vanlig pelargon Pelargonium-Peltatum x Pelargonium- : Zonale-Hybridi
Phaseolus coccineus L. Rosenböna
Potentilla fruticosa L. Tok
Rosa spp. Saintpaulia ionantha H. Wendl. Ros Streptocarpus X hyrbridus Voss Saintpaulia
Kornettblomma 'C. Skogsträd
Salix spp.
Pil, sälg, vide
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1982-02-11
Närvarande: statsrådet Ullsten, ordförande, och statsråden Friggebo, Dahlgren, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafson, Elmstedt, Tillander, Molin
Föredragande: statsrådet Petri
Lagrådsremiss om ändringar i växtförädlarrättstagen (1971: 392)
1¶Inledning
För nya växtsorter finns en särskild civilrättslig skyddsform, växtföräd-
larrätt. Denna skyddsform, som uppvisar stora likheter med patent, regleras i växtförädlarrättslagen (1971:392) och växtförädlarrättskungörelsen (1971: 393). Den som har framställt en ny växtsort kan genom registrering få viss ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja sorten.
"Den svenska lagstiftningen om växtförädlarrätt grundas på 1961 års
konvention för skydd av växtförädlingsprodukter (Convention pour la protection des obtentions végétales), i det följande benämnd ”växtförädlarrättskonventionen””. 1961 års konventionstext har tillträtts av Belgien, Danmark, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Isracl, Italien, Nederländerna, Schweiz, Storbritannien, Spanien, Sverige och Sydafrika. De stater som har tillträtt konventionen bildar en union för skydd av växtförädlingsprodukter, UPOV (l'Union pour la protection des obtentions végétales). UPOV, som har sitt säte i Geneve, administreras i nära anslutning till Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (World Intellectual Property Organization, WIPO). Konventionens
administrativa bestämmelser reviderades genom en tilläggsakt år 1972.
Samtliga stater som är anslutna till 1961 års text har tillträtt tilläggsakten.
År 1975 inleddes inom UPOV arbete på en revision av konventionen.
Syftet med revisionen var framför allt att underlätta för vissa stater, som
inte hade ansett sig kunna tillträda konventionen i dess ursprungliga lydelse, att göra detta. Vidare var avsikten att göra vissa ändringar som erfarenheterna av konventionens tillämpning hade visat var önskvärda. Den 9—23 oktober 1978 hölls i Geneve en diplomatisk konferens för
revision av konventionen. I konferensen deltog de tio stater som då var
medlemmar i UPOV (samtliga ovannämnda stater utom Israel och Spa-
nien). Ett stort antal icke-medlemsstater deltog som observatörer.
Den diplomatiska konferensen antog en reviderad text av 1961 års konvention samt två rekommendationer i anslutning till vissa artiklar i konven-
tionen. Den reviderade konventionstexten trädde i kraft den 8 november
1981, sedan den hade tillträtts av sex stater. Danmark, Irland, Nya Zce-
land, Schweiz, Sydafrika och USA.
1978 års konventionstext i de engelska, franska och tyska versionerna
jämte en inom justitiedepartementet utarbetad översättning till svenska
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I.
Inom justitiedepartementet har utarbetats en promemoria (Ds Ju 1981: 19) Ändringar i växtförädlarrättslagen. I denna promemoria föreslås
att Sverige tillträder 1978 års konventionstext. Vidare läggs fram förslag
till den lagstiftning som erfordras för ett svenskt tillträde. I promemorian förordas också en lagändring som inte föranleds av 1978 års konventionstext. Sålunda föreslås en förlängning av skyddstiden från 15 eller, beträffande vissa växtarter, 18 år till 20 år. Dessutom föreslås vissa författningsändringar som föranleds av 1974 års regeringsform. Det i promemorian framlagda lagförslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.
Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Svea hovrätt,
lantbruksstyrelsen, statens växtsortnämnd, patent- och registreringsverket, näringsfrihetsombudsmannern, statens utsädeskontroll, Sveriges lantbruksuniversitet. Lantbrukarnas riksförbund, Svenska lantmännens riks-
förbund, Svenska patentombudsföreningen, W Weibull AB och Trädgårdsnäringens riksförbund.
En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 3. |
2¶Gällande ordning
2.1 Gällande svensk rätt
Regeringen har i växtförädlarrättslagen (1 §) bemyndigats att närmare ange lagens tillämpningsområde med avseende på objektet, dvs. vilka
växtsorter som kan skyddas. Lagen är sålunda tillämplig på växtsorter som tillhör sådant växtsläkte eller sådan växtart som regeringen bestämmer. I
en bilaga till växtförädlarrättskungörelsen anges dessa växtsläkten och
växtarter. För närvarande omfattar bilagan 93 växtsläkten och växtarter. Därav är 46 lantbruksväxter och 47 trädgårdsväxter. Av trädgårdsväxterna är 22 köksväxter, 14 fruktträd eller bärväxter samt 11 prydnadsväxter.
Växtförädlarrättslagen innehåller också vissa begränsningar när det gäller växtförädlarrättens subjekt, dvs. vem som kan få växtförädlarrätt.
Sverige eller av deras rättsinnehavare. Beträffande sorter som har fram-
ställts utomlands får växtförädlarrätt förvärvas av den som är svensk
havare (2 §' första och andra styckena).
Regeringen har i lagen bemyndigats att under vissa förutsättningar för-
ordna att växtförädlarrätt får förvärvas för sorter som har framställts
utomlands av annan än den som är svensk medborgare eller har hemvist i
Sverige. Sådant förordnande får meddelas i den mån det är nödvändigt för att Sverige skall uppfylla sina förpliktelser enligt överenskommelse med annan stat. Förordnande får också meddelas i annat fall under förutsättning av ömsesidighet eller om det är av betydande allmänt intresse (2 § tredje stycket).
kungörelsen. Där föreskrivs att växtförädlarrätt får förvärvas också av
förädlare som har framställt en växtsort i en främmande stat som är ansluten till 1961 års växtförädlarrättskonvention eller av deras rättsinnehavare. Sådan rätt får vidare förvärvas av förädlare som är medborgare i eller har hemvist i en konventionsstat och som i annat fall har framställt en växtsort utomlands liksom av deras rättsinnehavare.
För att växtförädlarrätt skall kunna beviljas för en växtsort krävs att växtsorten är ny, dvs. att den med minst ett viktigt kännetecken tydligt
skiljer sig från varje annan sort som har blivit känd före dagen för registreringsansökningen. Vidare måste sorten vara likformig (homogen) och beständig (stabil) (3 §).
Växtförädlarrätten innebär ensamrätt att yrkesmässigt framställa och marknadsföra förökningsmaterial av sorten samt i vissa fall också att
annan sort (4 §). Däremot ger växtförädlarrätten i regel inte ensamrätt att framställa konsumtionsvara. Ensamrätten kan inskränkas genom tvångsli-
cens (27 §). |
Den som söker skydd i Sverige kan under vissa förutsättningar få prioritet från en tidigare ansökan i annan stat. Regeringen har sålunda i 5 § växtförädlarrättslagen bemyndigats förordna att:ansökan om skydd för en växtsort. som tidigare har angivits i ansökan om skydd i utlandet, skall när det gäller kravet på nyhet (3 § första stycket 1 och tredje stycket) anses gjord samtidigt med den utländska ansökningen, om sökanden begär det. I
ett sådant förordnande skall de närmare villkoren för prioritet anges.
Förordnande rörande prioritet har meddelats i 8 § växtförädlarrättskun-'
görelsen. För att få åtnjuta prioritet måste sökanden ge in ansökan om skydd i Sverige inom 12 månader från den dag då den utländska ansökning-
en gjordes. Vidare skall han iaktta vissa andra i kungörelsen närmare angivna krav. |
Ansökningar om växtförädlarrätt prövas av statens växtsortnämnd (6 och 7 §§). Utredning av frågan huruvida förutsättningarna för att erhålla växtförädlarrätt föreligger skaffar nämnden genom att föranstalta om prov
med material av växtsorten (16 +). Sådant prov får äga rum hos en myndig-
het eller institution i ett annat land, i den mån avtal om detta har ingåtts
mellan växtsortnämnden och registreringsmyndigheten i det andra landet
(10 a § växtförädlarrättskungörelsen). Växtförädlarrätt kan upprätthållas under högst 15 år. För vin. fruktträd och deras grundstammar samt för skogsträd och prydnadsträd är den längsta skyddstiden dock 18 år. Skyddstiden räknas från ingången av året
efter det då beslutet om registrering av sorten vann laga kraft (21 §). För
att växtförädlarrätten skall upprätthållas måste sortinnehavaren för varje kalenderår erlägga fastställd årsavgift (23 och 30 85). Har växtförädlarrätt meddelats trots att de materiella förutsättningarna
hävas. Talan om upphävande av växtförädlarrätt prövas av allmän domstol
(31 §).
I växtförädlarrättslagen finns också bestämmelser om användningen av registrerade sortbenämningar. När en ansökan om växtförädlarrätt görs, skall sökanden ge in ett förslag till en benämning på sorten (7 § andra
stycket). Sortbenämningen skall göra det möjligt att skilja växtsorten från
andra sorter (8 §). Den som yrkesmässigt utbjuder till försäljning eller
annars tillhandahåller förökningsmaterial av en sort för vilken växtföräd-
larrätt har meddelats skall därvid använda den benämning som har registrerats för sorten. Detta gäller även sedan skyddstiden för sorten har gått ut eller växtförädlarrätten annars har upphört (22 §).
Den som gör intrång i växtförädlarrätt kan drabbas av påföljder i form av straff (36 §) och skadestånd (37 §). Skadestånd kan utgå också för intrång
ning, under förutsättning att ansökningen sedermera leder till att växtförädlarrätt meddelas (39 §).
Vid sidan av växtförädlarrätten finns i Sverige ett system med obligatorisk statsplombering av utsäde i förening med en växtförädlingsavgift. Bestämmelser härom finns i utsädeslagen (1976: 298) och utsädesförordningen (1980:438). Detta system omfattar så gott som samtliga lantbruksväxter. Utsäde av de sorter som omfattas av systemet får överlåtas eller | exporteras endast om statsplombering av utsädet har skett. Den som begär
framställer utsäde — är skyldig att betala växtförädlingsavgift. För sort
som har registrerats enligt växtförädlarrättslagen föreligger dock avgifts-
miskt utnyttja växtförädlarrätten för ifrågavarande sort. Influtna avgifter fördelas mellan förädlarna i förhållande till vad som har erlagts i avgift för deras växtsorter. Förädlaren kan sålunda ckonomiskt utnyttja sin växtförädlarrätt genom att antingen ta ut licensavgifter för annans yrkesmässiga utnyttjande av sorten och då avstå från växtförädlingsavgifter eller att ta
emot utdelning av växtförädlingsavgifter och då avstå från att ta ut licens-
avgifter.
Prop. 1981/82: 136 . 13
2.2 Växtförädlarrättskonventionen
Växtförädlarrättskonventionen är i sina grunddrag uppbyggd efter mönster av Pariskonventionen för industriellt rättsskydd och Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk. Konventionens ända-
mål är att tillerkänna förädlaren av en ny växtsort eller hans rättsinneha-
vare en rätt som närmare anges i konventionen.
Konventionen bygger på principen om s.k. nationell behandling. Detta innebär att en unionsstat är skyldig att ge skyddsberättigade (fysiska eller juridiska personer) hemmahörande i andra unionsstater samma rättigheter
som lagstiftningen ger de egna medborgarna (art. 3).
I det följande lämnas en redogörelse för de viktigare ändringar i konventionén som gjordes vid 1978 års diplomatiska konferens. För en mera
ingående redogörelse för konventionens innehåll hänvisas till prop.
1971:40 s. 24—27.
Unionsstaterna får tillerkänna förädlaren den rätt som avses i konven-
tionen genom en särskild skyddsform eller genom patent. En unionsstat
vars nationella lag medger skydd i båda dessa former får emellertid tillämpa endast en av skyddsformerna på samma växtsläkte eller växtart (art. 2). Denna bestämmelse har lämnats oförändrad. Det förekommer emellertid i vissa stater (framför allt i USA) att skydd kan meddelas för samma växtsläkte eller växtart både genom patent och genom en särskild skyddsform.
I USA meddelas sålunda skydd i form av patent för växtsorter med
vegetativ förökning och skydd genom en särskild skyddsform för växt-
och vegetativt. För att göra det möjligt för sådana stater att tillträda
konventionen togs vid 1978 års revision in en undantagsbestämmelse i art.
37. Innebörden av denna bestämmelse är att en stat som före den 31 oktober 1979 beviljar skydd under båda dessa former för samma växtsläkte eller samma växtart får fortsätta att göra detta, om denna stat när den undertecknar konventionen eller deponerar sitt tillträdesinstrument gör
förebehåll därom .!
I art. 2 har också tagits in en uttrycklig bestämmelse om att en unionsstat får begränsa tillämpningen av konventionen inom ett växtsläkte eller en växtart till att avse växtsorter som har ett visst slags förökning eller en viss
slutlig användning. |
Konventionen är tillämplig på alla växtsläkten och växtarter (art. 4.1).
Unionsstaterna förbinder sig att vidta alla nödvändiga åtgärder för att efter
hand tillämpa konventionens bestämmelser på största möjliga antal växtsläkten och växtarter. Enligt konventionen i dess ursprungliga lydelse skall
en unionsstat när konventionen träder i kraft för dess vidkommande tilläm-
"En unionsstat som har gjort ett sådant förbehåll har rätt att tillämpa de patenterbarhetsvillkor och den skyddstid som föreskrivs i den statens patentlagstiftning såvitt gäller de sorter som skyddas enligt den lagstiftningen (art. 37.2).
pa konventionen på åtminstone fem av de växtsläkten som finns upptagna på en lista till konventionen. Staterna förbinder sig vidare att tillämpa konventionen på ytterligare växtsläkten som är upptagna på listan. Denna förbindelse innebär att staterna skall tillämpa konventionen inom en tid av tre år på ytterligare minst två växtsläkten, inom en tid av sex år på ytterligare minst fyra växtsläkten och inom en tid av åtta år på alla växtsläkten på listan (art. 4.2).
När listan gjordes upp togs hänsyn särskilt till förhållandena i Europa. Listan kom därför att omfatta huvudsakligen arter som var lämpade för odling i länder med tempererat klimat. Detta gjorde det svårt för länder i andra världsdelar att tillträda konventionen. På grund härav slopades listan vid 1978 års revision. Liksom tidigare är staterna skyldiga att tillämpå konventionen på ett visst minsta antal växtsläkten eller växtarter, men staterna får fritt välja dessa släkten eller arter. En unionsstat skall sålunda när konventionen träder i kraft för vederbörande stat tillämpa den på åtminstone fem växtsläkten eller växtarter. Vidare är staterna skyldiga att inom en tid av tre år från ikraftträdandet tillämpa konventionen på sammanlagt minst tio växtsläkten eller växtarter, inom en tid av sex år på sammanlagt minst 18 växtsläkten eller växtarter och inom en tid av åtta år från ikraftträdandet på sammanlagt minst 24 växtsläkten eller växtarter (art. 4.2). UPOV:s råd har i konventionen bemyndigats att på begäran av en stat minska det antal växtsläkten eller växtarter som staten måste tillämpa konventionen på eller förlänga de tidsfrister som nu har nämnts eller ge dispens i båda dessa avseenden. Hänsyn skall därvid tas till de särskilda ekonomiska eller ekologiska förhållandena i ifrågavarande stat (art. 4.4 och 4.5). | | |
Eftersom konventionen i 1978 års lydelse lämnar unionsstaterna frihet att avgöra för vilka växtsläkten eller växtarter skydd kan erhållas i vederbörande stat antog den diplomatiska konferensen en rekommendation av innebörd att varje unionsstat skall. sträva efter att ge möjlighet till skydd för alla de växtsläkten och växtarter som är av väsentlig ekonomisk betydelse 1 den egna staten.
Unionsstaterna får i ett avseende göra undantag från principen om nationell behandling. En unionsstat som tillämpar konventionen på ett visst växtsläkte eller en viss växtart får enligt 1978 års konventionstext begränsa rätten att få skydd till medborgare i de unionsstater som tillämpar konventionen på detta växtsläkte eller denna växtart och till fysiska och juridiska personer som har hemvist eller säte i någon av dessa stater (art. 3.3). Enligt konventionen i dess ursprungliga lydelse får en unionsstat göra sådan avvikelse från principen om nationell behandling endast såvitt gäller växtsläkte eller växtart som inte finns på den till konventionen fogade listan (art. 4.4).
Omfattningen av det skydd som växtförädlarrätten ger regleras i art. 5, Den rätt som tillerkänns förädlaren innebär att hans tillstånd i förväg måste
Prop. 1981/82: 136 | | | 15
inhämtas om någon vill framställa i och för yrkesmässig avsättning, utbjuda eller yrkesmässigt försälja förökningsmaterial såsom sådant av sorten. Vegetativt förökningsmaterial innefattar även hela plantor. Förädla-. rens rätt omfattar också plantor av prydnadsväxter eller delar av sådana
ning, i fall då de yrkesmässigt utnyttjas såsom förökningsmaterial för
framställning av prydnadsväxter eller snittblommor (art. 5.1). En unionsstat får genom lagstiftning i fråga om vissa växtsläkten eller växtarter
Särskilt påpekas att ensamrätten får utsträckas ända till den yrkesmässigt
försålda produkten (art. 5.4).
I art. 5.1 gjordes inte någon ändring i sak genom 1978 års revision. Den diplomatiska konferensen uttalade emellertid i en rekommendation att den begränsning av skyddet som föreskrivs i art. 5.1 kan skapa särskilda
problem såvitt gäller vissa växtsläkten eller växtarter. Konferensen ansåg
intressen på ett effektivt sätt men framhöll samtidigt att det måste göras en
rättvis avvägning mellan förädlarnas och brukarnas intressen. Konferensen rekommenderade konventionsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att beträffande vissa växtsläkten eller växtarter ge en mera omfattande ensamrätt än som anges i art. 5.1, i den mån detta var önskvärt för att skydda förädlarnas berättigade intressen.
De allmänna förutsättningarna för att skydd skall kunna erhållas anges i art. 6. Sålunda krävs att växtsorten är ny, dvs. att den genom ett eller tlera viktiga kännetecken tydligt kan skiljas från tidigare kända växtsorter.! Vidare måste sorten vara likformig (homogen) och beständig (stabil). Slut-
ligen skall den erhålla en särskild benämning.
En ändring har också gjorts i art. 6.1.b.i som innehåller vissa bestämmelser om nyhetskravet. Enligt den nu gällande lydelsen av konventionen får skydd inte medges för en sort om den, då ansökan om skydd ges in i en unionsstat, med samtycke av förädlaren eller dennes rättsinnehavare har utbjudits eller yrkesmässigt försålts i den staten. I denna bestämmelse har gjorts den ändringen att en unionsstat i sin nationella lagstiftning får medge att skydd erhålls, trots att sorten har före ansökningsdagen utbjudits eller
yrkesmässigt försålts i denna stat sedan högst ett år före ansökningsdagen.
Denna ändring gjordes för att tillgodose önskemål från främst USA, vars lagstiftning innehåller en sådan reglering (s.k. period of grace).
Enligt konventionen i dess ursprungliga lydelse gäller vidare att registrering av en växtsort inte får ske, om sorten med samtycke av förädlaren
! Enligt konventionen i dess nuvarande lydelse gäller att en unionsstat kan begränsa nyhetskravet i art. 6 beträffande nyligen framställda sorter som finns när konventionen träder i kraft för den staten tart. 35). I 1978 års konventionstext har denna bestämmelse ändrats till att avse nyligen framställda sorter som finns den dag då vederbörande stat för första gången tillämpar konventionen på det växtsläkte eller den växtart till vilken en viss sort hör (art. 38).
Prop. 1981/82: 136 | 16
eller dennes rättsinnehavare har utbjudits eller yrkesmässigt försålts i annan stat än den där registrering söks sedan mer än fyra år före dagen för
ansökningen. I 1978 års konventionstext görs skillnad mellan å ena sidan vin, skogsträd, fruktträd och prydnadsträd, där: inbegripet deras grund-
stammar, och å andra sidan andra växtarter (art. 6.1.b.ii). Beträffande förstnämnda grupp har fyraårsfristen förlängts till sex år medan fristen är oförändrad för övriga växtarter. Anledningen till denna ändring är att de nu nämnda växtarterna (vin och vissa träd) i regel växer långsamt och att det
därför går ganska lång tid innan förädlaren kan bedöma om den nya sorten är så värdefull att det finns skäl att söka skydd i flera stater.
Den som har gett in en ansökan om skydd för viss växtsort i en unions-
stat har s.k. prioritetsrätt, om han inom 12 månader därefter ger in en
ansökan om skydd för samma scört i en annan unionsstat. Prioritetsrätten innebär att den senare skall anses ingiven den dag då den första ansökning-
en gavs in (art. 12.1). På denna punkt har inte gjorts någon ändring.
Sökanden har en frist på fyra år efter utgången av prioritetstiden för att tillställa en unionsstat för vilken han har begärt prioritet de kompletterande
handlingar och det material som krävs enligt den statens lagstiftning (art.
12.3). Även denna bestämmelse ir oförändrad. I 1978 års konventionstext har emellertid gjorts det tillägget att denna stat får kräva att de kompletterande handlingarna och materialet skall tillhandahållas inom en skälig frist, om den ansökan som utgör grund för prioritetsyrkandet har avslagits eller återkallats. När en ansökan har avslagits eller återkallats, har vederböran-
de myndighet nämligen inte längre någon anledning att behålla de handling-
ar och det material som sökanden har gett in. Om dessa handlingar och detta material inte bevaras, har myndigheterna i andra unionsstater och tredje man inte möjlighet att kontrollera om den ansökan för vilken prioritet begärs faktiskt avser samma växtsort som den prioritetsgrundande ansökningen. Det ansågs därför väsentligt att myndigheterna i de andra .
stater i vilka skydd söks har rätt att kräva att sökanden omgående ger in
kompletterande handlingar och material.
I fråga om sortbenämningen finns detaljerade bestämmelser i art. 13. Sortbenämningen, som är avsedd att vara sortens generiska beteckning, skall göra det möjligt att identifiera den nya sorten. Enligt den ursprungliga
konventionstexten får sortbenämningen inte bestå av enbart siffror. Enligt
1978 års konventionstext är detta däremot tillåter. om det är allmänt tillämpad praxis för att beteckna sorter. Särskilda föreskrifter ges för att
säkerställa enhetliga sortbenämningar i alla unionsstaterna. De nationella
myndigheterna i unionsstaterna är skyldiga att registrera den benämning
som sökanden har föreslagit, om inte en stats myndighet finner att den föreslagna benämningen är olämplig i vederbörande stat.
Art. 13 innehåller i sin ursprungliga lydelse ett antal bestämmelser rörande förhållandet mellan sortbenämningar och varumärken. Dessa bestämmelser har vållat svårigheter för vissa stater. I 1978 års konventions-
text finns inte någon reglering av förhållandet mellan sortbenämningar och varumärken, utan denna fråga får regleras i nationell lag. Unionsstaterna är emellertid skyldiga att se till att inga rättigheter i den beteckning som har registrerats som sortbenämning hindrar den fria användningen av denna benämning, och detta även efter det att skyddet har upphört tart. 13.1). Tredje mans äldre rättigheter påverkas inte (art. 13.4). Det är tillåtet att, när en sort utbjuds till försäljning eller säljs, till den registrerade sortbenämningen foga ett varumärke eller en liknande beteckning. Om en sådan beteckning tillfogas, skall sortbeteckningen likväl vara lätt att urskilja (art. 13.8).
De traktaträttsliga och administrativa bestämmelserna i 1978 års konventionstext skiljer sig på många punkter från motsvarande bestämmelser i den ursprungliga lydelsen. Ändringarna har i allmänhet lett till att växtförädlarrättskonventionen har bringats i överensstämmelse med andra konventioner inom immaterialrätten som har utarbetats under senare år.
1978 års konventionstext träder i kraft en månad efter det att minst fem stater har deponerat tillträdesinstrument under förutsättning att minst tre av de stater som har tillträtt denna text redan tidigare var medlemmar i unionen genom att ha tillträtt konventionen i dess ursprungliga lydelse (art. 33.1)
Den reviderade konventionstexten innehåller också en reglering av förhållandet mellan stater som är bundna av olika texter (art. 34.2). En unionsstat som inte är bunden av 1978 års text får sålunda genom meddelande till UPOV:s generalsekreterare förklara att den kommer att tillämpa 1961 års text i förhållande till även de stater som är bundna av endast 1978 års text. En stat som är bunden av endast 1978 års text skall tillämpa den texten gentemot en unionsstat som har avgivit sådan förklaring (art. 34.1). En unionsstat som inte tillträder 1978 års text och inte avger en sådan förklaring har inte något traktaträttsligt förhållande till de stater som blir medlemmar i unionen genom att tillträda 1978 års text. Mellan två stater som båda är bundna av endast 1961 års text men av vilka endast den ena tillträtt 1978 års text gäller givetvis 1961 års text. |
3 Sammanfattning av departementspromemorian
Det påpekas till en början i promemorian att den år 1978 genomförda revisionen av 1961 års konvention för skydd av växtförädlingsprodukter hade till huvudsakligt syfte att underlätta för vissa stater att tillträda konventionen. Det framhålls vidare att de sakliga ändringarna är av begränsad omfattning.
I promemorian föreslås att Sverige tillträder 1978 års konventionstext. För att så skall kunna ske fordras att växtförädlarrättslagen ändras på några punkter så att den kommer att överensstämma med den reviderade 2 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 136
konventionstexten. I promemorian läggs fram förslag till sådana ändringar.
Promemorian innehåller också en del andra förslag. Sålunda förordas att skyddstiden för växtsorter förlängs från nuvarande 15 eller, beträffande vissa växtsorter, 18 år till 20 år. Vidare föreslås en mindre ändring av kraven på de benämningar som skall registreras för skyddade växtsorter. I promemorian läggs också fram förslag till lagändringar som syftar till att anpassa växtförädlarrättslagen till den nya regeringsformen.
4¶Frågan om Sveriges tillträde till 1978 års konventionstext
Departementspromemorians förslag att Sverige snarast tillträder 1978 års konventionstext av växtförädlarrättskonventionen har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissinstanserna. Ingen remissinstans har uttalat sig mot ett svenskt tillträde till konventionstexten.
1978 års revision av växtförädlarrättskonventionen innebär inte några ändringar i de grundläggande principerna i konventionen och inte heller några ändringar av större saklig betydelse. Som tidigare har nämnts var syftet med revisionen av konventionen att underlätta för vissa stater som inte hade ansett sig kunna tillträda konventionen i dess ursprungliga lydelse att göra detta. Av denna anledning genomfördes vissa sakliga ändringar. Vidare gjordes vissa mindre ändringar som erfarenheterna av konventionens tillämpning hade visat vara önskvärda. Slutligen genomfördes vissa ändringar i de traktaträttsliga och administrativa bestämmelserna för att bringa dem i överensstämmelse med andra konventioner inom immaterialrätten som har utarbetats under senare år. Den reviderade konventionstexten trädde 1 kraft den 8 november 1981.
De ändringar som gjordes för att underlätta för utomstående stater att tillträda konventionen är i huvudsak följande.
Enligt konventionen i dess ursprungliga lydelse måste konventionsstaterna tillämpa konventionen på ett visst minsta antal växtsläkten som finns upptagna på en lista som är fogad till konventionen och som huvudsakligen tar upp arter som är lämpade för odling i länder med tempererat klimat. För att undanröja de svårigheter som detta skapar för länder i andra världsdelar att tillträda konventionen har listan slopats. Staterna är dock fortfarande skyldiga att tillämpa konventionen på ett visst minsta antal växtsläkten eller växtarter, men staterna får fritt välja dessa släkten eller arter.
Enligt konventionen i dess ursprungliga lydelse får en stat som medger skydd både genom en särskild skyddsform och genom patent tillämpa endast en av skyddsformerna på samma växtsläkte eller växtart. Vissa stater, framför allt USA, medger dock att både patent och växtförädlarrätt i vissa fall meddelas för samma växtsläkte eller växtart. För att göra det möjligt för stater med ett sådant system att tillträda konventionen ges
dessa stater rätt att även I fortsättningen tillämpa båda skyddsformerna på samma växtsläkte eller växtart.
Genom 1978 års konventionstext ges en unionsstat möjlighet att anse
nyhetskravet uppfyllt trots att en sort har utbjudits eller yrkesmässigt
försåälts i den staten under högst ett år före den dag då ansökan om skydd görs (s.k. period of grace).
Slutligen har gjorts vissa uppmjukningar i regleringen rörande sortbenämningar.
De ändringar som nu har behandlats innebär att staterna ges vissa valmöjligheter. Detta medför givetvis att rättslikheten mellan unionsstaterna kan komma att minska. Från svensk synpunkt måste detta anses vara
en nackdel. Uppmjukningen av konventionen på dessa punkter har dock
bedömts nödvändig för att kunna få en större krets stater att tillträda konventionen. I viss mån har detta syfte redan uppnåtts, eftersom USA och Nya Zeeland har tillträtt den reviderade konventionstexten. Även
andra utomeuropeiska stater som är viktiga när det gäller utbyte av förökningsmaterial har uttalat starkt intresse för den reviderade konventionen, t.ex. Australien och Kanada. Enligt min uppfattning uppväger den ökade
anslutningen till konventionen väl den nyss redovisade nackdelen. Det
måste också vara ett svenskt intresse att växtförädlarrättskonventionen får största möjliga anslutning av stater i vilka växtförädling bedrivs. Jag före-
slår alltså att Sverige snarast tillträder 1978 års konventionstext.
5¶Allmän motivering till den föreslagna lagstiftningen
5.1¶Inverkan på den svenska lagstiftningen av 1978 års konventionsändringar
De ändringar som 1978 års konventionstext innebär i förhållande till
växtförädlarrättskonventionen i dess ursprungliga lydelse föranleder överväganden om författningsändringar endast på ett fåtal punkter. Det är fallet beträffande vissa frågor rörande reciprocitet och nyhetskravets innebörd, regleringen av växtsortbenämningar samt frågan om växtsortnämndens möjlighet att infordra ytterligare handlingar och material i det svenska ansökningsärendet när prioritet begärs från en tidigare ansökan i utlandet.
Reciprocitet |
Unionsstaterna får i ett avseende göra undantag från den enligt konven-
tionen eljest gällande principen om nationell behandling, dvs. att en unionsstat är skyldig att ge skyddsberättigade (fysiska eller juridiska perso-
ner) hemmahörande i andra unionsstater samma rättigheter som den ger de
egna medborgarna. En unionsstat som tillämpar konventionen på ett visst
växtsläkte eller en viss växtart får nämligen enligt 1978 års konventionstext begränsa rätten att få skydd till medborgare i de unionsstater som
tillämpar konventionen på detta växtsläkte eller denna växtart och till fysiska och juridiska personer som har hemvist eller säte i någon av dessa stater (art. 33). Enligt konventionen i dess ursprungliga lydelse får en unionsstat göra sådan avvikelse från principen om nationell behandling
endast såvitt gäller ett växtsläkte eller en växtart som inte finns upptagen på den till konventionen fogade listan (art. 4.4). När Sverige skall tillträda 1978 års konventionstext uppkommer enligt
promemorian frågan om Sverige för skydd bör kräva reciprocitet, dvs. ge rättssubjekt i andra unionsstater möjlighet att få skydd i Sverige endast för växtsläkten och växtarter där skydd kan erhållas i vederbörande sökandes hemland. Motsvarande fråga uppkom redan när Sverige skulle tillträda växtförädlarrättskonventionen i dess ursprungliga lydelse. Föredragande departementschefen ansåg då att reciprocitet inte borde krävas. Han anförde att, om en växtart som int? fanns på listan hade inordnats i det
svenska systemet, det inte borde krävas att svenska förädlare åtnjöt skydd
för samma art i en främmande stat för att förädlare från denna stat skulle kunna få rättsskydd för sorter inom arten här i landet (prop. 1971:40 s. 91). Något allmänt krav på reciprocitet ställs därför inte upp i 2 § växtförädlarrättslagen, som behandlar möjligheten för förädlare i annan konventionsstat att få skydd i Sverige.
Genom att listan över de växtsläkten för vilka skydd obligatoriskt mäste
ges i unionsstaterna har slopats föreligger risk för att olika unionsstater
kommer att skydda olika växtsläkten och växtarter. En sådan utveckling är sannolik särskilt med hänsyn till att stater frår. områden med olika
klimat kommer att tillhöra unionen. Enligt promeraorian synes det dock inte finnas någon anledning att gå ifrån det ställningstagande som gjordes när växtförädlarrättslagen antogs. Sverige bör därför enligt promemorian inte utnyttja möjligheten att kräva reciprocitet i det avseende som nu behandlas. I promemorian uttalas emellertid att det finns anledning att pånytt ta upp frågan, om det skulle visa sig att andra stater kommer att ställa
krav på reciprocitet när det gäller svenska sökande. Reciprocitetsfrågan har inte berörts av någon remissinstans. För egen del instämmer jag i vad som har anförts i promemorian i denna fråga. Jag
anser sålunda att Sverige inte bör utnyttja möjligheten att kräva reciproci-
tet när det gäller de växtsläkten och växtarter för vilka skydd kan erhållas.
Nyhetskravet |
Genom 1978 års revision har innebörden av nyhetskravet ändrats i två avseenden. Enligt konventionen i dess ursprungliga lydelse får registrering av en växtsort inte ske, om sorten med samtycke av förädlaren eller dennes rättsinnehavare har utbjudits eller yrkesmässigt försälts I annan stat än den där registrering söks sedan mer än fyra år före dagen för ansökningen. Motsvarande bestämmelse finns i 3 § tredje stycket växtför-
ädlarrättslagen. 1978 års konventionstext gör skillnad mellan å ena sidan
vin, skogsträd, fruktträd och prydnadsträd (däri inbegripet deras grundstammar) och å andra sidan andra växtarter (art. 6.1.b.ii). Beträffande
förstnämnda grupp har fyraårsfristen förlängts till sex år, medan fristen är
oförändrad för övriga växtarter. I promemorian föreslås att den svenska
lagstiftningen anpassas till konventionen på denna punkt.
Promemorians förslag till förlängning av fyraårsfristen har inte berörts
av någon remissinstans. Om Sverige skall tillträda 1978 års konventionstext, måste fyraårsfristen
i 3 § tredje stycket växtförädlarrättslagen förlängas för vin, skogsträd, fruktträd och prydnadsträd (däri inbegripet deras grundstammar). Jag kan för egen del inte finna att en sådan förlängning skulle ge upphov till några svårigheter för svensk del.
Enligt konventionen i dess ursprungliga lydelse innebär nyhetskravet
också att en växtsort för att få skydd i en unionsstat inte får med samtycke
av förädlaren eller dennes rättsinnehavare ha utbjudits eller yrkesmässigt
försålts i denna stat före ansökningsdagen. Konventionens reglering har på denna punkt ändrats genom 1978 års konventionstext så att en unionsstat i sin nationella lagstiftning får medge att skydd erhålls, trots att sorten har före ansökningsdagen utbjudits eller sålts i denna stat sedan högst ett år före ansökningsdagen (s.k. period of grace). Denna ändring gjordes som tidigare har nämnts för att tillgodose önskemål från främst USA, vars
lagstiftning innehåller en sådan reglering. Det finns enligt promemorian
inte någon anledning att i svensk rätt mjuka upp nyhetskravet på detta sätt. - I promemorian uttalas att den nu behandlade ändringen i konventionen
därför inte bör föranleda någon ändring i den svenska lagstiftningen.
Inte heller denna fråga har behandlats av remissinstanserna. Jag ansluter mig till promemorians förslag även i detta avseende. Jag föreslår därför att
någon ändring av nyhetskravet inte görs i svensk rätt.
Sortbenämningar
1978 års revision innebär också att regleringen i art. 13 beträffande sortbenämningar har ändrats. Dessa ändringar skall här behandlas i endast ett avseende. Enligt den ursprungliga konventionstexten får sortbenäm-
ningen inte bestå av enbart siffror. Enligt 1978 års konventionstext är
däremot en sortbenämning som består av enbart siffror tillåten, om detta är
allmänt tillämpad praxis för att beteckna sorter. I 8§ andra stycket växtförädlarrättslagen föreskrivs att en sortbenäm-
ning inte får godtas om den består av enbart siffror. I tredje stycket ges
emellertid regeringen möjlighet att under förutsättning av ömsesidighet
förordna att sortbenämningar, som har registrerats eller sökts registrerade
i cn främmande stat, skall utan hinder av vad nyss har sagts registreras i
Sverige, om det inte föreligger synnerliga skäl mot detta. En föreskrift av denna innebörd finns i 13 § växtförädlarrättskungörelsen.
Det kan enligt promemorian inte anses vara fast praxis i Sverige att
beteckna växtsorter med en sortbenämning som består av enbart siffror. Däremot förekommer sådan praxis i en del andra konventionsstater när det
gäller majs och vissa grundstammar till vin och fruktträd. Regleringen i
138 växtförädlarrättskungörelsen ger visserligen statens växtsortnämnd tillräckliga möjligheter att godta en sortbenämning som består enbart av siffror, om benämningen avser en sort beträffande vilken sådan praxis
föreligger utomlands och benämningen har tidigare registrerats eller sökts registrerad i annan konventionsstat än Sverige. Skulle däremot en benäm-
ning inte ha tidigare registrerats eller sökts registrerad för sorten utom-
lands, ger gällande rätt inte statens växtsortnämnd någon möjlighet att registrera en sortbenämning som består av enbart siffror även om det utomlands är fast praxis att beteckna sorten på detta sätt. Det synes
visserligen inte föreligga anledning att uppmuntra utnyttjandet av sortbe-
nämningar som består av enbart siffror. För att svensk rätt skall överensstämma med den reviderade konventionstexten torde det dock enligt pro-
sortnämnden får godta en sortbenämning som består av enbart siffror, om
det är fast praxis att beteckna sorten på detta sätt. Denna fråga berörs i ett av remissyttrandena. Statens växtsortnämnd
anför att det inte är praxis i Sverige att beteckna växtsorter med en
sortbenämning som består av enbart siffror. Enligt nämnden är dylik
praxis utomlands begränsad till majs, sorghum och grundstammar av fruktträd, och införandet av den föreslagna regeln skulle därför i praktiken komma att avse endast sorter av dessa två arter samt vissa grundstammar. Nämnden framhåller vidare att tillämpningen av regeln blir än snävare, eftersom redan enligt gällande rätt en sådan sortbenämning skulle godtas om den förut har godkänts i ett annat land. Nämnden anför att den
föreslagna regeln skulle bli tillämplig endast i sådana fall då ansökan om
växtförädlarrätt görs i Sverige som första land i fråga om en sort av dessa två mindre vanligt förekommande växtslag eller i fråga om vissa grund-
stammar. Nämnden tillstyrker dock förslaget, även om den föreslagna regeln enligt nämnden kommer att få ingen celler ringa betydelse. Jag instämmer i vad statens växtsortnämnd har anfört rörande de fall i
vilka den föreslagna regeln skulle bli tillämplig. Som nämnden har påpekat. skulle denna regel få ringa praktisk betydelse. Den föreslagna ändringen torde dock vara nödvändig för att få överensstämmelse mellan svensk rätt och den reviderade konventionstexten. Jag föreslår därför att 8§ växtför-
ädlarrättslagen ändras i enlighet med vad som föreslås i promemorian.
Handlingar och material i ansökningsärenden
I promemorian anförs också att 1978 ärs konventionsrevision föranleder
en ändring i 8§ andra stycket 2 växtförädlarrättskungörelsen, I denna
bestämmelse föreskrivs att sökanden för att komma i åtnjutande av priori-
tet skall inom viss frist ge in de ytterligare handlingar och det material som
Prop. 1981/82: 136 [AS te
behövs för prövningen av prioritetsfrågan. Bestämmelsen grundas på konventionens artikel 12.3. Denna artikel har ändrats i 1978 års konventionstext. I fråga om ändringens innebörd och skälet för denna hänvisas till avsnitt 2.2. I promemorian föreslås motsvarande ändring i 88 andra
bruksdepartementet vill jag uttala att avsikten är att motsvarande ändring skall göras i 8§ andra stycket växtförädlarrättskungörelsen. Växtsortnämnden bör nämligen ges möjlighet att omgående kräva in de ytterligare handlingar och det material som behövs när den prioritetsgrundande ansökningen har återkallats eller avslagits.
5.2 Skyddstidens längd
Frågan om skyddstidens längd berörs inte av 1978 års revision av växtförädlarrättskonventionen. Denna fråga har emellertid aktualiserats av W Weibull AB och Svalöf AB, som i en gemensam skrivelse till statens växtsortnämnd hemställt att skyddstiden för alla jordbruks- och trädgårds-
växter förlängs till 20 år.
Enligt växtförädlarrättslagen kan växtförädlarrätt upprätthållas under högst 15 år. För vin, fruktträd och deras grundstammar. skogsträd och prydnadsträd är den längsta skyddstiden dock 18 år. Skyddstiden räknas
från ingången av året efter det då beslutet om registrering av sorten vann
laga kraft. De skyddstider som anges i växtförädlarrättslagen är desamma som de minimitider som föreskrivs i konventionen.
En undersökning av gällande rätt i övriga unionsstater visar emellertid att de flesta unionsstaterna har skyddstider som är längre än de som gäller i
Sverige. Danmark, som tidigare har haft samma skyddstider som Sverige,
har år 1981 genomfört vissa förlängningar. Där gäller numera en 20-årig skyddstid för växtsorter med sexuell förökning. För plantor med vegetativ
förökning tillämpas i Danmark en 15-årig skyddstid utom såvitt gäller
potatis, som har en 25-årig skyddstid, och såvitt gäller skogsträd. fruktträd och prydnadsväxter, för vilka skyddstiden är 18 år. I. Belgien, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Nederländerna och Schweiz tillämpas för lantbruksväxter, köksväxter och prydnadsväxter en 20-årig skyddstid. Fruktträd och skogsträd samt humle och potatis har 1 dessa länder en 25-
årig skyddstid. För bärbuskar gäller en 20-årig eller i vissa fall en 25-årig
skyddstid. I Storbritannien gäller som huvudregel en 15-årig skyddstid,
men ctt 25-årigt skydd:tillämpas för fruktträd och skogsträd och ett 20-årigt
för vissa bärbuskar och prydnadsväxter. I Italien gäller också som huvud-
regel en skyddstid på 15 år, men för vin, skogsträd och fruktträd tillämpas en 30-årig skyddstid. I USA gäller förhållandevis korta skyddstider, för
växtsorter med vegetativ förökning 17 år från ansökningsdagen och för
växter med sexuell förökning 18 år från beslutet att meddela skydd.
När växtförädlarrättslagen infördes diskuterades skyddstidens längd in-
Prop. 1981/82: 136 . 24
gående. I det utredningsförslag som låg till grund för lagstiftningen angavs
skyddstiden i växtförädlarrättslagen till 15 år eller. såvitt gäller fruktträd, skogsträd, prydnadsträd och vin, 18 år. Utredningen föreslog emellertid att regeringen skulle bemyndigas att i fråga om visst växtsläkte eller viss växtart förordna om längre skyddstid, dock högst 25 år. Slutligen föreslog
utredningen att regeringen med stöd av detta bemyndigande skulle i växtförädlarrättskungörelsen generellt utöka skyddstiderna för fruktträd, prydnadsträd, vin och potatis till 25 år samt för övriga växtarter till 20 år.
I propositionen anförde föredragande departementschefen att för
skyddstiderna 20 resp. 25 år talade att dessa tider gällde i Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland och Nederländerna. Emellertid hade utredningen enligt hans mening inte anfört övertygande belägg för att skyddstiderna i Sverige borde vara längre än de 15 resp. 18 år som konventionen krävde som minimum. Han betonade att man borde iaktta stor försiktighet när det gällde att införa en helt ny immaterialrättslig ensamrätt och inte göra denna rätt mera vidsträckt än vad som bedömdes som oundgängligen
tider måste enligt hans mening vägas önskemålen från allmän synpunkt att förädlingsresultaten inom rimlig tid ställdes till allmänhetens fria förfogande. Han ansåg att man inte kunde helt bortse från att förhållandevis
begränsade skyddstider kunde stimulera företagen att relativt snabbt få fram nya skyddsvärda sorter. Av dessa skäl föreslog han att skyddstiderna skulle bestämmas i enlighet med konventionens minimikrav. Han tillade emellertid att frågan om skyddstidens längd borde kunna omprövas då erfarenhet hade vunnits av hur systemet verkade. Om enhetliga längre
tider skulle komma att rekommenderas på ett internationellt plan, var detta enligt hans mening en omständighet som måste tillmätas stor vikt (prop. 1971: 40 s. 79). Några internationella rekommendationer om en enhetlig skyddstid har inte antagits. Av vad som har anförts i det föregående framgår emellertid
att de flesta av UPOV:s medlemsstater tillämpar längre skyddstider än Sverige. I allmänhet gäller en skyddstid på 25 år för fruktträd och skogsträd och en 20-årig skyddstid för övriga växtsläkten och växtarter. Dessa
skyddstider har alltså bedömts skäliga i de flesta unionsstater. I promemorian föreslås att skyddstiden bestäms till 20 år för alla växtsläkten och växtarter. Promemorians förslag har uttryckligen tillstyrkts av
Svea hovrätt, statens växtsortnämnd, Lantbrukarnas riksförbund (LRF).
Svenska lantmännens riksförbund (SLR), W Weibull AB och Trädgärds-
näringens riksförbund (TRF). Statens växtsortnämnd påpekar särskilt att ett flertal av UPOV:s medlemsstater har en längre skyddstid än den mini-
mitid på 15 år som konventionen föreskriver och att Sverige även efter den
föreslagna förlängningen av skyddstiden till 20 år torde komma att tillhöra de länder som tillämpar den kortaste skyddstiden.
Näringsfrihetsombudsmannen (NO) ställer sig däremot tveksam till för-
Prop. 1981/82: 136 [NS in
slaget i denna del. Han uttalar att den föreslagna förlängningen av skyddstiden förefaller omotiverad i ett läge där man nationellt och internationellt ökar ansträngningarna för att motverka olika former av konkurrensbe-
gränsning. NO hänvisar också till det tidigare omnämnda yttrandet av
föredragande departementschefen i prop. 1971:40 s. 79 och påpekar att några internationella rekommendationer om förlängning av skyddstiderna inte har antagits.
För egen del vill jag anföra följande.
När skyddstidens längd skall bestämmas bör enligt min mening utgångs-
punkten vara att tiden skall vara så lång att förädlaren är i stånd att under
normala förhållanden få igen sina kostnader för utveckling av den nya sorten och därjämte en skälig vinst för sitt förädlingsarbete. Skyddstiden bör å andra sidan inte vara längre än vad som är nödvändigt för att uppnå detta syfte. För de flesta sorter för vilka skydd söks i Sverige torde de skyddstider som nu gäller vara tillräckliga. Man kan emellertid inte bortse
ifrån att skyddstiderna ibland är otillräckliga. Vissa sorter har stort värde för folkhushållet under lång tid, 20 år eller därutöver. Det är dyrbart för
förädlarna att vidmakthålla en sort. När det gäller vissa arter krävs nämligen stort arbete för att kontinuerligt ta fram nytt förökningsmaterial av den sort för vilken växtförädlarrätt har beviljats. För att en förädlare skall ha ekonomiskt intresse av att upprätthålla en sort under längre tid måste han därför få intäkter som täcker hans kostnader för att upprätthålla sorten.
Vad som nu har sagts gäller t. ex. i hög grad en för folkhushållet så viktig
växtart som potatis. Mot bakgrund härav torde en viss förlängning av de
nu gällande skyddstiderna vara motiverad.
Det allmänna intresset att ge förädlarna ekonomiskt utbyte av att upprätthålla växtsorter som är värdefulla för folkhushållet är givetvis störst när det gäller lantbruksväxter. Jag anser att en förlängning av skyddstiden för dessa växter från 15 år till vad som i allmänhet gäller för dessa växtarter i UPOV:s medlemsstater, 20 år, är påkallad. Även om behovet av en förlängning inte är lika stort när det gäller trädgårdsväxter, finns det enligt min mening inte skäl att ha en kortare skyddstid för dessa växter än för lantbruksväxter. Träd och vin har redan i gällande rätt en längre skyddstid
än övriga växtarter, 18 år. Detta beror på att det vanligen tar lång tid att
framställa förökningsmaterial av träd. I övriga unionsstater är skyddstiden för träd och vin i fegel 25 år. En förlängning av skyddstiden bör dock göras med viss försiktighet. Enligt min mening måste en skyddstid på 20 år även för träd och vin ge förädlarna ett rimligt skydd.
På grund av vad sålunda har anförts föreslår jag att skyddstiden bestäms
till 20 år för alla växtsläkten och växtarter.
Vid en förlängning av skyddstiden uppkommer frågan hur man bör behandla växtsorter, för vilka beslut om registrering har meddelats före
lagändringens ikraftträdande. När giltighetstiden för patent år 1978 törlängdes från 17 till 20 år infördes särskilda övergångsbestämmelser. Den
längre giltighetstiden kom i princip att gälla beträffande redan meddelade patent. Det ansågs emellertid att en förlängning av patenttiden kunde vara
obillig mot licenstagare, vars licens endast sträckte sig till utgången av den
kortare giltighetstiden, eller mot annan som hade vidtagit väsentliga åtgärder för att utnyttja den patentskyddade uppfinningen sedan patenttiden hade gått ut. På grund härav föreskrevs att den längre patenttiden skulle gälla endast i fråga om patent för vilka vid lagändringens ikraftträdande
återstod minst fem år av den kortare giltighetstiden. Detta ansågs utgöra en rimlig avvägning som gav berörda parter tid att anpassa sig till det nya rättsläget.
Även vid cen förlängning av skyddstiden i växtförädlarrättslagen bör beaktas behovet att ge berörda parter en skälig anpassningstid. Det är
och att beslut om registrering av skydd för nya sorter inte började meddelas förrän under år 1972. Man torde kunna utgå från att de föreslagna
lagändringarna träder i kraft under år 1982. Eftersom skyddstidens längd räknas från ingången av året efter det då beslutet om registrering vann laga
kraft, återstår sålunda vid ikraftträdandet minst fem år av skyddstiden
även för de först registrerade växtsorterna. För vissa äldre sorter meddelades visserligen beslut om registrering redan år 1971. För dessa sorter
kvarstår sålunda vid ikraftträdandet minst fyra år. I promemorian anförs att någon övergångsreglering inte behövs beträffande förlängningen av
skyddstiden. Denna fråga har inte berörts under remissbehandlingen.
Jag instämmer i vad som anförs i promemorian på denna punkt. Någon övergångsreglering beträffande förlängningen av skyddstiden behövs inte enligt min mening. Jag föreslår därför att förlängningen av skyddstiden till 20 år skall gälla även för sådana växtsorter för vilka växtförädlarrätt har beviljats innan lagändringen träder i kraft.
5.3¶Ändringar av konstitutionella skäl
Som tidigare nämnts (avsnitt 2.1) har regeringen bemyndigats att i vissa avseenden reglera växtförädlarrättslagens tillämpningsområde. Detta är fallet när det gäller växtförädlarrättens objekt, dvs. vilka växtsorter som kan skyddas, och rättens subjekt. dvs. vem som kan få växtförädlarrätt.
I fråga om växtförädlarrättens objekt föreskrivs sålunda i I $ växtförädlarrättslagen att lagen är tillämplig på växtsorter tillhörande sådant växtsläkte eller sådan växtart som regeringen bestämmer. Dessa växtsläkten och växtarter anges i en bilaga till växtförädlarrättskungörelsen. Bilagan omfattar f. n. 93 släkten och arter. :
I promemorian anförs att det inte torde vara förenligt med kraven på
lagform i 8 kap. 2§ regeringsformen att låta regeringen avgränsa växtföräd-
larrättslagens tillämpningsområde i ett så väsentligt avseende. Växtföräd-
larrättens objekt bör därför enligt promemorian regleras direkt i lagen. Detta innebär enligt promemorian att bilagan bör flyttas från kungörelsen till lagen.
Promemorians förslag i detta avseende har kritiserats under remissbehandlingen. Svea hovrätt anför sålunda att bestämmelserna i 8 kap. 2§ regeringsformen inrymmer svåra tolkningsfrågor, varför en närmare analys hade varit önskvärd liksom synpunkter på de praktiska konsekvenscrna av förslaget. Hovrätten framhåller att förteckningen över skyddade växtarter kan väntas bli föremål för ändringar även i framtiden. Vidare kan enligt hovrätten förutses att smärre korrigeringar kan behöva göras i för-
teckningen, bl.a. beträffande latinska namn på arter. Även statens växtsortnämnd, lantbruksstyrelsen, statens utsädeskontroll och Svenska patentombudsföreningen har liknande synpunkter.
För egen del vill jag först uttala att jag har förståelse för vad vissa
remissinstanser har påpekat om att den föreslagna ordningen ter sig mindre
smidig än den nuvarande. Jag instämmer emellertid i vad som har anförts i
promemorian om att det inte är förenligt med kraven på lagform i 8 kap. 28
regeringsformen att låta regeringen avgränsa lagstiftningens tillämpnings-
område i ett så väsentligt avseende som när det gäller vilka växtsorter som skall skyddas. Jag har också kommit till slutsatsen att det inte är möjligt att
avgränsa lagstiftningens tillämpningsområde genom någon allmän beskrivning av de växtsorter som skall skyddas. Olägenheterna av att ha förteckningen i lagen bör inte heiler överdrivas. Bilagan till kungörelsen har
ändrats endast vid två tillfällen sedan år 1971. Sammanfattningsvis anser jag alltså att växtförädlarrättens objekt måste
regleras direkt i växtförädlarrättslagen genom att bilagan flyttas från kungörelsen till lagen.
Växtförädlarrättens subjekt
Växtförädlarrättslagen innehåller också vissa begränsningar när det gäl-
ler växtförädlarrättens subjekt. Sådan rätt kan erhållas av förädlare som
har framställt en växtsort i Sverige eller av deras rättsinnehavare. Beträffande sorter som har framställts utomlands får sådan rätt förvärvas av den som är svensk medborgare eller'har hemvist i Sverige eller av sådan förädlares rättsinnehavare (2 § första och andra styckena). Någon ändring i dessa bestämmelser behövs inte av konstitutionella skäl.
Regeringen har emellertid i lagen bemyndigats att under vissa förutsäv ningar förordna att växtförädlarrätt får förvärvas för sorter som har framställts utomlands av annan än den som är svensk medborgare eller har
hemvist i Sverige. Sådant förordnande får enligt lagen meddelas i den mån
det är nödvändigt för att Sverige skall uppfylla sina förpliktelser enligt en överenskommelse med annan stat. Förordnande får också meddelas i annat fall under förutsättning av ömsesidighet eller om det är av betydande
allmänt intresse (2§ tredje stycket). Förordnanden i detta avseende finns i 28 växtförädlarrättskungörelsen. Enligt kungörelsen får sålunda växtförädlarrätt förvärvas också av förädlare som har framställt cn växtsort i en främmande stat som är ansluten till 1961 års växtförädlarrättskonvention eller av deras rättsinnehavare. Enligt kungörelsen får växtförädlarrätt vidare förvärvas av förädlare som är medborgare i eller har hemvist i en konventionsstat och som i annat fall har framställt en växtsort utomlands.
Detsamma gäller beträffande sådana förädlares rättsinnehavare. Något
förordnande i de övriga fall som anges i 2 § tredje stycket växtförädlarrättslagen har inte meddelats.
I promemorian anförs att det inte heller torde vara förenligt med reglerna
i regeringsformen om normgivningskompetensen att till regeringen delegera rätten att avgränsa lagens tillämpningsområde när det gäller växtföräd-
larrättens subjekt. Också i detta hänseende mäste enligt promemorian en
reglering ske i lag. I promemorian föreslås därför att bemyndigandena i 28 tredje stycket växtförädlarrättslagen upphävs och att de bestämmelser
däremot enligt promemorian inte anses lämpligt att i lagen ta upp direkt tillämpliga regler som svarar mot det nuvarande bemyndigandet för regeringen att förordna om att växtföorädlarrätt får meddelas i andra fall under förutsättning av ömsesidighet eller om det är av betydande allmänt intres-
se. Promemorians förslag att de nuvarande bemyndigandena i 2 8 tredje stycket växtförädlarrättslagen till viss det skall ersättas av en direkt till-
lämplig lagbestämmelse genom att de bestämmelser som f.n. finns i 2 § växtförädlarrättskungörelsen flyttas tull växtförädlarrättslagen har inte mött några invändningar under remissbehandlingen. Jag delar den uppfattning som framförs i promemorian att växtförädlarrättens subjekt måste regleras i lag. Jag godtar också promemorieförslaget på denna punkt.
Att förslaget i promemorian i övrigt saknar motsvarighet till nuvarande 2 § tredje stycket växtförädlarrättslagen har emellertid kritiserats av flera remissinstanser. .
Svea hovrätt anför sålunda att det nuvarande bemyndigandet i 2§ tredje
stycket växtförädlarrättslagen avser sorter som har framställts av utländs-
tionen. Hovrätten påpekar att enligt uttalande av departementschefen vid lagens tillkomst regeringens dispensrätt är begränsad till att avse endast sorter som har stort intresse för svensk växtodling och konsumtion (prop.
1971:40 s. 91). Hovrätten anser att med denna begränsning, som bör klart anges i lagen, det skulle kunna hävdas att ett bemyndigande för regeringen
att ge dispens är att bedöma som en verkställighetsföreskrift enligt 8 kap. 13§ regeringsformen. Spörsmålet bör enligt hovrättens mening övervägas ytterligare.
Statens växtsortnämnd, Lantbrukarnas riksförbund och Svenska lant-
männens riksförbund anser att man i promemorian inte tillräckligt har uppmärksammat önskvärdheten av att kunna utbyta förädlingsmaterial med länder som av olika skäl inte har anslutit sig till konventionen. Växtsortnämnden har tillagt att det f.n. föreligger nio ansökningar om registrering av pelargoner, som har framställts i Tyska Demokratiska Republiken,
vilka ansökningar kan beviljas skydd endast efter dispens med stöd av
bestämmelsen om betydande allmänt intresse.
Med anledning av denna kritik vill jag för egen del anföra följande. I den nu gällande bestämmelsen i 2 § tredje stycket växtförädlarrättslagen bemyndigas regeringen att meddela förordnande om växtförädlarrätt under förutsättning av ömsesidighet eller om det är av betydande allmänt intresse. Promemorians förslag innebär att denna möjlighet skulle falla bort.
Såsom flera remissinstanser har framhållit skulle emellertid promemorieförslaget i denna del medföra en försämring för svenska intressen i förhåflande till vad som nu gäller. Det kan nämligen tänkas uppkomma fall
där en utländsk förädlare utan anknytning till någon konventionsstat inte
vill ställa en växtsort till svenska odlares förfogande, om han inte får växtförädlarrätt här i landet. Om det skulle vara fråga om en sort som är av stort intresse för svensk folkförsörjning eller för den svenska växtodlingen, skulle icke obetydliga nackdelar kunna uppstå för värt land. Det är
därför enligt min mening i hög grad önskvärt att även i framtiden ha en ordning som gör det möjligt för utländska förädlare att i sådana fall få
växtförädlarrätt i Sverige.
Enligt min mening bör det åsyftade resultatet kunna uppnås genom att det nuvarande bemyndigandet också i det nu berörda hänseendet ersätts
med en direkt tillämplig lagregel. Såsom har anförts i promemorian kan det
dock inte anses lämpligt att ge denna regel ett innehåll som helt svarar mot det nuvarande bemyndigandet för regeringen att förordna om att växtförädlarrätt får meddelas under förutsättning av ömsesidighet eller om det är av betydande allmänt intresse. En direkt tillämplig lagregel bör nämligen klarare ange under vilka förutsättningar som den får tillämpas. Jag förordar därför att regeln ges den utformningen att växtförädlarrätt får förvärvas i de nu avsedda fallen, om det är av betydande intresse för svensk folkförsörjning eller för den svenska växtodlingen. Det fär sedan i vanlig ordning ankomma på den rättstillämpande myndigheten att pröva om dessa förutsättningar är uppfyllda. Med hänsyn till karaktären av denna prövning bör den ankomma på regeringen.
Prioritet
Den som söker skydd i Sverige kan under vissa förutsättningar få prioritet från en tidigare ansökan i annan stat. Regeringen har i 5 8 växtförädlarrättslagen bemyndigats att förordna att ansökan om skydd för en växtsort, som tidigare har angetts i ansökan om skydd It utlandet, skall när det gäller kravet på nyhet anses gjord samtidigt med den utländska ansökningen, om
sökanden begär det. I ett sådant förordnande skall de närmare villkoren för prioritet anges.
Växtförädlarrättslagen innehåller sålunda i sin nuvarande lydelse inte några bestämmelser om villkoren för att någon skall få åtnjuta prioritet, frånsett förutsättningen att prioritet får grundas endast på cen tidigare ansökan om skydd utomlands. I stället bemyndigas regeringen i lagen att föreskriva villkoren för prioritet. Dessa villkor finns f.n. i växtförädlarrättskungörelsen. De grundläggande villkoren för prioritet är viktiga materiellrättsliga regler. I promemorian anförs att sådana regler enligt den nya
ten om den tid inom vilken prioritet får åtnjutas och bestämmelserna om vilka tidigare ansökningar som får utgöra grund för prioritet föras över från
ningar bör emellertid enligt promemorian:liksom hittills kunna regleras i växtförädlarrättskungörelsen.
Promemorians förslag i detta avseende har inte berörts av remissinstanserna. Jag instämmer i att de grundläggande villkoren för prioritet är viktiga materiellrättsliga regler och att sådana regler enligt regeringsformen skall anges i lag. Jag anser därför att promemorians förslag till lagändringar på denna punkt bör genomföras. Föreskriften om den tid inom vilken prioritet får åtnjutas och bestämmelserna om vilka tidigare ansök-
larrättskungörelsen till växtförädlarrättslagen. Jag delar den uppfattning som har kommit till uttryck i promemorian att övriga förutsättningar för prioritet liksom hittills bör kunna regleras i växtförädlarrättskungörelsen.
6 Upprättat lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392).
Förslaget bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 4.
7¶Specialmotivering
I denna paragraf anges växtförädlarrättens objekt, dvs. vilka växtsorter som kan skyddas. I paragrafens nu gällande lydelse föreskrivs att lagen är tillämplig på växtsort tillhörande sådant växtsläkte eller sådan växtart som regeringen bestämmer. I en bilaga till växtförädlarrättskungörelsen anges dessa växtsläkten och växtarter.
Av de skäl som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.3) bör avgränsningen av växtförädlarrättens objekt anges i själva lagen. I paragra-
fen föreskrivs därför att lagen är tillämplig på växtsorter som tillhör de
växtsläkten eller växtarter som anges i bilaga till lagen. Bilagan flyttas alltså från kungörelsen till lagen.
I bilagan har gjorts vissa ändringar i enlighet med förslag från statens
växtsortnämnd. Sålunda har under en ny rubrik ”skogsträd” tagits upp
växtsläktet Salix, vilket omfattar pil. vide och sälg. Dessa växtarter bedöms kunna användas för energiproduktion i form av s.k. energiskogar. Vidare har sojaböna, som f.n. är upptagen under rubriken ”jordbruks-
växter”, tagits in även under rubriken trädgårdsväxter”. Slutligen har
gjorts några korrigeringar av namngivningen på vissa arter som redan är
upptagna i bilagan.
28 I denna paragraf anges växtförädlarrättens subjekt, dvs. vem som kan få
växtförädlarrätt.
Växtförädlarrätt kan enligt paragrafen erhållas av förädlare som har framställt en växtsort i Sverige eller av deras rättsinnehavare. Beträffande sort som har framställts utomlands får sådan rätt förvärvas av den som är
svensk medborgare eller har hemvist i Sverige eller av sådan förädlares
rättsinnehavare (2 § första och andra styckena). Dessa bestämmelser har inte ändrats.
Regeringen har i tredje stycket bemyndigats att under vissa förutsätt-
ställts utomlands av annan än den som är svensk medborgare elter har hemvist i Sverige. Sådant förordnande får meddelas i den mån det är nödvändigt för att Sverige skall uppfylla sina förpliktelser enligt överenskommelser med andra stater. Förordnande får också meddelas i andra fall under förutsättning av ömsesidighet eller om det är av betydande allmänt intresse. Förordnande i detta avseende finns i 2 § växtförädlarrättskungö-
relsen. Växtförädlarrätt får sålunda förvärvas också av förädlare som har
framställt en växtsort i en främmande stat som är ansluten till 1961 års
växtförädlarrättskonvention eller av deras rättsinnehavare. Sådan rätt får
vidare förvärvas av förädlare som är medborgare i eller har hemvist i en konventionsstat och som i annat fall har framställt en växtsort utomlands
I paragrafen har som ett nytt tredje stycke tagits in bestämmelser om att växtförädlarrätt under vissa förutsättningar får förvärvas i två fall, utöver
vad som anges i första och andra styckena. Växtförädlarrät får enligt det
ädlarrätt förvärvas av förädlare som är medborgare eller har hemvist i en sådan stat och som i annat fall än som nyss sagts har framställt en växtsort utomlands eller av sådana förädlares rättsinnehavare. En stat kan vara
ansluten till växtförädlarrättskonventionen antingen i dess lydelse enligt 1961 års text och 1972 års tilläggsakt eller i dess lydelse enligt 1978 ärs konventionstext.
Vidare har i paragrafen som ett nytt fjärde stycke tagits in en bestämmel-
få växtförädlarrätt i Sverige även i fall som inte omfattas av första, andra eller tredje stycket. Som förutsättning gäller att regeringen i ett enskilt fall finner att det är av betydande intresse för svensk folkförsörjning eller för
den svenska växtodlingen. Denna bestämmelse bör tillämpas restriktivt. Det torde t.ex. vara uteslutet att tillämpa bestämmelsen på prydnads-
växter.
3§
I denna paragraf regleras de allmänna förutsättningarna för att skydd skall kunna meddelas för en växtsort. De grundläggande förutsättningarna
för skydd, att sorten skiljer sig från varje annan redan känd sort samt att
den är likformig och beständig. anges i paragrafens första stycke. I andra stycket regleras när en annan sort skall anses känd. Dessa stycken har inte
ändrats.
Enligt tredje stycket får registrering av en sort inte ske, om växtmaterial av sorten har förts i handeln på visst sätt före registreringsansökningen.
Registrering får sålunda inte ske, om växtmaterial av sorten med samtycke av förädlaren eller dennes rättsinnehavare yrkesmässigt har förts i handeln i Sverige före dagen för registreringsansökningen. Registrering får inte
heller ske om växtmaterial på sådant sätt har förts i handeln utomlands mer än fyra år före dagen för registreringsansökningen. Av skäl som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.1) görs i den nya texten skillnad mellan å ena sidan vin, fruktträd, skogsträd, prydnadsträd och deras
grundstammar och å andra sidan andra växtarter. Beträffande förstnämnda
grupp har fyraårsfristen förlängts till sex år, medan fristen är oförändrad för övriga växtarter.
Statens utsädeskontroll (SUK) föreslår en redaktionell ändring i fråga
om nyhetskravet i första stycket 1. För att uppnå en mer exakt överens-
stämmelse med konventionens artikel 6.1.a bör punkten enligt SUK ges
följande avfattning: ”genom ett eller flera viktiga kännetecken tydligt skiljer sig från annan sort som blivit känd före dagen för registreringsan-
sökningen”. SUK anför att effekten av flera viktiga kännetecken kan
adderas och ge en tydlig skillnad, även om inte något av dem var för sig är
tillräckligt för att särskilja sorten.
I anledning av detta remissyttrande kan anföras följande. Det är visserligen riktigt att uttrycket ”ett eller flera viktiga kännetecken” används i konventionstexten (art. 6.1.a). Konventionstexten ändrades emellertid inte på denna punkt vid 1978 års revision och denna lydelse fanns sålunda
redan i 1961 års text på vilken den svenska lagstiftningen bygger. Därtill .
kommer att den föreslagna ändringen av lagtexten knappast löser det problem som SUK pekar på. Det har sålunda ansetts att nyhetskravet är uppfyllt om den nya sorten skiljer sig från tidigare kända sorter genom flera. kännetecken som visserligen inte var för sig är tillräckligt viktiga för att nyhetskravet skall anses uppfyllt men som tagna tillsammans visar att en tydlig skillnad föreligger mellan sorterna. Det är tveksamt om den av SUK föreslagna lagtexten ger uttryck för denna princip. SUK:s förslag skulle snarast leda till att nyhetskravet anses uppfyllt endast om varje kännetecken för sig är viktigt. Mot bakgrund härav har lagtexten inte ändrats på denna punkt.
5 § .
Denna paragraf innehåller bestämmelser om rätt att räkna prioritet från tidigare ansökan om växtförädlarrätt.
Paragrafen utgör en fullmaktsbestämmelse som ger regeringen rätt att bestämma under vilka förutsättningar en ansökan om registrering i Sverige av växtförädlarrätt för en växtsort som tidigare har angivits i ansökan om skydd i utlandet får åtnjuta prioritet från den utländska ansökningen. Av skäl som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.3) måste de grundläggande bestämmelserna om prioritet anges i själva lagen. Paragrafen innehåller därför i sin nya lydelse de grundläggande materiella villkoren för att prioritet skall få åtnjutas.
I första stycket första meningen regleras rätten att åtnjuta prioritet från tidigare ansökan om skydd i stat som är ansluten till växtförädlarrättskonventionen. Om en växtsort har angivits i en ansökan om skydd i en sådan stat och registrering av växtsorten söks i Sverige inom tolv månader från den dag då ansökningen gjordes i den främmande staten, skall ansökningen i Sverige anses gjord samtidigt med ansökningen i den främmande staten när det gäller kravet på nyhet (3 § första stycket 1 och tredje stycket). Som förutsättning för att prioritet skall få åtnjutas gäller att sökanden yrkar det.
I första stycket andra meningen behandlas möjligheten att grunda prioritet på en ansökan om skydd som inte avser en stat som är ansluten till växtförädlarrättskonventionen. Som förutsättning för att prioritet skall få åtnjutas i dylika fall krävs att motsvarande prioritet från svensk ansökan medges där den ifrågavarande ansökningen har gjorts. Vidare krävs att lagstiftningen där i huvudsak överensstämmer med konventionen. Vad som främst kommer i blickpunkten vid denna bedömning är reglerna om lika behandling av inhemska och utländska sökande.
För det fall att en ansökan om skydd för en växtsort görs i skilda länder, skall enligt konventionen (art. 12.1) tolvmånadersfristen för prioritet räknas från den dag då den första ansökningen gavs in. Enligt bestämmelsen skall ansökningsdagen inte räknas in i fristen. Någon motsvarande författningsbestämmelse finns inte i svensk rätt. En bestämmelse med denna innebörd har tagits in som en tredje mening i första stycket. | 3 Riksdagen 1981182. I saml. Nr 136
Prop. 1981/82: 136 : 34
Andra stycket första meningen innehåller ett bemyndigande för regeringen att föreskriva i vilken ordning prioritetsyrkande skall framställas
och vilka handlingar som skall ges in till stöd för yrkandet. Regeringen
bemyndigas att delegera rätten att utfärda föreskrifter i de nu nämnda
hänseendena. Enligt andra meningen får prioritet inte åtnjutas, om de
föreskrifter som har utfärdats med stöd av bemyndigandet inte iakttas.
8§
Denna paragraf innehåller bestämmelser om sortbenämningar. Enligt paragrafen i dess nu gällande lydelse får en sortbenämning inte godtas, om den består av enbart siffror. I 1978 års konventionstext före-
skrivs emellertid att en sortbenämning som består av enbart siffror är tillåten, om det är allmänt tillämpad praxis att beteckna sorten på detta sätt.
Som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.1) ger visserligen
13 § växtförädlarrättskungörelsen statens växtsortnämnd- möjligheter att godta en sortbenämning som består enbart av siffror. Detta gäller emellertid bara om benämningen avser. en sort beträffande vilken sådan praxis föreligger utomlands och benämningen har registrerats eller sökts registrerad för ifrågavarande växtsort i någon annan konventionsstat än Sverige. För att svensk rätt skall stå i full överensstämmelse med den revidera-
de konventionen har andra stycket 1 i förevarande paragraf ändrats så att en sortbenämning som består av enbart siffror får godtas, såvida det är fast praxis att beteckna den ifrågavarande sorten på detta sätt.
21 §
I denna paragraf regleras skyddstidens längd.
Enligt paragrafen i dess nu gällande lydelse kan växtförädlarrätt upprätthållas under 15 år räknat från ingången av året efter det då beslutet om
registrering vann laga kraft. Såvitt gäller vin, fruktträd och deras grund-
stammar, skogsträd och prydnadsträd kan växtförädlarrätten dock upprätthållas under 18 år från nämnda dag. Av skäl som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2) har skyddstiden förlängts till 20 år för
alla växtsläkten och växtarter.
Ikraftträdandebestämmelsen
Den föreslagna ändringen i 3 § måste träda i kraft samma dag som 1978 års konventionstext träder i kraft för Sveriges del. Det finns inte någon
anledning att låta övriga lagändringar träda i kraft vid annan tidpunkt. Det bör därför ankomma på regeringen att bestämma tidpunkten för
lagändringarnas ikraftträdande.
8 Hemställan
Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslaget till lag om
ändring i växtförädlarrättslagen (1971: 392).
9 Beslut
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
| Bilaga I
Internationell konvention för skydd av växtförädlingsprodukter
upprättad i Genéve den 2 december 1961, reviderad i
Genéeve den 10 november 1972 och den 23 oktober 1978
Convention Internationale pour la Protec- International Convention for the Protec-
tion des Obtentions Végétales tion of New Varieties of Plants
du 2 décembre 1961 of December 2, 1961,
revisée å Geneve le 10 novembre 1972 et le as revised at Geneva on November 10, 23 octobre 1978 1972, and on October 23, 1978
Table des Matieres Table of contents
Préambule Preamble Article premier: Objet de la Convention: con- Article 1: Purpose of the Convention;
stitution d'une Union; sigge de Constitution of a Union; Scat r Union of the Union
Article ta Formes de protection Article bo Forms of Protection Article Traitement national: récipro- Article a National Treatment: Reciproc-
cité ity Article Genres et especes botaniques Article Botanical Genera and Species
qui doivent ou peuvent étre Which Must or May be Pro-
protégés tected
Article Droits protégés; éiendue de la Article Rights Protected; Scope of
protection Protection
Article Conditions requises pour bé- Article Conditions Required for Pro-
'néficier de la protection tection Article Examen officiel des variétés; Article Official Examination of Varie-
protection provisoire ties; Provisional Protection Article 8: Durée de la protection Article Period of Protection Article 9: Limitation de lF'exercice des Article Restrictions in the Exercise of
droits protégés Rights Protected Article 10: Nullité et déchéance des droits Article 10: Nullity and Forfeiture of the
protégés Rights Protected Article 11: Libre choix de I' Etat de Article 11: Free Choice of the Member
'Union dans lequel la pre- State in Which the First Appli-
mieére demande est déposée; cation is Filed; Application in
demandes dans d'autres Etats Other Member States: Inde-
de F'Union: indépendance de pendence of Protection in Dif-
la protection dans différents ferent Member States
Etats de M' Union Article 12: Droit de priorité Article 12: - Right of Priority Article 13: Dénomination de Ia variété Article 13: Variety Denomination Article 14: Protection indépendante des Article 14: Protection Independent = of
mesures réglementant la pro- Measures Regulating Produc-
duction, Ile contröle et la com- tion, Certification and Market-
mercialisation ing
Article 15: Organes de I' Union Article 5: Organs of the Union Article 16: Composition du - Conseil; Article 16: Composition of the Council: - nombre de voix Votles
Article 17: Observateurs admis aux ré- Article 17: Obscrvers in Mcetings of the
unions du Conseil Council Article 8: Président et vice-présidents du Article 18: President and Vicce-Presidents '
Conscil of the Council Article 19: Sessions du Conseil Article 19: Sessions of the Council
Prop. 1981/82: 136 39 (Översättning)
Internationales Ubereinkommen zum Internationell konvention för skydd av Schutz von Pflanzenzächtungen växtförädlingsprodukter
vom 2. Dezember 1961, upprättad i Paris den 2 december 1961,
revidiert in Genf am 10. November 1972 reviderad I Geneve den I0 november 1972 und'am 23. Oktober 1978 och den 23 oktober 1978 :
Inhaltsverzeichnis Innehållsförteckning
Präambel Preambel
Artikel I: — Zweck des Ubereinkommens: Artikel 1: Konventionens ändamål: upp-
Bildung eines Verbands; Sitz rättandet av en union: unio-
des Verbands . nens säte Artikel 2: Schutzrechtsformen Artikel 2: Skyddsformer Artikel 3: Inländerbehandlung; Gegen- Artikel 3: Nationell behandling: recipro-
seitigkeit | citet Artikel 4: Botanische Gattungen und Ar- Artikel 4: Växtsläkten och växtarter som
ten, die geschätzt werden skall eller får skyddas mössen oder können
Artikel 5: Inhalt des - Schutzrechts: Artikel 5: Skyddade rättigheter: skyd-
Schutzumfang dets omfattning Artikel 6: Schutzvoraussetzungen Artikel 6: Villkor för skydd
Artikel 7: Amtliche Pröfung von Sorten, Artikel 7: Officiell prövning av sorter: | vorläufiger Schutz provisoriskt skydd
Artikel 8: Schutzdauer Artikel 8: Skyddstid Artikel 9: Beschränkungen in der Ausäö- Artikel 9: Begränsning i utövningen av
bung des Zächterrechts den skyddade rätten
Artikel 10: — Nichtigkeit und Aufhebung Artikel 10: Ogiltighet och upphävande av
des Zächterrechts skyddsrätten Artikel 11: Freie Wahl des Verbandstaats, Artikel 11: Fritt val av den unionsstat i
in dem die erste Anmeldung vilken första ansökan ges in:
eingercicht wird; Anmeldun- ansökningar i andra unions-
gen in anderen Verbandsstaa- stater: skyddets oberoende i
ten: — Unabhängigkeit = des olika unionsstater Schutzes in verschiedenen Verbandsstaaten
Artikel 12: = Priorität Artikel 12: Prioritetsrätten Artikel 13: — Sortenbezeichnung Artikel 13: Sortbenämning Artikel 14: - Unabhängigkeit des Schutzes Artikel 14: Skydd oberoende av åtgärder
von Massnahmen zur Rege- för reglering av produktion.
lung der Erzeugung, der Uber- kontroll eller handel wachung und des gewerbsmäs-
sigen Vertriebs
Artikel 15: Organe des Verbands Artikel 15: - Unionens organ Artikel 16: Zusammensetzung des Rates: Artikel 16: - Rådets sammansättning: röst-
Abstimmungen ning Artikel 17: Beobachter in Sitzungen des Artikel 17: - Observatörer vid rådets sam-
Rates manträden
Artikel 18: — Präsident und Vizepräsidenten Artikel 18: — Ordförande och vice ordföran-
des Rates de Artikel 19: —- Tagungen des Rätes Artikel 19: - Rådets sammanträden
Article 20: Reglement intérieur du Con- Article 20: Rules of Procedure of the:
seil; réglement administratif et Council; Administrative and
financier de ' Union Financial Regulations of the
Union Article 21: Missions du Conseil Article 21: Tasks of the Council Article 22: Majorités requises pour les dé- Article 22: Majorities Required for Deci-
cisions du Conseil sions of the Council .
Article 23: Missions du Bureau de Article 23: Tasks of tihe Office of the
I Union; responsabilités du Se- Union; Responsibilities of the crétaire .général; nomination Secretary-General; Appoint-
des fonctionnaires ment of Staff Article 24: Statut juridique Article 24: Legal Status
Article 2 Vérification des comptes Article un Auditing of the Accounts Article 26: Finances Article DD AA Finances Article 27: Revision de la Convention Article to — Revision of the Convention
Article 28: Langues utilisées par le Bu- Article 28: Languages Used by the Office reau et :lors des réunions du and in Mectings of the Council
Conseil Article 29: Arrangements particuliers Article 29: Special Agreements for the
pour la protection des obten- Protection of New Varieties of
tions végétales Plants Article 30: Application de la Convention Article 30: Implementation of the Con-
sur Ile plan national; accords vention on the Domestic Lev-
particuhiers pour l'utilisation el; Contracts on the Joint Utili-
en commun de = services sation of Examination Ser-
chargés de I'examen vices Article 31: Signature Article 31: Signature Article 32: Raltification, acceptation ou Article 32: Ratification, Acceptance or
approbation; adhésion Approval; Accession
Article 33: Entrée en vigucur: impossibi- Article 33: Entry Into Force: Closing of lité d"adhérer aux textes anté- Earlier Texts
"rieurs Article 34: Relations entre Etats liés par Article 34: Relations Between = States
.des textes différents Bound by Different Texts
Article 35: Communications concernant Article 35: Communications Concerning
les genres et espåéces protégés; the Genera and Species .Pro-
.renscignements å publier tected: Information to be Pub-
lished Article 36: Territoires Article 36: Territories Article 37: Dérogation pour la protection Article 37: Exceptional Rules for Protec-
sous:deux formes tion Under Two Forms
Article 38: Limitation transitoire de V'exi- Article 38: Transitional Limitation of the
gence de nouveauté Requirement of Novelty
Article 39: Maintien des droits acquis Article 39: Preservation = of Existing
Rights Article 40: Réserves Article 40: Reservations Article 41: Durée et dénonciation de la Article 41: Duration and Denunciation of
Convention the Convention Article 42: Langues: fonctions du déposi- Article 42: Languages: Depositary Func-
täire tions
Artikel 20: Geschäftsordnung des Rates; Artikel Rådets arbetsordning; unio-
Verwaltungs- und Finanzord- nens administrativa och finan-
nung des Verbands siella reglemente
Artikel Aufgaben des Rates Artikel 21: Rådets uppgifter Artikel Erforderliche Mchrheiten för Artikel ' Majoritet som krävs för rådets
die Beschlässe des Rates beslut Artikel Aufgaben des Verbandsböros: Artikel Unionens byrås uppgifter: ge-
Verantwortung des General- neralsekreterarens åligganden:
sekretärs: Ernennung der Be- anställning av personal diensteten
Artikel 24: Rechts- und Geschäftsfähig- Artikel 2 Rättslig ställning
keit
Artikel 25: Rechnungspröfung Artikel I un Revision Artikel 26: Finanzen Artikel tt OM Finanser Artikel 27: Revision des Ubereinkom- Artikel ta SI Revision av konventionen
mens Artikel 28: Vom Böäro und in Sitzungen Artikel Språk som används av byrån
des Rates benutzte Sprachen och vid rådets sammanträden
Artikel Besondere Abmachungen zum Artikel 29: Särskilda överenskommelser
Schutz von Pflanzenzöchtun- för skydd av växtförädlings-
gen produkter Artikel 30: Anwendung des Ubereinkom- Artikel 30: Tillämpning av konventionen i
mens im innerstaatlichen Be- nationell rätt; särskilda avtal
reich; Vereinbarungen öÖber om gemensamt utnyttjande av
die gemeinsame Inanspruch- provningsinstitutioner nahme von Pröfungsstellen
Artikel 31: Unterzeichnung Artikel 31: Undertecknande Artikel 32: :Ratifikation, Annahme oder Artikel 32: Ratifikation, antagande eller
Genehmigung; Beitritt godkännande: anslutning Artikel Inkrafttreten; Unmöglichkeit Artikel 33: Ikraftträdande; stängning av
fröheren Fassungen 'beizutre- tidigare texter
ten
Artikel 34: Beziehungen zwischen Staa- Artikel Förhållandet mellan = stater
ten,-.die durch unterschiedliche bundna av olika texter Fassungen gebunden-sind
Artikel Mitteilungen äber die schutz- Artikel Meddelande rörande de växt-
fähigen Gattungen und Arten; släkten och växtarter som
zu veröffentlichende Informa- skyddas: upplysningar som
tionen skall publiceras Artikel 36: Hoheitsgebiete Artikel Områden Artikel 37: Ausnahmeregelung för den Artikel Undantagsbestämmelser = för
Schutz unter zwci Schutz- skydd i två former | rechtsformen
Artikel 38: Voriäbergehende 'Einschrän- Artikel Övergångsvis gällande = in-
kung des Erfordernisses der skränkning i nyhetskravet Neuheit
Artikel 39: Aufrechterhaltung wohlerwor- Artikel 39: Upprätthållande av äldre rät-
bener Rechte tigheter Artikel 40: Vorbehalte Artikel 40: Förbehåll Antikel 41: Dauer und Käöändigung des Artikel 41: Konventionens = varaktighet;
Ubereinkommens uppsägning av konventionen Artikel 42: Sprachen; Wahrnehmung der Artikel Språk; depositariens uppgifter
Verwahreraufgaben
LES PARTIES CONTRACTANTES, THE CONTRACTING PARTIES
Considérant que la Convention internatio- Considering that the International Convennale pour la protection des obtentions végé- tion for the Protection of New Varieties of
tales du 2 décembre 1961 modifiée par V' Acte Plants of December 2, 1961, amended by the
additionnel du 10 novembre 1972 s'est avérée Additional Act of November 10, 1972, has un instrument de valeur pour la coopération proved a valuable instrument för internation-
internationale en matiére de protection du al cooperation in the field of the protection of droit des obtenteurs; the rights of the breeders,
Réaffirmant les principes figurant dans le Reaffirming the principles contained in the
préambule de la Convention, selon lesquels: Preamble to the Convention to the effect
that:
a) elles sont convaincues de importance (a) they are convinced of the importance que revét la protection des obtentions végé- attaching to the protection of new varieties of
tales tant pour le développement de Vagricul- plants not only for the development of agriture sur leur territoire que pour la sauvegarde culture in their territory but also for safedes intéréts des obtenteurs, guarding the interests of breeders,
b) elles sont conscientes des problemes (b) they are conscious of the special probparticuliers que soultvent la reconnaissance lems arising from the recognition and protecet la protection du droit de F'obtenteur et tion of the rights of breeders and particularly notamment des limitations que peuvent im- of the limitations that the requirements of the poser au libre exercice d'un tel droit les exi- public interest may impose on the free exergences de Pintérét public, cise of such a right,
c) elles considérent qu'il est hautement (c) they deem it highly desirable that these souhaitable que ces problemes auxquels de problems, to which very many States rightly tres nombreux Etals accordent une légitime attach importance, should be resolved by importance solent résolus par chacun d'ceux cach of them in accordance with uniform and conformément å des principes uniformes et clearly defined principles,
clairement définis:
Considérant que Ie concept de la protec- Considering that the idea of protecting the tion des. droits des obtenteurs a pris une rights of breeders has gained general accepgrande importance dans beaucoup d'Etats tance in many States which have not yet acqui n'ont pas encore adhéré å la Convention: ceded to the Convention, |
Considérant que certaines modifications Considering that certain amendments in dans la Convention sont nécessaires pour fa- the Convention are necessary in order 10 faciliter I'adhésion de ces Etats å F Union; cilitate the joining of the Union by these
States, |
Considérant que certaines dispositions Considering that some provisions concern-
concernant I'administration de I' Union créée ing the administration of the Union created par la Convention doivent étre amendées å la by the Convention require amendment in the lumiére de I'expériencce: light of experience,
Considérant que la meilleure fagon d"at- Considering that these objectives may be teindre ces objectifs est de reviser å nouveau best achieved by a new revision of the Con-
Ja Convention; vention.
Sont convenues de ce qui suit: Have agreed as follows:
Article premier Article I
Objet de la Convention; constitution d'une Purpose of the Convention: Constitution of a
Union; siege de TI Union Union; Seat of the Union
1) La présente Convention a pour objet de (1) The purpose of this Convention is to
reconnaitre et d'assurer un droit å Vobtenteur recognise and to ensure to the breeder of a
DIE VERTRAGSSTAATEN DE FÖRDRAGSSLUTANDE STATERNA
In der Erwägung, dass das Internationale som anser att konventionen för skydd av Ubereinkommen zum Schutz von Pflanzen- växtförädlingsprodukter den 2 december zuächtungen vom 2. Dezember 1961 in der 1961 i dess lydelse enligt tilläggsakten den 10 durch die Zusatzakte vom. 10 November november 1972 har visat sig vara ett värde- 1972 geänderten Fassung sich als wertvolles fullt instrument för internationellt samarbete Instrument för die internationale Zuzammen- i fråga om skyddet för förädlarnas rättigheter:
arbeit auf dem Gebiet des Schutzes von
Zächterrechten erwiesen hat,
Erneut die in der Präambel des Uberein- som på nytt bekräftar de principer som kommens enthaltenen Grundsätze bekräfti- anges i preambeln till konventionen, enligt gend, wonach vilka:
a) sie von der Bedeutung tberzeugt sind, a) de är övertygade om den betydelse som die dem Schutz neuer Pflanzensorten sowohl skyddet av växtförädlingsprodukter har såväl
för die Entwicklung der Eandwirtschaft in för jordbrukets utveckling inom deras områ-
ihrem Hoheitsgebiet als auch fär die Wahrung der Interessen der Zöchter zukommt. intressen,
b) sic sich der besonderen Probleme, die b) de är medvetna om de särskilda prodie Zuerkennung und der Schutz des Zöch- blem som uppstår till följd av erkännande av terrechts aufwerfen und insbesondere der och skydd för förädlarens rätt. och särskilt Beschränkungen. die die Erfordernisse des om de begränsningar av det fria utövandet av öffentlichen Interesses der freien Ausäbung denna rätt som kan vara nödvändiga i det eines. solchen Rechtes auferlegen können. allmännas intresse, bewusst sind,
c) sie es för höchst wönschenswert halten, c) de anser att det är i hög grad önskvärt dass diese Probleme, denen sehr viele Staa- att dessa problem, som ett mycket stort antal ten berechtigte Bedeutung beimessen, von je- stater med rätta anser vara viktiga, löses av dem dieser Staaten nach einheitlichen und var och en av dem i överensstämmelse med klar umrissenen Grundsätzen gelöst werden, enhetliga och klart angivna principer;
In der Erwägung, dass der Gedanke des som anser att principen om ett skydd för Schutzes von Zächterrechten grosse Bedeu- förädlarnas rättigheter har fått stor betydelse tung in vielen Staaten gewonnen hat, die dem i många stater som ännu inte har anslutit sig Ubereinkommen noch nicht beigetreten sind. till konventionen:
In der Erwägung, dass bestimmte Ände- som anser att vissa ändringar i konvenrungen in dem Ubereinkommen erforderlich tionen är nödvändiga för att underlätta för sind, um diesen Staaten den Beitritt zum Ver- dessa stater att bli medlemmar i unionen; band zu erleichtern,
In der Erwägung, dass einzelne Bestim- som anser att vissa bestämmelser rörande mungen öber die Verwaltung des durch das administrationen av den union som har upp- Ubereinkommen geschaffenen Verbands im rättats genom konventionen bör ändras mot Licht der Erfahrungen änderungsbedärftig bakgrund av de erfarenheter som har erhålsind. lits:
In der Erwägung, dass diese Ziele am be- som anser att det bästa sättet att uppnå .
sten durch die erneute Revision des Ubercin- dessa mål är att på nytt revidera konvenkommens erreicht werden können. tionen;
Haben folgendes vereinbart: har överenskommit om följande:
Artikel 1 Artikel I Zweck des Ubereinkommens; Bildung eines Konventionens ändamål; upprättandet av en Verbunds; Sitz des Verbands union; unionens säte
(1) Zweck dieses Ubereinkommens ist es, 1. Ändamålet med denna konvention är att dem Zuächter ciner neuen Pflanzensorte oder tillerkänna och tillförsäkra förädlaren av en
d'une variété végétale nouvelle ou å son new plant variety or to his successor in title ayant cause (désigné ci-aprés par Pexpres- (both hereinafter referred to as "the sion « I'obtenteur ») dans des conditions dé- breeder'') a right under the conditions hercinfinies ci-aprés. after defined.
2) Les Etats parties å la présente Conven- (2) The States parties to this Convention
tion (ci-aprés dénommés « Etats de TUn- (hereinafter referred to as "the member
ion ») constituent entre eux une Union pour States of the Union”') constitute a Union for la protection des obtentions végétales. the Protection of New Varieties of Plants.
3) Le siege de I'Union et de ses organes (3) The seat of the Union and its permapermanents est fixé å Geneve. nent organs shall be at Geneva.
Article 2 Article 2
Formes de protection Forms of Protection
1) Chaque Etat de I'Union peut recon- (1) Each member State of the Union may naitre le droit de F'obtenteur pråvu par la recognise the right of the breeder provided présente Convention par l'octroi d'un titre de for in this Convention by the grant either of a
protection particulier ou d'un brevet. Toute- special title of protection or of a patent. Ne-
fois, un Etat de I'Union dont la législation vertheless, a member State of the Union nationale admet la protection sous ces deux whose national law admits of protection un-
formes ne doit prévoir que I"une d'elles pour der both these forms may provide only once of
un möåme genre ou une méme espåce botani- them for one and the same botanical genus or que. species.
2) Chaque Etat de I'Union peut Hhmiter (2) Each member State of the. Union may
I' application de la présente Convention å I" in- limit the application of this Convention térieur d'un genre ou d'une espéce aux var- within a genus or species to varieties with a
iétés ayant un systeme particulier de repro- particular manner of reproduction or multiduction ou de multiplication ou une certaine plication, or a certain end-use.
utilisation finale.
Article 3 Article 3 Traitement national; réciprocité National Treatment; Reciprocity
1) Les personnes physiques et morales (1) Without prejudice to the rights special-
ayant leur domicile ou sigge dans un des ly provided for in this Convention, natural Etats de I'Union jouissent, dans les autres and legal persons resident or having their re-
Etats de I'Union, en ce qui concerne la re- gistered office in one of the member States of connaissance et la protection du droit de I ob- the Union shall, in so far as the recognition
tenteur, du traitement que les lois respectives and protection of the right of the breeder are
de ces Etats accordent ou accorderont par la concerned, enjoy in the other member States suite å leur nationaux, le tout sans préjudice of the Union the same treatment as is accorddes droits spécialement prévus par la pré- ed or may hereafter be accorded by the resente Convention et sous réserve de I'accom- spective laws of such States to their own
plissement des conditions et formalités impo- nationals, provided that such persons comply
sées aux nationaux. with the conditions and formalities imposed
on such nationals.
2) Les nationaux des Etats de F'Union (2) Nationals of member States of the Uni-
n'ayant ni domicile ni siege dans un de ces on not resident or having their registered of- Etats jouissent également des mémes droits, fice in one of those States shall likewise enjoy
sous réserve de satisfaire aux obligations qui the same rights provided that they fulfil such
peuvent leur étre imposées en vue de per- obligations as may be imposed on them for
seinem Rechtsnachfolger (beide im folgenden ny växtsort eller dennes rättsinnehavare (i als ”Zöchter” bezeichnet) unter dén nachste- det följande benämnd "”förädlaren”") en rätt hend festgelegten Bedingungen ein Recht zu- på de villkor som anges i det följande. zuerkennen und zu sichern.
(2) Die Vertragsstaaten dieses Uberein- 2. De stater, som är parter i denna konvenkommens (im folgenden als ”Verbandsstaa- tion (i det följande benämnda ”unionsten” bezcichnet) bilden untereinander einen stater''), bildar en union för skydd av växt- Verband zum Schutz von Pflanzenzöch- förädlingsprodukter. tungen.
(3)- Als Sitz des Verbands und seiner stän- 3. Unionen och dess permanenta organ
digen Organe wird Genf bestimmt. har sitt säte i Genéve.
Artikel 2 Artikel 2
Schutzrechtsformen Skyddsformer
(1) Jeder Verbandsstaat kann das in die- I. Varje unionsstat får tillerkänna föräd-
sem Ubereinkommen vorgesehene Zächter- laren den rätt som avses i denna konvention recht durch die Gewährung eines besonderen genom en särskild skyddsform eller genom Schutzrechts oder eines Patents zuerkennen. patent. En unionsstat, vars nationella lagstift- Jedoch darf ein Verbandsstaat, dessen inner- ning medger skydd i båda dessa former, får staatliches Recht den Schutz in diesen beiden emellertid tillämpa endast endera av dem på Formen zulässt, nur eine von ihnen för die- samma växtsläkte eller växtart. selbe botanische Gattung oder Art vorsehen.
(2) Jeder Verbandsstaat kann die Anwen- 2. Varje unionsstat får begränsa tillämp-
dung dieses ÖUbereinkommens innerhalb ningen av denna konvention inom ett växt-
einer Gattung oder Art auf Sorten mit einem släkte eller en växtart till att avse växtsorter bestimmten Vermehrungssystem oder einer som har ett visst slag av förökning eller en
bestimmten Endnutzung beschränken. viss slutlig användning.
Artikel 3 Artikel 3
-Inländerbehandlung: Gegenseitigkeit Nationell behandling; reciprocitet
(1) Natöärliche und juristische Personen, 1. Fysiska och juridiska personer, som har die ihren Wohnsitz oder Sitz in einem Ver- sitt hemvist eller säte i en av unionsstaterna,
bandsstaat haben, geniessen in den anderen åtnjuter i de andra unionsstaterna i fråga om
Verbandsstaaten in bezug auf die Zuerken- erkännandet av och skyddet för förädlarens nung und den Schutz des Zächterrechts die rätt samma behandling som dessa staters la-
Behandlung, die nach den Rechtsvorschrif- gar ger eller i framtiden kommer att ge sina
ten dieser Staaten deren eigene Staatsange- egna medborgare, och detta utan inskränkhörige gegenwärtig oder könftig geniessen, ning i de rättigheter som särskilt anges i denund zwar unbeschadet der in diesem Uber- na konvention, samt med förbehåll för uppeinkommen besonderes vorgesehenen fyllandet av de villkor och formaliteter som
Rechte und unter dem Vorbehalt, dass sie die föreskrivs för statens egna medborgare. Bedingungen und Förmlichkeiten erfölten.
die den eigenen Staatsangehörigen auferlegt werden.
(2) Angehörige der Verbandsstaaten, die 2. Medborgare i unionsstater, som inte har weder ihren Wohnsitz noch ihren Sitz in hemvist eller säte i någon av dessa stater,
einem dieser Staaten haben, geniessen eben- åtnjuter likaledes samma rättigheter, under
falls die gleichen Rechte, sofern sie den förutsättning att de uppfyller de förpliktelser
Verpflichtungen nachkommen, die ihnen ge- som kan åläggas dem i avsikt att möjliggöra
mettre I'examen des variétés qu'"ils auraient the purpose of enabling the varieties which obtenues ainsi que le contröle de leur :multi- they have bred to be examined and the multiplication. : plication of such varieties to be checked.
3) Nonobstant les dispositions des para- (3) Notwithstanding the provisions of graphes 1) et 2), tout Etat de F'Union appli- paragraphs (1) and (2), any member State of
quant la présente Convention å un genre ou the Union applying this Convention to a giv-
une especce déterminé a la faculté de limiter le en genus or species shall be entitled to limit
bénéfice de la protection aux nationaux des the benefit of the protection to the nationals Etats de I'Union qui appliquent la Conven- of those member States of the Union which tion å ce genre ou cette espåce et aux per- apply this Convention to that genus or spesonnes physiques et morales ayant leur domi- cies and to natural and legal persons resident cile ou sigge dans un de ces Etats. or having their registered office in any of
those States.
Article 4 Article 4 Genres et especes botaniques qui doivent ou Botanical Genera and Species Which Must peuvent étre protégés or May be Protected
1) La présente Convention est applicable å (1) This Convention may be applied to all tous les genres et'espåces botaniques. botanical genera and species.
2) Les Etats de F'Union s'engagent å (2) The member States of the Union unprendre toutes les mesures nécessaires pour dertake to adopt all measures necessary for
appliquer progressivement les dispositions de - the progressive application of the provisions
la présente Convention au plus grand nombre of this Convention to the largest possible
de genres et especes botaniques. number of botanical genera and species.
3) a) Au moment de Pentrée en vigueur de (3) (a) Each member State of the Union la présente Convention sur son territoire, shall, on the entry into force of this Convenchaque Etat de I'Union applique les disposi- tion in its territory, apply the provisions of tions de la Convention å au moins cinq genres this Convention to at least five genera or ou espéces. species.
b) Chaque Etat de P'Union doit appliquer (b) Subsequently, each member State of
ensuite lesdites dispositions äå d”autres genres the Union shall apply the said provisions to ou espåéces, dans les délais suivants å dater additional genera or species within the folde I entréce en vigueur de la présente Conven- lowing periods from the date of the entry into tion sur son territoire: . force of this Convention in its territory:
i) dans un délat de trots ans, å au moins (i) within three ycars, to at least ten gen-
dix genres ou espéces au total; era or species in all:
ii) dans un délai de six ans, å au moins (ii) within six years, to at least eightcen
dix-huit genres ou especes au total: genera or species in all:
iii) dans un délai de huit ans, å au moins (11) within eight years, to at least twenty-
vingt-quatre genres ou espeéces au total. four genera or species in all.
c) Lorsqu'un Etat de P Union limite Iappli- (c) If a member State of the Union has
cation de la présente Convention å Pintérieur limited the application of this Convention d'un genre ou d'une espece conformément within a genus or species in accordance with
aux dispositions de P'article 2.2), ce genre ou the provisions of Article 2 (2), that genus or
cette espéce sera néanmoins considéré species shall nevertheless, for the purposes comme un genre ou une espece aux fins des of subparagraphs (a) and (b). be considered
alinéas a) et b). as one genus or species.
4) A la requéte d'un Etat ayant l'intention (4) At the request of any State intending to de ratifier, d"accepter ou d'approuver la pré- ratify, accept, approve or accede to this Con-
gebenenfalls auferlegt werden, um die Prö- prövning av de sorter som de har framställt fung der von ihnen gezächteten Sorten und och kontroll av deras förökning. die Uberwachung ihrer Vermehrung zu crmögglichen.
(3) Abweichend von den Absätzen I und 2 3. Utan hinder av vad som sägs under t kann jeder Verbandsstaat, der dieses Uber- och 2 får varje unionsstat, som tillämpar deneinkommen auf eine bestimmte Gattung oder na konvention på ett visst växtsläkte eller en Art anwendet, den Schutz auf Angcehörige viss växtart, begränsa rätten att få skydd till von - Verbandsstaaten beschränken, die medborgare i de unionsstater som tillämpar dieses Ubereinkommen auf dice gleiche Gat- konventionen på detta växtsläkte eller denna tung oder Art anwenden, sowie auf natäör- växtart och till fysiska och juridiska personer liche und juristische Personen, die ihren som har sitt hemvist eller säte i någon av
Wohnsitz oder Sitz in einem dieser Staaten dessa stater.
haben.
Artikel 4 Artikel 4
Botanische Gattungen und Arten, die ge- Växtsläkten och växtarter som skall eller får schitzt werden missen oder können skyddas
(1) Dieses Ubereinkommen ist auf alle bo- I. Denna konvention är tillämplig på alla
tanischen Gattungen und Arten anwendbar. växtsläkten och växtarter. |
(2) Die Verbandsstaaten verpflichten sich. 2. Unionsstaterna förbinder sig att vidta alle Massnahmen zu treffen, die notwendig alla erforderliga åtgärder för att efter hand sind, um dieses Ubereinkommen allmählich tillämpa konventionens bestämmelser på auf cine möglichst grosse Anzahl von bota- största möjliga antal växtsläkten och växtarnischen Gattungen und Arten anzuwenden. ter.
(3)a) Jeder Verbandsstaat wendet dieses 3.a) Varje unionsstat skall när konven- Ubereinkommen, sobald es för sein Hoheits- tionen träder i kraft inom dess område tillämgebiet in Kraft tritt, auf mindestens fönf Gat- på konventionens bestämmelser på åtminstotungen oder Arten an. ne fem växtsläkten eller växtarter.
b) Später wendet jeder Verbandsstaat b) Varje unionsstat skall därefter tillämpa dieses Ubereinkommen innerhalb folgender nämnda bestämmelser på ytterligare växt- Fristen nach dessen Inkrafttreten för sein släkten eller växtarter inom följande frister, Hoheitsgebiet auf weitere Gattungen oder räknade från konventionens ikraftträdande Arten an, und zwar inom dess område:
i) innerhalb von drei Jahren auf mindes- 1) inom en tid av tre år på sammanlagt
tens insgesamt zehn Gattungen oder Arten: minst 10 växtsläkten eller växtarter: -
ti) innerhalb von sechs Jahren auf min- 1) inom en tid av sex år på sammanlagt
destens insgesamt achtzehn Gattungen minst 18 växtsläkten eller växtarter: oder Arten:
iii) innerhalb von acht Jahren auf minde- li) inom en tid av åtta år på sammanlagt
stens insgesamt viecrundzwanzig Gattungen minst 24 växtsläkten eller växtarter. oder Arten.
c) Beschränkt ein Verbandsstaat innerhalb c) Begränsar en unionsstat tillämpningen ciner Gattung oder Art dice Anwendung av denna konvention inom ett växtsläkte eller dieses Ubereinkommens gemäss Artikel 2 en växtart enligt artikel 2.2, skall detta växt- Absatz 2, so wird eine solche Gattung oder släkte eller denna växtart likväl anses som ett Art gleichwohl för die Zwecke der Buchsta- växtsläkte eller en växtart vid tillämpningen ben a und b als eine Gattung oder Art angesc- av a) eller b). hen. |
(4) Auf Antrag eines Staates, der beab- 4. På begäran av en stat som avser att ratisichtigt. dieses Ubereinkommen zu ratifi- ficera, godta eller godkänna denna konven-
sente Convention ou d'adhérer å celle-ci, le vention, the Council may, in order to take Conseil peut, afin de tenir compte des condi- account of special economic or ecological
tions Économiques ou écologiques particu- conditions: prevailing in that State, decide,
litres de cet Etat, décider. en faveur de cet for the purposes of that State, to reduce the Etat, de réduire les nombres minimaux prå- minimum numbers referred to in paragraph vus au paragraphe 3), de prolonger les délais (3), or to extend the periods referred to in prévus dans ledit paragraphe, ou de faire les that paragraph, or to do both.
deux.
5) A la requéte d'un Etat de I'Union, le (5) At the request of any member State of Conseil peut, afin de tenir compte des diffi- the Union, the Council may, in order to take cultés particuliéres recontrées par cet Etat account of special difficulties encountered by
pour remplir les obligations prévues au: para- that State in the fulfilment ot the obligations
graphe 3) b), décider, en faveur de cet Etat, under paragraph (3) (b), decide, for the purde prolonger les délais prévus dans Ile para- poses of that State, to extend the periods graphe 3) b). referred to in paragraph (3).(b).
Article 5 Article 5
Droits protégés; étendue de la protection Rights Protected; Scope of Protection
I) Le droit accordé å Fobtenteur a pour (1) The etfect of ihe right granted to the effet de soumettre å son autorisation préala- breeder is that his prior authorization shall be ble required for
— la production å des fins d'écoulement — the production for purposes of commer-
commercial. cial marketing — la mise en vente, — the offering for sale
— la commercialisation — the marketing
du matériel de reproduction ou de multiplica- of the reproductive or vegetative propagating tion végétative, en tant que tel. de la variété. material, as such, of the variety.
Le matériel de multiplication végétative com- Vegetative propagating material shall be prend les plantes entigres. Le droit de Fob- deemed to include whole plants. The right of tenteur s'étend aux plantes ornermentales ou the breeder shall extend to ornamental plants parties de ces plantes normalement commer- or parts thercof normally marketed for purcialisées å d'autres fins que la multiplication, poses other than propagation when they are au cas ot elles seralent utilisées commercia- used commercially as propagating material in . lement comme matériel de multiplication en the production of ornamental plants or cut vue de la production de plantes d'ornement flowers. ou de fleurs coupées.
2) L'obtenteur peut subordonner son au- (2) The authorisation given by the breeder torisation å des conditions qu'il définit.- may be made subject to such conditions as he
may specify.
3) L'autorisation de I'obtenteur n'est pas (3) Authorisation by the breeder shall not nécessaire pour I'emploi de la variété comme be required either for the utilisation of the
source initiale de variation en vue de la cré- variety as an initial source of variation for the ation d'autres variétés, ni pour la commer- purpose of creating other varieties or for the cialisation de celles-ci. Par contre, cette au- marketing of such varieties. Such authorisatorisation est requise lorsque I'emploi répété tion shall be required, however, when the de la variété est nécessaire å la production repeated use of the variety is necessary for commerciale d'une autre variété. the commercial production of another vari-
ety.
zieren, anzunehmen. zu genehmigen oder tion eller att ansluta sig till den, får rådet,
ihm beizutreten. kann der Rat, um aus- med hänsyn tll de särskilda ekonomiska eller sergewöhnlichen wirtschaftlichen Verhältnis- ekologiska förhållandena i denna stat, besluta sen oder Umweltbedingungen in diesem att såvitt gäller den staten minska de mini- - Staat Rechnung zu tragen, beschliessen, dass miantal som föreskrivs under 3, förlänga de för diesen Staat die in Absatz 3 aufgefährten frister som föreskrivs där eller vidta båda Mindestzahlen herabgesetzt. dic dort ge- dessa åtgärder. nannten Fristen verlängert oder beide Massnahmen getroffen werden. -
(5) Auf Antrag emes Verbandsstaats kann 5. På begäran av en unionsstat får rådet.
der Rat, um besonderen Schwierigkeiten med hänsyn till de särskilda svårigheter som
Rechnung zu tragen. denen dieser Staat sich denna stat möter när det gäller att uppfylla de bei Erfäöllung seiner Verpflichtungen nach förpliktelser som anges under 3.b, besluta
Absatz 3 Buchstabe b gegeniöbersicht, be- såvitt gäller den staten att förlänga de frister schliessen, dass die in Absatz 3 Buchstabe b som föreskrivs under 3. b. genannten Fristen för diesen Staat verlängert werden.
Artikel 5 Artikel 5 Inhalt des Schutzrechts; Schutzumfang Skyddade rättigheter; skyddets omfattning
(1) Das dem Zäöchter gewährte Recht hat dice Wirkung, dass seine vorherige Zustim- nebär att hans tillstånd i förväg måste inhämmung erforderlich ist, um generatives oder tas för att
vegetatives Vermehrungsmaterial der Sorte als solches |
— zum Zweck des gewerbsmässigen Ab- — framställa. roch för yrkesmässig avsätt-
satzes zu erzeugen, ning. — feilzuhalten, — utbjuda,
— gewerbsmässig zu vertreiben. — yrkesmässigt försälja
Zu dem vegetativen Vermehrungsmaterial Vegetativt förökningsmaterial innefattar
gehören auch ganze Pflanzen. Das Recht des även hela plantor. Förädlarens rätt omfattar
Zächters erstreckt sich auf Zierpflanzen oder också plantor av prydnadsväxter eller delar
deren Teile, die öblicherweise nicht zu Ver- av sådana plantor, vilka normalt utnyttjas mehrungszwecken gewerbsmässig vertrieben
werden, falls sie als Vermehrungsmaterial ning, i fall då de yrkesmässigt utnyttjas så-
zur Erzeugung von Zierpflanzen oder som förökningsmaterial för framställning av ” Schnittblumen gewerbsmässig verwendet prydnadsväxter eller snittblommor. werden.
(2) Der Zächter kann seine Zustimmung 2. Förädlaren får uppställa villkor för sitt von Bedingungen abhängig machen, die er tillständ. festlegt.
(3) Die Zustimmung des Zöchters ist nicht 3. Tillstånd av förädlaren behövs inte, när
erforderlich, wenn die Sorte als Ausgangsma- sorten används som utgångsmaterial för terial för die Schaffung.weiterer Sorten ver- framställning av andra sorter och inte heller 'wendet wird und diese gewerbsmässig ver- för yrkesmässigt utnyttjande av dessa. Där-
trieben werden. Dagegen ist die Zustimmung emot krävs tillstånd. när upprepad använderforderlich, wenn die Sorte fär die gewerbs- ning av sorten är nödvändig för yrkesmässig
mässige Erzeugung einer anderen Sorte fort- framställning av en annan sort. laufend verwendet werden muss. 4 Riksdagen 1981/82.1 suml. Nr 136
4) Chaque Etat de I'Union peut, soit dans (4) Any member State of the Union may, sa propre législation, soit dans des arrange- either under its own law or by means of spements particuliers au sens de Farticle 29, ac- cial agreements under Article 29, grant to
corder aux obtenteurs, pour certains genres breeders, in respect of certain botanical gen-
ou especes botaniques, un droit plus étendu era or species, a more extensive right than que celut défini au paragraphe 1) et pouvant that set out in paragraph (1), extending in notamment s'étendre jusqu'au produit com- particular to the marketed product. A mem-
mercialisé. Un Etat de I'Union qui accorde ber State of the Union which grants such a un tel droit a la faculté d"en limiter le bénéfice right may limit the benefit of it to the nationaux nationaux des Etats de F' Union accor- als of member States of the Union which
dant un droit identique ainsi qu'aux per- grant an identical right and to natural and sonnes physiques ou morales ayant leur do- legal persons resident or having their regismicile ou sigge dans Fun de ces Etats. tered office in any of those States.
Article 6 Article 6 Conditions requises pour bénéficier de la Conditions Required for Protection protection
1) L'obtenteur bénéficie de la protection (1) The breeder shall benefit from the proprévue par la présente Convention lorsque' tection provided for in this Convention when les conditions suivantes sont remplies: the following conditions are satisfied:
a) Quelle que soit I'origine, artificielle ou (a) Whatever may be the origin, artificial or naturelle, de la variation initiale qui lui a natural, of the initial variation from which it donné naissance, la variété doit pouvoir étre has resulted, the variety must be clearly dis-
nettement distinguée par un ou plusieurs ca- tinguishable by one or more important char-
ractéres importants de toute autre variété acteristics from any other variety whose exisdont I'existence, au moment ol la protection ' tence is a matter of common knowledge at est demandée, est notoirement connue. Cette the time when protection is applied for. Com-
notoriété peut étre établie par diverses réfé- mon knowledge may be established by refer-
rences telles que: culture ou commercialisa- ence to various factors such as: cultivation or tion déja en cours, inscription sur un registre marketing already in progress, entry in an officiel de variétés effectuée ou en Cours, pré- official register of vanieties already made or sence dans une collection de référence ou in the course of being made, inclusion in a description précise dans une publication. Les reference collection, or precise description in caractéres permettant de définir et de distin- a publication. The characteristics which perguer une variété doivent pouvoir étre recon- mit a variety to be defined and distinguished nus et décrits avec précision. must be capable of precise recognition and
description.
b) A la date du dépöt de la demande de (b) At the date on which the application for protection dans un Etat de I' Union, la variété protection in a member State of the Union is
filed, the variety
i) ne doit pas avoir été offerte å la vente (1) must not — or, where the law of that
ou commercialisée, avec l'accord de F'ob- State so provides, must not for longer than
tenteur, sur le territoire de cet Etat — ou, si one year — have been offered for sale or
la législation de cet Etat le prévoit, pas marketed, with the agreement of the brecd-
depuis plus d'un an — et er, in the territory of that State, and
(4) Jeder Verbandsstaat kann in seinem in- 4. Varje unionsstat får, antingen genom
nerstaatlichen Recht oder in besonderen Ab- nationell lagstiftning eller genom särskilda
machungen im Sinne des Artikels 29 den överenskommelser enligt artikel 29, för vissa Zöchtern fär bestimmte botanische Gattungen oder Arten ein Recht gewähren, das uber larna en mera omfattande rätt än den som das in Absatz I bezeichnete hinausgeht und anges under 1: särskilt gäller att denna rätt
sich insbesonderce bis auf das gewerbsmässig får utsträckas ända till den yrkesmässigt för-
vetricebene Erzeugnis erstrecken kann. Ein sålda produkten. En unionsstat, som ger en
Verbandsstaat, der ein solches Recht sådan rätt, får begränsa förmånen därav till
gewährt, kann dieses auf Angehörige der medborgare i de unionsstater som ger samma Verbandsstaaten, die ein gleiches Recht rätt samt till fysiska eller juridiska personer gewähren, sowie auf natörliche und juri- som har sitt hemvist eller säte i sådan stat. stische Personen beschränken, die ihren Wohnsitz oder Sitz in einem dieser Staaten haben.
Artikel 6 Artikel 6 Schutzvoraussetzungen Villkor för skydd
(1) Der Ziächter geniesst den in diesem I. Förädlaren åtnjuter det skydd som
Ubereinkommen = vorgesehenen "Schutz, anges i denna konvention, när följande villwenn folgende Voraussetzungen erfällt sind: kor är uppfyllda: a
a) Die Sorte muss sich ohne Riäcksicht a) Vare sig det utgångsmaterial till den ur-
darauf, ob das Ausgangsmaterial, aus dem sie sprungliga variation ur vilken sorten har entstanden ist, könstlichen oder natörlichen framkommit är konstgjort eller naturligt.
Ursprungs ist, durch ein oder mehrere wich- skall sorten genom ett eller flera viktiga käntige Merkmale von jeder anderen Sorte deut- netecken kunna tydligt skiljas från alla andra lich unterscheiden lassen, deren Vorhanden- sorter, som är allmänt kända vid den tidpunkt
sein im Zeitpunkt der Schutzrechtsanmel- då skydd söks. Att sådan allmän kännedom dung allgemein bekannt ist. Diese Offenkun- föreligger kan framgå av olika förhållanden, digkeit kann auf Grund versechiedener Tatsa- såsom all sorten redan odlas eller utnyttjas
chen festgestellt werden, beispielsweise yrkesmässigt, att den har tagits in i en officidurch bereits laufenden Anbau oder gewerbs- ell sortlista eller anmälts till en sådan. att den mässigen Vertrieb, bercits erfolgte oder ein- förekommer i en referenssamling eller att den geleitete Eintragung in ein amtliches Sorten- har noggrant beskrivits i en publikation. De register, Anbau in ciner Vergleichssammlung kännetecken, som gör det möjligt att beskriva oder genauc Beschreibung in einer Veröffent- och särskilja en sort, måste kunna tydligt lichung. Die Merkmale, die es ermöglichen, fastställas och beskrivas. eine Sorte zu bestimmen und zu unterscheiden, mässen genau erkannt und beschrieben werden können.
b) Am Tag der Einreichung der Schutz- b) Den dag ansökan om skydd för en unirechtsanmeldung in einem Verbandsstaat onsstal ges in får sorten darf die Sorte
i) im Hoheitsgebiet dieses Staates noch i) inte ha med förädlarens samtycke ut-
"nicht — oder, wo das Recht dieses Staates bjudits eller yrkesmässigt försälts inom den
dies vorsieht, nicht seit mehr als einem statens område eller, om detta föreskrivs i
Jahr — mit Zustimmung des Zächters feil-
gehalten oder gewerbsmässig vertrieben rens samtycke ha utbjudits eller yrkesmäs-
worden sein sowie sigt försälts sedan mer än ett år, och
il) ne doit pas avoir Eté offerte å Ia vente (11 ) must not have been offered for sale or
ou commercialiséc, avec Iaccord de Pob- marketed, with the agreement of the breed-
tenteur, sur le territoire de tout autre Etat er, in the territory of any other State for
depuis plus de six ans dans le cas des longer than six years in the case of vines,
vignes, des arbres forestiers, des arbres forest trees, fruit trees and ornamental
fruitiers et des arbres d"ornement, y com- trees, including, in cach case, their root-
pris, dans chaque cas, leurs porte-greffes, stocks. or for longer than four years in the
ou depuis plus de quatre ans dans Ile cas case of all other plants.
des autres plantes.
"Tout essai de la variété ne comportant pas Trials of the variety not involving offering for d'offre å la vente ou de commercialisation sale or marketing shall not affect the right to
n'est pas opposable au droit å la protection. protection. The fact that the variety has be-
Le fait que la variété est devenue notoire come a matter of common knowledge in ways autrement que par Foffre å la vente ou la other than through offering for sale or marcommercialisation n'est pas non plus oppos- keting shall also not affect the right of the able au droit de Fobtenteur å la protection. brecder to protection.
c) La variété doit étre suffisamment homo- (c) The variety must be sufficiently homogéne,. compte tenu des particularités que prå- genous, having regard to the particular feasente sa reproduction sexuée ou sa multipli- tures of its sexual reproduction or vegetative cation végétative. | propagation.
d) La variété doit étre stable dans ses ca- (d) The variety must be stable in its essenractéres essentiels, c'est-å-dire rester con- tial characteristics, that is to say. it must forme å sa définition, å la suite de ses repro- remain true to its description after repeated ductions ou multiplications successives, ou, reproduction or propagation or, where the
lorsque F'obtenteur a défini un cycle particu- breeder has defined a particular cycle of re-
lier de reproductions ou de muhiplications. å production or multiplication. at the end of la fin de chaque cycle. i each cycle.
e) La variété doit recevoir un? dénomina- (e) The variety shall be given a denomination conformément aux dispositions de Farti- tion as provided in Article 13. cle 13.
2) L'octroi de la protection ne peut dé- (2) Provided that the breeder shall have pendre d'autres conditions que celles men- complied with the formalities provided for by tionnées ci-dessus, sous réserve que Iobten- the national law of the member State of the
teur ait satisfait aux formalités prévues par Union in which the application for protection
la législation nationale de FPEtat de was filed, including the payment of fees, the F' Union dans lequel la demande de protection grant of protection may not be made subject a été déposée, y compris le paiement des to conditions other than those set forth
taxes. above.
Article 7 Article 7
Examen officiell des variétés; protection Official Examination of Varieties: Provision-
provisoire al Protection
1) La protection est accordée apres un exa- (1) Protection shall be granted after examimen de la variété en fonction des criteres nation of the variety in the light of the criteria définis å F'article 6. Cet examen doit étre defined in Article 6. Such examination shall approprié å chaque genre ou espeéce botani- be appropriate to each botanical genus or que. species.
2) En vue de cet examen, les services (2) For the purposes of such examination, compétents de chaque Etat de I'Union peu- the competent authorities of each member vent exiger de I'obtenteur tous renseigne- State of the Union may require the breeder to
ii) im Hoheitsgebiet eines anderen il) inte ha med förädlarens samtycke sa-
Staates mit Zustimmung des Zächters im luhållits eller yrkesmässigt försålts inom Fall von Reben, Wald-, Obst- und Zierbäu- annan stats område sedan mer än sex år men jeweils cinschliesslich ihrer Unterla- såvilt gäller vin, skogsträd. fruktträd och gen noch nicht seit mehr als sechs Jahren prydnadsträd, däri inbegripet i samtliga fall
oder im Fall von anderen Pflanzen noch deras grundstammar, eller sedan mer än
nicht scit mehr als vier Jahren feilgehalten fyra år såvitt gäller andra växter. oder gewerbsmässig vertrieben worden sein.
Mit der Sorte vorgenommene Versuche, die Försök med sorten som inte inneburit utbjukein Feilhalten und keinen gewerbsmässigen dande eller yrkesmässig försäljning inverkar Vertrieb beinhalten. beeinträchtigen nicht inte på rätten att få skydd. Den omständighedas Recht auf Schutz. Ebensowenig wird das ten att sorten har blivit allmänt känd på annat Recht des Zöchters auf Schutz durch die Tat- sätt än genom utbjudande eller yrkesmässig sache beeinträchtigt, dass die Sorte auf an- försäljning inverkar inte heller på rätten att få dere Weise als durch Feilhalten oder skydd. gewerbsmässigen Vertrieb allgemein bekannt
geworden ist.
c) Die Sorte muss hinreichend homogen c) Sorten skall vara tillräckligt homogen sein; dabei ist den Besonderheiten ihrer ge- med beaktande av de särdrag, som dess sexnerativen oder vegetativen Vermehrung
Rechnung zu tragen.
d) Die Sorte muss in ihren wesentlichen d) Sorten skall vara beständig med avseen-
Merkmalen beständig sein, d.h. nach ihren de på sina väsentliga kännetecken. Detta inaufeinanderfolgenden Vermehrungen oder, nebär att den skall förbli i överensstämmelse wenn der Zäöchter einen besonderen Vermeh- med beskrivningen av sorten efter upprepade ' rungszyklus festgelegt hat, am Ende eines förökningar eller, i det fall att förädlaren har jeden Zyklus weiterhin ihrer Beschreibung angivit en särskild förökningscykel, efter av-
entsprechen. | slutandet av varje sådan cykel.
e) Die Sorte muss eine Sortenbezeichnung e) Sorten skall erhålla en benämning i en-
gemäss Artikel 13 erhalten. lighet med artikel 13.
(2) Die Gewährung des Schutzes darf nur 2. Beviljandet av skydd får inte vara bero-
von den vorstehenden Voraussetzungen ab- ende av andra villkor än de som har nämnts hängig gemacht werden: der Zächter muss ovan, dock med förbehåll för att förädlaren jedoch den Förmlichkeiten, die im innerstaat- skall ha uppfyllt de formaliteter som förelichen Recht des Verbandsstaats, in dem die skrivs i den nationella lagstiftningen i den stat Schutzrechtsanmeldung cingereicht wurde. för vilken skydd söks, däri inbegripet erlägvorgesehen sind, ecinschliesslich der Zahlung gande av avgifter. der Geböhren genögt haben.
Artikel 7 Artikel 7
Amtiliche Prifung von Sorten: vorläufiger Officiell prövning av sorten; provisoriskt Schutz skydd
(1) Der Schutz wird nach einer Pröfung 1. Skydd beviljas efter en prövning av sor-
der Sorte auf die in Artikel 6 festgelegten ten med hänsyn tagen till de kriterier som
Voraussetzungen gewährt. Diese Pröfung anges i artikel 6. Denna prövning skall anpasmuss der cinzelnen botanischen Gattung oder sas efter varje växtsläkte eller växtart.
Art angemessen sein. (2) För die Pröfung können die zuständi- 2. För denna prövning tår vederbörande
gen Behörden eines jeden Verbandsstaats myndigheter i varje unionsstat kräva att för-
von dem Zöächter alle notwendigen Aus- ädlaren tillhandahåller alla nödvändiga upp-
ments. documents, plants ou semences furnish all the necessary information, docu-
nécessaires. ments, propagating material or seeds. 3) Tout Etat de FUnion peut prendre des (3) Any member State of the Union may
mesures destinées å défendre VFobtenteur provide measures to protect the breeder contre les agissements abusifs des tiers qui se against abusive acts of third parties commit-
produiraient pendant la période comprise ted during the period between the filing of the entre le dépåt de la demande de protection et application for protection and the decision la décision la concernant. thereon.
Article 8 Article 8
Durée de la protection Period of Protection Le droit conféré å I'obtenteur est accordé The right conferred on the breeder shall be pour une durée limitée. Celle-ci ne peut étre granted for a limited period. This period may
inférieure å quinze années, å compter de la not be less than fifteen years, computed from
date de la délivrance du titre de protection. the date of issue of the title of protection. For
Pour les vignes, les arbres forestiers, les vines, forest trees, fruit trees and ornamental
arbres fruitiers et les arbres d"ornement, y trees. including, in each case, their root-
compris. dans chaque cas, leurs porte- stocks, the period of protection may not be
greffes, la durée de protection ne peut étre less than eightecn years, computed from the
inférieure å dix-huit années, å compter de said date. cette date.
Article 9 Article 9
- Limitation de I'exercice des droits protégés Restrictions in the Exercise of Rights Pro-
tected
1) Le libre exercice du droit exclusif ac- (1) The free exercise of the exclusive right cordé å I'obtenteur ne peut étre limité que accorded to the breeder may not be restricted pour des raisons d'intérét public. otherwise than for reasons of public interest.
2) Lorsque cette limitation intervient en (2) When any such restriction is made in vue d'assurer la diffusion de la variété, order to ensure the widespread distribution I'Etat de I'Union intéressé doit prendre of the variety, the member State of the Union toutes Mesures nécessaires pour que Iobten- concerned shall take all measures necessary teur recoive une rémunération équitable. to ensure that the breeder receives equitable
remuncration.
Article 10 Article 10
Nullité et déchéance des droits protégés Nullity and Forfeiture of the Rights Protect-
ed
1) Le droit de Fobtenteur est déclaré nul, (1) The right of the breeder shall be de-
en conformité des dispositions de la tégisla- clared null and void, in accordance with the
tion nationale de chaque Etat de P' Union, s'il provisions of the national law of cach memest avéré que les conditions fixées å V article ber State of the Union, if it is established that 6.1) a) et b) étaient pas effectivement rem- the conditions laid down in Article 6 (1) (a)
plies lors de Ila délivrance du titre de protec- and (b) were not effectively complied with at
tion. the time when the title of protection was is-
sued.
2) Est déchu de son droit P'obtenteur qui (2) The right of the breeder shall become n'est pas en mesure de présenter å Iautorité forteit when he is no longer in a position to compétente le matériel de reproduction ou de provide the competent authority with repro-
könfte und Unterlagen sowie das erforder- lysningar och handlingar samt allt nödvändigt
liche Pflanz- oder Saatgut verlangen. plantmaterial eller utsäde. (3) Jeder Verbandsstaat kann Massnah- 3. En unionsstat får vidta åtgärder för att
men zum Schutz des Zäöchters gegen miss- skydda förädlaren mot sådant missbruk från bräuchliches Verhalten Dritter, das in der tredje mans sida som äger rum under tiden Zeit von der Einreichung der Schutzrechts- från det att ansökan om skydd ges in och till
anmeldung bis zur Entscheidung hieräöber be- beslutet rörande ansökningen meddelas.
gangen.worden ist, treffen.
Artikel 8 Artikel 8 Schutzdauer Skyddstid
Das dem Zöchter gewährte Recht wird fär I. Den rätt som tillerkänns förädlaren beeine begrenzte Zeitdauer erteilt. Diese darf viljas för en begränsad tid. Denna tid får inte
nicht köärzer sein als fäönfzehn Jahre, vom Tag understiga 15 år, räknat från den dag då be-
der Erteilung des Schutzrechts an gerechnet. slut om skydd meddelas. För vin, skogsträd, För Reben, Wald-, Obst- und Zierbäume fruktträd och prydnadsträd, däri inbegripet i jeweils einschliesslich ihrer Unterlagen darf samtliga fall deras grundstammar, får skydds-
die Schutzdauer nicht körzer sein als acht- tiden inte understiga 18 år från nämnda dag. zehn Jahre, von diesem Zeitpunkt an gerech-
net.
Artikel 9 Artikel 9 Beschränkungen in der Ausibung des Zich- Begränsning i utövningen av den skyddade terrechts rätten
(1) Die freie Ausäbung des dem Ziächter 1. Det fria utövandet av den ensamrätt gewährten ausschliesslichen Rechts darf nur som har tillerkänts förädlaren får begränsas aus Gränden des öffentlichen Interesses endast av hänsyn till allmänt intresse. beschränkt werden.
(2) Erfolgt diese Beschränkung zu dem 2. När en sådan begränsning företas i syfte. Zweck, dice Verbreitung der Sorte sicherzu- att säkerställa spridning av sorten, skall ve- . stellen, so hat der betreffende Verbandsstaat derbörande unionsstat vidta alla erforderliga alla notwendigen Massnahmen zu treffen, da- åtgärder för att förädlaren skall erhålla skälig mit der Zächter eine angemessene Vergäötung ersättning. erhält.
Artikel 10 Artikel 10 Nichtigkeit und Aufhebung des Zichter- Ogiltighet och upphävande av skyddsrätten rechts
(1) Das Recht des Zächters wird nach I. Förädlarens rätt skall förklaras ogiltig i Massgabe des innerstaatlichen Rechtes eines enlighet med bestämmelserna i varje unionsjeden Verbandsstaats fär nichtig erklärt. stats lagstiftning, om det visas att de villkor
: wenn sich herausstellt, dass die in Artikel 6 som föreskrivs i artikel 6.1.a. och b faktiskt
Absatz I Buchstaben a und b festgelegten inte var uppfyllda, när skyddet beviljades.
Voraussetzungen bei der Erteilung des
Schutzrechts tatsächlich nicht erfällt waren.
(2) Das Recht des Zächters wird aufgeho- 2. Förädlarens rätt är förfallen. om han
ben, wenn er nickt in der Lage ist, der zu- inte kan tillhandahålla vederbörande myndigständigen Behörde das Vermehrungsmaterial het sådant förökningsmaterial som möjliggör
multiplication permettant d"obtenir Ja variété ductive or propagating material capable of avec ses caractéres tels qu'ils ont été définis producing the variety with its characteristics
au moment oä la protection a été accordée. as defined when the protection was granted.
3) Peut étre déchu de son droit Pobtenteur: (3) The right of the breeder may become
- forfeit if:
a) qui ne présente pas å Fautorité compé- (a) after being requested to do so and with-
tente. dans un délai prescrit et aprés mise en in a prescribed period, he does not provide demeure, le matériel de reproduction ou de the competent authority with the reproduc-
multiplication, les documents et renscigne- tive or propagating material, the documents ments jugés nécessaires au contröle de la va- and the information deemed necessary for riété, ou ne permet pas l'inspection des me- checking the variety, or he does not allow sures prises en vue de la conservation de la inspection of the measures which have been variété:' : taken for the maintenance of the variety: or
b) qui n'a pas acquitté dans les délais pre- (b) he has failed to pay within the prescrits les taxes dues, le cas échéant, pour le seribed period such fees as may be payable to maintien en vigueur de ses droits. keep his rights in force.
4) Le droit de I'obtenteur ne peut étre an- (4) The right of the brecder may not be nulé et Pobtenteur ne peut étre déchu de son annulled or become forfeit except on the droit pour d”autres motifs que ceux men- grounds set out in this Article. tionnés au présent article.
Article 11 Article 11
Libre choix de U'Etat de I Union dans lequel Free Choice of the Member State in Which la premiere demande est déposée; demandes the First Application is Filed; Application in dans d'autres Etats de VF Union; indépen- Other Member States: Independence of Prodance de la protection dans différents Etats tection in Different Member Stutes de VI Union
Dp Lobtenteur a Ja faculté de choisir (1) The breeder may choose the member
I'Etat de I Union dans lequel il désire déposer State of the Union in which he wishes to file sa premiere demande de protection. his first application for protection.
2) L'obtenteur peut demander å d'autres (2) The breeder may apply to other mem- Etats de I'Union la protection de son droit ber States of the Union for protection of his -
sans attendre qu'un titre de protection lui ait right without waiting for the issue to him of a été délivré par I Etat de V' Union dans lequel title of protection by the member State of the la premiere demande a été déposée. Union in which he filed his first application.
3) La protection demandée dans différents (3) The protection applied for in different
Etats de I'Union par des personnes phy- member States of the Union by natural or siques ou morales admises au bénéfice de la legal persons entitled to benefit under this
présente Convention est indépendante de la Convention shall be independent of the proprotection obtenue pour la méme variété tection obtained for the same variety in other dans les autres Etats appartenant ou non å States whether or not such States are mem-
I'Union. bers of the Union.
Article 12 Article 12
Droit de priorité Right of Priority
PD LC'obtenteur qui a régulitrement fait Ic (1) Any breeder who has duly filed an apdépot d'une demande de protection dans F'un plication for protection in one of the member
des Etats de I'Union jouit, pour effectuer le States of the Union shall, for the purpose of dépöt dans les autres Etats de I' Union, d'un filing in the other member States of the
droit de priorité pendant un délai de douze Union, enjoy a right of priority for a period of
vorzulegen, das es gestattet, die Sorte mit framställning av sorten med dess egenskaper den im Zeitpunkt der Schutzerteilung för sie sådana de angavs när skyddet beviljades. festgelegten Merkmalen zu erstellen.
(3) Das Recht des Zächters kann aufgeho- 3. Förädlarens rätt får förklaras förfallen ben werden,
a) wenn er der zuständigen Behörde inner- a) om han inte inom föreskriven tid och halb einer vorgeschriebenen Frist und nach efter uppmaning tillhandahäller vederböran- Mahnung das Vermehrungsmaterial, die Unterlagen und die Auskänfte, die zur Uberwa- handlingar och upplysningar, som anses nödchung der Sorte för notwendig ecrachtet wer- vändiga för kontroll av sorten, eller om han
den, nicht vorlegt oder wenn er die Nachprö- inte tillåter myndigheten att ta del av de åt-
tung der zur Erhaltung der Sorte getroffenen gärder som har företagits för att vidmakthålla Massnahmen nicht gestattet:; sorten;
b) wenn cr nicht innerhalb der vorge- b) om han inte inom föreskriven tid har schriebenen Frist die Gebähren entrichtet erlagt de avgifter som i förekommande fall hat, dic gegebenenfalls för die Aufrechterhal- krävs för att hans rätt skall bestå. tung seiner Rechte zu zahlen sind.
(4) Aus anderen als den in diesem Artikel 4. Förädlarens rätt får inte förklaras ogiltig
aufgefuhrten Grunden kann das Recht des och förädlaren får inte förlora sin rätt av an- Zächters weder för nichtig erklärt noch auf- nan orsak än som anges I denna artikel. gehoben werden.
Artikel 11 Artikel 11
Freie Wahl des Verbundsstaats, in dem die Fritt val av den unionsstat. i vilken första erste Anmeldung ceingereicht wird; Anmel- ansökan ges in; ansökningar i andra unionsdungen in anderen Verbandsstaaten; Unab- stater; skyddets oberoende i olika unionshängigkeit des Schutzes in verschiedenen stater Verbandsstaaten
(1). Der Zäöchter kann den Verbandsstaat I. Förädlaren får välja den unionsstat i vil-
wählen, in dem er dice erste Schutzrechtsan- ken han ger in sin första ansökan om skydd. meldung einreichen will.
(2) Der Zöchter kann den Schutz seines 2. Förädlaren får söka skydd för sin rät i
Rechtes in anderen Verbandsstaaten beantra- andra unionsstater utan att avvakta att skydd gen, ohne abzuwarten, bis ihm der Verbands- beviljas av den untonsstat i vilken den första
staat der ersten Anmeldung cin Schutzrecht ansökningen gavs in.
erteilt hat.
(3) Der Schutz, der in verschiedenen Ver- 3. Skydd som i olika unionsstater söks av ' bandsstaaten von natörlichen oder juristi- fysiska eller juridiska personer vilka åtnjuter schen Personen beantragt wird, die sich auf denna konventions förmåner är oberoende av dieses Ubereinkommen berufen können., ist det skydd som har erhållits för samma sort i unabhängig von dem Schutz, der för dieselbe andra stater inom eller utom unionen. Sorte in anderen Verbandsstaaten 'oder in Nichtverbandsstaaten erlangt worden ist.
Artikel 12 Artikel 12 Priorität | . Prioritetsrätten
(1) Hat der Zächter cine Schutzrechtsan- 1. En förädlare, som i behörig ordning har meldung in einem der Verbandsstaaten givit in en ansökan om skydd i en av unionsvorschriftsmässig eingercicht, so geniesst er staterna, har rätt till prioritet under en tid av för die Einreichung in den anderen Verbands- 12 månader för att ge in ansökan om skydd i staaten während einer Frist von zwölf Mona- övriga unionsstater. Denna frist räknas från
mois. Ce délai est compté å partir de Ia date twelve months. This period shall be computdu dépöt de la premietre demande. Le jour du ed from the date of filing of the first applica-
dépöt n'est pas compris dans ce délai. tion. The day of filing shall not be included in
such period.
2) Pour bénéficier des dispositions du para- (2) To benefit from the provisions of paragraphe I), le nouveau dépöt doit comporter graph (1), the further filing must include an une requéte en protection, la revendication application for protection, a claim in respect
de la priorité de la premigre demande et, dans of the priority of the first application and,
un délai de trois mois, une copie des docu- within a period of three months, a copy of the ments qui constituent cette demande, certi- documents which constitute that application,
fiée conforme par Fadministration qui aura certified to be a true copy by the authority
regue. which received it.
3) Eobtenteur bénéficie d'un délai de (3) The breeder shall be allowed a period of quatre ans aprés VF'expiration du déltai de four ycars after the expiration of the period of priorité pour fournir å FEtat de I'Union. priority in which to furnish, to the member
aupreés duquel il a été déposé une requéte en State of the Union with which he has filed an
protection dans les conditions prévues au application for protection in accordance with paragraphe 2), les documents complémen- the terms of paragraph (2), the additional
taires et le matériel requis par les lois et regle- documents and material required by the laws ments de cet Etat. Toutefois, cet Etat peut and regulations of that State. Nevertheless, exiger la fourniture dans un délai approprié that State may require the additional docu-
des documents complémentaires et du maté- ments and material to be furnished within an
riel si la demande dont la priorité est revendi- adequate period in the case where the appliquéce a été rejetée ou retirée. cation whose priority is claimed is rejected or
withdrawn.
4) Ne sont pas opposables au dépöt effec- (4) Such matters as the filing of another tué dans les conditions ci-dessus les faits sur- application or the publication or use of the
venus dans le délai fixé au paragraphe 1), tels subject of the application, occurring within
qu'un autre dépöt, la publication de Fobjet de the period provided for in paragraph (1), shall la demande ou son exploitation. Ces faits ne not constitute grounds for objection to an peuvent faire naitre aucun droit au profit de application filed in accordance with the foretiers ni aucune possession personelle. gong conditions. Such matters may not give
rise to any right in favour of a third party or
to any right of personal possession.
Article 13 : Article 13 Dénomination de la variété Variety Denomination
DD) La variété sera désignée par une dé- (1) The variety shall be designated by a
nomination destinée å étre sa désignation denomination destined to be its generic desig-
générique. Chaque Etat de F'Union s'assure nation. Each member State of the Union shall que, sous réserve du paragraphe 4), aucun ensure that subject to paragraph (4) no rights droit relatif å la désignation enregistrée in the designation registered as the denomicomme la dénomination de ta variété n'en- nation of the variety shall hamper the free use trave la libre utilisation de la dénomination en of the denomination in connection with the
relation avec la variété, méme aprås I'expira- variety, even after the expiration of the pro-
tion de ta protection. tection.
ten ein Prioritätsrecht. Diese Frist beginnt den dag då den första ansökningen gavs in. mit dem Zeitpunkt der Einreichung der er- Ansökningsdagen räknas inte in i fristen. sten Anmeldung. Der Tag der Einreichung wird nicht in die Frist eingerechnet.
(2) Absatz I ist zugunsten der neuen Ein- 2. För att åtnjuta de förmåner som anges reichung nur anwendbar. wenn diese einen under 1 skall den nya ansökningen innehålla Schutzrechtsantrag und die Beanspruchung begäran om skydd för sorten, yrkande om
der Priorität der ersten Anmeldung enthält prioritet från den första ansökningen och,
und wenn binnen drei Monaten die Unterla- inom tre månader, avskrift av de handlingar gen, aus denen diese Anmeldung besteht, av vilka den första ansökningen består, beabschriftlich vorgelegt werden; die Abschrif- styrkt av den myndighet som mottog denna. ten mössen von der Behörde beglaubigt sein, welche diese Anmeldung entgegengenommen hat.
(3) Dem Zächter steht eine Frist von vier 3. Förädlaren har en frist på fyra år efter Jahren nach Ablauf der Prioritätsfrist zur utgången av prioritetstiden för att tillställa Verfögung, um dem Verbandsstaat, bei dem den unionsstat, i vilken han har givit in ansö-
ein Schutzrechtsantrag nach Massgabe des kan om skydd enligt vad som sägs under 2, de Absatzes 2 eingereicht worden ist, die nach kompletterande handlingar och det material den Gesetzen und sonstigen Vorschriften som krävs enligt den statens lagar och andra dieses Staates erforderlichen ergänzenden författningar. Denna stat får emellertid kräva Unterlagen und das erforderliche Material att de kompletterande handlingarna och mavorzulegen. Jedoch kann dieser Staat die terialet skall tillhandahållas inom skälig frist. Vorlage der ergänzenden Unteriagen und des om den ansökan från vilken prioritet begärs vorzulegenden Materials innerhalb einer an- har avslagits eller återkallats. gemessenen Frist anfordern, wenn die Anmeldung, deren Priorität in Anspruch genommen wird, zuräckgewiesen oder zuröckgenommen worden ist.
(4) Einer unter den obigen Bedingungen 4. Åtgärder som har vidtagits under den vorgenommenen Anmeldung können Tatsa- frist som anges under I. t. ex. en annan ansöchen nicht entgegengehalten werden. die in- kan, offentliggörande av föremålet för ansök-
nerhalb der Frist des Absatzes 1 eingetreten ningen eller utnyttjande av detta, får inte åbe-
sind, wie etwa eine andere Anmeldung. die ropas mot en ansökan som har gjorts under
Veröffentlichung des Gegenstands der An- ovannämnda villkor. Dessa åtgärder får inte
meldung oder seine Benutzung. Diese Tatsa- ge upphov till någon rätt för tredje man och chen können kein Recht zugunsten Dritter inte heller till någon föranvändarrätt.
und kein persönliches Besitzrecht begrän-
den.
Artikel 13 Artikel 13
Sortenbezeichnung Sortbenämning
(1) Die Sorte ist mit einer Sortenbezeich- 1. Sorten skall betecknas med en benämnung als Gattungsbezeichnung zu kennzeich- ning som är avsedd att vara dess generiska
nen. Jeder Verbandsstaat stellt sicher, dass, beteckning. Varje unionsstat skall tillse, med vorbehaltlich des Absatzes 4, keine Rechte förbehåll för vad som sägs under 4, att inga an der Bezeichnung, die als Sortenbezeich- rättigheter i fråga om den beteckning som har nung eingetragen ist, den freien Gebrauch der registrerats som sortbenämning hindrar den Bezeichnung in Verbindung mit der Sorte - fria användningen av denna benämning i sameinschränken, auch nicht nach Ablauf des band med sorten, och detta även efter det att Schutzes. skyddet har upphört.
2) La dénomination doit permettre d'iden- (2) The denomination must enable the varitifier la variété. Elle ne peut se composer ety to be identified. It may not consist solely uniquement de chiffres sauf lorsque c'est une of figures except where this is an established pratique établie pour désigner des variétés. practice for designating varieties. It must not
Elle ne doit pas étre susceptible d'induire en be liable to mislead or to cause confusion erreur ou de pröter å confusion sur les carac- concerning the characteristics, value or iden-
téristiques. la valeur ou Fidentité de la var- tity of the variety or the identity of the breed-
1été ou sur l'identité de F'obtenteur. Elle doit er. In particular, it must be different from
notamment étre différente de toute dénomi- every denomination which designates. in any nation qui désigne. dans P'un quelconque des member State of the Union, an existing vari- Etats de I' Union. une variété préexistante de ety of the same botanical species or of a la méme espåéce botanique ou d'une espece closely related species.
votsine.
3) La dénomination de la variété est dépo- (3) The denomination of the variety shall sée par I'obtenteur auprés du service prévu å be submitted by the breeder to the authority Farticle 30.1) b). S'il est avéré que cette dé- referred to in Article 30 (1) (b). If it is found nomination ne répond pas aux exigences du that such denomination does not satisfy the paragraphe 2), cc service refuse de Penre- requirements of paragraph (2), that authority gistrer et exige que I'obtentceur propose, dans shall refuse to register it and shall require the
un délai prescrit. une autre dénomination. La breeder to propose another denomination
dénomination est enregistrée en méme temps within a prescribed period. The denominaqu'est délivré le titre de protection conformé- tion shall be registered at the same time as ment aux dispositions de Varticle 7. the title of protection is issued in accordance
with the provisions of Article 7.
4) Il n'est pas porté atteinte aux droits an- (4) Prior rights of third parties shall not be
térieurs des tiers. Si, en vertu d'un droit an- affected. If, by reason of a prior right, the use térieur, Futilisation de la dénomination d'une of the denomination of a variety is forbidden
variété est interdite å une personne qui, con- to a person who, in accordance with the proformément aux dispositions du paragraphe visions of paragraph (7). is obliged 10 use it, 7). est obligée de Vutiliser, le service prévu å the authority referred to in Article 30 (1) (b) Particle 30.1) b) exige que Fobtenteur pro- shall require the breeder to submit another pose une autre dénomination pour la variété. denomination for the variety.
5) Une variété ne peut étre déposé dans les (S) A variety must be submitted in member Etats de I' Union que sous la méme dénomi- States of the Union under the same denomination. Le service prévu å Farticle 30.1) b) nation. "The authority referred to in Article 30 est tenu d'enregistrer la dénomination ainsi (1) (b) shall register the denomination so subdéposée. å moins qu'il ne constate la non- mitted, unless it considers that denomination
convenance de cette dénomination dans son unsuitable in its State. In the latter case; it
Etat. Dans ce cas, il peut exiger que F'obten- may require the breeder to submit another teur propose une autre dénomination. denomination.
6) Le service prévu å I'article 30.1) b) doit (6) The authority referred to in Article 30 assurer la communication aux äutres services (1) (b) shall ensure that all the other such
des informations relatives aux dénominations authorities are informed of matters concern-
variétales. notamment du dépåt. de l'enregis- ing variety denominations, in particular the
trement et de la radiation de dénominations. submission, registration and cancellation of
Tout service prévu å Particle 30.1) b) peut denominations. Any authority referred to in
transmettre ses observations éventuelles sur Article 30 (1) (b) may address its observa-
I'enregistrement d'une dénomination au ser- tions. if any, on the registration of a denomi-
vice qui a communiqué cette dénomination. nation to the authority which communicated
that denomination.
(2) Die Sortenbezeichnung muss die Iden- 2. Benämningen skall göra det möjligt att tifizierung der Sorte ermöglichen. Sie darf identifiera sorten. Den får inte bestå av ennicht ausschliesslich aus Zahlen bestehen, bart siffror. utom om detta är allmänt tillämausser soweit dies eine feststehende Praxis pad praxis för att beteckna sorter. Den får fär die Kennzeichnung von Sorten ist. Sie inte vara vilseledande eller ägnad att orsaka darf nicht geeignet sein, hinsichtlich der förväxling i fråga om sortens egenskaper, Merkmale, des Wertes oder der Identität der värde eller identitet eller i fråga om förädla- Sorte oder der Identität des Zächtersirrezu- rens identitet. Den skall särskilt skilja sig från föhren oder Verwechslungen hervorzurufen. varje benämning som i någon av unionssta- Sie muss sich insbesondere von jeder Sorten- terna betecknar en redan befintlig sort av bezeichnung unterscheiden, die in einem der samma eller en närbesläktad växtart. Verbandsstaaten eine bereits vorhandene Sorte derselben botanischen Art oder einer verwandten Art kennzeichnet.
(3) Die Sortenbezeichnung wird von dem Zächter bei der in Artikel 30 Absatz I Buch- ges in till den myndighet som avses i artikel stabe b vorgesehenen Behörde hinterlegt. 30.£.b. Om det visar sig, att benämningen Stellt sich heraus,. dass diese Bezeichnung inte uppfyller de villkor som föreskrivs under den Erfordernissen des Absatzes 2 nicht 2, skall myndigheten vägra att registrera den entspricht, so verweigert diese Behörde die samt anmoda förädlaren att inom föreskriven Eintragung und verlangt von dem Zuächter, tid föreslå en annan benämning. Benämningdass er innerhalb einer vorgeschriebenen en registreras samtidigt som skydd beviljas Frist eine andere Sortenbezeichnung vor- enligt artikel 7. schlägt. Die Sortenbezeichnung wird gleichzeitig mit der Erteilung des Schutzrechts gemäss Artikel 7 eingetragen.
(4) Ältere Rechte Dritter bleiben unbe- 4. Tredje mans äldre rättigheter påverkas
röhrt. Wird die Benutzung der Sortenbe- inte. Om på grund av en äldre rättighet nå-
zeichnung ciner Person, die gemäss Absatz 7 gon, som enligt vad som sägs under 7 är skylzu ihrer Benutzung verpflichtet ist, auf dig att använda en sortbenämning är förhind- Grund eines älteren Rechtes untersagt, so rad att göra detta, skall den myndighet som verlangt die in Artikel 30 Absatz I Buchstabe b vorgesehene Behörde, dass der Zächter föreslå en annan sortbenämning. eine andere Sortenbezeichnung vorschlägt.
(5) Eine Sorte darf in den Verbandsstaaten 5. Söks skydd för en sort i flera unionsnur unter derselben Sortenbezeichnung ange- stater, måste det ske under en och samma meldet werden. Die in Artikel 30 Absatz 1 benämning. Den myndighet som avses i arti- Buchstabe b vorgesehene Behörde ist ver- kel 30.1.b är skyldig att registrera den benämpflichtet. die so hinterlegte Sortenbezeich- ning som sålunda har ingivits, såvida myndignung einzutragen, sofern sie nicht feststellt, heten inte finner att benämningen är olämplig
dass diese Sortenbezeichnung in ihrem Staat i vederbörande stat. I sådant fall får myndig-
ungeeignet ist. In diesem Fall kann sie ver- heten kräva att förädlaren föreslår en annan langen, dass der Zäöchter eine andere Sorten- benämning. bezeichnung vorschlägt.
(6) Die in Artikel 30 Absatz I Buchstabe b 6. Den myndighet som avses i artikel
vorgesehene Behörde stellt sicher, dass alle 30.1.b skall svara för att de andra myndigheanderen Behörden äber Angelegenheiten. dice terna — hålls — underrättade om — sortbe- Sortenbezeichnungen betretffen, insbeson- nämningar, särskilt såvitt gäller ingivande.
dere tuber die Einreichung, Eintragung und registrering och upphävande av benämning-
Streichung von Sortenbezeichnungen, unter- ar. Varje myndighet som avses i artikel richtet werden. Jede in Artikel 30 Absatz I 30.1.b får översända eventuella invändningar Buchstabe b vorgesehene Behörde kann der mot registrering av en sortbenämning till den Behörde, die eine Sortenbezeichnung mitge- myndighet som har lämnat underrättelse om teilt hat. etwaige Bemerkungen zu der Eintra- benämningen. :
7) Celui qui. dans un des Etats de F' Union, (7) Any person who, in a member State of procéde å la mise en vente ou å la commer- the Union, offers for sale or markets reprocialisation du matériel de reproduction ou de ductive or vegetative propagating material of multiplication végétative d'une variété proté- a variety protected in that State shall be gée dans cet Etat est tenu d'utiliser la déno- obliged to use the denomination of that varimination de cette variété, meme aprés Vex- ety, even after the expiration of the protecpiration de la protection de cette variété, tion of that variety, in so far as, in accorpour autant que, conformément aux disposi- dance with the provisions of paragraph (4), tions du paragraphe 4), des droits antérieurs prior rights do not prevent such use. ne s'opposent pas å cette utilisation.
8) Lorsqu'unce variété est offerte å la vente (8) When the variety is offered for sale or ou commercialisée, il est permis d'associer marketed, it shall be permitted to associate a
une marque de fabrique ou de commerce, un trade mark, trade name or other similar indi-
nom commercial ou une indication similaire, cation with a registered variety denominaå la dénomination variétale enregistrée. Si tion. If such an indication is so associated,
une telle indication est ainst associée, la dé- the denomination must nevertheless be casily
nomination Udoit néanmoins tre facilement recognizable.
reconnaissable.
Article 14 Article 14 Protection indépendante des mesures ré- Protection Independent of Measures Reguglementant la production. le coniråle et Ia lating Production, Certification and Marketcommercialisation ing
1) Ce droit reconnu å Iobtenteur selon les (1) The right accorded to the breeder in
dispositions de la présente Convention est pursuance of the provisions of this Conven-
indépendant des mesures adoptées dans cha- tion shall be independent of the measures
que Etat de I” Union en vue d'y réglementer la taken by each member State of the Union to production, Ice contröle et la commercialisa- regulate the production, Certification and tion des semences et plants. marketing of sceds and propagating material.
2) Toutefois, ces dernitres mesures de- (2) However, such measures shall, as far as vront éviter, autant que possible. de faire possible, avoid hindering the application of obstacle å Fapplication des dispositions de la the provisions of this Convention. présente Convention.
Article 15 Article 15
Organes de I' Union Organs of the Union
Les organes permanents de I' Union sont: The permanent organs of the Union shall
be:
a) le Conseil: (a) the Council:
by) ie Secrétariat général, dénommé Bureau (b) the Sceretariat General. entitled the Ofde F'Union internationale pour la protection fice of the International Union for the Protecdes obtentions végétales. tion of New Varicties of Plants.
Article 16 Article 16
Composition du Conseil; Composition of the Council; Votes nombre de voix
1) Le Conseil est composé des représen- (1) The Council shall consist of the repre-
gung dieser Sortenbezeichnung zugehen las-
sen.
(7) Wer in einem Verbandsstaat Vermeh- 7. Den som i en unionsstat utbjuder eller rungsmaterial ciner in diesem Staat geschitz- yrkesmässigt försäljer förökningsmaterial av ten Sorte feilhält oder gewerbsmässig ver- en sort som är skyddad i den staten är skyldig treibt, ist verpflichtet. die Sortenbezeichnung att använda sortbenämningen, och detta även auch nach Ablauf des Schutzes dieser Sorte efter det att skyddet för sorten har upphört.
zu benutzen, sofern nicht gemäss Absatz 4 såvida inte äldre rättigheter utgör hinder här-
ältere Rechte dieser Benutzung entgegenste- emot enligt vad som sägs under 4. hen.
(8) Beim Feilhalten oder bei dem gewerbs- 8. När en sort utbjuds till försäljning eller mässigen Vertriecb der Sorte darf eine Fabrik- yrkesmässigt försäljs. får till den registrerade
oder Handelsmarke, eine Handelsbezeich- . sortbenämningen fogas ett varumärke. en fir-
nung oder cine andere ähnliche Angabe der ma eller en liknande beteckning. Om en såeingetragenen Sortenbezeichnung hinzuge- dan beteckning har tillfogats, skall sortbe-
fögt werden. Auch wenn eine solche Angabe nämningen likväl vara lätt urskiljbar.
hinzugefögt wird, muss die Sorterbezeich-
nung leicht erkennbar sein.
Artikel 14 Artikel 14
Unabhängigkeit des Schutzes von Massnah- Skydd oberoende av åtgärder för reglering av men zur Regelung der Erzeugung, der Uber- produktion, kontroll eller handel wachung und des gewerbsmässigen Vertriebs
(1) Das dem Zächter nach diesem Uber- 1. Den rätt, som enligt bestämmelserna i einkommen gewährte Recht ist unabhängig denna konvention har tillerkänts förädlaren, von den Massnahmen, die in jedem Ver- är oberoende av de åtgärder, som en unions-
bandsstaat zur Regelung der Erzcugung, der stat vidtar för att där reglera produktionen,
Uberwachung und des gewerbsmässigen kontrollen och handeln med utsäde och plant-
Vertriebs von Saat- und Pflanzgut getroffen material.
werden.
(2) Jedoch muss bei diesen Massnahmen 2. Det bör dock såvitt möjligt undvikas, att sowceit wie möglich vermieden werden, dass sådana åtgärder hindrar tillämpningen av
die Anwendung dieses Ubereinkommens be- denna konvention. -
hindert wird.
Artikel IS Artikel 15
Organe des Verbands Unionens organ
Die ständigen Organe des Verbands sind: Unionens permanenta organ är:
a) der Rat: a) rådet;
b) das Generalsekretariat, das als Böro des b) generalsekretariatet, som benämns by- Internationalen Verbands zum Schutz von rån för den internationella unionen för skydd
Pflanzenzöchtungen bezeichnet wird.
Artikel 16 Artikel 16 Zusammensetzung des Rates; Abstim- Rådets sammansättning: röstning mungen
(1) Der Rat besteht aus den Vertretern der 1. Rådet består av företrädare för unions-
tants des Etats de I'Union. Chaque Etat de sentatives of the member States of the Uni- Union nomme un représentant au Conseil et on. Each member State of the Union shall un suppléant. appoint one representative to the Council and
once alternate.
2) Les repråésentants ou suppléants peu- (2) Representatives or alternates may be vent étre accompagnés d"adjoints ou de con- accompanied by assistants or advisers. seillers. oo
3) Chaque Etat de FUnion dispose d'une (3) Each member State of the Union shall voix au Consell. have one vote in the Council.
Article 17 Article 17
Observateurs admis aux réunions du Conseil Observers in Meetings of the Council
1) Les Etats non membres de F'Union sig- (1) States not members of the Union which nataires du présent Acte sont invités å tilre have signed this Act shall be invited as obd'observateurs aux réunions du Conseil. servers to mectings of the Council.
2) A ces réunions peuvent également étre (2) Other observers or experts may also be
invités d”autres observatcurs ou des experts. invited to such meetings.
Article 18 Article 18
Président et vice-présidentis du Conseil President and Vice-Presidents of the Council
1) Ce Conseil élit parmi ses membres un (1) The Council shall elect a President and Président et un premier Vice-président. ll a first Vice-President from among its peut élire d'”autres vice-présidents. Le pre- members. It may elect other Vice-Presidents. mier Vice-président remplace de droit le Pré- The first Vice-President shall take the place sident en cas d'empéchement. of the President if the latter is unable to offi-
ciate.
2) La durée du mandat du Président est de (2) The President shall hold office for three trois ans. years.
Article 19 Article 19 Sessions du Conseil Sessions of the Council
1) Le Conseil se réunit sur convocation de (1) The Council shall meet upon convocason Président. tion by its President.
2) Il tient une session ordinatre une fois (2) An ordinary session of the Council par an. En outre, le Président peut réunir le shall be held annually. In addition, the Presi- Conseil å son initiative: il doit le réunir dans dent may convene the Council at his discreun délai de trois mois quand un tiers au moins tion; he shall convene it, within a period of des Etats de I' Union en a fait la demande. three months, if one-third of the member
States of the Union so request.
Article 20 Article 20 Réeglement intérieur du Conseil: réglement Rules of Procedure of the Council; Adminiadministratif et financier de F Union strative and Financial Regulations of the
Union
Le Conseil établit son réglement intérieur The Council shall establish its rules of pro-
et le reglement administratif et financier de cedure and the administrative and financial
PUnion. regulations of the Union.
Verbandsstaaten. Jeder Verbandsstaat er- staterna. Varje unionsstat utser en företrädanennt einen Vertreter för den Rat und cinen re i rådet och en ersättare. Stellvertreter.
(2) Den Vertretern oder Stellvertretern 2. Företrädarna eller ersättarna fär åtföljas
können Mitarbeiter oder Berater zur Seite av medarbetare celler rådgivare. stehen.
(3) Jeder Verbandsstaat hat im Rat cine 3. Varje unionsstat har en röst i rådet.
Stimme.
Artikel 17 Artikel 17
Beobauchter in Sitzungen des Rates Observatörer vid rådets sammanträden
(1) Staaten, die nicht Mitglieder des Ver- 1. De stater som inte är medlemmar i unibands sind und diese Akte unterzeichnet ha- onen och som har undertecknat denna akt ben, werden als Beobachter zu den Sitzungen skall inbjudas att delta i rådets sammanträden des Rates eingeladen. som observatörer.
(2) Zu diesen Sitzungen können auch an- 2. Till dessa sammanträden kan också indere Beobachter oder Sachverständige einge- bjudas andra observatörer eller sakkunniga. laden werden.
Artikel 18 Artikel I8
Präsident und Vizepräsidenten des Rates Ordförande och vice ordförande
(1) Der Rat wählt aus seiner Mitte einen I. Rådet väljer bland sina medlemmar en
Präsidenten und einen Ersten Vizepräsiden- ordförande och en förste vice ordförande. ten. Er kann weitere Vizepräsidenten wäh- Det får välja ytterligare vice ordförande. Vid len. Der Erste Vizepräsident vertritt von förfall för ordföranden ersätts denne av förste
Rechts wegen den Präsidenten bei Verhin- vice ordföranden.
derungen.
(2) Die Amtszeit des Präsidenten beträgt 2. Uppdrag såsom ordförande avser en tid
drei Jahre. av tre år.
Artikel 19 Artikel 19
Tagungen des Rates Rådets sammanträden
(1) Der Rat tritt auf Einberufung durch 1. Rådet sammanträder på ordförandens seinen Präsidenten zusammen. kallelse.
(2) Er hält einmal jährlich eine ordentliche 2. Det håller ordinarie sammanträde: en Tagung ab. Ausserdem kann der Präsident gång om året. Dessutom får ordföranden von sich aus den Rat einberufen; er hat ihn sammankalla rådet på eget initiativ; han skall
binnen drei Monaten einzuberufen, wenn sammankalla rådet inom tre månader, när mindestens ein Drittel der Verbandsstaaten minst en tredjedel av unionsstaterna har gjort
dies beantragt. framställning därom.
Artikel 20 Artikel 20
Geschäftsordnung des Rates; Verwaltungs- Rådets arbetsordning; unionens administraund Finanzordnung des Verbands tiva och finansiella reglemente
Der Rat legt seine Geschäftsordnung sowie Rådet fastställer sin arbetsordning och die Verwaltungs- und Finanzordnung des unionens administrativa och finansiella regle- Verbands fest. mente. 5 Riksdagen 1981182. I saml. Nr 136
Article 21 Article 21 Missions du Conseil Tasks of the Council
Les missions du Conseil sont les suivantes: The tasks of the Council shall be to:
a) étudier les mesures propres å assurer la (a) study appropriate measures to safesauvegarde et å favoriser le développement guard the interests and to encourage the dede P' Union; velopment of the Union;
b) nommer le Secrétaire général et, s'il (b) appoint the Secretary-General and, if it F'estime nécessaire, un Secrétaire général ad- finds it necessary, a Vice Secretary-General joint; fixer les conditions de leur engagement; and determine the terms of appointment of
each;
c) examiner le rapport annuel d"activité de (c) examine the annual report on the activ- F' Union et établir le programme des travaux ities of the Union and lay down the pro-
futurs de celle-ci; gramme for its future work;
d) donner au Secrétaire général, dont les (d) give to the Secretary-General, whose
attributions sont fixées å I'article 23, toutes functions are set out in Article 23, all necesdirectives nécessaires å I'accomplissement sary directions for the accomplishment of the
des tåches de I' Union; tasks of the Union;
e) examiner et approuver le budget de (e) examine and approve the budget of the
I' Union et fixer, conformément aux disposi- Union and fix the contribution of each tions de article 26, la contribution de chaque member State of the Union in accordance Etat de P Union; with the provisions of Article 26;
f) examiner et approuver les comptes pré- (f) examine and approve the accounts pre-
sentés par le Secrétaire général; sented by the Secretary-General;
g) fixer, conformément aux dispositions (g) fix, in accordance with the provisions
de Varticle 27, la date et le licu des confé- of Article 27, the date and place of the conferrences prévues par ledit article et prendre les ences referred to in that Article and take the
mesures nécessaires å leur préparation: measures necessary for their preparation;
and
h) d'une manietre générale, prendre toutes (h) in general, take all necessary decisions décisions en vue du bon fonctionnement de to ensure the efficient functioning of the
I' Union. | Union.
Article 22 Article 22
Majorités requises pour les décisions Majorities Required for Decisions of the
du Conseil Council
Toute décision du Conseil est prise å la Any decision of the Council shall require a majorité simple des membres pråsents et vo- simple majority of the votes of the members
tants; toutefois, toute décision du Conseil en present and voting, provided that any decivertu des articles 4.4), 20, 21.0), 26.5)b), sion of the Council under Articles 4 (4), 20, 21 27.1), 28.3) ou 32.3) est prise å la majorité des (ec), 26 (S)b), 27 (1), 2813) or 32 (3) shall trois quarts des membres présents et votants. require threefourths of the votes of the L'abstention n'est pas considérée comme members present and voting. Abstentions
vote, shall not be considered as votes.
Artikel 21 Artikel 21
Aufgaben des Rates Rådets uppgifter
Der Rat hat folgende Aufgaben: Rådets uppgifter är att
a) Er pröft Massnahmen, die gecignet a) undersöka lämpliga åtgärder för att
sind, den Bestand des Verbands sicherzustel- trygga unionens bestånd och främja dess utlen und seine Entwicklung zu fördern. veckling: ”
b) Er ernennt den Generalsekretär und. b) utse en generalsckreterare och, om råfalls er dies för erforderlich hält, einen Stell- det anser det vara nödvändigt, en vice genevertretenden Generalsekretär und setzt die ralsekreterare samt bestämma deras anställ- Einstellungsbedingungen von beiden fest. ningsvillkor:
c) Er pröft den jährlichen Bericht äber die c) granska årsberättelsen över unionens Tätigkeit des Verbands und stellt das Pro- verksamhet och fastställa programmet för
gramm för dessen käönftige Arbeit auf. unionens framtida arbete;
d) Er erteilt dem Genceralsckretär. dessen d) ge gencralsekreteraren, vars åligganden Befugnisse in Artikel 23 festgelegt sind, alle fastställs i artikel 23, alla erforderliga instrukerforderlichen Richtlinien för die Durchföh- tioner för att unionens uppgifter skall: kunna rung der Aufgaben des Verbands. fullgöras;
e) Er pröft und genehmigt den Haushalts- e) granska och godkänna unionens budget
plan des Verbands und setzt gemäss Artikel och enligt artikel 26 fastställa bidrag för varje
26 den Beitrag eines jeden Verbandsstaals unionsstat: fest.
f) Er pröft und genehmigt die von dem f) granska och godkänna de räkenskaper Generalsekretär vorgelegten Abrechnungen. som läggs fram av generalsekreteraren;
g) Er bestimmt gemäss Artikel 27 den Zeit- 2) enligt artikel 27 fastställa tid och plats punkt und den Ort der dort vorgesehenen för de konferenser som avses i nämnda arti-
Konferenzen und trifft die zu ihrer Vorberei- kel och vidta erforderliga åtgärder för att för-
tung erforderlichen Massnahmen. bereda dessa:
h) Ganz allgemein fasst er alle Beschlässe h) i övrigt fatta alla de beslut som behövs för ein erfolgreiches Wirken des Verbands. för att främja ett ändamålsenligt utövande av
unionens verksamhet.
Artikel 22 Artikel 22
Erforderliche Mehrheiten fiir die Beschlisse Mujoritet som krävs för rådets beslut des Rates
Ein Beschluss des Rates bedarf der cin- Rådets beslut fattas med enkel majoritet av fachen Mehrheit der anwesenden und abstim- de närvarande och röstande medlemmarna: menden Mitglieder; jedoch bedarf ein Be- för beslut enligt artiklarna 4.4, 20, 21.e, schluss des Rates nach Artikel 4 Absatz 4. 26.5.b, 27.1, 28.3 eller 32.3 krävs dock tre Artikel 20, Artikel 21 Buchstabe e, Artikel 26 fjärdedels majoritet av de närvarande och Absatz 5 Buchstabe b, Artikel 27 Absatz I, röstande medlemmarna. Nedlagda röster Artikel 28 Absatz 3 und Artikel 32 Absatz 3 anses som icke avgivna. einer Drceiviertelmehrheit der anwesenden
und abstimmenden Mitglieder. Enthaltungen
gelten nicht als Stummabgabe.
Article 23 Article 23 Missions du Burean de V Union; responsabi- Tasks of the Office of the Union; Responsibilités du Secrétaire général; nomination des lities of the Secretary-General; Appointment fonctionnaires of Staff
D Le Bureau de I'Union exécute toutes les (1) The Office of the Union shall carry out missions qui Iui sont confites par le Conseil. all the duties and tasks entrusted to it by the IH est dirigé par le Secrétaire général. Council. It shall be under the direction of the
Secretary-General.
2) Le Secrétaire général est responsable (2) The Secretary-General shall be respondevant le Conseil; il assure I'exécution des sible to the Council; he shall be responsible décisions du Conseil. Il soumet le budget å for carrying out the decisions of the Council.
I'approbation du Conseil et en assure V'exé- He shall submit the budget for the approval cution. ]I rend compte annuellement au Con- of the Council and shall be responsible for its seil de sa gestion et lui présente un rapport implementation. He shall make an annual resur les activités et la situation financiére de port to the Council on his administration and
F'Union. a report on the activities and financial posi-
tion of the Union.
3) Sous réserve des dispositions de V'arti- (3) Subject 10 the provisions of Article
cle 21.b). les conditions de nomination ct 21 (b), the conditions of appointment and em-
d'emploi des membres du personnel néces- ployment of the staff necessary for the effisaire au bon fonctionnement du Bureau de cient performance of the tasks of the Office I' Union sont fixées par le réglement adminis- of the Union shall be fixed in the administratratif et financier prévu å Farticle 20. tive and financial regulations referred to in
Article 20.
Article 24 Article 24
Statut juridique Legal Stutus
DD Union a la personnalité juridique. (1) The Union shall have legal personality.
2) L'Union jouit, sur le 1erritoire de cha- (2) The Union shall enjoy on the territory
que Etat de I'Union, conformément aux lois of cach member State of the Union, in conde cet Etat, de la capacité juridique néces- formity with the laws of that State, such legal saire pour atteindre son but et exercer ses capacity as may be necessary for the fulfil-
fonctions. ment of the objectives of the Union and for
the exercise of its functions.
3) E'Union conclut un accord de stege (3) The Union shall conclude a headavec la Confédération suisse. quarters agreement with the Swiss Confede-
ration.
Article 25 Article 25
Verification des comptes Auditing of the Accounts
La vérification des comptes de I'Union est The auditing of the accounts of the Union assurée, selon les modalités prévues dans le shall be effected by a member State of the
röglement administratif et financier visé å Union as provided in the administrative and
l'article 20, par un Etat de F Union. Cet Etat financial regulations referred to in Article 20.
est, avec son consentement, désigné par le Such State shall be designated, with its agree-
Conseil. ment, by the Council.
Artikel 23 Artikel 23 Aufgaben des Verbandsbiäros; Verantwor- Unionens byrås uppgifter; generalsekreteratung des Generalsekretärs; Ernennung der rens åligganden; anställning av personal Bediensteten
(1) Das Verbandsböäro erledigt alle Aufga- 1. Unionens byrå skall fullgöra alla uppben, die ihm der Rat zuweist. Es wird vom drag och åligganden, som rådet har anförtrott Generalsekretär geleitet. den. Byrån leds av generalsekreteraren.
(2) Der Generalsekretär ist dem Rat ver- 2. Generalsekreteraren är ansvarig inför antwortlich: er sorgt för die Ausföhrung der rådet; han skall tillse att rådets beslut verk- Beschlässe des Rates. Er legt dem Rat den ställs. Han skall lägga fram budgeten för rå- Haushaltsplan zur Genehmigung vor und dets godkännande och svara för att den ge-
sorgt fir dessen Ausfährung. Er legt dem Rat nomförs. Han skall årligen inför rådet redovi-
alljährlich Rechenschaft öäber seine Ge- sa för sin förvaltning och skall inför rådet schäftsfäöhrung ab und unterbreitet ihm einen lägga fram en årsberättelse rörande unionens
Bericht öber die Tätigkeit und die Finanzlage verksamhet och dess ekonomiska ställning. des Verbands. (3) Vorbcehaltlich des Artikels 21 Buch- 3. Med förbehåll för bestämmelserna i artistabe b werden die Bedingungen fär die Ein- kel 21.b skall villkoren för utnämning och
stellung und Beschäftigung des fär die ord- anställning av den personal som erfordras för
nungsgemässe Erfällung der Aufgaben des unionens verksamhet anges i det administra-
Verbandsböros erforderlichen Personals in tiva och finansiella reglemente som avses i der in Artikel 20 bezeichneten Verwaltungs- artikel 20. und Finanzordnung festgelegt.
Artikel 24 Artikel 24
Rechts- und Geschäftsfähigkeit Rättslig ställning
(1) Der Verband besitzt Rechtspersönlich- 1. Unionen är en juridisk person.
keit. i
(2) Der Verband geniesst im Hoheitsgebiet 2. Unionen skall inom varje unionsstats
jedes Verbandsstaats gemäss den Gesetzen område och i enlighet med den statens lag dieses Staates die zur Erreichung seines åtnjuta erforderlig rättskapacitet för att
Zweckes und zur Wahrnehmung seiner Auf- unionens ändamål skall kunna uppnås och för
gaben erforderliche Rechts- und Geschäftsfä- att dess uppgifter skall kunna utföras. higkeit.
(3) Der Verband schliesst mit der Schwei- 3. Unionen skall ingå ett avtal rörande sitt zerischen Eidgenossenschaft ein Abkommen säte med Schweiziska Edsförbundet. öber den Sitz.
Artikel 25 Artikel 25
Rechnungspriifung Revision
Dice Rechnungspräöfung des Verbands wird Revision av unionens räkenskaper utförs
nach Massgabe der in Artikel 20 bezeichne- av en av unionsstaterna i enlighet med vad
ten Verwaltungs- und Finanzordnung von som sägs i det administrativa och finansiella einem Verbandsstaat durchgeföhrt. Dieser reglemente som avses i artikel 20. Denna stat
Staat wird mit semer Zustimmung vom Rat utses efter eget samtycke av rådet.
bestimmt.
Article 26 Article 26 Finänces Finances
1) Les dépenses de F'Union sont cou- (1) The expenses of the Union shall be met vertes: from:
— parles contributions annuelles des Etats — the annual contributions of the member
de P'Union; States of the Union:
— par la rémunération de prestations de — payments received for services ren-
services: dered:
— par des recettes diverses. — miscellaneous receipts.
2)a) La part de chaque Etat de P'Union (2)(a) The share of each member State of dans le montant total des contributions an- the Union in the total amount of the annual nuelles est déterminée par référence au mon- contributions shall be determined by refertant total des dépenses å couvrir å l'aide des ence to the total expenditure to be met from contributions des Etats de F'Union et au the contributions of the member States of the
nombre d'unités de contribution qui lui est Union and to the number of contribution un-
applicable aux termes du paragraphe 3). La- its applicable to it under paragraph (3). The
dite part est calculée conformément au para- said share shall be computed according to
graphe 4). paragraph (4).
b) Le nombre des unités de contribution (b) The number of contribution units shall est exprimé en nombres entiers ou en frac- be expressed in whole numbers or fractions
tions d'unité pourvu que ce nombre ne soit thereof. provided that such number shall not
pas inférieur å un cinquieme. be less than one-fifth.
3)a) En ce qui concerne tout Etat faisant (3I(a As far as any State is concerned partie de F'Union aå la date å laquelle le pré- which is a member State of the Union on the sent Acte entre en vigucur å I'égard de cet date on which this Act enters into force with Etat, le nombre des unités de contribution respect to that State, the number of contribuqui lui est applicable est le méme que celui tion units applicable to it shall be the same as qui lui était applicable, immédiatement avant was applicable to it, immediately before the ladite date. aux termes de la Convention de said date, according to the: Convention of 1961 modifiée par I” Acte additionnel de 1972. 1961 as amended by the Additional Act of
1972.
b) En ce qui concerne tout autre Etat, il (b) As far as any other State is concerned,
indique au moment de son accession å that State shall, on jotning the Union, indi- I'Union, dans une déclaration adressée au cate, in a declaration addressed to the Secre- Secrétaire général, le nombre d'unités de tary-General, the number of contribution contribution qui lui est applicable. units applicable 10 it.
c) Tout Etat de I'Union peut, äå tout mo- (cC) Any member State of the Union may, ment, indiquer, dans une déclaration adres- at any time, indicate, in a declaration adsée au Secrétatre général, un nombre d'unités dressed to the Secretary-General, a number de contribution différent de celui qui lui est of contribution units different from the
applicable en vertu des alinéas a) ou b) ci- number applicable to it under subparagraph dessus. Si elle est faite pendant les six pre- (a) or (b). Such declaration, if made during
miers mois d'une année civile, cette déclara- the first six months of a calendar year, shall tion prend effet au début de l'annee civile take effect from the beginning of the subsesuivante: dans le cas contraire. eller prend quent calendar year; otherwise it shall take
effet au début de la deuxieme année civile qui effect from the beginning of the second calensuit Iannée au cours de lagquelle eile est faite. dar ycar which follows the year in which the
declaration was made.
4)a) Pour chaque exercice budgétaire, le (4) (a) For cach budgetary period, the
montant d'une unité de contribution est égal amount corresponding to once contribution au montant total des dépenses å couvrir pen- unit shall be obtained by dividing the total dant cet exercice å V'aide des contributions amount of the expenditure to be met in that
Artikel 26 Artikel 26 Finanzen Finanser
(1) Die Ausgaben des Verbands werden 1. Unionens utgifter täcks gedeckt aus
— den Jahresbeiträgen der Verbandsstaa- — av unionsstaternas årliga bidrag, ten, — der Vergätung för Dienstleistungen, — av ersättningar för utförda tjänster,
— sonstigen Einnahmen. — av andra inkomster.
(2)a) Der Anteil jedes Verbandsstaats an 2.a) Varje unionsstats andel av det samdem Gesamtbetrag der Jahresbeiträge richtet manlagda beloppet av årliga bidrag bestäms
sich nach dem Gesamtbetrag der Ausgaben, på grundval av det sammanlagda utgiftsbedie durch Beiträge der Verbandsstaaten zu lopp som skall täckas med bidrag från unions-
decken sind, und nach der Anzahl der för staterna och det antal bidragsenheter som diesen Verbandsstaat nach Absatz 3 massge- gäller för den staten enligt vad som sägs un-
benden Zahl von Beitragscinheiten. Dieser der 3. Denna andel beräknas enligt vad som
Anteil wird nach Absatz 4 berechnet. sägs under 4.
b) Dic Zahl der Beitragseinheiten wird in b) Antalet bidragsenheter uttrycks i hela ganzen Zahlen oder Bruchteilen hiervon aus- enheter eller i delar av enheter, varvid antalet gedräckt, wobei sie nicht kleiner als ein Fönf- dock inte får understiga en femtedel. tel scin darf.
(3)a) För jeden Staat, der zum Zeitpunkt 3.a) För stat som är medlem i-unionen den des Inkrafttretens dieser Akte dem Verband dag då denna akt träder i kraft för den staten angehört, ist die Zahl der för ihn massgeben- är antalet bidragsenheter detsamma som gäll-
den Beitragscinheiten gleich der Zahl der fär de för den staten omedelbart före nämnda
ihn unmittelbar vor diesem Zeitpunkt nach dag enligt 1961 års konvention i dess lydelse dem Ubercinkommen von: 1961 in der durch enligt 1972 års tilläggsakt. die Zusatzakte von 1972 geänderten Fassung massgebenden Einheiten.
b) Jeder andere Staat gibt bei scinem Bei- b) Varje annan stat anger vid sin anslut-
tritt zum Verband in einer an den General- ning till unionen i en förklaring till general-
sekretär gerichteten Erklärung die för ihn sekreteraren det antal bidragsenheter som
massgebende Zahl von Beitragseinheiten an. skall gälta för den staten.
c) Jeder Verbandsstaat kann jederzeit in c) Varje unionsstat får när som helst i en einer an den Generalsekretär gerichteten förklaring till generalsekreteraren ange ett Erklärung eine andere als die för ihn nach antal bidragsenheter som skiljer sig från dem den Buchstaben a oder b massgebende Zahl som gäller för den staten enligt vad som sägs von Beitragseinheiten angeben. Wird eine under a) och b) ovan. Avges förklaringen unsolche Erklärung während der ersten sechs der de första sex månaderna av ett kalen-
Monate cines Kalenderjahrs abgegeben, so derår, träder den i kraft vid början av följande wird sie zum Beginn des folgenden Kalender- kalenderår; i motsatt fall träder den i kraft vid jahrs wirksam; andernfalls wird die Erklä- början av det andra kalenderåret efter det år
rung zum Beginn des Zweiten Kalenderjahrs under vilket förklaringen gjordes. wirksam, das auf das Jahr folgt, in dem sie abgegeben wurde. on.
(4)a) För jede Haushaltsperiode wird der 4.a) För varje budgetperiod erhålls det be-
Betrag, der einer Beitragseinheit entspricht, lopp som motsvarar en bidragsenhet genom
dadurch ermittelt, dass der Gesamtbetrag der att dela det sammanlagda utgiftsbelopp som Ausgaben, die in dieser Periode aus Beiträ- skall täckas under denna period med bidrag
des Etats de I'Union divisé par le nombre period from the contributions of the member total d"unités applicable å ces Etats. States of the Union by the total number of
units applicable to those States.
b) Le montant de la contribution de cha- (b) The amount of the contribution of each que Etat de UI'Union est égal au montant member State of the Union shall be obtained
d'une unité de contribution multiplié par le by multiplying the amount corresponding to
nombre d'unités applicable å cet Etat. one contribution unit by the number of con-
tribution units applicable to that State.
S)a) Un Etat de I'Union en retard dans Ile (5) (a) A member State of the Union which palement de ses contributions ne peut — sous is in arrears in the payment of its contriburéserve des dispositions du paragraphe b) — tions may not, subject to paragraph (b), exerexercer son droit de vote au Conseil si le cise its right to vote in the Council if the
montant de son arriéré est égal ou supérieur å amount of its arrears equals or exceeds the celui des contributions dont il est redevable amount of the contributions due from it for
pour les deux dernieres années complétes the preceding two full ycars. The suspension écoulées. La suspension du droit de vote ne of the right to vote does not relieve such state libére pas cet Etat de ses obligations et ne Ice of its obligations under this Convention and prive pas des autres droits découlant de la does not deprive i of any other rights there-
présente Convention. under.
b) Le Conseil peut autoriser ledit Etat å (b) The Council may allow the said State conserver l'exercice de son droit de vote to continue to exercise its right to vote if. and aussi longtemps qu'il estime que le retard as long as, the Council is satisfied that the résulte de circonstances exceptionnelles et delay in payment is due to exceptional and inévitables. unavoidable circumstances.
Article 27 Article 27
Revision de la Convention Revision of the Convention
bh) La présente Convention peut étre revi- (1) This Convention may be revised by a sée par une conférence des Etats de I'Union. conference of the member States of the Uni- La convocation d'une telle conférence est on. The convocation of such conference shall décidée par le Conseil. be decided by the Council.
2) La conférence ne délibere valablement (2) The proceedings of a conference shall que si la moitié au moins des Etats de Fr Union be effective only if at least half of the member y sont représentés. Pour étre adopté, le texte States of the Union are represented at it. A revisé de la Convention doit recucillir la ma- majority of five-sixths of the member States
jorité des cing sixiemes des Etats de r' Union of the Union represented at the conference
représentés å la conférence. shall be required for the adoption of a revised
text of the Convention.
Article 28 Article 28
Langues utilisées par le Bureau et lors des Languages Used by the Office and in Meetréunions du Conseil ings of the Council
1) Les langues frangaise, allzmande et (1) The English, French and German tlananglaise sont utilisées par le Bureau de guages shall be used by the Office of the I'Union dans I'accomplissement de ses mis- Union in carrying out its duties. sions.
2) Les réunions du Conseil ainsi que les (2) Meetings of the Council and of revision conférences de revision se tiennent en ces conferences shall be held in the three lantrois langues. guages.
gen der Verbandsstaaten zu decken sind, från unionsstaterna med det sammanlagda durch die Gesamtzahl der von diesen Staaten antalet enheter som gäller för dessa stater. aufzubringenden Einheiten geteilt wird.
b) Der Betrag des Beitrags jedes Ver- b) Varje unionsstats bidragsbelopp erhålls
bandsstaats ergibt sich aus dem mit der Zahl genom att multiplicera det belopp som motder för diesen Staat massgebenden Beitrags- svarar en bidragsenhet med det antal bidragseinheiten vervielfachten Betrag einer Bei- enheter som gäller för den staten. tragseinheit.
(5)a) Ein Verbandsstaat, der mit der Zah- 5.a) En unionsstat som inte har i rätt tid lung seiner Beiträge im Röckstand ist, kann betalat sitt bidrag får inte utöva sin rösträtt i vorbehaltlich des Buchstabens b sein Stimm- rådet, om det belopp som dröjsmålet avser recht im Rat nicht ausöben, wenn der röck- motsvarar eller överstiger det bidragsbelopp ständige Betrag die Summe der von ihm för som den staten är skyldig att betala för de två
die zwei vorhergehenden vollen Jahre ge- närmaste föregående hela ären. med mindre
schuldeten Beiträge erreicht oder tibersteigt. annat följer av vad som sägs under b. Suspen- Die Aussetzung des Stimmrechts entbindet sion av rösträtten befriar inte denna stat från diesen Staat nicht von den sich aus diesem dess förpliktelser enligt konventionen och be- Ubereinkommen ergebenden Pflichten und rövar inte den några andra rättigheter enligt fäöhrt nicht zum Verlust der anderen sich aus konventionen. dem Ubereinkommen ergebenden Rechte.
b) Der Rat kann cinem solchen Staat je- b) Rädet får medge alt sådan stat bibedoch gestatten, sein Stimmrecht weiter aus- håller rösträtten så länge rådet anser att zuliben, wenn und solange der Rat öberzeugt dröjsmålet beror på utomordentliga och ist, dass der Zahlungsräckstand eine Folge oundvikliga omständigheter. aussergewöhnlicher und unabwendbarer Umstände ist.
Artikel 27 Artikel 27 Revision des Ubereinkommens Revision av konventionen
(1) Dieses Ubereinkommen kann von 1. Denna konvention kan revideras av en einer Konferenz der Verbandsstaaten revi- konferens av unionsstaterna. Rådet beslutar diert werden. Die Einberufung einer solchen om sammankallandet av en sådan konferens. Konferenz wird vom Rat beschlossen.
(2) Die Konferenz ist nur dann beschluss- 2. Konferensen är beslutmässig endast om fähig, wenn mindestens die Hälfte der Ver- minst hälften av unionsstaterna är företrädda bandsstaaten auf ihr vertreten ist. Die revi- vid konferensen. För antagande av en revidedierte Fassung des Ubereinkommens bedart rad text av konventionen krävs fem sjättedels zu ihrer Annahme der Fänfsechstelmehrheit majoritet av de av unionsstaterna som är fö- "der auf der Konferenz vertretenen Verbands- reträdda vid konferensen. staaten.
Artikel 28 Artikel 28 Vom Biiro und in Sitzungen des Rates be- Språk som unvänds av byrån och vid rådets
nutzte Sprachen sammanträden
(1) Das Verbandsbäro bedient sich bei der 1. Unionens byrå skall använda engelska,
Erföllung seiner Aufgaben der deutschen, der franska och tyska språken när den fullgör englischen und der französischen Sprache. sina uppgifter.
(2) Die Sitzungen des Rates und die Revi- 2. Rådets sammanträden och revisionssionskonferenzen werden in diesen drei Spra- konferenserna skall hållas på dessa tre språk. chen abgehalten.
3) Le Conseil peut décider, en tant que de (3) If the need arises, the Council may debesoin, que d'autres langues seront utilisées. cide that further languages shall be used.
Article 29 Article 29 Arrangements particuliers pour la protection Special Agreements for the Protection of
des obtentions végétales New Varieties of Plants Les Etats de I'Union se réservent le droit Member States of the Union reserve the
de conclure entre eux des arrangements par- right to conclude among themselves special
ticuliers pour la protection des obrtentions vé- agreements for the protection of new variegétales, pour autant que ces arrangements ne ties of plants, in so far as such agreements do
contreviennent pas aux dispositions de la not contravene the provisions of this Conprésente Convention. vention.
Article 30 Article 30
Application de la Convention sur le plan na- Implementation of the Convention on the Do-
tional; accords particuliers pour V' utilisation mestic Level; Contracts on the Joint Utilisaen commun de services chargés de I examen tion of Examination Services
1) Chaque Etat de I'Union prend toutes (1) Each member State of the Union shall mesures nécessaires pour l'application de la adopt all measures necessary for the applica-
présente Convention et, notamment: tion of this Convention; in particular, it shall:
a) prévoit les recours légaux appropriés (a) provide for appropriate legal remedies permettant de défendre efficacement les for the effective defence of the rights providdroits prévus par la présente Convention; ed for in this Convention;
b) établit un service spécial de la protec- (b) set up a special authority for the protion des obtentions végétales ou charge un tection of new varieties of plants or entrust service déja existant de cette protection: such protection to an existing authority;
c) assure la communication au public des (c) ensure that the public is informed of
informations relatives å cette protection et au matters concerning such protection, includ-
minimum la publication périodique de la liste ing as a minimum the periodical publication des titres de protection délivrés. of the list of titles of protection issued.
2) Des accords particuliers peuvent étre (2) Contracts may be concluded between conclus entre les services compétents des the competent authorities of the member Etats de I'Union en vue de Putilisation en States of the Union, with a view to the joint commun de services chargés de procéder å utilisation of the services of the authorities F'examen des variétés, prévu å Farticle 7, et entrusted with the examination of varieties in
au rassemblement des collections et docu- accordance with the provisions of Article 7
ments de référence nécessaires. and with assembling the necessary reference
collections and documents.
3) Il est entendu qu'au moment du dépöt (3) It shall be understood that, on deposit-
de son instrument de ratification, d'accepta- ing its instrument of ratification, acceptance,
tion, d"approbation ou d"adhésion, chaque approval or accession, cach State must be in
Etat doit étre en mesure, conformément å sa a position, under its own domestic law, to
législation interne, de donner effet aux dispo- give effect to the provisions of this Conven-
sitions de la présente Convention. tion.
(3) Der Rat kann, soweit hierfär ein Be- 3. Rådet får, om så behövs. bestämma att
därfnis besteht, die Benutzung weiterer Spra- ytterligare språk skall användas. chen beschliessen.
Artikel 29 Artikel 29
Besondere Abmachungen zum Schutz von Särskilda överenskommelser för skydd av Pflanzenzächtungen växtförädlingsprodukter
Die Verbandsstaaten behalten sich das Unionsstaterna förbehåller sig rätten att
Recht vor, untereinander zum Schutz von sinsemellan träffa särskilda överenskom-
Pflanzenzöchtungen besondere Abmachun- melser för skydd av växtförädlingsprodukter gen zu treffen, soweit diese Abmachungen i den mån dessa överenskommelser inte diesem Ubereinkommen nicht zuwiderlau- strider mot denna konvention.
fen.
Artikel 30 Artikel 30
Anwendung des Ubereinkommens im inner- Tillämpning av konventionen i nationell rätt: staatlichen Bereich; Vereinbarungen iiber särskilda avtal om gemensamt utnyttjande av die gemeinsame Inanspruchnahme von Prii- provningsinstitutioner fungsstellen
(1) Jeder Verbandsstaat trifft alle för die 1. Varje unionsstat skall vidta alla erfor-
Anwendung dieses Ubereinkommens derliga åtgärder för tillämpningen av denna notwendigen Massnahmen., insbesondere konvention: den skall särskilt
a) sieht er geeignete Rechtsmittel vor, die a) tillse att det finns lämpliga rättsmedel eine wirksame Wahrung der in diesem Uber- som gör det möjligt att effektivt hävda de einkommen vorgesehenen Rechte ermögli- rättigheter som anges i denna konvention:
chen:
b) richtet er eine besondere Behörde fär b) inrätta en särskild myndighet för skydd den Schutz von Pflanzenzöchtungen cin oder av växtförädlingsprodukter eller uppdra åt en beauftragt eine bereits bestehende Behörde redan befintlig myndighet att svara för detta
mit diesem Schutz: skydd;
c) stellt er die öffentliche Bekanntma- c) tillse att allmänheten informeras i frågor chung von Mitteilungen öber diesen Schutz, rörande detta skydd, åtminstone genom ett zumindest dice periodische Veröffentlichung periodiskt offentliggörande av en förteckning
des Verzeichnisses der erteilten Schutz- över meddelade skyddsrättigheter.
rechte, sicher.
(2) Zwischen den zuständigen Behörden 2. Särskilda överenskommelser får ingås
der Verbandsstaaten können Vereinbarungen mellan vederbörande myndigheter i unionszum Zweck der gemeinsamen Inanspruch- staterna om gemensamt utnyttjande av de innahme von Stellen getroffen werden, welche stitutioner som har till uppgift att utföra den die in Artikel 7 vorgesehene Präöfung der Sor- provning av växtsorter som avses i artikel 7
ten und die Zusammenstellung der erforderli- och att samla erforderliga kollektioner och chen Vergleichssammlungen und -unterlagen dokument i referenssyfte.
durchzuföhren haben.
(3) Es besteht Einverständnis daräöber, 3. Det är underförstått att varje stat när
dass jeder Staat bei Hinterlegung seiner Rati- den deponerar sitt instrument rörande ratifi-
fikations-, Annahme-, Genehmigungs- oder kation, antagande, godkännande eller anslut-
Beitrittsurkunde entsprechend seinem inner- ning skall vara i stånd att i enlighet med sin staatlichen Recht in der Lage sein muss, die- nationella lagstiftning genomföra denna kon-
sem Ubereinkommen Wirkung. zu verleihen. ventions bestämmelser.
Article 31 Article 31 Signature Signature
Le présent Acte est ouvert å la signature de This Act shall be open for signature by any tout Etat de I' Union et de tout autre Etat qui member State of the Union and any other a été représenté å la Conférence diplomati- State which was represented in the Diplomat-
que qui a adopté le présent Acte. Il est ouvert ic Conference adopting this Act. It shall re-
å la signature jusqu'au 31 octobre 1979. main open for signature until October 31,
1979,
Article 32 Article 32 Ratification, acceptation ou approbation: Ratification, Acceptance or Approval; adhésion Accession
1) Tout Etat exprime son consentement å (1) Any State shall express its consent to
étre lié par le présent Acte par le dépöt: be bound by this Act by the deposit of:
a) d'un instrument de ratification, d'ac- (a) its instrument of ratification. acceep-
ceptation ou d'approbation s'il a signé le pråé- tance or approval, if il has signed this Act: or
sent Acte, ou
b) d'un instrument d'adhåésion sil n'a pas (b) its instrument of accession, if it has not
signé le présent Acte. signed this Act.
2) Les instruments de ratification, d'ac- (2) Instruments of ratification, accepceptation, d'approbation ou d"adhésion sont tance, approval or accession shall bé depositdéposés aupres du Secrétaire géncral. ed with the Secretary-General.
3) Tout Etat gui n'est pas membre de (3) Any State which is not a member of the I'Union et qui n'a pas signé le présent Acte Union and which has not signed this Act
demande, avant de déposer son instrument shall, before depositing its instrument of d"adhésion, avis du Conseil sur la confor- accession, ask the Council to advise it in
mité de sa législation avec les dispositions du respect of the conformity of its laws with the présent Acte. Si la décision faisant office d"a- provisions of this Act. If the decision embovis est positive, Ninstrument d"adhésion peut dying the advice is positive, the instrument of étre déposé. accession may be deposited.
Article 33 Article 33 Entrée en vigueur; impossibilité : Entry Into Force; Closing of Earlier Texts d'adhérer aux textes antérieurs
1) Le présent Acte entre en vigueur un (1) This Act shall enter into force one
mois aprés que les deux conditions suivantes month after the following two conditions are auront été remplies: : fulfilled:
a) le nombre des instruments de ratifica- (a) the number of instruments of ratification, d"acceptation. d"'approbation ou d"adhé- tion. acceptance, approval or accession desion déposés est de cinq au moins; posited is not less than five: and
b) trois au moins desdits instruments sont (b) at least three of the said instruments
déposés par des Etats parties å la Convention are instruments deposited by States parties to
de 1961. the Convention of 1961.
2) A F'égard de tout Etat qui dépose son (2) With respect to any State which depoinstrument de ratification, d'acceptation, sits its instrument of ratification, acceptance, d'approbation ou d'adhésion apreés que les approval or accession after the conditions reconditions prévues au paragraphe Da) et b) ferred 10 in paragraph (1)(a) and (b) have aient été remplies, le présent Acte entre en been fulfilled, this Act shall enter into force
vigueur un mois aprés le dépöt de son instru- once month after the deposit of the instrument
Prop. 1981/82: 136 7 Artikel 31 Artikel 31
Unterzeichnung Undertecknande
Diese Akte wird för jeden Verbandsstaat Denna akt är öppen för undertecknande av und fär jeden anderen Staat zur Unterzeich- varje unionsstat och av varje annan stat som
nung aufgcelegt, der auf der Diplomatischen var företrädd vid den diplomatiska konferens
Konferenz, welche diese Akte angenommen som antog denna akt. Den är öppen för un-
hat, vertreten war. Sie liegt bis zum 31. Okto- dertecknande till och med den 31 oktober
ber 1979 zur Unterzeichnung auf. 1979.
Artikel 32 Artikel 32
Rutifikation, Annahme oder Genehmigung; Ratifikation, antagande eller godkännande; Beitritt anslutning
(1) Jeder Staat bringt seine Zustimmung, 1. En stat uttrycker sitt samtycke till att durch diese Akte gebunden zu sein, dadurch vara bunden av denna akt genom att depo-
zum Ausdruck, dass er nera a) eine Ratifikations-,. Annahme- oder a) ett instrument rörande ratifikation, an- Genehmigungsurkunde hinterlegt, sofern er tagande eller godkännande, om den har un-
diese Akte unterzeichnet hat, oder dertecknat denna akt, eller
b) cine Beitrittsurkunde hinterlegt. sofern b) ett instrument rörande anslutning, om
er diese Akte nicht unterzeichnet hat. den inte har undertecknat denna akt.
(2) Die Ratifikations-, Annahme-, Geneh- 2. Instrument rörande ratifikation, anta-
migungs- oder Beitrittsurkunden werden gande, godkännande eller anslutning skall debeim Generalsekretär hinterlegt. poneras hos generalsekreteraren. (3) Jeder Staat, der dem Verband nicht an- 3. En stat som inte är medlem i unionen
gehört und diese Akte nicht unterzeichnet och som inte har undertecknat denna akt
hat, ersucht vor Hinterlegung = seiner skall innan den deponerar sitt anslutningsin-
Beitrittsurkunde den Rat um Stellungnahme, strument begära rådets utlåtande om huruvi-
ob seine Gesetze mit dieser Akte vereinbar da dess lagstiftning är i överensstämmelse sind. Ist der die Stellungnahme beinhaltende med bestämmelserna i denna akt. Om det
Beschluss positiv, so kann die Beitrittsur- beslut som innehåller utlåtandet är positivt,
kunde hinterlegt werden. får anslutningsinstrumentet deponeras.
Artikel 33 Artikel 33
Inkrafttreten: Unmöglichkeit, fräheren Fas- Ikraftträdande; stängning av tidigare texter sungen beizutreten
(1) Diese Akte tritt einen Monat nach dem I. Denna akt träder i kraft en månad efter
Zeitpunkt in Kraft, zu dem die folgenden Be- det att följande två villkor är uppfyllda: dingungen erfiulh sind:
a) Die Zahl der hinterlegten Ratifikations-. a) minst fem instrument rörande ratifika- Annahme-, Genehmigungs- oder Beitrittsur- tion, antagande, godkännande eller anslut-
kunden beträgt mindestens fänf: ning har deponerats;
b) mindestens drei der genannten Urkun- b) minst tre av dessa instrument har deden sind von Vertragsstaaten des Ubercin- poncerats av stater som är part till 1961 års kommens von 1961 hinterlegt worden. konvention.
(2) För jeden Staat, der seine Ratifika- 2. I fråga om stat som deponerar sitt in-
tions-, Annahme-, Genchmigungs- oder Bei- strument rörande ratifikation, antagande,
trittsurkunde hinterlegt. nachdem die in Ab- godkännande eller anslutning efter det att de satz I Buchstaben a und b genannten Bedin- villkor som anges under I.a och b är uppgungen erföllt sind, tritt diese Akte einen fyllda träder denna akt i kraft en månad efter
Monat nach dem Zeitpunkt in Kraft. zu dem det att den statens instrument deponerades.
ment. of the said State.
3) Aprées Fentrée en vigueur du présent t3) Once this Act enters into force accord-
Acte conformément au paragraphe I). aucun ing to paragraph (1, no State may accede to Etat ne peut plus adhérer å la Convention de the Convention of 1961 as amended by the
1961 modifiée par V' Acte additionnel de 1972. AdditionaF Act of 1972.
Article 34 Article 34 Relations entre Etats liés par des textes dif- Relations Between States Bound by Different férents Texts
1) Tout Etat de I'Union qui, å la date de (1) Any member State of the Union which. I'entrée en vigucur du présent Acte å son on the day on which this Act enters into force
égard, est lié par la Convention de 1961 modi- with respect to that State, is bound by the
fiée par M'Acte additionnel de 1972 continue Convention ol 1961 as amended by the Addid"appliquer, dans ses relations avec tout tional Act of 1972 shall, in its relations with autre Etat de I'Union non hié par Ile présent any other member State of the Union which Acte, ladite Convention modifice par ledit is not bound by this Act, continue to apply, Acte additionnel jusqu'å ce que le présent until the present Act enters into foree also Acte entre également en vigueur å F'égard de with respect to that other State, the said Concet autre Etat. vention :as amended by the said Additional
Act.
2) Tout Etat de I'Union non lié par le pré- (2) Any member State of the Union not
sent Acte ("le premier Etat'') peut déclarer, bound by this Act (the former State”) may
par une notification adressée au Secrétaire declare, in a notification addressed to the
général, qu'il appliquera la Convention de Secretary-Genceral, that it will apply the Con- 1961 modifiée par I Acte additionnel de 1972 vention of 1961 as amended by the Additional
dans ses relations avec tout Etat lié par Ice Act of 1972 in its relations with any State présent Acte qui devient membre de Pr Union bound by this Act which becomes a member
en ratifiant, acceptant ou approuvant le prå- of the Union through ratification, acceptance sent Acte ou en adhérant å celui-ci C'le se- or approval of or accession to this Act C'the cond Etat''). Dés P'expiration d'un délai d'un latter State"). As from the beginning of one mois å compter de la date de cette notifica- month after the date of anv such notification tion et jusqu'å I'entrée en vigueur du présent and until the entry into force of this Act with Acte å son égard, le premier Etat applique la respect to the former State, the former State Convention de 1961 modifiée par I Acte addi- shall apply the Convention of 1961 as amendtionnel de 1972 dans ses relations avec le ed by the Additional Act of 1972 in its relasecond Etat, tandis que celui-ci applique le tions with any such latter State, whereas any
présent Acte dans ses relations avec Ice pre- such latter State shall apply this Act in its
mier Etat. relations with the former State.
Article 35 Article 35 Communications concernant les genres el Communications Concerning the Genera and especes protégés ; renseignemenis å publier Species Protected; Information to be Pub-
lished
1) Au moment du dépöt de son instrument (1) When depositing its instrument of rati-
de ratification, d"acceptation ou d"approba- fication. acceptance or approval of or accestion du présent Acte ou d”adhésion å celui-ci, sion to this Act. each State which is not a
die Urkunde dieses Staates hinterlegt worden
ist.
(3) Nach dem Inkrafttreten dieser Akte ge- 3. Efter det att denna akt har trätt i kraft mäss Absatz I kann ein Staat dem Uberein- enligt vad som sägs under 1 får en stat inte kommen von 1961 in der durch die Zusatz- längre ansluta sig till 1961 ärs konvention i akte von 1972 geänderten Fassung nicht mehr dess lydelse enligt 1972 års tilläggsakt. beitreten.
Artikel 34 Artikel 34
Beziehungen zwischen Staaten, die durch un- Förhållandet mellan stater bundna av olika terschiedliche Fassungen gebunden sind texter
(1) Ein Verbandsstaat, der an dem Tag, an 1. En unionsstat som den dag då denna akt dem diese Akte fär ihn in Kraft tritt, durch träder i kraft för den staten är bunden av 1961 das Ubereinkommen von 1961 in der durch års konvention i dess lydelse enligt 1972 års
die Zusatzakte von 1972 geänderten Fassung tilläggsakt skall, i förhållande till varje annan
gebunden ist, wendet in seinen Bezichungen unionsstat som inte är bunden av denna akt, zu jedem anderen Verbandsstaat. der nicht fortsätta att tillämpa nämnda konvention i durch diese Akte gebunden ist. weiterhin das dess lydelse enligt nämnda tilläggsakt till dess genannte Ubereinkommen in der durch die att denna akt har trätt i kraft också för denna
Zusatzakte geänderten Fassung an. bis diese andra stat.
Akte auch för diesen anderen Staat in Kraft tritt.
(2) Ein Verbandsstaat, der nicht durch die 2. En unionsstat som inte är bunden av
vorliegende Akte gebunden ist, (..erstge- denna akt (den förra staten”) får genom nannter Staat''). kann durch eine an den Ge- meddelande till generalsekreteraren förklara neralsekretär gerichtete Notifikation er- att den kommer att tillämpa 1961 års konvenklären, dass er das Ubereinkommen von 1961 tion i dess lydelse enligt 1972 års tilläggsakt i in der durch die Zusatzakte von 1972 geän- förhållande till varje stat som är bunden av derten Fassung in seinen Beziehungen zu je- denna akt och som blir medlem i unionen dem durch diese Akte gebundenen Staat an- genom att ratificera, godta, godkänna eller wenden wird. der Verbandsstat wird, indem ansluta sig till denna akt ("den senare sta-
er diese Akte ratifiziert, annimmt, genehmigt ten"). Efter utgången av en frist på en månad oder ihr bettritt (,,letztgenannter Staat'"). från dagen för detta meddelande och till dess
Während eines Zeitabschnitts, der einen denna akt träder i kraft för den förra statens Monat nach dem Tag ciner solchen Notifika- vidkommande skall den förra staten tillämpa tion beginnt und mit dem Inkrafttreten dieser 1961 års konvention i dess lydelse enligt 1972 Akte fär den erstgenannten Staat endet, wen- års tilläggsakt i förhållande till den senare det dieser das Ubercinkommen von 1961 in staten, medan den senare staten skall tilläm-
der durch die Zusatzakte von 1972 geänder- på denna akt i förhållande till den förra sta-
ten Fassung in scinen Bezichungen zu dem ten. letztgenannten Staat an, während dieser
diese Akte in seinen Beziechungen zu dem
erstgenannten Staat anwendet.
Artikel 35 Artikel 35 Mitteilungen itiber die schutzfähigen Gattun- Meddelande rörande de växtsläkten och
gen und Arten; zu veröffentlichende Informa- växtarter som skyddas; upplysningar som
tionen skall publiceras (1) Jeder Staat, der nicht bereits Verbands- I. När en stat som inte redan är medlem i staat ist, notifiziert bei der Hinterlegung unionen deponerar sitt instrument rörande seiner Ratifikations-, Annahme-, Genehmi- ratifikation, godtagande eller godkännande
chaque Etat qui n'est pas déjå membre de member of the Union shall notify the Secre- I'Union notifie au Secrétaire général la liste tary-General of the list of genera and species des genres et espéces auxquels il appliquera, to which. on the entry into force of this Act au moment de Ientrée en vigueur du présent with respect to that State, it will apply the
Acte å son cgard, les dispositions de la pré- provisions of this Convention. sente Convention.
2) Le Secrétaire général publie, sur la base (2) The Secretary-General shall, on the bade communications regues de P'Eiat de Y' Uni- sis of communications received from each on concerné, des renseignements sur: member State of the Union concerned, pub-
lish information on: :
a) toute extension de I'application des dis- (a) the extension of the application of the
positions de la présente Convention å provisions of this Convention 10 additional d'autres genres et espåeces aprös I'entrée en gencra and species after the entry into force
vigueur du présent Acte å son égard : of this Act with respect to that State; b) toute utilisation de la faculté prévue å (b) any use of the faculty provided for in Particle 3.3): Article 3 (3):
ce) Putilisation de toute faculté accordée (c) the use of any faculty granted by the par le Conseil en vertu de VParticlke 4.4) ou 5): Council pursuant to Article 4 (4) or (5);
d) toute utilisation de la faculté prévue å la (d) any use of ihe faculty provided for in
premiere phrase de F'article 5.4), en précisant Article 5 (4), first sentence, whith an indica-
la nature des droits plus étendus et en spéci- tion of the nature of the more extensive rights fiant les genres et espåéces auxquels ces droits and with a specification of the genera and s'appliquent; species to which such rights apply:
e) toute utilisation de la faculté prévue å la (e) any use of the faculty provided for in deuxieme phrase de Farticle 5.4): Article 5 (4), second sentence;
f) le fait que la loi de cet Etat contient une (f) the fact that the law of the said State disposition permise en vertu de lFarticle contains a provision as permitted under Arti-
6. 1)b)i) et la durée du délai accordé ; cle 6 (1) (b) (i). and the length of the period
permitted:
2) la durée du détai visé å larticle 8, si ce (2) the length of the period referred to in
délai est supérieur aux quinze années, ou dix- Article 8 if such period is longer than the huit, suivant le cas, prévues par ledit article. fifteen years and the eighteen years, respec-
tively, referred to in that Article.
Article 36 Article 36 Territoires Territories
1) Tout Etat peut déclarer dans son instru- (1) Any State may declare in its instrument ment de ratification, d'acceptation. d"appro- of ratification, acceptance, approval or acbation ou d'adhésion, ou peut informer le cession, or may inform the Secretary-Gener- Secréaire général par écrit ä tout moment al by written notification any time thercafter,
ultérieur, que le présent Acte est applicable å that this Act shall be applicable to all or part
tout ou partie des territoires. désignés dans la of the territories designated in the declaration déclaration ou la notification. or notification.
2) Tout Etat qui a fait une telle déclaration (2) Any State which has made such a decou effectué une telle notification peut. å tout laration or given such a notification may, at moment, notifier au Secrétaire général que le any time. notify the Secretary-General that présent Acte cesse d'étre applicable å tout ou this Act shall cease to be applicable to all or
gungs- oder Beitrittsurkunde zu dieser Akte av eller anslutning till denna akt, skall den dem Generalsekretär eine Liste der Gattun- tillställa generalsekreteraren en lista på de gen und Arten, auf die er dieses Ubereinkom- växtsläkten och växtarter på vilka den kommen anwenden wird, sobald diese Akte för mer att tillämpa denna konvention när denna ihn in Kraft tritt. akt har trätt i kraft för den staten.
(2) Der Generalsekretär veröffentlicht auf 2. Generalsekreteraren skall på grundval der Grundlage von Mitteilungen, die er von av de underrättelser som han mottar från vedem jeweiligen Verbandsstaat erhalten hat, derbörande unionsstat publicera upplysning-
Informationen uber ar om
a) die Ausdehnung der Anwendung dieses a) varje utvidgning av tillämpningen av Ubereinkommens auf weitere Gattungen und denna konvention till andra växtsläkten och Arten nach dem Inkrafttreten dieser Akte för växtarter efter det att denna akt har trätt i diesen Staat, kraft för den staten;
b) jeden Fall, in dem von der in Artikel 3 b) varje utnyttjande av den rätt som anges
Absatz 3 vorgesehenen Mösglichkeit Ge- i artikel 3.3;
brauch gemacht wird,
c) jeden Fall, in dem von Möglichkeiten c) varje utnyttjande av rätt som har medgi- Gebrauch gemacht wird, die der Rat gemäss vits av rådet enligt artikel 4.4 eller 4.5; Artikel 4 Absatz 4 oder 5 eingeräumt hat,
d) jeden Fall, in dem von der in Artikel 5 d) varje utnyttjande av den rätt som anges Absatz 4 Satz I vorgesehenen Möeglichkeit 1 första meningen av artikel 5.4 med angi- Gebrauch gemacht wird, unter Angabe der vande av innebörden av dessa mer omfat- Art der weitergehenden Rechte und unter tande rättigheter och av de växtsläkten och Hinweis auf die Gattungen und Arten, auf die växtarter på vilka dessa är tillämpliga:
sich solche Rechte bezichen,
e) jeden Fall, in dem von der in Artikel 5 e) varje utnyttjande av den rätt som anges Absatz 4 Satz 2 vorgeschenen Möglichkeit I andra meningen i artikel 5.4; Gebrauch gemacht wird,
f) die Tatsache, dass das Recht dieses f) den omständigheten att denna stats lag- Staates eine nach Artikel 6 Absatz 1 Buch- stiftning innehåller en föreskrift som är tillå-
stäbe b Ziffer i zulässige Vorschrift enthält. ten enligt artikel 6.1.b.i och längden på denna
unter Angabe der Länge der eingeräumten frist: Frist,
g) die in Artikel 8 bezeichnete Zeitdauer, g) längden på den tid som avses i artikel 8, wenn sie öber fönfzehn beziehungsweise om denna tid överstiger 15 år respektive 18. achtzehn Jahre hinausgeht. år.
Artikel 36 Artikel 36 Hoheitsgebiete Områden
(1) Jeder Staat kann in seiner Ratifika- I. En stat får i sitt instrument rörande ratitions-, Annahme-, Genehmigungs- oder Bei- fikation, antagande, godkännande eller antrittsurkunde erklären oder zu jedem spä- slutning förklara e!ler när som helst senare teren Zeitpunkt dem Generalsekretär schrift- skriftligen meddela generalsekreteraren att
lich notifizteren, dass diese Akte auf alle oder denna akt är tillämplig på hela eller en del av
einzelne in der Erklärung oder Notifikation de områden som anges i förklaringen eller
bezeichneten Hoheitsgebiete anwendbar ist. meddelandet. (2) Jeder Staat, der cine solche Erklärung 2. En stat som har avgivit en sådan förklaabgegeben oder eine solche Notifikation vor- ring eller översänt ett sådant meddelande får
genommen hat, kann dem Generalsckretär je- när som helst underrätta generalsekreteraren derzeit notifizieren, dass diese Akte auf alle om att denna akt upphör att vara tillämplig på 6 Riksdagen 1981182. I saml. Nr 136
partie de ces territoires. part of such territories.
3)a) Toute déclaration faite en vertu du (3)(a) Any declaration .made under paraparagraphe 1) prend effet å la méme date que graph (1) shall take effect on the same date as
la ratification. I'acceptation, Papprobation ou the ratification, acceptance, approval, or ac-
I'adhésion dans I'instrument de laquelle elle a cession in the instrument of which it was été incluse. et toute notification effectuée en included, and any notification given under vertu de ce paragraphe prend effet trois mois that paragraph shall take effect three months aprås sa notification par le Secrétaire génér- after its notification by the Secretary-General. al.
b) Toute notification effectuée en vertu du (b) Any notification given under paragraph
paragraphe 2) prend effet douze mois aprés (2) shall take effect twelve months after its
sa réception par le Secrétaire général. receipt by the Secretary-General.
Article 37 Article 37 Dérogation pour la protection sous deux " Exceptional Rules for Protection Under Two formes Forms
1) Nonobstant les dispositions de Particle (1) Notwithstanding the provisions of Arti- 2.1), tout Etat qui, avant I expiration du délai cle 2 (1), any State which, prior 10 the end of pendant lequel le présent Acte est ouvert å la the period during which this Act is open for signature, prévoit la protection sous les dif- signature, provides for protection under the férentes formes mentionnées å l'article 2.1) different forms referred to in Article 2 (1) for pour un méme genre ou une méme espece one and the same genus or species, may con-
peut continuer å la prévoir si, lors de la signa- tinue to do so if, at the time of signing this
ture du présent Acte ou du dépöt de son Act or of depositing its instrument of ratifica-
instrument de ratification, d”acceptation ou tion, acceptance or approval of or accession
d'approbation du présent Acte, ou d'adhé- to this Act, it notifies the Secretary-General sion å celui-ci, il notifie ce fait au Secrétaire of that fact. : général.
2) Si la protection est demandée, dans un (2) Where, in a member State of the Union Etat de I' Union auquel le paragraphe 1) s'ap- to which paragraph (1) applies, protection is plique, en vertu de la législation sur les bre- sought under patent legislation, the said State vets, ledit Etat peut, nonobstant tes disposi- may apply the patentability criteria and the
tions de l'article 6.1) a) et b) et de article 8, period of protection of the patent legislation
appliquer les criteres de brevetabilité et la to the varieties protected thereunder, not-
durée de protection de la législation sur les withstanding the provisions of Articles 6
brevcts aux variétés protégées selon cette loi. (1) (a) and (b) and 8.
3) Ledit Etat peut, ä tout moment, notifter (3) The said State may, at any time, notify au Secrétaire général le retrait de sa notifica- the Secretary-General of the withdrawal of tion faite conformément au paragraphe 1). the notification it has given under paragraph
Un tel retrait prend effet å la date indiquée (1). Such withdrawal shall take effect on the
par cet Etat dans sa notification de retrait. date which the State shall indicate in its noti-
fication of withdrawal:;
Article 38 Article 38
Limitation tränsitoire de VF'exigence de nou- Transitional Limitation of the Requirement
veauté of Novelty
Nonobstant les dispositions de Farticie 6, Notwithstanding the provisions of Article tout Etat de I' Union a la faculté, sans qu'il en 6, any member State of the Union may, with-
oder einzelne dieser Hoheitsgebiete nicht hela eller en del av dessa områden. mehr anwendbar ist.
(3)a) Jede gemäss Absatz I abgegebene 3.a) Varje förklaring som har avgivits en- Erklärung wird gleichzeitig mit der Ratifika- ligt vad som sägs under 1 träder i kraft samma tion, der Annahme, der Genehmigung oder dag som ratiftikationen, antagandet, godkändem Beitritt, in deren Urkunde sie enthalten nandet eller anslutningen i det instrument i
war, und jede Notifikation gemäss jenem Ab- vilket förklaringen var intagen, och varje
satz wird drei Monate nach ihrer Notifikation meddelande som har översänts enligt vad durch den Generalsekretär wirksam. som där sägs träder i kraft tre månader efter
det att meddelandet översändes av general-
sekreteraren.
b) Jede Notifikation gemäss Absatz 2 wird b) Varje meddelande som har översänts zwölf Monate nach ihrem Eingang beim enligt vad som sägs under 2 träder i kraft 12
Genecralsekretär wirksam. | månader efter det att det mottogs av general-
sekreteraren.
Artikel 37 Artikel 37
Ausnahmeregelung fär den Schutz unter zwei Undantugsbestämmelser för skydd i två Schutzrechtsformen former
(1) Ungeachtet des Artikels 2 Absatz 1 I. Utan hinder av vad som sägs i artikel
kann jeder Staat, der vor Ablauf der Frist, 2.1 får en stat som, innan den frist under während der diese Akte zur Unterzeichnung vilken denna akt är öppen för underteckaufliegt, Schutz unter den in Artikel 2 Absatz nande har gått ut, beviljar skydd under de
I bezeichneten unterschiedlichen Formen fär olika former som anges i artikel 2.1 för samdieselbe Gattung oder Art vorsieht, diesen ma växtsläkte eller samma växtart fortsätta weiterhin vorsehen, wenn er dies dem Gene- att göra detta, om denna stat meddelar genceralsekretär zu dem Zeitpunkt notiftziert. zu ralsekreteraren detta när den undertecknar dem er diesc Akte unterzeichnet oder zu dem denna akt eller deponerar sitt instrument rö-
er seine Ratifikations-, Annahme-, Genehmi- rande ratifikation. antagande, godkännande gungs- oder Beitrittsurkunde zu dieser Akte eller anslutning till denna akt.
hinterlegt.
(2) Wird in einem Verbandsstaat. auf den 2. Om i en unionsstat, för vilken vad som Absatz I anwendbar ist. um Schutz nach dem sägs under I är tillämpligt. skydd begärs en- Patentgesetz nachgesucht, so kann dieser ligt lagstiftningen rörande patent. får denna Staat abweichend von Artikel 6 Absatz 1 stat utan hinder av artikel 6.1.a och b och Buchstaben a und b und Artikel 8 die Paten- artikel 8 på de sorter som skyddas enligt dentierbarkeitskriterien und die Schutzdauer des na lagstiftning tillämpa patenterbarhetsvill- Patentgesetzes auf die nach diesem Gesctz kor och skyddstid enligt lagstiftningen röran-
schufzfähigen Sorten anwenden. de patent.
(3) Der betreffende Staat kann jederzceit 3. Denna stat får när som helst meddela dem Generalsekretär notifizieren, dass er die generalsekreteraren att den återtar det mednach Absatz I vorgenommene Noltifikation delande som har avgivits enligt vad som sägs
zuräcknimmt. Eine solche Zuräcknahme under I. Ett sådant återtagande träder i kraft
wird zu dem Zeitpunkt wirksam, den der den däag som denna stat anger i meddelandet
Staat in der Notifikation der Zuricknahme om återtagande.
angegeben hat.
Artikel 38 Artikel 38
Voribergehende Einschränkung des Erfor- Övergångsvis gällande inskränkning i nydernisses der Neuheit hetskravet
Ungcachtet des Artikels 6 kann jeder Ver- Utan hinder av artikel 6 får en unionsstal.
bandsstaat. ohne dass daraus den öbrigen utan all därigenom uppstår någon för-
résulte d"obligation pour les autres Etats de out thereby creating an obligation for other I'Union, de limiter l'exigence de nouveauté member States of the Union, limit the reprévuc å Varticle susvisé, en ce qui concerne quirement of novelty laid down in that Artiles variétés de création récente existant au cle, with regard to varieties of recent creation moment ob ledit Etat applique pour la pre- existing at the date on which such State ap-
miére fois les dispositions de la pråsente Con- plies the provisions of this Convention for the
vention au genre ou å Fespeéce auquel de first time to the genus or species to which
telles variétés appartiennent. such varieties belong.
Article 39 Article 39
Maintien des drotts acquis Preservation of Existing Rights
La présente Convention ne saurait porter This Convention shall not affect existing
atteinte aux droits acquis soit en vertu des rights under the national laws of member législations nationales des Etats de F'Union, States of the Union or under agreements con-
soit par suite d"accords intervenus entre ces cluded between such States.
Etats.
Article 40 Article 40 Réserves Reservations
Aucune réserve. n'est admise å la présente No reservations to this Convention are Convention. permitted.
Article 41 Article 41 Durée et dénociation de la Convention Duration and Denunciation of the Conven-
tion
1) La présente Convention est conclue (1) This Convention is of unlimited durasans limitation de durée. tion.
2) Tout Etat de FUnion peut dénoncer la (2) Any member State of the Union may présente Convention par une notification denounce this Convention by notification adadressée au Secrétaire général. Le Secrétaire dressed to the Secretary-General. The Secregåénéral notifie sans délai la réception de cette tary-Gencral shall promptly notify all memnoötification å tous les Etats de F Union. ber States of the Union of the receipt of that
notification. |
3) La dénonciation prend effet å I'expira- (3) The denunciation shall take effect at
tion de l'annéce civile suivant Pannée dans the end of the calendar year following the laquelle Ia notification a été regue par le Se- year in which the notification was received crétaire général. by the Secretary-General.
4) La dénonciation ne saurait porter at- (4) The denunciation shall not affect any
teinte aux droits acquis. å Fégard d'une vari- rights acquired in a variety by reason of this
été. dans Ie cadre de la présente Convention Convention prior to the date on which the
avant la date å laquelle ta dénonciation prend denunciation becomes effective. effet.
Article 42 Article 42 Langues : fonctions du dépositaire Languages; Deposttary Functions
1) Le présent Acte est signé en un cxem- (1) This Act shall be signed in a single plaire original en langues frangaise, anglaise original in the French, English and German
Verbandsstaaten eine Verpflichtung er- pliktelse för de övriga unionsstaterna, bewächst, das in jenem Artikel vorgensehene gränsa det nyhetskrav som föreskrivs i
Erfordernis der Neuheit in bezug auf Sorten nämnda artikel såvitt gäller nyligen fram-
einschränken, die zu dem Zeitpunkt, zu dem ställda sorter som finns den dag då denna stat
der betreffende Staat dieses Ubereinkommen för första gången tillämpar denna konvention
erstmalig auf die Gattung oder Art, welcher på det växtsläkte eller den växtart som dessa
die Sorten angehören, anwendet, vorhanden sorter tillhör. sind, aber erst kurz zuvor gezäöchtet wurden.
Artikel 39 Artikel 39
Aufrechterhaltung wohlerworbener Rechte Upprätthållande av äldre rättigheter
Dieses Ubereinkommen lässt Rechte un- Denna konvention inkräktar inte på de rätberährt, die auf Grund des innerstaatlichen tigheter som förut har förvärvats enligt
Rechtes der Verbandsstaaten oder infolge unionsstaternas nationella lagstiftning eller
von Ubereinkänften zwischen diesen Staaten med stöd av överenskommelser mellan dessa
erworben worden sind. | stater.
Artikel 40 Artikel 40 Vorbehalte Förbehåll
Vorbehalte zu diesem Ubereinkommen Förbehåll mot denna konvention är inte
sind nicht zulässig. tillåtna.
Artikel 41 Artikel 41
Dauer und Kändigung des Ubereinkommens Konventionens varaktighet; uppsägning av
konventionen
(1) Dieses Ubereinkommen wird auf unbe- 1. Denna konvention är utan tidsbegränsgrenzte Zeit geschlossen. ning.
(2) Jeder Verbandsstaat kann dieses Uber- 2. Varje unionsstat får säga upp denna
cinkommen durch eine an den Generalsekre- konvention genom meddelande ställt till ge-
tär gerichtete Notifikation käöndigen. Der neralsekreteraren. Generalsekreteraren skall Generalsekretär notifiziert unverzäglich allen omgående underrätta alla unionsstater om att Verbandsstaaten den Eingang dieser Notifi- han har mottagit detta meddelande.
kation.
(3) Die Köndigung wird zum Ende des Ka- 3. Uppsägningen träder i kraft vid utgånglenderjahrs wirksam, das auf das Jahr folgt, en av det kalenderår som följer det år under
in dem die Notifikation beim Generalsekretär vilket generalsekreteraren mottog meddelan-
eingegangen war. det.
(4) Die Kändigung lässt Rechte unberährt, 4. Uppsägningen inverkar inte på de rättig-
die auf Grund dieses Ubereinkommens an heter som har förvärvats för en sort på grund ciner Sorte vor dem Tag erworben worden av denna konvention före den dag då uppsägsind, an dem die Kändigung wirksam wird. ningen träder i kraft.
Artikel 42 Artikel 42
Sprachen; Wahrnehmung der Verwahrerauf- Språk; depositariens uppgifter gaben
(1) Diese Akte wird in einer Urschrift in I. Denna akt är undertecknad i ett origideutscher, englischer und französischer nalexemplar på engelska, franska och tyska
et allemande, le texte frangais faisant foi en languages, the French text prevailing in case
cas de différences entre les textes. Ledit of any diserepancy among the various texts. exemplaire est déposé aupres du Secrétaire The original shall be deposited with the Secgénéral. retary-General.
2) Le Secrétaire général transmet deux (2) The Secretary-General shall transmit copies certifiées conformes du présent Acte two certified copies of this Act to the Gov-
aux Gouvernements des Etats représentés å ernments of all States which were represent-
la Conférence diplomatique qui I'a adopté et ed in the Diplomatic Conference that adopted au Gouvernement de tout autre Etat qui en it and, on request, to the Government of any fait la demande. other State.
3) Le Secrétaire général établit, aprés con- (3) The Secretary-General shall, after consultation des Gouvernements des Etats inté- sultation with the Governments of the interressés qui étaient représentés å ladite Confé- ested States which were represented in the rence, des textes officiels dans les langues said Conference, establish official texts in the arabe,. espagnole, italienne, japonaise ct Arabic, Dutch, Italian, Japanese and Spanish néerlandaise, et dans les autres langues que languages and such other languages as the le Conseil peut désigner. Council may designate.
4) Le Secrétaire général fait enregistrer le (4) The Secretary-General shall register présent Acte aupres du Secrétariat de F'Or- this Act with the Secretariat of the United ganisation des Nations Unies. Nations.
5) Le Secrétaire général notifie aux Gou- (5) The Secretary-General shall notify the vernements des Etats de I'Union et des Etats Governments of the member States of the qui, sans étre membres de F'Union, étaient Union and of the States which, without being représentés å la Conférence qui a adopté le members of the Union, were represented in présent Acte, les signatures du présent Acte, the Diplomatic Conference that adopted it of le dépöt des instruments de ratification, d"ac- the signatures of this Act, the deposit of inceptation, d'approbation ou d'adhésion, struments of ratification, acceptance, ap-
toute notification regue en vertu des articles proval. and accession, any notification re-
34.2), 36.1) ou 2), 37.1) ou 3) ou 41.2) et toute ceived under Articles 34 (2), 36 (1) and (2), 37 déclaration faite en vertu de Varticle 36.1). (1) and (3) or 41 (2) and any declaration made
under Article 36 (1).
EN FOI DE QUOL les soussignés, döment IN WITNESS WHEREOF., the underautorisés ä cette fin, ont signé la présente signed, being duly authorized thereto, have
Convention. signed this Convention.
FAIT å Geneve, le vingt-trois octobre mil DONE at Geneva, this twenty-third day of neuf cent soixante-dix-huit. October, one thousand nine hundred and sev-
enty-eight.
Sprache unterzeichnet; bei Unstimmigkeiten språken; vid bristande överensstämmelse zwischen den verschiedenen Wortlauten ist mellan dessa texter har den franska texten der französisehe Wortlaut massgebend. Die vitsord. Detta exemplar deponeras hos gene- Urschrift wird beim Generalsekretär hinter- ralsekreteraren. tegt.
(2) Der Gceneralsekretär öäbermittelt den 2. Gceneralsekreteraren skall överlämna Regierungen aller Staaten, die auf der Diplo- två bestyrkta kopior av denna akt till rege-
matischen Konferenz. die diese Akte ange- ringarna i de stater-som var företrädda vid
nommen hat, vertreten waren, und der Regic- den diplomatiska konferens som antog akten rung jedes anderen Staates auf deren Ersu- och till regeringen i varje annan stat som bechen zwcei beglaubigte Abschriften dieser gär det. Akte. .
(3) Der Generalsekretär stellt nach Kon- 3. Efter överläggningar med regeringarna i
sultierung der Regierungen der betciligten de berörda stater som var företrädda vid
Staaten, die auf der genannten Konferenz nämnda konferens skall generalsekreteraren
vertreten waren, amtliche Wortlaute in ara- upprätta officiella texter på arabiska, holbischer. italienischer, japanischer. niederlän- ländska, italienska, japanska och spanska” discher und spanischer Sprache sowie in den- språken och på de ytterligare språk som rådet
jenigen anderen Sprachen her, die der Rat beslutar.
des Verbands gegebenenfalls bezeichnet.
(4) Der Generalsekretär lässt diese Akte 4. Generalsekreteraren skall låta registrera beim Sekretariat der Vereinten Nationen re- denna akt hos Förenta Nationernas sekretarigistrieren. | at.
(5) Der Generalsekretär notifiziert den Re- 5. Generalsekreteraren skall underrätta regierungen der Verbandsstaaten und der Staa- geringarna i unionsstaterna och i de stater ten. die. ohne Verbandsstaaten zu scin, auf som utan att vara medlemmar i unionen var der Diplomatischen Konferenz, die diese företrädda vid den konferens som antog den- Akte angenommen hat, vertreten waren, die na akt angående underskrifter av denna akt,
Unterzeichnungen dieser Akte, die Hinterle- depositioner av instrument rörande ratifikagung von Ratifikations-, Annahme-, Geneh- tion, antagande, godkännande eller anslut-
migungs- oder Beitrittsurkunden, jede nach ning, varje förklaring eller meddelande som
den Artikeln 34 Absatz 2, 36 Absätze I und 2, har mottagits enligt artiklarna 34.2, 36.1 eller
37 Absätze I und 3 oder 41 Absatz 2 einge- 2, 37.1 eller 3 eller 41.2 och varje förklaring
gangene Notifikation und jede nach Artikel som har avgivits enligt artikel 36.1. 36 Absatz I abgegebene Erklärung.
ZU URKUND DESSEN haben die hierzu TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har un-
gehörig befugten Unterzeichneten dieses dertecknade, därtill vederbörligen befullmäk- Ubereinkommen unterschrieben. tigade, undertecknat denna konvention.
GESCHEHEN zu Genf am dreiundzwan- SOM SKEDDE i Geneve den 23 oktober zigsten Oktober neunzehnhundertachtund- 1978. siebzig.
Bilaga 2
Det i promemorian framlagda lagförslaget
Förslag till
Lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971: 392)
Härigenom föreskrivs i fråga om växtförädlarrättslagen (1971: 392)! dels att 1-3, 5, 8 och 21 §§ skall ha följande lydelse,
dels att till lagen skall fogas en bilaga av följande lydelse, dels att ordet ” Konungen” skall bytas ut mot "regeringen" i 31, 47, 49 och 50 §§.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
1§
Denna lag äger tillämpning på Denna lag skall tillämpas på växtsort, tillhörande växtsläkte el- växtsorter som tillhör de växtsläk-
ler växtart som Konungen bestäm- ten eller växtarter som anges i bila-
mer. gan till denna lag.
| 2§
Förädlare, som här i riket framställt en växtsort, eller hans rättsinnehavare kan genom registrering få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja sorten enligt denna lag (växtförädlarrätt).
Förädlare som är svensk medborgare eller 'har hemvist i Sverige eller sådan förädlares rättsinnehavare kan förvärva växtförädlarrätt även till
sort som framställts utomlands.
Konungen kan, i den mån det är Växtförädlarrätt får också för- :nödvändigt för uppfyllande av Sve- värvas,
riges förpliktelser enligt överens- I. av förädlare, som har fram-
kommelse med främmande stat och ställt en växtsort i en främmande i övrigt under förutsättning av öm- stat som är ansluten till konvensesidighet eller om det är av bety- tionen den 2 december 1961 för dande allmänt intresse, förordna skydd av växtförädlingsprodukter
(konventionsstat), eller av sådan även för sort som framställts i förädlares rättsinnehavare, främmande stat av annan än den 2. av förädlare, som är medborsom är svensk medborgare eller har gare i eller har hemvist i en konven-
hemvist i Sverige. tionsstat och som i annat fall än
som anges under I har framställt
en växtsort utomlands, eller av så-
dan förädlares rättsinnehavare.
1:49 8 senaste lydelse 1977: 628. 46 § senaste lydelse 1977: 703. 48 § senaste lydelse 1977: 628.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §
Växtsort registreras endast om den
I. genom minst ett viktigt kännetecken tydligt skiljer sig från annan sort som blivit känd före dagen för registreringsansökningen,
2. är tillräckligt likformig (homogen) med hänsyn tagen till de särdrag, som dess sexuella eller vegetativa förökning betingar,
3. efter förökning utförd i enlighet med den av förädlaren anvisade
förökningsmetoden är beständig (stabil) med avseende på sina väsentliga
kännetecken.
Växtsort anses som känd, om material därav yrkesmässigt utbjudits till försäljning eller eljest tillhandahållits eller om den intagits i eller anmälts till officiell sortlista, förekommer i allmänt tillgänglig referenssamling eller noggrant beskrivits i allmänt tillgänglig skrift eller om den eljest kommit till
allmänhetens kännedom.
Registrering får ej ske, om växt- Registrering får ej ske, om växtmaterial av sorten med samtycke material av sorten med samtycke av förädlaren eller hans rättsinne- av förädlaren eller hans rättsinnehavare yrkesmässigt förts i handeln havare yrkesmässigt förts ichandeln här i riket före dagen för registre- 1. före dagen för registrerings-
ringsansökningen eller utom riket ansökningen, om sorten har förts i mer än fyra år före nämnda dag. handeln här i riket,
2. tidigare än sex år före dagen
för ansökningen, om sorten har
förts i handeln utomlands och avser vin, fruktträd, skogsträd, pryd-
nadsträd eller deras grundstam-
mar,
3. tidigare än fyra år före dagen
för ansökningen, om sorten har förts i handeln utomlands och avser
annan växtsort eller grundstam än
som anges under 2.
5§
Konungen kan förordna att ansö- Har en växtsort angivits i en ankan om registrering av växtsort, vil- sökan om skydd i konventionsstat ken tidigare angivits i ansökan om och söks registrering av växtsorten skydd utom riket, skall vid tillämp- här I riket inom tolv månader från ning av 3 § första stycket I och den dag då ansökningen gjordes i tredje stycket anses gjord samtidigt den främmande staten (prioritetstimed ansökningen utom riket, om den), skall vid tillämpning av 3 §
sökanden yrkar det. första stycket I och tredje stycket
den här ingivna ansökningen anses
gjord samtidigt med ansökningen i
den främmande staten, om sökan-
den yrkar det. Sådan prioritet får
åtnjutas även från ansökan om
skydd som avser en unnan stat än
konventionsstat, om motsvarande
prioritet från svensk ansökan om
skydd för växtsort medges i den
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
stat där den tidigare ansökningen
gjordes och om den där gällande
lagstiftningen i huvudsak överens-
stämmer med konventionen. Tolv-
månadersfristen räknas från den dag då den första ansökningen om skydd gjordes: I förordnande skall anges de när- Regeringen eller myndighet som mare villkor under vilka sådan prio- regeringen bestämmer föreskriver i
ritet får åtnjutas. vilken ordning yrkande om prioritet
skall framställas och vilka handlingar som skall inges till stöd för
yrkandet. Iakttas ej dessa föreskrif-
ter, får prioritet inte åtnjutas.
Sortbenämning skall göra det möjligt att skilja växtsorten från andra sorter.
Sortbenämning får icke godtagas Sortbenämning får icke godtagas
om den . om den
I. består av enbart siffror, I. består av enbart siffror, såvida det inte är fast praxis att beteckna ifrågavarande sort på detta sätt. 2. uppenbarligen är ägnad att vil- 2. uppenbarligen är ägnad att vil-
seleda allmänheten, seleda allmänheten,
3. strider mot lag eller annan för- 3. strider mot lag eller annan författning eller mot allmän ordning cl- fattning eller mot allmän ordning el-
ler om den är ägnad att väcka för- ler om den är ägnad att väcka förargelse, argelse,
4. kan förväxlas med sortbenäm- 4. kan förväxlas med sortbenämning som för sort av samma eller ning som för sort av samma eller närstående växtart införts eller fö- närstående växtart införts eller fö-
reslagits för införande i växtsortre- reslagits för införande i växtsortre-
gistret eller annan officiell sortlista gistret eller annan officiell sortlista eller som användes på föröknings-
material av sådan sort, material av sådan sort, 5. kan förväxlas med = varu- 5. kan förväxlas med varu-
märke, namn, firma eller annan be- märke, namn, firma eller annan be-
teckning för vilken annan än sökan- teckning för vilken annan än sökan-
den åtnjuter skydd och som skulle den åtnjuter skydd och som skulle
ha utgjort hinder mot att registrera ha utgjort hinder mot att registrera
sortbenämningen som varumärke, sortbenämningen som varumärke, för material av växtsort eller för för material av växtsort eller för varor av liknande slag, varor av liknande slag,
6. kan förväxlas med sådant va- 6. kan förväxlas med sådant va-
rumärke för material av växtsort el- rumärke för material av växtsort eller för varor av liknande slag, för ler för varor av liknande slag, för
vilket sökanden åtnjuter skydd. vilket sökanden åtnjuter skydd. Konungen kan under förutsätt- Regeringen kan under förutsättning av ömsesidighet förordna, att ning av ömsesidighet förordna, att
sortbenämning som registrerats el- sortbenämning som registrerats cl-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ler sökts registrerad ij främmande ler sökts registrerad i främmande stat skall utan hinder av första och stat skall utan hinder av första och andra styckena registreras i Sveri- andra styckena registreras i Sverige, om icke synnerliga skäl är där- ge. om icke synnerliga skäl är däremot. emot.
Växtförädlarrätt gäller från den Växtförädlarrätt gäller från den dag, då ansökningen om registre- dag, då ansökningen om registrering bifölls, och kan upprätthållas ring bifölls, och kan upprätthållas under femton eller, såvitt gäller under 20 år räknat från ingången av vin, fruktträd och deras grundstam- året efter det, då beslutet om registmar, skogsträd och prydnadsträd., rering vann laga kraft. aderton år räknat från ingången av året efter det, då beslutet om registrering vann laga kraft.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Bilaga!
A. Lantbruksväxter
Agrostis spp. : Ven
Alopecurus pratensis L. Ängskavle
Avena byzantina K. Koch Rödhavre Avena sativa L. | Havre
Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. altissima Döll Sockerbeta
Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. crassa Alef. Foderbeta Brassica napus L. var. oleifera Metzger Raps: Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb. Kålrot Brassica nigra (L.) W. Koch | Svartsenap Brassica oleracea L. ssp. acephala DC. Fodermärgkål
Brassica rapa L. var. oleifera Metzger Rybs
Brassica rapa L. var. rapifera Metzger Rova
Bromus arvensis L. Renlosta
Bromus inermis Leys. Foderlosta Camelina sativa (L.) Crantz Oljedådra
Cannabis sativa L. Hampa
Cynosurus cristatus L. Kamäxing Dactylis glomerata L. Hundäxing
Festuca spp. Svingel Glycine max (L.) Merrill Sojaböna
Helianthus annuus L. Solros Hordeum vulgare L. Korn
Linum usitatissimum L. Lin Lolium spp. Rajgräs Lupinus angustifolius L. Blålupin
Lupinus luteus L. Gullupin Medicago spp. Lusern Ornithopus sativus Brot. Seradella Papaver somniferum L. Vallmo
Phalaris arundinacea L. Rörflen
Phaseoulus vulgaris L. Böna Phleum spp. Timotej
Pisum sativum L. Ärt
Poa spp. Gröe
Secale cereale L. Råg Sinapis alba L. Vitsenap Solanum tuberosum L. Potatis
Trifolium hybridum L. Alsikeklöver Trifolium pratense L. Rödklöver Trifolium repens L. Vitklöver
Triticum aestivum L. Vete
Triticum durum Desf. Makaronivcete
Vicia faba CL. var. minor (Peterm.) Åkerböna Vicia sativa L. Fodervicker Vicia villosa Roth Luddvicker
Zea mays L. Majs
I Senaste lydelse SFS 1978: 475.
B. Trädgårdsväxter
1. Köksväxter Allium spp. Lök
Anethum graveolens L. Dill
Apium graveolens L. Selleri Asparagus officinalis L. Sparris Beta vulgaris ssp. vulgaris var. conditiva Alef. Rödbeta Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb. Kålrot Brassica oleracea L. Kål Capsicum annuum L. Paprika
Cucumis melo L. Melon
Cucumis sativus L. Gurka
Daucus carota L. Morot
Lactuca sativa L. Sallat Lycopersicon esculentum P. Mill. Tomat
Pastinaca sativa L. Palsternacka Petroselinum crispum (P. Mill.) Nijm. ex Hill Persilja Phaseolus vulgaris L. Böna Pisum sativum L. Ärt
Raphanus sativus L. var. niger Pers. Rättika Raphanus sativus L. var. radicula Pers. Rädisa
Spinacia oleracea L. Spenat Vicia faba L. var. major Harz. Bondböna
Zea mays L. Majs
2. Fruktträd och bärväxter
Malus spp. Äpple
Pyrus spp. Päron Prunus spp. Körsbär,
plommon,
persika, aprikos
Fragaria spp. Jordgubbar,
smultron Ribes spp. Vinbär, krusbär
Rubus spp. Hallon,
björnbär
Vaccinium spp. Blåbär, lingon
Grundstam för Malus, Pyrus, Prunus och Ribes
3. Prydnadsväxter
Alstroemeria L. Perulilja
Begonia elatior (B x hiemalis) Begonia Chrysanthemum spp. Krysantemum
Dianthus caryophyllus L. Nejlika Euphorbia pulcherrima Willd. ex Klotzsch Julstjärna Pelargonium — Peltatum-hybr. Hängpelargon
Pelargonium — Zonale (Hortorum) hybr. Vanlig pelargon
Pelargonium — Peltatum hybr. x Pelargonium —
Zonale-hybr. Phaseolus coccineus L. Rosenböna Potentilla fruticosa L. Tok Rosa spp. . Ros Saintpaulia ionantha H. Wendl. Samntpaulia
Streptocarpus x hyrbridus Voss Kornettblomma
Bilaga 3
Sammanställning av remissyttranden
Samtliga remissinstanser ställer sig i huvudsak positiva till förslagen i departementspromemorian.
Sveriges Lantbruksuniversitetet, W Weibull AB och Trädgårdsnäringens Riksförbund (TRF) tillstyrker förslagen i promemorian.
Svea hovrätt
Hovrätten tillstyrker att Sverige tillträder 1978 års ändrade konventionstext. Hovrätten har heller inte någon erinran mot de förslag till ändringar i nuvarande lagstiftning som är föranledda av Sveriges anslutning till konventionen.
Den föreslagna förlängningen av skyddstiden enligt 218 växtförädlarrättslagen till 20 år för samtliga växtsläkten och växtarter synes vid en internationell jämförelse väl motiverad och tillstyrkes.
För förslaget att överföra förteckningen över skyddade släkten och arter samt vissa stadganden från växtförädlarrättskungörelsen till växtförädlarrättslagen har åberopats grundlagsskäl, närmast bestämmelserna i 8 kap. 2§ regeringsformen. Dessa bestämmelser inrymmer svåra tolkningsfrågor och en närmare analys hade varit önskvärd liksom synpunkter på de praktiska konsekvenserna av förslaget i dessa delar.
Vad först angår förteckningen kan med hänsyn till tidigare vidtagna ändringar i densamma antas att även framdeles åtskilliga nya arter kommer att efterhand föras in i denna. Likaså kan förutses att smärre korrigeringar kan behöva göras i förteckningen, bl. a. beträffande latinska namn på arter.
Vad sedan gäller det nuvarande bemyndigandet i 28 3 st växtförädlarrättslagen för regeringen att, om det är av betydande allmänt intresse,
Bemyndigandet avser sort som framställts av utländsk förädlare i land som ej är anslutet till växtförädlarrättskonventionen. Enligt uttalanden av departementschefen vid nuvarande lags tillkomst framgår att regeringens dispensrätt är begränsad till att avse endast sort som har stort intresse för svensk växtodling och konsumtion (se prop 1971:40 s 91). Med sistnämnda begränsning — som bör klart anges i lagen — skulle kunna hävdas att ett bemyndigande för regeringen att lämna dispens är att bedöma som en verkställighetsföreskrift enligt 8 kap 13§ regeringsformen. Spörsmålet bör enligt hovrättens mening övervägas ytterligare i det fortsatta utredningsarbetet.
Lantbruksstyrelsen
Genom att Danmark under hösten tillträtt den år 1978 antagna lydelsen av konvention för skydd av växtförädlingsprodukter, har denna akt nu
trätt i kraft. Det är därför önskvärt att även Sverige, så snart som möjligt,
undanröjer de hinder som för närvarande föreligger för tillträde av den nya
konventionstexten. |
Lantbruksstyrelsen tillstyrker i huvudsak det framlagda förslaget, men
vill anföra följande. Växtförädlarrättens objekt har. med anledning av den nya regeringsformen, flyttats från kungörelsen till lagen. Detta torde inte få någon större
inverkan inom lantbruksväxtsektorn, då förteckningen redan idag omfattar
näst intill alla på rikssortlistan förekommande lantbruksväxter. För träd-
gårdsväxtsektorn, speciellt gällande prydnadsväxter, kan ändringen med-
föra att riksdagen efterhand är tvungen att fastställa kompletteringar av
växtförädlarrättens objekt. : |
Statens växtsortnämnd
Nämnden tillstyrker att Sverige snarast tillträder 1978 års konventionstext. Genom ett tillträde kan Sverige få till stånd ett samarbete med de nya
medlemsstaterna och komma i åtnjutande av de fördelar detta innebär. ' Vidare är ett snart ratificerande angeläget för att undvika de komplikatio-
ner som kan uppstå av att tillämpa olika texter inom UPOV. I 8§ växtförädlarrättslagen föreslås den ändringen att sortbenämning inte skall få godtas om den består av enbart siffror, såvida det inte är fast praxis att beteckna ifrågavarande sort på detta sätt. Såsom anmärkts i
departementspromemorian är det inte praxis i Sverige att beteckna växtsorter med en sortbenämning som består av enbart siffror. Utomlands är
dylik praxis begränsad till majs, sorghum och grundstammar av fruktträd. '
Införandet av den föreslagna regeln skulle sålunda i praktiken komma att avse endast sorter av dessa två arter samt grundstammar. Tillämpningen av regeln blir än snävare, då redan enligt gällande regel en dylik sortbenämning skulle godtas om den förut godkänts i annat land. Den föreslagna
regeln skulle sålunda komma i tillämpning endast i sådana fall då, ifråga om
sort av ifrågavarande två, mindre vanligt förekommande växtslag och av
och kanske enda — land. Hänvisningen i bestämmelsen till ”fast praxis”
skulle sålunda komma att hänföra sig enbart till förekommande praxis i
ringa betydelse vill nämnden tillstyrka förslaget i denna del.
Den i 213 föreslagna förlängningen av skyddstiden tillstyrks av nämn-
den. Som framhålls i promemorian har ett flertal UPOV-stater en längre skyddstid än den minimitid på 15 år som konventionen förskriver. Från
ytterligare stater har anmälts att man i samband med den lagrevision som
pågår i syfte att ratificera den nya konventionstexten överväger att för-
länga skyddstiden. Även med en förlängning av skyddstiden till 20 år torde Sverige fortfarande tillhöra de länder som tillämpar den kortaste skyddsti-
den. Enligt nämndens mening är det önskvärt att förlänga skyddstiden för
att därigenom ge våra egna förädlare likartade villkor som sina kollegor utomlands. Ökade kostnader för framställning av nya sorter liksom för
arbetet att upprätthålla en redan skyddad sort motiverar att skyddstiden förlängs. Även om det föreligger avsevärda skillnader mellan olika växt-
slag finner nämnden det inte befogat att införa olika skyddstider.
I detta sammanhang kan framhållas att omsättningen av sorter i Sverige är relativt hög. Sålunda har av de 26 sorter av lantbruksväxter som regi-
strerades under nämndens första verksamhetsår 1971/72 redan 17 sorter
(65 70) avregistrerats. Av de 8I sorter av lantbruksväxter som registrerades
under perioden 1971/72—1975/76 har hittills 38 (47 2£) avregistrerats. Under
nämndens tio första verksamhetsår har totalt 50 (3892) av de registrerade sorterna avförts ur växtsortregistret. Omsättningen har varit störst ifråga om stråsäd och minst beträffande vallväxter. |
med förteckning över växtsläkten och växtarter som skyddas motiveras av
grundlagsskäl. Även om nämnden kan instämma i vad som i promemorian anförts till stöd för överflyttningen vill nämnden dock framföra följande synpunkter. Framdeles får man räkna med att alltsom oftast behöva ändra
förteckningen över skyddade släkten och arter. Internationellt utförs en fortlöpande översyn av namngivningen beträffande släkten och arter. En ändring av förteckningen kan sålunda bli nödvändig enbart för att korrigera
ett latinskt namn på en art. Vidare kan nya släkten och arter behöva tas in i
förteckningen. Redan nu omfattar visserligen förteckningen flertalet arter
på lantbruks- och köksväxtsidan. Utökning kan på Jantbruks- och köks-
växtsidan bli mycket begränsad eftersom de flesta dithörande arter redan
är skyddade. Däremot måste man räkna med att nya släkten och arter
beträffande träd och trädgårdsväxter efterhand kommer att tas in i förteckningen. Nämnden överväger redan att föreslå att i listan införs majrova och Salix. Undersökningar pågår att med annat land träffa avtal om sortprovning beträffande dessa arter.
Med hänsyn till det anförda anser nämnden angeläget att nuvarande smidiga beslutsordning om möjligt bibehålls. Skulle förslaget komma att
genomföras önskar nämnden beredas tillfälle att inkomma med förslag till utökning av förteckningen. Redan nu vill nämnden föreslå att sojaböna
införs i förteckningen under rubriken Trädgårdsväxter. Växtslaget är i förteckningen intaget som jordbruksväxt men har hittills endast haft bety-
delse som trädgårdsväxt. I rikssortlistan är den också sedan 1977 upptagen
enbart som köksväxt.
Den dispensmöjlighet regeringen har enligt 28 3 st gällande växtförädlar-
rättslag att förordna att växtförädlarrätt får förvärvas för sort som fram-
ställts i annat land än UPOV-land, då det är ”av betydande allmänt
intresse”, kommer enligt förslaget att utgå. Hittills har sådan dispens ej sökts. F.n. föreligger dock nio ansökningar om registrering av pelargoner
framställda i DDR, vilka ansökningar endast kan beviljas skydd efter
dispens enligt nämnda regel. Enligt uppgift från sökandeombudet föreligger i detta fall avsikt att ansöka om sådan dispens. Nämndens preliminära prövning av dessa ansökningar är ännu ej avslutad.
Nämnden anser det angeläget att denna dispensmöjlighet bibehålls för
att nya, för folkhushållet viktiga sorter vilka härstammar från ickekonven-
tionsland snabbt skall kunna komma ut i marknaden i Sverige.
Puatent- och registreringsverket har, bortsett från ett påpekande beträf-
fande 883 växtförädlarrättskungörelsen, ingen erinran mot de framlagda förslagen ur de synpunkter som verket har att beakta.
Näringsfrihetsombudsmannen
De i promemorian föreslagna förändringarna i gällande lagstiftning om växtförädlarrätt synes inte på något avgörande sätt påverka den befintliga konkurrenssituationen. Den föreslagna förlängningen av skyddstiden förefaller emellertid omotiverad i ett läge där man nationellt och internationellt
ökar ansträngningarna för att motverka olika former av konkurrensbe-
gränsning. Vid växtförädlarrättslagens införande betonade föredragande departementschefen också att man borde iaktta stor försiktighet när det gällde att införa en helt ny immaterialrättslig ensamrätt och inte göra denna rätt mera vidsträckt än vad som bedömdes som oundgängligen nödvändigt. Han tillade att frågan om skyddstidens längd borde kunna omprövas och om längre tider skulle komma att rekommenderas på ett internationellt plan var detta en omständighet som måste tillmätas stor vikt. Enligt promemorian har några sådana rekommendationer inte antagits. Även om förslaget innebär en anpassning till de skyddstider som vanligen gäller i andra länder och också överensstämmer med giltighetstiden för patent ställer NO sig tveksam till förslaget.
med patentlagen som förebild. Legala ensamrätter av detta slag innefattar i sig en konkurrensbegränsning vars verkningar under vissa förutsättningar kan bli föremål för åtgärder enligt konkurrensbegräsningslagen (KBL). Marknadsdomstolens avgörande i det s.k. däckdubbsmålet utvisar att ingripande med stöd av KBL kan ifrågakomma även mot sådana konkurrensbegränsande avtalsvillkor, som faller inom ramen för patenträtten. Avgörandet torde även kunna vara vägledande för andra grenar av immaterialrätten.
I yttrande över förslaget till lagstiftning om växtförädlarrätt år 1969 fann NO det tveksamt om tillräckliga skäl för att genomföra förslaget kunde anses föreligga. Enligt NO borde en ingående avvägning göras mellan ä ena sidan fördelarna för de enskilda växtförädlarna av en legal ensamrätt för sina växtsorter i Sverige och i konventionsländerna och å andra sidan nackdelarna för samhället av ett konkurrensbortfall på området med ogynnsamma verkningar på prisbildningen. Enligt NOs mening borde det 7 Riksdagen 19811/82. 1 saml. Nr 136
| 0g Prop. 1981/82: 136
föreligga mycket tungt vägande skäl för att tillskapa nya legala ensamrät-
ter. NO erinrade därvid om att det i växtförädlingsledet råder en utpräglad oligopolsituation med två starkt dominerande företag. Fåtalet företag innebar i sig en faktisk konkurrensbegränsning.
Marknadsbilden är för närvarande densamma med två företag av bety-
delse, Weibull AB och Svalöf AB, av vilka det senare ägs av staten och Svenska Lantmännens Riksförbund med hälften var. Diskussioner har
enligt uppgift förevarit om lämpligheten att slå samman de bäda företagen.
rande ca 25 milj. kr. vilket disponeras av den nyinrättade statens växtförädlingsnämnd. Från jordbrukets föreningsrörelse tillskjuts ytterligare ca 6 milj kr. Av de totalt disponibla medlen erhåller enligt uppgift Svalöf och Wcibulls ca 29 respektive ca 2 milj kr. Därutöver erhåller Sveriges Lantbruksuniversitet och Göteborgs universitet mindre belopp. Från Weibulls
sida har ifrågasatts om de båda företagen har behandlats likvärdigt i fråga
om medelstilldelningen. NO har inte i förevarande sammanhang funnit
anledning att närmare undersöka denna fråga. Skulle emellertid Weibuils
ha fog för sin ståndpunkt skulle detta vara ett förhällande som ytterligare försämrar förutsättningarna för konkurrens på växtförädlingens område.
De i promemorian föreslagna förändringarna i gällande lagstiftning om
växtförädlarrätt synes inte på något avgörande sätt påverka den befintliga konkurrenssiluationen. Den föreslagna förlängningen av skyddstiden förefaller emellertid omotiverad i ett läge där man nationellt och internationellt ökar ansträngningarna för att motverka olika former av konkurrensbegränsning. Vid växtförädlarrättslagens införande betonade föredragande departementschefen också att man borde iaktta stor försiktighet när det gällde att införa en helt ny immaterialsrättslig ensamrätt och inte göra denna rätt mera vidsträckt än vad som bedömdes som oundgängligen nödvändigt. Han tillade att frågan om skyddstidens längd borde kunna
omprövas och om längre tider skulle komma att rekommenderas på ett
internationellt plan var detta en omständighet som mäste tillmätas stor
vikt. Enligt promemorian har några sådana rekommendationer inte anta-
gits. Även om förslaget innebär en anpassning till de skyddstider som vanligen gäller i andra länder och också överensstämmer med giltighetsti-
den för patent ställer NO sig tveksam till förslaget.
några erinringar.
Siatens utsädeskontroll
Statens utsädeskontroll (SUK) tillstyrker, att Sverige tillträder 1978 ärs reviderade text gällande 1961 års konvention för skydd av växtförädlingsprodukter. Med några undantag tillstyrker SUK även de mindre ändringar
i växtförädlarrättslagen, som föreslagits. SUK anger nedan ändringsförslag resp. kommentarer till vissa paragra-
fer:
18. Även om SUK har förståelse för strävan att följa regeringsformens krav på lagform, är det dock inte rimligt att belasta riksdagen och dess beredningsorgan med beslut om vilka nya växtsorter, som kan skyddas — sådana väntas främst inom prydnadsväxtsektorn — och t.ex. detaljänd-
ringar av latinska namn, som tid efter annan måste göras efter internationella överenskommelser. Särskilt i en tid med långt gående krav på spar-
samhet och effektivisering är det inte motiverat att övergå till en tyngre ordning och lämna det nuvarande systemet. där regeringen bemyndigats
att reglera detta. 3§. SUK föredrar en mer exakt överensstämmelse med konventionstex-
tens artikel 6 ifråga om särskiljbarhet och föreslår därför följande lydelse:
— —- — I. genom ett eller flera viktiga kännetecken tydligt” — — — Änd-
ringsförslaget motiveras av att effekten av flera viktiga kännetecken kan adderas och ge en tydlig skillnad, även om inget var för sig är tillräckligt för
att särskilja sorten.
883. Sortbenämning med enbart siffror syns nödvändig i de fall då det är praxis utomlands. För svenskt vidkommande torde detta bland lantbruksväxterna endast beröra majs.
Sveriges lantbruksuniversitet
Lantbruksuniversitetet delar uppfattningen att Sverige tillträder 1978 års konventionstext för skydd av växtförädlingsprodukter och har inget att erinra mot de följdförändringar i växtförädlarrättslagen och växtförädlarrättskungörelsen som detta föranleder. Lantbruksuniversitetet tillstyrker
vidare att skyddstiden för alla växtsorter förlängs till 20 år.
Lantbrukarnas riksförbund (LFR) och Svenska lantmännens riksförbund (SER)
Det är angeläget att konventionen för skydd av växtförädlingsprodukter
får så bred anslutning som möjligt. LRF och SLR tillstyrker därför att
Sverige tillträder 1978 års ändrade konventionstext. Vidare är det förbun-
dets uppfattning att Sverige bör verka för att ytterligare länder ansluter sig
till konventionen snarast.
Förbunden tillstyrker även att skyddstider för växtförädlingsprodukter
förlängs till 20 år.
Enligt förbundens uppfattning har man i promemorian emellertid inte
tillräckligt uppmärksammat önskvärdheten av utbyte av växtförädlingsma-
terial med stater som av olika skäl inte ansluter sig till konventionen. Med den starka ställning som svensk växtförädling har skulle möjligheter till uppmjukning av reglerna om reciprocitet kunna medverka till ökad försäljning av svenska sorter utomlands. Härigenom skulle finansieringen av växtförädlingen underlättas till gagn för det svenska jordbruket. Det är därför angeläget att lagförslaget kompletteras med bestämmelser av denna
innebörd.
W Weibull AB:
W Weibull AB, som beretts tullfälle yttra sig beträffande rubricerad promemoria, har inga erinringar mot de ändringar i växtförädlarrättslagen, som föreslås i promemorian. |
Vi anser det väsentligt att kretsen av UPOV-stater ökar. Detta kan ge
Utsträckandet av skyddstiden enligt den nya lagtexten, vilken vi anser i hög grad motiverad, hälsas med tillfredsställelse.
Svenska Patentombudsföreningen (SPOF):
1 8. Ändringen må vara befogad av konstitutionella skäl, men den kom-
mer att innebära att varje ändring i förteckningen måste föreläggas riksda-
gen, vilket utgör en komplikation. Ser man till hur denna förteckning har förändrats under de gångna tio åren framträder klart hur praktiskt det är att
regeringen kan bestämma härom. Vi anser därför att det av praktiska skäl
är att föredraga att förteckningen över de sorter som kan skyddas även i
fortsättningen föreligger som bilaga till kungörelsen.
2 §. Enligt förslaget omfattar denna paragraf en sammanslagning av den nu gällande 2 § och 2 §i kungörelsen. Även här är det konstitutionella skäl som utgör bakgrunden. Ordalydelsen eller om det är av betydande allmänt intresse 1 den nu gällande 2 § återfinnes ej i förslaget, vilket torde vara en brist då det således ej längre kommer att finnas någon möjlighet att skydda en växtsort, som framställts i en icke-konventionsstat av en medborgare i sådan stat. ens om det kan vara av betydande allmänt intresse.
21. 8. De i promemorian anförda skälen till den föreslagna ändringen av
skyddstiden synes välgrundade, och det får dessutom anses som en fördel
att en Övergångsreglering kan undvikas.
Trädgårdsnäåringens Riksförbund (TRF):
Ffter genomgång av rubricerade departementspromemoria har Träd-
gårdsnäringens Riksförbund inget att erinra mot de lagändringar, som
föreslås om växtförädlarrättslagen.
Bilaga 4
Det remitterade förslaget
Förslag till
Lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971: 392)
Härigenom föreskrivs i fråga om växtförädlarrättslagen (1971: 392)
dels att i 31, 47, 49 och 50 §§ ordet ”Konungen'” skall bytas ut mot ”regeringen”,
dels att 1—3, 5, 8 och 21 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att till lagen skall fogas en bilaga av nedan angivna lydelse.'
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
Denna lag äger tillämpning på Denna lag skall tillämpas på
växtsort. tillhörande växtsläkte el- växtsorter som tillhör de växtsläkler växtart som Konungen bestäm- ten eller växtarter som anges i bila-
mer. gan till denna lag.
Förädlare, som här i riket framställt en växtsort, eller hans rättsinnehavare kan genom registrering få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja sorten
enligt denna lag (växtförädlarrätt).
Förädlare som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige eller
sort som framställts utomlands.
Konungen kan, i den mån det är Växtförädlarrätt får också för-
nödvändigt för uppfyllande av Sve- värvas av riges förpliktelser enligt överens-
kommelse med främmande stat och en växtsort i en främmande stat i Övrigt under förutsättning av öm- som är ansluten till konventionen
sesidighet eller om det är av bety- den 2 december 1961 för skydd av
dande allmänt intresse, förordna örä eller av
även för sort som framställts i 2. förädlare, som är medborgare
främmande stat av annan än den i eller har hemvist i en sådan stat som är svensk medborgare eller har och som i annat fall än som anges hemvist i Sverige.. under I har framställt en växtsort
även i annat fall, om regeringen
finner att det är av betydande in-
tresse för svensk folkförsörjning el-
ler för den svenska växtodlingen.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§
Växtsort registreras endast om den 1. genom minst ett viktigt kännetecken tydligt skiljer sig från annan sort som blivit känd före dagen för registreringsansökningen, 2. är tillräckligt likformig (homogen) med hänsyn tagen till de särdrag, som dess sexuella eller vegetativa förökning betingar,
förökningsmetoden är beständig (stabil) med avseende på sina väsentliga kännetecken. Växtsort anses som känd. om material därav yrkesmässigt utbjudits till
försäljning eller eljest tillhandahållits eller om den intagits i eller anmälts
till officiell sortlista, förekommer i allmänt tillgänglig referenssamling eller noggrant beskrivits i allmänt tillgänglig skrift eller om den eljest kommit till allmänhetens kännedom.
Registrering får ej ske, om växt- Registrering får ej ske, om växt-
material av sorten med samtycke material av sorten med samtycke
av förädlaren eller hans rättsinne- av förädlaren eller hans rättsinne-
havare yrkesmässigt förts I handeln havare yrkesmässigt förts i handeln här i riket före dagen för registre- 1. före dagen för registreringsringsansökningen eller utom riket ansökningen, om sorten har förts i mer än fyra år före nämnda dag. handeln här i riket, 2. tidigare än sex år före dugen för ansökningen, om sorten har förts i handeln utomlands och avser vin, fruktträd, skogsträd. prydnadsträd eller deras grundstam-
mar,
3. tidigare än fyra år före dagen för ansökningen, om sorten har förts i handeln utomlands och avser annan växtsort eller grundstam än som anges under 2.
5 §
Konungen kan förordna att ansö- Har en växtsort angetts i en ankan om registrering av växtsort, vil- sökan om skydd i en stat som är ken tidigare angivits i ansökan om ansluten till konventionen den 2 deskydd utom riket, skall vid tillämp- cember 1961 för skydd av växtförning av 3 § första stycket I och ädlingsprodukter och söks registre-
tredje stycket anses gjord samtidigt ring av växtsorten här i riket inom med ansökningen utom riket, om tolv månader från den dag då an-
sökanden yrkar det. sökningen gjordes i den främmande staten (prioritetstiden). skall vid tillämpning av 3 § första stycket I
och tredje stycket den här ingivna
ansökningen anses gjord samtidigt med ansökningen i den främmande staten, om sökanden yrkar det. Sådan prioritet får åtnjutas även från ansökan om skydd som avser en
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
annan främmande stat, om mot-
svarande prioritet från svensk an-
sökan om skydd för växtsort
medges i den stat där den tidigare
ansökningen gjordes och om den
där gällande lagstiftningen i huvud-
sak överensstämmer med konven-
tionen. Har ansökan om skvdd
gjorts i fleru främmande stater,
räknas —tolvmånadersfristen från
den dag då den första ansökningen
om skydd gjordes.
I förordnande skall anges de när- Regeringen eller myndighet som mare villkor under vilka sådan prio- regeringen bestämmer föreskriver i ritet får åtnjutas. | vilken ordning yrkande om prioritet
skall framställas och vilka hand-
lingar som skall inges till stöd för
yrkandet. lakttas ej dessa föreskrif-
ter, får prioritet inte åtnjutas.
85 Sortbenämning skall göra det möjligt att skilja växtsorten från andra sorter.
Sortbenämning fär icke godtagas Sortbenämning får icke godtagas om den om den
I. består av enbart siffror, I. består av enbart siffror, såvida det inte är fast praxis att beteck-
na ifrågavarande sort på detta sätt.
2. uppenbarligen är ägnad att vil- 2. uppenbarligen är ägnad att vil-
seleda allmänheten, seleda allmänheten.
3. strider mot lag eller annan för- 3. strider mot lag eller annan författning eiler mot allmän ordning el- fattning eller mot allmän ordning eller om den är ägnad att väcka för- ler om den är ägnad att väcka förargelse, argelse.
4. kan förväxlas med sortbenäm- 4. kan förväxlas med sortbenämning som för sort av samma eller ning som för sort av samma eller
närstående växtart införts eller fö- närstående växtart införts eller föreslagits för införande i växtsortre- reslagits för införande i växtsortre-
gistret eller annan officiell sortlista gistret eller annan officiell sortlista
eller som användes på föröknings- eller som användes på förökningsmaterial av sådan sort, material av sådan sort,
5, kan förväxlas med varu- 5. kan förväxlas med varu-
märke, namn, firma eller annan be- märke, namn, firma eller annan beteckning för vilken annan än sökan- teckning för vilken annan än sökanden åtnjuter skydd och som skulle den åtnjuter skydd och som skulle ha utgjort hinder mot att registrera ha utgjort hinder mot att registrera
sortbenämningen som varumärke, sortbenämningen som varumärke,
för material av växtsort eller för för material av växtsort eller för
varor av liknande slag. varor av liknande slag.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6. kan förväxlas med sådant va- 6. kan förväxlas med sådant varumärke för material av växtsort el- rumärke för material av växtsort eller för varor av liknande slag, för ler för varor av liknande slag. för vilket sökanden åtnjuter skydd. vilket sökanden åtnjuter skydd.
Konungen kan under förutsätt- Regeringen kan under förutsättning av ömsesidighet förordna, att ning av ömsesidighet förordna, att sortbenämning som registrerats el- sortbenämning som registrerats eller sökts registrerad i främmande ler sökts registrerad i främmande stat skall utan hinder av första och stat skall utan hinder av första och andra styckena registreras i Sveri- andra styckena registreras i Sverige, om icke synnerliga skäl är där- ge. om icke synnerliga skäl är däremot. emot.
21 §
dag, då ansökningen om registre- dag, då ansökningen om registrering bifölls, och kan upprätthållas ring bifölls, och kan upprätthållas under femton eller, såvitt gäller under 20 år räknat från ingängen av vin, fruktträd och deras grundstanm- året efter det. då beslutet om registmar, skogsträd och prydnadsträd, rering vann laga kraft. aderton år räknat från ingången av året efter det, då beslutet om registrering vann laga kraft.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Bilaga!
A. Lantbruksväxter
Agrostis spp. Ven Alopecurus pratensis L. Ängskavle Avena byzantina K. Koch Rödhavre
Avena sativa L. | Havre Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. altissima Döll Sockerbeta
Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. crassa Alef. Foderbeta
Brassica napus L. var. oleifera Metzg. Raps Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb. Kålrot
Brassica nigra (L.) W. Koch Svartsenap Brassica oleracea L.. ssp. acephala DC. Fodermärgkål Brassica rapa L. var. oleifera Metzg. Rybs | Brassica rapa L. var. rapifera Metzg. Rova Bromus arvensis L. Renlosta Bromus inermis Leyss. | Foderlosta
Camelina sativa (L.) Crantz | | Oljedådra
Cannabis sativa L. Hampa
Cynosurus cristatus L. Kamäxing Dactylis glomerata L. Hundäxing
Festuca spp. Svingel Glycine max (L.) Merrill : | Sojaböna Helianthus annuus L. Solros Hordeum vulgare L. Korn
Linum usitatissimum L. Lin Lolium spp. Rajgräs Lupinus angustifolius L. Blålupin Lupinus luteus L. Gullupin
Medicago spp. Lusern Ornithopus sativus Brot. Seradella
Papaver somniferum L. Vallmo
Phalaris arundinacea L. Rörflen Phaseoulus vulgaris L. : Böna
Phleum spp. Timotej
Pisum sativum L. | | Ärt
Poa spp. Gröe
Secale cereale L. - Råg Sinapis alba L. | Vitsenap
Solanum tuberosum L. Potatis Trifolium hybridum L. Alsikeklöver
Trifolium pratense L. Rödklöver
Trifolium repens L. : Vitklöver
Triticum aestivum L. emend. Fiori et Paol. Vete Triticum durum Desf. Makaronivete
Vicia faba L. var. minor Harz. Åkerböna Vicia sativa L. en Fodervicker
Vicia villosa Roth Luddvicker Zea mays L. Majs
! Jfr SFS 1978: 475.
B. Trädgårdsväxter
1. Köksväxter Allium spp. Lök Anethum graveolens L. Dill Apium gravcolens L. Selleri Asparagus officinalis L. Sparris Beta vulgaris 1. ssp. vulgaris var. conditiva Alef. Rödbeta Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb. Kålrot Brassica oleracea L. Kål Capsicum annuum L. Paprika Cucumis melo L. Melon Cucumis sativus L. Gurka Daucus carota L. Morot Glycine max (L.) Merill Sojaböna Lactuca sativa L. Sallat Lycopersicon esculentum P. Mill. Tomat Pastinaca sativa L. Palsternacka Petroselinum crispum (Mill.) Nym. ex A. W. Hill Persilja Phaseolus vulgaris L. Böna Pisum sativum L. Ärt Raphanus sativus L. var. niger i Mill.) S. Kerner Rättika Raphanus sativus L. var. radicula Pers. Rädisa Spinacia oleracea L. Spenat Vicia faba L. var. major Harz. Bondböna Zea mays L. Majs
2. Fruktträd och bärväxter Malus spp. Äpple Pyrus spp. Päron Prunus spp. Körsbär,
plommon,
persika, aprikos Fragaria spp. Jordgubbar,
smultron Ribes spp. Vinbär, krusbär Rubus spp. Hallon,
björnbär Vaccinium spp. Blåbär, lingon Grundstam för Malus, Pyrus, Prunus och Ribes
3. Prydnadsväxter Alstroemeria L. Perulilja Begonia elatior (Begonia x Hiemalis) Begonia Chrysanthemum spp. Krysantemum Dianthus caryophyllus L. Nejlika Euphorbia pulcherrima Willd. ex Klotzsch Julstjärna Pelargonium — Peltatum-Hybridi Hängpelargon Pelargonium — Zonale-Hybridi Vanlig pelargon Pelargonium — Peltatum x Pelargonium — Zonale-Hybridi Phaseolus coccineus L. Rosenböna Potentilla fruticosa L. Tok
Rosa spp. Ros
Saintpaulia ionantha H. Wendl. Saintpaulia
Streptocarpus x hyrbridus Voss Kornettblomma
C. Skogsträd Salix spp. PjlJ. sälg, vide
: Utdrag
LAGRÅDET : PROTOKOLL
vid sammanträde
1982-04-29
Närvarande: f.d. justitierådet Petrén, regeringsrådet Delin, justitierådet Bengtsson.
Enligt lagrådet den 17 februari 1982 tillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 11 februari 1982 har regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för justitiedepartementet Petri beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971: 392).
Förslaget har inför lagrådet föredragits av t.f. departementsrådet Måns Jacobsson. |
Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet:
3§
Av språkliga skäl bör lydelsen av paragrafens tredje stycke ändras på följande sätt:
”Registrering .—-.—.—-.—. förts i handeln
1. här i riket före dagen för registreringsansökningen,
2. utomlands tidigare än sex år före dagen för ansökningen, när denna avser vin, fruktträd, skogsträd, prydnadsträd eller deras grundstammar,
3. utomlands tidigare än fyra år före dagen för ansökningen, när denna avser annan växtsort eller grundstam än som anges under 2.”
Utdrag JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
| vid regeringssammanträde
1982-05-06
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, - Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tillander, Ahrland, Molin
Föredragande: statsrådet Petri
Proposition om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392) |
Föredraganden anmäler lagrådets yttrande ! över förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971: 392).
Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.
Lagrådet har i princip godtagit det remitterade förslaget men har föror-
dat en redaktionell omarbetning av 3 § tredje stycket. Den ändring som lagrådet har föreslagit bör enligt min uppfattning godtas med en mindre jämkning. | | Vissa smärre redaktionella justeringar har gjorts i 2 §. Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att dels anta det av lagrådet granskade lagförslaget med vidtagna ändringar,
dels godkänna den i Gendve den 23 oktober 1978 reviderade internationella konventionen den 2 december 1961 för skydd av växtförädlingsprodukter.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar
att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
! Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 11 februari 1982.