Effektiviseringar inom den summariska processen

Effektiviseringar inom den summariskaprocessen

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 15 maj 1996

Göran Persson

Laila Freivalds

(Justitiedepartementet)

Prop.

1995/96:211

I propositionen lämnas bl.a. några förslag som skall göra den sum-mariska processen mer kostnadseffektiv.

I mål om betalningsföreläggande, som inte avser fastställelse till betal-ning ur viss egendom, och i mål om vanlig handräckning skall ansök-ningshandlingarna behöva bifogas föreläggandet till svaranden i måletendast om handlingarna innehåller någonting utöver vad som framgår avföreläggandet.

Delgivning genom kungörelse skall få ske inte bara i mål om särskildhandräckning utan även i mål som avser fastställelse till betalning urviss egendom.

Sökandens tidsfrist för att begära att ett mål efter bestridandeöverlämnas till tingsrätt förlängs från tre till fyra veckor.

En kronofogdemyndighet skall få ha terminalåtkomst till uppgifter i enannan kronofogdemyndighets register för betalningsföreläggande ochhandräckning såvitt avser delgivningsadress i utslag beträffande någonsom är svarande i ett mål om betalningsföreläggande eller handräckningvid den egna myndigheten. Tillgången till uppgifter om utslag för verk-ställighetsändamål ökas också.

Vid ansökan om verkställighet som görs på ADB-medium skallexekutionstiteln inte behöva ges in, om denna är ett utslag i mål ombetalningsföreläggande, oavsett hur gammalt utslaget är.

Tredskodom med stöd av 44 kap. 7 b § rättegångsbalken skall inte fåmeddelas om tredskodom har meddelats tidigare.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.

1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 211

Prop. 1995/96:211

1¶Förslag till riksdagsbeslut...................... 4

2¶Lagtext ................................. 5

2.1¶Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken ..... 5

2.2¶Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken..... 7

2.3¶Förslag till lag om ändring i lagen (1990:746) om

betalningsföreläggande och handräckning........ 8

2.4¶Förslag till lag om ändring i lagen (1991:876) om

register for betalningsföreläggande och handräck-ning ............................... 10

3¶Ärendet och dess beredning .................... 12

4¶Bakgrund................................ 12

5¶Ändringsförslag............................ 13

5.1¶Föreläggandet till svaranden att yttra sig över

ansökan............................. 13

5.2¶Delgivning av föreläggandet ................ 15

5.3¶Tidsfrist för begäran om överlämnande till tingsrätt . . 18

5.4¶Överlämnande av mål mellan behöriga kronofogde-myndigheter .......................... 19

5.5¶Terminalåtkomst till uppgifter om delgivningsadress

i en annan kronofogdemyndighets register........21

5.6¶Ingivande av exekutionstitel vid ansökan om verk-ställighet ............................ 24

5.7¶Terminalåtkomst i verkställighetsärenden ........27

5.8¶Tredskodom i mål där fordran grundas på skriftligt

fordringsbevis......................... 29

6¶Ekonomiska konsekvenser ..................... 31

7¶Författningskommentar........................ 31

7.1¶Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken .... 31

7.2¶Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken .... 32

7.3¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:746) om

betalningsföreläggande och handräckning ........ 32

7.4¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:876) om

register för betalningsföreläggande och handräck-ning ............................... 33

Bilaga 1 Promemorians lagförslag .................. 35

Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig överpromemorian ......................... 42

Bilaga 3 Riksskatteverkets lagförslag................. 43

Bilaga 4 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över

Riksskatteverkets framställning...............44 Prop. 1995/96:211

Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag ................45

Bilaga 6 Lagrådets yttrande......................52

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 maj 1996 . . 54

Prop. 1995/96:211

Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i rättegångsbalken,

2. lag om ändring i utsökningsbalken,

3. lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande ochhandräckning,

4. lag om ändring i lagen (1991:876) om register för betalnings-föreläggande och handräckning.

Härigenom föreskrivs att 44 kap. 7 b och 10 §§ rättegångsbalken skallha följande lydelse.

Prop. 1995/96:211

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

44 kap.

7 b §*

Har käranden grundat sitt yrkande på ett skriftligt fordringsbevis ellerpå en skriftlig utfästelse som rör annan fullgörelse än betalning, fårtredskodom meddelas även om svaranden efter föreläggande att skrift-ligen avge svaromål vid påföljd av tredskodom uppfyllt vad som sägs i7 a § andra stycket men inte förmått visa sannolika skäl för sin inställ-

tung.

Första stycket gäller inte, omkärandens yrkande grundas påett ömsesidigt förpliktande avtaloch svaranden gör invändningom vederlaget.

Tredskodom enligt första styc-ket får inte meddelas

1. om kärandens yrkandegrundas på ett ömsesidigt för-pliktande avtal och svarandengör invändning om vederlaget,

2. om tredskodom har med-

delats tidigare i saken, eller

3. om käranden motsätter sigdet.

Tredskodom enligt första styc-ket får inte meddelas om käran-den motsätter sig det.

10 §2

Vid återvinning skall hand-läggningen av målet, i den delåtervinning har sökts, fortsättadär den slutade när frågan omtredskodom togs upp. Avseråtervinningsansökningen entredskodom som meddelats medstöd av 7 b §, får sådan tred-skodom inte meddelas på nytt imålet.

En part mot vilken tredskodomåtervinning i målet.

Vid återvinning skall hand-läggningen av målet, i den delåtervinning har sökts, fortsättadär den slutade när frågan omtredskodom togs upp.

meddelas på nytt har inte rätt till

1 Senaste lydelse 1990:747.

2 Senaste lydelse 1990:747.

Prop. 1995/96:211

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § utsökningsbalken skall haföljande lydelse.

Prop. 1995/96:211

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

2 §>

Sökanden skall ange den åtgärd som han yrkar.

Vid ansökan skall inges den exekutionstitel på grund varav verk-ställighet söks. Grundas anspråket på löpande skuldebrev eller annanhandling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning ellerpåkalla fullgörande av annan förpliktelse, skall den handlingen inges.

Exekutionstiteln skall inges i huvudskrift eller, om kronofogdemyn-digheten anser det tillräckligt, i bestyrkt avskrift. Handling som avses iandra stycket andra meningen skall inges i huvudskrift. Annan handlingbör inges i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.

Görs ansökan på medium förautomatisk databehandlinghöver exekutionstiteln integes, om den är ett utslag iom betalningsföreläggande,

be-in-målsom

Görs ansökan på medium förautomatisk databehandlinghöver exekutionstiteln intein, om den är ett utslag iom betalningsföreläggande.

be-

gesmål

har meddelats tidigast tre årinnan verkställighet söks.

Sökanden behöver inte ge in exekutionstiteln, om denna är en domeller ett strafföreläggande som på grund av föreskrift i lag eller annanförfattning har översänts till kronofogdemyndigheten från en domstoleller en myndighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

Senaste lydelse 1994:1413.

Härigenom föreskrivs att 20, 29, 30 och 34 §§ lagen (1990:746) ombetalningsföreläggande och handräckning skall ha följande lydelse.

Prop. 1995/96:211

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20 §

Är ansökningen så bristfälligatt den inte kan läggas till grundför handläggning av målet, skallsökanden föreläggas att avhjälpabristen. Sådant föreläggande fårsändas till sökanden med postenunder hans i målet uppgivnaadress eller förmedlas på annatlämpligt sätt. Följer sökandeninte föreläggandet, skall ansök-ningen avvisas. Sökanden skallupplysas om detta i före-läggandet.

Är ansökningen så bristfälligatt den inte kan läggas till grundför handläggning av målet, skallsökanden föreläggas att avhjälpabristen. Sådant föreläggande fårsändas till sökanden med postunder hans i målet uppgivnaadress eller förmedlas på annatlämpligt sätt. Följer sökandeninte föreläggandet, skall ansök-ningen avvisas. Sökanden skallupplysas om detta i före-läggandet.

Första stycket skall också tillämpas, om kronofogdemyndighetenbegär att sökanden skall betala ansökningsavgiften i förskott.

Om sökanden inte har betalat ansökningsavgiften i förskott menkronofogdemyndigheten ändå har tagit upp ansökningen, får ansök-ningsavgiften genast utsökas hos sökanden.

29 §2

Föreläggandet skall tillsam-mans med en kopia av ansök-ningshandlingarna delgessvaranden i enlighet med vadsom enligt rättegångsbalkengäller för delgivning av stäm-ning i tvistemål. I ett mål ombetalningsföreläggande ellervanlig handräckning får delgiv-ning dock inte ske genom kun-görelse enligt 15 § delgivnings-lagen (1970:428).

Föreläggandet skall delgessvaranden i enlighet med vadsom enligt rättegångsbalkengäller för delgivning av stäm-ning i tvistemål. Delgivninggenom kungörelse enligt 15 §delgivningslagen (1970:428) fårdock endast ske i mål om sär-skild handräckning och i mål ombetalningsföreläggande såvittgäller fastställelse till betalningur viss egendom enligt 2 §andra stycket.

En kopia av ansökningshand-lingarna skall fogas till före-

1 Senaste lydelse 1993:520.

2 Senaste lydelse 1991:846.

läggandet i mål om betalnings- Prop. 1995/96:211föreläggande som avses i 2 §andra stycket, i mål om särskildhandräckning samt i andra måldär handlingarna innehållernågonting utöver vad som fram-går av föreläggandet.

Skall sökanden ombesörja delgivningen, tillämpas 32 kap. 2 § rätte-gångsbalken.

Har delgivning inte kunnatske, skall kronofogdemyndig-heten pröva om försöken tilldelgivning skall fortsätta ellerom sökanden skall erbjudas attsjälv ombesörja delgivningen.Hänsyn skall därvid tas till detarbete och den kostnad somdittills har lagts ned på delgiv-ningen, förutsättningarna för attfortsatta försök skall lyckassamt omständigheterna i övrigt.Erbjudandet får sändas medposten till sökanden under hansi målet uppgivna adress ellerförmedlas på annat sätt. Antarsökanden inte erbjudandet, skallansökningen avvisas.

Vill sökanden att målet skallöverlämnas till tingsrätt, skallhan begära detta skriftligen.Hans begäran skall ha kommitin till kronofogdemyndigheteninom tre veckor från den dag dåunderrättelsen sändes tillhonom.

§’

Har delgivning inte kunnatske, skall kronofogdemyndig-heten pröva om försöken tilldelgivning skall fortsätta ellerom sökanden skall erbjudas attsjälv ombesöija delgivningen.Hänsyn skall därvid tas till detarbete och den kostnad somdittills har lagts ned på delgiv-ningen, förutsättningarna för attfortsatta försök skall lyckassamt omständigheterna i övrigt.Erbjudandet får sändas med posttill sökanden under hans i måletuppgivna adress eller förmedlaspå annat sätt. Antar sökandeninte erbjudandet, skall ansök-ningen avvisas.

§

Vill sökanden att målet skallöverlämnas till tingsrätt, skallhan begära detta skriftligen.Hans begäran skall ha kommitin till kronofogdemyndigheteninom fyra veckor från den dagdå underrättelsen sändes tillhonom.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

3 Senaste lydelse 1991:846.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:876) om register förbetalningsföreläggande och handräckning

dels att 8 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 a §, samt närmastföre denna paragraf en ny rubrik av följande lydelse.

Prop. 1995/96:211

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Vid sökning i ett register fårsom sökbegrepp användasendast namn, personnummer,organisationsnummer, särskiltregistreringsnummer, sökandenseller ingivarens referensnum-mer, ingivarens kodbeteckning,målnummer, målets inkomstdag,dagen för målets avgörande,bevakningstider och uppgifterom målets art.

Riksskatteverket får som sökbegrepp inte använda uppgifter omsökanden eller svaranden i målet.

Regeringen får föreskriva att även andra uppgifter får användas somsökbegrepp för de ändamål som anges i 1 § andra meningen.

Vid sökning i ett register fårsom sökbegrepp användasendast namn, personnummer,organisationsnummer, särskiltregistreringsnummer, sökandenseller ingivarens referensnum-mer, ingivarens kodbeteckning,målnummer, målets inkomstdag,dagen för målets avgörande, ut-slagsnummer, bevakningstideroch uppgifter om målets art.

Terminalåtkomst

Sa §

En kronofogdemyndighet fårha terminalåtkomst till en annankronofogdemyndighets registernär det gäller uppgift om delgiv-ningsadress i utslag för den somär svarande i ett mål om betal-ningsföreläggande eller hand-räckning vid den egna myndig-heten.

En kronofogdemyndighet fårockså ha terminalätkomst till enannan kronofogdemyndighets re-gister när det gäller samtligauppgifter i ett utslag i mål ombetalningsföreläggande för densom är gäldenär i ett mål om

verkställighet av utslaget vid den Prop. 1995/96:211egna myndigheten. Därvid fårendast utslagsnumret användas

som sökbegrepp.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

11 Den 1 januari 1992 genomfördes omfattande ändringar i den sum-mariska processen. På regeringens uppdrag har Riksskatteverket ochDomstolsverket utvärderat reformen. För att ta till vara en del av deförslag till ytterligare förbättringar som kommit fram genom utvärde-ringarna har inom Justitiedepartementet upprättats promemorianEffektiviseringar inom den summariska processen (Ds 1995:53). Ipromemorian föreslås ändringar i rättegångsbalken, utsökningsbalken,lagen om betalningsföreläggande och handräckning samt lagen omregister för betalningsföreläggande och handräckning. Promemorianslagförslag finns intaget som bilaga 1. Promemorian har remissbehand-lats. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Justitie-departementet (dnr Ju95/3598). En förteckning över remissinstansernafinns i bilaga 2.

I detta sammanhang tar regeringen även upp en framställning frånRiksskatteverket om att minska kraven på ingivande av exekutionstitel ide s.k. ADB-målen (dnr Ju95/81O). Verkets lagförslag finns intaget sombilaga 3. Framställningen har remissbehandlats. En förteckning över deremissinstanser som yttrat sig över framställningen finns i bilaga 4.Yttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartmentet.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 25 april 1996 att inhämta Lagrådets yttrandeöver de lagförslag som finns i bilaga 5.

Lagrådet har i huvudsak godtagit förslagen men föreslagit vissa lag-tekniska justeringar. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Regeringenåterkommer till Lagrådets synpunkter i avsnitt 5.1 och 5.2. Dessutomhar en redaktionell ändring gjorts i lagtexten.

Handläggningen av mål om betalningsföreläggande och handräckningflyttades den 1 januari 1992 från tingsrätterna till kronofogdemyndig-heterna. Processordningen reformerades och målen handläggs numeraenligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning(BfL) (se bl.a. prop. 1989/90:85 och 1990/91:126). På regeringensuppdrag har Riksskatteverket och Domstolsverket utvärderat reformen(RSV Rapport 1994:6 och DV diarienummer 578-1994). Sammanfatt-ningsvis kan utvärderingen sägas visa att reformen efter vissa initial-svårigheter har slagit väl ut och att vi nu har en summarisk process somi huvudsak motsvarar de ställda förväntningarna på att vara snabb,enkel, billig, rättssäker och effektiv. Det har dock visat sig finnas ettvisst behov av förändringar.

Prop. 1995/96:211

12 I detta ärende behandlas en del förslag som kommit fram vid ut- Prop. 1995/96:211värderingen av den summariska processen.

Regeringens förslag: I mål om betalningsföreläggande, som inteavser fastställelse till betalning ur viss egendom, och i mål omvanlig handräckning skall ansökningshandlingarna behöva bifogasföreläggandet till svaranden i målet endast om handlingarna inne-håller någonting utöver vad som framgår av föreläggandet.

Promemorians förslag omfattar inte mål om vanlig handräckningmen överensstämmer i övrigt med regeringens förslag.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget.Ingen instans motsätter sig den föreslagna förändringen.

Riksskatteverket anser att förslaget bör utvidgas till att även omfattamål om vanlig handräckning. Också Kronofogdemyndigheten i Stock-holms län förespråkar ett utvidgat användningsområde. Stockholmstingsrätt och Kronofogdemyndigheten i Stockholms län anser attlagtexten bör ges en annan lydelse.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 25 § lagen (1990:746) ombetalningsföreläggande och handräckning (BfL) skall kronofogdemyn-digheten, om ansökan tas upp, förelägga svaranden att yttra sig inomviss tid. Föreläggandet skall enligt 29 § tillsammans med en kopia avansökningshandlingarna delges svaranden på visst sätt. I mål däransökan görs på ADB-medium, s.k. bandmål, finns inga ansöknings-handlingar, varför endast föreläggandet delges i dessa mål. I alla målinnehåller föreläggandet uppgifter om bl.a. yrkandena och grunderna iansökan. I enklare mål kommer därigenom själva ansökningshandlingeninte att innehålla någonting av intresse som inte också fiamgår avföreläggandet.

I promemorian framhålls att förfarandet med att bifoga en ansök-ningshandling som inte innehåller något av intresse utöver vad somframgår av föreläggandet för många svarande inte är till gagn utansnarare är förvirrande. Resonemanget utmynnar i ett förslag att ansök-ningshandlingar skall behöva delges tillsammans med föreläggandetendast i mål om handräckning samt i vissa mål om betalningsföre-läggande, nämligen mål som avser fastställelse till betalning ur vissegendom och mål där ansökan innehåller någonting utöver vad somfiamgår av föreläggandet.

Förslaget har genomgående fått ett positivt mottagande av remiss-instanserna. Några förespråkar ett större användningsområde. Riks-skatteverket uppger att i det stora flertalet mål om betalningsföre-läggande innehåller ansökningshandlingen ingenting utöver vad som

sedan kommer att ingå i föreläggandet. Därtill framhålls att sökandens Prop. 1995/96:211yrkande ofta har ändrats t.ex. avseende inkassokostnader eller ränta ochatt det i dessa fall bara är förvirrande att skicka med ansöknings-handlingen till svaranden. Detta leder enligt verket ofta till merarbeteför kronofogdemyndigheten genom att svaranden ringer för att fåklarhet om vad som gäller. Vidare påpekar Riksskatteverket att ocksåmål om vanlig handräckning inte sällan är av relativt enkel natur ochdärför borde kunna innefattas i ett ändringsförslag. Sammanfattningsvisanser verket att endast mål som avser fastställelse till betalning ur vissegendom och mål om särskild handräckning bör undantas från förslagetstillämpningsområde. Kronofogdemyndigheten i Stockholms län vill gåännu längre och anser att förslaget även bör omfatta mål ombetalningsfastställelse.

Regeringen anser att det av effektivitetsskäl är angeläget att i så storutsträckning som möjligt kunna underlåta att foga ansökningshandlingartill föreläggandet. Detta möjliggör nämligen ett maskinellt utskick avföreläggandet via en servicebyrå på det sätt som för närvarande sker ibandmålen. Att i fler mål slippa den manuella posthanteringen skullespara mycket arbete hos myndigheterna.

Regeringen ansluter sig till promemorians förslag. Det syftar till attytterligare effektivisera den summariska processen utan att svarandenssjälvklara rätt att få del av de uppgifter i sak som sökanden åberopat iansökningen träds for när. Det bör emellertid enligt regeringens meningvara möjligt att, som Riksskatteverket framhållit, gå något längre änpromemorieförslaget och låta även mål om vanlig handräckningomfattas av förslaget. Sådana mål är nämligen inte sällan av så relativtenkel natur att innehållet i ansökningshandlingen lämpligen kan återgesi föreläggandet.

Regeringen är däremot inte beredd att gå så långt som Kronofogde-myndigheten i Stockholms län föreslagit och låta förslaget omfatta ävenmål om betalningsfastställelse. En sådan utvidgning förutsätter bl.a.ändringar när det gäller kravet i 12 § BfL på ingivande av pantförskriv-ningen eller annan handling enligt vilken säkerheten upplåtits.

Den i promemorian föreslagna lydelsen av bestämmelsen har kritise-rats av ett par remissinstanser. Kronofogdemyndigheten i Stockholmslän har påpekat att formuleringen ”där handlingarna innehåller någon-ting utöver föreläggandet” rent lexikaliskt leder till att en ansöknings-handling som inte är identisk med föreläggandet skall bifogas, dvs. ipraktiken alla mål som inte är ingivna på ADB där ansökan ochföreläggande anses identiska redan i dag. Regeringen delar inte dennauppfattning. Med den i promemorian föreslagna lydelsen krävs intefullständig identitet mellan ansökningshandlingen och föreläggandet tillsvaranden. Däremot krävs att det sakliga innehållet i ansökan framgårav föreläggandet för att man skall kunna underlåta att bifoga även självaansökningshandlingen till föreläggandet. Regeringens förslag till lagtextöverensstämmer med promemorieförslaget.

Lagrådet har för sin del framhållit att förslaget är svårt att förena medden nuvarande lydelsen av 25 § BfL som anger att ansökningen alltid 14

skall delges svaranden. Lagrådet har mot denna bakgrund föreslagit att

ordet ”ansökningen” andra gången det används i den paragrafen ersätts Prop. 1995/96:211med ”föreläggandet” och att en motsvarande ändring görs i 4 § tredjestycket räntelagen (1975:635), där orden ”ansökan om betalnings-föreläggande” kan ersättas med enbart ”betalningsföreläggande”.

Enligt regeringens mening avses med orden ansökningen i 25 och

26 §§ BfL inte själva ansökningshandlingen utan dess innehåll. Detförekommer redan i dag mål i den summariska processen där svarandenendast delges ett föreläggande som inkluderar ansökningens innehåll,nämligen när ansökan gjorts på ADB-medium. I dessa mål finns förövrigt inte några ansökningshandlingar som kan delges svaranden.Situationen berördes i förslaget till ny summarisk process och detansågs där vara tillräckligt att ta in ansökningens innehåll i själva före-läggandet (se prop. 1989/90:85 s. 121). Det förslag som regeringen nulägger fram innebär inte någon ändring av det grundläggande kravet i25 § BfL på att ansökningens innehåll skall delges svaranden. I de fallman enligt förslaget kan underlåta att delge svaranden ansöknings-handlingen kommer han i stället att delges en handling som liksom i denuvarande ADB-målen kommer att innehålla såväl föreläggandet somansökningens innehåll. Regeringen förordar följaktligen inte någonändring i lagen om betalningsföreläggande och handräckning i enlighetmed Lagrådets förslag. Vid denna bedömning finns det inte heller skältill ändring i räntelagen.

Regeringens förslag: Delgivning genom kungörelse skall få skeinte bara i mål om särskild handräckning utan även i mål ombetalningsföreläggande såvitt gäller en begäran om fastställelse tillbetalning ur viss egendom.

Promemorians förslag: Delgivning av föreläggandet till svarandenskall ske enligt samma regler som gäller för stämning i tvistemål, vilketinnebär att även delgivning genom kungörelse skall få ske i alla slagsmål i den summariska processen.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget ellerlämnar detta utan erinran. Kronofogdemyndigheterna i Jönköpings ochVästerbottens län avstyrker förslaget. Stockholms tingsrätt anser attmöjligheten att använda kungörelsedelgivning i den summariskaprocessen endast skall utvidgas till mål om fastställelse till betalning urpantsatt egendom. Kronofogdemyndigheten i Malmöhus län tillstyrkeren utökad användning av kungörelsedelgivning endast avseende mål ombetalningsfastställelse och mål om vanlig handräckning. Riksskatteverketoch kronofogdemyndigheterna i Stockholms, Göteborgs och Bohus samtVästemorrlands län framhåller att en utökad användning av kungörelse-delgivning medför ökade kostnader för det allmänna. Det ifrågasätts ominte sökanden i första hand skall svara för dessa kostnader.

15 Skälen för regeringens förslag: I 29 § lagen om betalnings- Prop. 1995/96:211föreläggande och handräckning föreskrivs att föreläggandet skall delgessvaranden i enlighet med rättegångsbalkens regler om delgivning itvistemål. I mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckningfår delgivning dock inte ske genom kungörelse enligt 15 § delgivnings-lagen (1970:428). Sådan delgivning får alltså endast användas i mål omsärskild handräckning.

Enligt 15 § första stycket delgivningslagen sker delgivning genomkungörelse, dvs. normalt genom annonsering i tidning, om den söktesaknar känt hemvist och det inte kan klarläggas var han uppehåller sig.Enligt andra stycket får delgivning under vissa omständigheter skegenom kungörelse även om den sökte har känt hemvist inom riket. Detfår ske om man inte träffar på vare sig den sökte själv eller någon somhandlingen kan lämnas till enligt reglerna för s.k. surrogatdelgivning,om det inte kan klarläggas var den sökte uppehåller sig och om detdessutom kan antas att han har avvikit eller på annat sätt håller sigundan. I ett sådant fåll får handlingen i stället ”spikas”, dvs. lämnas ibostaden eller fästas på dörren. I praktiken förekommer knappast tid-ningsannonsering i fall där den sökte har känt hemvist, utan dåanvänder man i stället spikning.

Enligt 16 § delgivningslagen får delgivning ske genom kungörelseäven i vissa andra fall. Reglerna i BfL föreskriver inget hinder mot attdelge föreläggandet genom kungörelse med stöd av 16 § delgivnings-lagen, om förutsättningar skulle finnas för detta.

Frågan huruvida spikning och kungörelse enligt 15 § delgivningslagenborde tillåtas i den summariska processen diskuterades i propositionenmed förslaget till BfL (se prop. 1989/90:85 s. 60 ff.). Det betonadesdär att det var viktigt med rimliga garantier för att delgivningenverkligen gav svaranden möjlighet att ta del av föreläggandet i målet,inte minst med tanke på att ett kommande utslag i målet skulle vinnalaga kraft efter fyra veckor - tidsfristen för återvinning - utan någonytterligare delgivning. Slutsatsen blev att spikning borde tillåtas meninte delgivning genom kungörelse. Som skäl angavs att chansen attsvaranden genom kungörelsen verkligen får del av handlingarnas inne-håll generellt får anses som ringa. Dock kunde delgivning genom kun-görelse tillåtas i mål om särskild handräckning, eftersom ett utslag i ettsådant mål inte får rättskraft över det bakomliggande rättsförhållandet.

Det förhållandet att delgivning genom kungörelse enligt 15 § delgiv-ningslagen alltså inte blev tillåten i mål om betalningsföreläggande ochvanlig handräckning kan sägas ha inneburit en effektivitetsminskningjämfört med tidigare ordning i så måtto att sådan delgivning var tillåteni de tidigare lagsökningsmålen.

I den utvärdering som låg till grund för promemorieförslaget framkomolika synpunkter på delgivning genom kungörelse. Några ville inteändra delgivningsreglerna medan andra ville tillåta delgivning genomkungörelse i alla mål. Riksskatteverket stannade för att förorda attdelgivning genom kungörelse skulle tillåtas i alla mål om handräckningoch i mål om betalningsföreläggande som gällde fastställelse till 16

betalning ur pantsatt egendom. Verket framhöll att det kunde vara en

tillfällighet om sökanden i ett visst fall begärde vanlig eller särskild Prop. 1995/96:211handräckning samt att yrkandena i mål om betalningsfastställelse alltidgrundades på skriftliga fordringsbevis och skriftlig pantförskrivning ochdärför typiskt sett var välgrundade.

Riksskatteverkets skäl för att delgivning genom kungörelse skulletillåtas i just de angivna måltypema men inte i övrigt ansågs i pro-memorian inte vara alldeles övertygande. I stället föreslogs där attdelgivning genom kungörelse av föreläggandet skulle få ske i alla mål iden summariska processen enligt samma regler som nu gäller fördelgivning av stämning i tvistemål.

Remissutfallet är övervägande positivt men inte utan kritik. Reserva-tionerna mot den föreslagna reformen riktar sig främst mot att deninnebär ökade kostnader för det allmänna, men även rättssäker-hetsaspekter berörs.

Promemorians förslag uppges medföra extra kostnader som enbart förKronofogdemyndigheten i Stockholms län kan beräknas uppgå till 10miljoner kr per år. Samtidigt framgår det av remissvaren att det är ettmycket begränsat antal mål, där delgivning inte kunnat ske i densummariska processen, som förs vidare till tingsrätt. Skälet till detta äratt exempelvis en exekutionstitel på betalning sällan kan verkställas motden som saknar hemvist. Om man öppnar möjligheten till kungörelse-delgivning i alla slags mål inom den summariska processen - ochdärmed även ger en motsvarande skyldighet för myndigheten - skullemed all säkerhet kungörelseförfarandet användas i betydligt fler fall äni dag. Förutom i de mål som i dag avslutas därför att delgivning intekunnat ske skulle kungörelseförfärandet kunna komma till användning ide mål där partsdelgivning nu förekommer. Promemorieförslaget skullevisserligen leda till lägre kostnader i de relativt sett fåtaliga mål som idag drivs vidare till tingsrätt och kungörelsedelges där. De totalakostnaderna för kungörelsedelgivning skulle emellertid öka genom attfler mål skulle kungörelsedelges i den summariska processen än vadsom i dag sker i den summariska och ordinära processen tillsammans.Kostnadsökningarna skulle leda till att kronofogdemyndigheterna måstetillföras ytterligare resurser. Till saken hör också att den utökadeanvändningen av kungörelsedelgivning i huvudsak endast skulle leda tillutslag som inte gick att verkställa.

Flera av remissinstanserna diskuterar vad förslaget innebär för rätts-säkerheten inom den summariska processen. Stockholms tingsrätt pekarpå att kraven på angivande av grunden i en stämningsansökan är högreän de krav som ställs i den summariska processen. Flera remissinstanseruppmärksammar också att det föreligger en skillnad mellan tingsrättensavgörande, som är en tredskodom, och ett utslag i den summariskaprocessen som vinner laga kraft utan ytterligare delgivning.

Det gäller för regeringen att väga de effektivitetsvinster som pro-memorieförslaget kan ge mot de kostnader och de risker för rätts-säkerheten som det innebär. När det först gäller kostnadsfrågan framstårdet som oacceptabelt att belasta den summariska processen medkostnader för kungörelsedelgivning som i ett stort antal fåll leder till 17

utslag som i praktiken inte kan verkställas. Den besparing som ligger i

2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 211

att ett begränsat antal mål inte behöver drivas till tingsrätt för Prop. 1995/96:211kungörelsedelgivning motiverar inte de relativt betydande extra kost-nader för det allmänna som förslaget skulle medföra. En tänkbar utvägvore att i första hand låta sökanden själv få betala för kungörelse-förfarandet. Det framstår emellertid inte som en bra ordning att ha olikaregler i detta avseende för den summariska processen och rättegångenvid allmän domstol. Det skulle rent av kunna motverka önskemålet omatt parter i så stor utsträckning som möjligt skall använda sig av densummariska processen.

Regeringen förordar alltså inte det förslag som lagts fram i pro-memorian. Däremot anser regeringen att man bör kunna utöka använd-ningen av kungörelseförfarandet inom ett mera avgränsat område av densummariska processen, nämligen när det gäller betalningsfastställelse urviss egendom. Det rör sig här om mål där utslaget i de flesta fall harbetydelse från verkställighetssynpunkt även om svaranden inte går att någenom ordinär delgivning. Detta är också en typ av mål där kraventypiskt sett är välgrundade. En förutsättning för att betalningsfast-ställelse skall kunna sökas i den summariska processen är att panträttenupplåtits skriftligen (2 § andra stycket BfL). Vidare skall pantförskriv-ningen eller annan handling, enligt vilken säkerheten upplåtits, ges intill kronofogdemyndigheten (12 §) så att myndigheten kan kontrolleraatt skriftlighetskravet är uppfyllt.

Kungörelsedelgivning skulle visserligen fylla ett praktiskt behov ävennär det gäller vissa andra mål inom den summariska processen, t.ex.avhysning, där sökanden i dag tvingas vända sig till tingsrätt för attkunna få till stånd kungörelsedelgivning där. Det är emellertid svårt atti generella regler skilja ut de fäll som ur denna synvinkel borde kunnakungörelsedelges i den summariska processen från de fäll där sökandeni dag inte finner skäl att föra målet till tingsrätt. Vidare talar rätts-säkerhetsskäl emot att kungörelsedelgivning godtas mera allmänt inomden summariska processen. Det är trots allt, som påpekats underremissbehandlingen, en viss skillnad mellan de krav på angivande avgrunder som ställs i en rättegång och det krav som uppställs inom densummariska processen. Vidare ligger det en viss skillnad i att ett utslagsom meddelas i den summariska processen vinner rättskraft utanytterligare delgivning medan en tredskodom måste delges.

Sammantaget anser regeringen att en utökad användning av kun-görelsedelgivning inom den summariska processen endast bör utsträckastill att också avse en begäran om fastställelse till betalning ur vissegendom som framställs i ett mål om betalningsföreläggande. Lagtextenhar efter påpekande av Lagrådet fått en mera klargörande lydelse.

Regeringens förslag: Sökandens tidsfrist för att begära att ett målefter bestridande överlämnas till tingsrätt förlängs från tre till fyraveckor.

18 Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Prop. 1995/96:211Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker ellerlämnar förslaget utan erinran. Endast Kronofogdemyndigheten i Väster-bottens län avstyrker förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Om svaranden i ett mål ombetalningsföreläggande eller vanlig handräckning bestrider ansökan, kansökanden begära att målet överlämnas till rättegång vid tingsrätt. Dettaskall han enligt 34 § lagen om betalningsföreläggande och handräckninggöra inom tre veckor från det att underrättelse om bestridandetskickades till honom.

Under utvärderingen av den nya summariska processen har före-trädare för borgenärskollektivet, med instämmande av Riksskatteverket,anfört att treveckorstiden är for kort och bör förlängas med en vecka.Skälen är att kompletterande utredning ofta måste göras med anledningav svarandens bestridande och att detta inte alltid hinns med under nu-varande treveckorsfrist, som ju dessutom naggas i båda kanterna avtiden för postgång.

Endast en remissinstans avstyrker promemorians förslag att förlängasökandens tidsfrist för att begära överlämnande till tingsrätt från tre tillfyra veckor. Kronofogdemyndigheten i Västerbottens län menar att enförlängning av fristen medför en förlängd handläggningstid såväl i defall sökanden begär att målet skall överlämnas till tingsrätten som i defall när målet inte skall överlämnas. Regeringen kan dock inte se annatän att en förlängning av fristen i de flesta fall är ägnad att leda tilleffektivitetsvinster. Det ligger i sökandens intresse att målet drivsframåt. Någon risk för missbruk av en förlängd tidsfrist kan därför inteanses finnas. En förlängd tidsfrist bör i stället kunna bidra till att flermål, som egentligen inte kräver domstolsbehandling, sållas bort innande når tingsrätten. Den ytterligare tid som ett mål enligt förslaget kanvara anhängigt hos kronofogdemyndigheten medför inte något merarbeteför myndigheten men kan leda till en arbetsbesparing för tingsrätten. Viförordar därför att förslaget genomförs.

Regeringens bedömning: Utökade möjligheter att flytta ett målfrån en behörig kronofogdemyndighet till en annan främjar inteeffektiviteten i den summariska processen. Promemorians förslagtill en sådan utökning bör därför inte genomföras.

Promemorians förslag: Ett mål skall få flyttas från en behörigkronofogdemyndighet till en annan, om det främjar målets hand-läggning.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker ellerlämnar utan erinran vad som föreslås i promemorian.

19 Riksskatteverket ifrågasätter om det finns behov av att utvidga möjlig- Prop. 1995/96:211hetema till överflyttning och föreslår i stället att en kronofogdemyn-dighet alltid skall få handlägga en ansökan som getts in till myndig-heten. Kronofogdemyndigheterna i Stockholms samt Göteborgs ochBohus län gör samma bedömning. Kronofogdemyndigheten i Söder-manlands län är tveksam till om handläggningen främjas av förslaget,men tillstyrker ändå detta.

Kronofogdemyndigheterna i Västemorrlands och Västerbottens länanser att ett samrådsförfarande före överlämnandet inte bör görasobligatoriskt.

Skälen för regeringens förslag: I 8 § lagen om betalnings-föreläggande och handräckning finns bl.a. en regel som gäller över-flyttande av ett mål från en kronofogdemyndighet till en annan. Ett målskall alltid flyttas till en behörig kronofogdemyndighet om ansökan hargetts in till en obehörig kronofogdemyndighet. Ett mål får överflyttasäven om ansökan getts in till en behörig kronofogdemyndighet. Dettafår göras om målet inte utan avsevärd olägenhet kan handläggas vid denförsta myndigheten eller om det av andra skäl är uppenbart att ett över-lämnande skulle främja målets handläggning. I promemorian anges attregeln är onödigt snäv och behöver göras mer flexibel. Det föreslåsdärför i promemorian att ett mål skall få flyttas över om det främjarmålets handläggning. En sådan regel, som överensstämmer med vadsom sedan 1994 gäller beträffande utsökningsmål hos kronofogdemyn-digheten, sägs göra det möjligt att genom överflyttande av mål ta tillvara även mindre arbetsbesparingar i handläggningen.

Flera kronofogdemyndigheter och Riksskatteverket ifrågasätter ompromemorieförslaget medför några besparingar. Riksskatteverket fram-håller att förslaget skulle medföra stora merkostnader för myndigheternavid ADB-ansökningar. Verket pekar på att när ett s.k. bandmål - dvs.mål där ansökan görs på ADB-medium - överlämnas till en annanmyndighet förlorar målet sin karaktär av bandmål och kan därför intelängre handläggas i den rationella bandmålshanteringen. Riksskatte-verket föreslår i stället att det införs en bestämmelse i BfL som innebäratt den kronofogdemyndighet som fått en ansökan om betalnings-föreläggande eller handräckning alltid får handlägga ansökan ommyndigheten finner det lämpligt. När ett utslag har meddelats i måletkan detta med automatik styras till en annan kronofogdemyndighet förverkställighet. Kronofogdemyndigheterna i Stockholms samt i Göteborgsoch Bohus län framför liknande förslag.

Forumreglema i lagen om betalningsföreläggande och handräckninghar - till skillnad från forumreglema i rättegångsbalken - inte tillfrämsta syfte att underlätta för svaranden att ingå i svaromål i en tvist.Hänsynen till svarandens bekvämlighet väger ju inte särskilt tungt i ettskriftligt förfarande. Forumreglema i BfL syftar i stället till att styrahandläggningen till en kronofogdemyndighet som är lämplig från verk-ställighetssynpunkt och att fördela arbetsbördan lika mellan krono-fogdemyndigheterna (se prop. 1989/90:85 s. 105). Som Riksskatte-verket framhållit når man största möjliga effektivitet i den summariska 20

processen om den myndighet som fått in ansökan också handlägger den.

Detta är särskilt tydligt vid handläggningen av s.k. bandmål. Det bör Prop. 1995/96:211enligt regeringens mening inte förekomma att mål överlämnas till enannan kronofogdemyndighet, med åtföljande effektivitetsförluster, omdet inte finns starka praktiska skäl som talar för det. Promemoriansförslag att utöka möjligheterna för en behörig kronofogdemyndighet attöverlämna ett mål till en annan behörig kronofogdemyndighet bördärför inte genomföras.

I stället kunde det övervägas att, som vissa remissinstanser före-språkat, införa en regel av innebörd att en i och för sig obehörig krono-fogdemyndighet skall få fortsätta att handlägga en ansökan om detta ärlämpligare än att överlämna ansökan till en behörig kronofogdemyn-dighet. Regeringen anser dock inte att det i detta ärende finnstillräckligt underlag för att gå fram med ett sådant förslag. Frågan böremellertid kunna beredas vidare i ett annat sammanhang.

Enligt 10 § förordningen (1991:1339) om betalningsföreläggande ochhandräckning bör samråd ske mellan myndigheterna innan ett målöverlämnas med stöd av 8 § BfL. I promemorian påpekas att det kanfinnas anledning att göra detta samrådsförfarande obligatoriskt.Regeringen avser att senare ta ställning till frågan om en eventuelländring av förordningen i denna del.

Regeringens förslag: En kronofogdemyndighet skall få haterminalåtkomst till uppgifter i en annan kronofogdemyndighetsregister för betalningsföreläggande och handräckning när detgäller delgivningsadress i utslag beträffande någon som ärsvarande i ett mål om betalningsföreläggande eller handräckningvid den egna myndigheten.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslageteller lämnar detta utan erinran. Sveriges Advokatsamfund är den endainstans som är tveksam och anger att man fortforande hyser betänklig-heter, från rättssäkerhets- och integritetssynpunkt, mot varje slag avutvidgning av åtkomst till terminaluppgifter. Riksskatteverket före-språkar en längre gående reform än vad som föreslås i promemorian.Verket anser att man bör överväga att ge kronofogdemyndighetenriksåtkomst till det ADB-register som förs för den summariskaprocessen. Riksskatteverket samt kronofogdemyndigheterna i Stock-holms och Jönköpings län framhåller att effektiviteten skulle ökaytterligare om kronofogdemyndigheterna fick tillgång till fler uppgifter,t.ex. delgivningsadresser i mål som ännu inte lett till utslag och adresserdär delgivningsförsök tidigare misslyckats.

21 Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (1991:876) om register Prop. 1995/96:211för betalningsföreläggande och handräckning finns for handläggning avmål enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning ett ADB-register for vaije kronofogdemyndighet. Vaije kronofogdemyndighet ärregisteransvarig for sitt register och har terminalåtkomst endast tilldetta. Det huvudsakliga skälet till att länsvisa register inrättades var attse till att det inte, med åberopande av offentlighetsprincipen, skulle gåatt vid ett och samma tillfälle få tillgång till samtliga uppgifter om ensvarandes alla mål i summarisk process i hela landet. Riksskatteverketär, tillsammans med respektive kronofogdemyndighet, registeransvarigtför alla registren. Riksskatteverket får dock inte använda uppgifter omparterna vid sökning i registren.

I utvärderingen har Riksskatteverket pekat på avigsidor med läns-spärrama i främst två avseenden. Den ena gäller komplikationer vidADB-ansökan i sådana verkställighetsmål där en annan kronofogdemyn-dighet än den verkställande har meddelat det utslag som skall verk-ställas; denna fråga behandlas i avsnitt 5.7. Den andra gäller bristandetillgång till uppgifter i andra kronofogdemyndigheters register omaktuell delgivningsadress till svaranden.

Frågan om tillgång för en kronofogdemyndighet till uppgift i en annankronofogdemyndighets register om adress för delgivning med svarandendiskuterades i propositionen med förslag till bl.a. den aktuellaregisterlagen (prop. 1990/91:126 s. 69). Från exekutionsväsendet hadedå framförts ett av effektivitetsskäl betingat önskemål om tillgång tillsådana uppgifter. Datainspektionen påpekade i sitt remissvar att tillgångtill uppgifter i andra kronofogdemyndigheters register skulle motverkajust det syfte man velat uppnå med länsvisa register. Enligt inspektionenkunde ett intresse från borgenärssynpunkt att ta del av register-uppgifterna gälla uppgifter om ansökningar om betalningsföreläggandemot fysiska personer som inte är näringsidkare; sådana uppgifter erhållsnämligen inte från kreditupplysningsföretagen på ansökningsstadiet utanförst efter utslag i målet men skulle med en reglering som den angivnabli tillgängliga i alla registren på en gång med stöd av offentlig-hetsprincipen. Inspektionen förklarade sig med skärpa avstyrka en sådanreglering.

I propositionen anfördes att det var i viss mån osäkert vilka vinstersom i praktiken kan göras genom att man ger kronofogdemyndigheternaterminalåtkomst till varandras register för delgivningsändamål, men attgoda betingelser för delgivning har en mycket stor betydelse för eneffektiv summarisk process och att därför inget borde hindra att dessafrågor tas upp på nytt, sedan erfarenheter vunnits av det nya systemet.

Riksskatteverkets utvärdering visar att delgivningsproblemen är i stortsett det enda återstående allvarliga hindret mot en riktigt effektiv hand-läggning av den summariska processen. Svarandena i den summariskaprocessen visar en tendens till att flytta oftare än invånarna i övrigt ochatt därvid försumma att anmäla adressändring eller ordna med efter-sändning. Flyttningarna sker ofta över länsgränsema. Erfarenheternafrån fältet är tydliga: värdefull information missas i stor utsträckning av 22

kronofogdemyndigheten och delgivningen förlorar i effektivitet till följd

av länsspärrama. Det bör därför enligt regeringens mening övervägas Prop. 1995/96:211om man kan ta tillvara delgivningsinformation över länsgränsema utanatt åstadkomma de olägenheter i integritetshänseende som Data-inspektionen varnade för i det tidigare lagstiftningsärendet.

En möjlighet som tas upp i promemorian är att göra tillgänglig endastsådan delgivningsinformation som finns i utslagen, alltså inte så längemålen befinner sig på ansökningsstadiet. Därigenom undviks att till-gången till uppgifter i registret ökas jämfört med vad som, när detgäller fysiska personer, kan erhållas från kreditupplysningsföretagen.Att uppgift om samtliga utslag på detta sätt blir åtkomlig med stöd avoffentlighetsprincipen vid ett och samma tillfälle inger inte några all-varliga betänkligheter. Uppgiften gäller dessutom bara själva före-komsten av utslagen samt delgivningsadressen, inte utslagens materiellainnehåll. I jämförelse med vad som kan erhållas vid en enda förfrågantill ett kreditupplysningsföretag är detta en mindre informationsmängd.

Promemorieförslaget har mottagits positivt av remissinstanserna. Inteheller Datainspektionen har haft något att erinra mot förslaget sådant detutformats i promemorian.

Från effektivitetssynpunkt förlorar man givetvis något på att inteockså fånga upp mål som befinner sig på ansökningsstadiet. Dettaframhålls också i remissvaren från Riksskatteverket samt kronofogde-myndigheterna i Stockholms och Jönköpings län. Det hävdas där atteffektiviteten skulle öka ytterligare om även t.ex. delgivningsadresser imål som ännu inte lett till utslag och adresser där delgivningsförsöktidigare misslyckats omfattades av förslaget. En sådan utvidgning iförhållande till promemorieförslaget skulle dock vara problematisk frånintegritetssy npunkt.

En rimlig avvägning mellan effektivitets- och integritetsintressenaanser regeringen vara att en kronofogdemyndighet i enlighet med pro-memorieförslaget skall få ha terminalåtkomst till en annan kronofogde-myndighets register for betalningsföreläggande och handräckning såvittavser uppgifter om delgivningsadress i utslag för någon som är svarandei ett mål om betalningsföreläggande eller handräckning vid den egnamyndigheten. Det innebär att regeringen, utifrån det underlag som pre-senterats i ärendet, inte är övertygad om att de ytterligare effektivitets-vinster som kan göras genom att utöka tillgången till delgivnings-information är så stora att de uppväger de risker ett sådant förslag kaninnebära från integritetssynpunkt.

Regeringen anser det klart att en sådan användning av registren rymsinom den ändamålsbeskrivning som finns i 1 § i registerlagen; registrenförs framför allt för handläggning av mål enligt lagen om betalnings-föreläggande och handräckning och delgivning av föreläggandet är ettcentralt moment i handläggningen.

Frågan om tillgång till övriga uppgifter i utslag från annan krono-fogdemyndighet för att underlätta ADB-ansökan i verkställighetsmålbehandlas i avsnitt 5.7.

23 Regeringens förslag: Vid ansökan om verkställighet som görs påADB-medium behöver exekutionstiteln inte ges in, om denna ärett utslag i mål om betalningsföreläggande, oavsett hur gammaltutslaget är. Kravet på att kronofogdemyndigheten skall ha tillgångtill exekutionstiteln i verkställighetsärendet behålls.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.

Riksskatteverkets förslag: Vid ansökan om verkställighet på mediumför automatisk databehandling skall exekutionstiteln endast behöva ingesnär kronofogdemyndigheten begär det. I andra hand föreslår verket attförsäkringskassan inte skall behöva bifoga exekutionstiteln vid ansökanom verkställighet på grund av utgivet bidragsförskott.

Remissinstanserna:

Promemorieförslaget. De flesta remissinstanserna tillstyrker ellerlämnar förslaget utan erinran. Kronofogdemyndigheten i Södermanlandslän framhåller att förslaget kräver betydande arbetsinsatser om myndig-heten manuellt från mikrokort måste ta fram uppgifter om det under-liggande utslaget. Även Kronofogdemyndigheten i Västerbottens länhävdar att effektivitetsvinsterna motverkas om man i vaije mål skall tafram utslag från mikrokort medan om detta krävs endast när särskildanledning föreligger, t.ex. efter gäldenärens invändning, främjas ensnabbare handläggning.

Riksskatteverkets förslag. Det övervägande antalet remissinstansertillstyrker eller lämnar förslagen utan erinran. Flera remissinstanserpekar dock på behovet av en närmare reglering av vilka krav som skallställas på den som skall få ansöka om verkställighet utan att samtidigtinge exekutionstiteln. Kronofogdemyndigheten i Göteborgs och Bohuslän avstyrker förslagen och framhåller att det förekommer att sökandensyrkande - även när en försäkringskassa är sökande - inte stämmer medexekutionstiteln. Flera remissinstanser avstyrker förslagen med hänvis-ning till att de lägger ett för stort ansvar på den enskilde att reagera motoriktiga krav. Riksrevisionsverket säger sig inte kunna bedömaförslagens kvalitets- och rättssäkerhetsaspekter men konstaterar attRiksskatteverket inte redovisar några kalkyler som belyser de samladekostnadskonsekvensema.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 2 § utsökningsbalkenskall sökanden vid ansökan om verkställighet ge in exekutionstiteln,alltså den dom eller motsvarande som skall utgöra grund för verk-ställigheten. Vid ansökan på ADB-medium behöver dock titeln inte gesin, om den är ett utslag i mål om betalningsföreläggande som inte äräldre än tre år. Kronofogdemyndigheten har nämligen själv tillgång tillen sådan exekutionstitel. Tre år - drygt - är den gallringsfrist somgäller för utslag i mål om betalningsföreläggande enligt 11 § lagen omregister för betalningsföreläggande och handräckning och kronofogde-

Prop. 1995/96:211

myndigheten kan därför själv ta fram uppgifterna om utslaget ur det s.k. Prop. 1995/96:211SUPRO-registret. Utslag i mål om handräckning berörs inte av dessaregler.

För att få göra ansökan om verkställighet på ADB-medium krävstillstånd från Riksskatteverket. Vid sådan ansökan ges ett magnetbandeller något annat ADB-medium in till Riksskatteverket, som maskinelltöverför uppgifterna till de olika kronofogdemyndigheternas register.Ansökan på ADB innebär effektivitetsvinster både för sökandena ochkronofogdemyndigheten. Kronofogdemyndigheten slipper att manuelltregistrera uppgifterna i ansökan. Sökanden slipper ta ut ansökan påpapper, underteckna och skicka den till rätt kronofogdemyndighet.Särskilt arbetsbesparande blir det om sökanden inte vid sidan av ADB-ansökan behöver bifoga några handlingar, såsom t.ex. exekutionstiteln.Det har emellertid visat sig att ADB-ansökan kommer till användningendast i mindre än 20 procent av verkställighetsmålen, vilket ärväsentligt mindre än vad som beräknades när reformen beslutades ochäven väsentligt mindre än vad som är fallet med ADB-ansökan i densummariska processen, där cirka 60 procent av ansökningarna görs påADB-medium. Många ingivare har bedömt att de inte gör tillräckligtstora rationaliseringsvinster genom ADB-hantering så länge de ävenmåste skicka in någon handling med post. Inte heller den möjlighet tills.k. automatisk verkställighet som lagen om betalningsföreläggande ochhandräckning ger utnyttjas i den utsträckning som beräknades. Enligt16 § BfL verkställs ett utslag utan särskild ansökan, om inte sökandenuttryckligen har avstått från detta. Endast i omkring en tredjedel avmålen i den summariska processen utnyttjar sökandena denna möjlighettill automatisk verkställighet. Detta för med sig att antalet separataansökningar om verkställighet är högre än vad som beräknades vidreformens genomförande.

Från effektivitetssynpunkt är det alltså angeläget att bana väg för flerADB-ansökningar i verkställighetsmål. Detta gäller såväl ur deverkställande myndigheternas perspektiv som ur sökandenas.

Riksskatteverket har i en framställning till regeringen föreslagit attexekutionstiteln vid ADB-ansökan bara skall behöva ges in omkronofogdemyndigheten begär det. En konsekvens av detta förslag är attkronofogdemyndigheten inte alltid kommer att ha tillgång till och kunnakontrollera ansökan om verkställighet mot exekutionstiteln. Verketföreslår i sin framställning i andra hand att en uppgift skall få bevaras iSUPRO-registret i minst tio år - vi återkommer till denna fråga i avsnitt5.7 - samt att försäkringskassan inte skall behöva bifoga exekutions-titeln vid ansökan om verkställighet på grund av utgivet bidragsförskott.I sistnämnda förslag efterges kravet på att kronofogdemyndigheten alltidskall ha tillgång till och kunna kontrollera ansökan om verkställighetmot exekutionstiteln endast beträffande försäkringskassans krav pågrund av utgivet bidragsförskott.

Frågan är om det över huvud taget är möjligt och lämpligt att eftergekravet på att kronofogdemyndigheten skall granska en exekutionstitelsom det begärs verkställighet av. Ett sådant förslag behandlades i 25

ärendet om följdlagstiftning med anledning av den nya summariska

processen, m.m. (se prop. 1990/91:126 s. 46 ff.). Regeringen intog där Prop. 1995/96:211ståndpunkten att man för närvarande inte var beredd att ställa sig bakomett sådant förslag. Skälen som framhölls var bl.a. följande. Svårig-heterna att förebygga att felaktiga krav läggs till grund för verkställighetär uppenbara. Felen kan få svåra följder för svaranden. Det är inteheller invändningsfritt att för kronofogdemyndigheterna och desstjänstemän föreskriva att de skall verkställa krav som de egentligen intekan ta ansvar för och vilkas riktighet inte heller prövats av någon annanmyndighet. Slutligen påpekades dock att saken kunde komma i ett annatläge när den nya summariska processen genomförts vid årsskiftet1991/92.

Den kritik som under remissbehandlingen har riktats mot Riks-skatteverkets förslag tar framför allt sikte på rättssäkerhetsaspektema.Verket framhåller i sin framställning att den ingivare som får tillståndatt ge in en ansökan om verkställighet på ADB-medium utan att behövaöversända exekutionstiteln gör stora rationaliseringsvinster. Risken att fåett sådant tillstånd återkallat skulle därför, enligt Riksskatteverketsbedömning, medföra att ingivarna skulle vara beredda att lämna långt-gående garantier för att rättssäkerhetskravet tillgodoses. Justitieombuds-mannen och Konsumentverket anser emellertid att förslaget lägger förstort ansvar på den enskilde. Detta arguments tyngd minskar inte av attden enskilde, som Konsumentverket också påpekar, i allmänhet intar enunderlägsen position i förhållande till sökanden. Visserligen framhållerRiksskatteverket i sin framställning att kronofogdemyndigheten skall hatillgång till exekutionstiteln om den är uttryckt i så kompliceradeordalag att det kan uppstå tveksamhet om hur den skall tydas. Men hurkronofogdemyndigheten skall få reda på detta är, som VillaägarnasRiksförbund uppmärksammar, oklart. Slutligen uppger Kronofogde-myndigheten i Göteborg och Bohus län att det förekommer attsökandens yrkande inte stämmer med exekutionstiteln. I ett sådant fallkrävs det att gäldenären gör invändning för att felet skall uppmärk-sammas. De nu anförda synpunkterna talar enligt regeringens meningmed styrka mot att efterge kravet på kontroll av en ansökan omverkställighet mot exekutionstiteln.

Till de skäl av rättssäkerhetskaraktär som talar emot en reformkommer att ett genomförande av förslaget skulle behöva kombinerasmed en ganska ingående reglering bl.a. av kraven för att beviljarespektive återkalla tillstånd att ansöka om verkställighet på ADB-medium. Inte minst frågan om sökandens skadeståndsansvar skullebehöva få en lösning. Slutligen framstår det enligt regeringens meninginte heller som en lämplig avvägning mellan effektivitet och rätts-säkerhet att genomföra en reform som utan tvekan ger mindre rätts-säkerhetsgarantier än den nuvarande ordningen när, som Riksrevisions-verket uppmärksammat, effektivitetsvinsterna är oklara.

De skäl av rättssäkerhetskaraktär som talar emot en reform gälleräven Riksskatteverkets förslag att låta kronofogdemyndigheten verkställavissa ansökningar som inges av försäkringskassan utan att ha tillgång tillexekutionstiteln. Kronofogdemyndigheten i Göteborgs och Bohus län 26

påpekar att det förekommer att även försäkringskassornas yrkanden inte

överensstämmer med exekutionstiteln. Riksskatteverket framhåller också Prop. 1995/96:211självt i sin framställning att exekutionstitlar rörande underhållsbidraggenerellt är svårare att tolka än t.ex. utslag i mål om betalnings-föreläggande.

Sammanfattningsvis är regeringen inte heller nu beredd att ge avkallpå principen att kronofogdemyndigheten skall ha tillgång till och kunnagranska exekutionstiteln även vid en ansökan om verkställighet somgörs på ADB-medium.

Det i promemorian behandlade förslaget att vid ansökan om verk-ställighet som görs på ADB-medium avstå från kravet på ingivande avexekutionstitel, om denna är ett utslag i mål om betalningsföreläggande,oavsett hur gammalt utslaget är, har däremot vunnit gillande blandnästan alla remissinstanserna. En sådan ändring är möjlig att genomförautan att samtidigt efterge kravet på att kronofogdemyndigheten skallgranska exekutionstiteln, eftersom utslagen i dessa mål kommer attsparas på mikrokort när de gallras ur SUPRO-registret. Kronofogde-myndigheten kan därigenom ta fram utslagen även efter gallringen.Förslaget beräknas leda till effektivitetsvinster genom att ansökningar iflera fall kan registreras maskinellt. Detta gäller oavsett om manförlänger gallringsfristen eller ej (se avsnitt 5.7). En sådan förändringkommer inte i konflikt med rättssäkerheten i förfarandet; kronofogde-myndigheten skall precis som i dag ha tillgång till exekutionstiteln.Regeringen ställer sig bakom en sådan utvidgning av de nuvarandebestämmelserna och föreslår därför att kravet på att inge exekutionstitelvid ansökan om verkställighet som görs på ADB-medium slopas ävenför utslag i mål om betalningsföreläggande som är äldre än tre år.

Regeringens förslag: En kronofogdemyndighet får haterminalåtkomst till en annan kronofogdemyndighets register förbetalningsföreläggande och handräckning när det gäller samtligauppgifter i utslag i mål om betalningsföreläggande för den som ärgäldenär i ett mål om verkställighet vid den egna myndigheten.Därvid får endast utslagsnumret användas som sökbegrepp. Ingenändring föreslås när det gäller den tid som uppgifter får bevaras iregistret.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.

Riksskatteverkets förslag: En uppgift skall få bevaras ibetalningsföreläggande- och handräckningsregistret (SUPRO) i minst tioår.

Remissinstanserna:

Promemorieförslaget. De flesta remissinstanserna tillstyrker ellerlämnar förslaget utan erinran. Sveriges Advokatsamfund är den endainstans som är tveksam och anger att man fortfarande hyser betänk-ligheter, från rättssäkerhets- och integritetssynpunkt, mot vaije slag av

utvidgning av åtkomst till terminaluppgifter. Några kronofogdemyndig- Prop. 1995/96:211heter framhåller att det förslag som regeringen ställt sig bakom i avsnitt5.6 kräver betydande arbetsinsatser om gallringfristen inte förlängs utanmyndigheten manuellt från mikrokort måste ta fram uppgifter om detunderliggande utslaget.

Riksskatteverkets förslag. Det övervägande antalet remissinstansertillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran. Konsumentverket fram-håller att en förlängning av bevarandetiden från tre till tio år tordekräva en mer djupgående analys av effekterna i avseende på integritets-frågor. Svenska Inkassoföreningen är positiv till förslaget men påpekaratt om en förlängd bevarandetid genomförs bör kronofogdemyndighetenha rätt att gallra utslag ur SUPRO-registret som är felaktiga eller påannat sätt missvisande eftersom registret är offentligt och i viss månanvänds för ändamål av kreditupplysningskaraktär. Datainspektionenavstyrker bestämt förslaget. Riksrevisionsverket säger sig inte kunnabedöma förslagens kvalitets- och rättssäkerhetsaspekter men konstateraratt Riksskatteverket inte redovisar några kalkyler som belyser desamlade kostnadskonsekvensema.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har tidigare i dettaärende (se avsnitt 5.6) föreslagit att exekutionstiteln inte skall behövages in vid en ansökan om verkställighet som görs på ADB-medium, omdenna är ett utslag i mål om betalningsföreläggande, oavsett hur gam-malt utslaget är. Regeringen har dock inte ansett att man kan frångåkravet på att kronofogdemyndigheten skall ha tillgång till exeku-tionstiteln i verkställighetsärendet. Det innebär att kronofogdemyndig-heten själv måste ta fram utslaget. Detta kan ske maskinellt om utslagethar meddelats av den egna myndigheten och finns kvar i det s.k.SUPRO-registret. Gallringsfristen i detta register för utslag i mål ombetalningsföreläggande är som tidigare nämnts drygt tre år enligt 11 §lagen om register för betalningsföreläggande och handräckning. När ettutslag gallras överförs det till mikrokort. Sådana utslag, liksom utslagsom har meddelats av en annan kronofogdemyndighet, måste tas frammanuellt i ett verkställighetsärende.

Enligt dagens ordning har alltså en kronofogdemyndighet ingenterminalåtkomst till uppgifter i en annan kronofogdemyndighets register.Man kan därför inte maskinellt ta fram ett utslag som meddelats av enannan myndighet, vilket det finns behov av vid en del ansökningar omverkställighet. Den gällande författningsregleringen innebär i och för siginget hinder mot att i stället Riksskatteverket tar fram utslaget urSUPRO-registret för kronofogdemyndighetens räkning (jfr prop.1990/91:126 s. 50). Däremot skulle det vara förenat med ganska storadatatekniska ingrepp att införa en sådan rutin. Vidare skulle det intevara särskilt rationellt rent handläggningsmässigt att Riksskatteverkettog på sig denna uppgift. Någon sådan rutin har heller inte införts.Läget är alltså att den verkställande kronofogdemyndigheten måstehämta in utslaget på något annat sätt än via terminal, om utslaget ärmeddelat av en annan myndighet, vilket kräver en icke oväsentlig extraarbetsinsats. 28

Om man överväger att bryta igenom länsspärrama genom att ge Prop. 1995/96:211kronofogdemyndigheten terminalåtkomst till alla uppgifter i utslag i målom betalningsföreläggande vid alla övriga kronofogdemyndigheter ärdet av integritetsskäl angeläget att utforma åtkomsten så att det inte medstöd av offentlighetsprincipen blir fritt fram att vid ett och sammatillfälle ta fram uppgifterna i en gäldenärs alla utslag i hela riket. Dettakan åstadkommas genom att man föreskriver dels att bara utslagsnumretfår användas som sökbegrepp, dels att uppgifterna i utslaget bara fårhämtas i den situationen att myndigheten i fråga har ett pågående målom verkställighet av det aktuella utslaget mot gäldenären i fråga. Ettsålunda utformat förslag läggs fram i promemorian.

Förslaget har fått ett positivt bemötande av remissinstanserna. Data-inspektionen har framhållit att förslaget inte innebär risker för otillbör-liga integritetsintrång. Inte någon remissinstans har motsatt sig föränd-ringen. Registerlagens ändamålsbeskrivning innebär inget hinder motförslaget, eftersom den anger att uppgifter i registret får användas bl.a.som underlag för verkställighet enligt utsökningsbalken. Även rege-ringen anser att en förändring av föreslagen omfattning bör genomföras.

Riksskatteverket har föreslagit en längre gående reform, nämligen attuppgifter i SUPRO-registret skall få bevaras i minst tio år. Därigenomskulle även äldre utslag kunna tas fram på automatisk väg i stället förfrån mikrokort. De flesta remissinstanserna tillstyrker eller lämnar för-slaget utan erinran. Datainspektionen avstyrker däremot bestämt atttiden för bevarande av uppgifter i SUPRO-registret förlängs. Denbegränsning som ligger i att uppgifterna föreslås endast få användas förverkställighet blir enligt inspektionen verkningslös mot bakgrund avoffentlighetsprincipens grundlagsregler om rätten för den som begär attfå ta del av allmänna handlingar att vara anonym och inte behöva röjasyftet med sin framställan. Konsumentverket har framhållit att enförlängning av bevarandetiden torde kräva en mer djupgående analys aveffekterna i avseende på integritetsfrågor. Regeringen anser att de på-pekade integritetseffektema av en förlängd bevarandetid för närvarandeär oklara. Till detta kommer den osäkerhet som följer av diskussionernaom en regionalisering av kronofogdemyndigheterna och vad en sådanreform kan leda till. Regeringen är alltså inte beredd att förorda attbevarandetiden i SUPRO-registret förlängs.

Regeringens förslag: Tredskodom med stöd av 44 kap. 7 b §rättegångsbalken skall inte få meddelas om tredskodom harmeddelats tidigare.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.

29 Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker eller Prop. 1995/96:211lämnar förslaget utan erinran. Endast Fristående Sparbankers Riks-förbund motsätter sig förslaget. Förbundet menar att de utvärderingarsom gjorts av den summariska processen inte ger något stöd förantagandet att erforderliga krav på rättssäkerhet i realiteten riskerar attbli åsidosatta om nuvarande ordning behålls.

Skälen för regeringens förslag: Föreläggande för en svarande i etttvistemål vid tingsrätt att avge svaromål vid påföljd av tredskodomregleras i 42 och 44 kap. rättegångsbalken (RB). Den nya summariskaprocessen föranledde vissa nyheter i denna reglering. Sedan tidigaregäller - enligt 44 kap. 7 a § RB - att tredskodom mot svaranden kanmeddelas om svaranden underlåter att efter tredskodomsföreläggandeinkomma med svaromål. Han skall anses ha följt föreläggandet om hanhar klargjort sin inställning till kärandens yrkande och angett skäl somkan vara av betydelse vid prövning av saken. Detta brukar kallas för ettmotiverat bestridande.

I den nya summariska processen saknar det i princip betydelse omsökandens krav grundar sig på ett skriftligt fordringsbevis eller inte. Föratt ta tillvara de fördelar som en sökande hade av ett skriftligt ford-ringsbevis i den tidigare gällande lagsökningsprocessen infördes enförstärkt möjlighet till tredskodom på tvistemålsstadiet; enligt 7 b § isamma kapitel måste svaranden i ett sådant fåll för att undgå tred-skodom visa sannolika skäl för sin inställning, förutom att han måsteuppfylla kraven på ett motiverat bestridande enligt 7 a §. För attsvaranden inte på ett otillbörligt sätt skulle hindras från att komma tillsin rätt infördes också ett förbud i 44 kap. 10 § RB mot att meddela tvåtredskodomar i rad med stöd av 7 b §. En andra tredskodom ärnämligen inte återvinningsbar.

Denna konstruktion kan kritiseras av flera orsaker. Det är redan avformella skäl inte möjligt att meddela två tredskodomar med stöd av7 b §. Rätten kan nämligen inte utfärda föreläggande om svaromål omett svaromål redan är avgivet och förbudet saknar därigenom praktiskbetydelse. Vidare är det klart otillfredsställande från rättssäkerhets-synpunkt att meddela en icke återvinningsbar tredskodom med stöd av7 b §, oavsett vad som förevarit tidigare i målet; på detta sätt kannämligen svaranden på grund av bevissvårigheter hindras från attkomma till sin rätt. Om svaranden har underlåtit att bestrida en ansökanom betalningsföreläggande och därför fått ett utslag emot sig är dettautslag definitionsmässigt att anse som en tredskodom. Om rätten efteråtervinning utfärdar föreläggande om svaromål vid påföljd avtredskodom enligt 7 b § och svaranden inte skriftligen kan anförasannolika skäl för sin inställning, riskerar han en icke återvinningsbartredskodom. Likartat blir förhållandet om svaranden underlåter att svarapå ett första tredskodomsföreläggande. I så fäll meddelas tredskodommed stöd av 7 a §, och efter återvinning samt ett eventuellt förnyatföreläggande möter det inte något hinder att meddela en ny, nu ickeåtervinningsbar, tredskodom enligt 7 b §, om svaranden visserligenavger svaromål men inte lyckas anföra sannolika skäl.

30 Domstolsverket och de av verket vid utvärderingen tillfrågade tings- Prop. 1995/96:211rätterna menade att det inte bör kunna komma i fråga att meddela entredskodom med stöd av 7 b § som slutgiltigt avgörande av ett mål.

I promemorian föreslås ett förbud mot att meddela en tredskodommed stöd av 7 b § om det redan har meddelats en tredskodom eller ettutslag i summarisk process. Remissinstanserna har med ett undantagtillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran. Fristående SparbankersRiksförbund har gjort gällande att de utvärderingar som gjorts inte gerstöd för antagande att erforderliga krav på rättssäkerhet i realitetenriskerar att bli åsidosatta med nuvarande ordning. Även om det kanskeinte går att peka på något fall som lett till ett materiellt oriktigtavgörande är det enligt regeringens mening otillfredsställande med enregel som innebär att svaranden riskerar att på grund avbevissvårigheter hindras från att få till stånd en fullständig prövning avsaken. Borgenärens intressen träds inte otillbörligt för när genom ettsådant förbud, med tanke på att borgenären redan har fått enexekutionstitel - ett utslag eller en tredskodom - vilken kan bli föremålför åtminstone partiell verkställighet även om återvinning söks. Ettsådant förbud bör i enlighet med promemorians förslag skrivas in i 44kap. 7 b § RB i stället för den reglering frågan nu har i 44 kap. 10 §RB.

De flesta förslagen innebär arbetsbesparingar och kommer att bidra tillen effektivare handläggning av den summariska processen och verk-ställighetsmålen. Genomströmningstakten för målen har förutsättningaratt kunna öka. Förslagen kan sålunda förväntas bidra till att resurser hoskronofogdemyndigheterna frigörs för andra angelägna uppgifter där.Några av förslagen bör kunna leda till en minskning av antalet mål somförs vidare till tingsrätt. De initiala kostnaderna för att genomföraförslagen, liksom kostnaderna för en utökad användning av kungörelse-delgivning, bedöms bli små och i vart fall inte större än att de rymsinom de berörda myndigheternas befintliga resursramar.

44 kap. 7 b §

Förslaget har kommenterats i avsnitt 5.8. Den sakliga nyheten finns iparagrafens andra stycke punkt 2 och innebär att tredskodom med stödav första stycket inte får meddelas om tredskodom har meddelatstidigare. Detta gäller alltså oavsett på vilken grund den första tredsko-domen har meddelats. Förbudet gäller också efter ett utslag i den sum-

mariska processen, vilket enligt 60 § lagen (1990:746) om betalnings- Prop. 1995/96:211föreläggande och handräckning (BfL) är att anse som tredskodom.

Den föreslagna regleringen ersätter det tidigare förbudet i 10 § motatt meddela två tredskodomar efter varandra med stöd av 7 b §.

Paragrafen har också genomgått en redaktionell förändring så attnuvarande andra och tredje styckena förts samman till ett stycke.

44 kap. 10 §Ändringen har behandlats i kommentaren till 7 b §.

2 kap. 2 §Ändringen, som har kommenterats i avsnitt 5.6, innebär att exe-kutionstiteln inte behöver ges in vid ansökan om verkställighet som görspå ADB-medium, om titeln är ett utslag i mål om betalningsföre-läggande, oavsett hur lång tid som förflutit sedan utslaget meddelades.Den nuvarande treårsgränsen upphävs alltså.

20 §

I paragrafen ändras uttrycket ”med posten” till ”med post”. Ändringenär föranledd av postlagen (1993:1684) och Postverkets nya verksam-hetsform.

29 §Ändringarna i denna paragraf - som har formulerats om efterpåpekande från Lagrådet - gäller dels delgivningsformema för före-läggandet till svaranden, dels de handlingar som skall bifogas före-läggandet.

Delgivningsfrågan har behandlats i avsnitt 5.2. Ändringen innebär attförbudet mot delgivning genom kungörelse enligt 15 § delgivningslagen(1970:428) slopas för mål om betalningsföreläggande såvitt gäller fast-ställelse till betalning ur viss egendom. Om det i ett mål om betalnings-föreläggande framställts yrkande om såväl personlig betalningsskyldig-het som fastställelse till betalning ur t.ex. en fastighet kan kungörelse-delgivning alltså endast avse begäran om festställelsen till betalning urfastigheten. Ett yrkande avseende personlig betalningsskyldighet kaninte delges genom kungörelse. Detta gäller oavsett mot vem ett sådantyrkande riktas, dvs. även om yrkandet om personlig betalningsskyldig-het riktar sig mot samma person (fastighetens ägare) som har att svarabeträffande yrkandet om fastställelse till betalning ur fastigheten.

Frågan om när ansökningshandlingarna skall fogas till föreläggandethar behandlats i avsnitt 5.1. Grundregeln att en kopia av ansöknings-handlingarna skall bifogas föreläggandet tas bort. I stället anges i andra

stycket i vilka fall dessa handlingar skall bifogas. Sålunda skall de alltid Prop. 1995/96:211bifogas i mål om betalningsföreläggande som gäller fastställelse tillbetalning ur viss egendom, alltså mål som avses i 2 § andra stycket,och i mål om särskild handräckning. Vidare skall ansökningshand-lingarna bifogas i andra mål där handlingarna innehåller någontingutöver vad som kommer att framgå av föreläggandet i målet. Ett sådantär då sökandens fullständiga yrkande och samtliga omständigheter somsökanden åberopat inte återges i föreläggandet. Ett annat fall är dåansökan innehåller påståenden som inte är av omedelbar betydelse föryrkandet, t.ex. en upplysning om att parterna diskuterade tvisten vid ettvisst telefonsamtal, och påståendena inte fiamgår av föreläggandet. Enytterligare situation när ansökningshandlingarna måste tillställas svaran-den är när det i ansökan hänvisas till bifogade handlingar och innehålleti dessa inte återges i föreläggandet. I allmänhet torde ändringen med-föra effektivitetsvinster endast när det gäller ansökningar som är upp-rättade i standardiserad form. Kronofogdemyndigheten ges emellertidsjälv rätt att från fall till fall avgöra om det merarbete som ett åter-givande av ansökningshandlingarnas innehåll i föreläggandet innebäruppvägs av de fördelar som ett sådant förfarande medför.

30 §

I paragrafen ändras, av samma skäl som ändringen i 20 §, uttrycket”med posten” till ”med post”.

34 §

Ändringen, som har behandlats i avsnitt 5.3, innebär att den tid somsökanden har på sig att begära överlämnande av ett mål till tingsrättförlängs från tre till fyra veckor.

8 §

Paragrafens uppräkning i första stycket av tillåtna sökbegrepp kom-pletteras med utslagsnummer. Skälen för förslaget finns i avsnitt 5.7.

8a§

Paragrafen är ny. Båda styckena gäller vilken terminalåtkomst en kro-nofogdemyndighet får ha till en annan kronofogdemyndighets registerför betalningsföreläggande och handräckning.

Första stycket gäller uppgifter om delgivningsadress till en svarande iett mål om betalningsföreläggande eller handräckning. Sådana uppgifterblir tillgängliga för en myndighet som har ett sådant mål även om definns i ett utslag som meddelats av en annan myndighet. Den myndighetsom efterfrågar uppgifterna måste alltså ha ett pågående mål omsummarisk process mot samma svarande. Det är vidare inte tillräckligtatt uppgifterna finns i vilket mål som helst hos den andra myndigheten,utan målet måste ha avslutats genom utslag, och det är endast

3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 211

uppgifterna i utslaget som blir tillgängliga. Förslaget har kommenterats Prop. 1995/96:211i avsnitt 5.5.

Andra stycket gäller endast åtkomst till uppgifter i mål om betal-ningsforeläggande. Här är situationen att den efterfrågande myndighetenskall ha ett pågående verkställighet smål mot en gäldenär avseende ettvisst utslag och myndigheten får då ha åtkomst till uppgifterna i detutslaget även om uppgifterna finns i en annan myndighets register. Idenna situation får sökning i registret ske endast med användande avutslagets nummer. Skälen för förslaget har behandlats i avsnitt 5.7.

34 Härigenom föreskrivs att 44 kap. 7 b och 10 §§ rättegångsbalken skallha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

44 kap.

7b §

Har käranden grundat sitt yrkande på ett skriftligt fordringsbevis ellerpå en skriftlig utfästelse som rör annan fullgörelse än betalning, fårtredskodom meddelas även om svaranden efter föreläggande att

Prop. 1995/96:211

Bilaga 1

skriftligen avge svaromål vidsägs i 7 a § andra stycket men inteinställning.

Första stycket gäller inte, omkärandens yrkande grundas påett ömsesidigt förpliktande avtaloch svaranden gör invändningom vederlaget.

i av tredskodom uppfyllt vad somförmått visa sannolika skäl för sin

Tredskodom enligt första styc-ket får inte meddelas

1. om kärandens yrkandegrundas på ett ömsesidigt för-pliktande avtal och svarandengör invändning om vederlaget,

2. om tredskodom har med-delats tidigare, eller

3. om käranden motsätter sigdet.

Tredskodom enligt första styc-ket får inte meddelas om käran-den motsätter sig det.

1<

Vid återvinning skall hand-läggningen av målet, i den delåtervinning har sökts, fortsättadär den slutade när frågan omtredskodom togs upp. Avseråtervinningsansökningen entredskodom som meddelats medstöd av 7 b §, får sådan tred-skodom inte meddelas på nytt imålet.

En part mot vilken tredskodomåtervinning i målet.

§

Vid återvinning skall hand-läggningen av målet, i den delåtervinning har sökts, fortsättadär den slutade när frågan omtredskodom togs upp.

meddelas på nytt har inte rätt till

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

35 Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § utsökningsbalken skall haföljande lydelse.

Prop. 1995/96:211

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

2§

Sökanden skall ange den åtgärd som han yrkar.

Vid ansökan skall inges den exekutionstitel på grund varav verk-ställighet söks. Grundas anspråket på löpande skuldebrev eller annanhandling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning ellerpåkalla fullgörande av annan förpliktelse, skall den handlingen inges.

Exekutionstiteln skall inges i huvudskrift eller, om kronofogde-myndigheten anser det tillräckligt, i bestyrkt avskrift. Handling somavses i andra stycket andra meningen skall inges i huvudskrift. Annanhandling bör inges i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.

Görs ansökan på medium förautomatisk databehandlinghöver exekutionstiteln integes, om den är ett utslag iom betalningsföreläggande,

har meddelats tidigast tre årinnan verkställighet söks.

Sökanden behöver inte ge in exekutionstiteln, om denna är en domeller ett strafföreläggande som på grund av föreskrift i lag eller annanförfattning har översänts till kronofogdemyndigheten från en domstoleller en myndighet.

Görs ansökan på medium förautomatisk databehandling be-höver exekutionstiteln inte in-ges, om den är ett utslag i målom betalningsföreläggande.

be-in-målsom

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

36 Härigenom föreskrivs att 8, 20, 29, 30 och 34 §§ lagen (1990:746)om betalningsföreläggande och handräckning skall ha följande lydelse.

Prop. 1995/96:211

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Har ansökan gjorts hos enkronofogdemyndighet som inteär behörig, skall målet genastöverlämnas till en kronofogde-myndighet som enligt vad hand-lingarna visar är behörig. Ävenom den myndighet där ansökangjorts är behörig, får måletöverlämnas till annan behörigkronofogdemyndighet, om detinte utan avsevärd olägenhetkan handläggas vid den förstamyndigheten eller om det avandra skäl är uppenbart att ettöverlämnande skulle främjamålets handläggning. Ansökananses gjord när den kom in tillden första myndigheten.

Har ansökan gjorts hos enkronofogdemyndighet som inteär behörig, skall målet genastöverlämnas till en kronofogde-myndighet som enligt vad hand-lingarna visar är behörig. Ävenom den myndighet där ansökangjorts är behörig, får måletöverlämnas till annan behörigkronofogdemyndighet, om detfrämjar målets handläggning.Ansökan anses gjord när denkom in till den första myn-digheten.

20 §

Är ansökningen så bristfälligatt den inte kan läggas till grundför handläggning av målet, skallsökanden föreläggas att avhjälpabristen. Sådant föreläggande fårsändas till sökanden med postenunder hans i målet uppgivnaadress eller förmedlas på annatlämpligt sätt. Följer sökandeninte föreläggandet, skall ansök-ningen avvisas. Sökanden skallupplysas om detta i före-läggandet.

Är ansökningen så bristfälligatt den inte kan läggas till grundför handläggning av målet, skallsökanden föreläggas att avhjälpabristen. Sådant föreläggande fårsändas till sökanden med postunder hans i målet uppgivnaadress eller förmedlas på annatlämpligt sätt. Följer sökandeninte föreläggandet, skall ansök-ningen avvisas. Sökanden skallupplysas om detta i före-läggandet.

Första stycket skall också tillämpas, om kronofogdemyndighetenbegär att sökanden skall betala ansökningsavgiften i förskott.

Om sökanden inte har betalat ansökningsavgiften i förskott menkronofogdemyndigheten ändå har tagit upp ansökningen, får ansök-ningsavgiften genast utsökas hos sökanden.

37 Föreläggandet skall tillsam-mans med en kopia av ansök-ningshandlingarna delgessvaranden i enlighet med vadsom enligt rättegångsbalkengäller för delgivning av stäm-ning i tvistemål. I ett mål ombetalningsföreläggande ellervanlig handräckning får delgiv-ning dock inte ske genomkungörelse enligt 15 § delgiv-ningslagen (1970:428).

Föreläggandet skall delgessvaranden i enlighet med vadsom enligt rättegångsbalkengäller för delgivning av stäm-ning i tvistemål.

Prop. 1995/96:211

Bilaga 1

En kopia av ansökningshand-lingarna skall fogas till före-läggandet i mål om handräck-ning, i mål om betalningsföre-läggande som avses i 2 § andrastycket samt i andra mål därhandlingarna innehåller någon-ting utöver vad som framgår avföreläggandet.

Skall sökanden ombesöija delgivningen, tillämpas 32 kap. 2 § rätte-gångsbalken.

Har delgivning inte kunnatske, skall kronofogdemyndig-heten pröva om försöken tilldelgivning skall fortsätta ellerom sökanden skall erbjudas attsjälv ombesöija delgivningen.Hänsyn skall därvid tas till detarbete och den kostnad somdittills har lagts ned på delgiv-ningen, förutsättningarna för attfortsatta försök skall lyckassamt omständigheterna i övrigt.Erbjudandet får sändas medposten till sökanden under hansi målet uppgivna adress ellerförmedlas på annat sätt. Antarsökanden inte erbjudandet, skallansökningen avvisas.

Vill sökanden att målet skallöverlämnas till tingsrätt, skallhan begära detta skriftligen.

§

Har delgivning inte kunnatske, skall kronofogdemyndig-heten pröva om försöken tilldelgivning skall fortsätta ellerom sökanden skall erbjudas attsjälv ombesöija delgivningen.Hänsyn skall därvid tas till detarbete och den kostnad somdittills har lagts ned på delgiv-ningen, förutsättningarna för attfortsatta försök skall lyckassamt omständigheterna i övrigt.Erbjudandet får sändas med posttill sökanden under hans i måletuppgivna adress eller förmedlaspå annat sätt. Antar sökandeninte erbjudandet, skall ansök-ningen avvisas.

§

Vill sökanden att målet skallöverlämnas till tingsrätt, skallhan begära detta skriftligen.

38 Hans begäran skall ha kommitin till kronofogdemyndigheteninom tre veckor frän den dag dåunderrättelsen sändes tillhonom.

Hans begäran skall ha kommit Prop. 1995/96:211in till kronofogdemyndigheten Bilaga 1inom fyra veckor från den dagdå underrättelsen sändes till

honom.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

39 Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:876) om register forbetalningsföreläggande och handräckning

dels att 8 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 a §, samt närmastföre denna paragraf en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Vid sökning i ett register fårsom sökbegrepp användasendast namn, personnummer,organisationsnummer, särskiltregistreringsnummer, sökandenseller ingivarens referensnum-mer, ingivarens kodbeteckning,målnummer, målets inkomstdag,dagen för målets avgörande,bevakningstider och uppgifterom målets art.

Riksskatteverket får som sökbegrepp inte använda uppgifter omsökanden eller svaranden i målet.

Regeringen får föreskriva att även andra uppgifter får användas somsökbegrepp för de ändamål som anges i 1 § andra meningen.

Vid sökning i ett register fårsom sökbegrepp användasendast namn, personnummer,organisationsnummer, särskiltregistreringsnummer, sökandenseller ingivarens referensnum-mer, ingivarens kodbeteckning,målnummer, målets inkomstdag,dagen för målets avgörande, ut-slagsnummer, bevakningstideroch uppgifter om målets art.

Prop. 1995/96:211

Bilaga 1

Terminalåtkomst

Sa §

En kronofogdemyndighet fårha terminalåtkomst till en annankronofogdemyndighets registersåvitt avser uppgift om delgiv-ningsadress i utslag för den somär svarande i ett mål ombetalningsföreläggande ellerhandräckning vid den egnamyndigheten.

En kronofogdemyndighet fårockså ha terminalåtkomst till enannan kronofogdemyndighets re-gister såvitt avser samtliga upp-gifter i ett utslag i mål om betal-ningsföreläggande för den somär gäldenär i ett mål om verk-

ställighet av utslaget vid den Prop. 1995/96:211egna myndigheten. Därvid får Bilaga 1endast utslagsnumret användas

som sökbegrepp.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 211

Efter remiss har yttrande över promemorian avgetts av Riksdagensombudsmän, Justitiekanslem, Stockholms tingsrätt, Trelleborgs tings-rätt, Göteborgs tingsrätt, Bodens tingsrätt, Domstolsverket, Data-inspektionen, Riksskatteverket, Rikspolisstyrelsen, Riksrevisionsverket,kronofogde-myndigheterna i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings,Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Gävleborgs, Västemorrlands ochVästerbottens län, Centralnämnden för fastighetsdata, Sveriges Advokat-samfund, Svenska Inkassoföreningen, Sveriges Inkassoorganisation,Svenska Bank-föreningen, Fristående Sparbankers Riksförbund, Finans-bolagens Förening samt Dun & Bradstreet Soliditet AB.

Prop. 1995/96:211

Bilaga 2

42 Härigenom föreskrivs ifråga om utsökningsbalken att 2 kap. 2 § skallha följande lydelse.

Prop. 1995/96:211

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Förstahandsförslag

2 kap.2§Sökanden skall ange den åtgärd som han yrkar.Vid ansökan skall inges den exekutionstitel på grund varav verk-ställighet söks. Grundas anspråket på löpande skuldebrev eller annanhandling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning ellerpåkalla fullgörande av annan förpliktelse, skall den handlingen inges.

Exekutionstiteln skall inges i huvudskrift eller, om kronofogde-myndigheten anser det tillräckligt, i bestyrkt avskrift. Handling somavses i andra stycket andra meningen skall inges i huvudskrift. Annanhandling bör inges i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.

Görs ansökan på medium förautomatisk databehandling be-höver exekutionstiteln inte in-ges, om den är ett utslag i målom betalningsföreläggande, somhar meddelats tidigast treinnan verkställighet söks.

Görs ansökan på medium förautomatisk databehandling be-höver exekutionstiteln ingesendast när kronofogdemyndig-heten begär det.

år

Andrahandsförslag

Görs ansökan på medium förautomatisk databehandling be-höver exekutionstiteln inte in-ges, om den är ett utslag i målom betalningsföreläggande, somhar meddelats tidigast tre årinnan verkställighet söks.

Görs ansökan på medium förautomatisk databehandling be-höver exekutionstiteln inte in-ges, om den är ett utslag i målom betalningsföreläggande, somhar meddelats av kronofogde-myndigheten.

43 Efter remiss har yttrande över Riksskatteverkets framställning avgetts avRiksdagens ombudsmän, Justitiekanslem, Stockholms tingsrätt, Kristian-stads tingsrätt, Domstolsverket, Datainspektionen, Konkurrensverket,Konsumentverket, Riksrevisionsverket, Riksförsäkringsverket, Krono-fogdemyndigheterna i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Malmö-hus, Göteborgs och Bohus, Gävleborgs, Västemorrlands och Väster-bottens län, Svenska kommunförbundet, Föreningen Sveriges Krono-fogdar, Sveriges Advokatsamfund, Svenska Inkassoföreningen, SverigesInkassoorganisation, Kundinkasso AB, Trafikförsäkringsföreningen,Svenska Bankföreningen, Fristående Sparbankers Riksförbund, Finans-bolagens Förening, Sveriges Fastighetsägareförbund, LantbrukarnasRiksförbund samt Villaägarnas Riksförbund.

Prop. 1995/96:211

Bilaga 4

44 Härigenom föreskrivs att 44 kap. 7 b och 10 §§ rättegångsbalken skallha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

44 kap.

7 b §*

Har käranden grundat sitt yrkande på ett skriftligt fordringsbevis ellerpå en skriftlig utfästelse som rör annan föllgörelse än betalning, fårtredskodom meddelas även om svaranden efter föreläggande attskriftligen avge svaromål vid påföljd av tredskodom uppfyllt vad som

Prop. 1995/96:211

Bilaga 5

sägs i 7 a § andra stycket men inteinställning.

Första stycket gäller inte, omkärandens yrkande grundas påett ömsesidigt förpliktande avtaloch svaranden gör invändningom vederlaget.

förmått visa sannolika skäl för sin

Tredskodom enligt första styc-ket får inte meddelas

1. om kärandens yrkandegrundas på ett ömsesidigt för-pliktande avtal och svarandengör invändning om vederlaget,

2. om tredskodom har med-delats tidigare, eller

3. om käranden motsätter sigdet.

Tredskodom enligt första styc-ket får inte meddelas omkäranden motsätter sig det.

10 Vid återvinning skall hand-läggningen av målet, i den delåtervinning har sökts, fortsättadär den slutade när frågan omtredskodom togs upp. Avseråtervinningsansökningen entredskodom som meddelats medstöd av 7 b §, får sådan tred-skodom inte meddelas på nytt imålet.

En part mot vilken tredskodomåtervinning i målet.

§2

Vid återvinning skall hand-läggningen av målet, i den delåtervinning har sökts, fortsättadär den slutade när frågan omtredskodom togs upp.

meddelas på nytt har inte rätt till

1 Senaste lydelse 1990:747.

2 Senaste lydelse 1990:747.

45 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

Prop. 1995/96:211

Bilaga 5

46 Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § utsökningsbalken skall haföljande lydelse.

Prop. 1995/96:211

Bilaga 5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

2 §*

Sökanden skall ange den åtgärd som han yrkar.

Vid ansökan skall inges den exekutionstitel på grund varavverkställighet söks. Grundas anspråket på löpande skuldebrev ellerannan handling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalningeller påkalla fullgörande av annan förpliktelse, skall den handlingeninges.

Exekutionstiteln skall inges i huvudskrift eller, om kronofogde-myndigheten anser det tillräckligt, i bestyrkt avskrift. Handling somavses i andra stycket andra meningen skall inges i huvudskrift. Annanhandling bör inges i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.

Görs ansökan på medium förautomatisk databehandling be-höver exekutionstiteln inteinges, om den är ett utslag i målom betalningsföreläggande, somhar meddelats tidigast tre årinnan verkställighet söks.

Görs ansökan på medium förautomatisk databehandling be-höver exekutionstiteln inte gesin, om den är ett utslag i målom betalningsföreläggande.

Sökanden behöver inte ge in exekutionstiteln, om denna är en domeller ett strafföreläggande som på grund av föreskrift i lag eller annanförfattning har översänts till kronofogdemyndigheten från en domstoleller en myndighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

Senaste lydelse 1994:1413.

47 Härigenom föreskrivs att 20, 29, 30 och 34 §§ lagen (1990:746) ombetalningsföreläggande och handräckning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:211

Bilaga 5

20 §‘

Är ansökningen så bristfälligatt den inte kan läggas till grundför handläggning av målet, skallsökanden föreläggas att avhjälpabristen. Sådant föreläggande fårsändas till sökanden med postenunder hans i målet uppgivnaadress eller förmedlas på annatlämpligt sätt. Följer sökandeninte föreläggandet, skall ansök-ningen avvisas. Sökanden skallupplysas om detta i före-läggandet.

Första stycket skall också tillämpas, om kronofogdemyndighetenbegär att sökanden skall betala ansökningsavgiften i förskott.

Om sökanden inte har betalat ansökningsavgiften i förskott menkronofogdemyndigheten ändå har tagit upp ansökningen, får ansök-ningsavgiften genast utsökas hos sökanden.

29 §2

Föreläggandet skall tillsam-mans med en kopia av ansök-ningshandlingarna delgessvaranden i enlighet med vadsom enligt rättegångsbalkengäller för delgivning av stäm-ning i tvistemål. / ett mål ombetalningsföreläggande ellervanlig handräckning får delgiv-ning dock inte ske genomkungörelse enligt 15 § delgiv-ningslagen (1970:428).

Är ansökningen så bristfälligatt den inte kan läggas till grundför handläggning av målet, skallsökanden föreläggas att avhjälpabristen. Sådant föreläggande fårsändas till sökanden med postunder hans i målet uppgivnaadress eller förmedlas på annatlämpligt sätt. Följer sökandeninte föreläggandet, skall ansök-ningen avvisas. Sökanden skallupplysas om detta i före-läggandet.

Föreläggandet skall delgessvaranden i enlighet med vadsom enligt rättegångsbalkengäller för delgivning av stäm-ning i tvistemål. Delgivninggenom kungörelse enligt 15 §delgivningslagen (1970:428) fårdock endast ske i mål omsärskild handräckning och i målom betalningsföreläggande somavses i 2 § andra stycket.

En kopia av ansökningshand-lingarna skall fogas till före-läggandet i mål om betalnings-

1 Senaste lydelse 1993:520.

2 Senaste lydelse 1991:846.

föreläggande som avses i 2 § Prop. 1995/96:211andra stycket, i mål om särskild Bilaga 5handräckning samt i andra måldär handlingarna innehållernågonting utöver vad somframgår av föreläggandet.

Skall sökandenrättegångsbalken.

ombesörja delgivningen, tillämpas 32 kap. 2 §

Har delgivning inte kunnatske, skall kronofogdemyndig-heten pröva om försöken tilldelgivning skall fortsätta ellerom sökanden skall erbjudas attsjälv ombesöija delgivningen.Hänsyn skall därvid tas till detarbete och den kostnad somdittills har lagts ned på delgiv-ningen, förutsättningarna för attfortsatta försök skall lyckassamt omständigheterna i övrigt.Erbjudandet får sändas medposten till sökanden under hansi målet uppgivna adress ellerförmedlas på annat sätt. Antarsökanden inte erbjudandet, skallansökningen avvisas.

Vill sökanden att målet skallöverlämnas till tingsrätt, skallhan begära detta skriftligen.Hans begäran skall ha kommitin till kronofogdemyndigheteninom tre veckor från den dag dåunderrättelsen sändes tillhonom.

§’

Har delgivning inte kunnatske, skall kronofogdemyndig-heten pröva om försöken tilldelgivning skall fortsätta ellerom sökanden skall erbjudas attsjälv ombesöija delgivningen.Hänsyn skall därvid tas till detarbete och den kostnad somdittills har lagts ned på delgiv-ningen, förutsättningarna for attfortsatta försök skall lyckassamt omständigheterna i övrigt.Erbjudandet får sändas med posttill sökanden under hans i måletuppgivna adress eller förmedlaspå annat sätt. Antar sökandeninte erbjudandet, skall ansök-ningen avvisas.

§

Vill sökanden att målet skallöverlämnas till tingsrätt, skallhan begära detta skriftligen.Hans begäran skall ha kommitin till kronofogdemyndigheteninom fyra veckor från den dagdå underrättelsen sändes tillhonom.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

3 Senaste lydelse 1991:846.

49 Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:876) om register förbetalningsföreläggande och handräckning

dels att 8 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 a §, samt närmastföre denna paragraf en ny rubrik av följande lydelse.

Prop. 1995/96:211

Bilaga 5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Vid sökning i ett register fårsom sökbegrepp användasendast namn, personnummer,organisationsnummer, särskiltregistreringsnummer, sökandenseller ingivarens referensnum-mer, ingivarens kodbeteckning,målnummer, målets inkomstdag,dagen för målets avgörande,bevakningstider och uppgifterom målets art.

Riksskatteverket får som sökbegrepp inte använda uppgifter omsökanden eller svaranden i målet.

Regeringen får föreskriva att även andra uppgifter får användas somsökbegrepp för de ändamål som anges i 1 § andra meningen.

Vid sökning i ett register fårsom sökbegrepp användasendast namn, personnummer,organisationsnummer, särskiltregistreringsnummer, sökandenseller ingivarens referensnum-mer, ingivarens kodbeteckning,målnummer, målets inkomstdag,dagen för målets avgörande, ut-slagsnummer, bevakningstideroch uppgifter om målets art.

Terminalåtkomst

Sa §

En kronofogdemyndighet fårha terminalåtkomst till en annankronofogdemyndighets registernär det gäller uppgift om delgiv-ningsadress i utslag för den somär svarande i ett mål om betal-ningsföreläggande eller hand-räckning vid den egna myndig-heten.

En kronofogdemyndighet fårockså ha terminalåtkomst till enannan kronofogdemyndighets re-gister när det gäller samtligauppgifter i ett utslag i mål ombetalningsföreläggande för densom är gäldenär i ett mål om

verkställighet av utslaget vid denegna myndigheten. Därvid fårendast utslagsnumret användassom sökbegrepp.

Prop. 1995/96:211

Bilaga 5

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

51 Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-04-29

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.

Enligt en lagrådsremiss den 25 april 1996 (Justitiedepartementet) harregeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i rättegångsbalken,

2. lag om ändring i utsökningsbalken,

3. lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande ochhandräckning,

4. lag om ändring i lagen (1991:876) om register forbetalningsföreläggande och handräckning.

Förslagen har infor Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn BengtOlsson.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:746) ombetalningsföreläggande och handräckning

29 §

Första stycket

Enligt förslaget skall kungörelsedelgivning i fortsättningen kunnaanvändas bl.a. i mål om betalningsföreläggande som avses i 2 § andrastycket, dvs. mål där sökanden begär fastställelse till betalning ur vissegendom som omfattas av panträtt eller företagshypotek. Avfattningenav den föreslagna regeln kan göra det något tveksamt om kungörelse-delgivning får användas när det, som ofta torde vara fallet, i ett sådantmål även har yrkats personlig betalningsskyldighet, men lydelsen talarnärmast för att detta inte kan anses tillåtet. Om detta är avsikten,förordar Lagrådet till undvikande av tillämpningssvårigheter att regelnförtydligas på det sättet att det i stället för ”mål om betalningsföre-läggande som avses i 2 § andra stycket” används uttryckssättet ”mål ombetalningsföreläggande som endast rör en sådan begäran om betalnings-fastställelse som avses i 2 § andra stycket”.

Andra stycket

Förslaget innebär att själva ansökningen i ett mål om betalningsföre-läggande eller vanlig handräckning med visst undantag inte skall behövadelges svaranden i det fallet att denna inte innehåller något utöver vadsom framgår av föreläggandet. Mot denna ordning har Lagrådet i sakinte något att invända. Det synes emellertid svårt att komma ifrån att25 § enligt sina ordalag förutsätter att ansökningen alltid skall delges

Prop. 1995/96:211

Bilaga 6

svaranden. Lagrådet förordar att ordet ”ansökningen” andra gången detanvänds i den paragrafen ersätts med ”föreläggandet”. En motsvarandeändring bör göras i 4 § tredje stycket räntelagen (1975:635), därlämpligen orden ”ansökan om betalningsföreläggande” kan ersättas medenbart ”betalningsföreläggande”.

Prop. 1995/96:211

Bilaga 6

övriga lagförslag

Förslagen lämnas utan erinran.

53 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 maj 1996

Prop. 1995/96:211

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden

Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Äsbrink, Andersson,Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Åhnberg, Pagrotsky

Föredragande: statsrådet Freivalds

Regeringen beslutar proposition 1995/96:211 Effektiviseringar inomden summariska processen.

gotab 49932, Stockholm 1996