Sekretess i Insättningsgarantinämndens verksamhet
Prop.
1996/97:23
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 12 september 1996
Göran Persson
Erik Äsbrink
(Finansdepartementet)
I propositionen föreslås att den nuvarande sekretessbestämmelsen i 9 kap.25 § sekretesslagen (1980:100) - som gäller sekretess i ärenden om ersätt-ning enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti för uppgift om insätta-res personliga eller ekonomiska förhållanden - upphävs och ersätts av enny bestämmelse i 8 kap. sekretesslagen. Den nya sekretessregeln föreslåsgälla i Insättningsgarantinämndens verksamhet för uppgift om såväl insätta-re som de institut som omfattas av garantin.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.
1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 23
1 Förslag till riksdagsbeslut .................................
2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).........
3 Ärendet och dess beredning...............................
4 Sekretess i Insättningsgarantinämndens verksamhet............
5 Ikraftträdande ..........................................
6 Ekonomiska konsekvenser................................
Bilagal Förteckning över remissinstanser.................. 10
Bilaga 2 Lagrådets yttrande.............................. 11
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde.................. 12
Rättsdatablad ........................................... 13
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om änd-ring i sekretesslagen (1980:100).
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)'
dels att 9 kap. 25 § skall upphöra att gälla,
dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 8 kap. 24 §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
8 kap.
24 Sekretess gäller i Insättnings-garantinämndens verksamhet föruPPgift om
1. affärs- eller driftförhållandenhos den som myndighetens verk-samhet avser, om det kan antas atthan lider skada om uppgiften röjs,
2. ekonomiska eller personligaförhållanden för annan, som harträtt i affärsförbindelse eller liknan-de förbindelse med den som myn-dighetens verksamhet avser ellermed ett utländskt institut medfilial iSverige som endast omfattas av ettutländskt garantisystem.
I den mån regeringen föreskriverdet, gäller sekretess hos Insättnings-garantinämnden för sådan uppgiftom affärs- eller driftförhållandenoch andra ekonomiska eller person-liga förhållanden som myndighetenerhållit på grund av avtal med före-trädare för ett utländskt garantisys-tem. Föreskrifterna i 14 kap. 1-3 §§får inte i fråga om denna sekretess
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
tillämpas i strid med avtalet.
Regeringen kan för särskilt fallförordna om undantag från sekre-tessen enligt första stycket 1, om denfinner det vara av vikt att uppgiftenlämnas.
I fråga om uppgift i allmänhandling gäller sekretessen i högsttjugo år.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
1 Lagen omtryckt 1992:1474.
Senaste lydelse av 9 kap. 25 § 1995:1593.
Bankstödsnämnden har den 4 juni 1996 kommit in till regeringen med enpromemoria (Erfarenheter av insättningsgarantin, Fi 96/2875), i vilkennämnden redovisar gjorda erfarenheter av det svenska insättningsgaranti-systemet. En del av promemorian behandlar frågor om sekretess. Det av-snittet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns ibilaga 1. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig ilagstiftningsärendet (Fi 96/3551).
Lagrådet
Lagrådet har i yttrande den 21 augusti 1996 lämnat förslaget utan erinran.Lagrådets yttrande finns i bilaga 2.
Regeringens förslag: Sekretess skall gälla i Insättningsgarantinämn-dens verksamhet enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti föruppgift om såväl insättare som de institut som omfattas av garantin.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt förslaget eller lämnat detutan erinran. Svea hovrätt och Kammarrätten i Göteborg har dock förordatandra lagtekniska lösningar. Kammarrätten i Göteborg har särskilt ifråga-satt förslaget att ta bort det nu gällande skaderekvisitet i den del av förslagetsom avser insättare. Både Svea hovrätt och Kammarrätten i Göteborg harpåtalat att den föreslagna sekretessregelns förhållande till meddelarfriheteninte alls berörts i promemorian.
Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 1996 trädde det svenskainsättningsgarantisystemet i funktion genom lagen (1995:1571) om insätt-ningsgaranti. Bankstödsnämnden var ansvarig myndighet för garantisyste-met. Från och med den 1 juli 1996, då myndigheten bytte namn tillInsättningsgarantinämnden, är detta nämndens enda arbetsuppgift.
Den svenska insättningsgarantin omfattar i första hand insättningar somfinns hos svenska banker och sådana värdepappersbolag som fåttFinansinspektionens tillstånd att ta emot kunders medel på konto. Garantinomfattar de insättningar som finns hos institut i Sverige och insättningarhos deras filialer i ett annat land inom EES. Nämnden kan på ansökan av ettinstitut besluta att även insättningar som finns hos institutets filial i ett landutanför EES skall omfattas av garantin. Nämnden kan vidare efter ansökanbesluta att insättningar som finns hos utländska instituts filialer i Sverigeskall omfattas av det svenska garantisystemet.
I dag gäller sekretess enligt 9 kap. 25 § sekretesslagen (1980:100) endastför uppgift om en insättares personliga eller ekonomiska förhållanden somnämnden får del av i ett ärende om ersättning från insättningsgarantin, omdet kan antas att insättaren lider skada eller men om uppgiften röjs. Där-emot finns ingen motsvarande bestämmelse för uppgift hos nämnden om deinstitut som omfattas av garantin eller på annat sätt blir föremål för nämn-dens handläggning av frågor om insättningsgarantin.
Den nu gällande sekretessbestämmelsen har inneburit svårigheter förnämnden i samarbetet med såväl Finansinspektionen som med utländskainstitut och garantisystem. Följande problem har uppmärksammats.
Insättningsgarantinämnden och Finansinspektionen skall enligt respek-tive förordning med instruktion samråda med varandra och lämna de upp-gifter som behövs (se 6 § förordning (1996:595) med instruktion för Insätt-ningsgarantinämnden respektive 3 § förordning (1996:596) med instruktionför Finansinspektionen). Nämndens debitering av avgifter förinsättningsgarantin förutsätter ett sådant samarbete med inspektionen medavseende på de uppgifter som instituten är skyldiga att lämna till nämnden.Eftersom nämnden saknar möjlighet att själv kontrollera att de lämnadeuppgifterna är riktiga, förutsätter en korrekt debitering av avgifterna förgarantin att en jämförelse sker av de uppgifter som finns hos respektivemyndighet. Uppgifter om kapitaltäckningsgrad och inlåning skyddas hosFinansinspektionen av sekretess enligt 8 kap. 5 § sekretesslagen. Motsva-rande uppgifter är dock inte sekretesskyddade hos Insättningsgarantinämn-den.
Att vissa uppgifter om de institut som omfattas av garantin är sekretess-skyddade hos Finansinspektionen men inte hos nämnden kan även kommaatt påverka nämndens möjligheter att hantera ett ersättningsfall på ett ända-målsenligt sätt och inom de tidsramar som anges i lagen om insättningsga-ranti. Samma problem uppstår i tiden före konkurs i ett institut somomfattas av garantin. Nämnden kan då behöva samarbeta med Finansin-spektionen vid den förberedande hanteringen av det förestående ersätt-ningsfallet.
Nämndens beslut att insättningsgarantin skall omfatta insättningar somfinns hos en filial här i landet till ett utländskt institut förutsätter att nämn-den tillförsäkrar sig rätt att få sådana uppgifter om institutet och dess verk-samhet vid filialen som den behöver. Även om nämnden inte skall göranågon bedömning av det utländska institutets förutsättningar att driva verk-samhet i Sverige utan endast ta ställning till om insättningarna hos filialenskall omfattas helt eller delvis av garantin, kan den situationen uppkommaatt institutet i sin ansökan till nämnden av misstag eller av annat skäl lämnaruppgifter om den tilltänkta verksamheten som är av sådan karaktär att debör vara skyddade av sekretess. Har uppgifterna väl kommit in till nämn-den omfattas de inte av sekretess.
Nämndens samarbete med utländska garantisystem innebär i huvudsakatt information lämnas in och ges ut om svenska instituts verksamhet frånfilial utomlands och utländska instituts verksamhet från filial i Sverige.Samarbetet innebär även att ett sådant utbyte av information inte endastsker på grund av att ett ersättningsfall inträffat. För att samarbetet skall
fungera behöver nämnden löpande få information om utländska institutsom driver verksamhet från filial i Sverige. Nämnden behöver också kunnakontrollera att de uppgifter som instituten lämnar till nämnden är korrekta.Det kan gälla t.ex. uppgifter som nämnden behöver för att kunna besluta attinsättningar hos filialen även skall omfattas av det svenska systemet elleruppgifter som skall läggas till grund för nämndens avgiftsdebitering. Detförhållandet att sådana uppgifter inte omfattas av någon sekretessbestäm-melse påverkar nämndens möjligheter att få till stånd ett ändamålsenligtsamarbete med utländska garantisystem, eftersom uppgifterna normaltomfattas av sekretess i andra länder.
Behov av samarbete med ett utländskt garantisystem är emellertid störstvid hanteringen av gemensamma ersättningsfall, dvs. i de fall närinsättningarna hos det krisdrabbade institutet omfattas av såväl värdlandetssom hemlandets garantisystem. Garantisystemen har i dessa fall ett gemen-samt ansvar för ersättningsfallets kostnader och detta ansvar skall fördelasmellan systemen oavsett vilket lands system som faktiskt har betalat utersättning till berörda insättare. Hanteringen av ersättningsfallet måste där-för regleras närmare i ett samarbetsavtal. Men även i det fall när ersättnings-fallet inte är gemensamt kan samarbete av praktiska skäl eller av hänsyn tillberörda insättare ändå behöva komma till stånd. Ett sådant samarbete kant.ex. innebära att värdlandets garantisystem biträder vid utbetalning av er-sättning från hemlandets garantisystem till de insättare i värdlandet somberörs av ersättningsfallet. Oavsett vilket, förutsätter ett sådant samarbete attuppgifter lämnas om de insättare som är berättigade till ersättning från detandra landets garantisystem. En förutsättning för att nämnden skall kunnabetala ut ersättning för det utländska garantisystemets räkning är nämligenatt nämnden får uppgifter om insättama. Eftersom dessa insättare inte om-fattas av det svenska garantisystemet utan enbart av det andra landets garan-tisystem, skyddas inte uppgifterna av sekretess enligt 9 kap. 25 § sekre-tesslagen.
Mot bakgrund av ovan angivna svårigheter för Insättningsgarantinämn-den att få nödvändiga uppgifter från Finansinspektionen, utländska institutoch garantisystem bör sekretesslagen ändras. Det olämpliga i den nuvaran-de situationen är särskilt märkbart när samarbetet mellan nämnden ochFinansinspektionen studeras. Avgörande för om uppgifterna skall varaskyddade av sekretess bör inte vara om de finns hos inspektionen ellernämnden. Sakliga skäl för att i sekretesshänseende behandla samma uppgif-ter på olika sätt saknas här. Den nya sekretessregeln för Insättningsgaranti-nämndens verksamhet bör således utformas med motsvarande sekretessbe-stämmelse för Finansinspektionen som förebild (se 8 kap. 5 § sekretessla-gen); dock att märka att med uttrycket “den som myndighetens verksamhetavser” endast åsyftas vissa värdepappersföretag, banker och deras filialer.
Det sekretesskydd som föreslås för uppgifter som erhållits enligt avtalmed utländskt organ, avser i första hand sådana avtal som Insättningsgaran-tinämnden med bemyndigande av regeringen enligt 10 kap. 3 § regerings-formen kan träffa med organ som företräder garantisystem i utlandet. Sek-retessen bör endast gälla i den mån regeringen föreskriver det beträffandeett visst avtal.
Som Kammarrätten i Göteborg uppmärksammat gäller den nuvarande Prop. 1996/97:23sekretessbestämmelsen endast uppgifter om insättare, om det kan antas attdenne lider skada eller men om uppgiften röjs. I samband med bestämmel-sens införande fann regeringen vid en avvägning mellan den enskildesintresse av sekretesskydd och allmänhetens intresse av insyn att det inteförelåg någon anledning att föreskriva strängare sekretess i insättningsga-rantisammanhang. Det som då inte beaktades var att för motsvarande regelför Finansinspektionen uppställs inget skaderekvisit, dvs. absolut sekretessgäller för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för arman,som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den sommyndighetens verksamhet avser. Inte heller här föreligger sakliga skäl föratt i sekretesshänseende behandla uppgifter hos Insättningsgarantinämndenpå annat sätt. Det bör därutöver uppmärksammas att det i flertalet länderråder absolut sekretess beträffande uppgifter om personliga och ekonomis-ka förhållanden rörande institutens insättare. För att utländska institut skalllämna ut uppgifter om insättare krävs därför att nämnden i likhet med Fi-nansinspektionen tillämpar absolut sekretess för dessa uppgifter. Mot bak-grund av detta bör absolut sekretess gälla för uppgift om ekonomiska ellerpersonliga förhållanden för annan, som trätt i affärsförbindelse eller liknan-de förbindelse med den som omfattas av nämndens verksamhet.
För att även insättare hos ett utländskt institut med filial i Sverige somendast omfattas av ett annat lands garantisystem skall skyddas av sekretesshos Insättningsgarantinämnden, bör denna situation särregleras i den nyabestämmelsen. Uppgifterna omfattas nämligen inte av “myndighetensverksamhef ’ enligt lagen om insättningsgaranti, eftersom insättamas förbin-delse avser ett institut som inte ingår i det svenska garantisystemet. Uppgif-terna inkommer till nämnden på grund av avtal med ett annat lands garanti-system och inte på grund av nämndens relation till insättarens institut.
Vid bedömningen av om behovet av sekretess skall få företräde framföroffentlighetsprincipen måste en intresseawägning göras även avseendemeddelarfriheten. I nu aktuellt fall anser regeringen att sekretessintressenafår vika eftersom det är av vikt att det genom meddelarfriheten även fort-sättningsvis ges en möjlighet till insyn i Insättningsgarantinämndens verk-samhet. Meddelarfriheten beträffande den tystnadsplikt som följer av dennya bestämmelsen i 8 kap. 24 § sekretesslagen bör därför inte begränsas.
De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.
De förslagna ändringarna i sekretesslagen får inte några kostnadseffekterför det allmänna.
Bilaga 1
Efter remiss av utdrag ur Insättningsgarantinänmdens promemoria till rege-ringen har yttranden avgetts av Sveriges Riksbank, Svea hovrätt, Kammar-rätten i Göteborg, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Svenska Bankfö-reningen, Postgirot Bank AB, Finansförbundet, Svenska Fondhandlareföre-ningen, Finansbolagens Förening, Tjänstemännens centralorganisation(TCO) och Sveriges Advokatsamfund. Följande remissinstanser har avståttfrån att yttra sig: Sveriges Allmänna Hypoteksbank, Fristående SparbankersRiksförbund, Sveriges Bankkunders Riksförbund, Landsorganisationen iSverige (LO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) ochSvenska Arbetsgivareföreningen (SAF).
10 Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-08-21
Närvarande: justierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäk-ringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.
Enligt en lagrådsremiss den 15 augusti 1996 (Finansdepartementet) harregeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag omändring i sekretesslagen (1980:100).
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn AnnikaJonsson.
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
Bilaga 2
11 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1996-09-12
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg,Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, von Sydow,Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing
Föredragande: statsrådet Åsbrink
Regeringen beslutar propositionen 1996/97:23 Sekretess i Insättningsgaran-tinämndens verksamhet.
12 Prop. 1996/97:23
Författningsrubrik
Bestämmelser som Celexnummer för
inför, ändrar, upp- bakomliggande
häver eller upp- EG-regler
repar ett normgiv-ningsbemyndigande
Lag om ändring isekretesslagen(1980:100)
8 kap. 24 §
gotab 52048, Stockholm 1996