Statens köp av färjetrafik till och från Gotland
Prop.
1996/97:33
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 19 september 1996
Lena Hjelm-Wallén
Ines Uusmann
(Kommunikationsdepartementet)
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner avtal rörande fäijetrafiktill och från Gotland i enlighet med vad som anges nedan. Avtaletmellan staten och Gotlandstrafiken AB (u.b.) är möjligt att sägas uppefter fyra år med två års uppsägningstid. Om avtalet inte sägs upp efterfyra år löper avtalet med två års uppsägningstid. Avtalet innebär att tvåkonventionella färjor av fullgod kvalitet kommer att insättas i trafikenmed start den 1 januari 1998. Därutöver kommer ett nybyggt enskrovigthöghastighetsfärtyg av stål att införskaffas. De fostlandshamnar somföreslås trafikeras är Nynäshamn och Oskarshamn. Med de tre senasteårens genomsnittliga antal resenärer, 1 050 000 passagerare, blir statenskostnad för trafiken 174 miljoner kronor per år i 1996 års penning-värde. De konventionella passagerarfartygen skall uppfylla de nyainternationella stabilitetsreglema enligt den s.k. Stockholmsöverenskom-melsen. De skall vidare vara försedda med katalytisk avgasrening samtanvända lågsvavligt fartygsbränsle.
1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 33
1 Förslag till riksdagsbeslut...................... 3
2 Ärendet och dess beredning .................... 3
3 Köp av faijetrafik till och från Gotland.............. 4
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 september
1996 ................................... 8
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner avtal mellan staten och Gotlandstrafiken AB (u.b.) rörandefåijetrafik till och från Gotland.
Riksdagen beslutade den 15 december 1970 att linjesjöfart på Gotlandendast skall få bedrivas efter särskilt tillstånd av regeringen, s.k.koncession. Reglerna lades fest i lagen (1970:871) om linjesjöfert påGotland. Sedan lagen om linjesjöfert tillkom har staten ingått fyra avtalom faijetrafiken till och från Gotland. Varje avtal har i praktikeninneburit en ensamrätt för trafikutövaren att bedriva regelbundenperson- och godstrafik mellan festlandet och Gotland.
Den nuvarande koncessionen, som sträcker sig till den 31 december1997, innehas sedan den 1 januari 1988 av Nordström & Thulin AB(publ.).
Regeringen föreslog den 3 oktober 1995 vissa riktlinjer för den fort-satta faijetrafiken till och från Gotland. Riktlinjerna godkändes av riks-dagen den 14 december 1995 (prop. 1995/96:44, bet. 1995/96:TU7,rskr. 1995/96:99).
I propositionen anförs att staten även fortsättningsvis bör garantera entillfredsställande person- och godstrafikförsöijning mellan festlandet ochGotland. Den framtida faijetrafiken bör inte kosta mer för staten ändagens trafiksystem och bör kännetecknas av att den är passagerar-vänlig, näringslivsanpassad, säker och miljöanpassad. Utgångspunktenbör vara en av staten garanterad bastrafik på två festlandshamnar.
Den 1 januari 1998 ersätts lagen (1970:871) om linjesjöfert påGotland av lagen (1996:19) om begränsning av rätten att bedrivalinjesjöfert på Gotland.
Regeringen beslutade den 21 december 1995 att gällande avtal mellanstaten och Nordström & Thulin AB avseende ekonomiska mellanhavan-den som följer av koncessionstrafiken på Gotland skall sägas upp, vilketskedde samma dag.
Regeringen bemyndigade den 18 januari 1996 chefen för Kommunika-tionsdepartementet att tillkalla en särskild förhandlare för att upphandlastatens köp av fåijetrafik till och från Gotland. Enligt direktivet skallförhandlaren upprätta ett preliminärt avtal om statens köp av fåijetrafiktill och från Gotland. Avtalet skall underställas regering och riksdag förgodkännande. Uppdraget redovisades den 2 september 1996.
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner avtalet rörandefåijetrafik till och från Gotland mellan staten och GotlandstrafikenAB (u.b.).
Förhandlarens förslag: Förhandlaren överlämnade den 2 september1996 ett avtal till regeringen rörande fåijetrafik till och från Gotlandinom en kostnadsram av 175 miljoner kronor. Avtalet har för sin giltig-het gjorts beroende av riksdagens och regeringens godkännande. Upp-handlingen har skett enligt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling(LOU).
Den av förhandlaren valda trafikutövaren för statens köp av fåijetrafikär Gotlandstrafiken AB (u.b.) som kommer att vara ett av Rederi ABGotland och Silja Line AB gemensamt kontrollerat bolag.
Avtalet innebär att två konventionella fäijor av fullgod kvalitet kom-mer att insättas i trafiken med start den 1 januari 1998. Därutöverkommer ett nybyggt enskrovigt höghastighetsfertyg av stål att inför-skaffas. Detta fartyg avses att införskaffas och sättas i trafik våren 1998eller våren 1999 vilket i det senare fallet innebär att trafiken komplette-ras med annat tonnage, bl.a. en katamaran, under sommarsäsongen1998.
I propositionen Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m.(prop. 1995/96:44, bet. 1995/96:TU7, rskr. 1995/96:99) ansåg rege-ringen att utgångspunkten bör vara att den av staten garanterade bastra-fiken sker på två festland shamnar. Regeringen menade vidare att vidvalet av festlandshamnar bör utgångspunkten vara att noga övervägavilka hamnar som, inom de ekonomiska ramar som föreslagits, ger detur passagerar- och näringslivssynpunkt mest fördelaktiga trafiksystemet.Med anledning av riktlinjerna och mot bakgrund av anbudet från Got-landstrafiken AB (u.b.) har förhandlaren föreslagit att Nynäshamn(norra linjen) och Oskarshamn (södra linjen) är de festlandshamnar somskall trafikeras.
Detta betyder med ovanstående val av hamnar och tonnage enligt för-handlaren att samtliga tre fertyg kommer att trafikera Gotland underhögsäsong varvid höghastighetsfäijan gör flera turer mellan Nynäshamnoch Visby och därtill kompletterande turer mellan Visby och Oskars-hamn. Under vissa dagar i lågsäsong då det inte finns något egentligtbehov av godstransporter utförs trafiken av höghastighetsfertyget.Förhandlaren menar att den valda lösningen med ett höghastighetsfertygär det närmaste man kan komma statens önskemål om att separerapassagerar- och godstrafik för att därigenom uppnå en mer passagerar-vänlig trafik.
Förhandlarens kostnadsberäkningar visar att med de tre senaste årensgenomsnittliga antal resenärer, 1 050 000 passagerare, blir statenskostnad för trafiken 174 miljoner kronor i 1996 års penningvärde.Samtidigt visar förhandlaren genom känslighetsberäkningar att statens
kostnad kan komma att öka eller minska om antalet passagerare ändras Prop. 1996/97:33påtagligt jämfört med de tre senaste åren. Som exempel redovisar för-handlaren att statens kostnad ökar med 10 miljoner kronor om antaletpassagerare minskar med 50 000 allt annat lika. Skulle antalet passage-rare i stället öka med 50 000 minskas statens kostnad med ca 3 miljonerkronor allt annat lika.
Om trafiken utvecklas i en för staten kostnadsmässigt positiv riktningtillfaller omkring en tredjedel av kostnadsförbättringen rederiet.
Förhandlaren föreslår ett avtal utan bortre tidsgräns. Förhandlarenmenar att ett 10-årsavtal riskerar att hämma förnyelse under avtalsperio-den och föreslår att avtalet skall kunna sägas upp efter fyra år för upp-hörande efter totalt sex år, dvs. en uppsägningstid på två år. Med ensådan avtalskonstruktion ges möjlighet att löpande diskutera tonnage ochförnyelse inom avtalets ram. Den möjliggör samtidigt för staten att påett konstruktivt sätt löpande diskutera förnyelse av trafiken med andrakonkurrenter.
En mycket god sjösäkerhet skall känneteckna trafiken. För att uppnådetta skall de konventionella passagerarfartygen uppfylla de nya stabili-tetsregler som följer av den överenskommelse som slöts i Stockholm ifebruari i år, den s.k. Stockholmsöverenskommelsen.
I trafikupplägget förutsätts att särskilt avlysta turer sker för transport
av farligt gods.
Vidare skall tonnaget i enlighet med riktlinjerna för upphandlingenvara försett med katalytisk avgasrening samt använda lågsvavligtbränsle.
Förhandlaren föreslår slutligen att ett trafikantråd inrättas. Trafikant-rådet föreslås bestå av de intressenter som Länsstyrelsen i Gotlands länoch Gotlands kommun vid varje tillfälle inbjuder. Staten och rederietskall gemensamt informera trafikantrådet innan turlista och priser fast-ställs.
Skälen för regeringens förslag: I regeringens proposition Riktlinjerför upphandlingen av Gotlandstrafiken m.m. (prop. 1995/96:44, bet.1995/96:TU7, rskr. 1995/96:99) anförde regeringen att den framtidafaijetrafiken måste utformas med större hänsyn till persontrafikensönskemål och att en separering av person- och godstrafiken kunde varaen möjlig väg att uppnå en mer passagerarvänlig fåijetrafik. Regeringenanser att den av förhandlaren föreslagna trafiklösningen med framförallt en höghastighetsfäija medger en stor flexibilitet vid trafikupplägg-ningen. Med denna färja möjliggörs att trafiken kan utformas än mer ienlighet med persontrafikens önskemål. Regeringen välkomnar att ävenden södra linjen, dvs. trafiken på Oskarshamn, med det föreslagnatrafikupplägget får tillgång till höghastighetstransporter till och frånGotland.
Regeringens utgångspunkt är att kostnaderna för statens köp avfärjetrafik till och från Gotland måste hållas inom den angivna kostnads-ramen 175 miljoner kronor. Regeringen är samtidigt medveten om attantalet resande är en viktig faktor för statens kostnader för trafiken.Rederiet skall därför löpande underrätta regeringen om statistiken över 5
antalet resande och i god tid avisera stora avvikelser från budgeterat
antal resenärer och andra händelser av betydelse för statens kostnader Prop. 1996/97:33för trafiken. Tillfälliga fluktuationer i antalet resande kan hanteras inomsystemet, exempelvis genom ändring av trafikupplägg och priser.
Arbetet med att utveckla sjösäkerheten är utomordentligt viktigt.Regeringen anser därför att det är av största vikt att faijetrafiken tilloch från Gotland kännetecknas av högsta möjliga sjösäkerhet. Det ärdärför naturligt att den utveckling som skett den senaste tiden på in-ternationell nivå återspeglas i de krav och önskemål som staten nuställer på det tonnage som skall utföra den av staten garanterade bastra-fiken till och från Gotland.
Regeringen anser att sjöfarten generellt måste stärka sin profil som ettmiljövänligt transportslag. Sjöfarten har redan i dag positiva miljöegen-skaper vilka främst utgörs av en hög energieffektivitet i förhållande tillutfört transportarbete och blygsamma krav på ny infrastruktur. Rege-ringen anser att avtalets krav på att katalytisk avgasrening skall installe-ras i fartygen samt att lågsvavlig olja skall användas väl stämmer över-ens med de direktiv som regeringen utfärdat och välkomnar att Got-landstrafiken nu på allvar kommer att miljöanpassas.
Med de förändringar som sjöfarten i allmänhet och faijetrafiken isynnerhet står inför med införande av nya fartygstyper, t.ex. kata-maraner och höghastighetsfäijor, samt med beaktande av den expansivautveckling som sker i Östersjöområdet, kan ett alltför långt avtal in-nebära risk för att en dynamisk utveckling av resandet till och frånGotland hämmas. Därför tillstyrker regeringen att ett avtal tecknas somär möjligt att sägas upp efter fyra år med två års uppsägningstid. Omavtalet inte sägs upp efter fyra år löper avtalet vidare med två års upp-sägningstid.
Regeringen anser att det är viktigt att hålla en mycket god service vadbeträffar bokning, information till de resande samt komfort ombord påfartygen. Vidare är det viktigt att ge möjligheter för de resande attlämna synpunkter på den aktuella trafiken. I avtalet finns bestämmelseri dessa avseenden.
Sammanfattningsvis ställer sig regeringen bakom det avtal som ingåttsden 31 augusti 1996 mellan staten och Gotlandstrafiken AB (u.b.)rörande fäijetrafik till och från Gotland.
Regeringen anser att den av staten garanterade bastrafiken utgörstommen för en tillfredsställande trafikförsörjning med färja till och frånGotland. Regeringen erinrar om att denna bastrafik kan komma attkompletteras av annan trafik i enlighet med EG:s regler om cabotage,dvs. rådets förordning (EEG) nr 3577/92 av den 7 december 1992 omtillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötrans-portområdet inom medlemsstaterna (cabotage). Det är emellertid viktigtatt en konkurrerande trafik inte får sådana ekonomiska konsekvenser attstatens kostnad för Gotlandstrafiken ökar. I enlighet med det bemyndi-gande regeringen fått i lagen (1996:19) om begränsning av rätten attbedriva linjesjöfert på Gotland kommer regeringen därför att angesärskilda förpliktelser för de rederier som vill utöva fäijetrafik till ochfrån Gotland. Sådana förpliktelser får enligt cabotageförordningen avse
vilka hamnar som skall anlöpas, regelbundenhet, kontinuitet, turtäthet, Prop. 1996/97:33kapacitet att utföra tjänsten, fraktsatser och bemanning av fartyget.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 september 1996
Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden
Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Äsbrink, Blomberg,
Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh,
Johansson, Ähnberg, Östros, Messing
Föredragande: statsrådet Uusmann
Regeringen beslutar proposition 1996/97:33 Statens köp av fåijetrafiktill och från Gotland.
gotab 52073, Stockholm 1996