SJVFS 2005:74
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring
Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00
telefax: 036-19 05 46
ISSN 1102-0970
SJVFS 2005:74
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i
jordbruket vad avser växtnäring;
Utkom från trycket
den 28 november 2005
Omtryck
beslutade den 24 november 2005
Statens jordbruksverk föreskriver1, med stöd av 10 § förordningen (1998:915) om
miljöhänsyn i jordbruket, samt efter samråd med Naturvårdsverket, i fråga om
verkets föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser
växtnäring,
dels
att 1, 11, 13, 14, 16, 19, 24 och 26 §§ ska ha följande lydelse,
dels att mellanrubriken närmast före 16 § ska ha följande lydelse.
Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då
denna författning träder ikraft.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Definitioner 1
§
Områden som tillhör känsliga områden
2 §
Områden som anses vara slättbygder
3 §
Lagring av stallgödsel
4-7 §§
Begränsningar av den mängd gödsel som får tillföras
8-21 §§
Begränsning av den mängd stallgödsel eller andra organiska
gödselmedel som får tillföras
8-9 §§
Ytterligare bestämmelser för jordbruksföretag med djur
10-12 §§
Anteckningsskyldighet när man tar emot eller för bort stallgödsel
eller andra organiska gödselmedel
13-14 §§
Vad gäller för stallgödselavtal mellan två jordbruksföretag?
15 §
Ytterligare bestämmelser om var stallgödsel får spridas
16 §
Stallgödsel och andra organiska gödselmedel ska fördelas över
spridningsarealen
17 §
Vilken areal/mark får räknas in i spridningsarealen?
18-19 §§
Ytterligare bestämmelser för känsliga områden
20 §
Ytterligare bestämmelser om avloppsslam
21 §
Försiktighetsmått vid spridning av gödsel
Bestämmelser som gäller i hela landet
Ytterligare bestämmelser för känsliga områden
22-28 §§
22-23 §§
24-28 §§
Krav för att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen
Inledande bestämmelser
Godkända grödor och obearbetad åkermark
29-34 §§
29 §
30-31 §§
1
Jfr rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket, (EGT
L 375, 31.12.1991, s 1, Celex 31991L0676 ).
SJVFS 2005:74
Tidpunkt för sådd, avbruten tillväxt och bearbetning
32-34 §§
Andra bestämmelser om stallgödsel och andra organiska
gödselmedel
35 §
Undantag
36 §
Definitioner
1 § I dessa föreskrifter avses med följande begrepp:
Andra organiska gödselmedel:
Organiska ämnen av biologiskt ursprung, dock ej
stallgödsel, som kan användas som gödselmedel.
Betesmark:
Mark som inte är lämplig att plöja men som kan
användas till bete.
Bruka ned:
Att gödselmedel blandas in med jord i ett skikt av
minst tio cm.
Djurenhet:
Begreppet djurenhet har samma betydelse som i
förordningen (1998:899) om miljöfarlig
verksamhet och hälsoskydd.
Efterföljande vårsäsong:
Efterföljande vårsäsong börjar när förberedelser
kan starta inför vårbruket, dock tidigast den 1
januari.
Fasta gödselslag:
Stallgödsel och andra organiska gödselmedel som
är stapelbara till en höjd av minst 1 meter utan
stödvägg.
Flytgödsel:
Pumpbar stallgödsel med undantag av ren urin
eller urin med inblandning av annan vätska.
Fånggrödor:
Växtlighet som har sin huvudsakliga tillväxt
mellan två huvudgrödor och som odlas med syfte
att minska växtnäringsförluster efter
huvudgrödans skörd.
Kvävekällor:
Stallgödsel, andra organiska gödselmedel,
mineralgödsel, markleverans (nettomineraliser-
ing), deposition och kvävefixering.
Myllning:
Inblandning av gödsel i marken så att gödsel och
jord får god kontakt. Myllningen kan ske med
jordbearbetningsredskap, i vilket fall inblandning
av gödseln ska ske till ett djup om minst 5 cm,
eller med myllningsaggregat.
Nedbrukning:
Se bruka ned.
Obevuxen mark:
Skördad mark utan etablerad (sådd och
uppkommen) insådd, stubbearbetad mark, harvad
mark, plöjd mark samt mark som är sådd men där
grödan inte har kommit upp.
Operativ tillsynsmyndighet:
Myndighet som utövar tillsyn direkt gentemot den
som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd.
Fördelning av ansvar för den operativa tillsynen
framgår av förordningen (1998:900) om tillsyn
enligt miljöbalken.
Snötäckt mark:
Marken har ett snötäcke som är minst 5 cm tjockt
2
SJVFS 2005:74
i genomsnitt.
Stallgödsel:
Husdjurens träck eller urin med eventuell
inblandning av foderrester, strömedel eller annan
vätska såsom spillvatten, disk- och tvättvatten,
pressaft från ensilage eller eventuell nederbörd
uppsamlad på gödselplatta, rastgård och i
behållare.
Stallgödselavtal:
Ett avtal som ger en producent av stallgödsel rätt
att leverera stallgödsel till en mottagare där
gödseln sedan sprids.
Träda:
Åkermark där ingen gröda avsedd för skörd, bete
eller gröngödsling har etablerats senast den 15 juli.
Växande gröda:
En väl etablerad gröda sådd i normal tid och med
normal utsädesmängd. Vid höstspridning i
växande gröda ska grödan vara avsedd för
övervintring. Grödan anses som växande även om
tillväxten tillfälligt har upphört på grund av låg
temperatur.
Åkermark:
Mark som är lämplig att plöja och som kan
användas till växtodling eller bete. (2005:74)
Områden som tillhör känsliga områden
2 § I 5 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket anges känsliga
områden enligt rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av
nitrater från jordbruket2.
I bilaga 1 till dessa föreskrifter har sammanställts vilka delar av Sverige som tillhör
känsliga områden.
I bilaga 2 till dessa föreskrifter anges närmare vilka kustområden som tillhör
känsliga områden enligt 5 § 1 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket.
I bilaga 3 till dessa föreskrifter anges närmare vilka delar av Uppsala,
Södermanlands, Östergötlands, Västra Götalands, Örebro och Västmanlands län som
tillhör känsliga områden enligt 5 § 2 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket.
Områden som anses vara slättbygder
3
§
I förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns särskilda
bestämmelser för bl.a. vissa slättbygder.
I bilaga 4 till dessa föreskrifter anges vilka områden som ska anses som slättbygder
inom Värmlands, Örebro och Västmanlands län enligt 8 § förordningen (1998:915)
om miljöhänsyn i jordbruket.
Lagring av stallgödsel
4 § I 6 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns krav på minsta
lagringskapacitet för stallgödsel. Från dessa krav undantas jordbruksföretag med
högst två djurenheter i genomsnitt på årsbasis.
2 EGT L 375, 31.12.1991, s 1 (Celex 31991L0676).
3
SJVFS 2005:74
5 § I 7 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns krav på
utformning av lagringsutrymmen för stallgödsel, bestämmelser för påfyllning av
flytgödsel- och urinbehållare samt bestämmelser om täckning av flytgödsel- och
urinbehållare.
6 § Gödsellagring inne i stallbyggnad, exempelvis i ströbädd, får inräknas i utrymme
för lagring av stallgödseln.
7 § I utrymme för lagring av stallgödsel får mellanlagring direkt på mark utomhus
inte inräknas.
Begränsningar av den mängd gödsel som får tillföras
Begränsning av den mängd stallgödsel eller andra organiska gödselmedel som får
tillföras
8 § Stallgödsel eller andra organiska gödselmedel får under en femårsperiod inte
tillföras i större mängd än vad som motsvarar 22 kg totalfosfor per hektar
spridningsareal och år, räknat som ett genomsnitt för företagets hela spridningsareal
per år under perioden. Femårsperioden utgörs av en löpande sammanhängande
period om fem kalenderår.
9 § Om stallgödsel förs bort från ett jordbruksföretag för spridning på ett annat
jordbruksföretag, för att villkoren i 8 § ska kunna uppfyllas, ska ett stallgödselavtal
enligt 15 § finnas.
Ytterligare bestämmelser för jordbruksföretag med djur
10 § Jordbruksföretag med högst tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis omfattas
inte av 8 och 9 §§ vad gäller gödsel från de egna djuren.
Tillförsel av annan stallgödsel eller av andra organiska gödselmedel utöver den
gödsel som kommer från egna djur får dock inte ske i större mängd än vad som anges
i 8 §. Den spridningsareal som motsvarar de egna djuren ska först räknas bort.
Beräkning av spridningsarealen för de egna djuren ska utgå från en tillförsel som
högst får motsvara 22 kg totalfosfor per hektar och år. Fram till 1 januari 2013 får
dock beräkningen av spridningsarealen för de egna djuren ske utifrån bilaga 5, för de
djurslag som finns med i bilagan.
11 § Jordbruksföretag med i genomsnitt fler än tio djurenheter på årsbasis får fram
till den 1 januari 2013 använda sig av följande bestämmelser:
1. När det gäller djurslag som finns med i bilaga 5 får företaget på årsbasis hålla
det antal djur per hektar spridningsareal som framgår av bilagan, även om det
innebär att 8 § inte kan följas.
2. Om gödsel från djurslag som finns med i bilaga 5 förs bort från företaget får
djurantalet ökas i motsvarande grad. För att antalet djur ska få ökas då
stallgödsel förs bort ska anteckningar enligt 14 § föras. Förs stallgödsel bort för
spridning på ett annat jordbruksföretag ska dessutom ett stallgödselavtal som
uppfyller kraven i 15 § finnas.
3. Tillförsel av annan stallgödsel eller av andra organiska gödselmedel på
företagets spridningsareal, utöver den gödsel som kommer från egna djur som
4
SJVFS 2005:74
finns med i bilaga 5, får dock inte ske i större mängd än vad som anges i 8 §.
Den spridningsareal som krävs för de egna djuren enligt bilaga 5 ska först
räknas bort. (2005:74)
12 § De särskilda bestämmelserna i 11 § gäller dock inte för jordbruksföretag med
fler än tio djurenheter som efter den 1 januari 2006 får ett tillstånd enligt 5 §
förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd eller gör en
anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 21 § i samma förordning om den
förändring som ligger till grund för tillståndet eller anmälan medför att antalet
djurenheter utökas i jordbruksföretaget. Dessa jordbruk ska följa bestämmelserna i
8 §.
Anteckningsskyldighet när man tar emot eller för bort stallgödsel eller andra
organiska gödselmedel
13 § Jordbruksföretag som tar emot stallgödsel eller andra organiska gödselmedel
ska anteckna gödselslag, vilken mängd som tas emot, vilken mängd totalfosfor
gödseln motsvarar, datum för mottagandet samt från vem gödseln kommer. För
stallgödsel kan uppgifter om vilka djurslag och vilket antal djur gödseln kommer
ifrån ersätta uppgiften om mängden totalfosfor. Anteckningarna ska sparas och
finnas tillgängliga under minst sex år. (2005:74)
14 § Jordbruksföretag som för att uppfylla kraven i 8 eller 11 §§ för bort stallgödsel
ska anteckna stallgödselmängden som levereras, vilket djurslag och vilket antal djur
gödseln kommer ifrån alternativt hur stor mängd totalfosfor gödseln innehåller,
datum för leverans samt till vem gödseln levereras. Anteckningarna ska sparas och
finnas tillgängliga under minst sex år.
Jordbruksföretag med högst tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis omfattas inte
av bestämmelserna i första stycket. (2005:74)
Vad gäller för stallgödselavtal mellan två jordbruksföretag?
15 § Vid upprättande av stallgödselavtal mellan två jordbruksföretag gäller följande:
1. Avtalet ska vara skriftligt och gälla i minst ett år.
2. Av avtalet ska framgå hur mycket gödsel som producenten av stallgödsel har
rätt att leverera till mottagaren under avtalets giltighetstid. I avtalet ska anges
vilka djurslag och vilket antal djur som gödsel får levereras ifrån alternativt hur
stor mängd totalfosfor gödseln motsvarar.
I fråga om avtal om spridning av gödsel som har ingåtts före den 1 januari 2006
behöver dock inte avtalet ange från vilka djurslag gödsel ska levereras. Detta gäller
under avtalets giltighetstid, dock längst till den 31 december 2010.
Ytterligare bestämmelser om var stallgödsel får spridas
163 § Ytterligare bestämmelser om spridning av stallgödsel finns i Statens
jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärden
i jordbruket. (2005:74)
3 Ändringen innebär att det första stycket i paragrafen har tagits bort.
5
SJVFS 2005:74
Stallgödsel och andra organiska gödselmedel ska fördelas över spridningsarealen
17 § Om ett jordbruksföretag tillför stallgödsel eller andra organiska gödselmedel
ska gödseln under en femårsperiod ha tillförts på hela spridningsarealen. Har
företaget tillgång till en större spridningsareal än vad som krävs för att uppfylla
bestämmelserna i 8 § behöver stallgödsel eller andra organiska gödselmedel endast
tillföras på den minsta areal som krävs för att 8 § ska kunna uppfyllas.
Femårsperioden utgörs av en löpande sammanhängande period om fem kalenderår.
Djurhållande företag med högst tio djurenheter är undantagna från kraven att
tillföra gödseln på hela spridningsarealen när det gäller gödseln från de egna djuren.
På företag med fler än tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis och som omfattas
av bestämmelserna i 11 §, ska under en femårsperiod gödsel från de egna djuren
istället tillföras på minst den spridningsareal som behövs för djuren enligt bilaga 5.
Femårsperioden utgörs av en löpande sammanhängande period om fem kalenderår.
Vilken areal/mark får räknas in i spridningsarealen?
18 § I spridningsarealen får följande mark räknas in:
1. Åkermark inom jordbruksföretaget som är tillgänglig för spridning av
stallgödsel eller andra organiska gödselmedel.
2. Betesmark om betesdjur finns på företaget. Endast den del av betesmarken som
motsvarar betets andel av djurens foderstat får räknas in i spridningsarealen.
Beräkningen ska ske på årsbasis.
19 § Areal som ligger i träda får inte räknas in i spridningsarealen.
I spridningsarealen får inte heller räknas in åkermark där förbud mot spridning
råder eller mark där spridning är olämplig, t.ex. på grund av närhet till ytvatten eller
vattentäkt. (2005:74)
Ytterligare bestämmelser för känsliga områden
20 § Inom känsliga områden ska tillförseln av kväve via gödselmedel begränsas så
att den inte överstiger den mängd som för avsedd gröda kan anses vara nödvändig för
att utnyttja växtplatsens produktionsförmåga. Tillförseln ska dessutom avpassas
utifrån växtplatsens miljömässiga förutsättningar och de ekonomiska
förutsättningarna för kvävegödsling till den enskilda grödan.
Följande ska särskilt beaktas vid beräkning av kvävetillförseln via gödselmedel till
en enskild gröda:
1. Grödans beräknade kvävebehov och kvävetillförseln från samtliga kvävekällor.
2. Växtplatsens beskaffenhet det gäller mark, jordart och lutning.
3. Växtplatsens förhållanden vad gäller klimat, nederbörd och bevattning.
4. Markanvändning och jordbruksmetoder, inklusive växtföljd, på växtplatsen.
Ytterligare bestämmelser om avloppsslam
21 § Ytterligare bestämmelser om spridning av avloppsslam finns i
Naturvårdsverkets kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för miljön,
särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket.
6
SJVFS 2005:74
Försiktighetsmått vid spridning av gödsel
Bestämmelser som gäller i hela landet
22 § Stallgödsel och andra organiska gödselmedel som sprids under perioden den
1 december – den 28 februari ska brukas ned samma dag.
23 § Mineralgödsel baserad på urea ska vid spridning på obevuxen mark myllas eller
brukas ned inom fyra timmar från spridningen.
Ytterligare bestämmelser för känsliga områden
24 § Inom känsliga områden får inte
1. gödselmedel spridas på vattenmättad eller översvämmad mark,
2. gödselmedel spridas på snötäckt mark,
3. gödselmedel spridas på frusen mark. Spridning på frusen mark får dock ske om
det inte strider mot någon annan bestämmelse i dessa föreskrifter och om
någon av följande förutsättningar är uppfyllda:
a. Marken är tinad från ytan till ett sådant djup att man kan utföra en
myllning. Stallgödsel eller andra organiska gödselmedel som sprids i
annat än vall ska myllas eller brukas ned åtminstone samma dag
b. Marken är tinad från ytan till ett djup om minst 15 cm. Under sådana
förhållanden ska inte ytlig nattjäle räknas som frusen mark.
c. Marken är bevuxen med vall. Spridning på vall på frusen mark får ske
under våren, efter den 28 februari. (2005:74)
25 § Inom känsliga områden får inte heller
1. mineralgödselkväve spridas under tiden den 1 november – den 15 februari,
2. stallgödsel eller andra organiska gödselmedel spridas under tiden den 1
januari - den 15 februari.
26 § Inom Blekinge, Skåne, Hallands, Gotlands län samt på Öland och inom de
kustområden som anges i bilaga 2 får stallgödsel och andra organiska gödselmedel
under tiden den 1 augusti – den 30 november bara spridas i växande gröda,
undantaget fånggröda, eller före höstsådd.
Fasta gödselslag, med undantag av fjäderfägödsel, får dock spridas på obevuxen
mark, utan krav på efterföljande höstsådd, under tiden
1. den 20 oktober – den 30 november i Blekinge, Skåne och Hallands län om
nedbrukning sker inom fyra timmar, och
2. den 10 oktober – den 30 november i Gotlands län samt på Öland och inom
kustområdena i bilaga 2 om nedbrukning sker samma dag. (2005:74)
27 § I Blekinge, Skåne och Hallands län ska stallgödsel som sprids på obevuxen
mark under perioden den 1 mars – 19 oktober myllas eller brukas ned inom fyra
timmar från spridningen. Stallgödsel som sprids på obevuxen mark i Blekinge, Skåne
och Hallands län under perioden den 20 oktober – 31 december och den 16 – 28
februari ska brukas ned inom fyra timmar.
7
SJVFS 2005:74
28 § I Blekinge, Skåne och Hallands län ska spridning av flytgödsel i växande gröda
ske med någon av följande metoder:
1. bandspridningsteknik eller annan liknande teknik som innebär att gödseln
direkt placeras på marken under växttäcket,
2. myllningsaggregat eller annan liknande teknik som innebär att gödseln placeras
direkt i marken,
3. teknik som innebär att 1 del gödsel späds ut med minst ½ del vatten före
spridningen, eller
4. teknik som innebär att spridningen följs av bevattning med minst 10 millimeter
vatten. Bevattning ska påbörjas senast inom fyra timmar och vara avslutad
inom tolv timmar efter det att spridningen inleddes. Om det regnar får
regnmängden räknas från kravet på minst 10 millimeter vatten.
Krav för att åkermark ska anses som höst- eller vinterbevuxen
Inledande bestämmelser
29
§
I 11
§ förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns
bestämmelser om att en viss andel av åkermarken i vissa områden ska vara höst–
eller vinterbevuxen.
Godkända grödor och obearbetad åkermark
30 § Godkända grödor för att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen är
1.
vall,
2.
höstoljeväxter,
3.
höstsäd,
4. sockerbetor, fodersocker– och foderbetor, morötter, rödbetor och andra
liknande rotväxter,
5. fleråriga frukt– och bärodlingar,
6.
energiskog,
och
7. fånggrödor.
Grödorna ska vara sådda med en för arten och syftet med odlingen normal
utsädesmängd.
31 § Även åkermark som är obearbetad efter spannmåls– och oljeväxtodling får
räknas som höst– eller vinterbevuxen, men bara om marken är obearbetad från
axgång i spannmålsodling respektive från blomning i oljeväxtodling.
Tidpunkt för sådd, avbruten tillväxt och bearbetning
32 § För att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen ska huvudgrödor och
sådana fånggrödor för vilka tillväxten kommer att avbrytas under efterföljande
vårsäsong sås
1. senast den 5 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar,
Gotlands och Västra Götalands län, och
2. senast den 15 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.
8
SJVFS 2005:74
33 § För att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen får tillväxten av vall,
fleråriga frukt– och bärodlingar, energiskog samt fånggrödor sådda före den
1 augusti avbrytas
1. tidigast den 10 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar,
Gotlands och Västra Götalands län, och
2. tidigast den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.
Obearbetad åkermark efter spannmåls– och oljeväxtodling får bearbetas eller
bekämpas kemiskt tidigast vid de tidpunkter som anges i första stycket.
34 § För att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen får
1. tillväxten av fånggrödor sådda den 1 augusti eller senare avbrytas tidigast
under efterföljande vårsäsong, och
2. tillväxten av vallar och fånggrödor som innehåller mer än en fjärdedel
baljväxter med avseende på ytandelen av växttäcket avbrytas först under
efterföljande vårsäsong.
Andra bestämmelser om stallgödsel och andra organiska gödselmedel
35 § Bestämmelser som berör stallgödsel och andra organiska gödselmedel i syfte
att förhindra smittspridning finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter
som inte är avsedda att användas som livsmedel4 och i Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 1998:34) om hantering av djurkadaver och andra animaliska
biprodukter.
Undantag
36 § Om det finns särskilda skäl kan den operativa tillsynsmyndigheten medge
undantag från bestämmelserna i 8-15, 17, 20, 22-23 §§, 24 § punkterna 2-3 samt 25-
28 §§. I förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns bestämmelser
om möjlighet för länsstyrelsen att ge undantag från Jordbruksverkets föreskrifter.
-------------------------
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
1. Denna författning träder i kraft den 1 januari 2006, då verkets föreskrifter
(SJVFS 1999:79) om miljöhänsyn i jordbruket upphör att gälla.
2. Författningen ska dock inte tillämpas vad gäller 8, 10, 11 och 17 §§ på
spridningsareal som jordbruk enligt skriftligt avtal i 2 § andra stycket i den
gamla författningen har förbundit sig att upplåta till spridning av stallgödsel
från ett annat jordbruk. Avtalet måste vara ingått före den 1 januari 2006. För
denna spridningsareal ska 8, 10, 11 och 17 §§ i den nya författningen börja
tillämpas när avtalet upphör att gälla, dock senast den 1 januari 2011.
3. I den femårsperiod som anges i 8 och 17 §§ ska inte tid räknas in som föregick
ikraftträdandet av denna författning.
-------------------------
4 EGT L 273, 10.10.2002, s. 1, Celex 32003R1774
9
SJVFS 2005:74
1. Denna författning träder i kraft den 1 januari 2006.
2. Övergångsbestämmelserna till verkets föreskrifter (SJVFS 2004:62) om
miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring ska tillämpas även på denna
författning.
MATS PERSSON
Ulrika Rinman
(Växtnäringsenheten)
10
SJVFS 2005:74
Bilaga 1
Känsliga områden
Av 5 § förordningen ( 1998:915 ) om miljöhänsyn i jordbruket framgår att
Stockholms, Blekinge, Skåne, Hallands och Gotlands län samt Öland ingår i
känsliga områden. Därutöver ingår följande områden i känsliga områden:
Län Kommun
Församling
Uppsala
Håbo
Alla
Uppsala
Uppsala
domkyrkoförsamling
Helga
Trefaldighet
Gamla
Uppsala
Vaksala
Danmark
Funbo
Hagby
Ramsta
Balingsta
Västeråker
Dalby
Uppsala–Näs
Läby
Vänge
Åland
Skogs–Tibble
Järlåsa
Jumkil
Börje
Åkerby
Bälinge
Skuttunge
Ärentuna
Björklinge
Gottsunda
Knivsta
Alla
Enköping
Alla
Södermanland Vingåker
Alla
Nyköping
Lunda
Tuna
Tunaberg
Bergshammar
Nyköpings S:t Nicolai
Nyköpings Alla Helgona
församling med Svärta
Tystbergabygden
Trosa
Alla
Oxelösund
Alla
Katrineholm
Julita
11
SJVFS 2005:74
Eskilstuna
Alla
Strängnäs
Alla
Östergötland Ödeshög
Svanhals
Västra
Tollstad
Heda
Rök
Norrköping
Norrköpings S:t Olai
Norrköpings
Hedvig
Norrköpings
Matteus
Norrköpings Östra Eneby
Norrköpings
Borg
Norrköpings S:t Johannes
Styrstad
Tingstad
Kullerstad
Skärkind
Kimstad
Kvillinge
Krokek
Kvarsebo
Östra
Stenby
Konungsund
Dagsberg
Furingstad
Tåby
Kuddby
Å
Östra
Ny
Östra
Husby
Häradshammar
Jonsberg
Rönö
Vrinnevi
Svärtinge
Söderköping
Alla
Motala
Motala
Kristberga
Brunneby
Klockrike
Älvestad
Fornåsa
Lönsås
Ekebyborna
Ask
Varv och Styra
Västra
Stenby
Fivelstad
Vadstena
Alla
Mjölby
Högby
12
SJVFS 2005:74
Skänninge
Bjälbo
Allhelgona
Järstad
Normlösa
Vallerstad
Skeppsås
Appuna
Hogstad
Väderstad
Kumla
Viby
Veta
Herrberga
Valdemarsvik
Alla
Linköping
Linköpings
domkyrkoförsamling
Linköpings
S:t
Lars
Landeryd
Slaka
Kärna
Kaga
Ledberg
Sjögestad
Västerlösa
Björkeberg
Rappestad
Vikingstad
Vreta
Kloster
Flistad
Ljung
Östra
Harg
Rystad
Törnevalla
Östra
Skrukeby
Lillkyrka
Gistad
Örtomta
Askeby
Bankekind
Vårdsberg
Linköpings
Berga
Linköpings
Johannelund
Linköpings
Skäggetorp
Linköpings
Ryd
Kalmar Torsås Torsås
Söderåkra
Kalmar
Alla
Nybro
S:t
Sigfrid
13
SJVFS 2005:74
Mönsterås
Alla
Oskarshamn
Oskarshamn
Döderhult
Misterhult
Västervik
Hjorted
Västrum
Gladhammar
Hallingeberg
Törnsfall
Gamleby
Odensvi
Lofta
Loftahammar
Överum
Ukna
Västra
Ed
Västervik
Västra Götaland
Härryda
Landvetter
Råda
Partille
Alla
Öckerö
Öckerö
Stenungsund
Alla
Tjörn
Alla
Orust
Alla
Sotenäs
Alla
Munkedal
Alla
Tanum
Tanum
Lur
Kville
Fjällbacka
Bottna
Svenneby
Färgelanda
Alla
Ale
Alla
Grästorp
Alla
Essunga
Alla
Mellerud
Alla
Lilla
Edet
Alla
Vara
Alla
Götene
Alla
Töreboda
Töreboda
Fredsberg
Bäck
Fägre
Göteborg
Alla
Mölndal
Alla
Kungälv
Alla
Lysekil
Alla
Uddevalla
Alla
14
SJVFS 2005:74
Strömstad
Alla
Vänersborg
Alla
Trollhättan
Alla
Mariestad
Alla
Lidköping
Alla
Skara
Alla
Skövde
Alla
Tidaholm
Valstad
Dimbo-Ottravad
Varv
Acklinga
Hömb
Kungslena
Fröjered
Tidaholm
Baltak
Falköping
Falköping
Friggeåker
Hällerstad-Trävattna
Floby
Sörby
Gökhem
Ullene
Vilske-Kleva
Marka
Göteve
Luttra
Karleby
Åsle
Tiarp
Mularp
Slöta
Skörstorp
Högstena
Dala
Borgunda
Stenstorp
Brunnhem
Segerstad
Södra
Kyrketorp
Valtorp
Håkantorp
Torbjörntorp
Gudhem
Östra
Tunhem
Ugglum
Bjurum
Boddetorp
Örebro Lekeberg
Hidinge
15
SJVFS 2005:74
Knista
Kräcklinge
Hackvad
Edsberg
Hallsberg
Hallsberg
Viby
Sköllersta
Örebro
Alla
Kumla
Alla
Västmanland Kungsör
Alla
Hallstahammar
Alla
Västerås
Alla
Köping
Köping
Himmeta–Bro
Kolsva
Odensvi
Munktorp
Arboga
Alla
16
SJVFS 2005:74
Bilaga 2
Kustområden som hör till känsliga områden enligt 5 § 1 förordningen om
miljöhänsyn i jordbruket
Län Kommun
Församling
Stockholm Vallentuna
Vada
Össeby–Garn
Angarn
Österåker
Alla
Värmdö
Alla
Huddinge
Alla
Botkyrka
Grödinge
Tumba
Haninge
Alla
Tyresö
Alla
Täby
Alla
Danderyd
Alla
Stockholms
stad
Alla
Södertälje
Södertälje–Tveta
Östertälje
Överjärna
Ytterjärna
Hölö
Mörkö
Västertälje
Nacka
Alla
Sundbyberg
Alla
Solna
Alla
Lidingö
Alla
Vaxholm
Alla
Norrtälje
Norrtälje–Malsta
Björkö–Arholma
Väddö
Singö
Häverö
Edebo
Ununge
Skederid
Husby–Sjuhundra
Lohärad
Estuna
Söderby–Karl
Roslags–Bro
Vätö
Rådmansö
Frötuna
Blidö
17
SJVFS 2005:74
Länna
Riala
Nynäshamn
Alla
Södermanland Nyköping
Lunda
Tuna
Tunaberg
Bergshammar
Nyköpings
S:t
Nicolai
Nyköpings
Alla
Helgona
församling med
Svärta
Tystbergabygden
Trosa
Alla
Oxelösund
Alla
Östergötland Norrköping Kvarsebo
Krokek
Kvillinge
Norrköpings
Östra
Eneby
Norrköpings
Hedvig
Styrstad
Dagsberg
Östra
Stenby
Konungsund
Furingstad
Tåby
Kuddby
Östra
Husby
Häradshammar
Jonsberg
Rönö
Östra
Ny
Å
Svärtinge
Söderköping
Skönberga
S:t
Anna
Valdemarsvik
Alla
Kalmar Torsås Torsås
Söderåkra
Kalmar
Alla
Nybro
S:t
Sigfrid
Mönsterås
Alla
Oskarshamn
Oskarshamn
Döderhult
Misterhult
Västervik
Hjorted
18
SJVFS 2005:74
Västrum
Gladhammar
Hallingeberg
Törnsfall
Gamleby
Odensvi
Lofta
Loftahammar
Överum
Ukna
Västra
Ed
Västervik
Västra Götaland
Härryda
Landvetter
Råda
Partille
Alla
Öckerö
Öckerö
Stenungsund
Alla
Tjörn
Alla
Orust
Alla
Sotenäs
Alla
Munkedal
Alla
Tanum
Tanum
Lur
Kville
Fjällbacka
Bottna
Svenneby
Göteborg
Alla
Mölndal
Alla
Kungälv
Alla
Lysekil
Alla
Uddevalla
Alla
Strömstad
Alla
19
SJVFS 2005:74
Bilaga 3
Känsliga områden enligt 5 § 2 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket
Vilka delar av Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Västra Götalands,
Örebro och Västmanlands län som tillhör känsliga områden enligt 5 § 2
förordningen om miljöhänsyn i jordbruket.
Län Kommun
Församling
Uppsala Håbo Alla
Uppsala
Uppsala
domkyrkoförsamling
Helga
Trefaldighet
Gamla
Uppsala
Vaksala
Danmark
Funbo
Hagby
Ramsta
Balingsta
Västeråker
Dalby
Uppsala–Näs
Läby
Vänge
Åland
Skogs–Tibble
Järlåsa
Jumkil
Börje
Åkerby
Bälinge
Skuttunge
Ärentuna
Björklinge
Gottsunda
Knivsta
Alla
Enköping
Alla
Södermanland Vingåker
Alla
Katrineholm
Julita
Eskilstuna
Alla
Strängnäs
Alla
Östergötland Ödeshög
Svanhals
Västra
Tollstad
Heda
Rök
Motala
Motala
Kristberga
20
SJVFS 2005:74
Brunneby
Klockrike
Älvestad
Fornåsa
Lönsås
Ekebyborna
Ask
Varv och Styra
Västra
Stenby
Fivelstad
Vadstena
Alla
Mjölby
Högby
Skänninge
Bjälbo
Allhelgona
Järstad
Normlösa
Vallerstad
Skeppsås
Appuna
Hogstad
Väderstad
Kumla
Viby
Veta
Herrberga
Linköping
Linköpings
domkyrkoförsamling
Linköpings
S:t
Lars
Landeryd
Slaka
Kärna
Kaga
Ledberg
Sjögestad
Västerlösa
Björkeberg
Rappestad
Vikingstad
Vreta
Kloster
Flistad
Ljung
Östra
Harg
Rystad
Törnevalla
Östra
Skrukeby
Lillkyrka
Gistad
Örtomta
21
SJVFS 2005:74
Askeby
Bankekind
Vårdsberg
Linköpings
Berga
Linköpings
Johannelund
Linköpings
Skäggetorp
Linköpings
Ryd
Norrköping
Norrköpings S:t Olai
Norrköpings
Matteus
Norrköpings
Borg
Norrköpings
S:t
Johannes
Tingstad
Kullerstad
Skärkind
Kimstad
Vrinnevi
Söderköping
S:t
Laurentii
Drothem
Västra
Husby
Gårdeby
Östra
Ryd
Västra Götaland
Färgelanda
Alla
Ale
Alla
Grästorp
Alla
Essunga
Alla
Mellerud
Alla
Lilla
Edet
Alla
Vara
Alla
Götene
Alla
Töreboda
Töreboda
Fredsberg
Bäck
Fägre
Vänersborg
Alla
Trollhättan
Alla
Mariestad
Alla
Lidköping
Alla
Skara
Alla
Skövde
Alla
Tidaholm
Valstad
Dimbo-Ottravad
Varv
Acklinga
Hömb
Kungslena
Fröjered
22
SJVFS 2005:74
Tidaholm
Baltak
Falköping
Falköping
Friggeåker
Hällerstad-Trävattna
Floby
Sörby
Gökhem
Ullene
Vilske-Kleva
Marka
Göteve
Luttra
Karleby
Åsle
Tiarp
Mularp
Slöta
Skörstorp
Högstena
Dala
Borgunda
Stenstorp
Brunnhem
Segerstad
Södra
Kyrketorp
Valtorp
Håkantorp
Torbjörntorp
Gudhem
Östra
Tunhem
Ugglum
Bjurum
Boddetorp
Örebro Lekeberg
Hidinge
Knista
Kräcklinge
Hackvad
Edsberg
Hallsberg
Hallsberg
Viby
Sköllersta
Örebro
Alla
Kumla
Alla
Västmanland Kungsör
Alla
Hallstahammar
Alla
Västerås
Alla
Köping
Köping
Himmeta–Bro
23
SJVFS 2005:74
Kolsva
Odensvi
Munktorp
Arboga
Alla
24
SJVFS 2005:74
Bilaga 4
Områden som är att anse som slättbygder i Värmlands, Örebro och
Västmanlands län enligt 8 § förordningen ( 1998:915 ) om miljöhänsyn i
jordbruket
Län Kommun
Församling
Värmland Forshaga Forshaga
Nedre
Ullerud
Grums
Borgvik
Ed
Grums
Hammarö
Hammarö
Karlstad
Alster
Grava
Karlstads
domkyrko-
församling
Nor
Norrstrand
Nyed
Segerstad
Väse
Västerstrand
Östra
Fågelvik
Kil
Frykerud
Stora
Kil
Kristinehamn
Alla
Säffle
Botilsäter
Bro
Eskilsäter
Gillberga
Kila
Millesvik
Ny–Huggenäs
Säffle
Tveta
Ölserud
Örebro Hallsberg
Hallsberg
Sköllersta
Viby
Kumla
Alla
Lekeberg
Edsberg
Hackvad
Hidinge
Knista
Kräcklinge
Lindesberg
Fellingsbro
Näsby
25
SJVFS 2005:74
Örebro
Adolfsberg
Almby
Asker
Axberg
Glanshammar
Gällersta
Längbro
Mikael
Mosjö
Örebro
Nikolai
Norrbyås
Örebro Olaus Petri
Stora
Mellösa
Tysslinge
Täby
Västmanland Arboga
Alla
Hallstahammar
Alla
Heby
Alla
Kungsör
Alla
Köping
Himmeta–Bro
Kolsva
Köping
Munktorp
Odensvi
Sala
Alla
Västerås
Alla
26
SJVFS 2005:74
Bilaga 5
Högsta antalet djur som får hållas per hektar tillgänglig spridningsareal för
olika djurslag
Djurslag
Djur/hektar
Kor för mjölkproduktion (även sinkor och utslagskor)
1,6
Kor huvudsakligen för uppfödning av kalvar (amkor och dikor)
2,3
Kvigor, tjurar och stutar 1 år och däröver
4,6
Kalvar under 1 år
5,8
Får och getter
15
Suggor i produktion
2,2
Slaktsvin
10,5
Värphöns
100
Värphöns i bur (tillsats av fytas i fodret)
165
Värphöns i frigående (tillsats av fytas i fodret)
150
Unghöns
250
Unghöns (tillsats av fytas i fodret)
365
Slaktkycklingar
470
Kalkoner, ankor och gäss
140
Hästar
3
Minkar, avelshonor
50
27