SNFS 1994:2

Statens naturvårdsverks

f örf attningssamling

Miljöskydd

ISSN 0347-5301

Kungörelse

med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken,

när avloppsslam används i jordbruket;

beslutad den 30 maj 1994.

Med stöd av 2 a och 17 åå miljöskyddsförordningen (1989: 364) och 30 &

förordningen (1985:835) om kemiska produkter föreskriver Statens na—

turvårdsverk följande.1

Tillämpningsområde

1 5 Syftet med dessa föreskrifter är att reglera användningen av av-

loppsslam inom jordbruket på ett sådant sätt att skadliga effekter på mark,

vegetation, djur och människor hindras, samtidigt som en riktig använd-

ning av avloppsslam uppmuntras.

2 & Bestämmelser om saluhållande och överlåtelse av avloppsslam för

jordbruksändamål finns i förordningen (1985z840) om vissa hälso- och

miljöfarliga produkter m.m.

3 5 Dessa föreskrifter skall inte tillämpas i den mån annat är föreskrivet

i beslut som meddelats med stöd av epizootilagen (1980: 369) eller lagen

(1983: 738) om bekämpande av salmonella hos djur.

Definitioner

4 5 I dessa föreskrifter används följande beteckningar med angiven bety-

delse.

Beleckning Betydelse

1. Avloppsslam Slam från avloppsreningsverk, fler-

kammarbrunnar eller liknande an-

ordningar som behandlar avlopps—

vatten från hushåll eller tätorter, el—

ler från andra reningsverk som be-

handlar avloppsvatten med liknan-

de sammansättning.

* Jfr EES—avtalet bilaga XX avsnitt V och rådets direktiv 86/278/EEG (EGT nr L

181, 4.7.1986, s. 6).

SNFS 1994: 2

MS:_72

Utkom från trycket

den 18juli 1994

SNFS 1994: 2

NV: 58

2. Användning av avloppsslam

3. Behandlat avloppsslam

4. Jordbruk

5. Åkermark

6. Betesmark

7. Personekvivalenter (pe)

8. Anslutning

Spridning av avloppsslam över

marken eller annan användning av

avloppsslam på eller i marken.

Avloppsslam som har behandlats

biologiskt, kemiskt eller termiskt,

lagrats under lång tid eller behand-

lats på annat sätt för att bl. a. avse-

värt minska hälsoriskerna i sam-

band med användningen.

Odling av alla former av livsme-

dels-, foder—, industri- eller energi-

grödor för kommersiellt bruk.

Mark som används eller lämpligen

kan användas till växtodling eller

bete och som är lämplig att plöjas.

Mark som används eller lämpligen

kan användas till bete och som inte

är lämplig att plöjas.

Antalet personekvivalenter (förkor-

tas pe) beräknas som kvoten mellan

den tillståndsgivna eller dispens-

prövade föroreningsbelastningen

med avseende på BOD7 (biokemisk

syreförbrukning mätt under 7

dygn) och den specifika förore-

ningsmängden, 70 g BOD7/person

och dygn. I de fall som tillstånd

eller dispens enligt 10 å andra styc-

ket miljöskyddslagen (1969: 387) i

dess lydelse före den 1 juli 1981

inte föreligger, skall den dimensio-

nerande föroreningsbelastningen

med avseende på BOD7 användas

vid beräkningen.

I fråga om avloppsanläggningar

med tillstånd, eller med dispens en-

ligt 10 å andra stycket miljöskydds—

lagen (19691387) i dess lydelse före

den 1 juli 1981, avses med anslut—

ning tillståndsgiven respektive dis-

pensprövad anslutning uttryckt

som personekvivalenter.

I fråga om andra avloppsanlägg-

ningar avses med anslutning di-

mensionerad anslutning.

Användning av avloppsslam

5 % Avloppsslammet skall användas med beaktande enligt bilaga A av

växternas näringsbehov och på ett sådant sätt att kvaliteten hos jorden

samt yt- och grundvattnet inte försämras.

6 & Avloppsslammet skall behandlas innan det används i jordbruket.

Obehandlat avloppsslam får dock användas om det brukas ned senast

inom ett dygn från spridningen och användningen inte leder till olägenhe-

ter för närboende.

7 5 Avloppsslam får inte användas

1. på betesmark, .

2. på åkermark som skall användas för bete eller om vallfodergrödor

skall skördas inom tio månader räknat från slamspridningstillfället,

3. på mark med odlingar av bär, potatis, rotfrukter, grönsaker eller

frukt, dock ej frukt på träd,

4. på mark avsedd för kommande odling av bär, potatis, rotfrukter eller

sådana grönsaker som normalt är i direkt kontakt med jorden och

normalt konsumeras råa, under tio månader före skörden.

8 & Avloppsslam får inte användas om halten av en eller flera metaller i

åkermarken överstiger de gränsvärden som anges i bilaga B.

9 5 Den största mängd metaller som årligen får tillföras åkermarken

genom användning av avloppsslam får inte överskrida de gränsvärden som

anges i bilaga C.

Provtagning och analys

10 å Brukaren av åkermarken skall före användning av avloppsslam

kontrollera markens metallhalt, om det kan antas att halten av en eller

flera" metaller i marken överskrider gränsvärden i bilaga B därför att

1. åkermarken håller hög ursprunglig halt av någon metall,

2. åkermarken är förorenad genom en olyckshändelse eller

3. industriutsläpp förekommer eller har förekommit i närheten.

Kontrollen skall ske med hjälp av provtagning och analys av representa-

tiva jordprover i överensstämmelse med de metoder som anges i bilaga D

och E.

Uttagna markprover skall analyseras med avseende på

1. torrsubstans,

2. bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink.

11 5 Producenten av avloppsslam skall ta ut representativa prover av

avloppsslammet för analys med avseende på

1. torrsubstans och glödgningsförlust,

. pH,

. totalfosfor,

. totalkväve,

. ammoniumkväve,

. bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink.

OSM-bwh)

Tl—SNFS l994:2

SNFS 1994: 2

NV: 58

SNFS 1994: 2

NV: 58

Provtagning och analys skall ske med den frekvens som anges i nedan-

stående tabell och utföras i överensstämmelse med de metoder som anges i

bilaga D och E.

Tabell. Antal provtagnings- och analystillfällen beroende på avloppsrenings-

verkens anslutning

Anslutning, personekvivalenter

200—2 000 2 001—20 000 > 20 000

Antal tillfällen 1 gång per år 1 gång per halvår 1 gång per månad

Innehållsdeklaration

12 & Producenten av avloppsslam skall lämna en innehållsdeklaration

till den som skall använda avloppsslammet. Om avloppsslammet saluförs

eller Överlåtes av annan, ansvarar denne för att deklarationen lämnas till

användaren. Innehållsdeklarationen skall åtfölja avloppsslammet och in-

nehålla uppgifter om följande:

1. avloppsslammets ursprung och behandling,

2. beståndsdelar och blandningsförhållanden, om avloppsslammet är

blandat med annat material, .

3. avloppsslammets sammansättning, före blandning med annat mate-

rial, och egenskaper med avseende på de parametrar som anges i 11 5

första stycket 1—6,

4. lämplig giva med avseende på fosfor-, kväve- och metallinnehåll

enligt 5 och 9 åå.

Registerhållning och rapportering

13 5 Producenten av avloppsslam skall föra register över slamanvändar—

nas namn och adress samt platser där avloppsslammet skall användas.

Registrerade uppgifter skall bevaras under minst tio år.

14 5 Huvudmannen för ett avloppsreningsverk med tillstånd enligt

miljöskyddslagen (1969: 387), från vilket slam har saluhållits eller överlå-

tits för användning inom jordbruket, skall en gång per kalenderår lämna

följande uppgifter till den myndighet som utövar tillsynen beträffande

avloppsreningsverket enligt miljöskyddslagen:

1. uppgifter om resultaten av analyser som har utförts enligt 11 5,

2. uppgifter om de mängder, uttryckt i torrsubstans, som har levererats

under det gångna året för användning i jordbruket,

3. uppgifter om total mängd producerat avloppsslam, uttryckt i torr-

substans, och vilken behandling som slammet har genomgått.

Om tillsynen efter överlåtelse enligt 44 a & miljöskyddslagen (1969: 387)

utövas av en kommunal nämnd, skall uppgifterna även lämnas till länssty-

relsen.

Uppgifterna skall lämnas i den miljörapport som avges enligt 38 bä

miljöskyddslagen (1969: 387).

Beträffande slam som har levererats för användning i ett annat län än

där avloppsreningsverket finns, skall uppgifter enligt första stycket 1—2 SNF S 1994: 2

även lämnas till länsstyrelsen i mottagarlänet. NV: 58

Undantag

15 & Länsstyrelsen i det län där slammet används kan för visst fall

medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter, om det finns

särskilda skäl. '

Ansökan om undantag görs skriftligen till länsstyrelsen.

Ansvar

? 16 & Bestämmelser om ansvar på grund av överträdelser av dessa före-

skrifter finns i miljöskyddslagen (1969: 387) och i lagen (1985:426) om

kemiska produkter.

kli

Bilaga A

Växtnäringstillförsel till åkermark via avloppsslam

Maximal mängd totalfosfor och ammoniumkväve som vid tillämpning av 5 &

årligen får tillföras åkermark via avloppsslam

____________________________________———————————————-

Jordens fosforklass1 Totalfosfor Ammoniumkväve

kg/ha kg/ha

I och II 35 150

III—V 22 150

__________________________________——————————————

' Lättlöslig fosfor (P—AL)

Klass mg per 100 gram torrjord

I (2

11 2,0—4,0

III 4,1—8,0

IV 8,1—16

V > 16

Vid varje slamspridningstillfälle får maximalt spridas 250 kg totalfosfor per hektar

på jordar i fosforklass I och II, respektive 160 kg totalfosfor per hektar på jordar i

fosforklass III—V.

k)" /

Bilaga B

Metaller i åkermark

Gränsvärden enligt 8 och 10 Gå för halten metaller i åkermark vid

användning av avloppsslam

Metall ng/ kg torrsubstans i jord

Bly 40

Kadmium 0,4

Koppar 40

Krom 30

Kvicksilver 0,3

Nickel 30

Zink 7 5

Bilaga C

Tillförsel av metaller till åkermark

Gränsvärden enligt 9 5 för den årliga mängd metaller som högst får tillföras

åkermark vid användning av avloppsslam. Gränsvärdena avser genomsnitt

räknat för en sjuårsperiod. Metallmängderna anges i gram per hektar och

år.

Gränsvärde (gram per hektar och år) gällande från och med

Metall denna kungörelses år 1995 år 2000

ikraftträdande

Bly 200 100 25

Kadmium 4,0 1,75 0,75

Kopparl 600 ' 600 300

Krom 100 100 40

Kvicksilver 5 2, 5 1,5

Nickel 50 50 25

Zink 800 800 600

1 För koppar kan större mängder godtas om det kan visas att den aktuella åkermar-

ken där avloppsslam skall spridas behöver koppartillskott.

!

l

i

1

i

i

!

;.

3.

l

(

Bilaga D sid [(2)

Provtagningsmetoder

Provtagning av åkermark enligt 10 5

För analys av jordprover enligt bestämmelserna i 10 å och denna bilaga

skall ett representativt jordprov tas ut. Detta omfattar normalt ett bland-

prov om minst 0,5 liter som består av minst 25 stickprov, uttagna på en

areal, som är mindre än eller ,lika med 5 hektar, och som brukas på ett

enhetligt sätt.

Proverna skall tas ut till ett djup av 25 cm. Är markbearbetningsdjupet

mindre än 25 centimeter kan provtagningsdjupet minskas till'mötsvarande

djup, dock inte till mindre än 10 cm.

Provtagning av avloppsslam enligt 11 5

Allmänna bestämmelser

Provtagning av avloppsslam enligt bestämmelserna i 1 1 5 och denna bilaga

skall ske efter behandling och innan det levereras till användaren. Prover-

na skall vara representativa för framställningen av avloppsslam. Det prov

som lämnas till laboratoriet för analys skall vara ett slutprov på 1 liter som

har tagits ur ett samlingsprov på det sätt som beskrivs nedan.

Primärprov tas ur den löpande produktionen i direkt anslutning till

avvattningsutrustningen, antingen från transportband eller från uppsam-

lingsbehållare. Ett primärprov prepareras genom att avloppsslam tas vid

en och samma tidpunkt från fem olika punkter på transportbandet eller

behållaren. De enskilda delproven töms i ett plastkärl och omblandas

noga. Från denna blandning tas det egentliga primärprovet.

Primärproven skall förvaras frysta under provtagningsperioden. När

provtagningsperioden är slut tinas primärproven och blandas omsorgsfullt

till ett samlingsprov. Ur detta samlingsprov tas ett slutprov för analys.

10

Bilaga D sid Z(2)

Provtagningsförfarande vid olika avloppsreningsverk

Provtagningsfrekvensens beroende av avloppsreningsverkets anslutning när

egen slamavvattningsutrustning finns.

MM

Anslutning, personekvivalenter

200—2 000 2 001—20 000 > 20 000

Provtyp Provtagningsfrekvens

Uttag av 1 prov per 1 prov per vecka 1 prov per arbets—

primärprov varannan vecka dag då avvatt—

ningsutrustningen

är i drift

Beredning av 1 prov per år 1 prov per halvår l prov per månad

samlingsprov

och uttag av

slutprov

MM

Om avloppsslammet lagras i silo uttas ett primärprov från denna vid varje

tömning, dock högst en gång per dag, och fryses.

Bilaga E sid ](2)

Analysmetoder

Nedanstående analysmetoder skall användas vid provberedning och ana-

lys av jord- och slamprover. Som alternativ till de föreskrivna analysmeto-

derna får andra metoder användas, under förutsättning att det kan visas

att metoderna är likvärdiga vid analys av aktuell typ av jord eller avlopps-

slam. Med likvärdig avses här att analysmetoden skall ge samma resultat-

nivå och ha minst lika god repeterbarhet som den föreskrivna metoden.

Analys av jord enligt 10 &

Torrsubstans

Svensk standard SS 02 81 13, Utgåva 1, 1981-05-20. Vattenundersökning-

ar — Bestämning av torrsubstans och glödgningsrest i vatten, slam och

sediment.

Metaller

Metallanalyserna utförs på uppslutna prover enligt svensk standard. Re-

sultatet anges som milligram per kilogram torrsubstans jord/avloppsslam

(mg/kg TS).

Analys med avseende på bly, järn, koppar, krom, nickel och zink:

Svensk standard SS 02 81 50, utgåva 2, 1993-05-12. Vattenundersökningar

— Bestämning av metaller med atomabsorptionsspektrometri i flamma -—

Allmänna principer och regler samt

svensk standard SS 02 81 52, utgåva 2, 1993-05-12. Vattenundersökningar

— Atomabsorptionsspektrometri i flamma — Speciella anvisningar för alu-

minium, bly, järn, kadmium, kobolt, koppar, krom, mangan, nickel och

zink

Analys med avseende på kadmium:

Svensk standard SS 02 81 83, utgåva 1, 1986-05-20. Vattenundersök-

ningar — Metallhalt i vatten, slam och sediment — Bestämning med flamlös

atomabsorptionsspektrofotometri — Elektrotermisk atomisering i grafitugn

— Allmänna principer och regler samt

svensk standard SS 02 81 84, utgåva 1, 1988-05-20. Vattenundersökningar

— Metallhalt i vatten, slam och sediment - Bestämning med flamlös at-

omabsorptionsspektrofotometri — Elektrotermisk atomisering i grafitugn -—

Speciella anvisningar för aluminium, bly, järn, kadmium, kobolt, koppar,

krom, mangan och nickel.

11

lZ

Bilaga E sid 2(2)

Analys med avseende på kvicksilver:

Svensk standard SS 02 81 75, utgåva 1, 1989-01-25. Vattenundersök-

ningar —— Metallhalt i vatten, slam och sediment — Bestämning med flamlös

atomabsorptionsspektrofotometri — Speciella anvisningar för kvicksilver.

Analys av avloppsslam enligt 11 %

Torrsubstans och metaller i avloppsslam analyseras enligt ovan. Därutöver

skall följande analysmetoder användas:

Glödgningsfo'rlust

Svensk standard SS 02 81 13, Utgåva 1, 1981-05-20. Vattenundersökning-

ar — Bestämning av torrsubstans och glödgningsrest i vatten, slam och

sediment.

Totalfosfor

Provberedning och uppslutning enligt svensk standard SS 02 81 50, utgåva

2, 1993-05-12. Vattenundersökningar -— Metallhalt i vatten, slam och sedi-

ment -— Bestämning med atomabsorptionsspektrofotometri i flamma —

Allmänna principer och regler.

Slutbestämning enligt svensk standard SS 02 81 26, utgåva 2, 1984-04-01.

Vattenundersökningar — Bestämning av fosfat i vatten.

Totalkväve

Svensk standard SS 02 81 01, Utgåva 1, 1992-04-22. Vattenundersökning—

ar -— Nitrogenhalt i vatten -— Bestämning med kjeldahlmetod efter reduk-

tion med Devardas legering.

Ammoniumkväve

Svensk standard SS 02 81 34, Utgåva 1, 1976-02-15. Bestämning av

ammoniumnitrogenkoncentration hos vatten.

Denna kungörelse träder i kraft två veckor efter den dag, då kungörelsen

enligt uppgift på den utkommit från trycket.

STATENS NATURVÅRDSVERK

ROLF ANNERBERG

Gunnar Bergvall

Enheten för kommunala

vattenskyddsfrågor

Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1994