Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2014:17) om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby
Ändrar
Upphäver
- DFS 2004:16
Bemyndigande
Dessa föreskrifter innehåller villkor för hållande, uppfödning, förmedling och försäljning av ryggradsdjur som används eller ska användas som sällskaps-, hobbyeller foderdjur. Föreskrifterna gäller inte hundar, katter, tama hästdjur, traditionella lantbruksdjur, dovhjort, kronhjort, mufflon, vildsvin, korsningar mellan tamsvin och vildsvin, strutsfåglar, samt inhemska hönsfåglar och andfåglar.
Grundläggande bestämmelser om hur djur ska hållas och skötas finns i djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen (1988:539). Bestämmelser om handel med och förvaring av djurarter som lever vilt finns även i artskyddsförordningen (2007:845) och i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2009:10) om artskydd. Bestämmelser om hållande av vilt finns även i jaktlagen (1987:259), jaktförordningen (1987:905) och Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:20) om vilthägn och inhägnader för handelsträdgårdar m.m. för att förebygga skador av hare. Bestämmelser om kommersiella aktiviteter, exempelvis handel, med utrotningshotade djur finns i rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem och i kommissionens förordning (EG) nr 865/2006 av den 4 maj 2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem. Bestämmelser om transport av djur finns i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:2) om transport av levande djur.
I dessa föreskrifter avses med andfåglar: fåglar tillhörande ordningen Anaformes, avelshona med kull: ett hondjur med en kull av ungar under tiden före avvänjningen, apor: djur tillhörande ordningen Primates, betesbur: en bur utan botten eller med nätbotten som är placerad på gräsbevuxen mark så att djuren har möjlighet att beta, bottenmaterial: fast eller finfördelat material, som läggs på bottnen i ett förvaringsutrymme och som dels har en hygienbefrämjande funktion genom att det UPPHÄVD
kan bytas ut eller rengöras, dels kan erbjuda djuren möjligheter att gräva eller gömma sig, brevduvor: fåglar tillhörande arten Columba livia, foderdjur: djur som är avsedda att användas som föda till köttätande djur, förvaringsutrymme: en bur, ett terrarium, ett akvarium eller en annan behållare, eller ett rum, en inhägnad eller ett annat avgränsat utrymme, där djur hålls, gnagare: djurarter som tillhör ordningen Rodentia och som i Sverige vanligtvis och av tradition hålls för sällskap och hobby, grävling: djur tillhörande arten Meles meles, halvakvatiska groddjur: groddjursarter som är anpassade till ett liv i vatten men som har behov av att också vistas på land,
1 EGT L 61, 3.3.1997, s. 1 (Celex 31997R0338). 2 EUT L 166, 19.6.2006, s. 1 (Celex 32006R0865).
helakvatiska groddjur: groddjursarter som är helt anpassade till ett liv i vatten, hybrider: avkomma i första t.o.m. fjärde generationen efter korsning mellan vild art och tamhund eller tamkatt, hönsfåglar: fåglar tillhörande ordningen Galliformes, klipplevande ödlor: ödlearter som är anpassade till ett liv klättrande på stenar, klippor, murar, trädstammar och dylikt med vertikala ytor, landsköldpaddor: sköldpaddsarter som är helt anpassade till ett liv på land, marklevande sällskapsfåglar: fågelarter som i Sverige vanligtvis och av tradition hålls för sällskap och hobby och som till största delen är marklevande, marklevande groddjur: groddjursarter som är helt anpassade till ett liv på land och som huvudsakligen uppehåller sig på marken, marklevande ödlor och ormar: ödle- och ormarter som är anpassade till ett liv på marken eller nedgrävda i marken men som tillfälligtvis kan klättra i växter, på klippor och dylikt, mikroklimat: den lufttemperatur, lufthastighet och luftfuktighet som närmast omger ett djur samt yttemperaturen, värmeledningsförmågan och fuktigheten i materialet i djurets omedelbara närhet, minigris: svin av arten Sus scrofa som hålls, föds upp, förmedlas eller säljs för sällskap och hobby och som uppnår en vuxenvikt på mindre än 80 kg, prydnadsfjäderfä: vilt levande arter av fasaner, tragopaner, påfåglar, duvor, vaktlar, kalkoner, djungelhöns, änder, gäss och svanar som hålls för sällskap och hobby, rovdjur: djur som tillhör ordningen Carnivora, såsom kattdjur, hunddjur, sibetdjur, hyendjur, halvbjörnar, björndjur och mårddjur, rovfåglar: dagrovfåglar som tillhör ordningen Falconiformes och ugglor som tillhör ordningen Strigiformes, strömedel: finfördelat uppsugande bottenmaterial, såsom kutterspån, torv och halm, sumpsköldpaddor: sköldpaddsarter som är anpassade till ett liv på land och i vatten och som oftast uppehåller sig i sump- och kärrområden, sällskapsfåglar: fågelarter som i Sverige vanligtvis och av tradition föds upp och hålls för sällskap och hobby, tamiller: frett, som är den domesticerade formen av europeisk iller (Mustela putorius furo), termisk komfort: ett jämnvarmt djur har termisk komfort inom det temperaturintervall då djuret utan svårighet kan upprätthålla sin värmebalans utan att UPPHÄVD
öka värmeproduktionen i kroppen eller värmeavgivningen från kroppen, terrarium: ett förvaringsutrymme med ett klimat som är särskilt anpassat till de djur som hålls där, trädlevande groddjur: groddjursarter som är helt anpassade till ett liv på land och som huvudsakligen uppehåller sig klättrande i grenar, bladväxter, vass och dylikt, trädlevande ormar: ormarter som är anpassade till ett liv klättrande i grenar, växter och dylikt, trädlevande ödlor: ödlearter som är anpassade till ett liv klättrande på grenar eller blad, i träd, buskar eller andra växter, vattensköldpaddor: sköldpaddsarter som är anpassade till ett liv i vatten men som har be-hov av att också vistas på land, viltfångade djur: djur vilka fångats eller samlats in i naturen, inkluderande alla levnadsstadier (ägg, foster, larv (yngel), juvenil, adult)
vingtrimning: klippning av vingpennor eller faner på fjädrarna, samt vintervila: ett tillstånd med nedsatt eller avstannad aktivitet hos ett djur, av en art som i vilt tillstånd lever i tempererade områden, under en återkommande period med låg omgivningstemperatur (vinter) vilken har föregåtts av en period då djuret förberetts för detta tillstånd bl.a. genom successivt lägre omgivningstemperatur och minskad fodertillförsel.
Viltfångade djur får inte hållas, förmedlas eller säljas för sällskap och hobby eller för att användas som foderdjur. Detta gäller dock inte fiskar förutom de arter som omfattas av fridlysning. Detta gäller inte heller ägg (rom) och larver (yngel) av de arter av grod- och kräldjur som i enlighet med undantaget i 11 § artskyddsförordningen (2007:845) får hållas under en begränsad tid för studier av utvecklingen, men inte som vuxna.
Det är inte tillåtet att hålla, förmedla eller sälja apor, rovdjur, rovfåglar, hybrider mellan tamhund och vilda hunddjur eller hybrider mellan tamkatt och vilda kattdjur för sällskap och hobby. Detsamma gäller för korsningar mellan sådana hybrider och vild art. Tamiller och grävling får dock hållas, förmedlas eller säljas för sällskap och hobby.
Djur som får hållas enligt 4 och 5 §§ och som inte omfattas av 6–15 kap. ska, utöver vad som framgår av 1–5 kap., hållas i enlighet med de utrymmeskrav, inklusive inredning och annan miljöberikning, som anges i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:92) om djurhållning i djurparker m.m.
Djurarter som tillhör ordningen Rodentia, och som inte omfattas av bilaga 1:4, tabell 1, ska ha utrymmen med minst de mått som anges för chinchilla i nämnda tabell. Detta gäller under förutsättning att de får hållas enligt 4 § samt att de har en vuxenvikt på mindre än 100 g och har motsvarade behov som de arter som anges i nämnda tabell. I övrigt gäller för dessa djur de bestämmelser som anges i kapitel 8, i UPPHÄVD
tillämpliga delar beroende på art. Prydnadsfjäderfä som inte omfattas av bilaga 1:1 eller 1:10 ska ha utrymmen med minst de mått som anges för fåglar längre än 75 cm i tabell 1:1. I övrigt gäller för dessa fåglar de bestämmelser som anges i kapitel 6 i tillämpliga delar beroende av art.
Om det är nödvändigt får djur som står under behandling på grund av sjukdom eller skada hållas på annat sätt än vad som anges i dessa föreskrifter.
Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter.
2 KAP. BESTÄMMELSER OM UTBILDNING OCH KUNDKAP FÖR DEN SOM DRIVER HANDEL MED DJUR AVSEDDA FÖR SÄLLSKAP OCH HOBBY
Den som yrkesmässigt eller i större omfattning driver handel med djur ska ha den kunskap som krävs för att hålla och sköta djuren i enlighet med gällande djurskyddsbestämmelser.
Den som yrkesmässigt eller i större omfattning driver handel med djur ska känna igen djuren till art eller släkte, veta hur de ska hållas och skötas, samt kunna könsbestämma djuren genom en okulärbesiktning eller en enkel undersökning, om det är möjligt med hänsyn till djurarten.
Den som yrkesmässigt eller i större omfattning driver handel med djur ska, med godkänt resultat, ha genomgått en grundutbildning samt en eller flera särskilda utbildningar med inriktning på de djurslag som omfattas av handeln. Utbildningarna ska vara godkända av Jordbruksverket.
Grundutbildningen ska innehålla undervisning som ger grundläggande kunskaper om 1. gällande författningar om djurskydd, smittskydd för djur och införsel av djur, 2. klimatkontroll i lokaler, 3. hygien, rengöring, desinficering och avfallshantering, 4. näringslära och foderhantering, 5. hantering av djurflöden med hänsyn till smittskyddsaspekter, samt 6. hur djur påverkas av miljöomställningar och stress.
3 KAP. BESTÄMMELSER OM SKYLDIGHET FÖR DEN SOM SÄLJER SÄLLSKAPSDJUR ATT LÄMNA INFORMATION OM DJURETS SKÖTSEL
Djur som exponeras med avsikt att säljas ska vara taxonomiskt namngivna med art eller släkte på en skylt, så att det klart framgår vilket djur som avses. 2 § Den som yrkesmässigt säljer ett sällskapsdjur ska vid överlåtelsen lämna ett UPPHÄVD
faktablad, med skriftlig information om djuret och dess skötsel, till mottagaren av djuret.
Ett faktablad avseende fåglar, däggdjur, reptiler eller groddjur ska innehålla uppgifter om 1. det svenska eller vetenskapliga namnet på djurets art eller släkte, 2. djurets kön i de fall då detta kan avgöras genom en okulärbesiktning eller med hjälp av en enkel undersökning av djuret, 3. djurartens normala vuxenstorlek, 4. djurartens normala livslängd, 5. djurartens aktivitetsmönster och sociala organisation i naturen,
3 Konventionen den 3 mars 1973 om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (SÖ 1974:41).
6. på vilket sätt djurets behov av utrymme, inredning, klimat och ljus kan tillgodoses, 7. hur djurets förvaringsutrymme kan göras rymningssäkert, 8. på vilket sätt djurets behov av att vara tillsammans med andra djur kan tillgodoses, 9. hur djuret bör hanteras, 10. hur djurets näringsbehov kan tillgodoses, 11. djurets eventuella dräktighet om det är ett däggdjur, 12. djurets eventuella behov av vintervila om det är en reptil eller ett groddjur, 13. åtgärder som kan underlätta miljöomställningen för djuret, 14. de vanligaste tecknen på stört hälsotillstånd hos djuret, samt 15. eventuella sjukdomar som djurarten är särskilt utsatt för och hur djuret kan skyddas mot dessa.
Ett faktablad avseende fiskar ska innehålla uppgifter om 1. det svenska eller vetenskapliga namnet på fiskarnas art eller släkte, 2. fiskarnas eventuella stimbeteende eller aggressivitet mot andra fiskar, 3. fiskarnas behov av storlek på och inredning av akvariet, 4. fiskarnas behov av vattenkvalitet och hur denna kan upprätthållas, UPPHÄVD
5. fiskarnas behov av vattentemperatur, 6. fiskarnas behov av ljus, 7. hur fiskarnas näringsbehov kan tillgodoses, 8. vilka åtgärder som kan underlätta för fiskarna vid omställning till nytt vatten, samt 9. hur övervintring av fiskar, som hålls i utomhusdammar, ska ske och vilka åtgärder som ska vidtas för att underlätta för fiskarna vid omställningen för övervintring och vid utsättningen igen på våren.
4 KAP. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV OLIKA DJURARTER
Allmänt
Djur som har behov av att vara tillsammans med andra djur ska hållas och skötas på ett sätt som tillgodoser dessa behov.
De djur som konstant visar eller vid upprepade tillfällen har visat aggressivitet, jaktbeteenden eller andra hotbeteenden mot andra djur får inte hållas tillsammans med dessa på ett sätt som kan medföra att de skadar eller stressar dem eller själva skadas eller blir stressade.
Avel
De djur som nedärver missbildningar, eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman eller negativt påverkar avkommans naturliga funktioner, får inte användas i avel.
Konstruktion av förvaringsutrymmen
UPPHÄVD
Ett förvaringsutrymme ska vara utformat så att tillsyn kan ske utan svårighet.
Ett förvaringsutrymme ska vara rymningssäkert. Mellanrum i galler, nät och andra anordningar ska vara konstruerade och anpassade till djuren så att de inte kan tränga sig ut eller fastna. Material och infästningar i galler, nät och andra anordningar ska vara anpassade till förvaringsutrymmets storlek och till djurens storlek, styrka och eventuella gnagbenägenhet.
Om förvaringsutrymmen är placerade intill varandra ska de vara konstruerade och uppställda så att djuren inte kan nå och skada varandra.
Golv, väggar, tak och inredningar i förvaringsutrymmen ska vara av lämpligt material och utformade så att de lätt kan rengöras och desinficeras. Golv ska vara anpassade till djurslaget och utformade så att bortförsel av spillning kan ske utan svårighet.
Elektriska installationer i förvaringsutrymmen ska vara försedda med skydd eller placerade så att de är oåtkomliga för djuren. Även fönster ska vara försedda med skydd om det är nödvändigt för att djuren inte ska skada sig. Föremål och ämnen som kan skada djuren får inte vara placerade eller förvaras så att de är åtkomliga för djuren.
Om flera djur hålls i hyllsystem ska dessa vara utformade så att spillning och dylikt avfall inte kan förorena lägre belägna utrymmen.
Utrymmen
Ett förvaringsutrymme ska vara tillräckligt stort för att möjliggöra de rörelser och den motion som varje djur behöver.
Bottenmaterial
Ett förvaringsutrymme ska vara försett med bottenmaterial och bomaterial om det behövs för att tillgodose djurens behov. Bottenmaterial och bomaterial ska då finnas i en för djurarten och djurens ålder tillräcklig mängd och vara av god kvalitet samt i övrigt beskaffat så att djuren inte kan skadas av gifter, mögel eller damm.
Inredning
Ett förvaringsutrymme ska innehålla inredningsmaterial, som ger de klättermöjligheter, grävmöjligheter, viloplatser, och gömställen samt bad-, sim- och UPPHÄVD
dykmöjligheter, som varje djurart behöver för att kunna utöva sitt naturliga beteende.
Utfodrings- och vattningssystem ska vara utformade, dimensionerade och placerade så att de medger ett för varje djur lugnt och naturligt intag av foder och vatten.
Klimat
Djur ska hållas i ett klimat som är anpassat efter varje djurs behov och till djurhållningsformen.
Djur får endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar som överstiger följande värden: Ammoniak 10 ppm Koldioxid 3 000 ppm
Luftens innehåll av organiskt damm ska hållas lågt.
Till- och frånluftsflöden i lokaler och förvaringsutrymmen för djur ska vara utformade så att de inte orsakar ett för djuren skadligt drag.
Om ett djur hålls utomhus ska det ha ett efter sitt behov anpassat skydd mot stark värme, nederbörd, fukt, blåst, kyla och andra djur. Marken ska vara tillräckligt dränerad så att den inte blir sörjig under normala väderleksförhållanden.
Belysning
I ett förvaringsutrymme ska det finnas god tillgång till direkt dagsljus eller artificiell belysning, så att djuret eller djuren kan utföra normala aktiviteter och beteenden och så att tillsyn och vård kan ske utan svårigheter. Ljusintensiteten ska regleras så att den inte orsakar obehag eller skada. Ljuset ska anpassas så att dygnet delas upp i dag och natt på ett sätt som motsvarar djurets eller djurens naturliga dygnsrytm.
Buller
UPPHÄVD
Djur får inte utsättas för buller av sådan nivå och frekvens att det påverkar djurens hälsa menligt. De får endast tillfälligtvis utsättas för buller överstigande 65 dBA.
Tillsyn och skötsel
Tillsynen ska ske på ett för djuren betryggande sätt och normalt minst en gång dagligen.
Rengöring av ett förvaringsutrymme och byte av bottenmaterial, strömedel och bomaterial ska ske med sådana intervall att en god hygien upprätthålls.
Om flera djur hålls tillsammans ska djur som dött avlägsnas samma dag.
Automatiska utfodrings- och vattningssystem ska kontrolleras med sådana intervall att funktionen och renheten kan upprätthållas.
Foder
Djur ska ha fri tillgång till rent dricksvatten om inte annat anges i 7 och 8 kap.
Djur ska ha daglig tillgång till foder om inte annat anges i 9–13 kap. Foder ska vara av lämplig struktur, av god hygienisk kvalitet och tillgodose varje djurs näringsbehov.
5 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR ZOOBUTIKER, DJURGROSSISTANLÄGGNINGAR OCH LIKNANDE ANLÄGGNINGAR
För djurhållning i zoobutiker, djurgrossistanläggningar och liknande anläggningar gäller bestämmelserna i detta kapitel utöver övriga bestämmelser i dessa föreskrifter.
Olika arter av gnagare, ormar, ödlor eller sköldpaddor ska hållas åtskilda. Mycket närbesläktade arter av ormar, ödlor eller sköldpaddor får dock hållas tillsammans. Kaniner får inte hållas tillsammans med gnagare, med undantag av marsvin.
Könsmogna kaniner och gnagare som hålls för försäljning ska vara könssorterade. Könsmogna okastrerade kaninhanar får inte hållas tillsammans.
UPPHÄVD
Avel och uppfödning av djur får inte ske i en butikslokal eller annan lokal till vilken kunder har tillträde.
Kampfiskhanar får inte hållas inom synhåll för varandra och inte heller så att de kan se sig själva i en spegel. Fiskar får aldrig hållas i en vattenvolym understigande 1 liter. Vattenytan ska vara minst 1 dm².
Djur som har smittsamma sjukdomar eller parasiter får inte föras in i eller hållas i en zoobutik, djurgrossistanläggning eller liknande anläggning om de inte kan isoleras på ett tillfredsställande sätt. Även i övrigt ska de åtgärder vidtas som behövs för att förebygga utbrott och spridning av sjukdomar.
Veterinär verksamhet eller andra former av konsultations- eller serviceverksamhet, som innebär mottagning av djur, får inte bedrivas i en zoobutik, djurgrossistanläggning eller liknande anläggning. Inackordering av djur får dock förekomma liksom mottagning av djur för kloklippning eller liknande åtgärder. Detta gäller under förutsättning att dessa djur inte hålls i samma utrymme som, eller på annat sätt kommer i kontakt med, de djur som hålls i butiken eller anläggningen. Dessutom gäller att inackordering av djur inte får ske i ett utrymme till vilken kunder har tillträde.
Lokaler och utrustning ska vara anpassade till de aktuella djurslagen.
Det ska finnas minst en särskild plats för rengöring och diskning av flyttbara förvaringsutrymmen, inredningar, matskålar och annan utrustning som har kommit i kontakt med djur. Rengöring av utrustning och föremål som har kommit i kontakt med reptiler får inte ske på de platser där utrustning från andra djur hanteras.
Det ska finnas minst en avskild plats, för isolering och skötsel av sjuka eller skadade djur, dit kunder inte har tillträde. Detta gäller dock inte för fiskar.
Förvaringsutrymmen ska vara utformade och placerade så att djuren inte störs i onödan av andra djur eller av människor. Minst en sida i ett förvaringsutrymme ska vara skyddad mot insyn. Burar med fåglar ska vara placerade så att deras högsta punkt med full yta är minst 150 cm över golvet. Detta gäller dock inte för marklevande sällskapsfåglar.
Köttätande djur och djur som är eller skulle kunna utgöra deras bytesdjur ska hållas åtskilda på ett sådant sätt att de inte skadar eller stressar varandra.
Djur får inte hållas eller förevisas i skyltfönster.
De förvaringsutrymmen, som innehåller djur som är avsedda för försäljning, ska vara utformade så att ett utvalt djur är lätt att fånga utan att de övriga djuren utsätts för onödig stress.
Ventilationen i anläggningen ska vara anpassad till de djurarter och det antal djur som hålls där.
Djuren ska ha ett svagt ljus under natten.
De lokaler som djuren förvaras i ska hållas rena.
Ett förvaringsutrymme i vilket djuren sätts in omgångsvis ska, före varje insättning av en ny omgång djur, rengöras noggrant varvid bottenmaterial och bomaterial ska bytas ut.
I varje anläggning ska det finnas en kontinuerligt uppdaterad arbetsinstruktion med en plan för djurens skötsel. Arbetsinstruktionen ska innehålla anvisningar och rutiner för 1. foderhantering samt utfodring och vattning av djuren, 2. rengöring av djurutrymmen, utrustning och lokaler, 3. kontroll och manövrering av miljöstyrande system för belysning, uppvärmning, luftfuktning, vattenrening m.m., 4. kontroll av djurens hälsotillstånd, 5. den särskilda skötsel som ska ges, och andra åtgärder som ska vidtas med, sjuka djur, 6. mottagning av nya djur, 7. leverans av djur, samt 8. nödsituationer.
6 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV SÄLLSKAPSFÅGLAR
Allmänt om hållande av sällskapsfåglar
UPPHÄVD
Sällskapsfåglar av arter som i naturen inte lever solitärt ska hållas i par eller i grupp i ett gemensamt förvaringsutrymme. Individtätheten ska anpassas så att fåglarna inte stressar eller skadar varandra. Om en fågel är onormalt aggressiv mot andra fåglar så att det finns en uppenbar risk att den skadar dem, får den utan hinder av första stycket hållas ensam i ett separat utrymme. Den ska dock kunna kommunicera visuellt och verbalt med en eller flera individer som tillhör samma art eller släkte. Första stycket gäller inte om fåglarnas behov av att vara tillsammans med andra fåglar istället tillfredsställs genom kontakt med människor.
Begränsning av flygförmågan hos fåglar får endast ske om 1. fågeln är över ett år gammal, 2. fågeln inte kan tränas att använda flygsele, 3. begränsningen utförs genom vingtrimning, och 4. vingtrimningen bara sker en gång om året. Vingtrimning ska ske på så sätt att fågeln efter begränsningen har god stabilitet och tillräcklig lyftkraft för att eliminera risken att den skadar sig när den försöker flyga. Om det finns veterinärmedicinska skäl får en fågels flygförmåga, utan hinder av första stycket punkt 4, begränsas mer än en gång om året.
En sällskapsfågel får inte tjudras via en fotring. Ett koppel, som hanteras av en människa, får dock tillfälligtvis fästas vid fågeln via en flygsele eller motsvarande.
En fågelunge som är beroende av att matas ska hållas tillsammans med minst en matande vuxen fågel. Handmatning får endast ske om de vuxna fåglarna inte matar ungarna eller om de vuxna fåglarnas beteende är skadligt för ungarna.
Häckande sällskapsfåglar får inte tillåtas att producera så många kullar i sträck att det påverkar deras hälsa menligt.
Konstruktion av förvaringsutrymmen
Marklevande sällskapsfåglar får inte hållas på nätgolv.
Utrymmen
Sällskapsfåglar ska minst ha de utrymmen som framgår av bilaga 1:1. På exteriörutställning, under den tid då domaren bedömer fåglarna, får sällskapsfåglar tillfälligtvis, under en tid av maximalt 1 dygn, hållas i mindre bedömningsburar.
Bottenmaterial
Bottnen i burar till marklevande sällskapsfåglar ska vara täckt med strömedel.
Inredning
Sällskapsfåglar ska hållas i en för sysselsättning berikad miljö som stimulerar dem att utföra sina naturliga beteenden och förhindrar att de utvecklar beteendestörningar.
Sällskapsfåglar av arter som inte är enbart marklevande ska ha minst två rena sittpinnar. Om flera fåglar hålls tillsammans ska det finnas sittpinnar i sådan omfattning att alla fåglar kan sitta på pinne samtidigt utan att konkurrens eller aggressivitet uppstår.
Sittpinnarna ska vara av en grovlek som är anpassad till fågelns fotstorlek och vara tillverkade av ett material som, utan att vara slipande, ger fågeln ett tillräckligt fotfäste.
Sittpinnarna ska vara placerade så att burens volym kan utnyttjas till längsta möjliga flygsträcka och så att fåglarnas spillning inte förorenar mat, vatten eller andra fåglar samt så att fåglarnas stjärtfjädrar inte annat än tillfälligtvis kommer i kontakt med foder, vatten eller burgolv.
Marklevande sällskapsfåglar ska ha en inredning på burbottnen där de kan söka skydd.
Sandbadande sällskapsfåglar ska ha ren och finkornig sand för sandbad.
Badande sällskapsfåglar ska ha rent badvatten. Fågelbadets utformning och djup ska vara anpassat till fåglarnas storlek och art. Ett fågelbad får inte vara djupare än att fåglarna bottnar.
Klimat
Sällskapsfåglar får hållas vid lägre temperaturer än vad arten under normala väderleksförhållanden utsätts för i vilt tillstånd, under förutsättning att detta inte påverkar deras hälsa menligt och att de ges möjlighet att vänja sig successivt till den lägre temperaturen. Sällskapsfåglar ska alltid ha tillgång till ett utrymme där temperaturen överstiger 0°C.
Belysning
Häckande sällskapsfåglar och sällskapsfåglar som hålls i en för dem ny miljö ska ha ett svagt ljus under natten.
Foder
Om flera sällskapsfåglar hålls tillsammans ska alla, utan att hindras av varandra, kunna nå fodret. UPPHÄVD
Sällskapsfåglar med hög ämnesomsättning eller särskilda behov ska ha fri tillgång till foder. Prydnadsfjäderfä som hålls utomhus eller i byggnad där temperaturen understiger o 0 C ska ges ljummet dricksvatten minst två gånger dagligen.
7 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV TAMILLER
Allmänt om hållande av tamillrar
Tamillervalpar ska hållas tillsammans med modern, eller en likvärdig ersättare för henne, så länge de behöver hennes mjölk och omvårdnad.
Konstruktion av förvaringsutrymmen
En tamiller får inte hållas på nätgolv.
Utrymmen
Tamillrar ska minst ha de utrymmen som framgår av bilaga 1:2.
Inredning
En tamiller ska hållas i en för sysselsättning berikad miljö.
En tamiller som hålls utomhus ska ha en bolåda eller bohåla som skyddar mot kyla.
En tamillerhona med valpar ska under avvänjningsperioden ha tillgång till en plats som är avsedd för honan och oåtkomlig för valparna.
Foder
Om en tamiller hålls utomhus eller i ett ouppvärmt utrymme och temperaturen understiger 0°C ska den ges uppvärmt dricksvatten vid minst två tillfällen per dygn.
8 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV KANINER OCH GNAGARE
Allmänt om hållande av kaniner och gnagare
Gnagare, utom guldhamstrar, ska hållas i par, av samma eller motsatt kön, eller i grupp. Detta gäller inte om det finns särskilda skäl. Tidpunkten för, och tillvägagångssättet vid, sammanförandet av djur till par eller grupp ska väljas med hänsyn till djurens art, ålder och kön samt andra omständigheter, så att risken för osämja minimeras.
Guldhamstrar ska hållas ensamma från det att de börjar visa aggressivitet mot varandra. Guldhamstrar som tillhör samma kull får efter avvänjning fortsättningsvis hållas tillsammans till och med åtta veckors ålder.
Kaniner och gnagare ska ha tillgång till gnagmaterial.
Kaniner och gnagare, som har en sådan lång eller ullig päls att de inte själva kan hålla sig rena, ska ges pälsvård.
Kaninernas och marsvinens klor ska inspekteras regelbundet och klippas vid behov.
Ungar av kanin och gnagare ska hållas tillsammans med modern, eller en likvärdig ersättare för henne, så länge de behöver hennes mjölk och omvårdnad.
Konstruktion av förvaringsutrymmen
Golv av halt material ska vara försett med halkskydd. 8 § Kaniner och gnagare får inte hållas på nätgolv. Detta gäller dock inte då djuren UPPHÄVD
hålls i betesburar eller andra utrymmen med direkt kontakt med marken.
Vintertid ska utomhusburar vara upphöjda från marken.
Utrymmen
Kaniner och gnagare ska minst ha de utrymmen som framgår av bilagorna 1:3 respektive 1:4. Till och med den 14 juli 2019 gäller dock att kaniner minst ska ha de utrymmen som framgår av tabell 3 i bilaga 1:3. (SJVFS 2015:34).
Trots det som anges i 10 § första och andra stycket får kaniner som ställs ut för exteriör bedömning eller som medverkar i kaninhoppning under en dag hållas i
burar som minst uppfyller måtten enligt bilaga 1.11 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:2) om transport av levande djur. Burarna ska dock vara så stora att alla kaniner som vistas i buren samtidigt kan ligga ner bekvämt, röra sig utan problem samt vara utformade så att kaninerna inte känner sig stressade. Kaninerna ska ha tillgång till strö, grovfoder och vatten. Taket och tre sidor av burarna ska vara täckta. (SJVFS 2015:34).
Bottenmaterial
Burbottnen i andra burar än betesburar ska vara täckt med ett för djuren anpassat strömedel.
Inredning
Kaniner och gnagare ska hållas i en för sysselsättning berikad miljö.
Marsvin ska ha sådan inredning att de kan söka skydd.
Guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, taggmöss, chinchillor och degusråttor ska ha en bolåda med tak eller bohåla med rent och torrt bomaterial. Detta gäller även dräktiga kaninhonor från och med en vecka före beräknad förlossning till minst fyra veckor därefter. Om flera djur hålls tillsammans ska det finnas bolådor eller bohålor i sådan omfattning att de kan utnyttjas av alla djur samtidigt utan att konkurrens eller aggressivitet uppstår.
Kaniner, guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, brunråttor och möss ska ha bomaterial med långa strukturer så att det kan flätas samman. UPPHÄVD
Gerbiler ska ha ett gångsystem av rör eller liknande, eller sådant bottenmaterial som de kan gräva gångar i.
Gerbiler, chinchillor och degusråttor ska ha ren och finkornig sand för pälsvårdande sandbad.
Chinchillor ska ha minst två hyllor eller grenar i olika höjd och av sådan storlek och konstruktion att djuren kan sitta där naturligt och stadigt. Om flera djur hålls
tillsammans ska det finnas hyllor eller grenar så att alla samtidigt kan få plats på dessa utan att konkurrens eller aggressivitet uppstår.
Degusråttor ska ha minst en spaningshylla eller annan utsiktsplats. Om flera hanar hålls tillsammans ska det finnas minst en utsiktsplats per hane.
Kaniner ska ha tillgång till en hylla med tillräckligt utrymme för att kunna sitta på och under denna. Hyllan kan utgöras av bolådans tak. Om flera djur hålls tillsammans ska det finnas hyllutrymme så att alla samtidigt kan få plats på dessa utan att konkurrens eller aggressivitet uppstår. Hyllans yta ska inte adderas till den totala tillgängliga burytan vid beräkning av burstorlek.
Klimat
Gnagare får inte hållas vid temperaturer som understiger 0°C. De ska alltid ha tillgång till en plats där de kan uppnå termisk komfort.
Foder
Guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, brunråttor och möss ska ha fri tillgång till foder. Kaniner, marsvin, chinchillor och degusråttor ska ha fri tillgång till grovfoder såsom hö eller gräs. Förändringar av foderstaten till kaniner, marsvin, chinchillor och degusråttor ska ske successivt. Detta gäller särskilt vid övergång från hö till färskt gräs. Marsvin ska ges daglig tillförsel av vitamin C.
Om kaniner hålls utomhus eller i ett ouppvärmt utrymme och temperaturen understiger 0°C ska de ges uppvärmt dricksvatten vid minst två tillfällen per dygn.
9 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMESLER FÖR HÅLLANDE AV ORMAR OCH ÖDLOR
Allmänt om hållande av ormar och ödlor
Om ormar eller ödlor, av arter som i naturen lever i tempererade områden, ges möjlighet till vintervila ska detta ske regelbundet i årligen återkommande perioder och på ett sätt som motsvarar de naturliga förhållandena. Under vintervila gäller inte bestämmelserna i 5, 8–12, 14, 15, 19 och 20 §§. Inför vintervila ska djuren
förberedas genom en tid med successivt lägre omgivningstemperatur, minskad ljustillgång och fodertillgång.
Konstruktion av förvaringsutrymmen
I ett terrarium för ormar eller ödlor ska dörrar, lock, skjutglas och dylikt vara väl inpassade och säkrade med reglar, haspar eller motsvarande.
På insidan av ett terrarium får väggar, tak samt skydd för ventilationsöppningar och dylikt inte ha skarpa kanter eller raspliknande ytor mot vilka en orm eller ödla kan skada nos eller fötter om den gör forceringsförsök.
Ett terrarium med giftormar eller giftödlor ska vara låst när inte utfodring, rengöring eller annan skötsel och hantering av djuren utförs. Terrariet ska även vara försett med en skylt med korrekt artnamn samt en varningsskylt med upplysning om att terrariet innehåller giftormar eller giftödlor. En lokal i vilken ett terrarium med giftormar eller giftödlor förvaras ska vara rymningssäker. Ventiler och liknande öppningar i sådana lokaler ska vara försedda med nät eller andra anordningar som omöjliggör för djuren att ta sig ut. Dörrar och fönster ska hållas stängda.
Utrymmen
Ormar av trädlevande och marklevande arter samt ödlor av trädlevande, klipplevande och marklevande arter ska minst ha de utrymmen som framgår av bilagorna 1:5 respektive 1:6.
Bottenmaterial
Terrariets botten ska vara täckt med ett bottenmaterial som är anpassat efter ormeller ödleartens behov. Ormar och ödlor, av arter som är utpräglat grävande, ska ha ett löst, grävbart bottenmaterial av torv, täckbark, jord, sand eller dylikt. Ormar och UPPHÄVD
ödlor av arter som i naturen lever i sand ska ha sand som bottenmaterial. Bottenmaterialets innehåll av fukt ska vara anpassat efter orm- eller ödleartens behov.
Inredning
Ormar och ödlor ska ha gömställen eller, när det gäller kamouflagetecknade djur, en kamouflerande inredning som liknar djurens kamouflageteckning. Gömställen och kamouflerande inredningar ska vara placerade med hänsyn till ormarnas eller ödlornas levnadssätt. Om flera djur hålls tillsammans ska alla samtidigt kunna utnyttja gömställen eller kamouflerande inredningar.
Ormar och ödlor av arter som i naturen lever vid vatten ska ha badvatten av minst sådan volym att de kan sänka ned hela sin kropp under vattenytan. Badvatten till ormar ska på något ställe ha ett sådant djup att ormarna kan vila på bottnen med kroppen under vattnet och huvudet ovanför vattenytan. Om det finns flera ormar i terrariet ska alla samtidigt få plats i vattnet. Badvatten till ödlor ska ha en övergång mellan land och vatten som är utformad så att ödlorna lätt kan ta sig i och ur vattnet.
Trädlevande ormar ska ha grenar eller dylikt så att de kan röra sig och vila ovan mark med stöd för kroppen på flera ställen.
Ormar av arterna smaragdboa (Corallus caninus), trädpyton (Morelia viridis) och madagaskarträdboa (Boa mandrita) ska ha minst en horisontell gren av sådan grovlek att ormarna kan vila i loopställning.
Trädlevande ödlor ska ha klättergrenar, bladväxter eller dylikt så att de utan svårighet kan röra sig och vila ovan mark. Horisontella viloplatser, av sådan storlek att en ödla kan ligga naturligt med stöd för hela kroppen, ska finnas i sådan omfattning att alla ödlor i terrariet samtidigt ska kunna få en sådan plats utan att konkurrens eller aggressivitet uppstår.
Klipplevande ödlor ska ha klätterföremål med hyllor och vertikala skrovliga ytor.
Klimat
Ormar och ödlor ska hållas vid ett klimat som liknar artens naturliga mikroklimat.
I ett terrarium med ormar eller ödlor ska det finnas platser med olika temperaturer, som gradvis övergår i varandra, så att djuren kan välja att vistas på olika platser för att upprätthålla sin optimala kroppstemperatur. Detta gäller inte för ormar och ödlor som hålls vid en konstant temperatur, som är lika med deras optimala kroppstemperatur.
En värmekälla ska ge värme, på ett sätt som är anpassat till orm- eller ödleartens levnadssätt, och kunna utnyttjas av djuret där det helst uppehåller sig. Om flera ormar eller ödlor hålls tillsammans ska alla samtidigt kunna utnyttja uppvärmningsplatser. I terrarium med dagaktiva orm- eller ödlearter, som i naturen utnyttjar direkt solbestrålning för att uppta värme, ska de varmaste platserna ha hög ljusintensitet.
Temperaturen på en uppvärmningsplats får inte överstiga +50°C. Lampor, element och andra värmekällor med en yttemperatur över +50°C ska vara försedda med skydd eller vara placerade så att djuren inte kan komma i direkt kontakt med dem.
Luftfuktigheten ska vara särskilt anpassad efter orm- eller ödleartens behov.
Tillsyn och skötsel
Vid utfodring av flera ormar eller ödlor samtidigt ska utfodringen övervakas på ett sådant sätt att ormarna eller ödlorna inte skadar varandra.
Foder
Ormar och ödlor av arter som dricker vatten från droppar på sin kropp eller på föremål ska ha tillgång till droppande vatten eller dagligen sprayas med vatten.
Ormar och ödlor ska utfodras med ett för arten anpassat foder i sådan mängd och med sådana intervall att de upprätthåller ett medelgott hull.
10 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV SKÖLDPADDOR
Allmänt om hållande av sköldpaddor
Om sköldpaddor, av arter som i naturen lever i tempererade områden, ges möjlighet till vintervila ska detta ske regelbundet i årligen återkommande perioder
och på ett sätt som motsvarar de naturliga förhållandena. Under vintervila gäller inte bestämmelserna i 3, 6–9, 11, 12 och 15 §§. Inför vintervila ska djuren förberedas genom en tid med successivt lägre omgivningstemperatur, minskad ljustillgång och fodertillgång.
En sköldpadda får inte tjudras.
Utrymmen
Landsköldpaddor, sumpsköldpaddor och vattensköldpaddor ska minst ha de utrymmen som framgår av bilaga 1:7.
Bottenmaterial
Terrariets botten ska vara täckt med ett bottenmaterial som är anpassat efter sköldpaddsartens behov. Land- och sumpsköldpaddor, av arter som är utpräglat grävande, ska ha ett löst, grävbart bottenmaterial av torv, täckbark, jord, sand eller dylikt i ett lager med en tjocklek som minst motsvarar höjden på sköldpaddans skal. Bottenmaterialets innehåll av fukt ska vara anpassat efter sköldpaddsartens behov.
Inredning
Landsköldpaddor och sumpsköldpaddor ska ha sådan inredning att de kan söka skydd. Om flera sköldpaddor hålls tillsammans ska alla samtidigt kunna söka skydd.
Landsköldpaddor ska ha vatten som de kan vada i.
Sumpsköldpaddor ska ha badvatten. Vattnets djupaste del ska minst motsvara höjden på en vuxen sköldpaddas skal. Övergången mellan land och vatten ska vara utformad så att sköldpaddorna lätt kan ta sig i och ur vattnet.
Vattensköldpaddor ska ha vatten av sådan volym att de kan simma, dyka och gömma sig i vattnet. Vattensköldpaddor ska ha möjlighet att gå upp på land.
Landdelen ska vara belägen helt ovanför vattenytan och ge sköldpaddorna möjlighet att torka. Landdelen ska vara minst så stor att alla sköldpaddorna samtidigt kan få plats där. Övergången mellan vattnet och landdelen ska vara utformad så att sköldpaddorna lätt kan ta sig i och ur vattnet.
Vattensköldpaddor, av arter som i vilt tillstånd gömmer sig nedgrävda i sjöbottnen, ska i vattnet ha en mjuk botten, av finkornig sand eller dylikt, i ett lager med en tjocklek som minst motsvarar höjden på sköldpaddans skal.
Klimat
Sköldpaddor ska hållas vid ett klimat som liknar artens naturliga mikroklimat.
I ett terrarium med sköldpaddor ska det finnas platser med olika temperaturer som gradvis övergår i varandra, så att djuren kan välja att vistas på olika platser för att upprätthålla sin optimala kroppstemperatur. Detta gäller inte för sköldpaddor som hålls vid en konstant temperatur, som är lika med deras optimala kroppstemperatur. Vattensköldpaddor ska ha en vattentemperatur som motsvarar artens naturliga förhållanden.
En värmekälla ska ge värme, på ett sätt som är anpassat till sköldpaddsartens levnadssätt, och kunna utnyttjas av djuret där det helst uppehåller sig. Om flera sköldpaddor hålls tillsammans ska alla samtidigt kunna utnyttja uppvärmningsplatser. I ett förvaringsutrymme med dagaktiva sköldpaddsarter, som i naturen utnyttjar direkt solbestrålning för att uppta värme, ska de varmaste platserna ha hög ljusintensitet.
Temperaturen på en uppvärmningsplats får inte överstiga +50°C. Lampor, element och andra värmekällor med en yttemperatur över +50°C ska vara försedda med skydd eller vara placerade så att sköldpaddorna inte kan komma i direkt kontakt med dem.
Luftfuktigheten ska vara särskilt anpassad efter sköldpaddsartens behov.
Foder
Sköldpaddor ska utfodras med ett för arten anpassat foder i sådan mängd och med sådana intervall att de upprätthåller ett medelgott hull.
11 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV GLASÖGONKAJMANER
Allmänt om hållande av glasögonkajmaner
Bestämmelserna i detta kapitel gäller vid hållande av glasögonkajmaner med en längd mellan nos och svansspets på mindre än en meter. Vid hållande av glasögonkajmaner med en längd mellan nos och svansspets på mer än en meter gäller bestämmelserna i 1 kap. 6 §.
Utrymmen
Glasögonkajmaner ska minst ha de utrymmen som framgår av bilaga 1:8.
Inredning
Glasögonkajmaner ska ha vatten av sådan volym att de kan simma, dyka och gömma sig i vattnet. Vattnets djup ska vara anpassat till djurens storlek så att de kan UPPHÄVD
vila med bakfötterna på bottnen, eller på ett föremål i vattnet, samtidigt som de har näsborrarna ovanför vattenytan.
Glasögonkajmaner ska ha möjlighet att gå upp på land. Landdelen ska vara belägen helt ovanför vattenytan och ge djuren möjlighet att torka. Landdelen ska vara minst så stor att alla glasögonkajmanerna samtidigt kan få plats där. Övergången mellan vattnet och landdelen ska vara utformad så att kajmanerna lätt kan ta sig i och ur vattnet.
Klimat
Glasögonkajmaner ska hållas vid ett klimat som liknar artens naturliga mikroklimat.
Glasögonkajmaner ska ha en lägsta vattentemperatur av +20°C.
Uppvärmningsmöjligheter, som ger glasögonkajmanerna möjlighet att uppnå sin optimala kroppstemperatur, ska finnas på landdelen.
Temperaturen på en uppvärmningsplats får inte överstiga +50°C. Lampor, element och andra värmekällor med en yttemperatur över +50°C ska vara försedda med skydd eller vara placerade så att glasögonkajmanerna inte kan komma i direkt kontakt med dem.
Foder
Glasögonkajmaner ska utfodras med ett för arten anpassat foder i sådan mängd och med sådana intervall att de upprätthåller ett medelgott hull.
12 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV GRODDJUR
Allmänt om hållande av groddjur
Om groddjur, av arter som i naturen lever i tempererade områden, ges möjlighet till vintervila ska detta ske regelbundet i årligen återkommande perioder och på ett sätt som motsvarar de naturliga förhållandena. Under vintervila gäller inte bestämmelserna i 4, 6, 9, 10 och 14 §§. Inför vintervila ska djuren förberedas genom en tid med successivt lägre omgivningstemperatur, minskad ljustillgång och fodertillgång.
UPPHÄVD
Konstruktion av förvaringsutrymmen
I ett terrarium eller akvarium för groddjur ska ventilationsöppningar samt andra hål och springor vara särskilt säkrade med skydd. Dörrar, lock, skjutglas och dylikt ska vara väl inpassade så att djuren inte kan ta sig ut.
Terrariets eller akvariets insida och inredning får inte ha vassa ytor eller innehålla vassa föremål.
Utrymmen
Helakvatiska, halvakvatiska, marklevande och trädlevande groddjur ska minst ha de utrymmen som framgår av bilaga 1:9.
Inredning
Helakvatiska groddjur ska hållas i vatten.
Halvakvatiska groddjur ska hållas i vatten med landdel. Landdelen ska ha grävbart bottenmaterial av jord, torv, mjuk mossa eller dylikt.
Marklevande groddjur ska hållas på land med grävbart bottenmaterial av jord, torv, mjuk mossa eller dylikt.
Bottenmaterialets innehåll av fukt ska vara anpassat efter groddjursartens behov.
Trädlevande groddjur ska ha klättergrenar, bladväxter eller dylikt så att de utan svårighet kan röra sig och vila ovan mark.
Marklevande och trädlevande groddjur ska ha badvatten av minst sådan volym och sådant djup att alla djuren samtidigt kan sitta på bottnen med huvudet ovanför vattenytan.
Groddjur ska ha gömställen eller, när det gäller kamouflagetecknade djur, en kamouflerande inredning som liknar djurens kamouflageteckning. Gömställen och kamouflerande inredningar ska vara placerade med hänsyn till groddjurens levnadssätt. Om flera djur hålls tillsammans ska alla samtidigt kunna utnyttja gömställen eller kamouflerande inredningar. Helakvatiska groddjur ska ha gömställen på vattnets botten.
Klimat
Groddjur ska hållas vid ett klimat som liknar artens naturliga mikroklimat.
Luftfuktigheten ska vara särskilt anpassad efter groddjursartens behov.
Foder och vatten
Groddjur ska utfodras med ett för arten anpassat foder i sådan mängd och med sådana intervall att de upprätthåller ett medelgott hull.
13 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV FISKAR
Allmänt om hållande av fiskar
Vid sammansättningen av olika fiskarter och individer ska hänsyn tas till deras eventuella stimbeteende samt till deras fördragsamhet eller ofördragsamhet med varandra så att aggressivitet och stress undviks.
Konstruktion av akvarier
UPPHÄVD
Ett akvarium med fiskar ska vara försett med täckglas, nätlock eller liknande, eller med höga kanter ovanför vattenytan, om det behövs för att fiskarna inte ska hoppa ut.
Fiskar får inte hållas i klotformade akvarier (guldfiskkupor) såvida inte kraven på volym, syresättning och inredning enligt 4–8 §§ är uppfyllda.
Minst en sida av ett akvarium ska vara insynsskyddad om inte akvariets inredning ger fiskarna ett motsvarande skydd.
Utrymmen
Vattnets volym, yta och djup ska vara anpassat efter fiskarnas storlek, antal och levnadssätt.
Inredning och bottenmaterial
Ett akvarium ska innehålla en inredning och en botten som motsvarar det som finns i varje fiskarts naturliga miljö. Fiskar som i vilt tillstånd söker skydd bland föremål eller i bottnen ska ha tillgång till gömslen i akvariet. Första stycket gäller inte vid sådan tillfällig fiskhållning som kräver särskilt god hygien, såsom karantän, lekförsök och yngeluppfödning.
Vattenkvalitet
Vattnets beskaffenhet, såsom pH-värde, salthalt m.m., ska vara anpassat till respektive fiskart. Plötsliga förändringar av vattnets beskaffenhet ska undvikas om inte fiskarten är särskilt anpassad till sådana förändringar.
Fiskar ska hållas i vatten som inte innehåller för fiskarna skadliga eller giftiga ämnen. Vattnet ska renas eller helt eller delvis bytas ut innan innehållet av avfallsprodukter och överskottsfoder uppgår till för fiskarna skadliga halter.
UPPHÄVD
Vattentemperatur
Vattentemperaturen ska vara anpassad efter fiskartens behov.
Foder
Fiskar ska utfodras med ett för arten anpassat foder i en sådan mängd och med sådana intervall att de upprätthåller ett medelgott hull.
14 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV BREVDUVOR
Allmänt om hållande av brevduvor
Brevduvor ska hållas i par, av samma eller motsatt kön, eller i väl fungerande grupper.
Konstruktion av förvaringsutrymmen
Utrymme varifrån brevduvor får flyga fritt ska vara försett med start- och landningshylla av sådan storlek att duvorna kan starta och landa säkert.
Utrymmen
Brevduvor som får flyga fritt minst två gånger per dag, ska hållas i utrymmen med minst de mått som anges i bilaga 1:10, tabell 1. UPPHÄVD
Brevduvor som inte får flyga fritt ska hållas i utrymmen som består av både inomhusutrymme och utomhusvoljär med minst de mått som anges i bilaga 1:10, tabell 2.
Inredning
Brevduvor ska hållas i en för sysselsättning berikad miljö.
Brevduvor ska ha tillgång till endera eller båda av sittpinnar och sitthyllor i sådan omfattning att alla fåglar kan sitta på pinne eller hylla samtidigt utan att konkurrens eller aggressivitet uppstår. Sittpinnarna ska dessutom, avseende bl.a. material och grovlek, vara konstruerade så att djuren inte riskerar att skadas eller har svårigheter att utnyttja dem.
Sittpinnarna och sitthyllorna ska vara placerade så att fåglarnas spillning inte förorenar mat, vatten eller andra fåglar samt så att fåglarnas stjärtfjädrar inte annat än tillfälligtvis kommer i kontakt med foder, vatten eller burgolv.
Häckande brevduvor ska ha tillgång till en hylla per häckande par av storlek enligt bilaga 1:10, tabell 3. Dessa hyllor ska vara försedda med rede av lämplig storlek och konstruktion. Häckande duvor som ej får flyga fritt, ska ha tillgång till lämpligt material att bädda i redet med.
Foder
Alla brevduvor som hålls tillsammans ska, utan att hindras av varandra, kunna nå fodret.
Om brevduvor hålls utomhus eller i ett ouppvärmt utrymme och temperaturen understiger 0°C ska de ges uppvärmt dricksvatten vid minst två tillfällen per dygn.
Brevduvor ska ha fri tillgång till matsmältningsgrus av lämplig kornstorlek.
15 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV MINIGRIS
Allmänt om hållande av minigris
UPPHÄVD
Minigrisar ska hållas i par eller grupp. Detta gäller inte om deras behov av sällskap tillgodoses genom tillräcklig kontakt med människor. Tidpunkten för, och tillvägagångssättet vid, sammanförandet av djur till par eller grupp ska väljas med hänsyn till djurens ålder och kön samt andra omständigheter, så att risken för osämja minimeras.
Minigriskultingar ska hållas tillsammans med modern, eller en likvärdig ersättare för henne, så länge de behöver hennes mjölk och omvårdnad.
En minigris får inte vara försedd med nosring eller andra anordningar som hindrar den från att böka. 4 § Minigrisarnas klövar ska inspekteras regelbundet och verkas vid behov.
Konstruktion av förvaringsutrymmen
Ett utrymme där minigrisar vistas ska vara så konstruerat att minigrisarna har möjlighet att utnyttja olika delar av utrymmet till att ligga, äta och gödsla. 6 § Ett utrymme där minigrisar vistas ska ha golv med halkfri yta.
Utrymmen
Minigrisar ska minst ha de utrymmen som framgår av bilaga 1:11. 8 § Det ska finnas ett särskilt utrymme där minigrisar som behöver särskild vård kan tas om hand.
Inredning
Minigrisar ska hållas i en för sysselsättning berikad miljö med möjlighet att utföra naturliga beteenden såsom att böka. Minigrisar ska ha tillgång till halm, hö, torv eller motsvarande material av god kvalité. 10 § Minigrisar ska ha tillgång till en plats där de kan uppnå termisk komfort. 11 § Avelshonor ska ha möjlighet att bygga bo innan grisningen. Där en avelshona med kull hålls, ska det fram till avvänjningen, finnas en avskild liggplats för smågrisarna som suggan inte har tillgång till. 12 § Minigrisar ska sommartid ges möjlighet att dagligen vistas utomhus i därför avsett utrymme eller på annat sätt. Vid vistelse utomhus i därför avsett utrymme, ska detta utrymme vara utformat så att det samtidigt innehåller torra områden, blöta områden som ger möjlighet till gyttjebad vid stark värme och områden som ger möjlighet för djuren att böka. UPPHÄVD
Om flera minigrisar hålls tillsammans ska alla, utan att hindras av varandra, kunna äta samtidigt. 14 § Om en minigris hålls utomhus eller i ett ouppvärmt utrymme och temperaturen understiger 0°C ska den ges uppvärmt dricksvatten vid minst två tillfällen per dygn. -------------------------
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
4 1. Denna författning träder i kraft beträffande 1 kap 7 § den 15 juli 2015 och 8 kap. 10 § den 15 juli 2019 och i övrigt den 15 juli 2014, då Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2004:16) om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby, upphör att gälla. De allmänna råden ska gälla från och med den 15 juli 2014. 2. Utbildning som i enlighet med 2 kap. 3 § i de gamla föreskrifterna, har godkänts av Djurskyddsmyndigheten mellan 1 januari 2004 och 30 juni 2007 ska anses godkänd av Statens jordbruksverk. 3. Den som, sedan före den 1 juli 2003, har hållit en rovfågel för sällskap eller hobby får, utan hinder av 1 kap. 5 § i de nya föreskrifterna, behålla djuret under dess återstående livstid om den hålls i enlighet med tidigare utfärdade särskilda instruktioner enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:110) om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby. 4. Den som, sedan före den 15 oktober 2003, har hållit en hybrid får, utan hinder av 1 kap. 5 § i de nya föreskrifterna, hålla djuret under dess återstående livstid. 5. Den som, sedan före den 15 februari 2004, har hållit djur som omfattas av 1 kap. 6 § i de nya föreskrifterna får till och med den 31 december 2013, utöver vad som framgår av 1–5 kap. i de nya föreskrifterna, hålla djuret i enlighet med de utrymmeskrav, inklusive inredning och annan miljöberikning, som framgår av Lantbruksstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (LSFS 1991:22) om djurhållning i djurparker m.m. i dess lydelse före den 15 februari 2004. 6. Den som håller djur i enlighet med tidigare utgivna särskilda instruktioner enligt 1 kap. 5 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:110) om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby, får även fortsättningsvis hålla djuret enligt dessa instruktioner. 7. Den som, sedan före den 1 januari 1998, har hållit ett viltfångat djur för sällskap eller hobby enligt 6–13 kap. får utan hinder av 1 kap. 4 § behålla djuret under dess återstående levnad.
-------
Denna författning träder i kraft den 1 november 2015.
UPPHÄVD
LEIF DENNEBERG
Christina Lindgren (Enheten för försöksdjur och sällskapsdjur)
4 SJVFS 2014:17. 5 SJVFS 2015:34.
Bilaga 1:1
SÄLLSKAPSFÅGLAR
1 Utrymme
Minsta yta per Minsta Minsta mått Fågelns längd fågel vid Minsta höjd tillåtna yta på längsta (cm) grupphållning (m) (m²) sidan (m) (m²)
Upp till 15 0,31 0,03 0,7 0,6 16-20 0,31 0,04 0,7 0,6 21-25 0,45 0,055 0,9 0,6 26-35 0,84 0,1 1,2 0,8 36-45 1,44 0,6 1,6 1,0 46-55 2,2 1,0 2,0 1,2 56-65 3,12 1,5 2,4 1,5 66-75 4,2 2,0 2,8 1,8 Mer än 75 6,5 3,0 3,6 1,8 1) Följande är exempel på fåglar vars längd normalt ligger inom intervallet: sebrafink, risfågel, måsfink, kanariefågel och kinesisk dvärgvaktel. 2) Följande är exempel på fåglar vars längd normalt ligger inom intervallet: undulat och dvärgpapegojor (Agapornis spp.). 3) Följande är exempel på fågel vars längd normalt ligger inom intervallet: diamantduva. 4) Följande är exempel på fåglar vars längd normalt ligger inom intervallet: nymfkakadua och skrattduva.
Måttet på fågeln tas från näbbspetsen till stjärtspetsen. Om stjärtfjädern saknas uppskattas måttet som om fjädern fanns. För änkor och vidafinkar i praktdräkt bortses från de förlängda stjärtfjädrarna, dock ska utrymmet vara så stort att fåglarna kan röra sig utan att stjärtfjädrarna, mer än tillfälligtvis, kommer i kontakt med burens golv eller väggar.
Vid beräkning av minsta yta per fågel vid häckning, räknas endast föräldrafåglarna fram till dess att ungarna är självständiga.
UPPHÄVD
2 Utrymmets bredd
Utrymmets bredd ska vara minst 2 gånger fågelns längd, dock minst 45 cm.
Bilaga 1:2
TAMILLRAR
1 Utrymme
Minsta yta per Minsta yta per Minsta avelshona med Minsta mått djur vid Minsta höjd tillåtna yta kull vid på kortaste grupphållning (m) (m²) grupphållning sidan (m) (m²) (m²)
5 1 2,5 1 1
UPPHÄVD
Bilaga 1:3
KANINER
1 Utrymme
Kaninens Minsta Minsta yta Minsta yta per Minsta Minsta Minsta vikt ( kg) tillåtna per djur vid avelshona med tillåtna yta mått på höjd yta (m²) grupphållning kull vid per kortaste (m) (m²) grupphållning avelshona sidan (m²) med kull (m) (m )
≤ 2 0,5 0,3 0,7 0,7 0,5 0,5 > 2 - 3,5 0,7 0,35 0,8 0,8 0,6 0,6 > 3,5 -4,5 0,8 0,40 0,9 0,9 0,7 0,8 > 4,5 - 6,0 0,9 0,45 1,0 1,0 0,7 0,8 > 6,0 1,0 0,5 1,2 1,2 0,8 0,9
2 Utrymme i bolåda för avelshona med kull
Minsta längd Minsta bredd Honans vikt Minsta höjd (cm) (cm) (cm)
≤ 2 kg 35 30 30 > 2 – 3,5 kg 35 30 35 > 3,5 – 4,5 kg 40 30 35 > 4,5 – 6,0 kg 45 35 40 > 6 kg 50 40 40
3 Utrymme för kaniner till och med den 14 juli 2019
Minsta yta Minsta yta Minsta Minsta per avelshona Rasstorlek per djur vid mått på Minsta
tillåtna UPPHÄVDmed kull vid
(vikt i kg) grupphållning kortaste höjd (m) yta (m²) grupphållning (m²) sida (m) (m²)
Liten (under 3 0,5 0,25 0,5 0,5 0,5 kg) Medelstor (3-5 0,7 0,35 0,7 0,6 0,6 kg) Stor (över 5 0,9 0,45 0,9 0,7 0,7 kg) (SJVFS 2015:34).
Bilaga 1:4
GNAGARE
1 Utrymme
Minsta yta Minsta yta Minsta Minsta per djur per avelshona Djurart/djur- mått på Minsta tillåtna vid med kull vid arter kortaste höjd (m) yta (m²) grupphåll- grupphållning sidan (m) ning (m²) (m²)
Marsvin 0,3 0,15 0,25 0,4 0,25 Guldhamster 0,12 0,06 0,15 0,25 0,2 Dvärghamstrar 0,09 0,045 0,045 0,2 0,2 Chinchilla 0,5 0,25 0,5 0,5 1,0 Degu 0,3 0,15 0,2 0,4 0,4 Brun råtta 0,18 0,06 0,08 0,3 0,3 Gerbil 0,12 0,06 0,15 0,25 0,2 Husmus 0,09 0,018 0,0275 0,2 0,2 Gräsmus, 0,09 0,03 0,075 0,2 0,2 taggmus
Vuxna guldhamstrar får inte hållas tillsammans. Måtten gäller minsta yta vid grupphållning av avvanda guldhamstrar i samma kull upp till 8 veckors ålder och för ensam avelshona med kull.
2 Utrymme i bolåda
Minsta längd Minsta bredd Djurart/djurarter Minsta höjd (cm) (cm) (cm)
Guldhamster 15 15 10 Dvärghamstrar 14 11 10 Chinchilla 30 25 20 Degu 20 15 13
UPPHÄVD
Bilaga 1:5
ORMAR
1 Utrymme för ormar av trädlevande arter
Minsta yta per Ormens längd Minsta tillåtna orm vid grupp- Minsta höjd (m) (cm) yta (m²) hållning (m²)
Upp till 35 0,03 0,015 0,17 36-40 0,04 0,02 0,2 41-50 0,06 0,03 0,25 51-75 0,12 0,06 0,4 76-100 0,25 0,12 0,5 101-125 0,4 0,2 0,65 126-150 0,55 0,27 0,75 151-175 0,75 0,37 0,85 Mer än 175 1,0 0,5 1,0
Ormens längd mäts från nosspetsen till svansspetsen.
För trädlevande ormar gäller att andra mått än ovanstående kan godkännas om de ger samma volym som måtten enligt tabellen, förutsatt att inredningen ger ormen möjlighet att utnyttja hela volymen.
2 Utrymme för ormar av marklevande arter
Minsta yta per Ormens längd Minsta tillåtna orm vid grupp- Minsta höjd (m) (cm) yta (m²) hållning (m²)
Upp till 30 0,03 0,015 0,1 31-40 0,04 0,02 0,12 41-50 0,06 0,03 0,15 51-75 0,12 0,06 0,2 76-100 UPPHÄVD0,25 0,12 0,28
101-125 0,43 0,2 0,35 126-150 0,63 0,3 0,45 151-200 1,0 0,5 0,5 201-300 2,15 1,0 0,7 301-400 4,1 2,0 1,0 401-500 6,8 3,4 1,3 Mer än 500 9,0 4,5 1,5
Ormens längd mäts från nosspetsen till svansspetsen.
Bilaga 1:6
ÖDLOR
1 Utrymme för ödlor av trädlevande och klipplevande arter
Minsta yta per Minsta yta per Minsta icke köns- könsmogen Ödlans längd Minsta höjd tillåtna yta mogen ödla vid ödla vid (cm) (m) (m²) grupphållning grupphållning (m²) (m²)
Upp till 15 0,06 0,0075 0,03 0,25 16-20 0,12 0,015 0,06 0,35 21-30 0,25 0,03 0,12 0,5 31-40 0,5 0,06 0,25 0,7 41-50 0,81 0,15 0,4 0,9 51-75 1,5 0,3 0,75 1,2 76-100 2,1 0,5 1,0 1,4 101-125 2,5 1,25 1,25 1,6 126-150 3,0 1,5 1,5 1,7 151-200 4,0 2,0 2,0 1,8
Ödlans längd mäts från nosspetsen till svansspetsen; vid avbruten eller regenererad svans gäller uppskattat mått med ursprunglig svanslängd. Som icke könsmogen räknas en ödla fram till dess att den uppnår halva sin vuxna längd och innan den börjar visa tecken på könsrelaterad rivalitet och aggressivitet mot artfränder. Som könsmogen räknas en ödla efter att den uppnått mer än halva sin vuxna längd eller om den dessförinnan visar tecken på könsrelaterad rivalitet och aggressivitet mot artfränder.
UPPHÄVD
2 Utrymme för ödlor av marklevande arter
Minsta yta per Minsta yta Minsta icke köns- per köns- Ödlans längd Minsta höjd tillåtna yta mogen ödla vid mogen ödla (cm) (m) (m²) grupphållning vid grupp- (m²) hållning (m²)
Upp till 10 0,06 0,0075 0,03 0,2 10-15 0,09 0,011 0,045 0,2 16-20 0,16 0,02 0,08 0,3 21-30 0,36 0,045 0,15 0,3 31-40 0,64 0,08 0,32 0,4 41-50 0,9 0,15 0,45 0,5 51-75 1,8 0,3 0,9 0,6 76-100 2,5 0,6 1,25 0,75 101-125 3,0 1,0 1,5 0,9 126-150 4,0 2,0 2,0 1,0 151-200 5,0 2,5 2,5 1,0
Ödlans längd mäts från nosspetsen till svansspetsen; vid avbruten eller regenererad svans gäller uppskattat mått med ursprunglig svanslängd. Som icke könsmogen räknas en ödla fram till dess att den uppnår halva sin vuxna längd och innan den börjar visa tecken på könsrelaterad rivalitet och aggressivitet mot artfränder. Som könsmogen räknas en ödla efter att den uppnått mer än halva sin vuxna längd eller om den dessförinnan visar tecken på könsrelaterad rivalitet och aggressivitet mot artfränder.
UPPHÄVD
Bilaga 1:7
SKÖLDPADDOR
1 Utrymme för landsköldpaddor och sumpsköldpaddor
Minsta yta per Sköldpaddans Minsta tillåtna sköldpadda vid Minsta höjd (m) längd (cm) yta (m²) grupphållning (m²)
Upp till 10 0,12 0,04 0,2 11-15 0,3 0,1 0,25 16-20 0,5 0,16 0,3 21-30 1,1 0,36 0,4 31-40 2,0 0,66 0,5 41-50 4,0 1,33 0,6 Mer än 50 8,0 2,6 0,8
Sköldpaddans längd mäts i en rak linje från den främre till den bakre skalkanten.
2 Utrymme för vattensköldpaddor
Minsta vattenyta Sköldpaddans Minsta tillåtna per sköldpadda Minsta vattenlängd (cm) vattenyta (m²) vid grupphållning djup (m) (m²)
Upp till 5 0,06 0,01 0,1 6-10 0,16 0,03 0,15 11-15 0,35 0,06 0,2 16-20 0,6 0,12 0,3 21-30 1,0 0,2 0,35 31-40 2,0 0,5 0,4
Sköldpaddans längd mäts i en rak linje från den främre till den bakre skalkanten.
UPPHÄVD
Bilaga 1:8
GLASÖGONKAJMANER
1 Utrymme
Minsta vattenyta Kajmanens längd Minsta tillåtna Minsta vattenper kajman vid (cm) vattenyta (m²) djup (cm) grupphållning (m²)
Upp till 50 1,5 0,5 20 51-75 4,5 1,5 40 76-100 6,0 2,0 60
Kajmanens längd mäts från nosspetsen till svansspetsen.
UPPHÄVD
Bilaga 1:9
GRODDJUR
1 Utrymme för groddjur av trädlevande och marklevande arter
Minsta yta per Djurets längd Djurets längd Minsta djur vid Minsta höjd (salamandrar) (grodor och tillåtna yta grupphållning (m) (cm) paddor) (cm) (m²) (m²)
Upp till 5 Upp till 2,5 0,09 0,01 0,3 6-10 3-5 0,15 0,02 0,3 11-15 5,5-7,5 0,35 0,05 0,4 16-20 8-10 0,4 0,07 0,4 Mer än 20 Mer än 10 0,5 0,12 0,4
Salamanderns längd mäts från nosspetsen till svansspetsen. Längd på grodor och paddor mäts från nosspetsen till ryggslutet.
2 Utrymme för groddjur av halvakvatiska arter
Djurets längd Minsta yta Djurets längd Minsta Minsta (grodor per djur vid Minsta (salamandrar) tillåtna vattendjup och grupphållning höjd (m) (cm) yta (m²) (m) paddor) (m²) (cm)
Upp till 10 Upp till 5 0,15 0,02 0,2 0,1 11-15 5,5-7,5 0,35 0,05 0,3 0,1 Mer än 15 Mer än 0,4 0,07 0,3 0,15 7,5
Salamanderns längd mäts från nosspetsen till svansspetsen. Längd på grodor och paddor mäts från nosspetsen till ryggslutet. Av den minsta tillåtna ytan ska 1/3 vara land och 2/3 vara vatten. UPPHÄVD
Minsta höjd ska mätas från landdelens yta till terrariets innertak, om sådant finns.
3 Utrymme för groddjur av helakvatiska arter
Djurets längd Minsta (salamandrar Djurets längd Minsta vattenyta per Minsta och mask- (grodor och tillåtna yta djur vid vattendjup groddjur) paddor) (cm) (m²) grupphållning (m) (cm) (m²)
Upp till 10 Upp till 5 0,09 0,015 0,15 11-15 5,5-7,5 0,15 0,025 0,15 16-20 8-10 0,25 0,04 0,2 21-40 10,5-20 0,5 0,085 0,2 41-60 20,5-30 1,0 0,17 0,3 Mer än 60 Mer än 30 1,5 0,5 0,5
Salamanderns längd mäts från nosspetsen till svansspetsen. Längd på grodor och paddor mäts från nosspetsen till ryggslutet.
UPPHÄVD
Bilaga 1:10
BREVDUVOR
1 Utrymme för fåglar som får flyga fritt
Minsta tillåtna Minsta yta per Minsta mått på Minsta höjd (m) yta (m²) fågel (m²) kortaste sidan (m)
4 0,1 1 1,8
2 Utrymme för fåglar som inte får flyga fritt
Minsta Minsta yta Minsta mått Minsta höjd tillåtna yta per fågel på längsta (m) (m²) (m²) sidan (m)
Inomhusutrymme 4 - 3 1,8 Utevoljär 4 - 3 1,8 Totalt utrymme 10 0,3 3 1,8
Kortaste flygstråk ska vara minst 3 m.
3 Mått på hylla för häckande brevduvor
Minsta tillåtna yta (m²) Minsta mått på kortaste Minsta höjd ovanför sidan (m) hyllan (m)
0,2 0,4 0,25
UPPHÄVD
Bilaga 1:11
MINIGRISAR
Minsta yta per Minsta Minsta yta Minsta mått djur vid Minsta höjd tillåtna yta per avelshona på kortaste grupphållning (m) (m²) med kull (m²) sidan (m) (m²)
6 3 6 2 1,8
UPPHÄVD
Bilaga 2:1
ORMAR
Alfabetisk artlista med rekommenderad bedömning av levnadssätt, rekommenderad omgivningstemperatur och luftfuktighet samt rekommenderad extra tillgång på sand eller vatten för vissa arter av ormar. Listan avser att avspegla de vanligast förekommande ormarterna som hålls för sällskap och hobby i Sverige och gör inte anspråk på att vara taxonomiskt fullständig.
Förklaringar till artlistan:
A-levnadssätt 1-trädlevande 2-marklevande
B-sand och vatten 1-sand som bottenmaterial 2-badvatten 3-droppande eller sprayat dricksvatten
C-allmäntemperatur dagtid 1-svalt (ca +20-24°C) 2-medelvarmt (ca +24-27°C) 3-varmt (ca +27-30°C)
D-luftfuktighet 1-låg (ca <50%RH) 2-medelhög (ca 50-70%RH) 3-hög (ca 70-100%RH)
Temperaturen i större delen av terrariet bör ligga någonstans inom temperaturintervallet. Dessutom bör det finnas minst en uppvärmningsplats/solplats med en lokal temperatur på mellan +35 och +50°C. Under natten bör allmäntemperaturen sänkas mer eller mindre beroende på ormarnas art.
svenskt namn/ svenskt namn/ A B C D vetenskapligt namn vetenskapligt namn
UPPHÄVD
Acrantophis spp. madagaskarboaormar 2 2 3 3 aeskulapsnok Elaphe longissima 2 - 2 2 afrikansk träskhuggorm Atheris superciliaris 2 - 2 2 afrikanska trädviperor Atheris spp. (utom A. superciliaris) 1 3 2–3 3 Agkistrodon bilineatus mexikansk mockasin 2 2 2–3 2 Agkistrodon contortrix kopparhuvud 2 - 2–3 2 Agkistrodon piscivorus vattenmockasin 2 2 2 2 Agkistrodon spp. mockasinormar 2 - 2–3 2 Ahaetulla spp. pisksnokar 1 3 3 3 amerikanska näsgropsviperor Bothriechis spp. 1 3 2–3 2–3 amerikanska vattensnokar Nerodia spp. 2 2 2 2
| svenskt namn/ vetenskapligt namn | svenskt namn/ A B C D vetenskapligt namn |
|---|---|
| ametistpyton anakonda Antaresia childreni Apodora papuana asiatisk klättersnok asiatiska råttsnokar Aspidelaps spp. Aspidites melanocephalus Aspidites ramsayi aspishuggorm Atheris spp. (utom A. superciliaris) Atheris superciliaris avicennavipera bakgifttandad vattensnok Bismarks pyton Bitis arietans Bitis caudalis Bitis cornuta Bitis gabonica Bitis nasicornis Bitis peringueyi Bitis schneideri Bitis spp. blodpyton Boa constrictor ssp. Boa mandrita Boaedon spp. Bogertophis subocularis Boiga cyanea Boiga dendrophila UPPHÄVD | Morelia amethistina 2 2 2 2 Eunectes murinus 2 2 3 3 Childrens pyton 2 2 3 2 papuansk vattenpyton 2 2 3 3 Elaphe taeniura 1 - 3 2 Ptyas spp. 1 2 2 2 sköldnoskobror 2 1 2-3 1-2 svarthuvudpyton 2 2 3 2 vomapyton 2 2 3 1 Vipera aspis 2 - 2-3 2 afrikanska trädviperor 1 3 2-3 3 afrikansk träskhuggorm 2 - 2 2 Cerastes vipera 2 1,3 3 1 Rhabdophis spp. 2 2 2 2 Botrochilus boa 2 2 3 3 pufform 2 - 3 2 hornpufform 2 1,3 3 1 månghornad pufform 2 1,3 3 1 gabonvipera 2 - 2-3 2-3 noshornsvipera 2 2 2-3 2-3 Peringueys dvärgpufform 2 1,3 3 1 namaquapufform 2 1,3 3 1 pufformar 2 - 1-3 1-3 Python curtus 2 2 2 3 kungsboaormar 2 2 3 3 madagaskarträdboa 1 3 3 3 hussnokar 2 2 2-3 1-2 Trans-Pecos råttsnok 2 - 2 1 grön kattsnok 1 3 3 3 mangrovesnok 1 3 3 3 |
| Boiga irregularis Boiga spp. boomslang Bothriechis schlegelii Bothriechis spp. Bothrops alternatus Bothrops atrox Bothrops spp. (utom B. atrox) Botrochilus boa brun trädsnok buskmästare | brun trädsnok 1 3 2 3 natträdsnokar 1 3 2-3 3 Dispholidus typus 1 - 3 2 Schlegels näsgropsvipera 1 3 3 3 amerikanska näsgropsviperor 1 3 2-3 2-3 urutu 2 2 2-3 2-3 lansorm 1 2 2-3 2-3 lansormar 2 2 2-3 2-3 Bismarks pyton 2 2 3 3 Boiga irregularis 1 3 2 3 Lachesis muta 2 - 2 3 |
| busksnokar Calloselasma rhodostoma Candoia aspera Candoia bibroni Candoia carinata Causus spp. celebesboa Cerastes cerastes Cerastes vipera Charina bottae Childrens pyton Chondropython viridis Chrysopelea spp. Coluber spp. Corallus caninus Corallus enydris Corallus spp. Crotalus adamanteus Crotalus atrox Crotalus cerastes Crotalus durissus Crotalus spp. Daboia russelli Dasypeltis spp. Dendroaspis spp. Deinagkistrodon acutus diamantpyton dionesnok Dispholidus typus Drymarchon corais UPPHÄVD | Opheodrys spp. 1 2 2 2 malajisk näsgropsorm 2 - 2-3 3 moluckboa 2 2 3 3 fijiboa 1 2 3 3 celebesboa 1 2 3 3 natthuggormar 2 2 2-3 2 Candoia carinata 1 2 3 3 hornvipera 2 1,3 3 1 avicennavipera 2 1,3 3 1 gummiboa 2 1 2 1 Antaresia childreni 2 2 3 2 se Morelia viridis flygormar 1 3 3 3 äkta snokar 2 - 2 2 smaragdboa 1 3 3 3 trädgårdsboa 1 3 3 3 trädboaormar 1 3 3 3 östlig diamantskallerorm 2 - 3 2 västlig diamantskallerorm 2 - 3 1 sidvindare 2 1,3 3 1 tropisk skallerorm 2 - 3 2 skallerormar 2 - 3 1-2 Russels huggorm 2 - 2-3 1-2 äggsnokar 2 - 3 1 mambor 1 - 2-3 2-3 kinesisk mockasin 2 2 2 2 Morelia spilotes spilotes 2 2 2 2 Elaphe dione 2 - 2 2 boomslang 1 - 3 2 indigosnok 1 2 2-3 1-2 |
| dvärgskallerormar Echis spp. egyptisk kobra Elaphe dione Elaphe guttata Elaphe helena Elaphe longissima Elaphe mandarina Elaphe obsoleta lindheimeri Elaphe obsoleta obsoleta Elaphe obsoleta quadrivittata Elaphe obsoleta rossalleni Elaphe quatuorlineata | Sistrurus spp. 2 - 2-3 1-2 sandrasselviperor 2 1,3 3 1 Naja annulifera 2 - 2-3 1-2 dionesnok 2 - 2 2 majsorm 2 - 2 2 indisk klättersnok 2 - 2 2 aeskulapsnok 2 - 2 2 mandarinsnok 2 - 1 2 grå råttsnok 2 - 2 2 svart råttsnok 2 - 2 2 gul råttsnok 2 - 2 2 orange råttsnok 2 - 2 2 fyrlinjesnok 2 - 2 2 53 |
svenskt namn/ svenskt namn/ A B C D vetenskapligt namn vetenskapligt namn
Elaphe scalaris stegsnok 2 - 2 2 Elaphe schrencki sibirisk råttsnok 2 - 2 2 Elaphe situla leopardsnok 2 - 2 2 Elaphe spp. råttsnokar 2 - 2 2 Elaphe taeniura asiatisk klättersnok 1 - 3 2 Elaphe vulpina rävsnok 2 - 2 2 Epicrates angulifer kubaboa 1 2 3 2 Epicrates cenchria regnbågsboa 2 2 3 3 Epicrates inornatus puertorikansk boa 2 2 3 2 Epicrates spp. västindiska dvärgboaormar 2 2 3 2 Epicrates striatus haitiboa 1 2 3 2 Eristicophis macmahonii McMahons vipera 2 1,3 3 1 Eryx spp. sandboaormar 2 1 2 1 Eunectes murinus anakonda 2 2 3 3 Eunectes notaeus gul anakonda 2 2 2 2 eurasiska vattensnokar Natrix spp. 2 2 2 2 falsk vattenkobra Hydrodynastes gigas 2 2 3 3 fijiboa Candoia bibroni 1 2 3 3 flygormar Chrysopelea spp. 1 3 3 3 fyrlinjesnok Elaphe quatuorlineata 2 - 2 2 gabonvipera Bitis gabonica 2 - 2-3 2-3 Gonyosoma oxycephala rödsvansad kycklingsnok 1 - 3 3 grå råttsnok Elaphe obsoleta lindheimeri 2 - 2 2 grön kattsnok Boiga cyanea 1 3 3 3 grön palmhuggorm Trimeresurus albolabris 1 3 3 3 grön spetshuvudsnok se rödsvansad kycklingsnok grön trädpyton Morelia viridis 1 3 3 3 gul anakonda Eunectes notaeus 2 2 2 2 gul råttsnok UPPHÄVDElaphe obsoleta
quadrivittata 2 - 2 2 gummiboa Charina bottae 2 1 2 1 haitiboa Epicrates striatus 1 2 3 2 Hemachatus haemachatus ringhalskobra 2 2 2-3 1-2 Heterodon spp. trynsnokar 2 1-2 1 2 hornpufform Bitis caudalis 2 1,3 3 1 hornvipera Cerastes cerastes 2 1,3 3 1 huggorm Vipera berus 2 - 2 2 huggormar Vipera spp. 2 - 2-3 1-2 hussnokar Boaedon spp. 2 2 2-3 1-2 hussnokar Lamprophis spp. 2 2 2-3 1-2 Hydrodynastes gigas falsk vattenkobra 2 2 3 3 Hypnale spp. sydindiska mockasinormar 2 - 2-3 2-3
| svenskt namn/ vetenskapligt namn | svenskt namn/ A B C D vetenskapligt namn |
|---|---|
| indigosnok indisk klättersnok indisk råttsnok kedjesnokar kinesisk mockasin klippyton kobror kopparhuvud korallormar kubaboa kungsboaormar kungspyton kungssnokar Lachesis muta Lampropeltis getula ssp Lampropeltis pyromelana ssp. Lampropeltis spp. Lampropeltis triangulum ssp. Lamprophis spp. lankesisk palmhuggorm lansorm lansormar Leiopython albertisii leopardsnok levanthuggorm Liasis mackloti Liasis olivaceus UPPHÄVD | Drymarchon corais 1 2 2-3 1-2 Elaphe helena 2 - 2 2 Ptyas mucosus 1 2 2 2 Lampropeltis getula ssp. 2 - 2 2 Deinagkistrodon acutus 2 2 2 2 Python sebae 2 2 3 2 Naja spp. 2 - 2-3 1-2 Agkistrodon contortrix 2 - 2-3 2 Micrurus spp. 2 - 2-3 2-3 Epicrates angulifer 1 2 3 2 Boa constrictor ssp. 2 2 3 3 Python regius 2 2 2 2 Lampropeltis spp. 2 - 1-2 1-2 buskmästare 2 - 2 3 kedjesnokar 2 - 2 2 sonorakungssnokar 2 - 1 1 kungssnokar 2 - 1-2 1-2 mjölksnokar 2 - 2 2 hussnokar 2 2 2-3 1-2 Trimeresurus trigonocephalus 1 2 2-3 2-3 Bothrops atrox 1 2 2-3 2-3 Bothrops spp. (utom B. atrox) 2 2 2-3 2-3 vitläppspyton 2 2 3 3 Elaphe situla 2 - 2 2 Macrovipera lebetina 2 - 2-3 1-2 vattenpyton 2 2 3 3 olivpyton 2 2 2 2 |
| Lichanura spp. Macrovipera lebetina madagaskarboaormar madagaskarträdboa majsorm malajisk näsgropsorm Malpolon spp. mambor mandarinsnok mangrovehuggorm mangrovesnok | rosenboaormar 2 - 2 1 levanthuggorm 2 - 2-3 1-2 Acrantophis spp. 2 2 3 3 Boa mandrita 1 3 3 3 Elaphe guttata 2 - 2 2 Calloselasma rhodostoma 2 - 2-3 3 ödlesnokar 1 - 2-3 1 Dendroaspis spp. 1 - 2-3 2-3 Elaphe mandarina 2 - 1 2 Trimeresurus purpureomaculatus 2 3 2-3 2-3 Boiga dendrophila 1 3 3 3 55 |
| McMahons vipera mexikansk mockasin Micrurus spp. mjölksnokar mockasinormar moluckboa Morelia amethistina Morelia spilotes spilotes Morelia spilotes variegata Morelia viridis mullvadssnok månghornad pufform Naja annulifera Naja spp. namaquapufform Natrix spp. natthuggormar natträdsnokar Nerodia spp. noshornsvipera nätpyton olivpyton Opheodrys spp. orange råttsnok Oxybelis spp. oäkta hornviperor Pallas råttsnok papuansk vattenpyton paradissnokar UPPHÄVD | Eristicophis macmahonii 2 1,3 3 1 Agkistrodon bilineatus 2 2 2-3 2 korallormar 2 - 2-3 2-3 Lampropeltis triangulum ssp. 2 - 2 2 Agkistrodon spp. 2 - 2-3 2 Candoia aspera 2 2 3 3 ametistpyton 2 2 3 2 diamantpyton 2 2 2 2 rutpyton 2 2 2 2 grön trädpyton 1 3 3 3 Pseudaspis cana 2 1-2 2-3 1-2 Bitis cornuta 2 1,3 3 1 egyptisk kobra 2 - 2-3 1-2 kobror 2 - 2-3 1-2 Bitis schneideri 2 1,3 3 1 eurasiska vattensnokar 2 2 2 2 Causus spp. 2 2 2-3 2 Boiga spp. 1 3 2-3 3 amerikanska vattensnokar 2 2 2 2 Bitis nasicornis 2 2 2-3 2-3 Python reticulatus 2 2 2 2 Liasis olivaceus 2 2 2 2 busksnokar 1 2 2 2 Elaphe obsoleta rossalleni 2 - 2 2 spetsormar 1 3 3 3 Pseudocerastes spp. 2 1,3 3 1 se dionesnok Apodora papuana 2 2 3 3 se flygormar |
| Peringueys dvärgpufform pisksnokar Pituophis spp. Popes palmhuggorm Porthidium spp. Psammophis spp. Pseudaspis cana Pseudocerastes spp. Ptyas mucosus Ptyas spp. puertorikansk boa pufform pufformar | Bitis peringueyi 2 1,3 3 1 Ahaetulla spp. 1 3 3 3 tjursnokar 2 - 2 2 Trimeresurus popeorum 1 3 3 3 trynlansormar 2 - 2-3 2 sandsnokar 2 - 2-3 1 mullvadssnok 2 1-2 2-3 1-2 oäkta hornviperor 2 1,3 3 1 indisk råttsnok 1 2 2 2 asiatiska råttsnokar 1 2 2 2 Epicrates inornatus 2 2 3 2 Bitis arietans 2 - 3 2 Bitis spp. 2 - 1-3 1-3 |
| svenskt namn/ vetenskapligt namn | svenskt namn/ A B C D vetenskapligt namn |
|---|---|
| Python curtus Python molurus Python regius Python reticulatus Python sebae regnbågsboa Rhabdophis spp. ringhalskobra rosenboaormar Russels huggorm rutpyton råttsnokar rävsnok rödsvansad kycklingsnok sandboaormar sandhuggorm sandrasselviperor sandsnokar Sanzinia madagascariensis Schlegels näsgropsvipera sibirisk råttsnok sidvindare Sistrurus spp. skallerormar sköldnoskobror smaragdboa sonorakungssnokar spetsormar UPPHÄVD | blodpyton 2 2 2 3 tigerpyton 2 2 2 2 kungspyton 2 2 2 2 nätpyton 2 2 2 2 klippyton 2 2 3 2 Epicrates cenchria 2 2 3 3 bakgifttandad vattensnok 2 2 2 2 Hemachatus haemachatus 2 2 2-3 1-2 Lichanura spp. 2 - 2 1 Daboia russelli 2 - 2-3 1-2 Morelia spilotes variegata 2 2 2 2 Elaphe spp. 2 - 2 2 Elaphe vulpina 2 - 2 2 Gonyosoma oxycephala 1 - 3 3 Eryx spp. 2 1 2 1 Vipera ammodytes 2 - 2-3 2 Echis spp. 2 1,3 3 1 Psammophis spp. 2 - 2-3 1 se Boa mandrita Bothriechis schlegelii 1 3 3 3 Elaphe schrencki 2 - 2 2 Crotalus cerastes 2 1,3 3 1 dvärgskallerormar 2 - 2-3 1-2 Crotalus spp. 2 - 3 1-2 Aspidelaps spp. 2 1 2-3 1-2 Corallus caninus 1 3 3 3 Lampropeltis pyromelana ssp. 2 - 1 1 Oxybelis spp. 1 3 3 3 |
| stegsnok Stejnegers palmhuggorm strumpebandssnokar svart råttsnok svarthuvudpyton sydindiska mockasinormar tempelhuggorm Thamnophis spp. tigerpyton tjursnokar | Elaphe scalaris 2 - 2 2 Trimeresurus stejnegeri 1 3 2-3 2-3 Thamnophis spp. 2 2 2 2 Elaphe obsoleta obsoleta 2 - 2 2 Aspidites melanocephalus 2 2 3 2 Hypnale spp. 2 - 2-3 2-3 Trimeresurus wagleri 1 3 3 3 strumpebandssnokar 2 2 2 2 Python molurus 2 2 2 2 Pituophis spp. 2 - 2 2 57 |
svenskt namn/ svenskt namn/ A B C D vetenskapligt namn vetenskapligt namn
Trans-Pecos råttsnok Bogertophis subocularis 2 - 2 1 Trimeresurus albolabris grön palmhuggorm 1 3 3 3 Trimeresurus popeorum Popes palmhuggorm 1 3 3 3
Trimeresurus
purpureomaculatus mangrovehuggorm 2 3 2-3 2-3 Trimeresurus stejnegeri Stejnegers palmhuggorm 1 3 2-3 2-3
Trimeresurus
trigonocephalus lankesisk palmhuggorm 1 2 2-3 2-3 Trimeresurus wagleri tempelhuggorm 1 3 3 3 tropisk skallerorm Crotalus durissus 2 - 3 2 trynlansormar Porthidium spp. 2 - 2-3 2 trynsnokar Heterodon spp. 2 1-2 1 2 trädboaormar Corallus spp. 1 3 3 3 trädgårdsboa Corallus enydris 1 3 3 3 urutu Bothrops alternatus 2 2 2-3 2-3 vattenmockasin Agkistrodon piscivorus 2 2 2 2 vattenpyton Liasis mackloti 2 2 3 3 Vipera ammodytes sandhuggorm 2 - 2-3 2 Vipera aspis aspishuggorm 2 - 2-3 2 Vipera berus huggorm 2 - 2 2 Vipera spp. huggormar 2 - 2-3 1-2 vitläppspyton Leiopython albertisii 2 2 3 3 vomapyton Aspidites ramsayi 2 2 3 1 västindiska dvärgboaormar Epicrates spp. 2 2 3 2 västlig diamantskallerorm Crotalus atrox 2 - 3 1 äggsnokar Dasypeltis spp. 2 - 3 1 äkta snokar Coluber spp. 2 - 2 2 ödlesnokar Malpolon spp. 1 - 2-3 1 östlig diamantskallerorm UPPHÄVDCrotalus adamanteus 2 - 3 2
Bilaga 2:2 ÖDLOR
Alfabetisk artlista med rekommenderad bedömning av levnadssätt, rekommenderad omgivningstemperatur och luftfuktighet samt rekommenderad extra tillgång på sand eller vatten för vissa arter av ödlor. Listan avser att avspegla de vanligast förekommande ödlearterna som hålls för sällskap och hobby i Sverige och gör inte anspråk på att vara taxonomiskt fullständig.
Förklaringar till artlistan:
| A-levnadssätt | 1-trädlevande 2-klipplevande 3-marklevande |
| B-sand och vatten C- allmäntemperatur dagtid | 1-sand som bottenmaterial 2-badvatten 3-droppande eller sprayat dricksvatten 1) 1-svalt (ca +20-24°C) 2-medelvarmt (ca +24-27°C) 3-varmt (ca +27-31°C) |
| D-luftfuktighet | 1-låg (ca <50%RH) 2-medelhög (ca 50-70%RH) 3-hög (ca 70-100%RH) |
1) Temperaturen i större delen av terrariet bör ligga någonstans inom temperaturintervallet. Dessutom bör det finnas minst en uppvärmningsplats/solplats med en lokal temperatur på mellan +35 och +50°C. Under natten bör allmäntemperaturen sänkas mer eller mindre beroende på ödlornas art.
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A B C D
Abbotts vinkelagam UPPHÄVDGonocephalus abbotti 1 3 3 3
Acanthodactylus cantoris Cantors fransfingerödla 3 - 3 1 Acanthodactylus scutellatus gulfärgad fransfingerödla 3 - 3 1 Acanthodactylus spp. fransfingerödlor 3 - 3 1 Acontias spp. lansskinkar 2 - 3 1 afrikansk eldskink Riopa fernandi 3 - 3 3 afrikansk husskink Mabuya striata 3 - 2 2 afrikansk klippgecko Cnemaspis africana 2 3 3 3 Agama agama vanlig agam 3 - 3 2 Agama spp. agamer 2-3 - 3 1-2 Agama stellio taggsvansagam 2 - 3 2 agamer Agama spp. 2-3 - 3 1-2
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A B C D
Algyroides nigropunctatus dalmatisk kölödla 3 - 2 2 alligatorödla Gerrhonotus spp. 3 - 2 2 ameiva Ameiva ameiva 3 - 3 2 Ameiva ameiva ameiva 3 - 3 2 Anguis fragilis kopparödla 3 - 2 2 Anolis carolinensis grön anolis 1 3 2 3 Anolis conspersus fläckig blåstrupad anolis 1 2 3 3 Anolis equestris riddaranolis 1 3 2 3 Anolis sagrei brun anolis 1 3 3 3 Anolis spp. anolisödlor 1 3 2 3 anolisödlor Anolis spp. 1 3 2 3 asiatisk vattenagam Physignathus cocincinus 1 2 3 3 bandad gecko Coleonyx variegatus 3 - 2 1 bandskink Eumeces fasciatus 3 - 2 2 bandvaran Varanus salvator 3 2 3 3 Basiliscus basiliscus hjälmbasilisk 1 2 3 3 Basiliscus plumifrons dubbelkamsbasilisk 1 2 3 3 Basiliscus spp. basilisker 1 2 3 3 Basiliscus vittatus randig basilisk 1 2 3 3 basilisker Basiliscus spp. 1 2 3 3 bengalisk vinkelagam Gonocephalus bellii 1 3 3 3 berberskink Eumeces schneideri algeriensis 3 - 2 2 bergagamer Japalura spp. 3 2 2 2 blå taggleguan Sceloporus cyanogenus 2 - 3 2 blåkindad kanarieödla Gallotia galloti 3 - 2 1 blåmagad taggleguan Sceloporus occidentalis 3 - 3 2 Bronchocela cristatellus kamkalot 1 3 3 3 Brookesia spp. UPPHÄVDkortsvanskameleonter 2 3 1-2 2-3
Brookesia thieli Thiels kortsvanskameleont 2 3 1 3 brun anolis Anolis sagrei 1 3 3 3 brunsidig mabuya Mabuya multifasciata 3 - 2 2 Callisaurus draconoides grillsvansleguan 3 - 2 1 Callopistes spp. varantejuödlor 3 - 2 2 Calotes versicolor praktkalot 1 3 3 3 Cantors fransfingerödla Acanthodactylus cantoris 3 - 3 1 centralafrikansk långsvansödla Latastia longicauda 3 - 2 3 Chalcides chalcides kopparskink 3 - 2 2 Chalcides spp. valsskinkar 3 1 2 2 Chamaeleo calyptratus slöjkameleont 1 3 2 3
| svenskt namn/ vetenskapligt namn | svenskt namn/ vetenskapligt namn A B C D |
|---|---|
| Chamaeleo chamaeleon Chamaeleo dilepis Chamaeleo fischeri Chamaeleo jacksoni Chamaeleo lateralis Chamaeleo pardalis Chamaeleo spp. Chondrodactylus angulifer chuckwalla Clarks taggleguan Cnemaspis africana Cnemidophorus lemniscatus Coleonyx variegatus Cordylus giganteus Corucia zebrata Corytophanes cristatus Crotaphytus collaris Crotaphytus wislizenii Ctenosaura pectinata Cyclura cornuta Cyrtodactylus spp. daggeckoödlor dalmatisk kölödla Dasia smaragdina Dasia spp. Diplodactylus vittatus Dipsosaurus dorsalis Dracaena guianensis dubbelkamsbasilisk Dumerils varan egentliga ödlor egyptisk dabbagam UPPHÄVD | vanlig kameleont 1 3 2 2 flikkameleont 1 3 2 2 näskameleont 1 3 2 3 Jacksons kameleont 1 3 2 3 juvelkameleont 1 3 3 3 panterkameleont 1 3 3 3 kameleonter 1 3 2-3 2-3 sandgecko 3 1,3 3 1 Sauromalus obesus 3 1 3 2 Sceloporus clarki i 2 - 3 2 afrikansk klippgecko 2 3 3 3 springteju 3 - 3 2 bandad gecko 3 - 2 1 jättegördelödla 3 3 3 1 gripsvansskink 1 - 3 3 hjälmleguan 1 3 2 3 halsbandsleguan 3 - 3 1 leopardleguan 3 - 3 2 svart leguan 3 - 2 2 noshornsleguan 3 - 3 1 nakenfingergeckoödlor 2 - 2 2 Phelsuma spp. 1 3 3 3 Algyroides nigropunctatus 3 - 2 2 smaragdskink 1 3 3 3 trädskinkar 1 3 3 3 stengecko 2 3 3 1 ökenleguan 3 3 3 1 krokodilteju 3 2 3 3 Basiliscus plumifrons 1 2 3 3 Varanus dumerilii 3 - 3 3 Lacerta spp. 3 - 2 2 Uromastyx aegypticus 3 1 3 1 |
| Emoia spp. Eremias spp. Eublepharis macularius Eumeces fasciatus Eumeces obsoletus Eumeces schneideri Eumeces schneideri algeriensis fembandad mabuya filipinsk segelagam fjärilsagamer flatödlor | kustslankskinkar 3 - 3 3 ökenlöparödlor 3 1 3 1 leopardgecko 3 - 3 1 bandskink 3 - 2 2 prärieskink 3 - 2 2 Schneiders skink 3 - 2 2 berberskink 3 - 2 2 Mabuya quinquetaeniata 3 - 2 2 Hydrosaurus pustulatus 1 2 3 3 Leiolepis spp. 3 1 3 1 Platysaurus spp. 2 3 3 1 61 |
| flikkameleont fläckig blåstrupad anolis fransfingerödlor fransleguaner Gallotia galloti Geckonia chazaliae Gekko gecko Gekko vittatus Gerrhonotus spp. Gerrhosaurus flavigularis Gerrhosaurus major gilaödla glasödlor glidödla Gonocephalus abbotti Gonocephalus bellii grillsvansleguan gripsvansskink grön anolis grön leguan grön taggleguan gulfärgad fransfingerödla gulstrupad sköldödla halsbandsleguan halvfingergeckoödlor Hasselqvists gecko Heloderma horridum Heloderma suspectum UPPHÄVD | Chamaeleo dilepis 1 3 2 2 Anolis conspersus 1 2 3 3 Acanthodactylus spp. 3 - 3 1 Uma spp. 3 1,3 3 1 blåkindad kanarieödla 3 - 2 1 hjälmgecko 3 3 3 1 tokajgecko 1 3 2 3 randig gecko 1 3 2 3 alligatorödla 3 - 2 2 gulstrupad sköldödla 3 - 2 2 stor sköldödla 3 - 2 2 Heloderma suspectum 3 1-2 3 1 Ophisaurus spp. 3 - 2 2 Holaspis guentheri 3 - 3 3 Abbotts vinkelagam 1 3 3 3 bengalisk vinkelagam 1 3 3 3 Callisaurus draconoides 3 - 2 1 Corucia zebrata 1 - 3 3 Anolis carolinensis 1 3 2 3 Iguana iguana 1 2 3 3 Sceloporus malachiticus 2 - 2 2 Acanthodactylus scutellatus 3 - 3 1 Gerrhosaurus flavigularis 3 - 2 2 Crotaphytus collaris 3 - 3 1 Hemidactylus spp. 2 - 2 2 Ptydactylus hasselqvistii 2 3 2 2 skorpiongiftödla 3 1-2 3 1 gilaödla 3 1-2 3 1 |
| Hemidactylus spp. Hemitheconyx caudicinctus hjälmbasilisk hjälmgecko hjälmleguan Holaspis guentheri husgeckoödlor Hydrosaurus amboinensis Hydrosaurus pustulatus Hydrosaurus weberi Iguana iguana indonesisk blåtungad skink | halvfingergeckoödlor 2 - 2 2 västafrikansk tjocksvansgecko 3 - 2 1 Basiliscus basiliscus 1 2 3 3 Geckonia chazaliae 3 3 3 1 Corytophanes cristatus 1 3 2 3 glidödla 3 - 3 3 se halvfingergeckoödlor segelagam 1 2 3 3 filipinsk segelagam 1 2 3 3 Webers segelagam 1 2 3 3 grön leguan 1 2 3 3 Tiliqua gigas 3 - 3 1 |
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A B C D
Jacksons kameleont Chamaeleo jacksoni 1 3 2 3 Japalura spp. bergagamer 3 2 2 2 juvelkameleont Chamaeleo lateralis 1 3 3 3 jättegeckoödlor Rhacodactylus spp. 1 - 2 2 jättegördelödla Cordylus giganteus 3 3 3 1 jättesmaragdödla Lacerta trilineata 3 - 2 2 kameleonter Chamaeleo spp. 1 3 2-3 2-3 kamkalot Bronchocela cristatellus 1 3 3 3 kopparskink Chalcides chalcides 3 - 2 2 kopparödla Anguis fragilis 3 - 2 2 kortsvanskameleonter Brookesia spp. 2 3 1-2 2-3 krokodilteju Dracaena guianensis 3 2 3 3 kustslankskinkar Emoia spp. 3 - 3 3 kölsvansleguaner Ophryoessoides spp. 3 1 3 1 Lacerta agilis sandödla 3 1 2 2 Lacerta lepida pärlödla 3 - 2 2 Lacerta spp. egentliga ödlor 3 - 2 2 Lacerta trilineata jättesmaragdödla 3 - 2 2 Lacerta viridis smaragdödla 3 - 2 2 lansskinkar Acontias spp. 2 - 3 1 Latastia longicaudata centralafrikansk långsvansödla 3 - 2 3 Leamacatus lonigipes långbensleguan 1 - 3 3 Leiocephalus spp. rullsvansleguaner 3 1 3 2 Leiolepis spp. fjärilsagamer 3 1 3 1 leopardgecko Eublepharis macularius 3 - 3 1 leopardleguan Crotaphytus wislizenii 3 - 3 2 Lessons släthalsleguan Liolaemus chiliensis 3 - 2 2 Liolaemus chiliensis Lessons släthalsleguan 3 - 2 2 Lygodactylus capensis vanlig dvärggecko 1 3 3 3 Lygosoma spp. UPPHÄVDslankskinkar 3 - 2 2
långbensleguan Leamacatus lonigipes 1 - 3 3 Mabuya multifasciata brunsidig mabuya 3 - 2 2 Mabuya quinquetaeniata fembandad mabuya 3 - 2 2 Mabuya striata afrikansk husskink 3 - 2 2 Mabuya vittata tygelskink 3 - 2 2 madagaskardaggecko Phelsuma madagascariensis 1 3 3 3 madagaskargördelödlor Zonosaurus spp. 3 - 3 1 madagaskarleguan Oplurus sebae 3 - 2 2 malajisk flyggecko Ptychozoon kuhli 1 3 3 3 murgecko Tarentola mauritanica 2 - 2 2 murödla Podarcis muralis 3 1 2 2 nakenfingergeckoödlor Cyrtodactylus spp. 2 - 2 2 nilvaran Varanus niloticus 3 2 3 3
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A B C D
nordafrikansk dabbagam Uromastyx acanthinurus 3 1 3 1 noshornsleguan Cyclura cornuta 3 - 3 1 näskameleont Chamaeleo fischeri 1 3 2 3 Ophiomorus tridactylus tretåig ormskink 3 - 2 1 Ophisaurus spp. glasödlor 3 - 2 2 Ophryoessoides spp. kölsvansleguaner 3 1 3 1 Oplurus sebae madagaskarleguan 3 - 2 2 Pachydactylus spp. tjockfingergeckoödlor 1 3 3 3 paddhuvudsagam Phrynocephalus mystaceus 3 1,3 3 1 paddhuvudsagamer Phrynosephalus spp. 3 1,3 3 1 paddleguaner Phrynosoma spp. 3 1,3 3 1 panterkameleont Chamaeleo pardalis 1 3 3 3 Petris gecko Stenodactylus petrii 1 - 2 2 Phelsuma madagascariensis madagaskardaggecko 1 3 3 3 Phelsuma quadriocellata påfågeldaggecko 1 3 3 3 Phelsuma spp. daggeckoödlor 1 3 3 3 Phrynocephalus mystaceus paddhuvudsagam 3 1,3 3 1 Phrynosephalus spp. paddhuvudsagamer 3 1,3 3 1 Phrynosoma spp. paddleguaner 3 1,3 3 1 Physignathus cocincinus asiatisk vattenagam 1 2 3 3 Physignathus lesueurii östaustralisk vattenagam 1 2 3 3 Platysaurus spp. flatödlor 2 3 3 1 Podarcis muralis murödla 3 1 2 2 Podarcis taurica taurisk murödla 3 1 2 2 Pogona vitticeps skäggagam 3 1 3 1 praktkalot Calotes versicolor 1 3 3 3 prärieskink Eumeces obsoletus 3 - 2 2 Ptychozoon kuhli malajisk flyggecko 1 3 3 3 Ptydactylus hasselqvistii Hasselqvists gecko 2 3 2 2 påfågeldaggecko UPPHÄVDPhelsuma quadri-
ocellata 1 3 3 3 pärlödla Lacerta lepida 3 - 2 2 randig basilisk Basiliscus vittatus 1 2 3 3 randig gecko Gekko vittatus 1 3 2 3 Rhacodactylus spp. jättegeckoödlor 1 - 2 2 riddaranolis Anolis equestris 1 3 2 3 Riopa fernandi afrikansk eldskink 3 - 3 3 rosmarinleguan Sceloporus woodi 3 - 3 2 rullsvansleguaner Leiocephalus spp. 3 1 3 2 sagogecko Teratoscincus scincus 3 - 2 1 sandgecko Chondrodactylus angulifer 3 1,3 3 1 sandskinkar Scincus spp. 3 1,3 3 1 sandödla Lacerta agilis 3 1 2 2
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A B C D
Sauromalus obesus chuckwalla 3 1 3 2 Sceloporus clarki i Clarks taggleguan 2 - 3 2 Sceloporus cyanogenus blå taggleguan 2 - 3 2 Sceloporus magister ökentaggleguan 3 3 3 1 Sceloporus malachiticus grön taggleguan 2 - 2 2 Sceloporus occidentalis blåmagad taggleguan 3 - 3 2 Sceloporus poinsettii spricklevande tagleguan 3 - 3 1 Sceloporus undulatus vattrad taggleguan 3 - 3 2 Sceloporus woodi rosmarinleguan 3 - 3 2 Schneiders skink Eumeces schneideri 3 - 2 2 Scincus spp. sandskinkar 3 1,3 3 1 segelagam Hydrosaurus amboinensis 1 2 3 3 sexbandsödla Takydromus sexlineatus 1 3 2 2 skorpiongiftödla Heloderma horridum 3 1-2 3 1 skäggagam Pogona vitticeps 3 1 3 1 slankskinkar Lygosoma spp. 3 - 2 2 slöjkameleont Chamaeleo calyptratus 1 3 2 3 smaragdskink Dasia smaragdina 1 3 3 3 smaragdvaran Varanus prasinus 1 - 3 3 smaragdödla Lacerta viridis 3 - 2 2 spiralsvansleguaner Stenocercus spp. 3 1 3 1 spricklevande taggleguan Sceloporus poinsettii 3 - 3 1 springteju Cnemidophorus lemniscatus 3 - 3 2 stengecko Diplodactylus vittatus 2 3 3 1 Stenocercus spp. spiralsvansleguaner 3 1 3 1 Stenodactylus petrii Petris gecko 1 - 2 2 stillahavsvaran Varanus indicus 3 - 3 3 stor sköldödla UPPHÄVDGerrhosaurus major 3 - 2 2
stäppvaran Varanus exanthematicus 3 - 2 2 svart leguan Ctenosaura pectinata 3 - 2 2 taggsvansagam Agama stellio 2 - 3 2 Takydromus sexlineatus sexbandsödla 1 3 2 2 Tarentola mauritanica murgecko 2 - 2 2 taurisk murödla Podarcis taurica 3 1 2 2 tejuödlor Tupinambis spp. 3 - 2 2 Teratoscincus scincus sagogecko 3 - 2 1 Thiels kortsvanskameleont Brookesia thieli 2 3 1 3 Tiliqua gigas indonesisk blåtungad skink 3 - 3 1 Tiliqua scincoides östlig blåtungad skink 3 - 3 1 tjockfingergeckoödlor Pachydactylus spp. 1 3 3 3
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A B C D
tokajgecko Gekko gecko 1 3 2 3 tretåig ormskink Ophiomorus tridactylus 3 - 2 1 trädskinkar Dasia spp. 1 3 3 3 Tupinambis spp. tejuödlor 3 - 2 2 tygelskink Mabuya vittata 3 - 2 2 Uma spp. fransleguaner 3 1,3 3 1 Uromastyx acanthinurus nordafrikansk dabbagam 3 1 3 1 Uromastyx aegypticus egyptisk dabbagam 3 1 3 1 valsskinkar Chalcides spp. 3 1 2 2 vanlig agam Agama agama 3 - 3 2 vanlig dvärggecko Lygodactylus capensis 1 3 3 3 vanlig kameleont Chamaeleo chamaeleon 1 3 2 2 varantejuödlor Callopistes spp. 3 - 2 2 Varanus albigularis vitstrupad varan 3 - 3 1 Varanus dumerilii Dumerils varan 3 - 3 3 Varanus exanthematicus stäppvaran 3 - 2 2 Varanus griseus ökenvaran 3 - 3 1 Varanus indicus stillahavsvaran 3 - 3 3 Varanus niloticus nilvaran 3 2 3 3 Varanus prasinus smaragdvaran 1 - 3 3 Varanus salvator bandvaran 3 2 3 3 vattrad taggleguan Sceloporus undulatus 3 - 3 2 vitstrupad varan Varanus albigularis 3 - 3 1 västafrikansk tjocksvansgecko Hemitheconyx caudicinctus 3 - 2 1 Webers segelagam Hydrosaurus weberi 1 2 3 3 Zonosaurus spp. madagaskargördelödlor 3 - 3 1 ökenleguan UPPHÄVDDipsosaurus dorsalis 3 3 3 1
ökenlöparödlor Eremias spp. 3 1 3 1 ökentaggleguan Sceloporus magister 3 3 3 1 ökenvaran Varanus griseus 3 - 3 1 östaustralisk vattenagam Physignathus lesueurii 1 2 3 3 östlig blåtungad skink Tiliqua scincoides 3 - 3 1
Bilaga 2:3
SKÖLDPADDOR
Alfabetisk artlista med rekommenderad bedömning av levnadssätt samt rekommenderat särskilt bottenmaterial i vattendelen för vissa arter av sköldpaddor. Listan avser att avspegla de vanligast förekommande sköldpaddsarterna som hålls för sällskap och hobby i Sverige och gör inte anspråk på att vara taxonomiskt fullständig.
Förklaringar till artlistan:
A-levnadssätt 1-landsköldpadda 2-sumpsköldpadda 3-vattensköldpadda
B-inredning för vattensköldpaddor 1-grävbar och mjuk botten i vattnet
| svenskt namn/ vetenskapligt namn | svenskt namn/ vetenskapligt namn A B |
|---|---|
| afrikansk lädersköldpadda afrikansk sporrsköldpadda afrikanska ledsköldpaddor afrikanska stjärnsköldpaddor alligatorsköldpadda amerikanska dossköldpaddor amerikanska flodsköldpaddor amerikanska mysksköldpaddor amerikanska slamsköldpaddor amerikanska vattensköldpaddor Annamemys annamensis asiatisk dossköldpadda asiatisk jättelädersköldpadda UPPHÄVD | Trionyx triungius 3 1 Geochelone sulcata 1 - Pelusios spp. 3 - Psammobates spp. 1 - Macroclemys temmincki 3 - Terrapene spp. 1-2 - Pseudemys spp. 3 - Sternotherus spp. 3 - Kinosternon spp. 3 - Trachemys spp. 3 vietnamesisk kärrsköldpadda 2-3 - Cuora amboinensis 2-3 - Pelochelys bibroni 3 1 |
| asiatisk landsköldpadda asiatiska dossköldpaddor asiatiska lövsköldpaddor australiska korthalssköldpaddor australiska snappsköldpaddor Bells ledsköldpadda Blandings sköldpadda bäcksköldpaddor Chacosköldpadda Chelodina spp. Chelus fimbriatus Chelydra serpentina Chinemys reevesi Chinemys spp. Chitra indica | Indotestudo elongata 1 - Cuora spp. 2-3 - Cyclemys spp. 2-3 - Emydura spp. 3 - Elseya spp. 3 - Kinixys belliana 1 - Emydoidea blandingii 2-3 - Mauremys spp. 3 - Geochelone chilensis 1 ormhalssköldpaddor 3 matamata 3 snappsköldpadda 3 - Reeves kärrsköldpadda 3 kinesisk kärrsköldpadda 3 smalhuvad lädersköldpadda 3 1 67 |
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A B
Chrysemys picta målad guldsköldpadda 3 - Chrysemys spp. guldsköldpaddor 3 - Claudius angustatus mexikansk mysksköldpadda 3 - Clemmys guttata droppsköldpadda 2-3 - Clemmys insculpta nordamerikansk skogssköldpadda 2 - Clemmys marmorata marmorerad dammsköldpadda 2-3 - Cuora amboinensis asiatisk dossköldpadda 2-3 - Cuora spp. asiatiska dossköldpaddor 2-3 - Cyclanorbis spp. nordliga klafflädersköldpaddor 3 1 Cyclemys spp. asiatiska lövsköldpaddor 2-3 - Cycloderma spp. sydliga klafflädersköldpaddor 3 1 Deirochelys reticularia kycklingsköldpadda 3 diamantsköldpadda Malaclemys terrapin 3 dossköldpadda Terrapene carolina 1-2 droppsköldpadda Clemmys guttata 2-3 egyptisk landsköldpadda Testudo kleinmanni 1 - Elseya spp. australiska snappsköldpaddor 3 - Emydoidea blandingii Blandings sköldpadda 2-3 - Emydura spp. australiska korthalssköldpaddor 3 - Emys orbicularis europeisk kärrsköldpadda 2-3 - Erymnochelys madagascariensis storhuvad madagaskisk halsvändare 3 europeisk kärrsköldpadda Emys orbicularis 2-3 flatryggad sköldpadda Notochelys platynota 3 - Geochelone carbonaria rödfotad landsköldpadda 1 - Geochelone chilensis Chacosköldpadda 1 - Geochelone denticulata gulfotad landsköldpadda 1 - Geochelone elegans indisk stjärnsköldpadda 1 - Geochelone pardalis leopardsköldpadda 1 - Geochelone spp. äkta landsköldpaddor 1 - Geochelone sulcata afrikansk sporrsköldpadda 1 - Geoclemys hamiltonii indisk pricksköldpadda 3 - Geoemyda japonica UPPHÄVDjapansk bladsköldpadda 1-2 -
Geoemyda spengleri Spenglers bladsköldpadda 1-2 gophersköldpaddor Gopherus spp. 1 - Gopherus spp. gophersköldpaddor 1 - Graptemys spp. sågryggar 3 grekisk landsköldpadda Testudo hermanni 1 guldsköldpaddor Chrysemys spp. 3 gulfotad landsköldpadda Geochelone denticulata 1 gulhuvad tempelsköldpadda Hieremys annandalii 3 - Heosemys grandis stor asiatisk kärrsköldpadda 1-2 - Heosemys spinosa taggig kärrsköldpadda 1-2 - Hieremys annandalii gulhuvad tempelsköldpadda 3 hjälmad vändhalssköldpadda Pelomedusa subrufa 3 - Homes ledsköldpadda Kinixys homeana 1 -
| svenskt namn/ vetenskapligt namn | svenskt namn/ vetenskapligt namn A B |
|---|---|
| Hydromedusa spp. indisk klafflädersköldpadda indisk pricksköldpadda indisk stjärnsköldpadda indisk svart sköldpadda indiska takryggsköldpaddor indokinesiska sköldpaddor indomalajisk flodsköldpadda Indotestudo elongata japansk bladsköldpadda jättemysksköldpaddor Kachuga spp. kaspisk bäcksköldpadda kinesisk halsbandad sköldpadda kinesisk kärrsköldpadda Kinixys belliana Kinixys erosa Kinixys homeana Kinosternon spp. kolombiansk skogssköldpadda kycklingsköldpadda latinamerikansk brun skogssköldpadda latinamerikansk fläckig skogssköldpadda latinamerikansk fårad skogssköldpadda latinamerikansk målad skogssköldpadda latinamerikansk prickig skogssköldpadda latinamerikansk stornäsd UPPHÄVD | sydamerikanska ormhalssköldpaddor 3 - Lissemys punctata 3 1 Geoclemys hamiltonii 3 - Geochelone elegans 1 - Melanochelys trijuga 2-3 - Kachuga spp. 2-3 - Manouria spp. 1-2 - Orlitia borneensis 3 asiatisk landsköldpadda 1 - Geoemyda japonica 1-2 - Staurotypus spp. 3 indiska takryggsköldpaddor 2-3 - Mauremys caspica 3 - Ocadia sinensis 3 - Chinemys spp. 3 - Bells ledsköldpadda 1 sågtandad ledsköldpadda 1-2 - Homes ledsköldpadda 1 amerikanska slamsköldpaddor 3 - Rhinoclemmys melanosterna 3 - Deirochelys reticularia 3 - Rhinoclemmys annulata 1-2 - Rhinoclemmys rubida 1-2 - Rhinoclemmys areolata 1-2 - Rhinoclemmys pulcherrima 1-2 - Rhinoclemmys punctularia 3 - |
| skogssköldpadda latinamerikansk svart skogssköldpadda leopardsköldpadda Lissemys punctata lädersköldpaddor Macroclemys temmincki Malaclemys terrapin Malacochersus tornieri malajisk snigelätande sköldpadda Malayemys subtrijuga Manouria spp. marmorerad dammsköldpadda matamata | Rhinoclemmys nasuta 3 - Rhinoclemmys funerea 3 - Geochelone pardalis 1 indisk klafflädersköldpadda 3 1 Trionyx spp. 3 1 alligatorsköldpadda 3 diamantsköldpadda 3 pannkakssköldpadda 1 - Malayemys subtrijuga 3 malajisk snigelätande sköldpadda 3 indokinesiska sköldpaddor 1-2 - Clemmys marmorata 2-3 - Chelus fimbriatus 3 - 69 |
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A B
Mauremys caspica kaspisk bäcksköldpadda 3 - Mauremys spp. bäcksköldpaddor 3 - Melanochelys trijuga indisk svart sköldpadda 2-3 mexikansk mysksköldpadda Claudius angustatus 3 - Morenia ocellata ögonsköldpadda 3 morisk landsköldpadda Testudo graeca 1 målad guldsköldpadda Chrysemys picta 3 nordamerikansk skogssköldpadda Clemmys insculpta 2 nordliga klafflädersköldpaddor Cyclanorbis spp. 3 1 Notochelys platynota flatryggad sköldpadda 3 - Ocadia sinensis kinesisk halsbandad sköldpadda 3 - Orlitia borneensis indomalajisk flodsköldpadda 3 ormhalssköldpaddor Chelodina spp. 3 paddhuvudsköldpaddor Phrynops spp. 3 palearktiska landsköldpaddor Testudo spp. 1 pannkakssköldpadda Malacochersus tornieri 1 - Pelochelys bibroni asiatisk jättelädersköldpadda 3 1 Pelomedusa subrufa hjälmad vändhalssköldpadda 3 - Peltocephalus dumeriliana storhuvad amazonflodsköldpadda 3 - Pelusios spp. afrikanska ledsköldpaddor 3 - Phrynops spp. paddhuvudsköldpaddor 3 - Platemys spp. vridhalssköldpaddor 3 - Platysternon megacephalum storhuvudsköldpadda 3 - Podocnemis spp. sydamerikanska flodsköldpaddor 3 - Psammobates spp. afrikanska stjärnsköldpaddor 1 - Pseudemys spp. amerikanska flodsköldpaddor 3 - Pyxidea mouhotii trekölad dossköldpadda 1-2 - Reeves kärrsköldpadda Chinemys reevesi 3 - Rhinoclemmys annulata latinamerikansk brun skogssköldpadda 1-2 - Rhinoclemmys areolata latinamerikansk fårad skogssköldpadda 1-2 - Rhinoclemmys funerea UPPHÄVDlatinamerikansk svart skogs-
sköldpadda 3 - Rhinoclemmys melanosterna kolombiansk skogssköldpadda 3 - Rhinoclemmys nasuta latinamerikansk stornäsd skogssköldpadda 3 - Rhinoclemmys pulcherrima latinamerikansk målad skogssköldpadda 1-2 - Rhinoclemmys punctularia latinamerikansk prickig skogssköldpadda 3 - Rhinoclemmys rubida latinamerikansk fläckig skogssköldpadda 1-2 rysk stäppsköldpadda Testudo horsfieldii 1 rödfotad landsköldpadda Geochelone carbonaria 1 rödörad vattensköldpadda Trachemys scripta elegans 3 - Sacalia spp. ögonfläckssköldpadda 2-3 -
| svenskt namn/ vetenskapligt namn | svenskt namn/ vetenskapligt namn A B |
|---|---|
| Siebenrockiella crassicollis smalhuvad lädersköldpadda smyckad dossköldpadda snappsköldpadda Spenglers bladsköldpadda Staurotypus spp. Sternotherus spp. stor asiatisk kärrsköldpadda storhuvad amazonflodsköldpadda storhuvad madagaskisk halsvändare storhuvudsköldpadda svart landsköldpadda svart träsksköldpadda sydamerikanska flodsköldpaddor sydamerikanska ormhalssköldpaddor sydliga klafflädersköldpaddor sågryggar sågtandad ledsköldpadda taggig kärrsköldpadda Terrapene carolina Terrapene ornata Terrapene spp. Testudo graeca Testudo hermanni Testudo horsfieldii Testudo kleinmanni Testudo marginata Testudo spp. Trachemys scripta elegans Trachemys spp. trekölad dossköldpadda UPPHÄVD | svart träsksköldpadda 3 - Chitra indica 3 1 Terrapene ornata 1-2 - Chelydra serpentina 3 - Geoemyda spengleri 1-2 jättemysksköldpaddor 3 amerikanska mysksköldpaddor 3 - Heosemys grandis 1-2 - Peltocephalus dumeriliana 3 - Erymnochelys madagascariensis 3 - Platysternon megacephalum 3 - Testudo marginata 1 - Siebenrockiella crassicollis 3 - Podocnemis spp. 3 - Hydromedusa spp. 3 - Cycloderma spp. 3 1 Graptemys spp. 3 - Kinixys erosa 1-2 - Heosemys spinosa 1-2 dossköldpadda 1-2 smyckad dossköldpadda 1-2 amerikanska dossköldpaddor 1-2 morisk landsköldpadda 1 grekisk landsköldpadda 1 rysk stäppsköldpadda 1 egyptisk landsköldpadda 1 svart landsköldpadda 1 palearktiska landsköldpaddor 1 rödörad vattensköldpadda 3 amerikanska vattensköldpaddor 3 - Pyxidea mouhotii 1-2 - |
| Trionyx triungius Trionyx spp. vietnamesisk kärrsköldpadda vridhalssköldpaddor äkta landsköldpaddor ögonfläckssköldpadda ögonsköldpadda | afrikansk lädersköldpadda 3 1 lädersköldpaddor 3 1 Annamemys annamensis 2-3 - Platemys spp. 3 - Geochelone spp. 1 - Sacalia spp. 2-3 - Morenia ocellata 3 - 71 |
Bilaga 2:4
GRODDJUR
Alfabetisk artlista med rekommenderad bedömning av levnadssätt för vissa arter av groddjur. Listan avser att avspegla de vanligast förekommande groddjursarterna som hålls för sällskap och hobby i Sverige och gör inte anspråk på att vara taxonomiskt fullständig.
Förklaringar till artlistan:
A-levnadssätt 1-trädlevande arter 2-marklevande arter 3-halvakvatiska arter 4-helakvatiska arter
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A
afrikansk grå trädgroda Chiromantis xerampelina 1 afrikansk klogroda Xenopus laevis 4 afrikansk oxgroda Pyxicephalus adspersus 3 afrikansk röd padda Bufo carens 2 afrikanska gräsgrodor Hyperolius spp. 1-2 Agalychnis callidryas rödögd trädgroda 1 Agalychnis spurelli glidande trädgroda 1 agapadda Bufo marinus 2 alpsalamander Salamandra atra 2 Alytes obstetricans barnmorskegroda 2-3 Ambystoma annulatum tvärbandad mullvadssalamander 2 Ambystoma cingulatum nätmönstrad mullvadssalamander 2 Ambystoma gracile nordvästlig mullvadssalamander 2 Ambystoma jeffersonianum Jeffersons mullvadssalamander 2 Ambystoma laterale blåprickig mullvadssalamander 2 Ambystoma macrodactylum långtåad mullvadssalamander 2 Ambystoma maculatum UPPHÄVDfläckig mullvadssalamander 2
Ambystoma mexicanum (metamorfoserad) mexikansk tigersalamander 2
Ambystoma mexicanum
(neoten) axolotl 4 Ambystoma opacum marmorerad mullvadssalamander 2 Ambystoma talpoideum mullvadssalamander 2 Ambystoma tigrinum tigersalamander 2 amerikansk lövgroda Hyla cinerea 1 amerikansk olm Necturus maculosus 4 amerikansk oxgroda Rana catesbeiana 3 amerikansk padda Bufo americanus 2 amerikanska spadfotsgrodor Scaphiopus spp. 2 Amphiuma means tvåtåig ålsalamander 4
| svenskt namn/ vetenskapligt namn | svenskt namn/ vetenskapligt namn A |
|---|---|
| andesisk palmsalamander Aneides ferreus Anotheca spinosa argentinsk horngroda asiatisk skumbogroda asiatiska horngrodor asiatiska vinkelsalamandrar Atelopus varius axolotl bandad klogroda bandad salamander bandad vattensalamander bandat maskgroddjur barnmorskegroda Batrachoseps attenuatus bergsskymningssalamander bergvattensalamander Blombergs padda blåprickig mullvadssalamander Bolitoglossa altamazonica Bolitoglossa mexicana Bolitoglossa spp. Bombina bombina Bombina orientalis Bombina variegata brasiliansk horngroda brun mantella Budgetts groda Bufo alvarius Bufo americanus Bufo blombergi Bufo boreas Bufo bufo UPPHÄVD | Bolitoglossa altamazonica 1-2 molnsalamander 2 tagghuvad lövgroda 1 Ceratophrys ornata 2 Polypedates leucomystax 1 Megophrys spp. 2 Hynobius spp. 2-3 harlekinpaddor 2 Ambystoma mexicanum (neoten) 4 Xenopus borealis 4 Notophthalmus perstriatus 3 Triturus vittatus 2-3 Ichthyophis glutinosus 2 Alytes obstetricans 2-3 kalifornisk slanksalamander 2 Desmognathus ochrophaeus 2-3 Triturus alpestris 2-3 Bufo blombergi 2 Ambystoma laterale 2 andesisk palmsalamander 1-2 klättrande palmsalamander 1 palmsalamandrar 1-2 klockgroda 3 orientalisk klockgroda 3 gulbukig klockgroda 3 Ceratophrys aurita 2 Mantella betselio 2 Lepidobatrachus laevis 2 koloradoflodpadda 2 amerikansk padda 2 Blombergs padda 2 nordlig padda 2 vanlig padda 2 |
| Bufo carens Bufo marinus Bufo mauretanicus Bufo melanostictus Bufo paracnemis Bufo quercicus Bufo viridis bäcksalamandrar Caecilian thompsoni Centrolenidae Ceratophrys aurita Ceratophrys cornuta Ceratophrys cranwelli Ceratophrys ornata | afrikansk röd padda 2 agapadda 2 marockansk padda 2 svartvårtepadda 2 rokokopadda 2 ekpadda 2 grönfläckig padda 2 Eurycea spp. 2-3 Thompsons jättemaskgroddjur 2 glasgrodor 1 brasiliansk horngroda 2 surinamhorngroda 2 Cranwells horngroda 2 argentinsk horngroda 2 73 |
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A
Chioglossa lusitanica guldstrimmig salamander 2-3 Chiromantis xerampelina afrikansk grå trädgroda 1 Colostethus trinitatus halsbandad pilgiftsgroda 1-2 Cranwells horngroda Ceratophrys cranwelli 2 Cryptobranchus alleganiensis slamdjävul 4 Cynops ensicauda svärdsvansad eldbukssalamander 3 Cynops orientalis kinesisk eldbukssalamander 3 Cynops pyrrhogaster japansk eldbukssalamander 3 Dendrobates spp. egentliga pilgiftsgrodor 1-2 Desmognathus auriculatus sydlig skymningssalamander 2-3 Desmognathus fuscus skymningssalamander 2 Desmognathus ochrophaeus bergsskymningssalamander 2-3 Desmognathus quadramaculatus svartmagad salamander 2-3 Desmognathus spp. skymningssalamandrar 2-3 Desmognathus wrighti pygmesalamander 2 Discoglossus pictus skivtunggroda 2-3 dvärgklogroda Hymenochirus boettgeri 4 dvärgpipagroda Pipa parva 4 Dyscophus antongilii nordlig tomatgroda 2 egentliga grodor Rana spp. 2-3 egentliga lunglösa salamandrar Plethodon spp. 2 egentliga pilgiftsgrodor Dendrobates spp. 1-2 ekpadda Bufo quercicus 2 eldsalamander Salamandra salamandra 2 Eleutherodactylus spp. levandefödande tandpaddor 2 Ensatina eschscholtzii ensatinasalamander 2 ensatinasalamander Ensatina eschscholtzii 2 Epipedobates tricolor trefärgad pilgiftsgroda 2 Euproctus platycephalus sardinsk bergsalamander 3 eurasiatiska spadfotsgrodor Pelobates spp. 2 europeisk lövgroda Hyla arborea 1 Eurycea bislineata tvåstrimmig bäcksalamander 2-3 Eurycea longicauda UPPHÄVDlångsvansad bäcksalamander 2-3
Eurycea spp. bäcksalamandrar 2-3 fläckig mantella Mantella cowani 2 fläckig mullvadssalamander Ambystoma maculatum 2 fläcksvanssalamander Pachytriton brevipes 3 fyrtåig dvärgsalamander Manculus quadridigitatus 2-3 Gastrotheca spp. hornlövgrodor 1 glasgrodor Centrolenidae 1 glasögonsalamander Salamandrina terdigitata 2-3 glidande trädgroda Agalychnis spurelli 1 grå lövgroda Hyla versicolor 1 gräsgrodor Hyperoliidae 1-2 grävpaddor Pelobatidae 2 grön groda Rana clamitans 3 grönfläckig padda Bufo viridis 2
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A
gulbandat maskgroddjur Ichthyophis kohtaoensis 2 gulbukig klockgroda Bombina variegata 3 guldmantella Mantella aurantiaca 2 guldstrimmig salamander Chioglossa lusitanica 2-3 gulprickiga vattensalamandrar Neurergus spp. 3 halsbandad pilgiftsgroda Colostethus trinitatus 1-2 harlekinpaddor Atelopus varius 2 hongkongsalamander Paramesotriton hongkongensis 3 hornlövgrodor Gastrotheca spp. 1 Hyla arborea europeisk lövgroda 1 Hyla cinerea amerikansk lövgroda 1 Hyla ebraccata timglaslövgroda 1 Hyla gratiosa skällande lövgroda 1 Hyla vasta jättelövgroda 1 Hyla versicolor grå lövgroda 1 Hylidae lövgrodor 1 Hymenochirus boettgeri dvärgklogroda 4 Hynobius spp. asiatiska vinkelsalamandrar 2-3 Hyperoliidae gräsgrodor 1-2 Hyperolius marmoratus marmorerad gräsgroda 1 Hyperolius spp. afrikanska gräsgrodor 1-2 Ichthyophis glutinosus bandat maskgroddjur 2 Ichthyophis kohtaoensis gulbandat maskgroddjur 2 indisk oxgroda Rana tigrina 3 italiensk vattensalamander Triturus italicus 2-3 japansk eldbukssalamander Cynops pyrrhogaster 3 Jeffersons mullvadssalamander Ambystoma jeffersonianum 2 Jordans salamander Plethodon jordani 2 jättelövgroda Hyla vasta 1 kalifornisk salamander Taricha torosa 2-3 kalifornisk slanksalamander Batrachoseps attenuatus 2 Kaloula pulchra kaloulagroda 2 kaloulagroda UPPHÄVDKaloula pulchra 2
karpatvattensalamander Triturus montandoni 2-3 Kassina senegalensis senegalspringgroda 1-2 Kassina weali Weals springgroda 1-2 kinesisk eldbukssalamander Cynops orientalis 3 kinesisk vårtsalamander Paramesotriton chinensis 3 kinesisk årstjärtsalamander Paramesotriton caudopunctatus 3 klockgroda Bombina bombina 3 klättrande palmsalamander Bolitoglossa mexicana 1 kolombianskt maskgroddjur Typhlonectes natans 4 koloradoflodpadda Bufo alvarius 2 korallfingerlövgroda Litoria caerulea 1 krokodilvattensalamandrar Tylototriton spp. 2-3 kubansk lövgroda Osteopilus septentrionalis 1 lemurlövgroda Phyllomedusa lemur 1
| svenskt namn/ vetenskapligt namn | svenskt namn/ vetenskapligt namn A |
|---|---|
| leopardgroda Lepidobatrachus laevis Leptodactylidae Leptopelis macrotis levandefödande tandpaddor Litoria caerulea Litoria infrafrenata Luschans salamander långsvansad bäcksalamander långtåad mullvadssalamander lövgrodor malajisk flyggroda Manculus quadridigitatus Mantella aurantiaca Mantella betselio Mantella cowani Mantella madagascariensis marmorerad gräsgroda marmorerad mullvadssalamander marmorvattensalamander marockansk padda Megophrys spp. Mertensiella luschani mexikansk tigersalamander Microhylidae mindre siren mindre vattensalamander molnsalamander Muellers klogroda mullvadssalamander målad mantella Necturus maculosus UPPHÄVD | Rana pipiens 3 Budgetts groda 2 tandpaddor 2 storögd gräsgroda 1-2 Eleutherodactylus spp. 2 korallfingerlövgroda 1 vitläppad trädgroda 1 Mertensiella luschani 2-3 Eurycea longicauda 2-3 Ambystoma macrodactylum 2 Hylidae 1 Rhacophorus reinwardtii 1 fyrtåig dvärgsalamander 2-3 guldmantella 2 brun mantella 2 fläckig mantella 2 målad mantella 2 Hyperolius marmoratus 1 Ambystoma opacum 2 Triturus marmoratus 2-3 Bufo mauretanicus 2 asiatiska horngrodor 2 Luschans salamander 2-3 Ambystoma mexicanum (metamorfoserad) 2 trångmynta grodor 2 Siren intermedia 4 Triturus vulgaris 2-3 Aneides ferreus 2 Xenopus muelleri 4 Ambystoma talpoideum 2 Mantella madagascariensis 2 amerikansk olm 4 |
| Neurergus spp. nordlig padda nordlig slemsalamander nordlig tomatgroda nordvästlig mullvadssalamander Notophthalmus meridionalis Notophthalmus perstriatus Notophthalmus viridescens nätmönstrad mullvadssalamander Occidozyga lima orientalisk klockgroda Osteopilus septentrionalis Pachytriton brevipes palmsalamandrar | gulprickiga vattensalamandrar 3 Bufo boreas 2 Plethodon glutinosus 2 Dyscophus antongilii 2 Ambystoma gracile 2 svartprickig salamander 3 bandad salamander 3 östlig rödprickig salamander 3 Ambystoma cingulatum 2 risfältsgroda 3 Bombina orientalis 3 kubansk lövgroda 1 fläcksvanssalamander 3 Bolitoglossa spp. 1-2 |
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A
paradoxgroda Pseudis paradoxus 3-4 Paramesotriton caudopunctatus kinesisk årstjärtsalamander 3 Paramesotriton chinensis kinesisk vårtsalamander 3 Paramesotriton hongkongensis hongkongsalamander 3 Pedostibes hosi prickig trädpadda 1-2 Pelobates spp. eurasiatiska spadfotsgrodor 2 Pelobatidae grävpaddor 2 Pelodytes punctatus persiljegroda 2 persiljegroda Pelodytes punctatus 2 Peurodeles waltl revbenssalamander 3-4 Phrynomerus microps rödryggad springkrypare 1-2 Phyllobates spp. pilgiftsgrodor 2 Phyllomedusa lemur lemurlövgroda 1 pilgiftsgrodor Phyllobates spp. 2 Pipa parva dvärgpipagroda 4 Pipa pipa pipagroda 4 pipagroda Pipa pipa 4 Plethodon cinereus östlig rödryggad salamander 2 Plethodon glutinosus nordlig slemsalamander 2 Plethodon jordani Jordans salamander 2 Plethodon spp. egentliga lunglösa salamandrar 2 Plethodon vehiculum västlig rödryggad salamander 2 Polypedates leucomystax asiatisk skumbogroda 1 prickig trädpadda Pedostibes hosi 1-2 Pseudacris crucifer vårpipare 1 Pseudacris regilla stillahavslövgroda 1,3 Pseudis paradoxus paradoxgroda 3-4 Pseudotriton ruber röd salamander 2 pygmesalamander Desmognathus wrighti 2 Pyxicephalus adspersus afrikansk oxgroda 3 Rana catesbeiana amerikansk oxgroda 3 Rana clamitans grön groda 3 Rana iberica UPPHÄVDspansk groda 3
Rana pipiens leopardgroda 3 Rana ridibunda sjögroda 3 Rana spp. egentliga grodor 2-3 Rana tigrina indisk oxgroda 3 revbenssalamander Peurodeles waltl 3-4 Rhacophoridae trädgrodor 1 Rhacophorus reinwardtii malajisk flyggroda 1 risfältsgroda Occidozyga lima 3 rokokopadda Bufo paracnemis 2 röd salamander Pseudotriton ruber 2 rödryggad springkrypare Phrynomerus microps 1-2 rödögd trädgroda Agalychnis callidryas 1 Salamandra atra alpsalamander 2 Salamandra salamandra eldsalamander 2
| svenskt namn/ vetenskapligt namn | svenskt namn/ vetenskapligt namn A |
|---|---|
| Salamandrella keyserlingii Salamandrina terdigitata sardinsk bergsalamander Scaphiopus spp. senegalspringgroda sibirisk salamander Siren intermedia sjögroda skivtunggroda skymningssalamander skymningssalamandrar skällande lövgroda slamdjävul spansk groda spansk vattensalamander stillahavslövgroda storögd gräsgroda större alpvattensalamander större donauvattensalamander större vattensalamander surinamhorngroda svartmagad salamander svartprickig salamander svartvårtepadda svärdsvansad eldbukssalamander sydlig skymningssalamander sydlig större vattensalamander tagghuvad lövgroda tandpaddor Taricha granulosa Taricha torosa Thompsons jättemaskgroddjur tigersalamander UPPHÄVD | sibirisk salamander 2-3 glasögonsalamander 2-3 Euproctus platycephalus 3 amerikanska spadfotsgrodor 2 Kassina senegalensis 1-2 Salamandrella keyserlingii 2-3 mindre siren 4 Rana ridibunda 3 Discoglossus pictus 2-3 Desmognathus fuscus 2 Desmognathus spp. 2-3 Hyla gratiosa 1 Cryptobranchus alleganiensis 4 Rana iberica 3 Triturus boscai 2-3 Pseudacris regilla 1,3 Leptopelis macrotis 1-2 Triturus carnifex 2-3 Triturus dobrogicus 2-3 Triturus cristatus 2-3 Ceratophrys cornuta 2 Desmognathus quadramaculatus 2-3 Notophthalmus meridionalis 3 Bufo melanostictus 2 Cynops ensicauda 3 Desmognathus auriculatus 2-3 Triturus karelini 2-3 Anotheca spinosa 1 Leptodactylidae 2 vårtskinnad salamander 2-3 kalifornisk salamander 2-3 Caecilian thompsoni 2 Ambystoma tigrinum 2 |
| timglaslövgroda trefärgad pilgiftsgroda Triturus alpestris Triturus boscai Triturus carnifex Triturus cristatus Triturus dobrogicus Triturus helveticus Triturus italicus Triturus karelini Triturus marmoratus Triturus montandoni Triturus spp. Triturus vittatus | Hyla ebraccata 1 Epipedobates tricolor 2 bergvattensalamander 2-3 spansk vattensalamander 2-3 större alpvattensalamander 2-3 större vattensalamander 2-3 större donauvattensalamander 2-3 trådvattensalamander 2-3 italiensk vattensalamander 2-3 sydlig större vattensalamander 2-3 marmorvattensalamander 2-3 karpatvattensalamander 2-3 vattensalamandrar 2-3 bandad vattensalamander 2-3 |
svenskt namn/ svenskt namn/ vetenskapligt namn vetenskapligt namn A
Triturus vulgaris mindre vattensalamander 2-3 trådvattensalamander Triturus helveticus 2-3 trångmynta grodor Microhylidae 2 trädgrodor Rhacophoridae 1 tvåstrimmig bäcksalamander Eurycea bislineata 2-3 tvåtåig ålsalamander Amphiuma means 4 tvärbandad mullvadssalamander Ambystoma annulatum 2 Tylototriton spp. krokodilvattensalamandrar 2-3 Typhlonectes natans kolombianskt maskgroddjur 4 vanlig padda Bufo bufo 2 vattensalamandrar Triturus spp. 2-3 vitläppad trädgroda Litoria infrafrenata 1 vårpipare Pseudacris crucifer 1 vårtskinnad salamander Taricha granulosa 2-3 västlig rödryggad salamander Plethodon vehiculum 2 Weals springgroda Kassina weali 1-2 Xenopus borealis bandad klogroda 4 Xenopus laevis afrikansk klogroda 4 Xenopus muelleri Muellers klogroda 4 östlig rödprickig salamander Notophthalmus viridescens 3 östlig rödryggad salamander Plethodon cinereus 2
UPPHÄVD