Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:19) om obligatorisk salmonellakontroll av fjäderfän
Ändrar
Bemyndigande
Dessa föreskrifter gäller obligatorisk salmonellakontroll på fjäderfäanläggningar där det yrkesmässigt 1. drivs verksamhet för kläckning av ägg med samtidig ruvningskapacitet på fler än 1000 ägg, 2. föds upp fjäderfän för avelsändamål om anläggningen har en maximal kapacitet som överstiger 250 avelsfjäderfän, 3. hålls avelsfjäderfän som producerar kläckägg om anläggningen har en maximal kapacitet som överstiger 250 avelsfjäderfän, 4. föds upp fjäderfän för slakt om antalet djur som slaktas årligen överstiger 500,
Jfr. Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG av den 17 november 2003 om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG (EUT L 325, 12.12.2003, s. 31, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2003/99/oj, Celex 32003L0099), senast ändrat genom rådets direktiv 2006/104/EG av den 20 november 2006 om anpassning av vissa direktiv rörande jordbruk (veterinär och fytosanitär lagstiftning), med anledning av Bulgariens och Rumäniens anslutning (EUT L 363, 20.12.2006, s. 352 Celex 32006L0104). Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EUT L 241, 17.9.2015, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2015/1535/oj, Celex 32015L1535), anmälningsnummer 2024/0620/SE. 2 Ändringen innebär att andra stycket tas bort.
Godkänd 2025-03-06 av Christina Nordin
5. föds upp unghöns till värphöns om anläggningen har en maximal kapacitet som överstiger 200 höns, och 6. hålls värphöns eller vaktlar för produktion av konsumtionsägg. (SJVFS 2025:6).
Har upphävts genom (SJVFS 2025:6).
Föreskrifterna tillämpas inte på anläggningar som enbart levererar konsumtionsägg direkt till konsument för enskilt bruk under förutsättning att anläggningens maximala kapacitet inte överstiger 200 värphöns eller vaktlar för produktion av konsumtionsägg. (SJVFS 2025:6).
Definitioner
I denna föreskrift används följande begrepp med nedan angiven betydelse.
| Begrepp | Betydelse |
| Anläggning | Ett eller flera hus eller andra byggnader eller markområden där fjäderfän hålls och som är geografiskt koncentrerade till en enhet. |
| Djurhållare | Den som äger eller på annat sätt ansvarar för fjäderfän som anges i dessa föreskrifter. |
| Djuromgång | De djur som befinner sig i ett djurutrymme under tiden från det att det första djuret satts in till dess att det sista djuret lämnat utrymmet. |
| Djurutrymme | Utrymme avsett för fjäderfäuppfödning eller äggproduktion och som är smittskyddsmässigt skilt från annat utrymme genom hela och täta väggar, golv och tak och med upprättad hygiengräns (epidemiologisk enhet). |
| Fjäderfä | Alla fåglar som föds upp eller hålls i fångenskap för produktion av kött eller ägg för konsumtion samt för avelsändamål för sådan produktion. |
| Flock | Samma betydelse som i definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 av den 17 november 2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra 3 livsmedelsburna zoonotiska smittämnen . |
| Poola | Sammanslagning av prover för gemensam analys. |
3
EUT L 325, 12.12.2003, s. 1 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2003/2160/oj (Celex 32003R2160).
Godkänd 2025-03-06 av Christina Nordin
| Begrepp | Betydelse |
| Produktions- | Den tid som en djuromgång avelsfjäderfän |
| omgång | producerar kläckägg. |
| Ratiter | Struts, emu och nandu. |
| Sockprov | Samlingsprov av träck på provtagningssocka från djurutrymme med frigående fjäderfän inomhus. Provet erhålls genom att provtagaren trär särskilda fuktade sockor utanpå stövlarna och går runt i djurutrymmet med sockorna på. (SJVFS 2025:6). |
Grundläggande bestämmelser
Grundläggande bestämmelser om salmonellakontroll av fjäderfäanläggningar finns i 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen, 2. kommissionens förordning (EU) nr 200/2010 av den 10 mars 2010 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 vad gäller ett unionsmål för minskning av prevalensen av salmonellaserotyper i vuxna avelsflockar av Gallus gallus , 3. kommissionens förordning (EU) nr 517/2011 av den 25 maj 2011 om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 vad gäller ett unionsmål för minskning av prevalensen av vissa serotyper av salmonella hos värphöns av Gallus gallus och om ändring av förordning (EG) nr 2160/2003 och kommissionens förordning (EU) nr 200/2010 , 4. kommissionens förordning (EU) nr 200/2012 av den 8 mars 2012 om ett unionsmål för minskning av Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium i slaktkycklingflockar, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 , 5. kommissionens förordning (EU) nr 1190/2012 av den 12 december 2012 om ett unionsmål för minskning av Salmonella Enteritidis och Salmonella Typhimurium i kalkonflockar, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 , 6. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) samt till denna
4 EUT L 61, 11.03.2010, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2010/200/oj (Celex 32010R0200). 5 EUT L 138, 26.5.2011, s. 45, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/517/oj (Celex 32011R0517). 6 EUT L 71, 9.3.2012, s. 31, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2012/200/oj (Celex 32012R0200). 7 EUT L 340, 13.12.2012 s. 29, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2012/1190/oj (Celex 32012R1190). 8 EUT L 84, 31.3.2016, s. 1 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/429/oj (Celex 32016R0429).
Godkänd 2025-03-06 av Christina Nordin
förordning antagna genomförandeförordningar och delegerade förordningar, 7. zoonoslagen (1999:658), 8. zoonosförordningen (1999:660), och 9. Statens jordbruksverks föreskrifter (2004:2) om bekämpande av salmonella hos djur. (SJVFS 2025:6).
Provtagning och analys
Provtagning
Djurhållaren ska se till att provtagning sker på det sätt och i den omfattning som anges i bilagan till dessa föreskrifter. Prov tagna enligt 7 § får ersätta motsvarande provtagning enligt första stycket. (SJVFS 2025:6).
Djurhållaren ska se till att en av Jordbruksverket utsedd veterinär tar prover i de anläggningar där det yrkesmässigt 1. föds upp fjäderfän för avelsändamål om anläggningen har en maximal kapacitet som överstiger 250 avelsfjäderfän, 2. hålls avelsfjäderfän som producerar kläckägg om anläggningen har en maximal kapacitet som överstiger 250 avelsfjäderfän. 3. föds upp fjäderfän för slakt om antalet djur som slaktas årligen överstiger 500, 4. föds upp unghöns till värphöns om anläggningen har en maximal kapacitet som överstiger 200 höns, samt 5. hålls värphöns eller vaktlar för produktion av konsumtionsägg. Proverna ska tas på det sätt och i den omfattning som anges i bilagan till dessa föreskrifter. (SJVFS 2025:6).
Har upphävts genom (SJVFS 2025:6).
Insändande av prover med följesedel
Prov som tagits enligt dessa föreskrifter ska tillsammans med en följesedel sändas till det svenska veterinärmedicinska laboratorium som djurhållaren anlitar för mikrobiologisk analys avseende salmonella. Veterinären ansvarar för att prover skickas till laboratoriet om prover tagits enligt 7 §. I övrigt ansvarar djurhållaren för provernas avsändande. Följesedeln ska åtminstone innehålla information om: 1. Djurhållarens kontaktuppgifter. 2. Län där anläggningen är belägen. 3. Anläggningens registreringsnummer. 4. Flockens produktionsinriktning. 5. Flockens unika identitet, som ska anges på samma sätt under hela produktionsperioden på anläggningen. 6. Datum för när provtagningen skett.
Godkänd 2025-03-06 av Christina Nordin
7. Djurens ålder i antal veckor vid provtagningen. 8. Provtagningen har utförts av djurhållare eller av en av Jordbruksverket utsedd veterinär, samt i så fall namn på veterinären. 9. För anläggningar med värphöns för produktion av konsumtionsägg ska följesedeln dessutom innehålla information om: a) Datum vid insättning i äggproduktionsanläggningen. b) Djurens ålder i antal veckor vid insättning i äggproduktionsanläggningen. (SJVFS 2025:6).
Analys av uttagna prover samt rapportering
Analysen av prover enligt bilagan ska utföras enligt Internationella standardiseringsorganisationens standardmetod, EN ISO 6579-1 eller med alternativa metoder om de validerats enligt EN ISO 16140-2. Laboratoriet ska poola de prover som anges i bilagan till föreskrifterna. Poolningen avser prover från varje enskilt provtagningstillfälle och djurutrymme. Poolningen ska ske enligt följande: 1. Två par sockprover ska poolas till ett prov. 2. Fem par sockprover ska poolas till två prover. 3. Två träckprover ska poolas till ett prov. 4. Ett par sockprover och två tygsvabbar med träck från anläggningar med avelsfjäderfä för äggproduktion ska poolas genom att sockproverna poolas för sig och tygsvabbarna poolas för sig. 5. Fyra tygsvabbar med träck från anläggningar med värphöns för produktion av konsumtionsägg i inredd bur ska poolas till ett prov. 6. Ett par sockprover och två tygsvabbar med träck från anläggningar med frigående värphöns för produktion av konsumtionsägg ska poolas till ett prov. (SJVFS 2025:6).
Det veterinärmedicinska laboratorium som anlitas för analys ska registrera samtliga inkommande prover och analysresultat länsvis i en särskild journal. Journalen ska innehålla de uppgifter i följesedeln som anges i 9 § 3–9 samt uppgifter om typ och antal prover som tagits. Journalen ska föras på ett sådant sätt att det enkelt går att kontrollera om provtagning enligt dessa föreskrifter har skett på anläggningar inom länet. Journalen ska före den 15 januari, den 15 april, den 15 juli och den 15 oktober varje år skickas till länsstyrelsen i det län där anläggningen finns. (SJVFS 2025:6).
Anteckningar om verksamheten
Kläckning av ägg
Den som driver sådan verksamhet som avses i 1 § 1 ska föra journal. Journalen ska innehålla följande uppgifter:
Godkänd 2025-03-06 av Christina Nordin
1. Tidpunkt för inläggning av ägg i ruvare och det antal ägg som då läggs in. 2. Från vilken djurgrupp varje inläggning av ägg i ruvare härstammar. 3. Tidpunkt för leverans från anläggningen av daggamla kycklingar och det antal kycklingar som då levereras. 4. Namn och adress på mottagaren av de daggamla kycklingarna.
Värphöns
En djurhållare på en anläggning som avses i 1 § 5 ska, i anslutning till att en djuromgång med unghöns överlåts från anläggningen, lämna uppgifter till länsstyrelsen i det län dit unghönsen levereras om 1. uppfödarens namn och adress, 2. antal unghöns som överlåts, 3. tidpunkt för salmonellaprovtagning, 4. tidpunkt för och unghönsens ålder vid överlåtelsen, samt 5. namn och adress på mottagaren av unghönsen.
På en anläggning som avses i 1 § 6 ska det kontinuerligt föras journal. I journalen ska samtliga försäljningar av ägg registreras vad gäller datum, antal och köpare.
Kostnad för provtagning och analys
Kostnader för provtagning och analys enligt dessa föreskrifter ska bekostas av djurhållaren.
Sammanställning av kontrollresultat
Länsstyrelsen ska till Jordbruksverket en gång per år, dock senast den 15 mars, skicka en sammanställning av resultatet av kontrollen utifrån de journaler som avses i 11 §. Sammanställningen ska lämnas digitalt. (SJVFS 2025:6).
Undantag
Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket besluta om undantag från bestämmelserna i 6 och 7 §§. (SJVFS 2025:6).
Denna författning träder i kraft den 22 februari 2007, då följande föreskrifter ska upphöra att gälla: 1. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:92) om obligatorisk salmonellakontroll av fjäderfä som föds upp till slakt.
9 SJVFS 2007:19.
Godkänd 2025-03-06 av Christina Nordin
2. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:78) om obligatorisk salmonellakontroll av fjäderfä för yrkesmässig produktion av konsumtionsägg och journalföring av sådan fjäderfähållning. 3. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:93) om obligatorisk salmonellakontroll vid uppfödning av avelsfjäderfä och produktion av kläckägg samt om journalföring vid kläckeri.
Denna författning träder i kraft den 1 april 2025.
CHRISTINA NORDIN
Klara Eskilsson
(Djurhälsoenheten)
10 SJVFS 2025:6.
Godkänd 2025-03-06 av Christina Nordin
Bilaga
Obligatorisk provtagning av fjäderfä inom salmonellakontrollen
BILAGA OBLIGATORISK PROVTAGNING AV FJÄDERFÄ INOM SALMONELLAKONTROLLEN
1. Avelsfjäderfä som inte är ratiter
1.1 Avelsfjäderfä för uppfödning på anläggning med en maximal kapacitet som överstiger 250 avelsfjäderfän
Gällande avelsfjäderfä, som inte är ratiter, för uppfödning på anläggning med en maximal kapacitet som överstiger 250 avelsfjäderfän enligt 1 § 2 gäller följande.
Provtagning ska utföras av djurhållaren när djuren är a) daggamla, b) fyra veckor, samt c) två veckor före värpstart eller flyttning till äggproduktionsanläggningen.
Provtagning enligt led c ska utföras av en av Jordbruksverket utsedd veterinär i en flock per anläggning en gång per år.
Provtagning enligt led a ska bestå av ett prov med poolat material i form av meconium från 250 djur från varje föräldragrupp på kläckeri.
Provtagning enligt led b och c ska ske på anläggningen och ska bestå av två par sockprov per provtagningstillfälle och djurutrymme. Proverna ska tas inomhus. Ytan för det utrymme där den flock som ska undersökas hålls delas in i två områden. Ett par sockor ska representera hela ytan av ett område.
1.2 Avelsfjäderfä för äggproduktion på anläggning med en maximal kapacitet som överstiger 250 avelsfjäderfän
Gällande avelsfjäderfä, som inte är ratiter, för äggproduktion på anläggning med en maximal kapacitet som överstiger 250 avelsfjäderfän enligt 1 § 3 gäller följande.
Provtagning ska utföras av djurhållaren på anläggningen varannan vecka. Provtagning ska utföras på anläggningen av en av Jordbruksverket utsedd veterinär tre tillfällen per produktionsomgång, nämligen a) inom fyra veckor efter det att värpperioden börjat eller efter flyttning till äggproduktionsanläggningen, b) när djuren är 30–45 veckor för kalkoner, när djuren är 35–50 veckor för övriga fjäderfä, samt c) mot slutet av värpperioden, men tidigast åtta veckor före produktionscykelns slut.
Godkänd 2025-03-06 av Christina Nordin
Bilaga
Obligatorisk provtagning av fjäderfä inom salmonellakontrollen I system där största delen av träcket hamnar i bädden ska provtagningen bestå av fem par sockprov per provtagningstillfälle och djurutrymme.
I flervåningssystem eller stall för frigående höns där största delen av träcket avlägsnas från stallet med gödselmattor ska provtagningen bestå av ett par sockprover och två tygsvabbar med träck per provtagningstillfälle och djurutrymme.
Provtagning utförd av djurhållaren ska ske på det sätt som anges i punkt 2.2.2.1 b eller e i bilagan till förordning (EU) nr 200/2010. När det gäller den provtagning som djurhållaren gör enligt 2.2.2.1 b i förordningen ska den utföras på det sätt som anges i 2.2.2.1. b i.
Provtagning utförd av en av Jordbruksverket utsedd veterinär ska ske på det sätt som anges i punkt 2.2.2.2 i bilagan till förordning (EU) nr 200/2010.
2. Fjäderfä som inte är ratiter för slakt
2.1 Fjäderfä för slakt på anläggning där antalet djur som slaktas årligen överstiger 500
Gällande fjäderfä, som inte är ratiter, för slakt på anläggning där antalet djur som slaktas årligen överstiger 500, som anges i 1 § 4 gäller följande.
Provtagning ska utföras av djurhållaren högst tre veckor före slakt. Resultaten av provanalysen måste vara kända innan djuren lämnar anläggningen för att slaktas.
Provtagning ska utföras av en av Jordbruksverket utsedd veterinär i en flock per anläggning en gång per år.
Provtagningen ska bestå av två par sockprov per provtagningstillfälle och djurutrymme.
Provtagning ska ske på det sätt som anges i punkt 2.2.1 i bilagan till förordning (EU) nr 200/2012.
2.2 Särskilda anvisningar för vissa typer av anläggningar med slaktkyckling och kalkon
För anläggningar med slaktkyckling och kalkon gäller dessutom följande särskilda anvisningar utöver vad som anges i 2.1.
För frigående flockar med tillgång till utevistelse ska proverna endast samlas in inne i stallarna.
När det inte är möjligt att gå in i stallarna därför att utrymmet är begränsat i flockar med färre än 100 djur och det därför inte går att ta sockprover genom att
Godkänd 2025-03-06 av Christina Nordin
Bilaga
Obligatorisk provtagning av fjäderfä inom salmonellakontrollen gå runt kan provet tas med handen med samma typ av tygsvabbar som används för damm. Detta görs genom att svabbarna gnids över ytor med färskt träck eller om detta inte är möjligt genom andra lämpliga insamlingsmetoder för träck.
2.3 Delad slakt av fjäderfä
Vid slakt av fjäderfän från en djuromgång där slakten sker under en tid som överstiger 10 dagar ska djurhållaren ta prover högst 10 dagar före varje slakttillfälle. Resultaten av provanalysen måste vara kända innan djuren lämnar anläggningen för att slaktas.
Provtagningen ska bestå av två par sockprov per provtagningstillfälle och djurutrymme.
Anläggningar kan efter beslut från Jordbruksverket undantas från kravet på provtagning högst 10 dagar före varje slakttillfälle om Jordbruksverket bedömt att salmonellastatusen inte förändras under en period med slakt uppdelad på ett flertal tillfällen. Bedömningen görs utifrån biosäkerhetsåtgärder gällande förflyttningsmönster för djur och produkter samt smittryck. Den period som ett provresultat avser kan som längst vara 21 dagar. Ansökan med motivering till varför undantag ska ges ska skickas in till Jordbruksverket.
3. Unghöns för uppfödning till värphöns
3.1 Unghöns för uppfödning till värphöns på anläggning där maximal kapacitet överstiger 200 höns
Gällande unghöns för uppfödning till värphöns på anläggning där maximal kapacitet överstiger 200 höns enligt 1 § 5 gäller följande.
Provtagning ska utföras av djurhållaren när djuren är a) daggamla, samt b) två veckor före värpstart eller flyttning till äggproduktionsanläggningen.
Provtagning två veckor före värpstart eller flyttning till äggproduktionsanläggningen ska utföras av en av Jordbruksverket utsedd veterinär i en flock per anläggning en gång per år.
Provtagningen av daggamla djur ska göras på något av nedanstående sätt: a) Ett prov med poolat material i form av 50 ml meconium från kycklingar från varje föräldragrupp och kläckdag på kläckeri. b) Ett samlingsprov från minst två fuktade provtagningsdukar, 30x30 cm, varje kläckdag på kläckeri. Samlingsprovet ska tas där alla kycklingar passerar.
Om inhysning sker i frigående system ska provtagningen som görs två veckor före värpstart eller flyttning till äggproduktionsanläggningen bestå av två par sockprov per provtagningstillfälle och djurutrymme. Proverna ska tas inomhus.
Godkänd 2025-03-06 av Christina Nordin
Bilaga
Obligatorisk provtagning av fjäderfä inom salmonellakontrollen Ytan för det utrymme där den flock som ska undersökas hålls, delas in i två områden. Ett par sockor ska representera hela ytan av ett område.
Om inhysning sker i inredd bur ska provtagningen som görs två veckor före värpstart eller flyttning till äggproduktionsanläggningen bestå av 150 gram träck per provtagningstillfälle och djurutrymme. Ett representativt prov ska samlas in från transportband, gödselmattor, skrapor eller gödselkällare beroende på vad som är tillämpligt.
4. Värphöns för produktion av konsumtionsägg
4.1 Värphöns för produktion av konsumtionsägg inredd bur
Gällande värphöns för produktion av konsumtionsägg i inredd bur enligt 1 § 6 gäller följande.
Provtagning ska utföras av djurhållaren var 15:e vecka med start då hönsen är mellan 22 till 26 veckor gamla.
Provtagning ska utföras av en av Jordbruksverket utsedd veterinär i en flock per anläggning en gång per år.
Om det samlas tillräckligt med träck på skrapor eller bandrensare vid bandens ändar där tömningen sker ska provtagningen bestå av 2x150 gram träck.
Om det inte samlas tillräckligt med träck på skrapor eller bandrensare vid bandens ändar där tömningen sker ska provtagningen bestå av fyra tygsvabbar med träck.
Provtagning ska ske på det sätt som anges i punkt 2.2.1 a i bilagan till förordning (EU) nr 517/2011.
4.2 Värphöns för produktion av konsumtionsägg frigående
Gällande frigående värphöns för produktion av konsumtionsägg enligt 1 § 6 gäller följande.
Provtagning ska utföras av djurhållaren var 15:e vecka med start då hönsen är mellan 22 till 26 veckor gamla.
Provtagning ska utföras av en av Jordbruksverket utsedd veterinär i en flock per anläggning en gång per år.
I system där största delen av träcket hamnar i bädden ska provtagningen bestå av två par sockprov per provtagningstillfälle och djurutrymme.
I flervåningssystem eller andra system för frigående höns där största delen av träcket avlägsnas från stallet med gödselmattor ska provtagningen bestå av ett
Godkänd 2025-03-06 av Christina Nordin
Bilaga
Obligatorisk provtagning av fjäderfä inom salmonellakontrollen par sockprover och två tygsvabbar med träck per provtagningstillfälle och djurutrymme.
Provtagning ska ske på det sätt som anges i punkt 2.2.1 b i bilagan till förordning (EU) nr 517/2011.
4.3 Ytterligare provtagning som ska utföras av en av Jordbruksverket utsedd veterinär
Där det hålls värphöns för produktion av konsumtionsägg ska den av Jordbruksverket utsedda veterinären oavsett inhysningssystem, utöver de prover som anges i punkt 4.1 och 4.2, dessutom ta minst ett ytterligare prov i form av ett dammprov. Detta prov ska tas i en flock per anläggning en gång per år i samband med det årliga besöket för provtagning enligt punkt 4.1 och 4.2 ovan. Provet tas med en eller flera fuktade tygsvabbar motsvarande en total ytareal på minst 900 cm för uppsamling av damm från flera olika ställen i stallet. Varje svabb ska vara ordentligt täckt med damm på båda sidor.
För att garantera att provtagningen är representativ ska om flockens spridning eller storlek kräver det ytterligare prov tas utöver de som tas enligt första stycket. När ytterligare prover krävs framgår av instruktioner från Statens veterinärmedicinska anstalt.
Provtagning enligt första och andra stycket ska utföras i enlighet med instruktioner från Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt.
5. Vaktel för produktion av konsumtionsägg
5.1 Vaktel för produktion av konsumtionsägg
Gällande vaktel för produktion av konsumtionsägg enligt 1 § 6 gäller följande.
Provtagning ska utföras av djurhållaren två gånger per år med minst fem månaders mellanrum.
Provtagning ska utföras av en av Jordbruksverket utsedd veterinär i en flock per anläggning en gång per år.
Provtagningen ska bestå av två par sockprov per provtagningstillfälle och djurutrymme.
När det inte är möjligt att gå in i stallarna därför att utrymmet är begränsat och det därför inte går att ta sockprover genom att gå runt kan provet tas med handen med samma typ av tygsvabbar som används för damm. Detta görs genom att svabbarna gnids över ytor med färskt träck eller om detta inte är möjligt genom andra lämpliga insamlingsmetoder för träck.
Godkänd 2025-03-06 av Christina Nordin
Bilaga
Obligatorisk provtagning av fjäderfä inom salmonellakontrollen
6. Ratiter
6.1 Ratiter för avelsändamål
Gällande ratiter för avelsändamål enligt 1 § 2 och 3 gäller följande. Provtagning ska utföras av djurhållaren var tredje månad. Provtagningen ska bestå av två par sockprov eller 2x75 gram träck per provtagningstillfälle och djurutrymme.
6.2 Ratiter för slakt
Gällande ratiter för slakt enligt 1 § 4 gäller följande. Provtagning ska utföras av djurhållaren före slakt. Provtagningen ska bestå av två par sockprov eller 2x75 gram träck per provtagningstillfälle och djurutrymme. (SJVFS 2025:6).
Godkänd 2025-03-06 av Christina Nordin
Östertälje Tryckeri AB, Skarpnäck, 2025
Godkänd 2025-03-06 av Christina Nordin