Skolverkets föreskrifter om uppgiftsinsamling från skolhuvudmännen
Upphäver
Bemyndigande
- 44 § Förordning (1991:1080) om riksinternatskolor
- 1 § Förordning (1992:1083) om viss uppgiftsskyldighet för huvudmännen inom skolväsendet m.m.
- 43 § Förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar
- 4 kap. 8 § Förordning (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet
2000-08-08
Skolverket föreskriver med stöd av 1 § förordningen (1992:1083) om viss uppgiftsskyldighet för skolhuvudmännen inom det offentliga skolväsendet m.m., 44 § förordningen (1991:1080) om riksinternatskolor, 4 kap. 8 § förordningen (1996:1206) om fristående skolor och 43 § förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar samt efter samråd med Svenska kommunförbundet följande.
I denna författning finns föreskrifter om skyldighet för skolhuvudmän att för uppföljning och utvärdering av skolväsendet lämna uppgifter om sin skolverksamhet. Uppgifter om svenska utlandsskolor med undantag av uppgifter om betyg samt intäkter och kostnader skall lämnas till Skolverket. Övriga uppgifter skall lämnas till Statistiska centralbyrån, såvida Skolverket inte anger annat för viss uppgiftsinsamling.
Följande skolhuvudmän skall lämna uppgifter enligt vad som föreskrivs i nedan angivna bilagor:
Bilaga 1
Kommuner
Bilaga 2
Landsting
Bilaga 3
Sameskolstyrelsen
Bilaga 4
Specialskolemyndigheten
Bilaga 5
Huvudmän för fristående grundskolor samt riksinternatskolor och internationella skolor för skolpliktiga elever
Bilaga 6
Huvudmän för fristående särskolor
Bilaga 7
Huvudmän för riksinternatskolor, fristående gymnasieskolor och kompletterande skolor med statsbidrag
Bilaga 8
Huvudmän för svenska utlandsskolor
Uppgifterna skall lämnas enligt de definitioner som anges i bilaga 9.
Om tid som avses i denna författning infaller på en lördag eller söndag, avses i stället närmast föregående fredag.
För uppgiftsinsamling från huvudmän som avses i bilagorna 1–7 lämnar Statistiska centralbyrån närmare upplysningar och skickar före varje insamlingstillfälle till berörda skolhuvudmän anvisningar för hur uppgifterna skall lämnas. Motsvarande gäller för de uppgifter Statistiska centralbyrån samlar in från svenska utlandsskolor.
Bilaga 1
Uppgiftsskyldighet för kommuner
Tid som upp- Senaste dag Uppgifter gifterna skall för inlämning avse av uppgifter
Förskoleklass
15 okt. 1 nov. Antal elever uppdelat på kön och ålder i varje skola.
Antal elever med annat modersmål än svenska med uppdelning på språk och kön i varje skola.
Antal elever som deltar i modersmålsundervisning/får stöd i modersmålet med uppdelning på språk och kön i varje skola.
Antalet elever som deltar i undervisning i/får stöd i svenska som andraspråk med uppdelning på språk och kön i varje skola.
Antal elever folkbokförda i kommunen som går i förskoleklass i annan kommun.
Antal elever folkbokförda i annan kommun som går i förskoleklass i kommunen.
Antal elever folkbokförda i kommunen som går i fristående eller enskild förskoleklass.
Grundskola
Antal elever uppdelat på kön och år i varje skola.
Antal elever som är inskrivna i grundskolan men får sin undervisning i en klass i särskolan (integrerade elever) uppdelat på kön och år i varje skola.
Antal elever i år 1 med uppdelning på kön och ålder i varje skola.
Antal elever uppdelat på språkval samt kön och år i varje skola.
Antal elever som påbörjat undervisning i engelska innevarande läsår uppdelat på kön och år i varje skola.
Bilaga 1
Tid som upp- Senaste dag Uppgifter gifterna skall för inlämning avse av uppgifter 15 okt. 1 nov. Antal elever som är berättigade till modersmålsundervisning med uppdelning på språk, kön och år i varje skola.
Antal elever som deltar i modersmålsundervisning med uppdelning på språk, kön och år samt efter om undervisningen anordnas innanför eller utanför timplanebunden tid.
Antal elever som deltar i undervisning i svenska som andraspråk med uppdelning på språk, kön och år i varje skola.
Antal barn för vilka kommunen skall sörja för att grundskoleutbildning kommer till stånd men som undervisas i annan kommuns grundskola.
Antal barn för vilka annan kommun skall sörja för att grundskoleutbildning kommer till stånd men som undervisas i kommunens grundskola.
Antal barn för vilka kommunen skall sörja för att grundskoleutbildning kommer till stånd men som fullgör vanlig skolplikt i fristående skola.
Antal barn som fullgör skolplikten på annat sätt än som anges i skollagen.
Gymnasieskola
(I Centrala studiestödsnämndens författningssamling CSNFS 1992:20 med ändring CSNFS 1994:11 ges föreskrifter om uppgiftslämnandet rörande elever i gymnasieskolan och andra gymnasiala utbildningar till Centrala studiestödsnämnden för utbetalning av studiestöd. Vissa av dessa uppgifter är underlag för statistik om elever i gymnasieskolan.)
Särskola
Antal elever med uppdelning på kön, ålder, år, typ av skolgång, deltagande i modersmålsundervisning uppdelat på språk, deltagande i undervisning i svenska som andraspråk samt hemkommun i varje skola.
Bilaga 1
Tid som upp- Senaste dag Uppgifter gifterna skall för inlämning
| avse | av uppgifter Förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, särskola, vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux), svenskundervisning för invandrare (sfi). |
| Den vecka då 15 oktober infaller | 1 nov. För varje lärare, förskollärare och fritidspedagog med undervisning samt för varje rektor och annan skolledare: Personnummer, befattning, skoltillhörighet, tjänstgöringens omfattning fördelad på skolform, eventuell hel tjänstledighet samt anställningsslag (anställning med eller utan tidsbegränsning). För lärare i grundskolan tjänstgöringens omfattning i modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk. Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) Personnummer, nivå, antal undervisningstimmar. Antal undervisningsgrupper uppdelat efter gruppstorlek. Samtliga skolformer och uppdragsutbildning |
| Föregående kalenderår | 30 april Summa intäkter/kostnader Grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning, särvux Intäkter och kostnader för: Undervisning Läromedel, utrustning och skolbibliotek Lokaler och inventarier Skolmåltider Elevvård Skolskjutsar, reseersättningar och inackordering Köp/försäljning av skolplatser från/till annan kommun Grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola Kostnader för: Köp av verksamhet från fristående skolor. Antal elever som köp/försäljning av verksamhet från fristående skola avser. 5 |
Bilaga 1
Tid som upp- Senaste dag Uppgifter gifterna skall för inlämning
| avse | av uppgifter |
| Föregående kalenderår | 30 april Särskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, särvux Kostnader för: Köp av skolplatser från landsting. Grundskola Kostnader för: Köp av skolplatser från staten. Gymnasieskola, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning, särvux, svenskundervisning för invandrare Kostnader för: Köp av skolplatser från annan utbildningsanordnare. Gymnasieskola, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning Intäkter från elevavgifter. Grundskola, gymnasieskola, komvux Lokalyta Förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, särskola, vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) samt svenskundervisning för invandrare |
| Kommande läsår | 10 juni Förändringar vad gäller namn, adress, telefon- och faxnummer, e-post- och webbadress samt skolform för varje skola och för varje eventuell organisatorisk enhet av flera skolor med gemensam rektor. Grundskola |
| Föregående läsår | 18 juni De uppgifter som har antecknats i betygskatalogen för samtliga elever som avslutat skolgången i årskurs 9. För elever som lämnat grundskolan utan att få slutbetyg från årskurs 9: Personnummer, uppgift om i vilket år skolgången avslutades, orsak till att skolgången avslutades. |
Bilaga 1
Tid som upp- Senaste dag Uppgifter gifterna skall för inlämning
| avse | av uppgifter Gymnasieskola |
| Föregående läsår | 18 juni Kopior av slutbetygen för de elever som avslutat gymnasieskolans program. För elever i år 3 som inte erhållit slutbetyg: Utdrag ur betygskatalogen (samlat betygsdokument). Kommunal vuxenutbildning |
| Föregående | 1 feb. För varje kursdeltagare: |
| 1 juli-31 dec. resp. 1 jan.-30 juni | resp. 15 aug. Skola, personnummer, kurs, dagtid/kvällstid, datum för kursstart och kursslut, antal undervisningstimmar på kursen, antal gymnasiepoäng på kursen, anordnare, utbildningsåtgärd, eventuellt avbrott samt betyg på avslutad kurs. Svenskundervisning för invandrare För varje elev: Namn, personnummer, kön, flykting/övrig invandrare/tillståndssökande, modersmål, utbildningsbakgrund, deltagande i läsoch skrivinlärning inom grundläggande vuxenutbildning, tidpunkt för kursstart, tidpunkt för ev. kursslut, tidpunkt för senaste ev. avbrott, orsak till kursslut och avbrott, betyg, elevtimmar. Gymnasieskola |
| 1 juli | 15 aug. För elev som sökt till gymnasieskola i kommunen: Personnummer, förstahands- och senarehandsval av studieväg, för varje val vilken kommun/fristående skola valet avser, behörighet, meritvärde, sökandegrupp, intagen på studieväg respektive ej intagen. 7 |
Bilaga 2
Uppgiftsskyldighet för landstinget
Tid som upp- Senaste dag Uppgifter gifterna skall för inlämning
| avse | av uppgifter Gymnasieskola (I Centrala studiestödsnämndens författningssamling CSNFS 1992:20 med ändring CSNFS 1994:11 ges föreskrifter om uppgiftslämnandet rörande elever i gymnasieskolan och andra gymnasiala utbildningar till Centrala studiestödsnämnden för utbetalning av studiestöd. Vissa av dessa uppgifter är underlag för statistik om elever i gymnasieskolan.) Särskola |
| 15 okt. Den vecka då 15 | 1 nov. Antal elever med uppdelning på kön, ålder, år, typ av skolgång, deltagande i modersmålsundervisning med uppdelning på språk, deltagande i undervisning i svenska som andraspråk samt hemkommun i varje skola. Gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, särskola, vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) 1 nov. För varje lärare, rektor och annan skolledare: |
| oktober infaller | Personnummer, befattning, skoltillhörighet, tjänstgöringens omfattning fördelad på skolform, eventuell hel tjänstledighet samt anställningsslag (anställning med eller utan tidsbegränsning. Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) Personnummer, nivå, antal undervisningstimmar. Antal undervisningsgrupper uppdelat efter gruppstorlek. Gymnasieskola, gymnasiesärskola, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning |
| Föregående kalenderår | 15 mars Summa intäkter/kostnader Intäkter och kostnader för: Undervisning Läromedel, utrustning och skolbibliotek Lokaler och inventarier Skolmåltider Elevvård |
Bilaga 2
Tid som upp- Senaste dag Uppgifter gifterna skall för inlämning
| avse | av uppgifter |
| Föregående | 15 mars Försäljning av skolplatser till kommuner |
| kalenderår | Intäkter från elevavgifter Lokalyta Gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, särskola samt vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) |
| Kommande läsår | 10 juni Förändringar vad gäller namn, adress, telefon- och faxnummer, e-post- och webbadress samt skolform för varje skola. Gymnasieskola |
| Föregående läsår | 18 juni Kopior av slutbetygen för de elever som avslutat gymnasieskolans program. För elever i år 3 som inte erhållit slutbetyg: Utdrag ur betygskatalogen (samlat betygsdokument). Kommunal vuxenutbildning |
| Föregående | 1 feb. För varje kursdeltagare: |
| 1 juli-31 dec. resp. 1 jan.-30 juni | resp. 15 aug. Skola, personnummer, kurs, dagtid/kvällstid, datum för kursstart och kursslut, antal undervisningstimmar på kursen, antal gymnasiepoäng på kursen, anordnare, utbildningsåtgärd, eventuellt avbrott samt betyg på avslutad kurs. Gymnasieskola |
| 1 juli | 15 aug. För elev som sökt till gymnasieskola i landstinget: Personnummer, förstahands- och senarehandsval av studieväg, behörighet, meritvärde, sökandegrupp, intagen på studieväg respektive ej intagen. 9 |
Bilaga 3
Uppgiftsskyldighet för sameskolstyrelsen
Tid som upp- Senaste dag Uppgifter gifterna skall för inlämning
| avse | av uppgifter |
| 15 okt. | 1 nov. Antal elever uppdelat på kön och år i varje skola. Antal elever i förskoleklass och i år 1 med uppdelning på kön och ålder i varje skola. Antal elever uppdelat på språkval samt kön och år i varje skola. Antal elever som påbörjat undervisning i engelska innevarande läsår uppdelat på kön och år i varje skola. Antal elever som är berättigade till modersmålsundervisning med uppdelning på språk, kön och år i varje skola. Antal elever som deltar i modersmålsundervisning med uppdelning på språk, kön och år samt efter om undervisningen anordnas innanför eller utanför timplanebunden tid i varje skola. Antal elever som deltar i undervisning i svenska som andraspråk med uppdelning på språk, kön och år i varje skola. |
| Den vecka då 15 okt. infaller | 1 nov. För varje lärare, förskollärare och fritidspedagog som bedriver undervisning samt för varje rektor och annan skolledare: Personnummer, befattning, skoltillhörighet, tjänstgöringens omfattning, eventuell hel tjänstledighet samt anställningsslag (anställning med eller utan tidsbegränsning). |
| Föregående kalenderår | 15 mars Summa intäkter/kostnader Intäkter och kostnader för: Undervisning Läromedel, utrustning och skolbibliotek Lokaler och inventarier Skolmåltider Elevvård |
Bilaga 3
Tid som upp- Senaste dag Uppgifter gifterna skall för inlämning
| avse | av uppgifter |
| Föregående | 15 mars Skolskjutsar och reseersättningar |
| kalenderår | Elevhem Köp/försäljning av skolplatser från/till kommun. |
| Kommande läsår | 10 juni Förändringar vad gäller namn, adress, telefon- och faxnummer, e-post- och webbadress för varje skola. 11 |
Bilaga 4
Uppgiftsskyldighet för Specialskolemyndigheten
Tid som upp- Senaste dag Uppgifter gifterna skall för inlämning
| avse | av uppgifter |
| 15 okt. | 1 nov. Antal elever i förskoleklass med uppdelning på kön och ålder i varje skola. Antal elever i varje skola med uppdelning på kön, år, ålder, funktionshinder, hemkommun, deltagande i modersmålsundervisning uppdelat på språk, deltagande i undervisning i svenska som andraspråk samt boendeform. |
| Den vecka då 15 okt. infaller | 1 nov. För varje lärare, förskollärare och fritidspedagog som bedriver undervisning och för varje rektor och annan skolledare: Personnummer, befattning, skoltillhörighet, tjänstgöringens omfattning, eventuell hel tjänstledighet samt anställningsslag (anställning med eller utan tidsbegränsning). |
| Föregående kalenderår | 15 mars Summa intäkter/kostnader Intäkter och kostnader per skola för: Undervisning Läromedel, utrustning och skolbibliotek Lokaler och inventarier Skolmåltider Elevvård Skolskjutsar och reseersättningar Elevhem Köp/försäljning av skolplatser från/till kommun |
| Kommande läsår | 10 juni Förändringar vad gäller namn, adress telefon- och faxnummer, e-post- och webbadress för varje skola. |
Bilaga 5
Uppgiftsskyldighet för huvudmän för riksinternatskolor, fristående grundskolor och för internationella grundskolor. Uppgifter lämnas för de verksamheter som förekommer vid skolan.
Tid som upp- Senaste dag Uppgifter gifterna skall för inlämning
| avse | av uppgifter Riksinternatskolor, fristående grundskolor samt internationella grundskolor |
| 15 okt. | 1 nov. Antal elever med uppdelning på kön och år. Antal elever i förskoleklass och i år 1 med uppdelning på ålder och kön. Antal elever uppdelat på språkval samt kön och år. Antal elever som påbörjat undervisning i engelska innevarande läsår uppdelat på kön och år. Antal elever som är berättigade till modersmålsundervisning med uppdelning på språk, kön och år. Antal elever som deltar i modersmålsundervisning med uppdelning på språk, kön och år samt efter om undervisningen anordnas innanför eller utanför timplanebunden tid. Antal elever som deltar i undervisning i svenska som andraspråk med uppdelning på språk, kön och år. Riksinternatskolor och fristående grundskolor |
| Den vecka då 15 okt. infaller | 1 nov. För varje lärare, förskollärare och fritidspedagog som bedriver undervisning samt för varje rektor och annan skolledare: Personnummer, befattning, tjänstgöringens omfattning, eventuell hel tjänstledighet samt anställningsslag (anställning med eller utan tidsbegränsning). Internationella grundskolor Antal lärare, förskollärare och fritidspedagoger som bedriver undervisning (personer samt omräknat till heltidstjänster). 13 |
Bilaga 5
Tid som upp- Senaste dag Uppgifter gifterna skall för inlämning
| avse | av uppgifter Riksinternatskolor, fristående grundskolor samt internationella grundskolor |
| Föregående räkenskapsår | 15 mars Summa intäkter/kostnader Intäkter och kostnader för: Undervisning Läromedel, utrustning och skolbibliotek Lokaler och inventarier Skolmåltider Elevvård Försäljning av skolplatser till kommuner Intäkter från elevavgifter Lokalyta |
| Föregående läsår | 18 juni Kopior av slutbetygen för de elever som avslutat sista årskursen. Personnummer för dessa elever (om detta inte framgår av slutbetygen). För skolor med andra betygssystem än det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet, en sammanställning över elever som avslutat sista årskursen innehållande personnummer. För elever som lämnat grundskolan utan att få slutbetyg från årskurs 9: Personnummer, uppgift om i vilket år skolgången avslutades, orsak till att skolgången avslutades. |
| Kommande läsår | 10 juni Förändringar vad gäller namn, adress, telefon- och faxnummer, e-post- och webbadress för varje skola. |
| Vart tredje kalenderår fr.o.m. 1994 | 15 mars vart Antal årsarbetare inom var och en av personalkategorierna tredje år fr.o.m. skolsköterska, skolläkare, skolkurator, skolpsykolog och syo- 1995 personal |
Bilaga 6
Uppgiftsskyldighet för huvudmän för fristående särskolor
Tid som upp- Senaste dag Uppgifter gifterna skall för inlämning
| avse | av uppgifter |
| 15 okt. | 1 nov. Antal elever med uppdelning på kön, ålder, år, typ av skolgång, deltagande i modersmålsundervisning uppdelat på språk, deltagande i undervisning i svenska som andraspråk samt hemkommun |
| Den vecka då 15 okt. infaller | 1 nov. För varje lärare, rektor och annan skolledare: Personnummer, befattning, skoltillhörighet, tjänstgöringens omfattning, eventuell hel tjänstledighet samt anställningsslag (anställning med eller utan tidsbegränsning). |
| Kommande läsår | 10 juni Förändringar vad gäller namn, adress, telefon- och faxnummer, e-post- och webbadress för varje skola. 15 |
Bilaga 7
Uppgiftsskyldighet för huvudmän för riksinternatskolor såvitt gäller utbildning på gymnasienivå, för fristående gymnasieskolor och för kompletterande skolor med statsbidrag. Uppgifter lämnas för de verksamheter som förekommer vid skolan.
Tid som upp- Senaste dag Uppgifter gifterna skall för inlämning
| avse | av uppgifter Elevuppgifter (I Centrala studiestödsnämndens författningssamling CSNFS 1992:20 med ändring CSNFS 1994:11 ges föreskrifter om uppgiftslämnandet rörande elever i gymnasieskolan och andra gymnasiala utbildningar till Centrala studiestödsnämnden för utbetalning av studiestöd. Vissa av dessa uppgifter är underlag för statistik om elever i gymnasieskolan.) |
| Den vecka då 15 okt. infaller | 1 nov. För varje lärare, rektor och annan skolledare: Personnummer, befattning, tjänstgöringens omfattning, eventuell hel tjänstledighet samt anställningsslag (anställning med eller utan tidsbegränsning). |
| Föregående räkenskapsår | 15 mars Summa intäkter/kostnader Intäkter och kostnader för: Undervisning Läromedel, utrustning och skolbibliotek Lokaler och inventarier Skolmåltider Elevvård Försäljning av skolplatser till kommuner Intäkter från elevavgifter Lokalyta |
| Föregående läsår | 18 juni Kopior av slutbetygen för de elever som avslutat gymnasieskolans program. För elever i år 3 på program, som inte erhållit slutbetyg: Utdrag ur betygskatalogen (samlat betygsdokument). |
Bilaga 7
Tid som upp- Senaste dag Uppgifter gifterna skall för inlämning
| avse | av uppgifter |
| Kommande läsår | 10 juni Förändringar vad gäller namn, adress, telefon- och faxnummer, e-post- och webbadress för skolan. |
| 1 juli | 15 aug. För dem som sökt till gymnasieskola hos huvudmannen: Personnummer, namn, förstahands- och senarehandsval av studieväg, behörighet, meritvärde, sökandegrupp, intagen på studieväg respektive ej intagen. |
| Vart tredje kalenderår fr.o.m. 1994 | 15 mars vart Antal årsarbetare inom var och en av personalkategorierna skoltredje år fr.o.m. sköterska, skolläkare, skolkurator, skolpsykolog och syo-per- 1995 sonal. 17 |
Bilaga 8
Uppgiftsskyldighet för huvudmän för svenska utlandsskolor
Tid som upp- Senaste dag Uppgifter gifterna skall för inlämning avse av uppgifter 15 okt. 1 nov. Antal elever som får inräknas i underlaget för statsbidrag till förskoleklass samt grundskolans årskurser 1–6 respektive 7–9 (reguljär utbildning) uppdelat på kön, årskurs, behörighet (avser svenska elever) och nationalitet.
Antal övriga svenska elever i reguljär grundskoleutbildning uppdelat på kön och årskurs.
Antal övriga utländska elever i reguljär grundskoleutbildning uppdelat på kön, årskurs och nationalitet.
Antal elever i förskoleklass och årskurs 1 uppdelat på ålder och kön.
Antal elever som får inräknas i underlaget för statsbidrag till reguljär gymnasieutbildning uppdelat på kön, årskurs, behörighet och studieväg.
Antal övriga svenska elever i reguljär gymnasieutbildning uppdelat på kön, årskurs och studieväg.
Antal utländska elever i reguljär gymnasieutbildning uppdelat på kön, årskurs, studieväg och nationalitet.
Antal behöriga elever som får kompletterande svensk undervisning uppdelat på förskoleklass, grundskola och gymnasieskola.
Antal övriga elever som får kompletterande svensk undervisning uppdelat på förskoleklass, grundskola och gymnasieskola.
Antal behöriga elever som får handledning vid distansundervisning uppdelat på grundskolans högstadium och gymnasieskola.
Bilaga 8
Tid som upp- Senaste dag Uppgifter gifterna skall för inlämning
| avse | av uppgifter |
| 15 okt. | 1 nov. Antal övriga elever som får handledning vid distansundervisning uppdelat på grundskolans högstadium och gymnasieskola. |
| Den vecka då 15 okt. infaller | 1 nov. Antal rektorer uppdelat på kön. Antal övriga skolledare uppdelat på kön. Antal tjänstgörande lärare uppdelat på kön, lärarkategori samt efter tjänstgöringens omfattning och genomgången respektive avsaknad av pedagogisk utbildning. Totalantalet lärartimmar fördelat på reguljär grundskoleutbildning, reguljär gymnasieutbildning, distansundervisning och kompletterande svensk undervisning. |
| Föregående budgetår | 1 okt. Intäkter och kostnader för skolverksamheten Uppdelning av intäkter och kostnader m.m. Intäkter uppdelade på intäkter av lokaler, statsbidrag, elevavgifter och övriga intäkter. Kostnader uppdelade på kostnader för administration, undervisning, lokaler, läromedel m.m. och övriga kostnader. Intäkter av elevavgifter uppdelade dels på elevavgifter för undervisning och elevavgifter för andra verksamheter (skolskjutsar, skolmåltider m.m.), dels efter vilken utbildning elevavgifterna avser (grundskola åk 1–6, grundskola åk 7–9, gymnasieskola, handledning vid distansundervisning, kompletterande svensk undervisning). |
| Föregående läsår | 15 aug. Kopior av slutbetygen för de elever som avslutat sista årskursen i grundskolan. Personnummer för dessa elever (om detta inte framgår av slutbetygen). Kopior av slutbetygen för de elever som avslutat gymnasieskolans program. Personnummer för dessa elever (om detta inte framgår av betygen). 19 |
Bilaga 8
Tid som upp- Senaste dag Uppgifter gifterna skall för inlämning avse av uppgifter Kommande läsår 1 juni Förändringar vad gäller huvudmannens respektive skolans namn, adress, telefon- och telefaxnummer samt e-post- och webbadress.
Bilaga 9
Definitioner
Nedanstående definitioner skall användas när uppgifterna lämnas. Föreskrifterna i detta avsnitt innehåller även vissa förtydliganden som behövs för att de uppgifter som samlas in skall bli enhetligt redovisade. Bilagan har följande innehåll: Avsnitt A innehåller definitioner som skall användas vid redovisning av uppgifter om elever m.m. Avsnitt B innehåller definitioner som skall användas vid redovisning av uppgifter om personal. Avsnitt C innehåller definitioner som skall användas vid redovisning av uppgifter om intäkter och kostnader.
A. Uppgifter om elever m.m.
Förskoleklass, grundskolan
Definitionerna används i tillämpliga delar även för sameskolan, specialskolan och riksinternatskolor för skolpliktiga elever.
| Elev | Den som är elev i förskoleklass respektive i grundskolan vid mättidpunkten. Förtydligande Även elever som är tillfälligt frånvarande skall tas med i redovisningen. Elever i integrerade särskoleklasser, individuellt integrerade särskoleelever och elever i externatklasser tillhörande specialskola skall inte tas med i redovisningen av elever i grundskolan. Dessa elever skall ingå i redovisningen för särskola respektive specialskola. Asylsökande elever som tagits emot i grundskolan skall tas med i redovisningen men särredovisas. |
| Grundskoleelever som får sin undervisning i särskolan | Elever som är inskrivna i grundskolan men som med stöd av föreskrift i 4 kap. 4 § grundskoleförordningen får sin undervisning i en klass i särskolan (integrerade elever). |
| År | Skolår 21 |
Bilaga 9
Förtydligande
Elever som går sitt första år i grundskolan redovisas som elever år 1 o.s.v. Detta gäller dock inte för elever som går (gått) om en årskurs. En elev som går om exempelvis årskurs 5 redovisas sålunda som elev i år 5. Elever som inflyttat från annat land och inte tidigare gått i svensk skola redovisas på det år som närmast motsvarar det år han eller hon befinner sig i med tanke på skolpliktens längd.
| Skola | Ett skolhus eller flera skolhus som ligger nära varandra och där grundskoleutbildning bedrivs. Förtydligande För att det skall vara fråga om en skola i den mening som här avses skall vidare de elever som undervisas i skolhuset (skolhusen) utgöra den organisatoriska basen för bildandet av arbetsenheter, klasser och andra stadigvarande undervisningsgrupper. |
| Ålder | Ålder vid kalenderårets slut. |
| Språkval/val av nybörjarspråk | Språkval enligt föreskrifter i grundskoleförordningen, 2 kap. 17-18 §§, val av nybörjarspråk inom den timtid som i timplanen anges för elevens val (grundskoleförordningen 2 kap. 19-20 §§). Förtydligande Redovisningen avser 1. samtliga möjliga val av språk enligt 2 kap. 17 § grundskoleförordningen (franska, tyska, spanska, finska, samiska, annat språk), 2. samtliga alternativ som kan erbjudas eleven i stället för ovanstående språk enligt 2 kap. 18 § grundskoleförordningen (modersmål, svenska som andraspråk, svenska, engelska, teckenspråk), 3. elever som valt nybörjarspråk inom ramen för elevens val. Endast elever som undervisas enligt kursplanen för moderna språk tas med. |
| Modersmålsundervisning | Undervisning i modersmålet (annat än svenska) som ett ämne samt studiehandledning på modersmålet i annat eller andra ämnen. |
Bilaga 9
Berättigad till moders- 1. Elev vars vårdnadshavare (en eller båda) har ett annat språk än
| målsundervisning | svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, förutsatt att eleven har grundläggande kunskaper i språket och önskar få sådan undervisning (grundskoleförordningen 2 kap. 9 §). 2. Samisk, tornedalsfinsk och romsk elev även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. 3. Elever som är adoptivbarn och som har ett annat modersmål än svenska även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Asylsökande elever som tagits emot i grundskolan skall tas med i redovisningen men särredovisas. |
| Deltagare i modersmålsundervisning | Elev som får undervisning i modersmål som ett ämne oberoende av på vilket sätt undervisningen anordnas och/eller som får studiehandledning på modersmålet i annat eller andra ämnen. Förtydligande Elever som undervisas utanför timplanebunden tid skall särredovisas. Elever som får tvåspråkig undervisning (2 kap. 7 § grundskoleförordningen) räknas som deltagare i modersmålsundervisning. Elever i förberedelseklasser tas också med om de får undervisning i och på modersmålet. Asylsökande elever som tagits emot i grundskolan skall tas med i redovisningen men särredovisas. |
| Språk | Elevens modersmål, dvs. det språk som eleven är berättigad att få modersmålsundervisning i respektive deltar i. Förtydligande Om eleven har mer än ett modersmål, anges det ena. |
| Deltagare i undervisning i svenska som andraspråk | Elev som får undervisning i svenska som andraspråk i stället för svenska, som språkval, eller som elevens eller skolans val. Förtydligande Asylsökande elever som tagits emot i grundskolan skall tas med i redovisningen men särredovisas. 23 |
Bilaga 9
Berättigad till moders- Samma definitioner som i grundskolan. målsundervisning, deltagare i modersmålsunder- Förtydligande visning och i undervisning Modersmålsundervisning eller modersmålsträning är inte reglerat i lag i svenska som andraspråk i eller förordning för förskoleklassen. I statistikinsamlingen används
| förskoleklass | dock samma definitioner som för grundskolan. |
| Barn för vilka kommunen skall sörja för att grundskoleutbildning kommer till stånd | Barn för vilka hemkommunen enligt föreskrift i 4 kap. 5 § skollagen är skyldig att sörja för att grundskoleutbildning kommer till stånd och barn från utlandet som enligt föreskrifter i 6 kap. 2 § andra stycket grundskoleförordningen skall tas emot i grundskolan i kommunen. |
| Barn som fullgör skolplikten på annat sätt än som anges i skollagen | Barn som med stöd av föreskrift i 10 kap. 4 § skollagen medgivits att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i skollagen. |
| Elev som lämnat grundskolan utan att ha fått slutbetyg från årskurs 9 | Elev som på grund av att skolplikten upphört eller av annan orsak lämnat grundskolan utan att ha fått slutbetyg från årskurs 9. |
Gymnasieskolan
Definitionerna används i tillämpliga delar även för riksinternatskolor, fristående gymnasieskolor och kompletterande skolor.
Elev Den som vid mättillfället bedriver studier i gymnasieskolan.
Förtydligande
Även elever som är tillfälligt frånvarande skall redovisas.
Studieväg Varje program och inriktning/gren, linje.
Specialkurs i kompletterande skolor.
Förtydligande
Förteckning över aktuella studievägar publiceras fortlöpande av Skolverket. De koder m.m. som anges i förteckningen eller beträffande lokala studievägar av Skolverket meddelade koder skall användas, bl.a. vid redovisning av elever till Centrala studiestödsnämnden. För ett specialutformat program och ett programinriktat individuellt program skall de koder användas som anger närliggande nationellt program.
Bilaga 9
| Slutbetyg | Slutbetyg som utfärdas när eleven genomgått ett nationellt program eller ett specialutformat program och har fått betyg från alla kurser som ingår i elevens studieväg och på specialarbete eller när elev som gått ett individuellt program har fullföljt den studieplan som lagts upp för eleven (7 kap. 8 § gymnasieförordningen). Förtydligande Insamlingen omfattar alla slutbetyg som utfärdats under läsåret, inte bara de slutbetyg som utfärdats vid vårterminens slut. |
| Utdrag ur betygskatalog | För elever som gått i gymnasieskolans år 3 under läsåret, men som vid vårterminens slut inte uppfyller kraven för att få slutbetyg samlas utdrag ur betygskatalogen, dvs. samlat betygsdokument, in (7 kap. 6 § gymnasieförordningen). |
| Förstahandsval | Den studieväg som den sökande sökt i första hand. |
| Senarehandsval | Studieväg som den sökande sökt som alternativ till förstahandsval. |
| Sökandegrupp | Frikvot eller övriga platser enligt föreskrifter i 6 kap. 3-4 §§ gymnasieförordningen. |
| Behörig sökande | Den som enligt bestämmelserna i 5 kap. 5 § skollagen är behörig att söka till studievägen. |
| Meritvärde | Summan av den sökandes betygsvärden enligt 6 kap. 4 § gymnasieförordningen. |
| Intagen | Sökande som tagits in i gymnasieskolan vid den slutliga intagning som om möjligt skall vara slutförd före den 1 juli (6 kap. 12 § andra stycket gymnasieförordningen). |
| Ej intagen | Sökande som inte tagits in i gymnasieskolan vid den slutliga intagningen. |
| Skola | Ett skolhus eller flera skolhus som ligger nära varandra och där gymnasieskolutbildning bedrivs. 25 |
Bilaga 9
Förtydligande
Att undervisningen vid en gymnasieskola är förlagd till olika lokaler, som ibland kan ligga relativt långt från varandra, bör inte medföra att varje anläggning räknas som en särskild skola, om det finns en organisatorisk gemenskap mellan de elever som undervisas vid de olika anläggningarna.
Kommunal vuxenutbildning
Skolhuvudmannen (kommunen eller landstinget) ansvarar för att uppgifter lämnas om de kursdel-
tagare som deltar i huvudmannens kurser. Om eleven går i annan kommuns komvux eller i komvux i landstinget måste därför hemkommunen, dvs. den kommun där eleven är folkbokförd, meddela skolhuvudmannen om eleven är intagen i komvux enligt bestämmelserna i förordningen (SFS 1998:276) om statligt stöd till särskilda satsningar på utbildning av vuxna, 9 §, eller ej, så att nedanstående uppgifter kan lämnas.
Uppgifter skall lämnas i tillämpliga delar även om utbildningen anordnas av annan anordnare enligt
11 kap. 6 § skollagen. Hemkommunen, dvs. den kommun där eleven är folkbokförd, ansvarar för
att uppgifter lämnas om elever/kursdeltagare som går i komvux med annan anordnare än kommun, landsting eller statens skolor för vuxna (t.ex. hos fristående anordnare, studieförbund eller folkhögskola).
| Kursdeltagare | Den som någon gång under halvåret deltagit i kurs i kommunal vuxenutbildning. Även elever som endast deltagit i prövning skall medtas i redovisningarna. Förtydligande Elev som deltar i flera kurser räknas som kursdeltagare i var och en av kurserna. |
| Anordnare | För varje kursdeltagare anges om kursen har : – kommunen som anordnare (K), – landstinget som anordnare (L), – studieförbund som anordnare (S), – folkhögskola som anordnare (F), – arbetsmarknadsutbildningen, AMU, som anordnare (A), – övriga anordnare än ovanstående (X). |
| Utbildningsåtgärd | 1. Eleven har tagits in i gymnasial vuxenutbildning enligt bestämmelserna i förordningen (SFS 1998:276) om statligt stöd till särskilda satsningar på utbildning av vuxna, 9 § (kunskapslyftet). 2. Eleven deltar i grundläggande vuxenutbildning och är minst 25 år och är långtidsarbetslös, dvs. kan ingå i underlaget för det statliga stödet till särskilda satsningar på utbildning av vuxna enligt SFS 1998:276, 20 §. |
Bilaga 9
| Utbildningsåtgärd | 3. Eleven deltar i kommunens ordinarie komvux, dvs. tillhör inte någon av ovanstående två grupper. |
| Skola | Ett skolhus eller flera skolhus som ligger nära varandra och där kommunal vuxenutbildning med kommun eller landsting som anordnare bedrivs. |
| Kurs | Kursnamn och kurskoder för nationella kurser finns publicerade i Skolverkets programhandledning, GyVux 1997:17. För lokala kurser anges kurskod enligt anvisningarna i denna programhandledning. |
| Datum för kursstart och kursslut | År, månad och dag då kursen startade respektive då kursen avslutas/ beräknas avslutas. För kursdeltagare som endast deltagit i prövning anges samma datum för kursstart och kursslut. |
| Kurs på dagtid | Kurs som påbörjas före kl 18.00. |
| Kurs på kvällstid | Kurs som påbörjas kl 18.00 eller senare. |
| Undervisningstimme | Klocktimme (sextiominuterslektion). |
| Antal undervisningstimmar i kurs | Antal timmar av totalantalet timmar för kursen enligt timplan som genomförts under halvåret. |
| Gymnasiepoäng | Gymnasiepoäng anges för lokala kurser. |
| Avbrott | Med avbrott på kurs menas att en elev påbörjat en kurs men sedan av någon anledning avbrutit den. |
| Betyg | För kurser som betygssätts enligt 4 kap. förordningen (1992:403) om kommunal vuxenutbildning: Icke godkänd, Godkänd, Väl godkänd (kurser inom grundläggande vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning). Icke godkänd, Godkänd, Väl godkänd, Mycket väl godkänd (kurser inom gymnasial vuxenutbildning). 27 |
Bilaga 9
Särskolan
Definitionerna används även i tillämpliga delar för fristående särskolor
| Ålder | Ålder vid kalenderårets utgång. |
| År | Se under grundskolan. |
| Typ av skolgång | Elever i den obligatoriska särskolan uppdelade på grundsärskola och träningsskola. Elever som undervisas i grundskola (integrerade i grundskolan) särredovisas. Elever i gymnasiesärskolan uppdelade på program. För eleverna i individuella program anges hur många av eleverna som får yrkesträning respektive verksamhetsträning. Elever från gymnasiesärskola som undervisas i gymnasieskola (integrerade i gymnasieskolan) särredovisas. Förtydligande Elever som inte får någon form av undervisning särredovisas. Orsaken till detta anges. Elever som är inskrivna i grundskolan men som undervisas i särskoleklass (integrerade elever) skall redovisas under grundskolan. |
| Deltagande i modersmålsundervisning, svenska som andraspråk | Elever som med stöd av föreskrifter i 2 kap. 9a § särskoleförordningen (2 kap. 9–16 §§ grundskoleförordningen) undervisas i modersmål och svenska som andraspråk. |
| Språk | Se under grundskolan. |
| Hemkommun | Hemkommun enligt 1 kap. 15 § skollagen. |
Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux)
Uppgifterna skall lämnas i tillämpliga delar även om utbildningen anordnas av annan anordnare enligt 12 kap. 9 § skollagen. Nivå Grundsärskola, träningsskola, gymnasiesärskola.
Antal undervisningstimmar Antal klocktimmar (sextiominuterslektioner) per vecka som eleven er- (för elev) håller undervisning.
Bilaga 9
Svenskundervisning för invandrare (sfi)
Uppgifterna skall lämnas i tillämpliga delar även om utbildningen anordnas av annan anordnare enligt 13 kap. 9 § skollagen.
| Elev | Den som någon gång (minst en undervisningstimme) under halvåret deltagit i undervisning. |
| Flykting/tillståndssökande | Flykting är en person som mottagits i kommunen och som kommunen har rätt att erhålla ersättning för enligt statsbidragssystemet för kommunalt flyktingmottagande, den s.k. generalschablonen, dvs. kvotflyktingar, mottagna från Statens invandrarverks anläggningar samt anhöriga till någon av de två föregående kategorierna. Tillståndssökande är en utländsk medborgare som sökt uppehållstillstånd för bosättning i Sverige och som ännu inte erhållit beslut. |
| Övrig invandrare | Övriga elever förutom ovanstående två grupper. |
| Utbildningsbakgrund | Antal år i skola i hemlandet. |
| Deltagande i läs- och skrivinlärning inom grundläggande vuxenutbildning | Sfi för analfabeter bör enligt kursplanen för sfi kombineras med läsoch skrivinlärning inom grundläggande vuxenutbildning. Läs- och skrivinlärningen kan ske parallellt eller integrerat med sfi eller varvat på olika sätt. För elev som samtidigt med sfi eller i anslutning till sfi deltar i/har deltagit i/kommer att delta i läs- och skrivinlärning inom grundläggande vuxenutbildning skall detta anges. |
| Tidpunkt för kursstart | År, månad och dag då eleven påbörjat undervisningen. |
| Tidpunkt för kursslut | År, månad och dag för kursslut. |
| Orsak till kursslut | 1. Eleven sluttestades direkt vid kursanmälan och fick betyg på kursen. 2. Eleven har slutfört kursen och fått betyg på kursen. 3. Eleven har slutfört kursen men inte nått upp till nivån för betyget Godkänd och erhållit intyg över sina kunskaper i förhållande till kursens mål (16 § förordningen (SFS 1994:895) om svenskundervisning för invandrare). 4. Eleven har slutat på grund av att kommunen med stöd av föreskrift i 13 kap. 11 § andra stycket skollagen "avskilt" honom/henne (eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg). 29 |
Bilaga 9
| Orsak till kursslut | 5. Eleven har inte beviljats uppehållstillstånd och har lämnat landet eller har återvänt till hemlandet av andra skäl. |
| Betyg | Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). |
| Tidpunkt för senaste avbrott/studieuppehåll | År, månad och dag för senaste kursavbrott/studieuppehåll under halvåret. |
| Avbrott/studieuppehåll | Med avbrott/studieuppehåll menas antingen att eleven och skolan kommit överens om ett uppehåll fr.o.m. ett visst datum eller att eleven varit frånvarande i mer än tre veckor utan att återkomma till undervisningen. |
| Orsak till kursavbrott/studieuppehåll | 1. Eleven har gått över till annan utbildningsanordnare (ej sfi) utan att ha slutfört kursen. 2. Eleven har flyttat till annan kommun. 3. Eleven har gjort en överenskommelse med skolan om ett studieuppehåll. 4. Eleven har gjort avbrott på grund av arbete eller långtidspraktik. 5. Eleven har gjort avbrott på grund av sjukdom. 6. Eleven har gjort avbrott på grund av graviditet/barnledighet eller problem med barnomsorg. 7. Eleven har uteblivit från undervisningen av andra skäl än de tidigare nämnda. 8. Eleven har uteblivit från undervisningen av okänd anledning. |
| Elevtimmar | Antal undervisningstimmar om 60 minuter under vilka eleven varit närvarande under halvåret. |
Specialskolan
| År | Se under grundskolan. |
| Ålder | Ålder vid utgången av kalenderåret. |
| Funktionshinder | Synskada, dövhet, hörselskada, talskada och tilläggshandikapp. |
| Hemkommun | Hemkommun enligt 1 kap. 15 § skollagen. |
| Deltagare i modersmålsundervisning, svenska som andraspråk | Elev som med stöd av föreskrifter i 3 kap. 16a § specialskoleförordningen deltar i modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk. |
Bilaga 9
| Språk | Se under grundskolan. |
| Boendeform | Föräldrahem, annat enskilt hem, elevhem på skolan, elevhem utom skolan. |
| Skola | Enhet vid vilken utbildning i specialskolan bedrivs (7 kap. 5 § skollagen). |
Svenska utlandsskolor
| Elev | Den som är elev vid utlandsskolan vid mättidpunkten. Även elever i förskoleklass skall redovisas. Förtydligande Även elever som är tillfälligt frånvarande vid mättillfället skall tas med i redovisningen. Barn som deltar i förskoleverksamhet skall inte tas med. |
| Elev som får inräknas i underlaget för statsbidrag till reguljär utbildning | Svensk elev som enligt föreskrifter i 24 § första stycket p.1-2 förordningen (SFS 1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar får medräknas i underlaget för statsbidrag till grundskole- respektive gymnasieutbildning, norska elever (endast beträffande grundskoleutbildning). |
| Behörighet | I 3 § förordningen (SFS 1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar angivna grunder för vilka elever som får medräknas i underlaget för statsbidrag. |
| Nationalitet | Svensk, norsk, finländsk, övrig. |
| Årskurs | Den lärokurs eller del därav, som skall genomgås under ett läsår. |
| Ålder | Ålder vid kalenderårets slut. Förtydligande Eleverna i årskurs 1 fördelas på elever som är sex år eller yngre respektive elever som är sju år eller äldre. |
| Studieväg | Varje program och inriktning/gren, linje. 31 |
Bilaga 9
Behörig elev som får kom- Elev som får kompletterande svensk undervisning vid skolan och som pletterande svensk under- uppfyller i 24 § första stycket 3 p. och fjärde stycket förordningen visning (SFS 1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar angivna villkor för att få inräknas i underlaget för statsbidrag till kompletterande svensk undervisning.
Behörig elev som får hand- Elev som får handledning vid distansundervisning och som uppfyller i ledning vid distansundervis- 30 § förordningen (SFS 1994:519) om statsbidrag till utbildning av utning landssvenska barn och ungdomar angivna villkor för att få inräknas i underlaget för statsbidrag till handledning vid distansundervisning.
B. Uppgifter om personal
B.1 Lärare, förskollärare och fritidspedagoger som bedriver undervisning, rektorer och andra skolledare
Förskoleklass, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, kommunal vuxenutbildning, sfi, särvux, sameskolan, specialskolan, fristående skolor (inkl. riksinternatskolor och kompletterande skolor med statsbidrag)
Uppgifter om lärare i kommunal vuxenutbildning, sfi och särvux skall lämnas i tillämpliga delar även om utbildningen anordnas av annan anordnare enligt 11 kap. 6 §, 13 kap. 9 § respektive 12 kap. 9 § skollagen. Detsamma gäller för undervisning som lagts ut på entreprenad enligt 1 § lagen om entreprenadförhållanden i skolan.
| Rektorer | Rektorer som enligt bestämmelserna i 2 kap. 2 § skollagen finns anställda för ledningen av utbildningen i skolor inom det offentliga skolväsendet i kommuner och landsting oberoende av tjänsternas benämning, rektorer vid specialskolor samt personal vid fristående skolor med motsvarande arbetsuppgifter. |
| Övriga skolledare | Studierektorer och andra biträdande skolledare anställda inom det offentliga skolväsendet samt personal vid fristående skolor med motsvarande arbetsuppgifter. |
| Lärare, förskollärare, fritidspedagoger | För undervisning inom det offentliga skolväsendet i kommuner och landsting anställda lärare, förskollärare och fritidspedagoger (2 kap. 3-5 §§ skollagen), motsvarande i sameskolan, specialskolan, fristående skolor, lärare anställda hos utbildningsanordnare som fått kommunens eller landstingets uppdrag att anordna utbildning som ingår i offentliga skolväsendet och som undervisar i nämnda utbildning samt lärare anställda hos enskild fysisk eller juridisk person som bedriver viss undervisning i gymnasieskola enligt entreprenadavtal och som undervisar inom sistnämnda utbildning. |
Bilaga 9
Förtydligande
Lärare, förskollärare Uppgifter lämnas även för syo-personal för vilka undervisning ingår i fritidspedagoger arbetsuppgifterna.
Korttidsanställda lärare, förskollärare och fritidspedagoger, dvs. sådana som vid mättidpunkten är anställda för högst en månad, skall inte tas med.
I fråga om lärare som är anställda hos utbildningsanordnare som fått kommunens eller landstingets uppdrag att anordna utbildning som ingår i det offentliga skolväsendet eller hos enskild fysisk eller juridisk person som bedriver viss undervisning i gymnasieskola enligt entreprenadavtal skall uppgifter lämnas i tillämpliga delar.
Befattning Definieras genom en förteckning över lärarkategorier och andra befattningar som bl.a. innehåller befattningskoder.
Tjänstgöringens omfattning Den faktiska tjänstgöringen under höstterminen uttryckt i procent av heltid. Om tjänstgöringen avser flera skolformer delas den upp på dessa. I vissa fall kan fördelningen av tjänstgöringen på skolformer behöva uppskattas, t.ex. när verksamheterna är integrerade, t.ex. förskoleklass och grundskola. Den del av skolledares tjänstgöring som avser annat än undervisning behöver inte delas upp på skolform.
Tjänstgöringens omfattning i grundskolan och sameskolan delas också upp på undervisning i modersmål och i svenska som andraspråk och övrig undervisning. Med modersmålsundervisning avses i detta fall undervisning i modersmål (utanför timplanebunden tid, som språkval eller som skolans eller elevens val), studiehandledning på modersmål samt undervisning i annat ämne än modersmål i tvåspråkig undervisning (2 kap. 7 § grundskoleförordningen).
Förtydligande
Tjänstgöringens omfattning reduceras med eventuell partiell tjänstledighet.
Hel tjänstledighet Tjänstledighet under hela höstterminen oberoende av orsak till tjänstledigheten.
Anställningsslag Tillsvidareanställning (utan tidsbegränsning) respektive anställning för högst ett år i sänder enligt bestämmelser i 2 kap. 4-5 §§ skollagen.
Bilaga 9
Förtydligande
Anställningsslag Av redovisningen skall framgå huruvida läraren är anställd utan tidsbegränsning (tills vidare) eller för begränsad tid. Skoltillhörighet Län, kommun, skola.
Svenska utlandsskolor
| Övriga skolledare | Andra skolledare än rektor, t.ex. studierektor, biträdande rektor. |
| Tjänstgörande lärare | Samtliga personer som undervisar minst en timme under mätveckan. Förtydligande Endast personal som undervisar i skolan skall tas med. Personal som är anställda för annan verksamhet (inklusive förskoleverksamhet) vid skolan än undervisning skall inte tas med, såvida de inte också undervisar. |
| Lärarkategori | Lågstadielärare, mellanstadielärare, grundskollärare för årskurserna 1–7, grundskollärare för årskurserna 4–9, adjunkter/ämneslärare, övriga lärare. |
| Tjänstgöringens omfattning | Uppdelning av lärarna på lärare som tjänstgör minst 40 procent av en heltidstjänst och lärare som tjänstgör mindre tid. |
| Pedagogisk utbildning | Mot skolan riktad lärarutbildning. Förtydligande För varje lärarkategori anges hur många av lärarna som har svensk respektive utländsk lärarutbildning. |
| Lärartimme | Timme om 40 minuter (40-minuterslektion) per vecka (lärarveckotimme). Förtydligande De timmar som skall redovisas är de timmar/vecka som läraren enligt arbetsgivarens beslut är skyldig att undervisa. Den tid som läraren ägnar åt andra arbetsuppgifter skall inte redovisas. Om lärarens undervisningstid varierar mellan olika veckor skall en "medelvecka" redovisas. Timredovisningen skall avse timmar om 40 minuter (40-minuterslektioner)/vecka. Om skolan tillämpar en annan lektionslängd, får en omräkning göras. |
Bilaga 9
B2. Annan personal
Årsarbetare inom personal- Förtydligande kategorierna skolsköterska, Vid redovisningen skall deltidstjänster räknas om till årsarbetare. skolläkare, skolkurator, Även köpta tjänster, t.ex. från landsting eller socialförvaltning, skall skolpsykolog och syo-per- tas med och räknas om till årsarbetare. sonal Som syo-personal räknas samtlig personal som arbetar inom syoverksamhet.
C. Uppgifter om intäkter och kostnader
Samtliga intäkter och kostnader enligt bokslut för närmast föregående kalenderår oavsett vid vilken kommunal förvaltning de bokförts och som avser verksamhet, projekt eller aktivitet vid
– förskoleklass, – grundskola (inklusive reguljära kostnader/intäkter avseende integrerade elever från särskola och totala kostnader/intäkter avseende integrerade elever från sameskola), – obligatorisk särskola (inklusive särkostnader avseende i grundskolan integrerade särskoleelever), – gymnasieskolan (inklusive reguljära kostnader/intäkter avseende integrerade elever från gymnasiesärskolan), – gymnasiesärskola (inklusive särkostnader avseende i gymnasieskolan integrerade särskoleelever), – grundläggande vuxenutbildning, – gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning, – särvux, – svenskundervisning för invandrare.
Insamlingen av uppgifter om intäkter och kostnader från kommuner är samordnad med insamlingen av det s.k. räkenskapssammandraget, den insamling av ekonomiska uppgifter som staten ålagt Statistiska centralbyrån att genomföra årligen från kommuner. I ”Räkenskapssammandraget. Handbok för uppgiftslämnare” (SCB) finns detaljerade anvisningar för hur insamlingen går till.
Verksamhetsindelning och definitioner är desamma som i räkenskapssammandraget och bygger på Svenska kommunförbundets kommunalt anpassade normalkontoplan, Kommun-Bas98.
Definitioner och förtydliganden
Om bokföringen inte har samma indelning som den som efterfrågas, gör så noggranna beräkningar eller uppskattningar som möjligt för att fördela intäkter och kostnader på det sätt som efterfrågas.
I många kommuner är skolverksamhet och verksamhet i förskola och/eller fritidshem numera integrerad. Förskoleklass är ofta integrerad med grundskolans tidigare årskurser. Vi är medvetna om svårigheterna att i sådana fall särredovisa kostnader och intäkter. Redovisningssystemen medger sällan uppdelning och fördelning av kostnader och intäkter på verksamheter. De måste istället ofta upp-
Bilaga 9
skattas. Vi ber er göra så noggranna uppskattningar som möjligt utifrån respektive verksamhets omfattning. Vilken fördelningsnyckel som kan användas avgörs bäst av kommunen själv, som har kunskapen om hur integreringen ser ut i den egna kommunen.
Intäkter och kostnader för skoldaghem eller liknande verksamhet redovisas om möjligt uppdelat på undervisning, lokaler, läromedel etc., annars på Övrig verksamhet.
Kostnader för integrerade särskoleelever redovisas under den skolform som de är integrerade i och inte under obligatorisk särskola eller gymnasiesärskola.
Kostnader för skolstyrelsen eller andra politiska nämnder skall inte redovisas här utan under Block 1 i räkenskapssammandraget, Politisk verksamhet.
Eventuella intäkter och kostnader för elevhem räknas inte in i skolkostnaderna. Dessa kostnader redovisas på rad 815, Bostadsverksamhet, i räkenskapssammandraget.
Vid användningen av de ekonomiska uppgifterna beräknas oftast kostnaden som bruttokostnad minus interna intäkter. Det betyder att det är valfritt att antingen direkt dra bort den interna intäkten från kostnaden för en verksamhet eller att låta den ingå i kostnaden och samtidigt redovisa den som intern intäkt.
Hemkommun och skolkommun
När de insamlade uppgifterna används i t.ex. jämförelsetal görs en åtskillnad mellan kostnader för skolkommunen (kostnader för den skolverksamhet som bedrivs i kommunen) och kostnader för hemkommunen (kommunens kostnader för elever folkbokförda i kommunen). Skolskjutsar samt köp och försäljning av skolplatser avser endast elever folkbokförda i kommunen. Eftersom hemkommunen ansvarar för skolskjutsar, inackorderingar och resersättningar endast för de elever som är folkbokförda i kommunen, ska varje kommun endast redovisa de kostnader som avser dessa elever. I de fall kostnader finns för elever folkbokförda i annan kommun ska även motsvarande intäkter redovisas.
Delverksamheter/slag
Undervisning Intäkter och kostnader avseende samtliga förekommande läro- och timplanebundna aktiviteter redovisas här, dvs. i huvudsak lärarnas och annan pedagogisk personals (t.ex. fritidspedagogers) löner för det pedagogiska arbetet med eleverna. Exempel på läro- och timplanebundna aktiviteter är förutom reguljär undervisning särskilda stödinsatser, prov, yrkesorientering, lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagd utbildning.
Bilaga 9
| Undervisning | Löner redovisas justerade med hänsyn till eventuell nedsatt undervisningsskyldighet. Lönekostnader för lärare under tid för kompetensutveckling skall ingå, liksom lönekostnader för eventuell vikarie. Övriga kostnader för kompetensutveckling redovisas på raderna för Övriga intäkter och kostnader. Ersättning för handledning av lärarkandidater redovisas här. |
| Läromedel, utrustning och skolbibliotek | Här redovisas intäkter och kostnader avseende läroböcker, inklusive skön- och facklitteratur, tidningar, tidskrifter, broschyrer och annat tryckt material, för undervisning framtagna kopior samt för böcker inköpta till skolbiblioteket, lönekostnader för skolbibliotekarie samt kostnader för övrig skolbiblioteksservice. Även kostnader för utrustning som maskiner, verktyg, symaskiner, hyvelbänkar, datorer som används för undervisning, bild- och ljudmedier, AV-centraler, förbrukningsmaterial, programvara för undervisning, studiebesök, kulturaktiviteter, lägerskolor, kostnader för resor i samband med studiebesök, kulturaktiviteter och lägerskolor, m.m. redovisas här. Kostnader för internetanslutning och e-postadresser i skolan till elever och lärare, t.ex. inom ramen för ITiS-satsningen, skall också redovisas här. Kostnader för service och underhåll t.ex. av utrustning som används i undervisningen och kapitalkostnader skall inkluderas. I intäktskolumnen skall t.ex. försäljningsintäkter för elevarbeten och kopieringskort redovisas. Kostnader för utrustning som används för annat ändamål än undervisning redovisas under den verksamhet inom vilken utrustningen skall användas. Om AV-centralen är gemensam för flera kommuner redovisas endast den egna kommunens kostnader. |
| Skolmåltider | Här redovisas intäkter och kostnader avseende skolmåltidsverksamhet (inklusive personal, livsmedel, transporter, material för rengöring och annat förbrukningsmaterial), cafeteria, administrativa kostnader för skolmåltidsverksamheten (t.ex. lönekostnader för skolmåltidskonsulent och kostkonsulent), köp av tillagning eller servering av skolmåltider av en från kommunen fristående entreprenör. Även intäkter som uppkommer genom servering eller leveranser av mat till annan verksamhet ska redovisas om kostnader för denna verksamhet ingår i skolmåltidskostnaderna. 37 |
Bilaga 9
| Skolmåltider | Observera att lokalkostnader för skolmåltider inte redovisas här utan under lokaler. Intäkter (elevavgifter) för skolmåltider redovisas förutom i intäktskolumnen även under elevavgifter (gymnasium och komvux). |
| Skolskjutsar, reseersättningar och inackordering | Alla intäkter och kostnader för skolskjutsar och reseersättningar (inklusive ersättning till trafikföretag) avseende elever folkbokförda i kommunen och regelmässiga transporter av elever mellan enheter/ skolor i samband med schemalagda aktiviteter och verksamheter redovisas. Om exempelvis förskoletransporter samordnas med skolskjutsar för grundskoleelever skall endast den del av kostnaden som avser skjuts av skolbarn tas upp under grundskolan. Alternativt redovisas intäkter som svarar mot kostnaden. (Förskoletransporter redovisas under förskoleverksamhet i räkenskapssammandraget.) |
| Elevvård | Till elevvård räknas enbart intäkter och kostnader för skolhälsovård, skolpsykologer och kuratorer, inklusive eventuella köpta tjänster från exempelvis landsting. Även kostnader för de tjänster som köps skall ingå. Kostnader för elevassistenter, skolvärdar och elevförsäkringar skall ingå i Övrig verksamhet liksom kostnader för ev. fritidspersonal som arbetar i skolan. Kostnader för personliga assistenter enligt LSS ska redovisas under verksamheten Vård och omsorg i räkenskapssammandraget. |
| Lokal- och anläggningskostnader | Kostnader för såväl egna som förhyrda lokaler, inklusive inventarier, redovisas här. Med lokalkostnader avses kostnader för lokaler och inventarier i form av direkta kostnader, fördelade lokalkostnader, externa och interna hyror, driftkostnader för värme, underhåll, städning m.m. samt kapitalkostnader för lokaler och de inventarier som inte räknas som läromedel. Kostnader för vaktmästare avseende fastighetsservice redovisas här. Om lokalerna utnyttjas även för annan verksamhet än skolverksamhet skall endast de kostnader som avser skolverksamheten redovisas. Om en sådan fördelning inte redan gjorts i den interna kostnadsredovisningen skall en sådan fördelning göras här. Alternativt redovisas intäkter som svarar mot kostnaden. |
Bilaga 9
| Lokal- och anläggningskostnader | Kostnader för skolbänkar, möbler, textilier etc. redovisas som lokaloch inventariekostnad medan kostnader för t.ex. symaskiner och hyvelbänkar m.m. anses vara läromedelskostnader. |
| Övrig verksamhet | Här redovisas alla övriga kostnader och intäkter som inte skall särredovisas. Uppgifter om interkommunala ersättningar skall inte ingå här utan redovisas som köp/försäljning av skolplatser. Under övrig verksamhet ska ingå, t.ex.: – administration, t.ex. kostnader för barn- och ungdomsförvaltningen, – kostnader för kommungemensam verksamhet, t.ex. för gemensam växel, löneadministration m.m., – kostnader för skolledning, – kostnader för kompetensutveckling (utom lönekostnader för pedagogisk personal och elevvårdspersonal under tid för kompetensutveckling), – kostnader för utvecklingsarbete, – kostnader för elever som är asylsökande och inte erhållit uppehållstillstånd, – stipendier, fackligt arbete, – kostnader för elevförsäkringar, elevassistenter, personliga assistenter, talpedagoger, skolvärdar, tolkar och fritidspersonal (t.ex. fritidsledare), – kostnader för syo-verksamhet. |
| Köp/försäljning av skolplatser från/till annan kommun eller gymnasieförbund | Här avses de intäkter kommunen erhållit från andra kommuner för elever från annan kommun samt kostnader i form av ersättning till andra kommuner för elever som går i skola i annan kommun. Kostnader för skolskjutsar/reseersättningar ska inte ingå här utan redovisas under skolskjutsar/reseersättningar. |
| Köp av skolplatser från landsting | Här redovisas kostnadsersättning från en elevs hemkommun som erlagts till landsting för av landsting anordnad utbildning. |
| Köp av skolplatser från fristående skolor (inkl. riksinternat och internationella skolor) | Här redovisas ersättning som erlagts till huvudmän för fristående skolor för elever i fristående skolor. |
| Köp av skolplatser från staten (same- och specialskola) | Här redovisas de ersättningar som kommunen erlagt till staten för elever i specialskolan och sameskolan. 39 |
Bilaga 9
Köp av verksamhet från Här redovisas de ersättningar kommunen erlagt till annan utbildningsannan utbildningsanordnare anordnare än kommun, landsting och fristående skolor eller staten. Exempel på anordnare är folkhögskola (för t.ex. elever på individuella program), privat utbildningsföretag (t.ex. kunskapslyftet inom komvux) eller studieförbund (för t.ex. sfi).
Elevavgifter Intäkter för avgiftsbelagda skolmåltider för gymnasieelever eller komvux-elever redovisas här. Intäkten tas också upp tillsammans med eventuellt övriga intäkter under punkten skolmåltider. Även eventuellt andra intäkter i form av avgifter från elever eller deras vårdnadshavare redovisas, t.ex. avgifter för prövning.
Lokalyta Här redovisas en uppskattning av lokalytan för skoländamål samt uppgift om hur den definierats.
Dessa föreskrifter träder i kraft fyra veckor efter den dag då föreskrifterna enligt uppgift på dem utkom från trycket i SKOLFS. Genom dessa föreskrifter upphävs Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 1992:8) om uppgiftsinsamling från skolhuvudmännen.
MATS EKHOLM
Birgitta Andrén
Bilaga 9
Ansvarig utgivare: Mats Ekholm Redaktör: Margareta Gullmander Redaktionens adress: Skolverket, 106 20 Stockholm Telefon: 08-723 32 00 Telefax: 08-24 44 20
Prenumeration och separatexemplar: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Telefon 08-690 91 90, orderfax 08-690 91 91 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se
Elanders Gotab, Stockholm 2000